Riksdagens protokoll 1978/79:62

Onsdagen den 10 januari

Kl. 11.00

§ 1 Välkomstord

TALMANNEN:

Jag hälsar kammarens ärade ledamöter välkomna till det fortsatta arbetet under 1978/79 års riksmöte.

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Välkomstord

Överlämnande av budgetpropositio -nen

Överlämnande av kommittéberättelsen

§ 2 Överlämnande av budgetpropositionen

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO avlämnade regeringens proposition 1978/79:100 med förslag till statsbudget och yttrade:

Herr talman! Jag beratl få överiämna regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1979/80.

§ 3 Överlämnande av konunittéberättelsen

Justitieministern SVEN ROMANUS avlämnade regeringens skrivelse 1978/79:103 med redogörelse för verksamheten inom kommittéväsendet och anförde:

Herr talman! Jag ber alt få överiämna kommittéberätielse för år 1979.

§ 4 Justerades protokollen för den 13, 14, 15, 18, 19 och 20 december 1978.

§ 5 Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövnings-nämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis for riksdagsledamot och ersättare Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om

att Olle Wästberg, Stockholm, utsetts till ledamot av riksdagen samt atl Carl

Tham, Stockholm, Bonnie Bernström, Stockholm, och Margareta Andrén,

Bromma, utsetts till ersättare för riksdagsledamöter. Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat bevisen

och därvid funnit, att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 §

vallagen.

1979-01-09

Bengt Hult

I Sven-Georg Grahn

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Meddelande om sammanträdestider m. m.

Det skulle antecknas att Olle Wästberg i Stockholm (fp) utsetts alt inträda som ledamot av kammaren i stället för Per Ahlmark (fp) som avsagt sig riksdagsmannauppdraget.

§ 6 Upplästes följande till kammaren inkomna skrivelse:

Till riksdagens kammare

Undertecknad begär härmed entledigande från uppdraget som ordinarie ledamot i utbildningsutskottet. 1979-01-03 Torsten A. Karlsson

Denna framställning bifölls av kammaren.

§ 7 Talmannen anmälde att Georg DaneU den 1 januari återtagit sin plats i riksdagen, varigenom Yvonne Hedvalls uppdrag som ersättare för honom upphört.

§ 8 Talmannen meddelade att till kammaren inkommit läkarintyg för Britt Mogård, som var sjukskriven ytteriigare under tiden den 9 januari-den 12 febmari. Erforderiig ledighet beviljades.

Talmannen anmälde att Yvonne Hedvall (m) fr. o. m. denna dag inträdde som ersättare för Britt Mogård under hennes ledighet frän riksdagsmannauppdraget.

§ 9 Meddelande om sammanträdestider m. m.

TALMANNEN:

Till kammarens ledamöter har utdelats en preliminär plan för kammarens sammanträden under tiden den 10 januari-den 16 april. Denna plan överensstämmer med det förhandsmeddelande som lämnades den 19 december 1978.

Av tidsplanen framgår att den första frågestunden äger rum torsdagen den 11 januari kl. 13.00. Kammarens första arbetsplenum hålls onsdagen den 17 januari. Den allmänpolitiska debatten tar sin början onsdagen den 31 januari, finansdebatten onsdagen den 28 februari och utrikesdebatten onsdagen den 14 mars.

Den allmänna motionstiden utgår torsdagen den 25 januari kl. 17.00. Ett sammanträde för bordläggning av dä föreliggande motioner hålls kl. 17.30 samma dag.

Jag vill erinra om att till kammarens ledamöter utdelats bl. a, en förteckning över propositioner avsedda att avlämnas under våren 1979 och ett meddelande om riksdagens arbete m. m.

§ 10 Föredrogs och hänvisades Nr 62

Pf°Pos>t'o" Onsdagen den

1978/79:78 till skatteutskottet 10 januari 1979

§ 11 Föredrogs och bifölls Inlerpellalionsframställning 1978/79:122

§ 12 Bordlades

Proposition och skrivelse

1978/79:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1979/80

1978/79:103 med överiämnande av 1979 års kommittéberättelse

§ 13 Anmäldes och bordlades

Proposition och skrivelse

1978/79:101 med förslagom tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret

1978/79 1978/79:102 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen

§ 14 Talmannen meddelade att propositionerna nr 100 och 101 skulle sättas sist på morgondagens föredragningslista.

