Motion

1980/81:1112

av Bonnie Bernström och Karin Ahrland
om användningen av datateknik i riksdagsarbetet

Datatekniken används numera i betydande utsträckning inom den statliga
förvaltningen. Även departementen har med stor framgång under senare år
tagit datatekniken i anspråk för informationslagring och återvinning,
textproduktion och registrering. Svensk författningssamling är numera
nästan i sin helhet datalagrad. Enligt vad vi erfarit är erfarenheterna av de
aktuella systemen mycket goda och har medfört ökad effektivitet, ökad
säkerhet och snabbhet. Det är angeläget att riksdagen inte halkar efter i den
utveckling som är på gång, eftersom det finns så utomordentligt stora
fördelar förenade med datateknik då det gäller stora informationsmassor.
Utvecklingen i andra länder visar att man inom en del parlament hunnit
mycket långt i den komplicerade uppgiften att överföra parlamentsmaterial
till data.

För politiskt arbete är ju snabb tillgång till information om t. ex.
riksdags-/regeringsärendens innehåll, tidigare behandling och dagsläge
mycket angeläget. Möjlighet att i skilda frågor få tillgång till uppgifter från
andra databaser -1, ex. inom forskningsområdet och vetenskapliga bibliotek
- får bedömas vara värdefullt. Numera finns också förutsättningar att få
tillgång till informationer från olika internationella dokumentationscentraler
m. m. Att manuellt leta sig fram till motsvarande uppgifter är mycket
tidsödande och i många fall helt ogörligt. Anspråken från riksdagsledamöternas
sida på kvalificerad utredningsservice skulle förmodligen kunna
tillgodoses på ett mer ekonomiskt sätt genom en utbyggnad av den
datatekniska resursen än genom fortsatt personell utbyggnad av t. ex.
upplysningstjänstens dokumentations- och utredningspersonal. En hel del av
sökningsarbetet skulle kunna utföras inom partikansliernas ram och i viss
utsträckning av ledamöter.

I tidigare utredningsarbete rörande riksdagens informationsfrågor har
man betraktat sakinformation - alltså frågor om tillgång till fakta och
möjligheter till utredningsservice - som en avgränsad fråga och utåtriktad
information till press, allmänhet och myndigheter som ett avgränsat område.
Egentligen hör båda sakområdena intimt samman. För informationsförmedlare
är organisation och uppläggning av interna fakta och tillgängligheten till
dessa i stor utsträckning styrande av deras arbete, funktionernas organisation,
innehåll och kapacitet. Genom tillgång till terminaler som gör det
möjligt att snabbt hämta information ur databaser av skilda slag kan
informationsförmedlarna hålla en mycket hög servicenivå. I en förmodligen
nära framtid kommer press, myndigheter och organisationer - som nu söker

1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 1112-1117

Mot. 1980/81

1112-1117

Mot. 1980/81:1112

2

information hos riksdagen - att ha tillgång till dataterminaler av skilda slag.
Utvecklingen av text-TV och teledata går snabbt, och mycket talar för att det
är ett område där det är angeläget för riksdagen att hålla sig framme såväl
beträffande intern information som för den utåtriktade delen. Här kan det
även bli fråga om en möjlighet för enskilda att via text-TV och teledata
efterfråga informationer inom det politiska området. Utvecklingen är
onekligen intressant, och den kartläggningsrapport som i SOU 1979:69
framlagts av informationsteknologiutredningen redovisar mycket av vad som
nu finns tillgängligt inom området och vad som kan förväntas på något längre
sikt.

Inom riksdagen pågår sedan mitten av 1970-talet en viss försöksverksamhet
med användande av ADB-teknik för registerproduktion, textproduktion
och informationssökning. Riksdagens informationsutredning redovisade i
sitt betänkande 1975/76:3 utförligt dittillsvarande utveckling och förordade
att förvaltningsstyrelsen skulle tillsätta en särskild ADB-grupp med uppgift
att slutföra då pågående försök. Denna ADB-grupp arbetar fortfarande, och
för det mer direkta arbetet har bildats ett antal särskilda projektgrupper.

I budgetpropositionen anmäler förvaltningsstyrelsen att försöksverksamheten
bör fortsätta och bli föremål för en samlad översyn - förmodligen
under 1981 - när nu pågående arbete med textproduktion m. m. utvärderats.
I sammanhanget meddelas att den ADB-baserade produktionen av register
över riksdagstrycket kraftigt försenats, vilket kan bero på att resurserna är
otillräckliga. Vi anser att även om registerproduktionen bara är en begränsad
del av riksdagstrycket, är tillgång just till aktuella register en synnerligen
väsentlig del i sakinformationen och indirekt för den utåtriktade. Åtgärder
erfordras för att snarast snabba upp produktionen - om så behövs bör
förvaltningsstyrelsen återkomma med begäran om särskilda medel för detta
ändamål.

Den pågående försöksverksamheten med datateknik i riksdagen och
riksdagsförvaltningen är enligt vår mening viktig. Det är närmast beklagligt
att den sannolikt beroende på alltför blygsam satsning från riksdagens sida
ännu inte avkastat särskilt påtagliga resultat. Den av förvaltningsstyrelsen
aviserade översynen blir därför mycket viktig. Vi vill i detta sammanhang
understryka betydelsen av att det kommande utredningsarbetet bedrivs med
stor skyndsamhet och att de erfarenheter som vunnits på andra håll inom
statsförvaltningen tas till vara. För riksdagen finns det utöver de rent
administrativa frågorna en hel del alldeles speciella förhållanden som bör
vara med i det kommande översynsarbetet. Man kan som exempel föra fram
följande frågor:

1. Hur skall ett effektivt diariesystem läggas upp för riksdagsärenden så att
det vid vissa tillfällen går att finna uppgifter om vilka ärenden (propositioner,
motioner, frågor, etc.) som är aktualiserade under varje riksmöte och vad
som har hänt i dessa frågor? Skall det gå att få veckovisa utskrifter i
katalogform av detta?

Mot. 1980/81:1112

3

2. Vem har yttrat sig om vad i debatter?

3. Vilka skall förses med terminaler som möjliggör informationssökning
även i departementens system?

4. Hur skall tillgängligheten till andra databaser ordnas och på vilka
villkor?

5. Vilka effekter får systemet på stödet till partikanslierna?

6. Kan en utbyggnad av datatekniken få effekter på organisationen av
riksdagsbiblioteket och upplysningstjänsten?

7. Hur skall massmedia och andra utomstående kunna kopplas in i
riksdagens datasystem?

8. Vilka effekter får en utbyggnad av datatekniken på planeringen inför
återflyttningen till Helgeandsholmen?

9. Hur påverkas förutsättningarna för den utåtriktade informationen?

10. Hur kan teledata och text-TV användas?

11. Vilka negativa effekter kan en utbyggnad få - inverkar den på säkerhet
och arbetsförhållanden?

Vi hemställer

att riksdagen beslutar uppdra åt talmanskonferensen att tillsätta en
särskild utredning om användande av datateknik i riksdagsarbetet
i enlighet med vad som anförs i motionen.

Stockholm den 26 januari 1981

BONNIE BERNSTRÖM (fp) KARIN AHRLAND (fp)