Prop. 1979/80:80 Regeringens proposition

1979/80:80

om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen;

beslutiid den 31 januari 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de försiag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

CARL AXEL PETRI

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag till följdändringar med anledning av det förslag till ny sekretesslag m. m. som f. n. behandlas av riksdagen.

En bärande tanke i den föreslagna sekretessregleringen är att bestämmelser om tystnadsplikt för offentliga funktionärer skall finnas bara i den nya sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. De nu gällande bestämmelserna om tystnadsplikt för offentliga funktionärer som är utspridda på ett stort antal lagar och förordningar skall alltså ersättas av föreskrifter i den nya sekretesslagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i ett hundratal lagar som innehåller sådana tystnadspliksbestäm-melser. Ändringarna innebär i allmänhet att tystnadspliktsbestämmelserna upphävs. Föreskrifter om tystnadsplikt som riktar sig både till offentliga funktionärer ocfi till enskilda föreslås ändrade så att de i fortsättningen kommer att avse endast enskilda.

En annan konsekvens av den nya sekretessregleringen är att föreskrifterna om i vilka fall en domstolsförhandling skall få hållas inom stängda dörrar av sekretesshänsyn i princip skall samlas i rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Som en följd härav föreslås i propositionen att vissa bestämmelser om förhandlingssekretess i andra lagar upphävs.

I propositionen läggs vidare fram förslag till ändringar i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. Också dessa ändringar är en konsekvens av sekretesslagens bestämmelser.

De föreslagna ändringarna avses träda i kraft samtidigt med sekretesslagen, dvs. den 1 januari 1981.

Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 80

Prop.  1979/80:80 2

1  Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § giftermålsbalken' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Baikcn omtrvckt 1978-.854.

2 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 10 § föräldrabalken' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

I Balken omtryckt 1978:853.

3 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 308 § sjölagen (1891:35 s. 1)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

.308 §

Gäller sjöförklaring sammanstötning med annat fartyg, kan rätten låta anstå med sjöförklaringen, om denna därigenom kan äga rum samtidigt med sjöförklaring eller motsvarande utredning för det andra fartyget. Sådant anstånd får ej beviljas för längre tid än som är oundgängligen nödvändigt. Vinnes icke samtidighet, skall den sjöförklaring som äger rum först hell eller delvis hållas inom stängda dörrar, om befälhavaren eller redaren begär det och synnerliga skäl ej tala däremol. Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får annan enskild sakägare än redaren ej närvara utan redarens samtycke.

Gäller sjöförklaring sammanstötning med annat fartyg, kan rätten låta anstå med sjöförklaringen, om denna därigenom kan äga rum samtidigt med sjöförklaring eller motsvarande utredning för det andra fartyget. Sådant anstånd får ej beviljas för längre tid än som är oundgängligen nödvändigt.

Ulöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får sjöförklaring hållas inom stängda dörrar, om del vid förklaringen kommer an förebringas uppgifl, för vilken gäller sekretess enligt 8 kap. 16 § sekretesslagen (1980:000). Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får annan enskild sakägare än redaren ej när-

l,agen omtryckt 1975:1289.

Prop.  1979/80:80

Nuvarande lydelse

Har sammanstötning skett med utländskt fartyg, för vilket varken sjöförklaring eller motsvarande utredning äger rum, får sjöförklaring underlåtas, om sjöfartsverket ej bestämmer annat. Hålles sjöförklaring, äga bestämmelserna i första stycket om handläggning inom stängda dörrar motsvarande tillämpning.

Särskilda bestämmelser om inskränkning i rätten an utbekomma allmänna handlingar rörande sammanstötning mellan fartyg meddelas i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rälten atl utbekomma allmänna handlingar.

Föreslagen lydelse

vara utan redarens samtycke.

Har sammanstötning skett med utländskt fartyg, för vilket varken sjöförklaring eller motsvarande utredning äger rum, får sjöförklaring underlåtas, om sjöfartsverket ej bestämmer annat. Hålles sjöförklaring, åger bestämmelserna i andra stycket om handläggning inom stängda dörrar motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 35 och 36 §§ lagen (1934:437) för Sveriges riksbank' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

Senaste lydelse av

35 § 1977:1030

36 § 1949:297.

Prop.  1979/80:80 4

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av

krigsmateriel m. m.

Härigenom föreskrivs att 5 S lagen (I935:39.'i) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

5f-

Tillverkare av krigsmateriel skall hålla sina handelsböcker med tillhörande handlingar, såvitt de avse tillverkning av krigsmateriel, tillgängliga för kontrollmyndigheten.

Sådan tillverkare åligger vidare att för tillsyn bereda kontrollmyndigheten tillhörande tjänsteman nårhelst han det fordrar tillträde till fabrik, där tillverkning av krigsmateriel bedrives, att meddela kontrollmyndigheten alla av densamma begärda upplysningar angående inneliggande beställningar, tillverkningen samt därmed sammanhängande förhållanden ävensom att i övrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av regeringen eller kontrollmyndigheten meddelas för erhållande av en betryggande kontroll över det behöriga fullgörandet av deklarationsplikten samt uppfyllandet i övrigt av meddelade föreskrifter och villkor.

Den som på grund av sina tjänsteåligganden erhållil del av bokföring, handling eller upplysning, som i första eller andra slyckel sägs, må ej i vidare mån än som påkallas av tjänsteutövningen yppa affärsförhållande, varom han sålunda erhållit kännedom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:690. - Senaste lydelse 1975:690.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och

försäljning av gasskyddsmateriel

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel' skall ha nedan angivna lydelse.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:691,

Prop.  1979/80:80 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

?if-

Tillverkning, som avses i 2 §, skall stå under kontroll av den myndighet regeringen bestämmer.

Det åligger tillverkare att för tillsyn bereda kontrollmyndigheten tillhörande tjänsteman, närhelst han det fordrar, tillträde till lokal, där tillverkningen bedrives, att meddela kontrollmyndigheten begärda upplysningar angående tillverkningen och därmed sammanhängande förhållanden ävensom att i övrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av regeringen eller kontrollmyndigheten meddelas för erhållande av betryggande kontroll.

Den .som på grund av tjänsteåliggande erhållit del av upplysning som ovan sägs må ej i vidare mån än som påkallas av tjänsteutövningen yppa affärsförhållande, varom han sålunda erhåUii kännedom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. -Senaste lydelse 1975:691.

7 Förslag til!

Lag om ändring i valutalagen (1939:350)

Härigenom föreskrivs att 7 § valutalagen (1939:350)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§
Den, som på grund av sin befall- Den som har tagU befattning med

ning med i denna lag avseu ärende något ärende som avses i denna lag
erhålla del av enskildas förhållan- får inte obehörigen röja vad han
den, må ej. i vidare mån än ärendets därvid har fåu veta om enskildas
beskaffenhet kräver, yppa vad för personliga eller ekonomiska förhål
honom sålunda blivit känt. landén.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).

IfaU som avses i första stycket skaU inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ' Senasle lydelse av lagens rubrik 1959:262.

Prop.  1979/80:80 6

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering

Härigenom föreskrivs att 6 § iagen (1944:133) om kastrering skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§
Läkare eller annan, som å tjäns- Den som har tagit befattning med

lens vägnar eller eljesl tagit befatt- kastrering eller med ärende angåen-ning med kastrering eller med aren- de sådan åtgärd får inte obehörigen de angående sådan åtgärd, må ej i röja vad som därvid har förekom-oirängi mål yppa någol av vad därvid     mit.

förekommU. I del allmännas verksamhet tilläm-

pas i StäUet beslämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

9 Förslag till

Lag om ändring i byggnadslagen (1947:385)

Härigenom föreskrivs att 147 a § byggnadslagen (1947:385)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Lagen omtryckt 1972:775. Senaste lydelse av 147 a § 1975:459.

10      Förslag till

Lag   om  upphävande  av   lagen   (1947:630)  om   inskränkning  av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar

Härigenom föreskrivs att lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

I Senaste lydelse av 4 § 1975:693.

Prop. 1979/80:80 7

12 Furslag till

Lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 287 § 3 mom. lagen (1948:433) om försäkringsrörelse' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

1 Senaste lydelse av 287 S 3 mom. 1961:610.

13 Förslag till

Lag om ändring i militära rättegångsiagen (1948:472)

Härigenom föreskrivs att 92 § militära rättegångslagen (1948:472)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste Ivdelse av 92 § 1976:512.

14 Försiag till

Lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares

uppfinningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar

dels att i 1 § ordet "krigsmakten" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "försvarsmakten" i motsvarande form,

dels att i 10 § ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",

dels att 8 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§
Den som till följd av bestämmel- Den som till följd av bestämmel-

serna i denna lag vinner kännedom serna i denna lag får kännedom om
om uppfinning må ej utnyttja vad en uppfinning får inte utnyttja vad
han sålunda erfarit eller / oirängt mål han sålunda har erfarit eller obehöri-
yppa något därom. gen röja något därom.

/ det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).

Ifall som avses i första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop.  1979/80:80 8

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkrings-anstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 §'

Generalagenten vare pliktig:

att, där ändring vidtages i det för anstalten gällande reglementet, inom tre månader därefter till försäkringsinspektionen insända beslutet därom;

att, därest av myndigheterna i anstaltens hemland framställts anmärkning mot anstaltens verksamhet, så fort ske kan skriftligen underrätta försäkringsinspektionen därom;

att, inom åtta månader efter utgången av varje räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i 10 § avsedda redogörelsen angående anstaltens verksamhet inom riket;

att, beträffande livförsäkringsrörelse, till försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektionens anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handlingar nämligen dels inom åtta månader efter varje räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv och av återbäring, dels ock, i den mån så påfordras av inspektionen, statistiskekonomisk utredning angående verksamheten;

att, inom tre månader efter det berättelse om revision av anstaltens räkenskaper och förvaltning blivit å sammanträde med anstaltens delägare framlagd, till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av denna berättelse ävensom ett exemplar av anstaltens förvaltningsberättelse för den tid revisionen avsett;

att även i andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om anstalten och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda inspektionen, eller annan, som av inspektionen förordnats att företräda denna, hålla kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning.

Innefattar ändring i reglementet ändring av anstaltens firma, skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen i Post-och Inrikes Tidningar.

I Senaste lydelse 1977:690.

Prop.  1979/80:80

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad försäkringsinspektionens företrädare eller någon som biträder honom erfaril vid granskning av böcker, räkenskaper och andra handlingar må ej obehörigen yppas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

16       Förslag till

Lag om ändring I uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 82 § uppbördslagen (1953:272)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av 82 § 1975:697 lagens rubrik 1974:771.

17       Förslag till

Lag om ändring I lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m.' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av

16 § 1975:698

lagens rubrik 1974:861.

18       Förslag till

Lag om ändring I lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 192 § lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

192 §
Enskildas förhållanden till bank- Enskildas förhållanden till bank-

aktiebolag   må   ej   i   oirängt   mål     aktiebolag får inle obehörigen rö-
yppas. jas.

I del allmännas verksamhel lillämpas i slällel beslämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).

Prop.  1979/80:80 l'l

Nuvarande [vdelse Föreslagen lydelse

I fall som avses I jörsla slyckel skall inte följa ansvar enligl 20 kap. 3  brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom föreskrivs att 98 § lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

98 §
Enskildas förhållanden till spar- Enskildas förhållanden till spar-

bank må ej yppas i oträngt mål. bank får inte obehörigen röjas.

1 det allmännas verksamhet tiUämpas i stället bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).

Ifallsom avses i första styckel skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrivs att 89 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

89 §
Enskildas förhållanden till kredit- Enskildas förhållanden till kredit-

kassa må ej i oträngt mål yppas. kassa får inie obehörigen röjas.

I del allmännas verksamhet Ullämpas i slällel bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).

Ifall som avses i försia slyckel skall inle följa ansvar enligl 20 kap. 3 § brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop.  1979/80:80 11

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden

Härigenom föreskrivs att 9 och 12 SS lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

22 Förslag till

Lag om ändring i atomenergilagen (1956:306)

Härigenom föreskrivs att 11 § atomenergilagen (1956:306)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av 11 § 1975:706.

23 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 117 och 198 §§ taxeringslagen (1956:623)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Lagen omtryckt 1971:399, Senaste lydelse av 117 § 1978:354 198 § 1975:707 lagens rubrik 1974:773.

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1957:343) om oljelagring m. m.' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Lagen omtryckt 1977:939,

Senaste lydelse av lagens rubrik 1973:708,

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott

Härigenom föreskrivs att 19 S lagen (1957:668) om utlämning för brott skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980,

26 Förslag till

Lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110)

Härigenom föreskrivs att 21 § strålskyddslagen (1958:110) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

Prop.  1979/80:80

12

27 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 29 S lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980,

' Lagen omtryckt 1970:933, Senaste lydelse av 29 § 1975:710 lagens rubrik 1974:777,

28 Förslag till

Lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663)

Härigenom föreskrivs att 82 S hälsovårdsstadgan (1958:663) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

82 §

Den som har all ulöva tillsyn över allmänna hälsovården skaU för fullgörunde av tillsynen äga tillträde till boslad, lokal och område ävensom rätt att där företaga undersökning, vartill hans tjänsteåligganden giva anledning. Handräckning av polismyndigheten må begäras om tillträde vägras utan godtagbart skäl. Tillsynen skall utövas på sädant sätt, att den vållar minsta möjliga olägenhet för allmänheten.

Den som har eller haft atl utöva lillsyn eller anlitats som bilräde vid tillsvnsverksarnhelens utövande må ej röja eller obehörigen utnyttja yrkeshemlighet, som därigenom bliva känd för honom, och ej heller, där det ej kan anses påkallat i tjänstens intresse, yppa annal förhållande, vilkel sålunda blivil honom kunnigt.

Den som ulövar tillsyn över den allmänna hälsovården hur för all fullgöra tillsynen rätt au få tillträde till bostäder, lokaler och områden saml rätt att där göra nödvändiga undersökningar. Handräckning av polismyndigheten får begäras, om tillträde vägras utan godtagbart skäl. Tillsynen skall utövas på elt sådant sätt, att den medför minsta möjliga olägenhet för allmänheten.

Den som har deltagit i tillsyn över den allmänna hälsovården får inte obehörigen röja eller ulnyllja vad han därvid har erfaril om enskildas personliga förhållanden eller enskildas affärs- eller driftförhållanden. I del allmännas verksamhel ullämpas i stället för vad som nu har sagts bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop.  1979/80:80 13

29 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

Härigenom föreskrivs att 49 S lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning' skall upphöra att gälla vid utgången år 1980,

' Senaste lydelse av 49 () 1975:711 lagens rubrik 1974:863,

30 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott tiil Danmark, Finland, Island och Norge

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland. Island och Norge skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

31 Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrivs att 25 § regleinentet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

32 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Handling,    som    upprättats   för Handlingar,  som har upprättats

beräkning av pensionsgrundande in- för beräkning av pensionsgrundande

komst eller som avlämnats eller till- inkomst   eller  som  har avlämnats

handahållits  enligt   bestämmelse   i eller  tillhandahållits  enligt   någon

denna lag, må icke tillhandahållas bestämmelse i denna lag, får ime

annan tjänsteman än den som / och tillhandahållas annan tjänsteman än

' Lagen omtryckt 1976:1015, Senast lydelse av lagens rubrik 1976:1015,

Prop.  1979/80:80

14

Nuvarande lydelse

för sin befattning bör erhåUa del därav. Ledamol i laxeringsnämnd eller skaiteräii må laga del av handling som nyss sagts.

Den som äger laga del av handling, varom i första stycket iogi, må i den mån så erfordras för fullgörande av vad som enligl denna lag åligger honom jämväl laga del av självdeklaration och annan uppgifl eller handling, som avlämnats till ledning vid årlig taxering, och handling, som upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623), d>'e«-som handling, som avlämnats till ledning för uppbörd av skatt.

Den som tagU del av handling, som i försia eller andra slyckel sägs, må ej i vidare mån än som erfordras för ulövning av tjänst offentliggöra eller yppa innehållet i sådan handling.

Föreslagen lydelse

den som för sin befattning bör/« del av dessa. Ledamöler i la.xerings-nämnden, länsråtien eller mellankommunala skalterälten Jår la del av handlingar som nyss har sagts.

Den som får la del av sådana handlingar, som avses i första stycket ,får också ta del av .självdeklaralioner och andra uppgifler eller handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, handlingar sotn har upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623) saml handlingar som har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt, om han behöver del för alt kunna fullgöra sina skvldigheter enligl denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

33 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs att 50 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

50 §-

Wunc/Z/ng, som har avlämnats eller Handlingar,  som  har  avlämnats

tillhandahållits enligt bestämmelse i     eller   tillhandahållits   enligt   någon

1        Lagen omtryckt 1974:938,

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938.

2        Senaste lydelse 1978:356,

Prop.  1979/80:80

Nuvarande lydelse

denna lag. får Icke tillhandahållas annan tjänsteman än den som / och för sin befattning bör erhålla del därav.

Den som får taga del av handling, som sägs i första stycket, får / den mån så erfordras för fullgörande av vad som enligl denna lag åligger honom, också laga del av självdeklaration och annan uppgifl eller handling, som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, och handling, som har upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623), ävensom handling, som har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt.

Den som har lagil del av handling, som sägs i första eller andra slyckel, får ej i vidare mån än som erfordras för ulövning av tjänst offentliggöra eller yppa innehållet i sådan handling.

Arbetsgivaruppgift samt annan uppgift eller handling som avses i denna paragraf får tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i ärende om avgift enligt system för social trygghet. Innehållet i motsvarande handling som har upprättats eller inkommit med anledning av sådan överenskommelse och vad som övrigl har förekommil vid ulredning enligl ö 1 'erenskommehen får ej yppas i vidare mån än vad som år föreskrivet beträffande innehållei i arheisgi-varuppgifi.

Förestagen lydelse

bestämmelse i denna lag, får inle tillhandahållas annan tjänsteman ån den som för sin befattning bör få del av dessa.

