Riksdagens protokoll 1978/79:131

Onsdagen den 25 april

Kl- 10.00

§ 1 Fyllnadsval till utskott

TALMANNEN: Socialdemokraliska riksdagsgruppen har som suppleant i jusiilie- och socialförsäkringsuiskolten under Kerstin Anderssons i Kumla ledighei anmält hennes ersättare Gunnar Ström.

Talmannen förklarade därefter vald lill

suppleant i jusiiiieulskoilei Gunnar Ström (s)

suppleant i socialjörsäkringsutskoiiel Gunnar Ström (s)

§ 2 Justerades prolokollel för den 17 innevarande månad.

§ 3 Föredrogs och hänvisades Molioner

1978/79:2609-2611 lill konslituiionsutskoiiel 1978/79:2612 och 2613 lill trafikulskollel 1978/79:2614 och 2615 lill arbelsmarknadsutskoitel 1978/79:2616 och 2617 lill näringsutskoiiet 1978/79:2618 och 2619 till skatieulskoliel 1978/79:2620-2622 lill arbeismarknadsutskollet 1978/79:2623 till Jordbruksutskottet 1978/79:2624 och 2625 lill civilulskoitei 1978/79:2626-2630 till socialutskoUet 1978/79:2631-2636 lill utbildningsutskottet 1978/79:2637 och 2638 lill lagutskottet 1978/79:2639 lill kulturutskottet 1978/79:2640 och 2641 lill konstitutionsutskottet 1978/79:2642 yrkandena 1-3 lill skalleulskollet

yrkandena 4 och 5 lill jordbruksuiskollel 1978/79:2643 yrkandena 1 och 3 till skatteutskottet

yrkandel 2 lill jordbruksutskottet

§ 4 Föredrogs men bordlades åter

Justilieutskottets betänkanden 1978/79:32-34

Försvarsutskottets belänkande 1978/79:22 37

I delta belänkande hade utskottet beträffande omfattningen och inriktningen av arbeiei med granskning av de protokoll som förts i regeringen under år 1978 anfört följande:

"I oktober förra årel avgick den borgerliga irepartiregeringen som bildades i anslutning lill 1976 års riksdagsval och ersattes av en folkpartiregering med Ola Ullslen som slaisminisier. Utskottet lämnar i belänkandet en redogörelse för proceduren i samband med regeringsskiftet. I anslutning härtill lämnas uppgifterom vissa personskiften inom regeringskansliet. I likhet med lidigare år har granskningen även i är avseii olika frågor rörande regeringsärendenas beredning. Som aviserades i förra årels granskningsbeiänkande har ulskouet fullföljt en lidigare påbörjad undersökning av den förhandlingsverksamhei avseende vissa regeringsärenden som handhas av statens förhandlingsräd, vilket organ inrättades fr. o. m. den 1 Januari 1977 i anslutning lill den s. k. MBL-reformen.

På sedvanligt sätt har ulskoltel följt ulvecklingen beiräffande lagrådsgranskningen och propositionsavlämnandet till riksdagen. Ulskollets granskning har som tidigare år avsett författningarnas utgivning liksom behandlingen av riksdagens skrivelser lill regeringen. En undersökning av regeringens handläggning av besvärsärenden har påbörjats och kommer att fullföljas senare. Liksom förra året har utskottet ägnat uppmärksamhel ål bosladsdepartemenieis organisalion och regeringens handläggning av vissa byggnadsärenden. Della har gällt främst dispenser frän bebyggelseförbudei inom sirandskyddsomräde.

I likhet med föregående är har granskningen även i år avsett regeringens handläggning av energifrågor på kärnkraftsområdet. Vidare har granskats handläggningen av del s. k. B3LA-proJeklel, vissa frågor i anslutning lill de avtal med Norge som aktualiserades i samband med den s. k. Volvoaffären, frågor om slöd från statens sida lill AB Järnförädling i Hälleforsnäs och i samband därmed vissa frågor om branschfrämjande åtgärder saml vissa frågor om arbetsfördelningen mellan industridepartementet och statens industriverk.

Ell anlal ytterligare frågor har tagits upp lill granskning. Bland dessa skall nämnas frågor om diarieföring av viss av rikspolischefen lill statsministern

1976 ingiven hemlig promemoria, frågor om Jäv för statsråd på grund av aktieinnehav m. m., regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhei, frågor om regeringens ålgärder beiräffande avtal mellan staten och de svenska bomullsförelagen samt handläggningen av framställning från statens strälskyddsinstitut i den s. k. radongasfrågan.

Slutligen skall nämnas au utskottet avser att i ett senare sammanhang la upp till granskning handläggningen av frågor om export av krigsmateriel. Som känt har riksdagen nyligen behandlat frågan om översyn av gällande bestämmelser för krigsmalerielexporl med anledning av motioner i ämnel (se UU 1978/79:25)."

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Utskottet hade för riksdagen anmält den granskning som utförts saml resultatet därav.

Vid betänkandei hade avgivits följande reservationer:

1. beiräffande avsnittet 8. Regeringens prövning av vissa byggnadsärenden
m. m.av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Olle Svensson, Ove Karisson,
Yngve Nyquisi, Wivi-Anne Cederqvisl och Kerstin Nilsson (samtliga s) som
ansett all ulskollets yttrande i viss del skulle ha av reservanierna angiven
lydelse,

2. beiräffande avsnillet 9. Regeringens tillämpning av villkorslagen av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Olle Svensson, Ove Karisson, Yngve Nyquisi, Kerstin Nilsson och Marianne Stålberg (samtliga s) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanierna angiven lydelse,

3. beträffande avsnittet 10. Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projeklel m. m. av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Olle Svensson, Ove Karlsson, Yngve Nyquisi, Kerstin Nilsson och Marianne Slälberg(samtliga s) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse,

4. beträffande avsnittet 11. Det s. k. Volvoavtalsärendel av Anders Björck (m) och Lars Schött (m) som ansell all ulskotlel

dels bort göra visst av reservanierna angivet uttalande, dels bort avstå från att göra visst uttalande,

5. beiräffande avsniiiei 12. Handläggningen av siödei lill AB Järnförädling
i Hälleforsnäs, m. m.av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Olle Svensson,
Ove Karlsson, Yngve Nyquist, Kerstin Nilsson och Marianne Slälberg
(samiliga s) som ansell an utskottets yttrande i viss del skulle ha av
reservanierna angiven lydelse.

6. beiräffande avsnittet 14. Jäv för statsråd av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Olle Svensson, Ove Karisson, Yngve Nyquist, Kerstin NiLsson och

8. beträffande avsnittet 15. Övriga frågor d) Avtal mellan staten och svenska bomullsförelag av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Olle Svensson, Ove Karlsson, Yngve Nyquisi, Wivi-Anne Cederqvisl och Kerstin Nilsson (samtliga s) som ansett att ulskollets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse.

TALMANNEN:

Dechargedebailen uppdelas liksom lidigare år i flera avsnitt. Varje avsnitt behandlas som ell självständigt ärende och talarlistan för de olika avsnitten kan alltså utökas med ylleriigare lalare. Då alla under ell avsnitt anmälda talare haft ordet övergår kammaren omedelbart till all debattera nästa avsnitt. Voteringarna äger alltså rum i ett sammanhang sedan samtliga avsnitt slutdeballerais.

Beiräffande avsnillet Granskningsarbelels omfatining och inriktning samt avsnitten 1-6 har ordet begärts av Hilding Johansson.

Granskningsarbetets omfattning och inriktning, m. m.

HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Del inlressanlasle dokumentet i hela granskningsbelänkan-del finns på s. 59. Det är Thorbjörn Fälldins avskedsansökan som statsminister. Därmed sattes punkt för Fälldinparlamentarismen. Den kunde inle leva ens en mandatperiod; efter två år sprängdes ministären Fälldin.

I de två föregående dechargedeballerna harjag talat om de inre spänningar som kännetecknade regeringen Fälldin. Jag kunde notera au den inle trädde fram som en politisk enhet som en regering skall göra i ell pariamentariski syslem. Del fanns inslag av ministerstyre.

Årets granskningsbetänkande belyser ytterligare dessa tendenser. Innan regeringen upplöstes hann statsråd ge sig ut på åtskilliga extraturer. Eric Krönmark förföll som försvarsminister lill myckel ministerstyre när del gällde B3LA-frågan. 1 samma fråga gjorde industriminister Åsling ell utspel utanför regeringen. Samme Nils G. Åsling minisierslyrde handläggningen av Hälleforsnäsärendet. Bosiadsminisler Elvy Olsson korresponderade med en klagande innan besvärsskrivelsen ingavs lill departementet, och hon uttryckte sig pä eU säll som kunde uppfattas som eu löfte lill klaganden alt en eventuellt kommande besvärsskrivelse skulle bifallas. 1 förbigående sagt lycks del som om samma anda höll sig kvar inom bosladsdepartemenlel.

När regeringen Fälldin i oktober 1978 redovisade sill ställningstagande lill ansökningarna enligt villkorslagen, utdelades det vid presskonferensen en

promemoria från energiminister Olof Johansson som innehöll hans personliga tolkningar av KBS säkerhelskrav. Av samtliga uttalanden från andra statsråd framgår alt regeringen inte slod bakom dessa lolkningar.

Thorbjörn Fälldins avskedsansökan är dock, som sagt, del inlressanlasle. Den visar att spänningarna inom regeringen var så slora alt den sprängdes. Lärdomen för framliden förden svenska parlamentarismen är all en regering inte kan beslå, när den inle kan uppträda som en enhet - del hjälper inle all den har majoritet i riksdagen. Det står också klart all regeringen inle klarade .den inre sammanhållningen ens genom de tre samordningskanslierna. Dessa samordningskanslier håller på alt gå lill hisloriens glömska, men pä sin lid framslälldes de som en av regeringskonslens allra ulsöklasle finesser.

Den nya regeringen Ullslen har vi inte haft samma lid alt sludera som den gamla regeringen P"älldin. Redan nu är del emellerlid uppenbart all den kännetecknas av regeringsmaklens förfall. Del finns inle den överensstämmelse mellan regering och riksdagsmajoritel som man brukar ange som karakteristisk fören väl fungerande parlamentarism. Regeringen lever under villkoret att vara tolererad t. v. I C. G. Ekmans efterföljd försökerOla Ullslen hoppa från tuva till luva, men han hamnar ofta mitt emellan luvorna.

En statistik översådana fall blir missvisande. Folkpartisterna försöker göra upp i utskotten. När näringsutskotlel behandlade regeringens varvsproposi-lion i höslas, fick folkparlislerna släppa en hel del av kraven i proposilionen. Så har del forlsali vecka för vecka i utskott efter utskott. Trols detla har regeringen lidit en rad nederlag i kammaren. Det rör sig redan nuometl30-lal voleringsnederiag. Ta exempelvis försäljningen till allmänheten av Beijerin-vesl AB tillhöriga aktier i Pripps, ulryckningsbidragen lill värnpliktiga, rällsavdelningarna vid länsstyrelsen, stödet till dagspress, organisalionslid-skrifler och invandrartidskrifter, stödet lill ungdoms- och nyklerhelsorgani-salioner, bostadsbyggandets omfallning. länegränserna, miljövårdsforskningen. Ändå ålerslår de slora frågorna och de många voteringarna i kammaren. Regeringen har gåu bet på att lösa sina slora uppgifter.

Folkparlislerna i och utanför regeringen må ta dessa nederiag med ett glatt leende. Men del är ell ofrånkomligt faktum all maklen glider bort från regeringen. Kanske bör de folkpartistiska statsråd som jag har glädjen all se framför mig här liksom andra folkpartister i någon stilla stund påminna sig ell uttalande av en av 1920-lalels slalsminislrar - inle C. G. Ekman, ulan Rickard Sandler. Vid ell lillfäile förklarade han all del enligt honom var bättre "all denna regering faller än an regeringsmakten förfaller". En sådan lanke lycks dock vara främmande fördagens folkpartisterav uttalanden att döma -inte minst gäller det statsministern själv enligt den TT-intervju som publicerades den 17 april. Snarare verkar man vilja följa grundsatsen: Del är bälire all regeringsmakten får förfalla än alt folkpartiet skall behöva lämna kanslihuset.

I detla avsnitt behandlas också, herr lalman. proposiiionsavlämnandet lill riksdagen. Sedan årtionden tillbaka har talman, konsliiulionsuiskoll och andra kriliseral den stora anhopningen av propositioner vid proposilionsav-lämningstidens slut. När det satt socialdemokraliska regeringar, kritiserade

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjäns-leulövning m. m.

Granskningsarbetets omfattning och inrikining, m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Granskningsarbe -tets omfattning och inrikining, m. m.

enhälliga konstitulionsulskoil del sena propositionsavlämnandet. Under regeringen Fälldins dagar framfördes en liknande kritik. Särskilt hård var under den socialdemokraliska regeringsliden kriliken från folkparlislerna i ulskoltel. Skulle man ha ulgåll från denna krilik, så skulle del under den folkpartistiska regeringen aldrig förekomma presskonferenser innan propo-silionerna lades i våra fack häri riksdagen, aldrig finnas proposiiioner i stencil och aldrig förekomma alt propositionerna skulle hopa sig i slutet av proposiiionsavlämningstiden. Nu vel vi hur det är under en folkpartiregering.

Denna vår har propositionsavlämnandet fört med sig myckel allvarliga problem för riksdagen. Utskottets krilik är hård. Det är inle ofta konstilutionsutskottet använder uttrycket "synnerligen olillfredsslällande". Nu sker del. 1 själva verket är del här fråga om riksdagens möjligheler alt fullgöra sina grundlagsenliga skyldigheter och svara mot de krav beträffande ärendenas behandling som väljarna har räll alt ställa på de valda representanterna.

Det är nöd vändigt, herr tal man, all det i höst inleds allvarliga samtal mellan förelrädare för riksdagen och regeringen om propositionsavlämnandet. Denna vårs silualion får inle upprepas. Regeringen får inle la lätt pä en fråga som denna. Jag kan inle frigöra mig från att jag lyckie all den nuvarande regeringens samordningsminister gjorde della vid en lidigare frågedebatl här i kammaren. Milt intryck blev all han ville avfärda hela frågan om propositionsavlämnandet med en klackspark. En sådan klackspark kan vara elegant, men den slår inle proposilionsbollen i mål.

Jag vill i della sammanhang också la upp frågan om utgivningen av Svensk författningssamling. Vid 1975/76 års riksmöte gav riksdagen pä konslilu-lionsutskotlels förslag till känna all om möjligl minst fyra veckor borde förflyta mellan en författnings kungörande och dess ikraftträdande, att del i varie fall borde vara en Iväveckorsperiod och all kortare tid än en vecka borde fä komma i fråga endasl i undantagsfall. Den 6 september 1976 uifärdade slalsrädsberedningen en promemoria om bl. a. ikraftträdandeliden, där del slogs fasl ali: Ivåveckorsfrislen skulle anses som en minimiiid. Om möjligl borde en längre ikraftlrädandetid sällas.

I fiol kunde konslilulionsulskollel konsialera att ivåveckorsfrislen hade iakttagils för merparten av författningarna. Fortfarande var dock för 20 % av förfallningama ikraftträdandeliden kortare än en vecka. Della föranledde ulskoltel alt ullala all det borde finnas erforderlig lid mellan utgivningen och ikraftträdandet.

När utskottet nu på nytt har granskal utgivningen av Svensk författningssamling, måste det lyvärr konstatera att näsian en fiärdedel utkommer från trycket sju dagar eller kortare lid före ikraftträdandel. Jag vill gärna använda det här tillfället alt vädja lill regeringskansliet au öka sina anslrängningar all följa 1976 års rekommendation. Del kan innebära svårigheter, del är jag hell medveien om. men ansträngningarna bör öka på den punklen.

Till lagrådsgranskningen kommer vi tillbaka i en senare debatt här i kammaren. För dagen vill jag nöja mig med att konstatera alt det är nödvändigt all uppehålla grundlagens bestämmelse all lagrådel skall vara ell i

förhållande lill regeringen självsländigl granskningsorgan och all del självfallet inte får utnyttjas som om del vore en avdelning inom ell departement.

Herr lalman! Slutligen berjag all få yrka bifall till samtliga de socialdemokraliska reservalioner som fogals vid utskottets belänkande.

LARS SCHÖTT (m):

Herr talman! I den första rond av årels dechargedebatl som konslitulions-ulskollels vice ordförande nyss inlett behandlas betänkandets punkter 1-6. För min del skall jag strängt hälla mig lill dem enligl den överenskommelse som träffats mellan partierna. Övriga ärenden kommer upp under de avsnitt i vilka de återfinns i beiänkandei och kommer att behandlas av kommande talare.

Redogörelsen för proceduren i samband med regeringsskiftet i oktober 1978 har sitt givna iniresse. Den föranleder inget ullalande från ulskoiieis sida. Parenleliskl skulle man kunna göra den kommenlaren all del mesi sensationella i sammanhanget var all elt regeringsskifte kom lill slånd under fiolåret och resulterade i den nuvarande regeringen med dess svaga mandatunderiag.

Ej heller den lämnade redovisningen av den nya regeringens sammansättning samt vissa förändringar inom regeringskansliet har gett utskottet anledning till något uttalande.

Frågan om regeringens remittering av lagförslag till lagrådet haren följd av år tilldragit sig utskottets intresse. Särskill från moderat häll har därvid undersirukits lagrådsgranskningens stora värde som skydd för rällssäkerhelsintresset och för enhellighel, konsekvens och klarhei i rättssystemet. Del är därför som med stor tillfredsställelse konstateras att regeringen i en särskild proposilion, 1978/79:195, om förstärkt skydd för fri-och rälligheler m. m. föreslagil en förstärkning av lagrädsgranskningen. Denna proposilion kommer senare all behandlas av kammaren.

Ulskoltel har i år funnit skäl alt särskill uppehålla sig vid frågan om nuvarande förfarande vid lagrådsgranskningen. De kritiska synpunkter som utskottet därvid anfört villjag kraftigt understryka. Del finnsall anledningatl i alla sammanhang hävda lagrådets ställning enligl regeringsformen som elt i förhållande lill regeringen självsländigl granskningsorgan.

Utskottets vice ordförande har nyss här också berört utskottets granskning av propositionsavlämnandet. Även den frågan har varit ständigt återkommande i konstitulionsutskollels dechargebelänkande. Della är helt naturiigl. då den är av central betydelse för riksdagsarbelet och då under senare är konstaterats en anhopning av propositioner till sista dagarna av de olika propositionstiderna. Dessa brister har påtalats en följd av år men tydligen förgäves. 1 år upplevs situationen som värre än någonsin. Ett enigt konsliiulionsuiskoll belecknar den som synnerligen olillfredsslällande och kräver kraftfulla ålgärder från regeringens sida för all fåen bättring lill slånd. Från moderat håll har vi hårt kriliseral regeringens försummelser i fråga om propositionsavlämnandet, vilka omöjliggjort en ordentlig planering av riks-

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Granskningsarbelels omfattning och inriktning, m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. ni.

Granskningsarbetets omfattning och inriktning, m. m.

dagsarbetel. Regeringens metod all informera massmedia före riksdagen är också förtjänt av hård kritik. Jag vill starkt understryka detla.

Dagens silualion här i riksdagen bör mana lill besinning, då den enligt min uppfattning på etl allvarligt sätt undergräver riksdagens anseende.

Sä några ord om den också ärligen återkommande frågan om utgivningen av Svensk fbrfatlningssamling.därgranskningen som vanligt främst inriktats på vilken i.id som förflutit mellan kungörandet, dvs. uvkomstdagen från trycket, och ikraftträdandet.

Fjolårets granskning föranledde konsliuitionsutskoilel all än en gäng understryka viklen av all allmänhetens berättigade informalionskrav tillgodosågs genom tillräcklig sådan lid.

Med beklagande mäsle nu konstaleras all situationen inle blivit bälire. I årets granskningsbetänkande noteras nämligen bl. a. att i fiol näsian en fjärdedel av förfatlningarna utkommit sju dagar eller kortare tid från ikraftträdandel och inle mindre än 17 författningar efter ikraftträdandel.

Detta kunde med rälla betecknas som upprörande.

En enigi konstitutionsutskott är emellertid mildare i sin formulering. Enligt ulskollets mening kan förhållandet ej anses tillfredsställande, varför utskottet "förutsätter, all man inom regeringskansliet ökar ansträngningarna att följa de rekommendationer som år 1976 utfärdades av statsrådsberedningen, alt en tidrymd av 2 veckor mellan uikomsidagen och ikraftträdandet i princip skall betraktas som en minimiiid".

Herr talman! Delta lorde vara del minsia man kan begära. Av värde är emellertid att det är ell enigt konstitutionsutskott som slår bakom de uttalanden som görs på denna punkl liksom på övriga punkier i del avsnitt i granskningsbetänkandet som vi just nu behandlar här i kammaren.

ESSE PETERSSON (fp):

Herr lalman! Vi harju ytterligare en gäng begåvats med en diger lunta från konstilutionsutskotlet innehållande en granskning av regeringens förehavanden. Man kan givelvis fråga sig vad granskningen har för betydelse i detla sammanhang med lanke pä att den skall genomföras ur konstitutionella synpunkter och inle utifrån partipolitiska värderingar.

Efter att ha hört del som sagts i denna debatt och efter att ha följt och läst lidigare års debatter med anledning av detta granskningsarbete, som sker i en partipolitisk demokrati, finner man att del i myckel på nyll blir upprepningar av sakfrågorna snarare än alt fingret sätts på de konstilulionella spörsmål som egentligen skall granskas.

Man måste moi denna bakgrund ifrågasälla. om den lyp av granskning som äger rum ärden mesi värdefulla som kan länkas och om granskningen över huvud lagel skall genomföras pä del säll som nu sker. Vi har dock inte hitial någol bälire syslem än del nuvarande all bedriva granskningen på. Därför har vi nu all la siällning lill ell granskningsbeiänkande med ell anlal reservalioner. som i sior- ulsiräckning snarare går in på sakfrågorna än den renl konsiilulionella aspeklen av ärendenas behandling. Man kan i detta sammanhang fråga sig. om granskningen skulle kunna genomföras på någol

annal säll för undvikande av alt den får en partipolitisk prägel och för att i slällel få lill stånd en mera objektiv juridisk bedömning. Men del är kanske så att man då inte lika län kan komma fram lill olika vinklingar av frågorna.

I de reservalioner som fogats vid betänkandet har man inte gjort några siörre påpekanden av konslitulionell natur. Man gör där i slällel olika former av värderingar i sakfrågorna och anger möjligen på vilket annat sätt man skulle ha velal få dem lösla. Härigenom får vi i efterhand någol av en allmänpolitisk debatt med anledning av granskningsbetänkandet.

Samtidigl tror jag att del är viktigl alt slå fast en sak. Vi har lidigare varil vana vid att den som i dag företrätt reservanierna och andra socialdemokrater har brukal förelräda ell slags ofelbarhelsprincip i della sammanhang. När någon försokle hilta ell och annal fel på de socialdemokraliska regeringarna kunde man icke erkänna att del fanns några skäl all anföra för en annan behandling än den som blivii fallel. Man har nu pä del hållel bytt sida och sagt sig, att det finns ell och annal alt peka pä.

Jag tror det är viktigt att slå fast att ingen är ofelbar - visst kunde ett och annal ärende ha handlagts något annorlunda. Men det inlressania är alt ledamöterna bakom de alla reservalioner jag här närmast tänker på inle har lyckats hitta några direkla konstitutionella felaktigheter. Vad de pekar på är, som Jag redan har sagt, sakfrågor och burman hade kunnat behandla dem pä annoriunda säll. Del blir alltså någol av en allmänpolitisk deball i efterhand.

Hilding Johansson log upp frågan om regeringsförfall, både i vad gäller den nuvarande regeringen och tidigare regeringar. Han menade all regeringen i varje läge är den instans som skall lägga fram förslagen och att riksdagen sedan bara skall vara någol slags iransportkompani, som fastställer förslagen. Jag tror att det var en ganska intressant tankegång som Hilding Johansson påbörjade men inle fullföljde när han hänvisade lill C. G. Ekmans regeringar och andra minoritetsregeringar, även den vi f n. har. nämligen all regeringen utarbetar och lägger fram förslag för riksdagen men sedan betraktar riksdagen som etl fullvärdigt organ, som kan vara med och forma den politik som vi på della säll fastställer för det svenska samhället. All regeringen inte av missriktad prestige lill vae pris ser lill all enbart fä igenom egna förslag ulan är öppen for diskussioner, för all med olika grupper kunna lösa olika samhällsproblem i störsla samförsiånd för alla människors bäsla, lyckerjag är något som man inte skall kritisera. Snarare skall pariamenlet vara tacksamt för all man i regeringskretsen har en så öppen attityd.

När del sedan gäller eventuella nederiag visar den korta lisla som Hilding Johansson här lyckades prestera all det är på myckel begränsade områden som sådana har förekommit och all regeringen lill 99 % har lyckats få igenom förslagen i de olika delarna av den stora budgetpropositionen. Jag Iror alt det är vikiigi alt även majoritetsregeringar i högre grad präglas av denna form av öppenhet för samförslåndslösningar. En av de finaste sakerna i en minoritetsregering är att man lär sig la hänsyn lill olika grupper för all bedriva en politik som är bra för hela svenska folkel - i slällel för att ena halvan av svenska folket gång efter annan år efter år skall köra över den andra halvan.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av stolsradens tjänsteutövning m. tn.

Granskningsarbetets omfatining och inriktning, m. IV.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Granskningsarbe-tets omfattning och inriktning, rn. m.

Vi har ändå ell samhälle där vi måste samverka.

Herr lalman! De avsnitt som vi här har all direkt behandla, de sex första punkterna, har i viss mån redan behandlats, och det har anlagts synpunkter på dem. Dessa avsnitt avser bl. a. regeringsskiftet, regeringens sammansättning och dess regeringskansli samt lagrådel; det sistnämnda både i vad gäller samarbeiei med regeringen och dess funktion som självständigt granskningsorgan. Efter vad den senaste talaren sade från talarstolen kanske det finns anledning alt påpeka vad utskollel säger i sill belänkande, nämligen följande: "Ulskotlel har förståelse för att detla" - dvs. att man till lagrådel lämnar över förslag innan de är tryckta - "kan ha vissa praktiska fördelar och ser heller inget hinder i alt lagrådsföredragningen påbörjas innan lagrådsremissen hunnit tryckas."

Jag tror all del är vikiigi alt man gör del påpekandet. Lagrådel är ändå lill för att ge synpunkter och göra en granskning. Men avgörande ändringar bör inle göras i en proposilion efter avlämnandet till lagrådel. All lagrådel tidigt har en möjlighel att påbörja arbetet och från början få med sina synpunkter iror jag är någoniing väsentligt som man inle skall underskatta.

Närdetgälleravsniilel4, Propositionsavlämnandet lill riksdagen, så ärdel ju ell kärl ämne för parlamentet all lala om all regeringarna missköter sig på denna punkl. Della har vi haft anledning au göra under många år. 1 det sammanhanget säger ulskoltel också: "Särskill oroande ärdel enligt ulskoltel alt problemen, trots upprepade påpekanden från riksdagens sida, snarast accentuerals under senare är." Det är alltså ingenting nypåkommet, ulan del är vad vi nu pä kort tid har kunnal uppleva all tre regeringar gjorl. Man har kommil alltför senl och alllför hopklumpal med proposiiioner lill riksdagen, vilkei giveivis beiyder en och annan svårighel i arbeiei. Å andra sidan kan man inle borlse från all ett regeringsskifte också för regeringen innebär en förskjutande av liden för framarbetandet av propositionerna. Av del skälet måste man ändå säga att regeringen på en ganska kort tid har lyckats få fram mycket gedigna propositioner, som har gett en klar bild av sakfrågorna. Men givelvis är det angelägel för parlamentet att se lill all man - frän vilken regering del vara mä-skall få fram propositionerna sä snabbt som möjligl, så att arbetsfördelningen blir så jämn som möjligl.

Dessulom las i granskningsbetänkandei upp utgivningen av Svensk författningssamling. Där måste del slås fast au det är vikiigi att lagar kommer Ul i tryck innan de träder i kraft, så an man får lillgång till dem för informationens skull.

Etl annat avsnitt gäller regeringens behandling av riksdagens skrivelser.

Med detta., herr lalman, vill jag yrka bifall lill förslagen i konslitulionsutskoUels betänkande nr 30 på alla punkier.

Vad beträffar den senare saken tänker Jag särskill på den ingående undersökning av tillämpningen av medbestämmandelagen vid beredning av regeringsärenden som utskottet har gjorl. Den upptar ell sextiotal sidor i betänkandet, och den som gör sig mödan all läsa igenom dessa tåren god bild av hur del går lill på det här snåriga området. Delta är naturligtvis en fråga som är känslig ur den politiska demokratins synpunkt och en fråga som diskuterats livligt. Avsnittet kommer all beröras också i den följande debatten, varförjag här nöjer mig med an konstalera ivå saker.

Den ena är alt man efter vissa inkörningssvårigheler lydligen kunnal komma fram lill en ordning som accepierais av såväl fackliga organisaiioner som regeringen och som i varje fall inle inneburil några allvarliga reella siörningar av den politiska suveräniielen.

Det andra som jag vill understryka äran ulskotlel betonar all del kommer all följa ulvecklingen pä del här omrädei med uppmärksamhel även i fortsäuningen. Del är synnerligen angelägel all så sker.

Vad gäller ulskoiieis granskning i siorl kan man konsialera all del inie är några sensalionella avslöjanden som uiskoilel kunnal vaska fram. I långa slycken är uiskoiiei enigi i sina bedömningar, och i de fall där uiskoilel delal sig rör del sig i reservalionerna inle heller om några särskilt allvarliga förslag lill prickningar av ansvariga statsråd, även om Hilding Johansson i sitt inledningsanförande med berömvärd energi försökte all "poppa upp" dessa förslag.

Del är naturligtvis bra alt del är pä del sättet - nu avser jag inie uppoppningen ulan svårigheten alt hitta allvarliga anmärkningar mot statsråden. Detla visar ju alt del fungerar förhållandevis hyggligt. Del visar kanhända också all utskottets granskning har en god preventiv effekt. Regeringens ledamöier vet an utskottets argusögon kommer all syna deras handlingar i efterhand.

Bland de ärenden som den här första debalirundan skall svepa över finns en redovisning av den formella gången vid regeringskrisens lösning i oktober 1978. Ulskotlel hade en liknande redovisning efter 1976 års regeringsskifte och har således numera grundlagt en tradition.

Genomgången visar all grundlagens nya bestämmelser fungerade tillfredsställande även andra gången de sattes pä prov. Någon mer omfattande kritik av gällande regler har heller inle framförts i den allmänna debatten. Men det föreligger några molioner i konsiitutionsutskouet med krav på vissa ändringar, som utskollel får anledning all fundera på till hösten i samband med andra grundlagsändringsförslag som inle har direkt med regeringsskiften all göra. En par av förslagen gäller regeringens skyldighet att avgå i samband med val - vilket vanligen gäller ulomlands.

Dramaliken kring regeringsskiftet låg således i huvudsak pä andra plan, även om grundlagens bestämmelser var del nav omkring vilket en del av det dramatiska händelseförloppet vreds. Till de många märkliga turer som åtminstone hade viss beröring med grundlagsbestämmelserna hörde Olof Palmes begäran all få bilda regering enbart för all få anordna nyval. Hans regering skulle ha bara den uppgiften, påstod nämligen Olof Palme. Han

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Granskningsarbe -tets omfatining och inriktning, m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens Ijäns-teutövning m. m.

Granskningsarbelels omfallning och inrikining, in. m.

tänkte sig således an han och en antal socialdemokraliska statsråd skulle sitta på taburetterna i tre månader och enbart rulla tummarna i väntan pä valets utgång. Bland mänga konstiga utspel under den här liden är delta ett som fortfarande fyller mig med konsiiiulionell förundran.

Även i övrigl minns man naluriiglvis en och annat. Till della hör den ruggiga presskampanj som fördes mot centern fram lill regeringsskiftet och som väl inte tonat ut ännu. Den lär nog vara del bedrövligaste som förekommit i svensk presshisioria alltsedan attackerna mot Karl Slaaff pä 1910-lalet. När jag inför den här debatten ånyo bläddrade igenom pressklippen tänkte jag: Arma folk, som kanske inbillade sig an della var saklig informalion. Helskampanj ärdel rätta ordel,

Treparlire;geringen föll - hell i onödan, har del visal sig. Men Ola Ullslen och folkpartiet, Gösta Bohman och moderaterna ville ju ha del så, Modera-lerna irodde alt de skulle få fortsätta an regera ulan centern. Så blev del ju inie, efter diverse lurer. Men Ola Ullsten och folkpariiei fick del som de planeral och ärju alt gratulera till della mäsierskap i fiffighei, som så livligt applåderades av den s, k, oberoende liberala pressen. Vi har fått en svag regering, sorn är stark enbart i de liberala redaktörernas ledarspalter.

Regeringen föll, och del var illa. Del hade varit lill fördel för landei om regeringen suliii kvar, I de fiesta avseeenden skötte sig trepartiregeringen utmärkt, H ilding Johanssons all manna lamenialioner över regeringsmaktens förfall under trepartiregeringen var för den skull helt obefogade. Någon särskild form av parlamentarism, som han ville ha del lill, var del ju inle som tillämpades under den liden. Men regeringen föll därför att folkpartiet och moderaterna i slutrundan inle kunde gå med pä centerns krav på folkomröstning i aiomkraftsfrågan, irois alt della var en lösning som var angiven i 1976 års regeringsöverenskommelse. Om man gjorl det hade regeringen suttit kvar.

Men nu, när socialdemokraterna härförleden plötsligt gjorde 1970-laleis politiska saltomortal, var moderaterna genast beredda an pä nolltid följa efter, Valtaklik, sade Gösia Bohman, men han lillade an moderalerna genasi var beredda all ansluia sig, Ola Ullsten behövde inie mer än någon timmes kval för all komma lill insikt om folkomröstningens föriräfnighei.

Tänk om del funnils något av denna friska beslutsamhet i oktober 1978, Dä hade trepartiregeringen fortfarande regerat landei i hela folkets iniresse, men då var folkpartiets och moderaternas iniresse att knäcka regeringen siörre. Del var i sanning en skön sialsmannakonsi!

Men, vilket jag började med ati konstatera, regeringsformens bestämmelser visade sig fungera så all även en hell onödig regeringskris kunde lösas. Del är iryggl all vela.

Ell annal avsnill som behandlas i inledningen gäller lagrädsgranskningen. Vi har inle lagil upp den så ingående den här gången. Del beror inie pä au frågan blivit mindre viklig ulan pä au del föreligger en proposilion, på grundval av ell utredningsbetänkande, med ganska genomgripande förslag lill ändringar av lagrådsinstiluiet. När dessa förslag är genomförda hoppas vi all ordningen blir bälire vad gäller lagrådsgranskningen.

Man kan konstatera all del inle är tillfredsställande alt lagrädsgranskningen skall vara beroende av om regeringen anser sig ha bråttom eller ej. I årets proposilionsskörd kan vi t. ex. notera all den ur lagteknisk synpunkt knepiga proposilionen om parissammansalta organ i kommunerna inte varit lagråds-granskad.

Propositionsavlämnandet behandlas i ell särskill avsnitt. Utskottet har förmanat regering efter regering all hålla sig lill de bestämmelser som finns. Del är au märka alt uiöver de i riksdagsordningen angivna tidsgränserna finns i riksdagsordningens 3 kap. 5 S en allmän anmodan lill regeringen att avlämna sina proposiiioner pä sådana lider all anhopning av arbeie hos riksdagen förebyggs. Riksdagsordningens bestämmelser och konsiitutions-ulskoitels anmärkningar har dock klingat ohörda av regering efter regering.

1 är har anhopningen varil om möjligl värre än lidigare, vilket ger riksdagen en myckel svär arbetssituation under slutskedet. Folkpartiregeringen har också tillämpat den egendomliga metoden att lägga fram propositionerna i massmedia veckor innan de kommil riksdagen och dess ledamöter lill hända. Del är väl för att man i fred velat suga på det man uppfattat som goda karameller. Ingen har kunnat gå i omedelbar polemik, eftersom propositionernas innehåll inte varil känl för riksdagens ledamöier. Detta är naturiigtvis ett oskick och en grov sidvördnad genlemol riksdagen. Men del är kanske inle så förvånande med tanke pä den regering vi har.

En del ledamöier har begärt au vi skall skärpa lagstiftningen om propositionsavlämnandet för alt den vägen få lill slånd en bältre ordning. Del är lällare sagt än gjorl. Vi har redan regler och anvisningar; kruxet är all de inle följs. Riksdagen kan inte gärna hell förbjuda regeringen all lägga fram propositioner vid vissa lider pä året. Ibland är det t. o. m. av allmänt iniresse att en proposilion läggs fram även om det är myckel sent. Vad riksdagen kan göra är naluriiglvis all gå in för alt skjuta upp behandlingen av proposiiioner från I.ex. vår lill höst, men inte heller del är enligl min mening någon tillfredsställande lösning. Helst borde varje riksmöie göra renl bord med sina ärenden.

Det man kan begära är all tillkommande regeringar verkligen pä etl hell annal sätt än hillills bemödar sig om all följa riksdagsordningens anda och mening. Därmed kan ordningen bli bälire än nu. Bra kommer del hell säkert inte all bli förrän vi lägger om arbeiei i riksdagen pä del säii som jag många gånger, senasl förra veckan, pläderar för. Men del lar lid innan vi utredningsvägen hunnit arbeia fram dessa nya lösningar, och lill dess bör varje regering besinna sill ansvar för att sprida propositionsavlämnandet, inom ramen för de regler som nu finns. Det är i första hand i allmänhetens iniresse att de beslul som riksdagen fattar är så noggrant beredda som möjligl.

Herr lalman! Jag ber all få yrka bifall lill ulskollets skrivning på de punkter som nu är under deball.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning tn. m.

Granskningsarbelels omfattning och inriktning, m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens Ijäns-leutövning m. m.

Granskningsarbe -tets omfattning och inriktning, m. m.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! 1 gällande grundlag fastslås: "Konslilulionsulskollel skall granska staisrådens ijänsieulövning och regeringsärendenas handläggning." Vidare sägs: '"Del åligger konslilulionsulskollel an när skäl föreligger lill del, dock minst en gång om årel, meddela riksdagen vad uiskoilel vid sin granskning har funnii förtjäna uppmärksamhel. Riksdagen kan med anledning därav göra framslällning till regeringen."

Jag har funnii anledning all erinra om vad som i kapillel Konlrollmakien i gällande grundlag åläggs riksdagens konstitulionsulskoil, bl. a. för all markera nödvändighelen av en lösning av frågan om partiernas uiskolisre-presenlalion. Del är nödvändigi all alla partier som passerat den gällande fyraprocentsspärren och blivit representerade i riksdagen får möjlighet all della i det beredningsarbete som utförs i utskotten. Och del är särskill moiiverai un alla partier kan delta i riksdagens granskningsarbeie, som enligl grundlagen utövas av konslilulionsulskollel.

Nu är denna möjlighel inskränkt för vänsterpartiet kommunisterna genom au partiets förelrädare på suppleaniplals inle har möjlighel all, genom reservationer, framföra andra meningar än utskoUsmajorilelens. Samtidigl somjag framför krilik moi denna begränsning vill jag framhålla all ulskollets kansli på ell oklanderligt säll lagil fram malerial i de frågor som vi från vpk anmäll lill granskning. Ulskotlel har också möjliggjort en utfrågning i etl av dessa ärenden. Min krilik rikiar sig sålunda inie moi ulskollets handläggning av ärendena ulan mot en orimlig ordning för utskotlsarbetet, som inle ger alla partier lika möjligheler. Del är nödvändigi all en ändring kommer lill Slånd.

Årels granskningsbeiänkande är myckel omfattande, vilket inte är onaturligt med tanke på situationen i fråga om regeringsinnehavei. Skälen att granska regeringen har inle minskat efter 1976 års val. Och uiöver den reguljära granskningen har lillkommii behovet av all granska vissa företeelser i samband med regeringsskiftena. De politiska säregenheter som förekom vid tillkomsten av den nuvarande regeringen får väljarna granska.

Redan förra årel fann vi anledning au från vpk fästa uppmärksamhel på följderna av "sidbytet" i fråga om regeringsinnehavet. Medan socialdemokraterna i ulskotlel lidigare försvarade del mesta av vad dåvarande regering och statsråd företog sig, intar de nu rollen av regeringskriiiker. På motsvarande säll förhåller det sig med de borgerliga partiernas förelrädare, som lidigare levererade ålskillig krilik - främst i detaljfrågor- men som nu har stor fördragsamhei med statsrådens sätt att sköta sina fögderiét*

För den konsiilulionella granskningen är del naluriiglvis allvarligt om det eller de partier som innehar regeringsmakten är så angelägna an försvara regeringens alla ålgärder an den objektiva granskningen och kriliken förträngs.

Två frågor, lill vilka vi ålerkommer under särskilda rubriker, har vpk begärt all ulskouet särskill skulle granska.

Det gäller för del förslå slaisminisier Ola Ullslens uinämning av sialsräd, vilka genom aklieinnehav hade bindningar till företagsintressen inom

vederbörandes ämnesområden. Försvarsministerns innehav av aktier i mililärinduslriföretag har tilldragit sig särskild uppmärksamhel, men också exempelvis industriministerns aklieinnehav kan vara av iniresse.

