Mot. 1979/80

1992-1995

Motion
1979/80:1992

av Bertil Zachrisson m. fl.

med anledning av proposition 1979/80:142 om vissa taxifrågor

I den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:2397 om en ny trafikpolitik
krävde vi en rad åtgärder för en förnyelse av kollektivtrafiken. Bl. a.
krävde vi åtgärder för att främja en utveckling, anpassning och samordning
av taxirörelsen i nära kontakt med kommunerna. Vi slog fast att taxinäringen
bör vara en integrerad del i den kollektiva persontrafikförsörjningen. Vi
noterar därför med tillfredsställelse att i propositionen 1979/80:142 om vissa
taxifrågor taxis roll i den kollektiva trafikförsörjningen - såväl i tätorter som
på landsbygden - betonas, bl. a. genom ökad samverkan mellan myndigheterna,
taxi och huvudmännen för kollektivtrafiken.

Vi socialdemokrater har också vid flera tillfällen i motioner i riksdagen
krävt en skärpt övervakning av den yrkesmässiga trafiken och ett aktivare
agerande från myndigheterna mot den som överträder gällande regler. Vi har
senast behandlat dessa frågor i motion 1979/80:1747 om yrkesförarnas
arbetsförhållanden m. m. Även dessa frågor behandlas på ett i stort sett
tillfredsställande sätt i propositionen, där åtgärder föreslås för att komma till
rätta med olaga yrkesmässig trafik, s. k. svartåkning.

I följande motion behandlar vi två frågor som hänger nära samman,
nämligen dels förslaget att slopa kravet på särskilda skäl för att meddela
tillstånd till juridiska personer, dels frågan om taxinäringens struktur. Vi
diskuterar också bl. a. åtgärder mot olaga taxitrafik och dricksfrågan.

I propositionen föreslås att kravet på särskilda skäl för juridiska personer
slopas i fråga om taxitillstånd. Taxis roll i den kollektiva transportförsörjningen
är till stor del en fråga om vilket samarbete som kan utvecklas mellan
taxi och huvudmännen för den lokala och regionala kollektiva persontrafiken.
Med en förändrad struktur inom taxi och en starkare organiserad
taxinäring skulle bättre förutsättningar skapas för att utveckla och fördjupa
detta samarbete. Detta är enligt vår mening det starkaste skälet för att slopa
kravet på särskilda skäl för att kunna meddela taxitillstånd till juridiska
personer.

Ett slopande av kravet skulle dock kunna innebära att möjligheterna till
okontrollerade köp och försäljningar av små företag skulle öka. Det skulle
också uppkomma ökade risker för att man av skattetekniska skäl skaffar sig
ett taxiföretag - utan annan avsikt med verksamheten än att använda bolaget
för att undanhålla samhället skatt. Vi vill dock inte motsätta oss att förslaget
genomförs. Vi återkommer till detta senare i motionen.

Det kan starkt ifrågasättas om taxinäringen själv har möjlighet att
åstadkomma organisatoriska lösningar. Med hänsyn till de stora insatser

1 Riksdagen 1979180. 3 sami. Nr 1992-1995

Mot. 1979/80:1992

2

samhället gör i taxitrafiken måste det anses naturligt att samhällsorganen
driver på utvecklingen. Om inte taxi klarar sina strukturproblem självt måste
samhället träda in. Transportrådet bör noga följa utvecklingen och vid behov
lägga fram förslag om ytterligare åtgärder för att åstadkomma en lämplig
struktur.

Den s. k. strukturarbetsgruppens förslag ger riktlinjer för hur en
bolagsbildning kan se ut. Större företagsenheter och samverkan i fastare
former än vad som nu förekommer bör kunna underlätta en effektivisering av
taxis verksamhet. Detta torde också ha betydelse för de anställdas trygghet.
Med hänsyn till de skiftande förutsättningar som gäller för taxitrafik i olika
regioner, i tätorter och glesbygd är det dock enligt vår mening inte möjligt att
lägga fast en modell för hela landet.

Som vi tidigare har betonat är det viktigt med ett nära samarbete mellan
taxi och huvudmännen för den kollektiva trafiken. Taxi bör därför tas med i
såväl den lokala som den regionala trafikplaneringen. Ett gott exempel på en
sådan samverkan är det arbete som pågår i Uppsala län i syfte att inrätta
beställningscentraler som skall förmedla all samhällsbetald trafik. Målet är
bl. a. att försöka samordna denna typ av trafik och få till stånd ett bättre
resursutnyttjande. En viktig förutsättning för en ekonomiskt sund och
rationell taxitrafik är att trafikutövarna är anslutna till en gemensam
beställningscentral med god kapacitet. Därför måste som krav för tillstånd
gälla att man är ansluten till en sådan beställningscentral. Transportrådet bör
ges i uppdrag att utarbeta närmare riktlinjer och praktiska anvisningar för
beställningscentralernas verksamhet.

