Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

10

Motion
1980/81:118

av Lars Werner m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:27 om försvarsmaktens organisation
m. m. på Gotland

Den sammanslagning av arméförbanden på Gotland som föreslås i propositionen
är riktig och bör genomföras. När det däremot gäller fortsatt
stridsvagnsutbildning och stationering av pansarförband på Gotland finns
det inga hållbara skäl att bibehålla dessa funktioner. Om pansarförbanden
stryks, bortfaller också huvudargumentet för en utvidgning av det militära
övningsfältet på ön.

Vilka skäl talar emot en fortsatt stationering av pansar på Gotland? Det
torde inte, med någon större sannolikhet, kunna hävdas att några tiotal
stridsvagnar kan vara avgörande för Gotlands försvar. Någon möjlighet till
ersättning eller annat underhåll vid ett eventuellt krigsfall är inte heller
möjlig att genomföra. När det lilla pansarförbandet på Gotland slagits ut,
vilket torde vara gjort efter några timmar med de moderna anti-stridsvagnsvapen
som finns i dag, har också de kostnader som lagts ned på det
förspillts till föga nytta. Om det är avskräckningseffekt och försvar mot
fientligt pansar som eftersträvas, finns det bättre och billigare alternativ.
En målmedveten satsning på moderna pansarvärnsvapen är ett bättre
användande av knappa resurser. Kostnadsförhållandet mellan en stridsvagn
och en precisionsrobot som kan förstöra den ligger i dag på omkring
100:1. Det säger sig självt att en inriktning från början på sådana robotar
ger större försvarseffekt, större uthållighet och blir billigare än ett konservativt
fasthållande vid ett alltmera omodernt stridsvagnsvapen.

Tillkommer så den fredsmässiga och civila synpunkten att en utvidgning
av de militära övnings- och skjutfälten på intet sätt kan accepteras. Naturen
på Gotland hotas i dag av så många faror och förslitningstendenser att
en utvidgning av ett militärt pansarövningsfält ter sig helt orimlig. Tillsammans
med den ringa eller obefintliga förs v årseffekten av att bibehålla
pansar på Gotland talar det för att varken det ena eller det andra förslaget
bör genomföras.

Med hänvisning till ovanstående föreslås

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:27 beslutar att
pansarförbandet på Gotland dras in och att någon utvidgning av
övningsfältet inte genomförs.

Stockholm den 17 november 1980

LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
OSWALD SÖDERQVIST (vpk)