Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:100 Regeringens proposition

1979/80:100

med förslag til! statsbudget för budgetåret 1980/81;

beslutad den 21 december 197^9.

Regeringen ^föreliiggei^'^ ^rik^sdagen vad som ^hai' upp^tagits i bi^fogade ^iitdiag ^av ^regerin^gspiotokull för ^den ^å^tgärd eller del ^ändam^äl som framgår av föredragandenas hemställan.

^l^'å regeringens v^ägnar

^THORB.IÖRN ^FÄLLDIN

INGEMAR ^MUNDEBO

Propositionens huvudsaklig^a^ innehåll

Det i 1980 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81 visar en omslutning av 203 773 milj. kr. Detta innebär en höjning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 18803 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott pä 55370 milj. kr. Detta innebär en ökning av underskottet med 6 383 milj. kr. i förhållan­de till vad som numera beräknas för innevarande budgetår.

I bilagorna 1-22 till budgetpropositionen redovisas regeringens förslag ^till de i statsbudgeten ing^ående inkomst- och utgiftsposterna närmare. Bilaga 1 innehåller en finan^splan, vari den ekonomiska politiken behandlas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, och en preliminär ^nationalbudget för år 1980.

I bilaga 2 ges en närmare presentation av budgetpolitiken och budgetför­slaget.

i    ^Riksda^g^en 19791^80. I ^stiml. Nr 100


 


^Prop. 1979/80: 100

Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1980/81

^Inkoniswr:

Skatter                                                                                                 130036701000

Inkomster av statens verksamhet                                                       12 371 254000

Inkomster av försåld egendom                                                                63 5^63 000

^Älerbcialning^av l^ån                                                                           2094 284000

Kalkylmässiga inkomster                                                                     3 837 933 000

Summa ^kr.       ^I4S403 7^35 000

Underskön                                                                                                   55 369516000

Summa kr.            203773251000


 


^Prop. 1979/80: 100


^Vli^^iflsaiisUii;

^Kimgl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Ekonomidepartementet

Budgetdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbr^uksdepartementet

Handelsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Kommundepartementet

Riksdagen och dess verk ^m. ^m.

Räntor på statsskulden, ^m. ^m.

Oförutsedda utgifter


20 709000 6 328 098 000

5 735 058 000
16 306 830000
53 165 169 000

9970470000

397 735 000

13754 379 0^00

28218815000

6 100631000
1428 331000

10660604 000

15 126 303 000

5 863 620 000

2 421 006 000

275 493 000

18 000000000

8 000000000


201 773 251 000


 


Beräknad ^övrii^i^ ^nte^del.sförbrii^kning:

Minskning av anslagsbehållningar Ändrad disposition av rörliga krediter


2 000000000


2 000000000


 


Summa kr.


203773 251000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                                4

Statsinkomster

Speci^fikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1980/81 ^HKM) Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

11 K) ^l-'y^\iskii ^per^soner^s^ skull ^pu ^inkonisl.
^reallsdlioiis^vliisl och rörelse:
1111 Fysiska personers skatt på in­
komst, realisationsvinst och rö­
relse
                                                               30 324 000000    30 3241)00 ^()(10

1120 ^.liirldlskti personers skall på ^inkonisl.
^re^alisaiionsvinsi och rörelse:
1121 Juridiska personers skatt på in­
komst, ^realisaiionsvinsi och ^rö-
^re I se
                                                                1 731000000      ^/^ 731 000 000

1130 ^OjÖrdelhara skaller på inkomst, ^realisaiionsvinsi och rörelse: 1131 ^Ofördelbara skaller på inkomst,

realisationsvinst och rörelse                   500000 000        500000000

1140 Övri^ga ^inkonislskaller

1141 Kupongskatt                                                                          31000000
I 142 ^Ulskiflningsskall och

ersättningsskatt                                                                      10000000

1143       ^Bevillningsskatt                                                                    2500000

1144       ^Lollerivinslskalt                                535 000000        ^57^S5O00O0    33133500000

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 ^Folkpensionsavgifi                            21657 000 000

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto                  2216000000

1231 ^Barnomsorgsavgifi                              5015000000

1241 Övriga socialavgifter                                613000000

1251 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen                       46 800 000

1261 Inkomster av arbetsgivaravgif­
ter till ^arbetarskyddssiyrelsens
o^ch yrkesinspektionens verk­
samhet
                                                      64 800000    29612600000    29612600000

1300 Skatt pä egendom:

1310 Skall på ^fasi e^gendom:

1311 Skogsvårdsavgifter                                    18 100000           I^S^ 100000

1320 ^Förmögenhelsskalt:

1321  Fysiska personers förmögen­hetsskatt     713 000000

1322  Juridiska personers förmögen­hetsskatt     12 000000        725000000


 


^Prop. 1979/80:100                                                                        ^^

1330 ^ArvsskatI och gåvoskall:

1331       Arvsskatt                                                  440 000000

1332       Gåvoskatt                                                   50000 000        ^4^9001)0 000

1340 ^Öiti^l; skall på ^e^aendoni:

1341 Stämpelskatt                                        1735 000 000      ^/^ 735 000000      2968100000

1400 ^Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänn^a^ ^försäljiungsskalter:

1411 Mervärdeskatt                                     37 700 000 000    37700000000

1420,1430 ^Skalt pä specifika ^varor:

1421      Bensinskatt                                       ^46.^S(I()()0000

1422      Särskild varuskatt                                    5^51 000^(H)0

1423 Försäljningsskat^t^ på motorfor­don ^5H^8t^H^M)000

1424      Tobaksskatt                                            2 970000000

1425      Skatt på spritdrycker                             5 000 000000

1426      ^Skalt på vin                                              950000000

1427      Skatt på malt- och läskedrycker        ^9^63(HK^»(KH^i

1428      Energiskatt                                             5 599000 000

1429      Särskild avgift på ^svavelhaltigt

bränsle                                             ______ 1500000    21272 500000

1440 Överskoll vid försäljning av varor med ^stalsiiionopol:

1441  ^Rusdrycksförsaljningsmedel a^v^ partihandelsbolag             100 000000

1442      ^Rusdrycksförsaljningsmedel av

^deialjhandelsbolag                                    60000 000         160000 000

1450 Skall på tjäns^ter:

1451      Reseskatt                                                 1 18000000

1452      Skatt på annonser och reklam                  223 000000

1453      Skall på spel                                            74 000000        415 000000

1460 Skall på vägtra^fik:

1461       Fordonsskatt                                         2 307 000000

1462       ^Kilomelerskatt                                      1 353 000 000     36^60000000

1470 Skatt på import:

1471 ^Tullmedel                                              1 I 15 000 000      1115000000

1480 Övri^ga skall^er på varor ^oci^t^ tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och

^tjänster                                            ________ ^|_0(^m_______ 1000    64 322 501000

Su^mma S^katter    130036 701000

2000 Inkomster av statens verksamhet

2100 Rörelseöverskott:

2110 ^AJfärsverkeiis inlevererade överskott:

2111   ^Posterverkcts inlevererade

överskott                                                    61000000

2112 Televerkets inlevererade över­
skott
                                                          162 500000


 


^Prop. 1979/80: 100


2113   S^tatens järnvägars inlevererade överskoll

2114   Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115   Förenade fabriksverkens inle­vererade överskott

2116   Statens vattenfallsverks inleve­rerade överskott

2117   Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121         Statens vägverks ^inleveierade överskott

2122   Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123   Inlevererat överskott av uthyr­ning av ^ADB-utrustning

2130 ^Rikshiinkens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skott

2140 Myntv^erkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade över­skott

2150 Överskott från ^spelverksumhet:

2151        ^Totalisaloimcdel

2152  Tipsmedel

2153  Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsför­valtning:

2210 Överskott av civil^Jastighetsjörvalt-^ning:

2211         Överskott av kriminalvårdssty­relsens ^fastighetsföivaltning

2212   Överskott av karolinska sjukhu­sets fastighetsförvaltning

2213   Överskott av akademiska sjuk­husets fastighetsförvaltning

2214   Överskott av byggnadsstyrel­sens ^fastigshetsförvaltning

22^15            Överskott av ^generaliullstyrel-
^sens fastighetsförvaltning

2220 Över^skott av försvarets Just ^ighetsjör-^valtning:

2221 Överskott av förrådsanläggning­ar för ekonomiskt försvar


1000

41 100000

46700000

1446000000

45 800000      1803 101 000

40083 000
70 139 000
30000000
           140222 000

650000 000        650000000

92000 000            92 000000

252 000 000 627 000000 327 313 000      1206 313000      3 891636000

I 253 000

37 487 000

14000 000

906300 000

171000         959211000

711000

711000

959922 000


 


^Prop. 1979/80:100


2300 Ränteinkomster:

2310.2320 Räntor på näringslån:

2311          Räntor på lokaliseringslån                        215000000

2312   Ränteinkomster på jordbrukels

lagerhusl^ån                                                         3 000

2313  Ränteinkomster på statens ^av-

^dikningslån                                                    ^800 000

23 14 Ränteinkomster på ^liskerilån                      1 600 000

2315  Ränteinkomster på lån till främ­jande av beredning och avsätt­ning av ^fisk         304 000

2316  Ränteinkomster på vattenkrafts­lån                 201000

23 17 Ränteinkomster på luftfartslån                    2 246 000

2318  Ränteinkomster på statens lån

föl den mindre skeppsfarten                         2 566000

2319  Ränteinkomster på kraftled­
ningslån
                                                               5 000

13 248 000 2 600 000        23^8663 000

2321          Ränteinkomster på skogsväglån                       90000

2322   Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323   Räntor på övriga ^n^iiringslån. Lantbruksstyrelsen

2330 Räntor på ^bostadslån:

390 000

269 000 4415 ^849 000

2331   Ränteinkomster p^å^ egnahems­lån                 190 000

2332   ^Ränteinkomstei- på lån för bo­stadsbyggande    4^^15 000000

2333   Ränteinkomster på lån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer

2334   Räntor på övriga bostadslån, ^Bostadsstyi^elsen

2340 Räntor på studielån:

50000 41579000

19000    41648000

2341         Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342   Ränteinkomster på allmänna studielån

2343   Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Ränt^or på ^encrgis^p^arlån:

165 000 000   165 000000

2351 Räntor på ^energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pen­sioner:

2361   Ränteinkomster på medel avsat­ta till folkpensionering       93 900000

2362   Ränteinkomster på medel avsat­ta till civila tjänstepensioner            3083 000

2363   Ränteinkomster pä medel avsat­ta till militära pensioner     362000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                                 ^S

2364  Ränteinkomster på medel avsal­t^a^ I ill allmänna familjepensioner  9 440 000

2365  Ränteinkomster på medel avsat­ta vid statens pensionsanstalt          21 035 000

2366  Ränteinkomster på medel avsat­t^a^ till pen^sioner för vissa av riks­dagens verk                             65 000     127885 000

2370 Räntor på ^heredskupslagring:

2371 Räntor p^å^ beredskapslagring                282 505 000        2825^05 0^00

2380. 2390 Övriga ränteinkomster:

2381   Ränteinkomster på lån till per­
sonal inom utrikesförvaltningen

^m.m.                                                                460 000

2382  Ränteinkomster på lån till per­sonal inom biståndsförvaltning­en ^m.m.          171000

2383  Ränteinkomster på statens ^bo-

^säilningslån                                                18000000

2384  Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv          82 750000

2385  Ränteinkomster på lån för stu­dentkårlokaler   160000

2386  Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler         6 200000

2387  Ränteinkomster på krediter till

utlandet                                                           576 000

2388  Ränteinkomster på mark för na­turskydd      6 125 000

2389  Ränteinkomster på län för in­ventarier i vissa specialbostäder           800000

2391   Ränteinkomster pä mark^förvärv

för jordbrukets rationalisering                      5600000

2392  Räntor på intressemedel                              30000000

2393  Övriga ränteinkomster. Kam­markollegiet   28 021000

2394  Övriga ränteinkomster. Riks­banken                    4 000

2395  Övriga ränteinkomster^,^ ^Riks-

^gäldskontorel                                            5 459 000         184326 000      5 455 876000

2400 Aktie^utdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier                    89526000             89526000            89526000


 


^Prop. 1979/80:100


2500 ^Offentligrältsliga avgifter:

2511        Expeditionsavgifter

2512        ^Vattendomstolsavgifier

2513        Avgift för statlig kontroll av lä­kemedel

2514        Elevavgifter vid styrelsen för ^vårdartjänst

2515        Avgifter vid ^trafiksäkerhetsver-^ket

2516  Körkortsavgifter

2517        Avgifter vid registrering av mo­torfordon

2518        ^Fyravgiftei, ^farlcdsvaru^tivgiftcr

2519  Skeppsmätningsavgifter

 

2521        ^Fartygsinpektionsavgifter

2522        Avgifter för granskning av bio­graffilm

2523        Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol­väsendet

2524  Avgifter vid statens jordbruks­nämnd

2525        Avgifter för ^växtskyddsinspek-^tion

2526  Avgifter vid köttbesiktning

2527  Avgifter för statskontroll av kl ^igsmaterielt ill verkning

2528  Avgifter vid bergsstaten

2529  Avgifter vid patent- och ^regi-^streringsväsendel

253 1 Avgifter för registrering i för­enings ^m. fl. register

2532        Exekutionsavgifter

2533    Avgifter vid statens planverk


181500000

1    000 000

32 137 000

45 000

52 000 000 24 100000

103 300000 245 600 000

2    200000
5 370 000

770 000

681 000 2015000

5 800 000
21 200 000

430000

3          700 000

86 500000

6 287 000
23 805 000

420000


798860000


798860000


2600 Försäljningsinko^mster:

2611        Inkomster vid kriminalvården                     105000000

2612  Inkomster vid statens rättske­miska laboratorium 5 800 000

2613  Inkomster vid karolinska sjuk­huset          484 000 000

2614  Inkomster vid statens vårdan­stalter för alkoholmissbrukare             50 000

2615  Inkomster vid arbetarskydds­styrelsen         3 720.000

2616  Försäljning av sjökort                                     4300000

2617  Lotsavgifter                                                  31000000

2618  Inkomster vid ^SMHI                                  52507000

2619  Inkomster vid riksantikvarieäm­betet            Il 784 000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                               10

2621   ^lnkc^>mstei vid lantbruksnämn­derna        7 100000

2622   Inkomster vid statens livsme­delsverk           1500 000

2623   Inkomster vid statens veterinär­medicinska anstalt           10300000

2624   Inkomster av ^uppböid av ^par-

^keringsavgifier                                      20000 000         737061000           737 061000

2700 Böter ^m.m.:

2711         Resta ^vgifter                                           111 154 000

2712   ^Bölesmedel                                           107 370 000        218524 000         218 524 000

2800 Övriga inkomster av statens verksam­het:

281 I Övriga ^inkomstei^'^ av statens

verksamhet                                             219849000          219849000           219849000

Summa Inkomster av statens verksamhet    12371254000

3000 Inkomster  av   försåld  egendom:

3100 Inkomster av förs^ålda byggnader och maskiner  ^m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och  maskiner: 3111 Postverkets  inkomster av  ^för-

^såkla ^fiisiigheter och maskiner                         1000

31 12 Televerkets ^inkomsler av för­
sålda fasligheter och maskiner
                      1000000

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maski­ner           12 000 000

3114  ^Luflfartsverkeis ^inkomsler av försålda fastigheter och maski­ner           1 000

3115  Förenade fabriksverkens  in­komster av försålda fastigheter

och  maskiner                                                  500000

31 16 Statens  vattenfallsverks  ^in­
^komsler av försålda fastigheter
och  maskiner
                                              10 000 000

3117 Domänverkets  inkomster av
försålda fasligheter och maski­
ner
                                                   _________ ^!_000          23503 000

3120 Civila  ^myndigheters inkomster av
försålda  ^byggnader och  maskiner:
3121 Kriminalvårdsstyrelsens  in­
komster av försålda byggnader
^t)ch  maskiner
                                                       3 150 000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                              11

3122  Statens vägverks ^inkomsler av försålda byggnader och maski­ner     1 500000

3123  Sjöfartsverkets  inkomster av försålda byggnader och maski­ner         50000

3124  Statskontorets  inkomster av

försålda datorer ^m.m.                                    300000

3125  Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner  -

3126  ^Gcncialliillstyrelscns inkomster av försålda byggnader och ma­skiner                             ^^^           5 000000

3130 ^Fiirsvarels  myndigheters  inkomster

^m^'^ försålda byggnader och maskiner:

3131 Försvarets  myndigheters  in­
komster av ^lorsålda byggnader
och  maskiner
                                            13 000000          13000000            41503000

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­
säljning
                                                        9060000              9060000              9060000

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen­
dom
                                                             13 000000           13 000000           13 000000

Summa  Inkomster av  försåld  egendom    63 563000

^4(M)0 ^Återbe^talning   av   län:

4100 Återbetalning  av   näringslän:

4110 Återbetalning  av ^indnstrilån:

4111 Återbetalning  av   ^lokaliserings-

I ^å^ ^n^                                                       175 000000        ^/^ 75 000 000

4120 ^Ålerhelalning   av ^jordbriikslån:

4121  Återbetalning av jordbrukets la­gerhuslån          72 000

4122  Återbetalning av statens ^avdik-

^ningslån                                                       I ^850000

4123  Återbetalning av  ^fiskerilån                          1900000

4124  Återbetalning av lån till främ­jande av beredning och avsätt­ning av  fisk                                719000    4541000

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131  Återbetalning av vattenkrafts­lån                      192 000

4132  Återbetalning av  ^luftfarislån                      2000000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                                12

4133   Återbetalning av statens lån för

den   mindre  skeppsfarten                           14 430 000

4134  Återbetalning av kraftlednings-lån                      17 000

4135  Återbetalning  av  skogsväglån                           50 000

4136  Återbetalning  av   övriga   nä­ringslån.   Kammarkollegiet   7490000

4137  Återbetalning av  övriga  nä­ringslån.   ^Lantbruksslyrelsen                               600000     24 779000               204320000

4200 Återbetalning av  bostadslän  ^m.m.:

4211  Återbetalning av  lån till egna­hem               3 200 000

4212  Återbetalning av  lån  till  bo­stadsbyggande       985 000000

4^213                                                                         Återbetalning av  lån  för bo­
stadsförsörjning för mindre be­
medlade  barnrika  familjer
                               635 000

4214 Återbetalning av  övriga  bo­
stadslån,   ^Bosladssiyrelsen
             _________ 8 000        988843 000          988843000

4300 Återbetalning av studielån:

4311  Återbetalning av statens lån för universitetsstudier             I 150000

4312  Återbetalning av allmänna stu­dielån            41080 000

4313  Återbetalning av  studiemedel                   479 750000

4314  Återbetalning av övriga studie­lån.   Kammarkollegiet                                         50000        522 030000           522030000

4400 Återbetalning  av  ^energisparlån:

4411 Återbetalning av ^energisparlån                  87 000 000          87000000             87000000

4500 Återbetalning av övriga  lån:

4.^511 Återbetalning av lån till perso­
nal  inom  utrikesförvaltningen
^m.m.
                                                             3 600000

4512 Återbetalning av lån till perso­
nal inom biståndsförvaltningen

^m.m.                                                            2000000

4513  Återbetalning av lån  för k^om­munala  markförvärv           125 000 000

4514  Återbetalning av  lån  för ^slu-^dentk^årlokaler  100000

4^515                                                                      Återbetalning av  lån  för all­
männa  samlingslokaler
                                  4 200000

4516 Återbetalning av  lån  utgivna

^starllån  och  bidrag                                    ^lOOOOOOO

4517 Återbetalning av  ^u-landslån                        5000000


 


^Prop. 1979/80:100

4518 Återbetalning av   krediter till

utlandet                                                        6 757 000

4519 Återbetalning av ^bosätlningslån                60000000

4521  Återbetalning av lån för inven­tarier i  vissa  specialbostäder       1500 000

4522  Återbetalning av  övriga  län. Kammarkollegiet          21329000

4523  Återbetalning av  övriga  län.

Riksbanken                                                        18 000

4524 Återbetalning av  övriga  län.

Riksgäldskontoret                                   52587000        292091000        292091000

Summa  Återbetalning av  lån    2 094 284000

^5(X)0 Kalk^ylmässiga  inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens  avskrivningar:

5111       Postverkets avskrivningar                          34000000

5112       Televerkets avskrivningar                      1266 700000

5113  Statens järnvägars avskrivning­ar               557 200000

5114  Luftfartsverkets  avskrivningar                  71600000

5115  Förenade fabriksverkens av­skrivningar      42 900 000

5 116 Statens  vattenfallsverks av­
skrivningar
                                             1492 000000      3464400000

5120 Avskrivningar på  civila fastigheter:
5121 Avskrivningar pä civila fastig­
heter
                                                                   190 350 000           190350000

5130 Uppdragsmyndigheters komplement-kostnader: 5131 Uppdragsmyndigheters ^komple-

^menlkoslnader                                          57 883 000          57883 000

5140 Övriga avskrivningar:

5141        Statens vägverk avskrivningar                   109500000

5142  Sjöfartverkets avskrivningar                       60788000

5143  Avskrivningar  på  ^ADB-utrust­^ning      90000000

5144  Avskrivningar på förrådsan­läggningar för ekonomiskt för­svar         1062000        261350000      3973983000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                              14

5200 Statliga  pensionsavgifter,  netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kost­nader för polis-, domstols- och ^upp-^bördsväsendei   ^m. ^m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till

kostnader för polis-, ^domslols-

^och  ^uppbördsväsendel  ^m.m.)       - 136 050 000      -136 050 000      -136 050 000

Summa  Kalkylmässiga  inkomster    3 837 933 000 STATSBUDGETENS TOTALA  INKOMSTER    148403735000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                              15

Statsutgifter

I. ^Kungi. hov- och slottsstaterna

A     ^Kungl. hovstaten

1      Hans ^Ma|:t Konungens och del ^Kungl. Husets hov­hållning                                                  ^8^ 175 000

2      Underh^åll och vind av ^m^i^ibler samt andra staten

tillhöriga inventarier i de ^kungl. slotten_____________________________________ 2 755 000

10 ^9.30000

B     ^Kungl. ^slott.sstaten

I    De ^kungl. slotten; Driftkostnader,^,/(^V/-.s7(/.;,'.v^(/^/^(.v/^(^;,i,'____________      9779000

Summa kl.     20709000


 


^Prop. 1979/80:100

II. Justitiedepartementet


Justitiedepartementet ^m.m.

Statsrådsberedningen, ^/^r^;^r.s7^<^/^^'.v^(//^),v/^«^^'

Justitiedepartementet, ^/(^y^/-.s7r^j^^'.v^(/;/.s7^(^j^^'

^Kommittéei' ^m. ^m., reservationsanslag

^Extra utgi^fter, ^rcser\

Information om lagstiftning ^m.m., reservationsanslag


8426000

25 186000

19 500000

1050000

1000000


55162 000


B     Polisväsendet

1      Rikspolisstyrelsen, ^/(•■^)^r^i/c^v^^'.v^r^t;^j,^s/^«^^^'

2      Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikels säkerhet ^m. ^m.^,^ förslagsanslag

3      Statens kriminaltekniska laboratorium, ^/^or^i/^a^^'.v^«^/^i.^?/^f^l;^t^;^ Lokala polisorganisationen:

 

4             Förvaltningskostnader, ^/or.^v/^r^t^^'^i^-^«/)^i7^a^^

5             Utrustning, reservationsanslag

 

6       Inköp av motorfordon ^m. ^m., reservationsanslag

7       Underhåll och drift av motorfordon ^m. ^m.^,^ förslagsanslag

8   Gemensam ^kontorsdrifi ^m.m. inom kvarteret Kronoberg,
förslagsanslag

9    Diverse utgifter, ^/^o;-.s7^f^l^i'i^a/^;^i7^«^^'

10    Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag


3 106 456 ^(KK) 15 244 000


192814000

98 300000 12 547 000

3121700000

29 766000 126 131000

1000

6000000

55 000000

3 642 259000


 


Åklagarväsendet

1      Riksåklagaren,.^/^or,v/^c/^.^i,'.';(^//^(.s7^r^t^y

2      Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna,^/^ö^r^i7^«^|,'.v^«^«^j/^r^t;^f


7 120000 170 397 000

177 517 000


 


^D^        Domstolsväsendet ^m. ^m.

1     ^Dom^s{o\^s\'^erke^\.^,^ förslagsanslag

2     Allmänna ^dom^s^io^larn^a. förslagsanslag

3     Allmänna förvaltningsdomstolarna,^/^ö^r.v^/^r^t^i'.^v^a/75/^r^t^i'

4     Bostadsdomstolen och hyresnämnderna ^m. ^m., förslagsanslag

 

5       Utrustning till domstolar ^m. ^m., reservationsanslag

6       Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reser^vationsanslag


39600000 662 900000 211400000

26900000

11000000

9 500 000

961300000


 


^Prop. 1979/80:100


17


 


^E^          Kriminalvården

1      Kriminalvårdsstyrelsen. ^/^^'^'/■.v/^r/i,'.v^(^v^/^;.v/^«i,'

2      Kriminal ^vårdsansialierna.7'^"^'v/^(^v,i,'.v^«^/(^,v/^«^A'

3      Fri vård en, ^/<"■'> ^^",^i,''^i^"^"v^/^«^i,'

4      Maskin- och ^verklygsulruslning ^m. ^m., reservationsanslag

^5^ ^Engångsanskaffning av inventarier ^m. ^m.,
^r^cser\(ilionsanslag

6   Utbildning av personal ^m. ^U.. reservationsanslag
1
   ^Våidulbildningsnämnden, reservationsanslag

8   Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag


5^8^ 12 1 000

863 280000

^I60 ^37^90(H^)

9 200 000

2 800000

5 106 000

4 123 000

4^8^ 000 000

1 151009000


 


^F^         Rättshjälp ^m. ^m.

1      ^Ratlshjål^pskoslnåder.^/"'■.^\7^(^;,i,'.sv^;/^;,s7^(/^^'

2      ^Rätlshi;ilpsn;^unndeina,/(^«-.s7(^v;[,'.^s(^/^/^i,s/^r/^i' Allmänna advokatbyråer:

 

3            Uppdragsverksamhet, ^/(^»/•.s^7^«^j;,'.v^(;^/i.v/^(;^;^;'

4            ^Diiftbidrag,/(^>/-.v/^(/,i.'.v^(^//^j.s7^(;^^'

5    Ersättning ål vittnen ^m. ^m.. förslagsanslag


1 000 1950000


1^80000000 7 500000

1 951 000

33 000000

222451000


 


G   Övriga myndigheter

1      ^Juslitiekanslern, ^/(■^>.v/^«^i'.^s^u/^(^i7^a^i'

2      Fideikommissnämnden,^/ö^w/^f^l^^.^9^«^H^i/^a^ ^.^g

3      Centralnämnden för fastighetsdata,^./o^r^v/^ö^i^J^i^a/^i^i/^a^^

4      Datainspektionen, ^7^o^rs7^«^^'^iYJ^/i.^?/^o^g^ Brottsförebyggande rådet:

 

5            Förvall ni ^ngskostnader,./(-^«-^i/^f^l^g.v^f^l/^;.^v/^f^l;^^

6            Utvecklingskostnader, reservationsanslag

7    ^Bokföringsnämnden,/^öri7^r^t^^>.^S^i;/!.^9/^r^t^,i^?^
^Brottsskadenämnden:

8            ^Förv^ahr\\ng.^nko^s{na^öer, förslagsanslag

9            Ersättning för skador på grund av ^brol^U.förslagsanslag


 

 

2 215 000

 

365 000

 

26000000

 

1 000

4 209 000

 

3 754 000

7 963 000

 

1237 000

1439000

 

3 500000

4 939000

 

42 720000


 


Diverse

Svensk förfall^ningssamling,./<^'^;-.s7^«i,'.v^«/(^i7^r^i^^' Bidrag till utgivande av författningskommentarer ^m. ^m.. ^reser\iiiionsanslag

Bidrag till vissa inte^rnationell^a^ sammanslutningar ^m. ni. ^Jörslagsansltig

^Slöd till politiska ^pM^Uev.Jörslagsanslag Allmänna ^vd\. ^jörsUigsanslag


^5^ 100000

80000

1000000

69 100000

400000


75680000


Summa ^ki'.


6 328098 000


2   ^Kiks^d^a^gci} ^I979IH0. I ^saml. Nr 100


 


^Prop. 1979/80:100                                                                                               18

III. Utrikesdepartementet

A     Utrikesdepartementet ^m. ^m.