§ 15 Anmäldes och bordlades

Motioner

1978/79:194 av Gunnar Biörck i Värmdö om den 6 juni som nationaldag

1978/79:195 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om övergång till republik

1978/79:196 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om kyrkans skiljande från staten

1978/79:197 av Lars Werner m.fl. om bojkottåtgärder mot Chile

1978/79:198 av Anton Fågelsbo om utbetalningen av pensioner

1978/79:199 av Lars Werner m.fl. om ersättning för kostnad för glasögon enligt lagen om allmän försäkring

1978/79:200 av Inga Lantz m.fl. om kostnadsfria AD-vitaminer

1978/79:201 av Lars Werner m.fl. om inrättande av särskilda undersökningscentraler för tidig upptäckt av bröstcancer

1978/79:202 av Anton Fågelsbo om kostnadsansvaret för arkeologiska undersökningar

1978/79:203 av Gunnar Biörck i Värmdö om det övergripande ansvaret för forskningen

1978/79:204 av Gunnar Biörck i Värmdö om återupnrätlande av fakulteterna

1978/79:205 av Anton Fågelsbo om utbildning till kiropraktor

1978/79:206 av Ingegerd Troedsson och Hans Nyhage om psykologutbildningen

1978/79:207 av Anton Fågelsbo om skyltning av ortnamn

1978/79:208 av John Johnsson m.fl. om huvudmannaskapet för viss kollektivtrafik

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Anmälan av interpellationer

1978/79:209 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om obligatorisk varuförsörj-

ningsplan för kommun 1978/79:210 av Lars Werner m.fl. om överförande i samhällelig ägo av

Wallenbergimperiet 1978/79:211 av Lars Werner m.fl. om folkomröstning om kärnkraft 1978/79:212 av Lars Werner m.fl. om en utvecklingsplan för Norrbotten 1978/79:213 av Gunnar Biörck i Värmdö om yrkesarbete för pensionärer 1978/79:214 av Anton Fågelsbo om en utvärdering av arbetsrättslagstiftningen

§ 16 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet

den 4 januari

1978/79:123 av Bertil Måbrink (vpk) till utrikesministern om del s. k. båtfölkel:

Problemet med de s. k. båtflyklingarna har etl direkt samband med den förödelse som Förenta staternas angreppskrig orsakade Vietnam. Flyktingströmmen kommer från den södra delen av Vietnam (tidigare Sydvieinam). I den södra delen av landet utplånades 5 000 byar- 30 % av alla. 1,3 miljoner hektar åker, 43 % av arealen, och 2,5 miljoner hektar skog, 44 %, förstördes. Till förstörelsen av åkerjord kommer rubbningarna i den ekologiska balansen genom avlövningen med kemiska medel och andra former av miljökrig.

Efter kriget fanns i söder fyra miljoner flyktingar, 870 000 föräldralösa barn, tre miljoner artrttslösa, 300 000 prostituerade, en halv miljon narkomaner, en miljon smittade av veneriska sjukdomar och två miljoner tbc-smittade.

Iden norra delen av landet utraderades 12 städer och 300 byar. 350 sjukhus bombades. 10 blev helt förstörda. I 500 sjukstugor och 3 000 skolor bombades. Vägar, järnvägar, broar, hamnar, kraftverk, industrier och bevattningsanläggningar bombades.

USA:s skuld är omätlig. I Parisavtalets artikel finns en uttrycklig förpliktelse "att USA skall bidra till att läka krigets sår och till återuppbyggnaden i DRV och hela Indo-kina". Det finns dessutom ett uttryckligt löfte av den amerikanske presidenten att ställa 3,25 miljarder dollar plus 1,5 miljarder för livsmedel till Vietnams förfogande "utan några politiska villkor".

USA har hittills inte betalat någonting. Samtidigt som Vietnam brottas med enorma svårigheter inträffade förra året en naturkatastrof med förödande resultat för den tidigare svåra försörjningssituationen.

Enligt vad jag hittills anfört så faller ansvaret för de stora flyktingströmmarna på USA dels genom den aggression som Vietnam utsatts för, dels genom USA:s vägran att uppfylla ingångna förpliktelser i Parisavtalet.