Den som får la del av sådana handlingar, som av.ses i första stycket . får också la del av självdeklaralioner och andra uppgifter eller handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, handlingar som har upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623) .saml handlingar som har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt, om han behöver del för all kunna fullgöra sina skyldigheler enligl denna lag.

Arbetsgivaruppgift samt annan uppgift eller handling som avses i denna paragraf får tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i ärende om avgift enligt system för social trygghet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

Prop.  1979/80:80

16

34 Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs att 82 S civilförsvarslagen (1960:74)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande hdelse

Föreslagen lydelse

82 §-

Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får ey obehörigen v/)/7rt eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.

Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs- eller driflförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inle obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.

/ del allmännas verksamhet tillämpas I siäUet bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Lagen omtryckt 1975:712. = Senaste Ivdelse 1978:263,

35 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljningav teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980,

' Senaste lydelse av 15 § 1975:716 lagens rubrik 1975:716,

36 Förslag tiil

Lag om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av 14 tj 1975:717 lagens rubrik 1975:717,

Prop.  1979/80:80 17

37 Förslag till

Lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)

Härigenom föreskrivs att 35 § sjukvårdslagen (1962:242)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

I Senaste lydelse av 35 § 1975:102,

38 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att   18  kap.  28 §  lagen  (1962:381) om  allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 28 § Vad ledamol av slyrelse, pensions-delegalion eller försäkringsnämnd, revisor eller befattningshavare hos allmän försäkringskassa så ock den som eljesl biträder sådan kassa under sin verksamhel hos kassan erfarit rörande enskilds personliga förhållanden må ej obehörigen yppas.

Alla handlingar i förekommande Alla handlingar i ärenden hos de

ärendenskolaså förvaras, all de icke     allmänna försäkringskassorna skall
äro tillgängliga för obehöriga. förvaras så, att de inle är tillgängliga

för obehöriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ' Lagen omtryckt 1977:630,

39 Förslag till

Lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19)

Härigenom föreskrivs i fråga om krigshandelslagen (1964:19) de/i att i 1, 3 och 7 §§ ordet "Konungen" iolika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form, dels att 5 § skall ha nedan angivna lydelse.

2 Riksdagen 1979180. I sami Nr 80

Prop.  1979/80:80 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans verksamhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller befordran av vara, som ömförmäles i 2 §, dömes, om han insett eller bort inse att övervakningen utövas av främmande makt eller eljest är av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, till dagsböter eller fängelse i högst ett år, såframt ej för gärningen är stadgat strängare straff i 19 kap. brottsbalken.

Har åtgärden vidtagits med stöd Har åtgärden vidtagits med stöd

av lag, handelsbruk eller annan sed- av lag, handelsbruk eller annan sed
vänja eller har den som vidtog åtgår- vänja eller har den som vidtog åtgär
den handlat i överensstämmelse med den handlat i överensstämmelse med
anvisning, som för visst fall eller anvisning, som för visst fall eller
eljest meddelats av Konungen eller eljest meddelats av regeringen eller
av myndighet, vilken enligt Konung- av myndighet, vilket enligt regering
ens förordnande är behörig därtill, ens förordnande är behörig därtill,
eller har han allenast på brukligt sätt eller har han allenast på brukligt sätt
bevakat rätt eller utfört talan eller bevakat rätt eller utfört talan eller
har han av annan sådan anledning har han av annan sådan anledning
ägt fog för gärningen, skall vad i ägt fog för gärningen, skall vad i
första stycket stadgas icke äga till- första stycket stadgas icke äga till
lämpning. lämpning.

/ del allmännas verksamhel lillämpas i slällel beslämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

40 Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom   föreskrivs  att  55 §   stämpelskattelagen   (1964:308)'   skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Lagen omtryckt 1979:1060, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:864.

41 Förslag tiil

Lag   om   ändring   i   lagen   (1964:542)   om   personundersökning   i brottmål

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Lagen omtryckt 1973:1214. Senaste lydelse av 8 § 1975:720.

Prop.  1979/80:80 19

42 Förslag till

Lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus

Härigenom föreskrivs att 7 § stadgan (1964:679) om notarius publicus skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§
Notarius publicus skall fullgöra Notarius publicus skall  fullgöra

sitt uppdrag med redlighet, nit och     sitt uppdrag med redlighet, nit och oväld. Han må icke obehörigen yppa     oväld. vad som meddelats honom iförtroende.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

43 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinär-yrket m. m.

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §'
Veterinär får icke yppa något som En veterinär får inte obehörigen
meddelats honom i förtroende i hans röja  eller  utnyttja   vad  han   i  sin
egenskap av veterinär eller obehöri- yrkesutövning har fåu veta omenskil-
gen   uppenbara   vad  han   i  denna das affärs- eller driftförhållanden,
egenskap   erfara  om   djursjukdom         1 det allmännas verksamhet tilläm-
ellerdess uppkomst. Han får ej heller pas i stället bestämmelserna i sekre-
obehörigen röja eller utnyttja yrkes- tesslagen (1980:000).
hemlighet som han fått kännedom
om i sin verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. I Senaste lydelse 1975:684,

Prop.  1979/80:80

20

44 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9§ lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

I kap 9S Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté får ey obehörigen yppa eller nyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.

Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.

/ del allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000). I fråga om den som är skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté på fartyg i det allmännas verksamhet lUlämpas 14 kap. 7, 9 och 10 aH sekrelesslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Lagen omtryckt 1978:109,

45 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om kontinentalsock-

eln'

dels att 13 § skall upphöra att gälla,

dels att 14 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §=

Den som utom riket har begått brott som avses i 11 S, döms, om han

Den som utom riket begått brott som avses i 11 eller 13 §, dömes, om

1          Senaste lydelse av 13 § 1975:723,

2          Senaste lydelse 1975:723.

Prop. 1979/80:80

21

Nuvarande lydelse

han finnes här, efter denna lag och brottsbalken samt vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda balk ey är tillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styckena nämnda balk.

Åtal för brott som avses i 11 § första efter förordnande av regeringen eller

Föreslagen lydelse

finns här, efter denna lag och brottsbalken samt vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 S nämnda balk inte är lillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styckena nämnda balk.

Har regeringen föreskrivii atl sekreless enligl 8 kap. 6 § sekrelesslagen (1980:000) SkaU gälla i verksamhel som beslår i tillsyn över efterlevnaden av förevarande lag, lillämpas försia slyckel också i fråga om den som röjer uppgifter vdka han liU följd härav är skyldig all hemlighålla. och tredje styckena får väckas endast den regeringen bemyndigar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

46 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda

Härigenom föreskrivs att 58 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse 1975:724,

47 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 65 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Lagen omtryckt 1979:304, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

Prop.  1979/80:80 22

48 Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)

Härigenom föreskrivs att 44 § miljöskyddslagen (1969:387)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

44 §
Den som tagU befattning med till- Den som har deltaga i tillsyn enligt

syn enligt denna lag får ej obehöri- denna lag eller har utfört sådan
gen yppa yrkeshemlighet som däri- undersökning som anges i 43 § andra
genom blivit känd för honom eller stycket andra meningen får inte obe-
driftanordning, affärsförhållande el- hörigen röja eller utnyttja vad han
ler förhållande av betydelse för lan- därvid har erfara om affärs- eller
dets försvar varom han sålunda fån driflförhållanden eller förhållanden
kännedom. av betydelse för landets försvar.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. 1 Lagen omtryckt 1972:782,

49 Förslag till

Lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103)

Härigenom föreskrivs att 14 § allmänna arbetstidslagen (1970:103)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

1 Senaste lydelse av 14 § 1975:728,

50 Förslag till

Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)

Härigenom föreskrivs att 21 § sjöarbetstidslagen (1970:105)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

" Senaste lydelse av 21 § 1975:729,

Prop.  1979/80:80 23

51 Förslag tiil

Lag  om   ändring   i   lagen   (1970:244)  om   allmänna  vatten-  och

avloppsanläggningar

Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34 §
Den som deltagit i undersökning Den som deltar eller har deltagit i

enligt 20 § får ej obehörigen röja undersökning enligt 20 § får inte
eller nyttja yrkeshemlighet eller annal obehörigen röja eller utnyttja vad
förhållande som han därvid fått kun- han därvid har fått veta om enskildas
skåp om. Motsvarande gäller för affärs- eller driftförhållanden. Vad
tillsynsman eller syssloman med nu har sagts gäller även syssloman
avseende på vad han erfarit på grund med avseende på vad han har erfarit
av sitt uppdrag. på grund av sitt uppdrag.

/ det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ' Lagen omtryckt 1976:842.

52 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av 16 § 1975:732,

53 Förslag till

Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Härigenom föreskrivs att 28 § livsmedelslagen (1971:511) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

Prop.  1979/80:80

24

54 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfmningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar'

dels att 21 § skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 19, 20 och 22 §§ skall betecknas 21, 22 respektive 23 §,

dels att 4, 5, 6, 9 och 16 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att rubriken närmast före nuvarande 19 S skall sättas närmast före nya 21§,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 19 och 20 §§, och närmast före nya 19 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Försvarsuppfinning som tillkommit i Sverige eller tillhör här bosatt fysisk person eller tillhör svensk juridisk person (svensk försvarsuppfinning) får ey offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas, innan granskningsnämnden enligt vad nedan sägs prövat om uppfinningen skall hållas hemlig.

4§

Föreslagen lydelse

En försvarsuppfinning som har tillkommit i Sverige eller tillhör en här bosatt fysisk person eller tillhör en svensk juridisk person (svensk försvarsuppfinning) får inle offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas, innan granskningsnämnden enligt vad nedan sägs har prövat om uppfinningen skall hållas hem-lig-

Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning, som inges till patentmyndigheten, skall av denna underslällas granskningsnämnden för prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig.

Den som vill att svensk försvarsuppfinning, vara patent icke sökts, skall få offentliggöras eller på annat sätt yppas skall hos granskningsnämnden ansöka om sådan prövning som avses i första stycket. Detsamma gäller den som vill söka patent på

5§

Om en ansökan om patent på en svensk försvarsuppfinning ges in till patentmyndigheten, skall denna underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig.

Den som vill att en svensk försvarsuppfinning, på vilken patent inte har sökts, skall få offentliggöras eller på annat sätt röjas skall hos granskningsnämnden ansöka om sådan prövning som avses i första stycket. Detsamma gäller den som

Lagen omtryckt 1978:157.

Prop.  1979/80:80

25

Nuvarande lydelse

svensk försvarsuppfinning genom att till annan mottagare än patentmyndigheten inge internationell patentansökan som avses i 3 kap. patentlagen (1967:837) eller europeisk patentansökan som avses i 11 kap, samma lag.

Föreslagen lydelse

vill söka patent på en svensk försvarsuppfinning genom att till annan mottagare än patentmyndigheten inge internationell patentansökan som avses i 3 kap. patentlagen (1967:837) eller europeisk patentansökan som avses i 11 kap. samma lag.

Finner granskningsnämnden vid prövning som avses i 5 § att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålles hemlig, skall nämnden förordna att uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas.

6§

Finner granskningsnämnden vid sådan prövning som avses i 5 § att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig, skall nämnden förordna att uppfinningen inie får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas.

Om särskilda skäl föreligger, kan regeringen förordna, att uppfinning som omfattas av förordnande enligt 6 § utan hinder av förordnandet får yppas för ar\r\3r[, under förutsättning att hemlighållandet i övrigt av uppfinningen icke därigenom äventyras.

9§

Om särskilda skäl föreligger, kan regeringen förordna, att en uppfinning som omfattas av förordnande enligt 6 § utan hinder av förordnandet får röjas för annan, under förutsättning att hemlighållandet i övrigt av uppfinningen inle därigenom äventyras.

16 §

Är i fall som avses i 15 § uppfinningen hemlig enligt lag i främmande stat och får patent på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige och den främmande slalen sökas i Sverige under förulsällning atl uppfinningen hålles hemlig här, skall granskningsnämnden förordna, all uppfinningen icke får offenlliggöras eller på annat sätl obehörigen yppas.

Ar i fall som avses i 15 § uppfinningen hemlig enligt lag i en främmande stat, skall granskningsnämnden förordna all uppfinningen inle får offenlliggöras eller på annal sätt röjas.

1. om patent på uppfinningen enligt överenskotnmelse mellan Sverige och den främmande slalen får sökas under förulsällning alt uppfin-

Prop. 1979/80:80

26

Nuvarande lydelse

Hålles uppfinningen hemlig enligt lag i friimmande stal utan att omfattas av sådan överenskommelse och finner nämnden an det är av väsenUig betydelse för försvaret att uppfinningen hålles hemlig här, skall nämnden förordna, att uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas.

Föreslagen lydelse

ningen hålls hemlig här,

2. om nämnden finner atl det ärav väsenllig belydelse för försvarel all uppfinningen hålls hemlig här.

Bestämmelser  om  sekreless  hos myndigheter.

19 §

Sekreless gäller i mål och ärenden enligt denna lag för uppgifter som enligt 4 § eller ull följd av förordnande enligt 6 eller 16 § inte får offentliggöras eller på annat säll obehörigen röjas. Föreskrifterna i 1 och 11-14 kap. sekretesslagen (1980:000) gäller i fråga om denna sekreless.

Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn UU rikets säkerhet samt bestämmelser Ull skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i sekrelesslagen.

20 §

Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får en domstol förordna alt en förhandling i mål om ersättning eller ansvar som grundar sig på denna lag skall hållas inom stängda dörrar, om det kan antas au vid förhandlingen kommer au förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekreless som avses i 19 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop. 1979/80:80 27

55 Förslag till

Lag om ändr ing i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av 7 S 1975:735,

56 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m.

Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

57 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall

Härigenom  föreskrivs  att  7§   lagen  (1972:119)  om  fastställande  av könstillhörighet i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§'
Den  som   tagit  befattning  med Den som har tagit befattning med

ärende enligt denna lag får ey obehö- ärende enligt denna lag får inte
rigen yppa vad han därvid erfarit om obehörigen röja vad han därvid har
enskilds personliga förhållanden. erfarit om enskilds personliga för-

hållanden.

/ del allmännas verksamhet ullämpas i stället bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).

      Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ' Senaste lydelse 1975:737.

Prop.  1979/80:80 28

58 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 27 S lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnäinnder skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

27 S'

Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet och ordning vid domstol äger motsvarande tillämpning vid nämnd. Expert som avses i 5 S andra stycket denna lag får närvara vid hyresnämndens överläggning till beslut.

Ulöver vad som följer av 5 kap. I § rältegångsbalken kan hyresnämnd förordna all sammanlräde för handläggning av ärende enligl I, 9 eller 17 § lagen (1975:1132) omförvärv av liyresfaslighei m. m. eller enligl 11 § andra slyckel eller 12, 13 eller 16 § bostadsförvaliningslagen (1977:792) skall hållas inom slängda dörrar, om del behövs av hänsyn tiU privailiveis helgd eller enskilds behöriga ekonomiska intresse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 I Senaste Ivdelse 1977:794.

59 Förslag till

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs i fråga om datalagen (1973:289)'

dels att 19 § skall upphöra att gälla,

dels att 11 och 13 H skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11§ Personuppgift som ingår i personregister får ej lämnas ut, om det finns anledning antaga att uppgiften skall användas för automatisk databehandling

' Lagen omtryckt 1979:334,

Prop.  1979/80:80

29

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

i strid med denna lag. Finns det anledning antaga att personuppgift skall användas för automatisk databehandling i utlandet, får uppgiften lämnas ut endast efter medgivande av datainspektionen. Sådant medgivande får lämnas endast om det kan antagas att utlämnandet av uppgiften icke kommer att medföra otillbörligt intrång i personlig integritet.

/ fråga om förbud för myndighel I del allmännas verksamhel lilläm-

alt   lämna   ul  personiippgifi  finns     pas i slällel bestämmelserna i sekre-besiämmelser i lagen (1937:249) om     lesslagen (1980:000). inskränkningar i rätlen all ulbekom-ma allmänna handlingar.

Registeransvarig eller annan som tagit befattning med personregister eller med uppgifter som samlats in för att ingå i sådant register får ey obehörigen yppa vad han till följd därav fått veta om enskilds personliga förhållanden.

Har personuppgift i enlighet med föreskrift, meddelad enligt 6 eller 18 §, lämnats ut på villkor som inskränker mollagarens rätt att vidarebefordra uppgiften, får mottagaren eller den som i hans verksamhet tagit befattning med uppgiften icke obehörigen yppa vad han därigenom fått veta om enskilds personliga förhållanden.

13§

Registeransvarig eller annan som tagit befattning med personregister eller med uppgifter som samlats in för att ingå i sådant register får inle obeh'irigen röja vad han till följd därav fått veta om enskilds personliga förhållanden. / del allmännas verksamhel lillämpas i slällel för vad som nu har .sagts beslämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).

Har personuppgift i enlighet med föreskrift, meddelad enligt 6 eller 18 §, lämnats ut på villkor som inskränker enskild moiiagares rätt att vidarebefordra uppgiften, fär mottagaren eller den som i hans verksamhet tagit befattning med uppgiften inle obehörigen röja vad han därigenom fått veta om enskilds personliga förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981

Prop.  1979/80:80 30

60 Förslag till

Lag om ändring i iagen  (1973:329) om  hälso- och miljöfarliga

varor

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 S'
Den  som   tagit  befattning  med Den som har tagit befattning med

ärende som avses i denna lag får ej er/ärende som avses i denna lag får ej
obehörigen y/?y7a eller Ajywya vad han obehörigen röja eller ulnyllja vad
därvid erfarit om yrkeshemlighet han därvid/wr erfarit om yrkeshem-
eller affärsförhållande. lighet eller affärsförhållande.

/ det allmännas verksamhet tillämpas i slällel bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ' Senaste lydelse av 17 § 1975:741,

61 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1973:670)

Härigenom föreskrivs att 54 § tullagen (1973:670) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

62 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 S
Vad någon vid tUlämpning av den- Den som har tagu befallning med
na lag fåll veta om enskilt företags eu ärende enligi denna lag får inle
eller enskild sammanslutnings affärs- obehörigen röja eller utnyttja vad han
eller driftsförhållanden eller om därvid har fått vela om enskUdas
enskilds personliga förhållanden får personUga förhållanden eller affärs-
han ej obehörigen yppa eller nyttja. eller driftsförhållanden.

