Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:128 Regeringens proposition 1978/79:128 om en allmän folk- och bostadsräkning år 1980, m. m.;

beslutad den 8 mars 1979;

Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som har tippiagiis i bifogade utdrag av regeringsprotokollet.

Pä regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga Innehåll

I propositionen föreslås att en ny allmän folk- och bostadsräkning (FoB) genomförs under är 1980. Undersökningen är begränsad i förhällande till 1975 års FoB. En nyhet är att bostadsdata föreslås inhämtade i samband med att uppgifter under hösten 1980 tas in till 1981 års allmänna fastighets­taxering. Uppgifter om hushållens storlek och sammansättning tas in via en blankett till allmänheten. På blanketten lämnas ocksä uppgifter om sys­selsättning och arbetsplats. Arbetet med 1980 års FoB leds av statistiska centralbyrån (SCB), som för ändamålet föreslås få ett anslag av 11,3 milj. kr. till förfogande under nästa budgetår. Statens sammanlagda kostnader för undersökningen beräknas preliminärt uppgå till ca 57 milj. kr.

I propositionen framhålls att SCB avses få vissa utredningsuppdrag som syftar till att i framtiden genomföra folk- och bostadsräkningar utan insam­ling av uppgifter via blankett till allmänheten.

1    Riksdagen 1978179. I saml. Nr 128


 


Prop. 1978/79:128                                                               2

Förslag till

Lag om allmän folk- och bostadsräkning är 1980

Härigenom föreskrivs följande.

1 S För framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och
allmän information sann för kontroll av folkbokföringen äger allmän folk-
och bostadsräkning rum ar 1980. Räkningen genomförs av statistiska ccn-
Irtilbyiän med hjälp av automatisk databehandling.

1 ill folk- och bostadsräkningen lämnas personuppgift och bostadsupp­gift enligt denna lag. Uppgifterna skall lämnas vid den tidpunkt och avse förhållanden under den tidrymd som fastställs av statistiska centralbyrån, därvid i fräga om bosiadstippgift samräd skall äga rum med riksskattever­ket.

2 S Personuppgift skall lämnas av den som är född är 1964 eller tidigare
och som är bosatt här i landet under den tid undersökningen avser.

Bostadsuppgift skall lämnas av den som vid tiden för undersökningen äger här i landet belägen fasiighel med byggnad i vilken finns bostadslä­genhet. Har liera byggnader som är belägna på en fastighet samma ägare som fastigheten, lämnas bostadsuppgift gemensamt för byggnaderna.

Vad som anges i andra stycket om ägare av byggnad gäller även den som arrenderar fastighet pä vilken del finns byggnad med bostadslägenhet och den som innehar sädan fastighet med tomträtt.

3 S Personuppgift lämnas pä personblankett, som jämte anvisningar,
fastställs av statistiska centralbyrån efter samråd med datainspektionen.
Staten tillhandahäller blanketterna samt porlofria svarskuvert.

Sammanboende makar fär lämna personuppgifter gemensamt på en per­sonblankett.

Uppgifterna skrivs under av den som lämnar uppgiften. Denne svarar för uppgifternas riktighet.

4 §    Personuppgift skall innehålla följande uppgifter, nämligen
namn och personnummer,

församling och fastighetsbeteckning, utdelnings- och ortsadress, förvärvsarbete eller annan sysselsättning,

namn på arbetsgivarens förelag och huvudsaklig verksamhet vid arbets­platsen, arbetsplatsens adress och kommuntillhörighet, innehavare av bostaden, hushållets storlek och sammansättning.

5 S Bostadsuppgift inhämtas från den allmänna fastighetstaxeringen
1981. För fastighet med en boslad lämnas uppgift på fastighetstaxerings­
blankett och för fastighet med flera bostäder pä särskild lägenhetsförteck­
ning. Uppgifterna avser

A. förfasiighet med byggnad som innehåller bostadslägenhet, uppgift om län. kommun och församling där fasligheten är belägen, fastighetens beteckning, ägarens namn och postadress samt ägarekategori


 


Prop. 1978/79:128                                                                   3

B.    för byggnad med bostadslägenhet, ulöver uppgifierna under .\.. upp­
gift om

byggnadsnummer, täsiighctsiyp, hustyp.

huruvida mer än hälften av byggnadens våningsyla upptas av annat än bo­slad, byggnadsår och ombyggnadsär samt förekomst av vatten, avlopp och centralvärme

C.    för varje bostadslägenhet, uppgift om
upplätelseform,

antal bostadsrum,

antal rum som används endast till annat än bostad,

förekomsten av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosett,

lägenhetsinnehavarens namn saml

lägenheisnummer

D. för ej upplåten bostadslägenhet, uppgift om orsaken härtill.

6 S För folk- och bostadsräkningen får, förutom de uppgifter som avses i
4 och 5 SS, inhämtas uppgifter om

fastighets tätortstillhörighet från länsstyrelsernas register över fastighets­taxering,

koordinater för fastigheter från centralnämnden för fastighetsdata,

personnummer, civilstånd, kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, utdelnings- och ortsadress, samhörighetsbeteckning, medborgarskap och födelseland från statistiska centralbyråns register över totalbefolk­ningen,

företags namn och form, antal arbetsställen och arbetsställenas namn, storlek, sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod från statis­tiska centralbyråns centrala företagsregister.

7   § Statistiska centralbyrån får med hjälp av automatisk databehandling använda ytterligare uppgifter tillsammans med uppgifterna för folk- och bostadsräkningen för sådana statistiska ändamål som anges i I S endast en­ligt beslut eller tillstånd som avses i datalagen (1973:289).

8   § Det åligger kommun att lämna information om folk- och bostadsräk­ningen. Kommunen skall också bilräda vid distributionen av blanketterna för personuppgift och bostadsuppgift samt vid upprättandet och insamling­en av dessa uppgifter.

Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick överlämnas för fortsalt bearbetning till statistiska centralbyrån.

Kommunen skall uppdra åt särskilt granskningsorgan att handha de gö­romål som avses i denna paragraf. Kommun kan tillsammans med en eller flera andra kommuner efter samråd med statistiska centralbyrån inrätta ett gemensamt granskningsorgan.

9 § Kommunen skall utse en granskningsledare och en ställföreträdare
för denne. Vidare skall kommunen sörja för att granskningspersonalen ut­
bildas för sina arbetsuppgifter.


 


Prop. 1978/79:128                                                                   4

10    S Granskningsledaren eller den som utses av denne fär av tippgifis-skyldig inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av upp­giftsskyldigheten.

11    8 Har personuppgift eller bostadsuppgift ej lämnals inom föreskriven tid eller lämnas ej upplysningar som har begärts enligt 10 S fär gransk­ningsledaren eller statistiska cenlralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.

Innan anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om detta kan ske utan olägenhet, pä lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna före­skrivna uppgifter och upplysningar.

Om anmaningen ej efterkoms, kan länsstyrelsen på granskningsledarens eller statistiska centralbyråns begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyl­dige att fullgöra sin skyldighet. Vite får ej bestämmas under etthundra kro­nor eller över ettusen kronor. Fräga om utdömande av vite avgörs av läns­rätten.

Beslul om vitesföreläggande och beslut om utdömande av vite överkla­gas genom besvär hos kammarrätten.

12    § Statistiska centralbyrån och kommunens granskningsorgan skall lillse att den uppgiftsskyldige ej betungas onödigi.

13    § Folkbokföringsmyndighet har rätt att i enlighet med anvisningar från statistiska centralbyrån ta del av personuppgift och lägenhetsförteck­ning för kontroll av folkbokföringen. Sådan kontroll får göras med hjälp av automatisk databehandling endasl enligt beslut eller tillstånd enligt datala­gen (1973: 289).

14    § Den som tagit befattning med uppgifter som avses i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll.

15    § Anvisningar om förfarandet vid folk- och bostadsräkningen lämnas av riksskatteverket och statistiska centralbyrån i vad anvisningarna rör länsstyrelserna, de lokala skaltemyndigheterna och pastorsämbetena samt i övrigt av statistiska centralbyrån.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgifi på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.


 


Prop. 1978/79:128


EKONOMI DEPAR1 EM ENTEl


Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-08


Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Ro­manus, Mundebo, Wikström, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, Cars, Gabriel Romanus, Tham

Föredragande: statsrädet Mundebo

Proposition om en allmän folk- och bostadsräkning år 1980, m. m.

1    Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 november 1976 tillkalla­de chefen för ekonomidepartemeniel en kommitté' för att utreda behovet av framtida folk- och bostadsräkningar. Kommittén antog nament FoB-utredningen.

FoB-utredningen avlämnade den I december 1978 betänkandet (SOU 1978:79) Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsätt­ning 1980. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 1 och 2 fogas ut­redningens sammanfattning och författningsförslag. Beträffande utredning­ens redovisning av erfarenheterna från tidigare folk- och bostadsräkningar samt utredningens närmare överväganden hänvisas till betänkandet.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av arbetsmarknads­styrelsen, bostadsstyrelsen, datainspektionen, delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU), 1976 års fastighetstaxeringskommitlé (Fi 1976:05), justitiekanslern, kammarrätten i Jönköping, konjunkturinstitu­tet. Statens planverk, riksförsäkringsverkel, riksrevisionsverket, riksskat­teverket, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, sysselsättningsutredningen (A 1974:02), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), centralorganisationen SACO/SR, institutet för social forskning (SOFI), justitieombudsmannen, kulturgeografiska institu­tionen vid Göleborgs universitet, Stockholms kommun, Göteborgs kom­mun, Malmö kommun, Sundsvalls kommun, Örebro kommun, Luleå kom-

' Landshövdingen Mats Lemne, ordförande, generaldirektören Lennart Holm, de­partementsrådet Bengt Olof Karlsson, professorn Erik Ruisl, avdelningschefen Klas Wallberg och direktören Lars Ågren.


 


Prop. 1978/79:128                                                                   6

mun. Kalmar kommim. Lindesbergs kommun, Stockholms läns landsiing, Örebro läns landsiing, länsstyrelsen i Kopparbergs län. länsstyrelsen i Örebro län, landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Svenska kommunlbrbundci. Svenska Arbetsgivareföreningen, ijänste-miinnens centralorganisation CfCO) samt utredningen (U 1975:14) om stu­diedokumentation och statistik för högskolan.

Därutöver har yttranden kt)mmit in frän arbetarskyddsstyrelsen, cen­tralnämnden för fastighetsdata, föreningen för kommunal slatislik och pla­nering, kuliurgeografiska institutionen vid Stockholm universitet, lokala skallemyndigheten i Stockholms fögderi. Lunds universiiet. Länsplane­rarnas Förening, miljödaianämnden, statens institut för byggnadsforsk­ning, statens invandrarverk, statistiska institutionen vid Stockholms uni­versitet. Sveriges industriförbund, Sveriges Sociologförbund samt Trans­port forskningsdelegaiionen.

UHÄ har till sitt remissvar fogat yttranden från regionstyrelserna för Stockholms. Uppsala. Göteborgs och Umeä högskoleregioner samt frän nationalekonomiska instiiulionen vid universitetet i Lund, pedagogiska in­stitutionen vid universitetet i Uppsala och kulturgeografiska institutionen vid universitetet i Umeä.

Reservation eller särskilt yttrande har anmälts till SCB:s remissvar av styrelseledamoten Bengt Andersson i fråga om möjlig­hetema att på kontrolluppgiften ta med statistiska uppgifter, datainspektionens remissvar av styrelseledamoten P.G. Vinge i fräga om utredningens förslag till ny metod för att ta fram sysselsättningsslatistik, DliFU:s remissvar av siyrelseledamoten Arne Myrbeck i fräga om bl, a.

nödvändigheten av blanketttitfrågning av allmänheten, SOFI:s remissvar av styrelseledamoten Karl-Olof Faxén i fråga om avsnit­ten "sysselsättning"" och ""yrke och utbildning"", svenska kommunförbundets remissvar av Inge Hörlén m.ti. socialdemo­kratiska ledamöier i fräga om vidgade möjligheter för kommunerna att få lillgång till uppgifier, Stockholms kommuns remissvar av borgarråden  Inger Båvner, Ingrid Segerström och Lennart Lööf i fråga om belysning av yrkestillhörighe-len och vidgade möjligheler för kommunerna atl få tillgång lill uppgifier. Till SCB:s remissvar har också fogats de synpunkter SACO/SR-för-eningen vid verket fört fram vid förhandlingar som förts enligt lagen (1976; 580) om medbestämmande i arbetslivet.

En sammanställning av remissyttrandena har upprättats. I fråga om re­missyttrandenas närmare innehåll får jag hänvisa lill sammanställningen, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.


 


Prop. 1978/79:128                                                               7

2    Föredraganden

2.1   Inledning

Folk- och bosladsräkningar (FoB) har normalt ägl rum vari rcmlc är. Den senaste räkningen. 1975 iirs FoB. genomfördes med en delvis ny in­samlings- och betirbetningsteknik. Syltet var atl begränsa allmänhetens medverkan och öka skyddet för den enskildes personliga iniegriiel. I för­hällande till 1970 ärs FoB. som värden mest omfattande räkningen som ge­nomförts, var 1975 ärs FoB begränsad i (lera avseenden.

FoB-materialet samlas in från hushallen och fastighetsägarna. Enligt la­gen (1975: 55. ändrad senast 1975: 749) om folk-och bostadsräkning iir 1975 äläg det kommunerna att medverka vid distribution och insamling av blan­ketter samt vid granskning och rättelse av uppgifterna. Uppgifter till FoB är skyddade enligt lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbe­komma allmänna handlingar (omiryckt 1977:1029). den s.k. sekretessla­gen.

Materialet frän folk- och bostadsräkningarna används för mänga olika ändamäl och har sin särskilda betydelse för planerings- och utrednings­verksamhet pä regional och kommunal nivå samt för forskning och allmän information. Resultaten har ocksä kommit till användning i sådan central och regional planering som den fysiska riksplaneringen och länsplanering­en. Materialet har vidare använts för kontroll av folkbokföringens riklig­het.

Den II november 1976 bemyndigades chefen för ekonomidepariementel att tillkalla en kommitté (E 1976:02) för att utreda behovet av framtida folk- och bostadsräkningar. Huvuduppgiften angavs vara atl undersöka behovet av kommande folk- och bostadsräkningar och visa hur samhälls­planeringens framlida behov av befolknings-, hushålls- och bosiadsdata skall kunna tillgodoses. Som huvudallernativ till särskilda FoB-iindersök-ningar pekades pä möjligheterna att utnyttja uppgifter som samlas in i olika administrativa verksamheter, bl.a. skatteadministrationen och läslighels-registreringen. Särskilt borde kommittén närmare pröva vilka Ibriiisäli-ningar som fanns alt samordna uppgiftslämnandet för stalistikändamål med den allmänna fastighetstaxeringen. Ett av syftena med atl använda uppgifter som samlas in i skilda administrativa verksamheter var atl i möj­ligaste mån begränsa allmänhetens uppgiftsskyldighet. Det underströks att statistikens innehåll och utformning så längt som möjligt borde anpassas till rimliga användarönskemäl, som närmare borde kartläggas. Vidare an­gavs kostnadssidan vara en viktig faktor vid ställningstagande till framtida undersökningar. I kommitténs uppdrag ingick att om möjligt göra en av­vägning mellan å ena sidan kostnaderna, å andra sidan värdet av den statis­tik som kommer fram vid framtida folk- och bostadsräkningar med nuva­rande ellerannan uiformning.


 


Prop. 1978/79:128

2.2 Utredningsförslaget

Kommiuén. i det följande kallad FoB-utredningen, redovisade i decem­ber 1978 resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1978:79) Förslag till undersökning om hushall, bostäder och sysselsättning 1980. Utredningens förslag grundas pä erfarenheter och synpunkter frän användare och andra intressenier. Daiainsamlinpsmöjligheler. framtida produktionsteknik och rena kostnadsaspekter har ocksä starkt påverkat utformningen av försla­get.

Den undersökning om hushall, bostäder och sysselsättning. HBS 80, som FoB-utredningen förordar kan delas i tvä avsnitt, en sysselsättningsdel samt en hushälls- och bostadsdel. Sysselsältningsdelen är huvudsakligen baserad pä uppgifier frän företagen via den skatteadministrativa kontroll­uppgiften (KU). Hushälls- och bostadsdelen grundas på uppgifter från all­mänheten via blankett och frän fastighetsägarna i samband med den all­männa fastighetstaxeringen.

Schematiskt kan de bada delarna beskrivas pä följande sätt Syssdsälinliigsddeii


SKATTEADMINISTRA­TIONENS KONTROLL­UPPGIFT   (KU)


CENTRALA FÖRETAGS­REGISTRET (CFR)


INKOIVIST-

REGISTRET

(INK)


REGISTRET ÖVER TOTALBEFOLK-tMINGEIM   (RTB)


Uppgifter om sysselsättning föresläs för anställda insamlas genom KU. Inkomstregistret, som upprättas vid statistiska centralbyrån (SCB) på grundval av taxeringsuppgifterna, föreslås använt bl. a. för att avgränsa fö­retagargruppen. KU skall innehålla uppgifter om vid vilket arbetsställe den anställde är verksam och om arbetad tid. Sambearbetning av uppgifterna frän KU med en uppdaterad och särskilt anpassad version av centrala före-tagsregistrel (CFR) gör det möjligt att redovisa näringsgrensfördelad sys-selsättningsstatisiik. CFR förutsätts efter uppdatering och komplettering innehålla uppgifter om var arbetsställena är belägna (län, kommun, tät­ort/glesbygd. nyckelkodomräde). SCB;s register över totalbefolkningen (RTB) skall efter uppdatering och komplettering på motsvarande sätt kun­na leverera uppgifter om var de anställda bor. Dessa uppgifter tillsammans med uppgifter om arbetsplatsens belägenhet möjliggör redovisning av pendlingsstatistik.


 


Prop. 1978/79:128

Iliishiills- och hoslddsddei!


PERSOIVJ-

BLANKETT FRÄN ALLMÄNHETEN


FASTIGHETSTAXERINGS­BLANKETT FRÄN FASTIGHETSÄGARNA


 


HUSHÅLLS-STATISTIK


KOMBINERAD HUSHÄLLS-OCH BOSTADS­STATISTIK


BOSTADS­STATISTIK


Uppgifter om hushällens storlek och sammansättning föresläs insamlas med hjälp av blankett frän allmänheten. En nägot utbyggd uppgiftsinsam­ling i den ullmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregående taxering avses ge eftertrågade bostadsuppgifter. Hushållsslatislik och kombinerad statistik över hushull och bostäder föresläs framtagen genom sambearbet­ning av hushälls- och bostadsuppgifter.

Statens och kommunernas kostnader för HBS 80 beräknas av utred­ningen i pris- och löneläge den 1 juli 1977 till ca 73 milj. kr., varav ca 51 milj.kr. avser hushällsstatisiik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder. Statens del av totalkostnaden skulle bli ca 50 milj. kr.

Utöver det här beskrivna huvudalternativet innehåller betänkandet två alternativa förslag med skilda ambitionsnivåer.

Det ena. som förordas av kommitténs ordförande Lemne och ledamoten Karlsson, innebär atl blankettundersökningen slopas. Dessa ledamöier pe­kar pä att av hela kostnaden för HBS 80 faller en mycket stor del (45 av 73 milj. kr.) på blankettdelen. Denna medför vidare att en stor börda läggs på allmänheten, som förorsakas besvär med att fylla i blanketten. Därför mäs­le det enligt dessa ledamöters mening finnas utomordentligt starka skäl för alt genomföra denna del av undersökningen. Anledning finns att ytterliga­re överväga vilka alternativa metoder och modeller för bostadsförsörj­ningsplaneringen som kan finnas innan beslut tas om blankettdelen i HBS. Bl.a. bör prövas om blankettundersökning i enbart vissa kommuner kan vara tillräckligt.

Det andra förslaget, bakom vilket stär ledamöterna Ruist och Wallberg, innebär att i blanketiundersökningen ocksä tas in uppgifter om sysselsätt­ning. Del är enligt dessa ledamöter angeläget att samla in ett malerial som sä nära som möjligt ansluter till det som fanns i FoB 75 och därigenom möj­liggör bättre jämförbarhet med tidigare räkningar och som medger kom­pletteringar av sysselsättningsuppgifterna på låg regional nivä om så be­döms nödvändigt. Merkostnaden för att samla in och behandla sysselsätt-


 


Prop. 1978/79:128                                                                  10

ningsiippgifterna beräknas till ca 5 milj. kr. i pris- och löneläge den I juli 1977. Ruist/Wallbcrg anser att del inle är i överensstämmelse med rimliga krav pä en smidig övergäng frän ett redovisningssystem till ett nyll inlc li­digare pröval syslem all avhända sig den säkerhei - säväl vad gäller mate­rialets fullständighet som jämförbarhet - som vinns genom att inhämla sysselsällningsuppgifter även pä personblanketten.

2,3 Remissutfallet

Jag avser att i del följande kortfattat ange remissutfallel i förslagets hu­vudfrågor. Somjag förut har nämnt lämnas en mera fullständig redovisning i bilaga 3.

De tlesta remissinsianserna är positiva till utredningens ansats alt i vid­gad omfattning uinyttja uppgifter som har lämnats i andra sammanhang. Frän liera häll pekas pä de möjligheter som härigenom öppnas för atl fa fram mera frekveni statistik lill lägre kostnad och med mindre besvär för allmänheten. Det framhålls emellertid i flera yttranden - även frän remiss­instanser med en positiv inställning till förslagen - att betänkandet är av principiell karaktär och att mycket av planering, samordning och praktiska överväganden återstår. Frän några håll är man tveksam till om den tid som stär till förfogande är tillräcklig för det nödvändiga förberedelsearbetet. Dessa remissinstanser och även andra anser att man för säkerhets skull bör komplettera blankettinsamlingen med uppgifter i enlighel med Ruisl/Wallbergs förslag. Det förordade KU-systemet avslyrks av liera re­missinsianser och utredningens avvägning av antalet variabler möts ocksä av invändingar. Särskilt har krilik riktats mol förslaget att utesluta yrkes­variabeln.

Med något enstaka undantag tillstyrks utredningens förslag att samla in bostadsuppgifter i samband med fastighetsägarnas uppgiftslämnande till den allmänna fastighetstaxeringen. Bäde riksskatteverket (RSV) och 1976 års faslighetstaxeringskommilié ställer sig bakom förslaget men för­utsätter ett fortsatt samräd i frågorom t.ex. blankettutformning, distribu­tion och insamling av blanketterna samt organisaiion.

Behovet av hushållsdata betonas av ett tiertal remissinstanser. Hus-hällsstatistik kan f. n. inte ställas samman pä annat sätl än genom blankett-frågor lill allmänheten. En alldeles klar majorilel av remissinstanserna för­ordar ocksä att samkörningen av regisiren kompletteras med uppgiftsin-hämtande via blankett. Endast ett fåtal remissinstanser, däribland delega­tionen för företagens uppgiftslämnande (DEFU), ställer sig bakom del av Lemne/Karlsson förordade blankettfria alternativet. Från flera håll. bl.a. bosiadsslyrelsen, SCB, statens institut för byggnadsforskning och flera kommuner, förs däremot fram önskemål om ytterligare variabler, t. ex. om uppvärmningssätt och skilda lägenhetsdata.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  II

Flerialel remissinsianser iir posiliva lill del föreslagna sysiemel all la fram sysselsättnings- och pe nd 1 i ngs si al i st i k. Härvid har -särskili Iran regionala och lokala planeringsorgan - undersirukils betydel­sen av atl denna slaiislik blir iiilig och inle som f. n. lillgänglig endasl vart lemle iir. Frän bl.a. kommunalt hall pekas pä de avscviirda insaiser som krävs - inte minsl friin kommunerna - för atl datera upp det arbelssliille-regislcr som förulsalls enligt förslaget. Dessa insatser är man emellertid beredd alt göra föratt (ä tillgäng lill ärlig statistik. Metotlcrna för arbelet med uppdatering av registret möler invändningar frän bl. a. DEFU. Svens­ka Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund (SI). Aller­naliva lösningar presenieras av säväl DEFU som SAF och SI.

Utredningens förslag alt ta fram sysselsättningsslatistik med utgängs­punkt i uppgifier om arbetad tid och arbetsställeidentifikation inlagda pä den skatteadminisirativa kontrolluppgiften avslyrks av RSV. DEFU saml SAF och SI. RSV uttalar mycket starka farhågor för att förslaget kan kom­ma alt innebära ej godtagbara slörningar i skaiteadminislrationen och vid-häller den av verkei tidigare redovisade uppfallningen atl uinyltjande av KU-systemet tidigast kan övervägas till 1982 ärs taxering. DEFU anser att Ulredningen borde ha inrett möjligheterna att genom urvalsundersökningai fil fram vissa av de uppgifter som behövs. Enligt SAF och SI är utrednings­förslaget utrormat ulan erforderlig analys av villkoren för en tillämpning av KU-ansaisen samt i övrigi alltför opraktiskt för atl läggas till grund för en studie av sysselsältningen vid HBS 80 som ersättning för tidigare använda räkningsmetoder. RSV, DEFU samt SAF och SI har var för sig presente­rat alternativa lösningar för att med utgängspunkt i en oförändrad kontroll­uppgift ta fram erforderlig sysselsättningsslatistik. Även statskontoret är tveksamt till KU-systemet och anser alt en omsorgsfull provundersökning miisie företas för att belysa skilda konsekvenser för berörda statliga och kommunala organ och för företagen.

Ett slorl antal remissinstanser, däribland SCB. sysselsätliiingsulied-ningen. flertalet kommuner, LO, TCO och representanter för forsknings­och planeringsverksamhet, ställer sig bakom Ruist/Wallbergs förslag atl även pä blanketten ta med sysselsättningsuppgifter.

Somjag inledningsvis nämnde har förslaget att slopa y rke s variabel n mött erinringar. Kritiken har framställts frän skilda utgångspunkter. Bland de remissinstanser som förordat att uppgift om yrkestillhörighet tas med i Undersökningen kan nämnas skolöverstyrelsen, universitets- och högsko­leämbetet, sysselsättningsutredningen, arbetsmarknadsstyrelsen, miljöda­tanämnden, arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, LO, SACO/SR, TCO och representanter för forsknings- och planeringsverksamhet. Flera av dessa instanser önskar också att uppgifter inhämtas om utbildning.


 


Prop. 1978/79:128                                                                   12

2.4 Överväganden

Som jag inledningsvis niimnde används uppgifter som samlats in vid folk- och bosladsräkningar inom skilda delar av samhällsplaneringen. Som exempel kan nämnas näringslivs- och irafikprognoser. lokala och re­gionala sysselsättnings- och befolkningsprognoser, komnnmala bostads­byggnadsprogram, planeringen av barnomsorgen, skolväscndel, åldrings­vården och annan social service. Resultatet av utredningens användarana-lys. som får stöd av remissorganen, visar alt vikliga delar av samhällspla­neringen förutsätter uppgifter om befolkning, hushåll, sysselsättning och bostäder med möjligheter till långtgående uppdelning av materialet regio­nalt och lokalt. Ulredningens majoritet och mänga remissinsianser fram­häller att delta krav inte kan tillgodoses pä annat sätt än genom totalunder­sökningar. Bl. a. framhålls alt urvalsundersökningar inle kan utgöra annat än komplement eftersom precisionen i resullalen blir för läg pä regional och lokal nivä. Med de planeringsmetoder som nu används finns enligt min mening inte nägot verkligt altemativ till totalundersökning för atl fä in FoB-data. Jag finner däriör att en totalundersökning bör genomföras ocksä är 1980. Härvid harjag ocksä beaktat att om inte uppgifter i folk- och bo­stadsräkningens form samlas in, kommer säkerligen en rad kommunala och andra statistiska undersökningar av liknande lyp atl genomföras. Mot denna bakgrund förordarjag att en folk- och bostadsräkning genomförs är 1980.

Utredningen har visal att vissa uppgifter som ingått i lidigare folk- och bostadsräkningar haft en ringa användning i samhällsplaneringen. Andra uppgifier har visat sig komma till användning pä främst central myndig­hetsnivå, där man inte haft speciell nytta av de möjligheter till regional och lokal redovisning som FoB-statistiken erbjuder. Det är enligt min mening nödvändigt att fortlöpande pröva behovet av olika slag av statistik mot bakgrund av de förändringar i samhällsplaneringen som ständigt sker. Den information som krävs för samhällsplaneringen måsle tas fram. Å andra si­dan är det en självklarhet atl onödig statistik läggs ned. Jag kommer i det följande att redovisa den avvägning jag gjort i fräga om omfattningen av FoB 80.

I enlighel med sina direkliv har, som jag redan nämnt, ulredningen ock­så övervägt alternativa sätt att ta fram de behövliga statistikuppgifterna. Det värdefulla arbete utredningen här utfört har mynnat ut i ett princip­förslagtill förenklingar och rationaliseringar i frågaom inhämtande av upp­gifter om hushåll, bostäder och sysselsättning. Enligt min mening bör vissa av dessa förslag genomföras omedelbart. I andra fall bedömer jag, i likhet med många remissinstanser, att en betydande del av de förenklingar som utredningen pekat pä bör kunna genomföras först efter närmare tekniska, organisatoriska och ekonomiska överväganden.

De krav pä resurser som föranleds av samhällsplaneringens önskemal


 


Prop. 1978/79:128                                                                  13

om statislikiipppgilter mäste självfallet vägas mol andra fakiorer. Del slalsfinansiella lägel gör del enligi min mening nödviindigi atl besparings­möjligheter inom alla områden tas till vara. En slrävan bör därför vara alt begränsa kosinaderna för framställningen av FoB-slalislik sä limgsoni möj­ligt. En annan viktig fakior är att i görligaste män begränsa allmänhelens och företagens uppgiftslämnande. Jag vill här erinra om de förslag som förelades riksdagen i prop. 1976/77:115 och som ledde till inrättandet av ett särskilt organ - DEFU - med uppgift att liigga grunden lill en fortlöpande bevakning av uppgiftslämnandet. Vidare villjag nämna alt frägan om be­gränsning av uppgiftslämnande berörts i prop. 1978/79; 111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati, m.m. De förenklingar i samband med inhämtandet av FoB-data somjag föreslår i det följande skall ses som ett led i regeringens arbete på detta omräde.

Ytterligare en faktor som aktualiseras i samband med folk- och bostads­räkningar är sårbarhets-, sekretess- och iniegriieisfrågorna. Eii framlida utnyttjande av skilda administrativa register för inhämlande av statistiskt material förutsätter självfallet att betryggande garantier kan ges för atl den enskildes integritetskrav inte eftersatts.

Mot den bakgrund jag nu har redovisal bör utgångspunkten vara att del efter är 1980 inle skall behövas nägra blankettundersökningar utan all den statistik som behövs för samhällsplaneringen tas fram genom samutnytl­jande och sambearbetning av skilda administrativa register. De tekniska lösningarna för att med hjälp av sådana metoder få fram uppgifter om hus­håll, bostäder och sysselsättning är enligt vad flera remissorgan påpekat ännu inte tillräckligt utredda för alt i full skala sättas i praktisk tillämpning. Jag delar denna bedömning. Det blir därmed nödvändigt att även år 1980 i viss utsträckning utnyttja blanketter till allmänheten för att samla in de uppgifter som behövs.

Det förslag till folk- och bostadsräkning som jag förordar i det följande innebär emellertid betydande förenklingar och rationaliseringar jämfört med FoB 75. Bostadsuppgifterna föresläs inhämtade i samband med fastig­hetstaxeringen och de frågor som ställs till allmänheten har begränsats. Förenklingarna medför betydande kostnadsbesparingar jämfört med tidi­gare undersökningar.

Vad först gäller frägan om behovet av uppgifier om bosiadsbesiåndei vi­sar utredningens användaranalys enligt min mening atl sådana uppgifter utgör ett viktigt underlag för de bostadsbyggnadsprogram som kommuner­na är skyldiga att upprätta varje är. Denna bedömning görs ocksä av de re­missinstanser som yttrat sig i frågan. Underiaget för bostadsbyggnads­programmen i fråga om lägenhetsbeståndets egenskaper baseras till större delen på uppgifier från folk- och bostadsräkningarna. Dessa uppgifter har i tidigare räkningar samlats in genom särskild blankett till allmänheten.

I enlighet med sina direktiv har utredningen undersökt alternativa sätt att samla in de uppgifter som behövs för planeringen. Enligt ulredningens


 


Prop. 1978/79:128                                                                  14

förslag bör bostads- och liigenhcisuppgifier avseende iir 1980 ttis in i sam­band med deklarationen lill den allmänna fastighetstaxeringen 1981 (.AFT 1981). För enfamiljshus skall uppgifter om lägenheten redovisas pä fasiig-helslaxeringsblankellen medan uppgifier för flerfamiljshus lämnas pä en siirskild liigenhcisröricckning som bifogas fastighetstaxeringsblankeiien. Framställningen av slatislik insamlad frän fastighetstaxeringen beriiknas av inredningen kosia ca 5 milj. kr. i pris- och löneläge den 1 juli 1977. Ul­redningens förslag i della avseende tillslyrks med fä reservaiioner av samt­liga remissinsianser.

En samordning av inhiimiandet av bostadsuppgifter för FoB 80 med upp-giftsinhämtandei förden allmänna fastighetstaxeringen 1981 i enlighet med utredningsförslaget innebär enligt min mening avsevärda förenklingar. Förslaget innebär atl sädana uppgifier som eftertVägas för bada ändamålen - vilka klart bör anges - endasl behöver lämnas vid ett och samma tillfälle och inle som tidigare vid tvä. Fördelarna i form av minskad uppgiftsläm-narbörda för allmänheten är säledes mycket påtagliga. De samhällsekono­miska vinster som följer av en minskad blankettmängd och en samordnad hanlering väger enligt min mening tyngre än de av nägra remissinstanser påpekade nackdelarna i form av delvis minskade möjligheter till jämförelse med uppgifter som samlats in vid tidigare folk- och bostadsräkningar. Ut­redningens förslag i detla avseende bör därför enligt min mening genomfö­ras.

Jag gär nu över till frägan om inhämtande av hushållsiippgifier. Utred­ningens användaranalys visar att uppgifierna om hushåll har en betydande användning inom samhällsplaneringen. Hushällsdaia utnyttjas enligt ut­redningens kartläggningar framför allt i bostadsbyggnadsprogrammen vid beräkningen av det totala behovet av lägenheter och i kommunala delom-rädesprognoser. I viss utsträckning används dessa uppgifter även i sam­band med upprättande av bostadssaneringsprogram. Enligt utredningen är förfrågningar lill allmänheten pä totalbasis f. n. den enda metoden för att fä in uppgifter som ger möjlighet att beskriva utvecklingen av den faktiska hushällsbildningen för de områden som behövs i bostadsplaneringen.

Utredningens slutsatser beiräffande behovei av och sättet för att inhäm­ta uppgifter om hushällen delas av flertalet remissorgan som yttrat sig i frå­gan. 1 vä remissinstanser ger stöd åt det av Lemne/Karlsson framförda al­ternativet med en undersökning utan hushållsdala. Flera avstyrker å andra sidan bestämt detta alternativ. Mänga remissorgan betonar vikten av kom­binerade hushålls- och lägenheisdala.

Insamlandet av uppgifier om hushållen via blankett innebär enligt min mening olägenheter för allmänheten. Kostnaderna för stat och kommun är också betydande, ca 45 milj. kr., enligt de beräkningar utredningen låtit ut­föra. De trögheter i anpassningsprocesserna som är särskilt påtagliga på bostadsförsörjningens omräde gör del emellertid enligt min mening nöd­vändigt med en god framförhållning i fräga om bostadsplaneringen. Med de


 


Prop. 1978/79:128                                                                  |S

planeringsmetoder som f. n. används pä detta omräde är del nödvändigt med uppgifter om hushallen. Dessa uppgifter är ocksä av betydelse då det giiller atl följa upp elTekleriia av gjorda bostadspolitiska insatser. Nägot annal säll atl samla in dessa uppgifier än genom blankett till allmänheten finns f. n. inle. I ett kort perspektiv är det inte heller realistiskt att räkna med siidana förändringar av meioder och modeller för bostadsplaneringen att hiishallstippgifter kan avvaras. Jag anser det därför nödvändigt att år 1980, trots de pälagliga olägenheter och kostnader detta innebär, inhämta uppgifter medelst blankett till hushållen. För att tillgodose planeringens behov av kombinerade hushälls- och bosiadsdata bör denna undersökning tidsmässigt samordnas med tippgiftsinhämtandet för fastighetstaxeringen I9HI.

Jag anser atl uigängspunkien för framtiden bör vara att göra insamlingen av säväl hushälls- som bostadsuppgifter registerbaserad. Allmänheten skulle därmed slippa ifrån ett uppgiftslämnande samtidigt som det bety­dande gransknings- och kodningsarbete som kommunerna lägger ned pä just denna del av folk- och bostadsräkningarna nedbringas. Under förut­sättning att integritetskraven inte eftersatts skulle detta innebära betydan­de vinster. SCB bör däiför ges i uppdrag att i samråd med berörda parter utreda förutsättningarna att tillgodose samhällsplaneringens behov av hus-hällsuppgifter via regislerbearbeiningar. Visar det sig inte möjigt atl få fram de uppgifier som behövs med rimliga insatser, får det noga övervägas om alternativa metoder och modeller kan utformas för den samhällsplane­ring som i dag föruisäiier tillgång lill hushållsdata. Härigenom hörde fram­lida kostnaderna för att ta fram ett tillräckligt beslutsunderlag kunna mins­kas.

Uppgifterna från folk- och bostadsräkningarna om sysselsättning och re­sor mellan bosläder och arbeisplaiser har hittills givit ett dominerande un­derlag för analyser av sysselsättningsutvecklingen i samband med regional och kommunal utvecklingsplanering. Under senare tid har dock vissa be­gränsningar i användbarhelen av dessa uppgifter - främst på grund av det stora avståndet i tiden mellan mätningstillfällena - påtalats.

Enligt FoB-iilredningens förslag kan uppgifier om sysselsättningen tas fram genom sambearbetning av dala från skatteadministrationens kontroll­uppgift, centrala företagsregistret samt inkomstregistret. Förslaget förut­sätter därvid att vissa kompletterande uppgifter förs in på kontrolluppgif­ten och att i företagsregistret las in uppgifter som gör del möjligt att speci­ficera redovisningen på arbetsställenivå. Genom atl i detta sammanhang även utnyttja registret över totalbefolkningen skulle det enligt utredning­ens mening ocksä vara möjligt att erhälla uppgifter över pendling, dvs. ar­betstagares resor mellan bostad och arbetsplats. Ett betydande antal re­missorgan intar allmänt sett en positiv ståndpunkt till utredningens förslag även om flera samtidigt påpekar alt betydande tekniska och organisatoris­ka problem måste lösas innan denna metod kan användas.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  16

Enligi min mening iir ulredningens förslag all genom sambcarbelning av olika regisier förse främsi den regionala och lokala planeringen med sys-sclsiiliningsuppgifier en i princip lämplig nielod. Den kan lillgodose sam­hällsplaneringens behov samtidigt som den innebär säväl förenklingar i frå­ga t)m uppgiftsliimnandet som siora kostnadsbesparingar för slal och kom­mun. Jag anser emellerlid alt man miiste närmare siudera fönilsällningar-na för alt i prakiiken klara av sambearbelningen av de mycket stora regis­ter del här är fräga om. Ocksä de synpunkter som DEFU. RSV. SAF m.n. remissorgan liimnai i fräga om utnyttjandet av KU-systemet hör övervägas. Bl.a. bör undersökas möjlighelerna att fä fram en användbar sysselsätlningsslatistik med utgångspunkt i en oförändrad KU-iippgift. Som jag nämnt förut är det ocksä en självklar förutsättning all skyddel av den enskildes personliga integritet inte eftersatts. Dessa frägor är av sädan art och omfattning att det inte är realistiskt att räkna med att använda re-gislermeloder för att ta fram sysselsällningsuppgifter för är 1980. Ocksä med lanke pä det heslut beiräffande sysselsättningsplaneringens framlida utformning, som kan väntas efter det atl sysselsättningsulredningen läm­nat sitl huvudbetänkande i vär, är del olämpligt att nu binda sig för en lös­ning beträffande metod för att ta fram sysselsättningsstatistik. Jag avser emellerlid alt senare föreslå regeringen att ge SCB i uppdrag att närmare undersöka hur det framlida behovet av sysselsättnings- och pendlingssta­tistik skall kunna tillgodoses genom bl. a. sambearbetning av olika register.

Det är enligi min mening nödvändigt att också i samband med 1980 års FoB ta fram underlag för sysselsättnings- och pendlingsstatistik. De uppgif­ter som behövs bör hämtas in via blanketten till allmänheten och ligga till grund för näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik och statistik över den förvärvsarbetande befolkningens fördelning efter arbetsplatsens belä­genhet och mantalsskrivningsort. Med utgångspunkt i dessa uppgifter bör ocksä kunna las fram statistik över pendling, dock inte i fråga om färdsätt. Jag förutsätier atl uppgiflsinhämtandel begränsas till vad som oundgängli­gen behövs och att vunna erfarenheler från tidigare undersökningar utnytt­jas fullt ut. Det av mig förordade förslaget innebär att jämförelser kan gö­ras bakåt i tiden, vilket förts fram som angeläget av tiera remissinstanser. Vidare öppnas möjligheter att i samband med 1980 års FoB genom begrän­sad provverksamhet studera resultaten av skilda undersökningsmetoder.

Pä basis av genomförda användaranalyserdrar FoB-utredningen slutsat­sen all de uppgifter om yrke och uibildning som samlals in i samband med tidigare folk- och bostadsräkningar inte utnyttjats i sädan utsträckning att de bör finnas med i en undersökning år 1980. Somjag redan framhållit har särskilt förslaget att slopa yrkessuppgiften mött erinringar från åtskilliga remissorgan.

Önskemålet om att ha lillgång till yrkes- och utbildningsuppgifter i sam­hällsplanering och annan verksamhet måste vägas mot andra faktorer. Be­hovet av en totalundersökning beträffande befolkningens yrkes- och ut-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 17

bildningsförhiillanden i landet är enligt min mening inte övertygande påvi­sat. Allmänheten har visat en viss motvilja att lämna uppgifter särskilt om utbildning i samband med folk- och bostadsräkningar. Kvalitetsundersök­ningar har visat att den slatislik över yrke och framför allt utbildning som framställts med utgångspunkt i dessa uppgifter varit behäftad med relativt stora fel.

Enligt min mening är uppgifter om yrke och utbildning emellerlid nöd­vändiga i flera sammanhang. Jag kan här peka på de undersökningar av skaderisker som olika kategorier av anställda utsätts för på sina arbetsplat­ser, andra miljöstudier och de behov som har anmälts från utbildningshåll och från arbetsmarknadens parter. Alternativ till att genom folk- och bo­stadsräkningar ta fram den statistik över utbildning och yrke som kan be­hövas bör därför enligt min mening närmare uiredas av SCB.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört anserjag i likhet med utredningen att uppgifter om yrke och utbildning inte bör ingå i FoB 80.

I likhet med vad som gjordes vid den senaste folk- och bostadsräkningen bör reglerna för undersökningen föras samman i en lag. Det av mig föror­dade lagförslaget bygger pä lagen (1975: 55) om folk- och bostadsräkning år 1975. Delta innebär bl. a. att organisationen och förfarandet i allt väsentligt följer den ordning som gällde för 1975 års undersökning. De justeringar som har gjorts föranleds i huvudsak av att bostadsuppgifterna enligt mitt förslag skall inhämias i samband med den allmänna fastighetstaxeringen. FoB-utredningens författningsförslag och remissbehandlingen av det har därvid beaktats.

Vad avser utredningens förslag till regel om SCB:s rätt alt lämna ut FoB-uppgifter till annan myndighet (17 § utredningens författningsförslag) vill jag erinra om att samma fråga behandlades i samband med 1975 års FoB (prop. 1975: 5 sid. 37-38). Jag ansluter mig till den bedömning som då gjor­des, nämligen att nägot behov inte föreligger för en bestämmelse om ut­lämnande av uppgift till annan myndighet. I fråga om utlämnande av per­sonuppgifter som har getts in till folk- och bostadsräkning gäller nämligen redan enligt nuvarande regler och praxis största restriktivitet. Den av ut­redningen föreslagna bestämmelsen skulle inte medföra någon ändring i delta förhållande. Frågan om utlämnande av handling till annan myndighet bör alltså t. v. bedömas enligt gällande regler och praxis. Den nuvarande sekretesslagen gäller visserligen endast i fråga om utlämnande av handling till enskild. Myndighei som förvarar handlingen beaktar dock vid utläm­nandet till annan myndighet de intressen som utgör grunden för bestäm­melsema i sekretesslagen. Kan myndighelerna inte enas, ligger det slutliga avgörandet hos regeringen. De synpunkter FoB-utredningen fört fram får beaktas vid denna prövning.

Jag vill emellerlid i delta sammanhang nämna alt förslag till ny sekre­tesslag har remitterats till lagrådet den 7 december 1978. En av nyheterna i detta förslag är att sekretessen mellan myndigheterna också regleras. Så-2    Riksdagen 1978179, 1 saml. Nr 128


 


Prop. 1978/79:128                                                                  18

vitt gäller förevarande område, innebär förslaget att den nuvarande sekre­tessnivån upprätthålls. Den nya sekretesslagstiftningen beräknas träda i kraft den I januari 1980.

I fråga om iniegritetsskyddel i övrigt får det - som datainspektionen an­märkt i sitt remissyttrande - i den mån datalagen (1973: 289) blir tillämplig ankomma på inspekiionen au pröva vilka närmare föreskrifier som behövs för att kravet på integritetsskydd skall uppfyllas. I sammanhanget vill jag nämna att jag har samråti med datainspektionen i fråga om det förslag till undersökning som jag förordat i det föregående.

Jag vill avslutningsvis ytterligare kommentera del utredningsuppdrag som avses lämnas till SCB. Som utgångspunkt för arbetet börgälla att det framdeles skall bli möjligt ta fram de för samhällsplaneringen nödvändiga uppgifterna utan särskild blankett till allmänheten. Det torde komma att krävas samutnytljande och sambearbetning av myckel stora regisier, vil­ket erfarenhetsmässigt är förenat med betydande svårigheler. SCB bör un­dersöka de tekniska, organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för sådana samkörningar. Vidare bör möjligheterna att genom urvalsun­dersökningar lillgodose delar av informationsbehovet prövas. Garaniier bör ställas upp för att den enskildes iniegritetsintresse inte eftersatts. Möj­ligheterna att genomföra nya system bör undersökas genom provverksam­het. Arbetet bör bedrivas i nära samråd med beröra myndigheler och in­tressenter.

I fråga om sysselsättningsstatistiken bör SCB närmare utreda möjlighe­terna att som utgångspunkt ha de uppgifter KU-systemet erbjuder ulan att ytterligare uppgifter tas in på kontrolluppgifterna. En för regionala och lo­kala behov meningsfull registersamkörning förutsätter ett regisier över ar­betsställen. Centrala företagsregistret (CFR) innehåller f. n. inle alla upp­gifter som behövs. Det lorde vara förenal med avsevärt arbete att förse CFR med de kompletteringar som behövs. Med hänsyn till angelägenheten av att ha tillgång till dessa dala har emellertid bl. a. många kommuner i sina remissyttranden förklarat sig villiga att aktivt bilräda i delta arbete. Det får ankomma på SCB att i samråd med kommunerna och övriga intressenter pröva lämplig metod för alt fä fram ett godtagbart regisier över arbetsstäl­len.

