Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1979/80:11

 

Mandagen den 15 oktober

Kl. 14.00

 

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

Anmälan om kom­
pletteringsval till
§ 1 Ersättare för statsråd, m. m.
                                    

FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jag får anmäla att följande ledamöter intagit sina platser i riksdagen, nämligen Gabriel Romanus, Marianne Wahlberg, Bertil Hansson, Eric Enlund och Eva Winther. Uppdragen för deras ersättare i riksdagen har därmed upphört.

Vidare får jag anmäla att följande ersättare kallats att träda i stället för resp. riksdagsledamöter under den tid de är statsråd, nämligen Margit Odelsparr för Thorbjörn Fälldin, Erik Olsson för Håkan Winberg, Ewy Möller för Eric Krönmark, Stina Andersson för Karin Söder, Ingrid Diesen för Gösta Bohman, Anna Wohlin-Andersson för Anders Dahlgren, Görel Bohlin för Staffan Burenslam Linder, Carl Tham för Birgit Friggebo, Eivor Nilson för Nils Åsling, Arne Andersson i Falun för Kari Boo, Allan Ekström för Britt Mogård, Bengt SjöneU för Olof Johansson, Paul Grabö för Karin Andersson och Jan Eric Virgin för Georg Danell.

§ 2 Anmälan om kompletteringsvai till utskott

FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Socialdemokratiska riksdagsgruppen har som suppleant i utrikesutskottet under Mats Hellströms ledighet anmält hans ersättare Stig Gustafsson.

Centerpartiets partigrupp har som suppleant i utrikesutskottet under Sture
Korpås ledighet anmält hans ersättare Britt Wigenfeldt.
                           23


 


Nr 11                    Folkpartiets partigrupp har som suppleant i socialförsäkrings- och social-

Måndaeen den     utskotten under Per Gahrtons ledighet anmält hans ersättare Åke Pers-

15 oktober 1979       °"-


Anmälan av inter­pellationer


Förste vice talmannen förklarade därefter valda til

suppleanter i utrikesutskottet Stig Gustafsson (s) Britt Wigenfeldt (c)


suppleant i socialförsäkringsutskottet Åke Persson (fp)

suppleant i socialutskottet Åke Persson (fp)

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1979/80:48 och 49 lill socialutskottet

§ 4 Anmäldes och bordlades

Proposition

1979/80:2 med förslag till sekretesslag m. m.

§ 5 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kam­markansliet

den 12 oktober


24


1979/80:10 av Sten Svensson (m) till arbetsmarknadsministern om sysselsätt­ningen i Karlsborgs kommun:

Inom vissa delar av Skaraborgs län kvarstår en allvariig sysselsättningskris. Utvecklingen inom främst Karisborgs kommun inger särskild oro. Situatio­nen har successivt försämrats till följd av ökade svårigheter för de företag som svarar för merparten av sysselsättningen inom kommunen.

Riksdagen har tidigare under året haft anledning att uppmärksamma situationen för Karisborgs kommun i samband med beslutet om finansiellt stöd till Luxor Industri AB (NU 1978/79:52).

Ett enigt näringsutskott anförde bl. a. följande:

"Om det visar sig att en minskning av antalet sysselsatta är den enda utvägen att säkerställa lönsam produktion i framtiden vid Luxor förutsätter utskottet att regeringen aktivt verkar för att nya arbetstillfällen tillförs de orter som drabbas."


 


Vidare erinrade näringsuiskotiet om att arbeismarknadsulskotlel i belänk­andet om regionalpolitiken (AU 1978/79:23) har uttalat "aff det kan finnas skäl för samhället atl stödja projekt som ger varaktig sysselsättning inom bl. a. Karlsborgs kommun".

Utvecklingen vad gäller Luxors Karisborgsfabrik synes nu ha utvecklats därhän alt en nedläggning kan anses sannolik inom en snar framlid. I vart fall föreligger inga möjligheter till alternativ sysselsättning för berörda anställda i dagsläget.

Samtidigt har situationen på Karisborgs arbetsmarknad försämrats drama­tiskt genom sysselsättningsläget för förenade fabriksverken. Enligt uppgift innebär de nyligen aviserade nedskärningarna att arbetsstyrkan vid Vanäs-verken i Karisborg måste halveras, dvs. minskas med ca 150 personer. Orsaken är uteblivna ammunitionsbeställningar från försvaret, något som i sin tur är en följd av den nedskärning av förslagsanslagen som skett.

Således hotas sysselsättningen för ytterligare 150 personer i Karlsborg -utöver det antal som berörs av Luxorkrisen - om inga insatser görs för att tidigarelägga eller på annat sätt skaffa fram nya order. Della förhållande framgår också av den uppskattning som ligger lill grund för den snabbutred­ning som försvarsministern tillsatt för att lindra följdverkningarna av de uteblivna försvarsbeställningarna.

Med hänvisning till del anförda hemställer jag om kammarens tillstånd atl till arbetsmarknadsministern få ställa följande fråga:

Vilka åtgärder överväger regeringen för att bemästra den allvarliga sysselsätiningssiluationen i Karisborgs kommun?


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Anmälan av inter­pellationer


 


1979/80:11 av Tore Claeson (vpk) till bostadsministern om bostadspoliti­ken:

Nya alarmerande siffror och samstämmiga uppgifter från olika delar av vårt land visar att både bostadsbristen och hyrorna fortsätter att öka i allt snabbare takt.

Hundratusentals ungdomar, ensamstående och barnfamiljer står utan bostad eller bor otillfredsställande. De senaste årens hyreshöjningar har pressat ned levnadsstandarden för stora grupper av hyresgäster, och nu aviserade hyreshöjningar med omkring 2 000 kr. per år för en vanlig lägenhet gör situationen helt ohållbar. Spekulationen i lägenheter och fastigheter har fått en omfattning som tillsammans med bostadsbristen och hyresutplund-ringen omöjliggör en social bostadspolitik.

Talet om bostaden som en social rättighet blir verklighetsfrämmande, om inte åtgärder snabbt vidtas för att bygga bort bostadsbristen, stoppa hyresut­vecklingen och göra slut på spekulationen i boendet. Statligt stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen, billigare pengar till bostadsbyggande i allmännyttig och kooperativ regi, skärpt lagstiftning mot fastighets- och lägenhetsspekulation och obligatorisk kommunal bostadsförmedling av alla bosläder är några sådana åtgärder.


25


 


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Anmälan av inter­pellationer


Med hänvisning till det anförda vill Jag fill bostadsminislern ställa följande fråga:

Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta eller föreslå för att öka bostadsbyggandet, stoppa hyreshöjningarna och göra slut på bosiadsspekula-tionen?

1979/80:12 av John Andersson (vpk) till jordbruksministern om giffanvänd-ningen i skogs- och jordbruket:

En växande opinion kräver åtgärder mot användningen av gift i såväl skogs- som jordbruket. Trots allt tal om gifternas ofarlighet har nya rön och fakta styrkt de farhågor som funnits om gifternas menliga inverkan på miljö och människor. Dr Hardells rapporter om att fenoxisyrorna är cancerfram­kallande borde rimligen leda till omedelbara åtgärder.

1 den senaste valrörelsen blev giftanvändningen en stor fråga. Enligt löften som då gavs är både socialdemokraterna och centern nu beredda att biträda vårt krav på ett förbud. Eftersom det nu finns en mycket kraftig riksdags­majoritet bakom detta krav, synes def vara naturligt att regeringen vidtar vissa åtgärder.

