Riksdagens protokoll 1979/80:15

Mandagen den 22 oktober

Kl. 11.00

1 Anmälan om kompletteringsval till utskott

TALMANNEN:

Folkpartiets partigrupp har som suppleant i utrikesutskottet under Linnea Höriéns ledighet anmält hennes ersättare Brivio Thörner.

Talmannen förklarade därefter vald lill

suppleant i utrikesutskottet Brivio Thörner (fp)

§ 2 Justerades protokollet för den 12 innevarande månad. § 3 Upplästes följande till kammaren inkomna ansökningar:

Till riksdagens kammare

Härmed anhålles om ledighet från riksdagsarbelet under tiden den 1-30 november 1979 för enskilda angelägenheter. Jag förutsätter att suppleant inkallas under denna tid. Stockholm den 17 oktober 1979 Ingvar Carlsson

Till riksdagens kammare

Jag anhåller om ledighet från mitt uppdrag som riksdagsman under tiden den 6 november fram till Juluppehållet 1979 för deltagande i svenska delegationen vid FN:s generalförsamling. Stockholm den 16 oktober 1979 Ulla Tilländer

Till riksdagens kammare

På grund av deltagande i FN:s 34:e generalförsamling får Jag härmed anhålla om ledighet för tiden den 12 november-den 15 december 1979. Stockholm den 16 oktober 1979 Rolf Clarkson

17 2 Riksdagens protokoll 1979/80:14-16

Nr 15

Måndagen den 22 oktober 1979

Anmälan av interpellationer

Till riksdagens kammare

Härmed anhålles om ledighet från riksdagsuppdraget under tiden den 16 november fram till juluppehållet 1979 för deltagande i Sveriges delegation vid FN:s 34:e generalförsamling. Stockholm den 10 oktober 1979 Evert Svensson

Kammaren biföll dessa ansökningar.

Talmannen anmälde all följande ersättare skulle tjänstgöra för resp. ledamöter, nämligen Sylvia Pettersson (s) för Ingvar Carlsson, Sigvard Persson (c) för Ulla Tilländer, Berit Mohlin-Erbeus (m) för Rolf Clarkson och Sverre Palm (s) för Evert Svensson.

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Motion

1979/80:91 till näringsulskottet

§ 5 Föredrogs och bifölls Inlerpellationsframställningar 1979/80:29-34

§ 6 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet

den 19 oktober

1979/80:35 av Kurt Hugosson (s) lill bostadsminislern om regeringens tillstånd till utbyggnad av Vallhamn på Tjörn:

Tre dagar före valet, torsdagen den 13 september, beslutade dåvarande folkpartiregeringen atf ge tillstånd till en omfattande utbyggnad av den privatägda hamnen. Vallhamn, på Tjörn. Detta beslut har på västkusten väckt stor indignation, då det innebär att dåvarande regeringen inte lagit hänsyn till vare sig planverkets eller naturvårdsverkets synpunkter. Det är också uppseendeväckande med tanke på vad regeringen själv anfört i frågan i propositionen Redovisning av planskedet i den fysiska riksplaneringen (1978/79:213), som f n. behandlas i civilutskottet. Regeringsbeslutet innebär således att regeringen frånträtt sitt förslag innan def hunnit behandlas av riksdagen. I bil. 2 fill nämnda proposition står nämligen följande atl läsa under det avsnitt som rör Göteborgs och Bohus län och avser ställningstaganden för den högexploaterade kusten;

"Tjörns kommun har redovisat förslag till utbyggnad av hamnverksamheten i Vallhamn. En utbyggnad av hamnverksamhelen i Vallhamn skulle komma alt innebära konflikter med bl. a. naturvårdens intressen i Hakefjorden. Det är angeläget att hamnplanering och hamnulbyggnad samordnas med övrig samhällsplanering. Riktlinjer för en sådan samordnad hamnplanering har getts av regeringen. Överväganden om utbyggnad av hamnverksamheten i Vallhamn bör avvakta de ställningstaganden som kommer atl göras i nämnda samordnade planering."