Somjag lidigare framhållit anserjag en belysning av befolkningens yr­kestillhörighet nödvändig i skilda sammanhang. Av de skäl jag redan nämnl anserjag dock ell uppgifisinhämiande i samband med FoB 80 mind­re lämpligt. Det får ankomma på SCB att utreda möjligheterna till en belys­ning av yrkestillhörigheten genom att använda befintliga registeruppgifter eiler dala som samlas in på annat sätt än genom totalundersökningar.

Hushållsuppgifier kan f. n. endasl erhållas genom blanketlförfrågan hos allmänheten. Som FoB-utredningen framhållil lorde avsevärda svårigheter möta när det gäller att på annal sätt få fram dessa uppgifier. I SCB:s utred­ningsuppdrag bör emellertid ingå att pröva de hinder som förts fram när


 


Prop. 1978/79:128                                                                  19

det gäller att pä detla omräde utnyttja folkbokföringen och de möjligheter som kan ligga i nägon form av lägenhetsregister eller annan metod.

Jag avser i annat sammanhang att föreslå regeringen att till SCB lämna ett uppdrag i huvudsak efter de riktlinjer jag nu har angivit.

Enligt SCB kommar statens och kommunernas koslnader för 1980 års folk- och bostadsräkning i prisläge den 1 januari 1979 att sammanlagt upp­gå till ca 93 milj. kr., varav ca 36 milj. kr. faller på kommunerna. Som en jämförelse kan nämnas att motsvarande kostnader för FoB 75 av utredning­en beräknades lill ca 150 milj. kr. i pris- och löneläge den I juli 1977. Ge­nom en delvis förändrad undersökningsmetod, ett utnyttjande av ert"aren-heler från lidigare undersökningar och en begränsning av variabelinnehäl-let har kostnaderna för FoB 80 pressats avsevärt utan att angelägna behov har eftersatts.

Beiräffande kommunernas kostnader för det av mig förordade förslaget vill jag erinra om att kommunernas uttalade behov av FoB-statstik har starkt bidragit till attjag stannat föratt föreslå att en undersökning genom­förs. Genom undersökningen kan kostsamma urvalsundersökningar i kom­munal regi - som jag tidigare nämnt - undvaras och vissa kvalitetsmässi-ga fördelar vinnas. För företagen innebär förslaget en väsenilig minskning i uppgiftslämnandet jämfört med utredningsförslaget.

iag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

antaga inom ekonomidepartemeniet upprättat förslag till lag om all­män folk- och bostadsräkning år 1980.

2.5 Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80 Driftbudgeten

SJUNDE HUVUDTITELN

I prop. 1978/79:100 (bil. 10 sid. 44) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975/1980 för budgetåret 1979/80 beräkna ett för­slagsanslag av 200000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

B 3 Folk- och bostadsräkning 1980

 

1977/78 Utgift

10 262000'

1978/79 Anslag

200000'

1979/80 Förslag

11300000

' Anslaget Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975/1980.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  20

Somjag tidigare redovisat har SCB beräknat totalkostnaden för FoB 80 till ca 93 milj. kr., varav ca 57 milj. kr. beräknas falla på SCB. SCB:s kost­nader fördelar sig i huvudsak på budgetåren 1979/80- 1981/82. För budget­aret 1979/80 beräknas kostnaden till 11,3 milj. kr. Förde två följande bud­getåren beräknas kosinaderna komma atl uppgå lill 34 resp. 12 milj. kr. FoB 80 innebär sålunda att åren 1980- 1982 blir en mycket arbetsintensiv period för SCB. Det är angeläget att SCB noga uppmärksammar detta i sin personalplanering sä att inte övertalighetsproblem uppkommer när arbetet med FoB 80 är avslutat. Jag vill särskilt betona detta eftersom avsiklen är att FoB 80 inte skall följas av en ny folk- och bostadsräkning med denna uppläggning.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att lill Folk- och bostadsräkning 1980 för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 11 300000 kr.

B 4 Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet

Nytt anslag (förslag)     1000

Materialet i folk- och bostadsräkningen ger SCB underlag för uppdrags­verksamhet av inte oväsentlig omfattning. Omslutningen i uppdragsverk­samheten i anslutning till FoB 75 beräknas till sammanlagt 5 milj. kr. Som jag tidigare nämnt bör FoB 80 bl. a. leda till alt kommunernas behov av att genom särskilda statistiska undersökningar ta fram beslutsunderlag mins­kar. Det är därför angeläget att SCB aktivt verkar för att produkter och ser­vice i anslutning till FoB 80 används.

Inkomster från och ulgifter för den uppdragsverksamhet som hänger samman med FoB 80 bör redovisas under ett särskilt anslag. För verksam­heten bör få disponeras den rörliga kredit i riskgäldskontoret som stär till SCB:s förfogande för uppdragsverksamheten i övrigt.

iag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.


 


Prop. 1978/79:128                                                                 21

Bilaga I

Utredningens sammanfattning

Sammanfattning

Utredningens uppgift har varit atl undersöka behovet av folk- och bo­stadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens framtida behov av be-tolknings-, sysselsättnings-, pendlings-, hushålls- och bostadsuppgifter skall kunna tillgodoses. I direktiven framhålls vikten av att ulredningen ge­nomför en förutsättningslös konsumenianalys och prövar alternativa data-tängstmöjligheter. Utredningsarbetet redovisas i sin helhet i föreliggande belänkande med bilagor.

Folk- och bostadsräkningar i Sverige har sedan läng tid tillbaka varit komplicerade totalundersökningar omfattande ett stort antal variabler. Ett väsentligt motiv för undersökningarna var länge att man fick uppgifter om antalet personer, hushall, lägenheter etc, med en långtgående regional för­delning. Detta inslag av räkning har efter hand fått en mindre betydelse vil­kel innebär alt benämningen "folk- och bostadsräkning'" numera inte ger en riktig uppfattning om ändamålet med och innehållet i undersökningen. Med hänsyn till de ändrade förhållandena bör benämningen folk- och bo­stadsräkning inte längre användas. Utredningen föreslär i stället namnet hushälls-, bostads- och sysselsättningsundersökning (HBS) vilket ger en bättre uppfattning om tyngdpunkten i undersökningen.

Utredningens förslag till framställning av befolknings-, sysselsättnings-, pendlings-, hushälls- och bostadsdata 1980 och i ett längre lidsperspektiv har grundats pä erfarenheter och synpunkter från användare och andra in­tressenter. Datainsamlingsmöjligheter, framtida produktionstekniska möj­ligheter och rena kostnadsöverväganden har slarkl påverkat utformning­en.

Kosinaden för den undersökning (hushålls-, bostads- och sysselsätl-ningsundersökning år 1980, HBS 80) som utredningen föreslår är ungefär hälfien sä stor som kostnaden för FoB 75.

HBS 80 kan delas i två avsnitt. Det är dels sysselsättningsdelen som hu­vudsakligen är baserad på uppgiftslämnande från företagen med hjälp av kontrolluppgiften, dels hushålls- och bostadsdelen baserad på blanketter som insamlas frän allmänheten och vissa uppgifter som 1980 skall insamlas vid genomförandet av den allmänna fastighetstaxeringen 1981, Utredning­en vill genom uppdelningen peka på att dessa tvä delar är oberoende av varandra och atl de i det mer långsiktiga perspektivet inte behöver genom­föras i en sammanhållen undersökning. HBS 80 är dock av prakliska och ekonomiska skäl organisatoriskt sammanhållen.

Analysen av användningen av data från folk- och bostadsräkningarna vi­sar att flera etablerade planeringsmodeller och rutiner, inom ramen för samhällsplaneringen i vid mening, har behov av befolknings-, sysselsätt­nings-, pendlings-, hushålls- och bostadsuppgifter med möjligheter till långtgående regional och lokal redovisning. Ell antal i tidigare räkningar inkluderade variabler har haft en liten om ens någon användning för sam­hällsplaneringen. Andra uppgifter har visat sig främst komma till använd­ning pä central myndighetsnivå där man inte haft speciell nytla av de detal­jerade redovisningsmöjligheter på kommunal och regional nivå som tidiga­re främst ansetts motivera en totalundersökning av konventionell FoB-iyp.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  22

En bakgrund vid utformningen uv förslaget till en undersökning 1980 har varil genomgängen av motsvarande räkningar under perioden 1950-1970 och den särskilda utvärdering av FoB 75 som företagils. Utvärderingen, som till stor del genomförts inom SCB, har visat att väsentliga rationalise­ringar går all genomföra i framtida undersökningar.

Grannländerna Danmark. Finland och Norge planerar all genomföra folk- och bostadsräkningar 1980-81 men pä olika sätt. Det längsi drivna försökel att rationalisera folk- och bostadsräkningen pägär i Danmark, där man 1981 satsar pä en "uppgörelse"" huvudsakligen baserad på olika admi­nistrativa register. Metoderna är dock ännu relativt oprövade och den re­gistersamordning som förberetts i Danmark har slött pä flera praktiska problem i genomförandeskedet. I bäde Finland och Norge ingär i planerna att folk- och bostadsräkningen 1980 till stor del skall baseras på uppgifier insamlade med blankett frän allmänheten. Vissa uppgifter avses dock bli inhämtade från olika befintliga register. Erfarenheterna frän grannländerna torde främst komma att få betydelse för svenskt vidkommande i de mer långsiktiga övervägandena och utvecklingsarbetet inför 1980-talels databe­hov.

Sverige har inte iklätt sig nägra bindande förpliktelser att i internationel­la sammanhang redovisa den statistik som konventionellt förknippas med en folk- och bostadsräkning. Om och hur en undersökning skall genomfö­ras 1980 kan således beslutas utifrån nationella överväganden.

Betydelsen av folk- och bostadsräkningar för kontroll av den löpande folkbokföringen har efter hörande av riksskatteverket (RSV) kunnat konstateras endast vara marginell. RSV anser att folk- och bostadsräk­ningar är ett bra hjälpmedel, att de dock inte kan motiveras av RSV:s kon­trollbehov och att RSV vid en ev. utebliven folk- och bostadsräkning kan utveckla alternativa kontrollmetoder. Eftersom FoB-utredningen lämnar ett förslag till undersökning 1980 föreslås RSV få rätt ta del av innehållet för kontroll av den löpande folkbokföringen.

Det finns ett flertal datakällor som i nuvarande skick eller efter viss ut­veckling skulle kunna utgöra grund för befolknings-, sysselsättnings-, pendlings-, hushålls- och bostadsstatistik. De dalakällor - direkta säväl som indirekta - som har övervägts är följande

Datakällor där allmänheten är uppgiftslämnare:

-    särskild enkät

-    den löpande folkbokföringen

-    fastighetstaxeringen

-    allmänna självdeklarationen

-    riksförsäkringsverkets register Datakällor där företagen är uppgiftslämnare:

-    skatteadministrationens kontrolluppgift

-    SCB:s centrala företagsregister

-    lönestatistik

-    industristatistiken och lantbruksregistret vid SCB Vissa andra källor:

-    arbetskraftsundersökningen

-    inkomstfördelningsundersökningen

-    förelagsenkäter inom informationssystemet företag - samhälle

-    bostads- och hyresundersökningen.

Flera av de angivna källorna kan emellertid - i varje fall på kort sikt -inte komma i fråga. Detta gäller den allmänna självdeklarationen och riks­försäkringsverkets register.


 


Prop. 1978/79:128


23


De urvalsundersökningar som nämnts kan inte utgöra annal än komple­ment lill en särskild undersökning 1980, eftersom precisionen blir för läg pil regional och lokal nivä. Vissa av de angivna datafångstmöjligheterna har en ofullständig täckning för de populationer och uppgifter som är av in­tresse i detta sammanhang. 1 iden är ocksä för kort för att planera för och genomföra en sådan utbyggnad av dessa källor att de skulle kunna ersätta annan uppgiftsinsamling för samhällsplaneringens ändamål.

De kiillor som svarar mot innehållsmässiga, kostnadsmässiga och prak­tiska krav pil en undersökning 1980 framgår av nedanstående sammanfatt­ning av utredningens förslag till undersökning av hushåll, bostäder och sysselsättning 1980. HBS 80.

Sysselsättningsdelen

Utredningen föreslär att sysselsättnings- och pendlingsstatistik i HBS 80 framställs med anlitande av nedanstående källor.

Svssdsäll/ilngsddcn


SKATTEADMINISTRA­TIONENS KONTROLL­UPPGIFT   IKU)


CENTRALA FORETAGS-REGISTRET (CFR)


INKOMST­REGISTRET (INK)


REGISTRET ÖVER TOTALBEFOLK­NINGEN   (RTB)


Uppgifter om sysselsättning föreslås insamlade genom kontrolluppgiften för gruppen anslällda. Inkomstregistret, som upprättas vid SCB på grund­val av taxeringsuppgifterna, föreslås använt bl.a. för att avgränsa företa­gargruppen. Dessa två källor kommer att ge underlag lill redovisning av sysselsättningsstatistik. Sambearbetning av uppgifterna från kontrollupp­gifterna (KU) med en uppdaterad och särskilt anpassad version av CFR (fortsättningsvis benämnt arbetsställeregistret) möjliggör redovisning av näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik. Arbetsställeregislret förut­sätts efter uppdatering och komplettering innehålla uppgifter om var (län, kommun, tätort/glesbygd, nyckelkodområde) arbetsstället är beläget.

RTB skall efter uppdatering och komplettering kunna leverera uppgifter om var den anställde bor (län, kommun, tätort/glesbygd, nyckelkodområ­de). Dessa uppgifter tillsammans med uppgifter om arbetsplatsens belä­genhet möjliggör att pendlingsstatistik kan redovisas. Sysselsältningsdelen i detta utförande beräknas kosta ca 17 milj. kr. exklusive kostnader för uppgiftslämnandet. Tidsåtgången för företagens uppgiftslämnande har uppskattats till ca lOOOOO tim. förutom viss insats för förberedelser.

Hushålls- och bostadsdelen

Ulredningen föreslår alt hushålls- och bostadsstalistik i HBS 80 fram­ställs enligt nedanstående principiella modell.


 


Prop. 1978/79:128


24


Hiishiills- och bosiadsdden


PERSON­BLANKETT FRÄN ALLMÄNHETEN


FASTIGHETSTAXERINGS­BLANKETT FRÄN FASTIGHETSÄGARNA


 


HUSHÄLLS-STATISTIK


KOMBINERAD HUSHÄLLS-OCH BOSTADS­STATISTIK


BOSTADS-STATISTIK


Med hjälp av personblanketten insamlas frän allmänheten uppgifter som ger underiag för att framställa slatislik över hushällens storlek (antal per­soner) och deras sammansättning (hushållssiällning). En något utbyggd upgifisinsamling i den allmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregå­ende taxering ger efterfrågade bostadsuppgifter. Framställningen av en­bart bostadsstatistik beräknas kosta 5 milj. kr. Framställningen av hus­hållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder kan enligt föreslagen metod endast göras genom en sambearbetning av person- och bostadsuppgifter och leder därför till en så hög kostnad som 45 milj. kr. Ut­redningen föreslår av denna anledning att andra metoder studeras, så att man i framtiden ev. skall kunna framställa hushållsslatislik och kombine­rad statistik över hushåll och bostäder till en lägre kosinad.

Utöver det här beskrivna huvudalternativet framläggs också två andra alternativ som vartera förordas av två av utredningens ledamöter. I det ena fallet föresläs att ingen blankettundersökning görs, i det andra fallet att blankettundersökningen också omfattar sysselsättningsfrågor.

Utredningen föreslår att materialet från HBS 80 skall göras mer tillgäng­ligt för samhällsplaneringen än vad som varil fallel vid FoB 70 och FoB 75. En föruisättning är därvid att uppgiftslämnarna prövas inte kunna komma lill skada och att den av forsknings- och planeringsorganens lilllänkta an­vändning stär i överensstämmelse med det lagstadgade syftet för HBS 80.

Utredningen har utformat ell författningsförslag, förslag till lag om hus­hålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning 1980. I lagförslaget regle­ras innehåll, datafångst och samverkan mellan SCB, andra myndigheter och kommunerna. Vidare regleras den föreslagna uppgiftsplikten och där­med sammanhängande sanktionsregler. Bestämmelser om sekretess- och utlämnande av material från HBS 80 har även infogats i lagen.


 


Prop. 1978/79:128                                                                 25

Bilaga 2

Ulredningens

törlättningstörslag

Lag om  hushälls-, bostads- och  sysselsällningsundersökning in-   1980 Enligt riksdagens beslut föieskrivs följande.

1 § För framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och
allmän information saml för koniroll av lolkbokföringon genomför statis­
tiska centralbyrån allmän hushälls-, bostads- och sysselsällningsunder­
sökning år 1980. Undersökningen sker med hjälp av auiomalisk databe­
handling.

Till undersökningen lämnas enligt denna lag hushalls-, bostads- och sys­selsättningsuppgift samt uppgifi för arbetsställeidentifiering.

Hushållsuppgift skall lämnas av den som är född är 1964 eller tidigare och som är bosall och/eller kyrkobokförd här i rikel under den lidsrymd som undersökningen avser.

Bostadsuppgift skall lämnas i samband med uppgiftslämnandet till den allmänna fastighetstaxeringen 1981 av den som är ägare av fastighet ä vil­ken finns bostadslägenhet.

Sysselsättningsuppgift och uppgift för arbetsställeidentifiering skall läm­nas av den som är skyldig att lämna kontrolluppgift för annans taxering en­ligt 37 § I mom. 1 och 2 taxeringslagen (1956: 623) avseende inkomståret 1980.

Uppgift skall lämnas vid tidpunkt och avse förhällanden under tidsrymd som fastställs av statistiska centralbyrån i samräd med riksskatteverket.

2 § Hushållsuppgift lämnas pä blankett, som, jämte anvisningar, fast­
ställs av centralbyrån efter samråd med datainspektionen. Statsverket till­
handahåller uppgiftslämnarna blanketter samt port ofria svarskuvert.

Uppgiftslämnande enligt föregående stycke innefattar även kontroll och beriktigande av maskinellt förhandsifyllda uppgifter.

Sammanboende makar fär lämna hushällsuppgifter gemensami på en blankett. Sädan blankett fär även omfaila barn i hushållet födda 1962 eller senare.

Blanketten underskrivs av den som lämnar uppgiften. Denna svarar för uppgifternas riktighet.

3   § Hushållsuppgift lämnas senast vid tidpunkt som fastställs enligt I ij sjätte siycket till insamlingsställe, som sägs i 10 S tredje stycket.

4   § Hushållsuppgifi skall innehålla följande uppgifter, dels för innehava­re av bostaden

namn och personnummer

församling och fastighetens beteckning

utdelnings- och ortsadress saml

hushållsställning

dels för annan boende i hushållet

namn, personnummer och hushållsställning

Uppgifter om de boendes namn, personnummer och hushållsställning enligi första stycket behöver endast lämnas av den som under tidsrymd som fastställs enligt I § sjätte stycket innehar och stadigvarande bebor bo­stadslägenhet här i riket. Med innehavare av bostadslägenhet avses den


 


Prop. 1978/79:128                                                                  26

som pil grund av iiganderäll. bostadsrätt, hyresräii eller annat avtal förfo­gar över lägenheten.

5 S Bostadsuppgift inhämias frän den allmänna fastighetstaxeringen
1981. För fastighet med en bostad lämnas uppgifi pä fastighetstaxerings-
blankett och för fastighet med fiera bostäder lämnas uppgifterna pä sär­
skild lägenhelsförleckning. Uppgifierna avser

A.     för fiistighei, p;i vilken byggnad innehållande bostadsliigenhet är belä­
gen, uppgift om

län. kommun och församling där fastigheten är belägen,

fastighetens beteckning

ägarens namn och postadress samt

iigarekalegori

B.     för byggnad, i vilken finns bostadsliigenhet, utöver uppgifterna under
A., uppgift om

byggnadsnummer, fastiphetstyp, hiislyp.

huruvida mer än hälften av husets våningsyla upptas av annat än bo­stad.

byggnadsår och ombyggnadsär samt förekomst av vatten, avlopp och centralvärme

C.    för varje bostadslägenhet, uppgift om
upplätelseform,

antal bostadsrum,

antal rum som används endast till annal än bostad, förekomslen av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklo­sett,

lägenhetsinnehavarens namn samt lägenheisnummer

D.  för ej upplåten bostadslägenhet uppgift om orsaken härtill.

6 § Sysselsätlningsuppgift och uppgifi för arbetsställeidentifiering skall
lämnas i samband med alt kontrolluppgift lämnas avseende tid som be­
stäms enligt 1 *i sjätte siycket.

Sysselsätlningsuppgift skall avse arbetstidsmått som fastställs av statis­tiska centralbyrån.

7   8 För undersökningen inhämtas från sädan kontrolluppgift som avses i 1 S femte stycket upgifier som avses i 6 S, uppgifterom personnummer/or­ganisationsnummer, och beträffande inkomst uppgift om förmånen för an­ställd avser inkomståret eller del av år.

8   § Uppgifi om personnumer, civilstånd, församling och fastighetsbe­teckning, utdelnings- och ortsadress, samhörighetsbeteckning, medbor­garskap samt födelseland inhämtas från statistiska centralbyråns regisier över totalbefolkningen. Uppgifter om inkomst inhämtas från centralbyråns taxeringsband och uppgifter om företags namn och form, antal arbetsstäl­len samt arbetsställets namn. storlek, sektorlillhörighel, belägenhet och näringsgrenskod frän centralbyråns cenlrala företagsregister.

Vidare inhämtas uppgifterom tätortstillhörighet för fastigheter från läns­styrelsernas fasiighetsband samt uppgifter om koordinater för fastigheter från centralnämnden för fastighetsdata.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  27

9 S Önskar statistiska centralbyriin med hjälp av automatisk dalabe­
handling använda ytierligare uppgifter tillsammans med uppgifterna för
undersökningen för sädana statistiska ändamäl som anges i I S. fordras be­
slut eller lillständ som avses i datalagen (1973: 289).

10 S Del äligger kommun all lämna information om hushälls-, bostads-
och sysselsäitningsiindersökningen. Kommunen skall ocksä biträda vid di­
stributionen LIV blanketlerna lör hushållsuppgifi samt vid upprältandet och
insamlingen av dessa uppgifter.

Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick överlämnas till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning.

Kommunen och lokal skattemyndighet skall vid gemensamt insamlings­ställe mottaga och vidarebefordra blanketterna för hushällsuppgift samt blankeitcrna för allmän fiistighetstaxering är 1981.

Kommunen skall vidare uppdraga ät särskilt granskningsorgan att hand­ha de göromäl. som avses i första och andra slyckel i denna paragraf. Kommun kan lillsammans med en eller flera andra kommuner inräita eu gemensamt granskningsorgan. Innan gemensami granskningsorgan inrät­tas skall samräd ske med statistiska centralbyrån.

11 S Del äligger kommun och länsstyrelse att biträda statistiska central­
byrån med att upprätta ett arbetsställeregister för undersökningen.

Innehället i arbetsställeregislret fastställs av centralbyriin.

12   S Kommun skall utse granskningsledare och ställföreträdare förden­ne. Kommun skall vidare sörja för att granskningspersonal utbildas för si­na arbetsuppgifter.

13   S Granskningsledaren eller den han utser fär av uppgiftsskyldig enligt denna lag inhämta upplysningar rörande förhällanden som omfattas av uppgifisskyldigheten.

14   § Har hushällsuppgift eller uppgift enligt 5 och 6 SS ej lämnats vid fö­reskriven tidpunkt eller lämnas ej upplysningar som har begärts enligt 13 S. fär granskningsledaren eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.

Innan anmaning utfärdas, bör den uppgifisskyldige, om detta kan ske ulan olägenhet för undersökningens planenliga genomförande, pä lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplys­ningar.

Om anmaningen ej efterkoms, kan länsstyrelsen pä granskningsledarens eller statistiska centralbyråns begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyl­dige att fullgöra sin skyldighet. Vite får ej beslämmas under etthundra kro­nor eller över ett tusen kronor. Försuttet vite utdöms av länsrätten.

Besvär över beslut om vitesföreläggande och beslut om vite föres hos kammarrätt,

15   S Statistiska centralbyrån och kommuns granskningsorgan skall tillse att den uppgiftsskyldige ej betungas onödigt.

16   § Folkbokföringsmyndighet har rätt att i enlighet med anvisningar frän statistiska centralbyrån ta del av hushållsuppgift och lägenhetsför­teckning för kontroll av folkbokföringen.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  28

17 8 Uppgift hos statistiska centralbyrän som avses i ilenna lag lär liim­
nas till annan myndighet efter medgivande av centralbyrän. Medgivande
får lämnas endasl om uppgiften skall användas för sädana ändamäl som
anges i I §.

Första stycket gäller ej tillhandahällande av uppgift efter framsiällning av riksdagens ombudsmän, justitiekanslern eller domstol. Utan hinder av första stycket får vidare regeringen för särskilt fall medge all uppgift läm­nas ut till annan myndighet.

18    § Den som tagit befattning med uppgift som avses i denna lag liir ej obehörigen yppa dess innehåll.

19    § Anvisningar om förfarandet vid undersökningen lämnas i vad säda­na rör länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna och pastorsämbete­na av riksskatteverket och statistiska centralbyrän saml i övrigt av statis­tiska centralbyrån.

För utnyttjande av uppgifter enligt 5-7 SS i undersökningen sker sam­råd mellan statistiska centralbyrån och riksskatteverket.

Blankett, eller annat dylikt underlag, för lämnande av kontrolluppgift skall innehålla upplysning om vilka uppgifier som endast insamlas för de ändamål som anges i denna lag.

Denna lag träder i kraft 14 dagar efter det att den utkommit frän trycket.


 


Prop. 1978/79:128                                                              29

Bilaga 3 Sammanställning av remissyttrandena

Allmänt

AMS: Styrelsen vill understryka utredningens uttalanden om angelägenhe­ten av att finna sädana former för uppgiftsinsamlingen att produktionspro­cessen kan förkortas. Detta är särskilt viktigt som kraven pä ökad aktuali­tet i planeringen blir allt starkare.

Utredningens förslag att i sä stor utsträckning som möjligt utnyttja exis­terande administrativa regisier och andra källor innebär därför enligt ar­betsmarknadsstyrelsens uppfattning en väsentlig förbättring jämfört med tidigare folk- och bostadsräkningar. Resultaten kan komma fram snabbare och möjligheter finns atl senare återkomma med ärliga undersökningar. Erfarenhetsmässigt gäller dock att uppläggning och samköming av regis­terdata är en mera arbetskrävande och komplicerad verksamhet än vad som kan överblickas i introduktionsskedet. Styrelsen förutsätter därför att tillräckliga resurser avdelas för att HBS 80 skall kunna genomföras enligt förslagen.

Bosiadsslyrelsen: FoB-data om bostäder och bostadshushåll ger grund­läggande information om befolkningens bostadsförhållanden och om för­ändringar av dessa. De är den viktigaste källan för analys av befolkningens bostadsförhällanden och bostadspolitikens resultat och utgör underlag för bostadspolitiska ätgärder. De är ocksä ett viktigt underlag för prognoser och planering av bostadsförsörjningen. Utredningen har i alltför hög grad begränsat sin behovsanalys till det sistnämnda motivet vilket kan leda till en underskattning av undersökningarnas betydelse.

Statsmakterna skulle knappast kunna föra en effekliv bostadspolitik utan all ha de informationer som traditionellt erhålls ur FoB. På riksnivå skulle uppgifter i och för sig kunna tillgodoses av urvalsundersökningar. Genomförande, lokal uppföljning och planering av bostadsförsörjningen är emellertid kommunala uppgifter. De kräver en långtgående lokal redovis­ning av grunddata om bostäder och bostadshushåll samt möjlighet att kom­binera hushalls- och bostadsuppgifter. Föratt tillgodose kommunernas be­hov mäste uppgifter framställas genom totalräkning.

Frän bostadsförsörjningens synpunkt är det väsentliga värdet med FoB att den vid ett och samma tillfälle redovisar uppgifterom bäde lägenheier-iia och om bosiadshiishållen samt att dessa uppgifter kan kombineras. Om dessa krav tillgodoses och den statistiska kvaliteten blir bra är formen för uppgiftsinsamling en underordnad fråga.

Dalainspeklionen: Inspektionen finneratt FoB-utredningen i allt väsent­ligt har beaktat de synpunkter som datainspektionen funnit anledning att föra fram beträffande tidigare folk- och bostadsräkningar. Datainspektio­nen anser atl en hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning bör kunna genomföras 1980 enligt FoB-utredningens principiella uppläggning. Förslaget är dock inte så utförligt att detta uttalande kan, beträffande en­skilda delar, betraktas som ett yttrande enligt 2 § andra stycket i datala­gen.

DEFU: Med utgängspunkt i de redovisade behoven tillstyrker DEFU ansatsen i förslaget till HBS-80 som alternativ till folk- och bostadsräkning­arna i iraditionell bemärkelse. Det är myckel tillfredsställande att utred­ningen genom  avvägningar av behov, uppgiftslämnarinsatser, samord-


 


Prop. 1978/79:128                                                                  30

ningsmöjligheter, administrativa konsekvenser och konslnader förcslär ett begränsal totalt uppgifisinhämiande jämfört med tidigare genomförda folk-och bostadsräkningar. Förslaget innebär emellertid att en viss övervältring av iippgiftslämnarbördan frän individer till företag sker. Omfattningen t)ch ki)stnaderna som en följd av detta har dock endast översiktligt belysts av utredningen.

JK: Den föreslagna uppläggningen av undersökningen visar att utred­ningen siriivai efter att nedbringa de olägenheter som ett uppgiftslämnande frän allmänheten innebär. Detla kommer bl. a. till uitryck genom de förslag om inhiimtande av uppgifter från redan befintliga källor som betänkandet innehåller. Mol detta harjag naturligtvis inga invändningar. Ulan alt vara expert pa områdel villjag emellertid ifrågasätta om det inle är möjligt att helt slopa ett uppgiftslämnande frän allmänheten. Jag hänvisar härvid till vad bl. a. Ulredningens ordförande anfört (s. 189).

Koiyiinkiiirinsiititiei: Den föreslagna hushälls-, bostads- och sysselsätt-ningstindersökningen (HBS 80) är upplagd pä ett helt nytl sätt och innebär en ökad registersamordning och ökat utnyttjande av administrativa materi­al jämsides med en minskning av de direkt infordrade uppgifterna pä per­sonblanketten jämfört med tidigare genomförda molsvarande folk- och bo-sfadsräkningar. Institutet finner uppläggningen tilltalande och det är värt att notera, att utredningens förslag samtidigt innebär att kostnaderna för denna nya räkning beräknas bli avseviirl lägre än för de tidigare folk- och bostadsräkningarna. Som utredningen framhåller, kan visserligen de upp­gifter som del här rör sig om i den mån syfiet är att inhämta information för landet som helhet i stor utsträckning med fördel insamlas med hjälp av ur­valsundersökningar till avsevärt lägre kostnader. Totalundersökningar av denna typ är sålunda motiverade främst av behovet att erhålla lokal och re­gional statistik. Om de av dessa skäl - som utredningen föreslår - ändå görs, är det emellertid önskvärt att de också utnyttjas för att täcka infor­mationsbehov, som för närvarande är svära att tillgodose pä annat sätl.

Till övervägande delen är de uppgifter, som erhålles via loialräkningar av den här aktuella typen, primärt av marginellt intresse i den löpande verksamheten vid institutet. En annan sak är att uppgifier som insamlas pä detta sätt ger bättre underlag för statistik, som institutet kan ha intresse av dels i samband med den löpande konjunkturbevakningen, dels för allmän­na utrednings- och forskningsändamål. Delta gäller t.ex. i de fall sädana data användes för avstämning och samordning inom nationalräkenskaper­na, som utgör en grund för institutets konjunkturanalys- och prognosverk­samhet. Frän de synpunkter som här angetts är det av stor vikt atl uppgif­terna är jämförbara med varandra i de olika räkningarna.

Sunens planverk: För atl kartlägga behovei av FoB-data har utredningen genomt"ört en konsumentanalys som visar hur och i vilken omfattning det insamlade materialet används. I likhet med utredningen bedömer planver­ket atl den genomförda analysen geil belydande kunskaper om använd­ningen säväl av statistik i allmänhet som av FoB-data. Allmänt måste den slutsatsen dras, att FoB fyller en viktig funktion genom att resultatet ger jämförbarhet mellan olika delar av landet och ger basdata för planeringen pä lokal och regional nivä. Den återkommer regelbundet och medger jäm­förelser över tiden. Genom anslagsfinansieringsformen ger FoB för små kommuner med begränsade egna utredningsresurser ett hyggligt underlag för planeringsarbetet.

HBS 80 föreslås bli delad i två relativt oberoende delar. Dels en syssel-sätlningsdel som huvudsakligen är baserad på förelagens uppgiflslämnan-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 31

de lill taxeringsmyndigheterna med hjälp av kontrolluppgifter, dels hus­halls- och bostadsdelen baserad pä blankett till allmänheten och visst ma­terial som avses insamlas via fastighetstaxeringen. Verkei anser att tiden nu är lämplig att göra avsieg frän den traditionella uppläggningen av folk-och bostadsräkningar.

Planverket tillstyrker utredningens förslag som innebär alt materialet i sior utsträckning hämtas frän administrativa register. Konsumenlanalysen har visat atl omläggningen inte innebär bortfall av data av betydelse i pla­neringen. Förslaget ligger i linje med strävanden under senare är i sam­hällsliv och förvaltning som syftar till förenkling och samverkan för ökad effektivitet, samt att i möjligaste mån - utan att förden skull försvära pla­neringens väsentligare syften - nedbringa allmänhetens uppgiftslämnar-börda som kan upplevas som onödigt hyräkratiskt krångel. De erfarenhe­ter som kommit fram under utredningens arbete bör kunna ligga till grund för fortsatta överväganden med detta syfte.

För att lillgodose behovei av data för planeringen av bostadsförsörjning­en föreselär utredningen atl data över hushåll och hushällens bostäder in­hämtas via blankettinsamling från allmänheten. Planverket delar utred­ningens uppfattning i denna fråga, eftersom det inte är utrett om bostads­försörjningen kan planeras och genomföras med hjälp av andra metoder än de hittills använda. Kostnaden fördenna särskilda insamling och sambcar-betning är emellertid sä hög att det finns anledning att studera andra meto­der, sä att man i framliden skall kunna framställa hushållsslatislik och kombinerad statistik över hushall och bostäder till en lägre kostnad.

Konsumentanalysen visar att behovet av aktuell sysselsättningsstatislik är stort och att sädan basinformation behöver insamlas årligen för många verksamheter. En löpande sysselsättningsstatistik baserad på kontrollupp­gifterna och inkomstregistret bör således ytterligare övervägas beträffande ambitionsnivå i framtida redovisningar. Planverket anser för sin del syssel­sättningsstatistiken sä viktig att den bör ges högsta prioritet inom ramen för statistiska centralbyråns anslagsfinansierade verksamhet.

Om statsmakterna beslutar i enlighet med utredningens förslag, kvarstår ett omfattande utvecklingsarbete. Samordningen med fastighetstaxeringen för insamling av bostadsuppgifter och utnyttjande av det nya skattesyste­mets kontrolluppgifter för insamling av- sysselsällningsuppgifter innebär atl förändringar måste vidlas i dessa verksamheter. Relativt stora föränd­ringar krävs också för att anpassa företagsregistret vid SCB till förutsätt­ningarna i HBS 80. Planverket vill därför understryka vikten av att stats­makterna fattar erforderliga beslut i sådan tid att schemat för ett genomfö­rande av HBS 80 kan upprätthållas.

Riksförsäkringsverkel: Verket har inget att erinra om den föreslagna övergången frän en folk- och bostadsräkning till en hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning för vilken uppgifter från befintliga register ut­nyttjas i större utsträckning än som tidigare skett,

Socialsiyrelsen: I likhet med kommittén anser socialstyrelsen att en hel­täckande undersökning av det slag kommittén föreslår skall genomföras 1980. Styrelsen anser dock att variabelantalet bör utvidgas på det sätl som anges i det följande.

Utredningens förslag beträffande insamling och sammanställning av in­formation synes vara ändamålsenligt. Relativt stora ändringar krävs i vissa av de administrativa register som avses komma att utnyttjas för HBS 80. Styrelsen förutsätter därför att beslut om HBS 80 fattas i så god tid att nöd­vändiga förberedelser kan göras för att möjliggöra ett snabbt och friktions-


 


Prop. 1978/79:128                                                                  32

fritt genomförande av 1980 ars imdersökning.

Siaiskoniorei: Enligt givna direktiv har utredningens huvuduppgift varit atl undersöka behovei av kommande folk- och bosladsräkningar och visa hur samhällsplaneringens framlida behov av befolknings-, hushålls- och bostadsdala skall kunna lillgodoses. Del framhålls alt huvudallernalivel till särskilda folk- och bostadsräkningar synes vara att utnyttja uppgifter som insamlas i olika administrativa verksamheier.

Utredningen har i sill arbele belyst olika dalakällor och insamlingsvägar för befolknings-, sysselsättnings-, pendlings- och hushällsstatisiik. Utnytt­jande av allmän självdeklaration, riksförsäkringsverkets register, företags-baserad lönestatistik och industristatistik m. m. har diskuterats. Det fram­hålls atl det i ett fortsatt utredninpensarbete bör klargöras i vilken ut­sträckning de alternativa källorna kan anpassas lill olika modeller för att under 1980-talet tillgodose samhällsplaneringen med erforderligl informa­tionsunderlag. Härvid - framhälls det - bör närmare prövas till vilka kostnader dessa källor kan utvecklas med avseende på innehåll, täckning och tillgänglighet.

Statskontoret anseratt frågan om behovet av framtida folk- och bostads­räkningar i stort är obesvarad av ulredningen. FoB-utredningen visar på en rad områden som kan behöva särskilt utredas. Målet mäste härvid vara att samhällsplaneringens informationsbehov tillgodoses genom utnyttjande av data i administrativa system och alt uppgiftsinsamlingar frän företag och enskilda begränsas. Statskontoret har i olika sammanhang gett utiryck för den uppfattningen.

Utredningen har konstaterat att det längst drivna försöket att förändra uppläggningen och genomförandet av folk- och bostadsräkningar pågår i Danmark. För den planerade undersökningen 1981 skall statistiken hu­vudsakligen baseras pä registersammanställningar. En sådan undersök­ning bör kunna ge värdefulla erfarenheter också för svenskt vidkommande och för frågan om hur informationsförsörjningen kan utformas pä längre sikt.

Statskontoret vill sammanfattningsvis framhälla att det torde krävas ett fortsatt och omfatlande utredningsarbete för att ta om hand de frågor och utvecklingsförslag som FoB-utredningen har behandlat och för att fä un­derlag för stalsmaklemas beslut avseende samhällsplaneringens informa­tionsförsörjning och metoderna härför i framtiden.

Slaiisliska cenlralbyrån: SCB stödjer den ansats till registerutnytljande för undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning 1980 (HBS 80) som förslaget innebär. Vid denna bedömning väger tungt att förslaget ock­så erbjuder möjligheter i fortsättningen för årlig regional sysslsätlningssta-tistik och till årlig uppdatering av SCBs arbetsställeregister. Förslaget inne­bär vidare all uppgifislämnarinsatserna och kostnaderna för HBS är lägre än för en traditionellt utformad folk- och bostadsräkning (FoB). Enligt SCBs mening erfordras dock att förslaget kompletteras i vissa punkter.

Datainsamlingen till HBS 80 föreslås till övervägande del baseras på samutnytljande av olika material av bl.a. administrativ karaktär. Föränd­ringar krävs såväl i dessa material som i berörda administrativa myndighe­ters verksamhet för alt HBS 80 skall kunna genomföras enligt förslaget. Som kommittén framhåller innebär det redovisade förslaget en principiell lösning som kräver vidareutveckling i sina olika detaljer samt samråd och samverkan med berörda parter i bl. a. ett planeringsarbete som måste vara avslutat hösten 1980.

Utredningen har bedömt liden fram till dess tillräcklig för atl en väl fun-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 33

gerande undersökning skall kunna genomföras. SCB anser också del nnij-ligl att förverkliga detla lörtitstiit alt de av ulredningen gjinda beilönininp- arna häller. Verkei kan samiidigi inle iinderläla all peka pä de risker som finns för förseningar i planeringsprocessen lill följd av komplexilei. oklar-helcr och osäkerhet beträffande dalafängst. Bl.a. ärdet nödvändigi all de av ulredningen föreslagna förändringarna i del skatteadminisiraliva sysie­mel och fastighelsiaxeringsarbelei genomförs i sädan lid atl den eftersirii-vade informationen erhålls enligi tidsplanen för HBS 8(1.

För att HBS 80 ska kunna genomföras erfordras enligt SCB bl. a.

-     uinyttjande av det nya skattesystemets kontrolluppgifter (KU) för in­samling av sysselsällningsuppgifter

-     anpassning av ett arbetsställeregister (CFR) lill förulsältningar i HBS KO

-       samordning med fastighetstaxeringen för insamling av bosiadsiippgifier.
Den föreslagna ansatsen kommer att kräva omfattande samarbete med

andra myndigheter. Ytterligare gäller alt det regislertitnyttjande som anvi­sats ännu inte praktiskt utprovats. Vissa förberedciscätgärder är vidare av sädan art au de mäste påbörjas innan formella beslut i HBS 8()-fiägan före­ligger.

För att genomföia utredningens förslag att utnyttja konlrolluppgifien (KU) 1980 krävs ett omfattande planeringsarbete genom samverkan mel­lan SCB. RSV, SAF och andra förettigarorganisationer, länsstyrelser. kommuner och enskilda företag. Konkrela resultat av delta planeringsar­bete mäste näs redan under 1979. Det viktigaste och samtidigt frän lidssyn­punkt känsligaste momentet utgör upprättandet av det arbetsställeregisier som skall ligga till grund för företagens koppling av enskilda personers kontrolluppgifter till arbetsställe.

Förutsättningarna för att i del ovannämnda samarbetet fä tillräckligt gensvar från de medverkande parterna förbättras enligt SCBs uppfaUning väsentligt om arbetsställeregislret frän början kan läggas upp med inrikt­ning pä att vara ett permanent arbetsställeregisier för samhällsplanering. SCB delar utredningens uppfattning att förberedelser för arbetsställeregist­ret vid SCB skall igångsättas tidigt under vären 1979 och slutföras under hösten 1980 till de delar som är nödvändiga för utnyttjande i HBS 80.

Även ifråga om samordningen med allmänna fastighetstaxeringen (AFT) 1981 krävs förberedelser tidigt under 1979. Här gäller det i försia hand samverkan mellan fastighetstaxeringskommiltén, RSV och SCB för all ut­reda oklara frägor samt detaljuiforma blankett, organisation etc. SCB vill understryka vikten av atl de förutsättningar för samordning som utred­ningsförslaget bygger på uppfylls. Om t. ex. en samdistribution till smähus-ägarna totalt sett skulle bedömas motiverad - vilket verkei anser tvek­samt - är det enligt SCBs uppfattning nödvändigi alt personblanketten för-printas och att denna görs optiskt läsbar.

De risker som berörts och de kvalitetsproblem som SCB ser i det fiam-lapda förslaget är långtifrån negligerbara. Med i det föregående angivna justeringar och kompletteringar kan verket dock tillstyrka den principlös­ning som utredningen lagt fram. Detta gäller även del föreslagna utnyttjan­det av registret över totalbefolkningen (RTB) vid SCB i undersökningen.

Utredningen redovisar utöver förslaget två ambitionsnivåer i en under­sökning 1980. SCB delar hiir utredningens bedömning att en personblankell behövs 1980. Skälen till detla är främst följande.

Personblanketlen är den enda lill buds stående datakällan för informa­tion om bostadshushållels sammanfattning och bostadsförhållanden. Den är också den hittills enda tillgängliga källan för att beskriva det faktiska 3   Riksdagen 1978179. I saml. Nr 128


 


Prop. 1978/79:128                                                                 34

sambt)enclet. Uppgifter frän FoB 75 visar alt av samtliga samboende upp­gick andelen icke gifta lill ca 10%. I åldersklassen 20-24 är var molsva­rande siffra ca 70% för män och ca 60% för kvinnor med variationer mel­lan olika regioner.

Andra allernaiiv för alt erhålla denna hushällsuppgift finns t. n. ej däresi inle redovisningen begränsas lill alt enbart omfaUa personer som p.g. a. civilstånd eller föriildraskap (barn under 18 är) sammanförls lill fiimiljecn-hcl. Sisinämnda enhel som kan erhållas ur RTB skiljer sig. som Iramgärav uppgifter frän FoB 75, betydligt frän den faktiska hushällsbildningen i de yngre åldrarna. Icke minst inom bostadsplaneringens och fämiljepoliiikens omräde är uppgifter om bostadshushällel avgränsat utifrän det taktiska samboendet av stor vikt.

Genom personalblanketten kan också erhållas uppgifter om medhjälpan­de familjemedlemmar och siuderande. Dessa uppgifter används bl. a. inom jordbrukels regionala planering och inom barnomsorgsplaneringen. Andra informationskällor härom finns ej att tillpä.

SCB delar i övrigt i friipa om personalblanketten helt det synsätt som re­dovisas pä sid. 190 i belänkandet av ledamöterna Ruist och Wallberg.

Syssdsäiinlngsiilrediiingeii: FoB-utredningen har baserat en del av sys-selsällningsstatistiken pä skatteadministrationens kontrolluppgifter. Sys­selsättningsulredningen önskar på nytt deklararera sin posiliva inställning till denna lyp av statislikinsamling.

FoB-utredningens förslag innebär att uppgiftsinsamlingen frän allmänhe­ten blir mycket begränsad. I huvudsak efterfrågas uppgifter om hushallens storlek och sammansäitning. Enligt sysselsättningsutredningens uppfatt­ning går samhället miste om väsentligt planeringsunderlag om uppgiflsin-samlingen uiförs pä del sätt som FoB-utredningen föreslär. Informationen om befolkningens yrkestillhörighel bortfaller i förhållande till tidigare folk­räkningar. Information om utbildning kommer också att saknas. För att nå de sysselsättningspolitiska mälen ställs allt större krav pä planeringsunder­laget. Kraven på förbättringar och utbyggnader är stora. FoB-utredningens förslag går i motsatt riklning. De kostnadsminskningar som förslaget inne­bär i förhällande till koslnadema för FoB 75 mäste ställas mot den minska­de elfektiviiel som kan uppstå i sysselsättningspolitiken om beslutsunder­laget försvagas.

Även om sysselsäliningsutredningen ställer sig posiliv till insamling av statistik via skatteadministrationens kontrolluppgifter är det tveksamt att enbart satsa pä detta system är 1980. Vissa uppgifter om för sysselsätt­ningspolitiken viktiga förhållanden bör insamlas direkt frän allmänheten.

