Riksdagens protokoll 1978/79:93

Torsdagen den 1 mars

Kl. 10.00

§ 1 Fyllnadsval till utskott

Företogs val av en suppleant i finansutskottet.

TALMANNEN: Enligt ett till kammaren inkommet protokollsutdrag har valberedningen enhälligt föreslagit Axel Kristiansson till suppleant i finansutskottet.

Kammaren utsåg lill suppleant i flnansutskottet Axel Kristiansson (c)

§ 2 Talmannen meddelade atl till kammaren inkommit läkarintyg för Georg Åberg, som var sjukskriven ytteriigare under tiden den 13 mars-den 1 april. Erforderiig ledighet beviljades.

Talmannen anmälde att Gunvor Wallin (fp) även under denna tid skulle tjänstgöra som ersättare för Georg Åberg.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Fyllnadsval tiU utskott

Om den ekonomiska brottsligheten

§ 3 Om den ekonomiska brottsligheten

Justitieministern SVEN ROMANUS erhöll ordet föratt i ett sammanhang besvara dels Cari-Henrik Hermanssons (vpk) den 9 februari anmälda fråga, 1978/79:338, dels Arne Nygrens (s) den 13 febmari anmälda fråga, 1978/ 79:343, och anförde:

Herr talman! C.-H. Hermansson har - under åberopande av uttalanden som juslitiekanslern hargjort med anledning av vissa klagomål mot åklagare, uttalanden som påstås innebära "att åklagarna fortsättningsvis inte för prioritera ekonomisk brottslighet i sin verksamhet" - frågat mig om justitiekanslerns uppfattning överensstämmer med regeringens vad gäller bekämpning av den ekonomiska brottsligheten.

Arne Nygren har från samma utgångspunkt frågat mig omjag är beredd att redovisa hur regeringen anser att kampen mot den ekonomiska och den organiserade brottsligheten skall prioriteras.

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Låt mig försl slå fast alt den grundläggande principen för polisens och

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om den ekonomiska brottsligheten

åklagarnas verksamhet är atl alla misstankar om brott skall utredas utan onödigt dröjsmål. Denna princip kan genombrytas dels av vissa allmänna grundsatser, t. ex. när den misstänkte har avlidit eller då påföljd inte får ådömas på grund av preskription, dels av vissa särskilda grundsatser, t ex. när fömtsätlningarna för rapporteftergifl är uppfyllda eller när särskild ätalsprövning är föreskriven. Dessulom finns vissa marginella möjligheterall underiåta ulredning, främsi när någon har gjort sig skyldig lill seriebrotlslig-het I alla övriga fall föreligger däremot förundersökningsplikt

Polisens utredningsresurser räcker emellertid inte till för alla ärenden. Detta innebär atl priorileringar är nödvändiga. Prioriteringarna kan göras pä olika nivåer och frän skilda utgångspunkter. En metod är atl vid t. ex. inrättande av nya tjänsier ange vad tjänsterna skall användas lill. Denna metod har begagnats i fråga om den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Inberäknat förslagel i årets budgetproposition har polisen under de två senasie åren tillförts sammanlagt 88 polismansljänsler för bekämpningen av de nyssnämnda brottstyperna, dvs. hela del antal som rikspolisstyrelsen har yrkat.

Andra prioriteringsmetoder måsle tillämpas i del löpande utredningsarbetet Brottsmisstankar som har föranlett friheisberövande eller som är rikiade mol ungdomar skall exempelvis utredas med förtur. När det sedan gäller att ge företräde ät vissa brottstyper, harjag i de tre senasie budgetpropositionerna redogjort för regeringens syn på saken (1976/77:100 bil. 5 s. 31-32, 1977/ 78:100bil.5s. 75-76och 1978/79:100 bil. 5 s.43-t5). Där har utlalalsau del är varken ändamålsenligl eller ens möjligl för regeringen alt göra någon generell prioritering ulan att detta ytterst mäste komma an på den lokala polisorganisationen. Samtidigt harjag emellertid framhållit all bl. a. den organiserade och den ekonomiska brottsligheten bör ägnas särskild uppmärksamhet från priorileringssynpunkt

Vad slutligen angår justitiekanslerns uttalande om hur priorileringar fär göras, har juslitiekanslern i del aktuella beslulei endasi slagit fast att de grundläggande principerna om förundersöknings- och åtalsplikt fortfarande gäller. Delta innebär bl. a. alt varken polisen eller åklagarna fär skriva av ärenden på den grunden alt de för tillfället är fullt sysselsatta med ulredningar som är mer angelägna.

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr lalman! Jag lackar justitieministern för svarel.

Vissa delar av svaret finner jag lillfredsslällande, andra delar olillfredsslällande. Det är tillfredsställande atl justitieministern ånyo framhåller alt den organiserade och ekonomiska brottsligheten bör ägnas särskild uppmärksamhet från priorileringssynpunkt Men del är inle lillfredsslällande när justitieministern säger aU det inte är "ändamålsenligl eller ens möjligt för regeringen att göra nägon generell prioritering".

Vad skall den lokala polisorganisationen göra, när del finns olika typer av uualanden? Justitieministern säger här alt man skall prioritera kampen mol den ekonomiska brottsligheten. En åklagare som har gjort della har blivit

prickad av juslitiekanslern. Vilka råd och direktiv skall då en stackars åklagare följa?

Jag vill understryka atl justitiekanslerns uttalande inför offentligheten, som har ålergiviis i televisionen och andra massmedia, av allmänheten tolkades så, atl den ekonomiska brottsligheten inte bör prioriteras. Del är alltså en uppfaUning som är den rakt motsatta mot den som justitieministern här har givit utlryck för.

Den finns oerhört stora uppgifter för myndigheterna när del gäller kampen mol den ekonomiska och organiserade brottsligheten. Jag vill peka på det material som häromdagen redovisades i svensk press. Elt par civilekonomer vid Lunds universitet har i etl examensarbete kartlagt vissa delar av skattefifflet och kommil fram till den slutsatsen atl svenska företag skattefifflar för 20 miljarder kronor om året. Den siffran har den innebörden alt om alla företag i slällel följde lagen, skulle varie löntagare kunna sänka sin skall med 3 500 kr. Del finns i delta examensarbete en mängd av exempel, som man har fält fram genom intervjuer med förelagen själva, på del sätt pä vilket denna ekonomiska brottslighet-jag tvekar inle alt karakterisera den som sådan - har bedrivits.

Vad som återstår är alt även juslitiekanslern accepterar den uppfattning som jusliiieminislern här har givit utlryck för.

Jag vill kommentera motsättningarna i justitieministerns svar genom alt erinra om det gamla talesättet, alt man inte på en gång kan färdas efter häst och åka i båt. Del försöker justitieministern göra i det svar han i dag har lämnat oss frågeställare - och del beklagar jag.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om den ekonomiska brottsligheten

ARNE NYGREN (s):

Herr talman! Även jag vill tacka för svarel.

Kampen mot den omfatlande ekonomiska brottsligheten i vårt land får inte stanna vid vackra skrivningar i regeringens budgetproposilion, bil. 5 från justitiedepartementet Om de vackra orden inle kan omsättas i politisk vilja och ork atl driva kampen i prakliskl handlande, då blir det inga resultat.

I årets budgetproposition skriver regeringen: "Kampen mol den organiserade och den ekonomiska brottsligheten är en synneriigen angelägen uppgift för rättsväsendet" Vad menar då regeringen med "synneriigen angelägen"?

Del är säkert inte bara länsåklagaren i Halmstad som har försökl tolka denna skrivning så, atl regeringen verkligen menar all kampen mot den ekonomiska brottsligheten nu är en prioriterad fräga inom rättsväsendet

Den 26 januari logs länsäklagaren ur denna tro. Då gav juslitiekanslern besked om alt han inte ansåg atl regeringens uttalande kunde tolkas som något underlag för alt åklagare i sitt arbete kunde prioritera insatserna mot den ekonomiska brottsligheten. Det är en slor klyfta mellan den borgeriiga regeringens ordrika lovprisande av kampen mol den ekonomiska brottsligheten och samma borgeriighets prakliska poliliska handlande.

I dag kan inle regeringen påslå alt man saknar underiag för ett omfattande lagstiftningsarbete mol den ekonomiska brottsligheten. Vi har frän brottsfö-

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om den ekonomiska brottsligheten

rebyggande rådet levererat ett stort antal förslag. Flera statliga utredningar har också bidragit med förslag.

Men del lycks inle finnas nägon iver i regeringen att lagstifta mot skattefifflare, valutaspekulanler, fastighetshajar, konkurssvindlare och liknande ekonomins brottslingar.

Vad den borgerliga riksdagsmajoriielen ägnat sig ät medan regeringen formulerat vackra skrivningar mol den ekonomiska brottsligheten är atl stoppa socialdemokraliska förslag om ålgärder mol denna. Del senasie exemplet upplevde vi sent i går kväll.

I dag hade justitieministern haft en möjlighet atl ge klart besked till vårt lands åklagare, poliser, tulltjänsteman, bankinspeklionspersonal m. fl. om all de bör prioritera kampen mol den ekonomiska brottsligheten.

Svaret ger inte något sådant besked från justitieministern.

Viljan och kraften finns liksom inte i den borgerliga regeringen. Jag hade kanske vänlal mig någon ljusning nu när Gösta Bohman och andra moderater inle längre siller pä bromsen i regeringen. Jag beklagar verkligen det svar jag fåu.

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr talman! I anledning av vad C.-H. Hermansson sade efter mill frågesvar villjag framhålla atl det särskilt i den senasie budgetpropositionen finns en ganska ulföriig framställning om vilka allmänna synpunkler man kan anlägga pä prioriteringen. Del är klart all sådana allmänna synpunkter ocksä bör komma från statsmakternas sida.

Men jag har i budgetpropositionen liksom i de föregående årens budgetpropositioner samtidigt framhållit all delta inte innebär all man pekar ul vissa brott, pä vilka de verkställande myndighelerna ulan vidare kan koncentrera sig och därvid lämna all annan brottslighet äl sidan. Det måsle bli ett bedömande av del särskilda fallet ule på fältet Om man dä ser pä vad som har förekommit i just detta fall, i fråga om vilket C.-H. Hermansson vill göra gällande alt det råder en motsättning mellan JK och mig, kanjag inle se alt en sådan föreligger. Om C.-H. Hermansson studerar JK:s beslut, finner han atl denne däri sagl atl man inle får avskriva ett mål med den moliveringen atl man inte kan prioritera denna typ av brottslighet Det är min tolkning av JK:s svar. En annan sak är all man inte i det löpande arbetel kan medhinna alla de uppgifter som föreligger, men del finns ingen anledning alt av detla skäl avskriva ett ärende. Det kan myckel väl hända alt man senare kan få lid atl ägna sig äl ärendei, och det är delta som JK har sagl. Della slår, såvitt jag kan finna, inte alls i strid med de allmänna principerna om prioritering.

Beiräffande vad Arne Nygren har sagt om samma fråga som vi diskuterat vid tidigare tillfällen - frågan om vad regeringen gör för atl bekämpa den ekonomiska och den organiserade brottsligheten - skulle jag kunna göra en lång uppräkning pä åtgärder som denna regering och den föregående regeringen har vidtagit under de senaste åren. Det är sådana saker som inle har nägon motsvarighet lidigare. Tiden medger emellertid inte atljag i del här sammanhanget närmare går in på detta.

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr talman! Det är givet all del alllid finns en del mindre mål av den gamla klassiska typen, striden mellan Jan Ersa och Per Persa. Och det konkreta fallet som föranledde JK:s uttalande förefaller vara av jusl den lypen.

Hurskall man då handlägga sådana fall, om en åklagare är strängt sysselsatt med viktigare angelägenheter? Det får naturiigtvis bli en omdömesfråga, men jag lycker alt åklagare och polismyndighet över huvud taget mäste ha vissa allmänna regler att följa. Om det här talet om prioritering skall ha någon som helst innebörd, måste det också få en praklisk tillämpning - dvs. att man skjuter arbetel pä bekämpande av vissa typer av brottslighet i förgmnden. I det här fallet är del utomordentligt angeläget alt prioritera kampen mot den ekonomiska brottsligheten, därför atl denna kamp har varit eftersatt under så många är. Jag vägar inte påstå atl del bara är under de borgerliga regeringarna som denna kamp varit eftersatt, ulan det var den också under den socialdemokraliska regering som salt tidigare. Del gjordes inle heller då några kraftfulla ingripanden mot den ekonomiska brottsligheten.

Del är alllsä angeläget atl göra en verklig prioritering, men del är lyvärr ingen ivekan om atl JK:s prickning av länsåklagaren i Halmstad har tolkals pä det sättet atl en sådan prioritering av den ekonomiska broiislighelen inte bör eller får göras. Del finns alltså, hoppas jag, en klar motsättning mellan JK:s ståndpunkt och justitieministerns. Jag vill nämligen tolka justitieministern välvilligt, och jag uppfattar det sä atl han menar all just kampen mot den ekonomiska brottsligheten bör ges förtur i del praktiska arbetel.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

0/7? den ekonomiska brottsligheten

ARNE NYGREN (s):

Herr lalman! Del här senaste som herr Hermansson sade skulle nog kräva etl förtydligande av justitieministern. Herr Hermansson säger all justitieministerns mening inte överensstämmer med justitiekanslerns. Juslitiekanslern skriver: "De ullalanden i budgetpropositionen som Wendt hänvisar lill innebär enligl min mening ingen prioritering i fråga om åklagarnas uppgifter."

Då frågar jag: Har herr Hermansson tolkat statsrådet fel när herr Hermansson tror all uttalandet här innebär någon priorileringsförklaring frän jusiilieminisierns sida?

Lät mig säga lill justitieministern all jag efteriy,ser exempel på lagstiftningsåtgärder från regeringen alltifrån 1976. Den borgerliga majoriteten här i kammaren har - i slällel för all la initiativ - ägnat all kraft ål att avslå socialdemokratiska initiativ. Jag skall nämna några få exempel: Moderater, folkpartister och centerpartister röstade ned del socialdemokraliska förslaget om stickprovskontroll för alt förhindra valutasmuggling. Samma borgeriiga majoritel röstade - då man kom i regeringsställning - ned den socialdemokraliska proposilionen frän 1976 om ändring av konkurslagen för alt komma till rätla med faltigkonkurser. Vid två tillfällen har socialdemokraliska förslag om skatteflyktsklausul röstats ned av borgarna här i kammaren. Fjolårets socialdemokratiska motion om bl. a. åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten röstades ned av samma borgerliga majoritet Sent i gär kväll röstade

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

0/77 den ekonomiska brottsligheten

moderater, folkpartister och centerpartister ned del socialdemokratiska förslagel om en stor kampanj mol skattefusk och skatteflykt

Jag vill fråga: Kan statsrådet här räkna upp lika mänga lagsliflningsiniliativ från regeringen under molsvarande lid? Del skulle vara intressant att fä den motvikten.

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr lalman! Jag vill först för C.-H. Hermansson framhålla all han, om han läser JK:s uttalande efter bokstaven, skall finna att det som JK har ansett vara felaktigt är att etl mål avskrivs med moliveringen atl detta ärende inte får prioriteras. Det är en annan sak alt man i del löpande arbetet måste lämna förtur för vissa åtgärder framför andra, och det har JK inte uttalat sig om.

C.-H. Hermansson sade avslutningsvis all JK har åberopat att uttalandet i budgetproposilionen inle avser åklagarnas uppgifter. Det är rätt så till vida all man i uttalanden i budgetpropositionen har tagit hänsyn till polisens utredningsarbete. Det ärju där som trycket är störst och del är del arbetet som man måsle prioritera. Jag kan inte förstå atl C.-H. Hermansson kan ha något emot de priorileringar som är gjorda i budgetpropositionen.

Beträffande Arne Nygren villjag säga atl kampen mot den ekonomiska och den organiserade brottsligheten, som alla vel, är mycket svår, och det är säkerligen Arne Nygen också själv medveten om genom sitt deltagande i BRÅ:s arbete. Lål mig bara som hastigast räkna upp några exempel på vad som har skett under de senaste åren.

Vi har i budgetpropositionen de tre senaste åren inrättat särskilda tjänster och gjort det berörda uttalandet om prioritering. BRÅ:s arbetsgrupper bedriver en kontinuerlig översyn av lagstiftningen pä området Vi har startat särskild utbildning av poliser, åklagare och domare. Vi har föreslagit inrättande av särskilda spanings- och utredningsenheter i Stockholm, Göleborg, Malmö och senast i Sundsvall. Vi har inrättat särskilda polisrollar i 22 polisdistrikt. Vi har igångsatt samarbele mellan polisen, åklagarna, skaltemyndigheterna m. fl. myndigheier samt uppbyggt en effektivare laxeringsorganisation.

Detta är bara nägra exempel på de åtgärder som är vidtagna under jusl den här aktuella tiden.

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr lalman! Vi mäste få elt klart besked från justitieministern och regeringen, eftersom det ocksä i justitieministerns svar på min fräga ges två olika svar. För det försia framhålls alt det varken är ändamålsenligt eller ens möjligl för regeringen all göra någon generell prioritering. För del andra sägs atl den organiserade och den ekonomiska brottsligheten bör ägnas särskild uppmärksamhet från prioriteringssynpunkt.

Jag invände i mitt försia inlägg, herr justitieminister, alt man inle kan både färdas i bål och åka efter häst på en gäng. Skall del vara alldeles omöjligt alt ge elt klart svar pä följande fräga: Skall kampen mol den ekonomiska och den organiserade brottsligheten prioriteras såväl av polis som av åklagarmyndig-

ARNE NYGREN (s):

Herr lalman! Ocksä jag skulle vilja ha ell förtydligande från justitieministern i denna debatt Kan vi nu lyda justitieministerns uttalande så alt åklagare i forlsältningen skall anse, atl regeringen har prioriterat kampen mol den ekonomiska brottsligheten i det rätlsarbele som skall bedrivas? Del skulle vara bra atl fä ell klart besked på denna punkt

Vidare återkommer justitieministern med hänvisningen lill de 88 polistjänsterna, i en kår av 16 000 poliser, som regeringens verkliga kraftlag mot den ekonomiska brottsligheten. Jag tycker all del böriar vara en aning ulljatal vid del här laget Jag känner mycket väl lill BRÅ:s lagstiftningsarbete, men jag frågar vad del blir av delta. Vi har ännu inle sett några resultat av alll det som vi har producerat frän brottsförebyggande rådel.

Jag tror all det allra viktigastejusl nu är alt justitieministern ullrycker sig sä pass klart och entydigt atl oklarheter av den typ som legal bakom fallet med länsåklagaren i Halmstad inte behöver förekomma i fortsättningen. Regeringen bör, om den nu verkligen menar att elt vissl arbete skall prioriteras, också ge så klara besked atl åklagare, tulltjänsteman, bankinspektion, poliser m. fl. blir medvelna om alt så skall ske.

Om den ekonomiska brottsligheten

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr lalman! Cari-Henrik Hermansson fastnade vid orden "generell prioritering". Jag har sagt alt det inle är lämpligt atl göra en sådan frän regeringens sida. Del är viktigt atl man inte fastnar pä ordet "generell".

När jag här har använt uttrycket generell prioritering, har del haft samma innebörd som när jag använt det i budgetpropositionen, därjag i meningarna omedelbart därefter sagt alt en generell prioritering som binder de underiydande instanserna i de enskilda ärendena inte är lämplig att göra - och inte heller möjlig atl göra - från regeringens sida. Däremot är det ändamålsenligt att det finns uttalanden från statsmakternas sida, som pekar ut vissa arter av brott, som bör särskilt uppmärksammas, och som alllsä bliren anvisning lill de tillämpande myndigheterna. Del är just del som har skett i budgetproposilionen - liksom i mill inlägg här - och där nämns bland de mest framträdande uppgifterna kampen mol den ekonomiska och den organiserade brottsligheten. Men samtidigt är det sagt atl det inle får föranleda atl man helt lägger äl sidan kampen mol den "normala" brottsligheten. Del är det som enligt min uppfattning ligger i justitiekanslerns uttalande att man inte får skriva av ärenden med den motiveringen, för del kan inle bedömas om del inle finns möjligheler att medhinna ocksä sådana ärenden vid någon senare lidpunkl.

Beträffande vad Arne Nygren säger om uttalanden om kampen mot den ekonomiska och den organiserade brottsligheten kanjag inte förstå alt Arne Nygren påslår atl del inle framhållits från regeringens sida i en mängd olika

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om den ekonomiska brottsligheten

sammanhang atl denna brottslighet bör ägnas särskild uppmärksamhet. Del är särskilt avdelat folk för delta. Det är inle bara de 88 polismansljänslerna som är avsedda förarbetet, ulan del ingår över huvud taget i de uppgifter som åvilar bedrägerirollar o. d. inom polisorganisationen.

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr talman! Justitieministern vill alltså prioritera, men han vill inte generellt prioritera, om jag har tolkat honom rätt Jag är rädd för att allmänheten tycker all detta är en lek med ord.

Jag beklagar all justitieministern här inte vill ge etl rakt besked om alt kampen mol den ekonomiska och den organiserade brottsligheten skall ges förtur i både polisens och åklagarnas arbete.

ARNE NYGREN (s):

Herr lalman! Jag skulle vara lacksam om justitieministern ville förtydliga det uttalande som han gjorde i radion den 9 februari, då justitieministern på en fräga, om justitiekanslerns uppfattning kunde tolkas sä, atl man nu skulle lägga den ekonomiska brottsligheten åt sidan, svarade:

"Jag kan inle förslå all del, jag är inle säker pä att del är räll uppfattat utav vad han avser. Jag tror inle atl han avser att man skall ägna sig ät, inte eftersätta kampen mot den vanliga brottsligheten atl man därmed skulle skjuta äl sidan all kamp mol den ekonomiska brottsligheten, det kanjag inte förstå, jag tror inte han menar detla."

Då frågar jag: Anser justitieministern attdet äretl tillräckligt klart besked till åklagare, tull, polis, bankinspektion m. fl. om kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Skulle det ändå inte vara elt lämpligt tillfälle atl här i kammaren ge elt rakare och klarare besked?

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr lalman! Del uttalande som Arne Nygren nu åberopar var etl som jag fällde, när den som frågade mig gjorde gällande alt länsäklagaren hade denna uppfattning. Dä ville jag uttala alt jag tvivlade pä all han hade denna uppfattning-och del gör jag fortfarande. Jag tror inte alt någon människa vill göra gällande atl man skall bara ägna sig ät alt bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten och helt lägga åt sidan bekämpandet av den vanliga brottsligheten. Detla vidhåller jag fortfarande; det är inte meningen, ulan man måste försöka klara båda fälten. Inom de fälten kan man alltså lämna förtur för vissa fall och låla andra ligga, men man skall inte skriva av ärenden av denna lyp.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Om den framtida verksamheten vid centralnämnden för fastighetsdata

Justitieministern SVEN ROMANUS erhöll ordet för alt besvara Åke Gillsiröms (s) den 15 februari anmälda fråga, 1978/79:355, och anförde:

Herr talman! Åke Gillström har frågat mig om jag är beredd att vidta sådana åtgärder atl centralnämnden för fastighetsdala garanteras fortsall verksamhel i Gävle och om jag därvid vill öka regionaliseringen av dataverksamheien, så att datamaskincentralen för administrativ databehandling kan tillföras dels moderna dalamaskiner, dels utvidgade arbetsuppgifter för Gävlekoniorei.

Riksdagen beslutade den 15 februari 1978 om ändrade riktlinjer för föstighetsdataverksamheten (prop. 1977/78:15, CU 1977/78:5, rskr 1977/ 78:134). I den proposition som låg lill grund för beslutet uttalade jag bl. a. atl jag i fråga om dalordriftens organisation och förläggning under den pågående etappen i fastighelsdataprojektel inte avsäg alt föreslå regeringen nägon ändring i nuvarande förhållanden. Jag uttalade vidare att jag, när det gällde organisatoriska frågor, inte var beredd att föreslå några avvikelser från den uppgiftsfördelning inom berörda verksamhetsområden som f n. tillämpas.

Enligl riksdagens principbeslut skall för kommande etapper i fastighelsdataprojektel utredas bl. a. frågan om regionalisering av datordriflen och olika organisatoriska frågor. Regeringen kommer självfallet all verkställa den ulredning som riksdagen har beslutat om.

För dagen kan jag hämtöver bara lillägga atl en proposition om anslag lill centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1979/80 inom kort kommer att överlämnas lill riksdagen. I denna proposilion kommer ocksä alt las upp olika frågor om den fortsatta verksamheten inom ramen för fastighelsdala-projektet

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om den framtida verksamheten vid centralnämnden för fastighetsdata

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr talman! Jag tackar justitieministern för det myckel försiktiga svaret. Jag kan förslå om statsrådet inte vill lyfta alltför myckel pä täckelset kring den proposilion som presenleras om ell par veckor. Frågan ställdes närmast av två skäl: dels för atl statsrådet skulle få lillfälle atl ge CFD- och DAFA-personalen i Gävle ett besked i lugnande rikining, dels Kr alt kommunalpolitikerna i Gävle därmed ocksä skulle slippa ytterligare hot om förlorade arbetsplatser. Det räcker gott med alla de hundratals varsel som finns inom del privata näringslivel. Vi trodde nämligen all del var ganska säkra jobb som vi fick utlokaliserade till vår kommun 1973. Men numera lycks man inle ens kunna lila pä den statliga förvaltningen. Del är desto beklagligare som CFD var det enda statliga verk som på egel initiativ flyttade frän Stockholm. Vi gjorde alll i Gävle för alt personalen skulle trivas, vilkel också givit kommunen lovord i den slalliga ulvärderingen av utlokaliseringen av de statliga verken. Del vore sannerligen pä sin plats alt också slalliga myndigheter bestämde sig nu, så att personalen kunde känna irygghel i anställningen.

Om jag förstått saken rätt, så kan man lydligen inte ens samsas inom

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om den framtida verksamheten vid centralnämnden för fastighetsdata

regeringen. T. o. m. regeringens mycket följsamma språkrör i Gävle, folkpartiorganet Gefle Dagblad, konstaterar det i en femspaltig rubrik-man kan bortse frän den dåliga svenskan. Juristerna i departementet drar åt ell håll för aU säkra jobb i tingsrätterna och lantmätarna tycks dra åt etl annal håll. Hur länge skall denna dragkamp tillålas medan pengarna får rulla? Borde inte den här frågan lösas politiskt ganska snabbt, om nu delta är möjligl i ell departement där chefen är opolitisk? Om man nu i stället för driftsyslem 1 skapar två skilda ADB-system - etl för fastighetsregistreringen och etl för inskrivningsväsendet - är det dä inte möjligl alt CFD behälles som centraliserat serviceorgan åt lantmäteriverket och domstolsverket? Det kan inte vara rimligt all staten på så kort tid styckar sönder etl verk och skickar personal ul på en ny lokalisering - nu lill Jönköping. Det kan inte heller vara rimligt alt staten för en så virrig lokaliseringspolitik all landels kommuner i lur och ordning luras, först på stora kosinader för personal som skall ha bostäder, daghemsplalser, skolor och annan service och sedan också på de arbetstillfällen som så väl behövs ule i landel.

