Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:125

Regeringens proposition

1978/79:125

med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79;

beslutad den 15 mars 1979.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av före­dragandenas hemslällan.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget III lill statsbud­geten för innevarande budgetår.

De anslag som begärs uppgår lill ca 2670,7 milj. kr., varav ca 2069,8 milj. kr. på driftbudgeten och ca 600,9 milj. kr. på kapilalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå lill sysselsällningsskapande åtgärder, byggande av statiiga vägar samt svenska FN-styrkors verksam­het utomlands. De största anslagen på kapilalbudgeten avser förlagslån till domänverket samt köp av aktier i AB Pripps Bryggerier.

Sammanlagt ha nu begärts eller anvisats på tilläggsbudget till statsbud­geten för innevarande budgetår med ca 16373 milj. kr.

1   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 125


 


Prop. 1978/79:125

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-15

Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och statsråden Sven Ro­manus. Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hans­son, Enlund. Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsråden Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Wahl­berg, Hansson, Enlund. Lindahl, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam

Proposition med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budget­året 1978/79

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m.m. på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Anförande­na redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Mundebo anför: I prop. 1978/79:87 har regeringen föreslagit att slalen skall lämna finansiellt stöd till Loussavaara-Kiimnavaara AB om totalt 835 milj. kr., varav 135 milj. kr. avser sysselsättningsfrämjande åtgärder.

Regeringen har i prop. 1978/79:104 föreslagil alt 114,3 milj. kr. anvisas för alt fmansielll rekonstruera Uddcomb Sweden AB. Vidare har regering­en i prop. 1978/79:124 föreslagil all 570 milj. kr. anvisas för statens förvärv av Kockums varvsrörelse m. m. Regeringen har i prop. 1978/79:126 före­slagil alt 94,5 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för tidigareläggningar för vissa investeringar m. m. inom SSAB Svenskt Stål AB. Dessutom har rege­ringen i prop. 1978/79:127 föreslagit atl 100 milj. kr. anvisas lill ålgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten. I prop. 1978/79:106 har före­slagits att anslag förs upp på tilläggsbudget för exportkreditbidrag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m.m. på tilläggsbudget 111 tUl statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i enlighet med de förslag som föredragan­dena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.


 


Prop. 1978/79:125                                                                   3

Regeringen förordar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanslällning över de anslag som regeringen begär skall bifogas proposilionen som bilagor 1- 16.


 


 


 


Prop. 1978/79:125

Bilaga I

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET
                      PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-03-15

Föredragande: statsrådet Blix

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten for budgetåret 1978/79 så­vitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TREDJE HUVUDTITELN

A.    Utrikesdepartementet m. m.

[1]    A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och  konsulat.   Pä

statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik förts upp ett reservationsanslag av 10473 000 kr. Medlen är avsedda för an­skaffning, projektering, produktion och förvaltning av inredning och in­ventarier vid kansli- och bostadsfastigheler för utrikesförvaltningen. Se­dan anslagsberäkningen för budgetåret 1978/79 gjordes har behov uppkom­mit av viss inrednings- och inventarieanskaffning vid ett antal utlandsmyn­digheter bl. a. i samband med icke förutsedda omdispositioner samt nyan­skaffningar av kanslilokaler och personalbosläder. Det behov av extra medel om 735 000 kr. som uppstått till följd härav bör täckas med tilläggs­anslag.

Med hänvisning till ovanslående hemställerjag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat pä

lilläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa

ett reservationsanslag av 735000 kr.


 


 


 


Prop. 1978/79:125

Bilaga


FÖRSVARSDEPARTEMENTET


Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-15


Föredragande: statsrådet De Geer

Anmälan till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[1] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till rikssiaten för budgetåret 1956/57 (prop. I9.S6:198, SU 1956:179. rskr 1956: 539). Därefter har årligen ytteriigare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksam­het. Medel för de åriiga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan bud­getåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka föi' FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt - fr. o. m. den 1 juli 1967 -för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66- 1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-slyrkor m.m. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-slyrkomas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 1 069 265 000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 60 milj. kr. anvisats för alt täc­ka utgifterna för FN-styrkan på Cypem, FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden juli-december 1978 samt för vissa oför­utsedda utgifter (prop, 1978/79:25 bil. 3. FöU 1978/79:10. rskr 1978/79:96).

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Intill den I okto­ber 1978 har från FN influtit 512 015 548 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgick den I oktober 1978 till 72906023 kr. Ersätt­ningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övri­ga diverse inkomster.


 


Prop. 1978/79:125                                                                   8

Genom beslut den 26 oktober 1978 har tiden för den svenska FN-insal-sen i Mellersta Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1979. Utgifterna beräk­nas till ca 6,3 milj. kr. för månad eller för liden januari-juni 1979 samman­lagt 37,5 milj. kr.

Genom beslut den 14 december 1978 hartiden förden svenska FN-insal-sen på Cypem förlängts l.o. m. den 15 juni 1979. Utgiftema har beräknats till ca 4,9 niilj. kr. för månad eller för tiden januari-juni 1979 sammanlagt 29,5 milj. kr.

En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med hänsyn lill ef­tersläpande sjukvårdskostnader för lidigare kontingenter samt vissa utgif­ter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av konlingentema.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick den I januari 1979 till 41. Me­delsbehovet för dessa kan beräknas till 600000 kr. för månad eller för tiden januari-juni 1979 sammanlagt 3,5 milj. kr.

Vid utgången av december 1978 fanns ett underskott på 1 583 100 kr. un­der anslaget FN-styrkors verksamhei utomlands.

Behovei av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östem och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (37 500000-1-29500000 + 3 000000+3 500000-1- I 583 100) 75083 100 kr., avrundat 75 milj, kr. Med­len bör liksom tidigare anvisas uianför utgiftsramen för det militära forsva­ret.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis läcka ulgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget lill oförutsedda utgifter. Dessa ut­gifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få las upp senare.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till FN-styrkors verksamhet utomlands pä tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ell reservationsan­slag av 75 000000 kr.


 


Prop. 1978/79:125                                                                  9

Bilaga 3

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET
                        PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-03-15

Föredragande: statsrådet  Gabriel   Romanus  såvitt  avser  frågan   under punkten I; statsrådet Lindahl såvitt avser frågan under punkten 2

Anmälan tUI tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m. m.

[I] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 19 milj. kr. Den ut­redningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret bli­vit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen höslen 1977. Jag räknar nu med ett ytterligare medels­behov av 4,7 milj. kr. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kommittéer m. m. pä tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetårel 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 700000 kr.

[2] Garanti tUl Apoteksbolaget AB för pensionsåtaganden. Riksdagen fatta­de i maj 1970 beslut om en ny organisation för läkemedelsförsörjningen att lillämpas fr. o. m. den I januari 1971. Beslutet innebar all ett för ändamålei nybildal aktiebolag skulle överta ansvarei för upphandling och distribution av läkemedel från det tidigare apoteksväsendet. Apoteksbolaget AB bilda­des i augusti 1970.

Genom lagstiftning höslen 1976 infördes ändrade avdragsregler för kost­nader för tryggande av pensionsåtagande m.m. (prop. 1976/77:48, SkU 1976/77:14. rskr 1976/77:102, SFS 1976:1099-1101). De nya reglema inne­bär bl. a. all begreppei allmän pensionsplan — som är av avgörande bely­delse när del gäller atl bestämma ävdragsrällen för koslnader för pensions-


 


Prop. 1978/79:125                                                                  10

ulllistelser - h;u" utvidgats nägot i förhälUindc lill tidigiirc gällande regler. S.'ilcdcs har t.ex. i punkt 2 e andra siycket av anvisningarna till 29 § kom­munalskattelagen (1928:370). KL. föreskrivits att med allmän pensions-plan avses i KL. i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan inte föreligger, bl.a. pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har lämnat borgen. Bakgrunden till förslaget ärden huvud­regel som gäller när allmän pensionsplan inte föreliggei- och som innebär att med allmän pensionsplan skall likställas pensionsåtagande som ryms inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan. För avdragsrätt krävs enligt huvudregeln vidare att pensionsåtagande som inte har tryggats genom pensionsförsäkring eller avsättning till stiftelse skall tryggas genom kreditförsäkring.

I prop. 1976/77:48 anförde chefen för budgetdepartementet att den nämnda nya bestämmelsen i första hand avser aktiebolag i vilka staten di­rekt eller indirekt äger huvuddelen av aktierna. Det påpekades att det före­kommer att sädana företag - trots att de lämnar pensionsutfästelser som till sitt innehåll är i stort sett likvärdiga med allmän pensionsplan - anting­en saknar praktiska möjligheter att krcditförsäkra utfästclsema utan statlig borgen eller ändå med hänsyn till omständigheterna bör kunna få ersätta kreditförsäkring med statlig borgen. Den omständigheten att staten lämnar borgen för utfästelserna torde medföra att dessa får likställas med allmän pensionsplan. Det torde därvid beaktas att ett sådant borgensåtagande kla­ver riksdugens medverkan och att riksdagen därigenom får möjlighet att allsidigt pröva lämpligheten av att ett visst statligt företag befrias från kra­vet på kreditförsäkring. Chefen för budgetdepartementet förutsatte därvid att riksdagen som underlag för sin bedömning har tillgång till yttrande frän riksskatteverket.

I skrivelse den 12 december 1978 har Apoteksbolaget AB anhållit om sta­tens borgen för bolagets pensionsförpliktelser. Bolagets verksamhet regle­ras i ett avtal med staten. Enligt avtalet har Apoteksbolaget åtagit sig att infria de pensionsutfästelser, vilka grundar sig på bestämmelser som före utgången av år 1970 utfärdats av Kungl. Maj:t och som avser apoteksinne­havare och apoteksanställda samt deras efterlevande, ävensom vissa and­ra statens pensionsåtaganden. Pensionsskulden enligt detta åtagande upp­går f n. till ca 350 milj. kr.

Apoteksbolagets tjänstepensioner är numera reglerade genom kollektiv­avtal. Nu gällande avtal, som slöts i början av år 1978, ansluler sig beträf­fande förmånsnivåer m, m. till den s. k. ITP-planen som gäller för flertalet tjänstemän inom industri och handel. Bolaget administrerar självt pen­sionsberäkningar och pensionsutbetalningar. Pensionerna betalas ur bola­gets löpande inkomsler. F. n. uppgår antalet pensionärer lill omkring 2000 personer och antalet anställda med pensionsrätt till ca 9 500 personer. Här­till kommer utfästelser om framtida livräntor till ca 3 000 personer som slu­tat sin anställning i bolaget eller i det lidigare apoteksväsendet.


 


Prop. 1978/79:125                                                               II

Apoteksbolagets pensionsskuld utgjorde vid utgången av år 1977 ca 730 milj. kr. I bokföringen fanns vid samma tidpunkt avsatt som pensionsskuld ca 380 milj. kr. utgörande pensionsåtaganden gjorda efter bolagets bildan­de. De från det tidigare apoteksväsendet övertagna pensionsåtagandena har således inte skuldförts.

Yttrande över bolagets skrivelse har inhämtats från riksskatteverket.

Riksskatieverkei har granskat Apoteksbolagets pensionsplan och finner att bestämmelsema i denna inle ulgör hinder för bifall till bolagets anhål­lan. Inte heller syns några övriga omständigheter föreligga som utgör hin­der for bifall.

Föredraganden

Apoteksbolaget AB svarar enligt avtal med staten lör upphandling och distribution av läkemedel. Bolaget ägs till huvudsaklig del av staten och har legalt monopol på detaljhandeln med läkemedel. Som riksskatteverkets granskning visat ulgör pensionsbestämmelsernas innehåll inget hinder för ett jämställande med allmän pensionsplan.

Enligt gällande lagsiiftning är bolagets pensionsavsätlningar inle av­dragsgilla vid beskattning innan de tryggats med kreditförsäkring eller dy­likt. En sådan kreditförsäkring kan dock endast erhållas om bolagets hela pensionsåtagande är upptaget som skuld i bokföringen. Så är, som lidigare redovisats, ej fallet med de pensionsåtaganden som bolaget övertagit och vilka avser personal inom den tidigare apoteksorganisationen. Mot denna bakgmnd är det således inte möjligt för Apoteksbolaget alt erhålla den nödvändiga kreditförsäkringen. För att pensionsåtagandena i beskatt­ningshänseende skall kunna jämställas med allmän pensionsplan och där­igenom avsättningarna till pensionsreserven till fullo skall bli avdragsgilla vid beskattning krävs en garanti från staten.

Genom att bolaget har legalt monopol innebär en garanti inle en förmån som snedvrider konkurrensen. Det pensionsåtagande som inte är skuld-fört, och som således är orsaken till all kreditförsäkring ej kan erhållas, har övertagits från det tidigare apoteksväsendet. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att bolaget bör beredas samma möjligheter som flertalet andra förelag alt dra av sina pensionsavsättningar vid beskattning förordarjag att bolaget beviljas en statlig garanti för sina pensionsutfästelser. Av principi­ella skäl anserjag att bolaget lill statsverket bör ulge premie för den kredit­försäkring som denna statliga borgen innebär. Bolaget bör alllså åriigen till inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. belala in ett belopp som motsvarar vad en kreditförsäkring skulle ha kostat.

En sådan garanti medför att bolagets samtliga avsättningar i bokslut till pensionsreserven intill pensionsskuldens faktiska akluella belopp skall va­ra avdragsgilla vid beskattning så länge bolaget tillämpar en pensionsplan av nuvarande principiella utformning. Med hänsyn till bolagets karaktär innebär garantiåtagandel dessutom närmast en formell förpliktelse att be-


 


Prop. 1978/79:125                                                                  12

lasta driftbudgetens inkomsttitel Pensionsmedel m.m. för bolagets pen­sionsåtaganden i det fall bolaget inte skulle kunna bekosla dem av egna medel.

En statlig garanii för Apoteksbolagets pensionsåtaganden är enligt min mening endast en temporär lösning av del akluella problemel. På sikt bör frågan lösas genom atl bolaget i sin redovisning som skuld tar upp även de från det tidigare apoteksväsendet övertagna åtagandena. En sådan skuld-föring får ske i den takt som medges av bolagets rörelseresultat. En lämplig riktpunkt för bolagels planering bör kunna vara att åtgärden genomförs un­der en tioårsperiod.

Vid utgången av år 1977 uppgick bolagets pensionsskuld till ca 730 milj, kr. och f. n. uppgår den till ca 765 milj. kr. Pensionsskuldens tillväxt beror på löneökningar, ökningar av utgående pensionsförmåner och av antalet pensionsberättigade. Med hänsyn till pensionsskuldens framtida tillväxt bör garantin bestämmas till högst I 000 milj. kr., vilket innebär alt frågan ånyo fär understäUas riksdagen om pensionsskulden växer över detta be­lopp.

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att utfärda en statlig garanii för pensionsförpliktelser vid Apoteks­bolaget AB inlill en pensionsskuld om I 000000000 kr.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 13

Bilaga 4

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-15

Föredragande: statsrådet Bondestam

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE HUVUDTITELN

A.  Kommunikationsdepartementet m.m.

[1] A 2. Kommittéer m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 6,7 milj, kr. Med beakiande av disponibel reservalion på anslagel vid in­gången av budgetåret av avrundat 1 500 800 kr, finns totalt 8200800 kr. alt lillgå. Detta belopp bedömdes olillräckligt. Jag hemställde därför att rege­ringen skulle föreslå riksdagen alt på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisa ett reservationsanslag av 700000 kr. Riksda­gen (rskr 1978/79:138) har anvisat detta belopp. Således finns totalt 8 900800 kr. att tillgå. Även detta belopp bedöms numera otillräckligl med hänsyn till ökade kostnader för bl. a. SMHl-utredningen (1977: 01), Typbe­siktningsutredningen (1977:02) och Lufttransporlulredningen (1978:07). Ett ytterligare medelsbehov om avrundat 400000 kr, föreligger således. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Kominiliéer m.m. pä tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 400000 kr., varav hälften all avräknas mot automobilskattemedlen.

B.  Vägväsendet

[2] B 3. Byggande av statliga vägar. Under rubriken Byggande av statliga vägar har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reserva­tionsanslag av sammanlagl 1268,5 milj. kr. atl avräknas mol automobil­skattemedlen.


 


Prop. 1978/79:125                                                                  14

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1977/78:100 bil. 2. FiU 1977I1H: 16. rskr 1977/78: 227) har regeringen den 7 december 1978 beslutat att statens vägverk frän reservationsanslaget Byggandet av statliga vägar får - utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit - bedriva statlig vägbyggnadsverksamhet för ett belopp av sammanlagt högst 60 milj. kr. enligt i huvudsak följande fördelning.

Län

Södermanlands                        16000000 kr.

Skaraborgs                                2 000000 kr.

Örebro                                        8000000 kr.

Västmanlands                             3000000 kr.

Kopparbergs                            12000000 kr.

Gävleborgs                               19000000 kr.

Arbetena skall bedrivas av statens vägverk med arbetskraft som rekry­teras i samråd med vederbörande arbetsförmedling.

Regeringen har vidare den 28 december 1978. med stöd av tidigare nämnda bemyndigande, beslutat att statens vägverk får - utöver vad rege­ringen i annal sammanhang har föreskrivit - bedriva statlig vägbyggnads-verksamhet i Stockholms län för ett belopp av högsl 130 milj. kr.

Arbetena skall i huvudsak bedrivas med norrbottnisk arbetskraft som rekryteras i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämn­den i Norrbottens län.

Med utgångspunkt från regeringens uttalanden i prop. 1978/79:49 om vissa varvsfrågor har regeringen den 1 februari 1979, med slöd av lidigare nämnda bemyndigande, beslutat att statens vägverk får - ulöver vad rege­ringen i annat sammanhang har föreskrivit - bedriva statlig vägbyggnads­verksamhet för ett belopp av sammanlagt högst 190 milj, kr, i varvsregio­nema enligt följande fördelning.

Län

Malmöhus                                      53000000 kr.

Hallands                                       100000000 kr.

Göteborgs och Bohus                    33 200000 kr.

Älvsborgs                                        3 800000 kr.

Arbetena skall bedrivas av statens vägverk med arbetskraft som rekry­teras i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen och vederbörande arbets­förmedling. Även om den i prop. 1978/79:49 om vissa varvsfrågor angivna förutsättningen — atl ifrågavarande arbeten skulle bedrivas i första hand för att bereda sysselsättning åt övertalig varvspersonal - alltjämt gäller, föreligger inte hinder atl till arbetena också rekrytera arbetslösa väg-, an­läggnings- och byggnadsarbetare från regioner med mera betydande sys­selsättningsproblem. Huvuddelen av den anvisade arbetskraften skall ut­göras av ovannämnöa grupper.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 15

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggande av slailiga vägar pä tilläggsbudget III till statsbud­geten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 380000 000 kr., att aviäknas mot automobilskattemedlen.

E. Institut m. m.

[3] E 4. Sveriges meteurolngiska och hydrologiska institut: Uppdragsverk­samhet. I anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 anmälde SMHI att växande svårigheter förmärkts att bibehålla uppdragsverksamhetens om­fattning. I skrivelse den 15 juni 1978 konstalerar SMHI att dessa svårighe­ter har fortsatt under året. SMHI framhåller att personalkostnaderna är den avgjort största utgiftsposten och att dessa ulgifter kvarstår även sedan uppdragens omfattning minskat. I skrivelsen framhåller SMHI vidare att det uppkomna läget delvis är en följd av sviktande konjunkturer, vilket bl, a. medfört en kraftig nedgång i industrielableringarna.

Jag anser att den bristande orderingången i SMHI:s uppdragsverksam­het bör ses mot bakgrund av bl. a. senare års mindre goda industrikonjunk­turer samt den osäkerhet som rått inom energipolitikens område. Den energirelaterade verksamheten vid SMHI har traditionellt varit en viktig del av institutets uppdragsverksamhet. Det är f. n. dock inte möjligt att av­göra om SMHI;s överkapacitet är ett utslag endast av tillfälligt verkande faktorer eller ett uttryck för en strukturell nedgång i efterfrågan. En sär­skild utredare - SMHl-utredningen (K 1977:01) - har tillkallats med upp­gift att se över SMHLs verksamhei och organisation. Bl. a. skall utredaren utifrån en bedömning av den framtida efterfrågan på institutets tjänster pröva verksamhetens inriktning och omfattning. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979. En bedömning av SMHI:s möjligheter i framtiden att hävda sig på marknaden bör enligt min mening anstå till dess utredningens förslag har prövats.

I avvaktan härpå kan konstateras att SMHI f. n. har resurser för ytterli­gare uppdragsverksamhet. Det ärenligt min mening väsentligt att dessa re­surser kan tas till vara pä eti sätt som kommer samhället till godo. Under hand harjag från SMHI erfarit att resurser finns för bl. a. siudier inom det oceanografiska området — modellstudier av katastrofutsläpp av marina föroreningar, insamling av underlag för bedömningar av t, ex. transportvä­gar för fartyg med miljöfarlig last m. m. Inom det hydrologiska området finns bl.a. resurser för vårflödesberäkningar. Även inom det meteorolo­giska området finns resurser för ökad uppdragsverksamhet. Därtill kom­mer vissa resurser för bl.a. forskning och utveckling samt administrativ utveckling.

Enligt min mening bör inom SMHEs anslag för uppdragsverksamhet ett


 


Prop. 1978/79:125                                                                  16

belopp om 3 milj. kr. ställas till förfogande i syfte att möjliggöra att vissa resurser vid institutet kan tas lill vara på det sätl jag har angett. Del bör an­komma pä regeringen att besluta om inriktningen och omfattningen av de verksamheter för vilka medlen skall ställas till förfogande. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Upp­dragsverksamhet på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för bud­getåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 000000 kr.

F. Diverse

[4] F 8. Ersättning till luftfartsverket för vissa stimulansåtgärder på Sturups flygplats. Luftfartsverket fär enligt luflfaristaxan, som beslutas av regeringen, medge sådan rabatt på landnings- och passageraravgift som kan anses vara förenlig med verkets ekonomiska inlressen. Under åren 1974 och 1975 gjordes på uppdrag av luftfartsverket en undersökning av chartermarknaden i Sydsverige. Undersökningen visade bl.a. atl huvud­delen av resenärerna föredrar Sturup framför Kastrup som avresefiyg-plats. På grundval av undersökningen utformade luftfartsverket år 1975 ett stimulanspaket för att - i överensstämmelse med allmänhetens önskemål ~ överföra chartertrafik från Kastrup till Sturup. Stimulansålgärdema om­fattade bl. a. bonus till de researrangörer som utökade sin trafik på Sturups llygplats och rabatter till flygföreiagen på landningsavgiftema. En förut­sättning för att rabatter skall utgå till charlertrafiken på Sturup är att de medför ökad trafik.

Under tiden 1975-1978, dvs. den period som chartertrafiken på Slumps flygplats har stimulerats, har antalet resenärer ökat med ca 100000 från ca 70000 lill ca 170000. Trafikökningen har medfört en intäktsförsiärkning för luftfartsverket under år 1978 på mer än 10 milj. kr. Eftersom luftfarts­verkets flygplatser utgör en ekonomisk enhet innebär detla att stimulansåt­gärderna för chartertrafiken på Sturups flygplats på ett påtagligt sätt med­verkat till att begränsa höjningen av luftfartsavgiflema.

1 april 1978 beslöt riksdagen att införa en skatt på charterresor med flyg till utlandet. Skatten utgår med 100 kr. per passagerare. I Danmark har en reseskatt införts som utgår med 50 danska kr., vilkel molsvarar ca 40 svenska kr. Härigenom uppstod en skillnad mellan den svenska och dans­ka reseskatten på ca 60 kr. Eftersom skillnaden i flygplatsavgifter är ca 40 kr. har kostnadsskillnaden efter skattens införande blivit 100 kr. till Kastrups fördel. Delta innebär enligt luftfartsverkets uppfattning alt stor risk föreligger för att charterlrafik i Sydsverige kommer att föras över från Sturup till Kastrup.