Ett första skäl till detta är att systemet med kontrolluppgifter ännu inte är utprovat. Under år 1980 borde därför säväl statistik via kontrolluppgif­ter insamlas som uppgifter direkt från allmänheten om sysselsättningsför-hällandena. Uppgifterna skulle dä kunna jämföras och eventuella brister i kontrolltippgiftssysiemet upptäckas, vilket kan bli av värde i det fortsatta arbetet. Jämförelser med tidigare folkräkningar underlättas. Uppgifterna från allmänheten mäste klara de kvalitetskrav som hittills ställts pä folk­räkningar. Det innebär atl de uppgifier om näringsgrenslillhörighet som bör inhämtas direkt frän allmänheten bör kunna kontrolleras mot informa­tion av arbetsplatsernas näringsgrenstillhörighet. Information om arbets­tid bör ocksä las in.

Eu andra skäl är att det för sysselsättningsplaneringen är angeläget att komplellera den informaiion som kommer in via kontrolluppgifterna. Det­la gäller främst informaiion om befolkningens yrkestillhörighel. FoB-utred-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 35

ningen motiverar strykningen av yrkesinformationen med att hittills in­samlade uppgifter anviints i myckel bepränsad utsträckninp av kommuner och länsstyrelser. Bearbeininparna av materialet har ocksä varit lidskrä­vande och försenat publiceringen av FoB-maierialet.

Med tanke pä atl strukturomvandlingen ocksä fortsättningsvis kan kom­ma att kräva en stor yrkesmässig rörlighet ärdet motiverat att insamla in­formation om framför allt yrkesförhällanden, även om det också är motive­rat att fä utbildninpsförhällandena belysta.

Stora insatser behöver göras för att åstadkomma en ömsesidig anpass­ning mellan den enskildes krav pä arbete och arbetsmarknadens behov av utbildad arbelskrafl. Ulbildninpen måste anpassas till detta. Detta gäller bäde i ungdomsskolan och i vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbild-ninp. Beslutsunderlaget är emellertid redan nu bristfällipt och kommer alt ytterlipare tunnas ut om uppgifter om yrke kommer att falla bort. Syssel-sältninpsutredninpen föreslär däiför att upppifter om yrke insamlas via personblankeiter.

SACOISR: Orpanisationen noterar med tillfredsställelse att man i det re­dovisade förslapet i sä stor utsträckning som möjligt har sökt utnyttja in­formationen i befintlipa repister. Detta torde ha flera fördelar, bl.a. för­enklat uppgiftslämnande och mer rationell produktion.

Inslilulel Jör social forskning (SOFI) har hänvisat till en av docenten Robert Erikson upprättad forskarpromemoria vari lämnas följande sam­manfattning.

FoB-utredningen har lämnat förslap till en undersökning, HBS-80, som i väsentliga avseenden skiljer sig frän tidigare folk- och bostadsräkningar. Grundansatsen, atl uinyttja existerande register och att i ett sammanhang samla in data för flera ändamäl, är sund och kan antas leda till väsentliga kostnadsbesparingar. Att samla in sysselsättningsuppgifter via skatteadmi­nistrationens kontrolluppgifter möjliggör en ärlig sysselsättningsstatistik, något som är myckel eftersträvansvärt. Utredningen förordar atl de insam­lade uppgifterna görs tillgängliga för forskningen, vilket bör höja avkast­ningen av undersökningen. Utredningsförslaget bördock inte till sin helhet accepteras.

Förslaget bör utökas eller ändras på följande punkter:

-    De sysselsällningsuppgifter företaperi skall lämna bör avse faktiskt ar­betad tid underetl kalenderår.

-    Uppgifter om antal sjukdagar bör samlas in från Riksförsäkringsverkets sjukförsäkringsregisler.

-    Särskilda insaiser bör göras för att mäta arbetsvolymen för egna företa­gare och hos medhjälpande familjemedlemmar.

-    Yrkesuppgifier bör samlas in och kodas efter bransch och yrkesfamilj samt efter yrkesskikt.

-    På sikt bör även uppgifter om anställdas befattning inhämias från ar­betsgivarna.

-    Hushälls- och bostadsundersökningen bör utvidgas till att fä ungefär samma omfattning som FoB-75. I samband därmed bör eventuellt ett lä­genhetsregister inrättas.

-    Särskilda åtpärder bör vidtapas för att ge kvantitativa mått på precisio­nen i uppgifterna i HBS-80.

Kidiiirgeografiska institutionen vid Göleborgs universilel: Institutionen framhåller mycket starkt forskningens och samhällsplaneringens behov av kontinuerlig statistik på detaljerad peoprafisk nivå. Denna utgör ett värde­fullt bakgrundsmaterial i många undersökningar, t. ex. i fråga om värdering


 


Prop. 1978/79:128                                                                  36

av forskningsresullalens rimlighel. Ulan slatislik kommer man att lill stor del famla i blindo i bcsliiisfiiiiandet. En nedrustning av statistikens omfall­ning och kvalitet kommer ulan tvivel atl medlöra en försämring av möjlig­heterna alt föra cn framsynt politik.

Institutionen är fullt införstådd med att folk- och bosladsräkninpar är dy­ra men varnar för att läla kortsiktiga kostnadshänsyn ta överhanden över det längsikiiga behovei av statistik för forskning och planering, lolalun-dcrsökningar av befolkningen med jämna tidsintervall mäste därför före­komma i en eller annan form.

Folk- och bostadsräkningar (FoB) är f. n. det enda sätiet att erhälla hel­täckande statistik pä detaljerad nivä. Mänga problem är uppenbarligen för­knippade med dessa. Eu är kostnaderna. Ett annat är de intepritetspro-blem som kan uppkomma. Ytierligare ell problem är atl publicerinpen sker med relativt länpa tidsintervall. Ofta mäste forskare och planerare arbeta med uppgifter som kan vara upp till alla är gamla. Della är höpsl otillfreds­ställande. Institutionen delar därför utredningens uppfattning att del pä sikt är önskvärt all skapa insamlingsruliner som medger en publicering med tätare intervaller. Därmed stöds tanken pä en övergäng till registerba­serad informationsinsamling. En sådan skulle medge årlig publicering av t. ex. sysselsättningsstatistik, vilket vore synnerligen eftersträvansvärt.

En nackdel med register - förutom integrilelsaspekten - är atl fel med säkerhet kommer att smyga sig in och ackumuleras i systemet. Med tiden kan därför registren komma att fjärma sig alltmer frän verkligheten. Insti­tutionen vill därtör föra fram tanken pä en repelbunden avstämninp av re­gisteruppgifterna med hjälp av en traditionell FoB. Dessa avslämninpar skulle emellertid kunna föreläs med glesare intervall än f.n., t.ex. vart tionde år. Om del visar sig alt registren håller god kvalitet kan man möjli­gen inskränka kvalitetskontrollen till stickprov.

Stockholms komniun: Kommittén med uppdrag att utreda frågan om be­hovet av framtida folk- och bostadsräkningar har framlagt förslag till un­dersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning i ett belänkande, SOU 1978: 79. De tidigare folk- och bostadsräkningarna (FoB:arna) skall ersättas med delvis nya datainsamlingsmetoder i en undersökning som givits be­teckningen HBS 80. Upppiftsinsamlingen från allmänheten minskas och omfattar enlipt huvudförslaget endast en ganska enkel uppgift om boende i hushållet. Bostadsuppgifter insamlas i samband med den allmänna fastig­hetstaxeringen och sysselsättningsiippgifter tas in pä arbetsgivarnas kon-trolluppgiftsblankeiter lill skattemyndigheterna.

Stockholms kommun kan i allt väsentigt tillstyrka förslaget. Därvid görs dock ett flertal angelägna påpekanden och framförs en del tilläggsförslag av vikt för kommunen som resultatanvändare och även med åläggande att sörja för materialinsamling och granskning.

Det konstateras att kommunens statistikbehov endast delvis lillgodoses av HBS 80. Den utvärdering av användningen av tidigare FoB-material som ulredningen gjort är förtjänstfull på sitt sätt men den missar det över tiden föränderliga behovet med hänsyn till utvecklingen av nya tekniker och analysmetoder.

Kommunens arbetsuppgifter i samband med HBS 80 blir i huvudsak av samma karaktär som i tidigare FoB:ar. En nytillkommande uppgift blir att medverka vid upprättandet av ett arbetsställeregister för sysselsättningsre­dovisningen. Kostnaderna för kommunens medverkan torde kunna bli läg­re än vid en uppgiftsinsamling av tidigare FoB-modell.

Göleborgs kommun: Uppgifterom hushåll, bostäder, sysselsättning, ar-


 


Prop. 1978/79:128                                                                  37

betstillfällen och pendling utgör en viktig basinformaiion lör kt)mmiinernas planering. Hittills har folk- och bostadsräkningarna ulgjorl den enda källan för flertalet av dessa uppgifter. Till räkningarnas stora brisler har hört den långa periodicilelen och resullalens ofta dälipa akitialilet. Vidare har räk­ningarna varit kostnadskrävande, säväl för SCB som för kommunerna.

Redan inför FoB 75 fick SCB i uppdrag att pröva möjliphcten alt erhiilla ert"orderlig information pä annat sätt än genom lotalräkninp via blankettin-samlinp frän allmänheten. Beträlfande repistertitnytljande fiinn SCB all det till FoB 75 ej var möjlipt att den viipcn erhälla uppgifterom lägenheter, hus­håll och sysselsättning.

Göteborgs kommun anser den principiella ansats som görs i utrednings­förslaget för HBS 80 vara riktig. Grundinställningen bör vara att man i sii stor utsträckning som möjligt bör lillgodose samhällsplaneringens behov av basinformation penom iittap frän olika administrativa repister. Häripe-nom kan kraven pä löpande aktuell statistik tillpodoses till relativt läp kost­nad utan att upppiftslämnarbördan ökas. För detta ändamäl krävs anpass­ning av innehall i olika administrativa repister. Likaså krävs rutiner för att tillförsäkra registerinformaiionen hög kvalitet.

Ulredningen föreslår ett betydande registerutnytljande redan vid under­sökningen hösten 1980. Delta kräver ett betydande förberedelsearbete fiän berörda myndigheters och kommunernas sida, eftersom utredningsförsla­get i stor utsträckning saknar detaljerade problemlösningar. Göleborgs kommun är därtör tveksam till om förberedelsetiden är tillräcklig för att fä fram registerinformation som ger kvaliletsmässigl godtagbara resullai. För att säkerställa att undersökninpsresultaten vid HBS 80 molsvarar rimlipa kvaliietskrav samt för atl ge underlap även för framtida registeranpass­ningar, föreslär Göteborps kommun emellertid att data om sysselsättninp inhämtas även pä personblanketlen.

Under förutsättning att kommunerna kan garanteras en årlig statistik över sysselsättning, arbelstillfällen och pendling, kan Göteborgs kommim tillstyrka ett genomförande enligt utredningens förslag, dock med ovan nämnda komplettering. Om HBS 80 enbart skall syfta till en engänpsredo-visninp analog med tidigare folk- och bostadsräkningar, förordar Göte­borgs kommun en replikation av FoB 75.

Malmö kommun: Behovet av beslutsunderlag i samhällsplaneringen har ökat mycket kraftigt under 1970-talet. Kravet pä aktualitet och redovis­ningsnivå har gjort att detta behov inom mänpa områden inte kunnat till­podoses genom centralt producerad statistik. Del är endasl inom befolk-ningsstaiistikens område vi idag har möjlighet alt erhålla en löpande, aktu­ell statistik för valfria områdesnivåer. Detta sammanhänger med de ruliner för registeruppbyggnad och ajourt"öring som finns inom folkbokförinpen.

Förövripa vitala planeringsdata såsom sysselsättninp, bostäder och hus­håll saknas kontinuertigt förda register som skulle kunna ligga lill grund för en löpande statistik över struktur och förändringar inom dessa områden. Följden har blivit att nödlösningar med bristfällipa kompletteringar av in­aktuella FoB-data har tillgripits för att åstadkomma ett aktuellt beslutsun­derlag. För att erhålla aktuella data krävs en ökad registersamoidning och ett ökat utnyttjande av befintliga, förändrade och nya administrativa ruti­ner.

Det förslag som föreligger om ett ökat registerutnyttjande får ur sam­hällsplaneringens synpunkt anses tillfredsställande. Del måste dock beto­nas att det inte är tillfyllest att enbart se denna registerbearbetninp som en engångsföreteelse i samband med HBS 80. Det måste finnas register som


 


Prop. 1978/79:128                                                                  38

konliniierlipl ajourförs och som del pär all bearbeta sä atl statistiska upp­pifter om slrtikitir och lörändrinpar för valfria peoprafiska områden regel­bundet kan erhållas. Under 1980-talel bör statistiken över sysselsättning och pendling kunna erhållas ärligen. Det är ocksä angeläget att det pä bo­stads- t)ch hiishällssidan tillskapas system som kan pe samma goda löpan­de statistik som nu gäller för befolkningen.

SundsvaUs koiiiniiin: Kommunen anser i likhel med ovan anpivna re­missinstanser alt utredningens förslap lill undersökninp om hushall, bostä­der och sysselsättning 1980 (HBS 80) bör penomföras. Genomförandet skulle enligi kommunens mening böra ske i överensstämmelse med kom­mitténs förslap vad päller hushalls- och bostadsdelen, medan man för sys­selsältningsdelen skulle - ätminstone för är 1980 för att kunna erhålla en lämpligt avpassad övergäng - fä en komplettering med upppifter som in­samlas via blanketter. Dä det föreliggande förslaget innebäratt kommuner­na kan fä en snabb, ärlig sysselsättningsstatislik samt i övrigt nägot snab­bare statistiska upppifter i hushalls- och bostadsdelen, allt till läpre kostna­der - även om kompletterande upppifter insamlas via blanketter - än vid folk- och bostadsräkningen 1975, syns en ordning för undersökning om hushall, bostäder och sysselsättninp 1980 enlipt kommittéförslapet innebä­ra enbarl fördelar för kommunerna.

Örebro kommun: Behovei av statistik har ökat mycket kraflipt under l97()-talet. Krav pä aktualitet och pä upppifter för låga repionala nivåer har siiindigt ökat. Denna efterfräpan möttes av SCB med införande av olika är­liga statistikpaket av vilka kan nämnas demopak och avipak (befolkninp), inkopak (inkomster) och bilpak (bilinnehav). De olika statistikpaketen bypger pä en kontinuerlig äjourhållning av olika register, med vars hjälp användarna kan erhålla information med kort periodicitet. För övriga vita­la planeringsdata säsom sysselsättning, bosläder, hushåll och pendling saknas kontinuerligt förda registersystem, som skulle kunna ligga till grund för löpande statistik över struktur och förändringar inom dessa områden. Sädan statistik är nödvändig för modern samhällsplanering.

För att erhälla uppgifter om dessa data har planerande myndigheter tidi­gare varit hänvisade lill de vart femte är återkommande folk- och bostads­räkningarna. Resultatet har mänga gånger blivit att planerarna tvingats an­vända inaktuell informaiion.

Det förslag som föreligger om ökat registerutnyttjande får därför ur sam­hällsplaneringssynpunkt anses tillfredsställande. Emellertid får den ökade repisierbearbetningen inte enbart ses som en tillfällig hjälp för HBS 1980. Det mäste finnas register som kontinuerligt ajourförs och som del gär att bearbeta sä att statistiska uppgifter om struktur och förändnngar för val­fria områden regelbundet kan erhållas. Under 1980-talet bör statistiken över sysselsättning och pendling kunna erhållas ärligen.

Kommunen föreslär således en övergång till ett siörre utnyttjande av re­gister och ansluter sig därför i princip till de tankegångar som kommer fram i kommitténs arbete. Dock vill Örebro kommun uttrycka farhågor för alt sysselsättningsfrågorna helt slopas från personblanketten redan 1980, varför vi i denna fräga ansluter oss till alternativ 2,

Luleå kommun har hänvisat till yttrande från sitt planeringskontor. Kon­toret anser att den föreslagna hushålls-, bostads- och sysselsättningsunder-sökninpen 1980 kommer att underlätta arbetet för det kommunala gransk-ningsorpanet. men beklagar samtidigt att det inte varit möjligt att helt und­vika enkäter med allmänheten. Det är naturligtvis svårt att beräkna värdet av de statistikuppgifter som HBS frambringar men planeringskontoret an-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 39

ser dock. au kostntiden för alt ta in uppgifterna hell bt)rde åvila slalen. Kommunen miisle ju dessulom köpa in resullalei av tinilersökninpen fiiin SCB för 5()()()()- lOOOOU kronor. De flesta planeringssystem som kommu­nerna iir skyldiga atl redovisa för staten använder dala 1'ran FoB och del kommande HBS sä kommunen har i praktiken inle möjlighet atl avstä frän att köpa in stalistikpaketen.

Kalmar komiiuiii: Kommunen anser utredningen priindlip och väl ge­nomarbetad. Som en följd av ambitionen att dra ned pä kostnader och ar­bete har flera strykningar föreslagils. Detla kan i och för sig vara lovvärt när det är fräga om onödiga kostnader, särskilt niir det förklaras av det tränga slalsfinansiella lägel. Det är dock viktigt att inte skjuta servicetan­ken i bakgruntlen. vare sig det gäller det akluella eller det framtida beho­vet. Mot denna bakgrund ställer sig kommunen avvisande till alt slopa vis­sa grundläggande variabler som exempelvis yrkestillhörighel och färdsätt mellan bostad och arbetsplats.

Lindesbergs koninuin: Enligt förslaget skall en folk- och bostadsräkning (FoB) 1980 ersättas av en hushälls-, bostads- och sysselsällningsunder­sökning (HBS). Förslaget har bl. a. föregätts av en bred användaranalys vid vilken komnninen har hafi möjlighel att framföra sina synpunkter.

Kommunen stödjer i princip förslaget. Huvudsyftet med folk- och bo­stadsräkningen idag är all förse samhällsplaneringen med grundläggande data. De cenlrala och absolut nödvändiga i detta avseende och som inte tillgodoses pä nägot annat sätt är uppgifter om bostäder, hushall och sys­selsättning. En mindre kommun har däremot varken lid eller resurser att tillvarata del omfaitande malerial som en hel folk- och bostadsräkning medför.

Vad det päller sysselsättningsdata behövs betydligt bättre och mer aklu­elll malerial än vad nuvarande siaiisiikkällor medger. Kommunen anser det därför av stort värde med en metod att ta fram sysselsätlningsdata som ger en ärlig uppföljning. Viktigt är dock att tillräckliga resurser sätts in sä att ett tillförlitligt material kan erhållas redan vid undersökninpen 1980. Kommunen är beredd att bistå vid upprättandel av behövligt arbetsställe­register.

För sin planering behöver kommunerna i allmänhet ett mer detaljerat malerial om befinlliga bostäder än vad tolk- och bostadsräkningen ger. Särskilt mindre kommuner har sällan de resurser som behövs för att ta fram uppgifter ur svårtillgängliga källor. Kommunen stödjer i konsekvens med detta utredningens förslag att HBS-materialet i vissa fall skall kunna göras mer tillgängligt för samhällsplaneringen än som varit fallel med folk-och bostadsräkninpen.

Siockholms läns landsiing har som svar pä remissen överlämnat re-gionplanskontorets ijänsteutlätande. Kontoret anser att utredningsförsla­get innebär en rationalisering av datalänpsten och medger samtidigt att da­ta kan fäs årligen. Del är högst besvärande att vissa data, främsi sysselsätt­nings- och pendlingsdata, hittills erhållits med sä länga intervall och stor eftersläpning. Exempelvis var de förslag till regionplan som remissbehand­lades sommaren 1978 delvis baserade på FoB-data från 1970. Även annan verksamhet inom kontoret som behandlar arbetsmarknad och näringsliv har starka behov av akluell sysselsältningsstaiistik.

Kontoret vill därför uttala sin stora tillfredsslällelse med den principiella förändring utredningsförslaget innebär. I detta sammanhang bör noteras att förslaget har konsekvenser för landstinget som arbetsgivare. Bl. a. skall landstinget på kontrolluppgifterna för de anställda ange var arbetsplatsen är belägen.


 


Prop. 1978/79:128                                                                 40

IJinssiyrdscn i K(irhcri,'s liin: Ell skäl enligi länsslyrelsens mening för all inle penonilora en lolk- och bosladsräkning av traditionellt slag iir 1980. är atl konima ifiän cll krävande insamlings- och granskninpsarbeic och all över IiiivikI tagel förenkla slatislikbearbcininpen. Del nu framlapda förslagei innebiir belydligi mindre insaiser bl. a. Iran kommunalt häll. Syf­lel med övergången till annan form av stalistikinsamling än FoB är därvid iippniill.

Liiiissiyrdscii i t)rchro län: r-'oB-iiiredningen har lagt ett principförslap som i slorl lillpodoscr sialistikbehovel rörande hushall, bosiiider och sys-selsiiitninp pä den regionala och lokala nivån. Förslaget är principiellt myckel vikligl efiersom del innebär ell första step mot iindersökninpar med siaiisiikintormaiion som baseras pä repisler.

I den regionalpoliliska planeringen har sysselsättnings- och näringslivs-frågorna kommii atl spela en allt siörre roll. Ocksä i den kommunala plane­ringen har sysselsällningstiiigorna fiiu ett allt siörre utrymme. Genom riksdagens beslut 1976 och förordningen om länsplaneringen uppdelas liinsplaneiingen i fiillsiiintlip liinsplanering samt ärlip rapport med tippiölj-ning och ulvärdering av planerinpen. I länsplanerinpen upprältas ett plane-ringsiinderiap för länei och dess kommuner innefattande nuliipesbeskriv-ningar. prognoser och problembeskrivninpar. I den fullständiga liinsplane-liiipen redovisas utvecklingen under en 15 ärs period medan rapporten re­dovisar iiivecklinpen under de närmaste aren.

En av iöriilsäuninparna lör atl den ärlipa uppföljninpen av länsplane­ringen skulle införas var alt ärlip sysselsättninpsstatistik kunde erhållas. Årlig sysselsättninps-. pendlinps-. bostads- och hushällssiatistik finns för niirvarande inle utan det enda statistikunderlag som ftnns att tillpä är de van femle är iilerkommande folk- och bostadsräkninparna. Intermittenla imdersökninpars viirde minskar ju längre frän undersökninpstillfällei man komnier. En punkiskatlning vart femte är kan för många närinpsprenar och branscher pe en felakiip bild av sysselsättningstitvecklinpen genom att konjunkturläget inverkar pa punktskattningen. Bedömningar av sysselsätt­ningsutvecklingen bör i stället baseras pä lidsserier avseende är eller delar av är. Andra nackdelar med FoB är de höga kosinaderna för dalainsamlinp och bearbetninp samt den länga produktionstiden. Nya metoder bör säle­des användas för dalainsamling och bearbetning i syfte att begränsa kost­naderna.

Landsorgaiiisiilioneii i Sverige (LO): LO hyser förståelse för en del av direkliven. t. ex. ambitionen atl bepränsa allmänhetens uppgiftslämnande. Genom att kostnadsaspekterna pä undersökningarna har betonats så hårt i direktiven har kommittén dock förletts att gä för längl i detta avseende. Resullalei har blivit att kommittén har lämnal ett förslag som framslär som hell olillräckligt i vissa avseenden och ganska betänkligt i andra avseen­den.

De lidigare folk- och bosladräkningarna har använts och används fort­farande som ett myckel vikligl underlap för samhällsplanerinpen. Detta gäller cenirali (tindeivisningssysiemets planerinp), i länsplaneringen och landslingen (siukvardens planering) samt i kommunernas planering (bo­stadsbyggande, barnomsorg m.m.). Prognosinstituiei vid Statistiska cen­tralbyrän har levererat viktigt underlag till bl.a. lånptidsulredninparna saml iiibildninpsplaneringen och sludie- och yrkesorienteringen. Dessa prognoser iir lill stor del baserade pä folkräkningsuppgifter. I de svenska naiionaliäkenskapern:! är folkräkningarna ett viktigt inslag för beräkninp av både den lolala sysselsältningen och för produktionen i småföretag som


 


Prop. 1978/79:128                                                                 41

inle iir belysla av annan slatislik. Samtliga nämnda användare av tblkräk-ningsiippgiftei' är beroende av all iipppiflerna i HBS 80 är jänifinbara med tidigare folkräkninpar.

LO finner därför kommitténs förslap all insamla sysselsällninpstipppif-ler enbarl via KU-regisircl slarkl belänkligl. Däripenom är del hell klart all man inte fiir samma uppdelning av föieiapare och anslällda som i lidigti-re folkräkningar. Dessulom verkar det högst sannolikt att närinpsprens-klassificerinpen ocksä förändras. Föruiom ovan påtalade nackdelar med brotl i de statistiska tidsserier som berörs kan vissa effekier uppkomma som direkl berör LO. En vikiipdel av undcrlapel för förhandlingarna mel­lan arbetsmarknadens parter rörande lönehöjninpar hämtas frän national­räkenskaperna. Med den föreslagna ulformningen av HBS 80 verkar del myckel troligt att beräkningarna av löne- respektive driftsöverskoitsandel kommer alt piivcrkas. Delsamma päller beräkninparna av produktivitets-ökninpen i olika branscher. LO släller sig därför bakom förslapet av leda­möterna Ruist och Wallberg att sysselsältningsupppifler inhämtas via per­sonblankett i HBS 80. Däripenom kan ovannämnda oläpenheter krinppäs.

Landsting.\förbiindci: I direktiven till FoB-utredninpen har framhållits alt huvudtipppiften äratt undersöka behovet av framtida folk- och boslads­räkninpar samt visa hur samhällsplanerinpens behov av befolkninps-, hus­hälls- och bostadsdata skall kunna tillpodoses. Landstingsförbundet finner det förtjänstfullt att utiedninpen - lill skillnad moi tidipare användaranaly-ser - valt metoden att från ett urval av användare insamla rapporter och PM där FoB-data utnyttjats. Analysen per i första hand svar på vilka vari­abler som bör inga i 1980 ärs undersökning. Däremot fordras ytterligare kontakter med konsumenterna för att utforma de olika tabellproprammen.

Landsiinpens dominerande verksamhet är hälso- och sjukvård. Inom sjukvärdsplanerinpen har FoB-data inle kommit till nägon större använd­ning. Landstingen har under senare lid fält nya verksamhetsområden som kollektivtrafiken och de regionala utvecklingsfonderna. Landstingens medverkan i länsplaneringen bör också nämnas. Dessa nya uppgifter för landstingen kommer au medföra en ökad användning av s. k. FoB-data. Allmänt kan dock sägas att landstingens behov av dala inie blir större än kommunnivåns. Det förekommer ocksä redan i dag ett informationsutbyte mellan kommuner, länsstyrelse och landstinp.

Koiniiiiiiiförbuiidei: Styrelsen tillstyrker i stort förelippande förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning (HBS 80). Förslaget är principiellt utformat innebärande att detaljerade problemlösninpar i stor utsträckning saknas. Mycket arbete älerstär alltsä innan en slutlip utform­ning och förutsättningar för genomförandel föreligger.

Folk- och bostadsräkningarna är en av de kommunala planeringens vik­tigaste källor för basinformation om hushåll, bostäder och sysselsättning. Till räkningarnas stora brister hör den länga periodicilelen och resultatens ofta dåliga aktualitet. Styrelsen anser det viktigt med en utveckling som eliminerar dessa brister och ser därför utredningens förslag som ell viktigt steg mot ett ökat registerulnyttjande som borde medföra fördelar i form av minskat uppgiftslämnande. möjligheter till löpande aktuell information och lägre produktionskostnader.

Förslaget innebär delvis hell nya ansatser vilka kommer att slälla stora krav pä berörda organ om förutsättningar för undersökningens genomfö­rande verkligen skall föreligga i tid. Det är därtör av störsla vikt att förbe­redande arbete, där sä är möjligt, snarast kommer igäng.

Styrelsen avstyrker FoB-utredningens namnförslag Hushålls-, bostads-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 42

och sysselsäitningsiindersökningen HBS och föreslär att undersökningen oavsell om folk- och bosiadstindersökninpen kvarblir i sin nuvarande form eller ej i framtiden benämns Folk, Arbete, Bostad FAB.

S\eiiska iirbelsgivareföreiiiiigeii (SAF) och Sveriges Indusiriförbund (SI): Vi har frän organisationerna sida inga principiella erinringar all rikta mot utredningens ansats till ökat registerutnytljande för att minska beho­vet av direkl uppgifisinhämiande friin allmänheten för Iramslällning av hushälls-, bostads- och sysselsättninpsstatistik med innehåll i huvudsak enlipt lidigare FoB-modell. Enligt vär uppfatininp förutsätter emellerlid an­vändningen av administrativa repislermaierial härvidlap att titnyiljandel sker i sä reslrikliva former, att samtitnyttjandet inte skapar onödiga belast-ninpar pä berörda administrativa verksamheter inklusive här förekomman­de uppgiftslämnande samt inte förhindrar nödvändiga förändringar eller minskar flexibiliteten hos berörda system eller medför andra betydande nackdelar, som exempelvis försvagat sekretess- eller iniegrileisskydd eller liknande.

Organisalionerna begränsar sill yttrande huvudsakligen till de delar av förslaget, som berör sysselsättningssiatistiken och kraven pä arbetsgivar­nas medverkan i undersökningen 1980. 1 samband därmed behandlas ock­sä utredningens förslap sett ur sekretess- och integriletssynpunkl. Vi av­styrker FoB-utredningens principförslag beträffande sysselsättninpsdelen i HBS 81) vad avser uppgiflskravel om tilläppsfräpor pä kontrolluppgiften. Vi framliipper som alternativ ett epet förslap. som kan ses som en modifierinp av iitredninpens undersökningsplan. Organisalionerna tillstyrker utred­ningens förslag till undersökning om hushåll och bostäder vid 1980 ärs räk­ning.

ICO: TCO ser positivt pä iitredninpens strävan till ökat utnyttjande av administrativa material och till ökad registersamordning. Betydande förde­lar kan uppnås genom en sådan omläggning. En snabbare redovisning av resultat blir möjlip samtidigt som stora besparinpar kan pöras och allmän­hetens iippgiftslämnarskyldiphet minskas. Genom det nya insanilingsfört"a-randet skapas möjlipheter att i framliden bl. a. åstadkomma ärlipa syssel­sätt ninpsredovisninpar.

För alt erhålla möjliphei alt utvärdera kvalitet och jämförbarhel med ti­digare undersökningar vid inhämtande av sysselsällninpsupppifter via kon-trolltipppiften och för att säkra uppgifter även om denna insamlingsmetod inte skulle fungera 1980, bör uppgifier om sysselsättningen samlas in också genom hushållsenkäten. Denna bör utnyttjas till mer än upppifter om hus­hallens storlek och sammansättninp.

Att säsom tvä ledamöter föreslår helt avstä från att samla in uppgifter om hushällen skulle fä allvarliga konsekvenser främst inom bostadspoliti­kens område. Planeringen av bostadsförsörjningen skulle allvarligt försvä­ras. Något för detta ändamål användbart repister över hushällen finns inte idag och kommer heller inte att finnas när HBS-80 skall penomföras. fjär-för anser TCO att en hushållsenkät bör genomföras. Inför kommande un­dersökningar bör emellerlid strävan vara att även hushällsdaia skall kunna inhämtas via registret.

Föreningen för kommunal slaiislik och planering (KSP): Kravet pä ak­tuella och ändamålsenliga upppifter för samhällsplaneringen har ökat starkt under senare är. Det har varit klarl otillfredsställande att uppgifter om sysselsättninp, hushåll och bostäder endast erhålles vart femte år sam­tidigt som kraven på ändamålsenligt planeringsunderlag växer.

Föreningen anseratt utredningen presenterat en intressant modell föratt


 


Prop. 1978/79:128                                                                 43

inhämta bertirda uppgifter. Man har anvisat viigar för all genomföra en un­dersökning med anlilande av olika daiaregisier sii au betydande samord­ningsvinster erhålles utan alt därför förlora den viisenllipasle infiirnialio-nen. Kosinaden blir unpefar halverad jämfört med FoB 75 och iipppifisläni-nandel för allmänheten blir avsevärt mindre. Däremoi sker en ökning av företagens iippgiftslämnarinsats som dock kommiuén bedömer som mind­re betungande.

Ett ökal registcriilnyiijande har sälunda klara fördelar men del niäsie betonas att registerbearbetningen inte lar ses som en engängslöreieelse i saniband med H BS 80. Genom ärligt ajourhallande av repister biir det vara möjligl att i fortsättninpen erhälla sysselsättninps- och pendlingssialisiik för valfria geografiska oniräden. Även pä bostads- och hiishällssidan är det angeläget alt system tillskapas som kan ge iirlip löpande statistik i likhet med vad som nu är fallet beträffiinde befolkninpsstatistiken.

Utredningen har gjort en studie hos ett rätt stort antal tinvändare av sta­tistik frän tidigare folk- och bosladsräkninpar. Därvid har man tapit fasta pä hur den tillgänplipa informationen faktiskt uinyttjtits bl. a. i den kommu­nala phineringen. Man anser sip därav kunna dra slutsatser om de olika variablernas relativa nytta för samhällsplanerinpen. Studien har gjorls pä ett ambiliösl sätt och ger ett bra bidrag till bedömningen av pä vilka områ­den FoB-slaiislik kommer lill användning. Man fär pä ett klarare sätt iin ti­dipare belagt hur nödvändipa de limpa och unika informaiionsdelarna i FoB-informalionen är för planeringen av bostadsbyggandet, social service, irafik och näringslivslokaliserinp.

Man anser sip fiän ulredningens sida kunna dra slulsatsen, atl vissa va­riabler, som yrke, utbildninp och färdsätt till och frän arbetel, kan undva­ras i en kommande ""räkninp"" därför att de utnyiijas i relalivi liten ut­sträckninp av de studerade användarna. Föreninpen vill för sin del ifräga-sätta om dennti slutsats är berättigad i den grad utredningen vill göra pal­lande. Delvis kan detta ha berott pä att kvalitén och aktualiteten pä de nyssnämnda variablerna varit mindre poda - särskilt päller detta utbild­ningen. Icke desto mindre torde variablerna ha använts som viktip delin­formation i mänpa utredninpssammanhang som i och för sig inte givit upp­hov till några egentliga rapporter, promemorior eller andra skriftliga fram­ställningar av det slag, som bildat det huvudsakliga underlaget för iitred­ninpens studie.

Även om den gjorda användaranalysen har sina förtjänster vill förening­en peka pä att den är ofullständig däripenom atl den ger en i allt väsentligt statisk bild av informationsbehovet. Visserligen är hela förslaget framåt­blickande närdet päller datafångstmetoderna, vilket noteras med tillfreds­ställelse, men variabelinnehället relateras inte lill uttalade statistikbehov utöver den tillpäng som redan finns. Nu syftar ju i och för sip inte HBS-förslapet till att lösa mer än en del av det totala informationsbehovet för samhällsplaneringen - den del man hiltills försökt klara med hjälp av folk-och bostadsräkninparna.

HBS 80 per emellertid en ""snål"" lösning där själva sparsamheten med pengar synes vara den dominerande aspekten snarare än ett aktivt försök att lillgodose angelägna informationsbehov. Man försöker att till nöds kla­ra det viktigaste av den information som blivit ett etablerat och välkänt ar­betsmaterial för alla samhällsplanerare. Man bör dock observera risken för att en knapp satsninp. som ändå kostar en betydande summa pengar, kan ge ett resultat som inte är värt dessa pengar medan en något penerösare satsning gör alt hela projektet blir klart lönsamt. Utvecklingen av teknik


 


Prop. 1978/79:128                                                                  44

och meioder i samhällsplaneringen gär ocksä framäi och detta släller änd­rade krav pä den basstatistik som ingär i beräkningsunderlagel. 1 allmänhet lorde delta innebära alt man kan uinyttja dala pä ett effektivare sätt men ocksä atl man lar behov av nya data. Kostnaderna härtör bör ställas i rela­tion till de myckel stora belopp som investeras i samhället för bostäder, kommunikationer, service osv. Mol bakprtind härav förefaller kostnaden för varje hittills känt informationsbehov som myckel mättliga.

Föreninpen vill med dessa synpunkter framföra den förhoppninpen atl man i den fortsatta planerinpen för statens ålgärder att ge underlap för samhällsplaneringen, inte överdriver sparsamhetsaspekten utan mer ser till vilken samlad nytla som olika statistiska informationsdelar kan ha för att pe bättre samhällsekonomiskt utbyte av gjorda investeringar.

En ökad flexibilitet vid tabelluttagen bör i framtiden kunna ske bl. a. ge­nom en ökad användning av dataterminaler där resultaten hämtas från den repionalslatistiska databasen (RSDB). Denna databas bör ge användarna möjlighel att ta tu den information som krävs vid varje uttagstillfälle till en sä läg kostnad som möjlipt. Arbetet med att vidareutveckla RSDB-syste-met anser föreningen bör vara en höpprioriterad upppift för SCB. För att till fullo kunna utnyttja sysiemel bör även nyckelkodindelad redovisninp kunna ske via RSDB.

Kommittén har även diskuterat olika ambitionsnivåer vid en undersök­ninp 1980. Ett alternativ skulle vara en undersökning utan blankettinsam­ling. För detta talar kostnadsaspekten dä inte mindre än 46 milj. kronor fal­ler pä blankettdelen. De krav som idag ställs pä underlapsdata för bostads-försÖrjningsplanenngen är dock sä klart uttalat att kommittén ändå före­slär att gä ut till allmänheten med en blankett.

Ett annat alternativ skulle vara att man i HBS 80 dessutom har med frä-por om sysselsättningen på personblanketlen. Det skulle fördyra under­sökninpen med 5,5 milj. kronor jämfört med huvudalternativet.

Föreningen avstyrker bestämt det första alternativet att i HBS 80 slopa personblanketten.

Lånsplanerurnas förening: I länsplaneringen är län och kommuner pla­neringsenheter. Även delar av kommuner är aktuella vid analyser av loka­la arbelsmarknader. På dessa nivåer erfordras slatislik avseende i försia hand befolkning, sysselsättning och pendling. Statistikbehovet över be­folkningen är numera väl tillgodosett genom SCB:s Demopak. Förhållan­det är däremot det rakt motsatta när det gäller sysselsättnings- och pend-linpsdata. Här föreligger enbart upppifter frän folk- och bostadsräkningar­na vad avser pendling och heltäckande sysselsättningsstatistik för samtliga näringsgrenar. Intermittenla undersökningar för variabeln sysselsättning är i regel av begränsat värde. Enbart uppgifter om sysselsättningen vart femte år kan för många näringsgrenarge en felaktig bild av utvecklingsten­denserna på grund av konjunkturlägets inverkan på sysselsättningsnivån.

För länsplaneringen är det nödvändigt med årlig statistik över sysselsätt­ningen på läg regional nivå. Data måsle finnas om såväl antalet arbetsplat­ser (dagbefolkningen) som antalet förvärvsarbetande (nattbefolkning). FoB-utredningen har också visat pä att det finns ett stort behov av ärlip sysselsättningsstatistik.

Kuliurgeografiska insiiiuiioncn vid Siockholms universilel anser att HBS 80 ur forskningens aspekt kan göras så liten som möjligt — förslagsvis i form av nks- och länstabeller för primära demografiska data. Institutio­nen anser atl de resurser som därigenom frigöres skall användas till använ-daranpassning av olika för forskningen aktuella register på länsnivå. Målet


 


Prop. 1978/79:128                                                                  45

här bör vara att kunna utforma regional eller lokal slaiislik efter respeklive användares önskemål, och all pe velenskaplipa insiitiitit)ner tillpäng till sä­dana repister. Detta är fullt möjligl med ell inlerakiivt lerminalsysiem lill de olika länsslyrelsernas datorregisier över belblkninp elc. Evenluella sek­retessaspekter bör kunna lösas. Vid iilformninpen av ett sädanl interaktivt system anser institutionen att läpesaspekten specielll bör beakias genom att fastighetsläpeskoordinater successivt päföres personbanden.

Institutionens undervisninp är utpräglat laborativ. I samhällsplanerarut-bildninpen fär studenterna själva ta fram olika typer av tiiredningsimder-lag, göra upp förslag till kommun- och länsplaner etc. Sädana övningsmo­ment kräver en detaljerad statistik av tvärsnittstyp pä läg (lokal) nivä, och för ett antal tidpunkter. Folk- och Bostadsräkningar med mera har här an­vänts i viss utsträckning. För att pöra realistiska övningar vore aktuellare och med individuell användaraccess tillpänglig statistik mera lämplip. In-stitiitionen anser ej att RSDB i sin nuvaiande utformninp med ett antal fixa tabeller är särskilt väl anpassad till dessa önskemal. Vi föreslär här i stället en omformning sä att RSDB innehäller en databas där invidider och ej ta­beller utgör byggstenar. Därigenom ges möjligheter till länkninp av olika variabler till samma individer för atl bättre beskriva en komplex verklip-het. Pä vilken nivå sedan uttag skall pöras torde snarast bli en förhand-lingsfräpa mellan SCB och Datainspektionen. Institutionen vill dock här anföra att det vore fullt godlapbart ur vär synvinkel att här fä fram aviden­tifierade data för mindre områden. Det väsentliga är atl länkningar kan gö­ras inom databasen. Institutionen anser del lämpligt alt ett antal kommu­ner eller motsvarande områden (regioner, län) väljes ut som 'intensivdata-omräden"" för RSDB och att ett system med lägesbestämda individdata bypgs upp. Därigenom faller även här kravet pä en detaljerad folkräkning av sedvanlig typ och HBS 80 kan i stället fä den utformning som föreslops i föregående avsnilt. Vi vill dock betona atl vårt förslag ej är atl se som ett totalt besparingsförslag utan att alla eveniuelli frigjorda resurser skall läg­gas pä de förslag som givits här.

Ceiilrahitinuulen för fusiigheisdaia (CFD): Utredninpens förslag ligger i linje med det senaste decenniets diskussioner att för samhällsplanering i större utsträckning än hittills utnyttja administrativa register. Fastighetsre­gisterutredningen (SOU 1966: 63) var pä denna punkt särskilt framsynt och framhöll fastighetsregistrets inklusive koordinatregistrets stora betydelse som ett av de basregister som efter sambearbetning med andra basmaterial skulle utgöra grundvalen i samhällsplaneringens informationsförsörjning.

CFDs utvecklingsenhet har i sitt arbete inom delprogrammet repistrens innehåll och användninp inriktat sip pä användninp av administrativa data för samhällsplanerinp. Därvid har data ur fastighetsdatasystemet sambear­betats med data ur främst ADB-systemet för folkbokförinp och beskaltninp med syfte att framställa lägesredovisat planeringsunderlag. Det finns där­för inom CFD en förhållandevis stor erfarenhet av sambearbetning av data frän olika register. Den principiella utformningen av utredningens förslap är ett betydelsefullt steg i riktninp mot ett större utnyttjande av administra­tiva data för samhällsplanering och även ett steg mot en samordning av ad­ministration och planering. I Storbritannien har Department of the Envi­ronmeni sedan flera år lett en sådan utveckling genom att ge ut föreskrifter om hur de lokala myndighelerna med hjälp av s. k. management informa­tion systems (MIS) kan fullpöra sina upppiftsskyldigheter gentemot centra­la myndigheter samtidigt som man på lokal nivå kan effektivisera sin admi­nistration och planering.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  46

De säkerhets-, sekreless- och integritetsproblem som är förenade med utredningens förslag bör kunna lösas, särskilt vid beaktande av den siora medvetenhet om dessa problem som inblandade parter nu fiiii.

Sysselsältningsdelen

Daiainspckiii)iu'ii: Insamling av sysselsällningstipppifter avses enligt förslapet ske via KU. Dalainspeklionen lörutsäller att tieita iipppirtsläm-nande sker pä sädanl säu atl den enskilde ges möjligheter att lä del av de lämnade uppgifterna och anföra erinringar nioi evenluella felaktipheier i dessa. Del ankommer inle pä datainspektionen att ta ställninp till datakva-liién i annat avseende än dess betydelse för den personlipa integrileten. Enlipt inspektionens mening är förutsättningarna atl uppräuhälla en pod datakvalité bäure om sysselsältningsuppgifterna insamlas via personupp­gifter än via KU. Inspektionen vill därför peka pä den belydelse som da-takvaliién kan ha för den enskildes personlipa intepritct särskilt vid sam­köming mellan olika register. Förslaget synes kunna medföra eu större be­hov av olika evalvei ingsundersökninpar än som skedde t. ex. vid FoB 75.

DEFU: Den förcslapna användninpen av KU innebäratt kontrolluppgif­ten bygps ut till atl även omlätla uppgifter om arbetad tid och en identitet för arbetsstället. I sammanhanget kan noteras att utredningens ledamöier Ruist och Wallberg ocksä lör fram förslapet att insamla sysselsätlninpsiipp-gifter med hjälp av en utökad insamlinpsblankett från allmänheten utan atl för den skull minska arbetspivarnas uppgiftsskyldighet om arbetad tid. DEFU anser en dubbelinsamling av sysselsättningsuppgifterna vara omo­tiverad. Om insamlinp av sysselsättningsupppifter via KU skulle vara allt­för osäker finns det. menar DEFU, anledning att ompröva förslagets in-samlinpsteknik i dessa stycken. I nuläget ärdet svårt att avgöra uppgifter­nas kvalitet eftersom KU ej lidigare har använis som statistikkälla. Vidare har utredningen, enligt DEFUs mening, genomfört sä bepränsade fältstu­dier (nio förelag), atl dessa inte kan utgöra tillräckligt underlag för utred­ningens bedömning om förslagets praktiska penomförbarhet. Av de ca sju miljoner KU från arbetsgivare som skall framställas varje år, manuelli eller via ADB, lorde ett belydande antal (åtskilliga hundratusen) avse ersätt­ningar för uppdrap, arvoden eller liknande. I dessa fall är det förenat med betydande arbete att uppskatla arbetad lid. Hur dessa KU skall behandlas har iitredninpen inte berört. De anförda skälen talar för att ett försök i mindre skala bör genomföras, varefter ställning kan tas till om metoden är användbar.

Beiräffande utvidgningen av KU med uppgifter om arbetad tid, avstyr­ker DEFU det föreslagna förfaringssättet. DEFU saknar i utredningens betänkande alternativ till den föreslagna KU-ansalsen. DEFU finner det inte belagt i betänkandet att KU är det bästa och mest rationella sättet att fä sysselsättningsupppifter. Enligt DEFUs uppfattning per KU även utan arbetstidsuppgifter värdefiill informaiion om arbelsmarknaden på regional och lokal nivå dä ett arbetsställeregisier utvecklats. Uppgiften om arbets­tid är inte heller nödvändip för identifiering av förekomst av förvärvsakti-vitel, eftersom denna tillfredsställande bör kunna skattas via inkomslupp-giflerna, och behöver följaktligen inte av detta skäl infordras från arbetsgi­varna. Det bör vidare uppmärksammas all utredningen inte klarlagt nöd­vändigheten av ärlig statistik med den detaljeringsgrad som föreslagits och atl arbetad lid av detta skäl skall tas in pä KU.


