Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:86 Regeringens proposition 1978/79:86

om ändring i lagen (1971:289) om aUmänna förvaltningsdomstolar, m. m.;

beslutad den 18 januari 1979.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de föi'slag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

SVEN ROMANUS

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås de lagändringar som behövs för genomförandel av länsdomsiolsreformen. Denna reform, som beslöis av riksdagen under våren 1978, innebär all de nuvarande lansdomslolarna skall bryias ul från länssiyrelserna och omvandlas lill frislående allmänna förvaliningsdomsio-lar, en i varje län. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 86


 


Prop,  1978/79:86                                                                 2

1  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto­lar

Härigenom föreskrivs i fråga o.m lagen (1971:289) om allmännu lörvall-
ningsdomslolar
         "    '............

dels au 18 § skall upphöra all gälla,

dels all nuvarande 12 a och 13-17 §§ skall belecknas 13 respektive 22-26 §§,

dels all 1 § och de nya 13 och 24 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels all rubriken närmast före nuvarande 13 § skall sällas närmasi före nya 22 §,

delsan i lagen skall införas åtla nya paragrafer, 14-21 §f;,av nedan angivna lydelse,

dels all i lagen, närmast före 14 och 19 §§, skall införas nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lyddse

1§' Regeringsrätten är, i enlighel med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sin säie i Siockholm.

Kammarrätt är allmän förvallningsdomstol närmast under regeringsrät­ten.

Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.

Länsrätl är allmän förvaltnings-domsiol närmasi under kammarräii. I varje län finns en länsräll.

12 a §2                                         13 §

I kammarrätts domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän till det antal, som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer för varje län inom domkretsen del anial nämndemän som skall ulses. Kammarrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efier samråd med dem.

Nämndeman i kammarrån utses genom val. I fråga om val av samt valbarhet, rätl till avsägelse, mandal-period och behörighet Jör nämndeman i kammarräii äger vad som föreskriviis om nämndeman i länsskatterält och

1         Senaste lydelse 1976:401.

2 Senaste  lydelse   1976:562.   Ändringen  innebär atl  andra  och  iredje  styckena
upphävs.


 


Prop. 1978/79:86

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

länsrätl motsvarande lillämpning.

Regeringen får för visst län förordna an nämndemän i kammarräii skaU väljas bland dem som för samma mandatperiod har uisetls till nämn­demän i hovräu. Nämndeman i hovrän får även iannatfaU, om han är behörig dänill, ijånsigöra som nämn­deman i den kammarräii inom vars domkreis han är kyrkobokförd.

Länsrätterna

14 §

Länsrätt prövar

1.     mål enligt skatte-, taxerings-,
uppbörds- och folkbokföringsförfatt­
ningarna i den utsträckning som är
föreskrivet i dessa författningar,

2.       mäl enligt barnavårdslagen
(1960:97), lagen (1954:579) om nyk­
terhetsvärd, utlänningslagen (1954:
193), smittskyddslagen (1968:231) och
lagen (1970:375) om utlämning till
Danmark, Finland, Island eller Norge
för verkstäUighet av beslut om värd
eller behandling i den utsträckning
som är föreskrivet i dessa lagar samt
mäl enligt 21 kap. föräldrabalken,

3.     såvitt gäller svenskt körkort,
trafikkort eller traktorkort, mål om
varning eller återkallelse och, såvitt
gäller utländskt körkort, mål om
varning eller vägran att godkänna
körkortet, aUt enligt vad därom är
särskUt föreskrivet.

15§

/ länsrätt finns lagman och, om regeringen inte bestämmer annat, en eller flera rådmän. I de länsrätter som

1* Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 86


 


Prop. 1978/79:86

Nuvarande lyddse                        Föreslagen lyddse

regeringen bestämmer finns också en eller flera chefsrådmän.

Lagman, chefsrådman öch rådman skall vara lagfarna. De ut namnes av regeringen.

16 §

Länsrätt får efter beslut av rege­ringen vara delad i avdelningar. Avdelning består av ordförande och minst två rådmän. Ordförande är lagmannen eller en chefsrådman.

Om sårskild sammansåiining av länsrätt vid behandUng av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623).

17§

Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om inte annat följer av 18 §. Fler än fyra nämndemän får inte sitta i rätten.

Om domförhet vid behandUng av mäl om fastighetstaxering finns, förut­om i 18 §, besiämmelser 1 taxerings­lagen (1956:623).

Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varie län för tjänstgöring 1 länsrätten. Läns­rätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

18§

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1.   när åtgärd som avser endast måls
beredande vidtages,

2.   vid sådant förhör med vittne eller
sakkunnig som begärts av annan läns-
rån.


 


Prop. 1978/79:86

Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lyddse


3.    vid beslul som avser endasl rällelse av felräkning, felskrivning eller annal uppenbart förbiseende,

4.    vid beslut, såviil gäller svenskl körkort, traflkkori eUer iraklorkort, om åierkallelse tills vidare eller, såvitt gäller utländskt körkort, om vägran ilUs vidare all godkänna körkortet, när del är uppenbart alt sådani beslut bör meddelas,

5.    vid annat beslut som inte inne­fattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning atl målet prövas av full-suiten rätl, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som ime innefattar prövning av målel i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2.     mäl enligt bevissäkringslagen (1975:1027)förskatte- och avgiftspro­cessen, enligi lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifier, om handlings undanta­gande från taxeringsrevision, skaitere­vision eller annan granskning och om befrielse från skyldighei alt lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623)

3.     mål om omhändertagande för uiredning enligt 30 § barnavårdslagen (1960:97),

4.    mål enligt uppbörds- och folkbok-
föringsförfaitningarna med undantag
av mål om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt,

5.   mål om uppdelning av taxerings­
värde enligt 8§ 3 mom. sista stycket
kommunalskatielagen (1928:370),


 


Prop. 1978/79:86

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

6.  mål som avser ändring av taxerad inkomsi med högst 500 kronor,

7.  mål enligt skatte- och taxerings­författningarna i vilket beslutet över­ensstämmer med parternas samstäm­miga mening,

8.  mål i vilket saken är uppenbar.

Vissa bestämmelser om kammarrätt och länsrätt

19§

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Valförrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som Inte Ingår 1 landstings­kommun, av landstinget och kommun-fuUmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäklige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportioneUt, om det begärs av minst sä många leda­möter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande leda­möter delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid sådant proportioneUt val är sårskilt föreskrivet.

Vart tredje är väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt och läns­rätt. När val av de nämndemän som ingår i länsrätt vid behandUng av mål om fastighetstaxering skall ske fram­går av taxeringslagen (1956:623).

