Riksdagens protokoll 1978/79:5

Torsdagen den 5 oktober

Kl. 09.00

§ 1 Upplästes och lades lill handlingarna följande från valprövnings-nämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om

att Egon Jacobsson, Åkarp, utsetts till ledamot av riksdagen samt att Lennart

Larsson, Höllviksnäs, Brita Sävström, Billesholm, Nils Nilsson, Löberöd, och

Brita Björk, Billeberga, utsetts till ersättare för riksdagsledamöter. Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat bevisen

och därvid funnit, all de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 §

vallagen.

1978-10-04

Bengt Hull

/Sven-Georg Gahn

Det skulle antecknas alt Egon Jacobsson (s) utsetts alt inträda som ledamot av kammaren i stället för Hans Jönsson (s) som avsagt sig riksdagsmannauppdraget.

Nr 5

Torsdagen den 5 oktober 1978

Val av partigruppernas företrädare i talmanskonferensen

Val av ledamöter i utskotten

§ 3 Val av ledamöter i utskotten

ERIC ENLUND (fp):

Herr talman! Valberedningen har enhälligt godkänt gemensamma listor för valen av ledamöter och suppleanter i utskotten, medlemmar och suppleanter i Nordiska rådet samt ledamöter som får delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB.

I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag atl lill talmannen få överlämna de gemensamma listorna.

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk);

Herr talman! Jag beklagar atl det inte heller i år har varit möjligt att finna en förnuftig och ändamålsenlig lösning på frågan om partiernas representation i utskotten. Om samtliga partier visat god vilja hade detta varit möjligt utan all någons intressen träns förnär. Vpk har liksom lidigare meningen alt alla egentliga riksdagspartier bör vara representerade i utskotten. Jag hänvisar till det anförande jag höll i samband med utskottsval den 19 oktober förra året.

När riksdagen förra hösten beslöt atl vpk:s riksdagsgrupp som ett provisorium skulle erhålla extra suppleanter i tolv utskott, deklarerade vi från vår grupps sida atl vi medverkade till denna lösning för alt underiätta kammarens arbete. Samtidigt betonade vi att för att delta system skall fungera måste det finnas möjligheter för vpk-representanierna att i utskotten avge reservationer. Vi förutsatte alt de övriga partigrupperna skulle agera så alt systemet kunde fungera. Det har del inte gjort. Det beror på att vissa partier i själva verket har agerat i helt motsatt riktning. Vpk-represenianterna har inle betetts möjlighet alt avge reservationer. De har t. o. m. förvägrats yttranderätt i de flesta utskott.

Nu förefaller del som om också de borgerliga partierna är beredda all frångå den mest orimliga ståndpunkten och i fortsättningen vill medge suppleanterna yttranderätt i utskotten. Däremot vägrar man fortfarande alt medge rätt för vpk att foga reservationer till ulskottsbetänkandena. Man fortsätter att försvåra kansliets och kammarens arbete.

Som är bekant för ledamöterna har det i utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer och i talmanskonferensen funnits förslag som innebär såväl yttranderätt som rätt för suppleanter i utskotten all foga yttrande lill belänkande. Tyvärr har det inte gått atl nä enighet i den senare delen utan endast i fråga om yttranderätten. Detta är beklagligt, eftersom båda förslagen bör ses som en enhet för att provisoriskt lösa frågan.

Även om yttranderätt blir möjlig i forlsätlningen kan vi inte anse atl en tillfredsställande provisorisk lösning uppnåtts. Vi är trots delta även nu

beredda alt ge vårt bidrag för alt underlätta arbetet i riksdagen. Det är enligt vänsterpartiet kommunisternas mening fulll möjligt att under del förestående riksdagsåret lösa frågan om rätten all foga reservationer lill utskottsbetänkanden, om viljan finns i övriga partier.

På sikl måste utskoltsfrågan lösas i enlighet med den av riksdagen godkända ståndpunkten som framfördes i konstitulionsulskottets belänkande förra året, nämligen alt det självfallet är av stort intresse för alla de i riksdagen representerade partierna att delta i ulskotlsarbeiet och all det även från allmän synpunkt är otillfredsställande all den nuvarande ordningen kan leda till atl elt parti ställs helt utanför ulskoltsarbelel.

Utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer har enligt vår mening anvisat möjliga vägar för atl lösa frågan. Del ankommer nu på de olika partierna atl medverka till en rimlig lösning, och del är nödvändigt atl delta arbete bedrivs utan onödigt dröjsmål.

Herr talman! Jag har inget särskilt yrkande.