 


Prop. 1978/79:128                                                                 47

Uiiedningen borde ha iiireil möjlighelerna afi genom urvalsundersök­ningar fa fram erforderliga slalislikiipppifter. Som alternativ till den av ut­redningen föreslagna meloden alt fä in upppifter om arbetad tid och syssel­säuning vill DEFU preseniera följande förslap. Detta kan enligt DEFUs upprättning pe motsvarantle resultat som utredningens lillvägagängssätt men lill läpre koslnader och med myckel mindre besvär för uppgiltsläm-nariia. Förslagets hiivudtanke är all sysselsättninpsberäkninpar i HBS 80 kan pöras uiitiän de inkomstuppgifter som lämnas pä KU.

För atl fä lill siänd en enligt DEFUs mening nödvändig metodutvärde­ring bör HBS 80 i denna del genomföras enlipt nedanstående modell och med Ivä lestpopiilationer.

Populalion I avpränsas enligt följande modell

• Slickprov av arbetspivare dras

-    urvalet arbelsgivare dras sä all det totalt motsvarar ett tillräcklipt stort antal arbetstapare för all tjäna som hjälpinformation vid sysselsätt­ninpsberäkninpar via inkomsldata

-    urvalet av arbetspivare mäste vidare vara sä avvägt att del möjliggör viss redovisning efter säväl peoprafisk fördelning som branschfördel-ninp.

 

    De i arbetspivartirvalel berörda arbetstaparna fär hösten 1980 en enkät med uppgifter om sysselsäuning enlipt Riiist-Wallberp-modellen.

    Ett urval av nämnda arhelspivare fär i särskild ordning lämna upppifter om arbetad tid för de anställda den aktuella mätveckan.

•       Tillvägagänpssätiel enligt ovan används för atl få en utvärderinp och
kvaliietsjämförelse mellan de bada insamlingsförfarandena. Konsekven­
serna för iipppiftsläninarna kan ocksä studeras nopa.

Populalion II utpöres av övripa individer. Dessa får inte nåpon blankett alls. För dem tas inte heller näpra exira upppifter via KU. Över denna po­pulalion fär man följaktligen inpå explicita sysselsällninpsupppifter vare sip genom tipppiftsinhämlande frän företag eller allmänhet. I stället pors sysselsättninpsberäkninpar utifrän inkomstupppifter och med hjälp av be­räknade relationer mellan lön och arbetad tid från populalion I.

DEFUs förslap innebär följaktlipen att man, i stället för att ta in syssel-sättninpsiippgifter penerellt via KU. använder inkomstuppgifter och en kontrollgrupp.

DEFU är medveien om alt den föreslagna modellen kräver ett stort ur­val för att klara användarnas krav på detaljerad redovisning, men menar atl vid jämförelsen med en totalundersökning innebär förslaget belydande besparingar för uppgiftslämnarna. Vidare har förslaget den fördelen atl förberedelser, genomförande och resultatredovisning kan ske snabbt jäm­fört med en totalundersökning.

Möjligheterna att genomföra ovan skisserade modell - eller någon lik­nande ansats byggd pä stickprov och särskilda riktade urval - bör mot bakgrund av dessa klara administrativa fördelar snabbutredas.

Vad gäller utvidgningen av CFR till att omfatta ett totalt arbetsställere­gister sä ser DEFU delta som ett positivt förslag. En föruisättning vid ut­formningen av ett arbetsställeregister är emellertid att de registerarbeten som nu fortgår framför allt pä regional och lokal nivå hos ett flertal myn­digheter och orpanisationer kan upphöra och ersättas med arbetsställere­gistret. Behovet av alt bygga upp lokala och regionala register t.ex. hos länsstyrelser, yrkesinspektioner och på enskilda kommunala förvaltningar minskar när data finns tillgängliga i ett fullständigt arbetsställeregister. Delta innebär att företagens uppgiftslämnande på sikt kan begränsas i dessa avseenden.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  48

Ulredningens förslap för registrering av arbelsslälleidenlifiering bör en­lipt DEFUs uppfatininp ytterligare utredas. En arbetsställeniimrering av varje enskild KU-blankeit trän nerarbcisslällelöretag kan vara oralionelll. Arbelsställeredovisningen berör en myckel bepränsad del av arbetsgivar­na. En metod niasle därför eftersträvas som anpassas till enbarl dessa och som inte belastar övriga arbelsgivare i näpol avseende. En praklisk förut­säuning för föreiapens vidkommande är vidare all de föreslapna ideniitets-upppilierna fär lämnas i ett arbetsmoment som inte stör företagens ordina­rie KU-riitiner. DEFli presenterar ett alternaiiv till iitredninpens förslap om repislrering av arbetsställeidentifiering och väcker ocksä frägan om möjlipheterna att införa en präns som beftiar de mindre företapen fian att dela upp de anställda pä arbetsställe.

Koiijiinkitiriiisiinnei: Del förslap lill iippläpgning av sysselsättninpsde­len, som Iitredninpen har gjort, finner institutet värdefull. Under förutsätt­ning alt de i MBS 80 föreslapna tilläppsiippgifterna om arbeislillfälle får kvarstä i systemet även efter 1980 erhålles en kvalitetsförbättring i syssel-sättninpsstatistiken inle endasl för 1980 utan även för framliden. Indirekt skulle deua kunna leda till betydlipt säkrare beräkningar av den utbetalda lönesumman och därmed bättre underlap för bedömningar av utvecklinpen av skatte- och konsiimiionsposlerna, som titpör limpa och viktiga kompo­nenter i BNP-beräkninparna.

Med hänsyn till alt man avser att använda en helt ny metod för alt erhäl­la de önskade sysselsättningsupppifterna kan stora problem komma att uppstå vad päller jämförbarheten med tidigare folk- och bosladsräkningar. Sålunda torde den föreslagna metoden att ta fram uppgifter om sysselsätt­ningen via KU-blanketten otvivelaktigt innebära att sysselsättningsvaria­beln, jämfört med tidigare folk- och bostadsräkningar kommer alt fä något ändrad innebörd i åtskilliga hänseenden. En systematisk genompång av konsekvenserna av omläggningen i detta avseende hade därmed varit av intresse. En sådan genompänp saknas dock i utredningen, vilket gör beho­vet av en konlrollundersökning för sysselsätiningsvariabeln än mer uttalat. För att fä jämförbara sysselsättningsdala och en möjlighet att kontrollera det nya materialets fullsländighel har ledamöterna Ruisl och Wallberg lagt fram ett förslag om kompletterande uppgiftsinsamling vad avser sysselsätt­ningen. Denna komplettering skulle kunna göras lill relalivi begränsade merkostnader. Med hänsyn till den vikt som bör tillmätas frägan om jäm­förbarhet, vill institutet tillstyrka detla förslag att insamla sysselsättnings-uppgifter även pä personblanketten.

Utredningens förslag om att kontrolluppgiften (KU) skall innehålla en arbetsställekod är i huvudsak betingad av de uppgiftskrav som önskemålen om god sysselsättningsstatistik på regional nivå samt pendlingsstatistik ställer. Ur konjunkturinstitutets synvinkel är det däremot främst i sam­band med en annan variabel, lönesumman, som en arbetsställekod pä KU är av intresse, och delta förutsatt att den bibehålles även efter 1980. De lö-nesummeeiemeni som redovisas på KU lorde därigenom ge en betydligt säkrare beräkningsgrund för de olika komponenterna i den totala utbetalda lönesumman. Ett önskemål beiräffande denna slatislik är vidare alt löne­summan skall kunna näringsgrenfördelas och för detta krävs uppgifter om arbetsställebransch. Det vore sålunda för institutels vidkommande olyck­ligt om delar av KU-maierialet saknade arbetsställeuppgift.

RSV: Beträffande förslaget i betänkandet (s 157- 167) atl via KU kräva in HBS-uppgifier vill RSV anföra följande. KU skall avlämnas till ledning vid inkomsttaxering. Enligt RSVs mening bör KU endast innehålla infor-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 49

mation som är nödvändip för taxerinpen och krediterinpen av källskatt. Alt pä KU kräva in andra upppifter är riskabelt bl. a. av följande skäl. Dels för­svåras arbetsgivarnas arbete med KU, vilket kan innebära förseningar av inlämnadet. Dels kan det befaras att ju flera upppifter KU innehäller desto sämre fylls blanketten i av arbetspivarna. Skulle kvaliteten pä uppgifterna försämras är det mycket allvarligt eftersom KU skall ligga till grund bäde för taxeringen och för kiediterinpen av källskatt. RSV anser alltsä inte alt KU är rätt väp för att kräva in andra uppgifter än sädana som är avsedda för skatteadministrationen.

KU skall lämnas till skattemyndigheterna senast den 31 januari under taxeringsåret. Sedan skall alla KU som avfattats på blankett datarepistre-ras. Antalet KU som skall regislreras upppär till ca 6 milj. Repistrerinpsar-betet skall klaras av under februari månad för att taxerinpen skall kunna påbörjas under mars. Detta innebär att KU-registreringen är mycket tids-pressad.

RSV har beräknat att varje tecken som skall registreras från KU kräver 5 stycken registrerinpsutrustningar med personal. Repistrerinpav veckoar­betstid (3 tecken) och arbetsställenummer (8 tecken) skulle motsvara ca 40-50 repistreringsutrustningar med personal. Dessa resurser i form av personal och utrustning saknas för närvarande inom skatteadministratio­nen. Denna datarepistrering skulle dessutom drabba en redan tidigare be­svärlig arbetstopp.

RSV vill även peka på svårigheterna i att redan efter tvä är ändra i de nya KU-rutinerna. Såväl blanketter som magneibandsbeskrivningar måste modifieras om nya uppgifter kommer till. Erfarenhetsmässigt är det myc­ket svårt att påverka samtliga arbetsgivare till sådana förändrinpar.

Underår 1980 penomförs ändringar i rutiner för uppbörd av skatt. Det är därför mycket svårt resursmässigt hos RSV att genomföra förändringar i KU-systemet samtidigt som utveckling av nya rutiner pågår inom andra områden.

Såvitt RSV kan finna är utredningens mening att HBS-uppgifterna och KU för beskattningsändamål enligt taxeringslagen skall lämnas på en och samma blankett. En sådan ordning medför - i de fall KU inte avlämnas el­ler på KU utelämnas säväl någon uppgift av betydelse för beskattningen som någon HBS-uppgift - att både taxeringslagens bestämmelser (45, 51 -55 SS) om anmaning och vitesföreläggande beträffande kontrolluppgif­terna och utredningens föreslagna motsvarande bestämmelser (14 S) be­träffande HBS-uppgifterna blir tillämpliga. Även om RSV därvid förutsät­ter att det av KU klart framgår vilka uppgifter som skall lämnas med slöd av laxeringslagen eller HBS-lagstiftningen, måste ett sådant förfarande en­ligt RSVs mening uppenbarligen innebära risk för missförsiånd av anma­ning och vitesföreläggande. Samordningen kan härigenom få oönskade ef­fekter för taxeringsarbetet och medföra rättsosäkerhet.

RSV vill i detla sammanhang understryka alt någon samordning i den meningen att skattemyndigheterna skall medverka vid anmaning och vites­föreläggande av HBS-uppgifler inte får förekomma. En klar gränsdragning mellan skattemyndigheternas och statistiska centralbyråns kompetensom­råden måste upprätthållas.

Utredningen har i motiveringen till förslaget inte berört skattemyndighe­ternas rätt att ta del av de HBS-uppgifter som föreslås lämnas på KU. Ge­nom den utformning 17 S i lagförslaget fått kan dock tveksamhet föreligga om skattemyndigheterna skulle äga rätt att ta del av dessa uppgifter. Efter­som gemensam blankett föreslås bli använd — och det är såvitt RSV kan 4   Riksdagen 1978179, 1 saml. Nr 128


 


Prop. 1978/79:128                                                                  50

finna en förtitsättninp för att den föreslagna lösninpen skall ha nägon fördel gentemot uppgiftsinsamling utan samband med KU — torde det däremot praktiskt inte kunna undvikas all skattemyndigheterna ocksä fär del av sysselsättningsuppgifterna.

Sammanfattningsvis vill RSV ullala myckel siarka farhågor för att den föreslapna samordninpen med HBS-upppifter pä KU kan komma att inne­bära ej godtagbara störningar i skatteadminislrationen. RSV avstyrker där­för förslaget i denna del och vidhåller den tidipare av RS-projektet uttalade åsikten atl en samordning i vart fall lidigast kan övervägas till 1982 års taxering. Verket förordar i stället att uppgift om arbetad tid inhämtas från hushållsuppgifter och att ett arbetsställeregister läggs upp med hjälp av an­nan metod än via KU.

Siaiskoniorei: Statskontoret anser att formerna för hur sysselsättninps-statistiken i framtiden skall insamlas bör yttertigare övervägas. SCB bör få i uppdrag atl i samarbete med RSV genom särskild provundersökning när­mare pröva förutsättninparna föratt via KU insamla sysselsättningsuppgif­terna från företagen och visa hur en samordning av statistikbehandlingen med skatteadministrationen kan ske. Vid HBS 80 bör enligt statskontoret sysselsättningsiippgifter inhämtas från allmänheten på individblanketterna i likhet med vad som skedde i FoB 70 och FoB 75. SCBs centrala företagsre­gister har härvid tidigare utnyttjats som ett hjälpmedel för att tillsammans med blanketiuppgifterge information som möjliggjort en redovisning av de sysselsatta efter näringsgren. Man borde därför också i HBS 80 kunna fin­na acceptabla lösningar vid redovisning av sysselsättningsstatislik baserad på uppgifter från allmänheten vid ytterligare ett tillfälle i avvaktan på att frågan om sysselsätiningsstaiisiiken kan få en mer långsiktig lösning. Del framslår självklart som angeläget att begränsa också allmänhetens upp­giftslämnande. Tas sysselsättningsuppgifterna med på individblanketten för HBS 80 får dock allmänheten likafullt en kraftig reducering av uppgifts­lämnandet jämfört med FoB 75. Allmänhelens merarbete får vägas mot statliga, kommunala och privata organs kostnader i HBS-alternativet,

Stalisliska centralbyrån: Det förändrade sätt atl insamla uppgifter om sysselsättning som utredningsförslaget innebär, ger enligt SCBs uppfatt­ning en god grund för en ärligen återkommande regional sysselsältnings­staiistik med start 1980. Verket anser emellerlid att det är otillräckligt alt 1980 enbart insamla sysselsättningsuppgifter från KU och stöder därför den av Ruist-Wallberg framförda ambitionsnivån. Skälen till att insamla sysselsättningsuppgift även pä personblanketten är enligt verkets uppfatt­ning främsi följande:

•  Kvalilelsmotiv

-    1980 är första gången som en utbyggd KU kommer alt finnas och stor osäkerhet råder om hur denna insamling i prakiiken kommer atl fungera och därmed kvaliteten i uppgifterna på KU

-    populationsavgränsningar som skall göras kräver nya krilerier som be­höver kontrolleras

-    vid avsaknad av sysselsätlningsuppgift på KU finns ett statistikunderlag tillgängligt

•  Konlinuilelsmoliv

-       underlag behövs för all skapa för statistikens användning erforderlig
jämförbarhel med tidigare erhållna uppgifter.

SCB anser därför alt sysselsällningsuppgifter måsle insamlas även på personblanketlen 1980, Stockholms kommun: Sysselsättningsdata skall insamlas på helt nytt


 


Prop. 1978/79:128                                                                 51

sätt, nämligen via arbetsgivarna i stället för frän enskilda arbetstagare. Förslapet är i princip acceptabelt men tveksamhet rader om möjlipheterna att klara av förberedelserna i tid. Bl.a. däriör föreslås att statistiska cen­tralbyrän pes större resurser än i förslaget för att göra evalveringsimder-sökningar även för olika kommiiniyper och inle bara pä riksnivå. Della be­hövs för alt hjälpligt kunna bedöma den nya metodens resultat jämfört med de tidigare undersökningarnas.

Göleborgs kommun: Utredningen föreslåratt sysselsättnings- och pend-linpsslatistik framställs genom utnyttjande av ett antal administrativa re­gister. Metoden föruisätter all ett betydande registerutvecklinpsarbete kan utföras före undersökningstillfället.

En förutsättning är att det nuvarande centrala företapsrepistrel kan ut­vecklas till ett heltäckande arbetsställeregister. Huvuddelen av detta arbe­te kommer att åvila kommunerna. Med insats av betydande personalresur­ser bedömer Göteborgs kommun arbetsuppgiften som fullt möjlig att ge­nomföra. Arbetsuppgiften kräver dock att orpanisation och arbeisfördel-ninp mellan SCB, kommunerna och länsstyrelserna klarläpps med det sna­raste och att underlap kan distribueras till kommunerna under innevarande vär.

Upppift om sysselsättninp föreslås för anställda inhämtas via en något Ulökad kontrolluppgift och för företagare via inkomstregistret. Utredning­en har inte haft möjlighet att utföra provundersökningar för att mäta kvali­teten i de sysselsättningsuppgifter som den föreslagna metoden ger.

Göteborgs kommun anser att metoden enligt det förslag utredningen skisserat, per väsentligt lägre kvalitet än en uppgiftsinsamling pä traditio­nellt sätt. Metoden innebär flera täckningsproblem jämfört med tidigare undersökningsförfarande.

Medhjälpande familjemedlemmar samt fria yrkesutövare kommer över­huvudtaget inte att kunna räknas som sysselsatta då dessa varken är före­tagare eller anställda. Den förstnämnda gruppen har utredninpen uppskat­tat till I procent av samtlipa yrkesverksamma. I enskilda kommuner torde den vara väsentligt högre. Den sistnämnda gruppens storlek finns ingen uppskattning av.

Antalet sysselsatta bland de som under året haft tillfälliga anställningar eller varit tjänstlediga under del av året kommer att överskattas. Enligt ut­redningsförslaget skall en anställd räknas som sysselsatt om uppgiften om anställningstid på kontrolluppgiften omfattar oktober månad. Fördel stora flertalet personer som innehaft sporadisk anställning under året torde ar­betsgivare ange hela året som anställningstid. Detsamma torde vara fallet med de som varit tjänstledipa under del av året.

Utredninpen föreslår också att de sysselsatta, liksom vid tidigare räk­ningar, skall redovisas efter veckoarbetstid. Uppgiften skall inhämtas ge­nom att arbetsgivare på kontrolluppgift för anställda skall ange överens­kommen veckoarbetstid. Uppgiften kommer att innebära stora mätprob­lem för alla de som saknar överenskommen veckoarbetstid, tillfälligt an­ställda, vikarier m. m.

För företagare skall gruppen anställda avgränsas med hjälp av inkomst­registret. Utredningen föreslår att dessa ej skall redovisas efter veckoar­betstid. Gruppen omfattar totalt ca lOOOOO sysselsatta.

Utredningens förslag av metod för att inhämta uppgifter om sysselsätt­ninp innebären helt ny teknik jämfört med tidigare. Detta kan förväntas in­nebära betydande svårigheter i samband med uppgiftsinsamling, kontroll, och bearbetning. Mot bakgrund av delta och de kvalitetsproblem som an-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 52

förts ovan anser Göteborgs kommun all uppgifter om sysselsättning bör in­hämtas även pä personblankelten. Därmed säkerställs undersökningsre­sultatens kvalitet samtidigt som man vinner erfarenheter för tbrisall ui­veckling av den nya tekniken. Merkostnaden för denna kompleilering tit­pör endasl 5 Mkr.

Malmö kommun: Utredninpen föreslär att upppifter om sysselsättninp i ökad utsträckninp skall baseras pä administrativa rutiner och ej länpre pe­nom frägor lill den enskilde. Del förslag som skisseras med en bearbetninp av kontrollupppifler som statistikunderlap synes vara en i princip riklip lösninp. Samtidipl skall betonas att en rad praktiska problem mäste över­vinnas för att den erhållna statistiken skall bli användbar.

Pä kontrolluppgiften avses att markera arbetsstället för den enskilde ar­betslagaren. Begreppet arbetsställe skall enligt ulredningen preciseras ge­nom överenskommelser mellan SAF, andra arbetsmarknadsorganisa­tioner, SCB och RSV. Att öronmärka varje kontrolluppgift med arbetsstäl­leidentitet innebär en ökad arbetsbelastning för företaparen. Det lipger där­för sannolikt i dennes intresse att redovisa sä få arbetsställen som möjligt. Att aggregera geografiskt skilda enheter för att uppnå förenklade admini­strativa rutiner är dock helt oacceptabelt ur statistikanvändarsynpiinkt. Varje arbetsställe mäste särredovisas för att statistiken skall bli menings­full.

Kontrolluppgiften avseende sysselsättning föreslås avse oktober manad samtidigt som arbetsställe-markeringen avser december manad. En mängd arbetstapare kan antas byta arbetsplats under en månad. Tidsdifferensen mellan de två uppgifterna bör därför minimeras. I sammanhanget bör ock­så påpekas de problem som uppstår för arbetstapare som kan erhälla mer än en kontrolluppgift. Utredningen har inte haft möjlighet att praktiskt pro­va kontrolluppgiften som statistikkälla. En sådan prövning bör snarast ske, så att erhållen statistik kan bedömas till kvalitet.

Det nya statistiksystemet ger sannolikt ett resultat som till innehall inte överensstämmer med resultaten från tidigare folk- och bostadsräkningar. Då tidsjämförelser är ett av räkningarnas viktigaste moment bör noggranna bedömningar ske av hur HBS 80 kan jämföras med tidigare räkningar. Av denna anledning bör också prövas om inte en komplettering måste ske ge­nom vissa sysselsättningsfrågor i samband med frågeformuläret. Det är yt­terst väsentligt att statistikkonsumenlen. när resultaten från HBS 80 erhål­les, ges upplysning om jämförbarheten med tidigare räkningar.

Att förslaget innebär möjligheter till årlig sysselsättningsstatistik hälsas med tillfredsstiillelse. Att dessutom som biprodukt kan erhållas ett förbätt­rat företagsregister (CFR) är ett gammalt kommunalt önskemål som kan förverkligas. Det arbetsställeregister som föreslås ingå som en väsentlig del vid framtagandet av sysselsättningstatistiken kräver emellertid att CFR i sill nuvarande skick avsevärt förbättras. Kommuner tillsammans med länsstyrelser föresläs fä en lagstadgad roll vid upprättandet av ett förbätt­rat arbetsställeregister. I vilka avseenden kommunen skall medverka har inte preciserats. Det är angeläget att kommunens roll snarast klargörs.

Det arbetsställeregister som skapas bör inte bli en engångsföreteelse in­för HBS 80, utan möjligheter bör finnas för kommunen att varje år fä till­gång till registennnehållet vad avser inte bara statistikbearbetningar utan även listningar där arbetsställets namn, adress, näringsgren m, m. framgår. Kunskap om vilka arbetsställen som finns i kommunen blir framledes allt viktigare i den aktivare roll som kommunen kan förväntas spela i samband med näringslivsplanering.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  53

Sysselsäitningsdelens variabelinnehäll tillmötesgär i stort ställda önske­mal, iindantapet tvä punkter. I samband med pendlinpsdata kommer inle längre upppift om färdmedel all kunna erhållas. Ur irafikplanerinpssyn-punkl är detta otillfredsställande. Icke minst för planeringen av den regio­nala kollektivtrafiken är ell heltäckande material av stort värde. Alternati­vet är att kommunen gör egna resvaneundersöknigar med de kostnader som är förknippade därmed.

Upppifter om yrke planeras inte heller ingå i HBS 80. Anledninpen är att konsiimentanalyser pekat pä alt materialet inle används i tillräcklig omfatt­ning. Det finns nu anledninp att tro att utnyttjandet av yrkesvariabeln kom­mer att vidgas i framliden. Som exempel kan pekas på kommunens enpa-pemang i sysselsätlnings- och närinpslivsfrägor. Mot bakgrund härav bör det övervägas om inte yrkesvariabeln bör kvarstå och inga antingen som en del av fräpeformuläret eller redovisas frän annan källa.

Örebro komniun: I HBS 80 försvinner möjliphcten att fä med medhjäl­pande familjemedlemmar samtidigt som kompletteringar krävs för att man klart skall kunna avgränsa företagarna. Tillsammans svarar dessa katego­rier för ca 8 % av de sysselsatta. Även näringsgrensredovisningen påver­kas, dä medhjälpande familjemedlemmar är en stor andel inom näringsgre­nen jordbruk.

I den nya insamlingstekniken finns vidare ett flertal osäkra faktorer. Det cenlrala företagsregistret har under en följd av år kritiserats frän kommu­nalt håll för att vara ofullständigt och i vissa fall felaktigt. Man kan fräpa sip om den korta tid som stär till buds fram till 1980 räcker för att åstad­komma en upprustninp av CFR.

Kontrolluppgiften avseende sysselsättningen föreslås avse oktober må­nad medan arbetsställeredovisningen avser december månad. Mellan dessa tidpunkter byter säkert många sysselsatta arbetsplats. Det är därför av största vikt att tidsskillnaden görs så liten som möjligl. Det framgår hel­ler inte hur man skall förfara med arbetstagare som får flera kontrolluppgif­ter från olika företag.

Tillsammans talar detta för att HBS 80 bör kompletteras med uppgifter om sysselsättningen direkt från blanketterna. Detta bör göras för att möj­liggöra jämförelsen med tidigare räkningar och som en säkerhet för att kva­liletsmässigl acceptabla uppgifter om sysselsältningen skall komma fram ur 1980-ärs räkning.

Länssiyrelsen I Kopparbergs tån: I arbetet med länsplaneringen ska länsstyrelserna numera årligen enligt anvisningar följa sysselsättningsut­vecklingen i länen och kommunerna. För detta saknas dock en heltäckan­de årlig sysselsättningsstatislik vilkel gör del svårt att på ett tillfredsstäl­lande sätt fullfölja uppdraget. Det aren allvarlig bnst i planeringssystemet.

Det förslag till framställning av sysselsättningsslatistik som läggs fram i betänkandet kan, om det fullföljs, sannolikt innebära lösningen på proble­met. Förutsättningen är dock att det inte stannar vid en enstaka undersök­ning, HBS 80, ulan att en årlig sysselsättningsstatislik framställs. Såvitt länsstyrelsen kan bedöma blir kostnaden och därmed arbetsinsatsen för uppgiftslämnarna liten att årligen uppdatera uppgifterna, då systemet en gång är infört.

Länsstyrelsen är säledes positiv till att sysselsättningsuppgifter tas fram på det sätt som föreslås men vill framhålla att fördelen med det nya syste­met går förlorad om del inte fullföljs så att årlig statistik tas fram.

Av betänkandet framgår att arbetet med framställning av riktiga och ak­tuella register delvis ska göras av kommunerna och länsstyrelsen. Det är


 


Prop. 1978/79:128                                                                  54

känl alt del centrala företagsregistret (CFR) för närvarande har ojämn kva­litet.

För atl kunna användas i det här sammanhanget fordras en ordentlig ge­nomgång av registrei. Med hänsyn till den arbetsbelastning som rader pä regionalekonomiska enheten underarbetet med länsplanering 1980, är det knappast möjligt att nägra resurser kan avsättas för ett sådant arbete, vil­ket bör uppmärksammas.

Läiissiyrdseii i Örebro län: Det principförslap som kommittén lägper fram innebär ett väsentlipt steg pä vapen frän kostnadskrävande intermit­tenla datainsamlinpsmetoder till repisterbaserade system som ger möjlig­het till dataredovisning av variabler av väsentlig betydelse för lokal och re­gional planering. Med hänsyn till det stora databehov som föreligger är del nödvändigt att det föreslapna systemet med sambearbetninp av upppifter frän kontrolluppgiften (KU) och uppdaterad och särskilt anpassad version av centrala företagsregistret (CFR) utnyttjas kontinuerligt för framställ­ning av ärlig sysselsättningsslatistik. Denna statistik måsle innefatta såväl antalet arbetsplatser (dagbefolkning) som antalet i respektive kommun boende sysselsatta (nattbefolkning) samt pendling.

För att minska uppgiftslämnandet från allmänheten är det rimligt att KU-systemet används för att framställa ärlig sysselsättningsstatistik. Re­gistret måste innehålla upppifter om antalet anställda, var dessa varit an­ställda dvs. arbetsställe, hur länpe och vilken arbetstid de anställda haft.

Enlipt förslaget kommer ett arbetsställeregister att upprättas ur CFR. Behovet av ett sådant register är mycket stort hos flera organ pä central, regional och lokal nivä. Länsstyrelsen anser att uppdateringen av registret skall göras konliniierlipl i samråd mellan länsstyrelser, kommuner och SCB.

Landsiingsförbundei: Förbundet finner det värdefullt att utredningen i stor utsträckning sökt finna metoder att erhålla statistiken frän administra­tiva register och pä sä sätt minska undersökningens kostnader och allmän­helens deltagande.

Förbundet har inte under den korta remisstiden haft möjlighet alt göra någon beräkning pä vad systemet med sysselsättnings- och arbetsställe-uppgifter pä kontrollupppifler innebär i koslnader för landstingen. Även om kostnaderna i inledningsskedet skulle bli relativt höga ser förbundssty­relsen pä sikt enbart fördelar med förslaget. Med dessa rutiner skulle exempelvis ärligen en näringsgrensfördelad sysselsättningsstatislik per kommun kunna tas fram. Denna statistik skulle då kunna ersätta en del av den statistik som nu regelbundet produceras på central såväl som lokal ni­vä. Med hänsyn till de svårigheter som bl.a. föreligger inom landstingen vill förbundsstyrelsen peka pä vikten av att uppdateringen av det s. k. ar­betsställeregistret påbörjas snarast möjligt.

Kommunförbundei: Den metod för insamling av sysselsättningsuppgif­ter som föreslås i HBS 80 ger i princip möjlighet lill årlig näringsgrensförde­lad sysselsättningsstatistik. En förutsättning är att det nuvarande centrala företagsregistret utvecklas lill ell heltäckande arbetsställeregisier. 1 della arbete kommer stora insatser att krävas av kommunerna. Det är därför en­ligt styrelsens mening angelägel att kommunernas ansvar och uppgifier lik­som arbetets uppläggning snarast klaras ut i samråd mellan kommunerna, SCB och länsstyrelserna. Ett speciellt problem som rör kommunerna i del­ta sammanhang är alt det nuvarande registret för närvarande helt saknar arbetsställeregistrering av den kommunala verksamheien. Här måste alltså ett arbete mycket snart påbörjas för att utreda på vilket sätt och med vil­ken ambitionsnivå en sådan registrering skall genomföras.


 


Prop. 1978/79:128                                                                    5.S

En annan myckel viktip förulsällninp för sysselsäitninpsdelens genom­förande är all uinyiljandet av en näpot utbyppd kontrolluppgift kan för­verkligas säsom avsetts. Här förefaller en del praktiska problem äierstä att lösa sammanhängande bl. a. med hur man med ett någorlunda enhetligt ar-beisiidsbegrepp skall lyckas länga in alla grupper av löntagare med olika lyper av anslällninpsförhällanden.

Arbetspivarna komnier att åsamkas ett merarbete genom kompletterinp-en av kontrollupppiften. Styrelsen anser emellerlid att detta merarbete är motiverat med hänsyn till de vinster en förbättrad sysselsättninpsstatistik kan pe och vill samtidipl understryka viklen av ett nära samarbete mellan berörda statlipa myndigheter och mellan dessa och företrädare för arbets­givarna föratt förslaget skall kunna genomföras.

Svenska arbeisgivarejöreningen (SAF) och Sveriges Indusiriförbund (SI): Uppgifterom sysselsättningen föreslås av FoB-utredninpen bli insam­lade vid HBS 80 vad päller priippen anställda genom den kontrolluppgift som arbetsgivare har att lämna för anställda enligt taxeringslagen. Det s. k. inkomstrepistret hos SCB. som upprättas ärlipen på grundval av taxerings­uppgifterna, föreslås använt bl. a. för att avgränsa företapargruppen. Vida­re föreslär utredningen en sambearbetning av KU med en ny version av SCB:s centrala företagsregister (kallat arbetsställeregislret) och fömtskic­kar att man därmed kan framställa näringsgrensfördelad sysselsättnings­statislik. En ytterligare sambearbetninp av folkbokförinpens upppifter om arbetsplatsens beläpenhel möjliggör en redovisning av statistik över den s. k. dagbefolkningen samt pendlingsstatistik.

De uppgifter, som arbetsgivarna skulle ange på KU, är ""antal arbetade limmar per vecka'" samt i det fallet företag har flera arbetsställen också särskild ""uppgift om arbetsställe"" i 8-ställig kod.

Det principförslag som FoB-utredningen i denna del framlagt är enligt vår bedömning utformat utan erforderlig analys av villkoren för en tillämp­ning av KU-ansatsen saml i övript alltför opraktiskt för att läggas till grund för en studie av sysselsättningen vid HBS 80 som ersättning för tidipare räkninpsmetoder. Våra erinrinpar mot utredninpsförslaget i denna del kan anges främst i följande avseenden:

Populationsavgränsningar. Vid användningen av KU-materialet kan sysselsättningsupppifter erhållas endast för anställda och ej för föreia-pare och självständipa yrkesutövare. Utredninpen föreslär att pruppen fö-retapare skall avpränsas med hjälp av inkomstrepistret, ""vilket kommer att kunna ge en redovisning av gruppens storlek'". (Se betänkandet, sid 158.) Utredningen har emellertid inte anvisat nägon metod för hur gruppen före-tapare skall identifieras i repistret och avpränsas pentemot pruppen anställ­da. Har utredninpen tänkt sip att gruppen företagare i inkomstregistret kan avgränsas som den reslgrupp, som vid en samköming med KU-poslerna saknar make i KU-materialet; dvs. skall företagare definieras som de in­komsttagare, för vilka det inte föreligger någon KU?

Sysselsättningsuppgiften i tidipare folkräkninpar har normalt avsett en mätvecka i oktober. Utredningen föreslår, att oktober månad väljs vid HBS 80 som närmast likvärdig mätperiod (månad är minsta tidsenhet, som registreras på KU). Utredningen har inte angivit, vilka kriterier som skall indikera förvärvsarbete. Avgränsningen skall emellertid baseras på okto­ber-förhållandena, men arbetsställeredovisningen för flerarbetsställeföre-tag och arbetsiidsuppgifter skall avse december månad. Att de olika mät-tidpunkterna skapar osäkerhet beträffande precisionen i mätningen är helt uppenbart.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  56

Belräflande arbetsställeredovisninp konstaterar utredninpen att för vissa anställda med exempelvis "ambulerande arbetsupppifter, eller för vilka ar­betsstället varierar över tiden"" specialrepler mäste utformas för vart dessa personer skall hänföras. Utredningen päpekar att sädana regler funniis även i tidipare folk- och bosladsräkningar, men underlåter att klargöra, atl det är i grunden skilda problem att utforma regler för och organisera en ceniral och en kommunvis eller förelagsvis kodning. Särbehandlingen skulle komma att palla stora prupper av anställda inom mänpa olika bran­scher, men främst inom byggnads- och anplägpninpsverksamhet samt transport och handel.

FoB-utredningen har för övrigt förbisett, att frågan om hur berörda prup­per av anslällda skall identifieras närmast utgör ett systemtekniskt pro­blem. Frägan stär exempelvis helt öppen hur utlandsanställda. resande med växlande arbetsplats, anställda i sjöfart, s.k. hemarbetande m.fi. grupper anställda skall kunna identifieras i enarbetsställeföretag. Skulle ut­redningens systemförslag vinna tillämpning, kommer berörda anställda au­tomatiskt att tilldelas företagets arbetsplatskod. Vi har inte något färdigt förslag till hur de angivna problemen med arbetsplatskodifieringen bäst kan lösas inom ramen för KU-ansatsen.

Möjliphcten att med krav pä acceptabel kvalitet kunna avgränsa olika populationer av den förvärvsarbetande dagbefolkningen för redovisning av pendlingen och för belysningen av näringsverksamheten på låg regional ni­vä, tycks förutsätta en specialkodning och alltså en ytterligare tilläggsupp­gift för avgränsningen av ovan berörda grupper ""icke pendlare" bland de förvärvsarbetande. Detta förhållande har utredningen förbisett eller under­låtit att redovisa i sitt förslag.

Beträffande mätförfarandet i övrigt och frågan om avgränsningen av po-piilationen förvärvsarbetande finner vi, att utredningen systematiskt un­dervärderar förekomst av förvärvsarbete genom att helt onödigt begränsa mätningen till oktoberförhållandena. Vidare har utredningen inte diskute­rat behovet av kriterier för prioritering för de fall en och samma person representeras i KU-materialet av flera KU. Det torde vara tämligen van­ligt, atl en inkomsttagare under visst inkomstår (och även viss månad) in­nehar flera anställningar, dvs. antinpen utövar flera anställhinpar parallellt eller byter arbetsgivare. Vidare förekommer, som tidigare nämnts, också anställninp i kombination med eget företagande. För HBS:s vidkommande blir det således nödvändigt att kunna prioritera den KU, som härrör från den förvärvsarbetandes huvudarbetsgivare eller endera av dessa vid före­komst av flera huvudarbetsgivare under året (för näringsklassificeringen samt för dagbefolknings- och pendlingsstatistiken). Motsvarande priorite­ringar blir nödvändiga även i fall man vill utnyttja materialet för studium av förekomst av biyrken m. m. Det förefaller naturligt att inkomstbeloppet i KU används för nämnda prioriteringsändamål.

FoB-utredningen har således inte berört nämnda problemställningar be­träffande förekomst av flera KU per förvärvsarbetande men har i det fram­lagda lagförslaget förutskickat, att HBS 80 skall kunna genomföras utan stöd av KU-materialets inkomstdata.

Variabel in nehåll. HBS80:s sysselsältningsdel skulle enligt utred­ningens förslag innehälla variablerna sysselsättning (förvärvsarbetande, antal timmar; ej förvärvsarbetande) och näringsgren. Uppgifterna om sys­selsättningsförhållandena hämtas från KU-systemet (för anställda) och SCBs inkomstregister (beträffande företagare). Omfattningen av förvärv­sarbetet har beträffande anställda föreslagits av utredningen skall anges


 


Prop. 1978/79:128                                                                 57

som "överenskommen veckoarbetstid enligt anställningsavtal". Utred­ningen förutsätter att de grupper som saknar ett anställningsavtal om veckoarbetstid, mäste särbehandlas, lill bilden hör att inkomstregistret saknar uppgift om arbetstider, och utredningen klargör ocksä att man inte har näpol färdigi förslap till hur uppgifter om företagarnas arbetstid skall erhållas.

FoB-utredninpen har sökt anpassa definitionen av bepreppet "förvärvs­arbetande"" till det beprepp som tillämpats i tidipare folkräkninpar inom den ram, som KU-ansatsen med tilläggsuppgifter om arbetstid kan medge. Uppgifisinhämiande avseende förhållandena en viss mätvecka i tidigare räkningar torde ha motiverats av mättekniska skäl. (Vid FoB 60 insamlades också uppgifter frän allmänheten om årssysselsäitningen, men uppgifterna led av uppenbara kvalitetsbrister.) FoB-utredningens förslap att välja en viss månad som mätperiod förefaller inte särskilt väl genomtänkt; förslapet torde snarast vara ett uttryck för försök till formell anpassninp till tidigare lillämpade mätförfaranden.

I utredningsförslapet utpår man således vid mätningen av förvärvsaktivi­teten frän KU-systemets repislrering av anställningsförhållandena en viss manad (oktober). För att underlätta uppgiftslämnandet föreslås företagen emellertid få lämna arbetstidsuppgifter avseende redovisningsärets senas­te löneperiod, dvs. december. Kvaliteten i mätresultaten blir vid den valda definitionen beroende av dels företagens registrering i KU av relevanta an­ställningsförhållanden avseende oktober, och dels riktiga arbetsiidsuppgif­ter. Vad gäller uppgifter om arbetstider torde mätförfarandet kunna bli be­svärligt inte bara beträffande de grupper, som har oreglerade arbetstider. Även inom ramen för anställningar med reglerad arbetstid förekommer variationer i utläggningen av arbetstider och en vandring mellan arbetsom­råden med olika arbetstider samt förändringar i förvärvsaktivitet på den anställdes egna initiativ etc, vilket kan komplicera redovisningen och även i hög grad tolkningen av givna mätresultat.

I principförslaget anges ingen lägsta veckoarbetstid som gräns mellan ""förvärvsarbete"" och ""ej förvärvsarbete", men veckoarbetstiden synes komma att användas för vissa populationsavgränsningar, ehuru något för­slag eller behov inte presenterats.

Enligt förslaget kommer vidare som nämnls gruppen företagare att av­gränsas ur inkomststatistikens register efter principer, som FoB-utredning­en inte övervägt eller tillkännagivit. Gruppen kommer emellertid att klassi­ficeras som förvärvsarbetande enligt en schablon som helt avviker från den definition, som skall tillämpas för övriga förvärvsarbetande.

Sammanfattningsvis kan sägas, all FoB-utredningen med sin definition av ""förvärvsarbetande"" introducerar en betydande osäkerhet i mätförfa-rande och i siatistikresultalen.

Uppgiftslämnandet. Enligt taxeringslagen skall KU lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret till den skattskyldige respektive till lo­kal skattemyndighet (LSM).

FoB-utredningens slutsatser beträffande förutsättningarna för uppgifts-lämnadet är enligt vår uppfattning inte trovärdiga. SAF har under hösten 1978 genomfört en egen snabbstudie i ärendei. som berörl ett betydligt större antal företag, och därvid funnit, att företagen bedömer de aktualise­rade uppgiftskraven som synnerligen besvärliga. Man anser dessutom att utredningens förslag tiil mätningsförfarande är i princip felaktigt, då det in­te går att fastställa ett för alla arbetstagare enhetligt arbetstidsbegrepp. Den helt avgörande invändningen mot FoB-utredningens systemförslag av-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 58

ser del förhällandet, all tillkomna uppgiftskrav pa ell allvarligt säll skulle komma all störa företagens ruliner i saniband med KU-rapporieringen lill skattemyndipheter och anslällda, vilkel arbetsmoment i dapsläpei anpes vara ett av företagens största administrativa problem. Rutinerna mäsle sä­ledes i regel utföras under en sädan tids- och kapacitetspress, all yiierliga­re arbetsmoment bedöms som uteslutna.

Kommunernas arbetsinsatser i en HBS 80. Förutsatt alt den lokala planerinpen ställer de krav pä HBS 80, som FoB-utredninpen presen­terat, skulle del. inöver de arbetsinsatser utredninpen anpivit, ocksä er­fordras omfattande assistans frän kommunens sida till upppiftslämnandc företap, dä utredninpsplanen skulle erfordra specialrepler för kodning av näringsgren och arbetsplats för stora grupper av anslällda, som lidigare diskuterats. Vi ifrågasätter starkt om en sädan inredningsplan, trots extra­ordinära insatser av kommunerna, ända skulle kunna garantera godtagbar kvalitet i statistiken över dagbefolkning och pendling, om den skall redovi­sas ocksä pä underenheter av kommun.

FoB-utredninpen föreslår att närinpsgrenskodninpen av främst vissa fö­retagare (ca lOOOOO) sker via en särskild uppdateringsrutin av lokal skatte-myndiphet (LSM) eller taxerinpsnämnd (TN) i samarbete med kontakt­männen i kommunerna. Utredninpen nämner i sitt systemförslag inte näpol om behovei av att engagera LSM, TN och/eller de kommunala gransk-ninpsorpanen för arbetsuppgiften att beträffande gruppen företapare ut­över närinpsgren ocksä komplettera personuppgifterna med upppift om lo­kaliseringskod. Kan utredningen ha tänkl sig alt populationen företagare generellt skall redovisas som ""hemarbetare"" eller att gruppen eveniuelli helt skall utgä ur dagbefolkningsstalistiken och pendlinpsstalistiken?

Kvalitet. FoB-utredninpen säger sip inte ha haft möjlighet att prak­tiskt pröva KU som statistikkälla, men våpar göra den bedömninpen, att företapen har goda förutsättninpar att kunna lämna efterfräpade siatistik-upppifter. Av redan anförda erinringar mot utredningsförslaget framgår alt vi från vär sida funnit ett flertal inslag i undersökningsplanen bristfällipa sett ur kvalitets- och användarsynpunkt.

Sekretess- och i ntegritet sfrägor. Organisationerna vill först erinra om det sekretesskydd, som jämlikt 19 a S sekretesslagen gäller för uppgifter ur SCB:s centrala företagsregister (CFR) om antalet anställda el­ler arbetstimmar hos ett företag visst är. Med den konstruktion ulredning­en givit åt sitt system- respektive lagförslag blir i praktiken detta sekretess­skydd verkningslöst. Vi förutsätier emellertid att det av utredningen före­slagna särskilda arbetsställeregislret skall likställas med CFR i sekretessla­gens meninp, om den nya varianten av företagsregistret överhuvud taget är nödvändig att lappa upp och organisera som ett från CFR fristående regis­ter.

FoB-utredningen föreslär också en användning av fastighetskoordinater for den rumsliga redovisningen av HBS-resulialen (se 8 S, andra siycket, lagförslaget). Ulredningen förordar att SCB, för de län där fastighetskoor­dinater kommer att finnas 1980, pes rätt att tillhandahålla sädan statistik pä uppdrapsbasis. Orpanisationerna avstyrker utredninpens förslag i denna del och hänvisar därvid till värt gemensamma yttrande till justitiedeparte­mentet, 1977-01-14, över FADAK (SOU 1976:57), där vi bl.a. anförde följande:

"De integritetsproblem, som av mänga upplevs som allvarlipa i och med tillkomsten av de stora centrala registren, har för fastighetsdatasystemets del ännu inte behandlats pä ett slutligt, godtagbart sätt. Särskilt gäller detta


 


Prop. 1978/79:128                                                                 59

det koordinatsatta personbandei. dvs. det med stöd av fastighetsrepisler-kiinpörelsen uppräitade koordinalrepistret över landets fastigheter och länsslyrelsens personband över lolalbefolkninpen bildade särskilda regist­ret med syfte atl ulnylljas för samhällsplanering. Bortsett frän att ett sä vapt och allmänt repisierändaniäl frän räitslipa och principiella synpunkier inte kan podtapas. kan tillskapandet av det register över lolalbefolkninpen som det här päller inte accepteras frän integriletssynpunkl. Ett sådant re­gister är dessutom icke godlapbart av det skälet, att de upppifter som an-seils inga i det koordinatsatta personbandet i väsentlig män insamlats för bestämda administrativa ändtimäl utan anpivande av det nu tänkta register-ändamiilet.

Genom användning av läpesbestämda koordinater för varje särskild fas-liphet pä personiipppifter av olika släp skapas förutsättningar, som datain­spektionen beskrivit pä följande sätl i skrivelse 1975-09-11 till justitiede­parienientet.

'Datainspektionens erfarenhel visar all, även om en prövning av sam­köming mellan olika repister skall ske frän fall till fall, innebär existensen av ett basrepisier av detta slag att - av ekonomiska och rationella skäl -starka krav kommer att ställas på att fä utnyttja registret för samhällspla-neringsändamäl, som kräver samköming.'

Orpanisationerna anser för sin del mot denna bakgrund att de personsat-la koordinatband som upprättats försöksvis för tre län inte bör tillåtas.""

