Prop. 1978/79:12 Regeringens proposition

1978/79:12

om underhåll till barn och frånskilda, m. m.;

beslutad den 5 oktober 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

SVEN ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås nya regler om den familjerättsliga underhållsskyldigheten. Reformen innefattar en fullständig revision av de civilrättsliga reglema i föräldrabalken och giftermålsbalken men berör också annan lagstiftning. Ett huvudsyfte är att mildra underhållsbördan för underhållsskyldiga som har svag ekonomi.

Föräldrarnas underhållsskyldighet mot sina barn begränsas i princip till att gälla till dess barnet fyller 18 år. Om barnet då inte har avslutat gymnasiestudier eller annan grundutbildning, står underhållsskyldigheten likväl kvar så länge barnet studerar. Den upphör dock senast när barnet fyller 21 år.

Föräldrarnas underhållsplikt blir i fortsättningen aldrig ovillkorlig utan görs beroende av föräldrarnas ekonomiska förmåga och barnels behov. I lagen skrivs in en rätt för en förälder att förbehålla sig ett belopp för sitt eget underhåll när underhållsbidrag skall bestämmas till ett barn. Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av ett normalbelopp för levnadskostnader. Normalbeloppet per år utgör 1,2 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring (med basbeloppet för september 1978 blir normalbeloppet 1 260 kr i månaden). Till detta kommer skälig kostnad för bostad. 1 vissa fall kan den underhållsskyldige förbehållas även belopp för hemmavarande makes eller samboendes underhåll. Också försörjningsskyldigheten mot barn som vistas hemma beaktas när bidraget skall beräknas.

Reglema om förbehållsbelopp syftar till större enhetlighet i rättstillämpningen. Meningen är att de skall kompletteras med vissa centralt meddelade riktlinjer till barnavårdsnämnder och försäkringskassor om hur underhållsbidrag bör beräknas.

Indexhöjningarna av underhållsbidrag till barn dämpas. De åriiga höjningarna begränsas i fortsättningen till 7/10 av höjningen av basbeloppet. En höjning som hittills skulle ha varit 10 procent blir alltså endast 7 procent. Vidare görs inte någon indexändring av sådana bidrag som har bestämts högst tre månader före en generell ändring.

En nyhet är att en förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag får rätt

1    Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 2

till avdrag på bidraget, om han eller hon har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn. Avdraget är 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn som barnet vistas hos föräldern. Varar vistelsen en hel månad, blir avdraget alltså 3/4 av månadsbidraget. Om det finns särskilda skäl kan domstol bestämma andra villkor för denna avdrags-rätt. Föräldrarna kan också själva a>'tala om andra villkor. Avdraget beaktas i princip även i fall då bidragsförskott utgår.

Preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag förkortas från tio till tre år. Det gäller både bidrag till barn och bidrag till make. Preskriptionsavbrott medges i princip inte.

Bestämmelserna om jämkning i.v domar och avtal om underhålKsbidrag har setts över. Möjligheterna ökas att i en och samma rättegång få prövat en underhållsskyldigs underhållsansviir mot flera barn. Försäkringskassorna får lättare att meddela eftergift enligt bidragsförskottslagen av återkrav mot den bidragsskyldige för förskott som har lämnats barnet.

Föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn kan f. n. inte förpliktas att utge underhållsbidrag till barniM. Något bidragsförskott kan inte heller lämnas. Föratt inte institutet gemensam vårdnad i praktiken skall förbehållas föriildrar som iir ekonomiskt oberoende och inte behöver samhällets stöd införs rätt till underhållsbidrag och bidragsförskott iiven i fall då föräldrar som har del i vårdnaden inte båda varaktigt bor tillsammans med barnet.

Handläggningen av vårdnadsfrågor vid domstol ändras. Bl. a. blir del möjligt att på ett enklare sätt behandla vårdnads- och underhållsfrågor när föräldrarna är överens.

Makes skyldighet att efter skilsmässa betala underhällsbidrag till andra maken begränsas, i nära anslutning till den praxis som har utbildats vid domstolarna. Utgångspunkten är att var och en av makarna efter skilsmässan skall svara för sin egen försörjning. Underhållsbidrag kan dock förekomma under en övergångstid och, om det finns synnerliga skäl, även för en längre tid efter skilsmässan. Underhållsbidraget skall inte automatiskt upphöra vid omgifte.

Nuvarande lagregel om skyldighet för föräldrar att svara för underhåll till vuxet, sjukt barn upphävs. Detsamma gäller bestämmelsen om skyldighet för barn att underhålla föräldrar som på grund av sjukdom eller annan sådan orsak inte kan försörja sig.

Huvuddelen av reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. De nya processuella reglema om vårdnad m. m. träder dock i kraft redan den 1 januari 1979. Detsamma gäller förslaget om att indexändringarna av underhållsbidrag till barn skall dämpas. Främst av administrativa skäl kan rätten till avdrag på underhållsbidrag träda I kraft först den I januari 1980.

Prop. 1978/79:12

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken' dels att i 6 kap. 7 och 8 SS ordet "ansökan" skall bytas ut mot "talan", dels att i 6 kap. 9 S ordet "anmälan" skall bytas ut mot "talan", II §§ skall ha nedan

angivna lydelse,

dels att i 6 kap. skall införas en ny paragraf, 10 a §, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 6 kap.

10 a §

Står barn under vårdnad av särskih förordnad förmyndare, kan rätten besluta att vårdnaden skall överföras till föräldrarna eller till en av dem, om det är skäligt med hänsyn till barnets bästa.

Fråga om att överföra vårdnaden till förälder prövas på talan av förälder eller barnavårdsnämnden.

12

Fråga rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har sitt hemvist. Vad nu sagts utgör dock ej hinder att upptaga fråga om vårdnad i samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i första stycket, upptages vårdnadsfrågan av Stockholms tingsrätt.

Fråga rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har sitt hemvist. Sådan fråga kan upptagas även i samband med äktenskapsmål. Finns ej behörig domstol enligt vad som nu har sagts upptages vårdnadsfrågan av Stockholms tingsrätt.

Fråga om vårdnad som avses i 7-9 §§, 10 a § samt 11 § handlägges i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Står barnet under vårdnad av föräldrarna eller en av dem och äro föräldrarna ense i saken, kunna de dock anhängiggöra frågan genom ansökan.

Ar fråga om vårdnad anhängig-gjord i behörig ordning,  kan utan

I Balken omtryckt 1976:612.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

stämning i vårdnadsmålet yrkas underhållsbidrag för barnet.

Dom i vårdnadsmål får meddelas utan huvudförhandling, om parterna äro ense i saken.

7 kap. Om underhållsskyldighet

I ii

Föräldrarna vare skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar.

1§

Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas lill barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.

Underhållsskyldigheten upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej i något fall förrän barnet fyUt sexton år.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

2 § första stycket

1 kostnaden för barnets underhiill skall var och en av föräldrarna taga del efter sin förmåga.

2

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag. Åra föräldrarna gifta med varandra men tillkommer vårdnaden om barnet endast den ene av dem och leva de ej åtskilda, gäller dock 5 kap. giftermålsbalken.

I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga.

2§

Förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern

1. inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller

2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

7 § tredje stycket

Avtal angående underhållsbidrag ;/// barn kan slutas även före barnets födelse.

Föreslagen lydelse

med endast den andra föräldern.

Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.

Vårdnadshavaren får företräda barnet i frågor om underhållsbidrag, även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Också särskilt förordnad förmyndare har rätt att företräda barnet. Avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnets födelse.

i.I

År barnet, sedan dess rätt till underhåll enligt 1 § upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, vare föräldrarna i mån av förmåga skyldiga att giva barnet skäligt underhåll.

Enahanda underhållsskyldighet åligge barnet emot fader eller moder, som av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig.

När underhållsbidrag bestäms enligt 2 ii får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll enligt andra -fjärde styckena.

Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120procent av gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåU åt make som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med. Med make

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Normalbeloppet utgör dock 60 procent av basbeloppet.

Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller flera barn får den bidragsskyldige för underhåll åt varje hemmavarande eget barn förbehålla sig ett belopp som, tillsammans med vad som utges till barnet av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 procent av gällande basbelopp. Rätten kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet.

Har förälder som enligt 2  skall betala underhållsbidrag haft barnet hos s/g under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn, får föräldern vid fullgörande av sin bidragsskyl-dighet tillgodoräkna sig ett avdrag.för varje helt dygn av barnets vistelse med 1/40 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller under tiden för vistelsen. Sådant avdrag får dock inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde.

Föreligger särskilda skäl kan rätten förordna om andra villkor för avdragsrätten än som anges i första stycket. Mot parts bestridande får sådant förordnande dock Inte meddelas för tiden Innan talan har väckts.

Rätt till avdrag föreligger ej ifall då underhätlsbldragei har fastställts med beaktande av att den bidragsskyldiga

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

4

Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efter sin förmåga bidraga till barnets underhåll, så länge äktenskapet består.

Vad nu sagts medför ej ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre av barnets föräldrar.

6 ii

Betalning av underhållsbidrag skall erläggas i förskott för kalendermånad, om ej på grund av särskilda omständigheter annorlunda bestämmes av rätten eller genom avtal som i 7 § andra stycket sägs. Förskottsbetalning utöver vad nu sagts medför ej befrielse från att gälda underhållsbidrag för den tid sådan betalning avser.

Föreslagen lydelse

föräldern i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig.

S f

Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet har flyttal hemifrån.

Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som förförälder enligt 1 § men gäller ej till den del barnet kan få underhåll från den förälder som den underhåtlsskytdige ej bor tillsammans med.

ö.sv

Om annan än den som enligt 2 !i har att betala underhållsbidrag försummar sin underhållsskyldighet, kan rätten ålägga den försumlige alt betala underhållsbidrag till barnet.

7 i)

Underhållsbidrag betalas i förskott för kalendermånad.

Avtal om att underhållsbidrag för framtiden skall betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader är giltigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två

2 Förutvarande 7 kap. 5 !; upphävd genom 1971:870.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

8

Föreslagen lydelse

personer. Är barnet under arton år skall avtalet dessutom vara godkänt av barnavårdsnämnden i kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt eller, om ingen av dem är varaktigt bosatt i riket, av barnavårdsnämnden i Stockholm.

Rätten får bestämma annat betalningssätt än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl.

Underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp skall betalas till barnavårdsnämnden om barnet är under arton år. Ifråga om sådan betalning tillämpas 4 kap, 6§ andra stycket andra meningen.

Betalning i strid mot denna paragraf medför inte befrielse från skyldigheten att betala underhållsbidrag på föreskrivet sätt.

Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.

Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag går förlorad tre år efter den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt I konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även därefter.

Härföre den tidpunkt som anges i första   stycket   ansökan   gjorts   om

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

7 § första och andra styckena Avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgör ej hinder för den underhållsberättlgade att göra gällande rätt till högre underhållsbidrag.

Gäller avtalet underhåll enligt 1 if till barn vars föräldrar varken vid dess födelse voro eller därefter ha vaiit gifta med varandra, är det dock bindande för den underhållsberättlgade, om avtalet slutits genom skriftlig, av två personer bevittnad handhng och godkänts av barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare får sluta avtal som nu har angetts, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Innefattar avtalet åtagande att till barnets underhåll utge visst belopp en gång för alla, skall beloppet betalas Ull barnavårdsnämnden, och skall med beloppet så förfaras som i 4 kap. 6  sägs med avseende på där nämnt engångsbelopp.

Föreslagen lydelse

förordnande av god man enligt ackordstagen (1970:847), får underhållsbidraget krävas utom inom Ire månader från det att verkan av godmansförordnandetförföll eller, när förhandling om offentligt ackord har följt, ackordsfrågan avgjordes. Kommer ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätningför underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts Inom tid som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.

10 §

Prop. 1978/79:12

10

Nuvarande lydelse

8§

Utan hinder av vad genom dom eller genom avtal, som enligt 7§ är bindande jämväl för den underhålls-berättigade, blivit bestämt om underhållsbidrag äger rätten annorlunda förord na därom, när ändrade förhållanden påkalla det. Under samma förutsättning må ock avtal om underhållsbidrag, som enligt 7§ icke är bindande för den underhållsberättlgade, på talan av den underhtillsskyl-dige jämkas av rätten. Är utiderhåll som avses i I <; faststälU att utgå tiU dess barnet nått viss ålder, vare det ej hinder att göra gällande rätt till bidrag för tid därefter, ändå att fall ej är för handen som nyss är sagt.

Talan som avses i första stycket må ej föras i fråga om avtal, varigenom underhållsskyldig, I den ordning som stadgas i 7 ) andra stycket, åtagit sig att till fullgörande av underhållsskyldighet som där avses utgiva visat belopp en gång för alla.

9J

Är avtal, som makar med avseende åförestående äktenskapsskillnad slutit om underhåll Ull barn, uppenbart obilligt för ena maken, må avtalet på hans talan av rätten jämkas. Har talan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, är rcitten tUl talan föl lorad.

Föreslagen lydelse

Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring iförhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får Jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.

Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena I övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om  det finns särskilda

skäl.

Har fastställt underhällsbidrag, som utges fortlöpande, under en tid av sex år inte ändrats till beloppet på annal sätt än som avses 11 § lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, kan rätten för tiden efter det att talan har väckts ompröva vad som har bestämts om underhållet, utan atl anledning till jämkning enligt första

Prop, 1978/79:12

11

Nuvarande lydelse

2 § tredje stycket

Det åligger barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. 1 S skall sörja för att faderskapet till barn fastställes, att tillse att barnet tillförsäkras underhåll.

10 § första-tredje styckena Talan om underhåll till bam upptages av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål rörande fastställande av faderskapet till barn.

Första stycket utgör ej hinder att upptaga fråga om underhåll i samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i första eller andra stycket, upplages målet av Stockholms tingsrätt.

Föreslagen lydelse

eller andra stycket behöver åberopas.

Dom eller avtal om underhållsbidrag för tid IntiU dess barnet har nått en viss ålder utgör inte hinder att pröva Jrågan om bidrag för tiden därefter,

11   S

Barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. I S skall sörja föratt faderskapet till barn fastställs, skall se tiU att barnet tillförsäkras underhåll.

12   ,sv

Talan om underhåll lill bam upptas av rätten i den ort där svaranden har sill hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av faderskapet lill barn, äktenskapsmål eller mål om vårdnaden om barn.

Finns ej behörig domstol enligt första stycket, upptas målet av Stockholms tingsrätt.

13 i!

Två eller flera mål om skyldighet för någon att utge underhållsbidrag tiU barn får handläggas I en rättegång, om det är till nytta för utredningen eller prövningen. I sådant fall får domstol som enligt 12 § är behörig att uppta ett av målen utan hinder av nämnda paragraf uppta även det eller de andra, om talan I målen väcks vid domstolen och det är lämpligt att målen handläggs där.

Rätten kan besluta att åter särskilja mål som har förenats enligt första stycket.

Prop. 1978/79:12

12

Nuvarande lydelse

10 § fiärde stycket

Har rätten att avgöra vilken av flera män som är fader till barnet, får talan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft.

11   §

I mål om underhåll till bam får vårdnadshavare föra talanför barnet, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Är särskild förmyndare förordnad för barnet, har han samma rätt att föra talan för barnet. Även barnavårdsnämnd som enligt 2 § tredje stycket skall tillse att barnet tillförsäkras underhåll/aV föra sådan talan. Var och en som kan föni talan för barnet skall beredas tillfälle att yttra sig i målet.

Underhållsbidrag får bestämmas underhållstiden.

Underhåll till barn får ej mol den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för lid efter del barnet fyllt aderton år, innan det kan tillförliUigen bedömas huruvida underhållsskyldighet föreligger därefter.

12   i)

I mål om underhåll till barn kani rätten för liden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger förordna om underhållet efter vad som finnes skäligt. Skyldighet alt utge bidrag fårdocke/åläggas någon., om icke sannolika skäl föreligga att han är bidragsskyldig. Har fråga om underhåll väckts i samband med mål om fastställande av faderskap till barn, får förordnande som nu nämnts ej meddelas, om flera män äro instämda i målet.

Föreslagen lydelse

Har rätten atl avgöra vilken av flera män som är far till ett barn, får talan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga krafl.

14 §

I mål om underhåll till barn har barnavårdsnämnd som enligt 11 § skall tillse att barnet tillförsäkras underhåll rätt att föra talan för barnet. Var och en som kan föra talan för barnet skall beredas tillfälle all yttra sig i målet.

lill olika belopp för särskilda delar av

Underhåll lill bam får ej mot den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för lid efter det barnet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.

15 s

1 mål om underhåll till barn kan rätten för liden intill dess laga kraft ägande dom eller beslul föreligger förordna om underhållet efter vad som är skäligt. Skyldighet alt utge bidrag får dock åläggas någon endast om det finns sannolika skäl för att bidragsskyldighet föreligger. Har fråga om underhåll väckts i samband med mål om fastställande av faderskap till barn, får förordnande som nu nämnls ej meddelas, om flera män är instämda i målet.

Prop. 1978/79:12

U

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordnande enligt första stycket kan på yrkande meddelas utan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall motparten beredas tillfälle alt yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten när målet avgöres, om åtgärden skall bestå.

Förordnande som nu nämnls går i verkställighet lika med laga kraft ägande dom men kan när som helsl återkallas av rätten.

13 ,sV 16 .sV

Beiräffande åtagande enligt första stycket skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 15 § har meddelat förordnande om underhållsbidrag till barn.

Om rätt att i vis.sa fall få ersättning av allmänna medel för utgivna underhållsbidrag 7?/7n5 .särskilda bestämmelser.

17§

Har viss man enligt 1 kap. 1 § ansetts som barns/ar och faslställes att annan man är far lill barnet, har den förstnämnde endasl om särskilda skäl föreligger rätt till ersättning av den andre för kostnader som han har haft för barnets försörjning.

Har någon genom skriftlig, av två personer bevittnad handling åtagit sig att lill barn för vilket faderskapet skall fastställas utge underhållsbidrag för tid intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, gäller i fråga om verkställighet på grund av handlingen vad som är föreskrivet om verkställighet på grund av förbindelse atl utge underhåll enligt denna balk.

Beträffande åtagande enligt första stycket skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 12 § har meddelat förordnande om underhållsbidrag till barn.

Om rätt att i vissa fall lä ersättning av allmänna medel för utgivna underhållsbidrag./zffnas särskilda bestämmelser.

14 §

Har viss man enligt 1 kap. 1 § ansetts som barns fader och fast-slälles att annan man är fader lill bamel, har den förstnämnde endast om särskilda skäl föreligga rätt till ersättning av den andre för kostnader som han har haft för barnets försörjning.

15 kap. 12 §

Förvärvar omyndig värdehandling som avses i 8 §, eller äger omyndig eljest att av annan utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva handlingen fullgöra sin förpliktelse genom att i den omyndiges namn nedsätta handlingen i öppet förvar hos bank, såvida ej den omyndige äger att själv förvalta handlingen. Förpliktelse att utgiva penningbelopp må ock fullgöras hos bank, ändå att den ej grundas å nedsatt värdehandling; och skola medlen av banken insättas för den omyndiges räkning enligt vad om betalning, som uppbäres å nedsatt värdehandling, är särskilt stadgat.

Prop. 1978/79:12

14

årets början.

1 andra fall än som avses i andn slyckel äge överförmyndaren genom meddelande lill den som skall utgiva värdehandling eller penningar förordna, att nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt vad i denna paragraf är stadgal vare pliktig alt ofördröjligen underrätta förmyndaren därom.

20 kap. 9S I fråga om mål eller ärende, där barnavårdsnämnd eller överförmyndare har rätt all föra talan, skall 20 5 lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken äga motsvarande tillämpning.

Första stycket gäller ej mål om Första stycket gäller ej mål om
fastställande av faderskap eller un- fastställande av faderskap, vårdnad
derhåll lill barn. om eller underhåll lill barn.

Nuvarande lydelse

Äger omyndig att av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testamente eller såsom underhåU enligt 8 kap. ärvdabalken, vare boutredningsman eller leslamentsexekutoi pliktig alt, såframl ej värdel är ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet atl inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som tillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyndige äger atl själv förvalta. 1 fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller att inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiget ett belopp motsvarande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381} om allmän försäkring som gällt vid

Föreslagen lydelse

Äger omyndig att av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testamente, vare boutredningsman eller testamentsexekutör pliktig att, såframl ej värdel är ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undanlag, nedsätta värdehandlingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som tillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyndige äger all själv förvalta. I fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller atl inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt vid årets början.

Prop. 1978/79:12 15

11 S

Mot beslut  som  underrätt  har Mol  beslul  som  underrätt  har

meddelat under rättegången i fråga, meddelat under rättegången i fråga,

som avses i 6 kap. 13 S,7kap./2 S,10 som avses i 6 kap. 13 S, 7 kap. 75 §,10

kap. 14 §, 11 kap. 15 eller 16 S eller 18 kap. 14 S, 11 kap. 15 eller 16 § eller 18

kap. 14 §, skall talan föras särskilt. kap. 14 S, skall talan föras särskilt.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft,

såvitt avser 6 kap. 7-9, 10 a och 12 §§ samt 20 kap. 9§ den 1 januari 1979,

såvitt avser 7 kap. 4 § den 1 januari 1980, och

i övrigt den 1 juli 1979.

Vad som föreskrivs i 7 kap. 12 § i nya lydelsen om att fråga om underhåll till barn kan väckas i samband med mål om vårdnaden om barn skall tillämpas redan fr. o. m. den 1 januari 1979.

Bestämmelserna i 7 kap. 4 § i äldre lydelse upphör att gälla vid utgången av juni 1979.

2. Fråga om vårdnad som har väckts före ikraftträdandet handläggs enligt äldre bestämmelser.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckts före utgången av år 1979 får Ulan hinder av 7 kap. 8 § i dess nya lydelse bifallas för längre lid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, i den mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

5. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall beslå enligt vad som följer av domen eller avtalet.

6. Bidragsskyldighel som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten atl kräva ul underhållsbidrag som har förfallit till betalning går dock inte föriorad före utgången av år 1979, om den inte skulle ha gått förlorad dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

7. För bidragsskyldighet som har beslämts enligt äldre bestämmelser gäller i fråga om jämkning och omprövning de nya bestämmelserna.

Har någon enligt 7 kap. 7 § andra stycket i dess äldre lydelse slutit avtal om atl betala engångsbelopp till barnet, får talan om jämkning enligt 7 kap. 10 § första stycket i dess nya lydelse dock inte föras i fråga om avtalet.

Omprövning enligt 7 kap. 10 § tredje stycket i nya lydelsen kan påkallas tidigast den 1 juli 1982.

Underhållsberätiigad som enligt 7 kap. 7 S i dess äldre lydelse är oförhindrad atl göra gällande rätt till högre underhållsbidrag flr utan hinder

3 Senaste lydelse 1976:1118.

Prop. 1978/79:12 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av de nya bestämmelserna väcka talan om sådant bidrag intill utgången av år

1979.

8. Bestämmelsema i 15 kap. 12 § andra stycket i äldre lydelse tillämpas fortfarande om arvlåtaren har avlidlit före ikraftträdandet.

9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

2 Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om giftermålsbalken'

dels atl 7 kap. 3-5 §§ skall upphöra all gälla,

dels att 5 kap., 11 kap. 1 och 14-16 §§, 13 kap. 10 § samt 15 kap. 11,24,25 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 11 kap. skall införas en ny paragraf, 14 a §, av nedan angivna lydelse.

5 kap.

Allmänna bestämmelser

om makars rättsförhållanden

1§
Man   och   hustru   äro   skyldiga        Man   och   hustru   är   skyldiga
varandra trohet och bistånd; de hava     varandra trohet och bistånd. De skall
att  i  samråd  verka  för familjens     gemensamt vårda hem och barn och i
bästa. samråd verka för familjens bästa.

2§ Makarna äro pliktiga att, var efter        Makarna skall, var och en efter sin sin förmåga, genom tillskott av pen-    förmåga, bidra till det underhåll som ningar,   verksamhei i hemmet eller     behövs för att tillgodose deras gemen-annorledes  bidraga  till att  bereda     samma och personliga behov. De skall familjen det underhåll, som med avse-    fördela utgifter och sysslor mellan ende å makarnas villkor må anses     sig. tillbörligt. TIU familjens underhåU skall räknas  vad som erfordras för den gemensamma hushållningen och barnens uppfostran samt för tillgodoseende av  vardera makens särskilda behov.

Om    underhåU   ull   barn   finns bestämmelser i föräldrabalken.

' Balken omtryckt 1973:645.

Prop. 1978/79:12

17

Nuvarande lydelse

Lämnar vad ena maken enligt 2 § har att tillskjuta icke tillgång till bestridande av utgifterna Jör hans särskilda behov och de utgifter, han eljest med hänsyn tiU makarnas levnadsförhållanden enligt sed har att ombesörja för familjens underhåU, vare andra maken pliktig att i lämpliga poster tillhandahålla honom erforderliga penningmedel. Rätt till sådant bidrag till-komme dock ej make, som visar oförmåga att handhava medel eller av annan särskild orsak icke bör äga ombesörja utgifterna.

Föreslagen lydelse

3§

Om det som make skall bidra med inte räcker tUlför makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, skaUden andra maken skjuta till de pengar som behövs.

Vad med tillämpning av 2 och 3 §§ av ena maken överlämnats tiU den andre för tillgodoseende av hans särskilda behov vare hans egendom.

4§

Vad make med tillämpning av 2 och 3 §§ har lämnat till den andra makenför dennes personliga behov är mottagarens egendom.

Gör make sig skyldig till uppenbar försummelse av sin underhållsplikt, varde han, om andra maken det yrkar, av rätten förpliktad att Ull denne utgiva bidrag till de utgifter for familjens underhåll, vilkas ombesörjande enligt sed ankommer på honom eller rätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligen böra anförtros hon-

5§

Försummar make sin underhållsskyldighet kan rätten ålägga den försumlige att betala underhållsbidrag till den andra maken.

6§

Har ena maken under ett kalenderår för familjens tillbörliga underhåll haft utgifter, som uppenbarligen överstiga vad enligt 2  ålegat honom för underhåUei tillskjuta, äge han, om ej annat avtalats eller med hänsyn till omständigheterna får antagas vara avsett, av andra maken utfå ersättning för vad av sagda utgifter må anses

2   Riksdagen 1978179. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12

18

Nuvarande lydelse belöpa på denne.

Talan om ersättning må ej väckas, sedan ett år förflutit efter kalenderårets utgång.

Rätt till ersättning må ej göras gällande av annan än den ersättnings- berättigade själv, ej heller i den ersättningsskyldiges konkurs.

7§

Lever makar på grund av söndring åtskilda, skall make ändå bidraga till andra makens underhåU enligt de grander som anges i 2 §.

Om bidrag till barnens underhåll i faU, som avses i första stycket, stadgas i föräldrabalken.

Föreslagen lydelse

6§

Om makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall make betala underhållsbidrag un den andra maken enligt de grunder som anges i 2 §.

7§

Talan om att underhållsbidrag skaU fastställas får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.

8§

Rätten att kräva ut faststäUt underhållsbidrag går förlorad tre år efter den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även därefter.

Härföre den tidpunkt som anges I första stycket ansökan gjorts om förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847), får underhållsbidraget   krävas   ut   inom   tre

Prop. 1978/79:12

19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

månader från det att verkan av godmansförordnandet förföll eller, när förhandling om offentligt ackord har följt, ackordsfrågan avgjordes. Kommer ackord Ull stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätningför underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt,

9 §2

Utan hinder av vad rätten beslutit om bidrag, som i 5 eller 7 § sägs, äge rätten pä endera makens yrkande annorlunda förordna därom, när ändrade förhållanden påkalla det.

Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring iförhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.

Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns särskilda skäl.

10      P

Avtallfråga, somavsesi2, 3, 7eller Sjf, må på ena makens yrkande av rätten jämkas, om avtalet finnes uppenbart obilligt eller ändrade förhållanden påkalla det.

11      §

Makarna vare pliktiga giva varandra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden, som erfordras för bedömande av värderas underhållsskyldighet.

2       Senaste lydelse 1976:613.

3       Senaste lydelse 1976:613.

10 §

Makarna är skyldiga att lämna varandra de upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som behövs för att de skall kunna bedöma varandras underhållsskyldighet.

Prop. 1978/79:12

20

Nuvarande lydelse

8§

1 fall, som avses i 7 §, må, såvitt det med hänsyn till vardera makens levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt finnes skäligt, make förpliktas alt till nyttjande lämna andra maken lösören, vilka vid sammanlevnadens hävande ingingo i let för makarnas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller ut-yorde andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålunda lämnats den andre Ull nyttjande, skall avtal, som ägaren må mt?d tredje man träffa angående egendomen, ej lända till inskränkning i andra makens nyttjanderätt.

Föreslagen lydelse

11 i)

I fall som avses i 6§ kan make förpliktas atl lämna lösören till den andra maken för att användas av denne, om det är skäligt med hänsyn tlU makarnas levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt. Skyldigheten omfattar dock endast lösören som ingick i makarnas bohag när sammanlevnaden upphörde och var avsedda att användas av makarna gemensamt eller som då var den andra makens arbetsredskap. Om egendom som tillhör den ena maken sålunda har lämnats till den andra, medför avtal mellan ägaren och tredje man om egendomen inte någon inskränkning i den andra makens nyttjanderätt.

Bestämmelserna i 9 § om jämkning av avtal om underhållsbidrag gäller även avtal i fråga som avses i första stycket.

12 §

En var av makarna äge att jör den dagliga hushåUningen eller barnens uppfostran med förpliktande verkan jämväl för den andra maken Ingå sädana rättshandUngar, som sedvan-ligen företagas för dessa ändamål. Rättshandlingen skall anses vara Ingången 1 syfte att förplikta jämväl andra maken, såvida ej annat framgår av omständigheterna.

Rättshandling, varom 1 Jörsta stycket sägs, vare ej förpliktande jör andra ' maken, om den, med vilken rättshandlingen slöts, insåg eller bort inse, att det, som anskaffades genom råns-handlingen, ej var erforderligt.

Vad sålunda Sr stadgat skall ej äga tillämpning, om makarna på grund av söndring leva åtskilda.

Var och en av makarna får med förpliktande verkan även för den andra maken ingå sådana rättshandlingar för den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran som enligt sedvana företas för dessa ändamål. Rättshandlingen skall anses vara ingången i syfte att förplikta även den andra maken, om inte annat framgår av omständigheterna.

Rättshandling som avses i första stycket förpliktar dock inte den andra maken, om tredje man insåg eller bort inse att det som anskaffades Inte behövdes.

Vad som sägs i första stycket om makes behörighet gäller ej, om sammanlevnaden mellan makarna har upphört.

Prop. 1978/79:12

21

Nuvarande lydelse

13 Missbrukar make den honom enligt 12 § tillkommande behörighet, må han kunna på yrkande av andra maken av rätten förklaras behörigheten förlustig.

Sådant beslut varde av rätten upphävt, om makarna enas därom eUer förändrade förhållanden visas hava Inträtt.

Om rättens beslut, som i denna paragraf avses, skall ofördröjligen genom rättens försorg anmälan göras till äktenskapsregistret samt kungörelse införas i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning.

Föreslagen lydelse

§

Missbrukar make sin behörighet enligt 12 §, kan rätten på yrkande av den andra maken besluta att behörigheten skall upphöra.

Sådant beslut kan hävas av rätten om makarna är överens om det eller om ändring i förhållandena föranleder det.

Rätten skall genast anmäla beslut som avses i denna paragraf tiU äktenskapsregistret och kungöra det I Post-och Inrikes Tidningar och ortstidning.

14 §

A r ena maken Jör bortovaro eller sjukdom ur stånd att själv ombesöija sina angelägenheter,- har han ej nämnt fullmäktig, och är ej heller förmyndare eller god man för honom Jörordnad, äge andra maken företräda honom, när angelägenhet yppar sig, som ej ulan olägenhet kan uppskjutas, uppbära avkastningen av hans egendom och annan hans inkomst samt, om det för anskaffande av medel till få mil/ens underhåU oundgängligen tarvas, pantsätta eller avyttra honom tillhörig egendom. Ej må i något fall fast egendom avyttras eller intecknas eller 1 sådan egendom upplåten rättighet inskrivas, med mindre rätten, efter inhämtande av yttrande från hans närmaste fi änder, som vistas i riket, medgiver det.

Vad nu är stadgat äge ej tillämpning, om makarna på grund av söndring leva åtskilda.

Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fattas medel för familjens underhåU, får den andra maken / behövfig omfattning lyfta den sjuke eller bortavarande makens inkomst och avkastningen av den makens egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Vad som har sagts nu om makes behörighet gäller dock ej, om sammanlevnaden mellan makarna har upphört eller om fullmäktig, förmyndare eller god manfinnsför den sjuke eller bortavarande maken.

Rättshandling som avses i Jörsta stycket är bindande för den sjuke eller bortavarande maken även om medlen Inte behövdes för familjens underhåll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet ej /Öre-låg.

■• Senaste lydelse 1977:655.

Prop. 1978/79:12 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §
Om makes släktnamn är särskih        Om makes släktnamn finns sår-
stadgat, skilda bestämmelser.

7 kap. 3§

Häftar hustrun jämte mannen för gäld, som båda makarna eller endera gjort genom rättshandling av den i 5 kap. 12 § avsedda beskaffenhet, och vill borgenären söka hustrun för gälden, skaU han anhängiggöra sin talan inom två år från förfallodagen eller, om gälden skaU betalas vid anfordran, från dess uppkomst;försii-tes denna tid, vare rätt tiU talan mot henne förlorad.

Varder hustrun försatt i konkurs, vare hon ej pliktig att för dessförinnan ord gäld av beskaffenhet, som i första stycket avses, ansvara med egendom, som hon under konkursen eller därefter förvärvar. 4§

Har bodelning verkställts i anledning av boskiUnad eller äktenskapets upplösning, svarar hustrun för gäld, som avses i 3 § och som uppkommit Jöre boskillnadsansökningen eller, om äktenskapet upplösts genom mannens död utan att talan om äktenskap.s-skillnad då var anhängig, före död.i-fallet eller, om äktenskapet upplösts I annat fall, före ansökningen om äktenskapsskiUnad, endast intiU värdet av dels den enskUda egendom hon ägde vid den tillämpliga tidpunkten, dels den egendom som tillades henne vid bodelningen. Vad nu sagts skal' i Ullämpliga delar gälla även för det fall att bodelning ej skaU äga rum i anledning av äktenskapets upplösning.

Häftade egendom,   som  i forsla

Prop. 1978/79:12

23

Nuvarande lydelse

stycket sägs, på grund av inteckning eller eljest särskilt för annan gäld än där avses, varde motsvarande del av egendomens värde ej medräknad.

5§

Vad 13 och 4 §§ är stadgat skaU ej äga tillämpning, om hustrun iklätt sig Vidsträcktare betalningsansvar,

11

Är makar ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Har make barn under sexton år som står under hans vårdnad, skaU äktenskapsskillnaden dock föregås av betänketid.

14 § första stycket

Om ena maken efter äktenskapsskillnaden är i behov av bidrag till sitt Ullbörliga underhåU, kan rätten ålägga andra maken att utge sådant bidrag efter vad som år skäligt med hänsyn tiU hans förmåga och övriga omständigheter. Vid prövningen skaU beaktas atl make kan ha särskilt behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden.

14 § andra stycket

Bidraget kan, om den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna i övrigt föranleder det, bestämmas tiU visst belopp att utges en gång för alla. År bidraget bestämt att utgå på sätskilda tider och ingår den underhållsberättigade nytt äktenskap, skaU bidrag ej vidare utgå.

Föreslagen lydelse

kap.

1§

Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. ÅktenskapsskiU-naden skaU föregås av betänketid, om makarna begär det eller om make varaktigt bor tillsammans med eget barn under sexton år som står under den makens vårdnad.

14 §

Efter äktenskapsskiUnad svarar varje make för sin försörjning.

Är make under en övergångstid i behov av bidrag Ull sitt underhåU, har maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till den makens förmåga och övriga omständigheter.

Har make svårigheter att försörja sig själv efter upplösning av ett långvarigt äktenskap eller finns det synnerliga skäl har maken rätt tiU underhållsbidrag för längre tid än som anges i andra stycket.

14 a §

Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad utges fortlöpande. Om det finns särskilda skäl kan rätten dock bestämma att bidraget skall erläggas med ett engångsbelopp.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24

Bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§ skaU tillämpas även ifråga om underhåU efter äktenskapsskillnad.

15 §5

Utan hinder av vad som genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om bidrag tiUfrånskild makes underhåll kan rätten på endera makens yrkande förordna på annat sätt därom, när ändrade förhåUanden påkallar det. Endasl om synnerliga skäl föreligger får dock underhållsbidrag utdömas, om sådant bidrag Icke tidigare skolat utgå, eller höjas utöver del högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt.

Första stycket äger ej tillämpning, om någon förpliktats eller åtagit sig all till frånskild makes underhåU utge visst belopp en gång för alla.

Bestämmelsern i 5 kap. 9§ om jämkning tUlämpas även i fråga om underhåll efter äktenskapsskillnad. Endasl om synneriiga skäl föreligger lår dock på grund av ändring iförhållandena underhållsbidrag höjas utöver del högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt. Dom eller avtal om underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp får ej mot parts bestridande Jämkas på grund av ändring iförhållandena.

16 §

Är avtal, som makar med avseende på förestående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad därmed äger samband eller om bidrag tiU makes underhåU, uppenbart obil-ligl för ena maken, skall del på hans talan jämkas av rätlen. Har talan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, är rätlen till talan föriorad.

Är avtal, som makar med avseende på förestående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad som har samband därmed, uppenbart obilligt för ena maken, skall del på den makens talan jämkas av rätten. Har talan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, är rätten till talan förlorad.

13 kap. 10 §

Till betalning förfallet underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 § har att en gång för alla utge till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra

Till betalning förfallet underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 a § första siyckei har att en gång för alla utge till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid

5 Senaste lydelse 1976:613. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

maken utöver egendom lill täckning av denne åvilande gäld.

25

Föreslagen lydelse

tillkommer andra maken utöver egendom till täckning av denne åvilande gäld.

15 kap.

11§

1 mål om äktenskapsskillnad skall rätten, på yrkande av endera maken, för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna om sammanlevnadens hävande och om förbud för makarna vid vite av fängelse i högst ett år eller böter att besöka varandra. Rätten kan också för samma lid förordna efter vad som finnes skäligt om bidrag av ena maken till den andras underhåll.

ma, vilken av makarna som skall få sitta kvar i hemmet. Dömes till äktenskapsskillnad, skall sådan bestämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som berättigats att sitta kvar i hemmet får inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i bohaget, såvida ej rätten beträffande viss egendom förordnar annorlunda. Om den nyttianderätl som sålunda kan tillkomma make gäller vad i 5 kap. 8 § sägs.

Vid förordnande om sammanlev- Vid förordnande om sammanlevnadens hävande kan rätten bestäm-     nådens hävande kan rätten bestäm-

ma, vilken av makarna som skall få sitta kvar i hemmet. Dömes till äktenskapsskillnad, skall sådan bestämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som berättigats att sitta kvar i hemmet får inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i bohaget, såvida ej rätten beträffande viss egendom förordnar annoriunda. Om den nyttjanderätt som sålunda kan tillkomma make gäller vad i 5 kap. // § sägs.

Förordnande enligt första eller andra stycket får meddelas utan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall tillfälle att yttra sig över yrkandet beredas andra maken. Har förordnande meddelats, skall rätten när målet avgöres pröva, om åtgärden skall beslå. Förordnande om sammanlevnadens hävande och om besöksförbud skall bestå, om make begär det.

Beslut enligt denna paragraf skall verkställas lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätlen. Beslul om sammanlevnadens hävande och om besöksförbud får dock ej återkallas, om make motsätter sig det.

Har make yrkat åläggande för andra maken all utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 7 § eller, efter det till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 §, eller har make påkallat jämkning i vad genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om sådani bidrag, kan rätten

24 §

Har make yrkat åläggande för andra maken att utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 6 iJ eller, efter det till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt II kap. 14 §, eller har make påkallat jämkning i vad genom rättens beslut eller genom avtal blivU bestämt om sådant bidrag, kan rätten

Prop. 1978/79:12

26

Nuvarande lydelse

på yrkande för liden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordnai därom efter vad som finnes skäligt.

Föreslagen lydelse

på yrkande för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt.

25 §

Har make yrkat atl enligt 5 kap. 8 ij av andra maken lill nyttjande erhålla nödiga lösören eller påkallat jämkning av avtal i sådan fråga, äge: rätlen, på yrkande, meddela förordnande därom för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger.

Har make yrkat att enligt 5 kap. // § av andra maken till nyttjande erhålla nödiga lösören eller påkallat jämkning av avtal i sådan fråga, äge rätlen, på yrkande, meddela förordnande därom för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger.

I fråga om ersättning lill god man som avses i första stycket skall gälla, vad i 20 kap. 19 § föräldrabalken stadgas angående ersättning åt rätte-gångsbilräde.

31 §' Vistas den, mol vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt i saken bevakas av god man som sägs i 18 kap. föräldrabalken. Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter all ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligger all förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken han förordnals i den mån det kan ske.

I fråga om ersättning lill god man som avses i första stycket skall gälla vad i 10 kap. 13$ föräldrabalken stadgas angående ersättning ål rätte-gångsbilräde.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. Har någon genom sådan rättshandling som avses i 5 kap. 14 § i äldre lydelse före den 1 juli 1979 förpliktat sin make får rättshandlingen göras gällande enligt äldre bestämmelser. De upphävda bestämmelserna i 7 kap. 3-5 §§ gäller alltjämt i fråga om skuld som har uppkommit före ikraftträdandet. Vad som sägs i 5 kap. 14 § andra slyckel i dess nya lydelse tillämpas endast i fråga om rättshandling som har företagils efter ikraftträdandet.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckts före utgången av år 1979 får utan hinder av 5 kap. 7§ och 11 kap. 14 a § andra slyckel i nya lydelsen bifallas för längre lid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, i den mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

6 Senaste lydelse 1973:944.

Prop. 1978/79:12 27

5. Talan om underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 § i den nya lydelsen får ej avse tid före utgången av år 1977.

6. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre beslärnmelser skall bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Vad som är föreskrivet i 11 kap. 14 § andra stycket i dess äldre lydelse om att bidrag skall upphöra att utgå, om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap, skall fortfarande gälla i fråga om bidrag som har bestämts före ikraftträdandet.

7. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten atl kräva ut underhållsbidrag som har förfallit till betalning går dock inte förlorad före utgången av år 1979, om den inte skulle ha gått föriorad dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

8. För bidragsskyldighel som har bestämts enligt äldre bestämmelser gäller i fråga om jämkning de nya bestämmelserna.

9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3 Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 6 § och 8 kap. ärvdabalken skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den Ijuli 1979. De upphävda bestämmelserna skall dock fortfarande tillämpas om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av 8 kap. 10 § ärvdabalken enligt punkl 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken gäller fortfarande 7 kap. 6 § ärvdabalken.

4 Förslag till

Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 54 a § utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54a§'

På   grund   av  skriftlig,  av   två        På  grund  av   skrifilig,   av   två

personer bevittnad förbindelse får     personer bevittnad förbindelse får

utmätning äga rum för bidrag, som     utmätning äga mm för bidrag, som

någon   enligt   förbindelsen   skolat     någon   enligt   förbindelsen   skolat

' Senaste lydelse 1976:615. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

Prop. 1978/79:12

28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

utgiva till fullgörande av underhållsskyldighet jämlikt giftermåls- eller föräldrabalken eller skolat erlägga till barnavårdsnämnd såsom ersättning för barns vård jämlikt barnavårdslagen. Beträffande underhållsbidrag tUl make skall dock vad nu sagts ej äga tillämpning, med mindre makarna under den tid bidraget avser levde och altijämt leva åtskilåa på grund av söndring eller efter hemsklUnad.

utgiva till fullgörande av underhållsskyldighet jämlikt giftermåls- eller föräldrabalken eller skolat erlägga till barnavårdsnämnd såsom ersättning för barns vård jämlikt barnavårdslagen (1960:97). Beträffande underhållsbidrag som skaU utgivas tiU gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn skall dock vad nu sagts äga tillämpning endast om makarna under den tid bidraget avser ej varaktigt bodde Ullsammans och aUtjämt ej göra del.

Har bidrag som avses I 1 mom. förfalUt till betalning tidigare än tre år innan ansökan fördes, Jår utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om gäldenären påstår att bidraget guldits och invändningen ej kan med hänsyn tUl omständigheterna i övrigt lämnas utan avseende.

Är talan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger denna förordna, att utmätning på grund av förbindelsen tills vidare ej får äga rum.

Den som vill erhålla utmätning Den som vill erhålla utmätning
skall ingiva förbindelsen i huvud- skal! ingiva förbindelsen i huvud
skrift //// utmätningsmannen. skrift  eller,   om utmätningsmannen

anser   det    tUlräckligt,    i   bestyrkt avskrift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Bestämmelserna i 2 mom. i paragrafens äldre lydelse gäller dock fortfarande intill utgången av år 1979.

Prop. 1978/79:12 29

5 Förslag till

Lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

Härigenom föreskrivs all 7 § barnavårdslagen (1960:97)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

I fråga om barnavårdsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första slyckel, 4 §, 5 § första och tredje styckena, 6-8 §§, 9 § första slyckel och 10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt.

Uppdrag, som avses i 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen (1977:179), får ej omfatta befogenhet atl

1. utdöma förelagt vite,

2. vidtaga åtgärd enligt 26 § 2, 3 eller 4 eller enligt 29 eller 30 § eller göra framställning om intagning i ungdomsvårdsskola,

3. meddela beslut som avses i 46 § andra stycket, tillstånd eller förhandsbesked som avses i 47 § eller förbud som avses i 50 eller 51 § eller

4. fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Uppdrag som avses i 3 kap. 12 § Uppdrag som avses i 3 kap. 12 §
andra slyckel kommunallagen andra stycket kommunallagen
(1977:179) får, såvitt gäller föräldra- (1977:179) får, såvitt gäller föräldra
balken, omfatta endasl befogenhet balken, omfatta endast befogenhet
all fullgöra vad som ankommer på alt fullgöra vad som ankommer på
nämnden enligt 1 kap. 4 §, 2 kap. 1, nämnden enligt 1 kap. 4 §, 2 kap. 1,
4-6, 8 och 9 §§, 3 kap. 5, 6 och 8 §§ 4-6, 8 och 9 §§, 3 kap. 5, 6 och 8 §§
saml 7 kap. 2, 7 och 11 §§ nämnda samt 7 kap. 7, 11 och 14 §§ nämnda
balk. Uppdrag alt fullgöra uppgift balk. Uppdrag att fullgöra uppgift
som anges i 2 kap. 9 § föräldrabalken som anges i 2 kap. 9 § föräldrabalken
får dock ej omfatta befogenhet att får dock ej omfatta befogenhet alt
besluta att icke påbörja utredning besluta att icke påböria utredning
eller alt lägga ned påbörjad utred- eller alt lägga ned påbörjad utred
ning. Uppdrag att fullgöra uppgift ning. Uppdrag att fullgöra uppgift
som anges i 7 kap. 7 § föräldrabalken som anges i 7 kap. 7 § föräldrabalken
flrej omfatta befogenhet att godkän- fårej omfatta befogenhet att godkän
na avtal som innefattar åtagande all na avtal som innefattar åtagande att
utge engångsbelopp. utge engångsbelopp.

Nämndens protokoll behöver ej, utöver vad som följer av 14 § tredje och fjärde styckena denna lag, upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje ärende och uppgift om reservation.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos barnavårdsnämnd.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

'Lagen omtryckt 1971:1038. 2 Senaste lydelse 1977:1037.

Prop. 1978/79:12

30

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:1143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott' dels att 1, 2, 4, 7, 15 och 18 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 4a§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Tillkommer vårdnaden om barr:, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott tiU barnet i förhållande tid fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet.

Bidragsförskott utgår även tiU här i riket bosatt barn som icke är svensk medborgare om vårdnadshavaren är bosatt I riket och antingen barnet eller vårdnadshavaren sedan minst se:( månader vistas i riket.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag underhållsskyldig.

I

Föreslagen lydelse

/ enlighet med vad som föreskrivs I denna lag lämnas bidragsförskott av allmänna medel tiU barn som är bosatt här i landet. Är barnet inte svensk medborgare, tillämpas dock lagen endast om också barnets vårdnadshavare är bosatt här i landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

Om ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet, lämnas bidragsförskott i för-hållanåe tiU förälder som inte har vårdnaden, såvida denne inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt men barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av dem, lämnas bidragsförskott iförhållande tiU den andra föräldern.

Förälder i förhållande tUl vilken bidragsförskott lämnas enligt andra stycket kallas i lagen underhållsskyldig. Vad som sägs i lagen om vårdnadshavare gäller, ifaU då barnet står under båda för åldrarnas vårdnad, den av föräldrarna som varaktigt bor tUlsammans med barnet.

Bidragsförskott utgår icke därest a) barnet bor tillsammans med den

Bidragsförskott lämnas ej, om a) vårdnadshavaren uppenbarligen

Lagen omtryckt 1976:277.

Prop. 1978/79:12 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

underhållsskyldige; utan giltigt skäl underlåter au vidtaga

eller medverka tiU åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap tiU barnet faststäUt;

b) det föreligger grundad anledning antaga att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 § första och andra styckena;

c) det finnes uppenbart atl den underhållsskyldige annorledes sörjt eller sörjer för alt barnet erhåller motsvarande underhåll;

d)   vårdnadshavaren uppenbarligen d) barnet av annat skäl uppenbar-
utan giltigt skäl underlåter att vidtaga ligen saknar behov av bidragsför-
e/ler medverka till åtgärder för atl få     skott.

underhållsbidrag eller faderskap tiU barnet faststäUt.

4S

Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtio procent av del basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 i; lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettio procent av del basbelopp som anges i första stycket, i förta fallet i förhållande till varje underhållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga all fastställt underhållsbidrag betalas i vederböriig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskollsbe-lopp enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Bidragsförskott utgår ej med högre Om det underhållsbidrag som har
belopp än underhållsbidraget, därest blivit fastställt uppenbarligen under-
vårdnadshavaren uppenbarligen utan stiger vad den underhållsskyldige bör
giltigt skäl underlåter att vidtaga eller erlägga I bidrag, lämnas inte bidrags-
medverka tiU åtgärder för att få under- förskott enligt första eller andra stycket
hållsbidraget höjt. med högre belopp än underhållsbidra-

get. I faU som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

4a§

Har när underhållsbidrag skaUfastställas beaktats att den underhållsskyldige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, minskas bldragsför-

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

32 Föreslagen lydelse

skottet med belopp som svarar mot den del av underhållsskyldigheten som fullgörs på detta sätt.

Har den underhållsskyldige rätt tiU avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken därför att han har haft barnet hos sig och skall avdraget beaktas enligt 15 § vid återkrav av bidragsförskott, minskas kommande bidragsförskott med belopp som skall beaktas vid återkravet.

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsättning all den underhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något atl anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntiigen eller skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stad-gandena i 2 § a), b) och c) samt 4 •; tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat beslul i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallils eller bifallits endast lill viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämna:» sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 SS samt, i annat fall än som avses i 4 i; tredje stycket, den underhållsskyldige om

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsäitning atl den underhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande alt, därest han har något all anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort lid muntligen eller skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 1 § första och andra styckena, 2 § b), c) och d) samt 4 § tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat beslul i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller bifallits endasl till viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 SS samt, i annal fall än som avses i 4 S tredje stycket, den underhållsskyldige om

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33

föreskrifterna i 2 § aj, b) och c) samt     föreskrifterna i 2 § b), c) och d) samt
16 §. 16 S.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträder den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 S lagen (1962:381) om allmän försäkring i barnels rätt lill underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt.

15 S

1 den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträder den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkorel i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring IntiU belopp som har lämnats i bidragsförskott i barnels rätt lill underhållsbidrag gentemot den un-derhållsskytdige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven föratsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt.

Har den underhållsskyldlge rätt tUl avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken därför att han har haft barnet hos sig, skall han, för att avdraget skaU kunna beaktas vid återkrav av bidragsförskott enligt första stycket, anmäla detta tiUförsäkringskassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Den underhållsskyldige skaU genom intyg av den andra föräldern eller, om sådant intyg inte kan erhållas, på annat sätt styrka att han har haft barnet hos sig under den tid som avdraget avser.

Oavsett vad som har bestämts genom dom eller avtal beaktas avdrag som avses i andra stycket endast om den underhållsskyldige har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn.

3   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

34

18 §

Försäkringskassa som avses i 15 § får besluta atl återkrav gentemot den underhållsskyldige för del allmännas räkning skall eftergivas. Eftergift får meddelas om del är skäligt med hänsyn tiU att den underhållsskyldige varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift får också meddehis om det av annan anledning framstår som skäligt.

Försäkringskassa som avses i 15 § lår besluta all återkrav gentemot den underhållsskyldige för det allmännas räkning skall eftergivas helt eller delvis. Eftergift får meddelas om del är påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Eftergift får också /' övrigt meddelas om del framstår som skäligt med hänsyn till den underhållsskyldiges personliga förhållanden eller av annan särskild anledning.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1979 i fråga om 1,2 och 4 §§, 4 a § första stycket, 7 och 18 §§ saml den 1 januari 1980 beträlTande 4 a § andra stycket och 15 §.

7 Förslag till

Lag om ändring I lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs all 1 och 3 §§ lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Är någon skyldig att lill fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet på särskilda lider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande make, barn, makes barn, fader eller moder, ändras bidragels belopp enligt denna lag med hänsyn lill penningvärdets förändring.

Lagen äger ej tillämpning, om do m innehåller föreskrift om atl bidraget den bidragspliktiges inkomster utgå anges i domen eller avtalet.

Föreslagen lydelse

IS'

Är någon skyldig all lill fullgörande av lagstadgad familjerättsUg underhållsskyldighet på särskilda lider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande make, eget barn eller annans barn, ändras bidragels belopp enligt denna lag med hänsyn lill penningvärdets förändring, eller avtal varigenom bidraget bestämts skall vid ändring i penningvärdet eller med ändrat belopp enligt grander som

'Senaste lydelse 1971:891.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35

3S

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § saml bidragsbelopp som senast beslämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den I april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minsl fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring.

Bidragsbeloppet ändras med del procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Brutet procenttal avrundas till närmast lägre hela procenttal. Procenttalet faslställes av myndighet, som Konungen bestämmer.

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § saml bidragsbelopp som senast beslämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 april del år basbeloppet för april månad med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider del basbelopp som låg till grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefter bestämmes under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp tUl eget eller annans barn ändras dock fr. o. m, den I april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. Är procenttalför ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmast lägre hela procenttal. Procenttalen för ändring av bidragsbelopp faslställes av myndighet som regeringen bestämmer. Bidrag, vars belopp efter ändringen slutar på örelal, utgår med närmast lägre krontal.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 1 § den 1 juli 1979 och såvitt avser 3 § den 1 januari 1979.

Har underhållsbidrag bestämts till fader eller moder med stöd av 7 kap. 3 § föräldrabalken i dess lydelse intill den 1 juli 1979, skall bidragsbeloppet ändras enligt vad som i denna lag är föreskrivet om underhållsbidrag till make eller förutvarande make.

2 Senaste lydelse 1972:583.

Prop. 1978/79:12

36

8 Förslag till

Lag om ändring i införsellagem (1968:621)

Härigenom föreskrivs i fråga om införsellagen (1968:621) dels att 16 S skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a S, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 a §

Har gäldenären rått tiU avdrag på underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken, får belopp som på grund härav tillgodoräknas honom ej tagas i anspråk genom införsel för fordran som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som Inträtt i dennes rätt.

16'

Om underhållsbidrag som avses i 5 kap. 5§ giftermålsbalken Överstiger vad som skäligen bör tillkomma familjen, får underhållsbidraget vid tillämpning av 15 § jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. Är del påkallat av särskilda skäl lår jämkning ske även av annal underhållsbi -drag, om detta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades försörjning.

Första slyckel äger motsvarande utmätning ej kan äga ram till följd av in där.

Bor gäldenären varaktigt tillsammans med sin make och överstiger underhållsbidrag tiU maken eller till makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade, fär underhållsbidraget vid tillämpning av 15 S jämkas med hänsyn lill annan fordran för vilken införsel samtidigt äger mm. Är del påkallat av särskilda skäl lår jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades försörjning, tillämpning, om skalleavdrag eller försel för underhållsbidrag,som avses

Denna lag träder i kraft såvitt avser 15 a § den I januari 1980 och såvitt avser 16 § den 1 juli 1979.

Prop. 1978/79:12 37

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för

utgivna underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs all 1 S lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§'

Den som på grund av förordnande Den som på grund av förordnande
enligt 7 kap. 12 § föräldrabalken i enligt 7 kap. 15 § föräldrabalken i
mål om fastställande av faderskap mål om fastställande av faderskap
utgivit underhållsbidrag lill barn har utgivit underhållsbidrag lill bam har
rätt all av allmänna medel återfå vad rätt alt av allmänna medel återfå vad
han utgivit, om domstolen genom han utgivit, om domstolen genom
dom eller beslut som vunnit laga dom eller beslul som vunnit laga
kraft skilt målet från sig ulan att kraft skilt målet från sig utan all
mannen blivit underhållsskyldig. mannen blivit underhållsskyldig.

Vad som sägs i första stycket om rätt lill ersättning av allmänna medel gäller också för det fall att underhållsbidrag utgivits på grund av all mannen i skriftlig, av två personer bevittnad handling, som godkänts av barnavårdsnämnden, ålagil sig att utge underhåll för lid, intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, och blodundersökningen visar all han icke kan vara fader lill barnet. Är hans faderskap enligt blodundersökningen osannolikt, har han rätt till ersättning för utgivna underhällsbidrag, såvida talan om faderskapet icke väckes mot honom inom sex månader från det utlåtandet över blodundersökningen förelåg. Oavsett resultatet av blodundersökningen föreligger rätt till ersättning, om han genom lagakraftvunnen dom friats från faderskapet eller om annan man på grund av lagakraftvunnen dom eller erkännande är alt anse som fader lill barnet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

'Senaste lydelse 1976:625.

Prop. 1978/79:12 38

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1846:807) om handläggning av domstolsärenden

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§'

Underrätt är vid handläggning av ärende domför med en lagfaren domare, om ej annal följer av vad som föreskrives nedan i denna paragraf

Vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 § skall rätten hava den sammansättning som anges i tredje stycket,

om ärendet är tvistigt,

om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller

om ärendet angår

1.   samtycke till hävande av tjänste- 1. medgivande till äktenskap en-
eller arbetsavtal som barn ingå/t, ligt 2 kap. 2 § giftermålsbalken eller
medgivande till äktenskap enligt 2 till åtgärd beträffande makars egen-
kap. 2 § giftermålsbalken eller till dom enligt 6 kap. 6 § nämnda balk
åtgärd beträffande makars egendom eller förordnande angående sådan
enligt 5 kap. 14 § eller 6 kap. 6 § egendoms förvaltning i andra fall,
nämnda balk eller förordnande angi-

ende sådan egendoms förvaltning i andra fall,

2. talan mot överförmyndares t)eslut,

3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grandfond, tillstånd till vinstutdelning i bolag, skyldighet för bolag eller förening all träda i likvidation, förordnande eller entledigande av likvidalor eller tillstånd lill försäljning av egendom under likvidation eller till fusion,

4. förvaltning av stiftelse, eller

5. tillstånd lill viss förvaltningsåtgärd i annal fall än som avses ovan i detta stycke.

I fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare och nämnd, när ärendet skall prövas enligt giftermålsbalken eller föräldrabalken, samt eljest av minst tre och högst fyra lagfarna domare. Har nämnd säte i rätlen äger 15 kap. 29 och 30 §§ giftermålsbalken motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse 1973:1155.

Prop. 1978/79:12

39

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av

underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller

Norge

Härigenom föreskrivs alt 2 § lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§

Framställning om erhållande av verkställighet göres hos myndighet i den fördragsslutande stat, där sökanden vistas, eller i den siat, där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks.

Framställning, som gjorts i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall av behörig myndighet översändas till vederbörande länsstyrelse här i riket eller, om ovisshet råder angående behörig länsstyrelse, till utrikesdepartementets rältsavdel-ning.

Vistas sökanden i Sverige, göres framställning direkt hos vederbörande utmätningsman.

Framställning, som gjorts hos myndighet i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall översändas till vederbörande länsstyrelse här i riket eller, om ovisshet råder angående behörig länsstyrelse, till utrikesdepartementets rällsavdelning. Behöriga att översända framställningen äro:

i Danmark: överövrigheten (i Köpenhamn överpresidenten och eljest vederbörande amtman) eller, om ovisshet råder angående behörig över-övrighet, justitieministeriet;

i Finland: vederbörande länsstyrelse eller, om ovisshet råder angående behörig länsstyrelse, ministeriet för ut rikesärendena;

i Island: justitieministeriet; samt

i Norge: vederbörande fylkesman eller, om ovisshet råder angående behörigJylkesman, socialdepartementet, när fråga är om bidrag Ull barn utom äktenskap eller moder UU sådant barn, och eljest justitiedepartementet.

Myndighet, som i Danmark, Finland, Island eller Norge förskottsvis utbetalat bidrag, äger göra framställning om indrivning av bidraget direkt hos

Prop. 1978/79:12 40

svensk myndighet enligt vad i tredje stycket sägs.

Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderiiga delar lill svenska, danska eller norska språket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

Prop. 1978/79:12 41

Utdrag Inledning

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-06-08

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Ture.s.son, Gusiavs.son, Antons.son, Mogård, Ol.s.son, Dahlgren, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande: statsrådet Romanus

Lagrådsremiss om underhåll till barn och frånskilda, m. m.

