Mot. 1979/80

76-79

Motion

1979/80:76

av Georg Andersson m. fl.

med anledning av propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens
uppgifter och organisation, m. m.

I propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation,
m. m. preciseras socialstyrelsens framtida roll i avseende på tillsyn och
planering m. m. inom sitt ansvarsområde. Därvid anges att styrelsen skall
kunna ta initiativ till forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet
men i princip inte själv bedriva egen sådan verksamhet. I enlighet härmed
förutsätts bl. a. att den forskningsverksamhet som socialstyrelsen bedriver
vid vårdcentralen i Dalby skall avvecklas från styrelsen. Föredraganden
framhåller att forskning beträffande öppen sjukvård och allmänläkarvård bör
ske inom universitetsorganisationen. Denna fråga - liksom frågan om de
utvecklings- och försöksverksamheter som sedan början av 1970-talet
bedrivs inom det sociala området i Tierp och Vilhelmina - bör enligt
föredraganden prövas av en särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet.

Med anledning härav vill vi i vad gäller den utvecklings- och försöksverksamhet
som bedrivs i Vilhelmina anföra följande.

Socialstyrelsen driver med medel från delegationen för social forskning
sedan hösten 1973 i Västerbottens inland ett faltanknutet forsknings- och
utvecklingsarbete i ett samarbete med Vilhelmina kommun och Västerbottens
läns landsting. 1 arbetet medverkar dessutom socialmedicinska institutionen
vid Umeå universitet, högskolan i Östersund, sociala linjen, samt
psykiatriska kliniken vid Umeå lasarett. Syftet är att i praktisk försöksverksamhet
tillämpa helhetssynen i en utveckling av socialt och medicinskt arbete
för att få erfarenheter för utformningen av den framtida hälso-, sjuk- och
socialvården i främst glesbygdsområden.

Projektet har i enlighet med de principer som tillämpas vid bidragsgivning
från socialdepartementets anslag till forsknings- och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet (A3) finansierats genom årsvisa beslut om bidrag med
mellan 350 000 och 650 000 kr. Hittills har projektet tilldelats sammanlagt
drygt 2,7 milj. kr. Socialstyrelsens förslag upptar kostnader för ca 750 000 kr.
för innevarande budgetår (1979/80). Efter förslag av delegationen för social
forskning (DSF) har regeringen beslutat artvisa 500 000 kr. för detta budgetår.

Anvisningen har givits formen av ett slutanslag. Till grund härför torde ha
legat uttalanden i den rapport om socialstyrelsens framtida organisation och
arbetssätt som utarbetats av en arbetsgrup inom socialdepartementet. I denna
rapport förutsattes att styrelsen inte längre skulle driva försöks- och
utvecklingsverksamheter av detta slag.

1 Riksdagen 1979/80. 3 sami. Nr 76-79

Mot. 1979/80:76

2

I anslutning till att delegationen för social forskning behandlade styrelsens
anslagsframställning uttalade delegationen det angelägna i att verksamheten
även efter detta stöds upphörande kan bedrivas med bibehållen kontinuitet.

Bakgrund

Västerbottens läns landsting aktualiserade redan år 1968 frågan om
inrättande av en social-medicinsk faltstation i Vilhelmina kommun för
undervisning och forskning inom den öppna vården. En av landstingets
sjukvårdsstyrelse utsedd särskild utredningskommitté framlade i mars 1970
ett betänkande med principförslag om upprättandet av en sådan faltstation.
Samtidigt tog man kontakt med socialstyrelsen för överläggningar om
styrelsens engagemang i projektet.

Vid förnyade överläggningar under våren 1973 med företrädare för
Västerbottens läns landsting, Vilhelmina kommun, Umeå universitet,
socialhögskolan i Umeå och socialstyrelsen, i en gemensam arbetsgrupp,
föreslogs att - under förutsättning av vederbörliga beslut av berörda
huvudmän - försöksverksamhet med anslutande forsknings- och utvecklingsarbete
i Vilhelmina kommun på hälso-, sjuk- och socialvårdsområdena
skulle igångsättas i enlighet med den i det följande beskrivna uppläggningen.
Därvid hade bl. a. beaktats förhållandet att Vilhelmina kommun var en av
totalsatsningskommunerna i socialstyrelsens försöksverksamhet med social
service i glesbygd samt de undersökningar som sociologiska institutionen vid
Umeå universitet på uppdrag av socialstyrelsen bedrivit sedan januari 1971.
Utvärderingen av glesbygdsverksamheten och rapporterna från de sociologiska
undersökningarna gav ett värdefullt material rörande olika förhållanden
i Vilhelmina kommun som underlag för ett utvecklingsarbete med den
föreslagna inriktningen.

