12

Motion

1979/80:121

av Bertil Jonasson

med anledning av propositionen 1979/80:40 om fastighetstaxering,
m. m.

I propositionen 1979/80:40 om ny fastighetstaxering, m. m. framläggs
förslag om vilka regler som skall tillämpas vid den allmänna fastighetstaxeringen
år 1981. Taxeringsvärdet skall såsom tidigare bestämmas till ett
belopp som motsvarar 75 % av taxeringsenhetens marknadsvärde - dvs.
75 % av det pris som den betingar vid försäljning på den allmänna
marknaden. Underlaget för bedömningen av taxeringsvärde utgörs av
köpeskillingsstatistiken.

Beträffande skogsbruket kan enligt min mening en alltför okritisk
användning av köpeskillingsstatistiken leda till en oskäligt stor höjning av
taxeringsvärdena. Skogsbruksvärdena kan förväntas bli minst tredubblade.
Det är uppenbart att effekterna av en sådan taxeringsvärdehöjning skulle bli
mycket besvärande för skogsägarna. Lönsamhetsutvecklingen i skogsbruket
kan f. n. inte bedömas bli särskilt positiv. Domänverkets ekonomiska resultat
i skogsbruket är t. ex. lågt, och några förbättringar av betydelse är inte att
förutse. Situationen för skogsbruket i övrigt väntas också bli besvärlig.

Skogsbruket är underkastat världskonjunkturens kraftiga växlingar. Detta
måste på något sätt återspeglas i särskilda säkerhetsmarginaler vid taxeringen
av skog och skogsmark. Så har genomgående skett - efter varierande
principer- vid de allmänna fastighetstaxeringarna sedan år 1952. Behovet av
säkerhetsmarginaler är för den nu förestående fastighetstaxeringen än mer
motiverat.

Köpeskillingsstatistiken kan enligt min mening inte läggas till omedelbar
grund för bestämningen av marknadsvärdenivån för skog och skogsmark.
Statistiken är i sig själv mycket bristfällig. Tiliskottsförvärvens inverkan är
inte tillräckligt utbredd. I vilken mån möjligheten till stora engångsuttag ur
skogen påverkat köpeskillingarna är inte heller belyst. När det gäller
värderingen av självständiga, bestående skogsegendomar där uthålligt skogsbruk
förutsätts skola bedrivas bör grunderna för värderingen vara rensade
från inslag av sådana faktorer.

Den värdenivå som direkt erhålls ur köpeskillingsstatistiken måste således
nedjusteras med hänsyn till dels den väntade dåliga lönsamheten i skogsbruket,
dels de påtagliga bristerna i statistiken.

Jag anser mot nämnda bakgrund att riksdagen borde besluta att marknadsvärdenivån
för skog och skogsmark bestäms till högst två tredjedelar av den
nivå som framkommer via köpeskillingsstatistiken. Det är således till 75 %
av denna nedjusterande nivå som skogsvärdena skall anpassas vid faststäl

Mot. 1979/80:121

13

lande av riktvärden för skog och skogsmark. Härvid torde höjningarna genomsnittligt
sett - i förhållande till 1975 års värden kunna stanna vid
omkring en fördubbling.

Det ankommer på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:40 om
fastighetstaxering, m. m. beslutar att taxeringen av skog och
skogsmark sker i enlighet med de principer som anges i
motionen.

Stockholm den 26 november 1979

BERTIL JONASSON (c)