Mot. 1979/80
58-64

Motion

1979/80:58

av Anita Bråkenhielm

med anledning av propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens
uppgifter och organisation, m. m.

Nämnden för läkares vidareutbildning (NLV) har funnits i tio år. Nämnden
utses av regeringen och har egen instruktion. Ledamöterna i nämnden
företräder socialstyrelsen, UHÄ, sjukvårdshuvudmännen, de medicinska
fakulteterna och läkarkåren. Kanslifunktionen är förlagd till socialstyrelsen.

Nämnden är ansvarig för kvaliteten i läkarnas vidareutbildning. Genom
sina ämnesexpertgrupper håller NLV fortlöpande kontakt med den medicinska
utvecklingen. NLV anordnar systematisk undervisning och kunskapsprov
och meddelar beslut om godkänd allmäntjänstgöring och bevis om
allmänläkar- och specialistkompetens. NLV håller f. n. på med en översyn av
allmänläkar- och specialistutbildningen och har under året avslutat en
utredning om läkares efterutbildning.

I propositionen 1978/79:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation,
m. m. föreslås att NLV förvandlas till ett rådgivande organ till socialstyrelsen.
Stora delar av verksamheten skall decentraliseras till landstingen.

Förändringen innebär att en av ledamöterna i nämnden, socialstyrelsen,
övertar huvudansvaret för verksamheten, medan de övriga ledamöterna
inklusive utbildningsmyndigheterna tilldelas rollen av rådgivare.

NLV:s nuvarande ställning och sammansättning återspeglar uppfattningen
att nämndens verksamhet går utöver socialstyrelsens verksamhetsområde.
Socialstyrelsen har inte förutsättningar att överta kontrollen av
vidareutbildningens kvalitet. En sådan kontroll förutsätter en ingående
kännedom om arbetsförhållandena inom de olika medicinska verksamhetsområdena.
Någon regional organisation som kan överta väsentliga uppgifter
från NLV finns inte. Sjukvårdsregionsnämnderna har inte beredskap för
uppgiften, och sjukvårdsregionerna har inte kapacitet att bära upp regionala
NLV-organ med fullständig verksamhet.

Propositionen ger en missvisande bild av NLV:s verksamhet. Man har
förbisett NLV:s huvuduppgift, nämligen att upprätthålla kvaliteten i läkarnas
vidareutbildning och avgöra vilken tjänstgöring och vilka sjukvårdsinrättningar
som ger ett fullgott utbildningsinnehåll. Nämndens ämnesexpertgrupper
nämns över huvud taget inte i propositionen. Där beskrivs däremot NLV
som ett organ som i huvudsak har kamerala och administrativa uppgifter i
fråga om systematisk undervisning och kunskapsprov. Detta är en missuppfattning.
NLV:s undervisningsdelegation planerar tillsammans med ämnesexpertgrupperna
innehållet i kurserna, ett innehåll som givetvis förändras i

1 Riksdagen 1979180. 3 sami. Nr 58-64

Mot. 1979/80:58

2

takt med den medicinska utvecklingen. Kunskapsproven utformas och rättas
av NLV.

Den ändring av NLV:s ställning som föreslås i propositionen riskerar att
föra med sig en kvalitetssänkning i läkarutbildningen med åtföljande
konsekvenser för sjukvården. Med sin nuvarande ställning och sammansättning
kan NLV åstadkomma en avvägning mellan sjukvårdspolitiska och
utbildningsmässiga krav. De olika intressenterna tillför arbetet stor sakkunskap.
En samlad bedömning kan göras av olika synpunkter och önskemål
som grund för brett förankrade och väl grundade lösningar.

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin meningger regeringen till känna att nämnden
för läkares vidareutbildning bör bevaras med nuvarande självständiga
ställning och allsidiga sammansättning.

Stockholm den 16 oktober 1979

ANITA BRÅKENHIELM (m)