1      Utrikesförvaltningen, ^/^o^n7^(/^^'.s(^(/j.v/^(^;^,i,'

2      ^Ullandslj^iinslemännens representation, reservations­anslag

3      Inköp, ^uppföranile och ^isiåndsätiande av fastig­heter för ^ulrikesreprcsenlalionen. reservationsanslag

4      Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

 

5       Kursdifferenser, ^/^;^>;-^i7^^/,^i,',^sY^;^y^;.s7^^^j^,i:,'

6       Ersättning ål olönade ^\^:^.^cir^[^su\^c^v^,^ ^jorslagsanslag

7       Särskilda förhandlingar med annan stal eller inom internationell ^c

8       ^Kostnailer för vissa nämnder ^m. ^m.. förslagsansl^ag

9      Kommittéer ^m. ^m., reservationsanslag
10    Extra ^iiigifier.^/■(^'.v^('rrc/^nV^;^/;.s^Y;/^/.\7^r^j,i,'

I I    Kostnader för officiella besök ^m. ^m.^.^ ^f^irslagsanslag 12    Lån till personal inom utrikesförvaltningen ^m. ^m.. reservationsanslag


 

497 610000

7 500000

14.500 000

12 155 000

1 000

4 250 000

2 1 325 000

200000

1 100000

380 000

3 500000

6 000000

568 521000


B      Bidrag till vissa internationella organisationer

1      Förenta Nationerna,^./o;-.v/^«;^t,',v^«^;^j.v/(;;^i,'                                                                   42 600000

2      organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling ^(ÖECD),/^(^)/-.s7^r^/^;^,',sY//^/,v/^(;;^i,^'^ 19 500000

3      Europeiska ^frihandelssammanslutningen (EFTA),

^JÖrslagsanslag                                                                                                                            7 400000

4      Europarådet ^m. ^m.. förslagsanslag                                                                                         10 100000

5      Övriga internationella organisationer ^m. ^m.. förslagsanslag                                                       640000

80 240000

C     Internationellt utvecklingssamarbete

1    Bidrag till internationella biståndsprogram,

reservationsanslag                                                                                                                1 471 000 000

2       Bilateralt utvecklingssamarbete, ^;^e.v(^vr^r^t^n^V^)^/^i.s^Y;^«.s7^r^(.t,'                      3 253 026000

3       Information, reservationsanslag                                                                                                  20900000

4       Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),

^f^ör.^slagsanslag                                                                                                                      112986000

5       Biståndsutbildningsnämnden ^(^?,^V^}^\^^).jör.^\lagsanslag                                                   11483000

6       Styrelsen för ^u-landsforskning ^(SAREC), reservationsanslag                                             125 000000

7       Nordiska afrikainstitutet,^./^o^rv/c;^;;,',v(-;^/^(.^v/^«^i'                                                             1 905 000

8       Lån till personal inom ^bislåndsförvaltningen ^m. ^m.,

reservationsanslag                                                                                                          ______ 3 500 000

4999800000


 


^Prop. 1979/80:100


19


 


1)     In^formation om Sverige i utlandet

1      Svenska ^\n^f>\\^[\.^n^e^[. ^reservalionsanslag

2      Sveriges Radios programverksamhet för utlandet, ^reservalionsanslag

3      Övrig information om Sverige i utlandet, ^reser\'(ilio^ns(iiisUig


28 880000

23 884 000

8 330000


61094000


^E^ ^ ^ ^ Diverse

1      Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet ^m. ^m., förslagsanslag

2      Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, ^reservalionsanslag

3      Informa^tion om ^mella^nfolkligt .samarbete och utrikes­politiska frågor

4      Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, reservationsanslag

5      Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, ^f^önsltigsanslag


3      100 000

35 000

4      384 000
9880000
8 004 000


25403000

Summa kr.    5 735 058000


 


^Prop. 1979/80: 100

IV.  Försvarsdepartementet


^Körsvarsdepartemente^t^ ^m. ^m.

Försvarsdepartementet ^,/^o/-.s7c/^,i,'.v^«^/^;,v/^f^v,^i,'

Vissa nämnder ^m. ^m.. förslagsanslag

^K^c^mimitléer ni. ^m.. ^firslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag

Reglering av prisstegringar för det militära försvaret.

^I(>rslagsanslag


23 400000

13 550000

4 600 000

750 000

2 100000000 2 142 300 000


 


Arméförband

Arméförband:

Ledning och förbands verksamhet, ^/(■^;rv/^r^t^^^'.s^7^j^/;.s7^(;^^' ^Malerielanskaffning,7'''^v/^«,i,'.^v(;^/i.v/i:^;^^' Anskaffning av anläggningar,^/^r)r.s7c^v^^'.v^r^t^/^(.^9/^(^;^.^i,' Forskning och utveckling,^/(.'^r^?/^«.^i^;,sY;/^i.v/c;,!,'


3 628 300000

^*^ 950 0^1)0 000

412 800 000

^"97 400 000

5 088 500000


 


^Marinfi^irband

Marinförband:

Ledning och ^förbandsverksamhel,,/^or.^v/^«^i'.\Y;^/;.s7^«^^' ^Malerielanskaffning,/^Ö^r^i/^(/^,i^;'.sY^i/j.v/^«^i' Anskaffning av ^nnV^iggningar.^JÖrslagsanslag Forskning och utveckling, ^/^«^rv/^r^t^;,'.sY^;/^M/^^^;^i'


1 188 300000
^*^ 691000 000

104 800000 ^*52()00 ^000

2 036 100000


 


Fl^ygvapenförband

Flygvapenförband:

Ledning och förbandsverksamhet,^./^o^r^9/^r^t^^^iY^/^/;.s7^«,^t,' ^Materielanskaffning. ^/^Sr.v/^r^t,i,'.v^«/^(.s7^a,t,' Anskaffning av anläggningar,^/'^ö^w/c/i^,'.^?^^/^;^^/^^^^' Forskning och ^u^l^v^cck^Wng. ^JÖrslagsanslag


2 180 000 000

* I 924 ^OOt) 000

193 400000

^■^"397 969000

4 695369000


 


Operativ ledning ^m. ^m.

Operativ ledning ^m. ^m.:

Ledning och förbandsverksamhet,^/ö^rv/^«^^'^,sY^;/^i.v/^«^^' ^Malerielanskaffning,,/^or.^?/^«^^.^v^«/(.s7^f^l;^£,' Anskaffning av ^i^in^Vaggn^mg^a^r. förslagsanslag


447 800000 72 600000 58 570000

578 970 000


Beräknat belopp


 


^Prop. 1979/80: 100


21


 


^F^         Gemensamma myndigheter o^ch funktioner

1      Försvarets civilförvaltning, ^/^f^J^rv/^«^i^^^.sy;^/;.v/((,i,'

2      Försvarets ^siukvårdsstyrelse,,/(^V.^?/(^;,^i^,',sY^(^//,s7^«;^i,'

3      ^Forlifikalionsförvaltningen, ^/^or,s7^«,i;,'.SY^»^i.v/^(;^i,'

4      Försvarets materielverk,^/<^>^rs7<:/,i^,',vc^j/^i.s7^(^v^j,'

5      Gemensam försvarsforskning,^/<'''"'^7^^'.^V^v^r^f^/^Lv/^r;^.^t^;

6      Försvarets radioanstalt.^/^fi^r.s/^a^y.v^a/i.v/^d.i,'

7      ^Värnpliklsverkei, ^/''^'■.s7^r^(,^c.v^w.v/^«^^t,'

^8^        Försvarets rationaliseringsinstitut,^/i^ir.^s/^d^t^i.sY^Di.s/^f^i^j,'

9    Försvarshögskolan, ^/<^Jr.v/^(/;^?.sY;^/^/.^v/^(^(,!,'

10            ^Mirilärhögskolan,7^(^«'.^v/^(^;^^'.v^«^/^(.^\7c^;;i,'

11  Försvarets gymnasieskola,^/<^^^^^»^rs7^r^j,^t,'.sY//^;,s7(^;^.i^,^'

12            Försvarets ^lorvaltningsskola,./(^i^r\7(^v,^i,'.sY^y/^(.v^/^(;,i,^'

13  Försvarets brevskola,^/^^'^'^n7^(^;,!,'.sY//^;.s7^(/.i,'

14  K ^rigsarki vet^.^ ^JÖrslagsanslag

15  Statens försvarshistoriska mu^se^er, förslagsanslag

16            Frivilliga försvarsorganisationer ^m. ^m.. ^f^irslagsanslag

17  Försvarets datacentral, ^/i:^>^r^?/^c/,t,'.sY^»i.s'/^r^t^^'

18  Anskaffning av anläggningar för försvarets forsknings­anstalt, ^/^o^rs7^r^t^^'.v^«/^).v/^«^^'


92 100000

20 470000
79 700000

473 000000

241 800 000

131 750 000

67 800000

21 600 000
2 400 000

24 400000 2 950000 ^5^ ^2000^t)0 2 700 000 4 450000 7 300000

53 400000 1 401 000

14 500000 1246 921000


 


G     Civilförsvar

1   Civilförsvar, /(^i^n/f/,^!,'^.v^(^j/^i.v/^«^i'
Civilförsvar:

2            Anskaffning av anläggningar,^/^ö^r.v/^«i,'.sY;/^(^i7f;^^

3            Skyddsrum, ^/^o''.s7^«^^'.sY;/^/.s7^r^t^^'

4    Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, ^/(^9r^i7^r^t^i'^5^«/;.v/^r^ti,'


^230(^)60000

6 200000 105 500000 55 000000

397 360 000


 


Övrig verksamhet

^Bereilskapsnämnden för psykologiskt försvar,^/^Ö7-^5/^«^^',v-^aiislag

^Bercdskapsslyrka för FN-tjänst, ^/(;^rs7^«,^t,'.SY^j/^i^j-/^«^i' Anläggningar ^m. ^m. för militära ändamål, reservations­anslag

Flygtekniska försöksanstalten,,^/()r.^s/^»^i'.s((^)i^s^/^«,^i; Signalskydd, ^/^o^/-.v/^«^^>.v^«^/^;.s7^i^;^i^;^ Vissa ^teleanordningar, ^/l^i>^r.v/^(i^^'.sYi^;).\-/^r),i,' Vissa skyddsrumsanläggningar, ^/()^;-,s7^«^,i,',vc^/^/^;^i7^<;^^' ^ldentitelsbrickor,/^(^)rs7^«^^^!,'^i^(//^i.s7^(t^i'


2 535 000 16 7.30000

69 000000 2 100 000 1080000

^22 ^820t)00

6 295 000

750000


121310000

Summa kr.     16 306 830000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                              22

V. Socialdepartementet

A     Socialdepartementet ^m.m.

^->

1    Socialdepartementet.^/^"'■.v/^«,i,'.^sY//^(.v/^«,i^,'                                                                15 321 000

Kommittéer ^m. ^m.. reservationsanslag                                                                                 ^25 ^0()00()()

3    Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.

reservationsanslag                                                                                                                     21 700000

4       Extra ^ul^gi^Wc^r. ^resen-atio/i.sanslag                                                                                    1480000

5       Vissa byggnadsarbeten ^m. ^m. ^in^i^m^i^ socialdeparte­mentets verksamhetsområde, reservationsanslag               5 200000

68 701000

B    Allmän försäkring ^m. ^m,

1       ^Föis;ikringsöverdomstolen,7<"^A7^(^(,i:,''i'''"'^i7^(^'.i,'                                                         6 558 000

2       Försäkringsrätter.^/("'.^s/^^^/,i,'.^s^(^/'^Jv/(^'^A'                                                                  28 363 000

3       ^Riksförsäki ^ingsveiket.^/(^"■.'>/^(^(,^t,'.sY^/^;^i.s/^(^(^^'                                                1 18 851 000

4       Bidrag till försäkringskassornas förvaltningskostnader,^/<^;^/-.\/^(^(^v'>""'>^7(^(,i,'        265 000 000

5       Folkpensioner,^/<^>^rs/(;i,'.^\(/;(.s7^«,i,'                                                                         29 980 000000

6       Bidrag till kommunala bostadstillägg till ^folkpensi^t)n./(^;^/-,v/^r^ji,'.v(^(;^i.s/(^;,iL,'       650000000

7       Ersättning till postverket för ^pensionsutbctalningar,^/<^i/-.s/^«.i;,v(^(/;.^\/(/^,i,'                 50 500000

8       Bidrag till ^sjukröisäkringen,^/(>^;-.s/^«^^'.s^ö/^j^,s7^«,i,'                                                3 630000000

9       Vissa ^yikesskadeersättning^iir ^m. ^m.^.JÖrslagsanslag                                            ______ 2 200 000

34 731472 000

^Z^ ^ ^ ^ ^ Ekonomiskt ^stikl åt barnfamiljer ^m. ^m.

1      Allmänna barnbidrag,^/^<^>^;-.s7^^^v;^i,'.sY/^/^(.s7^«^^^'^                                                               4 885 000000

2      Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag ^m. ^m., ^JÖrslagsanslag      16 700 000

3      Bidrag till föräldraförsäkringen,^7<^;^/-.v/^«,i,'.u^/^/(,v/^(^/,^t,'                                            550000000

4      Bidragsförskott,^/^;^«-.v/^«^,^i,'.^w^//;.s7^r;,^;'                                                                   795 000000

5      ^Bosiittningslån, ^m'.v^c^/iy(^//<^«^;.sy^;^/^;.s7(/^^'                                            __________ 1 000

6 246 701000


^D^ ^ ^ ^ Sociala serviceåtgärder

^->

Bidrag till social hemhjälp,^,/(^;/-.s7(/^;,'.^sy^;/^(.^s/^(^/,^i,'                                           1 060000000

Bidrag till ^(ardljänsl,7(^V/-.v/^<^;i^,'.sY//(.s7<7;^,'                                                                               220000000

3    Bidrag till driften av förskolor och fritidshem,

^Jörslag.^uinslag                                                                                                                    3 430000000

4       ^Bidr^tig till hemspråksträning i förskolan,^/<^)^(.v/(^j^^'.s^(^j/(,s/^«^^i,'                        22000000

5       Bidrag till kommunala familjedaghem,^/(^i^r.v/(/^^^'.v(^;/^;.v/(/^^'                                    1 160000000

6       Barnmiljörådet,^/(^)^;-,v/^r^t^i'.sY^//^(,s7^«^i'                                                                       2000 000

5 894000000


 


^Prop. 1979/80: 100


^E^ ^ ^ ^ ^ Myndigheter inom ^hälso- och sjukvård, socialvård ^m. ^m.

Centrala och regionala myndigheter ni. ^m.

1      Socialstyrelsen. ^/^o^rv/^«^^'.v^(;/;,v/^(^/^,^i,'

2      ^Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.^./^r^>^/-.v/^(/^,i,'.^s^(///.v/(^j,i,'

3      Bidrag till sjukvårdens och ^s^t)cialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut. ^/(^«-.s7^(^(^i'.\^(^»^;.s7(^;^^'

4      ^Länsläkarvåsendel^,^ ^/i-^w,v/^^^v.^i,'.vc^//^;.v/^«,^t,'

5      ^Socialvåidskonsulenter och ^länsnykterhetsnämnder, förslagsanslag


105 148 000 2 403 000

^\^ 1050000 14 108 000

17 036000


 


^V/.v.V(/ laboratorier ^m. ^m.

Statens bakteriologiska laborato^rium:

6            Uppdragsverksamhet ^./(^)/-.^s/(^j,i,'.s(//^;.^s7r^(,t,'

7            Driftbidrag, reservationsanslag

8            Central la ^boratorieuppgifter,/^''^''.v/^(^;.i,'.sY;^/^(.v/^«^ ^,11,'

9         ^Fö^rsvarsmedicinsk verksamh^et.^,/(J^r.s7(i,i,'.v(i^)i,s7(i^j^,'
10        Utrustning, ^rcser^wititmsanslag

1 1    Statlig kontroll av läkemedel ni. ^m.^.JÖrslagsanslag

12  Statens lättskemiska laboratorium. ^/^/^i^/-,v/^«^,^i,'.v^«/^(.s/^(/,i,'

13  Statens ^rättsläkaistationei ^,/^r^)^c.s7(/^i',sY^(/^(.^s7(/^^'

14  Bidrag till driften av en ^WHO-enhet fi^n^ rapportering av läke­medel ^sbi verk ^n^ ingår. ^/^o^/'.s7(^;,^i,'.sy^//;.s/^(^(i,'

15  Statens miljöm^edicinska ^kiboratoiiiim.,/^f^«-.v/^«,^i,'.v(^;^«.v/r^/.i,'


1 000

1 000

15 682 000

3 010000

1695 000


20 389 000

31930000 15 610000 14 362 000

1 057 000 13 557 000


246650000


^F^          Öppen ^hälso- och sjukvård

1      Allmän hälsokontroll.^/^fi/-.s/^«,i,'.v^(^(^/;,s/^«^,^i,'

2      Hälsovårdsupplysning, reservation^sanslag

3      Epidemiberedskap ^m.m.. ^f>rslagsanslag


3 059000 12.-^^00 000 10 837 000

26 196 000


 


G     ^Undervisningssjukhus ^m. ^m.

Karolinska sjukhuset:

1            Avlöningar till ^l^äk^nv^e.^JÖrslagsanslag

2            Drift kost ^nader../(^>^/-.v/^«^,i,'.v^(/^«.s7^(/^i'

3            Utrustning, ^rcser\aiionsanslag

4            Byggnadsinvesteringar, reservationsanslag

Akademiska .sjukhuset i Uppsala:

5            Avlöningar till läkare.^,/^o^j-.v/(^(^^^'.s^(^;/;.s7^«,i,'

6            ^Driftkosl nåder,^,/(^i/-,v/(;;^t,',v^«/).v/^(/^^'

7            Utrustning, ^reservati(msanslag

8            Byggnadsinvesteringar, reser^v^ationsanslag

9   Bidrag till kommunala ^undervisnin^gssjiikhus.
^JÖrslagsanslag


134 175 000

691 177 000

22 000 000

13 000000

120 362 000

36 946 000

^12.^S0000

13 102 000


860 352 000

171660000 530 000000


Beräknat belopp


 


^Prop. 1979/80:100


24


 


Vårdcentralen i Dalby:

10   ^Förvaitningskoslnader,^y<^>;-.v/(^v^^^'^iY//i,v/^«^j,'

11   Forsknings- och utbildningsverksamhet, reservationsan­slag

 

12  Vidareutbildning av ^Y^ak^ar^c^.^JÖrslagsanslag

13  Lån till utländska läkare för viss ^efterutbildning, reservationsanslag

14  ^EfteiLitbildning av viss sjukvårdspersonal ^m. ^m., ^JÖrslagsanslag

15     Vidareutbildning av landläkare,^./^o/-.s7^r^j,i,'.s^(^j/i.v/(/i,'


2 100(100

2 400000             4 500000

27 062 000

1000

2 714 000 10718000


 


^H^ ^ ^ ^ ^ Övrig sjukvård ^m. ^m.

1     Rättspsykiatriska stationer och kliniker, ^J(>rslagsanslag

2     Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka ^m. ^m.. ^JÖrslagsanslag

3     Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka ^m. ^m.. ^J()rslagsanslag

4     Beredskapslagring för ^hälso- och sjukvården ^m. ^m., reserva­tionsanslag

 

5       ^Driftkostnader för beredskapslagring ^m. ^m.. förslagsanslag

6       Utbildning av personal för ^hälso- och sjukvården i krig ^JÖrslagsanslag

1    Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare,^,/(^*/'.v/^^slag


1      607 007 000

61212 000 220000000

2              827 000000

23 091000 27 450000

5 384 000

15 025 000

3 179162000


 


^Ungdomsvård ^m. ^m.

Ungdomsvårdsskolorna:

^Dv\^\\ko^s{n^j.ö^er. förslagsanslag

^Engångsanskaffning av inventarier ^m. ^m.. ^reservalions­^anslag Personalutbildning, reser^vations^anslag

Ersättningar till kommunerna för hjälp till ^utländsk^ti med­borgare, flyktingar ^m. ^m..^JÖrslagsanslag


174 691 000

460000 1309000


176 460 000

160000000 336460000


 


^J^ ^ ^ ^ ^ ^ Alkoholpolitik och missbruksvård

Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

1             Driftkostnader.^/^(^'^«/^«,^!,'^.sy^;^/i.v/(/^/,'

2             Utrustning ^m. ^m.. ^reservalionsanslag

 

3      Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderings-hem ^m. ^m., ^reservc^ttionsanslag

4      Lån till byggnadsarbeten vid vårdanstalter ^m. ^m., r^e^servationsansl^ag

5      Bidrag till driften av vårdanstalter och ^inackoideringshem ^m^.^ ^m^.^,^ ^JÖrslagsanslag


45 895 000

1000           45 896 000

3 520000

5 500000

243 400000


 


^Prop. 1979/80:100

6    Bidrag till ^alkoholpoliklinikei och vårdcentraler ^m. ^m.,

^f^ö^nslagsanslag 1    Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,

rese^rvations^anslag

8      Bidrag till organisationer ^m. ^m.

9      Upplysning och information på ^alkoholomrädet, reservationsanslag

10    Uppdragsforskning i alkoholfrågan, reservationsanslag


90 300000

1 100000 ^12 ^9.^S0O0O

16 8.50 000 260 000


419 776000


K     Vissa åtgärder för handikappade

1      Kostnader för viss utbildning av handikappade,^./^('/.s/^o^.i^.^-.v-^anslag

2      Statens handikappråd,^/^ors/(/,^i,'.^s^(/;^;.s7^(^/^,i;,'

3      Statens hundskola.^y^o^r.s7^oi,'.v^(^»i.v/(^;^j,^'

4      Bidrag till driften av särskolor ^m. ^m..^JÖrslagsanslag

5      Bidrag till handikapporganisationer,^/y'.v('/^iy;//()/^i.sy^»^;.s/c^;,^!,'

6      Kostnader för viss verksamhet för synskadade,^./c^>/.s7(;;i,'.v-^(^/^/;.s7^(^;;^i,^'

7      Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsför­sändelser, ^/(^>/-.v/^^^/^^'.sy^;/^;,s7(^/^^'

8      Ersättning till televerket för texttelefoner, ^/^f^w-.v/^«,^i,',sY/^«.v/^(^(^,i;,'


^I4 ^5.^'^^00()0

1476 000

1790000

330 400000

24 500 000

9 152 000

8 957 000 5 700000

396 505 000


 


^L^ ^ ^ ^ ^ Internationell samverkan

1     Bidrag till ^världshälsovåidsoiganisationen samt internatio­nellt socialpolitiskt samarbete ^m. ^m., ^JÖrslagsanslag

2     Vissa internationella ^x^f^iox.reservationsanslag

3     Vissa internationella kongresser i Sverige. reservationsanslag


12 252 000 127 000

160000


12 539000

Summa kr.     53 165 169000


 


^Prop. 1979/80: 100

VI. Kommunikationsdepartementet

A     Kommunikationsdepartementet ^m.m.

1      ^Kommunikationsdepailementet, ^/<^>^/'.s7^(^(^;^:,',S^Y^//^Ks7(^(,i,'

2      Kommittéer ^m. ^m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, ^re^serv^alionsanslag


26


13 912 000

6 700 000

430000


21042000


^U^ ^ ^ ^ ^ ^Vägväsendet

1      Stålens vägverk: ^Ambelsvcrksiippgifter, ^/(^w.s/^a^^^-.^s^^^/^i.v/^»,^!,'

2      Drift av statliga vägar, reser^vationsanslag

3      Byg^gande av statliga ^viigar. ^reservati(}nsanslag

^4^ Bidrag till dri^ll ^av kommunala vägar och gator.
reservationsanslag

5      Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, ^rcSi'rvalionsanslag

6      Bidrag till drift av enskilda vägar ni. ^m.. reservationsanslag

7      Bidrag till byggande av enskilda vägar, ^reser^v^iitionsanslag

8      Tjänster till utomstående.^/i-^>^/-,s7<^(.i,^',s^rv^/;.^s7^r^(,i,'

9      Statens vågverk: ^Försvaisuppgifter, reservationsanslag


6 350000

2 528 300000

900 000000

374 300 000

370000 000

222 000000

30 000000

20 ^800 000

6 900 000

4 458 650000


 


C     Trafiksäkerhet

Trafik säkerhets verket:

1            ^Föi"valtnin^gskostnader./()^7-.\7(/,t,'.v(^»^i.\7^(/,^i^,'

2            Uppdragsverksamhet.^/(^'/■.s/(/.i,'.s^(//^/.v/(/,!,'

3            Bil- och ^körkorlsiegister ^m. ^m..Jorslagsimslag

 

4      Bidrag till ^trafiksiikerhetslViimjande åtgärder vid ^jåin^vågskoisningår, ^reservalitmsanslag

5      Bidrag till nationalföreningen för ^tranksäkerhetens ^Irämiande


31 789000
44 264 000
103 677 000
         179 730 000

11489000 4 750 000


 


^D^ ^ ^ ^ ^ Statens Järnvägar

1     ^Jäinvägar ^m. ^m., reservationsanslag

2     Ersättning till ^st^titens.iärnvägar lör drift av icke lönsamma ^jåinvägslinjei" ^m. ^m.


195 969000

1 308 300 000

790000 000 2098300000


 


Sjöfart

Sjöfartsverket

Farleds verksamhet, ^exkl. ^hbrylning^,^ förslagsanslag

^\^sbryln\n^g. ^JÖrslagsanslag

^F-^dnyg^sverk^^^am^he^l, förslagsanslag

^Sjöfartsmateriel ^m. ^m., reservationsanslag

Övrig verksamhet, ^/^(^J^n7^a,i,'.v^c;^/^;.s-/^t^;^^'


266072 000

135 000 000

23 600 000

37900000

3 558 000


 


^Prop. 1979/80:100

Övriga ^sjojart^siiiuliimål

6       ^Handelsllotlans ^pensionsansiall

7       Bidrag till vissa resor av sjöfolk,^,/(»r.s7

8       Handels^f^lottans kultur- och fritidsråd, ^/^;^)^/'.s7^(/^^'.v(^(^/^(,s7^«,i,'

9       ^Ersäitning till viss kanaltrafik,^./('^i/'.v/^(^j,i,'.s(;^/^;.^s/(/^^'

10    Lån till ^d^en mindre skepp^sf^arten, r^eserva^tion^s^ansl^ag


1 000 ^^^ 1 ^Ot)0 1 000 1 000 1000


466 135000


Lu^ftfart

^Fly^gp^kilsei" ^m. ^m., reser^v^ ^cilionsanslag Beredskap för civil ^liiltlart, ^reservalionsanslag ^Ers^ållning till ^I^Jnjellyg AB tor särskilda rabatter vid ^f^lyg­trafik på Gotland, ^/"'■,s7^<^(,^i,'.s^(^j/^;,s/^(^/,i,' Garanti till .Aktiebolaget ^Aerotiansport för 1979/80, reservationsanslag

St^atens haverikommission, ^/i^^r.s/^d.^v.si^Hi.s/^d,^!,' ^Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten, ^JÖrslagsanslag


104 700000 2 ^600000

14 400 000

30000 000 I 560000

800 000


154060000


G     Postväsendet

1      Posthus ^m. ^m.. ^re^servati

2       Ersättning till postverket för befordran av ^tjänsteför-^sii ^nd el ser. ^/'"■'^i^/^(^',^!,'^,^s^a;^;.s7^d^^'

3      ^Ers^åiiniiig till postverket ^foj^'^tidningsdisiribution


136 100000

459000000 ^66 ^0()()00()

661 100000


 


^H^ ^ ^ ^ ^ Telekommunikationer

1    ^Teleanläggningar ^m. ^m., reservationsanslag


1.^386 800000


 


6

7 8 9

10


Institut ^m. ^m.

^1^ lansportrådet, ^/(».^s^A^(.t,'.^\^(/^/;.^s^/^(^;,!;,' Transportstöd för Norrland ^m. ^m..Jorslagsanslag Transportstöd för Gotland,^7(^>/-,v/^«^;,'.sy^//^m/^(^(^,i,' Statli^gt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik, förslagsanslag

^Ersiittning till lokal och regional kollektiv persontrafik. ^Jörslagsioislag Sveriges meteorologiska och ^hydrologiska institut:

Förvaltningskostnader, ^/^o/-.s^/^(^(^,^i,'.^s^(^(/^;.v/^(^;^^'

^LItrustning ^m. ^m., reservationsanslag

^Vp^p^vin^i^g^sM ^e^rky^^mh^e^l^.^ ^JÖrsl^agsanslag

^Vädertjiinst för ^lu^f^ifaiten,,/(>^/-.^\/(^(,^i,',v^«/^i,^s/(^/i,'

Bidrag till ^våderstationer i Nordatlanten och på ^Giönland ^m. ^m..förslagsa^nslag


9 120000

138 600000

40 000 000

91300 000

^62 ^8()0()t)0

63 450000
4 200 000
19 744 000
26 811000
          114 205 000

3 ^l(K^)000


Beräknat belopp


 


^Prop. 1979/80:100

I I    Statens våg- och ^trafikinstitLit,7<>^''.s7^d,^t;.^s(^j/^!.s7^«^;i^,^'

12             Bidrag till statens väg-och trafikinstitut, ^;y-.sy^y-iy^;^//(^)/^;.v(^»;.s7((,i,'

13             Staten^s^ väg- och ^Irafikinstit^nt: Utrustning, reservations­anslag

14             Statens ^geotekniska institut, ^/(^»/■.v/((^^'.v(//^(.s7^(^Vi,'

15  Bidra^g^ till statens ^geotekniska institut, reservationsanslag

16             Statens ^geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag

17             ^Transportforskningsdelegaiionen. ^reservalionsanslag.