Seu ur intepriletsskyddssynpunkt innebär utredningsförslaget väsentli­ga nyheter jämfört med i tidipare folkräkningssammanhanp tillämpad prax­is. Utöver det atl personiipppifter skall lämnas av den enskilde själv skall upppifter om honom/henne enligt förslaget nu ocksä lämnas av annan, nämligen i förekommande fall av arbetsgivaren på KU. Innebörden av denna speciella nyhet har emellertid inte analyserats närmare av utred­ninpen. Detta är så mycket mer anmärkninpsvärt som de nya personupp-pifterna är oprecisa och följaktligen inte svarar mot prundläpgande krav på bl.a. kvalitet.

FoB-utredninpen har inte diskuterat möjligheten att anställd - med led­ning av eget KU-exemplar - kan komma att ha erinringar att anföra mot innehållet i exempelvis lämnade uppgifter. Vi föruisätter att arbetsgivare blir skyldiga att - i efterhand - kunna informera den anställde om inne­börden av lämnade arbetstidsuppgifter och i förekommande fall även be­träffande innebörden av uppgivet arbetsställenummer. Frågan om — och hur - den anställde skall fä sina eventuella rättelsekrav tillpodosedda pent­emot de registeransvariga, dvs. RSV och SCB samt eventuellt även arbets-pivaren. har utredningen följaktlipen inte heller övervägt.

Utöver nämnda mycket viktiga principiella respektive systemtekniska problem inrymmer KU-ansatsen i FoB-iiiredningens förslag också viklipa fräpor som rör de rättsliga grunderna för uppgiftslämnandet. Företagens Uppgiftsplikt beträffande anställd personal mäste kunna avvägas och utfor­mas sä atl företag inte belastas med uppgiftskrav, som kan leda till tvist mellan arbetsgivaren (uppgiftslämnaren) och den anställde om vad som är riktig uppgift. Kombinationen uppgiftskrav av mjukdata-karaktär beträf­fande anställda och straffsanktionerad uppgiftsplikt skulle företag/arbets­givare för egen del kunna uppleva som ett reellt intepritetshot.

Det ovan sapda skall ses mot bakgrunden av att de av utredninpen före­slagna variabelbegreppen vad gäller sysselsätlningsuppgift och uppgift för arbetsställeidentifierinp ännu inte är bestämda vare sig till tidsrymd eller innehåll. (Se utredningens lagförslag, I §, sista stycket.)


 


Prop. 1978/79:128                                                                  60

Orpanisationerna kan givetvis inle tillstyrka förslap till nya iipppiftskrav och nya slatlipa informationssystem i de delar rättssäkerhetsrisker för upp­giftslämnare eller "tredje part" kan förekomma (explicit eller implicit).

I andra sammanhang har man - främsi frän datainspektionens sida - lill skydd för den enskildes personlipa intepritct krävt att personiipppifter. som viss myndighet insamlat, avidentifieras före inlämnande lill annan myndighet. Organisationerna finner det erforderligl av såväl integritets-som sekretesskäl att föreslå, att det i förutsättningen för föreiapens med­verkan i uppgiftslämnandet i anslutninp lill HBS 80 skall inpå, atl person-upppifter, som utlämnas av arbetspivare avseende anställda till RSV för överlämnande lill SCB avidentifieras av RSV vid utlämnandet.

Orpanisationerna vill i detta sammanhang göra det principiella påpekan­det atl det ur intepriletsskyddssynpunkt vore ändamälsenlipt om det bland villkoren för överförinp av personuppgifter myndipheter emellan penerellt ingick kravet på avideniifiering, i de fall personupppifterna härrör ur före­tagens uppgiftslämnande beträffande anställd personal. Om denna repel in­le kan pes generell giltighet vore del en alternativ väg att gä att tillämpa den ordningen, alt alli externt registerutnytljande av en myndighels per­sonregister endast fick äga rum under denna myndighels ansvarighet.

Förekommande sambearbetninpar i HSB 80 mellan del s. k. inkomstre­gistret (eller dess källregister inom det skatteadministrativa systemet) och KU-beständet för genomförandet av sysselsättningsundersökningen bör enligt vår uppfattning följaktligen arrangeras i skatteverkets regi.

Sammanfattande synpunkter. Sammanfattningsvis vill vi från organisationernas sida framhålla, att vi finner FoB-utredningens plan för sysselsättningsdelen i HBS 80 vara varken väl underbyggd eller ändamåls­enlig. Enligt vår bedömning skulle den framlagda planen inle medge en ut­formning av rationella systemlösningar och inte sådana kvalitativt godtag­bara mätningar, som bör kunna förutskickas ske i en totalundersökning av sysselsältningen. Vi anser vidare att utredningen lämnat helt orealistiska beskrivningar av förutsättningarna för det särskilda uppgiftslämnande, som ulredningen föreslår skall åläggas företag och andra arbelsgivare, och vill uttala farhågor för att den föreslagna samordningen med statistikupp­gifter pä KU kan komma att medföra ej acceptabla störningar i företagens uppbördsrutiner. Vi avstyrker därför utredningens förslag i denna del.

Vi vill i della sammanhang tillägga, alt ulredningen enligt vår bedömning valt en mindre lämplig metod för mätningen av sysselsättningen, eftersom den släller onödigi stora anspråk på uppgiftslämnandet. Ulredningen har vidare inte ägnat frågorna om integritets- och sekretesskyddsbehovet för person- och företagsuppgifter den behandling och omsorg, som ärendet en­ligt vår uppfattning kräver. Nedan lämnar vi ett eget förslag till alternativa rutiner för en molsvarande studie vid HBS 80, där KU inte behöver belas-, tas med särskilda statistikuppgifter.

Alternativ plan för sysselsätiningsundersökningen vid HBS 80

Här framlagda förslag kan ses som en modifiering av FoB-utredningens plan och utgår från samma principlösning som skisserats av utredningen vad gäller anlitat källmaterial. Alternativet skiljer sig däremot i följande avseenden:

Populationsavgränsningar. Mätperioden föreslås utsträckt till att avse hela inkomståret (1980). Populationen förvärvsarbetande avgrän­sas primärt ur inkomstregistret. Som förvärvsarbetande i HBS 80 föreslås


 


Prop. 1978/79:128                                                                  61

att varje inkomsttagare räknas, som har en taxerad inkomsi iippgäende lill minst ett basbelopp.

Som företagare och självsländiga yrkesutövare avgränsas den popula­lion bland de förvärvsarbetande, som har en anställningsinkomst enligt KU-materialet, som är lägre än hälften av den taxerade inkomsten. Övriga förvärvsarbetande klassificeras som anställda.

Med ledninp av inkomstuppgiften kan vid behov de för en analys av sys-selsättninpsförhällandena mera intressanta delpopulalioner med läg årsin­komst avgränsas, exempelvis grupper i inkomstintervallel 1-2 basbelopp respektive intervallet 2-3 basbelopp.

Genom att välja inkomstbelopp som underlag för fastställande av för­värvsverksamhet (eller viss ekonomisk aktivitet), erhålles en systematisk grund och en enhetlighet för olika slags tvärsnittsstudier och för framlida länpdsnittsstudier.

Genom det material som framställts av SCB i det s. k. SPINK-projekiet (sysselsättningsstatistik baserad pä inkomststatistikens material) torde det bli möjligt att på ett godtagbart sätt länka tidigare FoB-data med framtida sysselsättningsdata framtagna enlipt här förordade modell av KU-ansat­sen. Enligt FoB-utredninpen levereras fr. o. m. hösten 1978 successivt upp­gifter från SPINK-projektet till länsstyrelserna ""om förändringar i för-värvsintensiteter avseende åren 1975 och framåt"" (sid. 199).

Variabelinnehåll. Sysselsättningsdelen i en modifierad HBS 80 föreslås omfatta följande särskilda variabler:

-    inkomstuppgift enligt inkomstrepistret

-    förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande (härledd uppgift ur föregående variabel)

-    inkomstuppgift enligt respektive förekommande KU

-    arbetsplatsens belägenhet enligt SCB:s arbetsställeregister per respekti­ve KU (företagsvis registrering erfordras vid flerarbetsställeföretag)

-    näringsgren (enligt arbetsställeregislret) per KU.

Enligt det här framlagda förslaget erfordrar en HBS 80 således inte att uppgifter inhämtas i särskild ordning från arbetspivarna om förvärvsarbe­tets omfattning beträffande varje anställd (eller annan för vilken KU skall lämnas), utan frågan om graden av förvärvsaktivitet härleds direkt ur in-komstregistrets uppgifter.

Uppgiftslämnandet. Som framgått av det ovan sapda kan HBS 80 genomföras ulan att uppgift om veckoarbetstid eller motsvarande arbets­tidsuppgifter infordras pä KU. Uppgiften om arbetstid är onödig för identi­fiering av förekomst av förvärvsaktivitet och bör därför inte infordras från arbetsgivarna.

FoB-utredninpen utpär ifrån alt SCB:s arbetsställerepister kommer att kunna samköras med KU-beståndet via organisationsnummeridentiteten för påföring av uppgifter om arbetsplatsens belägenhet och näringsgrens­kod. Denna rutin kan gälla beträffande företap med ett arbetsställe. För flerarbetsställeföretag föresläs att arbetsslälleidentiteterna påföres berör­da KU individuellt företagsvis.

Det är nödvändigt att finna andra och mer rationella former för registre­ring av arbetsslälleidentiteterna än de FoB-utredningen föreslagit. Anpi­vande av arbetsställenummer på varje enskild KU-blankett måste betrak­tas som ett helt orealistiskt systemförslap. Om det överhuvud taget skall bli möjlipt för företapen att rapportera de begärda identitelsuppgifterna, bör uppgiftslämnandet fä ske i ett arbetsmoment, som inte stör företagens, ordinarie KU-rutiner, som redan nu regelmässigt torde få lov att utföras under stark tidspress.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  62

SCB:s arbetsställeregisier (dvs. nuvarande CFR) är ett staiistikregister, där förekommande underindelningar för beslämning av arbetsställeenheter sker enligt viss schablon. Erhållna enhelsuppdelningar lorde ofta vara svä­ra all identifiera för de berörda företapen, när de skall betraktas som sär­skilda funktionellt (branschspecifikl) och peoprafiskl klart avgränsade en­heter. Vidare päller beträffande här aktuella flerarbetsslälleföretag atl CFR repelmässigt inte är uppdaterad med informationer om akluella orpa-nisalionsförhällanden vid del tilirälle KU skall lämnas. Därtill kommer svärigheten att knyta vatje anställd (eller KU) till vissl sådant "arbetsstäl­le". Oklarheter torde bli lepio. Tidsutrymme för specialutredningar torde saknas i anslutninp lill KU-rapporterinpen, varför riskerna kan förutses vara stora för omfattande partiella bortfall av arbetsställeuppgifter.

Anförda omständipheier päfordrar ett alternativt förtärande, om föreia­pens medverkan överhuvud tapet skall påfordras.

Vi föresliir atl uppgifter om arbetsställe - som är ett uppgiftskrav som enbart berör flerarbetsslälleföretag - insamlas i särskild ordninp och fri­stående frän KU-rapporterinpen. Denna särskilda arbetsställerapporterinp kan då bepränsas till att avse en personnummerförteckninp över anställda (inkl. övriga, för vilka KU skall lämnas) med förekommande arbetsställe-identiteter markerade. Rutinen bör tidsmässipt inplaneras efter KU-rap­porterinpen.

Alternativet innebäratt arbetsställeupppifterna kan lämnas utan att man riskerar att skapa nägra störningar i den för företagen mycket känsliga KU-proceduren. För många företag torde detta vara ett villkor för att överhuvud laget kunna medverka i en arbelsslällerapportering enligt HBS-niodellen och att praktiskt kunna effektuera uppgiftsplikten i fråga.

Vi ifrågasätter i detta sammanhang om FoB-utredningen på ett godtag­bart sätl kunnai avväga kostnaderna för framställninpen av statistik över dapbefolkninpen och pendling på lägsta repionala nivå (s. k. nyckelkodom-räden) mot behovet eller värdel av denna statistik. Kostnaderna för fram­ställning av en kvalitativt acceptabel statistik stiger här mycket brant vid en ökning av detaljeringsgraden i statistiken. Vi förordar att det ordinarie programmet i HBS 80 begränsas till framställning av statistik avseende pendling över kommungräns och till statistik över dagbefolkning på lägst kommunnivå. För flerarbetsställeföretagens vidkommande skulle förslaget innebära att arbetsställeredovisningen enligt det obligatoriska programmet kunde begränsas till företag med branschskiljande verksamhet (för SNI-kodninpen) och/eller med arbetsplatser i flera kommuner. Vi föreslår atl enskilda kommuner ges möjlighet att välja alt på egen bekostnad och under berörda företags frivilliga medverkan låta framslälla molsvarande statistik på lägre regional nivå.

De cenlrala bearbeiningsrutinerna. De centrala bearbetning­arna skulle sannolikt komma att skilja sig åt i ett flertal avseenden för de båda alternativen, dvs. för FoB-utredninpens propramförslap respektive här framlagda variant av mätförfarandet.

Den viktigaste avvikelsen torde gälla belastningen på det skatteadmini­strativa systemet. FoB-utredningens förslag föruisätter att KU komplette­ras med uppgifter om både "arbetad tid" och "arbetsställenummer", vil­kel innebär krav på ändring av KU-blanketten och rutinerna för indataregi­strering, indatakontroll m.m. Vårt förslag skulle kunna genomföras med bibehållande av den ordinarie KU och med registrenngsrutinerna för KU helt intakta.

Det tillkommer i vårt alternativ en registrering av arbesställeidenliteier


 


Prop. 1978/79:128                                                                  63

för anställda i nerarbetsställeföretag. men denna registrering bör kunna ske avgränsat frän KU-rapporterinpen. Det föreligger därvid goda möjlig­heter att rationalisera denna repistrerinp enlipt olika modeller, sä alt arbe­tet med bäde upppiftslämnandel och den centrala repistrerinpen bepränsas.

I övript saknas underlag för en jämförelse mellan de bada alternativen beträffande vilka olika släps bearbetninpsprocesser som de skulle kunna initiera.

Alternalivet sett ur kon su m e nt sy n pu n k t. Den grundläggan­de skillnaden mellan utredningens förslag och här förordat alternativ gäller valet av definition av begreppet ""förvärvsarbetande"". Det är därför av av­görande betydelse vilken definition och vilket mätföriarande som är mest ändamålsenligt sett ur stalistikkonsumenternas synvinkel.

Vi har föreslagit att mätperioden för samtliga förvärvsarbetande ut­sträcks till hela inkomståret samt att frägan om graden av förvärvsaktivitet härleds direkt ur inkomstregistrets inkomstdata. Förfarandet att bestämma förekomst av förvärvsarbete av viss omfattning direkt pä basis av register­data som anger aktiviteter i ekonomiska termer ger inte bara en praktisk, operationell definition av begreppet "förvärvsarbete"" ulan också en defi­nition som är mycket ändamålsenlig sett ur olika användningssynpunkter. Den främsta fördelen med den valda definitionen är att den inte ert"ordrar särskilt uppgiftslämnande och däripenom inför onödip osäkerhei i mätför­farandet.

Här föreslagen definition har vidare delvis prövats i det s.k. SPINK-projektet inom SCB. KU-ansatsen i HBS 80 medger dessutom att SPINK-modellen för sysselsättninpsstudier kan invecklas och bypgas ul med hän­syn till just KU-matenalets detaljeringsnivå - förekomst av flera syssel­sättningar kan fångas upp i KU-beståndet - samt också medge framställ­ning av bäde näringsgrensfördelad statistik samt dagbefolknings- och pendlingsstatistik.

Det skall vidare fastslås, att det väsentliga konsumentintresset för av­gränsning av populationen förvärvsarbetande inte torde vara att mäta ar­betstider eller "veckoarbetstider som hör samman med anställningen" el­ler motsvarande data för den stora statistikgruppen heltids- och deltidsar­betande. Det centrala intresset inför en sysselsättningsstudie och det egentliga mätproblemet i en sysselsällningsundersökning är att finna ett entydigt sätt och en bra metod för att fånga upp de samhällsgrupper, som har all leva med de mera instabila sysselsättningsförhällandena. Dessa grupper blir felaktigt eller oklart representerade i räkningar baserade pä specificerade arbetstidsuppgifter enligt FoB-utredningens förslag och en­ligt tidigare tilllämpade räkningsmeloder. Väljer man i stället inkomstupp­gifter pä årsbasis som kriterium för förvärvsverksamheten kan berörda gränspopulationer avgränsas på det mest adekvata och effektiva sättet bland de alternativ som erbjuds, när KU-materialet och inkomstregistret svarar för källinformationen.

Vid en replikation av HBS 80 och vid framtida längdsnittsstudier av för­värvsverksamhetens utveckling torde fördelarna med här given definition av förvärvsarbete bli ännu mer markanta och självklara vägda mot FoB-utredningens osäkra och oklara arbelstidsskalor.

Som tidigare berörts har FoB-utredningen ansett inkomstuppgiflen på KU så ointressant, att informationen inle ens skall kopieras ur KU för HBS 80:s räkning (se lagförslaget, 7 S). Med det givna systemförslaget avhänder man sig också möjligheterna att för förvärvsarbetande med flera KU ut­nyttja inkomstdala per KU som prioriteringsgrund för bestämning av ""hu-


 


Prop. 1978/79:128                                                                  64

vudsysselsättninp"" (dvs. viss arbetsplats och bransch vid flera sysselsätt­ningar), respektive pradera övriga anställningar pä ett systematiskt sätt och för exempelvis en särredovisning vid HBS 80 av förekomsl av bisyss­lor, yrkesbyten etc.

Vid en tillämpning av FoB-utredningens systemförslag för HBS 80 kan det förutsätlas, atl man tvingas utforma vissa prioriteringsregler för val av huvudssysselsättning på basis av uppgifterna om anställningsperiod och arbetade limmar i respektive KU. Det kan emellertid ocksä föruiskickas att valet av viss KU att representera huvudsysselsättningen kommer alt göras tämligen "slumpmässigt", vilket självfallet kommeratt återspeglas i statistikens kvalitet. Det sagda skall ses mot bakgrunden av att det är en stor andel av de förvärvsarbetande som har två eller flera KU, att redovis­ningen av data om anställningsperiod på KU torde generellt sett, bli myc­ket ojämn och ofullständig och att arbetstidsuppgifter för stora grupper av anställda kan bli tämligen osäkra eller godtyckliga.

På liknande sätt som beträffande val av metod för bestämning av ""hu-vudsysselsätining" kan vårt förslag anvisa en enlydig metod för avgräns­ning av gruppen företagare ur inkomstregistrei genom att ställa KU-maie-rialels inkomslbelopp mol inkomstregisireis uppgifi om laxerad inkomsi. FoB-utredningen ger däremot ingen antydan om hur motsvarande popula-tionsavgränsning skall utföras. Vad som här kan förutsättas är att utred­ningen inte räknat med att utnyttja KU-materialets inkomstdata.

Vad i övrigt gäller skillnaderna mellan här diskuterade varianter av KU-ansatsen kan det för resultatredovisningens vidkommande särskilt fram­hållas, att vår modell genom att välja hela inkomståret som mätperiod ut­nyttjar KU-materialets samlade information, vilket medger en väsentligt mer fyllig och mer allsidig statistik. Utöver "huvudsysselsättningen" (de­finierad enligt huvudinkomstkriteriet) kan nämligen övrigt förvärvsarbete också mätas, branschbeslämmas och lokaliseras geografiskt på individnivå (den förvärvsarbetande knyts lill visst företag och arbelsslälle efter relativ inkomststorlek per deltjänst eller företagande). KU-materialet inklusive inkomstregistrei kan således om hela inkomståret väljs som mätperiod ge väsentligt fylligare underlag för HBS än FoB-utredningen och än vad tidi­gare folkräkningar kunnai tillhandahålla. Möjligheterna atl ha lillgång lill uppgifter för ett hell år bör självfallet utnyttjas för en allsidig och mera komplett beskrivning av både befolkningens förvärvsaktiviteter och för en fylligare beskrivning av näringsverksamheten på regional nivå ultryckt i HBS-termer.

Sekretess- och integritetsaspekler. Vi har tidigare i detla ytt­rande framhållit, att vi sett del motiverat av sekreless- och integritetsskäl att förorda, att personuppgifter som skall tillhandahållas HBS 80 och som härrör ur företagens uppgiftslämnande avidentifieras av RSV före utläm­nandet. Givetvis bör liknande principer och förfaranden tillämpas också ifall HBS 80 skulle baseras på en modifierad undersökningsplan enligt ex­empelvis den modell vi här förordal.

Kostnadsbedömningar. En kalkyl av kostnaderna för alternativet måste givelvis uiarbelas i särskild ordning och för jämförbarhel enligt de principer som legat till grund för FoB-utredningens kalkyler.

Här kan emellertid noteras några förhållanden som bidrar till att minska respektive öka kostnaderna om alternativet skulle ersätta FoB-utredning­ens plan för HBS 80.

Beträffande uppgiftslämnarkostnaderna har FoB-.uiredningen uppskattat företagens uppgiftslämnarinsats till ca lOOOOO arbetstimmar. Säkerheten i


 


Prop. 1978/79:128                                                                 65

denna skalininp (är diskuleras i annal sammanhang. Här skall endasl konsialeras. all vi med viiri här framlagda iindrinpsförslap bepränsar iipp-piftskravet pä företapen till en briikdel (kanske en tiondel) av den iippgills-börda som utredningens alternativ skulle innebiira (vilkel tillernaliv emel­lertid med säkerhei skulle bli belydligi mer arbetskrävande i realiteten än vad FoB-utredninpen beriiknal - röriitsatt det överhuvud tapet vore ge-nomförbari). Vid cn tillämpninp av vän ändrinpsförslag försvinner nämli­gen kravel pä att redovisa "arbetad lid" eller molsvarande, som i iilred-ninpens allernaiiv skall anges pa varje KU-blankell. Vidare föresläs ar-betsslälleidenlilelerna för ansliillda i flerarbelsslälleföreiap i vär modell bli rapporlerade i en särskild riilin, som syfiar lill all minimera upppiftsläm­narbördan för de ca 8()()() nerarbeisställeförelapen. Bepränsas proprammel avseende pendling och förvärvsarbetande dagbefolkninp till statistik pä komnitmnivä, skulle upppiftskravel beröra iippskallninpsvis högst 5 000 företag.

Vad päller de centrala bearbelninpskostnaderna utgär i viirl ändrings-förslap de extra besvär och kostnader, som en undersökninp enligi FoB-utredningens förslag skulle konima att äsanika den skatteadminisiraliva verksamheten och vilka kostnader FoB-inredningen inte redovisat.

Genom värt förslap minskas ocksä kraven på den kommunala pransk-ningen, vad gäller behovet av kontroll och komplettering av sysselsäll­ninpsupppifter, liksom ocksä behovei av centrala kontrollinsatser.

Nackdelen med det av oss framlapda systemalternativet är att det er­fordrar en stansninp och en extra uppdaterinpsruiin för kompleilering av HBS:s KU-bestånd med arbetsställeidentiteter för flerarbetsställeföreta-pens KU.

Vad gäller koslnader för registerbearbetningar i övrigt och för restiltatre-dovisninparna baserade pä de respektive alternativens olika bestånd sak­nas underlap för särskilda koslnadsbedömninpar.

Föreningen för kommunal slaiislik och planering (KSP): Utredningen föreslär, att uppgifterna om sysselsättningen skall hämtas in via olika re­pister i stället för som tidigare med hjälp av blanketter frän allmänheten. Utredninpens förslag fär delvis betraktas som ett principförslag. Föreninp­en ansluter sip till detta principförslap. Förslaget ligger helt i linje med de tankar som under senare år framförts om nödvändipheten av att i ökad ut­sträckning använda den informaiion som finns i olika administrativa regis­ter som underlap i samhällsplanerinpen.

En betydande fördel med den föreslapna metoden är, atl den per möjlig­heter till en ärlig näringsgrensfördelad sysselsättningsstatislik. 1 utredning­en framgår, att behovei av en sädan årlig statistik växer sig allt starkare i takt med att samhällets ansvar för sysselsättninpsfräporna ökar. Utan till-gänp till ett aktuellt underlag försväras i hög grad samhällets möjligheter alt bedriva en aktiv sysselsätiningsplanerinp. Men det är inte bara i syssel­sättningsplaneringen som det är nödvändigt med aktuella uppgifter om sys­selsättning och näringsliv. Sådana data är viktiga underlag i mänga plane­ringssammanhang, inte minst pä det kommunala planet. Att del nu kan skapas möjligheter att erhålla ärlig sysselsätlnings- och näringslivsstatistik måste därför hälsas med stor tillfredsställelse.

Som tidigare framhållits är en mycket viktig förutsättning för genomfö­randet att ett fungerande arbetsställeregister kan byggas upp. Det krävs ett stort arbete innan det nuvarande CFR kan uigöra bas för ett sådant arbets­ställeregisier. Det är därför nödvändigt, att tillräckliga resurser avdelas för detta arbete bäde inom SCB och hos kommuner och länsstyrelser. Det är 5    Riksdagen 1978179. I saml. Nr 128


 


Prop. 1978/79:128                                                                  66

även viktigt, au ell samarbele snarasi kan konima igäng mellan SCB. läns­styrelserna och kommunerna när del gäller iippbygpnaden av arbeissiälle-regisirci. Kommunernas ansvar och roll i della samarbele mäsle ocksä klarläpgas sä fort som nicijligt.

Föreninpen vill framhälla, atl ett arbeissiällerepisier inle inskränker sip till att vara ett hjälpmedel för HBS 80 och en därefter ärlip sysselsäilnings-statistik. Repistret kommer att vara ett viktipi informationsunderlap för t.ex. rumsliga analyser av servicebehov och lokaliserinpsöverviiganden. Det bör palla även pä höpre peoprafiska niviier än den kommunala.

Länsplanerarnas förening: Det principförslag som FoB-utredningen framläpper är ell väseniligt step pä vägen frän kostnadskrävande dalain­samlinp via blankeller lill repisierbaseradc syslem. Förslapet mäste dock fullföljas sä att alla dessa fördelar kan utnyttjas. En självklar konsekvens, med hänsyn till det stora behov som föreligger, är att det system med kon­trollupppifler (KU) och arbetsställerepister (CFR) som skall upprättas för HBS 80 utnyttjas konliniierlipl för att framställa ärlip sysselsältninpsstati-siik.

När föreiagen en gänp i saniband med HBS 80 pä KU har infört upppifter om arbetad lid per vecka och om arbetsställe torde, enlipt vad utredninp­ens undersökninp visar, ocksä kostnaderna för att varje är uppdatera dessa ruliner vara marpinella. Här bör säledes inpet hinder förelipga för att fä fram en ärlip sysselsättninpsstatistik.

När det gäller arbetsställerepistret, som är den andra prundförutsätt-ninpen för sysselsättningsdelen i HBS 80. säps i förslaget atl förberedelser­na måste starta lidipt under våren 1979 med insatser för att utveckla cen­trala företapsrepistrel till ett arbetsställeiegister. Länsstyrelserna bör en­lipt utredninpsförslapei samordna registerarbetet inom länen. Hur denna samordning skall orpaniseras har utredninpen inte närmare preciserat. Med kännedom om centrala företapsregistrets nuvarande innehåll och kva­litet kommer det att krävas stora arbetsinsatser för länsstyrelserna och kommunerna att fä fram ett ftillpott arbetsställerepister för HBS 80. Läns­planerarnas Föreninp vill med skärpa framhälla att de personella resurser­na på länsstyrelsernas regionalekonomiska enheier inle räcker lill för någ­ra större insatser i detta sammanhanp. Registerarbelet förutsätts nämligen äga rum samtidigt med det omfattande arbetet med Länsplanering 1980.

Enligt Länsplanerarnas Förening är det nu rätt tillfälle att ta ett ordenligt grepp om företagsregisterfrägan. Det arbetsställeregister som fordras för HBS 80 ger ett unikt tillfälle att lösa problemet med det omfattande dubbel­arbete som sker genom att kommuner, länsstyrelser och andra länsorgan upprättar egna företapsrepister. Stora kostnadsbesparinpar finns här atl göra för samhället totalt. FoB-utredningen har inte redovisat nägon kost­nad i sin kalkyl för arbetet med arbetsställeregistret. Det beror givetvis på att man vill presentera en så tilltalande kalkyl som möjligt. Statistiska cen­tralbyrån bör enligt Länsplanerarnas Föreninp se till att medel ställs till förfopande för länsstyrelsernas och kommunernas arbete med arbetsställe­registret. Den insatsen ger en mångdubbel utdelning för samhället som hel­het.

Resurser måste säkras så att arbetsställeregislret ärligen kan uppdate­ras. På så sätt kan registret ersätta många liknande företagsregister som nu förs på lokal och regional nivå samt dessutom användas för framställning av artig sysselsättningsstatistik. Kostnaderna för att producera artig stati­stik över sysselsättning och pendling är enligt FoB-utredningen begränsade (ca 2-3 milj. kr. perår).


 


Prop. 1978/79:128                                                                  67

Kvalitetsaspekterna pä sysselsättningsuppgifterna i HBS 80 har enlipt Länsplanerarnas Föreninp inte tillräcklipt seriöst behandlats av utredninp­en. Det är mer tro än vetskap som kommer till uttryck här. Med hänsyn till att en ny och obeprövad metod enlipt förslapet skall utnyttjas i HBS 80, vo­re det tillrädlipt att parallellt inhämta sysselsällninpsupppifter via person­blanketter som i FoB 75. Härigenom skulle det bli möjligt att kunna göra jämförelser med FoB 75. Utan en sädan möjliphei lill jämförelse bakat i li­den är upppifterna i HBS 80 av bepränsat värde åtminstone till dess att upp­gifter frän en ärlig sysselsättningsstatistik erhållits för ett antal är.

Hushålls- och bostadsdelen

Bosiadsslyrelsen: Bostadsstyrelsen tillstyrkeratt FoB 1980 genomförs i huvudsak efter de riktlinjer och med den samordning med fastighetstaxe­ringen som utredningen föreslär.

Frågan om hur bostadsdata skall samlas in för flerbostadshus m.fl. -frän faslighetsägare eller på de blanketter som hushållen ändå måste lämna - bör prövas närmare vid detaljplaneringen. Insamlinp från hushåll kan vara en fördel m. h. t. jämförbarhet med FoB 75.

Kraven pä jämförbarhet med tidigare FoB:ar måste ställas högt m. h. t. att sådana jämförelser är ett av de viktipaste underlagen dä det päller att bedöma utfallet av bostadspolitiken.

Utredningen föreslår att uppgifter om inkomst inte ska kombineras med bostadsuppgifter 1980. Bostadsstyrelsen anser att den fortsatta planeringen bör innefatta en prövning av möjligheterna att från FoB-uppgifter och olika befintliga register göra analyser av bostadsförhållanden för olika inkomst­grupper. Sädana analyser kan eventuellt göras för ett urval av hushåll. Möjligheterna till en samordning med inkomstfördelningsundersökningen genom en tillfällig utbyggnad av denna bör särskilt prövas.

DEFU: Utredningens förslag innebär att bostads- och lägenhetsuppgif-ler till HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen 1981 insamlas på ge­mensamma blanketter. Samordningen är möjlig genom att i slort sett sam­ma uppgifter tidigare efterfrågats för de båda ändamålen men vid olika tid­punkter. Förslaget till samordning har enligt DEFUs uppfattning stora för­delar med hänsyn laget till det totala uppgiftslämnandet och de samhälls­ekonomiska vinster som följer av minskad blankettmängd och en samord­nad hantering. Det är därför mycket tillfredsställande att denna samord­ning nu realiseras. DEFU vill emellertid i sammanhanget peka på riskerna för dubbelförfrågningar till uppgiftslämnarna vid gransknings- och kom­pletteringsförfarandet. Dessa kan uppstå om inte de kommunala gransk­ningsorganens insatser sker samordnat med kontrollen vid fastighetstaxe­ringen.

I förslaget lill HBS 80 redovisas tre alternativa ambitionsnivåer vad gäl­ler den del som kan kräva blanketlinsamling från allmänheten. DEFU för­ordar det alternativ som innebär en undersökning 1980 utan generell blan­ketlinsamling från allmänheten. Som skäl för sitt ställningstagande anför DEFU såväl uppgiflslämnarmässiga som kostnadsmässiga konsekvenser i relation till de uttalade behoven så som de framställs i utredningens använ­daranalys. DEFU ansluter sig i övrigi lill de synpunkter som framförs av utredningsledamöterna Lemne och Karlsson i denna fråga.

1976 års fastigheislaxeringskommiiié: FoB-utredningen har under olika skeden av utredningsarbetet haft ett flertal överläggningar och under­handskontakter med fastighetstaxeringskommiltén. Kommittén hardärvid


 


Prop. 1978/79:128                                                                  68

ställt sig positiv till ell gcniensanil lipppitlsläninande med hiinsyn lill de fördelar en sädan samordning mäsle innebära. En utgängspunkt för kom­mitténs bedömning har cnielleiiitl varil alt samordningen sker sä att nägra mer pälagliga negativa konsekvenser för fastighetstaxeringen inte upp­kommer. I lemissvarel liininar kommiiién synpunkter pä blankeiiinnehäl-lei i skilda deialjfräpoi.

Beträffande disiiibinion ikIi insamling ftamhäller fastiphetslaxerinps-kommitlen all den inle har napoi au erinra mot en portofii samdistribution av personblanketlen och fastipheisiaxerinpsbiankelien för smähusäpare under röriiisäiining all r\)nolrihet kan införas iiven för övripa fasliphets-deklaralioner. Konimiilen hai iinnii irue lapii definitiv ställninp i denna frå­ga, men saviii nu kan bedömas bör nägui hinder för en sädan ordninp inte förelipga.

Vid del peniensamma insamlinpsslältel skall enligt FoB-utredninpen pe­nomföras en koniroll av att lägenheisförieckningarna har lämnats och att nunirerinp av byppnader har skeu pä samma sätl i fasiiphetsdeklaratio-nerna och liigenheistörieckninparna. Fasiiphelstaxerinpsblanketterna skickas vidare till lokal skattemyndighet (LSM). medan lägenhetsförteck­ningarna för flerfamiljshus och perst>iibhinkelterna sänds till de kommuna­la pranskninpsorpanen. Om liigenhelsförteckninparna cj kan avvaras i taxerinpsarbetel blir ell kopieringsföriarande akluelll.

Fastighetstaxerinpskonimiuéii anser att åtskilliga fördelar står att vinna med att materialet till AFT 81 och HBS 80 insamlas pä samma ställe. Där­emot motsätter sig kommiuén all ell gemensamt insamlingsställe upprättas särskilt för detta ändamäl. Kommittén anser i stället att det insamlinpsstäl-le för fastighetsdeklaraiioner som redan finns. dvs. LSM. bör kunna ut­nyttjas även för insamling av uppgifterna till HBS 80. De uppgifter som skall lämnas pä personblanketten angäende hushällens storlek och sam­mansättning kan knappasl frän integritetssynpunkt vara av så känslig natur att det enbart av denna anledning är motiverat att inrätta ett särskilt insam­lingsställe. Vidare gäller alt sorierinpsarbetet under alla omständigheter kommer att utföras av personal frän L.SM, vilket även förutsätts av utred­ningen. Del bör fiamhällas atl denna personal har genom sitt arbele med självdeklarationer och liknande handlingar stor vana att handha sekretess-skyddat material. Ett särskilt gemensamt insamlingsställe medför även all faslighetstaxeringsnämnderna fär deklarationsmaterial näpot senare än om LSM är insamlinpsställe. Della utgör en pätaglip nackdel från skaltesyn­punkt med hänsyn till den korta tiden för taxeringsarbetet.

Utredningens orpanisationsförslap bygger på att insamlade data i möjlig mån registreras av fastiphetstaxeringsorganisaiionen samt att HBS-data i deklarationen granskas och kompletteras utöver vad som tidigare ansetts behövas i taxeringen. Häripenom skulle bl.a. upppiftsläninarna i flertalet fall ej behöva belastas med ett flertal förfrågningar för kompleltering. Ut­redningen tar inte slutlig ställninp lill utformningen av den med fastighets-laxeringen samordnade granskningsorganisalionen utan detta föreslås ske i samarbete mellan kommunerna. SCB och RSV.

Fastighetstaxeringskommiltén kan i princip godta det organisationsför­slag som framlagts av utredningen.

Kommittén vill dock betona att det vid AFT 75 rådde en synnerligen pressad arbetssituation inom laxeringsorganisationen, framför allt vid LSM. Det är angeläget att detta undviks vid AFT 81. Det arbete med granskning, kontroll och regislrering av HBS-variabler som föreslås utfö­ras av taxeringsmyndigheterna kommer enlipt kommitténs bedömninp att


 


Prop. 1978/79:128                                                                  69

niedföra ett viisentlipt merarbete jänilbri med Af i 75. Vitlme lorde den pranskning av HBS-variabler som föresliis iiga rnni innan makiialei siinds till ftistipheistaxerinpsnämnderna komma all fiirdriija nämndernas arbeie i icke obetydlip utsträckninp.

Enlipt utredninpen har vid tidipare FOB relalivi liien del av GOs arbele ätpåll för alt komplettera variabler som ej är lillfredssiällande ilylkia. Inte heller vid fasliphelsiaxerinpen inhämias kompletterande upppifter trän fas-tiphetsäparna i näpon större uislriickninp. De fiill där såväl HBS- som fas-tiphetstaxennpsuppgiftei kan behöva kompleiieras lorde däii'c)r bli relalivi sällsynta.

Mot bakprund härav ifräpasätter kommiuén om fördelen med atl nästan all kompletterande information kan insamlas vid ett lillfälle iir sä stor all den uppväger den betydande nackdel en försening av fastiphetslaxerinps nämndernas arbeie innebär. Kommittén föreslär i slället att deklaraiions­materialet sänds direkt till nämnderna utan förhandspranskninp av HBS-variablerna. Det kan eventuellt övervägas om nämnderna i de fiill komplet­terande upppifter för fasliphelsiaxerinpen mäsle inhämias frän fasliphels-äparen även äliipps att pranska lämnade HBS-uppgifter och i förekomman­de fall infordra felande sädana. Häripenom uppnäs för HBSs del samma re­sultat i fräga om kompleltering av uppgifter som om HBS-variablerna granskas innan materialet sänds till fasiighetstaxeringsniininderna.

Kammarräiien i Jönköping: En principiell nyhet i förslapet jämfört med 1975 ärs lap är att samordning pä visst sätt föresläs beträffande allmänhe­tens upppiftslämnande och myndiphets bearbetninp av upppifterna mellan 1980 ärs undersökning om hushall, bosläder och sysselsättning samt 1981 ärs allmänna fastighetstaxering. Förslaget framslär ur uppgiftslämnarens Synvinkel som praktiskt. Vissa organisaioriska problem uppkommer dock hos berörda myndipheter, vilkel kommittén varit väl medveten om. De för­slag till lösning av dessa problem som kommittén lämnar kan inrymma fara för att taxeringsarbetet blir ej endast mera tungrott ulan även fördröjt. Kammarrätten vill ej avstyrka en samordning av anpivet slag - med hän­syn till allmänhetens befopade intresse av att ej betungas onödipl med upp­giftsskyldighet - men vill framhålla att samordninpen enligt kammarrät­tens meninp endast är möjlip under förutsättning att garantier skapas för att taxeringsarbelet kan fortgå utan störningar. Behov av personalförstärk­ningar kommer säkert att uppstä.

I detta sammanhang kan en fräga som kommittén inte behandlat berö­ras. Del föreslagna systemet innebär att uppgifter som enbart har siatistik-intresse och som dessutom otvetydigt faller under 16 S sekretesslagen skul­le komma att hanteras av personal pä de lokala skattemyndigheterna, vil­ken i och för sip icke har anledninp att ta befattning med siidana upppifter. Personalen i fråga är visserligen underkastad den tystnadsplikt som är fö­reskriven i 18 S lagförslaget. Men förslaget innebär ändå pä denna punkt ett spridande av hemlig information som kan medföra risker för den personli­ga integritelen. Skulle sädan uppgift begäras utlämnad lorde framställning­en böra avslås under hänvisning till 16S sekretesslagen, men vem är behö-rip att fatta beslutet? Lokal skattemyndighet, där uppgiften i detta skede finns, lokalt pranskninpsorgan, vars personal i detta sammanhanp samar­betar med lokala skattemyndipheien, eller SCB? Svaret är prundlagsenligi den myndighet, där uppgiften finns, det vill säga lokala skattemyndiphe­ien. Kammarrätten vill ej hävda att det nu anförda aren avpörande invänd­ning mot den föreslagna samordningen, men det innefattar aspekter som bör beaktas vid det slutliga ställningstagandet.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  70

Koiijiinktiirinslilinei: Samordningen av uppgifterna i fasliphelsiaxering-en och de direkt frän allmänheten insamlade uppgifterna i hushålls- och bo­stadsdelen, som det framlapda förslapet innebär, har obestridligen stora fördelar främst ur den synpunkten att fastighetsägarna ej belastas med att lämna i stort selt samma uppgifter till säväl HBS 80 som till fasliphelsiaxe­rinpen. De nackdelar som förfarandet eventuellt kan föra med sig är emel­lertid svåra att bedöma framförallt med hänsyn till att utformningen av de framtida fastiphetstaxeringarna är en öppen fräga men ocksä med hänsyn till att förslaget vad gäller 1981 ärs fastighetstaxering ännu inle är utformat i alla detaljer. Det måste uppmärksammas, att man genom detta nya förfa­rande kan få problem vad päller jämförbarheten med de tidipare folk- och bostadsräkningarna.

RRV: Av de beräknade kostnaderna för HBS 80 faller en så stor del som 45 Mkr på framställninpen av hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder. Härtill kommer den belastning pä allmänheten som uppgiftsinsamlandet innebär.

Med hänsyn bl.a. till de stora kostnaderna för insamling och bearbet­ning av uppgifter på särskild personblankett förordar RRV således att yt­terligare undersökning sker av möjligheterna att redan i H BS 80 genomföra nägot alternativ för att i administrativ ordning insamla hushållsdata.

RRV har med intresse tagit del av ett inom lokal skattemyndighet i Stockhoini närmare utvecklat förslag som bygger på sambearbetning av folkbokföringens individuppgifter med fastighetsägarens lägenhelsförleck­ning. som för ändamålet förses med särskild registerbeteckning för varje lägenhet. Det skulle ankomma på lokal skattemyndighet att enpänpsvis hänföra på fasligheten kyrkobokförda personer utöver den av fastiphets-äparen uppgivna lägenhelsinnehavaren till resp. lägenhet. En stor del av de boende skulle kunna hänföras till rätt lägenhet/hushåll enbarl med ledning av befolkninpsregistrels personuppgifter. För övripa skulle uppgift om hushällstillhöriphel infordras skriftligt. Förändringar i hushållstillhörighe­ten skulle därefter fortlöpande anges på flyttningsanmälan.

RSV: Utredningens förslag innebär att bostads- och lägenhetsuppgifter till HBS 1980 och den allmänna fastighetstaxeringen 1981 (AFT 1981) in­samlas på gemensamma blanketter (deklarationsblankeiter och lägenhets­förteckningar). Förslaget medför att berörda uppgifter endast behöver lämnas vid ett tillfälle mot som tidigare varit fallet vid två skilda tillfällen. Samordningen är möjlig genom att i stort sett samma uppgifter tidigare ef­terfrågats för de båda ändamålen.

En grtmdlägpande förutsättning för en samordning måste vara att den kan åstadkommas utan negativa effekter för fastighetstaxeringen. Försla­get medför atl lokala skattemyndigheter (LSM) och fastighetstaxerings-nämnder (FTN) åläggs att tillämpa flera nya arbetsrutiner jämfört med se­naste allmänna fastighetstaxering. För både LSM och FTN kommer ar­betsuppgifterna att öka. I samband med uppföljning av 1975 års allmänna faslighetstaxenng har från både länsstyrelserna och LSMs sida med skär­pa framhållits att den synnerligen pressade arbetssituationen som då rådde inte får upprepas vid nästa allmänna fastighetstaxering.

Även om utformningen av AFT 1981 ännu inte är färdig (1976 års fastig­heistaxeringskommitté har ännu ej avgett betänkande; proposition om fas-tighetstaxenngen är aviserad lill maj/juni 1979) kan förulses att genomfö­randet kommer att kräva minst samma insaiser av FTN som vid AFT 1975. Utrymmet för att på grund av samordningen utföra andra arbetsupp­gifter än de som krävs för åsältande av taxenngsvärden är således synner-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 71

ligen begränsal. Del nieraibele bl.a. i form av kt)niplellering av vissa för HBS specifika uppgifter och redovisninp av dessa pä besliiistinderlup. som enligt lörslaget skall iitföias av FIN. kan mot bakprund härav lä konse­kvenser som päverkar laxerinpsresiillaiet pä ett icke acceptabelt sätt. Ett genomförande av utredninpsförslapei i detta avseende förutsätier därför kompletterande ätpärder.

En tänkbar ätpiird skulle vara all förlänpa laxeringsperioden. RSV anser emellerlid atl en sädan utväg inle bör lillpripas bäde av hänsyn lill uppgifts­lämnarna och av fiskala intressen. Det är sälunda angeläget att fastighets­taxeringen hinner avslutas före del krävande arbelel med repislrerinp av konlrolliipppifter och deklaralioner för inkomsttaxerinpen. Enligt RSVs meninp mäste LSM för upppiftsinsamlingen. särskiljandet och repistrerinp­en av HBS-tipppifterna lillföras tillräcklipa resurser frän kommunernas pranskningsorpan sä alt överlämnandet av taxerinpsmaterialet till FTN in­te försenas och störningar i fasliphelsiaxerinpen inte orsakas. Formerna för samarbetet mellan AFI och HBS enlipt utredningens förslag kräver närmare utredning. En iiigänpspunki bör därvid vara atl förstärkningen frän kommunernas pranskninpsorpan dimensioneras sä atl näpot merarbe­te för den statistiska behandlinpen inte uppkommer för LSM och FTN. FTN bör därt"ör inte belastas med pranskning. komplellerinp eller redovis­ning av HBS-upppifter. Även frän statistisk synpunkt ärdet principiellt rik­tigare att bedömningen, beredningen och eventuell komplellerinp av HBS-tipppiflerna handhas av speciellt utbildad personal som är anställd för detta ändamäl.

Sammanfattningsvis anser RSV att förslaget till samordninp har övervä­gande fördelar med hänsyn lill det minskade arbetet för allmänheten och de samhällsekonomiska vinsterna som följer av minskad blankettmänpd och en samordnad hanierinp. RSV tillslyrker sälunda förslapet med tidipa­re redovisade reservationer.