Herr lalman! Varken jag eller de anslällda vid CFD och DAFA kan vara nöjda med svaret. Här krävs bättre besked, och jag hoppas slalsrådel förslår hur pass allvariig den här frågan är för de berörda. Någon leksluga för skråtänkande tjänstemän fär väl ändå departementen inle vara när frågan gäller några hundra personers trygghet och arbetsro i ett statligt verk. Kan inte statsrådet ge ell klarare besked om all CFD kommer all finnas kvar i Gävle?

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr lalman! Som jag nämnde i svaret kommer en proposilion snarast om anslaget till CFD fördel kommande budgetåret I den propositionen kommer del också atl redovisas hur regeringen har länkt sig verksamhelen under etapp l,dvs. under liden fram till budgetåret 1981/82. I del sammanhanget behöver också frågan om regionalisering och ansvar utredas ytteriigare, och del kommer all ske genom en kommitté med parlamentarisk anknytning. Men della innebär alt när det gäller liden t. o. m. budgeiårei 1981/82 kommer behovet av resurser för CFD atl öka i jämförelse med dagsläget

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr lalman! Om jag förstått svarel rätt i den del som behandlar frågan om regionalisering av datordriften och olika organisatoriska frågor, så innebär det alt arbelsuppgiflerna ökar för DAFA och atl DAFA dessutom fär modernare maskinpark. Jag skulle gärna vilja vela vad direkliven lill den här ulredningen eventuellt kommer att innehålla. Har utformningen av dem påböriais och när kan i sä fall utredningen böria?

och för CFD är del relativt klart vad som skall ske under den första etappen fram till budgetåret 1981/82.

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr talman! Den grundläggande frågan för mig är om slalsrådel är beredd att värna om de arbetsplatser vi fick i Gävle för några är sedan och som vi är myckel glada ål.

Atl döma av statsrådets senasie påpekande har jag egentligen inle fått något svar på min andra fråga - den som gäller DAFA. Vad jag förstår är del vanligt -om DAFA nu inle faller under justitiedepartementets domvärio -atl det statsråd som fält frågan lar konlakl med det statsråd frågan berör för atl få besked om vad man avser all göra. Jag föreställer mig alt del i del här fallet skulle gälla statsrådet Mundebo, som ocksä siller här.

Det är naturligtvis minst lika viktigt att DAFA fär vara kvar i Gävle med sina anslällda som atl CFD fär vara det, och alt verksamhelen ocksä kan ulvecklas i en framtid, så all vi kan vara säkra på all fä behålla jobben.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om lokalerna för kriminalvårdsanstalten i Malmö

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr lalman! Mitt svar har baserats på frågan, och frågan är ställd sä att den gäller vad som kommer atl hända beiräffande CFD.

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr talman! Det är beklagligl i sä fall atl justitieministern inle har uppmärksammat all min fräga har två delar. Den andra delen är inte mindre viklig än den försia.

Det gäller alltså tvä enheter CFD och DAFA. Sammantaget är del ca 130 anställda som är berörda, och jag har fäll svar beträffande endasi en del av dessa. Svaret garanterar dessutom ingenling längre än lill budgetåret 1981/ 82.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 5 Om lokalerna för kriminalvårdsanstalten i Malmö

Justitieministern SVEN ROMANUS erhöll ordet för aU besvara Anna-Greta Skantz (s) den 26 februari anmälda fräga, 1978/79:372, och anförde:

Herr talman! Under åberopande av all framslällning gjorts om terapibyggnad och om inrällande av studie- och motionslokaler i tingshuset vid kriminalvärdsanslallen i Malmö har Anna-Greta Skantz frågal mig vilka initiativ jag avser alt la för all lokalfrågorna vid anstalten skall fä en snar och tillfredsslällande lösning.

Sedan mitten av 1970-lalel har omfallande ombyggnads- och reparationsarbeten bedrivits vid kriminalvärdsanslallen i Malmö. Verkstäderna, sjukavdelningen och köket har byggts om. En häklesavdelning för kvinnor har

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om lokalerna för kriminalvårdsan-stallen i Malmö

inrättats. Dessa arbelen har koslat ca 5 milj. kr. Vidare har till- och ombyggnad av förrädslokaler utförts för ca 900 000 kt Andra smärre byggnadsarbeten har utförts under perioden för en koslnad av ca 360 000 kr. Under senare är har således ulförts byggnads- och reparationsarbeten vid anstalten för drygt 6 milj. kr.

Kriminalvårdsstyrelsen planerar all denna månad påböria renovering av föriäggningslokaler och ventilationssystem. Dessa arbeten beräknas kosta 660 000 kr. Vissa arbeten med alt förbättra brandlarmssystem m.m. beräknas också starta denna månad.

Önskemål om ombyggnad av tingshuset lill studie- och molionslokaler har framförts i olika sammanhang, bl. a. i kriminalvårdsstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1979/80.1 årets budgetproposition har medel för detla ändamål ej beräknats. Frågan kan dock komma atl tas upp på ny II, om del blir aktuellt att tidigarelägga vissa byggnadsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte.

Nägon framslällning beträffande terapiverkstaden vid Malmöanslallen har inte tillställts regeringen. Från kriminalvårdsstyrelsen harjag inhämtat atl styrelsen i samråd med företrädare för anstalten håller pä atl utarbeta en totalplan för anstalten inför överflyttningen av häklesavdelningarna till del planerade polishuset i Malmö. I detla sammanhang kommer styrelsen all la ställning till frågan om nya lokaler för terapiverkstaden. Styrelsens plan beräknas föreligga under våren 1979.

ANNA-GRETA SKANTZ (s):

Herr talman! Jag lackar justitieministern för svarel. Jag tycker kanske alt det är elt alllför negativt svar - jag hade hoppals alt få elt mer positivt. Diskussionerna om ifrågavarande lokaler harju pågått väldigt länge, framför allt beträffande tingshuset Del har också varit lal om ny terapibyggnad.

Jag tror alt alla som har haft tillfälle atl besöka Malmöfängelsel är hell överens om att någonting behöver göras åt lokalerna, även om man kan få etl intryck av atl väldigl myckel redan har gjoris, när man lyssnar lill justitieministerns svar. Del har skelt en hel del, men mycket återstår all göra.

När del gäller möjlighelerna atl förbättra de här lokalerna vill jag framhålla all det är en rad olika grupper som är berörda. Försl och främsi är naturligtvis de intagna berörda. Möjligheler för dem till fysisk träning, som de har rätt till enligt 13 § lagen om kriminalvård i anstalt, finns praktiskt tagel inte. Frågan berör nalurliglvis ocksä de anställda - deras arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

Men delta är också en fråga som i hög grad berör de arbetslösa byggnadsarbetarna. Den 19 februari i år fanns del i Malmöhus län 265 arbelslösa byggnadsarbetare, varav 82 i Malmö. Jag skulle också vilja påslå all frågan i hög grad berör ungdomen och dä närmasl de ungdomar som har valt den byggnads- och anläggningstekniska linjen. Vi har i dag brist på övningsobjekt Därför skulle etl klart besked nu om en byggstari verkligen hjälpa dessa grupper.

§ 6 Om beskattning av vissa tjänsteresor

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordel för atl besvara Nils Berndtsons {vpk) den 15 febmari anmälda fråga, 1978/79:352, och anförde:

Herr talman! Nils Berndtson har frågal mig om jag anser alt reseutgifter, som utbetalats i samband med uppdrag men som väsentligen överstiger den kostnad som skulle ha varit nödvändig för uppdraget, skall betraktas som skattepliktig inkomst.

F. n. behandlas ersättningar som utbetalas för tjänsteresa olika allteftersom mottagaren är anställd i allmän eller enskild tjänst I det sistnämnda fallet skall ersättningen redovisas som intäkt och avdrag göras för uppkomna kostnader. Här sker alltså en viss konlroll av resans karaktär vid taxeringen. För statligt och kommunalt anställda är uppburna traktamenten och reseersättningar inle skattepliktiga. Avdrag medges då inle heller för några kostnader i samband med resan. Skälet till denna olika behandling är atl man anseit sig kunna utgå ifrån atl statliga och kommunala myndigheier inte ger ersättning för annat än vad som ulgör kostnader för fullgörande av tjänsten.

Självfallet får inle skattefriheten för traktamenten och reseersättningar i allmän tjänst begagnas för att bereda mottagaren särskilda favörer i form av betald semeslervislelse eller liknande. Skulle i någol fall ell sådanl missbruk kunna konstateras kan rättelse ske i samband med taxeringen. Gällande regler innebär att förmåner, som i verkligheten inle utgör ersältning för kostnad i tjänsten, kan beskattas oavsett hur de har betecknats av arbetsgivaren.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om beskattning av vissa tjänsteresor

utanför konferensen bör betraktas som en förmån, jämförbar med övriga skattepliktiga förmåner.

Motivel för vissa resor kan naturiiglvis också ifrågasättas, men den diskussionen fär föras i annat forum. Jag skall inle heller här fördjupa mig i den diskussion som förts om vad kommunalmännen roat sig med; den är inte intressant i detla sammanhang. Viktigare är om extraturerna kan anses vara skattepliktiga förmåner.

Jag tackar för svaret men tycker att budgel- och ekonomiministern smiter ifrån själva frågeställningen i dag genom atl hänvisa till taxeringsmyndigheterna och låtsas som om bestämmelserna vore helt klara. I förra årets debatt var vi väl ändå tämligen ense om all det fanns brister pä det här området Då förklarade budget- och ekonomiministern att han ansåg det angeläget att skattereglerna i detla avseende snarast sågs över. Det skulle ske i en särskild kommitté, som skulle behandla irakiaments- och resefrägor.

Jag hävdade vid det tillfället alt frågor av det slag som hade blivit aktuella i samband med SAS-korlen borde behandlas brådskande. Tyvärr har Ingemar Mundebo i dag, ett år senare, ingenling atl säga om vad som händer med dessa frågor. Han åberopar inle ens den utredning som han hänvisade lill i fjol, och min fräga måsle nu bli: Vad kommer alt hända när det gäller översynen av de här bestämmelserna?

Det finns anledning alt erinra om alt uppgifterna om kommunalmännens utflykter kom samtidigt som miljoner löntagare satt vid skrivbordet med sina självdeklarationsblankelleroch konstaterade alt även mycket små förmåner skall las upp för beskattning. Det är inle sä underiigt om många ställde frågan: Råder del likhet inför lagen närdet gäller beskattning av olika förmåner? Det är en viklig frågeställning.

Jag vill alltså veta vad som har skett eller kommer alt ske i fråga om översyn av bestämmelserna.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:

Herr talman! Det pågår sedan en tid en översyn av reglerna för irakia-mentsersättningar. Den ulredningen är alltså nu i fullt arbete.

Lät mig tillägga atl bilden när det gällde del tidigare debatterade området var mera oklar. Pä det nu aktuella området är lagstiftningen mera klar och entydig, men självfallet kan det, som i många skattefrågor, bli delade meningar i ett konkret fall.

Jag skall inte yttra mig om det exempel som ligger bakom Nils Berndtsons fråga - jai har inle rätt att göra några lagtolkningar i konkreta fall, utan del är taxeringsmyndigheterna och i förekommande fall skatiedomstolarna som har atl pröva dessa ärenden. Jag har redogjort för de gällande reglerna, och dem uppfattar jag som tämligen entydiga. Min principiella uppfattning harjag angivit i svaret, och låt mig betona den än en gång: Självfallet för inte skattefrihet för traktamente och reseersättning i allmän tjänst begagnas för atl bereda mottagare särskilda favörer.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Det är möjligl att frågan om frikorten vid SAS var av ännu oklarare och risigare art, därför atl då diskuierades ju humvida del var inkomst av tjänst eller om del räknades som reseförmån - många lutade väl närmasl åt atl det liknade mutot

Men jag tror atl den debatt som vi förde i fjol om SAS-korlen ändå var mera principiell. Herr Mundebo sade den gången aU bestämmelserna inte var hell klara när del gällde denna typ av förmåner och aU man därför skulle se över bestämmelserna. Det behovet kvarstår.

Jag tycker nog atl även den nu aktuella typen av resor är av del slaget all man borde ha klarare bestämmelser för hur taxeringsmyndigheterna skall behandla dem. Här handlar det ändå om förmåner som vanliga inkomsttagare knappast kan drömma om att komma i åtnjutande av, och när dessa samtidigt är skyldiga alt deklarera varie liten förmån måste del uppstå funderingar om huruvida det verkligen råder likhet inför lagen.

Del hade varit angeläget, anser jag, all herr Mundebo hade givit ett klarare svar på hur han ser på förmåner av det här slaget Del är viktigt med tanke på hur andra människor får skatta för olika förmanet

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:

Herr talman! Dä vill jag nog be Nils Berndtson aU än en gång i lugn och ro läsa igenom svaret, för där framgår alldeles klart och enlydigt i sista .stycket min principiella uppfattning.

Sedan ärdet alltså taxeringsmyndigheter och skattedomstolar som har att avgöra de konkreta fallen, och lagstiftningen ger vägledning för deras hanlering av ärendena.

Och än en gång: Den översyn av iraklamentsbeskattningen som vi tidigare resonerat om är nu i full gång.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Svarel ärju framför allt en redogörelse för vilka bestämmelser som gäller och för skillnaden mellan offentlig tjänst och enskild tjänst. Visseriigen säger budgetminislern att självfallet får inle skaUefrihelen begagnas för alt bereda mottagaren särskilda favörer, men sedan skickar han över frågan till taxeringsmyndigheterna alt bedöma, och jag anser atl det är inle sä självklara ting.

Jag kan berätta för budgetministern alt jag nyligen fick beskrivet etl fall där en person med utbildningsbidrag förvägrades avdrag för sina resekostnader mellan bostaden och skolan därför alt taxeringsmyndigheterna ifrågasatte om det var kostnader för intäkternas förvärvande. Det är alltså inle alldeles självklart hur taxeringsmyndigheterna behandlar sådana saken Och sitter man och pillar med sådana futtigheter, samtidigt som det är tveksamt om jorden-mnl-resor skall beskattas eller inte, då är del väl inle att undra på alt mänga människor ilsknar till.

Jag tror all det behövs en sanering av den här djungeln, och det hade varit önskvärt alt budgetminislern klart hade sagt att det kommer aU ske.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om beskattning av vissa tjänsteresor

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om skatteflykt genom utnyttjande av reglerna om förlustavdrag

§ 7 Om skatteflykt genom utnyttjande av reglerna om förlustavdrag

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för att i ett sammanhang besvara dels Jörn Svenssons (vpk) den 15 februari anmälda fråga, 1978/79:354, dels Lennart Petterssons (s) den 26 februari anmälda fråga, 1978/79:376, och anförde:

Herr talman! Jörn Svensson har frågat mig vad jag avser atl göra för att förhindra den skatteflykt som uppstårgenom missbruk avs. k. föriustavdrag. Lennart Pettersson har frågal mig vad jag avser atl göra för atl förhindra den skatteflykt som uppstårgenom utnyttjande av förlustavdrag. Bakgrunden till frågorna är de uppgifter som framkommit i samband med uppköp av vissa aktieposter i Kockums AB i Malmö. Jag tänker besvara frågorna i ell sammanhang.

Om ett aktiebolag etl visst år går med förlust, har bolaget enligl nuvarande regler rätt alt genom föriustavdrag räkna av föriusten mot vinsler som framkommerunderden följande 10-årsperioden. Syftet med bestämmelserna är alt beskattningen, sett över en längre tidsperiod, inte skall träffa mer än bolagels nettoöverskott under perioden.

Lagstiftningen om föriusluljämning innehåller spärrar för atl hindra alt företag skall köpa upp aktier i elt föriuslbolag enbart i syfte alt ulnyltja dess föriustavdrag. 1 fråga om fåmansbolag gäller sålunda alt bolagets rält lill avdrag för tidigare föriuster i princip går föriorad om mer än en obetydlig del av aktierna övergår till ny ägare.

Någon motsvarande spärr finns inle beiräffande börsnoterade aktiebolag. Atl en sådan spärr saknas sammanhänger med atl risken för missbruk genom uppköp av aktier i börsnoterade föriuslbolag har bedömts som relativt liten. Det är nämligen att märka alt köparen i regel kan dra nytta av det köpta bolagets föriustavdrag bara om han lyckas förvärva huvuddelen av aktierna i bolaget Vad gäller det konkrela fall som Jörn Svensson och Lennart Pettersson tagit upp kan framhållas att det åsyftade inveslmentföretaget enligt uppgift köpt endast omkring 6 96 av det totala aktiekapitalet i Kockums AB.

Det har på senare lid riktats kritik mol att eu fämansbolags rält till föriustavdrag klipps av bara därför att en mindre del av aktierna i bolaget byter ägare. Man har bl. a. pekal pä alt dessa regler motverkar överiålelser av aktier lill anställda i bolaget. Jag avser atl inom kort la initiativ till atl denna problematik ses över. I det sammanhanget är det enligl min mening lämpligt alt man också överväger om del behövs särskilda regler för att hindra missbruk av möjligheterna till föriusluljämning i börsnoterade och andra större företag.

dotterbolag överfördes lill samhällel i sluiet av förra året. Efter uppgörelsen beskrevs moderbolaget Kockums AB som ett slags fattighus och ägarfamiljen som ruinerad.

Sedan visade det sig emellertid att det gjordes stora uppköp av aktier i Kockums AB och till priser som var väsentligt högre än de som beräknats när man diskuterade överiätelsen till staten av dotterbolagen. Jag ber alt fä citera ur tidningen Dagens Nyheter:

"Nu visar del sig alltså alt den som varit slorköpare pä börsen varit Beijerinvest, vars chef Anders Wall ledde Kockums förhandlingsdelegation när avtalet med staten arbetades fram. Anders Wall fär förmodas vela vad han gör dä han betalar etl högre pris för aktien än vad som motsvarar den synliga substansen i bolaget

Förklaringen lill all Kockums aktie kan vara mer värd än siatens förhandlare trodde är inte så myckel skilda värderingar av fastigheten - fast några miljoner extra kan den representera - utan främst de möjligheter till framlida skattelättnader som Kockums outnyttjade föriustavdrag erbjuder."

Del är alltså tydligt att här har skett transaktioner som av de inblandade beräknas kunna utnyttjas för stora skattevinster i framtiden. Moderbolaget Kockums AB var inle elt sådanl fattighus som det skildrades i pressen, utan förhandlingarna med slaten gav lill resultat atl föriusterna på verksamheten överiäts till skaltebetaiarna, otryggheten i anställningen lill de anslällda, men förlustavdragen behölls av moderbolaget, och dem såg också en av förhandlarna på bolagets sida lill alt få del av.

Jag lycker della är rätt osmakliga finansoperationer. Det är angeläget att genom en förändrad lagsliftning se till alt förhindra sådana missbruk av möjligheterna till förlustutjämning i börsnoterade och andra större förelag.

Ekonomiministern har nu sagl att han vill ta upp också den frågan till övervägande. Jag skulle vilja hemställa att det blir en snabbutredning. Risken finns att vi annars fär uppleva nya sädana affärer, där storfinansens representanter berikar sig pä skattebetalarnas och allmänhetens bekoslnad.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om skatteflykt genom utnyttjande av reglerna om förlustavdrag

LENNART PETTERSSON (s):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svarel. Tyvärr måste jag samtidigt konstatera alt statsrådets svar innebär att de värsta farhågorna kring industriministerns dåliga avtal med Kockums har besannats. 1 motsats till C.-H. Hermansson harjag inga illusioner om Anders Walls skaltemoral. Vad som verkligen förvånar mig är alt folkpartiregeringen och dess industriminister gär in i etl sådant avtal. Det borde verkligen inte ha skelt. I en tid dä skattebördan faller tungt på löntagarna och normalinkomstlagaren ter det sig speciellt stötande att stora kapitalägare ägnar sig åt avancerade skatteflykts-transaktioner för alt göra skallevinsier som kan komma att uppgå lill mera än 100 milj. kt

Ännu mera stötande är del, som jag sade, om en industriminister genom

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om skatteflykt genom utnyttjande av reglerna om förlustavdrag

klara underiåienhelssynder i samband med statliga affärsuppgörelser blir den direkia orsaken lill den jättelika skalleflykten. Jag tänker alltså på den uppgörelse som statsrådet Huss på statens vägnar har träffat med Kockums AB. De 20 miljoner som slaten betalar till Kockums AB i reda pengar är enligl min mening mer än nog som pris för atl staten skall ta över de stora skulder och problem Kockums ådragit sig.

Vi kan i dagens Svenska Dagbladet konstatera all man räknar med att slaten får sätta till ylleriigare 2,6 miljarder för atl klara upp silualionen. Det kan därför inle vara rimligt alt smarta spekulanter ocksä skall ges möjligheter alt tillskansa sig förluslavdragsmöjligheler som uppskattas lill ca 350 milj. kr. Det innebär.uleblivna skatter och motsvarande personliga förtjänster på nära 175 milj. kr. om de uppgifter som framkommil i olika börskommentatorers spalter är korrekla. All denna jättelika skatteflykt trots alll skulle vara möjlig och t. o. m. på väg att äga rum lycks samtliga initierade börskommentatorer som kommenterat affären vara ense om.

Detla fär enligl min uppfattning inle ske.

Jag kan inte underlåta alt göra den reflexionen alt om inle den lidigare borgeriiga regeringen och nu folkpartiregeringen under åren hade bromsat det socialdemokratiska förslagel om en generalklausul mot skatteflykt, sä hade vi kunnai klara det här problemel. Nu säger statsrådet alt han skall tillsätta en utredning. Men nu är det så dags! Del var när man jobbade med avtalet som man borde ha tänkt pä de här uppenbara fiffelmöjlighelerna.

Lät mig avslutningsvis fä ställa tvä frågor till statsrådet:

1. Hur ser statsrådet i sin egenskap av finansminister pä en industriminister som träffat ell avtal som ger dessa möjligheter lill jättelika vinsler för skatteflyktsspekulanter? Vilka personliga slutsatser tycker ni atl industriministern bör dra av att han godkänt detla eländiga avtal, som innebär ell sä uppenbart slöseri med skattebetalarnas pengar?

2. Är statsrådet beredd att ta initiativ till sådana förändringar av statens preliminära avtal med Kockums och dess dominerande aktieägare atl möjligheterna att utnyttja föriustavdragen elimineras?

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! Jag tror alt det är klokt atl inle, enbart på gmndval av pressuppgifler, spekulationer och olika kommentarer, dra alllför bestämda slutsatser om förlustavdragets omfattning. Inte heller bör man på denna grundval dra den bestämda slutsatsen atl det är fråga om skatteflykt och i sä fall om vilken omfattning denna har. Såvitt kan bedömas är uppköpen av en sådan omfattning att rätt till föriustavdrag inle föreligget Men låt oss vara försiktiga med bedömningar och slutsatser innan vi har lillgång lill elt slutgiltigt malerial. När del materialet föreligger är det enligt svensk lag taxeringsmyndigheter och skalledomstolar som skall hantera lagsiiftningen på det sätt som riksdagen har beslutat.

Herr lalman! Del har inle varit min uppgift atl i del här frågesvaret bedöma avtalet och affären i allmänhet. Lennart Pettersson får resonera med induslriminislern om avtalet som sädani. Vi kommer inom budgetdeparle-

mentel atl göra en översyn av lagreglerna på området Den översynen skall påbörias inom kort

Till slut villjag säga atl en skalleflyktslag inle hade varit tillämplig i det här sammanhanget

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr talman! Del är inte vanligt att frågeställare polemiserar mot varandra, men eftersom herr Lennart Pettersson misstolkade mig-medvetet, såviujag förstår - vill jag säga lill honom att jag verkligen inle har några illusioner om Anders Walls skaltemoral. Något sådanl kom inte heller till uttryck i mitt inlägg, utan delta var elt rent löst påstående frän herr Lennart Petterssons sida. Jag förmodar atl han har samma uppfattning som jag, nämligen att Anders Wall gjort den här operationen för alt kunna använda sig av innehavet av aktier i Kockums AB för vad jag vill beteckna som skatteflykt. Den lypen av skatteflykt är vanlig inom storfinansen, ochjag tror inte alt herr Anders Wall är någol undantag i det fallet Allt lyder pä atl del varit fråga om etl medvetet spel även under den tid dä förhandlingarna med staten pågick. Personen i fråga var en av dem som deltog i dessa förhandlingar, vilket jag tycker förvärrar denna sak.

Det hör till frågan atl delta uppköp av aktier i Kockums AB såvitt jag förstår är etl led i utvidgandet av den stora Wallkoncernen, som under det senaste årtiondet köpt upp en rad förelag och utvecklats till en av de stora kometerna på den svenska finansmarknaden. Nu vill man förankra sig i Skåne genom uppköp av en rad stora företag, och vad som hänt med Kockums AB äretl led i detla.

Alll delta hade kunnat undvikas, herr lalman, om riksdagen hade följt vpk:s förslag om atl förstatliga Kockums AB lillsammans med övriga storvarv. Då hade vi sluppit ifrån den här affären, och då hade vi förhindrat både Anders Wall och andra atl göra den här typen av operationer, som måste betecknas som försök till skatteflykt

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om skatteflykt genom utnyttjande av reglerna om förlustavdrag

LENNART PETTERSSON (s):

Herr talman! Statsrådet lycker måhända att jag var litet upprörd i mitt inledande inlägg. Men det är ju en jättelik skalteflyktsaffär på gång av en omfallning som vi knappast setl någon motsvarighet till i del här landet. Och dä är det rimligt atl finansministern med all kraft lar ilu med frågan.

Nu säger statsrådet Mundebo i sin replik alt vi inle skall dra förhastade slutsatser. Men samtidigt erkänner han i sill inledande svar atl del avtal som är träffat innebär stora problem på det här området Han säger sedan i sin replik all man såvitt han kan bedöma inte har rätt till föriustavdrag här. Men varför tillsätter ni då samtidigt en ulredning, herr statsråd? Dessulom kan man ju konstatera all varie börskommenlalor som kommenterat detla anser alt avtalet ger möjligheter till förlustavdrag.

Del är alllsä ingen idé atl försöka krypa undan, ulan nu gäller del: Vad kan folkpartiregeringen göra för alt klara denna utomordentligt besväriiga situation när del gäller avtalsuppgörelsen? Där har statsrådet inte svaral pä

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om skatteflykt genom utnyttjande av reglerna om förlustavdrag

min fråga, om han är beredd all ta tag på nytt i det preliminära avtalet för all få en ändring till stånd. Om inle, är det flera hundra skatlebetalarmiljoner som gär upp i rök, och del kan inte på någol säll vara tillfredsställande, inle ens ur finansministerns synvinkel.

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! Jag svarar på de frågor som Jörn Svensson och Lennart Pettersson har ställt Jag ger mig alltså - i överensstämmelse med den riksdagsordning vi arbetar efter- inte in på nägra allmänna funderingar om Kockumsavtalet. Jag har synpunkter på det avtalet. Men frågestundens uppgift är inte att sädana allmänna resonemang skall föras. Och det är Lennart Pettersson efter åtskilliga riksdagsår mycket väl medveten om.

Vi kommer, som framgår av frågesvaret, att se om det behövs särskilda regler för alt förhindra missbruk av möjligheterna till förlustutjämning. Det blir självfallet en allmän översyn av skattereglerna på det området I enskilda fall tillkommer det sedan taxeringsnämnder och skattedomstolar alt pröva om skatteflykt föreligger. Det tillkommer inte mig att göra det.