I anslutning till regeringens prop. 1977/78:98 med förslag till lag om skatt på vissa resor m.m., framhöll skatteutskottet, SkU 1977/78:45, att skattens nivå i och för sig var lämpligt avvägd. Med anledning av farhågor-


 


Prop. 1978/79:125                                                                  17

na lör utvecklingen av flygtrafiken på Sturup pekade utskottet pä möjlighe­len atl läla luftfartsverket disponera ytterligare medel för att slimulera chartertrafiken på Sturup. Dessa medel bör enligt utskottets mening hellre las ur den allmänna budgeten än genom en särskild charteravgift på samtli­ga resenärer.

Utskottet betonade dock att en sådan lösning inte är tillfredsställande i längden. Möjligheterna att åstadkomma en sä långt möjligt likformig nor­disk lagstiftning på detta område borde därför undersökas. Mot bakgrund av det sedan länge etablerade nordiska samarbetet pä flygtrafikens område och det förhållandet att man även i Norge överväger att införa en charter­skatt, borde enligt utskottet goda förutsättningar föreligga för att fä till stånd en mer långtgående samordning av charterskatten än man redan har i tekniskt hänseende. Utskottet förutsatte att regeringen tar initiativ till dis­kussioner med Danmark och Norge om en gemensam lösning av denna frå­ga. Avslutningsvis anfördes att utskottet förväntar att regeringen med slörsla uppmärksamhet följer verkningarna av reseskatten för Sturups vid­kommande och skyndsamt vidtar ålgärder för all eliminera konkurrens­snedvridningar till flygplatsens nackdel. Riksdagen biföll utskottets hem­ställan (rskr 1977/78:222).

I juli 1978 anmälde luftlarlsverket i skrivelse till regeringen alt de negati­va verkningama för chartertrafiken på Slump som befarades i samband med införandet av den svenska charlerskatien kommer alt bli märkbara, såvida inga åtgärder i konkurrensutjämnande syfte vidtas. Luftfartsverket hemställde därför om att de åtgärder regeringen enligt riksdagens uttalande förutsätts vidta förbereds så att det blir möjligt att informera berörda re­searrangörer och flygföretag i god tid före vintersäsongens början.

Under innevarande vintersäsong har någon nedgång i charlertrafiken på Sturup inte inträffat. Detta förklaras av att researrangörerna avvaktar myndigheternas åtgärder med anledning av bl.a. skatteutskottets uttalan­de.

Under hösten 1978 har budgetministern, enligt vad jag har erfarit, vid nordiska finansministermöten lagit upp frågan om en likformig nordisk re­seskatt. Någon lösning av frågan under den allra närmaste framtiden kan enligt budgetministern inte förväntas.

I skrivelse den 29 januari 1979 till regeringen framhåller luftfartsverket atl en markant överflyttning av trafik till Kastrup från Sturup kommer att ske under sommarsäsongen 1979, april-september, om inte åtgärder som leder till en minskning av nuvarande konkurrensskillnad mellan Kastrup och Sturup kan presenteras inom en snar framtid. Luftfartsverket räknar med att antalet charlerresenärer från Slump kommer att bli 25 % lägre än vad som beräknades före charterskattens införande i Sverige och Dan­mark. Prognosen för sommarsäsongen 1979, enligt de förutsättningar som gällde före skattens införande, pekar enligt luftfartsverket på ca 125 000 av­resande charterpassagerare, varav drygt 60000 innevarande budgetår. 2   Riksdagen 1978179. I saml. Nr 125


 


Prop. 1978/79:125                                                                  18

Verket anser vidare att en stimulans med minst 40 kr. per passagerare be­hövs för att trafiken pä Sturup skall kunna bibehållas. Luftfartsverket ki)nstaterai'ocksä att det inte är ekonomiskt försvarbart för verket att med egna medel stimulera resandet. Däremot ärdet motiverat om stimulanser­na skei med medel över den allmänna budgeten och merintäkterna av rese-skatlen beaktas.

Mot den här bakgrunden hemställer luftfartsverket att 2,5 milj. kr. (62 500 passagerare x 40 kr.) ställs till verkets förfogande för stimulans av charlertrafiken på Sturups flygplats under innevarande budgetär. En sådan medelstilldelning möjliggör enligt verkets uppfattning erforderlig stimulans för att en överföring av charterpassagerare från Slump till Kastrup skall kunna förhindras. Verket underslryker att tolalintäkten (luftfartsverkets intäkter plus iniäktema av reseskatten), efter avräkning av stimulansbidra­get, kommer att bli större än vad som skulle erhållas om man avstår från att vidla någon åtgärd.

Med hänsyn till riksdagens uttalande och luflfarlsverkels framställning­ar, som grundas på allmänhetens önskemål om att kunna företa charterre­sor fiån Sturup och på ekonomiska bedömningar för såväl staten som luft­fartsverket, förordarjag att medel ställs till luftfartsverkets förfogande för stimulans av chartertrafiken på Stumps flygplats. Medelsanvisningen bör avse chartertrafiken under sommarsäsongen innevarande budgetår, dvs. för perioden april-juni 1979. Frågan om bidrag till chartertrafiken under nästa budgetär får med beaktande av utvecklingen prövas senare. Det är vidare enligt min uppfattning angeläget att strävandena att åstadkomma en likformig nordisk lagstiftning fortsätter.

1 likhel med luftfartsverket anser jag alt en stimulans med allmänna medel motsvarande 40 kr. per passagerare behövs för att önskad effekt skall uppnås. Detta innebär ett totalt medelsbehov om 2,5 milj. kr. under innevarande budgetår. Luftfartsverket får pröva om ytierligare stimulan­ser erfordras. Dessa bör verket i så fall självt svara för inom ramen för sitt bemyndigande att medge kommersiellt motiverade rabatter. Allmänt sett anserjag att det är angeläget att verket genom olika åtgärder skapar förut­sättningar för utveckling av trafiken på de svenska flygplatserna. Verket bör därför noggrant pröva möjligheterna att utforma de nu akluella stimu­lanserna även med hänsyn till önskemålel om en ytterligare ökad trafik på Sturup.

Frågan om stimulansåtgärder på Sturup medför en omfördelning av chartertrafiken mellan olika flygplatser i Sydsverige har aktualiserats i oli­ka sammanhang. Denna fråga bör enligt min mening bedömas med ut­gångspunkt från alt risken är uppenbar att trafik motsvarande intäkter för luftfartsverket och staten på i storleksordningen 20 milj. kr. per år överförs från Sturup till Kastrup om inga åtgärder vidlas. Jag vill också framhälla att det primärt är andra faktorer än luftfartsverkets avgifter som är avgö­rande för val av avreseflygplats för charterflygningar inom landet. Några


 


Prop. 1978/79:125                                                                 19

negativa effekter av de föreslagna stimulansåtgärderna torde därför inte uppkomma vad gäller utbudet av chartenesor på luftfartsverkets övriga flygplatser.

Ersättningen till luftfartsverket bör med utgångspunkt i redovisat fak­tiskt passagerarantal betalas ut månadsvis. Jag avseratt föreslå regeringen all kammarkollegiet ges i uppdrag att handha utbetalningen.

Jag föreslär att ifrågavarande medelsbehov anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår under ett nytt förslagsanslag på sjätte huvudtiteln benämnt F 8. Ersättning till luftfartsverket för vissa sti­mulansåtgärder på Sturups flygplats. Anslaget bör för budgetåret 1978/79 föras upp med 2,5 milj. kr.

Med hänsyn till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning lill liiflfarlsverket för vissa stimulansåtgärder på Sturups jlygplals på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för bud­getåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 500000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

[5] Ökning av aktiekapitalet i Tidningstjänst AB (TAB). TAB bildades efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969:55, SU 1969:108, rskr 1969:252) med uppgift att organisera och administrera samdistribution av dagstid­ningar och i sammanhanget förmedla statlig samdistribulionsrabatl. Tid­ningstjänst är ett helägt dotterförelag till postverket. Vid bildandet fick TAB ett aktiekapital om 900000 kr. Detta ökades år 1974 (prop. 1974:85 bil. 5, TU 1974:13, rskr 1974:145) lill 2,5 milj. kr.

Postverket har i skrivelse den 31 januari 1979 hemställt om nyteckning av aklier i TAB verksamhetsåret 1978/79. Aktiekapitalet föreslås höjt från 2.5 milj. kr. till 5 milj. kr. Aktieteckningen föreslås ske till en kurs av 120% med en avsättning om 500000 kr. till reservfonden. Del erforderliga belop­pet för aktieteckning skulle således vara 3 milj. kr. Postverket framhåller att TAB har fortsatt att expandera sedan aktiekapitalet höjdes första gång­en år 1974. Det senaste verksamhetsåret hade bolaget en omsättning på 162 milj. kr. och en balansomslutning på 39 milj. kr. Det egna kapilalet motsvarade därmed endasl 9% av balansomslutningen. Postverket anser det önskvärt att det egna kapitalet i TAB uppgår till ca 20% av balansom­slutningen. Den föreslagna aktieteckningen skulle t. v. ge bolaget erforder­lig säkerhet från risk- och expansionssynpunki.

Enligt min uppfattning bör det egna kapitalet i TAB ökas på del sätt posl-


 


Prop. 1978/79:125                                                                  20

verkei löicslagit. dvs. genom teckning av aklier lör 2,5 milj. kr. med 20% överkurs. I fråga om investeringarna i postverket budgetåret 1978/79 (prop. 1977/78: 100 bil. 9. TU 1977/78:12, rskr 1977/78:154) har ett anslag om 109 milj. kr. beslutats. Medel Idi' aktieteckningen kan tas från nuvaran­de anslag och nägot tilläggsanslag erfordras säledes inte. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående nyteckning av aktier i Tid­ningstjänst AB.

IX.  DIVERSE KAPITALFONDER

SJÖFARTSVERKETS FOND

[6] 3. Sjöfartsmateriel m.m. För budgetåret 1978/79 har under anslaget Sjöfansmateiiel m. ni. anvisats ett investeringsanslag av 34.2 milj. kr. (prop. 1977/78: 100 bil. 9. TU 1977/78:12. rskr 1977/78:1.-4). Anslaget jäm­te ingående balans beräknades ge utrymme för en förbrukning av 37 milj. kr. samt en marginal om 3.7 milj. kr. Beräkningen av medelsförbrukningen baserades bl. a. pä att totalkostnaden för det nya sjömätningsfartyget skul­le bli ca 35 milj. kr. Fartyget, för vilket regeringen gav beslällningsbemyn-digande i beslut den 29 december 1977, har kontrakterals till ett pris av ca 48,5 milj. kr. Beställningen har skell vid svenskt varv.

I skrivelse den 1 februari 1979 har sjöfartsverket - med hänvisning till bl.a. beställningen av sjömätningsfartyget - hemställt om tilläggsanslag för budgetåret 1978/79 om 12 milj. kr. Förbrukningen under innevarande budgetär beräknas uppgå till ca 50,5 milj. kr. Härtill kommer kostnader om 3,.' mifj. kr. för upprustning av tjänstefartyget Vega. Den ingående balan­sen till nästa budgetår har beräknats till lOOOOO kr. i prop. 1978/79:100 bil. 9. Anslaget innevarande budgetår jämte ingående balans om 6,9 milj. kr. medger en förbrukning av högst 41.1 milj. kr. För att kunna uppfylla bl. a. de betalningsåtaganden som följer av beställningen av sjömätningsfartyget samt av angivna upprustning fordras således ytterligare 12,9 milj. kr. Med en förutsatt ingående balans om lOOOOO kr. nästa budgetår förordarjag att 13 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att lill Sjöjärtsmaierid m. m. på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten

för budgetåret 1978/79 anvisa ett invesleringsanslag av 13 000000

kr.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 21

Utdrag
BUDGETDEPAKTEMENTET
             PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-15

Föredragande: statsrädet Mundebo såvitt avser pimkten 2; statsrådet Wahlberg såvitt avser pimkten I

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten lör budgetåret 1978/79 så­vitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN

E.    Diverse

[ 1] E 13. Statlig företagshälsovård. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av I 000 kr.

I prop. 1975/76:100 (bil. 2 p. 6 och bil. 9 s. 136) anmälde föredragande statsrådet frågan om den statliga företagshälsovårdens uppbyggnad och finansiering. Därvid föreslogs att ett nytt anslag, benämnt Statlig företags­hälsovård, skulle föras upp i statsbudgeten. Från detta anslag borde för­skottsvis bestridas kostnader för hälsoråds verksamhet samt kostnader för etablering och drift av företagshälsoeenlraler för statanställda m. fl. enligt en stat som skulle fastställas av regeringen. Kostnaderna skulle slutligt för­delas på de myndigheter, affärsdrivande verk m. fl. som anslöts till hälso­centralerna. Vid den slulliga fördelningen borde kostnaderna belasta de anslag eller anslagsposter (motsv.) från vilka kostnaderna för sjukvården hos myndigheterna m. fl. bestrids. Detta skulle komma att medföra en merbelastning av vissa sådana anslag. Statsbudgetanslaget Statlig före­tagshälsovård borde föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr. Riksda­gen lämnade förslaget utan erinran (InU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 210).

Föredraganden utgick således ifrån alt de förskottsvisa utbetalningar som skulle ske från anslaget Statlig företagshälsovård skulle kunna förde­las pä anslagspost för sjukvård eller motsvarande under myndighetsanslag m. fl. så att någon slutlig belastning inte skulle komma att redovisas på fö­retagshälsovårdsanslaget.

I prop. 1976/77: 125 (bil. 7) anmälde föredraganden att anslaget Statlig


 


Prop. 1978/79:125                                                                 22

företagshälsovård för budgetåret 1916111 skulle komma att uppvisa en slut­lig belastning. Anledningen härtill var att de regionala hälsorädens verk­samhet under detta budgetär hade inriktats på bl. a. kartläggning av befint­liga företagshälsoresurser och planläggning för statliga företagshälsocen­traler. Några sådana kunde dock inte inrättas under budgetåret 1976/77. Angivna förhållande föranledde ingen erinran frän riksdagen (AU 1976/77: 25. rskr 1976/77:259).

I prop. 1977/78:125 (bil. 6) anmälde föredraganden att siater fastställts för budgetåret 1977/78 för de åtta regionala hälsoråden och tio lokala häl­soråd. Staterna innefattade medel för drift av tre regionala och åtta lokala hälsocentraler fördelade på sådant vis att del i varje region skulle finnas minst en central.

För budgetåret 1977/78 fanns alltså formella förutsättningar för fördel­ning av de totala kosinaderna under anslaget på de myndigheter m. fl. som är anslutna till hälsocentralerna. En fordelning av kostnaderna för de re­gionala hälsoråden enligt de angivna riktiinjema skulle emellertid ha fått inte avsedda konsekvenser för bl. a. myndigheter som är anslutna till lokal hälsocentral i de fem regioner som inte inrättade regional central under budgetåret. Dessa myndigheter skulle få svara inte bara för kostnaderna för den lokala hälsocentralen utan också för kostnaderna under budgetåret för kartläggning och planläggning av företagshälsovården på regional nivå. Efiersom det arbete de regionala hälsoråden utför på sikt gagnar samtliga myndigheter i regionen borde en kostnadsfördelning enligt angivna riktlin­jer ske först då del i regionen hade inrättats en regional hälsocentral. Försl då skulle en rättvisande kostnadsfördelning kunna göras. I avvaktan på att varje region inrättat en regional ceniral, vilket föredraganden räknade med skulle vara fallel fr, o.m. budgetåret 1978/79, borde kostnadema för de fem regionala hälsoråden utan regional central få belasla anslaget. Med hänsyn till fördelen med en enhetlig behandling av de regionala hälsoråden borde kostnaderna jämväl förde tre regionala hälsoråd som under budget­året skulle inrätta regionala centraler få belasla anslaget. Kostnaderna för de lokala hälsorädens verksamhet borde däremot i samtliga fall fördelas på anslutna myndigheler m. fl. Vad föredraganden hade anfört föranledde in­gen erinran från riksdagen (AU 1977/78:34. rskr 1977/78:305).

I prop. 1978/79:133 om organisation av arbetsmiljöfrågor, företagshälso­vård, personalutbildning m. m. inom statsförvaltningen föreslås bl.a. en ny organisation för den statliga företagshälsovården. Den nya organisatio­nen, som i korthet innebär atl de regionala och lokala hälsoråden upphör i nuvarande form och alt verksamheien övertas av ett av partema på den statliga arbelsmarknaden gemensami inrättat företag, beräknas träda i verksamhet den I juli 1980.

Under innevarande budgetår har regionala hälsocentraler inräitats i de regioner, som tidigare inle haft sådan central. Därmed finns, i enlighet med vad som anfördes i prop. 1977/78:125, förutsättningar för fördelning på de


 


Prop. 1978/79:125                                                                 23

anslutna myndigheterna av kostnaderna förde regionala hälsorädens verk­samhet. En sådan kostnadsfördelning kräver emellertid införande av nya, omfattande administrativa rutiner. Med hänsyn till alt den statliga före­tagshälsovårdens nuvarande organisaiion enligt förslagen i prop. 1978/79:133 skall upphöra den 30juni 1980 anserjag det inte rationellt att under den tid som återstår innan omorganisationen genomförs införa nya administrativa system. Kostnaderna för de regionala hälsorädens verk­samhet bör därför under såväl innevarande som nästkommande budgetär slutligt få belasta anslaget Statlig företagshälsovård. Anslagsbelastningen torde få redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang när underlag finns fördetta. Kostnaderna för de lokala hälsorädens verksamhet bör däremot, liksom under föregående budgetår, fördelas på de anslutna myndigheterna m.n. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen lillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört rörande bestridandet av kostna­derna för den statliga företagshälsovården under budgetåren 1978/79 och 1979/80.

KAPITALBUDGETEN

VI.    FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[2] Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier. Riksdagen har den 20 december 1978 fattat beslut i anledning av prop. 1978/79:32 (NU 1978/79:9, rskr 1978/79:120) om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner. Riks­dagsbeslutet innebar bl.a. att den i propositionen föreslagna försäljningen lill allmänheten av Beijerinvest AB tillhöriga aktier i AB Pripps Bryggerier inte skall komma till stånd. Förbudet i gällande huvudavtal mellan staten och Beijerinvest AB mot försäljning till allmänheten av Beijerinvest tillhöri­ga aktier i AB Pripps Bryggerier skulle följaktligen komma att bestå. Hu­vudavtalet hindrar dock inte att staten kan erbjuda sig alt lösa in den del av Beijerinvests aktieinnehav i AB Pripps Bryggerier som enligt det träffade tilläggsavtalet skulle få säljas till allmänheten. Detta tilläggsavtal har ge­nom riksdagens beslul förfallit.

Nya förhandlingar har sedermera förts mellan företrädare för staten och Beijerinvesl AB. Förhandlingama har resulterat i ett nytt tilläggsavtal till det gällande huvudavialei mellan staten och Beijerinvest AB. Enligt till-läggsavlalet förvärvar staten från Beijerinvest AB 210000 aklier i AB Pripps Bryggerier, vilket motsvarar 15 % av aktiestocken, till ett pris av 78,5 milj, kr. Staten kommer därigenom alt äga 75 % av aktiema i AB Pripps Brygge­rier och Beijerinvest AB 25 %. Tilläggsavtalet innehåller vidare bestämmel­ser om att de riktlinjer för verksamheten inom AB Pripps Bryggerier som redovisades i prop. 1978/79: 32 skall gälla. I övriga delar gäller i princip hu-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 24

vudavtalet fortfarande. För statens förvärv frän Beijerinvest av de nu aktu­ella aktierna behöver ett investeringsanslag av 78.5 milj. kr. anvisas på ka­pitalbudgeten. I likhet med statens övriga aktieinnehav i AB Pripps Brygge­rier avses de nyförvärvade aktiema överföras till Brygginvest till nominellt värde mot ett ränte- och amorteringsfritl skuldebrev. Jag återkommer se­nare denna dag vid min anmälan av Avskrivningar av nya kapitalinveste­ringar till de övriga åtgärder som behöver föreläs i delta sammanhang. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier på lilläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsan­slag av 78 ."OO 000 kr.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 25

Bilaga 6

Utdrag
UTBI LDN INGSDEPATEMENTET
             PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-15

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten for budgetåret 1978/79 så­vitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

A. Utbildningsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. Till ändamålet har i statsbudgeten för bud­getåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 23 558000 kr. Vid in­gången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 2 295 852 kr.

Under tiden den I juli-den 31 december 1978 var belastningen på ansla­get ca 12 185 000 kr. Det belopp som återstår av anslagel kommer inte att räcka för att täcka kostnaderna för de utredningar som f. n. pågår. Bidra­gande orsak till den beräknade förhöjda belastningen är att antalet kom­mittéer ökat under budgetåret samt att lönekostnaderna ökal lill följd av de centrala löneavtalen.

Ett ytterligare medelsbehov föreligger alltså om 1,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommitiéer m. m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av I 500000 kr.

B. Kulturändamål

[2] B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 63 511 000 kr. Pä tilläggsbudget 1 för budgetårel 1978/79 har lill Bidrag lill Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 7 683000 kr. (prop. 1978/79:25, KrU 1978/79:17, rskr 1978/79:104) med hänsyn till koslnads­ökningar lill följd av 1977 års löneavtal, kostnadsökningar för trakla-mentsersättningar samt ändrade sociala avgifter. Riksteatern har anhållit


 


Prop. 1978/79:125                                                                  26

om ytterligare medel för budgetåret 1978/79 med hänsyn till kostnadsök­ningar med anledning av 1978 och 1979 års löneavtal samt ökade irakla­mentskostnader m. m.

Föredraganden

Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1978/79: 25 an­förde jag att jag hade för avsikt alt återkomma senare beiräffande medels­behov till följd av 1978 års löneavtal m. m. Med hänvisning till del ökade medelsbehovel lill följd av 1978 och 1979 års löneavtal och till de redovisa­de kostnadsökningarna för traklamentsersättningar saml ändrade sociala avgifter förordarjag att anslaget till Riksteatern höjs med 5 225000 kr., varav för löner med högsl 3043000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill Svenska riksteatern pä tilläggsbudget 111 till stats­budgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 5 225 000 kr.

[3] B 12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för innevarande år har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsan­slag av 119 122000 kr. På tilläggsbudget I för budgetårel 1978/79 har lill bi­drag till Operan och Dramatiska teatern anvisats ett reservationsanslag av 14 127000 kr. (prop. 1978/79:25, KrU 1978/79:17. rskr 1978/79:104) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1977 års löneavtal samt beslutade förändringar av de sociala avgiftema från den I januari 1978. Operan och Dramatiska tealem har anhållit om ytterligare medel för budgelårel 1978/79 med hänsyn lill kostnadsökningar lill följd av 1978 och 1979 års lö­neavtal och beslutade förändringar av sociala avgifter från den 1 januari 1979 m. m.

löredraganden

Då medelsbehovet under detla anslag anmäldes i prop. 1978/79:25 an­förde jag att jag hade för avsikl all åierkomma senare beträffande medels­behov lill följd av 1978 års löneavtal. Med hänvisning lill del ökade me­delsbehovet till följd av 1978 och 1979 års löneavtal och till de redovisade kostnadsökningama för sociala avgifter m. m. förordarjag att anslaget till Operan och Dramatiska tealem höjs med 6895 000 kr. resp. 3 829000 kr., varav för löner högsl 4802000 kr. resp. 2678000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern pä tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetårel 1978/79 anvisa ett reserva­tionsanslag av 10724000 kr.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 27

[4] B 13. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande är har under denna anslagsrubrik anvisats ell reservationsanslag av 26 613 000 kr. På tilläggsbudget I för 1978/79 har till rikskonsertverksamhet anvisats ett reservationsanslag av 2795000 kr. (prop. 1978/79:25, KrU 1978/79:17. rskr 1978/79:104) med hänvisning till 1977 och 1978 ärs löneavtal saml be­slutade ändringar av de sociala avgifterna från den I januari 1978. Rikskon­serter har anhållit om ytterligare medel till följd av 1978 års avtal.