Prop.  1979/80:80 31

/ det allmännas verksamhet Ullämpas I slällel bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000). 1 fråga om uppgifler som en myndighel enligt förevarande lag lämnar till en företrädare för en arbetslagarorgunisulion vid myndighelen eller vid någon annan myndighel gäller 14 kap. 9 § sekretesslagen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981,

63 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av 2 § 1975:745,

64 Förslag till

Lag om ändring i gruvlagen (1974:342)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § gruvlagen (1974:342)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av 11 kap, 5 S 1975:746,

65 Förslag till

Lag om ändring i abortlagen (1974:595)

Härigenom föreskrivs att 8 § abortlagen (1974:595)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av 8 § 1975:747,

66 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter

Härigenom föreskrivs att 45 § lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste Ivdelse av 45 § 1975:748.

Prop. 1979/80:80 32

67 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

l-lärigeiioin föreskrivs att 17 S lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17S'

Om rättegången gäller i tillämpliga delar bestäminelserna i 52 kap, 3, .5-9, 11 och 12 §§ rättegångsbalken om besvär i hovrätt samt vad som i samma balk är föreskrivet om tvistemål, allt i den mån ej annat följer av denna lag eller annan författning.

Ulöver vad som följer av 5 kap. I § rältegångsbalken kan bosladsdomslolen förordna all sammanträde för handläggning av ärende enligl 1, 9 eller 17 § lagen (1975:1132) omförvärv av hyresfastighet m. m. eller enligl 11 § andra slyckel eller 12. 13 eller 16 § bostadsförvaltningslagen (1977:792) skall hållas inom slängda dörrar, om del behövs av hänsyn till privailiveis helgd eller enskilds behöriga ekonomiska inlresse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. I Senaste lydelse 1977:796.

68 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1975:55) om folk-och bostadsräkning år 1975' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

I Senaste lydelse av 16 § 1975:749.

69 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål skall ha nedan angivna lydelse.

Prop.  1979/80:80

33

Nuvarande lydelse

Den som har tagit befattning med ärende som avses i denna lag får ey obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.

8§

Föreslagen lydelse

Den som har tagit befattning med ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.

/ det allmännas verksamhel lillämpas i stället beslämmelserna i sekretesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

70 Förslag till

Lag om ändring i oljekrislagen (1975:197)

Härigenom föreskrivs att 18 § oljekrislagen (1975:197)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Lagen omtryckt 1978:269.

71 Förslag till

Lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580)

Härigenom föreskrivs att 7 § steriliseringslagen (1975:580) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

72 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare

Härigenom föreskrivs att 2 § iagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare enligt 1 § får ey obehörigen yppa vad han under uppdraget har erfarit om enskilds personliga förhållanden eller om yrkeshemlighet, affärsförhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.  Vad som har

Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare enligt I § får inte obehörigen röja vad han under uppdraget har erfarit om enskilds personliga förhållanden eller om yrkeshemlighet, affärsförhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. Vad som

3 Riksdagen 1979180. 1 sami Nr 80

Prop.  1979/80:80

34

Nuvarande lydelse

sagts nu gäller även den som är eller har varit anställd som tolk eller översättare.

Föreslagen lydelse

har sagts nu gäller även den som är eller har varit anställd som tolk eller översättare.

/ det allmännas verksamhel lillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

73 Förslag till

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att 28 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatteoch avgiftsprocessen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

74 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja

Härigenom föreskrivs att 6§ lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

75 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror

Härigenom föreskrivs att 8§ lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.

8§

Föreslagen lydelse

Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.

/ det allmännas verksamhel tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop.  1979/80:80 35

76 Förslag till

Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)

Härigenom föreskrivs att 21 § marknadsföringslagen (1975:1418) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

77 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

78 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980,

79 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda I aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

80 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 10 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Lagen omtryckt 1977:264.

81 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Härigenom föreskrivs att 53 och 70 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av 70 § 1977:532.

Prop.  1979/80:80 36

82 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar

Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar skall ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34 §
Den som deltagit i undersökning Den som deltar eller har deltagit i

enligt 20 § får ey obehörigen röja undersökning enligt 20 § får inie
eWer nyUja yrkeshemlighet eller annat obehörigen röja eller utnyttja vad
förhållande som han därvid fått kun- han därvid har fält vela om enskildas
skåp om. Molsvarande gäller för affärs- eller driflförhållanden. Vad
tillsynsman eller syssloman med nu har sagts gäller även syssloman
avseende på vad han erfarit på grund med avseende på vad han har erfarit
av sitt uppdrag. på grund av sitt uppdrag.

/ det allmännas verksamhet lillämpas i stället bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

83 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker,

m. m.

Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 §

Tillståndsmyndigheten skall utfärda bevis att tillstånd har meddelats och att anmälan som avses i 15 eller 16 § har fullgjorts.

Vägrar tillverkare att lämna tillträde för kontroll eller att tillhandahålla handelsböcker och övriga till verksamheten hörande handlingar eller att lämna varuprov eller uppgifter om tillverkningen, får tillståndsmyndigheten förelägga vile. Försuttet vite utdömes av myndigheten.

Den som utövar tillsyn enligt denna lag får ej obehörigen yppa vad han därvid inhämtat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop.  1979/80:80 37

84 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 71 § lagen (1977:293) om handel med drycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

71 §

Tillsynsmyndighet har rätt att på anfordran få upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. För fullgörande av åliggandena enligt 69 § är tillsynsmyndighet berättigad till tillträde till försäljningsställe med tillhörande lokaler.

Den som utövar ullsyn enligl denna lag får ej obehörigen yppa vad han därvid inhämtat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

85 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1977:439) om kommunal energiplanering skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

86 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §
I fråga om offentlighet och ord- I fråga om offentlighet och ord
ning vid muntlig förhandling gäller 5 ning vid muntlig förhandling gäller 5
kap. 1-5 och 9 §§ rättegångsbalken i kap. 1-5 och 9 §§ rättegångsbalken i
tillämpliga delar. Utöver vad som tillämpliga delar. Utöver vad som
följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken följer av 5 kap, 1 § rättegångsbalken
får rätten förordna om handläggning får rätten förordna au förhandling
inom stängda dörrar, om det är 5/ca///iå//ai inom stängda dörrar, om
påkallat för att förhindra att företags- det kan antagas atl vid förhandlingen
hemlighet uppenbaras. Är patentan- kommer au förebringas uppgift, för
sökan som är föremål för rättens vilken hos domstolen gäller sekretess
prövning  ej   tillgänglig   för   envar som  avses  i sekretesslagen   (1980:

Prop.  1979/80:80

38

enligt 22 § patentlagen (1967:837), skall rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar.

000). Är patentansökan som är föremål för rättens prövning ej tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837), skall rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

87 Förslag till

Lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)

Härigenom föreskrivs att 28 § konsumentkreditlagen (1977:981) skal upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

88 Förslag tiil

Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen (1977:1160) dels att 7 kap. 13 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 13 §

Den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.

Den som har tagit befattning med tillsyn enligl denna lag e//er utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté får ej obehörigen yppa eller utnyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.

Vad nu sagts skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ledamot i styrelsen för lokal facklig organisation med avseende på vad denne har erfarit av skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté som har utsetts av organisationen.

Prop.  1979/80:80

Nuvarande Ivdelse

39

Föreslagen lydelse

I fråga om den som är skyddsombud eller ledamol i skyddskommillé på ett arbetsställe i det allmännas verksamhel lillämpas i stället för bestämmelserna i första stycket 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:000). Har uppgifter lämnats vidare lill en ledamol i styrelsen för den arbetstagarorganisation som har utsett ombudet eller ledamoten. Ull-lämpas 14 kap. 7 § andra slyckel och 10 § tredje styckel sekretesslagen i stället för bestämmelsen i andra stvcket.

14 §

Tillsynsmyndighet skaU tillställa skyddsombud avskrift av de skriftliga meddelanden i skyddsfrågor som lämnas till ett arbetsställe.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

89 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

90 Förslag till

Lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)

Härigenom föreskrivs att 51 § förfogandelagen (1978:262) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

51 §

Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga eller ekonomiska förhåUanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får ey obehörigen yppa eller

Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.

Prop. 1979/80:80 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utnyttja vad han sålunda har erfa- I del allmännas verksamhet lilläm-

rit. pas i stället bestämmelserna i sekre-

lesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

91 Förslag till

Lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268)

Härigenom föreskrivs att 55 § ransoneringslagen (1978:268) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

55 §
Den som på grund av bestämmel- Den som på grund av bestämmel-

se i denna lag har fått kännedom om se i denna lag har fått kännedom om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, enskilds affärs- eller driflförhållan-affårsförhållande, enskilds personli- den eller förhållande av betydelse ga eller ekonomiska förhållanden för folkförsörjningen eller för rikets eller förhållande av betydelse för säkerhet får inte obehörigen röja folkförsörjningen eller för rikets eller utnyttja vad han sålunda har säkerhet får ey obehörigen yppa eller     erfarit.

utnyttja vad han sålunda har erfa- I det allmännas verksamhel tUläm-

rit. pas i stället bestämmelserna i sekre-

tesslagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

92 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, m. m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

93 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtranknämnd

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

Prop.  1979/80:80 41

94 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,

tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

95 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980,

96 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

97 Förslag till

Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Härigenom föreskrivs att 44 § fondkommissionslagen (1979:748) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

44 §

Styrelseledamot eller befattnings- Styrelseledamot eller befattnings
havare hos fondkommissionär får havare hos fondkommissonär får
icke obehörigen yppa uppdragsgiva- icke obehörigen röja uppdragsgiva
res affärsförhållanden eller personli- res affärsförhållanden eller personli
ga förhållanden, om vilka han erhål- ga förhållanden, om vilka han erhål
lit kännedom i denna sin egenskap, lit kännedom i denna sin egenskap,
eller i strid med uppdragsgivares eller i strid med uppdragsgivares
intresse begagna sig av sådan kän- intresse utnyttja sådan kännedom,
nedom. Han får ej heller obehörigen Han får ej heller obehörigen röja
yppa eller begagna sig av vad han till eller utnyttja vad han till följd av
följd av anmälan enligt 40 § har fått anmälan enligt 40 § har fått veta om
veta om annans ekonomiska eller annans ekonomiska eller personliga
personliga förhållanden. förhållanden.

Den som  hos  bankinspektionen

Prop.  1979/80:80 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

har lagil befattning med lillslånds-eller lillsynsårende enligt denna lag får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har fått veta om annans ekonomiska eller personliga förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

98 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs

Härigenom föreskrivs att 33 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

99 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

100 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1980:2) om finansbolag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §

Den som är eller har varit verksam Den som är eller har varit verksam

hos finansbolag får ej obehörigen hos finansbolag får ej obehörigen
yppa vad han därvid har fått veta om röja vad han därvid har fått veta om
annans affärsförhållanden eller per- annans affärsförhållanden eller per
sonliga förhållanden. sonliga förhållanden.

Första slycket gäller också den som hos bankinspektionen har lagil befallning med ärende enligl denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop.  1979/80:80 43

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-01-31

Närvarande: statsministern Fälidin. ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Äsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen

1 Inledning

Gällande regler om sekretess för allmänna handlingar finns i huvudsak i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (omtryckt 1979:936) och i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (omtryckt 1977:1029, ändrad senast 1979:1102) med därtill anknytande sekretesskungörelser. I fråga om tystnadsplikt för offentliga funktionärer finns föreskrifter i ett stort antal författningar - lagar, förordningar och andra.

1 prop. 1979/80:2 har lagts fram ett förslag till en ny sekretesslag. Förslaget går i huvudsak ut på att 1937 års sekretesslag jämte sekretesskungörelser och de många tystnadspliktsföreskrifterna för offentliga funktionärer skall ersättas med regler i en enda lag. Den nya sekretessregleringen avses träda i kraft den 1 januari 1981. Propositionen behandlas f. n. av riksdagen.

Den nya sekretesslagen medför en omfattande följdlagstiftning. I prop. 1979/80:2 har lagts fram förslag till följdändringar i fyra lagar, nämligen rättegångsbalken, brottsbalken, förvaltningslagen (1971:290) och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Jag avser nu att ta upp frågan om ytterligare följdändringar till den nya sekretesslagstiftningen. Redan nu vill jag nämna att fler följdändringar måste göras. Dessa ändringar bör emellertid inte behandlas i delta sammanhang.

De förslag som behandlas i detta ärende rör lagstiftning som hör till skilda departement. Jag har vid utarbetandet av förslagen samrått med cheferna för respektive departement och med de övriga statsråd som berörs av förslagen.

Nästan alla de förslag som tas upp i detta ärende är sådana att de enligt

Prop.  1979/80:80 44

försia meningen i 8 kap, 18 § andra stycket regeringsformen (omtryckt 1979:933) bör granskas av lagrådet. Emellertid utgör förslagen följdändringar av närmast lagteknisk karaktär till förslaget till en ny sekretesslag. Det förslaget har lagrådet yttrat sig över. 1 lagrådsremissen behandlades de här aktuella sakfrågorna i allt väsentligt. Lagrådets hörande över de nya förslagen torde därför sakna betydelse på grund av lagstiftningsfrågornas beskaffenhet och kan alltså, med stöd av andra meningen i nämnda stycke, underlåtas.

2 Allmän motivering

2.1 Följdändringar beträffande tystnadsplikter

Den i prop, 1979/80:2 föreslagna sekretessregleringen avser sekretess i det allmännas verksamhet och innebär att en enhetlig reglering av handlingssekretess och tystnadsplikt kommer till stånd. Den nya sekretesslagen med tillhörande förordningar skall alltså ersätta 1937 års sekretesslag och därtill anknytande sekretesskungörelser samt i princip samtliga föreskrifter i lag, förordning eller annan författning om tystnadsplikt för offentliga funktionärer.

I övergångsbestämmelserna till sekretesslagen bemyndigas regeringen att upphäva eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser för offentliga funktionärer som har beslutats av annat organ än riksdagen, om ändringen innebär att tystnadsplikt inte längre föreskrivs i den särskilda bestämmelsen, 1 detta ärende är det därför i huvudsak bara aktuellt att upphäva eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser som har beslutats av riksdagen. 1 några enstaka fall bör göras ändringar i regeringsförfattningar, nämligen sådana ändringar som inte omfattas av det nyssnämnda bemyndigandet.

Som förut har sagts innebär den nya sekretesslagen att nu gällande föreskrifter om tystnadsplikt för offentliga funktionärer skall upphävas. Sådana föreskrifter finns f. n. i hundratalet lagar. Flertalet av dessa föreskrifter kan mönstras ut ur lagstiftningen. 1 praktiskt taget samtliga fall har de fått en motsvarighet i den nya sekretesslagen.

Vissa tystnadspliktsbestämmelser som gäller för offentliga funktionärer gäller emellertid också för enskilda. Bestämmelserna avser närmast sådana fall där enskilda på olika sätt tar befattning med en myndighets ärenden eller deltar i tillsyn, utan att de för den skull är att anse som offentliga funktionärer. 1 dessa fall är det i regel inte avsett att tystnadsplikten för de enskilda skall upphöra att gälla. Bestämmelserna bör därför ändras så att de bara gäller för enskilda. De offentliga funktionärerna bör i stället vara underkastade sekretesslagens regler.

För att åstadkomma detta resultat förordas en lagteknisk lösning som går ut på att man till varje bestämmelse lägger en ny mening eller ett nytt stycke där det sägs att i det allmännas verksamhet i stället tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen. Innebörden härav är att tystnadsplikten i bestämmelsen inte skall gälla för den som är underkastad regleringen i sekretesslagen. Vilka

Prop,  1979/80:80 45

organ och personer som sekretessregleringen omfattar anges i 1 kap. 6 § sekretesslagen. Beträffande den personkrets som det här rör sig om fär jag i första hand hänvisa till vad som har sagts därom i prop. 1979/80:2 (s. 126).

En särskild fråga som bor uppmärksammas i detta sammanhang gäller tystnadsplikten forden som är representant fören personalorganisation och i den egenskapen får information från den myndighet, vars personal han företräder. En facklig företrädare är inte i denna egenskap att anse som en offentlig funktionär, vare sig han är anställd hos myndigheten, hos en annan myndighet eller hos någon enskild, t. ex. hos en facklig organisation. Föreskrifterna i sekretesslagen, i första hand 14 kap. 7 §, bygger emellertid på principen att de fackliga företrädarna för de offentliga funktionärerna ändå skall hålla sig till den lagens bestämmelser om tystnadsplikt (se prop. 1979/80:2 s, 339). Om den facklige företrädaren är anställd vid den myndighet som lämnar ut uppgifterna och den aktuella sekretessbestämmelsen är någon av dem som anges i 14 kap. 7 § första stycket, gäller sålunda enligt andra stycket i samma paragraf för honom samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som gäller hos myndigheten. I alla andra fall blir reglerna om förbehåll i 14 kap. 9 och 10 §8 tillämpliga. Tystnadspliktsföreskrifter som den i 16 § lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder och i 7 kap. 13 S arbetsmiljölagen (1977:1160) bör till följd härav utformas så att det framgår att de inte gäller i fråga om fackliga företrädare för offentliga funktionärer.

Jag har funnit det lämpligt att i några tystnadspliktsbestämmelser som riktar sig till enskilda föreslå vissa språkliga och redaktionella ändringar. Bestämmelserna har kommit till i skilda sammanhang och vid olika tidpunkter, och de visar därför upp omotiverade olikheter i utformning och språk. De ändringar som det här gäller innebär främst att man får till stånd en enhetlig utformning av bestämmelserna samtidigt som dessa anpassas till den nya sekretesslagstiftningen.