1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 15 augusti 1969 uppdrogs åt familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) att se över den familjerättsliga lagstiftningen. Den 23 juni 1976 uppdrog regeringen, efter hemställan av riksdagen (LU 1975/76:33, rskr. 1975/76:397), åt de sakkunniga att göra en skyndsam översyn av reglerna om underhållsbidrag lill barn och lägga fram förslag i ett delbetänkande. De sakkunniga', som fann det lämpligt att samtidigt behandla även övriga familjerättsliga underhållsfrågor, avgav i juni 1977 betänkandet (SOU 1977:37) Underhåll till barn och frånskilda. De i betänkandet upptagna lagförslagen bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga I.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms, Göteborgs, Malmö och Gävle tingsrätter, socialstyrelsen, länsstyrelserna i Östergötlands, Blekinge och Norrbottens län, statistiska centralbyrån, riksförsäkringsverket, riksskatteverket, centrala studieslödsnämnden, juridiska fakullelsnämnden vid Uppsala universitet, utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt, sociala centralnämnderna i Stockholms, Göteborgs, Malmö, Uppsala och Östersunds kommuner, familjerättsassislenternas i norra Stor-Slockholm arbetsgrupp för underhållsfrågor (Familjerätlsassistenierna i norra Stor-Stock-holm). Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO),

' Hovrättspresidenten Björn Kjellin och riksdagsledamöterna Lisa Mattsson Gabriel Romanus, Ingrid Sundberg, Evert Svensson, Lilly Hansson och Martin Olsson.

Prop. 1978/79:12 42

Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation Gällande rätt (TCO), Sveriges advokatsamfund, föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer, Sveriges domareförbund. Kommunal- och landstingsan-ställda familjerådgivares förening (Familjerådgivarnas förening). Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Svenska kvinnors vänsterförbund. Centerns ungdomsförbund. Folkpartiels ungdomsförbund. Moderata ungdomsförbundet, Fredrika-Bremer-förbundet, Husmodersförbundet Hem och samhälle. Yrkeskvinnors klubbars riksförbund, föreningen Barnens rätt i samhället, föreningen Nike, föreningen Familj och rätt. Svenska bankföreningen. Försäkringskasseförbundet och föreningen Sveriges kronofogdar.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Kommunistisk ungdom har beretts tillfälle att avge yttranden men har avstått från att yttra sig.

Remissinstanserna har i några fall bifogat yttranden från underställda myndigheter. Yttranden i ärendet har dessutom kommit in från Ensamståendes intresseorganisation, Kvinnocenlrum, Sveriges förenade studentkårer och en grapp till vars yttrande bl. a. Lesbisk front har anslutit sig samt Ensamma föräldrars förening.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

1 GäUande rätt

2.1 Underhållsskyldigheten mot bairn

2.1.1 Underhållsskyldigheten enligt 7 kap. föräldrabalken m. m.

Gällande bestämmelser i föräldrabalken (FB)om underhållsskyldighet mot bam är intagna i 7 kap. Ett stadgande av principiell natur om en vårdnads-havares skyldigheter i fråga om bairnels uppehälle och utbildning finns emellertid också i 6 kap. 2 S FB.

Enligt 7 kap. I S FB skall föräldrarna slå för kosinaden för barnels uppehälle och utbildning, i den mån bamel inte har egna tillgångar. I den juridiska litteraturen har denna underhållsskyldighet betecknats som ovill-koriig. Underhållsskyldigheten upphör inte i något fall förrän barnet har fyllt 16 år. Den kan utsträckas längre, beroende på föräldrarnas ekonomiska möjligheter och barnets fallenhet för fortsalt utbildning. Någon övre åldersgräns för underhållsskyldigheten är inte föreskriven i lagen, men enligt 7 kap. 11 S tredje stycket FB fär domstol inte mol den underhållsskyldiges bestridande fastställa underhållsbidrag för liden efter del all barnet har fyllt 18

Prop. 1978/79:12 43

år, innan det tiltföriilligl kan bedömas om underhållsskyldighet föreligger    Gällande rätt därefter.  I praxis lorde sextonårsgränsen  i allmänhet överskridas och underhållsbidrag normalt dömas ul lill dess barnet har fyllt 18 år.

Var och en av föräldrarna skall efter sin förmåga ta del i kostnaden för barnets underhåll (7 kap. 2 S första stycket FB). För att förälder skall kunna åläggas skyldighet att betala underhållsbidrag enligt FB krävs att föräldern inte har del i vårdnaden om bamel (7 kap. 2 S andra slyckel första punkten). 1 fråga om vårdnaden om barn gäller all föräldrar, som är gifta med varandra, enligt lag har gemensam vårdnad om sitt barn (6 kap. 6 S FB). Sedan den 1 januari 1977 kan också ogifta eller frånskilda föräldrar, vare sig de bor tillsammans eller inte, ha gemensam vårdnad om sitt barn om de önskar del (6 kap. 7 S andra stycket och 8 S). En förälder som delar vårdnaden om sitt bam med den andre föräldern kan när som helsl ansöka vid domstol om all få den gemensamma vårdnaden hävd (6 kap. 7 S första stycket).

För föräldrar som är gifta med varandra finns i giftermålsbalken (GB) särskilda bestämmelser som rör underhåll till barn. Enligt 5 kap. 2 S är båda makarna skyldiga all efter förmåga bidra till familjens underhåll. Till detta räknas bl. a. vad som är nödvändigt för barnens fostran. Make som uppenbart försummar sin underhållsplikt mot familjen kan på ansökan av den andra maken förpliktas av domstol all betala bidrag (5 kap. 5 S)- Först då makarna lever åtskilda och den ene maken är fråntagen vårdnaden, skall bidrag till barnets underhåll fastställas enligt reglerna i FB (7 kap. 2 S andra stycket andra punkten FB, jfr 5 kap. 7 S GB).

Barnavårdsnämnd som har skyldighet att fastställa faderskapet till ett barn skall också se lill alt barnet tillförsäkras underhåll (7 kap. 2 S sista stycket).

Sedan barnets rätt till underhåll enligt 7 kap. 1 S FB har upphört kan föräldrarna enligt samma kapitel 3 S första stycket ändå vara underhållsskyldiga, nämligen om barnet lill följd av sjukdom eller annan sådan orsak inte kan försörja sig själv. Denna underhållsskyldighet gäller dock endast i mån av förmåga.

Underhållsskyldighet föreligger också gentemot styvbarn. Den som är gift med barnets vårdnadshavare är skyldig all vid sidan av denne bidra till barnets underhåll i mån av förmåga så länge äktenskapet varar (7 kap. 4 S första stycket). Detla medför dock ingen ändring i underhållsskyldigheten för den andre av barnets föräldrar (7 kap, 4 S andra stycket).

Underhållsbidrag skall som huvudregel betalas i förskott för kalendermånad. Om det föreligger särskilda omständigheter kan betalning i annan ordning bestämmas av domstol eller av parterna genom avtal. Avtal kan dock komma i fråga endast om det gäller underhåll till bam vars föräldrar varken vid dess födelse var eller därefter har varit gifta med varandra. Ett sådant avtal måste ingås skriftligt, bevittnas av två personer och godkännas av barnavårdsnämnden. Om underhållsbidraget betalas i förskott utöver vad som är

Prop. 1978/79:12 44

medgivet blir den underhållsskyldige inte därigenom befriad från att betala     Gällande rätt

bidrag förden period som förskottsbetalningen avser(7 kap. 6 § och 7 § andra

stycket).

Avtal om underhållsbidrag för framliden är i princip bindande för den underhållsskyldige men hindrar inte den underhållsberättigade atl göra gällande rätt lill högre bidrag. Sådan rätt föreligger emellertid inte om avtalet gäller underhåll enligt I S till barn vairs föräldrar varken vid dess födelse var eller därefier har varit gifta med varandra och avtalet är skriftligt, bevittnat och godkänt av barnavårdsnämnden. Om avtalet gäller skyldighet all betala ell engångsbelopp lill barnet, skall beloppet betalas till barnavårdsnämnden. Denna skall som regel omsätta det i en livränta (7 kap. 7 S första och andra styckena FB).

Även om underhållsbidrag har beslämts genom dom eller bindande avtal kan domstol förordna om jämkning när ändrade förhållanden påkallar del. Talan om jämkning får dock inte föras i fråga om avtal varigenom underhållsskyldig i föreskriven ordning har ålagil sig atl betala ett engångsbelopp. Har löpande underhåll lill underårig blivit fastställt alt utgå lill dess barnet har nått viss ålder, får utan hinder av detta rätt till bidrag göras gällande för lid därefier(7 kap. 8 § FB). 1 stället för att gå till domstol kan parterna träffa avtal om ändring.

Jämkning av avtal om underhållsbidrag till barn kan komma i fråga i ytterligare ett fall. Har makar med tanke på föreslående äktenskapsskillnad slutit sådant avtal och är avtalet uppenbart obilligt för ena maken, kan maken yrka jämkning vid domstol inom etv år (7 kap. 9 § FB).

Själva underhållsskyldigheten som sådan är inte föremål för preskription. Däremot preskriberas fordran på underhållsbidrag enligt de allmänna preskriptionsbesiämmelserna efter tio år från förfallodagen. Preskriptionsav-brolt kan ske exempelvis genom indrivningsförsök, krav eller endast en erinran om skulden. Har något underhållsbidrag inte blivii fastställt, finns inga förfallodagar, och del torde då vara möjligt alt framställa krav för tio år tillbaka i tiden.

Är 1975 fanns enligt uppgift från familjelagssakkunniga ungefär 414 000 barn som var berättigade lill underhållsbidrag.

Frågorom underhåll lill barn handläggs som tvistemål. Kommer frågaom underhåll upp i samband med ett mål om äktenskapsskillnad kan frågan handläggas gemensamt i det målet med fråga om vårdnaden om barnet (15 kap. 4 § andra stycket GB, 6 kap. 12 § första stycket och 7 kap. 10 § andra stycket FB). En fristående ansökan om överfiyttning av vårdnaden om barn handläggs annars som ett ärende. Det är inte möjligt atl inom ramen för ett sådant ärende ta upp också frågan om underhåll lill barnet.

Möjlighetema för en förälder att i en och samma rättegång få prövad skyldigheten att betala underhållsbidrag till fiera barn är begränsade. Förutom den gemensamma handläggning som kan ske i samband med ett

Prop. 1978/79:12 45

mål om äktenskapsskillnad kan förening av fiera mål om underhåll äga rum     Gällande rätt enligt de särskilda bestämmelser som finns i 14 kap. rättegångsbalken.

2.1.2 Underhållsbidrag tlU barn ur kvarlåtenskap

18 kap. ärvdabalken (ÄB) har upptagits bestämmelser om underhållsbidrag ur kvariåtenskap.

Om en person dör och efterlämnar barn, vars uppfostran inte är avslutad, har barnet i princip rätt att ur kvariålenskapen få ut ett engångsbidrag för sitt underhåll. För all bamel skall ha denna rätt krävs att barnet inte av sill arv eller på annal sätl kan få uppehälle och utbildning efter vad som med hänsyn lill omständigheterna kan anses skäligt. Bidraget får tas ul innan kvariålenskapen delas mellan arvingarna och eventuella testamentstagare. Om del är flera bam efter den avlidne som har rätt lill engångsbidrag och kvariålenskapen inte räcker lill för deras underhåll, skall jämkning ske emellan dem med hänsyn lill deras behov och förhållandena i övrigt. Rätten alt få ut ett engångsbidrag får dock inte leda lill minskning i annan bröstarvinges arvslott, om denne i följd av sjukdom eller annan dylik orsak inte kan försörja sig och arvet behövs lill skäligt underhåll eller föratt fullgöra underhållsskyldighet (8 kap. I S).

Ett barns legala anspråk på underhållsbidrag ur kvariålenskapen skall i första hand tillgodoses ur den del av kvariålenskapen som arvlåtaren hade rätt alt förfoga över genom testamente, den s. k. disponibla kvoten. När bröstarvinges laglotl bestäms skall därför hänsyn inte tas lill sådan rätt lill underhållsbidrag (7 kap. 6 S)- Sedan den disponibla kvoten har uttömts kan underhållsbidraget inkräkta på laglotlen.

Ett barn som lill följd av sjukdom eller annan sådan orsak inte själv kan försörja sig har inte på samma sätt som ett barn vars uppfostran inte är avslutad en legal rätt till underhållsbidrag ur kvariålenskapen. Genom testamente kan dock arvlåtaren bestämma att underhållsbidrag skall utgå till barnet ur kvariålenskapen, antingen som engångsbelopp eller på särskilda tider. Förutsättning för detta är också här att barnet inte av sitt arv eller på annat sätt kan fä skäligt underhåll. Rätten till underhållsbidrag på grund av sådani testamentariskl förordnande kan göras gällande även om del skulle innebära alt andra bröstarvingars laglotl kränks. Vissa bestämmelser till skydd för laglotlen finns dock. Underhållsbidraget skall utgå innan annal testamente får tas (8 kap. 2 S).

Arvlåtare, som efteriämnar sjukt barn som är i behov av underhåll för sin försörjning, kan ha testamenterat bort egendom till annan. Barnet har då enligt 8 kap. 3 S rätt att få en i lagen närmare bestämd avkastning av den borileslamenlerade egendomen. Om teslamenlsiagaren samtidigt är bröstarvinge gäller detta dock endast egendom som överstiger dennes arvslott.

Utöver de här nämnda bestämmelserna ges i 8 kap. ÄB särskilda bestämmelser om återbäring av gåva som till syftet är att likställa med

Prop. 1978/79:12 46

testamente (4 S)och om skyldighet för bröstarvinge, som mottagit egendom i    Gällande rätt

förskott på sin arvslott eller eljest som gåva, all i vissa fall betala underhåll till

barn som avses i 1 S (5 S). Vidare finns bestämmelser om förvaltning av

egendom som har avsatts för atl bestrida underhållsbidrag (6 S), om

nedsättning eller upphörande av underhällsbidrag som utgår på särskilda

tider, när väsentligt ändrade förhållanden påkallar det (7 S) saml om den tid

inom vilken anspråk på underhållsbidrag ur kvarlåtenskap senast skall

framställas (8 S)-

Dödsbodelägare som var beroende av den döde för sin försörjning har enligt närmare bestämmelser i 18 kap. 5S rätt all få förskott på sin lott. Eflerievande make och oförsörjda bam skall enligt samma lagrum alllid ha rätt till nödvändigt underhåll ur boel under tre månader från dödsfallet.

2.1.3 Bidragsförskott

De grundläggande bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen (1964 :143) om bidragsförskott (omtryckt 1976:277; ändrad senast 1978:35). Närmare föreskrifter finns i förordningen (1976:808) om bidragsförskott. De paragrafer som nämns i det följande avser bidragsförskottslagen.

Bidragsförskott kan enligt 1 § efter ansökan utgå till barn som är svensk medborgareoch bosatt i riket. På vissa villkor är även barn som inte är svensk medborgare berättigat lill bidragsförskott. En förutsättning för bidragsförskott är all vårdnaden om barnet tillkommer endasl en av föräldrarna eller alt barnet inte slår under föräldrarnas vårdnad. Bidragsförskott kan alltså inte utgå vid gemensam vårdnad. Bidragsförskottet utgår i förhållande till förälder som inte har vårdnaden om barnet. Förskott beviljas inte om barnet bor tillsammans med den underhållsskyldige eller om denne betalar fastställt underhållsbidrag som uppgår till minst samma belopp som bidragsförskottet eller på annat sätt sörjer för att barnet får motsvarande underhåll (2 § a-c). Bidragsförskott kan utgå t. o. m. den månad under vilken barnet har fyllt 18 år. Förskott kan inte utgå för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden (3 §).

Bidragsförskott för år räknat utgör i regel 40 ''.. av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser (4 S första slyckel). Basbeloppet för april 1978 utgjorde 12 600 kr., vilket innebär att bidragsförskottet för maj var 420 kr. Om bidragsförskott skall utgå i förhållande lill båda föräldrarna eller om barnet har rätt lill barnpension enligt 8 kap. 5 S lagen om allmän försäkring gäller andra regler.

Föreliggergrundad anledning att anta att fastställt underhållsbidrag betalas i vederböriig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp som nyss har angetts och underhållsbidragets belopp (4 S tredje stycket). Sådani belopp kallas vanligen ulfyllnadsbidrag i motsats lill annal bidragsförskott, som brukar kallas ersällningsbidrag.

Prop. 1978/79:12 47

För all bidragsförskott skall utgå är det inte någon nödvändig förutsäitning Gällande rätt att underhållsbidrag harblivit fastställt. Om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underiåter alt vidta eller medverka lill åtgärder för alt få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt, utgår dock inte något förskoll (2 S d). Om vårdnadshavaren under samma förutsättningar underlåter all vidta eller medverka lill åtgärder för att få bidraget höjt, utgår bidragsförskottet inte med högre belopp än underhållsbidraget (4 S fjärde slyckel).

Administrationen av bidragsförskotten har lidigare skötts av bamavårds-nämnderna men har hösten 1977 fiyttals lill de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Del är sålunda allmän försäkringskassa som beslutar om bidragsförskott (5 S) och om indragning eller nedsättning av förskottet (US)- Utbetalning sker genom riksförsäkringsverkets försorg (10 S)- Ansökan om bidragsförskott görs i regel av vårdnadshavaren, och det är i allmänhet också denne som uppbär förskottet (6 och 9 SS)-

Vårdnadshavaren, särskilt förordnad förmyndare och den som eljest uppbär bidragsförskott för barnet är skyldiga alt ofördröjligen anmäla till försäkringskassan sådan omständighet som kan påverka rätlen till och siorieken av bidragsförskottet (12 S)- Om försäkringskassan finner alt någon obehörigen eller med för högt belopp har uppburit bidragsförskott och skäligen bort inse detta, kan kassan falla beslul om återbetalning. Äterbelal-ningsskyldigheten kan dock efterges helt eller delvis, om kassan finner anledning till det. Belopp som någon har ålagts att betala tillbaka kan dras av kvittningsvis vid senare utbetalning av bidragsförskott (13 S)-

I den mån bidragsförskottet svarar mot del fastställda underhållsbidraget inträder försäkringskassan i barnets rätt lill underhåll gentemot den underhållsskyldige (15 S)- Denne skall, så länge bidragsförskottet utgår, lill försäkringskassan betala fastställt underhållsbidrag som belöper på förskottet, allt eftersom underhållsbidraget förfaller lill betalning. Gentemot kassan fär den underhållsskyldige inte åberopa betalning av underhållsbidrag som har eriagts på annat sätt (16 S). Om den underhållsskyldige inte efter förmåga fullgör sin betalningsskyldighet gentemot försäkringskassan, skall kassan utan dröjsmål företa de åtgärder som behövs för all få fordringen indriven. Barnels företrädare bör av kassan beredas tillfälle att i samband med atl förskottet krävs tillbaka också utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överskjuter bidragsförskottets belopp (17 §).

Försäkringskassan får besluta att återkrav gentemot den underhållsskyldige skall efterges för del allmännas räkning. Eftergift får meddelas om det är skäligt med hänsyn till att den underhållsskyldige har varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försöriningsbörda. Eftergift fär meddelas också om det av annan anledning framstår som skäligt (18 S).

Talan mol beslul av allmän försäkringskassa i ärende angående bidrags-förskoll förs hos riksförsäkringsverket genom besvär. Verket får också ulan all talan förs la upp sådani ärende lill prövning. Mot riksförsäkringsverkets

Prop. 1978/79:12 48

beslut förs talan hos kammarrätten genom besvär (22 § första stycket). Beslut     Gällande rätt

av allmän försäkringskassa, riksförsäkringsverket eller kammarrätten länder

lill omedelbar efterrättelse, om inte annat förordnas (22 § andra stycket). Den

1 januari 1979 träder ändrade bestämmelser om besvärsorganisalionen inom

socialförsäkringen i kraft. Ändringen, som rör också bidragsförskottslagen,

innebäratt talan mot allmän försäkringskassas beslut förs hos försäkringsrätt,

vars  beslut   i  sin   lur  kan   prövas  av  försäkringsöverdomstolen  (SFS

1978:35).

Utgifterna för bidragsförskott bekostas, i den mån ersättning inte har kunnat las ut av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av staten och lill en Qärdedel av kommunerna. Dessa skall dessutom eriägga viss ersättning till staten för kostnaderna för skötseln av bidragsförskoltsverksamheten (20 S).

Under år 1976 erhöll ca 212 000 bam ellerdrygl hälften av alla underhållsberättigade barn bidragsförskott. Det sammanlagda belopp som utbetalades uppgick lill 723,2 milj. kr. Av de utgivna bidragsförskotten återbetalades ca 35 % av de underhållsskyldiga föräldrarna. Antalet utgivna bidragsförskott har ökat starkt under det senaste årtiondet.

2.1.4 Lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

Lagen om ändring av vissa underhållsbidrag, den s. k. indexlagen (ändrad senast 1972:583), avser underhållsbidrag till barn, men också sådani bidrag lill make, förutvarande make, makes bam, fader eller moder. Lagen förutsätter att det är fråga om att på särskilda tider fullgöra underhållsskyldighet som följer av lag och atl bidraget har bestämts i svenskt mynt (I § första stycket). Ändring av bestämda underhållsbidrag sker med hänsyn till penningvärdets förändring. Lagen gäller dock inte, om den dom eller det avtal varigenom bidraget har bestämts innehåller föreskrift om att bidraget vid ändring i penningvärdet eller den bidragspliktiges inkomster skall utgå med ändrat belopp enligt grander som anges i domen eller avtalet (I § andra stycket). Del skydd som lagen är avsett atl ge den underhållsberättigade har denne emellertid inte ansetts helt kunna avstå från i förväg genom avtal med bindande verkan (NJA 1972 s. 419).

Bidragsbelopp som senast har beslämts genom dom som meddelats eller avtal som slutits före utgången av år 1965 skall räknas upp enligt procentsatser som anges i 2 S- Bidragsbelopp som har höjts på detta sätt samt bidragsbelopp som senast har beslämts eller beslämts efter utgången av år 1965 ändras enligt 3 S i anslutning lill basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Ändring görs dock bara en gång om året, den I april, och endasl om basbeloppet för mars med minst 5 % över- eller underskrider del basbelopp som låg till grund för den senaste ändringen. Statistiska centralbyrån räknar varje år ul om och i läå fall med vilken procentsals utgående underhållsbidrag skall ändras.  Beslutade ändringar tillkännages bl. a. i

Prop. 1978/79:12 49

Svensk författningssamling (senaste tillkännagivandet 1978:97). Efter lagens    Gällande rätt

ikraftträdande, den 1 april 1967, har höjning skett samma år med 7 %,år 1970

med 10 %,år 1971 med 9 "<,,år 1973med 10 'A,,år 1974 med 6 %[år 1975 med

H %, år 1976 med II %, år 1977 med 7 % och i år med 14 %. Lagens

konstruktion innebär all även om underhållsbidragei fastställs kort tid före

höjningen den 1 april hela del gångna årets penningvärdeförsämring slår

igenom på höjningen av underhållsbidraget.

Utan hinder av bestämmelserna i lagen kan domstol efter yrkande förordna på annat sätt om bidragsskyldigheten, när de regler om underhållsbidrag som finns i GB eller FB föranleder det (4 S första slyckel). Om bidraget blir slutligt bestämt till lägre belopp än som följer av lagen, får rätten förordna om återbetalning helt eller delvis av sådan förhöjning som har utbetalats, om särskilda skäl föreligger (4 S andra stycket).

2.2 Underhällsskyldigheten mellan makar

2.2.1 Underhållsskyldigheten under äktenskapet

I 5 kap. GB har meddelats allmänna bestämmelser om makars rättsförhållanden, bl. a. om underhållsskyldigheten under äktenskapet. Kapitlet inleds med en allmänt formulerad bestämmelse i 1 S, enligt vilken man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd samt har att i samråd verka för familjens bästa.

De egentliga reglerna om underhållsskyldighet inleds med 2 S. Enligt denna är var och en av makarna skyldig att efter sin förmåga bidra lill familjens tillbörliga underhåll. Dit räknas vad som är nödvändigt för den gemensamma hushållningen och barnens uppfostran samt för all tillgodose vardera makens särskilda behov. Underhållsskyldigheten kan fullgöras genom tillskott i pengar, genom verksamhei i hemmet eller på annal sätl. Underhållsreglerna bygger på tanken alt makarna under äktenskapet skall leva på samma ekonomiska standard.

Om ena maken inte har egna tillgångar eller tillgångarna inte räcker för att klara av utgifterna för makens särskilda behov och för vad maken annars med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden "enligt sed" har atl ombesörja för familjens underhåll, är andra maken skyldig att i lämpliga poster bidra med de pengar som behövs (3 S). Denna rätt till bidrag har dock inte make som visar oförmåga atl ha hand om pengar eller av annan särskild orsak inte bör få sköta utgifterna.

Om den ena maken för att fullgöra sin underhållsskyldighet lämnar andra maken pengar eller annat för dennes särskilda behov, blir detta mottagarens egendom (4 S). Också besparingar av sådana medel tillhör mottagaren. Moisättningsvis gäller alt äganderätten lill pengar som har lämnats över för den gemensamma konsumtionen, inkl. barnens uppfostran, tillkommer den make som har lämnat pengarna, liksom besparingar av dessa medel.

4   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 50

Om en make uppenbart försummar sin underhållsplikt kan rätten på Gällande rätt yrkande av andra maken förplikta den försumlige att betala underhållsbidrag (5 S). Bidraget skall avse de utgifter för familjens underhåll som maken "enligt sed" har all ombesörja eller som rätlen med hänsyn lill omständigheterna finnerskäligen böra anförtros denne. Av grunderna för 6 S anses följa atl bidrag kan fastställas endast för framliden.

I 6 S ges bestämmelser för den situationen all en make har bidragit med mer till familjens underhåll än som har ålegat denne enligt 2 5. Om maken under ett kalenderår har haft utgifter som uppenbariigen överstiger vad han ellerhon har varit skyldig alt skjuta lill enligt 2 i), kan maken kräva den andra maken på ersättning. Regeln gäller om inie annal har avtalats eller med hänsyn lill omständigheterna flr antas vara avsett. Särskilda inskränkningar gäller dock i fråga om rätten atl göra kravet gällande.

De regler för vilka nu har redogjorts avser underhållsskyldigheten mellan samlevande makar. Under bestämmelserna inbegrips också det fall att makarna av någon mera tillfållig anledning inte bor tillsammans.

Om makar lever åtskilda på grund av söndring är make skyldig all bidra till andra makens underhåll enligt de grunder som anges i 2 S (7 S första stycket). Underhållsskyldigheten mellan makar som lever åtskilda medan betänkelid som föregår äktenskapsskillnad löper regleras av detla stadgande. Bidrag enligt 7 S avser endast make. Bidragäskyldigheten beträffande barnen i de fall makarna lever isär regleras helt i FBI7 S andra slyckel). Regleringen bygger på den förutsättningen all domstol har meddelat beslul enligt 6 kap. 7 S FB om vem av föräldrarna som i delta fall skall ha vårdnaden om barnen.

Ett i dom eller avtal fastställt periodiskt bidrag till familjens eller enbart makes underhåll kan under vissa förhållanden ändras. Domstols beslul om underhållsbidrag enligt 5 eller 7 S kan sålunda på yrkande av endera maken omprövas när ändrade förhållanden påkallar det (9 S)- Avtal om underhåll eller annan fråga som avses 12,3,7 eller 8 S kan jämkas om rätten finner avtalet uppenbart obilligl eller om ändrade förhållanden påkallar del (10 S)-1 stället för alt gå lill domstol kan makarna träffa avtal om ändring.

För all makarna skall kunna bedöma underhållsskyldighetens fördelning är de skyldiga att ge varandra de upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som är nödvändiga (11 S)-

112 S regleras den s. k. hushållsfullmakien. Huvudregeln är atl var och en av makarna - förutsatt att de inte lever åtskilda på grund av söndring - "för den dagliga hushållningen och barnens uppfostran" med förpliktande verkan även för den andra maken får ingå sådana rättshandlingar som brukar företas för dessa ändamål. I 7 kap. 2 S andra stycket GB finns en kompletterande bestämmelse om att makarna blir solidariskt ansvariga för skulder som härrör ur sådan rättshandlingsomavsesi5 kap. 12 S- Beträffande hustrus ansvar för dessa skulder finns dock samtidigt vissa särregler (7 kap. 3-5 SS)- Om make missbrukar sin behörighet kan denna med tillämpning av 13S tas ifrån honom eller henne. Beslut om detta fattas av rätten på yrkande av andra

Prop. 1978/79:12 51

maken. Beslutet kan upphävas om makarna är ense om det ellerom det visas     Gällande rätt att förhållandena har ändrats.

Även i andra fall när makar inte lever isär på grund av söndring har det ansetts påkallat att låta ena maken representera den andre. Enligt 14 § får ena maken företräda den andra, om denne på grund av bortavaro eller sjukdom inte själv kan sköta sina angelägenheter. Behörigheten gäller angelägenhet som inte utan olägenhet kan skjutas upp, och make får därvid så långt det behövs förfoga över den andras egendom och ingå förbindelser för dennes räkning. Med hänsyn till den bortavarande eller sjuke makens underhållsplikt har andra maken också behörighet att uppbära avkastningen av dennes egendom och annan inkomst. Maken kan även pantsätta och avyttra egendom om del är nödvändigt för familjens försörjning. Rätlens medgivande måste dock inhämtas till försäljning och inteckning m. m. av fast egendom. Om det finns ombud, förmyndare eller god man förden sjuke el ler bortavarande har den andra maken dock ingen representationsrätt.

2.2.2 Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad

Enligt nu gällande skilsmässoregler, som trädde i kraft den 1 januari 1974 (SFS 1973:645), kan makar få äktenskapsskillnad omedelbart om de är överens om det. Har make barn under sexton år som står under makens vårdnad skall äktenskapsskillnaden dock föregås av betänketid (11 kap. I § GB). Vill endast en av makarna alt äktenskapet skall upplösas har make rätt lill äktenskapsskillnad efter betänketid (2 S). Betänketid löper minst sex månader och högst ett år (3 S). Särskilda fall av rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid anges i 4 och 5 SS. - Skilsmässoreformen innebar att institutet hemskillnad avskaffades.

Efter upplösning av äktenskapet genom äktenskapsskillnad gäller en mera begränsad underhållsskyldighet än under äktenskapet. Om ena maken är i behov av bidrag till sitt "tillböHiga underhåll" kan andra maken åläggas att betala bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn lill förmågan och övriga omständigheter (11 kap. 14 S första stycket GB). Vid prövningen av underhållsfrågan skall beaktas att make kan ha särskilt behov av bidrag för liden närmast efter äktenskapsskillnaden. Sistnämnda föreskrift kom till i samband med skilsmässoreformen. Man ville med den betona all den ekonomiskt svagare parlens behov av en omställningstid skulle beaktas även sedan den övergångslid som hemskillnadsliden innebar hade avskaffats. Vanligast är alt ett underhållsbidrag bestäms att utgå periodiskt på bestämda lider. Det kan emellertid också, om den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna i övrigt föranleder det, bestämmas till ell engångsbelopp. Ett periodiskt bidrag skall upphöra om den underhållsberättigade gifter om sig (14 S andra stycket).

Dom eller avtal om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad kan jämkas enligt regler liknande dem som gäller underhåll under äktenskapet. Vad som

Prop. 1978/79:12

52

har beslämts om underhållsbidrag till frånskild make kan sålunda ändras om ändrade förhållanden påkallar del. Här finns dock några begränsningar som inte gäller bidrag under äktenskapet. Bara om synnerliga skäl föreligger får underhållsbidrag dömas ut om bidrag inte lidigare har utgått, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt (15 S första stycket). Vidare kan rätten inte jämka ett engångsbelopp på grund av ändrade förhållanden (15 S andra stycket).

Ett avtal om underhållsbidrag som makar har träffat med avseende på förestående äktenskapsskillnad kan jämkas också om avtalet är uppenbart obilligl förena maken. Rätten lill talan är föriorad om talan inte väcks inom ell år från del äktenskapsskillnader meddelades (16 S som också gäller avtal om annal än underhåll).

Atl bidragsbeloppen automatisk:: ändras i takt med ändringar i penningvärdet framgår av den s. k. indexlagen. Den äger tillämpning både på bidrag under äktenskapet och bidrag efter äktenskapsskillnad. En redogörelse för indexlagen har lämnats i avsnitt 2.1.4.

Bakgrunden tillfamilje-tagssakkun-nigas förslag

2.3 Underhållsskyldigheten mot fiiräldrar

Enligt 7 kap. 3 S andra stycket FB är barn underhållsskyldigl mol sina föräldrar. Sådan skyldighet föreligger dock endasl gentemot förälder som på grand av sjukdom eller av annan dylik orsak inte kan försörja sig själv. Bestämmelsen är analog med förälders underhållsskyldighet mol vuxet barn. Barnets underhållsplikt är liksom förälderns motsvarande skyldighet mot vuxet barn beroende av om och i vad mån den underhållsskyldige har förmåga att betala underhåll.

Processer om underhåll till föräldrar är sällsynta. Någon gång begagnas underhållsbeslämmelserna av ett barn, som underhållit sin far eller mor, till alt regressvis yrka ersättning av sina syskon. Sådan regressrätt anses i praxis föreligga med nuvarande regler, men reglema tillämpas restriktivt.

3 Bakgrunden till familjelagssakkunnigas betänkande

När familjelagssakkunniga tillkallades år 1969 fick de bl. a. i uppdrag alt lägga fram förslag om ändring i GB:s regler om äktenskapels ingående och upphörande. De sakkunniga lämnade förslag på delta område år 1972 genom delbetänkandet (SOU 1972:41) Familj och äktenskap 1. Förslaget ledde till en reform av lagstiftningen, vilken trädde i krafl den I januari 1974 (SFS 1973:645 m. fi.).

I sina direktiv fick de sakkunniga också i uppdrag att se över bestämmelserna om underhållsskyldighet under beslående äktenskap och efter äktenskapels upplösning. Även underhållsskyldigheten mot barn och föräldrar berördes i direktiven.

År 1976 beslutade riksdagen efter förslag från regeringen (prop. 1975/

Prop. 1978/79:12

53

76:170) att också föräldrar som inte är gifta med varandra skall kunna få gemensam vårdnad om sina barn (LU 1975/76:33, rskr. 1975/76:397, SFS 1976:612). Någon ändring i de grundläggande reglerna om underhållsskyldighet mot bam kom dock inte lill stånd. En ändring av dessa regler borde enligt vad som anfördes i propositionen i allt väsentligt anstå i avvaktan på förslag från familjelagssakkunniga. Delta innebär att del i dag inte går att få bidragsskyldighet fastställd i de fall då föräldrarna inte är gifta med varandra men har gemensam vårdnad om sina bam. Inte heller gjordes vid tillfället någon ändring i reglerna om bidragsförskott, vilka har ett direkt samband med föreskrifierna om underhållsbidrag. Till följd härav är det f n. inte möjligt all i de nyss nämnda fallen lå bidragsförskott för barnen, trots att föräldrarna inte lever tillsammans.

När förslaget om gemensam vårdnad remissbehandlades uttryckte fiera remissinstanser oro för alt kretsen av dem som kom atl utnyttja systemet med gemensam vårdnad skulle komma att begränsas till följd av de villkor som gäller för bidragsförskott. Med anledning härav tillsattes under våren 1976 inom justiliedepartementel en arbetsgrupp som skulle pröva de frågor kring bidragsförskott m. m. som anknyter till reglema om underhållsbidrag. Arbetsgruppen skulle också i övrigt överväga frågan om ekonomiskt stöd i de situationer som kan uppkomma vid delad bosättning och gemensam vårdnad.

När förslaget om gemensam vårdnad prövades av riksdagen, betonade lagutskottet vikten av att frågan om bidragsförskott fick en tillfredsställande lösning. Utskottet tog också upp de allmänna reglerna om underhållsbidrag till bam. Med hänvisning bl. a. till alt gällande regelsystem i tillämpningen ofta kunde leda till betydande svårigheter för dem som har all utge bidrag ansåg utskottet att starka skäl talade för en reform (se närmare LU 1975/76:33 s. 96). En sådan reform kunde inte genomföras utan en mer ingående undersökning. Utskottet förordade att en översyn av reglerna kom till stånd och all denna översyn skedde med skyndsamhel.

Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning i denna del. Samtidigt beslutade emellertid riksdagen också alt bifalla ett i utskottet reservationsvis framlagt förslag (reservation nr 13) om ändring av bestämmelserna om jämkning av underhållsbidrag (7 kap. 8 S FB och 5 kap. 9 och 10 SS saml 11 kap. 15 S GB). Beslutet innebäratt underhållsbidrag kan jämkas när ändrade förhållanden föreligger, utan att ändringen behöver vara väsentlig.

Med anledning av riksdagens hemställan uppdrog regeringen i juni 1976 ål familjelagssakkunniga att skyndsamt göra den begärda översynen av reglerna om underhållsbidrag till barn.

Under hösten 1976 slutförde den arbetsgrupp som hade tillsatts för frågorna om bidragsförskott m. m. sill arbete. Som ett resultat av gruppens arbete lades i budgetpropositionen 1976/77:100(bil. 16s. 31) fram förslagom ändrade regler för bostadsbidrag i syfte att ekonomiskt underlätta möjligheterna för förälder som inte försörjer sitt barn inom familjen att ha detla boende

Bakgrunden till familjelagssakkunnigas förslag

Prop. 1978/79:12 54

hos sig. Förslaget antogs av riksdagen, och de ändrade bestämmelserna Familjelags-irädde i kraft den I januari 1978 (SFS 1977:391). Med hänsyn till att frågorna sakkunniga om bidragsförskott och underhållsbidrag vid gemensam vårdnad hängde samman med de frågor som utreddes av familjelagssakkunniga och då några åtgärder på detla område inte skulle kunna genomföras samtidigt med ikraftträdandet den I januari 1977 av de nya vårdnadsreglerna lämnade arbetsgruppen över sitt material i denna del till familjelagssakkunniga.

I det delbetänkande som familjelagssakkunniga nu har avgett har de lämnat förslag angående den familjerättsliga underhållsskyldigheten i dess helhet. De sakkunnigas arbele i övrigt fortsätter. Till resterande delar hör bl. a. reglerna om makars egendom, vissa arvsrätlsfrågor och intemationella familjerältsfrågor.

Samtidigt med familjelagssakunnigas översyn av den familjerättsliga lagstiftningen om underhållsskyldighet har inom juridiska fakulteten vid Uppsala universitet pågått ett forskningsprojekt kallat Underhåll och socialförmån. Projektet har syftat till en undersökning av underhållssystemets funktion på olika plan. Projektledaren, professor Anders Agell, har i en promemoria lämnat en sammanfattning av arbetet. Promemorian bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 3.

4 Familjelagssakkunniga 4.1 Allmänna synpunkter

De sakkunniga lämnar inledningsvis en kort historik över utvecklingen på familjerättens område och konstaterar att föratsättningarna i väsentliga hänseenden har ändrats sedan de gällande bestämmelserna om underhållsbidrag kom lill. Detta gäller både familjemönslrei och samhällsstrukturen. Socialförsäkringslagstiftningen och sociallagsliflningen i övrigt har i väsentliga delar tagit över ansvaret för den enskildes trygghet. Även skattereglerna återverkar på den enskildes ekonomiska situation.

När del gäller de ändrade samhällsförhållandena pekar de sakkunniga särskilt på den förändrade syn på äktenskapet som har vuxit fram. Vid GB:s tillkomst år 1920 var det livsvariga äktenskapet i princip det enda socialt accepterade familjemönstret. Alhjäml är också fiertalet äktenskap livsvariga, men antalet äktenskap som upplöses genom äktenskapsskillnad har stigit till en betydande andel, även sådana där det finns bam. Av de äktenskap som upplöstes genom äktenskapsskillnad år 1975 hade halva antalet bestått en varierande lidslängd upp lill ungefär 11 år, medan andra hälften hade varat längre. - Under den senaste tioårsperioden har det också blivit allt vanligare all män och kvinnor mer eller mindre varaktigt sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden ulan atl vara gifta.

Av stor betydelse när det gäller att överväga reglema om underhållsskyldighet är enligt de sakkunniga de ändrade förhållanden som i olika hänseenden har inträtt i frågaom makars ekonomi. Viktigast är atl kvinnorna i stigande grad harblivit självförsörjande, låt vara alt de som grupp betraktat

Prop. 1978/79:12 55

har betydligt lägre arbetsinkomster än männen. Deras ökade deltagande i förvärvslivet har inneburit en revolutionerande förändring i familjen, i förhållandet mellan kvinnor och män och mellan föräldrar och barn. De strävanden mot jämställdhet som har kommit lill uttryck på många områden anser de sakkunniga böra tillmätas avgörande betydelse när lagreglerna om underhållsskyldighet övervägs. Även om andra åtgärder, sådana som rör sysselsättning, utbildning, bostadsmiljö och inflytande i samhället, har större praktisk betydelse i sådant hänseende, bör man inte bortse från all de familjerättsliga lagreglerna om underhållsskyldighet också inverkar på människors hållning till varandra och därför bör få ett innehåll som främjar utvecklingen till jämställdhet. De sakkunniga framhåller dock att man härvid också måste ta hänsyn till att dessa regler är tillkomna för att skydda den ekonomiskt svagare parten. Reformtakten måste därför bestämmas så atl inte detta syfte i alltför hög grad åsidosätts.

När del gäller underhål 1 til 1 barn framhåller de sakkunniga att en stor del av de kostnader som förut måste täckas genom underhållsbidrag nu ersätts genom samhällsåtgärder. Delvis är del fråga om förmåner som tillkommer alla barn, medan andra stödformer mera lar sikte på att utjämna villkoren för olika barnfamiljer. 1 bilaga till betänkandet redovisas vilka som är de viktigaste sociala förmånerna och i vad mån dessa inverkar på underhållsskyldigheten. Av central betydelse är enligt de sakkunniga institutet bidragsförskott.

Föräldrarnas ekonomiska insatser för barnen är, trots samhällets stöd, fortfarande av stor betydelse, framhåller de sakkunniga. De anser det därför vara viktigt alt lagen ger ell klart uttryck åt bägge föräldrarnas skyldighet atl sörja för sina barn lill dess barnen är tillräckligt gamla för att klara sig själva.

De sakkunniga slår fast all de ekonomiska krav som ställs på grund av underhållsskyldighet i många fall innebär en tung börda och kan skapa en social misär. Vissa undersökningar tyder på att en del av orsakerna till delta ligger i svårigheten all enhetligt bedöma de underhållsskyldigas ekonomiska bärkraft. Även om man försöker finna mera enhetliga normer och riktlinjer för att faslställa underhållsbidrag lill barn, lorde detla dock enligt de sakkunniga inte vara tillräckligt för att avlägsna de underhållsskyldigas problem. De lorde ändå komma alt vara en pressad grupp. En mer radikal utväg alt lätta deras situation har de sakkunniga funnit i reglerna om bidragsförskott. Genom att minska ålerkraven kan samhället lätta på bördan för den underhållsskyldige utan alt barnets intresse blir lidande. De sakkunniga föreslår därför sådana ändringar i lagen om bidragsförskott att en fortlöpande anpassning till den underhållsskyldiges betalningsförmåga kan ske. De sakkunniga har emellertid inte haft i uppdrag att ompröva lagen om bidragsförskott i något väsentligt hänseende. I betänkandet lämnas därför förslag endast lill de nödvändiga tekniska ändringar i lagen och de mindre jämkningar i övrigt som förslaget ger anledning lill.

Kort före det att de sakkunnigas betänkande hade färdigställts aviserades att regeringen ämnade tillsätta en utredning med uppgift att göra en översyn

Familjelagssakkunniga

Prop. 1978/79:12 56

av bl. a. lagen om bidragsförskott. Betydelsen av denna översyn har de Familjelagssakkunniga inte kunnat beakta närmare. De sakkunniga pekar dock på alt de sakkunniga riktlinjer som de har utarbetat för återkrav inom bidragsförskottssystemet i viss mån har generell giltighet. Vidare anför de sakkunniga att den reform av underhållen som ansetts vara brådskande är lika motiverad trots tillkomsten av den nya utredningen. Härtill kommeratt lagen om bidragsförskott endasl berör ell begränsat avsnitt av de sakkunnigas förslag, nämligen metoden för en fortlöpande anpassning lill den underhållsskyldiges betalningsförmåga. I övrigt innehåller betänkandet en allmän översyn av underhållsreglerna i GB och FB som på intet sätl är beroende av hur bidragsförskottet är utformat. Därför anser de sakkunniga att deras förslag bör behandlas och genomföras utan all den nya ulredningen avvaktas.

Del kan tilläggas att den aviserade ulredningen har salts igång. Under hösten 1977 tillkallades sålunda en kommitté för all se över samhällets stöd till ensamstående föräldrar m. m. Enligt direktiven (1977: ]04)bör kommittén bl. a. studera om de nuvarande särskilda stödformerna för ensamstående föräldrar, däribland inslilulel bidragsförskott, är rätt utformade i förhållande till de särskilda stödbehoven hos denna grupp. Kommittén har i uppdrag alt i princip inom ramen för oförändrade totala kostnader lägga fram förslag till de ändringar i samhällets stödinsatser som kommittén finner motiverade.

4.2 Underhållsskyldigheten mot barn

4.2.1 De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten

Enligt familjelagssakkunnigas mening bör uppfattningen alt föräldrarnas skyldighet atl underhålla sina barn är ovillkoriig överges i dagens samhälle. Om föräldrarna har förmåga alt ge barnet en högre standard måste det enligt de sakkunniga anses självklart all denna standardhöjning också får komma barnet till del. Däremot finns det ingen anledning atl av den förälder som saknar medel till annat än sitt eget uppehälle utdöma underhållsbidrag till barnet. Beloppet kan inte tas ul i exekutiv väg till följd av reglerna om vad som skall förbehållas gäldenären föreget underhåll. Följden kan då bara bli en växande underhållsskuld. De sakkunniga anser del därför naturiigt atl föräldrarnas ekonomiska förhållanden tillmäts avgörande betydelse för deras underhållsskyldighet och att detta kommer till ullryck redan i de grundläggande bestämmelserna i 7 kap. I S FB. Enligt de sakkunnigas mening bör av paragrafen också framgå att underhållsskyldigheten skall gälla endast i den mån inte barnet på annat sätt får bidrag lill kostnadema eller har egna tillgångar Med bidrag som minskar underhållsskyldigheten avser de sakkunniga allmänna och särskilda socialförmåner för barnet i den mån inte förmånens eget syfte eller konstruktion talar emot en minskning.

De sakkunniga stryker under del angelägna i att snabbi lätta bördorna för de underhållsskyldiga. Om den reform rörande återkrav vid bidragsförskott som de sakkunniga har föreslagit (se avsnitt 4.2.4) uppskjuts, anser de sakkunniga del angelägel att man i anslutning till 7 kap. 2 S FB snarast anger riktlinjer för vilka belopp som den underhållsskyldige och hans familj

Prop. 1978/79:12 57

behöver för olika ändamål, så atl inte underhållsbidraget inkräktar på det     Familjelags-nödvändiga livsuppehället. De förslag lill beräkning av åierkravens sioriek     sakkunniga som lagts fram i fråga om bidragsförskotten skulle enligt de sakkunniga kunna tillämpas i sina huvuddrag.

Beiräffande frågan om underhållsskyldighetens längd anser de sakkunniga det naturiigt att anknyta till den tidpunkt dä barnet blir myndigt, dvs. när det fyller 18 år. 1 den utsträckning barnets grundutbildning då inte är avslutad bör dock underhållsskyldigheten kvarstå lill dess skolgången är slut. Med ordet "kvarstår" vill de sakkunniga markera att del inte får ha varit något längre avbrott i barnets skolgång. Till skolgången hänförs grundskola, gymnasieskola och annan grundläggande utbildning som är jämförlig med sådan skola. De sakkunniga föreslår att de nuvarande bestämmelserna i 7 kap. IS andra stycket FB ändras i enlighel med detta.

Med hänsyn lill del ekonomiska skydd som lämnas genom sjukförsäkring, förtidspension och sjukbidrag anser de sakkunniga att de nuvarande bestämmelserna i 7 kap. 3 S första slyckel FB om förälders underhållsskyldighet mot vuxet barn som på grund av sjukdom e. d. är ur stånd att själv försörja sig kan avskaffas.

Enligi de sakkunniga ger reglerna i 7 kap. 4S FB om slyvförälders underhållsskyldighet mol makens barn ullryck för den självklara principen all alla barn i en och samma faktiska familjebildning skall leva på samma standard. Ett alternativ vore därför, yttrar de sakkunniga, all utvidga paragrafen lill alt gälla - förutom som f. n. vid äktenskap - även vid fall av samboende under äktenskapsliknande förhållanden. De sakkunniga ifrågasätter dock om en sådan utvidgning skulle ha någon praktisk betydelse. Så länge föräldrarna sammanbor torde lagrummet ha endast en normbildande funktion. När del gäller situationen efter del att sammanlevnaden är hävd i ett äktenskap kan gällande bestämmelser leda till missbruk. Därtill kommer att reglernas praktiska betydelse har minskat på så sätt att barnet numera i förhållande till sin primärt underhållsskyldige förälder är berättigat inte bara till underhållsbidrag ulan också lill bidragsförskott. Majoriteten bland de sakkunniga anser därför atl 4 S i stället för att utvidgas till att omfatta också inte gifta samboende bör upphävas. De sakkunniga betonar dock att föräldrarna så länge de sammanlever självklart har en moralisk plikt atl hålla barnen i familjen på samma ekonomiska standard.

Två av de sakkunniga har reserverat sig mot majoritetens förslag. Att det inte gärna låter sig göra atl utvidga bestämmelsen lill all gälla barn i alla samboendeförhållanden bör enligt reservanternas mening inte leda till att bestämmelsen tas bort. Denna får anses fylla en uppgift från normbildnings-synpunkt och bör därför behållas.

De sakkunniga framhåller att förslagen om begränsning av rätten till underhåll får återverkningar utanför FB:s område. Särskilt behandlas konsekvenserna för rätten enligt skadeståndslagen (1972:207) till ersättning för förlust av underhåll (5 kap. 2 S)-

Prop. 1978/79:12 58

1 sammanhanget tar de sakkunniga också upp bestämmelserna i 8 kap. ÄB Familjelags-om underhällsbidrag ur kvarlåtenskap. Genom att underhålls- sakkunniga skyldigheten gentemot vuxet sjukt barn avskaffas faller grunden för bestämmelserna i 8 kap. 2 och 3 SS bort. Vidare måste bestämmelserna i 8 kap. 1 S om bidrag lill barn vars uppfostran inte är avslutad under alla omständigheter anpassas till de föreslagna ändringarna i 7 kap. FB. De sakkunniga ifrågasätter emellertid om rätlen till underhållsbidrag ur kvariålenskapen enligt 8 kap. I S ÄB har någon verklig belydelse i dagens samhälle. De pekar bl. a. på del ekonomiska skydd som barnpensionerna ger, på de tilläggsbelopp som utgår till avlidens barn enligt villkoren för tjänstegrupplivförsäkring saml på rätten till laglott. Även om del kan finnas fall då del föreligger behov av underhållsbidrag är det enligt de sakkunniga tveksamt om detta kan bli tillgodosett enligt 8 kap. ÄB. I siörre bon kan barnels behov många gånger täckas genom barnets arvslott i förening med andra förmåner. I mindre bon kommer å andra sidan ofta den efterlevande maken atl med stöd av den s. k. basbeloppsregeln i 13 kap. 12 S andra stycket GB överta hela behållningen. - På grund av del anförda föreslår de sakkunniga att 8 kap. ÄB i sin helhet upphävs, om förslaget lill ändring av de grundläggande underhållsbeslämmelserna antas.

4.2.2 Underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad

De sakkunniga anser lill en början alt de grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldighet och plikten lör vardera föräldern all la del i den efter sin förmåga i och för sig alltid bör kunna läggas till grund för en talan, om en far eller mor försummar sin skyldighet. En föreskriftom detta föreslås i 7 kap. 9S FB.

Bortsett från den här nämnda situationen kan, yttrar de sakkunniga, föräldrar som gemensamt har vårdnaden om barn och som sammanbor fördela underhållsbördan mellan sig som de finner bäst. Läget blir emellertid ett annat, när föräldrarna inte sammanbor. En av dem kommer att ha den omedelbara omsorgen om barnet och svarar på så sätt direkt för underhållskostnaderna. Den andra skall i stället fullgöra sin del av underhållet genom att betala underhållsbidrag. Med nuvarande bestämmelser är skyldigheten atl betala underhållsbidrag ställd i relation lill vårdnaden om barnet; den som inte har vårdnaden om barnet är bidragsskyldig. De sakkunniga konstaterar atl man tidigare genom anknytningen till vårdnaden kunde få ett enkelt och klart rekvisit för bidragsplikten. Den nya ordningen med möjlighet till gemensam vårdnad även för föräldrar som inte bor tillsammans innebär dock, anför de sakkunniga, atl denna anknytning inte längre slår rätt.

De sakkunniga uppmärksammar i detla sammanhang också gällande bestämmelser om bidragsförskott. För rätt till sådant förskott föratsätts att vårdnaden om barnet tillkommer endasl en av föräldrarna eller att barnet inte slår under föräldrarnas vårdnad. Får föräldrarna gemensam vårdnad blir

Prop. 1978/79:12

59

följden all möjligheten att fl bidragsförskott faller bort. För alt undanröja denna effekt har de sakkunniga först övervägt om det är möjligt att inom bidragsförskollssyslemets reglering finna en lösning ulan alt reglerna i FB om underhållsbidrag ändras. De sakkunniga lägger fram olika alternativ, som dock alla enligt de sakkunnigas mening innebär någon olägenhet. En nackdel är all endasl s. k. ulfyllnadsbidrag kan utgå. Barnet kommer därigenom att sakna den belalningsgaranli som är ett viktigt syfte med bidragsförskottet. Dessutom är del svårt alt finna en anknytning för ett utfyllnadsbidrag som inte antingen gynnar eller missgynnar barn lill föräldrar med gemensam vårdnad, jämfört med bam som endasl har en förälder som vårdnadshavare.

De sakkunniga anser därför den bästa lösningen vara att utvidga skyldigheten i FB atl utge underhållsbidrag också lill fall av gemensam vårdnad. Även mera allmänt sett talar starka skäl för detta. Vill föräldrarna ha gemensam vårdnad men kan de inte enas om siorieken av det underhållsbidrag den ena skall betala lill bamel, förefaller del rimligt all rättsordningen tillhandahåller en modell föratt lösa underhållsfrågan ulan att föräldrarna för den skull först måste ge upp den gemensamma vårdnaden. En lösning är då atl för skyldigheten att betala underhållsbidrag helt överge anknytningen lill vårdnadsbegreppet och i stället söka ett helt nytt rekvisit till vilket skyldigheten atl utge underhållsbidrag skulle knytas. Ett sådant rekvisit har de sakkunniga funnit i barnets bosättning. Med detta rekvisit träffar man samma faktiska situation som man tidigare har kunnat ange genom anknytningen till vårdnadsbegreppet. En nackdel med ell rekvisit som anknyter till bosättningen är dock alt del blir svårare att tillämpa. Del är inte lika lätt atl konstatera att bamel bor tillsammans med den ena eller den andra föräldern som det äralt fastslå all del finns ell rätlens beslul om vårdnaden. Denna olägenhet kan man dock begränsa, anser de sakkunniga och föreslår alt anknytningen till vårdnadsbegreppet inte helt avskaffas. Man bör nöja sig med alt som ett särskilt rekvisit vid gemensam vårdnad införa anknytningen lill boendeförhållandena.

För att inte ge upphov till den missuppfattningen att barnets mer eller mindre tillfälliga uppehållsort skall vara avgörande föreslår de sakkunniga att bidragsplikten skall avse den förälder som inte "varaktigt" sammanbor med barnet.

De sakkunniga föreslår sålunda att det i FB införs en regel av innehåll att förälder som inte har vårdnaden om barnet eller som har del i vårdnaden men inte varaktigt sammanbor med barnet skall betala underhållsbidrag. Även om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet kommer barnet enligt de sakkunniga normalt att kunna anses varaktigt boende hos en av dem. Förutom föräldrarnas avsikt vid överenskommelsen om gemensam vårdnad och den tid barnet faktiskt vistas hos vardera föräldern kan barnels folkbokföring ge en anvisning om var barnet är att anse som bosatt.

Om reglema om skyldigheten all betala underhållsbidrag ändras på del sätt

Familjelagssakkunniga

Prop. 1978/79:12

60

som har angetts nu får man enligt de sakkunniga också en naturiig uigångspunki för bestämmande av bidragsförskott vid gemensam vårdnad. De sakkunniga föreslär sålunda atl bidragsförskott skall kunna utgå, förutom när vårdnaden tillkommer endasl en av föräldrarna eller barnet inte slår under föräldrarnas vårdnad, när barnet vid gemensam vårdnad varaktigt sammanbor med endasl en av föräldrarna. I sistnämnda fall skall förskottet utgå i förhållande till den andra föräldern.

Att barnels bosättning får avgörande betydelse vid gemensam vårdnad kan enligt de sakkunniga fresta föräldrarna att se till att barnet blir att anse som varaktigt bosatt hos den av dem som härden högsta inkomsten. Bidragsförskott bestäms då i förhållande lill den förälder som har den lägsta inkomsten. Denna effekt kan dock föräldrarna i och för sig nå redan genom gällande bestämmelser, yttrar de sakkunniga. Vad som tillkommer med de sakkunnigas förslag är att ingen av föräldrarna för att uppnå detta resultat behöver avstå från sin del i den juridiska vårdnaden. Bl. a. för att ge möjlighet att ingripa mol missbruk av delta slag föreslår de sakkunniga atl det i 2 S lagen om bidragsförskott införs en ny bestämmelse, punkt e, av innehåll att bidragsförskott inte utgår om barnet har egna tillgångar eller eljesl uppenbariigen saknar behov av bidragsförskott. Med denna bestämmelse kan barnets behov av bidragsförskott bedömas mot båda föräldrarnas ekonomiska förhållanden, oberoende av vem av dem som de själva pekar ut som bidragsskyldig.

Familjelagssakkunniga

4.2.3 Periodiska bidrag och engångsbidrag

De sakkunniga finner det naturiigt att såsom huvudregel i lagen behålla bestämmelsen i 7 kap. 6 S FBatl underhållsbidragskall betalas månadsvis och att beloppen förfaller till betalning förskottsvis för kalendermånad. Från denna huvudregel bör emellertid liksom nu undanlag kunna medges. Såväl kortare som längre perioder bör kunna komma i fråga. Enligt de sakkunnigas mening bör dock betalning för längre period än en månad bestämmas bara när starka skäl talar för del, starkare ju längre period betalningen skall avse. Därför föreslås att det nuvarande kravet på "särskilda omständigheter" för avvikelse från huvudregeln skall slå kvar.

Enligt de sakkunniga bör även i foFtsättningen domstol vid tvist ha rätt atl pröva om sådana särskilda omständigheter föreligger som motiverar en avvikelse från huvudregeln. Del bör också vara möjligt all genom avtal bestämma om betalning i annan ordning. Något skäl att i fråga om avtalsmöjligheterna göra skillnad beroende på om föräldrarna har varit gifta med varandra eller ej finns inte. För att föräldrarna skall ha frihet all frångå huvudregeln bör liksom f n. krävas att barnavårdsnämnden godkänner avtalet.

De sakkunniga redovisar i betänkandet närmare vilka omständigheter som bör beaktas när domstol eller barnavårdsnämnd prövar fråga om underhåll en

Prop. 1978/79:12

61

gång för alla, s. k. engångsbidrag. Av betydelse är bl. a. att barnet i regel torde vara berättigat till bidragsförskott. Om den underhällsskyldige inte har förmåga att betala ett belopp som ger barnet ett bidrag som minst motsvarar bidragsförskottet, är del inte så mycket barnets som det allmännas intresse som skall bevakas. Det ålerkravssyslem för utgivna förskoll som de sakkunniga föreslår innebär nämligen alt ell avtal om engångsbidrag som har slutits i vederböriig ordning befriar den underhållspliklige från framlida återkrav, även om betalningsförmågan skulle förbättras. Om avtalet innebär att barnet kommer atl kunna förvärva rätt till ett periodiskt bidrag som väl överstiger bidragsförskottets nivå får en samlad bedömning göras, där inte bara parternas ekonomiska förhållanden tillmäts belydelse ulan också möjligheterna att bevara en god kontakt mellan barnet och den underhållsskyldige. Del bör inte komma i fråga att bestämma om engångsbidrag i strid mol den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades önskan. Principiellt anser de sakkunniga alt stor restrikliviiel bör iakttas när del gäller att godkänna avtal om engångsbidrag.

De formkrav som f. n. gäller för avtal om betalning i annan ordning än huvudregeln medger bör enligt de sakkunnigas mening fortfarande gälla. Om parterna åsidosätter formföreskrifterna bör delta också i fortsättningen få »ill följd att eriagd betalning inte befriar den bidragsskyldige från skyldigheten att enligt huvudregeln betala underhållsbidrag på nytt för kommande månader.

Familjelagssakkunniga

4.2.4 Fullgörelse av bidragsskyldigheten genom återbetalning av bidragsförskott, m. m.

De sakkunniga konstaterar alt bidragsförskottets nuvarande beroende av underhållsbidraget har fiera nackdelar. De uppgifter som inom bidragsför-skotissystemets ram redan åvilar försäkringskassorna har föranlett de sakkunniga att ställa frågan om det inte vore länkbart att frigöra bidragsförskotten från beroendet av ett fastställt underhållsbidrag och i stället ge kassorna möjlighel alt självständigt pröva den underhållsskyldiges förmåga att till det allmänna betala tillbaka utgivna bidragsförskott. Återkrav och återbetalning skulle i så fall bli en engelägenhet mellan kassan och den underhållsskyidige. Såvitt avser underhållsbidrag som förskotteras av allmänna medel skulle man slippa jämkningsprocessen vid domstol, eftersom ålerbetalningsskyldigheten hela tiden kunde anpassas efter växlingarna i den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Den konstlade partssiäll-ningen i många av de nuvarande jämkningsprocesserna skulle därmed försvinna. Uppkomsten av stora underhållsskulder skulle i stor utsträckning kunna undvikas och vidare skulle man kunna undgå risken för att ett för lågt underhållsbidrag bestäms i syfte att minska den underhållsskyldiges återbetalningsskyldighel. De sakkunniga anser att så stora fördelar står att vinna med en sådan ordning att den bör genomföras. De påpekar emellertid atl om

Prop. 1978/79:12

62

förslaget godtas en särskild utredning av organisationsfrågorna krävs.

För att försäkringskassorna skall klara återkravsverksamhelen föreslår de sakkunniga att riktlinjer meddelas för bedömningav den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Ett förslag till sådana riktlinjer har de sakkunniga lämnat i bilaga lill sitt betänkande. Bilagan torde få fogas till regeringsproiokollet i detla ärende som bilaga 4. De sakkunniga betonar atl ytterligare överväganden krävs innan definitiva riktlinjer kan fastställas.