Föredraganden

Då medelsbehovet under delta anslag anmäldes i prop. 1978/79:25 an­fördejag att hänsyn hade tagits till 1978 års löneavtal. Vissa frågor i sam­band med nyss nämnda avtal var emellerlid inte lösta vid tidpunkten för tilläggsbudget I för 1978/79. Med hänvisning till de nu redovisade kost­nadsökningarna till följd av 1978 års avtal förordarjag att anslaget till Insti­tutet för rikskonserter för innevarande budgetår höjs med 241 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Rikskonsertverksamhet pä lilläggsbudgel 111 lill statsbud­geten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 241000 kr.

D.    Högre utbildning och forskning

[5] D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Fi­nansieringen av verksamheten vid Handelshögskolan i Stockholm regleras t. o. m. innevarande budgetår genom ett avtal den 23 januari 1954 mellan staten, Stockholms (stad). Handelshögskoleföreningen i Stockholm samt Handelshögskolans i Stockholm direktion. I avtalet har vidtagits vissa ändringar senast den 28 mars 1974, godkända av Kungl. Mai:t den 20 de­cember 1974 (jfr prop. 1974:170, UbU 1974: 38, rskr 1974: 338). Statens bi­drag till kostnadema för handelshögskolans verksamhet budgetåren 1975/76-1978/79 fastställdes därvid tUl ett belopp som utgör 39 % av kost­naderna vid en i avtalet angiven personalstal beräknad med tillämpning av för personal vid universiteten gällande kollektivavtal.

Avtalet förutsätter all bidraget justeras med beaktande av löneutveck­lingen på det statliga löneområdet. En sådan justering har tidigare gjorts för budgetåren 1975/76 och 1976/77 (jfr prop. 1977/78:125, UbU 1977/78:24, rskr 1977/78:289).

För budgetåren 1977/78 och 1978/79 har från förevarande anslag till han­delshögskolan - exkl. vissa medel för datorkostnader - utbetalats sam­manlagt 7811 000 kr. En beräkning visaratt bidraget till handelshögskolan för dessa budgetår - inkl. arvoden till av staien ulsedda ledamöter, supp­leant och revisor - skall uppgå liU sammanlagl 8836000 kr. eller 1 025 000 kr. mer än vad som tidigare eriagts.


 


Prop. 1978/79:125                                                                  28

Under åberopande av det anförda hemställerjag att regeringen föreslär riksdagen

att till Utbildning för adminisiraiiva. ekonomiska och sociala yrken pä tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 an­visa ett reservationsanslag av I 025 000 kr.

[6] D 37. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. 1 statsbudgeten för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag av 155 005 000 kr. till naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Från detta anslag bestrids bl. a. kostnaderna för det svenska bidraget till den europeiska molekylär­biologiska konferensen, det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi och den europeiska organisalionen för astronomisk forskning rörande söd­ra stjärnhimlen. Vidare bestrids kostnaderna för huvuddelen av det svens­ka bidraget till den europeiska kärnforskningsorganisalionens program för en 300 GeV-accelerator från detta anslag. I budgetpropositionen för inne­varande budgetär (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 528) beräknade jag kostna­derna för dessa bidrag till ca 28 milj. kr. Den helt övervägande delen av dessa bidrag till internationella samarbetsprojekt betalas i schweiziska franc eller västtyska mark. Till följd av inträffande valutaförändringar kommer bl. a. de kostnader som skall bestridas från förevarande anslag att uppgå till ett belopp som väsentligt överskrider det som ursprungligen be­räknades. För innevarande budgetår beräknar jag merkostnaderna till ca 2.7 milj. kr.

Med hänsyn lill arten av de inträffade kostnadsökningarna och med be­aktande av att ifrågavarande kostnader utgör en stor del av anslaget till na­turvetenskapliga forskningsrådet bör. enligt min mening, ytterligare medel ställas till rådets förfogande. På tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 bör därför anvisas ytterligare 2 706 0(X) kr. under före­varande reservationsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reserva­tionsanslag av 2 706000 kr.

[7] D 51. Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i hög­skolan. Till extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i hög­skolan har på tilläggsbudget I för budgetåret 1978/79 anvisats 6384 000 kr. (prop. 1978/79:25. UbU 1978/79:15. rskr 1978/79:124). I skrivelse den 2 ja­nuari 1979 har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) framhållit att det datorprogram, som använts för beräkningen av antalet årsstudieplatser inom det fria området, varit behäftat med ett fel. Enligt UHÄ:s beräkning har felet för universitetets i Göteborg del lett lill en underskattning av ök­ningen av antalet årsstudieplatser inom det fria området. I slället för den ti­digare beräknade ökningen om 8 % eller 405 årsstudieplatser skall ökning-


 


Prop. 1978/79:125

en vara 14.4 % eller 726 årsstudieplatser. UHÄ föreslårdärföratt universi­tetet i Göteborg tilldelas ytteriigare minst I 605 000 kr. budgetåret 1978/79.

Med hänvisning till UHÄ:s förslag hemställerjag att regeringen föreslär riksdagen

att till Exlra resurser för iiibildningsområdel med Jrill lilliräde i högsk

[8] D 52. Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid högskulor. Detta anslag avser kostnader för lärarpersonal som är övertalig till följd av riks­dagens beslut med anledning av prop. 1975/76:89 om lärarutbildningens di­mensionering och lokalisering (UbU 1975/76:26. rskr 1975/76:268).

Riksdagen anvisade i tilläggsbudget I för budgetåret 1977/78 ett obeteck­nat anslag av 9994000 kr. för ifrågavarande ändamäl (prop. 1977/78:25. UbU 1977/78:11. rskr 1977/78:61). Regeringen häri skilda beslut därefter anvisat medel ur anslaget om sammanlagt 4034000 kr.

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet har i skrivelse den 16 oktober 1978 hemställt att sammanlagt 3 623 000 kr. anvisas för innevarande budgetår till kostnader för övertalig lärarpersonal inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken vid högskolan för läramtbildning i Stockholm, univer­siteten i Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå samt högskolorna i Fa­lun/Borlänge. Gävle/Sandviken, Kristianstad och Sundsvall/Härnösand.

Föredraganden

Min anmälan av denna fråga sker efter samräd med statsrådet Rodhe. I prop. \911I18: 25 (s. 46) anförde jag att högskolorna för att erhålla medel ur förevarande anslag skulle redovisa hur de sökt nedbringa övertaligheten genom att tillämpa förordningen den 13 maj 1976 om åtgärder för övertalig personal vid lärarhögskolor. I de framställningar om medel för övertalig-hetskostnader för budgetåret 1977/78 som regeringen har tagit ställning till har högskolorna redovisat hur förordningens bestämmelser har tillämpats.

Ur förevarande anslag bestrids endast de merkostnader som har upp­stått till följd av övertalighet. I de fall övertaliga lärare med slöd av nämn­da förordning har beretts tjänstgöring inom andra delar av högskolan eller inom det allmänna skolväsendet har således kostnadstäckning givits för mellanskillnaden mellan lärarens lön och den kostnad som högskolan/sko­lan normalt skulle fått bära.

Kostnader för övertalighet kan i princip uppslå inom alla delar av hög­skolan. Sådan övertalighel är för lärarutbildningens del numera inte heller en självklar följd av statsmakternas beslul om minskad anlagningskapaci-tel. Genom högskolereformen ankommer del på varje högskoleenhet all beslula om utbildningens organisation. Några cenlrala tim- och kurspla-


 


Prop. 1978/79:125                                                                  30

ner. regler om gruppstorlek m. m. som automatiskt styr ijänsteunderlagel finns sålunda inle längre. Det nya planeringssystemet med den friare re­sursanvändning och det större ansvar för utbildningens genomförande som givits högskolorna bör enligt min mening åtföljas av krav på handlingsbe­redskap inför förändringar i planeringsramarna för enskilda linjer inom högskolans olika delar. Systemet med extraresurser för övertalighetskost-nader inom sektorn för undervisningsyrken bör enligt min mening efter hand avvecklas. Vad jag nu har anfört äger i första hand tillämpning på uni­versiteten som på grund av utbildningsutbudets omfattning och mångfald borde kunna nyttiggöra sig övertaliga lärarutbildare inom andra utbildning­ar utan att åsamkas mer än förhållandevis marginella merkoslnader.

För de små högskoleenheterna och för högskolan för lärarutbildning i Stockholm är förutsättningarna delvis annoriunda, eftersom man här sak­nar eller endast i begränsad utsträckning har utbildningar uianför undervis­ningssektorn.

För innevarande budgetår bör 3 623 000 kr. ställas till regeringens förfo­gande för övertalighelskoslnader inom seklorn för undervisningsyrken.

Fr. o. m. budgetåret 1979/80 bör medel för kostnader för övertalighel inom seklorn för utbildning för undervisningsyrken kunna anvisas endasl till högskolan för lärarutbildning i Stockholm och de andra högskolor, vars utbildningsutbud domineras av lärarutbildning, om klart dokumenlerade behov föreligger.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen före­slår riksdagen

att till Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid högskolor på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 623 000 kr.

E. Vuxenutbildning

[9] E 10. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. 1 stats­budgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 83616000 kr. Undervisningen, som bedrivs som för­söksverksamhet, får omfatta högsl 850000 studietimmar, varav 400000 studietimmar får användas till undervisning som ges enligt lagen (1972:650, ändrad senast 1976:590) om rätt till ledighet och lön vid delta­gande i svenskundervisning för invandrare och 450000 studietimmar får användas för övrig invandrarundervisning. Undervisningen bedrivs av skolöverstyrelsen i samräd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens in­vandrarverk och anordnas av studieförbunden. Undervisningen skall vara kostnadsfri för deltagarna.

FolkbUdningsförbundet har inkommit med en skrivelse angående stats­bidragen till cirkelledare i svenskundervisning för invandrare.


 


Prop. 1978/79:125                                                                  31

Föredraganden

Statsbidraget per studietimme har, sedan den I juli 1977, utgått med högst 98 kr. 50 öre i undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Den allmänna kostnadsutvecklingen har, när det gäller denna undervis­ning, ställt studieförbunden i en svår situation eftersom undervisningen skall vara koslnadsfri för deltagama. Med hänsyn härtill förordarjag att statsbidraget per studietimme fr. o. m. den I januari 1978 höjs från nuva­rande med högst 98 kr. 50 öre till högsl l(K) kr. 25 öre per studietimme. Av detta belopp räknar jag med all bidrag till ledare och materiel skall utgå med högst 63 kr. 25 öre per studietimme. Den av mig förordade bidragsför­ändringen kan beräknas medföra ett ytterligare medelsbehov under detta anslag om ca 2 315 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordal i fråga om höjning av statsbidrags-beloppet per studietimme till undervisning för invandrare i svens­ka språket m. m.


 


 


 


Prop. 1978/79:125                                                                  33

Bila,ia 7

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-15

Föredragande: statsrådet Enlund

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

[I] B 13. Främjande av rennäringen. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av I 080000 kr. På tilläggsbudget 1 har anvisats ytteriigare 540000 kr.

År 1963 uppdrog Kungl. Maj:t ål lantbruksstyrelsen att undersöka vilka skador i renskötseln och dess binäringar som orsakats av gruvdrift, vägar och kraftledning vid statsgruvefället Stekenjokk. Är 1969 överiämnade lantbruksstyrelsen den s. k. Stekenjokkutredningen om vissa företags in­verkan på renskötseln inom Vilhelmina södra och Frostvikens norra lapp­byar.

Med anledning av utredningens förslag medgav Kungl. Maj:t år 1970 be­rörda lappbyar vissa intrångsersältningar samt förklarade att beslut om de åtgärder som - i anslutning till Stekenjokkvägen - skulle vidlas till främ­jande av renskötseln i byarna Vilhelmina södra och Frostvikens norra skulle meddelas framdeles efter förslag av lantbruksstyrelsen. Arbets­marknadsstyrelsen hade förklaral sig beredd atl ulföra åtgärdema som be­redskapsarbelen. Kosinaderna skulle inle understiga 400000 kr.

Lantbruksslyrelsen

I skrivelse den 19 seplember 1978 anför lanlbmksslyrelsen att lantbruks­nämnden i Västerbottens län efter samråd med Vilhelmina södra sameby föreslagil kompensationsåtgärder kostnadsberäknade till ca 300000 kr. och att lantbruksnämnden i Jämtlands län efter samråd med Frostvikens norra sameby har föreslagit kompensationsåtgärder kostnadsberäknade till ca 180000 kr. 3    Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 125


 


Prop. 1978/79:125                                                                  34

Lantbruksstyrelsen finner det angeläget att berörda samebyar nu kom­penseras och föreslår att de av lantbruksnämnderna angivna åtgärderna kommei till utförande. Vad gäller finansieringsfrågan bedömer lantbruks­slyrelsen att åtgärderna kan ulföras som beredskapsarbeten såvitt avser Västerbottens län. Motsvarande förutsättningar synes dock saknas i Jämt­lands län med hänsyn till att länsarbetsnämnden anfört att de föreslagna objekten av flera skäl inte är lämpliga all utföra som beredskapsarbeten. Lantbruksslyrelsen föreslårdärföratt de för Frostvikens norra sameby fö­reslagna åtgärdema bekostas av budgetmedel.

Föredraganden

Är 1970 beslutades att åtgärder i anslutning till vägförelagen i Steken­jokk skulle vidtas till främjande av renskölseln i Vilhelmina södra och Frostvikens norra samebyar. I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag det angeläget att ifrågavarande kompensationsåtgärder nu kommer lill ulfö­rande. Med hänsyn lill alt arbetena i Jämtlands län inte kan utföras som be­redskapsarbeten bör de bekostas med budgetmedel. Koslnadema för dessa arbeten beräknas uppgå till ca 180000 kr. Jag förordar att medel här­för anvisas pä statsbudgeten under förevarande anslagsrubrik. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av rennäringen på tilläggsbudget III till statsbud­geten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 180000 kr.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 35

Bilaga 8

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET
                   PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-15

Föredragande: statsrådet Cars

Anmälan till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

A.  Handelsdepartementet m. m.

[I] A 2. Kommittéer m.m. Till ändamålet har för budgelårel 1978/79 anvi­sats ett reservationsanslag av 4060000 kr. (prop. 1977/78:100 bil. 14, NU 1977/78:64, rskr 1977/78:349), Reservationen från föregående budgetår uppgick till 25 843 kr.

För utredningsverksamheten beräknas för budgetåret 1978/79 en sam­manlagd medelsförbrukning om ca 6 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov foreligger säledes om 1,7 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1700000 kr,

B.  Främjande av utrikeshandeln m. m.

[2] B 2. Handelssekreterare. Under denna mbrik har för innevarande bud­getår anvisats ett reservationsanslag av 22 270000 kr.

1 detla belopp ingår medel avsedda för läckande av handelssekrelerar-nas löneförmåner.

Riksdagen har efter förslag av regeringen beslutat om ändring av regler­na om folkbokföring och beskattning av personer anställda utomlands i statens tjänst m.m. (prop. 1978/79:58, SkU 1978/79:15, rskr 1978/79:84). De nya reglema gäller även för handelssekreterarna och därmed likställd personal. Sveriges exportråd har i skrivelse till regeringen begärt kompen­sation för ökade lönekostnader föranledda av de nya reglerna. Under inne­varande budgetår beräknar jag ökningen av lönekostnadema för 26 han-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 36

delssekreterare till 604000 kr. På grund härav behöver anslaget B 2. Han­delssekreterare räknas upp med motsvarande belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Handelssekreterare på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 604000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V.  FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[3] 8. Lån till investeringar för kommersiell service. Från anslaget bestrids utgifter för investerings- och avskrivningslån enligt förordningen (1973:608) om statligt stöd lill kommersiell service i glesbygd. Stödären­den prövas av konsumentverket, som härvid bistås av en till verkei bun­den rådgivande nämnd, glesbygdsnämnden. För innevarande budgetår är anslaget 6 milj. kr.

Konsumentverket

Konsumentverket har i skrivelse den 25 oktober 1978 tagil upp frågan om en uppräkning av anslaget för innevarande budgetår. Av skrivelsen framgår att verkei i sin anslagsframställning för 1979/80 bedömde medels­behovet för budgetårel 1978/79 lill 8 milj. kr. Under budgetåret har hiltills en stor del av anslaget måst tas i anspråk. Sex butiker som i brist på medel inte kunde beviljas stöd föregående budgetår har erhållit 1,5 milj. kr. Det stödbehov som hittills dokumenterats saml de uppgifter om stödansprå­kets storlek som f. n. är tillgängliga från bl. a. länsstyrelser och kommuner ger inte verket anledning till en förändrad bedömning av storleken på del samlade medelsbehovet för budgetåret 1978/79,

Med hänvisning till det anförda hemställer konsumentverket efter hö­rande av glesbygdsnämnden att 2 milj. kr. anvisas på lilläggsbudgel.

Föredraganden

1 likhet med konsumentverket finner jag alt anslagna medel är otillräckli­ga-Jag beräknar det ökade medelsbehovel till 2 milj. kr. och hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till investeringar för kommersiell service pä lilläggsbud­gel III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investe­ringsanslag av 2000000 kr.

[4] 11. Lån till den europeiska patentorganisationen. Under denna mbrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1,4 milj. kr. Beloppet utgör det beräknade medelsbehovet för Sveriges andel av de lån som de fördragsslutande staterna skall slälla till den europeiska patent-organisationens (EPO) förfogande.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 37

Enligt den av EPO:s administrativa råd under december 1978 fastställda budgeten för år 1979 beräknas Sveriges andel under budgetåret 1978/79 uppgå till ca 1,8 milj. kr. Beloppet skall utbetalas före den I juni 1979. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till den europeiska patentorganisationen på tilläggsbud­get III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett invesle­ringsanslag av 400000 kr.


 


 


 


Prop. 1978/79:125                                                                 39

Bilaga 9

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-15

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TOLFTE HUVUDTITELN

A.  Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

[I] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 14697000 kr., varav 7 897000 kr. lill anslagsposten Övrig utredningsverksamhet. Under liden juli-december 1978 har utbetalats 6,8 milj. kr. från anslagsposten. Utred­ningsverksamheten har blivit väsentligt mer omfattande och kostnadskrä­vande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1977. Del gäller sysselsältningsutredningens (A 1974:02) verksamhei samt tillkoms­ten av nya organisationskommittén (A 1978:02) för skyddai arbele och nya organisationskommittén (A 1978:04) för yrkesinriktad rehabilitering. Jag räknar med ett ytterligare medelsbehov av 11 milj. kr. till anslagsposten Övrig utredningsverksamhet under innevarande budgetår. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kommittéer m.m. pä tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret I978/79anvisa ett reservationsanslag av lIOOO(K)Okr.

B.  Arbetsmarknad m. m.

[2] B 1. Arbetsmarknadsservice. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett förslagsanslag av 768,7 milj. kr., varav 93,8 milj. kr. har beräknats för flyltningsbidrag enligt beslämmelser­na i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, ändrad senasi 1978:938).


 


Prop. 1978/79:125                                                                 40

Mot bakgrund av den betydande inflyttningen av arbetskraft frän Fin­land till Sverige och de sociala problem som detta ofta har medfört för de flyttande träffades är 1973 ett avtal mellan vederbörande myndigheter och huvudorganisationerna pä arbetsmarknaden i Sverige och Finland om åt­gärder för att flyttningarna mellan de båda ländema i störsla möjliga ut­sträckning skall ske via den offentliga arbetsförmedlingen. Avtalet innebär att Svenska arbetsgivareföreningen har rekommenderat sina medlemsföre­tag att inte anställa annan finsk arbetskraft än som förmedlas av arbetsför­medling i ettdera landet. Är 1977 anslöt sig Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundei lill avlalel genom ell tilläggsprotokoll. Nyligen har ocksä Kooperationens förhandlingsorganisation. Statsföretagens för-handlingsoiganisation och SHIO-Familjeföretagen anslutit sig till nämnda avtal.

Syftet med avtalet är att arbetsförmedlingen skall ge den som från Fin­land önskar flytta till Sverige en utförlig information dels om arbetsmöjlig­heterna i hemlandet men också om möjlighetema till arbele i Sverige och övriga förutsättningar för etablering i Sverige, bl. a. bostads- och skolmöj-ligheter. Därigenom motverkas de spontana resorna av finska arbetssö­kande till Sverige som ofta bara leder till fortsatt arbetslöshet, besvikelser och sociala problem. Efter del all del s. k. kanaliseringsavtalel hade träf­fats ökade den andel av de flyttande som hade besökt arbelsförmedlingen. Pä senare tid har emellertid antalet flyttande som inte haft kontakt med ar­betsförmedlingen åter ökat. Inom ramen för del regelbundna samråd som äger rum mellan arbetskraftsmyndighetema i de båda ländema har därför diskuterats ytterligare åtgärder som kan vara ägnade att öka benägenheten hos de finska arbetssökande att vända sig till arbelsförmedlingen, i första hand då till den finska arbetsförmedlingen.

För samrådet mellan finsk och svensk arbetsförmedling i de fall då en ar­betssökande i Finland hos arbelsförmedlingen där söker arbele i Sverige har utarbetats vissa rutiner i syfte att ge den sökande god och allsidig infor­mation om möjlighetema att fTi arbele. 1 de fall ett arbete kan erbjudas läm­nas information inle bara om villkoren för delta ulan också om möjlighe­terna att få bostad och annan social service. Del är uppenbarligen av allra stiirsta betydelse att denna information kan lämnas innan en person reser till Sverige eller med andra ord av arbetsförmedlingen i hemlandet.

En åtgärd som har övervägts är atl erbjuda den arbetssökande som vän­der sig till finsk arbetsförmedling möjlighet till s. k. sökanderesa från hem­orten i Finland lill den plats i Sverige där arbete kan erbjudas honom. Där­igenom skulle vederbörande kunna bilda sig en bättre uppfattning om det erbjudna arbeiets karaktär och villkor och om bostadsmöjligheter, språk-Utbildning och social service på orten än vad som är möjligt med enbart den information som förmedlingen i hemlandet kan bjuda. Eftersom delta förutsätts ske då ett konkret platserbjudande föreligger men utan alt ett formellt anställningsavtal upprättals kan kostnaden inte debiteras den pre-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 41

suniiivc arbetsgivaren utan fär täckas av allmänna medel och av det land där vederbörande erbjuds arbete.

Villkoren för s. k. sökanderesa i Sverige är följande.

Person, som är arbetslös eller löper risk att bli arbetslös och som inte kan fä arbete pä hemorten, kan om han eller hon genom arbetsförmedling­en söker eller får arbete pä annan ort. där det föreligger behov av arbets­kraft, beviljas flyttningsbidrag av statsmedel. Flyttningsbidrag av sökan­deresa kan i enlighet med 34 § arbetsmarknadskungörelsen utgå enligt föl­jande: Reser arbetstagare från hemorten till annan ort, där anställning an­visats honom, föratt genom besök hos arbetsgivare eller på annat sätt taga del av förhållanden på arbetsplatsen eller i orten och är resan nödvändig för att anställning skall komma till stånd, utgår resekostnadsersätlning och traktamente för fram- och återresan. Ersättning och traktamente kan utgå även för makes eller, om arbetstagare är under 20 år, förälders resa och för resa till barn som medföljer arbetslagaren, om bamtillsynen icke kan ord­nas på annat lämpligt sätt.

