Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1979/80:63

om ändring i föräldrabalken;

beslutad den 15 november 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har lagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

HÅKAN WINBERG

Profiositionens huvudsakliga innehåll

Fr.o. m. den 1 Januari 1980 får en förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag till etl barn rätt alt göra etl avdrag pä bidraget, om han eller hon har haft barnet hos sig under en viss lid. I denna proposition föreslås i förenklande syfte atl det sammanlagda avdragsbelopp som tillgodoräknas vid elt tillfälle skall, om del slutar på örestal, avrundas till närmasl lägre krontal.

1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 63

Prop. 1979/80:63

 

Prop. 1979/80:63                                                                 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:853) om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs alt 7 kap. 4 § föräldrabalken' i paragrafens lydelse enligt lagen (1978:853) om ändring i föräldrabalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse

Föreslagen lydelse

 

7 kap.

4§

Har förälder som enligt 2 § skall betala underhållsbidrag hafl barnet hos sig under en sammanhängande lid av minsl fem hela dygn, får föräldern vid fullgörande av sin bidragsskyldighet tillgodoräkna sig elt avdrag för varje hell dygn av barnets vistelse med 1/40 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller under tiden för vistelsen. Sådanl avdrag fär dock inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den kalendermå­nad då vistelsen upphörde.

Har förälder som enligt 2 § skall betala underhållsbidrag haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn, får föräldern vid fullgörande av sin bidragsskyldighet tillgodoräkna sig elt avdrag för varje hell dygn av barnets vistelse med 1/40 av del underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller under tiden för vistelsen. Sådant avdrag får dock inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den kalendermå­nad då vistelsen upphörde. Det sam­manlagda avdragsbelopp som Ullgodo-räknas föräldern vid ett tillfälle skaU, om del slutar på örestal, avrundas Ull närmast lägre krontal.

Föreligger särskilda skäl kan rätten förordna om andra villkor för avdragsrälten än som anges i första stycket. Mot parts bestridande får sådant förordnande dock inte meddelas för tiden innan talan har väckis.

Rätl lill avdrag föreligger ej i fall då underhållsbidraget har fastställts med beaktande av att den bidragsskyldiga föräldern i väsenllig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig.

I Balken omtryckt 1978:853.

 

Prop. 1979/80:63                                                      3

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-15

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Winberg Proposition om ändring i föräldrabalken

Föredraganden

1 slulel av år 1978 antog riksdagen nya regler om den familjerättsliga underhållsskyldigheten (prop. 1978/79:12, LU 1978/79:9, rskr 1978/79:99, SFS 1978:853-862). Reformen innefattar bl. a. en fullständig revision av den civilrätlsliga regleringen i föräldrabalken om underhåll till barn. Huvuddelen av de nya reglerna har börjat tillämpas den 1 juli 1979.

Några av reglema Iräder dock i kraft först den 1 januari 1980. Det gäller bestämmelserna i 7 kap. 4 § föräldrabalken, som innebäratt en bidragsskyldig förälder har rätt att tillgodoräkna sig ett avdrag på underhållsbidraget varje gång han eller hon har hafl silt barn hos sig minst fem hela dygn i sträck. Avdraget är för varje helt dygn 1 /40 av underhållsbidraget för den månad då barnet vistades hos föräldern. Det finns inget som hindrar alt föräldrarna kommer överens om andra villkor för avdragsrälten. Också domstol kan bestämma annat, om det finns särskilda skäl.

Reglerna om denna avdragsrätt beaktas i princip även i fall då bidragsför­skott utgår. Försäkringskassorna, som administrerar bidragsförskollssyste-met, får alltså tillämpa dessa regler vid utbetalningar och återkrav av bidragsförskott. Detsamma gäller kronofogdemyndigheterna, om verkstäl­lighet har sökts för underhållsbidrag eller för försäkringskassornas återkrav av utgivna bidragsförskott.

De nya avdragsreglerna innebär att det avdrag som den bidragsskyldige föräldern har rätt till i allmänhet kommer att utgöra en kvotdel av underhållsbidraget. Trots atl bidraget normalt bestäms i hela krontal, kommer avdraget därför många gånger att sluta på öreslal. Från riksförsäk­ringsverkel och riksskatteverket har framhållits att det skulle innebära

 

Prop. 1979/80:63                                                      4

påtagliga olägenheter för försäkringskassorna och kronofogdemyndigheter­na, om de måste räkna med örestal vid tillämpningen av de nämnda avdrags­reglerna. Det ADB-system som används gemensamt vid administreringen av bidragsförskott och vid indrivningen av försäkringskassornas återkrav av ut­givna bidragsförskott är f n. inte utformat på sådant sätt atl örestal kan redovisas i dessa fall. En ändring av detla system så alt en sådan redovisning blir möjlig skulle medföra avsevärda kostnader.

Enligt min mening bör man i göriigaste mån undvika att statsverket belastas med de koslnader som en öresredovisning hos försäkringskassorna och kronofogdemyndigheterna i avdragsärendena kan leda lill. Jag vill erinra om att man av administrativa och praktiska skäl redan lidigare har infört en avrundning av öresbelopp lill jämna krontal i 8 § andra stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott, i 16 kap. 4 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och i lagen (1972:180) om avmndning av vissa fordringar till helt krontal, m.m.

Del kan inte heller ha något nämnvärl intresse för de berörda föräldrarna att avdraget på underhållsbidraget räknas ul i exakta ören. Tvärtom måsle det för dem vara en fördel om avdraget beräknas i hela krontal. Alt de praktiska skäl som talar fören kronlalsavmndning harslagit igenom också i civilrätlslig lagstiftning finns del redan exempel på. Sålunda gäller enligt 3 § sista stycket lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag (den s. k. indexlagen) att bidrag, vars belopp efter indexändring slutar på öreslal, skall ulgå med närmast lägre krontal (se prop. 1962:129 s. 10, 11 och 16).

Jag förordar därför att reglerna i 7 kap. 4 § föräldrabalken om avdrag på underhållsbidraget kompletteras med en bestämmelse, som innebär atl det sammanlagda avdragsbelopp som vid ell tillfälle tillgodoräknas den bidrags­skyldige föräldern skall, om del slutar på örestal, avrundas till närmasl lägre krontal. Bestämmelsen bör träda i kraft samtidigt med avdragsreglerna i övrigt, alltså den 1 Januari 1980.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att anta ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1978:853) om ändring i föräldrabalken.

Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen atl anta det förslag som föredraganden har lagl fram.

GOTAB Stockholm 1979 63172