Innehållet i de sakkunnigas förslag lill riktlinjer för bedömning av den underhållsskyldiges bidragsförmåga är i huvudsak följande. Utgångspunkten bör vara den underhållsskyldiges förväntade nettoinkomst, dvs. bruttoinkomsten minskad med skatt. Den u nderhållsskyIdige bör förbehållas ett vissl belopp för sin egen och sin familjs försörjning inkl. bostadskostnaden. Sedan förbehållsbeloppel har fastställts skall viss andel i överskjutande nettoinkomst las i anspråk för underhållsbidrag. Därvid bör gälla atl den underhållsskyldige bör tåla större uppoffringar ju fler barn han eller hon är underhållsskyldig mot.

I anslutning till förslaget om nytt ålerkravssyslem föreslår de sakkunniga också ett tillägg till FB:s underhållsbestämmelser. Enligt detta skall den underhållsskyldige, om underhållsbidrag förskolleras av allmänna medel, fullgöra sin betalningsskyldighet genom all till del allmänna betala tillbaka utgivna förskott eller så stor del som försäkringskassan bestämmer. Om underhållsbidraget är siörre än förskottet skall det överskjutande beloppet betalas direkt till barnet. Återbetalningarna till det allmänna bör alltså enligt de sakkunniga också i fortsättningen vara all betrakta som ell sätt altfullgöra bidragsskyldigheten. De sakkunniga anser vidare att försäkringskassan fortfarande bör anses inträda i barnets rätt till underhåll såvitt avser de förskollerade beloppen. I fråga om betalning och indrivning bör de belopp som försäkringskassan fastställer anses jämställda med underhållsbidrag som har fastställts genom dom eller avtal. Införsel och utmätning bör alltså kunna beviljas för återkrav som grundas på försäkringskassas beslul.

Rättens medverkan för all tillgodose underhållsbehovet blir med de sakkunnigas förslag strängt taget nödvändig endasl om bidragsförskott lagligen inte kan utgå lill barnet eller om den underhållsskyldige kan betala ett bidrag som Överstiger bidragsförskottets nivå. Också i fortsättningen bör det dock vara möjligt all föra en tvist om underhållsbidrag lill rätten även om bidragsförskott i och för sig kan utgå eller utgår och yrkat underhållsbidrag inte är högre än förskottet. Med hänsyn lill detta hårde sakkunniga övervägt . atl låta de riktlinjer som skall läggas fasl för återkravsverksamhelen bli gällande också för domstolarnas prövning av underhållsbidrag i den mån bidragen kommer att ligga på eller under förskottets nivå. De har emellertid funnit alt det inte skulle vara lämpligt att på detta sätl binda domstolarna. De förutsätter dock all de principer som kommer till ullryck i riktlinjerna ändå kommeratt bli vägledande för domstolarna. Om domstol eller parterna själva

Familjelagssakkunniga

Prop. 1978/79:12

63

har bestämt ell underhållsbidrag och bidragsförskott utgår, skall enligt förslaget den underhållsskyldige betala tillbaka detta belopp till försäkringskassan i den mån det motsvarar bidragsförskottet till dess att försäkringskassan finner skäl all besluta om annal återkravsbelopp.

Del föreslagna systemet gör det också möjligt för försäkringskassan alt, om föräldern efter förmåga betalar underhållsbidrag direkt lill barnet, betala ut enbart den del som motsvarar skillnaden mellan bidragsförskottet och förälderns bidrag, s. k. utfyllnadsbidrag. Försäkringskassan bedömer självständigt vilket belopp som den underhållsskyldige kan svara för, oberoende av vad som har beslämts i dom eller avtal, låt vara all kassan i regel kan godta ett färskt domstolsavgörande angående betalningsförmågan. Kassan har därefteratt regelbundet ompröva den underhållsskyldiges betalningsförmåga och därmed också ulfyllnadsbidragets storlek.

Mellan tidpunkterna för den omprövning av betalningsförmågan som kassan har att göra då underhållsbidrag förskotteras eller utfyllnadsbidrag utgår bör också den underhållsskyldige själv kunna påkalla omprövning och begära nedsättning av underhållsbidraget. Jämkning bör kunna påkallas också i jämkningsprocess vid domstol. Utgår inte bidragsförskott bör enligt de sakkunnigas mening den underhållsskyldige ändå ha rätl alt vid ändrade förhållanden få motsvarande nedsättning av underhållsbidraget.

Några kostnadsberäkningar avseende förslaget om ändrat ålerkravssyslem har de sakkunniga inte presenterat. De pekar på en rad olika faktorer som har betydelse för del allmännas totalkostnad. Det avgörande för om en liberalisering av ålerkraven medför en kostnadsfördyring eller inte är enligt de sakkunniga vilken nivå man bestämmer för vad som skall förbehållas den underhållsskyldige och vad som skall tas ut av överskottet. Vid bedömningen av kostnaderna för reformen anser de sakkunniga det viktigt atl man inte bara ser till de ökade utgifterna för bidragsförskott ulan också beaktar de vinster som reformen bör medföra från samhälleliga och samhällsekonomiska synpunkter De sakkunniga nämner bl. a. att ett klart samband har kunnat visas vid undersökningar i Uppsala kommun mellan återbetalning av bidragsförskott och beviljande av socialhjälp. Det noteras också alt återbetalningarna av utgivna bidragsförskott under perioden 1966-1975 uppgick till i huvudsak endast mellan 30 och 40 % av den summa som hade betalats ul i förskott.

Familjelagssakkunniga

4.2.5 Den underhållsskyldiges egna utgifter för barnet

De sakkunniga framhåller att del särskilt under senare år har gjorts

gällande att den underhållsskyldige borde ha rätt att vid betalningen av

underhållsbidraget tillgodoräkna sig åtminstone en del av de mera direkta

. utgifter som uppkommer när umgängesrätten utövas eller när barnet eljest

faktiskt står under den underhållsskyldiges direkta tillsyn. 1 extrema fall har

Prop. 1978/79:12 64

den underhållsskyldige inte råd atl ha barnet hos sig i någon större Familjetags-uisträckning, vilket resulterar i atl kontakten med bamel försvåras. De sakkunniga sakkunniga anser del angelägel all barnels möjligheter att hålla god kontakt med båda sina föräldrar på allt sätl underlättas. De har därför sökt en lösning som tillgodoser den underhållsskyldiges berättigade intressen av lättnad i kostnaderna, samtidigt som den beaktar all vårdnadshavaren har huvudansvaret för all barnet oavsett vistelseort har sin försörjning.

Enligt de sakkunniga kan umgängesrällskoslnaderna beaktas på två olika sätt. Antingen räknar man redan från början med att barnet i viss utsträckning kommer atl vistas hos den underhållsskyldige och bestämmer underhållsbidraget lill ell lägre belopp än man annars skulle göra. Eller också bestäms ell visst avdrag som den underhållsskyldige i efterhand får göra frän underhållsbidraget för den tid som han eller hon rent faktiskt har sörjt för barnets uppehälle. De sakkunniga anser alt i första hand föräldrarna själva bör kunna bestämma hur kostnaderna för umgängesrätten skall beaktas, antingen redan närde avtalar om underhållsbidragets storlek eller senare när fråga om avdrag uppkommer. Kan föräldrarna inte komma överens bör de ha möjlighel att vända sig lill rätten. De regler som skall ges i lag till ledning för rättens avgörande bör enligt de sak kunnigas mening följa den senare av de två alternativa lösningarna. Denna innebär inte risker för barnets försörjning som den först nämnda lösningen, och den leder lill en omedelbart märkbar minskning av underhållsbidraget. Om avdrag får ske endasl i samma mån som den underhållsberättigade förälderns kostnader minskar behöver man enligt de sakkunniga inte befara atl denne blir mindre angelägen alt medverka till att umgängesrätten utövas.

Inte varje tid för umgänge bör emellertid berättiga till avdrag, anser de sakkunniga. Normall bör nedsättning av underhållsbidrag får ske endast om umgängesiiden uppgår lill minsl tre dagar, dvs. besök över ett vanligt veckoslut skall inte berättiga lill avdrag. Som riktpunkt föreslås alt nedsättning bör ske med 1/30 av underhållsbidraget för varje dag utöver de två första, i vart fall om underhållsbidraget inte överstiger bidragsförskottets nivå. Är bidraget högre, kan denna norm medföra ell för stort avdrag. Avdraget får då bestämmas efter en allmän skälighetsbedömning. En sakkunnig har reserverat sig mol förslaget om en allmän skälighetsbedömning när det gäller högre underhållsbidrag. Förslaget kan enligt reservantens mening få till följd att avdraget blir alltför högt. Enligt reservantens mening bör avdraget per dag maximeras lill ett belopp som motsvarar 1/30 av bidragsförskottet.

De sakkunniga lägger inte fram något särskilt förslag lill reglering i bidragsförskottslagen i fråga om avdragsrätten. Om endast utfyllnadsbidrag utgår för barnet har den underhållsskyldige inget betalningsansvar mot försäkringskassan. Eventuella avdrag bör göras från det belopp som betalas direkt lill barnet. Bidragsförskottsdelen bör däremot vara oförändrad. Om

Prop. 1978/79:12

65

fullt bidragsförskott utgår för barnet bör försäkringskassan enligt de sakkunniga kunna reducera ålerkravsbeloppet. Däremot är det normalt inte påkallat att minska det utgående bidragsförskottet. Detta skulle också komplicera systemet. Om avdraget vid återkommande tillfällen blir så högt att något återkrav inte blir aktuellt, kan detta lyda på att rätten lill bidragsförskott missbrukas. En möjlighet är då atl dra in förskottet helt med stöd av 2 S bidragsförskottslagen. Om risken för missbruk bedöms som betydande anser de sakkunniga all delta är ett argument mot de föreslagna avdragsreglerna.

Familjelagssakkunniga

4.2.6 Jämkning av underhållsbidrag

De gällande bestämmelserna om jämkning av underhållsbidrag, 7 kap. 8 och 9 SS FB, är enligt de sakkunnigas uppfattning inte lätta atl överskåda. Det bör därför undersökas om inte reglerna kan förenklas.

Inledningsvis konstaterar de sakkunniga alt, så länge del våren förutsättning för jämkning all förhållandena var "väsentligen" ändrade, det var motiverat att i lagtexten uttryckligen beskriva avtalet som bindande och att mot den bakgrunden ge barnet en rätt att trots avtalet erhålla högre underhållsbidrag. Ändringarna år 19761 FB,som innebäratt del för jämkning numera krävs endast all förhållandena ändrats, gör det emellertid generellt avsevärt lättare alt fa avtalet ändrat. Om de sakkunnigas förslag rörande återkrav av bidragsförskott antas kommer vidare den underhållsskyldige atl bli skyldig att betala tillbaka utgivna förskott med belopp som bestäms oberoende av vad som har avtalats mellan parterna om underhållsbidrag. De sakkunniga anser därför alt bestämmelsen atl den underhållsberättigade oberoende av avtal kan göra gällande rätl lill högre underhållsbidrag kan utgå. Regeln om jämkning vid ändrade förhållanden skulle då bli tillämplig i lika mån för den underhållsberättigade och den underhållsskyldige.

F. n. gäller att jämkning av engångsbidrag inte kan komma i fråga. Som framgår av tidigare avsnitt (4.2.3) anser de sakkunniga atl avtal om sådant bidrag i och för sig inte bör uppmuntras. Kommer den underhållsskyldige sedermera i en bättre ekonomisk situation kan det enligt de sakkunnigas mening många gånger vara stötande atl inte barnet fär komma i åtnjutande av det högre bidrag som skulle ha utgått om utvecklingen hade kunnat förutses. De sakkunnigas restriktiva syn påengångsbidragen leder dem därför fram till ställningstagandet att avtal om sådant bidrag bör kunna jämkas vid ändrade förhållanden. Möjligheten att avtala om engångsbidrag får i så fall endast den betydelsen att den underhållsskyldige kan tillgodoräkna sig betalningen såsom förskottsbetalning. Däremot bör det knappast bli tal om att den underhållsskyldige skulle kunna kräva en del av bidraget åter om förhållandena ändrar sig till hans nackdel. Av rättsförhållandets natur får enligt de sakkunnigas mening anses följa att bidrag som i behörig ordning har betalats inte kan krävas tillbaka.

5    Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12

66

Enligt gällande rätt kan avtal om underhållsbidrag jämkas, förutom vid ändrade förhållanden, när avtalet iir uppenbart obilligt. Bestämmelserna är dock här begränsade till avtal som makar har slutit med avseende på förestående äktenskapsskillnad. De sakkunniga anser atl en regel om jämkning med hänsyn till omständigheter som förelåg redan då avtalet slöts börgälla generellt, oberoende av föräldrarnas civilstånd. De föreslår också att regeln utformas i nära anslutning till den s. k. generalklausulen på förmögenhetsrättens område (36 S avtalslagen) och får den lydelsen alt jämkning kan ske "när avtalet är oskäligt nnxl hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter". Den nu gällande, ettåriga preskriptionsregeln föreslås bli slopad.

De sakkunniga anser vidare att det finns skäl att redan i jämkningsmålel ställa den möjligheten till förfogande att äldre, obetalda underhållsbidrag kan sättas ned eller helt jämkas bort. En sådan regel kan vara praktisk redan med hänsyn till all den underhållsskykliges skuldbörda aren väsentlig faktor då det gäller atl bedöma hans eller hennes betalningsförmåga. Den retroaktiva jämkningen bör kunna göras såväl då jämkning sker på grund av ändrade förhållanden som då ett avtal jämkas på grund av att det är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter.

Familjelagssakkunniga

4.2.7 Indexändringarna och underhållsbidrag UU barn

De regelbundet återkommande höjningarna av underhållsbidragen enligt indexlagen har, yttrar de sakkunniga, med hänsyn lill försämringen av penningvärdet under senare tid blivit betungande förde underhållsskyldiga, vars ekonomiska situation många gånger inte har förbättrats i samma takt. De sakkunniga anser emellertid alt det på sikt måste vara till fördel för både underhållsskyldiga och underhållsberättigade atl bidragsbeloppen på något sätt påverkas av förändringarna i penningvärdet. Del bör därför inte gärna komma i fråga att helt avskaffa indexregleringen. Ä andra sidan finner de sakkunniga del inte heller vara någon god lösning att lämna indexlagen helt oförändrad i samband med den pågående översynen av underhållsreglerna, även om de nya möjligheterna till jämkning vid ändrade förhållanden nu gör del väsentligt lättare för den av parterna som är missnöjd med utfallet av indexuppräkningarna alt få bidraget ändrat.

De sakkunniga diskuterar härefter olika metoder för alt söka begränsa storleken av de årliga ändringarnid. Ett alternativ är att sätta ett tak för de årliga procentuella höjningarna. Detta alternativ innebär dock enligt de sakkunniga en stel och opraktisk lösning. Den största svårigheten skulle vara alt finna en lämplig gräns som redan på förhand kan sägas vara ändamålsenlig. Även om den övre grän:>en relaterades till de nuvarande åriiga höjningarna och avse bara en del därav skulle det vara svårt att bestämma denna andel. Också tanken att indexhöjningarna skulle beräknas på det

Prop. 1978/79:12 67

ursprungligen bestämda bidragsbeloppet och inte på det senast utgående Familjelags-avvisas. En sådan ändring skulle i allmänhet ge en alltför blygsam förbättring sakkunniga för de underhållsberättigade. De sakkunniga föreslår i stället en lösning som innebär alt man låter den del av underhållsbidraget som kan sägas motsvara de nödvändiga kostnaderna för barnet följa förändringarna i penningvärdet och följa dessa helt. Den del av bidraget som ligger ovanför denna nivå skulle däremot inte träffas av någon förhöjning enligt lagen. De sakkunniga finner det naturiigt att här anknyta lill bidragsförskotten så att den del av ett underhållsbidrag som motsvarar förskottet ändras i anslutning till detla. Vad som ligger ovanför bidragsförskottet skulle däremot utgå för framtiden som ett fast belopp.

De sakkunniga pekar på atl del förslag som de har lagt fram om nytt ålerkravssyslem inom bidragsförskottssystemets ram löser problemet med indexhöjningar för den grupp underhållsskyldiga som inte har förmåga atl betala högre underhållsbidrag än som motsvarar bidragsförskottet. Skyldigheten all betala tillbaka utgivet bidragsförskott kommer nämligen atl hela tiden ställas i relation till den underhållsskyldiges betalningsförmåga. För övriga grupper skulle förslaget innebära en rimligare anpassning till prisnivån. Här erinrar de sakkunniga om alt underhållsbidrag till barn vid inkomsttaxeringen är avdragsgilla endast med begränsat belopp.

1 fråga om underhällsbidrag som har bestämts innan de föreslagna nya uppräkningsreglerna börjar tillämpas föreslår de sakkunniga särskilda bestämmelser. Höjningar som har ägt rum enligt hittills gällande ordning måste beaktas. De bidragsbelopp som utgår efter verkställda höjningar får tas som uigångspunki och jämföras med del bidragsförskott som gällde vid senaste förhöjning. Den del av bidragsbeloppet som motsvarar förskottet skall i fortsättningen ändras automatiskt enligt indexlagen, under del att Överskjutande del i fortsättningen utgår utan ändring.

Om det sker en samordning mellan bidragsförskotten och höjningarna enligt indexlagen uppkommer frågan hur ofta i fortsättningen underhållsbidragen bör ändras enligt indexlagen. Helst bör underhållsbidrag och bidragsförskott ändras samtidigt, framhåller de sakkunniga. Ett alternativ vore alt fortfarande ändra bidragen endast en gång om året och låta också bidragsförskottet i framtiden ändras bara en gång åriigen, samtidigt med underhållsbidragen. En sådan lösning innebär dock att barnet inte lika snabbt som nu skulle fa kompensation för penningvärdets fall. Den har dessutom samma Iröskeleffekter som den nuvarande ordningen. De sakkunniga förordar i stället att underhållsbidragen lill bam i framtiden ändras lika ofta som f. n. bidragsförskottet. De sakkunniga framhåller dock atl detta förslag kräver att allmänheten fortlöpande informeras om ändringarna av bidragsförskotten.

4.2.8 Preskription av fordran på underhållsbidrag

De sakkunniga har övervägt frågan om preskription av fordran på underhåll mot bakgrand av det förslag till ny preskripiionslagstiftning som

Prop. 1978/79:12

68

regeringen lade fram under 1976/77 års riksmöte (prop. 5). Propositionen har sedermera avslagils av riksdagen (LU 1976/77:24), och någon ny generell lagstiftning på preskriptionsområdet har därför inte kommit till stånd.

De sakkunniga anser atl preskriptionsfrågan bör regleras uttömmande i FB. Enligt deras mening har man skäl att ställa sig restriktiv till krav på bidrag för förfluten tid, vare sig bidraget har blivit fastställt eller inte. I den nämnda propositionen föreslogs som huvudregel en treårig preskriptionstid. Denna tid finner de sakkunniga väl avvägd och lämpad för preskription av fordran på underhållsbidrag. Den treåriga preskriptionstiden bör gälla såväl fordran på fastställt som fordran på icke fastställt bidrag.

Beträffande frågan om preskriptionsavbrolt förklarar de sakkunniga att myckel talar för att rätten att göra fordringar gällande helt skall upphöra om den underhållsberättigade inte under treårstiden har lyckats utverka betalning frivilligt eller i exekutiv väg. De föreslår därföratt all rätl alt göra fordran på fastställt underhållsbidrag gällande i princip skall upphöra sedan tre år har förflutit från förfallodagen, utan möjlighet lill preskriptionsavbrolt. Två undantag bör dock medges. Om det före preskriptionstidens utgång har skett utmätning på grund av bidraget bör verkställigheten få fortsätta och betalning tas ul ur den utmätta egendomen även efter tidens utgång. Likaså bör betalning för bidragsfordringen få uppbäras i konkurs om den underhållsskyldige har blivit försall i konkurs på ansökan som har gjorts före preskriptionstidens utgång.

I fråga om fordran på underhållsbidrag som inte har fastställts finns ingen förfallodag och här måste enligt de sakkunniga preskriptionstiden räknas bakåt från den dag krav har framställts. Förslaget innebär alltså att en form av preskriptionsavbrolt tillåts i dessa fall. Preskriptionen bör få avbrytas endast genom att talan väcks. I målet kan underhållsbidrag dömas ut högst för en tid som ligger tre år före dagen för talans väckande. Av domen i målet kommer alt framgå när förfallodagen inträffar, och från den löper en ny treårig preskriptionstid.

Familjelagssakkunniga

4.2.9 Övergångsbestämmelser

Enligt de sakkunniga bör utgångspunkten vara all de nya bestämmelserna om underhåll lill barn skall tillämpas från ikraftträdandet, även om den underhållsrelalion som det är fråga om har uppkommit tidigare. Underhållsbidrag som har fastställts före ikraftträdandet skall dock i princip utgå också för tiden därefter. 1 konsekvens härmed bör också underhållsfrågor som har väckts före ikraftträdandet prövas enligt äldre lag, även om det rör sig om fall där underhållsbidrag inte kan dömas ut enligt de nya bestämmelserna.

Enligt de sakkunniga bör emellertid även i fråga om bidrag som har bestämts före ikraftträdandet de nya reglerna om fullgörande av bidragsskyl-digheien och om jämkning gälla omedelbart. Delta innebär bl. a. atl de

Prop. 1978/79:12

69

föreslagna nya preskriptionsbestämmelserna blir tillämpliga på dessa bidrag. I fråga om sådana underhållsbidrag som har stått ute obetalda i minst tre år föreslås dock en särskild övergångslid om ett halvt år. Vidare föreslås atl de nya jämkningsbestämmelserna i två fall inte skall tillämpas på fastställda äldre underhållsbidrag, nämligen dels när fråga arom engångsbidrag som har fastställts genom avtal, dels när del gäller bidrag beträffande vilka talan om jämkning på grund av en från början föreliggande jämkningsgrund har gått förlorad före ikraftträdandet.

Familjelagssakkunniga

4.3 Underhållsskyldigheten mellan makar

4.3.1 Underhållsskyldigheten under äktenskapet m. m.

De sakkunniga föreslår inledningsvis ändring i den allmänna handlingsnorm avseende makar som 5 kap. 1 S GB nu innehåller. De sakkunniga anser del inte motiverat atl i GB ha en paragraf som i allmänna ordalag bara talar om hur makarna bör förhålla sig mol varandra (jfr LU 1973:20). Däremot kan de tänka sig en allmän inledning lill en mera konkret bestämmelse. De finner att orden lojalitet och hänsyn ger ett bättre uttryck än ordet trohet för den sammanhållning som bör finnas i äktenskapet. De sakkunniga är emellertid inte eniga i denna uppfattning. Två reservanterönskar behålla den nuvarande inledningen i 5 kap. I S att man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd. Samtliga sakkunniga är dock eniga om att de konkreta bestämmelserna bör ge uttryck för att äldre tiders arbetsfördelning i familjen inte längre skall gälla, utan att båda makarna skall ta ett direkt och personligt ansvar för hem och barn.

De sakkunniga ifrågasätter om det finns anledning att behålla lagens bestämmelser om makars ekonomiska förpliktelser mot varandra under äktenskapet. De finner emellertid att det finns skäl att behålla sådana regler. De pekar här på uppgifter från advokater och familjerådgivare om alt regierna kan fa betydelse vid förhandlingar mellan makaräven om det inte blir tal om att processa om underhållsbidrag. Det är särskilt viktigt att det finns regler till skydd för den ekonomiskt svagare parten när en skilsmässa börjar bli aktuell. I vissa situationer är det befogat alt döma ut underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. En sådan bidragsskyldighet är svår att motivera om makarna inte har några i lag föreskrivna ekonomiska förpliktelser mol varandra under äktenskapet. Från dessa bedömningar kommer de sakkunniga fram till att det i GB bör finnas regler om ömsesidig underhållsskyldighet mellan makar.

Regleringen av underhållsskyldigheten i 5 kap. GB börenligt de sakkunniga i sina huvuddrag gälla också i fortsättningen. En del sakliga ändringar och moderniseringar föreslås emellertid.

Till en hörjan föreslår de sakkunniga sålunda atl 5 kap. 2 S ändras så att där föreskrivs att  makarna tillsammans  skall  svara  för den  gemensamma

Prop. 1978/79:12 70

hushållningen och vardera makens personliga kostnader samt fördela utgifter Familjelags-och sysslor mellan sig. Vidare föreslår de att den nuvarande hänvisningen till sakkunniga makarnas förmåga utgår, efiersom en uttrycklig hänvisning kan länkas ge endera maken en ursäkt alt inte fullgöra ellerdelta i sådana uppgifter som han eller hon inte anser sig kunna klara av. Inte heller fyller det enligt de sakkunniga någon egentlig praktisk funktion att ställa makes bidragsskyldighet i relation inte bara lill hans eller hennes förmåga utan också till det "underhåll, som med avseende å makarnas villkor må anses tillböriigl". Det har inte heller ansetts nödvändigt atl i GB ha någon regel om alt barnens försörjning ingår i familjens underhåll.

De sakkunniga föreslår all ockrå i fortsättningen en regel liknande den nuvarande 5 kap. 3 S bör gälla om makes skyldighet alt lämna den andra pengar i lämpliga poster, när den andras tillgångar inte räcker lill. Regeln bör enligt de sakkunniga avse de gemensamma och personliga utgifter som maken ombesörjer. Däremot bör man slopa den precisering som lagen nu innehåller om att utgifterna skall vara sådana som maken med hänsyn lill makarnas levnadsförhållanden enligt sed har atl ombesörja. Vidare anser de sakkunniga det inte lämpligt atl man i lagen uttalar sig om makes oförmåga atl ha hand om pengar eller ombesörja vissa utgifter och av det skälet tar ifrån maken rätten att få pengar av den andra för familjens uppehälle. De föreslår därför atl den nuvarande begränsningen i 3 S i makes rätt atl få pengar av den andra för familjens underhåll upphävs.

Även i övrigt föreslår de sakkunniga en del ändringar i 5 kap. Bl. a. föreslås all nuvarande bestämmelser om s. k. hushållsfullmakl upphävs.

4.3.2 Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad

Äktenskapets ekonomiska rättsverkningar bör enligt de sakkunniga såviti möjligt inte utsträckas all gälla efter äktenskapets upplösning. Huvudregeln bör vara all de frånskilda betraktas som ekonomiskt oberoende av varandra. De sakkunniga föreslår all denna huvudregel kommer lill uttryck i lagen.

Under en övergångstid efter äktenskapsskillnaden bör det dock enligt de sakkunniga vara möjligt för make all få underhållsbidrag. Behov av underhållsbidrag kan sålunda föreligga under en omslällningsperiod då ekonomiska förutsättningar saknas för den frånskilde att ordna utbildning, arbete eller barntillsyn m. m. Också då man i del enskilda fallet inte kan kräva all en frånskild sätter sig i skuld med siora belopp för all få en utbildning som möjliggör egen försörjning bör underhållsbidrag kunna utgå under en viss utbildningstid. Familjelagssakkunnigas ståndpunkt sägs i stor utsträckning redan ha beaktats i praxis. Denna praxis bör få stöd i en lagregel. Någon bestämd tidsgräns bör inie föreskrivas i GB. De sakkunniga framhåller alt de faktiska förhållandena bör vara avgörande när det gäller att bestämma om underhållsbidrag. Inom rimliga gränser bör sålunda var och en av makarna ha

Prop. 1978/79:12 71

frihet att ordna sina arbets- och inkomstförhållanden, även om därigenom     Familjelags-
underhållsförmågan skulle minska. sakkunniga

I en del fall skulle det enligt de sakkumiigas mening leda lill obilliga följder om man uteslöt möjligheten för en make atl få underhållsbidrag för längre tid än en övergångstid. Det förekommer fortfarande att särskilda försörjningssvårigheter uppstår efter upplösningen av ell långvarigt äktenskap. Inte enbart äktenskapels längd får emellertid vara avgörande. I första hand bör man överväga ett tidsbegränsat underhållsbidrag för att ge den underhållsberättigade lid och tillfälle att själv skaffa sig sin försörjning. Kan man emellertid förutse att den underhållsberättigade maken inte heller efter en övergångstid har möjligheter att skaffa sig en rimlig försörjning, bör underhållsbidrag kunna dömas ut för en längre tid. Som exempel på fall då särskilda försörjningssvårigheter kan uppslå nämner de sakkunniga långvariga äktenskap där makarna har varit överens om att hustrun skulle stå för skötseln av hus och hem. Det kan också hända att ålder och sjukdom utesluter möjligheten att fa arbete.

De sakkunniga har inte velat utesluta möjligheten lill underhållsbidrag också i andra fall. Bl. a. har man att räkna med all underhåll kan ingå som ell led i en uppgörelse mellan makarna. De sakkunniga föreslår därför alt del i lagen anges alt det i övrigt skall föreligga synneriiga skäl för all underhållsbidrag skall utgå för längre tid än en övergångslid.

4.3.3   Periodiska bidrag och engångsbidrag

De sakkunniga anser att parterna också i fortsättningen bör ha frihet att avtala såväl om periodiskt bidrag som om engångsbidrag (jfr nuvarande 11 kap. 14 S andra slyckel GB). Några föreskrifier utöver den att underhållsbidrag skall utgå på bestämda tider eller med ett engångsbelopp är inte påkallade. Om särskilda skäl föreligger skall rätlen kunna bestämma ell engångsbelopp även mot ena panens bestridande. Något hinder mol atl bestämma både ell engångsbelopp och ett periodiskt bidrag bör inte möta, anser de sakkunniga.

4.3.4   Underhållsskyldigheten vid den underhållsberättigades omgifte

Med nuvarande regler upphör underhållsskyldigheten om den som får periodiskt underhållsbidrag från sin förutvarande make gifterom sigd 1 kap. 14 S andra stycket andra meningen). Om den underhållsberättigade däremot sammanlever med en annan under äktenskapsliknande former ulan atl gifta sig upphör underhållsskyldigheten inte automatiskt. Att reglerna om underhållsbidrag på så sätt kan inverka på frågan om man i en särskild situation bör gifta sig eller inte anser de sakkunniga olämpligt. Faktiskt likartade fall bör behandlas lika.

Prop. 1978/79:12

72

För alt nå likabehandling överväger de sakkunniga två alternativ till lösningar. Del ena alternativet är £ill äktenskaplig samlevnad jämställs med nytt äktenskap på del sättet att underhållet faller bort helt och hållet utan prövning av de ekonomiska förhållandena. Att i det enskilda fallet fastställa om det är fråga om äktenskapsliknande samlevnad erbjuder dock uppenbara svårigheter. Det andra alternativet all söka jämställa nytt äktenskap med äktenskapsliknande samlevnad är att upphäva regeln all underhållsbidrag skall upphöra alt utgå vid omgifte. De sakkunniga anser all del knappast är berättigat att underhållsskyldigheten alllid skall upphöra i sådana fall. De föreslår därför en ordning enligi vilken det i varje enskilt fall skall kunna prövas om parternas faktiska ekonomiska förhållanden har ändrats så atl en jämkning är motiverad, dvs. vanliga jämkningsregler blir tillämpliga. Parterna bör dock ha möjlighet att i avtal bestämma all underhållsbidraget under vissa angivna förhållanden skall kunna upphöra.

Familjelagssakkunniga

4.3.5 Jämkning av underhållsbidrag

De sakkunniga erinrar om att deras förslag lill ändring av reglerna om underhåll efter äktenskapsskillnad innebär att det fordras synneriiga skäl för alt döma ut bidrag för annal än en övergångstid. Om bidrag inte har beslämls från början torde behov av alt döma ul bidrag under en övergångslid bara undantagsvis förekomma. Skulle del vara skäligt att döma ut bidrag i ett sådani fall bör inte ytterligare hinder ställas upp. Det nuvarande kravet att synneriiga skäl skall föreligga bör alltså frånfallas.

F. n. gäller också att underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad får höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget lidigare har varit bestämt endast om synneriiga skäl föreligger. Här kan de sakkunniga inte finna några skäl till atl utvidga underhållsskyldigheter, vilket skulle bli följden om höjningsförbudet togs bort. De föreslår därför att detta förbud får slå kvar.

De sakkunniga erinrar vidare om atl det lidigare gällande kravet att ändringen skulle vara väsentlig för all jämkning på grund av ändrade förhållanden skulle kunna komma i fråga togs bort den 1 januari 1977(5 kap. 9 och 10 SS samt 11 kap. 15 S föi"sta stycket första meningen GB). Att förutsättningarna för jämkning har mjukats upp anser de sakkunniga vara ett sleg i rätt riktning och de förutsätter att domstolama vid rättstillämpningen beaktar att kraven för all få jämkning har mildrats. Någon ytteriigare ändring av reglerna om jämkning på grund av ändrade förhållanden finner de inte behövlig.

Avtal om underhåll kan jämkas också om del anses uppenbart obilligt (5 kap. 10 S och 11 kap. 16 S GB). Särskilda föreskrifter gäller dock i fråga om avtal om underhåll efter äktenskapsskillnad. De sakkunniga anser att det inte bör göras någon skillnad mellan sådana avtal och andra avtal om underhåll lill

Prop. 1978/79:12

73

make. 1 enlighet med vad de sakkunniga lidigare har föreslagit om atl närma terminologin beträffande jämkning av familjerättsliga avtal om underhåll lill generalklausulen i avtalslagen, föreslår de att jämkning också av avtal om underhåll mellan makar får ske "när avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter". Förslaget innebär atl den tidsbegränsning som nu finns för rätlen att väcka talan om jämkning av avtal om underhåll efter äktenskapsskillnad utgår. Inie heller föreligger det som f n. något hinder mot jämkning av sådant avtal när det har slutits efter äktenskapets upplösning.

Sammanfattningsvis innebär familjelagssakkunnigas förslag om jämkning av periodiskt utgående bidrag att jämkningsreglerna med ett undantag blir gemensamma för alla underhållsbidrag enligt GB.

När det gäller fråga om jämkning av avtal om engångsbelopp Gfr nuvarande 11 kap. 15 S andra stycket) har de sakkunniga förståelse för atl makarna kan önska göra upp om sina ekonomiska mellanhavanden en gång för alla. De föreslårdärföratt ett sådant underhåll inte bör kunnajämkas till sitt belopp på grund av ändrade förhållanden. Eftersom avtalet får betraktas som ett led i en slutlig uppgörelse anser de att den underhållsberättigade parlen inte heller, under åberopande av ändrade förhållanden, bör få framställa krav även på periodiskt bidrag. Har engångsbidragei redan från början kombinerats med ett periodiskt bidrag, bör detta emellertid kunna jämkas på grund av ändrade förhållanden enligt vanliga regler. Jämkning bör också kunna ske om avtalet är oskäligt, och därvid bör ingen tidsbegränsning gälla (jfr nuvarande 11 kap. 16 S andra meningen).

Även i fråga om avtal mellan makar om underhåll föreslår de sakkunniga att jämkning skall fa göras med retroaktiv verkan på det sättet att obetalda bidrag får sättas ned eller falla bort. Retroaktiv jämkning bör enligt de sakkunniga kunna komma i fråga både när jämkningen sker på grund av ändrade förhållanden och när avtalet jämkas på grund av att det är oskäligt.

Sammanfattningsvis föreslår de sakkunniga i fråga om underhållsbidrag såväl under som efter äktenskapet, att dom eller avtal skall få jämkas när ändrade förhållanden påkallar det samt atl avtal får jämkas också när avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. När det gäller underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad skall höjning av bidraget utöver det högsta belopp till vilket bidraget lidigare har varit bestämt dock få ske endast om synnerliga skäl föreligger. Engångsbidrag skall vidare få jämkasendast om bidraget har bestämts genom avtal och avtalet är oskäligt enligt vad som tidigare har sagts.

Familjelagssakkunniga

4.3.6 Preskription av fordran på underhållsbidrag

De sakkunniga föreslår atl samma preskriplionsbestämmelser skall gälla i fråga om fordran på underhållsbidrag till make som de sakkunniga har

Prop. 1978/79:12 74

föreslagit beträffande underhållsbidrag lill barn, dvs. en preskriptionstid av     Familjelags-
tre år från förfallodagen. sakkunniga

4.3.7 1966 års lag om ändring av vissa underhållsbidrag

De sakkunniga anser alt regler om automatiska ändringar av underhållsbidrag också i fortsättningen bör tillämpas på samtliga fall av underhållsbidrag till make, till skydd för den svagare parlen.

De sakkunniga har övervägt möjligheterna att på något sätt begränsa siorieken av ändringarna men stannat för att behålla nuvarande regler. De anför två skäl för delta. Dels är del relativt sällsynt med långvariga bidrag. Dels är den framtida utvecklingen av en vuxen persons behov av bidrag myckel svårare atl förutse än ett barn;», och därför kan bidraget behöva prövas igen av många olika orsaker. De sakkunniga framhåller också all de nuvarande reglerna om avdrag vid taxeringen för utgivna underhållsbidrag gör att de automatiska uppräkningarna slår mindre hårt mot den underhålls-skyldige när det gäller bidrag till make än när det är fråga om bidrag till barn. Om del finns behov av att neutralisera eller modifiera de automatiska uppräkningarna får det ske i en jämkningsprocedur, anser de sakkunniga.

4.4 Underhållsskyldigheten mot föräldrar

De sakkunniga konstaterar all tiehovet av bistånd från anhöriga vid sjukdom och dylika situationer har minskat genom samhällets insatser. Också tilläggspensioneringen och de förbättrade folkpensionsförmånerna har reducerat behovet av anhörigas stöd. Även andra samhällets insatser för äldre, sjuka och handikappade spelar in.

Vad som numera utgår lill äldre och sjuka eller handikappade personer ersätter enligt de sakkunnigas mening väl de ekonomiska skyldigheter som nu lagligen åvilar barnen (se 7 kap. 3 S andra slyckel FB). De sakkunniga föreslår därför att denna underhållsskyldighet mot sjuka föräldrar o. I. upphävs. Den nära samhörigheten mellan föräldrar och barn har dock lill naturlig följd att det får anses åligga båda parter som en skyldighet atl bistå varandra i mån av förmåga. Förslaget om att upphäva den lagliga underhållsskyldigheten skall därför inte tolkas så att barnets moraliska skyldighet alt i övrigt bistå och hjälpa vårdbehövande föräldrar skall tas bort.

Enligt nuvarande regler kan ett barn som har underhållit sin far eller mor regressvis yrka ersättning av sina syskon. De sakkunniga pekar på att om underhållsskyldigheten mot föräldrarna upphävs detta kan fa till följd att också underlaget för en regresstalan mot syskonen försvinner.

Prop. 1978/79:12 5 Föredraganden

5.1 Reformens inriktning och omfattninc

75

Allmän motivering

5.1.1 Bakgrunden

Bestämmelserom familjerätislig underhållsskyldighet finns i gällande rätt i föräldrabalken (FB) och giftermål.sbalken (GB). Av störst intresse är reglerna om föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina underåriga barn och om makars underhållsskyldighet i förhållande till varandra.

Lagstiftningen om underhåll har under årens lopp ändrats men kan i sina huvuddrag föras tillbaka lill de lagar på familjerättens område .som kom till åren omkring 1920. Förändringarna i samhället under tiden därefter har fört med sig atl de familjerättsliga underhållsbestämmelscrna inte längre har samma betydelse förden enskildes trygghet. Samhället har genom stöd i olika former till barn och ungdomar tagit över en ansenlig del av de kostnader som förut måste täckas genom underhållsbidrag. Kvinnornas ekonomiska frigörelse har också fått till följd att de nuförtiden mera .sällan är hänvisade till det underhåll som de kan erhålla från make.

Trots de samhällsförändringar som har ägt rum står det klart att lagstiftningen om underhåll fortfarande spelar en stor roll, särskilt den som giiller underhåll till barn. Andra drag i utvecklingen iin de jag nämnde nyss har medverkat lill detta. Antalet äktenskapsskillnader har ökat betydligt. Det har blivit vanligare att miin och kvinnor bor tillsammans utan all vara gifta. Åtskilliga av dessa samboendeförhållanden blir inte bestående. Följden har blivit att frågor om underhåll till barn aktualiseras i betydligt fier fall än tidigare. Det har beräknats att det f n. i Sverige finns drygt 400 000 barn som har föräldrar som inte är gifta med varandra och som inte heller lever tillsammans.

Efter framställning från riksdagen fick familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) år 1976 i uppdrag att göra en skyndsam översyn av reglerna om underhållsbidrag till barn.

I del delbetänkande som de sakkunniga med anledning av tilläggsuppdraget lade fram år 1977 (SOU 1977:37) valde de att behandla den fiimiljeräitsliga underhållsskyldigheten i dess helhet, således ock.så reglerna om underhåll lill make. Betänkandot innehåller i första hand förslag till ändringar i FB och GB.

Nära samband med de civilrältsliga föreskrifterna om underhållsbidrag till barn har den offenlligriiitsliga icgleringen i lagen 11964:143) om bidragsförskott. De sakkunnigas förslag berör också denna lag. Bl. a. föreslår de ett nytt system för återkrav från den underhållsskyidige av bidragsföiskoti som det allmänna har betalt ut till ett underhållsberättigat barn. Reformförslaget avser också lagen (1966:680) om iindring av vi.ssa untlcrhållsbidrag.

Prop. 1978/79:12

76

Som helhet sett har familjelagssakkunnigas förslag fått ett gynnsamt mottagande under remissbehandlingen. Från flera håll betonas att ny lagstiftning på området bör komma lill stånd snarast. Även instanser som är kritiska mot vissa avsnitt i betänkandet framhåller atl delta i andra delar innehåller förslag till angelägna reformer. I allmänhet ansluter sig remissinstanserna till de sakkunnigas uppfattning att en reform bör gälla den familjerättsliga underhållsskyldigheten i dess helhet. Eit par instanser ställer sig dock frågande till tanken att ändra reglerna om underhåll till make innan ställning tas till andra spörsmål om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar.

Riksdagens begäran om en delreform av reglerna om underhållsbidrag till barn hade sin grund i ett konstaterande att nuvarande regelsystem i tillämpningen ofta leder till betydande svårigheter för de underhållsskyldiga (LU 1975/76:33 s. 96). Många av des;sa befinner sig i en besvärlig ekonomisk och social situation. Underhållsbidragen överstiger inte sällan den ekonomiska bärkraften, med ofta betungande skulder på obetalda underhållsbidrag som följd. Förhållandena har kartlagts bl. a. genom del forskningsarbete om underhåll och socialförmån som bedrivs vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet (se bil. 3). Under arbetet har beiräffande de undersökta urvalsgrupperna kommit fram bl.a. all hälften av de underhållsskyldiga i slutet av år 1975 hade skulder för obetalda underhållsbidrag. A v de frånskilda underhållsskyldiga hade 40 "n skulder på minst 3 000 kr och nästan 20 "n pä mer än 10 000 kr. Också andra, nyligen genomförda undersökningar bekräftar att del ekonomiska läget är bekymmersamt för många bidragsskyldiga. Det är lätt att förstå att en alltför betungande underhållsskyldighet inte bara medför allvarliga påfrestningar för den bidragsskyldige utan också kan få negativa följder för dennes förhållande till barnet.

Tyngdpunkten i familjelagssakkunnigas betänkande har också lagts vid förslag som syftar till att förbättra de underhållsskyldigas situation. De sakkunniga föreslår sålunda att man lagfäster principen att underhållsskyldigheten inte är ovillkorlig, att man förkortar preskriptionstiden för fordringar på underhållsbidrag och att man dämpar indexhöjningarna av bidragen. Den centrala ställningen intar dock det förul berörda förslaget angående sättet att kräva tillbaka utgivna bidragsförskott.

Allmän motivering

5.1.2 Ny ordning jör återkrav av bidragsförskott'.'

När bidragsförskott utgår inträder f. n. det allmänna i barnets rätt till underhållsbidrag el ler den del av detta som svarar mot bidragsförskottet. Den återkrävande myndigheten - numera den allmänna försäkringskassan - är alltså bunden till det bidrag som har fastställts genom dom eller avtal. De sakkunnigas förslag innebär att försäkringskassorna i stället självständigt skall pröva den bidragsskyldiges betiilningsförmåga och avgöra vad han eller hon skall betala tillbaka till det allmänna. Genom att prövningen sker

Prop. 1978/79:12

77

fortlöpande kan återbetalningarna hela tiden göras beroende av den bidragsskyldiges aktuella betalningsförmåga. Proccsseromjämkning av underhållsbidrag på grund av ändrade förhållanden blir på så sätt överflödiga i den mån underhållsbidraget inte är större än bidragsförskottet. Den föreslagna ordningen innebär,också alt samhället kan lätta på bördan förden underhållsskyidige utan att barnets intresse blir lidande.

De sakkunniga föreslår att särskilda riktlinjer utarbetas till ledning för försäkringskassornas återkrav. Des.sa riktlinjer förutsätts tjäna till ledning ock.så när underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. 1 betänkandet presenteras ett förslag lill .sådana riktlinjer (se bil. 4 till lagrådsreinissen). Dessa bygger på tanken att den underhållsskyldige skall förbehållas ett belopp för sin egen och sin familjs försörjning och att en del av överskottet skall tas i anspråk för återbetalningar till försäkringskas.san.

Många remissinstanser har anslutit sig till de sakkunnigas uppfattning om de fördelar som står att vinna om försäkringskassorna får en befogenhet att inom bidragsförskoitssysieineis ram självständigt pröva den underhållsskyldiges bidragsförmåga. Åtskilliga insian.ser är einellertid kritiska. Några anser alt rättssäkerheten inte blir lillriickligi tillgodosedd ifall prövningen ankommer på för.säkringskas.sorna. Andra reagerar mot au doinstolarna och försäkringskassorna jämsides skall kunna fastställa underhålLsskyldigheten, med rätt för kassorna att frångå domstols avgörande inte bara i sänkande utan också i höjande riktning. Kritik riktas också mot att försäkringskas.sorna vid sin prövning skall beakta endast den underhållsskyldiges förhållanden, medan domstolarna har au ta hänsyn till båda föräldrarnas förmåga. En annan inviindning mot förslaget går ut på att det uppmuntrar till ökad användning av bidragsförskottssystemet.

Ett stort antal av de instanser som tillstyrker förslaget betonar att ställningstagandet bygger på att organisationsfrågorna först blir lösta och att försäkringskassornas personal i god lid hinner utbilda sig för sin uppgift. Riksförsäkringsverket framhåller att ytteriigare överviiganden i fråga om administrationen av systemet oundgängligen behövs.

Efter bemyndigande den 22 september 1977 av regeringen har chefen för socialdepartementet tillkallat en kommitté (S 1977:16) som skall se över samhällets stöd till föräldrar som inte lever tillsammans. I direktiven (1977:104) framhålls att samhiillsutvecklingen har ändrat förutsiittningarna för existerande former av stöd till de .siirievande föräldrarna och aktualiserat samhällsinsatser i delvis andra former. Utgångspunkten för kommitténs överväganden bör vara att stödet riktas till barnen.

Utredningsuppdraget har uppmärksammats under remissbehandlingen av familjelagssakkunnigas förslag. Från ett par håll hävdas att frågan om att införa en annan ordning för återkrav av bidragsförskott bör anstå i avvaktan på resultatet av den nya utredningen.

För egen del kan jag se åtskilliga fördelar i att frigöra prövningen av

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

78

skyldigheten att betala tillbaka bidragsförskott från de civilrältsliga avgörandena om underhållsbidrag. Jag skall emellertid inte gå in på dessa argument eller på de invändningar som kan riktas mot förslaget som sådant. 1 vilket fall som helsl talar starka skäl föratt tiden inte är mogen att införa det system som familjelagssakkunniga har föreslagit.

Som de sakkunniga framhåller måste försäkringskassorna redan i dag i vissa fall rått ingående bedöma de underhållsskyldigas ekonomiska och sociala situation. Det gäller främst i ärenden om eftergift från det allmännas sida av återkrav. Med familjelagssakkunnigas förslag skall emellertid kassorna i stor omfattning ha att löpande fastställa omfattningen av underhållsskyldigheten mol bam, ofta ulan alt ha stöd i dom eller avial. Del säger sig självt att detta kommer ati ställa stora krav på ka.ssorna och deras personal. Försäkringskassorna har nyligen fått sitt verksamhetsområde vidgat. Efter samråd med chefen föi socialdepartementet har jag kommit till atl kassorna bör få rimlig tid till förfogande innan ytterligare, krävande uppgifter liiggs på dem.

Det nuvarande bidragsförskoti.ssysiemei har bristeroch skall,som nämnts, lill.sammans med andra former försföd åt föräldrar som lever isär,.ses över av en .särskild kommitté. Med tanke på detta skulle det vara olyckligt att nu genomföra en reform som tillför in.siiiuiet nya och viktiga rättsliga moment och som med stor sannolikhet skulle leda till att allt fiera kommer att anlita systemet. Reformen skulle ock.så kunna få till konsekvens att ansenliga medel tas i anspråk, utan atl den avvägning mellan olika stödbehov och stödformer kommer till stånd som förut.siitts i direktiven för den nya Ulredningen.

Med hänsyn lill vad som har anförts nu har jag kommit till att familjelagssakkunnigas förslag till nytt ålerkravssyslem i varje fall f. n. inte bör genomföras.

Al/män motivering

5.1.3 Reformförslag angående underhållsskyldigheten mot barn

Del förhållandet alt familjelagssakkunnigas förslag till nytt ålerkravssyslem inte skali leda lill lagstiftning under den niirmasle tiden behöver inte medföra att förslaget också i övrigt bör vila tills vidare. Tvärtom ser jag starka skäl all redan nu göra iindringar i FB:s reglering angående underhåll lill barn och att i samband därmed ta upp en del näriiggande lagstiftningsfrågor.

Främst är det önskemålet att förbättra situationen för de bidragsskyldiga som talar för en reform. Alt deras belägenhet många gånger är pressad har i den allmänna debatten senast uppmärksammats i samband med årets generella indexhöjning av underhållsbidrag, vilken uppgick till 14 "... Det skulle kunna få betänkliga sociala konsekvenser, om slaismakterna sköt på framtiden atl vidta åtgärder till hjälp för de bidragsskyldiga. Riksdagen har också i sin begäran år 1976 om utredning förutsatt att lagstiftningen om underhållsbidrag skulle ändras snarast möjligt.

Prop. 1978/79:12

79

Även om det alltså är angeliigel att ulan uppskov viilta åtgärder för alt lätta bördan för de underhållsskyldiga, måste man samtidigt söka undvika att åtgärderna går ut över barnen och den förälder som uppbär uiidcrhållsbidra-get. Att också vårdnadshavarens situation många gånger iir ekonomiskt bekymmersam kan man finna stöd för i den undersökning vid Uppsala universitet som har omtalats under 5.1.1.

En utväg är då alt samhället lar på sig en betydligt större tlel av underhållskostnaderna än f n. Emellertid kan i dagens allmänna ekonomiska läge endast begränsade ökningar medges av stödet till föräldrar.som lever isär. För återhållsamhet med nya kostnadsåtaganden talar också önskemålet alt inte föregripa resultatet av ulredningen om samhällsstödet till dessa föräldrar.

En påtaglig förbäitring för de bidragsskyldiga kan emellertid enligt min mening åstadkommas med ganska begränsade åtgärder.

Jag vill då till en början erinra om alt den som betalar underhållsbidrag till barn i dag har rätt alt vid beskattningen göra ett inkomstavdrag om högst

2 500 kr om året för varje barn. Beloppet har varit oförändrat sedan 1974 års taxering. I sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet har 1972 års skatteutredning enhälligt föreslagit att beloppsgränsen ,sk;i)l höjas lill

3 000 kr. Belänkandet har nyligen remissbehandlats. Chefen för budgetdepartementet har emellertid redan nu underrättat mig om att han har för avsikt alt under hösten 1978 föreslå en höjning av avdraget. Höjningen bör enligt budgetministern tillämpas redan vid 1979 års taxering och alltså få verkan för inkomståret 1978.

Vad härefter angår den lagstiftning som närmast är aktuell i detta ärende, främst den civilrältsliga, bör principen om atl underhållsskyldigheten inte skall vara ovillkorlig ens mot barn kunna lagfästas. Man bör därvid kunna ta fasta pä de sakkunnigas tanke alt den underhållsskyldige skali förbehållas visst belopp för egna nödvändiga utgifter, i vissa fall också belopp för hemmavarande make och barn. Det bör vidare vara möjligt att underlätta jämkning vid domstol av gällande domar och avtal om underhållsbidrag. Försäkringskassorna bör i större utsträckning än nu fä medge eftergift av lämnade bidragsförskott. I syfte att minska underhållsskulderna bör man också kunna genomföra familjelagssakkunnigas förslag om alt förkorta preskriptionstiden för fordringar på underhållsbidrag, inräknat återkrav av bidragsförskott. Slutligen ter det sig befogal att dämpa indexhöjningen a\ utgående bidrag.

Bortser man från den minskning av skatteiniiikterna .som en höjning av avdraget för utgivna underhållsbidrag medför, torde de åtgärder .som jag har nämnt nu inte leda lill någon sammanlaget större ekonomisk belastning för stat eller kommun. Man måste nämligen räkna med de samhälleliga vinster som kan följa av en reform som syftar till att minska riskerna för social utslagning av underhållsskyldiga med särskilt svåra problem och att i övrigt

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

80

anpassa underhållsskyldigheten efter den ekonomiska förmågan. De ifrågasatta åtgärderna torde knappast heller komma alt försämra de underhållsberättigades situation i en utstriickning som inte kan anses godtagbar. Genom de allmänna barnbidragen och rätlen till bidragsförskott är barnen alltid garanterade en minsta uiiderhållsstandard.

Önskemålet att göra de bidiagsskyldigas situation mindre pressande utgör alltså ett starkt skäl fören reform redan nu av underhållsbestämmelscrna. Ett annat skäl äralt nuvarande praxis för beräkning av underhållsbidrag av allt att döma är mycket ojämn. Till detta bidrar att flera organ medverkar vid tillkomsten av underhållsavgörandcn: domstolarna, barnavårdsnämnderna, försäkringskassorna och advokatbyråerna. Delvis liiggs därvid olika principer till grund för beräkningarna. Det fåi anses vara ett rätlssäkerhcisimrcsse att söka få till stånd en mer enhetlig bedömning.

Utöver vad jag nu har sagt är det två speciella problem som särskilt har uppmärksammats av riksdagen och som kräver sin snara lösning. Det ena gäller frågan om underhållsbidrag lill barn som enligt de år 1976 antagna nya reglema (SFS 1976:612) står under gemensam vårdnad av föräldrar som inte sammanlever med varandra. Frågan är intimt förknippad med spörsmålet om rätt lill bidragsförskott. F. n. kan dessa barn inte få bidragsförskott. Detta kan avhålla en del föräldrar från att anlita del nya institutet gemensam vårdnad. Det andra problemet angår rätten för underhållsskyldig förälder alt få underhållsbidraget nedsatt med hänsyn till kostnader som har varit nödvändiga under tid då han eller hon har utövat sin rält till umgänge med barnet.

Vad jag har åberopat i detta avsnitt bör enligt min mening föranleda alt förslag nu föreläggs riksdagen om revision av främst FB:s bestämmelser om underhållsbidrag till barn. Förslagets huvudsakliga inriktning framgår av vad som har anförts i det föregående.

Den omständigheten alt man inte nu kan definitivt lösa frågan om förhållandet mellan den civilrättslign underhållsplikten lill barn och skyldigheten alt inom ramen för eti bidragsförskottssysiem eller dess framlida motsvarighet betala medel till det allmänna kan få lill följd att vissa justeringar senare måste göras i den civilrättsliga lagstiftningen. Den reglering i FB som blir resultatet av den föreslagna reformen torde dock i allt väsentligt kunna ligga fast för framtiden. För utredningen om samhiillsstödet till de särievande föriildrarna måste det anses vara en fördel att kunna utgå från en ny lagstiftning på det civilri';ltsliga området. I utredningsdirektiven har också förutsatts att kommittén skall bygga på en sådan lagstiftning.

Allmän motivering

5.1.4 Den låmiljeräiisliga underhållsskyldigheten i övrigi

Under 5.1.3 har jag uppehållit mig vid bestämmelserna om underhåll lill barn. De sakkunniga har emellertid också lagt fram förslag som avser

Prop. 1978/79:12

81

underhållsskyldigheten mellan makar. I likhet med det stora flertalet remissinstanser anserjag del riktigt att på detta sätt ta upp den familjerättsliga underhållsskyldigheten till en samlad bedömning. Visseriigen kan del medföra vissa nackdelar att låta föreskrifterna om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar reformeras etappvis. Jag delar emellenid de sakkunnigas uppfattning att det skulle leda till ännu .större olägenheter att bryta ut bestämmelserna om underhåll lill bam ull .separat behandling. Man kan också se det som en fördel att det fortsatta lagsiiftningsarbeiei på äkienskapsräitens område kan koncentreras till frågorna om den familjerättsliga egendomsordningen. Den nu aktuella reformen bör alltså enligt min mening omfatta samtliga regler i FB och GB om underhållsskyldighet.

Allmän motivering

5.1.5 Sammanfattning

Vad jag hittills har yttrat innebärsammanfaitningsvis följande. Nuvarande ordning för all pröva omfattningen av underhållsskyldigheten till barn behålls tills vidare. Det betyder att dom eller avtal om underhållsbidrag fortfarande skall ligga till grund när skyldigheten atl betala tillbaka bidragsförskott bedöms. Familjelagssakkunnigas förslag lill nytt återkravsyslem tas alltså inte upp f n. I övrigi läggs emellertid de sakkunnigas betänkande lill grund för en reform av lagstiftningen om underhållsskyldighet. Denna innefattar en fullständig revision av de civilrältsliga reglerna i FB och GB men berör också annan lagstiftning. Syftet med reformen är att minska belastningen främst förde sämst ställda underhållsskyldiga, all lå lill stånd en något mera enhetlig bedömning av bidragsfrågorna och atl tillgodose vissa särskilda reformkrav från riksdagens sida.

5.2 Underhållsskyldigheten mot barn

5.2.1 De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten

Föräldrarnas underhållsskyldighet mot barn som inte är vuxet

Som jag har nämnt under 5.1 lämnar samhället i olika former ett omfattande stöd åt bam och barnfamiljer. Syftet är all skapa förutsättningar föratt barnen skall få en god uppväxt och att över huvud taget ge ekonomisk trygghet ål familjerna. De olika sociala förmåner som riktar sig lill barn och barnfamiljerrördelvisförmånersomuigårgenerellt.Hii hör föräldrapenning, allmänna barnbidrag, fri sjukvård och tandvård .samt fri skolutbildning med fria läroböcker och skolmåltider. I någoi högre ålder underlättas de ungas utbildning genom studiehjälp och studiemedel. Andra stödformer tar mera sikte på att utiämna villkoren mellan olika barnfamiljer. Till denna grupp kan räknas de olika formerna av bostadsbidrag och de ekonomiska insatserna för alt få lill stånd barntillsyn till rimlig kostnad för den enskilde. Av central

6    Riksdagen 1978179. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12

82

betydelse är bestämmel.serna om bidragsförskott. Bidragsförskottet garanterar en minimistandard för barn som är berättigade till underhållsbidrag, dvs. bam .som inte bor tillsammans med båda sina föräldrar.

Enligt FB skall föriildrarna stå för kostnaderna för barnens utbildning och uppfostran. De efter hand allt siörre samhällsinsatserna för bam och ungdom har emellertid inte bara tryggat en rimlig levnads- och utbildningsstandard åt den uppväxande generationen utan också medfört att föräldrarna har avlastats en del av sin underhållsbörda. Likväl är föräldrarnas ekonomiska insatser för sina barn fortfarande av stor belydelse. Det ekonomiska ansvaret kan knappast heller isoleras från föräldrarnas ansvar för barnens person. I likhet med familjelagssakkunniga och en praktiskt taget enhällig remissopinion anserjag därför alt FB också i fortsättningen bör bygga på principen att föräldrarna är underhållsskyldiga mot sina barn.

Föräldrarnas ekonomiska ansvar för sina barn är närmast en självklarhet när det gäller barn och föräldrar som faktiskt bildar en familj. I den allmiinna debatten har det emellertid ibland ifrågasatts om inte samhället borde ta över den underhållsskyldighet som ligger på föräldrar som, t. ex. efter skilsmässa, inte bor tillsammans med barnet. Tanken skall ses mol bakgrund av att dessa föräldrar ofta har en svag ekonomi

Del kan emellertid inte gärna komma i fråga att befria den nu berörda gruppen av föräldrar från deras underhållsskyldighet. Om samhället övertog de bidragsskyldigas underhållsansvar skulle nämligen delta med fog säkerligen upplevas som uppenbart orättvist av de föräldrar som bor tillsammans med sina barn och gör ekonomiska uppoffringar för deras räkning. En underhällsskyldig kan naluriigtvis ibland känna det påfrestande atl behöva betala bidrag till ell barn som han eller hon inte har kontakt med. Botemedlet iir emellertid inte att avskaffa underhållsskyldigheten utan all på olika sätt stimulera den bidragsskyldiges intresse för barnet. Statsmakterna har redan beslutat åtgärder i detta syfte. Ytteriigare förslag kommer att presenteras i det följande. En regelbunden kontakt mellan barn och bidragsskyldig förälder kan skapa och vidmakthålla en samhörighet som gör underhållsskyldigheten självklar.

Vad jag har sagt nu får inte undanskymma atl levnadskostnaderna för föräldrar som lever åtskilda och för deras barn oftast är högre än i sammanhållna familjer. Många sådana föräldrar har ekonomiska och sociala svårigheter. En särskilt utsatt grupp är de frånskilda. Som jag har framhållit under 5.1.3 är ett av syftena med det reformförslag som nu presenteras all lätta bördan för de föräldrar som betalar underhållsbidrag. En förutsättning för all underhållsskyldigheten skall upplevas som något positivt är uppenbariigen alt den på ett realistiskt sätt anpassas till den bidragsskyldiges ekonomiska förhållanden. Jag vill emellertid betona att de särlevande föräldrarnas situation redan sedan länge har uppmärksammats inom social-

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

83

och skattelagstiftningen. Stödet i form av bidragsförskott har redan nämnts. Jag kan vidare erinra om atl dessa föräldrar gynnas när det gäller atl beräkna bostadsbidrag och daghemsavgifter. Föi-äldrar som lever åtskilda har också i vissa fall särskilda skattelättnader. Som har framgått under 5.1.2 utreds i särskild ordning den framlida utformningen av samhällsstödet till sådana föräldrar.