En konsekvent linje från Sverige och de internationella organen borde vara kravet att USA skall ta emot "båtflyktingarna" och atl USA också skall betala kostnaderna för återuppbyggnaden av Indokina. Det finns ingen anledning att nu falla undan för vissa länders påtryckningar alt erige skall la emot ett visst antal av "bålflyktingarna". Vi har åtagit oss alt'ta emot i första hand latinamerikanska flyktingar som lider nöd och som riskerar tortyr och avrättningar av brutala fascistdiklaturer i olika latinamerikanska länder. Behovet alt rädda undan latinamerikaner är stort. Enligt uppgifter i tidningspress är det i stort sett Sverige som ensamt får ta emot dessa flyktingar. Deua gör att vi inte kan ta emot alla, och dessutom har vi ännu inte på elt tillfredsställande sätt kunnat ta hand om de latinamerikanska flyktingar som fåll en fristad i Sverige.

Om Sverige nu beslutar sig för att ta in ytterligare en ny folkgrupp så finns risken att man försvårar för Latinamerikaflyktingar att få komma till Sverige.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört vill jag slälla följande frågor till utrikesministern:

1. Vad har Sverige gjort för att förmå USA att ta sitt ansvar för de följder av
landels aggression mot Indokina som bl. a. tagit sig uttryck i flykting
strömmarna inom och från regionen?

2. Vad har Sverige gjort för att förmå andra länder atl la emot latinamerikanska flyktingar?

3. Hur påverkar beslutet atl ta emot "båtflyktingar" möjligheterna att öka kvoten för latinamerikanska flyktingar?

4. Vilken beredskap flnns för att rent praktiskt ta emot "båtflyktingarna" i det svenska samhället?

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Anmälan av interpellationer

den 10 januari

1978/79:124 av Paul Jansson (s) till industriministern om sysselsättningen i Västsverige:

Den 13 januari i fjol besvarade dåvarande industriministern Nils Åsling en inlerpellation som jag ställt lill honom angående induslriulvecklingen och sysselsättningsläget i Skaraborgs län.

I interpellationen, som väcktes den 29 november 1977, konstaterades bl. a. atl Skaraborgs län, som tidigare haft en jämförelsevis hög och jämn sysselsättning och vars näringsliv varit mindre känsligt för konjunktursvängningar, nu hade drabbats av en markant försämring då det gäller sysselsätlningen inom länets industri.

I interpellationen påpekades att ca 2 300 personer under 1977 hade berörts av varsel om förelagsnedläggelser eller driftsinskränkningar. Under 1976 berördes endast 900 personer i länet av motsvarande varsel.

I sammanhanget redovisades sysselsällningssvårigheler i en rad branscher i länet. De mest utsatta har varit tekoindustrin, verkstadsindustrin och möbelindustrin, men även då det gäller byggnadsämnesindustrin har

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Anmälan av interpellationer

neddragningen varit markant till följd av en extremt låg byggnadsverksamhet i landet de senaste åren.

I interpellationen framhölls alt den ekonomiska politik som den borgeriiga regeringen fört de senaste åren resulterat i stora svårigheter för hemmamarknadsindustrin beroende på den starkt minskade köpkraft som drabbat majoriteten av landets löntagare. Då huvuddelen av den skaraborgska industrin genom sin struktur och sin tillverkning är hänvisad till hemmamarknaden för alt finna avsättning för sina produkter blir sysselsättnings-svårigheter i Skaraborg en naturiig följd av den förda ekonomiska politiken.

Del framhölls även atl regeringen i sina försök att lösa kriserna inom storindustrin - såsom stål- och varvssektorn - inte fick glömma bort den mindre och medelstora industrin och dess problem. Skulle så ske riskerade man allt slörre sysselsällningssvårigheler i Skaraborg, som huvudsakligen har sin industri baserad på mindre och medelstora företag.

I sitt svar på interpellationen ansåg dåvarande industriministern atl den försvagning av länets arbetsmarknad som kunde observeras måsle ses mot bakgrunden av den mycket utdragna internationella lågkonjunkturen och del för mänga företag svaga konkurrensläget, som skapat stora avsättningssvårigheter för den svenska industrin som helhet. Han yttrade vidare:

"Sett över en något längre lidsperiod har Skaraborgs län ett arbetsmarknadsläge som fortfarande ter sig gynnsammare än situationen i riket som helhet. Men utvecklingen måsie följas med uppmärksamhet. Länsarbetsnämnden har under den gångna hösien i sina kvartalsrapporter anmält det försämrade sysselsättningsläget och har också redovisat ökade arbetsmarknadspolitiska insatser. Självfallet är regeringen beredd att vidtaga de åtgärder som kan komma att behövas för att hävda sysselsättningen."