LENNART PETTERSSON (s):

Herr lalman! Jag har inle begärt all herr Mundebo skall göra en allmän bedömning av Kockumsavlalet Jag har begärt atl han skall göra en bedömning av avtalet från skalteflyklssynpunkt Och där är han ju, som budget- och ekonomiminister, helt uppenbart det rätta statsrådet alt lämna elt klart, entydigt och enkelt besked till riksdagen. Ur den synvinkeln villjag ha statsrådets bedömning av del avtal som industriministern har slutit med Kockums.

Låt mig en gång lill upprepa den fråga som jag ställde redan i mitt försia anförande och som jag ännu inte har fält något svar pä: Är statsrådet beredd atl la initiativ lill sädana ändringar i statens primära avtal med Kockums och dess dominerande aktieägare alt möjligheterna atl utnyttja förlustavdrag elimineras? Della måste rimligen också ligga inom en budgetministers område, då han kan se hur delta avtal tekniskt har utformats så, atl del ger dessa väldiga kryphål pä skalleflyklsomrädet. Ett klart besked på den punkten, herr statsråd, är utomordentligt angeläget

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr lalman! Jag har givit etl klart besked på den punkt där det tillkommer mig att ge besked. Det beskedet framgår av frågesvaret

LENNART PETTERSSON (s):

Herr lalman! Jag konstaterar alt statsrådet Mundebo i sitt svar här i riksdagen säger sig inle vara beredd att slälla upp och la iniliativ till sädana ändringar i detta avtal aU vi kan fä en rättelse till stånd. Delta tyckerjag är utomordentligt oroande, inte minst från skattebetalarnas synpunkt. Del är ocksä synnerligen oroande med lanke på alla de hederliga skattebetalare som

vi trots allt har i detta land och som med mycket blandade känslor mäste ta del av uppgifterna om den gigantiska skalteflyklstransaklion som nu pågår.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herrlalman! Lennart Pettersson bör inle konstatera för mycket. Det finns ingen saklig grund för del konstaterande som han gjorde i den senasie reptiken. Jag har sagt atl vi skall göra en översyn av skattereglerna. Den översynen skall påbörias inom kort - del framgår klart av svaret. I de konkreta fallen är det skattemyndigheterna som har all tillämpa lagstiftningen.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om beskattning av räntefria lån tiU anställda

LENNART PETTERSSON (s):

Herr lalman! Jag måsle konstatera all slalsrådel Mundebo inte har för avsiki att la ytteriigare initiativ lill alt ändra del avtal som industriminister Huss har slutit med Kockums och dess dominerande aktieägare och som är så dåligt för landels skattebetalare. Det är myckel beklagligt.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! Än en gäng: Lennart Pettersson bör inte konstatera för mycket!

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 8 Om beskattning av räntefria lån till anställda

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för atl besvara Tommy Franzéns (vpk) den 16 februari anmälda fråga, 1978/ 79:359, och anförde:

Herr lalman! Tommy Franzén har frågal mig om jag - som frågan lyder -ämnar vidta erforderliga åtgärder för att stoppa den form av skattefusk som går ut pä alt företag ger sina anslällda räntefria län.

Lagsliftning mol räntefria lån finns på etl område. Jag avser här de särskilda bestämmelserna för fämansförelag och deras delägare i 35 § la mom. kommunalskattelagen. I dessa fall gäller bl. a. alt lån från fämansförelag lill förelagsledare eller närslående utan ränla eller till lägre ränla än normalt kan föranleda beskattning hos delägaren.

I fråga om lån från arbetsgivare lill anslällda i allmänhet saknas särskilda lagregler. Riksskatteverkets rätlsnämnd har dock i elt förhandsbesked förklarat att förmän av fri ränta för en anställd inle skall inkomslbeskatlas. Regeringsrätten gjorde ingen ändring i förhandsbeskedet

Det finns enligl min mening skäl alt överväga om bestämmelser bör införas som skattemässigt reglerar den typ av lån som Tommy Franzén berör. En utredning i della hänseende kommer all ske inom den närmasle tiden. När della arbete är färdigt finns underlag för etl ställningslagande i den väckta frågan.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om beskattning av räntefria lån tiU anställda

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Anledningen lill min fråga är atl de högsta instanserna beiräffande skatterätt har sanktionerat ytterligare ell sätt atl smila undan skatt.

Metoderna för skatteflykt är alllid anpassade för dem med höga inkomster, den grupp av människor i samhällel som redan är privilegierade och ofta också parasiterar på arbetare och lägre tjänstemän, på människor som inte har möjligheler alt undandra sig sin skattskyldighet

Det fall som väckt uppmärksamhet är del som redovisats i Aftonbladelden 14 febmari i år. Metoden att ge vissa anslällda räniefrill län i slällel för löneökning används endasi för att komma ifrån den teoretiskt höga marginalskallen. Förde privilegierade grupperna-höginkomstlagarna m. fl. - är i verkligheten marginalskallen inle så hög, beroende pä avdragssyslemels konstruktion och andra s. k. lagliga skatleflyktsmetoder. Det exempel Aftonbladet återgivit är hämtai från verkligheten. Det gäller elt företag som gick till de berörda skalleinsianserna och i förväg också flck, som budgetministern sade, ett klartecken på alt de hade rält alt låna ul pengar till anställda utan ränla och alt länlagarna i fräga inle heller behövde betala skall för denna förmän.

De som fär dessa lån kan sedan använda pengarna till alt köpa statsobligationer och därigenom fä en avsevärt lägre skatt än vad som hade varit fallet, om molsvarande belopp skulle ha utgått i form av löneökning, Elt stort köp av statsobligationer, som det här exemplet avsäg, garanterar i slorl sett ocksä vinsl på obligationerna och därigenom löneökning.

Även denna form av skatteflykt är möjlig med det ävdragssystem söm vi dras med. Därför är det angeläget alt ändringar kom mer till stånd som kraftigt begränsar också dessa orättvisor. Vänsterpartiet kommunisterna har vid flera tillfällen här i kammaren lagl fram förslag om sådana skärpningar, men dessa har blivit nedröstade. En annan anmärkningsvärd sak är alt landets högsta beslutande rättsliga instans på skatteområdet inle lar initiativ, så au dylika transaktioner kan stoppas. Naturiigtvis är del i och för sig glädjande all budgetminislern tar initiativ i vaqe fall lill all stoppa denna form av skatteflykt, men jag måste konstatera all den lag om skatteflykt som är aviserad alt framläggas något senare i år lydligen inle lar upp dessa problem och alt den sannolikt också kommer alt släppa igenom mänga andra sorter av skatteflykt.

del är elt förfarande som enligt våra skattelagar inte kan betraktas som skatteflykt eller skallefusk. Det är detla som regeringsrätten har fastlagt i sin bedömning av ell konkret ärende.

Men det finns andra exempel, i fräga om vilka jag från mera allmänna utgångspunkter är kriiisk, och det är därför som vi nu snart skall göra den översyn av reglerna som framgår av frågesvaret.

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr talman! Det är tydligen bara budgetminislern som har uppfattat mill inlägg så att det skulle vara fråga om generalisering. Jag tog ett konkret exempel. Om tiden medgav skulle jag kunna räkna upp en mångfald exempel på sådant förfarande som inte är annat än försök att smita från skatt I slällel för all betala ut högre löner, vilket kan innebära rätt stora marginalskatter, försöker man via sådana här metoder all få löneförmåner. Nalurliglvis är det här inle i huvudsak avsett för arbetare och tjänstemän över lag, ulan sådana här metoder kommer givetvis att användas i speciella sammanhang för framför alll höginkomsttagare - höga tjänstemän osv.

Jag kan konstatera atl efter Aftonbladels artikel har många hörl av sig beträffande just den här metoden. En mängd företag har hört av sig och frågat: Hur skall vi bära oss ål för all "greja" del här? Del verkar vara elt vettigt säll att komma undan skatt

Del enda initiativ i motsatt riktning som har tagits i den här frågan är just all jag har tagit upp del hela frän den utgångspunkten alt del är fräga om skatteflykt

Sedan vill jag ställa yllerligare en fråga i delta sammanhang. Budgetminislern pratarom räntefria lån. Om man nu åsätter lånet en illusorisk ränla av låt oss säga en halv proceni eller liknande - skulle del vara ett sätt atl komma undan? Jag menar alt del i alla de här fallen - både della exempel och andra som jag skulle kunna räkna upp - rör sig om försök till skatteflykt Det borde naturiigtvis också hamna under en lag om skatteflykt

Nr 93

Torsdagen den I mars 1979

Om beskattningen av vissa rese bidrag

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för atl besvara Martin Segerstedis{s) den 16 februari anmälda fräga, 1978/79:360, och anförde:

Herr lalman! Martin Segerstedi har frågat mig om jag avser all ge riksskatteverket sådana anvisningar atl vissa resebidrag som har beviljals av arbetsmarknadsverket undanias från beskattning.

Den fråga som Martin Segerstedi tar upp gäller räll lill avdrag för sådana ökade levnadskostnader som uppkommer i samband med hemresor. Den som arbetar på annan ort än bosättningsorten kan ha rätt lill sådanl avdrag. Hur mänga resor som fär dras av beror bl. a. på avståndet mellan orterna. Är

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Om beskattningen av vissa resebidrag

avståndet mycket stort - minsl 50 och i vissa fall 100 mil - medges avdrag för en hemresa per månad. Vid kortare avstånd kan upp till 4 hemresor per månad medges. Om särskild ersältning utgår för all läcka resekostnader kan denna delvis bli beskattad, nämligen i den mån den överstiger vad som kan sägas belöpa på avdragsgilla hemresor. Den nuvarande ordningen i della avseende bygger på regler i vär skattelagstiftning och pä avgöranden av skatiedomstolarna. Det är inte möjligl för mig atl ge riksskatteverket sådana anvisningar alt vissa bidrag inle skall beskattas.

Jag är medveten om alt dagens regler inte alltid ger tillfredsslällande resultat Emellertid ser traktamenlsbeskaltningssakkunniga(B 1978:02) över dessa frågor. Utredningens arbele bör enligt min mening avvaktas innan man lar slällning lill vilka ändringar av reglerna som bör göras.

MARTIN SEGERSTEDT (s):

Herr lalman! 1 fjol blev det stor uppmärksamhet kring frågan om beskattningen av de hemresor som AMS beviljade ungdomar under 20 år, som av arbetsmarknadsskäl tvingades ta jobb pä annan ort. Den frågan löstes sä all utöver resan får dessa ungdomar etl skalleläckningsbidrag, som avses läcka skatten på reseersättningarna.

Situationen för den i min fräga aktuella gruppen, gifta och sammanboende arbetstagare, är likartad. Även dessa har tvingats flytta av arbelsmarknadsskäl och beviljas dä tvä hemresor per månad av AMS. Den som måsle flytta längre än 100 mil, för dem som bor i de fyra nordligaste länen, eller 50 mil, för dem som bor i landet i övrigl, kan enligl riksskalteverkets anvisningar inle få avdrag för mer än en hemresa per månad och kommer därför i många fall all drabbas av beskattning pä reseersättning för en resa per månad. För den som t. ex. flyttar från Norrbolten lill Mellansverige och beviljas hemresor per flyg kan del bli fråga om avsevärda summor. Della kommer ocksä för de flesta olämpligt, milt i en pä mänga sätl svår situalion i samband med familjens flyttning.

Som lägel nu är i landel har dessa resor ökat i omfattning, och av allt att döma är avsikten alt rörligheten yiteriigare skall stimuleras. För den som tvingas flytta av arbetsmarknadsskäl bör det vara etl rimligt krav, atl det skapas bestämmelser som inte urholkar de bidrag som utgår. Atl informera om vad som gäller på delta område är en svär uppgift för arbetsförmedlingarna, vilken kräver uppmärksamhet och i många fall orsakar ytterligare belastning i en pressad arbetssituation.

I det svar som jag fält här i dag konstaterar statsrådet, att reglerna inte är tillfredsställande. Skulle då inte regeringen kunna pröva en konstruktion för den här gruppen likartad den som gäller för ungdomarna, dvs. ett skalleläckningsbidrag?

svara, atl jag tror all det är bättre atl avvakta resultatet av det arbete som således redan pågår.

MARTIN SEGERSTEDT (s):

Herr talman! Jag känner lill atl della arbete pågår. Det ingår i en stor utredning där övriga irakiaments- och reseersättningar behandlas. Men denna utredning förefaller ta mycket läng lid. Skulle man inte ändå när man nu beslutat om införande av skatteutjämningsbidrag lill ungdomarna också kunna tillämpa en sådan lösning för den här akluella gruppen, som är tämligen hårt drabbad?

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag UU 1978 års försvarskommitté

Överläggningen var härmed slutad.

§ 10 Föredrogs och hänvisades

Proposilion

1978/79:105 lill lagulskotlel

§ 11 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:151 och 152

§ 12 Uppdrag till 1978 års försvarskommitté

Föredrogs försvarsutskottets betänkande 1978/79:14 med anledning av motionsyrkanden om uppdrag till 1978 års försvarskommitté och om kommitténs sammansättning.

I della belänkande behandlades motionerna

1978/79:595 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avsåg yrkandet 1 aU riksdagen hos regeringen hemställde att den sittande försvarskommittén fick tilläggsdirektiv om svensk nedrusining och ommstning,

1978/79:694 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt nu var i fräga (yrkandet 3),

1978/79:868 av Maj Britt Theorin (s) och Lena Öhrsvik (s), vari yrkals aU riksdagen som sin mening gav regeringen till känna

1. att försvarskommiiién skulle göra avvägningar mellan olika säkerhetspolitiska instrument, avvägningar inom totalförsvaret och inom del militära försvaret samt redovisa effekterna av en resursöverföring inom och mellan dessa tre nivåer,

2. att försvarskommiiién skulle redovisa olika tänkbara uppgifter för svenskt försvar och kostnader för skilda försvarsalternativ,

3. atl försvarskommiiién därvid skulle redovisa konsekvenserna av olika grader av minskning av den svenska militärbudgeten samt

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag UU 1978 års försvårskom -mitte

1978/79:2110 av Maj Brill Theorin m. fl. (s), vari yrkals atl riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna behovei av alt en gmpp sakkunniga ulanför försvarsetablissemanget ingick i försvarskommitténs fortsatta arbete med i motionen skisserade arbetsuppgifter.

Ulskollel hemställde

1. att riksdagen skulle avslå molionerna 1978/79:595, yrkandel 1, och 1978/79:694, yrkandel 3, om vissa principbeslut till ledning för 1978 års försvarskommitlé,

2. att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:868 om försvarskommil-léns arbele,

3. atl riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2110 om försvarskommil-téns sammansättning m. m.

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herrlalman! Jag Ivingas böria med atl be kammarens ledamöterom ursäkt för min rösts tillstånd. Det är inte etl resultat av någon militär ordergivning-sådan ligger liksom inle för mig - ulan snarare av någon rysk eller asiatisk snuva, lika illa vilkel det än är.

Försvarsutskottet åberopar i sitt betänkande nr 14 en mycket intressant bok, som har titeln Elva åsikter om svensk säkerhetspolitik. Utskottet gör detta i samband med alt den besvarar ell par socialdemokratiska motioner. Jag vill, liksom så mänga andra gjort, bekräfta, all delta är någol av del intressantaste som har inträffat i svensk försvarsdebati på många år. Jag hoppas nu bara atl debatten inte kommer atl föras tillbaka till den form av ställningskrig frän låsta positioner i olika skyttegravar som vi har bevittnat under mänga års försvarsdebati. Ibland undrar man faktiskl om inle de vanliga försvarsdebatlörerna här hemma, såväl militärer som politiker, systematiskt har tränats att tänka fel. Del må sedan gälla krigsrisker, hot mot Sverige eller hur vi kan försvara oss och vad vi kan försvara.

Del befriande med denna bok är alt de flesta av författarna odoktrinärt diskuterar framlida svensk säkerhetspolitik mol bakgrund av väridsutveck-lingen och logisk analys av olika evenluelll länkbara hot mol Sverige. Och då hamnar de - Alva Myrdal, Nordal Åkerman, Gunnar Heckscher, Johan Tunberger, Håkan Wiberg och Peter Wallensten, ja, t. o. m. Sven O. Andersson - från delvis skilda utgångslägen, på uppfattningen att den svenska försvarsmakten nu vandrar på vägen mot det uppgiftslösa försvaret

Ja, Johan Thunberger, Svenska Dagbladels försvarsskribenl, har t. o. m. rubricerat ell avsnitt i sin uppsats Det upgiftslösa försvaret.

Vad författarna lyckats med är att riva bort nägra besvärande skygglappar som länge har förhindrat en vettig försvarsdebati. Den försia gäller krigsrisker i Europa. Riskerna för krig i Europa är små och i avtagande, säger Håkan Wiberg efter en grundlig genomgång. Delsamma anser Peter Wallensten: Krig är mycket osannolikt inom överblickbar framtid. Gunnar Heckscher menar atl så länge maktbalans och stabilitet i huvudsak består, talar allting för

alt det inte blir nägon storkonflikt i Europa. Alva Myrdal bedömer risken för ett storkrig i Europa -det enda krigsfall vi behöver räkna med som en mililär fara för Sverige - vara mindre sannolik. Den bräckliga grundval som svensk försvarsplanering utgår ifrån - etl begränsat krig mellan supermakterna i Europa, där en av dem väljeratt meden mindre del av sina styrkor ockupera Sverige - smular Nordal Åkerman nu, liksom tidigare i sin doktorsavhandling, övertygande sönder.

Den andra gäller hotet mot Sverige. Författarna har haft svärl alt finna krigsfallet Sverige. De flesla anser all Sverige inle utgör någol primärt eller ens sekundärt mål och alt elt isolerat slormaklsanfall på Sverige är osannolikt Ingenstädes föreligger planer på alt angripa oss, ingen önskan alt erövra eller behärska vårt land, säger Alva Myrdal. Nordal Åkerman sammanfattar: "Det svenska försvaret är en godtycklighet Det bygger på ett krigsfall som inte övertygande kan redovisas. Del ligger pä en nivå som inle rationellt kan motiveras. Det saknar samband med en lång rad andra utvecklingslinjer i samhället. Förklaringen är atl tradition snarare än eftertanke, reflexarlade reaktioner snarare än kunskaper fält slyra handlandet." De som besiämmer svensk försvarspolitik i dag är politiker, militärer och opinionsbildare i den övre medelåldern med erfarenheter som präglas av en hell annan lid än vår, säger Nordal Åkerman. Emotionellt stär de ännu vid en brink någonslans i Sverige och vänlar på tysken. Nordal Åkermans slutsats är: "Sverige har omsider skaffat sig etl försvar som skulle gjort landet till en stormakt i gårdagens krig."

Den tredje gäller ifrågasättandet av storinvasionen, där f ö. t. o. m. landels största tidning. Dagens Nyheter, nu sällar sig till kritikerna. Alva Myrdal påpekar atl diskussionen hittills koncentrerats pä olika angrepp, men själv anser hon att de hot som kan utövas mot oss främst tar formen av utpressning. Hon påpekar helt riktigt atl den hotelse som underbygger kraven inte bestäms av oss, men som del minst troliga anser hon storinvasionen vara. En fiende väljer inte storinvasionen -"en fullständigl föråldrad schematisk modell från försia och andra väridskriget" - som Alva Myrdal i tidigare inlägg har framhållit. Snarare ser hon - bl. a. med lanke pä den vapentekniska utvecklingen och överlägsenheten - hot om en koncentrerad insals av obemannade misiler.

Jag tänker inte upplysa kammarens ledamöler om vilka slutsatser och vilka förslag lill försvarsom de olika författarna kommer fram lill. Jag rikiar i stället uppmaningen till kammarens ledamöler: Läs denna myckel intressanta bok! Den visar på etl fritänkandeoch den bekräftar också egentligen kravel i en av våra moiioner, nämligen alt tänkare utanför försvarselablissemangel behövs. De tillför något nytt, fritt men logiskt tänkande.

Må sedan försvarskommilléns ledamöter la intryck av vad som har framkommit i boken Elva åsikter om svensk säkerhetspolitik!

Tyvärr är utskollet inle lika öppet som debattörerna i den här boken. Utskottet hänvisar någol snörpet till att liknande förslag lidigare har avvisats av riksdagen.

Naja, förslag blir i och för sig inte sämre av all upprepas. Del händer ju

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag tiU 1978 års försvarskommitté

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag tiU 1978 års försvarskommitté

faktiskl t o. m. alt de så småningom fåren majoritet av riksdagen bakom sig. Men nog borde man kunna räkna med all utskottet lä.ser hela moliveringen i molionerna, som i del här fallet inle är upprepanden. Och det är faktiskl inle heller yrkandena.

I motionen 868, som är skriven framför allt med erfarenheter från arbetel i försvarsuiredningen, kräver vi motionärer alt den sittande försvarskommiiién skall få i uppdragaltgöravägningar mellan de olika säkerhetspolitiska instrumenten, vägningar inom totalförsvarets olika delar och vägningarinom del mililära försvaret och därefter redovisa effekterna av resursöverföringar inom och mellan de tre nivåerna. Vi säger ocksä att det måsle vara en uppgift för försvarskommiiién all redovisa olika länkbara uppgifter för svenski försvar och kosinaderna för skilda försvarsaliernaliv samt att dä ocksä kunna redovisa konsekvenserna av olika grader av minskning av den svenska militärbudgeten.

Jag kan med ganska god erfarenhel säga atl del är nödvändigt alt slälla de här kraven. Erfarenhelen från förra försvarsuiredningen visar nämligen-om man vill ha en meningsfull offentlig debatt kring försvars- och säkerhetspolitiken -all man inte bara skall ge människorna-politikerna möjlighel att ta Slällning till framskrivningar av rådande försvarsulformning, ulan att de också måste fä möjlighel all väga mellan de olika instrumenten. Hittills har resultatet alllid varit framskrivningar av rådande försvarsutformning.

Vi finner naturiigtvis att utskottet, på s. 2 i betänkandet, har varit litet positiv till molionen, men riktigt vad utskottet menar är ganska svårt all förslå. Där sägs nämligen: "Enligl utskottets mening medger direktiven" -till försvarskommiiién - "att man överväger även okonventionella säll att lösa totalförsvarets olika uppgifter". Innebär den här skrivningen all utskottet menar atl försvarskommiiién skall kunna lägga fram olika förslag till minskningar? Innebär del att försvarskommiiién skall kunna ge ifrån sig olika förslag på olika uppgifter för försvaret lill olika kosinader, dvs. olika modeller för del svenska försvaret pä olika nivåer? Eller vad menas egentligen med del okonventionella sättet alt lösa totalförsvarets uppgifter?

I motionen 2110-den är hell nyskriven, även om etl av kraven är likvärdigt med tidigare - har vi försökl atl visa på hur en öppnare försvarsdebatt kan stimuleras, och måste kunna stimuleras, på flera olika säll. Motivet för den molionen har varit alt ge den breda opinionen bland allmänhelen utanför parlamentet som önskar en nedrusining en fair chans att fö malerial i sin hand. Som det nu är satsas samhällels opinionsresurser synnerligen ensidigt Jag vill bara ta några exempel, så att kammarens ledamöter skall få klart för sig vad jag menar när jag säger alt vi satsar ensidigt på olika delar med de opinionsresurser som vi anslår.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen - världens äldsta fredsförening -firade för fem sex år sedan sill 90-årsjubileum. Då utkom en jubileumsskrift, skriven av dess dåvarande ordförande Per Anders Fogelström. 1 den redogjorde han för hur samhällel har satsat pä opinionsarbetet för freden. Svenska freds- och skiljedomsföreningen har under 90 är av sin verksamhet

fält lika myckel samhällsstöd som lotlarörelsen - som ju bara är en del av de frivilliga försvarsorganisationerna - har fåll pä 14 dagar! Satsar man sä ensidigt ål det ena hällel, ger man alllsä stöd ål den opinion som man tycker skall ha samhällets stöd. Vi menar självfallet att också fredssidan, nedruslningsarbetel, måste ha ett ordentligt stöd från samhället.

Ett annal exempel, som jag gärna vill peka på och som vi har tagit upp i motionen 2110, är saisningen på militär kontra icke-mililär forskning. I dag satsar samhället uppemot 1 miljard kronor på försvarsforskning. På FOA, som alllsä är Nordeuropas allra största forskningsanstalt, har vi ca 1 500 människor anslällda. Vi anslår för fredsforskning i år ca 7 milj. kr. lill SIPRI, som äretl internationellt fredsforskningsinslitul. Förden universitetsstödda fredsforskningen - som vi över huvud tagel inle styr några resurser till utan som del är upp till universitelen alt siödja - har man sammanlagt haft 600 000 kr., dvs. del har räckt till tre fredsforskartjänster.

Vad vi har velal peka på i motionen 2110 är all man måsle använda flera olika former för atl stimulera till en aktivare försvars- och säkerhetspolitisk debatt De formerna kan vara:

1. atl ge stöd ät folkrörelser för upplysningsarbete;

2. atl förstärka den icke-militära forskningen, fredsforskningen;

3. alt en granskning kan ske via oberoende organ - vi har pekal på ett svenski SIPRI, och den frågan är överförd till en alldeles särskild motion som troligen återkommer från utbildningsutskoltet senare;

4. alt vetenskapligt fristående expertis skall finnas lillgänglig för riksdagen och allmänheten, som kan gå in och granska uppgifterna från miliiärelablis-semanget;

5. atl sakkunniga granskare skall finnas i olika ulredningar.

Della är en sammanhållen bild av hur man kan försöka förslärka den opinion i samhället som vi med rätta måstege samhällets stöd i dess arbele för nedrusining och för all fä en slor majoritet bakom etl konstruktivt nedrustningsarbete.

Etl av kraven i molionen gär ul på all en grupp sakkunniga ulanför försvarselablissemangel skall ingå i försvarskommilléns fortsatta arbete med i molionen skisserade arbetsuppgifter. Del är det som utskottet nu ganska kortfattat yrkat avslag på. Vi menar att även del här förslaget är ett av de viktiga instrumenten, och del har på sitt sätt redan bekräftats genom atl den sillande försvarskommittén har gett uppdrag till elva olika författare all formulera sin syn på den svenska säkerhetspolitiken. Det är som sagl en oerhört stimulerande och iniressani läsning. Boken bekräftar hell enkelt vad molionen kräver, nämligen atl det behövs nytänkande, atl det behövs människor utanför de fastlåsta positionerna som kan göra en kritisk granskning och ge förslag lill annoriunda utformning av försvaret och som framför allt kan redovisa sina kritiska synpunkler för allmänhelen, så atl den har möjlighel atl bilda sig en uppfattning utifrån en förutsättningslös diskussion om hur svensk säkerhetspolitik skall utformas i framliden.

Atl återkomma med förslag som man tror på tyckerjag är ganska klokt Förståndet segrar ju faktiskl så småningom, även om det ibland kostar många

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag tiU 1978 års försvå rskom -mitte

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag tiU 1978 års försvarskommitté

hundratals miljoner innan vi kommer fram till vettiga beslut Del visar exempelvis erfarenhelen av flygplansaffären. Deua ger mig anledning au pä nyll yrka bifall lill motionerna 868 och 2110.