Utredningen har föreslagit att ett gemensamt insamlingsställe anordnas i anslutning till LSM. Enligt förslapet till orpanisation skulle sorteringsarbe­tet och vissa kontrollåtgärder i samband därmed verkställas av LSM med bilräde av personal frän granskningsorganisalionen för HBS. Mot bak­grund härav och dä personuppgiften inte innehåller HBS-uppgifter som ur integritetsskäl kan anses känsliga, bör samtliga blanketter insamlas hos LSM. Detta i synnerhet som sorteringsarbetet oavsett insamlingsadressen

Siaiskoniorei: Statskontoret tillstyrker i princip en samordninp mellan HBS 80 och fastiphelslaxeringen enlipt utredninpens förslag. Förutsätt-ninpen för en samordning är dock att fastighetstaxeringskommitléns för­slap och senare stalsniaktsbeslut avseende fasliphelsiaxerinpen inle inne­bär förändringar som rubbar förutsättninparna för FoB-utredninpens för­slag. En annan förtitsättninp är vidare att man lyckas lösa de administrati­va och organisatoriska problem avseende blankettutformninp, rutiner, an-svarsfördelninp, resursutnyttjande m. m. som ulredningen har berört. Jäm­fört med fastighetstaxeringen 1975 kommer man vid 1981 ärs fastighets­taxering att arbeta med en ny ADB-teknik och under nya organisatonska former. Med utgängspunkt i FoB-iitredningenS|förslap bör man dock kunna finna tillfredsställande lösningar pä berörda administrativa och organisato­riska frägor i samband med en samordning mellan HBS 80 och fastighets­taxeringen. Det bör enlipt statskontoret - i enliphet med utredninpens för­slap - ankomma pä SCB. RSV och kommunerna att i samarbete redovisa detaljerat förslag avseende organisationen för en samordnad uppgiflsin­samling för HBS 80 och fastighetstaxerinpen.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  72

Slaiisliska ccninilhvrti/i: Även insamlingen av bostadsuppgifter lill en undersökninp 1980 pors eiilipi nya och ej praktiserade metoder. SCB anser del därför angeliipel all kvalitcisfräporna behandlas i detla material. Detta innebiir bl.a. atl den peniensamma insamlinpen och pranskninpen av bo-sladsvariablerna mäsle ske pä sädanl sätl au dessa fär en för avsedda an-vändninpar podlapbar kvaliiel. Vidare innebär della alt verket - lill skill­nad frän utredninpen - anser del nödvändipl att kvalitelssliidier och kon­troller av prodiiklionsmomenl pors även i hushalls- och bostadsdelen. Kvalitetssludierna skall bland annat syfta lill atl pe underlap för bedöm­ning av läckningsförändrinpar och systematiska klassifikationsföränd-rinpar mellan undersökninpen 1980 och FoB 75. Kontrollerna skall bland annat syfta till att iippnä podlapbar kvalitet i olika bearbetninpsmoment.

Siockholms koiumiin: Hushälls- och bostadsdata behövs i mänga sam­manhanp i kommunens planerinp. En kopplinp mellan hushållet och bosta­den är nödvändip. Däriör avstyrks det niväalternativ som vill helt slopa personblankell i HBS 80. ty det är penom uppgifier på en sädtin blankett som den nödvändipa kopplinpen kan göras. Vidare framförs önskemal alt utreda förutsättninparna för införandel av ett läpenhetsrepister. som fram­deles kan lillpodose behovet av htishälls-bosiadsinformationen utan sär­skild tipppiftsinsamling av FoB/HBS-typ. Ett sädanl repisler bör också få stor användninp i administrativa rutiner bl.a. inom folkbokförinps- och skatteväsendet.

Göleborgs koiniuiin: Utredninpen föreslär att hushalls- och bostadsde­len skall innehälla i stort sett samma variabler som vid den senaste folk-och bostadsräkningen. Utredninpen anser sip ej ha funnit anledning att föreslå nägra nya bostads- och hushällstipppifter jämfört med de som in­samlades vid FoB 75.

Utredninpens uppräkning av förslap till variabelinnehäll saknar vissa vä-sentlipa lägenhetsvariabler, vilka inpick i FoB 75. Sälunda saknas variab­lerna hustyp och ägarkategori. Båda dessa prundläpgande lägenhetsdala mäsle givetvis inga i HBS 80.

Vidare anser Göteborgs kommun del vara önskvärl med viss utökning av variabelinnehället. Enligt utredningsförslaget skall läpenhetsuppgifter hämtas frän den allmänna fasliphetstaxerinpen. I denna inhämtas för taxe-rinpsändamäl bl. a. upppifter om uppvärmninpssätt. Kommunerna har un­der senare är engaperals alltmer i energihtishällninpen. Inom Göteborps komniun päpär ularbelande av enerpisparpropram. Uppgifter om lägen-hetsbeständets fördelning efter uppvärmninpssätt skulle därvid utpöra ett värdefullt planerinpsunderlap. Göteborgs kommun vill därt"ör förorda att läpenhetsupppifterna i HBS 80 utökas med upppift om uppvärmninpssätt.

Utredninpen har ej uppmärksammat att sambearbetning givetvis mäste ske av hushällsuppgifter med sysselsällningsuppgifter. Socialstyrelsens vägledning för kommunernas barnomsorgsplaner utpär för närvarande från dessa uppgifter hämiade frän FoB 75. varefter framräkninp sker till aktuellt basar. För alt förbättra underlaget för barnomsorgsplanerna är det angelä-pet att motsvarande upppifter tas fram i HBS 80.

Malmö konimun: Förslapet till HBS 80 ger i allt väsentlipt de upppifter om bostäder och hushall som kommunerna behöver i sin planerinp. Det är angeläget att påpeka att kombinerade hushälls- och bostadsdata är ytterst väsentliga i planerinpsarbetet. De analyser av boendestrukturen i läpenhe-ter av olika storlek som erhållits penom lidigare räkningar är nödvändiga även i framliden. Dessa analyser bildar grundval för bl. a. befolkningsprog-noser och bosladsbehovsbedömningar. Det utvecklingsarbete som :iu be-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 73

tlrives föran erhälla säkrare bedönininpar av fianilitla bcfolkninpsslruklii-rer i olika delområden bygper till stor del pä lillgängen till siidan statistik. Det ärdärför nödvändipl med blankeilinsanilinpen Iran allmänheten.

Den saniordning som planeras ske mellan upppitier insamlade penom den allmänna tasligheisiaxerinpen och den siirskilda enkälen frän allmän­heten har avgjorda fördelar. Den dubbla iippgiftsinsamlinpen orn läpen-helsbeständel fränpiis. Allmänheten besväras endast i ringa utsträckninp och den blankett som skall fyllas i blir relalivi enkel. Dock förelipper risker för att kvalitén kan bli näpot sämre penom sambearbelningen av ivii olika källor. 1 illväpapängssätlel kräver lillräckliga personella resurser bäde vid kommunens pranskninpsorpan och vid den lokala skattemyndipheien. Samarbelel mellan de bada orpanen mäsle pa alla säu iinderlätlas.

Tidpunklen för undersökninpen har föreslapits bli september 1980. 1 idi-pare räkningar har avsett förhållandena den I november. Ur användarsyn­punkt skulle tidpunklen I januari 1981 vara den bästa. Man kan dä fä en normal anknytning till övrip statistik pä befolkninps- och bostadssidan.

Undersökninpen om hushall och bostäder omfattar i stort sett samma variabelinnehäll som vid FoB 75. För jämförelser i tiden ärdet nauirliptvis anpeläget att definitioner etc. Iran FoB 75 i största möjliga iiislräckninp bi-behälls.

Vissa utökningar av innehället i HBS 80 är önskvärda. Det gäller i försia hand uppgifter om användningen av de lägenheter som redovisas som ut­hyrda men utan mantalsskriven boende. Dessa lägenheter utgör en allt siörre grupp, främsi i större kommuner. Vid bedömninpar av del framtida bostadsbypgnadsbehovet behövs en bättre kartläppninp av användninpen av dessa läpenheler.

Under senare är har behovet av data pä energihushållningens omräde accentuerats. Bl. a. behövs detaljerade uppgifter om pä vilket sätt bostads­husen uppvärms. SCB bör däiför undersöka om möjligheter finns atl i HBS 80 ta med uppgifter om bostädernas tippvärmninpsform.

Örebro kommun: Förslaget lill HBS 80 ger vad päller hushall och boslä­der i allt väsentligt de uppgifter som samhällsplanerarna behöver. Dessa upppifter är synnerlipen värdefulla för kommunens arbete med bl.a. be-folkninpspropnoser och bostadsbyppnadspropram.

Genom den saniordning som planeras mellan upppiftsläninandet till HBS 80 och den allmänna fasliphelsiaxerinpen kan belydande raiionaliserinps-vinster göras, samtidigt som allmiinheien besväras i mindre omfiittninp.

Tidpunkten för undersökninpen föresläs bli september manad istället för som tidipare november manad. Enlipt kommunens iippfaitninp är lidsprän-ser mitt i kalenderår av ondo. Vid bearbetningar av uppgifter om FoB-materialet och den löpande ärlipa statistiken mäste hela tiden korriperingar pöras lör månaderna november och december. Efter HBS 80 kommer dessa justeringar au behöva pöras för ytterligare mänader. Det bör därför prö\'as om uppgifterna i stället kunde avse årsskiftet 1980/81.

Beträffande variabelinnehället vill kommunen framhälla behovet av de­taljerade uppgifter om läpenheternas standard m. m. ner pä enskild fastip-hetsnivä. För bl. a. upprättande av bostadsprogram är dessa uppgifter yl­lerligl angelägna.

Under senare är har behovet av data pä enerpihiishällninpens omräde ökat. Sälunda behövs upppifter om iippvärmningssält m.m. Vidare har från stadsbyggnadshäll i kommunen under flera är framhållits behovei av uppgifter om lägenheisyior. SCB bör pröva möjligheterna att utöka varia­belinnehället med dessa uppgifter inför HBS 80.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  74

Kalmar konimun: Läpenhetsiabeller bör finnas med i minsl lika stor ul­siräckning som 1975. Kommunen önskar desstilorn yiierligare hiishalls-och liigenhelsdaia belysla. Beir. hiishållssialisliken och kopplingen hiis-häll-bosiad pekar komnninen pä alt hushalls- och saniboendebepreppen är viklipa framöver. För all vissa FoB-uibeller skall kunna eisiiilas med är­lipa slaiisliska pakel säsom Demopak, Inkopak och Bilpak krävs att man där även redovisar ick pilta sammanboende, vilket f. n. ej är fallet.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Bristen pä aktuella data päller även inom hushalls- och liipenhelssektorn. Länsstyrelsen upplever dock inte den brislen som sä päiaplip med hänsyn till att sysselsättninpstVäporna och därmed data om sysselsältninpen är mer väsenllipa i länsplanerinpsarbeiet. För iinderlapei i de artiga kommunala bosladsprogranimen (KBP) är det dock anpeläpet med akluellare statistik än för närvarande.

Länsstyrelsen är i princip posiliv lill atl en hushälls- och bostadsräkning penomförs enligt förslap, men vill allvarligl ifrägasätla om den del som be­rör samordningen med fasiigheisiaxeringen är möjlig att genomföra i Kop­parbergs län. Utan stora extra insatser kan i vart fall resullalei bli sädanl att kvalitén inte blir acceptabel.

Utredningen föreslär, under åberopande av en expertprtipps promemo­ria, att HBS 80 och den allmänna fasliphelsiaxerinpen 1981 skall samord­nas. Vid bedömninpen av samordningskonsekvenser gör länsstyrelsen först en återblick pä 1975 ärs allmänna fastighelstaxerinp.

I Kopparbergs län finns lolalt cirka 293 000 redovisninpsenheter. varav 157000 för jordbruksfasliphet och 136000 för annan fastiphet. Dessa redo­visninpsenheter sammanfördes vid 1975 ärs allmänna fastighetstaxering till 31 872 taxeringsenheter avseende jordbruksfasliphet och 92 284 taxerings­enheter avseende annan fastiphet. I länel finns i proceni av beståndet i hela landet 18 procent av jordbruksredovisninpsenheterna och 10 procent av de taxeringsenheter som är taxerade som jordbruksfasliphet.

Den stora mänpden av redovisninpsenheter, som aren följd av de "röri­ga"" fastighets- och äpoförhällandena i länet, pör att fasiighelsiaxennparna har varit och även under överskådlig framlid kommer att vara bäde kom­plicerade och synnerligen lungarbetade. Detta har medfört alt de lokala skattemyndipheierna i länel vid 1975 ärs allmänna faslipheistaxering hade en mycket pressad arbetssituation med ett stort uttag av övertid trots att personalen hade ulökats i jämförelse med de ordinarie ärliga fastigheis-laxerinparna.

Med ovanstående återblick pä 1975 års allmänna fastiphelstaxerinp vill länsstyrelsen framhälla atl en normal allmän fastipheisiaxering i detta län ar väldigt resurskrävande. Den i betänkandet föreslagna samordninpen av HBS 80 och den allmänna fasliphetstaxerinpen 1981 kommer att innebära en inte oväsenlig utökning av det maienal som lokala skattemyndigheterna skall sorlera och komplettera. Därtill kommer att kontrollen och bered­ningen av HBS-variablerna kommer att bli tidskrävande arbetsmoment. Vidare kommer förslagei alt innebära utökat beredningsarbete. Samman­taget anser länsstyrelsen att den föreslagna samordningen sålunda kommer att bli än mer resurskrävande.

Utredningen, som är medveten om det ökade resurskravet, har inte när­mare redovisat hur en utökning av resurserna skall ske utan anser endast att denna fråga måsle närmare utredas genom kontakter mellan riksskatte­verket och HBS-organisationen. Sä länge resursfrågan inte har lösls pä ett för lokala skattemyndigheterna tillfredsställande sätl har länsstyrelsen far­hågor för att kvalitén pä HBS respektive fastighetstaxeringen kommer atl


 


Prop. 1978/79:128                                                                 75

bli lägre än vad som kan förväntas. För länsstyrelsens del medför en sam­ordning jämfört med 1975 ärs allmänna fastiphelstaxerinp inte oväsenilipt utökade arbetsupppifter för dataenheten, bl. a. för stansninp av dels värde­faktorer för samtliga bostadsbyppnader oberoende av antal bostadsbygg­nader per taxeringsenhet, dels ett antal variabler som tidigare endast re-pistrerais i FoB. Länsstyrelsen anser sig därför för närvarande inte kunna tillstyrka utredningens förslag om samordning.

En samordning av HBS och fastighetstaxeringen förutsätter atl kvalitén pä statistikmalerialel blir lika hög som vid senaste folk- och bostadsräk­ninpen. Ledamöterna i 1975 ärs fastiphetstaxeringsnämnder var emellertid penompäende mycket negativa till de statistikupppifter som skulle anpes vid 1975 ärs allmänna fastiphelstaxerinp. En samordninp förutsätter därför att ledamöterna i nämnderna fär en ordenlip och meningsfull utbildning i den del av taxeringsarbetet som kommer att avse H BS-variabler, placering av byggnader pä rätt fastighet m. m. Länsstyrelsen befarar annars att kva­litén pä HBS-arbeiet kan bli låg om inte ledamöterna är tillräckligt motive­rade förarbetet med slalisiikuppgifterna.

Läiissiyrdseii i Örebro län: Hiuills har de flesta av de för samhällsplane­rinpen intressanta variablerna i fastiphetsrepistret varit av dälip kvalitet. Repistret har därför knappast kunnat användas som källa för bostads-, sa-nerinps- eller energiplanerinpen i kommunerna under de är FoB-data varil inaktuella. Definitionsskillnaderna mellan FoB och fastiphetsrepistret har ytterligare ulgjorl ell osäkerhetsmoment. När nu läpenhetsuppgifter in­samlas via enkät i HBS 80 anser länsstyrelsen att uppgifterom lägenhetsda­ta respektive uppvärmningssätt bör finnas med som underlag för energipla­neringen.

Länsstyrelsen anser det vidare otillfredsställande att kostnaderna för in­samling av hushall-och bostadsdata svarar för 70% av de totala kostnader­na i HBS 80. Länsstyrelsen delar därför utredningens ståndpunkt att andra meioder bör studeras, sä att man i framtiden skall kunna framslälla hushällssiatistik och kombinerad statistik över bostäder och hushåll till en lägre kostnad.

Det framlagda förslaget innebär också en betydande belastning för de myndigheter och taxeringsnämnder, som är engagerade i den allmänna fas­tighetstaxerinpen.

Under punkt 6.2.5 talar utredninpen pä olika ställen om "ett visst merar­bete" för fastiphetstaxerinpsnämnden (FTN) och "nåpot fler" uppgifter eller kompletterinpar. Man tycks vilja pe sken av att det endast är fräga om ett obetydligt tillskott till det arbete, som behövs för åsältande av taxe­ringsvärden. I samma andetag säger man alt '"stor noggrannhet"" bör ned­läggas pä kontroll av HBS-variabler ""även om dessa inte har betydelse för värdering av fastigheter"".

Den tid Fl N har fält sig tilldelad för sin epentlipa upppift - att åsätta en i möjligaste måtto likformig och rättvis taxering - har hittills visat sig vara i knappaste lapet. Alt få tid över för att inhämta och kontrollera upppifter, som är av inpen eller ringa betydelse i taxeringsarbetet, torde inte vara möjligt.

Av flera skäl är det inte möjligl eller önskvärt att i någon nämnvärd om­fattning utöka antalet distrikt för att minska antalet fastigheter per distrikt eller att förtänga taxeringsperioden.

Med utgångspunkt från beskattningsarbetet saknas utrymme för utred­ning av annat än för fastighetstaxeringen nödvändiga uppgifter under den egentliga taxeringsperioden oktober 1980-januari 1981. Från planerings-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 76

synpunkter löreligger emellertid behov av alt nödvändig dala för sanihiills-planerinpen inte onödiptvis försenas. De samordninpsproblem som förelip­per mellan fiistiphetsiaxerinpen och HBS-iindersökninpen mäste diirför närmare utredas i del fortsatta arbeiei.

Kommuiiförbundei: Den planerade sambearbeininpen av upppifter frän personblanketten och fastighelstaxerinpsblankelten skall i princip ge mot­svarande upppifter om hushall och bostiider liksom kombinerade hushalls-och bostadsdata som tidipare räkninpar har peii. Dessa upppifter är av stor belydelse för bostadsförsörjninpsplaneringcn i kommunerna liksom för möjlipheterna att penomföra propnoser för befolkningsutvecklinpen i kom­munerna och dess delområden. Det är därför styrelsens uppfiiilninp all del även denna gäng är nödvändigi att inhämta hushällsuppgifter via blankett eftersom för närvarande inga andra möjlipheter slär till buds.

Mälsäitninpen bör dock vara att om möjlipt pöra även hela hushalls- och bostadsdelen registerbaserad för all komma ifrän allmänhelens upppifts­lämnande men också för att nedbringa kommunernas gransknings- och kodningsarbele som till stor del berör just denna del. Hänsyn mäste därvid tas till problem sammanhängande med kostnader för kontinuerlig repister-förinp och integritet. Styrelsen anser det angeläpet att se över vilka alter­nativ som för framliden kan finnas til! det nu föreslapna lillvägagängssättet och närmare utreda dessa.

Utredninpen har i sina överväpanden rörande framtida hushalls-, bo­stads- och sysselsätlningsundersökningar också skisserat nägra alternativa förslag till lösningar pä genomförandel av hushålls- och bostadsdelen. Sty­relsen vill förorda att man närmare studerar det alternativ som innebär att man genom en förändrinp av folkbokföringen fär möjliphei atl kontinuer­ligt uppdatera ett hushållsregisler som initialt byggs upp utifrån hushålls­beståndet i HSB 80.

Svenska urbelsgivoreförcningen (SAF) och Sveriges Indusiriförbund (SI): Utredningen redovisar ulöver huvudförslaget till en undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning 1980 (HBS 80) ocksä ett par alternati­va planer innefattande tvä ambitionsnivåer för HBS 80. Enlipt vär uppfati­ninp torde det vara motiverat att fortsätta med en kontroll av mantalsskriv-ninpen, som folkräkningar penomförda med 5-ärsintervall medper. Även uppgifter om hushållens stortek och sammansättning samt upppifter om boendet bör framställas 1980 som basinformation. Vi delar därför utred­ningens bedömning att det är nödvändigt med en personblankett 1980.

FoB-utredningen har i enlighet med sina direktiv tagit upp fräpan om samordningen av HBS 80 med fastighetslaxeringen 1981. Vi tillstyrker att statistiken över bostäder i HBS 80, dvs. bostadsräkninpen 1980, penomfö-res enlipt FoB-utredningens förslag och baseras pä uppgifterna till fastig­hetstaxeringen. Vi har inga yrkanden beiräffande populationsavgränsning-arna i bostadsräkningsdelen och inga erinringar mol valet av variabler.

Som utredninpen påpekar finns det knappasl andra vägar att producera statistik per hushåll än som skett i tidigare folk- och bostadsräkningar, nämligen genom att de enskilda själva lämnar uppgifter som möjliggör att de kan sammanföras till ett hushall. FoB-utredninpen har nu framkastat tanken att man skulle i folkbokföringen tillämpa en samhörigheiskod st


 


Prop. 1978/79:128                                                                  77

Belräflande det törsta alternativet nöjer vi oss med att hiinvisa lill de in-lepriielsskäl som talar nioi ell penomlörande av förslaget. Sädana skäl päl­ler även del andra alternativei men där bör ocksä beaktas näpra ytterlipare synpunkter.

Del är visserlipen möjligl all fasliphelsiiparen äsäller liipenhelerna num­mer enlipl ett system som myndipheterna föreskriver - della förekommer redan nu hos större fiistipheisäpare. Diirmed är emellertid endast en förbe­redande älpärd vidtagen. För all insamlinpen skall kunna göras meninps-ftill niäsie ocksä lill varje läpenhei hiinföras, vilka personer som bor där. .Av lastiphelsäparen kan knappasl begäras annat än att han uppger till vem han upplälit liigenheten. Däremot kan det rimlipen inte äläppas honom att hälla reda pä de personer som bor i läpenheten och deras inbördes relalio­ner. Härtör krävs uppgifter frän de enskilda hiishällsmedlemmarna, eller frän den som är ansvarig för lägenheten. Vi betvivlar att det är praktiskt möjlipt all ulan yllersl omfiiilande iipppiftsskyldiphei riktad mot allmänhe­ten och fasliphetsägarna klara denna insamling. Än mindre torde det bli möjlipt att hälla de insamlade upppifterna ä jour med rimlipa kostnader.

Vi vill därför ifrapasälUi om uppgifter av denna art bör lynga fastighets-deklaraiionerna och om insamlingen bör kompliceras med en mångfald nya upppifter som skulle krävas. I vart fall kan vi inte finna atl utredninpen vi­sal all behovei av en allmiin sädan hushällsindelning är sä slort att det molsvarar rimliga koslnader för insamling och vidmakthållande.

Föreningen Jör kommunal slaiislik och planering (KSP): KSP vill re­kommendera att pä personblanketten införs en fråga om bostadens storlek mätt i antal rum och kök/kokvrä. Uppgiften är främst avsedd att underlätta eller i miinga fall rent av möjliggöra en identifiering av ett hushåll från per­sonblanketten till lägenhelsförteckningen. I stora bostadshus gäller det att kunna skilja hushall med samma namn ål och även för nyss flyttade hushåll kan uppgiften behövas för identifikation.

För alt ytterligare underlätta identifiering och sammankoppling av lä­genheter och boende (t.ex. dä flera bostadsinnehavare i en fastighet har samma namn) föreslår föreningen att fastighetsägarna på läpenhetsförteck-ningarna skall ange paluadress för varje hus eller ingång.

Genom den samordninp som planeras mellan uppgiftslämnandet till HBS 80 och den allmänna fastiphelslaxeringen kan betydande rationaliserings­vinster göras samtidipl som allmänheten besväras i mindre omfattning. Föreninpen vill dock uppmärksamma det faktum att kontrollen av fastip-helstaxerinpsiipppifterna, borisett frän de rent fiskala, har varit tämligen dälig tidipare. Sälunda kunde inle fastiphetslistorna frän förra fastiphels­laxeringen användas vid FoB 75 pä grund av bristande kvalitet. Det är följ­aktligen viktigt att dessa problem uppmärksammas i HBS 80.

1 idpunkten för undersökningen föresläs till september manad i stället för som tidigare november manad. Enlipt föreninpens uppfattning är tids-pränser mitt i kalenderår av ondo. Vid användning av uppgifter från FoB-material och löpande ärlig statistik måste korrigeringar göras för månader­na november och december. Från H BS 80 kommer dessa justeringar att be­höva göras för ytterlipare mänader. Det bör därtör prövas om upppifterna i stället kunde avse årsskiftet 1980/81.

Variabelinnehållet i H BS 80 är i stort samma som vid FoB 75. Det är där­för anpeläpet för jämförelser att definitionerna pä variablerna stämmer överens.

BeträlTande variabelinnehället vill föreninpen betona behovet av tillgång till detaljerade uppgifter om lägenheternas standard m.m. ned på fastig-


 


Prop. 1978/79:128                                                                  78

hetsnivä.   Delta  behövs  bl.a.  för upprättande  av   bostadsförsörjnings­program.

Under senare är har behovet av data pä energihushållningens område ökat. Upppifter om uppvärmningssätt komnier att efterfrågas, en variabel som skulle kunna hämtas från fastiphetstaxerinpsmaterialei. Detta är även fallet vad gäller bostädernas yta, en uppgift som fiän siadsplanerarhäll krävts under mänpa år. Man bör pröva möjlipheterna att utöka variabelin­nehället med dessa upppifter inför HBS 80.

Sunens iiisiiiin för hyggnad.iforskning (SIB): Hushålls- och bostadsun­dersökningen skall som underlag ha dels en enkät till hushållen med frägor om storlek och sammansättninp (hushällsdaia), dels en partiellt utbyppd fastighetstaxering med data om bostäders storlek, standard och älder. Uti-ftiin dessa uppgifier skall en kombinerad hushälls- och bosiadssiaiistik tas fram och redovisas i enlighel med tidigare folk- och bosladsräkninpar.

SIB stöder i stort utredningens förslag men vill anföra följande synpunk­ter:

Innebörden av kopplingen mellan hushälls- och lägenheisuppgifter och det sätt pä vilket denna koppling skall genomföras är oklara i betänkandet. Som del förefaller tänker sip utredningen att sammankopplingen skall grundas ä ena sidan pä hushållsföreståndarens uppgifier om i vilken fastig­het htishället bor och ä andra sidan pä fastighetsägarnas uppgifter om lä­genheterna och deias innehavare i det ägda beståndet.

Risken för att granskningsorganen kan få svårigheter att pä ett tillfreds­ställande sätt genomföra denna sammankoppling är uppenbar. Det mäste speciellt gälla fastigheter med mänpa lägenheter och flera trappuppgångar eller fastigheter med mänga byggnader.

För att underläua granskningsorganens arbete och samtidigt höja eller ätminstone bevara precisionen hos materialet vore det önskvärt att hushål­len anmodas att på hushällsblanketten även lämna uppgifter om storleken i antal rum och kök pä den lägenhet som de bebor. Vad angår merarbete för hushällen måste åtgärden betraktas som obetydlig även om den strider mol Ulredningens princip om att dubbeluppgifter inle bör förekomma i HBS. Den ömsesidiga kontroll som de dubbla uppgiftslämnarna utövar pä var­andra tjänar dock i detta fall det goda ändamålet atl öka uppgifternas till­förlitlighet.

Ceniralnämnden Jör fasiigheisdata (CFD): Samordningen med AFT stöds helt av CFD. Sambearbetningsproblemen bör vara lättare att lösa här än i sysselsältningsdelen eftersom man kan utgå från blanketter med förtryckta identiteter.

Önskan atl på sikl erhålla ett lägenhetsregister bör gå via ett byggnadsre­gister. CFD har som framgår av betänkandet bedrivit utredningsarbete med syfte att belysa identifienngs-, innehålls- och datainsamlingsfrågor i samband med eventuellt inrättande av byggnadsregister. En ny etapp i det­ta utredningsarbete har diskuterats. Denna planeras innehålla frågor som rör samordning av koordinatregistreringen av byggnader med ajourhåll­ningen av byggnadsbeståndet på ekonomiska kartan samt den fysiska pla­neringens behov av karlläggning av byggnadsbeståndet.

Behovsenkäten visar att hushållsdata behöver finnas med i HBS 80 och all uppgifterna i den kombinerade hushålls- och bostadssiatisiiken är utomordentligt viktiga för den kommunala planeringen av bostadsbyggan­de och annan kommunal service.

I framtiden borde även hushållsuppgifter insamlas registervägen. En framkomlig väg därvidlag torde vara att i princip återinföra mantalssknv-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 79

ningen via den allmänna sjiilvdeklaraiionen. Kombinerad hushiills- t)ch bo-siadsstalisiik kräver dock ell liipenlielsrepislcr. som vilkel påpekades i förepäende avsnilt bör förepäs av ett byppnadsregisicr.

Med tanke pa kosinaderna bäde för hushällsenkäten i HBS 80 och för uppbyggnad och underhäll av ell läpenhclsregisler borde man överväpa om inle bosiadsbyppnadspropraninien frän och med I9H5 kunde utformas med hjiilp av näpol annorlunda daiaiindcrlap. En utökad bosiadssiaiistik skulle därvidlap vara beiydelsefiill. Denna skulle kunna baseras pä fasiip-hetstaxeringsregistrel om delta innehöll en för slalisliskl bruk podlapbar redovisningav bostadslägenheter i olika storleksklasser. Vid senaste AFI insamlades dessa uppgifter men överfördes inle lill ADB-mediiini.

Kombinerade uppgifter borde kunna inhämtas med hjälp av urvalsiin-dersökninpar.

Sekreless och integritet

Dalainspeklionen har pekat på vikten av restriktivitet när det gäller sam-körninp och annat samutnytljande av data som tirsprunglipen samlats in för olika ändamäl. även om det enlipi inspektionens meninp kan finnas an­ledninp att vara mindre restriktiv dä samköming planeras för vetenskapli­ga forskninpsändamäl, siimhällsplanering och statistikproduktion än för allmänna eller enskilda administrativa ändamäl. Inspektionen har också ta­pit upp fräpan om information lill upppiftslämnarna om syftei med upp-piflsinsamlinpen och bl. a. framhållit att sådan information även bör omfat­ta upplysninpar om frän vilka myndighetsrepister. eller pä vilket annat sätt, de upppifter inhämtas som den enskilde inte lämnar själv.

DEFU: Utredninpen anser att det inte förelipper näpot behov av att ut­nyttja sanityckesinstitutet - dvs. att efter samtycke frän den som avses med viss uppgift kunna lämna ut upppifien - och har i förslapet uteslutit möjligheten atl ulnyllja detta. DEFU delar inte denna uppfatininp. Även om det endast kan vara aktuellt för en myckel bepränsad grupp mäsle det finnas möjlighet att använda samiyckesinstitutet t. ex. för att undvika dub-belinsamlingar.

DEFU delar ulredningens uttalanden att angelägna syften kan motivera uttag på individnivå.

JK: En vikiig fråga när det päller skyddel för den enskildes intepntet är under vilka förutsättninpar upppifter som insamlats vid undersökninpen får utlämnas till enskild eller myndiphet. En bedömninp av förslaget i denna del försväras av del pågående reformarbetet på sekretessområdet. En ny sekretesslag avses triida i kraft innan den nu aktuella undersökninpen ge­nomförs. Vad gäller utlämnande till enskild per säväl bestämmelsen i den pallande 16 S sekretesslapen som molsvarande tilltänkta bestämmelse i den nya lapen ett tillfredsställande skydd. Bestämmelsen i 16 S sekretessla­pen har visserlipen inte avseende pä utlämnande till myndiphet. Bestäm­melsen synes dock ha tillämpats analogt i dessa fall. Den nya lapen avses innehälla mer ulförlipa bestämmelser även om utlämnande till myndighe­ter. Om den nya lapens bestämmelser kommer att palla även utlämnande myndigheter emellan, bortfaller naturtigtvis behovet av att särskilt reglera ftågan om utlämnande till myndiphet på sätt som skett i 17 S i den av utred­ninpen föreslapna lapen. Skulle den nya sekretesslapen, liksom den nuva­rande, komma atl sakna regler om sekretess myndigheter emellan, bör frå­gan om utlämnande till myndighet regleras på samma sätt som enligt 16 S i den nu gällande sekretesslapen. Detta innebär att utlämnande inte får ske


 


Prop. 1978/79:128                                                                  80

annat än efter samtycke eller skadeprövning. Vidare bör iilliimnandet kun­na tbrbindas med erforderlipa förbehäll. Mill ställningslagande i denna del priindar sip pä den upprättningen all skyddsiniresset för den enskilde är li­ka sK)il vid inlämnande till myndighei som lill enskild.

Om den föreslapna 17 S behiills oförändrad, synes i vart fall andra styc­ket p. 2 höia iindras au avse upppift som lämnas ut till myndiphet för annal ändamäl im som anpes i 1 S.

Kainiiuirrällcii i Jönköping: Vad päller förslaget sett ur sekreless- och inteprilelssynvinkcl finns - med nedannänint, mindre undaniap - intet att erinra. Förslapet iipplyller i stort sett de krav som rimligen kan ställas i detla avseende, i synnerhei om man beaktar den förslärkta sekretess som 16 S sekretesslapen innefattar i sin lydelse fr. o. m. den i januari 1978.

Förhällandet myndipheter emellan i sekretesshänseende repleras i för­slagels 17 S. Moisvariphei härtill finnes ej i 1975 ars lap, ehuru förslap där­lill föreläp. Krilik mot delta förslap riktades under remissförfarandet frän flera inslanser. och departemenischefen föreslog ej näpon beslämmelse av innebörd molsvarande nu förelippande 17 S under hänvisninp till pallande repler och praxis pä omrädel. Dessa repler och praxis har ej ändrais sedan dess. Det enda i förslaget som är nytl i förhällande till vad som ändå redan gäller är alt SCB endast skulle fa medge utlämnande till annan myndiphet av uppgift som avses i lapförslaget om uppgiften hos den andra myndighe­ten skall användas för statistiskt ändamål. SCB kan lillämpa - och pör del ocksä veterligt - en dylik praxis redan inom ramen för gällande regler. Kammarrätten kan därför ej se att förslagets 17 S fyller nägot behov. Den torde kunna utgä.

Sunens planverk: Utredninpen pekar pä att flera användare är kritiska mot gällande sekretessbestämmelser och mot statistiska centralbyråns sekretesspolicy. Verket anser liksom utredningen att säväl samhällsplane­ringens som forskningens databehov bör tillgodoses penom dels tabeller med information pä detaljerad nivå. dels avpersonifierat malerial. Härtill kommer all vissa angelägna syften ocksä kan motivera uttag av primärma­lerial. Inte heller för sädana tittap bör enlipt planverket restriktiviteten va­ra absolut. Den nyanserinp i praxis som utredninpen förordar kan uppen-barlipen tillämpas inom ramen för pallande lapstiftning.

RSV: Ulredningen föreslär penom 16 och 17 SS författningsförslaget en uttrycklig reglering av de fall när annan myndiphet skall få lillgång till de uppgifter som samlas in genom HBS 80. Den föreslagna repleringen inne­bär, sävitt RSV kan finna, en viss inskränkninp av statistiska centralby­råns nuvarande möjligheler all lämna ut sådana uppgifter till annan myn­diphet (jft bl.a. prop. 1975: 160 sid. Ill och betänkandet SOU 1975:22. Lag om allmänna handlingar sid. 115 f). Den av utredningen föreslagna regleringen ger inle SCB möjlighet alt. ens efter medgivande frän den som avses i uppgiften, utlämna uppgift för annat ändamål än de i IS förfall­ningsförslagei upptapna. Förslaget synes i nu berörd del vara utformat med tanke på att den i departementspromemorian Ds Ju 1977:11, Handels­sekretess och tystnadsplikt, föreslagna repleringen av sekretessen myndig­heler emellan penomförs. RSV utgår däiför från att resultatet av det inom justitiedepartementet pågående arbetet med en ny sekretesslapstiftninp be­aktas vid Iilformninpen av ulredningens förslag i denna del.

Socialstyrdsen: Redan genomförda ändringar i statistiksekreiessen gör det enklare för forskningen och samhällsplaneringen atl i ökad utsträck­ning utnyttja materialet. Utredningen uttalar att man även i övrigi bör pe dessa användninpsprupper ökade möjlipheter att ta del av undersökning-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 81

ens material. Socialstyrelsen anser alt dessa ätpärder i höp prad kommer alt bidra lill all malerialel fär ett betydlipt ökat utnyttjande inom socialsek­torn. Som utredninpen päpekar mäste en föruisättning lör utlämnande av data vara att utlämnande ej medför näpon skaderisk för dem som ingär i materialet.

Suiilsiiska centralbyrån: SCB delar i princip ulredningens syn pä sekre-tessfräporna vid en undersökninp 1980. Förslapet om en mer nyanserad tillämpning av pallande sekretessregler tillslyrks sälunda. bl.a. mot bak­grund av att de legala förutsättninparna förbättrats penom en lapändrinp i slalisliksekrelessen förra ärel. SCB får ocksä i delta sammanhanp nämna all verkei nylipen lillsait en samrädsgrupp med representanter friin data­inspektionen, riksarkivet, forskninpen och SCB föratt se över niöjlipheler-na alt i ökad ulsträckninp tillhandahiilla avidentifieral primärmalerial för forskninpsändamäl.

I 17 S andra siycket författninpsförslapet anpes atl utlämnande lill bl. a. domsiol sker utan det medpivande frän centralbyrän som stipuleras enlipt huvudrepeln i paraprafens första stycke. SCB anser att denna möjliphei för domstol alt ta del av sekretesskyddade uppgifter allmänt sett strider mot det intresse som sekretessen skall skydda. I den män det päpäende arbetet med en reviderinp av offentliphets- och sekretesslapstiftninpen täpper lill den lucka i sekretessen som editionsplikten till domstol enlipt SCB innebär, röriitsätter verket atl författninpsförslaget anpassas i enlighet härmed.

SCB tillstyrker vidare den generella tankegängen att regler med anknyt­ning till datalagstiftningen intas i HBS 80-lagen.

Ur sekretessynvinkel tillstyrker SCB vidare uppgiflspliktens och sank-tionssystemets utformning samt formerna för insamlinpsförfarandet i öv­ript.

Riksdagens ombudsmän: De upppifter som samlas in skall användas för framställning av statistik för samhällsplanenng m. m. Av förslaget till lag i ämnet framgår (I och 16 SS) atl även folkbokföringsmyndighet har rätt att i enliphet med anvisninpar från statistiska centralbyrån ta del av hiishälls-iipppifl och läpenhetsförteckninp för kontroll av folkbokförinpen. Pä de förslap till blanketter som kommittén har utarbetat har detta syfte med folk- och bostadsräkningen också angivits. Jag anser det viktigt att denna upplysning inte utesluts när den blanketten får sin slutliga utformning.

I lapen besknvs (17 S) att statistiska centralbyrän fär lämna ut upppifter som avses i lagen endast om dessa skall användas för sådana ändamål som anpes i I S, dvs. för framställninp av statistik för samhällsplanerinp m. m. I andra stycket i paragrafen sägs vidare att första stycket inte gäller när riks­dagens ombudsmän, justitiekanslern eller domstol bepär att fä ta del av sä­dan upppift. Atl JO och JK har rätt att ta del av handlingar och andra upp­gifter hos myndighelerna framgår av regeringsformen. Det förefaller onö­digt med en särskild föreskrift om detla. Materiella bestämmelser om dom­stolars rätt att ta del av handlingar och andra upppifter från myndigheter och befattningshavare hos dessa regleras av rättegångsbalken, förvalt­ningsprocesslagen och sekretesslagen och bör enligt min mening inte pla­ceras i den föreslagna lagen. Det bör vara tillräckligt med en erinran om el­ler hänvisning till den särskilda reglering somjag har nämnt här. Jag vill i sammanhanget påpeka att en regel att statistiskt primärmaterial får utläm­nas till domstol synes strida mot förslaget till ny sekretesslag (se Ds JU 1977:11 del I sid. 84 och 86).

På sid. 1.50 i betänkandet behandlar kommittén förfarandet i samband med vitesföreläggande. Kommittén anser att hänsynen till rättssäkerheten 6   Riksdagen 1978179. I saml. Nr 128


 


Prop. 1978/79:128                                                                 82

lalar Ibr all anmaning till den uppgifisskyldige bör förepii ett viiesföreläp-gande. Konimittén menar emellertid inte att anmaningen mäste sändas som rek. Föriitsäilninparna för löreliippande och lUdömimde om viie prö­vas enlipt förslaget av länsstyrelsen och liinsrätten. Utan alt närmare pä in pä fräpan om vitesföreläggande vill jag dock framhälla att förslapet i detta avseende knappast skiljer sig frän den tidipare lapen om folk- och bosiads-räkninp(1975:55 S 13).

Bedömninpen av fräpor som rör lyslnadsplikl och sekretess försväras av all upppifterna förmodligen kommeratt skyddas av bestämmelserna i den planerade nya sekretesslagen. Innehållet i den nya lapen är ännu sä länpe okänt. Förslapet lill ny sekrelesslap innebär dock alt tystnadsplikt och handlingssekretess skall rymmas inom samma lapstifininp. Beslutar stats­makterna enlipl förslapet kan det bli aktuellt att upphäva 18 S i del nuva­rande lapförslaget som innehäller tystnadspliklsbestämmelser.

.lag vill slulligen fästa uppmärksamhet pä vad JO Leif Ekberg i ett tidiga­re beslut anfört om förtärandet vid utsändande av frägeblanketter till äkta makar. Beslutet är äierpivet i JO:s ämbetsberättelse 1977/78 sid. 405 fl".

Göleborgs kommun: I FoB 70 och FoB 75 har SCB tillämpat en total re­striktivitet vad päller utlämnande av primärmaterial till enskilda och till andra myndipheter. SCB hardessutom tillämpat vissa sekretessrestriklio-ner i de tahellredovisninpar som utförts, vilket försvarat kommunernas an­vändninp av tabellinformationen som planeringsunderlag.

Kommunerna har behov av detaljerad information, på kvarters- och fas-tighetsnivä, framför allt i planfrågor inom sladsbyggandet. Den informa­tion som efterfräpas är i första hand uppgifter om arbetsplatser, hushåll och läpenheler. Med hiltills tillämpade sekretessregler har statistikbehovet ej kunnat tillgodoses via folk- och bostadsräkningsmaierial. Kommunerna har i slället tvingats till kostsamma egna kartläppninpar för att ta fram i stort sett samma information som folk- och bostadsräkningarna innehållit.

Göteborps kommun hälsar därtör med tillfredsslällelse ulredningens för­slap att dels tabeller med informaiion på detaljerad nivå, dels avpersonifie­rat malerial skall kunna utlämnas lill kommunerna.

Malmö kommun: I redovisninpen av resultaten av FoB 70 och FoB 75 har de sekretessregler som pällt för vissa tabeller visat sig ha en mycket ogynn­sam inverkan pä användningen av tabellerna. I vissa fall har tabellerna bli­vit praktiskt laget oanvändbara. I förslapet lill HBS 80 anges all sekretess­lapen inte gäller myndipheter emellan utan endast ifråpa om utlämnande lill enskild. Restiliatredovisninpen för kommunala behov bör därför kunna ske utan sekretessrepler. Även individdata kan enligt utredningen utläm­nas lill kommunerna för angelägna syften och efter prövning. Malmö kom­mun hälsar denna förändrinp med tillfredsställelse.

Föreningen för kommunal slaiislik och planering (KSP): SCB:s sekre­tessbestämmelser vid redovisningen frän tidipare räkningar har varit hind­rande för att erhälla adekvata uppgifter pä låg regional nivä. I vissa fall har tabellerna blivit praktiskt tagel oanvändbara. Den nya utformningen av statistiksekretessen bör göra det möjlipt för kommunerna atl få detaljerade tabeller och avidentifierat material som statistikunderlag i den epna verk­samheten. En sädan ökad informationstillgång skulle hälsas med tillfreds­ställelse frän de kommunala planerarnas sida. Det är viktigt att HBS 80 i si­na olika delar och stadier utformats så att informationen kan göras tillpäng­lig pä ett enkelt och praktiskt sätt.

Siaiens insiitin för byggnad.sforskning (SIB): Den kombinerade hus­halls- och bosiadsstatistikens anknytning till fastighetstaxeringen bör öka


 


Prop. 1978/79:128                                                                 83

töriilsiilininparna all la dala om hushall och bostäder pä fastiphctsnivä. Ut­redninpens förslap om ändrade sekretessbestämmelser blir därmed bely-delscltilli. En förändring av dessa repler eller tillämpninpen av dem är av största vikt lör dem som i siu arbele använder FoB- eller HBS-upppifter. Del päller specielll möjlipheien atl för särskilda och anpeläpna forskninps­ändamäl fil lillpiinp lill primärmalerial.

Basdala om hushall och läpenheler underlättar stratifieringar vid urval. Däripenom kan man göra planlösninpsstudier. relaterade till hushällsstor-lekar. och bosladsvaneimdersökningar som mer nyanserat än hittills klar-läpper boendelbrhällanden.

Del förijänar iiven alt päpekas att med ändrade sekretessbestämmelser blir nian inte länpre enbarl hänvisad lill nyckelkodomräden som läpsta re-dovisninpsnivä i iindersökninpar. Möjlipheter öppnas att via fastipheten formera redovisninpsomräden med det innehåll och av den storlek som är önskvärd utifrän arbeisiipppiften. Detta skulle vara en klar förbättrinp för forskninpsverksamheten.

Övriga frågor

DEFU: Resultatet av FoB-utredningens arbete har presenterats i så nära anslutninp till förslapets penomförande att en mycket pressad tidsplan krävs om HBS skall genomföras i sin helhet 1980. DEFU kan inte accepte­ra att man nu beslutar om att genomföra HBS 80 enligt ulredningens förslag under hänvisning till att tid saknas för ytterligare överväganden. I ett så­dant läge mäste det ur samhällets synpunkt vara bättre alt 1980 endast ge­nomföra de delar av förslapet som är penomarbelade (fastighetsdelen) och följaktlipen skjuta sysselsättningsdelen ett år framåt i tiden. Ett urvalsför­farande enlipt DEFUs förslag skulle då kunna genomföras 1980, varefter ett avsevärt bättre underlap föreligger för att la ställning lill hur eventuellt ytterligare datainsamling bör organiseras,

JK: I anslutning till föresknflerna i 10 S lagförslaget om kommuns infor­mationsåliggande villjag pä samma sätt som i mitt remissvar över FoB 75 ifrågasätta om inte allmänheten på lämpligt säll bör upplysas om de tilläm­nade samkörningarna med redan befintliga register, ävensom att ytterliga­re samkörningar kan komma att äga rum efter tillstånd av dalainspeklio­nen.

Möjligheterna att friktionsfntt genomföra en undersökning av den före­slagna beskaffenheten och kvalitén på de lämnade uppgifterna blir enligt min mening beroende pä den förståelse för uppgiftsinsamlingen som kan bibringas alla dem som skall fylla i blanketter m.m. Eftersom syfiet med och värdet av undersökninpen ingalunda är lätt att förstå, bör det vara en strävan att genom några få enkla exempel e.d. belysa hur malerialel kan komma medborparna till godo.

Kammarräiien i Jönköping: I fråga om vitesförfarandet föreslår kom­mittén (förslagets 14 S) att en uppgiftsskyldig som inte fullgör sin skyldig­het, skall anmanas att fullgöra denna. Anmaningen behöver enligt uttalan­de i bilaga 7 (s. 448) icke sändas med rekommenderad försändelse. Efter­kommes ej anmaningen kan länsstyrelsen förelägga vite. Det förutsätts därvid att något bevis inte skall företes om alt anmaningen kommit den uppgiftsskyldige till del ulan alt bevis härom skall anses föreligga när brev avsänts till honom. Kammarrätten delar uppfattningen att anmaning alltid skall utsändas och att den ej behöver sändas i rekommenderad försändel­se. För att undvika diskussioner om huruvida anmaningen kommit fram el-


 


Prop. 1978/79:128                                                                  84

ler inte anser kammarrätten atl det inle bör göras till en absolut förulsäll­ninp för viiesföreläppande atl anmaninpen bevislipen ej efterkommits. Dei-t;i torde kunna ske utan att rättssäkerhetssynpunkter åsidosätts.