Sedan detta interpellationssvar lämnades har sysselsättningen i Skaraborgs län ytteriigare försämrats. Medan man inom andra regioner i landet har kunnai observera en viss minskning av arbetslösheten fortsätter den all öka i Skaraborg på elt oroande sätt.

Några särskilda insatser från regeringens sida har inte vidtagits fömlom sedvanliga arbetsmarknadspolitiska ålgärder. Länsarbetsnämnden har inom ramen för tillgängliga resurser gjort stora och berömvärda ansträngninga"- för all hindra arbetslösheten att stiga ytterligare.

I den redogörelse för arbetsmarknadsutsiklerna vintern 1978/79 som länsarbetsnämnden i Skaraborg överlämnade lill arbetsmarknadsstyrelsen den 18 december 1978 framgår bl. a. atl läget på länets arbetsmarknad fortfarande kännetecknas av begränsat platsuibud och hög arbetslöshet.

Länsarbetsnämnden konstaterar att problemen fortfarande kvarstår för i första hand möbel- och tekoindustrierna. Även om sysselsätlningen på byggarbetsmarknaden väntas bli något bättre än föregående vinter, så kommer arbetslösheten bland byggnadsarbetare att ligga kvar på en hög nivå under hela första kvartalet 1979.

I november månad 1978 fanns i länet totalt 7 136 arbetssökande. Det aren ökning med närmare 800 personer sedan motsvarande lid 1977 då antalet var

6 364. Antalet arbetslösa i länet uppgår nu lill ca 2 600, varav arbetslösa kassamedlemmar utgör 1 274. Detta innebär en ökning av arbetslösa kassamedlemmar med 240 på ett år.

Länsarbetsnämnden konstaterar i sin rapport att de arbetslösa kassamedlemmarna har ökat stadigt i antal månad för månad under den senaste iremånadersperioden.

Ungdomens arbetsmarknad är fortfarande mycket kärv i Skaraborgs län. Trots stora insatser av beredskapsarbeten och en massiv satsning på arbetsmarknadsutbildning för ungdom så är 42 % av de arbetssökande ungdomar under 25 år.

Länsarbetsnämnden konstaterar vidare att arbetslösheten sedan september 1978 har hindrats från att öka ytterligare endast på gmnd av rekordstora insatser med arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Man räknar med alt behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i nuvarande omfattning kommer att kvarstå åtminstone under första kvartalet 1979. Man anser dock all insatserna måste hållas på en mycket hög nivå även under sommaren, om inte särskilt ungdomsarbetslösheten åter skall öka på ett oroväckande sätt.

Slutligen konstaterar länsarbetsnämnden i sin rapport alt de medel som nämnden tilldelats för beredskapsarbeten inte är tillräckliga ens för att klara beredskapsprogrammet under första kvartalet 1979. Ytteriigare statsmedel måsle följaktligen tillföras länsarbetsnämnden i Skaraborg under innevarande budgetår om situationen för länets arbetsmarknad inte skall bli helt ohållbar.

Det är alltså utomordentligt dystra utsikter för den skaraborgska arbetsmarknaden som länsarbetsnämnden redovisar. Den förbättring för svensk industri som förutspås i konjunkturinstitutets senaste barometer väntas inte heller medföra någon påtaglig ökning av sysselsättningen; industrin har redan nu en stor outnyttjad kapacitet. Tvärtom förväntas en ytteriigare nedgång i sysselsättningen, särskilt för indusiritjänstemännen.

Ännu dystrare blir framtidsutsikterna om man skall ta fasta på långtidsutredningens senaste betänkande (SOU 1978:78). LU förutspår där att de västsvenska länen - däribland Skaraborg - kommer att förlora drygt 20 000 arbetstillfällen fram till år 1983.