18             Kostnader för visst ^vårdcringsförfarande, ^/<^)^/-,s7(/^^'.s(;/^;,s7^(^/,^t,'


 

1 000 22 553 000

500000

1000

6 33^8000

215 000

14 730000

1 000

503464000


^J^ ^ ^ ^ ^ ^ Diver.se

1    Bidrag till vissa internationella ^samm^tinsltitningar ^m.m..

^Jörslag.^uinslag                                                                                                                         4 950000

2    Kostnader för försök med ^riks^lardljänst, reservationsanslag                                     _____ 20000 000

24 950000

Summa kr.      9 970470000


 


^Prop. 1979/80:100                                                                                               29

VII. Ekonomidepartementet

A     ^Ekonomidepartementel ^m, ni.

1       Ekonomidepartementet, ^/('''■.^s7^«,^i,'^A^«^/;.v/(^;,^i,'                                                     10 389000

2       Ekonomiska ^att^tichéer, ^/^f'^'^.v/^d^t,'.SY^;^/;.s7^(^/^(,'                                                      1 915 000

3       Kommittéer ^m. ^m., reservationsanslag                                                                                    5500000

4       Extra utgifter,^/■^(^'.v('^MY^;//^o/^(^iY^;/^;.s7^(/^;;'                                                _______ 160 000

17 964000

B     Centrala myndigheter ^m. ^m.

Statistiska centralbyrån:

217 395 000

 

1 000

217 396000

 

35 000000

 

1 000

 

10 924000

1            Statistik, register och prognos^er, förslagsanslag

2            Uppdragsverksamhet, ^/^o^r.v/^«^/,'.sY^;/^/.s7^(^(^^'

 

3       Folk- och bostadsräkning ^19H(), ^JÖrslagsanslag

4       Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

5    Konjunkturinstitutet, ^/o^r.^?/^w,^i,'^5^r;^/^;.s7^«^^'
Myntverket:

6             Förvaltningskostnader, ^/^?)^rs7^«^j;'.^v^d^/^(^i/c;^^'                           6581000

7             Uppdragsverksamhet,^/'(^"•.v/^«^a'.^sy^;^/;.^?/^«^,i,^'^                             1000

8             Utrustning,^/Y^'.v^enY/^»^w^j.^?^r^t^//^i7^r^;,^!,'                                  807000             7 389000

9    Bankinspektionen, reservationsanslag                                                                                              I 000

10            Försäkringsinspektionen, ^reservalionsanslag                                                                              500000

11  Statens krigsförsäkringsnämnd ^m. ^m., ^firslagsanslag                                                                60000

271271000

Diverse

Lönsparande ^m. ^m.. förslagsanslag                                                                               108500000

Summa kr.        397 735000


 


^Prop. 1979/80: 100


30


 


VIII.    Budgetdepartementet

A      ^Budgetd^epartenientet ^m. ^m.

1      ^Budgeidepariemcnlet^.^ ^/(J/^.v/^d.^y.s^Y^j^/^i.v/^di,'

2      Gemensamma ^iindaniål för departementen, ^/(^)^r.^s7(i^i,'.S(iils/(i,^t;

3      Kommittéer ^m. ^m.. reservationsanslag

4      Extra utgi^fter.^/(■.^s(-nY^(//()/;.v^(/^/^i,v/^(^;^^'


29 295 000

84 022 000

^10.'^=i()0()0()

625 000


124442 000


B     Statlig rationalisering och revision, ^m. ^m.

1     Statskontoret ^./(^)^;-.s7^«,i,'.\^((/.'.s7^d,i,'

2     .^Anskaffning av ^ADB-utrustning, ^rcservalii)nsanslag

3     Datamaskincentralen för administrativ databehandling, ^iorslagsanslag

4     ^v'iss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, ^JÖrslagsanslag

5    Riksrevisionsverket. ^/i^'.i^r.v/^d,i,'^.S^Y,^v^j,s7(^;^^'


■57 600 000 46 000000

I 000

4 000000 51888 000

159489000


 


Skatte- och kontrollväsen

^Riksskat te verket.,^/^(^.^'/•.v/^(/i,^M(^;/^i.s7^(^(^^'

Stämpelomkostnader, ^/^(^>/^i7^(^;^^'^iY^»?.^s/^«^j^:,'

^Kostnadei^'^ lör årlig taxering ^m. ^m..förslagsanslag

Kostnad^er för 1981 års allmänna ^fastighets-

^t;ixering,7^/^'^''.s7(^;,i:,',SY^;/).s7(/^j,'

Ersättning till postverket ^m. fl. för bestyret med

skatteuppbörd ^m. ^m..Jorslagsanslag


204 750000

1 605 000

97 000000

70000000

23 000 000


 


^D


Bidrag och ersättningar till kommunerna

Ersättning till Trelleborgs kommun för ^mistad ^tolag, ^JÖrslagsanslag

^Skatteut.jämningsbidrag till kommunerna ^m. ^m., ^JÖrslagsanslag

^Skatteborlfallsbidrag till kommuner ^m. ^n..^JÖrslags­^anslag

Kompensation till ^kommimer ^m.^f^i. i anledning av 1974 års skattereform.^,/(^>^c.v/^a,^i,'.s(^;^/i^i7^«^;;,' Sårskilt statsbidrag till landstingskommuner ^m.fl. under år ^\9^H^0. ^firslagsanslag


396355000

735 000

^■^■7 356 000 000

184000000

2 666000000

50000000 10256 735000


Beräknat belopp


 


^Prop. 1979/80: 100


31


 


13 14


^Statlig lokalförsörjning

^Byggnadsstyrelsen,,/(>/'.s7^«^i,'.s^d^/^).s7(^/,i^,'

Byggnadsarbeten för statlig ^föv\'^;\hn\n^g. reservation^sanslag

Inredning av byggnader för statlig förvaltning,

^reservatit^nisanslag

Inkö^p^ av fastigheter, ^reservalionsanslag

Statlig personalpolitik ^m. ^m.

Statens arbetsgivarverk, ^/^o^/-.s/^(/,i,'.v^d/^;.s/(^;^,i,' Statens ^löne- och pensionsverk,^/^(^)^/-,s7(^/;^t,'.v(^(/^j.s7^(^j,t; Statens ^personalbostadsdelegation. ^/<^«-.s7(^;^^'.SY/^;;.s7^(^;,^t,' Personalutbildning och personaladministration:

Förv^altningskostnader. ^/^/^v.s7^«;^;'.^u^/^«.s7^«i,'

^Uppdi"a^gsvei"ks;imhet./(^.^i^/^.s/^d,^i,'.s(^//^i.s7^(/^^'

Statens ^ai"betsmai"knadsnämnd./(^;^/-.si(^j^,i:,'.s^f^»^/^i/^(^;,^i,' Statens ^loihandlingsråd.,/(^'^r.s7^d,i,'.SY^»^)^i/^r^(,^<,' Avlöningar till personal på indragningsstat ^m.m., ^JÖrslagsanslag

Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

Bidrag till stiftelsen Statshälsan. ^/'^"•.s^/^"^A'^v//^).s7^r^t^,i,' Viss förslagsverksamhet ^m. ^m..^JÖrslagsanslag Statlig ^personaladministrativ informationsbehandling, ^JÖrslagsanslag

Jämställdhet inom statsförvaltningen, ^/o^c.s7a,t;.s(j;i.s7(j^j; Vissa skadeersättningar ^m. ^m.^.Jor^slagsanslag


17 330 000 1 000


I 000 200 000000

20000 000 65 000000

285001000

^26().^s()()0()

45 233 000

887 000

17 331000

15 244 000 2 087 000

60000

91000000

65 000000

200000

1 000

1000000

100000


264 193 000


9 10 11 12

13


Övriga ändamål

Kammarkollegiet, ^/(^V/-.s/^(^vi,'.s^(^//;.v/(^(^^'

Statens ^förhandlingsnämnd. ^/<^)^r.s7<^(^f,'.s^a^)i.v/^c^i{,^'

Nämnden för samhällsinformation:

Förvaltningskostnader, ^/(>^/-.^v/()^^'.^sYj^;i.s7^i^j^^^i,'

^TidningsLitgivning,7(^;^c^i^/^(^;^,i,'.s^(^(^/^j.\/(^(,i,'

Viss informationsverksamhet, reservationsanslag Bidrag till Institutet för ^storhushållens rationalisering Bidrag till vissa internationella byråer och organisa­tioner ^m. ^m..J'i^nslag^sanslag

Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, ^J

Bidrag till vissa investeringar,^/<(^r.^s7^(^i^)^,'.sY^(^/ii7^((^j,' Export kredit bidrag, ^/(^*^/^i7^(;^^'.s(;^/i.^s/(^(^i' Kostnader ^för vissa nämnder ^m. ^m.. ^firslagsanslag Täckning ^av ^t^nerkoslnadcr för löner och pensioner ^m. ^m.. förslagsanslag ^F^"örberedelser för ^omlokalisering av statlig verksamhet ^,/(^)^c.s7^(^(^i^'.s^d/i.s7^(^(^i'


^2^ ^535 ^0(K) 1 583 000


15^.560000 2 940000

4 1 18 000

2 300 000 555 ^0(^X)

170000

^8^ ^7.^S0000

230 000000

1 000

^870000

2 000000000

2 900000 2 268164000


 


Summa kr


13754379000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                                                                       32

IX. Utbildningsdepartementet

A     Utbildningsdepartementet ^m. ^m.

1       ^L^ltbildningsdepartcmcntet, ^/i^i^;-.v/^i^(,i,'.SY;/^i.s7^«,i,'                                                24 817 000

2       Kommittéer ^m.m.. reservationsan^slag                                                                                   21958000

3       Extra utgifter, re^servationsanslag                                                                                 _______ 709000

47 484000


Kulturändamål

^-^)

Allmänna ^knltKrnndamål
Statens ^kuliiii ^r^ii^d:
1        ^T-örvaltningskostnader, ^/(^,i/-.v/(^(.^e.v^(//(.s7^(^j,i,'
                                                      9607000

Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet,
reserv^ationsanslag
                                                                                                                 4 467 000

^3^                                                                                                                                                  Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet ^m. ^m.  21 197000

4    Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer,

reservationsanslag                                                                                                                      12 654 000

5    Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

reservationsanslag                                                                                                                       6 973 000

6       Bidrag till samisk kultur                                                                                                            I 600000

7       Bidrag till ^konstniirer ^m. ^m.. reservationsanslag                                                                 27 152000

8       ^Inkomstgaiantier för konstnärer.^./(^»•.s7(/,^t,'.sY/;^;.s7^«^,^i,'                                            4900000

9       Ersättning åt ^föifattaie ^m. fl. lör utlåning av deras

verk genom bibliotek ^m. ^m..förslagsansl^ag                                                                         33 723 000

Teater, dans och musik
10    Bidrag till Svenska liksteatern. ^;^Y'^i(';^iY/^n(^>^«^i(;^/^;.s/^«.i,'
                                       79905000

I I    Bidrag till Operan och Dramatiska teatern,

^reservaiionsiuislag                                                                                                                  153 780000

12  Rikskonsertverksamhet, re^servationsanslag                                                                           32318000

13  Regionmusike^n,^./i')ri/^r(^j^;^i(m.s7(i^j^,'                                                                             72 506000

14  Regionmusiken: Inköp av musikinstrument,^/Y'.v^<'/i^Y^;^nV^;^/7^iY^;^/^/.^i/(/^^'                840000

15  Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musik ^inst itu tioner,^./i^'^'^r.v/<^/.i,'.sY(^/).v/^i^(^^'                                                                          146055 000

16     Bi^dra^g^ till fria teater-, dans- och musikgr^upper,

reservationsanslag                                                                                                                      '5 885 000

17  Musikaliska akademien, ^/()^r.v/^(^(^,i,^'.SY(^;^;.s^/^d^;,'                                                      4000000

18  Vissa bidrag till teater-, dans- och ^musikverksamhel,

reservationsanslag                                                                                                                       ^^^ ^*^^-^^-^^^ ^'^*^'^"^'

Film

19             Statens ^biogr;ifbyrå../(.i/-.s7c^/,^c'.v^«/;.^Wc/^^'                                                                     2 940^000

20      Filmstöd, ^;Y^'.v('nY^;//<^«^).v^«/^).v/(^;,t,'                                                                                          21064000


Dagspress och lidskrifter

^-)

Presstödsnämnden,^./<^>^o/^«^,^i,'.v^«/^;.v/^(^(i,'                                                                  1 ^725 000

22              Stöd till dagspressen.^,/^o/-.s/^«i,'.sY(^/^;.s7^(^/,i,^'^                                                           310 800 000

23              Lån till dagspressen.^/('.s('/^\y;^//()/^).v(^j^/^;.s7^(^/^^'                                                       ^I5 ^0(X)000

24      Stöd till ^organisationslidskrifter,^/^f^;^/-.s7^«^^'.sY^;/t^i/^^^vi'                                         60000000

25              Stöd till ^kulturtidskri^f^ier,^/^Y'.v^c^nY^;^n'(^«^i.v^«/^).s7^(/^i'                                         8264000

26      Stöd till tidningar på andra språk än svenska, ^f>rslagsiinskig

4 225 000


 


^Prop. 1979/80:100                                                                                               33

Litteratur och folkbibliotek

27             Litteraturstöd, reservations^anslag                                                                                           25 429000

28             ^Bokh^andc^h^slö^d^,^ förslagsanslag                                                                                      1369000

29             Kreditgarantier till förlag och bokh^ande^l, förslagsanslag                                                                1 000

30             Lån för investeringar i bokhandel, reservationsanslag                                                                 2 400000

31  Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag                                                                                18 101 000

32             Bidrag till regional biblioteksverksamhet,

^JÖrslagsanslag                                                                                                                           9 160000
Talboks- och punktskriftsbibliote^ket:

33                         ^f-'örvallningskostnader,^y^«/-.v/(:^/^^'.v^«/i^A/^^^j^^'                                               ^7^ ^8I2(X)0

34                         Produktionskostnader, reser^vationsanslag                                                                          10114 000

35    Bidrag till Svenska språknämnden,^,/<^i^rs7^«;(,'iY^;/).s7^(/^i'                                                  908000

Bildkonst

36             Statens ^kon^^lv^i^vd.^JÖrslagsanslag                                                                                      1 417000

37             Förvärv av konst för statens byggnader ^m. ^m.,

res^ervationsanslag                                                                                                                    16 230000

38             Ak^ademien för de fria konsterna                                                                                                1032 000

39             Vissa ^bidr^tig till ^b'\\dkon'^il. ^reservalionsanslag                                                                  5 846000

Arkiv, kulturminnesvård, museer och inställningar

Riksarkivet:

40                         Förval^tningskostnader,^/(^;/-.v/^(^;,^i,'.s^Y^;^/^i.s7^d^^'                                                 22 309000

41   Datamediekontroll ^m. ^m., ^reservalionsanslag                                                                        312000

42                         Inköp av ^arkivaliei och böcker ^m. ^m., reservationsanslag                                                   532 000

43     Landsarkiven,^,/^o^/-.v/^(^(^;^,^\sY//;,s7^«^i'                                                                         15 808000
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:

44                          Förvaltningskostnader,^/(■^i^/-.s/^«,i^,'.^s^d/^;^i7^a^^'                                                      8002 000

45                          Insamlingsverksamhet ^m. ^m.. reservationsanslag                                                                1258000

 

46              Svenskt biografiskt lexikon,^7<^'^'^'.s/^d,i,'.v^(;^/^i.^s/^<;^j:,'                                                  1476000

47              .Arkivet för ljud och ^bWd.^JÖrslagsanslag                                                                               5 160000

48              Bidrag till vissa arkiv                                                                              1685000 Riksantikvarieämbetet:

 

49                         Förvaltningskostnader, ^/^(^>^c.s/^«^^'.^s^(^j/^(.s7^(^v,i,'                                               33 782 000

50                         Vård och underhåll av ^fornlämningai och kulturhistoriskt

värdefulla byggnader, reservationsanslag                                                                                5 457 000

51         Uppdragsverksamhet,^./^o/-.s7^r^j;i,'.^\(/^/^(,v/(/,i,'                                                            11 784000

52     Statens historiska museer: Förvaltningskostnader,

^J^mslagsanslag                                                                                                                          13 346000

53     Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer:

Tekniska institutionen, ^/(^.i;-.v/^(/^,i,^',sY^;;^).s7(/^^'                                                                             1 000

Statens konstmuseer:

54                        Förvaltningskostnader,^/^i^)^r.v/^<^/^^^'.s^(^»^(.s/(^(,^i,'                                                22 845 000

55           Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna ^m. ^m., r^eservationsanslag         3 480 000

56     Utställningar av nutida svensk konst i utlandet,

res^ervationsanslag                                                                                                                        956000

57     ^Livrustkammaren, Skoklosters slott och ^Haliwylska museet,

^JÖrslagsanslag                                                                                                                            9857000

Naturhistoriska riksmuseet:

58         Förvaltningskostnader,^7('^>/-.v/^(^;^,i,'.v^«^;^i.s7c^(^i'                                                  22 464 000

3   Riks^d^a^gen 19791^80. I ^saiul. Nr 100


 


^Prop. 1979/80: 100


34


 


59             Materiel ^m. ^m.. reservationsanslag Statens sjöhistoriska museum:

60             Förvaltningskostnader.^/(ir.s/^d^.^f.sY^oi.s/^fj^j;

61                           Underhåll och ökande av samlingarna, ^reservalionsanslag

 

62       ^F^Jnografiska ^mus^c^e^l. ^firslagsanslag

63       Arkitekt 11 ^i"nniseet./(^)^r.v/^(/^i'.s(;^/^;.s7^«^^'

64       Bidrag till Nordiska ^mu^sccl.^JÖrslagsanslag

65               Bidrag till Tekniska ^mu^ic^c^l. ^f^irslagsanslag

66       Bidrag till Skansen.^./(i;-.v/^(/,^i,',s^(^»^i.v/(^;,i,'

67               Bidrag till vissa museer

68       Bidrag till regionala mu^s^e^er. ^f>rslugsanslag

69       ^Riksutst^iillningai", reservationsanslag

70       Inköp av vissa kulturföremål. ^/(■^>^r.s7^d,i,'.sY^j^/^)^i/^«^;[,'

Ungdom^s- och ^n^ ^y^ kl ^erh elsorgan i sa t lon er Statens ^tingdomsråd:

71                          ^Föivaltningskostn^tider, ^/(^''■^i7^(^/^i'.sY//^;.s7^d.i,'

72                          Utrednings-och informationsverksamhet, reservationsanslag

 

73           Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet ^m. ^m., ^Jorslagsaiislag

74     Bidrag till ^ungdomsorganisationerniis lokala verksamhet, ^Ji^nslagsanslag

75           Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, ^reservalionsan^slag

76    Organisationsstöd till vissa ^nykierhetsorganisationer ^m,fl,,
^reservali(msan^slag


I 100 000

9 576000

1000

10314000

1013000

21644000

5 725 000

6 547 000 8 935 000

20 755000

13 459000

100000

1508000

1017000

46 315 000

99 770000

2 155 000

15 629000 1605308000


 


^2^ ^ ^ ^ ^ Skolväsendet

Centrala och ^legionala myndigheter ^m. ni.

1      Skolo ^verstyrel sen.,^/<^>^/'.s7(^;^^i^,'.^s^(/^/^).v/^«^,i,'

2      ^Länsskol nämnderna, ^7^<^>^rs/(/i,'.sY^H;,v/^(^v;^i,'

3      Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet ^m,m.. ^reservalionsanslag

4      Statens institut för läromedelsinformation,^./(>^n7^a^i^'^i^a^«.s7^a^i'

5      Stöd för produktion av läromedel, reservationsansla^g

6      Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. förslagsanslag

För skolväsendet gemensamma ^Jrågor 1    Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendel, reservationsanslag

8       Fortbildning ^m. ^m., reservationsanslag

9       Bidrag till studie- och yrkesorientering ^m. ^m,, förslagsanslag

10   Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom
utbildnings väsendet,^./

Det obligatoriska skolväsendet ^m. ^nt.

11    Bidrag till driften av grundskolor ^m. ^m.,
^JÖrslagsanslag


114 372 000

53 472 000

750000 1015 000 3 085 000

6242000

35 932000 69544 000

101425000

1815000

11737000000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                             35

17 649000

^"9990000

119891 ^()(X)

2629000

8 377 000

3 070000000

1 000

11092 000

2 022 000

169000

2 024 000

19 123 000

21892000

5 045 000

44 000

12  Information om läroplan för grundskolan.^/y'.s(';iy^;//^(^*/^).sy;/^(.s7^«;i,'                         5 600000

13  Bidrag till svensk undervisning i utlandet ^m. ^m.. ^JÖrslagsan^slag

14  Sameskolor..^/<^)/-.s7(^v^^'^,v^«/^(.v/^(^(^^^'^ Specialskolan ^m. ^m.:

 

15   Utbildningskostnader.,^/(^y/-.v/^«,^i,'.sY^/^/^/,^s/^«^,i;'

16                        Utrustning ^m. ^m., reservationsanslag

17   Resor för elever jämte ^kd^^^ag^are^.^ ^JÖrslagsanslag

Gymnasiala skolor ^m. ^m.

18          Bidrag till driften av gymnasieskolor,^,/(^*^r,v/^c^i,^i,'^i(^i/i.v/^d^j,'

19  Kostnader för viss personal vid statliga realskolor. ^JÖrslagsanslag

20          Bidrag till driften ^;iv riksinternatskolor. ^/<>^r.s7^«,i,'.v^(^»^i,s7^(;^^' Trädgårdsskolan i Norrköping:

 

21                          Utbildningskostnader, ^/^o^rv/^«^^'.s^Y;/^;.s7^(/^^'

22                          Materiel ^m.m.. reservationsanslag

 

23             Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, ^/(^)/-.s7^rj^^'.sY//^(.s7^d^^'

24             Bidrag till driften av vissa ^pnv^a^lsku]or. förslagsanslag

25             Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning,

^/Y'.SY'^/lY///(^)/^(.SY^(/^;.v/c^j^^'

26             Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare ^m. ^m., förslagsanslag

27             Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov

^/nvesteringsbidrag

28    Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet ^m. ^m.,

.förslagsanslag                                                                                                                         326 400 000

29    Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan ^m.m.,

^JÖrslagsanslag                                                                                                                         42 646 000

15789 246 000

^D^ ^ ^ ^ ^ Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter lör ^liogskolan ^m. ^m. Universitets- och högskoleämbetet:

1            Förvaltningskostnader,^,/^o^;.s/^(^;^^'.v^(^v/(.v/^«^,i^,'                                                  42 723 000

2            Utredningar ^m. ^m., ^reservati^imsanslag                                                                           3 299000

 

3       ^Regionslyrelserna för högskolan,,^/^o/^i7^(^(^i'.sY^;/i.s7^«^;^t,'                                        10 242000

4       ^Utruslningsnämnden för universitet och högskolor,

^JÖrslagsan^slag                                                                                                                        7 071 000

Utbildning och forskning inom högskolan ^m.m.

5       Utbildning för tekniska ^yik^en. reservationsanslag                                                             460 252000

6       Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken^,^ reservationsanslag                                                                                                  206 995 000

7       Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag                                                                       296603 000

8       Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag                                                        .542 102000

9       Utbildning för kultur- och informationsyrken,

reservationsanslag                                                                                                                   134 520000

* Beräknat belopp


 


^Prop. 1979/80: 100


36


 


13 14 15 16 17 18 19 20

23 24 25 26

27 28 29

30 31

32

33 34

35 36


Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

Bidrag till kommunal högskoleutbildning ^m. ^m., förslagsanslag

Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt ^konsnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag Teologiska fakulteterna, reservationsanslag Juridiska fakulteterna, reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakulteterna, ^reservalionsanslag Medicinska fakulteterna, reservationsanslag Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag Farmaceut i ska fakulteten, reservationsanslag ^Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

Tekniska ^takulteterna, ^reservalionsanslag ^Temaorienterad forskning, reservationsanslag Vissa kurser för utländska ^a^lud^ev^and^e,^JÖrslagsanslag Vissa tandval^dskostnader,/^(^>/-.s7^(/^j;^.sY^v/^(^A/^r;^j,' ^Kungl. biblioteket, reservationsanslag Lokalkostnader ^m. ^m. vid högskoleenheterna, ^JÖrslagsanslag

Lån till ^sludentkärlokaler, r^eservationsanslag Redovisningscentralerna vid universiteten, ^/^o/^i7^a^g^A^Y^/^/i^i7^«^i' Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm. förslags^anslag

Ersättning till vissa lärarkandidater,^y(^)/-.s7^«^i'^iY^;^«.v/c^/^i' Ersättning åt vissa opponenter vid ^dispulationer, förslagsanslag

Ersättning åt vissa ledamöter i ^tjänsteförslagsnämnder ^m. ^m., förslagsanslag

Utbildningsbidrag för doktorander, ^/(:>^rs7^«^^'^iY^/^/^M7^a^^^ Forskning och utvecklingsarbete för högskolan ^m. ^m., reservationsanslag

Vissa särskilda utgifter inom högskolan ^m. ^m., reservationsanslag Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan


283 896000

109 338 000

11200000

96096000

6994 000

^94470(J0

107435 000

275 777 000

43 437 000

10468 000

228 085 000

242 459000

6 172 000

3 172 000
63 781000
28218000

686021000 1000 1000

1000 ^55 ^049(K)0

2400000

^4^      ^6.S0000

73 748 000

17 635 000

25 734 000

6 256000


 


37 38

39 40 41

42

43

44

45


Vissa forskningsändamål Forskningsrådsn^ämnden, reservationsanslag ^Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag Naturvetenskaplig^a^ forskningsrådet ^m. ^m., ^reservalion^s^anslag Delegationen för vetenskaplig och teknisk ^informationsförsöijning, ^reservati(^nisansUig

Europeiskt samarbete inom rymdforskningen, ^JÖrslagsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik:

Förvalt ^ningskostnader,^7(^i;-^,s^7c^;^j:,'^i^a//^i7^«^i'

Materiel ^m. ^m.. reservationsanslag Kiruna ^geofysiska institut, reservationsanslag


32 162000

53 752 000 110905 000 238260000

9470000

27 328000

9575 000 1910000 8 394000


 


^Prop. 1979/80:100                                                                                              37

46              Institutet ^f^i^ir social forskning,^/'''■.v/^«;^i,'.sY^v^/^i.s7^^/^,i,'                                                           2 754000

47              Institutet för internationell ekonomi. ^reservati(^msanslag                                                    1 ^981 000

48              Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i

Stockholm                                                                                                                                      675 000

49      Bidrag till Vetenskapsakademien,^/Y'.v('/r^(^/^//()/^(.s^(^(^;^i.s7^(;,i,'                                    6688000

50              Bidrag till Riksföreningen mot cancer,

reservationsanslag                                                                                                                       3 000000

51     Bidrag till ^EISCAT ^Scientific Association,

^JÖrslagsanslag                                                                                                                            1000000

4 609 132 000


Vuxenutbildning

Sveriges Utbildningsradio aktiebolag, ^reservalionsanslag                                                      101 587 000

Statliga skolor- ^f^öi vuxna:

1

Utbildningskostnader, ^/(^);-.v/^«^i,'.v^«^/^;.s7^t^;^;[,'                                                      9 450000

3        ^L^indervisningsmaieriel ^m.m.. reservationsanslag                                                              5 251000

4    ^Bidiag till ^kommun^til vuxenutbildning ^m. ^m.,

^firslagsanslag                                                                                                                         558439000

5      Bidrag till studieförbund                                                                                                           37893000

6      Bidrag till ^stiidiecirkelverk.samhct,./^(^)^n7^(;^^^'.V(/^«.s7^«i,'                                       809388000

7      Undervisning för invandrare i ^svensk^ti språket ^m. ^m.,

^JÖrslagsanslag                                                                                                                        110 241000

8      Bidr^ag till driften av folkhögskolor ^m. ^m.,^7o^r.s7(i^^^.s(^j^)i.s7(i.v                            321 731 000

9      Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, ^;('.v^cn^Y/^//<^)/j.sY/^/^f.s7^«,i^,'                           I 000

0    Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet,

förslagsanslag                                                                                                                            28 945 000

1    Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet,

^f^n-slagsanslag                                                                                                                            850000

2    Bidrag till särskilda ^vu^xenutbildningsåtgä/dci^,

reservationsanslag                                                                                                                         349000

3    Bidrag till ^kontakttolkutbildning,^/^i)/-.s7^«,^t,^\sY^;^/^(.s/^(^j^^'                                      7542000

1991667000

^F^ ^ ^ ^ ^ Studiestöd ^m. ^m.