Det gäller för det andra regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet. Flera skäl har funnils all ifrågasätta om verksamheten följer gällande bestämmelser och regeringens kontroll av säpo. Till de faktiska frågeställningarna ålerkommer vi emellerlid längre fram under debatten.

Olika lalare från vänslerparliel kommunisterna kommer f ö. all gå in i debalien även i andra frågor som varil föremål för utskottels granskning. Del gäller bl. a. handläggningen av B3LA-ärendel, som jag för övrigl riktade uppmärksamheten pä i samband med förra årels granskningsdeball.

Under del avsnill som nu behandlas finns ell ärende som jag vill la upp särskill, nämligen propositionsavlämnandet lill riksdagen. Della är någol av en följetong. Varje år påtalar konslilulionsulskollel och riksdagen del otillfredsställande i att anhopningen av proposiiioner är så stor i slutel av proposilionsliderna all rimliga möjligheler för riksdagen all granska regeringens förslag knappasl finns. Della problem uppmärksammades nyligen också av arbeisformsulredningen.

Problemen har accenluerals under senare år, påpekar konsiiiutionsuiskoitet i år. Redovisad statistik ger belägg för della. Del är ganska märkligt all Irepartiregeringen - som i sä hög grad präglades av handlingsförlamning -likväl lyckades åstadkomma en så stor anhopning av proposiiioner sista veckan och sista dagen.

Jag anser del riktigt att utskottet utsträckt granskningen lill all beröra den akluella silualionen i är. Del är inte oviktigt all se hur delta utvecklats efter det senaste regeringsskiftet. Nu är del om möjligt bedrövligare än någonsin. Nu drabbas riksdagen av folkpartiregeringens flåsande iver att framstå som handlingskraftig. Riksdagsledamöternas möjligheler all granska propositionerna och väcka motioner har starkt begränsats.

Utskottet uttalar all kraftfulla ansträngningar nu måste göras från regeringens sida för all få till slånd en ordning för propositionsavlämnandet som möjliggör en utjämning och en bälire planering av riksdagens arbele, främsl under vårarna. I della kan man inslämma. Del ålerslår alt se om resultatet blir bältre i fortsättningen än hillills.

Till avsnitten 1-6 harjag, herr lalman, inga särskilda yrkanden.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Granskningsarbe -tets omfattning och inriktning, m. m.

HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Låt mig erinra om att parlamentarismen numera är inskriven i grundlagen. I själva portalparagrafen i grundlagen sägs del att den svenska folkstyrelsen förverkligas genom ell representativt och parlamentariskt statsskick. Frän dessa utgångspunkter är del naturiigl all vi i vårl arbele ägnar särskild möda ål parlamentarismen.

Jag lycker del är rikligl att här lala om hur parlamentarismen fungerar. Man kan sedan ha olika meningar om vilket som är det bäsla sättet for parlamentarismen all fungera. Av Esse Peterssons anförande fick Jag intrycket alt han för sin del tyckte all minoritetsregeringar var del bäsla

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Granskningsarbelels omfattning och inriktning, m. m.

system man kunde ha här i landei. Andra har andra uppfaUningar på den punkten.

Vi har också granskat andra sidor av hur statsråden och regeringen handlagt olika ärenden. Under enskilda punkier skall vi la upp dem. Vi skall belysa de formella och reella inslag av minisierslyre som har förekommil och annal som vi finner vara felakligl ur handläggningssynpunkl. Lyckligivis möler vi sällan rena grundlagsbroll. Med del stora anlal jurisler som finns i kanslihusel vore det också märkligl om det förekom rena grundlagsbrott. Vi skall naturligtvis vara lacksamma for all sådana knappast förekommer.

I detta inlägg skall jag begränsa mig lill all tala om parlameniarisrnens funklionsmöjligheler. Del är olvivelakligl så alt regeringen Fälldin föll. del har ingen kunnat förneka. Nu säger Bertil Fiskesjö all del skedde pä grund av all folkpariiei och moderalerna inle kunde gå med på centerns krav. Jag hade fakliskl väntal mig all någon frän moderaterna och folkpartiet skulle gå upp i talarstolen och säga att regeringen föll därför att centern inle kunde instämma i folkpartiets synpunkter. Det är lika naturligt all plädera pä del sättet. För min del drar jag därav slutsaisen att del inle räcker med all en regering har en stor majoritet i riksdagen. Den måste också kunna fungera som en enhet. Del är enligl min mening en nyttig lärdom, som vi kan dra av årels dechargebelänkande.

Vi lär få lillfäile alt diskulera minorilelsregeringar i ansluining lill molioner som kommer upp lill behandling så småningom. Men del kan inle hjälpas alt jag fick ell intryck av all Esse Petersson upphöjde nödvändigheten lill en dygd. Självklart skall vi betrakta riksdagen som ell fullvärdigt organ, och självklart är del bra alt en regering inle lider av missriktat presligelänkande. Men själva kärnan i parlamentarismen är all del skall finnas en harmoni mellan regering och riksdagsmajoritel. En sådan finns inte f n. Regeringen represenierar endasl en minoriiel i riksdagen.

När vårsessionen är slul får vi väl räkna ul antalel regeringsnederlag och tyngden av dem. Men i väntan på den slora debatt som vi vät måste föra om delta och om Esse Petersson uttryckte folkpartiels mening, vill Jag erinra om ell ord av en lidigare folkpartiledare, nämligen Gunnar Helén. Efter alt ha lyssnat på debatten här förslår jag bättre hans maning till de unga folkpartisterna: Läs historia! Jag skulle vilja konkretisera så långl all jag säger: Läs Karl Slaaffi Del kan vara nyliigi alt la del av hans synpunkter på parlamentarismens funklionsmöjligheler, när man nu från folkparlihåll upphöjer den Ekmanska 1920-ialsparlamenlarismen med dess tuvhoppning till någol ideal. Konsekvenserna av 1920-lalsparlamentarismen med CG. Ekman som galjonsfigur blev myckel lilel av politisk verksamhei och stark inkonsekvens i det politiska handlandet.

Låt oss alltså akta oss för all permanenta en minoritelsparlamemarism. Del kan uppstå jiilualioner då man mäsle tolerera en minoritetsregering, men upphöj den inle lill nägol ideal i del svenska samhällei!

Får jag slulligen, herr lalman, säga ännu ell par ord om propositionsavlämnandet. Det är nog värre än vad del tidigare har beskrivits i del hisloriska sambandet Talman Allard brukar ibland erinra oss om vad lalmannen sade i

början av delta sekel. Jag tror t. o. m. all del var en liberal regering vid den lidpunklen. Men del skall inle drabba den nuvarande regeringen om en av minisiärerna Slaaff inle var så forifiHrdig i sina propositioner. Låi oss la della problem på allvar och inle skylla pä varandra.

BERTIL FISKESJÖ (c):

Herr talman! Hilding Johansson slog fasl ell par oomlvislliga sanningar i sill anförande. Pariamentarismen är inskriven i grundlagen, framhöll han. Det håller jag med om. Han sade också att regeringen Fälldin föll. Även del håller Jag med om. Det var Jag inne på i mitt anförande.

Jag kan emellertid inte inse all den omständigheten all regeringen Fälldin föll i och för sig skulle vara något brott mot parlamentarismens princip eller innebära att man tillämpar något slags ny parlamentarism. Man får näsian del intrycket när man hör Hilding Johansson, all om pariamentarism skall tillämpas på etl anständigt, hederiigt och korrekt sätt i enlighet med all doktrin, skall del vara en socialdemokralisk enpartiregering. Någon annan lyp av parlamentarism lycks inle Hilding Johansson ha någon som helst förslåelse för.

Man kan givelvis säga all den minoritelsregering som nu sitter inle är någon lycklig lösning. Del lycker inle heller jag. Del var helt onödigt att vi hamnade i den situationen. Del har jag redovisat lidigare. Vi kunde ju forlfarande ha haft en ireparliregering med majorilel i riksdagen, om del funnits litet god vilja hos moderater och folkpartister. Men jag vill erinra Hilding Johansson om att socialdemokraterna ju på etl myckel verksaml säll bidrog lill all den nuvarande regeringen kom till.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Granskningsarbetets omfatining och inriktning, m. m.

ESSE PETERSSON (fp):

Herr lalman! När man lyssnar till Hilding Johanssons undervisning om parlamentarism, märker man att han drar vissa slutsatser, som han kanske inle borde ha dragit om han hade län sig an höra på vad jag säger, nämligen att del i olika lägen finns majoriteler resp. minoriteter. Men vad jag ville konstalera var alt del inle är någol fel med en minoritetsregering, som är beredd att lyssna pä pariamenlet, så all inleden ena halvan av svenska folkel ständigt blir överkörd av den andra halvan. Regeringen skall inle av presligesugenhel till varje pris försöka stampa igenom sina åsikler ulan bör vara beredd all ta hänsyn lill fierlalei även i pariamenlet och lill en betydande opinion, så all den slora allmänheten på så säll får sina önskemål tillfredsställda.

Dessutom. Hilding Johansson, är inte della första gången vi har en minoritelsregering. Del har funnils etl anlal sådana under 1970-lalel, vilka har ställ Hilding Johansson ganska nära. Då hörde vi kanske inte precis den diskussion som han nu lycks vilja föra. Den enda majorilelsregering som vi har haft pä senare lid var den borgerliga majorilelsregeringen.

En sak är all säga au en minoriielsregering kan ha beiydande fördelar. En annan är alt säga att den ärdel enda och främsta idealet i sammanhanget. Jag vill ändå påstå all en minoritetsregering är av värde i olika sammanhang. En

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Granskningsarbelels omfattning och inriktning, m. m.

minoritet kan inte diktera fram en minoriielsregering. Vi var ju överens om all minorilelsregeringen våren ganska lyckad lösning.

HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Del var självklart inget brott mot parlamentarismens princip all regeringen Fälldin avgick. Den hade såvittjag förstår inget annal all göra. Men svagheten hos regeringen Fälldin låg i att den inte kunde uppträda såsom en enhet ulan var hårt splittrad. Splillringen ledde lill all regeringen Fälldin sprängdes. Denna sprängning noterar jag såsom ett faktum, som är väl dokumenterat.

När del .sedan gäller minoritetsregeringarnas ställning förklarar nu Esse Petersson all den nuvarande regeringen lillgodoser de krav den slora allmänheien har pä den. Hur skall man vela det?

I själva verket förhåller del väl sig på del sättet all de meningar som har uttalals i val aldrig kommer lill ullryck i riksdagen. För all uppnå resultat nödgas ju regeringen kompromissa på olika säll, och det blir realiter vi politiker här i riksdagen som formar politiken-inget partis valprogram gårall förverkliga.

Del skulle vara väldigl inlressanl-om vi hade lid-all ställa mot varandra del som regeringen Ullslen nu får igenom och de slagord som fanns på affischerna under förra valrörelsen, nämligen hur det skulle bli "i folkpartiets Sverige". Del var med ledning av de affischerna och de budskap i övrigt man förde fram som väljarna röstade pä folkpartiet. Del finns ell sammanhang här som är väl värt att begrunda.

Sedan fick jag del intrycket alt nu var Esse Petersson inte lika entusiastisk för minoritetsregeringar som han var i sill första anförande. Men är han alltjämt lika entusiastisk, sä har han Ju chansen alt gå upp och säga attjag än en gång inle fattade vad han sade.

BERTIL FISKESJÖ (c):

Herr lalman! Hilding Johansson sade all svagheten hos regeringen Fälldin var att den inle uppträdde som en enhet. Del är etl påslående rakl ul i luften. Regeringen uppträdde som en enhet ända tills den föll. Såvitt jag vel har vi under konsiiiuiionsuiskoiieis granskning av slalsrådsproiokollen inle hitial en enda reservalion. Varenda proposilion som regeringen lämnade lill riksdagen var framlagd av den samlade regeringen, självfallei.

Hilding Johansson tycker au del är konsligl, när del ingår ire partier i en regering, all dessa tre partier då måste ha överiäggningar om den politik som skall föras och i vissa avseenden jämka sina uppfaUningar. Vad är del för märkligt med del? Vad är del för principielll förkaslligl med del?

Koalilionsregeringar är del normala i demokraliska slaler med proporlio-nella valsystem. 1 Västlyskland regerar Helmul Schmidl lillsammans med liberalerna-jagharaldrighört Hilding Johansson klagaöverdel förhållandel. I Danmark regerar socialdemokraierna lillsammans med vensire - inle har jaghörl några klagomål om del frän Hilding Johansson. I Finland har del varil prakliskl lagel regel all socialdemokraier och ell par eller tre andra partier

lillsammans ingått i en regering.

Jag lycker all del är för den allmänna debatten beklagligt om man från socialdemokralisk sida skulle så all säga a priori döma ul koalitionsregeringar som en hell naiurlig och riklig form av regeringar.

ESSE PETERSSON (fp):

Herr lalman! När del gäller parlamenlarismen och olika regeringskombi-nalioner bör man väl göra klart för sig att del finns möjlighet all skapa dels majoritetsregeringar, dels minorilelsregeringar och all dessa kan vara dels fierpartiregeringar, dels enparliregeringar. Att föruisäuningarna i de fyra allefnaliven är skilda tror jag inte att det behöver råda någon tvekan om.

Alla de här fyra konstruktionerna har si na fördelar resp. sina nackdelar. Del finns ingen anledning all nu gå närmare in på del, men vad som är intressant med minoritetsregeringarna är att ell parti kan föra fram just del budskap del slår för när del bildar en enpartiregering t. ex. i minoritelssiällning.

Men samtidigl mäsle man i det politiska livet och i parlamentet vara beredd all även ta hänsyn lill andras åsikter i slällel för all stampa ul dem och köra över dem. Del är ändå någoniing som leder till ell samförstånd över och genom partierna och som är lill förmån för utvecklingen av samhället .som sådant. Del framstår klart om man inle lill varje pris vill hävda, precis .som Hilding Johansson lidigare gjorde när han hade all mera försvara regeringen, ofelbarhelsprincipen elierom man inte kan inse att del finns synpunkter alt la hänsyn lill i olika läger även om man försl och främsl försöker förverkliga del egna partiets pol/tiska budskap.

HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Det förvånar mig att Bertil Fiskesjö driver linjen all fierpartiregeringen under Fälldin uppträdde som en enhel. Men då skulle den ju sina kvar nu. och dä skulle del finnas statsråd här också från centern och moderaterna. Den sprack ju. En regering .som spricker kan väl inte uppträda som en enhel.

Regeringen föll. Men innan dess fanns del inga reservalioner, säger Bertil Fiskesjö. Inle heller jag har uppiäckl några sädana. Men som det kommerall visa sig i en rad ärenden i fortsäuningen gav sig statsråden ul på extraturer. Dessa extraturer visar all regeringen höll pä alt falla sönder lidigare och all den inle uppträdde som en enhel. Därmed ger jag också min svar i fråga om koalitionsregeringar. Det finns situationer då en sådan utgör den bäsla eller i varje fall den enda möjliga lösningen av del parlamentariska problemet. Men även på en koalitionsregering måste man ställa kravet all den skall uppträda som en enhel.

En minoriletspariamenlarism förutsätter inle all man skall ha minimire-geringar. Del resonemang som Esse Petersson har fört fram faller egentligen. Han lalar om all del ger möjlighet forell parti i regeringsslällningall föra fram sill budskap, och så långl är del rätt. Men sedan säger han all en sådan regering kör inle över någon annan ståndpunkt. Nej, i allmänhet blir den ju själv överkörd. Kan del vara elt parlamentariskt ideal att ha en regering som

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Granskningsarbe -tets omfattning och inriktning, m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

Granskningsarbetets omfallning och inriktning, m. m.

lägger fram förslag som aniingen fälls eller förändras så alt del i realiteten beiyder alt den körs över? Konsekvensen av della blir olvivelakligl regeringsmaklens förfall,

BERTIL FISKESJÖ (c):

Herr lalman! "En regering som spricker kan väl inle upplräda som en enhel", säger Hilding Johansson, Del är ylteriigare ell hell logiskt påslående från Hilding Johanssons sida som jag helhjärlal kan inslämma i. När regeringen har spmckit så siller den Ju inle längre, och då är den naluriiglvis ingen enhel.

ESSE PETERSSON (fp):

Herr lalman! Hilding Johansson framhärdar i sina cilal om regeringsmaklens förfall. Del varju en synpunkt som blev vederlagd. Jag sade i min första anförande all del har bevisals - del bevisades också genom Hilding Johanssons förslå anförande - all del var i ell fälal frågor som del hade gjorls förändringar, exempelvis i budgetpropositionen, som man ändå bortåt 99 % fåll igenom. Men samtidigt, Hilding Johansson, är ändå det förhållandet att man lar hänsyn lill varandra inget fel i en parlamentarism, oavseti om del är fråga om en majoritets- eller en minoritetsregering. Del kanske hade varit lyckat om man hade insett det även under de är då regeringsmakten låg myckel nära herr Johansson.

HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Esse Petersson forisätier att tala med ivå lungor. Försl lalar han om all 99 % av del som slår i budgeiproposilionen har bifallits av riksdagen. Sedan talar han om att man lar sä stor hänsyn. Det här går inle ihop.

Jag vel nu inle vilket påstående som är rikligl. Budgetpropositionen ärju inte färdigbehandlad. Den budgetproposition som Ingemar Mundebo signerade var ofullgången, och del har kommil lill en rad förslag sedan dess. De stora, tunga frågorna skall behandlas här i kammaren i maj och i bönan av Juni. Ingår del i prognoserna eller är del redan bevisat all 99 % av del som slår i budgetpropositionen eller dess kompletteringar kommer all bifallas? Låt mig som exempel nämna lekoproposilionen. Regeringen har vidare föreslagil att marginalskatten skall sänkas. Kommer det att ske?

ESSE PETERSSON (fp):

Herr talman! Vad Jag anförde varan förslagen i budgetpropositionen hillills har gått igenom med bortåt 99 %. Sedan får vi givelvis se hur facil slulgilligl ser ut, när vi behandlat alltsammans. Men det intressanta här är all Hilding Johansson i sitt anförande inle har lyckats bevisa riktigheten av sill påslående att regeringsmaklen förfaller, ulan det framgick snarare tvärtom all regeringen fåll Iräda lillbaka bara i några få frågor och all man där lagil hänsyn lill de olika synpunkier som framförls. Jag vill i del sammanhängd belöna all del

icke kan vara nägol fel all regeringen är öppen även för de synpunkier som framförs frän personer och grupper ulanför de egna leden.

HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Låt mig vara nägol envis här.

1 sill senasle inlägg konstaterar Esse Petersson att jag inte kunnat visa all regeringsmaklen förfaller. Snarare är det tvärtom, säger han. Är del någon mer än Esse Petersson som har uppfattningen all regeringsmaklen har förstärkts under den nuvarande folkpartiregeringens dagar?

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Efter den allmänpolitiska debatt som ägt rum här under den senaste timmen är del dags att gä över lill sakfrågorna. Lät mig emellerlid först ge folkparliregeringen,eflerallt ovelt den har fått, en eloge för all den är sä välrepresenlerad här i dag. Vi var inte vana vid att statsråden satt i bänkarna under den socialdemokraliska regeringens lid, och Jag lycker all det i hög grad hedrar såväl den lidigare Irepartiregeringen som den nuvarande folkpartiregeringen att den fäster avseende vid dagens överiäggning.

Sä lill sakfrågan, herr lalman!

Frågan gäller alltså lillämpningen av medbestämmandelagen i regeringskansliet. Ulskotlel har ägnat en myckel stor och långvarig uppmärksamhel ål della ärende. Behandlingen påbörjades i höstas och har sedan bedrivits bl. a. genom ett antal utfrågningar med representanter för berörda parter. Dessa utfrågningar har nedtecknats stenografiskt och finns med i utskrivet skick i utskousbetänkandet. Därmed har vi, herr lalman, utan all någon egenlligen vel hur del har gäll till, delvis fält de offenlliga utfrågningar som kammaren så mänga gånger lyvärr har salt sig emot. Att de förekommer i det här sammanhanget är ju alllid någol. Del möjliggör för en bredare kreis än ulskoUsledamöierna all bedöma de utfrågningar som skett inom utskottet och som bildar grund för våra beslul.

Orsaken lill att utskottet har ägnat så lång tid och .så stort utrymme åt dagens ärende är naluriiglvis all den här verksamhelen är av slort intresse med tanke på utskottets huvuduppgift, nämligen att slå vakt om den politiska demokralin i vårt land. Det är därför självklart all alla försök till eventuella

Tillämpningen av medbestämmandelagen i samband med berednmgen av regeringsärenden

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Tillämpningen av medbestämmandelagen i samband med beredningen av regeringsärenden

inträng noga mäsle undersökas och om så befinns nödvändigi avvisas. Under inga omständigheter får vi tumma på den politiska demokralin. Vi skall inle skapa etl korporalivl samhälle i Sverige. Efter ulskollets långvariga och noggranna granskning frågar man sig om det finns en risk för en sådan utveckling. Ja, enligl min mening finns del en risk. Å andra sidan finns del också elt intresse för alt ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns också hos de anställda inom den offenlliga sektorn. Man frågar sig om del finns en konfiikl härvidlag.

Låi oss innan jag går in på den frågan se pä hur förhandlingsarbelel inom regeringskansliet bedrivs i dag, och låt mig understryka alt vad ulskoltel har sysslal med inle handlar om tillämpning av MBL i slort inom arbetslivet eller ens inom statsförvaltningen. Den här gången rör det sig uteslutande om lillämpningen av MBL inom regeringskansliet. Här ingicks i slulet av år 1976 under den borgerliga irepartiregeringen etl särskill avtal mellan arbetsgivar-och arbelslagarparierna. Den 1 Januari 1977 inrättades statens förhandlingsråd, FHR. I början av FHR:s verksamhet behandlades etl myckel stort anlal ärenden. Del gällde proposiiioner, utredningsdirektiv m. m. Man tog det-säkra för det osäkra, och alltför många ärenden fördes, enligl min och uppenbarligen också enligl andras mening, till informalion och förhandling. Tydligen insåg alla parter ganska snart att det här inte var en rimlig ordning, och i december 1977 ändrade man handläggningsordningen, så all FHR:s förhandlingsverksamhei endasl skulle omfatta sådana tilltänkta regerings-och departementschefsbeslul som enligl MBL äger tillämpning på förhållandet mellan staten som arbetsgivare och de statsanställda. Annal malerial överlämnas numera icke lill FHR för informalion eller förhandling.

Nä, det här låter ju någorlunda betryggande. Jag måste dock, herr lalman, erkänna attjag känner en viss oro för framliden. Vi har sagt att den politiska demokralin under inga omständigheter får trädas för när, och är det någol organ som skall vara särskill observant är del naluriiglvis riksdagen. Utskottet slår också fasl all del är av största vikt i förhandlingsarbelel alt båda parter respekterar den politiska demokralin. Utskottet har funnii alt parterna hittills har varil angelägna om all göra della.

Herr talman! Del har säkert funnits en strävan i denna rikining, men nu är det inle alltid så lätt all lolka, och parterna har nog ibland haft olika meningar om vad som rubbar den politiska demokralin och vad som bara handlar om förhållandet mellan slalen som arbetsgivare och de anställda. Under det här förhandlingsarbetet har vi ju fält exempel pä alt man har haft olika uppfattningar. I frågan om valet av utredningsman fören utredning rörande överförandet av del slalliga huvudmannaskapet för Karolinska sjukhuset till landslingskommunalt huvudmannaskap hade man olika uppfattningar. Frågan fördes till arbetsdomstolen, lät vara all man sedan förlikades. Delta är bara elt exempel på skiljaktiga meningar om huruvida det rörde sig om en politisk fråga eller var en förhandlingsfräga.

Vid de utfrågningar vi har haft inom ulskoltel har del varil klart all vissa frågor som vi betraktat som en sak för riksdagen att beslula om, i framliden

kan komma all betraktas som frågor som man skall förhandla om och där riksdagen alltså inle de faclo har beslutanderätten. Del gäller exempelvis lokalisering av mililärförband. Här finns del Ju i hög grad personalaspekter. Man har menat all del visst skall gå all förhandla också om sådanl. Utbildningsfrågorna harju också i hög grad personalaspekter, t. ex. när del gäller lokaliseringen av olika utbildningsinstitutioner. När det rörde sig om beslutet om sjöbefälsskolorna morrade de berörda parlerna lilel och sade: Här har vi ändå förhandlat, och sedan går riksdagen och ändrar på det. Del lyckie man inle om, och nu kunde man inle driva frågan vidare. Men vi ser alltså tecken på all det här inte är så självklart som man ibland vill göra gällande.

Del kan inle heller, herr lalman, uteslutas all proposilionsarbetet blir försenat. Och vad händer om arbelslagarparlen sätter makt bakom sina protokollsanteckningar? Hillills har man inle gjort detta ulan när förhandlingen varil avslutad -och man kommil någorlunda.överens men ändå gjort en prolokollsanieckning - avslätl frän all driva sina krav.

Vem står egenlligen i fortsättningen för elt regeringsbeslut som man förhandlat om? Formelll ärdel naluriiglvis regeringen, men vad händerom den går ut och skyller ifrån sig och säger alt den egentligen ville ha etl annal förslag men kände sig tvingad all ge vika för de fackliga organisationerna? Alldeles så enkelt är del här i praktiken inte.

Herr talman! Del är glädjande alt utskottet blivit enigt i sin bestämda skrivning all man skall slå vakl om den politiska demokratin. Del är också myckel glädjande att ulskotlel skrivit att man avser all med uppmärksamhet följa den fortsatta förhandlingsverksamheten. Del finns anledning, tror jag, att ganska snart återkomma till den här frågan.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

Tillämpningen av medbestämmandelagen i samband med beredningen av regeringsären-den

HOLGER MOSSBERG (s):

Herr talman! Bertil Fiskesjö och Anders Björck häri nämnd ordning anförl några synpunkter på frågan om MBL:s tillämpning i regeringskansliet. Bertil Fiskesjö fattade sig myckel kort, men jag tolkade honom så, att han ansåg att lillämpningen skett pä ett alltigenom tillfredsställande säll. Anders Björck hade kanske en något annan syn pä det hela, men del var inle så stor skillnad. Han framhöll all man skall akta sig för alt tumma på den politiska demokralin. Han sade någoniing sedan som Jag reagerade lilel emol: Man skall inle skapa korporativism. Han kände en viss oro inför en framtida utveckling på del här området.

Som också Anders Björck sade är utskottet enigt på den här punklen. Jag har alltså ingen anledning all polemisera mot Anders Björck även om jag i vissa stycken har en något annan syn på frågorna än han hade.

Jag vill anlägga några synpunkter på det här avsnittet. När vi diskuterar del är del framför alll ivä frågor som man släller i förgrunden, nämligen för del första - som också antytts redan - gränsdragningen mellan den politiska demokralin och fackligt inflytande, för det andra frågan om den av MBL uppkomna arbetsordningen har medfört försening vid regeringsärendenas handläggning. De här frågorna har någol debatterats lidigare i massmedia och

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. in.

Tillämpningen av medbestämmandelagen i samband med beredningen av regeringsärenden

kanske i viss män även annorstädes. Man har framfört olika synpunkier på medbestämmandelagen och dess tillämpning på regeringsnivå, så all säga.

Någon har sagi all del inle har skell någon siörre ändring jämförl med lidigare ordning på den offenlliga seklorn och dess förhandlingsverksamhei. Man kan då undra: Är del bara en inslilulionalisering? Man kan inle avfärda frågan sä liill att man bara kallar del hela inslilulionalisering.

Tidigare hade man olika praxis inom deparlementen i skilda frågor, och det var naluriiglvis inle bra för någon av parterna. Nu är del bälire på del omrädei. Nu kan man förhandla pä en bredare bas än bara pä verksnivå, och del anses vara en tillgång. Del är nu etl klarare-mönsler än lidigare. med renodlade regler, och del hela blir då - om jag fållar det räll - mer liillarbelal.

Del har \'id någol lillfäile-måhända i form av en fråga-anlylis att FHR:s tillkomst kanske lett lill en krångligare förhandlingsprocedur, men jag lycker inte att så är fallel. FHR är nu erkänt som elt viktigt organ, vars tillkomst var berättigad, och del förorsakar inle nägol som helst krångel. Nuvarande ordning ger möjlighel till mera av lokal och regional verksamhet än tidigare. Inom ramen för vad som centralt är fastslälll kan man lokalt förhandla och sluta vissa avtal. Vilka typer av avtal del gäller skall jag inte gå in på nu.

Del lär dock finnas professorsord pä all nuvarande förhandlingsordning verkar överorganiserad och skulle vara onödigt byråkratisk. Det framhålls från det hållet alt del kunde räcka med all förhandla bara på verksnivå. Jag vill nog hävda att en förhandlingsrätt enbart på verksnivå inle lorde vara lika meningsfull som den ordning som f. n. gäller. Man kanske 1. o. m. kan säga all del inte överensstämmer med tidens anda. Allt fler människor och grupper stödjer krav på ökal inflytande för de anställda, och samarbeisbeho-vel tränger på mer och mer och går djupare och djupare. Samarbete pä detta område liksom på många andra - för all inle säga alla -områden leder normall lill ökad effekliviiel, vilkei gagnar de parter som berörs.

Del iräffade medbesiämmandeavialel är ganska omfaUande. Ändå har i varje fall hittills ingen haft anledning all vända sig lill den poliiiska nämnden för att pröva någon sakfråga. Della faklum vittnar väl om all gränsen mellan poliiisk demokrali och fackligt inflytande inte har rubbals. Del allmänna omdömel s\nes vara au ifrågavarande förhandlingsverksamhei,efter MBL:s tillkomsl. har fungeral på ell lillfredsslällande säll.

Jag vill också la upp ylleriigare en liien delfråga, nämligen spörsmålet om huruvida nuvarande förhandlingsordning har försenat arbetet i regeringskansliet. Min svar är nej.

Parlerna är överens om all MBL-förhandlingar inle har spräckl några faslslällda lidsscheman. Represenlanler för statens förhandlingsråd framhåller också, att personalorganisationerna genomgående myckel positivt har medverkat till att MBL-förhandlingar fungeral smidigt och väl. Från budgetdepaiiemeniel har vi informerals om all nuvarande förhandlingsordning har fåll fastare former och all verksamhelen blivii bälire och vunnil mera stadga genom några års erfarenhet.

Lät mig avslutningsvis säga all det råder enighet mellan parterna på

området och all uiskoilel är enhälligt i sin skrivning. Jag lycker inle all Anders Björck behöver känna någon oro för framliden, som han sade sig göra, framför alll med hänsyn lill all parlerna är sä hell igenom eniga om att lillämpningen av avtalet hittills fungerat väl och all bägge parter iakttar del berättigade kravet all den poliiiska demokralin inle på något sätt skall kränkas.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr lalman! Lät mig säga all vi befinner oss i begynnelsen även intressant utveckling. Det är därför som vi i ulskoltel har funnii anledning all så pass noga se på vad som händer. Del berör oss här i salen i hög grad om vi får en uiveckling som gör all de poliiiska inslansernas möjligheler all bestämma över ulvecklingen begränsas.

Holger Mossberg sade all del förhållandel all ingel ärende hittills gäll lill den s. k. politiska nämnden är etl lecken pä alt parlerna har hållit sig pä mattan. Ja, kanske del. Men paradoxall nog kan man faktiskt beklaga alt den politiska nämnden aldrig har fått träda i funktion. Jusl genom ätt den inle har fäll göra del, har vi inle fåll någon avstämning på var parlerna befinner sig i den utveckling som nu äger rum. Del kan fakliskl innebära - jag säger fortfarande paradoxalt nog - all de båda parter som finns av olika skäl kan driva fram en uiveckling som skulle behöva korrigeras av jusl den nämnd som vi här lalar om, som har speciella uppgifter och är sammansall på etl speciellt säll.

Jag skall inle här säga mer, herr lalman. då jag iror all Holger Mossberg och jag i grunden är eniga om all vi mäsle slå vakl om den poliiiska demokralin. Anledningen lill all jag i dag har engagerar mig i denna fråga är bl. a. att del är lätt att säga detta - teoretiskt sett är vi säkert överens, men i prakliken finns delen lång rad svåra gränsdragningsfall.och där måste vi i fortsäuningen vara myckel observanta.

Del ankommer naluriiglvis i hög grad på dem som i framtiden sitter i kanslihuset att vara myckel noggranna och. om del uppkommer besvärliga fall. inle ivekaalt fören gångs skull hellre fälla än fria, nämligen se till alt man i sädana lägen prioriterar den poliiiska demokralin framför inflylandel från organisationerna. Det gäller naturligtvis bara i delia speciella avseende. Jag upprepar och avslutar med alt säga alt vi här inte talar om MBL:s tillämpning i stort.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning in. m.

Tillämpningen av medbestämmandelagen i samband med beredningen av regeringsärenden

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Missförstå mig inte nu, herr Mossberg, men del är faktiskt så all de allra flesta "brott" inle blir upptäckla. En uiveckling av della slag behöver alliså inie innebära all allting är frid och fröjd. Som Jag sade kan parterna av olika skäl - lidsskäl, bekvämlighetsskäl, strävan all undvika en uppslitande deball - föredra all ge med sig litet för myckel framför an driva frågan till Jusl denna nämnd. Jag hoppas innerligt an herr Mossbergs lolkning är korrekt att det faklum att nämnden aldrig har fån pröva någon fråga innebär all del inte råder några problem, men hell säker kan man lyvärr inle vara.

BERTIL FISKESJÖ (c):

Herr lalman! Jag vill bara säga etl par saker med anledning av all den offenlliga seklorns särskilda nämnd har kommil pä lal.

Nämnden har framhållits som ell slags vaklorgan föratl de gränser när del gäller den politiska demokratin som vi alla vill bevara inle skall överskridas. Nu är denna offentliga seklorns särskilda nämnd i själva verket etl ganska bräckligt organ. Jag tror att det var Holger Mossberg som sade att den särskilda nämnden inte har fäll lillfäile all pröva någon sakfråga. Del kan leda fel, om man i della sammanhang använder ullryckel sakfråga. Del är faktiskt pä det sättet att denna särskilda nämnd fördel första själv inle lill bedömning kan la upp en fråga som den anser intressant. För del andra är nämndens utslag - om det nu någon gång skulle komma elt sådanl - inte bindande för parlerna ulan enbart rådgivande. Men vad jag ville komma fram lill var alt denna särskilda nämnd skall ha som uppgift alt, som utskollel uUrycker del, "på den ena förhandlingsparlens eller båda parternas begäran uttala sig i frågor huruvida avtal i visst ämne, varom yrkande framställts, innebär kränkning av den politiska demokralin". Man kan alltså inle ens hänföra enskilda sakfrågor lill nämnden. Jag har bara velal göra del klariäggandei.

TALMANNEN:

Sedan de under avsnillei Tillämpningen av medbesiämmandelagen i samband med beredningen av regeringsärenden anmälda lalarna nu haft ordel övergår kammaren lill all debaliera Regeringens prövning av vissa byggnadsärenden m. m.

Regeringens prov- YNGVE NYQUIST (s):

ning av vissa bygg- Herr lalman! 1 förra årets upplaga av konstitutionsutskottets gransknings-

nadsärenden m. m. betänkande behandlades vissa frågor rörande regeringens handläggning av ärenden enligl byggnadslagstiftningen. Vidare behandlades dels irepariirege-ringens prövning av några uppmärksammade planärenden där åkermark berörts - Ope-Torvallaområdel intill Östersund, som nu har ställt till med mänga bekymmer för Östersunds kommun -. dels den socialdemokraliska regeringens och trepartiregeringens pra.vis i fråga om dispensgivning frän det s. k. tätbebyggelseförbudel.

62 Också i årets granskning har frågor som rör regeringens handläggning av

byggnadsärenden tagits upp. Utskottet har då tagit del av vissa uppgifter rörande ärendeulveckling och organisatoriska förändringar inom- bostadsdepartementet. Utskottet har vidare granskat regeringens prövning av ärenden som gällt undanlag från bebyggelseförbudei inom sirandskyddsomräde enligl naturvårdslagen. Granskningen av dispensgivningen på detta område innefattar, i likhet med föregående års undersökning av dispenser från tätbebyggelseförbudel. en jämförelse mellan den socialdemokratiska regeringens och irepartiregeringens praxis.

Anlalel avgjorda ärbnden inom bostadsdepartementet har nu åter ökal efteren stagnation underår 1977-en blygsam men dock ökning. Fortfarande måste emellerlid balanserna av icke avgjorda ärenden karakteriseras som otillfredsställande höga.

Utskottet kommer att uppmärk.saml följa del fortsalla resulialel av de ålgärder som hillills vidlagils och fortsättningsvis kommer all vidtas i syfte att komma lill rälla med handläggningsfrågorna inom bostadsdepartementet.

Granskningen av dispensgivningen från slrandskyddel bygger på en undersökning som förelagils inom ulskoiieis kansli,

Syftel med slrandskyddel är all slå vakl om allmänhelens - de icke jordägandes - möjligheler lill bad och friluftsliv inom slrandområden. Slrandskyddel blev höslen 1974 obligaloriskl och skall omlälla land- och vallenområden intill 100 m frän stranden. Inom della område får icke helt ny byggnad uppföras eller befintlig byggnad ändras för all lillgodose ell väsentligen annat ändamål än del, vartill byggnaden tidigare varit använd. Undantagna från förbudet ärbl. a. anläggningarelleråtgärdersom behövs för jordbrukei, fisket, skogsskölseln eller renskötseln och som ej lillgodoser bostadsändamål, som det heter.

Undanlag får medges från bebyggelseförbudet "när särskilda skäl föreligga". Departementschefen ansåg 1974 - propositionen 1974:166. s. 97 - att dispensmöjlighelen borde tillämpas restriktivt. Naturvårdsverket har i rekommendationer lill länsstyrelser och kommuner närmare angivit i vilka fall "särskilda skäl" bör kunna föreligga.

Enligl huvudregeln prövas fråga om dispens frän förbudet mot bebyggelse ni. m. inom strandområde i förslå inslåns av länsslyrelse.

Del är inle ovanligl all ell byggnadsförelag inom sirandskyddsomräde samiidigl innefallar lälbebyggelse med den innebörd som begreppel har (6 i; byggnadslagen.

Besvär över länssiyrelses beslul I ärenden som endast avser strandskydd bereds i enlighel med 2 if departementsförordningen - 1963:214- i jordbruksdepartemeniei. Enligt samma paragraf handläggs ärenden rörande byggnads-väsendet inom bostadsdepartementet, .trenden där regeringens prövning avser undanlag både från bebyggelseförbud inom sirandskyddsomräde och från lälbebyggelseförtftid faller alliså inom Ivå departements verksamhetsområden. Sådana ärenden skall i enlighet med 5 S departementsförordningen handläggas inom del departement till vilkei ärendena huvudsakligen hör och beredas i samråd med chefen fördel andra deparlemeniei i s. k.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens prövning av vissa byggnadsärenden m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 apftl 1979

Granskning av statsrådens ijänsieulövning in. m.

Regeringens prövning av vissa byggnadsärenden m. m.

•*

gemensam beredning. Det ankommer i första hand pä länsstyrelsen att bedöma lill vilket departemenl etl s. k. blandat ärende huvudsakligen hör.

Det är av betydelse frän både sakliga och arbetsmässiga synpunkier alt gemensam beredning sker så tidigt som möjligl.

Vid granskningen harobserveralsall beiräffande några blandade ärenden-inom såväl jordbruks-som bosiadsdepariemeniel-saknadesanieckning idel prolokollerade besluiei om alt gemensam beredning ägt rum. Självfallet måste sådana anteckningar göras för all det skall stå klart även för ulomsläende all beredningen skell på ell korrekl säll.

När del gäller förfarandel vid beredningen av ärendena har vissa skillnader konslalerals mellan jordbruks-och bostadsdepartementet. Medan Jordbruksdepartementet i så golt som samtliga ärenden inhämtade länsstyrelsens yttrande, avgjordes en tredjedel av de ärenden som handlades inom bosladsdepartemenlel ulan föregående remiss lill någon myndighel.

Man måste ifrågasätta det lämpliga i att ärenden av så likartat slag som del här är fråga om blir föremål för olikartad beredning inom regeringskansliet beroende pä vilket departemenl som har beredningsansvaret.

1 naturvårdslagen anges såsom förulsälining för alt undanlag från bebyggelseförbudei inom sirandskyddsomräde skall kunna medges all särskilda skäl skall föreligga. I förarbelena sägs alt frågan huruvida särskilda skäl föreligger i det enskilda fallet får bedömas mot bakgrund av den avsedda inskränkningens art och områdets betydelse för rekrealion. Jag har lidigare nämnl all depariemenlschefen i proposilionen belönade all dispensmöjlighelen borde tillämpas restriktivt.

Anlalel ärenden där regeringen gett dispens från slrandskyddel har ökat markant mellan första halvåret 1976 och första halvåret 1978. Bifallsprocen-len har ökat från 4 till 22 för de ärenden vilka uteslutande beretls inom jordbruksdepartemeniei. alltså de rena strandskyddsärendena. 1 de ärenden som beretls gemensaml av Jordbruks- och bostadsdepartementen och där bosladsminisiern varit föredragande i regeringen är ökningen ännu siörre. Under första halvåret 1976 bifölls endast ca 5 % av ärendena, under första halvåret 1978 inemot hälften av ärendena - 48 %.