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skaU väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämn­demän   i   hovrätt.   Nämndeman   i


 


Prop. 1978/79:86

Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse

hovrätt fär även 1 annat faU, om han är behörig därtill, tjänstgöra som nämn­deman i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobokförd.


20 §

Valbar tUl nämndeman i kammar­rätt och lånsrätt är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte harfyUt sjunio år.

Tjänsteman vid allmän förvalt­ningsdomstol, länsstyrelse, länsnyk­terhetsnämnd eller under lånsstyrelse lydande myndighet, länsläkare, biträ­dande länsläkare, socialvårdskonsu­lent, lagfaren domare, åklagare eller advokat eller annan som har tiU yrke an föra andras talan inför rätta fär inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrän fär inte samtidigt vara nämndeman I kam­marrätt.

Den som har fyUt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman år inte skyldig att motta­ga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

21 §

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex är men får avgå efter tvä år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, fär rätten entlediga honom tidigare. Den som harjyllt sextio är har rätt att frånträda uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdragei.


 


Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.

De som slår i sådani förhållande lill varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvalt­ningsdomstol.


Prop. 1978/79:86

Nuvarande lyddse

15 §3 Ledamot och föredragande i all­män förvaltningsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej ulöva befattning som ledamot eller föredragande. 1 fråga om nämn­deman i kammartätl gäller vad som är särskilt föreskrivet.


Föreslagen lydelse

Besiämmelser om mandatperiod för sådan nämndeman som ingår i läns­räll vid behandling av mäl omfaslig-helstaxering finns i taxeringslagen (1956:623).

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Andras antalet nämndemän, får ny­tiUträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av första siycket.

24 § Ledamot och föredragande i all­män förvallningsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd för ej utöva befattning som ledamol eller föredragande. I fråga om nämn­deman i kammarrätt och länsrätt gäller 20 och 21 §§.


Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos länsskatterätt, fastighets­taxeringsrätt eller länsrätt prövas av länsrätl.

Om uppdrag att vara nämndeman i länsskatterält, fastighetstaxeringsrält eller länsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30juni 1979, skall uppdraget från och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.

3 Senaste lydelse 1976:562.


 


Prop. 1978/79:86                                                                 9

2 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels atl 1 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att punkt 4 i övergångsbestämmelserna lill lagen (1969:244) om ändring i rättegångsbalken skall upphöra all gälla.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap.

2§'

I tingsrätt skola finnas lagman och        1 tingsrätt skola finnas lagman

en eller fiera rådmän. De skola vara     och, om regeringen inte bestämmer

lagfarna.                             annat, en eller fiera rådmän. / de

tingsrätter som regeringen bestämmer
skola också finnas en eller flera chefs­
rådmän. Lagman, chefsrädman och
rådman skola vara lagfarna.
Tingsrätt mä vara delad i avdel-
   Tingsrätt må vara delad i avdel-

ningar,                                ningar. Ordförande på avdelning är

lagmannen eUer en chefsrådman. Vid tingsrätt skall finnas kansli, som hålles öppet för allmänheten å bestämda lider.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. ' Senaste lydelse 1969:244.

3 Förslag till

Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrivs i fräga om förvaltningsprocesslagen (1971:291)' dels att i 1, 9 och 33 §§ orden "skatterätt, fastigheistaxeringsrätt och

länsrätt" i olika böjningsformer skall bytas ul mot "länsräll och den

mellankommunala skatterätten" i motsvarande form, dels att 27 § skall ha nedan angivna lydelse.

I Senaste lydelse av 1 § 1978:29 Senaste lydelse av 9 § 1978:29 Senaste lydelse av 33 § 1978:29.


 


Prop. 1978/79:86                                                      10

Nuvarande lyddse                 Föreslagen lydelse

27 §2
Finner skatterätt, fastighetstaxe-
Finner  länsrätt  atl  förhör  med

ringsrätt eller länsrätt alt förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör
vittne eller sakkunnig lämpligen bör hällas av annan länsrätt eUer av den
hållas av annan skatterätt, fastighets- mellankommunala skatterätten, får
taxeringsrått eller länsrätt, lär rätten rätten efter samråd med denna
efter samråd med denna besluta beslula härom. Vad nu har sagls
härom.
                               gäller ocksä den mellankommunala

skatterätten,   om  denna finner att förhör  med  vittne  eller sakkunnig lämpligen bör hållas av länsrätt. I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och 11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2 Senaste lydelse 1973:1107.

4 Förslag till

Lag om mellankommunal skatterätt

Härigenom föreskrivs följande.

1  § Den mellankommunala skatterätten prövar besvär över beslut av taxeringsnämnd enligt vad som föreskrivs i taxeringslagen (1956:623).

2  § Den mellankommunala skatterätten har sill kansli i riksskatteverket.

Rätten sammanträder på den orl där den har sill kansli. När del föreligger särskilda skäl, får rälten sammanträda på annan ort.

3  § I den mellankommunala skatterätten finns en eller flera ordförande vilka förordnas av regeringen för viss tid. Ordförande skall vara lagfaren.

4  § Föreskrifierna i 17 § första stycket, 18,22 och 24 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om domförhet, omröslning, behörighet och domared är tillämpliga på den mellankommunala skatterätten. Därvid skall vad som sägs om länsrätt eller allmän förvaltningsdomstol i stället avse den mellankommunala skatterätten.

5  § Nämndeman i den mellankommunala skatterätten förordnas av rege­ringen. Till nämndeman Hr utses endast myndig svensk medborgare, som


 


Prop. 1978/79:86                                                     11

inte har fyllt sjuttio år.

Föreskrifterna i 20 § andra, tredje och fjärde styckena samt 21 § försia och iredje styckena lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om behörighet och skyldighet att vara nämndeman är tillämpliga på den mellankommunala skatterätten. Därvid skall vad som sägs om länsrätl i stället avse den mellankommunala skatterätten.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

Genom denna lag upphävs lagen (1971:52) om skatterätt, fasiigheistaxe­ringsrätt och länsrätt.

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskatielagen (1928:370)' dels att i49 §,50 §2 mom. och 75 § 1 mom.samtianvisningarnatill29 §3c

och 4 ordel "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätl" i

motsvarande form, dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

Med länsrätt försläs i denna lag åven den mellankommunala skatte­rätten,  om inte annat framgår av omständigheterna. (Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1       Senaste lydelse av 49 § 1972:77
Senaste lydelse av 50 § 2 mom. 1977:572
Senaste lydelse av 75 § 1 mom. 1972:77

Senaste lydelse av anvisningarna till 29§ 3c 1971:407 Senaste lydelse av anvisningama till 29 § 4 1971:407.