1      Centrala studiestödsnämnden ^m. ^m..^JÖrslagsanslag                                                             57738000

2      Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras

handläggning ^av ^studicsociall ^slöd,,/^or.s7(ii,'.s(^Hi.s7(i,i,'                                                11 ^394(X)0

3      Studiehjälp ^m.m.^.Jorslagsanslag                                                                                           905 000000

4      St^ud^iemedel ^m.m., förslagsanslag                                                                                   2 304 600 000

5      Vuxenstudiestöd ^m.m.. reservationsanslag                                                                            555 300000

6      Timersättning vid grundutbildning för ^yu^xna,^JÖrslagsanslag                                               28000000

7      Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig

^kicdng^aianU.^f^ ^»sl^a^gsanslag                                                                                               200000

8    Bidrag till ^hälso- och sjukvård för studerande,

^JÖrslagsanslag                                                                                                               ______ 2 795 000

3 865027 000

4   Riksd^agen 1979180. I san^d. Nr 100


 


^Prop. 1979/80: 100


38


 


^j^ ^ ^ ^ ^ ^Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

1     Kulturellt utbyte med utlandet,^/('.sy7^iy/^//V^);;.s^(^»^/.v/^(^;i,'

2     Kostnader för Sverige^s^ medlem^skap i ^Unesco ^m. ^m.. ^JÖrslagsanslag

3     Bidrag till internationella kongresser ^m. ^m. i Sverige. reservationsanslag

4    Bidrag till svenska institut i utlandet

Nordiskt kulturellt samarbete

5       Nordiska ministerrådets kulturbudget,^/^''^rs7^t^(^^'.v^«^/(.s7^(^j^^'

6       Bilateralt nordiskt kultursamarbete ^m. ^m., reservationsanslag


 

3 382 000

10 225 000

526 000

1 ^6t)4 000

■"27 317 000

7 897 000

50^951000


 


^H^ ^ ^ ^ ^ Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gemensamma ändam^ål

1      Byggnadsarbe^ten inom ^utbildningsdeparlemenieis verksamhetsområde, r^eserva^t^ ^io/is^anslag

2      Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna ^m. ^m., reservatio^nsanslag


170000000 90000000


 


Beräknat belopp


260000000

Summa kr.     28 218 815 000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                                                                      39

X. Jordbruksdepartementet

A     Jordbruksdepartementet ^m. ^m.

1      Jordbruksdepartementet, ^/(^)^/-.s/^(^;,i,'.v^(^//^;.s/^(^/,^t,^'^                                               14 923000

2      Lantbruksrepresentanter.^/(■'/■.v/^«i,'.s(/^/^!.s/^(^(,i,'                                                               2 078 000

3      ^Komniittéer ni. ^m., ^reservalion^sanslag                                                                                16300000

4      ^T^lxlra utgifter, ^;-('.s('/^r^i;/^/(^«^/.v^«//.s7(^(,i,'                                                                      500 000

33 801 ^0(M)

B    Jordbrukets rationalisering ^m. ^m.

1      ^L^^antbruksstyrelsen, ^/(^.'''.'i/^"^,^t,'^v^«/^i.s/^a^i'                                                              35 742 000

2      Lantbruksnämnderna. ^/(^v7-.v/^«,^t,'.^^^«/^;.v/c^/,^i,'                                                       1^81 2041)01)

3      Kursverksamhet tor jordbrukets rationalisering ^m. ^m..förslagsanslag                                     4733000

4      Bidrag till jordbrukets rationalisering. ^ni. ^m.^.JÖrslagsanslag                                               59000000

5      ^Markf^t^irvärv för jordbrukets rationalisering,^/Y'.^sY'^nY^(^^;<^»^(.SY/^".s7(^/,^t,'      25000000

6      Lån med uppskjuten ränta, reservationsanslag                                                                                   I 000

7      Tackande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,^7<^''',s7^«^j^,',v^«^/^),s/^«,t;         1 500000

8      Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, ^m.m.^.J^i^irslagsanslag                                 ^2()000()0

9      R^estitutio^n^ av bensinskatt till trädgårdsnäringen                                                                   1042000

 

10  ^St^i^kl till innehavare av ^tjiillägenheter ^m. ^m.. förslagsanslag                                              812000

11  Be^främjande av ^husdjursaveln ^m. ^m.. ^reservalionsanslag                                                1 020000

12  St^atens ^hingsldepä och stuleri: ^Vppdv^agsverksnmhcl.Jörslagsa/islag                                     1000

13  Bidrag till statens ^hingsldepä och stuteri, reservationsanslag                                                   200000

14  S^illskilt stöd ^;it biskötsel och växtodling, ^)Y^'.s^<'/T^(;^//(^)^/;^.v(/^/^),s/^r^;,i,'             215000

15  Främjande av rennäringen.^/Y'.sY^v\Y^///(^)^/^;.s^r/^//.s7«^^'                                                  1200000

16  Kompensation för bensinskatt till rennäringen                                                           _______ 606000

314 276 000

C     Jordbruksprisreglering

1      Statens ^jordbriiksn;imiid,7(^'^'^.^s/^"^A.'V(//^).s7^(/^;^,^'^                                                 21 340000

2      ^Lanlbrukseki^-^inoniiska ^samarbelsnåninden, ^/(■)^y.s/(^;i,'.s(^(^/;.s7^«,i,'                      I 9.^^0000

3      ^Prisreglerande åtgärder på ^joidbrukets ^omiadc.^Jorslagsanslag                                    ^\3 837000000

4      Inköp av livsmedel ^m. ^m. för beredskapslagring, ^reservati<>nsanslag                                15000000

5      Kostnader för beredskapslagring av livsmedel

^m. ^m.. ^JÖrslagsanslag                                                                                                         77 534 000

6      Stöd till jordbruket i norra ^S\'^C]\g^c. förslagsanslag                                                              141 000000

7      ^Bidr:ig till permanent ^skördeskadeskydd_________________________________ 30000000 ^X^ ^ ^ ^ ^Adniinistration av permanent ^skördeskadeskydd ^m. ^m.. ^JÖrslagsanslag         ___________________________________ 28942000

4152 746000

^D^ ^ ^ ^ ^ Skogsbruk

1      Skogsstyrelsen,^/(>^/-.s7(;^;^:,^'.s(/^/^a^;^t^)^^^'^                                                                 21259000

2      Bidrag till skogsvårdsstyrelserna,^,/(^>^;-,v/^(^(,i,'.sy//^(.s7^(;^^^'^                                    86681000

3      Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering ^m. ^m..förslagsanslag                                   3620000

4      Bidrag till skogsvård ^m.m.. ^fnslagsanslag                                                                             120000000

5      ^Slöd till byggande av skogsvägar,^./(^)^rs/^r^v,^i,'.^s^Y/^/i.s/^«^^'                                      35 000000

6      Främjande av sko^gsvård ^m.m.. reservationsanslag                                                   ______ 1 000 000

267 560000

* Beräknat belopp


 


^Prop. 1979/80: 100


40


 


^E^ Fiske

1       ^Fiskeristyrelsen^./c^i^r.v/f^/i^j.sY^j^/^i.^^/^i^J.^i,'

2       Statens lokala ^fiskeriadministration,^/^r^J^r^j-/^«^^',^sY^;/^i.^?/^«^j^i,'

3       Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag

4       Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag

5       Bidrag till fiskehamnar ^m. ^m., reservationsanslag

6       ^Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,^./■^ör^?/^r^;^g.sY;^/^i,s7^a^j,'

7       Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen, ^reservalionsanslag

8       Bidrag till fiskels rationalisering ^m. ^m.. ^JÖrslagsanslag

9       ^Fiskerilån, reservationsanslag

 

10             ^Fiskberedningslån. re^servationsanslag

11  Fiskredskapslån, reservationsanslag

12             Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till ^Hsk^e, förslagsanslag

13             Kostnader för fiskeutredningar i ^vatlenm^ål ^m. ^m., förslagsanslag

14             ^Ersäitning till strandägare för ^mistad fiskerätt ^m. ^m., förslagsanslag

15             Bidrag till fiskare med anledning av ^avlysning av fiskevatten, reservationsanslag

16             ^Prisreglerande åtgärder på fiskels ^om^rl^ide^,^ förslagsanslag


19 051000

8 348 000

500000

430000

9433000

20 000

2 058 000

6000000

25 000 000

^lOOOOOOO

500000

1000

1 000

100000

1 000 * 1 000


81444000


^F^         Service och kontroll

1     Statens ^V\\^smed^e\s^^/erk, förslagsanslag

2     Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier, förslagsanslag

3     Statens veterinärmedicinska ^ansiah, förslagsanslag

 

4       Veterinärstaten,,^/^o^«/^a^g^A-ö^/!^i/ag

5       Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ^m. ^m.^,^ förslagsanslag

6  Statens utsädeskontroll: ^Uppdrags^y^erksamh^c^t.förslagsanslag
1
  Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag

8       Bekämpande av ^\ä^s\^^^]^ukdom^ar^,^ förslagsanslag

9       Statens ^lanlbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet, ^JÖrslagsanslag

 

10             Bidrag till statens ^lanlbrukskemiska laboratorium, ^reservalionsanslag

11  Statens maskinprovningar: ^\}p^pdvag^%\e^:^rk^%^am^he^\^,^ förslagsanslag

12             Bidrag ^lill statens maskinprovningar, reservationsanslag

13             Statens ^\^ä^x^i^sor\^n^äm^nd, förslagsanslag


46 509000

22 321 000 49348 000 47929000 15 000000 1000

4 409000
200000

1000

5 435 000

1000

4 568 000

302 000


196024000


^Utbildning och forskning

Sveriges lantbruksuniversitet:

^¥'ö^r\a\\nmg^^ko^%\nadtr, förslagsanslug ^Dn^f\ko^?,\nad^tr^,^ ^reservationsanslug Lantbruksdriften,,^/o^w/^f^l^g^iY^/^z^i^i/^r^t^g^ Djursjukhuset i Sk^ara, förslagsanslug

Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet ^m. ^m.

reservationsanslag

Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet ^m. ^m., reservationsanslag

^iordhruksfoT^s^knmg, reservationsanslag


255 018000

127 251000

1000

639000


382 909000

17000000

25 000000 17 082 000


^*^ Beräknat belopp


 


^Prop. 1979/80:100


41


 


9 K) 11

13


^Slöd till kollektivjordbruksteknisk forskning, reservationsanslag

Bidrag till växtförädling, ^reservalionsanslag ^Skoglig forskning, reservationsanslag Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträds­förädling och skogsgödsling ^m. ^m., reservationsanslag Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, ^reservalions^ansla^g

Bidrag ^lill Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag


I 823 000

23 200000

9 1.50000

4 000000

7 350000

463 000


487 977000


^H^ ^ ^ ^ ^ Miljövård

7 T.

4

1    Statens ^natur^V^i^Wd^s^Mcyk.^Jo^rslagsanslag Statens ^strålskyddsinstilui. ^/(^i/-,s7(^(^g,sY//i^i/^r^t^g^ Koncessionsnämnden för ^m^W^jö^i^iky^dd.förslagsunslag Miljövårdsinformation, reservationsanslag

7 8 9

10

II

12 13

5      Mark för nat^urvård, reservationsanslag

6      Vård av naturreservat ^m. ^m., reservationsanslag ^M^iljövärdsforskning, reservationsanslag Strålskyddsforskning, reservationsanslag Stöd ^lill kollekliv forskning inom miljövårdsområdet, ^reservalionsanslag

Undersökningar av ^hälso- och miljöfarliga varor, reservationsanslag

Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, ^m. ^m,, ^reservalionsanslag Program för övervakning av miljökvalitet, ^reservalionsanslag Bidrag till kommunala avloppsreningsverk ^m.m..

.förslagsanslag

14   ^Slöd till avfallsbehandling ^m. ^m.. reserva^tionsanslag

^15   Bidrag ^lill ^k^alkning av sjöar och vattendrag,
reservationsanslag

16         Ersättning för vissa skador av rovdjur, ^m. ^m., ^J^i^nslagsanslag

17         Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, .förslagsanslag


68 330000 12 063 000

5    342000
^3^ ^9O0(M)O

20 000 000

26000000

38 000000

1 300000

6    200000

^3^ ^7(X^10()0

9000000

6 700000

80000000 59000000

15 000000

3 200000

9000000 366 735000


 


1  Idrott

Stöd till ^idroUen;

1            ^Organisationsslöd ^m. ^m., reservationsanslag

2            Anläggningsstöd ^m. ^m., reservationsanslag


143 850000 44 000000


187850000


 


^Prop. 1979/80:100


42


 


Diverse

^Servitutsnämnder, ^m. ^m.^.Jorslagsanslag Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof ^m. ^m., reservationsanslag

Bidrag till vissa internationella organisationer ^m.m. ^Jörslagsunslag

Ersättningar för ^viss^ti besiktningar och ^syneförrått-^nmg^ar^.^ ^Jorslagsanslag


80000

1000000

I 133 000

5 000


12218000


Summa kr.


6 100631000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                                                                      43
XI. Handelsdepartementet

A     Handelsdepartementet ^m.m.

^->

Handelsdepartementet. ^/^r^>/-.v/^^;^g,v^«/;.s7^ui,'                                                                 13 727 000

Kommittéer ni. ^m., ^reservalionsanslag                                                                                     5000000

3      Extra ^Mg^^^h^c^r. reservationsanslag                                                                                        165000

4      ^Krigsmaterielinspeklionen, ^/()^r.v/^(^j^g.sYj^)i.v/(^i^g^                                                         427 000

5      Kostnader föl nordiskt samarbete,^,/(^>/'.s7^«,^t,'.v(^v/^(.s7^^^v^^'                                        425 000

6      ^Nordisk^ti ministerrådets allmänna ^budg^ax. ^för.slagsanslag                                         ^^^^31 775000

51519000

B    Främjande av utrikeshandeln ^m. ^m.

1      Sveriges exportråd, reservationsanslag                                                                                      11 ^600(X)0

2      Handelssekreterare, reservationsanslag                                                                                     24 400000

3      ^Exportfiämjande åtgärder, ^reservati^imsanslag                                                                     39 200000

4      Stöd ^lill svensk projektexport,^/Y'.v^('nY^V^//(^w^;.S^Y^;/7.s7^^^;^g^                              47000000

5      ^Imporikontorel för ^u-landsprodukter,^/^o^;-.s7^«^g.sY^;/;.v/^«^g'                                             1000

6      Sveriges ^Hir\^^U'^hd. reservationsanslag                                                                               32 771000

7      ^Interamerikanska utvecklingsbanken,^/^(^W'.v/^«^g.v^(^v/;,s7^«^g^                                   1 I 400000

166372 000

C     Kommerskollegium ^m. ^m.

1      ^Kommer^skoWegium. ^f^irslagsanslag                                                                                   23941000

2      Bidrag ^lill vissa internationella byråer ^m. ^m.,

förslagsanslag                                                                                                                              4 568 000

3      Kostnader för vissa nämnder ^m. ^m.,./or.^9/^«^g.v^a^/^;.s-/a^g^                                            I 122000

4      Exportkreditnämnden, täckande av vissa ^(ör\^u^%\.^eT, ^för^.slagsanslag                                   I 000

29632000

^D^ ^ ^ ^ ^ Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1      Marknadsdomstolen,^,/^ör.v/^«^g^i^«^«,^v^t^o^g^                                                                1827 000

2      Näringsfrihetsombudsmannen, ^/^{^^^ir.v/^d^g.^sY^j^M^A/^H^g^                                      3 405 000

3      Statens pris-och ^k^an^i^Mn^amnd^,^ förslagsanslag                             27 300000 Konsumentverket:

 

4            Förvaltningskostnader,^,/^o^«/^«^g.v^«/^).s7^a^i'                                                             38 241000

5            Undersökningsverksamhet ^m.m.^,^ reservationsanslag                                                      1046000

6            Allmänna ^rekTdmalionsnämnden,7^o''.s7^f^l^g.v^«^/Ks7a^g^                                        ^*4810000

76629000


Patent- och registreringsverket ^m. ^m.

I    Patent- och registreringsverket,^/^o^r.v/^«^g.\Y^j/(,v/^r^ti^,^'^                                            86540000

^1

Särskilda kostnader för förenings- ^m. fl. register,

^firslagsanslag                                                                                                                            5 100000

Lån till den europeiska patentorganisationen, ^reservalionsanslag                                            2 500000


Beräknat belopp


94140000


 


^Prop. 1979/80:100


44


 


Ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar:

Förvaltningskostnader,^./i'^)^r.s7^(^(,^i,^'.sY^(^/(.v/Drift av ^beredsk^tipslager, ^/(^)^r,s7(;^g.v^«/).v/^«^g^ Beredskapslagring, reservationsanslag ^Induslriclla ^ålg^iirder, reservationsanslag


28 891000 298 761000

46 300000 100021000

473 973 000


 


G     Tullverket

Tullverket:

1             Förvalt ^ningskostn;ider,/<^'^r^i7^(;^g.v^<^j^;^i.s7^«^g

2             Anskaffning av viss materiel, ^rcservatiimsanslag

3    Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag


531004 000 3 032 000 2 030 000

536066000


 


Summa kr.


1428331000


 


^Prop. 1979/80:100


45


 


XII. Arbetsmarknadsdepartementet

A    Arbetsmarknadsdepartementet ^m. ^m.

1      Arbetsmarknadsdepartementet,^y^o^rv/^w^g^i^u^/^i^i/^w^g

2      Kommittéer ^m. ^m., reservationsanslag

3      Extra ^utg^i^U^tcw reservationsanslag

4      Internationellt ^)^^amdrbel^e.f^nslagsunslug

5      Arbetsmarknadsråd.^,/r^;^rv/^«^g.v^(;^«.s7^«^g


18031000

15 072 000

220 ^000

8 281 000

3 175 000


44 779000


Ar^betsmarknad ^m. ^m.

^Arbc^{^sm^arknad^H^s^c\ ^\\c^e.Jörslugsunslug

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

^Sy^sselsättningsskapande åtgärder, ^reservaiionsunslug.

Stöd till lageruppbyggnad, ^/(■^)/-^i7^(;^i'.SY^;^«^i7^f^l^g

Kontant stöd vid ^a^vb^Qls\ö^^U^e^l^,^ ^f^irslagsanslag

Totalförsvars verksamhet,^,/(^ir^i/^«^g^i'^ä^«.v/^«^g

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning,

res^ervationsanslag

Arbetsmarknadsverket: Förval^tning av utrustning,

^res^ervalionsanslag

^Ar^b^e^lsdom^slo^l^en^,^ ^JÖrslagsanslag

Stålens ^förlikningsmannaexpedition, ^/^o;-.v/^«^g^iY^v/^!.v/^«^g

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag


 

955 913 000

2 231400000

2 125 000000

1000

1333 800000

79912 000

4 070000

1 000

4 389000

1 003 000

30000

6 735 519000


 


Arbetsmiljö

^Ar^belarskydds5tyrelsen,^7<^'^«^'^i7^«^i'.v^«/(^i7(:^i^g

^Yrkesinspektionen,,/(^'^'^r^i7^t^t.t,'^i^«/;^i7^a^i'

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning,

reservationsanslag

Bidrag ^lill arbetarskyddsfonden, reservationsanslag

Bidrag ^lill Stiftelsen ^Samh'a\^l^i>^{öretdg. förslagsanslag

Bidrag till yrkesinriktad ^rehabiliiering


123 229000 100 134000

1316.500 000

80000000

1685 000000

428 500000

3 733363000


 


^D^        ^Inv^^^indring ^m. ^m.

1      S^tatens ^m^vand^rav^vcrk,^JÖrslagsanslag

2      Åtgärder för ^Hyk^l^mgav^.^ ^JÖrslagsanslag

3      Åtgärder för invandrare, ^reservaiionsunslug

4      Översätt ^ningsservice,/(^J^/-^i/^«^g.^s(^//i^i7^a^i'


42 273 ^(X)0

90 120000

14 050000

.500000

146943000


 


5   Riksda^gen 1979180. I ^saml. Nr 100


Summa kr.     10660604000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                                                                        46

XIII. Bostadsdepartementet

A     Bostadsdepartementet ^m. ^m.

1      Bostadsdepartementet, ^/^<>/-.s7^r^;^g.v(;^/).v/^a^g^                                                           17 575 ^(^X)0

2      ^Kommittéei ^m. ^m., ^reservaiionsunslug                                                                                  1 1 485 000

3      Extra ^utgifter, ^reservaiionsunslug                                                                                                 300000

4      Bidrag till vissa internationella organisationer ^m. ^m.,

^reservaiionsunslug                                                                                                                         240 000

29600000

B     Bostadsförsörjning ^m. ^m.

1      Bostadsstyrelsen.^./^(^^^rv/^^^g.v^w/^j.v/^r^v^g^                                                                33 301 000

2      Länsbostadsnämnderna,^/^^^'^r.v/^«^g^iY^j/^;.v/^«^g^                                                          47 848 OCK)

3      Län till bostadsbyggande,^/•<'i('nY^;^//(^»i.sY^;/^!.s7^(^v^g^                                             6 900000000

4      Räntebidrag ^m.m.^.Jörslugsunslug                                                                                        5 200000000

5      Eftergift av ^hyi-esförlustlån,,/^r^»-.^s7^(^/^g,v^(//;^i7^(^;^g^                                                90000000

6      Tilläggslån ^lill kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse, ^reserva­^iionsunslug                           1 000

7      Bostadsbidrag ^m. ^m..^Jörslugsunslug                                                                                 1 620000000

8      Viss bostadsförbättringsverksamhet ^m.m.^.Jörslugsunslug                                                    130000000

9      Bidrag till förbättring av boendemiljön, ^reservuti^inisunslug                                                  35 000 000

 

10            Anordningsbidrag ^m. ^m. till allmänna samlingslokaler, ^reservuiionsanslug                           28 000000

11  Lån till allmänna ^'^sam\mg^'^i\oka\^t^r^.^ ^reservaiionsunslug                                               13 000000

12  ^Uppruslningsbidrag ^m. ^m. till allmänna samlingslokaler,

^reservutionsunslag                                                                                                                      9 000 000

13  Lån till kommunala markförvärv, ^reservaiionsunslug                                                                         1 000

14  Lån ^lill inventarier i vissa specialbostäder, ^reservulionsunslug                                                    500000

15  Byggnadsforskning                                                                                                                        8000000

16  Lån ^lill experimentbyggande ^m. ^m., ^reservulionsunslug                                                    31 000000

17  Vissa ^energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet

^m.m.. ^reservaiionsunslug                                                                                                       800000000

14 945651000

C     Planväsendet

1      ^S^lal^en^s^ p^lan^verk.^Jörslugsunslug                                                                                 28 590000

2      ^Bidiagiill översiktlig planering ^m. ^m., ^r^c.sY^'r\Y^Jn<^«i^5^ti^«.s7^ri^g^       ______ 3^0(X)000

31590000

^D^ ^ ^ ^ ^ Lantmäteri- och kartväsendet

^Lantmäleriet:

1            Vissa allmänna myndighetsuppgifter,^,/<)r.s7^c^i^g.SY^i;i.s7((t;                                       42 323000

2            Förrättnings- och ^uppdrag^s^verksamhe^l.^Jörslugsunslug                                                   1 OCX)

3            Mätning och kartläggning, ^reservulionsunslug                                                                    62 778 OCK)

4            Försvarsberedskap, ^reservulionsunslug                                                                                  1928000

5            Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet,

^Jörslugsunslug                                                                                                                          7532000

6        ^Utiuslning, ^reservulionsunslug                                                                                ______ 4900000

119462000

Summa kr.     15126303000


 


^Prop. 1979/80:100


47


 


XIV. Industridepartementet

A     Industridepartementet ^m. ^m.

1     ^lndustridepartemcntel.,/(^"-.v/^«^g.sY^(/^(.s7^(^i^g

2     Teknisk ^a^Uaché.^Jörslugsunslug

3     ^Kommittéei ^m. ^m.. reservationsanslag

4     Extra ^u^Xg^l^fle^r^.^ ^reservaiionsunslug

5     Bidrag till vissa internationella organisationer, ^Jörslugsunslug

6     Åtgärder i ^etableringsfrämjande syfte i vissa län, reservationsanslag

1    Försöksverksamhet med ^leknikimport,^/Y'.sY'/^iY^/^n^(^;/^(.v^«^/^;.v/^(/.^i,'


27 743 ^(KK) 436000

43 000 OCK) 447 000

^312(X)0

12 600000 3 000000


87 538000


B                                                 Industri ^m. ^m.

Statens industriverk:

1            Förvaltningskostnader, ^/^J^>r.v/^r^j,^i,'.sY^;/i,v/^(;^g

2            Utredningar ^m. ^m.. reservationsanslag

3            Kursverksamhet ^m. ^m..^Jörslugsunslug

4            Bidrag till kursverksamhet ^m. ^m., ^reservuiionsanslug

5            Utrustning, ^reservaiionsunslug

 

6      Sprängämnesinspektionen,^,/^«^r.v/^«^g.sY//i.v/^^^;^g

7      ^Branschfiämjande åt^gärder, ^reservulionsunslug

8      Kostnader för räntebefrielse vid ^strukturgaiantier till företag inom vissa industribranscher, ^reservuti^tmsunslug

9      Täckande av förluster på grund av ^strukturgaranlier till företag inom vissa industribranscher,^,/^(^i^rs7^«;^i,'.SY//^i.s7^«,^t,'

 

10  ^Kostnadei för räntebefrielse vid särskilda ^struktur-^gariintier för textil- och konfektionsindustrierna, ^Jörslugsunslug

11  Täckande av förluster vid ^invcsteringsgaranlier till vissa ^förelag, ^f^irslugsunslug

12  Bidrag ^lill regionala utvecklingsfonder ^m. ^m.. ^reservulions­^unslug

13  ^Medelstillskolt ^lill re^gionala utvecklingsfonder, ^reservcuionsunslug

 

14  Täckande av förluster i anledning av ^garantigivning hos regionala ^m^vccklmg^afonder^.^ ^Jörslugsunslug

15  Täckande av förluster i anledning av statliga ^industri-^garanlilån ^m. ^m.,^Jörslugsunslug

16  Bidrag till ^företagsinriktad fortbildning, ^reservulionsunslug

17  Främjande av hemslöjden, ^reservutionsunslag

18  Medelstillskott till Norrlandsfonden,^/y'.s('^/\y;//^V)/^).v^«/^!.v/^^^(.i;

19  Täckande av förluster vid lånegarantier till skogs­industrin, ^/^(^>^r.s7^«^g.^sY^;/^;.v/^w^g

20           Kostnader för statsstödd ^cxportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, ^/^o/-^i7^(/^g^iY^;/i.s7^^^/^g

21  Kostnader för viss ^kredilgivning hos Sveriges Investeringsbank ^A^B..f>rslugsunslug

* Beräknat belopp


29603 000

7 700000

^"^ I 000

^"10400000 "180000


^47 ^884()(K)

3 087 000 58 385 000

1000

^lOOOOOOO

12000000 1000

85 000000

125 000 ^(KK)

1000

100000000

^"9 174000

2 752 000

30000000

1000

25 000000

2000000 510286000


 


^Prop. 1979/80: 100


48


 


Regional utveckling

^Regionalpolitiskt stöd:

^B^ldrag^s^Mcrk^sam^Ue^l. ^Jörslugsunslug Lokaliseringslån, ^reservulionsunslug

Åtgärder i glesbygder, ^reservati^imsunslug

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag

i glesbygder ^m. ^m.,^Jörslugsunslug

Åtgärder ^m. ^m. i anslutning till länsplanering,

^reservuiionsanslug


356500000 10.^50000000


1406 500000 104 000000

1000

35 000000 1545 501000


 


^D


^Mineralförsörjning ^m. ^m.

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk kartering samt information och dokumentation,

^reservulionsunslug

Uppdrags verk samhet,^/(^ir^i/^t^v^g.sY^j/i.v/^w^g

^Prospektering ^m. ^m., ^reservulionsunslug

Utrustning, ^reservulionsunslug

^B^erg^s^&\a{en. ^f^irslagsanslag

Statens gru^veg^endom,^Jörslugsunslug

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten,

^reservutionsunslag

Lån till processutveckling i ^Ranstad, ^reservaiionsunslug


32 302 000
1000
16506000
8009000
              56818000

1653 000 69261000

2067 000 38000000


167 799000

^E^ ^ ^ ^ ^ Energi


1


Statens vattenfallsverk: Kraftstationer ^m. ^m.,

^reservulionsunslug

Statens elektriska ^in^spekuon.^Jörslugsunslug

Statens kärnkraftinspektion:

^För^vallnin^g^sko^f^i^tnader. förslagsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag

Kostnader för vissa nämnder. ^Jörslugsunslug ^Energibesparande åtgärder inom näringslivet ^m. ^m., ^reservutionsunslag

Vissa utbildningsåtgärder ^m. ^m. i ^energibesparande syfte, ^reservutionsunslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, ^reservaiions­^unslug

Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall ^m. ^m., ^reservulionsunslug

Medelstillskott till Svenska Petroleum ^Exploration AB, ^reservulionsunslug

Solmätning vid Sveriges meteorologiska och ^hydrologiska institut, ^reservutionsunslag


1000 1000


750000000 ^58I7(K)0

2 000 165 000

225 000000

6000000

4 500000

1000

7 000000

1786000 2000271000


Beräknat belopp


 


^Prop. 1979/80:100


49


 


12 13 14

15

16

17 18


Teknisk utveckling ^m. ^m.

Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, ^reservulionsunslug Drift av ^forskningsslationer, ^/(^J^rs7^^^v;i,'.sY^;^«^i7^(^v^g^ Utrustning, ^reservulionsunslug

Europeiskt rymdsamarbete ^m. ^m.^.Jörslugsunslug Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, ^Jörslugsunslug

Bidrag till statens ^provningsanslalt, ^reservutiimsun.slug Statens ^provningsanslalt; Utrustning, ^reservutionsunslag Statens ^skeppsprovningsanslalt: Uppdragsverksamhet, ^/(^»/■.v/^(;,i,'.^SY^(^/^i.v/(;^^'

Bidrag till statens ^skeppsprovningsanslalt, ^reservuiionsanslug

Statens ^skeppsprovningsanslalt: Utrustning, ^reservulionsunslug

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien Bidrag ^lill Standardiseringskommissionen Energiforskning, ^reservulionsunslug Bidrag ^lill verksamhe^ten vid ^Studsvik Energiteknik AB, ^reservulionsunslug

Energiteknisk forskning och utveckling vid ^Studsvik Energiteknik AB, ^reservulionsunslug ^Medelstillskolt ^lill ^Studsvid Energiteknik AB, ^reservulionsunslug

Utvecklingsbidrag till ^Dalasaab AB, ^reservulionsunslug Medelstillskott ^lill ^Dalasaab AB. ^reservuiionsanslug


476 550000

1000

13 200 000


^4X975MK)0 ^II8(K)0C)CK)

1 (K K)

31965 000

^60(M)(K)0

1 ^(KK)

4 454 000

1  ^ICK^KKK)

2  100000 7685 000

^30I5(K)0()0

^47(K)0000

1000000

^386(K)(^K)0 ^32 ^5()0(KX) 37.500000

I 119157000


 


Statsägd^a^ företag

^Ersäitning ^lill domänverkets fond för utgifter för övertalig per^s^onal, ^Jörslugsunslug Kostnader för ^kronolorp,^Jörslugsunslug Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning, ^reservulionsunslug

Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga ^v^ar^vskoncernen.^Jörslugsunslug Betalning av ränta och amortering på statens skulder till Statsföretag AB och ett nytt ^handelsstålbolag, ^reservutionsunslag

Lån till ett nytt ^handelsstålbolag för rekonstruktions­ändamål ^,^ ^reservulionsunslug


67000 4 300000

65 700000

1000

63 000000

^3CX)0000(K) 433 068000


 


Summa kr.


5863620000


 


^Prop. 1979/80: 100                                                                                               50

XV. Kommundepartementet

A    Kommundepartementet ^m. ^m.

1       Kommundepartementet ^.Jörslugsunslug                                                                                      9 817 000

2       Kommittéer ^m.m., ^reservalionsanslag                                                                                     11 000000

3       Extra ^Mg^l^fier. ^reservulionsunslug                                                                                            ^175CKK)

4       Utvärdering av ^kommunindelningsreformen,^/Y'.v(';iY^(^n^O;^;.v^a/^;,s7^(/,i,'                          1 100000

22092 000

B     Länsst^yrelserna ^m. ^m.

1      ^Län^si^^^tyrelserna. ^Jörslugsunslug                                                                                      1 427 719000

2      Lokala skattemyndigheterna. ^/(^»-.^v/^^^j^i^^.sY^j^/^j.s/^^^j^g^                                             484 376 000

3      Kronofogdemyndigheterna,^,/(^^^^^Jr,s7^t^v^g,sY^;^/^;.s7^«,^i,'                                          384 895 ^()(K)

4      ^Civilberälhavarna.,/^o/-.s7^(/^g.v^r^t^/i^i7^(^j^g^                                                          ______ ^8^ ^846(KK)

2 305836000

C     Kyrkliga ändamål

1    Domkapitlen och ^stiftsnäninderna ^m. ^m.:

Förvaltningskostnader, ^Ji^:^J/-.v^/^(^;^i'^i^t^v/^;^,v/^(;,^i,'                                                         9 193 000

2      Ersättningar till kyrkor ^m.m.. ^Jörslugsunslug                                                                                  140000

3      Vissa ersättningar ^lill kyrkofonden                                                                                              5 051 000

4      Kurser för utbildande av kyrkomusiker ^m. ^m..^Jörslugsunslug                                                        882 000

5      Bidrag till rest^aurering av äldre domkyrkor, ^reservutions^unslag                                               ^2.5680tKJ

6      Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka,

^reservutionsunslag                                                                                                                     1 ^8(K)000

7      Bidrag till ekumenisk verksamhet                                                                                                      380000

8      Bidrag ^lill de svenska utlandsförsamlingarna                                                                                     340000

9      Bidrag till reparationsarbeten pä de svenska ^ullandsförsamlingarn^tis kyrkobyggnader, ^reservulionsunslug 100000

 

10      Bidrag till ^tro^ssamfund, ^reservulionsunslug                                                                               31000000

11             Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund,

^reservuiionsanslug                                                                                                          _____ 1 I 800000

63 254 000


Räddningstjänst ^m. ^m.

 

 

 

11 523 000

^J.'

 

^12 ^215CK)0

 

 

5 155 OCK)

^inslug

-

931 000

 

29824 000

Summa

kr.

2421006000

Statens brandnämnd. ^Jörslugsunslug

Beredskap för oljebekämpning till havs ^m. ^m.,^Jörslugsunslug ^Ersäitning för verksamhet vid räddningstjänst ^m. ^m., ^Jörslugsunslug Bidrag till kostnader för kommunal beredskap, ^reservulionsunslug


 


^Prop. 1979/80:100


51


XVI. Riksdagen och dess verk ^m. ^m.


5 6 7 8

9 10 II 12

13 14


Riksdagen

Riksdagen: Arvoden ^m. ^m. till riksdagens ledamöter, ^/(^V.v/c/^^^-.v-^unslug

Reseersättningar ^m. ^m. ^lill riksdagens ledamöter, ^Jörslugsunslug

Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet,.^/<^)r.v/^r^j;^i,'.v^(^;/^i.v/^«^^' ^Riksdiigsulskollens studieresor utom Sverige, ^Jörslugsunslug

Parlamentariska ^delegalionei ^,,/(>/•,s7^(^(,^^,'.sY^v/^(^i/^(/^i' ^Bidrag till studieresor, ^reservulionsunslug Representation ^m. ^m..^Jörslugsunslug Bidrag till riksdagens ^interparlamentariska grupp, ^Jörslugsunslug

Bidrag ^lill Sällskapet Riksdagsmän och forskare Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet ^Kontorshjälp till riksdagsledamöter,^7'^>''.v/^«^^.v^«/^;.s7(;^^' Pensionerat ^f. ^d. riksdagsledamöter ^m. ^f^l., ^Jörslugsunslug

^Slöd ^lill ^part^l^grtipper^,^Jörslugsunslug Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, ^reservulionsunslug


^48 ^912CK)0

14 345 000

800 OCX)

2 771000 450000 ^2CK)CK)0 325 OCK)

320000

200000

30 OCK)

2 525 000

10650000 1447000

325 000


83 300000


83300000


Den inre ^riksdagsförvaltningen

Den inre riksdagsförvaltningen:

Förvaltningskostnader,^./(^J^rs7^«^,i,'^iY^v/7.v/(^;^i,' Kostnader för riksdagstrycket ^m. ^m..^Jörslugsunslug Utgivande av särskilda publikationer, ^reservutionsunslag

Riksdagens utåtriktade informationsverksamhet, ^Jörslugsunslug Nytt riksdagshus, ^reservulionsunslug


77 551 000 ^160(X)C«)0

220000

791000
30000000
           124 562 000


124 562000


Allmänt kyrkomöte

Allmänt kyrkomöte.^Jörslugsunslug


1000


 


^Prop. 1979/80:100


52


 


^D^ ^ ^ ^ ^ Riksdagens verk

Riksgäldskontoret:

1            Förvaltningskostnader,^/^ö^r^i/^o^^^i^o^r^ti/^w^ ^i'

2            Vissa kostnader vid emission av statslån ^m. ^m., ^Jörslugsunslug

3            Administrationskostnader för vinstsparandel, ^Jörslugsunslug

4        Administrationskostnader i samband med
^premiering av frivilligt sparande av överskjutande
preliminär skatt, ^förslugsanslag

5      Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, förslagsanslag

6      Riksdagens revisorer och deras kansli, ^f^irslagsunslag Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

7        Förvaltningskostnader,^/(>^fi7^a^i'.va^«^s/^o^;^y

8       Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,
^Jörslu^gsunslug


22 390000

21050000

730000

1 ^(K)0

3 632 000 3 183 000


^44 ^171CK)0

11 421 000 5 123 000

6815000


67 530000


^E^ ^ ^ ^ ^ Diverse

I    Kommittéer ^m. ^m., förslagsanslag


100000


 


Summa kr.


275493000


 


^Prop. 1979/80:100                                                                   53

XVII. Räntor ^pé stats^sku^lden, ^m. ^m.

1    R^äntor p^å^ ^stats^skulden, ^m. ^m., ^Jö^r^sla^g^sunsla^g


18000000000


 


^Prop. 1979/80:100                                                                   54

XVIII. Oförutsedda utgifter

1    Oförutsedda utgifter,^,/^«ri7^«^^'.^sY^(/M7^o^i'                                               8000000000


 


^Prop. 1979/80:100


55


Bilaga

till huvudtiteln Räntor på ^slatssktil den, ^m. ^m.


Förslag till

stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1980/81

^Utgifter

A     ^Runtor på ^stulsskulden ^u^ ^ ^ ^ Räntor på upplåning inom ^lundet

1       Ränta på ^ränlelöpande obligationslån. ^Ji>rslagsvis

2       Vinster på ^prcmieobligationslån, ^Jörslugsvis

3       Ränta på ^slatsskuldlbrbindelser,./^o^/-,v/^«^^'ir/.v

4       ^■■     ^"'   ^sparobTigationer,7i:^;/-.s7^«^^'.vr/.v

5       ^■■     ^■"   av staten övertagna lån.,^/(^i^r.v/c/^y.v^r/.v

 

6      ^■'         ^"■   lån hos statsinstitutioner och fonder ^m. ^m.,^Jörslugsvis

7      Årlig ränta till Hans ^Maj:t Konungen Iden ^s. k. ^Guadelouperäntan)

8      Ränta pä köpeskillingen för fastigheten nr 1 i ^kv. Lejonet i Stockholm

9     Ränta pä konung Carl ^Xlli:s ^hemgiftskapilal
10    ^"■
        ^"■   kortfristig upplåning hos

banker ^m. fl.^.Jörslugsvis I 1     Ränta på ^skattkammarväxlar.,/^o^r.v/(^;,^i,'.vr/.s


^7^ ^908(X)0000

1            164 000000
237 000000
964000000

100000

350000000

300000

90000 7 500

200000000

2            500000000

13323497 500


 


Räntor på upplåning i ^titlundel

Ränta på upplåning i utlandet för statens

vattenfalls verk, ^/(^.i/'^5/^«^,i,'.vi/^A

Ränta på krediter hos internationella

banker, /(^.i^/■.^?/^(;^^i,'.s^r/.v

Ränta på lån på den internationella

kapitalmarknaden,^,/^ors7(/,i,'.vi-/.v


20 500000' ^605 ^70000^f^f^ 863 300000^'^ ^ ^ ^ ^ ^ 1489500000


 


c    ^Räntu på ^beräknud ny upplåning inom och utom ^lundet. ^Jörslugsvis

B     ^Kupitulruhutier. ^ktir^.sjörliisler ^m. ^m.

1      Kapitalrabatter, ^/^o/-.v/^«^;(,'^,sr/,v

2      Kursförluster, ^/i:^>^/-.v/(^;^i'^i^r^/.v

3      Valutaförluster, ^/^o;'.s7^^^(^^'.vr/.v


1000 1000 1000


3449003500

3000


Anm. Valut^aomvandling har ^skclt ^lill kurser 1979-09-30.

^'^ Motsvarar US $ 2,0 ^mili. och Bfr. 81,6 milj.

^2^    ^'■       ^US$ 146,4 milj.

^'^      ^■'       DM ^5^5,2 milj., US $ 117,0 milj.. Sfr. 42,1 milj., ^Hfl. 28,4 milj., ^Ycn 4080 milj.


 


^Prop. 1979/80:100


56


 


C

I

2 3


Diverse ^ntgijter

Försäljningsprovisioner ^m. ^m., förslagsvis

^Inlösningspiovisioner ^m. ^m.,^Jörslugsvis

Kostnad för börsnotering av obligationslän,

^Jörslugsvis

Övriga diverse utgifter,^y^r>/-.\7^(;^i'^ii'/.s


 

125 000000

 

50000000

 

2000000

 

100000

177100000

Summa kr.

18439104000


 


Inkomster

A     ^Runtor

Ränta på uppköpta obligationer rörliga krediter

kortfristig utlåning ^lill banker ^m. fl. övriga utlånade medel

B     ^Uppguld, kursvinster ^m.m.

1      ^Uppgäld

2      Kursvinster

3      Valutavinster

C

I

2

3 4

Diverse ^inkomsler

Preskriberade obligationer och kuponger ^m. ^m.

Dragningslistor på premielånen

Avgift för fartygskreditgaranti ^m. ^m.

Övriga diverse ^inkomsler

Underskott att föras av på statsbudgeten


 

^11500CX)0

380000000

1000

7 000000

398 501000

^ICKK) 1 000 1000

3000

^lOOOOOOO 100000

30000000 500000

40600000

439104000 18000000000

Summa kr.

18439104000


 


^Prop. 1979/80:100                                                                                              57

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-12-21

Närvarande: statsministern ^Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, ^Mundebo, Wikström, ^Friggebo, ^Mogård, Dahlgren, ^Åsling, Sö­der, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, ^Wirtén, Holm, Andersson, ^Boo, ^Winberg, ^Adelsohn, ^Danell, ^Pelri

Föredragande: statsråden Ullsten, Bohman, ^Mundebo, Wikström, ^Frig­^gebo. ^Mogård, Dahlgren, ^Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, ^Wirtén, Holm, Andersson, ^Boo, ^Winberg, ^Adelsohn, ^Danell. ^Petri

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81

Statsråden föredrar de förslag till riksdagen i frågor om statens ^inkoms­^ler och utgifter ^m. ^m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81 samt inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetär. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet ^Mundebo anför: Med beaktande av de föredragna förslagen har förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifika­tioner av inkomster och ^uigi^f^ier upprättals. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med del upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/ 81.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar all genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den å^tgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar all de anföranden som redovisas i ^underprolokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-22.

Norsted^ts Tryckeri, Stockholm 1980


 


 


 


 


 


 


 


Bilaga 1 till budgetpropositionen 1980

Finansplanen


^Prop. 1979/80: 100 Bilaga 1


 


EKONOMIDEPARTEMENTET


Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-12-21


Föredragande: statsrådet Bohman

Anmälan till statsbudgeten för budget^aret 1980/81 såvitt avser ^finansplanen

1    Den internationella utvecklingen

Konjunkturutvecklingen i ^OECD-länderna försvagades under 1979. Or­saken hårtill var i första hand de kraftiga och upprepade höjningar av oljepriset som genomfördes. Fram till december 1979 steg sålunda priset på råolja med närmare 70 ^%, en ökning med ca 40 % i genomsni^tt föraret. Därefter har råoljepriserna höjts ytterligare. ^OECD-låndernas samlade bytesbalans svängde från ett överskott på ca 10 miljarder dollar 1978 till ett underskott på ca 30 miljarder 1979. Vidare förstärkte oljeprishöjningarna de tendenser ^lill en uppgång i den inhemska inflationstakten som redan hade iakttagits i många länder. Konsumentpriserna i ^OECD-lånderna låg i slutet av 1979 nära 11 ^%^ högre än ett år ^tidig^tire. 1978 steg priserna med 8 ^%.

^Köpkra^f^lsindragningen via oljeprishöjningen dämpade den gynnsamma utveckling av efterfrågan som inletts i Västeuropa och Japan. För Förenta staternas del förstärktes den konjunkturnedgång som redan tidigare syntes vara på våg. Ser man till hela ^OECD-området blev ^produktionslillvåxten drygt 3 ^%^ i genomsnitt för 1979. jämfört med nära 4 ^%^ året innan.

Trots konjunkturförsvagningen kan man dock iaktta flera positiva drag i den allmänna ekonomiska utvecklingen under 1979. Investeringsverksam­heten förbättrades klart i flertalet länder. Starkast var uppgången i länder med en allmänt god ^konjunkturuiveckiing såsom Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Men också i Förenta staterna fortsatte investerings­verksamheten långe i en gynnsam takt.

En annan positiv företeelse ^v;ir den relativt starka uppgången i världs­handeln. Efter ^f^lera år av svag tillväxt kunde ett ordentligt uppsving registreras. ^OECD-låndernas internhandel steg med hela 8 ^%. vilket kan te I    Riksda^g^en 1979180. I sun^d. Nr 100. Bila^g^a^ I


 


^Prop. 1979/80: 100    Bila^ga 1                                                                             2

sig anmärkningsvärt högt ställt i relation till den vikande ^e^f^lerfrågeutveck-^lingen. Förklaringen till detta står delvis att ^f^lnna i en betydande ^lagcrupp-^byggnad. Uppgången i handeln skall också ses mot bakgrund ^;iv industri­produktionens stora andel av den totala produktionsökningen. I genom­snitt för ^OECD-lånderna registrerades nämligen en ökning av industripro­duktionen med ca 5 ^%.

De positiva tendenserna var särskilt tydliga under första hälften av 1979. Under del ^andr^ti halvåret dämpades tillförsikten och i ^Föienia staterna registrerades en avmattning av totalproduktionen. En viss dämpning sked­de också i övriga industriländer i takt med alt den högre inflationen påverkade hushållens köpkraft negativt och därmed höll tillbaka ökningen av den privata konsumtionen. I Japan och Förbundsrepubliken ^fyskland var dock den ekonomiska aktiviteten väl hävdad även vid utgången av 1979.

Dessa tendenser i de större länderna väntas bestå ett stycke in på 1980. Sålunda kommer den negativa utvecklingen i den amerikanska ekonomin troligen att ^fortsålla ännu en tid, medan nuvarande styrka i den ^jap^tmska respektive västtyska konjunkturen talar för en relativt god ^tillvåxttakt också under första hälften av 1980. Når det gäller senare delen av det framförliggande året, är osäkerheten givetvis betydligt större. Av avgöran­de betydelse blir inriktningen av den ekonomiska politiken i viktiga länder. Samtidigt som konjunkturutvecklingen försvagades inleddes en gradvis åtstramning av finanspolitiken. Någon kompensation för del ^eflerfråge-^borlfall som oljeprishöjningarna medförde gavs således ej. I stället inrikta­des politiken generellt på att söka ^motverk^ti att den allmänna prisnivån ökade utöver vad som motiverades av oljeprisstegringarna. Inflationen sägs således som den viktigaste restriktionen för den ekonomisk-politiska handlingsfriheten.

I de länder där en expansiv ekonomisk politik tidigare förts - främst Förbundsrepubliken Tyskland och Japan - föll ^siimulansimpulscrna ^e^f^ler hand bort. 1 Storbritannien genomfördes en markant skärpning av politi­kens inriktning och i Förenta staterna gavs inflationsbekämpningen allt högre prioritet.

Den ekonomisk-politiska åtstramningen skedde i första hand genom penningpolitiken. Ränteläget i nästan alla länder pressades gradvis uppåt under hösten 1979. ^Ränlehi^ijningarna betingades i stor utsträckning av en strävan att dämpa prisstegringarna.Det står emellertid klart alt även om­sorgen om valutakursen spelade in. 1 Förenta staterna var målsättningen att hålla uppe dollarns värde klart ^ulltalad. 1 Japan hade en ^kra^f^lig depre­ciering av ^yenen ägt rum sedan hösten 1978, vilket försvårade möjligheter­na att dämpa inflationen. De japanska myndigheterna säg sig där^för i allt högre grad föranlåtna att hejda ^yenkursens fall. Också ikraftträdandet av det europeiska monetära systemet, EMS, i mars 1979 fick betydelse för ränteutvecklingen i så måtto att behovet av enhetlighet på både det ^f^inans­politiska och del penningpolitiska ^omiädet ökade inom EG.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga I                                                                                3

Med tanke på den framlida konjunkturutvecklingen ler sig nuvarande strama penningpolitik problematisk. Om de från valutasynpunkt viktiga l^änderna har inbördes oförenliga ^målsät^lningar för sina valutakurser, kan detta innebära alt ränteläget drivs upp över en nivå som ej kan anses motiverad utifrån inhemsk balanssynpunkt.

Den ekonomisk-politiska inriktningen under 1980, sårskilt under senare delen av året, beror i hög grad på hur väl länderna lyckas komma till rätta med inflationsproblemet. Relativt snabba resultat i detta hånseende ökar sannolikheten för en uppmjukning av den nuvarande strama ekonomiska politiken. För en sådan utveckling talar också den omständigheten att arbetslöshetssiffrorna väntas stiga under 1980. Mot bakgrund av de mindre industriländernas betalningsbalanssituation kan dock en betydande försik­tighet i politiken förutses i dessa länder.

Den allmänna inriktningen av den ekonomiska politiken ter sig stram ställd i relation ^lill den underliggande svaga tendensen i ^eflerfrägcutveck-^lingen. Totalt för ^OECD-området förutses den ekonomiska tillväxten stan­na vid ca I % 1980. Stora skillnader mellan enskilda länder och ^lånderom-^råden är dock att vänta. I Förenta staterna emotses en direkt minskning av totalproduktionen i storleksordningen I ^%. Däremot väntas tillväxten i den japanska ekonomin bli nära 5 ^%. För Västeuropas del bedöms BNP öka med i genomsnitt 1,5 ^%.

Parallellt med den långsammare tillväxten förutses en omsvängning då del gäller de gynnsamma drag som iakttogs i den ekonomiska utvecklingen under 1979. Uppgången i näringslivets fasta investeringar väntas således bli mera dämpad under 1980. Vidare förutses en betydligt långsammare tillväxt av industriproduktionen. Efter det att denna ökat snabbare än den totala produktionen 1979, väntas det omvända förhållandet gälla 1980. Samtidigt kan man räkna med ett negativt lageromslag i ^f^lertalet länder.

Nämnda faktorer väntas leda till en försvagning av den internationella handeln 1980. ^OECD-låndernas totala import förutses stiga med endast ca 3 ^%. För exporten däremot torde tillväxten bli starkare i och med en stigande export ^lill ^OPEC-lånderna.

För den svenska exportens del väntas marknadstillväxten 1980 bli något högre än vad ^OECD-ländernas ^genomsnitlliga importökning ^indikerar. Detta förklaras av vår exports starkare inriktning på den västeuropeiska marknaden. Särskilt förutses tillväxten i Norge och Finland bli ^reU^ttivt gynnsam. 1 Danmark däremot väntas en nedgång av totalproduktionen.

Priserna för varor i internationell handel steg snabbi under 1979. Bort­sett från oljeprisstegringarna noterades ^krafiiga ökningstal för priser även på övriga ^råvaroi^', bl. a. till följd av industriproduktionens expansion i ^OECD-länderna. Under senare delen av 1979 låg sålunda priserna på råvaror ^exkl. olja drygt 15 % högre än ett år tidigare. Därvid kunde en nära ^25-procenlig ökning noteras för varugruppen malmer och metaller.

Priserna på bearbetade varor i internationell handel steg med nära 9 % i


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                               4

genomsnitt, vilket låg i linje med den allmänna inflationstakten i industri­länderna. OECD räknar med en uppgång av ungefär samma storleksord­ning 1980. Visserligen verkar ^konjunklurlörsvagningen dämpande, men samtidigt är faktorer från kostnadssidan pådrivande. Dessutom kan man förutse att produktivitetstillväxten blir förhållandevis långsam. Ser man till prisutv^e^cklingen för råvaror kan en dämpning väntas till följd av vikande ^efterlYågan.

Den största osäkerheten knyter sig givelvis till oljeprisutvecklingen. Rent schablonmässigt har antagils att det reala oljepriset - dvs. relativpri­set mellan olja och industriprodukter - blir i stort sett oförändrat under del framförligg^ande året. Detta antagande tillämpas allmänt av internationella organisationer, såsom OECD.

Prisutvecklingen för olika varugrupper, liksom skillnader i ^real tillväxt mellan olika länder och ^länderområden, bildar utgångspunkt för bedöm­ningen av den framtida ^bytesbalansulvecklingen. Med ovan angivna anla­ganden skulle ^OECD-länderna totalt sett komma att uppvisa ett ^bytesba-^lansunderskolt i storleksordningen 30 miljarder dollar även 1980. En posi­tiv företeelse är dock att utjämningen av över- och underskott inom grup­pen av industriländer i viss utsträckning väntas fortgå. Förenta staternas bytesb^alans väntas förbättras 1980 medan växande underskott år alt förut­se i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. För många av de mindre industriländerna väntas den sedan flera år negativa ^beialningsbalanssitua-^lionen inte förändras nämnvärt.

Utanför ^OECD-området registrerar de ^icke-oljeproducerande ^u-lån-^derna betydande underskott. Efter ^cll samlat underskott pä ca 45 mil^jarder dollar 1979, är en ytterligare ^krafiig försämring att räkna med för 1980. ^Slalshandelsländerna kan väntas hålla tillbaka sin import 1980. Emellertid föru^tses även exporten utvecklas svag^t. Mot bakgrund ^håniv är inga stora förändringar i deras ^samkide bytesbalansläge att vänta.

De stora ^belalningsojämvikter som sålunda förutses motsvaras av ett växande finansieringsbehov. Del är härvid av stor vikt att internationella valutafonden (IMF) kan tillförsäkras tillräckliga resurser, sä alt fonden kan fylla sina uppgifter i den ^inlernalionella anpassningsprocessen. 1 första hand bör ^IMF:s permanenta resurser utökas. Så har nyligen skett i och med beslutet om den sjunde allmänna kvothöjningen. Under 1979 har internationella valutafondens ^miijligheler ytterligare stärkts genom ^ikrafl-^Irädandcl av den supplementära ^finansieringsfaciliteten, vilken baserar sig på lån från ett antal ^v^alulastarka länder.

Den översiktliga bild av den ekonomiska utvecklingen som här tecknats ter sig i mänga avseenden otillfredsställande. En tillväxt i ^OECD-länderna om endast 1 % ligger långt under den potentiella utvecklingstakten. Detta innebär att arbetslösheten efterhand kan väntas ^sliga, vilket är synnerligen ^bekymmers^iimt med tanke på den redan höga arbetslösheten i många länder.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga I

T^ab^ell  I.  Bruttonationalproduktens ^ulvecklin)> i viss^a^ l^änder ^nch ^länder^o^mråden 1977-1980

Årlig procentuell volymför^ändring

 

 

 

 

1^977

1978

197^9

^19K0

Forenia st^aterna

 

^4.^y

4.4

2.0

-1.^5^-^ -(1.5

J^apan

 

 

^^^4

^\^6

^6.0

^4..^=^:-."^i..^'^i

^Fiirb^tinilsrep. 1

^ry^;

^ikl^and

2.^6

^3.5

^4.^S

2   -^3,

Fr^ankrike

 

 

^3.0

3.3

3.0

1.5-2.5

^■Slorbril^annien

 

 

2.0

3.3

0..^"^^

-2    ^-^ -1

^ll^jjien

 

 

2.1)

2.6

4.1)

1.5-2.5

Nor^den

 

 

0.4

^1^ ^ ^ ^ ^T

4.(1

c^a^ 3

^V^iisleuropa

 

 

2,^3

3.0

3.0

^ca 1.5

^(^JECO 1 otall

 

 

3.7

3.9

3.^:.^^

ca 1

K^ällor: For  1977 o^ch  197^8: OECD.  For 1979 och  1980; ^ekonomiUcpartemenlels be^dömningar.

Ändå kan man inte utesluta att utvecklingen blir svagare ån vad som här antagits. Flera riskmoment påverkar bilden. Det är mycket svår^t^ att förut­se effekterna av redan företagna oljeprishöjningar. Bedömningen samman­hänger med synen på utvecklingen av ^förlroendeklimaiet hos näringsliv och hushåll. En mer markerad försämring i dessa avseenden skulle innebä­ra en svagare ^uiveckling av investeringar och privat konsumtion. Till detta kommer den stora osäkerheten beträffande den framtida oljeförsörjningen och prisutvecklingen på olja. 1 nuvarande känsliga konjunkturläge får varje ^ytlerligaro prishöjning allvarliga konsekvenser för tillväxten och syssel­sättningen i industriländerna. Om ^cflerfrågeulvecklingen skulle visa en kra^f^tigt vikande tendens, är del utomordentligt angeläget att den ekono­miska poli^tiken i de största länderna ^sn^tibbt anpassas till de ändrade förhållandena, och att motverkande stimulansåtgärder sätts in på ett tidigt stadium.