Dessa siffror visar klart all en ny och mer generös praxis när del gäller alt tillåla bebyggelse inom slrandskyddai område vann insleg under irepartiregeringens lid.

Den förändrade insiällning i dessa frågor som regeringen inlagit belyses också i två enskilda regeringsbeslut som lagils upp i årels granskning. Del ena ärendet avsåg en tillbyggnad av ell fritidshus pä Golland. i ell område där förordning om slrandskydd för landskapsbilden förelåg. Del andra ärendet gällde tillstånd all uppföra enfamiljshus m. m. pä fastigheter inom etl område av Avesta kommun där del råder tätbebyggelseförbud och förordning om strandskydd.

Vad beträffar Gollandsärendel har anmärkts att regeringen i della ärende gått emol samtliga berörda lokala instanser, dvs. byggnadsnämnden och länsslyrelsen. Även nalur\'årdsverkel har i ylirande över besvären avslyrki bifall, bl. a. med hänvisning lill all "även en lillbyggnad. särskill med den i

ansökan angivna slorieken, skulle här få en negativ etTekl pä landskapsbilden". Del har uppstått en livlig debatt om detla i massmedia sedan regeringen lättat sill beslut, och del finns en stor oro för prejudikatsverkan.

Även i Aveslaärendel har regeringen gäll emol berörda myndigheter. Della har skelt ulan all dessa myndigheler har fåll tillfälle all yttra sig över besvären, trots all besvärsskrivelsen innehöll nya omständigheter av betydelse för bedömningen av ärendet.

Från socialdemokratiskt håll finner vi att båda departementscheferna handlat anmärkningsvärt, och del ger mig anledning all yrka bifall lill den vid del här akluella avsnillei fogade reservaiionen nr 1.

BENGT KINDBOM (c):

Herr lalman! Konstitulionsuiskotiet har vid sin granskning av regeringens handläggning av vissa byggnadsärenden även i år tagit del av uppgifter om ulvecklingen när del gäller anlalel ärenden och organisationsförändringar inom departementet. Yngve Nyquisi har redogjort för ulskoiieis enhälliga skrivning på den här punkten, och jag finner ingen anledning alt upprepa del han sagt. Jag vill bara göra det konstaterandet all en viss förbättring skell som följd av de anslrängningar som gjorls för an komma till rälla med situationen. Fortfarande kan dock balanserna betecknas som otillfredsställande,och det är utskottets avsikt all med uppmärksamhel följa de åtgärder som vidtagits eller kommerati vidias när del gäller handläggningsfrägorna inom departementet. Del finns alltså inga delade meningar i utskottet.

Särskill har också dispensgivningen från slrandskyddel granskals. Även här har Yngve Nyquist utförligt redogjort för utskottels beskrivningar av bakgrund, antal ärenden, ärendenas fördelning osv. Jag finner inte heller anledning all återupprepa della.

Frågan om dispenser är en prövning som följer naturlig praxis här i landet. Avgörandet kommer först i en lägre instans, men möjlighel finns all senare pröva frågan i en högre instans. Det är där våra uppfattningar skiljer sig ål. Socialdemokraterna hävdar all avsteg gjorts från gällande regler. Grunden för elt sådanl påslående är ganska dålig, eftervadjag kan finna. Reglerna innebär alt en part har besvärsräll, och avsikien med della är all få frågan prövad. Om man vid denna prövning gör en annan bedömning, drar andra slutsatser, än förslå instans gjorl kommer man lill olika slutsatser.

Jag tycker alt man i samband med resonemanget om procentsatser av ärendenas antal - om det blivit avslag eller bifall - bör nolera att det störsla anlalel beslul sker på del lokala planet. Det finns i bilagsmalerialet en uppgift om all under del första år reglerna om en restriktiv tillämpning gällde, beviljades på den lokala nivån 85 % av de 3 000 ansökningar om dispens från Slrandskyddel som kom in. An del skett en förändring från första halvåret 1976 lill andra halvåret 1978 frän 96 % avslag lill 67 % avslag på inkomna besvär är inte en grund, som jag ser del, lill all påslå att vi har fåu en annan praxis, .som egenlligen borde ha föranlett ett förslag lill riksdagen.

All en regering haren annan uppfalining och bedömning än en lidigare kan med mina ulgångspunkier vara naturiigl - del kan kanske t. o. m. vara ell

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens prövning av vissa byggnadsärenden m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. tn.

Regeringens prövning av vissa byggnadsärenden in. m.

skäl lill alt det sker etl majoritelsskifte.

Vi har också sagt frän ulskoiieis sida all naturvärdslagen inte uppställer någon annan förutsättning för regeringens räll all medge undanlag från bebyggelseförbud än all särskilda skäl skall föreligga. Och frågan oTii det föreligger särskilda skäl i det enskilda fallel får alltså bedömas mot bakgrund av den avsedda inskränkningen och områdets betydelse för rekrealion.

Ulskotlel kan inle finna annal än alt regeringens motiveringar i princip ansluter sig lill de riktlinjer för siällningstagande i detla hänseende som regeringen har haft alt beslula utifrån. Utskottet gör dä ingel ullalande i frågan.

Slutligen gäller del de två beslut som har redovisals särskill i fråga om lillsländsärenden på Golland och i Avesla.

Där kan del beiräffande Gollandsärendel noleras all jag harerfaril all del kommer igen lill regeringen som en prövning om dispens ifrån lälbebyggel-seförbudel. I övrigl har vi sagt att granskningen inle ger utskollel anledning lill särskilt ultalande i del ärendei och inle heller i Aveslaärendel.

I det senare fallet villjag notera all del i de förberedande beslutsinstanserna inle förelåg någon total enighet kring ärendets avgörande. Del har också i reservationen framhållits att nyaomsländighelerskulle ha tillkommit. Delar en bedömningsfråga. Regeringen har utifrån sin praxis ansell all del inle varil några sädana nya omsländigheier som skulle ha föranleii skäl lill remiss. I reservaiionen las också upp den skriftväxling som förekommil och som kammaren kan la del av i beiänkandei. Brevet från bosladsminisiern innebär inte - såviii jag kan se - nägol löfte, som del har gjorts gällande, ulan det är en uppmaning att pröva ärendet genom de instanser som finns, överprövning hos länsslyrelsen och evenluelll överklagande lill regeringen. All ge en sådan uppmaning lill en enskild människa som vänder sig lill en myndighel, politiker eller regering kan väl inte vara felaktigt eftersom alla bör känna lill de rättigheter som föreligger i det enskilda fallel.

Med detla, herr lalman, berjag alt få yrka bifall lill förslagen i utskottets belänkande.

YNGVE NYQUIST (s):

Herr lalman! Grunden är ganska vag för en anmärkning, säger Bengt Kindbom. Del har vi naturligtvis delade meningar om.

För det första anser jag all del är belänkligl från rällssäkerhelssynpunkt om gällande lagsliftning urholkas genom en alllför generös lillämpning av vissa undanlagsbestämmelser som vid lagens tillkomst förutsattes få en myckel restriktiv användning. En utveckling av del slaget sprider osäkerhel bland medborgare och rällslillämpande myndigheler om lagsliftningens innebörd.

För del andra har saken också en konslitulionell sida. Med den metod som regeringen valt har riksdagen först genom konstitutionsulskotlels granskning i efterhand fält möjlighel all la ställning lill förändringen. Den korrekla meloden hade självfallei varil all i en proposilion till riksdagen föreslå de uppmjukningar i naturvårdslagstiftningen, i markägarnas iniresse, som

denna förändring i realiieien inneburit, herr Kindbom!

Vidare är den korta motivering som regeringen lämnal för sill ställningstagande i Gollandsärendel föga upplysande när det gäller de överväganden som legal till grund för besluiei. Bl. a. framgår del inte alt beslutet inte skulle uppfattas som prejudicerande. Reservanterna finner del anmärkningsvärt all regeringen på delta säll har ignorerat en enhällig lokal opinion och landets högsta nalurvårdande myndighet ulan alt närmare motivera sitt ställningstagande.

Nu säger herr Kindbom all Gollandsärendel kommer igen lill regeringen. Ja, då får vi hoppas att del sker en myckel noggrann prövning av det då.

BENGT KINDBOM (c):

Herr talman! Yngve Nyquisi sade alt användningen skulle vara mycket restriktiv. Jag vill peka på att det vid en interpellationsdebatl, där jordbruksministern var inblandad, talades om all undanlag skulle göras "yltersl reslriklivl". Jag har inga andra förarbeten tillgängliga än de som finns redovisade i ulskollets betänkande, och där står del att undantagsbestämmelserna "tillämpas restriktivt" och inte "mycket restriktivt".

Jag menar all grunden för en anmärkning är vag, när man lalar om alt det har skett en så stor förändring all del är problem frän rällssäkerhelssynpunkt Huruvida särskilda skäl föreligger eller inle är en bedömningsfråga.

1 della fall kanjag peka på alt Jag själv har besvärat mig till länsslyrelsen och all länsslyrelsen då haft en annan uppfattning än byggnadsnämnden. Länsstyrelsen skriver t o. m. all byggnadsförelaget som sådanl var både motiverat och angeläget Jag kan inte förslå all den omsländighelen att man gör en annan tolkning har påverkal rättsläget

Detsamma gäller den konstitutionella sidan. Det ärju så här i en rad frågor där man har att göra bedömningar och några exakta riktlinjer för regeringens handläggning inte finns. Skulle vi införa den ordning reservanterna vill ha pä samtliga dessa områden finge vi tillämpa en hell ny konstitutionell praxis, där regeringen vid i princip varie besvärsärende finge gå till riksdagen föratt fä ett beslut godkänt

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens prövning av vissa byggnadsärenden m. m.

YNGVE NYQUIST (s):

Herr lalman! Bengt Kindbom återkommer lill att detta är en bedömnings-fråga. Det är del. Här står uppfattning mot uppfattning om hur sådana här ärenden skall handläggas. Vi socialdemokrater menar alt strandskyddels betydelse är .så stor all man verkligen skall vara ytterst restriktiv.

Jag skall också beröra det andra ärende som varil föremål för specialgranskning, nämligen del som vi har kallat Avestaärendet. Hilding Johansson poängterade i sin första inlägg del synnerligen märkliga i all dåvarande bosladsminisiern skrev lill sökanden på ell sådant säll alt del kunde uppfattas som etl löfte alt bifalla i en kommande besvärsskrivelse. Reservanterna finner all bostadsminisierns handläggning av del ärendei var anmärkningsvärd. Tycker inle också herr Kindbom att del var en ganska säregen form av besvärsanvisning som gjordes i den skriftväxlingen?

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

BENGT KINDBOM (c):

Herr lalman! Jag noterar ånyo all Yngve Nyquisi vidgar tolkningen genom all säga all socialdemokraierna anser all man äryllersl reslrikliv i frågor som rör slrandskyddel. Del må man lycka, men om riksdagen har sagi all man skall vara restriktiv, sä skall man väl också vara del.

Socialdemokraierna menar lydligen all avslag pä alla besvärsärenden av den här arten ärdel naluriiga och del som skall vara ulgångspunklen. Det betyder all vi inte kan uppnå större enighet än vad som har redovisals.

TALMANNEN:

Sedan samtliga under avsnillei Regeringens prövning av vissa byggnadsärenden m. m. anmälda lalare nu haft ordel övergår kammaren lill all debaliera Regeringens lillämpning av villkorslagen.

Regeringens till-lä mpn ing av villkorslagen

HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Krilikpunklen i detta ärende är regeringens kommuniké om laddningen av Ringhals 3 och Forsmark 1. Kommunikén utfärdades av statsrådsberedningen den 29 september 1978. Som bekant avslog regeringen ansökningar om sådana laddningar. Om delta var riktigt eller inte har utskollel inle granskat. Däremoi har vi granskal regeringens uppdrag lill kärnkraftin.speklionen. Del heier i kommunikén:

"Om sökandena efter den komplelterande undersökningen som nu säges inger förnyad ansökan om tillstånd kommer regeringen alt höra kärnkraftinspektionen över ansökan. Om inspektionen därvid finner alt den osäkerhet har undanröjts som enligl regeringens bedömning i angivet hänseende vidlåder den ansökan som nu behandlals har enligl regeringens mening sökande uppfyllt de villkor som uppställts i andra paragrafen andra stycket villkorslagen. Regeringen avser i så fall all lämna sökandena tillstånd all lillföra Ringhals 3 och Forsmark 1 kärnbränsle."

Delta innebär all regeringen i sak lämnat över avgörandet lill inspektionen. Regeringen kan som bekant inle överlåla en befogenhet som den har lilldelals enligl lag, till annan myndighel ulan all lagen innehåller ell uliryckligl bemyndigande om della. Del finns ingel sådanl bemyndigande i villkorslagen. Formelll härden heller inte gen inspeklionen något bemyndigande, men reellt sell har den lämnal över avgörandel lill inspeklionen.

Sä uppfaliades saken på hösten 1978 och så har den också uppfaltats på våren 1979. jaghar fäsl mig vid all bl. a. lidningarsom i sak företräll sä skilda meningar som Dagens Nyheler och Svenska Dagbladet i vår har geil denna lolkning av regeringens kommuniké. Jag har också läsl i tidningar alt den nuvarande 1'egeringen anser sig böra följa del resuliai inspeklionen har kommil fram till och bifalla ansökningar, men samiidigl föreslå riksdagen en särskild lag. Regeringens deklaration har sålunda lolkals på del sället all ansvaret för-sll kommande beslul pä omrädei skall ligga hos en förvaltningsmyndighet

Delta slrider mot villkorslagen, och en regering bör inle i sak skjuta över avgörandel till en förvaltningsmyndighet när den inte har formell räll all

delegera uppgiften lill en sådan förvallningsmyndighet Del är också fel ur handläggningssynpunkl all låta en fråga av denna karaklär reelli sen avgöras av en förvallningsmyndighet Besluiei bör även reelli sell fallas av den inför riksdagen poliliskl ansvariga regeringen. Svensk parlamenlarism skulle gröpas ur om man allmäni sköl över lill förvallningsmyndighet poliliskl vikliga frågor, som man är rädd att själv avgöra.

Av de studerade handlingarna framgår även all regeringens handlägg-ningsmelod i detla ärende lell lill ell häri iryck på slaiens kärnkraftinspektion. Del är enligl min mening fel all ulsällaen förvaltningsmyndighel forell sådanl iryck.

På regeringens presskonferens delades del ul en separat promemoria med fem punkier, i vilka KBS säkerhelskrav inle bara redovisades ulan även kommenlerades. Della var inle den samlade regeringens kommenlar ulan energiminislerns personliga tolkning. Del är ett utslag av ministerstyre som måste kritiseras. Han.s promemoria skapade även osäkerhel hos allmänheten, kärnkraflsproducenlerna och de anställda vid kärnkraftsanläggningarna samt inom industrin. Denna osäkerhet förstärktes av att regeringen gav till känna att den reella beslutanderätten i frågan skulle övervältras på SKI. För denna myndighet måste det också uppstå en besvärande osäkerhet eftersom man hade energiministerns promemoria och visste alt den inle uliryckle den samlade regeringens ståndpunkt När del blev en ny regering med en ny energiminister, försvann denna osäkerhet, men den hade slån kvar om regeringen Fälldin leval vidare med Olof Johansson såsom energiminisler.

Denna handläggning i slort blir så mycket mera anmärkningsvärd som regeringen ständigt betonade all den tillmätte säkerhetssynpunkterna stor vikt och alldeles särskill frågan om en säker slullig förvaring av avfallet Moi denna bakgrund hade man kunnal vänla sig all regeringen skulle ge entydiga besked och inle reellt sell avhända sig del slutliga avgörandel.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens t lillämpning av villkorslagen

BERTIL FISKESJÖ (c):

Herr lalman! Socialdemokraterna har, som vi hön. en del invändningar mot irepartiregeringens hanlering av laddningsansökningarna för Ringhals 3 och Forsmark 1. Del är i och för sig inle så konsligl. .Socialdemokraterna har ständigt jagat på för au Sverige skulle bindas upp i ell så slort aiomkraftsberoende som möjligl. Hade socialdemokraterna fåll råda, hade vi väl nu i del närmaste haft 12 atomkraft verk och varil på väg mot 13, laddade och producerande atomsopor, som ingen vel vad vi skall göra med.

Villkorslagen behövdes inle, menade socialdemokraterna. 1 valrörelsen 1976 förklarade Olof Palme att avfallsfrågan var löst Den hade AKA-utredningen klarat av. Var och en som läsl AKA-utredningen visste att del inte var pä det viset Man hade inte klarat av den frågan i Sverige lika lilel som i någol annal land.

Senare gick man över lill en annan linje: avfallsfrågorna var ingenting all bekymra sig för. Dem skulle man klara av någon gång i en ljusnande framtid, om bara de utmärkta vetenskapsmännen och teknikerna fick något 20-lal år på sig.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens till-lämpning av villkorslagen

Bygg och ladda, bygg och ladda - del var budskapet All ifrågasälla delta budskap var näst intill foslerlandsförrädiskt Om man stoppade upp aiomkraftsuibyggnaden skulle del leda till landets ruin och mörka undergång.

Regeringen log under centerns ledning dess bättre seriösare på de här frågorna. Och att del inom regeringen var centern som härvidlag drev pä är ingen hemlighet. Villkorslagen genomdrevs. De krav som där angavs skulle vara uppfyllda, innan laddningslillslånd gavs lill nya alomkraftverk. Säkerheten fick inte nonchaleras.

Nu är trots alll tonen i den socialdemokraliska reservaiionen lämligen mild. Hilding Johanssons anförande var också försiktigt hållel. Del är stor skillnad genlemol de käcka irumpeistölar som fanns i motsvarande reservation och anförande i fiol. Detla har naturligtvis sin förklaring. Socialdemokraterna har nyligen bytt fot. Vad della folbyle i sak innebär är väl ännu inte med någon siörre klarhet uppenbarat Men man vill åtminstone ge sken av all man nu minsann också ser allvarligt pä säkerheisfrågorna.

Del var ett tag sedan socialdemokraterna ställde frågor i kammaren om när de akluella aiomkraftverken skall laddas. Tidigare duggade frågorna om energipoliliken tätt Det var ett lag sedan man hörde nägol om den ansvarslösa miljonrullning som de färdiga atomkraftverken påstods åstadkomma. Man hör inle längre någol om arbelslöshel och indusirinedläggelse i den ansvarslösa energipolitikens släptåg. Det är så tyst

Det är tyst också från moderater och folkpartister. Det som lidigare var ansvarslöst har blivit ansvarsfullt Någonting har således hänt Vi får se hur länge de nya insikterna slår sig. Under liden slår de oladdade Ringhals 3 och Forsmark I och ruvar över sin tomhet Ringhals 2 är avslängd, och del är osäkert när ens atomkraftseniusiasierna vill sätta i gång den igen. Barsebäck 1 står stilla minsl etl halvår efter del all generatorn i en explosionsartad brand flugit i luften. Miljonerna rullar som aldrig förr.

Så står del till med de slora energidrömmarnas idiotsäkra flaggskepp. Och polismästarna kräver kulsprutepistoler och säkerhetsstyrkor för att kunna skydda folkets kraftverk mot folket självt. Atomkraftens problem är desamma som de alltid varit även i övrigl - olösla.

Socialdemokraternas reservalion är mild i tonen. Någon tacksamhet över all Forsmark I och Ringhals 3 inle kom all laddas antyder den dock inle. I stället anklagas regeringen för all handläggningen hösten 1978 log för lång lid. Del lycker inle jag. Det var bra all man log lid på sig, och del var bra alt man avslog laddningsansökningarna efter myckel krångel från folkpartister och moderater i regeringen.

Huravfallei skulle förvaras visste man inie. Del vel man inie än. Del skulle ha varit ansvarslöst all skaffa oss atomsopor frän ytterligare tvä reaktorer på halsen, innan vi vel vad vi skall göra med del avfall vi lyvärr redan har. Om socialdemokralerna-i sin reservalion skjulil in sig på all regeringen godiog upparbelningsavialet med Cogema, så skulle jag ha haft förslåelse för detla. Del kan man nämligen sälta mänga frågetecken för. Men det gör man inle.

Med något slags sömngångaraktig eftersläpning från lidigare positioner lycker man i slällel att del gick för långsamt all få fram beslut i deponerings-frägan. Sanningen ärju den att socialdemokraterna på den liden del begav sig ansåg all regeringen borde ha gett laddningslillslånd direkt ulan några mellanliggande - som de så föraktligt kallade del - politiska borrhål.

I regeringen drev moderater och folkpartister länge ungefär samma linje. Den snabba laddning som de ville ha fram höslen 1978 och långt in på våren i år hörs det dock ingenting om nu sju månader senare. Någonting har således hänt

Sä kritiseras i reservationen den presskommuniké som de tre partiledarna lämnade när beskedel om all avslå laddningsansökningarna offenlliggjordes. Del kan man göra. Den kommunikén är - del erkänner jag gärna - ingel under av klarhet. Men kommunikén var inget regeringsbeslut. I regeringsbeslutet, som logs en vecka senare och som är fogat som underbilaga 3 lill handlingarna i konstiiuiionsulskoltets belänkande, finns inle de påtalade oklarheterna. Del ärhellgivel-del håller Jag med HildingJohanssonom-all regeringen har det slutliga beslutsansvaret så länge della inle är delegerar lill underlydande myndighet.

Den iredje punklen i socialdemokraternas reservalion gäller del så omskrivna papper som energiministern lät distribuera vid presskonferensen. Del är svårt all förslå uppståndelsen. Vid presskonferenser brukar man dela ui papper. Avsikien varan lämna klarläggande upplysningar om innebörden av en passus i del nyss nämnda pressmeddelandet. Denna passus hade följande lydelse:

"De'n komplellerande geologiska undersökningen bördärför visa förekomsten av en tillräckligt stor bergsformation på aktuellt djup och med de egenskaper som KBS säkerhetsanalys i övrigl förutsätter."

I del papper som distribuerades och som socialdemokraterna inte gillar gavs informalion av vad della betydde. Så enkelt var det. Strax dessförinnan hade f ö. Gösta Bohman förklarat all säkerheisfrågorna var lösla lill 99 %. Med sådana vilseledande uttalanden skadade det sannerligen inle med litet extra information. F. ö. harjag inte innan denna episod inträffade och blev sä omtalad och utnyttjad som slagträ mot centern hört all någon pä en presskonferens blivit anklagad för all ha lämnal extra informalion.

Vidare harjag svårt all förslå all socialdemokraterna som i övrigl klagar överalt presskommunikén var oklar har invändningar mot au denna oklarhel skingrades på åtminstone en punkl.

Herr talman! Med förhoppning om en fortgående tillnyktring bland atomkraftseniusiasierna berjag all fä yrka bifall lill ulskollets skrivning.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens till-lämpning av villkorslagen

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens lill-lämpning av villkorslagen

säga alt dei mot den bakgrund som Bertil Fiskesjö tecknade i sill inlägg hade varil naturligt all läla regeringen avgöra ärendei ulan del lillägg som finns i den här kommunikén. Från cenierhåll skulle man val över huvud lagel inie kunna godta della. Men är del sä, Bertil Fiskesjö, att delta är en av de punkier där centern blev överspelad inom irepartiregeringen? Den saken kommer man inie ifrån bara genom all säga all del inle var någol regeringsbeslut. Kommunikén är utfärdad av statsrådsberedningen. Såviii jag förslår mäsle den ha godkänls av sialsministern, som vid denna lidpunki var Thorbjörn Fälldin - han är som bekanl cenlerpariiets ledare. Den här formuleringen har alliså godkänls. Del slår hell klart all formuleringen innebär all ärendei i sak flyttas över lill en underordnad myndighel.

Om Bertil Fiskesjö vill vara med och kritisera detta så skall vi hjälpas ål. Men del är för senl, eftersom della beslul redan har fattats.

När del sedan gäller presskonferensen är jag inle förvånad över all del delades ut papper, men Jag trodde att del skulle vara siaisminislerns eller den samlade regeringens papper som delades ul vid della lillfäile och inte papper med energiministerns personliga lolkning. Denna mä han ha rätt all föra fram, men absolul inie på en regeringens presskonferens. Del senare innebär en bekräftelse av vad jag här pålalai som den slora brislen hos regeringen Fälldin, nämligen all man inle kunde hålla samman och upplräda som en enhet.

BERTIL FISKESJÖ (c) kort genmäle:

Herr talman! Hilding Johanssons gränsdragning mellan vad som skall anses vara en granskning av regeringen och vad som är politiska inlägg varierar alltefter tid och läglighet Del kan man lätt konstatera genom all jämföra de myckel härda poliiiska angrepp som riktades mot regeringen i den förra dechargedebailen och vad som ägt rum i dag. Av regeringsbeslutet framgår klart all del är regeringen som beslutar i laddningsfrågorna, och ingen har såvitt jag kan förstå ifrågasatt det.

Del papper som Hilding Johansson klagar över att Olof Johanssons informationssekreterare lät distribuera innehåller en rad punkier tagna från KBS. Dessa punkter anger de krav som skall uppställas. Jag hinner här inte redogöra för alla kraven, men jag kan läsa upp några. Krav nr 1 är:

"Bergförvaret skall anläggas i sädana bergarter all någon risk för framlida malmletning eller mineralutvinning ej kan komma i fråga."

Jag kan inte länka mig an Hilding Johansson eller några andra kriiiker menar all vi skulle lägga alomsoporna där vi sedan skall gräva efter mineraler.

Krav nr 2 lyder:

"Bergförvaret skall anordnas så att det icke skärs igenom av sådana sprickzoner i vilka framlida bergrörelser kan utlösas."

Inte heller här tror jag all Hilding Johansson och andra kriiiker har någon annan uppfattning och anser all vi skall placera alomsoporna i ell berg som rör sig fram och lillbaka eller där vi t o. m. kan fä jordbävningar.

Del iredje kravei är:

"Transportliden fördel vatten som strömmar genom förvarels berggrund till markytan skall bestämmas."

Om vi får ell läckage i förvarets berggrund är del vikiigi all vi vel all radioaklivitei inle går ul i grundvattnet

Min talelid är nu slut, och jag hinner inte läsa upp de övriga kraven. De är av precis samma karaklär: sakliga upplysningar om oundgängliga krav på bergsformationen för att man över huvud lagel skall kunna länka sig au sioppa ned alomsoporna i berggrunden.

HILDING JOHANSSON (s) kort genmäle:

Bertil Fiskesjö glider förbi del som var min krilik när del gäller Olof Johanssons kommuniké. Kriliken gällde inte innehållet - del harjag över huvud lagel inle diskuieral - ulan den gällde den omsländighelen all del var energiminisiern och inie sialsministern som delade ut detia papper.

Bertil Fiskesjö har läst upp regeringens beslul. Jag har i jämförliga delar läst upp regeringens kommuniké om laddningen. Varför fanns dessa punkier inle upptagna i den kommunikén? Varför distribuerades de genom energiministern?

När Bertil Fiskesjö säger att ingen kan lolka regeringens kommuniké på annal säu än han gör villjag fästa uppmärksamheten på an del i kommunikén står att tillstånd skall lämnas av regeringen, om kärnkraftsinspeklionen kommer fram lill den meningen au de sökande uppfyllt villkorslagen. Vi kan inte nonchalera denna presskommuniké - den är regeringens beslut

Vi avvaktar med spänning vad den nuvarande regeringen kommer att göra på den härpunkien,dvs. hurden kommer alt lolka del beslul som åtminstone en del av dess medlemmar har deltagit i.

Får jag slulligen säga, herr lalman. all här framlräder Bertil Fiskesjö som den ende förelrädaren för de borgeriiga partierna. 1 hans anförande fanns myckel av krilik moi moderalerna och folkpartiet Delar dessa partier den kritik mot sig själva som Bertil Fiskesjö nyss har framfört?

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens till-lämpning av villkorslagen

BERTIL FISKESJÖ (c) kort genmäle:

Herr lalman! Hilding Johansson tycker fortfarande all del är märkligl all toredragande statsrådet i ell ärende vid en presskonferens lämnar komplelterande uppgifter lill de närvarande Journalisternas sakliga upplysning. Jag tyckerall hela den debatten är komisk. Den hade naturligtvis inle kommit i gång om man inte på sina håll hade ansett del förenligt med sina iniressen all vrida della så all man, med hjälp av en överväldigande dominans i pressen, skulle kunna åsladkomma hårda allacker mot centern. Del var ett renl politiskt moliv som låg bakom kriliken. Några sakliga skäl för den finns inie.

Vid regeringens presskonferenser silier del en rad ledamöier från regeringen, statssekreterare och informationssekreterare. Informationer lämnas pä olika säu. Del är onekligen en uividgning av ulskoiieis granskningsverk-samhei om vi i framliden skall granska inle bara regeringsbeslulen ulan också de presskonferenser som regeringar av olika kulörer håller. Det blir en räll

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens till-lämpning av villkorslagen

sior granskningsuppgift, åiminsione när vi skall la ilu med alla de presskonferenser som den nu sittande regeringen har hållit

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Den borgeriiga irepartiregeringen byggde på en orimlig förulsälining, nämligen den all tre partier med oförenliga uppfattningar i en viss bestämd och viklig fråga skulle kunna driva regeringssamarbele. Det var, som vi alla känner till, fråga om atomkraftens utbyggnad i Sverige.

Vi vet all moderalerna och folkpartiet i valkampanjen 1976 höll lyst om sin uppfaltning om atomkraften, medan centern sade all atomkraften skulle avskaffas. Man lyckades pä del sättet skrapa ål sig den erforderliga majorilelen för au kunna bilda regering. Och del gjorde man med denna inbyggda moisäiining.

När frågan blev akut höslen 1978 och man inie längre kunde slingra sig fram som man hillills hade lyckais med, iniräffade del som har givii upphov lill denna deball. Moderaler och folkpartister ville ladda och forlsalla all bygga ul kärnkraftverken, medan centern med sina löften bakom sig ville sioppa och avveckla kärnkraftverken. Oförenligheien kom i öppen dager.

Del rikliga hade naturligtvis varil all regeringen hade avgåli med en ärlig deklaraiion i frågan. Vad hände i slällel? Jo, man försökie fortfarande slingra sig fram. Vi fick under några veckor bevitina en ömkligt skådespel med uttalanden som kunde tolkas pä olika sätt beroende på vilket regeringsparti som för tillfället ullalade sig. När man slulligen hade bestämt sig och gick ul med den omtalade kommunikén sköl man över ansvaret pä en myndighel, statens kärnkraftinspeklion. Del var, som Hilding Johansson har framhållit, ell oacceptabelt handlingssätt

Vi har också energiminislerns agerande när del gäller den omtalade promemorian. Jag känner stor sympati för Olof Johanssons och andra centerpartisters ärliga motstånd mot kärnkraften både i och ulanför regeringen, men man kan inte rida pä två hästar samtidigt Man kan inte liera sig med förelrädare för storfinans och kärnkraftsutbyggnadsintressenter och samtidigt försöka driva igenom ell moislånd moi en sådan härenergipoliiik. Då går del som del går, och vi får della från konsiiiulionell synpunki absolul felakliga upplrädande. Del blir inga klara besked från regeringen. Del blir försök från enskilda ministrar all föra fram synpunkier som inle hela regeringen slår bakom. Della är inle lolerabelt

Vi kommer därför från vpk:s sida all siödja den socialdemokraliska reservaiionen, inié därför all vi lycker all socialdemokraiernas agerande har ingivii respeki - ivärtom. Vi kommer väl ihåg Olof Palmes lal om poliiiska borrhål i samband med okioberhändelserna. Nu, hundraials meier borrhål och flera månader senare, vel vi alt man fortfarande är väldigl osäker. Vi vel också att mot en överväldigande expertis av geologer och andra har statens kärnkraftinspeklion fallal ell beslut som skarpl kan kritiseras. Del hör emellerlid inie lill jusl den här debalien.

Vpk:s upplänning om alomkraftens ulbyggnad i Sverige är klar: Vi är molsiåndare till fortsatt ulbyggnad. Vi vill alt kärnkraftsanläggningarna skall

BERTIL FISKESJÖ (c):

Herr talman! Oswald Söderqvisl sade att del var orimligt all bilda en regering när man i ulgångslägel var oense om en fråga. Vid regeringsbildningen och i regeringsförklaringen klarade man upp även den frågan, låi vara lemporärt Och i övrigl drev man en myckel framgångsrik polilik. Vad som är alt lägga märke lill är alla de vikliga beslul i energifrågan som en enig irepartiregering förelade riksdagen.

Efter alll del förberedelsearbele som var nödvändigt kom man sedan fram till en punkt där del inle längre var möjligt all uppnå enighet I slutskedet gällde det frågan om folkomröstning. Då föll regeringen. Jag kan inte inse, Oswald Söderqvist, vad del har varil för förgripligt i della.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Jag sade att del fanns en fråga där man inte kunnal enas. Del är alldeles rikligt som Bertil Fiskesjö säger alt i alla andra frågor har man pä grund av sin gemensamma borgerliga ideologi mycket väl kunnal samsas, men oenigheten i denna enskilda fråga var inbyggd från början. Där hade man oförenliga ståndpunkter, och man gick ut lill svenska folkel och väljarna utan att klart redovisa sina skilda uppfattningar. Det var ett oärligt handlande.

När man inie kunde lösa motsättningarna borde regeringen ha avgåli med en ärlig deklaration. 1 stället blev det diskussioner under fiera veckor, moisiridiga uppgifter, påpekanden hil och dil. Moderalerna gjorde en tolkning, centerns förespråkare gjorde en annan lolkning. Det skapade ingen respeki för regeringsmakten eller för politiken över huvud taget. Anledningen var denna oförenliga motsättning, som man inte kunde överbrygga. Au man sedan så småningom efter mycket sjabbel tvingades avgå är en annan sak. Men det hade varit äriigare och rikligare all på ell tidigare stadium ställa upp för var sin sländpunkl och inle försöka rädda regeringen genom olika turer fram och lillbaka. Del är mot della som den konstilulionella kritiken mäsle riktas.

BERTIL FISKESJÖ (c):

Herr talman! Regeringen fattade ända in i slutskedet beslut som den gemensaml stod för. Men när den kom i det läget att del inte längre var möjligl att fatta beslul som samtliga partier kunde slå för upplöstes regeringen. Det är den korrekla beskrivningen av vad som hände.

Oswald Söderqvisl har liksom många andra fångats upp av den, naluriiglvis med vissa bestämda syften, myckel snedvridna och upphetsande presspropaganda som förekom under slutskedet av regeringen Fälldin.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens lill-lä mpn ing av villkorslagen

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av del s. k. BJLA-proJek-let m. m.

TALMANNEN:

Sedan de under avsnillei Regeringens lillämpning av villkorslagen anmälda lalarna nu haft ordel övergår kammaren lill all debaliera Regeringens handläggning av del s. k. B3LA-projekiei m. m.

HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Dei iräder fram en alldeles beslämi mönsler i regeringens handläggning av B3LA-ärendei. Del är ett spel med mänga agerande. Del är ingel tvivel om att försvarsminisier Eric Krönmark är huvudaktören. Vid hans sida träder fram andra ledamöier av regeringen. Vid elt tillfälle kom indusiriminister Åsling att placera sig i det starkaste sirålkasiarljuset På scenen iräder också fram förelrädare för flygvapnet försvarels materielverk, särskill huvudavdelningen för flygmateriel, och flygindustrin. Samspelet mellan dessa grupper och försvarsminister Krönmark faller i ögonen. Eric Krönmark härden myckel beslämda ambiiionen all driva igenom en beslul om B3LA. Han får slöd av vissa regeringsledamöier, medan andra är skepiiska. Man märkerbeslulskampen och besluiskrampen inom regeringen. Spelei förlängs med den ena akien efter den andra.

Inom konslilulionsulskollel har vi granskal delta spel med hänsyn lill handläggningen från regeringens sida. Andra agerande har del inle legal inom vår kompelens au granska. Självfallei har vi inle heller lagl försvars-poliliska, sysselsäiiningspoliliska och ekonomiska synpunkier på ärendei. Jag vel emellertid att B3LA-ärendel granskas även från andra ulgångspunkier än konsiiiuiionsuiskoiieis.

När jag nu lar upp några av punklerna i granskningen är del nalurligi au erinra om alt regeringen i mars 1977 hade tillkallat en särskild beredning, den s. k. B3LA-beredningen. Den lade fram sin rapport lill försvarsminislern den 14 oktober 1977. Enligl denna rapport fordrades för etl genomförande av anskaffningsaliernali vel B3LA elt rampäslag på ca 300 milj. kr. per år lill den ekonomiska ram som ingick i lorsvarsbeslutei 1977. Allernalivei A 20, som också fanns, krävde aniingen ell rampäslag på 100 milj, kr. per år eller moisvarande omplacering inom ramen.

Under liden som B3LA-uiredningen arbelade besökie chefen för maieriel-verkels huvudavdelning för flygmateriel generalen S. O. Olin de italienska myndighelerna för all förklara den svenska inställningen i en helt annan fråga. Enligl de uppgifter som ulskotlel har fåll fick han då kännedom om all italienarna höll på all sludera ett nyll flygplan, som var myckel likl B3LA-koncepiei i fråga om bl. a. operaiiva krav. Han rapporterade detla lill försvarsdepartemenlei. Dessförinnan hade sialssekreieraren Gunnar Nord-beck i försvarsdepartemenlei och dåvarande försvarsslabschelén, nuvarande överbefälhavaren Lennari Ljung blivii inbjudna all besöka Rom. Det besöket ägde rum pä höslen 1977. Jag vill här gärna skjuta in all Gunnar Nordbeck för utskottet har framhållit all syftel inle var alt diskulera fiygplansfrägan utan all få del av den iialienska synen på den säkerhelspoliiiska silualionen i Medelhavet och besöka några mililära enheter. Statssekreteraren bad emellerlid på grund av generalen Olins rapport att få informalion om hur det

tilltänkta italienska flygplanet säg ul.

Del är svårt all av del malerial som släll lill ulskoiieis förfogande klan ange vem som log inilialivei lill dessa iialienska konlakler. Poliliskl mäsle emellertid försvarsministern vara ansvarig för dem. En av våra anmärkningar äran han inie log upp frågan i regeringen och all regeringen inie fållade någol beslut i ärendei förrän långl senare. Försl i mars 1978 finns del ell regeringsbeslul i ärendei. Del äranmärkningsvärt all det inte föreligger nägol regeringsbeslut lidigare, ulan all ärendei behandlals som en inlem angelägenhel inom försvarsdepartemenlei och försvarels maierielverk. Med hänsyn både lill de utrikespolitiska inslagen i ärendei och lill B3LA-ärendeis känslighet och slora poliiiska vikl hade del varil en skyldighei för försvarsminislern all på ell lidigare siadium få elt regeringsbeslul i ärendei.

Medan dessa iialienska förhandlingar ägde rum arbelade man inom försvarsdepartementet ut en proposilion om forskning och utveckling för flygvapnet Utskottet noterar enhälligt all innehållet i den inte pä en ceniral punkl åierspeglar del verkliga förhållandet Proposilionen lalar om eu avial. Vad som förelåg var emellertid ell erbjudande genom en offert från Saab-Scania. Eric Krönmark har i en senare inierpellalionsdebaii hävdal au del fanns "eit avialsmässigi lillstånd" med industrin vid den tidpunkt då proposilionen förelades riksdagen. Inom konstitutionsuiskollel är vi emellerlid eniga om all del var en brisl i proposilionen pä denna punkl. Majoriteten avfärdar det hela med att skriva: "Del har emellertid enligl ulskollets mening inle framkommit någon omständighet som gett anledning lill anlagande att denna brisl skulle ha påverkat riksdagens ställningstagande i frågan." Om della vet vi självfallet inget. Oavsett della måste man emellerlid hävda, som sker i den socialdemokraliska reservaiionen, au del är av siörsla beiydelse för riksdagens siällningsiagande och allmänhelens informalion alt innehållet i ell regeringsförslag räll åierspeglar de verkliga förhållandena. En av våra kriiikpunkler är just den allvarliga brisl som vidlåder proposilionen på denna punkl.

Det finns även andra brister. Låt mig här för sammanhangels skull erinra om Ivå beslut som regeringen fattade den 12 januari 1978. Det ena var alt försvarsminislern bemyndigades att lillkalla flyginduslrikommillén. Del andra beslutet var att regeringen uppdrog ät materielverket all med berörda industrier genomföra slutliga förhandlingar om villkoren för forlsali ulvecklingsarbeie m. m. på B3LA och A 20 fram till den 1 juli 1979. Vidare föruisalles en samlidig beslällning av JA 37. Den 2 februari hemsiällde maierielverket i skrivelse lill regeringen all få besiälla ulvecklingsarbeie på B3LA\och A 20 enligl uppdragelden 12 januari. Sedan lämnades den lidigare nämnda proposilionen den 23 februari. Den 11 april justerade försvarsutskottet betänkandei i frågan. Den 26 april deballerades frågan i kammaren och fiiuade riksdagen sill beslul. Redan den 13 april hade emellerlid regeringen besluial bemyndiga materielverkei au besiälla ulvecklingsarbeie på B3LA och A 20.