Jag vill mot denna bakgrund ställa följande frågor till jordbruksminis­tern:

1.   När tänker regeringen vidta åtgärder mot anväridningen av gifter i skogsbruket?

2.   Tänker regeringen vidta åtgärder för att den ökade utbildning manuell skogsvård kräver kommer lill stånd?

3.   Tänker regeringen vidta några åtgärder för ökad forskning och stöd till alternativa brukningssäti för att man skall slippa beroendet av giffanvänd-ningen inom jordbruket?


 


26


1979/80:13 av Hans Petersson i Hallstahammar(vpk) till Jordbruksministern om hanteringen av miljöfariigt avfall:

Under def industriella uppsving som ägde rum årtiondena efter andra världskriget producerades mängder av giftigt avfall vid landets industrier. Den tiden har nu kommit då gömda och "glömda" giftlager kommer alt avslöjas, därför alt tidens tand nöter på behållare och lagringsplatser. Som exempel på sådan giftlagring som kommit människor lill skada kan nämnas de senaste veckornas avslöjanden från USA, där ett samhälle byggts på mark som dolt giftdeponering, och från Västtyskland, där ett barn dött vid kontakt med "glömt" gift.

Som exempel från vårt eget land kan nämnas BT Kemis giftlagring och flera andra upptäckter, bl. a. tippning av fenol vid vattentäkt i Finspång, cyaniddumpning på Västeråstippen och förekomst av arsenik nära grund vat­tentäkt i Strömsholm i Västmanland.

För att hindra att människor och natur kommer till skada vid läckage från giftupplag och från olagliga tippningar krävs snara åtgärder.

För det första krävs en uppsökande verksamhet där man spårar upp


 


förekomst av gifter och deslruerar dem på ett säkert sätt. En sådan inventering kan göras i samband med naturvårdsverkets inventering av framtida giftförekomster, vilken nu sätts i gång.

För det andra krävs åtgärder för att få kontroll över den olagliga gifthantering som leder till tippningar på de mest olämpliga ställen.

Med hänvisning till del anförda ställer Jag följande frågor till jordbruks­ministern:

1.   Vilka initiativ kommer regeringen atl la för att snabbt få lill stånd en inventering av gömda och "glömda" giftupplag?

2.   Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för atl under säkra former oskadliggöra sådana upptäckta giftanhopningar?

3.   Kan jordbruksministern länka sig en framtida utveckling, innebärande atl man skapar regionala eller länsvisa miljöförelag, som med utbildad personal och lämpliga transportmedel får till uppgift atl la hand om och destruera allt miljöfariigt avfall?


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Anmälan av inter­pellationer


 


1979/80:14 av  Tommy Franzén (vpk) lill  arbetsmarknadsministern om ungdomsarbetslösheten:

Arbetslösheten, framförallt ungdomsarbetslösheten, är fariig och destruk­tiv. Den skapar oro och pessimism inför framtiden. Den skapar sociala problem och hotar de drabbades framtid. Inom OECD har den höga andelen av arbetslös ungdom i västväriden beskrivits på följande drastiska sätt; "Ungdomsarbetslösheten är som en tidsinställd bomb som - om inget görs -kommer att explodera framåt 1990-lalei. Om inte förr."

I Sverige är i dag ungefär 100 000 ungdomar utan eu fast Jobb. 50 000 av dessa är direkt arbetslösa. Det sannolika är dock att del faktiska antalet arbetslösa är större. Detta har en undersökning i Göteborg påvisat.

Orsaken till arbetslöshet är brist på planering av produktion. Den kapitalistiska ekonomin kan inte ge garantier atl full sysselsättning skall råda. Tvärtom är den kapitalistiska ekonomins utveckling liktydig med ökad arbetslöshet och utslagning. Därför erfordras ingrepp i denna ekonomi för att skaffa fler jobb och ge de arbetslösa en meningsfull sysselsättning. Löften i likhet med dem som folkpartiet gav i 1976 års valrörelse, att "alla ungdomar skall garanteras utbildning, praktik och arbeie", har inte infriats.

Folkpartiet förfäktar myten om att det går att utbilda bort arbetslösheten. Regeringens l8-punktsprogram från i våras har inte resulterat i att arbetslös­heten bland de unga minskat. Tvärtom har den direkta arbetslösheten ökat. Enda sättet att varaktigt råda bot på problemet är att samhället går in och skaparjobb. Alternativet till samhälleliga insatser för att skapa nya varaktiga arbeten är fortsalt och ökad arbetslöshet.

Från olika håll har grava angrepp gjorts på ungdomen, varvid den beskyllts för au inle vilja la de jobb som erbjuds. Sanningen är den att det är endast ett fåtal jobb som erbjuds ungdomen. Statistiken visar också att det inte är mer än ca 25 % av de arbetslösa ungdomarna som uppbär någon form av ekonomiskt stöd från samhället.


27


 


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Anmälan av inter­pellationer


Moderaterna förde i valrörelsen fram ett förslag som i praktiken innebär att ungdomslönerna skulle sänkas i förhållande till lönerna för de äldre och yrkeserfarna. Detta förslag medför totalt sett inga Jobb, men del kan möjligen resultera i au en de! jobb besätts med ungdom, medan'äldre i högre grad ställs utanför arbetsmarknaden. Den enda förtjänsten med förslaget är atl man ger Svenska arbetsgivareföreningens medlemsföretag billigare arbetskraft. Detta står också i direkt motsättning till principen om lika lön för lika arbete.

Regeringen har inte hittills redovisat någon långsiktig planering för att försöka komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Inte heller har det redovisats om regeringen har gjort någon analys av de egentliga orsaker­na.

Arbetslösheten måste bekämpas kraftfuUt och konsekvent. De hittills vidtagna åtgärderna med beredskapsarbete och utbildning leder bara till tillfälliga förbättringar och förändrar inget på sikt. Ett ökat bostadsbyggande och utbyggande av dag- och fritidshem skulle både ge arbetstillfällen och samtidigt förbättra den service som krävs av samhället. En utbyggnad av de kollektiva transportmedlen skulle ge sysselsättning och spara energi. Ett sådant program skulle ge Jobb både på kort och på lång sikt. Del skulle förbättra situationen för de unga människorna. Det skulle skapa en framtidstro.

Jag vill mot denna bakgrund ställa följande frågor till arbetsmarknadsmi­nistern:

1.   Hur förklarar regeringen ungdomsarbetslösheten, och har regeringen något långsiktigt mål för ungdomens sysselsättning?

2.   Kommer regeringen att söka motverka att ungdomslönerna sänks i förhållande till övriga löner?

3.   Är regeringen beredd att upprätta ett åtgärdsprogram för ungdomens sysselsättning, bl. a. med ett ökat bostadsbyggande och en utbyggd social service?

4.   Vilka andra åtgärder kommer regeringen att vidta för aff ge ungdomen jobb?


 


28


1979/80:15 av Tommy Franzén (vpk) till arbetsmarknadsministern om de handikappades situation på arbetsmarknaden:

"Det är ett fattigare liv att inte få del av arbetsgemenskap, att inte få ta ansvar för vårt framtida samhälle genom att bidra med arbete." Så börjar förordet till en rapport om utslagning av Synskadades riksförbund (SRF) och Unga synskadade (US).