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr talman! Det planerings- och utredningsarbete som f n. pågår om det svenska försvarets framtida utseende präglas av en annan öppenhet än vad som varit fallet under tidigare perioder. De försvarsuiredningar som genomfördes då, särskilt under 1950-lalel, var undandragna insyn, och någon debali bland allmänheten förekom inte. Del var en medvelen politik som gick ul pä att - som det hette - hålla försvarsfrågan ovanför partierna och att hindra obekväm kritik. Svenska folkel fick betala notan ulan alt tillfrågas om vad man ville ha.

Det var under dessa är som militära och industriella intressen i skön förening drev fram den försvarsorganisation som vi har i dag och som nu alla inser inle längre är möjlig atl upprällhålla. Det innebar atl saisningen på Viggenprojektei kunde genomföras genom beslut i riksdagen utan alt riksdagens ledamöler visste vad del innebar för den svenska ekonomin och vilka låsningar till en dyrbar försvarsapparat det betydde. Nu är vi tvungna atl inleda avvecklingen av den. Det är inte gjort i en handvändning, och det kommer fortfarande atl kosta en hel del pengar. Vi har således framför oss mänga dryga räkningar atl beiala, räkningar utställda av 1950- och 1960-ialets försvarsutredningar. Ansvaret för den politiken mäste delas lika mellan socialdemokraler och borgare.

Det ärvärl alt komma ihåg detla. Del gäller särskilt den socialdemokratiska ledningen, som nu lalar vitt och brett om atl den borgerliga miljardrullningen till försvaret mäste stoppas. Om de tankarna hade kommil litet lidigare skulle vi ha haft elt bättre utgångsläge för organisationen av försvaret inför 1980-och 1990-talet. Nu har vi emellertid det utgångsläge vi hat och det gäller atl göra del bästa möjliga.

Jag noterade inledningsvis all öppenheten i försvarsdebalten är slörre i dagsläget än tidigare. Det är posilivi och bör leda fram lill bällre resultat, som tar större hänsyn till hela samhällels inlressen och inte ensidigt gynnar militära och försvarsindustriella intressen. De uppsatser om svensk säkerhetspolitik som den sittande försvarskommiiién beslälll och som speglar olika uppfattningar är elt steg i rält riktning och bör leda till en avsevärt bäure debatt än tidigare. Flera av dessa inlägg betonar vikten av all sälla in försvarspolitiken i hela samhällsmönsirei och inte, som hittills, se den som en huvudsakligen mililär fråga. Del är också vpk:s uppfattning all mycket slörre hänsyn måsle tas till hur värt samhälle utvecklas, vilka effekter della får för våra försvarsansirängningar när det gäller fördelning av resurser inom totalförsvaret

Det som dä i första hand kommer i blickpunkten är den katastrofala ökningen av samhällets sårbarhet som de senaste decenniernas utveckling medfört Det aren sårbarhet som kommer till synes redan i djupaste fredstid -i vinter manifesterad av kommunikalionssvårigheter och stora elavbrott.

Redan så vardagliga bekymmer borde ge oss en tankeställare. Vad händer i en avspärrningssitualion? Vad händer om vi råkar ut för del värsta, öppet krig?

De som talar om alt den svenska försvarskraften minskar och alt vår trovärdighet inför omvärlden blir mindre om militärutgifterna bantas borde lilel mer allvarligl överväga hur del svenska samhällel skall fungera i sädana situationer. Aldrig så mänga flygplan av det ena eller det andra slaget eller någol hundratal stridsvagnar mer eller mindre spelar någon större roll, om samhället i övrigt inte fungerar. Det är där försvarsdebatten måste böria. Vi har inte råd eller lid all längre tala försvarspolitik som om ingenting hade förändrats under de senasie decennierna. Till delta måste läggas den inlernalionella vapenuivecklingen och rustningen. Även om vi inte tänker oss det värsta, ett kärnvapenkrig, så är perspektivet ändock tillräckligt skrämmande.

Vi måsle alllsä länka om i försvarsfrågan. Den dyrbara militärapparat vi har måsle skäras ned och en översyn av hur samhället skall fungera i kris- och krigssituationer påbörias. Det ärden absolut viktigaste frågan förden sittande försvarskommittén, inte hur mänga flygplan och brigader som eventuellt kan länkas få plals inom den uppdragna försvarsramen. Det är därför vpk kräver tilläggsdirektiv med den innebörden till kommittén.

Med delta, herr lalman, yrkar jag bifall lill vpk-motionen 595, yrkandel 1.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag tiU 1978 års försvarskom -mitte

ROLF HAGEL (apk):

Herr talman! Arbetarpartiet kommunisterna har i sin militärpolitiska molion, som ju inte i sin helhet skall behandlas vid det här tillfället, föreslagil en sänkning av mililärkostnaderna med 50 %. Vi anser all värt förslag ärdet mest realistiska och atl man inom den sittande försvarsuiredningen bör behandla förslaget om en sådan nedskärning, som skulle innebära au de svenska försvarskosinaderna nedbringades lill en någorlunda rimlig nivå.

Vi ställer i vår molion paroller om en bred motståndsrörelse mot del mililära slöseriet. I en tid dä det åriiga budgetunderskottet ligger i 40-miljardersklassen och dä man i skilda sammanhang talarom älerhällsamhet med statens ulgifter kan del inte vara rikligt all bara gå på i ullstmmporna som man gjort hittills när det gäller utgifterna för den militära apparaten.

Vi kommunister vill inte avskaffa försvaret, men vi vill göra det billigare och vi vill anpassa del lill värt lands neutrala.roll. Arbetarpartiet kommunisterna har i molionen 694 utformat sill försvarsaliernaliv.Där framhåller vi alt den främsta garanten för värt lands säkerhet är all vi slår vakt om vär neutralitet och atl vi för en aktiv fredspolilik.

Vi säger i vår motion atl vi vill ha andra principer än de nu gällande för försvarets uppläggning. Vad menar vi med det? Vi menar att den nuvarande militärapparaten trots alt den är orimligt dyr inle ger värt land ett effektivt skydd. Det är en illusion att tro att värt land skulle kunna bjuda en stormakt spetsen och krossa försök lill invasion om vi möter fienden pä samma villkor och med i princip samma struktur på militärapparaten som den anfallande

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag UU 1978 års försvarskommitté

fienden har.

Däremot har vi i historien myckel näraliggande exempel på att även en stark fiende kan tillbakavisas genom ett försvar uppbyggt i enlighel med andra principer. Genom atl man lyckas ingjuta tolalmobiliseringens anda hos folkel och genom att gerillakrigets lärdomar ulvecklas ärdet möjligt alt tvinga en mycket välutrustad angripare till reträtt. Vi skall vara pä del klara med -och del är inte utlryck för nägon defaitism utan för realism - att små staters försök att hänga med i den mililära väridskarusellen och alt mäta sig med stormakterna när det gäller krigspotential är fåfänga; del är uttryck för en föråldrad doktrin.

Det kommer att bli flera tillfällen alt i denna kammare diskutera den forlsatla militärpoliliken. Jag skall därför inte nu vidareutveckla våra tankegångar.

Vi vill alt den sillande försvarsutredningen skall beakta de synpunkler som har framförts i vår molion, nr 694. Delta kan givetvis också tillgodoses om riksdagen uttalar sig för etl delyrkande i molionen 595 om alt försvarskommiiién skall få tilläggsdirektiv om svensk nedrustning och ommstning. För all bespara riksdagen ytteriigare en omröstning kommer vi atl siödja della förslag.

Utskottet försöker komma ifrån saken genom all hänvisa till att den sittande försvarskommiiién givetvis kommer att överväga olika handlingslinjer för utvecklingen av del svenska försvaret och även kan överväga okonventionella sätl atl lösa försvarets uppgifter. Jag har tyvärr inga illusioner härom. Försvarsuiredningen har hittills varit så insyltad med den militära kamarillan, sä miljöskadad av den unkna doften av svensk militarism med anor från fornstora da'r alt del knappast kan finnas plals för något nytänkande med den nuvarande sammansättningen av försvarsutredningen.

PER PETERSSON (m):

Herr lalman! Jag har ingenting emot atl Maj Britt Theorin gör reklam för boken med elva författares syn på svensk säkerhetspolitik. Men del vi skall diskutera här är, som talmannen sade, motionsyrkanden om uppdrag lill 1978 års försvarskommitlé och om kommitténs sammansättning.

Del är iniressani alt här åhöra tre talare som är kritiska mol svenskt försvar.

Bertil Måbrink från vpk var faktiskl mera positiv än Maj Brill Theorin till den nuvarande försvarskommilléns direktiv och sätl all arbeta. Bertil Måbrink försökte vara konstruktiv och framföra vpk:s synpunkter på svenskt försvar. Rolf Hagel höll ett mer traditionellt kommunistiskt anförande om sin syn på svenskt försvar. Det är ingen nyhet all apk och vpk vill ha andra principer för vårt försvars uppbyggnad.

I del belänkande, nr 14, som vi nu behandlar lar försvarsutskottet upp sex motionsyrkanden från fyra olika moiioner. En motion är väckt av apk och en av vpk, medan tvä motioner har Maj Britt Theorin som försia namn. Yrkandena gär ul på atl man vill påverka inriktningen av 1978 års

försvarskommittés sätl alt arbeta. Dessa motionsyrkanden innebär i sak ett upprepande av yrkanden som riksdagen har behandlat och avslagit lidigare sä sent som förra våren.

1978 års försvarskommitlé har i vår arbetat under ett år och kommer, som vi hoppas, i maj atl avlämna sitt första delbetänkande. Del skall gälla grundläggande frågor om säkerhetspolitiken. Eftersom dessa motionsyrkanden berör just denna grundläggande del av kommitténs arbele, har vi i utskottet brutit ul dessa frågeställningar och tagit upp dem i ell särskilt betänkande, som kan behandlas redan nu i kammaren.

De moiioner som Maj Britt Theorin slår bakom avser framför alll hur försvarskommiiién skall arbeta. Där lalas om avvägningar mellan olika alternativ och atl fler än kommitténs nuvarande 13 ledamöler - 10 är ledamöter av denna riksdag, representerande de fyra stora partierna, och 6 av kommitténs ledamöler är partivänner lill Maj Britt Theorin - skall delta i kommitténs arbele.

Försvarsutskottet har förklarat all del anser att försvarskommilléns direktiv, sammansättning och arbetssätt talar för all kommiilén har fullgoda möjligheler att behandla olika vägar all nå det grundläggande målet: fortsalt fred med bibehållen frihet. En annan sak är att Maj Brill Theorin, Bertil Måbrink och Rolf Hagel lycks hysa farhågor för all även denna försvarskommitlé kommer atl skriva elt betänkande med ett annat innehåll än de önskar.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill försvarsutskottets hemställan.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag tiU 1978 års försvarskom -mitte

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herr lalman! Jag ivingas konstatera atl försvarsutskottets värderade ordförande tydligen läser på vilka som är motionärer lika dåligt som han läser pä innehållet i motionerna. Vad som las upp i motionerna borde, hoppas jag, samtliga ledamöler av försvarsutskottet ha läst och läst på.

Vad vi harlagil upp, framförallt i motionen 2110, aren helhetssyn pä hur man skall kunna ge möjligheter ät en opinion, som önskar en annan inriktning, en nedmstning och ett konstruktivt fredsarbete samt en förstärkning av den delen av samhällsinsatserna, all på olika sätl nä fram till detta mål. Om inle delta betraktas såsom konstruktivt av Per Petersson,vet jag inte vad som egentligen skall vara konstmklivt

Här i riksdagen har vi enskilda riksdagsledamöter möjligheter att framföra förslag inom den allmänna motionstiden. Jag hoppas att alla gör det med ambitionen alt framföra konstruktiva förslag för del fortsatta arbetel. Vår möjlighet all söka påverka försvarets utformning är bl. a. alt framlägga förslag om hur vi anser alt den sillande försvarskommiiién måste vidga begreppen och arbetsuppgifterna. Det skulle vara en fördel för den sittande försvarskommittén, svensk riksdag och svensk allmänhet, om nya tankar kunde föras in i det utredningsarbetet.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

'Uppdrag till 1978 års försvarskom -mitte

Jag sade tidigare och jag hävdar fortfarande alt jag lalar med erfarenhet av flera års arbete i en försvarsutredning. Jag vel hur hårt del arbetet är och hur svårl del är att komma ifrån lästa positioner, fast i skyllegravarna som man oftast är. Del är snarare fråga om att diskutera utifrån nu rådande försvarsulformning och nu rådande budget än atl diskuiera förutsättningslöst ulifrän de hot som kan finnas - krigsrisken i Europa och hoten mot Sverige -och pä vilka sätt vi kan värna oss emot dem.

Jag menar alt den bok som själva försvarsutskottet har åberopat som ell svar på våra moiioner - och som jag funnit anledning atl bara lill en lilen del kommentera - alldeles uppenbart visar jusl hur nödvändigl det är alt nytt länkande kommer in. Del är inte vilka personer som helst som har fält i uppdrag av försvarskommiiién atl ge sin syn på säkerhetspolitiken. Det är etablerade försvarsdeballörer i olika tidningar på högerkanten. Det är förre högerledaren Gunnar Heckscher. Del är en av världens främsia säkerhetspolitiska bedömare, Alva Myrdal. Det är den ende som såvitt jag vel doktorerat på frågan om säkerhetspolitiken, Nordal Åkerman. Del är fredsforskarna Peter Wallensleen och Håkan Wiberg, m. fl.

Del är alltså sakkunniga människor, precis som vi har begärt i molionen, som utifrån en klok analys kan presentera ell förslag lill en annoriunda inriktning av den svenska säkerhetspolitiken. Och de är ganska kritiska och ganska överens om att del svenska försvaret, som jag sade tidigare, är pä väg att bli det uppgiftslösa försvaret. T. o. m. den moderate skribenten Tunberger säger detla. De visar på hur situationen i världen sedan andra världskriget har förändrats så totalt med vapenutvecklingen all vi måste dra slutsatser av det också här hemma i Sverige,

Författarna visar i en kritisk och klok lon hur vanvettigt del är alt planera för ell kommande krig efter första och andra världskrigets modellet vilket slöseri det i verkligheten innebär och vilka läsningar beslutsfattare-politiker, militärer och andra - har fält vid den rådande försvarsutformningen. Boken Elva åsikter om svensk säkerhetspolitik är något av det bästa som har presenterats under många är i svensk försvarsdebati, och jag hoppas verkligen att försvarskommiiién kommer all tillgodogöra sig den kunskap som författarna har presenterat, I sä fall, Per Petersson, kommer ganska många alt vara överens om de slutsatser som majoriteten av författarna kommer fram till, nämligen all en omstrukturering av svenski försvar är absolut nödvändig, en omstrukturering som leder lill en anpassning till väridssitualionen som den är i dag.

Jag tycker alltså att det är positivt med den pågående debatten och med den här boken. Boken bevisar precis del som vi försökl i några år att tala om för kammaren: Del måste komma in nya tänkare, nya människor som kan ge stöd ät allmänhelen i dess opinionsarbete fören annan försvarsulformning. Det är precis del som också finns i våra motioner.

Vi vidhåller alltså kravel: Del är viktigt alt man för en annan struktur på försvarskommilléns arbele. Det är vår uppgift som enskilda ledamöter atl lägga fram förslag som vi tror på, och det kommer vi atl fortsätta atl göra även om Per Petersson kallar våra förslag icke konstruktiva. Och som sagl: Del är

alllsä inte apk, vpk och Maj Britt Theorin som står bakom motionerna. Det är faktiskl nägra fler, vilket man finnerom man kostar pä sig atl läsa igenom vad som slår där.

Vi har stora uppgifter framför oss när vi skall diskutera den framtida utformningen av svensk försvarspoliltik. Jag vill än en gäng upprepa: Lål oss inle pä nyll föras lillbaka lill den form av ställningskrig med lästa positioner som vi har fått bevittna under så många år i svensk försvarsdebatt. Äntligen har del öppnat sig en möjlighet lill en vettig försvarsdebati i det svenska samhället. Låt oss la vara pä den, och låt oss vara konstruktiva ocksä här i Sveriges riksdag!

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag tiU 1978 års försvarskom -mitte

ROLF HAGEL (apk):

Herr lalman! Per Petersson säger all del var inga nyheter som jag serverade. I del avseendet kanjag väl säga atljag förväntar mig heller inga nyheter från herr Peterssons sida. Herr Peterssons ståndpunkt är naturiigtvis atl vi skall ha kvar en mindre kopia av elt stormaktsförsvar, medan jag har en annan uppfattning om försvarels uppbyggnad.

Det var inte min avsiki att vi i dag skulle ha en försvarsdebati, för den kommer i elt annat sammanhang, men när herr Petersson säger atljag inle serverar nägon nyhet, kan jag inle avslå från alt säga atl i del avseendei är vi alltså lika, herr Petersson ochjag. Vi står fast vid våra gamla ståndpunkter. Del är bara del all innehållet skiljer sig sä otroligt myckel mellan herr Peterssons ståndpunkt och min.

Sedan skulle jag nog vilja fräga, när herr Petersson påpekar att jag inle kommer med några nyheter: Menar herr Petersson därmed atljag inte skulle vara modern eller med min tid? Tänk då på att herr Petersson själv är ohjälpligt fången i en gammalmodig uppfattning. Herr Petersson sitter sä fast i den gamla rysskräcken att han t. o. m. uppfattar ett förelag som skall sälja sovjetiska bilar som en säkerhetsrisk för värt land. Den som är så fast i en gammal inställning bör lala lyst om önskvärdheten av alt någon annan förnyar sig.

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Trots atl jag begränsat mig till vpk-moiionens yrkande innebär detta inte all jag ej skulle vara överens med exempelvis Maj Britt Theorin. Tvärtom vill jag instämma i vad hon framförde om det svenska försvaret Jag lycker nog atl hon var myckel konkret Jag är alltså hell överens med henne och kommer all rösta för de tvä molionerna.

Per Petersson försökte säga all det är några enskilda socialdemokrater och sä vpk som har dessa krav. Han skulle dä syfta pä alt del gäller en lilen minoritet i riksdagen.

Dä vill jag säga alt vi representerar en icke obetydlig opinion ulanför delta hus, lill skillnad från Per Petersson och övriga som fortfarande är fast i det gamla synsättet på försvaret Den opinion vi representerar växer för varie dag. Vi vel all del har utvecklat sig en intensiv debatt när del gäller försvarsfrågan.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag tiU 1978 års försvarskom -mitte

ochjag känner mig myckel nöjd. Det aren sak atl vi aren minoritet hät men jag tror inle vi är det utanför detla hus.

PER PETERSSON (m):

Herr lalman! Lål mig försl säga atl jag inte tror alt Rolf Hagel och jag någonsin kommer alt ha samma försvarspolitiska syn. Bertil Måbrink lycks vara glad över att han har samma synsätt som Maj Britt Theorin och väl också Rolf Hagel när det gäller svensk försvarspolitik. Jag är inte övertygad om all alla i kammaren är lika glada över den samstämmigheten.

För Maj Britt Theorin vill jag påpeka att jag myckel väl vel alt hon har två medmotionärer, Lena Öhrsvik och Oskar Lindkvist.

Försvarskommiiién har naturiigtvis till sitt förfogande utöver boken Elva åsikter om svensk säkerhetspolitik oändligt mycket annat material. Vad vi har sagt i ell enigt försvarsutskoU - där ocksä ingår sju partivänner till Maj Britt Theorin - är att vi anser att försvarskommilléns direktiv, sammansättning och arbetssätt lalar för aU komiltén har fullgoda möjligheterall behandla olika vägar för att nä del grundläggande målet: fortsatt fred med bibehållen frihet för Sveriges folk.

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herr talman! Får jag bara påminna Per Petersson om atljag har frågal vad ulskoitet egentligen menar när man talar om all direktiven också ger möjligheler all överväga "okonventionella sätl" atl lösa totalförsvarets olika uppgifter. Såvitt jag förslår är dessa "okonventionella sätt" knappast gångbara hos moderalerna och kommer inte atl föras fram av deras represenlanter i kommittén.

En av författarna i den här omtalade boken säger om det svenska försvaret - och jag vill gärna upprepa det:

"Det svenska försvaret är en godtycklighet Det bygger på ett krigsfall som inte övertygande kan redovisas. Del ligger på en nivå som inte rationellt kan motiveras. Del saknar samband med en läng rad andra utvecklingslinjer i samhället.

Förklaringen är all tradition snarare än eftertanke, reflexarlade reaktioner snarare än kunskaper fåll styra handlandet"

Och så säger han - och jag tycker att Per Petersson pä ell ulmärkt säll har bekräftat det:

"De som bestämmer svensk försvarspolitik i dag är politiker, militärer och opinionsbildare i den övre medelåldern med erfarenheter som präglats av en helt annan lid än vår. Emotionellt stär de ännu vid en brink någonstans i

Sverige och vänlar på tysken."

Jag tycker, Per Petersson, att det är ledsamt all gång efter gång, när vi diskulerarkonsirukiiva förslag fören vidare försvarsdebati idet häriandel, få höra det här förenklade argumentet atl Maj Brilt Theorin är ensam om sin Ståndpunkt. Jag har sagl förut till Per Petersson: Var inte sä säker! Det kanske bliren majoriiei för mina synpunkler. Jag harockså kunnai konstalera all del i en stor och ganska viklig fråga har blivii en majoritel. Sveriges riksdag kommer med stor säkerhet att avvisa de planer som den tidigare moderate försvarsminislern så ihärdigt slogs för i sin position, nämligen planerna pä yllerligare avancerade stridsflygplan. Jag störs inte av alt från börian vara ensam eller bara ha några fä med mig. Jag tror på del jag föreslär och har goda förhoppningar om all så småningom fä en majoriiei av riksdagen bakom mig.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag UU 1978 års försvarskommitlé

PER PETERSSON (m):

Herr talman! Jag vill för kammaren och Maj Britt Theorin påpeka au del är ell enhälligl försvarsutskott - och moderalerna har icke majoriiei i ulskoitet -.som yrkat avslag på Maj Brill Theorins m. fl. molion.

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herr lalman! Även delta argument kännerjag igen från lidigare debalier. Men också enhälliga försvarsuiskoti kan ändra uppfattning, och min förhoppning är att man kommer att göra del även i det här fallet, framför alll när vi kommer till sakfrågan om en förändrad inriktning av det svenska försvaret. Jag är övertygad om all vi då knappast kommeratl ha ell enhälligl försvarsutskott, som slår kvar tillsammans med Per Petersson vid "en brink någonstans i Sverige och vänlar på tysken".

Överiäggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels molionen nr 595 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 14 mom. 1 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 595 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträk-

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Uppdrag UU 1978 års försvarskom -mitte

ning verkslälldes volering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 281

Nej - 12

Avstår - 3

Mom. 2

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 868 av Maj Britt Theorin och Lena Öhrsvik, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Maj Britt Theorin begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskottets hemslällan i belänkandel nr 14 mom. 2 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 868 av Maj Brilt Theorin och Lena Öhrsvik.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Dä Maj Brilt Theorin begärde röslräkning verkslälldes volering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 275

Nej - 18

Avslår - 4

Mom. 3

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottels hemställan, dels motionen nr 2110 av Maj Britt Theorin m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Maj Britt Theorin begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 14 mom. 3 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2110 av Maj Brilt Theorin m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då Maj Brilt Theorin begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 276

Nej - 17

Avstår - 4

§ 13 Föredrogs Nr 93

Försvarsutskottels betänkande Torsdagen den

1978/79:15 med anledning av motion om undervisning i familjekunskap för ] rnars 1979

värnpliktiga

Vissa pensionsfrå-
Utskottets hemslällan bifölls. qq,-

§ 14 Vissa pensionsfrågor

Föredrogs socialförsäkringsutskoltets belänkande 1978/79:15 med anledning av propositionen 1978/79:75 om vissa pensionsfrågor jämte motioner

I proposilionen 1978/79:75 (socialdepartementet) hade regeringen föreslagil riksdagen alt anta de i propositionen framlagda förslagen lill

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgmndande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension.

Beiräffande proposiiionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I propositionen föresläs all möjlighel öppnas för dem som uppbär förtidspension atl tjäna in pensionspoäng för ATP på förvärvsinkomster vid sidan av pensionen. Samma möjlighet föreslås öppnad även för dem som under en del av etl år har uppburit hel ålderspension. Vidare föreslås att villkoren för beräkning av förtidspension med antagandepoäng mildras liksom alt rätlen till barnpension för förfluten lid utsträcks till två år före ansökningsmänaden.

Förslag läggs ocksä fram om ändrade regler för utlandssvenskars och invandrares rätt lill pension. Slorieken av folkpensionen lill svenska medborgare som bosätter sig utomlands graderas i förhållande till del antal år under vilka de har varit förvärvsverksamma i Sverige. Utländska medborgare som är bosatta i Sverige tillförsäkras likställdhet med svensk medborgare i fräga om rätt till folkpensionsförmäner under förutsättning att de har varit bosatta en viss lid här i riket. Utländska medborgare föreslås även fö möjlighet alt åberopa övergångsbestämmelserna inom ATP.

Huvuddelen av de nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. De nya reglerna om intjänande av pensionspoäng för ATP träder dock enligl förslagel i kraft den 1 januari 1980."

1 detla sammanhang hade behandlats
dels de med anledning av propositionen väckta molionerna
1978/79:1222 av Sven Aspling m.fl. (s), vari hemställts alt riksdagen
skulle 43

1978/79:1235 av Gördis Hörnlund (s) och Doris Håvik (s), vari hemställts alt riksdagen beslutade atl när del gällde barnpension till invandrarbarn samma tidsregel skulle gälla som för utbetalning av bidragsförskott lill invandrarbarn,

dels de under allmänna motionstiden vid 1977/78 års riksmöle väckta molionerna 1977/78:692 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk),

1977/78:1065 av Gördis Hörnlund m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde alt förslag om barnpension lill dem som nu inte kunde få barnpension därför atl de ej hade svenskt medborgarskap eller ej omfattades av konvention snarast förelades riksdagen,

dels de under allmänna motionstiden vid 1978/79 års riksmöte väckta molionerna

1978/79:356 av Ulla Ekelund (c), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen begärde förslag till sådan ändring i lagen om allmän försäkring att utländskt barn, som i adoplionssyfte placerades i etl hem, skulle betraktas som adopterat redan från ankomslen till hemmei när del gällde sociala förmåner,

1978/79:702 av Anita Gradin m. fl. (s), vari hemslällls alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag till ålgärder för tillgodoseende av räll lill barnpension m. m. lill utländska blivande adoptivbarn i Sverige,

1978/79:704 av Briita Hammarbacken m. fl. (c), vari hemställts atl riksdagen beslutade atl hos regeringen anhålla om förslag lill uppräkning av ersättning lill äldre skadefall i enlighet med vad som i molionen anförts,

1978/79:710 av Margit Odelsparr (c) och Martin Olsson (c), vari hemslällls att riksdagen hos regeringen begärde en översyn av ersättningsfrågorna rörande äldre skador som reglerades i mililärersätiningslagen med beaktande av de synpunkler som framförts i motionen.

1978/79:1249 av Jörgen Ullenhag (fp) samt

1978/79:2150 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk).