I en kommentar till denna prognos säger LU följande:

"Det kraftiga uibudsöverskottel - ca 20 000 personer 1983 - för Västsverige förklaras till betydande del av den ogynnsamma bild för industrisysselsättningen som framkommer i beräkningarna. Delvis som en konsekvens härav väntas även den offentliga sektorns sysselsättning utvecklas långsamt. En viss nettoinvandring lill regionen kan väntas trots den ogynnsamma utveckling på arbetsmarknaden som anges av här utförda beräkningar. Förutsatt att det utbudsöverskott som kalkylerna pekar på inte kan motverkas genom regionalpoliliska satsningar, torde en viss utflyttning från regionen krävas för att balans på arbetsmarknaden skall nås."

LU beräknar att om denna balans på arbetsmarknaden i Västsverige skall kunna nås 1983 enbart genom utflyttning skulle det krävas att ca 2,5 % av de

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Anmälan av interpellationer

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Meddelande om frågor

sysselsatta lämnade regionen.

Även om man på intet sätt kan dela den sy n på sysselsättningsutvecklingen i Västsverige som kommer fram i LU:s prognoser, så måste man se ytterst allvariigt på detta dokument, som regeringen inte kan undgå att i någon form ta ställning till.

Med stöd av del anförda hemställer jag om kammarens tillstånd atl lill industriministern ställa följande frågor:

1. Är statsrådet beredd att vidtaga kraftfulla åtgärder för atl förbättra det negativa sysselsättningsläget i Skaraborgs län?

2. Kommer regeringen alt bevilja länsarbetsnämnden i Skaraborg ytteriigare medel under nuvarande budgetår för all klara beredskapsprogrammet mot arbetslöshet under första halvåret 1979?

3. Vilka ålgärder avser regeringen vidtaga för alt motverka den negativa sysselsättningsutvecklingen för Västsverige som förutspås i långtidsutredningens prognoser?

§ 17 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 27 december

1978/79:246 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) till statsrådet Cari Tham om produktion av små vindkraftverk:

I två publikationer (NE 1977:2 och NE 1978:4) har nämnden för energiproduktionsforskning behandlat de små vindkraftverkens teknik, ekonomi och marknad. Det framgår att det rimligen borde kunna föreligga en svensk marknad för 5 000-10 000 sådana enheter i slorieksordningen 8-20 kW under vissa ekonomiska förutsättningar. Enligt uppgift från nämnden finns f n. ett antal huvudsakligen importerade små vindkraftverk på marknaden, vilka emellertid icke tycks ha de prestanda som bedöms som optimala för svenska förhållanden.

Vilken är statsrådets bedömning av önskvärdheten atl utveckla och satsa på svenska vindkraftverk av den storlek, som nämnden för energiproduktionsforskning bedömer som optimal, och - om bedömningen är positiv -vilka ålgärder bedömer statsrådet som önskvärda från statliga organs sida för att inom rimlig tid få sådana produkter på marknaden?

den 2 januari

fritidshus som används en stor del av året. Det borde vara naturiigt att klara och entydiga bestämmelser utformades för hur isoleringen av fritidshus skall vara.

Jag vill fråga statsrådet:

Är statsrådet beredd att medverka till att sådana normer för isolering av fritidshus utarbetas så att dessa normer rriolsvarar kraven för nyproducerade permanentbostäder?

Är statsrådet också beredd att medverka lill att informationen sprids till dem som avser att bygga fritidshus så att de redan vid planeringen av fritidsbostad förbereder en effektiv isolering i energibesparande syfte?

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Meddelande om frågor

den 3 januari

1978/79:248 av Knut Wachtmeister (m) lill kommunministern om bättre beredskap mot snöoväder:

Under nyårshelgens svåra snöoväder, som speciellt drabbade Malmöhus län, har lokalradion trots små resurser utfört ett utomordentligt fint och av alla uppskattat arbete som väsentligt bidragit till att mildra svårigheterna för de många drabbade.

Del inträffade visar hur sårbart ett modernt samhälle är och hur betydelsefullt det är att alla resurser inom sjukvård, försvar, energiförsörjning, kommunikation, brandskydd, väderiekstjänst m. m. samordnas snabbt och effektivt. Någon sådan beredskapsplan förefaller inte ha funnits, ulan de flesta åtgärderna fick improviseras och bragtes att fungera mycket tack vare lokalradions insatser.