Synskadade är i likhet med andra handikappade utsatta för den största utslagningen i de kapitalistiska samhällena. Vinstjakten anses viktigare än atl låta alla få Jobb och känna arbetsgemenskapens värde och ansvar för framtiden.

28 136 handikappade sökte under augusti månad arbete, men endast 264 erhöll arbete på den öppna marknaden. I halvskyddat arbete erhöll 125 personer jobb. Drygt 1 000 fick jobb inom skyddad verksamhet eller i


 


beredskapsarbete. Utslagningen visar en skrämmande utveckling, och samhället förmår inte att skaffa dessa människor ett meningsfullt jobb.

Propositionen från i våras om åtgärder för arbetshandikappade och de beslut som fattats med anledning av denna har inte gett några synliga resultat och kommer sannolikt inte heller att göra det, eflersom det inle innebar att några nya Jobb skapades. "Arbeie åt alla" blir med de besluten bara till ett vackert slagord utan egentlig innebörd.

Företagen ställer inte upp för de handikappade. Som talande exempel på delta kan tjäna länsarbetsnämnden i Stockholms län, 7:e distriktet. Detta distrikt innefattar Solna, Järfälla och Kista, som är ett område med relativt stort utbud av arbetstillfällen och där en slor del av industrin utgörs av elektronisk industri. Av 511 sökande i augusti månad erhöll 4 arbete på den öppna marknaden och 1 genom halvskyddad verksamhet. Alltså, mindre än 1 % av de sökande fick något Jobb på den öppna marknaden, delta trots att det finns mängder med bidrag alt tillgå för de företag som anställer handikap­pade. Del finns en klar motvilja inom näringslivet alt ta något som helst ansvar för atl alla skall få arbete. Näringslivets enda intresse är vinsterna och utdelning på aktier. Därför är riksdagens beslut från i våras ett slag i luften.

Det erfordras tvångsåtgärder för atl tvinga näringslivet att anställa handikappade. Det krävs en målsättning, som utgår ifrån allas rätt till ett arbete oavsett handikapp. Det krävs att främjandelagen får klara tillämp­ningsföreskrifter, som ger de fackliga organisationerna och länsarbetsnämn­derna möjlighet att tvinga företagen att anställa handikappade.

Södertäljeförsöket har, såvitt man hittills har kunnat se, slagit väl ut. En utvidgning borde vara en väg atl ytteriigare kunna ge arbetsrehabilitering. En plan bör upprättas som har till avsikt alt trygga handikappades rätl lill arbete, genom att skapa arbeten i produktionen av varor och tjänster i statlig och kommunal regi.

Det behövs en offensiv satsning för att komma till rätta med näringslivets ovilja att fa sig an handikappade.

Jag vill mot denna bakgrund ställa följande frågor till arbetsmarknadsmi­nistern:

1.   Delar regeringen uppfattningen all var och en skall ha rätt till ett arbete oavsett handikapp?

2.   Har regeringen för avsikt att vidta åtgärder för att tvinga näringslivet att anställa handikappade?

3.   Är regeringen beredd att utarbeta en plan, som innebär alt nya arbetstillfällen skapas inom produktion av varor och tjänster i statlig och kommunal verksamhet?

4.   Har regeringen för avsikt att utvidga den arbetsrehabiliterande verk­samheten i likhet med Södertäljeförsöket?

5.   Har regeringen för avsikt alt ställa ytterligare resurser till förfogande för alt skaffa jobb åt handikappade?


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Anmälan av inter­pellationer


29


 


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Anmälan av inter­pellationer

30


1979/80:16 av Jörn Svensson (vpk) till ekonomiministern om åtgärder mot kapitalflykl:

Ett bland flera drag har på senare år alltmer framträtt i den officiella politiken i Sverige. Det är benägenheten att helt vägra erkänna vissa av de grundläggande och djupgående nationella problemen. Ett sådant problem är den oerhörda kapitalflykten ur landet. Inte ens när denna dränering av landet på viktiga resurser klart framgår av en aktuell statlig utredning, vill man i officiella kretsar vidgå att problemet existerar-och man gör följaktligen inte heller något för au komma ål det.

Kapitalexport är i högt industrialiserade kapitalistiska ekonomier i och för sig Vanlig och inte något problem för de berörda nationerna. Strävan att skaffa hållpunkter i andra länder och närmre marknaderna ingår i en lagbunden process. Men det är skillnad mellan de nationer där kapitalexport ingår i ett mångsidigt mönster av kapitalsirömmar och annat intensivt ekonomiskt utbyte och de nationer där själva utflödet av investeringskapital bildar det helt dominerande draget. I sistnämnda fall är det inte fråga om kapitalexport av vanlig typ utan om en ekonomisk utdikningsprocess, som är ett hot mot landets utveckling.

Sverige avviker på detta område klart från det normala mönstret. I de högt industrialiserade kapitalistiska länderna, tagna som grupp, har de utrikes strömmarna av investeringar och finansiellt kapital kraftigt ökat fr. o. m. slutet av 1960-talet. Detta manifesterar sig emellertid på djupt olika sätt i Sverige och i övriga länder.

I samtliga OECD-länder ökade såväl utflödet som inflödet av direkta investeringar. Men proportionerna dem emellan förblev i stort desamma. För Sveriges del fick utvecklingen ett helt annat föriopp. 1 nvesleringsslrömmarna totalt ökade snabbare än i OECD-länderna i genomsnitt. Det fanns länder där ökningen var än snabbare men där ändå proportionerna mellan in- och utflöde bestod. I Sverige skedde en våldsam ökning av utflödet, som inte motsvarades av någon nämnvärd ökning av inflödet.

I OECD-länderna totalt var utfiödet 1977 bara ca 1,5 gång så stort som inflödet. För Sverige var utflödet 7 gånger så stort som inflödet.

Underskottet, dvs. gapet mellan utflöde och inflöde, ökade i OECD-gruppen totalt sett inte nämnvärt, mätt i procent av hela in- och utflödet. Gapet utgjorde mindre än 25 %. För Sverige ökade det från ca 30 % i början av 1960-talet lill ca 75 % år 1977.

Nu representerade 1977 i viss mån en topp i de åriiga variationerna. De absoluta beloppen för genomförda direktinvesteringar utomlands minskade 1978. Mönstret och proportionerna förblev dock desamma. Hittills publice­rade siffror från början av 1979 tycks också visa att långsiktslrenden består.

Det finns skillnader i de siffror som avser tillstånd till direktinvesteringar och de som avser faktiskt genomförda investeringar. Mönstren är dock desamma. Att tendenserna snarast framträder något skarpare i fråga om tillslåndsbeloppen kan antyda att kapitalägarnas planer och förväntningar


 


förutser än större kapitalflykt framöver.

Utöver de från riksbanken uppgivna investeringsbeloppen sker ytteriigare kapitalfiykt genom transaktioner, som inle mäts i statistiken. Fakta från enstaka länder antyder att det verkliga utflödet kan vara både 50 och 100 % högre än det officieUt angivna.