I enlighet med vad jag har sagt i det föregående bör FB liksom f. n. uppta bestämmelser som klart slår fasl att båda föräldrarna i princip är underhållsskyldiga mol sina barn. De nuvarande bestämmelserna i ämnet (7 kap. I och 2 S§ FB) nämner inte föräldrarnas förmåga som fömtsättning för underhållsskyldigheten som sådan. Främst med hänsyn härtill har underhållsskyldigheten ofta betecknats som ovillkoriig. Delta har ansetts kunna medföra att en belalningsoförmögen förälder åläggs bidragsplikt när även den andra föräldern saknar förmåga alt ensam bidra lill barnets underhåll och del alltså gäller all fördela bristen.

Familjelagssakkunniga har ansett all uppfattningen om atl underhållsskyldigheten är ovillkorlig saknar bärkraft i dagens samhälle. Det finns inte anledning all döma ut underhållsbidrag av den förälder som inte har medel lill annat än sitt eget uppehälle. Har föräldrarna däremot möjlighet all ge barnen en standard utöver den som tillförsäkras dem genom barnbidrag och andra socialförmåner bör detla enligt de sakkunniga komma barnen till del. De sakkunniga anser alt det bör framgå av FB all föräldrarnas ekonomiska förhållanden tillmäts avgörande betydelse för deras underhållsskyldighet.

De sakkunnigas förslag har godtagits av så gott som alla remissinstanser och förtjänar också enligt min mening instämmande. Att kräva ut underhåll av en förälder som inte förfogar över medel för mer än egna nödvändiga behov kan endast leda till att den underhållsskyldige antingen ådrar sig en underhållsskuld eller också får ta samhällets hjälp i anspråk för egen del. Barnels intresse får i detla fall i stället tillgodoses genom samhällets försorg. Existerande sociala stödformer garanterar redan i dag en minimistandard för barnet. Senare domstolspraxis får också anses innebära alt principen om underhållsskyldighetens ovillkoriighel i den mening som jag lidigare angav har övergetts (se särskilt högsta domstolens dom DT 50/77).

Jag förordar alltså alt i underhållskapiilets inledande paragraf föreskrivs atl föräldrarnas underhållsskyldighet är beroende av deras ekonomiska förhållanden. Detla innebär inte bara att föräldrarna skall ha en viss ekonomisk förmåga för att något underhåll över huvud taget skall utgå utan också atl barnet kan göra anspråk på högre standard och därmed siörre underhåll ju bättre föräldrarnas ekonomiska ställning är. Principen far naluriigtvis sin största betydelse när det gäller atl fastställa underhållsbidrag. Det finns enligt min mening för detta fall ett behov av att närmare ange vad principen leder till i form av rätt för den underhållsskyldige atl förbehålla sig viss del av sin inkomst. Jag återkommer till denna fråga under 5.2.3.

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

84

Bortsett från del fallet att barnet har egna tillgångar anges f. n. inte i 7 kap. FB atl barnels behov är en förutsäitning för föräldrarnas underhållsskyldighet. Enligt familjelagssakkunnigas förslag bör emellertid av 7 kap. 1 S FB framgå atl föräldrarnas underhållsskyldighet avser vad som erfordras för all täcka underhållskostnaderna sedan därifrån har avräknats- förutom vad som kan tas av barnets egna tillgånger- bidrag till kostnaderna som barnet erhåller på annal säli. Med detta syftar de sakkunniga främst på allmänna och särskilda socialförmåner som utgår till barnel och är av sådan karaktär att de bör beaktas i sammanhanget.

Vad de sakkunniga sålunda har föreslagit har i del viisentliga godtagits under remissbehandlingen. Några remissinstanser anser dock atl avvägningen mellan föräldrarnas och samhällets ansvar inte har blivit lillriickligi belyst i betänkandet. Andra menar att den föreslagna lagtexten inte nog klart markerar att föräldrarna har del primära ansvaret för barnens försörjning.

När del gäller det ekonomiska ansvaret för barnens uppehälle och utbildning kompletterar bidragen från samhället och från föriildrarna varandra. En annan sak är att vissa sociala förmåner enligt sin konstruktion eller sitt syfte är primära i den meningen att de utgår oberoende av vilket underhåll som föräldrarna kan lämna, medan andra är sekundära och inte påverkar underhållets sioriek utan tvärtom utges efter prövning som lar hänsyn lill underhållet. Man måste också räkna med att en del förmåner som inte är beroende av någon behovsprövning åtminstone delvis iir avsedda atl öka barnets standard och inte att reducera underhållsskyldigheten. Även andra mellanformer förekommer.

Samspelet mellan sociala förmåner och underhållsskyldighet är sålunda ganska invecklat. Del låler sig knappast göra atl genom föreskrifter i FB ange i vilka fall och på vilket sätt ett bidrag eller en förmån från det allmänna skall påverka underhållsskyldigheten. Denna fråga får i första hand lösas med ledning av de bestämmelser som gäller för resp. förmåner. De kollektiva insatserna för barnens räkning är emellertid i betydande omfattning avsedda att ge en motsvarande lättnad i föräldrarnas underhållsskyldighet. Jag delar de sakkunnigas uppfattning att underhållsreglerna i FB bör innehålla en erinran om delta. Jag förordar dock att föreskriften i ämnet fåren avfattning som något avviker från vad de sakkunniga har föreslagit och som tydligare markerar att bedömningen av socialförmånens betydelse för underhållsskyldigheten måste nyanseras, främst efter vilken förmån det giiller.

Ramen för föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms naluriigtvis av barnets behov av mat, kläder, bosiiadsutrymme, förströelse m. m. samt av den utbildning som barnet bör få. Detla får anses underförstått i nuvarande 7 kap. 1 S FB och kan utläsas ur 6 kap. 2 S FB. 1 sistnämnda paragraf sägs atl vårdnadshavaren skall se lill alt barnet erhåller uppehälle och utbildning efter vad som är tillbörligt med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets tillgångar saml barnets anlag. Enligt min mening bör det av den inledande

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

85

föreskrifien om underhållsskyldighet uttryckligen framgå att omfattningen av underhållsplikten skall bestämmas med ledning av vad som är barnets behov. Sammanställt med vad jag har sagt förut innebär detta att i 7 kap. 1 S FB bör anges att föräldrarnas underhållsskyldighet skall bedömas efter vad som är skäligt med hänsyn lill barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förhållanden och atl man när barnets behov bedöms skall ta hänsyn lill barnels egna inkomster och tillgångar och till de sociala förmåner som barnet har rält till.

Enligt 7 kap. I S andra stycket upphör inte föräldrarnas underhållsskyldighet förrän barnel har lätt den utbildning som med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnels anlag kan anses tillböriig och inte i något fall förrän barnel har fyllt 16 år. Enligi 7 kap. 11 S tredje stycket FB får inte mol den underhållsskyldiges vilja underhåll bestämmas för tid efter del barnel har fyllt 18 år, innan det lillföriilligt kan bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter. Sextonårsgränsen överskrids i allmänhet i praxis, medan den sist angivna bestämmelsen medför alt underhållsbidrag normall utdöms lill dess barnet har fyllt 18 år. Föräldrarna kan emellertid fa svara för barnets underhåll även sedan barnet har blivit myndigt och så lång lid därefter som behövs för dess utbildning. Sedan underhållsbeslämmelserna infördes, har dock läget förändrats lill följd av det samhällsstöd som finns för studerande. I praxis har förhållandet beaktats så lill vida att barn som bedriver eftergymnasiala studier i allmänhet har ansetts skyldiga att bekosta sina studier med statliga studiemedel, medan det har ansetts att studien, o. m. gymnasienivån normalt i första hand bör bekostas av föräldrarna.

Enligt de sakkunniga är det naturiigt att i princip låta föräldrarnas underhållsskyldighet upphöra när barnet blir myndigt, dvs. när det fyller 18 år. Även för liden därefter bör emellertid underhållsplikten kvarstå, om underhåll behövs för alt barnet skall kunna avsluta sin grundutbildning. Till denna räknar de sakkunniga i första hand utbildning vid grundskola och gymnasieskola. För högre studier vid universitet och högskolor bör däremot föräldrarna inte vara underhållsskyldiga.

Så gott som samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan har tillstyrkt de sakkunnigas förslag. Också jag anser alt förslaget i princip bör genomföras. Det stämmer i det väsentliga överens med vad som redan nu tillämpas enligt praxis, dock med den avvikelsen att föräldrarna f. n. torde kunna bli skyldiga all under speciella omsländigheier bekosta också högre studier. Jag anser alltså atl enligt huvudregeln barn som har uppnått myndig ålder bör svara för sin egen försörjning.

Artonårsgränsen bör emellertid kunna överskridas om barnet behöver underhåll för gymnasiestudier eller annan grundliiggande utbildning. Underhållsskyldigheten börgälla inte bara det vanliga fallet atl barnet ännu går kvar i gymnasieskolan när det fyller 18 år. Även när studierna efter ett avbrott återupptas en kortare tid efter det atl barnet har blivit myndigt, förslagsvis

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12 86

inom ett år, bör föräldrarna i princip vara underhållsskyldiga. För alt inte     Allmän ansvaret skall utsträckas över alltför lång lid bör dock en övre gräns för     motivering underhållsskyldigheten sältas vid 21 år. I de fiesta fall kan underhållsansvarel beräknas upphöra när barnet är i 18-19-årsåldern.

De bestämmelser som har varit på tal nu anger endasl den yttre gränsen för föräldrarnas underhållsskyldighet. Om och i vad mån underhåll inom denna gräns skall utgå till ett äldre barn får bedömas med hänsyn lill bl. a. barnels ekonomiska behov. Har barnet skaffat sig förvärvsarbete kan underhållsbehovet minska eller falla bort, beroende på hur stora barnets inkomster är.

Föräldrarnas underhållsskyldighet mot vuxet, sjukt barn

Enligt 7 kap. 3 § första slyckel FB kan föräldrar vara underhållsskyldiga även efter del all barnels rätt lill underhåll enligt 1 § har upphört. Om bamel lill följd av sjukdom eller annan sådan omständighet inte själv kan försörja sig är nämligen föräldrarna skyldiga au i mån av förmåga ge barnel ell skäligt underhåll. De sakkunniga har föreslagit att denna underhållsskyldighet avskaffas, efiersom barnel genom samhällets insatser kan få tillräcklig ekonomisk hjälp. Sålunda har alla under sjukdom skydd genom sjukförsäkringen. Skulle sjukdomen leda lill nedsättning av arbetsförmågan kan den sjuke få sjukbidrag eller förtidspension.

En så gott som enig remissopinion har tillslyrki förslaget eller lämnat del utan erinran. Även enligt min mening är liden mogen att upphäva underhållsskyldigheten för föräldrar i de fall som nu regleras i 7 kap. 3 § första stycket FB. Sedan bestämmelserna kom lill har läget avsevärt förändrats genom samhällets insatser för sjuka och arbelsoförmögna. Jag biiräder sålunda de sakkunnigas förslag.

Upphävs underhållsskyldigheten mot vuxet barn får det återverkningar också utanför FB:s område. Delsamma gäller f ö. andra begränsningar som införs i rätten till underhåll. Främst berörs sådana bestämmelser som vid den underhållsskyldiges död ger barnet vissa rättigheter. Till den del rättigheterna i dag är knutna lill underhållsskyldighet enligt lag kommer de sålunda att upphöra för framtiden. Det bör dock uppmärksammas alt barnels rätl inte alllid är knuten lill en i lag intagen föreskrift om underhållsskyldigheten. Inom ell så centralt område som skadeslåndsrälien gäller sålunda enligt 5 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) att ersättning för föriust av underhåll tillkommer inte endast eflerievande som "enligt lag" hade rält till underhåll av den avlidne utan också efterlevande som eljesl var beroende av honom för sin försörjning, om underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om del kan antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Bedömningen av vad som kan antas om framlida underhåll kan emellertid komma att påverkas i begränsande riktning, om den legala underhållsskyldigheten inskränks.

Prop. 1978/79:12

87

Underhållsskyldigheten mol styvbarn

Styvföräldrar har enligt 7 kap. 4 S FB en särskilt utformad underhålls.skyl-dighet mot styvbarn. Sålunda aren make, så länge äktenskapet består, skyldig att jämte den andra maken efter sin förmåga bidra till underhållet för den andra makens barn, om barnet står under den andra makens vårdnad. Styvförälderns underhållsskyldighet medför inte någon ändring i den underhållsskyldighet som kan åligga barnets andra förälder, dvs. den som inte är styvförälderns make, utan kommer i andra hand. Den som bor tillsammans med barnets vårnadshavare utan att vara gift med vårdnadshavaren har inte någon på lag grundad skyldighet att bidra till barnets underhåll.

De sakkunniga har föreslagit alt skyldigheten för sly vförälder att bidra lill styvbarnets underhåll skall upphävas. De anser visseriigen att de nuvarande reglerna så lill vida är berättigade alt de ger uttryck för den självklara principen alt alla barn i en och samma faktiska familjebildning skall leva på samma standard. Med hänsyn till detta borde reglerna helst utvidgas lill att omfatta också bam i en familj där föräldern sammanbor med annan utan att vara gift med denne. Så länge parterna sammanbor lorde bestämmelserna emellertid endasl ha normbildande funktion. Praktisk betydelse får de om parterna är gifta med varandra och sammanlevnaden men inte äktenskapet upplöses,dvs. främst under betänketiden som föregåren äktenskapsskillnad. 1 en sådan situation kan bestämmelserna dock missbrukas. Mot all behålla de nuvarande bestämmelserna talar enligt de sakkunniga också all barnel i förhållande till den andra föräldern är berättigat inte bara till underhållsbidrag utan också till bidragsförskott. Har föräldern avlidit kan barnpension utgå. Styvförälderns bidragsskyldighel kommer därför normalt atl avse endast att tillförsäkra barnet en nivå ovanför bidragsförskottet resp. barnpensionen.

De sakkunniga betonar att det förhållandet att föreskrifterna i FB om slyvföräldrars underhållsskyldighet upphävs givetvis inte innebär atl den bakomliggande principen upphör alt gälla. Föräldrarna bör fortfarande ha en moralisk plikt all hålla barnen i familjen på samma ekonomiska standard så länge de sammanlever.

Två av de sakkunniga har reserverat sig och förordar att 7 kap. 4 § FB . behålls, med en jämkning som föranleds av de nya föreskrifterna om gemensam vårdnad. Enligt reservanterna har några nackdelar i rättstillämpningen med bestämmelserna inte påtalats. Tvärtom torde de fylla en uppgift från normbildningssynpunkt.

Bland remissinstanserna är meningarna i frågan starkt delade. En knapp majoritet förordar atl underhållsskyldigheten för styvföräldrar får slå kvar. Några instanser föreslår att partnern till förälder som har vårdnaden skall ha ett underhållsansvar mol styvbarnet oavsett vilken samlevnadsform som föreligger.

Som de sakkunniga själva har anfört bör utgångspunkten vara att barn i en

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

88

och samma familj skall leva på samma standard. Redan med tanke på detta anserjag det mindre lämpligt all upphäva den regel om underhållsskyldighet mol styvbarn där denna princip kommer till uttryck. Under remissbehandlingen har också omvittnats alt bestämmelsen i del praktiska rältslivel fyller en uppgift från normbildningssynpunkt. Principen att ell underhållsansvar föreligger även gentemot andra barn i familjen än de egna kommer f. n. lill ullryck också i annan lagstiftning, särskilt i bidragsförfallningar, se t. ex. 3 kap. 28 § sludieslödslagen (1973:349). Upphävs slyvföräldrars juridiska underhållsskyldighet, rycks den principiella grunden undan för denna författningsreglering. På grund av det anförda anser jag atl en lagfäst skyldighet att svara för styvbarns underhåll bör finnas kvar. Den bör emellertid avgränsas på ett något annat sätt än f. n.

Underhållsskyldigheten bör i första hand gälla den som är gift med barnets vårdnadshavare. Med hänsyn lill vad som nyss har sagts om grunden för underhållsskyldigheten anserjag emellertid att sådan skyldighet i regel bör vara begränsad till situationer då makarna och barnet lever samman i familjegemenskap. Styvfadern eller styvmodern bör inte vara skyldig alt betala underhållsbidrag lill styvbarnet när makarna under betänketid eller annars varaktigt lever isär. Med en sådan regel eliminerar man den risk för missbruk som nuvarande bestämmelse inrymmer i fråga om fall då hustrun under äktenskapet har fått ett barn med en annan man än maken och äktenskapet därför slår inför sin upplösning.

I dag har en slyvförälder underhållsansvar också gentemot ett styvbarn som har flyttat från hemmet men som fortfarande slår under vårdnad av slyvförälderns make. Enligt min mening bör en underhållsplikt i en sådan situation för framliden föreligga endasl om särskilda skäl talar för del. Vidare bör en förutsäitning också här vara att styvföräldern och barnets förälder fortfarande lever tillsammans. Underhållsskyldighet kommer i första hand i fråga när barnet studerar utom hemmet. Flyttar barnet samman med den andra av föräldrarna, bör slyvförälderns underhållsskyldighet praktiskt laget alllid anses upphöra.

Om en gift slyvförälders underhållsansvar på det sätl som jag nyss har förordat i princip knyts lill atl slyvbarnei ingår i styvförälderns familjegemenskap ligger det nära lill hands att utsträcka ansvaret till alt gälla också familjebildningar där parterna inte är gifta med varandra. Atl generellt ålägga en person som sammanbor med annan ett underhållsansvar för partnerns bam skulle visseriigen kunna föra för långt. Några betänkligheter kan dock knappast resas mol alt införa en uttrycklig underhållsskyldighet gentemot "styvbarn" när de samlevande också har barn gemensamt. Del är ju ytterst önskemålet att undvika att barn inom samma familjebildning behandlas olika som motiverar underhållsansvarel för annans barn.

Vad jag har sagt nu innebär ati. en person bör ha ett underhållsansvar gentemot annans barn, om han eller hon är gift med eller har ell annat barn

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

89

gemensamt med styvbarnets förälder och dessutom varaktigt bor tillsammans med föräldern och barnel. Självfallet är del en förutsättning alt föräldern - ensam eller tillsammans med barnets andra förälder - är vårdnadshavare för barnet. Om särskilda skäl föreligger bör underhållsskyldigheten slå kvar även när styvbarnet har lämnat hemmet. Slyvförälders underhållsplikt bör bestämmas på samma sätt som förälders. Den bör emellertid liksom hilills komma i andra hand i förhållande till den underhållsskyldighet som åligger den förälder som inte bor tillsammans med styvföräldern.

Allmän motivering

Underhållsbidrag ur k-variåtenskap

Har en arvlåtare genom testamente bestämt, att underhållsbidrag ur kvariålenskapen skall utgå lill barn som till följd av sjukdom eller annan sådan orsak inte kan försörja sig själv, och behöver barnet underhållet, kan sådant bidrag enligt 8 kap. 2 § ÄB krävas ut även om det skulle innebära atl bröstarvinge får tåla intrång i sin laglott, dvs. hälften av arvslotten. Om arvlåtaren har efteriämnal ell sådani barn men testamenterat bort sin kvarlåtenskap lill annan, har barnel enligt 8 kap. 3 S ÄB rätt att fa en närmare bestämd avkastning av den borttestamenterade egendomen.

Om underhållsskyldigheten enligt FB mol vuxet sjukt barn avskaffas faller grunden för de här redovisade bestämmelserna. De sakkunniga har därför föreslagit atl de avskaffas. Jag ansluter mig till förslaget, som allmänt har godtagits under remissbehandlingen.

De sakkunniga har föreslagit att också 8 kap. I S ÄB upphävs. Enligt denna paragraf gäller alt om en arvlåtare dör och lämnar efter sig barn, vars uppfostran inte är avslutad, barnet i princip har rätt att ur kvariålenskapen få ut ett engångsbidrag försitt underhåll i den mån delta inte kan täckas genom barnets arv eller på annal sätt. Rätten till underhållsbidrag går i allmänhet före andra bröstarvingars rätt till laglott. Enligt de sakkunniga kan del ifrågasättas om rätten till underhållsbidrag ur kvariålenskapen har någon -verklig belydelse idag. Genom bl. a. barnpension enligt den allmänna försäkringen samt de tilläggsbelopp som utgår till en avlidens barn enligt villkoren för Ijänstegrupplivförsäkring har barnen ett gott ekonomiskt skydd. De sakkunniga pekar vidare på all barnen i siörre bon många gånger kan få sitt behov täckt genom arvslotten. Barnets arv skyddas genom laglottsinstiiulel mol långtgående teslamentariska förordnanden. 1 mindre bon, å andra sidan, övertar ofta den eflerievande maken med stöd av den s. k. basbeloppsregeln i 13 kap. 12 § andra stycket GB hela behållningen. Någon kvarlåtenskap ur vilken barnet kan få underhållsbidrag finns då inte.

Rätten för ett barn atl ur kvariålenskapen få ut underhållsbidrag för sin uppfostran kan väl inte alldeles sägas ha spelat ut sin roll. Likväl är det tydligt att samhällets socialpolitiska insatser och del frivilliga försäkringsskyddet numera har fått en sådan omfattning att ett barn knappast behöver riskera att

Prop. 1978/79:12

90

ställas utan medel för sin uppfostran vid en förälders bortgång. Bestämmelserna i 8 kap. 1 S ÄB kan därmed på det hela taget endasl fylla uppgiften all verka utjämnande mellan underåriga barn och vuxna syskon vars utbildning redan har bekostats av den avlidne. Som de sakkunniga har visat får bestämmelserna emellertid endast sällan någon effekt. Behovet av en utjämning olika barn emellan lorde f. ö. i många fall komma att bli tillgodosett på lestamentarisk väg. Med hänsyn till det anförda ansluter jag mig, liksom nästan alla remissinstanser, lill de sakkunnigas uppfattning atl bestämmelserna i 8 kap. I § ÄB kan avvaras för framliden. Då återstående paragrafer i kapitlet anknyter till 1-3 §S, kan följaktligen hela kapitlet upphävas.

Allmän motivering

5.2.2 Underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad

Nuvarande regler om underhållsbidrag till barn innebär all sådani bidrag skall betalas av förälder som inte har vårdnaden om barnel. Däremot utgår inte underhållsbidrag enligt FB, om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnel. I sådani fall gäller endast den allmänna regeln i 7 kap. 2 S FB atl var och en av föräldrarna efter sin förmåga skall tadel i kostnaden för barnets underhåll.

Bidragsförskott utgår f n. till barn som står under vårdnad endasl av den ena av sina föräldrar eller som inte står under någondera förälderns vårdnad. Har bara den ena av föräldrarna vårdnaden utgår bidragsförskott enligt huvudregeln med ett åriigt belopp som motsvarar 40 "n av basbeloppet enligt lagen (1962:38 Dom allmän försäkring, dvs. f. n. omkring 5 000 kr. Bor barnet tillsammans med den underhållsskyldige utgår inie något bidragsförskott.

De nya vårdnadsregler .som infördesår 1976 innebär bl. a. all föräldrar kan ha gemensam vårdnad om ett barn utan att bo tillsammans och ulan att vara gifta med varandra. Inte heller i denna situation är någon av föräldrarna f n. skyldig atl betala underhållsbidrag till barnet, och något bidragsförskott utgår inte. Vid tillkomsten av de nya vårdnadsreglerna diskuterades om bestämmelserna om underhållsbidrag och bidragsförskott borde ändras så att de blev tillämpliga även i fall då föräldrar som inte bor tillsammans gemensamt utövar vårdnaden om ett barn. Denna fråga ansågs emellertid inte kunna lösas i det sammanhanget. I stället tillsattes en särskild arbetsgrupp inom justiliedepartementel med uppgift att överväga frågan om ekonomiskt stöd i de situationer som kan uppkomma vid delad bosättning och gemensam vårdnad (prop. 1975/76:170 s. 147 f LU 1975/76:33 s. 92 ff, rskr 1975/ 76:397).

Sedan arbetsgruppen hade insamlat material och övervägt olika lösningar av den angivna frågan,överlämnade gruppen sitt material till familjelagssakkunniga för närmare överväganden i samband med de sakkunnigas övriga arbetsuppgifter.

Familjelagssakkunnigas förslag innebäratt skyldigheten alt betala under-

Prop. 1978/79:12

91

hållsbidrag utvidgas till förälder som har del i vårdnaden om ett bam men inte varaktigt bor tillsammans med barnet. De sakkunniga föreslår vidare att bidragsförskott i princip skall kunna utgå i ett sådant fall.

De sakkunnigas förslag har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. Ett par remissinstanser anser dock alt förslaget om underhållsskyldighet vid gemensam vårdnad strider mot grundtanken bakom de nya vårdnadsreglerna. Några remissinstanser pekar vidare på svårigheterna att bestämma var barnel är varaktigt bosalt. Förslaget om bidragsförskott vid gemensam vårdnad anses slutligen från några håll kunna leda till administrativa besvär för försäkringskassorna och innebära risker för missbruk.

Syftet med de nya reglerna om gemensam vårdnad har i första hand varit att främja goda förhållanden mellan barnet och båda föräldrarna. Eftersom reglerna har varit i kraft.så kort lid .saknas än så länge närmare erfarenheter av deras verkningar. Det förefaller dock som om möjligheten till gemensam vårdnad hittills har utnyttjats endast i begränsad omfattning. Detta kan tänkas åtminstone delvis hänga samman med atl frågan om underhållsbidrag och bidragsförskott i dessa fall ännu inie har lösts. Enligt min mening är det angeläget att denna fråga snarast fåren tillfredsställande lösning,så att ingen behöver avstå från gemensam vårdnad av ekonomiska skäl.

Den gemensamma vårdnaden kan i fall då föräldrarna inte bor tillsammans anordnas så alt barnet vistas ungefar lika mycket hos den ena som hos den andra föräldern. Del kan då te sig naturiigt alt varje förälder fullgör sin underhållsskyldighet genom att svara för de direkta kostnaderna för barnel under vistelseperioden. I så fall blir frågan om underhållsbidrag till barnet inte aktuell. Som regel torde barnet emellertid komma att vistas huvudsakligen hos den ena föräldern och besöka den andra föräldern under mera begränsade perioder. Den av föräldrarna hos vilken barnet inie är varaktigt bosatt får då bidra till barnets underhåll även när del vistas hos den andra föräldern. En förutsättning för gemensam vårdnad i detta fall är f n. i praktiken alt föräldrarna kan komma överens om hur kostnaderna för barnets underhåll skall fördelas mellan dem. Det finns nämligen inte någon bestämmelse som medger all domstol prövar frågan om underhållsbidrag så länge den gemensamma vårdnaden består.

Föräldrar som vill ha gemensam vårdnad lorde i de flesta fall komma överens i underhållsfrågan. Man måste emellertid räkna med att de inte alltid kan enas om storleken av det underhållsbidrag som skall utges av den som inte varaktigt bor tillsammans med barnet och alltså inte i samma utsträckning som den andra föräldern svarar för de direkta kostnaderna för barnet. Enligt min mening bör föräldrarna i så fall ha möjlighet att utan att ge upp den gemensamma vårdnaden få underhållsbidraget fastställt av domstol. Bidraget kan då bestämmas med beaktande av att den bidragsskyldiga föräldern delvis fullgör sin underhåll.sskyldighet genoin att ha barnet hos sig under vissa jierioder. En annan möjlighet är au den bidragsskyldiga föräldern

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

92

ges rätt au från underhållsbidraget dia av de kostnader som han eller hon har för barnel under des.sa perioder. Till dessa frågor återkommer jag under 5.2.4.

Jag kan inte se att syftet med reglema om gemensam vårdnad skulle motverkas av en sådan ordning i fråga om underhållsbidrag som jag har angett nu. Den måste tvärtom te sig naturlig för fiertalet av dem som överväger alt dela den rättsliga vårdnaden om barnel mellan sig. Och skulle föräldrarna i något fall vilja ha en annan ordning finns alllid möjligheten all avtala om detta.

Jag förordar alltså all en skyldighet att betala underhållsbidrag skall gälla inte bara som nu när någon av föräldrarna saknar del i vårdnaden om barnet utan i princip också när förälder, som har vårdnaden om barnel gemensamt med den andra föräldern, inte varaktigt bor tillsammans med bamel. Visseriigen kan en sådan anknytning lill bosättningen i en del fall vålla svårigheter i tillämpningen. Även om bamel har nära relationer till båda föräldrarna torde del emellertid, som jag tidigare har sagt, i de fiesta fall komma att vistas lill övervägande delen hos en av dem. Ofta kan barnets folkbokföring ge en anvisning om var del är att anse som varaktigt bosall. Denna fråga lorde f ö. i allmänhet viara så intimt förenad med överenskommelsen om gemensam vårdnad atl föräldrarna redan har tagit ställning lill den när de har beslutat sig för alt ha gemensam vårdnad.

Geijom att införa regler om underhållsbidrag vid gemensam vårdnad får man samtidigt en naturiig utgångspunkt fören reglering av bidragsförskott i dessa fall. Sådant förskott kan nämligen då utgå i förhållande lill den av föräldrarna som är bidragsskyldig, på samma sätt som gäller f. n. när endast en av föräldrarna har vårdnaden om barnet. Detla är särskilt viktigt med hänsyn till att det annars finns risk för alt institutet gemensam vårdnad för icke sammanboende i huvudsak förbehålls föräldrar som är ekonomiskt oberoende och inte behöver samhällets stöd. Siarka skäl lalar därför för alt bidragsförskott skall kunna utgå vid gemensam vårdnad i förhållande lill den av föräldrarna som inte varaktigt bor tillsammans med barnet.

Med en sådan reglering kan del emellertid länkas all en del föräldrar bara för all fa så stora fördelar av bidragsförskottet som möjligt låter barnet varaktigt bo tillsammans med den av dem som har den högsia inkomsten. Underhållsbidraget kommer nämligen då alt bestämmas efter den lägre inkomst som den andra föräldern har. Detta medför i sin lur atl bidragsförskott som fyller ut underhållsbidraget blir högre. Föräldrarna kan visserligen redan i dag uppnå samma effekt genom att låta vårdnaden om barnet tillkomma den som har den högsia inkomsten. Med del föreslagna systemet skulle emellertid ingen av föräldrarna behöva avstå från sin del i vårdnaden. Det finns också en risk föratt föräldrarna genom skenarrangemang ser till att barnel blir att anse som varaktigt bosatt hos den som har den högsia inkomsten. En rätt till bidragsförskott vid gemensam vårdnad kan f ö. tänkas inbjuda till att föräldrar fingerar särlevnad för all få ekonomiska förmåner

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

93

som annars inte tillkommer dem.

Föratt undvika att rätten till bidragsförskott missbrukas har familjelagssakkunniga föreslagit en särskild bestämmelse av innehåll att bidragsförskott inte utgår om barnet har egna tillgångar eller eljest uppenbariigen saknar behov av bidragsförskott. Bestämmelsen tar framför allt sikte på fall av gemensam vårdnad men är avsedd atl kunna användas även i övrigt. Förslaget har kritiserats av flera remissinstanser, som särskilt vänder sig mot alt en regel om behovsprövning införs generellt i bidragsförskoiissystemet. Från några håll påpekas vidare att förslaget måste kompletteras med närmare riktlinjer om hur bestämmelsen skall tillämpas.

Enligt min mening är det angeliigel att hindra all samhällets stöd i form av bidragsförskott utnyttjas på ett obehörigt sätl. Som framgår av vad jag nyss har sagt kan de diskuterade reglerna om bidragsförskott vid gemensam vårdnad länkas inbjuda till missbruk i något större utsträckning än de regler som gäller f n. Det kan också vara svårt all säkert fastställa vem av föräldrarna som i verkligheten äralt anse som bidragsskyldig. På grund härav delar jag de sakkunnigas uppfattning att det behövs en bestämmelse som gör det möjligt all bedöma barnets behov av bidragsförskott mot bakgrund bl. a. av båda föräldrarnas ekonomiska förhållanden oberoende av vem av dem som de själva anger som bidragsskyldig. Som de sakkunniga har framhåUit bör emellertid en sådan bestämmelse inte införas enbart för de fall där föräldrarna hargemensam vårdnad. Begränsningar i rätten till bidragsförskott bör verka generellt och inte inrikta sig bara på en viss grupp människor. Bestämmelsen bör därför ges allmän räckvidd. Jag vill dock understryka att den bör tillämpas endast i uppenbara fall, dvs. då ett bidragsförskott framstår som klart obehövligt. Bestämmelsen bör däremot inte ge utrymme för en behovsprövning på del sättet att bidragsförskoilel i vissa fall enbart jämkas. Jag återkommer i specialmotiveringen lill frågan hur bestämmelsen är avsedd att närmare tillämpas.

En risk för alt föräldrarna skall göra en obehörig vinst i bidragsförskotts-systemet föreligger också i fall då del underhållsbidrag som den bidragsskyldiga föräldern skall utge har bestämts till ett lågt belopp med hänsyn till atl underhållsskyldigheten delvis fullgörs genom att bamel periodvis vistas hos den föräldern. Med nuvarande regler skulle bidragsförskott då kunna utgå utöver det fastställda underhållsbidraget, trots att barnels underhållsbehov i betydande mån tillgodoses av den bidragsskyldige också på annal sätt än genom underhållsbidraget. Föratt undgå en sådan konsekvens behöver man en regel som medger att bidragsförskott kan sättas ned med ett belopp som motsvarar vad den bidragsskyldiga föräldem tillskjuter på annal sätt än genom all betala bidrag. Jag förordar alt en sådan regel införs. Regeln bör dock inte utgöra något hinder mot bidragsförskott till den del förskottet inte motsvaras av vare sig det fastställda underhållsbidraget eller det särskilda tillskottet lill detta.

Med de begränsningar i rätten lill bidragsförskott som jag nu har förordat

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

94

kan jag inte se något hinder mot au en möjlighet till bidragsförskott inföi>i ock.så förgemen.samma vårdnadshai/are som inte varaktigt bor tillsammans. En sådan ordning torde inte medföra några alltför stora administrativa svårigheter för försäkringska.s.sorna. Efter .samråd med .socialministern förordarjag därför atl reglerna om bidragsförskott ändras på det sätt .som jag har angeti här.

Allmän motivering

5.2.3 Underhållsbidragets storlek och dess bestämmande Inledning

F. n. har mer än 400 000 barn eller omkring 20 procent av alla barn i värt land föräldrar som lever åtskilda. Dessa barn är i princip berättigade till underhåll i form av bidrag. Frågan om vilket sätt och till vilket belopp som underhållsbidrag beräknas har alltså belydelse för ett mycket stort antal människor - barn och vuxna.

Gällande rätl innebär all barnen skall ha en standard som beror av föräldrarnas ekonomi. Sinsemellan s;kall föräldrarna fördela kostnaderna för barnel efter sin ekonomiska förmåga. Underhållsbidrag som skall utges av en förälder kan alltså i princip inte bestämmas enbart med ledning av den underhållsskyldiges inkomster. Den nu angivna grundsatsen för hur underhåll skall fastställas bör gälla också för framliden.

Allmänt hållna regler om all underhåll beräknas med hänsyn lill barnets behov och båda föräldrarnas ekonomi kan naluriigtvis komma i motsättning till önskemålet om enhetlighet och förutsebarhet i tillämpningen. Ojämnheten i praxis förefaller också i dag vara betydande. Olika metoder att beräkna bidrag kommer till anviindning, och bidragsbeloppen kan i likartade fall skilja sig ål ganska avseviirl. Till delta medverkar att reglerna om bidragsskyldighet tillämpas av många olika organ: domstolarna, barnavårdsnämnderna, försäkringskassorna och advokatbyråerna. Det är också svårt att hämla ledning från avgörandena i domstolarna, eftersom prövningen i så stor utsträckning är inriktad på en skälighetsbedömning av de varierande individuella fallen.

I anslutning till de sakkunnigas förslag lill riktlinjer för försäkringskassornas prövning av återkrav har remissinstanserna allmänt vitsordat behovet av fastare normer för beräkningen av underhållsbidrag. Också enligt min mening är del angeläget att försöka få till stånd en större likformighet i bedömningen. Strävandena alt uppnå större fasthet i tillämpningen får emellertid vägas mot önskemålet all i det enskilda fallet kunna göra en rättvis och rimlig avvägning mellan de inblandade parternas intressen. Hur man bör förfara för att nå en lämplig ordning t)eror i viss mån på vilka instanser som i framliden skall medverka när underhållsbidrag fastställs.

Prop.1978/79:12

95

Prövningen av frågor om underhållsbidrag

De sakkunnigas förslag innebär att underhållsskyldighetens omfattning i fråga om de barn som har bidragsförskott, f n. drygt 200 000, självständigt skall bestämmas av de allmänna försäkringskassorna. 1 och med atl detla förslag inte nu förverkligas kommer, som jag redan har sagt, både skyldigheten all betala underhållsbidrag och ålerbetalningsskyldigheten för utgivna bidragsförskott liksom hittills alt grundas på dom eller avtal. Detla betyder atl del är parterna själva och i sista hand de allmänna domstolarna som avgör hur stort underhållsbidrag som skall betalas. I praktiken lorde emellertid andra organ i betydande utsträckning få infiytande på frågor om underhållsbidragens sioriek.

För.siikringskassorna har sålunda i dag att inom bidragsförskottssystemet ulöva en viss kontroll över hur den privaträttsliga underhållsskyldigheten fastställs, i syfte atl hindra alt föräldrarna genom inbördes disixisitioner omintetgör det- allmännas regresskrav mot den bidragsskyldige. Fastiin denna ordning, så.som de sakkunniga har framhållit, är behäftad med brister, lorde den få behållas tills vidare. Försäkringskas.sorna får också i talrika fall bedöma om det finns fog för indrivningsåtgärder mot den underhåll.sskyldige samt ta ställning lill om det allmännas krav på återbetalning skall efterges. Möjligheten till eftergift bör, enligt vad jag föreslår i det följande, i fortsättningen utnyttjas mera aktivt som ett medel att minska prcs.sen på de underhållsskyldiga.

Barnavårdsnämnd som skall sörja för att faderskapet lill barn blir fastställt är enligt 7 kap. 2 § tredje stycket FB skyldig också all se till alt barnet tillförsäkras underhåll. Denna skyldighet bör än så länge stå kvar. I likhet med fiertalet remissinstanser biträder jag alltså inte del förslag som de sakkunniga, med hänvisning bl. a. lill det nya ålerkravssystemel, har fört fram om alt nämndens åliggande på den punkten skall avskaffas. De sociala myndigheterna bör emellertid inom ramen för sin stödjande och rådgivande verksamhet biträda med att upprätta avtal om underhållsbidrag till barn också i andra fall än som åsyftas i det nämnda lagrummet.

Slutligen har man atl räkna med atl jurister vid allmänna och enskilda advokatbyråer liksom hittills i betydande omfattning kommer att medverka vid tillkomsten av avtal om underhållsbidrag.

Allmän motivering

Sättet all reglera underhållsbidragens storlek

Möjlighelerna all genom föreskrifter eller på annal sätt få en mera enhetlig bedömning av underhållsbidragens sioriek skall ses mot den bakgrund som jag har angett nu. Vad först gäller domstolarna följer av regeringsformen att direktiv som riktar sig till dem knappast till någon del kan meddelas i annan form än genom lag. Det kan inte gärna komma i fråga att i FB eller annan civilrättslig lagstiftning ge detaljerade normer för hur underhållsbidrag skall

Prop. 1978/79:12

96

fastställas av den typ som de sakkunniga har föreslagit i sina riktlinjer för försäkringskassans bedömning av den underhållsskyldiges förmåga all betala tillbaka utgivna bidragsförskott. I ett viktigt hänseende bör dock FB tillföras nya föreskrifter. Jag syftar på bestäm melsersom ger ett mera konkret innehåll åt principen om alt underhållsskyldigheten inte bör vara ovillkoriig ulan lämna den bidragspliklige ett visst ekonomiskt utrymme all sörja för sin egen person och för sin familj. Jag återkommer strax till denna fråga. I övrigi bör del emellertid ankomma på domstolarna alt liksom hittills bedöma underhållsfrågorna obundna av mera detaljerade bestämmelser.

Inte heller försäkringskassorna kan gärna, inom ramen för nuvarande ålerkravssyslem, bindas av närmare föreskrifter om hur underhållsskyldigheten i olika fall skall bedömas. Detsamma gäller barnavårdsnämnderna, vars verksamhei lill stor del är av rent rådgivande natur.

Hinder bör däremot inte möta mot alt vissa riktlinjer i underhållsfrågor meddelas för försäkringskassorna och barnavårdsnämnderna. Sådana riktlinjer blir inte bindande utan lar enbart karaktär av råd. De bör bl. a. kunna innehålla ett schema för hur underhållsbidrag kan räknas ul i vissa vanliga situationer. Jag föreslår atl sådana riF

Som framgått av vad jag har sagt förut handlar försäkringskassorna och barnavårdsnämnderna delvis från olika utgångspunkter när de sysslar med underhållsfrågor Riktlinjerna måste utformas med hänsyn till detla och kan därför inte göras gemensamma. Givetvis bör de emellertid bygga på samma grunder och så långt möjligt vara enhetliga. Riktlinjerna för barnavårdsnämnderna bör utfärdas av socialstyrelsen och riktlinjerna för försäkringskassorna av riksförsäkringsverket. P.egeringen bör ge verket och styrelsen i uppdrag all - i nära samråd - förbereda och utfärda sådana riktlinjer.

Jag räknar med all de riktlinjer som kommer all meddelas kan tjäna till ledning inte bara för barnavårdsnämnderna utan också för parterna själva och de ombud som biiräder parterna med atl upprätta avtal om underhållsbidrag eller annars tar ställning i frågor om underhållsbidrag till barn. Ännu i dag förekommer del alt parterna för en underhållsfråga till domstol endasl för att inte riskera alt ett bidragsavial inte kan godtas som grund för fullt bidragsförskott lill barnel. Sådana processer torde för framliden bli överflödiga, i den mån parterna i sina bidragsavtal följer de riktlinjer som utfärdas och som alltså kommer au beaktais av försäkringskassan när frågan om bidragsförskott prövas.

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12 97

Förbehållsbelopp Allmän

Jag skall nu gå över till atl redovisa vissa synpunkter på hur omfattningen mottvertng av bidragsskyldigheten bör bedömas. Som redan har nämnls anser jag mig endast i begränsad utsträckning kunna förorda reglering genom lag. Även lill den del mina uttalanden inte direkt rör lagändringar hörde emellertid kunna tjäna lill ledning för domstolarna och utgöra underlag förde riktlinjer som jag nyss har talat om.

Under 5.2.1 har jag föreslagit att skyldigheten att betala underhållsbidrag lill barn inte skall vara ovillkoriig ulan bl. a. bero på den underhållsplikliges ekonomiska förmåga och försörjningsbörda. Familjelagssakkunniga har i sina riktlinjer för återkrav av bidragsförskott föreslagit att den underhållsskyldige skall förbehållas vissa belopp för levnadsomkostnader och andra nödvändiga utgifter, nämligen dels ett belopp som i princip svarar mot den faktiska bostadskostnaden, dels ell schematiskt beräknat belopp för andra utgifter. Sistnämnda belopp skall kunna frångås när särskilda omständigheter föreligger. Denna metod alt förbehålla den bidragsskyldige en miniminivå som underhållsbidraget inte får inkräkta på har i och för sig inte gett anledning lill erinringar under remissbehandlingen. Också enligt min mening är metoden lämplig. Den bör komma lill uttryck i FB. Där bör också anges de belopp som normalt skall reserveras för andra utgifter än bostadskostnader. Nivån på dessa normalbelopp bör nämligen enligt min mening fastställas av riksdagen. Beloppen bör anknytas lill basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I första hand bör den underhållsskyldige förbehållas medel för sin egen försörjning. De sakkunniga har förordat att del normala förbehållsbeloppel för andra utgifter än bostadskostnader bestäms till 1,2 basbelopp per år. Som exempel kan nämnas att med uigångspunki från basbeloppet för maj månad i år normalbeloppel blir 1 260 kr i månaden. Jag anser att beloppet är lämpligt avvägt. Sattes del högre, skulle del ge de bidragsbelalande ett oberättigat försteg framför underhållsskyldiga som lever tillsammans med barnel. Redan del föreslagna förbehållsbeloppel ligger visseriigen över beloppen för existensminimum i annan lagstiftning och över socialhjälpsnivåerna (se om dessa belopp s. 169 och 170 i familjelagssakkunnigas betänkande). Ä andra sidan lorde beloppet understiga vad som i dag tillämpas på åtskilliga håll när underhållsbidrag bestäms. Man bör vidare ha i åtanke att ell underhållsbidrag i allmänhet utgår under flera år. Det är då knappast rimligt att tillåta ett uttag från den underhållsskyldige som innebär att han eller hon under en längre tid tvingas leva på existensminimum. Följden blir lätt alt arbetslusten hämmas och förhållandet lill barnel lar skada. Jag fäster också vikt vid att, som jag strax skall beröra, siörre delen av den underhållsskyldiges disponibla inkomslöverskott bör kunna tas i anspråk för bidrag, om barnets behov kräver del, och alltså inte bara en viss procentuell andel. Med hänsyn lill detta och med tanke på atl del bidragsberäliigade barnel genom del allmänna

7   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12

98

barnbidraget och rätlen till bidragsförskott alltid är garanterat bidrag lill sitt underhåll blir barnets intressen normalt inte lidande av att förbehållsbeloppel i viss utsträckning far översliga existensminimum.

Enligt min mening är den naluriiga utgångspunkten alt underhåll lill barn har försteg framför underhåll lill make. De sakkunniga har också i sina riktlinjer för försäkringskassornas prövning föreslagit att bidrag lill barn skall bestämmas utan hänsyn lill underhållsbidrag till make. Om den bidragsskyldige har en hemmavarande make med ingen eller låg inkomst, skall han eller hon emellertid enligt de sakkunnigas förslag alltid fa tillgodoräkna sig, förutom ett belopp föregen räkning, ett normalbelopp om högst 0,6 basbelopp förår(f n. 630 kr i månaden) för den hemmavarande maken. Härtill kommer bostadskostnaden. Ett förbehållsbelopp för hemmavarande make bör dock enligt de sakkunniga godtas endast om makarna har hemmavarande barn under 18 år eller om annars särskilda skäl föreligger. Om situationen inte är sådan atl den underhållsskyldige vid bidragsberäkningen från sin inkomst får avräkna ell belopp för den hemmavarande maken, bör enligt de sakkunniga hans ansvar för familjens grundförsörjning likväl beaktas. De föreslår atl underhållsbidraget i sådana fall skall kunna jämkas så att den underhållsskyldige får behålla så myckel som svarar mot de nu nämnda förbehållsbeloppen.

Flera remissinstanser har ansett att de sakkunniga har tagit alltför stor hänsyn till den underhållsskyldiges utgifter för hemmavarande make. Till dem hör ulredningen om barnens rätt, juridiska fakullelsnämnden i Uppsala, LO och Advokatsamfundet. Ett par instanser vill gå längre och generellt bortse från makens levnadskostnader. Sistnämnda uppfattning kan jag inte dela. Följden skulle ofta bli en betungande skuldsättning och behov av socialhjälp eller andra stödåtgärder. Utgifter för make är också något som beaktas redan nu vid införsel och vid utmätning i lön (10 S införsellagen och 67 b § utsökningslagen). Emellertid kan jag hålla med om alt de sakkunniga har gått väl långt i att begränsa underhållsskyldigheten mot bam med hänvisning lill kostnader för make. Utgångspunkten börenligt min åsikt vara atl underhållsbidraget bestäms ulan alt något förbehåll eller någon jämkning görs med hänsyn till maken. Från denna regel bör undanlag la förekomma när särskilda skäl lill det föreligger. Vilka dessa skäl är kan knappast anges i lagen. Frågan får överlämnas ål rättspraxis. Enligt min mening riicker det inte att makarna har ett barn hemma som är under 18 år. Men om bamel är i förskoleåldern bör ett förbehållsbelopp i allmänhet få tillgodoräknas. Ett sådant kan komma i fråga också när makarna har fiera barn i någoi högre ålder, liksom när ell barn på grund av sjukdom eller liknande förhållande kräver särskild vård i hemmet. Skäl alt medge förbehållsbelopp kan även föreligga när hemmavarande make på grund av ålder, sjukdom eller brist på arbetstillfällen inte kan få förvärvsarbete. Huruvida äktenskapet har ingåtts före eller efter del att underhållsskyldigheten mot barnet intriidde bör inte

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

99

inverka på rätten till förbehåll för underhäll lill make. I samtliga de fall som jag har nämnt nu är del en föratsättning för rält till förbehållsbelopp att maken har ingen eller endasl låg inkomst, däri inräknat utgående sociala förmåner. Liksom de sakkunniga anserjag alt del belopp som i förekommande fall reserveras för maken för år räknat bör uppgå lill 0,6 basbelopp när maken helt saknar egen inkomst. Till delta kommer bostadskostnader.

I fråga om rätten till förbehållsbelopp har de sakkunniga i sitt förslag till riktlinjer med make jämställt samboende som lidigare har varit gift med den underhållsskyldige eller som har eller har haft gemensamt barn med denne. Del kan, som också en remissinstans har påpekat, synas inkonsekvent all på detla sätt beakta den samboende, när någon underhållsskyldighet mellan parterna inte föreligger enligt lag. Ä andra sidan skulle del lå slötande följder om den faktiska försörjningssituationen inte beaktades. Jag anser emellertid all endast sädana samboende som har barn gemensamt bör jämställas med makar i fråga om rätten lill särskilt förbehållsbelopp. Avgränsningen blir därmed densamma som den som jag har föreslagit i fråga om underhållsskyldigheten mol styvbarn (avsnitt 5.2.1). Jag vill tillägga att frågan om lagstiftning på del familjerätlsliga området för dem som ulan att vara gifta bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden prövas av familjelagssakkunniga underdel fortsatta utredningsarbetet. Den föreslagna regeln om hänsynslagande till samboende när det gälleratt bestämma underhåll lill barn kan därför komma all omprövas senare.

Som jag tidigare har sagt bör normalbeloppen anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden. Till dessa kostnader får anses höra utgifter för mat, kläder, tvätt, hygien, gas, elektricitet, telefon, radio- och TV-licenser, tidningar, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifier, normala utgifter för hälso- och sjukvård samt kostnader för resor lill och från arbetet. Att beloppen har betecknats som normalbelopp innebär atl den underhällsskyldige för egen del eller för maken kan förbehållas högre belopp om del kan visas alt utgifterna för vanliga levnadsomkostnader på grund av särskilda omständigheter är onormalt stora eller extra utgifter annars framstår som nödvändiga. Den underhållsskyldige bör exempelvis kunna förbehållas mer än normalbeloppet om han eller hon har kostsamma utgifter för resor till och från arbetet beroende på långa avstånd eller avsevärda kostnader lill följd av sjukdom (läkarvård, medicin, resor, diet m. m.) som inte kompenseras genom försäkringsersättning eller på annat sätt. Också räntor på lån för rimliga ändamål kan länkas berättiga lill höjning av förbehållsbeloppen, i den mån inte ränteutgiften beaktas redan när den bidragspliktiges inkomst bestäms. Räntekostnaden bör beräknas lill sitt nettobelopp, dvs. med hänsyn lagen lill rätten atl göra ränteavdrag vid beskattningen. I begränsad utsträckning kan även amorteringar behöva beaktas, t. ex. på studieskuld eller på skuld för bil som är nödvändig för den underhållsskyldiges försörjning. Till frågan om utgifter för villalån återkommer jag strax.

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

100

I särskilda fall, där den underhållsskyldiges levnadskostnader är osedvanligt låga, kan del också finnas anledning all räkna med ett lägre förbehållsbelopp än normalbeloppel. Enbart den omständigheten all den underhållsskyldige bor tillsammans med annan, som har egen inkomst, och därigenom kan göra vissa besparingar bör emellertid i de flesta situationer inte leda lill en reduktion av förbehållsbeloppet for andra kostnader än bostadskostnaden. Samma ståndpunkt har de sakkunniga intagit i sina riktlinjer.

Den underhållsskyldige bör få förbehållas ett särskilt belopp för bostadskostnaden. De sakkunniga harövervägt all schablonisera bostadskostnaden men har kommit fram lill alt det är rimligt all som utgångspunkt räkna med den faktiska kosinaden. Jag delar denna åsikt. Brullokoslnaden för bostaden minskad med bostadsbidrag bör alltså ligga till grund för beräkningen. Liksom de sakkunniga anser jag emellertid all man bör se lill att den underhållsskyldige inte blir vare sig överkompenserad eller underkompen-serad. Ell lägre belopp än del verkliga bör sålunda förbehållas om bostadskostnaden är oskäligt hög med hänsyn till kostnadsläget på orten eller om bostaden får anses vara alltför stor i förhållande till familjens sioriek. Ä andra sidan bör den underhållsskyldige alltid få tillgodoräkna sig ett visst minsta belopp, om han har osedvanligt låg bostadskostnad. Jag förutsätter atl normer för bedömningen av bostadskostnaderna skall kunna meddelas i socialstyrelsens och riksförsäkringsverkels riktiinjer om hur underhållsbidrag bestäms. Ledning bör därvid kunna hämtas från de spärregler som gäller för rätt lill bostadsbidrag och i fråga om förbehållsbelopp vid införsel och utmätning. Jag vill i fråga om kosinaden för egel bostadshus tillägga att amortering på faslighelslån i allmänhet inte bör räknas in i bostadskostnaden. Ränteutgifterna bör i princip fa medräknas men bör beräknas med beaktande av rätten lill ränteavdrag vid beskattningen.

Om den underhållsskyldige bor tillsammans med make eller annan person som har egna inkomster bör de i flertalet fall anses svara för halva bostadskostnaden var. Har maken eller samboende som likställs med make ingen eller låg egen inkomst börden underhållsskyldige förbehållas ell belopp även förden del av bostadskostnaden som den andre inte själv kan erlägga, förutsatt all del föreligger sådana särskilda skäl för rätt lill förbehåll för make som jag har talat om förut. Finns inte sådana skäl, bör principen vara atl den underhållsskyldige får tillgodoräkna sig en kostnad som hade godtagits om han eller hon hade varit ensamstående men inte merkostnaden för maken eller den samboende. I allmänhet kommer alltså den underhållsskyldige atl få förbehålla sig mer än hälften av bostadskostnaden i dessa fall.

Vad jag har sagt nu om förbehåll för bostadskostnad bör i huvudsak kunna tillämpas även om den underhållsskyidige delar bostad med barn. I allmänhet bör man alltså slippa att beräkna särskild bostadskostnad för barnen. Jag får anledning att komma tillbaka till denna fråga senare på tal om .sättet att beräkna ell bidragsberältigat barns behov. Ibland kan det emellertid vara

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12 101

motiverat med en särskild bedömning. Så kan vara fallet, om nettobostads-     Allmän kosinaden för barnens del är betydande och tillika skillnaden mellan     motivering föräldrarnas inkomster är stor eller om barn i familjen endasl är endera makens eller den samboendes. Detsamma gäller om hemmavarande barn har inkomster av någon betydelse.

När det gäller ålerbetalningsskyldigheten för utgivna bidragsförskott har de sakkunniga förordat att den underhållsskyldige skall få tillgodoräkna sig också ett belopp för andra kostnader för hemmavarande barn än bostadskostnaden. Tilläggsbeloppet varierar enligt förslaget mellan 0,3 och 0,6 basbelopp, beroende på vad barnel kan erhålla från den andra föräldern. Förslaget har kritiserats under remissbehandlingen både för atl det i vissa fall missgynnar de hemmavarande barnen och för all del kan favorisera dem.

Som nämnls bör underhållsskyldigheten mol barn i princip ha företräde framför underhål/ssky/digheien mot make. Om en person är underhållsskyldig mot flera barn bör däremot utgångspunkten vara den all barnen är likställda. Delta betyder inte all de alllid skall ha lika stort underhåll från den underhållsskyldige. Om barnen är halvsyskon, kan nämligen deras behov av underhåll från den gemensamma föräldern vara olika, beroende främst på skillnaden i de två andra föräldrarnas underhållsförmåga. Som jag kommer närmare in på i det följande bör i sådana fall den gemensamma förälderns underhållsförmåga i första hand las i anspråk där behovet är störst. Denna grundsals bör tillämpas också i förhållandet mellan ett hemmavarande och ett bidragsberältigat barn. Den kan leda lill alt merparten av vad den underhållsskyldige kan avstå går till del barn som han eller hon bor tillsammans med, medan det utomstående barnel får en mindre andel, men förhållandet kan också bli det omvända. Ofta bör man alltså kunna reda sig med att tillämpa allmänna principer.

När samtliga inblandade föräldrar har svag ekonomi kan emellertid en strikt fördelning efter allmänna regler mellan barnen av den bidragsskyldiges tillgängliga överskott leda till all det hemmavarande barnet slår ulan tillräckliga medel för sin försörjning. Avsteg bör då få göras från de allmänna reglerna på så sätt all den bidragsskyldige föräldern i första hand får tillgodose del hemmavarande barnels behov. Del är meningslöst all kräva den underhållsskyldige på bidragsbelopp som han eller hon inte kan betala. Till detla kommer all det bidragsberäliigade barnel kan få underhåll genom bidragsförskott, en möjlighet som i regel inte tillkommer del hemmavarande barnel. Med tanke på detla bör del minsta belopp som alllid skall vara reserverat för hemmavarande barn i princip sammanfalla med det normala beloppet för bidragsförskott och alltså sältas till 0,4 basbelopp per år (f n. 420 kr i månaden). Omständigheterna i del särskilda fallet kan emellertid göra del motiverat atl räkna med ett högre eller ett lägre belopp. Del bör därför vara möjligt att avvika också från nivån 0,4 basbelopp. Från del belopp som sålunda skall stå till det hemmavarande barnets förfogande bör avräknas vad

Prop. 1978/79:12 102

barnets andra förälder kan anses ha förmåga all tillskjuta i underhåll saml     Allmän ersättning som annars utges för den förälderns räkning, däremot inte     motivering barnbidrag och andra liknande förmåner som tillkommer barnet. Det återstående beloppet är alltså det som den bidragsskyldige under alla omständigheter skall förbehållas för underhåll ål barnel.

Reglerna om förbehållsbelopp förutsätter självfallet atl en beräkning görs av den bidragsskyldiges behållna inkomst. Jag återkommer lill denna fråga i del följande.

De föreskrifier om förbehållsbelopp m. m. som jag nu har redogjort för kommer utan tvivel all medföra en lättnad för de underhållsskyldiga som har del sämst ställt. Bl. a. blir del inte längre möjligt all, som fortfarande sker på sina håll, alllid bestämma underhäillsbidragel till ell belopp i nivå med eller strax under bidragsförskottet även för personer som saknar förmåga all bära en sådan bidragsskyldighel.

De föreslagna reglema i FB om förbehållsbelopp avviker delvis från de motsvarande föreskrifter som gäller vid införsel och vid utmätning i lön. Situationen när underhållsbidrag skall bestämmas är också en annan än den som föreligger när bidrag skall las ul i exekutiv ordning. Del kan emellertid finnas anledning atl se över bestämmelserna om förbehållsbelopp i den uisökningsräilsliga lagstiftningen sedan viss lids erfarenhet har vuniis av de nu föreslagna ändringarna i FB. Tills vidare bör dessa bestämmelser kvarstå oförändrade.

En metod att beräkna underhållsbidragets storiek

Inledningsvis framhöll jag att FB:s allmänna regler om underhåll till barn bör ges det innehållet att underhällsbidrag skall bestämmas med ledning av barnets behov och föräldrarnas inbördes ekonomiska bärkraft. En så allmänt hållen norm ger självfallet utrymme för olika tillvägagångssätt att beräkna underhållsbidrag, även om den kompletteras med sådana föreskrifter om förbehållsbelopp som jag nyss har föreslagit. Det vore önskvärt att ha tillgång till en mera fasl beräkningsmetod som kunde vinna allmän tillämpning. Nära till hands ligger då att försöka b)'gga vidare på reglerna om förbehållsbelopp.

En metod som ankyter till förbehållsbeloppen och som enligt min mening bör vara användbar i många siluai:ioner går i ell enkelt fall, där underhållsskyldighet finns endasl gentemot ett barn, i korthet ul på följande. Barnets underhållsbehov uppskattas till vissl belopp. Beräkning görs av varje förälders nettoinkomst efter skatt. Härifrån dras förbehållsbelopp för förälderns eget och eventuellt för makes eller samboendes underhäll. Restbeloppen representerar de överskoltstelopp som föräldrarna rimligen bör kunna ta i anspråk för underhåll åt barnel. Underhållsbidraget erhålls därefter genom alt det  belopp som hai beräknats för barnets behov fördelas

Prop. 1978/79:12

103

proportionellt mellan föräldrarna efter överskottsbeloppen. Om exempelvis

ett visst barns behov beräknas till 700 kr, den bidragsskyldiges överskott lill

I 200 kr och den andra förälderns motsvarande belopp tiJI 800 kr skulle alltså

underhållsbidraget bli

1 200

-----------  x 700 =420 kr

I 200 -t- 800

Allmän motivering

Bidraget får dock givelvis inte inkräkta på del belopp som har förbehållits den underhållsskyldige. Om båda föräldrarnas överskollsbelopp antas vara 300 kr, skulle bidraget, beräknat på samma sätt som nyss, ha blivit 350 kr. Den underhållsskyldige kan emellertid inte förpliktas utge mer än 300 kr.

Den metod som har beskrivits i del föregående utgår från barnels behov. Med hänsyn härtill börden ha goda utsikter all vinna parternas förståelse och underiäita uppgörelser i godo. Förslaget innebär inte alt någon given andel skall las i anspråk för bidrag av det överskott som den underhållsskyldige har. I stället kommer barnets behov och den andra förälderns betalningsförmåga alt reglera hur stor del av överskottet som skall tas i anspråk för bidraget. Också den förälder som inte är bidragsskyldig får tillgodoräkna sig förbehållsbelopp, när den förälderns betalningsförmåga bedöms. Härigenom kan han eller hon sägas bli jämställd med den förälder som är bidragsskyldig.

Såsom bidragsförskottet i dag är konstruerat får det i princip inte påverka storleken av underhållsbidraget (betänkandet s. 223). Systemet med särskilda förbehållsbelopp för den underhållsskyldige leder till - och förutsätter i viss mån - atl del bidragsberäliigade barnel får sitt grundbehov tillgodosett genom bidragsförskott när den underhållsskyldiges betalningsförmåga brister. Detta kan emellertid knappast ses som ell avsteg från den nämnda principen. Också i övrigt bör man hålla fasl vid denna tills vidare. Jag vill här erinra om atl ulredningen om stödet till särievande föräldrar har att överväga den framtida utformningen av bidragsförskottsinstitutet eller en motsvarighet lill detta. I fall då den bidragsskyldiges disponibla inkomst inte mycket överstiger förbehållsbeloppet bör man dock enligt min mening med hänvisning lill bidragsförskottet kunna modifiera den förordade beräkningsmetoden så all inte den bidragsskyldiges överskott helt eller nästan helt går ål för underhållsbidrag. I annat fall uppkommer ganska kraftiga tröskeleffekter vid inkomstökningar för personer som befinner sig i inkomstskiktet kring förbehållsbeloppel.