Sammanfattningsvis bygger Vilhelminaprojektet i huvudsak på följande:

o det samarbete som sedan flera år förekommer i kommuner mellan
socialvården, sjukvården, arbetsvärden och försäkringskassan,
o det betänkande som år 1970 avgavs av en utredningskommitté inom
Västerbottens läns landsting med principförslag om anordnande av en
social-medicinsk faltstation för undervisning och forskning om den öppna
vården, förlagd till Västerbottens läns inland,
o erfarenheterna av socialstyrelsens försöksverksamhet med social service i
glesbygdsområden inom Vilhelmina kommun jämte den utvärdering av
denna verksamhet som sammanställts i en rapport vintern 1974,

O rapporterna från de undersökningar av sociala förhållanden i Vilhelmina
kommun som på socialstyrelsens uppdrag utförts av sociologiska institutionen
vid Umeå universitet under medverkan av socialhögskolan i Umeå

Mot. 1979/80:76

3

under våren 1971-1974. Dessa undersökningar bedrevs med medel från
socialstyrelsen.

Efter överläggningar mellan företrädare för socialstyrelsen, Västerbottens
läns landsting, Vilhelmina kommun, Umeå universitet och socialhögskolan i
Umeå antogs i juni 1973 ett gemensamt program för försöksverksamhet med
anslutande forsknings- och utvecklingsarbete i Vilhelmina kommun på
hälso-, sjuk-och socialvårdsområdena. Vilhelminaprojektet inleddes hösten
1973 med vissa förstudier. Under budgetåret 1973/74 utvecklades en
organisation med projektgrupper och ett sekretariat. Därefter påbörjades
arbetet med fem olika delprojekt, nämligen:

o samarbetsformerna mellan olika lokala vård- och serviceorgan,
o distriktsvården i glesbygd,
o vårdmönstret i glesbygd,

O utvärdering av försöksverksamhet med dagcenter i Vilhelmina,
o samhällsplaneringen under medverkan av hälso-, sjuk- och socialvården.

Inom alla delprojekten har pågått eller pågår undersökningar och/eller
praktiskt utvecklingsarbete. Under åren 1974-1977 har ett stort kartläggningsarbete
och olika samverkansförsök gjorts i anslutning till de olika
delprojekten. I anslutning till försöksverksamheten bedrivs fr. o. m. 1978 i
Vilhelmina forskning, utbildning och fältverksamhet av högskolan i Östersund,
sociala linjen. Sedan 1976 har den socialmedicinska institutionen vid
Umeå högskola deltagit i projektarbetet och erhållit medel för forskning ur
Vilhelminaprojektets anslag.

Inriktningen av verksamheten under budgetåret 1979/80 har karaktären av
en övergångsperiod mellan försöksverksamhet och permanent organisation.
Sekretariatet har minskat från fem till tre fasta tjänster för att personal med
forskarkompetens skall kunna knytas till projektet under våren 1979. Det
forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivits i kommunen har, trots en
omfattande dokumentation, haft en förhållandevis begränsad omfattning.
För att åstadkomma en utveckling och fortgående omprövning av former och
innehåll i det sociala och medicinska arbetet är det av vikt att initiativ och
intresse för forsknings- och utvecklingsarbetet får ett kraftigt stöd. Det
praktiska förändringsarbete som krävs för socialsektorns utveckling behöver
bedrivas under medverkan av vetenskapliga institutioner.

Förutsättningar för framtida verksamhet

I Vilhelmina har ett omfattande arbete bedrivits av sociologiska institutionen
vid Umeå universitet under åren 1971-1974. Undersökningar av
samhällsstruktur, socialpolitik och levnadsförhållanden har gjorts. Genom
den vårdkonsumtionsstudie som socialmedicinska institutionen i Umeå

Mot. 1979/80:76

4

utför i Vilhelmina sedan 1976, finns den sociala och hälsomässiga situationen
i Vilhelmina dokumenterad och kan framledes analyseras. För den framtida
utvecklingen har den socialmedicinska institutionen framlagt ett forskningsprogram.
Likaså har högskolan i Östersund lagt ett program för sin
verksamhet.

