KU 1979/80:1

Konstitutionsutskottets betänkande
1979/80:1

angående vilande förslag till grundlagsändringar m. m.
jämte motion

Vilande förslag

Enligt 8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen (RF) ändras grundlag genom två
likalydande beslut. Det andra beslutet får ej fattas förrän det efter det första
beslutet har hållits val till hela riket och den nya riksdagen har samlats.
Samma förfarande skall enligt 8 kap. 16 § RF i första hand tillämpas
beträffande riksdagsordningen (RO). 1 5 kap. 12 § RO föreskrivs att slutligt
beslut skall fattas vid första riksmötet i valperioden. Uppskov till senare
riksmöte i valperioden är dock möjligt.

Enligt 3 kap. 16 § RO åligger det konstitutionsutskottet att till kammaren
för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller RO.
Till anmälan skall enligt 4 kap. 8 § tredje stycket RO fogas yttrande i
ärendet.

Under åren 1978 och 1979 fattade riksdagen beslut om vissa ändringar i
grundlag och i RO. De vilande förslagen avsåg:

1. Förstärkt skydd för fri- och rättigheter m. m. (förslag till lagar om ändring i
regeringsformen och riksdagsordningen - riksdagsbeslut 1979-05-22)...
Bilaga 1)

2. Kvinnlig tronföljd (förslag till lagar om ändring i successionsordningen
och regeringsformen - riksdagsbeslut 1978-04-20) Bilaga 2)

3. Förbud mot barnpornografi (förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
- riksdagsbeslut 1979-05-09) Bilaga 3)

Beträffande förslagens bakgrund och närmare innebörd hänvisar utskottet
till beträffande 1. propositionen 1978/79:195 och KU 1978/79:39, beträffande

2. propositionen 1977/78:71 och KU 1977/78:36 samt beträffande 3. propositionen
1978/79:179 och KU 1978/79:33.

Genom detta betänkande anmäls de vilande förslagen för riksdagens
slutliga beslut.

Motionen

I motionen 1978/79:343 av Lars Werner m. fl. (vpk), som avser övergång
till republik, yrkas ”att riksdagen beslutar

1. att upphäva de av 1977/78 års riksdag såsom vilande antagna förslagen
till a) lag om ändring i successionsordningen och därav föranledd, b) lag om
ändring i regeringsformen”.

Övriga yrkanden i motionen 1978/79:343 avser utskottet att behandla i ett
senare sammanhang.

1 Riksdagen 1979/80. 4 sami. Nr 1

KU 1979/80:1

Utskottet

Under åren 1978 och 1979 fattade riksdagen vilande beslut om vissa
ändringar i grundlag och RO i enlighet med vad som angetts i det
föregående.

Med hänvisning till vad som från utskottets sida i dessa delar anförts vid
ärendenas första riksdagsbehandling (KU 1978/79:39, KU 1977/78:36, KU
1978/79:33) tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar de vilande
förslagen. Utskottet avstyrker sålunda det i motionen 1978/79:343 framställda
yrkandet om avslag på de vilande förslag som avser kvinnlig tronföljd.
Utskottet hemställer
att riksdagen

1. beträffande förstärkt skydd för fri- och rättigheter m. m. slutligt
antar de vilande förslagen till

a) lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1 a),

b) lag om ändring i riksdagsordningen (bilaga 1 b), såvitt avser

huvudbestämmelserna och ikraftträdandebestämmelsen,

2. beträffande kvinnlig tronföljd med avslag på motionen 1978/
79:343, yrkandet 1, slutligt antar de vilande förslagen till

a) lag om ändring i successionsordningen (bilaga 2 a),

b) lag om ändring i regeringsformen (bilaga 2 b),

3. beträffande förbud mot barnpornografi slutligt antar det vilande
förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (bilaga

3).

Stockholm den 25 oktober 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s)*, Torkel Lindahl (fp),
Olle Svensson (s)*, Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s)*, Sven-Erik Nordin (c),
Kurt Ove Johansson (s)*, Bengt Kindbom (c), Kerstin Nilsson (s)*. Sture
Thun (s)*, Jan Prytz (m), Lahja Exner (s)*, Esse Petersson (fp) och Mona S:t
Cyr (m).

* Ej deltagit i beslutet betr. yrkandet 2.

Särskilt yttrande

av Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist, Kurt Ove Johansson,
Kerstin Nilsson, Sture Thun och Lahja Exner (alla s):

Som förutskickades i det särskilda yttrande som avgavs av de socialdemokratiska
ledamöterna i utskottet vid den första riksdagsbehandlingen av
frågan om kvinnlig tronföljd har vi inte deltagit i utskottets beslut under

KU 1979/80:1

Förstärkt skydd för fri- och rättigheter m. m.

1 Förslag till B'laga ' a

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1
dels att nuvarande 13 kap. 7-11 §§ skall betecknas 13 kap. 8-12 §§,
delsaU 2 kap. 7,9,10,12,18 och 20 §§,8 kap. 1,4,7,15,16och 18 §§samt 10
kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i regeringsformen skall införas två nya paragrafer, 11 kap. 14 § och
13 kap. 7 §, av nedan angivna lydelse,
dels att i punkt 9 övergångsbestämmelserna hänvisningen till ”1 kap. 6 §
första stycket andra punkten” skall bytas ut mot ”1 kap. 7 § första stycket
andra punkten”.

Nuvarande lydelse Vilande förslag

2 kap.

7 §

Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.