Nr 5

Torsdagen den 5 oktober 1978

Val av ledamöter i utskotten

Nr 5

Torsdagen den 5 oktober 1978

Val av ledamöter i utskotten

Paul Jansson (s)

Björn Molin (fp)

Arne Pettersson (s)

Anton Fågelsbo (c)

Arne Gadd (s)

Sven-Olov Träff (m)

Per-Axel Nilsson (s)

Rolf Rämgård(c)

Anita Gradin (s)

tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)

Skatteutskottet

Alvar Andersson (c)

Erik Wärnberg (s)

andre vice talmannen Tage Magnusson (m)

Valter Kristenson (s)

Stig Josefson (c)

Tage Johansson (s)

Nils Hörberg (fp)

Rune Carlstein (s)

Tage Sundkvist (c)

Olle Westberg i Hofors (s)

Kurt Söderström (m)

Hagar Normark (s)

Johan Olsson (c)

Curt Boström (s)

Karin Ahriand (fp)

Justitieutskottet Åke Polstam (c) Lisa Maltson (s) Bertil Lidgard (m) Eric Jönsson (s) Bertil Johansson (c) Arne Nygren (s) Hans Petersson i Röstånga (fp) Lilly Bergander (s) Gunde Raneskog (c) Kerstin Andersson i Kumla (s) Håkan Winberg (m) Hans Pettersson i Helsingborg (s) Svea Wiklund (c) Cari Lidbom (s) Gunilla André (c)

Lagulskollel Nr 5

Ivan Svansiröm (c) -r j j

Torsdagen den

Lennart Andersson (s) c ,, , .rno

5 oktober 1978

Inger Lindquist (m) _________

Stig Olsson (s) ,r , , ,

Val av ledamöter

Martin Olsson (c) . , , „

/ utskotten

Elvy Nilsson (s)

Bernt Ekinge (fp)

Arne Andersson i Gamleby (s)

Sonja Fredgardh (c)

Åke Gillsiröm (s)

Bo Siegbahn (m)

Ingemar Konradsson (s)

Marianne Karlsson (c)

Owe Andréasson (s)

Stina Andersson (c)

Uirikesuiskoiiei

förste vice talmannen Torslen Bengtson (c)

Anna Lisa Lewén-Eliasson (s)

Allan Hernelius (m)

Erik Adamsson (s)

Anna-Lisa Nilsson (c)

Sture Palm (s)

Georg Åberg (fp)

Olle Göransson (s)

Gunnel Jonäng (c)

Mats Hellström (s)

Ingrid Sundberg (m)

Sture Ericson (s)

Sture Korpås (c)

Gertrud Sigurdsen (s)

David Wirmark (fp)

Försvarsutskoliel
Erik Glimnér (c)
Bengt Gustavsson (s)
Per Petersson (m)
Eric Holmqvist (s)
Georg Pettersson (c)
Gusti Gustavsson (s)
Karl Bengtsson (fp)
Gudrun Sundström (s)
Gunnar Björk i Gävle (c)
Roland Brännström (s)
Gunnar Oskarson (m) 61

Ingegärd Frasnkel (fp) Nr 5

Tyra Johansson (s) t j j

Torsdagen den
Karl-Eric Norrby (c)                                                                                        c   ,. ,      -m-io
'                                                                               5 oktober 1978
Lars-Ingvar Sörenson (s)                                                 ___________

Ingrid Diesen (m) ,/ , , ,

Val av ledamöter

Hans AIsén (s) ... ..

/ utskotten

Kerstin Göthberg (c)

Catarina Rönnung (s) Gunnar Richardson (fp)

Ulbildningsutskottet Claes Elmsiedt (c) Stig Alemyr (s) Ove Nordstrandh (m) Bengt Wiklund (s) Sven Johansson (c) Lars Gustafsson (s) Linnea Hörlén (fp) Roland Sundgren (s) Gösta Karisson (c) Helge Hagberg (s) Hans Nyhage(m) Lennart Bladh (s) Christina Rogeslam (c) Torsten Karisson (s) Jörgen Ullenhag (fp)

Trafikutskottet Arne Persson (c) Sven Mellqvisl (s) Cari-Wilhelm Lothigius (m) Essen Lindahl (s) Alfred Håkansson (c) Nils Hjorth (s) Rolf Sellgren (fp) Kurt Hugosson (s) Rune Torwald (c) Birger Rosqvisi (s) Rolf Clarkson (m) Bertil Zachrisson (s) Per Sijernslröm (c) Olle Östrand (s) Wiggo Komstedt (m)

Jordbruksutskottet

Einar Larsson (c) 63

Bernt Nilsson (s) Nr 5

Elver Jonsson (fp) Torsdagen den

5 oktober 1978
Civiluiskoitei ___________

Kjell Mattsson (c) yj suppleanter

Per Bergman (s) ,■ utskotten

Per-Olof Strindberg (m)

Oskar Lindkvist (s)

Sven Eric Åkerfeldt (c)

Lars Henrikson (s)

Karl-Erik Strömberg (fp)

Thure Jadestig (s)

Anna Eliasson (c)

Maj-Lis Landberg (s)

Per-Erik Nisser (m)

Birgitta Dahl (s)

Kerstin Andersson i Hjärium (c)

Magnus Persson (s)

Eric Hägelmark (fp)

§ 4 Val av suppleanter i utskotten

Företogs val av beslutat antal suppleanter i utskotten, nämligen 18 i konstituiionsuiskotlet, 16 i finansutskottet, 17 i skatteutskottet, 17 i justitieutskottet, 17 i lagutskottet, 16 i utrikesutskottet, 151 försvarsutskottet, 17 i socialförsäkringsuiskoltet, 16 i socialutskottet, 16 i kulturutskottet, 17 i utbildningsutskottet, 17 i trafikutskottet, 17 i jordbruksutskottel, 18 i näringsutskottet, 17 i arbetsmarknadsutskottet och 16 i civilutskottet.