Bilden är sålunda klar. Sverige utsätts för en ekonomisk och inveslerings-mässig utveckling av förut okänt slag. Drivande i denna process är de stora finansgrupperna i landet. Det som sker är ett uppenbart hot mot landets och folkflertalets vitala intressen. Sysselsättning, teknologisk och industriell förnyelse, skatteunderlag och allmän samhällelig uppbyggnad hindras och belastas av denna ohämmade kapitalflykt. På knappast något område uttrycks den grundläggande motsättningen mellan storfinansens och folk­flertalets intressen så bjärt som här.

Mot denna bakgrund ställer jag följande frågor till statsrådet och chefen för ekonomidepartemenlet:

1. Varför tiger alla officiellt ansvariga sedan många år om kapitalflyktens
problem?

2.   Hur bedömer regeringen verkningarna av kapitalflykten på landets produktion, sysselsättning och allmänna utveckling?

3.   Vad avser regeringen atl göra ål kapitalflykten, och föreställer sig regeringen att fria kapitalrörelser även fortsättningsvis skall kunna accepte­ras?


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Anmälan av inter­pellationer


 


1979/80:17 av Oswald Söderqvist (vpk) fill industriministern om säkerheten vid reaklorbyggen:

Allvariigt fusk vid monteringsarbeten på reaktorerna i Ringhals och Barsebäck har avslöjats genom alt svetsare som arbetat där har berättat hur det hela har gått lill. Fusket har omfattat fastsättningen av bullar och byglar som bär upp de kilometerlånga vattenledningarna i kärnkraftverken. Dessa ledningar transporterar såväl radioaktivt vatten som vatten till nödkylnings-systemet. Utöver detta har också bränningar i betongen i själva reaktorinne-slutningen förekommit!

Dessa avslöjanden måste betraktas som händelse av större vikt enligt 3 kap. 15 § riksdagsordningen, enär de ger anledning atl ytterligare ifrågasätta säkerheten vid de svenska kärnkraftverken.

Fusket har drivits fram genom atl huvudentreprenören, del västtyska bolaget Mannesmann, har satt ackorden med den utgångspunkten att alla monteringar kan genomföras utan komplikationer. Sådana har naturiigtvis uppstått, framför allt genom att montörerna när de borrat i betongen ofta stött på armeringsjärn. För att då komma ifrån problemet och klara ackordet har de, i stället för att fullfölja borrningarna till rätt djup, kapat bullarna. Detta har skett i tusentals fall och också erkänts av Vattenfall, som emellertid hävdar att alla felaktiga bultar bytts ut och att säkerheten därmed skulle vara tillfredsställande. Mot delta talar nya uppgifter från arbetarna, som påslår att delta är omöjligt med hänsyn lill den tid del måste ta att ulföra en sådan


31


 


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Anmälan av inter­pellationer


kontroll och alt den inte heller kan utföras på en reaktor i drift. Dessutom säger de atl Mannesmanns arbetsledare utvidgat fusket genom alt vid kontrollen tvätta bort märkningar för felaktiga bultar och ersätta dem med klartecken. Dessa avslöjanden, liksom de bränningar i reaktorinneslufningen som nämndes inledningsvis, har inte bemötts på ett seriöst sätt av vare sig Vattenfall eller statens kärnkraftsinspekfion. Jag vill därför fråga industriministern:

1.   Vilka åtgärder har industriministern vidtagit med hänsyn tiU det som inträffat?

2.   Anser industriministern att kontrollsystemet när det gäller de svenska reaktorbyggena är tillföriitligt och i så fall varför?

3.   Vilka möjligheter har svenska myndigheter atl ingripa mot ett multi­nationellt förelag som Mannesmann när grovt fusk avslöjas som i detta fall?

4.   Hur bedömer industriministern möjlighelerna alt garantera säkerheten vid framtida reaktorbyggen i Sverige?


 


32


1979/80:18 av Erik Hovhammar (m) lill Jordbruksministern om prövning av visst beslut av koncessionsnämnden för miljöskydd:

Försurningen av vårt land accelererar på ett skrämmande sätt. Det län som Jag representerar, Kronobergs län, hör till de mest drabbade områdena i vårt land.

Försurningen och därmed udakningen av fadiga tungmetaller drabbar ekonomiskt såväl Jordbruket och skogsbruket som fisket - det sistnämnda ofta en binäring för många mindre Jordbrukare och en rekreationskälla för många människor. För skogsbruket betyder det att tillväxten försämras, och för jordbruket innebär det sura nedfallet en urlakning av kalken i marken men samtidigt också av för folkhälsan farliga tungmetaller, exemelvis kadmium och kvicksilver, för att bara nämna några. Det finns också risk för att grundvattnet kommer att förstöras.

Tusentals sjöar håller på att dö. Sjön Bolmen, Sveriges tionde sjö i storlek, drabbas nu av en betydande minskning i fiskbeståndet och beräknas vara död i mitten på 1990-talet. Tusentals sjöar runt om i värt land är redan döda. När fisken försvinner är det allvarligt inte endast för fiskefs bestånd utan framför allt därför atl det är ett symptom på en miljöförstöring, som senare kommer att drabba också människorna. Redan nu kan en ökning av antalet luftvägssjukdomar konstateras. Människornas hälsa är i fara.

Huvudparten av del nedfall som drabbar södra och västra Sverige kommer utifrån, men vi bidrar också själva till att förstöra vår miljö. Nu senast har koncessionsnämnden medgivit Pilkinglon Floatglas AB i Halmstad att öka utsläppen av svaveloxider från 650 till 750 lon per år. Markägarna och befolkningen i västra Småland är allvariigt oroade av delta förhållande. Vi kan inte begära att de länder som "exporterar" försurande ämnen till vårt land skall vidta åtgärder, om vi själva inte är beredda aft på ett eller annat sätt begränsa våra egna utsläpp.


 


Åberopande det anförda får jag anhålla om kammarens tillstånd att till jordbruksministern få ställa följande fråga;

Avser statsrådet att ompröva koncessionsnämndens beslut om en utök­ning av svavelutsläppen från Pilkinglon Floatgas AB i Halmstad?

den 15 oktober


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Anmälan av inter­peUationer


 


1979/80:19 av Cari Lidbom (s) lill utrikesministern om regeringens bedöm­ning av förhållandena i Mellanöstern:

Den centrala frågan i Mellanöslernkonfliklen är palestiniernas framtid. Varaktig fred i regionen förutsätter alt palestinierna får ett land som de kan betrakta som sitt eget, med rätt - om de så vill - atl bilda en självständig stat vid sidan av Israel. Palestinierna måste därför betraktas som fullvärdig part i konflikten och vara företrädda i fredsarbetet av egna representanter. De enda tänkbara representanterna för palestinierna är sådana som utsetts av PLO eller med PLO:s godkännande. Inga andra skulle ha nödvändig auktoritet.

Detla är en syn på konflikten som numera delas av de flesta regeringar i världen, även i Västeuropa. Sverige har gett uttryck för den, både under Olof Palmes regering och under den första regeringen Fälldin.

Inte heller regeringen Ullsten deklarerade någon annan inställning. Men en diskret tystnad och några allmänt hållna kommentarer till det egyptisk-israeliska fredsavtalet i våras kunde tolkas så, att en kursändring förbereddes. Utrikesministern i fp-regeringen, Hans Blix, välkomnade avtalet ulan att med ett ord antyda risken för atl en separatfred mellan Egypten och Israel kunde förändra de militära styrkeförhållandena i Mellanöstern och göra den redan förut omedgöriiga israeliska regeringen än mer obenägen aft göra eftergifter gentemot palestinierna. PLO tycktes fp-regeringen vara på väg atl "glömma bort".