Metoden för bidragsberäkning: barnets kostnader

En svårighet med den nu diskuterade metoden att räkna fram underhållsbidrag till barn består i atl uppskatta det kostnadsbelopp som skall fördelas mellan föräldrarna. I detta bör i allmänhet räknas in endast verkliga utgifter för barnet. Även om de individuella förhållandena är avgörande, får man i stor utsträckning falla tillbaka på schablonbelopp. Det torde gå atl ungefär-

Prop. 1978/79:12

104

ligen beräkna vad ett barn, efter vad som är allmänt godtaget i vårt land, behöver för atl dess grundbehov av mal, kläder, annan utrustning, m. m. skall vara tillgodosett. Inom konsumentverket kartläggs f. n. de olika kostnader som ingår i en hushållsbudgel. Arbetet beräknas vara slutfört under sommaren 1978. Del bör bli möjligt att utläsa levnadskostnaderna för olika medlemmar i ell hushåll. Konsumentverket avser all beakta kostnadsutvecklingen genom halvårsvisa justeringar med ledning av konsumentprisindex.

Konsumentverkets redovisning bör kunna tjäna till ledning när underhållsbidrag skall bestämmas. Jag räknar också med atl man i de råd som lämnas för hur underhållsbidrag bc;räknas skall kunna ange vissa riktvärden för barnkostnadema. En rimlig utgångspunkt torde under alla förhållanden vara del av de sakkunniga beräknade beloppet om 0,6 basbelopp per år (f n. 630 kr i månaden) för ett barns grundförsörjning, vartill kommer vad som täcks av barnbidraget.

Del koslnadsbelopp som skall fördelas mellan föräldrarna bör beräknas netto, dvs. med bortseende från belopp som motsvarar barnbidrag och andra bidrag från det allmänna vilka är direkt avsedda för barnel och bör påverka underhållsbidraget. Har barnet tillgångar eller inkomster av siörre betydelse, bör koslnadsbeloppel reduceras i skälig omfattning.

Bamlillsynskoslnader bör ses som en utgift för barnel. Normall bör inte högre kostnad godtas än som gäller vid kommunal barntillsyn. Kan barnel inte beredas plats för tillsyn genom kommunens försorg eller finns det annars särskilda skäl mol tillsyn i sådan ordning, bör dock annan skälig kostnad få accepteras.

Såvitt gäller bostadskostnaden vore det i princip riktigast att skilja ut den meratgift som barnet får anses medföra och lägga denna till barnets kostnadsbelopp. I gengäld fick den förälder som har hand om barnel nöja sig med motsvarande lägre avdrag för bostadskostnad från nettoinkomsten när del gäller all bestämma den förälderns underhållsförmåga. Ell sådani tillvägagångssätt skulle emellertid leda till invecklade beräkningar. 1 allmänhet bör man kunna välja den enklare metoden atl den förälder som barnel bor hos får förbehålla sig bostadskostnad både för egen och barnets del mol alt någon särskild bostadsutgift inte direkt påförs barnet. Förfarandet lorde i varje fall oftast kunna tillämpas när bostadsbidrag utgår. Bostadsbidragen har nämligen som väsentligt syfte all utjämna bostadskostnaderna för barnfamiljerna. Uppmärksamheten bör emellertid vara riktad på alt del i vissa fall kan vara nödvändigt all b;akta barnets bostadskostnad särskilt, om inte barnet skall få ell för lågt underhållsbidrag.

En viss schemalisering i bedömningen av kostnaderna för del underhållsberättigade barnet är redan så lill vida nödvändig som ett faslsiälll underhållsbidrag kan komma att gälla under en relativt lång lid, medan underhållsbehovet   ändras.   Om   underhållsbidragen   någoriunda   skall

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

105

anpassas lill de verkliga förhållandena får emellertid denna schemalisering inte drivas för långt. Kostnaderna för barnet växlar ju med barnels ålder och förhållandena i övrigt. När barnet kommer upp i tonåren, får del alltmer en vuxens behov. Jag anser därför att man bör nöja sig med att försöka bedöma underhållsbehovet under de år som ligger närmast i liden och lägga denna bedömning lill grund för bidragsberäkningen, låt vara atl bidraget formellt bestäms all utgå också för liden därefter. Detta fömtsätter naluriigtvis all frågan om bidragels sioriek kan prövas om senast när den tidsperiod har gått ut som man har kalkylerat med. Detta spörsmål kommer jag atl behandla under 5.2.6.

Som jag redan har sagt kan frågan om barnets totala underhållsbehov inte ses frislående från föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Barnel kan, efter en glidande skala, göra anspråk på en högre standard för egen del ju bättre ställt föräldrama har det i ekonomiskt hänseende. Detta siandardtillägg för barnel bör enligt min mening i första hand bedömas i förhållande lill vad som utgör båda föräldrarnas sammanlagda överskott av neiloinkomslen sedan förbehållsbeloppen har räknats från. 1 detta sammanhang bör dock hänsyn mera generellt kunna tas lill underhållsskyldighet mot make. Även den underhållsskyldiges behov av ytteriigare medel för egen del utöver vad som läcks av förbehållsbeloppel bör beaktas. Jag är inte beredd atl anvisa någon formel för hur slandardtilläggen till barnets behovsbelopp bör beräknas. Det är möjligt all del även i detta hänseende kan lämnas vissa råd i riktiinjema för hur underhållsbidrag fastställs.

Allmän motivering

Metoden för bidragsberäkning: fördelningen mellan föräldrarna av kostnaderna för barnets underhåU

Vad härefter gäller underhållsbördans fördelning mellan föräldrarna bör den ekonomiska bärkraften bedömas utifrån varje förälders förväntade nettoinkomst, dvs. bruttoinkomsten minskad med skatt. I princip bör inkomsten minskas med sådana utgifter för inkomstens förvärvande som är avdragsgilla vid beskattningen. Skatten beräknas lämpligen med hjälp av tabellerna för preliminärskatl. Därvid beaktas genom val av skatlekolumn alt rätt föreligger lill förvärvsavdrag eller skattereduktion. Också den skattelättnad som följer av rätlen all upp lill ett viss belopp göra avdrag för underhållsbidrag bör beaktas. Till nettoinkomsten bör läggas viss andel av siörre förmögenhet.

Sedan den bidragsskyldiges nettoinkomst har fastställts minskas denna med förälderns eget förbehållsbelopp, inklusive bostadskostnad. Också rätten till förbehållsbelopp för make eller samboende bör, som framgått, beaktas på del sättet att den bidragsskyldiges nettoinkomst inför jämförelsen med den andra förälderns underhållsförmåga alllid minskas med förbehållsbeloppel. Motsvarande reduktion görs av den andra förälderns inkomst. Kvarvarande belopp är de överskott vars inbördes förhållande bestämmer hur underhålls-bördan skall fördelas mellan föräldrarna.

Prop. 1978/79:12

106

Metoden för bidragsberäkning: underhållsskyldighet mot flera barn m. m.

Vad jag har sagt i det föregående om hur underhållsbidrag till ett barn lämpligen kan beräknas bör tillämpas också när fråga är om två eller fiera barn till .samma föräldrar. Att det gäller au täcka varje barns behov leder ofta lill atl det .sammanlagda underhållsbidraget stegras vid ökat barnantal. Underhållsbidraget lill varje barn blir emellertid normalt lägre. För det första minskar .självfallet utrymmei för standardtillägg. Fördel andra kan man även i övrigt räkna med lägre utgifter per barn, när två eller flera barn växer upp i samma hushåll. För det tredje torde det oftare bli aktuellt att skära ner bidraget därför atl dei annars skulle inkräkta på förbehåll.sbeloppen.

Om en person är underhållsskyldig mot två eller flera bam som har olika mödrar eller fäder, måste hänsyn tas till att de andra föräldrarna inbördes kan ha olika bidragsförmåga. Den underhållsskyldige kan därför komma att betala högre bidrag till ell barn än lill ett annal, även om barnen har samma underhållsbehov. I förhållande lill varje barn och dess andra förälder bör bidragsförmågan bestämmas med ledning av ett belopp som utgör återstoden av den bidragsskyldiges nettoinkomst sedan från denna har dragils- förutom tidigare nämnda förbehållsbelopp för den underhållsskyldige själv och för make eller samboende - del bidrag lill övriga bam som vid en samtidig bedömning beräknas vara del rikiigii. Merparten av vad l. ex. en far lill ivå barn kan bidra med kan komma atl las i anspråk av det ena barnet, om modern lill det barnet saknar underhållsförmåga medan modern lill det andra barnel har ett ansenligt inkomslöverskott. Det andra barnet bör dock inte ställas helt utan bidrag från fadern.

Vad jag har sagt nu är i princip tillämpligt också i förhållandet mellan ell barn som den underhållsskyldige bor tillsammans med och ett bam till vilket han eller hon skall betala bidrag. Del kan alliså bli nödvändigt atl ungefäriigt beräkna vilket underhållsansvar som bör vila på den andra föräldern lill del hemmavarande barnet, även om denna förälder bor tillsammans med den bidragsskyldige. I fråga om hemmavarande bam tillkommer, som framgått av del föregående, att del resultat som man kan komma fram till med stöd av allmänna överväganden kan behöva korrigeras till det hemmavarande barnels förmån, så atl delta barn är tillförsäkrat ett minimiunderhåll från sina föräldrar som i regel uppgår lill 0,4 basbelopp om året (f n. sammanlagt 420 kr i månaden).

Allmän motivering

Metoden för bidragsberäkning: hemarbetande makes eller samboendes underhållsförmåga

En fråga med allmän räckvidd är om och i så fall i vilken utsträckning en förälder skall anses ha viss underhållsförmåga trots all han eller hon inte har egen inkomst av någon betydelse. Frågan lorde ganska ofta få aktualitet för hemarbetande makes eller samboendes del. Den uppkommer t. ex. om en

Prop. 1978/79:12

107

förälder är gift och hemarbetande och skall betala underhållsbidrag lill ett egel barn utanför hemmet eller om en förälder skall betala bidrag lill sill barn och barnel bor hos den andra föräldem som är omgift och saknar förvärvsinkomst. Motsvarande problem kan föreligga när en person med förvärvsinkomst som har hemmavarande barn skall betala underhållsbidrag lill ett barn utom hemmet. För all bedöma vederbörandes betalningsförmåga kan man behöva ta ställning till vilken andel av underhållet lill del hemmavarande barnel som en hemarbetande make skall anses svara för.

De nu angivna fallen torde i huvudsak kunna bedömas enhetligt. Utgångspunkten bör vara att man bygger på de faktiska förhållanena. Om emellertid den hemmavarande maken har möjlighel all få ett lämpligt arbele utanför hemmet och familjens situation inte kan anses kräva att maken avstår från denna möjlighel, vore det stötande atl frånkänna maken förmåga att bidra lill barnets kostnader. Man får då utgå från en tänkt inkomst när underhållsförmågan prövas. I del föregående har jag behandlat frågan, om en person som skall betala underhållsbidrag lill ett bam får förbehålla sig ell belopp för underhåll åt den hemmavarande maken. De grander efter vilka denna fråga skall bedömas bör enligt min mening tillämpas också i det nu diskuterade fallet, där del alltså gäller alt avgöra om en hemmavarande make skall påföras en tänkt inkomst eller ej. Ytterst får man falla tillbaka på skönsmässiga bedömningar.

Allmän motivering

Avslutande synpunkter

Jag vill avslutningsvis understryka atl den metod som jag i del föregående har behandlat endasl är atl se som ett hjälpmedel att bestämma ell rimligt underhållsbidrag i överensstämmelse med FB:s föreskrifter i ämnet. Del underhållsbelopp som kan räknas fram med hjälp av metoden och anslutande synpunkter bör kontrolleras genom en allmän skälighetsbedömning och vid behov korrigeras. Omständigheterna i de enskilda fallen är sä varierande att domstolarna och andra som medverkar vid fastställande av underhållsbidrag alltid måste ha möjlighel att göra en mera fri bedömning. Jag har inte heller här kunnat la upp mer än en del av de problem som möter när underhållsbidrag skall bestämmas. Del förtjänar också påpekas all domstolarna är bundna av parternas yrkanden och hänvisade att göra sina bedömningar på grundval av det faklaunderiag som parterna för in i processen.

5.2.4 Den bidragsskyldiges egna utgifter för barnet

Nedsättning av underhållsbidraget?

Den av föräldrarna .som skall betala underhållsbidrag till ett barn bidrar inte sällan också mera direkt till barnets underhåll genom alt ha barnet hos sig under längre eller kortare perioder. Ibland förekommer det att underhållsbi-

Prop. 1978/79:12

108

draget av denna anledning bestäms till ell lägre belopp än som annars skulle ha utgått. Den bidragskyldiga föräldern kan emellertid inte med stöd av någon lagregel fordra att underhållsbidraget sätts ned med hänsyn lill de direkta utgifter som föräldern har för barnets uppehälle medan del vistas hos honom eller henne.

Särskilt på senare tid har i olika sammanhang gjorts gällande all den bidragsskyldiga föräldern borde ha rätt atl vid betalningen av underhållsbidraget tillgodoräkna sig åtminstone en del av de utgifter som föräldern på detta sätt har för barnet. Frågan behandlades bl. a. i en motion till 1975/76 års riksmöte (mol. 1975/76:675). I motionen framhölls att en bidragsskyldig förälder som utövar den faktiska tillsynen av barnel under perioder på mer än tre dagar i följd borde medges nedsättning i det månatliga underhållsbidraget med 1/30 för varje sådan dag. Riksdagen tog dock inte ställning till denna fråga ulan ansåg all den först borde prövas närmare av familjelagssakkunniga (se LU 1975/76:33 s. 96, rskr 1975/76:397).

Familjelagssakkunnigas förslag innebär all den bidragsskyldiga föräldern skall kunna få underhållsbidraget nedsatt i skälig omfattning, om föräldern har haft nödvändiga kostnader för barnets uppehälle medan del har vistats hos honom eller henne under en inte obetydlig del av bidragstiden. Avsikten är atl del i första hand skall ankomma på föräldrama själva att komma överens om villkoren för nedsäliningen i underhållsbidraget. Vid tvist mellan dem bör enligt de sakkunniga som en riktpunkt för bedömningen gälla alt nedsättning medges endasl för perioder på minst tre dagar i följd. Om underhållsbidraget inte överstiger bidragsförskottet bör avdraget kunna utgöra 1/30 av underhållsbidraget för varje dag utöver de två första av perioden. Är underhållsbidraget högre, får avdraget i stället bestämmas efter en allmän skälighetsbedömning. En av de sakkunniga är dock skiljaktig på denna punkt och anser atl avdraget inte i något fall bör överstiga 1/30 av bidragsförskottet.

Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet all den bidragsskyldiga föräldern ges rätt lill vissl avdrag på underhållsbidraget för de kostnader som uppkommer när barnet vistas hos honom eller henne. Flera remissinstanser anser emellertid alt det bör krävas en längre tids vistelse än tre dagar för all avdragsräll skall uppkomma. Av dessa remissinstanser förordar en del att vislelseliden skall räknas över en längre tid än en månad, varvid dock vistelsen inte behöver vara sammanhängande. Från några håll förordas vidare atl avdraget får uppgå högsl till 1/30 av bidragsförskottet. Slutligen framhåller ell par remissinstanser att förutsättningarna för avdragsrätten bör anges mera exakt i lagen än de sakkunniga har föreslagit.

Enligt min mening ärdet ell rätlvisekrav all den förälder som förutom att betala underhållsbidrag bidrar till barnets underhåll genom att ha barnet boende hos sig, kanske under långa perioder, kan få en rimlig lättnad i sin bidragsskyldighel. Del är också angeliigel alt underlätta kontakten mellan

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

109

barnet och den bidragsskyldiga föräldem. Denna kontakt får inte försvåras av     Allmän att föräldern inte har råd att utöver underhållsbidragei bekosui barnets     motivering vistelse hos honom eller henne i någon siörre utstriickning. Som familjelagssakkunniga och flertalet remissinstanser har funnit börden bidragsskyldiga föräldern alltså kunna räkna sig till godo viss del av de kostnader som föräldern har för barnel medan del vistas hos honom eller henne.

Del är naluriigtvis möjligt all redan när underhållsbidraget bestäms beakta atl den bidragsskyldiga föräldern delvis fullgör sin underhållsskyldighet genom all lidvis ha barnel hos sig. Underhållsbidraget får då fastställas lill ett lägre belopp än som annars skulle ha utgått. Ett sådani förfarande kräver inte någon lagreglering ulan kan tillämpas redan i dag. Metoden kan vara lämplig när föräldrarna i förväg kan med ganska stor säkerhet avgöra i vilken utsträckning barnel kommer alt vistas hos den bidragsskyldiga föräldern. Framför allt lorde metoden kunna komma till användning i fall då föräldrarna har gemensam vårdnad och låler barnel regelbundet bo än hos den ena och än hos den andra föräldern.

Den angivna metoden passar emellertid inte .så bra i de fall då föräldrarna inte redan från början säkert vei hur ofta och på vilka lider barnet kommeratt vistas hos den bidragsskyldiga föräldern. Den förutsätier vidare au föräldrarna tänker på denna fråga när de bestämmer underhållsbidraget. De underhållsbidrag som utgår f n. torde .som regel inte ha fastställts enligt denna metod. Om någon annan lösning inie erbjuds skulle därför .större delen av dem som nu är bidrag.sskyldiga behöva pröva om sina underhållsbidrag för au få sina egna utgifter för barnet beaktade. Detta är uppenbariigen inte någon lämplig ordning.

Med tanke på de fall där underhållsbidraget inte har beslämls enligt den metod som jag nyss pekade på bör alltså en särskild bestämmelse uppställas som innebär atl den bidragsskyldiga föräldern får tillgodoräkna sig ett avdrag på underhållsbidraget för de kostnader som uppkommer medan han eller hon rent faktiskt sörjer för barnel. Ävdragsrällen bör kunna utnyttjas först sedan det har konstaterats alt barnel har vistats hos den som är bidragsskyldig. Eftersom underhållsbidragen som regel betalas i förskott innebär detla atl avdraget i allmänhet inte kan göras på just det underhållsbidrag som avser den tid barnet vistas hos den bidragsskyldige. Avdraget får i stället göras i efterhand på underhållsbidrag som härnäst förfaller lill betalning eller på eventuellt lidigare förfallna men ännu inte betalda bidrag.

När del gäller all bestämma villkoren för avdraget kan man länka sig olika lösningar. En är alt i enlighel med familjelagssakkunnigas förslag ge endasl en allmänt hållen regel om ävdragsrällen och överlåta ål i första hand föräldrarna själva all komma överens om de närmare villkoren för denna rätt. Uppkommer tvist mellan dem, får den avgöras av domstol. Som flera remissinstanser har påpekat kan emellertid en sådan lösning skapa konflikter mellan föräldrarna och leda till tvister som inte främjar en god kontakt mellan dem och barnel. Förslaget innebär vidare atl många tvister kan uppkomma i

Prop. 1978/79:12 110

samband med införsel för underhållsbidraget och då medföra problem för    Allmän
kronofogdemyndigheten. motivering

En annan lösning, som har föreslagits av några remissinstanser, är all medge avdragsräll endasl under fönjlsällning all de närmare villkoren för denna rätt redan har beslämts i avtal eller dom om underhållsbidrag. Tvisterna i efterhand skulle då begränsas lill frågan om bamel har vistats hos den bidragsskyldiga föräldem i sådan omfattning all rält till avdrag föreligger enligt avtalet eller domen. Även denna lösning har emellertid vissa nackdelar. Framför allt tvingas föräldrar med redan fastställda underhållsbidrag atl nu i efterhand söka nå en uppgörelse i avdragsfrågan eller, om del inte lyckas, vända sig till domstol för all få frågan avgjord.

Enligt min mening är den bästa lösningen i stället att direkt i lagen slå fasl en huvudregel för ävdragsrällen som leder lill ell rimligt resultat i de flesta fall. Föreligger särskilda omständigheter som gör att regeln slår fel, bör föräldrarna kunna vända sig till domstol om de inte själva kan komma överens om avvikande villkor. För all man så långt möjligt skall undvika all kronofogdemyndigheterna i efterhand måste ändra ett avdragsbeslut i ett införselmål bör sådana avvikande regler mot parts bestridande kunna meddelas endasl för liden efter del alt talan har väckts.

Vid valet av en lämplig huvudregel i fråga om villkoren för avdragsrätten måste hänsyn tas lill all inte alla kostnader som den bidragsskyldige har för barnet när del vistas hos honom eller henne leder lill alt den andra förälderns kostnader minskar i motsvarande mån. En avdragsräll för den bidragsskyldiga föräldern får givetvis inte gå så långt atl den andra föräldem inte får en rimlig täckning för sina fasta kostnader för barnel.

Redan av denna anledning finns det skäl att begränsa ävdragsrällen till inte alltför kortvariga perioder. Detla är också påkallat för atl man skall undvika täta avdrag som förrycker betalningen av underhållsbidragen och som kan leda lill siörre administrativt merarbete hos kronofogdemyndigheterna i fråga om bidrag som las ut genom införsel. Från dessa synpunkter framstår den av familjelagssakkunniga föreslagna liden av tre dagar som väl kort.

Den bidragsskyldiga föräldem har givelvis störst behov av ett avdrag när barnel vistas hos honom eller henne under längre perioder, såsom under längre skollov och semestrar. Ett avdragssyslem bör därför utformas så att del i första hand lar sikle på dessa perioder. För detla ändamål är det enligt min mening tillräckligt att avdrag får göras när vistelsen pågår minsl fem hela dygn i följd. Rält lill avdrag bör enligt huvudregeln uppkomma först vid vistelser av denna längd men då avse hela perioden. Avvikelser från denna regel bör dock medges om det föreligger särskilda skäl, t. ex. om barnel regelbundet besöker den bidragsskyldiga föräldem under kortare perioder än fem dygn. Givetvis kan föräldrartia även utan att det föreligger sådana särskilda skäl komma överens om all tillämpa andra tider för ävdragsrällen.

När del gäller avdragels sioriek finner jag inte anledning all komplicera

Prop. 1978/79:12

111

bedömningen genom all införa olika regler beroende på hur stort underhållsbidraget är. I och för sig kan det synas naturiigt att avdraget bestäms lill 1/30 av del månatliga underhållsbidraget för varje dygn som bamel vistas hos den bidragsskyldiga föräldem, dvs. att bidragsskyldigheien helt bortfaller under denna tid. En sådan regel tar emellertid enligt min mening inte tillböriig hänsyn lill all den andra föräldern har vissa fasta kostnader som inte minskar därför all barnet är borta. Det vore olyckligt om avdraget sattes så högt alt man skapade ett motstånd hos den föräldern all medverka lill att umgäng-esrätlen utövas. Man uppnår enligt min åsikt en rimlig avvägning om underhållsbidraget reduceras endast med 3/4, dvs. om avdraget bestäms lill 1/40 av underhållsbidraget för varje dygn som vistelsen pågår. Även i delta fall bör dock andra normer kunna tillämpas, om särskilda skäl föreligger eller om föräldrama är Överens om del.

Sammanfattningsvis förordar jag som huvudregel att bidragsskyldig förälder som har haft bamel hos sig under en sammanhängande lid av minsl fem hela dygn skall vid fullgörande av bidragsskyldigheien få tillgodoräkna sig ett avdrag för varje helt dygn av barnets vistelse med 1/40 av del underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller vid denna tid. Del är rimligt att denna reduktion inte kommer alltför sent. Jag föreslår därför all den bidragsskyldiga föräldem inte skall kunna göra avdrag på underhållsbidrag som belöper på senare lid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde.

Under remissbehandlingen har från olika håll påpekats au de förordade avdragsreglerna inte är tillräckliga i fall då den bidragsskyldiga föräldern bor långt från barnet och därför måste vidkännas dryga resekostnader för att barnel skall kunna besöka honom eller henne. Denna fråga har också behandlats i en motion lill årets riksmöte (mot. 1977/78:1470). Med anledning av motionen uttalade rik.sdagen atl frågan föll inom ramen för det utredningsuppdrag som ligger på kommittén för översyn av samhäll.sstödet till särievande föräldrar. Riksdagen förui.saite au del spörsmål som hade tagits upp i motionen skulle komma alt behandlas av kommittén under dess fori.satta arbete. Motionen föranledde därför inie någon åtgärd från riksdagens sida (LU 1977/78:23). Även jag anser atl det är lämpliga.st att detta spörsmål i första hand får övervägas av kommittén under dess arbele. Jag finner därför inte anledning att ta upp frågan till närmare behandling i detta sammanhang.

Allmän motivering

Regleringen i bidragsförskottslagen

En särskild fråga är hur den föreslagna ävdragsrällen skall passas in i gällande syslem för bidragsförskott och återkrav av sådant förskott. Enligt familjelagssakkunnigas förslag skall utgående bidragsförskott inte påverkas av atl den bidragsskyldige kan ha rätt till avdrag på underhållsbidraget. Däremot skall försäkringskassan vid återkrav av bidragsförskoilel kunna la

Prop. 1978/79:12

112

hänsyn lill alt den bidragsskyldige har haft barnel hos sig och reducera ålerkravsbeloppet i motsvarande mån.

Remissinstanserna har allmänt godtagit att den bidrag.sskyldiges återbetalningsskyldighet för utgivna bidragsförskott skall reduceras när barnet har vistats hos honom eller henne under sådana förhållanden alt rätl till avdrag har uppkommit. Också jag an.ser all delta är lämpligt. I annat fall skulle syftet med de nya avdragsreglerna i stor utstriickning förfelas. För atl undvika alltför stora administrativa besvär för försäkringskassorna bör hänsyn dock kunna tas endasl lill vistelser som har pågått minst fem hela dygn i följd, även om den bidragsskyldige enligt dom eller avtal har rätt alt göra avdrag för kortare perioder. Vidare bör krävas all den bidragsskyldige inom en kortare tidsfrist anmäler önskemål om att avdraget skall beaktas vid återkrav mol honom eller henne av utgivna bidragsförskott. I övrigt bör försäkringskassorna vid återkravet tillämpa samma regler som gäller mellan'föräldrarna i fråga om rätten till avdrag på underhållsbidraget. Om inget annal har bestämts bör alltså ålerkravsbelopiet reduceras med 1/40 för varje dygn under en månad som umgängesrätl har utövats. I fall då underhållsbidraget överstiger bidragsförskottet, får avdraget fördelas proportionellt mellan bidragsförskottet och det överskjutande underhållsbidraget. Denna ordning överensstämmer med den som tillämpas när försäkringskassan har fullmakt atl uppbära överskjutande underhållsbidrag och skall fördela belopp som den underhållsskyldige betalar till kassan men som inte räcker till för all täcka hela underhållsbidraget.

Flera remissinstanser har framhållit alt en motsvarande reduktion bör göras på bidragsförskotten till barnet. Annars skulle barn som får bidragsförskott gynnas otillböriigt framför andra barn. Ocksåjag anseratt man måste låta bidragsförskotten reduceras i de berörda fallen. En annan ordning skulle inte bara leda lill orättvisor utan också direkt inbjuda lill missbruk av bidragsförskottssystemet. Utgående bidragsförskott bör alltså minskas med samma belopp .som räknas av vid återkravet mot den bidragsskyldiga föräldern. Det innebär alt barnet enligt huvudregeln likväl får ut minst 1/4 av förskottet, även om det vistas hela månaden hos den bidragsskyldiga föräldern. Och är underhållsbidraget lägre än förskottet, utgår alllid mellanskillnaden ograverad. Del bör också beaktas atl eventuellt bostadsbidrag och i allmänhet också barnbidrag hela liden lämnas till den förälder som stadigvarande har hand om barnet. Den reduktion av bidragsförskottet som jag har förordat kan därför inte få några allvarliga konsekvenser för denna förälder, som ju också har fått sina utgifter fcir barnel minskade medan del vistas hos den andra föräldern.

Efter samråd med socialministern förordar jag alliså all den bidragsskyldiges rätt till avdrag för en sammanhängande tid av minst fem hela dygn skall beaktas inte bara vid återkrav mol honom eller henne för utgivna bidragsförskott ulan också när bidragsförskott utgår lill barnel. Jag återkommer närmare lill dessa frågor i specialmoliveringen.

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

113

5.2.5 Periodiska bidrag och engångsbidrag

Underhållsbidrag kan utges antingen periodiskt eller med ett belopp en gång för alla. Huvudregeln är enligt 7 kap. 6 § FB atl bidrag skall betalas i förskoll för kalendermånad. Om särskilda omständigheter föreligger kan domstolen dock bestämma annal. Bidragen kan sålunda utgå i förskoll för kortare eller längre perioder eller också i efterskott.

Parterna kan vidare själva komma överens om alt gå ifrån huvudregeln. Överenskommelsen kan gå ut på alt bidraget skall eriäggas med ett engångsbelopp. Av 7 kap. 6 och 7 §§ FB framgår att avtalet måste vara skriftligtoch bevittnat. Det skall dessutom vara godkänt av barnavårdsnämnden. Möjligheten att genom avtal frångå huvudregeln står dock öppen endast i fråga om barn vars föräldrar varken vid dess födelse var eller senare har varit gifta med varandra.

Bestämmelsema om när ett underhållsbidrag skall betalas har tvingande karaktär. Om en underhållsskyldig betalar bidrag i förskott för längre lid än som är bestämd i föreskriven ordning innebär nämligen betalningen inte atl han eller hon blir befriad från all betala bidraget på den förfallodag som rätteligen gäller.

De sakkunniga har funnit det naturiigt att behålla den nuvarande huvudregeln och möjligheten för domstol att meddela undantag från den. De anser vidare au det också i fortsättningen bör vara möjligt för parterna all avtala om avvikelse men att avtalsmöjligheten bör gälla lika för alla bam, dvs. oavsett om föräldrarna har varit gifta med varandra eller inte. Formkravet och kravet på godkännande av barnavårdsnämnden bör enligt förslaget stå kvar om avtalet gäller betalning med eti engångsbidrag eller i förskott för längre lid än en kalendermånad. Betalning i sådan ordning bör komma i fråga endast när starka skäl talar för det.

De sakkunnigas förslag har i allmänhet godtagits under remissbehandlingen. Även jag anser atl den nuvarande huvudregeln om betalning i förskott månadsvis bör slå kvar. Regeln tillgodoser barnets intresse av alt fortlöpande få bidrag för sin försörjning allt efter som behov uppkommer. Den är i allmänhet till fördel också för den bidragsskyldige, vars betalningsansvar delas upp i perioder som för del mesta lorde vara väl anpassade efter inkomstförhållandena.

Huvudregeln bör emellertid även i fortsättningen i dag kunna frångås under särskilda omständigheter. En avvikande betalningsordning bör kunna grundas på rättens beslut eller på avtal.

Liksom remissinstanserna biiräder jag de sakkunnigas förslag att möjligheten alt genom avtal avvika från huvudregeln bör slå öppen beträffande alla grupper av barn. Avtal bör alltså kunna iräftas också för barn vars föräldrar har varit gifta med varandra.

Den längst gående avvikelsen från huvudregeln är att bestämma alt bidraget skall utgå med ell engångsbelopp. De sakkunniga har som nämnls

Allmän motivering

8   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12

114

ansett att man bör vara mycket ålerhållsam med alt bestämma engångsbidrag. Detta är också min åsikt. Denna betingas delvis av hänsyn lill barnets ekonomiska intressen. Visserligen bör, enligt vad jag kommeratt föreslå i det följande, även avtal om engångsbidrag kunna jämkas lill förmån för barnet när ändrade förhållanden föranleder del. Och genom krav på att beloppet liksom nu skall betalas till barnavårdsnämnd kan man skydda barnel mot att bidraget förbrukas i förlid. Det är likväl en betydande risk all barnet genom ett engångsbidrag får ett lägre underhåll än genom ell fortlöpande bidrag som, lill skillnad från engångsbidragei, är indexreglerai.

Väl så stor betydelse bör tillmätas önskemålet att kontakten mellan barnet och den bidragsskyldiga föräldern inte skärs av. Betalning genom ell engångsbidrag får lätt en sådan verkan. Redan delta gör alt del mycket sällan bör komma i fråga all mot nägon parts vilja bestämma atl underhållsbidraget skall betalas en gång för alla.

Under remissbehandlingen har en instans ifrågasatt om inte tiden är inne att helt avskaffa engångsbidrag som betalningsform. Jag anser dock att man inte bör gå så långt. I särskilda fall kan ell engångsbidrag vara atl föredra. Om exempelvis den underhållsskyldige inte har haft någon familjesamhörighei med bamel och det inte heller kan väntas att en sådan kontakt kommer au uppstå, kan det vara bättre för barnet att få ett engångsbidrag i stället för en kanske osäker rätt till framtida periodiska bidrag. Detta gäller särskilt om den bidrag-sskyldiga föräldern avser att bosätta sig i annat land och svårigheter atl utfå underhållsbidrag därigenom kan väntas uppkomma. Frågan om engångsbidrag bör .sålunda enligt min mening prövas med utgångspunkt främst i vad som är bäst för barnet.

Med hänsyn lill vad jag har sagt nu biiräder jag de sakkunnigas förslag atl avtal om engångsunderhåll skall godkännas av barnavårdsnämnden för alt vara giltigt. Alternativi bör rätten kunna lämna sitt medgivande. F. n. anses domstolen inte kunna bestämma om engångsbidrag, om inte parterna är ense om sådani bidrag. Med tanke på de begränsade verkningar som för framlider bör tilläggas engångsbetalning (avsnitt 5.2.6) finns det emellertid enligt min mening inte tillräcklig anledning alt formligen utesluta möjligheten för rätten att mot ena partens vilja förordna om denna form av betalning. En annan sak är all del myckel sällan torde bli jiktuellt all utnyttja en sådan möjlighet.

Ell särskilt behov av att bevaka barnets rätt föreligger enligt min mening också i de fall då fråga uppkommer om all betala periodiska bidrag för längre tidsperioder ål gången, antingen det gäller betalning i förskott eller i efterhand. Del kan vara svårt alt dra en bestämd skiljelinje mellan dessa situationer och fall då engångsbidrag skall betalas i två eller fiera omgångar. Bl. a. med hänsyn härtill finns det skäl alt även när del gäller bidrag som skall utgå periodvis med längre tidsmellanrum behålla den särskilda prövning som kravet på barnavårdsnämndens godkännande innebär. Jag föreslår att avtal som innebär att framlida bidrag skall betalas i förskoll eller efterskott för

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

115

längre tid än tre månader skall godkännas av nämnden, om barnel är under 18 år. Domstol bör ock.så kunna bestämma om avvikelse från huvudregeln, om den finner att .särskilda skäl föreligger. Detla gäller vare sig parterna är överens om det eller ej.

Utöver vad jag nu har sagt bör några begränsningar inte göras i parternas frihet att avtala om avvikelse från huvudregeln. Det bör .sålunda stå dem fritt alt avtala om betalning för kortare terminer än tre månader, vare sig betalningen skall erläggas i förskott eller i efterskott.

Mitt förslag innebär sålunda att avialsmöjligheten utvidgas till att omfatta alla barn oavsett föräldrarnas civilstånd men att kravet på godkännande från barnavårdsnämnd begränsas till att avse väsentligare avvikelser från huvudregeln. Kravet på nämndens medgivande kommer att gälla också avtal som frånskilda föräldrar ingår beträffande sina barn. De formkrav som i dag uppställs för avtal om avvikelse från huvudregeln bör stå kvar för sådana avtal .som skall underkastas barnavårdsnämndens granskning. Avtalen bör alltså i des.sa fall vara skriftliga och bevittnade.

Skulle en underhåll.sskyldig betala bidrag i förskott för längre lid än vad som följer av huvudregeln, domstols avgörande eller ett i behörig ordning slutet avtal, bör betalningen inte heller i fortsättningen befria den bidragsskyldige från alt på nytt betala bidrag på de fdrfallodagar som rätteligen gäller.

Allmän motivering

5.2.6 Jämkning av underhållsbidrag Grundläggande bestämmelser

Bestämmelser om möjlighelerna all få lill stånd ändring av domar och avtal om underhållsbidrag till barn är intagna i 7 kap. 7-9 §§ FB. Har bidraget blivit fastställt genom dom kan det, om man bortser frän indexändringar, jämkas endast när ändrade förhållanden påkallar det. Också avtal om periodiska underhållsbidrag kan jämkas på grund av ändrade förhållanden. Avtal som makar har slutit med tanke på föreslående skilsmässa kanjämkas även därför all avtalet är obilligl. Mol del underhållsberättigade barnel är bidragsavial över huvud laget inte bindande, såvida inte barnets föräldrar aldrig har varit gifta med varandra och avtalet har slutits i särskild form. Gentemot den underhållsskyldige upprätthåller FB däremot grundsatsen all avtal är bindande, dock med de betydande avsteg som nyss har nämnls.

Familjelagssakkunnigas förslag innebären förenkling av den nu behandlade regleringen. Del föreslås bl. a. att man upphäver bestämmelsen om atl den underhållsberättigade oberoende av vad som har avtalats kan göra anspråk på högre underhållsbidrag. Regeln om jämkning vid ändrade förhållanden skulle därmed i lika mån bli tillämplig för den underhållsskyldige och den underhållsberättigade. De sakkunniga föreslår vidare en allmän

Prop. 1978/79:12 116

föreskrift om jämkning av avtal sorn är oskäliga med hänsyn till omsiändig-     Allmän
heter som förelåg vid tillkomsten. motivering

Vad de sakkunniga sålunda har föreslagit har i allmänhet godtagils under remissbehandlingen. En remissinstans, juridiska fakultetsnämnden i Uppsala, ifrågasätter emellertid om inte båda parterna i ell underhållsavtal borde ha oinskränkt rätt all begära omprövning vid domstol av underhållsfrågan. Socialstyrelsen går ett steg längre och förordar all ett orikligt underhällsbidrag alllid bör kunna ändras av domstol, vare sig bidraget är fastställt genom avtal eller i dom. De båda remissinstansernas ståndpunkt får ses mot bakgrund av all de anser att den myndighet, i första hand försäkringskassan, som har betalt ut bidragsförskott bör ha viss rätt alt uppträda som part vid domstol i mäl om fullgörande av underhållsskyldigheten.

Också jag anser att bestämmelserna om när fastställda underhållsbidrag kan jämkas behöver ses över. Den naluriiga utgångspunkten är enligt min mening att både domar och avtal om underhållsbidrag enligt allmänna grandsatser skall ligga fasl för framliden. En sådan ordning är ägnad alt ge stabilitet åt parternas ekonomiska planering och alt främja önskvärd eftertanke inför avtal och rättegångar om underhållsbidrag.

Det är emellertid uppenbart att man måsle tillåta ganska långtgående avsteg från denna utgångspunkt. Hänsynen lill barnets bästa och intresset av alt belastningen på föräldrarnas ekonomi blir rättvis och från social synpunkt rimlig kräver sålunda alt underhållsbidragen anpassas lill ändrade förutsättningar.

Sedan år 1977 uppställs i FB inte något krav på att en ändring av förhållandena skall vara väsentlig för all dom eller avtal om underhåll skall kunnajämkas. Självfallet kan inte varje förändring åberopas som grund för jämkning. Under förarbetena har framhållits alt en förutsättning är att bidraget med hänsyn till de ändrade förhållandena inte framstår som rimligt och att förändringen inte är tillfällig. Förändringen bör vara något så när betydelsefull. Vidare kan inte omständigheter som har varit kända eller kunnat förutses av parterna när underhållsbidraget bestämdes föranleda jämkning (LU 1975/76:33 s. 130 f). Vad som sålunda har uttalats bör enligt min mening fortfarande ha giltighet. Jag föreslår därför att den gällande bestämmelsen får bestå och att villkoren för jämkning lill följd av nya faktorer anges på väsentligen samma sätt som f. n.

I avsnitt 5.2.3 har jag framhållit att underhållsbidrag bör bestämmas på grundval av en bedömning av barnets behov och atl behovet i allmänhet växlar under barnets uppväxttid. F. n. iir det ofta osäkert i vilken utstriickning ändringar i barnets behov har vägts in när underhållsbidrag fastställts i avtal och domar. Enligt 7 kap. 11 S andra stycket FB kan ändringar i kostnadema beaktas på så sätl att underhållsbidrag bestäms lill olika belopp för särskilda

Prop. 1978/79:12

117

delar av underhållsliden. Denna möjlighet torde emellertid inte utnyttjas så ofta. Om en indelning i perioder saknas torde del ligga närmast till hands atl anse alt bidraget är beräknat med ledning av de genomsnittliga kostnaderna för barnel under den lid underhåll skall utgå.

För fall då underhållstiden sträcker sig över många årär enligt min mening en genomsnittsberäkning för hela tiden av kostnaderna för barnel mindre väl förenlig med strävandena atl anpassa underhållsbidragen efter de verkliga förhållandena. Vill parterna inte från början differentiera underhållet med hänsyn lill barnets åldersperioder bör perspektivet begränsas några år framåt i tiden när bidraget bestäms. Jag anser all FB bör ge vissl stöd för en sådan ordning genom en föreskrift som ger part frihet all begära omprövning av dom eller avtal om underhåll när bidraget, bortsett från indexändringar, har utgått med oförändrat belopp under en längre lid, förslagsvis sex år. Även i övrigt kan det te sig befogat att eftersa pass lång tid medge fri omprövning av ell fastställt underhållsbidrag. I och för sig torde förhållandena då ofta ha ändrats på ett sätl som motiveraren jämkning av underhållsbidraget. En part som begär omprövning skall emellertid i fortsättningen inte uttryckligen behöva åberopa ändrade förhållanden för atl en omprövning skall komma till stånd. Vidare bör domstolen ha frihet all jämka underhållsbidraget ulan atl ange ändrade förhållanden som grund.

Jag vill understryka all den nu förordade omprövningsregeln inte innebär att själva avtalstiden förkortas. Påkallas inte någon jämkning, när sex är har förflutit, utgår bidraget som förut. Inte heller får den nya omprövningsmöjligheten åberopas till stöd för en mer restriktiv bedömning av frågan, om ändrade förhållanden gör del befogat all jämka bidraget innan sex år har gått.

Vad jag har sagt i det föregående mynnar alltså ul i förslag om alt dom och avtal om underhållsbidrag bör kunna jämkas för framliden när ändring i förhållandena föranleder del. Omprövning bör alltid kunna begäras när bidrag har utgått med ett och samma belopp i sex år, frånsett indexuppräkning. Dessutom bör ett avtal kunnajämkas om det redan vid tillkomsten var oskäligt. Till denna fråga återkommer jag strax. Med tanke på de vidsträckta möjligheter som sålunda öppnas att ändra fastställda underhållsbidrag hyser jag inte några betänkligheter mot förslaget att underhållsavtal - liksom underhållsdomar-i övrigt görs bindande inte bara förden underhållsskyldige utan också för den underhållsberättigade.

Allmän motivering

Jämkning av avtal om engångsbidrag

Som jag lidigare har föreslagit i avsnitt 5.2.5 bör del även i fortsättningen vara möjligt atl träffa avtal om engångsbidrag. Möjligheten bör stå öppen för alla barn och inte som nu förbehållas barn till dem som inte har varit gifta med varandra.

Prop. 1978/79:12 118

Enligt gällande rätt (7 kap. 8 § andra slyckel FB) kan avtal om engångsbi-     Allmän drag inte jämkas på grund av all förhållandena har ändrats. De sakkunniga     motivering har emellertid föreslagit all också sädana avtal skall kunnajämkas till förmån för den underhållsberättigade. Remissinstanserna har anslutit sig lill förslaget.

Även jag biiräder förslaget i den delen. Kommer t. ex. den underhällsskyldige sedan avtalet har träffats i en bättre ekonomisk situation, bör del finnas möjlighel för barnel all få ytteriigare bidrag, antingen i form av ett nytt engångsbidrag eller som ett periodiskt bidrag. Däremot bör den underhållsskyldige, sedan bidraget väl har eriagts, inte kunna kräva all få tillbaka en del av bidraget om förhållandena ändrar sig lill hans nackdel. Del är troligt alt den föreslagna ordningen leder till en minskning av antalet fall där bidrag bestäms att utgå med ett enda belopp. Liksom de sakkunniga ser jag emellertid delta närmast som en fördel.

Jämkning av oskäliga avtal

De sakkunniga har som nämnts föreslagit all också bestämmelserna om jämkning av uppenbart obilliga avtal om underhåll ändras. Bestämmelsema gäller i dag avtal som makar har träffat inför en föreslående äktenskapsskillnad (7 kap. 9 § FB). Talan om jämkning måsle väckas inom ett år.

De sakkunniga har ansett all det även i de fall då barnets föräldrar inte är eller har varit gifta med varandra kan finnas behov av en regel som innebär atl obilliga avtal kanjämkas. Med avtalslagens generalklausul som förebild, dvs. 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, föreslår de att jämkning skall kunna ske när avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Del föreslås också atl den särskilda preskriptionsregeln slopas. Förslaget har mottagits positivt under remissbehandlingen

Generalklausulen, som trädde i kraft den 1 juli 1976, är formellt inte tillämplig på familjerättens område. Del hardock förutsatts att bestämmelsen kan tillämpas analogivis (prop. 1975/76:81 s. 113). Om den föreskrift om ändring av oskäliga avtal som de sakkunniga föreslår genomförs, medför den i förening med bestämmelsen om jämkning på grund av ändrade förhållanden all man i FB får en uttrycklig och uttömmande reglering av jämkningsgrunderna. Jag förordar att den föreslagna regleringen genomförs. Delta innebär att möjligheterna alt få ett underhåll jämkat på grund av omständigheter som har förelegal redan när avtalet slöts blir desamma som gäller för rent förmögenheisräiisliga avtal. Vid prövningen kan sålunda beaktas om motparten har fått igenom avtalet genom aggressivt uppträdande, överraskningstaklik eller annal missbruk av förhandlingsläget. Det bör också vara möjligt att jämka ell avtal som har grundats på oriktiga uppgifter, oavsett om dessa har lämnats i god tro eller inte, om avtalet med hänsyn till omständigheterna även i övrigt är oskäligt (jfr prop. 1975/76:81 s. 126).

Prop. 1978/79:12

119

Jämkning av bidrag Jör förfluten tid

Vad som i dag gäller i fråga om möjligheten att få lill stånd jämkning för förfiuten lid av underhållsbidrag kan inte anses helt klart. Jämkning på grund av ändrade förhållanden torde dock inte kunna ske för tid som har förfiutit innan jämkningsfrågan aktualiseras (NJA 1929 s. 35; jfr dock SvJT 1936 rfs. 65).

De sakkunniga har föreslagit atl jämkning så lill vida skall kunna göras med retroaktiv verkan all obetalda bidrag får sältas ned eller helt falla bort, oavsett om jämkningen beror på att förhållandena har ändrats eller att avtalet är oskäligt. Däremot har de ansett atl bidrag som har betalts i behörig ordning inte skall kunna krävas tillbaka.

Samtiiga remissinstanser som har yttrat sig i saken ställer sig positiva till de sakkunnigas förslag. Även jag anser del värdefullt om möjlighel öppnas all helt eller delvis sälla ned äldre obetalda bidrag. När bidragsskyldigheten prövas måsle en bedömning göras av föräldrarnas framlida ekonomi. Blir den underhållsskyldiges ekonomi sämre än som förutsågs, innebär del all han kan få svårt all fullgöra sin skyldighet. Förhoppningar inför framliden kan göra att han dröjer med atl begära jämkning. Skuldbördan kan under liden växa lill betydande belopp. Främst med tanke på sådana situationer föreslår jag att, om förhållandena har ändrats sedan underhållsbidraget bestämdes, jämkning får ske av förfallna belopp som inte har blivit betalda. Jämkningsmöjligheten bör naluriigtvis begagnas med tillböriigl beaktande av den underhållsberättigades intresse av alt ha kvar sin fordran.

Rätt alt få bidrag för förfiuten tid nedsatt bör föreligga inte endasl när den underhällsskyldige samtidigt begär jämkning för framliden. Även jämkning enbart för förfiuten tid bör kunna ske. Om en sådan fristående rält lill jämkning införs torde man bl. a. kunna vinna den fördelen all en underhållsskyldig inte av rädsla för att annars gå miste om jämkningsmöjligheten påkallar nedsättning för framliden så snart bidragsförmågan försämras.

Möjligheten alt medge jämkning för tid innan talan har väckts bör, som jag nyss framhöll, begagnas med återhållsamhet. Frågan bör prövas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Jag anser därför inte att det finns skäl att -såsom har föreslagils under remissbehandlingen - särskilt begränsa den tid för vilken jämkning kan göras. Till detta kommer atl jag i det följande ämnar föreslå en förkortning av preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag.

En remissinstans har ansett att det ibland kunde vara motiverat att på grund av ändrade förhållanden också höja bidrag retroaktivt. Något angelägel behov av alt införa en möjlighet härtill kan dock inte an.ses föreligga. Underhållsbidrag tjänar i första hand syftet alt tillgodose det löpande behovet av medel för uppehälle. Enligt min mening får det an.ses tillräckligt om den underhållsberättigade har möjlighel alt få höjning av bidraget från den dag talan om jämkning väcks. Detla bör gälla oavsett om fråga är om periodiska bidrag eller om engångsbidrag.

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

120

Jämkning av avtal för förfiuten lid bör kunna komma i fråga även i fall då avtalet är oskäligt med hänsyn lill omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Eftersom det här gäller förhållanden som förelåg redan när avtalet slöts bör, som en remissinstans har påpekat, möjlighet finnas både att låta bidragsskyldigheten helt upphöra eller sätta ner den och atl bestämma all bidrag skall utgå med högre belopp än som framgår av avtalet. I praktiken lorde del knappast bli aktuellt all förordna om återbetalning av redan eriagda bidrag, men möjligheten härtill bör inte uteslutas.

Sammanfattningsvis föreslår jag alltså att underhållsbidrag skall på grund av ändrade förhållanden kunnajämkas för tid innan talan har väckts på så sätt att obetalda bidrag sätts ner eller faller bort. Är bidragsavial oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid tillkomsten, bör det i princip kunnajämkas enligt vad som gäller i fråga om avtal på förmögenhetsrättens område.

Allmän motivering

Proceduren Jör jämkning. Jämkning inom bidragsförskottssystemet

För att man skall få en smidig anpassning av underhållsskyldigheten till de verkliga förhållandena är det inte nog all de materiella bestämmelserna i FB öppnar möjligheter all jämka fastställda underhållsbidrag. Man måsle också söka se lill att jämkning i praktiken kommer till stånd i önskvärd omfattning. Av särskilt intresse är vilka möjligheter som erbjuder sig atl beakta växlingar i de bidragsskyldigas betalningsförmåga inom ramen för bidragsförskottssystemet.

Familjelagssakkunnigas förslag om en självsiändig prövning från försäkringskassornas sida av skyldigheten atl betala tillbaka bidragsförskott har fördelar i det hänseende som nu diskuteras. Försäkringskassorna skulle enligt förslaget fortlöpande och på egel initiativ kunna höja och sänka återkravs-beloppen efter ändringar i den underhållsplikliges inkomster och andra ekonomiska förhållanden.

Jämkningsprocesser skulle bli onödiga så länge det inte är fråga om bidrag som ligger över nivån för bidragsförskott. Man skulle också undgå olägenheten med den konstlade partsställning som nu många gånger föreligger i jämkningsmålen. F. n. har den underhållsberättigade ofta inget annal intresse av utgången i processen än att förekomma atl försäkringskassan sätter ner bidragsförskoilel med hänvisning till all underhållsbidraget och därmed det allmännas anspråk på återkrav är för lågt.

Som jag har konstaterat förul bör emellertid de sakkunnigas förslag till nytt ålerkravssyslem inte leda lill lagstiftning f. n. Frågan är då om man på annat sätl kan främja de syften som ligger bakom förslaget. Under remissbehandlingen har några instanser föreslagit atl försäkringskassa skulle få rält all uppträda som part gentemot den underhållsskyldige vid avtal och rättegång om underhållsbidrag upp till bidragsförskottsnivån. Förslaget är enligt min mening värt att pröva som ell alternativ till den ordning som de sakkunniga har föreslagit. Också denna prövning bör emellertid anslå i avvaktan bl. a. på

Prop. 1978/79:12

121

den pågående översynen av bidragsförskottslagen,

Andra remissinstanser anser att man redan inom ramen för gällande ordning kan nå ganska långt på vägen att anpassa återbetalningsskyldigheten för bidragsförskott lill betalningsförmågan. De syftar då i främsta rummet på möjligheten enligt bidragsförskottslagen att besluta om eftergift av återkrav. Enligt 18 § i lagen kan försäkringskassan efterge del allmännas krav, om del ärskäligimed hänsyn lill anden underhållsskyldige har varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift kan meddelas också om del av annan anledning framstår som skäligt.

Det är också min åsikt att eftergiftsinstitulet i ganska stor omfattning kan användas som ell medel alt rätta ålerbetalningsskyldigheten efter ändringar till det sämre i den bidragsplikliges förhållanden. Redan de gällande bestämmelserna ger goda möjligheter lill detla. Del har dock satts i fråga om eftergift kan beviljas enbart eller i huvudsak av ekonomiska skäl (se Rune Lavin, Bidragsförskollsinstitutet, s. 66 fQ. Denna osäkerhet bör undanröjas. Jag har nyss förordat all domstol skall kunna sätta ner eller slopa underhållsbidrag för förfiuten lid när det föranleds av ändring i förhållandena. På motsvarande sätl bör, som en remissinstans har framhållit, försäkringskassan helt eller delvis kunna efterge återkrav när del i efterhand visar sig all det fastställda underhållsbidraget blev för högt därföratt den underhållsskyldiges förhållanden i själva verket inte blev sådana som man från början hade antagit. Vid eftergiflsprövningen bör kassan hämla ledning från de riktlinjer som jag har talat om i avsnitt 5.2.3. Av särskild belydelse för bedömningen blir de föreslagna föreskrifterna i FB om vilka belopp som den underhållsskyldige bör kunna förbehålla sig när underhållsbidrag bestäms.

Jag förutsätter att försäkringskassorna i den utsträckning som tillgången på personal och hänsynen lill andra arbetsuppgifter tillåter själva uppmärksammar de fall då äterkravseftergift är befogad. Närmare föreskrifterom detta kan meddelas av riksförsäkringsverket. Redan i dag gäller att försäkringskassorna även ulan framställning från den underhållsskyldige kan pröva frågan om eftergift. En erinran om detta har också tagits in i de verkställighetsföreskrifter lill bidragsförskottslagen som riksförsäkringsverket har utfärdat.

Eftergiftsinstitulet bör i och för sig inte göras till ett instrument för korrigering a v underhållsavtal som är oskäliga eller domar som anses oriktiga. Detta hindrar inte att återkrav efterges - utöver de fall då den underhållsskyldiges situation har förändrats - när det är påkallat med tanke på hans rehabilitering eller i andra särskilda situationer, i enlighet med vad som följer av 18 § bidragsförskottslagen i gällande lydelse (se bl. a. prop. 1974:12 s. 26 och 27).

Många av de underhållsskyldiga som har betalningssvårigheter och som pressas av underhållsskulder kan ha ganska goda inkomster när de väl har förvärvsarbete. Deras problem kan vara atl de ofta är sjukskrivna eller arbetslösa. För denna kategori blir möjligheten för försäkringskassorna att i

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

122

efterhand sätta ner eller helt efterge ålerbetalningsskyldigheten av särskilt värde. Jämkning vid domstol torde nämligen ofta inte komma i fråga, efiersom en prognos för framtiden kan peka på en ganska god förvärvsförmåga.

Försäkringskassan bör kunna meddela eftergift inte bara när ändringen i den underhållsplikliges förhållanden är övergående utan också när den är beslående. I det senare fallet bör emellertid den underhållsskyldige uppmanas alt söka få en ändring till stånd i den dom eller det avtal som bidragsskyldigheten grundas på. Jämkning genom dom eller avtal är den enda möjlighel som står till buds när det är fråga om att sätta ner ett bidrag som ligger över nivån för bidragsförskottet eller över huvud laget när del gäller all höja ett en gång fastställt bidrag.

Försäkringskassan har goda möjligheter atl i ett sammanhang bedöma den underhållsskyldiges förpliktelser mol fiera bam. En sådan helhetsbedömning av underhållsbördans sioriek kan (. n. inte alltid komma lill stånd vid domstol. Domstolen kan ju endast lx;stämma om bidrag till den som i målet är den underhållsskyldiges motpart. Endasl i begränsad utsträckning är del möjligt atl i en rättegång pröva fiera mål om underhåll. Detla aren brist som man enligt min mening nu bör rälla ti II. Jag anser alltså att man bör underiäita för den underhållsskyldige att i processen dra in alla dem mot vilka han är bidragsskyldig. Jag avser att behandla denna fråga närmare under 5.2.9.

Som jag nyss har antytt torde försäkringskassorna inte sällan ha anledning att uppmärksamma föräldrar på möjligheten all genom avtal eller dom få till stånd jämkning av ett fastställt underhållsbidrag. 1 flertalet fall torde emellertid jämkning bli beroende av parternas eget initiativ. Det är angelägel alt sprida information om förutsättningarna för jämkning och att motverka föreställningen alt jämkning endast är en extraordinär åtgärd. Många föräldrar är inte medvetna om atl de genom avtal kan ändra ett underhållsbidrag som har fastställts av rätten. Enligt min mening skulle del vara av värde om domar i underhållsmål alllid innehöll en erinran om de föratsättningar under vilka del fastställda bidraget kan ändras. En sådan erinran bör också regelmässigt föras in i underhållsavtal som upprättas under medverkan av myndighet. Del allmänna bör sörja för att information om jämkningsmöjligheterna också lämnas i andra former. Det ankommer på regeringen alt ta ställning lill hithörande frågor.

De åtgärder som jag har berört i detta avsnitt bör kunna leda lill att underhållsbidragen i praktiken blir bättre anpassade till faktiska behov och verklig bärkraft. Jag är emellertid medveten om alt systemet för återkrav av utgivna bidragsförskott har brister och att på längre sikt andra lösningar kanske måsle sökas. Bidragsförskotlsinsliluiel kommer all prövas i den kommitté för utredning av stödet tili särlevande föräldrar som socialministern har tillkallat.

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12 J23

5.2.7 Indexändringarna och underhållsbidrag till barn Allmän

motivering 1 lagen (1966:680) om ändring av  vissa underhållsbidrag, den  s. k.

indexlagen, föreskrivs all underhållsbidrag som på grund av lag skall utgå lill bl. a. eget barn och makes barn skall ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Indexlagens syfte är att anpassa underhållsbidragen lill ändringar i penningvärdet. Underhållsbidragen ändras årligen den 1 april, men endast om basbeloppet för mars med minst fem procent över-eller underskrider del basbelopp som låg lill grund förden senaste ändringen. Bidrag som har fastställts i liden mellan två ändringar justeras redan vid nästföljande ändring. Gällande bidrag ändras med det procenttal med vilket basbeloppet har ändrats. I år har bidragsbeloppen höjts enligt lagen med 14 procent. Höjningarna åren 1975-1977 uppgick lill resp. 11,11 och 7 procent. Om den underhållsskyldiges inkomster inte har stigit i en utsträckning som motsvarar höjningen av bidragsbeloppet, kan nedsättning aktualiseras enligt de allmänna reglerna i FB om jämkning vid ändrade förhållanden.

De sakkunniga har ansett atl det på sikt måsle vara lill fördel både för den underhållsskyldige och för den underhållsberättigade om bidragsbeloppen på något sätt påverkas av förändringarna i penningvärdet. De har därför inte velat avskaffa indexregleringen. De nuvarande regelbundet återkommande höjningarna av underhållsbidragen har dock enligt de sakkunniga blivit betungande för de underhällsskyldiga, vilkas ekonomiska situation många gånger inte har förbättrats i samma takt. De sakkunniga föreslår därför all siorieken av de åriiga ändringarna begränsas. Den lösning som förs fram innebär atl endasl den del av underhållsbidraget som kan sägas motsvara de nödvändiga kostnaderna för barnet följer ändringarna i penningvärdet. Till den del bidraget ligger ovanför denna nivå skall däremot någon förhöjning inte göras enligt lagen. Närmare bestämt skall enligt förslaget den del av ell underhållsbidrag som motsvarar bidragsförskottet ändras i anslutning till detta, medan den del som ligger ovanför utgår som ett fasl belopp utan ändring. Samordningen med bidragsförskottet föreslås få lill följd att underhållsbidragen ändras lika ofta som bidragsförskottet. Detta kan ändras från en månad till en annan, beroende på ändringarna i basbeloppet.

De sakkunnigas förslag angående metoden att indexreglera underhållsbidragen har fått ell blandat mottagande. En majoritet av remissinstanserna är kritisk eller anser att en annan lösning bör övervägas. Några efteriyser ett syslem som lar hänsyn .såväl till prisutvecklingen som till ändringar i den underhållsskyldiges inkomst. Andra föreslår att skatteavdraget för utgivna underhållsbidrag höjs. Förslaget att bidragsbeloppen skall ändras vid samma tillfällen som bidragsförskotten har avvisats av fiertalet remissinstanser.

Som de sakkunniga har framhållit måste del i längden vara en fördel både för de underhållsberättigade och de underhållsskyldiga att underhållsbidragen genom en generellt verkande reglering anpassas till ändringar i

Prop. 1978/79:12

124

penningvärdet. Del bör alltså inte komma i fråga att avskaffa systemet med indexreglering av underhållsbidragen.

Särskilt de senaste årens indexuppräkningar har emellertid medfört kännbara påfrestningar för många underhållsskyldiga vars inkomster inte har ökat i samma takt. Åtskilliga bidragsskyldiga hör ekonomiskt sett inte lill de mera gynnade grupperna och kan ha svårt atl kompensera sig fören höjning av den allmänna prisnivån. Visseriigen är det numera betydligt lättare än när indexlagen kom lill all få lill stånd jiimkning av bidrag som har ändrats enligt denna lag. Det kan emellertid inte anses lämpligt med ell system som påkallar ell stort antal jämkningsprocesser. 1 den mån indexlagen ger sådana effekter, bör reglerna ses över.