Mot bakgrund av det inträffade skulle jagvilja fråga kommunministern om han ämnar ta något initiativ till en översyn av länsstyrelsernas resurser och beredskapsplaner för att i framtiden bättre kunna möta liknande händelser.

den 8 januari

1978/79:249 av Göthe Knutson (m) till budget- och ekonomiministern om tillämpningen av förordningen om tidskriftsstöd:

Den statliga presstödsnämnden har beslutat om fördelningen av stödet till organisationstidskrifter för 1979. Bland mottagarna finns bl. a. Kooperativa förbundels tidskrift Vi, som får drygt 2,6 milj. kr., jordbrukskooperationens lidskrift Land, som för 2,7 milj. kr., och OK:s tidskrift Vi bilägare, som flr 2,4 milj. kr. Förslaget om att ge ICA-förbundels tidskrift ICA-Kuriren ett motsvarande stöd avslogs emellertid av presstödsnämndens majoritet.

Detta har skett trots att riksdagen våren 1977 beslöt att utforma tidskrifts-stödet så att ingen snedvridning av konkurrensförhållandena mellan olika tidskrifter skulle förekomma. ICA-Kuriren uppmärksammades särskilt som en motsvarighet lill Vi, och i förordningen om tidskriftsslöd formulerades 7 § med avsikten atl icke diskriminera en sådan tidskrift som ICA-Kuriren.

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Meddelande om frågor

Ändå har detta nu skett.

Avser budget- och ekonomiministern att vidta ålgärder för att ålstad-komma alt förordningen om tidskriftsslöd tillämpas i överensstämmelse med riksdagens beslut?

1978/79:250 av Carl Lidbom (s) till handelsministern om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia:

I pressen har förekommit motstridiga uppgifterom regeringens intentioner beträffande de svenska investeringarna i Sydafrika. Jag vill därför fråga handelsministern:

Kommer regeringen att lägga fram ell förslag lill lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia före utgången av propositionstiden i vår?

1978/79:251 av Gustav Lorentzon (vpk) till jordbruksministern om oljenedsmutsningen av bohuslänska kuststräckor:

Den senaste omfattande oljenedsmutsningen-av det bohuslänska kustlandskapet är mer alarmerande än det katastrofala oljeutsläppet vid oljeplattformen Bravo på Ekofiskfältet i Nordsjön år 1977, vilket utsläpp blev föremål för en omfattande debatt i riksdagen den 10 maj samma år. Då var ansvaret för oljeutsläppet helt klart.

Denna gång förekommer enligt svenska massmedia uppgifter om att krafter är i verksamhet för att nedtysta en oljekataslrof i Ekofiskområdel. Tystnaden har varit påfallande alltsedan de stora oljemängderna strandade i Bohusläns skärgård i november förra året.

Från undersökningsledare anställda vid Uddevallapolisen säger man sig ha uppgifter som styrker atl oljan kommer från en borrtornsläcka i Ekofiskfältet. I samband med saneringen av den aktuella kuststräckan har man lagil vara på en hel del skyddshjälmar av den sort som används vid oljeplaiiformen i Nordsjön. Bland lusentals oljedödade sjöfåglar har hittats lunnefågel. Denna fågelart förekommer inte i den bohuslänska skärgården. Däremot är den norska västkustens klippor lunnefåglarnas häckningsplats.

Frågan om ansvaret för det aktuella oljeulsläppet är allvarlig, den tål inte smussel och mörkäggning. Framför allt får inte multinationella förelag i kraft av sin ekonomiskt dominerande ställning manipulera och dölja det verkliga förhållandel. Här gäller även ersättningsskyldigheten vid oljeskador.

Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga jordbruksministern:

Vill eller kan regeringen uttala sin mening om ansvaret för den nu aktuella, omfattande oljenedsmutsningen av bohuslänska kustsiräckor?

den 9 Januari

Statshälsan i Borås, dvs. den statliga företagshälsovården, startade den 1 oktober 1978. Redan nu står det emellertid klart att de medel som tilldelats för att driva verksamheten under innevarande budgetår är otillräckliga. Därest tillskott av medel ej sker snarast, kommer man ej att kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsslällande sätt. Enligl uppgift är förhållandena likartade i övriga delar av landet.

Är statsrådet beredd medverka till atl Statshälsan erhåller ytteriigare medel för innevarande budgetår, så att verksamheten kan drivas på ett tillfredsställande sätt?