2        Senaste lydelse 1978:942.

1** Riksdagen 1978/79. 1 saml. Hr 86


 


Prop. 1978/79:86


12


6 Förslag tiil

Lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs atl 4 och 7 §§ förordningen (1933:395) om ersätt­ningsskatt skall ha nedan angivna lydelse.


4§i

7§

nämndens kansli. Vid bedömande av frägan, humvida utdelningen avsett genom ersätl-

1        Senaste lydelse 1957:68.

2        Senaste lydelse 1957:68.


Nuvarande lydelse

Fråga om taxering till ersättnings­skatt prövas, efter framställning från taxeringsintendent, av den pröv­ningsnämnd, som har att upplaga besvär rörande företagets taxering till statlig inkomsi- och förmögen-hetsskatt.

Framställning om taxering skall ske hos prövningsnämnden senasi andra årei efter del år, då förelagel rätteligen skolai taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för sin inkomst under det i 1 § avsedda verksamhetsåret.

Därest företagel före augusti må­nads utgång året efter det, då ersätl-ningsskatl påförts företaget, lill del­ägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas av prövnings­nämnd, som i 4 § sägs, och verk­ställes av länsstyrelsen. Till pröv­ningsnämnden ställd ansökan om sådan restitution skall senast den 1 september    vara    inkommen    till


Föreslagen lydelse

Fråga om taxering till ersättnings­skall prövas, efter framsiällning från taxeringsintendeni, av den länsrätt, som har att upptaga besvär rörande företagets taxering till statlig in­komst- och förmögenhetsskatt.

Framställning om laxering skall ske hos länsrätten senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst-och förmögenhetsskatt för sin in­komst under det i 1 § avsedda verk­samhetsåret.

Med länsrätt förstås i dennaförord-ning även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Därest företaget före augusti må­nads utgång året efter det, då ersätt­ningsskatt påförts företaget, till del­ägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas av länsrän, som i 4 § sägs, och verkställes av länssty­relsen. Till länsrätten ställd ansökan om sädan restitution skall senast den 1 september vara inkommen till rättens kansli.


 


Prop. 1978/79:86                                                     13

ningsskali beskallal belopp, skall iakllagas, all senare inijänad vinsl, i den mån den ej använis för lagsiadgad avsättning lill reservfond eller för erforderiig avsättning lill på vinsten belöpande skatter, skall anses utdelad före lidigare intjänad vinsl. Å medel, som i enlighel med vad ovan sagls restilueras, ulgår ej ränla.

Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1979.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt'

dels all i 9 § 2 mom., 15 § 1 mom. och 27 § ordel "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut moi "länsrätt" i molsvarande form,

dels all 1 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Till staten skall årligen eriäggas inkomstskatt enligt i denna lag givna bestämmelser.

Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskl akiiebolag och beträffande sjömansskatt skall gälla vad därom finnes särskili siadgal.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid laxering till statlig inkomstskatt stadgas i taxeringslagen.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770

Senaste lydelse av 9 § 2 mom. 1977:573

Senaste lydelse av 15 § 1 mom. 1974:770

Senaste lydelse av 27 § 1974:770. 2 Senaste lydelse 1974:773.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att  15 §  1   mom.  lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.


 


Prop. 1978/79:86                                                     14

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

15§

1 mom. Har här i riket bosall skattskyldig avlidit och efteriämnal bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet atl på grund av laxering för förmögenhet enligt denna lag eriägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, kan, där ömmande omständigheter föreligga, befrielse från erläggande hell eller delvis av nämnda skall medgivas efter framställning från dödsboet. Befrielse, som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såviti angår del beskattningsår vamnder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skall, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördsiermin, vilken ägt mm före dödsfallet.

Beslut i ärende angående befrielse Beslut i ärende angående befrielse
meddelas av den skatterätt, som har meddelas av den länsrätt, som har att
all upplaga besvär rörande boets upplaga besvär rörande boets taxe­
taxering till statlig inkomstskatt.
     ring lill statlig inkomstskatt, eller om

sådana besvär förs hos den mellan­kommunala skatterätten, av denna.

Framställning om befrielse skall avlämnas senast under andra kalenderåret efter dödsåret.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979. 2 Senaste lydelse 1974:859.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomst­skatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fräga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst'

dels att i 6-9 §§ samt i anvisningarna till 4 § ordel "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att 4 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
                 Föreslagen lydelse

4 §2

Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning enligt 1 §, har att därom göra ansökan. I fråga om sådan ansökan och beslut i anledning

' Sena.sle lydelse av lagens rubrik 1974:860

Senaste lydelse av 6 § 1978:317

Senaste lydelse av 7 § 1971:411

Senaste lydelse av 8 § 1978:317

Senaste lydelse av 9 § 1978:317. 2 Senaste lydelse 1978:317.


 


Prop. 1978/79:86                                                     15

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

därav skall vad i taxeringslagen (1956:623) är föreskrivet om yrkanden och beslut rörande laxering tillämpas, om icke annat följer av bestämmelserna i denna lag.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten,   om inte annat framgår av omständigheterna. (Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

10 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'

dels att i 83 § och 85 § 1 mom. ordet "länsskalterätlen" skall bytas ut mol "länsrätten",

dels alt i 73 § och 85 § 1 mom. ordet "skatterätt" skall bytas ut mol "länsrätt",

dels alt 2 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§ 1 mom. Där beteckningar, som användas i kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt, lagen om statlig förmögenhetsskatt eller taxerings­lagen, begagnas i denna lag, hava de, såvida ej annat angives eller av sammanhanget framgår, samma innebörd som i nämnda författningar.

Med länsrän förstås i denna lag även den mellankommunala skatte-ränen, om inte annat framgår av omsländighelerna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771 Senaste lydelse av 73 § 1978:355 Senaste lydelse av 83 § 1978:318 Senaste lydelse av 85 § 1 mom. 1978:318.

2 Senaste lydelse 1974:773.


 


Prop.  1978/79:86


16


II Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fräga om taxeringslagen (1956:623)' dels atl i 67 och 73 §§ ordel "länskatterätl" i olika böjningsformer skall byias ul mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels atl i 39 § 4 mom., 56 § 4 mom., 72 a, 75, 76,96,99,103,104,108,111, 113, 115, 116, 116d, 116j, 1161, 116m, 116n, 116o och 124 §§ ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsva­rande form,

dels au i 102,147,156,158och 159 §§, 164 § 1-3 mom., 167 § 3och 4 mom., 168, 169, 184, 191 och 193 §§, 195 § 3 och 5 mom. samt 197 § ordet "fasiigheistaxeringsrätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form, dels att 2 § 1 mom. och 105 § 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels all i lagen skall införas ire nya paragrafer, 160-162 §§, av nedan angivna lydelse.