Del är anmärkningsvärt, herr lalman, all regeringen fållade della beslul, innan riksdagen hade fallal sill beslul. Även om i della sammanhang

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. 83LA-projektet m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning in. m.

Regeringens handläggning av del s. k. B3LA-projektet m. m.

Ibrsvarsutskollei är en viktig instans är det väl ändå kammaren soin fållar riksdagens beslul. Del hör också lill del anmärkningsvärda alt regeringen forcerade handläggningen av B3LA-frågan på del säll som skedde, samtidigl .som den förklarade all den eftersträvade handlingsfrihet Del fanns en lydlig moisäiining i regeringens handläggning. Å ena sidan lalade man om all bevara handlingsfrihelen. Å andra sidan ser man försvarsminislerns iver alt pressa fram B3LA-altemalivei.

Regeringen gjorde vidare en koppling mellan B3LA-proJekiel och besiäll-ningarna av JA 37 som är anmärkningsvärd.

Dagen efter riksdagsbeslulel hemsiällde malerielverkel i skrivelse lill regeringen au få besiälla serielillverkning av JA 37. Underlagel var ell erbjudande som Saab hade lämnal i december 1977 och som senare Ibrmaliserades genom en offert Den 18 maj beslutade regeringen au bemyndiga malerielverkel beställa delserie 2 av JA 37. Samiidigt kopplade man myckel hårt samman Jakiviggenkoslnaderna med B3LA-arbetei. 1 della sammanhang skall jag inle la upp en diskussion om vilka alternativ som skulle ha blivit billigast Del ingår inle i KU:s uppdrag all granska sådana ekonomiska frågor. Ur handläggningssynpunkt är emellerlid del intressanta alt man kombinerade Jaktviggen och B3LA-ulvecklingen på elt sådant sätt au man sat:5ade på B3LA-ulvecklingen, utan all riksdagen hade fallal beslul om B3LA. Man lalade om all skapa handlingsfrihet men i själva verket riskerade man genom handläggningen all binda riksdagen vid B3LA. Om regeringen ville göra en sådan koppling mellan Jaktviggen och B3LA skulle den ha skaffat sig ell beslut i riksdagen som grund för detla. Denna koppling skulle klart ha framgåll av proposilionen, eller också skulle regeringen ha kommil med en ny proposilion. Nu gick man förbi riksdagen på ell säll som är anmärkningsvärt.

Samiidigl som flyginduslrikommillén arbelade och ulvecklingsarbelel på B3LA pågick inom Saab förhandlade malerielverkels huvudavdelning för flygmateriel under våren och sommaren 1978 med italienska myndigheler om möjligheterna av gemensam allackflygplansutveckling eller gemensaml köp av vissa flygplanskomponenter. Denna lösning av flygplansfrågan underställdes inte riksdagens prövning, trots all del försiggick regelrälla förhandlingar.

Under förra delen av seplember 1978 - enligl uppgift den 13 sepiember -fick försvarsminislern en rapport om ulfallet av dessa förhandlingar. Därvid konsialerades au några föruisäiiningar för ell gemensaml ulvecklingsarbeie med llalien avseende en flygplanstyp i sin helhel eller beiräffande vissa komponenter inte fanns. Enligl uppgift av Gunnar Nordbeck inför utskottet dellog i delta samtal försvarsministern, statssekreteraren i försvarsdepartementet, general Olin från huvudavdelningen och några av hans medarbetare. 1 en artikel den 16 november 1978 i Svenska Dagbladet berättar Eric Krönmark: "Ungefär en månad före trepartiregeringens avgång gav jag ell muntligt uppdrag lill myndighelerna all undersöka om det fanns möjligheter all reducera kosinaderna för B3LA."

Detta uppdrag är myckel uppseendeväckande. Här arbetade en pariamen-

larisk uiredning på regeringens uppdrag. Här försiggick med regeringens slöd elt utvecklingsarbete inom Saab. Försvarsminislern gav ett nyll ulredningsuppdrag lill en myndighet. Del skedde i muntlig form och ulan all den pariamenlariska uiredningen, såviii jag har mig bekanl, blev underrättad. Della Slrider moi den adminisiraiiva ordning vi har i Sverige. Del är ännu mera anmärkningsvän all försvarsminislern gav della uppdrag till en myndighel utan all del förelåg någol beslul i regeringen. Della är minisierslyre. Försvarsminislern är nämligen inle regeringen i en fråga som denna.

Majorilelen inom ulskoltel avfärdar detla med orden:

"Ulskoltel har inle funnii fog för krilik mot den förre försvarsminislern i de angivna hänseendena."

Del är en lika magislral som innehållslös mening.

I början av september 1978 iniräffade en annan händelse som också bör uppmärksammas. Industriminister Nils Åsling besökte lillsammans med medarbetare en fiygplansmässa i England som ägde rum 4-10 seplember. I anslutning härtill gjorde han etl utspel som lät mycket tala om sig på sin tid. Del var ell nyll flygplansallernaiiv som han förde fram. Han kriiiserade både B3LA-koncepiei och Viggenlanken. Populärt kallas della nya flygplansallernaiiv Åslingen.

Della uispel är anmärkningsvärt. Här irampade induslriminisiern in i ell anriat departement Han gjorde del inle vid elt regeringssammanträde eller under någon intern överiäggning, ulan han förde fram sill uppslag lill offeniligheien. Del farväl närmasi lolkassom ell lecken på all regeringen höll på all sönderfalla all ungefär samiidigl som försvarsminislern gav ell egel uppdrag ål en myndighel gjorde induslriminisiern ell uispel i försvarsfrågan. Frän handläggningssynpunkl är del anmärkningsvärt

Så kom del som jag har uppfallal som den näst sista akten i spelet Den 14 november 1978 överlämnade flyginduslrikommillén sin belänkande lill försvarsministern. Den 17 november kom en skrivelse från chefen för försvarels materielverks huvudavdelning för flygmateriel lill den nuvarande försvarsministern. Den innehöll elt nyll underlag avseende ett län allack-och skolflygplan, en varianl av B3LA med benämningen SK 38/A 38. Det uppdrag Eric Krönmark hade gett den 13 seplember 1978 hade verksiällls. Huvudavdelningen för flygmaieriel inom malerielverkel hade omvandlat B3LA lill SK 38/A 38 ulan alt den hade fått någol regeringsuppdrag lill della och Ulan all flyginduslrikommillén informerals. Presenialionen skedde i etl handbrev frän generalen Olin. Försvarsminisier De Geer behandlade del som vore del en officiell framslällning. 1 förhållande lill mycket som inlräffai är del en liien sak, men del var ändå fel.

Sammanfallarjag del föregående mäsle jag konsialera all handläggningen av B3LA-ärendel rymmer flera allvarliga ling. Man kan hänvisa lill försvarspoliliska, ulrikespolitiska, sysselsäiiningspoliliska, induslripoliliska och andra förhållanden. Dessa försvtirar dock inle de grova felakiigheierna i handläggningen. Resultatet av den beslulskamp och beslutskramp .som kännetecknade regeringen Fälldin i denna fråga har blivit en myckel lång

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projektet m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. ni.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projektet m. m.

handläggningslid för ärendei. Myckel av besväret med handläggningen skulle inle ha kommit om regeringen Fälldin lidigare hade kunnat ta ståndpunkt, och framför alll om den dåvarande försvarsministern för egen del hade kunnal skriva av länken på B3LA lidigare.

Den långa handläggningsliden har förl med sig allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser och åsladkommii sior ovisshel och oro hos de berörda förelagen och deras anslällda. Den har också kraftigt försvårat företagens planering och fördröjt en nödvändig omställning av produktionen.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Au döma av den socialdemokraliska reservaiionen beiräffande detta avsnitt i konsiitutionsutskoiieis dechargebelänkande och av del anförande som Hilding Johansson jusl har hållil kan man inle lolka del som sagis och gjorls som någoniing annal än elt led i den socialdemokratiska kampanjen moi det svenska försvaret, en kampanj som bedriviis med olika medel under lio år nu och som undan för undan lell lill allvarliga försämringar av del svenska försvarets möjligheter att klara sin uppgift: att vara en garant för vår alliansfria utrikespolitik och all värna om vårl lands irygghel och oberoende.

Men dagens deball skall rimligivis handla om de konsiilulionella aspek-lerna på B3LA-ärendel, och låi mig därför börja med frågan om kopplingen mellan Jaklviggen och B3LA, som här har berörts.

De förhandlingar med industrin som fördes höslen 1977 ledde lill alt industrin erbjöd ell s. k. lakpris för serietillverkningen av Jaklviggen under förutsäuning att ulvecklingsarbelel i fråga om B3LA inle avbröls. Del skulle hell nalurligi bli billigare all lillverka Jaklviggen, om de lekniker och andra som var inblandade också kunde arbeta med alt projektera B3LA. Ell sådanl här resonemang är ingenting nyll eller ovanligt. Moisvarande överväganden gjordes på den liden Viggen var aktuell för tillverkning, och det projektets huvudmän varju socialdemokrater. Det framgår f ö. alldeles klart an man måste ta sådana hänsyn och göra sådana bedömningar i den vitbok som den förre socialdemokratiske statssekreteraren i försvarsdepartementet gav ul 1972. System 37 Viggen. Den rekommenderar jag rent allmänt sett lill läsning, herr talman, eftersom socialdemokraterna nu gör elt anlal påhopp vad avser handläggningen av B3LA-projeklet. När man har läsl den skriften hörs klirrei frän del myckna glas som gäll sönder i del glashus socialdemokraierna siller i ganska så tydligt

I propositionen 1977/78:95 redogjordes för vad som förevarit i förhandlingarna med industrin, och därvid användes ullrycket "avtal" för del tillstånd som då rådde i fråga om arbeiei på att dels lillverka Jaklviggen, dels projekiera B3LA. Della uitryck var måhända mindre väl vall. Det medgav också den som kontrasigneral proposilionen, dåvarande försvarsministern Eric Krönmark. bl. a. i den inierpellationsdebait i riksdagen som ägde rum den 4 december 1978.

Men om delta kan dock sägas all del handlade om elt avialsmässigt tillstånd, eftersom den avgivna offerten var bindande från industrins sida. 1

del sammanhanget skulle jag vilja rekommendera herr Johansson all sludera den nya avtalslag som vi har och som han varil med om all rösta fram. Då får han säkert hell kristallklart för sig att det här de faclo rörde sig om ett avtal, men del borde naluriiglvis ha formulerats på ell annal säll. Del inlressania är, herr lalman, att del i den socialdemokraliska reservationen görs gällande att den här formuleringen kunde ha påverkal ärendets handläggning. Jag vill då fråga: Pä vilket sätt? Reservaiionen ger inle någol som helst belägg för della. Den ger ingen antydan om vilket slag av påverkan del skulle ha handlat om. Vilka andra överväganden skulle den socialdemokraliska riksdagsgruppen ha gjort, om del hade stått "avtal" eller "avialsmässigt tillstånd"? Jag frågar della, för det bör vi få besked om i dag. Ge några exempel, herr Johansson! Hur hade socialdemokraterna i så fall handlat? Kan man inle ge ell svar pä della, sä skall man nog akta sig för att framföra kritik av del slag som vi nu har fåll ta del av.

När del sedan gäller frågan om förre industriministern Nils Åslings ullalande om ett nyll plan, den s. k. Åslingen, alltså etl nedbantat flygplans-projekt, kan man väl knappasl förmena ell statsråd au ullala sig om frågor som visseriigen inle direkt faller inom det egna departementets domvärjo, men som har etl slort allmänpolitiskt iniresse och på vilket man förvisso också, såsom i del här fallel, kan anlägga induslripoliliska aspekter. Några konstitutionella aspekter harjag svårt all flnna, såvida inle socialdemokraterna vill belägga alla statsråd med munkavle i alla frågor som inte gäller del egna departementet Är del måhända erfarenheter från den lid dä socialdemokraterna satt i regeringsställning som föranleder sådana önskemål frän de socialdemokraliska reservanternas sida?

Del har gjorls gällande att de sonderingar som ägde rum med llalien i syfte all pressa kostnaderna för B3LA-projektel skulle ha varil märkliga. Jag betraktar del tvärtom som myckel lovvärt att sådana strävanden har förekommil. Kontakterna med llalien grundar sig ju pä ell samarbelsavial med llalien, slutet 1976 av den dåvarande socialdemokraliska regeringen. När man blev på del klara med alt del fanns iniresse av ell samarbete med Italien var del naturligt att man log upp den frågan med den dåvarande försvarsminislern. Några förhandlingar, herr Johansson, fördes icke med Italien förrän regeringen i mars 1978 hade bemyndigat försvarets materielverk all teckna etl annexavial av del slag som förutses i del avtal som den socialdemokraliska regeringen slöt 1976. Såviii jag förslår har man alltså handlat hell korrekl. All den här saken skulle kunna föranleda kritik är väldigl svårt all förslå. Rimligtvis måste del vara bra alt försöka ta initiativ till utländskt samarbete för att få ned kostnaderna. Och, herr Johansson: Vad hände när del gällde försäljningen av Viggen som den socialdemokraliska regeringen försökie sig på för några år sedan? Jo, då log man en lång rad kontakter med andra länder och ställde mycket långtgående garantier jusl för att kunna sälja och få ned priserna. Socialdemokraterna bör därför vara väldigl försiktiga med all rikta krilik mot den här handläggningen.

Sedan är del en annan sak som Hilding Johansson gör stort nummer av, och dess värre far han med osanna uppgifter, vilka också återfinns i den

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projek-tet m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-proJek-tei m. m.

socialdemokraliska försvarsmolionen lill årets riksdag. Man menar att Eric Krönmark när han iräffade representanter för dem som var berörda av B3LA-projeklei den 13 seplember 1978 skulle ha beställt elt nylt flygplan. Detla är icke sant, vilket alldeles klan framgår av den utfrågning som gjordes i konsiitutionsulskottel med statssekreterare Gunnar Nordbeck. Utfrågningen finns upptagen stenografiskt och är tryckt i utskousbetänkandet På s. 240 står del alldeles klart uttryckt all man diskuierade den uppkomna situationen, varvid det framkom all nägol samarbete med Italien inte var aktuellt Sedan citerar jag: "Då uppmanade Krönmark Olin" - alltså chefen för försvarets materielverks huvudavdelning för fiygmateriel - "alt på alll säll försöka få ner kosinaderna för B3LA." Della är alliså den ordagranna lydelsen. Del är klart all herr Johansson och de socialdemokraliska molionärerna kan beskylla statssekreterare Nordbeck för all ljuga. Gör då del! Här slår det kristallklart vad det handlar om, och dä skall man inle skriva all del är fråga om en beslällning frän herr Krönmarks sida av ell nyll flygplan. Jag lycker ivärtom alt herr Krönmark är värd en eloge för att han i detta läge på alll sätt försökie få ned kostnaderna för det flygplan som man då projekterade, dvs. spara så mycket pengar som möjligl.

Sedan sade herr Johansson all regeringen förbigåit riksdagen genom att redan den 13 april ge bemyndiganden om alt fortsätta arbeiei med B3LA. Riksdagsbeslulel kom ju först några veckor senare. Delta aren sanning med största modifikation. Det som hände den 13 april var all regeringen lät myndighelerna använda gamla och redan beslulade bemyndiganden för forlsällning.en av arbeiei med B3LA. Del var alltså inle fråga om några nya bemyndiganden ulan om gamla. Och della måste man väl ändå i all rimlighels namn ha rätt att göra.

Får jag sedan beträffande anmärkningen att chefen för försvarets materielverks huvudavdelning för flygmateriel inte bör kommunicera direkt med departementet ulan via verkets centrala ledning säga all Jag inle alls kan förslå den anmärkningen. Jag råkar sitta med i styrelsen för försvarets materielverk och del är i hög grad en rimlig och lämplig praxis all kontakterna sker huvudavdelningsvis direkt med departementet i de allra flesta frågor. Men Jag kan inle förstå vad konstitulionsuiskotiet har med försvarets materielverks verksamhei att göra. Den saken faller rimligtvis utanför vårt kompetensområde.

Till slul, herr lalman. Socialdemokraterna har i slutklämmen i sin reservalion en skrivning där de menar au den utdragna handläggningstiden när del gäller delta ärende medför allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser och har åstadkommit stor ovisshel och oro hos berörda företag och deras anslällda.

Herr lalman! Del är så sant som det är sagt Men om riksdagstryck kunde rodna skulle del göra del när del fick sådanl på pränt. Huvudansvariga för den olyckliga ulvecklingen av del svenska försvaret, som inneburil en kontinuerligt minskad sysselsättning i berörda industrier, är ändå jusl socialdemokraterna. Jag lycker inte att de har bidragil lill någon posiiiv lösning av flygplansfrågan.

de.

Under della anförande övertog andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

HILDING JOHANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Enligl Anders Björck finns inga kritikpunkter. Försvarsminislern har skött del här hell riktigt från början till slul. Ändå blir det nog ingel B3LA.

Sedan lyckerjag nog-och jag ber, herr lalman, om ursäkt omjag lalar renl ut-alt med Anders Björcks inlägg kom det in elt demagogiskt inslag i den här debalien som vi lidigare i dag inle har haft. Han beskyller mig för alt lala osanning. Låt mig ta upp del somjag hinner med på den korta stund somjag nu har lill förfogande. Jag läser vad Eric Krönmark själv har anfört i Svenska Dagbladet - och enligl Anders Björck har Eric Krönmark aldrig sagt någoniing som inle är sant Kanske det heller inte någon gång stått någonting i Svenska Dagbladet som inle är sant Jag har använt den källa som man enligl källkritisk handledning skall utnyttja vid sådana tillfällen. Eric Krönmark anförde:

"Ungefär en månad före irepartiregeringens avgång gav Jag elt muntligt uppdrag till myndigheterna all undersöka om det fanns möjligheler all reducera kosinaderna för B3LA."

Del skulle vara intressant om Eric Krönmark eller Anders Björck kunde förneka della. Det innebär ell uppdrag till en myndighel. Jag anser att det skulle ha förankrats i regeringen innan del gavs. Del är ambitiöst att pressa ned kosinaderna - del är rent av en skyldighet för en försvarsminisier - men det bör ske på elt sådanl sätt alt handläggningen stämmer med regeringsformen.

Sedan har jag inie sagt annal än - och nu läser Jag ur manuset lill mitt huvudanförande - alt det var pä della säll som man fick fram del nya alternativet Det var den order som försvarsminislern hade gett som verkställdes på det sätlel all man fick del nya flygplanet.

Jag tror attjag också hinner säga någol om Nils Åslings beleende. Låt mig helt enkelt konstatera attjag inte vill förbjuda något statsråd att föra fram sina meningar, men jag tror att sådanl i en flerpariiregering i hög grad bidrar till all en sådan regering sprängs. Där får man nog ha som utgångspunkt all man skall hälla sig inom sill departement Vi socialdemokrater har inle några dåliga erfarenheter därvidlag, eftersom vi under de senaste åren salt en.samma i regeringsställning. Del var inle våra erfarenhelersom ledde fram lill vårl siällningstagande, men jag vill konstatera all Nils Åslings utspel är anmärkningsvärt ur parlamentarisk synpunki.

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av ■ statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-proJek-tet m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projektet m. m.

försöker bedöma del statsråd som här är föremål för uppmärksamhet. Jag har inle, med undantag av den någol otydliga formuleringen, hittat nägol förfarande som skulle vara inkorrekt, och del har inle heller konstitutionsutskottets majoritet gjort. Del inlressania är ju om del här har förekommil ministerstyre. Enligl min myckel beslämda uppfaltning hardet i denna fråga inte förekommit nägol minisierslyre.

Del måsie nämligen vara inte bara en räliighei utan renl av en skyldighet för ell statsråd att, när han träffar medarbetare inom sill departement och befattningshavare inom underlydande verk, kunna säga lill dem - kalla del eu muntligl direkliv, om nu det ullryckel är så inlressanl - au de skall pressa kosinaderna, göra vad de kan och inte spara några anslrängningar för all se lill att verksamhelen blir så billig som möjligl. Jag har en känsla av all alla statsråd ständigt har givit sådana muntliga direkliv - om uttrycket skall anses vara korrekl. Jag förmodar all de gör det nästan varje dag. Herr Hilding Johanssons partivänner gjorde del säkert ständigt. Statsråd i den borgerliga regeringen jyorde del också - del vore konsligl om del icke skedde. Men della innebär icke ministerstyre. Då skulle del krävas all del var fråga om detaljerade anvisningar för all få fram en ny flygplanstyp, men del rörde del sig ju inle om i della konkreta fall.

Det var i slällel på del sättet att man inom försvarets materielverk satte sig ned och funderade på om del fanns någon lösning som kunde lillgodose dessa uppmaningar om kostnadsbesparingar. Då kom man fram lill all del fanns olika alternativ, som naluriiglvis återkom och i vanlig ordning underställdes regeringen. Del är såviii jag kan förslå en hell korrekl väg all gå.

I annal fall skulle vi på delta område få en byråkrati som vore alldeles orimlig och som skulle försvåra all kommunikation mellan statsråd och vederbörande underlydande ämbetsverk. Man kan alltså inle göra den koppling som. här görs - en koppling som jag myckel bestämt reagerat emot. Den 13 september gavs del inga direkliv från Eric Krönmarks sida all del skulle las fram ett flygplan benämnt SK 38/A 38 eller någoniing liknande. Det diskuterades fram på en hell annan nivå och återkom sedan lill regeringen för bedömning.

HILDING JOHANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Lät mig försl konstatera all vi aldrig har diskuterat malerielverkels styrelses handläggning av ärendena. Del ligger inle inom vårl kompelensområde. Del vi från socialdemokraliskl håll har riktat krilik mot är försvarsministern De Geers handläggning av del handbrev som generalmajor Olin skickade. Men Jag personligen hoppas all man kan komma fram lill ändrade relationer mellan malerielverkel och försvarsdepartemenlei.

Del Jag kallar ministerstyre får ses mot bakgrund av den silualion som förelåg. Det fanns en parlamentarisk uiredning, tillsatt av regeringen, och inom Saab pågick ell utvecklingsarbete med regeringens slöd. 1 denna silualion hade det, om försvarsminislern ville ha en ny inriktning på etl utredningsarbete, varit naturiigl alt la upp frågan i regeringen, så att regeringen hade givit nya direktiv till kommillén eller fattat etl annat

regeringsbeslul. Med hänsyn lill frågans politiska tyngd och den situation som i övrigl förelåg värdet enligl min mening fel av försvarsminislern all pä della enkla sätt handskas med frågan.

Del var hans skyldighet all pressa ned kostnaderna - därom kan vi vara överens. Men det hade kunnal ske på ett riktigt sätt, genom att försvarsminislern hade lagil upp frågan i regeringen och del hade blivit ett regeringsbeslul. Det skulle Jag inle ha kriliseral från formella utgångspunkter. Men jag skulle ha talat om all del hade skapats en parallellulredning, vilket strider mot den praxis som vi har inom svenski utredningsväsende -men del är en annan sak. Men nu skedde inle della, utan Eric Krönmark satt i elt samtal och gav dessa synpunkier. Och del är väl ingel tvivel om all del ur delta samtal har vuxit fram den nya flygplansvarianl som sedan presenlerades. Om inle Eric Krönmark hade haft samtalet, är del knappasl troligt att materielverket hade kommit fram med detta alternativ, som plötsligt dök upp elt par tre dagar efter del all flyginduslrikommillén hade presenterat sina förslag.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projektet m. m.

ANDERS BJÖRCK (m) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Hilding Johansson sägeratt en statlig utredning arbelade samtidigt sorn uppmaningarna att pressa kostnaderna gavs av försvarsminister Krönmark. Del är rikligt - herr Johansson tänker pä FLIK, fiygindustri-kommiiién. Nu är del bara au denna uiredning hade all syssla med alll ulom just med B3LA -den hade till uppgift att utreda vad som skulle komma att hända om man inte byggde B3LA. Alla partier var eniga om alt FLIK skulle ha just denna uppgift. Att ge lilläggsdirekliv lill FLIK om B3LA skulle alltså ha varit helt felaktigt frän försvarsminister Krönmarks sida i det lägel.

Hade del dä blivit eu annal flygplan om herr Krönmark inle hade bett de berörda personerna all försöka sänka kosinaderna? Ja, med all sannolikhet Del slod hell klart au de ekonomiska ramarna var myckel pressade. I det lägel var del väl alldeles naturiigl att man inom försvarets materielverk använde sig av alla upptänkliga medel och all länkbar idérikedom för all försöka få fram elt flygplan som blev billigare och som någoriunda rymdes inom de ramar man dä hade all diskutera.

Detta är, herr talman, ingenting unikt när det gäller ett flygplansprojekt som ändras gång på gäng. Får jag bara citera ur förordet lill skriften "Syslem 37 Viggen" som utgavs av försvarsdepartementet år 1972. Del hade skrivits av den dåvarande socialdemokratiske statssekreteraren Anders Thunborg. Han säger all man började med all låsa fast vissa prestandakrav. Men sedan säger han ordagrant: "Däremot har tidpunkten för produktionsstart, leve-ranstakt, kontraktsformer och frågan om projektets fullföljande över huvud taget prövats vid skilda tillfallen mot bakgrund av då aktuella kostnadsprognoser och förvarspolitiska bedömningar,"

Gång på gång ser man i denna intressanta skrift hur den dåvarande socialdemokraliska regeringen tvingades ändra pä de olika krav som man kunde ställa, pä ett sådant här plan. Av det ursprungliga, som hade

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projektet rn. m.

presenterats pä ell myckel tidigi siadium genom hemliga informalioner lill dåvarande sialsulskollei, blev del inle särskill myckel kvar när man väl var framme vid del slutgiltiga planet,

Della är ingenting alt krilisera. Del är naturiigl när del gäller etl sådant här komplicerat projekl. Men del är en sak, och därvidlag tror jag att herr Johansson och Jag är överens. En annan sak är att jag inle - efter au ha hörl herr Johanssons argumeniaiion - kan förslå all della har någoniing med minisierslyre all göra.

Andre vice talmannen anmälde all Hilding Johanssson anhållit att till protokollet fä antecknat au han inle ägde rätt lill ytterligare replik.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Bakgrunden lill denna deball är den au det i slaler, vilka i likhet med värt land har en stark militärmakt och en likaledes relativi stark msiningsinduslri, uppstår samband mellan dessa tvä storheter, som i många - för att inle säga de flesta - fall leder till beslul och åtgärder som i stort sett inte ligger i samhällets intresse utan i vad vi kan kalla byråkratins eller vissa organisationers intresse. De utgör del vi brukar kalla del miliiärindusiriella komplexet.

Det finns i detta lilla land etl ganska stort sådant komplex, väl utvecklat Del blir större i en liten stal som vår, där industrin blir mera dominerande och där dä en stark militärmakt har möjlighel all påverka och ingripa i beslutsfattandet. Det har alliså under längre lid funnits i Sverige, och del finns lyvärr fortfarande kvar.

Del är della som ligger bakom turerna i den flygplansfråga vi nu diskuterar.

Genom au vi fick etl regeringsskifte på hösten 1976 iniräffade emellertid den förändringen - vilket det är vikiigi all komma ihåg - all också den politiska maklen överfördes lill borgerligheten i del här landei, och eftersom den lidigare hade haft den ekonomiska makten, blev det en accenluering av sädana förhållanden som jag lidigare lalade om. Del låg i den borgeriiga regeringens intresse - och det var framför alll ett iniresse för det moderala inslagel i den regeringen - att slärka försvarsmakten, någol som ju all lid legal i dessa gruppers iniresse. Vi fick därigenom en uppräkning av försvarskostnaderna, och vi fick en mera gynnsam behandling av de mililära anspråken och kraven.

Del blev eu ganska kraftigt agerande av regeringen, framför allt av den moderate försvarsministern Krönmark, för all driva fram tillverkning av ett nyll flygplansprojeki i Sverige. Ell omfattande agerande och ell hårt arbeie lades ned på att genomdriva delta, vilket inte heller har förnekats. Man kan Ju goliskriva vederbörande för au de anser att de handlar rätt när de erkänner del, men i sakfrågan betyder det att samarbetet mellan irepartiregeringen, med dess moderate försvarsminisier Krönmark, och Saab medförde att utvecklingskostnaderna för det nya projektet B3LA - i storleksordningen kring 400 milj. kr. - lades ul ulan att vi fått någon egentlig nytta av dessa

utgifter. Man förespeglade oss, när del här beslutet fattades, all utgifterna skulle användas till utvecklingsarbete för dels A 20, dels B3LA. Samiidigt visste vi dock au A 20 vid den lidpunklen var i slort sell färdigutvecklat Del är alltså etl fel härvidlag.

Man sade all dessa ullägg, oavsett om B3LA skulle komma till utförande eller inle efter detla utvecklingsarbete, skulle förbilliga den fortsatta anskaffningen av Viggen. Hur del kommer an gä med den saken återstår all se. Oklarheten om de ekonomiska konsekvenserna av de här viktiga besluten är forlfarande sior, eftersom vi inle vel hur det ekonomiska resultatet slulligen kommer att bli.

Del är alltså marknadskrafternas och de slora företagens - i det här fallel Saab-Scanias - iniresse som i störsla omfallning har fåll ta överhand.

För att övergå lill den nuvarande regeringens syn pä de här frågorna, sä är del intressant all konstatera all man tydligen anser detta handlande vara rikligl. Det skall ju inte vara försvarspoliliska bedömningar som skall fä vara grundläggande, utan minst lika stor tyngd, för alt inle säga siörre tyngd, skall tillmätas industrins bedömningar av vad som är nyttigt och projeklabeli för den. Detta skall vara avgörande.

Den nuvarande försvarsminislern lalade i en inierpellationsdebait den 4 december om sin industriella bakgrund, och det gav honom anledning all säga: "Om en köpare, dä ell aktuellt köp skall avgöras, lämnar en påtaglig indikation på all produkien i fråga är inlressanl även i en kommande utvecklingsversion får säljaren i en marknadsekonomi förvis.so elt slarkl incitament all lämna ell väsentligt lägre pris än om vederbörande får uppfattningen all både den nu akluella affären och eventuellt kommande affärer avser endasl den nu tillgängliga modellen av produkien." Del är fin ekonomisk byråkralsvenska! Den visar att man anser att det är marknadskrafterna som styr.

Del är alltså inle det svenska försvarsbehovet som man i första hand skall ta hänsyn lill. Skall vi-döma efter detta uttalande kommer Saab-Scania all handla marknadsmässigl, när vi nu har fåll ell brulel kontrakt här på B3LA, och förvisso kommer företagen också att se till att hålla uppe sina profiler i denna affär sä högt som möjligt

Att vi har fått den här kopplingen mellan industri och militär byråkrati -och i det här fallel också med statsmakten - är ingenting förvånansvärt, men handlingssättet, som vi har påpekat lidigare i olika debatter under del senasle årel, är anmärkningsvärt. Det ger förvisso anledning till kritik av den handläggning som regeringen och den förre försvarsminislern Krönmark slår för. Vänslerparliel kommunisterna kommer därför all siödja den socialdemokraliska reservaiionen i frågan.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av del s. k. B3LA-projektet m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projektet m. m.

kosinaderna. Till del skall jag ålerkomma litet senare.

1 konstitutionsutskottets betänkande slår man fast några viktiga bilar som vi redan i inlerpellalionsdebatien i december månad förra året kunde konstatera och som innebär att våra värsta farhågor har blivit besannade.

För del första blev riksdagen vilseledd av förre försvarsminislern Krönmark i propositionen 95 av den 23 februari 1978, vilket den nuvarande försvarsministern klargjorde i interpellationssvaret den 4 december 1978. Konslilulionsulskollel harju också enhälligt fastlagt au det inte förelåg något avtal av den karaklär som proposilionen 95 föruiskickade. Däremoi drar Ulskollsmajorileten, dvs. de tre borgerliga partiei-na, inte konsekvenserna av att proposilionen inle givit en korrekl bild av förhandlingslägel, och drar inle heller konsekvenserna av sin anmärkning mot förutvarande försvarsministern. Del är nämligen en ganska grov anmärkning man ger när man säger att självfallet skall innehållet i regeringsförslag rätt återspegla del verkliga förhållandet och alt proposilionen härvidlag således uppvisar en brist.

Däremoi gör den borgerliga utskottsmajoriteten en ganska ologisk vurpa och säger att denna brisl skulle på intet sätt ha påverkat riksdagens ställningstagande i frågan. Delta är naluriiglvis alldeles omöjligi all acceptera. Självfallet skall riksdagen vara korrekl informerad för all kunna falla korrekla beslul.

För del andra säger utskoltsmajoriieten att man inle har funnii anledning all rikta krilik moi regeringen när del gäller redovisningen av de allernaliva handlingslinjerna i flygplansfrågan i övrigl. Ur min synvinkel sell är delta ganska fanlasliskl. Del skulle innebära att de tre borgerliga partierna, majorilelen i ulskotlel, de faclo accepterar en vilseledande av svenska folkel om de verkliga konsekvenserna av de kontrakt som man så småningom kom all skriva med försvarsindustrin i slutel av maj månad -de konsekvenser som innebär en fördyring för skattebetalarna på minsl 400 och kanske 900 milj. kr.

Skallebetalarna har alliså - ulan all vara korrekl informerade, ulan all riksdagen har haft någon möjlighel all granska och ställa under prövning om della var ell rikligl förfarande - de faclo fäll acceptera en ylleriigare kostnad för JA 37 på mellan 400 och 900 milj. kr. Försvarsindustrins olika bud -erbjudande, anbud, offert, kontrakt - har nämligen innehållit priser med kopplingar mellan den redan beställda JA 37 Viggen och den ännu från riksdagens sida inte på nägol sätt beställda B3LA.

I inlerpellationssvarei frän den nuvarande försvarsminislern den 4 april klargjordes del alldeles tydligt att det är en skillnad på 400 milj. kr. mellan prisel om B3LA får utvecklas efter den Ijuli 1979 och prisel om planet inle får utvecklas efter detla datum. Del är del pris som försvarsindustrin begärde och som också den förutvarande regeringen under försvarsminisier Krönmarks ledning accepterade.

Del underliga i del resonemang som också Anders Björck här för är an man vill hävda au Eric Krönmark försökt att pressa priset pä flygplanen. Vad han gjorde var att acceptera Saab-Scanias koppling mellan JA 37 Viggen, delserie

2 och 3, och B3LA, en koppling som innebar alt den dåvarande regeringen accepterade all förhandla hell och hållel på Saab-Scanias villkor. Vad Saab-Scania erbjöd - frän sitt första bud lill del kontrakt som sedermera undertecknades av regeringen - var ell högre pris på JA 37 Viggen, om inte B3LA fick produceras. Tyvärr är del en reell farhåga alt de svenska skallebetalarna, därest revisorerna inte riktar anmärkning mot och kräver upphävande av kontraktet, får vara beredda all belala mellan 400 och 900 milj. kr. mer för JA 37 Viggen, därför all kontraktet skrivits pä detla sätt och accepterats av försvarsminisier Krönmark.

Del andra man bör fastslå är att del föreligger elt tydligl samband mellan moderaterna, Saab-Scania och försvarsindustrin. Deras samverkande intressen har ylleriigare bekräftats av de framträdanden Anders Björck gjorl inför riksdagen. Jag finner del vara ell underligt agerande från utskottets sida all försl slå fasl del orikliga i presentationen inför riksdagen och att därefter inte fulll ul dra konsekvenserna av della och rikta den motiverade anmärkningen mot försvarsminister Krönmark.

Därmed vill jag yrka bifall lill den socialdemokraliska reservaiionen i della ärende.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projektet m. m.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Det vore väldigl frestande att gå in i en försvarspolitisk debatt med fru Theorin. Del är roligt, inlressanl och inte särskill svårt Men jag skall inle göra del. Det är ändå en konstitutionell granskning vi häller pä med, och en lång deball om B3LA:s och Viggenprojeklels koslnader faller inle inom ramen för delta betänkande från konstiluiionsulskoliei. Färjag bara säga att ulskollsmajorileten har konstaterat - jag slår fasl del en gäng lill - all en bindande offert från Saab-Scanias sida förelåg, vilken man accepterade, och della är i avtalslagens mening detsamma som ell bindande avtal. Jag har inle fåll någol svar i dag på vad som skulle ha kunnal vilseleda riksdagen pä den här punklen-vilka andra överväganden som t ex. socialdemokraterna skulle ha kunnal göra om avtalet även dejure hade varil undertecknat Jag frågade om del för en stund sedan. Jag har som sagt inle fått någol svar och frågar därför en gäng lill.

I ett lilel land med en enda flyginduslri blir del kopplingar. Del är ingel konsligl med del; det är naturligt och t. o. m. i de allra flesta fall rikligl bra. Del är någonting som den tidigare socialdemokraliska regeringen också har fäll leva med.

Del har kostat slora pengar, säger fru Theorin. Ja, de pengar fru Theorin lalade om har den 30 mars 1978 redovisals för försvarsutskottet Del har alltså skell en lillfredsställande informalion lill försvarsulskotlei, som är det utskott i riksdagen som handlägger de här frågorna - det är inte konslilulionsulskollel. Avsikien med fru Theorins inlägg var lydligen att visa all B3LA-projekiei har kostat 300 milj. kr, vilket skulle ha varil lill ingen nytta. Rikligl så är det inle. Och del är sannerligen inle Eric Krönmarks fel all projekiei icke har vidareutvecklats.

Färjag än en gäng läsa ur Viggenskriften. Där slår del på s. 24: 1963 års

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-proJek-tet m. m.

försvarsbeslut banade väg för en forlsali uiveckling av flygplan 37, Sedan lillar man på s. 38. Hur myckel pengar hade, då man kommil lill del siadium B3LA befinner sig i nu, den socialdemokraliska regeringen satsai på del projekiei? Jo, 158,2 milj. kr. i 1962-1963 års penningvärde. Del är mer än B3LA-proJeklet har kostat i dagsläget.

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herr talman! Självklart, herr Björck, diskulerar vi det konstitutionella i den här debatten, och då är del korrekl, som del myckel riktigt står i utskottets enhälliga skrivning, alt det är av vikt all innehållet i regeringsförslag räu återspeglar de verkliga förhållandena. Della är oerhört centralt och viktigt, och här rikiar man alltså frän ulskoltel enhälligl krilik mot den förre försvarsminislern.

Men del är också av vikl för att kunna fana beslul i Sveriges riksdag all Sveriges riksdag är korrekl informerad och au man också därmed lill allmänheien öppel kan redovisa konsekvenser av de beslul man fattar.

Av den nuvarande försvarsministerns svar i inierpellaiionsdebalten den 4 december framgår del som inte har kommil lill riksdagens kännedom lidigare, nämligen alt kontraklskonslrukiionen är gjord på indusirins villkor och för indusirins räkning och all det inie i nägol av de fyra olika stegen - från det allra första anbudet över erbjudande och offert lill kontrakt - skell någon prispress från den förre försvarsminislerns sida. Av svarel framgår också all del är en "bok- och räkningssysiem" som indusirin lagl som villkor för JA 37, om B3LA inie får byggas, och därmed har indusirin också san ell pris på JA 37 Viggen som är minsl 400 miljoner högre än del fasta pris som gäller om B3LA-projekiel skulle fortsätta efter den 1 Juli 1979.

Del finns ingen som helst juridisk grund förden förre försvarsminislerns påslående i proposilionen 95 all JA 37 Viggen skulle bli billigare om bara arbeiei fick forlsalla fram lill den 1 juli 1979. Detta påstående slog den nuvarande försvarsministern De Geer effektivt sönder i inlerpellationssvarei och lalade om an del inle fanns någon grund för ell sådant påstående eftersom man aldrig diskuieral dessa villkor för JA 37 Viggen.

Men del underliga och mest inlressania är alt om man accepterar delta resonemang innebär del också att man accepterar all den förutvarande regeringen godlagil att förhandla på Saabs villkor. Vad Saab gjorde varju att erbjuda ett dyrare pris om Inte B3LA Jick produceras. Prisel på JA 37 Viggen är alltså knuiel lill en forlsali produklion av B3LA. Och del skall bli inlressanl all se om revisorerna kommerall accepiera del säll på vilkei Sveriges riksdag de facio fördes bakom ljuset och inle informerades om konsekvenserna av beslutet.

Jag finner alt man här inte varil konsekveni frän konsiiiuiionsuiskoiieis majoriiels sida - man har inle följl upp med den krilik som är beräiiigad.

JA 37 skall iefterhand få belala för etl ännu icke av riksdagen beslälll plan. Del kan inie vara en korrekl konsiiiulionell handläggning i Sveriges riksdag, och det är del som vi här i dag kriliserar.