Under 5.1.3 har jag nämnt all budgetminislern lill hösten kommer att lägga fram förslag om all höja skatteavdraget för underhållsbidrag lill barn. En sådan uppräkning är ägnad all mildra konsekvenserna för de underhållsskyldiga av en indexhöjning av underhållsbidragen. 1 sammanhanget vill jag erinra om del infialionsskydd av skalorna för den statliga inkomstbeskattningen som riksdagen har beslutat om (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78:14, rskr 1977/78:48) och som kommer att tillämpas första gången vid 1979 års taxering. Regleringen innebär i princip alt en inkomstökning som endast avser att kompensera för prisstegringar inte som hittills reduceras genom att den reella skattebelastningen ökar på grund av skalornas progressivitei.

De ändringar i skattelagstiftningen som jag har nämnt nu kan emellertid inte anses tillräckliga för att eliminera nackdelarna med den gällande indexregleringen av underhållsbidragen. Liksom de sakkunniga anser jag därför att man bör begränsa storleken av de generella ändringarna av dessa bidrag.

Den läsning som de sakkunniga har föreslagit innebär sedd isolerad inte någon lättnad för de underhällsskyldiga som betalar ett underhållsbidrag som uppgår till eller understiger bidragsförskottets nivå. Lösningen skall emellertid ställas samman med de sakkunnigas förslag till nytt ålerkravssyslem för bidragsförskott. Enligt detta skulle den underhållsskyldiges återbelal-ningsplikt fortlöpande anpassas lill hans betalningsförmåga. När nu detta ålerkravssyslem inte genomförs, kan knappast heller de sakkunnigas metod att begränsa indexhöjningarna väljas. Denna skulle nämligen missgynna bidragsskyldiga som har lägre inkomster och sådana som har fiera barn att betala bidrag lill och som till följd därav betalar låga underhällsbidrag.

Önskvärt hade givetvis varit att finna en metod att automatiskt justera underhållsbidragen med hänsyn lill pris- och inkomstutvecklingen så alt bidragen kom all ligga på samma nivå som efter en omprövning av domstol. En sådan metod går dock knappast att finna. Fördetia är förhållandena under olika år och mellan skilda grupper av underhållsskyldiga alltför växlande. Man får nöja sig med en reglering som genomsnittligt seil kan väntas ge ett någoriunda rättvisande resultat. 1 övrigt får parterna även i fortsättningen

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

125

hänvisas att la i anspråk möjligheten att jämka fastställda bidrag vid ändrade förhållanden. Den generella regleringen bör vidare utformas så, atl del inte som nu alllid är den bidragsskyldige som behöver la initiativ till korrigering, om reglerna i ell särskilt fall skulle ge ett orättvist resultat.

Från dessa utgångspunkter föreslår jag att indexändringen av underhållsbidrag till barn för framtiden dämpas på del sättet atl den bestäms lill viss andel av ändringen av basbeloppet. Andelen bor skäligen sättas lill sju tiondelar. Med denna regel skulle t. ex. årets höjning på 14 procent ha stannat vid 9 procent. Metoden innebär all lättnaden i förhållande lill nuvarande ordning kommer alla underhällsskyldiga lill del i proportion till siorieken av underhållsbidraget. Däremot bör del inte ske någon motsvarande begränsning av höjningen av bidragsförskottet, som också det är anknutet lill basbeloppet. Barnels grundbehov är därför under alla förhållanden tryggat även vid inflation. Del allmänna träder med andra ord emellan i fråga om barn som har bidragsförskott och lar över kostnadsansvaret lill den del höjningen av bidragsbeloppen begränsas.

Under utredningsarbetet med samhällsstödet till särlevande föräldrar får övervägas på vilket sätt bidragsförskottet eller den förmän som kan komma i dess ställe skall anpassas till pris- och kostnadsutvecklingen. I samband därmed kan det finnas anledning atl ompröva den nu föreslagna regeln om indexreglering av underhällsbidragen. Denna får alltså anses ha i viss mån provisorisk karaktär.

De sakkunnigas förslag att underhällsbidrag skall kunna indexändras varje månad våren följd av den föreslagna samordningen mellan underhållsbidrag och bidragsförskott. Uteblir en sådan samordning, har man enligt min mening inte anledning att gå ifrån nuvarande ordning med generell ändring av underhållsbidragen endasl en gång om året. Förslaget bör följaktligen i den delen inte leda till lagändring.

De nuvarande bestämmelsema om och när underhållsbidrag ändras med hänsyn lill penningvärdet har emellertid den nackdelen att bidrag som har bestämts kort lid före den I april räknas upp med samma procenttal som bidrag som har varit oförändrade ett helt år eller t. o. m. längre tid. Som har framhållits under remissbehandlingen kan detta leda till överkompensation för de underhållsberiilligade. Visserligen skall i princip hänsyn las till en väntad indexhöjning när bidraget fastställs (jfr prop. 1966:155 s. 21), men detta lorde man i praktiken ofta underlåta. Saken skulle kunna riiltas till genom att höjningen bestäms lill olika procenttal, beroende på när under del gångna året som underhållsbidraget har fastställts. Detta skulle emellertid leda till praktiska och administrativa komplikationer, något som också framhölls redan under förarbetena till indexlagen. Enklast kan man enligt min mening komma till rätta med det berörda tröskelproblemet genom atl vid en omräkning förbigå de bidrag .som har fastställts under tiden närmast före omräkningen. Dessa bidrag kommeratt justeras törsi vid nästa omräknings-

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12 126

tillfälle, med det procenttal som då är aktuellt. För egen del anserjag del    Allmän skäligt atl bidrag som har beslämls under en iremånadersperiod före en     motivering generell ändring, dvs. under liden januari-mars, på detla sätl får slå över den omräkningen. Förslaget kan inte anses leda till all barnets berättigade intresse av kompensation blir lidande.

Sammanfattningsvis föreslår jag alltså sådana ändringar i indexlagen att höjningar av basbeloppet inte fullt ul får slå igenom i generella höjningar av underhållsbidragen lill barn och att uppräkning inte görs av bidrag som nyligen har blivit fastställda genom dom eller avtal.

5.2.8 Preskription av fordran på uiv.lerhållsbidrag

Rätten lill underhåll enligt FB är som sådan inte föremål för preskription. Har ell underhållsbidrag blivit bestämt, preskriperas däremot fordran på betalning tio år från förfallodagen. Preskriptionen kan emellertid avbrytas på olika sätt, i. ex. genom indrivningsförsök, krav eller endasl en erinran om skulden. Om något underhållsbidrag inte har blivit bestämt torde bidrag kunna krävas ut längst för tio år före den dag krav på bidrag framställs.

I prop. 1976/77:5 föreslogs en lag med nya bestämmelser om allmän fordringspreskription. Förslaget innebar all fordran enligt huvudregeln skulle preskriberas tre år från den dag fordringen tidigast kunde göras gällande. En preskriptionstid om tio år skulle dock i princip gälla för fordran som grundar sig på skriftligt fordringsbevis eller som är fastställd genom dom. Detla innebar att den nuvarande tioåriga preskriptionstiden skulle behällas för fordran på underhållsbidrag enligt dom eller skriftligt avtal. I frågaom fordran på underhåll som inte har blivit fastställd genom dom eller skriftligt avtal skulle däremot den kortare preskriptionstiden pä tre år gälla. Möjligheten lill preskriptionsavbrolt skulle alltjämt finnas kvar, men kraven föreslogs bli skärpta.

Förslaget lill en ny preskripiionslagstiftning avslogs av riksdagen (LU 1976/77:24, rskr 216). Riksdagen beslöt emellertid samtidigt att uppdra ål regeringen alt med utgångspunkt i en treårig preskriptionstid närmare utreda utformningen av särskilda preskriplionsbestämmelser på konsumentområdet. Ett förslag lill en ny preskriptionslag har därefter lagts fram i promemorian (Ds Ju 1977:14) Reviderad preskripiionslagstiftning. I promemorian föreslås all preskriptionstiden för konsumenlfordringar skall vara tre år räknat från fordringens tillkomst. För övriga fordringar skall den allmänna preskriptionstiden även i forlsällningen vara tio år. Gällande bestämmelser om preskriptionsavbrolt behålls i allt väsentligt. Preskriptionsavbrolt skall normall leda till atl ny preskriptionstid börjar löpa. - Remissbehandlingen av promemorian har nyligen avslutats.

Mol bakgrund av del nämnda propositionsförslaget om en förkortning av preskriptionstiden för fordringar i allmänhet har de sakkunniga föreslagit en

Prop. 1978/79:12

127

särskild reglering i FB beträfiande fordringar på underhållsbidrag. Enligt de sakkunnigas förslag bör samma preskriptionstid i princip gälla oavsett om bidragsbeloppet har blivit fastställt eller inte. Med tanke på all underhållsbidrag har lill syfte att tillgodose borgenärens behov av medel för sin löpande försörjning har man anledning att ställa sig restriktiv till krav på bidrag för förfluten lid. Den treårstid som föreslogs som huvudregel i den nämnda propositionen ar enligt de sakkunniga väl avvägd och lämpad för preskription av fordran på underhåll. I syfte all förekomma stora underhållsskulder bör man i princip inte tillåta att preskriptionen avbryts.

De sakkunnigas förslag innebär närmare bestämt alt rätlen att göra gällande fordran på underhållsbidrag som har blivit faslsiälll skall upphöra tre år efter förfallodagen ulan möjlighet lill preskriptionsavbrolt. Om utmätning härsken på grund av fordringen före preskriptionstidens utgång eller om den underhållsskyldige har blivit försalt i konkurs på ansökan som har gjorts dessförinnan, skall dock betalning för fordringen fl tas ul ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även sedan treårsliden har gått ul. Har något underhållsbidrag inte blivit fastställt skall preskriptionstiden räknas bakåt från den dag krav framställs. Preskriptionen skall i delta fall kunna brytas, men endast genom atl talan om underhållsbidrag väcks. I målet skali underhållsbidrag kunna dömas ut högst för en lid av tre år före den dag talan väcktes. Av domen i målet kommer att framgå när förfallodagen inträffar, och från den dagen löper en ny preskriptionstid.

De sakkunnigas förslag har fäll ett övervägande positivt mottagande under remissbehandlingen. Föreningen Sveriges kronofogdar har framhållit atl en regel om en absolut preskriptionstid i enlighel med förslaget skulle fylla ell praktiskt behov som har existerat i många är. Några instanser har dock ansett att förslaget inte i tillräcklig grad tillgodoser de underhållsberättigades intresse eller alt det i vart fall inte bör genomföras så länge den allmänna preskriptionstiden är tio år.

Genomförs de förslag som har lagts fram i promemorian Ds Ju 1977:14, kommer den allmänna preskriptionstiden också i fortsättningen att vara tio år, medan preskriptionstiden för konsumentfordringar blir tre år. En ny preskriptionslagstiftning efter dessa riktlinjer skulle alltså inte ändra riitts-läget i ftåga om preskription av fordringar på underhållsbidrag. Detta hindrar naluriigtvis inte all man genom särskilda bestämmelser i FB inför en preskriptionstid för underhållsfordringar som är kortare än tio år.

Som familjelagssakkunniga har framhållit är syftet med underhållsbidragen atl tillgodose den bidragsberättigades behov av medel för sin löpande försörjning. Genom sin starka inriktning på ett aktuellt behov skiljer sig fordringar på underhållsbidrag från flertalet andra fordringar. Det underhållsberättigade barnets intresse av att kunna kräva ut underhållsbidrag i efterhand minskas också i de flesta fall genom att det allmänna genom bidragsförskott tillförsäkrar barnet pengar för uppehälle.

Den nuvarande tioåriga preskriptionstiden i förening med de långtgående

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

128

möjligheterna lill avbrott i preskriptionen för med sig att ansvaret för gamla underhållsbidrag kan stå kvar under myckel lång tid. Gjorda undersökningar pekar på atl en växande underhållsskuld medför betydande sociala påfrestningar för åtskilliga underhålisskyldiga. Från kronofogdehäll har under remissbehandlingen hävdals atl den omständigheten atl utmätning har kunnat begäras för många års bidragsskulder till ansenliga belopp har medverkat till att skapa ett belalningsmotstånd hos vissa underhållsskyldiga, vilka på allt sätt söker undvika all eriägga även löpande bidrag. Preskriptionsregler som får sädana konsekvenser gagnar tydligen inte någon parts intresse.

De nu angivna omständigheterna talar enligt min mening med styrka för all preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag förkortas och i princip görs absolut. Också önskemålet att undvika tvister kring äldre rättsförhållanden och att bespara myndigheterna tidskrävande och oftast resultatiösa indrivningsätgärder kan åberopas. Å andra sidan får naluriigtvis preskriptionsbesiämmelserna inte utformas så atl de gynnar en gäldenär som avsiktligt försöker undgå betalning. Delta lalar föratt man inte inför en alltför kort preskriptionstid. Den lid av tre år som de sakkunniga har förordat finner jag för min del vara lämpligt avvägd. Den ansluter f. ö. lill de bestämmelser som nu finns om föräldrars skyldighet atl lill kommunen betala ersättning för socialhjälp till barn eller för vård som har lämnats omhändertaget barn. Talan om sådan ersättning skall nämligen väckas senast inom tre år från del all socialhjälpen eller vården lämnades, 39 § socialhjälpslagen (1956:2) och 73 § barnavårdslagen (1960:97).

Också när det gäller den närmare utformningen av preskriptionsreglerna ansluter jag mig till de sakkunnigas förslag. Detla innebär att fordran pä underhållsbidrag .som harblivit fasi.';iälld genom dom eller avtal preskriberas tre år från förfallodagen, i princip utan all möjlighel finns att avbryta preskriptionen. Är något underhållsbidrag inte tidigare faslsiälll, kan parterna i avtal fritt bestämma för hur lång tid tillbaka bidrag skall utgå. Kan någon uppgörelse inte nås, måste den underhållsberättigade väcka talan vid domstol. Domstolen kan - om inte den underhållsskyldige medger annal -döma ul bidrag längst för en tid av tre år före talans väckande. Som de sakkunniga har påpekat betyder detta atl fordran på underhållsbidrag som inte har varit fastställt kan hållas vid liv i mer än tre år. Det bidrag som i domen bestäms för förfluten tid kan nämligen kriivas ui intill tre år efter den dag då bidraget förfaller till betalnmg, vilkel del i princip gör när domen vinner laga kraft. Risken för att detta skall leda till en oskäligt stor underhållsskuld motverkas naturligen genom att riiiten i ett sammanhang beaktar den underhållsberäitigade.s behov av rctroaklivt bidrag och den underhållsskyldiges förmåga att erlägga ett belopp för den gångna tiden, eventuellt vid sidan av ett bidrag för framtiden.

I anslutning lill de sakkunnigas förslag om en förkortning av preskrip-

A II män motivering

Prop. 1978/79:12

129

lionsiiden för underhållsbidrag har under remissbehandlingen tagits upp också ett par frågor som rör införsel.

F. n. gäller att genom införsel får tas ut endasl bidragsbelopp som har förfallit till betalning tidigast två år före början av den kalendermånad under vilken verkställigheten skall ske, 5 § andra stycket införsellagen (1968:621). Om en delbetalning flyter in på en underhållsberältigads fordran skall enligt 15 § tredje stycket införsellagen avräkning i första hand ske på del belopp som har stått ute längst och som fortfarande kan tas ut genom införsel.

En remissinstans har föreslagit att införselliden förlängs så all den sammanfaller med den föreslagna preskriptionstiden för obetalda underhållsbidrag. En annan instans har ansett att den föreslagna förkortningen av preskriptionstiden skulle få siörre saklig betydelse om vid införsel betalning i första hand räknades av på den löpande underhållsfordringen och inte som nu på den äldsta delen av reslskulden.

Mol förslaget att utvidga införselmöjlighelerna lill atl avse underhållsbidrag som är upp lill tre år gamla kan anföras all den undérhållsskyldiges situation skulle försämras jämfört med lägel idag. Del kan vidare rent allmänt sättas i fråga om införselinstitutet bör stå öppet för indrivning av fordringar som är äldre än tvä år (jfr uttalanden av första lagutskottet ILU 1951:7 s. 7-9 och föredragande departementschefen i prop. 1963:52 s. 174). Utvidgningen skulle kanske kunna godtas om den förenades med den avräkningsordning som har förordals under remissbehandlingen, dvs. avräkning i första hand på löpande underhållsfordran. En sådan ordning har tidigare tillämpats inom införselsysiemei men övergavs därför all den ansågs ha påtagliga nackdelar för den underhållsberättigade (se SOU 1964:57 s. 155-157 och prop. 1968:130 s. 135 och 136). Del lorde med hänsyn lill den underhållsberättigades intresse inte vara lämpligt alt nu, när dessutom preskriptionstiden för fordringen som sådan föreslås förkortad, återgå till denna avräkningsordning. En ändring som gäller både omfattningen av de införselbara underhällsbidragen och avräkningsordningen skulle också innebära en ganska betydande omläggning av införselsysiemei. Tillräckligt underlag saknas för all pröva om en sådan omläggning är lämplig. Då några mer påtagliga nackdelar inte synes föreligga med de nuvarande bestämmelserna förordarjag all de i varje fall tills vidare får bestå i sak oförändrade.

Allmän motivering

5.2.9 Processuella frågor

Formen för handläggning av vårdnads- och underhållsfrägor

Frågor om underhåll lill bam skall enligt gällande rätt alltid handläggas i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Vårdnadsfrågor behandlas däremot i princip i den enklare ordning som anges i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden (ärendelagen). Om frågor angående vårdnad och underhåll kommer upp i samband med mål om äkienskaps-

9   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 130

skillnad handläggs de dock gemensamt i äklenskapsmålei (15 kap. 4 § andra     Allmän slyckel GB, 6 kap. 12 S första stycket och 7 kap. 10 S andra stycket FB). I     motivering praxis lorde underhälls- och vårdnadsfrägor som väcks samtidigt även annars handläggas tillsammans i ett tvistemål. Däremot kan underhällsfrågan inte las upp inom ramen för ett ärende om vårdnad.

Ett ärende vid domstol upptas efter ansökan. I tvistemål måsle talan normalt väckas genom stämning. Fråga om äktenskapsskillnad kan dock anhängiggöras genom ansökan, om båda makarna vill skiljas. Är fråga om äktenskapsskillnad anhängiggjord på rätt sätt, kan make utan särskild stämning framställa yriande angående bl. a. underhåll och vårdnad (15 kap. 4 § GB). Också i övrigi är handläggningen av äklenskapsmål förenklad. Sålunda kan domstolen utan huvudförhandling meddela dom bl. a. i underhålls- och vårdnadsfrågorna, om parterna är eniga (15 kap. 7 § tredje stycket GB). Parterna behöver alltså inte inställa sig vid rätten.

Att föräldrar inte annat än i samband med äklenskapsmål gemensamt kan ansöka både om överfiyllande av vårdnad och om fastställande av underhållsbidrag har ansetts som en brist (LU 1975/76:33 s. 115 0. Familjelagssakkunniga har därför föreslagit att parterna genom ansökan i samband med ärende om vårdnad skall kunna väcka talan om underhållsbidrag lill barnel, om de är eniga i underhällsfrågan. En mer genomgripande reform som innebär all också Ivisliga underhällsfrågor får las upp i förenklad form bör enligt de sakkunniga övervägas i ett siörre sammanhang.

De sakkunnigas förslag förutsätier all en fråga om vårdnad om barn fortfarande som huvudregel skall handläggas enligt ärendelagen. Del lämpliga i detta har emellertid ifrågasatts i en skrivelse den 4 maj 1977 från Sveriges advokatsamfund. Samfundet påpekar där all den vanliga ivistemålsproce-duren är att föredra framför ärendeformen utom när parterna är ense. Skrivelsen mynnar ut i en hemställan om lagstiftningsåtgärder i syfte atl göra del möjligt för domstolarna att välja alternativa rättegångsformer vid behandling av umgänges- och vårdnadsfrägor enligt FB. Med anledning av framställningen beslutade regeringen den 30juni 1977 genom tilläggsdirektiv (dir. 1977:91) atl uppdra ål rättegångsutredningen (Ju 1977:06) all vid sill arbete beakta de problem som samfundet har fäst uppmärksamheten på.

Familjelagssakkunnigas förslag orn en förenklad handläggning i vissa fall av underhållsfrågor har välkomnats under remissbehandlingen. Spörsmålet om rällegångsformen för vårdnadsfrågor har emellertid väckts på nytt, denna gång av Stockholms och Göteborgs tingsrätter. Dessa förordar sådana lagändringar redan i del nu aktuella lagstiftningsärendet all i varje fall ivisliga vårdnadsfrågor för framtiden handläggs i den ordning som gäller för tvistemål.

Frågor om vårdnad och underhäll kan i äklenskapsmål handläggas i en ordning som svarar mol de praktiska behoven. Sedan nya regler om vårdnad infördes fr. o. m. år 1977 torde del emellertid bli vanligare all frågor om

Prop. 1978/79:12

131

vårdnad och underhåll prövas ulan samband med äktenskapsskillnad. De procedurregler som då skall följas leder enligt vad som har omvittnats från våra tvä största tingsrätter och från Advokatsamfundet till besvärande ölägenheter. Jag har kommit till den uppfattningen att dessa snarast möjligt bör undanröjas. Efter samråd med rättegångsutredningen tarjag därför redan nu i dess helhet upp frågan om rällegångsformen för vårdnads- och underhållsfrågor. Den lösning som jag föreslår kan naluriigtvis komma att beröras av rättegängsulredningens blivande förslag lill reform av rättegångsordningen i allmänhet. Handläggningen i vårdnadsmål lorde också komma atl behandlas av utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt.

Handläggning i ell tvistigt vårdnadsärende skall enligt ärendelagen i princip äga rum under medverkan av nämnd. Muntlig förhandling kan förekomma. Lagen utgår närmast från all endast en förhandling hålls i ärendet. Många gångar kan del emellertid vara av värde att en förberedande förhandling äger rum inför rätten. En sådan förhandling förekommer regelmässigt i tvistemål av denna lyp och leds då av ensamdomare. Kravet på all nämnd skall medverka även vid en förberedande förhandling i ell ärende gör förfarandet tungrott och kostsamt. Som Stockholms tingsrätt har framhållit blir följden lätt all domstolen avstår från atl hålla muntlig förberedelse i ärendet.

Även andra nackdelar ar förenade med atl ivisliga vårdnadsfrägor ibland handläggs som ärenden. Om vårdnadsfrågan prövas i samband med ell äklenskapsmål kommer rättens avgörande atl meddelas i form av dom, medan avgörandet i ell vårdnadsärende sker genom beslut. Skilda fullföljds-regler gäller då. Även handläggningen i hovrätt följer olika regler. Talan mol en dom prövas i tvistemål, och saken avgörs vid huvudförhandling vid vilken nämnd i allmänhet medverkar. Tingsrätts beslut i ett vårdnadsärende prövas däremot i ett besvärsmål, vilket innebär att huvudförhandling inte äger rum. Endast muntligt förhör med part eller annan kan komma i fråga. I besvärsmålen är hovrätten domför med enbart juristdomare. Detta innebär att i dessa mål grundtanken om nämndemäns medverkan även i hovrätt i familjerällsmål inte förverkligas (jfr JuU 1975/76 :44 s. 28).

De olägenheter som jag har pekat på nu visar atl reglerna om domstolsärenden är mindre väl lämpade för handläggningen av ivisliga vårdnadsfrägor. Enligt min mening bör sådana frågor i stället prövas i den ordning som är föreskriven för tvistemål.

Målformen är i första hand anpassad för rätlstvisler enskilda emellan. Det kan därför ligga närmast lill hands all en fråga om överfiyllande av vårdnad fortfarande behandlas som ärende när föräldrarna är överens om den sökta åtgärden. Praktiska skäl talar emellertid för all värdnadsfrägan även i ett sådani fall handläggs som mål. Därigenom skapar man nämligen förutsättningar föratt vårdnads-och underhållsfrågorsom har samband med varandra alllid kan handläggas tillsammans, oberoende av om tvist råder i någon av

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12 132

frågorna eller om full enighet föreligger mellan parterna. Samtidigt vinner     Allmän man att vårdnads- resp. underhållsfrägor alllid behandlas inom ramen för en     motivering och samma processform. Redan svårigheterna all från början ange om en fråga är tvistig eller inte gör det f. ö. mindre lämpligt att bestämma handläggningsformen utifrån detta kriterium.

Vad som främst kan tyckas tala mot den angivna lösningen är att man skulle gä miste om den förenkling i handläggningen som ärendelagen erbjuder när frågorna inte är ivisliga. Denna konsekvens är emellertid inte nödvändig. Bl. a. reglerna om äklenskapsmål visar alt förfarandet i ett mål kan göras smidigt när parterna är ense. Efter mönsier av dessa regler bör kunna föreskrivas all vårdnadsfrågan fär upptas efter gemensam ansökan, ulan stämning, och all dom får meddelas ulan huvudförhandling. I så fall lorde del inte uppstå extra besvär eller kostnad för parter eller domstol som följd av att icke ivisliga vårdnadsfrågor för framtiden behandlas i tvistemåls-ordningen i stället för ärendevägen.

Jag förordar på grund av det anförda atl både ivistiga och icke tvistiga frågor om ändring i vårdnadsförhällandena handläggs enligt tvisiemålsreglerna. Denna ordning bör alltså tillämpas också när barnavårdsnämnd enligt 6 kap. 9 § FB begär atl förälder skall skiljas från vårdnaden därför att förälderns dellagande i denna innebär fara för barnets utveckling. Undantag bör däremot göras för vårdnadsfråga som åsyftas i 10 §. Paragrafen gäller fall då barnet slår endasl under en förälders vårdnad och denna dör. Rätten skall då på ansökan av den andra föräldern eller efter anmälan av barnavårdsnämnden förordna den andra föräldern att utöva vårdnaden, om det inte är uppenbart med hänsyn till barnets bästa atl vårdnaden bör anförtros åt särskilt förordnad förmyndare. I dessa fall lorde del i allmänhet inte finnas någon motpart till sökanden, och vårdnadsfrågan bör därför fortfarande handläggas i form av ärende.

För alt en gemensam handlägg;ning av vårdnads- och underhällsfrågor skall underiättas bör- med 15 kap 4 § andra stycket GB som förebild - i FB föreskrivas all yrkande om underhållsbidrag skall kunna framställas utan stämning i ett vårdnadsmål. Önskemålet om all föräldrar i gemensam ansökan lill rätten skall kunna på en gång begära överfiyttning av vårdnad och fastställande av underhållsbidrag uppfylls härigenom. Är föräldrarna ense om underhållet kan rätten med stöd av allmänna processuella regler (42 kap. 18 S rättegångsbalken) meddela dom i den delen under förberedelsen.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag all så gott som samtliga vårdnadsfrågor fortsättningsvis kommer att handläggas som mäl vid domstol. Föräldrar som vill ha ändring i vårdnaden kan alllid samtidigt fa frågan om underhåll lill barnel prövad. Är föräldrarna ense om både vårdnad och underhåll, kan de erhålla dom efter en gemensam ansökan och utan att de behöver inställa sig vid rätten.

Prop. 1978/79:12

133

Gemensam handläggning av flera mål om underhållsbidrag

Om en person har ivå eller fiera barn tillsammans med en annan kan han eiler hon regelmässigt räkna med att fä sin bidragsskyldighel mot des.sa barn prövad i en och samma rättegång. Enligt 14 kap. 2 S rättegångsbalken (RB) gäller nämligen att, om nägon samtidigt väcker käromål mot fiera svarande, eller fiera kärande väcker lalan mol en svarande, målen skall handläggas i en rättegång, såvida de stöder sig på vä.seniligen samma grund. Möjligheten till gemensam handläggning av underhållsfrågorna erbjuder sig däremot inte sä ofta när barnen är halvsyskon och den underhållsskyldige alltså har att göra med ivä eller flera föräldrar pä motsidan. För detta fall torde 14 kap. 2 § RB ganska sällan kunna åberopas. Vis.seriigen medger 14 kap. 6 S RB allmänt au mål mellan samma eller olika parter får handläggas i en rättegång, om det är till gagn för utredningen. En förut.säitning är emellertid att målen har väckts vid samma domstol och au denna är behörig (14 kap. 7 § RB). Enligt 7 kap. 10 § FB skall som regel talan om underhåll lill bam tas upp av rätten i den ort där svaranden har sin hemvist. Har svarandena i olika underhållsmål hemvist under skilda domstolar, saknas i allmänhet förutsättningar för gemensam handläggning av målen. 1 RB eller FB finns inie nägon .särskild regel om domstols behörighet som underiättar förening av mål i de fall som avses i 14 kap. 6 § RB.

Som jag har framhållit under 5.2.6 är det önskvärt att en underhållsskyldig kan få sin bidragsskyldighel mot samtliga barn prövad i ell sammanhang. På så sätl kan en rättvis och säker avvägning göras mellan de olika barnens underhållsbehov och den bidragsskyldiges betalningsförmåga. Den vidgning av rätten till jämkning vid ändrade förhållanden som gäller sedan år 1977 får ökat värde om den som är underhållsskyldig mot ett barn omedelbart kan få jämkningsfrågan prövad i en rättegång som avser nytt underhållsbidrag till ett annat barn. En samlad prövning bör också i de flesta fall ställa sig processekonomiskt gynnsam. Även för barnen och den förälder som företräder dem i underhällsfrågan kan en gemensam handläggning antas vara fördelaktig genom den bättre inblick som den ger i de berörda personernas ekonomiska och personliga förhållanden.

Någon ovillkoriig rält fören underhållsskyldig atl få lill stånd gemensam handläggning mellan fiera underhållsmål bör emellertid inte införas. En förening av flera mål kan nämligen ibland medföra olägenheter som vid en samlad bedömning inte uppväger fördelarna. Så kan vara fallet om inställelse i målet blir mycket lids- eller kostnadskrävande för någon av de underhållsberättigade som är bosatt på stort avstånd från domstolen. En begäran om gemensam prövning kan också föras fram så sent att det ursprungliga målet skulle fördröjas otillböriigt om framställningen vinner bifall. Med hänsyn till sådana och liknande omständigheter bör det läggas i rättens hand att bedöma om förening av underhållsmålen lämpligen skall tillåtas.

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

134

Som jag redan har nämnt kan enligt 14 kap. 6 § RB mål mellan olika parter handläggas i en rättegång om det är "till gagn för ulredningen". Det är tveksamt om denna bestämmelse medger gemensam handläggning i ett fall där denna är motiverad mindre av behovet av all bevisningen skall underiättas än av önskemålet om att rätten skall kunna göra en samlad bedömning av den underhållsskyldiges bidragsförmåga och barnens underhållsanspråk. Genom en bestämmelse i 7 kap. FB bör därför göras klart all underhällsmål kan förenas också på sistnämnda grund. Vidare krävs en bestämmelse som medger atl underhållsmål som i och försig kan handläggas gemensamt men som hör under skilda domstolar kan las upp vid en av de behöriga domstolarna. Jag föreslåralt också en bestämmelse om detla förs in i kapitlet.

Möjligheten all få fiera underhållsmål förenade kan aktualiseras t. ex. när den underhållsskyldige själv väcker lalan om jämkning av bidrag mol två eller fiera barn. Den kan vidare las i anspråk när lalan har väckts mot en person om nytt eller höjt underhållsbidrag till ett barn och den bidragsskyldige med anledning av detta vill yrka jämkning av ell redan utgående bidrag lill ett annat barn. Sammanläggningen av mål bör få äga rum inte bara när underhållsfrågan behandlas separat i det första målet ulan också när den har väckts i ett mål om fastställande av faderskap eller i ett vårdnadsmål antingen delta mål handläggs i samband med ett äktenskapsmål eller fristående. Nyss har jag föreslagit all i en vårdnadslvist frågan om underhäll till det barn tvisten rör skall fa anhängiggöras utan stämning. Vill den underhållsskyldige i målet dra in fråga om bidrag lill annal barn, måste han dock givetvis göra ansökan om stämning i vanlig ordning.

Del kunde övervägas alt också införa särskilda bestämmelser i FB och GB som gör del möjligt atl alltid tillsammans handlägga frågor om en persons bidragsskyldighel mol make eller fcirutvarande make och mol bam. Behovet av sådana regler torde emellertid inte vara framträdande. Underhållsbidrag lill fränskild make som utgår under en längre period blir med det förslag som jag lägger fram i del följande allt naera sällsynta. Del bör också beaktas att siorieken av bidrag till barn endast undantagsvis kommer all påverkas av alt bidrag till make utgår eller skall utgå. Med hänsyn lill delta och till redan existerande möjligheter alt få till stånd en sammanhållen domstolsbehandling finner jag inte tillräckliga skäl föreligga alt föreslå sådana bestämmelser som nyss nämndes.

Allmän motivering

5.3 Underhållsskyldigheten mellan makar

5.3.1 Underhållsskyldigheten under äktenskapet

Allmänna utgångspunkter

Underhållsskyldigheten mellan makar är en viktig rättsverkan av äktenskapet. Enligt 5 kap. 2 § GB är makar skyldiga att bidra lill familjens tillböriiga

Prop. 1978/79:12

135

underhåll, var och en efter sin förmåga. Till familjens underhäll räknas vad som behövs för den gemensamma hushållningen och barnens fostran saml för alt tillgodose varje makes särskilda behov. Bestämmelsen kompletteras av andra föreskrifter i kapitlet.

Familjelagssakkunniga har i enlighet med sina direktiv diskuterat om det finns anledning all behålla lagens bestämmelser om makars ekonomiska förpliktelser mol varandra under äktenskapet. Enligt de sakkunniga lalar främst vissa praktiska skäl för att det i GB fortfarande bör finnas bestämmelser om underhållsskyldighet mellan makar under bestående äktenskap. De sakkunniga föreslär emellertid vissa ändringar i underhållsbeslämmelserna i syfte atl anpassa dem lill nutida sätl all se på rollfördelningen i familjen.

Familjelagssakkunnigas ståndpunkt har godtagits av de flesta remissinstanserna. Ell par instanser har dock invänt atl bestämmelser om underhållsskyldighet i äktenskapet strider mol önskemålet om alt varje make skall vara ekonomiskt självständig och oberoende.

Grunden för en underhållsskyldighet mellan dem som är gifta med varandra är tanken all makarna bör leva på samma ekonomiska standard. Denna utgångspunkt är enligt min mening riklig. En sociologisk undersökning som har utförts av familjelagssakkunniga visar också att uppfattningen har stöd hos allmänheten. Alt man accepterar den nämnda grundsatsen betyder inte all man ger avkall på strävandena all bereda fler kvinnor tillfälle till förvärvsarbete och atl så långt möjligt likställa män och kvinnor i fråga om inkomster. Det är nämligen uppenbart all man inte bara under en övergångstid ulan också pä längre sikt måste räkna med att en make -mannen eller kvinnan - permanent eller under någon period av äktenskapet har lägre inkomst än den andra maken eller helt saknar inkomst.

En annan sak är att det med vissl fog kan göras gällande att regler i GB om underhållsskyldighet under beslående äktenskap knappast fyller någon praktisk funktion. Antingen, kan det sägas, kommer makarna ändå överens om hur de skall fördela inkomster och utgifter i hemmet. Eller också uppstår varaktiga motsättningar i de ekonomiska frågorna, och då står äktenskapet med stor sannolikhet inför sin upplösning.

Som de .sakkunniga har framhållit tycks det likväl finnas beaktansvärda skäl att behålla bestämmelser i lag om underhållsskyldighet mellan makar under äktenskapet. Dei kan bli lättare för jurister och familjerådgivare au hjälpa makar .som tvistar om ekonomin, om de kan peka på bestämmelser i lag. De.s.sa kan ock.så bli av direkt belydelse inför förestående skilsmä.s.sa, särskilt under betänketiden. Även en mycket begränsad underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad kan bli svårare att moiivera,om del inte finns någon lagreglerad underhållsskyldighet under äktenskapet.

På grund av det anförda ansluter jag mig lill familjelagssakkunnigas mening alt GB också för framtiden bör uppta regler om makars ekonomiska förpliktelser mol varandra medan de är gifta.

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

136

En allmän bestämmelse om makars skyldigheter mol varandra i ekonomiskt hänseende bör, som framgår av del förul sagda, kunna slå kvar i GB utan att komma i motsättning till utvecklingen mot siörre ekonomisk självständighet för bägge makarna. Andra föreskrifter i 5 kap. GB avspeglar emellertid mer eller mindre tydligt det familjemönster med mannen som förvärvsarbetande och kvinnan som hemarbetande vilkel var det förhärskande när GB kom lill. Liksom familjelagssakkunniga anserjag all sådana inslag bör utgå. I stället bör regleringen i GB klart bygga på den jämställdhet mellan män och kvinnor som bör rida både i hemmet och i förvärvslivet.

Allmän motivering

Den närmare regleringen

I detla avsnitt ämnar jag behandla ett par mer centrala bestämmelser i 5 kap. GB som föreslås ändrade. Övriga regler tas upp i senare avsnitt (5.3.5 och 5.3.6) och i specialmotiveringen.

Enligt nuvarande bestämmelser är makes bidragsskyldighel satt i relation lill varje makes förmåga och till det "underhåll, som med avseende å makarnas villkor må anses tillböriigl" (5 kap. 2 §). Om del som den ena maken har att skjuta till inte räcker för de utgifter som denna har att ombesörja är den andra maken skyldig all lämna de pengar som behövs. Om maken visar oförmåga att ha hand ora medel eller av annan särskild orsak inte bör ombesörja utgifterna, har maken dock enligt lagen inte rätt all fä något bidrag av den andra för familjens underhåll (5 kap. 3 §).

De sakkunniga föreslår all den nuvarande uttryckliga hänvisningen till makarnas förmåga avskaffas, efiersom en sådan hänvisning kan länkas ge en av makarna en ursäkt all inte fullgöra eller delta i sådana uppgifter som maken inte anser sig kunna klara av. Vidare anser de sakkunniga atl del inte fyller någon egentlig praktisk funktion all sälta makes bidragsskyldighel i relation lill det underhåll som kan anses tillböriigl med avseende på makarnas villkor. De föreslår därför all hänvisningen även i denna del utgår. Vidare anser de att det inte är nödvändigt att, som nu, i GB ha en uttrycklig regel om all barnens försörjning ingår i familjens underhåll. Reglerna om underhåll lill barn samlas i de sakkunnigas förslag i FB.

Enligt de sakkunnigas förslag bör del i GB uttryckligen föreskrivas att makarna skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. Skyldigheten för en make all under särskilda förutsättningar lämna den andra maken pengar för vissa utgifter bör beslå. Dock föreslås alt man inte behåller den precisering som lagen nu innehåller om all utgifterna skall vara sådana som maken med hänsyn till makarnas levnadsförhiillanden enligt sed har all ombesörja. Vidare bör enligt förslaget den nu giillande begränsningen i en makes rätt att få pengar av den andra maken upphävas. De sakkunniga anser inte all det är lämpligt all genom ell stadgande i lagen uttala sig om makes förutsättningar atl sköta uppgifter i hemmet.

Prop. 1978/79:12

137

Vad de sakkunniga sålunda har förslagit har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Ocksåjag biträder i det väsentliga familjelagssakkunnigas ändringsförslag. Dessa medför enligt min åsikt att lagen tydligare än nu markerar atl makarna har ett gemensamt ansvar för ekonomi och sysslor.

Till skillnad från de sakkunniga anserjag emellertid inte att hänvisningen till makes förmåga i fråga om underhållsskyldigheten bör utgå ur lagtexten. Jag kan i och för sig förslå de sakkunnigas betänkligheter mol uttrycket. Å andra sidan ger ordet förmåga en antydan om vilken standard som bör vara makarnas gemensamma. Hänvisningen lill makes förmåga får också praktiskt belydelse när det t. ex. under betänketid inför äktenskapsskillnad blir aktuellt all döma ut underhällsbidrag.

I 5 kap. GB, som enligt sin rubrik upptar allmänna bestämmelser om makars rättsförhållanden, finns bestämmelser om den ena makens rätt att företräda den andre i särskilda angelägenheter. Härtill anknyter vissa paragrafer i 7 kap. GB. Bestämmelserna i fråga har anknytning till underhållsskyldigheten, och familjelagssakkunniga har ansett att de bör ses över i detta sammanhang. Jag ansluter mig lill denna bedömning. Jag skall här ta upp frågan om den s. k. hushållsfullmakien. I övrigi fär jag hänvisa till specialmotiveringen.

Enligt 5 kap. 12 § kan en make med bindande verkan även för den andra maken ingå sådana rättshandlingar som vanligtvis kommer i fråga för den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran. Med detta avses främst krediiinköp av matvaror, husgeråd och kläder. Enligt 7 kap. 2 S andra stycket är makarna solidariskt ansvariga för de förpliktelser som sålunda uppkommer. Hustruns ansvar har dock begränsats enligt särskilda föreskrifter i 7 kap. 3 och 4 S§- Make som missbrukar den behörighet som hushållsfullmakien ger kan enligt närmare bestämmelser i 5 kap. 13 § fråntas sin behörighet. Om makarna lever åtskilda på grund av söndring gäller inte reglerna om hushållsfullmakl.

De sakkunniga har ansett all det inte längre finns behov av bestämmelser om hushållsfullmakt och föreslår därför att de nu nämnda paragraferna upphävs. Enligt de sakkunniga får de allmänna fullmaktsreglerna, inklusive reglerna om s. k. tyst fullmakt, anses tillräckliga.

I allmänhet har remissinstanserna inte haft något att erinra mol förslaget. Ett par remissinstanser har dock förordat att bestämmelserna behålls.

Som de .sakkunniga har framhållit är köpvanorna i dag helt andra än vid den lidpunkt då GB kom till. Konianiköpen dominerar i fråga om dagligvaror. Hushållsfullmakiens praktiska användningsområde har bl. a. därför starkt begränsats. Vidare kommer make enligi en .särskild bestämmelse, som jag ämnar behandla i specialmotiveringen (5 kap. 12 S GB), au även i fortsättningen få vi.ss befogenhet att företräda den andra maken, när denne är .sjuk eller bona. Som de sakkunniga har anfört kan en make också handla med stöd av den andra makens uttryckliga eller tysta bemyndigande. Allmänna fullmakisregler blir då tillämpliga.

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12 138

Med hänvisning lill det anförda biträder jag förslaget alt bestämmelsen om     Allmän
hushållsfullmakt och anslutande föreskrifter i GB upphävs. motivering

5.3.2 Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskUlnad

Om en make efter äktenskapsskillnad är i behov av bidrag till sitt tillböriiga underhåll, kan domstolen enligt 11 kap. 14 § GB ålägga den andra maken alt betala sådant bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn lill makens förmåga och övriga omständigheter. När friigan om bidragsskyldighel prövas skall rätten särskilt beakta att ena maken kan ha ell särskilt behov av bidrag för liden närmast efter äktenskapsskillnaden. Den sistnämnda föreskrifien lades lill är 1973, då institutet hemskillnad avskaffades och bestämmelserna om äktenskapsskillnad reviderades. Tillägget innebär alt del är möjligt att la hänsyn lill all skilsmässa numera ofia kommer lill stånd ulan betänkelid eller föregås av en omställningslid som är kortare än den dåvarande hemskillnadsliden.

Rättstillämpningen har med åren blivit alltmer restriktiv när det gäller alt döma ul underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Delta framgår bl. a. av undersökningar som de sakkunniga har låtit utföra. Undersökningarna, som har omfattat ell urval hem-och äktenskapsskillnader under år 1973, visaratt del under hemskillnadsliden var ganska vanligt med underhällsbidrag lill husimn, medan siffrorna för underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad var låga. Del var dessutom vanligt att, när bidrag efter äktenskapsskillnad förekom, del bestämdes alt utgå endast under en begränsad lid.

Enligt familjelagssakkunniga bör utgångspunkten för den framlida regleringen vara alt underhållsbidrag mellan makar inte skall komma i fråga efter äktenskapsskillnad. De sakkunniga föreslår därför att det kommer lill klart uttryck i lagtexten att vardera maken efter äktenskapsskillnad svarar för sin försörjning.

Atl genomföra den angivna principen fullt ut har de sakkunniga dock funnit vara svårt. De pekar på att de:t fortfarande finns många äktenskap där den ena maken - oftast hustrun - har en betydligt svagare ekonomisk ställning än den andra. I de fall del inte är möjligt förden frånskilda maken att omedelbart ordna de ekonomiska förutsättningarna för utbildning eller för att skaffa arbele eller ordna barntillsyn m. m. bör del finnas utrymme för underhållsbidrag från den andra maken under en omslällningsperiod. De sakkunniga föreslår därför alt bidragsskyldighet skall kunna åläggas under en övergångstid om den frånskilda maken är i behov av bidrag lill sill underhåll. Bidraget skall betalas efter vad som är skäligt med hänsyn till den andra makens förmåga och övriga omständigheter. Någon bestämd tidsgräns för underhällsskyldigheten föreslås inte.

I en del fall skulle det enligt de sakkunnigas mening leda till obilliga följder om man uteslöt möjligheten för en rnake all få underhållsbidrag längre än för

Prop. 1978/79:12

139

en övergångstid. Det förekommer sålunda fortfarande all särskilda försörjningssvårigheter uppstår efter upplösningen av ett långvarigt äktenskap, där endast den ena maken har arbetat utom hemmet. Kan man förutse att den make som har stannat hemma inte heller efter en övergångslid har möjligheter atl skaffa sig en rimlig försörjning, bör underhållsbidrag kunna dömas ul för längre tid. De sakkunniga har inte heller velat utesluta möjligheten lill underhållsbidrag också i andra fall. De föreslår därför all underhållsbidrag även i övrigi, om synneriiga skäl föreligger, skall kunna utgå för längre tid än en övergångslid.

De sakkunniga harövervägt all utforma reglerna om underhållsskyldighet olika beroende på när äktenskapet ingicks men har avvisat tanken på detta.

De sakkunnigas förslag alt varje make som huvudregel skall svara för sin försörjning efter äktenskapsskillnaden tillstyrks eller godtas av så gott som alla remissinstanser som har yttrat sig i saken. Flertalet anser i likhet med de sakkunniga att det bör vara möjligt att i vissa fall bestämma underhällsbidrag även efter ett äktenskaps upplösning. Några instanser för dock fram tanken all man borde låta principen om vuxna människors ekonomiska självständighet slå igenom mera fullständigt för äktenskap som ingås efter det att den nya lagstiftningen har trätt i kraft medan en särskild reglering införs för äldre äktenskap.

Som de sakkunniga har framhållit bör äktenskapets rättsverkningar såvitt möjligt inte utsträckas till att gälla efter en äktenskapsskillnad. Rätten all få äktenskapet upplöst är i annal fall ofullständig. Huvudregeln bör alltså vara all frånskilda betraktas som ekonomiskt oberoende av varandra. Jag delar de sakkunnigas uppfattning alt denna princip, pä vilken redan gällande rätt bygger, bör komma lill klart ullryck i GB. En bestämmelse om att varje make efter äktenskapsskillnaden svarar försin försörjning kan bidra till alt makarna inrättar sina förhållanden så alt de är ekonomiskt oberoende av varandra. Den kan på så sätt främja strävandena mol jämställdhet mellan könen.

Det går emellertid inte au bori.se från att också i framtiden främst de frånskilda kvinnorna ofta kommer alt ha en påtagligt svag ekonomisk ställning. Särskilt gäller detia efter upplösningen av äldre äktenskap, .som i högre grad har präglats av den traditionella rollfördelningen mellan män och kvinnor. Men också i nyare äktenskap måste man räkna med att ena maken kan ha ägnat avsevärd tid åt skötseln av hem och bam och därför kan få svårt au efter en äktenskapsskillnad ge sig ut i förvärvslivet. Äkienskapslagsiift-ningen bör med tanke pä dessa fall innehålla bestämmelser .som - till skydd för den svagare parten - modifierar den uppställda huvudregeln. Man kan ock.så uttrycka .saken på det .säiiei au en viss underhållsskyldighet mot frånskild make är motiverad när äktenskapet har begränsat möjligheterna för maken att försörja sig på egen hand.

Bestämmelser om underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad bör i första hand utformas så, att den frånskilda maken får möjlighel atl skaffa sig

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12

140

den ekonomiska självständighet som är eftersträvansvärd. Bidrag bör därför i allmänhet utgå bara under en omställningsperiod och syfta lill all ge den behövande maken möjligheter all genom utbildning och omskolning skaffa förvärvsarbete eller förbättra inkomsterna.

Liksom familjelagssakkunniga och den stora majoriteten bland remissinstanserna anser jag emellertid att underhållsbidrag efter äktenskapets upplösning undantagsvis bör komma i fråga för längre lid än en övergångstid. Efter ett långvarigt äktenskap kan del ibland vara svårt för den part som har ägnat all sin tid ät skötseln av barn och hem atl komma in i förvärvslivet. Till detla kan ålder och sjukdom medverka. Även om denna make kan skaffa sig en mindre egen inkomst, kan del nägon gäng vara berättigat att den andre betalar ett visst bidrag för längre lid Jag tänker på fall då den ena maken på grund av den sneda arbetsfördelningen i hemmet har lyckats nå en god position i förvärvslivet, medan den andre, som har ägnat sin lid ål hus och hem, har föriorat motsvarande möjligheter. Jag vill emellertid framhålla all man bör vara restriktiv med alt bestämma underhållsbidrag för lid utöver en omställningsperiod.

Jag föreslår alltså all - med avsteg från huvudregeln - underhållsbidrag skall kunna utgä lill en frånskild make under en övergångstid samt, när maken har svårt alt försörja sig efter ett långvarigt äktenskap eller när det annars föreligger synnerliga skäl, också för längre lid. Liksom enligt gällande rätt bör bidragsskyldigheien vara beroende av den förutvarande makens förmåga och övriga omständigheter. Av detla följer atl bidrag inte kommer att kunna dömas ut i en del fall där behov i och för sig föreligger. 1 andra fall kommer det att finnas utrymme endast för ett lågt bidrag.

Jag vill betona att den reglering som jag sålunda förordar inte innefattar någon brytning med gällande rätt utan snarast innebären vidareutveckling av den praxis som har utbildats under senare är vid tillämpningen av nuvarande bestämmelser i 11 kap. 14 § GB. De föreslagna bestämmelserna ger i den praktiska tillämpningen rum för en anpassning till ändrade sociala förhållanden. Med hänsyn lill detta anserjag det varken behövligt eller lämpligt att i lagstiftningen göra skillnad mellan äldre och nyare äktenskap.

Allmän motivering

5.3.3 Periodiska bidrag och engångsbidrag

Underhållsbidrag lill förutvarande make bestäms vanligen att utgå per månad. Någon uttrycklig lagregel cm detta motsvarande huvudregeln i FB om underhållsbidrag lill barn finns dock inte. Inte heller gäller enligt GB några inskränkningar i parternas möjligheter atl avtala om förskottsbetalning. En särskild bestämmelse om engångsbidrag finns emellertid i 11 kap. 14 S andra stycket GB. Enligt denna kan sådant bidrag bestämmas om den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna i övrigi föranleder del. Ett av skälen till att man införde möjligheten till

Prop. 1978/79:12

141

engångsbidrag var atl man därigenom kunde undvika obilliga följder av bodelning. I praktiken förekommer engångsbidrag bara när parterna är ense.

De sakkunnigas förslag innebär atl parternas nuvarande avtalsfrihet skall behållas. De föreslår atl den nuvarande, inte direkt utsagda, möjligheten all bestämma periodiskt underhållsbidrag las upp som huvudregel. Bidraget skall dock kunna bestämmas atl utgå med ell engångsbelopp, om makarna är överens om del. Om särskilda skäl föreligger skall rätlen dock även mot den ena makens vilja kunna bestämma ett engångsbelopp.

Jag biträder förslaget som inte har mött någon erinran under remissbehandlingen.

Allmän motivering

5.3.4 Underhållsskyldigheten vid den underhållsberäitigades omgifte

Enligt 11 kap. 14 § andra stycket GB upphör skyldigheten att betala periodiskt underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad när den underhållsberättigade gifter om sig. Ett engångsbidrag behöver däremot inte till någon del betalas tillbaka även om den som har uppburit beloppet gifter om sig kort lid efterskilsmässan.Sammanleverden underhållsberättigade med annan under äktenskapsliknande former ulan att gifta om sig, upphör inte bidragsskyldigheten automatiskt. Om det visas atl den underhållsberättigade genom sammanlevnaden har uppnätt en förbättring i sina ekonomiska förhållanden kan dock jämkning ske.

De sakkunniga har ansett det angelägel att reellt likartade fall behandlas lika. De finner del emellertid knappast vara en framkomlig väg alt jämställa äktenskapsliknande samlevnad med nytt äktenskap på det sättet all underhållet i båda situationerna utan vidare faller bort. I stället vill de gå den motsatta vägen och slopa den nuvarande bestämmelsen om att bidraget alltid upphör alt utgå vid omgifte. Denna regel är enligt de sakkunniga inte sakligt berättigad. Del far i varje enskilt fall - med tillämpning av allmänna jämkningsregler-prövas om parternas ekonomiska förhållanden har ändrats så atl jämkning är motiverad när den underhållsberättigade gifter om sig eller bor tillsammans med en ny partner. Parterna bör emellertid ha frihet att i avtal bestämma att underhållet skall upphöra under vissa angivna förhållanden, t. ex. vid omgifte.

Flera remissinstanser tillstyrker uttryckligen de sakkunnigas förslag. Ett större antal intar emellertid en avvisande hållning. Enligt några av dessa har förslaget knappast förankring hos allmänheten. Del görs vidare från något håll gällande att de fall då underhållsskyldigheten bör bestå efter ett omgifte säkert är få.

För egen del vill jag först fästa uppmärksamheten på det samband som föreligger med de nya bestämmelserna om när underhållsskyldighet över huvud taget kommer i fråga efter äktenskapsskillnad. Enligt de sakkunnigas

Prop. 1978/79:12 144

De förslag som jag nu har redovisat har i allmänhet lämnats utan Allmän invändning under remissbehandlingen. Jag förordar att de genomförs. Jag motivering föreslår dock så lill vida en avvikelse som det enligt min mening bör vara möjligt att för förfiuten tid jämka oskäliga avtal även på annal sätt än genom alt obetalda bidrag sätts ner eller faller bort. Jag vill tillägga all vad jag föreslår i fråga om anpassningen av terminologin angående jämkning av obilliga avtal till generalklausulen i avtalslagen samt om möjlighelerna lill retroaktiv jämkning motsvarar de ändringar i FB som jag under 5.2.6 har föreslagit beiräffande underhåll lill barn.

Engångsbidrag

Enligt gällande rätt kan dom eller avtal om engångsunderhåll inte jämkas på grund av ändrade förhållanden (11 kap. 15 S andra stycket GB). De sakkunniga föreslår alt denna ordning skall beslå för framliden. Förslaget har inte mött någon erinran under remissbehandlingen.

Liksom de sakkunniga har jag fiirslåelse för atl makarna kan önska göra upp om sina mellanhavanden en gång för alla. Ett engångsbidrag bör därför inte kunna jämkas till sitt belopp på grund av ändrade förhållanden. Inte heller bör den underhållsberättigade under åberopande av atl förhållandena har ändrats kunna kriiva ytterligare ett engångsbelopp eller ett periodiskt bidrag utöver engångsbidragei. Jag ansluter mig alltså till de sakkunnigas förslag. Jag vill tillägga att avtal om engångsbidrag givetvis bör kunnajämkas om del är oskäligt.

5.3.6  Preskription av fordran på underhållsbidrag

De sakkunniga har föreslagit samma regleri GB om preskription av fordran på underhållsbidrag till make som de har föreslagit i fråga om underhållsbidrag lill barn. De skäl som de sakkunniga har åberopat för ändring av preskriptionsbesiämmelserna i FB har ålergetts i avsnitt 5.2.8. Skälen gäller enligt de sakkunniga i tillämpliga delar också i fråga om underhållsbidrag till make.

Jag har tidigare anslutit mig till de sakkunnigas förslag lill ändrade preskriplionsbestämmelser i FB. Motsvarande ändringar bör enligt min mening göras också i GB.

5.3.7  Indexändringarna och underhållsbidrag tiU make

De bestämmelser om indexreglering av underhållsbidrag lill bam som jag har redogjort för i del föregående (avsnitt 5.2.7) gäller också underhållsbidrag till make eller förutvarande make. Bidragen ändras alltså i regel åriigen den 1 april med del procenttal med vilket, basbeloppet för mars månad har ändrats sedan mars föregående år.

Prop. 1978/79:12

145

De sakkunniga anser all lagstiftningen fortfarande bör tillhandahälla ett automatiskt syslem för all värdesäkra underhållsbidrag till make. Efter all ha konstaterat att den metod för begränsning av storleken av de generella ändringarna som de sakkunniga har föreslagit beträffande bidrag till barn inte kan tillämpas på bidrag till make stannar de sakkunniga för all inte föreslå någon ändring av gällande regler om inflationsskydd för bidrag lill make. Till stöd för denna ståndpunkt åberopas bl. a. all det är relativt sällsynt med långvariga bidrag. Ell annal huvudskäl är att bidrag till make ändå kan behöva omprövas ofta i en jämkningsprocedur med tanke på svårighetema att från början förutse underhållsbehovet. Dessutom får skatteavdrag alltid göras med del fulla beloppet när det gäller underhållsbidrag lill make.

De sakkunnigas förslag har lillslyrkls eller lämnats utan erinran av del fåtal remissinstanser som har yttrat sig i saken.

Del kan synas ligga nära lill hands alt jämka nuvarande besiämmelserom inflationsskydd för underhållsbidrag till make på samma sätt som jag har föreslagit i fråga om bidrag till bam. Bl. a. vinner man den från praktisk synpunkt värdefulla fördelen att alla slag av familjerätlsliga underhållsbidrag höjs med samma procentsats.

Pä några punkter föreligger del emellertid enligt min mening avgörande skillnader mellan underhållsbidrag lill barn och bidrag till make. Till en början saknas, som de sakkunniga också har påpekat, i fråga om underhållsbidrag lill make den garanti för en minimistandard som erbjuds barn genom del fullt ut indexreglerade bidragsförskottet. Vidare finns inte som vid underhållsbidrag lill barn någon beloppsmässig begränsning i rätten all vid beskattningen göra avdrag för bidrag. De automatiska uppräkningarna slår därför mindre hårt mol den som betalar underhåll lill make. Av betydelse är också att, enligt vad jag har föreslagit under 5.3.5, möjligheten all efter prövning i del särskilda fallet få till stånd ändring av bidrag till frånskild make på grund av ändring i förhållandena bör vara begränsad. Sådant bidrag föreslås nämligen inte kunna höjas utöver lidigare högsia belopp, om inte synneriiga skäl föreligger. Skulle det visa sig all den generella bidragshöjningen är för låg i förhällande till pris- och löneutvecklingen, skulle alltså den underhållsberättigade maken få mycket svårt atl åstadkomma rällelse genom all inleda en jämkningsprocess.

Med hänsyn till del anförda och lill de skäl som de sakkunniga i övrigi har åberopat föreslår jag att reglerna om indexomräkning av underhållsbidrag till make och förutvarande make lämnas oförändrade. Dock bör inte heller i fråga om sådana bidrag uppräkning göras när bidraget har fastställts så sent som inom tre månader före dagen för den generella ändringen, den 1 april. Makarna bör även i fortsättningen kunna avtala om annan indexreglering än den som följer av lagen.

Allmän motivering

10   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 146

5.4 Underhållsskyldigheten mot föräldrar Allmän

motivering Liksom en förälder enligt gällande rält har all efter förmåga bidra till vuxet

sjukt barns underhåll, när barnet inte kan försörja sig självt, är också ell bam

underhållsskyldigl mot en förälder som av sjukdom eller annan sådan orsak

inte kan försörja sig (7 kap. 3 S andra slyckel FB).

De sakkunniga har föreslagit all också denna regel om underhållsskyldighet skall upphävas. Vad som numera utgår från del allmänna till äldre, sjuka eller handikappade ersätter enligt deras mening väl de ekonomiska skyldigheter som f n. lagligen åvilar barnen. De sakkunniga betonar dock att förslaget inte skall tolkas så alt barnens moraliska skyldighet alt i övrigt bistå och hjälpa vårdbehövande föräldrar skall försvinna.

De remissinstanser som har yttrat sig över förslaget har tillstyrkt del eller lämnat del ulan erinran. Endasl hovrätten för Nedre Norriand har avstyrkt förslaget. Enligt hovrätten bör underhållsskyldigheten mot föräldrar inte uppfattas endasl som en moralisk skyldighet ulan ses som ell uttryck för den centrala roll familjen och familjebildningen alftjämi har i samhället.

Med hänsyn till omfattningen av de förmåner som enligt den allmänna försäkringen och i annan ordning utgår vid sjukdom, invaliditet och ålderdom anserjag att den nuvarande juridiska skyldigheten för ett barn att i särskilda fall utge underhällsbidrag lill förälder kan undvaras. Någon direkt ekonomisk belydelse lorde den knappast ha. Jag kan inte heller se att ett upphävande av skyldigheten negativt skulle påverka familjesammanhållningen. Liksom de sakkunniga vill jag poängtera atl del är angelägel all de äldre får hjälp och stöd av sina barn. Behovet är emellertid inte av ekonomisk art ulan avser främst den personliga omsorgen.

Ell upphävande av underhållsskyldigheten medför den nackdelen atl ett barn, som har underhållit sin far eller mor, kommer all sakna underiag fören regressialan mot sina syskon. Delta är en följd som får godtas. Bl. a. gäller all krav på regressrätt har bedömts restriktivt i hittillsvarande rättstillämpning.

Avskaffas underhållsskyldigheten mot föräldrar, får det rättsliga konsekvenser utanför FB:s område. Jag hänvisar lill vad jag i denna del har anfört i avsnitt 5.2.1 angående underhållsskyldigheten gentemot vuxet barn.

5.5      Kostnadsfrågor

Jag har redan i avsnitt 5.1.3 berört frågan om vilka kostnader för det allmänna som de föreslagna reformerna kan leda lill. Efter samråd med chefen för socialdepartementet skall jag gå ytteriigare in på detla spörsmål.

De föreslagna grunderna för hur underhållsbidrag skall fastställas lorde i åtskilliga fall leda till att sådana bidrag för framliden bestäms lill lägre belopp än f n., något som ju också är åsyftat. Jag vill särskilt erinra om rätten för den

Prop. 1978/79:12 147

bidragsskyldige all förbehålla sig vissa belopp av sin inkomst för underhåll ät Allmän sig och sin familj. En sänkning av bidragen kan i sin tur få till följd all del motivering allmännas intäkter i form av återbetalade bidragsförskott minskar. Del är emellertid mycket svårt att uppskatta de budgelmässiga verkningarna av denna del av reformen. För delta fordras en ganska säker bedömning av hur stora underhållsbidrag som skulle komma att bestämmas om någon ny lagstiftning inte genomfördes. En sådan bedömning försvåras av all praxis f n. skiljer sig i ej obetydlig utsträckning mellan olika domstolar och av att praxis dessutom fortlöpande ändras. Till detla kommer all lindringen i underhållsbördan oftast betyder endasl en avlastning av ett krav som den underhållsskyldige inte kan fullgöra, i varje fall inte utan störningar i den sociala situationen. En mer verklighetsnära anpassning av underhållsskyldigheten lill den ekonomiska bärkraften torde tvärtom ofta - direkt och indirekt - ge besparingar för del allmänna, t. ex. i form av minskning av socialhjälpen och minskade adminislralionskoslnader.