1 mom.2 I denna lag förslås med

inkomsnaxering: taxering lill kommunal inkomslskall och lill statlig inkomstskatt;

förmögenheisiaxering: taxering till slallig förmögenhetsskatt;

allmän fastighetstaxering: sådan laxering av fastighei, som enligt 12 § kommunalskattelagen skall verkställas vart femte är; saml

särskUd fastighetstaxering: sådan taxering av fastighei, som skall verkställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

Inkomsttaxering och förmögenhelstaxering samt särskild fastighetstaxe­ring innefattas under benämningen åriig laxering.


1          Lagen omiryckt 1971:399

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773 Senaste lydelse av 72 a § 1974:773 Senaste lydelse av 73 § 1974:868 Senaste lydelse av 76 § 1978:316 Senaste lydelse av 99 § 1978:316 Senaste lydelse av 102 § 1973:1106 Senaste lydelse av 115 § 1978:196 Senaste lydelse av 116 § 1978:196 Senaste lydelse av 116 d § 1978:116 Senaste lydelse av 116 j § 1978:196 Senaste lydelse av 116 I § 1978:196 Senaste lydelse av 116 m § 1978:196 Senaste lydelse av 116 n § 1978:196 Senaste lydelse av 116 o § 1978:196 Senaste lydelse av 124 § 1978:316 Senaste lydelse av 147 § 1973:1106

2          Senaste lydelse 1974:773.


Senaste lydelse av 156 § 1974:773' Senaste lydelse av 158 § 1973:1106 Senaste lydelse av 159 § 1973:1106 Senaste lydelse av 164 § 1 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 164 § 2 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 164 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 167 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 167 § 4 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 168 § 1973:1106 Senaste lydelse av 169 § 1973:1106 Senaste lydelse av 184 § 1973:1106 Senaste lydelse av 191 § 1973:1106 Senaste lydelse av 193 § 1973:1106 Senaste lydelse av 195 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 195 § 5 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 197 § 1973:1106.


 


Prop.  1978/79:86                                                                  ,7

Nuvarande lyddse                         Föreslagen Ivddse

Till den åriiga laxeringen hänföres varje beslul som skall antecknas i laxeringslängd enligt vad därom föreskrivits.

Med länsräll förslås i denna lag även den mellankommunala skåne­länen, om Inie annai framgår av omsländighelerna.

105                                          §
2   mom.'   Bestämmelserna   i   I
     2 mom. Bestämmelserna i 1 mom.

mom. äga motsvarande lillämpning     äga   molsvarande   lillämpning   på

på skatteräii. Därest hos tänsskaiie-     länsrän.   Därest  hos länsräll fråga

rän fråga  uppkommer om  ålgärd       uppkommer   om   ålgärd   enligt   1

enligt 1 mom. beträffande taxering     mom.   beiriiffande   taxering   inom

inom annat län, skall målel i hela         annal län, skall målet i hela dess vidd

dess vidd överlämnas lill avgörande    överlämnas lill avgörande av den

av den mellankommunala skatleräl-    mellankommunala skatterälien.
ten.

160 §

Vid prövning av mål om fastighets­taxering består länsrätten av ordfö­rande, värderingstekniska ledamöter och nämndemän.

Rätten är domför med ordföranden och tre andra ledamöter, varav minst en väråeringsteknisk ledamot och minst två nämndemän, om ej annat följer av 18 § lagen (1971:289) om aUmänna förvaltningsdomstolar. Fler än fyra ledamöter, utöver ordföran­den, får inte tjänstgöra i rätten. Sammanträde med samtliga leda­möter får dock hällas för överläggning rörande de värderingsgrunder som avses skola tillämpas.

3 Senaste lydelse 1971:399.

'' Förutvarande 160 § upphävd genom 1971:399


 


Prop. 1978/79:86

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


18


161      §-

Värderingsieknisk ledamoi i läns­rän skall vara myndig svensk medbor­gare och ha sakkunskap i fråga om fasiighci.svärdcrlng. Bland de värde-ringsiekniska ledaniöicrna skall jinnas föreirädd sådan sakkunskap beiräf­fande ohka slag av fasiigheier.

Besiämmelsen i 20 i) andra stycket lagen (1971:289) om aUmånnaJÖirali-ningsdomsiolar skall också lillämpas beiräffande värderingsieknisk leda­mot.

162     §'

Nämndeman som avses i 160 § utses för tiden frän och med den IjuU det år, dä aUmän fastighetstaxering äger rum, till och med den 30 juni det år dä sädan taxering sker nästa gång.

Värderingsteknisk ledamot i läns­rätt förordnas av länsstyrelsen för tid som sägs i första stycket.

Denna lag iräder i krafl den 1 juli 1979.

Om uppdrag alt vara värderingsteknisk ledamot i fastigheistaxeringsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30 juni 1979, skall uppdragei frän och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.

■• I iiiiilviii.inik- l<>l 5 ii|)|)li.i\il iLiKiiii I'''I   '"''


 


Prop. 1978/79:86                                                               19

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskall' dels alt i 25 § ordet "prövningsnämnd" skall bytas ut mot "länsrätt", dels alt i 30 § ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ul mol "länsrän" i motsvarande form, dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

2§ I denna lag förstås med

sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman,

handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaf-

fande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,

närfan: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utom-

skärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, dock ej

linjefart bortom linjen Hansiholm-Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,

fjärrfart: annan fart än inre fart och närfart,

inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anslällning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av ijänsl enligt kommunalskatielagen,

beskattningsbar Inkomst: inkomsi ombord med undantag för sådan fri kost som har beaktats vid bestämningen av tabellerna i 7 § 1 mom. och 8 § samt fri logi, i förekommande fall minskad med belopp, som har faslsiällis genom beslut om jämkning och, i den mån det har medgivits av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbelsgivar- och arbetstagarorganisationer ulgör krigsrisklillägg eller motsva­rande ersättning, beskattningsår: det kalenderår, under vilkel sjömansskatt eriägges.

Med länsrätt förslås i denna lag även den mellankommunala skatle­rätten, om inte annal framgår av omständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Lagen omiryckt 1970:933

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777

Senaste lydelse av 25 § 1974:777

Senaste lydelse av 30 § 1978:319. 2 Senaste lydelse 1978:916.


 


Prop. 1978/79:86                                                               20

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsum­tionsbeskattning

Härigenom föreskrivs att i 9 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning' ordet "länsskatterält" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:863 Senaste lydelse av 9 § 1971:401.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid

taxering för inkomst

Härigenom föreskrivs alt i 10 § lagen (1960:63)om rält till förlustutjämning vid taxering för inkomst' ordet "skatterätt" skall bytas ut mot "länsrätt eller den mellankommunala skatterätten".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:53 Senaste lydelse av 10 § 1978:53.

