10

Motion
1979/80:42
av Rune Rydén

med anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av
planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen

Sverige har den 5 december 1974 undertecknat den internationella
våtmarkskonventionen. Härigenom har vi utfäst oss att på ett antal angivna
sätt verka för skydd och vård av landets våtmarker och det till dessa knutna
fågellivet, våtmarkernas flora och övriga fauna. I enlighet med konventionens
statuter har Sverige också angivit ett antal ”CW-områden” som vi
därmed angett oss vilja skydda. Emellertid ligger endast en del av CWområdena
inom områden som säkerställts med hjälp av naturvårdslagen, och
i många områden pågår olika förändringar som starkt hotar de naturvårdsvärden
som man önskar behålla.

Jag har tidigare i en fråga den 7 juni 1979 till jordbruksministern påpekat
dessa problem. Som exempel anförde jag då våtmarksområdet Klingavälsån-Krankesjön,
där inte ens ett förordnande som naturreservat ännu kunnat
ge de nödvändiga betingelserna för att behålla det värdefulla fågellivet. Detta
har också uppmärksammats i sydsvensk press (t. ex. SDS 6/2 1979). Sedan
frågan ställdes har ännu opublicerade undersökningar (Ebersson, muntl.)
visat att inom en undersökt del av Klingavälsåns reservat ca 50 av totalt 700
hektar har övergått från betesmark till åker sedan 1970, trots att reservatet
avsattes redan 1968. Denna utveckling kommer, tillsammans med den
flytgödsling och dikesgrävning som förekommer, att äventyra syftet med
reservatet.

Det är uppenbart att upplöjningen inte står i samklang med de riktlinjer för
hushållningen med jordbruksmark som regeringen föreslår riksdagen att
fastställa. Tvärtom betonas i propositionen naturvårdens intressen i Skåneregionen
liksom behovet av ytterligare planering, vilket när det gäller
CW-områdena snarast torde leda till ytterligare onödig tidsspillan.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär

1. att i samband med den fortsatta fysiska riksplaneringen särskilda
CW-områden bör bevaras,

2. att värdet med att inrätta naturreservat ej får äventyras genom
otillräckliga bestämmelser,

3. att särskilda medel avsätts för att säkerställa CW-områdena på
ett tillfredsställande sätt.

Stockholm den 8 oktober 1979

RUNE RYDÉN (m)