Ingen medborgare som är eller har Ingen medborgare som är eller har
varit bosatt i riket får berövas sitt varit bosatt i riket får berövas sitt

medborgarskap i annat fall än då han medborgarskap i annat fall än då han

är eller samtidigt blir medborgare i samtidigt, efter uttryckligt samtycke

annan stat. eller genom att inträda i allmän tjänst,

blir medborgare i annan stat. Utan
hinder härav får dock föreskrivas att
barn under aderton dr ifråga om sitt
medborgarskap skall följa föräldrarna
eller en av dem. Vidare får föreskrivas
att, i enlighet med överenskommelse
med annan stat, den som sedan
födelsen är medborgare även i den
andra staten och är varaktigt bosatt
där förlorar sitt svenska medborgarskap
vid aderton års ålder eller
senare.

9 §

Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med
anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna få saken
prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke när

'Regeringsformen omtryckt 1976:871
1* Riksdagen 1979/80. 4 samt. Nr 1

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse Vilande förslag

fråga är om att till riket överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd
som har ådömts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning än som angives i första stycket blivit
omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av domstol
utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställes i sådant fall
prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och
ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Har prövning som avses i första eller
andra stycket icke uppdragits åt
myndighet som är behörig enligt föreskrifterna
där, skall den ankomma på
allmän domstol.

10 §

Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var
belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd
åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om
brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av
brott.

Skatt eller statlig avgift får ej uttagas
i vidare mån än som .föijer av föreskrift,
som gällde när den omständighet
inträffade som utlöste skatteller
avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen
särskilda skäl påkalla det, får
dock lag innebära att skatt eller statlig
avgift uttages trots att lagen inte hade
trätt i kraft när nyssnämnda omständighet
inträffade, om regeringen eller
riksdagsutskott då hade lämnat förslag
härom till riksdagen. Med förslag
jämställes ett meddelande i skrivelse
från regeringen till riksdagen om att
sådant förslag är att vänta. Vidare får
riksdagen .föreskriva undantag från
första meningen, om riksdagen finner
att det är påkallat av särskilda skäl i
samband med krig, krigsfara eller svår
ekonomisk kris.

12 §

De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra
stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse Vilande förslag

eller genom annan författning efter bemyndigande i lag enligt 8 kap. 7 § första
stycket 7 eller 10 §.

Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose
ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får
aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har
föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria
åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej
göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan
åskådning.

Förslag till lag som avses i första
stycket eller till lag om ändring eller
upphävande av sådan lag skall, om det
ej förkastas av riksdagen, på yrkande
av lägst tio av dess ledamöter vila i
minst tolv månader från det att det
första utskottsyttrandet över förslaget
anmäldes i riksdagens kammare. Utan
hinder härav kan riksdagen antaga
förslaget, om minst fem sjättedelar av
de röstande förenar sig om beslutet.

Tredje stycket gäller icke förslag till
lag om fortsatt giltighet i högst två år av
lag. Det gäller ej heller förslag till lag
som enbart angår

1. förbud att röja sådant, som
någon har erfarit i allmän tjänst eller
under utövande av tjänsteplikt och vars
hemlighållande är påkallat av hänsyn
till intresse som angives i 2 kap. 2 §
tryckfrihetsförordn ingen,

2. husrannsakan eller liknande intrång
eller

3. frihetsstraff som påföljd för viss
gärning.

Konstitutionsutskottet prövar för
riksdagens vidkommande huruvida
tredje stycket är tillämpligt i fråga om
visst lagförslag.

18 §

Varje medborgare skall vara till- Varje medborgare vilkens egendom
försäkrad ersättning enligt grunder rages i anspråk genom expropriation

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse

som bestämmes i lag för det fall att
hans egendom t ages i anspråk genom
expropriation eller annat sådant förfogande.

Utlänning här i riket är likställd
med svensk medborgare i fråga om

1. skydd mot tvång att deltaga i
sammankomst för opinionsbildning
eller i demonstration eller annan
meningsyttring eller att tillhöra trossamfund
eller annan sammanslutning
(2 § andra meningen),

2. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff
och tortyr samt mot medicinsk
påverkan i syfte att framtvinga eller
hindra yttranden (4 och 5 §§),

3. rätt till domstolsprövning av
frihetsberövande med anledning av
brott eller misstanke om brott (9 §
första stycket),

4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd
och annan retroaktiv rättsverkan
av brott (10 §),

5. skydd mot inrättande av domstol
i vissa fall (11 § första stycket),

6. skydd mot missgynnande på
grund av ras, hudfärg eller etniskt
ursprung eller på grund av kön (15
och 16 §§),

7. rätt till fackliga stridsåtgärder
(17 8),

8. rätt till ersättning vid expropriation
eller annat sådant förfogande
(18 S).

Vilande förslag

eller annat sådant förfogande skall
vara tillförsäkrad ersättning för förlusten
enligt grunder som bestämmes
i lag.

§'

Utlänning här i riket är likställd
med svensk medborgare i fråga om

1. skydd mot tvång att deltaga i
sammankomst för opinionsbildning
eller i demonstration eller annan
meningsyttring eller att tillhöra trossamfund
eller annan sammanslutning
(2 § andra meningen),

2. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff
och tortyr samt mot medicinsk
påverkan i syfte att framtvinga eller
hindra yttranden (4 och 5 §§),

3. rätt till domstolsprövning av
frihetsberövande med anledning av
brott eller misstanke om brott (9 §
första och tredje styckena),

4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd
och annan retroaktiv rättsverkan
av brott samt mot retroaktiv
skatt eller statlig avgift (10 §),

5. skydd mot inrättande av domstol
i vissa fall (11 § första stycket),

6. skydd mot missgynnande på
grund av ras, hudfärg eller etniskt
ursprung eller på grund av kön (15
och 16 §8),

7. rätt till fackliga stridsåtgärder
(17 §),

8. rätt till ersättning vid expropriation
eller annat sådant förfogande
(18 §).