UtskoUet hemställde alt riksdagen skulle

1. beträflande retroaktivtid för pension m.m. avslå molionen 1978/ 79:1249,

2. beiräffande folkpension vid bosättning ulomlands med bifall lill propositionen 1978/79:75 i molsvarande del och med avslag pä molionen 1978/79:1222, yrkandel }, anla 5 kap. 3 § i del i proposilionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. beträffande enhetliga regler för pension till invandrare avslå molionerna 1977/78:692 och 1978/79:2150,

4. beträffande handikappersättning lill invandrare med bifall till molionen 1978/79:875 ge regeringen lill känna vad utskottet anfört,

5. beiräffande barnpension lill invandrarbarn med anledning av motionerna 1977/78:1065 och 1978/79:1235 ge regeringen lill känna vad utskottet anfört,

6. beiräffande barnpension vid adoption med anledning av motionerna 1978/79:356 och 1978/79:702 ge regeringen lill känna vad ulskollel anförl,

7. beiräffande slandardsäkring av arbelsskadelivräniorm. m. avslå molionerna 1978/79:704, 1978/79:710 och 1978/79:1222, yrkandel 2,

8. beiräffande slopande av undantagande från ATP avslå motionen 1978/79:1222, yrkandel 3,

9. anta de i propositionen framlagda förslagen till

a. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i vad förslagel
inte behandlats under 2 ovan,

b. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring,

c. lag om ändring i lagen (1962:392) om huslrutillägg och kommunall
bostadstillägg till folkpension.

Följande tre reservationer hade avgivits av Sven Aspling, Helge Karisson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börie Nilsson, Christer Nilsson och Lars-Åke Larsson (samtliga s):

1. beträffande folkpension vid bosättning ulomlands, vari reservanterna ansett att utskottet under 2 bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:1222, yrkandet l,och med avslag pä propositionen 1978/79:75 i molsvarande del skulle anta av reservanierna föreslagen lydelse av 5 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Vissa pensionsfrågor

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Vissa pensionsfrågor

vanterna ansett alt utskottet under 7 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till molionen 1978/79:1222, yrkandel 2, och motionen 1978/79:704 samt med anledning av molionen 1978/79:710 gav regeringen till känna vad reservanterna anförl,

3. beiräffande slopande av undanlagande från ATP, vari reservanierna ansett att utskottet under 8 bort hemställa

au riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:1222, yrkandet 3, begärde förslag frän regeringen om slopande av reglerna om undantagande inom ATP-systemel.

HELGE KARLSSON (s):

Herr lalman! I della betänkande av socialförsäkringsutskoltei behandlar vi förslag i propositionen 1978/79:75 om vissa pensionsfrågor. Åigärderna som föresläs i propositionen och i belänkandel bygger på förslag frän pensionskommittén.

Enligl förslagen öppnas nu möjligheter för dem som uppbär förtidspension atl tjäna in pensionspoäng för ATP på förvärvsinkomster vid sidan av pensionen. Beräkningen av förtidspension med antagandepoäng mildras. Rätten till barnpension för förfluten tid utsträcks till två är mol nuvarande tre månader. Del innebär atl barnpension kan utbetalas retroaktivt för tvä år bakåt i liden från den månad då ansökan om barnpension ingavs lill försäkringskassan.

Vidare behandlas förslag om ändrade regler för utlandssvenskars och invandrares räll lill pension. Utländska medborgare som är bosatta i Sverige tillförsäkras likställdhet med svenska medborgare i fråga om rätt till folkpensionsförmåner under förutsättning alt de varit bosatta en viss lid här i riket.

Delta, herr lalman, är huvuddragen i del betänkande vi nu behandlar. Pensionskommittén har i sin utredning föreslagit ytterligare en rad väsentliga förbättringar i pensionssystemet, som nu inle kommer upp till förslag. Vi hyser i och för sig förståelse för atl utformningen av förslag på grundval av etl sä omfatlande betänkande som det pensionskommittén lagt fram inle kan ske i ell sammanhang.

Vi delar ulskottsmajoriietens uppfattning om genomförandel av förslagen utom på tre punkier, där vi förordar en annan lösning än den proposilionen och utskottsmajoriteten föreslår. I molionen 1222 har vi socialdemokrater i socialförsäkringsulskottel föreslagil vissa ändringar, och dessa har vi sedan följt upp i reservationerna.

Enligl förslagel i proposilionen skall folkpension kunna utgå vid bosättning utomlands i förhällande lill den försäkrades poängår inom ATP och - före år 1960 - år av utfört förvärvsarbete i Sverige. Förslagel följer principerna i Österrikekonveniionen och innebär atl svensk medborgare vid bosättning utomlands får folkpension med lilläggsförmåner i förhållande till intjänad rätt inom ATP, dvs. oavkortad folkpension om antalet poängår är 30 och i annat fall en proportionellt avkortad folkpension. Det är denna lösning som en enhällig pensionskommitté kom fram lill och har förordat Men i proposi-

tionen föreslås vidare all år då en förvärvsarbetande genom undanlagande eller genom underlåten avgiftsbelalning har ställ ulanför ATP skall likställas med poängår vid bedömningen av rält lill folkpension. Vi motionärer anser all del är helt felaktigt att på detta sätt för en grupp människor upphäva särbehandlingen av dem som har ell undanlagande från ATP.

Vi har, herr lalman, utvecklat delta vidare i reservationen 1, som jag härmed ber att få yrka bifall till.

I reservalionen 2 tar vi upp frågan om slandardsäkringen av arbelsskadelivräntorna.Yrkesskadeförsäkringskommillén anförde i sitt huvudbetänkande att det var angeläget att arbetsskadelivränlorna anpassas efter den allmänna standardhöjning som sker i samhällel för all inte skillnaden mellan utgående försäkringsbelopp och den lön försäkringstagaren skulle kunnai ha om inle skadan inträffat skall bli alltför slor. Redan under 1978 var avsikten alt en proposition beiräffande avgifterna skulle föreläggas riksdagen i syfte all åstadkomma en anpassning av försäkringsbeloppen till dagsläget. Departementschefen säger nu att en proposition som reglerar denna fråga skall komma lill våren. Vi hävdar emellertid atl frågan om slandardsäkring av arbetsskadelivränlorna måsle lösas nu och ulan dröjsmål. Samma yrkande har också framställts i två centerpartimolioner, men centerpartisterna i utskottet har inte följt upp frågan i någon reservalion.

Jag ber att med detla, herr talman, få yrka bifall lill reservalionen 2 lill utskottets betänkande.

I reservalionen 3 begär vi förslag från regeringen om slopande av reglerna om undanlagande inom ATP-syslemet. Vi gör delta mot bakgrunden av all pensionskommittén med beaktande av undantagandets inverkan på pensionstillskotten och sambandet med arbelsskadeförsäkringen enhälligl föreslagit alt undaniagandeinstilulei skall slopas. I dag är det endast ungefär 30 000 personer under 65 år som omfattas av gällande undanlagande. Vi kan också konstatera att del varie år blir alll färre som anmäler sitt undantagande.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservalionen 3.

Nr 93

Torsdagen den I mars 1979

Vissa pensionsfrågor

GÖSTA ANDERSSON (c):

Herr talman! Vi har från centerns sida vid många tillfällen ställl krav på förbättringar av ATP-syslemel och pensionssystemet i övrigl. Vi har varit kritiska mol all del oftast är de sämst ställda grupperna i samhällel som har drabbats av bristerna i värt trygghetssystem. Därför är det bra all del utskottsbetänkande som vi nu behandlar tar ett steg i rätt rikining inom vissa väsentliga områden. Man får bara inle tro all ATP-syslemel nu blir idealiskt i och med att riksdagen fattar det här beslutet. Det är mycket som återstår alt göra pä delta område.

Vi har från cenlerns sida i en motion till årets riksdag pekat på nödvändigheten av en reformering av ATP-syslemel för alt ge slörre trygghet ät läginkomsUagarna och uppnå en utjämning till förmån förde sämre lottade i samhällel. Det är enligl vår mening ell allvariigt problem ur solidaritets-synpunkt alt pensionssystemet konserverar den relativt orättvisa inkomsl-

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Vissa pensionsfrågor

strukturen i samhällel. Det är frän rättvisesynpunkt helt otillfredsställande atl människor som levt med låga inkomsler under sin akliva tid dessutom skall missgynnas av det sociala irygghelssyslem som är uppbyggt av samhället. Samma uppfattning ger LO ullryck för i sitt remissyttrande över pensionskommitténs betänkande. Vi färemellertid tillfälle atl mera ingående debattera dessa frågor vid ett senare tillfälle, och jag vill nu endast korlfalial peka pä några väsentliga förbältringar av pensionssystemet som kan uppnäs, om riksdagen beslutar i enlighet med socialförsäkringsutskoltets belänkande nr 15.

För del första får, såsom också Helge Karisson framhöll, den som gjort ell visst förlida uttag av ålderspension nu möjligheler alt tjäna in pensionspoäng pä förvärvsinkomster vid sidan av pensionen. Del är ofta sämre lottade människor som i härda och svåra arbetsmiljöer tvingas in i ett förhållande med förtidspension, och de får nu bällre villkor.

För det andra förlängs den retroaktiva liden lör barnpension frän tre månader till två år. Därmed minskar riskerna för au människor skall råka ul för risken atl gå miste om rättigheter som de egentligen är berättigade till. Det är kanske inle för myckel sagl all denna förändring bör förhindra att vissa människor skall känna sig drabbade av etl byråkratiskt krångel på della område.

Fördel tredje innebär belänkandel vissa förbättringar pä pensionsområdel för invandrarna.

Fördel Qärde har vi i utskottet redovisai en positiv attityd till flera moiioner som lagil upp problem som berör de områden som proposilionen omfattar. 1 en centermolion har Ulla Ekelund pekal på atl de nuvarande bestämmelserna för barnpension kan få olyckliga effekter i vissa adoplionsfall så lill vida alt ingen barnpension utgår. Atl lagstiftningen skulle fä sådana konsekvenser kan knappasi ha varit avsiklen när lagen om barnpension skrevs. Liknande problem har lagils upp i en molion av Anita Gradin m. fl. Ulskollel anser alt del är angelägel all de problem som de häda motionerna tar upp beaktas i samband med atl pensionskommittén behandlar frågan om efterlevandepensioneringens framtida ulformning. Det bör såvitt jag kan förstå finnas goda utsikter för atl motionärernas krav skall bli tillgodosedda.

I en centermotion av Briita Hammarbacken m. fl. och i en annan av Margit Odelsparr och Martin Olsson behandlas problemel med de alllför låga livräntorna när det gäller äldre skadefall' resp. livräntebeloppen enligl mililärersätiningslagen. Som framgår av belänkandel anser utskottet au det är myckel angeläget att dessa frågor så snart som möjligl tas upp till behandling i regeringskansliet, så alt en slutlig lösning av frågorna kan åstadkommas.

Herr talman! Det skulle i och för sig kunna finnas anledning aU mera ingående debattera problemen och frågeställningarna i fräga om undantagsbestämmelserna inom ATP-systemel, men med hänsyn till atl frågan vid etl senare lilllalle kommer alt tas upp till behandling i riksdagen länker jag inle nu aktualisera en sådan debatt Dessulom avser Britta Bergström alt i sill anförande ytterligare kommentera de reservationer som är fogade lill

belänkandet, och jag ber därför atl lill slut få yrka bifall till socialförsäkringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 15.

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr talman! Av de frågor som behandlats av pensionskommittén i belänkandet SOU 1977:46 har i föreliggande proposilion behandlats sädana som av regeringen ansetts vara speciellt angelägna. Jag vill gärna erkänna att proposilionen till stora delar har förberetts inom den föregående trepartiregeringen. Departementschefen säger i proposilionen alt han avser alt återkomma till övriga frågor som pensionskommittén lagl fram, när beredningen i departementet avslutats.

De båda föregående talarna har redogjort för propositionens innehåll i huvuddrag, och jag skall därför nöja mig med alt kommentera etl par av frågorna.

Som framgår av vad som anförts tidigare finns det två mycket egendomliga regler inom del nuvarande ATP-systemel. Den ena regeln innebär att person som har partiell förtidspension och ett deltidsarbete vid sidan av detla inte kan tjäna in ATP-poäng på delta deltidsarbete. Den andra egendomliga regeln innebär att person som tar pension under viss del av elt är inle kan tjäna in ATP-poäng på det arbele som utförts under övrig del av året.

Det är emellertid framför alll den förstnämnda regeln som upplevs som myckel orättvis. Många vel inle ens om att de inle kan få ATP-poäng på det deltidsarbete som de har vid sidan av förtidspensionen. För dem kan det bli en chock, när de övergår till hel pension och får beskedet atl de arbelal i kanske åtskilliga år utan au detla har berättigat dem till ATP-poäng. Det har kommit åtskilliga brev och telefonsamtal frän människor som är mycket besvikna och bekymrade, efiersom del har visat sig atl de inte barden ekonomiska trygghet som de irodde fanns. Folkpartiet har under många är arbelal på atl fö de här reglerna ändrade, och folkpartister har år efter år motionerat härom i riksdagen. Motionerna har emellertid mötts av oförslående frän socialdemokraterna som gång på gäng har avslagit dem. Försl 1976 då socialdemokralerna kom i oppositionsställning böriade de intressera sig och tog upp frågan i en partimotion. Men då behandlade faktiskt pensionskommittén redan spörsmålet och skulle lägga fram etl förslag.

Det är därför särskilt tillfredsställande alt folkpartiregeringen nu rättar till de här orättvisorna. Som framgår av utskoltsbelänkandet och av vad som sagls här tidigare har etl enhälligt utskott i princip tillstyrkt proposilionen, och detla gäller både det här förslaget och de övriga förslagen i propositionen. Trols all utskottet är enhälligt när det gäller principfrågorna, finns det tre socialdemokratiska reservationer. Reservationen 1 rör, som Helge Karlsson sade, svenska medborgare som flyttar utomlands och som nu enligt nya regler kan få behålla folkpensionen.

Socialdemokraterna vänder sig mol alt också personer som flyttar ulomlands och som har undantagande frän ATP enligl de nya reglerna skall kunna fä behålla folkpensionen. Man vänder sig också emot alt de som under något är underiålii all betala ATP-avgift skall kunna få behålla folkpensionen sedan

4 Riksdagens protokoll 1978/79:93-94

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Vissa pensionsfrågor

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Vissa pensionsfrågor

de flyttat utomlands.

Här bör man emellertid lägga märke lill alt möjlighelen alt fä behålla folkpension vid flyttning utomlands inte har någonling all göra med ATP-syslemet. Man använder bara åren med ATP-poäng eller är med förvärvsarbete i Sverige före 1960 som ett mätt på den folkpension som vederbörande får behålla vid utflyttning.

Dessulom skriver socialdemokralerna i motionen 1222 alt grundförmånen, folkpensionen, inte påverkas av undantagandet från ATP. Del är alltså pensionstillskottet utöver folkpensionen som påverkas av ell sådant undantagande. Man kan därför inte säga alt det är särskilt logiskt av socialdemokraterna alt inle acceptera den här möjligheten. Däremoi kan man säga all del är konsekvent. Vi hade nämligen samma diskussion här i kammaren för 14 dagar sedan. Då gällde del frågan om huruvida egenförelagare skulle få delpension. Socialdemokralerna menade atl egenföretagare som har undantagande från ATP inte skulle ha rält till en sådan delpension. Det är förvånande, för att inle säga beklämmande, all socialdemokraterna kan vidhålla uppfattningen alt personer som slår utanför ATP inle skall få del av andra förmåner, som är hell frislående från ATP-syslemet. Jag yrkar alltså avslag pä reservationen 1,

I reservationerna 2 och 3 gör socialdemokraterna en markering atl de förväntar sig alt förslag föreläggs riksdagen beiräffande ytterligare ett par frågor som behandlats av pensionskommittén. Utskottsmajoriteten konstaterar atl departementschefen avser atl återkomma till kommitténs förslag i övrigl. Majoriteten har därför inte ansett alt något särskilt tillkännagivande från utskottets sida är nödvändigt. Jag yrkar därför avslag även på reservationerna 2 och 3 och bifall till utskottets hemslällan.

HELGE KARLSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Först några ord lill Gösta Andersson som böriade sitt anförande med alt ta upp en fråga som pensionskommittén har behandlat men som vi inte har att fatta beslut om vid dagens sammanträde. Han lalade om låginkomsttagare inom ATP-syslemet som bliroräuvist behandlade. Jag vill emellertid erinra Gösta Andersson om att det var länge sedan vi införde pensionstillskotten, och vi gjorde detla just för all någol rälla till de orättvisor som kan uppstå på detla område.

Gösta Andersson åberopade LO:s yttrande beträffande pensionskommitténs förslag, men LO:s yttrande gällde just slandardsäkringen för dem som har pensionstillskott, vilka skulle förbättras ytterligare. De övriga ATP-pensionerna nämndes inte i delta sammanhang. Vi får väl lillfälle alt debattera den frågan längre fram när förslag ligger på riksdagens bord.

Fröken Bergström uppehöll sig främst vid vår reservation 1, där vi framhåller del orimliga i att man slopar undanlagsregeln förde svenskar som flyttar utomlands. Vi tycker inte att delta är konsekvent med hänsyn lill del nuvarande systemet. Däremoi har vi i reservationen 3 framhållit atl man hell bör ta bort undanlagsinstitutet såsom pensionskommittén föreslagil. Dä blir del lika och rättvist för alla.

BRITTA BERGSTRÖM (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill bara göra etl par korta kommentarer Socialdemokraterna säger aU det är orimligt att de som har elt undantagande skall kunna fä del av de nya förmånerna. Pä precis samma sätt kan jag fortsätta att hävda all det är ännu mer orimligl alt någon skall bli lidande i fråga om en förmän som inte har något samband med ATP-systemel eller undantagandet frän detta.

När det gäller avskaffandet av undantagandel har jag som medlem av pensionskommittén, och det vet Helge Karisson, ocksä varit med om att lägga fram förslaget, sä även jag är angelägen om alt det kommer aU genomföras.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Vissa pensionsfrågor

HELGE KARLSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Fröken Bergström säger all hon är medlem av pensionskommittén, och det vet vi. Pensionskommittén harju ocksä enhälligt lagt fram etl förslag beträffande undantagandet. Jag tycker, fröken Bergström, atl del är orimligt all hålla fast vid det förslag som departementschefen har lågt fram och som utskottsmajoriteten har slälll sig bakom. Man bör slopa den här delen och inte införa en speciell förmän för de människor som flyttar utomlands när de nätt pensionsåldern.

BRITTA BERGSTRÖM (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag föreställer mig att man, när man slopat undantagandet, ändå mäste införa vissa särregler när det gäller dem som tidigare har haft undantagande. Jag tror inle alt det här på något sätt bör betraktas som någonting sä speciellt som Helge Karisson vill göra det till.

MARTIN OLSSON (c):

Herr talman! Jag har begärl ordet eftersom det utöver propositionen om vissa pensionsfrågor i detta betänkande behandlas även några frislående motioner, bland dem motionerna 704 och 710, där jag i båda fallen är medmolionär. I de motionerna framhåller vi vikten av atl ersättningen för äldre skadefall räknas upp med hänsyn lill pris- och löneutvecklingen.

I motionen 710 av Margit Odelsparr och mig tar vi upp ersättningar som regleras enligt mililärersätiningslagen, och i molionen 704 av Britta Hammarbacken m. fl. gäller det övriga äldre skadefall. Del är ingen ivekan om att trots vissa uppräkningar avsevärda eftersläpningar drabbat dem som har rätt till livräntor i de fall som vi tagit upp.

I föreliggande belänkande framhåller socialförsäkringsulskotlet alt departementschefen uttalat alt han ämnar återkomma i vår med en proposition. De frågor som vi behandlar i dag har förberetts av pensionskommittén, och del har även de frågor som vi tagit upp i motionerna. Utskollet säger alt det enligl utskottets mening är angelägel alt de i motionerna aktualiserade frågorna så snart som möjligl tas upp till behandling i regeringskansliet sä att de får en slutgiltig lösning.

För oss motionärer är det viktigaste atl frågorna snarast löses på elt

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Vissa pensionsfrågor

tillfredsslällande sätt Och med hänsyn till dels det arbele som pågår inom regeringen, dels utskottets tveklöst positiva uttalande ulgår vi motionärer ifrån alt dessa frågor inom en inte alltför avlägsen framtid löses utan något riksdagens särskilda tillkännagivande.

I reservalionen 2 yrkar de socialdemokraliska ledamöterna i utskottet på en skrivning som i sak överensstämmer med ulskottsmajoriietens. Skillnaden är endast atl reservalionen utmynnar i elt tillkännagivande lill regeringen.

Herr lalman! När elt utskott kunnai inhämta atl regeringen inom en ganska snar framtid kommer atl lägga fram förslag jusl i de frågor som tagils upp i molionerna brukar riksdagen inle finna skäl alt avge någol särskilt tillkännagivande. Och jag finner atl detta också kan godtas i det här fallet. Därför ansluter jag mig till utskottets skrivning och hemslällan. Skulle regeringsförslagen inte komma all tillgodose de önskemål som vi motionärer framfört så får vi anledning alt äterkomma.

GÖSTA ANDERSSON (c):

Herr lalman! Jag kanske är något överraskad över atl Helge Karlsson inte riktigt vill erkänna atl det trygghetssystem som vi har byggt upp inte ger den rättvisa som det borde ge till de sämre ställda i vissa vikliga avseenden. Del är utan tvekan så alt om man haft förmånen alt ha högre inkomster under den aktiva liden så ger del också utslag i del trygghetssystem som vi har.

Jag vill gärna - efiersom Helge Karlsson log upp LO-yttrandet över pensionskommitténs betänkande - citera etl viktigt avsnitt av vad LO sade: "Inom LO:s medlemsgrupper kommer ofta den meningen lill uttryck atl pensionssystemet konserverar den orättvisa lönestrukturen på arbetsmarknaden. Med anledning härav har krävts en mera jämlik pensionering. Nämnda fråga behandlades vid LO-kongressen 1976. Där fastslogs alt slrävandena efter jämlikhet i pensionssystemet först och främst är en lönepolitisk fråga. På sikt har också den solidariska lönepolitiken gett effekt även om myckel återslär. Att tillskapa ett pensionssystem som innebär ett accepterande av den nuvarande lönestrukturen vore enligl LO:s mening att resignera inför svårigheterna alt nä framgång. Trots detla måste fördelningspoliliska målsättningar beaklas vid framtida förändringar i socialförsäkringssystemet. Delta bör i fråga om tilläggspensioneringen ta sig utlryck i justeringar i botlen för atl den vägen förstärka utjämningen."

Jag vill gärna för min del understryka alt del ligger väldigt myckel i del som LO säger i detta yttrande över pensionskommitténs belänkande. Jag har lätt alt instämma i delta synsätt

pensionstillskott, som är 4 96 per år fram till 45 96 för dem som har liten intjänad ATP eller inte har någon ATP alls och det dubbla beloppet för dem som på gmnd av sjukdom eller annoriedes inte kan intjäna någon ATP.

Systemet med pensionstillskott syftar till att åstadkornma en viss utjämning, men systemet är inte färdigt på långa vägar. Det är mycket möjligt -vilket vi för ta itu med framöver - att konstruera om det ytteriigare, så att låginkomsttagarna tillförsäkras en bättre utdelning i fräga om pension än vad systemet gör f n. Det kan ske via bl. a. pensionstillskotten, men inte på så sätt som herr Gösta Andersson och några andra motionärer har föreslagit, nämligen att den som ställer sig utanför ATP ändå skall ha nytta av de pensionstillskott eller andra förstärkningar som kommer i framtiden utan att eriägga någon avgift för dem.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Vissa pensionsfrågor

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Helge Karisson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 15 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propoditionen. Då Helge Karisson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 152 Nej - 139

Mom. 3-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Helge Karisson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Vissa pensionsfrågor

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemslällan i

betänkandet nr 15 mom. 7 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har, kamrharen bifallit reservationen nr 2 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Helge Karisson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 153 Nej - 139

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Helge Karisson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 15 mom. 8 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Helge Karlsson begärde röslräkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 153 Nej - 139

Mom. 9

Utskottets hemställan bifölls.

§ 15 Föredrogs

Trafikutskottets betänkande

1978/79:14 med anledning av propositionen 1978/79:37 om godkännande av

IMCO-konvenlion oiti skeppsmätning med därtill hörande internationella

skeppsmätningsregler jämte motion

Utskottets hemställan bifölls.

§ 16 Bidrag till skogsförbättringar, m. m.

Föredrogs jordbruksutskottets betänkande 1978/79:17 med anledning av propositionen 1978/79:101 med förslagom tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområdejämte molion.

FÖRSTE VICE TALMANNEN:

I fräga om detta betänkande hålles gemensam överläggning för samlliga punktet Under den gemensamma överiäggningen får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i belänkandet.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag tiU skogsförbättringar, m. m.

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 3 (Bidrag till skogsförbättringar)

Regeringen hade i propositionen 1978/79:101 bil. 8(jordbmksdepartemen-lel) under punkten D 3 (s. 27-28) föreslagit riksdagen att medge att under budgetåret 1978/79 slatsbidrag beviljades med sammanlagt högst 29,5 milj. kr. till skogsodlingsålgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslagel i övrigl avsedda ändamål.

Utskottet hemställde

att riksdagen medgav att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljades med sammanlagt högst 29 500 000 kr. till skogsodlingsålgärder på nedlagd jordbmksmark och med anslagel i övrigt avsedda ändamål.

Reservation hade avgivits av Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Bertil Jonasson (c), Filip Johansson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Märta Fredrikson (c)och Eric Krönmark (m) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanierna angiven lydelse.

Punkten 7 (Jordfonden)

Regeringen hade under punkten IX:5 (s. 33-34) föreslagit riksdagen all medge att lantbruksstyrelsen fick disponera en rörlig kredit pä 200 milj. kr. i riksgäldskontorel intill den 31 december 1981.

I detta sammanhang hade behandlats molionen 1978/79:2141 av Olof Palme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandel 3) hemställts att riksdagen hos regeringen begärde att den skogsmark som lantbruksstyrelsen förvärvade, inom ramen för den röriiga kredit på 200 milj. kr., som styrelsen i propositionen föreslagits få disponera, i första hand erbjöds lill domänverket

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag tiU skogs-förbättringar, m. m.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1. medge au lanibruksslyrelsen fick disponera en röriig kredit på 200 000 kr. i riksgäldskontoret intill den 31 december 1981,

2. avslå molionen 1978/79:2141, yrkandet 3.

Reservation hade avgivits av Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Sven Lindberg, Åke Wiclorsson, Gunnar Olsson och Stig Alftin (samtliga s) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen skulle som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört med anledning av molionen 1978/79:2141, yrkandet 3.