Vid sökanderesa ulgär resekostnadsersätlning och traktamente med högst de belopp som gäller för statstjänsteman vid tjänsteresa. Därvid till-lämpas i fråga om resekostnadsersättning vad som gäller för statstjänste­man i lägsta reseklass. Kostnad för resa med låg ersattes dock högst med belopp motsvarande avgift för en plals i 2 klass, i förekommande fall inbe­räknat avgift för sovplats. Kostnad för resa med fartyg ersätts högst med belopp motsvarande avgifi för resan jämte en hyttplals i 2 klass. För handi­kappad gäller särskilda bestämmelser.

För person från annat nordiskl land som i enlighel med 1954 års överens­kommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad reser till Sverige för atl där söka arbete gäller i fråga om arbetsmarknadspolitiska förmåner i prin­cip samma regler som för svenska medborgare. Personen i fråga är alltså berättigad till flyltningsbidrag om de grundläggande förutsättningarna här­för är uppfyllda, bl. a. att han eller hon är arbetslös eller löper risk alt bli det. inte kan få arbete på hemorten och söker anställning på öppna mark­naden i annan ort där det föreligger behov av arbetskraft. 1 förekommande fall räknas därvid som hemort platsen för inresan till Sverige och vederbö­rande skall ha vistals där en tid eller ha bestämda avsikter alt stanna på svensk arbetsmarknad.

Med hänvisning till vad som haranförts förordarjag atl arbetssökande i Finland som vänder sig till arbetsförmedlingen i hemlandet och där erbjuds ett arbete i Sverige skall kunna beviljas ersältning för sökanderesa i form av resekostnadsersättning och traktamente för fram- och återresan från hemorten till den ort i Sverige där arbete kan erbjudas. Ersättning bör där­vid utgå till den sökande och medföljande make (molsvarande) men ej till medföljande barn och ej heller - då fråga är om sökande under 20 år - till medföljande förälder samt i övrigt enligt i Sverige gällande regler. Om ve­derbörande antar erbjudet arbete skall ytterligare flyltningsbidrag inle ut-


 


Prop. 1978/79:125                                                                  42

gä. .Ansökan om ersättning för sökanderesa bör prövas av den svenska ar­betsförmedling med vilken den finska arbetsförmedlingen har kommunice­rat. Beslut skall meddelas innan resan företas.

Det förutsätts att de finska myndighetema tillämpar motsvarande be­stämmelser i fråga om person som vistas i Sverige och söker arbete i Fin­land.

Kostnaderna för verksamheten - som bör vara en försöksverksamhet ~ beror på omfattningen, som är svär att beräkna. Om man för Sveriges del räknar med I 000 sökanderesor per år skulle totalkostnaden kunna beräk­nas till ca 900000 kr. och rymmas inom ramen för de medel som anvisats för förslagsanslaget B 1. Arbelsmarknadsservice.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen före­slår riksdagen

att godkänna vad jag förordat i fråga om försöksverksamhet med flyltningsbidrag i form av sökanderesa för personer i Finland som söker arbete i Sverige.

[3] B 3. Sysselsättningsskapande ätgärder. Under denna punkt har riksda­gen för budgelårel 1978/79 anvisat reservationsanslag av sammanlagt 3927.4 milj. kr., varav I 792,4 milj. kr. på statsbudgeten och 2 135 milj. kr. på tilläggsbudget I. Av anslaget skall förslagsvis 400 milj. kr. räknas av mot automobilskattemedlen.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i skrivelse den 21 januari 1979 hemställt att ytteriigare 535 milj. kr. skall anvisas för sysselsättningsska­pande åtgärder under innevarande budgetår, varav 500 milj. kr. för bered­skapsarbeten och 35 milj. kr. för detaljplaneringsbidrag. AMS hardärvid anfört bl. a. följande.

Uppgången i industrikonjunkturen under 1978 ledde mot slutet av året till en viss förbättring av arbetskraftsefterfrågan. Den minskning av arbets­lösheten som säsongrensat sett kunde noteras under fjärde kvartalet hade dock väsentligen sin grund i de massiva arbetsmarknadspolitiska insatser­na. Det finns enligt AMS skäl att vänta sig att den ekonomiska återhämt­ningens genomslag på arbetsmarknaden under försia delen av år 1979 blir av begränsad omfattning. Tidigare ert"arenheler pekar på att det tar lång tid från det att konjunkturförbättringen sätter in tills uppgången i arbetskrafts­efterfrågan får fullt genomslag på sysselsättning och arbetslöshet. Det kommer därför under återstoden av budgetåret att krävas fortsatt stor om­fattning på de arbelsmarknadspoliliska insatserna.

1 sin framställning i augusti 1978 om medel på tilläggsbudget I räknade AMS med att antalet dagsverken i beredskapsarbelen borde ökas frän 8.4 milj. budgetåret 1977/78 till 9,1 milj. budgetåret 1978/79. Det haremellertid visat sig möjligt att framför allt inom den primärkommunala och den enskil­da seklorn anordna väsentligt fler beredskapsarbeten för ungdomar än sty­relsen räknade med i augusti. I december 1978 sysselsattes sammanlagl in-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 43

te mindre un 44 000 ungdomar under 25 år i beredskapsarbeten. Med hän­syn till den hittillsvarande stora omfattningen av ungdomsarbetena och nu föreliggande bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden bedömer styrelsen att volymen beredskapsarbeten för hela budgetårel 1978/79 be­höver höjas till 11.8 milj. dagsverken. Del motsvarar i genomsnitt för bud­getåret 55 000 personer. Verksamheten beräknas kulminera under mars-april med 75 000 personer i beredskapsarbete varefter en nedgång planeras. Med en sådan utveckling bör det vara möjligt få lill stånd en an­gelägen sänkning av den allljämt förhållandevis höga ungdomsarbetslöshe­ten.

Med utgångspunkt i hittills beslutade beredskapsarbeten och den av länsarbetsnämnden planerade fördelningen av ytterligare behövliga arbe­ten beräknar styrelsen atl 500 milj. kr. nu behöver tillföras anslaget för be­redskapsarbeten.

Till delprogrammet Detaljplaneringsbidrag har för budgetåret 1978/79 anvisats totalt 80 milj. kr. Anslagel har lagits i anspråk. För att uppehålla en tillfredsställande beredskap bedömer slyrelsen alt ytterligare insatser är erforderliga, framför allt projektering av vissa bostadshus. För närvarande finns hos styrelsen inneliggande ansökningar om projekteringsbidrag som avser statsbidrag om sammanlagt 20 milj. kr. Ett ytterligare tillskott av medel om 35 milj. kr. bedöms därför som erforderligt.

Föredraganden

Under loppet av år 1979 väntas efterfrågan på arbetskraft till induslrin åter börja öka. Som AMS anför väntas efierfrågan dock bli av begränsad omfattning under första halvåret. Först under andra halvåret kan behovet av beredskapsarbelen väntas minska till en lägre nivå än under de föregå­ende åren. Under innevarande vinter har det visat sig nödvändigt med kraftiga insatser för atl möta den säsongmässiga arbetslösheten.

I årets budgetproposition framhöll jag att det behövs särskilt kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser för att hjälpa de unga att klara övergång­en mellan skola och arbetsliv. Beredskapsarbetena har till allt siörre del haft en sådan inriktning. Av de 64000 personer som i december 1978 sys­selsattes i beredskapsarbelen var 44000 ungdomar under 25 år. Ett år lidi­gare sysselsatte beredskapsarbetena 39000 personer, varav 24000 ungdo­mar. En stor del av ungdomama återfinns i praktikarbeten. I december 1978 sysselsattes 21 000 ungdomar i primärkommunala, 11 000 i enskilda, 6000 i statliga och 5 000 i landslingskommunala beredskapsarbelen.

Regeringen har funnit det nödvändigt att en ytterligare ökning av bered­skapsarbetena för främst ungdom kan genomföras under vintern. Jag för­utsätter att AMS nu väljer relativt kortvariga arbetsobjekt som snabbt kan avbrytas när efterfrågan på arbetskraft ökar efter vintersäsongen. Det är väsentligt att beredskapsarbeten ges en sådan inrikining all övergången till arbeten på den ordinarie arbelsmarknaden underiättas. Det ankommer på


 


Prop. 1978/79:125                                                                  44

arbetsmarknadsverket att ocksä avdela tillräckliga resurser för att hjälpa dem som anvisas beredskapsarbeten atl fortlöpande bevaka sina möjlighe­ler att få stadigvarande arbete.

Medelsbehovet för detaljplaneringsbidrag har som AMS anför blivit större än vad som tidigare beräknades för innevarande budgetår. Jag vill erinra om att beredskapsarbetena under flera år har haft ovanligt stor om­fattning samtidigt som ett stort antal offentliga byggen har lidigarelagts av sysselsättningspolitiska skäl. Under 1978 beslutade regeringen om tidiga­reläggning av offentliga byggnads- och anläggningsarbeten för ca 1,4 mil­jarder kr. för att skapa sysselsättning under innevarande vinter utöver vad som kan åstadkommas med beredskapsarbeten. Även bostadsbyggandet har börjat öka i omfattning. Dessa olika insatser på byggarbeismarknaden har av regeringen bedömts motivera ett medelstillskoll för detaljplane­ringsbidrag med 15 milj. kr. under innevarande budgetår.

Regeringen har den I mars 1979 med slöd av sin finansfullmakt ställt sammanlagt 570 milj. kr. till AMS förfogande. Av beloppet avser 500 milj. kr. beredskapsarbeten och 15 milj. kr. detaljplaneringsbidrag. 55 milj. kr. av det av regeringen anvisade beloppet avser i prop. 1978/79:49 (NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115) aviserade jämvägsarbeten på sträckorna Halmstad-Getinge och Munkedal-Lysekil, vilka skall motverka de nega­tiva effekterna av produktionsminskningen vid AB Svenska Varv. Rege­ringen bör nu av rik.sdagen begära att anslaget tillförs de 570 milj. kr. som regeringen har tagit i anspråk med stöd av finansfullmakten.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag all regeringen före­slår riksdagen

all till Sysselsällningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsan­slag av 570000000 kr.

[4] B 13. Särskilt sysselsättningsbidrag till Billerud-Uddeholms AB. Genom riksdagens beslut i december 1977 (prop. 1977/78:25 bil. II, AU 1977/78:18, rskr 1977/78:86) beviljades Uddeholms AB (UHB) ett lån på 600 milj. kr. med villkoriig återbetalningsskyldighet. Bakgrunden till beslu­tet var bolagets ogynnsamma utveckling under de närmast föregående åren. Den I augusti 1978 genomfördes en fusion mellan UHB och Billeruds AB. UHB överlät sina skogsindustri-och kemirörelser t ill Billeruds AB, som efteröverlåtelsen har ändrat sitt namn till Billerud-Uddeholms AB (BUAB). Regeringen beslöt i december 1978 med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1978/79:25 bil. 11, AU 1978/79:16, rskr 1978/79:123) atl till BUAB överföra 200 milj. kr. av det till UHB år 1977 beviljade lånet.

I samband med fusionen gjordes en plan för rationalisering och omstruk­turering som innebar en personalminskning motsvarande 832 personer vid företagsenheterna i Hällefors, Kyrkebyn, Gruvön, Säffle, Skoghall och Uddeholm. Senare har BUAB anmält att personalminskningen måste gälla 1 289 personer om inte statligt stöd utgår.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 4S

De lokala arbetsmarknaderna i berörda orter har inte förbättrats sedan fusionen. I Värmlands län var i december 1978 ca 6 800 personer utan arbe­te anmälda till arbetsförmedlingen för omedelbar placering, medan antalet kvarvarande lediga platser uppgick lill ca 800. Ca 3 400 medlemmar i ar­betslöshetskassor var arbetslösa, varav I 100 i industrikassor. I de orter i Värmland som närmast berörs av BUAB:s planerade avvecklingar vai- föl­jande antal arbetssökande utan arbete i december 1978: i Karlstad 1 272. i Grums 173, i Säffle 521 och i Hagfors 508. För Hällefors kommun i Örebro län var antalet arbetslösa vid motsvarande tidpunkt 176 och för länet som helhet 3 600. Antalet lediga pläter var där O resp. 928.

I Värmlands län väntas arbetslösheten inte minska i nägon större omfatt­ning under första halvåret 1979 trots en fortsatt konjunkturuppgång. An­ledningen härtill torde vara det relativt låga kapacitetsutnyttjande som fortfarande kännetecknar delar av näringslivet. De sysselsättningsmins­kande åtgärder som kan komma att vidlas i vissa företag torde ocksä med­verka till en fortsatt svår situation på länets arbetsmarknad.

Inom pappers- och massaindustrin har den långsamma konjunktur- och prisuppgången inte inneburit nägot nyrekryteringsbehov i Värmlands län, eftersom företagen där har haft stor överskottskapacitet. Sågverksindu­strin besväras liksom tidigare av brist på råvaror. Några sågverk har bl. a. därför minskat sin produktionsvolym eller helt upphört med sin verksam­het under den senaste tiden. Utredningar pågår om ytterligare neddrag­ningar inom sågverken. Den pågående utvecklingen mot en ökad vidare­bearbetning av sågade trävaror kommer Iroligen inle atl kunna hindra att en del smä och medelstora sågverk måste läggas ner under det närmaste året. Denna utveckling kan komma att betyda stora sysselsättningspro­blem för berörda lokala arbetsmarknader. Jag anser det därför angeläget att medel ställs till BUAB:s förfogande för att i möjligaste mån föriänga av­vecklingsperioden för de berörda verksamhetema och därigenom under­lätta lösningen av sysselsättningsfrågorna för personalen.

Förhandlingar enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet fördes med de fackliga organisationerna inför fusionen. Från organisatio­nernas sida var man villig att gå med på fusionen under förutsättning att den nödvändiga personalreduceringen skedde utan uppsägningar. För att klara detla förutsatte de fackliga företrädarna att statliga medel skulle be­viljas. Det lillfälliga sysselsättningsbidraget till förelag med dominerande ställning på orten (75%-bidraget) kan inte utnyttjas i della sammanhang. Efter förhandlingar mellan företrädare för arbetsmarknadsdepartementet och BUAB har därför utarbetats ett förslag lill avtal mellan företaget och staten. Förslaget innebär att företaget skall få 40 milj. kr. i bidrag genom att förbinda sig att inte före den I januari 1980 varsla någon anställd om uppsägning pä grund av arbetsbrist eller permittering vid någon av företa­gets svenska enheter.

Sysselsättningsbidraget föreslås utgå med 20 milj. kr. när beslut i an-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 46

slagsfrägan föreligger och med 20 milj. kr. den I januari 1980. Dessa medel bör anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag. Särskilt sysselsätt­ningsbidrag till Billerud-Uddeholms AB.

Men hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag atl regeringen före­slår riksdagen

alt till Särskili syssdsällnlngsbidrag lill Billerud-Uddeholms AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 40000000 kr.


 


Prop. 1978/79:125

BOSTADSDEPARTEMENTET


47

Bilaga 10

Uldrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-15


Föredragande: statsrådet Friggebo

Anmälan lill tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

B. Bostadsbyggande m.m.

[I] B 7. Bidrag till förbättring av boendemiljön. Bidrag till förbättring av boendemiljön kan utgå för olika åtgärder i första hand i flerbostadshusom­råden. Husen skall ha färdigställts före år 1975 och prioritet ges åt områden med uthyrningssvårigheter. Bidrag utgår med högst 50% av den godkända kostnaden, dock högst I 000 kr. per lägenhet. Om synnerliga skäl förelig­ger får bidrag utgå med högst 75%, dock högst 3000 kr. per lägenhet. Bo­stadslån kan utgä till den del av bidragsgrundande kostnader som inle läcks av bidraget.

Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetårel 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 35 milj. kr. Bostadsstyrelsen har i framställning den I februari 1979 hemställt att till anslaget för budgetåret 1978/79 anvisas ett tilläggsanslag av 21 milj. kr.

Styrelsen anför att det under andra halvåret 1978 kom in 218 ansökning­ar avseende 55 400 lägenheter och 62 milj. kr. Under hela budgelårel 1977/78 kom 296 ansökningar in avseende 68 200 lägenheter och 51 milj. kr. Andelen områden med uthyrningsproblem harökai från 7% under budget­året 1977/78 till 12% under andra halvåret 1978 och andelen berörda lägen­heter i sådana områden från 24% till 42%. Av det totalt sökta bidragsbe­loppet på 62 milj. kr. avser 41 milj. kr. områden med uthyrningsproblem. Sökt belopp per lägenhet i sådana områden har ökat från 510 kr. lill 1 820 kr.

Under andra halvåret 1978 har bidrag beviljats med tillsammans 56 milj. kr. Av detta belopp avser 48 milj. kr. områden med synnerliga skäl för för­höjt bidrag eller områden med outhyrda lägenheter. För beslut om bidrag


 


Prop. 1978/79:125                                                                 48

återstod vid årsskiftet 1978-1979 4,5 milj. kr. Balansen av icke avgjorda ansökningar uppgick då lill 125 avseende sammanlagt 3 1 milj. kr. i bidrag. I 19 ansökningar avseende 19 milj. kr. har anförts synnerliga skäl för förhöjt bidrag. I ytterligare 3 ansökningar avseende I milj. kr. åberopas outhyrda lägenheter. Härtill kommer 30 ansökningar omfattande 5,5 milj. kr. i bi­drag där avsevärda satsningar planeras i modern flerbostadshusbebyggelse eller för gärdssammanslagningar i innerstad. Återstående 73 ansökningar, omfaitande 5,5 milj. kr. i bidrag, avser enstaka eller begränsade insatser och prioriteras lägre av bostadsstyrelsen.

Föredraganden

Under andra halvåret 1978 har antalet ansökningar om bidrag till förbätt­ring av boendemiljön och sökt belopp per lägenhet ökat kraftigt. Det har också skett en förskjutning mot områden med uthyrningsproblem, vilket är glädjande. Denna utveckling torde vara en följd av riksdagens beslut (prop. 1977/78:100 bil. 16, CU 1977/78: 27, rskr 1977/78: 264) att medge bi­drag med högre belopp än i normalfallet i ärenden där det finns synnerliga skäl. De gynnsammare reglerna irädde i kraft den 1 juli 1978. Ökningens omfattning har medfört att anslagel, som också är en beslutsram, inte räc­ker till för en positiv behandling av sådana projekt och områden med ut­hyrningsproblem som enligt riksdagens beslut (prop. 1974:150, CU 1974: 36, rskr 1974: 372) skall prioriteras. Enligt min mening är det angelä­get att dessa projekt kan genomföras utan tidsutdräkt. Av bostadsslyrel­sens framställning framgår alt antalet ansökningar kan väntas minska un­der våren 1979. Av inneliggande ansökningarom sammanlagt 31 milj. kr. i bidrag gäller 20 milj. kr. klart prioriterade projekt. Av anslagel återstod 4.5 milj. kr. vid årsskiftet varför ytterligare anslag på 15,5 milj. kr. erfordras för atl inneliggande ansökningar som avser särskilt angelägna projekt skall kunna erhålla beslul om bidrag under våren 1979. Jag förordar därför ett tilläggsanslag av 15,5 milj. kv.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till förbättring av boendemiljön pä tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetårel 1978/79 anvisa ett reservations­anslag av 15 500000 kr.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 49

Bilaga II

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET
                     PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-03-15

Föredragande: statsrådet Tham

Anmälan till tilläggsbudget III tUl statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

[l] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisats reservationsanslag av 45,4 milj. kr., varav 14,4 milj. kr. på tilläggsbudget I (prop. 1978/79:25 s. 99, NU 1978/79:16, rskr 1978/79:122) och 20 milj. kr. på tilläggsbudget 11 (prop. 1978/79:101 s. 43. NU 1978/79:21, rskr 1978/79:167). Reservationen vid budgetårels början var 7,4 milj. kr. Utgifterna till utgången av februari 1979 har uppgått lill närmare 33,4 milj. kr.

1 prop. 1978/79: 25 (s. 100) beräknades koslnadema för energisparkom­mittén (I 1974: 05) innevarande budgetår till 10,5 milj. kr. mot bakgrund av att kommitténs verksamhet senare skulle behandlas i samband med de me­ra övergripande energipolitiska ställningstagandena. 1 proposilionen om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1978/79: 115 bil. I avsnitt 6.3.3) harjag beräknat medelsbehovet för kommittén lill 13 285 000 kr. under budgetåret 1978/79. Det överskjutande beloppet, 2 785000 kr., bör nu lillföras ansla­get.

Regeringen har den 1 mars 1979 uppdragit åt energisparkommittén att genomföra en särskild informationskampanj som skall syfta lill all stimule­ra energianvändarna till all vidta extra energihushållningsåtgärder. Kam­panjen inleds omgående och avslutas senasi den 1 juli 1979. Kostnaderna för kampanjen skall belalas från detta anslag. Jag beräknar det tillkomman­de behovet av medel för denna kampanj lill 2,5 milj. kr. Den angivna tid­planen för kampanjen innebär att utgifter uppkommer redan innan riksda­gens beslut i medelsfrågan föreligger. Dessa utgifter bör få bestridas från lillgängliga medel under anslaget. 4   Riksdagen 1978179. I saml. Nr 125


 


Prop. 1978/79:125                                                                  50

Under den senaste tiden har ett betydande antal utredningar tillkallats för uppgifier inom induslridcpartementels verksamhetsområde. Bland ilcssa kan nämnas en särskild utredare för kärnkraftens radioaktiva avfall -- organisations- och finansieringsfrågor, delegationen för civilt utnyttjan­de av flygindustrins resurser, kommissionen för mindre och medelstora varv. delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja, utred­ningen för planering av allernaiiv produklion och sysselsättning inom vissa delar av försvarsmaterielindustrin och kommittén för översyn av lagstift­ningen pä atomenergiomrädet. Flertalet av dessa utredningar skall redovi-s;i förslag inom sådan tid att betydande utredningskostnader kan beräknas uppkommil redan under innevarande budgetår. Vidare har chefen för indu­stridepartementet i propositionen om riktlinjer för industripolitiken m.m. (prop. 1978/79:123 bil. 1) och jag i propositionen om riktlinjer för energipo­litiken redovisat vär avsikt att inom kort inhämta regeringens bemyndigan­de att tillkalla ytterligare utredningar, som kan beräknas medföra ytterliga­re kostnader under anslaget detta budgetår. Mot denna bakgrund harjag bedömt att tillgängliga medel under anslaget inle kommer att räcka för de aii.språk som det nu angivna utredningsarbetet ställer. Jag beräknar det yt­terligare behovei av medel till 2 milj. kr.

Med hänvisning till det anförda bör alltså anslaget tillföras ytterligare (2785000 + 2 500000 + 2000000 =) 7 285 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. pä tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 285 000 kr.

B. Industri m. m.

[2] Ökad garantifond för Skeppsfartens sekundärlånekassa. Svenska skeppshypotekskassan bildades år 1929 och omorganiserades år 1965, samtidigt som Skeppsfartens sekundärlånekassa inrätiades (prop. 1965: 99. BaU 1965: 38, rskr 1965: 289). Kassomas verksamhet regleras i la­gen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens se­kundärlånekassa (ändrad senast 1978:113) och reglemente (1965:593) för kitssorna (ändrat senast 1975:17). Kassorna har lill uppgift att lämna lån, huvudsakligen av långfristig karaklär, till svenska rederiföretag eller ikläda sig gaianti för sådana lån. Länen lämnas på bestämd tid som inte får över­stiga, för skeppshypotekskassan 15 år och för sekundärlånekassan 10 år. Överstiger lånetiden ett år. skall kassan i regel utlämna lånet alt återbeta­las genom avbetalningar enligt fastställd plan. För lånen skall ställas be­tryggande säkerhet i form av inleckning i svenskl fariyg eller borgen av staten eller bank. Inleckning skall i fråga om lån från skeppshypotekskas­san ligga inom 50% och i fråga om lån från sekundärlånekassan inom 70% av det värde till vilket styrelsen uppskattar fartyget.