I en tid då det övriga Europa började öka trycket på Israel föreföll den sven.ska fp-regeringen vara i färd med alt trappa ned sitt engagemang i Mellanösternkonflikten och sluta upp bakom Sadat-Begin-politiken utan några som helst reservationer eller frågetecken. Den svenske utrikesminis­terns attityd skilde sig markant t. ex. från den attityd som EG-ländernas utrikesministrar gav uttryck åt i gemensamma deklarationer. De svenska kontakterna med PLO hölls på spariåga, medan flera andra regeringar i väst valde att göra spektakulära öppningar mot PLO. 1 Wien togs Arafat emot av Bruno Kreisky och Willy Brandt. Madrid och Ankara inbjöd PLO-ledaren till officiellt besök på regeringschefsnivå. Den franske utrikesministern intensi­fierade sina kontakter med ledande företrädare för PLO. T. o. m. den amerikanska administrationen försökte nalkas PLO, även om försöken slutade med aft president Carter fick avskeda Andrew Young efter protester från Israel och i kongressen.

Fred mellan Egypten och Israel är givetvis i sig en glädjande tilldragelse. Men för Mellanösternkonfiikten i dess helhet är lösningen av den palestinska frågan långt viktigare. Tyvärr finns del ingenting som tyder på atl det gjorts


33


3 Riksdagens protokoU 1979/80:8-13


 


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Anmälan av inter­pellationer

34


några förhandlingsframsteg i den frågan. Tvärtom har Israel i de nu pågående förhandlingarna med Egypten och USA både i ord och i handling visat aft man inte tänker ge upp sina anspråk på Västbanken -det område som utgör kärnan i varje tänkbart palestinskt hemland. Den israeliska regeringen, som anser sig ha tiden på sin sida, är sedan länge i färd med att skapa "fakta på marken", medan förhandlingarna stampar på samma fläck och kanske så småningom rinner ul i sanden. Genom konfiskation, expropriation för påstådda militära ändamål och utmanande "köp" i strid mot jordansk lag tränger Israel undan araberna och lägger beslag på mark för judiska bosättningar. Att annekteringen av arabiska områden inte går fortare än den gör - hittills har omkring en fjärdedel av marken på Västbanken övergått i israelisk ägo - beror sannolikt främst på att immigrationen av judar till Israel drastiskt minskat efter 1973 års krig och att del börjar bli alltmer ont om judar som vill bosätta sig i arabiska Ökenområden. Vid ett besök i Europarådet i Strasbourg häromdagen (den 10 oktober) förklarade den israeliske utrikesmi­nistern Moshe Dayan att Israel inle tänker avstå från att fullfölja sin bosättningspolitik av hänsyn till pågående fredsförhandlingareller världsopi­nionen.

Förhandlingar med deltagande av palestinierna förutsätter förändringar såväl i PLO:s som i Israels inställning. Båda parter måste erkänna varandras nationella rättigheter och upphöra med våldshandlingar.

I nuläget är def emellertid tydligt att det är på den israeliska sidan som motståndet mot samtal med motparten är störst. Hat och fruktan är en tragisk realitet som blockerar vägen till förhandlingar. Men den grundläggande orsaken till Israels vägran att förhandla med PLO är Israels egen ovilja att släppa ifrån sig ockuperat territorium, främst Västbanken. Den "autonomi" som den israeliska regeringen är beredd att erbjuda, palestinierna har ingenting med nationellt självbestämmande att göra. Enligt israelisk uppfatt­ning är Västbanken - Judéen och Samarien - en integrerad del av det heliga landet, Erez Israel, och Israel har inte en tanke på att ge upp sina anspråk på fortsatt suveränitet över området. Därför har Israel inle annat aft erbjuda palestinierna än fortsatt underkastelse, låt vara under andra former än den nuvarande militära ockupationen. På de villkoren lär Begin få svårt att finna några palestinier som vill förhandla med honom, utom möjligen handplocka­de quislingar. Med PLO varken kan eller vill han föra några samtal.

I den situationen måste vägen till fred gå över ökade påtryckningar på Israel, främst från USA:s men också från Västeuropas sida. Israel har hittills visat betydande likgiltighet för väridsopinionen, men man skall ändå inte underskatta effekten på sikt av den internationella opinionsbildningen. Med tanke på de bindningar Israel har till västerländsk civilisation är det av särskild vikt att de västeuropeiska regeringarna med kraft reagerar mot sådana inslag i den israeliska politiken som strider mot internationell rätt och mänskliga räuigheter. Därvid tänker jag bl. a. på- förutom bosättningspoli­tiken och behandlingen av araberna inom ockuperade områden - de systematiska kränkningarna av ett värnlöst grannlands suveränitet och territorium, bombningarna och de militära operationerna på libanesisk mark.


 


Inte ens israelerna själva påstår längre att deras bombflygare kan skilja mellan militära mål och oskyldig civilbefolkning. Mot denna bakgrund hemställer jag atl utrikesministern redovisar

1.   regeringens bedömning av den senaste lidens utveckling i Mellan­östern,

2.   regeringens inställning till PLO och den palestinska frågan, samt

3.   regeringens uppfattning beträffande de inslag i den israeliska politiken som Jag har påtalat i interpellationen.


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Meddelande om .frågor


 


§ 6 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts

den 12 oktober

1979/80:16 av Paul Jansson (s) till försvarsministern om sysselsättningen vid Vanäsverken i Karlsborg:

Vid FFV:s ammunilionsfabrik Vanäsverken i Karlsborg föreligger bety­dande risk för en omfattande neddragning av sysselsättningen beroende på uteblivna beställningar av finkalibrig ammunition. Det har på sikt talats om en halvering av arbetsstyrkan som f n. uppgår till ca 300 personer. Om detta genomförs skulle det innebära ett hårt slag för de anställda vid Vanäsverken och inte minst för Karlsborgs kommun som redan tidigare kämpar med betydande svårigheter då det gäller sysselsättningen.

Min fråga till försvarsministern är:

Är statsrådet beredd att vidtaga sådana åtgärder atl sysselsättningen vid Vanäsverken i Karlsborg kan tryggas?

1979/80:17 av Börie Stensson (fp) till handelsministern om åtgärder för aft påverka bensinbolagens prispolitik:

I handelns fackpress påtalas den diskriminerande prispolilik bensinbolagen börjat tillämpa gentemot lanthandlare. Lanthandlare som i många år sålt bensin i s. k. singelpump har plötsligt mist sin återförsäljarrabatt. De klassas som konsumenter av bensinbolagen.

Av denna anledning kan drivmedelsförsörjningen starkt hotas i glesbyg­der.

Vidare mister lanthandeln väsentliga inkomster. Hushållens inköp kan förändras och ske på annan ort, där bensinköp samtidigt möjliggörs.

Med hänvisning till det anförda vill Jag fråga handelsministern om regeringen uppmärksammat förhållandet och vad regeringen avser alt vidtaga för åtgärder i så fall.


