4
Motion
1980/81:116
av Torsten Gustafsson och Per-Axel Nilsson
med anledning av proposition 1980/81:27 om försvarsmaktens organisation
m. m. på Gotland
I proposition 1980/81:27 om försvarsmaktens organisation m.m. på
Gotland föreslås bl. a. att det bildas en militär myndighet i Visby av
nuvarande/yra och att antalet värnpliktiga ur armén som grundutbildas på
Gotland minskas med ca 30% till ca 1 000 per årsklass. Detta medför enligt
propositionen att antalet anställda - huvudsakligen inom stabs- och förvaltningsorganisationen
- kommer att minska med ca 85 jämfört med det
faktiska personalläget 1975 och med ytterligare ca 20 anställda vid en
kommande samlokalisering av utbildningsverksamheten m.m. till nuvarande
P 18-anläggningar. De föreslagna organisationsförändringarna förordas
i princip vara genomförda den 1 juli 1983.
För att förbättra övningsbetingelserna för stridsvagnsutbildningen föreslås
vidare i propositionen att mark tillförs Tofta skjutfält väster om
Toftavägen med områden om sammanlagt ca 600 ha, anordnande av tre
tillfartsstråk till skjutfältet samt utnyttjande av ett femtontal områden öster
om Toftavägen för gruppering och förläggning av kompanienheter. Departementschefen
anser att nyttjanderätt i vart fall till huvuddelen av marken
kan godtas om markägarna önskar det. Denna form av utnyttjande av
marken föreslås utvärderas efter ca fem år.
Med anledning av förslagen i propositionen vill vi anföra följande. Vi vill
först uttala vår tillfredsställelse med propositionens förslag rörande organisation
och uppgifter m.m. för Gotlands kustartilleriregemente GK/KA 3
och med att erforderliga resurser för uppgifternas genomförande fortfarande
skall vara lokaliserade till Fårösund. Detta är av stor såväl försvarssom
regionalpolitisk betydelse för Gotland.
Beträffande förslaget att antalet militära myndigheter i Visby minskas
från nuvarande fyra (MKG, P 18, A 7 och Lv 2) till en myndighet bestående
av dels Gotlands militärkommandostab med förvaltningsresurser för
arméförbanden, dels det föreslagna arméregementet föreligger delade meningar
bland remissinstanserna till ÖB:s förslag som alltså godtagits av
departementschefen. Chefen för marinen, militärbefälhavaren för Östra
militärområdet, Gotlands militärkommando, länsstyrelsen på Gotland
samt berörda pesonalorganisationer anser att arméregementet bör organiseras
fristående från militärkommandot. Som motivering för detta anförs
bl. a. att de förhållandevis små kostnadsbesparingar som erhålls genom en
sammanslagning av de två myndigheterna med staber inte motiverar en
Mot. 1980/81:116
5
övergång till en organisation som anses mindre ändamålsenlig. Länsstyrelsen
på Gotland anser det angeläget att tvåmyndighetsalternativet väljs
bl. a. för att trygga nuvarande omfattning och kvalitet på samarbetet mellan
militära myndigheter och totalförsvaret i övrigt. Även överbefälhavaren
anför i sina överväganden och förslag om försvarsmaktens organisation
på Gotland vissa skäl för ett tvåmyndighetsalternativ. För detta talar
enligt ÖB främst att MKG vid jämförelse med enmyndighetsalternativet
bedöms bli mindre bundet av ärenden som sammanhänger med arméregementets
utbildningsverksamhet, varför de regionala och operativa uppgifterna
blir mer framträdande vid detta alternativ. Vidare ökar enligt ÖB
möjligheterna att i fredsorganisationen på Gotland placera personal som är
avsedd för kvalificerade uppgifter i krigsorganisationen, vilket är gynnsamt
från beredskapssynpunkt.
Vi ansluter oss till här anförda synpunkter och föreslår att det blivande
arméregementet organiseras fristående från militärkommandot.
Beträffande ÖB:s förslag — som också framläggs i propositionen — att
Gotlands militärkommandos lydnadsförhållanden ändras så att kommandot
får samma ställning under militärbefalhavaren för Östra militärområdet
i fråga om verksamhet inom huvudprogram 1 Arméförband som övriga
lägre regionala myndigheter inom militärområdet föreligger också delade
meningar hos remissinstanserna. Militärbefälhavaren för Östra militärområdet,
Gotlands militärkommando och Svenska officersförbundet anser att
militärkommandot liksom nu bör tillhöra huvudprogram 4 och liksom
hittills lyda direkt under chefen för armén.
Vi anser att starka skäl — bl. a. Gotlands från beredskapssynpunkt
isolerade läge — talar för här anförda synpunkter och ansluter oss till dem.
Vi föreslår alltså att militärkommandots lydnadsförhållanden skall vara
oförändrade i förhållande till nuläget och liksom hittills därmed tillhöra
huvudprogram 4. Chefen för myndigheten bör även i framtiden tillhöra
generalitetet eller amiralitetet.
Propositionens förslag att minska grundutbildningskontingenten av
värnpliktiga ur armén på Gotland med ca 30% med motivering att skapa
erforderliga förutsättningar för att behålla stridsvagnsutbildningen har inte
tillstyrkts av militärbefälhavaren för Östra militärområdet, Gotlands militärkommando,
länsstyrelsen i Gotlands län, TCO-S och Svenska officersförbundet.