Från landstingets sida har framförts önskemål om att på ett mer aktivt sätt
kunna få delta i den planering som bedrivs på det primärkommunala planet.
De förutsättningar och ramar som den kommunala planeringen lägger fast
har en avgörande betydelse för landstingets resursplanering inom kommunen.
Ett sådant samordnat arbete är möjligt genom Vilhelminaprojektets
tidigare aktiviteter och framtagna planeringsunderlag, som bl. a. resulterat i
statistikområden inom kommunen på distriktsnivå och gemensamma
distrikt för hälso-, sjuk- och socialvård. Vilhelminaprojektets ledningsgrupp
har även beslutat utreda förutsättningarna för integrerat forsknings- och
utvecklingsarbete, undervisning, utbildning och vårdarbete på primärvårdsnivå
på längre sikt än ett år, vilket innebär att förutsättningarna för
samordnad planering inom alla områden på hälso-, sjuk- och socialvårdsområdena
skall utredas.

Effekterna förväntas bli

att kunna lösa gränsdragningsproblem för huvudmännen,

att lösa fördelningsfrågor,

att tillgodose det befintliga behovet av hälso-, sjuk- och socialvård för att
förbättra levnadsvillkoren för befolkningen i inlandets glesbygdskommuner.

Såväl från högskolans sida som från landsting och kommun finns en
uttalad vilja till att stödja etablerandet av en permanent fältstation förlagd till
Vilhelmina. I högskolans petitaarbeten inför budgetåret 1979/80 poängteras
och stöds utvecklingen i Vilhelmina, och i en skrivelse till regeringen den 23
maj 1979 framhåller den samhällsvetenskapliga fakulteten det allvarliga i en
nedläggning av Vilhelminaprojektet. Samordning av socialvård med hälsooch
sjukvård är ett utomordentligt viktigt problem och att verksamheten sker
i en typisk glesbygd med dess speciella förhållanden gör den ännu viktigare.
Regionstyrelsen för Umeå högskoleregion har för forskningsanknytningen
på den sociala linjen i Östersund byggt på verksamheten i Vilhelmina och
samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet och föreslår att
försöksverksamheten i Vilhelmina permanentas.

Ledningsgruppen för Vilhelminaprojektet, bestående av bl. a. ledande
politiker från landsting och kommun, har i en skrivelse den 7 mars 1978 till
statsrådet och chefen för socialdepartementet uttalat sin vilja att samordna
sina insatser i enlighet med vad som kommit till uttryck i utvecklingsplanen
för Vilhelminaprojektet. I samband med 1979 års länsplaneringsrapport har
såväl Vilhelmina kommun som landstingsrådsberedningen avlämnat synpunkter
till länsstyrelsen i Västerbottens län med bl. a.'krav på en permanent

Mot. 1979/80:76

5

forsknings- och utvecklingsverksamhet i Vilhelmina. Länsstyrelsen har
därefter i 1979 års länsplaneringsrapport hemställt att Vilhelminaprojektet får
fortsätta som en permanent fältstation och finansieras under socialdepartementets
anslag för forsknings- och utbildningsverksamhet.

1 1979 års länsplaneringsrapport till regeringen framhåller länsstyrelsen att
ett permanentande av verksamheten i Vilhelmina ger värdefulla erfarenheter
för en integrering av hälso-, sjuk- och socialvård i glesbygdskommuner.
Projektet har dessutom en regionalpolitisk betydelse för Vilhelmina kommun
som är vida större än de tre till fyra tjänster som projektet har i
Vilhelmina.

Tre professurer i socialt arbete har inrättats, vilka är placerade i Stockholms,
Göteborgs och Umeå högskoleregioner. Härutöver kan nämnas de tre
professurer i alkoholforskning som nyligen inrättats i Stockholm.

Vad gäller professuren i Umeå skall den enligt utbildningsutskottets
betänkande 1978/79:25 och riksdagens beslut våren 1979 vara en resurs för
hela Umeå högskoleregion. Innehavaren av professuren har ansvar för
forskningsanknytningen inom ämnet socialt arbete såväl vid högskolan i
Östersund som vid universitetet i Umeå. I och med att högskolan i Östersund
utvecklar ämnet socialt arbete inom Vilhelminaprojektets ram får professuren
även en direkt anknytning till Vilhelmina.

Behov av fortsättning på Vilhelminaprojektet

De sociala och medicinska faktorerna är sammanvävda i det vårdarbete
som bedrivs i en kommun. En stor del av forsknings- och utvecklingsarbetet
har den karaktären att det avser en metod eller ett arbetssätt. Som underlag
för planering på lokal och regional nivå av socialt och medicinskt arbete
behövs projekt som byggts upp och organiserats med strävan att ge kunskaper
och erfarenheter av den samlade verksamheten i en kommun. Särskilt
angeläget är studier av behovet av och villkoren för att utveckla en
samordnad verksamhet baserad på en helhetssyn på invånarnas levnadsförhållanden
och sociala och medicinska problem. Genom att hela verksamheten
i en kommun berörs ger sådana studier goda förutsättningar för ett brett
samarbete mellan det praktiska arbetet, forskning och utveckling samt
utbildning.