All del finns ell samband här och ell iniresse frän moderaiernas sida alt

fortsätla en avancerad flygplansuiveckling, del har vi fåll tillräckligt klan för oss både i den offenlliga debatten och i debatten här i riksdagen saml genom den förre försvarsministern Krönmarks agerande. Del är ur hans och hans partis synvinkel sell fulll legiiiml all försöka driva fram B3LA. Man har gjorl del och haft direkla konlakler med Marcus Wallenberg. Eric Krönmark har också inför kammaren verifierat all del förekom konlakler vid ell flertal tillfällen. Man har hävdal an del inte var regelrälla förhandlingar. Ja, jag vel inie vad man kallar det när försl flygdirektören diskulerar med statssekreteraren och frågan sedan går upp på allra högsta nivå i diskussioner mellan Marcus Wallenberg och ministern om en forlsali flygplansuiveckling. Svenska folkel uppfattar del trols alll som regelrälla förhandlingar mellan indusirin och dåvarande försvarsministern. Och jag lycker också detta hör lill bilden när vi diskulerar buren försvarsministerhandläggerärenden och inför riksdagen redovisar sill förfarande.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av del s. k. B3LA-projektet ni. m.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr lalman! Fru Theorin är sä gediget okunnig i försvarsfrågor all Jag lycker synd om det parti som hon tillhör och som tvingats lyssna lill och påverkas så myckel av henne.

Dessulom, herr talman, lalar fru Theorin inte sanning här. Jag står för del påståendet Hon ljuger. Del är icke på del sättet all försvarsminislern icke har försökl pressa ned kosinaderna och att han bara har förhandlat på Saabs villkor. Han har verkligen försökl pressa ned kostnaderna - för Jaktviggen med mellan 200 och 400 milj. kr. De förslag som Saab lämnade genomgick en hårdhänt mangling och ändrades på en rad punkier. Efter all ha sluderal hur koniraki skrivits under av tidigare regeringar, fru Theorin närslående, vågar jag påstå all herr Krönmark varil väl så lyckosam som de lidigare försvarsministrarna när det gällt att handskas med industrin och underteckna kontrakt Ta bara en sådan sak som au vi här har fatt in en ränteneulraliiei, som man icke hade när det gällde Viggenprojektei!

Konlakler med Marcus Wallenberg! Ja, han är ordförande i Saab-Scania. Han har besökt departementet vid några tillfällen - visst har han gjorl det; del är klart Han sprang i departementet också på den liden då där salt socialdemokratiska försvarsministrar. Vad är del för konsligl med del? Del är inte fråga om några förhandlingar. Skulle inle en förelag få lämna sin syn på sådana här saker direkt lill de politiska beslutsfattarna? Jag kan inle se att del skulle vara någonting märkligl! Här har icke förekommil någol som helst otillbörligt

1 själva verket är del så au effektiviteten när det gällt att pressa kostnader har varil väl sä hög under försvarsminister Krönmarks lid som under hans förelrädare -del vågar jag slå för. Men vad fru Theorin sagi i sina Ivå inlägg här,särskill i del sista, innebären svidande krilik mot de socialdemokraliska ledamöterna i konslilulionsulskollel. Aniingen är del sä all alll del som hon här tar upp har konstilulionella aspekter, och dä är del ju märkligl all Hilding Johansson och andra som är noggranna och kunniga och grånade av erfarenhei när del gäller konslitulionelli arbele inie har hoppal på vagnen.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m.m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projek-tet m. m.

Eller också har del inle ell dugg med del här all göra ulan skall diskuteras i ell annal sammanhang.

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herr lalman! Lät oss dä börja med del sisia!

Del är inte en svidande kritik av de socialdemokraliska ledamölerna i konsiitulionsulskoitel. Hilding Johanssson klargjorde all del icke är konstitutionsutskottets sak all granska de ekonomiska konsekvenserna av avtalen - del sker på annal sätt. Del är revisorerna som granskar konsekvenserna för skallebetalarna av avtal som har skrivits. Del kommer vi förvisso också att fa vela av så småningom.

Hilding Johansson har också såväl i reservationen som i sill inlägg här klargjort hela det spel som försiggår. Men lill denna konstitutionella krilik måste också höra grunden och föruisäuningarna för agerandet frän den moderate försvarsministern Krönmarks sida. Della försöker Anders Björck dölja.

Jag lar med ganska stort lugn kriliken alt vara okunnig i försvarsfrågan. Jag står ul med den kriliken från moderat håll -den gör mig inte särskilt mycket. Men del är fakliskl inle försvarsfrågan vi här diskuterar, utan det är konsiiiuiionsuiskoiieis granskning av agerandet i flygplansaffären B3LA.

Jag ljuger inle, Anders Björck! I inierpellaiionsdebalten den 4 december frågade jag vid etl flertal tillfällen Eric Krönmark om han inför Sveriges riksdag kunde klart ange var i processen han hade pressat priset på B3LA. Del kunde han inle! Det finns fyra olika steg i den här processen. De ser exakt likadana ul frän del första anbudet lill det skrivna kontraktet. Del är fulll möjligl för konsiiiuiionsuiskoiieis ledamöier att granska anbud, erbjudande, offert och kontrakt och finna att Jag inte ljuger. Där finns icke en enda prispress.

Vad Eric Krönmark försökte göra i proposilionen 95 var all hävda all JA 35 Viggen skulle bli billigare om arbeiei pä B3LA fick forlsalla lill den 1 juli 1979. Men faklum är att nuvarande försvarsminislern De Geer slagit sönder della påslående. Han har klart sagt ifrån all del inle finns någon grund för ell sådanl påslående, eftersom man aldrig har diskuieral dessa villkor för JA 37. Ett påslående som inte är bevisat är alt del skulle ha blivit billigare med JA 37 Viggen därför all B3LA-proJekiei fick fortsätta till den 1 juli 1979. Men bakgrunden lill detla, som det är ganska vikiigi för riksdagens ledamöier att känna lill, är all Saab-Scania har haft eu tacksamt utgångsläge i sitt agerande gentemot slalsmaklerna, eftersom man då forlfarande befann sig i elt avialslösi tillstånd. Saab-Scania harockså uppställt villkor föran ingåett avtal med Slalsmaklerna om fiygplanshistorien. Dessa villkor innebär bl. a. en tillbakagång lill något som vi har upphört med för ganska länge sedan, nämligen bok- och räkningssysiemet Sysiemel innebäratt kostnaderna kan bli oändligt mycket siörre än fasta priser och vad vi bedömer dem till. Det systemet lämnade vi på en ganska tidigt stadium i Viggenaffären. 1 och med delta avialslösa tillstånd kan alltså industrin ställa krav, vilket man också har

gjorl. Dessa krav harockså förre försvarsminislern Eric Krönmark ställt upp på.

Om man resonerar som Eric Krönmark gör i propositionen 95, all JA 37 Viggen skulle bli billigare om man fick forlsalla med B3LA-arbetei lill den I Juli 1979, så har man därmed också accepterat all regeringen får förhandla på Saab-Scanias villkor, Jusl därför all Saab-Scania erbjöd eu högre pris om B3LA inte fick produceras. Det finns ingenstans i dessa fyra steg någon prispress pä det första anbud som Saab-Scania gav slalsmaklerna fram lill del slutgiltiga kontrakt som skrevs. Del är elt anbud, etl erbjudande, en offert och ell kontrakt, utformade efter Saab-Scanias villkor och accepterade av den moderate försvarsministern.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr lalman! Del ärju inle bara jag som rikiar krilik mot fru Theorin föratl hon är gediget okunnig i försvarsfrågor, ulan den kriliken är lika ymnigt förekommande inom hennes eget parti. Hon får väl i så fall också stå ul med den kriliken.

Nu har det fakliskl skell en prispress pä åtminstone 200 milj. kr., enligt vad som har upplysts från malerielverkel. Del är ganska myckel pengar i elt sådanl här sammanhang. Det är inie så all man har förhandlat på Saab-Scanias villkor. Vi hade tillfälle, fru Theorin, i konstitulionsuiskotiet, i vilket vi icke kan räkna henne som ledamol, alt gå igenom hemligstämplat malerial - korrespondensen mellan malerielverkel och Saab-Scania. Den visade hell klart all del förekom en läng rad reservalioner, en lång rad synpunkier och förslag från materielverkels sida. Del ärju malerielverkel och icke försvarsminislern som förhandlar i sädana här frågor, vilket Jag irodde alla var medveina om. Däremoi kan naluriiglvis försvarsminislern i direkliv trycka pä, nägol som vi hillills i dag har diskuterat.

Del föreligger elt avialslösi tillstånd, har del sagts i dag. Varför har vi dä ell sådant? Jag irodde all fru Theorin kunde räkna ul varför vi befinner oss i del lägel. Del är beklagligt, men det beror sannerligen inte på alt Eric Krönmark skulle ha misskött sig. Hade vi haft klarare linjer när del gäller B3LA-projekiet,dä hade vi för länge sedan haft ell fungerande huvudavial. Dä hade vi sluppil del nuvarande lillsiändet

Jag kan inte finna att alll det som fru Theorin tar upp om kosinaderna hör hemma i den här debatten. Om del vore fallel skulle betänkandei på den här punklen se helt annorlunda ul. Man kan, fru Theorin, ha synpunkier på om B3LA och JA 37 Viggen är billiga flygplan, men del ankommer inte på konstituiionsulskoiiei all avgöra detta. Fru Theorin, som tar varje tillfälle i akt all riva ned del svenska försvaret sä mycket som möjligl - i år bl. a. i strid med sina egna partikamrater, vilket skall sägas lill deras förtjänst- uinyiijar emellerlid även denna dechargedeball i del syftet. Del är både talande och pä sill sätt utmärkt att hon gör det Alla de människor som iror pä ell svenski försvar och alla som är sysselsalia inom försvarei skall ha klan för sig au det uppenbarligen inle finns någon hjälp all vänta frän del hållel.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projektet m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. ni.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA -projektet m. m.

MAJ BRITT THEORIN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Det tillkommer naluriiglvis inie mig an korrigera en ledamol av konsiiuaionsulskoliel beiräffande vad som är konsiilulionella frågoreller inte. Men uppenbart har sysselsättningsfrågorna inte all göra med den konstitutionella granskningen av försvarsminister Krönmarks agerande när del gäller au skriva kontrakt med försvarsindustrin och redovisa inför Sveriges riksdag konsekvenserna därav. Om del har undgått Anders Björck, villjag påpeka alt jag sedan 1973 i Sveriges riksdag har väckt molioner med förslag om hur man bör planlägga en omställning av försvarsindustrin. Jag har vid många tillfällen i Sveriges riksdag framlagt konkreta förslag, som glädjande nog i april 1978 har blivit accepterade av hela Sveriges riksdag.

Försvarsfrågan skall vi gärna diskulera vid ell annat tillfälle. Del gäller i dag inle försvarsfrågan ulan sambandei mellan en moderal försvarsministers agerande och hans ansvar mot sina uppdragsgivare: skallebetalarna. Del gäller också hans handlande pä indusirins villkor.

Del är lilel förmätet av en moderal representant i Sveriges riksdag all krilisera en försening av B3LA-affären. Socialdemokraterna klargjorde pä ell tidigt siadium i den förra försvarsulredningen all del inle fanns ekonomiska förutsättningar för all bygga B3LA. Del rymdes ingel B3LA inom den socialdemokraliska försvarsramen, men det rymdes inte heller inom den borgerliga försvarsramen. Sedan har de borgerliga regeringarna med olika manövrer och med lillsäilande av ulredningar försenat och förhalat B3LA-besluiet De kostnadsfördyringarna kan i varje fall pä intet sätt belasla socialdemokraierna. Vad vi har diskuieral här är forlfarande inie della, utan vad det gäller är: Hur har en försvarsminisier skön sina åligganden i regeringen och inför riksdagen?

Självfallet har Marcus Wallenberg all rätt i världen att diskutera med en försvarsminisier. Den rätten har vi inte ifrågasait Men vad vi klari vill la upp lill deball - och där går skiljelinjen mellan socialdemokraliskl och moderal agerande - iir konsekvenserna av försvarsindustrins agerande genlemol eller lillsammans med regeringens representanter. De konsekvenserna är nu ganska tydliga för de svenska skattebetalarna.

Vi socialdemokrater har alltså sagt nej lill all Wallenberg skall fortsätta all styra flygplansutvecklingen i della land. Men vi har också sagt alt det är vårl ansvar an klara av omsiällningen för de anslällda inom försvarsindusirin. Den anmärkningen kan inle rikias moi socialdemokraierna all vi inte överblickar konsekvenserna för de anslällda och all vi inle lägger fram konkrela förslag lill lösningar. Men aldrig accepterar vi att sysselsättnings-skälen skall styra uiformningen av försvarsindusirin i della land.

något i att det delvis är av konstitutionell erfarenhet.

Lät mig då som konslitulionelli erfaren - fortfarande enligl .Anders Björck - hävda all de som är föremål för granskningen frän konslituiionsuiskoliels sida är alltid de statsråd som har funnils under den period granskningen har omfattat Retroaktiv granskning ger vi oss inte in på. Inte heller granskar vi vad enskilda riksdagsledamöter gör - det får ju väljarna göra i valet

Men jag vill också förmedla en annan erfarenhei. Del är sällan jag mön ell ärende där jag själv tyckt all handläggningen rymmer så mycket felaktigheter som delta. Man kan tala om den sysselsäiiningspoliliska och den induslripoliliska aspeklen, osv. -jag är villig all göra del vid ett annat tillfälle - men härgällerdeiju väsenlligen Eric Krönmarks handläggning av B3LA-ärendei inom regeringen Fälldin.

Del är här jag menar all det finns anledning till krilik på en rad punkier. Jag har förl fram den lidigare och skall inle nu upprepa den annal än på den punkl därjag upptäckte attjag inle svarat Anders Björck, vilkei jag lycker attjag har en viss skyldighet an göra när debatten nu har drivit så här långt.

Det gäller Gunnar Nordbecks agerande inför utskottet. Jag lycker alt den bild som Gunnar Nordbeck lecknade av samialei i september, den beskrivning som Eric Krönmark gjort i Svenska Dagbladet och den bild Jag har givit av della sammanfaller hell och fulll. Ingen av oss ire har ljugit Vi har lalal sanning alla ire, såviu jag förslår, men vi bedömer vad som har hänt vid della tillfälle nägol olika.

Jag har kritiserat själva agerandet från Eric Krönmarks sida, inte när del gäller besparingar men väl när del gäller formen för an föra fram della besparingskrav. Därför vill Jag frita mig från all ha påsiåli all Gunnar Nordbeck har ljugit, fördel harjag aldrig hävdal. Jag har lycki all bilden härar väldigl samslämmig, och del vill jag gärna ha sagi i debalien så all del inie blir några missförsiånd på den punkten.

Den fråga som Anders Björck har ställt harjag indirekt svaral på, nämligen vad det skulle bli för konsekvenser av den beskrivning man har haft i propositionen. Beskrivningen är enligl min mening ofullständig på två punkier. Det gäller avtalet, men det gäller framför allt att man inte har tillräckligi noggranl beskrivit del samspel i beslällningarna mellan JA 37 och B3LA-projekiel som del i realiieien blev.

Vi har olika meningar om della, och jag vill starkt slryka under an en av mina kraftigasie kriiikpunkler är an riksdagen inle fick klara uidei här påeii bältre sätt För an riksdagen skulle kunna göra del behövdes en annal maierial än det vi fick. men nog sagt om del.

Låt mig slulligen säga all Jag är alllid lilel för\ånad när man i debaiierna beskyller varandra för okunnighet för an ljuga osv. Jag iror upprikligi sagi inle all någon medvciel lämnar felakliga uppgifter från riksdagens lalarsiol. Man försöker så långl del är möjligl kontrollera sina uppgifter. Och kunnigheten resp. okunnigheten får vi \;il överlämna åt envar au själv bedöma. I varje fall vill jag inte uinämna Anders Björck lill den som skall avgöra när en person ljuger och hur kunnig den ena eller den andra är i den ena eller den andra frågan.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-projektet m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av det s. k. B3LA-proJek-tet m. m.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Det är väldigl vikiigi alt vi är på del klara med vad som verkligen är fakta i sädana här ärenden. Del gäller ändå en konstitutionell granskning av regeringens handläggning. Del gäller hur etl enskilt statsråd har handskals med väldigl vikliga frågor. Dä lycker Jag all del kan vara befogat att tala renl ut.

När man släller sig upp och säger att Eric Krönmark inte har försökl pressa kosinaderna, au han har förhandlat på indusirins villkor, då ger man inie en korrekl beskrivning av situationen.

Sedan är del klart, herr lalman, all vär granskning i konstitulionsuiskotiet inle bara omfattar del senasle årel. Ibland går vi längre fram - del har vi gjort i år när vi har kommil in på 1979-och ibland ivingas vi gä ganska långt lillbaka för au följa orsakssammanhang. Kalla det retroaktiv granskning eller någoniing annal -Jag tycker del är naturiigl all vi gör på det sättet Del är myckel vikl igl i en sådan här affär, där man från socialdemokraliskl håll rikiar skarp kritik mot den gamla regeringen och mot den förre försvarsminislern, alt vi undersöker frågan: Hur fann socialdemokraterna del lämpligt, rikligl och lillböriigl all själva handlägga idenliski lika eller näsian lika frågor?

Vi har haft försvarsminisirar frän del socialdemokraliska partiel som sullil myckel länge, och del har många gånger varil kompetenta krafter på den posten. Om de nu har funnii au ell visst sätt all handlägga sådana här ärenden har varil riktigt och lämpligt ärdel naturligt alt man drar paralleller. Del ärdel jag har försökt göra pä ell par punkter. Då visardet sig alt aniingen hårde här gamla socialdemokraliska försvarsministrarna icke uppträtt lämpligt och riktigt eller också har Hilding Johansson och Maj Britt Theorin velat rikta en myckel stark retroaktiv krilik mot dem.

Det finns: någonting som heter praxis när det gäller information om känsliga försvarspolitiska och miliiäriekniska frågor. Man kan inte vara lika öppen med sådan information som med informalion av vad slag som helst. När del gäller informationen om kostnaderna för della projekl har det från departementets sida, i enlighel med praxis, kontinuerligt lämnals information till försvarsutskottet. Del har skett pä de punkter som har tagits upp här av de båda socialdemokraliska lalare som deltagit i debatten. Jag lycker inle man kan säga all riksdagen har förts bakom ljuset. Informationen har i vissa fall varil rikiad lill ett visst utskott-del finns goda skäl för del-och det är en praxis som del socialdemokratiska partiel nalurligen har tillämpat länge.

Sedan skall vi inte la upp sysselsättningsfrågor, sades del här. Nej, del håller Jag msd om, och vi gör inte del i majoritetens skrivning i konsiitu-lionsuiskotteis betänkande. Sysselsättningsfrågorna tas upp i det sista stycket i den socialdemokraliska reservaiionen.

Ibrsvarsbesiällningar pä 1960-och 1970-lalen, Men min krilik beror på all jag menar all i en rad sädana här frågor skall ärendena las upp i regeringen. För mig ler del sig ganska naturligt all man i fiera av dessa fall hade gått lill regeringen och fåll regeringsbeslul, I några fall, som jag i ell lidigare anförande speciellt stannade inför, anser jag del renl av nödvändigi all få beslut i regeringen innan man går vidare.

Slutligen häller jag med Anders Björck om all vi i slutet av vår reservalion har pekat på vissa sysselsäiiningspoliliska konsekvenser av handläggningen. Del är hell naturiigl alt vi hargjort della, för vi ville belysa vilka konsekvenser del har fått att man greps av sådan beslulskramp inom den lidigare regeringen all man inle kunde fatta ell beslämt beslul. Om del har vi olika meningar, men för min del hävdar jag alt del var fel all man inte lidigare nådde fram lill ell beslul i detta ärende.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Avtalet med Norge angående en gemensam svensk-norsk bilindustri blev på sin tid föremål för stor uppmärksamhet och debatt Om del hade fullföljts, hade konsekvenserna för vårt land blivit betydande i en rad avseenden. Del handlade ju inle bara om etl avtal mellan ell förelag och elt annal lands regering. Del handlade också om avtal mellan två regeringar. Offenlliga och privata avtal var infiätade i varandra. Del är dä naturligt -självklart, lyckerjag - att riksdagens konstitutionsutskott gör en granskning av del säll varpå avtalen har utformats.

Som en intressant aspekt skall här noleras all frågan om olje- och virkesavialens gillighel i förhållande till varandra varit föremål för olika lolkningar i Sverige och i Norge. Det är naluriiglvis allvariigt all så vikliga avtal blir föremål för olika tolkningar och olika uppfattningar i de båda länderna. Avtalen var avsedda all gälla i 20 år, och deras inverkan på svenskt och norskt näringsliv hade blivit beiydande. I etl sådanl läge får del bara inte ske, alt man redan från början är oenig om hur avtalen skall tolkas. Om Volvoavialel hade fullföljts, kan vi lätt föreställa oss vilken besväriig politisk och ekonomisk situation som skulle ha kunnat uppslå, om de därefter orsakat oenighet

Konstitutionsutskottet konstaterar också enhälligl alt della förhållande var "mindre lillfredsslällande", och del är sä sant som del är sagt Jag vill understryka att utskollel här har varit enhälligl i sin skrivning.

Låt mig sedan bara peka på del uttalande som görs i utskottsbetänkandet, att priset på den olja som Sverige skulle ha fäll del av om avtalet fullföljts skulle ha fastställts av en särskild norsk myndighel, peiroleumprisrådet. Del var alltså inle fråga om all någon gemensam svensk-norsk myndighel skulle ha haft det sista ordel eller all man skulle ha tillämpat någon form av

Det s. k. Volvoavtalsärendel

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning ni. m.

Det s. k. Volvoavtalsärendel

skiljedomsförfarande och hörl iredje part, ulan en renl norsk myndighet skulle bestämma normpriset på den olja som vi i så fall skulle ha fån del av enligl oljeavialet

Del skulle vidare endasl ha blivit tre svenska förelag, förelag som i dag endasl svarar for en Iredjedel av den svenska oljedisiribulionen, som hade fän vara med om all ulnyllja den norska oljan. Del måsie anses som anmärkningsvärt och inte särskill klokt med lanke på vårl slora oljeberoende att utesluta de förelag som sedan åtskilliga decennier svarat för lejonparten, dvs. två tredjedelar, av den svenska oljedisiribulionen.

Vi har i en rad olika sammanhang, bl. a. inom OECD, anslutit oss lill principen om lika behandling av inhemska och utländska förelag. En diskriminering av det slag som skulle ha ägt rum om oljeavialet hade gått igenom hade alltså dels varil principielll felaktig, dels ur oljeförsörjningssyn-punkl oklok. Jag vill därför yrka bifall lill reservaiionen 4 i denna del.

Min bifallsyrkande gäller också, herr lalman, den sista delen av denna reservalion. Konstitulionsuiskotiet har lagil sig orådei före all ullala all del beklagar att avtalet med Norge inte kom lill stånd. Men det skall konsiitutionsulskottel inle lägga sig i. Vad har riksdagens konslitulionsutskolt med den saken all göra? Vad har en sådan här bedömning att göra i elt dechargebelänkande? Jag lycker del är pinsaml an konstitutionsutskottet, som borde veta en del om riksdagsulskoilens kompetensområden, hoppar över skaklarna på detla säll. Konslilulionsulskollel är ingel överuiskoli, som skall lägga sig i vad andra utskott har all behandla. Det är inle bra för konstitutionsutskottets anseende att övertramp av detla slag sker.

ESSE PETERSSON (fp):

Herr lalman! Den här delen baserar sig ju på överenskommelsen år 1962 om samart)eie mellan de nordiska länderna. På grundval av denna överenskommelse Iräffades 1978 ell samarbelsavial mellan Sverige och Norge. Till delta samarbelsavial fogades ire speciella prolokoll om de konkrela projekten, som då gällde för del första Volvoavialel, för del andra oljan och för del iredje virket Härom har konsiitutionsulskottel skrivit följande: "Samarbeis-avialet innebar all parlerna skulle främja konkrela förslag lill samarbeispro-jekl och uppmuntra förelag och organisaiioner i de två staterna all göra delsamma. Speciell vikl skulle läggas vid sådana samarbelsprojekl som kunde förbällra den internationella konkurrenskraften för de båda staternas industri, som ställde slora krav på investeringar och utveckling eller som tillförsäkrade de två staterna tillgång på råvaror och energi. Samarbetspro-jeklen skulle ta sikte på industriell verksamhei som skulle lokaliseras och ge sysselsättning i de två staterna i överensstämmelse med bägge staters intressen.''

Även inom konslilulionsulskollel var del alliså hell klart beiräffande värdel av samarbelsavialei och de projekl som della kunde leda lill. Anders Björck sade all del i viss ulsiräckning blivii olika lolkningar. Della har tidigare framhållits i utskottet, men det har inle tagits upp i reservaiionen. 1 det här sammanhanget är del emellerlid viktigt all slå fasl att olikheterna i

lolkning inle finns hos de båda regeringarna som är avlalsslulande parter, ulan olikheterna återfinns hos politiker ulanför denna krets. Jag tror att del är ganska vikiigi all slå last detla, eftersom man har försökl göra gällande alt de avlalsslulande parlerna skulle ha olika lolkningar. Så var alltså inte fallel, ulan del var oppositionspolitiker som hade en del all säga pä den här punklen. Del är ju de avlalsslulande parterna som är intressanta när det gäller tolkningen av del här avtalet, som av kända orsaker inte senare kunde genomföras.

I den moderata reservationen sägs att det endast skulle bli fråga om främsl tre svenska förelag. Anders Björck drar sig inle för all upprepa della här i dag, trots au det både i utskottet, i promemorior och i handlingarna klart sägs ifrån att de här tre företagen var vad man hade alt utgå ifrån, men att även andra företag var akluella i sammanhanget

Lät mig citera någol från de brev som utväxlades den 8 december 1978 mellan det svenska industridepartementet och dess motsvarande myndighel i Norge, vilka också finns fogade lill betänkandet

I del norska brevet heter del, all "de norske selskaper som omfalies av protokollen, er selskaper som er registren i Norge, og hvor mer enn halvparten' av siyremedlemmerne, herunder styrets formann, er norske siaisborgere. Dessulen må mer enn halvparten av aksjekapiialen vaere på norske hender. I förste rekke vil de aktuelle selskaper vaere" - och sedan räknar man upp dem som från norsk synpunki främslvarakluella med tanke på del man lidigare sagt

Låt mig sedan citera det svenska brevet:

"De svenska förelag som omfattas av prolokollel är aktiebolag och ekonomiska föreningar som är registrerade i Sverige och i vilka minst hälften av styrelseledamöterna, däribland slyrelsens ordförande, är svenska medborgare och bosalta i Sverige. Dessutom skall minsl hälften av aktiekapitalet vara i svenska händer. De berörda förelagen är i första hand" - och så räknar man upp de företag som man tänkt sig i första hand. Men man anför vidare:

"Från svensk sida kan ytterligare företag komma att vilja ta upp förhandlingar om leveranser inom ramen för prolokollel."

Del var alltså aktuellt all ytterligare företag skulle tillkomma, vilket också framgår av handlingarna.

Var del så konstigt i och för sig alt man utgick frän all del skulle vara svenska företag? Del var ju också en förutsättning frän norsk sida all det skulle vara norska företag som gavs möjlighet all leverera olja. De svenskägda företagen har alltså inte en tredjedel - del gäller endast de tre uppräknade. 1977 hade de svenskägda förelagen 45 % av den totala marknadsandelen. Även del framgår av de handlingar vi har haft tillgång till i utskottet men som Anders Björck underlät att här citera. Däremoi ansåg man från norsk och svensk sida all man var förhindrad alt föra förhandlingar förde ullandskonirollerade bolagen. De köper redan genom sina internationella kontor olja frän de här olika områdena, och av del skälet var det de svensk-resp. norskägda förelagen man utgick från.

Delta säger någol om all denna fråga - som när den logs upp skulle vara en

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Det s. k. Volvoavtalsärendel

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Det s. k. Volvoavtalsärendel

stor fråga för Anders Björck och andra moderaler- har reducerats lill en fråga om oljeföretagen. Man har inte ens velat hälla sig lill de uppgifter som slätt lill buds, ulan man har försökt förringa det hela för all få det att framstå i en sä ofördelaktig dager som möjligl - ofördelakiigare än verkligheien.

Jag vill ställa frågan: Vad är del som gjort all man från moderal sida så direkt vill gå emot eu nordiskt samarbete - ell nordiskt samarbete vars betydelse utskottsmajoriteten i sill yttrande kraftigt understrukit? Moderaterna var positiva under trepartiregeringens tid lill jusl deiia samarbele. Men efter nya förhandlingar av folkpartiregeringen - som ur svensk synpunki gjorde avtalssituationen ännu bälire - vill man börja krilisera del hela. En industrimän uppträdde visserligen i sammanhanget - men en industrimän med en del andra intressen, nämligen en viss herr Wallenberg. Försl därefter fick man se alt moderailrupperna hoppade upp och började agera och log ställning emol della samarbele på nordisk basis.

Jag tror, herr lalman, alt det är ganska viktigt vad konsliiuiionsuiskotiei i della sammanhang säger som avslulning:

"Ulskoltel finner det för sin del beklagligt all mellan de svenska och norska regeringarna iräffade avtal, som syftade lill en lovande utveckling av ell nordiskt industripolitiskt samarbele, inle kunnal genomföras. Frän konstilulionella synpunkier har utskollel inte funnii anledning au göra någol ylleriigare ullalande i frågan."

Ulskoltel slår alltså fasl betydelsen av ell nordiskt samarbete på del industripoliliska området Vi har här ingen anmärkning au göra mot del säll på vilket man har skött dessa förhandlingar, ulan de har sköns på ell frän svensk och nordisk synpunki lillfredsställande sätt. Del hade naturligtvis varil bra om de som brukar anse sig förelräda indusirisynpunkier partipolitiskt även efter del all de hade lämnal regeringen, eftersom de dessförinnan inle framförde någon direkt krilik, hade kunnat se det posiliva i samarbelsavialei och inte av taktiska skäl spelat med den s. k. profil som den här gången tänkte annorlunda.

Med delta yrkar Jag, herr lalman, bifall till konsiiiuiionsuiskoiieis förslag beiräffande delta avsnill.

100

ANDERS BJÖRCK (m) kort genmäle:

Herr lalman! Som replik moi herr Peterssons anförande är all säga all han faktiskt har skrivit under au den uiformning som avtalen fick var mindre lyckad och au uiskotiet beklagar detla och finner det mindre tillfredsställande. Delta Slår i majoritetens skrivning, och del har Esse Petersson satt sill namn under. Då förslår jag inte del resonemang som han inledde med, att det är regeringar som sluter avtal. Så är det nu inle. Det är fråga om avtal mellan tvä länder, och det skulle ha lagls fram en proposilion för såväl del norska stortinget som för den svenska riksdagen. I Norge lades del fram en proposilion som sedan drogs tillbaka, medan den svenska propositionen aldrig hann fram. Del är inte regeringar som bestämmer här. Regeringar, herr Petersson, kan vara små och svaga och bara sitta en kort lid. Länder har en annan stabilitet, och avtal som gäller i 20 år får man se lill att det råder sior

enighet om. Esse Petersson är också med på alt del bör vara sä.

Del är inte vilka politiker som helst som har framfört krilik. Läs Nordiska 'rådets debatiproiokoll frän den 20 februari i år! Norske högerledaren Kåre Willoch, förre svenske handelsministern Feldt,OlofPalmeoch andra log del i den debatten och framförde kritiska synpunkier. Nog mäsle man väl fästa etl visst avseende vid vad de tycker. Dessulom är det på det säiiei au varken moderalerna eller centerpartiet var med när avtalet slutfördes och dessa prolokoll utformades och undertecknades. Det skedde flera månader efter del att den borgerliga regeringen hade avgått.

När det gäller oljan och distributionen av den lyckerjag att del är självklart all man skall se lill all hela del svenska oljedislribuiionsnälel, som enligl de uppgifter vi har fån lill utskottet lill en majorilel icke består av dessa tre svenska förelag, får del av distributionen och alt man redan från början ser lill alt konstruktionen på avtalen och dess förarbelen blirsådan all hela nätet kan få vara med. Del är om inle annat poliliskl klokt, i del energiförsörjningsläge som vi nu befinner oss i, att se lill alt del blir på del sället. Del finns även andra aspekter, bl. a. rältvisekrav.

Till slut: Moderala samlingsparliel lycker mycket bra om nordiskt samarbele. Vi tycker bra om industriellt samarbete i Norden. Men vi lycker inle om att riksdagens konstitutionsutskott, vars industriella kompetens av naluriiga skäl inie är speciellt framträdande, ger sig in på och gör uttalanden om del nordiska samarbetet Lämna uttalanden av del slagel till utrikesutskottet eller riksdagens näringsutskoil!

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Det s. k. Volvoavtalsärendel

ESSE PETERSSON (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag citerar frän ulskoUsbelänkandel: "Trols avialslexiernas identiskt lika uiformning har, säsom framgår av kanslipromemorian, frågan om virkesavialeis och oljeavialets gillighel i förhållande lill varandra i viss mån varil föremål för olika lolkningar i Sverige och Norge. Utskottet finner detta mindre tillfredsställande."

Ja, della om vissa olikheter var oppositionspolitikers tolkning av avtalet De avlalsslulande parterna hade, om avtalet kunnal fullföljas, fän fortsätta med sin information, som skulle ha visat all tolkningen var likartad. Detta har också blivit resultatet, eftersom avtalen var identiskt lika.

För del första kan man dä säga all avtalen var identiskt lika, och för del andra hade de båda regeringscheferna och regeringarna i Sverige och Norge icke vid något lillfäile visal att de hade någon frän den andra parten avvikande lolkning av avtalen. Del är alltså enbart oppositionspolitiker i resp. länder som trott sig finna olikheter.

Detta framfördes också av oppositionspolitiker vid Nordiska rådel. Här har Anders Björck bevisat alt del var oppositionspolitiker och icke de avlalsslulande parlerna som hade olika lolkning.

Sedan, Anders Björck, är del bara all läsa innantill i de komplellerande papper som vi fick i utskottet och som även Anders Björck fåu la del av. Av dessa framgår att de svenskägda företagen hade 45 % av marknadsandelen under 1977 i Sverige. Del fanns samiidigt möjlighet all gä vidare med andra

101

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Det s. k. Volvoavtalsärendel

bolag än dem som var uppräknade. Dock skulle man i det här sammanhanget hålla sig till de svenskägda och svenskkontrollerade bolagen, eftersom de andra bolagen hade lillgång lill olja på den internationella marknaden. Även genom sina internationella kontor hade de tillgäng lill Nordsjöolja, varför de båda regeringarna inle ansåg sig behöva föra förhandlingar just för dessa parter.

Sedan nolerar jag att Anders Björck lydligen ändå vill vara med om etl nordiskt samarbele. Det hade dock varil mera klädsamt om Anders Björck och moderalerna inle spelat med enbart därför all en viss indusiriprofil lyckades visa ell iniresse åt annal häll. Härvidlag borde moderalerna ha låtit principerna gå före eu visst taktiskt manövrerande just i denna fråga, som därigenom hade fått en mera konstitutionell natur.

102

ANDERS BJÖRCK (m) kort genmäle:

Herr lalman! Esse Petersson tycks inle riktigt veta hur del går lill all sluta internationella avtal. Det är inle sä all statsministrarna Ullsten och Nordli bara kan skriva på ell papper som sedan skall gälla. Någon inom folkpartiets regeringskansli borde kanske undervisa herr Petersson om hur det går till all sluta iniernalionella avtal. Del skall ske en ratifikation osv., och då kommer pariamenten in i bilden. Där finns oppositionspolitiker, herr Petersson. Var inle sä föraktfull mot dem som' i de tvä anföranden vi nu lyssnat till; herr Petersison kanske snart hör lill den skaran igen.

Del är inte vilka oppositionspolitiker som helst som har uttalat sig. Del är partiledare, statsråd och andra i båda länderna som har uliryckl stor tveksamhet

Om de svenska förelagen svarar för 35 eller 45 96 är väl likgiltigt i del här sammanhanget Största delen av den svenska oljedisiribulionen sköts sedan många år tillbaka pä ell förtjänstfullt sätt av andra förelag. Del är klart all man kan diskriminera dem. Fakliskl kan del vara så all de någon gång kommer pä tanken att diskriminera oss, men del kanske inle har gått upp för alla. De skulle kunna säga: Ni har ju lillgång lill Nordsjöolja i det här landei. Ni behöver dä inte ha någon lillgång till olja från andra länder. När det verkligen gäller tror jag alt man kommer all få ändra pä den uppfattningen. Sä ligger det säkeriigen till.

Jag diskulerar inle om Volvoavialel var bra eller inle, herr Petersson. Jag har aldrig i något sammanhang sagt att vi inle skulle fullfölja delta avtal. Det enda jag sagt nu, och även i andra sammanhang, är all avtalet kunde ha utformats pä ett mera tillfredsställande och mera klart sätt Det är della vi diskulerar i konslilulionsulskoltel. Ulskollets majoritet har valt att diskulera frågan om nordiskt samarbele. Esse Petersson lycker all det är glädjande au även moderalerna nu är med på delta. Ja, vi hade glädjen all della i nordiskt samarbele för mänga år sedan, långl innan vi hade nöjet alt se herr Petersson i denna kammare.

ESSE PETERSSON (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Lät mig i della sammanhang bara konstatera all del här inie var fråga om någon föraktfullhel genlemol olika politiker. Vad jag ville tala om för Anders Björck, som tydligen inte vill falla den saken, var all de som förhandlade var överens. De som förhandlar brukar ha de största möjlighelerna all veta vad de förhandlar om. Sedan skulle resultatet av förhandlingarna presenteras inför de olika länderna.

Dessutom gällde förhandlingarna inle enbart Volvoavialel, utan den vikligasie frågan var samarbetsavtalet mellan tvä nordiska länder, vilket kunde ha fåll stor betydelse för den fortsatta ulvecklingen av sysselsättning, indusiripoliiik och ekonomi. Men för att genomföra detta krävs del något annat än den Björckska klanlighelen när det gäller att sköta affärer och ha synpunkier på frågor av del härslaget -en klanlighel som lydligen är sådan, all om man kommeri korsdraget från exempelvis herr Wallenberg, sä är man inle beredd att sälla principerna före taktiken. Delta är all beklaga, men jag hoppas att regeringen i fortsättningen-oavseti vilken regering vi kommerati ha - skall arbeia vidare för all fa fram ell ordentligt, ändamålsenligt och funktionsdugligt samarbele mellan de nordiska länderna, även på del konkreta planet. Det gäller Ju inte bara all samlas för all prata vid en viss nordisk sammankomst, ulan också att göra någol som ger goda resultat pä del ekonomiska området, för sysselsättningen osv. Etl steg i den riktningen hade tagits genom samarbelsavialei och de tre protokoll man hade jobbat fram från början och som naturiigtvis hade kunnat utvecklas till ylleriigare områden. Därför krävs del att man arbetar vidare för all mellan Sverige och Norge uppnå elt konkrei samarbele som kan utvecklas lill fromma för båda länderna.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Det s. k. Volvoavtalsärendel

OVE KARLSSON (s):

Herr lalman! Jag vill börja med all beklaga alt det s. k. Volvoavialel gick om intet. Vi har fält uppleva hur ell viktigt industri-och energipolitiskt avtal, som stöddes av tvä länders regeringar och av arbetarnas och tjänstemännens fackliga organisaiioner, gick om intet, främsl pä grund av all ell anlal kapitalägare fällde det.

Nu skall emellerlid debatten inte handla om aktieägarnas kortsiktiga spekulationer ulan om regeringens handläggning av frågan.

Virkes- och oljeavialets giltighet har varit föremål för olika tolkningar i Sverige och i Norge, della trots att avtalstexten utformats identiskt lika i de båda länderna. Jag tyckerall den svenska regeringen borde ha försökl rätta till missförhållandena och på så säll stillat oron hos mänga människor. För många måste det nämligen ha framställ som om de båda regeringarna inte varil överens om tolkningen av avtalet Ingen möda borde därför ha sparats för all belysa rådande oklarheier med tanke på frågans vikl för resp. länder.

103

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Jag vill understryka vad utskottet uttalat i betänkandet "Trots avtalstexternas identiskt lika utformning har, säsom framgår av kanslipromemorian, frågan om virkesavialeis och oljeavlalels gillighel i förhållande lill varandra i viss män varil föremål för olika lolkningar i Sverige och Norge."

Del här förhållandet understryks ylleriigare om man lar del av debalien frän Nordiska rådel, där klarlägganden frän den svenska regeringen efterlysts. Vid vissa tillfällen har man renl av fåu en känsla av passivitet från regeringssidan i vad gäller etl genomförande av avtalel.

När del gäller reservaiionen 4 av Anders Björck och Lars Schött kan vi konstatera alt man på moderalhåll -somjag måste tolka del - främsl vill slå vakl om elt antal multinationella oljebolags möjligheler alt få del av den norska oljan. Man går sä långt i reservaiionen alt man säger alt det är anmärkningsvärt all tre svenska förelag skulle få lillgodogöra sig de norska oljeleveranserna. Nu lyckerjag all del inle bara är nalurligi ulan självklart all svenska förelag i ell sådanl här avial får del av oljeleveranserna. När del finns svenska förelag som kunde vara moUagare av den norska oljan, sä lyckerjag all vi inle ens skulle behöva debaliera andra förelags inblandning. De företag som del var fråga om från svensk sida ärju ändå inga små förelag, ulan de är av den slorieken att de har en avsevärd del av den svenska marknaden. De har betydligt mer än den tredjedel som Anders Björck här förut försökte påslå att del var fråga om. Tvä av företagen hör till landets störsla i branschen.