 


Prop. 1978/79:125                                                                  .M

För kassornas förbindelser har låntagarna ett vissl kollektivt ;m>vai. Som särskild säkerhet har bildats garantifondcr genom att staten har ställi till förfogande garantiförbindelser som har utfärdats av fullniäktige i riks­gäldskontorei. Sädana garantiförbindelser har utfärdats pä 100 milj. kr. (or Skeppshypotekskassan och på 52 milj. kr. lor Sekundärlånekassan. Be­stämmelse om garantifond återfinns i 6 S lagen om Svenska skeppshypo­tekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa (6 S ändrad senast 1978:113).

För sin verksamhet anskaffar kassorna medel genom upplåning pä kapi­talmarknaden, huvudsakligen mol utgivande av obligationer. Det samman­lagda beloppet av läncskuld och garantiförpliktelsei' fär för Skeppshypo­tekskassan uppgå till högst tio gånger och för Sekundärlänckassin lill högst sex gånger beloppet av resp. kassas garantifond och reservfond.

Vissa frågor rörande kassornas långivning har behandlats i prop. 1978/79:116 om vissa sjöfartspolitiska frågor m. m.

Skeppsfartens sekiiudärluuckdssa häri skrivelser den II oktober 1977 och den 7 december 1978 anhållit att garantifonden ökas med 25 milj. kr. Ökningen behövs för att möjliggöra ökad utlåning. Kassan anför att upplä-ningsrätten till halvårsskiftet 1979 inte räcker för de län som kassan avser att placera under perioden. Kassans upplåningsrätt uppgäi f.n. till 347 milj. kr.

Jag finner det angeläget att kassan även i fortsättningen kan tillgodose de svenska rederiernas behov av lån för den nyanskaffning av fartyg som sker. För att klara det nu fiireliggande behovet bör en ökning med 15 milj. kr. av sekundäriånekassans garantifond vara tillfyllest. Dä uppnås också en god balans i kreditkapaciteten mellan de båda kassorna. Jag förordar därför att denna garaniifond ökas med 15 milj. kr.

Ett genomförande av vad jag nu har förordat förutsätter ändring i 6 § la­gen om Svenska hypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa. Inom industridepartementet har därför upprättats förslag till ändring av denna lag. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 11.1.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen före­slår riksdagen att

1.    antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriånekassa,

2.    bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret att utfärda ytterligare garantiförbindelser på 15000 000 kr. atl inga i Skeppsfartens se-kundärlånekassas garantifond.

[3] Ändrade riktlinjer för statliga lånegarantier till specialstålindustrin m.m. För att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin beslutade riksdagen hösien 1977 om vissa tidsbe-


 


Prop. 1978/79:125                                                                  52

gränsade ätgärder (prop. 1977/78:47, NU 1977/78:30. rskr 1977/78:84). Sälunda utgär under åren 1978 och 1979 slatligt stöd - län och länegaran­tier - enligt av riksdagen godkända riktlinjer till företag som utövar eller ämnar utöva industriell verksamhet i de nämnda branscherna. Frågor om sådana lån och lånegarantier prövas av delegationen för strukturtVägor inom vissa branscher (strukturdelegationen). Lånemedlen - investerings­lån, likviditetslån och marknadsföringslån - uppgår till 700 milj. kr. medan ramen för lånegarantierna är satt litl högst 600 milj. kr. Länegarantier kan beviljas för län i affärsbanker, sparbanker, kreditaktiebolag eller annan kreditinrättning som regeringen godkänner. Närmare bestämmelser om stödet finns i förordningen (1977:1123) om slatligt stöd till slrukturälgärder inom specialstålindustrin m. m.

Riksdagsbeslutet innebär bl.a. att länegaranti får beviljas endasl för län med villkor som motsvarar statliga lokaliseringslän till industrin. Detia be­tyder att ränta f. n. utgär efter en räntesats som med högst 2.75 % översti­ger del av riksbanken fastställda vid varje tidpunkt gällande diskontot. Härutöver tas en administrations- och förlusttäckningsavgifi ut som f.n. uppgår till 1 % pä utestående belopp. Avgiften tillfaller staten. Diskontot är f. n. 6.5 % varför den ränta som tillfaller långivande bank, kreditaktie­bolag eller annan kreditinrättning som regeringen godkänner f.n. räknas efter 9,25 %.

Siriikiiirddegatioiien har i skrivelse den 28 februari 1979 anfört bl.a. följande. Vid normal finansiering svarar bankerna för krediter under själva investeringsskedet medan stora delar av de långfristiga krediterna därefter lyfls av till kapitalmarknaden, bl. a. försäkringsbolag och stiftelser. Sädana avlyft medges inte enligt nyssnämnda förordning (1977:1123). Med hänsyn till de stora lånebelopp det här är fräga om - en länegarantiram av 600 milj. kr. under åren 1978 och 1979 - anses det angeläget att avlyft kan ar­rangeras även för de aktuella länen till specialslålinduslrin. En förutsätt­ning för sådana avlyft är vidare att räntevillkoren för lån bringas i överens­stämmelse med de räntevillkor avlyftsinstituten tillämpar. Bl.a. tillämpas som regel fast ränta.

Delegationen föreslår därför att reglerna för lånegarantier ändras i vissa avseenden. Sålunda föresläs delegationen få möjlighet att i särskilda fall medge att lån, för vilka garanti har beviljats, övertas av annan längivare än som avses i riksdagens beslut. Del bör vidare inte vara uteslutet för delega­tionen att i dylika fall medge att lånet får löpa med fasl, till det rådande rän­teläget anpassad ränta.

Jag finner det angeläget att de statliga lånegarantierna till specialslålin­duslrin och stålgjuteriindustrin kan utnyttjas i avsedd omfattning sä att den strukturella omvandlingen underlättas i enlighet med statsmakternas inten­tioner. Jag förordar därför att riktlinjerna för garantigivningen ändras i en­lighet med nyssnämnda förslag.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 53

Under äbcropaiKle av vad Jag nu har anfört hemställerjag all regeringen Idreslär riksdagen

alt godkänna an riktlinjerna tor statliga länegaruniier lill specialstål-industrin m. m. ändras i enlighet med vad jag har förordal.

G. Statsägda företag

[4] Gli. Medelstillskott för AB Eiser. Något anslag för detta ändamäl finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetaret 1978/79.

I skrivelse den 20 december 1978 har riksdagen till regeringen anmält si­na beslut med anledning av bl.a. prop. 1978/79:43 om medelsanvisning m. m. pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom in­dustridepartementets verksamhetsområde. Riksdagen har därvid bl.a. som sin mening gett regeringen till känna vad näringsutskottet i sitt betän­kande 1978/79:16 haranförl beträffande riktlinjer för den statliga teko-kon-cerncns verksamhei i Norrland. Enligt riksdagen borde regeringen vidta ätgärder så att driften vid fabrikerna i Skellefteå. Lycksele och Kramfors som tillhör den statliga textil- och konfektionsindustrikoncernen AB Eiser. dotterbolag till Statsföretag AB. kan fortsätta till dess att en samlad plan för tekoindustrin har lagts fram och behandlats av statsmakterna, vilket beräknas ske under våren 1979. Regeringen borde därför, på samma sätt som skett vad gäller Eisers enheter i Norsjö och Sollefteå, uppdra ät Stats­företag att lämna offert rörande kostnaderna för atl under viss tid upprätt­hälla driften vid den statliga teko-koncernens anläggningar i Skellefteå, Lycksele och Kramfors (prop. 1978/79: 43 bil. 1,NU 1978/79:16s. II.rskr 1978/79:122).

Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 21 december 1978 att uppdra åt Statsföretag att till regeringen lämna koslnadsförslag för följande åtgärder:

-    upprätthållande av driften vid Eiser-koncernens enheter i Skellefteå, Lycksele och Kramfors, dels första halvåret 1979 och dels för hela året 1979,

-    en sökprocess under år 1979 efter produkter som hittills inte har tillver­kats vid enheterna i Skellefteå, Lycksele och Kramfors och som har möjlighet att bli lönsamma. I offertförfrågan påpekades att produkterna kan härröra även från andra branscher än textil- och konfektionsindu­strierna,

-    utveckling av nya produkler. I offertföriVågan angavs att för beräkning av kostnader för verksamhet som rör produktutveckling samråd bör ske med direktör Gunnar Lund. åt vilken chefen för industridepartementet den 29 november 1978 har uppdragit att utvärdera de nya produkter som de anställda vid enhetema i Lycksele och Skellefteå har utvecklat.

I skrivelse den 2 februari 1979 till regeringen har Statsföretag lämnat den begärda offerten.  Kostnadema för offerten är beräknade med utgångs-


 


IVop. 1978/79:125                                                                  54

punkl i all syNselsätiningsnivän i Skellcfteä. Lycksele och Kramfors skall vaia i stort sett oförändrad undei' den lid som oflerlen omfattar och utgå frän antalet anställda sista kvartalet 1978. Storleken på del statliga bidrag som krävs för atl iippnA delta mäl har räknats fiam genom atl totalkostna­derna för drift vid de tre lährikern;! har minskats med de beräknade försälj-ningsintäktei"na förlillverkade produktei-.

Staisföretag framhällei all den planeiade tillverkningen vid fabrikerna pä dessa tre orter ulgörs av plagg som skall konkurrera med importen. För-säijningspriseina iir däriör beräknade efter de priser som erläggs vid im­port a\ liknande plagg. .Av denna anledning väntas de tillverkade plaggen inte i någon nämnvärd grad störa övrig försäljning av liknande plagg tillver­kade i Sverige.

Vid Skellefieä-enheien avser koncernen att tillverka termobyxor, täck­jackor, overaller och Jeans. Driftunderskottet för alt under första halvåret resp. hela ärel 1979 upprälthålla driften pä nuvarande sysselsättningsnivå, 211 anställda, har av Eiser beräknats lill 7,4 resp. 13,4 milj. kr.

Driftunderskottet för att under första halvåret resp. hela året 1979 sys­selsätta 91 personer i Lycksele med att tillverka jeans har av Eiser beräk­nas lill 3,1 resp. 5.7 milj. kr.

I Kramfors har koncernen för avsikt att tillverka herrbenkläder. Drifts­underskottet för att under första halvåret resp. hela året 1979 sysselsätta 29 personer har a\' Eiser beräknats till 1,9 resp. 3,4 milj. kr. Det högre driftunderskotiet i Kramfors per anställd förklaras främst av att tillverk­ningen där innehåller relativt mer av inhemsk förädling. Vidare har Kram­fors som är den minsl;t enheien relalivi höga fasta kostnader per tillverkad enhet. I sin skrivelse framhäller Staisföretag atl verksamheten i Lycksele och Skellefteå skall samnianföras lill ett särskilt dotterbolag till Eiser.

För egen del vill Jag erinra om att de beräkningar av driftunderskotten som Eiser har ajort äi osäkra med hänsyn till att det är svårt alt bedöma hur stora försäljningsintäkterna blir. De belopp som har angivits fär be­traktas som högsta tänkbaia. Om driftresultatet blir bättre än vad som har beräknals av Eiser skall iWerskotlei belalas in till siaisverkel. Enligt min mening erbjuder offerten en godtagbar möjlighet att ge rådrum för att söka Åstadkomma varaktig sysselsättning för de berörda i en verksamhet som kan drivas lönsamt. Rådrum härtör bör ges under hela året 1979. Statsföre­tags offert om upprätthällande av driften under denna tid bör därför antas. Detta föruisäiier atl Statsföretag erhåller statligt bidrag motsvarande drift­förlusten pä resp. ort underår 1979.

Jag förordar i enlighel härmed att statligt bidrag lämnas till Statsföretag under år 1979 med sammanlagt högsl 22,5 milj. kr.

Om Slatsförelag under är 1979 lyckas förlägga annan verksamhet till Skellefteå, Lycksele eller Kramfors, har företaget begärt att fä utnyttja viss del av de medel som kan komma att ställas till förfogande för alt starta sädan ny verksamhet. Staisföretag har föreslagit att företaget för varje an-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 55

ställd som övergår från konfektionsenheterna i Skellefteå. Lycksele och Kramfors till ny verksamhet skall fä överföra den del av det föreslagna be­loppet som belöper på den anställde för den resterande delen av den tid kostnadsförslaget gäller.

Enligt min mening innebär Statsföretags förslag en ändamålsenlig an­vändning av medlen. De bör därför få användas pä angivet sätt.

Kostnaderna för att under år 1979 söka efter produkter som hittills inte har tillverkals vid enheterna i Skellefteå, Lycksele och Kramfors har Statsförelag beräknat till I milj. kr. Jag finner denna kostnad skälig och be­räknar alltså I milj. kr. för ändamälet.

För att utvärdera och utveckla de förslag till nya produkter som har ta­gits fram av de anställda i Lycksele och Skellefteå har Staisföretag begärt I milj. kr. 1 det här sammanhanget villjag erinra om att chefen för industri­departementet den 29 november 1978 gav direktör Gunnar Lund i uppdrag att undersöka om de förslag till nya produkter som har kommit fram vid enheierna i Lycksele och Skellefteå kan förverkligas. Jag finner det ange­läget att en utvärdering av de framtagna produktidéerna görs av Eiser i nä­ra samarbete med de anslällda och direktör Gunnar Lund. Jag beräknar I milj. kr. för detta ändamål.

Sammanlagt bör alltså som Medelstillskott för AB Eiser anvisas (22,5+1,0+1,0=) 24,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till MeddslUlskoii för AB Eiser på tilläggsbudget III till statsbud­geten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 24 500000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I.  STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken

[5] Vissa bolagsbildningar m. m. vid förenade fabriksverken. Förenade fa­briksverken (FFV) är ett affärsdrivande verk, som inrätiades under nam­net försvarets fabriksverk genom beslut av 1943 års riksdag (prop. 1943:180, SäU 1943:2, rskr 1943:319). Inom verkei sammanfördes vissa lill försvarsväsendet hörande fabriker och industriella anläggningar m. m. 1972 ärs FFV-utredning som i juni 1974 avlämnade sitt betänkande (SOU 1974: 38) FFV - Förenade fabriksverken har ulföriigl behandlal frå­gan om lämplig företagsform för FFV. Betydelsen av konkurrenslikställig-heien har enligt utredningen kommit att framhållas allt mer under senare år. Utredningen framhöll att verksamheten inom FFV borde bedrivas pä samma villkor som gäller för konkurrerande företag. Utredningen ansäg


 


Prop. 1978/79:125                                                                 56

all inga sädana röihällanden som monopolställning, särskilda försvarspoli­tiska, sysselsältningspoliliska och liknande krav, eller specifika myndig­hetsfunktioner kunde anföras för atl bibehålla affärsverksformen. Mot denna bakgrund föreslog utredningen all FFV skulle ombildas till aktiebo­lag. Häremol reserverade sig representanterna i utredningen för Statsan­ställdas Förbund (SF) och Försvarets Civila Tjänstemannaförbund (FC1 F). Huvudskälet till organisationernas inslällning var atl de ansåg alt en övergäng till aktiebolagsform skulle medföra sämre villkor för de an­ställda än om FFV blev kvar som affärsverk.

Föredragande statsrådet framhöll i prop. 1975/76:122 atl han delade uppfallningen atl verksamheien utifrån företagsekonomiska bedömningar med fördel skulle kunna bedrivas i aktiebolagsform. Med hänsyn till att flertalet anställda motsatte sig ombildningen av FFV till bolag förordade han att affärsverksformen skulle behållas ytteriigare en tid och ansåg alt fiågan om företagsformen borde prövas på nytt efter ca Ire år.

Riksdagen beslöt vären 1976 (prop. 1975/76:122, NU 1975/76:62, rskr 1975/76:420) om ny organisation och ändrad verksamhetsinriktning för FFV i enlighet med förslagen i propositionen.

FFV är f. n. organiserat i fyra sektorer, nämligen Försvarsmateriel. Un­derhäll, Industriprodukter och Allmaieriel (överskottsförsäljning). Dess­ulom finns koncernledning, sex koncernstaber och vissa serviceenheter, vilka sysselsätter 200 personer i Eskilstuna.

FFV förvaltar statens aktier och andra ägarandelar i Industri AB Gelfa, AB Avimal, FFV Sport AB, Telub AB, Innovations AB Projektion KB, In­novations AB Projeclion, KB United Stirling (Sweden) AB & Co, United Stirling (Sweden) AB och Stirling Power Syslems Corp.

Föreluidc fabriksverken

FFV har i skrivelser den 2 oktober 1978 och den 9 februari 1979 hem­ställt om förändringar i nuvarande företagsform m.m. och anför i huvud­sak följande.

Efter överläggningar med representanter för berörda personalorganisa­tioner och efter beslut i FFV:s styrelse tillsattes år 1977 en arbetsgrupp med uppgift att undersöka vilka ändringar i FFV:s förelagsform och befo­genheter som borde genomföras för att på bästa möjliga sätt säkerställa FFV:s framtid med avseende på lönsamhet, trygghet för de anställda m. m. Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete och föreslagit att nuvarande sek­torer Industriprodukter och Allmaieriel ombildas till aktiebolag samt att sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll kvarstår inom affärsverket men med vissa ändrade befogenheler i ekonomiskt avseende. Företrädar­na för SF och FCTF delar dock inte majoritetens uppfattning i vad den in­nebär att Allmaieriel skall ombildas lill aktiebolag. FFV hemställer att ar­betsgruppens förslag genomförs. Vidare hemställer .FFV alt ett särskilt förvaltningsbolag bildas med uppgift att förvalta statens aktier i bolag i vil­ka FFV f. n. förvaltar samtliga aktier.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 57

Ombildning av sektor I ndu st riprod u kt c r .til I aktiebolag

FFV anför beträffande ombildning av sektom Industriprodukter till ak­tiebolag bl. a. följande.

För att långsiktigt trygga sysselsättningen vid de tillverkande enheterna har FFV sedan länge sökt etablera nya produkler med liknande krav på ut­vecklings- och tillverkningsresurser samt kvalitetsnivå som gäller för för­svarsmateriel. FFV liksom andra försvarsmaterielproducerande företag har mött avsevärda svårigheter atl bygga upp en mer omfatlande civil verksamhet inom en organisation som domineras av försvarsmateriel. FFV framhåller också svårigheten alt uppnå tillräcklig konkurrenskraft och flexibilitet för civila marknader inom de särskilda ramar som gäller för affärsverk.

I den organisation som infördes för FFV vid ingången av budgetåret 1976/77 samlades olika civilt inriktade projekt inom den nybildade sektor Industriprodukter. Huvudprojektet inom denna är att utveckla en mindre stirlingmotor. Härutöver omfattar sektorn produktenheterna Transmis­sion och Mätmelodik samt förberedande utveckling av andra projekt. Sek­lorn sysselsätter 110 personer i Eskilstuna och Linköping.

Sektor Industriprodukter har som mål att bygga upp en lönsam och kon­kurrenskraftig verksamhet med inrikining på mindre stirlingmotorer och andra verkstadsprodukter för civil användning. Den planerade snabba ex­pansionen inom det civila produktområdet medför ett betydande kapital­behov för produktutveckling, marknadsföring och produklionsuppbygg-nad.

Inom sektor Försvarsmateriel är den framtida beläggningsutvecklingen oviss. Försvarets materielverks anskaffningsplaner innebär bl.a. att sys­selsättningen vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna, Torpedverkstaden i Motala och Zakrisdalsverken i Karlstad kommer att bli otillräcklig redan under in­nevarande år. Exportbeslällningar av försvarsmateriel beräknas inte kun­na kompensera detla bortfall.

Del dominerande projektet för sektor Industriprodukter gäller utveck­ling av en mindre stirlingmotor. Denna kan utnyttjas som energikälla för ett flertal olika ändamål. Var och en av dessa användningar kommer atl ställa krav på samarbete med företag, som behärskar leknik och marknad för den aktuella tillämpningen. Liknande behov av samgående med andra företag kan finnas för sektoms övriga projeki. Detla krav på flexibelt sam­arbete med andra företag kan lättare tillgodoses inom ramen för ett aktie­bolag än inom ett affärsverk. Även kapitalanskaffning och personalrekry-lering skulle underlättas vid en övergång till bolagsform. Svårigheterna att inom affärsverket FFV tillgodose det ökade kapitalbehovet inom sektor Industriprodukter liksom att i övrigi driva verksamheien på ett ekono­miskt godtagbart sätt framslår som allvarliga hinder för en önskvärd ut­veckling.

FFV:s stirlingprojekl är den försia kommersiella tillämpningen av det


 


Prop. 1978/79:125                                                                 58

grundläggande utvecklingsarbete som utförs vid KB United Stirling (Swe­den) AB & Co i Malmö. Den näraliggande introduktionen av FFV:s projekt har blivit möjlig genom att utnyttja en relativt enkel motor i tillämpningar, som dels ställer särskilda krav pä exempelvis låg ljudnivå och rena avga­ser, dels erbjuder möjlighet att utnyttja motorns värmeöverskoti. I sin första tillämpning utnyttjas FFV:s stirlingmotor som energikälla i ett toial-energisystem för s.k. Motor Homes i Förenta staterna. Motor Homes är stora husvagnar eller bussar inredda för fritidsändamål. De presentationer som gjorls av systemet har mötts av ett mycket starkt intresse.

FFV:s stirlingprojekl befinner sig f n. i ett skede där förserieproduktion snart skall påbörjas. Föruiom lillämpningsprov pågår produktionsteknisk utveckling och förberedelser för serieproduktion. Resursema kommer un­der de närmaste åren alt koncentreras på energisystemet för Motor Homes. Vissa ytterligare tillämpningar bearbetas dock redan. Detta gäller bl.a. system för mililärt bruk, där utprovning f. n. pågår. Den svenska ut­vecklingen av stirlingmotorer är kanske landets främsta aktuella exempel pä ett högteknologiskt projekt med stora utvecklingsmöjligheter. En fort­satt kraftfull satsning på stirlingmotorulveckling öppnar en mångfald nya affärsmöjligheter för svensk industri. Detta gäller inte endast tillverkning av stirlingmotorer, utan uppkommer också via de många tillämpningssy­stem som stirlingtekniken aktualiserar, t. ex. genom att utnyttja nya bräns­len eller genom alt bilda kärnan i lolalenergisystem.

FFV föreslär atl det f. n. vilande bolaget FFV Sport AB ändrar namn lill FFV Industriprodukter AB och övertar den rörelse som bedrivs inom sek­tor Industriprodukter från den I juli 1979. Bolaget avses i första hand svara för utveckling och montering av generaloraggregat samt marknadsföring. Så gott som all produklion av detaljer avses levereras från underleverantö­rer, däribland FFV:s sektor Försvarsmateriel, främst fabrikerna i Eskilstu­na och Motala. Vid en årlig produktion av 10000 motorer vilken beräknas bli verksamhetsåret 1982/83 beräknas sysselsättningseffekten inom sektor Försvarsmateriel uppgå till ca 200 personer. Eftersom vissa komponenter köps från övrig svensk industri kommer projektet alt kunna bidra till sys­selsättningen hos ett antal underleverantörer. När serieleveranserna på­börjas avses den verksamhet med bl. a. utvecklingsarbete som f. n. bedrivs i Linköping i anslutning lill FFV:s underhållsverkstad bli flyttad till Mota­la.