Sedan de av Eric Enlund för dessa val avlämnade, gemensamma listorna upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns att följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits pä resp. listor, utsetts till suppleanter i

Konstitutionsutskottet
Björn Eliasson (c)
Wivi-Anne Cederqvist (s)
Per Unckel (m)
Kerstin Nilsson (s)
Kari Erik Olsson (c)
Marianne Stålberg (s)
Daniel Tarschys (fp)
Arne Gadd (s)
Georg Pettersson (c)
Lars-Ingvar Sörenson (s)
Lars Ahlmark (m) 65

5 Riksdagens proiokoll 1978/79:1-7

Finansutskottet Karl Erik Olsson (c) Torsten Karisson (s) Rune Rydén (m) Bengt Gustavsson (s) Anna-Lisa Nilsson (c) Maj-Lis Landberg (s) Holger Bergqvist (fp) Rune Johansson i Åmål (s) Allan Gustafsson (c) Karin Flodström (s) Göthe Knutson (rn) Bo Forslund (s) Thorsten Larsson (c) Per Olof Håkansson (s) Olle Wästberg i Stockholm (fp) Cari-Henrik Hermansson (vpk)

Skatteutskottet

Margit Odelsparr (c) Thage Peterson (s) Bo Lundgren (m) Bo Forslund (s) Ingemar Hallenius (c) Gördis Hörnlund (s) Wilhelm Gustafsson (fp) Eric Marcusson (s) Gunnar Björk i Gävle (c) Lennart Pettersson (s) Rune Rydén (m) Catarina Rönnung (s) Lennart Bengtsson (c) Hans Gustafsson (s) Börje Stensson (fp) Sixten Pettersson (m) Tommy Franzén (vpk)

Justitieutskottet Nr 5

Ella Johnsson (c) Torsdagen den

Helge Klöver (s) 5 oktober 1978

Björn Körlof (m)

Martin Segersiedi (s) y , suppleanter

Tage Sundkvist (c) ,. nkotten

Iris Mårtensson (s)

Bonnie Bernström (fp)

Wivi-Anne Cederqvist (s)

Gösta Karisson (c)

Anita Gradin (s)

Joakim Ollen (m)

Ingemar Leander (s)

Bengt Bengtsson (c)

Per-Axel Nilsson (s)

Margareta Andrén (fp)

Kari-Gustaf Mathsson (s)

Ingegärd Oskarsson (c)

Lagutskottet Anne-Marie Gustafsson (c) Bengt Silfverstrand (s) Joakim Ollen (m) Birgitta Johansson (s) Olle Eriksson (c) Lisa Mattson (s) Margot Håkansson (fp) Hagar Normark (s) Alfred Håkansson (c) Ralf Lindström (s) Olle Aulin (m) Lars-Åke Larsson (s) Rune Torwald (c) Lennart Nilsson (s) Bonnie Bernström (fp) Margit Odelsparr (c) Karin Ahriand (fp)

Utrikesutskottet
Rolf Örjes (c)
Jan Bergqvist (s)
Margaretha af Ugglas (m)
Kurt Hugosson (s)
Bengt Sjönell (c) 67

Martin Olsson (c) Nr 5

Karin Nordlander (vpk) Torsdagen den

5 oktober 1978 Socialutskottet

Ulla Tilländer (c) Val av suppleanter

Stig Alftin (s) ,• itskotten

Gunnar Biörck i Värmdö (m)

Lena Öhrsvik (s)

Börje Hörnlund (c)

Iris Mårtensson (s)

Per Gahrton (fp)

Stig Olsson (s)

Arne Magnusson (c)

Ingrid Ludvigsson (s)

Blenda Litlmarck (m)

Birgitta Dahl (s)

Gösta Andersson (c)

Ingemund Bengtsson (s)

Margot Håkansson (fp)

Lars-Ove Hagberg (vpk)

Kulturutskottet Stina Eliasson (c) Helge Klöver (s) Lars Ahlmark (m) Lena Öhrsvik (s) Sture Korpås (c) Barbro Engman-Nordin (s) Börje Stensson (fp) Lennart Bladh (s) Anna Eliasson (c) Bertil Zachrisson (s) Per Unckel (m) Sture Palm (s) Anne-Marie Gustafsson (c) Olof Palme (s) Eric Enlund (fp) Eva Hjelmström (vpk)

Utbildningsutskottet
Lennart Bengtsson (c)
Åke Gillsiröm (s)
Birgitta Rydle (m)
Margit Sandéhn (s)
Karin Andersson (c)
Åke Green (s) 69

Torkel Lindahl (fp) Nr 5

Ingrid Andersson (m) Torsdagen den

Oswald Söderqvist (vpk) 5 oktober 1978

Näringsutskottet ,, , , .

