5

Motion

1979/80:2016

av Johan Olsson m. fl.

med anledning av proposition 1979/80:143 med förslag till ny
lagstiftning om handelsbolag m. m.

I propositionen 1979/80:143 redovisas å s. 32 att: ”Bolagskommitténs
uppdrag omfattade även frågan om införande i Sverige av en särskild
bolagsform för mindre företag. Resultatet av sitt arbete i den delen
redovisade kommittén i delbetänkandet (SOU 1978:66) Andelsbolagslag.
Vid remissbehandlingen möttes förslaget om en ny bolagsform, s. k.
andelsbolag, av betydande invändningar. Enligt min mening kan därför
kommitténs förslag inte läggas till grund för förslag till riksdagen.”

Vi finner detta uttalande i propositionen alltför kategoriskt. Visserligen
möttes förslaget om andelsbolagslag av betydande invändningar i remissbehandlingen.
En betydande del av remissinstanserna vände sig dock ej mot
tanken på en särskild bolagsform för mindre företag utan kritiserade
huvudsakligen vissa detaljer i förslaget. Bl. a. ansåg man att kravet på
förenkling av lagstiftningen angående en särskild bolagsform för mindre
företag ej drivits tillräckligt långt. Likaså fann förslagen om lägsta
aktiekapital för resp. aktiebolag och andelsbolag samt gränsen för likvidationsplikt
ej remissinstansernas bifall överlag. Namnförslaget kritiserades
också.

Enligt vår mening föreligger fortfarande goda motiv för en särskild
bolagsform för mindre företag. Härför talar bl. a. behovet av att det finns en
klar gräns mellan ett företag och ägarens personliga ekonomi och integritet.
Detta behov har förstärkts genom de ökade krav på insyn som numera ställs
på företag från såväl samhället och anställda som andra intressenter runt om
företaget.

Från skattesynpunkt finns ett behov av att driva även företagsamhet i
mindre omfattning som en särskild juridisk person, eftersom det där är
lättare att generera nödvändigt kapital för företaget än det är i typen enskild
firma och handelsbolag.

Andra motiv för en särskild bolagsform är önskemålet att finna en form
som bättre än aktiebolaget tillgodoser delägarnas behov att hålla delägarkretsen
sluten.

Det finns i dag ett mycket stort antal företag av typ enskild firma och
handelsbolag. En svaghet med dessa former är att om ett projekt misslyckas
så kan följderna bli förödande för företagarens personliga ekonomi och
familj. Detta hämmar företagsamhet och investeringsvilja. Sker projektet
genom en juridisk person där ägaren har begränsat personligt ansvar, kan de
personliga riskerna begränsas till i förväg bestämda ekonomiska insatser för

Mot. 1979/80:2016

6

projektets genomförande. Detta bidrar onekligen till att stimulera satsning
på utveckling och nya projekt.

Det har i remisser och på annat sätt framhållits att aktiebolagslagen eventuellt
efter vissa justeringar - väl täcker även småföretagens behov av en
bolagsform där verksamheten bedrivs med begränsat personligt ansvar.
Härom är dock meningarna delade.

Det ligger i sakens natur att skilda krav på lagar och regler ställs på företag
med några få anställda och begränsad omsättning och företag som har flera
hundra eller tusentals anställda och mångmiljonbelopp i omsättning. Sedan
en reform väl är genomförd innebär det heller inte nämnvärda olägenheter
att i tillämpningen ha att arbeta med två olika lagar för större resp. mindre
företag. En särskild lagstiftning för småföretagen kan enligt vår mening
främja tillväxt och utveckling i näringslivet.

Vi anser således att man bör företa en överarbetning av det lagda förslaget
om andelsbolagslag med ledning av remissyttrandena och de erfarenheter
som efter hand vunnits i flertalet europeiska länder där man har en sådan
bolagsform genomförd i praktiken.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen uttalar angelägenheten av att en översyn igångsätts av
förslaget till andelsbolagslag för mindre företag i enlighet med
vad som anförs i motionen.

Stockholm den 24 april 1980
JOHAN A. OLSSON (c)

SVEN G. ANDERSSON (fp) PER WESTERBERG (m)