Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1980/81:103

av Lars Werner m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m.

Regeringens förslag

I bilaga 4 i besparingspropositionen förklarar regeringen att det självfallet
inte kan komma i fråga att äventyra vård och ekonomisk trygghet för
barnfamiljer, åldringar, sjuka och handikappade. Men samtidigt är det just
detta man gör genom att lägga förslag om en omfattande social nedrustning.
Enbart på socialdepartementets område pläderar man för åtgärder
som direkt kommer att undandra över en miljard kronor från just de
nämnda grupperna, och till det måste också läggas den halva miljard som
blir följden av ändrade beräkningsgrunder för fastställande av basbeloppet.

Regeringen föreslår att vid beräkningen av basbeloppet skall man bortse
från indirekta skatter, tullar och avgifter och dessutom den inverkan på
den allmänna prisnivån som är följden av energiprisökningar. Förslaget
skulle komma att hårt drabba pensionärer, handikappade och sjuka med
pension eller basbeloppsrelaterade bidrag och familjer som har bidragsförskott.
Argumentet från regeringens sida för denna åtgärd är att även
dessa grupper måste vara med och bära en bit av besparingsprogrammet.
Det ligger en djup oanständighet i detta resonemang. För det första har en
av de bärande principerna för pensionssystemet varit värdebeständigheten.
Den skulle med regeringens förslag sättas ur spel.

För det andra finns det ett gammalt krav från pensionärsrörelsen, ett
krav som också under en följd av år förts fram av vpk i riksdagen, om en
standardsäkring av pensionerna, dvs. att pensionärerna skulle garanteras
en andel av den allmänna standardhöjningen i samhället. Detta krav har
hittills alltid avvisats av övriga partier i riksdagen, vilket lett till ett allt
större gap mellan den standardnivå som majoriteten av pensionärer har
och vad som gäller för vanliga löntagare. Men nu, när regeringen föreslår
en rad åtgärder för att sänka den allmänna standardnivån i samhället, då
har det plötsligt blivit aktuellt att ta med pensionärerna. Majoriteten av
pensionärerna har fortfarande ingen eller en mycket liten ATP-pension.
Det är inte ens 15 år sedan vissa grupper av pensionärer var hänvisade till
socialhjälp för att dryga ut pensionen så att den skulle räcka till det
nödvändigaste. Är det de förhållandena som regeringen vill ha tillbaka?

Mot. 1980/81:103

Alternativ

Vpk avvisar bestämt regeringens lömska försök att urholka värdebeständigheten
hos pensionerna.

I propositionen föreslås också ändring av reglerna för inkomstprövning
av det kommunala bostadstillägget för pensionärer. På detta sätt avser
regeringen att undandra pensionärskollektivet ytterligare 180 milj. kr. Detta
förslag måste lika bestämt avvisas.

Regeringens förslag om att sänka kompensationsnivån vid delpension
från 65 till 50 % kommer framför allt att drabba dem som har de lägsta
lönerna och försvåra för dem att utnyttja möjligheten att ta delpension.
Förslaget är oacceptabelt.

En förändring av tandvårdstaxan på det sätt som regeringen föreslår
skulle komma att kraftigt fördyra tandvårdsbehandlingen för patienterna.
Särskilt kommer patienter som är i behov av omfattande tandsaneringar att
drabbas. Den besparing på 150 milj. kr. som regeringen vill göra på det här
området, innebär en direkt försämring av tandvårdsförsäkringen och kan
inte godtas.

På sjukvårdsområdet föreslår regeringen kraftiga fördyringar för patienterna.
Man höjer karensbeloppen för sjukreseersättning, man föreslår en
fördubbling av patienternas kostnader för prisnedsatta läkemedel och vill
likaså fördubbla patientavgifterna inom sjukvården. 1 sammanhanget måste
klargöras att de stora sjukvårdskonsumenterna är äldre, handikappade
och barnfamiljer, som således kommer att få bära huvudbördan av de 500
miljoner som regeringen vill spara på detta sätt. Förslagen avvisas därför
bestämt av vpk.

Mot bakgrund av det resonemang som regeringen för i propositionen om
införande av en sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen, finns det enligt vår
uppfattning anledning för riksdagen att uttala att administrationen av sjukpenningersättningen
även framgent bör skötas av försäkringskassan under
hela den försäkrades sjukperiod.

Översikt: Socialdepartementet (milj. kr.)

Utgiftsslag	Besparingar Regeringen	vpk
Kommunalt bostadstillägg	180	0
Delpensioner	150	0
T and vårdsförsä kring	150	0
Sjukreseersättning	70	0
Vård- och läkemedelskostnader	500	0
Socialförsäkringsavgifter	60	60
Totalt	1 110	60

Mot. 1980/81:103

Hemställan

Under hänvisning till det anförda och med anledning av propositionen
1980/81:20 föreslås

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till Lag om ändring
i lagen (1962: 381) om allmän försäkring, 1 kap. 6 $,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till Lag om ändring
i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension,

3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till Lag om ändring
i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring,

4. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till Lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 19 kap. 4 och
4 a §§,

5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till Lag om ändring
i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel,

6. att riksdagen uttalar att förändringar av tandvårdstaxan
(1973:638) så som förordas i proposition 1980/81:20 bilaga 4 ej
bör ske,

7. att riksdagen uttalar att förändringar av sjukreseförordningen så
som förordas i proposition 1980/81:20 bilaga 4 ej bör ske,

8. att riksdagen uttalar att en höjning av patientavgifterna inom
sjukvården så som förordas i proposition 1980/81:20 bilaga 4 ej
bör ske,

9. att riksdagen uttalar att administrationen av sjukpenningersättningen
även framgent bör administreras av försäkringskassan
under hela den försäkrades sjukperiod.

Stockholm den 6 november 1980

LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
INGA LANTZ (vpk)