Val av suppleanter
Ingegärd Oskarsson (c) i utskotten

Lennart Pettersson (s) Sten Svensson (m) Kari-Erik Häll (s) Johan Olsson (c) Rune Jonsson i Husum (s) Olle Wästberg i Stockholm (fp) Wivi-Anne Rädesjö (s) Erik Johansson i Hållsta (c) Sivert Andersson (s) Sven Eric Lorentzon (m) Gunnar Nilsson (s) Pär Granstedt (c) Rune Johansson i Ljungby (s) Holger Bergqvist (fp) Lars Ljungberg (m) Bertil Dahlén (fp) Jörn Svensson (vpk)

A rbetsmarknadsulskottet Pär Granstedt (c) Frida Berglund (s) Margaretha af Ugglas (m) Anna-Greta Leijon (s) Gunnel Jonäng (c) Arne Nygren (s) Bernt Ekinge (fp) Owe Andréasson (s) Rune Johnsson i Mölndal (c) Sune Johansson (s) Sten Svensson (m) Karin Flodström (s) Anna Wohlin-Andersson (c) Lars Ulander (s)

tredje vice talmannen Kari Erik Eriksson (fp) Eric Hägelmark (fp) Gustav Lorentzon (vpk)

Civilulskotiet
Torsten Sandberg (c)
Roland Brännström (s) 1

Nr 5

Torsdagen den 5 oktober 1978

Val av medlemmar i Nordiska rådet m. m.

Göthe Knutson (m)

Per Olof Håkansson (s)

Alvar Andersson (c)

Arne Andersson i Gamleby (s)

Wilhelm Gustafsson (fp)

Lennart Nilsson (s)

Filip Johansson (c)

Eric Jönsson (s)

Rolf Dahlberg (m)

Kari-Erik Häll (s)

Karl-Eric Norrby (c)

Ivar Nordberg (s)

Eric Rejdnell (fp)

Tore Claeson (vpk)

Anställdes val av 18 medlemmar och 18 suppleanter i Nordiska rådet samt 18 ledamöter vilka skulle få delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB.

Sedan de av Eric Enlund för dessa val avlämnade, gemensamma listorna upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på resp. listor, valda:

Nordiska rådet

(för tiden intill dess val nästa gång ägde rum)

medlemmar Jan-Ivan Nilsson (c) Olof Palme (s) Allan Hernelius (m) Kjell-Olof Feldt (s) Eric Carisson (c) Erik Adamsson (s) Gabriel Romanus (fp) Sven Mellqvisl (s) Bertil Jonasson (c) Sture Palm (s) Ingrid Sundberg (m) Knut Johansson (s) Per Olof Sundman (c) Anna-Greta Skantz (s) Rolf Sellgren (fp) Paul Jansson (s) Håkan Winberg (m) Lars Werner (vpk)

suppleanter Nr 5

Gunnel Jonäng (c) Torsdagen den

Thage Peterson (s) 5 lober 1978

Ove Nordstrandh (m)

Essen Lindahl (s) /Tfl/Ze/sé' till konsti-

Ulla Ekelund (c) tuerandesamman-

Doris Håvik (s) ,..,,

Gunnar Richardson (fp)

Grelhe Lundblad (s)

Olle Eriksson (c)

Arne Gadd (s)

Per Petersson (m)

Kari-Erik Häll (s)

Alfred Håkansson (c)

Bengt Wiklund (s)

Elver Jonsson (fp)

Tyra Johansson (s)

Nils Carlshamre (m)

Eivor Marklund (vpk)

Ledamöter vilka skulle få delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB

Kjell Mattsson (c)

Birger Nilsson (s)

Rolf Clarkson (m)

Hugo Bengtsson (s)

Bengt Sjönell (c)

Bengt Fagerlund (s)

Sven Andersson i Örebro (fp)

Arne Blomkvist (s)

Torsten Stridsman (c)

Gördis Hörnlund (s)

Sven-Olov Träff (m)

Hans Gustafsson (s)

Allan Gustafsson (c)

Lilly Hansson (s)

Rune Ångström (fp)

Nils Erik Wååg (s)

Tage Adolfsson (m)

Gustav Lorentzon (vpk)

§ 6 Kallelse till konstituerande sammanträden

TALMANNEN:

Samtliga utskott kallas härmed till konstituerande sammanträden omedel
bart efter detta plenums slut i resp. sammanträdeslokaler. 73

OLOF PALME (s):

Herr talman! Vid riksmötets öppnande i tisdags väckte vi socialdemokrater en motion om behovet av åtgärder inom den ekonomiska politiken. Vi gjorde det med stöd av riksdagsordningens 3 kap. 15 §, som säger alt molion får väckas medan riksmöte pågår med anledning av händelse av större vikt som ej kunnat förutses eller beaktas under sedvanlig motionstid.