Rättssäkerhetssynpunkter talar knappast heller för att besvär särskilt skall fä föras mot viiesföreläppande. I viss analogi med 125 S taxerinpsla-gen torde kunna stadgas att beslut om föreläggande av vite ej fär överkla­gas. Rättssäkerhetssynpunkter blir ju tillgodosedda vid den prövning som sker i samband med ett eventuellt utdömande av vitet.

Koiijunknirinstituiei: Utredninpens förslag innebär, att man inte insam­lar uppgifter om yrke och utbildning, dä dessa anses ha använts i mycket begränsad utsträckning och dessulom föranleder specielll svåra problem vid insamlingen. Beträffande yrkesuppgifterna hänvisas i slället till de lö­nestatistiska materialen, som emellerlid i nuvarande skick inte ger under­lag för en enhetlig och heltäckande yrkesklassificering. Något konkret för­slag till lösning finns heller inte, utan utredningen hänvisar till en utredning om dessa problem.

Den huvudsakliga användningen av yrkesuppgiften har hittills varit de långsiktiga prognoser för näringsgren och yrken som görs av SCB och som användes bl.a. för den centrala utbildningsplaneringen. Hanteringen av detta prognosmaterial har institutet haft anledning att granska i samband med remisser rörande högskoleutbildninp. Atl insamla yrkesuppgifter av della skäl finner inle heller inslilulel för sin del särdeles motiverat, dä dessa prognoser och deras hittillsvarande användning är av tvivelaktigt värde. Däremot bör de historiska uppgiftema vara av betydande värde för utbildningsmyndiphetema speciellt i kombination med information om ut­bildninp. Med hänsyn till den framlida ekonomiska tillväxten har man inte bara i Sverige utan även internationellt börjat lägga allt större vikt vid ut-bildningsfrågoma. Statistik på detla område kommer därmed att efterfrå­gas i allt högre grad och det blir då inte tillfyllest endast med uppgifier om utflödet från undervisningsväsendet utan man kommer även att behöva uppgifter över hela befolkningens utbildning (utbildningens nivå och inrikt­ning), bl.a. för forsknings- och utredningsändamål. Uppgifter om utbild­ning har inte insamlats sedan folk- och bostadsräkningen 1970, vilket gör det desto mera angeläget att inhämla sådana i HBS 80.

Eftersom dessutom uppgifter om yrke i ökad utsträckning börjar efter­frågas även från annat håll än frän ulbildningsmyndigheterna och då infor­mation om bäde yrke och utbildning är myckel svåra att erhålla på annat sätt än genom en undersökning av den här aktuella lypen, anser institutet att man borde försöka få med dessa uppgifter på personblanketten. Utbild­ningsuppgiften borde därvid kunna ges en avsevärt enklare uiformning än vid folk- och bostadsräkningen 1970. Merkostnaden för detta förefaller in­te avskräckande hög.

Riksförsäkringsverket: En uppgift som har ingått i folk- och bostadsräk­ningen men som nu föreslås slopad är yrkesvariabeln. Riksförsäkringsver­ket har använi yrkesuppgifter från folk- och bostadsräkningen för sin sta­tistik om yrkesskador inom serien Sveriges officiella statistik (SOS). Hu­vudmannaskapet för yrkesskadeslatisliken har numera flyttals över till ar­beiarskyddssiyrelsen, som ansvarar för statistik över arbetsskador från och med år 1979.

Utredningen konsiaterar att riksförsäkringsverkels register av olika skäl inte kan utnyttjas för insamling av data vid en särskild undersökning år 1980. Däremot anser ulredningen alt del i ett fortsatt utredningsarbete bör klargöras i vilken utsträckning olika regisier kan anpassas lill olika model-


 


Prop. 1978/79:128                                                                  85

ler för att under 1980-talet tillgodose samhällsplanerinpen med erforderlipi informationsunderlap. Enlipl utredninpen bordet då vara av särskilt intres­se att följa utvecklinpen av bl.a. riksförsäkrinpsverkets repister och när­mare pröva till vilka kostnader dessa källor kan utvecklas med avseende pä innehall, täckninp och tillpänpliphet. De uppgifter utredninpen diskute­rat i detta sammanhang är framför allt yrke/sysselsättning, sysselsättning­ens omfattning samt arbetsgivarens namn och adress.

Riksförsäkringsverket finner liksom utredningen det vara väsentligt att allmänhetens och företagens uppgiftslämnande begränsas och samordnas, så att inte likartade uppgifter krävs av samma eller olika representanter för stal och kommun. Verkels register är föremål för fortlöpande ändringar med avseende pä bl. a. innehall och tillpänpliphet. Dessa har föranletts dels av ändrade administrativa riuiner, dels av ändringar i och utökninp av verkets ansvarsområde. Riksförsäkrinpsverket förutsätter att ett even­iuelli forisatt utredningsarbete, som syftar till att klarpöra hur verkels re­pisler skall kunna utnyttjas som informationsunderlap i enliphet med FoB-utredninpens förslag, sker i nära samarbete med verket.

AMS: Beträffande utredningens förslag om att slopa yrkesuppgifter vill styrelsen framhålla att sådana uppgifter är av väsentlig betydelse för ett flertal av styrelsens verksamhetsområden. Den enskilda individen är all­mänt sett starkare knuten till yrket än till näringsgrenen. Yrkesuppgifterna utgör därför en viktig grund för arbetskraftsplaneringen och därmed sam­manhängande planering, exempelvis av yrkesutbildning. För yrkesvägled­ningsverksamheten är uppgifter om arbetskraftens yrkesfördelning av stor betydelse och används bl. a. som underlag för en rad publikationer, som svenskt yrkeslexikon och yrkesupplysningar. Även för försvarsplanering­en fordras yrkesuppgifter. Styrelsen vill vidare peka på behovet av yrkes­uppgifter för den inomregionala sysselsättningsplaneringen. För dessa än­damål ger inte arbelskraftsundersökningarna tillräckligt differentierade uppgifter.

Med hänsyn till den betydelse yrkesuppgifter har inom flera delar av ar­betsmarknadsstyrelsens verksamheisområden finner styrelsen det angelä­get att förutsättningarna ytterligare prövas för att ta fram uppgifter om yr­ke i anslutning till ett genomförande av HBS 1980. Styrelsen vill emellertid samtidigt återigen betona betydelsen av att finna sådana former för upp-piftsinsamlinpen att kraven på aktualitet i planeringen tillgodoses.

Arbeiarskyddssiyrelsen: Bäde vid undersökningar av den allmänna mil­jön och arbetsmiljön är behovet av uppgifter om bakgmnden stort. En indi-vidanknuten yrkesuppgift är härvid väsentlig. Inom det arbelsmedicinska området har, som utredningen påpekar, behovet av yrkesdala underde se­nare åren vuxit. Uppgifter om yrke bör därför erhållas vid totala tvärsnitts­undersökningar, typ folk- och bostadsräkningarna.

Uppgifi om näringsgren, såsom föreslås i betänkandet, är inte tillräck­ligt. Det krävs möjligheler att kombinera både näringsgren, yrke och re­gion. Ett exempel på delta utgör det nystartade informationssystemet för arbetsskador (ISA), där man efter krav från arbetsmarknadens parter fun­nit det nödvändigt att, föruiom redovisning på näringsgrenarna lämna så­dan också för yrke varje år. Detta innebär en skärpning av kraven på yr­kesuppgift. Yrkesiillhörighet har tidigare endast redovisats vart 5:e år. För att kunna på ett meningsfullt sätt redovisa dessa yrkesrelaterade tal krävs att antalet personer inom ett yrke (riskpopulationen) är känd, åtminstone för 5-årsperioder. Denna uppgift kan enbart erhållas genom folk- och bo­stadsräkningen.


 


Prop. 1978/79:128                                                                  86

Eu annal exempel utpör de exponerinpsrepister som är under uppbygg­nad pä arbetarskyddsstyrelsen. Upppift om yrke måste inpå för att möjlip-pöra jämförelser mellan personer exponerade för olika ämnen och mellan olika repister. liksom jämförelser över lid och mellan olika repioner och länder. Återipen ger yrkesuppgifterna vid folk- och bostadsräkningarna den enda möjliga bakgrunden.

Arbeiarskyddssiyrelsen förväntar sig stor hjälp i arbetel med all upptäc­ka och förebyppa olika typer av arbetsmiljörisker penom andra informa­tionssystem som för närvarande är under uppbypgnad, som t. ex. cancer-mitjöregistrel och dödsfallsregislrei. Della gäller speciellt beiräffande sjukdomar med långa latenstider. För dessa system gäller att misstanke om möjlig orsaksfaktor bland annat kan erhållas med hjälp av uppgifter om yr­ke, näringsgren och region.

För arbetarskyddsstyrelsen har del varit till hjälp vid prioritering av fö­reskriftsarbetet att yrkesupppifterna givit en uppfattning om olika riskpo-pulationers storlek. För epidemiologisk forskning är sådan kännedom nöd­vändig.

Som man päpekar i utredninpen sker det kontinuerligt en förskjutning i definitionen av yrke. De hiuillsvarande folk- och bostadsräkningarna har tagil hänsyn till dessa förändringar samtidigt som man redovisat maienal så att en uppföljning över tid varit möjlig att göra. Detta innebär att de yr­kesuppgifier som funnits i folk- och bostadsräkningen fungeral som en ge­mensam nomenklatur och som referens vid all registeruppbyggnad inom landet och övriga nordiska länder.

Med hänvisning till vad ovan anförts vill arbetarskyddsstyrelsen be­stämt förorda att uppgift om yrke ingår även i framlida tvärsnittsundersök­ningar av typ folk- och bostadsräkning såsom HBS 80.

RSV: Enligt förslaget till HBS 1980 (16 S lagförslaget och kommentaren s. 40) skall Iblkbokföringsmyndigheterna också få tillgång till den lägen­hetsförteckning som skall avlämnas för flerfamiljshus vid fastighetstaxe­ringen. Det skulle därigenom bli möjligt att se i vad mån bostadsinnehava­re är kyrkobokförda pä fastigheten ifråga liksom det motsatta förhållandet att någon är kyrkobokförd där han ej disponerar bostad.

RSV hälsar med stor tillfredsslällelse denna möjlighet enligt förslaget till HBS 1980 vilken inte fanns vid FoB 1975. Om lägenheisförieckningarna kan utnyttjas effektivt, torde HBS 1980 komma alt innebära en behövlig och väsentlig rättning av den aktuella folkbokföringen,

FoB-utredningen har (s. 108 ff) påvisat att det för närvarande inte finns andra vägar att producera statistik per hushåll på annat säll än del vid FoB 1970 och 1975 använda, nämligen all de enskilda själva har alt lämna upp­gifter som gör det möjligt atl sammanföra dem som har hushållsgemen­skap. Del framgår också alt framslällningen av hushållsstatistik och kom­binerad statistik över hushåll och bostäder är kostsam vilkel ligger i sakens natur då särskilda begrepp enkom för statistiska ändamål måste tillskapas genom kodning och annan manuell hantering.

För att söka underlätta den framtida statistikproduktionen har utred­ningen fört fram två alternativ som kräver ändringar i folkbokföringen.

Ell av alternativen innebär att i folkbokföringen skall finnas en samhö­righetskod som gör det möjligt att knyla alla personer i en lägenhet lill ett hushåll oavsett personernas civilstånd och relationer i övrigt. Systemet skulle förutsätta att personnummer eller annan samhörigheiskod med hus-hållsföreslåndaren angavs vid alla flyttningar. En försia uppläggning kun­de lämpligen ske i samband med FoB. I sitt remissvar utvecklar verket in-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 87

gäende sin syn pä detla alternativ, som verkei bestämt avslyrker bäde av integrileisskäl och med hänsyn till tekniskl/administrativa oläpenheter.

Det andra alternativet för att i folkbokförinpen bygga in en möjlighet till en permanent redovisninp pä hushåll, dvs. boende i samma läpenhei. äralt tillskapa ett läpenhetsnummer som komplement till fastighetsbeteckning­en.

RSV delar FoB-utredninpens uppfattning (s. 139) att alternativet med lä­genhetsnumrering kan bli aktuellt för en närmare prövning pä läng sikt. Del kan erbjuda vissa fördelar även för folkbokförinps- och skattekontrol­len. Ett huvudproblem av praktisk art torde - säsom antytts i promemori­an - bli hur en till fastiphetsbeteckninp knuten byppnads- och läpenhets-identifierinp skall kunna hållas ä jour vid flyttningar. Sannolikt blir det nödvändigt att vid varje tillfälle inhämta uppgiften från fastighelsiigaren via bostadsanmälan eller pä annat sätt, eftersom de enskilda knappast kan förutsättas kunna hälla reda på dessa beteckningar. Av stor betydelse är ocksä integritets- och kostnadsfrågorna i sammanhanget. RSV har emel­lertid ingen erinran mot alt en utredning kommer till stånd i samarbete mel­lan statistiska centralbyrån, centralnämnden för fastighetsdata och RSV.

Det av Ulredningen föreslagna sanktionssystemel (14 S) är i ston sett identiskt bäde med 13 S lagen 1975:55 om FoB 1975 och med 10 S lagen 1970: 74 om FoB 1970. Denna lösning ledde beträffande FoB 1970 och 1975 till att vitesföreläggande inte kunde ske i de fall det inte visats att anmaning mottagits av den upppiftsskyldipe (se bl.a. RÅ 1972 Fi 503). Utredninpen uttalar (s. 150) emellertid att den nu föreslagna replerinpen skall tolkas på sä sätt att det för att förelägpande skall kunna ske vid vite är tillräckligt att det kan visas att anmaninp avsänts till den uppgiftsskyldige i vanligt brev.

Med den utformning lagtexien fått ifrågasätter RSV - mol bakgrunden av bl.a. regeringsrättens avgörande - om den av utredningen angivna tolkninpen är hållbar. Vad som utredningen avser med "visas"" är ocksä oklart. Enlipl RSVs mening kan de vid FoB 1970 och 1975 framkomna pro­blemen undvikas exempelvis penom en reglering med förebild i 53 S taxe­ringslagen.

SÖ: Enlipt kommitténs förslag skall variablerna yrke och utbildning icke inpå i HBS 80. För utbildningsväsendets del kommer detta att medföra all­varliga konsekvenser.

Sludie- och yrkesvägledningen till skolans elever kommer att försämras. Vid fortbildning av personal, som handhar nämnda vägledning, utnyttjas nämligen matenal sammanställd av dala (inkl. variablerna yrke och utbild­ning) frän tidipare folk- och bosladsräkningar.

En allvarlig konsekvens torde också vara att flera prognoser kommer att bli begränsade. Nyrekryteringsprognosen i.ex. som redovisar nyrekryte-nnpsbehovet till olika yrken (utbildning) och uppgifter om yrkesbyten inom och mellan olika näringsgrenar i framtiden blir svår att utföra på det heltäckande sätl som hittills varil möjligl. Denna prognos kräver data för variablerna sysselsättning, näringsgren, yrke och utbildning.

Resultaten frän nyrekryteringsprognosen används inom SÖ huvudsakli­gen som underlag vid utbildningsplanering men även vid planering av pe­dagogiskt utvecklingsarbete och fortbildning.

Även lärarprognosernas resultat kommer alt bli begränsade då ingen upppift kommer atl finnas för lärare som är uianför skolväsendet, dvs. ej med i lärarregistret.

SÖ anser vidare att det åtminstone för vart tionde år borde finnas en uppgift över svenska folkets utbildning - endast för hela riket. SÖ föreslår


 


Prop. 1978/79:128                                                                  88

att rubricerade undersökninp penomföres är 1980 (HBS 80) och att variab­lerna yrke och utbildning medtapes.

Socialstyrelsen: Redovisningen av FoB-data har hittills skett successivi och under relativt länp tidsutdräkt. Det är som ulredningen framhäller vik­tipi att redovisninpar sker kort tid efter undersökningstillfället. Styrelsen har inget att erinra mot att man som utredningen föreslår minskar den om­fatlande tabellredcivisninpen. Det får dock inte innebära att HBS-materia-lets lillpänplighet bepränsas. Styrelsen finner del angeläget atl uppdragsfi-nansieradc labelltiitap kan göras med största möjlipa flexibilitet.

Utiedninpen föreslär att upppifter om yrke, utbildning och inkomst ej skall tas med i H BS 80. Dessa variabler används i sociolopiska, medicinska och socialmedicinska undersökningar. Socialstyrelsen anser atl ett uteläm­nande av dessa variabler - och då i första hand yrkesvariabeln skulle i vä-sentlip prad minska undersökninpens värde för socialsektorns del.

1 detta sammanhanp kan erinras om atl hälso- och sjukvärdens statistik-beredninp (HÄSST) i sitt princippropram förden framtida hälso- och sjuk­vårdsstatistiken i anslutninp till en diskussion om en offensiv hälsopolitik och en därtill anpassad planering anfört: "'För de arbetsuppgifter plane­ringen har är det alltsä betydelsefullt att hälso- och sjukvårdsstatistiken kan kopplas till vissa socio-ekonomiska uppgifter framför allt uppgifter om yrke. sysselsättninpsprad och liknande, men även uppgifter om t.ex. ut­bildning, hiishållsinkomsi. hushållssammansättning och bostadsförhållan­den"" (understruket här). De erfarenheter som finns talar inte för atl i en re­guljär statistik frän hälso- och sjukvården insamla sådana data.

Under den senasle 20-ärsperioden har socialstyrelsen byggt upp ett antal register med bl. a. uppgifter om sjukdom. Här kan nämnas cancerregistret (1958), missbildningsregistret (1965) och det medicinska födelseregistret (1973). Med början under 1960-talet har ett flertal sjukvårdshuvudmän in­fört patientadministrativa system vilka även innehåller vissa medicinska data. Dessa system har gjort det möjligt att bygga upp en patienlstatislik frän den slutna sjukvården innehållande sjukdomsuppgifter och med ut-nyttjandeniöjligheter som i stor utsträckning liknar de övriga registrens.

Socialstyrelsen vill med bestämdhet hävda att yrkesuppgiften kommer att fä allt större belydelse vid framtida epidemiologiska undersökningar av olika samband, där exponeringen är av intresse. Den epidemiologiska forskningen har först under de allra senaste åren fått till sitt förfogande in­strument med hjälp av vilka dessa undersökningar kan göras på allt mer meningsfyllt och bättre sätt.

För atl råda bol pä de bristfälliga yrkesuppgifterna i cancerregistret har styrelsen i samarbete med SCB kompletterat registret med yrkesuppgifter ur FoB 60. I övrigt har från FoB 60 hämtats uppgifterom huvudsysselsätt­ning, näringsgren, yrkesställning, förvärvsarbete, hemort, arbetsplats, fö­delseland och utbildning. Denna sambearbetning, som nyligen avslutats, har resulterat i ett nytt register, cancermiljö-registret (CMR), Ett antal an­sökningar att fä utnyttja CMR har redan inkommit från olika forskningsin­stitutioner. Vidare testas f. n. möjlighelen att få fram en modell för identi­fiering av bl. a. yrkesgrupper med olika cancerrisk. Resultat av denna stu­die väntas tidigast i maj-juni 1979.

Socialstyrelsens register har hittills inte utnyttjats i den omfattning som vore möjlig. Detta kan förklaras av den korta lid de flesta registren funnits, bristen pä epidemiologiskt skolade forskare och svårigheten att få uinyttja bl. a. FoB-material.

I ett antal undersökningar, som gjorts de senare åren med hjälp av miss-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 89

bildninpsrepislrel och det medicinska födelserepisiret har yrkesiipppifler varit av väsentlip betydelse. Som exempel kan nämnas en undersökninp om niisstiinkt förhöjd frekvens av medfödda missbildninpar hos en speciell yrkeskatepori. nämlipen sjiikväidspersonal. För närvarande planeras pä Medicinska lorskninpsrädels inilialiv en studie av socioekonomiska bak­grundsfaktorers betydelse för barnadödligheten och andra komplikationer i samband med förlossninp. Därvid planeras användninp av flera variabler av socioekononiisk nalur. vilka finns i FoB 75 (yrke, hushällsinkomst, bo-sladsförhällande m. m.).

Yrkesupppiften har även en piven roll i sysselsätlninpsplanerinp och ar-betsmarknadsplanerinp. I detta sammanhanp är socialsektorn intressent dels direkt som stor arbetsgivare dels indirekt genom arbetslöshetens kon­sekvenser för framför allt socialvården men även hälso-och sjukvården.

Det har hävdats atl yrkesklassificerinpen är behäftad med vissa brister. Detta förhällande fär dock inte undanskymma det faktum att statistik byppd pä den. rätt utnyttjad, kan öka kunskaperna om nägot sä viktigt som orsakerna till ohälsa.

Utbytet av merkostnaderna för att samla in och bearbeta yrkesuppgifter via personblanketter (ca 7 mkr.) synes i relation till de totala kostnaderna för blankettdelen (ca 45 mkr.) vara mycket stor.

Socialstyrelsen anser att de yrkesuppgifter som för närvarande kan er­hållas ur FoB-data utgör en väsentlig förutsättning för en förebyggande och offensiv hälso- och sjukvårdspolitik. Styrelsen vill därför bestämt förorda att 1980 ärs HBS-undersökning även innefattar yrkesuppgifter som säker­ställer jämförelser med tidigare FoB-material. Verket vill även understryka vikten av att möjligheterna undersöks att i framtiden insamla yrkesvaria­beln pä administrativ väg.

I sociologiska och socialmedicinska undersökningar utnyttjas ofta flera bakgrundsvariabler, exempelvis uppgifter om utbildning, för att komplet­tera varandra. I hälso- och sjukvårdens personalplanering är ocksä uppgif­ter om utbildning av väsentlig betydelse. Socialstyrelsen anser det därför finnas skäl att i 1980 års undersökning även inkludera frågor om utbild­ninp.

Uppgifterna om arbetstid är av stor betydelse för den modell, som ut­nyttias inom planeringen av barnomsorgen, liksom för personalplanering­en inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen tillslyrker därför utred­ninpens förslag att ta in uppgift om veckoarbetstid i 1980 års undersökning och föreslär vidare atl alternalivet att insamla sysselsättningsuppgift även på personblanketten ytterligare övervägs.

Slaiisliska cenlralbyrån: Utredningen har funnil att yrkesvariabeln har använts i huvudsak på riksnivå och framför allt för SCBs prognosverksam­het. SCB har i sin verksamhet även noterat att intresset för all använda yr­kesvariabeln i den regionala planeringen har ökal betydligt under senare år. SCB har framställt material analogt med det som finns på riksnivå för att möjliggöra nyrekryteringsberäkningar till olika yrken även pä regional nivä utifrän en sambearbetning på individnivå av den totala befolkningen i FoB 70 och FoB 75. Önskemål om att få bl. a. yrkesprognoser också pä re­gional nivä har framförts sedan länge från olika konsumentprupper, kanske främst från studie- och yrkesorienteringsverksamheten,

SCB vill i detta sammanhang även uppmärksamma den användning som yrkesuppgifter i folkräkningarna fått under senare år vid studier av olika miljöbelastningars inverkan på hälsan bl.a. inom arbetsmiljömedicinens omräde. Folk- och bosladsräkningsmalerialen har här erbjudit en unik da-


 


Prop. 1978/79:128                                                                  90

tabas för uttag av olika slag. Sambearbetningar med cancermiljöregistret samt uppbyggnaden av ett dödsfallsregisler är exempel härpä.

Utredningen anser alt behovet av statistik över yrke och utbildning (sid. 55 ff och sid. 194) inte är sä omfattande att det motiverar uppoffrinparna att framslälla sådan slatislik för 1980. 1 fråga om yrke är del enlipt SCBs uppfiiilninp förvånande att utredningens användaranalys inte visat ett stör­re behov. En av orsakerna lill detla kan för yrkesvariabelns del vara att yr­ke i FoB 65 endast kodades för 3,3% av befolkningen. Denna variabel har därför inte kunnai ulnylljas i någon större utsträckning i den regionala pla­neringen.

Vad som kanske är än vikligare vid en bedömning av ulredningens be­hovsanalys är att statistik över yrke i FoB 75 inte fanns tillgänplip eller nyli­gen hade utkommit på regional nivå när ulredningen samlade in sill materi­al. Ell myckel litet antal användare lorde ha haft möjligheten att göra och dokumentera särskilt ingående analyser.

När utredninpen föreslåratt yrke inte skall tas med i HBS 80 så hänvisas till andra källor, bl. a. de s. k. lönestalistiska materialen vilka i vissa fall an­vänts i analys- och prognosarbetet, men då för att hämta information på aggregerad nivå. Man kan hävda atl dessa malerial i några avseenden är bättre än folkräkningsmaterialen, kvaliteten är bättre, informationen mer detaljerad. Detla gäller då den informaiion som föreligger för induslritjäns-temännen. Men de kan inte användas som statistikkälla för den typ av in­formation som efterfrågas av konsumenter av SCBs prognoser.

Skälen till detta är främst följande. Materialen är inte heltäckande, stora delar av arbetsmarknaden finns över huvud tagel inle med, i vissa fall finns uppgifier endast för urval.

De olika materialen för skilda sektorer har olika uiformning, vilket inte möjliggör en helhetssyn av arbetsmarknaden. Del största hindret är att man inte har en gemensam nomenklatur i dessa malerial.

Ytterligare kan nämnas att arbetskraftsundersökningarna som datakälla inte är en realistisk utväg. På grund av att yrke endast kodades för 3,3 % av befolkningen i FoB 65 (detta motsvarar ca 200000 personer i vuxen ålder) finns eifarenhet av att arbeta med urvalsmaterial. Delta visade sig emeller­tid ge alllför osäkra skattningar för vissa grupper.

SCB har här framhällit några angelägna behov av yrkesredovisning.

Insamlas ej yrkesuppgifier i HBS 80 torde, som framgår av det förepäen­de, yrkesuppgifter ej kunna inhämtas från annat material förrän efter om­fattande utvecklingsarbete. Detla kan få konsekvenser bl.a. för framtida miljöstudier.

Effekter av miljöbelastningars inverkan på hälsan visar sig i många fall först efter en flerårig exponeringstid eller längre period efter den ursprung­liga exponeringen. I detta lidsperspekliv har yrkesuppgifter från FoB er­bjudit goda möjligheter till relalivi snabbi framtaget basmaterial i pågående forskningsverksamhet i jämförelse med alternativ som kräver att fleråriga framåtblickande undersökningar genomförs.

Avsaknad av yrkesredovisning för 1980 kan här innebära allvarliga be­gränsningar i möjligheterna att genomföra lillbakablickande undersökning­ar.

SCB vill emellertid samtidigt även framhålla de produktionstekniska följ­derna av en yrkesuppgift i HBS 80. Det lorde således inte vara möjligt att presentera resultat avseende yrke i samband med övrig resultatredovis­ning i HBS 80. Yrkesredovisning måsle här komma senare än övrig redo­visning. Ytterligare kommer gransknings-, kodnings- och bearbeiningsmo-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 91

menten att påverkas och innebära lillkommande kostnader om 7- I I milj. kr., beroende pä ambitionsnivå m. m.

Frän skilda konsumenthäll har lill SCB framförts behov av data om upp­värmninpssätt och bränsleslag i bostadshus. Den kommunala planeringen rörande enerpihushällninpen och besparingsmöjligheterna i befintligt bo­stadsbestånd är exempel på användningsområden.

I dessa sanimanhang är det ocksä väsentligt att fä mätt pä hur mänpa personer som berörs. Detta ställer krav pä sambearbetninpar med redovis­ninp avseende hushållens storlek och sammansättninp, dvs. upppifter som i nuläpet endast kan inhämtas med hjälp av personblankett frän allmänhe­ten enligt kommitténs förslap.

SCB vill här peka på möjligheterna att erhålla ovan nämnda upppifter om uppvärmningssätt och bränsleslap från den allmänna fasliphetstaxerinpen samt angeläpenheten av att införa denna redovisning i det s. k. fastigheis-laxeringsregistret.

SCB stöder utredningens förslag att begränsa tabelluttaget pä pappers-medium vid en undersökning 1980 till ett antal bastabeller, men vill fram­hälla att detta kan medföra mindre information för t. ex. forskning om inte behövlig information i stället kan framställas som uppdrag.

Verket instämmer även i den av utredningen föreslagna ökade satsning­en på redovisninp med analyserande inriktninp.

Som ett led i den ökade flexibiliteten i labelluttagen som utredningens användaranalys visat önskvärd, är det angeläget att data frän undersök­ningen görs lillgänpliga för kommuner, länsstyrelser och andra genom ut­nyttjande av SCBs terminalbaserade repionalslatistiska databas (RSDB). Därmed blir informalionen inte bara lättare åtkomlig för användarna utan medger även statistikuttag som till innehåll och presentalionsform är an­passad till enskilda planerings- och utredningssituationer. Detta medför ocksä att man till skillnad frän tidigare inte behöver fastställa så många en­skilda tabeller med fixerade variabelkombinationer.

Utredninpen ser undersökningen 1980 som två oberoende delar som av praktiska och ekonomiska skäl är organisatoriskt sammanhållna. SCB vill dock understryka att en sammanhållen undersökning 1980 är minsl lika motiverad av innehållsmässiga skäl som grund för studier av individers so­ciala förhållanden i olika avseenden, t. ex. fruktsamhelsstudier och sociala karteringar. SCB vill här speciellt framhålla den koppling som måste kunna göras mellan hushåll/familj och sysselsättning. Verket anser därför atl även denna typ av statistik bör framställas vid undersökningen 1980. Möj­ligen skulle denna delvis kunna finansieras som uppdrag.

Universitets- och högskoleämbetet: Genom riksdagens beslut 1975 och 1977 om en ny högskola har fastslagits att högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets behov av utbildade och individernas behov och öns­kemål. Della innebär att planeringen inom högskolan fortlöpande måste beakta bl. a. arbetsmarknaden för olika grupper av utbildade. Härtill kom­mer att de senaste årens ansträngda statsfinansiella läge medfört att en ökad vikt kommit att fästas vid prioriteringar inom och mellan olika slag av högskoleutbildning utifrån bl. a. bedömningar av samhällets behov.

Allt sedan tillkomsten av prognosinstitutet vid statistiska centralbyrän (SCB) år 1964 har en successiv metodutveckling skell som siktat till att för­bättra prognoser till grund för bl. a. utbildningsplaneringen. Den hittillsva­rande metodiken har byggts upp genom utnyttjandet av yrkesuppgifterna i folk- och bostadsräkningarna.

FoB-utredningen har vid sin konsumentanalys enligt UHÄ:s mening la-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 92

pil allt för lätt pä frägan om folkräkningsuppgifternas belydelse för utbild-ningsplaneringen, vari ingär planeringen av högskoleutbildningens dimen­sionering. Att propnosinstitutet är en av de fåtalipa huvudkonsumenterna till upppifter om yrke och utbildningsuppgifter från folkräkningarna fär inte undanskymma atl i sin tur en hel stor samhällssektor för sin planering och sina analyser är beroende av de uppgifter som prognosinstitutet samman­ställer och publicerar.

Enligt vad UHÄ inhämtat kan de av prognosinstitutet orda arbets-marknadsberäkninparna inte utföras utan tillgång till folkräkningsupppifter om yrke insamlade i princip vart femte år. Det är inte troligt alt någon enk­lare och billigare metod finns för att samla in de behövliga uppgifterna än att medta dem i en folkräkning. Konsekvensen av att uppgifter i enlighel med utredninpsförslaget utelämnas i 1980 ärs folkräkning synes därför bli alt ell av de viktigaste underlagen för den kvantitativa högskoleplanering­en inte kan successivt aktualiseras pä det sätt som hittills förutsatts.

Uppgifterna om befolkningens utbildning ulgör inte en absolut nödvän­dig del av prognosinstitutets hittillsvarande beräkningar. Uppgifterna ut­gör dock ett värdefullt komplement lill bl.a. prognosinslilutels studier av yrkesbyten och nyrekrytering till olika yrken. För att utbildningsuppgifter­na skall vara av värde för utbildningsplaneringen behöver dessa uppgifter dock inte redovisas lika detaljerat som i 1970 års folk- och bostadsräkning. Genom en enklare redovisning blir samtidigt de invändningar - höga kost­nader och kvalitetsproblem - som utredningen anfört mot en insamling av utbildningsupppifter mindre relevanta.

Vid sidan av prognosinslilutels användning av yrkesuppgiflema kom­mer uppgifter om befolkningens fördelning på yrke och utbildning till an­vändning dels vid regional utbildningsplanering, dels vid forskning rörande väsentliga samhällsfrågor. Även om dessa användningar inte ulgör lillräck­lig motivering att medta uppgifterna i en kommande folkräkning är det än­dock motiverat alt notera dessa användningar, eftersom de inle tydligt framgårav utredningens konsumentredovisning.

Mot bakgrund av vad som anförts anser UHÄ del väsentligt för den fort­satta planeringen på högskoleområdet att uppgifier om yrke medlas i 1980 års undersökning av hushåll, bostäder och sysselsättning. Dämtöver bör övervägas om även en, i förhållande lill 1970 års folk- och bosladsräkning, förenklad utbildningsuppgift kan medtas i 1980 års undersökning,

SACOISR: När det gäller variabelinnehållet föreslår ulredningen att uppgifter om yrke och utbildning inte samlas in. Uppgifter om befolkning­ens yrke och utbildning är emellertid av slorl intresse i flera olika samman­hang. När det gäller arbetsmarknadsplanering erfordras t. ex. uppgifter om befolkningens yrkessammansätlning inom olika regioner och branscher. Även vid t. ex. studier av miljöns inverkan på hälsan är yrkesvariabeln av slort värde.

Vid utbildningsplanering, både vad avser dimensionering och inrikining av grundutbildning, vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning krävs grundkunskaper och befolkningens utbildningsstruktur och yrkessamman­sättning. Även vid studie- och yrkesvägledningsverksamhet krävs sådana uppgifier.

Med hänsyn till ovan exemplifierade behov anser SACO/SR atl utred­ningen allvarligt bör pröva möjlighelema att ta med yrkesvariabeln i HBS 80. Även utbildningsvariabeln är självfallet av stort iniresse men om ulred­ningen inte finner det möjligt atl denna variabel las med i HBS 80 måste andra altemativ snarast utredas.


 


Prop. 1978/79:128                                                                 93

Kiilliirgeogrdjiska inslilulionell vid Göleborgs universilel: Uppgifter om yrke är synnerligen viirdefulla för forskninpen. Flera av de projekt som r. n. bedrivs vid institutionen hade varit omöjliga att genomföra om sådan statistik ej funnits att tillgå. Att få använder statistiken är inte ett skäl att ta bort den. särskilt inte som det, enligt utredningen, finns ett gryende intres­se för yrkesstatistik. Inom länsplaneringen påpår försök med kartläpgning av lokala arbetsmarknader, där yrkesstatistiken är ytterst värdefull för att få en uppfattning om arbetsmarknadens kvalitet. Näringsgrensstatistiken innehåller ju inga uppgifter om arbetsfunktionerna, vilkel däremot yrkes­uppgifterna pör. I stället för att hänvisa till uppgifiernas dåliga kvalitet och ta bort dem, borde man sträva efter att förbättra variablernas kvalitet.

Yrkesuppgifter är också nödvändiga för att kunna räkna fram riskmas­sor i arbets- och olycksfallsstatistik.

Statistik över pendling och färdsätt används både i planerinp och forsk-ninp. Genom det allt starkare beroendet av persontransporter och den möj­liga energibristen i framtiden, behövs statistik för trafikplaneringen. Färd-sättsstatistiken kommer därvid att bli allt viktigare. Ulredningens förslag att ta bort denna variabel tillstyrks därt'ör inle av institutionen. Färdsätts-statistiken bör istället byggas ut och klassindelningen förbättras.

Institutionen delar utredningens uppfattning att det under år 1980 inle går att få fram hushållsstatistik på annat sätt än genom en utfrågning av hushällen via blanketter. En sädan uppgiftsskyldighet för hushållen borde inte upplevas som betungande, särskilt inte om blankettema blir enklare än år 1975. Trots detta bör man på sikl sträva efter att övergå lill register­baserad information, med de förbehåll som tidigare nämnts. Det f. n. störs­ta hindret för en sådan övergång synes vara hushållsdata, där det idag inte finns några rutiner för insamling, annat än via allmänheten. Institutionen är inte främmande för tanken att bygga ett centralt lägenhetsregister, vari varje individ knyts till ett visst lägenhetsnummer. Institutionen stöder vidare utredningens förslag till nya redovisningsrutiner.

Siockholms kommun framhåller att variabeln yrke bortfaller genom del nya insamlingsförfarandet. Upppifter om yrke har en stor användning vid olika planeringsaktiviteter i kommunen, där särskilt möjligheten atl karak­terisera arbetsplatser med avseende på lokaltyper är av stort intresse. Re­surser bör avdelas för all återinföra yrke i statistikredovisningen.

Resultatredovisning och tillgång till uppgifier ur själva det insamlade materialet är frägor av stor betydelse för inslällningen till en undersökning av ifrågavarande släp. Utredninpen föreslår beträffande redovisningen att resultaten skall ges i en från början mindre uppbunden form än tidigare, vilket tillstyrks. Kommunen framför önskemålet att uppläggningen av grundinformationen för ADB sker på ett sådant sätt som möjliggör flexibla bearbetningar pä valfri variabel- och delområdesnivå. Beträffande tillgäng­ligheten till HBS-materialet finner utredningen att den bör kunna öka jäm­fört med tidigare p. g. a. ändrade regler för slalisliksekrelessen. Detaljera­de tabeller eller avidentifierat material bör kunna utlämnas till kommuner med bibehället sekretesskydd. Detta noteras med stort intresse inte minst om det kan möjliggöra för kommunen att i fortsättninpen med HBS-materi-al uppdatera sitt byggnadsregister.

Malmö kommun: Tabellredovisninpen av HBS 80 föreslås få en minskad omfattninp jämfört med tidigare räkningar. Det anges i utredningen att man därigenom bör kunna få ut resultaten snabbare. Della är givelvis tillfreds­ställande. Samtidigt kan det medföra atl användarna i framtiden får betala , för framställning av vissa tabeller som vid de tidigare räkningarna erhållits


 


Prop. 1978/79:128                                                                  94

nian kosinad. Ur kommunal synvinkel är del angeliigel att koslnader som lidipare belasial SCB:sbiidpei inle överföres lill den kommunala biidpeien.

Flexibiliteten vid tabelluttapen bör i framtiden kunna bli större trots en minskad tabellprodnkiion i maskinlistform. Detta sammanhänper med att resultaten kan erhållas via dataterminal från den repionalslatistiska data­basen (RSDB). Resultaten från HBS 80 bör med fördel kunna läggas i denna databas. Dock bör kostnaderna för användama i möjligaste mån hållas ne­re.

Siockholms läns landsiing: Utredningen har föreslagit att man ätminsto­ne i denna omgång skall slopa angivelsen av yrke. Landstinget anser att yr­kesangivelsen bör bibehållas men all ändringar i klassificeringen kan gö­ras. Landstingets förvaltningar använder yrkesangivelsen väsentligen i fyra sanimanhang, nämligen

-    vid arbetsmarknadsstudier och sysselsättningsplanering, både för hela arbetsmarknaden och för landstingels egen arbetskraflsplanering

-    tillsammans med näringsgren för bedömning av verksamhets- och lokal­typer vilka har olika anspråk på läge och markyta

-    för socio-ekonomiska studier, exempelvis segregalionsstudier

-    för yrkesmedicinska studier.

Alla dessa typer av studier är viktiga i landstingets verksamhei. Någon annan källa än FoB/HBS finns för närvarande inte för denna typ av data på kommunnivå eller finare områdesindelningar. Kontoret anser atl det vore olyckligt om man avstod från detta dataunderlag för bl. a. kommunal sys­selsättningsplanering.

Även angivelse av färdsätt för resor boslad-arbete slopas enligt utred­ningsförslaget. Detla motiveras med alt användningen av uppgifien är be­gränsad och man anger också att vissa användare funnit kvaliteten på upp­giftema bristfällig. För regionplanekonloret och trafikkonloret gäller dock att angivelse av färdsätt för arbetsresorna är nödvändig för de utredningar om restider till arbetet och just färdmedelsfördelning som är viktiga i re-gionplanearbetet och för landstingets trafikplanering. Vidare använder SL FöB-uppgifier om färdsätt för att utröna dels hur många pendlare som reser kollektivt, dels hur många potentiella kollektivpendlare del kan finnas i oli­ka områdesrelalioner. Likaså använder många av länels kommuner FoB-uppgifter om färdsätt till arbetet i sina irafikulredningar. Man måsle därför räkna med alt om färdsätlsangivelsen i HBS slopas blir det nödvändigt för landstinget alt genomföra egna undersökningar i Stockholms län. Lands­tinget kommer således alt få ta på sig extra kostnader för detta. Beträffande kvaliteten tyder de kontroller som hunnits med på att totalbilden enligt FoB 75 är relativt korrekt men alt lokala skillnader kan finnas vid jämförelse med trafikräkningar.

Såsom utredningen beskrivit leder hushållsbegreppels bibehållande till att det blir nödvändigt att gå ut med en enkät till samtliga hushåll, en per­sonblankett. Ulredningens huvudförslag innebär alt personblanketlen en­bart används för att ge uppgift om vilka personer som ingår i hushållen. Landstinget anser atl även fråga om lägenhetens storlek borde finnas på personblanketten. Uppgifleft skall ändå las fram, men ulredningens förslag att göra detta genom matchning mellan fastighetstaxeringens lägenhelsför-teckningar och personblanketterna medför ett större arbele, dvs. högre kostnader, för kommunerna såsom granskningsorgan och kan ändå väntas ge sämre kvalitet. Framför allt för områden med stora flerfamiljsfastighe­ler - en fastighet kan uigöra ett helt kvarter - blir det nästan omöjligt att göra en korrekt fördelning av hushåll på lägenhelsslorlekar utan en direkl fråga på personblankelten.


 


Prop. 1978/79:128                                                                 95

En av de väsentligaste fördelarna med HBS 80jämförd med en konven­tionell FoB är att möjlipheter öppnas till en aktuellare sysselsättninpsstati­stik än den FoB-baserade vi nu har. Samtidigt äventyras emellertid t. o. m. den nuvarande nivån pä sysselsättningsstatistik genom att man föreslåratt ell nytt och oprövat förtärande genomförs på kort tid. Landstinget finner risken för försening eller dålig kvalitet i första omgången överhängande. Om jämförbarhet bakåt i tiden skall åstadkommas, vilket är ett starkt öns­kemal frän landstingets sida, krävs dessutom omfattande speciella evalve-ringsstudier. Landstinget anser därför att HBS 80 i princip bör genomföras vid utredninpens alternativa högre ambitionsnivå med sysselsättningsfrå­gor på personblanketten, utformade så att en beskrivning fås av främst för­värvsarbetande dagbcfolkning med jämförbarhel bakåt i tiden. Beträffande kostnaderna kan följande anföras. En hushållsenkät enligt huvudförslaget, som således endast ger uppgift om hushåll, kostar ca 50 mkr. En komplet­tering med sysselsättningsfrågor kostar endast 5 mkr. Denna merkostnad uppvägs dessutom i stort sett av de kostnadsminskningar som fås om man för in en fråga om bostadens storlek på personblanketlen och dessulom kan minska omfattningen av evalveringssludiema för sysselsältningsstaii­stik.

Länsstyrelsen i Örebro län: Länsstyrelsen barett övergripande samord­nings- och planeringsansvar för trafikplaneringen, som numera ingår som en väsentlig del av länsplaneringen, 1 arbelel med trafikplaneringen utnytt­jar länsstyrelsen pendlingsuppgifter kombinerade med färdsätt. FoB ärdet enda material som ger uppgift om pendling. Regeringen har vidare gett länsstyrelsema i uppdrag att kartlägga lokala arbelsmarknader. 1 anvis­ningarna har bl. a. betonats hur resemöjligheterna påverkar möjlighelen atl arbeta. Länsstyrelsen anser därför atl ökad satsning på kollektivtrafik medför efierfrågan på färdmedelsfördelad pendlingssialisiik och ifrågasät­ter därför om inte uppgifi om färdsätt bör insamlas via enkät i HBS 80.

Yrkesvariabeln har enligt utredningen fått svagt stöd från konsumenter­na. Utbud och efterfrågan av arbetskraft uttrycks bl. a. hos arbetsförmed­lingen i yrkestermer. De fortlöpande förändringama i produktionsmetoder medför dessutom att andelen sysselsatta i olika yrken förändras inom olika branscher. Utbildningsväsendet arbeiar med yrkeslermer, vilket innebär atl förarbetet med utbildningslinjer börden framtida efterfrågan uttryckas i yrkeslermer. Yrkesvariabeln har aktualiserats under de senaste åren ge­nom den starka ökningen av ungdomsarbetslösheten, vilket har belyst be­hovet av att regionall kunna göra prognoser för utbildning lill olika yrken. Enligt vad länsstyrelsen inhämtat har variabeln betydelse också inom om­rådena för yrkesmedicin/arbetarskydd. Under förutsättning atl arbelet med att utveckla regionala yrkesprognoser skall fortsätla och bl. a. utgöra underlag i diskussioner med de samarbelsorgan som bildats mellan skola och arbetsliv (SSA-råd) ifrågasätter länsstyrelsen om inle yrkesuppgifier bör inga i HBS 80.

I folk- och bostadsräkningarna har alltid kravet på jämförbarhet varit framträdande. Länsstyrelsen anser det därför vara angeläget att samla in material som så nära som möjligl ansluter till det som fanns i FoB 75 och som möjliggör jämförbarhet med tidigare räkningar. När man nu överväger att övergå till ett lidigare inte prövat redovisningssystem med registerbase­rad information bör man inte avhända sig den säkerhei vad gäller materia­lels fullsländighel och jämförbarhet som vinns genom all i HBS 80 inhämla sysselsättningsuppgifler också på personblanketten.

LO: Med kommitténs förslag kommer uppgifter om yrkestillhörighel och


 


Prop. 1978/79:128                                                                  96

utbildning att uteslutas från HBS 80. Därigenom försvinner Prognosinstitu­tets undertag för nyrckryterinpsprognoser, för central utbildningsplane­ring, för utvärdering av utbildninpsrefornier och för skolornas yrkesväp-ledninp. För länsplaneringen försämras möjligheterna att undersöka lokala arbetsmarknader. Regionala yrkes-och utbildningsprognoser omöjliggörs. Pä det arbelsmedicinska omrädel kommer en stor del av det statistiska un­derlaget att försvinna om HBS 80 genomförs enligt utredningens förslag, dvs. utan alt uppgifter om yrkestillhörighet inhämtas. Hittills har yrkes-uppgifter använis som grund för riskberäkningar i statistiken över yrkes­skador och olycksfall. För att undersöka sambandet mellan olika sjukdo­mar och yrkesverksamhet har FoB 60 samkörts med både dödsorsakssta­tistiken för åren 1961 - 1970 och med cancerregistret.