Vi har ingen anledning all slå vakl om de utländska multinationella företagen i detla sammanhang. Är det någoniing som är anmärkningsvärt sä måste det vara all man frän moderalhåll lycker del är anmärkningsvärt alt vi försöker slå vakl om svenska företag.

Jag vill, herr lalman, som avslulning än en gång uttrycka min besvikelse över att del s, k, Volvoavialel inte kunde föras lill en slullig uppgörelse. Jag yrkar i den här delen bifall lill utskottets skrivning och avslag på reservationen 4,

Handläggningen av stödet till AB Järnförädling i Hälleforsnäs, m. m.

104

OLLE SVENSSON (s):

Herr talman! Vi har nu kommit över på en fråga där både ulskollets majoritet och dess minoritet funnii del nödvändigt alt rikta kritik mot regeringens och ell enskilt statsråds agerande. Från reservanternas sida anser vi dock att majorilelen varil alllför försiktig och överslätande i sina formuleringar. Vad som iniräffade i Hälleforsnäs i Sörmland är både all varligl och belysande för hur den borgeriiga trepartiregeringen hanterade viktiga näringspolitiska frågor som hade betydelse för många människors irygghel i anställningen.

Bakgrunden lill industriministerns åtgärder i samband med industrikrisen i Hälleforsnäs är väl beskriven i den kanslipromemoria som är fogad lill

belänkandet. I korthet kan den beskrivas så au dåvarande AB Järnförädling, som är den hell dominerande -ja, näsian enda - arbetsgivaren i det lilla brukssamhället Hälleforsnäs, i mitten av 1970-talel fick svåra ekonomiska problem. Nya ägare och ett intensivt arbeie med en strukturplan, som kom lill i samarbete med de anslällda, visade sig inle vara tillräckligt för att företaget skulle repa sig.

1 del lägel beslöt företaget att lägga ner verksamhelen och frislälla arbelskraften. Della skulle ha inneburil en kalastrof, hell enkelt, för samhället. Statliga insatser framstod som helt ofrånkomliga. De kom också till i olika omgångar i form av kreditgarantier och lokaliseringslån. 1 september 1977 ingicks en överenskommelse mellan dåvarande industriministern och förelaget som innebar att staten tog över hela ansvaret om inte någon annan lösning kunnat åstadkommas före utgången av mars månad 1978.

De förhandlingar som därefter kom till slånd med Eleclrolux ledde lill en lösning som räddade sysselsättningen för flertalet av de anslällda. Och jag skall självfallet inie här krilisera regeringen för all den lill slul klarade della självklara krav. Den lällnad som de ansvariga i Flens kommun och de anslällda i Hälleforsnäs kände inför den slutliga lösningen går knappast alt förstå för den som inle har nära konlakl med del när del gäller sysselsättningen så hårt drabbade Sörmlands län.

Men del sätt pä vilket industriministern agerade ger ändå i flera avseenden anledning till allvarliga anmärkningar. Till alt börja med kan vi konstatera all etl av avtalen med Beijerinvest slöts av industriministern personligen, trots all del innehöll utfästelser för statens räkning - utfästelser som alltså krävde regeringsbeslut för all bli giltiga. Della var naturligtvis eu klart exempel på ministerstyre och inte bara någol som "i formelll avseende kunnal ges siörre klarhet", som utskottsmajoriteten försiktigt uttrycker del i sin skrivning.

Vi har också under granskningen kunnat konstatera all de presskommunikéer som lämnals varil missvisande och gett intryckavall regeringen redan fallal vissa beslul, som industriministern i avtal bara förbundit sig all "verka för". Del är allvariigt när regeringen på detla sätt för anslällda, förelag och leverantörer bakom ljuset. Del säu på vilket de här frågorna hanterades bidrog lill all skapa osäkerhet hos olika parter om avtalens rättsverkan.

All det blivit så här förklaras sannolikl av trepartiregeringens ovilja all verkligen la ell aklivi grepp i dessa frågor. Den slruklurkris som drabbar del svenska näringslivel de senaste åren har ställt hell nya krav pä statliga insalser. Regeringen har inle haft lillräckliga instrument för sädana insatser. Därför har man tvingats all använda kreditstöd och lokaliseringslån som maskerade bidrag. Man har fil ta lill dessa för ändamål som är hell andra än de egentligen är avsedda för.

Della uppmärksammade konstitulionsuiskotiet redan förra året Men vi gjorde då ingel uttalande eftersom vi, som de realister vi är, ville ge regeringen en rimlig chans alt komma ifall utvecklingen. Och från socialdemokraliskl håll har vi föreslagil olika nya slödmöjligheter. Strukturfonden på 4 miljarder kronor är väl del mest kända av dessa förslag. Men den borgerliga regeringen

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning in. ni.

Handläggningen av stödet till AB Järnförädling i Hälleforsnäs, m. m.

105

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Handläggningen av stödet till AB Järnförädling i Hätleforsnäs, m. m.

har inte bara avvisat strukturfonden, man har heller inte visat något intresse för all utveckla alternativ lill denna. Resultatet har blivit all man i Hälleforsnäs ställ lika handfallen som någonsin.

Del här är belysande för den ovilja som den borgerliga irepartiregeringen visade för att la lill aktiva slalliga näringslivsinsalser. Regeringen har visserligen sell sig tvingad lill socialiseringar och slalliga stödinsatser i en omfattning som är ulan motstycke under senare år och som vida överstigit vad väljarna hade anledning alt vänla sig av en borgerlig regering. Men alla dessa insalser har präglats av en ovilja som är principielll och ideologiskt grundad. Insatserna har kommil försl sedan man överbevisals om del olillräckliga i den s. k. Åslingdoklrinen, som går ut på all förelagen, helst ensamma, skall la sitt sociala ansvar. Och man har tvingats lill planlösa improvisationer utan egentlig grund i olika formella bestämmelser.

Samtidigt har man konsekveni vägrat all ens utreda möjlighelerna all Skapa nya stödformer som skulle göra dél m"öjligl alt i fall som Hälleforsnäs ingripa med handlingskraft och pä formelll rikliga grunder. I det här akluella fallel innebar detla också alt industriministern försatte sig i en svårt pressad förhandlingssituation som gjorde del möjligl för förelagen all tillskansa sig mycket gynnsamma villkor på skallebeialarnas bekostnad.

Herr talman! Bakom vär krilik av regeringens formella handläggning av stödet till AB Järnförädling ligger också en djup och allvariig krilik mot den dåvarande regeringens ovilja till eu helhjärlal engagemang i dessa för löntagarnas trygghet och välfärd avgörande frågor. Jag yrkar bifall till reservationen 5 vid konstitutionsutskottets betänkande.

106

KARL BOO (c):

Herr lalman! Ulvecklingen och senare krisen i AB Järnförädling i Hälleforsnäs är etl av många exempel pä elt skeende i många förelag under åren i mitten av 1970-talel. Det var en kombination av nödvändiga strukturförändringar och svaga ekonomiska förutsättningar all klara dem som drev fram mot krislägen där mänga människor och även orter som sådana drabbades myckel hårt. Därtill var del en svag beredskap för lämpliga insalser för all snabbi kunna komma lill skott, för all uttrycka sig sä, från samhällets sida.

Del var denna silualion som var för handen när trepartiregeringen trädde till 1976 efter valet Fallel AB Järnförädling i Hälleforsnäs, som vi nu behandlar under denna punkl, belyser jusl della. Ulvecklingen i företaget veriflerar, som framgår av bil. 13 lill utskottsbetänkandet, Jusl denna silualion, denna utveckling. Redovisningen i uiskotlsskrivningen och även i reservaiionen visar också att samhällets insalser är svära all inpassa lämpligt och framför allt snabbi komma ul med.

De överläggningar som dåvarande chefen för industridepartementet och de berörda förelagen förde och som senare resulterade i konkrela ålgärder och lösningar innebar all allvariiga sysselsäliningssvårigheier kunde, som Olle Svensson också sade, undvikas i Hälleforsnäs. Riksdagen har också senare lagit ställning lill både bidrag och län som utgått, och därmed har de

materiella insatserna godkänls.

Utskottet är också enigt i sin bedömning att del var lillfredsslällande all krisen kunde lösas på sä sätt all man räddade sysselsäUningen för siörre delen av de anslällda inom förelagels anläggningar i kommunen.

Utskollel har haft all i sin granskning bedöma industriministerns och regeringens handläggning av frågorna. Som jag lidigare sade fanns det inle någon beredskap för lämpliga insatser i brådskande falljust för denna typ av företag, i denna siorieksordning. Industriministern och regeringen fick då, vilket också förekommit tidigare i liknande sammanhang, använda de s. k. IG-lånen. Som också redovisals av regeringen till riksdagen i proposilionen som nyss nämndes ligger inle denna stödform hell i linje med vad som föreskrivs i de av statsmakterna antagna grunderna för just den typen av län. Men besluten kunde i detla fall inie uppskjutas, och della är också alla överens om.

Enligl utskottets mening är del emellertid väsenlligt att de statliga möjligheterna au bevilja företag särskilt rådrumsstöd i akuta situationer ses över och kompletteras. Och del arbele som bedrivs av förelagsobesiåndskom-millén är i del fallel självklart av stor betydelse. Del är inte minst ur rättssäkerhetssynpunkt väsentligt all regeringen har möjligheter all i akuta krissituationer handla på formellt rikliga grunder - därom är vi eniga.

I reservaiionen 5 framförs - som Olle Svensson också understrukit i sin anförande - alt dåvarande regeringen inle hade viljan all skaffa adekvaia insirumenl för all ge rådrum i akuta situationer. Ja, Olle Svensson, sådan krilik kan lika gärna rikias mot den tidigare socialdemokratiska regeringen. Jag har redovisat den situation och del läge som förekom Just i och efter valet 1976 och som också hade inverkan under åren efter. Men del nyiiar egenlligen inle mycket lill, åtminstone inte i det här sammanhanget, att ta upp en allmänpolitisk deball om vilja eller icke vilja i del här avseendet Vad man nu bör enas om är all vidla sådana stödåtgärder som ger de förutsättningar som ett enigt utskott skriver är vikliga. Vi kan -det vågar jag nog påslå - lyvärr inle räkna med au man inte kommer all fa krissituationer också framöver i olika typer av företag.

I reservationen riktas också kritik moi avialel mellan regeringen och Beijerinvest i september 1977. Det framhålls att del formelll saknas ell förbehåll i avtalet att della endasl skulle gälla under förutsättning av regeringens godkännande.

Ulskouet konstaterar för sin del all avtalet kunde ha skrivits klarare. Man säger beträflande detta avtal liksom beträffande avtalet från maj 1978 med Electrolux, där industriministern förulsalle vissa åtgärder, all detta inle kan ha inneburil någon risk föravtalets rättsverkan. Del är mycket klart verifierat av vad som förekom i anslutning lill dessa frågors handläggning.

Del är bara att konstatera alt ärendenas handläggning inom en regering självfallet sker frän den utgångspunkten au ansvarigt statsråd informerar övriga ledamöier av regeringen om en fortlöpande förhandlingsuiveckling. Närde! gäller Hälleforsnäsfallel var detta också ett faktum inom trepartiregeringen. För delta kan bl. a. den redovisning som Bengt Eriksson gör i sin

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Handläggningen av stödet lill AB Järnförädling i Hälleförsnäs, m. m.

107

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Handläggningen av städel till AB Järnförädling i Hälleförsnäs, m. m.

bok tas lill intäkt

När det gäller kritiken mot trepartiregeringen för au inte ha någon vilja all åsladkomma insalser för all klara sysselsättningen i stort är del bara all notera att aldrig lidigare har någon regering i della land gjorl så stora insatser för alt biträda företagsamhet i kris som irepartiregeringen gjorde under sina första år.

Med della, herr lalman, ber jag all fa yrka bifall lill ulskollets hemställan i föreliggande granskningsbeiänkande.

OLLE SVENSSON (s):

Herr lalman! Del framgår av Karl Boos anförande all vi i sakfrågorna är överens om den krilik som man från konstitutionella synpunkier kan rikta mot hanteringen av del här ärendei. Det ärju bra all vi kan notera det.

Sedan sade Jag alt jag tyckerall majoriteten har varit lilel väl överslätande i sin krilik. Då lar Karl Boo i sitt anförande fram det arbele som utförs av kommillén med del krångliga namnet föreiagsobesiåndskommillén. Jag lycker med förlov sagt alt det är litet långsökt som svar på vår krilik all regeringen försummat uppgiften att se över möjligheterna all på formellt rikliga grunder gä in med ell statligt stöd i sädana fall som Hälleforsnäs.

Den utredningen lillsaltes redan av den socialdemokratiska regeringen, men uppgiften log främsl sikte på all rädda slalliga fordringar vid konkurser och ackordsförhandlingar. Nägol mer har man räll all begära av regeringen med hänsyn lill ulvecklingen sedan den här kommittén kom till. Jag vidhåller alltså kriliken mot den borgerliga regeringen för all ha gjort sina insalser i Hälleforsnäs under biskop Brasks motto "Härtill är jag nödd och tvungen".

Jag har sell en artikel i Expressen, där del sades au Nils Åsling egentligen inle ville rädda Järnförädling. I intervjun deklarerar han all han själv helst skulle ha avställ frän räddningsaktionen men alt han blev överröstad av regeringen. Alla vet också att del man gör motvilligt blir halvhjärtat. Därför måste vår kritik mot den formella handläggningen slå fasl. Men vi säger också att del är allvarligt för medborgarna all del kan spårasen ideologiskt betingad motvilja mot ett engagemang i sådana här frågor, där det i ell modernt välfärdssamhälle som vårt krävs en akliv statlig insats.

108

KARL BOO (c):

Herr talman! Jag lycker nog all Olle Svensson saluför mer i sin argumentation än han kan bevisa. Det är ändå regeringens handläggning som vi skall diskulera i dag.

Den här situationen uppslod-rent tidsmässigt vägar vi påstå-omedelbart efter del all den nya regeringen hade tillträu. Det kom också, vilket redovisas i bil. 13, omedelbart olika bud i den här frågan. Därulöverär det också fel av Olle Svensson att säga att vi har slätat över. Som framgår av utskoUsmajorilelens skrivning har vi beskrivii precis hur vi anser all del ligger lill med delta ärende.

Del är väl hell enkelt svårt för Olle Svensson all leta upp någon som inte

vågar lolka dessa avtals ingående på annal säll än att de skulle fullföljas. Därmed är del också svårt för Olle Svensson all i del här fallel påstå all rättssäkerheten i egentlig mening var i fara. Det är alltså överdrivet att påstå det.

Renl allmänt villjag upprepa vad jag sade i ell lidigare anförande, alt ingen lidigare regering pä samma sätt som irepartiregeringen har gjorl så myckel för att rädda och renovera företagsamheten i della land, vilken var i gungning genom en socialdemokratiskt dikterad polilik fram lill valet 1976.

OLLE SVENSSON (s):

Herr talman! Beträffande den krilik som ulskotlel rikiar mot handläggningen av detta ärende är vi överens. Därför är del viktigt att utskottets ordförande inle lar lillbaka någol av vad som sägs i betänkandet Jag uppfattade honom inle heller sä, ulan här kräver nu utskollel att man skapar adekvaia instrument för all kunna ingripa i sådana här siiuationer.

Sedan vill jag inte läla mig lockas in i en deball om de borgerliga partiernas regionalpoliiiska insalser över huvud laget. Jag nolerar all Kari Boo värjer sig mot anklagelsen alt hans parti motvilligt skulle gå in föran rädda förelag och trygga sysselsättningen i hotade bygder. Jag nolerar hans deklaration på den punklen. Men mina slulsater har bara dragits med utgångspunkt från det ärende som vi nu behandlar.

Avslutningsvis vill Jag säga sä här: Hade viljeinriktningen varil den av uiskotlsordföranden beskrivna, så hade vi redan haft adekvaia instrument för att kunna ingripa i sådana här akuta siiuationer. Då hade inle Kari Boo och hans koalitionsbröder inom partierna i den förra regeringen behövt anmärka på Nils Åslings agerande i detla ärende.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

Handläggningen av stödet till AB Järnförädling i Hälleförsnäs, m. m.

KARL BOO (c):

Herr talman! Jag bara nolerar all krisen också inom förelag i Hälleforsnäs existerade redan innan trepartiregeringen kom till 1976. En krilik mot alt man inle hade adekvaia ålgärder alt sälla in faller alltså även på den socialdemokratiska regeringen.

Jag lycker därför all vi nog kan tona ned denna deball och konstatera två saker. För del första var del bra all man kunde lösa Hälleforsnäskrisen, som berörde sä mänga människor. Därom är vi eniga. För det andra bör vi i framliden söka skapa instrument, som är anpassade lill alt användas i sädana situationer som jusl Hälleforsnässilualionen, där del krävs ekonomiska insalser för all ge rådrum sä alt man sedan kan åstadkomma mer bestående förändringar och avtal.

ANDRE VICE TALMANNEN:

Sedan samtliga under avsnittet Handläggningen av stödet lill AB Järnförädling i Hälleforsnäs, m. m. anmälda lalare nu haft ordel övergår kammaren till att debattera Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhei.

109

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning ni. rn.

Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet

IIO

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Säkerhetspolisens verksamhei är i vissa avseenden sådan all den innebär osäkerhet för mänga medborgare i vårt land. Skandalerna duggar tätt kring Säpos verksamhei. Värnplikisriksdagen, IB-affiiren och sjuk-husaffären i Göteborg är några affärer som under 1970-lalet riktat uppmärksamheten på hur säpo har agerat. Fören lid sedan framträdde kommissarien vid säkerhetspolisen, Melker Bernller, med en initierad beskrivning av metoder som kommil lill användning. Ylteriigare skandaler har senare förekommit.

Del är uppenbart all säkerhetspolisens ledning vill göra egna lolkningar av gällande besiämmelser. Ledningen har uppenbarligen en benägenhet att se säkerhetspolisens roll mer vara all registrera vänslersympalisörer än all bekämpa spioneri och fascistisk terrorverksamhet Del har lydligen varit viktigare att registrera Vietnamdemonstranler än all hålla efter fascistiska ligor och kontrollera vad egna medarbetare sysslat med.

Regeringarna har växlat i landei. Säkerhetspolisens tvivelaktiga agerande har dock kontinueriigl bestått Det förhållandet alt de fiesta partierna såsom regeringspartier har burit ansvar för säkerhetspolisen har lydligen motverkat en reell insyn. En alllför kritisk granskning från socialdemokraterna i dag kan av borgeriiga partier besvaras med en hänvisning till skandaler under den socialdemokratiska regeringsliden. Denna "terrorbalans" ärdock allvarlig för rättssäkerheten, och den måste brytas. Del kan ske endast genom en fullständig granskning av säkerhetspolisens verksamhei.

De avslöjanden som gjordes av kommissarie Melker Bernller var av sä allvariig natur att kraftfulla åtgärder omedelbart borde ha vidlagils. Vad som skedde var dock alt JO och JK med anledning av anmälan förklarade att man inle funnii skäl lill krilik mot rikspolisstyrelsen och all de av Melker Berntler kriiiserade fallen till en del ansågs ligga alllför långt tillbaka i liden för all motivera mer ingående undersökningar. Vidare hände all den kritiserande kommissarien avslängdes från befallning med vissa ärenden.

Jag vill erinra om några av de uppgifter som lämnades av kommissarie Bernller.

Säkerhetspolisen tolkade bestämmelsen all ingen fSr registreras "enbart" på grund av tillhörighet till organisalion eller genom alt pä annal säll ha givit ullryck för politisk uppfattning så, all om vederbörande registreras av något annal skäl kan också uppgifter om politisk verksamhet och/eller åsikter antecknas. Lagens uiformning pä denna punkt har f ö. kritiserats av vpk, som varnat jusl för en sådan tolkning. Här är del alltså fråga om åsiktsregistrering.

Telefonavlyssning har skelt på myckel vaga misstankar. Sidoinformation har utlämnats. Ell konkrei fall redovisades, där en person vållats uppenbar skada av säkerhetspolisens verksamhet.

Sydamerikanska flyktingar har registrerats i strid mot gällande regler, vilket kan vålla allvarliga problem för dem i framliden.

När del gäller telefonavlyssningen restes etl särskill problem, som ur konstitutionsutskottets synpunkt måste anses synneriigen viktigt, nämligen

om denna verksamhei bedrives på ett sätt som sätter uppgiftslämnares anonymitetsskydd i fara. Justitieministerns förklaring att ingen tidningsredaktions telefonväxel avlyssnats under hans tid som justitieminister men all han inle vill uttala sig "i frågan om enskilda personer-vare sig medarbetare i pressen eller andra - är eller har varit förQnål för lelefonkonlroll eller ge upplysning om de tekniska möjlighelerna all anordna telefonavlyssning" är tillräckligt juridiskt kryptisk för all lämna vikliga frågor obesvarade. Har sådan avlyssning skell tidigare? Kan avlyssning av medarbetare ske ulan alt tidningens telefonväxel är avlyssnad, osv.?

Oron i presskrelsar var stor inför perspektivet all telefonavlyssning kan ske pä elt sätt som gör all viktiga iryckfrihetsprinciper kommer i fara. Bl. a. hemställde Svenska journalistförbundet lill konslitutionsulskoltet alt överväga tillfälliga omedelbara åtgärder för att slå vakl om det grundlagsenliga skydd tryckfrihetsförordningen ger meddelare lill massmedia.

Inför konsiitutionsutskoiieis behandling av del ärende som gäller regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhei i fråga om registrering av medborgare på politiska grunder har juslilieminisler Romanus höns inför ulskotlel. I bilaga 14 redovisas gällande regler, företagna och aviserade ulredningar osv. Är då della tillräckligt? Enligl min mening ger det inte ett klart besked om att regeringen utövar lillfredsslällande kontroll över säkerhetspolisens verksamhet.

Från vänslerparliel kommunisterna reste vi frågan om lillsäilande av en pariameniarisk uiredning, sammansall av samiliga fem riksdagspartier, för all utreda säkerhetspolisens verksamhet vad gäller åsiktsregistrering, telefonavlyssning och utlämnande av uppgifter från personregister. Detta krav avvisades av Justitieministern i en frågedebatl i riksdagen den 26 oktober 1978. Della är ganska anmärkningsvärt

Säkerhetspolisens verksamhei uppvisar gäng efter annan inslag som slrider mot medborgarnas rättssäkerhet.

Medarbetare inom säkerhetspolisen påvisar allvarliga fall av åsiktsregistrering och telefonavlyssning.

Pressen och journalistkåren redovisar stor oro för all vikliga grundvalar för tryckfriheten är i fara genom säkerhetspolisens verksamhei.

I böcker och avhandlingar dokumenteras säkerhetspolisens övertramp.

Andra händelser belyser också otillfredsställande förhållanden inom säkerhetspolisen.

Oron är stor, men regeringen finner inte skäl lill några särskilda ålgärder.

Konstitutionsutskottets ställningstaganden är inle godlagbara. Vad utskottet åberopar i fråga om företagen översyn av registerverksamheten och den kontroll som utövas är inle lillräckliga garantier mot missbruk. Ulskoltel ivingas beiräffande telefonavlyssningen erkänna alt del är en brisl all del Iryckfrihetsrällsliga anonymitetsskyddet kan åsidosättas genom användning av processuella tvångsmedel. Utskottet anser dock att frågorna på ell lillfredsslällande sätt är föremål för översyn. Likaså hänvisas lill en senare molionsbehandling.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens kontroll av säkerhels-polisens verksamhet

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens kontroll av säkerhets-fwlisens verksamhet

Konstitulionsuiskotiet undviker dock all la ställning till frågan huruvida regeringen utövat en lillfredsslällande kontroll över säkerhetspolisens verksamhet. Ej heller lar ulskoltel ställning lill om regeringen vidtagit erforderiiga ålgärder med anledning av de missförhållanden som bloiiais. Delta måste anses vara med avseende på den konstitutionella granskningen betydelsefulla frågor.

Jag yrkar därför, herr lalman, all utskottets anmälan i denna del läggs till handlingarna med följande uttalande:

Det är angelägel all förhindra alt säkerhetspolisen i sill register inför uppgifter om medborgares politiska åsikter eller tillämpar metoder som äventyrar andra medborgeriiga rättigheter, t. ex. använder ivångsmedel som sätter anonymitetsskyddet i fara. Mot bakgrund av de förhållanden som framkommit borde regeringen ha vidtagit särskilda ålgärder i syfte alt skärpa kontrollen av säkerhetspolisens verksamhet i dessa avseenden.

112

SVEN-ERIK NORDIN (c):

Herr talman! Det finns en stark strävan hos vårl folk all det svenska samhällei skall präglas av öppenhet och samtidigt skydda den enskilda människans personliga integritet. Del innebär också att den enskilde skall vara skyddad mot myndigheisingrepp, exempelvis telefonavlyssning, registrering och liknande ting.

Men samhället mäsle också skydda sig moi de krafter som är eu öppel eller doli hol moi vår svenska demokrali eller mot landets säkerhet, och mot de krafter som bedriver grov brottslig verksamhei, riktad mot medborgare -enskilda eller i grupp.

Av de skälen är vi tvungna alt ha ell försvar och även en militär underrättelsetjänst Vi måste ha en polisorganisation och även en säkerhetspolis. Av naturliga skäl mäsle delar av en sådan verksamhei vara hemliga. Det säger sig.själ vt att del med sädana förutsättningar blir en ömtålig och svär uppgift att göra praktiska avvägningar och tillämpningar.

Det ligger då nära lill hands all både massmedia och vi som politiker engagerar oss djupt vid minsia antydan om risk all den enskildes rättigheter träds för när. Jag har själv engagerat mig molionsledes i sådana här frågor och även i konstitulionsuiskotiet, och jag förstår därför myckel väl Nils Berndlsons engagemang i just den här frågan.

Men låt mig också peka på alt vårl lagstiftningsarbete under 1970-lalet har varit inriklal på all reda ul de här problemen i syfte att skapa bälire förhållanden för den enskilde. Vi har skaffat oss en ny grundlag, där medborgarens rälligheler har stor plats. Vi har stärkt yttrandefriheten, och våra massmedia har därmed fti siörre insyn.

Vi har också flera exempel på hur vi här i riksdagen har sökl gå till botten med de problem som har uppstått För fem år sedan ägnade konsiitutionsulskottel mycken lid ät IB-affaren. Jag vill minnas att vi hade IB-affären uppe på 23 ulskollssammanträden vintern 1974. Del inlressania med IB-affären var som bekanl gränsdragningen mellan tryckfrihetslagstiftningen och underrättelse verksamhelen.

Vad gäller då dagens deballfråga? Jo, den gäller registrering och telefonavlyssning. Frågan blir då: Har våra myndigheter och har regeringen följl gällande lag?

Konslilulionsulskoltel har tagit del av rikspolisstyrelsens arbele och iniiiativ - det ärju under denna som säkerhetspolisen sorterar.

Vi harnoieratatt man har satt i gång en gallring i registren-en gallringsom väl inle var hell slutförd när denna fråga började diskuteras, men den pågår i varje fall.

Man har vidare lagil iniiiativ i en rad frågor. Rikspolisstyrelsen är i detla fall dubbelt inlressanl, eftersom vi där har politiker med som lekmannarepresen-lanler, vilka har full insyn i vad som sker och i de föreskrifter som utfärdas.

Konstitutionsutskottet nolerar all JO och JK har granskal rikspolisstyrelsen. Man har bl. a. granskat Bernlleraffären,som Nils Berndlson log upp. Nils Berndlson säger själv alt vad som där kom fram gällde malerial som praktiskt taget hell låg tio år lillbaka i liden. Vad jag vill trycka på är den utveckling som vi har haft under 1970-talel, särskill under de senasle åren.

Konslilulionsulskollel har också observerat hur juslilieminislern personligen har gått igenom befinlliga register och haft regelbundna sammanträffanden med polischefen och andra berörda. Det finns alltså inle nägol skäl lill anmärkning mot justitieministerns handläggning. Vad man därutöver möjligen skulle kunna kräva vore att den s. k. tvångsmedelsulredningen hade kunnal tillsättas någol lidigare än vad som har skell, och det säger också ulskotlel pä några rader.

Men nu riktar inle Nils Berndlson någon anmärkning mot statsrådet Romanus. Han vill i slällel alt riksdagen gör ell ullalande med innebörden all regeringen bör se lill all rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning följer gällande lag. Del är, Nils Berndlson, all slå in öppna dörrar. Enligt vad konslilulionsulskollel kunnal finna följs redan nu gällande lag. Vad är del då som Nils Berndtson vill därutöver? Vill han någonting annat än vad som ryms i de dunkla orden? Eller vill Nils Berndlson bara sprida misstankar i största allmänhet mot en del av våra myndigheters arbele?

Herr talman! Jag ber all fl yrka bifall till ulskoiieis skrivning under avsnittet 13.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet

verksamhei. Del är fakliskl säkerhetspolisens egna s, k, affärer som gör att människorna hyser stark misstro mot vad säpo sysslar med. Jag vill erinra om all en av de uppgifter som fanns i tidningsartiklarna med anledning av kommissarie Bernilers anmälan var alt det i registren fanns kvar uppgifterom t, ex, transport av tidningar på järnväg under del transporlförbud som fanns här i landei. Jag vill gärna vela om regeringen har konirolleral all personregisler har förslörts eller om sädana uppgifter fortftirande finns kvar.

Sedan kan naluriiglvis Sven-Erik Nordin räkna upp hur mänga vidtagna åtgärder, utredningar och konirollinsianser som helst, men han kan inte komma ifrån alt säkerhetspolisens verksamhei kantas av övertramp och tvivelaktiga inslag. Och del är della som frågan handlar om. Följer säpo gällande regler? Krävs del en skärpning av reglerna? Hur kan man förbällra rättssäkerheten för medborgarna?

Om man vill öka säkerhetspolisens anseende måste också överordnade organ la itu med problemen. Det är delta som jag menar att regeringen inle hargjort pä ett övertygande sätt. Inte ens de aktuella avslöjandena föranledde några särskilda ålgärder från regeringens sida. Om inle regeringen begriper att här mäsle kontrollen över säpo skärpas, borde åtminstone riksdagens konsliiulionsuiskoll och riksdagen kunna säga ifrån.

SVEN-ERIK NORDIN (c) kort genmäle:

Herr lalman! Lät mig nolera alt Nils Berndlson i sill andra debattinlägg är yltersl försiktig. Han har utöver Bernllerfallei inle nämni elt enda exempel på sädana övertramp från säkerhetspolisens sida som han lalar om. Vi måste väl ändå vara överens om all om man skall kunna vidla någon ålgärd i någon riktning måste man kunna dokumentera del man talar om. Det som hittills har dokumenlerals är inle nägol annat än Bernllerfallei, och där rör del sig inle om någol annal än all gallringen i akterna inte hade fullföljts tillräckligt snabbi. Och del hänger ihop med alt det enligl en lidigare lagsliftning var möjligl att behålla sådana uppgifter som del här gäller i akterna ganska länge. Det är alltså förklaringen.

Vad vi diskulerar är inle all beslula om någon ny lagstiftning, ulan vad debatten i dag gäller är granskningen av statsrådens ämbetsutövning. Då är bara all notera all regeringen - i det här fallet justitieministern - pä denna punkt har följt gällande regler. Del som intresserar Nils Berndlson och är bakgrunden till del hela kanske är önskemål om en annan lagsliftning, som innebär andra regler. Men, Nils Berndlson, den debatten får vi i så fall ta när dessa nya regler är antagna av riksdagen och skall börja tillämpas av myndighelerna.

SVEN-ERIK NORDIN (c) kort genmäle:

Herr lalman! Nils Berndtson känner till hur granskningsarbelel går lill. Han vel Ju all vad vi har granskat är vad som hänt under det senasle året. Vi tar inte upp gamla frågor till ny granskning. De exempel som Nils Berndlson nämnde i sill första inlägg uiöver Bernllerfallei var IB-affaren och sjukhusfallei i Göteborg. De fallen har vi lagil upp i elt lidigare granskningsbetänkande och diskuterat mycket ingående. Del finns inle skäl att ta upp de frågorna än en gäng till dechargedeball. Del är där skillnaden ligger, Nils Berndtson.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet

OLLE SVENSSON (s):

Herr lalman! Eftersom Nils Berndtson här har lagt ett förslag och framfört synpunkter pä vår behandling av meddelarskyddel tycker jag att det är väsentligt att göra några påpekanden, för det är en mycket viklig fråga.

Frän den 1 Januari 1978 infördes i tryckfrihetsförordningen bestämmelser, som öppet angavs syfta lill alt förstärka del s. k. meddelarskyddel. Enligl tryckfrihetsförordningen är del i stor ulsiräckning tillåtet all, oberoende av vad som annars gäller, lämna meddelanden lill bl. a. tidningsredaktion för offentliggörande i tryckt skrift Denna frihet blev efter riksdagens slutgiltiga beslul 1977 utvidgad och preciserad. Skyddet kom också all omfatta anskaffande av uppgift för publicering i tryckt skrift Tryckfrihetsförordningens nya lydelse innebar vidare all den krets som var skyldig att iaktta tystnad om meddelares och författares identitet utvidgades. Villkoren för alt denna tystnadsplikt skulle vika vid vittnesförhör skärptes. Dessutom infördes i tryckfrihetsförordningen etl siraffsanklioneral förbud för myndighel och annal allmänt organ alt forska efter anonym författare eller meddelare, när tryckfrihetsförordningen inle tillåter ingripande mot dessa.

Nu kommer vi i utskottet alt behandla en motion där det har påtalats att skyddei i 3 kap, 4 § TF mot myndighets efterforskning är otillräckligt Socialdemokraliska kvinnoförbundets ordförande, Lisa Mallson. är huvudmotionär, och bakom molionen står även förelrädare för moderater, centern och folkpartiet Frågan aktualiserades hösten 1978, då rykten kom ul om att eu lillstånd till telefonavlyssning skulle kunna omfatta t, ex. en tidningsredaktions växel. Del intryck som skapades var all stadgandet i tryckfrihetsförordningen bara log sikte på del slag av myndigheisålgärder som innebar att författares och meddelares identitet uttryckligen eftersöktes. Däremoi skulle anonymitetsskyddet fritt kunna genombrytas om syftet inle i första hand var all efterforska författares, utgivares eller meddelares identitet

115

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet

Vi har tagit upp denna fråga i granskningsbetänkandet, och här finns en utförlig redovisning av uttalanden frän justitieminister Romanus, dels som svar pä fräga av mig i riksdagen, dels som svar på skrivelser från Stockholms Slora tidningars chefredaktörer och förfrågningar från olika pressorganisalio-ner, Jiislilieminislern har, som också här nämnts, under ulskoiieis behandling av frågan även framiräll munlligl där,

Siaisrådel Romanus uppgav i dessa sammanhang alt vid beslul om lelefonavlyssning domstolen måste väga samhällets intresse av en effekliv brottsutredning mot hänsynen lill den enskildes inlegriiel och andra motstående intressen. Ell vikiigi sådanl iniresse varan anonymitetsskyddet enligl tryckfrihetsförordningen inte urholkades. Dessa hänsyn ledde enligl justilieminisierns uppfattning lill all del i prakliken var uleslulel all ell lidningsförelags växel avlyssnades. Sven Romanus uppgav också all lelefonavlyssning pä en tidningsredaklion inte förekommit under hans tid som juslilieminisler.

I granskningsbetänkandei återges dessa uttalanden inför konstilulionsul-skoltel och i andra sammanhang. Samtidigt sägs klart ifrån, vilket också Sven-Erik Nordin har lalal om, all del är en brisl i del nuvarande regelsyslemel all del iryckfrihetsrällsliga anonymitetsskyddet kan åsidosättas genom användning i vissa fall av processuella tvångsmedel som beslag, husrannsakan och lelefonavlyssning. Ulskotlel menar i delta sammanhang enhälligl au den uiredning som arbelar med frågan borde ha kommil i gäng lidigare. Den lillsaiies försl i fiol och kom inle i arbele förrän i början av della år.

Sin insiällning lill molionen med krav pä ökal rättsskydd i tryckfrihetsförordningen kommer konslilulionsulskollel all redovisa senare i vår.

Jag kommenlerar della avsnill därför all jag gärna vill polemisera moi Nils Berndlsons beskrivning, som kunde ge ell intryck av alt konslilulionsul-skoltel inle ägnat denna fråga stor vikl. Tvärtom har sä varil fallel. Och vi har ansell del vara oerhört vikiigi all allmänhelens förtroende för anonymitets-skyddel kan upprällhällas.

Med della yrkar jag bifall lill ulskoiieis förslag.

116

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Del som inle var möjligl all framföra i ett genmäle vill jag ändå ha framfört lill Sven-Erik Nordin.

Om det varje är under 1970-talet inträffar övertramp och Sven-Erik Nordin prydligt varje år efter granskningsbetänkandei avför dem, kan han naturligtvis låtsas att det inle finns tillräckligt skäl Just nu för att kräva särskilda ålgärder. Men säger ändå inle serien av övertramp under 1970-lalel Sven-Erik Nordin nägol? Säger inle dessa händelser alt del finns föreleelser som kan utgöra hol mot medborgares rättssäkerhet? Kan del inle ge skäl all kontrollera dels om säpo följer gällande regler, dels om det finns brister i lagstiftningen som också behöver ses över? Del var bl. a. detta vi åsyftade, när vi begärde hos regeringen all man skulle lillsätta en parlamentarisk

kommission efter de händelser som avslöjades i slulet av förra årel. Det är della saken handlar om, och del är i del här avseendet vi är kritiska moi all regeringen icke vidlog några särskilda ålgärder.

Låi mig också säga lill Olle Svensson all visst har det förelagils en seriös prövning och granskning av de olika regler som gäller på iryckfrihelsomrädel, men Jag lycker nog all del finns sä pass mänga oklara punkier om huruvida 1 vångsmedlen använls pä ell sådanl säll alt vissa rällssäkerhelsfrågor är i fara att det borde ha funnils anledning för konstitulionsutskollet all göra etl uttalande av det slag som vpk föreslår.

SVEN-ERIK NORDIN (c):

Herr talman! Del händer ju av och till all vi i våra tidningar och i andra massmedia får ta del av uppgifter om att säkerhetspolisen eller andra myndigheter inle fullgör sina åligganden på elt tillräckligt prydligt säll. Del görs undersökningar, men fördel mesta noterar man all del bara handlar om ryklen.

Som Jag sade i mill forsla inlägg ärdel emellerlid nalurligi all vi poliliker reagerar inför sådana härsilualioner-vår uppgift ärju all slå vakl om folkels iniressen. Ibland tar sig detta uttryck i molioner, som leder till beslut här i kammaren. Regeringen lillsäHer ulredningar, och så småningom antas en ny lagstiftning. Delta har undan för undan-del har vi varil överens om-skell i förbättrande rikining.

Men della beiyder ingalunda all jag år efter år slår upp här i kammaren och lycker all all t är bra som del är, som Nils Berndlson säger. Han vel mycket väl all Jag ställ på reservalionssidan och på krilikersidan när del gäller IB-affären - för all inle lala om Göleborgsaffären, som vi inle fick tillfälle att la fram sanningen om, därför alt del krav som minoriteten den gängen hade voterades bort.

I en sådan här deball kan man naluriiglvis peka på hur många fall som helst och säga: Här är del risk för att del begålls övertramp, i del eller del ämbelsverkel har man kanske haft en tvivelaktig handläggning - Nils Berndlson lar i dag upp sådana tankegångar beiräffande säpo.

Men.vi är inle här i dag för all göra en granskning av hur olika ämbetsverk harsköttsig, utan vad vi skall syssla med nu-jag upprepardet ännu en gång-är att granska hur statsråden har skön sig. Del är den uppgiften vi har. och del är della debatten gäller. Vi har inte kunnal finna alt statsråden misskött sig, och av det skälet finns del inle anledning att säga mer än vad utskollel har sagt. Det är fakliskl bara alt läsa innantill.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens Ijäns-teuiövning ni. m.

Regeringens koii-iroll av säkerhetspolisens verksamhet

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

finnas mellan TE och vanlig lagsliftning. Del förslag som Nils Berndlson har lagl fram skulle alltså inle pä någol sätt föra frågan framåt, och därför yrkar jag avslag pä det förslaget.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! I dag vill tydligen Sven-Erik Nordin missförstå del mesta, men del kanske är en vald position. Visst har Sven-Erik Nordin kritiserat föreleelser under 1970-talet, del vet jag mycket väl. Vad jag sagt är all han inle förmår all se sambandet mellan de olika händelser som har inträffat. Detsamma gäller för kriliken mot regeringen pä den här punkten. Trols dessa upprepade fall som förekommit under 1970-lalel tar man inle fasta på de hya som tillkommer och genomför en verklig granskning av hur lagar efterföljs och hur säkerheten och kontrollen fungerar. Del är delta som frågan handlar om.