Anledningen lill atl vi har velat ta detta steg är den kraftiga försämring av läget på arbetsmarknaden som inträffat sedan vårriksdagens slut. Trots myckel omfattande arbelsmarknadspolitiska insatser är nu över 100 000 personer öppet arbetslösa. Av dessa är ca 50 000 ungdomar. Hundratusentals löntagare och deras familjer lever i dag i en pressande ovisshet om sin framtida sysselsättning. Värst har ungdomen drabbats. Del finns nu oroväckande tecken på all den höga arbetslösheten lett till ökande missbruksproblem och en allt starkare känsla av att de svikits av samhällel. Vi vet att de som drabbas av arbetslöshet i sin ungdom riskerar att bli utslagna och kanske för långa lider hamna utanför arbetslivet.

Vi socialdemokrater förutsåg denna utveckling redan i våras och förordade en mera expansiv inriktning av den ekonomiska politiken. Men regeringen och den borgerliga majoriteten i riksdagen vidhöll den uppfattning som redovisats i den reviderade finansplanen, nämligen -och nu citerar jag direkt -att arbetsmarknadsläget bedömdes bli på det hela laget ganska oförändrat

mellan 1977 och 1978. Man avslog därför med benhärd konsekvens alla våra olika förslag. Men utvecklingen sedan dess visar alt arbetsmarknaden varit svagare än vad man räknade med inom regeringen. Vi socialdemokrater känner nu en stark oro inför den uppkomna situationen. Åtgärder måsle omedelbart vidtas för atl motverka den höga arbetslösheten. Vi kräver i vår motion en politik som återskapar tryggheten och framtidstron i det svenska samhället.

Det finns visserligen nu en rad tecken som lyder på atl den internationella konjunkturen håller på atl förbättras. Lageravvp.cklingen håller nu på att bromsas upp och kan under 1979 ersättas med en lageruppbyggnad. Omslaget på lagersidan och en fortsatt uppgång av exporten kommer att uigöra en stimulans för produktionen. Om dessa tendenser blir beslående och eventuellt förstärks, kan den ekonomiska politiken i ett längre perspektiv behöva omprövas. Men det problem som vi nu slår inför hösten 1978 är att dessa uppgångstendenser sannolikt inte kommer att nämnvärt förbättra läget på arbetsmarknaden under den närmaste framtiden. Vi måste vidta åtgärder nu för atl lösa de problem som regeringens återhållsamma politik har skapat för människorna. 1 del korta perspektivet slår alltså den ekonomiska politiken inför uppgiften alt genom en stimulans åt den inhemska efterfrågan skapa en allmän och balanserad uppgång i den svenska ekonomin som återskapar den fulla sysselsättning som gått förlorad under den borgerliga regeringens tid.

Jag yrkar på remiss av motionen till utskottet.

Nr 5

Torsdagen den 5 oktober 1978

Motioner om åtgärder inom den ekonomiska politiken för atl förbättra sysselsättningen

LARS WERNER (vpk):

Herr talman! Att jag begär ordet vid ett bordläggningsplenum för atl yttra mig beträffande en motion som formellt i dag endast bör remitteras beror på del förhållandet att vi i ell läge när snabba och kraftfulla åtgärder krävs upplever atl vi har en regering som är handlingsförlamad på grund av inre stridigheter.

Först har regeringen konsekvent fullföljt sin huvudlinje att vältra över krisens bördor på löntagare, pensionärer och barnfamiljer. Därefter, när följderna av denna politik får konsekvenser, bl. a. i form av ökad arbetslöshet med över 50 000 arbetslösa ungdomar, står regeringen handfallen och initiativlös.

I regeringsförklaringen vid delta riksmötes öppnande säger regeringen om den ekonomiska utvecklingen i Sverige alt "del finns en ny tro pä framtiden". Della skulle främst vara elt resultat av regeringens politik. En ny tro på framliden, säger regeringen, när vi slår inför en vinter då arbetslösheten väntas bli rekordsior under efterkrigstiden. En ny tro på framtiden, säger regeringen, samlidigt som den fört en politik som under två år inneburit standardsänkningar för folkflertalet. En ny tro på framtiden, säger regeringen, samtidigt som bostadsköema växer. En ny tro på framtiden, säger regeringen, när ungdomsarbetslösheten sätter nya rekord. En ny tro på framliden, säger regeringen, samtidigt som den sociala utslagningen växer. En ny tro pä framtiden,säger regeringen, som på många områden satt i gång en social nedrustning.

Nr 5

Torsdagen den 5 oktober 1978

Motioner om ål-gärder inom den ekonomiska politiken för att förbättra sysselsättningen

Vem har regeringen gett en ny tro på framliden som innebär annat än hopplöshet? Åt vilka har den här regeringen gett tro på framliden annat än åt kapital- och aktieägare, valuta-, mark- och hyresspekulanter, höginkomsttagare och överklass? Regeringens politik har under dess hittills tvååriga existens inneburit sämre förhållanden för flertalet. I så måtto har regeringen varil trogen sina borgeriiga ideal och tagit lill vara borgerlighetens intressen.