Vad jag har sagt nu har i allt väsentligt tillämpning också på förslagen om en dämpning av indexhöjningarna av bidragen och om en ökad användning av eftergiftsinstitulet i bidragsförskottslagen. Genom sin generella karaktär kan ändringen av normerna för indexregleringen möjligen mer än de övriga åtgärderna vara ägnad att medföra ett bortfall av återbetalningar av bidrags-förskoltsbelopp. Bortfallet blir givetvis beroende av hur basbeloppet utvecklas i framliden.

Endasl förhållandevis få lorde hittills ha vall den nya möjligheten för föräldrar som inte är gifta med varandra att ha gemensam vårdnad om sina barn. I den mån den föreslagna rätten till bidragsförskott vid gemensam vårdnad skulle fä lill följd atl fler tar institutet i anspråk, behöver det i och för sig inte medföra någon ökning av utgifterna för bidragsförskott. Barnen i fråga torde nämligen i de flesta fall ha varit berättigade till bidragsförskott även om vårdnaden hade legat hos endasl en av föräldrarna. Den risk för missbrak som de nya reglerna kan inrymma motverkas genom de föreslagna tilläggsreglerna i bidragsförskottslagen.

Rätten för en bidragsskyldig atl vid återbetalning av bidragsförskott få räkna sig till godo kostnader som han har haft medan barnel har vistats hos honom motsvaras enligt departementsförslagel av en reduktion av de bidragsförskott som utbetalas. Med tanke på all en del av de återkravsbelopp som faller bort genom alt avdrag medges ändå inte skulle ha eriagts, uppkommer här sannolikt en besparing för det allmänna.

Jag har hittills uppehållit mig vid det allmännas utgifter i förhållande lill enskilda. Också frågan om resursbehovet för de myndigheter som berörs av förslaget måste emellertid beaktas. Del torde främst vara riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna som utsätts för ökade administrationskostnader när förslagen skall genomföras. Särskilt hanteringen av det

Prop. 1978/79:12 148

nya avdragssystemel för bidragsförskott lorde kräva en del insatser. Sålunda Allmän får man räkna med engångskostnader för systemutveckling inom riksförsäk- motivering ringsverkels ADB-system och för utbildning av personal vid försäkringskassorna. Vidare har man att förutse tehov av en viss personaiförsiärkning vid främst försäkringskassorna för handläggning av de löpande ärendena. Också handläggningen av ärenden om bidragsförskott vid gemensam vårdnad lorde medföra vissa, fastän föga betydande driftskostnader, liksom den förväntade ökningen av ärenden om eftergift av återkrav på bidragsförskott.

Även för andra myndigheter kan kostnader uppkomma. Sålunda kan tillströmningen av jämkningsmål vid domstolarna bli siörre. Också kronofogdemyndigheterna kan få merartete till följd av de nya reglerna om avdrag på underhållsbidraget i samband med att umgängesrätt utövas. I gengäld kan andra av de föreslagna åtgärderna minska arbetsbelastningen hos de exekutiva organen, t. ex. förkortningen av preskriptionstiden för fordringar på underhåll. De fastare normerna för beräkning av underhållsbidrag kan också leda till att antalet tvister vid domstol blir mindre.

För all de framlagda förslagen skall få åsyftad verkan krävs särskilda informationsinsatser. Informationsbehovet gäller inte bara personal vid myndigheter och andra som handlägger underhålls- och bidragsförskottsfrågor. Det är också angelägel all den berörda allmänheten i lättillgänglig form får upplysning om vad reformen innebär. Det gäller t. ex. rätlen lill avdrag vid utövande av umgänge med barnel, möjligheten lill bidragsförskott vid gemensam vårdnad och förkortningen av preskriptionstiden. Medel får alliså avdelas för utbildning och information.

För dagen är jag inte beredd att ange till vilka belopp de olika kostnadema kan uppgå. Med hänsyn lill vad jag i del följande (avsnitt 5.7) föreslår om när förslagen bör genomföras lorde endasl begränsade kostnadsökningar aktualiseras under detta budgetår. Frågan om medelsbehovel för liden därefier får prövas i anslutning till de åriiga anslagsfrågorna.

5.6      Följdändringar i andra författningar

Att bidragsskyldigheien mol barn enligt vad jag lidigare har förordat uttömmande skall regleras i FB föranleder ändringar i utsökningslagen (1877:31 s. 1) och införsellagen. Förslaget om ändrade preskriptionsbestämmelser föranleder även annan ändring i utsökningslagen. Vissa redaktionella ändringar erfordras även i barnavårdslagen (1960:97) och i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för underhållsbidrag.

5.7     Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Del är givelvis angelägel att den föreslagna reformen i fråga om den familjerätlsliga underhållsskyldigheten får träda i kraft så snart som möjligt.

Prop.1978/79:12

149

Behovet av att åstadkomma lättnader för de bidragsskyldiga är påtagligt. Å andra sidan måsle myndigheter och andra som sysslar med underhållsfrågor lå rimligt rådram inför ell ikraftträdande. Riklinjer för beräkning av underhållsbidrag m. m. som skall tjäna lill vägledning för försäkringskas-soma och barnavårdsnämnderna bör också finnas färdiga när ändringarna skall börja tillämpas, helsl i så god lid atl de kan ligga lill grund för utbildning av personalen. Arbetet med riktlinjer kräver ganska lång tid. Tidsmässigt utrymme måste också finnas för all ställa samman och förmedla behövlig information lill allmänheten.

Med hänvisning lill vad jag nu harsagt föreslårjag alt ikraftlrädandedagen i princip sätts till den 1 juli 1979. På så sätl blir det också möjligt all inom ramen för den ordinarie budgelbehandlingen la upp de anslagsfrågor som aktualiseras inför genomförandel.

Bland de förslag som bör träda i krafl den 1 juli 1979 kan nämnas de som gäller varaktigheten av underhållsskyldigheten mol barn, rätten för den bidragsskyldige lill förbehållsbelopp vid bidragsberäkningen, underhållsskyldigheten efter skilsmässa, rätten till jämkning av underhållsbidrag, de nya preskriptionsbestämmelserna och de processuella bestämmelserna om gemensam handläggning av mål om underhållsbidrag lill barn. Vidare skulle också de nya bestämmelserna i FBoch bidragsförskottslagen om underhållsbidrag resp. bidragsförskott vid gemensam vårdnad börja tillämpas vid den tidpunkten. Delsamma gäller ändringen i bestämmelserna om eftergift av återkrav av bidragsförskott.

Skall också förslaget till ändring i indexlagen träda i kraft den I juli 1979, kommer ändringen att fa verkan först vid den generella justering av underhållsbidragen som kan komma att äga rum år 1980. Det är emellertid önskvärt atl en dämpning av indexhöjningarna av underhållsbidrag till barn kan slå igenom redan vid del ändringstillfälle som kan inträffa den I april 1979. I denna del bör reformen därför träda i kraft den 1 januari 1979.

Denna dag bör lämpligen väljas för ikraftträdande också i fråga om de föreslagna processuella förenklingarna av handläggningen av vårdnads- och umgängesfrågor.

Som jag har berört i avsnitt 5.5 kräver införandet av en rätl lill avdrag på underhållsbidrag när barn vistas hos den bidragsskyldige ett ganska omfattande förberedelsearbete för riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas del. Skall syslemutvecklingsarbele och andra förberedelser kunna ulföras ulan en forcering som leder lill betydande kostnader måste, enligt vad jag har inhämtat, en tid av minsl ett år från det att riksdagen har beslutat i saken slå lill förfogande. Del kan knappast komma i fråga alt sälla de civilrättsliga bestämmelserna i FB i kraft utan att de samtidigt far slå igenom beträffande de underhållsskyldiga som betalar sina bidrag lill försäkringskassorna. Med hänsyn lill detla föreslårjag att de regler i FB och i bidragsförskottslagen som gäller ävdragsrällen får träda i krafl först den 1

Allmän motivering

Prop. 1978/79:12 150

januari 1980. Allmän

Åtskilliga av de föreslagna lagändringarna kräver särskilda övergångsbe- motivering siämmelser. Familjelagssakkunniga har i sitt betänkande gjort vissa uttalanden om vilka principer som bör liiggas till grand vid övergången till ny lag i fråga om den familjerältsliga underhållsskyldigheten. De sakkunniga anser all nya ändringar på familjerättens område måste tillåtas lå viss effekt omedelbart, om syftet med ändringarna skall nås. Utgångspunkten bör därför vara att nya bestämmelser om underhåll skall tillämpas från ikraftträdandet, även om den underhållsrelation som del är fråga om har uppkommit lidigare. Ett annal synsätt är emellertid enligt de sakkunniga befogat när underhållsrelationen vid ikraftträdandet redan har resulterat i atl ett underhållsbidrag har fastställts. I denna situation kommer de synpunkter in som har lett till all man pä förmögenhetsrättens område har velat bevara rättigheter som har uppkommit i hägnet av äldre lag. Bl. a. kan den underhållsberättigade ha inrättat sin tillvaro i föriilan på att del fastställda bidraget kommer att utgå enligt vad som har blivit bestämt. De sakkunniga intar därför den ståndpunkten all underhållsbidrag som är fastställt vid ikraftträdandet i princip skall utgå också för tiden därefter.

Vad de sakkunniga sålunda har yttrat har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Också jag ans:luter mig till de sakkunnigas förslag om vilka principer som bör gälla vid övergången till ny lag i förevarande fall. Del närmare innehållet i övergångsbesiämmelserna till de olika lagändringarna kommer jag att behandla i specialmoliveringen.

6 Upprättade lagförslag

I enlighel med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

5. lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97),

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

7. lag om ändring i lagen (1966:()80) om ändring av vissa underhållsbidrag,

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621) och

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

Vid upprättande av lagförslagen 5 och 6 har samråd skell med chefen för socialdepartementet. Förslagen bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 5.

Prop. 1978/79:12 151

7 Specialmotivering 6 kap. 7-9 §§

och 10a§FB 7.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

6 kap.

7 och 8 §§

Paragraferna innehåller bestämmelser om den framlida vårdnaden om barn när barnel slår under en förälders eller båda föräldrarnas vårdnad och föräldrarna eller en av dem önskar ändring i vårdnadssituationen. Som en följd av den ändring i formen för handläggning av vårdnadsfrägor som tidigare har föreslagits (se avsnitt 5.2.9) har paragraferna ändrats redaktionellt. Som närmare framgår av 12 § andra stycket departementsförslagel föresläs de frågor som behandlas i paragrafema bli handlagda i den ordning som är föreskriven för tvistemål. För all inte några missförstånd skall behöva uppkomma har därför ordet "ansökan" i de båda paragrafema bytts ut mot "lalan".

9,?

Enligt paragrafen kan rätten pä anmälan av barnavårdsnämnd la upp fråga om vårdnaden om barnet, om förälder som är vårdnadshavare grovt missbrukar eller grovt försummar sin vårdnasplikt eller om förälderns dellagande i vårdnaden annars innebär fara för barnels utveckling. Även dessa frågor föreslås i fortsättningen bli handlagda i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Ordel "anmälan" har därför i departementsförslagel bytts ut mot "lalan". 1 processen avses barnavårdsnämnd, som väcker lalan, få samma ställning som part i tvistemål. Samma bestämmelser bör sålunda gälla för nämnden som för enskild part när fråga arom att fullfölja ett vårdnadsmål till högre rätt etc. Jag återkommer lill denna fråga i special-motiveringen till 20 kap. 9 §.

Förslaget innebär inte atl barnavårdsnämnden i en vanlig vårdnadsprocess mellan föräldrarna får ställning av part. I den delen kommer även i fortsättningen all gälla alt barnavårdsnämnden på begäran kan komma in med yttrande i målet. Skulle barnavårdsnämnden under sin utredning finna att särskild förmyndare bör förordnas enligt 6 kap. 9 S, är det inget som hindrar atl nämnden väcker lalan om del. Denna talan skall då enligt 14 kap. 4 5 RB som regel handläggas gemensamt med del mål som föräldrarna eller en av dem har anhängiggjon.

lOaS

Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om när vårdnaden om ett barn som står under särskilt förordnad förmyndares vårdnad kan föras över

Prop. 1978/79:12 152

på föräldrarna eller en av dem. Uppkommer fråga om att entlediga en särskilt     6 kap. 12 § FB förordnad förmyndare som har anförtrotts vårdnaden om barnel men är del inte fråga om att föra över vårdnaden lill barnets far eller mor, ingår vårdnadsfrågan i förmynderskapsärendel.

Första stycket. Rätten kan besluta all vårdnaden om barnel skall överföras till föräldrama eller till en av dem, under fömtsättning atl del är skäligt med hänsyn till barnets bästa. 1 princip har domstolen atl här göra samma prövning som enligt 6 kap. 8 § första meningen när en förälder ansöker om all fh vårdnaden överförd på sig från den andra föräldern. Vid prövningen enligt förevarande paragraf har rätten dock särskilt atl beakta de omständigheter som har legat till grund för beslutet all föra över vårdnaden lill en särskild förmyndare, antingen avgörandet har meddelats med stöd av 7 §, 9 § eller 10 § andra stycket. Liksom i friiga om övriga vårdnadsprocesser torde domstolen genom de gällande bestämmelserna om rättegångskostnadernas fördelning ha tillräckliga möjligheter all ingripa om en rättegång enligt denna paragraf inleds helt ulan skäl.

Andrastycket. Fråga om all föra över vårdnaden lill barnels far eller mor eller dem båda får prövas på lalan av föräldrama eller en av dem. Också barnavårdsnämnden kan väcka talan enligt paragrafen. Del är uppenbart all en sådan lalan inte kan bli aktuell om inte föräldrarna är villiga atl äta sig vårdnadshavares förpliktelser.

Som framgår av 12 § andra slyckel departementsförslagel kommer också vårdnadsfrägor som avses i denna paragraf atl handläggas i den ordning som gäller för tvistemål. Även i dessa fall bör för barnavårdsnämnden gälla samma bestämmelser som för part i tvistemål.

12§

I nuvarande 12 § finns bestämmelser om behörig domstol för vårdnadsprocesser.

Paragrafen har byggts ul med bestämmelser om formen för handläggning av vårdnadsfrågorna och möjligheten atl i vårdnadsprocessen få prövat också frågan om underhåll lill barnet. Förslaget har behandlats ulföriigl i avsnitt 5.2.9.

I departementsförslagel har bestämmelserna i nuvarande första och andra styckena förts samman i Jörsta stycket.

1 andra stycket föreskrivs atl frågti om vårdnad som avses i 7 - 9 §§ saml 10 a § handläggs i den ordning som giiller för tvistemål. Som domstolsärenden kommer således i fortsättningen all handläggas endast frågor som avses i 10 §, d vs. vårdnadsfrägor som efter en vårdnadsha vande förälders död upptas efter ansökan av den eflerievande föräldern eller efter anmälan av barnavårdsnämnden.

Prop. 1978/79:12 153

För all förenkla förfarandet har i departementsförslagel, med 15 kap. 4 S 7 kap. 1 § FB första stycket andra meningen GB som förebild, föreskrivits alt om barnet står under vårdnad av föräldrarna eller en av dem och föräldrarna är ense i saken, föräldrarna genom ansökan kan väcka talan om vårdnaden om bamel. Huvudregeln att talan väcks genom stämning har således frångåtts för dessa mål. 1 praktiken kan gemensam ansökan förekomma endasl i mål som avses i 7 och 8 §§. Däremot ger lagtexten inte utrymme för annat än ansökan om stämning i de fall som avses i 9 S och 10 a S-

Om eit barn står under båda föräldrarnas vårdnad och den ena föräldern instämmer lalan om att ensam få vårdnaden om barnet, bör det vara möjligt för den andra föräldern atl utan stämning i det målet yrka vårdnaden för egen del.

Även tredje stycket har sin förebild i bestämmelserna för processen i mål om äktenskapsskillnad. I stycket sägs att om vårdnadsfrågan har väckts i behörig ordning förälder utan stämning i vårdnadsmålei kan yrka underhållsbidrag för barnel. Av 7 kap. 12 S första stycket departementsförslagel följer att lalan om underhåll till barnet alltid kan väckas i samband med vårdnadsmålei.

Fjärde stycket. Liksom parterna i ett mål om äktenskapsskillnad kan fä frågan om vårdnad om barnel avgjord på handlingama om parterna är överens (15 kap. 7 § tredje stycket GB jämfört med 6 kap. 12 S första stycket FB), kan de enligt förslaget i ett rent vårdnadsmål få dom ulan huvudförhandling, om de är ense i saken. Av 42 kap. 18 S RB följer att dom om skyldighet att betala underhållsbidrag kan meddelas under förberedelsen, om anspråket har medgetts eller eftergetts.

7 kap. 1§

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet mol sina barn. Departementsförslaget motsvarar 1 § och 2 § första stycket i gällande rätt och de sakkunnigas förslag. Bestämmel-. serna har närmare behandlats i avsnitt 5.2.1 men har också belysts i avsnitt 5.2.3. Bestämmelserna gäller oberoende av om föräldrarna har vårdnaden om barnet eller inte och oavsett om de bor tillsammans med barnet eller ej.

I jörsta stycket slås fast all föräldrarna tillsammans skall svara för underhäll ål barnel efter vad som är skäligt med hänsyn lill barnels behov och föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Av det senare följer att en förälder som saknar ekonomiska förutsättningar all bidra lill sitt barns underhåll inte heller är underhållsskyldig.

Barnel har i första hand behov av att få sin grundförsörjning tillgodosedd.

Prop. 1978/79:12 154

Barnel kan därutöver ha anspråk på en högre standard, om föräldrarnas     7 kap. 1 § FB

ekonomiska ställning motiverar det. När barnels behov bedöms skall enligt

lagtexten hänsyn tas till barnels egna inkomster och tillgångar. Ett barn i

högre ålder som har börjat förvärvsarbeta får i allmänhet räkna med att

använda inkomsterna av arbetet lill sill egel uppehälle. Detla utesluter dock

inte all föräldrarna ändå kan ha underhållsskyldighet för all barnel skall

komma upp i den standard som del är berättigat lill. Mindre inkomster som

ell barn kan få under feriearbete eller liknande förhållanden bör normalt inte

påverka föräldrarnas underhållsskyldighet. Såvitt gäller barnels tillgångar bör

i allmänhet hänsyn las endast lill avkastningen. Det kan dock någon gång

finnas skäl all beakta också värdel £iv en mer betydande tillgång.

När underhållsskyldigheten bedöms skall vidare enligt förslaget beaktas sociala förmåner som barnet har rält till. Vilka sociala förmåner som skall beaktas beror på vad som följer av föreskrifterna om de olika förmånerna. Det måsle sålunda undersökas under vilka förutsättningar förmånerna utgår och vad syftet med dem är. Del får anses klart att föräldrarnas underhållsskyldighet påverkas av det allmänna barnbidraget och av det föriängda barnbidraget och studiebidraget inom studiehjälpssyslemel. På motsatt sätt förhåller det sig med barnets rätt lill socialhjälp. Sådan hjälp ulgårendast i den mån barnel självt saknar medel och behovet inte kan tillgodoses på annal sätt. Att ell barn kan ha rält till bidragsförskott i förhällande lill en förälder inverkar i princip inte pä den förälderns underhållsskyldighet. Efiersom föräldrarnas samlade ekonomiska firmåga i förening med barnets behov bestämmer underhållsskyldighetens omfattning får dock bidragsförskottet, om detta är större än det bidrag som en förälder kan betala, viss betydelse för hur stort underhåll barnet har rält lill av den andra föräldern. Om barnet har barnpension efter avliden förälder bör också denna sociala förmån ingå i det underiag som bestämmer omfattning;en av barnels rält till underhåll av den andra föräldern.

Ulan all det särskilt har nämnls i lagtexten bör även sociala förmåner som föräldrarna har rätt till beaktas, nämligen när det gäller att bedöma deras underhållsförmåga.

De sakkunniga har i bilaga 3 lill sitt betänkande gjort en genomgäng av olika sociala förmåner och deras inve.rkan på den familjerättsliga underhållsskyldigheten. Som framhålls i bilagan är det önskvärt att parter i underhållsmål och deras ombud saml domstolar och andra som handlägger underhållsfrågor verkar för en så långt möjligt fullständig utredning av sådana sociala förmåner som i det aktuella fallet kan länkas påverka underhållsskyldigheten och som är beroende på individuella förutsättningar.

Att en förälders underhållsskyldighet är beroende av den ekonomiska förmågan innebär att föräldern i princip inte skall behöva skuldsätta sig för alt kunna bidra lill sitt barns underhäll. Alldeles undantagslöst kan dock denna

Prop. 1978/79:12 155

princip inte upprätthållas. Av en förälder som studerar och saknar medel lill     7 kap. I § FB

sill barns underhåll kan krävas atl han använder sig av de lånemöjligheler

som erbjuds, exempelvis inom sludieslödssyslemel(jfrNJA 1970 s. 362). Det

kan sägas all skuldsättning i denna situation ingår i en ekonomisk planering

pä längre sikt. Det får på motsvarande sätt godtas att dä föräldern kommer ut i

förvärvslivet underhållsförmågan anses nedsatt på grund av skyldigheten all

betala tillbaka studielånen.

I 3 § departementsförslagel har lagils upp särskilda bestämmelser om rätt för en förälder atl, när underhållsbidrag skall fastställas, förbehålla sig vissa belopp för egna nödvändiga levnadskostnader. Om särskilda skäl föreligger, får ett belopp också förbehållas för hemmavarande makes grundläggande behov av underhåll. Dessa föreskrifter kan sägas utgå frän den allmänna principen atl en förälder annars i första hand skall la i anspråk medel för sina barns underhåll. Sedan barnens grundläggande behov har blivit tillgodosedda, bör emellertid ett eventuellt överskoll kunna fördelas mellan föräldem själv, hans make och barnen efter mera skönsmässiga grunder.

Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör enligt andra stycket när bamel fyller 18 år. Har barnel inte då avslutat sin skolgång, kan dock underhållsskyldigheten kvarstå så länge studierna pågår, men inte längre än till dess barnel har fyllt 21 år. Till skolgång hänförs enligt lagtexten utbildning i grundskola eller gymnasieskola och annan jämföriig grundutbildning. Med denna utformning bör det vara möjligt för barnel att la underhåll för sädana studier för vilka studiehjälp enligt 3 kap. sludieslödslagen (1973:349) kan utgå. Underhållsskyldighet föreligger främst om barnel studerar när del fyller 18 år. Om barnet inte gör det men återupptar studierna före fyllda 19 år, är föräldrarna dock fortfarande underhållsskyldiga. Det spelar i och försig ingen roll hur länge avbrottet i studierna har pågått. Med tanke pä att del rör sig om den unges grundutbildning, kan underhållsskyldigheten inte heller göras beroende av all särskild sludielämplighet visas föreligga.

Är barnet 19 år eller äldre när studierna återupptas, föreligger ingen underhållsskyldighet för föräldrarna. Inte heller kan underhållsskyldigheten återupplivas, om barnel avbryter utbildningen sedan det har fyllt 19 år. Vid bedömandet av om underhällsskyldighet kvarstår får man dock se bort från ett kortare uppehåll i samband med byte av skola eller utbildningslinje e.d.

Den som fyller lägst 20 år under del kalenderår då ell läsår börjar har möjlighel all genom statliga studiemedel själv bekosta studierna. Fyller barnet högst 19 år del kalenderår då läsåret börjar, kan barnet inom del statliga studiestödssystemet få studiehjälp men inte studiemedel. Vissa former av studiehjälp är behovsprövade mot bl. a. föräldrarnas inkomster och förmögenhet. Inom utbildningsdepartementet förbereds emellertid en reform av studieslödsreglerna för alt ge barn som fyller 18 eller 19 år det kalenderår då läsåret börjar ökade möjligheter fr. o. m. läsåret 1979/80 au genom statligt

Prop. 1978/79:12 156

studiestöd själva bekosta sina studier. 7 kap. 2 § FB

Om underhällsskyldigheten mot barn över 18 år begränsas och låren mer preciserad utformning, kan del finnas skäl alt slopa del nuvarande kravet i 46 § 2 mom. 4 p. kommunalskattelagen pä all underhållsbidrag lill ett sådani barn skall ha fastställts genom dom för all avdrag skall kunna ske vid beskattningen för utgivna bidrag. Efter samråd med chefen för budgeldepartemenlet har jag emellertid kommit fram lill atl denna fråga bör prövas i samband med den fortsatta beredningen av skalleulredningens slutbetänkande.

Tredje stycket motsvarar med smiiirre redaktionell ändring nuvarande 2 § första stycket. Av stycket följer atl föräldrarnas ansvar för barnets underhåll skall fördelas efter den förmåga resp. förälder har.

Underhällsskyldigheten enligt I S gäller i princip lika gentemot alla barn. I 3 § fjärde stycket har visserligen föreslagits särskilda bestämmelser för de fall då en förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag till ett barn utanför familjen också har ett hemmavarande barn atl försörja. Utgångspunkten är dock att en far eller mor som har fiera barn har samma underhållsansvar mol varje barn. Delta innebär inte atl en förälder alllid har all bidra med lika myckel lill vart och ell av sina barn. Om tvä barn har samma far men olika mödrar, kan fadern ha en större underhållsskyldighet mot det ena barnet beroende på atl det barnets mor har sämre ekonomi än del andra barnels mor.

Regleringen i 1 § av föräldrars underhållsskyldighet är så till vida uttömmande atl några andra grunder för underhållsskyldigheten inte har tagits upp i 7 kap. Den nuvarande skyldigheten i 3 § för en far eller mor att bidra lill underhäll av vuxet barn som till följd av sjukdom eller annan sådan orsak är ur stånd att försörja sig har i departementsförslagel utgått. Delsamma gäller barns motsvarande skyldighet att bidra till förälders underhåll.

2§

Medan I § anger omfattningen av föräldrarnas underhållsskyldighet mot sina barn och hur kostnaderna för barnens underhåll skall fördelas mellan föräldrarna, innehåller 2 S regler om när underhållsskyldigheten skall fullgöras i form av underhållsbidrag. Dessa regler kompletteras av 6 S. som innebär atl också förälder som inte är bidragsskyldig enligt 2 § kan åläggas all utge underhållsbidrag om han försummar sin underhållsskyldighet enligt

1 s.

Skyldigheten atl utge underhållsbidrag regleras i Jörsta stycket i två punkter. Den första punkten motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser i 2 § andra slyckel. Den andra punkten saknar däremot motsvarighel i gällande rätl.

Enligt punkt I gäller, liksom f. n., som grundläggande förutsättning för bidragsskyldighel alt den underhållsskyldiga föräldern inte har del i den

Prop. 1978/79:12 157

rättsliga vårdnaden om barnet. Bestämmelsen lar i första hand sikte på fall när 7 kap. 2 § FB föräldrarna är frånskilda eller annars inte är gifta med varandra men avser också fall när en gift förälder genom lagakraftvunnel avgörande eller interimistiskt beslut har skilts från vårdnaden om barnel. En ytteriigare förutsättning är emellertid i bada fallen att föräldern inte heller tar del i den faktiska värden på del sättet atl han eller hon varaktigt bor tillsammans med barnel. I fråga om ogifta eller frånskilda föräldrar står detta krav i nära överensstämmelse med nuvarande domstolspraxis, enligt vilken bidragsskyldighel inte föreligger medan föräldrarna bor tillsammans och gemensamt vårdar barnel (se NJA 1924 s. 198 och SvJT 1960 rfs. 17). Och till följd av hänvisningen lill GB i 2 S andra stycket andra meningen i dess nuvarande lydelse gäller f n. i princip en motsvarande ordning för del mindre vanliga fallet att en gift förälderär fråntagen sin del i vårdnaden om barnet utan atl för den skull leva åtskild från den andra föräldern.

För bidragsskyldighel enligt punkl 1 är det däremot inte någon förutsättning all den förälder som barden rättsliga vårdnaden om barnet också utövar den faktiska vårdnaden. Den andra föräldern är alltså skyldig atl utge underhållsbidrag även i den situationen alt bamel varaktigt bor hos l. ex. sina far- eller morföräldrar eller vistas i fosterhem.

Om ingen av föräldrarna har del i den rättsliga vårdnaden om barnel, är båda bidragsskyldiga enligt punkt I, för såvitt inte barnet ändå varaktigt bor tillsammans med någon av dem.

Punkt 2 innehåller de nya regler om underhållsbidrag vid gemensam vårdnad som jag har förordat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.2). Avgörande för bidragsskyldighet är i detla fall all barnel varaktigt bor tillsammans med endast en av föräldrarna. I likhet med vad som gäller enligt punkt I kan ingen av vårdnadshavarna förpliktas atl utge underhållsbidrag om barnet är varaktigt bosatt hos en tredje person eller har eget hem, såvida inte 6 § är tillämplig. Liksom hittills kan alltså gifta föräldrar med gemensam vårdnad» inte ulan vidare åläggas att betala underhällsbidrag, när barnet stadigvarande vistas på annan ort.

Enligt punkl 2 är den förälder som inte varaktigt bor tillsammans med barnet bidragsskyldig vare sig han är gift med den andra föräldern eller ej. Föräldrar i beslående äktenskap torde dock endast sällan leva åtskilda under sådana förhållanden att de inte kan anses varaktigt bosatta tillsammans. Även om en av föräldrarna t. ex. på grund av sitt arbele måste bo på annal håll under t. o. m. ganska långa perioder, föreligger inte bidragsskyldighel enligt punkt 2, om föräldern måste anses ha sill fasta hem där den andra föräldern och barnel bor. Bestämmelsen i punkt 2 får därför i praktiken sin främsta tillämpning på fall då ogifta eller frånskilda föräldrar som inte lever tillsammans har gemensam vårdnad eller då gifta föräldrar lever åtskilda under betänketid som föregår dom pä äktenskapsskillnad ulan all ha begärt att den gemensamma vårdnaden skall upplösas.

I fall då föräldrar med gemensam vårdnad stadigvarande lever på skilda

Prop. 1978/79:12 158

håll kan del alltså gälla atl avgöra hos vem av dem som barnet skall anses    7 kap. 2 § FB

varaktigt bosatt. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen kan denna

fråga ofta besvaras med ledning av barnets folkbokföring. Barnel måsle vara

skrivet någonslans, och man kan i regel utgå från all där del är kyrkobokfört

är det också att anse som varaktigt bosatt i FB:s mening. Vid tvist om var

barnel är bosall kan dock även andra omständigheter lå betydelse, l. ex. hur

länge bamel faktiskt vistas hos var och en av föräldrarna eller var barnet

förvarar sina lillhörigheter.

Bidragsskyldigheten enligt punkl 2 bortfaller inte under den tid som barnel vistas hos den bidragsskyldiga föräldern i andra fall än när vistelsen äralt anse som varaktig. All föräldern delvis fullgör sin underhållsskyldighet genom atl ha barnel hos sig under mera begriinsade perioder kan emellertid enligt 4 § beaktas i form av avdrag på underhållsbidragen. Bidragen kan också redan från början ha faslsiällis med beaktande av all barnel periodvis vistas hos den bidragsskyldiga föräldern.

1 andra stycket har i förtydligande syfte föreskrivits att underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. Så gäller också f n., även om nuvarande regler inte innehåller någon uttrycklig motsvarighet till bestämmelsen. Av 7 kap. 15 § FB i förslaget framgår all domstolen liksom f n. genom beslul kan förordna om underhållsbidrag interimistiskt.

Av 7 kap. 10 S första stycket i förslaget framgår att dom eller avial om underhållsbidrag kan jämkas av domstol, om ändrade förhållanden föranleder det. Föräldrarna kan även utan att förhållandena har ändrats komma överens om au tillämpa andra villkor för underhållsbidraget än de som lidigare har bestämts genom dom eller avtal. Vidare kan dom.siol enligt 10 § andra stycket jämka ett avtal om underhällsbidrag, om det är oskäligt med hänsyn till omständighetema. Avtalei kan också angripas med stöd av allmänna grundsatser om avtals ogiJiighei på grund av tvång,svek, ocker e. d. Slutligen öppnas genom 10 S tredje stycket en allmän möjlighel atl få dom eller avtal om underhållsbidrag omprövat när bidraget har varit i princip oförändrat i sex år

Om en förälder sedan underhållsbidrag har fastställts genom dom eller avtal varaktigt bosätter sig tillsammans med barnel, är han inte längre bidragsskyldig enligt första stycket i denna paragraf Detta inverkar visserligen inte på skyldigheten all betala underhållsbidrag för tiden dessförinnan. I den mån sådana bidrag ännu inte har betalts, kan domen eller avtalet alltjämt användas för att få utmätning eller införsel för bidragen (se dock 54 a § utsökningslagen). Däremot förlorar domen eller avtalet sin verkan för tiden efter det all föräldern stadigvarande har flyttat ihop med bamel, om inte underhållsbidraget har fastställts med stöd av 6 §. Skulle föräldrarna efter en lid åter flytta isär, lever domen eller avtalet emellertid upp igen. Något underhållsbidrag behöver då alltså inte fastställas på nytt.

Vid avtal om underhållsbidrag kan det underhållsberättigade barnel företrädas av sin vårdnadshavare iiven om denne inte har uppnått myndig

Prop. 1978/79:12 159

ålder. En uttrycklig föreskrift härom har tagits upp i tredje stycket. Den har     7 kap. 3 § FB f. n. delvis sin motsvarighet i 7 S andra stycket andra meningen. Alt en underårig vårdnadshavare också kan föra barnets talan i underhållsmål framgår av 14 S första stycket (11 S i gällande lydelse).

Har föräldrarna gemensam vårdnad om sitt barn, kan endast den förälder som inte är bidragsskyldig företräda barnel i underhållsfrägan. Den bidragsskyldiga föräldern, dvs. den som inte varaktigt bor tillsammans med barnet, kan givetvis inte företräda barnel mol sig själv.

Till 2 S tredje stycket har förts även den nuvarande bestämmelsen i 7 S tredje stycket atl avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnels födelse.

3S

Av jörsta .wckei framgår att paragrafen innehåller bestämmelser om belopp som en bidragsskyldig får förbehålla sig föreget eller familjens underhåll när underhällsbidrag enligt 2 S bestäms. Bestämmelserna saknar motsvarighet i gällande kapitel och de sakkunnigas förslag. Förslaget har behandlats ulföriigl i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.3). Bestämmefserna får betydelse inte bara när underhållsbidrag till barnel första gängen bestäms utan också när bidragsskyldigheien exempelvis omprövas i en jämkningsprocess.

Enligt andra stycket innefattar del belopp som den bidragsskyldige får förbehålla sig för egen del alla vanliga levnadskostnader. Dessa kostnader, utom bostadskostnaden, beräknas med ledning av ett normalbelopp som utgör 120 procent av gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Med gällande basbelopp avses det basbelopp som gäller när underhållsbidraget fastställs. I den allmänna motiveringen har lämnats exempel på levnadskostnader som får anses läckta av normalbeloppel. Bostadskostnaden beräknas särskilt, efter vad som är skäligt. Det innebär att den faktiska kosinaden normalt kan godtas om den inte är oskäligt hög. Som regel boren underhållsskyldig som delar bostad med en annan vuxen med egen inkomst la tillgodoräkna sig högst halva bostadskostnaden.

Om det finns särskilda skäl får den bidragsskyldige enligt tredje stvcket förbehållas ett belopp också för underhäll ät make som han varaktigt bor tillsammans med. Förbehållsbeloppet bestäms på samma sätl som för den bidragsskyldige själv. Normalbeloppel utgör dock såvitt gäller maken 60 procent av del gällande basbeloppet.

1 den allmänna motiveringen har närmare behandlats under vilka förutsättningar förbehåll för make kan komma i fråga. Rätten lill förbehåll avser givetvis i första hand make utan egen inkomst. Kan maken klara sin egen försörjning, skall den underhällsskyldige inte få tillgodoräkna sig något förbehållsbelopp för makens del.

Har maken en nettoinkomst som motsvarar 1,2 basbelopp och halva

Prop. 1978/79:12 160

bostadskosinadenbörmakenan.sesklarasig.själv.Ärinkomstenlägre,böreti     7kap. 3 § FB

reducerat   förbehållsbelopp  kunna  tillgodoräknas den  bidragspliklige.   I

enlighet med vad de .sakkunniga hai föreslagit i sina riktlinjer kan lämpligen

det fulla förbehållsbeloppet för andra levnadskostnader än bosiadsko-stnaden

minskas med makens halva nettoinkomst. Detta innebär i allmänhet att

något förbehåll för sådana kostnader inte far göras om maken har en

nettoinkomst som svarar mot 1,2 basbelopp eller mer. Överstiger inkom.sien

1,2 basbelopp, reduceras också - med hela det överskjutande beloppet - vad

den underhåll.sskyldige får förbehålla sig för makens bostadskostnad.

Med make jämställs i fråga om rätten till förbehåll annan .som den underhällsskyldige bor varaktigt tillsammans med, om de har bam tillsammans. Om den underhållsskyldige och partnern inte har något gemensamt bam kan förbehåll enligt paragrafen för den samboende inte göras, även om denne ägnar sig åt att i hemmet värda eget barn.

En\\gfjärde stycket får den som skall betala underhållsbidrag lill ett barn utanför familjen men .som också har ett hemmavarande eget barn alltid förbehålla sig ett belopp fördel barnets underhåll när underhållsbidrag skall bestämmas. Beloppet utgör normalt 0,4 basbelopp per är. Avräkning skall emellertid göras för vad barnet erhåller av den andra föräldern eller för dennas räkning. Med hemmavarande barn avses barn som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med.

Tredje stycket innebär eu avsteg från en underförstådd huvudregel om atl barnets grundläggande underhållsbehov går före anspråk på underhåll även från hemmavarande make till den underhåll.sskyldige. Någon motsvarande förtur har givetvis inte ett bidragsberältigat barn i förhållande till ett barn .som den bidragsskyldige bor tillsammans med. Fjärde stycket bygger i stället pä grundsatsen au barnen i princip skall behandlas lika. Som nämnts sena.st under 1 S betyder det inte au de har anspråk på lika ston underhåll från den gemen.samma föräldern. Fjärde siyckei är en garaniiregel .som aktualiseras först när det slår klart att det hemmavarande barnel inte får eu minimibehov tillgodosett med tillämpning av allmänna fördelningsregler. Ett par schematiska exempel får illustrera tankegången. Därvid förutsätts att den bidragsskyldige ensam får dra försorg om det hemmavarande barnets underhåll, att förbehållsbeloppet enligt huvudregeln skall vara 0,4 basbelopp per år och au delta motsvarar 400 kr. i månaden.

Om den bidragsskyldige, sedan han från nettoinkomsten har räknat av förbehållsbelopp enligt andra och tredje styckena, har kvar 400 kr. eller mindre, kommer något underhällsbidrag inte all utges utan hela beloppet får tas i anspråk för det hemmavarande barnel. Disponerar han 600 kr., vilkel i exemplen antas läcka ett barns normalbehov, bör 200 kr. kunna betalas i bidrag, föraisatt all del bidragsberäliigade barnets andra förälder saknar nämnvärd bidragsförmåga. Kan emellertid det barnels förälder ensam klara barnels normatbehov, bör den bidragsskyldige fä använda större delen av beloppet 600 kr. för det hemmavarande bamel; delta är ju sämre ställt än

Prop. 1978/79:12 161

syskonet. Antas slutligen överskottet vara 1 000 kr. och skall den gemen-     7 kap. 4 § FB samma föräldern ensam svara för båda barnens underhåll, bör varje bam kunna göra anspråk på inemot 500 kr. Underhållsbidraget kan emellertid bli lägre, om och i den mån den förälder som del bidragsberäliigade barnel bor tillsammans med disponerar medel för underhåll till bamel.

Som exemplen visar kan en person, som är skyldig alt betala underhållsbidrag till ett barn men som tillika ensam har att svara för försörjningen av ett hemmavarande barn, redan som följd av allmänna regler komma all förfoga över mer än 0,4 basbelopp för underhåll åt det hemmavarande barnet, även om han inte lever under påtagligt goda ekonomiska förhållanden.

Det belopp som-även närdet inte följer av allmänna principer-alllid skall lå reserveras för hemmavarande barn kan bestämmas lill ett högre belopp än 0,4 basbelopp per är, om omständigheterna i del särskilda fallet föranleder det. Enbart del förhållandel atl de genomsnittliga kostnaderna för barn i allmänhet bedöms överstiga 0,4 basbelopp berättigar inte lill en höjning. Om • däremot omständigheterna lalar för att det barn som det är fråga om kräver ett underhäll som är större än del genomsnittliga, kan ell tillägg lill utgångsbeloppet komma i fräga. En sådan omständighet kan vara all barnel pä grund av sjukdom eller liknande behöver kostsam vård, en annan all barnel är i tonåren och därför har dryga behov. Å andra sidan aktualiseras ell lägre förbehållsbelopp än 0,4 basbelopp, om barnet har egna inkomster. Är dessa tillräckligt stora bortfaller rätlen lill förbehållsbelopp för barnel.

Förbehållsbeloppel skall reduceras med vad som utges lill del hemmavarande barnet av den andra föräldem eller för dennas räkning. Inte bara vad den föräldem själv har förmåga alt bidra med skall alliså beaktas, utan även bidragsförskott och pension som utges till bamel i förhällande lill den föräldern. Med hänsyn till vad som tidigare sagts om förbehåll för makes eller annan samboendes del bör man i allmänhet kunna utgå från alt samboende förälder till det hemmavarande barnet har förmåga att bidra till barnels underhåll endasl om föräldern haren åriig nettoinkomst som överstiger 1,2 basbelopp och halva bostadskostnaden.

4S

Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande rätt, innehåller de bestämmelser som jag har förordat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.4) om den bidragsskyldiges rätt till avdrag på underhållsbidraget för sina egna utgifter för barnel.

Huvudregeln i första stycket innebär att den bidragsskyldiga föräldern får tillgodoräkna sig ett avdrag när barnet vistas hos honom eller henne under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn. Är denna förutsättning uppfylld, räknas avdraget på varje fullbordat dygn av barnels vistelse. Med ett dygn av.ses tiden mellan kl. O och kl. 24.

Den tid som berättigar lill avdrag räknas från del alt barnet har överiämnats

11    Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 162

till den bidragsskyldiga föräldern till dess all denne har återlämnat barnel lill     7 kap. 4 § FB

den andra föräldern. Barnet får anses ha mottagits av en förälder när det

befinner sig under förälderns omedelbara vård och tillsyn antingen i dennes

hem eller när föräldern har hämtat barnet på annan plats. Eftersom avdraget

räknas endasl på varje fullbordat dygn, får det emellertid siillan betydelse vid

vilken lidpunki på dygnet som barnet skall anses ha överlämnats från den ena

föräldern lill den andra.

Avdraget uppgår enligt huvudregeln lill 1 /40 av del månatliga underhållsbidrag som belöper på liden för barnets vistelse. Utgår bidraget för annan tid än en månad, får del vid bestämmande av avdraget räknas om till ell månatligt bidrag. Om underhållsbidraget utgår för perioderom tre månader och för varje period uppgår lill 1 200 kr., utgör avdraget alltså 1/40 av 400 kr. (dvs. 10 kr.) för varje dag barnet vistas hos den bidragsskyldige. Retroaktiva ändringar av underhållsbidraget medför all också avdraget får ändras i efterhand i motsvarande mån.

Avdraget tillgodoräknas den bidragsskyldige i form av reduktion av underhållsbidrag i samband med atl bidragsskyldigheien fullgörs. Rätten till avdrag uppkommer dock först i och med all barnet har vistats hos den bidragsskyldige. Efiersom underhållsbidrag som regel skall betalas i förskott, kan avdraget alltså normall inte reducera det bidrag som belöper på liden för barnels vistelse. I stället får avdraget göras på kommande bidrag eller på eventuellt lidigare förfallna men ännu inte betalda bidrag. Vistelsen behöver dock inte vara avslutad för att ett avdrag skall få göras. Sträcker sig vistelsen över ett månadsskifte kan den bidragsskyldige niir han betalar underhållsbidraget för den kommande månaden tillgodoräkna sig ett avdrag för den tid som bamel redan har varit hos honom under den gångna månaden.

All avdraget får tillgodoräknas endast vid fullgörande av bidragsskyldigheten innebär all det inte utgör någon självsiändig fordringsräll som den bidragsskyldige kan kvitta mot andra skulder lill barnet. Än mindre kan det användas som betalning av underhällsbidrag lill barnets syskon eller lill den andra föräldern. Har bidragsskyldigheien undanlagsvis fullgjorts helt och hållet såväl för förfiuten tid som för framliden när barnet vistas hos den bidragsskyldige, har denne alltså inte någon möjlighet alt utnyttja avdraget. Så blir fallet när underhåll redan har betalts med ell engångsbelopp eller när barnets vistelse avser den sista månaden som bidragsskyldighet föreligger och bidraget förden månaden har betalts i förskoll samtidigt som några andra obetalda bidrag inte finns.

När den bidragsskyldige reducerar ett underhållsbidrag med stöd av denna paragraf behöver han inte uttryckligen ge detla lill känna för den andra föräldern. Avdraget framgår i stället av att bidraget inte betalas fullt ul. För alt framtida tvister om avdragsrätten skall kunna undvikas är det dock alltid lämpligt alt föräldrarna klarar ut \'ilket belopp som den bidragsskyldige vid varje tillfälle är berättigad atl dra av från underhållsbidragen.

Om avdraget inte genast utnyttjas får det tillgodoräknas när bidragsskyl-

Prop. 1978/79:12 163

dighelen senare fullgörs. Detla gäller vare sig de bidrag som skall betalas 7 kap. 4 § FB belöper på liden före eller efter barnets vistelse hos den bidragsskyldige. Avdrag får dock inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Betalar den bidragsskyldiga föräldern bidragen för de närmaste sex månaderna fullt ul utan all göra något avdrag och har han inte några äldre obetalda bidrag, förlorar han alltså rätten lill detta avdrag. Härigenom undviks att en reducering av löpande underhållsbidrag kommer alltför långt efter det att vistelsen har upphört. I allmänhet lorde dock den bidragsskyldige vara angelägen om att utnyttja avdraget så snart som möjligt.

Om verkställighet har sökts för underhällsbidragen får den bidragsskyldige när han har haft barnet hos sig vända sig lill utmätningsmannen och begära reduktion av bidraget. Delta är all jämställa med en invändning att han har fullgjort sin betalningsskyldighet i denna del. Godtas invändningen skall avdraget beaktas av utmätningsmannen. 1 ett pågående infdrselmål får den bidragsskyldige alltså tillgodoräknas avdraget pä den bidragsposl som härnäst förfaller lill betalning. Kvarstår äldre underhållsbidrag obetalda, bör avdraget dock i första hand göras på dem (se 15 S tredje stycket införsellagen).

När den bidragsskyldige har rätt till avdrag i ell införselmål bör del inte medföra alt själva införselbeslutel ändras, utan arbetsgivaren bör på vanligt sätt innehålla och tillställa utmätningsmannen det införselbelopp som har fastställts. Om avdraget inte kan göras pä äldre obetalda underhållsbidrag, får utmätningsmannen därefter tillställa den bidragsskyldige den del av det inlevererade beloppet som motsvarar avdraget. Att denna del inte får las ut genom införsel eller utmätning för fordran som tillkommer annan än den underhållsberättigade framgår av den nya 15 a § och 17 S tredje stycket införsellagen.

För att utmätningsmannen skall beakta rätten till avdrag enligt första stycket krävs inte atl denna som sådan har fastslagits i dom eller avtal. Däremot måste den bidragsskyldiga föräldern styrka alt han har haft barnet hos sig under den tid som avses med avdraget. Enklast sker detla genom atl han ger in ett intyg från den andra föräldern som utvisar alt barnel har vistats hos honom under denna lid. Normall bör utmätningsmannen också i första hand kräva sådant intyg i stället för att vända sig lill den andra föräldern för att höra dennas ståndpunkt i frågan. Kan den bidragsskyldiga föräldern inte förete sådani intyg, t. ex. därför att den andra föräldern vägrar all medverka lill detta, får ävdragsrällen styrkas på annat säu, exempelvis genom intyg av grannar e. d. I ett sådant fall måste utmätningsmannen bereda den andra föräldern tillfälle att yttra sig över begäran om avdraget. Utmätningsmannen bör därvid lämpligen ange en viss lid inom vilken detta yttrande måsle avges. Inkommer inte inom denna lid något yttrande som bekräftar det rikliga i den bidragsskyldiges uppgifter, får utmätningsmannen frän fall till fall bedöma om den ingivna bevisningen kan anses tillräcklig. Kan den bidragsskyldige över huvud taget inte förebringa nägon bevisning om att barnet har vistats

Prop. 1978/79:12 164

hos honom, kan del begärda avdraget inte göras ulan all den andra föräldern     7 kap. 4 § FB medger det.

De närmare föreskrifter som kan behövas för utmätningsmannens handläggning av frågor om avdragsriiti enligt denna paragraf kan tas in i en förordning.

Enligt andra stycket kan rätten fiirordna om andra villkor än som anges i första stycket. För detta kriivs dock att det föreligger särskilda skiil. Så kan vara fallet om barnel vislas hos den bidragsskyldige i mycket stor utstriickning eller bor så långt från denne atl en stor del av den tid som barnet har på sig alt besöka föräldern går åt enbart till resorna. Del kan då finnas anledning all bestämma atl avdraget får tillgodoräknas redan vid kortare vistelser än fem hela dygn. Ett alternativ är alt rätten i stället bestämmer all vistelsen inte behöver vara sammanhängande utan att den bidragsskyldige far tillgodoräkna sig alla dygn som barnel har vistals hos honom utöver ett visst minsta antal, räknat över en längre lid. 1 så fall kan del kanske vara lämpligt atl avdraget lår göras även på underhållsbidrag som belöper på senare lid än sex månader från det alt vistelsen upphörde vid varje tillfälle.

Rätten kan också föreskriva alt avdraget skall ske med annan andel än 1 /40 per dygn av del månatliga underhållsbidraget. Delta torde framförallt kunna bli aktuellt vid fall av gemensam vårdnad dä den bidragsskyldiga föräldern har barnel hos sig i nästan samma utsträckning som den andra föräldern och därigenom tar på sig en siörre del sv de fasta kostnaderna för barnel än som annars är fallet. Den bidragsskyldige bör då kunna tillgodoräknas ett siörre avdrag än 1/40 av underhällsbidrfigel. Om föräldrama har ungefär samma underhållsförmåga, kan i sådana fall avdraget t. o. m. behöva sättas till mer än 1/30 för dygn av månadsbeloppet föratt en rättvis utjämning skall komma lill stånd sett över en längre lid.

Även i fall då barnet inte så ofia vistas hos den bidragsskyldige kan ett avdrag på t. ex. 1/30 per dag av mänadsbidraget vara befogat, om bidraget är bestämt till ett lågt belopp därför au den andra föräldem har myckel god ekonomi. Det fär då anses fömisatt att de fasta kostnadema för barnet bärs av denna förälder ensam. Det kan å andra sidan någon gång finnas skäl au bestämma en lägre andel än 1/40, om underhållsbidraget är mycket högt. Annars är det risk föratt avdraget blir alltför .stort i förhållande till de faktiska utgifter .som den bidragsskyldige har för barnet medan det vistas hos honom.

Mol parts bestridande får rätten dock inte meddela avvikande föreskrifter för tid innan lalan har väckts. Härigenom undviks i princip alt ett avdrag som utmätningsmannen i t. ex. ell införselmäl har beaktat enligt huvudregeln i första stycket måsle ändras i efterhand därför all rätten förordnar om andra villkor för ävdragsrällen. Av 15 S framgår alt rätten genom beslul kan förordna om avdrag interimistiskt, dvs. i avvaktan på del slutliga avgörandet i målet.

Prop. 1978/79:12 165

1 likhet  med de fiesta andra bestämmelser i FB om  underhåll är     7 kap. 4 § FB bestämmelserna i första stycket disposiliva, dvs. föräldrarna kan själva komma överens om andra villkor för avdragsrätten ulan att behöva vända sig till domstol föratt få dessa avvikande villkor fastställda. Några särskilda skäl behöver inte anges för att en sådan överenskommelse skall kunna ingås.

Föräldrarna har möjlighet atl redan när underhållsbidraget fastställs beakta all den bidragsskyldiga föräldern delvis fullgör sin underhållsskyldighet genom att tidvis ha barnet hos sig. Underhållsbidraget bestäms då lill ett lägre belopp än som annars skulle ha fastställts. Givelvis bör den bidragsskyldige dä inte dessutom kunna kräva avdrag på underhållsbidraget enligt denna paragraf när barnel har vistats hos honom eller henne. En föreskrift om detla har tagits in i tredje stycket. Bestämmelsen avser dock bara fall när underhällsskyldigheten i väsentlig män fullgörs genom att barnel vislas hos den bidragsskyldiga föräldern. Även om underhållsbidraget har faslsiällis lill ett något lägre belopp därför att barnet ibland besöker den bidragsskyldiga föräldern över veckoslut eller andra kortare perioder, hindrar det inte rätt lill avdrag enligt denna paragraf för längre vistelser.

När ett underhållsbidrag fastställs bör det anges i domen eller avtalet om hänsyn har tagits lill all barnet lidvis vislas hos den bidragsskyldiga föräldern.

Under remissbehandlingen har ifrågasatts hur ett avdrag på underhållsbidraget enligt denna paragraf skall bedömas skatlerätlsligl. Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4 kommunalskatielagen medges avdrag för belopp som skattskyldig enligt intyg eller annal skriftligt bevis har gett ul under beskattningsåret för underhåll av icke hemmavarande barn, dock med högsl 2 500 kr. för varje år. Som jag har angett i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1.3) kommer denna beloppsgräns inom kort all höjas. Del ligger nära lill hands all sådant avdrag far avse även belopp som har dragits av från underhållsbidraget med stöd av förevarande paragraf, eller med andra ord att det skatterätlsliga avdraget görs med hela del belopp som har fastställts i underhållsbidrag trots att en viss del av beloppet inte betalas därför all barnel har vistats hos den bidragsskyldige. Däremot lorde del vara mera osäkert om skattereglerna medger avdrag förden bidragsskyldiges utgifter för barnel i fall då underhållsbidraget har beslämts lill ell lägre belopp med hänsyn lill dessa utgifter, dvs. i del fall som avses i tredje stycket. Skäl kan tala för alt de skatterättsliga avdragsreglerna sä långt möjligt bör leda till samma resultat vare sig imderhållsbidraget har bestämts enligt denna metod eiler den bidragsskyldiges utgifter för barnel tillgodoräknas i form av avdrag på underhållsbidraget enligt förevarande paragraf Denna fråga fär övervägas i samband med den översyn av skattereglerna som f. n. förbereds i budgetde-parlementei på grundval av det förslag som 1972 års skalleutredning har lagt fram.

Prop. 1978/79:12 166

5§ 7 kap. 5 och

6§§FB Paragrafen innehåller bestämmelser om underhållsskyldighet mot makes

eller annan samboendes barn. Bestämmelserna har delvis motsvarighet i

nuvarande 4 §. Något motsvarande förslag finns inte i de sakkunnigas

belänkande. Förslaget har motiverats i avsnitt 5.2.1.

Första stycket. Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och förälder som har vårdnaden om barnet är enligt förslaget underhållsskyldig mol barnet, om parterna är gifta med varandra eller har barn tillsammans. Detta underhållsansvar innebären utvidgning i förhållande till gällande rält, enligt vilken underhållsskyldighet föreligger endast mol makes barn. Det saknar i och för sig betydelse om barnels förälder är ensam vårdnadshavare eller utövar den juridiska vårdnaden gemensamt med barnels andra förälder. Till skillnad mot vad som nu gäller kommer något underhållsansvar gentemot makes barn inte all föreligga om makarna flyttar isär under betänkelid inför en förestående äktenskapsskillnad eller av annal skäl. Någon underhållsskyldighet föreligger i princip inte heller om bamel flyttar hemifrån. Även detta innebär jämfört med gällande rätl en inskränkning såvitt gäller underhåll lill makes barn. Om särskilda skäl föreligger kvarstår dock underhållsskyldigheten, t. ex. om barnet flyttar hemifrån för att studera. Fömlsättningen för fortsatt ansvar för barnets underhåll är dock att den underhållsskyldige och barnets förälder fortfarande bor tillsammans.

Andrastycket motsvarar delvis nuvarande 4 § andra slyckel. Underhållsskyldigheten, som bestäms på samma sätt som för förälder enligt 1 §, gäller sålunda endast i den mån barnet inte kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige inte bor tillsammans med. Slyvförälderns underhållsskyldighet är alltså subsidiär i förhållande till den underhållsskyldighet som åligger denna förälder. Eftersom barnet är berättigat till bidragsförskott i förhållande lill den primärt underhålisskyldiga föräldern, kommer slyvförälderns underhållsplikt normalt att avse endast att tillförsäkra barnel en nivå ovanför bidragsförskottet.

Av 6 § departementsförslaget följeratt den som försummar sin underhållsskyldighet enligt 5 § kan förpliktas; alt betala underhållsbidrag.

6§

1 paragrafen ges bestämmelser om skyldighet för den som försummar sin underhållsskyldighet att betala underhållsbidrag. Förslaget saknar motsvarighet i gällande FB men motsvarar 9 § första meningen i de sakkunnigas förslag.

Enligt gällande rätt kan en far eller mor som sammanbor med barnet bli skyldig att betala bidrag till barnets underhåll, om föräldrarna är gifta med varandra och föräldern har gjort sig skyldig lill uppenbar försummelse av sin underhållsskyldighet. Bidragsskyldigheten åläggs dä med stöd av 5 kap. 5 §

Prop. 1978/79:12 '

GB och avser familjens underhåll, vari inräknas underhåll lill barnel. Som     7 kap. 7§ FB framgår av avsnitt 5.3.1 föreslås att skyldigheten all betala underhållsbidrag lill barn uttömmande skall regleras i FB.

Oavsett om föräldrarna är gifta med varandra eller inte kan enligt departementsförslagel rätten förordna att en förälder som inte har att betala underhällsbidrag enligt 2 § men som försummar sin underhållsskyldighet skall betala underhållsbidrag. Den nuvarande begränsningen i GB atl försummelsen skall ha varit uppenbar har utgått. Inte bara en förälder som bor tillsammans med sill barn kan bli ålagd att betala underhållsbidrag enligt 6 §. Paragrafen kan tillämpas också t. ex. när båda föräldrarna har vårdnaden om barnet men ingen av dem bor tillsammans med barnel ulan detla bor t.ex. hos fosterföräldrar. Bidragsskyldighel kan, som lidigare har sagts, åläggas även den som enligt 5 § är underhållsskyldig mol makes eller samboendes barn, dvs. slyvförälder.

Av 8 § departementsförslagel kan utläsas all bidrag kan dömas ut även för förfluten tid, t. ex. i samband med upplösningen av ett äktenskap.

Det bidrag som rätten har all döma ul får bestämmas med beaktande av de faktiska kostnader som den underhällsskyldige har svarat eller svarar för, trots försummelsen i övrigt. Häri ligger en skillnad i förhållande till bidragsskyldigheten enligt 2 §, som innebär atl rätten har att bestämma den underhällsskyldiges hela underhällsbörda i pengar, såvida inte parterna är överens om annat. Bestämmelserna i 3 § om förbehållsbelopp är inte formellt tillämpliga i fråga om underhållsbidrag enligt 6 §. De bör emellertid delvis kunna åberopas analogt. Att den underhällsskyldige inte fär åläggas ett bidrag som han inte kan bära framgår redan av 1 §. Av all bidraget skall bestämmas med beaktande av den underhållsskyldiges faktiska utlägg följer all reglerna i 4 § om rätl lill avdrag när barnel vistas hos den underhållsskyldige inte gäller.

Skillnaden mellan de olika bidragssilualionerna i 2 § och denna paragraf har sin betydelse endasl inom ramen för FB. När det i andra författningar talas om underhållsbidrag enligt FB eller om fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet o. d. avses givelvis också underhållsbidrag enligt denna paragraf

7§

Paragrafen ersätter delar av nuvarande 6 § och 7 § andra stycket och motsvarar delvis 5 § och 7 § första slyckel i de sakkunnigas förslag. Nuvarande 7 § första stycket har utgått. Detla innebär att enligt departementsförslagel alla avtal om underhållsbidrag i princip är bindande för båda parter, oavsett om barnels föräldrar är eller har varit gifta med varandra eller ej. 1 7 § departementsförslagel regleras när underhällsbidrag för framtiden skall betalas ut och vilken verkan en betalning i strid mot föreskriftema får. Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.5.

Prop. 1978/79:12 168

Enligt första stycket skall underhållsbidrag betalas i förskoll för kalender-     7 kap. 7 § FB månad. Från denna huvudregel, som gäller redan i dag, kan parterna avtala om avvikelse. Avtalsfriheten är dock begränsad på sätt som framgår av andra stycket. Vidare kan rätten avvika från huvudregeln. Bestämmelser om det finns i tredje slyckel.

Enligt andra stycket är avtal om all underhållsbidrag för framtiden skall betalas med ell engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader giltigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer. Om barnet är under 18 år skall avtalet dessutom vara godkänt av barnavårdsnämnden. Kravet på godkännande gäller oavsett om barnels föräldrar är gifta med varandra eller ej. Till skillnad mol vad som gäller i dag får barnavårdsnämndens godkännande inte någon betydelse för barnets bundenhet av del underhållsbidrag som bestäms. Som lidigare har sagts blir med departementsförslagel båda parterna i princip bundna så snart avtalet har slutits, låt vara atl endast i behörig ordning bestämda villkor för betalningen är giltiga.

Är avtalet inte slutet och godkänt i behörig ordning, gäller huvudregeln all betalning skall eriäggas förskottsvis för kalendermånad. Den bidragsskyldige kan inte tvingas all betala i förskott enligt en ogiltig klausul. Gör han det likväl, riskerar han all enligt femte s tycket få betala beloppet eller del av det en gång lill.

Av andra stycket följer all parterna kan formlöst avtala om betalning i förskoll eller efterskott för perioder upp lill tre månader.