15 Förslag tiU

Lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av

fideikommissbo, m. m.

Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ förordningen (1963:587) om inkomstbe­skattning av fideikommissbo, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse


Fråga om befrielse från beskatt-
Fråga om befrielse från beskatt­
ning och om överförande av rätt till
ning och om överförande av rätl till
värdeminskningsavdrag för täckdik-
värdeminskningsavdrag för täckdik­
ningsanläggningar och skogsvägar
ningsanläggningar och skogsvägar
handlägges av prövningsnämnden i
handlägges av/ärtsroV/É-w i del län, där
det län, där fastigheten är belägen,
fasligheten är belägen. Är fråga om


 


Prop. 1978/79:86


21


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


 


4§i

Är fråga om faslighet eller faslighels-komplex i mer än ett län, skall ärendet handläggas av mellankom­munala prövningsnämnden.

Framställning om befrielse och överförande ingives eller insändes lill prövningsnämndens kansli och skall vara lill kansliel inkommen före uigången av året efter det varunder fasiighelen överförts Ull bolagei. Har ansökan gjorts hos annan prövningsnämnd än i första stycket sägs, skola handlingama omedelbart översändas till kansliet hos den prövningsnämnd som har att pröva ansökningen.

Om handläggning av framställ­ning som avses i denna förordning, så ock om fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förord­ningen skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen är stadgat rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslul och om full­följd av lalan mot prövningsnämnds beslul rörande laxering.

Berör beslul enligi 3 § första stycket åsati laxering, skall av besluiel beiingad ändring i taxering-


fasUghei eller fasUgheiskomplex i mer än ell län, skall ärendet hand­läggas av den mellankommunala skatterätten.

Framställning om befrielse och överförande ingives eller insändes till länsrättens kansli, eller om ären­det skall handläggas av den mellan­kommunala skatterätten lill den mel­lankommunala skatterättens kansli, och skall vara till kansliet inkommen före utgången av året efter del vamnder fastigheten överförts till bolaget. Har ansökan gjorts hos annan länsrätt än i försia stycket sägs eUer hos den mellankommunala skat­terätten, skola handlingarna omedel­bart översändas till kansliet hos den länsrätt som har atl pröva ansök­ningen. Har ansökan gjorts hos läns­rätt, dä den mellankommunala skat­terätten har att pröva ansökningen, skola handlingarna omedelbart över­sändas tUl den mellankommunala skatterättens kansU.

Om handläggning av framställ­ning som avses i denna förordning, så ock om fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förord­ningen skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen är stadgat rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om full­följd av talan mot länsrätts och den mellankommunala skatterättens be­slut rörande taxering.

Berör beslul enligt 3 § försia Slyckel åsätt laxering, skall av beslutet betingad ändring i taxering-


Senaste lydelse 1974:773.


 


Prop. 1978/79:86                                                     22

Nuvarande lyddse                 Föreslagen lydelse

en vidtagas. Ändringen ankommer en vidtagas. Ändringen ankommer
pä den prövningsnämnd, som har all på den länsrätt, som har alt taga
laga befallning med taxeringen, befattning med taxeringen, eller på
eller, om besvär rörande laxeringen den mellankommunala skatterälien
äro föremål för prövning i högre om denna har att taga befattning med
instans, på denna.
                 taxeringen, eller, om besvär rörande

taxeringen äro föremål för prövning i högre instans, på denna. Underrättelse angående beslut enligt 3 § första stycket skall i förekom­mande fall tillställas den myndighei som har att vidtaga ändringen i taxeringen samt länsstyrelsen i del län där bolagets styrelse har sitt säte för att tillställas den taxeringsnämnd, som har att verkställa laxering av bolaget.

Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1979.

16 Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom föreskrivs att i 37,44-50och 57 §§ folkbokföringsförordningen (1967:198)' ordet "länsskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätl" i motsvarande form.

Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse av 37 § 1971:310 Senaste lydelse av 44 § 1971:310 Senaste lydelse av 45 § 1971:310 Senaste lydelse av 46 § 1971:310 Senaste lydelse av 47 § 1971:310 Senaste lydelse av 48 § 1971:310 Senaste lydelse av 49 § 1971:310 Senaste lydelse av 50 § 1971:310 Senaste lydelse av 57 § 1971:310.


 


Prop. 1978/79:86                                                                23

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt'

dels att i 46, 51, 52, 54 och 57 §§ ordel "länsskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att i 64 g och 69 §§ ordel "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ul mol "länsrätt" i motsvarande form,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

75 a §

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten, om inte annat framgår av oms tändigheterna.

Denna lag iräder i kraft den I juli 1979.

' Lagen omtryckt 1969:237. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885 Senaste lydelse av 46 § 1973:928 Senaste lydelse av 51 § 1978:197 Senaste lydelse av 52 § 1971:400 Senaste lydelse av 54 § 1971:400 Senaste lydelse av 57 § 1971:400 Senaste lydelse av 64 g § 1978:197 Senaste lydelse av 69 § 1978:322.

18 Förslag tiU

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskatielagen (1970:624)' dels all i 23 § ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mol "länsrätten", dels atl i 27 § ordel "skatterätt" skall bytas ut mot "länsräll, den mellankommunala skatterätten".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

• Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996 Senaste lydelse av 23 § 1974:996 Senaste lydelse av 27 § 1974:996.


 


Prop. 1978/79:86                                                               24

19 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1971:398) med anledning

av inrättande av skatterätter, m. m.

Härigenom föreskrivs all lagen (1971:398) med anledning av inrättande av skatterätter, m. m. skall upphöra all gälla vid utgången av juni 1979.

20 Förslag till

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och

avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs an i 8, 15, 18, 20, 25 och 26 §§ bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifisprocessen ordet "länsskaiterätt" i olika böjningsformer skall bytas ul mot "länsrätt" i motsvarande form.

Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1979.

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag

vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs au i 4 § lagen (1975:1147) om särskilt investerings­avdrag vid taxering till statlig inkomstskatt ordet "länsskatterätten" skall bytas ul mot "länsrätten".

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

22 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,

tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att i 3,17 och 20 §§ lagen (1978:880).om betalnings­säkring för skatter, tullar och avgifter ordet "länsskatterält" i olika böjnings­former skall bytas ut mot "länsrätl" i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.


 


Prop. 1978/79:86                                                               25

23 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av

realisationsvinst

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1978:970) om uppskov med beskatt­ning av realisationsvinst skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

12 §
Uppskov erhålles endasl om den
   Uppskov erhålles endasl om den

skallskyldige framsiäller ell yrkande skallskyldige framsiäller ell yrkande
om detta hos taxeringsnämnden om detla hos taxeringsnämnden
eller, såvida besvär har anförts, hos eller, såvida besvär har anförts, hos
sA:o»erarfen. Yrkandet skall göras på länsrätten, eller om besvären skaU
blanketlenligtett formulärsom riks- prövas av den mellankommunala
skatteverket fastställer. Till självde- skatterätten, hos denna. Yrkandet
klaraiion skall fogas två exemplar av skall göras på blankett enligt ett
blanketten.
                          formulär som riksskatteverket fast-

ställer.   Till   självdeklaration   skall fogas tvä exemplar av blanketten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.'

dels att i 35 och 42 §§ ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att i 42 § ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mot "länsrätten",

dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2f 1 denna lag förstås med

arbetsgivaravgift: summan av arbetsgivarens avgifter enligt 1 § första stycket; avgiftsunderlag: belopp varå avgift, som avses i 1 § försia stycket, skall

' Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938

Senaste lydelse av 35 § 1978:321

Senaste lydelse av 42 § 1971:1174. 2 Senaste lydelse 1977:283.


 


Prop. 1978/79:86                                                      26

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lyddse

beräknas för arbetsgivaren;

utgiftsår: del kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas;

sluUig avgift: arbetsgivaravgift som påföres vid den åriiga avgifisdebiie-ringen för nästföregående utgiftsår;

preliminär avgift: belopp som enligi debitering skall erläggas eller eljesl eriägges i avräkning på slutlig avgifl;

kvarstående avgift: avgiftsbelopp som återstår atl erlägga sedan preliminär avgifl avräknats från slutlig avgift;

tillkommande avgifi: arbeisgivaravgifi som skall erläggas enligt beslul om debitering fattat sedan den årliga avgiftsdebiieringen avslutats.

Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderiag för avgift till sjukförsäkringen, fokpensioneringen, försäkringen för lilläggspension och arbetsskadeförsäk­ringen samt för arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkring och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag förstås jämväl sädan ersättning, som enligt 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten och 11 kap. 2 § andrastycket lagen (1962:381) om allmän försäkring anses säsom inkomst av anställning. Vad nu sagts äger dock icke tillämpning i fall där ersättningen utgått lill Ulomlands bosatt person och avser arbeie utom riket eller där bevillningsavgift eriagts enligt lagen (1908:128 s. l)om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

I fråga om inkomst från fåmansföretag skola föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskatielagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning vid beräkning av avgiftsunderiag.

Vad i 19 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där avses äger motsvarande tillämpning på annan avgift som uppbäres enligt förevarande lag.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.


 


Prop. 1978/79:86                                                     27

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET
               PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-01-18

Närvarande: statsråden Sven Romanus, ordförande, och Mundebo, Wikström, Friggebo, V/irtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Sven Romanus

Proposition om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings­domstolar, m. m.

1 Inledning

Under våren 1978 beslöt riksdagen om riktlinjer för en ny länsrätlsorga-nisation. Beslutet innebär alt de nuvarande länsdomstolarna, dvs. länsrät­terna, länsskatterätterna och fastigheistaxeringsrätterna, skall brytas ut från länsstyrelserna och omvandlas till en fristående allmän förvaltningsdomstol i varje län (prop. 1977/78:170, KU 1977/78:47, rskr 1977/78:308).

1 budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 tas upp frågor om medel och närmare organisation för de nya allmänna förvaltningsdomstolarna. Det föresläs i propositionen atl utbrytningen av de nuvarande lansdomslolarna genomförs den 1 juli 1979 (prop. 1978/79:100, bU. 5 s. 56).

Jag avser nu att ta upp frägan vilka ändringar i lag som länsrällsreformen fordrar.

2 Föredragandens överväganden 2.1 Huvuddragen i gällande ordning

Förvaltningsräiiskipningen i första instans är i huvudsak knuten till länsstyrelserna. Genom den partiella omorganisation av den statliga länsför­valtningen, som genomfördes den 1 juli 1971, delades varje länsstyrelse i tre avdelningar, en för samhällsplanering, en för skatteförvaltning och en för allmän förvaltning och förvaltningsrättskipning. Länsstyrelsen i Stockholms län fick dessutom ytterligare två avdelningar. Till varje läns förvaltningsav-delning är numera knutna de tre länsdomstolarna - länsrätten, länsskatte-"


 


Prop.  1978/79:86                                                    28

rätten och fasiighetsiaxeringsräiten.

Angående lansdomslolarna finns en särskild lag, lagen (1971:52) om skailerätl, fasligheisiaxeringsrält och länsräll (ändrad senasi 1978:897). Vid länsskalieräll handläggs mål enligi skalle-, laxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfatlningama (3 ij). Mål om fasiigheislaxering handläggs vid fasligheisiaxeringsrält. Vid länsrän handläggs bl.a. körkorlsmål, barna­vårds- och nykierheismål, mål enligi 21 kap. föräldrabalken och mål om ulvisning (4 §).

Lansdomslolarna består av ordförande och nämndemän (5 §). I fastigheis­taxeringsrätt ingår även värderingstekniska ledamöier. För samiliga dessa domstolar gäller att bl. a. vissa enklare mål kan avgöras av ordföranden ensam (6 §). Ordföranden skall vara jurist (7 §). Domartjänslerna lillsälis av regeringen. Nämndeman ulses genom val (8 §). Lagen innehåller vidare bestämmelser bl. a. om vem som är valbar lill nämndeman och värderings-teknisk ledamot i faslighelslaxeringsräti (9 och 9 a §§) saml vilken lid en nämndeman ulses för(10 §). Hagen finns även reglerom vilka som samiidigi får sitta i rätlen (12 §) och om omröslning (13 §).

Lagen om skatterätt, fasligheisiaxeringsrält och länsrätl gäller också för mellankommunala skatterätten, vilken enligt 2 § har sitt kansli i riksskatte­verket. Enligt 73 § taxeringslagen (1956:623, omtryckt 1971:399, ändrad senasi 1978:945) prövar mellankommunala skatlerätten bl. a. mål där den skatlskyldige har förvärvskälla som i fräga om beskattningsort är att hänföra till mer än ett län. I mellankommunala skatterätten finns en eller flera ordförande vilka förordnas av regeringen för viss tid (7 § lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt).

Del processuella förfarandet i länsdomstolarna och mellankommunala skatterätten regleras i förvaltningsprocesslagen (1971:291, ändrad senast 1978:29). Lagen gäller också för kammarrätterna och regeringsrätten.

De allmänna förvaltningsdomstolarna är enligt lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar(ändrad senast 1976:562) regeringsrätten och kammartäiterna i Siockholm, Göleborg, Sundsvall och Jönköping.

I lagen regleras bl. a. vilka mål som prövas av regeringsrätten och kammarrätterna, vilka domare som skall ingå i domstolarna samt när domstolarna är domföra. I lagen finns också vissa gemensamma bestäm­melser i fråga om bl. a. omröstning samt behörighetsvillkor för ledamot och föredragande i domstolarna.

2.2 Huvuddragen i den nya länsrättsorganisationen, m. m.

Den nya allmänna förvaltningsdomstolen skall kallas länsräll. Del skall finnas en länsrätt i varje län. Länsrätterna skall i administrativt hänseende samordnas med regeringsrätten och kammarrätterna till en gemensam allmän förvaltningsdomstolsorganisaiion.


 


Prop. 1978/79:86                                                     29

De nya länsrätterna skall överta de uppgifter som ankommer på nuvarande länsskatleräller, fasiighetstaxeringsräller och länsrätter.

Domargöromålen i länsräll skall i princip fullgöras av domare som har ordinarie tjänst i länsrätten.

Enligt riksdagens principbeslul skall mellankommunala skatlerätten bryias ul från riksskatteverket och adminisirativi samordnas med länsrätten i Stockholms län. Som jag har framhållil i budgetpropositionen bör riksdagens beslul i denna del inie verksiällas nu, efiersom mellankommunala skaiieräi-lens siällning och uppgifier kan komma ail ändras inom en nära framlid.

Beiräffande den närmare innebörden av den nya länsrälisorganisaiionen får jag hänvisa lill vad jag har anfört i budgelproposilionen.

2.3 Behovet av lagstiftning

Till grund för principproposilionen låg länsdomslolskommilléns belän­kande (SOU 1977:80) Lansdomslolarna. Enligi kommittén torde den vikti­gaste författningskonsekvensen av reformen bli att länsrätl får ställning av allmän förvallningsdomstol och all som en följd därav lagen on skatterätt, fasligheisiaxeringsrält och länsrätt arbetas in i lagen om allmänna förvalt­ningsdomstolar. Kommittén redovisar ett förslag lill sådan lagändring. Förslaget bör fogas till regeringsprotokoUet i detta ärende som bUaga.

Belänkandei har remissbehandlats. Yllranden har avgells av bl. a. rege­ringsrätten saml samtliga kammarrätter och länsstyrelser. Kommitténs förfaltningsförslag har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstan­serna.

Den nya organisationen påkallar ändringar av i alli väsentligt teknisk natur i gällande lagstiftning. Enligt min mening ärdet lämpligt all, som kommittén har föreslagit, ändra lagen om allmänna förvaltningsdomstolar så atl den blir lillämplig också pä länsrätterna. Därigenom kommer den grundläggande regleringen för de allmänna förvallningsdomstolarna atl finnas i en och samma lag.

1 detta sammanhang bör huvuddelen av bestämmelserna i lagen om skatterätt, fastigheistaxeringsrätt och länsrätl föras över till lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Detta gäller bl.a. flertalet regler om läns-domstolarnas kompetensområde, sammansättning och domförhet. Vissa bestämmelser som inte rör huvuddragen av domstolarnas organisation bör tas in i en inslrukiion för länsrätterna.

Chefen för länsrätt bör kallas lagman och annan ordinarie domare rådman. De större länsrätterna bör vara indelade pä avdelningar. Rådman som är chef för avdelning i sådan länsrätl bör kallas chefsrådman. Bestämmelser i nu berörda hänseenden bör tas in i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. 1 sammanhanget bör tjänstebenämningen chefsrådman införas även i rätte­gångsbalken för rådman som är ordförande pä avdelning i tingsräu.


 


Prop. 1978/79:86                                                     30

Lagen om skatterätt, fastigheislaxeringsräli och länsräll innehåller regler om sammansättningen av faslighelslaxeringsräti och när sådan rätl är domför. Vad som föreskrivs i dessa regler bör gälla även för länsrätt vid behandling av mål om fasiigheislaxering. Reglerna härom bör, som kommittén har föreslagil, tas in i taxeringslagen och inte i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar (jfr 12 § fjärde slyckel lagen om allmänna förvalt­ningsdomstolar).

Enligt lagen om allmänna förvaltningsdomstolar ulses nämndeman i kammarrätt genom val. I fråga om val saml valbarhet, rätl till avsägelse, mandatperiod m. m. för nämndeman i kammarrätt äger vad som föreskrivits om nämndeman i länsskatterätt och länsrätl motsvarande tillämpning. Dessa regler, som finns i lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsräll, kan i sak överföras till lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

Regleringen i lagen om skatterätl, fastigheislaxeringsräli och länsrätt gäller som framgår av det föregående även mellankommunala skatterätten. Eftersom någon ändring beträffande denna domstol f n. inie bör genomföras, måsle en motsvarande reglering gälla t. v. Flertalet bestämmelser bör emellertid föras över till en särskild lag. Återstoden kan las in i förordning. Därefter kan lagen om skailerätl, fastigheistaxeringsrätt och länsrätt upphä­vas. Vid utformningen av den nya lagen bör i viss ulsiräckning hänvisas till de'nya reglerna om länsrätt i lagen om allmänna förvaUningsdomstolar.

1 övrigt måste ändringar göras i åtskilliga lagar. 1 huvudsak rör det sig endast om ändringar som föranleds av att länsdomstolens namn blir länsrätl.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt antaga inom justitiedepartementet upprättade förslag lill

1.    lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto­lar,

2.    lag om ändring i rättegångsbalken,

3.    lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

4.    lag om mellankommunal skatterätt,

5.    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6.    lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,

7.    lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

8.    lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskall,

9.    lag om ändring i lagen (1951:763)om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

 

10.   lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

11.   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),


 


Prop. 1978/79:86                                                      31

12.   lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

13.   lagom ändring i lagen (1959:92)om förfarandet vid viss konsumtions­beskattning,

14.   lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till föriustutjämning vid laxering för inkomsi,

15.   lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.,

16.   lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198),

17.   lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

18.   lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

19.   lag om upphävande av lagen (1971:398) med anledning av inrättande av skatteräller, m. m.,

20.   lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,

21.   lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskall,

22.   lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifier,

23.   lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst samt

24.   lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m.

De under 4-23 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementet. Förslaget under 24 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.


 


Prop. 1978/79:86                                                     32

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom­stolar

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvalt­ningsdomstolar dels att 18 § skall upphöra atl gälla,

dels att nuvarande 12 a, 13-17 §§ skall betecknas 13, 22-26 §§, dels atl 1 § och de nya 13 och 24 §§ skall ha nedan angivna lydelse, ddsatti lagen skall införas åtta nya paragrafer, 14-21 §§,av nedan angivna lydelse,

dels att i lagen, närmast före 14,19 och 22 §§, skall införas nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1§' Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomslol. Den har sitt säie i Stockholm.

Kammarrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under regeringsrät­ten.

Kammarrätterna är kammarrätten i Siockholm, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.

Länsräll är allmän förvalinings-domslol närmasi under kammarräl-lerna. 1 varje län finns en länsrätt.

13 §z

I kammarrätts domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän till del antal, som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer för varje län inom domkretsen det antal nämndemän som skall utses. Kammarrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samräd med dem.

Nämndeman i kammarrätt utses genom val. 1 fråga om val av samt valbarhet, rätt lill avsägelse, mandat­period och behörighet för nämn­deman i kammarrätt äger vad som

' Senaste lydelse 1976:401. 2 Senaste lydelse 1976:562.


 


Prop. 1978/79:86                                                     33

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

föreskriviis om nämndeman i läns­skatterält och länsrätt motsvarande lillämpning. Regeringen får för vissl län förordna all nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt fär även i annat fall, om han är behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkreis han är kyrkobokförd.

Länsråiterna

14    § Länsrätt prövar

1.  mål enligt skalle-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfattning-arna i den ulsiräckning som är föreskriven i dessa författningar,

2.  mål enligt barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykterhels­vård, utlänningslagen (1954:193), smiliskyddslagen (1968:231) och lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling i den ulsiräckning som är föreskriven i dessa lagar saml mål enligt 21 kap. föräldrabalken,

3.  såviti gäller svenskt körkort, trafikkort eller iraklorkort, mål om varning eller återkallelse och såvitt gäller utländskt körkort, mål om varning eller vägran att godkänna körkortet, allt enligt vad därom är särskilt föreskri­vet.

 

15 § I länsräll finns lagman och, om regeringen inie besiämmer annal, en eller flera länsdomare. De skall vara lagfarna. Lagman och länsdomare uinämnes av regeringen.

16 § Länsrätt får efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Avdelning består av lagmannen eller en länsdomare som ordförande och minsl två länsdomare.

Om särskild sammansättning av länsrätl vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623).

17  § Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om
ej annat följer av 18 §. Fler än fyra nämndemän fär ej tjänstgöra i rätten.

Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623).

Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varje län för tjänstgöring i länsrätten.


 


Prop. 1978/79:86                                                      34

18    § Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1.  när åtgärd som avser endasl måls beredande vidtages,

2.  vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätl,

3.  vid beslut som avser endasl rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4.  vid beslut, såvitt gäller svenskl körkort, trafikkort eller iraklorkort, om återkallelse tills vidare eller, såvitt gäller ulländskt körkort, om vägran tills vidare atl godkänna körkortet, när det är uppenbart atl sådani beslul bör meddelas,

5.  vid annat beslul som ej innefattar slutligt avgörande av mäl.

Om det ej är påkallat av särskild anledning att målel prövas av fullsutien rätt, är länsrätt domför med lagfaren domare ensam vid beslut som ej innefattar prövning av målel i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1.  mål om utdömande av vite,

2.  mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsproces­sen, om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),

3.  .mål om omhändertagande för uiredning enligt 30 § barnavårdslagen (1960:97),

4.  mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfatlningama med undanlag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,

5.  mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 § 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928:370),

6.  mäl som avser ändring av taxerad inkomst med högst 500 kronor,

7.  mäl enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överens­stämmer med parternas samstämmiga mening,

8.  mäl i vilket saken är uppenbar.

Vissa bestämmelser om kammarrätt och länsrätt

19  § Nämndeman i kammarrätt och länsrätt ulses genom val. Val förrättas
av landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskom­
mun, av landstinget och kommunfullmäklige med den fördelning dem
emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas val av kommunfullmäklige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om del begäres av minst sä mänga ledamöter som motsvarar den kvot, vilken erhålles om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt och läns­rätt.


 


Prop. 1978/79:86                                                     35

Regeringen får för vissl län förordna all nämndemän i kammurriill skall viiljas bland dem som för samma mandatperiod hur uiseils lill nämndemän i hovrän. Nämndeman i hovrätt får även i annal fall, om han är behörig därtill, ijänslgöra som nämndeman i den kammarräii inom vars domkreis han är kyrkobokförd.

20  § Valbar lill nämndeman i kammarräii och länsrätt är myndig svensk
medborgare, som är kyrkobokförd i länel och ej har fyllt sjuttio år.

Tjänsteman vid länssiyrelse,länsnyklerhelsnämnd eller under länsstyrelse lydande myndighet, länsläkare, biträdande länsläkare, socialvårdskonsuleni, lagfaren domare, åklagare eller advokat eller annan som har lill yrke atl föra andras talan inför rätta fär ej vara nämndeman.

Nämndeman i länsräll fårej samiidigi vara nämndeman i kammarrätt.

Den som har fylll sexiio år eller uppger annal gilligl hinder är ej skyldig all mollaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är ej skyldig all mottaga nyll uppdrag förrän efter sex år.

Rälten prövar självmant den valdes behörighet.

21  § Nämndeman i kammarrätt och länsräll ulses för sex år men får avgå
efter två är. Om nämndeman i sådan rätl visar giltigt hinder, får rälten
entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sexiio år har rält alt fråniräda
uppdragei. Upphör nämndeman au vara valbar eller behörig, förfaller
uppdragei.

Bestämmelser om val av, om avsägelse, behörighet och mandatperiod för sådan nämndeman som ingår i länsräll vid behandling av mål om fasiigheis­laxering finns i laxeringslagen (1956:623).

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för kortare lid än som följer av försia slyckel.

Gemensamma besiämmelser

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

24 r

Ledamot och föredragande i all-   Ledamot och föredragande i all-

män förvaltningsdomstol skall vara män förvaltningsdomstol skall vara
svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är
omyndig eMer i konkurstillstånd får omyndig eller i konkurstillstånd får
ej utöva befattning som ledamot ej fullgöra tjänst som ledamol eller
eller föredragande. 1 frågaom nämn- föredragande. 1 fråga om nämn­
deman i kammarrätt gäller vad som deman i kammarrätt och länsrätt
är särskilt föreskrivet.
            gäller 20 och 2! §§.

Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomslol skall ha avlagt domared.

i Senaste lydelse 1976:562.


 


GOTAB Stockholm 1979 59964