8

Motion

1979/80:87

av Johan Olsson

med anledning av propositionen 1979/80:16 om riktlinjer för den
statliga exportfrämjande organisationen

Sveriges exportråd skall som centralt organ planera, samordna och
genomfora åtgärder för att främja svensk export. Detta sker bl. a. genom att
Exportrådet stimulerar och stöder företagens och näringslivets exportansträngningar.

I propositionen framhålls att Exportrådet som centralt organ på det
exportfrämjande området skall ha som en naturlig uppgift att ägna stor
uppmärksamhet åt samarbete med handelskammare, regionala utvecklingsfonder
och andra organ med exportfrämjande uppgifter på regional nivå, så att
de begränsade resurserna utnyttjas på bästa sätt.

Enligt vår mening bör i detta sammanhang betonas de stora insatser som de
rikstäckande branschorganisationerna gör och framför allt kan göra inom sina
områden för att öka exporten. Dessa branschorganisationer tjänar som goda
kontaktorgan i exportfrågor och bedriver exempelvis en löpande utbildningsverksamhet
där även exportfrågor ingår. Branschorganisationerna har dessutom
en nära och kontinuerlig kontakt med sina respektive medlemsföretag
och får stor genomslagskraft för den branschinriktade informationen. Detta
gäller även på exportsidan. I många fall kan det rent av vara effektivast att i
första hand stimulera och underlätta en exportsatsning via en branschorganisation.
Enligt vår mening bör Exportrådet således i ökad omfattning ta
kontakt med näringslivets branschorganisationer i sitt arbete för att öka
svensk export.

De större företagen har tidigare dominerat och dominerar fortfarande den
svenska exporten. En icke obetydlig del av exporten, närmare 14 %, kommer
dock från ett mycket stort antal mindre och medelstora företag. Därtill
kommer att många av de mindre och medelstora företagen fungerar som
underleverantörer till större exportföretag och därigenom indirekt medverkar
i den svenska exporten. Enligt vår mening är det ytterst angeläget att exporten
kan ökas från denna företagssektor.

Mot bakgrund av detta och det förhållandet att Exportrådet särskilt har fått
i uppgift att försöka öka småföretagens andel av den svenska exporten, finner
vi det rimligt att denna företagskategori finns representerad i Exportrådets
styrelse.

I och med att de flesta branschorganisationer är anslutna till någon
rikstäckande näringslivsorganisation, kan det vara lämpligt att en företrädare
för branschorganisationerna utses av staten efter samråd med berörda
näringslivsorganisationer. Exempelvis har SHIO-FamilJeföretagen bl. a. 44

/

Mot. 1979/80:87

9

branschorganisationer som anslutna delägare.

Mot bakgrund av vad ovan anförts hemställs
att riksdagen uttalar

1. att Exportrådet i sin verksamhet i ökad omfattning söker
samarbete med näringslivets branschorganisationer,

2. att en styrelseplats samt suppleant i Sveriges exportråd skall
representera de mindre och medelstora företagen och utses efter
samråd med de näringslivsorganisationer som företräder småföretagen
och exportinriktade branschförbund.

Stockholm den 16 oktober 1979

JOHAN A. OLSSON (c)