2    Den ekonomiska politiken och konjunkturutvecklin^gen under de senaste åren

Utvecklingen under ^1970-lalet

Den ekonomiska utvecklingen under 1970-talet har såväl i Sverige som utomlands kännetecknats av relativt stora konjunktursvängningar och en i jämförelse med 1950- och ^1960-talen ^krafiig inflation. Den genomsnittliga ^lillväxttaklen sjönk jämfört med föregående decennium och i ^OECD-områ­^det åtföljdes den stigande inflationen av ökad arbetslöshet. I den svenska ekonomin uppstod allvarliga balansbrister. Förändringar i e^f^terfrågan och utbud på flera marknader ledde till att det svenska näringslivet fick bety­dande strukturproblem samtidigt som arbetsmarknaden alltmer kom att ^kanikieriseras av tilltagande obenägenhet ^lill ^sirukiurell anpassning. I del följande skall jag mycket kortfattat teckna huvuddragen i denna utveck^­^ ling.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                                6

1 början av ^197()-lalet inträffade en kraftig internationell konjunkturupp­gång. De stora budget- och betalningsbalansunderskotten i Förenta sta­terna under ^1960-talels sista år hade lagt grunden till en stark uppgång i den internationella likviditeten och i de flesta västländer bedrevs en expansiv politik under 1971 och 1972. Bl. a. av dessa skål kom den för de stora ^OECD-lånderna samtidiga konjunkturuppgången 1972- 1973 all bli ^krafiig. Den åtföljdes av en snabbt stigande inflation, där prishöjningarna på livs­medel och råvaror var speciellt markanta.

Den svenska konjunkturutvecklingen följde under ^dess^ti år den ^inlerna­^lionella med viss e^f^tersläpning. Sålunda var uppgången i ^produklion och priser 1972 och 1973 mer dämpad i Sverige än i utlandet. En viktig orsak till detta var den restriktiva ekonomiska politik som fördes av omsorg om bytesbalansen. Vi hade sålunda under dessa år en dämpad inhemsk efter­frågan samt en relativt hög arbetslöshet, vilket medförde en återhållsam utveckling av både löner och priser. Eftersom den internationella pris­stegringstakten samtidigt var hög bäddade detta för en viss förbättring av de svenska företagens konkurrenskraft. Under 1973 tog sig detta uttryck dels i en uppgång i företagens vinster, men också i en nedgång i relativpri­serna på bearbetade varor. Detta år uppnåddes ett relativt stort överskott i bytesbalansen.

Vid ingången till 1974 befann sig sålunda den svenska ekonomin i ett läge med överskott i de utrikes betalningarna med motsvarande överskott i det totala inhemska finansiella sparandet. Detta hade sedan A ^TP-systemets införande successivt förskjutits från den privata till den offentliga sektorn. Utvecklingen därefter visade sig medföra stora omkastningar i denna bild, Den tog sin startpunkt i händelserna på den internationella oljemark­naden under hösten 1973 och början av 1974. Under denna period ^fem-^dubblades priset på råolja och den ekonomiska politiken i de ledande industriländerna lades i stort sett samtidigt om i restriktiv rik^tning. För Sveriges del gav de stora internationella prisstegringarna på råvaror utslag i stora vinstökningar i de ^råvarubaserade industribranscherna som ^jårn-^och stålindustrin samt skogsindustrin. Medan den internationella konjunk­turnedgången påbörjades 1974 kom detta år att bli ett utpräglat ^högkon-^junkturår i Sverige. Lönekostnaderna i det ^svensk^ti näringslivet steg med ca 16%, vilket var dubbelt sä myckel som föregående år. Likväl steg vinstandelen till en rekordhög nivå.

Delvis mot bakgrund av den ^betyd^tinde vinstuppgången erhölls mellan 1974 och 1975 ännu högre inhemska ^lönekostnadssiegringar. Näringslivets lönekostnader växte med över 20% och ^arbetskra^f^tskostn^tiden per produ­cerad enhet steg på grund av sjunkande produktivitet ännu mer. Samtidigt stabiliserades kostnadsutvecklingen i de på världsmarknaden konkurre­rande länderna och som en följd härav uppstod en drastisk förändring ^;iv våra relativpriser, vilket ^resulteri^ide i en minskande internationell ^eftcifrå-


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga I                                                                                7

^gan på svenska produkter.  Vinsterna i det svenska näringslivet  sjönk snabbt.

Under 1974 hade den ^s.k. ^överbryggningspolitiken inletts. Syftet med den var att motverka effekterna av den ^inlernalionella lågkonjunkturen. Genom olika åtgärder stimulerades den inhemska konsumtionen, både den privata och den offentliga, vilket tillsammans med en subventionerad och omfattande lagerproduktion samt investeringsstimulanser höll sysselsätt­ningen uppe. Den starka försvagningen av den internationella konkurrens­kraften ^f^ick sålunda inte något direkt genomslag i sysselsättning och kon­sumtion i Sverige under 1975.

Därigenom uteblev också den kostnadsanpassning som eljest hade varit naturlig i ett läge som detta. Mellan 1975 och 1976 steg de inhemska lönekostnaderna ånyo med uppemot 20^%. Till den snabba lönekostnads­stegringen bidrog att ^arbctsgivaravgiftern^ti. liksom även 1974 och 1975. ^h^éijdes med ca 4 procentenheter. Den svaga produktivitetsutvecklingen medförde att ^arbetskraftskoslnadern^ti per producerad enhet steg i takt med lönekostnadsökningen, vilket ytterligare försämrade näringslivets interna­tionella konkurrenskraft. Även under 1976 fortsatte därför de svenska företagen att tappa marknadsandelar samtidigt som den internationella konjunkturen förbåttrades långsammare än väntat. Den svenska exporten sjönk och underskottet i bytesbalansen ökade.

Indus^triproduktionen gick under tiden kraftigt ned och vinstnivåerna nådde ett historiskt bottenvärde. Industrier som under normala omständig­heter skulle klarat sig tvingades varsla om nedläggning och dessutom blot^tlades strukturproblem som varit latenta i vissa svenska nyckel­branscher såsom varvsindustrin, skogsindustrin samt järn- och stålindu­strin. För att undvika massarbetslöshet och rådda de på sikt livskraftiga företagen gjordes massiva statliga resursinsatser av ^arbetsmarknadspoli-^tisk och ^industripolitisk karaktär. Sysselsättningen kunde hållas uppe trots att produktionen sjönk och ett stort kapacitetsgap uppkom i del svenska näringslivet.

Genom den svaga produktionsutvecklingen och den successiva urholk­ningen av företagens finansiella ställning avsta^nnade också ^invesleringsak-^tiviieien. Det finansiella sparandel i den privata sektorn sjönk som följd av den kr^aftiga vinstnedgången. Den svaga ^realinkomslutvecklingen höll till­baka statsinkomsterna. Samtidigt medförde de stora offentliga utgifterna för att hålla sysselsättningen uppe att den offentliga sektorns finanser ansträngdes hårt. De statlig^t^!^ budgetunderskotten växte. Medan fram ^lill 1974 de ^finimsiella överskotten i offentlig sektor balanserade underskotten i den ^prival^ti, försämrades nu båda sektorernas sparande.

Under loppet ^;iv 1976 stod del klart att ^överbryggningspolitiken misslyc­kats. Det blev en uppgift för den nya ^Irepartiregeringen all vända utveck­lingen. Den ekonomisk-politiska strategi som härvid valdes by^ggde på en ^exportledd återgång till fullt ^kapacitcisutnylljande och extern balans för


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                               8

den svenska ekonomin. Utgångspunkten var därvid det dubbelriktade samband mellan efterfrågan och produktionsvolym som förelåg på grund av den stora produktivitetsreserven i det svenska näringslivet. Sänkta relativpriser skulle ge ökad försäljningsvolym som i sin tur skulle möjliggö­ra stigande produktion och. på grund av befintliga kapacitetsreserver, ökad produktivitet. Produktivitetsökningen skulle ge y^tterlig^are sänkta relativa priser. Efter hand som ^kapacitetsgapel slöts skulle lönsamheten förbättras och investeringsaktiviteten åter komma igång.

Ett sådant händelseförlopp byggde på ^förutsåtlningen all om väl produk­tivitetsökningen kom igång skulle i ekonomin inbyggda faktorer leda ^lill att den fortsatte. Det var emellertid uppenbart att det krävdes en kraftig inledande förändring av de svenska förelagens rel^ativa priser för att processen skulle starta. Devalveringarna under 1977 ut^gjorde en sådan startpunkt.

Inte minst tack vare det ansvarsfulla ^tvåårsavtalel for 1978 och 1979 fick devalveringen den åsyftade effekten. De svenska företagens konkurrens­förmåga återhämtades påtagligt och under loppet av 1978 vände utveck­lingen. Industriproduktionen ökade ånyo och så småningom började inves­teringarna växa. Såsom väntat ökade produktiviteten snabbt i takt med att kapacitetsgapet slöts, vilket ytterligare förstärkte konkurrenskraften.

När konkurrenskraftförbättringen började verka, mot slutet av 1977 och under 1978, gällde det att så snabbt som möjlig^t^ utnyttja den stora outnytt­jade kapacitet och ^produktivitelsreserv som alltjämt fanns i industrin. För att uppnå detta borde en viss ökning av den inhemska efterfrågan ske. Avskaffandet av den allmänna arbetsgivaravgiften från den 1 juli 1978 och utformningen av finans- och kreditpolitiken syftade till att en rimlig privat konsumtionsökning skulle bli möjlig under 1979.

Under loppet av 1978 och fram till händelserna på oljemarknaden under sommaren 1979 utvecklades den svenska ekonomin gynnsamt i väsentliga hänseenden. Jag återkommer senare till den försämring av förutsättningar­na för en fortsättning på den inslagna vägen, som den senaste tidens internationella u^tveckling medfört.

Under 1970-talet var tillväxten klart lägre än under föregående decenni­um. Orsakerna till detta var bl. a. den internationella utvecklingen där de båda oljekriserna 1973 och 1979 spelar en viktig roll. Härtill kommer alt den snabba tillväxten under 1960-talet delvis var baserad på förhållanden och förutsättningar som inte var möjliga att bibehålla i ett längre perspek­tiv. Del räcker här med alt erinra om de konsekvenser som den mycket betydande och snabba regionala omflyttningen kom all medföra. I syfte att uppnå en rimlig regional balans har en betydande utbyggnad skett av regionalpolitiken. Denna innebär bl. a. att incitament givits till ^omlokalise­^ring av företagens verksamhet.

Man kan också peka pä andra förändringar i vårderingar, t. ex. av förhållandena i arbetslivet och miljökraven, vilka påverkar tillväxttakten. I


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga I                                                      9

väsentlig grad kommer dessa förändringar i ^värderingarn^ti all vara beståen­de även under det framförliggande decenniet. De erfarenheter vi vunnit av utvecklingen det senaste decenniet måste tas tillvara når politiken inför ^1980-talel ska utformas.

Jag vill nu mera detaljerat redogöra för det senaste årets ekonomiska utveckling.

Utvecklingen under 1979

1979 präglades som redan sagts av en kraftig konjunkturuppgång. Indu­striproduktionen hade, som framgår av diagram I, börjat öka under 1978 för första gången sedan slutet av 1974 och uppgången fortsatte under 1979 med en ökning enligt ^konjunkturinslitutets beräkningar om ca 6%. Den totala till växten i ekonomin beräknas till ca 4%.

Enligt statistiska centralbyråns beräkningar skulle ökningen av den pri­vata konsumtionen under första halvåret 1979 ha varit drygt 3%. Från halvårsskiftet har dock en klar dämpning ägt rum, bl. a. som en följd av den lägre ^realinkomstutveckling som den högre inflationstakten lett till samt skärpningen av ^kredilpoliliken. Tillgänglig statistik över t. ex. bil- och detaljhandelsförsäljning tyder på detta. För helåret 1979 räknar konjunk­turinstitutet därför med en privat konsumtionsökning på 2 1/4%.

Ett oroande inslag är den kommunala expansionen. Den har för hela 1979 beräknats uppgå till ca 5% i volym. Ökningen av kommunala bered­skapsarbeten kan endast förklara en mindre del härav. Den underliggande trenden är mycket kraftig. En så snabb tillväxt är, som jag senare återkom­mer ^lill, omöjlig all förena med en balanserad utveckling av ^samhällseko-

^Dia^^rum 1.  ^Industripr^oduklionsindex 19701979

^Säsongreiisa^de d^ala med glidande 5 mån. ^lal.

Inde^x^ 196^8= 100

 

 

 

140

130 120

 

^\/^-^.^ ^ ^ ^ ^ ^A

^A-----

^A/

110 100

 

 

 

 

 

 

 


I__ ^L

^J_ ^L

I     I     I

1970    71       72      73      74      75      76      77    78      79 Källa: Statistiska centralbyr^ån.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga I                                                                                 10

^Tahell2.  Försörj^ninj^jshalans ^I97S-I979

 

 

 

^Milj^tii^dcr kr.

^Procenlti^cll

^volvni-

 

1979. ^k^ipan^dc

förändring.

1975

 

priser

^års priser

 

 

1978

1979

^'lll^f^u^hi^g

 

 

 

BN^P

436.0

2.4

4,1

^Imporl

1^20.0

-  7.0

13.5

.Summ^a^ tillgång

556,0

0,4

5,9

^Ifivrfrågun

 

 

 

^Brutloinvesteiing

86.^5

- 6.2

6.6

N^äringsliv

37.6

-18.1

9,8

^därav: industri

13.6

-21.7

1.9

.Statliga ^myndigheler ^i^ich

 

 

 

^afl^årsveik

10.2

^^.^y

6.3

Kommuner

16.9

-  3,7

5,5

Bosläder

21.8

17.9

1.5

Lagerinvestering'

^-1.4

^(-   ^l.l)

(1.5)

^Privat ^konsumlion

227,6

-  0.7

2.3

^Offcnilig konsum^tion

130.5

3.2

4.5

Statlig

39.3

- 0.2

3.4

Kommunal

91.2

4.8

5.0

^Tjimstenelto

 

 

 

^E.xporl

117,0

7,8

7.3

Summa efterfrågan

556,0

0.4

5,9

För^ändring i procent av föregående års ^briitlonalion^alprodukl.


^nomin. Dels förskjuls alltför myckel av samhällets resurser mot den offent­liga sektorn, dels blir inflationsriskerna alltför stora.

Jag har tidigare påvisat att det är angelägel att snabbt få upp utnyttjande-graden i den svenska ekonomin. Ju snabbare delta sker. desto snabbare framkommer också behov av ^kapacitelsutbyggnad, dvs. nyinvesteringar. Investeringskonjunkturen inom industrin bolmade under andra halvåret 1978. Sedan dess har en vändning skett och investeringarna har ökat.

a

De investeringsenkäter som insamlats under 1979 tyder dock på all företagen blivit allt mer försiktiga i sina utbyggnadsplaner. Dessutom har investeringsuppgången hittills i huvudsak varit begränsad ^lill maskiner vilket lyder på att den i mindre utsträckning varit ^kapacilelsulvidgande. Det kan noteras alt det främst varit de statliga förelagen som svarat för investeringsökningen. Inom hela industrin stannade investeringsökningen vid ett par procent 1979. Skillnaden mellan branscherna är dock betydan­de. Inom massa- och pappersindustrin föll investeringarna medan järn- och stålindustrin och verkstadsindustrin uppvisade ökningar. Under de senaste åren har investeringsnivån fallit relativt mycket i basindustrierna. Detta skall dock ses mot bakgrund av de omfattande investeringar som gjordes efter det goda vinståret 1974. Dämpningen av investeringsaktiviteten har


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga I                                                     11

inte varit lika framträdande inom verkstadsindustrin och andra branscher som har bättre framlidsförutsättningar.

För alt uppnå en långsiktig^t^ ^lillfredsställande ^induslrikapacilet behövs dock betydligt större investeringar än under 1979.

På ^bo.sladsinvestering^arnas område bröts nedgången sedan 1972 mot slutet av 1977 och en betydande uppgång har ägt rum sedan dess. Påbör­jandet av nya lägenheter stannade dock under 60000 lägenheter 1979 bl. a. som en f^öljd av all en del byggande ^(orskjulits till 1980 för att lätta trycket på en i ^flertalet regioner överhettad byggmarknad och för all uppnå en båttre säsongutjämning. Totalt sett ökade därmed ^bosiadsinvesleringarna

med ca 1,5%.

Variationer i lagerhållningen spelar en stor roll för ^produktionsiaklen

inom industrin. De stora lager som med statligt stöd byggdes upp 1975 och 1976 fick långvariga negativa verkningar på industriproduktionen under åren därefter. Under 1979 har avvecklingen av ^fårdigvarulagren fortsatt. Däremot har en påbyggnad av lagren av råvaror och varor i arbete ägt rum. Det kan inte uteslutas att råvarulageruppbyggnaden haft spekulativa inslag i samband med råvaruprisstegringarna i våras. Totalt sett gav lagerutveck­lingen ett tillskott ^lill ^BNP-tillvåxlen på 1,5%. vilket hade betydande effekter på importen.

Under den senare delen av 1978 vände den inhemska ^efterfrågeutveck-^lingen i den svenska ekonomin och under det första halvåret 1979 steg konsumtion och investeringar med över 4% på ^12-månadersbasis. Härav svarade den privata och kommunala konsumtionen för 70%. Lägger man därtill lageruppbyggnaden var ökningen ännu snabbare. En så stark ^efter-^frågeökning ligger över vad som är acceptabelt på längre sikt. En skärp­ning av kreditpolitiken har vidtagits under och efter sommaren 1979 vilket medfört en eftersträvad dämpning av den privata konsumtionen. Till detta bidrog också den ^lill följd av oljeprisstegringarna höjda ^inftationsnivån.

Då ekonomin återhämtats är del av vikt alt förhindra uppkomsten av ^flaskhalsproblem. Arbetsmarknadens förmåga att fungera är därvid sär­skilt betydelsefull. Efter^frågan på arbetskraft har ökat och vid utgången av 1979 not^erades drygt 10000 färre arbetslösa än vid årets början. Av den sysselsättningsökning på ca 60000 personer som beräknats ske 1979 föll 55 000 inom den offentliga sektorn. Inom industrin tilltog behovet av nyan­ställning under året. Industrin synes ha haft vissa svårigheter alt rekrytera personal i erforderlig utsträckning. 1 konjunkturbarometern redovisar före­tagen ök^ad brist på arbetskraft. Industrin har inte försökt konkurrera om arbetskraften genom en ökad löneglidning. Man kan inte utesluta att rekry­teringsproblemen dämpat utbyggnadsplanerna inom näringslivet och att företagen istället för att öka intäkterna via ökad volym sökt uppnå samma resultat genom prishöjningar.

En av^görande förändring vad gäller föruts^ättning^arna för den framtida ekonomi^ska utvecklingen har inträtt i och med oljeprishöjningarna under 1979. Importpriserna på ^i-åolja och på färdiga oljeprodukter hade fram ^lill


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1

Dia^gram 2, Arb^etslösa enli^gt ^AKLI ^och kvar^stående ledi^ga pl^atser 1970—1979

Tusental. ^S^äsongrensade månadsdala


120 110 100   -

90

80

70

60

50

40

30

20

 

 

 

 

^Å

^^^^

K

 

 

 

 

A

^k

 

^u

^\

^W^]

^K

^\J^i

 

1 ^"

^betslösl-

et

^\

A ^l^A^ ^ ^ ^ ^ ^*

^r^t/^^

^f^ ^y

^w

^"i^\^\f

 

 

 

^\

^«^/

 

v

 

 

 

 

 

^wv

V

 

 

^/^W

 

 

 

^/^-'^"-

 

 

 

 

^r\      ^^

^\

^v^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Le

^diga ^pla

^tser

^/'

 

 

^^.

 

1   ^-^-^'

 

 

^-,l\^.

^r

 

 

 

^'\^^

^/

 

 

 

 

^^

 

 

 

 

 

 


I_____ I

^J____ ^L

1970        1971        1972      1973        1974        1975       1976        1977        1978        1979 K^ällor: Arbetsm^arknadsstyrelsen, ^konjunklurinstitulet och statistiska centralbyrån.

december 1979 stigit med ca 60% resp. ca 80% jämfört med nivån vid samma års början. Därefter har vissa ytterligare prisökningar skett. De väsentligt annorlunda betingelserna för den svenska ekonomin som där­med skapats illustreras av att med dagens oljepriser skulle en i jämförelse med 1978 oförändrad oljeimport kosta ungefär 11 miljarder kr. mer än 1978. Enbart förändringen i oljekostnaderna motsvarar sålunda mer ån hela bilindustrins bidrag ^lill vår handelsbalans. Fördyringen av oljeimpor­ten motsvarar ca 2,5 % av BNP. Eli visst begrepp om innebörden av en så omfattande belastning på samhällsekonomin får man vidare om man erin­rar sig all del svenska ^u-landsbislåndcl ^f. ^n. uppgår till drygt I % av BNP och all den nivån nåtts efter en successiv ^upptrappning under en följd av år och som en följd av en långsiktig politik. Den i förhållande ^lill BNP mer än dubbelt så stora oljefördyringen har inträffat på mindre än ett är.

Vid den förra oljekrisen doldes till en början ^oljenolans storlek vad gäller effekterna på handelsbalansen av dels prisstegringar på våra egna råvaror, dels prishöjningar på vår export av bearbetade varor. Del fanns under 1979 en tendens ^lill en upprepning av detta mönster.

Enligt ^konjimklurinsliluiels bedömning försämrades handelsbalansen med drygt 7 miljarder kr. 1979. Sedan denna bedömning gjordes har dock ^yllerligiire statistik tillkommit ^vaiför försämringen kan beräknas ha varit drygt 8 miljarder kr. Då är att märka att effekten av ^oljeprishöjningen bara delvis faller på 1979. Den fulla ^helårseffeklen av prishöjningen uppträder först 1980.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilagal                                                                            13

Förändring av handelsbalansen 1979, miljarder kr.

Pris-           Volym-     Summa

föränd-      förand-
ring           ring

8

^_2

-10

^t

-1.5

1,5

2

^_^ ^7

0

Råolj^a^ och oljeprodukter Bearbetade varor. ^exkl. far^tyg Övrigt

Totalt                                                                      -3              -5.5          - 8.5

Större delen av den ökade ^oljeno^Uin berodde på prishöjningen och en mindre del, ca 2 miljarder kr., på okad importvolym. ^Råvaruexporten bidrog positivt till ^handelsba^kinsföråndringen, främst genom prisutveck­lingen. Detta motverkades dock av den svaga fartygsexporten. En volym­mässig försämring av utrikeshandeln med ^be^tirbelade varor uppvägdes av att exportpriserna steg snabbare ån importpriserna. Denna förbättring av bytesförhållandet, ^terms-of-trade, uppgick för hela 1979 till 2 1/4% mot­svarande närmare 3 miljarder kr.

^Exportprisslegringen för de svenska bearbetade varorna var 3% högre än konkurrenternas inom ^OECD-området. Detta har dock ej givit utslag i några marknadsandelsförluster. De positiva effekterna av 1977 och 1978 års ^relativprissånkningar har ut^gjort en motvikt. Under förutsättning att ^relalivprisuppgången inte fortsätter bör vi också enligt ^konjunkturinslitu­^tets bedömningar kunna undgå ^andelsförluster. Prissättningen under 1979 kan ha varit påverkad av de inflationsförväntningar som främst under första halvåret fick näring av de ^inlräflåde råvaruprishöjningarna. I ett sådant läge kan förelagen ha bedömt det möjligt all vidta betydande prishöjningar. De ^exportenkåter som ^giorls under sommaren ger stöd för denna tolkning. ^Konjunkturbarometrurn^a^ i september och december kan tolkas alt en mera avvaktande hållning ^intriitl. Det år nödvändigt all företagen snabbare ån vad som var fallet 1975 och 1976 anpassar sig ^lill del förändrade läget och ^inle bedriver en ^prispolilik som leder till ^andelsförlus­^ter. Vi har ännu inte återvunnit de ^marknadsandi^llar som förlorades i samhand med kostnadskrisen 1975 och 1976.

Länderna utanför ^OECD-området mottar ca 25 % av den svenska expor-len av bearbetade varor. Där har andelsvinster ^gjorts under 1978 och 1979 som följd av 1977 års devalveringar.

Med hänsyn lagen till en dämpad tillväxt i ^råvaruexporten, och ^lill ett kraftigt fall i ^farlygsexporlen, beräknas den totala exporten ha ökat med drygt 7% i volym.

Importökningen blev kraftig under 1979. Främst under förslå delen av året hade den inhemska efterfrågan en ^importinlensiv inriktning. Den privata konsumtionen ökade då med mer än 3%. ^Detalihandelns och industrins råvarulager ökade. En betydande del av delta var ^imporl. Under


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             14

andra kvartalet och under sommaren ägde också en ^omfatumde lagerupp­byggnad av oljeprodukter rum. ^Imporlutvecklingen dämpades något under senare delen av året. De svenska företagen synes ha lidit vissa andelsför­luster på hemmamarknaden under 1979.

Underskottet i handelsbalansen torde därmed ha uppgått till ca 3 ^mil-^jarder kr. ökningen av oljekostnaderna motverkades temporärt av pris­stegringar både på råvaror och bearbetade varor.

Oljeprishöjningen innebär all ett allvarligt brott ägt rum i den långsiktiga förbättring av vår yttre balans som var på vä^g. Det råder dock osäkerhet om den exakta storleken av vårt ^bytesbalansunderskoll. Det har länge varit känt att statistiken över utrikeshandeln med tjäns^ter inte varit till­fredsställande.

För att förbättra statistiken i detta avseende har statistiska ^centr^tilbyrån på ^belalningsba^kinsdelegationens uppdrag utfört enkätundersökningar hos förelag som kunde tankas ha export eller ^imporl ^;iv tjänster. Den under­sökning som gjordes för 1977 tydde på att underskattningen var ca 3 miljarder kr. Den ^utvidg^tide undersökning som ^gjorts för 1978 tyder emel­lertid på att underskattningen totalt sett detta år skulle ha varit ännu större, eller 8,2 miljarder kr. Läggs härtill en underskattning på ca 700 milj. kr. i utrikeshandeln med varor blir underskattningen totalt 8.9 miljarder kr. ^Belalningsbakmsdelegationen anger för 1979 en korrigeringspost för tjäns­ter och transfereringar i ^inlervallel 6- 10 miljarder kr. Här har schablon­mässigt valts att ligga ^mitl i detta intervall, dvs. på 8 miljarder kr. Därut­över har även för 1979 en korrigering gjorts för en troli^g^ underskattning för utrikeshandeln med varor. ^Tottilt skulle därmed korrigeringarna uppgå ^lill närmare 9 miljarder kr. Samma ^korrigeringsposl ^haranvänsl för 1980.


Tabell 3,  Byt^esbalans 197^8^-1979

Milj. kr., löpande priser

1978                 1979

^prel.

Export av varor                                                             98 205             117 000

^Imporl av varor                                                           92 687             120 000

därav: råolja och

^peiroleiimolie-

^pi-odukler   ^'^                                                 14 5^57            ^:5(I00

^5.')/^«

-3 000

3 113

3 571

- 3 904

-4424

- 3 682

^-4 063

^-8 ^54.^S

-9 646

^S900

9 000

^/^ 400

^-cS'^562

Handelsbalans ^.Sjofarlsnello ^Rcs^evalula (^ivriga ^Ijansler. ^nctlo ^Iraiisfereiingar. ^nello ^Korrigeringsposl for ^Ijansler och ^liaiisf.^'

Bytesbalans

^'^ Se not till tabell K) si^d. 44.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             15

Eftersom den ^högie exporten till största delen producerats i företagssek­torn borde intäkterna där ha ^vai^^il lika mycket större. Statistiska central­byrån har ännu inte kunnat beräkna konsekvenserna för t. ex. produktio­nens volym. Huvuddelen ligger på bl. a. entreprenader, ^försåkringstjåns-^ter, ^m.m. Det kan i sammanhanget vara värt att notera att om intäktern^a^ av ^ij^änsteexporten v^arit så mycket ^slörre som undersökningarna tyder pä skulle ett visst ^valutaulflöde ha förekommit. Det torde i så fall väsentligen ha varit fråga om förändringar i handelskredi^ter. Även om hänsyn tas ^lill den p^å^ ^betalningsbalansdeleg^ulionens ^uppdrag utförd^a^ beräkningen kvar­står att försämringen mellan 1978 och 1979 uppgick till nära 10 miljarder kr. Del är en viktig ekonomisk-politisk uppgift att bryta denna utveckling och successivt arbeta sig ur obalansen i ^utrikeshandeln.

Inflationstakten understeg i början av 1979 6% räknat på ^12-niånadcrs-^tal. Alt det inte blev möjligt att hålla nere prisstegringarna på denna nivå. och inom den ^femprocentsgråns f^ör perioden december ^197^8-oktobcr 1979 som angivits i löne^avtalen för 1979. berodde i huvu^dsak på den internationella prisutvecklingen. Den stegring av ^inllationslakten som ägde rum över sommaren kan i allt väsentligt hänföras till ^intern^tiiionell påver­kan och ^lill åtgärder som måste vidtas ^som följd härav. Den dramatiska förändring som har ägt rum ^fiamg^iir av all ^imporlprisernas ökning i slutet av 1978 låg under 5% på årsbasis men i oktober 1979 var 22.5%. Av de konsumentprisstegring^ar på 10% som ägde rum under 1979 berodde när­mare 4 procentenheter direkt på den internationella prisutvecklingen, främst vad gäller ^olj^ti. Den inhemska kostnadsutvecklingen har däremot i stort sett varit forts^titt lugn. Löneglidningen inom industrin har ^leg^tit kvar på de ca 3.5%^'^ som gällt de två senaste aren. Vår internationella konkur­renskraft, mätt som ^t^trbelskostn^t^id per producerad enhet, h^ar ytterligare förbättrats under 1979 men år fortfarande ^samrc än under början ^av ^1970-^lalet.