35


 


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Meddelande om frågor


1979/80:18 av Tore Nilsson (m) till handelsministern om planerad export av spritdrycker:

Enligt uppgifter i massmedia föreligger planer att exportera sprit från Sverige. Med tanke på au alkoholfrågan enligt WHO är ett av nutidens största problem och spritens skadeverkningar ekonomiskt och socialt är enorma i de länder dit den svenska exporten skall riktas, måste starka invändningar riktas mot den. En export av detta slag ter sig lika moraliskt oacceptabel som en okontrollerad vapenexport.

Är regeringen beredd att vidtaga åtgärder med anledning av den export som förbereds?


1979/80:19 av Kurt Ove Johansson (s) lill jordbruksministern om bättre beredskap mot rabies:

Rabies är en fruktad sjukdom, som kan drabba både människor och djur. Sjukdomen har trängt allt längre norrut i Europa. Rabiessmittade djur har påträffats så långt upp som till Danmark.

Sverige befinner sig därmed i den zon där det föreligger omedelbar risk för sjukdomens vidare utbredning. Rabies sprids genom däggdjur och fåglar. Smuggling av djur till Sverige från länder där rabies konstaterats har visat stigande tendens. Detta medför ökade risker för att rabies införs i Sverige.

Sedan lång tid tillbaka finns i Sverige en viss beredskap mot rabies. Den anses av ansvariga myndigheter som relativt god. Men självfallet bör beredskapen kunna förbättras i ett läge då riskerna för rabiessmitta anses öka.

Jag vill därför ställa följande fråga till Jordbruksministern:

Vilka åtgärder kommer regeringen alt vidtaga, dels för atl förbättra beredskapen mot rabies, dels för att komma till rätta med smugglingen av djur till Sverige från besmittade områden?

1979/80:20 av Margareta Palmqvist (s) till försvarsministern om den plane­rade utflyttningen av försvarets forskningsanstalt till Botkyrka:

Överbefälhavaren har i en tidningsartikel uttalat att han motsätter sig en utflyttning av försvarets forskningsanstalt till Botkyrka.

Med anledning av detla uttalande anhåller jag att få ställa följande fråga till försvarsministern:

Är försvarsministern beredd au stå fast vid hittills fattade regeringsbeslut, så att utfiyttningen kan ske i enlighet med dessa?


36


1979/80:21 av Gunnar Olsson (s) till utbildningsministern om produktionen av TV-program:

Enligt riksdagsbeslut skall, efter 1986, 40 % av landets TV-produktion komma från de olika TV-distrikten ute i landet.

Samtidigt uttalade riksdagen att man vid utbyggnaden borde prioritera de små distrikten. Som svar på motionen 1977/78:1795 uttalade sig riksdagen för


 


att fördelningen av möjliga resursförstärkningar bör i första hand komma de      Nr 11

svagt utbyggda distrikten till godo.                                   Måndagen den

Mot bakgrund av det anförda vill jag till utbildningsministern ställa         ir oktober 1979

följande fråga;                                                                                 

Har statsrådet för avsikt att medverka till att riksdagens beslut om elva    Meddelande om TV-distrikt fullföljs?

frågor

1979/80:22 av Kjell Nilsson (s) till Jordbruksministern om sjön Åsnens reglering:

Kommerskollegium har underiåtit att tillställa vattendomstolen erforder­ligt material. Därför kan vattendomstolen ej behandla frågan om sjön Åsnens reglering.

Ämnar statsrådet vidta några åtgärder i anledning av beslutet och i så fall vilka?

1979/80:23 av Stina Eliasson (c) till försvarsministern om tidpunkten för flyttning till Östersund av arméns tekniska skola:

Med anledning av tidningsutialanden av överbefälhavaren anhåller jag om atl till försvarsministern fä ställa följande fråga:

När beräknas flyttningen av arméns tekniska skola till Östersund kunna genomföras?

1979/80:24 av Eric Rejdnell (fp) lill kommunikationsministern om lokalise­ring av civil flygförarutbildning lill Kalmar:

Pilolutbildningsutredningen avgav i augusti 1979 sitt betänkande Rekry­tering och utbildning av fiygförare till den civila luftfarten.

I betänkandet framstår Kalmar som en tänkbar plats för lokalisering.

Inte minst med tanke på de utfästelser tidigare regeringar gjort att kompensera Kalmar och Kalmar län för nedläggelsen av F 12 borde denna verksamhet förläggas till Kalmar.

Med anledning härav vill jag ställa följande fråga till kommunikationsmi­nistern:

Är kommunikationsministern beredd att medverka till att största hänsyn tas till tidigare givna löften att kompensera Kalmar för F 12:s nedläggning och medverka till att utbildning av fiygförare till den civila luftfarten lokaliseras till Kalmar?


1979/80:25 av Karin Israelsson (c) till industriministern om sysselsättningen i Västerbottens inlandskommuner:

Befolkningsomflyttningen under framför allt 1960-talet innebar en avse­värd utflyttning från bl. a. Västerbottens inland. Utflyttningen medförde en alltmer snedvriden ålderssammansättning bland befolkningen. Antalet pen­sionärer uppgår i vissa kommuner till mer än 30 % av invånarna.

Efter en lid av mer balanserad utveckling finns nu tecken som lyder på en ny flyttningsväg från Västerbottens inland, med ytterligare förvärrad situa-


37


 


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Meddelande om frågor


tion för inlandskommunerna som följd. Inlandskommunerna är i många fall för sin överievnad beroende av alt en återinfiyttning sker.

Del krävs kraftfulla sysselsättnings- och regionalpolitiska insatser för att få nylokaliseringar lill inlandskommunerna. Ej heller får befintlig verksamhet avvecklas. Domänverkets planer på att minska antalet arbetstillfällen i dessa kommuner måste avvisas och kraftfulla åtgärder vidtas för att befintlig verksamhet i inlandskommunerna skall kunna bibehållas. Med anledning av det anförda vill jag fråga industriministern: Vilka åtgärder avser siatsrådei att vidta för att säkerställa atl befintliga sysselsättningsmöjligheter bibehålls och nya arbetstillfällen skapas i Väster­bottens inlandskommuner?


1979/80:26 av Inga Lantz (vpk) till utbildningsministern om åtgärder för att förbättra de studerandes ekonomiska situation:

Över två tredjedelar av sludiemedelstagarna tvingas atl förvärvsarbeta samtidigt som de studerar, eftersom studiemedlen är otillräckliga. Detta får negativa konsekvenser för studieresultaten och förhindrar att de utbildnings­politiska målen uppfylls. Del bidrar också till alt konservera den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Jag vill därför ställa följande fråga till utbildningsministern: Vilka åtgärder tänker utbildningsministern vidta för atl förbättra de studerandes ekonomiska situation?

1979/80:27 av £'/VorA/fl/-A:/wrt(/(vpk) lill justitieministern om försäljningen av vissa skogsholmar i Kalix skärgård:

Folkpartiregeringen beslutade nyligen ge SCA tillstånd att köpa de s. k. kronogårdslägenheterna Rånön och Bergön samt ett antal skogsholmar i Kalix skärgård. Köpesumman, 50 000 kr., har fått ortsbefolkningen att erinra sig gamla tiders baggböleri. En annan förvirrande omständighet är att frågan om ägande- och besitlningsrätt till områdena länge varit föremål för Juridiska prövningar. Mot den bakgrunden är det angeläget att regeringen redovisar underlaget till beslutet om försäljningen.

Jag vill därför till Justitieministern ställa frågan:

På vilka grunder har regeringen fattal beslutet om försäljning av de omstridda skogsholmarna i Kalix skärgård?