Ombildning a v s e kt or Allmat eriel lill aktiebolag

FFV anför beiräffande ombildning av sektor Allmaieriel lill aktiebolag bl. a. följande.

Seklorns verksamhet består framför allt i att sälja övertalig och kasserad materiel åt statliga myndigheler och privata företag samt atl sälja nytiUver­kade produkter från de s. k. samhällsverkstäderna (skyddade verkstäder, kriminalvårdens verkstäder m. fl.) t. ex. inom fritidssektorn och för materi-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 59

alhantering. Om särskilda skäl föreligger säljer sektorn produkter även ät andra leverantörer för att därigenom uppnå önskvärd sortimentsbredd. Sektom har försäljningsställen i Solna. Arboga, Sundsvall, Luleå, Göte­borg och Löddeköpinge. Sektom sysselsätter 165 personer och omsatle verksamhetsåret 1977/78 93 milj. kr.

I fråga om lönsamheten är målsättningen att uppnå ett resultat som skall medge önskvärd konsolidering och erforderlig expansion av verksamhe­ten. För att underlätta finansieringen säljs företrädesvis övertalig materiel pä kommissionsbasis. Ett ändrai produktsortiment i framliden beräknas ställa ökat krav på kapital.

Sektorn tillämpar en fasl prispolitik med marknadsanpassade priser och bearbetar främst den svenska marknaden.

FFV har tidigare pekat på de fördelar som skulle vinnas om sektor All­maieriel ombildades till aktiebolag. Fördelarna är följande:

-     snabbare beslutsprocess,

-     vidgade möjligheler alt slimulera personalen lill personliga insaiser ge­nom olika lyper av stimulansersättning,

-     möjligheter att på lika villkor med andra företag ordna sin kapitalförsörj­ning,

-     bättre möjligheter till flexiblare samarbetsformer med kunder och leve­rantörer och till en utvidgning av leverantörskretsen.

FFV anser att dessa motiv gör sig i vissa avseenden mer gällande nu än tidigare. FFV pekar härvid särskilt på Allmateriels ökande försäljning av volymvärdetunga varor på amorleringsbasis samt avbetalningsförsäljning av bilar. Denna verksamhet kommer att kräva en kapitalförsörjning som inte kan tillgodoses annat än genom upplåning på kreditmarknaden eller genom belåning i finansieringsinstitut (factoring). Nuvarande företagsform försvårar finansieringen av denna försäljningsverksamhet.

Bildande or h fi na n s i e ri n g av cll förvall nin gsbolug

I fråga om bildande av ett förvaltningsbolag anför FFV bl.a. följande. En av fördelarna med aktiebolagsformen är att ett akiiebolag kan utnytt­ja för affärsverksamhet normala finansieringsmöjligheter. Ett aktiebolag kan också utnyttja lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag samt andra stödformer. Samarbetet mellan FFV och de bolag i vilka verket förvallar statens aktier hämmas emellertid av att det föreligger formella hinder för normala finansiella och resultatmässiga transaktioner mellan FFV och bo­lagen. Ett förvaltningsbolag skulle enligt FFV:s uppfattning avsevärt för­bättra de finansiella och administrativa förutsättningarna i synnerhet för verksamheten i de aktiebolag som FFV äger ett dominerande inflytande i, men även för FFV-koncemen i allmänhet.

För det affärsmässiga handlingsutrymmet inom en koncern har ett av ak­tiebolagslagen och skattelagstiftningen accepterat koncernförhållande stor betydelse.


 


Prop. 1978/79:125                                                                  60

Ökade möjligheler till bl.a. resultatuljämning och finansiering av verk­samheter under utveckling kan sålunda vinnas genom att etablera ett kon­cernförhållande mellan FFV:s olika bolag. Ett sådant koncemförhållande uppkommer om ett förvaltningsbolag bildas. Detta medför även betydande administrativa fördelar, t.ex. samordning av närbesläktad verksamhet samt gemensamt utnyttjande av vissa specialislfunktioner och andra resur­ser.

FFV är för sin finansiering hänvisat bl. a. lill en rörlig kredit i riksgälds­kontoret. Enligt FFV:s bedömning måste nuvarande finansieringsmöjlig­het kompletteras för att möta de framtida medelsbehoven. FFV finner del därför angeläget att förbättra bolagens möjligheter att finansiera en expan­sion genom extern upplåning.

FFV äger f. n. inte rätt atl låna till eller frän eller ge tillskott lill de bolag i vilka FFV förvaltar statens aktier. En effektiv drift kan därför nödvändig­göra samarbete inom FFV-koncernen när del gäller försäljning av tillgång­ar och övertagande av fordringar. Även i dessa hänseenden skulle åtskilligt stå alt vinna med ett koncernförhållande.

FFV hemställer sålunda alt ett förvaltningsbolag bildas med uppgift att förvalta bolagets innehav av aktier och lämna en med denna verksamhet sammanhängande administrativ och finansiell service till sina dotterbolag saml att bedriva annan därmed förenlig rörelse.

Förvaliningsbolaget kommer att i sin verksamhet ha behov av all kunna ta emot och lämna koncernbidrag. Förvaltningsbolaget behöver, eftersom det inle är rörelsedrivande, särskilt tillstånd enligt kommunalskatielagen för att mottaga och lämna koncernbidrag. Det förutsätts atl förvaltningsbo­laget skall kunna erhålla ägartillskott från FFV samt att FFV får rätt alt teckna borgen för län till förvaliningsbolaget.

Det formella bildandet av förvaltningsbolaget bör ske den 1 juli 1979 ge­nom alt detta övertar samtliga aktier i de bolag där FFV förvaltar statens aktier till de värden med vilka aktierna ingår i FFV:s statskapital.

FFV anser att förvaliningsbolaget bör får ett eget kapital motsvarande värdet av de tillförda aktierna och anläggningstillgångarna, varav 25 milj. kr. såsom nominellt aktiekapital och äterstoden som reservfond.

Enligt FFV bör bolaget AB Avimal, som f. n. är vilande, efter regering­ens medgivande få förvärva de fastigheter, som vid övergångsiillfället in­går i fabriksverkens fond och redovisas vid sektorn Allmaieriel. FFV an­ser vidare all AB Avimal och FFV Sport AB bör få förvärva erforderliga maskiner och annan utrustning som finns redovisade i fonden.

Som likvid för de aktier och andra tillgångar FFV överlämnar till förvalt­ningsbolaget erhåller FFV samtliga aktier i detta.

För den fortsatta ombildningen av FFV:s sektorer Industriprodukter resp. Allmaieriel till aktiebolag och för att läcka behovet av viss likvidi­tetsreserv erfordras ett kapitaltillskott av 30 milj. kr. till förvaltningsbola­get. FFV anhåller om bemyndigande att av tillgängliga medel bevilja bola­get ett långfristigt län av 30 milj. kr.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 61

FFV:s stirlingmolorprojekt beräknas kräva stora kapitalinsatser under verksamhetsåren 1979/80-1981/82. Denna verksamhei beräknas under denna tid belastas med start- och utvecklingskostnader pä 116 milj. kr. Härtill behövs medel för invesleringar och rörelsekapital pä över 80 milj. kr. Projektet beräknas under treårsperioden behöva finansieras genom ägartillskott frän FFV med ca 70 milj. kr., medan återstående behov kan upplånas mol statlig borgen.

FFV beräknas redovisa en sammanlagd vinsl före ränta på statskapitalet under de tre verksamhetsåren på 170 milj. kr. Räntan på statskapitalet uppskattas till 137 milj. kr., varigenom disponibelt belopp för överföring till den verksamhet som bedrivs i bolagsform endast kommer atl uppgå till 33 milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna och till de påfrest­ningar på resultatet som uteblivna order från det svenska försvarel kan medföra har det disponibla beloppet minskats till 15 milj. kr. Då som nyss nämnls 70 milj. kr. erfordras för förlusttäckningen genom ägartillskott till bolagen måste enligt FFV 55 milj. kr. av räntan pä statskapitalet tas i an­språk. FFV anhåller att bli befriad frän skyldigheten atl ovillkorligen inle­verera full ränta på statskapitalet under verksamhetsåren 1979/80-1981/82.

Utöver det kapitalbehov som täcks genom ägartillskotl uppkommer ett kapitalbehov för bolagssektorn för finansiering av investeringar i anlägg­ningar och rörelsekapital som betingas av verksamhetens expansion. För de tre kommande verksamhetsåren beräknas detta behov uppgå till ca 182 milj. kr. Härav läcks 25 milj. kr. av del aktiekapital som tillförs de två ny­bildade bolagen. Övriga medel måste lånas upp. För detta behövs borgen av staien. Med hänsyn lill osäkerheten i beräkningama anser FFV att bor­gensramen härför bör vara 165 milj. kr. för verksamhetsåren 1979/80, 1980/81 och 1981/82.

FFV anhåller vidare om ett tillskott om 7 milj. kr. atl överföras till det föreslagna förvaltningsbolaget för förvärv av aktierna i AB Norma Projek-lilfabrik från Telub AB som i februari 1979, efter regeringens medgivande, har förvärvat samtliga aktier i AB Norma Projektilfabrik (Norma). Avsik­ten med förvärvet är att genomföra en strukturrationalisering vid de tvä produktionsenheter i landet som tillverkar finkalibrig ammunition för för­svarets behov. Dessa är Norma i Ämotfors med ca 320 anställda och Va-näsverken i Karlsborg med ca 360 anställda som är en del av FFV. Efter­frågan på militär ammunition har minskat och kommer att minska även framdeles. En strukturering är enligt FFV nödvändig så att en koncentra­tion och specialisering av tillverkningen kan åstadkommas. Det är FFV:s avsikt att Telub skall överiåta sina aktier i Norma till det föreslagna för­valtningsbolaget mot ersättning som molsvarar Telubs kostnader.

FFV har beräknat kostnaderna för stmkturralionaliseringen till 6 milj. kr. och anser att verket bör tillföras dessa medel, så att verkei inte kost­nads- eller betalningsmässigt belastas för detla belopp eftersom struktur­problemen är följden av en utveckling som FFV inle kunnai påverka.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 62

M odific ri II g a v affärs verk sfornicn

Som komplement lill och förutsättning för att syftet med de ovan före­slagna ombildningarna till aktiebolag samt nybildningen av ett förvalt-ningsbolag skall kunna fä avsedd elTekt föreslår FFV att verket erhåller vä­sentligt utökade ekonomiska befogenheter. Ulöver vad som tidigare har framförts bör ifrågavarande bolag kunna uppta län pä den fria kapitalmark­naden, varvid FFV pä statens vägnar mäste kunna ikläda sig borgensåta­ganden för bolagens krediter.

Vidare bör affärsverket inom vissa ramar kunna medverka vid lämnan­det av ägartillskott lill i FFV-koncernen ingående bolag.

FFV bör erhälla utökade befogenheter. FFV finner det sälunda angelä­get atl FFV kan behålla avskrivningsmedel för byggnader och maskiner och fritt få disponera dessa samt att FFV får behålla de likvida medel som uppkomrrxici samband med försäljning av fast egendom.

FFV anser att FFV mäste fä rätl att teckna borgen för lån till bolag i vil­ka FFV förvaltar statens aktier inom ramar som fastställs på grundval av FFV:s femårsplan samt att fä rätl alt bevilja dels kortfristiga lån (I är) till dotterbolag, dels långfristiga lån med villkorlig återbetalningsskyldighel lill dotterbolag.

FFV anser att verket i likhet med aktiebolag bör komma i åtnjutande av olika former av lokaliseringsstöd och andra slödålgärder samt verket fritt bör få lämna koncernbidrag inom ramen för disponibla medel till bolag i vilka FFV förvaltar statens aktier. Vidare bör extem revisionsberättelse upprättas i likhet med vad som gäller för aktiebolag. Resultatet före inleve­rans av ränta på statskapitalet bör beräknas efter eventuella ägartillskott. Del är ocksä FFV:s uppfattning att nuvarande disposilionsfond fritt får disponeras och alt FFV efter regeringens medgivande får förvärva aklier inom ramen för FFV:s mäl och finansiella resurser.

FFV anhåller atl få tillämpa de regler och värderingsprinciper som gäller enligt aktiebolagslagen och bokföringslagen. FFV anser att verket bör få möjlighet att vidareutveckla den delegering i personaladministrativa frå­gor, som de senasle åren kommii lill stånd, för atl FFV självständigt inom vissa fastställda ramar i större utsträckning skall kunna sluta avtal med be­rörda personalorganisationer angående anställningsvillkoren,

Samarbelel inellan FFV och KB Uniied Stirling (Sweden) AB & Co

Underutvecklingen av FFV:s stirlingprojekl barett kontinuerligt samar­bete ägt rum mellan FFV och KB United Stiriing (Sweden) AB & Co. Efter­som FFV:s stirlingprojekl är den försia kommersiella tillämpningen av stirlingmotorn har detta projeki otvivelaktigt stor betydelse även för Uni­led Stirlings framtid. Den svenska utvecklingen av sliriingmotorn är kan­ske landets främsla akluella exempel på ett högteknologiskt projekt med stora utvecklingsmöjligheter.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 63

Verksamheten vid Uniled Stirling bedrivs i form av ett kommanditbolag, i vilket staten genom FFV och Kockums AB ingår som delägare, och ett aktiebolag. United Stirling (Sweden) AB, som komplementär. Med hänsyn lill de starka kopplingar som finns mellan FFV och United Stirling inom områdena teknik och produktionsteknik anser FFV del vara en fördel för stirlingprojektet om denna verksamhet starkare kunde integreras med FFV. FFV föreslär att siimtliga andelar och aktier i bolagen skall förvaltas av FFV.

Frägor som FFV har tagit upp i sina skrivelser har också tagits upp av några organ.

Arbetsgruppen med uppgift att bevaka sysselsältningen i Linköpingsom­rådet, tillsatt år 1974 av dåvarande chefen för industridepartementet, har i skrivelse till regeringen hemställt att FFV:s stirlingprojekl skall ha sin led­ning förlagd lill Linköping. Motala kommun har i skrivelse till regeringen framhållit att verksamheten i FFV:s stiriingprojekt bör förläggas till Mo­tala.

Statsföretagsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst föreslagit att sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll skall överföras i bolagsform och integreras i Statsförelag AB. Ulredningen har framhållit atl de av FFV föreslagna ombildningarna av sektorerna •Industriprodukter och Allmaieriel bör ses som en försia etapp och genomföras vid föreslagen tidpunkt den 1 juli 1979.

Föredraganden

FFV är f n. ett affärsdrivande verk, som är organiserat i fyra sektorer. Försvarsmateriel, Underhäll. Industriprodukter och Allmaieriel. FFV för­valtar statens aktier i vissa företag, Telub AB, Industri AB Gelfa,Stirling Power Systems Corp. samt de vilande företagen FFV Sport AB och AB Avimal. Dessutom förvaltar FFV statens andelar i de bolag som handhar utvecklingen av större stirlingmotorer samt i ett utvecklingsförelag.

FFV har hemställt om ändringar i nuvarande förelagsform för två seklo­rer. Frågan om ändrad företagsform har tidigare varit aktuell. Sålunda fö­reslog 1972 års FFV-utredning i sitt betänkande (SOU 1974: 38) FFV-Före-nade fabriksverken att verksamheten i FFV skulle bedrivas i bolagsform och integreras i Statsföretag AB. Samma förslag lämnas i betänkandet (SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets Ijänsl. En partssamman­satl arbetsgrupp inom FFV har utrett frågan om vilka ändringar i FFV:s fö­retagsform och befogenheter som borde genomföras för atl på bästa möjli­ga sätt säkerställa FFV:s framtid med avseende på bl.a. lönsamhet och trygghet för de anställda.

Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete. Majoriteten av arbelsgruppen föreslår att nuvarande sektorer Industriprodukter och Allmaieriel ombil­das till aktiebolag och alt sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll kvar­står affärsverket FFV, men att delta får vissa ökade befogenheler. Före-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 64

trädare för personalorganisationerna SF och FCTF som ingått i arbels­gruppen delar inte majoritetens uppfattning alt sektor Allmaieriel skall om­bildas till aktiebolag. FFV hemställer i sina skrivelser all ett särskilt för­valtningsbolag bildas för alt samordna förvaltningen av de bolag i vilka FFV förvaltar statens aktier. FFV hemställer vidare atl verket skall få läm­na aktieägartillskott till förvaliningsbolaget med 70 milj. kr. under verk­samhetsåren 1979/80-1981/82 och medges rält att teckna borgen för för­valtningsbolagets upplåning intill ett belopp av 165 milj. kr. FFV har vida­re begärt att få lämna förvaltningsbolaget ett lån på 30 milj. kr. och ett sär­skilt tillskott på 13 milj. kr. för förvärv av aktierna i AB Norma Projektil-fabrik och vissa koslnader för slmkturåtgärder med anledning därav.

Jag tar först upp frågan om ombildning av sektor Industriprodukter till ett aktiebolag.

Sektor Industriprodukter inom FFV sysselsätter f. n. 110 personer och utvecklar, monterar och marknadsför vissa civila produkter, vilka huvud­sakligen tillverkas eller avses tillverkas vid sektor Försvarsmaleriels fabri­ker. Huvudprojektet inom seklorn är att utveckla en mindre stirlingmotor. Denna kommer att ingå i en särskild produkt, del s. k. Stirling Power Pack. Detla projeki är ännu på ulprovningsstadiet. Del kommer dock att bli den första tillämpningen av slirlingmolortekniken och projektets framgång kan därvid ha stor betydelse för övriga produkter med slirlingteknologi. Med hänsyn till dessa faktorer bedömer Jag del väsentiigt all de resurser som er­fordras för projektet slälls till förfogande. För atl långsiktigt trygga syssel­sättningen vid de tillverkande enhetema är det nödvändigt att ta fram nya produkter. För alt göra detta krävs ett betydande kapital. FFV framhåller att det inom ramen för affärsverksformen kan vara svårl all tillgodose ka­pitalbehovet och atl i övrigt kunna handla på samma villkor som konkurre­rande och samverkande företag. Kraven på flexibelt samarbete är lättare att tillgodose inom ett aktiebolag än inom ett affärsverk. Jag delar denna bedömning.

Jag delar FFV:s uppfattning att det är väsentligt att nedgången i för-svarsmalerielproduklionen åtminstone till viss del kan kompenseras med annan produktion. För produktion av försvarsmateriel gäller vissa speciel­la förutsättningar, vilket gör det svårt all i samma produktionsapparat in­föra annan kompletterande produklion. Med hänsyn till dessa svårigheter och till att svenska försvarets beställningar kommer att minska avser che­fen för industridepartementet, efter regeringens bemyndigande, att tiUkalla en särskild utredning för planering av alternativ produklion och sysselsätt­ning inom de delar av försvarsmaterielindustrin som inte omfattas av den miliiära flygindustrin.

Med hänsyn till storleken på FFV:s stirlingprojekl kommer en noggrann uppföljning atl ske från regeringens sida. En avsikl med projektet är att ge underlag för verksamheten inom FFV:s sektor Försvarsmateriel. Jag anser det angeläget atl så blir fallet och utgår därvid ifrån att del skall vara orga-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 65

nisatoriskt och prismässigt möjligl. Jag anser vidare att något ställningsta­gande inte behöver ske nu till frågan om utveckling och montering av FFV:s stirlingmotor skall lokaliseras till Linköping eller Motala.

Jag förordar att sektor Industriprodukters verksamhet överförs till ett aktiebolag. Detta kan lämpligen ske genom att det nu inle rörelsedrivande AB Avimal namnändras till FFV Industriprodukter AB.

Jag övergår nu till frågan om ombildning av sektor Allmaieriel till ett ak­tiebolag.

Allmalerielsektom inom FFV säljer övertalig och kasserad materiel åt statliga myndigheter, landsting, kommuner och företag men också nytiU­verkade produkter från de s.k. samhällsverkstäderna. Sektom sysselsät­ter 165 personer vid seklorledning och sex försäljningsställen. Verksamhe­ten i FFV:s sektor Allmaieriel är i viss utsträckning författningsreglerad. Bl. a. finns bestämmelser i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m. Enligt 6 § denna lag skall egendom som om­fattas av lagen säljas av FFV.

FFV hemställer att verksamheten vid sektor Allmaieriel förs över till det f. n. inte rörelsedrivande bolaget FFV Sport AB, som därvid kommer att namnändras lill FFV Allmaieriel AB och att de författningsändringar som delta medför vidlas. En övergång till akiiebolag är enligt FFV nödvändig för att sektor Allmaieriel skall kunna fungera på samma sätl som andra fö­relag i branschen i vad avser beslutsprocessen, kapitalförsörjningen, möj­lighetema lill flexiblare samarbetsformer med kunder och leverantörer och möjlighelerna att ge personalen stimulansersällning. FFV påtalar svårig­hetema att finansiera avbetalningsförsäljning av begagnade bilar och ny­tiUverkade fritidshus med nuvarande verksamhetsform.

Jag delar FFV:s uppfattning att påtagliga fördelar för verksamheten vid FFV:s sektor Allmaieriel kan vinnas genom en förändrad företagsform. Jag förordar därför att verksamheten överförs till aktiebolag.

Mitt förslag förutsätter att 6 § nämnda lag om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m. ändras. Ändringen kan lämpligen ske på det sättet alt 'Törenade fabriksverken" byts ut mot "myndighet eller bolag som regeringen besiämmer". I enlighel härmed har inom industrideparte­mentet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfa­rande med förverkad egendom och hillegods m. m. Förslaget som har upp­rättats i samråd med chefen för justitiedepartementet bör fogas till proto­kollet i detla ärende som bilaga II.2.

En annan fråga som FFV har tagit upp är frågan om bildande och finan­siering av ett förvaltningsbolag.

FFV framhåller att en av fördelama med aktiebolagsformen är att ett ak­tiebolag kan utnyttja för affärsverksamhet normala finansieringsmöjlighe­ter. Samarbetet mellan FFV och de bolag i vilka FFV förvaltar statens ak­lier hämmas av att del föreligger formella hinder för normala finansiella och resultalsmässiga transaktioner mellan verket och bolagen. FFV före-5   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 125


 


Prop. 1978/79:125                                                                  66

slär därför alt de aktier och andelar som FFV förvaltar förs över till ett siii-skilt förvaltningsbolag. Bildandet av ett förvaltningsbolag medför säväl fi­nansiella som administrativa fördelar. FFV har som affärsverk endasl en väg alt läna erforderligt rörelsekapital, nämligen genom rörlig kredit i riks­gäldskontoret. Möjligheterna att finansiera verksamheten inom säväl de bolag i vilka FFV f. n. förvaltar statens aktier som inom de delarav veiket som nu föreslås överförda till akiiebolag kommer all öka genom alt den ni)rmala krediimarknaden kan användas.

Domänveiket har tidigare fått tillstånd att bilda förvaltningsbolag för att förvalta statens aktier i vissa bolag. Med hänsyn till att FFV, om mitt för­slag genomförs, kommer att förvalta aktierna i ytterligare ett par aktiebo­lag förordarjag alt ett särskilt forvaltningsbolag bildas. Samtliga de aktier och andelar, som FFV förvaltar, bör överföras till förvaltningsbolaget. Det pä fabriksverkens fond bokförda värdet av dessa aktier och andelar utgör 25.9 milj. kr.

De fastigheter som f.n. används av sektor Allmaieriel redovisas på fabriksverkens fond och har ett värde av ca 4.4 milj. kr. Värdet pä maski­ner vid de båda sektorerna Allmaieriel och Industriprodukter uppgår till ca 1.2 milj. kr. Dessa tillgångar bör tillföras de nya bolagen. Jag förordar att så sker. Förvaltningsbolaget föreslås erhålla ett eget kapital motsvarande värdet av de tillförda aktierna och anläggningstillgångarna. Storleken på statskapitalet i fabriksverkens fond kommer inte alt påverkas av de före­slagna transaktionerna.