I många bestämmelser beskrivs tystnadsplikten som ett förbud att "yppa" vissa uppgifter. I enlighet med sekretesslagens terminologi bör i stället användas uttrycket "röja". Av samma skäl bör uttrycket "nyttja" bytas ut mot "utnyttja". Jag vill betona att dessa ändringar bara är av terminologisk natur (jfr 1 kap. 6§ sekretesslagen).

I sekretesslagen används i regel ett skaderekvisil för att ange sekretessens begränsning. Jag har dock inte ansett denna metod ändamålsenlig i fråga om tystnadsplikterna för enskilda. Här bör man i stället såsom f. n. utnyttja andra rekvisit för att avgränsa tystnadspliktens omfattning. Ett enhetligt begrepp bör dock användas, och jag anser för egen del att det obehörighets-rekvisit som i allmänhel förekommer i föreskrifterna är lämpligt. Uttryck såsom t. ex. "i oträngt mål" och liknande bör således mönstras ut. Någon saklig ändring i tystnadspliktens omfattnig är inte åsyftad. Vid utformningen av tystnadspliktsbestämmelserna har det varit en strävan att ge dem i

Prop.  1979/80:80 46

huvudsak samma innehåll som de bestämmelser som gäller för de offentliga funktionärerna. De aktuella tystnadspliktsbestämmelserna har motsvarigheter i sekretesslagen (eller kommer att få motsvarigheter genom föreskrifter som utfärdas med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen), och det kan då te sig naturligt att vid tolkningen avobehörighetsrekvisitet söka viss ledning i bl, a, de skaderekvisil som finns i sekretessbestämmelserna.

1 detta sammanhang bör uppmärksammas de tystnadspliktsbestämmelser som riktar sig till såväl offentliga funktionärer som enskilda men som är så utformade att endast de offentliga funktionärerna är underkastade straffansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Sådana tystnadsplikter finns bl, a, i 7 § valutalagen (1939:350), 8§ lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, 192 § lagen (1955:183) om bankrörelse, 98 § lagen (1955:416) om sparbanker och 89 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. Att 20 kap. 3 § brottsbalken inte är tillämplig, om en enskild bryter sin tystnadsplikt enligt någon av de nu nämnda paragraferna, framgår av övergångsbestämmelserna till lagen (1975:667) om ändring i brottsbalken. Enligt dessa skall nämligen 20 kap. 3 § i dess nya lydelse inte tillämpas på sådana tystnadspliktsbestämmelser som inte var straffsanklionerade vid lagens ikraftträdande den 1 januari 1976. De här aktuella bestämmelserna saknade straffsanktion för enskilda vid denna tidpunkt.

Enligt min mening leder de ändringar som bör göras i de nyss angivna lagarna med anledning av den nya sekretesslagen inte till att de tidigare osanktionerade tystnadsplikterna för enskilda nu blir straffsanklionerade. Det finns inte heller någon anledning att nu ändra på detta förhållande. För tydlighetens skull bör dock de nu aktuella bestämmelserna utformas så att det klart framgår att ansvar för enskilda inte skall följa enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. En annan sak är att en enskild kan drabbas av andra sanktioner än straffansvar, om han bryter sin tystnadsplikt enligt nyssnämnda bestämmelser. Sådana sanktioner är t. ex. skadestånd eller disciplinära åtgärder inom det arbetsrättsliga området. Det kan tilläggas att bank- och valutalagstiftningen f. n. ses över och att de här aktuella frågorna kan övervägas också i det sammanhanget.

Som framgår innebär förslaget att åtskilliga bestämmelser om tystnadsplikt för offenlliga funktionärer skall upphävas eller ändras. Därmed inställer sig frågan huruvida den som röjer uppgifter, för vilka tystnadsplikt gäller enligt en sådan bestämmelse, kan dömas till ansvar även efter det att regeln har upphävts eller ändrats. Avgörande för denna fråga är om sekretess enligt sekretesslagen gäller för de uppgifter som har röjts. Om så är fallet, är röjandet straffbart även sedan den nya lagstiftningen har trätt i kraft. Innebär däremot sekretesslagen att någon sekretess inte gäller för uppgifterna i fråga, kan något ansvar inte ådömas. 1 överensstämmelse med 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken skall nämligen sekretesslagen (i förening med 20 kap. 3 § brottsbalken) tillämpas, om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff.

Prop.  1979/80:80 47

En förteckning över de tystnadspliktsbestämmelser m. m. som föreslås upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarigheter i den nya lagstiftningen bör fogas till protokollet som bilaga.

2.2 Följdändringar beträffande förhandlingssekretess

Reglerna om förhandlingssekretess hos domstolarna är f. n. spridda på ett stort antal bestämmelser. Huvudbestämmelserna finns i de lagar som reglerar förfarandet i mål och ärenden hos den ifrågavarande domstolen, bl. a. rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Dessutom finns bestämmelser som möjliggör förhandling inom stängda dörrar i vissa bestämda typer av mål eller ärenden. En särskild möjlighet till förhandlingssekretess ges i lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar. Enligt denna lag får förhandling hållas inom stängda dörrar då en sekretessbelagd allmän handling skall företes vid förhandlingen och en förhandling inom stängda dörrar inte är tillåten med stöd av någon annan tillämplig lagbestämmelse. En förutsättning är dock att det är av synnerlig vikt alt inte något som av hänsyn till allmänna eller enskilda intressen bör hållas hemligt blir uppenbarat genom att den ifrågavarande handlingen offentliggörs. Gällande rätt medger också att en domstolsförhandling hålls inom stängda dörrar av andra skäl än sekretesshänsyn. Syftet är här att befria en part eller någon annan från det tryck eller den hämsko som en offentlig domstolsförhandling kan innebära.

Den nya sekretesslagstiftningen innebär att möjligheterna att hålla domstolsförhandlingar inom stängda dörrar i princip styrs av sekretesslagen. Sekretessen enligt sekretesslagen utgör alltså grunden för sådana beslut om förhandlingssekretess som har till huvudsyfte att skydda vissa uppgifter mot att bli tillgängliga för allmänheten. Den nya tekniken har föranlett ändringar i främst rättegångsbalken (se särskilt 5 kap. 1 §). Ändringarna innebär att en domstol skall ha möjlighet att hålla en förhandling inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. För ett beslut om förhandlingssekretess krävs i allmänhet dessutom att det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgifterna i fråga hålls hemliga.

Bestämmelserna i 5 kap. 1 § rättegångsbalken skall tillämpas också av de allmänna förvaltningsdomstolarna (16 § förvaltningsprocesslagen). För förhandlingssekretess hos dessa uppställs emellertid inte något krav på att det skall vara av synnerlig vikt att de sekretessbelagda uppgifterna inte röjs.

I fortsättningen skall de nu nämnda bestämmelserna i princip uttömmande reglera förhandlingssekretessen hos domstolarna. De bestämmelser om förhandlingssekretess som f. n. finns i andra författningar bör alltså upphävas. Det gäller också 1947 års lag om inskränkningar av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar.

Förhandlingssekretessen i samband med sjöförklaringar bör regleras i

Prop.  1979/80:80 48

sjölagen (1891:35 s. 1) och inte i rättegångsbalken. Jagåterkommertill denna fråga i specialmotiveringen. Också när det gäller mål om ersättning eller ansvar enligt lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar bör förhandlingssekretessen regleras särskilt. Även i fråga om detta spörsmål får jag hänvisa till specialmotiveringen,

1 43 § utlänningslagen (1954:193) finns regler otn förhandlingssek~etess. Eftersom utlänningslagen nu är föremål för en allmän översyn, bör frågan om förhandlingssekretessen tas upp i det sammanhanget.

Sådana bestämmelser som medger att förhandling hålls inom stängda dörrar av andra skäl än sekretesshänsyn berörs inte av de ändringar som nu föreslås,

2.3 Återstående följdlag.stiflning m. ni.

Som jag har nämnt inledningsvis blir det nödvändigt med ytterligare följdlagstiftning till den nya sekretesslagen. Bl. a. krävs bestämmelser som reglerar utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter i de fall där den s. k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen inte är tillämplig. Sådana bestämmelser är förutsatta bl. a. på hälso- och sjukvårdsområdet och på socialtjänstområdet. Efter samråd med de närmast ansvariga statsråden anser jag emellertid att förslag till denna reglering bör läggas fram i annat sammanhang,

1 kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182) finns tystnadspliktsbestämmelser. Även dessa bestämmelser bör anpassas till den nya sekretesslagstiftningen. F. n. pågår en översyn av kreditupplysnings- och inkassolagarna. De följdändringar som skall göras i dessa lagar bör därför tas upp i det sammanhanget.

Andra följdändringar som blir aktuella är sådana som påkallas av ändrad eller nytillkommen lagstiftning. Här kan exempelvis nämnas lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. Denna lagstiftning träder i kraft den 1 juli 1980 och innehåller bestämmelser om tystnadsplikt m. m. för medicinalpersonal. Dessa bestämmelser måste ändras i och med sekretesslagens ikraftträdande den 1 januari 1981.

I vissa andra fall anser jag det lämpligt att avvakta med att lägga fram förslag till följdlagstiftning. Det gäller bl. a. ändringar i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister och lagen (1965:94) om polisregister m. m. 1 anslutning till sekretessbestämmelsen för uppgifter i de register som avses med dessa lagar (7 kap. 17 S sekretesslagen) uttalade föredragande statsrådet (prop. 1979/80:2 s. 214) att frågan om att ge den registrerade rätt att ta del av registeruppgifter om sig själv fick övervägas i samband med följdlagstiftning-en. Den fråga det här gäller kräver närmare utredning om vilken lösning som skall väljas och vilka praktiska och ekonomiska konsekvenser denna får för polisväsendet. Jag är därför inte beredd att nu lägga fram något förslag om ändring i de nu angivna lagarna.

En  annan  fråga som  bör tas  upp  i  ett senare  sammanhang gäller

Prop.  1979/80:80 49

förhållandet mellan lagen (1931:152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens (IKL) och sekretesslagen. 1 3 § IKL finns tystnadspliktsbestämmelser som gäller såväl offentliga funktionärer som enskilda. En motsvarande sekretessregel för offentliga funktionärer finns i 6 kap. 1 § sekretesslagen. Föremålet för tystnadsplikten enligt 3 S första stycket IKL är yrkeshemligheter. Tystnadsplikten gäller här endast för personer som är anställda i näringsverksamhet och är begränsad till den tid, under vilken tjänsteavtalet är gällande. Föremålet för tystnadsplikten är enligt paragrafens andra stycke tekniska förebilder. Här gäller tystnadsplikten för alla, som har anförtrotts förebilden för utförande av arbete eller annars för affärsändamål, oavsett om vederbörande är anställd eller inte. Tystnadsplikten är inte tidsbegränsad. Sekretessen enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen gäller i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- och driftförhållanden. Sekre-tesslidens längd är 20 år. Som jag tidigare har sagt bygger sekretesslagstiftningen på att sekretessen för offentliga funktionärer skall regleras i princip uteslutande i sekretesslagen. Tystnadspliktsbestämmelsen i 3 § IKL bör därför göras tillämplig endast på enskilda. En sådan ändring av 3 § skulle emellertid leda dll en väsentlig skillnad i fråga om tiden för tystnadsplikten mellan offentliga funktionärer och andra anställda. En sådan skillnad är inte sakligt motiverad. För att i huvudsak samma regler skall gälla för offentliga funktionärer och enskilda måste, förutom 3 § IKL, även 6 kap. 1 § sekretesslagen ändras. Vidare finns i 12 § IKL bestämmelser om förhandlingssekretess som måste anpassas till sekretesslagen. De här nämnda frågorna kräver emellertid ytterligare överväganden innan något förslag kan läggas fram.

Avslutningsvis skall nämnas att regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdagsordningen innehåller tystnadspliktsbestämmelser (10 kap. 7 § RF, 3 kap. 3 § TF samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 15 § och 8 kap. 5 § RO). Någon ändring i dessa föreskrifter bör inte göras.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i giftermålsbalken,

2. lag om ändring i föräldrabalken,

3. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.l),

4. lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,

5. lag om ändring i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.,

6. lag om  ändring i  lagen  (1939:174)  om  tillverkning,  införsel  och försäljning av gasskyddsmateriel,

7. lag om ändring i valutalagen (1939:350),

8. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,

4 Riksdagen 1979180. 1 sami Nr 80

Prop.  1979/80:80 50

9.  lag om ändring i byggnadslagen (1947:385),

10. lag om upphävande av lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar,

11. lagom ändring i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap,

12. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,

13. lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472),

14. lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar,

15. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket,

16. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

17. lagom ändring i lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.,

18. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

19. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,

20. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

21. lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande prisoch konkurrensförhållanden,

22. lag om ändring i atomenergilagen (1956:306),

23. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

24. lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m, m.,

25. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott,

26. lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110).

27. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

28. lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663),

29. lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning,

30. lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge,

31. lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning,

32. lagom ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

33. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,

34. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

35. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

36. lag om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.,

37. lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242),

38. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

39. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19),

Prop.  1979/80:80 51

40. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308),

41. lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål,

42. lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus,

43. lagom ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.,

44. lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg,

45. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

46. lagom ändring i lagen (1967:940) angående omsorgerom vissa psykiskt utvecklingsstörda,

47. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

48. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

49. lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103),

50. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105),

51. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

52. lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete,

53. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),

54. lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,

55. lagom ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten,

56. lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m.,

57. lagom ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall,

58. lagom ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

59. lag om ändring i datalagen (1973:289),

60. lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor,

61. lag om ändring i tullagen (1973:670),

62. lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder,

63. lag om ändring i lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige,

64. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),

65. lag om ändring i abortlagen (1974:595),

66. lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter,

67. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

68. lag om ändring i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975,

69. lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål,

70. lag om ändring i oljekrislagen (1975:197),

71. lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580),

Prop.  1979/80:80 52

72. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,

73. lag om   ändring  i  bevissäkringslagen   (1975:1027)   för  skatte-  och avgiftsprocessen.

74. lag otn ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja,

75. lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror,

76. lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418),

77. lag om ändring i lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap,

78. lag om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor,

79. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar,

80. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

81. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,

82. lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar,

83. lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker m. m.,

84. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,

85. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering,

86. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,

87. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),

88. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

89. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

90. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

91. lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268).

92. lag om ändring i lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, m. m.,

93. lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd,

94. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

95. lag om ändring i lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980,

96. lag om ändring i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg,

97. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

98. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,

99. lag om ändring i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering,

100. lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag.

Prop. 1979/80:80 53

4 Specialmotivering

4.1       Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken

1 15 kap. 6 § giftermålsbalken föreskrivs att rätten kan förordna att äktenskapsmål skall handläggas inom stängda dörrar, om part begär det. Med äktenskapsmål förstås enligt 15 kap. 1 § giftermålsbalken dels mål om äktenskapsskillnad, dels mål vari tvisten rör huruvida man och kvinna är förenade i äktenskap med varandra.

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall, som anges i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2), i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Föreskrifterna i 15 kap. 6 § giftermålsbalken skall därför upphävas.

En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas sekretessbelagda uppgifter. Enligt 9 kap, 15 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i äktenskapsmål för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om någon av parterna begär det och det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgifterna röjs. Om sådana uppgifter förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

4.2       Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

I 20 kap. 10 § föräldrabalken föreskrivs att rätten i mål eller ärende som avses i den balken kan förordna att förhandling skall ske inom stängda dörrar när det befinns lämpligt.

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall, som nyss nämndes, i fortsättningen framgå av rättegångsbalken och förvahningsprocesslagen. Föreskrifterna i 20 kap. 10 § föräldrabalken skall därför upphävas.

En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 16 § förvaltningsprocesslagen att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas sekretessbelagda uppgifter. Enligt 9 kap. 15 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål och ärenden enligt föräldrabalken för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om någon av parterna begär det och det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgifterna röjs. Om sådana uppgifter förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar. För förvaltningsdomstolarnas del blir detta aktuellt främst i frågor som avses i 21 kap. föräldrabalken.

Prop.  1979/80:80 54

4.3 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

1 308 § sjölagen finns föreskrifter om förhandlingssekretess. Reglerna härom innebär att - om sjöförklaring inte äger rum samtidigt beträffande två fartyg-den sjöförklaring som äger rum först helt eller delvis skall hållas inom stängda dörrar, om befälhavaren eller redaren begär det och synnerliga skäl inte talar däremot. Denna regel om förhandlingssekretess gäller såväl vid tingsrätt som hos svensk konsul, som har bemyndigats att hålla sjöförklaring (jfr 305 i) sjätte stycket sjölagen).

Enligt 305 § andra stycket sjölagen gäller beträffande sjöförklaring inför domstol lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden, om annat inte följer av sjölagen. På grund av hänvisningen i 11 § lagen om handläggning av domstolsärenden till rättegångsbalken gäller regeln i 5 kap. 1 § första stycket där om offentlighet hos domstol även vid sjöförklaringar. Särskilda regler om förhandlingssekretess finns, som nyss har sagts, i 308 § sjölagen.

Regler om förhandlingssekretess bör även i fortsättningen finnas i sjölagen. Regleringen bör dock anpassas till sekretesslagen. Vid sjöförklaringar är det i första hand 8 kap. 16 § sekretesslagen som är av intresse. I denna paragraf finns det särskilda regler om när sekretess gäller för uppgifter i ärenden om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg. Även andra uppgifter som bör kunna föranleda förhandlingssekretess kan emellertid förekomma vid en sjöförklaring (jfr exempelvis 2 kap. sekretesslagen).

Med hänsyn till det anförda har .''/08 S andra stycket sjölagen utformats så att förhandling fär hållas inom stängda dörrar, utövervadsom följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken, om det vid förklaringen kommer att förebringas uppgift, för vilken gäller sekretess enligt 8 kap. 16 § sekretesslagen. För att domstolsförhandling skall få hållas inom stängda dörrar enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken krävs i princip att det skall vara av synnerlig vikt att sekretessbelagda uppgifter inte röjs. Om det vid förklaringen kommer att förebringas uppgifter som är sekretessbelagda enligt 8 kap. 16 § sekretesslagen, behöver alltså inte detta särskilda villkor vara uppfyllt för att förhandlingen skall få hållas inom stängda dörrar.