Det är därför enligt LOs mening helt oundgängligt att uppgifter om yr­kestillhörighet inkluderas i HBS 80 på ett sådant sätt atl man kan göra jäm­förelser med tidigare folkräkningar. LO ifrågasätter också det rimliga i att kommittén föreslår att uppgift om utbildning skall utelämnas utan att man redovisar vilka följdema blir på undervisningsplaneringens område.

Landsliiig.sföibinidel: Förbundet delar utredningens uppfattning atl upppifter om förvärvsarbetande näringsgrensfördelad dag- och nattbefolk­ning har stor användning. Uppgifierna behövs på kommun- och ibland även kommundelsnivå. Likaså bör pendlingsuppgifter ingå i undersökning­en.

Variablerna yrke och utbildning kan med hänsyn till användning och svårigheter att fä godtagbar kvalité utgå.

Beträffande lägenheisvariabler, hyresuppgifter samt hushålls-och famil­jeuppgifter har förbundet inga erinringar mot utredningens förslag.

Komnninförbundei: Variabeln yrke ingår ej i förslaget till HBS 80. Erfa­renhetsmässigt är det svårt att fä godtagbar kvalitet på denna uppgifi bl. a. beroende på avsaknaden av ett lämpligt klassificeringsinstrument. Även om förutsättningar alltså inle föreligger denna gång att la med uppgiften vill styrelsen framhålla att yrkesuppgiften är av så stort intresse för syssel­sättnings- och utbildningsplaneringen att det för framtiden bör prövas vilka förutsättningar som kan finnas att via administrativa källor få med den.

Utredningens förslag innebär enligt redovisade kalkyler väsentligt lägre koslnader än vad som gälll för närmasi föregående räkningar. Slyrelsen finner dock att vissa kostnader som bl. a. kommunerna kommer att åsam­kas inle har beaktats i kalkylen. En rättvisande jämförelse med övriga al­ternativ till en folk- och bostadsräkning 1980 borde rimligen även ha inbe­gripit kommunernas kostnader, helt eller delvis, för alt åstadkomma ett ar­betsställeregister. Denna kosinad kommer sannolikt atl bli betydande.

Under förutsättning att en årlig sysselsättningsstatislik kan erhållas med hjälp av della regisier finner slyrelsen dock att kommunernas insaiser i ini­tialskedet kan motiveras. Men det är då angeläget att finna en vettig orga­nisation för äjourhållning av registret och atl därmed kommunemas arbets­belastning kan hållas på en rimlig nivå.

TCO: Uppgifter om yrke bör enligt TCO ingå i HBS 80. Dessa uppgifter har många vikliga användningsområden. Prognoser över arbetsmarkna­dens nyrekrytering för planering inom utbildningssektom, på central och regional nivå, görs med folk- och bostadsräkningamas yrkesredovisning som underlag. Den används ocksä inom yrksvägledning. Inom det arbels­medicinska områdel har behovet av yrkesdala under senare år blivit allt större. Yrkesuppgifter som grund för riskberäkningar utnyttjas i arbets-och olycksfallsstatistiken. För alt kunna relatera även annan sjukdom till


 


Prop. 1978/79:128                                                                 97

yrkesverksamhet har FpB 60 sambearbetats med dels dödsorsaksstatisti­ken 1961-70 och dels med cancerregistret.

Det förhällandet att yrkesvariabeln behöver förbättras för att kunna an­vändas även för andra ändamäl än de ovan nämnda utgör inget skäl för alt helt utelämna yrkesupppifter ftän HBS 80. Arbetet med att förbättra yrkes­redovisningen bör påskyndas lör att även andra avnämarkrav skall kunna tillgodoses i kommande undersökningar.

Ulredningen om stiidiedokiiiiienlalioii och sUilislik för högskolan: Ut­redningen föreslår att variablerna yrke och utbildninp inte skall inpå i un­dersökningen 1980. då behovet av statistik över yrke och utbildning inle anses vara så omfattande att det motiverar uppoffrinparna att framställa denna statistik.

Uppoffringarna anpes vara att bearbetningarna försenas, kostnaderna för yrkes- och utbildningsvariablema är höga, kvaliteten är låg och proble­men med att insamla utbildningsuppgifter kan antas ha ökat med tiden. Man pekar dessutom på att fötslag till en ny, generell sysselsäliningsno-menklatur kan föreligga 1981 och att yrkesuppgifter kan insamlas via den s. k. lönestatistiken.

FoB-utredningen framhåller i övrigt alt frågan om uibildningsstatistik bör lösas inom ramen för vär utredning.

Vi vill med anledning av den sist anförda punkten understryka att vårt uppdrag enbart avser högskolestatisliken. Vi har sålunda inle behandlat, och har heller ingen anledning att yttra oss om. det totala behovet av ut­bildningsstatistik. FoB-utredningen har heller inte samråti med oss om be­hovet av yrkes- och utbildningsuppgifter för den långsiktiga utbildnings­planeringen inom högskoleområdet och om konsekvenserna av att uteläm­na dessa uppgifter i 1980 års undersökning.

Vi anser för vår del att FoB-utredningen saknar en ordentlig behovsana­lys, och att man har förstorat uppoffringarna med att ta in uppgifter om yr­ke och utbildning. En redovisning av uppgifternas användning i hittillsva­rande folk- och bostadsräkningar är inte en självklar utgångspunkt för en behovsanalys avseende framtida insamlingar. Det hade varit naturligare alt försöka la reda på vilken statistik som behövs för samhällsplaneringen i framtiden, dvs. vilka krav som ställs på utbildningsplaneringen under 1980-talet, vilket statistiskt underlag som då behövs och lämpligheten i att insamla det i folk- och bostadsräkningar. Även om man valt att ta sin ut­gångspunkt i en analys av den hittillsvarande användningen borde ulred­ningen nopgrannare ha studerat och belyst varför prognoser grundade på folk- och bostadsräkningamas yrkes- och utbildningsuppgifter används i utbildningsplaneringen samt redovisat vilka konsekvenserna blir om dessa uppgifter inte längre skulle samlas in.

Behovet av en väl underbyggd prognosverksamhei har understrukits av flera utredningar inom utbildningens område. Främst kan man här peka på 1955 års universilelsulredning (U 55) och 1968 års ulbildningsulredning (U 68). Bristen på statistiskt underlag påpekades i flera utredningar vilkas upp­gift var att föreslå dimensionering av olika utbildningar, t.ex. lärarutbild­ningarna och socionomutbildningen. Detla ledde under 1960-lalet lill en omfatlande uibyggnad av utbildningsstatisliken. I frågaom antaganden om yrkesverksamhetsgrad för olika utbildningsgrupper var underlaget dock fortfarande bristfälligt.

Från flera håll framfördes också behovet av prognoser avseende vida sektorer av utbildning och arbetsmarknad. Dylika prognoser blev möjliga i och med att dala från 1960 och 1965 års folk- och bostadsräkningar förelåg. 7   Riksdagen 1978179, I saml. Nr 128


 


Prop. 1978/79:128                                                                 98

När däi för U 68 erhöll i direktiv att bedöma samhällets behov av utbildade pä länp sikt och pröva hur dessa behov förhöll sip lill utbildningsväsendets dimensionerinp. sä kunde prognosinstituiei för U 68s räkninp utveckla en beriikningsmodell baserad pä FoB-data, och för första pången göra konsi-stenta och heltäckande prognoser.

De lör LI 68 tramställda prognoserna hade förvisso stora brister. Bl.a. förelåg yrkesupppifter 1965 endasl för ett urval av de förvärvsarbetande och utbildninpsuppgifter fanns endast för vissa prupper med höpre utbild­ninp. Möjligheterna att göra prognoser har emellertid förbättrats genom att utbildningsupppifter infördes i FoB 70 och genom att såväl FoB 70 som FoB 75 innehöll yrkesupppifter för hela befolkningen. Man kan därför säga att förutsättningarna nu börjar skapas för en effektiv, rullande prognosverk­samhet för planering av den högre utbildningen på det sätl som redan U 55 efterlyste.

Angelägenheten i att vidareutveckla den för U 68 använda prognosmo­dellen och att foitiöpande genomföra prognosberäkningar samt komplette­rande analyser av t. ex. urvals- och anpassningsmekanismer framhölls i re­geringens proposition om högskolans reformering (prop. 1975: 9).

Enligt vär bedömning kommer också behovet av arbetsmarknadsbe­dömningar och arbetsmarknadsprognoser att öka snarare än att minska. Prognoser avseende arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov från utbild­ningsväsendet kommer att behövas både som underlag för den centrala ut­bildningsplaneringen i stort och som ram för kartläggningar och prognos-beräkningar för enskilda yrken, yrkesutbildningssektorer elc.

Särskilt vill vi framhålla behovet av underiag för den regionala utbild­ningsplaneringen. Den 1977 genomförda decentraliseringen av högskolans planering kommer alt öka behovet av malerial som belyser regionala för­hållanden. Del enda statistiska malerial som i dag kan ge underlag för hel­täckande regionala yrkesprognoser, liknande dem som görs på riksnivå, är folk- och bostadsräkningarna.

En central fräga i detla läge blir därmed i vilken utsträckning likvärdigt prognosmaterial gär att fä fram om uppgifterna om utbildning och yrke inle tas med i 1980 års undersökning. Vi har inte haft anledning alt överväga denna fråga, då vi utgått från att den nuvarande verksamheten med tolal-prognoser baserade på folk- och bostadsräkningsdata skulle komma alt fortsätta, då den är nödvändig för en planering enligt de riktlinjer riksdagen dragil upp för utbildningsplaneringen. Eftersom man inte kunnai påvisa att likvärdigt material kan framställas på basis av annal statistiskt underlag lill lägre kostnad och inom rimlig tid, bör därför inte yrkesvariabeln slopas i 1980 års undersökning,

I samband med vår diskussion om statistiskt underlag för belysning av frågor kring relationen mellan utbildning och arbetsmarknad har vi i viss utsträckning studerat vilka möjligheter det finns atl med befintlig statistik belysa utvecklingen för olika yrken och arbelsmarknaden för olika utbild­ningsgrupper. Därvid har vi studerat möjligheterna att använda den s, k. lönestatistiken. Dessa material läcker emellertid inle alla arbetsmarknads-sektorer och har dessutom sinsemellan helt olika yrkeskoder, som inte är jämförbara med varandra. Även om mycket for utbildningsplaneringen in­tressant information går att få fram ur dessa material så kan de inte ersätta yrkesuppgifter från folk- och bostadsräkningarna.

Vad belräffar de av FoB-utredningen påtalade uppoffringama i fråga om kostnader, kvalitet och svårigheter att insamla utbildningsuppgifter anser vi atl dessa är överbetonade. När man pekar på felen i yrkes- och utbild-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 99

ningsvariablema görs detta utifrän snävt yrkesslaiistiskt perspektiv. Den faktiska kvaliteten på data relalivi den önskvärda kan emellertid inte utgö­ra enda grund för ett ställningstapande. Man mäste även, och kanske i första hand, bedöma vilket bidrag det statistiska materialet ger lill besluts­processen och hur beslutssituationen skulle se ut om man inie hade tillgång till något underlap. Del är bedömningar av del slaget olika utredningar gjort, när man hävdat att olika prognosmaterial trots alla brister givit vär­defullt beslutsuiKlerlap.

På motsvarande sätt bör kostnadema för att insamla upppifter om yrke och utbildning inte enbart betraktas med hänsyn lill sin absoluta storlek. Den relevanta utgångspunkten är naturligtvis att jämföra med de kostnader som uppstår om man inte får näpot beslutsunderlag för den långsiktiga ut­bildningsplaneringen; kostnader för t. ex. felaktig dimensionerinp som kan drabba såviil samhället som enskilda studerande. Kostnader av detta slag gär i och för sig inte att bestämma, men mäste ändå övervägas.

I fråga om såväl kostnaderna som kvalitetsproblemen utgår för övrigt FoB-utredningen från den ambitionsnivå som kännetecknat tidigare folk-och bostadsräkningar. Åtminstone i ftåga om utbildningsupppifter behöver inle enlipt vår uppfattning uppgifter insamlas på den mycket detaljerade ni­vå som gjordes i FoB 70. En kartläggning lorde ha gett vid handen att de flesta statistikkonsumenter skulle vara tillfreds med en relativt prov utbild­ningsgruppering, kanske två fasta frågor avseende utbildningsnivå och ut­bildningsinriktning. Man torde ocksä kunna utgä från att såväl kostnader­na som kvalitetsproblemen då skulle kunna reduceras väsentlipt.

Sammanfattningsvis anser vi alt upppifter om yrke bör samlas in i 1980 års undersökning på unpefär samma sätl som i lidigare (1970 och 1975 års) folk- och bosladsräkningar, och att uppgifier om utbildning bör insamlas, men på en lägre ambitionsnivå än i 1970 ärs undersökning.

.Miljödaianämnden: Nämndens yttrande inskränker sig lill vissa syn­punkter på en av de av utredningen diskuterade uppgiftsvariablerna, näm­ligen uppgift om yrke, FoB-utredningen föreslåralt bl. a. variabeln yrke in­le skall ingå i undersökningen 1980. I betänkandet diskuteras denna fråga huvudsakligen på sid. 54-58 men delvis också på sid. 119 (yrkesskadere­gistret) och sid. 194.

Miljödatanämnden leder utvecklingen av miljövårdens informationssy­stem (Ml). Ml är en samlande beteckning för en rad ruliner vad gäller in­samling, lagring, bearbetning och tillhandahållande av information på mil­jövårdsområdet. Syftet med MDNs verksamhei (jfr prop. 1974:46) är atl verka för en förbätirad information inom miljövårdsområdet i vid bemär­kelse. Informationen behövs bl. a. för lillsyns- och kontrollarbetet hos an­svariga myndigheter och för all ge forskare, företag, organisationer och beslutande organ underlag för att bedöma hälsorisker för människan.

Ett område som under de senaste åren ägnats allt siörre uppmärksamhet är arbetsmiljön och de risker som är förknippade med vissa yrken eller ar­betsmiljöer. Asbest är exempel på ett av de ämnen som nyligen på allvar uppmärksammats i samband med farliga arbetsmiljöer vad gäller kemiska hälsorisker. Buller, strålning, damm och psykisk stress är andra faktorer som utgör hälsorisker i arbetet. Särskilt beträffande farliga ämnen gäller att många sådana först upptäcks i arbetsmiljön, där ämnet i fråga kan före­komma i hög koncentration och något så när renodlat, dvs. utan en rad andra faktorer som annars försvårar tolkningen av ett ämnes effekter. Ef­ter det alt effektema av ett vissl ämne sålunda upptäckts i en arbetsmiljö kan åtgärder vidtas även i andra sammanhang och i andra miljöer där äm­net i fråga förekommer.


 


Prop. 1978/79:128                                                                100

Utredningen nämner atl under senare är behovei av yrkesdala har ac­centuerats inom det arbelsmedicinska omrädel. Yrkesupppifter som grund för riskberäkningar ulnylljas i arbets- och olycksfallsstatistiken. Sorn framgår av resonemanget ovan har clock riskheräkninpania tiiliimpning in­te bara inom arbelsmiljöomriidet ulan inom alla miljöer där människor vis­tas.

Miljödatanämnden anser att upppift orn yrke är uv stor betydelse och bör tas med i en ny hushälls-, bostads- och sysselsäiiningsiindersökning (HBS 80). Det som framför allt pör yrkesupppiften viinlefull i undersök-ninparav typ HBS 80 är ati uppgiften är indivitlielaterad. Genom sambear­betning av yrkesuppgift och exempelvis dödsorsaksslatistik eller medi­cinsk vårdstatistik bör viktip niiljöintbnnation kunna gä alt få fram. i första hand päller detta information som pör det möjligt att fastställa arbetsmiljö-betingad ohälsa. Sambearbetninp med cnncerregistrel har tidigare gjorts. Av intresse i sammanhanpei bör iiven sambearbetninp av yrkesuppgifter och statistik rörande förtidspensionering ktmna vara

Det som framför allt stär att vinna penom att uppgift om yrke medtas är möjligheter till

-    viktiga bakgriindsuppgifter \ id epidemiologiska undersökningar och epideiniologisk ("orskning. framförallt avseende individrelaierad yrkes-exponerinp

-    bedömning av olika riksnopulationer och dessas storlek och utbredning

-    uppbypgnad av nya varninps- och informalionssyslem avseende hälso­risker i arbetsmiljön.

Sammanlaget är dessa användningsområden angelägna för hela samhäl­let. Den information som kan erhållas genom atl yrkesuppgifl tas med i un­dersökningen är ett mycket värdefullt tillskott till informationen på miljö­vårdsområdet.

Utredningen anger att uppgifter om yrke skulle försena bearbetningen vid granskningsorganen av samtliga variabeluppgifter på blanketten. Ut­redningen lillägger dock alt bearbetningen av yrkesuppgifter vid SCB skul­le kunna läggas efter bearbetningen av de andra uppgifierna för alt inle nämnvärt försena publiceringen av dessa. Detla skulle innebära alt stati­stik över yrke skulle redovisas ganska längt efter insanilingstillfället. Mot detta förfaringssätt har miljödatanämnden inget att invända.

Ulredningen anför vidare att yrkesuppgifterna har kvalitativa brister. Benämningen på yrken harenligt utredningen exempelvis under senare är gjorts mindre beskrivande i det allmänna språkbruket än lidigare. vilkel har gjort det svårare att erhälla preciserade yrkesupppifter frän allmänhe­ten. Även om så skulle vara fallet och möjliphcten att kunna tolka en yr­kesuppgift ibland skulle vara svår överväger dock enligt miljödalanämn-dens mening värdet av information i de fall yrkesuppgiften går att relatera till en viss sysselsättning, ett visst hantverk eller en viss miljö. 1 stället för att som ulredningen föreslär slopa yrkesuppgift beroende på bl. a. kvalita­tiva brisler hos uppgifien vill nämnden hävda alt yrkesuppgift skall tas med i HBS 80 och att till kommande hushälls-, bostads- och sysselsätt­ningsundersökningar möjligheten till utökning och precisering av denna uppgift utreds. Ett skäl att ha med en individrelaierad yrkesuppgift i HBS 80 är också att delta ger möjlighet lill jämförelse med säväl tidigare som kommande undersökningar av liknande art.

Kostnaderna för den av utredningen föreslagna HBS 80 beräknas av ut­redningen lill ca 73 miljoner kronor. Tilläggskostnaden för statistikproduk­tion av yrkesuppgift beräknas till ca 7 miljoner kronor, vartill kommer


 


Prop. 1978/79:128                                                                 101

kostnader tör en anpassning av denna ftåga till utredningens lörslag till tippläppninp av HBS SO.

Mot denna kostnad vill niiljödatanäninden ställa kostnaderna för skador och olycksfall enbart på arbetsplatser. Arbelsmiljöutredningen yorde en totalkostnadsutredninp om yrkesskadekostnader för år 1969 som finns re­dovisad i SOU 1972: 86, Bättre arbetsmiljö. De direkta kostnaderna lör re-pistrerade yrkesskador under är 1969 värderades till 320 miljoner kronor och de indirekta kostnaderna till 875 miljoner kronor, beräknade efter dä pallande penningvärde. Kan man minska dessa koslnader med endast ett par procent genom ökad kunskap om arbetsmiljörisker till följd av tillgång till uppgift om yrke i HBS-undersökningar har samhället gjort en avsevärd ekonomisk vinst, bortsett från de rent mänskliga aspeklerna.

Sammanfattningsvis vill miljödatanämnden förorda att i den av FoB-utredningen förslagna HBS 80 även uppgift om yrke medtas. Av de skäl som angetts ovan är den information som kan erhållas genom att yrkesupp-gift medtas ett värdefullt tillskott till informationen på miljövårdsområdet.

Föreningen Jör kommunal slaiislik och planering (KSP): Den ökade satsningen på kollektivtrafiken kommer enligt mänga bedömare att innebä­ra en ökad efterfrågan på färdmedelsfördelad pendlingsstatistik. Frän tra-fikplanerarhåll framhälls att dessa uppgifter idag används vid upprältandet av bl.a. trafikprognoser varför man anser att uppgiftema om färdmedel bör bibehållas i 1980 års undersökning.

Yrkesvariabeln har enligt utredningen hittills använts i rinpa utsträck­ning i kommunal planering. Det finns dock anledning tro att användningen kommer att öka i framtiden. Detta kan gälla kommunernas engagemang i sysselsättnings- och näringslivsfrågor, arbetsmarknadsfrågor etc. Något krav på atl yrkesuppgiften finns med i HBS 80 har föreninpen inte men det är en angelägen uppgift att utreda hur uppgiften skall kunna inhämtas från annan källa i fortsättningen.

Sunens institut Jör byggiuidsjörskning (SIB): Utredningen avvisar tan­ken på att låta HBS 1980 upprätta ett lägenhetsregister. Även om detta inte är genomförbart till 1980 anser dock institutet alt arbetet med att utreda förutsättningarna företi lägenhetsregister snarast skall påbörjas. Och della av flera skäl.

Ett läpenhetsrepister skulle ge den kontinuerlipa information om bo­stads-, boende- och hushällsstrukturen som nu saknas. Däripenom skulle behovet av kostsamma och inte helt tillförlitliga totalundersökningar där varje hushåll är uppgiftslämnare bortfalla. Eftersom ett sådant register en­dast behöver revideras med hänsyn till nyproduktion och rivning skulle det också kunna ge detaljerade uppgifter om lägenheterna beträffande exem­pelvis rumsstorlekar, ytor och hygienslandard. Önskvärdheten av sådana data har institutet tidigare framfört lill utredningen. Lägenhetsregistret skulle vidare kunna samköras med Registrei över totalbefolkningen (RTB) eller SCBs personregister. Den givna förutsätlninpen, att varje lägenhet i riket får en unik kodbeteckning, synes som principiellt problem betraktat var löst i betänkandets bilaga 3. Den närmare utformningen av repler för hur läpenhetsnumrerinpen praktiskt skall ske, får naturligtvis övervägas ytteriigare. Erfarenheterna från förberedelserna och genomförandet av HBS 1980 borde därvid vara av stor betydelse.

En svårighet är att regislrera flyttningar, dvs, förändringar i relationen hushåll-lägenhet. Det finns olika sätt att lösa den. Ett altemativ är att kom­plettera flyttningsanmälan med uppgift som avser identifikationskoden för såväl den lägenhet som den boende lämnar som den lägenhet som den


 


Prop. 1978/79:128                                                                 102

boende flyttar till. Fastighetsförvaltaren/iigaren kan dessutom åläggas an­mälningsplikt för av- och inflyttande hyresgäster. Principerna för ett så­dant ä jour-hållningssystem företi läpenhetsrepister bör utredas inpäende.

Institutet är medvetet om de stora kostnader som genomförandet av HBS 80 kommer atl medföra och att varje tillkommande krav pä upppifter eller upppiftslämnarna mäste överväpas ytterst noggrant. Även om ett lä­genhetsregister medför stora initialkostnader bedömer dock institutet att dessa snart skulle uppvägas av de långsiktiga vinsterna.

Sunens invandrarverk (SIV): För samhällsplaneringen är del nödvändigt all tillförlitlig statistik över de växande invandrar- och minoritetsgrupper­na finns att tillgå. SIV önskar därför göra följande påpekanden.

Samhällets behov av statistik över invandrare och minoriteter ökar i samma takt som riksdagen beslutar om olika politiska reformer för denna del av befolkningen. I regeringens proposition (1975:26) om riktlinjer för invandrar- och minoritelspolitiken m. m. har riksdagen fastställt målen för invandrar- och minoritelspolitiken. Dessa mål har formulerats i begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan.

Valfrihetsmälet innebär bl.a., att medlemmar av språkliga minoriteter skall kunna välja i vilken grad de vill behålla och utveckla sin ursprungliga kulturella och språkliga identitet. Som en konsekvens av detla har riksda­gen beslutat om flera reformer. En viktig sådan är invandrarbarnens rätt till hemspråksundervisning (SFS 1977:518).

SIV har i flera sammanhang betonat behovet av statistik över invandrare efter medborgaiskap och språktillhörighel. Statistiska centralbyrån redo­visar endast utliindska medborgare utan språktillhörighel.

I Sverige finns omkrinp en miljon invandrare. Av dessa är ca 425 000 ut­ländska medborpare, ca 350000 naturaliserade svenskar och de övriga bam till dessa.

För att framgångsrikt kunna genomföra hemspråksieformen behöver olika samhällsorgan statistik över invandrarbarn och deras spräklillhörig-het. Detta behov har ökat genom de senaste årens stora invandring från länder, där olika språk används, t. ex. Turkiet. Enbart barnets medborgar­skapstillhörighet ger inte tillräcklig informaiion om språktillhörigheten. Sädan informaiion blir av allt större vikt för resursplaneringen av såväl barnomsorg som verksamheten inom det allmänna skolväsendet. Den skulle ge ett viktigt komplement till del uppgiftsinsamlande om hemspråk som för närvarande sker genom olika klasslärares försorg.

I förordningen om åtgärder för invandrare (SFS 1976: 310) hårde statliga myndighetema ålagts samma ansvar för invandrare och språkliga minorite­ter som för den övriga befolkningen. Samma ansvar torde i prakiiken ligga på kommunala myndigheler. Myndighelerna behöver därför språkslaiistik över invandrare och språkliga minoriteter för att t. ex. kunna planera infor­mationen lill invandrare om deras rättigheter och skyldigheler. Statistiken måste vara individinriktad och ge de offentliga nyttjarna svar på frågan "Vem använder vilket språk?".

Invandrarverket får ofta förfrågningar om olika invandrares språktillhö­righel. Det är myckel otillfredsställande att en statlig myndighet med SlVs uppgift att ge andra samhällsorgan råd om invandrarpolitiska insatser inle har tillgång till tillförlitliga uppgifter om språklillhörigheien bland landels en miljon invandrare. Flera invandrarorganisalioner har även påpekat be­hovet av sådan statistik. Som jämförelse med andra länder kan nämnas, att Finlands folk- och bostadsräkning ger svar på frågan om språktillhörighel (modersmål).


 


Prop. 1978/79:128                                                                103

Ulredningen föreslär vidare, att yrkes- och utbildningsvariablema bör utelämnas i undersökningen (HBS). De kostnadsbesparinpar vid undersök­ningens genomförande som kommittén anför som motiv för utelämnandet kan inte godtas. Betydlipt större samhällsutgifter kan pä sikt bli följden av ett bristfälligt planerinpsunderlap för utbildnings- och sysselsättningspoliti­ken. Samhällsplanerare behöver t.ex. kontinuerliga kartläggningar av an­talet låputbildade invandrare, ofta analfabeter, likaväl som av de invandra­re som erhållit relativt pod utbildninp men har svårt att få arbete motsva­rande sin utbildningsnivå.

Verket förutsätter vidare, att de uppgifter om faktiskt boende som in­samlas penom HBS 80 används till en korriperinp av folkbokförinpsupppif-terna. Detta har skett vid tidigare FoB.

Länspianerariias förening: Via det system som utredninpen föresliir skall användas lör inhämtande av sysselsättninpsiipppilter (KU/CFR-sys-temet) kan yrkesuppgifter inle insamlas. Detta är piveivis att beklapa. ef­tersom länsstyrelsema inom ramen för länsplanerinpen av reperinpen lätt i uppdrag att kontakta de planeringsräd som inrällats för frägor rörande övergängen frän skola till arbetsliv samt de planeringsorpan som upprät­tats för högskoleregionerna. Länsstyrelserna har härvid översatt närinps-grensprognoserna till yrkespropnoser pä prundval av yrkesupppifterna i FoB 70 och FoB 75. Om yrkesvariabeln slopas i HBS 80försväras möjliphe­terna att förse utbildninpsplanerarna med repionala yrkespropnoser. Läns­planerarnas Föreninp anser det dock vara sä värdefullt au införa KU/CFR-systemet. som medper ärlip sysselsättninpsslatistik, att yrkesva­riabeln fär offras. Statistiska centralbyrän bör fä i uppdrap att pä sikl in­veckla metoder för att via repister eller befintlip staiislikinsamlinp erhälla yrkesuppgifter.

Slaiisliska institutionen vid Stockholms universitet är kritisk till FoB-utredningens användaranalys. Institutionen tar upp frågan om variabeln yrke skall komma med i undersökning 1980. Denna fräga är central efter­som den enligt internationella rekommendationer bör tas med i folkräk­ningar och därför att den funnits med fr. o. m. FoB 60. Marginalkostnader för yrkesvariabeln har bedömts till ca 7 miljoner kronor i ett altemativ som ulredningen ej förordar (dvs. en utförandemässigt förändrad FoB 75) plus en uppgiftslämnarinsats för allmänheten. Någon marginalkostnadsbedöm­ning för altemativet HBS 80 (som ulredningen förordar) synes ej ha gjorts. Till kostnaderna måsle också räknas att övripa dala toide försenas p. g. a. att granskningsorganen behöver längre tid.

Bedömningen av marginalvärdet måste utgå från det altemativ som finns för att få uppgifter om yrke dels genom särskilda undersökningar dels ge­nom att eventuellt komplettera företagens upppiftslämnande till lönestatis­tiken. Någon bedömning av kostnader och möjlipheter för dessa alternativ finns inte. Som utredninpen päpekar finns flera problem då det päller ut­nyttjande av yrken men ändock måste utredningens bedömning av värdet av denna statistik ifrågasättas.

Detla ifrågasättande hänger i stor utsträckning samman med den metod för användaranalys som utredningen utnyttjat. Denna har i stor utsträck­ning inriktats på tidigare användning och undertrycker därmed förändring­ar i behoven. Tidigare användaranalyser har kritiserats för att användare inte behövt ta hänsyn till kostnader (de har kunnai ange en läng rad önske­mål utan att tillräckligt värdera dem mot varandra). Utredningens metod innebär risk att man underskattar värdet av nytillkommande behov. Be-_ hov. som tidigare utnyttjats för siörre tyngd än framtida behov, som ännu


 


Prop. 1978/79:128                                                                 104

inte liar \arii aktuella. Vad päller variabeln yrke saknar man diirför en fyl­lig diskussion a\ dess betydelse

-     inom arbelsmedicinska området. Man har t.ex. aldrig kontaktat Arbe­tarskyddsstyrelsen. Man har inte heller närmare diskuierai hur yrkes­upppifterna kan utnyttjas inom detta område. Man har inte noterat att kombinationen av dödsorsaks-/cancer-register och yrkesupppifter i FoB är i del närmaste internationellt unikt, vilket kan ha stt)r internationell belydelse. Möjlipheterna att fortsätta den just påbörjade forskninpen inom området diskuteras inte.

-     inom sysselsättningsplanering pä regional och speciellt lokal nivå. Här har utvecklingen knappast kommit igång, men det är ändock möjligl atl se sysselsältningsplanering, där yrke och utbildning för inom kommu­nen bosatta befolkningen spelaren betydelsefull roll. Med tanke pä att kommunala näringsgrensprognoser behandlas utförligt i utredningen, borde denna fräpa tas upp.

En annan aspekt som är central vid frågan om värdet av en variabel är frågan hur man skall göra kvantitativ och kvalitativ bedömning av använd­ningen. Det är naturligt att utredningen snarast fastnat för en kvantitativ bedömning. Man talar t. ex. om ""att behovet av statistik över yrke och ut­bildning inte är så omfattande"" (sid. 55). Det är givetvis svårt att göra kva­litativa bedömningar, men en jämförelse mellan närinpsgren och yrke visar på en fallgrop som ulredningen kunnat undvika. Användningen av närings­gren är omfattande p.g. a. centrala anvisningar vilket innebär att många kommuner utnyttjar den.

Variabeln yrke utnyttjas huvudsakligen på central nivä, t. ex. inom prog-nosinsiiiutet och inom arbelsmedicinska området. Inga centrala anvisninp­ar anger att den bör utnyttjas (sid. 53-54 i betänkandet).

Det finns risker för att man underskattar värdet av variabeln yrke genom

-     atl man framhäver behov som funnits tidigare mot kommande behov

-     att man vid bedömning av utnyttjandet koncentrerar sip till antal använ­dare.

Inför 1980 vill vi rekommendera altemativet med en folk- och bostads­räkning motsvarande 1975 med utnyttjande av de rationaliserinpsvinster som är möjlipa. Om departementet trots detta fastnar för alternativet HBS 80 vill vi understryka att vi betraktar det som väsentligt alt säväl variabeln sysselsättning liksom yrke inpår på hushållsblanketten.

Variabeln sysselsättninp spelar en ceniral roll och del är ur statistisk synpunkt viktigt att man

-     fär en koppling mellan lidigare beskrivning och den beskrivninp som man fär genom att ulnyllja kontrollupppifler

-     garderar sip mot de problem och kvalitetsbrister som kan uppstå då man första gången utnyttjar kontrolluppgifterna.

Variabeln yrke har sedan 1960 funnits med i folk- och bosladsräkningar. Dess betydelse torde öka såväl inom planeringsområdel liksom inom det arbelsmedicinska området. Inom det arbelsmedicinska området har möj­ligheten att knyla yrkesvariabeln till dödsorsaker och sjuklighet (t.ex. i cancer) stort intemationellt intresse. De altemativa möjligheler, som ut­redningen hänvisar lill kan inte utnyttjas inom den närmasle tiden. Skulle yrke inte tas med på hushållsblanketten torde det därför innebära att man efter 1975 får en längre lidsperiod utan uppgifter än vad man haft tidigare. Från forskningssidan torde samtidigt behovei av kortare tidsintervall ac­centueras ännu mera än tidigare.

Centralnämnden Jör fastighetsdata (CFD): Inom ramen för CFDs ul-


 


Prop. 1978/79:128                                                                105

vecklingsarbete har ett projekt benämnt bostad-arbete bedrivits i samarbe­te med repionalekonomiska enheten vid länsstyrelsen i Uppsala län. (Över projektet, som har nära samband med utredningens förslag om arbetsstäl­leregisier, ges en sammanfattning i remissvaret.) Erfarenheterna från pro­jektet visar att följande krav bör ställas på ett arbetsställeregister:

-    Det bör organiseras så att uppgifierna om enskilda förelag och dess ar­betsställen är åtkomliga via terminal för länsstyrelser och de kommuner som sä önskar samt att den regisieransvarige kan införa ändringar on­line.

-    Uppläggningen men framförallt underhållet kräver god kännedom om lokala förhållanden, varför underhållsansvaret bör läggas på kommunal nivå där så är möjligt och att rapporteringsrutiner ulformas så att de lo­kala skattemyndigheternas arbele utnyttjas.

-    Arbetsställets läge bör anges med både postadress, belägenhetsadress och fastighetsbeteckning. I den mån inte dessa uppgifter kan införas frän böljan skall det vara möjligt alt införa dem senare.

-    Registrei skall vara tillgängligt för sekvensiella bearbetningar för län och kommuner enligt erforderliga sekretessregler. Transporijorskningsdelegalionen (TFD): Inom TFD pågår ett flerårigt

projeki som syftar lill att utarbeta ett planeringssystem för kollektiv lokal­trafik som kan utnyttjas av trafikföretag, kommuner och landsting. I pro­jektet studeras och utarbetas bl. a. meioder för all ta fram underlag för tra­fikplaneringen säsom demografiska uppgifier m.m. Med anledning av ru­bricerade belänkande vill vi härmed framföra följande synpunkter. Dessa berör främst sysselsältningsdelen i HBS 80.

Resor bostad-arbete utgör merparten av alla resor och skapar ell väsent­ligt underlag för, respektive behov av kollektivtrafik. Bristen på aktuella och lämpligt redovisade sysselsättnings- och pendlingsuppgifter försvårar idag trafikplaneringen avsevärt. Vi vill därför starkt understryka angelä­genheten av förbätirad statistik i detta avseende saml ser med tillfredsstäl­lelse på FoB-utredningens förslag till förändrad datainsamlingsmeiod (via RSV;s kontrolluppgifter), dock med vissa delaljsynpunkler enligt nedan.

Vi vill också här nämna möjligheten, om föreslagen datainsamling via kontrolluppgifter ej genomförs, att insamla sysselsällningsuppgifter via da­tarepistrering av de anställningskort (anställnings påbörjande respeklive upphörande) som arbelsgivare är skyldiga att lämna till allmän försäkrings­kassa (RFV).

I kollektivtrafikplaneringen föreligger behov av att kunna avgränsa lämpliga områden runt terminaler, hållplatser och linjer (zoner) samt att er­hälla bl. a. sysselsättnings- och pendlingsuppgifter fördessa. Även alterna­tiva områdesindelningar (lokaliseringar) behöver kunna analyseras i plane­rinpen. För varje arbetsställe bör därför även fastighetsbeteckningsuppgift anges i priniärmaterialet vilkel tillpodoser nämnda behov av analysmöjlig­heter. Man kan dä använda en teknik som nära ansluler till SCB:s nuvaran­de metod för områdesavpränsningar enligt nyckelkodssystemet. Vidare er­hålls också en direkt möjlighet att iitnyltja Centralnämnden för Faslighels-datas (CFD) koordinater samt befinlliga datorprogram för analys och geo­grafisk redovisning av informationen. Detta lorde vara av stort iniresse och värde även för flertalet övriga användarkategorier.

FoB-utredningens förslag innebär att uppgifier om huvudsakligt färdsätt llll och frän arbelet ej insamlas. Uppgifien har i sin hittillsvarande form som fristående uppgift (och låga aktualitet) använts i ringa omfattning. In­samling av sysselsätlningsdata via kontrolluppgifterna innebär all primär-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 106

material för beräkning av arbelspendling blir tillgänplipt årligen. I illsam-mans med en redovisning för lämpligt avgränsade områden (jfr ovan) är färdsätlsuppgiflen som undervariabel till pendlingen mellan områden av stort värde för den lokala och regionala trafikplaneringen. Som åriip upp­gift titpör sådan information ett utomordentligt värdefullt material för pla­nering, prioritering och uppföljning av förändrinpar i kollektivtrafiksyste­men. Behovet av särskilda trafikundersökningar kan antas minska, altema­tivt underlättas, om sådan information blir tillgänglig. Vi vill därför ftam-liålla möjligheten och angelägenheten av en sådan vidareutveckling av fö­reslaget slatistikproduktionssystem. Färdsäilsuppgiften skulle kunna in­samlas via den allmänna självdeklarationsblanketten och ske som en enkel kryssmarkering av huvudsakligt färdsätt till och från arbetet.

Ulredningens förslag innebär att redovisning av antal heltidsanställda respektive deltidsanställda kan göras. Önskvärt vore ur trafikplaneringens synpunkt om primärmalerialet även medgav en uppdelning på arbetarper-sonal respektive tjänstemän. Dessa grupper har bl. a. ofta olika arbetstider samt möjligheter att anpassa sitt dygnsprogram till trafikutbudel vilket har betydelse för kollektivtrafikplaneringen. En värdefull uppgift lorden loka­la planeringen är förekomst av och fördelning på skiftgång.

Avslutningsvis bör också nämnas att föreslagen samordning och vidgad uppgiftsinhämtning via den allmänna fastighetstaxeringen är av iniresse ur irafikplaneringssynpunkl. Upppifter om lokalanvändning (lokalytor för bo­släder, kontor, handel, service) är av potentiellt intresse som komplement till demografiska data och som underlag för beräkning av resbehov, sär­skilt för icke arbetsresor eller kombinerade resor. Intresse för sådan infor­mation föreligger även från andra planeringssektorer.

Lokala skaliemyndigheien i Siockholms jögderi: Enligt ulredningen har det i samband med FoB 75 visats atl 99,7% av befolkningen var rätt kyrko­bokförd. Det skulle innebära att endast ca 24000 personer skulle vara fel­aktigt kyrkobokförda. LSMS har observerat stora differenser mellan folk­bokföring och verklig bosättning. Problemen berörs i en PM som fogals lill remissvaret.

Det bör observeras att statistiska centralbyrån år 1975 tryckte namn och adress på folkräkningsblankettema med ledning av folkbokföringen. Per­soner som av olika skäl vill vara folkbokförda på annan fastighet än den verkliga bostaden anlitar postverkets tillfälliga eftersändning och lär på så sätt officiella försändelser (folkräkningsblanketter, bambidrag, skattsed­lar, bilskaltemärken etc) till sin verkliga bostad. Man fullföljer då sken-manövern när man fär folkräkningsblankelten och anger inle däri den verkliga bostadsadressen.

Det förefaller därför som om 99,7% av befolkningen skulle vara rätt folkbokförd. Siffran 99,7% visar endast att så många människor är folk­bokförda där de själva vill vara skrivna.

I betänkandet (avsnitt 8.3.1) uppges atl man i DEMoPAK har tabeller som redovisar gifta, samboende och ensamstående, Della bör läsas så att DEMoPAK redovisar den som ""bokförts"" som ensamstående etc. Det är numera synnerligen vanligt att ogifta personer är sammanboende. Della kan ej utläsas av folkbokföringen. LSMS hälsar därför med tillfiedsställel-se det altemativförslag som innebär att folkräkningsuppgifter skall kunna hämtas från folkbokföringen, vilket kan ske genom ett lägenhetsregister.

För närvarande har LSMS ett folkregisier bestående av kort för varje fa­milj eller ensamstående person över 18 år. Korten anordnade fastighetsvis inom varje församling. För varje fastighet finns ett fastigheisnummer. Det


 


Prop. 1978/79:128                                                                107

innebär att hiisliällssammansättninpen omedelbart kan utläsas för enfa-miljslästipheter. Detta är helt omöjlipt för flerfamiljsfastigheler. Om fastig-hetsniimret i flerlämiljsftisiigheter kompletteras med lägenhetsnummer kan man fä (ram hushållssammansältningen även för sådana fastigheterom iblkregisterkorten ordnas lägenhetsvis i flerfamiljsfastigheler.

Ett system med läpenhetsnummer skulle innebära stora lättnader för bå­de allmänheten, faslighelsäparna och myndighetema samtidigt som det skulle medföra en korrekt folkbokföring.

Ett sädanl system bör kunna byggas upp utan alt samla in blanketter frän allmänheten 1980. Vid nästa fastighetstaxering bör fastighetsägarna åläggas att bifoga en läpenhetsförteckninp i två exemplar. Fastighetsägar­na numrerar lägenheterna och uppger för varje lägenhet hyrespäst. Ett ex­emplar överlämnas till den lokala folkbokföringsmyndigheten. Med hjälp av lörteckninpen ordnas folkregisterkorlen lägenhetsvis. Därefter kommer att återstå ett större antal kort som ej kan hänföras till särskild lägenhet. Med hjälp av uppgift om c/o-adress och kontakt med lägenhetsinnehava­ren hänföres dessa kort till rätt lägenhet. Lägenheisnummer för varje per­son aviseras till länsstyrelsen. Med hjälp av fastigheisnummer för enfa­miljshus och lägenheisnummer för flerfamiljshus kan man sedan få fram vilka personer som ingär i varje hushåll.

Genom en läpenhetsnumrering kan man få fram fördelar inte enbart för hiishållsredovisninpen i statistikproduktionen. Den medför en rad fördelar för den löpande folkbokföringen. När en person flyttar från en bostad och ny inflyttning inte anmäls kan man med hjälp av ADB efter viss tid få auto­matisk utskrift av påminnelser att göra flyttningsanmälan och/eller bos­tadsanmälan (33 och 35 SS folkbokföringsförordningen).

LSMS vill avråda från det alternativ som innebären ny samhörighetsbe­teckning för hushåll. Lägenhetsnumret är mera lätthanterligt och blir be­stående i fastigheten. Utredningen anser att en bokföring på lägenhets­nummer innebär mycket stora förändringar av folkbokföringssyslemet och att problem kan uppstå vid delning eller sammanläggning av bostäder. LSMS kan inte finna att förändringama blir stora. För enfamiljsfaslighe-terna fiingerar redan detta system. Även sådana delas och sammanlägges. Kommunernas faslighetsnämnder har rutiner för avisering häiom lill folk-bokförinpsmyndipheterna. Betr. flerfamiljsfastigheler torde motsvarande bestämmelser kunna införas för byggnadsnämnderna.

En fördel med det nuvarande folkregistrei är aft man med lätthet kan av­göra om en viss person är kyrkobokförd i fastigheten. Sedan riksskattever­ket numera installerat terminaler med bl.a. folkbokföringsuppgifter kan man därifrån söka viss person med ledning av adress och namn på ett en­kelt sätt.

Visserligen blir uppläggningen av lägenhetsnumreringen ett omfattande arbete. Men om kommuner och folkbokföringsmyndigheter samarbetar torde den kunna utföras för en betydligt lägre summa än vad del skulle kosta att administrera en totalundersökning med blanketter till alla hus­håll. I en undersökninp med blanketter måsle även lokala skattemyndighe­ter och pastorsämbeten ta en aktiv del.

Med åberopande av det anförda föreslår LSMS alt en snabbutredning genomförs för att kartlägga de rutiner som behöver ändras i folkbokföring­en (or atl införa lägenhetsnummer i samband med 1980 års fastighetstaxe­ring. En provundersökning i någon församling i Stockholm skulle med för­del kunna genomföras.

Sainhällsvctenskapliga Jåkiiltelsnämnden vid Lunds universitet: Utred-


 


Prop. 1978/79:128                                                                 108

ningens genomgäng av användare har en beklaglig övervikt till förmän för den fysiska samhällsplaneringen. Den allmänna samhällsforskningens ut­nyttjande och behov av del material som produceras i folk- och bostads­räkningar ägnas ytterst ringa iniresse. Det framgår bl. a. tydligl i den inle­dande texten till avsnittet om universitels och andra forskningsinstitutio­ners behov av FoB (se avsnitt 3.4 i bilaga I sid. 266). För stora delar av samhällsforskningen är det ytterst viktigt att ha tillgång till kontinueriiga tidserier för olika variabler. Detta påtalas inle på något slälle i utredninp­en. HBS innebär i flera avseenden stora förändringar gentemot tidigare FoB:ar. Man har inte bemödat sig om en ordentlig genomgång av konse­kvenserna av en bristande eller omöjliggjord jämförelse över tiden.

Ur denna synvinkel kan utredningens förslag om slopande av yrkes- och titbildninpsvariabeln inte accepteras. I bl.a. sociologisk, ekonomisk-histo­risk och nationalekonomisk forskning spelar dessa variabler en stor roll. De tillgodoses inte heller tiltfredsställande i någon annan statislikgren. Det är ytterst otillfredsställande att, som ulredningen gör, hänvisa till möjliga, icke beslutade, förbättringar av annan statistik som motiv föratt utesluta variabler, t. ex. när man motiverar borttagandet av utbildning och yrke pe­nom att (sid. 58) löst hänvisa lill möjliga förbällringar av lönestatistiken (kap. 8.9).

I stället för att negligera forskningens behov skulle man kunna länka sig atl ulredningen ägnal visst iniresse ål hur forskningens iniresse av FoB-material bätire skulle kunna tillgodoses. Ell exempel vore tillhandahållan­det av ett lättbearbelat urval, i stil med det amerikanska l/IOOO census sample. Delta skulle kunna öka tillgängligheten och utnyttjandet frän forskarhåll av FoB-materialet.

Samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden vill därför med skärpa under­slryka vikten av all denna ulvidgning av undersökningen kommer till stånd.