Men regeringen har ä andra sidan skapat en ny tro på framtiden på ett annat sätt än den själv tänkt sig. Den har skapat den bestämda meningen hos allt fler alt skall del bli en bra framlid, då måsle den borgerliga regeringen bort. Den har hos allt fler väckt insikten om att del borgeriiga samhällel inte ger folkflertalet trygghet och bältre levnadsvillkor. Den har hos allt fler väckt insikten om atl en bra framlid kräver en socialistiskt inriktad politik, en politik som har målsättningen en planerad hushållning, byggd på samverkan, en hushållning som sätter de arbelandes och helhetens intressen främst och inte leds av enskildas vinstbegär. Den har väckt insikten atl det inte går atl krypa undan för borgeriigheten.

Regeringspolitiken har bidragit till alt den kapitalistiska krisens bördor än mer brutalt har lagts pä löntagarna. Därför har det varit nödvändigt för oss atl med hänvisning till 3 kap. 15 § riksdagsordningen väcka molioner om åtgärder för en höjd levnadsstandard för löntagare och för en arbeisskapande sysselsättningspolitik. Bara med en sådan politik som vi visar i dessa molioner och som innebär tryggade jobb, nya samhällsnyiliga arbeten och en befogad förbättring av folkflertalets levnadsnivå, en politik som angriper den kapitalistiska krisen och dess grundvalar, kan framliden innebära något gott och bältre förhållanden för flertalet. Annars går vi mot en framtid med en än djupare konjunkturnedgång och en växande arbelslöshetsarmé.

Vpk har velat framhålla della och motivera de motioner som vi i går väckte i dessa frågor.

BJÖRN MOLIN (fp):

Herr talman! Frågan gäller rent formellt remiss av dessa molioner till finansutskottet. Jag har självfallet inget att invända mol det. Men utgångspunkten för atl motioner av del här slaget skall kunna väckas under denna del av riksmötet är ju, som Olof Palme påpekade, den bestämmelse i riksdagsordningens 3 kap. 15 § som talar om inträffad händelse av större vikt.

Det kan då vara av värde all också påminna om vad som hänt i svensk ekonomi sedan kammaren åtskildes i våras och sedan vi den 2 juni debatterade den ekonomiska politiken. Det vikliga som har hänt är enligt min mening alt vi under 1978 fått se en vändpunkt lill del bättre i vårt lands ekonomi. När regeringsskiftet ägde rum befann sig vårt lands ekonomi i uiförsbacke, och den nedåtgående trenden fortsatte i ungefär elt och ett halvt år. Men nu har vi nått en vändpunkt.

En ekonomisk bedömare gör i oktober 1978 följande beskrivning av Sveriges ekonomi: "Den svenska ekonomins situation håller nu på att ljusna i flera avseenden - stigande orderingång lill industrin, förbättrad handelsba-

lans, dämpad inflationstaki - och förbättringen går snabbare än flertalet bedömare ännu för elt halvår sedan räknade med."

Och sä är det ju. 1978 visar hittills ett överskott i utrikeshandeln på 4,8 miljarder mot ell underskott under samma tid förra året på 3,9 miljarder kronor. Allt talar för en fortsatt ökning av exporten under 1979. Hushållens realinkomster, som sjönk under första halvåret i år, ser nu ut an äter kunna öka, främst på grund av den långsammare inflationen. Inflationen kan nu för hela året 1978 beräknas stanna vid 7 96, Den här utvecklingen bör också kunna leda till en förbättring av sysselsättningen under 1979, medan sysselsättningsläget inför den kommande vintern kan väntas bli besväriigt. Men jag vill i det sammanhanget nämna alt vi - trots den f. n. höga arbetslösheten - under de senaste månaderna har haft ett rekordstort antal människor sysselsatta: mellan 4,1 och 4,2 miljoner människor i sysselsättning.

Jag kan också nämna för kammarens ledamöter atl finansutskottet för 14 dagar sedan besökte OECD och atl vi där fick ta del av en ganska positiv syn pä vad som hänt i svensk ekonomi under 1978, Man såg med större tillit på vad som händer i svensk ekonomi än på vad som händer i flera andra länder.

Herr talman! Jag har bara velat säga delta för att visa atl det också finns ljusa inslag. Bilden är inte så mörk, inte så oroande som den tecknas i de här båda motionerna.

OLOF PALME (s):

Herr talman! Björn Molins anförande var intressant pä elt par punkter. För det första bestred han inte på något sätt-det hedrar honom-atl det inträffat någonting i svensk ekonomi som innebär en väsentlig försämring jämfört med prognoserna i våras, nämligen i fråga om det som ligger människorna allra närmast: sysselsättningen. Det har skett en väsentlig försämring av sysselsättningen jämfört med de förutsägelser som ni gjorde i våras, och det bestred inte Björn Molin.