Den föreslagna regleringen är tillämplig även i fråga om sjöförklaring inför svensk konsul.

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Bestämmelser om tystnadsplikt såvitt gäller riksbanken finns i 36 § (jfr även 35 §) lagen för Sveriges riksbank. Tystnadsplikten torde gälla endast offentliga tunktionärer. Eftersom tystnadspliktsbestämmelser för offentliga funktionärer i fortsättningen skall finnas bara i den nya sekretesslagen, bör 36 § lagen för Sveriges riksbank upphävas. Tystnadsplikten för riksbankens funktionärer kommer i stället att regleras i bl. a, 3 kap. 1 §, 5 kap. 2 och 3 §§,

Prop.  1979/80:80 55

6 kap. 1 och 2 §§, 8 kap. 8 § samt 9 kap, 5 § sekretesslagen.

1 35 § lagen för Sveriges riksbank finns bestämmelser som närmast tar sikte på handlingssekretessen (jfr 31 § 1937 års sekretesslag). Eftersom även handlingssekretessen i princip skall regleras uteslutande i den nya sekretesslagen, bör paragrafen upphävas. Regler om handlingssekretess i riksbankens verksamhet finns i de nyss angivna bestämmelserna i den nya sekretesslagen,

4.5      Förslaget till lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472)

Under beredskapstillstånd och då riket är i krig skall enligt 92 § militära rättegångslagen förhandling i ett militärt mål hållas inom stängda dörrar, inte bara då det i allmänhet är föreskrivet, utan också då offentligheten kan antas vara till skada för krigsföretag eller menligt för försvarsmaktens säkerhet.

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Föreskrifterna i 92 § mililära rättegångslagen skall därför upphävas.

En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Bestämmelser om sekretess till skydd för försvarsintressena finns i 2 kap. 2 § sekretesslagen. Bestämmelserna gäller också hos en domstol. För att en domstolsförhandling skall få hållas inom stängda dörrar ställs dock upp det villkoret att det skall vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. I praktiken torde möjligheterna att hålla förhandling inom stängda dörrar bli desamma som enligt den nu gällande bestämmelsen.

4.6      Förslaget tili lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet
rörande pris- och konkurrensförhållanden

1 9 § lagen om uppgiftsskyldighel rörande pris- och konkurrensförhållanden föreskrivs tystnadsplikt för den som i eller för tjänst eller uppdrag hos vissa myndigheter har erfarit något rörande drifts- eller affärsförhållanden inom näringslivet. De som är verksamma inom det område som lagen avser är offentliga funktionärer och därmed underkastade sekretesslagens reglering. Med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen kan regeringen meddela sekretessföreskrifter för dessa offentliga funktionärer. Bestämmelsen om tystnadsplikt i lagen om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall därför upphävas.

1 12 § sistnämnda lag föreskrivs att en domstol i vissa mål enligt lagen kan förordna att målet skall handläggas inom stängda dörrar. Förutsättningarna är att målets offentliga handläggning medför risk för att någon lider skada till följd av att affärs- eller driftförhållande röjs.

Prop.  1979/80:80 56

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Föreskrifterna i 12 § lagen om uppgiftsskyldighet rörande prisoch konkurrensförhållanden skall därför upphävas.

En förutsättning för att en domstol skall kunna besluta om förhandlingssekretess är enligt 5 kap. 1 S rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt 8 kap. 17 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål eller ärenden i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgifter om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgifterna röjs. Kan det antas att sådana uppgifter kommer att förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen med stöd av 5 kap. 1 § rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för broft och lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge

1 dessa båda lagar finns f. n. föreskrifter om att domstolsförhandlingar i ärenden om utlämning för brott skall hållas inom stängda dörrar i vissa fall. Enligt 19 § lagen om utlämning för brott föreskrivs sålunda att förhandling, förutom i fall då det eljest är stadgat, skall hållas inom stängda dörrar, om det begärs av den om vars utlämnande är fråga eller det eljest är påkallat av hänsyn till främmande stat. En föreskrift med liknande innehåll finns i 13 § lagen om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge.

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. De här aktuella föreskrifterna skall därför upphävas.

En förutsättning för att domstolen skall kunna meddela ett beslut om förhandlingssekretess är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. De sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som finns i 7 kap. 22 § och 9 kap. 17 § sekretesslagen gäller också hos en domstol i ärenden om utlämning för brott enligt de båda utlämningslagarna. Om uppgifter för vilka sålunda gäller sekretess förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen med stöd av 5 kap. 1 § rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

Bestämmelser om sekretess för uppgifter som angår Sveriges förbindelser med andra stater finns i 2 kap. 1 § sekretesslagen. Bestämmelserna gäller också hos en domstol. I rättegångsbalken uppställs emellertid som villkor för förhandlingssekretess till skydd för sådana uppgifter att det skall vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs.

Prop.  1979/80:80 57

4.8 Förslaget till lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663)

182 § hälsovårdsstadgan finns bl. a. bestämmelserom tystnadsplikt forden som har eller har haft att utöva tillsyn över den allmänna hälsovården eller den som har anlitats som biträde vid tillsynsverksamheten. Tystnadsplikten gäller i första hand för kommunala befattningshavare och andra som för det allmännas räkning utövar tillsyn enligt hälsovårdsstadgan. Bestämmelserna i 8 kap. 6 och 7 §8 sekretesslagen är tillämpliga i fråga om dessa offentliga funktionärer i deras tillsyn enligt hälsovårdsstadgan, 1 vissa fall har hälsovårdsnämnden uppgifter som faller inom den individuellt inriktade hälso- och sjukvärden. I sådana fall torde 7 kap. J § sekretesslagen bli tillämplig (jft prop. 1979/80:2 s. 468).

I de kommunala hälsovårdsnämndernas tillsynsverksamhet deltar i vissa fall fristående konsultföretag, t. ex. vid bullermätningar och andra undersökningar. Kommunernas behov av att anlita utomstående experter i tillsynsverksamheten kommer sannolikt att öka i framtiden. Det finns därför också i fortsättningen behov av en tystnadsplikt på området som gäller för enskilda. 1 betänkandet (SOU 1978:44) Kommunalt hälsoskydd har föreslagits att hälsovårdsstadgan skall upphävas och ersättas med en ny hälsoskyddslag. Lagförslaget innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt. Frågan om lagstiftning på grundval av förslaget övervägs f. n. i socialdepartementet. Det är dock ännu för tidigt att bestämt säga när en eventuell ny lagstiftning på området kan träda i kraft. Av det skälet borde ändringar i hälsovårdsstadgan som påkallas av sekretesslagen göras nu.

Som jag inledningsvis har sagt innehåller övergångsbestämmelserna till sekretesslagen ett bemyndigande för regeringen att upphäva eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser för offentliga funktionärer som har beslutats av annat organ än riksdagen, om ändringen innebär att tystnadsplikt inte längre föreskrivs i den särskilda bestämmelsen. Hälsovårdsstadgan har beslutats av Kungl. Maj:t. De ändringar som nu föreslås innebär i huvudsak att tystnadsplikten inte skall gälla för offentliga funktionärer. 1 anslutning till denna ändring är det emellertid också lämpligt att den tystnadspliktsbestämmelse som riktar sig till enskilda ges en utformning som är mer tidsenlig och likartad med andra sådana bestämmelser. Eftersom en sådan ändring inte omfattas av regeringens bemyndigande, måste den beslutas i lag.

Ändringarna i 82 § andra stycket hälsovårdsstadgan innebär att själva tystnadspliktsbestämmelsen i första meningen ändras så att tystnadsplikten omfattar enskildas personliga förhållanden eller enskildas affärs- eller driftförhållanden. Tystnadsplikten blir därigenom något snävare än enligt gällande lydelse. Dessutom avgränsas tystnadsplikten i sin helhet med ett obehörighetsrekvisit. något som dock inte innebär någon saklig ändring. I en ny andra mening hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.

Paragrafens första stycke har ändrats redaktionellt.

Prop.  1979/80:80 58

4.9 Förslagen till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

1 10 S första stycket lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns föreskrifter om rätt för offentliga funktionärer att ta del av handlingar i ärenden som angår bestämmande av pensionsgrundande inkomst. Reglerna innebär i princip att handlingar sotn har upprättats, avlämnats eller tillhandahållits enligt lagen, inte får tillhandahållas någon annan tjänsteman än den som för sin befattning bör få ta del av dem. Den som är ledamot i en taxeringsnämnd eller en skatterätt får ta del av en sådan handling. Att ledamöterna nämns beror på att sådana handlingar som rör beräkningen av pensionsgrundande inkomst förvaras tillsammans med de allmänna självdeklarationerna. Någon annan ändring i detta stycke har inte gjorts än att ordet skatterätt till följd av länsrättsreformen har bytts ut mot länsrätt eller den mellankommunala skatterätten. Någon saklig ändring är således inte avsedd.

I lagarna finns vidare bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt 10 § tredje stycket lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrivs således tystnadsplikt för den som har tagit del av vissa angivna handlingar. Det gäller bl. a. sådana handlingar som har upprättats för beräkning av pensionsgrundande inkomst samt självdeklarationer och andra handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering. 1 50 § lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m, finns i tredje stycket en liknande tystnadsplikt för den som har tagit del av i paragrafen angivna handlingar. Dessutom finns i paragrafens fjärde stycke en tystnadspliktsbestämmelse som tar sikte på bl. a. innehållet i handlingar som har upprättats eller kommit in med anledning av överenskommelse mellan Sverige och främmande stat om handräckning i ärende om avgift enligt system för social trygghet.

De här avsedda tystnadspliktsbestämmelserna har avseende bara på sådana befattningshavare som är underkastade sekretesslagens reglering och skall därför upphävas. Motsvarande bestämmelser i sekretesslagen finns i främst 9 kap. 1-3 §§. Verksamheten enligt lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. går i princip ut på debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. För uppgifter som förekommer i uppbördsverksamheten gäller dock inte sekretess enligt nyssnämnda paragrafer. Dessa omfattar nämligen inte en myndighets verksamhet för uppbörd av skatter eller avgifter. 1 denna verksamhet kan emellertid sekretess gälla till följd av 9 kap. 19 § sekretesslagen.

I övrigt görs vissa ändringar av uteslutande redaktionell art i de båda paragraferna.

Prop.  1979/80:80 59

4.10 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

I 82 § civilförsvarslagen föreskrivs tystnadsplikt för den som pä grund av lagen har fått kännedom om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet. Tystnadsplikten är begränsad genom ett obehörighetsrekvisit. Tystnadsplikten torde främst ha betydelse då fråga är om att tillhandahålla civilförsvarsmyndigheterna upplysningar rörande anläggningar och byggnader, att besiktiga anläggningar och byggnader samt att undersöka kontor, lägenheter m. m. och granska affärshandlingar.

Tystnadsplikten gäller i första hand för offentliga funktionärer. För deras del behövs tystnadspliktsbestämmelserna inte längre. Tystnadsplikt gäller för dem i stället till följd av 2 kap. 2 § sekretesslagen. Vidare kan tystnadsplikt föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 8 samma lag.

Även enskilda kan emellertid omfattas av tystnadspliktsbestämmelsen i civilförsvarslagen. Framför allt kan den bli tillämplig på personer som blir föremål för åtgärd enligt lagen, eftersom de härigenom kan få viss inblick i civilförsvarsmyndigheternas verksamhet. Bestämmelsen bör därför finnas kvar. Den bör dock anpassas till sekretesslagens motsvarande reglering så att föremålet för tystnadsplikten blir ungefär detsamma enligt civilförsvarslagen och sekretesslagen.

Tystnadspliktsbestämmelsen i civilförsvarslagen har därför ändrats på så sätt att tystnadsplikten omfattar enskildas affärs- eller driftförhållanden samt förhållanden av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet. 1 det nya andra stycket hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.

4.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Enligt 18 kap. 28 § lagen om allmän försäkring gäller tystnadsplikt för befattningshavare m.fi. hos de allmänna försäkringskassorna i fråga om vad de under sin verksamhet där har erfarit om enskildas personliga förhållanden. De personer som anges i paragrafen är ledamot av försäkringskassas styrelse, pensionsdelegation eller försäkringsnämnd, revisor eller befattningshavare hos försäkringskassa samt den som annars biträder försäkringskassan.

De angivna personkategorierna har enligt min mening samtliga den ställning att de kan anses delta i försäkringskassans verksamhel på sådant sätt att de är att bedöma som offentliga funktionärer. Viss tveksamhet på den punkten skulle möjligen kunna råda beträffande revisorerna. Med hänsyn till det sätt på vilket revisorerna utses och det sätt på vilket deras verksamhet regleras är jag emellertid av den uppfattningen att de har ett sådant uppdrag hos försäkringskassan att de för det allmännas räkning deltar i kassans

Prop,  1979/80:80 60

verksamhet. Därmed tillhör också revisorerna den personkategori som enligt 1 kap, 6 § sekretesslagen är underkastad sekretessregleringen i den lagen. Med hänsyn till det anförda kan tystnadspliktsbestämmelscn i lagen om allmän försäkring upphävas. Dess motsvarighet i sekretesslagen är närmast bestämmelsen om sekretess pä socialförsäkringsområdet i 7 kap, 7 §.

4.12 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet aft utöva vetevinärvrket m. m.

Bestiimmelser om tystnadsplikt för veterinärer finns i 16 § lagen om behörighet att utöva veterinäryrket m, m. Tystnadsplikten gäller både för veterinärer i allmän tjänst, dvs, länsveterinärer, distriktsveterinärer m. fl,, och för veterinärer i enskild tjänst. Den omfattar dels vad som har meddelats veterinären i förtroende i hans egenskap av veterinär, dels uppgifter om djursjukdomar och dessas uppkomst samt yrkeshemligheter. Tystnadsplikten i fråga om förtroendefallen är absolut, medan den i fråga om övriga uppgifter avser ett obehörigt röjande av uppgifterna.

Den aktuella tystnadspliktsbestämmelsen bör inte längre gälla i fråga om de veterinärer i allmän tjänst som är att betrakta som offentliga funktionärer, 1 fråga om dessa är 8 kap. 6 § sekretesslagen tillämplig såvitt gäller tillsynsverksamheten och 8 kap, 9 § samma lag tillämplig såvitt gäller uppdragsverksamhet för enskildas räkning. Tystnadsplikten för veterinärer i enskild tjänst bör behållas men ges en mindre vid omfattning än f. n. Det finns t. ex. enligt min mening inte skäl att behålla den absoluta tystnadsplikten.

Tystnadspliktsbestämmelsen i lagen om behörighet att utöva veterinäryrket har sålunda ändrats på så sätt att tystnadsplikten omfattar uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden. Tystnadsplikten blir därigenom snävare än enligt gällande lydelse. Dessutom avgränsas tystnadsplikten i sin helhet med ett obehörighetsrekvisit. Härigenom blir lystnadspliktens omfattning i princip densamma för veterinärer i allmän och enskild tjänst. 1 det nya andra stycket hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.

4.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg och lag om ändring i arbelsmiljölagen (1977:1160)

1 dessa båda lagar finns f. n, bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt 1 kap. 9 § lagen om säkerheten på fartyg föreskrivs således tystnadsplikt för den som har tagit befattning med tillsyn enligt lagen eller har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté. Tystnadsplikten tar sikte på vad någon under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. En bestämmelse med liknande

Prop.  1979/80:80 61

innehåll finns i 7 kap. 13 § första styckel ;irbetsmiljölagcn, I denna paragrafs andra stycke finns dessutom en föreskrift av innebörd att tystn;idsplikten också gäller i fråga om ledamot i styrelsen för lokal facklig organisation med avseende på vad denne har fått veta av skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté som har utsetts av organisationen.

Tillsynen enligt lagen om säkerheten på fartyg utiivas i första hand av sådana befattningshavare i allmän tjänst som är underkastade sekretesslagens reglering. Undersökning av s, k. klassificcringsanstaltcr kan dock godkännas som tillsynslörrättning (se I kap. 15 S). De som är knutna till sådana anstalter är inte offentliga funktionärer. Tystnadsplikten för dessa måste bibehållas. 1 fråga om andra som deltar i tillsyn enligt lagen skall dock sekretesslagen tillämpas. I ett nytt andra stycke till paragrafen har i första meningen tagits in en hänvisning tili sekretesslagen. Hänvisningen avser främst sjöfartsverkets och arbetarskyddsstyielsens funktionärer. De bestämmelser i sekretesslagen som i första hand är tillämpliga för dem är 2 kap. 2 §, såvitt gäller uppgifter rörande landets försvar, och 7 kap. 8 § och 8 kap. 2 §. såvitt gäller uppgifter rörande enskildas personliga resp. ekonomiska förhållanden.

Tillsynen enligt arbetsmiljölagen utövas endast av offentliga funktionärer. Tystnadspliktsbestämmelsen i lagen har därför ändrats så att den inte gäller i fråga om den som tagit befattning med tillsyn enligt lagen. Motsvarande bestämmelser i sekretesslagen finns i 2 kap, 2 S, 7 kap, 8 § och 8 kap, 2§.

Jag har i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) konstaterat att en företrädare för en personalorganisation inte i den egenskapen är att anse som offentlig funktionär. Sekretesslagen skall trots det tillämpas när den facklige företrädaren får information från den myndighet, vars personal han företräder.

Enligt 14 kap. 7 § sekretesslagen får en myndighet utan hinder av att sekretess gäller på vissa områden fullgöra vad som är i lag föreskrivet om skyldighet att lämna information till den som företräder en arbetstagarorganisation eller till ett skyddsombud. Föreskrifterna i paragrafen tar sikte på bl. a. uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden enligt lagstiftningen om arbetsmiljön. Är den som tar emot uppgifterna knuten till myndigheten på det sätt som anges i 1 kap. 6 S sekretesslagen, något som ju är fallet med den som är anställd hos myndigheten, gäller för honom samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgifterna som hos myndigheten. Om ett skyddsombud eller en ledamot i en skyddskommitté på etl arbetsställe i det allmännas verksamhet inte är knuten till verksamheten på det sätt som anges i 1 kap, 6 § sekretesslagen, uppkommer i motsvarande situation ingen tystnadsplikt direkt på grund av sekretesslagen; för detta fordras att myndigheten ställer upp ett förbehåll med stöd av 14 kap. 10 § första stycket 2.