Den olaga taxitrafiken i storstadsområdena är ett allvarligt problem från
många synpunkter. Trafiken utövas sannolikt ofta med fordon som inte är
beskattade eller försäkrade. Passagerare utsätts för våldsrisker och står
utanför försäkringsskydd. Samhället undandras skatter och allmänna avgifter,
och, inte minst viktigt, den reguljära taxitrafiken utsätts för illojal
konkurrens. Vi delar departementschefens uppfattning att det är synnerligen
angeläget att den nuvarande straffpåföljden och övervakningen skärps och
att detta sker inte bara i fråga om den olaga taxitrafiken utan också vidgas till
övriga slag av olaga yrkesmässig trafik. Vi hänvisar här till vår motion
1979/80:1747 om yrkesförarnas arbetsförhållanden m. m.

Vi accepterar att man frångår turordningsprincipen under förutsättning att
tillståndsprövningen utförs på ett mycket seriöst och noggrant sätt. Yrkeskunnande
och personliga och ekonomiska förutsättningar bör i första hand
ligga till grund för bedömningen. Det är t. ex. viktigt att sökanden har de
kunskaper i ekonomi och administration som krävs för att sköta ett företag.
De ekonomiska realiteterna samt en alltmer komplicerad lagstiftning inte
minst på det arbetsrättsliga området gör detta nödvändigt. I propositionen
anges att denna lämplighetsprövning skall vara av samma slag som den som
gäller för meddelande av tillstånd till annan yrkesmässig trafik. Enligt vår
uppfattning leder erfarenheterna från denna prövning till att kraven på både

Mot. 1979/80:1992

3

den ekonomiska och personliga kontrollen av dem som söker tillstånd måste
skärpas.

Vi anser vidare att indragning av tillstånd bör användas mot taxiägare som
inte följer gällande regler och överenskommelser. I dag är det alltför många
taxiägare som struntar i vissa bestämmelser med hänvisning till att det inte
står i tillståndet exempelvis att gällande kommenderingsplan skall följas.
Därför bör de flesta föreskrifter, såsom utehållande, befordringsplikt,
samtrafik, anslutning till för taxiägarna gemensamma organisationer m. m.,
vara inskrivna i tillståndet. Alternativt kan man föreskriva i tillståndet att
droskreglementet skall följas, samtidigt som man fogar detta som en bilaga
till taxitillståndet.

I propositionen förordas att i samband med en förenkling och modernisering
av taxans uppbyggnad drickssystemet bör avskaffas. Detta förutsätter
enligt förslaget en överenskommelse med berörda parter på arbetsmarknaden.
Vi vill understryka att detta inte får uppfattas så att det leder till en
lönesänkning. En lösning som bör kunna övervägas är att föra in dricksen på
taxametern. Vi vill i det sammanhanget framhålla att det är angeläget att den
översyn som transportrådet skall utföra när det gäller bl. a. taxitaxans
konstruktion bör ske skyndsamt.

Sammantaget anser vi att stora delar av förslaget i propositionen ligger väl i
linje med de krav och förslag vi tidigare framfört från socialdemokratiskt
håll. Näringen, som i dag dras med allvarliga brister beträffande sin
verksamhet, måste verkligen ta krafttag för att kunna fungera tillfredsställande
i framtiden. Vi ser stora utvecklingsmöjligheter för taxi inom den
kollektiva trafikens ram. Ett närmare samarbete mellan taxi och huvudmännen
för den kollektiva trafiken bör komma till stånd. Ett sådant samarbete
skulle innebära stora fördelar, bl. a. ett bättre trafikutbud under olika
trafiktider och ett mer rationellt och ekonomiskt utnyttjande av de samlade
trafikresurserna. Enligt vår mening blir transportrådets roll viktig när det
gäller att följa upp utvecklingen av företagsstrukturen inom taxinäringen.
Detta gäller särskilt hur slopandet av kravet på särskilda skäl för att få
trafiktillstånd för juridisk person kommer att användas i praktiken. Av skäl
som framgått tidigare vill vi inte motsätta oss det förslaget men hyser ändå en
viss oro för att det kan få icke önskade konsekvenser. Vi förordar därför att
transportrådet särskilt bevakar utvecklingen i denna del. Länsstyrelsen bör
också ingripa för att förhindra olämpliga överlåtelser.

Med stöd av de anförda hemställs

att riksdagen beslutar

1. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen om anslutning till beställningscentral,

2. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen om föreskrifter i taxitillstånd,

3. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen om taxitaxans konstruktion och drickssystemet,

1* Riksdagen 1979/80. 3 sami. Nr 1992-1995

Mot. 1979/80:1992

4

4. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen om uppföljningen av utvecklingen av företagsstrukturen
inom taxinäringen.

Stockholm den 23 april 1980
BERTIL ZACHRISSON (s)

BIRGER ROSQVIST (s)

NILS HJORTH (s)

ESSEN LINDAHL (s)
KURT HUGOSSON (s)

OLLE ÖSTRAND (s)
OVE KARLSSON (s)
ELVY NILSSON (s)

RUNE JOHANSSON (s)
MARGIT SANDÉHN (s)
RUNE JONSSON (s)
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)
LARS HEDFORS (s)
SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)