BERTIL JONASSON (c):

Herr talman! Under punkien 3 i detta belänkande behandlas Bidrag till skogsförbältringar. Här har regeringen föreslagit elt statsbidrag till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark på sammanlagt högsl 29,5 milj. kr. för innevarande budgelår. 5 milj. kt är avseU för omplantering efter snytbaggeskador m, m. Orsaken är atl det sedan 1975 inte är tillätet att skyddsbehandla skogsplantor med DDT beroende på befarade giftverkningar, Omfatlande skador uppkom också därigenom på 1975 års planteringar, och riksdagen beslöt i april 1976 all slatsbidrag skulle utgå till omplantering av sådana skogskullurer som hade skadats av snytbagge under 1975, Sedan har riksdagen beslutat ge bidrag även för snytbaggeskador som inträflade 1976,

Skogsstyrelsen har föreslagit att bidrag skulle utgå även för 1977 och 1978 ärs snytbaggeskador. Detla måsle vara logiskt och riktigt med hänsyn till att riksdagens förbud mot DDT-användning fortfarande gäller. Enligt skogsstyrelsen återstår alt hjälpplantera ca 80 000 hektar av de skogskulturer som har planterats under dessa fyra år. Med hänsyn till skogens belydelse som framtida råvarukälla är det en nödvändighet att äierväxten kommer i gäng snarast möjligt.

De socialdemokraliska och folkpartistiska ledamöterna i jordbruksutskottet är inte beredda alt gå med på alt bidrag skall utgå för 1977 och 1978 års skador. Jag finner detta inkonsekvent och anmärkningsvärt Center- och moderatledamöterna i utskottet finner del naturligt atl de skador som skelt under 1977 och 1978 skall behandlas på samma sätt av riksdagen som de skador som inträffat under 1975 och 1976. Vi kan ej göra åtskillnad mellan skador som inträffat under olika år. Vi delar således skogsstyrelsens uppfattning. Därför har vi i reservationen I anförl: "Vad gäller den av skogsstyrelsen ifrågasatta utvidgningen av bidragsmöjligheterna lill all omfötta planteringar som utsatts för skador efter år 1976 förutsätter utskottet att hithörande frågor las upp i samband med det aviserade regeringsförslaget rörande riktlinjer för skogspolitiken, m. m."

Vi kan betrakta detla uttalande som en beställning. Vi förutsätter således i konsekvensens namn all detla anslag finns med i den kommande skogspro-

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag till skogs-förbättringar, m. m.

positionen, och jag yrkar bifall lill reservalionen 1 i jordbruksutskottels Nr 93 belänkande nr 17.

Ulskollel har i belänkandel under den punkt som rör jordfonden behandlat motionen 2141 av Olof Palme m. fl. Där hemställs att riksdagen hos regeringen begär atl den skogsmark som lanibruksslyrelsen förvärvar inom ramen för den rörliga kredit på 200 milj, kr, som styrelsen i proposilionen föreslås få disponera i första hand skall erbjudas till domänverket. Yrkandet i molionen har av de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet följts upp i reservationen 2.

Vi övriga i utskollet finner förslagel vara en försämring i arbetet alt skapa mer bärkraftiga enheter, varför vi har föreslagil riksdagen alt avslå motionen. Vi menar atl den mark som nu av olika anledningar utbjuds till försäljning erbjuds lill enskilda för att man därigenom skall förbättra ägostrukturen i skogsbruket och förstärka kombinerade jord- och skogsbruksföretag med skogsmark. Vår uppfattning ligger helt i linje med de av riksdagens alla partier ullalade målsättningarna om rationellt jordbruk. Det är svårt att förstå socialdemokraternas inställning om en prioritering lill förmän för domänverket. Under den pågående försäljningen finns möjligheler även för domänverket alt förbättra sina innehavs arrondering. Byten och resonemang i de här frågorna förutsätts ske och är också på gång.

Men att i fiörsta hand erbjuda mark till domänverket och ställa del i en speciell prioriteringsklass anser vi vara fel.

Herr talman! Jag yrkar således bifall till reservationen 1 angående bidrag till skogsförbältringar och till ulskollets hemslällan på övriga punkier.

SVEN LINDBERG (s):

Herr talman! Faslighelsstrukluren inom den privaia skogsmarken - som utgör ca 50 96 av hela skogsmarksarealen och närmare 60 % värdemässigt med avseende på produktionskapaciteten - präglas huvudsakligen av de många och små förelagen. De olika förelagen och brukningsomrädena är därför i belydande utsträckning mindre än vad som är lämpligt.

Den hälft av svenska skogsarealen som är i prival ägo är fördelad på etl mycket stort antal ägare - ca 240 000.

Ägandet av skog som nödvändigl försöriningsunderiag har kraftigt förändrats under senaste årtiondena. Mänga kombinerade skogs- och jordbruksföretag har lagts ned. Pä etl slorl anlal gårdar med mindre andel jordbruksmark har jordbruksdriften lagts ner eller jordbruksmarken utarrenderats. Antalet brukningsenheter med skog utan åker eller med åkern utarrenderad har sedan bönan av 1950-talet fördubblats. Della har medfört alt i början av 1970-talel antalet skogsgårdar var ungefär lika stort som antalet kombinerade förelag. Om de senaste årens utveckling fortsätter på samma sätt som hittills, kommer andelen skogsgärdar 1985 au vara 70-75 96.

Av dagens skogsgårdsägare bor bara omkring hälften på brukningsenhe-ten.

En hel rad aspekter kan läggas på denna utveckling. Den har bidragii lill landsbygdens avfolkning. En slor del av skogsmarken ägs av personer som

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag tiU skogsförbättringar, m. m.

inte är beroende av skogen för sin sysselsättning. Det harockså f n. lagil sig ullryck i en myckel låg avverkningsnivå - i försia hand bland skogsägare som inte är beroende av sin skogsfasiighet för sin försörining. Delta har i sin tur lett lill belydande svårigheler all förse skogsindustrin med råvara.

De slutsatser man måste dra av denna oroande utveckling av ägostruk-turen och de negaliva effekter som följer därav är, att del måste vara en angelägen samhällsuppgift alt förbättra ägostrukluren och förhindra elt passivt ägande.

Bl.a. den kris som skogsindustrin har befunnit sig i en längre lid har lett till att en del skogsbolag nu av finansiella skäl säljer ut betydande delar av sitt skogsinnehav.

Med anledning därav föreslär jordbruksminisiern under lilläggsbudgel II, atl lanibruksslyrelsen skall ges möjlighet alt förvärva denna mark för att användas i strukturrationaliseringarna. För ändamålet bör 200 milj. kr. slällas lill styrelsens förfogande som en rörlig kredit i riksgäldskontorel utöver den rörliga kredit på 25 milj. kr. som f n. disponeras.

Så långl ställer vi socialdemokraler upp bakom regeringens förslag. Men så tillägger jordbruksministern atl den förvärvade marken i första hand bör tillföras bestående lantbruk, eller användas för byte med andra skogsägare.

Mot bakgrund av vad jag tidigare redovisat om ägostrukluren och den olyckliga utvecklingen mot elt alltmer ökat passivt ägande kan vi inte vara med på denna formulering av uppdraget till lanibruksslyrelsen.

Vi är medvetna om atl av den mark som nu bjuds ut finns en del, som är väl lämpad atl tillföras beslående lantbruksföretag eller användas för byte med andra skogsägare. Men i utbudet förekommer också fastigheter med en sioriek som inte lämpar sig för tillskottsmark till lantbruksföretag och som definitivt inte bör splittras sönder.

Eftersom elt samarbete redan pågår mellan lanibruksslyrelsen och domänverket för att genom markbylen och försäljningar förbäura ägostrukluren, föreslår vi atl den nu ledigblivna marken i första hand bör erbjudas domänverket Bakom vårt förslag ligger följande motiv.

Redan väl arronderade fastigheter måste förhindras bli uppsplittrade, och alla möjligheter atl förbättra faslighelsstrukluren måsle lillvaralas. Dessulom har domänverket visat etl belydande ansvar för atl dels sysselsätta sin arbetskraft, dels genom en jämn avverkning lillföra skogsindusirin råvara.

Den borgerliga majoriteten i jordbruksutskottet har inte ställt sig bakom vårt krav. Vi har därför fått lov att reservera oss för vårt förslag. Del ärendast atl beklaga atl de borgerliga partierna mer ömmar för del enskilda ägandet än för atl tillse atl markens produktionsförrhåga tillvaratas på biisla säll genom atl man åstadkommer en rationell ägostruktur. De sviker samhällsansvaret

Jag skulle vilja säga till Bertil Jonasson alt i hans plädering ligger ingen motsättning. Det finns fullt ulrymme - om man tar vår formulering av uppdraget lill lanibruksslyrelsen - för alt använda de fasligheter i det här utbudet som till stor del är lämpade alt tillföras bestående lantbruksföretag.

Men med den formulering som jordbruksminisiern har föreslagil blir uppdraget för lanibruksslyrelsen mera specialinriktat åt att så att säga enbart stärka de bestående lantbruksföretagen. Det är den formuleringen som vi finner mycket olycklig.

Herr lalman! Jag ber att få yrka bifall till reservationen 2 vid jordbruksutskottets betänkande nr 17.

BERTIL JONASSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Sven Lindberg har talat om verkningarna av utvecklingen. Men det är ändå så, herr Lindberg, alt de människor som nu kan få en möjlighet till markförstärkning och som för sin utkomst är beroende av den, kommer alt sköta den här skogen. De är beroende av inkomsten. De finns där på fastigheten, de finns i glesbygden och de betalar sin skatt där.

De marker som man nu av erfarenhet vet blir utbjudna, exempelvis av Billerud-Uddeholm, kännerjag till: Jag har varit i skogen sedan barnsben, och jag vet var de markerna ligger. De passar inte domänverket, de ligger spridda. De passar inte för domänverket helt enkelt på gmnd av sitt läge. ,

När Sven Lindberg säger att det skall bli mer sysselsättning o.d., drar han fullständigt felaktiga slutsatser. Ni skildrar själva i motionen hur många det är som inte har fullt arbete på sin fastighet, varför de måste pendla ul eller arbeta med någol annat. Vad är då, herr Lindberg, mera naturiigt än atl förstärka dessa fastigheter i första hand och skapa möjligheler lill arbete ål människorna i deras egen bygd, där de vill leva och bo, där de betalar skalt och där de vill alt del skall vara liv?

Jag måsle säga att ni drar fullständigl felakliga slutsatser av era resonemang. Därför kan jag inte finna annal än att det är riktigt atl här i första hand erbjuda de enskilda att fä köpa mark.

Sedan kan del, herr Lindberg, vid flera tillfällen vara alldeles klart all domänverket kan byta bort enklaver och spridda skiften på vissa håll för att få sina fastigheter atl bli mer sammanhängande, men delar hell i linje m.ed vad som händer och sker, och del är hell rikligt all det sker.

Men nog måsie väl ändå i det här fallet, när del för en gångs skull blir ell starkare utbud, de små brukarna få en möjlighet. Del är väl sä man hjälper bygderna, människorna, kommunerna och samhällel.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag tiU skogsförbättringar, m. m.

SVEN LINDBERG (s) kort genmäle:

Herr talman!.Det gäller ju bara atl dra de rikliga slutsatserna av värt förslag,, herr Jonasson.

Jag sade redan tidigare att vi är väl medvetna om alt del i de utbud som nu förekommer även flnns en hel del fastigheter som inte är lämpade för t. ex. domänverket utan som är mer lämpade för alt förbättra strukturrationaliseringen. Sådana bör naturiigtvis läggas lill beslående länt- och skogsbruksfö-, retag.

Men vi fär inte se det här så ensidigt som man har gjorl i proposilionen, där man hell inriktat sig på atl använda markförvärven för att stärka lantbruksföretagen, efiersom det finns viktiga bitar som man definilivi inle bör splittra

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag tlU skogs-förbättringar, m. m.

sönder.

Om man till delta lägger den utveckling som har varit under senare är, finner man att del är ännu mer bekymmersamt. Herr Jonasson säger att man skall stärka fastigheter och ge de människor som vill leva och bo i de här orterna möjligheter att komma över de arealer skogsmark som utbjuds. Men det beklagliga, herr Jonasson, ärju att allt del passiva ägandet har lett till att det inte är människor som lever och bor i orterna som äger en stor del av den svenska privatägda skogsmarken i dag, utan att den marken har blivit föremål för spekulation. Det finns många anledningar till att man behåller fastigheter och att man vill förvärva sådana som ren kapitalplacering. Denna utveckling har lett till att sysselsättningen minskar, att vi har fått en eftersläpande skogsvård osv. Det är många negaliva följder av den utvecklingen, och den måste man därför se till atl förhindra. Det finns ingen anledning atl försöka överföra mera mark till privat ägande i dag, även om det ibland finns anledning att strukturera om skogsmarken, så att man får bätire brukningsenheter.

Om den utveckling vi har haft tidigare fortsätter - och allting talar för det, om inte riksdagen samlar sig till atl fatta elt beslut som kan vända utvecklingen i annan riktning - kommer så småningom den största delen av den privatägda skogsmarken att befinna sig i ett passivt ägande. Det finns ingen anledning att stärka en sådan utveckling.

Den dag, herr Jonasson, då vi har kunnat samla oss till ett beslut i riksdagen som kan leda till alt vi premierar brukandet och inte ägandet, blir det mycket lättare att ställa upp på era krav i det här sammanhanget. Men vi vill definitivt förhindra att man nu splittrar väl arronderade skogsfasligheter.

BERTIL JONASSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Det är väl alldeles klart, herr Lindberg, att köp av de fastigheter som är lämpliga för domänverket-varvid verket kanske samtidigt avstår från vissa övriga spridda fastigheter som det har - är elt system som pågår, och det förhindras icke av vare sig propositionen eller vårt uttalande.

Men då säger herr Lindberg - och det tycker jag är märkligl - atl de människor som bor på annat håll är passiva ägare som bedriver passiv skötsel av fastigheterna. Ja, visst är det ofta så. Men det är väl inte deras innehav som skall förstärkas. Om herr Lindberg något har deltagit i det system som lantbruksnämnderna f n. tillämpar, måste väl herr Lindberg ändå veta att lanlbmksnämnderna inte går ut och erbjuder människor på andra orter, som inte har intresse av jord- och skogsbruk eller deras skötsel, atl köpa. Köp av skogsmark måste ju erbjudas någon som äger en fastighet, vilken inte är bärkraftig, och som behöver ett tillskott för att fö ökade möjligheter att försöria sig och sin familj. Och en sådan ägare, herr Lindberg, sköter skogen.

När jag ändå är inne på det här vill jag påpeka att ni i er motion nr 2140 säger: "Privatskogsbruket har inte tagit ett berättigat samhällsekonomiskt ansvar för virkesleveranser." Elt sådant generellt uttalande är fel, herr

Lindberg, del är fel, socialdemokrater, del är atl misskreditera alla de människor som troget och väl sköter och förvaltar del pund de har; det skall vi ha klart för oss. Genom all ni drar fullständigt felaktiga slutsatser om de enskilda människorna menar ni att domänverket är bättre.

De som får möjlighet alt köpa skogsmark i del här fallet är sådana människor som vill leva kvar i orten och behöver ha marken som ett tillskott. Varför skall då de inte få möjligheten alt bli tillfrågade i första hand?

Varken vän uttalande eller proposiiionens förhindrar pä något sätt elt sunt handläggningsförfarande, med byten o. d. till domänverkets fördel, i de fall där det behövs.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag tiU skogsförbättringar, m. m.

SVEN LINDBERG (s) kort genmäle:

Herr talman! Del är inle fråga om det syslem lanibruksslyrelsen använder när man prioriterar köpare utan del är fråga om utvecklingen i det längre perspektivet Del finns etl ordstäv som säger: I dag röd, i morgon död. I dag produktiv brukare, i morgon passiv ägare. Det är den utveckling vi haft under en läng följd av år. Man har övergått från elt produktivt bmkande till ett passivt ägande. Del är del vi mäste försöka förändra. Vi kan inte förändra del förhällandet enbart genom de här åtgärderna, men vi kan förhindra atl utvecklingen gär snabbare än nödvändigt genom alt se lill att de fastigheter som är välarronderade inle splittras upp.

I det här utbudet vet herr Jonasson lika väl som jag atl det finns goda möjligheter att lillvarala båda parters intressen då vi talar om storskogsbruk och smäskogsbruk. Det resonemanget tycks herr Jonasson också vara med på. Men varför dä inte vara med om alt omformulera departementschefens uppdrag till skogsvårdsstyrelsen så att del harmonierar med den uppfattning vi båda har?

Värt uttalande att det privata skogsbruket inle har tagit sitt samhällsekonomiska ansvar skulle, enligt herr Jonasson, vara felaktigt. Men om herr Jonasson läser vidare i motionen ser han att det i första hand är det passiva ägandet som inle kunnat uppfylla ansvaret. När avverkningsnivän gått ned till den nivå vi har i dag och skogsindusirin riskerar atl fä stanna upp, så kan vi inle stiga upp här och säga all skogsägarna tagit det nödvändiga samhällsansvaret. Alt del sedan bland de privata ägarna finns en hel rad akliva brukare som myckel väl har tagit sitt ansvar är vi väl medvelna om. Del kan ocksä klart utläsas av motionen. Men när vi talar om del privaia ägandet som elt enda begrepp måste slulsalsen bli atl samhällsansvar inle lagils i den utsträckning man har rätt atl kräva.

Med det utbud vi har och med den inställning herr Jonasson säger sig ha kan vi bara slå fast att om centern vill vara med om atl omformulera uppdraget till lanibruksslyrelsen sä skulle vi kunna tillgodose båda sidors intressen. Men där är man stenhårt bunden lill uttalandet från departementschefen.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag till skogs-förbättringar, m. m.

BÖRJE STENSSON (fp):

Herr talman! Allra först vill jag yrka bifall till samlliga punkier i hemställan i jordbruksutskottets belänkande 1978/79:17 och därmed avslag pä reservationerna 1 och 2, som är fogade till belänkandel.

Beträffande reservalionen 2 från den socialdemokraliska gruppen i utskottet under rubriken Jordfonden har Bertil Jonasson kommenterat och motiverat utskoltsmajoritetens slällningslagande, och jag ansluter mig lill vad Bertil Jonasson anfört i det sammanhanget.

Närdet gäller reservalionen 1, Bidrag lill skogsförbältringar, konslalerar jag alt utskottet är enigt vad gäller anslagets storlek tolall liksom vad gäller delsumman, nämligen ytterligare 17 milj. kr., som ställs till förfogande för bidrag till omplantering av skogskulturer som har skadats av snytbagge under åren 1975 och 1976.

Regeringen är inte beredd all föreslå nägon ändring av nu gällande bestämmelser. Av den anledningen har man ej kunnai gå med på skogsstyrelsens förslag om atl ändra bestämmelserna, sä atl ifrågavarande bidrag fortsättningsvis skulle kunna utgå lill omplanteringar av 1975,1976,1977 och 1978 års planteringar, oavsett när skadan har inträffat För alt ekonomiskt klara utökningen av bidragsgivningen enligt de föreslagna riktlinjerna har skogsstyrelsen föreslagit alt ytterligare 35 milj. kr. skulle slällas lill förfogande under innevarande budgelår. Men regeringen föreslår, som sagt, i tilläggsbudgeten oförändrade bestämmelser och ett tilläggsanslag på endasi 17 milj. kr. Delta skall alltså jämföras med en begäran om ändrade bestämmelser och 35 milj. kt

Del synes vara mest angelägel atl planteringar som skadats 1975 och 1976 blir föremål för omplanteringar, och anvisade medel bör användas lill della. Atl gå vidare skulle kunna innebära en risk för permanentning av denna bidragsgivning, och det kan ju inte ha varit avsiklen. Här ansluter jag mig alltså till vad som sägs i propositionen och föreslår avslag på reservationen 1.

När det sedan gäller förslaget under Jordfonden harjag, som sagl, ingen annan uppfaUning än den Bertil Jonasson här har framfört. Förslaget om att anvisa 200 milj. kr. till lanibruksslyrelsen för alt fullgöra uppdraget au förvärva mark som av olika skogsförelag bjuds ul lill försäljning kan ses som en uppföljning av riksdagsbeslutet år 1977, då riksdagen antog nya riktlinjer för jordbrukspolitiken. Beslutet innebar ju en ambition atl förstärka familjejordbruken. Det får ocksä sägas vara ganska speciella förhållanden alt stora skogsföretag nu bjuder ul mark lill försäljning. Ofta är det väl fråga om mindre markområden, som av resp, förelag inle anses vara rationella enheter alt inneha.

Etl tillskottsförvärv i vissa bygder har för den enskilde jordbrukaren avgörande betydelse för hans försörining och sysselsättning och därmed för möjligheterna atl bo kvar i området Eftersom tillgängen på odlad jord är begränsad är det i regel endasi genom utökning av skogsareal som förelaget kan Ulvecklas och förstärkas. Av den anledningen synes del viktigt atl den mark som nu lanibruksslyrelsen erbjuds förvärva i detla sammanhang i första

hand bör erbjudas bestående lantbruk eller användas för byte med andra skogsägare. Del är trots alll en ganska slor skillnad mellan slutsatserna i utskottsmajoritetens skrivning, som ansluter sig till propositionen, och socialdemokraternas reservation, nämligen atl man enligl ulskollets skrivning "i första hand" skall erbjuda enskilda lantbrukare ifrågavarande markförvärv. Sedan finns det, som också Bertil Jonasson har sagt, möjligheter för andra köpare alt komma in. Men atl man i försia hand erbjuder enskilda jord- och skogsägare dessa marker anser jag vara rikligt

Herr lalman! Jag föreslår alltså bifall lill samtliga punkier i belänkandel och avslag pä de två reservationerna.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag tiU skogs-förbättringar, m. m.

BERTIL JONASSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Stensson säger atl det är viktigast att man får bidrag för 1975 och 1976 ärs skador. Jag förstår inle elt sådant resonemang. Skadorna är precis desamma 1977 och 1978. Det är klart alt skadorna från 1975 och 1976 ligger längst lillbaka i liden, men vi har samma skador nu. Och del blir, herr Stensson, nästan omöjligt för skogsstyrelsens tjänstemän atl handlägga dessa frågor. De får svårl atl avgöra från vilket år en plantering härrör sig, om den är från 1976 eller 1977. Hur skall det gä lill att avgöra det? Svara pä den frågan, herr Stensson! Hur skall vi från samhällets sida få de människor det gäller, skogsägarna i detla fall, all förslå etl resonemang där man gör skillnad i stödhänseende på gmnd av årtal pä planteringen? Atl vi här i riksdagen förbjudit DDT-behandiing av plantorna och lämnar bidrag till ersättning för de skador som uppståu pä 1975 och 1976 års planteringar men inle till dem som uppstått på senare planteringar kan inle människor förstå. Del här säger jag både till Börje Stensson och till socialdemokraterna; här befinner ni er i sällskap.

Ingenting har inträffat som kan motivera elt sådanl resonemang som ni för För det försia har vi inle fåll fram någol annat medel som kan stoppa snytbaggen. För det andra har vi sedan 1976 fått än starkare krav på atl upprätthålla en hög skogsproduktion och därmed möjligheter lill en högre sysselsättning. För det iredje är priserna på skogsprodukter lägre nu än 1976.

Menar herr Stensson och socialdemokralerna atl man under sädana förhållanden bara kan förbjuda DDT och sedan efter några år dra in bidraget och göra skillnad mellan skador på 1975 och 1976 års planteringar å ena sidan och pä 1977 och 1978 års å den andra? Det är en inkonsekvens! Förklara den!

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag UU skogs-förbättringar, m. m.

Vi menar atl man måste hälla sig lill de bestämmelser som finns och använda pengarna för de ändamål de är avsedda för när del gäller de här skadorna.

Bertil Jonasson log upp frågan om DDT. Del är väl ändå ingen som vill plädera för att återinföra DDT?

Det är väl också så att de skador som inträffat på senare planteringar inte är så stora och är lättare alt hjälpplantera än skadorna pä 1975 och 1976 års planteringar, som bidraget är avsett för. Under de år som gått sedan dess bör man, tyckerjag, ha inrättat sig efter det beslut som fattats när det gäller DDT och sökt atl pä andra sätl -1, ex. genom en mera noggrann markberedning -moiverka de här skadorna. Det är väl ändå den vägen man måste gå? För Bertil Jonasson menar väl inle att vi hur länge som helsl skall fortsätta med den här bidragsgivningen? 1 så fall fär man snarare länka sig att böria stimulera en mer noggrann markberedning for att den vägen moiverka sådana här skador.

BERTIL JONASSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Stensson medger svårigheterna, och då har han kommit en bra bit på väg mol vär uppfattning.

Börie Stensson säger atl vi är överens om anslagets sioriek. Ja, del är vi nu. Men del anslag som finns skulle väl också kunna få användas till skador på 1977 eller 1978 års planteringar? Men det vill man inte heller vara med om, som framgår av Börie Stenssons resonemang.

Vi har i reservalionen 1 också sagt att vi förväntar oss nya anslag i den väntade skogspropositionen; det står tydligt och klart Jag kan inte förstå atl detla är elt inkonsekvent resonemang.

Börie Stensson sade atl vi inle vill återinföra rätten all använda DDT. Nej, det är riktigt, Börie Stensson. Men då skall vi också dra konsekvenserna av det och inte dra in anslagen.

Sedan sade Börie Stensson all skadorna på 1977 och 1978 års planteringar är mindre. Är det säkert, Börje Stensson? Del är litet olika.

Nej, har vi här i riksdagen förbjudit DDT skall vi ocksä ta konsekvenserna av det och kollektivt bära kosinaderna för del. Gör vi inle det är vi inkonsekventa.

BÖRJE STENSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag hoppas atl Bertil Jonasson kan hälla med om atl det väsentligaste i sammanhanget är att söka förhindra dessa skador på olika sätt, bl. a. genom en mer noggrann markberedning.

Jag skriver inte propositioner och kan inte redovisa vad som möjligen kan återfinnas i den skogspolitiska propositionen beträffande statligt stöd till omplantering av skogskulturer som skadats av snytbaggen. Men just det förhållandet atl folkpartiregeringen inom kort lägger fram en proposition om den framtida skogspolitiken ärju en garanti för att alla frågor som kan beröra skogen i Sverige kommer upp till behandling, om inte i propositionen så motionsvägen.

ARNE ANDERSSON i Ljung (m):

Herr lalman! Jag hade inle trott alt alla partier behövde företrädas i denna debatt Men herr Lindberg förde en märklig argumentation. Även omjag hell stär bakom vad Bertil Jonasson sade, var det principiellt vikliga synpunkler som kanske borde ultalas också av en representant för moderaia samlingspartiet

Lål mig först korrigera en del av den undervisning som herr Stensson alldeles nyss gav kammaren beträffande reservationen 1 och partiernas syn på dessa frågor. Försl och främsi, herr Stensson, är vi inte så rörande överens om att användandet av DDT har sådana konsekvenser all vi inte under den tid som vi sysslar med alternativa medel skulle kunna ge skogsbruket dispens. Della kostar dock svenskt skogsbruk myckel pengar. Härvidlag är moderaia samlingspartiet och ett samlal svenski skogsbruk fullkomligt överens. Vi behöver inte föra någon mer debatt om del rikliga eller oriktiga i delta. Men jag vill upplysa kammaren om att herr Stenssons redogörelse för partiernas ställningslagande inle är riktig. Vi har alltså också i år yrkat på alt dispens skall ges under den lid som vi sysslar med all få fram en vettig ersättningsprodukt för DDT. Följaktligen slöder vi reservalionen 1.

Den Lindbergska argumentationen lockade mig till all yttra mig av det enkla skälet alt man av denna argumentation inte kan få en annan uppfattning än all - enligl herr Lindbergs syn på saken - etl utbud lill domänverket av den mark det gäller mer generellt skulle vara en garant för ett bättre skogsbruk och en högre sysselsättning. Det är faktiskt ett magslarkt påstående, herr Lindberg.