Om den information som lämnas ut inte faller under någon bestämmelse som nämns i 14 kap, 7 ii första stycket, blir inte heller den som är knuten till

Prop.  1979/80:80 62

myndigheten på det sätt som anges i 1 kap. 6 S sekretesslagen underkastad någon direktverkande tystnadsplikt. Myndigheten måste här alltid ställa upp förebehåll för atl åstadkomma sekretess. Förbehållet meddelas i dessa fall enligt 14 kap. 9§ sekretesslagen,

I enlighet med vad som har anförts i avsnitt 2,1 har i andra meningen i det nya andra stycket till 1 kap. 9 § lagen om säkerheten på fartyg och i ett nytt tredje stycke till 7 kap, 13 S arbelsmiljölagen tagits in en hanvisning till sekretesslagen i fråga om skyddsombud och ledamöter i skyddskommittéer på arbetsställen i det allmännas verksamhet. Beträffimde lagen om säkerheten på fartyg har hänvisningen utformats så att den tar sikte på skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté på ett fartyg i det allmännas verksamhet.

Den hänvisning till sekretesslagen som görs i arbetsmiljölagen innebär att föreskriften i 7 kap. 13 § andra stycket om tystnadsplikt för den som är ledamot i styrelsen för en lokal facklig organisation inte gäller då fråga är om uppgifter som lämnas vidare av ett skyddsombud eller en ledamot i en skyddskommitté på ett arbetsställe i det allmännas verksamhet. 1 sådana fall tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap. 7 S andra stycket och 10 § tredje stycket sekretesslagen i fråga om de ledamöter i organisationens styrelse som tar emot uppgifterna.

I 7 kap. 14 § arbetsmiljölagen har tagits in en ny bestämmelse som rör myndigheternas informationsskyldighet. Enligt 16 § andra stycket arbetsmiljöförordningen (1977:1166) skall en tillsynsmyndighet tillställa skyddsombudet avskrift av skriftliga meddelanden som lämnas till arbetsstället i skyddsfrågor. Som jag tidigare har nämnt omfattar bestämmelsen i 14 kap , 7 § sekretesslagen endast sådan informationsskyldighet som är föreskriven i lag. För att tillsynsmyndigheten utan hinder av sekretess i fortsättningen skall kunna lämna sådan information till ett skyddsombud som avses i den nys.snämnda föreskriften i arbetsmiljöförordningen har föreskriften förts över till arbetsmiljölagen (jfr prop. 1979/80:2 s. 341). Det bör emellertid observeras att 14 kap. 7 § andra stycket sekretesslagen inte är tillämpligt i denna situation såvida inte den som tar emot informationen är knuten till tillsynsmyndigheten. I normalfallet lämnas emellertid informationen frän tillsynsmyndigheten till någon som är knuten lill en annan myndighet. För att tystnadsplikt skall uppkomma i det senare fallel för den som tar emol informationen måste alltså tillsynsmyndigheten ställa upp ett förbehåll enligt 14 kap. 10 § första stycket 2 sekretesslagen. I klarhetens intresse bör tilläggas att ett skyddsombud på ett arbetsställe i enskild verksamhet givetvis blir underkastad tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket arbetsmiljölagen.

4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

I 13 S lagen om kontinentalsockeln finns bestämmelser om tystnadsplikt för den som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen eller med stöd av lagen

Prop.  1979/80:80 64

Enligt 34 § lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar får den som har deltagit i undersökning av va-installation och dess brukande inte obehörigen röja eller nyttja yrkeshemlighet eller annat förhållande som han därvid har fått kunskap om. Tystnadsplikten gäller även för tillsynsman och syssloman. Tystnadsplikten enligt 34 S lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar är utformad på motsvarande sätt för den som har deltagit i undersökning av fjärrvärmeinstallation och dess brukande. Även enligt sistnäiunda paragraf gäller tystnadsplikt fcir tillsynsman och syssloman.

Undersökningar av det slag som omnämns i paragraferna kan utföras av såväl offentliga funktionärer som enskilda. Som en följd av den nya sekretesslagen har bestämmelserna ändrats så att de inte gäller för offentliga funktionärer. I ett nytt andra stycke till resp. paragraf föreskrivs att bestämmelserna i sekretesslagen i stället skall tillämpas i det allmännas verksamhet, 1 första hand blir 8 kap. 7 § sekretesslagen tillämplig på offentliga funktionärer.

En tillsvnsman utses av kommunen. Genom sina uppgifter får han anses ha sådan anknytning till kommunen att han kan sägas delta i kommunens verksamhet. Han torde därför få anses som en sådan uppdragstagare som omfattas av den nya sekretesslagen. Däremot lär en syssloman, trots att han förordnas av en myndighet, få anses som uppdragstagare hos ett enskilt rättssubjekt. Han faller därför utanför den nya sekretesslagens tillämpningsområde. Bestämmelserna om tystnadsplikt för syssloman i lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar bör sålunda gälla även i fortsättningen,

I övrigt har paragraferna anpassats till motsvarande reglering i sekretesslagen. Till följd härav blir föremälet för tystnadsplikten i huvudsak detsamma i allmän och enskild verksamhet.

4.17 Förslaget till lagom ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar

1 lagen om försvarsuppfinningar finns bestämmelser om att en svensk försvarsuppfinning - dvs, en uppfinning som särskilt avser krigsmateriel och som har en på visst sätt beskriven anknytning till Sverige - inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas innan ett särskilt organ, granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, har prövat om uppfinningen skall hållas hemlig. Om nämnden finner etl hemlighållande vara av väsentlig betydelse för försvaret, skall den förordna att uppfinningen inte får offentliggöras eller eljest obehörigen yppas. Syftet med lagen år att göra det möjligt för staten att ta över eller utnyttja vissa uppfinningar som är särskilt betydelsefulla från försvarssynpunkt. Under vissa förulsättningar kan även beträffande annan försvarsuppfinning än svensk (utländsk försvarsuppfinning) förklaras att den skall behandlas på liknande sätt som svensk.

Enligt 2 kap. 2 § första stycket andra meningen i den nya sekretesslagen skall bestämmelserna om försvarssekretess i paragrafens första stycke första

Prop.  1979/80:80 63

meddelade föreskrifter eller villkor. Tystnadsplikten gäller även den som anlitas såsom biträde vid tillsynens utövande eller som på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen, 1 14 S samma lag finns bestämmelser om svensk domstols kompetens i mål angående bl, a. brott mot tystnadsplikten i 13 §. Enligt 14 S kan i princip den som utom riket har begått tystnadspliktsbrott dömas enligt svensk lag och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 S eller 3 § brottsbalken inte är lillämplig och utan hinder av 2 kap, 5 a § första och andra styckena brottsbalken.

Regeln om tystnadsplikt i 13 S torde inte gälla andra än offentliga funktionärer. Av 8 kap. 6 § sekretesslagen framgår att sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn med avseende på produktionen. En sådan föreskrift bör meddelas rörande tillsynen över efterlevnaden av lagen om kontinentalsockeln. Föreskriften om tystnadsplikt i 13 § lagen om kontinentalsockeln skall alltså upphävas. Hänvisningen till denna bestämmelse i 14 S har med anledning härav ersatts med ett nytt andra stycke i paragrafen. Avsikten är inte att åstadkomma någon saklig ändring i vad som gäller om svensk domsrätt för brott mot nuvarande 13 S. En föreskrift om sekretess soiu regeringen meddelar med stöd av 8 kap, 6

4.15   Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)

I 44 § miljöskyddslagen föreskrivs tystnadsplikt för den som har tagit befattning med tillsyn enligt lagen. Tillsynen utövas huvudsakligen av naturvårdsverket och länsstyrelserna. Befattningshavarna hos dessa myndigheter är underkastade sekretesslagens regler.

Av 43 § andra stycket miljöskyddslagen framgår att undersökning av verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig i vissa fall utförs av utomstående enskilda. För dessa och andra enskilda som deltar i tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen bör alltjämt gälla den tystnadsplikt som f. n. föreskrivs.

På grund härav har den nuvarande tystnadspliktsbestämmelsen endast genomgått vissa redaktionella jämkningar. I ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Den sekretess som närmast svarar mot den aktuella tystnadspliktsföreskriften regleras i 8 kap. 6 § sekretesslagen. Även bestämmelserna om försvarssekretess i 2 kap. 2 § kan bli tillämpliga.

4.16   Förslagen till lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och
avloppsanläggningar och lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna
fjärrvärmeanläggningar

1 34 § lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och 34 § lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar finns bestämmelser om tystnadsplikt.

Prop.  1979/80:80 65

meningen inte tillämpas på uppgifter om försvarsuppfinningar i vissa fall. I fråga om sådana uppgifter skall i stället bestämmelserna i lagen om försvarsuppfinningar tillämpas. Som har framhållits i prop. 1979/80:2 (s. 135) bör sekretessbestämmelserna i lagen om försvarsuppfinningar, som i första hand riktar sig till uppfinnaren själv, samordnas med de bestämmelser till skydd för försvarsintressena som bör gälla hos de myndigheter som tar befattning med ärenden enligt den lagen. Regleringen bör samlas i lagen om försvarsuppfinningar. I överensstämmelse med vad som har förutskickats i propositionen (s. 495) har regleringen utformats så att hos granskningsnämnden för försvarsuppfinningar och andra myndigheter som tar befattning med ärenden enligt lagen om försvarsuppfinningar skall gälla sekretess för sådana uppfinningar i samma utsträckning som för uppfinnaren själv.

Mot bakgrund av det anförda har i lagen om försvarsuppfinningar införts dels en bestämmelse om sekretess i mål och ärenden enligt lagen, dels en ny bestämmelse om förhandlingssekretess hos domstol. I enlighet med den terminologi som används i sekretesslagen och i 20 kap. 3 § brottsbalken har också i den nu aktuella lagen uttrycket yppa bytts mot röja. Som jag tidigare har framhållit (avsnitt 2.1) innebär detta inte någon saklig ändring. Även i övrigt har vissa ändringar av redaktionell art gjorts i lagen.

19 §

I första stycket har tagits upp bestämmelser om sekretess hos myndigheler. Som jag nyss har sagt skall för de myndigheter som tar befattning med mål och ärenden enligt lagen om försvarsuppfinningar gälla sekretess med hänsyn till försvarsintressena i samma utsträckning som för uppfinnaren själv. Föreskrifterna innebär att sekretess gäller för en uppgift hos myndigheten, om uppgiften skall hållas hemlig enligt de bestämmelser i lagen som för uppfinnaren föreskriver förbud mot offentliggörande eller annat obehörigt röjande av uppgiften. Får en försvarsuppfinning inte offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas enligt 4 § eller har granskningsnämnden meddelat ett förordnande enligt 6 §, gäller också sekretess enligt förevarande paragraf för uppfinningen hos granskningsnämnden och de andra myndigheter som tar befattning med ärendet. Om en uppgift upphör att vara hemlig exempelvis till följd av att staten inte har tagit över uppfinningen, gäller i konsekvens härmed inte längre någon sekretess för uppgiften enligt denna bestämmelse. En annan sak är att det till skydd för uppfinnarens förhållanden alltjämt kan gälla sekreless för uppgiften enligt bestämmelser i sekretesslagen (jfr 8 kap. 6 § sekretesslagen).

Bestämmelsen är tillämplig inte bara i ärenden enligt lagen utan också i mål om ersättning eller ansvar som grundar sig på regler i lagen. Bestämmelsen blir därmed tillämplig även hos en domstol. Att bestämmelsen är begränsad till att gälla bara i mål och ärenden enligt lagen innebär å andra sidan att den grundläggande bestämmelsen om försvarssekretess i

5 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 80

Prop.  1979/80:80 66

sekretesslagen blir tillämplig i fråga om uppgifter om uppfinningar avseende krigsmateriel som i andra sammanhang finns hos myndigheter, t. ex. vid förband inoin försvarsmakten.

Att sekretessregleringen i fråga om försvarsuppfinningar bryts ut och regleras särskilt innebär emellertid inte att några andra avsteg från den almänna sekretessregleringen skall göras än sådana som påkallas av ämnets speciella natur. I första stycket av förevarande paragraf har därför tagits in en hänvisning som innebär att sekretesslagens allmänna bestämmelser skall tiUämpas också på sekretessen för försvarsuppfinningar. Hänvisningen avser förutom de grundläggande bestämmelserna i 1 kap., även föreskrifierna i 11-14 kap, 1 dessa kapitel finns särskilda bestämmelser om sekretess hos regeringen, riksdagen, riksdagens ombudsmän och justitiekanslern (11 kap.), särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar m. m. (12 kap.), föreskrifter om överföring av sekretess i vissa fall (13 kap.) och bestämmelser om vissa begränsningar i sekretessen och om förbehåll (14 kap.),

1 klarhetens intresse vill jag tillägga att bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen, som reglerar bl. a. myndigheternas registreringsskyldighet i fråga om allmänna handlingar, gäller alla myndigheter. Någon särskild hänvisning till detta kapitel behöver därför inte göras.

En särskild fråga är hur man bör reglera sekretessen enligt 19 § i förhållande till principen om meddelarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen. 1 16 kap. sekretesslagen anges de fall i vilka tystnadsplikt har företräde framför meddelarfriheten. Något uttryckligt undantag från meddelarfriheten har där inte gjorls beträffande den tystnadsplikt som följer av bestämmelserna om försvarssekretess i 2 kap. 2 § sekretesslagen. Skälet till detta är att det redan av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen följer att någon meddelarfrihet inte föreligger i fråga om vissa uppgifter av betydelse för försvaret. Det gäller de fall då röjande av uppgifter innefattar brott som anges i 7 kap, 3 § första stycket 1 tryckfrihetsförordningen, dvs. bl. a. spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift, eller, i fall som avses i 7 kap. 5 § samma förordning, annat brott mot rikets säkerhet. Med hänsyn härtill behöver något undantag från meddelarfriheten inte göras i 16 kap, sekretesslagen i fråga om den tystnadsplikt som följer av 19 § lagen om försvarsuppfinningar; i vilken utsträckning meddelarfrihet är utesluten framgår ju redan av tryckfrihetsförordningen.

Som framgår av vad jag tidigare har sagt kan sekretess gälla för försvarsuppfinningar på grund av andra bestämmelser än förevarande paragraf. För uppgifter om krigsmateriel som förekommer hos en myndighet i annat sammanhang än i ett mål eller ärende enligt denna lag kan bestämmelserna om försvarssekretess bli tillämpliga. 1 ett mål eller ärende enligt lagen kan också gälla sekretess till skydd för uppfinnarens personliga eller ekonomiska förhållanden oavsett om uppgifterna är sekretesskyddade enligt 19 § eller inte. Paragrafens andra stycke innehåller en erinran om de

Prop.  1979/80:80 67

sekretessbestämmelser i sekretesslagen som sålunda kan vara tillämpliga. Någon reglering av sekretesstiden i fråga om uppgifier i allmänna handlingar har inte gjorts i denna paragraf. Även i detla hänseende bör nämligen de regler som gäller för uppfinnaren vara utslagsgivande. Genom bl, a. den återkommande prövning som granskningsnämnden är skyldig atl göra enligt 8 S är det sörjt för att sekretessen inte kommer atl bestå under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till det intresse som lagen avser att tillgodose.

20 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar. Paragrafen ersätter den tidigare bestämmelsen i ämnet i 21 §, vilken nu föreslås bli upphävd.

Enligt de i prop. 1979/80:2 föreslagna bestämmelserna om förhandlingssekretess i 5 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken har en domstol möjlighet att hålla en förhandling inom stängda dörrar, om det kan antas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Ett förordnande om förhandling inom stängda dörrar med stöd av den bestämmelsen måste alltså i första hand grundas på att en sekretessbestämmelse är tillämplig.

Hänvisningen i rättegångsbalken gäller endast sekretess som avses i sekretesslagen. Eftersom sekretessen för försvarsuppfinningar regleras i en särskild lag och det finns ett påtagligt behov av att i ett mål enligt denna lag kunna hålla förhandling inom stängda dörrar har i förevarande paragraf tagits in en bestämmelse som möjliggör detta. Bestämmelsen är tillämplig i mål om ersättning och ansvar som grundar sig på bestämmelserna i lagen. Även i ett mål om brott mot tystnadsplikt som avser någon av bestämmelserna i denna lag skall domstolen alltså tillämpa förevarande bestämmelse.

4.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder och lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

I 27 § första stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder finns föreskrifter om offentlighet och ordning vid nämnderna. Föreskrifterna innebär att reglerna i 5 kap, rättegångsbalken skall gälla i tillämpliga delar. Nämnderna får emellertid enligt 27 § andra stycket, utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rältegångsbalken, förordna om handläggning inom stängda dörrar i ärenden enligt vissa bestämmelser i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. och bostadsförvaltningslagen (1977:792), om det behövs av hänsyn till privatlivets helgd eller enskilds behöriga ekonomiska

Prop. 1979/80:80 68

intresse. En motsvarighet till 27 § andra stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder finns i 17 § andra stycket lagen om bostadsdomstol.

Möjligheterna att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Eftersom 5 kap. 1 § rättegångsbalken får anses ändamålsenlig också för nämndernas och bostadsdomstolens del, kan de särskilda föreskrifterna om förhandlingssekretess i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder samt i lagen om bostadsdomstol upphävas.

En förutsättning för att en hyresnämnd eller bostadsdomstolen skall kunna besluta om förhandlingssekretess är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt 9 kap. 13 § sekretesslagen gäller sekretess i ärenden enligt lagstiftningen av förvärv av hyresfastighet eller om särskild förvaltning av fastighet för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgifterna röjs. För att en förhandling skall få hållas inom stängda dörrar fordras dessutom enligt rättegångsbalken att det är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.