Något ställningstagande till en samordning av hamnutbyggnad och hamnplanering med övrig samhällsplanering har inte skett. Vid behandlingen av den trafikpolitiska propositionen i våras avslog riksdagen förslaget om ny hamnlag och krävde i stället alt regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till riktlinjer för den framtida hamnplaneringen. Regeringen har vidare tillkallat en särskild utredning för att studera den framlida utvecklingen för Göteborgs hamn, som, tillsammans med Uddevalla, framför allt påverkas av den utbyggnad folkpartiregeringen ställde sig bakom utan att avvakta pågående arbete på hamnplaneringssidan och riksdagens ställningstagande. Remissinstanserna har också krävt att utbyggnaden skulle prövas enligt byggnadslagens 136 a §, eftersom det är fråga om en ändrad hantering.

Förslaget till ändring och utvidgning av stadsplanen, som regeringen alltså formellt tagit ställning lill, innebär framför allt att hamnen utvidgas på Tångenhalvön. Tjörns kommun har genom majoritetsbeslut antagit förslaget. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har överiämnat planen till regeringen för fasfställelse under hänvisning till planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen (FRP).

I FRP angavs atl en utbyggnad av Vallhamn inte skulle påbörjas förrän hamnplaneringen är klar. Men länsstyrelsen tillstyrkte ändå planen med motiveringen att utbyggnaden skulle vara av "ringa omfattning". Den skulle tillgodose eft "naturiigt expansionsbehov". Miljöbelastningen i Hakefjorden ansågs inte öka m. m.

Bakom länsstyrelsens beslut låg dock en total enighet. Sju av styrelsens ledamöter anförde skiljaktig mening. Ordföranden, som senare kom att ingå som industriminister i folkpartiregeringen, avgjorde frågan genom sin utslagsröst. TJäristemän på länsstyrelsen ansåg att planen inte borde fastsfällas. Vidare ansågs att motiven för utbyggnaden - med nya godsslag - stred mot byggnadslagens 136 a § och att förslaget också stred mot den regionala trafikplanen från 1974.

På länsstyrelsen ansåg man också att malmhantering skulle komma i konflikt med naturvårdsintressena i Hakefjorden. Naturvårdsverket har med kraft hävdat aft någon utbyggnad icke bör komma till stånd, i varje fall inte förrän man tagit ställning lill den statliga hamnplaneringen. Även planverket har med skärpa vänt sig mot en utbyggnad.

Med hänvisning lill det anförda vill jag fråga bostadsminislern Birgit Friggebo:

Nr 15

Måndagen den 22 oktober 1979

Anmälan av interpellationer

Nr 15

Måndagen den 22 oktober 1979

Anmälan av interpellationer

1. Varför avvaktade inte regeringen med beslutet aU tillåta en omfattande
utbyggnad av Vallhamn till dess en samordnad hamnplanering som rege
ringen förordat kommit till stånd?

2. Kommer någon prövning av ytterligare utbyggnad av Vallhamn med hänsyn till 136 a § i byggnadslagen att äga rum?

3. Anser bostadsminislern att det är lämpligt atl ta politiskt kontroversiella beslut tre dagar före ett val?

1979/80:36 av Christer Nilsson (s) till bostadsministern om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, m. m.:

Efter tre år av borgeriigt styre befinner sig bostads- och hyresmarknaden i en djup kris. Del råder bostadsbrist i flertalet av landets kommuner. Relationerna mellan bostadskostnader och inkomster har försämrats, och vanliga hyresgäster hotas nu av hyreshöjningar i storleksordningen 160-170 kr. i månaden. De sociala skillnaderna i boendet ökar, och spekulationen spelar en allt större roll på bostadsmarknaden.

Den alltför låga takten i bostadsbyggandet under regeringarna Fälldin och Ullsten drev ut byggnadsarbetare i arbetslöshet. Många byggnadsarbetare gick i del läget över till andra yrken, och därför råder det nu brist på byggnadsarbetare. Situationen förvärras av att byggmalerielindustrin skurit ned sin kapacitet. Följden av de borgerliga regeringarnas passiva bostadspolitik är att det inte längre är möjligt att snabbt få fart på bostadsbyggandet.