Erfarenheterna från Vilhelmina projektet har varit betydelsefulla för huvudmännens
verksamhet, liksom för socialstyrelsens planering på riksnivå.
Inom projektet finns en omfattande kunskap på kommunnivå. Den kunskaps-
och datainsamling som skett om förhållandena i Vilhelmina får sitt
fulla värde först om arbetet kan fortgå under lång tid. Den samverkansorganisation
som byggts upp inom projektet har haft betydelse för huvudmännens
planering.

Slutligen kan följande särskilda motiv för en permanentning av utvecklings-
och försöksverksamheten i Vilhelmina anges.

Mot. 1979/80:76

6

O Forsknings- och utvecklingsarbete måste starkare förankras i de socialpolitiska
utvecklingssträvandena i samhället. Utifrån denna utgångspunkt är
det nödvändigt att inrikta FoU-verksamheten inom hälso-, sjuk- och
socialvården mot bl. a. förebyggande aspekter, öppna decentraliserade
vårdformer och samverkansfrågor. Vilhelminaprojektet, som framför allt
baserats på utvecklings- och försökverksamhet, ligger helt i linje med dessa
strävanden.

O Utvecklings- och försöksverksamhet av den typ som Vilhelminaprojektet
representerar har en mycket långsiktig verkan. Inriktningen mot att få flera
organisatoriska förändringar gör att utfallet inte kan mätas förrän efter
mycket lång tid.

o Genom de forskningsinsatser som gjorts har stora kunskaper erhållits om
Vilhelmina. Det är alltså möjligt att utvärdera effekterna och att analysera
mera kortsiktiga problem på grundval av detta basmaterial.

O På kommunnivå har byggts upp ett registersystem som tillåter uppföljning
och som möjliggör tillfälliga mätningar.

O En aktiv medverkan från olika utbildningsinstitutioners sida i forskningsoch
utvecklingsarbetet vid fältstationer bör vara betydelsefullt både för
utvecklingen av det sociala och medicinska arbetet i kommunen och för
institutionens möjligheter att fullfölja sin utbildningsfunktion.
o Fördelningen av utbildningsmoment mellan grund- och vidareutbildning
av olika yrkeskategorier prövas systematiskt och utvärderas i praktiska
försök med samverkan mellan olika sociala och medicinska funktioner
samt genom förläggningen av vissa utbildningsmoment till lokala områden.

Socialstyrelsen har i sin petitaframställning från föregående år föreslagit att
försöksverksamheten i Vilhelmina skall permanentas i en basorganisation.
Behovet av en fast faltstation i Vilhelmina är således stort. För att planera
organiserandet av en dylik faltstation har tillsatts en utredningsgrupp med
representanter för Vilhelmina kommun, Västerbottens läns landsting och
högskolan i Umeå högskoleregion. Denna grupp avser att samarbeta med den
centrala utredning rörande den fortsatta verksamheten i Dalby, Tierp och
Vilhelmina, som förutsätts i propositionen. Det omedelbara problemet är
emellertid att hålla verksamheten i gång i Vilhelmina till dess att den
permanenta organisationen kan börja fungera. Att låta verksamheten
upphöra för att efter någon tid bygga upp den från början igen skullé vara ett
oförsvarligt slöseri med resurser. Vi anser därför att statsmakterna måste
skapa förutsättningar för att Vilhelminaprojektet kan fortsätta utan avbrott
även efter den 1 juli 1980.

Mot. 1979/80:76

7

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts i motionen om behovet av att den utvecklings- och
försöksverksamhet som sedan början av 1970-talet gemensamt
bedrivits i Vilhelmina av socialstyrelsen, Vilhelmina kommun,
Västerbottens läns landsting i samverkan med bl. a. Umeå
universitet och högskolan i Östersund utan avbrott kan fortsätta
även efter den 1 juli 1980.

Stockholm den 16 oktober 1979

GEORG ANDERSSON (s)
ARNE NYGREN (s)
MARIANNE STÅLBERG (s)
BÖRJE HÖRNLUND (c)

LILLY HANSSON (s)
STINA ELIASSON (c)
RUNE ÅNGSTRÖM (fp)