Det finns många små skogsbönder i Sverige, som hell enkelt skulle bli bätire skogsbönder om de fick en slörre skogslillgång. De skulle också kunna erbjuda ell jämnare virkesuliag och följaktligen vara nyttigare i den provins där de bor och verkar, om man i enlighel med utskottsmajoritetens skrivning fördelar marken pä enskilda ägare. Dessutom måsle det enligt, moderata samlingspartiels mening vara en rikligare fördelning också från helt andra och mer principiella utgångspunkter. Av flera skäl slöder vi alltså den.

I debatten trampade herr Lindberg vatten litet grand och böriade helt plötsligt tala om det passiva ägandet, vad det nu hade i sammanhanget att göra. Ingenling säger väl, herr Lindberg, aU vi skall bjuda ul marken till enskilda passiva markägare. Självklart inle. Vi skall bjuda ut marken lill aktiva skogsbönder, som är beredda att jobba med sina fasligheter och föra fram virket från sitt skogsbruk. Förhoppningsvis får vi ocksä en jämn avsättning. Om jag är räll underrättad torde det inte här i riksdagen råda delade meningar om alt jord- och skogsbruket är en viklig del i Sveriges regionalpolitiska strävanden.

Jag vill fråga herr Lindberg: Var gör vi den bästa regionalpolitiska insatsen; om vi förstärker enskilda skogsägares markinnehav eller om vi förstärker domänverkels markinnehav? Jag är myckel intresserad av alt fä etl svar på den frågan, efiersom vi iroligen är överens om den försia målsättningen, nämligen att jord och skog är viktiga frän regionalpolitisk synpunkt.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag UU skogs-förbättringar, m. m.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag till skogs-förbättringar, m. m.

SVEN LINDBERG (s):

Herrlalman! Den borgeriiga inbördes trätan om snyibaggarna skall jag inle blanda mig i, men herr Jonasson efterlyste var vi socialdemokraler slår i frågan. Ja, det behöver ingen undra särskilt mycket över. Det framgår av utskoltsbelänkandet all vi är överens med folkpartisterna om all departementschefen bör la upp saken i den skogspolitiska proposition som kommer om nägon vecka. Dä får vi diskuiera sammanlaget hur problemen skall lösas. Jag behöver inte säga mer om delta i dag.

I frågan om vart den mark som nu bjuds ut skall föras ärdet väsentligt, herr Stensson, hur uppdraget lill lanibruksslyrelsen formuleras. Departementschefen säger atl den marken i försia hand skall erbjudas beslående lantbruksföretag. Bokstavligt tolkat betyder det att en sammanhängande fastighet om 5 000 ä 6 000 hektar i första hand erbjuds ett beslående lantbruksföretag. Vi reservanter anser atl marken bör erbjudas domänverket Del är där skillnaden ligger.

Om man gär den väg som domänverket och lanibruksslyrelsen redan har beträtt, dvs. atl man använder den mark som blivit ledig lill atl göra markbyten, till au omstrukturera de fastigheter som finns, dä kan man förbättra faslighelsstrukluren.

Domänverket har såll en hel del av sina mindre skiften som är mer lämpade för beslående lantbruksföretag än för stordrift och har på det sältel siarki medverkat lill att pä många håll förbättra ägostrukluren. Om man nu fortsätter det arbeiet, kan ni vara förvissade om - det är ni också, om ni tittar pä det utbud som finns - all en myckel stor del av utbudet är domänverket inte intresserat av. Större markinnehav kan verket ha intresse av, men en slor del av den marken kan användas till atl göra ägobyten,

Arne Andersson i Ljung sade alt jag har pratat om sysselsättning och bättre skogsvård och skillnaden därvidlag mellan domänverket och privaia skogsägare. Nej, när jag har prålat om ansvar för sysselsätlningen och bällre skogsvård harjag hela liden gjort jämförelsen med det passiva ägandet. Den som förnekar att del passiva ägandet har lell lill sämre sysselsällning och sämre skogsvård är ganska magstark i sin argumentering. Det går läll atl bevisa med siffror hur del förhåller sig.

Men en sak tyckerjag alt vi borde kunna vara överens om. Försöker man äsiadkomma en bällre ägoslruklur, sä skapas möjligheler för både en ökad sysselsättning och en bätire skogsvärd. Dessulom ökar förutsättningarna för en rationell och ekonomisk drift i skogsföretagen.

Värt förslag innebär inte all man skall förhindra en markarrondering som är vettig. Förslagel innebär atl man skall fortsätta det arbetel men alt man skall förhindra splittring av redan välarronderade skogsfasligheter. Skillnaden mellan uppfattningarna ligger däri all de borgerliga är sä bundna vid det privata ägandet att det ekonomiskt rationella sätts i bakgrunden. 1 stället prioriterar ni etl prival ägande som - del kan ni inte förneka - har lett till en ytterst olycklig utveckling. Jag har sagt lidigare och jag irodde inle atl jag skulle behöva upprepa det, all jag är så pass väl insatt i både hur lantbruksnämnderna fungerar och hur jordförvärvslagen är konslruerad för

alt jag skall veta all lantbruksnämnderna inle säljer ul mark till passiva ägare i dag. Men vi velju all undan för undan övergår alltmer mark i passivt ägande, därför alt det ligger sådana fördelar i dag i enbart att äga skogsmark. När någon går över frän atl vara aktiv brukare lill ell annal yrke, behäller man därför skogsfasiighelen. När människor går i pension eller avlider, behåller man fastigheterna, t. ex. i dödsbon, och vi får ylleriigare spritt ägande. De prognoser som är framtagna av skogsuiredningen pekar på alt om utvecklingen fortsätter har vi i mitten av 1980-lalel ungefär 75 96 av skogsmarken där ägarna icke är beroende av skogen som underiag för sin huvudsakliga sysselsättning. Vart del leder behöver man inte vara särskilt intelligent för atl räkna ut.

Sä om Arne Andersson i Ljung påstår atljag är ule och trampar vallen, vill jag i slällel påstå atljag har mycket fast underlag under mina fötter när jag gör della påstående.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag tUl skogs förbättringar, m. m.

ARNE ANDERSSON i Ljung (m):

Herr talman! Jag vill bestå Sven Lindberg med en vänlighet och säga att vissl har Sven Lindberg bättre mark under fötterna nu när han begränsat sig till alt säga all domänverkets sätt alt sköta skogar är bättre än vad som sker i huvuddelen av de passivt ägda markerna. Del tyckerjag ocksä, men det är verkligen ingen hög målsättning. Jag talade om atl de aktiva skogsägarna borde tillförsäkras den här salubjudna marken. För vår del var det inget problem att konstatera atl marken därmed fåren lika säker placering som hos domänverket. Dessulom är detla från principiella utgångspunkter långt mer atl föredra.

Jag återkommer så till reservalionen 1 om ålerplanteringen.

Jag sade alldeles nyss alt vi tar konsekvenserna av dessa problem och menar alt dispens vore del rikligaste. I andra hand slöder vi tanken att samhällel skall gå in och siödja de skogsbrukare som drabbats av skadorna.

Folkpartiet, regeringspartiet, och socialdemokratin vill varken ha dispens eller DDT eller ge ersättning för de nu aktuella åren.

Jag vill gärna säga att centerpartiet lar konsekvenserna så långl alt man i vart fall vill siödja skogsägarna när skadan nu ändå är skedd.

Jag lycker del är synd all vi inte kan vara överrens om också alt ge dispens under ett fåtal år. Det skulle helt enkelt vara god samhällsekonomi. Så långt vetenskaparna kan bedöma - skogsstyrelsens ulredning ger härvidlag klart besked - är olycksriskerna inte av den karaktären alt det är här gränsen går

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag till skogs-förbättringar,

m. 777.

mellan onda och goda, mellan våghalsar och icke våghalsar. Del handlar om förnuftiga, vettiga beslut som kan gagna svenskt näringsliv. Det passar in i totalkalkylen och det passar i den enskilde skogsägarens kalkyl och vore för den skull ett vettigt beslut,

BERTIL JONASSON (c):

Herr talman! Sven Lindberg bör inte blanda bort korten pä del sätt som han gör. Det är etl alltför enkelt resonemang han för. Han säger atl del passiva ägandet här skulle få en förstärkning. Så är del ju inte - här drar Sven Lindberg alldeles felaktiga slutsatser. De passiva brukarna får inte nägra tillköp.

Han gär sedan elt steg längre och lalar om dem som i dag är praktiskt verksamma men som i framtiden inte kommer all vara det. Men är det ändå inle om dagens människor vi resonerar, Sven Lindberg? Frågan gäller dem som bor i glesbygderna och som behöver en lillskoltsmark för atl kunna försöria sig och sin familj nu. Den lillskotlsmarken mäste de ha nu. Man kan då inte säga atl eftersom vederbörande inte har intresse av denna mark om 50 år, sä bör han inte få den nu heller. För man det resonemanget har man kommit sä fjärran frän det som saken gäller alt vi kan avsluta debatten - vi står då ej på fast mark, Sven Lindberg.

SVEN LINDBERG (s):

Herr talman! Det är om dagens människor och deras sysselsättning jag talar.

Jag irodde, Arne Andersson i Ljung, att jag skulle slippa diskutera vilka av de akliva bru)

Låt mig sedan la ell konkret exempel för atl visa det privata ägandeis konsekvenser för sysselsätlningen. I Kronobergs län har man etl skogsinnehav som bör avverkas med ca 4 800 hektar per år. 1 börian av 1970-talei låg man på omkring 3 000 hektar. Avverkningen steg under högprisåren lill 5 200 hektar. Men sedan bröts den uppåtgående kurvan ganska bryskt, och kurvan kom i stället atl gä brant nedåt Medan priserna på skogsråvan fortsatte att stiga, sjönk avverkningarna i det privata skogsbruket i Kronobergs län. Det skedde redan innan vi fick DDT-förbudet, som man ju brukar skylla på. Det förbudet kom ungefär ett år efter del alt kurvan hade böoat peka nedåt I dag är man nere på en avverkning på drygt 2 000 hektar per år. Della har fått konsekvensen atl del är stora svårigheler all förse framför allt sågverksindustrin med råvara. Man befarar alt till hösten även massaindustrin kommer atl fä stora bekymmer.

Detla var etl exempel från bara etl län, men vi skulle kunna granska län för län och finna ungefär samma tendens.

Jag tycker att detta exempel på etl slående sätl visar vad det här beiyder för dagens människor och deras sysselsättning. Man kan inle på ell sämre säu än det privaia skogsbruket gjort under de senasie åren sköta uppgiften au skapa

sysselsällning för dagens människot

Om man sedan ser lill den minskade exporten och de förlorade marknadsandelarna för skogsindusirin finner man alt konsekvenserna är ännu mer ödeläggande. Men ni är tydligen sä hårt bundna i er uppfattning om del enskilda ägandet all ni är beredda att ta vilka konsekvenser som helst för alt försvara della.

Jag upprepar än en gång atljag har myckel fast mark under fötterna när jag diskuterar frågan om sysselsättningen för människorna i glesbygden. Just del jag här lalal om har letl lill alt många människor i glesbygden har föriorai sin sysselsättning.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Bidrag tiU skogs-förbättringar, m. m.

BÖRJE STENSSON (fp):

Herr lalman! Nu böriar vi få en debatt om de skogspolitiska riktlinjerna. Jag vill bara göra kammaren uppmärksam på alt regeringen och utskottsmajoriteten vill anvisa 17 milj. kt för de skador som uppstått 1975 och 1976. Skulle anslaget omfatta skador som uppstått under åren 1975-1978 på dessa planteringar, skulle del enligt lantbmksstyrelsens beräkning krävas 35 milj. kr. Utskottet är emellertid enigt om dessa 17 milj. kr. Jag tycker därför att vi nu bör hålla oss lill den frågan och ta upp övriga frågor i den debatt som kan föranledas av propositionen om den framtida skogspolitiken.

BERTIL JONASSON (c):

Herr lalman! Jag noterar av Börie Stenssons inlägg alt 17 milj. kr. får användas för dessa skadebekämpningar i år.

Överiäggningen var härmed slutad.

Punkterna 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkier hemställt

Punkten 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemslällan med godkännande av utskottets molivering, dels uiskoiieis hemställan med den ändring i motiveringen som föreslagits! reservationen nr 1 av Einar Larsson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Bertil Jonasson begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbmksulskotlets hemslällan i

belänkandet nr 17 punkten 3 med godkännande av utskottets molivering

rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemslällan med den ändring i

motiveringen som föreslagits i reservalionen nr 1 av Einar Larsson m. fl.

Nr 93_________ Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens
Torsdagen den_ ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Bertil Jonasson begärde
1 mars 1979___ röslräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat. Denna omröst-
_____________ ____________________________ ning gav följande resultat:

Alkoholreklam Ja - '

och tobaksreklam j ~ '°

Avstår - 1

Punkterna 4-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkien 7 Mom. 1 Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Svante Lundkvist m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Sven Lindberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksutskottets hemslällan i

betänkandet nr 17 punkien 7 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av Svante Lundkvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då Sven Lindberg begärde röslräkning verkställdes volering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 152 Nej - 135

Punkten 8

Utskottets hemställan bifölls.

§ 17 Alkoholreklam och tobaksreklam

Föredrogs näringsutskottels betänkande 1978/79:19 med anledning av motioner om alkoholreklam och tobaksreklam.

på alt människor kallar den här institutionen för förbudsriksdagen och skäller oss ledamöler för all vara förbudsivrare och förmyndare? Del kan inle vara del faklum alt riksdagen i teknisk mening har fattat beslutsförbud. Sädana beslut har riksdagen i alla lider fattat, ulan all del har väckt nägon opposition. Förbud genom regler i brottsbalken mol exempelvis misshandel, spionage och lillgreppsbroit av olika slag uppfattas som en naturlig och självklar uppgift för lagstiftaren alt fatta beslut om. Del måste alliså vara någol speciellt med de förbud som hårdast kritiserats. Det gäller exempelvis förbudet mol alkoholreklam, som behandlas i del nu akluella belänkandel nr 19 från näringsutskollet Del gäller ocksä förbudet mol enarmade banditer och inle minst förbudet mot mellanöl. Därtill kommer en lång rad byråkratiska föreskrifter på olika områden som ocksä har uppfattats som ogrundade förbud.

Atl försöka analysera vad del är i denna lyp av förbudsbeslut som har fått människor all reagera och vad del är som har framkallat beteckningen förbudsriksdag borde ha varit en angelägen uppgift för näringsutskottet. Men det har inte gjort den analysen - inte i det belänkande vinu behandlar och inle i del betänkande nr 20 angående de enarmade banditerna som är näsla punkt pä dagens föredragningslista. Del har inte ens försökl all göra en sådan analys. Utskollet har inte prövat det principiella resonemang som jag har försökl atl föra i molionen 563, en motion som formellt slutar med krav på upphävande av alkoholreklamförbudet, förbudet mot enarmade banditer och mellanölsförbudei. Jag säger formellt, herr lalman, eftersom inget av dessa förbud i sig innebär nägon kalastrof fördet svenska folkel. Självfallet kan vi klara oss ulan alkoholreklam och säkert också ulan enarmade banditer.

Mellanölet var som måltidsdryck visserligen myckel uppskattat av många, men visst kan man klara sig ocksä utan den ölsorten. Del är principen som är det väsentliga, och efiersom det nu är vissa speciella förbud som kritiken riktar sig mol mäste man enligl min uppfattning slälla sig frågan: Vad bör medborgarna ha rätt all begära av sådana beslut som inskränker handlingsfriheten förden enskilde? En huvudpunkt börenligl min uppfattning varaatt samhällel inle skall kunna förbjuda beteenden som i största allmänhet är olämpliga. Även om säkert en bred riksdagsmajorilet tycker att del är olämpligt all svara fräckt och snäsigl pä tilltal, kan det ju knappasi komma i fräga alt förbjuda etl sådant beteende. Man kan heller inle förbjuda alt folk super sig fulla, spelar bort sina pengar eller i brist pä omtanke gör sina medmänniskor besvikna eller ledsna, eller förbjuda människor att vansköta sin hälsa så att de ligger samhällets sjukvårdsapparat onödigt mycket lill last Föratl förbudsbeslul skall kunna fattas måste individens olämpliga beteende vara kvalificerat skadligt för andra personer eller för samhällel eller för honom själv, I det senare fallet bör kvalifikationsgränsen självfallet sältas särskilt högt

Ytteriigare en förutsättning för förbudsreglering bör vara all den skadliga effekten är både klart dokumenterad och vanligt förekommande. Del kan inte räcka all ett fätal far illa av något pä grund av olämplig hantering, I sä fall skulle inte bara all alkoholförtäring ulan också exempelvis all bilkörning

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Alkoholreklam och tobaksreklam

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Alkoholreklam och tobaksreklam

omedelbart förbjudas. Självfallet är del även viktigt all förbudsbesluten är konsekventa. Till delta kan möjligen läggas en mer använd regel av innehåll alt nya förbud bör ha förankring i den allmänna opinionen och i det allmänna rättsmedvetandet, och det är en regel som det kan vara klokt atl iaktta.

I allmänhet, herr lalman, bygger nog riksdagens beslut på de förulsätlningar som här har skisserats, men när det gäller de kritiserade förbudsbeslut som har tagits upp i molionen är förhållandet det motsatta. De saknar genomgående stöd i den allmänna opinionen, de är på mänga sätt inkonsekventa och de är ocksä på det hela taget verkningslösa. Pä de restauranger där det lidigare fanns enarmade banditer står nu flipperspel, rouletlbord eller andra spelbord av olika slag. Den som vill ha konkrela exempel kan gä ul pä restauranger och titta. I Stockholms tunnelbana uppmanas folk atl gå ul och spela bingo. När skall fö. någon föreslå förbud mol reklam för spel? På exempelvis tröjor och i listigt utformade annonser kan alkoholreklam göras. Pä del sällel kan dessa förbud vara verkningslösa. Direkl negativa kan de också vara i den meningen atl de kan befrämja hell illegala hanteringat Elt mellanölsförbud kan leda lill ökad langning av vin och sprit lill ungdomar, bandilförbud kan leda lill illegala spelhålor, och alkoholreklamförbud kan leda lill marknadsföringsåtgärder som är långl mera tveksamma än en harmlös tidningsannons. Finns viljan alt kringgå förbud, så gär del, och kvar slår då en lätl förlöjligad lagstiftare som inte har stoppat del verkliga missbruket men som hindrat ell slorl antal vanliga människor från ell på del hela tagel ofarligt beteende.

Förbudsbeslul av den här lypen kan också vara direkl fariiga därför atl de utgör ell alibi för riksdagen atl inte ta ilu med vikliga bakomliggande sociala orsaker till missförhållanden på exempelvis alkoholområdei och t ex. genom en aktiv familjepolitik försöka ge ungdomen bällre uppväxtförhållanden. Det finns en risk för atl dessa meningslösa förbud leder till atl man slår sig lill ro och blundar för verkligheten.

Nu kan man hävda all riksdagen fritt kan fatta beslut när och hur den önskar och ulan alt ta hänsyn till vilken effekt förbuden kommer alt få, ulan atl ta hänsyn till hur konsekventa de är eller om de är sakligt motiverade. Men delta är ett fariigt resonemang, om elt stort anlal medborgare fär en känsla av att riksdagen ägnar sig åt all göra moraliska bedömningar på deras vägnar och införa förbud där della inle klart kan motiveras. Den faran har Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas pekal på i två särskilda yttranden som är fogade dels till del belänkande som nu behandlas, dels lill del nästföljande belänkandel om bl. a. enarmade banditer. De framhåller all moderaia samlingspartiet har motsatt sig den förbudslagstiftning som här genomförts. Exempelvis säger de: "Förbudsbeslut måste framstå som konsekventa i sin utformning, så alt medborgarna kommer att respektera riksdagens beslut"

Delta är så sant som det är sagl. Tyvärr verkar del emellertid som om vi moderater skulle bli ensamma om alt kritisera den här lypen av förbudslagstiftning, Utskoltsbelänkandet innehåller visseriigen inte mycket argumentering, men det innehåller beiräffande etl par motioner, som vill ha en ytter-

ligare skärpt lagsliftning beiräffande annonsering för lobaksvaror, följande:

"Som utskottet framhöll i höstas får kommande erfarenheter av den nya lagstiftningens verkningar ge vid handen om det finns skäl atl ompröva lagstiftningen och skärpa marknadsföringsbeslämmelserna än mer,"

När det gäller att avskaffa förbudet sägs ingenting om all kommande erfarenheter fär visa om det kan vara motiverat Åierigen ell exempel pä en frejdig beredvillighet atl la ell steg framål när del gäller ny förbudslagstiftning, men en samtidig total ovilja atl överväga etl steg bakåt, dvs, etl steg bakåt för förbudslagsliftning men ett steg framåt för enskilda medmänniskors räll all besluta över sin egen tillvaro.

Och yllersl är del della med människornas egeninflytande som debatten handlar om. Om riksdagen inte respekterar enskilda människors önskan lill integritet och egel ansvarslagande, då respekterar medborgarna inte heller riksdagens beslut Detla är en aspekt som vi måhända borde ha lilet mer i tankarna inför den här typen av lagstiftning. Del är denna lanke jag har velat dra en lans för i min molion, och del är dessa principiella synpunkler som ocksä kommer till utlryck i de särskilda yttranden somjag tidigare nämnt All yrka bifall lill de konkrela yrkanden som behandlas i della belänkande och i näsla belänkande är därför inle del viktiga och dessulom, herr talman, ganska meningslöst mot ett i de konkrela ställningstagandena enigt utskott. Hoppet får nu i stället slå lill all riksdagen i framtiden avhåller sig från sådana förbudsbeslut som minskar människors egeninflytande och ökar misstron mol de poliliska beslutsfattarna.

Herr lalman! Jag vill lill sist lyckönska näringsutskollet, som enligl vad jag har inhämtat ämnar föreslå riksdagen atl inle förbjuda Mors dag. Del är synnerligen glädjande all ell enigt utskott konstaterar atl det faktiskl finns frågor som människorna själva helt kan avgöra ulan nägra pekpinnar från de folkvalda riksdagsledamöterna.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Aikoholreklam och tobaksreklam

HUGO BERGDAHL (fp):

Herr talman! Jag vill göra några korta kommentarer med anledning av de särskilda yttranden några av näringsulskottets ledamöter har avgelt

Riksdagen har nyligen fastställt en mindre långtgående reglering av lobaksreklamen. I enlighet därmed har också en ny lag utfärdats. Mol den bakgrunden vill näringsutskottels majoriiei inle jusl nu påyrka en ändring i denna lag. Jag vill ta fasta pä vad utskotismajorileten har sagl om all berörda myndigheter bör följa utvecklingen pä området och efter hand söka utvärdera den nya ordningen. Skulle utvärderingens resullal motivera yllerligare ålgärder mot tobaksreklamen måste, enligl min uppfattning, riksdagen vara beredd all snarast vidta sädana ålgärder.

Motionärernas principiella slåndpunkl i fräga om tobaksreklam är densamma som kom lill uttryck vid kammarens behandling av frågan hösien 1978.

Bakgrunden till kravet pä annonsförbud i fräga om lobaksvaror är de allvariiga hälsorisker som bevisligen är förbundna med bruk av tobak. Världshälsoorganisationen anser t ex. all lobaksbrukel är den onödigaste

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Alkoholreklam och tobaksreklam

folksjukdomen i i-länderna och atl den genom en målmedveten hälsoupplysning i förening med andra insalser borde elimineras.

Det paradoxala i den här frågan är ändå atl samhället avdelar belydande resurser för alt inom hälsoupplysningens ram kunna äsiadkomma en minskning av lobakskonsumtionen. Del gör man samtidigt som lobaksin-duslrin satsar tiotals miljoner äriigen på lobaksreklam.

Våra grannländer Norge och Finland har haft en konsekventare handlingslinje i den här frågan. Dessa länder har fattal beslut om förbud mol tobaksreklam. Inle minst med hänsyn lill den negaliva påverkan som tobaksreklamen kan ha i arbeiet för en rökfri framtid ät våra barn - och oss själva-bör arbetel för en minskning av lobakskonsumtionen föras vidare. Etl led i delta arbete är atl bekämpa den kommersiella tobaksannonseringen.

Herr talman! Vi motionärer avser alt äterkomma i denna fråga när den nuvarande ordningen harblivit utvärderad och riksdagsmajoriielen förhoppningsvis ytteriigare mognat Jag vill också ha sagl, all vår principiella slåndpunkl beträffande annonsering för öl är densamma som den som kommer till uttryck i Nils Erik Wäägs och milt särskilda yttrande om förbud mot annonsering för lobaksvaror.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr lalman! Joakim Ollen gratulerade utskottet till atl det inle hade avskaffat Mors dag. Jag kan då glädja honom med - om han inle visste del tidigare - att vi inte heller har avskaffat Fars dag, något som, enligt vad jag inhämtat, inom de närmasle dagarna bör framstå som speciellt glädjande för Joakim Ollen.

Denna fråga var uppe lill behandling i november, och vi hade då en lång diskussion om detla. Jag vill ange något av bakgrunden. Regeringens förslag 1978 till förbud mol alkoholreklam var föranlett av en begäran från riksdagen våren 1977. Skalteutskollet och socialutskottet avgav därvid yttranden lill näringsutskollet, och del förekom dä inte nägon reservalion mol förslaget att förbud mol alkoholreklam skulle införas. Man var lydligen inom alla partier ense om atl sädani förbud skulle införas.

Herr lalman! Eftersom alkoholreklamfrägan så nyligen har diskuterats, finns del inle anledning för mig alt yiteriigare orda om delta. Jag nöjer mig därför med atl yrka bifall till utskottets hemställan.

Överiäggningen var härmed slulad.

Ulskollets hemställan bifölls.

§ 18 Automatspel

Föredrogs näringsutskottets betänkande 1978/79:20 med anledning av motioner om ändringar i lolieriförordningen (1939:207), bl. a. rörande automatspel.

I delta betänkande behandlades molionerna

1978/79:547 av Arne Pettersson (s) och Valter Kristenson (s), vari hemställls atl riksdagen beslutade

1. att tillåta spel pä s. k. enarmade banditer och liknande apparater i enlighel med vad som angetls i molionen,

2. att värdet å högsta vinst i lotterier enligt lotleriförordningens § 2 ändrades till att vinst icke fick överstiga 200 kr.,

3. att för deltagande i nämnda lotterier fordrades en insats som icke fick översliga 3 kr.,

1978/79:563 av Joakim Ollen (m), såvitt gällde yrkandet 2 atl riksdagen hos regeringen begärde förslag till lag om upphörande av förbud mot spel pä enarmade banditer samt

1978/79:1513 av Bo Siegbahn (m) och Rune Torwald (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om utarbetandet av elt lagförslag snarast möjligt, enligt vilket spelautomaier med låga insatser kunde tillåtas.

Ulskoitet hemställde

1. beträffande upphävande av förbudet mol aulomatspel att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:563 yrkandet 2,

2. beiräffande tillstånd för visst aulomatspel med lägre insalser all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:547 yrkandet 1 och motionen 1978/79:1513,

3. beiräffande högsta tillåtna insats och vinsl vid s. k. anmälningslotterier att riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:547 yrkandena 2 och 3.