11 propositionens förslag har första stycket punkten 4 följande lydelse: 4. skydd mot
retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott samt mot retroaktiv
skatt eller avgift.

I övrigt är paragrafen likalydande med propositionens förslag.

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse

Om annat icke foijer av särskilda
föreskrifter i lag, är utlänning här i
riket likställd med svensk medborgare
även i fråga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet,
mötesfrihet, demonstrationsfrihet,
föreningsfrihet och religionsfrihet
(1 §),

2. skydd mot tvång att giva till
känna åskådning (2 § första meningen),

3. skydd mot kroppsligt ingrepp
även i annat fall än som avses i 4 och
5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan
och liknande intrång samt mot
intrång i förtrolig meddelelse (6 §),

4. skydd mot frihetsberövande
(8 § första meningen),

5. rätt till domstolsprövning av
frihetsberövande av annan anledning
än brott eller misstanke om
brott (9 § andra stycket).

6. offentlighet vid domstolsförhandling
(11 § andra stycket),

7. skydd mot ingrepp på grund av
åskådning (12 § andra stycket tredje
meningen),

8. författares, konstnärers och fotografers
rätt till sina verk (19 §).

Av bestämmelserna i 2 kap. om
grundläggande fri- och rättigheter
följer att föreskrifter av visst innehåll
ej får meddelas eller får meddelas
endast genom lag.

1** Riksdagen 1979/80. 4 sami Nr 1

Vilande förslag

Om annat icke följer av särskilda
föreskrifter i lag, är utlänning här i
riket likställd med svensk medborgare
även i fråga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet,
mötesfrihet, demonstrationsfrihet,
föreningsfrihet och religionsfrihet
(1 §),

2. skydd mot tvång att giva till
känna åskådning (2 § första meningen),

3. skydd mot kroppsligt ingrepp
även i annat fall än som avses i 4 och
5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan
och liknande intrång samt mot
intrång i förtrolig meddelelse (6 §);

4. skydd mot frihetsberövande
(8 § första meningen),

5. rätt till domstolsprövning av
frihetsberövande av annan anledning
än brott eller misstanke om
brott (9 § andra och tredje styckena),

6. offentlighet vid domstolsförhandling
(11 § andra stycket),

7. skydd mot ingrepp på grund av
åskådning (12 § andra stycket tredje
meningen),

8. författares, konstnärers och fotografers
rätt till sina verk (19 §).

På sådana särskilda föreskrifter
som avses i andra stycket tillämpas
12 § tredje stycket, fjärde stycket Jorsta
meningen samt femte stycket.

kap.

1 §

Av bestämmelserna i 2 kap. om
grundläggande fri- och rättigheter
följer att föreskrifter av visst innehåll
ej får meddelas eller får meddelas
endast genom lag samt att förslag till
lag i vissa Jall skall behandlas i särskild
ordning.

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse Vilande förslag

4 §

Föreskrifter om rådgivande folk- Föreskrifter om rådgivande folkomröstning
i hela riket meddelas omröstning i hela riket och omförfa genom

lag. randet vid folkomröstning i grundlags fråga

meddelas genom lag.

Utan hinder av 3 eller 5 § kan
regeringen efter bemyndigande i lag
genom förordning meddela föreskrifter
om annat än skatt, om föreskrifterna
avser något av följande
ämnen:

1. skydd för liv, personlig säkerhet
eller hälsa,

2. utlännings vistelse i riket,

3. in- eller utförsel av varor, av
pengar eller av andra tillgångar, tillverkning,
kommunikationer, kreditgivning,
näringsverksamhet eller utformning
av byggnader, anläggningar
och bebyggelsemiljö,

4. jakt, fiske, djurskydd eller natur-
och miljövård,

5. trafik eller ordningen på allmän
plats,

6. undervisning och utbildning,

7. förbud att röja sådant som
någon har erfarit i allmän tjänst eller
under utövande av tjänsteplikt.

Utan hinder av 3 eller 5 § kan
regeringen efter bemyndigande i lag
genom förordning meddela föreskrifter
om annat än skatt, om föreskrifterna
avser något av följande
ämnen:

1. skydd för liv, personlig säkerhet
eller hälsa,

2. utlännings vistelse i riket,

3. in- eller utförsel av varor, av
pengar eller av andra tillgångar, tillverkning,
kommunikationer, kreditgivning,
näringsverksamhet, ransonering
eller utformning av byggnader,
anläggningar och bebyggelsemiljö,

4. jakt, fiske, djurskydd eller natur-
och miljövård,

5. trafik eller ordningen på allmän
plats,

6. undervisning och utbildning,

7. förbud att röja sådant som
någon har erfarit i allmän tjänst eller
under utövande av tjänsteplikt.

Bemyndigande som avses i första stycket medför ej rätt att meddela
föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i lag, som
innehåller bemyndigande med stöd av första stycket, föreskriva även annan
rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift som regeringen meddelar
med stöd av bemyndigandet.

15 §

Grundlag stiftas genom två likaly- Grundlag stiftas genom två likalydande
beslut. Det andra beslutet får dande beslut. Det andra beslutet får

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse

ej fattas, förrän det efter det första
beslutet har hållits val till riksdagen i
hela riket och den nyvalda riksdagen
har samlats. Riksdagen får icke
såsom vilande antaga ett förslag om
stiftande av grundlag, som är oförenligt
med annat vilande grundlagsförslag,
utan att samtidigt förkasta det
först antagna förslaget.