4.19 Förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289)

11§

Enligt första stycket gäller i princip att personuppgifter som ingår i ett personregister inte får lämnas ut, om det finns anledning anta att uppgifterna skall användas för automatisk databehandling i strid med datalagen. Skall databehandlingen ske i utlandet, får uppgifterna lämnas ut endast efter medgivande av datainspektionen. Bestämmelserna gäller endast sådana registeransvariga som inte är att anse som myndighet. För myndigheternas del finns f. n. en motsvarande förbudsregel i 13 § andra stycket 1937 års sekretesslag. En hänvisning till sistnämnda lag finns i andra stycket av förevarande paragraf. Hänvisningen har ersatts med en hänvisning till den nya sekretesslagen. 1 denna finns regler om sekretess för personuppgifter i personregister i 7 kap. 16 §. Om uppgifterna förekommer hosen myndighet, skall således sekretesslagen tillämpas.

13 §

I första stycket finns en tystnadspliktsregel för i första hand den registeransvarige och hans anställda. I det allmännas verksamhet bör i stället sekretesslagen tillämpas. En hänvisning till sekretesslagen har därför tagits in i stycket. Vilka regler i sekretesslagen som blir tillämpliga beror på i vilken verksamhel som personregistret förs. Så t. ex. blir 7 kap. 1 § tillämplig på register som förs inom sjukvårdssektorn. Om regislrel finns hos en myndighet endast för teknisk bearbetning eller lagring för annans räkning, skall 9 kap. 7 § sekretesslagen tillämpas.

Prop.  1979/80:80 69

Datainspektionen kan meddela föreskrifter om utlämnande och annan användning av personuppgifter. Inspektionen kan exempelvis föreskriva skyldighet för den registeransvarige att ställa villkor i fråga om användningen av uppgift som lämnas ut till annan. Ett villkor kan vara att uppgiften inte får vidarebefordras. För att uppgifterna inte skall vidarebefordras finns en tystnadspliktsregel i andra styckel.

Någon direkt motsvarighet till denna tystnadspliktsregel finns inte i sekretesslagen. Tystnadsplikt i det allmännas verksamhet kommer emellertid att gälla i viss omfattning till följd av de enskilda regler i sekretesslagen som kan vara lillämpliga i sainmanhanget. Det bör observeras att någon tystnadsplikt inte kan åstadkommas genom förbehåll, om mottagaren av uppgifterna är en myndighet. Tryckfrihetsförordningen medger nämligen inte att förbehåll uppställs som inskränker en myndighets rätt att lämna uppgifter vidare (jfr prop. 1973:33 s, 130), Bestämmelsen i 13 § andrastycket har sålunda betydelse endast i förhållande till enskilda mottagare. Bestämmelsen har ändrats så att detta framgår klart. 1 samband därmed har bestämmelsen också ändrats redaktionellt (jfr avsnitt 2.1).

4.20    Förslaget  till   lag   om  ändring  i   lagen   (1973:329)   om   hälso-  och
miljöfarliga varor

I 17 § lagen om hälso- och miljöfarliga varor föreskrivs tystnadsplikt för den som har tagit befattning med ärenden enligt lagen. Ärenden om tillstånd enligt lagen handhas av produktkontrollnämnden medan tillsynen enligt lagen åvilar i första hand naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen. Befattningshavarna hos dessa myndigheter är underkaslade sekretesslagens regler.

1 myndigheternas verksamhet deltar i vissa fall fristående konsultföretag. För dessa och andra enskilda som tar del av kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor bör alltjämt gälla den tystnadsplikt som f. n. föreskrivs. Den aktuella tystnadspliktsbestämmelsen har därför behållits med en redaktionell jämkning.

I ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Sekretess för offentliga funktionärer kan här föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen.

4.21    Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa ansfällnings-
främjande åtgärder

1 16 § lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder ges föreskrifter om tystnadsplikt som avser vad någon vid tillämpning av lagen har fått veta om enskilt företags eller enskild sammanslutnings affärs- eller driftförhållanden eller om enskilds personliga förhållanden.

Tystnadspliklsbestämmelsen  riktar sig till de befattningshavare  inom

6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 80

Prop.  1979/80:80 70

aretsmarknadsverkct som har att tilläiTipa lagens regler om varsel om driftsinskränkningar och orn åtgärder föv att främja anställning av äldre och handikappade. Bestämmelsen tar också sikte på arbetsgivare och anslällda som i olika sammanhang tillämpar lagen. Sålunda har arbetsgivare och anställda som ingår i s, k, anpassningsgrupper tystnadsplikt enligt förevarande bestämmelse.

Ändringarna i paragrafens första stycke är redaktionella, 1 ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Hänvisningen avser dem som är underkastade sekretesslagens reglering, dvs. arbetsmarknadsverkets funktionärer samt sådana offentliga funktionärer hos statliga eller kommunala myndigheter som i sammanhanget företräder myndigheten som arbetsgivare. De sekretessbestämmelser i sekretesslagen som närmast svarar mot den aktuella tystnadsplikten finns i 7 kap, 10 S och 8 kap. 1 § sekretesslagen. Med tanke på att lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder också gäller statliga och kommunala myndigheter blir bestämmelserna i 6 kap. sekretesslagen om sekretess med hänsyn till del allmännas ekonomiska intresse också tillämpliga.

Med det tillägg som har gjorts i paragrafens andra stycke kommer tystnadspliktsbestämmelsen bara att gälla för enskilda. Arbetsgivare och anställda på den privata arbetsmarknaden omfattas först och främst. En särskild fråga är vad som skall gälla beträffande den som i egenskap av facklig företrädare för de offentligt anställda tar befattning med ärenden enligt förevarande lag. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) bör en företrädare för en personalorganisation inte i den egenskapen anses som offentlig funktionär. Sekretesslagen skall trots det tillämpas när en myndighet enligt lagen lämnar uppgifter till en företrädare för en arbetstagarorganisation vid myndigheten eller vid någon annan myndighet.

Enligt 14 kap. 7 § sekretesslagen får en myndighet utan hinder av att sekretess gäller på vissa områden fullgöra vad som är i lag föreskrivet om skyldighet att lämna information till den som företräder en arbetstagarorganisation eller till ett skyddsombud. Den bestämmelsen avser emellertid inte sådant informationslämnande som sker enligt lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. I de fall som här avses har en facklig företrädare för offentligt anställda tystnadsplikt bara om förbehåll enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen har meddelats när informationen lämnades till honom (jfr avsnitt 4.13). En erinran härom har tagits in i andra stycket andra meningen i förevarande paragraf.

4.22 Förslagen till lag om ändring i abortlagen (1974:595) och lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580)

1 dessa båda lagar finns f. n, bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt 8 § abortlagen får den som har tagit befattning med ett abortärende inte obehörigen  yppa  vad  han  därvid  har  erfarit  om  enskildas  personliga

Prop.  1979/80:80 71

förhållanden, 1 7 § steriliseringslagen finns en liknande tystnadsplikt. Där föreskrivs att den som har tagit befattning med ett steriliseringsärende inte obehörigen får yppa vad han därvid har erfarit om enskildas personliga förhållanden.

Enligl 5 § andra stycket abortlagen skall en abort ske på ett allmänt sjukhus eller på någon annan sjukvårdsinrättning som socialstyrelsen godkänner. En abort behöver således inte alltid utföras i det allmännas verksamhet. Även steriliseringar kan utföras av andra än den offentligt anställda sjukvårdspersonalen.

Den som har befattning med abort- och steriliseringsärenden i det allmännas verksamhet är underkastade sekretesslagens reglering. 1 7 kap, 1 § har särskilt föreskrivits att sekretess gäller i verksamhet som avser abort och sterilisering. I abort- och steriliseringslagarna behövs således inte någon lystnadspliktsbeslämmelse som riktar sig till de offentligt anställda.

Enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fi., som träder i kraft den 1 juli 1980, färden som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inte röja något som i arbetet har meddelats honom i förtroende eller obehörigen uppenbara vad han i arbelet har fått vela om någons hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt (6 §). Tystnadsplikten gäller inle bara personal vid sjukhus som drivs av det allmänna utan även bl. a. yrkesutövare som är verksamma i den privata hälso- och sjukvården samt deras biträdespersonal (1 § 2). Några särskilda bestämmelser om tystnadsplikt för den som tar befattning med ärenden enligt abort- och steriliseringslagarna behövs således inte i fortsättningen.

Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) måste bl, a. bestämmelserna om tystnadsplikt i lagen om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. ändras i och med sekretesslagens ikraftträdande.

4.23 Förslaget  fill  lag  om  ändring  i  lagen  (1975:187)  om  kontroll  av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål

I 8 § lagen om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso-och sjukvårdsändamål föreskrivs tystnadsplikt för den som har tagit befattning med ärende som avses i lagen. Tystnadsplikten tar sikte på uppgifter om yrkeshemligheter och affärsförhållanden.

Kontrollen av fabrikssteriliserade engångsartiklar utförs f. n. vid statens bakteriologiska laboratorium, socialstyrelsens läkemedelsavdelning och apoteksbolaget. De som utför kontrollen vid apoteksbolaget är i enskild tjänst och har således inte ställning som offentliga funktionärer. Såvitt gäller personal i enskild tjänst har därför tystnadsplikten för uppgifter om yrkeshemligheter och affärsförhållanden i lagen om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål behållits,

I ett nytt andra stycke till paragrafen har tagits in en hänvisning till

Prop.  1979/80:80 72

sekretesslagen. Sekretess för ofientliga funktionärer kan här föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 §.

4.24 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:689) om fystnadsplikf för vissa tolkar och översättare

1 2 § finns en lagstadgad tystnadsplikt för tolkar och översättare. Tystnadsplikten gäller dels för tolkar och översiittarc som anlitas av främsl myndigheter, dels för tolkar och översättare som har genomgåtl särskild prövning. För de sistnämnda gäller tystnadsplikten även om de anlitas av andra än myndigheter. Inom näringslivet anlitas ofla översättare som har genomgått särskild prövning.

1 den utsträckning en tolk eller en översättare anlitas av en myndighet får han anses ha sådan anknytning till myndigheten att han kan sägas delta i myndighetens verksamhet. Sådana lolkar kommer därför att omfattas av sekretesslagens särskilda sekretessregler (jfr 1 kap, 6 § sekretesslagen). Tolkar och översättare som har genomgåtl särskild prövning blir dock inte bundna av sekretesslagen, om de anlitas av andra än myndigheter. På grund härav har tystnadspliktsbestämmelsen ändrats så alt den gäller endast utanför det allmännas verksamhet.

4.25   Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och
innehållsdeklarafion på tobaksvanor

1 8 § lagen om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror föreskrivs tystnadsplikt för den som har deltagit i tillsyn enligt lagen eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen.

Den tillsyn som avses i lagen handhas f. n. bara av befattningshavare hos socialstyrelsen. Tystnadspliktsbestämmelsen kan därför i och för sig avvaras. Socialstyrelsen avser dock att i framtiden överlåta visst arbete i tillsynsverksamheten åt fristående laboratorier. Det kan då finnas ett behov av att ha en tystnadsplikt på området som gäller för enskilda. Den aktuella tystnadspliklsbestämmelsen bör därför behållas,

1 ett nytt andra stycke till paragrafen har lagits in en hänvisning till sekretesslagen. Sekretess för offentliga funktionärer kan här föreskrivas med stöd av 8 kap, 6 §.

4.26   Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresenta
tion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

I 22 § lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar finns föreskrifter om förhandlingssekretess vid arbetsdomstolen. Utöver vad som i övrigt gäller kan arbetsdomstolen i mål om tillämpning av nyssnämnda lag förordna att förhandling skall hållas inom

Prop.  1979/80:80 73

stängda dörrar. Förutsättningen är alt det kan antas att offentlighet medför risk för väsentlig skada för part eller annan till följd av alt affärs-, drift- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisation röjs.

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom slängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvallningsprocesslagen. Arbetsdomstolen skall enligt 5 kap. 3 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister i tillämpliga delar följa rättegångsbalken. Eftersom 5 kap. 1 § rättegångsbalken får anses ändamålsenlig också för arbetsdomstolens del, kan föreskrifterna i 22 § lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar upphävas.

En förutsätlning för att en domstol skall kunna besluta om förhandlings-.sekretess är enligt 5 kap. 1 S rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligl 18 kap. 17 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål eller ärenden i domstolens rättskipande eller rätlsvårdande verksamhet för uppgifter om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgifterna röjs. Kan det antas atl sådana uppgifter kommer att förebringas vid en förhandling, kan alltså arbetsdomstolen med stöd av 5 kap. 1 § rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

4.27 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

I 53 § lagen om medbestämmande i arbetslivet finns en bestämmelse om tystnadsplikt för den som är eller har varit förlikningsman, särskild förlikningsman eller medlem i förlikningskommission. En bestämmelse om sekretess för dessa befattningshavare finns i 8 kap. 15 § sekretesslagen. Tystnadspliktsbeslämmelsen i lagen om medbestämmande i arbetslivet skall därför upphävas.

Lagen om medbestämmande i arbetslivet innehåller också en föreskrift om förhandlingssekretess vid arbetsdomstolen och de allmänna domstolarna. Enligt 70 § kan en domstol sålunda, utöver vad som i övrigt gäller, i mål om tillämpning av lagen eller om kollektivavtal förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar, i den mån det kan antas att offentlighet skulle medföra risk för väsentlig skada för part eller annan genom yppande av affärs-, drift- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden.

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Föreskrifterna i 70 § lagen om medbestämmande i arbetslivet skall därför upphävas (jfr avsnitt 4.26).

En förutsättning för att domstolen skall kunna meddela ett beslut om

Prop.  1979/80:80 74

förhandlingssekretess är enligt 5 kap. 1 S rättegångsbalken atl det kan anlas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt 9 kap, 20 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål om tillämpningen av lagen om medbestämmande i arbetslivet och i mäl om kollektivavtal för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgifterna röjs. Den nyssnämnda bestämmelsen i rättegångsbalken uppställer dock som ytterligare villkor för förhandlingssekretess att det är av synnerlig vikt att uppgifterna inle röjs.

4.28 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten

110 § lagen om patentbesvärsrätten föreskrivs att patentbesvärsrälten får-utöver vad som följer av 5 kap, 1 S rättegångsbalken - förordna om handläggning inom stängda dörrar, om det är påkallat för att förhindra att företagshemlighet uppenbaras. Vidare skall rälten förordna om handläggning inom stängda dörrar, om en patentansökan, som är föremål för rättens prövning, inte är tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837).

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom slängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Huvudregeln i del nya andra stycket i 5 kap. 1 § rättegångsbalken är emellertid att en förhandling får hållas inom slängda dörrar bara om det är av synnerlig vikt atl sekretessbelagda uppgifter inte röjs. En sädan reglering är inle ändamålsenlig i mål som handläggs av patentbesvärsrätten.

Ett kännetecken för den nya sekretessregleringen är att några särskilda villkor i allmänhet inte skall ställas upp för att en förvaltningsdomstol skall få hålla förhandling inom stängda dörrar. Anledning saknas att kräva mer än att den uppgift som kan antas bli förebringad vid förhandlingen omfattas av en tillämplig bestämmelse i sekretesslagen (prop. 1979/80:2 s. 98). För patentbesvärsrättens del är del i första hand 8 kap, 13 S sekretesslagen som är av intresse (jfr även 8 kap. 17 §). Enligt den beslämmelsen gäller sekretess bl, a. i ett ärende om ansökan om patent för uppgifter om uppfinningar eller företagshemligheter, om annat inte följer av den gällande lagstiftningen om patent. Bestämmelsen är direkt tillämplig hos patentbesvärsrätten. Av patentlagen följer att handlingarna i ett ärende om ansökan om patent vid en viss tidpunkt skall hållas tillgängliga för envar. Dessförinnan får de inte lämnas ut, och sekretess gäller alltså för uppgifterna i ansökningen enligt 8 kap. 13 § sekretesslagen. Vidare finns möjlighel att förordna att s. k. sidohandlingar som innehåller företagshemligheter inte skall lämnas ut. Enligl 8 kap. 13 § sekretesslagen gäller sekretess i viss omfattning också i ärenden rörande registrering av mönster. Regleringen liknar den som gäller

Prop.  1979/80:80 75

ärende om ansökan om patent. Även denna bestämmelse är givelvis direkl lillämplig hos patentbesvärsrälten.

Med hänsyn till det anförda har 10 § andra meningen lagen om patentbesvärsrätten utformats så att förhandling får hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Några särskilda villkor ställs alltså inte upp.

Någon anledning att ändra på den nuvarande föreskriften i 10 § tredje meningen om att rätten i vissa fall är skyldig atl förordna om handläggning inom slängda dörrar föreligger inte.

4.29 Förslagen till lag om ändring i förfogandelagcn (1978:262) och lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268)

I 51 § förfogandelagen föreskrivs tystnadsplikl för den som på grund av bestämmelse i lagen har fått kännedom om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhel. En liknande bestämmelse finns i 55 § ransoneringslagen.

Tystnadsplikten gäller i första hand för offenlliga funktionärer. För deras del behövs tystnadspliktsbestämmelserna inte längre. Tystnadsplikt gäller för dem i stället till följd av 2 kap. 2 § sekretesslagen. Vidare kan tystnadsplikt föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 § samma lag.

Även enskilda kan emellertid omfattas av tystnadspliktsbestämmelserna. Det gäller i synnerhet personer som blir föremål för förfogande, t. ex. genom att de åläggs uppgifter för försvarsmakten. Ransoneringslagen kan bl. a. innebära att förnödenheter, som är av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen får tillhandahållas endast under vissa villkor. I dessa situationer kan det bli aktuellt att privata distributörer kontrollerar att villkoren är uppfyllda. Denna kontroll förutsätter i allmänhet atl beställaren lämnar uppgifter av känslig karaktär. De båda tyslnadspliktsbestämmelserna bör därför behållas såvitt avser enskilda. Bestämmelserna bör dock anpassas till sekretesslagens motsvarande reglering så att föremålet för tystnadsplikten blir ungefär detsamma enligt förfogandelagen och ransoneringslagen och enligt sekretesslagen.