För det andra bekräftade Björn Molin, när han skulle skryta litet grand, indirekt all de förslag som vi lade fram i våras och som hade lill uppgift att förhindra den ökning av arbetslösheten och den ganska dramatiska försämring av folks levnadsstandard som har skett var riktiga. Jag noterar delta indirekta erkännande från finansutskottets ordförande, att den mer expansiva politik som vi förordade i våras för sysselsättningens och den sociala rättvisans skull var riktig. Del bekräftar ju också alla siffrorna.

Jag har bara en enda slutlig kommentar: Sedan vi har konstaterat att del sålunda skett en väsentlig försämring på en punkt, atl det sålunda finns utrymme för en mera expansiv politik, är det min förhoppning atl finansui-skoitets ordförande också skall se ljuset när frågan kommer upp till behandling i utskottet och tillstyrka den motion som vi har lagt fram.

Överiäggningen var härmed slutad.

Motionerna hänvisades lill finansutskottei.

Nr 5

Torsdagen den 5 oktober 1978

Motioner om ål-gärder inom den ekonomiska politiken för atljörbätt-ra sysselsättningen

Nr 5

Torsdagen den 5 oktober 1978

Motion om folkomröstning i kärnkraftsfrågan

§ 10 Motionen 1978/79:3 av Lars Werner m. fl. om folkomröstning i kärnkraftsfrågan

Föredrogs motionen 1978/79:3.

TALMANNEN:

Motionen nr 3 av Lars Werner m. fl. har väckts med stöd av bestämmelsen i 3 kap. 15 § riksdagsordningen om motion med anledning av händelse av större vikt som ej kunnat förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden. Jag finner emellertid inte de av motionärerna åberopade händelserna vara av sådan art alt de kan utgöra grund för motionsrätl enligt ifrågavarande stadgande. Jag anser mig därför förhindrad att framställa proposition på yrkande om remiss till utskott av motionen nr 3 av Lars Werner m.fl.

LARS WERNER (vpk):

Herr talman! Regeringens oförmåga atl lösa frågan om den svenska energipolitiken har kommit till drastiska uttryck under de senaste veckornas regeringsförhandlingar. Denna oförmåga har nu så tydligt dokumenterats att delta måste anses vara en sådan händelseavslörre vikt som avses 13 kap. 15 § riksdagsordningen om särskild motionsrätl med anledning av inträffad händelse. Kravet pä folkomröstning har genom regeringspartiernas handlande fått skärpt aktualitet.

Därutöver kan sägas alt de senaste veckornas regeringskarusell om viktiga energipoliiiska avgöranden säkert också har bidragit lill alt minska anseendet både för politisk verksamhet över huvud laget och för enskilda partier och politiker. Det är beklagligt.

De partier och politiker som har varit och är inblandade har förslås sig själva att skylla och får ta första stöten. Men de många märkliga turerna ger också vatten på kvarn åt de krafter - för sådana finns ju - som medvetet försöker uppamma och utnyttja ett förakt för politiker och politisk verksamhet. Detta kan vara en fara ur demokratisk synvinkel.

Tyvärr är det inte heller så alt de märkliga svängarna medfört något i sak ovänlat resultat. Det hela avlöpte precis som man kunde vänta sig. Resultatet av regeringsförhandlingarna kan sakligt inte värderas på annat sätt än som en kompromiss innebärande all centern gett vika ännu ett stycke för kärnkraftsanhängarna i regeringen. Hela förfarandet får en klar karaktär av skenmanöver. Det finns fördröjningar som tjänstgör som dimridåer. Men i praktiken för varje sådant beslut oss längre och längre in i kärnkraftssamhället.

Att det tog lång tid för regeringen att förhandla sig fram till en gemensam ståndpunkt är ingenting som vi i och för sig vill klandra. Man bör ibland skynda långsamt för att nå bästa resultat, i det här fallet för att få fram mer och bältre underiag då det gäller säkerhetsfrågorna kring deponering av högaktivt avfall. Dem som alltför högljutt manar på och tycks ha förfärligt bråttom att producera kärnkraft - som vi för dagen inte har något behov av - kan man lätt misslänka för alt nonchalera säkerhetsfrågorna.

Å andra sidan måste man erkänna att det inte kan vara län atl få fram något resultat i de här frågorna ur den regering som vi har. Ell av regeringspartierna lovade att hell avskaffa vårt kärnkraftsberoende lill 1985. De andra sade just ingenting i 1976 års valrörelse i denna vikliga fråga, men de avsåg ju att ställa upp för en fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Moderata samlingspartiet tillhörde de kärnkraftshökar som 1975 tillsammans med socialdemokraterna beslöt om en snabb och våldsam utbyggnad av det svenska kärnkraftsprogrammet, ett program som verkligheten sedan korrigerat.