Vilande förslag

ej fattas, förrän det efter det första
beslutet har hållits val till riksdagen i
hela riket och den nyvalda riksdagen
har samlats. Vidare skall minst tio
månader förflyta mellan den tidpunkt
då ärendet första gången anmäldes i
riksdagens kammare och valet, såvida
icke konstitutionsutskottet genom beslut,
som fattas senast vid ärendets
beredning och varom minst fern sjättedelar
av ledamöterna förenar sig,
medgiver undantag härifrån.

Riksdagen får icke såsom vilande
antaga ett förslag om stiftande av
grundlag, som är oförenligt med
annat vilande grundlagsförslag, utan
att samtidigt förkasta det först
antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag
skall anordnas, om yrkande
därom framställes av minst en
tionde! av riksdagens ledamöter och
minst en tredjedel av ledamöterna
röstar för bifall till yrkandet. Sådant
yrkande skall framställas inom femton
dagar från det att riksdagen antog
grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet
skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt
med det val till riksdagen som
avses i första stycket. Vid omröstningen
får de som har rösträtt vid valet
förklara huruvida de godtar det vilande
grundlagsförslaget eller ej. Förslaget
är förkastat, om de festa av dem
som deltager i omröstningen röstar
motförslaget och de till antalet är feian
hälften av dem som har avgivit
godkända röster vid riksdagsvalet. I
annat föll upptager riksdagen förslaget
till slutlig prövning.

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse

Riksdagsordningen stiftas på samma
säll som grundlag. Den kan också
stiftas genom endast ett beslut, om
minst tre fjärdedelar av de röstande
och mer än hälften av riksdagens
ledamöter förenar sig om beslutet.
Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen
beslutas dock i samma
ordning som lag i allmänhet.

För att avge yttrande till regeringen
över lagförslag skall finnas ett lagråd,
vari ingår domare i högsta domstolen
och regeringsrätten. Aven riksdagsutskott
får inhämta yttrande frän lagrådet
enligt vad som närmare angives i
riksdagsordningen. Närmare bestämmelser
om lagrådet meddelas i lag.

Vilande förslag
§

Riksdagsordningen stiftas på det
sätt som angives i 15 § första stycket
första och andra meningarna samt
andra stycket. Den kan också stiftas
genom endast ett beslut, om minst
tre fjärdedelar av de röstande och
mer än hälften av riksdagens ledamöter
förenar sig om beslutet.
Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen
beslutas dock i samma
ordning som lag i allmänhet.

§'

För att avge yttrande över lagförslag
skall finnas ett lagråd, vari ingår
domare i högsta domstolen och regeringsrätten.
Yttrande frän lagrådet
inhämtas av regeringen eller, enligt
vad som närmare angives i riksdagsordningen,
av riksdagsutskott.

Yttrande av lagrådet bör inhämtas
innan riksdagen beslutar grundlag om
tryckfriheten, lag om begränsning av
rätten att taga de! av allmänna handlingar,
lag som avses i 2 kap. 12 §
första stycket, 17-19 §§ eller 20 §
andra stycket eller lag som ändrar eller
upphäver sådan lag, lag om kommunal
beskattning, lag som avses i 2 eller 3 §
eller lag som avses i 11 kap., om lagen
är viktig för enskilda eller från allmän
synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock
icke, om lagrådets hörande skulle
sakna betydelse på grund av frågans
beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans
behandling så att
avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår
regeringen riksdagen att stifta lag i

1 I propositionens förslag har paragrafens andra stycke sista meningen följande lydelse:
Riksdagens avgörande av frågan om lagrådets yttrande bör inhämtas är slutgiltigt.

1 övrigt är paragrafen likalydande med propositionens förslag.

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse Vilande förslag

något av de ämnen som avses i första
meningen och har lagrådets yttrande
dessförinnan inte inhämtats, skall
regeringen samtidigt för riksdagen
redovisa skälen härtill. Att lagrådet
icke har hörts över ett lagförslag utgör
aldrig hinder mot lagens tillämpning.

Lagrådets granskning skall avse

1. hur förslaget förhåller sig till
grundlagarna och rättsordningen i
övrigt,

2. hur förslagets föreskrifter förhåller
sig till varandra,

3. hur förslaget förhåller sig till
rättssäkerhetens krav,

4. om förslaget är så utformat att
lagen kan antagas tillgodose angivna
syften,

5. vilka problem som kan uppstå vid
tillämpningen.

Närmare bestämmelser om lagrådets
sammansättning och tjänstgöring
meddelas i lag.

10 kap.

5 §

Beslutanderätt som enligt denna Beslutanderätt som enligt denna
regeringsform tillkommer riksda- regeringsform tillkommer riksdagen,
regeringen eller annat i rege- gen, regeringen eller annat i regeringsformen
angivet organ kan i ringsformen angivet organ kan i

begränsad omfattning överlåtas till begränsad omfattning överlåtas till

mellanfolklig organisation för fred- mellanfolklig organisation för fredligt
samarbete, till vilken riket är eller ligt samarbete, till vilken riket är eller

skall bliva anslutet, eller till mellan- skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig
domstol. Därvid får ej över- folklig domstol. Därvid får ej överlåtas
beslutanderätt som avser fråga låtas beslutanderätt som avser fråga

om stiftande, ändring eller upphä- om stiftande, ändring eller upphävande
av grundlag eller fråga om vande av grundlag eller fråga om

begränsning av någon av de fri- och begränsning av någon av de fri- och

rättigheter som avses i 2 kap. Om rättigheter som avses i 2 kap. Angå överlåtelse

beslutar riksdagen i den ende beslut i fråga otti överlåtelse

ordning som är föreskriven för stif- galler vad som är föreskrivet om stif tande

av grundlag eller, om beslut i tande av grundlag. Kan beslut i sådan

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse

sådan ordning ej kan avvaktas, genom
ett beslut, varom minst fern sjättedelar
av de röstande och minst tre
fjärdedelar av ledamöterna förenar
sig.