Tystnadspliktsbestämmelserna har därför ändrats på så sätt att tystnadsplikten omfattar enskildas affärs- eller driftförhållanden samt förhållanden av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet. I det nya andra stycket i paragraferna hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.

4.30 Övriga lagförslag

1 fråga om övriga lagförslag hänvisas till den allmänna motiveringen, främst avsnitt 2.1, samt till den i bilaga intagna förteckningen.

Prop.  1979/80:80 76

5 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i giftermålsbalken,

2. lag om ändring i föräldrabalken,

3. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s, 1),

4. lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,

5. lag om ändring i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m,.

6. lag om ändring i lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel,

7. lag om ändring i valutalagen (1939:350),

8. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering.

9. lag om ändring i byggnadslagen (1947:385),

10. lag om upphävande av lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar,

11. lag om ändring i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fi. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap,

12. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,

13. lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472),

14. lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar,

15. lagom ändring i lagen (1950:272) om rätt förutländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket,

16. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

17. lag om ändring i lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m,,

18. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

19. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,

20. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

21. lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande prisoch konkurrensförhållanden,

22. lag om ändring i atomenergilagen (1956:306),

23. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

24. lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.,

25. lag om ändring i lagen (1957:668) om ullämning för brott,

26. lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110),

27. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

28. lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663),

29. lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskattning,

30. lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brolt till Danmark, Finland, Island och Norge,

Prop.  1979/80:80 77

31. lag oiTi ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning,

32. lag om åndring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomsl enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

33. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifler enligl lagen om allmän försäkring, m. m.,

34. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

35. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

36. lag om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel m, m.,

37. lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242),

38. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

39. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19),

40. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308),

41. lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål,

42. lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus,

43. lagom ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.,

44. lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg,

45. lag om ändring i lagen (1966:314) om konlinentalsockeln,

46. lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,

47. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

48. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

49. lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103),

50. lag om ändring i sjöarbelstidslagen (1970:105),

51. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

52. lag  om   ändring  i   lagen   (1970:943)  om  arbetstid   m. m.   i   husligt arbete,

53. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),

54. lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,

55. lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten,

56. lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m.,

57. lag om ändring lagen i (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall,

58. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

59. lag om ändring i datalagen (1973:289),

60. lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor,

61. lag om ändring i tullagen (1973:670),

7 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 80

Prop.  1979/80:80 78

62. lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anslällningsfrämjande åtgärder,

63. lag om ändring i lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige,

64. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),

65. lag om ändring i abortlagen (1974:595),

66. lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter,

67. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

68. lag om ändring i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975,

69. lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål,

70. lag om ändring i oljekrislagen (1975:197),

71. lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580),

72. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,

73. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,

74. lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighel rörande mottagande av olja,

75. lagom ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror,

76. lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418),

77. lag om ändring i lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap,

78. lag om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor,

79. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar,

80. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

81. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,

82. lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar,

83. lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker m. m.,

84. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,

85. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering.

86. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,

87. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),

88. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

89. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

90. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

91. lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268),

Prop. 1979/80:80 79

92. lag om ändring i lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vallen eller värmeenergi, m. m.,

93. lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivlrafiknämnd,

94. lagom ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

95. lag om ändring i lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980,

96. lag om ändring i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg,

97. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

98. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,

99. lag om ändring i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering,

100.    lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop.  1979/80:80

80 Bilaga

Förteckning över fystnadspliktshestäinmelscr m. m. .som föreslås upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarighefer i den nya lagstiftningen

Bestämmelser som upphävs eller ändras Motsvarighet i sekrelesslagen

10. 11.

12. 13. 14. 15.

16.

17.

18.

15 kap, 6 § giftermålsbalken 20 kap. 10 § föräldrabalken 308*} sjölagen (1891:35 s. 1) 35 och 36 §§ lagen (1934:437) för Sveriges riksbank 5!? lagen (1935:395) om konlroll över tillverkningen av krigsmateriel mm,

3§ lagen (1939:174) om tillverkning,  införsel och  försäljning av gasskyddsmateriel 7§ valutalagen (1939:350) 6S lagen  (1944:133) om  kastrering

147 a § byggnadslagen (1947:385) lagen (1947:630) om inskränkning av    offentligheten    vid    domstol beträffande allmänna handlingar 4 § lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap 287 § 3 mom. lagen (1948:433) om försäkringsrörelse 92 §      militära      rätlegångslagen (1948:472)

8 § lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar 24 § lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket 82 § uppbördslagen (1953:272) 16 § lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m. 192 § lagen (1955:183) om bankrörelse

se avsnitt 4.1 se avsnitt 4.2 se avsnill 4.3 se avsnitt 4.4

8 kap, 6S

8 kap. 6 §

9 kap. 5 § 7 kap. 1 §

2 kap. 2 § och 8 kap. 6 § se avsnitt 2.2

2 kap. 2 § och 8 kap. 3 S

8 kap. 5§ se avsnitt 4.5 8 kap. 13 § 8 kap. 5 §

9 kap. 1-3 §§ 9 kap. 1-3 §§

8 kap. 5 §

Prop.  1979/80:80

19, 20. 21.

22. 23.

24.

25.

26.

27.

28. 29,

.30.

31.

32,

33.

34. 35.

36.

37. 38.

98 § lagen (1955:416) om sparbanker

89!?   lagen   (1956:216)  om   jordbrukskasserörelsen 9 och  12 S§ lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighel   rörande   prisoch konkurrensförhållanden 11 § atomenergilagen (1956:306) 117   och    198 §S    taxeringslagen (1956:623)

20        S lagen (1957:343) om oljelag
ring m. m.

19 § lagen (1957:668) om utlämning för brott

21        § strålskyddslagen (1958:110)
29 § lagen (1958:295) om sjömans
skatt

82 § hälsovårdsstadgan (1958:663)

49        § lagen (1959:92) om förfaran
det vid viss konsumtionsbeskatt
ning

13       § lagen (1959:254) om utläm
ning för brotl till Danmark, Fin
land, Island och Norge

25 § reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

10 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

50        S lagen (1959:552) om uppbörd
av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, m. m.

82 § civilförsvarslagen (1960:74) 15 § lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

14       § lagen (1961:381) om tillverk
ning av och handel med foderme
del m. m.

35 § sjukvårdslagen (1962:242) 18 kap. 28 § lagen (1962:381) om allmän försäkring

8 kap. 5 S 8 kap, 5 § se avsnitt 4.6

8 kap. 6S

4 kap. I och 2 §

1-3 §§

2 kap. 2 8 och 8 kap. 6 §

se avsnitt 4.7

8 kap. 6§

4 kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap.

1-3 §§

se avsnitt 4.8

4 kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap.

1-3 SS

se avsnill 4.7

6 kap. I §, 8 kap. 8 S och 9 kap. 5 S

se avsnitt 4.9

se avsnitt 4.9

se avsnitt 4.10 8 kap. 6 §

8 kap. 6 §

7 kap. 1-3 §§ se avsnitt 4.11

Prop.  1979/80:80

82

39. 5 S krigshandelslagen (1964:19)

40. 55 S slämpelskaltelagen (1964: 308)

41.        8 § lagen (1964:542) om personun
dersökning i brottmål

42. 7 S stadgan (1964:679) om notarius publicus

43. 16 Slagen (1965:61) om behörighet att ulöva veterinäryrket m. m.

44. 1 kap. 9S lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg

45. 14 Slagen (1966:314) om kontinenlalsockeln

46. 58 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda

47. 65 S lagen (1968:430) om mervärdeskatt

48. 44 S miljöskyddslagen (1969:387)

49. 14 S allmänna arbetstidslagen (1970:103)

50. 21 S sjöarbetstidslagen (1970:105)

51. 34 S lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar

52. 16 S lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete

53. 28 S livsmedelslagen (1971:511)

54. 4S m.fl. lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar

55. 7S lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten

56. 7S lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m.

57. 7 § lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall

58. 27 S lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

59.      11 och 13 SS datalagen (1973:289)
öO.        17 §  lagen (1973:329) om hälso-

och miljöfarliga varor

61. 54 S tullagen (1973:670)

62. 16 S lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

2 kap. 2 S

4 kap. 1 och 2 SS samt 9 kap.

1-3 SS

7 kap. 22 S

1 kap. 8 S och 9 kap. 9 S

se avsnitt 4,12

se avsnitt 4.13

se avsnitt 4.14

7 kap. 1-3 och 6 S§

4 kap. 1 och 2 SS samt 9 kap.

1-3 SS

se avsnitt 4.15

7 kap. 8S och 8 kap. 2S

7 kap. 8 S och 8 kap. 2 S se avsnitt 4.16

7 kap. 8 S

8 kap. 6 och 7 SS se avsnitt 4.17

8 kap. 6 S

8 kap. 6 §
7 kap. 1 §

se avsnitt 4.18

se avsnitt 4.19 se avsnitt 4.20

9 kap. 1-3 S§
se avsnitt 4.21

Prop.  1979/80:80

83

63. 2S lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige

64. 11 kap, 5 S gruvlagen (1974:342)

65. 8 S abortlagen (1974:595)

66. 45 S lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter

67. 17 S lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

68. 16 S lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975

69. 8 § lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål

70. 18 S oljekrislagen (1975:197)

71. 7 S steriliseringslagen (1975:580)

72. 2 S lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare

73. 28 S bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen

74. 6 § lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja

75.        8 S lagen (1975:1154) om varnings
text och innehållsdeklaration på
tobaksvaror

76. 21 S marknadsföringslagen (1975: 1418)

77. 7 S lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap

78. 10 S lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor

79. 22 S lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

80. 8 kap. 10 S lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

2 kap. 1 § och 8 kap. 6 §

8 kap. 6 S se avsnitt 4,22

8 kap, 6S

se avsnitt 4,18

9 kap. 4S

se avsnitt 4.23

2 kap. 2 S och 8 kap. 3 S se avsnitt 4.22 se avsnitt 4.24

4 kap. 1 och 2 §S samt 9 kap.

1-3 SS

8 kap. 6 S

se avsnitt 4.25

8 kap. 6 S 8 kap. 6 S

8 kap. 3 S och 9 kap. 4 § se avsnitt 4.26

7 kap. 7 och 8 §S samt 8 kap,

2 §

Prop.  1979/80:80

84

81. 53 och 70 SS lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

82. 34 S lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar

83. 24 S lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m, m,

84. 71 § lagen (1977:293) om handel med drycker

85. 5 Slagen (1977:439) om kommunal energiplanering

86. 10 S lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten

87. 28 S konsumentkreditlagen (1977: 981)

88. 7 kap. 13 § arbelsmiljölagen (1977:1160)

89. 23 S lagen (1978:160) om vissa röriedningar

90. 51 S förfogandelagen (1978:262)

91. 55 § ransoneringslagen (1978:268)

92. 3 S lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, in, m.

93. 12 Slagen (1978:440)om kollektivtrafiknämnd

94. 21 S lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

95. 14 S lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980

96. 9 S lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg

97. 44 S fondkommissionslagen (1979:748)

98. 33 S lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs

99. 5 § lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering

100. 23 S lagen (1980:2) om finansbolag

se avsnitt 4,27

se avsnitt 4.16

8 kap. 6 S

8 kap. 6S

8 kap, 3 och 7 SS

se avsnitt 4.28

8 kap, 6S

se avsnitt 4.13

8 kap. 6 §

se avsnitt 4,29 se avsnitt 4.29 8 kap. 6 S

8         kap. 6S

4 kap. 1 och 2 SS samt 9 kap. 1-3 S§

9         kap, 4 §
8 kap. 6 S
8 kap. 5 §
8 kap. 5 S

8 kap. 3 och 7 SS

8 kap, 5 S

Prop.  1979/80:80 S5

Innehållsförteckning

Propositionen.................................................................. ....... I

Propositionens huvudsakliga innehåll............................. ..... 1

Lagförslag....................................................................... ..... 2

1.   lag om ändring i giftermålsbalken  .......................... 2

9     lao nm Sndrinw i föräldrabalken.................................. ..... 2

lag om ändring i föräldrabalken

3, lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)..................

4, lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank         3

5, lagom ändring i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen

av krigsmateriel m.m.................................................         4

6, lag om ändring i lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel              4

7, lag om ändring i valutalagen (1939:350)..................         5

8, lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering ....         6

9, lag om ändring i byggnadslagen (1947:385) ...........        6

10. lag om upphävande av lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar . ,        6

11. lag om ändring i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl, att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap.......................         6

12. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse                    7

13. lag om ändring i militära rättegångsiagen (1948:472)             7

14. lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar                    7

15. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt alt driva försäkringsrörelse här i riket...........................................................................         8

16. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).............         9

17. lag om ändring i lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m                                                                                           9

18. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse...         9

19. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker ...       10

20. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen ,      10

21. lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden                                                                                  

22. lag om ändring i atomenergilagen (1956:306)  .......

23. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)  ..........

24. lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m   

25. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brotl ,.,

26. lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110).........

27. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt       12

28. lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663)......       12

29. lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning       13

1

Prop.  1979/80:80 86

30. lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge            13

31. lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning                     13

32. lagom ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ..        13

33. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m.m              14

34. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)............         16

35. lagom ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit

och alkoholhaltiga preparat......................................         16

36.  lag om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel

med fodermedel m.m................................................. ..... 16

37. lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)............. ..... 17

38. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring  17

39. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19)  ......... ..... 17

40. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308) ..... ..... 18

41. lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål          18

42. lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus , , ,. 19

43. lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m        19

44. lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg ... 20

45. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln           20

46. lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda          21

47. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskall 21

48. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387).......... 22

49. lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103)    22

50. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105) ....... 22

51. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar   23

52. lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete         23

53. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) ............ 23

54. lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar ., 24

55. lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten             27

56. lag  om   ändring   i   lagen   (1971:1204)   om   byggnadsfillstånd

m. m.................... :....................................................        27

57. lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall                     27

58. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

Prop.  1979/80:80 87

hyresnämnder........................................................... 28

59. lag om ändring i dalalagen (1973:289)..................... 28

60. lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor    30

61. lag om ändring i tullagen (1973:670)........................ .30

62. lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anslällningsfrämjande ålgärder   30

63. lagom ändring i lagen (1974:268) med anledningav miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige........................ 31

64. lag om ändring i gruvlagen (1974:342)  ................... 31

65. lag om ändring i abortlagen (1974:595).................... 31

66. lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter 31

67. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol  32

68. lag om ändring i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år

1975......................................................................... 32

69. lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål..................................................... ..... 32

70. lag om ändring i oljekrislagen (1975:197)................. ..... 33

71. lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580)  ...... ..... 33

72. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar

och översättare........................................................        33

73. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen          34

74. lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighel rörande mottagande av olja               34

75. lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror                34

76. lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)         35

77. lag om ändring i lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare

atl medverka vid lagring för försörjningsberedskap..        35

78.............................................................................. lag om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i
planeringsfrågor........................................................         35

79. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för

de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar......... 35

80. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring ,. 35

81. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet         35

82. lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar      36

83. lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m   36

84. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker, , , , 37

Prop.  1979/80:80 88

85. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering     37

86. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten , ,,. 37

87. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)  38

88. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)  ....... 38

89. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar 39

90. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)........... ..... 39

91. lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268) ...... ..... 40

92. lag otn ändring i lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, m, m 40

93. lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd . , , 40

94. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter        41

95. lag om ändring i lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980        41

96. lag om ändring i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg          41

97. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748). 41

98. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs.,, 42

99. lagom ändring i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering   42

100. lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag....... .... 42

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 31 januari 1980

1 Inledning................................................................... 43

2 Allmän motivering ..................................................... 44

2.1 Följdändringar beträffande tystnadsplikter...... .... 44

2.2 Följdändringar beträffande förhandlingssekretess             47

2.3 Återstående följdlagstiftning m. m.................... 48

3 Upprättade lagförslag............................................... 49

4 Specialmotivering ..................................................... 53

4.1 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken. 53

4.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken.... 53

4.3 Förslaget fill lag om ändring i sjölagen (1891:35 s, 1),.. 54

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank           54

4.5 Förslaget till lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472)   55

Prop.  1979/80:80

89

4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhällanden ...................................         55

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott och lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge          56

4.8 Förslaget till lag om ändring i hälsovårdsstadgan (19.58:663)         57

4.9 Förslagen till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lag om ändring i lagen (1959:5.52) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen

om allmän försäkring, m.m................................         58

4.10 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74:)              59

4.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring          59

4.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrkel m.m            W)

4.13 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg och lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)...........................         60

4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln                   62

4.15 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)            63

4.16 Förslagen till lagen om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar                  63

4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1078) om lörvarsuppfinningar              64

4.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder och lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol                   67

4.19 Förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289)                   68

4.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso-

och miljöfarliga varor.........................................        69

4.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder              69

4.22 Förslagen till lag om ändring i abortlagen (1974:595) och

lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580)        70

4.23  Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll

Prop.  1979/80:80 90

av   fabrikssteriliserade   engångsartiklar   för   hälso-   och
sjukvårdsändamål.............................................         71

4.24 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:689) om lystnadsplikt för vissa lolkar och översättare             72

4.25 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror, , ,       72

4.26 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:351) om slyrelserepresenlation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar...............................        72

4.27 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestäinmande i arbetslivet          73

4.28 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten              74

4.29 Förslagen till lagom ändring i förfogandelagcn (1978:262)

och lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268)                   75

4.30  Övriga lagförslag ..............................................       75

5 Hemställan................................................................        76

6 Beslut........................................................................        79

Bilaga Förteckning över lystnadspliktsbestämmelser m, m. som före
slås upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarighe
ter i den nya lagstiftningen....................................        80