38


1979/80:28 av Oswald Söderqvist (vpk) till statsrådet Karin Andersson om villkoren för uppehållstillstånd för latinamerikanska flyktingar:

Latinamerikanska fiyktingar får allt svårare att erhålla uppehållstillstånd i Sverige. Det gäller inte minst chilenare. En del av dem har under sin fiykt från Chile hunnit passera flera länder innan de kom hit. Familjer har splittrats och medlemmarna spritts till flera länder.

Två fall är nu aktuella för utvisning till Spanien. Det gäller en av kristna vänsterns ledare i Sverige, Orellano, och en ung flicka i Uppsala, Guzman. Båda har vistats i Sverige lång tid, talar svenska och har sin försörjning


 


ordnad. 1 fallet Guzman talas det om att det saknas familjeanknytning och i fallet Orellano att någon politisk förföljelse inte hotar i Spanien. Det är dåliga skäl, och förpassningarna är ett klart uttryck för den hårdare politik som nu tillämpas mol latinamerikanska flyktingar.

Jag vill därför fråga invandrarministern:

Ämnar regeringen fortsätta den skärpning av attityden mol latinameri­kanska flyktingar som anförda fall är exempel på?


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Meddelande om .frågor


 


1979/80:29 av OiivaWSciV/ervK/(vpk) till utrikesministern om åtgärder för att stödja Nicaragua:

Folket i Nicaragua har efter en lång kamp befriat sig från Somozaregimens förtryck. Den vidare utvecklingen i landet är av oerhörd betydelse, inte endast för Nicaragua självt ulan också för övriga stater i Mellanamerika. I området finns några av Latinamerikas värsta diktaturstater, t. ex. Guatemala. Det är därför viktigt att den folkliga resningen i Nicaragua ges allt stöd och all hjälp, så att landet kan utvecklas mot demokrati, fri från utländska intressen.

Sverige har, efter Sandinistiska frontens seger, beslutat att ge ekonomiskt stöd. Del är bra, även om det varit bättre om de fått det långt tidigare. Men det är inte tillräckligt. Starka intressen, framför allt i USA, vill inte ha en demokratisk utveckling i Mellanamerika. Svenska regeringar har ofta uttalat sitt stöd för en sådan utveckling.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder har vidtagits och vad planeras av regeringen i fortsättningen för att stödja den demokratiska utvecklingen i Nicaragua?

1979/80:30 av Benil Måbrink (vpk) till handelsministern om lagstiftning mot svenska nyinvesteringar i Sydafrika:

Kommerskollegium har givit tillstånd för Alfa-Laval AB atl göra en investering i ett av sina företag i Sydafrika. I realiteten innebär detta en viss ökning av produktionskapaciteten. Kommerskollegium medgeratt i nämnda fall undantag inte borde medges, om en restriktiv tolkning av lagen om förbud mot nyinvesteringar i Sydafrika skulle göras. Trots detta vill kommerskollegium tolka lagen "snällt", som en del tjänstemän uttrycker sig. Lagens utrymme för dispensgivningar gör del tydligen möjligt alt godtyckligt tolka lagen.

Jag vill fråga handelsministern:

Avser regeringen att förändra lagen så atl nyinvesteringar av svenska företag i Sydafrika effektivt stoppas?

1979/80:31 av BertU Måbrink (vpk) till industriministern om produktion av metanol i Vannsäter:

Alla förutsättningar är för handen när del gäller alt starta en försöksverk-


39


 


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Meddelande om frågor


samhet för produktion av metanol i de tomma fabrikslokalerna i Vannsä­ter.

Enligt uppgift hänger nu hela denna fråga på regeringen och på hur snart besked kan lämnas.

Del är viktigt att snarast få i gång denna verksamhet med tanke på alt många av de arbetare som berövadesjobbei när massaproduktionen lades ned vid nämnda fabrik ännu inte fått ersättningsjobb.

Jag vill fråga industriministern:

Är regeringen beredd all omgående ge klartecken för igångsättning av försöksverksamhet för produktion av metanol vid Vannsätersfabriken?


1979/80:32 av BertilMåbrink(vpk) lill arbetsmarknadsministern om bibehål­lande av Esseltes tillverkningsenhet i Gävle:

Det multinationella förelaget Esselte AB har beslutat lägga ned sin tillverkningsenhet i Gävle mot de anställdas protester och trots all nämnda enhet går med vinst.

Esselte har bedrivit ett hänsynslöst spel mot de anställda och mot en hel kommun.

Hittills förefaller det som om regeringen suttit med armarna i kors.

Jag vill fråga arbetsmarknadsministern:

Vad har regeringen gjort och vad kommer regeringen att göra för alt förhindra nedläggningen av Esseltes tillverkningsenhet i Gävle?

1979/80:33 av Karin Nordlander (vpk) till handelsministern om åtgärder för att hejda prisstegringarna:

Prisnivån i konsumentledei steg under detta års första ålia månader med mer än 6 96. Många tecken tyder på aff prisstegringslakien nu ytteriigare håller på att öka. Folkflertalet ställs inför nya hot om standardnedpress-ningar.

Med hänvisning lill det anförda vill Jag lill handelsministern ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att hejda prisstegringarna?


40


1979/80:34 av Eva Hjelmström (vpk) till kommunikationsministern om tillsynen över sjösäkerheten:

Sjöfartsverket skall enligt sina instruktioner utöva tillsynen över sjösäker­heten. 1 samband med diskussionen om Tsesisolyckan har emellertid en rad fakta framkommit som innebär att man allvariigt kan ifrågasätta huruvida verket fullgör denna uppgift. Fakta påstås ha mörklagts och påtryckningar sägs ha förekommit gentemot underlydande för atl de skall dölja för verket obehagliga fakta. Tillsynen av atl arbetstidslagen till sjöss efterievs hävdas vara i det närmaste obefintlig. Exemplen på påstådda missförhållanden skulle kunna mångfaldigas. En av verkets tjänstemän har, mot den fackliga organisationens vilja, förfiytiats från sin tjänst.


 


Mot bakgrund av de avslöjanden som framkommit samt mot bakgrund av att sjöfartsverkels uppgifter växer i betydelse i takt med att för människor och natur skadliga ämnen allt oftare transporteras till sjöss, hemställer Jag att till kommunikationsministern få ställa följande fråga:

Vilka initiativ avser kommunikationsministern ta för atl kraven på sjösäkerhet skall uppfyllas?

1979/80:35 av/1/exonrfer C/jTOopou/os (vpk) lill arbetsmarknadsministern om invandrarnas anställningsskydd:

En invandrare har avskedats från sin anställning i samband med att gällande arbets- och uppehållstillstånd löpt ut. Ansökan om föriängt arbets-och uppehållstillstånd var vid tidpunkten för avskedandet inlämnad och ej färdigbehandlad. Ärendet har prövats av arbetsdomstolen, som anser alt avskedandet av invandraren var korrekt. Men domstolen påpekar samtidigt att det här föreligger en konfiikt mellan uilänningslagsiiftningen och lagen om anställningsskydd.

Både LO och TCO har gett uttryck för uppfattningen att arbetstillstånd bör fortsätta att gälla tills ansökan om föriängt arbetstillstånd är färdigbehand­lad.