De nuvarande sektorerna Allmaieriel och Industriprodukter tar f.n. i anspråk en viss del av FFV:s rörelsekapital. FFV anhåller om bemyndi­gande att av tillgängliga medel bevilja förvaltningsbolaget ett långfristigt län. Jag förordar att FFV bemyndigas att bevilja förvaltningsbolaget ett långfristigt län på 30 milj. kr.

FFV har beräknat kapitalbehovet for den verksamhei som avses drivas inom bolagssektorn under verksamhetsåren 1979/80-1981/82 till 260 milj. kr., varav 70 milj. kr. erfordras för förlusttäckning i främst FFV Industri­produkter AB och bör ges som ägartillskott, .återstående behov, ulöver vad som tillförs genom aktieteckning med 25 milj. kr., uppgår till 165 milj. kl'., som FFV räknar med skall kunna lånas upp pä den allmänna markna­den mot borgen av FFV. De 70 milj. kr. som erfordras i aklieägartillskott bör enligt FFV:s uppfattning finansieras dels genom all FFV får tillstånd att länina ägartillskott av de överskottsmedel som FFV disponerar utöver del normala inleveranskravel, dels genom att inleveranskravet för FFV sätts ned med 55 milj. kr. under en treårsperiod.

FFV:s bedömning av kapitalbehovet för bolagssektorn grundar sig på de prognoser som förelåg vid årsskiftet 1978- 1979. Huvuddelen av kapitalbe­hovet avser FFV:s stiriingprojekt. Detta kapitalbehov är starkt knutet lill efierfrågan på slutprodukten Stirling Power Pack. En efterfrågan utöver prognosen kommer därför all påverka kapitalbehovet. Jag räknar med att


 


Prop. 1978/79:125                                                                 67

projektet skall kunna ha återbetalat nedlagda utvecklings- och startkostna­der under senare hälften av 1980-talel.

Med hänsyn till svärigheten atl bedöma såväl kapitalbehov som behovet av föriusttäckning för de aktuella bolagen förordarjag att ställning nu tas cndasi till verksamheten under verksamhetsåret 1979/80. Jag förordar där­för alt FFV för verksamheten under detta år bemyndigas att lämna ägar­tillskott till det föreslagna förvaltningsbolaget med högst 30 mifj. kr. Jag förordar vidare att FFV medges rätt att teckna borgen för lån till förvalt­ningsbolaget med 25 milj. kr. Jag förutsätter därvid att om borgen behöver ställas för lån till Stirling Power Systems Corp. den andre delägaren kom­mer att svara för ett borgensåtagande motsvarande dennes andel i bolaget.

Det ankommer på regeringen atl varje år fastställa kravet på inleverans av överskottsmedel från FFV.

FFV anhåller att 7 milj. kr. ställs till förvaltningsbolagets förfogande för att bolaget skall köpa aktierna i AB Norma Projektilfabrik från Telub AB, som övergångsvis har förvärvat aktierna i februari 1979. Det finns enligt min mening flera fördelar med att staien förvärvar Norma. Den nedgång i försvarets beställningar av finkalibrig ammunition som har inträtt och som enligt vad som nu kan bedömas kommer att beslå, medför alt kapaciteten hos de båda producenterna Norma och Vanäsverken måste minskas. Ett samgående mellan dem medför enligt min bedömning bättre möjligheter att styra nedgången så att inte någon av de från sysselsättningssynpunkt käns­liga ortema Ämotfors och Karlsborg drabbas extra hårt, vilket skulle bli fallet om nägon av fabrikerna konkurrerades ut. Jag förordar att 7 milj. kr. anvisas lill FFV för att förvärva ytterligare aktier i förvaltningsbolaget un­der ett särskilt investeringsanslag. Medlen skall bolaget använda för atl förvärva aktierna i AB Norma Projektilfabrik.

FFV har anhållit om ett anslag på 6 milj. kr. för atl täcka kostnaderna för erforderliga strukturåtgärder i samband med förvärvet av Norma. Med hänsyn till att förvärvel. enligt min mening, kommer att medföra att ratio­naliseringar kan genomföras och att struktureringen kommer FFV tillgodo är Jag inte beredd förorda ett sådant anslag. Frågan om en eventuell för­lusttäckning i Norma får regleras på samma sätt som för övriga bolag un­der del föreslagna förvaliningsbolaget.

Jag vill nu ta upp frägan om en modifiering av affärsverksformen.

FFV har hemställt om i förhållande lill nuläget väsentligt utökade befo­genheter. Frågan om affärsverks ekonomiska befogenheter har behandlals av flera offentliga ulredningar, bl.a. affärsverksulredningen (SOU 1968:45). FFV-utredningen (SOU 1974:38) och Budgeiuiredningen (SOU 1973:43-46). I prop. 1976/77: 130 rörande nytt budgetsystem har föresla­gits vissa förändringar i regelsystemet för affärsverk. Vissa hithörande frå­gor, bl.a. revisionen av affärsverk, uireds f.n. inom riksrevisionsverket. Jag är med hänsyn till detta f. n. inte beredd atl föreslå någon genomgri­pande förändring av gällande regelsystem. Först efter ytterligare övervä-


 


Prop. 1978/79:125                                                                  68

ganden kan detta bli aktuellt. Som nämnts måsie dock FFV fä möjlighel att svara för kapitalförsörjningen för de bolag i vilka verket förvaltar statens aktier. FFV bör därför somjag nyss har förordat inom bestämda ramar be­redas möjlighet alt lämna lån till förvaltningsbolaget samt fä rätt att teckna horgen för län lill förvaliningsbolaget eller dess dotterbolag.

De av mig förordade förändringarna i verksamhetsformen för vissa sek­torer inom verket innebär en ökad möjlighet att verka under samma villkor som gäller för andra företag. Det finns enligt min mening inte några bäran­de skäl för att inte ändra företagsformen för de nu aktuella två sektorerna. Statsföreiagsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1978: 85) Statlig före­tagsamhet i samhällets tjänst föreslagit att även övriga två sektorer skall ändra förelagsform. Betänkandet remissbehandlas f. n. Jag anser i likhet med utredningen att de nu akluella förslagen bör genomföras redan innan ställning tas till Statsföretagsulredningens förslag.

Jag vill vidare i sammanhanget erinra om all chefen för försvarsdeparte­mentet har för avsikt atl låta utreda en samordning av de industriella resur­serna för utveckling, produktion och underhåll av militära flygplan. Detta torde komma alt påverka FFV framtida verksamhetsinriktning vad gäller sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll.

Jag räknar med att den av FFV föreslagna tidpunkten, den I juli 1979. för ändringen av verksamhetsformen av administrativa skäl behöver för­skjutas något. Det bör ankomma på regeringen att fastställa när föränd­ringarna kan träda i kraft.

Jag utgår från alt samtlig personal som sysselsätts inom berörda sektorer kommer att erbjudas anställning i de nya företagen. Villkoren för persona­len i den nya anställningen får bli föremål för förhandlingar på sedvanligl sätt.

FFV har hemställt att samtliga aktier resp. andelar i United Stirling (Sweden) AB och KB Uniled Stiriing (Sweden) AB & Co överförs till FFV. Med hänsyn lill vad chefen för industridepartementet har anfört i prop. 1978/79:124 om förvärv av Kockums varvsrörelse m. m. i fråga om stirling­projektet är jag inte beredd att behandla frågan i detta sammanhang.

Med hänvisning till vad jag sälunda har anfört hemställerjag att rege­ringen föreslår riksdagen atl

1.       antaga förslaget till lag om ändring av lagen (1974: 1066) om förfa­
rande med förverkad egendom och hittegods m. m..

2.   bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för all övertora förenade fabriksverkens sektorer Industriprodukter och Allmaieriel till aktiebolag i enlighet med vad jag har föror­dat.

3.   bemyndiga regeringen alt medge förenade fabriksverken atl teckna aktier i ett nytt förvaltningsbolag i enlighet med vad jag har förordal.

4.   bemyndiga regeringen att till ett nytt förvaltningsbolag överlåta


 


Prop. 1978/79:125                                                                 69

av förenade fabriksverken förvallade aklier och anläggningslill-gängar i enlighet med vad jag haranförl.

5.        bemyndiga regeringen all medge förenade fabriksverken alt föi
verksamhelsärei 1979/80 lämna ägartillskott lill eti nyll förvall-
ningsbolag med högsl 30OOO000 kr..

6.        bemyndiga regeringen alt medge förenade fabriksverken all :iv
disponibla medel lämna ell nyll forvaltningsbolag län med Inigsi
30000000 kr..

7.   bemyndiga regeringen all medge förenade fabriksverken all teckna borgen för län lill ett nyll forvaltningsbolag inlill :5 0()0()()0 kr. jämte ränta.

8.   till Förvärv av akiicr i en nyu förvaliningsbolag pä lilläggshiid-gei III lill sialsbudgelen för budgetaret 1978/79 anvisa eil inves­leringsanslag av 7 000 000 kr.

[6] Ökning av rörlig kredit till förenade fabriksverken. Förenade fabriks­verken (FFV) fär sitt rörelsekapitalbehov tillgodosett främst genom rörlig kredit i riksgäldskontoret. Kreditramen har ökats genom riksdagsbeslut vid liera tillfällen sedan verkets bildande, senast genom beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:85 bil. 10, NU 1972:35, rskr 1972:198) från 70 milj. kr. till 170 milj. kr.

Förenade fabriks verk c II

Förenade fabriksverken har i skrivelse den I februari 1979 hemställt att den rörliga krediten höjs från 170 milj. kr. till 325 milj. kr. Till framställ­ningen har verket fogat en likviditetsprognos för budgetåren 1979/80 till 1981/82. 1 skrivelsen anförs i huvudsak följande.

För ett företag av FFV:s storlek och verksamhetsinriktning fluktuerar den likvida ställningen betydligt under loppet av ett år. De stora variatio­nerna i den rörliga kreditens utnyttjande påverkar kreditramen. De främsta skälen till variationema är gällande rutin för belalning av vissa sociala av­gifter och säsongvarationer i verksamheten. Den ordertillverkning som FFV bedriver med varierande orderstorlekar medför ojämna inbetalning­ar. Hittillsvarande rutin för affärsverkens betalning av sociala avgifter för­utom ATP-avgifter innebär att betalning sker i månadsskiftet juni/Juli för hela avgiften för föregående kalenderår. Beräknat belopp för FFV att erläg­ga i slutet av Juni 1979 är drygl 110 milj. kr. Verkets produktion upphör så gott som helt under semesterperioden. Detta medför en ytterligare ojämn­het i inbetalningarna. De redovisade faktorema medför att den rörliga kre­diten genomsnittligt utnyttjas med höga belopp under månaderna juli­december varje år. varefter en successiv nedtrappning sker under måna­derna januari-juni.

FFV:s omsättning inom försvarsmateriel- och underhållssektorerna uppgick verksamhetsåret 1973/74 till 510 milj. kr. Den beräknade omsätt­ningen verksamhetsåret 1978/79 inom motsvarande enheter uppgår till ca 6   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 125


 


Prop. 1978/79:125                                                                  70

I 200 mifj. kr. Detta medför ökade krav på rörelsemedel. FFV harlidigare, liksom övrig svensk försvarsmaterielindustri, kunnat täcka viss del av sitt behov av rörelsekapital genom förskott från kunder, framför allt det svens­ka försvaret. Det svenska försvaret, liksom vissa utländska kunder, har in­le längre möjlighel att lämna förskott i samma utsträckning. Förskottsfi­nansieringen har Irols en omsättningsökning minskal under den senaste femärsperioden med ca 100 milj. kr. Detta ställer ökade krav på finansie­ring med rörlig kredit.

FFV beräknar atl utnyttjandet av den rörliga krediten under verksam­hetsåret 1979/80 uppgår till 250 milj. kr., under verksamhetsåret 1980/81 till 260 milj. kr., under verksamhetsåret 1981/82 till 325 milj. kr.

Beräkningarna grundar sig på vissa anlaganden om pris- och löneutveck­ling samt på att de sociala avgifterna inle kommer alt höjas. Beräkningarna av kapitalbehovet förutsätter att den av FFV föreslagna ombildningen av de nuvarande sektorerna Allmaieriel och Industriprodukter till aktiebolag genomförs. Sker inte delta måste kreditramen enligt FFV ökas med ytterli­gare 100 milJ. kr.

FFV:s framställning har remitterats lill riksrevisionsverket som i sitt svar har pekat på bl. a. de reserver som har lagts in i FFV:s beräkningar.

Föredragaiulen

FFV:s rörliga kredit i riksgäldskontoret ökades genom beslut av 1972 års riksdag frän 70 milj. kr. till 170 milj. kr. Bedömningen gmndade sig på prog­noser för behovet av rörelsekapital under verksamhetsåren 1971/72 och 1972/73. Verkets omsättning inom sektorerna Försvarsmateriel och Un­derhäll har sedan dess fördubblats. Finansieringsmöjligheterna via för­skott har minskats under perioden. Enligt min bedömning kan förskotisfi-nansieringen komma alt minska ytterligare. Delta medför ytterligare krav pä tillgång till rörelsemedel via rörlig kredit.

FFV har hemställt att den rörliga krediten i riksgäldskonloret ökas från 170 milj. kr. till 325 milj. kr. Beräkningen av behovet har grundats på en prognos för verksamhetsåren 1979/80 - 1981/82. Beräkningen förutsätter att kapitalbehovet för sektorerna för Allmaieriel och Industriprodukter fi­nansieras delvis även på annat säll än via rörlig kredil, eftersom de somjag just har förordat föreslås överföras i bolagsform. Med hänsyn lill den osä­kerhet som föreligger i bedömningen av kapitalbehovet bl. a. i de föreslag­na nya bolagen bedömer jag alt storleken på den rörliga krediten bör be­stämmas enbart på grundval av prognosen för verksamhetsåret 1979/80. Hänsyn bör därvid tas till vad riksrevisionsverket anfört om kapitalbeho­vet. Jag förordar därför att FFV:s rörliga kredit höjs lill 210 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anförl hemställerjag att regeringen före­slär riksdagen

att medge att förenade fabriksverken får disponera en från 170000000 kr. lill 210000000 kr. ökad röriig kredil i riksgälds­konloret.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 71

G.  Domänverket

[7] Förlagslån till dumanverket. Något anslag för detta ändamäl har inle ta­gits upp på statsbudgeten för budgetåret 1978/79.

Domänverket skall enligt instruktionen för verket (1975:1021. ändrad 1977:316) driva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed samman­hängande verksamhet. Vidare förvaltar verket den fasta egendom som hör lill domänverkets fond samt förvaltar och utövar tillsyn över vissa andra allmänna skogar.

Det åligger domänverket att i sin verksamhet göra sådana förvärv för do­mänfondens räkning och sådana avyttringar av fast egendom som lämpli­gen bör ske.

Under de tio åren 1969-1978 har domänverket förvärvai sammantaget 139 600 ha mark. praktiskt taget helt skogsmark, för köpeskillingar av sam­manlagt 642,3 milj. kr. Under samma period har verket sålt 32 200 ha mark för sammanlagt 290 milj. kr. Verket har alltså under dessa tio år genom si­na inköp och försäljningar ökat markinnehavet pä domänfonden med 107 400 ha. Härtill kommer att markbyten under samma period gett ett net­totillskott av 11 900 ha. Här bör även nämnas att verkei under perioden har förvärvat aktierna i ett antal aktiebolag som har ett sammanlagl markin­nehav av 17000 ha. Denna mark är inte överförd till kronomark, utan ägs fortfarande av de olika bolagen.

Frän år 1972 har domänverket börjat förvärva mycket stora arealer skogsmark från industriföretag. Sålunda förvärvades nämnda år ca 8 700 ha från Fagersta AB. Är 1974 inköptes 16500 ha frän Örebro Pappersbruks AB. Under åren 1976-1978 förvärvades sammanlagt 50900 ha från Sura­skog AB. AB SKF och Mo och Domsjö AB.

Doinäiivcrkel

I skrivelse den 28 november 1978 framhäller domänverket alt skogsin­dustrins ekonomiska situation f n. är besvärlig. Industrins trängda finan­siella läge har medfört ett stort utbud av skogsfastigheter. Verket har f. n. anbud om inköp av mark lill ett uppskattat värde av ca 420 milj. kr. Do­mänverket anser det vara ett samhällsintresse att medverka i den pägäende strukturomvandlingen i storskogsbruk och skogsindustri. Verket har be­gränsade finansiella resurser och kan därför inte genomföra fastighetsköp av aktuell storlek innan verkets investeringsfond har fyllts på. Verket hem-stiiller att staten skjuter till 250 milj. kr. för ändamålet. I skrivelse den 18 januari 1979 meddelar verket att ytterligare stora utbud av mark har till­kommit sedan verket gjort sin hemställan. I den nya situation som har upp­stått behövs ett medelstillskott av 500 milj. kr.

Föredraganden

Den industriella lågkonjunkturen har utsatt bl. a. skogsindustrin för svå­ra påfrestningar. Flera företag har härigenom kommit i finansiella svårig-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 72

heter. Stalsmaklerna li;n med anledning härav beslutat medverka med sär­skilda länegai;intier och i nägot fall med län för att stärka de skogsindustri­ella företagens likviditet. Vissa av företagen har för att förbättra sin lön­samhet och soliditet bjudit ut delar av sin skogsmark till försäljning. Det rör sig dä vanligtvis om sä stora arealer att det i rådande läge knappasl är möjligt tor nägon annan än slalen att uppträda som köpare.

F. n. bjuds avsevärda arealer skogsmark ut till försäljning. Det rör sig här om mark till ett värde av sammantaget åtskilliga 100-tal milj. kr. Jag ser det som angeläget att staien genom markköp medverkar till att konsoli­dera skogsindustriföretagens finansiella ställning. Somjag förut har nämnt har domänverket pä statens vägnar under de senaste åren genomfört flera köp av skogsmark frän skogsindustrin. Jag vill vidare erinra om riksdagens nyligen fattade beslut (prop. 1978/79:101 bil. 8. JoU 1978/79:17. rskr 1978/79: 166) om att lantbruksstyrelsen får disponera en rörlig kredit av 200 milj. kr. i riksgäldskontoret för inköp av mark bl.a. från skogsindustrin. Den mark som styrelsen förvärvar är i första hand avsedd att tillföras be­stående lantbruk eller användas för byte med andra skogsägare.

Domänverket har hittills kunnat betala sina markinköp med pä domän-fonden befinlliga medel som ärligen har utökats med intäkter av försälj­ningen av mark och av behållna vinstmedel efter föreskriven inbetalning till staten. De markförvärv som nu är aktuella är emellertid av sådan om­fattning att verkels resurser härför är helt otillräckliga. Verket måste där­för tillföras medel om markförvärven skall kunna genomföras. För att dessa skall bli av sädan omfattning att de i tillräckligt hög grad bidrar till en finansiell konsolidering av företag inom skogsindustrin bedömer jag att till­skottet av medel till domänverket bör uppgå till av verket begärda 500 milj. kr.

Domänverket disponerar en rörlig kredit av 500 milj. kr. i riksgäldskon­toret för alt möla likviditelspåfrestningar i den löpande verksamheten. Re­geringen har möjlighet att läla verket disponera ytlteriigare 100 milj. kr. i sädan kredit om detta skulle behövas föratt finansiera markköp.

Det torde emellertid med rådande avkaslningsförräntningar knappast vara en lämplig finansieringsform att använda den rörliga krediten för in­köp av mark som är avsedd att inlemmas i domänverkets skogsbruk. Jag anser att den lämpligaste formen nu för detta är att domänverket ges ett ränteplikiigt förlagslån, som skall återbetalas när den mark säljs vars inköp har finansierats genom förlagslänet. Räntesatsen bör fastställas av rege­ringen och inledningsvis uppgå till 4%. Jag förordar därför att ett anslag av 500 milj. kr. avseende förlagslån till domänverket tas upp på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Förlagslån lill domänverkei på tilläggsbudget 111 till statsbud­geten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 500000000 kr.


 


Prop. 1978/79:125                                                              73

Bilaga ll.l Förslag till

Lag um ändring i lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa

Härigenom föreskrivs all 6 jj lagen (1965:139) om Svenska skeppshypo­tekskassan och Skeppsfartens sekundärlänekassa skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse                         Föreslagen lyddse

6 S'

Som garantifond att utgöra sär- Som garaniifond all utgöra sär­
skild säkerhet för de förbindelser
skild säkerhet för de förbindelser
som ingälls av kassa ställer staien
som inpälts av kassa släller slalen
till förfogande en av fullmäklige i
till föifogande en av fullmäktige i
riksgäldskoniorei utfärdad garanti-
riksgäldskontoiet utfärdad garanti­
förbindelse pä etthundra miljoner
förbindelse på etthundra miljoner
kronor för skeppshypotekskassan
kronor för skeppshypotekskassan
och femiioivå miljoner kronor för
och se.xtio.yii miljoner kronor för
sekundärlånekassan.
                               sekundärlånekassan.

Denna lag iräder i kraft tvä veckor efter den dag, dä lagen enligt uppgift pä den utkommit frän Iryckel i Svensk förtatlningssamling.

BUaga 11.2 Förslag (iU

Lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m.

Härigenom föreskrivs alt 6S lagen (1974:1066) om förfarande med för­verkad egendom och hiitegods m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

{Nuvarande lyddse)                      (Föreslagen lydelse)

S6

Egendom som ej sälis enligt 4S  Egendom som ej sålts enligt 4§

eller oskadliggjorts enligt 5S skall eller oskadliggjorts enligt 5§ skall
säljas av förenade Jähriksvcrkeii, säljas av myndighei dier bolag som
om ej egendomen pä grund av sin regeringen besiämmer. om ej egen-
beskaffenhet eller omständigheter- domen på grund av sin beskaffen-
na i övrigt bör säljas i annan ord- het eller omständigheterna i övrigt
ning genom den förvarande myn- bör säljas i annan ordning genom
dighetens försorg. Kan egendomen den förvarande myndighetens för-
ej säljas, får den förstöras.
         sorg. Kan egendomen ej säljas, fär

den förstöras.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

Senasle lydelse 1978:113.


 


 


 


Prop. 1978/79:125

Bl hl'.;,! 12

Utdrag
KOMMUNDEPARIEMENTIT
                      PROIOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-15

Föredragande: statsrädet Hansson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten for budgetåret 1978/79 så­vitt avser kommundeparlenicntets verksamhelsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTONDE HUVUDTITELN

A. Kommundepartementet m. m.

[I] A 2. Kommittéer m. m. I regenngsförklaringen den 18 okiober 1978 ut­talades att regeringen skall motverka byråkratisering. Åtgärder kommer atl vidtas med denna inrikining. Flera kommittéer arbetar redan med alt la fram underlag för sädana insaiser. Till kommundepartemeniet hör bl.a. byråkratiutredningen, som har till uppgifi att föreslå ätgärder för atl för­bättra kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan. Utredningen är parlamentarisk och omfattar även företrädare för bl. a. de fackliga huvud­organisationerna och de kommunala förbunden.

Byråkratiutredningen har i skrivelse till regeringen den 27 april 1978 föreslagit alt en särskild publikation med arbetsbeteckningen medbor-garhandboken ges ut. Byråkratiutredningen. som är enig om förslaget, anför följande.

Den offentliga verksamheten i värt land utvecklas snabbt. (Jrganisa-tionen i förvaltningen och framför allt de olika regler som enskilda män­niskor berörs av förändras ständigt. Samhällets ansvar för atl hålla med­borgarna informerade om vilka regler som gäller, vart man skall vända sig i olika fiågor och hur man gär till väga i olika sammanhang har blivit allt större.

