Motion

1980/81:169
av Lars Werner m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:66 om vissa åtgärder på teleområdet

Utvecklingstendenser pä teleområdet
Telekommunikationer och informationsbehandling hör till de mest expansiva
sektorerna i industrivärlden. Den traditionella telefonrörelsen håller
helt på att förnyas med elektronikens hjälp. En rad nya teletjänster blir
tillgängliga under 1980-talet. Självfallet vädrar nu de multinationella företagen
inom telekommunikationsbranschen morgonluft. ITT, IBM, Philips
och Siemens heter några av giganterna som står beredda att kasta sig över
den svenska marknaden.

Bakgrund till krav på ny organisation

För att öka den ekonomiska handlingsfriheten och därmed bättre kunna
möta den skärpta konkurrensen på marknaden bad televerket förra året att
få bilda två dotterbolag — Telefinans och holdingbolaget Teleinvest. Samtidigt
förelåg ett par borgerliga riksdagsmotioner som attackerade televerkets
förmenta monopolställning och krävde en begränsning av uppgifterna
till att enbart omfatta nätet. Motionerna talade bl. a. om att ”text och
bildkommunikation kommer att få nyckelroller” i det framtida samhället.
Däremot andades inte en stavelse om den risk det kan innebära att överlåta
bestämmandet över en så viktig samhällsverksamhet till utländska företag
med multinationella intressen.

Sedan kommunikationsdepartementet nu har låtit remissbehandla televerkets
framställning i enlighet med riksdagens beslut, har man funnit
anledning lägga fram ett förslag till inriktning och omorganisation av
televerkets verksamhet som på viktiga punkter avviker från televerkets
förslag och trafikutskottets ställningstagande i frågan. Kommunikationsministern
säger sig vara ute för att öka televerkets möjligheter att konkurrera
på nya områden inom tele. I själva verket innebär föreliggande proposition
en uppsplittring av televerksamheten, vilket ökar de multinationella
företagens möjligheter att slå ut televerket från de mest vinstgivande och
utvecklingsbara sektorerna inom telekommunikationsområdet.

Televerkets roll och uppgifter
Televerkets uppgift är att tillgodose samhällets och enskildas behov av
telekommunikationer. Televerkets ensamrätt över vissa för samhället viktiga
teletjänster har varit en förutsättning för att alla invånare oavsett

Mot. 1980/81: 169

9

bostadsort skall ha tillgång till bra och billig teleservice. Om marknaden
lämnas fri för de privatkapitalistiska intressena och utanför samhällets
kontroll, blir resultatet dyrare produkter och sämre service för människorna
med hemvist utanför storstadsområdena.

Som affärsdrivande verk har televerket ett samhällsansvar för landets
telekommunikationer. Det betyder att krav på ekonomiskt motiverade
åtgärder måste vägas mot samhälleliga intressen av annan art. Det kan
gälla trafikpolitiska, näringspolitiska, sysselsättningspolitiska, sociala eller
försvarspolitiska krav. Regeringens strävan synes nu vara att uppmuntra
tendenser till en kommersialisering av televerket och bortse från det nyssnämnda
samhälleliga ansvaret för att i stället gagna den "fria konkurrensen”.
Man inser tydligen inte att den s. k. "fria konkurrensen" i våra dagar
har ersatts med de finansiella konglomeratens maktsträvanden. Inte minst
oroande är det, att mot bakgrund av telekommunikationernas framtida
nyckelroll bl. a. i försvars- och beredskapspolitiskt avseende regeringen nu
föreslår åtgärder som är ägnade att ytterligare knyta upp vårt utlandsberoende.

Televerkets omorganisation
Televerket utarbetade inför övergången till elektronikproduktion i samarbete
med de fackliga organisationerna ett förslag till effektivisering bl. a.
innebärande en sammanslagning av de fem verkstäderna. Förslaget betyder
i stora drag att de olika rörelsegrenarna blir divisioner fast sammanhållna
under televerkets ledning.

Vänsterpartiet kommunisterna stödjer i princip en sådan organisationsstruktur
såsom mer ändamålsenlig än de i propositionen föreslagna bolagsbildningarna
för industri- och larmverksamheten.

Anslutningsutrustningarna

Vi anser att all utrustning som ansluts till telenätet skall levereras och
underhållas av televerket. Undantag kan göras för datorer, dataterminaler

o. d. Härav följer att den i propositionen föreslagna byråkratiska ordningen
för provnings- och tillståndsärenden blir obehövlig.

De fackliga organisationerna protesterar

De fackliga organisationerna motsätter sig enhälligt regeringens förslag
och kräver i stället genomförandet av televerkets, efter samråd med personalens
organisationer, utarbetade förslag. Man uttrycker berättigad oro för
sysselsättningen med försämrad teleservice och ökade kostnader som
följd. Man anser också med rätta att samarbetet mellan LM Ericsson och
televerket bl. a. för utveckling av gemensamma integrerade system vad
gäller ljud, text och bild kan komma att raseras.

Mot. 1980/81:169

10

Teleinvest och den rörliga krediten
Vi stödjer förslaget att bilda holdingbolaget Teleinvest som televerkets
helägda dotterföretag med vissa förvaltningsuppgifter. Vi kan också godtaga
förslaget om att televerket får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
med syfte att sänka engångsavgifterna för vissa abonnentutrustningar.
Den rörliga kreditens övre gräns på 800 milj. kr. måste med hänsyn
till verkets aktivitet på detta område anses otillräcklig. Den rörliga krediten
skall motsvara vad televerket vid varje tillfälle anser behövligt för en
effektiv verksamhet.

Vänsterpartiet kommunisterna är väl medvetet om att de statliga affärsverken
behöver effektiviseras, men den i propositionen föreslagna inriktningen
av televerkets verksamhet, som visar en klar tendens till privatisering,
leder icke till en önskvärd effektivisering.

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med avslag på punkterna 1 -3 och 6 i propositionen
1980/81:66 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om televerkets omorganisation och inriktningen av
televerkets verksamhet i övrigt,

2. att riksdagen med ändring i punkten 4 i propositionen 1980/81:66
medger att televerket får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
för finansiering av vissa abonnentutrustningar utan fastställande
av övre beloppsram.

Stockholm den 24 november 1980

LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
SVEN HENRICSSON (vpk)