Förslaget får anses tveksamt av såväl försvarspolitiska skäl främst
beredskapsskäl - som regionalpolitiska skäl.
Det kan knappast göras gällande att Gotlands betydelse från säkerhetspolitiska
synpunkter har förändrats i förhållande till de bedömningar som
såväl 1970 som 1974 års försvarsutredningar redovisat i sina betänkanden.
Vid bifall till propositionens förslag kan den lokala insatsberedskapen
bedömas minska - med färre värnpliktiga under utbildning på Gotland och
framför allt en annan utbildningsrytm. Till detta kommer att försvarskomponenterna
i såväl havs- som luftområdet nu kan bedömas minska i styrka,
Mot. 1980/81:116
6
vilket i normala fall borde motivera en ökning av den militära försvarskraften
på Gotland eller i varje fall ett bibehållande — kvalitativt och kvantitativt
— av nuvarande styrka.
Från regionalpolitiska synpunkter är varje förslag som medverkar till en
ytterligare uttunning av den gotländska arbetsmarknaden synnerligen
olyckligt. I propositionen bedöms neddragningen av antalet anställda stanna
vid ca 105, men därvid sägs ingenting om vilka konsekvenser för
truppbefälens arbetstillfällen som en minskad värnpliktskontingent innebär.
Personalorganisationerna anser i sin sammanfattande bedömning av
det framlagda förslaget att detta kommer att medföra en minskning med ca
185 tjänster. Länsstyrelsen på Gotland, som yttrat sig över ÖB:s förslag i
detta sammanhang, ser mycket allvarligt på sysselsättningsutvecklingen. I
fråga om förslaget till personalminskningar anser såväl länsarbetsnämnden
som Gotlands kommun att sysselsättningsbortfallet för Gotlands del på
något sätt måste kompenseras.
Trots här anförda allvarliga erinringar från såväl försvarspolitiska som
regionalpolitiska synpunkter vill vi dock inte motsätta oss propositionens
förslag i här berörd del. Omfattande åtgärder för rationaliseringar och
besparingar inom försvarsmakten torde vara oundvikliga i nuvarande
kärva ekonomiska läge, och Gotland måste sannolikt därvid bära sin del.
Det bör dock i detta sammanhang framhållas att arbetsmarknadsläget
under den senaste tiden starkt har försämrats. Vi bedömer f. n. ca 600
arbetstillfällen vara hotade under en två- å treårsperiod, vilket kommer att
ytterligare försämra en redan förut kärv arbetsmarknad på Gotland. Vi
förutsätter att regeringen, som har att närmare reglera det antal värnpliktiga
som skall grundutbildas på Gotland, vid sina ställningstaganden beaktar
de synpunkter som här framförts. Vi föreslår dessutom att decentraliseringsdelegationen
får regeringens uppdrag att utreda och inkomma med
förslag till annan statlig eller privat verksamhet som kan lokaliseras till
Gotland i den mån propositionens förslag kommer att medföra minskade
arbetstillfällen.
I samband med markfrågorna — som i huvudsak föreslås lösas genom
upplåtelse med nyttjanderätt om markägarna så önskar — föreslås en
utvärdering efter ca fem år. Enligt propositionen bör denna utvärdering
ankomma på fortifikationsförvaltningen i samråd med chefen för armén.
Det kan konstateras att olika utredningar angående försvarets utformning
på Gotland nu har pågått i mer än 18 år. Vi anser för vår del att det nu
kan vara tid att såväl försvarets personal som berörda markägare bereds
arbetsro. Enligt vår uppfattning bör försvarets förhandlare angående markfrågorna
liksom de berörda markägarna efter riksdagsbeslutet inom rimlig
tid kunna slutföra sina förhandlingar så att markfrågorna löses. Sedan
detta skett — som vi hoppas i samförstånd — sker givetvis en kontinuerlig
utvärdering av hur systemet med nyttjanderätt verkar i praktiken. Någon
Mot. 1980/81:116
7
sådan särskild utvärdering efter fem år som föreslås i propositionen anser
vi varken erforderlig eller önskvärd. Vi yrkar alltså avslag på detta förslag.
Med stöd av det anförda hemställs
att riksdagen beslutar
1. att, med avslag på propositionens förslag i motsvarande del,
godkänna vad som i motionen förordats om att bilda två militära
myndigheter i Visby av nuvarande fyra,
2. att, i enlighet med vad som anförts i motionen, Militärkommando
Gotland liksom hittills skall tillhöra huvudprogram 4 och ej som i
propositionen föreslagits överföras till huvudprogram 1,
3. att hos regeringen begära att decentraliseringsdelegationen får i
uppdrag att utreda och inkomma med förslag till annan statlig
eller privat verksamhet på Gotland om propositionens förslag
medför minskade arbetstillfällen,
4. att, med ändring av propositionens förslag i motsvarande del,
ifrågakommande markdispositioner ej skall göras till föremål för
särskild utvärdering efter fem år.
Stockholm den 14 november 1980
TORSTEN GUSTAFSSON (c) PER-A. NILSSON (s)