Det vi nu upplever är en konstruerad bostadskris och en utveckling bort från de bostadssociala målen.

Med hänvisning till det anförda ber jag aft få ställa följande fråga;

Avser bostadsministern att ta initiativ för att öka bostadsbyggandet och dämpa aviserade hyreshöjningar?

1979/80:37 av Margit Odelsparr (c) till utrikesministern om åtgärder för att stoppa SAS flygningar på Sydafrika, m. m.:

Sverige har i FN och i andra sammanhang ställt sig bakom en politik som syftar fill att isolera förtryckarregimen i Sydafrika för att därigenom medverka till en demokratisk utveckling. Nyligen trädde lagen om förbud mot nyinvesteringar i Sydafrika i kraft. Denna lag ses av många både i Sverige och internationellt som ett viktigt stöd för befrielsekampen.

SAS flyger varje vecka en reguljär tur till Johannesburg. Varje år åker ca 6 000 passagerare med SAS till Sydafrika. Utöver persontrafiken befordrar SAS också gods av betydande omfattning. SAS person- och godstrafik lill Sydafrika underlättar utan tvivel de ekonomiska förbindelserna mellan Sydafrika och övriga väriden.

I en informationsbroschyr för flygrutten Köpenhamn-Johannesburg bedriver SAS en klart rasistisk propaganda. Johannesburg beskrivs som ett spännande resmål med allehanda nöjen. Den förtryckta svarta befolkningen omnämns endast på elt ställe i foldern. Där görs reklam för utflykter till

"Bantu township för en intressant inblick i negrernas liv" (fritt översatt).

FN:s generalförsamling antog 1976 ett handlingsprogram mot apartheid, vilket bl. a. uppmanade medlemsstaterna alt stoppa alla flyg- och båtlinjer till Sydafrika. SAS är ett flygbolag med dominerande infiytande från svenska, norska och danska staten. Därmed har regeringarna särskilt ansvar för flygbolagets verksamhet.

Mot denna bakgrund vill Jag ställa följande frågor till utrikesministern:

1. Anser utrikesministern atl SAS Sydafrikalrafik och resepropaganda är förenliga med Sveriges officiella politik emot apartheid och förhållandena i Sydafrika?

2. Är utrikesministern beredd att ta initiativ för att få till stånd beslut i SAS styrelse som leder till att SAS flygningar till Sydafrika upphör?

Nr 15

Måndagen den 22 oktober 1979

Meddelande om .frågor

§ 7 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts

den 19 oktober

1979/80:60 av Börie Stensson (fp) till jordbruksministern om det statliga stödet till skogsgallring:

Under våren 1979 tog riksdagen beslut om att tillfälligt stimulera skogsavverkningar i gallringsbestånd. Uttalat behov av skogsråvara förelåg. Bidrag kan ges för avverkningar gjorda under 1979.

I efterföljande debatt har hävdats alt tiden för bidragsgivningen är alltför begränsad.

Mot bakgrund av det anförda vill Jag fråga Jordbruksministern:

Om svårigheterna för skogsindustrin kvarstår beträffande råvarufillförsel och anslagna medel kan beräknas bli outnyttjade, är då regeringen beredd alt överväga föriängning av tiden för erhållande av ifrågavarande bidrag?

1979/80:61 av Gunnel Jonäng (c) till industriministern om produktion av metanol i Vannsäter:

Riksdagen beslöl våren 1979 efter bifall till en cenfermotion att försöksverksamhet med framställning av metanol skulle påbörjas. Svensk Metanol-utveckling AB hade utrett frågan och var beredd alt starta verksamhet i den nedlagda sulfitfabriken i Vannsäter, Bergvik, i höst.

Regeringen fattade dock inget beslut som möjliggjorde denna verksamhet.