För att möta riskerna för en alltför snabb ^likvi^tlitetsökning i ekonomin, bl. a. som följd av stig^ande ^budgelunderskott, föreslog regeringen våren 1979 all ^siirskilda ^s.k. ^likvidiletsutjåmningskonton i riksbanken skulle inrättas. Den ^touila likviditeten i ekonomin, penningmängden, ökade mel­lan december 1978 och november 1979 med 10.5%^'^ mot 15.4% under motsvar^ande period ^elt år tidigare. Förklaringen till dett^a^ år bl. a. en avsevärt ^sti^iric finansiering av ^btidgeiunderskollei hos allmänheten men framför allt den ^likvidiletsindragning som följt av ^försiimringen av bytesba­lansen. Likviditetsökningen i kommunsektorn har varit betydande. ^Likvi^-^ ^ditetsokningen inom industrin ^h;ir varit lägre, särskilt om man ^beaklaidcn ^pioiluktionsökning som skett. Vinstmarginalerna ^h;ii^'^ visserli^gen ^lorbåit-^rals, men torde ^fortfariinde ligga lägre ån genomsnittet lör åren 197 I - 1973. den ^sen^tiste konjunkturcykeln innan ^oljeprishojningarna inträdde.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                               16

Den sammanfattande bilden av del nu förflutna året präglas sålunda av en expansiv ekonomi med en beräknad ^BNP-tillväxt om 4% och en i internationell jämförelse dämpad inflation. De problem som oljeprishöjningarna fört med sig, internationellt och ^h;ir hemma, ställer dock den ekonomiska politiken pä svära prov ^inlor de kommande åren.

3    Den ^ekonoiniska politiken

3.1  ^Mål och ^förutsättningar

Skall den ekonomiska politiken bli framgångsrik måste den utformas inte endast med hänsyn till den kortsiktiga ^stabiliscringspolitikens krav ulan även mot bakgrund av mer långsiktiga utvecklingstendenser i Sverige och i omvärlden. Den ekonomiska politiken har under senare år inriktats på alt återvinna balansen i den svenska ekonomin. Utvecklingen har i viktiga avseenden blivit den avsedda. Efter närmare fyra års nedgång vände industriproduktionen ^åler uppåt ^fr.o.m. andra kvart^alet 1978. Konkurrens­kraften i den ^utlandskonkurrerande sektorn, som allvarligt försämrades i samband med den ^s.k. ^överbryggningspolitiken, har förbättrats och svens­ka företag har återvunnit marknadsandelar båda hemma och utomlands. Inflationen blev åren 1978 och 1979 lägre ån genomsnittet för ^OECD-^länderna. Sysselsättningen har kunnat upprätthållas på en hög nivå.

Fortfarande kvarstår dock viktiga strukturella problem. Den utlands-konkurrerande sektorn är för liten i relation till vår ^imporl vid fullt kapaci­tetsutnyttjande. Företagens soliditet är alldeles för låg. De offentliga utgif­terna expanderar snabbare än vad som år förenligt med samhällsekono­misk balans och statens budgetunderskott är myckel stora.

Härtill kommer att krisen i Iran och de därpå följande oljeprisstegring­arna försämrat förut^sättningarna för den svenska ekonomins utveckling. Del föreligger en påtaglig risk att konjunkturuppgången bryts innan den hunnit ge upphov till en tillräcklig uppgång i produktion och investeringar.

Vi kan nu vänta oss en avmattning i den internationella konjunkturen med dämpad tillväxt på våra traditionella exportmarknader. ^Oljeprissleg-^ringarna har också påtagligt ökat inflationstrycket i den svenska ekonomin och lett till en kraftig försvagning av bytesbalansen. Dessutom är ^osäker-^heien om den framlida internationella utvecklingen stor och risken för fortsatta ^oljeprisslegringar är betydande. En sådan utveckling skulle ytter­ligare försvåra vår situation.

Svårigheterna ^h;ir ^upptrålt på just de punkter som ar särskilt ^viktigii för att nå balans i ekonomin. En god exportutveckling och låg inflationstakt är nödvändiga villkor för att nå de övriga centrala målen för den ekonomiska politiken: full sysselsättning, god tillväxt, regional balans och en rättvis inkomstfördelning.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             17

Mot denna bakgrund ^måsle den ^ckonomiskii politiken ^inrikl^tis pä ^titt skapa förutsättningar för en successivt ökad expor^t^ och lör en ^tlåmpad utveckling ^tiv importen. En strate^gi med ^detl^ti syfte bör ^by^g^g^ti på ^fyni ^primdstenar: För del första ^måsle tillväxten och sysselsättningen i den ^tit^kindskonkurrer^tindc sektorn ^främj^tis. För del andra måste vårt ^t^iljebc-^roende minska. För det tredje ^måsle ökningen av såväl ^oflenllig som privat ^konsumlion hållas tillbaka i syfte ^;itt skapa realt utrymme lorden ^nödvän-^dig^ti strukturomvandlingen och för ^k^tipacitetsutbyggnaden i den ^ullands-^k^t)nkurrcrande sektorn. För del ^tjårdc ^m^iisle åtgärderna ^titform^tis på ett ^såd^tint sålt all de svaga grupperna skyddas.

3.1^.!  Ökad ^c.^xporl och ^tillvä.xl i den ^utlundsk(mkurrererundc sektorn

Det är av ^f^lera skäl nödvändigt att komma tillrätta med underskollen i bytesbalansen. En god yttre balans ger utrymme för ^sysselsällningsfräm-^jande stimulanspolitik i tider av internationell nedgång och förbättrar förut­sättningarna för en räntepolitik som är anpassad till den inhemska kon­junktursituationen. En god extern balans ger också möjligheter att genom en successiv ^apprecieringspolitik i viss utsträckning avskärma oss från internationella inflationsimpulser.

Skall bytesbalansen förbättras vid full sysselsättning måste företagens konkurrenskraft stärkas och marknadsandelar vinnas. För varje procent som den ^utlandskonkurrerande sektorn kan öka sin avsättning utomlands och i Sverige förbättras bytesbalansen med 1,5 ^å^ 2 miljarder kr. Det är givetvis inte ^realistiskl all föreställa sig alt vi snabbt kan vinna tillräckligt stora marknadsandelar för att täcka hela ^underskottet i bytesbalansen. Den samlade effekten av andelsvinster under en följd av år skulle emeller­tid bli avsevärd.

En nödvändi^g^ ^fönilsållnin^g^ för ökad^e^ markn^adsandelar ^åi alt vi kan uppnå en långsammare kostnadsökning och en snabbare produktivitetsför­bättring i Sverige än i våra konkurrentländer. Dessa förhållanden ^måsle påverka såväl avtalsrörelsen som den ekonomiska politikens uppläggning. Resultatet av avtalsrörelsen kommer att få avgörande betydelse för såväl den svenska ekonomins konkurrensförmåga som den inhemska prisut­vecklingen. Del år angeläget all omsorgen om den full^a^ sysselsättningen och den yttre balansen i vår ekonomi får prägl^a^ ^utformingen av det kom­mande avtalet. Avtalen för de ^offentlig^iinställda bör anpassas till uppgörel­sen ^föi-den ^utlandskonkurrerande sektorn.

I detta sammanhang har skattepolitiken en viktig uppgift. Det är av flera skål angeläget ^titt det inledda reformarbetet med att sänka marginalskatter­na fortsätter. De förändringar i inkomstbeskattningen, varom riksdagen nyligen fatlat beslut, och som innebär sänkta marginalskatter med tyngd­punkten i de skikt där de stora ^heltidsarbetande grupperna befinner sig har bl.a. ^lill syfte att underlätta avtalsrörelsen. Genom alt ^skatteskahm förblir ^inflationsskyddad undgår man också de ^koslnadsuppdrivande effekter som 2    Riksda^ge^n^ 1979180. I sand. Nr 100. ^liiUiga I


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             18

skulle uppslå, om löntagarorg^anisationerna begär kompensation för att inflationen annars automatiskt skärper skattetrycket.

En lugn pris- och kostnadsutveckling år viktig ^inle endast för att försva­ra den ^utlandskonkurrerande sektorns konkurrenskraft utan också därför all de ^lördelningspoliliska verkningarna av en hög ^inflalionstaki är starkt negativa.

En förutsättning för en ^exportledd tillväxt är också att förelagen an­vänder det utrymme som en lägre inhemsk kostnadsutveckling skapar ^lill att hålla konkurrenskraftiga priser och fortsätter att vinna volym. Det är därför synnerligen angeläget att företagen inte höjer sina relativpriser.

Regeringen avser att även fortsättningsvis driva en aktiv ^prisovervak-^ning. ^F.n. gäller prisstopp för bl.a. vissa baslivsmedel, ^högslpriser för oljeprodukter och anmälningsskyldighet for prishöjningar på ett antal and­ra varor. Huvudregeln är att prishöjningar inte godtas om de är avsedda att läcka inträffad löneglidning eller förväntade kostnadshöjningar. Ej heller godtas prisökningar som är avsedda all kompensera för en minskad volym. Detta är nödvändigt om man vill undvika alt hamna i en nedåtgående spiral där höjda priser förorsakar volymminskningar som i sin tur utlöser ytterli­gare prishöjningar etc. Däremot måste ökade oljepriser tillåtas slå igenom i den inhemska prisnivån.

Grunden till våra ^bytesblansproblem är, som redan understrukits, att vår ^utlandskonkurrerande sektor är för liten för att betala den import som uppkommer vid fullt kapacitetsutnyttjande. Oljeprishöjningarna har kraf­tigt skärpt lägel härvidlag. För alt vi på sikt skall kunna förbättra bytesba­lansen måste därför den ^utlandskonkurrerande sektorn, i första hand indu­strin, byggas ut och ges möjlighet alt öka sysselsättningen.

För förelagens ^investeringsbenågenhet spelar ^kapacilelsutnyltjande, lönsamhet och soliditet en viktig roll. ^Elt ^vikligl syfte för den ekonomiska politiken har mot denna bakgrund, som jag tidigare anfört, varit att höja ^kapacilelsutnytljandet i det svenska ekonomin. Härigenom skapas också ^förutsållningar för båttre räntabilitet. ^F.n. sker också en viss uppgång i investeringarna och en ökning i sysselsättningen inom den ^utlandskon­^kurrerande sektorn. Förbättringen är dock relativt begränsad och ligger klart under motsvarande ökningstal i tidigare konjunkturuppgån^gar.

En fortsatt investeringsuppgång kräver att förelagens räntabilitet och soliditet förbättras. Avkastningen på investerat kapital har varit mycket svag under senare år. Den reala avkastningen på totalt kapital, dvs. sedan hänsyn tagits till in^f^lationen, har varit negativ varje år efter 1973. Den reala avkastningen på eget kapital - riskkapitalet - har varit negativ varje år efter 1974. Företagens bas av riskvilligt kapital har således successivt gröpts ur.

Den svaga vinstutvecklingen har ^letl till att företagen måst tillgodose sina kapitalbehov genom att öka skulderna. Härigenom har ^soliditeten snabbi försämrats. Delta har allvarliga konsekvenser i flera avseenden.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             19

Den svag^a^ ^soliditeten me^dför alt företagens motståndskraft vid ^konjunk-^lurbakslag blir liten, vilket ökar risken för nedläggning och arbetslöshet.

Dessutom minskar både förelagens förmåga och deras benägenhet all investera för framtiden. Eli ^föi-etag med låg soliditet har svårare att få krediter och att at^trahera ^nyll riskvilligt kapital. Nyemissionerna har också legat på en myckel låg nivå på senare år. Eftersom det främmande kapita­let måste förräntas även om investeringarna misslyckas, blir förelagen mer utsatta för risker ju lägre ^soliditeten är. Därför måste högre f^örräntning krävas på investeringsprojekten, vilket medför alt antalet genomförda sådana minskar.

De neg^ativa effekterna på ^investeringsutvccklingen är naturligtvis sär­skilt allvarlig^a^ i en situation, när den ^utl^andskonkurrerande sektorns kapa­citet behöver byggas ut och då näringslivet står inför en omfattande struk­turomvandling och förnyelseprocess.

Den ekonomiska utvecklingen är alltså i hög grad beroende av att förela­gen har en god soliditet. En förbättring härvidlag kan i och för sig ske genom alt förelagens räntabilitet förbättras. Del är också önskvärt att företagen^s^ vinstläge normaliseras. Vinsterna skulle emellertid behöva bli mycket höga om man enbart den vägen skulle åstadkomma den nödvän­diga ^soliditelsförbättringen. Höga vinster under en följd av år skulle i sin tur kunna utlösa lönekrav och tendenser ^lill löneglidning som skulle riskera all ånyo underminera konkurrenskraften.

Det är därför angeläget alt företagens möjligheter att attrahera nytt riskvilligt kapital underlättas. Under senare år har åtgärder vidtagits för att underlätta nyemissioner. ^Anell-lagstiftningen har förändrats så att företa­gen vid beskattningen i ökad utsträckning får dra av utdelningen på ny­emitterat kapital. Institutionernas möjligheter alt köpa aktier har förbätt­rats bl.a. genom att försäkringsbolagen fått ökade ^placeringsmöjlighcter. Fjärde ^A^P-fonden har också tillförts ökade resurser. Det enskilda aktie­sparandet har främjats genom det ^s.k. ^skattefondsparandel. Utvecklingen visar emellertid klart att åtgärderna varit otillräckliga.

Härtill ^bidrar också att ur den enskilde spararens synpunkt är skattereg­lerna för sparande i aktier avsevärt mer oförmånliga än för alternativa, men samhällsekonomiskt improduktiva investeringar. Inom kort kommer regeringen att tillsätta en utredning för att låta se över möjligheterna att lindra dubbelbeskattningen av utdelade vinster efter mönster som tilläm­pas i en rad andra länder. Utredningen kommer också att fä i uppdrag att med förtur utarbeta ett provisorisk^t, mer begränsat förslag till sådana lättnader. Regeringen räknar med att 1980 kunna lägga fram förslag härom. Vidare avser jag föreslå riksdagen alt det avdrag på skatten som får göras om man långsiktigt och i regelbundna former sparar i aktier (skattefond-sparande) höjs från 20 till 30 ^%.

Höjd soliditet och förbättrad räntabilitet i förelagen är nödvändiga förut­sättningar för all näringslivet skall utvecklas positivt. En sådan utveckling


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             20

skulle medföra att ^anslällningslrygghcten ökar och bidra ^lill att nya arbets­tillfällen skapas. En hög ^sysselsältningsnivå har också stor betydelse för en jämnare inkomstfördelning.

Ökad kapitalbildning leder även till högre ^tillviixt. vilket för framtiden ger ett större produktionsresultat all dela på. Också de regionala pro­blemen skulle underlättas av en allmänt högre lönsamhetsnivå i näringsli­vet. Flera ^föret^tig ges därmed möjlighet att överleva och expandera i regioner med sämre allmänna produktionsbetingelser.

I dagsläget utgör aktieutdelningar mindre än I % av hushållens disponib­la inkomster samt fonderade vinstmedel i företagen 2-3 % därav. Löne­inkomsternas dominans gör att en ^skatlelälinad för mindre utdelningsin­komster endast i ringa utsträckning påverkar inkomstfördelningen mellan hushållen. Genom att ^inle så hårt som ^f.n. sker diskriminera aktiesparande ger man emellertid hushållen ett ^moliv att i ökad utsträckning investera i näringslivet på bekostnad av ur samhällets synpunkt ointressanta place­ringar.

De föreslagna åtgärdernas effekter på inkomst- och ^förmögenhctsfördel-^ningen bör också bedömas mot bakgrund av all den reala avkastningen på aktiesparande varit negativ ^t.o.m. före skatt sedan 1973^-1974.Detta har bidragit till att hushållen successivt minskat sitt ^akliesparande under sena­re år och att ägandet ^lill den svenska aktiestocken i ökande utsträckning koncentrerats ^lill fonder, försäkringsbolag, etc.

I den mån åtgärderna leder ^inle endast till en ^kanalisering av befintligt sparande till riskvilligt kapital i näringslivet utan också till ett totalt sett ökat sparande är detta att hälsa med tillfredsställelse. Ett högt och helst förbättrat hushållssparande år en viktig komponent i en ^uiveckling där allt större resurser måste överföras ^lill den ^utlandskonkurrerande ^scklorn.

Den nödvändiga utbyggnaden av den ^utlandskonkurrerande sektorn, i första hand industrin, ställer också bestämda krav på industripolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Den nödvändiga strukturomvandlingen ^måsle underlättas samtidigt som man säkerställer att processen äger rum i socialt godtagbara former så alt ^enskild^ti människor eller regioner inte utsätts för oacceptabla påfrestningar. Jag återkommer härtill i det följande.

3.1.2 Minskat oljeberoende

Det senaste årets händelser på ^oljemarknaden medför, som jag tidigare berört, alt utsikterna för världsekonomin under 1980 inte framstår som ljusa. Men ^avcn på några års sikt utgör förhållandena på oljemarknaden en restriktion för de internationella tillväxtmöjligheterna. I de ledande ^indii-^striländerna menar man nu att möjligheterna att genom höjda priser få fram ett ^ökal utbud från producentländerna är väsentligt mer ^begränsiide än vad man tidigare ansåg. En snabb ekonomisk tillväxt i industriländerna ris­kerar därför alt medföra kraftiga prisstegringar på olja utan några mer


 


^Prop. 1979/80:100    Bilagal                                                                               21

påtagliga positiva effekter på utbudet. På många håll anses del därför nödvändigt all från början ^anp^tissa ^tillväxttaklen till del tak ^sohi man anser sätts av oljeutbudet. Därigenom vill man söka undvika ytterligare kraftiga ^re^alprisslegringar på olja.

Om länderna genom en aktiv ener^gipolitik kan begränsa oljeförbrukning­en per producerad enhet kan tillväxten tillåtas bli högre. Mot denna bak­grund har industriländerna enats om att vidta åtgärder för att sänka oljeim­porten eller för all frysa den på 1978 års nivå. Som ett led i denna politik ingår en strävan att hindra att det reala oljepris som ^förbruk^tirna får betala faller. Man vill inte upprepa misslagen efter oljeprischocken 1973 då en restriktiv ekonomisk politik ledde till alt realpriset på olja föll. vilket dampade ^besparingsanslrängningarna och minskade förväntningarna om ^forlsall stigande oljepriser.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om vilken effekt de vidtagna åtgärder­na kommer att få. Om ^OECD-liindernas energipolitik ^inle blir ^framgångsiik riskerar man alt bli hänvisad till att minska oljeåtgången genom alt föra en starkt restriktiv ekonomisk politik. De ekonomiska och sociala konsekven­serna i industriländerna i form av utebliven produktion och ökad arbetslös­het skulle i så fall bli allvarliga.

Sverige är mer beroende av importerad olja än något annat industriland. Vi är dessutom mer än de flesta andra länder beroende av ^spolmarknadcn för vår oljeförsörjning. Denna karakteriseras bl.a. av myckel kraftiga prissvängningar.

Vårt stora oljeberoende sammanhänger med vår höga levnadsstandard, med det kalla klimatet, de långa avstånden och det förhållandel alt vikliga delar av vår industri är starkt energiberoende. Vårt konsumtionsmönster och vår teknologi baseras i stor utsträckning på 1960-talets historiskt sett låga relativpriser på olja.

Jag har tidigare beskrivit hur de prisökningar som hittills genomförts slår på den svenska ekonomin. Oljeprishöjningarna motsvarar en ^terms-of-^trade-försämring om inte mindre än II miljarder kr,, vilket innebår en motsvarande minskning av de resurser som varje år står till folkhushållets förfogande. Denna extra belastning på bytesbalansen har kraftigt skärpt kr^avet på att öka e^xporten och att bygga ut den ^utlandskonkurrerande sektorns k^ap^aci^tet.

Den o^klara situation som ^f.n. råder på oljem^arknaden gör de^t^ ^utomor­dentligt svårt ^titt förutsäga prisutvecklingen under 1980. Den prisutveck­ling som ligger i ^nationalbudgeten har därför måst ^bygg^tis på schablonmäs­siga ^antagiinden. Enligt dessa kommer råoljepriserna att vara realt i stort sett oförändrade under loppet ^;iv året. medan ^spoimarknadspiiserna ^ant^tis falla något. Detta antagande måste betraktas som relativt optimistiskt. Man kan visserligen peka på faktorer som skulle kunna dra ned oljepri­serna. En sådan faktor år den svaga tillväxt som förutses i industriländer­na, vilken kommer all minska ^eftei^frågan på olja. Vidare har en betydande


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             22

lageruppbyggnad av olja och oljeprodukter skett under 1979. Dessa fakto­rer i förening med ett beslutsamt sparande i industriländerna kan verka dämpande på oljepriserna.

Möjligheterna för en sådan nedgång far dock sägas var^a^ väsentligt mind­re an riskerna för en uppgång av de reala priserna utöver vad som antagits av konjunkturinstitutet. En sådan uppgång kan komma till stånd genom en medveten utbudsbegränsning från ^OPEC-karlellen, som ^k^tin finna del mera förmånligt all öka sina ^int^tikter genom prisökningar än genom volym­ökningar. Utvecklingen under den senaste tiden understryker risken för en sådan utveckling. En annan risk ligger i möjligheten för nya politiska störningar inom de ^oljeproducerande länderna, vilket kan begränsa deras oljeleveranser och driva upp priserna. En sådan utveckling skulle leda till en ytterligare neddragning av västvärldens ^BNP-tillväxt och en ökning av den ^inlernalionella ^inflalionen.

För Sveriges del skulle detta medföra att ^exporttillvåxten dämpades samtidigt som vi skulle få en ^merbelastning på bytesbalansen av de höjda oljepriserna och ^elt ökat inflationstryck. Problembilden skulle alltså för Sveriges del skärpas kraftigt. Under dessa omständigheter skärps kraven på återhållsamhet och förbättrad konkurrenskraft.

Självfallet är det mot denna bakgrund utomordentligt angeläget att vi ^minskar vårt oljeberoende. Åtgärder för att spara energi och för alt utveck­l^a^ säkra inhemska energikällor måste ges högsta prioritet. För varje pro­centenhet med vilken vi kan minska oljeimporten förbättras bytesbalansen med ca 250 milj. kr. En begränsning av oljeimporten ligger också i linje med våra internationella åtaganden.

För att minska sårbarheten på ^oljeområdel är det också angeläget alt ^diversi^f^iera vår tillförse) från olika länder och områden. Som framgår av regeringsförklaringen har regeringen också en positiv inställning till import av ^rörbunden naturgas, som i vissa avseenden kan ersätta oljeimporten.

Även beskattningen av energi måste utformas för att premiera sparande och hushållning. Regeringen har ett särskilt ansvar når det gäller all styra de långsiktiga ^prisförvänlningarna. Genom alt föra en politik som medför successivt stegrade realpriser för konsumenter och företag ges dessa ett starkt ekonomiskt incitament all ^vidia ^energibesparande åtgärder. Det är mot denna bakgrund de nyligen genomförda skattehöjningarna på olja, bensin och el skall ses. Regeringen har också under 1979 tillsatt en utred­ning med uppgift att se över hur energibeskattningen i högre grad kan ^användas som ^energipolitiskt styrmedel.

Förutsättningarna för att lösa de långsiktiga problemen i den svenska ekonomin kommer i hög grad att påverkas av utgången av folkomröstning­en om kärnkraften. Statsmakternas arbete på dessa områden kan ^inle ges en målmedveten inriktning förrän de ^encrgipolitiska ramarna har ^bestämls. Jag vill också framhålla alt om företag och konsumenter skall kunna hushålla rationellt och genomför^a^ ^energibesparande inves^teringar krävs


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             23

klara riktlinjer angående den framtida energipolitiken. ^Däiior kommer inriktningen av energipolitiken efter ^folkomrösningen all ^fasll^iiggas utan dröjsmål.

3.1.3 Begränsat ^iilr^vmme för privat konsumtionsökning och för ökade ^offenlligu utgifter

Behovet att skapa realt utrymme för en ökande export, för den nödvän­diga strukturomvandlingen och för ^kapaciieisulbyggandet av den ^utlands­^konkurrerande sektorn medför att utrymmet för inhemsk konsumtionsök­ning, såväl offentlig som privat, blir ytterst begränsat under de närmaste åren.

Underskottet i våra ^utrikesaffårer är ett uttryck för alt vi som nation förbrukar mer än vi producerar. Mellanskillnaden täcks genom utländska krediter. I detta perspektiv finns del egentligen inget utrymme alls för vare sig privat eller offentlig konsumtionsökning. Av olika skäl är det emellertid varken realistiskt eller önskvärt alt sikta till att så drastiskt dra ner den inhemska konsumtionen. Alla diskussioner om utrymmet för inhemsk ^konsumlionsökning ^måsle dock föras i ljuset av behovet alt så snabbt som möjligt uppnå balans i utrikeshandeln.

Den offentliga sektorn måste åläggas stor ^restriktivitet under de när­maste åren. För närvarande är tillväxten i de offentliga utgifterna myckel hög. Detta medför att del samhällsekonomiska utrymmet för reallöneök­ningar blir utomordentligt begränsat vilket i sin tur försvårar möjligheterna alt nå avtalsuppgörelser som är förenliga med samhällsekonomisk balans.

Den snabba utgiftsökningen i statsbudgeten medför också att det blir svårt att nedbringa budgetunderskottet. Alltför stora budgetunderskott riskerar i sin tur att medföra en ^likvidisering av kreditmarknaden som pä flera sätt kan hota den samhällsekonomiska balansen. Samtidigt ar möjlig­heterna alt minska budgetunderskottet genom skattehöjningar starkt be­gränsade. ^Skalteskärpningar riskerar att leda ^lill ökad inflation, som un­derminerar konkurrenskraften. Därmed minskar tillväxten i ekonomin vil­ket medför alt de reala skatteinkomsterna sjunker.

Takten i utgiftsökningen i statsbudgeten och socialförsäkringssektorn måste ^därl"ör under de kommande åren nedbringas väsentligt jämfört med hittillsvarande trend. I budgetförslaget för 1980/81 förutses, som budget-ministern senare i dag kommer att ^nårm^tire utveckla, en dämpning i den totala utgiftsökningen pä ^slalsbudgeten ^lill ca 1,5% per år alt jämföras med en trend under de senaste femlon åren om ca 1%. Till betydande del förklaras dämpningen av minskade insatser för industri- och arbetsmark­nadspolitik. Detta innebär att de statliga utgifterna ^uttryckta som andel av BNP sjunker. Ett första steg i riktning mot en mer ^b^tilanserad samhällseko­nomi har därmed tagits.

Under tidigare är har del ofta förekommi^t^ att det slutliga u^tfallet av statsutgifterna väsentligt överstigit den budgeterade nivån. Skulle så ske


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             24

även denna gång skulle den positiva effekt som budgeten ^ann^tirs kan ha på samhällsekonomin gå förlorad. Det är därför av ^störsl^ti vikt alt statsmak­terna tar sitt ansvar och inte genom olika ^påslag äventyrar den inledda utvecklingen.

Jag återkommer i del följande ^lill de frågor som sammanhänger med statsbudgetens och budgetunderskottets utveckling och de krav som ställs på finanspolitiken och ^kredilpoliliken.

Kravet på en dämpad ökningstakt gäller inte minst den kommunala konsumtionen. Under den senaste treårsperioden har denna ökat med 4 ^ä^ 5% per år. En ^forlsall ökningstakt av denna storleksordning vore inte förenlig med svensk samhällsekonomisk ^b^tilans. Den skulle bl.a. innebära alt sysselsättningen i den kommunala sektorn ökade med mer ån ca 50000 personer per år. En så kraftig efterfrågan på arbetskr^aft från kommunerna är ägnad att försvåra för bl. a. industri och byggnadsverksamhet alt rekry­tera arbetskraft utan att tendenser ^lill löneglidning uppstår. Jag vill också understryka att en ökning av den kommunala sysselsättningen under en lågkonjunktur ofta medför låsningar i den meningen alt denna arbetskraft ^inle står ^lill förfogande för rekrytering ^lill den ^utlandskonkurrerande sek­torn vid en följande konjunkturuppgång.

En fortsatt mycket snabb ökning av den kommunala konsumtionen medför också med nödvändighet myckel snabba kommunala skallehöj­ningar. Via olika former av kompensationskrav ger dessa i sin tur upphov till ^elt ökat inflationstryck som riskerar att undergräva Sveriges ^internalio-^nellii konkurrenskraft.