Ett av skälen till alt regeringen inte kan åstadkomma någon lösning i denna ödesfråga är alt den angriper frågan på ett helt omöjligt sätt. Det kan inte sluta på annat sätt, då man ställer upp på kärnkrafisvännernas villkor och diskuterar bil för bil om den ena eller andra utbyggnaden av kärnkraften. Det är ett slags omvänd salamitaktik.

Vi kan få en vettig lösning av energipolitiken bara om vi betraktar och behandlar energitillförseln som en helhet. Vi i vänsierpariiei kommunisterna vill - av många goda skäl - att vi helt skall frigöra oss från beroende av kärnkraften. Detta vägval -ett framlida samhälle med eller ulan kärnkraft, en satsning på hushållning och utveckling av flödesenergier i stället för ändliga energikällor - måste vi ta ställning till i ett samlat energipolitiskt beslut. Och del bör vi göra så snart som möjligt. Della är det viktiga, inle att inveckla sig i ändlösa och föga meningsfulla dispyter och inleda en laddningsexercis som säkert verkat förvirrande för en stor allmänhet. Del ena eller andra aggregatets roll i svensk energiförsörjning blir meningsfull och förståelig först dä det sätts in i sitt sammanhang. Därför är del nödvändigl atl vi så snart som möjligt samlar oss till ett beslut om hela den framlida energipolitiken.

Vänsterpartiet kommunisterna har under hela den energidebatt som pågått under 1970-talei krävt alt frågan om kärnkraft skall göras till föremål för en folkomröstning. Endast så kan man få ell mått på den verkliga opinionen i denna viktiga fråga. Det räcker inte med att säga att väljarna har haft och får tillfälle alt säga sin mening i allmänna val. I sådana val överväger lojaliteterna för resp. partis allmänna målsättningar, och få väljare tar ställning utifrån en enstaka fråga.

Det eländiga spel som vi nu under några veckor bevittnat i regeringens förhandlingar om laddning av enstaka reaktorer, om stopp vid sex, åtta, tio eller elva sådana aggregat, har ingenting med den verkliga huvudfrågan alt göra. Talet om folkomröslning i de sammanhangen - det har ju också inskrivils i regeringsdeklarationen - tjänar endast till att försöka lösa regeringens dilemma. Regeringspartierna har från början haft totalt motsatta uppfattningar om kärnkraftens roll i den svenska energiförsörjningen. Moderater och folkpartister fann det taktiskt lämpligt att hålla tyst med sina åsikter före valet 1976, centern gav storvulna löften som man sedan har fått uppge. Nu tar regeringen fram sin brasklapp från regeringsdeklarationen och talar om folkomröstning som ell alternativ. Men det är inte en sådan folkomröstning svenska folkel är betjäni av.

Vänsierpartiet kommunisterna har under båda de senaste riksdagsperioderna framfört förslaget om folkomröslning i riksdagen. När delta förslag.

Nr 5

Torsdagen den 5 oktober 1978

Motion om folkomröstning i kärnkraftsfrågan

Nr 5

Torsdagen den 5 oktober 1978

Motion om folkomröstning i kärnkraftsfrågan

som lidigare kategoriskt avslagits, nu pä nytt förs fram av andra partier vill vi deklarera att vi stöder tanken på en folkomröslning av de skäl jag har anfört, men den måste gälla huvudfrågan: Skall vi ha kärnkraft som energikälla i Sverige för all framlid eller skall vi del inle?

Del är bara om frågan ställs på delta sätt som det är motiverat alt kräva en folkomröstning. Folkomröslningsinslitutet har aldrig varil avsett som ell instrument för lösande av regeringskriser eller för att slingra sig undan uttalade eller outtalade löften från de svenska politiska partierna.

Herr talman! Med hänvisning till vad jag har anfört och till 3 kap. 15 § RO yrkar jag att motionen måtte remitteras lill vederbörande utskott.

Förste vice talmannen TORSTEN BENGTSON (c):

Herr talman! Motionsrätl med anledning av under riksdagen inträffad händelse har i praxis tillämpats mycket restriktivt.

Del krävs nu atl motion väcks gemensamt av minst tio ledamöter. Det skall gälla en händelse av större vikt, och denna händelse skall inte ha kunnat förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden.

De i den nu föreliggande motionen åberopade händelserna kan inte anses vara av sådan art att de utgör grund för motionsrätl enligt 3 kap, 15 § riksdagsordningen. Jag hemställer därför att kammaren avslår herr Werners yrkande alt kammaren skall påfordra proposition på remiss till utskott av motionen nr 3.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på dels bifall till det av Lars Werner framställda yrkandet atl kammaren skulle påfordra proposition på remiss till utskott av motionen nr 3, dels avslag på detta yrkande, och förklarades den sistnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars Werner begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren avslår Lars Werners yrkande alt kammaren skall

påfordra remiss lill utskott av motionen nr 3 av Lars Werner m. fl. röstar

ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit Lars Werners ifrågavarande yrkande.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lars Werner begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 280 Nej - II

Motionen lades till handlingarna.