Jag vill mot denna bakgrund fråga arbetsmarknadsministern:

Kom.mer regeringen att vidta åtgärder för atl trygga invandrares anställ­ningsskydd under den tid ansökan om föriängt arbetstillstånd färdigbehand-las?

1979/80:36 av John Andersson (vpk) till industriministern om sysselsätt­ningen vid AB Polarvagnens fabriker:

Sysselsättningen vid AB Polarvagnens fabriker är hotad. En nedläggning av verksamheten eller en nedskärning av antalet sysselsatta skulle få katastrofala följder för inlandet. Inte mindre än fyra glesbygdskommuner skulle drabbas hårt - över 600 personer skulle bli utan arbeie. Det råder stor samstämmighet om att snara åtgärder måste vidtas.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga industriministern: Avser regeringen att vidta åtgärder som räddar sysselsättningen vid AB Polarvagnens fabriker?


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Meddelande om frågor


 


1979/80:37 av Olle Östrand (s) lill industriministern om metanolproduktion i Söderhamn:

Svensk Metanolutveckling AB och Stora Kopparberg har sedan lång tid tillbaka varit överens om att den nedlagda sulfitfabriken i Vannsäter i Söderhamn är lämplig för en försöksverksamhet med metanolproduktion. I samband med riksdagens energipolitiska beslut i våras påtalades också angelägenheten av att regeringen tillsammans med SMAB omgående kommer i gång med ifrågavarande försöksverksamhet. Att skaffa ersätt­ningsjobb åt de ca 220 människor som drabbades av sulfitfabrikens nedlägg-


41


 


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Meddelande om frågor


ning 1978 är också mycket angeläget. Trots detta'har ännu inget beslut fattats.

Mol den bakgrunden anhåller Jag om att till industriministern få ställa följande fråga:

Är industriministern beredd atl omgående la de initiativ som erfordras för aft starta försöksverksamhet med metanolproduktion i den nedlagda sulfit­fabriken i Vannsäter i Söderhamn?


 


42


1979/80:38 av Inger Lindquist (m) lill utrikesministern om svenska bistånds­insatser i Kampuchea:

Kampucheas folk lider, svälter och dör. Det krävs omedelbara insatser av skilda slag för att förhindra död och lindra svälten och nöden i landet.

Vilka omedelbara åtgärder ämnar utrikesministern vidta för att bistå Kampucheas folk?

1979/80:39 av Martin Olsson (c) till justitieministern om ändrade bestämmel­ser för ombudsröstning;

Åtskillig kritik har under och efter valrörelsen riktals mot det sätt varpå möjligheterna fill ombudsröstning genom s. k. vårdare har utnyttjats.

Del har även uppmärksammats att beställning av dubblettröslkort hos lokal skaltemyndighet gjorts av annan än den röstberättigade.

Samtidigt som det är av största betydelse atl alla röstberättigade - även de som på grund av sjukdom är förhindrade att besöka sin vallokal - kan få utöva sin rösträtt, ärdel lika betydelsefullt alt reglerna för ombudsröslning m. m.är sådana alt ingen behöver riskera att bli utsatt för obehörig påverkan inför valet.

Jag vill därför ställa följande fråga till justitieministern:

Avser justitieministern att pröva frågan om ändrade bestämmelser för ombudsröstning, utfärdande av dubblettröstkort m. m. så alt riskerna för obehörig påverkan inför valen undanröjs?

1979/80:40 av Cari Lidbom (s) till stafsminisfern om villkorslagens krav på förvaringen av kärnkraftsavfall:

Regeringspartierna är ense om att ytteriigare kärnreaktorer skall laddas, om inte all vidare utbyggnad av kärnkraften stoppas till följd av utgången av folkomröstningen nästa år. Detta förutsätter antingen att villkorslagen ändras eller att centern accepterar de båda andra regeringspartiernas tolkning av villkorslagen. Av regeringsförklaringen framgår au centern föredrar den senare utvägen.

Min fråga är:

Är det inte bättre att statsministern medverkar lill en sådan ändring av villkorslagen att dess krav på förvaringen av avfall från reaktorer anpassas till vad som är möjligt att uppfylla än atl han med sitt eget namn på ett


 


regeringsbeslut garanterar atl problemen med en "helt säker slutlig förvaring av avfallet" är lösta?

1979/80:41 av Carl Lidbom (s) till statsministern om lagrådsgranskningen av en generalklausul i skattelagstiftningen:

I ett förslag till grundlagsändringar som antogs som vilande av riksdagen i våras finns bestämmelser om lagrådsgranskning, bl. a. om vad granskningen skall avse. Syftet med dessa bestämmelser är atl göra klart atl lagrådets verksamhet är av enbart Juridisk-leknisk art. Lagrådet skall inle syssla med politik. Om detta har partierna i riksdagen varit ense.

I propositionen (1978/79:195 s. 48) uttalade föredraganden, dåvarande justitieministern Sven Romanus, bl. a. följande: "Jag vill särskilt understryka viklen av atl lagrådet iakttar den största återhållsamhet när det gäller sakfrågor av politisk natur. Det är inte förenligt med lagrådets ställning i vårt konstitutionella system att del redovisar andra synpunkter än sådana som är av juridisk-leknisk art."

Hur kan statsministern, mot den bakgrunden, förklara att en mellan regeringspartierna omtvistad fråga - frågan om behovet av en s. k. general­klausul i skattelagstiftningen - har lämnats öppen i regeringsförklaringen och i realiteten överiämnats till lagrådets avgörande?


Nr 11

Måndagen den 15 oktober 1979

Meddelande om frågor


den 15 oktober

1979/80:42 av Lilly Hansson (s) till industriministern om arbetet i utredning om NCB:s fabrik i Hörnefors:

Riksdagen beslöt den 8 juni vid behandling av näringsufskoftets betän­kande 1978/79:61 atl en förutsättningslös och allsidig utredning skulle tillsättas om möjligheter till en lönsam utveckling vid NCB:s fabrik i Hörnefors. Mol bakgrund av detta beslut vill Jag ställa följande frågor till industriministern;

När beräknas utredningen om NCB:s fabrik i Hörnefors vara klar?

Hårde fackliga organisationerna getts möjlighet att delta i denna utredning på def sätt som riksdagen förutsatte?

1979/80:43 av Nils-Olof Grönhagen (s) lill industriministern om åtgärder för att trygga sysselsättningen i Sollefteå:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för atl rädda sysselsättningen bl. a. i Sollefteå för dem som nu drabbats av de likviditetssvårigheter Polarvagnen AB råkat ut för?


1979/80:44 av Birgitta Johansson (s) till industriministern om sysselsätt­ningen i Karlsborgs kommun:

Oron för den framtida sysselsättningen vid Luxors Karisborgsfabrik är fortfarande stor. Den kommuniké som lämnades från styrelsemötet med


43


 


Nr 11 Luxor Industri AB den 23 augusti 1979 pekar på att försäljningen av Luxors

Måndaeen den produkter har utvecklats gynnsamt på den skandinaviska marknaden.

15 oktober 1979                       '°' denna bakgrund vill Jag fråga statsrådet:

_____________ Vad avser regeringen göra för att de ca 90 anställda vid Karlsborgsfabriken

Meddelande om                                  "ä" ga-anteras Jobb i förtsäftningen?

frågor

§ 7 Kammaren åtskildes kl. 14.03.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemert