Civilutskottets yttrande 1979/80:4y

med anledning av motion om en ökad prisövervakning på boendeområdel

Till näringsutskottet

1 Motionsyrkandet m. m.

Till civilutskottet har hänvisats motionen 1979/80:1507 av Essen Lindahl (s) vari hemställs atl riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen sagts om behovet av snara initiativ från regeringens sida för att möjliggöra en intensifierad prisövervakning på boendeområdel samordnad med annan prisövervakning och skött av statens pris- och kartellnämnd (SPK).

Motionären anser atl en mer aktiv prisövervakning när det gäller byggande och bosläder behövs och att privsövervakningen på boendeområdel bör ske efter samma principer som för övriga varu- och tjänsteområden. Verksamheten bör därför anförtros åt den prisövervakande myndigheten, SPK, som därvid bör samarbeta med andra myndigheter, främst med bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån (SCB).

Civilutskotlet har i syfte att åstadkomma en enhetlig och samordnad behandling beslutat alt, under förutsättning av näringsutskoltels medgivande, överlämna motionen till näringsutskoltets fortsatta beredning. Yttrandet utgår från de bedömningar som kan falla inom civilutskottels beredning. Civilutskotlet avger följande yttrande.

2 Uppgifter i anslutning till motionsförslaget

2.7 Nuvarande övervakning av priser på boendeområdel m. m.

SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning. Nämnden har sålunda enligt sin instruktion (1973:609) till uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet med undantag av bank- och försäkringsväsendet. SPK:s verksamhet på boendeområdel har hittills i första hand inriktats på byggmaterialområdel och där koncentrerats till sektorer där olika former av konkurrensbegränsningar har konstaterats. Inom SPK har t. ex. undersökts marknaden för isolermaterial, gipsskivor och armeringsslål. En undersökning av konkurrensförhållandena inom byggmaterialhandeln har också gjorts år 1976 liksom en beskrivning av konkurrensformer och prissällningsprinciper inom byggmaterialindustrins olika delar. Parallellt med utredningsverksamheten bedriver SPK prisövervakning på byggmate-

1 Riksdagen 1979/80. 19 saml. Yltr nr 4

CU 1979/80:4 y

CU 1979/80:4y 2

rialområdel. SPK har bl. a. mot bakgrund av de ökande byggnadskostnaderna under senare år i samarbete med bostadsslyrelsen påbörjat en utredning av pris- och konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet. Denna utredning som bl. a. omfattar en undersökning av entreprenadpriserna beräknas föreligga i en preliminär rapport under våren 1980. Utredningsarbetet har försenats, bl. a. beroende på att statistiska centralbyrån (SCB) inte ansett det möjligt alt lill SPK lämna ut visst utredningsmaterial som av SCB bedömts vara sekretessbelagl. Regeringen har den 13 december 1979 beslutat atl SCB skall till SPK lämna ut det för SPK:s undersökning nödvändiga materialet. SPK undersöker även utformningen av vissa taxor och avgifter av betydelse för boendekostnaderna. Däremot har SPK endast i begränsad omfattning uppmärksammat boendekostnaderna för konsumenten i dennes egenskap av hyresgäst, bostadsrältshavare eller egnahemsägare. Hittills genomförda eller planerade undersökningar på boendeområdel har begränsats, bl. a. därför alt lagen (1956:245) (ändrad senast 1975:705) om uppgiftsskyldighel rörande pris- och konkurrensförhållanden inte omfattar nyttjanderätt till fast egendom.

Bostadsstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergripande sektoransvar som avser hela bostadssektorn. Enligl sin instruktion (1965:669) har styrelsen bl. a. att undersöka och belysa utvecklingen i fråga om bostadsbyggande, bostadsmarknad och bostadssociala förhållanden samt all på grundval härav ge underlag för beslul som avser del framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Vidare skall styrelsen bistå kommuner, byggherrar och andra som medverkar i bostadsbyggandet samt främja sådant utvecklingsarbete inom styrelsens arbetsområde, vars resultat kan väntas komma till praktisk användning inom bostadsförsörjningen. Bostadsslyrelsen och de 23 länsbostadsnämnderna saml länsstyrelsen i Gotlands län, som där fullgör uppgifter som ankommer på länsbostadsnämnd, får i ansökningar om statliga bostadslån vissa uppgifter avseende boendekostnaderna. Sålunda skall i ansökan av sökanden lämnas uppgifter bl. a. om produktionskostnadernas sloriek och hur de skall finansieras. Styrelsen beräknar dessutom årligen driftkostnaderna för en typfaslighet, som förutsätts bli färdigställd inom exploateringsområde respektive år. Beräkningarna av driftkostnaderna baseras bl. a. på medelvärden från 16 kommuner för produktionskostnader, skatter och taxor saml kollekfivavtal för fastighetsarbele. I ansökan om statligt bostadslån skall vidare uppgift om driftkostnaderna det första året ingå liksom uppgift om erforderliga hyror och årsavgifter för det första året. Styrelsen har ingen egen insamling av uppgifter om hyrornas storlek.

Den som söker ett bostadslån har att lämna länsbostadsnämnden en fullständig kostnadsredovisning om nämnden så begär. Uppgiftsskyldighe-len gäller sålunda lånesökanden. Inom styrelsen analyseras även del material om boendekostnaderna som SCB samlar in.

SCB:s statistik på boendeområdel omfattar uppgifter om hyror, drift- och

CU 1979/80:4y 3

kapitalkostnader, om priser och kostnader i nyuppförda hus, samt om priser för omsatta hus.

2.1.1 Hyror, drift- och kapitalkostnader

Hyrorna mäts löpande i konsumentprisindex och i särskilda bostads- och hyresundersökningar (BHU). Bostadsposten i konsumentprisindex är hyror i hyreshus, egnahemskostnader samt kostnader för bränsle och lyse. BHU ger en bild av boendekostnaderna för olika kategorier i lägenheter i flerbostadshus. Med hyra avses boendekostnaden inklusive alla obligatoriska lillägg såsom bränsle och varmvatten. I statistiken över bostadshyror i statsbelånade flerbostadshus ges uppgifter om totalhyra och insatser för olika lägenhetsstorlekar inom nyproduktionen i olika delar av landet. I statistiken över intäkter och kostnader för flerbostadshus mäts bl. a. inbetalda hyresbelopp och hyresförluster samt driftkostnader.

2.L2 Priser och kostnader i nyuppförda hus

Byggnadsprisindex mäter förändringar i de priser byggherren faktiskt får betala för nybyggda hus, medan faktorprisindex mäter förändringarna i faktorpriserna (materialpriser, löner m. m.). Ur beräkningsunderlag för byggnadsprisindex görs beräkningar av funktionsprisindex och kvaliletsin-dex. Funktionsprisindex visar förändringen mellan två tidpunkter av egentliga prisförändringar och värdet av inträffade kvalitetsförändringar. Kvalitetsindex visar utvecklingen av de sammantagna kvalitetsförändringarna mellan jämförelseperioderna. Låneobjektsslalistiken, som bygger på ansökningshandlingarna för statliga bostadslån, används bl. a. av bosladsstyrelsen som underlag för förslag till regeringen om tids- och ortskoefficien-ternas storlek.

2.L3 Priser för omsatta hus (fastighelsprisstatistiken)

Denna statistik redovisar köp, köpeskillingar och taxeringsvärden samt förhållandet mellan köpeskilling och taxeringsvärde för omsatta hus.

SCB:s kostnader för alt producera statistik med anknytning lill boende-området uppgick till ca 14 milj. kr. i 1979 års prisläge.

2.2 Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriser på byggnadsområdet har tidigare behandlats av civilutskotlet (se CU 1977/78:3, CU 1977/78:27, CU 1978/79:1 y, CU 1978/79:26 och CU 1979/80: 3 y) med anledning av motioner (s) i vilka bl. a. yrkats att åtgärder skulle vidtas för alt öka kunskapen om orsakerna till kostnadsutvecklingen inom bostadsbygg-

CU 1979/80:4 y 4

nadssektorn samt att undersökningar om skärpt kontroll av entreprenadpriserna på byggnadsområdet skulle göras.

Utskottets majoritet (c, m, fp) anförde i november 1977 (CU 1977/78:3) alt SPK borde kunna utföra nödvändiga undersökningar i fråga om anbudsnivåerna på byggnadsområdet. Reservanter (s) underströk behovet av aktiva åtgärder på området. En redovisning lill riksdagen i förening med regeringens bedömningar borde enligt reservanternas mening göras, och konkreta förslag om prisbildningen på byggnadsmarknaden med betoning av bostadssektorn borde lämnas.

Vid de följande behandlingarna av frågan i civilutskoltel har majoriteten (c, m, fp) i huvudsak ansett att resultatet av SPK:s arbete angående bl. a. entreprenadpriserna borde avvaktas innan ställning logs till ytterligare åtgärder beträffande prisfrågorna på byggmaterialområdel och om prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. Reservanter (s) har hävdat all SPK:s arbete snabbi borde färdigställas, och de förutsatte vid den senaste behandlingen av frågan i civilutskoltel i november 1979 atl regeringen i budgetpropositionen 1980 skulle lämna riksdagen en redovisning om hur prisövervakningen på boendeområdel skall utformas och organiseras. Speciellt angeläget ansågs det vara all förslag lämnades som gör det möjligt alt studera entreprenadprisutvecklingen på boendeområdel.

Vid samtliga tillfällen har riksdagen beslutat i enlighet med utskotlsma-joriletens förslag.

2.3 Promemorian Prisövervakning på boendeområdel m. m.

I april 1979 förordnade dåvarande handelsministern en sakkunnig atl utreda frågan om prisövervakning på boendeområdel. Den sakkunnige har avgivit promemorian Prisövervakning på boendeområdel (Ds H 1979:2). I promemorian föreslås en ökad prisövervakning på boendeområdel - någon förändring av del nuvarande förhandlingssystemet för fastställande av hyror anses inte kunna komma i fråga. Särskilt angelägel anses det vara att bosladsstyrelsen, SPK och SCB samordnar och därmed effektiviserar resp. myndighets verksamhet på området. I promemorian görs en genomgång av de områden som anses lämpa sig för prispolitiska insatser på boendeområdel. Bl. a. anförs (s. 79) att en ökad prisövervakning på boendeområdel främst bör sikta på att påverka prissättningen inom områden med stor betydelse för de slutliga boendekostnaderna samt atl förse boende och myndigheter inom den bostadspolitiska organisationen med kunskaper om vad som döljer sig bakom statistik på boendeområdel m. m.

Systemet för bestämmande av hyror mellan parter på hyresmarknaden innebär emellertid atl prisövervakning på boendeområdel inte skall omfatta hur bostäder finansieras, hur boendekostnaderna betalas eller hur höga hyror eller årsavgifter som är acceptabla. Kapitalkostnaderna bestäms ytterst genom statsmakternas beslut, och de faktiska hyrorna konkretiseras vid

CU 1979/80:4y 5

förhandlingar mellan hyresmarknadens parter.

En ökad prisövervakning på boendeområdel bör sålunda enligt promemorian främst ägnas bl. a. de faktiska entreprenad- eller byggnadskostnaderna vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation, projeklstorlek, hustyp och region m. m. SPK bör enligt promemorieförslaget vara den myndighet som bedriver den föreslagna utvidgade prisövervakningen på boendeområdel. Ett nära samarbete med bostadsstyrelsen förordas.

Som ovan (s. 2) nämnts omfattar inte lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden nyttjanderätt till fast egendom. Ell förslag lill ändring av lagen så att den skulle omfatta även denna fråga bereds enligt promemorian inom handelsdepartementet.

Promemorian har remissbehandlats. SPK hänvisar i sitt remissvar till att nämnden i sin anslagsframställning för innevarande budgetär föreslagit att en särskild enhet för pris- och konkurrensövervakning av byggande och boendekostnader inrättas samt att nämnden tilldelas ökade personella resurser för verksamheten.

I årets budgetproposition (bil. 16 s. 3 och 52) anmäler bostadsministern att en särskild utredare kommer atl få i uppgift att pröva frågor om byggnadspriserna och utvecklingen av byggkostnaderna inom bostadsbyggandet.

3 Utskottet

Som framgått ovan (s. 3) har civilutskottet vid flera tidigare tillfällen behandlat motioner om ytterligare prisövervakning på byggnadsområdet med särskild betoning på kostnadsutveckligen inom bostadsbyggnadssektorn. Utskottet framhöll i november 1977 alt statens pris- och kartellnämnd (SPK) borde kunna utföra undersökningar bl. a. beträffande anbudsnivåerna på byggnadsområdet. En undersökning om pris- och konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet görs f. n. av SPK i samarbete med bostadsstyrelsen. Undersökningen som tidigare beräknades vara klar under år 1979 kommer nu enligt vad som erfarits atl föreligga i en preliminär rapport våren 1980. En bidragande orsak lill förseningen är att statistiska centralbyrån (SCB) i mars 1979 avslagit en framställning från SPK om att få la del av visst slafisliskl material avseende bostadsproduktionen 1974-1978. Regeringen har emellertid genom beslul den 13 december 1979 förordnat att materialet skall lämnas ut till SPK.

I den nu behandlade motionen 1979/80:1507 (s) hemställs om snara initiativ från regeringens sida för att möjliggöra en intensifierad prisövervakning på boendeområdel samordnad med annan prisövervakning och administrerad av SPK.

I en inom handelsdepartementet utarbetad promemoria Prisövervakning på boendeområdel (Ds H 1979:2) behandlas frågan om prisövervakning av

CU 1979/80:4y 6

boendekostnaderna. Ovan (s. 4—5) har sammanfattningsvis redogjorts för promemorians innehåll. I promemorian förordas en ökad prisövervakning på boendeområdel, varvid bl. a. de faktiska entreprenad- eller byggnadskosl-naderna vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation, projektstorlek, hustyp och region m. m. bör uppmärksammas. SPK bör enligl promemorieförslagel bedriva den utvidgade prisövervakningen på boendeområdel, varvid ett nära samarbete med bostadsstyrelsen förordas. En ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighel rörande pris- och konkurrensförhållanden så att lagen omfattar även nyttjanderätt till fast egendom anses önskvärd. Promemorian som har remissbehandlats bereds i regeringens kansli.

I budgetpropositionen (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 3 och 52) anmäler bostadsministem sin avsikt alt begära regeringens bemyndigande atl bl. a. låta utreda orsakerna till den snabba utvecklingen av byggnadspriserna inom bostadsbyggandet. Därvid bör det enligt bostadsminislerns mening vara möjligt för utredaren att nyttja och vidareutveckla resultatet av det arbete som redan gjorts eller som pågår i olika sammanhang.

Utskottet vidhåller sin lidigare - och senast i november 1979 - redovisade uppfattning atl det inom SPK pågående arbetet om entreprenadpriserna avseende byggande och boendekostnaderna bör avvaktas. Även resultatet av de pågående övervägandena inom regeringens kansli om hur en ytterligare prisövervakning på boendeområdel skall utformas bör slutföras före ett ställningstagande i frågan. Vidare kan det finnas anledning att vid dessa överväganden även beakta den utredning om byggnadsprisernas utveckling som enligt bostadsministern bör tillkallas.

Från de utgångspunkter civilutskottet har att beakta avstyrker utskottet sålunda bifall lill motionen 1979/80:1507 (s). Frågan i motionen om en eventuell intensifierad prisövervakning bör administreras av SPK faller närmast under näringsutskoltets beredning. Emellertid bör - oavsett den närmare organisatoriska utformningen - de bostadspolitiska organen ha en betydelsefull uppgift i sammanhanget.

Slockholm den 21 februari 1980

På civilutskottets vägnar PER BERGMAN

Närvarande: Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m), öskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m). Elvy Olsson (c), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Margareta Palmqvist (s) och Kerstin Ekman (fp).

CU 1979/80:4y 7

Avvikande mening

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Margareta Palmqvist, alla (s), anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar "Utskottet vidhåller" och slutar "i sammanhanget" bort lyda:

Byggpriserna har stigit starkt under de senaste åren. Delta konstaterar även bostadsministem i årets budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 52). Större delen av prisstegringen beror enligl hennes uppfattning på andra faktorer än standardförändringar.

Den redovisning av orsakerna lill byggprisutvecklingen som f. n. görs inom SPK bör i förening med regeringens bedömningar snarast redovisas för riksdagen. Speciellt viktigt är del därvid atl förslag presenteras som gör det möjligt att få bättre kunskap om entreprenadprisulvecklingen på boendeområdel. Förslag bör även snabbt lämnas riksdagen om hur en ökad prisövervakning på boendeområdel skall organiseras. Utan all här la ställning till om en ökad prisövervakning skall administreras av SPK - en fråga som närmast faller under näringsutskotlels bedömning - bör erinras om all såväl ulskoltsmajoritelen (m, c, fp) som reservanter (s) ansett (CU 1977/78:3 s. 14 och 18) atl SPK torde - beträffande anbudsnivåerna inom bostadsbyggandet - ha möjligheter att utföra vissa undersökningar.

I den ovan (s. 4-5) redovisade promemorian ges exempel på inriktningen av ytterligare prisövervakning inom boendeområdel. Bl. a. bör enligt promemorian ökad uppmärksamhet ägnas de faktiska entreprenad- eller byggnadskoslnaderna vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation, projeklstorlek m. m. Vidare bör undersökningar ulföras som gör del möjligt alt bättre än f. n. analysera boendekostnaderna för konsumenten i dennes egenskap av hyresgäst, bostadsrältshavare eller egnahemsägare. Den ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden som erfordras för atl lagen skall omfatta även nyttjanderätt till fast egendom bör genomföras. Härigenom blir det sålunda möjligt atl i framtiden få ökad kunskap om boendekostnaderna för bostadskonsumenterna.

Sammanfattningsvis finner utskottet det mycket angeläget all åtgärder snabbi vidtas enligl förslaget i motionen 1979/80:1507 (s) så att en intensifierad prisövervakning på boendeområdel kommer lill stånd. Den även i motionen upptagna frågan om att denna prisövervakning skall skötas av SPK faller närmast inom näringsutskottets beredning. Civilutskottet har dock tidigare ullalat alt SPK bör kunna utföra vissa undersökningar beträffande anbudsnivåerna m. m. SPK bör göra dessa undersökningar tillsammans med de bostadspolitiska organen. Från de utgångspunkter civilutskoltel har att beakta tillstyrker utskottet motionen.

Slutligen bör erinras om atl i den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1833 förordats en skärpt kontroll av entreprenadpriserna på