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift
som ej enligt denna regeringsform
tillkommer riksdagen, regeringen
eller annat i regeringsformen
angivet organ kan överlåtas
till annan stat, till mellanfolklig organisation
eller till utländsk eller internationell
inrättning eller samfällighet,
om riksdagen förordnar om det
genom ett beslut, varom minst tre
fjärdedelar av de röstande förenar
sig, eller genom beslut i den ordning
som gäller för stiftande av grundlag.

Vilande förslag

ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen
i fråga om överlåtelse genom
ett beslut, varom minst fem sjättedelar
av de röstande och minst tre
fjärdedelar av ledamöterna förenar
sig.

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift
som ej enligt denna regeringsform
tillkommer riksdagen, regeringen
eller annat i regeringsformen
angivet organ kan överlåtas
till annan stat, till mellanfolklig organisation
eller till utländsk eller internationell
inrättning eller samfällighet,
om riksdagen förordnar om det
genom ett beslut, varom minst tre
fjärdedelar av de röstande förenar
sig. Beslut ifråga om sådan överlåtelse
kan också fattas i den ordning som
gäller för stiftande av grundlag.

kap.

14 §

Finner domstol eller annat offentligt
organ att en föreskrift står i strid med
bestämmelse i grundlag eller annan
överordnad författning eller att stadgad
ordning i något väsentligt hänseende
har åsidosatts vid dess tillkomst,
får föreskriften icke tillämpas. Har
riksdagen eller regeringen beslutat
föreskriften, skall tillämpning dock
underlåtas endast om felet är uppenbart.

kap.

7§

Ar riket i krig eller omedelbar krigsfara,
skall 2 kap. 12 § tredje stycket
icke tillämpas.

1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1980.

2. Äldre föreskrift om skatt eller avgift skall tillämpas utan hinder av 2 kap.
10 § andra stycket.

KU 1979/80:1

2 Förslag till Bilaga 1 b

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1
(/e/satt 1 kap. 4 §,2 kap. 9 §,3 kap. 16,17och 19 §§,4 kap. 8 och 10 §§ samt
5 kap. 1, 2, 3, 8, 10 och 12 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att tilläggsbestämmelserna 2.7.1 och 2.7.3 skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i riksdagsordningen skall införas två nya tilläggsbestämmelser,
5.1.3 och 5.3.1, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Vilande förslag2

1 kap.
4 §

Lagtima riksmöte som har inletts
under augusti, september eller oktober
skall avslutas senast den 31 maj
följande år. Riksdagen kan om
synnerliga skäl föreligger förlänga
riksmötet, dock längst till och med
den 15 juni. Annat riksmöte pågår så
länge riksdagen finner det nödvändigt.
Riksmöte avslutas senast när
nästa lagtima riksmöte skall börja.

Lagtima riksmöte som har inletts
under augusti, september eller oktober
skall avslutas senast den 31 maj
följande år. Riksdagen kan om
synnerliga skäl föreligger förlänga
riksmötet, dock längst till och med
den 15 juni. Annat riksmöte pågår så
länge riksdagen finner det nödvändigt.
Har yrkande väckts om folkomröstning
i grundlagsfråga, skall, utan
hinder av vad nu har sagts, riksmöte
pågå till dess yrkandet har ptovats.
Riksmöte avslutas senast när nästa
lagtima riksmöte skall börja.

Har regeringen förordnat om extra val, kan den under återstoden av
valperioden besluta att avbryta riksmöte. Riksmötet skall avslutas omedelbart
efter det att beslutet har tillkännagivits vid sammanträde men kammaren.

2 kap.

Tilläggsbestämmelse 2.7.1

Förslag till ny statsminister eller
yrkande om misstroendeförklaring
föres upp som första punkt på föredragningslistan.
1 övrigt tages ärendena
upp i följande ordning, om icke

Yrkande om folkomröstning i
grundlagsfråga, förslag till ny statsminister
eller yrkande om misstroendeförklaring
föres upp som första
punkt på föredragningslistan. Före -

1 Riksdagsordningen omtryckt 1977:90.

2 Det vilande förslaget avser huvudbestämmelserna och ikraftträdandebestämmelsen;
tilläggsbestämmelserna är antagna genom riksdagens beslut 1979-05-22.

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse
talmannen bestämmer annat:

1. val,

2. propositioner samt skrivelser
från regeringen med redogörelse för
viss verksamhet,

3. förslag och redogörelser från
andra riksdagsorgan än utskott,

4. motioner,

5. utskottsbetänkanden i den ordning
utskotten angives i tilläggsbestämmelse
4.2.1.

Vilande förslag

kommer mer än ett sådant ärende,
tages de upp i den ordning vari de nu
har angivits. I övrigt tages ärendena
upp i följande ordning, om icke
talmannen bestämmer annat:

1. val,

2. propositioner samt skrivelser
från regeringen med redogörelse för
viss verksamhet,

3. förslag och redogörelser från
andra riksdagsorgan än utskott,

4. motioner,

5. utskottsbetänkanden i den ordning
utskotten angives i tilläggsbestämmelse
4.2.1.

Tilläggsbestämmelse 2.7.3

Om anteckning på föredragningslistan
för särskilda fall foreskrives i
tilläggsbestämmelserna 2.10.1,

2.14.1, 3.6.1, 6.1.1, 6.1.2 och 6.2.2.

Om anteckning på föredragningslistan
för särskilda fall foreskrives i
tilläggsbestämmelserna 2.10.1,

3.6.1, 5.1.3, 6.1.1, 6.1.2 och 6.2.2.

9§

Talmannen ställer proposition till beslut. Finner han yrkande strida mot
grundlag eller mot riksdagsordningen, skall han, med angivande av skäl,
vägra proposition. Begär kammaren ändå proposition, skall talmannen
hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Proposition får ej
vägras på vad utskottet har förklarat icke strida mot grundlag eller mot denna
riksdagsordning.

Vad som sägs i första stycket om
prövning av propositions grundlagsenlighet
gäller ej fråga huruvida 2 kap.
12 § tredje stycket regeringsformen är
tillämpligt ifråga om visst lagförslag.

3 kap.

16 §

Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla
vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Skall efter
vad som sägs i regeringsformen i annat fall tillämpas den ordning som gäller

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse Vilande förslag

för grundlagsändring, skall vilande beslut i ärendet anmälas av det utskott till

vars handläggning frågan hör.

Konstitutionsutskottet skall vidare
till kammaren anmäla beslut om
undantag från den tidsfrist sorn föreskrives
i 8 kap. 15 § regeringsformen.

Yrkande om misstroendeförklaring
skall framställas vid sammanträde
med kammaren. Yrkandet
skall avlämnas skriftligen till protokollet
så snart det har framställts.

Yrkande om folkomröstning i
grundlagsfråga eller om misstroendeförklaring
skall framställas vid sammanträde
med kammaren. Yrkandet
skall avlämnas skriftligen till protokollet
så snart det har framställts.

19 §

Proposition och motion får åter- Proposition och motion får återkallas
till dess utskott har avgivit kallas till dess utskott har avgivit
betänkande i ärendet. betänkande i ärendet. Förslag som

vilar enligt 2 kap. 12 § tredje stycket
regeringsformen får återkallas till dess
utskottet har avgivit nytt betänkande
enligt 4 kap. 8 § förde stycket denna
riksdagsordning.

Återkallas proposition, förfaller motion som har väckts med anledning av
propositionen.

Har proposition blivit återkallad, får motion väckas med anledning därav
inom sju dagar från det att återkallelsen anmäldes i kammaren.

4 kap.

8§

Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats till utskottet
och som ej har återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende till annat
utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med ett eller flera
utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt
utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen.

Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en valperiod för
riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som har tillsatts av den nyvalda
riksdagen.

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse Vilande förslag

Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut som sägs i 3 kap.

16 § foga yttrande i ärendet.

Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 §
tredje stycket regeringsformen, skall
utskottet avgiva nytt betänkande i
ärendet.

10 §

Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande, då utskott
begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighet som ej
lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens

avgörande.

Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av
ett ärende att upplysningar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som
avses i forsta stycket, skall utskottet föranstalta om detta, såvida det icke
finnér att därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till
avsevärt men.

Konstitutionsutskottet får icke avgiva
förklaring, att 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen icke är tilllämpligt
i fråga om visst lagförslag,
utan att lagrådet har yttrat sig i
saken.

5 kap.

1 §

Utskotts betänkande skall före ärendets avgörande bordläggas vid två
sammanträden med kammaren, om ej riksdagen på utskottets förslag
beslutar att ärendet skall avgöras efter endast en bordläggning.

Yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen att lagförslag
skall vila får framställas när utskottets
betänkande över förslaget har anmälts
i kammaren.

Tilläggsbestämmelse 5.1.3

Yrkande som avses i 1 § andra
stycket framställes skriftligen och upptages
om möjligt på kammarens föredragningslista.

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse

Vilande förslag

2 §

Ärende om folkomröstning i grundlagsfråga
eller om misstroendeförklaring
skall ligga på kammarens bord
till det andra sammanträdet efter det
då yrkandet framställdes och avgöras
senast vid det därpå följande
sammanträdet.

Vad sålunda har föreskrivits äger motsvarande tillämpning på förslag av
talmannen till ny statsminister. Därvid skall iakttagas den i 6 kap. 2 § andra
stycket regeringsformen föreskrivna fristen.

Ärende om misstroendeförklaring
skall ligga på kammarens bord till det
andra sammanträdet efter det då
yrkandet framställdes och avgöras
senast vid det därpå följande sammanträdet.

3 §

Ärende i vilket överläggning äger rum får ej upptagas till avgörande förrän
kammaren på talmannens förslag har funnit överläggningen avslutad.

Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamot yrkar det, genom
omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal, skall ärendet
alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ärende skall, om Avgörandet av ärende skall, om

det behövs, delas upp på skilda det behövs, delas upp på skilda

beslut. beslut. Föreligger yrkande som avses i

1 § andra stycket att lagförslag skall
vila och dessutom yrkande attförslaget
skall förkastas, skall riksdagen pröva
sistnämnda yrkande innan förslaget
ställes under omröstning om omedelbart
antagande.

Tilläggsbestämmelse 5.3.1

Föreligger yrkande att lagförslag
skall vila enligt 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen och uppnås
vid omröstning angående förslaget icke
den där angivna anslutningen, skall
förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet
för prövning enligt femte
stycket i nämnda paragraf. Efter prövning
hos utskottet skall ärendet på nytt
anmälas i kammaren för handläggning
enligt 1 § första stycket. Har konstitutionsutskottet
förklarat att tredje

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse Vilande förslag

stycket i nämnda paragraf i regeringsformen
är tillämpligt ifråga om förslaget,
skall det, om det ej heller då blir
avgjort, återförvisas tilldel utskott som
har berett ärendet.

Föreligger samtidigt två eller flera
yrkanden om misstroendeförklaring
mot samma statsråd, skall endast en
omröstning äga rum.

Fordras för beslut anslutning från
särskilt flertal och föreligger mer än
ett förslag till sådant beslut, utväljer
riksdagen först, med tillämpning av
vad som gäller i allmänhet, ett av
förslagen. Därefter avgöres om detta
förslag skall antagas eller förkastas.
Vad som sägs i första meningen skall
tillämpas även när fråga är om flera
lagförslag som är oförenliga inbördes
och yrkande har väckts att något av
dem skall vila enligt 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen.

Föreligger samtidigt två eller flera
yrkanden om folkomröstning beträffande
samma vilande grundlagsförslag
eller om misstroendeförklaring mot
samma statsråd, skall endast en
omröstning äga rum.

10 §

Genom särskilt beslut kan riksdagen till närmast följande lagtima riksmöte
uppskjuta behandlingen av ärende. Ärende som gäller statsbudgeten för
närmast följande budgetår får dock uppskjutas endast om det kan ske utan
olägenhet för budgetregleringen. Beslut om uppskov kan upprepas.

Avslutas riksmöte i förtid med anledning av extra val, skall ärende som
riksdagen icke har hunnit avgöra anses utan särskilt beslut uppskjutet till det
första lagtima riksmötet efter valet.

Ärende som ej har återkallats skall
avgöras före utgången av kalenderåret
efter det då ärendet väcktes eller,
om hinder häremot möter till följd av
förordnande om extra val, snarast

Lagförslag, som har vilat i tolv
månader enligt 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen, skall prövas
före utgången av kalenderåret därpå.
Annat ärende skall avgöras före

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse

möjligt efter det att den nyvalda
riksdagen har sammanträtt.

Vilande förslag

utgången av kalenderåret efter det då
ärendet väcktes. Kan ärende som
avses i första eller andra meningen till
följd av förordnande om extra val
icke avgöras pä tid som är föreskriven
där, skall det avgöras snarast möjligt
efter det att den nyvalda riksdagen
har sammanträtt.

Slutligt beslut i ärende angående
grundlag fattas vid första riksmötet i
den valperiod som föijer på riksdagsvalet
närmast efter det vilande beslutet
i ärendet, såvida ej avgörandet
uppskjutes till annat riksmöte. I
fråga om uppskov äger bestämmelserna
i 10 § första och andra styckena
och i 11 § motsvarande tillämpning.
Ärendet skall avgöras slutligt före
nästa ordinarie val till riksdagen.

Ärende angående grundlag skall
avgöras vid första riksmötet i den
valperiod dä slutligt beslut enligt
8 kap. 15 § regeringsformen först får
fattas, såvida ej förslaget i ärendet
dessförinnan förkastas eller avgörandet
uppskjutes till annat riksmöte. I
fråga om uppskov äger bestämmelserna
i 10 § första och andra styckena
och i 11 § motsvarande tillämpning.
Ärendet skall avgöras slutligt före
nästa ordinarie val till riksdagen.

Har vilande förslag till grundlagsändring
eller till annat beslut som
fattas i samma ordning förkastats vid
folkomröstning, skall det utskott till
vars handläggning frågan hör göra
anmälan därom till kammaren.

Ändringarna i riksdagsordningen träder i kraft den 1 januari 1980.

KU 1979/80:1

Kvinnlig tronföljd

1 Förslag till Bilaga 2 a

Lag om ändring i successionsordningen

Härigenom foreskrives i fråga om successionsordningen1
dels att nuvarande 3 och 6 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 1, 2, 4, 5 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Då hans kungl, höghets, kronprins
JOHAN BAPTIST JULII redan ingångna
äktenskap med manlig bröstarvinge
välsignat är, och ännu framdeles
kan välsignat varda, skall efterträda
hans kungl, höghet i regeringen
hans kungl, höghets förstfödde son,
och efter honom denne sena res manliga
efterkommande, i den ordning de
ättens huvudman i rätt nedstigande led
närmast äro. Går den förstfödde
sonens ted på manssidan ut, tillfälle då
regeringen hans kungl, höghets andre
son i ordningen, med successionsrätt
för hans manliga efterkommande i
samma ordning, som för den förstfödde
stadgat är, nämligen allteftersom
de i rätt nedstigande led ättens
huvudman närmast äro. Utgår även
den andre sonens linje pä manssidan,
gånge successionsrätten till den tredje
och så vidare till de övriga hans kungl,
höghets söner, i samma ordning, och
rätt nedstigande ted efter förstfodslorätt,
som här ovan före för den förstföddes
ätt föreskrivet är.

Dör Konung i Sverige, utan att
lämna manliga bröstarvingar, men

Vilande förslag

Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer
manliga och kvinnliga efterkommande
till kronprins Johan Baptist
Julii, sedermera Konung Karl XIV
Johans, avkomling i rätt nedstigande
led, Konung Carl XVI Gustaf. Aldre
syskon och äldre syskons efterkommande
ha därvid företräde framför
yngre syskon och yngre syskons efterkommande.

Vad i denna successionsordning är
stadgat om Konungen skall, om Drott -

1 Successionsordningen omtryckt 1974:307.

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse Vilande förslag

Hans efterlämnade drottning sig i ning är statschef, gälla henne,
välsignat tillstånd befinner, före regent
eller statsrådet regeringen med kungl,
makt och myndighet, på sätt och med
villkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen
föreskriva, till dess Riksens
Ständer, å den tid regeringsformen
utstakar, hunnit sammankomma, då
dem tillhör, att om regeringens förande
själva förordna. Bliver drottningens
livsfrukt av mankön, förordna då
Riksens Ständer riksföreståndare,
varom i 93 § regeringsformen stadgat
är. Bliver drottningens livsfrukt av
kvinnokön, träde den av ätten, som
efter förstfodslorätt den avlidne
Konungen i arvsföljden, på sätt 1 $
utstakar, närmast är. såsom Konung
till regeringen.

Såsom regeringsformens 2 j uttryckligen
stadgar, att Konung alltid
skall vara av den rena evangeliska
läran, sådan som den, uti den oförändrade
Augsburgiska bekännelsen,
samt Uppsala mötes beslut av år
1593, antagen och förklarad är, alltså
skola ock prinsar av det kungl, huset
uppfödas i samma lära och inom
riket. Den av kungl, familjen, som ej
sig till samma lära bekänner, vare
från ali successionsrätt utesluten.

Prins av det kungl, huset må ej
gifta sig, med mindre Konungen,
sedan statsrådets tankar inhämtats,
därtill lämnat samtycke. Sker det
ändock, havé han förverkat arvsrätt
till riket för sig, barn och efterkommande.
Lag samma vare, om han,

Såsom 2 § i 1809 års regeringsform
uttryckligen stadgar, att Konung
alltid skall vara av den rena evangeliska
läran, sådan som den, uti den
oförändrade Augsburgiska bekännelsen,
samt Uppsala mötes beslut
av år 1593, antagen och förklarad är,
sålunda skola ock prinsar och prinsessor
av det kungl, huset uppfödas i
samma lära och inom riket. Den av
kungl, familjen som ej sig till samma
lära bekänner, vare från all successionsrätt
utesluten.

Prins och prinsessa av det kungl,
huset må ej gifta sig, med mindre
regeringen pä hemställan av Konungen
därtill lämnat samtycke. Sker det
ändock, havé han eller hon förverkat
arvsrätt till riket för sig. barn och
efterkommande.

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse

med eller utan sådant samtycke, tager
till gemål enskild svensk mans dotter.

Prins av kungl, svenska huset må
ej, utan Konungens och Riksens
Ständers samtycke, bliva regerande
furste av utländsk stat, vare sig
genom val, arv eller gifte. Sker
annorlunda, vare han och hans efterkommande
ej berättigade att succedera
till svenska tronen.

Vilande förslag

Prins och prinsessa av kungl,
svenska huset må ej, utan Konungens
och riksdagens samtycke, bliva
regent i utländsk stat, vare sig genom
val, arv eller gifte. Sker annorlunda,
vare han eller hon samt efterkommande
ej berättigade att succedera
till svenska tronen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Hans kungl, höghet hertigen av
Halland, prins Bertil, skall ha successionsrätt till tronen efter Konung Carl
XVI Gustaf och dennes efterkommande.

KU 1979/80:1

2 Förslag till Bilaga 2 b

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrives att 1 kap. 5 § regeringsformen1 skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Vilande förslag

1 kap.

5 5

Konungen är rikets statschef. Konungen eller drottning, som

enligt successionsordningen innehar
Sveriges tron, är rikets statschef.

Vad i denna regeringsform är
stadgat om konungen skall, om drottning
är statschef, gälla henne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

1 Regeringsformen omtryckt 1976:871.

KU 1979/80:1

Förbud mot barnpornografi Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 S tryckfrihetsförordningen skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Vilande förslag

7 kap.

4 5'

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet
skall såsom otillåtet yttrande i tryckt skrift anses sådan enligt lag straffbar
framställning som innefattar:

1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av
riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd
framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller andra
fientligheter framkallas med utländskt bistånd;

3. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller
eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av
statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda
framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;

4. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller
eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning, någon
förleder krigsfolk hörande till rikets eller med riket förbunden stats krigsmakt
eller andra som äro verksamma för försvaret av riket till myteri, trolöshet eller
modlöshet eller genom osann framställning sprider misströstan bland
allmänheten eller begår annan dylik förrädisk gärning som är till men för
försvaret eller för folkförsörjningen eller, om riket är helt eller delvis
ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd förekommer, för
niotståndsverksamheten;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek; -

1 Senaste lydelse 1976:955.

KU 1979/80:1

Nuvarande lydelse

Vilande förslag

5. landskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår
gärning som avses under 4;

6. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning,
svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet ntol myndighet;

7. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig
eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning,
någon sprider falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat att
framkalla fara för rikets säkerhet,eller till främmande makt framför eller låter
framkomma sådant rykte eller påstående;

8. hot mot eller missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av
viss nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse;

9. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd
i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för
andras missaktning, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna var
försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller
att han hade skälig grund för den;

10. förtal av avliden, om gärning
som avses under 9 är sårande för de
efterlevande eller eljest kan anses
kränka den frid, som bör tillkomma
den avlidne; eller

11. förolämpning, varigenom någon
smädar annan genom kränkande
tillmäle eller beskyllning eller
genom annat skymfligt beteende
mot honom.

10. förtal av avliden, om gärning
som avses under 9 är sårande för de
efterlevande eller eljest kan anses
kränka den frid, som bör tillkomma
den avlidne;

11. förolämpning, varigenom någon
smädar annan genom kränkande
tillmäle eller beskyllning eller
genom annat skymfligt beteende
mot honom; eller

12. barnpornografibrott, varigenom
någon skildrar barn i pornografisk
bild med uppsåt att bilden sprides, om
inte gärningen med hänsyn till omständigheterna
är försvarlig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

GOTA B Stockholm 1979