SVEN-ERIK NORDIN (c):

Herr lalman! Om det ärdel saken gäller skulle jag vilja rekommendera Nils Berndlson alt motionera i ärendei. Vpk:s motionerande i dessa frågor har emellerlid hitintills beställ i alt man har krävt att inriktningen av säpos verksamhet i fortsättningen skall vara den att enbart fascistiska ligors verksamhei granskas. Andra ligors verksamhei vill vpk lydligen inle granska. Kanske ärdel sä, Nils Berndlson,all det innerst inne ärjust där skon klämmer i den här debatten och i det dunkla förslag lill yttrande som ni här har lagl fram.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Vad är det som är dunkelt i detla yttrande, herr Nordin? Jag vel inle om herr Nordin har yttrandet på sin bänk. I yttrandet säger Jag att del är angelägel alt förhindra att uppgifter om medborgares politiska åsikter införs i regi;>ter, all andra åtgärder som vidtas inte får äventyra medborgeriiga rälligheler, all ivångsmedel inte får äventyra anonymitetsskyddet och all regeringen mot bakgrund av händelser som har inträffat borde ha vidtagit särskilda åtgärder i syfte alt skärpa kontrollen av säkerhetspolisens verksamhet i dessa avseenden.

Jag kan inle inläsa nägol dunkelt i detla ylirande.

TREDJE VICE TALMANNEN:

Sedan de under avsnittet Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhei anmälda lalarna nu haft ordel övergår kammaren lill att debattera Jäv för statsråd.

liga ledamölerna som utgör majorilelen är att vi reservanter inle nöjer oss med all ange vad vi anser vara en lämplig lolkning av reglerna, ulan vi tillåter oss också all i klartext krilisera regeringsbildarens och en av hans slatsrådskandidalers uppträdande vid folkpartiregeringens snabba födelse.

Denna vär kritiska bedömning går hell lillbaka på vad ulskotlel är enigt om beträffande frågan under vilka förhållanden jäv kan anses föreligga för statsråd. Därvid har ulgångspunklen varit dels grundlagsregeln i 6 kap. 9 § andra stycket regeringsformen, dels förvaltningslagens jävsregler.

Låt mig klart deklarera all även vi socialdemokraier finner det positivt all del både vid regeringsskiftet hösten 1976-det gällde dä vissa av statsråden -och vid del senaste regeringsskiftet, i fiol, lämnades uppgifter lill pressen om slalsrädens aklieinnehav. Vi anser alt del är en fördel om en sådan öppenhet visas även i framtiden.'

Som konstateras i beiänkandei är det utskottets enhälliga uppfattning alt del i första hand är dä nytt sialsräd lilllräder som tillämpningen av principen om jäv aktualiseras.

Enligl regeringsformen utser statsministern övriga statsråd i regeringen. Ansvaret för all statsråd uppfyller kraven pä tjänstens integritet åvilar därför i första hand statsministern. Del måste, uttalar konstitulionsuiskotiet enhälligt, ankomma på statsministern att innan nyll statsråd utses ta reda på att "inga sådana omständigheter som åsyftas med stadgandet föreligger vid utnämningen".

Delta cilal har åtminstone Jag tolkat så att statsministern bör tillse au han inle kallar personer med ekonomiska engagemang, som kan rubba allmänhelens förtroende för de nylilllrädande statsråden.

En andra punkt, som vi alla i utskottet pekar på, är all del självfallet får "förutsättas all en sialsrådskandidal görs uppmärksam pä gällande regler och själv lämnar erforderliga upplysningar".

Så långl är vi alltså överens inom utskottet. Men vi reservanter är ensamma om aU låta granskningen fullföljas till en bedömning av hur dessa principer följdes vid Ola Ullstens regeringsbildning. Därvid tvingas vi konstatera all vad som iniräffade vid kallande och uinämning av statsråd och chef för försvarsdepartementet är anmärkningsvärt. Valet föll på en person med beiydande ägariniressen i en försvarsindustri. Del kan, understryker vi i reservaiionen, 'Törutsälias all statsministern därvid uraktlåt alt skaffa sig kännedom därom och all stalsrådskandidalen inte själv lämnade några upplysningar om sill aklieinnehav". Vi konstaterar också avslutningsvis att ifrågavarande aktiepost avyttrades försl sedan förhållandena blivit kända genom pressen.

Genom utskottets kansli har vi fall klart för oss alt försvarsminisier De Geers aktier i Hasselfors såldes den 12 oktober 1978 genom en banks noiarialavdelning till Handelsskoleföreningen, som är en sliftelse.

Del har i pressen ifrågasatts om denna försäljning skell på elt ur integritetssynpunkt betryggande sätt Vi har inte funnii anledning till något sådant ullalande i reservationen. Givelvis är del dock angelägel all i

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Jäv för statsråd

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. tn.

Jäv för statsråd

120

fortsättningen noggranl följa regeringspraxis i jävsfrägor över huvud laget. Herr talman! Jag yrkar med della bifall lill reservaiionen 6,

ESSE PETERSSON (fp):

Herr lalman! Jag tror all del är angelägel all här slå fast frän början all del inte är brottsligt alt äga aktier. Vi har t, o, m, i den här kammaren beslutat att stimulera sparande i aktier. Man kan heller inle förutsätla all någon skall gä och drömma om att bli statsråd i någon avlägsen framtid och av det skälet läla bli alt bidra lill näringslivets finansiering - som man gör exempelvis genom den lyp av akliesparande som vi alltså lidigare har beslutat alt stimulera,

Della gör den här frågan lilel egendomlig - och även det säll man försöker behandla den pä.

Del kan vara värt alt försöka reda ut jävsbegreppet lilel närmare. För det första villjag erinra om alt det faktiskt inle finns några direkla Jävsregler som gäller regeringsledamöter, I regeringsformen finns allmänna regler om vilka uppdrag som inle kan förenas med tjänst som statsråd, men däremot finns inle några jävsregler. Förvaltningslagen, som ju innehåller jävsregler, är enligl vad som sägs i 2 § inle tillämplig på handläggning av ärenden i regeringen, I förarbetena till förvaltningslagen sägs det också all man inom regeringskansliet så långt möjligl bör tillämpa lagens regler, men del är alltså en rekommendation, inie ell formellt påbud.

För det andra vill jag understryka att Jäv endasl kan föreligga vid handläggningen av etl enskilt ärende. Om Jäv föreligger för en tjänsteman, bör denne undvika all la befallning med jusl del ärende i vilket han är jävig, Däremoi finns del i svensk räll ingen grund för tanken att någon skulle vara Jävig för en viss befattning. Man kan diskulera lämpligheten av alt en person i offentlig tjänst äger aktier, äger etl lantbruk, äger ell centralt beläget stenhus i Gamla stan eller har cenirala uppdrag inom kooperationen och andra intresseorganisationer, men dä är del inte fråga om Jäv ulan om hell andra överväganden.

Jag vill för min del i detla sammanhang lillfoga,all jag är övertygad om all svenska politiker har sä stor ansvars- och pliktkänsla att de inle låter sitt politiska handlande påverkas av sädana förhållanden.

För del tredje vill jag konstatera att någon faktisk jävssilualion inte har påtalats ens av reservanierna. De gör inle gällande all nägol statsråd skulle ha missbrukat sin ställning eller låtit del egna intresset påverka ämbetsutövningen. Rubriken Jäv för statsråd är därför någol missvisande, Någol Jäv har inle förekommit i den mening som det begreppel alllid har haft i svensk rätt Delta är mera all betrakta som en fråga om vilka uppdrag som kan förenas med tjänst som statsråd.

Det har i reservationen - och del har även understrukits av Olle Svensson -talats om ell beiydande ägarinlresse. Detta betydande ägariniresse bestod av ett indirekt ägande av 2 96 av aktierna i det akluella bolaget Eftersom bolagets produklion lill 20 % gick lill försvaret, uppgick den i det avseendet berörda andelen av statsrådets utbyte av delta aktieinnehav, vilket utgjorde det beiydande ägarinlressel, endast lill 0,4 %.

Litet längre ned i samma reservalion säger man, att förhållandena har blivit kända genom pressen och att aktierna försl därefter blev avyttrade. Verkligheten var den alt de avyttrades dagen efter utnämningen. Del var fakliskl ganska snabbi handlat.

Men, herr lalman, man måste i detta sammanhang ändå ge en eloge lill Olle Svensson. Han säger att han själv och socialdemokraterna finner den öppenhet med vilken man redovisar sill aklieinnehav posiiiv. Ja, jusl det. Vi kan verkligen säga att den nuvarande regeringen har öppel deklarerat sina aktieinnehav. Men del fanns en gång en regering med en finansminister som-hette Gunnar Sträng. Det fördes en diskussion här i kammaren 1974, då det framfördes önskemål om att del skulle göras en öppen redovisning av den dåvarande regeringens aktieinnehav, eftersom den bl. a. hade en del känsliga induslriärenden att handlägga. Då svarade socialdemokraten, finansministern och partikollegan till Olle Svensson, Gunnar Sträng, med användande av orden: "så betrakiarjagdeisom en uppenbar oförskämdhet". Det är ett citat från snabbproiokollei. Det var alltså en "uppenbar oförskämdhet" au man över huvud taget önskade sig en redovisning av den dåvarande regeringens aklieinnehav.

Man mä Ju säga alt socialdemokratin och Olle Svensson nu har bytt åsikt på den här punklen. Men Olle Svensson harju möjlighel all la avstånd från Gunnar Strängs ullalande vid del aktuella tillfället Men enligl protokollet från den debatten fanns det ingen socialdemokrat som vid den tidpunkten log avstånd från att betrakta kravet pä en öppen redovisning av aklieinnehav som en "uppenbar oförskämdhet" moi dä sittande regering.

Det länder trepartiregeringen lill gagn att de flesta statsråden i pressen gjorde en redovisning av aktieinnehavet. I ännu högre grad gäller det folkpartiregeringen, som i sin helhet offentligen har redovisat sin aktieinnehav.

Olle Svensson kommer sedan in på en annan sak, som han inte direkt fullföljde, då han ifrågasatte försäljningen av aktierna. Nu måste väl ändå Olle Svensson bestämma sig. Antingen skall statsråden behålla de aktier de har eller också skall de försälja dem. Man mäsle välja något av de tvä alternativen. Det går inte alt göra både - och; måste väl vara uppenbart. Men del lycks råda en allmän kritiklust på delta område.

Ifrågavarande statsråd har här gjort vad oppositionen önskade sig. Majoriteten i konstitutionsutskottet har också sagt alt vi kommer au följa de frågor där del i regeringens handläggning eventuellt kan uppslå Jäv. Inga fel har alltså begålls när det gäller aktieinnehavet, utan eventuella problem har klarats ut på elt sätt som är hell lillfredsställande. Man har förl en öppen debatt genom all regeringen i sin helhel öppel har redovisat sill aklieinnehav, vilket inte har skett lidigare. Trepartiregeringen gjorde del lill beiydande delar. Tidigare socialdemokratiska regeringar ansåg att del var en "uppenbar oförskämdhet" all begära en redovisning av aklieinnehav.

Dessulom kan man inte, herr talman, bortse från vad jag i början sade, nämligen att det finns mänga andra ägariniressen och organisationsbindningar av olika slag som man också bör la med i sammanhanget när man skall

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens Ijänsieulövning m. m.

Jäv för statsråd

121

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Jäv för statsråd

bedöma om en person är lämplig för sin uppgift i offentlig tjänst Del gäller inle bara aklieinnehav ulan också anknytning till intresseorganisationer och andra engagemang på del ena eller del andra området

Herr lalman! Med della vill jag yrka bifall lill konslilulionsulskotlets förslag på della avsnitt

OLLE SVENSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Ja, Esse Petersson, Jag har deklarerat att vi slår för vad vi har sagt i ulskoltel. Vj finner del positivt med en öppen redovisning av ett aktieinnehav. Därför borde kanske Esse Petersson på det området ha kunnal gä förbi sill i förväg skrivna manuskript.

Det är klart all man kan diskulera vad som lidigare har hänt i fråga om iniegrilelskrav som kan ställas på statsråd och regeringen Ekman. Man kan diskulera vad som hände när samlingsregeringen upplösles'och Per Albin Hansson kallade Gunnar Sträng som statsråd. Men det har väl ändå inle i della betänkande riklats någon anmärkning mot dessa regeringsmedlemmar i del förflutna.

Jag står alltså kvar vid alt det är värdefullt med en sådan här redovisning. Menjag vill påpeka all kravei i den deball som fördes häri kammaren mellan Björn Molin och Gunnar Sträng gällde en offentlig registrering av aktieinnehav. Såvittjag förstår ville man på något sätt ha den reglerad i författning. Det har inte krävts av vare sig majoriteten eller minoriteten, ulan här rör del sig om en frivillig redovisning.

Beiräffande huvudpunkten vill jag säga all den gäller vad som sker i samband med etl regeringsskifte, då del, vilket vi alla är överens om, är statsministern som har ansvaret för att vi kan ha förtroende för de statsråd som kallas. Jag vill med anledning av det understryka all statsminister Ullslen i efterhand lydligen har kommil fram lill att aktieinnehavet borde avyttras. Jag bedömer hans uttalande i pressmeddelandet av den 26 oktober 1978 sä, att det enligt hans bedömning förelåg etl sådanl behov i det här fallet. Eftersom frågan gäller en försvarsminister som har etl aklieinnehav i en försvarsindustri, lyckerjag att man bör kunna ställa det kravei. Då kvarstår vår anmärkning all statsministern vid lidpunklen för kallandet av statsråd borde ha kollat all ell sådanl aklieinnehav inle förelåg i del lägel. Stalsrådskandidalen borde därvid även ha upplysts om varför han inte borde inneha dessa aktier i fortsättningen. Vi förutsätter all så inte har skell, och Esse Petersson har heller inte bestritt della.

Med den ulgångspunklen flnns det anledning all föra fram den krilik som här har riktats mot statsministern och mot stalsrådskandidalen.

Men del är ändå sköni all fä höra all i fortsäuningen även socialdemokraierna lycker del är posilivi att regeringarna öppet redovisar sina aklieinnehav. •; Alldeles självklart är au man kan se på olika sätt och med olika stort förtroende på olika statsråd, men del inlressania är alt inte ens reservanterna har päslåli alt förtroendet har rubbals när det gäller handläggningen av frågor i försvarsdepartementet Det är Ju det som man ändå måste utgå ifrån. Dessutom avyttrades aktierna dagen efter utnämningen. Del måste vara posilivi all avyttrandet skedde så snabbt.

Man kan ändå inle komma ifrån all det finns många som har anknytningar lill olika intresseorganisationer, kooperationen öch andra förelag, som på olika säu kan vara av iniresse i samhällsarbetet. Därför skall man inte bara genom taktiskt spel försöka förstora en fråga av del här slaget. Nu visste vi dock om detla genom den öppenhet som präglade regeringen att vilja redovisa aktieinnehavet, men vi kände inte lill de socialdemokraliska regeringsledamöternas aklieinnehav lidigare, eftersom dessa regeringar aldrig avgav någon sådan deklaration, utan tvärtom ansåg all del var en oförskämdhet att över huvud lagel ifrågasälla att de kunde ha några aktier. Hade de inga aktier, hade det ju varit lätt att redovisa detta. När de inle gjorde det, kan man väl utgå från au det fanns aktier men att de av någon anledning inte ville redovisa dessa. Del gjorde däremoi den nuvarande regeringen, något som alltså var positivt Jag noterar med största tillfredsställelse all även Olle Svensson understryker detla.

Dessutom lyckerjag all Olle Svensson för klarhetens skull, eftersom han i sitt anförande var inne pä att man kunde ifrågasälla försäljningen av aktierna bör svara på min fräga. Var del bra all de såldes? Eller skulle de inte säljas? Del var ju de tvä saker som man hade all välja på. Man kriiiserade aktieinnehavet från början och ansåg att aktierna skulle säljas. Men nu diskulerar man lydligen ocjcsä om de borde ha sålts.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. ni.

Jäv för statsråd

OLLE SVENSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Del måste här ha varil någol hörfel. Jag kan inle förstå vad Esse Petersson talar om.

Jag sade att del i pressen har ifrågasatts om denna försäljning skett pä ett från inlegriielssynpunki betryggande säu, och så lillade Jag au reservanierna inte funnit anledning lill något sådant uttalande. Det var bara en klar sakslåndpunkl, och den bör inte tolkas som någonting annal.

Däremoi lillade jag all vi i fortsättningen kommer att följa de här frågorna. Delta är vi överens med utskoiiets majorilel om, så del behöver inle missförstås.

När utskottet ändå här klargöranden vikliga frågan är vad som händer när statsministern kallar etl statsråd så borde Esse Petersson inte behöva svara genom alt diskulera tidigare tillfällen, ulan jag tycker aU han borde koncentrera sig pä den frågan. Jag anser alltså alt kriliken inle har bemölts. Siaisminisiern borde i samband med kallandet av statsråd ha gjort sig underrättad om del aktieinnehav som senare har avvecklats. Stalsrådskandidalen borde ha upplyst statsministern om sill innehav i samband

123

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Jäv för statsråd

med att han blev kallad. Del är pä dessa två punkier som vi kriliserar förfarandet

Del är Ju känt alt aktieinnehavet avvecklades sedan en journalist lagil kontakt med statsrådet och del blivit klart au del skulle bli publiciiei kring denna sak. Del finns ailiså en samband med pressens bevakning av dessa frågor.

Slulligen vill Jag säga följande. Förtroende hos allmänheten gynnas inle av alt del gick lill på del här sället Förtroendel hade varil myckel bältre om avvecklingen hade skell före slaisrådsulnämningen. Om statsministern hade tillsett detta i god konlakl med sin kandidat dä hade man latl det förtroende för statsrädsämbelel som är viktigt Nu har lägel självfallei förbällrals genom ålgärder som vidiogs i efterhand. Men del var försl sedan della blev känt i pressen och inför offentligheten.

124

ESSE PETERSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Till Olle Svensson kan jag säga all förtroendel vinns genom den öppenhet som regeringen här visade och även den öppenhet som påbörjades med irepartiregeringen - all man redovisar sakförhållandet när del gäller aktieinnehav.

Vi kommer inle ifrån att del finns många andra bindningar, som inle enbart har med aktier att göra. Del kan t ex, gälla olika organisationer. Men del är ändå inget fel att folk deltar i finansieringen av värt näringsliv, som ger sysselsättning, och de bör inle av del skälet vara diskvalificerade för politiska uppgifter. I de fall där man kommit in på speciella ting som kan ifrågasättas har man dragit konsekvensen av delta. I della fall har aktierna blivit avyttrade dagen efter utnämningen. Sedan lyckerjag del bara är posiiivi-aii pressen granskar när det är möjligl all granska. Vi harju upplevt tidigare år då detta inte har varit möjligl eftersom man har varil ljusskygg när del gällt just den här punklen om öppen redovisning.

När del gäller frågan om att sälja eller inte sälja uppfattade jag Olle Svensson så all han i och försig inle hade någoniing emol det förfarande som skedde? Men han kunde ändå inte underlåta all la fram den här frågeställningen för all pä något sätt insinuera enligl den linje som man har drivit frän en del häll. Men det är bara alt nolera att den debatten lydligen har dött ut på grund av sin egen orimlighet

Del inlressania är all här föreligger förtroende för slalsråden. De har handlagl denna fråga på elt så snabbi säll som möjligt. Man har inga bindningar på den här punklen - man har löst dem på elt sätt som vi är lill freds med. Detta framgår ju av belänkandet, och del har också Olle Svensson understrukit, även om han har en och annan randanmärkning. Men Jag tror inte att den här formen av diskussioner -all man av lakliska skäl forsöker alt i varie läge leta reda på något för all ha någol att anmärka - befrämjar den demokratiska ulvecklingen. Man har nu fälten lösning och en öppenhet,som vi hoppas all alla regeringar i forlsällningen skall tillämpa på samma strikta sätt .som folkpartiregeringen har gjorl. Del är en tillgång för den parlamentariska demokralin.

BENGT KINDBOM (c):

Herr lalman! Rubriken över den här punklen är Jäv för statsråd, vilket i och för sig kan vara missvisande eftersom konstiuitionsuiskottets granskning inle gäller någol fallal beslul där en jävssilualion skulle kunnal uppslå. Del är i slällel den senasle regeringsbildningens förhällande till besiäinmelserna i regeringsformen som lalarom all sialsräd inle skall utöva allmän eller enskild tjänst, inte heller inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom som tagits upp lill granskning.

Bestämmelserna är gamla. Det fanns en sådan bestämmelse redan i 1809 års regeringsform. Del förekom också en diskussion i grundlagberedningen, och i proposition 1973:90 till riksdagen föreslogs en sådan här bestämmelse för regeringskretsen. Departementschefens skrivning innehöll en viss tveksamhet om behovet av sådana bestämmelser mot bakgrund av de iniressen en regering härav att statsråden tillvinner sig förtroende i riksdagen och hos allmänheten. Han bestred dock inte all man behövde ha en sådan här bestämmelse, och i huvudsak pekade han då på all bestämmelsen borde gälla verksamhei i ekonomiskt syfte.

Vi har alltså den här regeln, och det är den ena utgångspunkten. Vi har också en annan regel som tillämpas ulan all den formelll gäller för regeringen. Del är förvallningslagen som i väsentliga delar tillämpas inom regeringskansliet

Vad är del dä vi sell på? Del är, som jag sade, inte fråga om etl Jävsförhållande i någol sakärende utan del är själva regeringsbildandet Ulskoltel säger också att ansvaret för att elt statsråd uppfyller kraven i nyssnämnda grundlagsbestämmelser kommeratt åvila sialsministern. Delar alliså han som har all pröva om de personer som han kallar lill regerings-krelsen också kan verka inom denna sä all förtroendet för dem inle rubbas.

1 avsaknad av klarare regler, hämtade från förarbete eller specialmolivering till regeringsformen, får man bedöma detta från fall till fatl. Del iir möjlig! alt kommande förfaiiningsulredningar får möjligheler au skriva klarare regler moi bakgrund av de diskussioner som har föris, men fram lill dess blirdel en bedömning från fall lill fall.

Del måsie enligl ulskoiieis mening ankomma pä siaisminisiern all, innan ell nyll sialsräd utses, ta reda pä om sädana omständigheter som åsyftas i stadgandet föreligger. I delta ligger etl besked från del samlade utskollel alt statsministern på den här punkten inte lyckats särskilt bra i sin bedömning eftersom vi nu för en diskussion om vilka uppdrag ell statsråd får ha och vilken verksamhet han får bedriva för all den skall slå i överensstämmelse med regeringsformens bestämmelser.

Jag lycker det är alt driva debatten fel att sedan diskulera vad som hänl efter regeringsbildningen. Om vi skall slimulera akliesparande eller inle hör inle hit ulan del är enbart i samband med regeringsbildningen vi har sen pä denna bestämmelse.

Den socialdemokraliska reservaiionen fullföljer kriliken i detla avseende, säger Olle Svensson. Jag tycker att den krilik utskottsmajoriteten framför, där

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning ni. m.

Jäv för statsråd

125

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Jäv för statsråd

126

man pekar pä ansvaret för statsministern, också är elt hell lillfredsställande fullföljande av resonemanget 1 detla att statsministerns bedömning tolkats som inle särskill lyckad ligger också alt utskottet har för avsikt au med uppmärksamhel följa regeringspraxis i jävsfrågor även i fortsättningen.

LARS WERNER (vpk):

Herr talman! Ulskollets talesman Esse Petersson uppträder här i dag som en dålig brännvinsadvokal för folkpartiregeringen. Han lalarom procent och promillen hit och dil när del gäller ägariniressen. Men jag lycker inle del är särskilt inlressanl alt diskulera det i det här sammanhanget.

Utskottets talesman har uppenbariigen inle förstått någoniing alls av vad debatten gäller-eller också väljer han all inle förslå. Jag vet inte vilket som är del mest träffande och giltiga. Vad diskussionen gäller ärju frågan om jäv, och den är knappasl beroende av procenttal. I så fall vore del intressant att höra från ulskollsmajorileten var de olika procentgränserna går i dessa frågor.

Låt oss i stället komma lill sak och diskutera frågan på ett seriöst och vettigt säll! Och låt bilden här skenfäktningen och försöken all föra bort de verkliga förhållandena!

Vad som är överraskande i denna deball, liksom i de debalter vi förl tidigare i den här frågan, är all man frän folkparlihåll och från folkpartiregeringen inle ser della som ett problem ulan anser del vara naturligt alt i regeringen ha medlemmar som har bindningar till förelag som regeringen har affärer med eller som är föremål för stödåtgärder frän regeringens sida.

Det finns inga regler i Sverige för della. Grundlagen lalar om alt statsråd -inte får "inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom". Men nog är det väl ändå uppenbart fören mycket bred allmänhet all om statsministern utser en person till försvarsminisier som är aktieägare i en av de fä ammuniiionsfabriker som levererar ammunition till försvaret, så innebär det all förtroendet för honom rubbas - och inte bara för honom utan också för statsministern och hela regeringen, eftersom förhållandena måste skapa lojaliteiskonnikler på grund av de dubbla intressena. Och ingenting av detla ändras av att försvarsminislern, sedan pressen fäll reda pä alt han hade direkla ägariniressen i företaget, gjorde sig av med aktierna - och inle förrän då.

Kvar står del faklum all vi i dag har en försvarsminisier som inte får della i vissa beslut i regeringen, har del sagts. Och efter del att pressen slagit larm och vi ställt en fråga här i riksdagen kom del också fram all övriga statsråd hade beiydande ägariniressen i svenska företag. Det måste innebära att de inte heller får della i behandlingen av frågor där de förelagen berörs.

Om inle d';lla är ägnat att minska förtroendel för regeringen - an personer med direkla eller indirekta privata iniressen i förelag som regeringen i olika sammanhang har all göra med utses lill statsråd - vad skall det då vara som är ägnat alt minska förtroendet?

Den här frågan anmälde vpk till granskning i konsiilutionsulskollel, och nu har ulskotlel lämnal sitt sedvanliga granskningsbeiänkande och däri

också behandlat de frågor som förts fram av oss.

Jag aktualiserade denna fråga i kammaren direkt efter del all sialsministern presenterat sin ministerlista för riksdagen. Den 26 oktober besvarade statsministern min fråga om han ansåg del godtagbart all en regeringsmedlem har aktier i företag som levererar materiel lill del egna departementets verksamhei. Statsministern förklarade all statsrådet i fräga gjort sig av med aktierna och lämnal sill uppdrag i bolagsstyrelsen. Och de övriga slalsråden skulle också offentliggöra sina egna och nära anhörigas aklieinnehav.

Statsministern sade också i sill svar på min fräga all han ej funnii nägol fel i att äga aktier. Nu var det inte det frågan gällde. Uppenbarligen delade han min uppfattning om del direkt felakliga i försvarsministerns aklieinnehav, eftersom han sade all försvarsministern inte skulle komma all medverka i handläggningen av ärenden som berör företaget i fråga. Sialsministern måste dock ha kommil att ändra sin inställning i frågan efter de omfattande tidningsskriverier som min fråga olvivelakligl väckte.

Statsministern borde inle ha varil okunnig om försvarsminislerns ställning och aklieinnehav i förelaget då han utsåg honom till försvarsminister. Det måste anses som anmärkningsvärt att statsministern ändock utsåg denna person till försvarsminister. Alt statsministern senare givit försvarsministern order all göra sig av med aktierna är naluriiglvis bra. Men del ändrar ingenting i sak. Vär krilik kvarstår.

Somjag nyss nämnde hade fiera av slalsråden liknande bindningar lill olika föreiagsiniressen genom aktier. De måste därför också i rimlighetens namn anses ha jäv vid handläggningen av frågor som rör de företagen. Del gäller inle minst industriministern. Jag vill påstå all del exemplet är minsl lika anmärkningsvärt som exejiiplet med försvarsminislern.

Statsminister Ullslen sade i sitt svar den 26 oktober förra året alt han inte fann det fel all äga aktier. Nej, del är inte olagligt all äga aktier - det är sant Men det är en hell annan sak om etl ansvarigt statsråd innehar aktier i ell Ibreiag som hans eget departement gör affiirer med! Etl sådant val av statsråd är i sig självt avslöjande, menar jag. Det innebär all direkla ägariniressen erhåller plats i regeringen. Au slalsråden senare gör sig av med sin aklieinnehav och avsäger sig sina uppdrag i bolagsstyrelserna innebär inle all bindningarna lill dessa ägariniressen upphör!

Denna fråga har fäll stor publicitet i massmedia efter del att Aftonbladet gjorde avslöjandena. Ingen kan ta miste på den slarka opinion som kommil till uitryck och som kriliseral siaisminisiern för valet av statsråd. Det måste också anses som myckel anmärkningsvärt och klandervärt all statsministern utser statsråd med konstaterade jäv. Det hindrar Ju ell statsråd att sköta sill verksamhetsområde på ett acceptabelt sätt!

I dag kan vi konstatera att slatsntinistern tvingades till reträtt i frågan. Samtliga statsråd utsågs och insiallerades i sina funktioner, och försl därefter agerade statsministern.

Om .Aftonbladet och vårt parii inie hade aktualjserai den här frågan inför allmänheten är del ganska troligt att statsministern underlåtit an ingripa och öppel förklara sig. Om de ansvariga statsråden då hade avsiåtl från att della i

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning tn. ni.

Jäv för statsråd

127

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Jäv för statsråd

handläggningen av ärenden som de har ell konsialeral Jäv i vel vi ingenling om. Därom kan vi egentligen bara spekulera.

Ulskollets borgerliga majorilel finner lydligen också ell vissl obehag i siaisminislerns agerande. Man konstaterar att ulskotlel uppmärksaml skall följa frågan. Del är i och för sig bra all utskottet vill ägna den här frågan fortsall uppmärksamhel. Men vpk har faktiskt föreslagit att utskollel skulle granska siatsminisierns hittillsvarande agerande i den här frågan. Om man menar all del finns skäl att fortsätta uppmärksamheten i frågan - har man då inle också indireki medgivii an vår krilik är riklig och beräiiigad? Borde man då inle ock.sä finna anledning all ultrycka det inför riksdagen?

Del föreligger en reservation mot ulskoitsmajoriietens förslag lill skrivning. Det är socialdemokraterna i utskottet som reserverat sig lill förmän för en egen och betydligt bättre skrivning. Vi finner skäl till en härdare och mer bestämd skrivning än den som finns i reservaiionen. Men reservaiionen innebär ändå en direkt prickning av statsministerns val av statsråd. Därför kommer vi också att siödja den socialdemokraliska reservaiionen i utskottet och medverka till alt statsministerns agerande blir föremål för en prickning från riksdagens sida.

Vi menar alt det är hell klarlagt all statsministern begäll elt direkt fel. Vi menar också att siaisminisiern själv bestyrkt della med sill agerande efter avslöjandet om statsrådens direkla ägariniressen och bindningar till olika företag genom aklieinnehav. Om riksdagsmajorilelen avslår förslagei lill prickning av statsministern i della ärende, kommer del ändå inle au frikänna honom ulanför detla hus väggar. Frågan är så väl känd all den borgerliga riksdagsmajorilelens försök au dölja siaisminislerns agerande är dömt all misslyckas.

ESSE PETERSSON (fp):

Herr talman! Det resonemang som Lars Werner här för har han också tidigare fört med siaisminisiern. Om han inte kommer ihåg vad som då sades, så kan han gå tillbaka lill protokollet från den aktuella debatten. Jag tyckerdet nu är onödigt att upprepa den debalien.

1 del aktuella ärendei har det konstaterats all del inle föreligger jäv. Man kan naluriiglvis ha olika synpunkier på behörighet och hur skilda frågor skall handläggas. Det kan också sägas alt vi nu har fåu en hell öppen redovisning av aktieinnehavet hos den sittande regeringens medlemmar. Man kan hoppas alt så kommer all ske även i fortsättningen.

Avslutningsvis kan sägas alt del väl inle är någon i regeringen som har Lars Werners förtroende, men man får väl försöka all klara sig del förutan.

mig elt någol annoriunda svar. Lät mig ändå få fråga: Anser uiskotismajoriielen all jäv förelegal för försvarsminislern? Berodde i så fall della jäv på hans bindning lill förelagsintressen i del akluella förelaget? Anser utskollel del välbelänkl av statsministern alt utse statsråd med konstaierai jäv? Dessa frågor lyckerjag utskottets talesman skall besvara.

Om utskottsmajoriteten anser au jäv förelegal och att della orsakats av bindning .till företagsintressen saml om man anser del obetänksamt av statsministern all utse statsråd med konstaierai jäv, borde man inte då också myckel tydligt ha klargjort della? Om Esse Petersson som representant för den borgerliga utskotlsmajorileien vidhåller sin passiva inställning i denna fräga och vägrar att pricka siaisminisiern, innebär det all utskottsmajoriteten också ger klartecken till representation för direkla företagsintressen bland, regeringens medlemmar. Skulle det med andra ord inte föreligga någol hinder för all ASEA-direktören, tillika SAF-chefen Nicolin, blir arbetsmarknadsminister eller kanske renl av industriminister i en borgeriig regering? Bara tanken på del borde göra ätt kammarens borgeriiga ledamöier fick en klädsam rodnad pä sina kinder. Bara det bör också vara skäl för att de borgeriiga partierna skall hålla sig undan från varje slag av regeringsbildning.

Jag upprepar således mina frågor lill konsiitutionsutskoiieis talesman och avvaktar med iniresse hans svar.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Jäv för statsråd

Tredje vice lalmannen tillkännagav all anslag ulfärdals om sammanlrädels fortsättande kl. 19.30.

ESSE PETERSSON (fp):

Herr lalman! Som redan konstaterats vid ell fiertal tillfällen, sä har jäv icke förelegal för de utnämnda statsråden.

LARS WERNER (vpk):

Herr lalman! Del uttrycksfulla men väldigl korta svar som jag fick på mina frågor kan väl översättas till vanlig svenska så att också folk utanför kammaren förstår del. Svaret innebär alt de borgerliga ulskoUsledamöierna anser alt exempelvis ASEA-direktören och SAF-chefen Nicolin skulle kunna ingå i en regering. På sin höjd kanske det vore litet olyckligt, lycker de.

Jag är övertygad om att fierlalei medborgare anser del bra alt utskottets talesman gav della svar på mina frågor. Tidigare visste vi all den borgerliga riksdagsmajoritelen bedrev en storfinansvänlig politik. Nu vel vi att den borgeriiga majorilelen också är beredd alt släppa in storfinansen direkt i regeringen. Därför vill jag tacka för del korta svar som ulskollets talesman här har lämnal.

ESSE PETERSSON (fp):

Herr lalman! Lars Werner lycks bilda speciella regeringar här i dag. Jag vill bara säga all jag inle delar hans åsikler om hur de skall se ul.

9 Riksdagens prolokoll 1978/79:130-132

129

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens ijänsieulövning m. m.

LARS WERNER (vpk):

Herr lalman! Jag lycker nog all denna deball visar alt den politiska moralen har sjunkii avsevärt sedan 1930-lalet Då avgick den liberala Ekmanregeringen efter au ha haft affärer ihop med siorfinansen. Nu har vi haft en borgerlig regering i ivå år. I varje fall ell av de borgerliga partierna, moderala samlingspartiet har hela liden lagil emot direkt stöd av storfinansen. Nu har vi i Slällel fåll en minoritelsregering, en folkpartiregering, där medlemmarna hardirekta ägariniressen i svenska Ibreiag och tillhör denna storfinans. Det är betecknande förden inställning som folkpartiets talesmän visar lill frågan om jäv när del gäller utseende av statsråd.

Regeringens handläggning av viss skrivelse från statens strålskyddsinstitut

130

KERSTIN NILSSON (s):

Herr lalman! När del gäller regeringens handläggning av frågan om riskerna genom slrålning - radongas - i bosläder vill jag inledningsvis erinra om all slaiens sirålskyddsinslilul redan den 16 maj 1978 i skrivelse föreslog all en särskild ulredningsgrupp skulle lillsätias för att skyndsamt utreda frågan. Strälskyddsinstitutets skrivelse kom jordbruksdeparlemenlel lill banda påföljande dag, den 17 maj. Med strålskyddsinsiiiuieis skrivelse följde en promemoria med en ingående analys av problemet, redovisning av redan genomförda åtgärder och förslag lill ålgärder mot sirålningsrisker i bosläder. Inslilutets promemoria återfinns i konsiiiuiionsuiskoiieis belänkande såsom bil. 18 pås. 331-338.

Sirålskyddsinsiiiuiels chef hade redan ell par veckor tidigare i en tidningsartikel fäsl uppmärksamheten pä frågan och framhållit all den var "av en sådan storleksordning all exlraordinära ulredningar om vad som bör göras är påkallade". Redan förut hade slrålskyddsinsliluiel i skilda sammanhang pålalai riskerna med radongasen: all radonel kunde bli ell allvarligi hälsoproblem om man inle hade lillräcklig veniilalion inom husen.

I energikommissionen har riskerna med radonhalligl byggnadsmaierial ingående behandlals. Jag håller mig emellertid endasl lill framsiällningarsom riklals direkt lill regeringen, såsom skrivelsen av den 16 maj i fiol.

Låt mig konsialera all l6-maj-skrivelsen från slrålskyddsinsliluiel inle föranledde någon som helsl ålgärd från den dåvarande borgerliga irepartiregeringen. De allvarliga riskerna för lungcancer påverkade inte irepartiregeringens uiformning av energisparprogrammet Del gick ul på relalivi slora bidrag lill effekliv isolering av bostäder, varigenom riskerna för radongasens verkningar egenlligen ylteriigare accentuerades.

I vår största dagstidning skrev en känd miljödeballör tio månader senare: "Energisparande var samvelsordel som doktrinerades in. Slalen drev en kampanj vari ingel enda undanlag nämndes. Men här fanns lusentals hus, vari lätning är bokstavligen livsfarlig även om del kan dröja tjugo är innan

symtomen kommer fram ur sin latens."

Om de ökade strålningsriskerna vid isolering av hus i energibesparande syfte kunde inte regeringen vara ovetande. Redan under våren 1978 fick enligl uppgifter såväl bostadsminister Elvy Olsson som jordbruksminister .Anders Dahlgren, ansvarigt statsråd för miljöfrågor, ingående och sakkunnig föredragning i ärendei.

Då ingenling hände i denna allvariiga fråga, logs ärendet upp i riksdagen. Del var en av de punkter där från socialdemokratiskt häll kritik framfördes mot regeringens även i övrigl dåligl underbyggda energisparprogram. Den dåvarande bosladsminisiern visade emellerlid inte någol egentligt iniresse för frågan. Del om någonting visar all cenlerns iniresse för miljöfrågor är populisiiskl och opportunistiskt

Året 1978 gick mot sill slut. Sverige hade fåll en ny regering i oktober, ulan alt några initiativ frän ansvarigt håll tagils för att fä lill stånd den av slrålskyddsinsliluiel påtalade uiredningen, ännu mindre ålgärder för all direkt eliminera radongasens risker för människor. Del är, herr lalman, anmärkningsvärt all de borgerliga regeringarna inle kunde eller ville tillsätta den av institutet begärda uiredningen.

När riksdagen återigen samlades efter nyår i år förelåg inga initiativ från den nuvarande regeringen. I den allmänpolitiska debatten den 31 Januari kom socialdemokraliska talare in på frågan om snara åtgärder mot skador av radongas. Socialdemokraliska ledamöier uttryckte sin besvikelse över att varken den borgeriiga trepartiregeringen eller folkpartiregeringen vidtagit påtalade ålgärder.

På den allmänpolitiska debattens andra dag, den 1 februari, hölls så regeringssammanträde. Därvid beslöts all lillkalla en - säger en - utredare med uppdrag att utreda frågan om ålgärder moi slrålrisker i byggnader m. m. Regeringens beslul av den 1 februari, att tillsätta en uiredare, är all Jämföra med fitckorganels/slrålskyddsinslilutels förslag att tillsätta en hel ulredningsgrupp med represenlanler frän berörda myndigheter att skyndsamt företa utredning i hithörande frågor.

Med hänvisning till vad som förevarit i frågan om radongasens farlighet -diskussioner och inlägg i massmedia som skapat oro i folkets led-är även den nuvarande regeringens handläggning av frågan olillfredsslällande.

Jag ber, herr lalman, all få yrka bifall lill reservalion nr 7 i konstitulions-ulskoilels granskningsbeiänkande.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av viss skrivelse från statens strålskydds-institut

BRITTA HAMMARBACKEN (c):

Herr lalman! När man lyssnar lill Kerstin Nilsson, som är socialdemokraternas förelrädare i den här frågan, är man vad beträffar ordvalet näsian benägen att ge henne rätt Nu är det dess värre så, Kerstin Nilsson, att man kan ta emol informalion på olika sätt Del finns ell känl uttryck om hur en viss potentat läser Bibeln.

Jag har för avsikt all bemöia några av de påståenden som Kerstin Nilsson gör men vill ändå börja med all inslämma i någol av hennes anförande.

Jag instämmer i all frågan om radongasen och dess inverkan pä människan

131

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av viss skrivelse från statens strålskydds-institut

132

är allvariig och kanske lill stora delar alldeles för litet känd. Del finns all anledning för oss alt inte fastna i ell skytlegravskrig om vad som har varil ulan all mera della i arbeiei med all gemensaml föra positionerna framåt

Jag har anledning all vela vad jag talar om, därför all slora delar av min hemkommun vilar på skiffergrund. Jag kan vittna om all det finns en utbredd oro bland oss som bor där - radon frigörs nämligen vid skifferbrylning. Jag skulle välkomna om Kerstin Nilsson ville della med samma engagemang i den debatten när den kommer upp; den ärju inte sä vanlig ännu. Över huvud lagel har frågan om radonel inte upptagit så myckel av kammarens lid under de är som gått. Jag har låtit upplysningsijänsten hjälpa mig ta fram uppgifter och har dä funnit alt del varit glest med sådana frågor. Del är någonting som vi alla skall beklaga.