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Meddelande om frågor

1978/79:253 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) till utbildningsministern om tillsättningen av professurer:

För några år sedan ersattes fakultetens roll i det sedvanliga akademiska tillsäiiningsförfarandet i fråga om professurer med en s. k. tjänsteförslags-nämnd. Moliveringen härför var bl. a. att man härigenom skulle förkorta tillsätlningsproceduren. Kan utbildningsministern redovisa huruvida detta syfte verkligen har uppnåtts?

1978/79:254 av Christina Rogestam (c) till statsrådet Birgit Rodhe om förbättring av blivande lärares kunskaper i matematik:

I en rapport från institutionen för praktisk pedagogik vid Göteborgs universitet visar författarna på en klart sjunkande nivå av blivande lärares kunskaper i matematik.

I rapporten redovisas resultat från fyra terminskurser. En klart sjunkande nivå konstateras för samtliga lermiixer, dock särskilt markant från vårterminen till höstterminen 1975. Tendensen återfinns bland elever från både treåriga och tvååriga linjer i gymnasieskolan. Antalet lärarkandidater med endast 30 poäng eller lägre på provet har ökat från ca 7 % vårterminen 1975 till 22 % höstterminen 1977.

Vilka åtgärder avser statsrådet all vidtaga med anledning av den i rapporten redovisade situationen?

1978/79:255 av Olle Östrand (s) till jordbruksministern om tryggande av sysselsätlningen vid Nord-Malt AB i Söderhamn:

Bryggeriulredningen som avlämnade ell betänkande i augusti 1978 föreslog bl. a. åtgärder för atl trygga fortsatt produktion och sysselsättning vid Nord-Malt AB i Söderhamn. Dessa bestod i en översyn av exportbidraget och importavgiften på mall. Dessutom skulle möjligheten prövas atl avskriva hälften av uteliggande lokaliseringslån om 8 395 000 kr. i samband med att en översyn av ägarfrågan gjordes. På sikt borde också, enligt utredningen, den svenska mallproduktionen inom Nord-Malt och Pripps samordnas.

I proposition 1978/79:32 om åtgärder inom bryggeribranschen fömtsalte föredragande statsrådet att jordbruksministern senare hos regeringen skulle aktualisera vissa av de åtgärder som bryggeriutredningen föreslagit och som

Nr 62

Onsdagen den 10 januari 1979

Meddelande om frågor

var beroende av regeringens beslut.

Mot bakgrund av det anförda anhåller jag att lill jordbruksministern få slälla följande fråga:

När avser statsrådet att vidtaga erforderliga åtgärder för att trygga sysselsättningen vid Nord-Malt i Söderhamn i enlighet med vad som aviserades i proposition 1978/79:32?

den 10 januari

1978/79:256 av Karin Nordlander (vpk) till statsrådet Marianne Wahlberg om de statliga toppijänslemännens löner:

De statliga topptjänslemännen har återigen fått påspädning på sina redan väl tilltagna månadslöner. Ca 1 200 chefer berörs. Flertalet får sina månatliga inkomster höjda med 300-400 kr., dvs. lönelyft på 2,5-3 %.

Slaten var enligl pressuppgifter beredd att höja topptjänstemännens löner än mer, med upp till 7 %, men tvangs ge vika efter protester från fackligt håll.

Verkschefer och generaldirektörer har nu en månadsinkomst på mellan 17 000 och drygt 19 000 kr.

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och inte minst de senaste årens standardförsämring för folkets flertal vill jag till löneministern ställa frågan:

Av vilken anledning slall 1 200lopptjänstemänpremierasav staten genom höjda månadslöner och anser statsrådet att dessa löner står i rimlig proportion till inkomsterna inom LO-kollektivet?

1978/79:257 av Kurt Hugosson (s) till statsministern om aktieägares möjligheter att påverka av bolag preliminärt ingångna avtal:

Mot bakgrund av det spel som nu föregår Volvos extra bolagsstämma, vid vilken det preliminära avtalet med Norge skall godkännas eller förkastas, vill jag till statsministern slälla följande fråga:

Anser statsministern att nuvarande regler i aktiebolagslagen är tillfredsställande då en begränsad grupp aktieägare kan gå emot och kanske spräcka ett avtal som stöds av två regeringar, bolagsledning och företagels anställda?

§ 18 Kammaren åtskildes kl. 11.06.