Till betänkandet hade fogals etl särskilt yttrande beiräffande upphävande av förbudet mot automatspel av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m).

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Aulomatspel

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Automatspel

För många kan detla lyckas vara en bagalellfråga, och det kan kanske roa någon att vi kommer lillbaka för andra året i rad med den, men för dem som sysslar med folkparksverksamhet och motsvarande är det faktiskt inle fråga om en bagatell.

Det finns två motiv för aU vi vill ha tillbaks detla spel, som har funnits i folkparkerna i 40-50 år och som aldrig förut på något sätt har påtalats. Del ena motivet är föriröelseaspekien. Ju fler aktiviteter och ju bredare utbud man har i folkparker och vid andra nöjeselablissemang,deslo större blir möjligheterna atl locka människor dit och även all skapa irivsel för dem som kommer dil. Det andra motivel är ekonomiskl, och jag skall återkomma till det.

Några sociala vådor - del medger utskollet - medför inte den här aktuella formen av spel. Det görs alltså inga erinringar pä den punkien. Den molivering ulskollel har för atl avstyrka vårt förslag skulle vara svårigheter med kontrollen av banditspelet över huvud tagel. Jag har myckel svärl alt tro på denna molivering. Med den avgränsning till nöjestillslällningar som vi motionärer föreslår lär del inle vara sä särskilt svårt alt klara kontrollproblemet. Vi underkänner förslröelsemolivet Del är klart atl detta kan diskuteras, men med all respekt förde kloka männen i näringsulskoltet Irorjag atl de som arbelar med utbudet i folkparkerna bättre kan bedöma del här motivet än vad ulskollel kan göra. Det finns etl påtagligt förslröelsebehov. Men del avgörande, för mig kanske del allra mest avgörande, är frågan om de intäkter som detta förströelsespel ger till parkerna.

Parkernas ekonomi är utomordentligt ansirängd. Man arbelar under myckel besvärande förhållanden under hård konkurrens. Jag tror det finns anledning atl erinra om den utomordentliga insals som folkparkerna och folkparksrörelsen har gjort för atl sanera nöjeslivet i vårt land. Rätt många av oss är sä pass gamla alt vi minns de gamla buskdanserna med otillfredsställande sanitära förhållanden, inga hygieniska anordningar, bråk och slagsmål. Pä alla dessa punkier har en väsenllig förbättring skett

Men därulöver har parkerna - och det gäller i dag inle bara folkparkerna ulan del har smittat av sig på nöjesarrangemang över huvud laget - också blivit elt forum för ell brett kulturellt utbud. På mänga platser i vårt land innebär dessa arrangemang enda tillfället att se god tealer och njuta av konstnäriiga upplevelser som annars inte förekommer i trakter och bygder långl bort från stora centra. Del är fråga om lealet både dramatisk och lyrisk, del är balett och del är skapande konstnärer. Till det kommer en utomordentligt livligt frekventerad barnverksamhet i de dagöppna parkerna, dil de allra flesta hör.

Nu är vi i den situationen all parkerna försvinner en efter en. Ungefär hälften av de folkparker som fanns för 20 är sedan är i dag borta. Det man har stupat pä är svårigheterna alt få ekonomin all gå ihop.

I del här huset talar vi om miljarder, och här ter sig de siffror vi har all röra oss med i parkrörelsen som små. Men för min park i Malmö innebär del här förbudet elt bortfall av intäkter pä mellan 500 000 och I miljon kronor. För Lisebergsparken i Göteborg rör del sig om ell bortfall pä 6 milj. kr. Vi har ingenstans alt hämta de här pengarna i vår egen verksamhet. Det är uteslutet

Dä återstår möjlighelen all gå till kommunen.

De som i går deltog i eller lyssnade lill debatten fick väl klart för sig de bestämda direktiv som utgick frän denna kammare till kommunerna alt hålla igen med utgifterna, sä där finns inga pengar all hämta. De statliga anslag som ställs till parkernas och parkverksamhetens förfogande är ytterligt små. Risken armed andra ord atl om vi inte kan få denna bil ytterligare lill hjälp vid finansieringen av vär verksamhel, så kommer ännu elt anlal parker alt försvinna. Del kan gå så långt all vi om nägra är får sälla in siarka samhällskrafter på nyll för alt sanera del oskick lill nöjesliv som breder ul sig när de skickligt och vettigt utformade nöjesarrangemangen försvinner, för ingen skall tro all människors legitima vilja och lust all roa sig lillsammans inte fär elt utbud där efterfrågan finns. Del vore ganska bedrövligt om vi skulle behöva starta en folkparksrörelse på nytt därför atl vi försummade alt se till att den nuvarande verksamhelen gavs möjligheler all fortsätta.

Det är mol denna bakgrund som jag ställer mill yrkande. Jag yrkar inle bifall till molionen, utan jag kommer atl yrka ålerremiss till utskottet, och det därför all i dag om exakt tvä månader böriar folkparkssäsongen - under sämre förhållanden än på myckel länge. Snön försenar och fördyrar förberedelsearbetena och fördärvar upptakten till säsongen. Vi har alltså en besvärlig period framför oss. I stället för atl yrka bifall lill molionen yrkar jag alllsä ålerremiss, med lanke all utskottet skall utforma en lagtext som medger etl undanlag i lagen för della oskyldiga spel.

Jag gör alllsä, herr talman, en hemställan om ålerremiss av della ärende till näringsutskollet

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Automatspel

BO SIEGBAHN (m):

Herr lalman! Det här är dagens sista ämne, men jag hoppas all del inle skall vara sisla gången vi i denna kammare diskuterar frågan om automalspe-len.

Arne Pettersson har nyss utvecklat de väsentliga synpunkterna, och jag kan därför fatta mig mycket kort. Frågan har ju diskuterats vid åtskilliga tillfällen, så del kanske inle finns myckel nytt all lillägga.

Jag vill inskränka mig till alt understryka etl parpunkleri Arne Petterssons framställning, som är absolut korrekt och hell överensstämmer med mina egna tankar och min egen erfarenhet.

Del är alllsä klart all del inle finns några sociala invändningar mot 25-öresaulomalerna - del säger utskollet i flera yttranden - ulan delta är en ren förströelsefräga. Det har fungerat utan nägra anmärkningar i 40-50 åt Men ulskoitet skulle, Irorjag mig väga säga, pröva frågan om enkronasbandiier, där naturiigtvis vissa sociala biverkningar har inträffat Jag vill inle gä in på den frågan, den är definitivt utspelad nu. Som molivering för atl förbjuda även de helt ofariiga 25-öresautomaterna, som således har existerat i sä mänga är, ciierar utskottet utlåtandet från i hösias och säger - del är egentligen den enda motivering man har - alt man inle skall bryla mot principen all aulomatspel skall förbjudas. Del är väl etl ganska märkligl yttrande, som då framför alll har drivits frän folkparliel. Ärdeita verkligen all

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Automatspel

driva politik i liberal anda? Jag tycker del är ganska skrämmande atl man här sätter upp vad näringsulskoltet och, för all del, riksdagen i viss mening har kommil fram lill som en praklisk lösning i frågan om enkronasbandiier och låta det bli en princip som skall gälla för svenska folkel och som skall gälla för hell ofariiga spel. Jag lycker det är näst intill groteskt

Detla medför, som Arne Pettersson just sagl, mycket allvariiga konsekvenser för folkparker och över huvud taget nöjesparker landel runt. Han nämnde Liseberg, och jag vill än en gång göra det. Liseberg föriorar minst 6 milj. kr. pä delta. Del är hela det överskoll man har haft för atl kunna göra nya saker av kulturell och underhällsmässig natur, och man sitler i dessa dagar och diskuterar hur man över huvud laget skall klara sig och inle behöva lägga ner Liseberg, därför atl del är myckel svårl alt få pengar frän kommunen och frän annat håll.

När man sedan i utskoltsbelänkandet kommer med den gamla vanliga frasen alt det inte är anledning atl nu ompröva den här frågan, sä vill jag påpeka atl det gäller många problem. Har man tagit ställning lill en sak vid en tidpunkt, omprövar man inte ställningstagandet förrän en viss tid har gäll, förrän man fält erfarenheter osv., men i den här frågan är problemet etl helt annal. Här är del nämligen sä, alt om man inle före den I juli i är har kommil fram till något annat beslut beiräffande 25-öresautomalerna finns del inga aulomaler kvar, därför atl alla aulomaler skall vara förstörda eller inlämnade lill myndigheterna den 1 juli. Sedan skulle del krävas alt nöjesparkerna investerade åtskilliga miljoner lill i nya automater. Del är alltså en tolall orealistisk tankegång. Därför är del nu elt beslut skall fattas.

Mot denna bakgrund har jag stor sympati för det förslag som Arne Pettersson här har framfört, nämligen atl man skall återförvisa ärendet lill näringsulskotlet. Del är en ovanlig åtgärd när det inte gäller väsentligt nya krav som har kommit upp eller nya händelser som har inträffat, men silualionen i denna fräga är sä speciell atl jag lycker del är hell motiverat Jag slöder alltså för min del det förslag Arne Pettersson lagl fram.

Men jag vill ocksä siödja den molion som Rune Torwald från centerpartiet och jag själv har lagt fram underden allmänna motionstiden och yrkar således bifall lill den. Molionen har i slällel det syftei atl man efter skyndsam behandling i riksdagen begär all regeringen lägger fram etl lagförslag i sådan tid alt del kan antas av riksdagen före riksmötets slut i börian av juni. Det skulle naturiigtvis la något längre tid och för folkparkernas del skulle etl bifall till motionens äterförvisningsyrkande innebära att en del av öppethållande-tiden skulle gä till ända ulan atl nytt tillstånd hunnit erhållas. Det enklaste är naturligtvis atl man stöder den relativt ovanliga önskan om ålerförvisninglill utskottet; dä skulle etl beslut kunna fattas inom förhållandevis kort tid.

Jag vill slutligen understryka vad Arne Pettersson sade, nämligen att det är ganska barockt alt man, när man pä olika sätt försöker stödja fritidsverksamheten med myckel höga insatser av pengar och mänskligt arbele, på ell sådant här väsentligt område skall la bort något som redan existerar för all en vacker dag kanske behöva bygga upp någol som kommer all kosta statskassan och skattebetalarna betydligt mer pengar.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Jag tror det var Ivar Lo-Johansson som sade alt minnet skapar historia. Det gör del alldeles tydligt för Bo Siegbahn ocksä när han vill ikläda folkpartiet rollen av förbudsivrare när del gäller bandilspelet Del finns anledning alt friska upp minnet pä Bo Siegbahn, vilket jag fick göra även under novemberdebatien, där han ville göra gällande atl det var folkpartiet som ville förbjuda och frågade hur det kunde stämma med en liberal uppfattning. Men, Bo Siegbahn, vi var ju alla överens i utskottet, även moderaterna. Det som skilde oss åt i beslutsfrågan var lidpunkten för ikraftträdandet, märkvärdigare var det inle.

Den här frågan har varit uppe till behandling i riksdagen under en följd av år. Riksdagen gjorde en beställning lill 1972 års lolteriulredning, och lotleriutredningen lade fram förslag. Utredningen föreslog inte något totalförbud. Men del fanns bland många remissinstanser de som förordade del. Jag skall bara dra några av dem: Statens ungdomsråd. Handikappförbundets centralkommitté. Riksförbundet Hem och skola. Pensionärernas riksorganisation. Landsorganisationen i Sverige, Hotell- och reslauranganställdas förbund och Cenlerns ungdomsförbund.

Nå, del var flera remissinstanser som yrkade på atl man på olika säll skulle införa skärpningar pä spelet totalt, inte bara pä reslaurangspelet. Men de av mig uppräknade remissinstanserna ville ha ell totalförbud.

I november, när riksdagen behandlade den här frågan, framfördes likartade synpunkler av Arne Petterson och andra. Nu har Arne Pettersson yrkat på ålerremiss, och när något nytt har framkommil i en fräga skall man självklart medge ålerremiss. Då frågar man sig: Har det framkommit några nya förhållanden under liden från november månad till nu?

Det är naturiigtvis riktigt, som Arne Pettersson säger, atl del har kommit mycket snö och all snöröjningen har koslat mycket pengar för folkparkerna. Det håller jag gärna med om. Folkparkernas ekonomi är väl allmänt känd. Jag håller till fullo med Arne Pettersson i hans värdering av folkparkernas insalser på del kulturella området. Men ett enhälligt utskott anser all del under de månader som gäll sedan vi tog det förra beslutet inte har framkommil något nyss som ger anledning till atl ånyo pröva den här frågan.

Herr talman! Jag yrkar avslag på älerremissyrkandet och bifall till utskottets förslag.

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Automatspel

BO SIEGBAHN (m):

Herr talman! Sven G. Andersson har velat undervisa mig i historia. Det är naturiiglvis en mycket legitim uppgift, men jag kanske får hjälpa lill och bidra även till Sven G. Anderssons hisloriebildning.

Del är väl ändå riktigt all vi i moderaia samlingspartiet alllid har varit emot förbud av den här lypen. Del ärju en hell annan sak atl vi i utskottet under det oerhörda folkpartistiska - eller jag kanske skall säga Sven G. Anderssonska -trycket med massvis av argument, entusiasm och kanske fanatism har anseit oss - i tradition med vad man ofta gör - inle vilja riva upp ell redan fallal beslut, även om vi inte var med på del den gängen.

1'' 93 När jag lalar om folkparliel vill jag säga att jag är lilel imponerad av hur

Torsdagen den äierväxten i folkpartiet ser ul, efter atl nyss ha hörl herr Bergdahl lala om atl vi

1 mars 1979 skall ha förbud-vi nöjer oss med det här lilla förbudet mot lobaksreklam och

_____________ liknande nu, men vi kommer all kräva myckel mera. Del är alllsä väl sörit i

Automatspel folkpartiet för atl man också i framtiden skall få en "sann liberal anda".

Sven G. A ndersson säger allmäni hösias var överens i utskottet och all det bara var tidpunkten för ikraftträdandet som den moderata reservationen gick ul på. Ja, del är rikligt. Men avsikten med alt man skulle uppskjuta ikraftträdandet var jusl alt man skulle fä lillfälle alt ompröva frågan beiräffande 25-öresbandilerna. Det fick man således inte. Därför har vi i utskottet ansett alt del är ulskoiislradilion att inle gå emot sitt egel utskott så här kort tid efter ett lidigare beslut Men del kan ju inle belaga riksdagen rällen alt inta en övergripande slåndpunkl i den här frågan.

Jag lycker fortfarande atl den inle särskilt angenäma men nödvändiga utvägen är atl yrka ålerremiss, alternativt siödja den molion som jag yrkat bifall lill och som inle Sven G. Andersson nyss avstyrkte. Han kanske delar den uppfaUning som jag uttryckt i den motionen.

ARNE PETTERSSON (s):

Herr lalman! När Sven Andersson pläderar för ulskollets hemställan framhåller han all del inle finns några nyheter. Det har vissl tillkommit nyheter sedan vi förra gången diskulerade den här frågan! Det kan ju ocksä finnas andra skäl.

Sven Andersson citerade Lo-Johansson, som på ell ställe skriver alt ju fler är som går, desto mer lid för eftertanke behöver man. Jag tror all det kan vara skäl nog all återremittera delta ärende lill näringsutskollet, så all herrarna får tid för eftertanke. Men låt inle åren gå, för då tar del ännu längre lid.

Utskottets talesman åberopade också diverse remissinstanser som såvitt jag minns i huvudsak av sociala skäl var emot den totala verksamheten med enarmade banditer. Men, Sven Andersson, nog är väl det atl sila mygg och svälja kameler?

Jag kan gä in i tobaksaffären tvärsöver galan och för 100 kr. köpa en lott som ger mig chans alt vinna 700 000 kr. Överskottet på den verksamheten skall gå lill atl sprida och skapa förutsättningar för kulturell verksamhet. Det accepteras.

Jag kan spela pä V-65 och vinna 1 miljon, 2 miljoner, 3 miljoner. Jag kan satsa lusentals kronor på det - del får man göra. Penninglotteri och tips omsätter tiotusentals miljoner varie månad. Bingon är en miljardaffär. Tolall spelas del, Sven Andersson, här i landel för nägra miljarder - öppet, och det tyckerjag om. Men alt män skulle spela med 25-öringar och kunna vinna en femma - del skulle kunna ha sociala vådor! Del mäste ha varit avsiklen alt visa med hänvisningen lill remissinstanserna. Ta och spotta ut kamelen!

Det kanske ändå är sä, Arne Pettersson, att det behövs tid för eftertanke. Det är trols alll bara några månader sedan vi fattade det här beslutet.

De remissinstanser som jag åberopade hade inte synpunkter på de sociala konsekvenserna, utan för dem var det en kontrollfråga. Det är också den bedömning vi tidigare gjort och fortfarande gör i näringsulskotlet: Det är här en kontrollfråga.

Jag sitter med i lotteriutredningen, sä jag tror mig ha rätt hyggliga kunskaper om del här. Det var nägra av folkparkerna - folkparken i Malmö, Liseberg och Gröna Lund - som hade egna automater. Folkparkerna i landsorlen hade ofta inhyrda automater. Så var det åtminstone i parken i Örebro m. fl. parker. Lotleriutredningen har gjort en rätt gmndlig utredning av detta, så det finns bra med material om det.

Men eftersom vi har hållit på och dragit den här visan år efter år tänkie jag att vi i dag skulle kunna göra debatten något sä när kort. Därför, herr talman, vill jag nu avsluta den här diskussionen med alt yrka bifall lill utskottets hemställan och avslag på älerremissyrkandet

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Automatspel

Överiäggningen var härmed slutad.

FÖRSTE VICE TALMANNEN: Propositioner framställs först beträffande det under överläggningen framställda yrkandel om återförvisning av ärendet lill utskottet för ytterligare beredning. Jag erinrar om att det i 4 kap. 9 § RO stadgas: "Ärende, i vilket utskott har avgivit betänkande, skall från kammaren återförvisas lill utskottet för ytteriigare beredning, om minsl en tredjedel av de röstande ansluter sig till yrkande om det."

Proposilioner gavs försl på bifall till yrkandet om ålerförvisning av ärendet lill utskottet för ytteriigare beredning samt vidare på avslag på älerremissyrkandet, och förklarades mindre än en tredjedel av de röstande ha besvarat den först framställda propositionen med ja. Sedan Arne Pettersson begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren avslår yrkandel om återförvisning av de i

näringsulskottets betänkande nr 20 upptagna frågorna till utskottet för

yiteriigare beredning rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Erhåller nej minst en tredjedel av de avgivna rösterna har kammaren bifallit

älerremissyrkandet.

Kammaren biföll vad utskottet i detta belänkande hemställt.

§ 20 Anmäldes och bordlades Proposition

1978/79:92 om lokal- och utruslningsplaneringen vid statliga högskoleenheter

§ 21 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

den 28 februari

1978/79:153 av Lars Ulander (s) till budget- och ekonomiministern om beaktande av blyhalten vid statlig upphandling av bensin:

I upphandlingsförordningen stadgas, alt när staten skall upphandla, skall beställningen gå till det företag som har avgivit lägsia pris.

I de allra flesla fall är det en riklig princip. Del finns undanlag. Statliga myndigheters, statliga verks och företags upphandling av bensin är typiska sädana undanlag.

Med lanke på den fara för liv och hälsa som blyet i bensinen utgör bör staten gå före och genom sitt föredöme visa vägen.

Med anledning av det anförda hemställer jag atl lill budget- och ekonomiministern få framställa följande fråga:

Är budget- och ekonomiministern beredd all inom ramen för upphandlingsförordningen uppmana statliga verk och myndigheier alt vid inköp av bensin inle endasi ta hänsyn till priset utan det avgörande skall vara att bensinen har den lägsta blyhalten som finns i marknaden.

den 1 mars

1978/79:154 av Ivar Högström (s) till induslriminislern om upprätthållande av driften vid sulfatfabriken i Kramfors:

Norriands Skogsägares Cellulosa AB har beslutat om nedläggning av driften vid sulfalfabriken i Sandviken, Kramfors, lill i slutet av juni månad 1979, med en avvecklingsperiod till den 30 november 1979. Detta sker i elt läge där vi tvingas konstatera att förhandlingarna angående en långsiktig lösning av krisen inom NCB dragit ut pä liden och en plan för struklurutvecklingen inom skogsindusirin skjuts alltmer pä framtiden. Ell genomförande av detta beslut innan det finns en konkret strukturplan för skogsindustrin kommer att få synneriigen allvarliga konsekvenser för den framtida utvecklingen av skogsindustrin i Ådalen och i dagsläget för sysselsättningen i bygden.

Länsmyndigheter och kommunala myndigheter samt de berörda fackliga organisationerna har vid flera tillfällen framhållit nödvändigheten av atl upprätthålla driften vid fabriken, så att dess avvecklingsperiod bättre sammanfaller med den sedan länge planerade utbyggnaden av ett pappersbruk vid företagets anläggningar i Väja. Det måsle både förelags- och samhällsekonomiskt vara lönsamt atl trygga sysselsätlningen för den välutbildade arbetskraft som finns i denna fabrik intill dess arbetel med uppförandel av pappersbruket i Väja kommil i gång och en överflyttning kunnat ske.

Det bör i sammanhanget erinras om att när riksdagen våren 1978 beviljade NCB elt lån pä 400 milj. kr., så uttalade näringsutskollet enhälligl önskvärdheten av alt denna utbyggnad kommer till stånd och att staten ställer erforderliga finansiella resurser till förfogande, bl. a. inom ramen för lokaliseringsstödet. Utskottet fömtsatle också att regeringen skulle vara beredd att pröva frågan alt låta det tillfälliga sysselsättningsbidraget utgå även efter den 31 december 1978, om strukturomvandlingen inom vissa branscher, t. ex. skogsindusirin, skulle motivera detta.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd alt till industriministern få slälla följande fräga:

Vilka åtgärder är regeringen beredd vidtaga för att driften vid Sandvikens sulfatfabrik i Kramfors skall kunna upprätthållas intill dess ny sysselsättning tillskapats vid företagets anläggningar i Väja?

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Anmälan av interpellationer

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Meddelande om frågor

§ 22 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den i mars

1978/79:387 av Inga Laniz{vpk) till statsrådet Eva Winther om bedömningen av ansökningar om uppehållstillstånd:

Den 17-årige kurden Ismel Kesen holas av förpassning. Han har bott i landet drygt ett är och påböriat gymnasiestudier i Huddinge. Del är uppenbart aU det finns starka humanitära skäl att låta honom stanna. Hans fall har djupt upprört allmänhelen, i synnerhet elever och lärare vid Huddinge gymnasium. Det kan med fog anföras atl en förpassning skulle strida mol den allmänna rättskänslan. Jag vill mot denna bakgrund fråga invandrarministern: Vilken belydelse tillmäter regeringen humanitära skäl och sociala och kulturella förhållanden i hemlandet vid bedömning av ansökningar om uppehållstillstånd?

1978/79:388 av Sten Svensson (m) till jordbruksministern om export av förädlade livsmedel:

I den av statens industriverk nyligen framlagda ulredningen om livsmedelsindustrin (SIND 1978:8) förutsägs en minskning av antalet sysselsalta inom branschen med 6 000 personer fram till 1985.

För Ii vsmedelsindustrin kan - med hänsyn till prisregleringens utformning och dess följdeffekter - kostnadsökningen endast kompenseras genom en långtgående ralionaliseringsverksamhet och genom en omfattande strukturell omvandling.

I samband härmed har man efleriyst en ny syn på inriktningen av det överskott som produceras till följd av den svenska jordbrukspolitikens uppläggning.

Avsikten bör vara, framhålls det frän vissa håll inom branschen, atl förändra nämnda inriklning mot export av mer förädlade varor med hänsyn lill exportkosinaderna för jordbruket och till inverkan på bytesbalans och sysselsättning.

Vilka åtgärder planerar jordbmksministern atl vidla för alt förbättra förutsättningarna för export av förädlade livsmedel?

1978/79:389 av Rof Hagel (apk) lill utrikesministern om återtagande av inbjudan till Kinas vice premiärminister att besöka Sverige:

Den 17 februari inledde Kina sitt avskyvärda angreppskrig mol Vietnam. Åter tvingas Vietnams hårt prövade folk med vapen i hand kämpa för sin nationella självständighet.

En bred folkopinion i vårt land fördömer överfallet, och solidaritetsrörelsen

för Vietnam växer för varie dag. Kinas angreppskrig är inte bara ett avskyvärt brott mot Vietnams folk, utan det utgör ocksä en fara för väridsfreden. Det är mot denna bakgrund av största betydelse atl världens folk och regeringar på ell bestämt och otvetydigt sätt visar den kinesiska statsledningen sin avsky för dess handlande. Jag vill därför ställa följande fråga lill utrikesministern:

Är del inle befogat alt regeringen - mot bakgrund av det inlräffade -återtar sin inbjudan till Kinas vice premiärminister Deng Xiaoping alt besöka Sverige?

Nr 93

Torsdagen den 1 mars 1979

Meddelande om frågor

1978/79:390 av Yngve Nyquist (s) lill arbetsmarknadsministern om ålgärder för att främja sysselsättningen i Ludvika:

I Ludvika kommun i Västerbergslagen har man de senaste åren noterat ständigt färre arbetstillfällen. Under de närmaste månaderna väntas ytteriigare bortfall genom aviserade nedläggningar av gmvor. Samtidigt har kommunens största industri, ASEA Ludvikaverken med tillverkning av kraflöverföringsprodukter, haft anställningsstopp. Några permilleringar har dock icke skelt. Till följd av den politiska utvecklingen i Iran mäste man nu på obestämd lid skjuta upp tillverkningen av produkter enligl en mycket slor order. Detta försvagar givelvis beläggningen och kan medföra allvarliga konsekvenser för de anslällda. Varie ytterligare påkänning pä arbetsmarknaden är i nuvarande situation i hög grad besvärande för kommunen.

Är statsrådet beredd alt med hänsyn lill sysselsätlningssituationen i Ludvika medverka till åtgärder för tidigareläggning av statliga och kommunala beställningar av elektriska kraflöverföringsprodukter?

1978/79:391 av Böije Hörnlund (c) lill statsministern om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten:

Trots stora ansträngningar inom arbetsmarknads- och näringspolitiken ligger arbetslösheten pä en fortsalt hög nivå. Efter en nedgångsperiod i sluiet av förra året steg arbelslöshelen i januari till totalt 117 000 personer, varav 46 000 ungdomar. Detta inger särskild oro, eftersom vi har klara lecken på en konjunkturuppgång inom ekonomin, vilken borde resultera i en ökad efterfrågan på arbetskraft.

Utan tvivel är arbetslösheten vårt samhälles största problem. Särskilt utsatta är ungdomarna. De sociala skadeverkningarna av ungdomsarbetslösheten är omfattande. Många ungdomar hamnar i en ond cirkel som de har svårt atl ta sig ur med risk för livslång utslagning som följd. Detla kan inle accepteras.

Med hänvisning till del anförda anhåller jag om kammarens tillstånd atl få ställa följande fråga:

Vilka ålgärder avser regeringen alt vidtaga för atl nedbringa ungdomsarbetslösheten?