Jag har alltså svårt au förslå den krilik som ledamöterna i konsliiulionsutskoltets socialdemokraliska grupp uttrycker i reservaiionen 7. Jag lycker man mäsle bestämma sig. Å ena sidan hävdar man au en regering skall vara initiativtagare oberoende av underordnade myndigheters ansvarsområden. Tycker man så, är det märkligt att del sedan debatten startade inle har funnils anledning Rirdenregeringsom då salt i kanslihusel-den socialdemokratiska regeringen - all verka och verka snabbi. 1971 visade bl. a. dåvarande socialministern i en frågedebatl, att han var medveien om radonfaran i byggnadsmaterial. 1972 tog SSl kontakt med social-och industridepartementen i frågan. Och så tidigt som på 1950-lalet förekom en livlig deball både på forskarhäll och i övrigt Å andra sidan kan man alltså ha förtroende för de myndigheler som har ansvar för kontrollåtgärder på området och avvakta deras arbele.

Man mäsle konstatera alt åtgärder vidiogs, initiativ lill överläggningar logs, utredningsdirektiv skrevs osv. med anledning av strålskyddsinsiiiuieis skrivelse lill regeringen den 16 maj 1978. Jag vill alliså proteslera mot Kersiin Nilssons mening all inle någon som helsl åtgärd vidiogs. Här lalar klara fiikia för sig själva.

Direkliven var färdiga i september samma är, efter diskussioner med experter och arbele i departementet Att del sedan dröjde lill februari innan kommillén tillsattes av folkpartiregeringen är beklagligt, särskill som alla förarbelen var färdiga när trepartiregeringen upplöstes. Men del var och är på det sättet alt allt annat arbete avstannar inle i avvaktan på all denna uiredning skall bli klar.

SSI påpekar i sin skrivelse alt institutet har nära konlakl med de myndigheler som är direkt ansvariga för skyddsåtgärder, dvs. planverket och hälsovårdsnämnderna via socialstyrelsen. Men frågan om samordningen och de slalliga insatserna behövde alltså ses över, och här log man snabba initiativ.

Uiredningen har nu tillsatts, och den arbetar parallellt med övriga ansvariga myndigheler. I motsats lill utskottets socialdemokrater välkomnar jag all frågan är föremål för närmare studium med den omsorg den är värd. I takt med de nya rönen kan del finnas anledning all vidga dessa utredningsdirektiv föran t ex. också uppmärksamma riskerna med s.kifferbrylning. Jag

vill för min del gärna vara med om all påverka utvecklingen i den riktningen. Frågan arom Kersiin Nilsson vill del. Jag skulle gärna vilja ha besked om den saken.

Dessutom är jag renl nyfiken när del gäller en annan fråga, nämligen de konstitutionella skälen för reservationen. Om Kersiin Nilsson ville redogöra för dessa, sä vore Jag lacksam. Vi är väl överens om all del är sådana saker som vi skall diskutera i dag.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill utskottets förslag pä denna punkl.

KERSTIN NILSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Del är här inle fråga om all föra en teknisk-kemisk eller en teknisk-biologisk diskussion. Vad vi konstitutionellt granskar är regeringens handläggning av sirålskyddsinsiiiuiels skrivelse den 16 maj 1978. Man bad där om en snabbutredning vad gäller ansvarsfördelning, resursavvägning och insalspriorilering. Problemels tekniska natur behövde inle utredas. Detta var redan tillräckligt belyl från teknisk-biologisk synpunki.

Britta Hammarbacken säger i sitt anförande all man varil sysselsatt med all skriva direkliv till utredningen. Får jag till detla säga att det knappasl är kutym all författande av direkliv skall ta år i anspråk, i all synnerhet inte när del gäller en fräga som handlar om människors liv och hälsa. I en riksdagsdebatt i slutel av maj log också en socialdemokralisk debaiiör upp den här frågan med frenesi och försökie fa till stånd en vändning i den. Man kan då fråga sig vad denna regeringens handlingsförlamning berodde på. Varför kom inle denna angelägna uiredning lill slånd? Det har många frågat sig.

Tillåt mig, herr lalman, alt se en någol makaber situation i motsättningen mellan de ivenne bosladsministrarna i den borgerliga irepartiregeringen. Ijuli rådde oss det cenierpariisiiska statsrådet alt läla bostäderna; i februari rådde oss den kvarvarande folkpartistiska bosladsminisiern att vädra dem.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av viss skrivelse från statens strålskydds-institut

BRITTA HAMMARBACKEN (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill bara polemisera mot Kerstin Nilsson och säga att jag tycker alt del finns fog för åsikten all socialdemokraterna förblev orörliga i den här frågan i näsian 20 år. Redan 1956 syntes nämligen de första stormmolnen vid horisonten när det gäller dessa risker.

I motsats till Kerstin Nilsson är Jag inte ute för att anklaga någon. Jag tror inle all någon har haft en ond avsikt i det här sammanhanget. Men man har haft dåliga kunskaper, och problemet har vuxit efter hand. Intresset förfrågan har växt i takt med all man fatt bakgrundsmaterial.

Jag vill försäkra Kerstin Nilsson attjag tillhördem häri kammaren som har den allra största respeki för frågan om radonel och dess inverkan på människor. Jag har så stor respeki förden att Jag gärna skulle vilja vidga den lill all omfatta även andra aspekter än de byggnadslekniska. Men man bör inrikta sig på att åstadkomma ett samarbele här - alla i det här landet skulle vinna på det

Kerstin Nilsson förde in diskussionen på frågan om energisparplanen. Det

133

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Regeringens handläggning av VISS skrivelse från statens strålskyddsinstitut

var nämligen proposilionen om denna som diskussionen gällde, när en av Kersiin Nilssons partikamrater debatterade frågan senasl. Jag har fräschai upp minnet när det gäller den debaiten och den proposilionen, och jag kan inle finna all del förelåg någon reservalion när del gäller radonfrågan. Man ansåg tydligen inte all den var tillräckligi allvariig för all bli föremål för en reservalion. Dessulom skulle jag vilja fråga Kersiin Nilsson angående den energisparplan, vars handläggning man nu kriliserar, och del energisparprogram som avspeglar sig i den senasle energipoliiiska propositionen, som Jag däremoi inte har hön någon protestera emot på socialdemokraliskl håll. Vad finns det för logik i detla? Del är kanske så, att också logiken hallar om man byter fot lilel för ofta.

KERSTIN NILSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Vad vi här diskuterar är alltså den konstitutionella frågan, dvs. regeringens handläggning av skrivelsen från statens sirålskyddsinslilul. Slaiens sirålskyddsinslilul levererade en redogörelse för insalser - forskningsresultat och liknande - i den promemoria som Jag hänvisade lill lidigare. Man begärde bemyndigande alt handla, att samordna de resurser som fanns vid slrålskyddsinsliluiel, planverket och andra myndigheter. Man ansåg all man inte kunde bli av med radonproblemet enbart genom att göra sig av med vissa byggnadsmaierial, utan lösningen var god ventilation. Problemet accentueras i samband med energisparplanen, som går ut pä effektiv lätning av hus. Slrålskyddsinsliluiel ansåg alltså all lösningen var god ventilation, och god ventilation ärju allmänt önskvärd även frän hygienisk synpunkt.

134

BRITTA HAMMARBACKEN (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag är tacksam för all Kersiin Nilsson håller med om all del är den konstitutionella silualionen som vi debatterar. Därför blev jag litet besviken när hon strax efteråt pä nytt förde in vädringen, lälningen och de renl tekniska begreppen i debaiten.

Jag skulle vilja hälla på den konstitutionella aspekten och gä lillbaka lill uttalanden av statsråd som innehade ämbetet och som nu kritiseras. Det gäller en debatt här i kammaren. Jag lycker alt del är litet tradigt all läsa innantill, men eftersom statsrådens görande och låtande skall granskas, mäsiejag gä lillbaka lill vad de har sagt. Det måste alltså bli vissa repriser. Del här ultalandel är från månadsskiftet januari-februari 1979:

"När larmrapporter kom förra våren log jag initiativ lill överläggningar
mellan de berörda deparlemenien och myndighelerna. Jag konstaterade då
au dessa my ndigheier hade läget under kontroll, och jag har förtroende för de
organ som utövar tillsynen på delta område. Men vi konstaterade också all
del ibland kan vara svårt att dra gränsen mellan olika myndigheters
ansvarsområden- . Resultatet av denna överläggning på bo
stadsdepartementet blev fortsatta samtal mellan olika myndigheler och
överiäggningar mellan berörda departement Resultatet blev att jordbruks
ministern och jag enades om alt Jordbruksminislern skulle skriva kommit
tédirektiv angående ålgärder mot slrålrisker i byggnader och all planverket

skulle få i uppdrag att utreda frågan om hälsofarliga malerial i byggnader."

Detta är alltså de ålgärder som vidiogs i omedelbar anslutning lill sirålskyddsinsiiiuiels skrivning, och del är den enda sak som Jag finner all vi kan diskutera. Inle heller kanjag finna att vi kan ha olika synpunkter i den här frågan.

Tredje vice lalmannen anmälde all Kersiin Nilsson anhållit au lill prolokollel få antecknat all hon inle ägde rätt lill ylleriigare replik.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Som del sagts i den här debatten lidigare är frågan om radonstrålningen och radonriskerna i bosläder ingen ny föreleelse. Den har varil känd ganska länge, och del finns redovisat kronologiskt i den promemoria som också nämnis lidigare.

Vi hade anledning frän milt partis sida all la upp det här problemet i en fråga till bosladsminisiern lidigare i år med anledning av del larm som då kom från berörda myndigheler. Det är del den här debatten handlar om. Vi anser således, som jag dä framhöll i debatten med statsrådet Friggebo, all handläggningen av den här frågan drog ul pä liden alldeles för långt med hänsyn lill den vikl den borde ha haft. När alltså strålskyddsinstiluiei skrev promemorian och lalade om sakförhållandena borde del ha skell en snabbare handläggning, och initiativ borde ha lagils snabbare än fallel var. Del är del man kan krilisera.

Det drog alltså ul ganska långl pä liden. Planverkei och slrålskyddsinsliluiel väntade pä direkliv. Del var också de som så småningom slog larm om saken, och del var då den härdebalten aktualiserades på nytt Men del är alltså ingen ny fråga, och man har känt till riskerna länge. Med hänsyn lill del borde regeringen naluriiglvis ha handlai snabbare och lagil iniliaiiv.

Statsrådet Friggebo sade till mig i frågedebatten tidigare i år att man hade sail lill en utredning osv,-och därmed skulle alll vara frid och fröjd. Del var också då det bekanta uttrycket om vädring drogs upp, vilket verkade lilel malplacerat i sammanhanget, eftersom del är en så pass viklig fråga.

Del här är inle bara ell byggnadstekniskl spörsmål. En del av strålningen kommer från lätlbelongslenar, som tillverkats av del aktuella materialet. Den tillverkningen har stoppats lidigare, men Ylong - firman som har tillhandahållit del här byggnadsmaterialet - fortsatte försäljningen av del efter det au förbudet kommil lill. Del är också en sak som regeringen borde ha lagil ilu med lidigare. Men man kan också vidga frågan lill den lilel vidare aspeki som drogs upp av utskoiiets talesman, Britta Hammarbacken. Det finns anledning au beröra frågan också urden synpunkten,därförall den verkligt stora risken för radonsträlning uppstår ju om man far omfaUande skifferbrytning - en fråga som kanske kommil bon i diskussionen. Den har begränsats till all röra etl byggnadstekniskl spörsmål. Frågan om skifferbrytning hör inte till den här debaiten, men den förtjänar au nämnas. Den frågan lorde återkomma, och då kan del bli anledning att ta upp ylleriigare diskussion. Sätter man i

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning in. m.

Regeringens handläggning av viss skrivelse från statens strålskydds-institut

135

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

gång att bryta skiffer i stor omfatining i de områden där den finns och får avfallsresler av olika slag, får man också en kraftig ökning av radonsträlning. Då blir del inle bara en byggnadsieknisk fräga ulan den fär en vidare aspeki.

I della sammanhang kommer vi i vpk all ansluta oss till den socialdemokraliska reservaiionen, därför all vi anser att handläggningen av den berörda skrivelsen var felaktig. Den älta månader långa period som gick utan all någonting gjordes är för läng - med hänsyn lill del larm som slogs. Man borde ha vidtagit åtgärder lidigare än man gjorde.

A vtal mellan staten och svenska bomullsföretag

136

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):

Herr talman! Konstilutionsutskottet har granskal regeringens handläggning av prövning om förlängning av avtalel med Rydboholms AB enligt riksdagens beslut.

Riksdagen behandlade denna fråga den 13 december 1977 och gjorde då uttalandet att regeringen med hänsyn lill arbetsmarknadsläget i Boråsregionen bör pröva möjligheterna all förlänga avtalet med Rydboholms AB.

I proposilionen 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen pä tekoområdet finns ett långt resonemang om alternativen - att ge stöd till löpande produklion eller all hålla kapaciteten i malpåse. På s. 74 i propositionen uttalar handelsminister Burenslam Linder följande:

"Del är mot denna bakgrund väsentligt all den återstående maskinkapaciteten säkras. Genom det avtal som under förutsättning av riksdagens godkännande nu har slutits mellan slalen och de svenska bomullsförelagen vidmakthålls produktionskapaciteten på delta område en tid framåt genom en kombination av löpande produklion och kapacitet i.malpåse."

Riksdagen ingavs alltså föreställningen alt Rydboholmsmaskinerna skulle placeras i malpåse.

De fackliga företrädarna i Rydboholm bibringades på samma sätt hela tiden uppfattningen alt maskinerna skulle utgöra en malpäsekapacilet

Försvarsulskotlei konstaterar på s. 7 i sill belänkande nr 5 år 1977/78: "Genom avtalet behälls produktionskapaciteten en lid framåt med en kombination av löpande produklion och kapacitet i malpåse."

Försvarsutskottet anför vidare:

"Rydboholms AB skall enligl avtalel upphöra med både garn- och väviillverkning den 1 Januari 1979. Mot elt statligt bidrag om 3 milj. kr. skall företaget intill denna lidpunki avslå från au avskeda personal som sysslar med sådan tillverkning. Arbeismarknadsutskollet anser - med hänsyn till den besvärliga arbetsmarknadssituationen i Boråsregionen - all regeringen bör pröva möjlighelerna att förlänga avtalet med Rydboholms AB. Försvars-

utskottet har samma uppfattning. Prövningen bör la sikte på att vid behov ylteriigare minska de sysselsällningsmässiga svårigheterna för berörd personal, i den mån det kan ske utan alt medföra påtagliga nackdelar för den avsedda omstruktureringen. Vad försvarsutskottet har anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna."

Den 13 december 1977 beslöt riksdagen anta detta ullalande. Drygt en månad senare, i slutet av januari 1978, visade del sig all Rydboholmsmaskinerna, som köpts av Gustaf Werner AB, skulle flyttas lill Norrköping för au användas, inte för all placeras i malpåse.

Handelsministern hade lydligen inle lagl ned alllför stort arbele pä all söka finna en lösning i enlighel med riksdagsbeslulel.

Den 2 februari 1978 framställde Gördis Hörnlund en interpellation i riksdagen lill handelsministern, där hon bl. a. frågade:

"Anser handelsministern alt del av riksdagen godkända avtalel mellan staten och de svenska bomullsförelagen medger all maskinparken från Rydboholmsbolaget överflyttas för igångsällande av produklion i Norrköping?

Avser handelsministern all aktivt medverka till alt avvecklingstiden vid Rydboholmsfabriken förlängs i enlighet med riksdagens uttalande till regeringen?"

Den 1 mars kallades till sammaniräde med förelrädare för bl. a. berörda departement, AMS, länsarbetsnämnden, kommunen, facket och de berörda förelagen. Detla sammaniräde synes mest ha tillkommit på grund av Gördis Hörnlunds interpellation.

Gördis Hörnlund fick svar pä sin interpellation den 10 mars 1978,och iden debatten deltog även Arne Persson och Wilhelm Gustafsson. Samtliga uttryckte sin förvåning över ulvecklingen.

Arne Persson sade bl. a.: "Jag mäsle bekänna attjag upprikligi sagi är både överraskad och upprörd över det faklum au riksdagens enhälliga beslul om hemställan till handelsministern om en tidsförlängning för avveckling av Rydboholmsbolageis spinneri- och väveriiillverkning inle kommer lill slånd."

Gördis Hörnlund hävdade i debatten att riksdagen blivit missledd vid behandlingen av detla ärende och alt riksdagen ingavs föreställningen alt Rydboholmsmaskinerna skulle placeras i malpåse. Del är, herr lalman, också min uppfattning efter det alt Jag har granskal detta ärendes handläggning -eller rättare sagt brisl på handläggning.

I reservalion nr 8, som är fogad vid KU:s betänkande, anför vi socialdemokrater att utskottet vid sin granskning funnii att överläggningar visserligen förekommil mellan handelsministern och berörda förelag i fräga om förlängning av avtalstiden för Rydboholms AB, men att della skell försl sedan frågan aktualiserats i en interpellation.

Dessulom har möjligheterna till en lösning avfJtrdals anmärkningsvärt snabbi. Del har endasl förekommil ell endagssammaniräde i frågan. Vi finner del därför belänkligl all vederbörande statsråd inte tillräckligt bemödat

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979 ,

Granskning av staisrådens tjänsteutövning ni. m.

Avtal mellan slalen och svenska bomulls fö re tag

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Avtal mellan slalen och .svenska bomullsförelag

138

sig om alt i denna för så många arbeistagare vikliga fräga fullfölja vad riksdagen avsett Jag vill, herr talman, yrka bifall lill reservalion nr 8.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr lalman! Della ärende är ett utmärkt exempel på att slalsråden skötte sig mycket bra under förra året. Om man inle har någol annal ärende än della all la upp i en dechargedebatl, har man från socialdemokraliskl håll verkligen brisl pä argument. Det är ju inle en lekofräga som vi nu skall diskulera. Teko-deballer har vi haft i denna kammare vid åtskilliga tillfallen, och leko-debalier skall vi inle blanda ihop med konstitutionella debatter av del slag som vi i dag har. Konslitulionsutskoilel har all la siällning lill de eveniuella konsiilulionella aspekter som kan läggas på delta ärende. Sysselsättnings- och lekofrågorna är vikliga. Men de insatser som har gjorls av olika regeringar, inle minst de förljänstfijila insatser som på della område gjordes av irepartiregeringen, ivingas Jag i dag gä förbi, eftersom vi nu inle skall diskulera den typen av frågor.

Vad saken handlar om är att riksdagen beslulade uppdra ät regeringen all pröva om del fanns möjligheler au förlänga del avtal som hade träffats med Rydboholms AB och som skulle löpa ut den 1 januari 1979. Regeringen fick av riksdagen i uppdrag all pröva om avtalet kunde förlängas, och del var Jusl vad regeringen sedan gjorde.

I en inierpellationsdebait den 10 mars 1978 redogjorde del ansvariga statsrådet Staffan Burenstam Linder för de förhandlingar som hade förts. Det konstaterades då all regeringen bedömde all en förlängning icke var rimlig. En sådan skulle nämligen ha inneburil all företagel hade tvingats begära slöd av mycket betydande siorieksordning. Maskinerna flyttades alltså lill Norrköping. Del innebar all de inte behövde förvaras i malpåse för en framlida användning ulan faktiskt kunde användas, vilket rimligtvis måste vara att föredra.

Jagcilerar, herr lalman, vad som i inlerpellalionsdebatien sades av Staffan Burenstam Linder:

"De fackliga företrädarna vid Rydboholm AB har vid ell sammaniräde mellan berörda parter, länsarbetsnämnd och Borås kommun, vitsordat att man inte i och för sig önskar en förlängning av avtalet" Del har alltså skell konlakler och bl. a. de fackliga företrädarna har fått säga sitt Jag vill också understryka all det ansvariga statsrådet Staffan Burenslam Linder i della ärende hade samråd med cheferna för arbelsmarknads- och industrideparie-menlen. Alt den berörda personalen vid Rydboholms AB finner ulvecklingen beklaglig kan jag myckel väl förslå, men del är inle del som dagens debatt handlar om. Överläggningar ägde faktiskt rum i enlighel med riksdagens önskemål. Departementschefen har, såviii Jag har kunnal förslå efter att ha tagit del av della ärende, gjorl vad han har kunnal för all nä en så positiv lösning som möjligt.

Utskottet har också funnit all regeringen i lillböriig ulsiräckning har beaktat vad som låg i del riksdagsbeslut som fattades. Försvarsulskotlei var

del utskott som i första hand behandlade denna del av frågan. Jag kan, herr lalman, verkligen inte finna all del pä detla område finns någon grund för någon konstitutionell krilik mot del ansvariga slalsrädet

Färjag säga att eftersom Wivi-Anne Cederqvisl lyckie alt förhandlingarna gick "anmärkningsvärt snabbt", så måste hon förklara hur snabbt eller hur långsamt förhandlingar enligt hennes uppfaltning skall gå för all man skall uppfylla de konstitutionella krav som hon lycks ställa i del avseendet Del är väl inte snabbheten, fru Cederqvisl, som är det intressanta, utan del inlressania är väl vad som sakligt kommer fram under en sådan prövning. Om det också går snabbi kan del tvärlom bara vara till fördel, såvittjag kan förstå.

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):

Herr lalman! Jag vill först bestämt understryka all vi socialdemokrater vid granskningen och i den reservation, nr 8, som vi har avgell enbart anlagt konstitutionella synpunkier och inle sysselsäiiningspoliliska.

Anders Björck säger alt statsråden under irepartiregeringens lid skötte sig bra. Jag kan inte lycka au man ur konstitutionell synpunkt kan säga att Slalsråden sköler sig bra när de inle följer riksdagens beslul utan hell nonchalerar riksdagen.

Om Jag ändå skall nämna en sysselsältningspolilisk fräga, kan jag hänvisa lill all tekoindustrin aldrig har minskat så snabbt tidigare som under den borgerliga regeringens lid.

I proposilionen förekommer vid etl flertal tillfällen ordel malpåse. Statsrådet menar där att maskinerna skall flyttas lill Norrköping för all läggas i malpåse. Den diskussionen förde också utskottet i sina betänkanden. 1 debatten i kammaren sade utskottets talesman att maskinerna skulle flyttas för all läggas i malpåse, men malpäsediskussionen kom sedan bort hell, och det hette bara att maskinerna skulle användas i Norrköping i stället för i Borås.

Jag harsagt att beslutet om att maskinerna skulle placeras i Norrköping för all användas i produktionen gick "anmärkningsvärt snabbi" med lanke på att någon överläggning om att föriänga avtalet inte hade hållits på den korta liden.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Avial mellan staten och svenska boni-ullsförelag

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr lalman! Wivi-Anne Cederqvisl lillät sig säga all hon fann del belänkligl an regeringen och statsrådet här hade hell nonchalerat riksdagens beslut. Men det är väl ändå all ta i, milt sagt. För vad var riksdagens beslut? Jag läser ordagrant: Arbetsmarknadsulskottei anser - med hänsyn lill den besväriiga arbetsmarknadssituationen i Boråsregionen - all regeringen bör pröva möjlighelerna att förlänga avtalet med Rydboholms AB,

Regeringen prövar om man kan föriänga avtalet genom förhandlingar med berörda parter, genom kontakter med facket t, ex. Sedan kan man ju lyckaait förhandlingarna hade bort få en annan utgång, men riksdagen har aldrig beslälll en förlängning av avtalel - dä skulle riksdagsbeslutet ha formulerats

139

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

Avtal mellan staten och svenska boni-ullsföretag

på etl hell annal sätt - ulan riksdagen har beställt en prövning. All säga som Wivi-Anne Cederqvisl all man hell har nonchalerat riksdagens beslul är alldeles uppåt väggarna; det flnns ingen som helsl täckning för della påstående. Hon mä vara missnöjd med utgången av förhandlingarna, men del är fakliskl en annan sak.

Några som helsl konstitutionella aspekter har dä jag inte hittat i den socialdemokraliska reservaiionen pä s. 49, som inom parenies sagt består av en enda mening. Man börjar med alt säga alt man finner alt "överiäggningar visserligen har förekommil mellan handelsminislern och berörda förelag" -della harju Wivi-Anne Cederqvisl skrivii under, faslän hon för någon minul sedan sade all man hade helt nonchalerat riksdagens beslut -och fortsätter: "men dä detta uppenbarligen skett försl fiera veckor sedan frågan aktualiserats i en interpellation —." Ja, sä fär man fakliskl göra. Grundlagen förbjuder inle della, Wivi-Anne Cederqvisl!

Man lycker alt del äranmärkningsvärt all frågan snabbi har avfärdats. Ja, del far fakliskl också ske enligl vär grundlag; den säger ingenling om della heller.

Så finner man det belänkligl all vederbörande statsråd inle har bemödat sig tillräckligt i denna, som det står, för så mänga arbeistagare vikliga fråga. Jo, han har verkligen bemödat sig, såvitt jag har kunnat förslå, pä det här området Men om del finns några grundlagskrilerier- för del ärju del som del handlar om - på hur statsråds bemödanden skall se ut, så lyckerjag all vi skall fa dem redovisade här med en gäng.

Del gäller här en reservalion från socialdemokraterna som nog har andra aspekter än de renl konstitutionella.

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):

Herr lalman! Jag tyckerall min redovisning härav granskningen visar all ingen form av handläggning förekom, all inga konlakler togs av handelsminislern efter riksdagens ullalande. Inie förrän Gördis Hörnlund framsiällde sin inierpellation lill handelsminislern kallades lill ell sammaniräde. Anders Björck kan inle ha någon täckning för all påslå alt konlakler lagils med fackel före della möie. Del var del enda sammaniräde som hölls. Del var alliså efter framsiällandei av inlerpellaiionen och efter del all besluiei fallals all maskinerna skulle flylias lill Norrköping för an användas i produktionen.

Herr lalman! Della visar all regeringen inle har handlagl denna fräga lillräckligt. Jag vill yrka bifall till reservationen nr 8.

sysselsäiiningspoliliska aspekter och tekoföretagens problem och all man kan ha olika synpunkier på handläggningen i della fall och snabbheten därvidlag. Men dä får man väl la upp det när vi har sådana ärenden på riksdagens föredragningslista.

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Anders Björck om han anser alt handläggningen är riklig när handelsministern lar kontakt med facket försl efter del att beslutet är fatlat om att maskinerna skall flyttas lill Norrköping för all användas - och efter del all inlerpellaiionen har framslällls här i kammaren.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr lalman! Ur konstitutionell synpunki fr fakliskl statsrådet ta kontakterna i vilken ordning han vill - del är hans oförylierliga räll. Om del framställs interpellationer eller inle har ingen som helsl betydelse i del sammanhanget

Det slår i del malerial som vi har fäll utdelat inom konslitutionsulskoltet, all de fackliga företrädarna -Jag har redan citerat det - vid Rydboholms AB vid ell sammaniräde mellan berörda parter, länsarbetsnämnd och Borås kommun, vitsordat att man i och försig inle önskar en förlängning av avtalet Kontakt har alltså skell med fackel.

Sedan är del ur konstitutionell synpunki fullkomligt oinlressani, Wivi-Anne Cederqvisl, om de kontakterna lagils före eller efter fru Hörnlunds interpellation. Del har icke konstitutionsutskottet med all göra. Den debaiten får vi föra när vi diskulerar tekofrågor här i kammaren. Det enda som riksdagsbeslulel kräver är en prövning av frågan-och en prövning har skett. Riksdagsbeslutet innebar inle att man gjorde en beslällning på en viss speciell lösning.

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):

Herr lalman! Jag skulle lill Anders Björck vilja säga au del ur konstitutionell synpunkt är viktigt an regeringen försöker göra en prövning efter de riktlinjer som riksdagen lagl fasl i sitt ullalande - försöker i vae fall.

Överläggningen var härmed slutad.

TREDJE VICE TALMANNEN: Proposiiioner ställs först beiräffande envar av de frågor som berörs i de reservalioner som fogats lill betänkandei samt i det av Nils Berndlson under överiäggningen framställda yrkandet. Därefter ställs proposilion i ett sammanhang på övriga i beiänkandei upptagna frågor.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

Avtal mellan staten och svenska bomullsföretag

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

anmälan lades lill handlingarna med gillande av vad som anförts i reservaiionen nr 1 av Hilding Johansson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hilding Johansson begärt voiering uppläsies och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren lägger konstitutionsutskottets i betänkandei nr 30 gjorda anmälan beiräffande regeringens prövning av vissa byggnadsärenden m. m. lill handlingarna med gillande av vad utskottet anförl rösiar Ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej läggs ulskollets anmälan i förevarande del lill handlingarna med gillande av vad som anförts i reservaiionen nr 1 av Hilding Johansson m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Yngve Nyquisi begärde rösträkning verkställdes voiering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 150 Nej - 143

Regeringens tillämpning av villkorslagen

Propositionergavs pä dels all ulskollets anmälan i förevarande del lades lill handlingarna med gillande av vad utskottet anförl, dels att uiskotieis anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som anförts i reservationen nr 2 av Hilding Johansson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hilding Johansson begärt voiering upplästes och go.dkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren lägger konstitutionsutskottets i betänkandet nr

30 gjorda anmälan beiräffande regeringens lillämpning av villkorslagen till

handlingarna med gillande av vad utskottet anförl rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej läggs ulskollets anmälan i förevarande del lill handlingarna med

gillande av vad som anförts i reservaiionen nr 2 av Hilding Johansson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Hilding Johansson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 150 Nej - 142

anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som anförts i reservationen nr 3 av Hilding Johansson m. fi., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hilding Johansson begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren lägger konstitutionsulskotlels i beiänkandei nr

30 gjorda anmälan beiräffande regeringens handläggning av del s. k.

B3LA-proJektet m. m. till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört

rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej läggs utskottets anmälan i förevarande del lill handlingarna med

gillande av vad som anförts i reservaiionen nr 3 av Hilding Johansson

m.n.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning rn. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat för Ja-proposiiionen. Då Hilding Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 150

Nej - 141

Avstår - I

Det s. k. Volvoavtalsärendel

Proposiiioner gavs på dels all uiskotieis anmälan i förevarande del lades lill handlingarna med gillande av vad utskottet anfört, dels att ulskoiieis anmälan lades lill handlingarna med gillande av vad som anförts i reservationen nr 4 av Anders Björck och Lars Schött, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anders Björck begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i betänkandei nr

30 gjorda anmälan beträffande del s. k. Volvoavtalsärendel lill handlingarna

med gillande av vad uiskoiiei anfört röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej läggs ulskollets anmälan i förevarande del till handlingarna med

gillande av vad som anförts i reservaiionen nr 4 av Anders Björck och Lars

Schött.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Anders Björck begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 242 Nej - 49

143

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av staisrådens tjänsteutövning m. m.

Handläggningen av slödel lill AB Järnjörädling i Hällejörsnäs, m. m.

Proposilionergavs pä dels all utskottets anmälan i förevarande del lades lill handlingarna med gillande av vad utskottet anfört, dels all utskottets anmälan lades lill handlingarna med gillande av vad som anförts i reservationen nr 5 av Hilding Johansson m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olle Svensson begärt voiering uppläsies och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren lägger konslilulionsulskotlets i betänkandei nr 30 gjorda anmälan beiräffande handläggningen av slödel lill AB Järnförädling i Hälleforsnäs, m. m. lill handlingarna med gillande av vad utskottet anfört röstar Ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej läggs ulskollets anmälan i förevarande del lill handlingarna med gillande av vad som anförts i reservaiionen nr 5 av Hilding Johansson m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat för jä-proposilionen. Då Olle Svensson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 151 Nej - 142

Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet

Proposilionergavs på dels alt utskottets anmälan i förevarande del lades lill handlingarna med gillande av vad utskottet anfört, dels alt utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som anförts i del av Nils Berndlson under överiäggningen framställda yrkandel, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Nils Berndlson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren lägger konsiitutionsutskoiieis i beiänkandei nr

30 gjorda anmälan beiräffande regeringens kontroll av säkerhetspolisens

verksamhet lill handlingarna med gillande av vad utskollel anfört rösiar

ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej läggs ulskollets anmälan i förevarande del lill handlingarna med

gillande av vad som anförts i det av Nils Berndlson under överläggningen

framställda yrkandet

Jäv JÖr statsråd

Propositioner gavs på dels alt utskoiiets anmälan i förevarande del lades lill handlingarna med gillande av vad utskottet anförl, dels all utskottets anmälan lades lill handlingarna med gillande av vad som anförts i reservationen nr 6 av Hilding Johansson m. fi., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olle Svensson begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill au kammaren lägger konstitulionsutskollels i beiänkandei nr

30 gjorda anmälan beiräffande Jäv för statsråd till handlingarna med gillande

av vad utskottet anfört rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej läggs ulskollets anmälan i förevarande del lill handlingarna med

gillande av vad som anförts i reservaiionen nr 6 av Hilding Johansson

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Dä Olle Svensson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 151 Nej - 143

Regeringens handläggning av viss skrivelse Jrån statens sirålskyddsinslilul Proposiiioner gavs på dels alt utskottets anmälan i förevarande del lades lill handlingarna med gillande av vad utskottet anförl, dels au ulskollets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som anförts i reservationen nr 7 av Hilding Johansson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Kersiin Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren lägger konstiiutionsulskoiiets i beiänkandei nr 30 gjorda anmälan beiräffande regeringens handläggning av viss skrivelse från statens strälskyddsinstitut till handlingarna med gillande av vad utskottet anförl rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej läggs utskottets anmälan i förevarande del lill handlingarna med gillande av vad som anförts i reservaiionen nr 7 av Hilding Johansson m.fl.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.

A vial mellan staten och svenska bomullsjöretag

Proposilionergavs på dels all ulskollets anmälan i förevarande del lades lill handlingarna med gillande av vad utskottet anfört, dels all utskottets anmälan lades lill handlingarna med gillande av vad som anförts i reservationen nr 8 av Hilding Johansson m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Wivi-Anne Cederqvisl begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren lägger konsiitutionsutskoiieis i beiänkandei nr 30 gjorda anmälan belräfftinde avtal mellan staten och svenska bomuilsfö-relag lill haindlingarna med gillande av vad ulskoltel anförl rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej läggs utskottets anmälan i förevarande del lill handlingarna med gillande av vad som anförts i reservaiionen nr 8 av Hilding Johansson m, fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Wivi-Anne Cederqvisl begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 152 Nej - 141

Övriga i betänkandet upptagna jrågor

Utskottets anmälan lades lill handlingarna med gillande av vad utskottet anfört,

§ 7 Pä förslag av iredje vice lalmannen beslöts all kammarens förhandlingar skulle fortsättas kl, 19,30.

§ 8 Tredje vice lalmannen meddelade

all Marianne Lundqvist (fp) var förhindrad all tjänstgöra som ersättare för Gabriel Romanus under liden den 30 april-den 9 juni och

all Britta Gunnarsson (fp) skulle inträda som ersättare för Gabriel Romanus under nämnda tid.

§ 10 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits lill kammarkansliet

den 25 april

1978/79:180 av Benil Fiskesjö (c) lill juslilieminislern om ansvaret för bevakning av aiomkraftverken, m. m.

Enligt uppgifter i pressen har polismyndigheterna i de polisdistrikt - Lund, Varberg, Oskarshamn och Tierp - som har atomkraftsreaklorer inom sina ansvarsområden begärt förslärkl ulruslning för skyddei av atomkraftverken. Kulsprutor, precisionsvapen med kikarsikten, tårgas,gasmasker,sandsäckar, redioleknisk och teleteknisk utrustning har nämnis som de resurser som behöver förstärkas för att polisen skall kunna klara skyddei kring atom-kraftverken. Vad man, enligt etl ullalande av en överdirektör vid rikspolisstyrelsen vilket åiergivils i pressen, har all räkna med är haverier eller lerroraklioner. Polisen är således myckel bekymrad över möjlighelerna alt klara av sådana allvarliga händelser.

Med åberopande av del anförda vill Jag lill justitieministern ställa följande frågor:

1. Vilken myndighel har ansvaret för bestämmelserna vad gäller bevakning av aiomkraftverken?

2. Vilka är de besiämmelser som ulfärdals och vad är innehållet i dessa?

3. Planeras specialslyrkor inom polis- eller militärmakt för skyddet av aiomkraftverken?

4. Kommer innehållet i skyddsbestämmelserna, utrustningens sammansättning och bevakningens organisalion att vara öppna för offentlig insyn?

5. Anser statsrådet all behovet av speciella bestämmelser och behovet av speciell ulruslning av det slag som nämnts för att aiomkraftverken skall kunna bevakas och skyddas är i god överensstämmelse med vad som är önskvärt i ett öppet, demokratiskt samhälle?

147:

Nr 131 § 11 Meddelande om frågor

Onsdagen den

25 nnril 1979 Meddelades att följande frågor framslällls

Meddelande om ">'" "P''' frågor

1978/79:511 av Wiggo Komstedt (m) lill kommunikationsminisiern om handläggningen av vissl vägärende:

För några månader sedan aviserade vägverkel nedläggning av etl anlal vägstalioner i Skåne. Delta föranledde berättigad oro både bland de anslällda och bland allmänheten. Vid olika tillfällen har kommunikationsministern besvarat frågor i riksdagen angående della. Kommunikationsministerns svar har varit vaga och undvikande och inte visal någon siörre förslåelse för människorna på berörda orter. Nu när den svära Skäneviniern iir slut och problem inle kan visas pä rällsältdågörkommunikalionsminislern plölsligl elt besök på ell vägslalionsomräde, på inbjudan av en lokal folkpartiavdelning.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern:

Haren liten lokal folkpariiavdelning siörre inflyiande på regeringen än alla de människor som hovsami framfört sin oro lill kommunikalionsminis-lern?

den 25 april

1978/79:512 av Anton Fågelsbo (c) lill kommunikationsministern om viss skyltning på lantbrukels motorfordon:

I molorredskapsulredningens förslag ingick alt irakiorer och deras släp Jämie övriga maskiner i lantbruket vid färd skulle förses med speciella skyltar för långsamt gående fordon, s. k. LGF-skyltar. Della förslag accepterades av berörda remissinslanser som fann del väl moiiverai. En likartad skyllning förekommer sedan länge i USA, där fordonen slandardulruslas med dessa skyltar. Utkast lill informationsmaterial i frågan finns lill yttermera visso också utarbetat sedan ungefär etl år lillbaka.

Trots att flera olyckor inträffat några med dödlig ulgäng, och all en rad olycksiillbud förekommil, har ingenling hänl från stalsmakiernas sida i denna fräga.

Jag vill därför fräga kommunikationsminisiern:

Avser kommunikationsministern att medverka lill alt beslut fallas om LGF-skyltning pä lantbrukels molorfordon?

1978/79:513 av Wiggo Komstedt (m) lill siaisrådel Hedda Lindahl om beskattningen av vissa landslingsanställda danska läkare:

Riksdagen beslöt i december 1978 enligl förslag i skalleulskoiieis belänkande 1978/79:15 all den som inle är bosalt eller stadigvarande vistas i

148

Sverige forisältningsvis skall beskattas i den ort där han försl vistats och ej i del gemensamma distriktet

DeUa innebär all kommunalskall debileras efter aktuell skattesats och ej efter 10 % som gäller i det gemensamma distriktet I flera av de sydliga länen i vårt land finns i dag danska läkare, som i viss ulsiräckning upprätthåller befattningar i de olika landslingen. På grund av de ändrade skallereglerna har dessa läkare uttalat all de tänker återvända lill Danmark.

Flera landsting kommer pä sä vis i en ohållbar situation när det gäller lillgång på läkare. I vissa fall kan en ort bli hell utan läkare.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att de landsting som nu har ell flertal danska läkare anställda inte skall komma i en ohållbar silualion?

Nr 131

Onsdagen den 25 april 1979

Meddelande om frågor

1978/79:514 av Bo Lundgren (m) lill statsrådet Birgii Rodhe om anordnande av särskild samordnad gymnasieskola i Simrishamn:

I etl frågesvar den 30 november 1978 sade slaisrådet Rodhe att regeringen så snart som möjligt efter yttrande från SÖ skulle fatta beslul i frågan om anordnandet av försöksverksamhel med särskild samordnad gymnasieskola i Simrishamn.

Den 31 Januari inkom lill utbildningsdepartementet ell yttrande från SÖ, som innebäratt framställningen om SSG-gymnasium i Simrishamn tillstyrktes.

I slutet av mars redovisade SÖ en utvärdering av den hittills bedrivna SSG-verksamheten. Erfarenheterna bedömdes i stort sell vara posiliva.

Ulbildningsulskotlet har i sill betänkande 1977/78:26 anfört: "Utskottet anser del för sin del angeläget att en sådan gymnasieskola inrättas i Simrishamn om förutsättningar härför finns och om della under lid som kan överblickas inte kommer att menligt inverka på utbudet av gymnasieutbildning i Ystad."

Mot bakgrund av del anförda vill jag fråga statsrådet när regeringen avser falla beslul i fråga om anordnandet av SSG-gymnasium i Simrishamn.

§ 12 Kammaren åtskildes kl. 17.39.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen