Prop. 1978/79:216 Regeringens proposition

1978/79:216

Om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Beslutad den 26 april 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag, som har upptagits i bifogande utdrag av regeringsprolokoll denna dag.

På regeringens vagnar SVEN ROMANUS

ROLF WIRTÉN

Propositionens innehåll

Genom beslul den 15 mars 1979 har riksdagen som sin mening givit regeringen till känna all frågan om lokalisering av ett institut för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen bör utredas närmare. Resullalel av ulredningen bör föreläggas riksdagen för dess ställningstagande.

Sedan regeringen utvidgat del utredningsuppdrag som den nya utredningen (1978:04) om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR) tidigare erhållit atl även omfatta lokaliseringsfrågan har NYR efter utredning inkommit med en skrivelse vari Stockholm förordas som lokaliseringsort.

I denna proposition föreslås, atl medlodutvecklingsinslitutel förläggs till Stockholmsregionen.

1 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 216

Prop. 1978/79:216 2

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-04-26

Närvarande: statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Enlund. Lindahl, De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen

Bakgrund

De handikappades arbetsmarknadssituation och olika åtgärder för att bereda sysselsättning åt svårplacerade arbetssökande har utretts i flera sammanhang under främsl 1970-lalet. Genom beslut den 22 mars 1974 bemyndigade regeringen dåvarande statsrådet Anna-Greta LeQon att tillkalla sakkunniga för översyn av den yrkesinriktade rehabiliteringen med uppgift att finna former för en samordnad organisation av denna verksamhel. Utredningen avlämnade ijuli 1976 sitt belänkande (SOU 1976:38) Yrkesinriktad rehabilitering.

På grundval av bl.a. denna utredning och däröver angivna remissyttranden lade regeringen i proposition 1977/78:30 fram förslag om ny organisation för skyddat arbele och yrkesinriktad rehabilitering m.m., som sedan antogs av riksdagen den 13 december 1977 (AU 1977/78:16. rskr 1977/78:74).

I fråga om den yrkesinriktade rehabiliteringen föreslogs i propositionen en samordning av verksamheten under statligt huvudmannaskap och kostnadsansvar. Starka skäl talade ocksä för alt delar av den arbetspsykologis-ka verksamhelen samordnades under statligt huvudmannaskap. Hur en samordnad organisation för den yrkesinriktade rehabiliteringen i princip skulle byggas upp och administreras skulle prövas närmare av sysselsält-ningsutredningen. För alt möjliggöra en tidsmässig samordning med det förändrade huvudmannaskap som föreslogs för det skyddade arbetet borde en särskild organisationskommitté tillsättas och få påbörja sitt arbete ulan att behöva avvakta sysselsällningsutredningens delbetänkande rörande de arbetshandikappade.

Sysselsältningsutredningen fick också i uppdrag atl pröva frågan om utformning av forskningen och metodutvecklingen gällande den yrkesinrik-

Prop. 1978/79:216 3

tade rehabiliteringen. Utredningen avgav i januari 1978 delbetänkandel (SOU 1978:14) Arbete åt handikappade med förslag bl.a. om framlida organisation av den yrkesinriktade rehabiliteringen liksom av forskning och metodutveckling inom området. På grundval av sysselsällningsutredningens förslag framlade den organisationskommitté som arbetar med den yrkesinriktade rehabiliteringen - nya utredningen (A 1978:04) om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR) - i en rapport (DsA 1978:3) Arbetsmarknadsinstitutet den 2 oktober 1978 sitt förslag i fråga om utformningen av dessa verksamheter.

Förslagen från sysselsältningsutredningen och NYR har sedan legal till grund för förslag i regeringens proposition (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade. Riksdagen beslutade (AU 1978/79:20, rskr 1978/79:186) alt godkänna de i propositionen förordade grunderna för inrättande av ar-belsmarknadsinslitul inom arbetsmarknadsverket liksom av elt institut för metodutveckling och forskning.

I fråga om institutet för metodutveckling och forskning innebär riksdagens beslut att ett sådant institut skall inrättas genom att delar av statens arbeisklinik och det till Stockholms universitet knutna Psykotekniska institutet slås samman.

I etl par motioner med anledning av propositionen 1978/79:73 har yrkats atl riksdagen skall uttala sig för alt metodulvecklingsinstitutet föriäggs lill Göteborg.

I arbetsmarknadsutskottets betänkande (AU 1978/79:20) har påpekats, atl frågan om lokalisering av insiitutet inte har behandlats i propositionen, men alt det har underförstålts alt det skall ligga i Stockholm.

Utskollet har erinrat om att statsmakterna år 1973 i samband med beslulel om den andra etappen av omlokaliseringen av statlig verksamhet (prop. 1973:55, InU 1973:22) gjorde bestämda uttalanden om den framtida omlokaliseringen av statlig verksamhel. Därvid uttalades att någon ytterligare omlokalisering av centrala statliga myndigheter i de former som skedde i de två utlokaliseringsetapperna inte skulle ske. Del ansågs dock naturligt alt lokaliseringen av nytillkommande statlig verksamhel från fall lill fall skulle prövas mot bakgrund av statsmakternas regionalpolitiska målsättningar. Vidare uttalades att ytleriigare tillväxt av centrala myndigheter, om så bedömdes lämpligt borde kunna föriäggas utanför Stockholmsområdet.

Utskottet konstaterar atl som skäl för att placera institutet i Stockholm har angetts alt institutet kommer atl byggas upp av arbetsenheter vilka redan är belägna i Stockholm, och att instilulet organisatoriskt skall ulgöra del av AMS. Dokumentationsverksamheten, som kommer atl bli en viktig uppgift för instilulet. är möjlig alt samordna med dokumentationen vid ar-belslivscenlrum i Stockholm. Motionärerna har å andra sidan pekat på goda samordningsmöjligheter med olika verksamheter i Göteborgsområdet, bl.a. lärarhögskolan i Mölndal som är landets enda utbildningsanstalt

Prop. 1978/79:216 4

för personal vid arbelsvårdsinstituten. Det är enligt utskottet emellertid också tänkbart att insiitutet kan förläggas till annan ort utanför Stockholm än Göteborg. Utskottet anser det inte möjligt atl pä grundval av föreliggande malerial ha en bestämd uppfattning i lokaliseringsfrågan. Pä grund härav och med hänvisning till statsmakternas ovan återgivna uttalanden i samband med 1973 års omlokaliseringsbeslul föreslår utskottet att lokaliseringsfrågan närmare utreds. Utredningen bör klargöra möjligheterna att förlägga institutet utanför Stockholm och, om så visar sig möjligt, undersöka vilken ort eller vilka orler som är länkbara med hänsyn till institutets uppgifter och kontaktbehov. Om utredningsarbetet leder fram till all en förläggning till Stockholmsområdet är nödvändig bör skälen härför anges. Resultatet av utredningen bör enligt utskottets mening föreläggas riksdagen för ställningstagande i lokaliseringsfrågan. Arbelel bör bedrivas skyndsamt. Utskottet är medvetet om att uppskovet med lokaliseringsfrågan kan medföra alt institutet träder i verksamhet senare än som beräknas i propositionen. Regeringen får i sä fall återkomma belräffande övergångsanordningar m.m.

Riksdagen har i skrivelse den 15 mars 1979 som sin mening givit tillkänna vad uiskottet har anfört.

Regeringen har mot denna bakgrund utvidgat NYR:s utredningsuppdrag all även avse atl i samråd med AMS ulreda de berörda frågorna.

NYR har i skrivelse till chefen för arbetsmarknadsdeparlemenlet överlämnat förslag om lokalisering av metodulvecklingsinstitutet. NYR:s skrivelse bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga I.

Till NYR har inkommit sex skrivelser med synpunkter i lokaliseringsfrågan vilka bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Föredragandens överväganden

Institutets uppgifter. I propositionen 1977/78:30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. förordade föredraganden att ett fristående institut för metodutveckling och forskning skulle upprättas. Institutet borde ha en fast anknytning till den yrkesinriktade rehabiliteringen på såväl arbetsförmedlingen som på arbetsplatsen. Särskilt vikligl var att metodutvecklingsarbetet kunde ske i direkt anknytning till den praktiska verksamheten inom organisationen för den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Eftersom frägan om forskning och metodutveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen är direkl avhängig av vilken organisation den yrkesinriktade rehabiliteringen ges i sin helhet, fick det ankomma på syssel-sättningstitredningen atl pröva denna fråga.

Sedan sysselsätlningsulredningen och NYR avgivit sina förslag har riks-

Prop. 1978/79:216 5

dagen, med anledning av propositionen (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade beslutat. (AU 1978/79:20. rskr 1978/79:186) atl ett institut för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom området yrkesinriktad rehabilitering skall inrättas.

Inrättandet skall ske genom en sammanläggning av de delar av verksamheten vid statens arbeisklinik resp. vid Psykotekniska institutet, som är inriktade på forskning och metodutveckling.

Arbetsprövning. anlagsundersökningar och annan klientinrikiadverk-samhel hos de båda institutionerna skall föras lill den regionala organisationen i Stockholms län.

1 NYR:s förslag lill organisation och inriktning av metodutvecklingen markeras den decentraliserade metodutvecklingen och forskningen, medan del centrala insiitutet tilldelas en sammanhållande och samordnande roll.

NYR framhåller behovel av en sådan samlande instans som verkar för en rehabiliteringsforskning utifrån elt arbetsmarknadsperspektiv. Man pekar också på behovet av att bättre föQa upp den praktiska verksamheten. Tidigare har sysselsättningsutredningen och RRV betonat behovel av etl bättre informationssystem vad gäller resultaten av arbetsvärdens insatser.

Som jag framhållit i propositionen (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade är ökade kunskaper om eflekler för individ och samhälle av olika arbelsmarknadspoliliska ålgärder väsentliga för planeringen av åtgärder för arbetshandikappade och andra vägledningssökande. Likaså är sädana kunskaper nödvändiga för metodutvecklingen inom väglednings- och rehabilileringsområdena. Hittills har resurserna för en sådan uppföQning varit otillräckliga. Alt följa upp de sökande och se vilka faktiska effekler insalta ålgärder haft, all analysera orsakerna till-misslyckanden och hinder för atl den önskade effeklen kunnat uppnås bör vara en viktig uppgift för etl centralt institut med metodutvecklingsuppgifter. NYR har ocksä framhållit atl verksamhetens inriktning skall ha sin tyngdpunkt i metodutvecklingen. Denna förutsätts i hög grad äga rum i form av försöksverksamhet och uppföQningar vid arbetsmarknadsinstituten.

Som NYR har föreslagit skall de olika projekten för metodutveckling och forskning bedrivas decentraliserat på arbetsmarknadsinstituten. Det förekommer nu atl man inom fältorganisationen initierar försök med nya metoder eller särskilda arbetsformer. En brist i det nuvarande systemet är alt sådana försök inte alllid kan utvärderas och dokumenteras och kunskapen om dem spridas lill andra som verkar inom området. Därför är det angeläget atl melodulvecklingsinslitutel också tar till vara och hjälper lill med atl utveckla och genomföra sådana initiativ inom fällverksamheien och sedan svarar för dokumentation och informationsspridning. Institutet bör därför vara den instans som har den samlade överblicken över utvecklingen pä området.

Enligt NYR:s förslag skall institutets verksamhetsområde avse problem

Prop. 1978/79:216 6

för individen i svåra val-, omställnings- och anpassningssitualioner på arbetsmarknaden och metoder att lösa sådana problem. Tillämpningen bör innefatta arbetsmarknadsverkels interna väglednings- och rehabiliteringsinsatser, dess externa samverkansformer i dessa frågor och förhållanden på arbetsmarknaden med tydlig relevans för rehabiliterings- och vägledningsarbetet.

Som jag framhållit i propositionen 1978/79:73 bör tyngdpunkten ligga pä den praktiska metodutvecklingen inom arbetsmarknadsverkels område. Delta innefattar ocksä samverkan med andra organ som berörs av väglednings- och rehabiliteringsinsatser för enskilda individer. Institutet bör också arbeta med frågor som gäller individens förhållanden på arbetsplatsen och ålgärder där för alt underlätta för den enskilde sökanden att få eller behålla elt arbete eller förbereda sig inför ett utträde på arbetsmarknaden. Anpassningsverksamhelen är följaktligen ett område som insiitutet bör ägna uppmärksamhet.

Melodutvecklingsinstilutet har också tilldelats viktiga och omfattande utbildningsuppgifter genom att det föreslås svara för vidareutbildning inom området yrkesinriktad rehabilitering av personal, främst vid arbetsmarknadsinstituten, men även för förmedlingspersonalen.

En viktig del i arbetet med alt sprida kunskap om och dra nylta av erfarenheterna från metodutveckling och forskning är en väl fungerande informations- och dokumentationsverksamhet. I propositionen 1978/79:73 erinras om att regeringen har bemyndigat arbetslivscentmm alt överta och vidareutveckla den dokumentationscentral (PADOC) som lidigare funnits på PA-rådet. Arbetslivscentmm avser bl.a. alt inrätta en funktion mellan dokumentationscentralen och dess nyltjare. Personalen där skall bl.a. hjälpa praktikerna att dra nytta av forskningen inom området. Som jag framhållit i propositionen 1978/79:73 talar mycket för atl knyta det nya inslitulets dokumentationsverksamhet till arbetslivscentrums dokumentationssystem, Arbelslivsinformalion och dokumentation (AID).

Riksdagsbeslutet om metodutvecklingsinstitutet innebär all institutet skall ingå i AMS men ha en egen delegationsstyrelse med företrädare för arbelarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, riksförsäkringsverket, landstings- och kommunförbunden, parterna på arbetsmarknaden och handikapprörelsen. AMS generaldirektör skall vara delegationens ordförande. Också personalen vid insiitutet skall vara företrädd i styrelsen. Institutets föreståndare skall även vara styrelseledamot.

Decentraliserat ulvecklingsarbele. De beslut, som fatlats om metodutvecklingsinstitutets organisation och verksamhetens inriktning, innebär att en väsentlig del av utvecklingsarbetet kommer att bedrivas decentraliserat i form av projektverksamhet och liknande som är förlagt till arbetsmarknadsinstitut i landets olika delar. Melodutvecklingsinstilutet skall la initiativ till utvecklingsprojekt och även medverka till alt projekt som föreslås

Prop. 1978/79:216 7

från fältverksamhetens sida genomförs. Institutet har i dessa sammanhang en sammanhållande roll och skall medverka med planeringshjälp. utvärdering, dokumentation etc.

Med elt sådant arbetssätt kan institutets verksamhet förankras i den praktiska klientinriklade verksamheten så som förordats bl.a. i prop. 1977/78:30 om skyddat arbele och yrkesinriktad rehabilitering m.m.. liksom i prop. 1978/79:73.

Verksamheten kan inriktas på de problem, som finns ute i regionerna. Samtidigt innebär della arbetssätt en möjlighet till samverkan med de samhällsorgan och institutioner som finns på resp. ort. Del är enligt min mening av särskild betydelse, alt man med en sådan organisation av verksamhelen kan beakla de skiftande problem, som finns i landets olika delar, samtidigt som man lar tillvara de resurser, som kan finnas i regionerna för an studera problemen. Självfallet bör dock även andra samhällsorgan, forskningsinstitutioner etc. än de lokalt befintliga kunna utnytQas i lokala projekt. Institutet har en viktig roll när det gäller att förmedla sådana kontakter.

Jag ser därför institutets sammanhållande och informationsspridande roll som central fördess verksamhel. Problemen pä arbetsmarknaden skiftar i hög grad i landets olika delar. Del är angeläget atl detta avspeglas i utvecklingsarbetet.

Jag delar därför den uppfattning, som NYR framför, atl samverkan med olika regionala projekt i första hand skall bedrivas inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Del är det centrala institutets uppgift all svara för att resurserna för verksamheten sprids så, atl olika slag av problem kan få sin belysning.

Effekiiviicisaspekter. Beslulel om en samordnad organisation för den yrkesinriktade rehabiliteringen innebär att verksamheter som nu är splittrade på olika huvudmän den 1 januari 1980 skall föras samman till en ny organisation. Personal som nu arbetar hos landsting och kommuner skall, tillsammans med lärare och annan personal vid omställnings- och träningskurser och s.k. ALU-kurser inom arbetsmarknadsutbildningen, bilda arbetslag där det också skall ingå psykologer som idag är anställda hos fristående arbetspsykologiska institut. Dessa arbetslag har till uppgift atl vägleda, pröva och träna sökande med olika slag av svårigheter på arbetsmarknaden.

Del finns, enligt min mening, mycket all vinna genom att människor med olika bakgrund och erfarenheter pä detta sätt bringas att arbeta tillsammans. Det bör ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och utveckling för all personal. Syflel med den nya organisationen med arbetsmarknadsinstitut är atl skapa en organisation som på elt bättre säll kan stödja sökande med en svag ställning på arbetsmarknaden, vilket jag närmare redogjort för i propositionen (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade. Tillskapandet av arbetsmarknadsinstitut innebär emellertid en stor omorganisa-

Prop. 1978/79:216 8

tion och man mäste räkna med att svårigheter kommer atl uppslå i ett inledningsskede innan alla olika berörda personalkategorier har hunnit lära känna varandra och innan arbetssätt och samverkansformer stabiliserats i hela den regionala organisationen.

Mot denna bakgrund har därför NYR i sina överväganden i lokaliseringsfrågan särskilt betonat funktions- och effektivitetsaspekterna. NYR framhåller att det är angeläget ur effektivitetssynpunkt atl de erfarenheter som idag finns hos personalen vid statens arbeisklinik och Psykotekniska instilulet kan bibehållas i den nya organisationen. NYR bedömer atl en omlokalisering kan medföra att verksamheten föriorar denna speciella kompetens, vilkel skulle få menliga effekler på effektiviteten. Av särskild vikt är också att metodulvecklingsinstitutet vid en eventuell utlokalisering inte kan få den sammanhållande roll som förutsatts vid uppbyggnaden av de nya arbetsmarknadsinstituten, eftersom institutets start i sådant fall måste skjutas på framtiden.

N YR:s utredning ger ocksä vid handen att personalen vid melodutveck-lingsinsiitutet kommer att ägna en betydande del av arbetstiden ät samverkan med i första hand övriga enheter inom AMS, men också med andra för verksamhelen centrala organ i Stockholmsområdet. Omkring en tredjedel av institutets verksamhet kommer enligt NYR:s beräkningar alt vara direkt riktad mot den regionala organisationen.

Vid en lokalisering utanför Stockholmsregionen skulle enligt NYR personalen få tillbringa en orimligt stor del av sin tid med resor dels till Stockholm, dels till arbetsmarknadsinstituten. NYR uppskattar atl ca 70 % av personalens arbetstid vid en eventuell utlokalisering skulle komma att tillbringas pä andra orter än institutels förläggningsort. För en lokalisering till Stockholmsregionen talar förutom det stora kontaklflödet med övriga enheter inom AMS och andra centrala organ i Stockholmsområdet det förhällandet att inget annat lokaliseringsaltemativ kan erbjuda likvärdiga kommunikationsmöjligheter mellan det cenlrala instilulet och de regionala ar-betsmarknadsinstiliiten.

Mot bakgrund av dessa omständigheter beräknar NYR alt vissa kostnadsökningar lorde bli ofrånkomliga om man efter en omlokalisering vill bibehålla den av riksdagen antagna ambitionsnivån. Så beräknas t.ex. kostnaderna för personal och resor öka med ca 50 % i förhållande till vad som föreslagits i den av riksdagen antagna budgetpropositionen.

För egen del vill jag anföra atl syftet med institutens verksamhet är alt främja och stödja såväl den klientinriklade verksamhelen vid arbetsmarknadsinstituten som det regionala metodutvecklingsarbetet. Syflel är all den nya organisationen så effektivt som möjligt skall kunna stödja de arbetssökande. Melodutvecklingsinstitutels verksamhet kan därför lika litet som arbetsmarknadsinstitutens särskiQas frän arbetsmarknadspolitiken i övrigl. Verksamheten mäste bedrivas integrerad i AMS övriga verksamhet. Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen bl.a. med hänsyn lill

Prop. 1978/79:216 9

den nya organisationen för yrkesinriktad rehabilitering faltal beslut om en översyn av AMS organisation.

Som arbetsmarknadsutskottet anfört bör metodutvecklingsinstituiels uppgifter och kontaktbehov utgöra utgångspunkter för en bedömning av lämplig lokalisering. Att en viss ort har behov av nya sysselsättningstillfällen kan därför inte vara avgörande. Jag delar NYR:s uppfattning att del regionalpoliliska motiv som förs fram i slällel talar för en decentraliserad organisation med stark regional ulvecklingsverksamhel. En sådan organisation bör mol bakgmnd av den arbetsmarknad som finns inom regionen ha goda förutsättningar all belysa och arbela med de problem som föreligger för bl.a. svårplacerad arbetskraft atl få och behålla anslällning. Man kan härigenom också ta lill vara del betydande inlresse för metodutveckling m.m. som redan idag finns i länen.

Som NYR framhållit, finns nu personal vid statens arbeisklinik och Psykotekniska institutet med erfarenheter av sådan verksamhet som metodut-vecklingsinsliluiei skall bedriva. Statens arbeisklinik bedriver utbildningsverksamhet inom området yrkesinriktad rehabilitering, främst av personal vid de nuvarande arbelsvårdsinstituten. Denna utbildningsverksamhet bedrivs i huvudsak regionalt och lokalt. Också personal vid Psykotekniska institutet medverkar i personalutbildning, främst i centrala, av AMS anordnade kurser men också i regional utbildningsverksamhet i Stockholms län. Även personal vid andra arbetspsykologiska institut, främsl PA-rådel och Psykotekniska institutet i Göteborg AB, har anlitats för medverkan i av AMS anordnade kurser.

Om institutet lokaliseras utanför Stockholmsregionen lorde fä av de forskare och utbildningsledare som idag finns vid Psykotekniska institutet och statens arbeisklinik föQa med. Delta innebär atl del kan la lång lid innan metodulvecklingsinstitutet, som jag lidigare nämnt, kan ges den roll som samordnande organ som förutsatts vid riksdagens tidigare beslut. Detta kan dels slälla krav på utökade resurser hos andra enheter centralt inom AMS för ledning av arbetsmarknadsinstitutens verksamhet dels innebära alt svårigheter uppkommer alt bereda all personal vid statens arbeisklinik. Psykotekniska inslilulel saml i viss mån PA-rådet fortsatt anslällning, della bl.a. på grund av atl den regionala organisationen med arbetsmarknadsinstitut i Stockholms län inte bar behov av all den personal som idag finns hos berörda institutioner.

Avslutningsvis vill jag framhålla att jag härvid också har tillmätt den starkt decentraliserade organisationen och riksdagens tidigare beslul om bl.a. regional metodutveckling, stor vikt.

11 Riksdagen 1978/79 1 saml. Nr 216

Prop. 1978/79:216 10

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen all

dels godkänna del förslag om lokalisering till Stockholmsregionen av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen, som jag förordat. dels bemyndiga regeringen alt besluta om den närmare lokaliseringen av instilulet.

Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Skrivelse från nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR)

Nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR) har genom tilläggsdirektiv (regeringsbeslut 1979-04-20) fått i uppdrag all i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen ulreda frågan om lokalisering av del cenlrala institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Institutet skall enligt riksdagsbeslut 1979-03-15 organisatoriskt vara en del av AMS.

Ulredningen skall enligt tilläggsdirektiven klargöra möjligheterna att förlägga institutet utanför Stockholm och. om så visar sig möjligl, undersöka vilken ort eller vilka orter som är tänkbara med hänsyn till institutets uppgifter och kontaktbehov. Om utredningsarbetet leder fram till atl förläggning till Stockholmsområdet är nödvändig bör skälen härför anges.

Utredningsarbetet inleddes omedelbarfefter riksdagens beslul 1979-03-15 för atl om möjligl en ogynnsam försening av det cenlrala institutet efter beräknad igångsättning den Ijanuari 1980 skulle kunna undvikas.

Experten i ulredningen docent Oswald Bralfisch har svarat för utformningen av föreliggande rapport. Utredningsarbetet har bedrivits i fortlöpande kontakt och samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.

Utredningen har vid sammanträde idag beslulal atl förorda lokalisering av institutet till Stockholm. Ledamoten Maj Pehrsson har lämnal reservation mol ulredningens beslut.

Med överlämnande av rapporten Utredning rörande lokalisering av institutet för metodutveckling och forskning knutet lill arbetsmarknadsverket (1979-04-18) har kommittén slutfört sitt uppdrag enligt tilläggsdirektiven.

Prop. 1978/79: 216 12

Reservation av ledamoten Maj Pehrsson

Majoriteten i föreliggande utredning om den yrkesinriktade rehabiliteringen m.m. föreslår en lokalisering av det centrala institutet för metodutveckling och forskning inom den nya organisationen för den yrkesinriktade rehabiliteringen till Stockholmsområdet. Det huvudsakliga skälet härför är enligt utredningens majoritet det behov av fysiska kontakter mellan olika befattningshavare som föreligger för institutets personal med personer vid andra myndigheter och institutioner föriagda till Stockholmsområdet. Man anför att en annan lokaliseringort skulle medföra betydande ökning i personal- och reskostnader.

Enligt min mening bör emellertid andra skäl vara vägledande för val av lokaliseringsort. Behovet av fysiska kontakter är av ulredningens majoritet sannolikt överdrivet. Sker lokaliseringen i ort med goda kommunikationer torde de resor som behövs för verksamhetens bedrivande ej vara alltför tidskrävande.

Forskning och utveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen kan med fördel ske även på andra orter än Stockholm. Bl.a. har i annal sammanhang påtalats den befintliga verksamhet som finns i Göleborg. Andra universitetsorter är emellertid tänkbara utifrån dessa utgångspunkter.

Institutet bör vidare kunna repliera på verksamheter ute i länen. Det är enligt min mening den fältmässiga verksamheten som är mest väsentlig och mindre behovel av kontakter med AMS centralt.

Jag vill vidare understryka atl sysselsättningsutredningen betonat dels att nytillkommande statliga verksamheter bör förläggas utanför Stockholmsområdet, dels att slatliga myndigheter prövar vilka befintliga funktioner som kan decentraliseras ul i länen. Institutet övertar visserligen vissa delar av den verksamhet som bedrivits inom Statens arbeisklinik och Psykotekniska institutet. Institutet mäste emeilerlid enligt min mening ses som en nytillkommande verksamhet. Lokaliseringen måsle därför även bedömas utifrån regionalpolitiska utgångspunkter.

Sammantaget innebär detta att en lokalisering av institutet till Stockholm ej är det enda alternativ som står till buds. En annan lämplig lokaliseringsort med goda möjligheter till forskning, utbildning och kontakter med den praktiska verksamhelen är enligt min mening Göteborg. Jag förordar därför att det centrala institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning förläggs till Göteborg.

Sammanfattning

Uppdraget

Nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR) har genom tilläggsdirektiv fåll regeringens uppdrag atl i samråd med arbetsmark-

Prop. 1978/79:216 13

nadsstyrelsen utreda frågan om lokalisering av del centrala inslilulel för metodutveckling och forskning inom den nya organisationen för den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Utredningen skall enligt direktiven klargöra möjlighelerna atl förlägga institutet utanför Stockholm och, om så visar sig möjligt, undersöka vilken ort eller vilka orter som är tänkbara med hänsyn till institutels uppgifter och kontaktbehov. Om utredningsarbetet leder fram lill alt förläggning till Stockholmsområdet är nödvändig bör skälen härför anges.

Inslitulets siällning och organisation

Det centrala institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning bygger på en sammanslagning av delar av statens arbeisklinik och Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet (PTl) samt motsvarande resurser i övrigl inom de nuvarande verksamheterna. Institutet skall vara knutet till arbetsmarknadsverket men skall i vissa avseenden ha en fristående ställning. Institutets löpande verksamhet avseende melod- och forskningsfrågor skall ledas av en delegalionsslyrelse med bred samhällelig representation, där AMS generaldirektör är ordförande, och en föreståndare.

Förutom föreståndare och kansli om 8 personer skall institutet bestå av två enheter, en för personalutbildning och en för metodutveckling och forskning, som var och en leds av en enhetschef Det skall finnas 6 utbildningshandläggare och 2 sekreterare inom personalutbildningsenheten samt 15 projektledare och 4 sekreterare inom enheten för metodutveckling och forskning.

Inslitulets uppgifter

Institutet skall ha lill upppgift alt i vid bemärkelse följa och stödja den yrkesinriktade rehabiliterings- och vägledningsverksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsverket. Delta kan ske genom

— utveckling av arbetsmetoder och hjälpmedel inom rehabiliteringen och
vägledningen samt uppföQning och utvärdering av verksamheten

—forskning om orsaker till att uppkomst av arbetshandikapp uppstår, effekter av bl.a. yrkesrehabiliterande åtgärder och andra för verksamheten relevanta frågeställningar

— ulbildning av personal vid de nya arbetsmarknadsinstituten och perso
nal inom angränsande verksamhetsområden samt genom medverkan i
viss universitets- och högskoleutbildning

-information och dokumentation av det utvecklings- och forskningsarbete som bedrivs inom och i anknytning lill verksamhetsområdet. Inriktningen av verksamheten avses få en markerat tillämpad profil och är upplagd så att det praktiska metodutvecklingsarbetet bedrivs decentraliserat vid de regionala arbetsmarknadsinstituten, medan det cenlrala instilu-

Prop. 1978/79:216 14

tel svarar för initiering. samordning, utvärdering, uppföljning och information.

Institutets koiilakihehov

De samverkans- och kontaktbehov som betingas av verksamhetens innehåll är i huvudsak relaterade till

- övriga instanser ir\om AMS: arbetsförmedlings-, arbetsvärds-, yrkesväglednings-, försäkrings-, utbildnings- och melodenhelerna. personalul-bildningssektionen, beredningsorgan (med fackliga företrädare), verksledningen samt samarbetsgrupper som styrelsen etablerar med andra myndigheter och organisationer

- urbctsmarknadsinstiiuicn {AMI): ansvariga för utvecklings- och utbildningsfrågor inom länsorganisationen (chefer och särskilda handläggare), beredningsgrupperna samt all personal inom AMI som berörs av det praktiska utvecklingsarbetet och utbildningsaklivitelerna

-olika iiivevklings-, forsknings- och uihildiiingsorgan: universitet och högskolor, arbetslivscentrum, arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicins-ka avdelning, vissa forskningsråd, -stiftelser och -fonder. Handikappinstitutet. Rygginstitutet, miljölaboratoriet inom styrelsen för teknisk utveckling, stresslaboratoriet, olika byråer inom skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen, vissa instanser inom de fackliga organisationerna m.fl.

-olika myndigheter och organisationer, arbetsmarknadens parter och näringslivet: arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, riksförsäkringsverket. Landstingsförbundet. Svenska Kommunförbundet. LO, TCO. SACO/SR. SAF. handikapprörelsen samt enskilda företag eller organisationer.

Överväganden och förslag

Samarbetet med övriga instanser inom AMS med säte i Stockholmsregionen, måste bygga på täta och fortlöpande kontakter, som kräver personliga sammanträffanden.

Detla samarbele uppskattas la ca 20% av institutets resurser i anspråk, övrig samverkan med myndigheter och andra organ i Stockholmsområdet ytterligare ca 10%.

Således torde ca en tredjedel av institutets tolalresurser komma all avse aktiviteter som kräver fysisk närvaro i Stockholm. Ingen annan ort eller region i landet uppvisar tillnärmelsevis samma bredd vad gäller samverkans omfattning.

Samverkan med arbetsmarknadsinstituten är den andra dominerande aktiviteten för institutets personal. Den beräknas ta ca 25 % av tidsresurserna i anspråk, samverkan med andra organ på andra orler än Stockholm ytterligare ca 10%. Totalt torde således åtgå ca 35 % av institutets resurser

Prop. 1978/79:216 15

till samverkan med olika organ som är geografiskt spridda över hela landet.

Samverkan med AMI kommer att kräva en relativt omfattande reseverk-samhel för institutets personal. En lokalisering som minimerar behovel av ytterligare reseaktivileier är därför påkallad ur effektivitetssynpunkt. Vid annan lokaliseringsort än Stockholm torde institutets personal beroende på ort komma att behöva ändå tillbringa upp lill 70% av sin arbetstid på andra orter än institutets förläggningsort.

Annan lokaliseringsort än Stockholm skulle - under förutsättning att ambitionsnivån för verksamheten bibehålls - komma att högst väsentligt öka personalkostnaderna och kostnaderna för resor.

Institutet bygger på en sammanslagning av delar av den verksamhel som f.n. bedrivs vid statens arbeisklinik och Psykotekniska instilulet vid Stockholms universitet, båda med säte i Stockholm. Att tillvarata de samlade erfarenheterna hos personalen vid dessa två institutioner skulle få särskilt stor belydelse i initialskedet av omorganisationen.

Mot bakgrund av ovanstående överväganden finner utredningen att en lokalisering av det centrala institutet för metodutveckling och forskning lill Stockholm är nödvändig.

1 Utgångspunkter

Nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR) har genom tilläggsdirektiv fått regeringens uppdrag atl i samråd med AMS utreda frågan om lokalisering av ett institut för metodutveckling och forskning inom den nya organisationen för den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Till grund för utredningens överväganden i denna fråga ligger riksdagsbeslutet 1979-03-15 med anledning av prop. (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade. (AU 1978/79:20, rskr 1978/79:186).

1 propositionen föreslås - i enlighel med förslag av sysselsältningsutredningen och NYR - ell institut för metodutveckling, forskning och personalutbildning, knutet lill arbetsmarknadsverket. I AU:s betänkande konstateras atl propositionen visserligen ej berör frågan om lokaliseringen av del cenlrala inslilulel, men alt del är underförstått all institutet skall ligga i Stockholm.

Med anledning av motionerna 1033 av Bengl Bengtsson m.fl. (c) och 2043 av Kurt Hugosson m.fl. (s) och med hänvisning lill statsmakternas uttalanden i samband med 1973 års omlokaliseringsbeslul föreslår uiskottet att lokaliseringsfrågan närmare utreds. Utredningen bör klargöra möjligheterna att förlägga institutet utanför Stockholm och, om så visar sig möjligt, undersöka vilken ort eller vilka orter som är länkbara med hänsyn lill institutels uppgifter och kontaktbehov. Om utredningsarbetet leder fram till att förläggning till Stockholmsområdet är nödvändig, bör skälen härför anges.

Prop. 1978/79:216 16

Utredningen tar således institutets uppgifter och kontaktbehov som utgångspunkt för all belysa lokaliseringsfrågan.

2 Institutets ställning och organisation

Det centrala institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning är tänkt att i vissa frågor få en fristående ställning inom arbetsmarknadsverket. Det avses ledas av en delegationsstyrelse och en föreståndare.

Institutets anknytning till arbetsmarknadsverket innebär att AMS skall svara för bl.a. ärenden i viktigare författningsfrågor och förslag till anslagsframställning som berör institutet och dess verksamhet.

Delegationsslyrelsen svarar för driften av institutets verksamhel.

1 institutets styrelse är AMS generaldirektör ordförande, föreståndaren är ledamot. I styrelsen ingår företrädare för föQande myndigheter och organisationer: arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, universitets-och högskoleämbetet. Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet. LO, TCO, Centralorganisationen SACO/SR, SAF och handikapprörelsen.

Till sitt förfogande har föreståndaren ett kansli för konlorsadministra-lion. budget- och anslagsfrågor, personalfrågor och information omfattande 8 personer. Institutet består av två enheter: en personalutbildningsenhet och en enhet för metodutveckling och forskning. Enheterna leds av enhetschefer som tillsammans med föreståndaren utgör institutets interna ledningsfunktion. Del finns 6 utbildningshandläggare och 2 sekreterare inom utbildningsenheten och 15 projektledare samt 4 sekreterare inom enheten för metodutveckling och forskning. Till denna basorganisation om totalt 38 personer kan knytas gästforskare och andra medarbetare för särskilda uppdrag och projekt.

Samverken med AMS avses ske i samband med planering, genomförande och uppföljning av olika projekt och utbildningsinsatser. Därtill skall samverkan ske kring metodanvisningar för arbetet vid arbetsmarknadsinstituten och därmed sammanhängande anvisningar och föreskrifter för arbetsförmedlingen.

För all reglera samarbetet kring institutets huvuduppgifter inrättas beredningsgrupper för personalutbildnings- och melodutvecklingsfrågor. 1 dessa beredningsgrupper avses finnas företrädare för AMS, det cenlrala insiitutet och personalorganisationerna.

Prop. 1978/79:216 17

3 Institutets verksamhet

3.1 Övergripande formuleringar

3.1.1 Sysselsätlningsulredningen

1 delbetänkandet från sysselsättningsutredningen (SOU 1978:14) Arbete ål handikappade, sägs följande: Ett centralt metodutvecklingsinstitul bör ha till uppgift att i vid bemärkelse följa och stödja den yrkesmässiga rehabilitering som bedrivs inom arbetsmarknadsverket. Det kan ske genom forskning om anledningar till uppkomsten av arbetshandikapp. genom forskning och utveckling av arbetsmetoder och hjälpmedel i den yrkesmässiga rehabiliteringen och genom en kontinuerlig uppföQning och utvärdering av verksamhelen. "På annat ställe konstateras atl "uppgifterna kommer atl omfatta hela frågan om den örhsesidiga anpassningen på arbetsmarknaden, utslagningen. anpassningsgruppernas roll etc." saml atl "inslilulel skall ägna sig åt dokumentation av och information om resultaten av det utvecklingsarbete som bedrivs, l.ex. i form av egna skriftserier. Vidare kan institutet delta i planering av och medverka vid utbildning av personal vid de nya arbetsmarknadsinstituten."

3.1.2 Nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m.m.

NYR har i sin rapport (Ds A 1978:3) Arbetsmarknadsinstitut framhållit all syftet med institutels verksamhet skall vara "att den skall utgöra ett stöd för den praktiska rehabiliterings- och vägledningsverksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsverket".

Huvuduppgifter inom del cenlrala institutet anges med

- metodutveckling och forskning

- personalutbildning

- information och dokumentation

Inriktningen av metodutvecklingen och forskningsverksamheten (MoF) bör ha en markerat tillämpad profil. 1 enlighet därmed bör man söka uppnå en kontinuitet mellan de kunskapsproducerande funktionerna, som utvecklings- och forskningsarbete, och de kunskapsspridande, som utbildning och information. Dessa bägge senare delar bör ses som ett integrerat led i MoF-verksamheten.

NYR understryker i sill organisalionsförslag den decentraliserade metodutvecklingen och forskningen inom hela fältverksamheten, medan det cenlrala institutet tilldelas en sammanhållande och samordnande roll.

3.1.3 Propositionen 1978179:73 om ålgärder för arbetshandikappade
Föredraganden ansluter sig i propositionen till NYR:s förslag belräffan
de institutets uppgifter. Del betonas särskill atl "ökade kunskaper om ef
fekter för individ och samhälle av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder
är väsentliga för planering av ålgärder för arbetshandikappade och andra

t2 Riksdagen 1978)79. 1 saml. Nr216

Prop. 1978/79:216 18

vägledningssökande. Likaså är sådana kunskaper nödvändiga för metodutvecklingen inom väglednings- och rehabilileringsområdena. Att följa upp de sökande och se vilka faktiska effekler insatta ålgärder haft. analysera orsakerna till misslyckanden och hinder för att den önskade effekten kunnat uppnäs bör vara en viktig uppgift för ett centralt institut med metodutvecklingsuppgifter. Metodutvecklingen förutsattes i hög grad äga rum i form av försöksverksamhet och uppföljning vid arbetsmarknadsinstituten".

Vidare poängteras att den praktiska metodutvecklingen inom arbetsmarknadsverkets område också innefattar samverkan med andra organ som berörs av väglednings- och rehabiliteringsinsatser för enskilda individer "Institutet bör också arbeta med frågor som gäller individens förhällanden pä arbetsplatsen och åtgärder där för att underlätta för den enskilde sökanden att få eller behålla ett arbete, eller förbereda sig inför ett utträde på arbetsmarknaden. Anpassningsverksamhelen är följaktligen ett område som institutet bör ägna uppmärksamhet."

3.2 Metodutveckling

Metodutvecklingen skall, som framgår av punkterna 3.1.1 t.o.m. 3.1.3 ha en markerat tillämpad profil. Det praktiska metodutvecklingsarbetet skall bedrivas decentraliserat vid de regionala arbetsmarknadsinstituten (AMI), medan det cenlrala institutet svarar för initiering, samordning, utvärdering, uppföljning och information. Metodutvecklingens inriktning avgränsas till atl gälla problem för individen i svåra val-, omställnings- och anpassningssitualioner på arbetsmarknaden och kunskaper och metoder för att lösa sådana problem. NYR gör en grov uppdelning av tillämpnings-omrädet i tre huvudaspekter:

- arbetsmarknadsverkels interna väglednings- och rehabiliteringsinsatser.

- dess externa samverkansformer i dessa frågor samt

- förhållanden på arbetsmarknaden med tydlig relevans för väglednings-och rehabiliteringsarbetet.

3.2.1 Väglednings- och rehabiliteringsinsatser

Hit hör frågor som sammanhänger med

vägledningsmeiodik: utveckling av metoder och program för arbels-marknadsorienlering och arbetsvägledning samt för social, psykologisk och medicinsk utredning inför val eller omval av arbele och/eller utbildning.

rehabiliieringsmeiodik: utveckling av metoder och program för funktionell prövning och träning i arbetssituationer såväl inom inslilulel som på arbetsplatser. Här ingår även olika former av social, psykisk och fysisk träning.

Prop. 1978/79:216 19

anpassningsmetodik: utveckling av metoder och program för introduktion, inskolning och stöd i arbele (i en ny arbelsmiQö). Här ingår vidare utarbetande av informationsmeloder för atl påverka attityder såväl hos de sökande som inom arbetsorganisationen (ansvariga för personalpolitiken personalanställare, arbetsledare, arbetskamrater) samt utarbetande av metoder som underlättar anpassningsverksamhetens integrering med förmedlingens och AMl:s arbele,

metodik för handikappgrupper: utveckling av metoder och program, som är specifika för olika handikappgrupper, såsom nödvändigt komplement till de ovan skisserade mera generella metoderna då erfarenheter frän dessa ofta ej äger giltighet för olika handikappgruppers problematik,

metodik för invandrargrupper: liknande syfte som för handikappgrupper, invandrargruppers problematik är relaterad lill språksvårigheter och andra kulturella olikheter, som komplicerar vägledningen och rehabiliteringen,

uppföljningsmetodik: utveckling av metoder och program för systematisk uppföQning av effekter av olika hjälpmedel och ålgärder för arbetshandikappade saml metoder för individuell uppföljning och ålerinformation från såväl arbetsförmedlingsQänstemän, som sökande.

Enligt utredningens mening bör institutets metodiiivecklingsverksamhet (tillsammans med utbildningsaktiviteterna) även vara inriktad på att befrämja och underiälla samarbelet mellan AMI och arbetsförmedlingen. Delta arbete bör prioriteras i initialskedet av omorganisationen.

3.2.2 Samverkan med vårdorgan, skola och arbetsliv.

Hit hör utveckling av metodik som syftar till alt underlätta och effektivisera kontakterna och samarbetet med olika vårdorgan, skolan och arbetslivel. Häri ingår utveckling av samverkansformer med sjukvård, främst med den medicinska rehabiliteringen, socialvård, kriminalvård samt försäkringskassa. Vidare ingår bl.a. uiveckling av metoder för kartläggning av hinder på arbetsplatserna för inplacering av svårsysselsatta. utveckling av samarbelsformer med skolans olika organ, företagens personaladministration, arbetarskydd och förelagshälsovård.

3.2.3 Förhållanden på arbetsmarknaden av betydelse Jör vägledning och
rehabiUtering

Metodutveckling i delta avseende ses som stödfunktion för utarbetande av lämplig arbetsmetodik enligt de två föregående punkterna 3.2.1 samt 3.2.2. och kan närmast karakteriseras som utredningsarbete eller tillämpningsforskning. Exempel på problem att belysa är hinder för nytillträde pä arbetsmarknaden, effekter av felaktiga arbelsval och arbetsbyten, av misslyckanden i utbildning m.m. Även studier av förändringar i yrkesstruktur och arbetsorganisation måste ägnas uppmärksamhet. Samarbete med andra MoF-organ blir här ett naturligt inslag.

Prop. 1978/79:216 20

3.3 Forskning

Gränsdragningen mot utvecklings- och utredningsarbete är flytande. Huvuduppgiften är atl följa forskning (såväl grund- som lillämpningsforsk-ning) med relevans för verksamhetsområdet, la initiativ till och även genomföra egna projekt. Dessa kan komma till slånd genom atl forskare och annan expertis för visst projekt knyts till instilulet under vissa perioder. 1 övrigt bör institutet stimulera andra forsknings- och utvecklingsinslanser (FoU) till att genomföra för institutets verksamhet relevanta projekt, vilket självfallet förutsätter ett fungerande kontaktnät med dessa organ och väl-slruklurerade samarbetsformer.

3.4 Utbildning

NYR har i sin rapport betonat att del är en väsenllig uppgift för inslilulel atl på olika sätt planera och delta i utbildningsverksamhet. Till denna uppfattning ansluter sig föredraganden i propositionen. Av primärt inlresse är

- utbildning av personalen vid AMI

- utbildning av arbetsförmedlingspersonal (med tonvikt på avsnitt som rör
väglednings- och rehabiliteringsfrågor).

- ulbildning av personalgrupper inom angränsande verksamhetsområden

- medverkan i universitets- och högskoleutbildning (i första hand genom handledning och praklikantutbildning, men även genom kursverksamhet, föreläsningar, seminarier etc).

Inslilulel avses ha del sammanhållande ansvaret för utbildningsplaneringen inom den regionala organisationen.

En annan viktig uppgift är att utarbeta utbildnings- och informationsmaterial, som vänder sig till olika vårdorgan, skolan och arbetslivel i syfte alt Linderlätta de uppgifter som redovisas under punkten 3.2.2.

3.5 Information och dokumentation

En väl fungerande informations- och dokumentationsverksamhet är en förutsättning för atl sprida kunskap och dra nytta av ertärenhelerna från metodutveckling och forskning. NYR föreslär atl inslilulel bör utge en egen rapportserie och lättillgängliga sammanställningar, anordna konferenser, seminarier m.m. I propositionen sägs att det förefaller lämpligt all knyta institutets dokumentationsverksamhet lill arbelslivscentrums dokumentationssystem. Arbetslivsinformation och dokumentation (AID).

Prop. 1978/79:216 21

4 Verksamhetens kontaktbehov

4.1 Samarbets- och kontaktbehov med olika instanser inom AMS

Inom samtliga enheter tillhörande AMS avdelning för arbetsmarknadsservice ägnas metodfrågor som berörts under punkterna 3.2.1 t.o.m 3.2.3 kontinuerlig uppmärksamhet. Tillkomsten av institutet ses härvidlag som en välkommen och nödvändig resursförstärkning. I synnerhet gäller detla metodik rörande anpassningsgruppernas verksamhet, utrednings- och vägledningsmeiodik inom arbetsförmedlingen och utveckling av arbetsmetodik avseende sökandegrupper med särskilda problem såsom invandrare, ungdomar, sökande med olika handikapp m.fl.

Personalenhetens utbildningssektion är en annan viktig samarbelsin-slans inom AMS för institutet. Utbildningssektionens verksamhet, vars innehåll i många stycken planeras i samverkan med fackenheterna och som är nära knuten till den totala metodutvecklingen inom verket, har starka beröringspunkter med institutets utbildningsverksamhet innehållsmässigt och delvis även med avseende på målgrupper (t.ex. arbetsförmedlingspersonal). Elt nära samarbete vad gäller planering, samordning, administration, materialframställning m.m. är därför nödvändigt.

Inom yrkesvägledningsenheten har den arbetspsykologiska sektionen fungerat som AMS kansli för arbelspsykologiska frågor. Sektionen har också varit kansli för etl samarbetsorgan mellan AMS och de arbetspsykologiska instituten där samtliga enheter inom avdelningen och samtliga arbelspsykologiska institut, med vilka verket samarbetet, har varit representerade och där avdelningschefen varil ordförande. För att kunna fullgöra dessa samordningsuppgifter effektivt har sektionen dessutom bildat en särskild samarbelsgrupp inom AMS med representanter för berörda enheter. Denna grupp har ägnat särskild uppmärksamhet åt utveckling av ALU-melodik. Ett givet samarbetsbehov med det centrala institutet föreligger framöver i och med alt institutet kommer atl inta de arbetspsykologiska institutens roll i dessa sammanhang.

Avdelningens enheter m.fl. instanser inom verkel har också elt etablerat samarbele med andra myndigheter och organisationer i melodfrågor. Som exempel kan nämnas den s.k. FAMU-gruppen (som belyser forsknings-och utvecklingsproblem inom arbetsmarknadsutbildningen), i vilken, utöver AMS personal, representanter för skolöverstyrelsen och Stockholms skoldireklions pedagogiska centrum ingår, den s.k. arbetsvårdsddegalio-nen (som bl.a. belyser forsknings- och utvecklingsproblem inom arbetsvärden) med företrädare för handikapporganisationerna m.fl. saml de s.k. "Nota bcne"-grupperna (som belyser bl.a. synskadades, hörselskadades och dövas problematik) med förelrädare för myndigheter, handikapporganisationer och andra berörda organisationer.

Det centrala insiitutet bör även i dessa sammanhang medverka i arbetet.

Prop. 1978/79:216 22

Utredningen bedömer att samarbetet med AMS kommer atl ta ca 20 % av institutets tolalresurser i anspråk.

4.2 Samarbets- och kontaktbehov med arbetsmarknadsinstituten

Det praktiska metodutvecklingsarbetet bedrivs decentraliserat vid de regionala arbetsmarknadsinstituten medan del centrala inslilulel svarar för initiering, samordning, utvärdering och information. Institutet har således i många avseenden en servicefunktion gentemot AMI-organisalionen vilkel innebär krav på fortlöpande personliga kontakter. Detta omfattar utvecklingsansvariga, AMl:s beredningsorgan och personal i övrigt som vid ell givet tillfälle berörs av metodutvecklingen.

Kontaktbehov och krav på samarbele föreligger pä samma sätt vad gäller utbildnings- och informalionsaklivitelerna, som i initialskedet av omorganisationen kommer atl kräva särskilt stora insatser från institutets sida.

Utredningen uppskattar alt ca 25 % av institutets lidsresurser kommer att tas i anspråk för samarbets- och kontaklaktiviieler med arbetsmarknadsinstituten, som är spridda över hela landet.

4.3 Samarbets- och kontaktbehov med utvecklings-, forsknings- och
utbildningsorgan

Behoven är i första hand relaterade till institutets verksamhet enligt punkterna 3.2 t.o.m. 3.4 men även lill informations- och dokumentations-aktiviteterna. Kontakter bör etableras med sådana organ som bedriver för institutet inslitutrelevanl forsknings- och utvecklingsarbete saml utbildnings- och fortbildningsverksamhet.

Vid sidan av landets universitet och högskolor är härvidlag flera andra organ aktuella: arbetslivscenlrum (bl.a. forskning kring demokratisering av arbetslivel. dokumentations- och informationssystemet AID som nämnts under punkt 3.5), arbetarskyddsslyrelsens arbelsmedicinska avdelning (bl.a. forskning kring fysiska och psykiska arbetsmiljörisker, utbildning i miQöfrågor m.m.). somliga forskningsråd, -stiftelser och -fonder (med forskningsaktiviteter som spänner över hela det aktuella fältet, inte minsl också på handikappområdet), miljölaboratoriet inom styrelsen för teknisk utveckling (bl.a. forskning kring stress i arbetslivel). rygginstitutet och Handikappinstitutet (forskning kring speciella handikappfrågor), olika byråer inom skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen, som svarar för respektive organisations forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet med relevans för institutet, vissa inslanser inom de fackliga organisationerna som handlägger frågor rörande forskning inom arbetslivets område m.fl. organ.

Inom universitet- och högskolesidan är i första hand de beteendeveten-skapligu och medicinska disciplinerna samt vissa samhällsvetenskaper och

Prop. 1978/79:216 23

vissa grenar inom teknisk och ekonomisk forskning och utbildning aktuella.

Inslilutels dimensionering kommer inte att medge mera omfattande kontakter med universitets- och högskoleforskningen. En lägsta ambitionsnivå för kontakter och samarbele härvidlag bör emellertid ej underskrida K) % av institutets tidsresurser med tanke på att samarbetet kring forskning och utbildning oftast måste vara kontinuerligt och bygga på personkontakter för att vara fruktbart. Härda prioriteringar med avseende på tids-, personal-, effektivitets- och innehällsaspekter kommer alt bli nödvändiga.

För institutet relevant forskning och ulbildning bedrivs på flera håll i landet. Tyngdpunkten och framför allt bredden, som svarar mol de mångfa-setterade problemområden, som institutet har att bevaka, återfinns i Stockholmsområdet.

4.4 Övriga kontaktbehov

Inslilutels övriga kontaktbehov är relaterade lill olika myndigheter, arbetsmarknadens parter och näringlivei. som direkt eller indirekt berörs av institutets verksamhet. 1 första hand gäller delta för institutets ledningsfunktioner, men även för utbildnings- och ulvecklingspersonalen föreligger etl kontaktbehov. Den breda samhälleliga representationen i institutets delegalionsslyrelse. med företrädare för arbelarskyddsstyrelsen. socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet. Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet. LO, TCO. Centralorganisationen SACO/SR. SAF och handikapprörelsen, återspeglar kontakternas mångfald. Den övervägande delen av dessa organ har sina huvudkontor i Stockholmsområdet.

Vad gäller kontakterna med näringslivet, kanske främst i samband med speciella utveeklings/-forskningsprojekt och/eller ulbildnings-Zinforma-lionsaktiviteter. vid enskilda företag eller organisationer, är institutets arbetsfält riket i dess helhet.

Ulredningen bedömer tidsätgängen i dessa avseenden lill ca 30 % av tidsresiirserna för ledningsfimktionerna och till ca 10 % för övrig utvecklings- och iitbildningspersonal.

5 Från vissa parter inkomna synpunkter i lokaliseringsfrågan

Utredningen har studerat remissvaren till utredningens löiande viss yrkesinriktad rehabilitering betänkande (SOU 1976:38). Yrkesinriktad rehabilitering samt till sysselsällningsutredningens delbetänkande (SOU 1978:14) Arbete ål handikappade.

Prop. 1978/79:216 24

Utredningen har inte ur remissvaren kunnat utläsa några direkta eller definitiva synpunkter på lokaliseringen av etl centralt institut för metodutveckling och forskning knutet till arbetsmarknadsverket. I och med riksdagsbeslutet 1979-03-15 om inrättande av elt metodutvecklingsinstitul, anser utredningen lokaliseringssynpunkter, som väsentligen bygger på andra premisser, nämligen en decentraliserad organisation (som framförs i en del av remissvaren), ej vara relevanta för utredningsarbetet och kommer därför ej heller alt närmare gå in på dessa.

Skriftliga synpunkter på lokaliseringsfrågan har spontant lämnats lill utredningen av Göteborgs kommuns näringspolitiska delegation och Skövde kommun. Följande institutioner som tidigare utfört metodutvecklingsupp-drag för arbetsmarknadsverkets räkning har av utredningen beretls tillfälle att lämna synpunkter: Psykologiska utvecklingsgruppen. Psykotekniska institutet i Göleborg AB. Institutet för psykologisk-pedagogisk konsultverksamhet AB samt Psykotekniska instilulet vid Stockholms universitet. Synpunkterna finns redovisade som bilaga. Därutöver har muntliga synpunkter framförts av Rådet för personal- och arbelslivsfrågor (PA-rådet), statens arbeisklinik, Malmö psykologbyrå AB, Psykologisk yrkesrådgivning AB saml SACO/SR. TCO-S och LO. Ulredningen har även tagit del av riksdagsmannen Sven-Gösta Signeils (s) fråga till arbetsmarknadsministern angående institutets lokali.sering.

Av nämnda instanser pläderar statens arbeisklinik. Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet, PA-rådel. Psykologisk yrkesrådgivning AB. SACO/SR, TCO-S och LO för en lokalisering av institutet lill Stockholm.

Göteborgs Kommuns näringspolitiska delegation och Psykotekniska institutet i Göleborg AB förordar Göteborg som lokaliseringsort.

Institutet för pedagogisk-psykologisk konsultverksamhet AB, Uppsala, finner Uppsala vara den lämpligaste lokaliseringsorlen.

Riksdagsmannen Sven-Gösta Signell anser atl institutet bör lokaliseras lill Skövde.

Malmö psykologbyrå AB anser Malmö/Lund-regionen vara en lämplig lokaliseringsorl för institutet.

Arbetspsykologiska utvecklingsgruppen AB framför atl lokaliseringen av institutet är av underordnad belydelse i och med alt det praktiska metodutvecklingsarbetet kommer att bedrivas decentraliserat, vilket anses vara mest väsentligt i sammanhanget.

FöQande sammandrag av anförda skäl för lokalisering till viss ort kan göras:

Göwhorg

- stort antal institutioner och organ som driver eller planerar forskningsinsatser med direkt anknytning till problemområden inom AMl:s verk-samhetstält.

Prop. 1978/79:216 25

- vid lärarhögskolan i Mölndal befintlig ulbildning av personal vid arbets-vårdsinstitul

- i sammanhanget relevant utbildning som bedrivs vid psykologiska institutionen och socialhögskolan i Göleborg,

- erfarenhetsresurser som finns vid Psykotekniska institutet i Göteborg AB och PA-rådet där,

- projektet Lindholmen AB, som syftar till en samverkan "på lika villkor" mellan ulbildning, forskning och produktion

Uppsala

- handikappforskning (speciellt syn- och hörselskadade samt rörelsehindrade) har sedan länge haft etl centrum i Uppsala,

- Ulleråkers sjukhus behandlingsforskning rörande alkohol- och narkotikaberoende.

- den pågående utbyggnaden av arbelspsykologin i Uppsala.

- närheten lill Stockholm

MalmölLund

- universitets- och högskoleakliviieter med relevans för institutets verksamhet förekommer i stor utslräckning.

- erfarenheterna hos personalen vid Malmö psykologbyrå AB kan tillvaratas

Skövde

- borde ha alla förutsättningar att bli en bra lokaliseringsorl

- Skaraborgs län har förbigåtts vid tidigare utlokaliseringar av statliga verk

Stockholm

- sammanslagningen av statens arbeisklinik (STAK) och Psykotekniska insiitutet vid Stockholms universilel (PTl) är en omorganisation av två i Stockholm befintliga statliga institutioner, ej någon nytillkommen statlig verksamhet

- nära samarbete med AMS

-samarbele bl.a. i dokumenlalionsfrågor med arbetslivscentrum, Stockholm

- samverkan med en rad myndigheter i Stockholm

- samverkan med forskning, utveckling och utbildning för inslitutetsverk-samhel som bedrivs hos elt stort antal organ i Stockholmsregionen

- ändamålsenliga lokaler för institutet finns tillgängliga

- den samlade erfarenheten hos personalen vid PTl och STAK måste tillvaratas. Personalen är bosatt i Stockholmsregionen. Utredningens bedömning av olika intressens synpunkter kommer att ges

nedan under punkt 6. Ulredningens slutsatser är förankrade i NYR:s ar-

Prop. 1978/79:216 26

belsgiupp för del centrala institutet med företrädare för SACO/SR, TCO-S, Psykotekniska insiitutet vid Stockholms universitet och statens arbeisklinik. Arbetsgruppen och därmed representanterna förde berörda fackliga organisationerna står bakom här redovisade slutsatser och rekommendationer.

6 Slutsatser

Utredningen finner mol bakgrund av vad som tidigare anförts angående institutets uppgifter och kontaktbehov att i huvudsak föQande aspekter bör ligga till grund forell ställningstagande i lokaliseringsfrågan.

I Samarbete med AMS

Samai-bele med AMS är. jämsides med samverkan med arbetsmarknadsinstituten, institutets dominerande kontaktaktivitet. Detta gäller såväl institutets ledningsgrupp som utbildnings- och utvecklingspersonal och kan tidsmässigt uppskattas lill ca 20 % av institutets tidsresurser. Samarbetet måste bygga på täta och fortlöpande kontakter (som till mycket stor del kräver personliga sammanträffanden). Det omfattar samtliga steg i utvecklings- och utbildningsverksamheten från planering över genomförande till att omsätta resultaten av institutets verksamhet i praktiska sammanhang, Samarbelet i dessa avseenden är ett ofrånkomligt krav. inte enbart ur innehållssynpunkt, utan även med hänsyn till administrativa spörsmål, efiersom AMS utfärdar anvisningar till fältorganisationen. Ur dessa aspekter är Stockholm den av bästa lokaliseringsorten för det centrala institutet.

II Samverkan med arbetsmarknadsinstituten

Ur denna aspekt torde lokaliseringen av det centrala institutet ej ha någon avgörande belydelse. Av institutets totala tidsresurser kommer samverkan med AMI uppskattningsvis att ta ca 25 % i anspråk. Kontakterna med fältorganisationen fömisäller dock tillgång till snabba och täta riksomfattande kommunikationsmedel. Ur denna synpunkt skulle elt flertal större orter i hela landet vara tänkbara.

III Samverkan med övriga instanser

Samverkan med andra inslanser är AMS och arbetsmarknadsinstituten har av utredningen bedömts la drygt 20 % av institutets tidsresurser i anspråk (se punkterna 4.3 och 4.4): minst hälften därav kan hänföras till kon-

Prop. 1978/79:216 27

takter i Stockholmsregionen, resterande del till landet i övrigt, utan klar adress lill någon speciell ort.

Ur denna aspekt är del en klar fördel med en lokalisering av institutet lill Stockholm.

IV Effektivetetsaspekter

Tidsätgängen för samverkan med olika inslanser med säte i Stockholmsregionen har av utredningen uppskattats lill ca en tredjedel av inslilutels totala lidsresurser. Vid annan lokaliseringsorl än Stockholm minskar antingen tidsutrymmet för sådan samverkan eller för samverkan med AMI eller bådadera beroende på tidsålgången för resor m.m. Till bilden hör också att samverkan med arbetsmarknadsinstituten, som är spridda över hela landet, i sig kommer att kräva en relativt omfattande reseverksamhet. En lokalisering av institutet som minimerar behovet av ytleriigare reseaktivileier är därför väsentlig ur effektivitetssynpunkt. Vid annan lokaliseringsort än Stockholm kan institutets personal komma att tillbringa upp till 70 % av sin arbetstid på andra orter än institutets förläggningsort vilket betänkligt skulle begränsa effektiviteten.

Institutet skall, som tidigare sagls, bygga på en sammanslagning av delar av den verksamhel som nu bedrivs vid statens arbeisklinik och Psykotekniska Institutet vid Stockholms universitet. Det är alltså inte frågan om någon ny statlig inrättning ulan etl lill namnet nytt institut tillkommet genom sammanslagning av redan existerande verksamhel. Om institutet skall kunna fungera effektivt från starten, vilket är en nödvändighet, inte minst med tanke på utbildningsverksamheten, som i sin tur är intimt förknippad med utvecklingsverksamheten, måste de samlade erfarenheterna hos personalen vid dessa inslilulioner kunna tillvaratas. En eventuell utlokalisering skulle väsentligt minska effektiviteten särskill i starten. Personalen vid de båda inslitulionerna är bosalla i stockholmsregionen och kommer knappast atl ha reella möjligheter atl flytta. Den troliga utvecklingen vid en eventuell utlokalisering är alt denna personal antingen söker sig till något lokalt arbetsmarknadsinstitut eller övergår till annan verksamhet inom Stockholmsområdet.

Den försvagning av verksamhelen som därigenom skulle uppstå talar också mol en lokalisering utanför Stockholmsområdet.

V Ekonomiska aspekter

Ett av de skäl som framförts för att sammanföra delar av verksamheten vid statens arbeisklinik och Psykotekniska instilulet vid Stockholms Universitet till etl centralt institut, har varit en önskan att med bibehållen kostnadsram få till stånd en effektivitetshöjning. Enligt utredningens mening lorde del ej vara möjligl atl ulan kostnadsökningar upprätthålla ambitions-

Prop. 1978/79:216 28

nivå "effektivitetshöjning" - och heller inte en i förhållande till nuläget oförändrad effektivitet - vid en lokalisering av institutet långt utanför Stockholmsområdet.

En försiktig uppskattning av kostnadsökningen vid oförändrad ambitionsnivå ligger, enligt ulredningens bedömning, i närheten av 50%. Kostnadsökningen är i huvudsak hänförlig till personalkostnader och utgifter för resor och traktamenten. Utredningen finner således att Stockholm ur ekonomisk synpunkt har slora fördelar som lokaliseringsort.

VI Lokaliseringspolitiska aspekter

Statsmakterna anför i samband med 1973 års omlokaliseringsbeslul (prop. 1973:55, InU 1973:22) belräffande den framtida omlokaliseringen av statlig verksamhet att man "genom föreliggande förslag har nått gränsen för vad som är möjligl atl utlokalisera från Stockholmsområdet. Någon yllerligare omlokalisering av centrala slatliga myndigheter i de former som har föreslagits i de två utlokaliseringsetapperna bör därför inte ske. Det är dock naturligt att lokaliseringen av nytillkommande statlig verksamhet från fall till fall prövas mol bakgrund av statsmakternas övergripande regionalpoliliska målsättningar. Om så bedöms lämpligt bör också ytleriigare tillväxt av centrala myndigheter kunna föriäggas utanför Stockholmsområdet."

Utredningen anser, som tidigare nämnts, all det centrala institutet ej är all betrakta som nytillkommen statlig verksamhel, utan som en samordning och utveckling av den verksamhel som bedrivs vid statens arbeisklinik och Psykotekniska Institutet vid Stockholms universitet, båda med säte i Stockholm och med slalen som huvudman. Alt la ställning till specifika aktuella lokaliseringspolitiska förslag har ej varit utredningens uppgift. Uppdraget gäller, enligt tilläggsdirektiven, alt belysa lokaliseringsfrågan med hänsyn tagen till institutets uppgifter och kontaktbehov.

VII SpeciFika forsknings-, utvecklings- och utbildningsaktiviteter

Del centrala institutet tilldelas en problemövergripande, samordnande funktion vad gäller utveckling och utbildning. Det praktiska metodutvecklingsarbetet och merparten av utbildningsaktiviteterna förutsattes äga rum vid arbetsmarknadsinstituten. Utvecklings-, forsknings- och uibildnings-aktiviteler som f n. bedrivs på någon ort, kan enligt utredningens mening ej åberopas som skäl för en lokalisering av institutet till dessa orter. Ej heller är behovel av utrednings- och/eller forskningsprojekt som belyser en speciell regions problem rörande t.ex. sysselsätlningsfrämjande åtgärder någon godtagbar motivering i detta sammanhang. Sådana problem bör snarare belysas inom ramen för resp. länsorganisation.

Prop. 1978/79:216 29

Ulredningen finner sålunda att specifika forsknings-, utvecklings- och ulbildningsaktiviteler ej kan åberopas som skäl för lokalisering till någon speciell ort i landet.

7 Rekommendation och motivering

Mol bakgrund av del anförda finner utredningen sammanfattningsvis alt en lokalisering av det centrala instilulet till Stockholm är nödvändig.

Motiveringen härför ligger i all institutets samarbete med AMS måste bygga på täta och fortlöpande kontakter, som kräver personliga sammanträffanden och som uppskattningsvis kommer all ta ca 20 % av institutets tolalresurser i anspråk.

Övriga samverkansbehov med myndigheter och andra organ i Stockholm som också kräver fortlöpande personkontakter, uppskattas lill ca 10%.

Della innebär atl ca en tredjedel av institutets totala lidsresurser upptas av aktiviteter som, för atl fungera effektivt, kräver personalens fysiska närvaro i Stockholmsregionen.

Ingen annan ort. eller region, i landet kan ge samma bredd i fråga om samverkans omfattning och därigenom främja institutets mångfasetlerade uppgifter.

Samverkan med arbetsmarknadsinstituten är den andra dominerande aktiviteten för institutets personal. Den tar ca 25 % av tidsresurserna i anspråk, samverkan med andra organ på andra orter än Stockholm, ytterligare ca 10 %. Tolall åtgår således ca 35 % av institutets totala resurser till samverkansaktiviteler med olika organ som är geografiskt spridda över hela landet.

Samverkan med AMI kräver en relativt omfattande reseverksamhet för institutets personal oavsett lokaliseringsorten för det centrala institutet. En lokalisering som minimerar behovet av ytterligare reseaktivileier är påkallad ur effektivitetssynpunkt.

Vid annan lokaliseringsorl än Stockholm kommer institutets personal beroende på lokaliseringsort att tillbringa ända upp till 70 % av sin arbetstid på andra orter än institutets förläggningsort.

Annan lokaliseringsort än Stockholm kommer- under förutsättning att ambitionsnivån för verksamhelen skall bibehållas - att öka personalkostnaderna och kostnaderna för resor med uppskattningsvis närmare 50 %.

Institutet bygger på en sammanslagning av delar av den verksamhet som f n. bedrivs vid statens arbeisklinik och Psykotekniska institutet, båda med säte i Stockholm. Att tillvarata de samlade erfarenheterna hos personalen vid dessa två institutioner är en annan effektivitetsaspekt, som är av speciell belydelse i initialskedet av omorganisationen.

Prop. 1978/79:216 31

Bilaga 2

Inkomna skrivelser till NYR

Göteborgs kommuns näringspolitiska delegationens skrivelse

Bakgrund

Av riksdagens beslut, (AU 1978/79:20) regeringens proposition (prop. 1978/79:73) och NYR:s belänkande (DsA 1978:3) framgår det att det centrala institutet för metodutveckling och forskning kommer att få fyra huvuduppgifter: 1) Samordna och hålla samman verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten (AMI). 2) Samverka med andra organ. 3) Svara för vidareutbildning. 4) Svara för dokumentation och informationsspridning.

Under rubriken samordning framhålls behovet av bättre uppföljning av den praktiska verksamhelen. Som särskilt viktigt anges alt institutet verkar för en rehabiliteringsforskning utifrån elt arbetsmarknadsperspekliv. Vidare poängteras behovel av ökade kunskaper om effekler för individ och samhälle av olika arbelsmarknadspoliliska åtgärder. En viktig uppgift blir därför alt föQa upp de sökande samt analysera orsakema till misslyckanden och hinder.

Det centrala institutels verksamhel innefattar samverkan med andra organ som berörs av väglednings- och rehabiliteringsinsatser för enskilda individer. Institutet bör också arbela med frågor som gäller individens förhållanden på arbetsplatsen och åtgärder där för att underlätta för den enskilde alt få eller behålla arbele eller förbereda sig för utträde på arbetsmarknaden. Anpassningsverksamheten bör föQaktligen ägnas stort inlresse. Forskningsinsatserna skall vara klart inriktade på den praktiska verksamheten med vägledning och rehabilitering. Del är angeläget att verksamheten vid institutet avgränsas från den arbetsmarknadsforskning som nu utförs av andra organ.

Det centrala institutet ges vikliga och omfattande utbildningsuppgifter. Institutet skall utveckla och driva vidareutbildning inom området yrkesinriktad rehabilitering för personal, främst vid arbetsmarknadsinstituten, men även för förmedlingspersonalen.

1 fråga om dokumentation och informationsspridning konstateras atl del f n. finns brister i utvärdering, dokumentation och informationsspridning kring försök med nya metoder och arbetsformer som initieras i fältorganisationen. Det centrala institutet skall la lill vara/hjälpa till alt utveckla och genomföra sådana initiativ samt svara för dokumentation och informationsspridning. Dokumentationsverksamheten har förutsatts bli knuten till arbetslivscentrums dokumentationssystem.

Prop. 1978/79:216 32

Lokuliseringsfrågor

Enligt riksdagens beslul skall genom en särskild utredning klargöras möjligheterna atl föriägga del centrala institutet utanför Stockholm och, om så visar sig möjligl, undersöka vilken ort eller vilka orter som är tänkbara med hänsyn till institutets uppgifter och kontaktbehov. Vidare har riksdagen uttalat atl, om utredningsarbetet leder fram till atl förläggning till Stockholmsområdet är nödvändig, bör skälen härför anges.

En lokalisering till Stockholmsområdet är nödvändig endast om del kan visas atl institutet omöjligen kan fullgöra sina uppgifter utanför Stockholm. Med den bakgrunden kan man slå fasl alt institutets uppgifter när del gäller att hålla kontakt med och föQa verksamheten vid AMI kan fullgöras från i stort setl varje ort med fungerande post-, lele-, land- och flygkommunikationer. Däremot kräver initiativ-, utvecklings- och samverkansuppgifterna en geografisk närkontakl med forsknings- och utrednings-institutioner saml praktisk verksamhet inom näringsliv och arbetsmarknad. På liknande sätt måsle institutet för alt fullgöra sina utbildningsuppgifter ha tillgång lill personal- och lokalresurser vid eller i nära anslutning till utbildningsinstitutioner.

Som kommer att visas i del följande kan samtliga de angivna kraven uppfyllas i Göteborgsregionen.

Metodutveckling och forskning

I Göteborg finns ett stort antal institutioner och organ som driver eller planerar forskningsinsatser med direkt anknytning till de problemområden som ligger inom arbetsmarknadsinstitutens verksamhetsfält.

Inom sektorn rehabilitering finns institutionen för medicinsk rehabilite-ringvid Göteborgs universitet. Verksamheten vid inslilulionen är kopplad lill såväl grundutbildning, forskarutbildning som sjukhusvård. Institutionens olika avdelningar har dessutom etablerat samarbete med olika teoretiska och kliniska institutioner som medicinska fakulteten, med inslilulioner inom teknologi och beteendevetenskaper samt med skilda samhällsorgan och förelag. Institutionens forskningsverksamhet rör sektorer som behandlingsmetoder inom arbetsterapi och sjukgymnastik, rehabiliteringsåtgärder vid olika sjukdomstillstånd, lekniska hjälpmedel, ergonomiska problem med hänsyn till handikappade, motivalionsfaklorer hos handikappade samt stress- och kärlfunktion.

Inom institutionen ligger dessutom avdelningen för handikappforskning som arbetar med all klarlägga och ulreda faklorer som gäller sociala sammanhang, byggd miljö och tekniska åtgärder som påverkar handikappade individers situation saml att förbättra förhållandena för den handikappade med hjälp av ny teknik och lämpliga ålgärder. Forsknings- och utvecklingsarbetet är fn. koncentrerat till frågeställningar kring funktionellt - anatomiska och fysiologiska problem, miljöteknik, sociala och psykologiska problem saml arbets- och sysselsättningsproblem. I anslutning

Prop. 1978/79:216 33

till del sist nämnda området kan nämnas att representanter för avdelningen medverkar i den tvärvetenskapliga gruppen vid Bräcke Östergård som bedriver forskningsverksamhet rörande rörelsehindrade elevers skolsituation.

Den psykiska rehabiliteringen äginas stort inlresse vid rehabiliteringsverksamheten inom Lillhagens sjukhus (LS). Man har där sökt studera och angripa de problem som ligger i bristen på kontinuitet i övergången från vården till arbetslivel och då utgått från del förhållande atl en betydande del av klienterna i prövnings/träningsverksamheten också återfinns i pa-lienQoumalerna vid Lillhagens sjukhus. Vid LS har man med goda resultat byggt upp en förträningsverksamhet som gjort patienterna väl skickade att slussas åter ut i samhället. LS har också åtagit sig en förträningsverksamhet av patienter som avses slussas över till skyddad verkstad. Detla är en tidsödande verksamhet som normalt inte ryms vid den ordinarie prövnings/träningsverksamheten.

I mån av resurser avser man att vid LS arbeta med frågor kring de problem och förutsättningar som kopplas till att få och behålla elt arbete. I detta utvecklingsarbete - liksom i övrigl arbete vid och kring rehabilile-ringsverksamheten vid LS - är arbetsterapeuter mycket aktivt engagerade. Vid LS utförs dessutom forsknings- och utvecklingsarbete inriktat på personer med alkohol- och drogproblem.

Inom det medicinska området finns även i övrigt belydande FoU-resurser som kan "spärra" ell centralt metodutvecklings- och forskningsinstitut.

Ett yrkesmedicinski centrum är under uppbyggnad vid Sahlgrenska sjukhuset. Till denna verksamhel avses knytas enheter inom bl.a. yrkespsykologi, yrkesallergi, yrkesaudiologi, yrkeslungmedicin, yrkestoxiologi, yr-kesorlopedi, yrkesergonomi och yrkesneurologi. Samtliga dessa enheter avses repliera på de resurser som finns vid motsvarande moderkliniker inom Sahlgrenska/Universitetet.

I detta sammanhang skall också nämnas de resurser som finns inom företagshälsovården vid bl.a. de större företagen i regionen: Volvo, SKF och Svenska Varv. På liknande sätl torde etl centralt institut kunna repliera på företagshälsovården inom Göteborgs kommun, regionens störste arbetsgivare med ca 50OCX) anställda. Samspelsmöjligheter föreligger också med den kommunala yrkesinspektionen — en av de bäst utbyggda i landet.

Inom del medicinska området skall slutligen nämnas Nordiska hälsovårdshögskolan, som bedriver undervisning inom bl.a. områdena socialmedicin och omgivningshygien, men som nyligen också tillförts resurser för forskning. Forskningen kommer att ske i form av tillämpad forskning bedriven i samråd med myndigheter, organisationer och forskningsråd inom de nordiska länderna.

Den medicinska forskningen samverkar, som redan nämnts, med skilda tekniska discipliner framför allt vid Chalmers Tekniska Högskola (CTH). 3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 216

Prop. 1978/79:216 34

Bland de involverade ämnesområdena vid CTH kan nämnas medicinsk elektronik. Via l.ex. CTH kan också ett centralt instilul samverka med IVF (Institutet för Verksladsieknisk Forskning).

Vidare skall nämnas att den arbeisvetenskapUga forskningen vid CTH kommer att få fastare former och ökade resurser fr.o.m. 1 juli 1979 då CTH tillförs en professur i arbetsvetenskap.

Inom sektionen för arkitektur vid CTH studeras frågorna om hur människans villkor förändrats av industrisamhället. F.n. pågår forskningsprojekt som bl.a. behandlar samverkan bostad - arbetsplats och åtgärder för alt underlätta för handikappade.

Vid Göteborgs universitet finns samspelsmöjligheler för del centrala institutet bl.a. vid de sociologiska och psykologiska institutionerna och socialhögskolan.

Vid sociologiska institutionen finns landets enda professur i arbelsmark-nadssociologi. Kring denna professur kommer successivt atl byggas upp en enhet för arbetsvetenskap. I årets budgetproposition har medel beviljats för en lektors- och en sekreterarQänst vid enheten. Bland ämnesområden som studeras vid institutionen kan nämnas rörligheten på arbetsmarknaden, nedläggningarnas konsekvenser för de anställda och det s.k. reslar-betslöshetsproblemet. Gruppen arbelsmarknadsinriktade sociologer, som av sysselsätlningsulredningen anges som en viktig resurs i AMI-organisalionen. finns väl företrädd i Göteborg.

1 sammanhanget kan också nämnas att socialantropologiska institutionen studerar arbetsmarknadsfrågor sedda ur invandrarnas perspektiv.

Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har koncentrerat sig på tillämpad arbetspsykologi. Under årens lopp har inom ramen för forskningsverksamheten etl flertal avhandlingar och utredningar ägnats åt rehabilitering och arbetsvärd. Bland aktuella projekt som återspeglar denna forskningsinriktning märks "Skara-projektet - rehabilitering och skyddad sysselsättning för svårplacerad arbetskraft". Projektet skall ses mot bakgrund av de svårigheter som finns atl i samordnad social och medicinsk verksamhel fullfölja planer på behandling och rehabilitering av individer, där arbetsvärdsproblem är etl belydande inslag i den totala problembilden. Syftet med projektet, som pågått sedan 1977, är atl aktivera den mest svårplacerade arbetskraften genom en kombination av arbele och stödbehandling. Utfallet har hittills gett över förväntan goda resultat. Bland andra projekt och ulredningar som pågår kan nämnas analys av motivalionsfaklorer för patienter remitterade till medicinsk rehabilitering, effekter i samband med omplaceringar och andra personalförändringar inom verkstadsindustri, psykiska, fysiska och sociala föQder av sniffningsmissbruk och utslagningsfaklorer på arbetsmarknaden.

Vid socialhögskolan har sedan flera år bedrivits utrednings- och forskningsarbete inriktat på rehabilitering. Resurserna vid socialhögskolan ger möjligheter atl i forsknings- och utvecklingsarbete binda samman sociala.

Prop. 1978/79:216 35

psykologiska, juridiska och ekonomiska aspekter på skilda arbetsmarknadsfrågor. Fr.o.m. innevarande är sker dessutom en resursförstärkning på detta området i och med all socialhögskolan får landels första professur i socialt arbele besatt. Delta kommer alt innebära atl man försl i landet kommer igång med en praktisk åigärdsinriklad forskning på ämnesområdet.

Utbildning

1 prop. 1978/79:73 konstaleras alt det finns en särskild utformad utbildning för den personal som kommer alt ingå i AMI. Denna ulbildning har varit koncentrerad till Göteborgs universitet (lärarhögskolan i Mölndal). Det skall vidare noteras all merparten av lärarna vid denna ulbildning rekrylerals från Göteborgsregionen. Likaså har ell omfatlande samarbete etablerats med olika institutioner i regionen när del gäller studiebesök, askullationer och annan anknytning till den praktiska verksamheten.

Vid sidan av den speciella utbildningen för personal inom arbetsvärden finns även andra utbildningar som kan vara av intresse när det gäller atl utveckla utbildningen inom området. Sådan ulbildning drivs l.ex. vid psykologiska institutionen och socialhögskolan.

Viktiga resurser i sammanhanget utgör också de ertarenheter som finns vid Psykotekniska Institutet i Göteborg och PA-rådet. Vidare skall noteras alt SIFU, som kommer atl omlokaliseras till Borås, varit engagerat i utbildningsinsatser på området. OT och ALU-verksamheten anses ha fungerat bättre i Göleborg än i många andra delar av landet.

1 Göteborgsregionen finns föQaktligen kompletta och väl intrimmade resurser för utbildning av alla de personalkategorier som ingår i AMI.

Projekt Lindholmen AB

Som nämnts inledningsvis betonas i statsmakternas beslul om AMI vikten av all metodutvecklings- och forskningsarbetet på olika sätl anknyts till den verklighet som möler personer som blivit föremål för arbetsvårds-åtgärder. Denna verklighetsförankring kan med fördel ske inom Göteborgsregionen och Västsverige. Området tillhandahåller verksamheter inom flertalet näringsgrenar och branscher, slora och små förelag, saml skiftande arbetsmiQöer. Pågående aktiviteter i regionen visar att del är myckel lätt att finna intresserade samverkansparlners bland förelag och organisationer för praktiska studier på fältet.

Med avseende på samverkansmöjligheterna i praktisk verksamhel kan också Göteborg erbjuda en unik resurs i Projekt Lindholmen AB, PLAB. Verksamheten vid PLAB. som är under successiv uppbyggnad, syftar till en samverkan "på lika villkor" mellan utbildning, forskning och produktion. Målet är att Lindholmen skall ulgöra en länk mellan problem och möjligheter för forskning genom atl ge forskare tillgång till dels en realistisk produktionsmiQö. dels basresurser för ett effektivt forskningsarbete.

Prop. 1978/79:216 36

PL.AB kommer atl utgöra elt mellanled forskning - produktion. Lindholmen kan erbjuda fullskalelaboralorier belagda med produktion med så lång genomloppstid atl den "tål störningar" i forsknings- och utvecklingssyfte.

PLAB etablerar successivt samarbete med forskare inom medicin, leknik och beteendevetenskap. Dessutom sker samverkan med bl.a. STU, Arbetarskyddsfonden, IVF och SIFU. Inom Lindholmenområdet sker dessutom ulbildning inom gymnasieskolan, AMU och YTH.

En samverkan mellan PLAB och ett centralt metodutvecklings- och forskningsinstitut skulle med slor sannolikhet bli berikande för båda parter och även få sekundäreffekter på befintiiga forskningsinstitutioner i Göteborgsregionen. Den skulle dessutom innebära en värdefull uppföQning av de ekonomiska satsningar (60 miQ. kr.) som staten gjorde i samband med att PLAB etablerades.

Dokumentation och information, personal- och lokaljrågor

Den korta lid som stått lill förfogande för genomlysning av Göteborgs lokaliseringsförulsättningar har inte räckt till för ett närmare studium av dokumentations- och informationsproblemen. Med de tekniska hjälpmedel som finns tillgängliga idag torde det emellertid vara fullt möjligl alt bygga upp en väl fungerande dokumentations- och informationsverksamhet i Göteborg. Betydande resurser och kunskaper på området finns framför allt vid högskolebiblioteken i Göteborg. Eventuella behov av utredningsarbete i frågan kan med fördel kopplas lill högskolan i Borås med dess biblioteka-rieulbildning.

Det centrala metodutvecklings- och forskningsinstitutet har förutsatts rekrytera personal från bl.a. Pil och statens arbeisklinik i Stockholm. Det skall i det sammanhanget poängteras atl del även i Göteborg finns elt antal personer som berörs av omorganisationen inom arbelsvårdsverksamheten och som är kvalificerade för anslällning vid det centrala insiitutet. Delta gäller t.ex. viss personal vid socialförvaltningens prövnings/träningsbyrä som sysslat med metodutvecklingsarbete - della inte minst mot bakgrund av atl man i Göteborg drivit etl målmedvetet utvecklingsarbete som verkligen fungerat. Likaså finns elt antal personer vid Psykotekniska Institutet i Göteborg (GPI), som varit engagerade i forsknings- och metodutvecklingsarbete lill stor del finansierat med medel från olika statliga organ. Vid GPI - liksom vid Göteborgs universilel - finns också befattningshavare med slor erfarenhet av utbildningsfrågor på det aktuella området. Slutligen skall slås fast all den omfatlande forskning och metodutveckling som bedrivs vid olika institutioner i regionen - som summariskt redovisats ovan - givetvis ger en god rekryteringsgrund för personal vid elt centralt metodutvecklings- och forskningsinstitut.

Eftersom den nya organisationen på arbetsvårdsområdet förutsätts träda i kraft redan vid kommande årsskifte måste givetvis det centrala institutets lokalfrågor lösas snabbt. Del är därför angelägel all framhålla atl till-

Prop. 1978/79:216 37

gången på kontorslokaler i den aktuella storieken är god i Göleborg. Det skall tilläggas att Näringslivssekretariaiel genom sin lokalförmedlingsfunk-tion har en samlad överblick över tillgången på lokaler i kommunen. Näringslivssekretariaiel är dessutom engagerat i all finna lokaler för AMI i Göteborg. Del skall också nämnas att möjligheter lorde föreligga för en lokalmässig samordning mellan elt centralt institut och Projekt Lindholmen AB.

Arbetspsykologiska Utvecklingsgruppens skrivelse.

För oss är lokaliseringen av det centrala institut för forsknings- och metodutveckling av ringa betydelse dvs. om den skall ligga i Stockholm enligt NYR-ulredningens förslag, eller om den skall placeras någon annanstans i landet. Den viktigaste decentraliseringsaspekten på forsknings- och utvecklingsarbetet i anslutning till det framtida AMI är i slällel i vilken utslräckning man vill förändra detla arbete på de regionala- och lokala AMl-enheterna.

Det utvecklingsarbete som skett inom den del av arbelspsykologin som haft arbetsmarknadsstyrelsen som uppdragsgivare, är i huvudsak etl verk av samtliga de arbetspsykologiska institut som finns i landet. Del har varit ett framgångsrikt arbete av många praktiskt arbetande psykologer. Den konlinueriiga närheten till de praktiska frågeställningarna har varit styrkan. Detta arbetssätt har lett lill användbara metoder. Vi vill också betona att det finns den forskarkompetens inom de nuvarande arbetspsykologiska instituten for alt driva detta utvecklingsarbete vidare. Vi anser därför att del är långt viktigare att se till all denna forsknings- och ulvecklingslradi-lion bevaras och förstärks, när vi nu skall gå in under elt nytt huvudmannaskap, än alt tid och krafl ödas på frågan om var del cenlrala institutet för forsknings- och metodutveckling skall lokaliseras.

Psykotekniska institutets i Göteborg AB skrivelse

Näringspolitiska delegationen i Göteborgs Kommun bar efter samråd med G.P.l. och andra institutioner i Göteborgsområdet, givit NYR synpunkter på förutsättningarna att lokalisera ovannämnda institut till Göleborg. Både ledningen vid G.P.L och de fackliga representanterna ställer sig bakom delegationens skrivelse (1979-04-04/HJ/ke). Den specifika G.P.I.-kompetensen, kan av lätt förklariiga skäl inte beredas utrymme i en sådan central skrivelse. Då NYR begärt att få upplysningar om G.P.I.:s förutsättningar all klara de tänkta arbetsuppgifterna, vill vi meddela föQande:

G.P.I.:s metodutveckling är inriktad på de problem som arbetsmarknadsinstitutens målgrupper företer. På senare tid har metodutvecklingen blivit alltmer inriktad på pedagogisk utveckling. Det har bl.a. skrivits böcker om ämnet av G.P.l.-personal (Lars-Erik LiQeqvisl: "Samtal ulan miss-

Prop. 1978/79: 216 38

lag" och "Kurspedagogik". Bengt Johansson "Förändringar i arbetslivel").

G.P.l. har en gedigen erfarenhet av ulbildning inom arbelspsykologins och pedagogikens områden. Bl.a. har G.P.l.-personal ansvarat för utbildning av utbildare (handledare på AMS. utbildningskonsulter på Statskonsult AB). Många av G.P.I.:s kurser är rikstäckande och exempel på myndigheter/företag som anlilat G.P.l. är: AMS, Statskonsult AB. Riksskalteverkel. Televerket, DAFA, Statens Personalnämnd, Försvarets Radioanstalt, Försvarets Materielverk. Försvarels Rationaliseringsinstitut, Poslen. Statens Järnvägar. Statens Provningsanslalt, SE-banken, Statens Vägverk. Saab-Scania, IBM m.fl. Del har inte inneburit några som helst problem alt sköta dessa utbildningar från Göteborgs horisont. Förutom atl G.P.l. bedriver ulbildning centralt från huvudkontoret, förekommer givetvis lokal utbildning vid filialkontoren.

Beträffande kompetent personal, kan nämnas atl G.P.l. under många år bedrivit vidareutbildning av personalen. En person är sedan flera år utsedd till ulbildningschef för alt samordning av utbildningsinsatserna skall kunna ske. Exempel på intern vidareutbildning är: Personlig utveckling i grupp, 2-årig utbildning i stödsamtalsteknik och kortlidslerapi, 2-årig ulbildning i Rogers klienlcenlrerade terapi (riktar sig till läkare, kuratorer, m.fl. över hela landel förutom att G.P.l.:s egen personal genomgått den), psykologin-satser för individer, grupper och organisationer, socialpsykologiska utredningar och ålgärder. arbelsanalyser, gruppdynamiska metoder, ergonomi, industripsykologi, yrkesvägledning, organisationsutveckling, kurspedagogik, aktiverande yrkesvalsmetodik, samarbete och konflikter mellan olika grupper, utredningsmetodik och åtgärdsplanering för betingat arbetsföra, planering och genomförande av utbildning i organisation, arbetets anpassning till människan.

Av G.P.l.:s totala omsättning på omkring 10 mkr. hänför sig ungefar 20 % (2 mkr) lill forskning, metodutveckling och utbildning.

Bifogat föQer en förteckning över rapporterad och pågående forskning och meloduiveckling vid G.P.L, Psykotekniska Institutet i Göleborg AB. Förteckningen begränsar sig lill de senasle fem åren och lill de pågående respektive avrapporterade projekt som utförs/utförts vid G.P.l.:s ulveck-lings-/utredningsavdelning i Göleborg

G.P.l., Psykotekniska Institutet i Göleborg AB

Förteckning över rapporterad och pågående forskning och metodutveckling vid G.P.l., Psykotekniska Institutet i Göteborg AB.

Under de senasle fem åren, 1974-1978, har nedan nämnda pågående respektive avrapporierade projekt utförts vid G.P.l.:s utvecklings/utredningsavdelning i Göteborg.

I Pågående projekt

För Arbelarskyddsfonden (ASF) Rubricering

Psykiska effekter på människor som utsätts för infraQud Psykosociala faktorers inverkan på närvaro i industriarbete Militär och civilmililär personals arbetsförhållanden

För Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Rubricering

Utprovning av Kurs i psykologisk yrkesvalsteknik Ulprovning av en rutin för introduktion av PKS-modellen, ell material för arbelspsyko-logiskl samtal

Antal arbetsmånader för psykolog

II Rapporterade projekt

För Arbelarskyddsfonden (ASF) Rubricering

Sociala och psykologiska aspekter på arbetstidens föriäggning Några effekler av arbetstidens förläggning

UppföQning av projektet "Sociala och psykologiska aspekter på arbetstidens förläggning"

Datapersonalens arbetsförhållanden

Renhållningspersonalens arbetsmiljö

För Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Rubricering

Intresseartikuleringsmelodik i psykologiska undersökningar för yrkesvalshjälp - stegvis anlagsundersökning Om Rorschachleslel som hjälpmedel i yrkesvalsprocessen En analys av problemrelate-rade psykologiska utlåtanden Arbetskravsanalys anpassad till anpassningsgruppernas behov i samband med remitte-ring till psykologisk utredning

Antal arbetsmånader för psykolog 30 6

7 22 20

Antal arbetsmånader för psykolog

Prop. 1978/79:216 40

Kvalitetsbedömning av psyko
logisk anlagsundersökning 1
Praktisk SAMTALSTEKNIK
- en inventering och be
skrivning för arbelspsykologer,

af-Qänstemän m.fl. 6

.Anlagsundersökningens upplägg
ning ur pedagogisk synvinkel 3
Anlagsundersökning med

instruktionsgivare 3

Konstruktion av elt undervis
ningspaket i samtalsmetodik
avsett alt användas i lokal
ulbildning av arbetsförmed
lingsQänstemän 1
Ett förslå steg i utvecklingen
av självbedömningsformulär för

Au som pedagogisk situation 1

Motiveringar och förslag lill
elt utvecklingsprojekt av
Anlagsundersökningen som ut-
redningsinstniment i anpass
ningsgruppen 2
ACHTNICH BILDER-
personlighetspsykologi i teori

och tillämpning. En handledning 8

Illustrerad handledning i tillämpad personlighelspsyko-logi vid anlagsundersökning

och annan yrkesvalsutredning 2

En yrkesvalspsykologisk modell för utredning och redovisning i

anlagsundersökning och dylikt 2

Om stödsamtalen. Lan O-län,

1973-1974 0,25

Kurs i psykologisk yrkesvals
teknik                                                               8
Om fortbildning i AU                                                        4
PKS-modellen - material för
arbetspsykologiskl samtal.
Manual                                                             6

För övriga uppdragsgivare

Rubricering Uppdragsgivare Antal arb.mån. för

psykolog Ensamstående föräldrar- en resurssvag

grupp i samhällel Konsumentverket 7

Attityder till ell
nytt syslem för
flaskhantering Promah
AB 2

Prop. 1978/79:216 41

Att arbeta i storkök

- en intervjuunder
sökning K-KonsLilt 1

(anm. gemensam

avrapp. till ASF)
Samåkning i privata Chalmers Tekniska

fordon Högskola 5

Projekt Kvalitativ
bedömning (Assessment)
Försök atl tillämpa
Assessmentteknik vid
Industriavdelningen Inlernprojekt

G.P.l. 1

Om den psykiska arbetsmiljöns betydelse

- vad anser skydds
ombuden? Internprojekt

G.P.l. 3

Institutets för Psykologisk-pedagogisk Konsultverksamhet AB skrivelse

IPPK AB, som ombetts all ge synpunkter på lokaliseringen av etl centralt instilul för metodutveckling, forskning och personalutbildning med inriktning på de arbetsmarknadsinstitut som enligt riksdagens beslut skall inrättas i varje län fr.o.m. 1 januari 1980 vill härmed anföra föQande.

Med utgångspunkt i slalsmaklemas tidigare ställningstagande lill lokalisering av nytillkommande statlig verksamhet, anser vi del berättigat atl förutsättningslöst granska lokaliseringsfrågan då det gäller melodforsk-ningsinstitulel.

Vi anser att mycket talar för atl förlägga ell sådanl institut till en universitetsort, där det finns möjlighet att anknyta till befintlig forskning och ulbildning med inriktning på arbetspsykologi och arbetsvärd och där etl sådant institut kan ha en stimulerande och utvecklande effekt på den verksamhet som bedrivs inom relevanta institutioner vid universitelel. De argument som motionärerna Bengl Bengtsson m.fl. och Kurt Hugosson m.fl. anför som skäl för alt insiitutet föriäggs till Göleborg, menar vi däri"ör har vissa fog för sig.

Man skulle dock rned slörre fog kunna framföra liknande skäl för en förläggning av det planerade institutet lill Uppsala, utifrån argument som i del följande kortfattat och punktvis redovisas.

I. Det cenlrala FoU instilulet måsle rimligtvis ha nära kontakter med handikappforskningen eftersom det kommer all omhänderta metodutveckling rörande behandling av arbetshandikappade. Handikappforskningen med inriktning mol psykologiska, pedagogiska och sociologiska aspekter på syn- och hörselskador saml rörelsehinder har sedan ett tiotal år haft ett centrum i Uppsala. Den har stötts av SÖ, Riksbankens Jubileumsfond,

Prop. 1978/79:216 42

Styrelsen för teknisk utveckling m.fl. forskningsråd och bedrivits vid psykologiska, pedagogiska och sociologiska institutionerna i samarbete med handikapporganisationerna. Uppsala har AMU-center och speciallärarutbildning. Centra för CP-skadade med utbyggd forskningsinstitution finns (Bernadotte-hemmet).

2. Den kanske mest utvecklade och framgångsrika behandlingsforskningen rörande alkohol- och narkotikaberoende i landet finns vid Ulleråkers Sjukhus. En belydande del av de arbetshandikappade tillhör denna kategori. Det finns alltså möjligheter atl anknyta FoU-instilulels verksamhel till forskningsverksamheten vid Ulleråkers fo-inst.

3. Utbyggnaden av arbelspsykologin i Uppsala. Del är fördelaktigt all den tillämpade psykologin har kontakter ål alla tillämpningsområden så att de studerande bereds möjligheter all väQa specialisering inom varje högskoleort. Uppsala torde vara unik bland universitetsorterna genom atl den tillämpade psykologin inriktats i det närmaste fullständigt mot klinisk psykologi. Skälen till det är många men bl.a. att klinisk psykologi mycket tidigt fick en stark ställning inom Uppsalapsykiatrins forskningsavdelningar och Pharmacias läkem.cdelsutprövningar. Arbelspsykologin. framvuxen senare och representerad genom IPPK AB och irafiksäkerhetsforskningen, kunde givetvis inte hävda sig gentemot dessa giganter.

Genom atl förlägga FoU-institulet till Uppsala skulle en ny och lockande marknad öppna sig för den tillämpade psykologin i Uppsala. Betingelserna för én omorienlering vid psykologiinslilutionens forskning är idag gynnsamma dels därför alt utrymmet för forskning inom klinisk psykologi är snävt och dels däiför alt man står inför en omorganisation av psykologiinstitutionens verksamhet i och med all en ny professur i psykologi kommer alt tillsättas.

Det vore m.a.o. utomordentligt fördelaktigt för den tillämpade psykologin i Uppsala om instilulet förlades dit. Del vore också fördelaktigt för de studerande. Förläggning lill annan universitetsort skulle inte nämnvärt påverka den tillämpade psykologins orientering där.

4. Närheten lill Stockholm. Det innebär inte någon betydande olägenhet
för personal på statens arbeisklinik och PTl alt erbjudas jobb i Uppsala.
Vidare är närheten till de tunga verken AMS och SÖ i Stockholm fördelak
tigt. Restiderna är korta - lill Stockholm ungefär som inom delar av Stock
holm - kostnaderna små.

Utifrån ovan redovisade punkter vill vi i första hand föreslå atl del planerade centrala instilulet för metodutveckling, forskning och personalutbildning förlägges lill Uppsala.

Psykotekniska institutets skrivelse

I prop. 1978/79:73 föreslås i enlighet med Sysselsällningsutredningens och N YR:s förslag, att ett centralt institut inrättas för metodutveckling, re-

Prop. 1978/79:216 43

habiliteringsforskning i elt arbetsmarknadsperspekliv och personalutbildning.

Det centrala inslitutel föresläs väsentligen bygga på de statliga PTl och STAK och knytas till AMS, även om del får en självständig ställning genom en delegalionsslyrelse. 1 denna föreslås generaldirektören för AMS bli ordförande. Styrelsen i övrigt föreslås få en bred samhällelig representation med företrädare för arbetsmarknadens parter, handikapprörelsen, arbelarskyddsstyrelsen. socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, landstingsförbundet och svenska kommunförbundet.

1 två motioner (nr 1033 och 2042) har föreslagils all delta centrala institut skall förläggas till Göleborg. Mot vad som där anförs vill vi framhålla följande argument för all del centrala institutet föriäggs lill stockholmsregionen.

- Organisalionsförslaget innebär inte bildandet av etl nyll institut ulan endasl alt verksamheterna vid PTl och STAK samordnas och vidgas utöver nuvarande inriktning. Del är således viktigt att konstalera all vad det här i första hand är fråga om är en ändring av huvudmannaskapet för redan existerande statliga instilut.

- 1 enlighel med förslagel skall verksamhelen vid del cenlrala institutet främsl ha en sammanhållande och samordnande funktion av den metodutveckling och den personalutbildning som skall bedrivas vid de regionala AMI-institulen i hela landel. Elt av motionärernas argumentyör en lokalisering av del cenlrala inslitutel till Göteborg är denna regions stora behov av sysselsättningsskapande ålgärder och av utredning och forskning för all lösa länels problem. Enligt NYR:s förslag kunde de anförda exemplen (nedläggningshotade förelag) ses jusl som sådana problem som skall lösas inom ramen för länens AMI-inslilul.

- Planläggningen för det centrala institutets arbetsuppgifter måsle ske i nära kontakt med AMS. NYR förordar all en enhet inom AMS skall samverka med det centrala institutet i frågor som rör särskilt metodutveckling och personalutbildning.

- En viktig uppgift för del cenlrala inslilulel är även dokumentation av utvecklings- och forskningsinsatser och övrig forskningsbevakning och forskningsinformation. Dokumenlationsfrågorna bör med fordel kunna samordnas med den dokumentation som nu byggs upp inom Arbetslivscenlrum och STU:s miQölaboralorium (Styrelsen för teknisk utveckling), Stockholm.

- Etl nära samarbele med en rad myndigheter föriagda till Stockholm ligger inom del cenlrala institutets uppgifter. Bland dessa kan nämnas UHÄ. SÖ, Socialstyrelsen, RFV och många handikapporganisationer.

- Ett nära samarbete sker för närvarande med institutioner inom Stockholms universitet. Delta samarbete bör i framliden utvidgas. I Stockholm är förutsättningarna särskilt goda för ett samarbete rörande bete-

Prop. 1978/79:216 44

endevetenskapliga frågor då etl särskilt "Beteendevelenskapligt centrum" nu inrättas här. Forskningsgrupper finns för närvarande vid universitelel. t.ex. vid Psykologiska institutionen, som driver projekt av inlresse för förståelse av ungdomars anpassning, studie- och yrkesval. Vidare finns bl.a. vid Pedagogiska inslilulionen grupper som sysslar med forskning rörande invandrarfrågor samt handikapp-problem.

- PTI:s nuvarande lokaler bör vara väl lämpade fördel cenlrala insiitutet. De är rymliga och ändamålsenligt utrustade, bl.a. med reprocentral och arkiv.

- Säväl inom PTl som STAK är personalen bosalt inom storstadsregionen. En grundförutsättning i propositionen för det centrala insiitutet är att verksamhelen byggs upp på den samlade erfarenheten hos personalen vid dessa institutioner. Detla lorde inte kunna bli möjligt om del cenlrala insiitutet förläggs långt utanför slorstockholmsområdel.

- Övergångssvårighelerna i samband med den föreslagna omorganisationen blir orimligt slora om man inte slår vakt om redan existerande kontakter och samverkan, framför alll i relation lill AMS/LAN, genom att ge del centrala institutet även lokal närhet till dessa administrativa enheter.

- Med hänsyn lill ovanstående vill vi bestämt förorda atl det centrala institutet förläggs till Stockholmsområdet.

Skövde kommuns skrivelse

Regeringen har i prop. 1978/79:73 bl.a. föreslagit att elt centralt instilut föl metodutveckling och forskning med inriktning på yrkesinriktad rehabilitering inrättas. Arbetsmarknadsutskottet har vid behandling av ärendet förordat atl frågan om lokalisering av det centrala institutet bör prövas i särskild ordning vilket också riksdagen har beslulal.

Med anledning härav hemställer kommunstyrelsen att Skövde kommun prövas som lokaliseringsort för den planerade verksamhelen. Som skäl härför får kommunstyrelsen anföra föQande.

1. Skövde utgör huvudort och primärt centrum i Skaraborgs län enligt gällande orlsklassificering. För att utveckla kommunen i ett regionalpolitiskt perspektiv har slora ansträngningar under åren inriktats på att erhålla utlokalisering av statlig verksamhet till kommunen. Kommunen har trots delta ej kommii i fråga vid utlokalisering av de statliga verken.

2. Ortsslrukturen i Skaraborgs län skiljer sig från andra län genom sin flerkärnighet dvs. länels primära centmm kompletteras med regionala centra. Dessa orler som i huvudsak finns inom en iremilsradie från Skövde ingår inom de små avstånden i en gemensam arbetsmarknads- och bostadsregion med ell sammanlagt befolkningsunderiag om ca 120000 innevånare vilket givelvis ger underlag för en god service. När Skövde lidigare prövats i lokaliseringssammanhang lorde alltför slor hänsyn tagits lill enbart

Prop. 1978/79:216 45

kommunens befolkningsunderlag och mindre vikt lagts vid den väl fungerande region i vilken Skövde utgör centrum.

3. Vid en bedömning av arbetsmarknadsläget i kommunen kan ell behov
av ökad differentiering och behov av ytterligare arbetstillfällen för lång-
lidsutbildade konstateras. Kommunens näringsliv domineras av AB Vol
vo-Skövdeverken som sedan 1974 minskal antalel anställda med ca 1000
från 4 500 till 3 500. Genom alt företaget ingår i Volvokoncernen saknas
vissa administrativa funktioner som tillhör ett huvudkontor. Genom Vol
vo-Skövdeverkens dominans finns få andra industriföretag av belydelse
och kommunens beroende av förelagels utveckling är stort. Etl av de övri
ga större företagen, AB Gullhögen, har genom försäQning till Cemenla för
lorat sin huvudkonlorsfunktion. Tekokrisen har drabbat etl annat av de
större industriföretagen. Brason Konfektion AB. där samtliga anställda fri
ställts.

Länsarbetsnämndens allmänna arbetsmarknadsbedömningar för det närmaste året visar inte på någon markant förbättrad arbetsmarknadssituation. I de långsiktiga bedömningama inom länsplaneringen har länsstyrelse och kommun tvingats lill drastiska nedskärningar av tidigare prognoser. För att kunna få en fortsall positiv utveckling av kommunens/regionens arbetsmarknad är det synneriigen väsentligt all kommunen får etl liUskoti av arbetstillfällen. Det är också avgörande alt arbetstillfällen inom den administrativa sektorn tillkommer, då det skulle medföra ökad differentiering och fler valmöjligheter på arbetsmarknaden.

4. Skövde kan genom etl centralt läge erbjuda goda kommunikationer
med övriga delar av landel. Med Stockholm och Göleborg finns i dag t.ex.
en lågförbindelse per limme vilkel torde vara av vikt med tanke på verk
samhetens art i del planerade institutet.

Del finns också skäl alt nämna atl Skövde utgör en utbyggnadsorl för högskoleutbildningen.

5. Kommunen är beredd alt medverka lill atl erforderliga lokaler för
verksamheten framtages. Del är också kommunens avsikt atl medverka lill
en god lösning av bostadsfrågan för de anställda.

Med hänvisning lill vad som ovan redovisats är del kommunens förhoppning att en positiv prövning av Skövde som lokaliseringsort för del cenlrala insiitutet för metodutveckling och forskning avseende yrkesinriktad rehabilitering kommer till stånd.

Prop. 1978/79:216 46

Innehåll Sid.

Propositionen ...................................................... 1

Propositionens innehåll ......................................... I

Bakgrund ........................................................... 2

Föredragandens överväganden ............................... 4

Hemställan ....................................................... 10

Beslut ............................................................. 10

Bilagor

Bilaga 1. Skrivelse från nya utredningen om yrkes
inriktad rehabilitering m.m. (NYR) ......... 11

Bilaga 2. Inkomna skrivelser lill NYR ................... 31