Det är bl. a. mot denna bakgrund som regeringen och ^kommunförbunden överenskommit alt rekommendera kommunerna att inte öka sin konsum­tion med mer än 3%^-^ per år i volym räknat under 1979 och 1980. Överens­kommelserna har godkänts av de fyra största partierna och har således ett brett parlament^ariskt stöd. 1 detta sammanhang vill jag nämna alt i budget­förslaget aviseras att uppräkningen av de generella ^bidr^tigen ^lill kommu­nerna ^måsle ske i en långsammare takt än vad vårriksdagens beslut skulle innebära. Budgetförslaget innebär också att vissa ^specialdestinerade ^hi-^drtig ^lill kommunerna från staten bortfaller. Åtgärderna medför en jämnare utveckling av den kommunala likviditeten och torde bidra ^lill att dämpa den kommunala ^expansionstiiklen.

När det gäller att avgöra vad som är ett rimligt mål för den ^priv^tila ^konsumlionsutvecklingen ^måsle flera förhållanden beaktas. Ett grundläg­gande sådant är att en förbättrad standard för pensionärerna, liksom del ökade antalet pensionärer, medför att ca 0,7 procentenheter av det för privat konsumtionsökning tillgängliga utrymmet redan är intecknat. Läggs härtill ökade transfereringar till bl. a. barnfamiljer begränsas del samhalls-ekonomiska utrymme som står till buds för reallöneökningar ytterlig^are. Självfallet ^måsle fördelningspolitiken utformas så all de svagaste grupper­na skyddas. Utrymmet för reallöneökningar får dock enligt min uppfäll-


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                            25

ning ^inle bli negativt. Skulle så bli fallet finns det uppenbara risker för att parterna på arbetsmarknaden träffar avtal som leder till in^f^lation och därmed försvårar eller omintetgör möjligheterna alt nå de långsiktiga må­len för den ekonomiska politiken.

En ytterligare faktor som måste beaktas år att den strukturomvandling som behövs i framtiden kommer att kräv^a^ betydande rörlighet på arbets­marknaden. Det torde vara svårt alt uppnå erforderlig ^stimtiliins för en sådan utveckling om reallönen efter skatt samtidigt sjunker.

I 1978 års långtidsutredning räknades med all en privat ^konsumlionsök­^ning om 1,8% per år under vissa förutsättningar vore förenlig med samhällsekonomisk balans. Sedan dess har emellertid betingelserna för den svenska ekonomin försämrats och utrymmet för både ^oftentlig och privat ^konsum^lionsökning har krympt. I försörjningsbala^nse^n^ för 1980 räknar jag med en privat konsumtionsökning om ca 1,5%^'. Detta är något lägre än vad ^konjunklurinstilutet anger. Skillnaden beror bl.a. på att jag räknar med något högre spark vol.

3.1.4 Rättvis inkomstfördelning

Nödvändiga åtgärder ^måsle utformas så att de svagaste grupperna skyd­das. En sådan profil präglar också regeringens, totalt sett återhållsamma, budgetförslag för 1980/81.

Också under åren 1976- 1979 har den ekonomiska politiken varit ägnad att motverka uppkomsten av ökade inkomstskillnader i samhället. Inte minst viktigt ^h;ir i detta ^sammanh^ting varit att uppläggningen av den ekonomiska politiken i stor utsträckning styrts av behovet att klara syssel­sättningen. På lång sikt genom att skapa ^förutsållningar för ett konkurrens­kraftigt näringsliv. På kort sikt genom ^arbelsmarknadspolitiska och indu­stripolitiska åtgärder av ^slörre omfattning än någonsin tidigare. Full syssel­sättning har ett värde inte endast i sig självt ulan även därför att en sådan är viktigare ån någonting annat om en jämnare inkomstfördelning skall kunna åstadkommas.

Statistiken rörande inkomstfördelningen i samhället är visserligen brist­fällig men de ^siftVor som finns ger inget stöd för påståendet att inkomstklyf­torna skulle ökat under senare år. Tillgänglig statistik visar att pensionärer­na fått ökad ^real standard under perioden 1976- 1979 och att också realvär­det av sociala förmåner ökat påtagligt under denna period. Samtidigt har lönlagarnas ^realinkomster på limbasis varit ungefär oförändrade med^an en standardökning ^utlagits i form av kortare ^tirbelslid. Statistiken visar också alt företagens ^driftöverskoll och k^apit^alinkomsterna ^sj^unkil väsentligt un­der perioden realt sett.

Vid utformningen av den ekonomiska politiken bör också beaktas att de svaga grupperna ar de som skulle drabbas hårdast, om politiken tvingades in på en väg som innebär att ^m^tin försök^te uppnå balans i utrikeshandeln genom en inhemsk åtstramning i stället för att skapa förutsättningar loren


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             26

^exportledd expansion. ^Elt åtstramningsalternativ skulle med stor sannolik­het leda till ökad arbetslöshet och låg resurstillväxt. Det skulle i forsla hand drabba de svagaste grupperna på arbetsmarknaden såsom ungdomar, ^nylillträdande kvinnor och handikappade. En låg tillväxt innebär också mindre resurser för socialt motiverade insatser gentemot behövande ^man-^niskcir eller för ^ulsalla regioner.

1 en sådan situation skulle också risker uppkomma för ökad inflation. En kombination av ett pressat sysselsättningsläge, låg tillväxt och hög infla­tionstakt skulle i sin tur leda till en väsentligt ^ojåmnare inkomstfördelning än vad som är möjligt all realisera vid en balanserad expansion.

3.1.5 ^Allernutivu ^strulegier

Jag har i det föregående förordat en ekonomisk politik som skapar förutsättningar för en ^exportledd ^lillväxtprocess och därmed tryggar sys­selsättning och välfärd. En sådan politik ställer stora krav på vår ekonomis anpassningsförmåga. Den innebär att vi måste vara beredda att godta betydande förändringar samtidigt som både den privata och den offentliga ^konsumiionsökningen ^måsle bli blygsam.

De krav en sådan politik ställer måste vägas mot följderna av en annan uppläggning av den ekonomiska politiken. Det är möjligt all även vid en svag exportutveckling uppnå balans i utrikeshandeln genom att ytterligare dämpa den inhemska efterfrågan och därigenom minska importen. Som ett räkneexempel kan nämnas att för varje procent som den privata konsum­tionen minskar förbättras bytesbalansen med ungefår I miljard kr.

En sådan politik skulle emellertid medföra svårigheter all upprätthålla den fulla sysselsättningen eftersom de svenska förelagen skulle fä dålig avsättning både på exportmarknaden och på ^hemmamarkn^tiden. Åtstram­ningen skulle också leda till låg tillväxt och därmed sämre förutsättningar för den framtida välfärdsutvecklingen. Del blir svårt att hälla uppe indu­striinvesteringarna i en miljö som allmänt sett präglas av låg ^efteifrågan. Industris ^exportförmäga försämras därmed, vilket i sin tur leder till nya ^bytesbalansunderskoll, som reser krav på ytterligare åtstramning osv. Vi skulle således riskera att hamna i en ond cirkel.

En sådan utveckling bör givetvis undvikas. Men man måste inse all om ^den ekonomiska poli^tiken inte förs med ^tillräcklig fasthe^t^ och konsekvens och om inte alla parter lever upp til! sitt ansvar, kan Sverige tvingas in på en sådan ^åtstramningslinje.

^Efler den förra oljechocken valde Sverige att söka motverka försvag­ningen i den ^inlernalionella konjunkturen genom att stimulera den interna efterfrågan. En, jämfört med föregående alternativ, rakt motsatt politik vore att på delta sätt an en gång försöka överbrygga den internationella konjunktursvackan. Dyrköpta erfarenheter har emellertid lärt oss all vår ^inlernationella konkurrenskraft går förlorad, om vi försöker all i Sverige upprätthålla ett väsentligt högre inhemskt ^efleifrågetryck ån vad man gör i omvärlden.


 


^prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                          27

3.2 Finanspolitiken

Statens utgifter har sedan lång tid tillbaka ökat sn^abbt i real^a^ termer. Sedan 1970 har volymökningen uppgått till 6 ^å^ 7% per år. Under den senaste treårsperioden har ökningen delvis berott på att del krävts mycket omfattande industri- och ^arbelsmarknadspolitiska åtgärder för all dämpa verkningarna av kostnadskrisen i industrin och för att genomföra den strukturella anpassningen under socialt godtagbara former.

Också övriga delar av den offentliga sektorn, såväl socialförsäkringssek­torn som kommunerna, har expanderat kraftigt. De ^oflentlig^ti ^utgiftern^ti har som andel av BNP sammanlaget under perioden 1970-1979 ökat från 43 till 65%. Av ökningen faller 10 procentenheter på perioden 1976- 1979.

St^illens inkomster växte under ^l97()-talets första år ungefär i takt med u^tgifterna. 1973 och 1974 ökade ^emellerlid inkomsterna långsamt vilket berodde på den svaga utvecklingen av skatteunderlaget, vilket till helt övervägande del utgörs av löner och privat konsumtion. Budgetunderskot­tet 1974 uppgick ^lill ca 10 miljarder kr. Den snabba ^reallönesiegringen 1975 och 1976 på över 10% per år i genomsnitt gjorde att statens inkomster dessa år ökade snabbi och budgetunderskottet minskade 1976 till ca 7 miljarder kr. Under dessa år steg också den privata konsumtionen snabbt, ^vilkel gav högre moms-intäkter. De snabba reallöneökningarna 1975 och 1976 skall ses mot bakgrund av ^överbryggningspolitiken som bl. a. gick ut på att la ut en del av de kommande årens ökningar av reallön och privat ^konsumlion i förskott. De faktorer som utlöste kostnadskrisen och ^bytes-^balansunderskoltet medförde ^däri'ör samtidigt en osedvanligt stark upp­gång i statsinkomsterna. När sedan ^reallöncutvccklingen och den privata konsumtionen måste bromsas upp slog ^detl^ti också tillbaka på statens ^inkomsler.

Den låga reala tillväxten i skalleunderlaget under den senaste treårspe­rioden har, i förening med de betydande ^industripoliliska och ^arbelsmark­^nadspolitiska satsningarna, lett till stora budgetunderskott. Det hade inte varit lämpligt att försöka begränsa dessa genom alt höja skallesatserna. Sådana höjningar skulle förvärrat kostnadskrisen och medfört en lägre ^aktiviteisnivå i den svenska ekonomin.

Den negativa utvecklingen av det offentliga sparandel under den senaste treårsperioden har delvis balanserats av en uppgång i hushållens sparande. Bakom denna utveckling ligger bl. a. en ^sUirk ökning av del privata försäk­ringssparandet. Då företagens investeringar varit låga har också dessa, trots den svaga vinstutvecklingen ökat sitt finansiella sparande.

Det står emellertid klart att en fortsall ^ulgiftsexpansion inte kan finansi­eras genom en snabb ökning ^iiv upplåningen. Istället är en neddragning av de statliga underskotlen nödvändig.

Utvecklingen under de senaste åren har medfört alt skatternas andel av BNP, trots utgiftsexpansionen varit tämligen konstant. Sverige har likväl


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga I


28


Tabell 4, ^.Statens ^inkomsler och ^ut^sifter ^1978-1980

 

 

 

 

 

Milj. kr. 1978

1979

19^8(1

Föränd^ring.

^9,

 

1978-

1979-

 

 

 

 

1979

1980

L^öpande priser:

 

 

 

 

 

^Inkom^.ster

95 866

10^5^ 130

^1I6.^M)0

9,5

11.0

Utgifter

120 272

137 490

152 600

14.5

11.0

Transfereringar

81 706

94 740

106 100

16.0

12.0

Finansiellt sparande

-24 406

-32 360

-36 100

 

 

Utlåning och andra finan-

 

 

 

 

 

siell^a^ transaktioner

^8^ 316

11 740

14 600

41.0

24.5

^Tolalsaido

-32 722

-44 100

- 50 700

 

 

världens högsta skattetryck. Det torde vara myckel svårt alt finansiera en fortsalt ökning av de statliga utgifternas andel av BNP, eller åstadkomma en neddragning av budgetunderskottet genom en ny ökning av det totala skattetrycket. En sådan medför via olika former av kompensationskrav lätt alt inflationstrycket ökar och konkurrenskraften försvagas. Därmed växer också skatteunderlaget långsammare i reala termer ^vilkel medför all statens reala inkomster ^inle nämnvärt torde kunna ökas på detta sätt.

I en situation när ca 2/3 av tillväxten i ekonomin ^til^haller den offentliga sektorn i form av olika skaller och avgifter är det naturligtvis av helt avgörande betydelse, även för de ^oftentliga finanserna, att skattepolitiken i möjligaste mån utformas så att ekonomins tillväxt inte ^diimpas.

Mot bakgrund av dels svårigheterna att öka statens ^inkomsler i reala termer genom att höja skattesatserna och dels behovet att minska budget­underskottet måste självfallet de offentliga utgiftsökningarna hållas tillba­ka och i varje fall inte öka snabbare än BNP.

I reala termer har de offentliga utgifterna under 1960- och ^1970-talcn trendmässigt ^ökal med 6 ^å^ 7% per år. Om de inte skall öka snabbare än BNP måste denna ökningslakt nedbringas till ca 3% per år. Delta kan inte ske utan en mycket hård prioritering inom ^hel^ti den offentliga verksamhe­ten, I delta ligger också krav på en prioritering mellan socialförsäkrings­sektor, ^kommun^til sektor och statlig sektor. Detta belyses i tabell 5.

Tabell 5, Den of^fentli^ga sekt^orns reala ut^gifter 1970-1980

Ärlig procentuell för^ändring


Utgifter därav: stålen

socialförs^äkringssektorn

kommuner


 

1970-1979

1979-1980

6.5

3.^5

6.6

1,5

9.6

4.^5

5.0

4


An^m. Omr^äknat i fasta priser med ^BNP-detlatorn.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             29

I tabellen anges de reala utgiftsökningarna för de tre sektorerna under perioden 1970-1979 och 1979-1980. Där framgår att ökningen lör hela den offentliga sektorn ligger på ca 3.5% 1980 medan motsvarande siffra för 1970-1979 uppgår till 6,5 ^%^■. En tillväxt på ca 3,5%^'^ innebår ett klart brott mot tidigare trender och ligger för 1980 i linje med den ^BNP-tillväxt som vi enligt ^nationalbudgeten kan förvänta oss detta år. Därvid bör dock ^obser-^ver^tis att ca 1 % av ^BNP-deflatorns ökning 1980 förklaras av energiskatte­höjningen och höjningen av skatten på sprit och tobak. Rensar man för denna effekt ligger ^utgiftsökningsl^aklcn 0.5 ^å^ I % över ^BNP-lillvåxien 1980. Sett som ett genomsnitt över en längre period är det dessutom osannolikt att vi uppnår en snabbare ^BNP-tillväxt än ^ungeiar 3%. Om vi med 19^80 som utgån^gspunkt ^tint^ar att hela ansvaret för en anpassning till en ökningslakt på ca 3% för den s^ammanlagda offentliga ^uigiflsökningen skulle ligga på ^slaien, så innebär ^detui att sluten skulle behöva minska sina utgifter med ca I % om året.

En så hård åtstramning i den statliga sektorn är ^inle önskvärd. Skall ^däiför det angivna riktmärket kunna nås är det nödvändigt all kommuner­na drar ner ökningstakten i sin ^konsumlion så att man håller sig inom överenskomna ramar. Del bör understrykas alt en ökning av den kommu­nala konsumtionsvolymen med överenskomna 3% vid normala prisrela­tioner svarar mot en ^real utgiftsökning med ca 4,5^%. Skillnaden mellan 3% och 4,5^%^'^ uppkommer i huvudsak därigenom att kostnaderna per producerad enhet för den del av BNP som ligger i kommunal sektor ökar snabbare än den ^genomsnitlliga produktionskostnaden lör hela BNP. Del­ta beror i sin lur bl. a. på all produktivitetsutvecklingen i kommunal sektor liksom i hela den offentliga sektorn är långsammare än produktivitetsök­ningen i ekonomin i genomsnitt.

Detta innebär att även inom ramen för den träffade ^överenkommelsen har kommunerna en ur utgiftssynpunkt prioriterad ställning.

Det starka kravet på återhållsamhet i den offentliga sektorn har präglat budgetarbetet. Den reala ökningen i de statliga utgifterna beräknas sålunda inskränka sig till 1,5% mellan 1979 och 1980, medan ökningen tidigare ^Irendmässigt har legal kring 6 ^å^ 7% per år.

Transfereringarna ^lill hushållen väntas i löpande priser öka med ca 11 ^%. dvs. något snabbare än under 1979. ^Fr.o.m. den 1 januari 1980 kommer barnbidraget all höjas med 300 kr. till 2800 kr per barn och år. ^Dctla innebär en ökning av ^sl^titsutgifterna med ca 600 milj. kr. 1980. Utbyggna­den av ^ioråldraförsäkringen belastar däremot i ^huvuds^tik socialförsäk­ringssektorn.

Som nämnts kommer transfereringarna till ^föret^tig i form av ^industripoli­^liska insatser att i hög grad belasta även 1979 och 1980. Totalt sett uppgår nu genomförda och beslutade insatser i form av lån. bidrag och kapitaltill­skott under fe^mårsperioden 1975- 1980 till drygt 25 milj^arder kr., v^arav ca hälften avser varvsindustrin. Under 1979 beräknas det ^industripoliliska


 


^Prop. 1979/80:100    Bilaga 1                                                                              30

stödet i form av transfereringar uppgå till ca 7 miljarder kr. Därtill kommer ^industripolitiskt motiverade lån på 3 ^å^ 4 miljarder kr. En kraftig minskning av dessa insatser förutses under 1980.

^Ränle- och livsmedelssubventionerna beräknas under 1979 uppgå till ca 7,5 miljarder kr. Trots att reglerna för de ^generelki räntesubventionerna skärps från den 1 januari 1980 kommer dessa att öka så att vi får en uppgång i denna utgiftspost med drygt 1,5 miljarder kr. under 1980.

Transfereringarna ^lill utlandet, dvs. gåvobiståndet till ^u-lånderna, fort­sätter alt öka i takt med BNP. Räntorna på statsskulden väntas öka med 4 ^ä^ 5 miljarder kr. under 1980.

Den statliga konsumtionen väntas i löpande priser öka med ca 13% 1979, vilket i volym motsvarar närmare 3,5%^.^ Under 1980 väntas utgiftsökningen för statlig konsumtion uppgå ^lill 9,5%. Volymmässigt in­nebär detta en i stort sett oförändrad statlig konsumtion.

Statens inkomster har utveckla^ts svagt under de senaste åren. Sålunda minskade den statliga inkomsten under 1977 och 1978. För 1979 beräknas de totala inkomsterna i löpande priser öka med 9,5 % och 1980 med 11 ^%. I reala termer innebär detta 3 resp. 2%.

För 1980 utgår beräkningarna bl. a. från den proposition om marginal-skattesänkningar på sammanlagt 2800 milj. kr. som riksdagen antagit. De indirekta skatteinkomsterna kommer alt öka snabbare under 1980 än under föregående år främst på grund av ^punktskaltehöjningar på energi samt alkohol och tobak.

Statens ^f^inansiella underskott skulle därmed öka från drygt 24 miljarder kr. 1978 till 32 miljarder kr. 1979. Försämringen blir inte lika stor mellan 1979 och 1980. 1980 väntas statens finansiella underskott uppgå till ca 36 miljarder kr.

^Komnu^tnerna

Som jag redan påpekat ligger den kommunala ^uigifisexpansionen 1979 klart över den riktpunkt på 3% som angavs i överenskommelsen mellan regeringen och kommunförbunden. Enligt de bedömningar som nu kan göras för 1980 med ^ul^gångpunkl från kommunernas just avslutade budget­arbete kommer expansionen även delta år alt ligga högre an vad överens­kommelsen förutsatte. Kommunernas finansiella situation år god på grund av den kraftiga skattehöjningen 1978 samt stora ökningar i de statliga transfereringarna. Därför har utgiftsexpansionen 1979 kunnat ske inom ramen för en relativt måttlig höjning av det ^genomsnitlliga kommunala ^skalteultagel, -1-31 öre, medan ^medelutdebiteringen för 1980 endast ökar med 7 öre.

Utvecklingen visar att den kommunala expansionen går snabbare när del finansiella utrymme som slår ^lill buds i kommunerna ökar. Eftersom den kommunala expansionstakten från samhällsekonomisk synpunkt är för hög är det naturlig^t^ alt överväga åtgärder som innebär en åtstramning av


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga I


31


Tabell 6. Finansiellt sparande i den of^fentliga sektorn 19781980

Miljarder kr.

 

 

1978

1979

1980

Stålen

-24

-32

-36

So^cialförsäkringssektorn

15

15

16

Summa

- 9

-18

-20

Kommuner

4

^T

^T

Total^t

- 5

-16

-18

kommunernas finansiella utrymme. Det ligger då närmast till hands att begränsa storleken av statens transfereringar till kommunerna. Som ^bud-^gelminislern senare kommer all redovisa kommer riksdagen i vår att föreläggas en särskild proposition som innebär alt taklen i genomförandet av skatteutjämningsreformen omprövas. Del andra stegel av reformen, som innebär en ökad medelsöverföring om ^c^ti 1,5 miljarder kr. och som enligt tidigare beslut skulle genomföras 1981, bör i stället fördelas över två år. Härigenom reduceras ökningen av de statliga transfereringarna till kommuner och landstingskommuner 1981 med ca 750 milj, kr.

Den ^offenlligu sektorns ^fiiutnsiclla sparande

Utvecklingen av del finansiella sparandel i den offentliga sektorn fram­går av tabell 6. Ökningen i socialförsäkringssektorns sparande har stag­nerat medan kommunerna även 1980 har en god finansiell situation trots hög ^ulgiftslillväxt och nästan oförändrad utdebitering. För statens del ökar det kraftigt negativa finansiella ^spaiandct från 1979 ytterligare något. Jag har tidigare framhållit alt underskottet i den offentliga sektorns sparande i ett längre perspektiv måste nedbringas. Detta är endast möjligt om utgifter­nas ökningstakt begränsas.

Underskottet i statsbudgeten kan inte ses isolerat från utvecklingen i övriga delar av ekonomin. Tabell 7 visar den totala ^sparbalansen 1979-1980. Tabellen visar för det första att vi 1979 och 1980 har ett totalt underskott i landets finansiella sparande som uppgår till ca 2 ^ä^ 2,5% av BNP. Delta avspeglas i ett strukturellt underskott i vår bytesbalans. För

Tabell 7, ^Finansiellt ^sparande 1978-1980

^Miliarder kr.


1978


1979


1980


 


Hushåll Bost^ader Näring^sliv Offentlig sektor

Summa


 

20

20

2^3

II

-12

-14

3

-   1

-  3

^.^S

-16

-18

-12


Anm. Siffrorna år avrundade till hela miljarder kr.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                             32

det andra visar den all övriga sektorer sammanlaget har ett positivt finansi­ellt sparande. Del betyder att de reala investeringarna i dessa sektorer år lägre än sektorernas bruttosparande. Detta hänger samman med den histo­riskt sett låga investeringsaktivitet vi ^forl^f^iirandc har i de övriga sektorerna i ekonomin. Investerin^garna.i ^dess^ti uppgår 1980 till ca 14% av BNP medan motsvarande siffror föregående ^högkonjunkturår 1970 och 1974 har upp­gått ^lill ^18ä20%.

För att kunna nedbringa underskottet i den offentliga sektorns finan­siella sparande måste de ^bahinsproblem jag tidigare pekat på lösas. Vårt strukturella underskott i bytesbalansen måste minska och investeringarna i den ^utlandskonkurrerande sektorn ^måsle öka. Om så icke sker kommer del att bli utomordentligt svårt alt nedbringa budgetunderskottet genom en stram finanspolitik. Med kvarstående obalanser i den privata sektorn skul­le en sådan politik leda ^lill en neddragning ^tiv aktiviteten och sysselsätt­ningen i ekonomin.

3.^3^ kreditpolitiken

I syfte all begränsa budgetunderskottets ^likviditetseffekler användes under 1979 flera medel. Staten svarade i stort sett för hela den utlandsupp­låning som krävdes för att finansiera bytesbalansunderskottet. Likviditets-ökningen i ekonomin ^begränsiides vidare genom all statens utbetalningar över budgeten till indu^strin anpassades så att likviditeten inte ^spiiddes på i onödan. Slutligen ökades den statliga upplåningen hos allmänheten väsent­ligt eller från ca 3 ^miljaider kr. 1978 ^lill ca 10 miljarder kr. 1979. Ett led i denna politik var inrättandet av ^s. k. ^likvidiletsutjåmningskonton, på vilka företagen placerade ca 3 miljarder kr.

I den ^leviderade ^finansphinen 1979 gjorde den dåvarande regeringen bedömningen att likviditetsökningen i ekonomin, matt som förändringen av den ^s.k. penningmängden, skulle bli lägre ån under 1978, då den uppgick till 17 ^%.

Budgetunderskottet blev under 1979 av ungefärden storleksordning som förutsågs i den ^leviderade finansplanen, medan bytesbalansen till följd av oljeprishöjningen ^försämr^tides väsentligt mer än ^vänt^tit. Försämringen av bytesbalansen i kombination med ökningen av den statliga upplåningen utanför banksystemet verk^ade ^ålstram^tinde på likviditetslägel i ekonomin. Följden blev att penningmängdens ökning begränsades till ca 12 ^%.

Under våren 1979 steg räntenivån i ^fleni av de ^slörre industriländerna och på de internationella ^kredilmarknaderna. I syfte bl. a. att anpassa det svenska ränteläget till den internationella nivån ^vidtogs omkring halvårs­skiftet en rad åtgärder. Såväl diskontot som den långfristiga obligations­räntan höjdes. Dessutom höjdes ^affårsbankern^tis kassakrav. Samtidigt skärptes villkoren för ^b^tinkcrnas upplåning i riksbanken. Bankernas likvi­ditetskrav, vilka höjts den 1 mars, höjdes på nytt. Syftet med denna åtgärd var att begränsa bankernas kreditexpansion.


 


^Prop. 1979/80: 100    Bilaga 1                                                                              33

Under sommaren och hösten fortsatte ränteläget all stiga i ^mång^ti viktiga industriländer. Som ett led i en fortsatt anpassning till den internationella ränteutvecklingen höjdes det svenska diskontot i två steg till 9 ^%. Även den långa räntan höjdes. Med verkan från början av december skärptes vidare affärsbankernas kassakrav från 4 till 6 ^%-. Slutligen beslutades för flertalet banker om en ytterligare höjning av likviditetskraven ^fr.o.m. januari 1980.

Genom de vidtagna åtgärderna vad gäller bankernas kassa- och likvidi­tetskrav ^saml genom den vid halvårsskiftet vidtagna skärpningen ^;iv vill­koren för bankernas upplåning i riksbanken har den ^s. k. ^specialinlånings-^ränlan, dvs. den ränta som bankerna erbjuder vid placering av ^slörre belopp i bank, höjts betydligt mer än diskontot. Anpassningen till den internationella ränteutvecklingen har således, vad gäller företagens kort­fristiga placeringsmöjligheter, varit mer långtgående än vad som kan utlä­sas av ^diskonlohöjningarn^a.

Under 1979 har den internationella räntenivån stigit snabbt i flera av de stora länderna. Icke minst i Förenta staterna har kraftiga penningpolitiska åtstramningsåtgärder vidtagits för alt hålla tillbaka inflationen. Övriga länder har följt efter bl. a. för att undvika ^valuiaulslrömning och för alt stabilisera växelkurserna.

Under 1979 minskade valutareserven med ca 3 miljarder kr. Staten lånade dessutom upp ca 9 miljarder kr. utomlands. Mot bakgrund av ^belalningsbalansdelegalionens beräkningar, vilka som nämnts är förknip­pade med viss osäkerhet, har jag räknat med ^elt bytesbalansunderskott för 1979 på ca 9 miljarder kr. Vid ^elt ^bytesbalansunderskoll i den storleksord­ningen har del övriga ^valulautflödel inom den ^icke-statliga sektorn varit ca 3 miljarder kr.

Förändringar i den icke statliga sektorns finansiella ställning gentemot utlandet utgör ett netto av myckel stora ^brutioflöden i bägge riktningarna. Den icke statliga sektorn, dvs. företag, kommuner och banker har under de tre första kvartalen haft en positiv medel- och långfristig upplåning i utlandet. Den icke statliga sektorn har således långfristigt finansier^at dels amorteringarna inkl. omsättningen av tidigare lån, dels den långfristiga kapitalexport som sker i form av ^direkiinvesteringar i utlandet och långfris­tiga lån. Handelskrediterna torde däremot ha resulterat i ett visst ^valutaul­^flöde under 1979.

De ^ålslramningsålgärder som ^vidtogs vid halvårsskiftet ledde ^lill att bankernas kreditexpansion avtog något. Åtstramningen drabbade främst hushållssektorn. Därmed bröts den expansion av ^hushållskreditgivningen som pågått sedan sommaren 1978. Företagen, vars kreditefterfrågan under våren varit fortsatt svag, kom under hösten in i ett läge då deras kreditef­terfrågan växte relativt snabbi. Utvecklingen kan ha sin orsak inte bara i företagens växande behov av ^rörclsekrediter till följd av produktionsök­ningen ulan också i all deras investeringsverksamhet började komma igång, ^Bostadskreditgivningen har under 1979 fungerat väl. 3    Riksdagen 1979180. I ^.^saml. Nr 100. Bilaga I