Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1979/80:57

av Olle Aulin och Gunnar Oskarson

med anledning av propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens
uppgifter och organisation, m. m.

I propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation
föreslås vissa principiella förändringar av bl. a. socialstyrelsens beredskapsfunktioner.

Med hänsyn till att beslutsunderlaget för de här föreslagna förändringarna
är ofullständigt bör enligt vår mening frågan om styrelsens beredskapsfunktioner
bli föremål för prövning i särskild ordning först efter det att säkrare
underlag föreligger. För detta talar följande väsentliga faktorer.

1. Försvarsbesluten

År 1982 är ett nytt försvarsbeslut att vänta. 1977 års försvarsbeslut
omfattade för första gången även den civila hälso- och sjukvården i krig, vars
betydelse markerades starkt, bl. a. genom en avsevärt ökad medelstilldelning.
Föredragande statsråd uttalade i propositionen att de ökade arbetsuppgifterna
för socialstyrelsens del krävde personella förstärkningar men att
detta fick anstå i avvaktan på resultat av socialstyrelsens översynsutredning
(ÖSOS). Medel för anlitande av expertis ställdes i stället till styrelsens
förfogande. Med hänsyn till att stora frågor rörande hälso- och sjukvården i
krig ännu väntar på sin lösning torde 1982 års försvarsbeslut komma att
behandla den civila hälso- och sjukvården i krig med härav föranledda
arbetsuppgifter för socialstyrelsen.

2. Utredningen om sjukvården i krig (USIK)

USIK har remissbehandlats våren 1979. Något regeringens ställningstagande
i form av en proposition har ännu inte lämnats, innebärande att inte
heller riksdagen fått ta ställning i frågan. Trots detta bygger mycket av vad
som sägs i föreliggande proposition på de uttalanden som USIK gjort främst i
decentraliseringsfrågan. Osäkerheten härvidlag redovisas under punkt 3
nedan. I propositionen berörs däremot inte de ytterligare arbetsuppgifter som
USIK föreslår skall läggas på socialstyrelsen. Vidare kan anföras att i
remissvaren på USIK meningarna bryts på flera väsentliga punkter.

Vidare bör framhållas att USIK fortsätter sitt arbete avseende sjukvårdens
skydd samt att utredningen fått tilläggsuppdrag att utreda utbildningsfrågorna.
Även dessa båda frågor hänger intimt samman med styrelsens framtida
verksamhet.

Mot. 1979/80:57

3. Decentralisering av arbetsuppgifter

Decentralisering av arbetsuppgifter från socialstyrelsen till främst sjukvårdshuvudmännen
intar en central plats i propositionen.

Under avsnittet beredskapsfrågor förordas också en decentralisering, men
på detta område är föredragande statsrådet uppenbarligen mindre säker på
möjligheterna. Formuleringarna i propositionen speglar alldeles tydligt denna
osäkerhet. Vidare uttalas att, till skillnad från övriga områden, ansvaret för
arbetet med en decentralisering av uppgifterna bör läggas på en arbetsgrupp
som regeringen tillsätter. Först på grundval av denna grupps resultat torde
ställning kunna tas till socialstyrelsens arbetsuppgifter och organisation
avseende dess beredsksapsfunktioner.

I detta sammanhang bör erinras om att som ett resultat av USIK regeringen
den 8 mars 1979 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med
landstingskommunerna och kommunerna utanför landsting om deras medverkan
i hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap. Dessa förhandlingar
har ännu i början av oktober 1979 icke påbörjats. Inom ramen för dessa
förhandlingar måste kostnadernas fördelning mellan staten och sjukvårdshuvudmännen
komma att inta en framträdande plats. Utan klarhet i denna
övergripande fråga torde ställning icke kunna tas till decentraliseringsfrågan
som sådan.

4. Ansvarsprincipen

Den s. k. ansvarsprincipen inom totalförsvaret sådan den är fastlagd av
statsmakterna innebär att myndighet, som i fred har ansvar för verksamhet
av betydelse för totalförsvaret, också skall - så långt detta är praktiskt möjligt
- ha ansvaret att i fred förbereda och planlägga för samt i krig genomföra och
leda samma verksamhet. Ansvarsprincipen anger sålunda ett myndighetsansvar.
Den är inte någon allmän princip för myndighetens interna organisation.
Att ta ansvarsprincipen som motiv för en splittring av de nu inom
socialstyrelsen sammanhållna beredskapsresurserna tyder på misstolkning
av vad begreppet har för innebörd i totalförsvarssammanhang. All erfarenhet
även från andra civila verk talar entydigt för att beredskapsfunktionen bör
vara sammanhållen.

Sammanfattning

Med hänsyn till de många osäkra faktorer som f. n. finns när det gäller
utvecklingen för hälso- och sjukvården i krig, förefaller det befogat att inte nu
ta ställning till beredskapsfunktionerna och deras infogande i en ny
organisation för socialstyrelsen. Ställningstagande till USlK:s förslag och
möjligheterna att genomföra decentralisering av arbetsuppgifterna bör
avvaktas. Beredskapsfunktionerna inom socialstyrelsen bör intill dess fl
arbeta med i princip den organisation som f. n. gäller.

Mot. 1979/80:57

Hemställan

Mot bakgrund av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande socialstyrelsens beredskapsfunktioner.

Stockholm den 16 oktober 1979

OLLE AULIN (m)

GUNNAR OSKARSON (m)

GOTAB 62708 Stockholm 1979