Byräkratiutredningen har under sitl utredningsarbete blivit alltmer medveten om att det finns ett behov av en samlad information om de vanligaste frågor inom den offentliga seklorn som medborgarna ställs in­för.

Ett arbete med denna inriktning har nyligen genomförts i Frankrike. Man har där givit ut en medborgarhandbok (Le Guide), som innehåller upplysningar om vilka regler som gäller och praktiska upplysningar om hur man skall gå till väga och vart man skall vända sig. Boken är avsedd


 


Prop. 1978/79:125                                                                  76

att användas av säväl enskilda medborgare som tjänstemän. i>rganisalio-ner och andra.

Nägon samlad information av detta slag finns inte i Sverige. Enligt by-räkratiutredningens uppf;ittning skulle en handbok liknande Le Guide vara mycket värdefull, som en komplettering till de informationsinsatser som görs i dag. t. ex. socialkatalogen, lokala och regionala samhällskata-logeroch broschyrerom vissa fiägor. säsom föräldraförsäkring och pen­sion. I viss utsträckning skulle behiivet av nuvarande informationsmate­rial då minska.

En av byråkraliutredningens uppgifter är att föreslå förbättringar i myndigheternas service och information till medborgama. I flera projekt kommer utredningen in pä skilda aspekier av delta. Tvä av projekten hänger nära samman med utredningens ambition atl förbättra medbor­garnas tillgång till samhällsinform;ition. Del ena gäller möjligheterna att bättre utnyttja kommunhihlioteken för detta ändamål. Det andra gäller möjlighetema att i telefonkatalogen föra in bl.a. de uppgifter som i dag sprids via socialkatalogen. Pä bägge dessa områden pågår försöksverk­samhet.

Medborgarhandboken skulle vara ett tredje sätl att förbättra den en­skildes tillgång till väsentlig information. Det finns därförenligl byråkra­tiutredningens mening anledning att ta upp frågan om möjligheten att åstadkomma en sädan handbok.

Syftet med publikationen är att på ett lättillgängligt sätt tillhandahålla in­formation och anvisningar för allmänheten om medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Publikationen förutsätts också ge upplysningar om de bestämmelser som gäller för olika områden som medborgarna kommer i kontakt med samt om vilka myndigheler osv. som medborgarna kan vända sig till i olika sammanhang. Avsikten är att boken skall försäljas i handeln till ett lågt pris som bygger pä en statlig subvention.

Byräkraiiutredningens skrivelse har lagils upp inom kommundeparte­mentei. Projektet har bearbetats och utformats närmare. Sedan detla arbe­te lett fram till en konkret uppläggning, harjag kunnat konstatera att det finns goda förutsättningar att få en värdefull produkt. Jag har därför funnit det angeläget alt genomföra projektet. Efter att ha inhämtat bemyndigande av regeringen harjag tillsatt en särskild kommitté för att fullfölja arbetet. Detta medför emellertid en extra belastning av kommundepariementets kommitléanslag som kan beräknas till 600000 kr. Beloppet avser dels re­daktionella kostnader för framställning av manuskript, dels vissa kostna­der för tryckning av publikationen.

Jag hemsläller mot denna bakgrund att regeringen föreslår riksdagen att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 600000 kr.

D. Räddningstjänst m. m.

[2] D 6. Internationell brandförsvarskonferens. Sverige är sedan år 1946 medlem i den internationella brandförsvarsorganisalionen CTIF (Comité


 


Prop. 1978/79:125                                                                 77

Technique Intemalional de Prevention et d'Extinction du Feu). Organisa­tionen anordnar vartannat år internationella symposier i brandförsvarsfrå­gor. Elva sådana symposier har genomförls hittills och har föriagts till oli­ka europeiska nationer. Avsikten är nu att del tolfte symposiet skall hållas i Stockholm i början av maj 1979. I anslutning härtill sammanträder i Siockholm organisationens presidium och permanenta råd. Nettokostna­derna för symposiet, presidiemölel och sessionen med del permanenta rå­del har beräknats till 240000 kr. Detla belopp avses skola fördelas mellan de nordiska värdländema Danmark, Finland, Norge och Sverige i förhål­lande till deras invånarantal. Sveriges andel skulle alltså utgöra 90000 kr. Jag förordar att ett anslag anvisas på sisinämnda belopp. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Internationell brandförsvarskonferens pä tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservations­anslag av 90000 kr.

7   Riksdagen 1978179. I saml. Nr 125


 


 


 


Prop. 1978/79:125

BUDGETDEPARTEMENTET


79

Bilaga 13

Uldrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-15


Föredragande: slalsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser stat för statens allmänna fastighetsfond

STAT FOR STATENS ALLMANNA FASTIGHETSFOND

Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond. Under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. har för dessa delfon­der i staten lör statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1978/79 be­räknats 10655000 kr. resp. 371961000 kr. Av dessa belopp har under slottsbyggnadernas delfond beräknats 6985 000 kr. för fastighetsunderhåll och 665 000 kr. för ombyggnad och komplettering, samt under byggnads­styrelsens delfond 82 911 000 kr. för fastighetsunderhåll och 54450000 kr. för ombyggnad och komplettering (prop. 1977/78:100 bil. 24, FiU 1977/78:39, rskr 1977/78:314).

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1977/78:100 bil. 2, FiU 1977/78:16, rskr 1977/78: 227) den 31 augusti 1978 beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1978/79, Beslutet innebär bl, a. att från de i staten för statens allmänna fas-tighelsfond. slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder, upp­förda postema Reparations- och underhållskostnader m. m. får — ulöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — tas i anspråk högst 3 milj. kr. resp. högst 7 milj. kr. Regeringen har i anslutning härtill den 14 september 1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att ulföra underhålls- och ombyggnadsarbeten i fastigheter som redovisas på slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond med in­riktning på en medelsförbrukning under budgetåret 1978/79 av högst 3 milj. kr. resp. högst 7 milj. kr. utöver vad som har anvisats inom staten för sta­tens allmänna fastighelsfond lill reparations- och underhållskostnader m.m. Ifrågavarande ugiflsposter bör därför räknas upp med nämnda be­lopp.

Byggnadsstyrelsen har anmält att medelsförbrukningen för budgetåret


 


Prop. 1978/79:125                                                                 80

1978/79 för reparations- och ombyggnadsarbeten i fastigheter som redovi­sas under byggnadsstyrelsens delfond nu beräknas uppgå till 5 milj. kr. ut­över anvisade medel, inkl. de 7 milj. kr. som regeringen har beslutat om för sysselsättningsskapande åtgärder. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1978/79 lill Reparations- och underhållskostnader m.m. beräkna ytterligare 3000(X)0 kr. under slottsbyggnadernas delfond och ytterligare 12000000 kr. under byggnadsstyrelsens delfond.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 81

BiUiga 14

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET
                       PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-03-15

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag på tilläggs­budgetarna l-IIl till gällande statsbudget. I enlighet med de principer som hittills har tillämpats bör nu, när avskrivningsbehovel för de olika investe­ringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag före­läggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag att vederbörliga lillägg och jämkningar vidlas av riksdagen.

DRIFTBUDGETEN

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

11. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Statens affarsverksfonder. Under innevarande budgelår färdigställs den 400 kV kraftledning mellan Messaure kraftstation och finska gränsen som anmäldes i prop. 1975:30 (bil. I s. 511). Hela investeringskostnaden för ledningen, som delvis motiveras av intresset från finsk sida alt kunna er­hålla reservkraft, kan inle förräntas i det svenska kraftsystemet. Efter samråd med statsrådet Tham förordarjag därföratt statens vattenfallsverk kompenseras genom atl 10 milj. kr. av investeringskostnaden avskrivs. Riksdagens bemyndigande härför bör inhämtas.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allmänna faslighelsfonden utgör grundavskrivning för för­valtningsbyggnader 25% av anläggningskostnanden och för byggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50%. Invesleringar i mark avskrivs inte.


 


Prop. 1978/79:125                                                                 82

Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag pä tilläggsbud­get uppföras i enlighet med följande sammanställning.

Anslag                                           Investering      Avskrivning

kr.                    kr.

Juslitiedeparlennentet:

Polishus m. m.                                                 109700000    27425000

Byggnadsarbeten för domstolsväsendel        18400000      4600000

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården   17 190000       859.S000

Budgetdepartementet:
Byggnadsarbeten för statlig förvallning       85 150000
        21287000

Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten inom utbildnings­
departementets verksamhetsområde
                 14000000  7000000

Statens utlåningsfonder. På tilläggsbudget I har anvisats 300 milj. kr. till studiemedelsfonden. Anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskriv­ningsanslag av 300 milj. kr.

Fonden för låneunderstöd. Genom beslut av riksdagen (prop. 1978/79:35. TU 1978/79:9. rskr 1978/79:101) har bl.a. eu anslag om 250 milj. kr. för län till Broströms rederiaktiebolag AB m. m. anvisats.

Det villkorslån som har ställts till Broströmskoncemens förfogande är ränte- och amorteringsfritt under åren 1979- 1983. Med hänsyn härtill bör för della ändamål ett avskrivningsanslag om 130 milj. kr. tas upp.

På tilläggsbudget I har anvisats 2,5 milj. kr. till lån till teko-, sko- och garveriinduslrier. Länen avses bli ränte- och amorteringsfria, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag av 2,5 milj. kr.

På tilläggsbudget 1 har anvisats ett försörjningsberedskapslån lill Tre­torn AB av 8 milj. kr. Lånet är ränte- och amorteringsfritt under avtalstiden och skrivs av vid avtalstidens slut förutsatt att förelaget har uppfyllt sina åtaganden, varför anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskriv­ningsanslag av 8 milj. kr.

Till skostrukturlån har i tilläggsbudget 1 anvisats ett anslag av 5,5 milj. kr. Lånet är ränte- och amorteringsfritt. Anslaget bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget föras upp med 5.5 milj. kr.

På tilläggsbudget III föresläs ett anslag av 2 milj. kr. till lån lill investe­ringar för kommersiell service. Vissa lån avses bli ränte- och amorterings­fria. Den hittillsvarande erfarenheten av långivningen tyder på att avskriv­ningsbehovet schablonmässigt kan beräknas till 50%. Jag tar upp ett av­skrivningsanslag av I milj. kr.

På tilläggsbudget 1 har anvisats ett anslag av 70 milj. kr. till lån lill Facit AB. Eftersom lånebestämmelserna överensstämmer hell med dem för lån


 


Prop. 1978/79:125                                                                 83

till teko-. sko- och garveriinduslrier bör länet till Facit AB skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 70 milj. kr.

Fonden för statens aktier. På tilläggsbudget III föreslås ett anslag av 78,5 milj. kr. till köp av aktier i AB Pripps Bryggerier. Staten har från Beijerin­vest AB förvärvat 210000 aktier i AB Pripps Bryggerier, vilket motsvarar 15% av aktiestocken. Aktiema bör skrivas ned till sill nominella värde och kommer att föras över till Brygginvest AB mot ett ränte- och amorterings­fritt skuldebrev. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 68 milj. kr.

Diverse kapitalfonder. På tilläggsbudget 11 har till förrådsanläggningar m. m. under förrådsfonden för ekonomiskt försvar föreslagits ett anslag av 1.4 milj. kr. Hela beloppet avser anskaffning som sker av beredskapsskäl och bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 1,4 milj. kr.

Under åberopande av det anförda hemställerjag atl regeringen föreslår liksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att belasta det i statsbudgeten för budget­året 1978/79 uppförda förslagsvis betecknade avskrivningsansla­get Kraftstationer m. m. med 10000000 kr. för viss avskrivning av investeringskostnaden för Messaure kraftledning,

2.   till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna fonder på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet

Polishus m.m.                                          27425 000

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet  4 600000

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 8595 000

Budgetdepartementet

Byggnadsarbeten för statlig förvallning     21 287 000

Utbildningsdepartementet

Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde                                  7000000

Statens utlåningsfonder Utbildningsdepartementet

Studiemedelsfonden                                 300000000

Fonden för låneunderstöd Kommunikationsdepartementet

Län till Broströms Rederi AB                       130000000

Handelsdepartementet
Län till teko-, sko- och garveriinduslrier
       2500000


 


Prop. 1978/79:125                                                                  84

Lån till investeringar för kommersiell service   I 000000

Försörjningsberedskapslån                          8000000

Skostrukturiån                                             5 500000

Industridepartementet

Lån till Facil AB                                            70000000

Fonden för statens aktier Budgetdepartementet

Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier           68000000

Diverse kapitalfonder Handelsdepartementet

Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:

Förrådsanläggningar m. m.                          1400000


 


Prop. 1978/79:125                                                                 85

Bilaga 15

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET
                        PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-03-15

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så­vitt avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

DRIFTBUDGETEN

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. På fonden för oregle­rade kapitalmedelsförluster, vilken förvaltas av riksgäldskonloret, redovi­sas förluster som har uppkommit på statens kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning regeringen har bestämt i varje särskilt fall.

I statsbudgeten för budgetåret 1978/79 finns uppfört ett anslag av I milj. kr. för reglering av uppkommande kapitalmedelsförluster.

Avskrivning mot fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster görs van­ligen per den 30 juni varje år. Enligt en skrivelse från riksgäldskonloret som har redovisats i prop. 1978/79:100 bil. 23, utgjorde behållningen på fonden per den 30 juni 1978 drygt 663 milj. kr.

Regeringen har i beslut den 16 februari 1978 medgivit atl avsättningarna lill värdeminskningskonlot för budgelårel 1977/78 får minskas med det be­lopp som kan erfordras för alt det inte skall uppstå underskott för budget­aret.

Statens järnvägar häri skrivelse den 30 november 1978 anmäll alt under­skottet för budgetåret 1977/78 uppgår till 259 285 000 kr., varmed avskriv­ningarna har minskats enligt regeringens medgivande.

Regeringen medgav med stöd av riksdagens beslul (prop. 1977/78:125 bil. 15, FiU 1977/78:48. rskr 1977/78: 387) atl statens jämvägar per den I juli 1978 från fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster får föra över 259 285 000 kr, till värdeminskningskonlot för statens järnvägars fond,

1 oktober 1977 togs den nya stoiflygplalsen i Göteborgsregionen — Göte­borg-Landvetter flygplats - i drifl. Samtidigt avvecklades Göteborg-Tors-landa flygplats. Luftfartsverket hemställde i skrivelse den 27 april 1978 om. att 8981875 kr. skulle ställas lill verkets förfogande under budgetåret


 


Prop. 1978/79:125                                                                  86

]911I1H genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster för avskrivning av oavskrivna värden på Göteborg-Torslanda flygplats. Regeringen biföll luftfartsverkets framställning i beslul den 15 juni 1978.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1975:30 bil. I, NU 1975:30, rskr 1975: 202 och prop. 1975/76:100 bil. 15, NU 1975/76: 42, rskr 1975/76: 260) har under Fonden för låneunderstöd investeringsanslag Lån lill projekte­ring av Ranstadsverket av 15 milj. kr. resp. 26 milj. kr. lämnats till Luossa-vaara-Kirunavaara AB (LKAB). Lånen skulle ha en löptid av tio åroch t. v. vara ränte- och amorieringsfria.

Med hänvisning lill att projektet Ranstad -75 inte kommit till stånd be­slöt regeringen den 29 december 1977 att 36 milj. kr. av ifrågavarande lån inle skall återbetalas av bolaget utan läckas med anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Detta anmäldes för riksdagen i prop. 1977/78:125.

Regeringen har den 14 december 1978 beslutat alt avskriva resterande 5 milj. kr. av ifrågavarande lån.

I skrivelse den 20 december 1978 har riksdagen meddelat sina beslut med anledning av prop. 1978/79:32 (NU 1978/79:9, rskr 1978/79:120) om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner. Besluten innebär bl.a. atl riksdagen bemyndigat regeringen alt genom apport av aktier i AB Pripps Bryggerier bilda Brygginvest AB och tili della bolag mol skuldebrev överlå­ta återstoden av statens innehav av aktier i AB Pripps Bryggerier.

Uppkommen kapilalmedelsförlusl, 150625000 kr., skall överföras från fonden för statens aktier lill fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Jag övergår nu till frågan om statens järnvägars (SJ) rörelseresultat för innevarande budgetår.

Såsom tidigare meddelals i regeringens prop. 1978/79:99 om en ny tra­fikpolitik beräknas SJ inte kunna uppnå full kostnadsläckning i sin verk­samhet under innevarande budgetår. Della beror såsom närmare redovisas i denna proposition bl. a. på konjunkturutvecklingen. Hur stor bristen blir beror på hur kostnader och irafikeflerfrågan utvecklas fram till budget­årets slut.

För att del inte skall uppstå underskott i resultaträkningen för statens järnvägar för budgetårel 1978/79 har regeringen för avsikl alt medge att SJ får minska avskrivningarna med det belopp som kan behövas. Regeringen har för avsikt atl uppdra åt SJ atl. sedan bokslutet fastställts, anmäla lill re­geringen med vilket belopp avsättningarna till värdeminskningskonlot minskats.

Med minskade avskrivningar ökar det förräntningspliktiga kapitalel. För alt kompensera SJ för detta har i prop. 1978/79:99 angetts att det statskapi­tal som SJ skall förränta i förekommande fall bör skrivas ned med det be­lopp med vilkel avskrivningama minskas för budgetåret 1978/79. Ned­skrivningen bör ske per den I juli 1979 genom anlitande av fonden för oreg­lerade kapitalmedelsförluster. Regeringen kommer att besluta om ned-


 


Prop. 1978/79:125                                                                 87

skrivningen sedan SJ har anmält med vilket belopp man har minskat av­skrivningarna.

En viss reserv är nödvändig för att täcka kommande avskrivningsbehov. Jag förordar därför att 250 milj. kr. anvisas för ytterligare regleringar av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att

1.        bemyndiga regeringen atl besluta om nedsättning av statens Järn­
vägars kapital i enlighet med vad jag har anförl,

2.        lilMr.yAT/v/i(>) av oreglerade kapitalmedelsförluster pä tilläggs­
budget III till statsbudgeten för budgetårel 1978/79 anvisa ett an­
slag av 250000000 kr.


 


 


 


Prop. 1978/79:125                                                                 89

Bilaga 16

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1978/79:125 begärda anslag på tilläggsbudget III till statsbudgeten fiir budgetåret 1978/79

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

///.   Utrikesdepartementet
A   3
      Inventarier för beskickningar, delegationer

och konsulat, reservationsanslag                        735 000

IV.  Försvarsdepartementet

H   9        FN-styrkors verksamhet utomlands, re-jfnw-

lionsanslag                                                       75 000000

V.  Socialdepariemeniel

A   2      Kommilléer m.m.. reservaiionsanslag                 4700000

VI.  Kommunikalionsdeparlemenlel

A   2      Kommilléer m. m.. reservaiionsanslag.

varav hälften att avräknas mot
automobilskattemedlen
                                       400000

B   3      Byggande av statliga vägar, reservaiions-

anslag. att avräknas mot automo­
bilskattemedlen
                                              380000000

E   4      Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet,./ori/agsa/w/a    3000000

F   8      Ersättning till luftfartsverket för vissa

stimulansåtgärder pä Sturups flygplats,
Jörsia gsa nslag
                                                  2 500000

IX.  Ulbildningsdepariementei
A   2
      Kommittéer m. m., r('it'n-«//(W«//;5/a;?             1500000

B  11     Bidrag lill Svenska riksteatern, reserva-

tionsanslag                                                        5 225 000

B  12        Bidrag lill Operan och Dramatiska teatern,

reservaiionsanslag                                            10 724 000

B  13        Rikskonseriverksamhet, »riÉTfar/oAisani/w;?   241000

D   6      Utbildning för administrativa, ekonomiska

och sociala yrken, reservaiionsanslag                I 025000

D 37        Naturvetenskapliga forskningsrådet, r<'.vcna-

lioiisaiislag                                                          2 706 000

D 5 1     Extra resurser för utbildningsområdet med

fritt tillträde i högskolan./ri('n'a/(V>/?i-

anslag                                                                 1605000

D 52        Kostnader för viss övertalig personal vid

högskolor, reservaiionsanslag                           3 623 000


 


Prop. 1978/79:125                                                                 90

X. Jordbruksdeparlemeniei

B   13        ¥räm'ydnde av rennäringen, reservaiionsanslag    180000

XI.  Hatiddsdeparlenieniel

A   2      Kommilléer m.m.. reservaiionsanslag                  1700000

B   2      Handelssekreterare, reservaiionsanslag             604 000

XII.  Arbelsmarknadsdeparlemenlel

A   2         Kommittéer m.m.. reservationsanslag         11000000

B 3 Sysselsättningsskapande åtgärder, reserva­
tionsanslag
                                                   570000000

B  13        Särskilt bidrag till Billerud-Uddeholms AB,

reservaiioiisanslug                                        40 000 000

XIII.  Bosladsdepariemenlet

B   7      Bidrag till förbättring av boendemiljön,

reservaiionsanslag                                            15 500000

XIV.  Industrideparlemenlet

A   3      Kommilléer m.m.. reservationsanslag                 7285000

G 11 Medelstillskott för AB Eiser, reservations­
anslag
                                                               24 500000

XV.  Kommundepartementei

A   2        Kommittéer m.m., reservaiionsanslag                600000

D   6        Internationell brandförsvarskonferens,

reservaiionsanslag                                                90 000

Summa egentliga statsutgifter          1164443000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

B. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet

1                    Polishus m.m.                                                 27425000

2                    Byggnadsarbeten för domstolsväsendet          4600000

3                    Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården      8595000

Budgetdepartementet

11         Byggnadsarbeten för statlig förvaltning           21287 000

Utbildningsdepartementet

12         Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparte-

menieis verksamhelsområde                              7000000

D. Statens iillåningsfonder

Utbildningsdepartementet
1
         Studiemedelsfonden                                       300000000


 


Prop. 1978/79:125                                                                 91

F.  Fonden lör liiiiciindcrslöd

Kommunikalionsdeparlemenlel

Lan till Broströms Rederi AB                            130000000

H a n d c 1 s d c p a r 1 e m c n t e 1

3                    Län lill leko-. sko-och garveriinduslrier              2500000

4                    Lan lill investeringar för kommersiell service     I 000000

5                    Försörjningsberedskapslan                               8 000 000

6                    Skosiniklurian                                                    5 500 000

Industrideparlemenlet
8
          Län till Facil AB                                                  70000000

F.  Fonden för siaicns aklier

Budgeidepartementet

Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier                 68 000000

G. Diverse kapiialfonder

Handeisdepariemeniet
3
          Förrädsfonden för ekonomiski försvar:

Förrådsanläggningar m. m.                                1400000

III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

I            Avskrivningav oreglerade kapitalmedelsförluster 250000000

Summa utgifter för statens kapitalfonder 905 307 000

Summa för driftbudgeten 2069750000

KAPITALBUDGETEN

I. Statens alTärsverksfonder

E.  Förenade fabriksverken

Förvärv av aklier i ett nytl förvaltnings­
bolag
                                                                 7 000000

G.  Domänverket

Industridepartementet

Föriagslån till domänverket                            500000000

V.  Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet
8
          Län till investeringar för kommersiell

service                                                               2000 000

11         Lån till den europeiska patentorganisa-

tionen                                                                  400000

VI. Fonden för statens aktier

Budgetdepartemeniei

Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier                 78 500000


 


Prop. 1978/79:125                                                                  92

IX. Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet
Sjöfartsverkets fond:
3
         Sjöfartsmateriel m.m.                                         13000000

Summa för kapitalbudgeten    600900000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979