Barnavårdsnämnden har alt beakta om det föreligger sådana särskilda skäl alt del finns anledning att godkänna avtal om betalning för längre perioder. Skälen för avvikelse bör vara starkare ju längre perioder det är fråga om. Nämnden bör visa särskild återhållsamhet med att godkänna avtal om engångsunderhåll.

Om betalning i efterskott har avtalats kan denna betalningsordning komma alt få belydelse för försäkringskassans möjlighel atl återkräva utgivna bidragsförskott. Bidragsförskott skall nämligen enligt 8 § bidragsförskottslagen utges förskottsvis per månad, medan det av 15 och 16 §§ följer att den bidragsskyldige får fullgöra sin betalningsskyldighet mol kassan på de förfallodagar som har avtalats rned den underhållsberättigade. Denna konsekvens bör beaktas när barnaviirdsnämnden har att pröva om villkor om betalning i efterskott för längre lid än tre månader skall godkännas.

Enligt tredje stycket får rätten bestämma annal betalningssätt än som följer av huvudregeln, om det finns särskilda skäl. Rätlen kan sålunda bestämma att underhållsbidrag skall betalas förskottsvis för kortare eller längre perioder än kalendermånad eller också i efterskott. Den kan också förordna att bidraget inte skall betalas löpande utan erläggas genom ett engångsbidrag. Till skillnad mot vad som gäller i dag kan rätlen enligt förslaget bestämma om engångsbidrag även om inte båda parter är överens om det. Som har framhållits i den allmänna molvieringen bör detla dock komma i fråga endast i särskilda undantagsfall.

Prop. 1978/79:12 169

Fjärdje stycket motsvarar nuvarande 7 § andra stycket sista meningen. 7 kap. 8 och

I femte stycket sägs atl den som betalar underhållsbidrag i strid mol 9 §§ FB paragrafen inte är befriad från skyldigheten all betala underhällsbidrag på föreskrivet sätt. Bestämmelsen får betydelse om betalning sker med ett engångsbidrag eller i förskoll för längre tid än som följer av huvudregeln och betalning i sådan ordning inte har bestämts genom dom eller giltigt avtal. Den blir tillämplig också om den bidragsskyldige rätteligen skall betala ett engångsbidrag men i strid med fjärde slyckel första meningen inte eriägger beloppet till barnavårdsnämnden. All den som betalar i strid med paragrafen inte är befriad från alt betala underhällsbidrag pä föreskrivet sätl betyder, i överensstämmelse med vad som gäller f. n., atl han riskerar alt få betala en gång till, om barnel saknar underhäll för den lid som det är fråga om.

8§

Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande rätt, innehåller bestämmelser om preskription av rätt till underhällsbidrag som inte har blivit fastställt. De sakkunnigas motsvarande förslag finns i 9 § andra meningen. Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.8.

Enligt paragrafen får talan om underhållsbidrag inte bifallas för längre lid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den underhållsskyldige medger det. Enligt 13 kap. 4 § tredje stycket RB anses talan väckt då ansökan om stämning kom in till rätten, eller, om stämning inte krävs, då lalan framställdes inför rätlen.

Preskriptionsbeslämmelsen gäller vare sig fråga är om underhållsbidrag enligt 2 eller 6 §. Något hinder föreligger inte för parterna all själva avtala om underhållsbidrag för längre tid tillbaka än tre år. När underhållsbidraget har blivit bestämt, löper från förfallodagen en ny preskriptionstid enligt 9 §.

9§

Paragrafen innehåller nya bestämmelser om preskription av fordran på underhållsbidrag som har blivit bestämt genom dom eller avtal. Även detta förslag har motiverats i avsnitt 5.2.8. Paragrafen motsvarar 5 § andra stycket i de sakkunnigas förslag.

Enligt paragrafen går rätlen alt kräva ut underhållsbidrag förlorad tre år efter förfallodagen. Har barnet inte före denna tids utgång fått ut sitt underhåll, kan något krav mot den underhållsskyldige på detta bidrag inte tvingas fram vare sig av barnet eller regressvis av förälder som har lagt ut pengar av egna eller lånade medel för den del av underhållet som den underhållsskyldige haft atl svara för.

Preskriptionen kan i princip inte förlängas. Från denna regel gäller dock två undanlag. Om utmätning för bidragsfordringen har skett före preskriptionstidens utgång får betalning för bidraget tas ut ur den utmätta egendomen även

Prop. 1978/79:12 170

efter tidens utgång. Det andra undantaget gäller om den underhällsskyldige 7 kap. 10 § FB har blivit försatt i konkurs på grand av ansökan som har gjorts före preskriptionstidens utgång. Betalning får då erhållas därefier i konkursen, oavsett om konkursansökningen har gjorts av den underhållsberättigade eller av annan borgenär. Om en utmätning går åter i anledning av gäldenärens konkurs, bör betalning få uppbäras i konkursen även om konkursansökningen har gjorts först efter det att preskriptionstiden har inträtt, under föratsättning dock att utmätningen gjordes dessförinnan.

De exekutiva myndighetema lorde ha all ex officio beakta preskription enligt denna paragraf när verkställighet begärs av dom eller avtal på underhållsbidrag.

10 §

1 paragrafen ges bestämmelser om jämkning och omprövning av domar och avtal om underhåll. Bestämmelserna motsvaras delvis av 8 och 9 §§ i gällande rätt och 8 § i de sakkunnigas förslag. Bestämmelserna har ulföriigl behandlats i avsnitt 5.2.6.

I första stycket återfinns med en språklig justering den gällande bestämmelsen atl dom eller avtal om underhåll kanjämkas av rätten, om ändrade förhållanden påkallar del. Bestämmelsen gäller till skillnad från vad som nu är fallet lika för båda parter. Jämkning kan avse inte bara vad som är bestämt om underhållsbidraget som sådant utan också villkoren för betalning och villkor för den avdragsräll som regleras i 4 §. Ell skäl för all begära jämkning enligt 10 § första stycket kan vara att den bidragsskyldige har fått underhållsansvar mol ytteriigare ell barn. Har han gift sig, kan också en rält lill förbehåll för underhåll ål maken enligt 3 § aktualisera jämkning. Å andra sidan kan det också vara så alt de förutsättningar för rätt till förbehållsbelopp för make eller barn som förelåg när bidraget bestämdes har upphört. Också i sådant fall kan jämkning komma ifråga.

Oavsett anledningen kan parterna alllid själva-med de begränsningar som följer av 7 § andra stycket - komma överens om atl ändra vad som har beslämts i dom eller avtal.

Domstolens möjligheter all jämka en dom eller ell avtal för förfiuten tid är begränsade. För lid innan lalan har väckts får jämkning göras endasl på så sätt att obetalda bidrag sätts ner eller las bort. Del är alltså inte möjligt atl i dessa fall helt eller delvis sälla ned underhållsbidrag som redan har betalts. Har barnet en gång fått sitt underhållsbidrag för förfluten tid, behöver del alltså inte befara att på grund av ändrade förhållanden få betala tillbaka något av det som har uppburits. Inte heller är det möjligt atl höja underhällsbidrag som hänför sig lill tid som ligger före den dag då talan väckts. Del spelar härvid ingen roll om det fastställda bidraget är betalt eller inte. Av 4 § andra stycket följer att domstol för tid innan talan har väckts i princip inte kan ändra

Prop.1978/79:12 171

villkoren för rätten till avdrag pä underhållsbidrag ens på det sättet au en ökad     7 kap. 10 § FB

avdragsräll medges beiräffande bidrag som uiesiår obetalda. Om dom.stolen

för förfluten lid genom jämkning sätter ner underhållsbidraget, kommer

avdraget - om det utgör en kvotdel av underhållsbidragei - att minska till

beloppet. Någon ändring i villkoren för avdragsrätten ärdet inte fråga om i eii

sådani fall.

Möjligheten alt för förfluten lid jämka ett underhällsbidrag pä grund av ändring i förhållandena bör som jag har framhållit i den allmänna motiveringen användas med återhällsamhet. Den kan utnyttjas när de ändrade ekonomiska förhållandena som ger rätl lill jämkning redan har förelegal en lid men den underhållsskyldige av olika skäl har dröjt med att begära jämkning. Ingel hindrar alt jämkning bara får avse förfiuten lid. Enbart del förhållandel att den underhällsskyldige när talan prövas har en försämrad ekonomisk situation bör inte leda lill alt skuld för förfiuten lid sätts ned. Nedsättning av underhållsskulder bör nämligen i princip prövas mol bakgrund av de ekonomiska förhållanden som förelåg när skulden uppkom. Aren eftersläpande underhällsskuld oskäligt betungande förden underhållsskyldige bör dock, oavsett att den ekonomiska situationen har försämrats först pä ett senare stadium, jämkning undantagsvis kunna tillgripas om hänsynen lill barnels intressen inte talar däremot.

Till skillnad mot nuvarande reglering blir del med departementsförslaget möjligt atl jämka inte bara periodiska bidrag utan också engångsbidrag, oavsett om bidraget gäller barn lill föräldrar som inte är eller har varit gifta med varandra eller ej. Jämkning av engångsbidrag på grund av ändring i förhållandena kommer i praktiken knappast i fråga på annat sätt än all barnel för framliden får ytteriigare underhållsbidrag, eventuellt i form av periodiska bidrag. Har engångsbidrag betalts när lalan väckts, får det nämligen anses följa av rättsförhållandets natur att bidraget inte kan krävas tillbaka ens till den del det avser liden efter del alt lalan anhängiggjordes. Ibland är del bestämt att ett engångsbidrag skall betalas i två eller flera poster. Om någon post ännu inte är betald när rättegången böriar, är det formellt möjligt atl sälta ned den delen av engångsbidragei.

Rätten får vidare enligt andra stycket jämka avtal som är oskäligt med hänsyn lill omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Denna bestämmelse har formulerats efter förebild av 36 § avtalslagen. Bestämmelsen har delvis motsvarighet i nuvarande 9 §. Orden "uppenbart obilligl" i det lagrummet har bytts ut mot "oskäligt". Vidare har bestämmelsen, som nu gäller endast avtal inför förestående äktenskapsskillnad, orts tillämplig oavsett föräldrarnas civilstånd och tidpunkten då avtalet ingicks. Den nuvarande ettåriga frislen för talans väckande saknas vidare i departementsförslagel.

Jämkning på grund av att avtal är oskäligt kan omfatta avtalet i dess helhet eller särskilt avtalsvillkor, även villkor för rätt lill avdrag enligt 4 §. Jämkning

Prop. 1978/79:12 172

kan innebära såväl atl ett fastställt underhållsbidrag höjs som att det sänks     7 kap. 10 § FB eller t. o. m. helt faller bort. Jämkningen kan vidare utan begränsning gälla även för förfluten tid.

Tredje stycket saknar motsvarighel i kapitlets gällande lydelse. Här föreskrivs alt, om ett fastställt underhåll.sbidrag, som utges fortlöpande, under en lid av sex år inte har ändrats till beloppet på annal sätt än som avses i I § lagen om ändring av vissa underhållsbidraig (den s. k. indexlagen), rätlen för liden efter del all talan har väckts kan ompröva vad som har bestämts i fråga om underhållet ulan all anledning lill jämkning enligt första eller andra slyckel behöver åberopas. Sexårsliden bör i allmänhet räknas från den dag del gällande underhällsbidraget bestämdes genom dom eller avtal. Att ell underhållsbidrag har ändrats på gmnd av de legala indexändringarna utgör inte något hinder mol omprövning efter sex år. Delsamma gäller om underhållsbidraget enligt 1 § andra stycket indexlagen lill följd av ändring i penningvärdet eller den bidragspliktiges inkomster har utgått med ändrat belopp enligt grunder som har angetts i domen eller avtalet. Har underhållsbidraget däremot enligt 7 kap. 14 § andra slyckel FB i departementsförslagel beslämts lill olika belopp för särskilda delar av underhällstiden, bör bidraget anses ändrat när den föreskrivna tidsgränsen uppnås och en ny sexårslid räknas frän den första förfallodagen för det ändrade underhållsbidraget.

Rätlens omprövning innebär all domstolen direkt prövar underhållet för framliden, ulan all någon hänsyn behöver las lill den dom eller det avtal som finns. Även om förhållandena skulle ha ändrats, behöver domstolen inte ange del som gmnd förden nya domen. Ingel hindrarall omprövningen leder till ett beslul om alt något underhållsbidrag tills vidare inte skall eriäggas. Omprövningen kan, beroende på parternas yrkanden, omfatta inte bara frågan om underhållsbidragets sioriek ulan också villkor för avdragsrätten enligt 4 § eller om betalningsterminer o. 1.

Utnyttjar inte någon av parterna möjligheten att begära omprövning skall underhållsbidraget fortsätta atl utgå tills vidare enligt vad som är bestämt i domen eller avtalet. Någon senaste tid inom vilken rätlen till omprövning måste göras gällande har inte föreskrivits. En part kan således begagna sin rätt lill omprövning först en längre lid efter del all sex år har förflutit sedan bidraget började utgå med gällande belopp.

Som har framhållits i den allmänna motiveringen bör inte möjligheten till omprövning av underhållsbidrag som i princip har legal fasl i sex år tas till intäkt för en restriktiv bedömning av när ändring i förhållandena gör en jämkning av bidraget befogad redan dessförinnan.

I fjärde stycket har med en redaktionell omformulering tagils in den bestämmelse som nu finns i 8 § förstastycket sisla meningen. Bestämmelsen torde, med tanke på de vidsträckta möjligheter lill ny prövning av underhållsskyldigheten som paragrafen i övrigt öppnar, för framliden få en ganska begränsad belydelse.

Prop. 1978/79:12 173

11§ 7kap. 11-13§§FB Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § tredje stycket.

12§

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol för frågor om underhåll. Den motsvarar 10 § första-tredje styckena i gällande rätt.

Första stycket. Som framgår av vad som lidigare har sagts föresläs att frågor om vårdnad i de fiesta fall skall handläggas i den ordning som är föreskriven för tvistemål. För all möjlighelerna skall underiättas alt gemensamt med en lalan om vårdnad pröva även frågan om underhållsbidrag lill barnet föreskrivs alt fråga om underhåll kan väckas i samband med mål om vårdnaden om barnel. Samtidigt har bestämmelsen i nuvarande 10 § andra stycket om atl underhållsfrågor kan upptas i samband med äklenskapsmål förts samman med de övriga föreskrifierna om behörig domstol i första stycket.

Andra stycket motsvarar i sak nuvarande 10 § tredje stycket.

13§

Paragrafens första och andra stycken är nya och upptar bestämmelser om förening av mål om underhåll m. m. utöver vad som följer av 14 kap. RB. I första hand hänvisas lill den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2.9

Första stycket. 1 första meningen sägs alt två eller flera mäl om skyldighet för nägon atl utge underhållsbidrag lill barn får handläggas i en rättegång, om del är lill nytta för utredningen eller prövningen. Det krävs alt den underhållsskyldige parlen är densamme i de olika målen. Är så fallet, kan sammanläggning av målen komma till stånd i något vidare omfattning än enligt den närbesläktade regeln i 14 kap. 6 § RB. Enbart den underhållsskyldiges önskemål all få hela sin underhållsskyldighet prövad i ett sammanhang kan sålunda vara skäl för gemensam handläggning, även om denna inte skulle innebära några särskilda fördelar med tanke pä själva utredningen i målet.

Sammanläggning av underhållsmålen är aldrig obligatorisk enligt den föreslagna bestämmelsen. En sammanläggning kan t. ex. vara oläglig därför att det ena av målen fördröjs. I så fall kan rätten avslå en begäran om gemensam handläggning.

I andra meningen har föreslagits en bestämmelse om behörig domstol som kompletterar föreskrifien om förening av mål. Domstol som enligt 12 § är behörig att uppta ett av målen med samma underhållsskyldiga part får för gemensam handläggning ta upp även ell eller flera andra sådana mål. Det eller de andra målen måsle vara väckta vid domstolen i fräga. Bestämmelsen medger alltså inte att ett redan anhängigt mål flyttas från en domstol lill en

Prop. 1978/79:12 174

annan. För att en domstol .som inte enligt 12 S är behörig atl handlägga ett     7 kap. 13 § FB

visst underhållsmål likväl skall få ta upp målet krävs au föruisätiningarna för

sammanläggning enligi första meningen är uppfyllda. De.ssa förutsättningar

kan emellertid inte alltid an.ses tillräckliga. 1 vis.sa fall kan olägenhetema för

den part .som skulle ha att svara vid annan domstol än den vanliga vara så

avsevärda att domstolen inte bör ta upp målet. Detta har i lagtexten uttryckts

så au behörighet också kräver att det i övrigt är lämpligt au målet handläggs

vid domstolen. Tvisten skall dock an.ses väckt vid räii domstol, om inte

svaranden i rält lid har gjort invändning om domstolens behörighet eller

uteblivit från första in.ställelsen eller, då förberedelsen är skriftlig, underiåtit

alt komma in med svaromål (10 kap. 18 S RB). Vill part göra invändning om

att rätten inte är behörig, skall han enligt 34 kap. 2 S RB framställa sin

invändning när han första gången skall föra talan i målet vid rätten.

Bestämmelsen om behörig domstol torde i första hand få belydelse när den underhållsskyldige vill väcka talan mol ett barn lill gemensam handläggning med ett annat underhållsmål. Formellt sett finns emellertid inget hinder mot att bestämmelsen tillämpas så all lalan av ell bam mol den bidragsskyldige tas upp vid domstol som redan handlägger ett underhållsmäl med denne som part.

1 fråga om rättegångskostnadernas fördelning i rättegång där fiera underhållsmål har handlagts gemensamt gäller de allmänna bestämmelserna i 18 kap. RB. Hänför sig kostnad till del av målet som angår endasl någon av parterna, skall enligt 9 S i kapitlet kostnaden betalas av den parten ensam, om den parten har all ersätta rättegångskostnaden.

Har i tingsrätt handlagts flera mil om underhåll i en rättegång och har domen överklagats, blir frågan i vilken utsträckning hovrätten har möjlighel atl pröva domen beroende av vilka parter som fullföljer lalan och i vilka delar de gör del. Om exempelvis bidragsskyldighet har ålagts en förälder i två mål och den ena motparten yrkar högre bidrag, kan den bidragsskyldige inte genom anslutningsvad yrka nedsättning av bidraget till den andra motparten. För att få bidragsskyldigheten även i denna del upptagen lill prövning måsle den underhållsskyldige själv eller den andra motparten fullfölja lalan i vanlig ordning.

Andra stycket. Enligt vad som häi- föreskrivs kan rätten åter särskilja mål som har förenats enligt första slyckel. Domstolen kan också skilja ett av målen från sig genom all med stöd av 17 kap. 4 § RB meddela deldom. Om rätten särskiljer mäl som endasl med stöd av första slyckel andra meningen har kunnat behandlas gemensamt saknar den befogenhet att besluta alt mål skall flyttas lill annan domstol.

Tredje stycket överensstämmer med nuvarande 10 § fjärde slyckel.

Prop. 1978/79:12 175

14-17 §§ 7 kap.14-17 §§ och

20 kap. 9§ FB

Paragraferna motsvarar nuvarande 11-14 §§. De har i förslaget justerats i

språkligt och redaktionellt hänseende.

Det i 14 och 15 §§ använda ullrycket "mål om underhåll lill barn" får i fortsättningen anses inbegripa mål om sådan rält till avdrag från underhållsbidraget som avses i 4 §.

På samma sätt får befogenheten enligt 15 § all förordna interimistiskt "om underhållet" anses gälla också villkor för denna avdragsräll.

Som framgår av 4 § andra stycket kan förordnande om andra villkor för rätl lill avdrag inte avse liden innan lalan har väckts. Däremot är del inte uteslutet atl underhållsbidrag kan fastställas interimistiskt även för gängen tid. Nägon begränsning av möjligheten atl meddela sådant beslul har inte föreskrivits. Del får emellertid anses ligga i sakens natur all interimistiskt beslut om underhållsbidrag för förfluten tid bör meddelas endast om myckel vikliga skäl lalar för det, t. ex. om den förälder som har haft den omedelbara tillsynen av barnet har fått göra stora utlägg eller har fått sätta sig i skuld för att klara underhållet. Detta kan bli aktuellt särskilt om en make har övergivit sin familj. Som framgår av vad som lidigare har sagts föreslås nämligen att bestämmelserna om den s. k. hushållsfullmakien (5 kap. 12 § GB) skall upphävas.

20 kap. 9§

Enligt första stycket i nuvarande paragraf skall i fråga om mål och ärenden där barnavårdsnämnd eller överförmyndare har rätt att föra talan bestämmelserna i 20 § lagen om införande av nya rättegångsbalken äga motsvarande tillämpning. Detta innebär att RB:s regler för brottmål skall tillämpas i fråga om rättegångskostnad och om ordningen för målels fullföljd i högre rält. Del betyder vidare att beträffande den som för talan på del allmännas vägnar vad som är föreskrivet om åklagare skall gälla i stället för bestämmelserna om föreläggande för part och parts utevaro i tvistemål. Av hänvisningen till 20 § RB:s promulgalionslag jämförd med 7 kap. 4 § RB följer atl lalan som barnavårdsnämnd för i hovrätt får fullföljas lill högsia domstolen endast av riksåklagaren.

Tidigare har föreslagits all barnavårdsnämnds begäran enligt 6 kap. 9 § FB om att vårdnaden skall tas ifrån förälder skall handläggas i den ordning som är föreskriven för tvistemål. I anslutning lill delta förslag förordade jag atl samma processuella bestämmelser borde gälla för nämnden som för den enskilda parten. 1 andra slyckel av förevarande paragraf har därför föreskrivits all bestämmelserna i första slyckel inte skall gälla i mål om vårdnad om barn. Detta innebär främst att barnavårdsnämnden själv får besluta, om talan

Prop. 1978/79:12 176

mot ett vårdnadsavgörande skall fullföljas till högsia domstolen eller inte.     20 kap. 11 §; Vidare blir följden av ändringen all nämndens lalan kan komma all förfalla,     övergangsbest. om nämnden uteblir från sammanträde för mundig förberedelse eller från    '' huvudförhandling. När del gäller ordningen för fullföljd av talan mol tingsrätts dom innebär ändringen atl även barnavårdsnämnden har alt iaktta bestämmelserna om  vadeanmälan.  I  fråga om  rättegångskostnaderna kommer de allmänna tvisiemålsreglerna i förening med de särskilda bestämmelser som har meddelats i 6 kap. FB atl gälla.

Något undanlag från första slyckel har inte föreskrivits för de fall då barnavårdsnämnden gör anmälan enligt 6 kap. 10 §. Vårdnadsfrågor enligt den bestämmelsen kommer även i fortsättningen att handläggas i den ordning som gäller för ärenden.

11 §

I paragrafen har gjorts en redaktionell ändring föranledd av omdisposi-tionen inom 7 kap. av gällande bestämmelser.

Övergångsbestämmelser

Enligt punkt 1 i övergångsbestämmelserna träder huvuddelen av de ändringar som föreslås i FB i kraft den 1 juli 1979. Ändringarna i 6 och 20 kap. om handläggningen vid domstol av vårdnadsfrågor och vad därmed sammanhänger föreslås dock träda i kraft den 1 januari 1979.1 anslutning lill dessa bestämmelser föreslås att den nya bestämmelsen i 7 kap. 12 § atl lalan om underhåll lill barn kan väckas i samband med mål om vårdnaden om barn skall tillämpas redan fr. o. m. samma dag. Slutligen föreslås atl de nya bestämmelserna om rätt till avdrag på underhållsbidrag (7 kap. 4 §) skall träda i kraft först den 1 januari 1980. Angikende skälen för valet av tidpunkter för ikraftträdande hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 5.7).

Övergångsregleringen innebäratt de nya bestämmelserna om underhåll i princip skall tillämpas från ikraftträdandet, även om den underhållsrelation som det är fråga om har uppkommit lidigare. Efter ikraftträdandet kan sålunda underhållsbidrag inte dömas ut lill barn som avser atl studera för högre utbildning eller lill sjukt, vuxet barn eller sjuk förälder, även om studierna har planerats eller sjukdomen har brutit ut före ikraftträdandet. Inte heller kan underhållsskyldighet efter ikraftträdandet åläggas gentemot styvbarn, om makarna och barnet inte varaktigt bor tillsammans.

Övergångsregleringen innebär å andra sidan atl en förälder inte kan åläggas alt betala underhållsbidrag enligt de nya reglerna för liden före ikraftträdandet, om inte bidragsskyldighet har förelegat redan enligt äldre bestämmelser. Detta gäller exempelvis bidragsskyldigheten vid gemensam vårdnad (7 kap.

Prop. 1978/79:12 177

2 § första Slyckel 2), skyldigheten för en person all bidra lill underhållet för    Övergångsbest. barn lill samboende (7 kap. 5 §) och skyldigheten för en förälder som har    FB försummat sin underhållsskyldighet all betala bidrag (7 kap. 6 §).

Att bestämmelserna om avdrag från underhållsbidrag för utgifter under tid då barnel vislas hos den bidragsskyldige träder i kraft först den 1 januari 1980 hindrar inte parterna att själva avtala om sådant avdrag för tiden dessförinnan. Det är däremot osäkert om domstol, som skall bestämma underhållsbidrag, mol ena partens bestridande enligt gällande rätt kan förordna om sådant avdrag. Någon direkt på lag grundad rätt till avdrag kan hur som helst inte göras gällande förrän lagändringen träder i kraft.

Enligt punkt2 handläggs en fråga om vårdnad, som har väckts före ikraftträdandet, enligt äldre processuella bestämmelser. Det innebär atl frågan även efter ikraftträdandet skall behandlas som ett ärende i tingsrätten, om den från början har tagils upp i denna form, och att den i ett sådant fall efter fullföljd till hovrätten skall handläggas som ett besvärsmål där.

I punkt 3 föreskrivs atl underhållsfrågor, som har väckts före ikraftträdandet, i sak prövas enligt äldre bestämmelser.

Punkt 4. Enligt 7 kap. 8 § i departementsförslaget får talan om underhållsbidrag för förfiuten lid inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år, räknat från den dag då talan väcktes. F. n. torde endast gälla vanlig tioårspreskription. De underhållsberättigade bör inte omedelbart skäras av från möjligheten alt göra gällande anspråk på bidrag som är mer än tre år gamla men som enligt äldre rätt inte skulle ha varit preskriberade. Genom bestämmelsen i punkt 4 har de underhållsberättigade getts ett rådrum intill utgången av år 1979 att väcka talan om att få ul sådana äldre bidrag. Detta innebär i praktiken att de underhållsberättigade lorde få omkring ell år på sig från del atl den nya preskriptionsbeslämmelsen kungörs i Svensk författningssamling. En motsvarande bestämmelse i fråga om preskriptionen av bidrag som är fastställda och förfallna lill betalning har tagits upp i punkt 6.

I enlighel med en princip som har angetts i den allmänna motiveringen föreskrivs i punkt 5 att bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall beslå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Del blir således den genom domen eller avtalet fastställda skyldigheten atl betala underhållsbidrag som lever kvar, inte den bakomliggande underhållsskyldigheten som sådan. Har del exempelvis beslämls all underhållsbidrag skall utgå lill ell barn för högre studier, kvarstår underhållsskyldigheten så länge som är bestämt. Och om del har bestämts all underhållsbidrag skall utgå till slyvbam under betänketid inför en förestående äktenskapsskillnad skall detla fortsätta att gälla, även om makarna inte bor tillsammans och någon underhållsskyldighet enligt de nya bestämmelserna därför inte föreligger.

I punkt 6 har föreskrivits all underhållsskyldighet som har beslämls enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Härmed avses bl. a. all de nya reglerna i 7 kap. 9 § om treårig preskription skall bli

12   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 178

tillämpliga. För att de underhållsberättigade inte skall drabbas av rätlsför-     Övergångsbest. luster har de emellertid genom en särskild bestämmelse fått en frist intill     FB utgången av år 1979 att kräva ut äldre, obetalda bidrag.

Enligt punkt 7första stycket gäller för bidragsskyldighet som har beslämts enligt äldre lag de nya beslämmelsierna, när del är fråga om jämkning eller omprövning. Det betyder atl bestämmelserna i 7 kap. 10 § om i vilka fall och på vilket sätt jämkning och omprövning får göras skall tillämpas. Vissa modifikationer och undantag framgår dock av de följande tre styckena. Första stycket innebär också all de nya föreskrifterna i 7 kap. 1 och 3 §§ om beaktande av föräldrarnas ekonomiska förhållanden och utgående sociala förmåner till barnet blir tillämpliga.

Att jämkning på grund av ändring i förhållandena kan göras enligt de nya bestämmelserna medför att ett underhållsbidrag till bam avseende högre studier eller till sjukt, vuxet barn vid omprövning kan sättas ned, las bort eller höjas om de ändrade förhållandena föranleder det. Delsamma gäller vid omprövning enligt 7 kap. 10 § tredje stycket. Eftersom del enligt punkt 5 är bidragsskyldigheten enligt dom eller avtal som består och inte underhållsskyldigheten som sådan, kan jämkningen däremot inte innebära att bidragsskyldigheten föriängs utöver den tid som är bestämd. Ingel hindrar emellertid att bidragsskyldigheten förkortas. Om jämkningen skulle innebära atl bidragsskyldigheten helt tas bort, Ixjr någon ny fastställelse inte kunna ske, även om den ursprangligen bestämda liden ännu inte har gäll lill ända. Av grunderna för punkt 5 följer all bidraget givetvis inte får tas bort vid omprövning eller jämkning endast därför att någon underhållsskyldighet i motsvarande fall över huvud taget inte kommer i fråga enligt de nya bestämmelserna.

Familjelagssakkunniga har föreslagit två undantag från regeln att de nya jämkningsbestämmelsema skall tillämpas på äldre, fastställda underhållsbidrag. Det ena undantaget har i departementsförslagel tagils upp i punkl 7 andra stycket. F. n. kan engångsbidrag inte jämkas på grand av ändring i förhållandena. Med anledning härav föreskrivs att talan om jämkning enligt 7 kap. 10 § första stycket inte får föras i fråga om avtal som nägon enligt 7 kap. 7 § andra stycket i dess äldre lydelse har slutit om att betala engångsbelopp lill barnet.

Enligt gällande rätt kan avtal om underhållsbidrag som makar träffar inför en förestående äktenskapsskillnad jämkas om det är uppenbart obilligt för ena maken (7 kap. 9 §). Talan måste emellertid väckas inom ett år från del all äktenskapsskillnaden meddelades. De sakkunniga har föreslagit alt de nya reglerna om jämkning av oskäliga avtal, som saknar motsvarande tidsbegränsning, inte skall tillämpas på äldre avtal, om rätten atl väcka talan har gått förlorad före ikraftträdandet. Denna bestämmelse, som har kritiserats under remissbehandlingen, har inte tagits upp i departementsförslagel. I enlighel med de principer som i allmänhet har tillämpats när klausuler av motsva-

Prop. 1978/79:12 179

rande slag har införts i lagstiftningen bör avtalspart utan inskränkning kunna 5 kap. GB fö till stånd jämkning av ett oskäligt avtal enligt de nya bestämmelserna. Om ena parten begär jämkning av ett underhållsavial som har slutits inför en förestående äktenskapsskillnad, bör domstolen emellertid kunna beakta anledningen lill att parten inte redan före ikraftträdandet har begärt jämkning av avtalet med stöd av äldre 7 kap. 9 §.

Enligt 7 kap. 10 § tredje stycket i departementsförslaget kan domstol alltid ompröva dom eller avtal om underhåll om bidraget har utgått med oförändrat belopp i minst sex år, bortsett från indexändringar. Denna bestämmelse bör inte ulan vidare göras tillämplig på äldre avgöranden, som partema har uppfattat som i princip beslående för framliden. En övergångstid av tre år förefaller skälig. I tredje stycket har därför föreskrivits all rätt till omprövning enligt bestämmelsen kan påkallas tidigast den 1 juli 1982.

Departementsförslaget innebär att avtal om underhållsbidrag i princip blir bindande för båda parter. Enligt gällande rätt har en underhållsberätiigad däremot alllid möjlighet all göra gällande rätt lill högre underhållsbidrag, såvida inte avtalet gäller barn vars föräldrar inte har varit gifta med varandra och är upprättat i särskild ordning och godkänt av barnavårdsnämnden (7 kap. 7 §). Om departementsförslaget skulle få omedelbar verkan skulle detta innebära atl den underhållsberättigade inte längre skulle kunna få underhållsbidraget omprövat utan att fall som anges i nya 7 kap. 10 § föreligger. För alt ge den underhållsberättigade ett visst rådrum har ifiärde stycket föreskrivits att den underhållsberättigade utan hinder av de nya bestämmelserna får utnyttja äldre befogenhet alt väcka lalan om höjning av det avtalade underhållsbidraget intill utgången av är 1979.

1 punkt 8 har föreskrivits att om det i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som har ersatts genom föreskrift i den nya lagen, den nya bestämmelsen i stället skall tillämpas.

7.2 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken

Liksom familjelagssakkunniga anserjag atl ändringarna i GB:s underhållsregler bör genomföras inom ramen för 5 och 11 kap. Frågan om del är lämpligt atl föra samman samtliga bestämmelser om underhållsskyldighet till ett kapitel får las upp när reformarbetet beiräffande äklenskapsrätlen når sill slutskede.

5 kap.

De sakkunnigas förslag berör samtliga nuvarande paragrafer i 5 kap. Enligt förslaget upphävs flera lagrum, medan de övriga ändras i större eller mindre omfattning. Fastän det nu endast rör sig om en delreform av GB, förordarjag att de kvarvarande bestämmelserna i kapitlet ordnas i löpande paragrafföljd. Samtidigt bör samtliga bestämmelser moderniseras språkligt.

Prop. 1978/79:12 180

' § 5 kap. 1§ GB

Paragrafen upptar f n. en allmän handlingsnorm av etisk natur avseende det personliga förhållandet mellan makar. Det föreskrivs sålunda all man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd och all de i samråd har all verka för familjens bästa.

Frågan om paragrafens utformning har tidigare behandlats i samband med den reform av GB som beslutades år 1973 (SFS 1973:645). I sill belänkande Familj och äktenskap 1 föreslog familjelagssakkunniga att paragrafen skulle upphävas. Åtskilliga remissinstanser ansåg emellertid att GB även i forlsällningen borde innehålla en motsvarighet lill I §, efiersom en sådan bestämmelse kunde vara av värde som ett stöd för sammanhållningen inom äktenskapet. I det förslag lill ändring av GB som förelades riksdagen stod också paragrafen kvar (prop. 1973:32). I propositionen uttalades dock atl formuleringen i lagrummet var något ålderdomlig och till synes tillmätte den sexuella troheten i äktenskapet alltför stor vikt. I själva verket hade Irohelskravel en vidsträcktare innebörd och var närmast liktydigt med lojalitet och ömsesidig hänsyn. Även lagutskottet (LU 1973:20) ansåg att "lojalitet och ömsesidig hänsyn" på ett bättre sätt än ordet trohet gav uttryck för den djupare gemenskap som borde råda mellan ett par makar och tillade atl man kunde Överväga atl låta denna uppfattning komma lill ullryck i lagtexten. Efiersom det då endast var frågan om en partiell reform av äklenskapsrätlen, avstod utskottet emellertid från all förorda en lagändring.

De sakkunniga har nu anfört alt de i likhet med vad de uttalade i sitt första betänkande inte anser det motiverat att i GB ha en paragraf som i allmänna ordalag bara talar om hur makarna skall förhålla sig mol varandra. Däremot kan de tänka sig en allmän inledning till en mera konkret bestämmelse. De har anslutit sig till uppfattningen alt "lojalitet och hänsyn" ger ett bättre ullryck än ordel trohet för den sammanhållning som bör finnas i ett äktenskap. De konkreta bestämmelserna bör enligt de sakkunniga ge uttryck för alt båda makarna skall la ett direkt och personligt ansvar för hem och barn. Makama bör också i övrigt vara skyldiga all verka för familjens bästa.

De sakkunniga är inte eniga. Två reservanter förordar att den gällande formuleringen om all makar är skyldiga varandra trohet och bistånd får slå kvar.

Flertalet remissinstanser har inte haft någon invändning mot den föreslagna lydelsen av 1 §. Åtskilliga instanser har emellertid anslutit sig lill reservanternas mening om hur den inledande bestämmelsen bör formuleras.

För egen del anser jag all det är värdefullt att del i lagen slås fasl att hemarbete och barnomsorg är en uppgift såväl för mannen som för kvinnan i ett äktenskap. Bestämmelsen härom kan få viss betydelse när del gäller atl påverka människors attityder och på så sätt främja en utveckling mot reell

Prop. 1978/79:12 181

jämställdhet mellan kvinnor och män i och utanför hemmet. Del bör sålunda    J kap. 2 § GB i enlighel med de sakkunnigas förslag föreskrivas alt makarna gemensamt skall vårda hem och barn och i sarnråd verka för familjens bästa.

Jag är också ense med de sakkunniga om all en erinran om den särskilda sammanhållning som bör råda mellan makar alltjämt försvarar sin plats som en inledning till lagens bestämmelser om äktenskapets rättsverkningar. Mera tveksam är jag lill förslaget att härvidlag byla uttrycket "trohet och bistånd" mol "lojalitet och hänsyn". De sakkunniga står splittrade i denna fråga, och inte heller under remissbehandlingen har förslaget lill omformulering vunnit någon allmän anslutning. Enligt min mening kan ett slutligt ställningslagande lill lydelsen av porlalbeslämmelsen lämpligen anstå lill den slutliga revisionen av GB. Till dess bör den gällande formuleringen stå kvar i balken.

2§

Paragrafen upptar de centrala bestämmelsema om makars underhållsskyldighet mol varandra under äktenskapet. Motsvarande regler finns redan i paragrafens gällande lydelse och i 2 § i de sakkunnigas förslag. Enligi de sakkunniga borde i lagrummet också finnas en föreskrift om skyldighet fören make att lämna pengar tili den andra. I departementsförslagel har denna föreskrifi emellertid, liksom i gällande rätt, fåll sin plats i 3 §.

De sakkunniga har föreslagit all underhållsskyldigheten skall beskrivas så, all makama tillsammans skall svara för den gemensamma hushållningen och vardera makens personliga kostnader saml sig emellan fördela utgifter och sysslor. Som har påpekats av en remissinstans kan de valda ordalagen i viss mån uppfattas som en upprepning av föreskriften i 1 § om all makarna gemensamt skall värda hem och barn. Jag föreslåratt 2 § första meningen, i anslutning till gällande rätt, uttryckligen får ange atl fräga är om all fullgöra underhållsskyldighet. Den bör följas av en föreskrift om alt makarna skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. Att båda makarna har ansvar för olika moment i familjens försörjning lorde med tillräcklig tydlighet framgå av sistnämnda bestämmelse och av 1 §.

I gällande lydelse av 2 § anges all underhållsskyldigheten avser vad som behövs för familjens gemensamma hushållning, barnens uppfostran och varje makes personliga utgifter. Enligt min mening behöver del i lagtexten främst poängteras att en make kan vara skyldig att sörja förden andra makens rent personliga behov. I övrigt lorde det vara tillräckligt att tala om "familjens underhåll". Alt häri kan inläsas vad som behövs för barnen ser jag knappast som en nackdel. Genom en hänvisning i paragrafens andra stycke bör emellertid klargöras atl underhållsskyldigheten lill barn får sin egentliga reglering i FB.

Som jag har angeti i den allmänna motiveringen bör makes underhålls-

Prop. 1978/79:12 182

skyldighet fortfarande ställas i relation till förmågan. Däremot bör makarnas     J kap. 3 och villkor inte längre nämnas som miiltslock för hur långt underhållsskyldig-     4 §§ GB heten sträcker sig. F. n. sägs all underhållsskyldigheten kan fullgöras bl. a. genom verksamhei i hemmet. Liksom familjelagssakkunniga föreslårjag alt delta omnämnande utgår. Givelvis kan också för framtiden makes arbele med hus och hem vara ett sätt att sörja för familjens underhåll.

3§

Familjelagssakkunniga har som en andra mening i 2 § föreslagit ell stadgande enligt vilkel make skall lämna pengar lill andra maken, om det som denna make har all tillskjuta inte räcker lill för de gemensamma och personliga utgifter som han ombesörjer. En motsvarande bestämmelse återfinns i gällande rätt i 3 §.

Jag anser att en regel med det föreslagna innehållet bör finnas i 5 kap. Liksom en remissinstans anser jag emellertid att det ökar klarheten, om bestämmelsen skiljs från 2 § och förs lill 3 §.

1 enlighet med vad jag har tillslyrki i den allmärfna motiveringen innehåller bestämmelsen inte, som f n., någon precisering till utgifter som det med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden enligt sed ankommer pä make all ombesörja. Inte heller finns någon motsvarighel lill nu gällande regel att make under vissa förhållanden inte har rätt alt få pengar av den andra maken.

4§

1 denna paragraf föreskrivs f n. all vad ena maken med tillämpning av reglerna om underhållsbidrag har lämnat över lill den andra maken för dennes personliga behov är den mottagande makens egendom.

De sakkunniga har föreslagit all paragrafen upphävs. Enligt deras mening fär det utan uttryckligt stadgande anses gälla att make blir ägare till vad som har överiämnats lill honom för hans personliga kostnader.

För egen del är jag inte helt övertygad om all bestämmelsen är rättsligt Överflödig. Den har dessutom ell viirde från informativ synpunki, därigenom alt den motsatsvis klargör att hushållspengar, besparingar av sådana medel och varor som har köpts för dessa pengar i princip tillhör den make som har lämnat pengarna. Någon ändring i rättsläget i detta avseende har de sakkunniga inte förordat. Jag anser all prövningen av frågan om atl upphäva bestämmelsen bör anstå lill dess att familjelagssakkunnigas nu pågående översyn av regleringen av makarnas egendomsordning har slutförts. Paragrafen har därför med endast simärre språkliga jämkningar behållits i departementsförslagel.

Prop. 1978/79:12 183

5-8 §§ 5 kap. 5 §GB

Familjelagssakkunniga har i 10 § föreslagit bestämmelser om domstols möjlighel att förordna om underhällsskyldigheten mellan makar som sammanlever, om den längsta tid för vilken underhäll kan dömas ut retroaktivt och om preskription av fordran på förfallet underhållsbidrag. Paragrafen har endasl delvis motsvarighet i gällande rätt. De sakkunniga har i 7 § behållit bestämmelser om underhåll mellan makar som lever åtskilda.

Enligt min mening vinner man en mera • överskådlig disposition om preskriptionsbesiämmelserna hålls isär frånövriga regler och placeras efter dessa. Jag föreslår atl 5 § upptar en föreskrift om förordnande om underhållsskyldighet mellan sammanlevande makar och 6 § en bestämmelse om underhållsbidrag mellan särievande makar. I 7 § bör regleras i vilken utsträckning underhållsbidrag för förfluten lid kan dömas ul, medan föreskrifier om preskription av bidrag som har förfallit till betalning bör utgöra 8 §.

5§

F. n. gäller enligt 5 § att en make under samlevnad kan förpliktas att fullgöra sin underhållsskyldighet endast om maken visar uppenbar försummelse. För krav på ersättning för förfluten tid gäller enligt 6 § särskilda bestämmelser. Om en make sålunda under ett kalenderår har bidragit med uppenbart mer till familjens underhåll än vad som har ålegat den maken, kan denne i princip kräva den andra på ersättning. Krav på sådan ersättning får dock inte väckas sedan ell år har gått efter kalenderårels utgång, och del är endasl den ersättningsberättigade maken som fär göra kravet gällande. Ersättningsanspråket får inte bevakas i den ersättningsskyldiges konkurs.

De sakkunniga har föreslagit att nämnda föreskrifter ersätts av en enhetlig bestämmelse enligt vilken rätlen förordnar hur underhållsskyldigheten skall fullgöras för tid då makar lever tillsammans, om make försummar sin skyldighet. Med stöd av bestämmelsen kan underhållsbidrag dömas ut både för framtiden och för förfluten tid. Såvitt gäller förfluten tid föreslås dock en ireårsgräns, som är gemensam för underhåll under samlevnad och för underhåll under särlevnad (se 7 § i del följande).

Som framgått innebär förslaget att vissa av de begränsningar som nu gäller i rätten atl framställa krav på underhåll under samlevnad frånfalls. De sakkunniga har inte ansett att nuvarande förbud för annan än den ersättningsberättigade maken all göra gällande ersällningsräll för förfluten tid fyller nägon funktion. Det är enligt de sakkunniga ändå inte praktiskt möjligt för ena makens borgenärer all göra gällande ell icke fastställt underhållskrav mot andra maken. Inte heller förbudet all bevaka anspråket i den ersättningsskyldiges konkurs har ansetts behövligt. Någon risk för alt övriga

Prop. 1978/79:12 184

borgenärer skall bli lidande om anspråket lår göras gällande föreligger enligt     5 kap. 6-8 §§ GB de sakkunniga inte i praktiken.

Förslaget har i allt väsentligt lämnats ulan erinran 'under remissbehandlingen. Det torde bättre än nuvarande reglering svara mot det praktiska rättslivets krav. Jag tillstyrker därför all den föreslagna bestämmelsen las upp i lagen.

6§

Paragrafen motsvarar gällande 7 \\. Där behandlas del fall att makarna lever åtskilda pä grund av söndring. Make skall dä bidra lill andra makens underhåll enligt samma grunder som i 2 §.

I enlighel med vad de sakkunniga har föreslagit bör söndringsbegreppel utgå ur paragrafen. Delta begrepp har redan utmönstrats som grund för yrkanden i andra äktenskapsrällsliga sammanhang. För alt överensstämmelse skall råda med föreskrifterna om vårdnadshavares skyldighet all betala underhållsbidrag lill barn bör som rekvisit för paragrafens tillämpning anges att makama inte bor varaktigt tillsammans. Någon ändring i förhållande lill gällande rätt lorde detta inte innebära. Del bör uttryckligen anges all underhållsskyldigheten skall fullgijras genom betalning av underhållsbidrag.

Liksom enligt gällande rätl är makes rält all vid särlevnad lå underhållsbidrag utdömt inte beroende av alt den andra maken har visat någon försumlighet. Detta framgår vid en jämförelse mellan 5 och 6 §§.

7§

I enlighet med familjelagssakkunnigas förslag föreslås i lagrummet en gräns för all döma ut underhållsbidrag för förfluten lid. Talan får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes. Bestämmelsen har i departementsförslagel sin motsvarighet när det gäller underhållsbidrag lill barn, se 7 kap. 8 § FB.

Bestämmelsen gäller som förul nämnls både underhåll under samlevnad och underhåll vid särievnad. För del senare fallet innebär den en begränsning i den nuvarande rätten all begära retroaktivt underhållsbidrag. Enligt gällande rätt lorde nämligen sådani bidrag kunna utkrävas för tio är före den dag då kravet framställdes.

8§

1 paragrafen upptas i enlighel med de sakkunnigas förslag bestämmelser om förkortad preskriptionstid i fråga om underhållsbidrag som har blivit

Prop. 1978/79:12 185

bestämt till sill belopp. Bestämmelserna överensstämmer med vad som    5 kap. 9-12 §§' GB föreslås beiräffande underhållsbidrag lill barn. För en närmare kommentar lår jag hänvisa till specialmoliveringen lill 7 kap. 9 § FB. Den särskilda preskriptionstiden gäller också för fordran på underhåll som har dömts ut för förfluten lid.

9§

Paragrafen handlar om jämkning av domar och avtal om underhällsbidrag och motsvarar nu gällande 9 och 10 §§. Angående innehållet i bestämmelsema får jag i första hand hänvisa till den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.5.

I fräga om jämkning för framtiden pä grund av ändrade förhållanden innebär paragrafen ingen saklig ändring i förhållande lill gällande rätt. Närdet gäller jämkning av oskäliga avtal har bestämmelsema formulerats på samma sätl som motsvarande regler i FB. Jag får därför hänvisa lill avsnitt 5.2.6 och specialmoliveringen till 7 kap. 10 § FB. Delsamma gäller i fråga om möjligheten all jämka underhållsbidrag för förfluten lid.

10 §

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 § med några smärre språkliga justeringar. Frågan om all utvidga makes upplysningsplikt får, som de sakkunniga har framhållit, anstå till den slutliga översynen av GB.

11§

Nuvarande föreskrifter i 8 § om makes rätt att vid särievnad använda lösören som tillhör den andra maken har, efter en språklig modernisering, förts över lill 11 § första slyckel. En ändring i sak bör anslå till översynen av reglema om egendomsordningen.

Den bestämmelse om jämkning av avtal som nu finns i 10 § gäller även avtal om nyttjanderätt till makes lösören under särlevnad. Genom andra stycket i förevarande paragraf har de nya jämkningsbestämmelsema i 9 § gjorts tillämpliga på sådana avial.

12 §1

1 den allmänna motiveringen har jag föreslagit att bestämmelserna i nuvarande 12 § om den s. k. hushållsfullmakien skall upphävas. 15 kap. finns f n. ytteriigare en paragraf som ger en make rätt all ingå rättshandlingar med förpliktande verkan för den andra maken. Sålunda sägs i 14 § all om en make är borta eller sjuk och därför inte själv kan ombesörja sina angelägenheter,

' 12 § i det remitterade förslaget svarar mol 14 § i propositionsförslaget.

Prop. 1978/79:12 186

den andra maken får företräda den sjuke eller bortavarande i de angelägen-     5 kap. 12 §' GB

heter som inte kan uppskjutas utan olägenhet. Den andra maken får också

uppbära avkastningen av den sjukes eller bortavarandes egendom och annan

inkomst. Vidare får han pantsälta eller avyttra makens egendom om del är

oundgängligen nödvändigt för all få medel lill familjens underhåll. Särskilda

inskränkningar gäller dock i fråga om behörigheten alt förfoga över fasl

egendom. Behörigheten att företräda sjuk eller bortavarande make gäller inte

om det finns ombud, förmyndare eller god man för denne eller om makarna

lever åtskilda på grund av söndring.

De sakkunniga har ansett alt det fortfarande kan finnas behov av all låta ena maken företräda den andra i vissa vanligen oföratsedda situationer såsom vid sjukdom eller bortavaro. De har dock funnit all de gällande bestämmelserna är onödigt vida. Ett påtagligt behov av all företräda den andra maken föreligger enligt de sakkunniga endast om familjen behöver medel för sin försörjning. De föreslår därför alt en make skall ha behörighet all uppbära sjuk eller bortavarande makes inkomst och avkastningen av hans egendom och alt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel, om del behövs för familjens underhåll. Någon behörighet alt pantsätta eller sälja egendom har de sakkunniga inte funnit behövlig. Liksom hittills skall behörigheten inte gälla om det finns ombud, förmyndare eller god man för den sjuke eller bortavarande. Inte heller bör make ha nägon behörighet enligt bestämmelserna om makarna inte bor tillsammans.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit de sakkunnigas förslag. En instans har dock ifrågasatt om paragrafen alls har någon funktion i dagens samhälle.

I likhet med de sakkunniga anserjag för min del all en föreskrifi som ger en make rätt all förfoga över sjuk eller bortavarande makes medel, om det behövs för familjens försörjning, fyller ett behov. En sådan behörighet får större belydelse om, som jag har förordat, någon allmän hushållsfullmakl grundad på lag inte skall kunna åberopas av en make vid transaktioner av löpande natur. Däremot synes del välbetänkt atl avskaffa den behörighels-regel som helt allmänt gäller angelägenhet som inte lämpligen kan uppskjutas. Också i övrigt delar jag de sakkunnigas uppfattning om hur makes behörighet enligt lagrummet bör avgränsas. Jag föreslår därför atl den av de sakkunniga framlagda bestämmelsen, efter redaktionell ändring, förs in i lagen som ett första stycke i 12 §.

Ell par remissinstanser har efleriysl ett klarläggande beträffande betydelsen av god tro hos tredje man. En instans erinrar om att det i förarbetena till det nuvarande lagrummet uttalades att tredje man inte kan åberopa godtrosskydd. Det är emellertid, sägs del i yttrandet, inte säkert atl lösningen bör upprätthållas i fräga om kravet på all rättshandlingen skall behövas för familjens underhåll. Detla är en för tredje man alldeles särskilt svårbedömd omständighet, som del inte heller är lätt för den handlande maken all leda i bevis.

112 § i det remitterade förslaget svarar mot 14 § i propositionsförslaget.

Prop. 1978/79:12 187

Jag kan instämma i detla uttalande. Om tredje man inte tillerkänns något    5 kap. 13 §', godtrosskydd kan följden länkas bli all den rätt, som lagen ger en make som     7 kap. 2 och är i behov av medel för familjens försörjning, blir svår all förverkliga. Jag    ~5 Sy omt förordar därför en regel med innebörd att de uttag som en make gör av sjuk     ■' 'P- 1 y " eller bortavarande makes medel skall vara bindande för den andra maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåll, förutsatt att den hos vilken uttaget har skett varken insåg eller borde ha insett hur del förhöll sig härmed. Bestämmelsen bildar ett andra stycke i paragrafen. Jag vill betona atl god tro hos tredje man inte botar annan brist i rekvisilen för fullmaktsregelns tillämpning. Någon risk för atl den sjuke eller bortavarande  makens rättssäkerhet äventyras kan därför inte anses föreligga.

Övriga paragrafer'

Som jag har nämnt i del föregående bör de bestämmelser om s. k. hushållsfullmakt som nu är upptagna i 12 § upphävas. Till följd härav måsle också 13 §, som gäller missbruk av behörighet enligt 12 §, upphävas.

115 § görs nu en hänvisning till vad som är stadgal om makes släktnamn. Denna bestämmelse har med språklig ändring tagits in som 13 § i departementsförslagel. Det kan tilläggas atl bestämmelserna om bl. a. makes släktnamn f n. ses över av namnlagsutredningen (Ju 1972:06). Frågan om alt låta den förevarande bestämmelsen utgå, vilket de sakkunniga har föreslagit, bör därför lämpligen prövas i ett senare sammanhang. Detta gäller för övrigi även i fråga om motsvarande bestämmelse i 5 kap. 1 § FB om barns släktnamn.

7 kap.

2§

Som en konsekvens av förslaget att upphäva nuvarande bestämmelser i 5 kap. 12 § om hushållsfullmakt har andra stycket fåll utgå.

3-5 §§

Pai-agraferna innehåller nu vissa bestämmelser om husiras ansvar för skuld som avses i 5 kap. 12 §. Även dessa bestämmelser bör upphävas som följd av atl institutet hushållsfullmakl slopas.

// kap.

I§

Paragrafen innehåller regler om äktenskapsskillnad när båda makarna är överens om att skiljas. Enligt de nuvarande reglerna skall äktenskapsskillnaden föregås av betänketid om någon av makarna är vårdnadshavare för

' I propositionsförslaget har bestämmelserna om hushällsfullmakt och missbmk av sådan fullmakt med redaktionell ändring behållits (5 kap. 12 och 13§§). 13 § i det remitterade förslaget svarar mot 15 § i propositionsförslaget.

Prop. 1978/79:12 188

barn under 16 år. Kravet på betänketid i dessa fall har införts för alt man i     11 kap. 14 § GB barnens intresse så långt möjligt skall förekomma förhastade beslul om skilsmässa.

Med de nya regler om gemensam vårdnad som trädde i krafl den 1 januari 1977 kan en make i ett äktenskap sorn står inför sin upplösning ha vårdnaden om barn under 16 är gemensamt med en annan person än sin make. Familjelagssakkunniga framhåller alt reglerna om betänketid givelvis bör gälla om barnel bor hos makarna och därigenom har en faktisk gemenskap med siyvföräldern. Bor däremot bamel varaktigt hos den andra föräldern, bör enligt de sakkunniga någon betänketid inte krävas före äktenskapsskillnaden. De sakkunniga har föreslagit all paragrafen omarbetas i enlighet härmed.

Någon erinran mol förslaget har inte förts fram under remissbehandlingen. Jag förordar alt del genomförs. I paragrafen bör sålunda föreskrivas all betänketid skall föregå äktenskapsskillnaden om make varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som slår under makens vårdnad.

De gällande bestämmelserna i 1 § innebär alt makar som är överens om atl skiljas men som inte har vårdnaden om barn under 16 år, inte kan fä beslut om betänkelid. Om makarna inte är överens om skilsmässa, skall äktenskapsskillnaden däremot föregås av betänketid (2 S).

De sakkunniga har föreslagit all makar som önskar betänketid skall ha rält lill beslul därom. Förslaget är föranlett av en skrivelse frän Sveriges advokatsamfund. Enligt samfundet förekommer del inte sällan all båda makarna inför en äktenskapsskillnad önskar betänkelid. För all betänketid skall bestämmas i dessa fall fordras emellertid alt en make formellt motsätter sig skilsmässan. Ett sådant förfarande är enligt samfundet stötande, meningslöst och onödigt dyrbart. Makarna avslår därför i allmänhet frän en välmotiverad betänketid och begär i stället omedelbar skilsmässa.

De sakkunniga framhåller alt lagens regler inte kan anses vara lämpligt utformade i den mån de leder lill skenbetonade rättegångar. Och om det förekommer all makar som önskar betänkelid men som inte vill utnyttja möjligheten alt genom bestridande inför domstol erhålla beslul härom i stället väljeromedelbaräklenskapsskillnad,ärdella enligt de sakkunniga skäl nog för alt införa rätt lill betänketid även efter gemensam ansökan.

Någon erinran mot förslaget har inte förts fram under remissbehandlingen. Det har uttryckligen tillstyrkts av bl. a. Stockholms tingsrätt. Också för egen del kanjag instämma i vad de sakkunniga har yttrat. Jag föreslår alltså atl I S förses med ett tillägg enligt vilkel äktenskapsskillnaden skall föregås av betänketid om makarna begär del.

14§

1 paragrafen regleras frågan om en makes underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad. Den ersätter de bestämmelser som nu finns i 14 § första stycket. Ändringarna har ulföriigl behandlats i den allmänna motiveringen

Prop. 1978/79:12 189

(avsnitt 5.3.2). H kap. 14 § GB

Första stycket innehåller huvudregeln all varje make efter äktenskapsskillnad svarar för sin försörjning. Eftersom denna princip i stor utsträckning tillämpas redan nu innebär regeln ingen egentlig saklig nyhet.

Det står givelvis makama fritt att avtala om underhällsbidrag efter äktenskapsskillnad även om sådant inte skulle utgå med en strikt tillämpning av denna paragraf, inklusive undantagsreglerna i andra och tredje styckena. Det torde vara vanligt atl underhållsbidrag åtminstone för en begränsad lid avtalas som led i en mer omfattande ekonomisk uppgörelse vid vilken den bidragsskyldige får kompensation, t. ex. genom all få behålla vissa tillgångar odelade. Avtalsfriheten innebär också att makarna fritt kan bestämma om t. ex. förfallodagar saml ändra tidigare överenskommelser.

Andra stycket innehåller den undantagsregeln atl underhåll till frånskild makekan bestämmas all utgå under en övergångstid. Regeln är bl. a. avsedd alt ersätta den bestämmelse som fogades lill paragrafen i samband med atl hemskillnadsinstitutet avskaffades och som anger atl det vid prövningen av underhållsbehovet skall beaktas atl make kan ha ett särskilt behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden.

Som de sakkunniga har framhållit har en frånskild person samma rält som alla andra all fä del av samhällets stödinsatser. Den förutvarande makens underhållsskyldighet är av sekundär natur. När underhållsbehovet bedöms, skall alltså hänsyn tas till de sociala förmåner som kan tillkomma den frånskilde maken. Vad särskilt gäller studiestöd kan det dock tänkas att man i det enskilda fallet inte kan kräva atl den fränskilde sätter sig i skuld med stora belopp föratt faen uibildningsomgören egen försörjning möjlig. I sådana fall bör del kunna utgå underhållsbidrag under en viss utbildningstid.

En makes underhållsskyldighet är beroende också av hans eller hennes förmåga och omständigheterna i övrigt. De faktiska förhållandena bör i allmänhet vara avgörande. Av de frånskilda makarnas ekonomiska oberoende följer alt var och en av dem i princip har frihet atl inom rimliga gränser själv ordna sina arbets- och inkomstförhållanden även om den faktiska möjligheten all betala underhållsbidrag skulle minska. Alt en make efter en skilsmässa slutar ett arbete eller pä annat sätt sänker sina inkomster i avsikt all undgå betalningsskyldighet mot den förutvarande maken kan dock naluriigtvis inte godtas. Den bidragsskyldiges förvärvsförmåga är ju oförändrad. Frågan vilken betydelse ett arbetsbyte och liknande har får bedömas med hänsyn till de bakomliggande förhållandena.

För all den underhållsskyldige skall anses ha förmåga atl betala underhållsbidrag får försi och främst krävas atl han förfogar över större medel än som går ål för hans egen försörjning. Är han försörjningsskyldig mol eget barn, bör också detta förbehållas belopp för sina grundläggande behov innan bidrag lill den f d. maken kan utgå. Att barnens behov har företräde lorde med tillräcklig tydlighet kunna utläsas av 7 kap. 3 S FB i dess lydelse enligt departementsförslagel och kräver ingen uttrycklig föreskrift i förevarande paragraf

Prop. 1978/79:12 190

Underhållsbidrag enligt andra slyckel bör bestämmas för viss begränsad     11 kap. 14 a § GB tid. Någon tidsgräns har inte angetts i lagen. Liksom de sakkunniga anserjag alt frågan lämpar sig bättre för avgörande frän fall lill fall.

I tredje stycket behandlas de fall dä del finns skäl att döma ul underhållsbidrag för en längre tid än en övergångstid. Förslaget överensstämmer i sak med de sakkunnigas.

I första hand nämns i slyckel fall då makarna har varit gifta under en lång tid och den ena maken efter äktenskapsskillnaden har svårt atl försörja sig själv. Den omständigheten all äktenskapet har varat länge får, som de sakkunniga har framhållit, inte vara enbart avgörande. Del måsle dessutom föreligga försörjningssvårigheter av mera permanent slag lill följd av jämförelsevis hög ålder, brist på utbildning, sjukdom e. d.

I undantagsfall kan underhållsbidrag för längre lid utgå också i andra situationer. Fördeliakrävssynneriigaskäl. Som jag harangen i den allmänna motiveringen bör möjligheten utnyttjas restriktivt.

Ulan all del särskilt har sagts gäller naturligtvis alt även bidrag som avses i tredje stycket skall bestämmas med hänsyn till den underhållsskyldiges förmåga och övriga omständigheter.

Även underhållsbidrag enligt tredje stycket bör tidsbegränsas där del är möjligt. I andra fall kan det vara meningslöst all med hänsyn lill den underhållsberättigades förvärvsförmåga begränsa bidragsliden. En situation då ett tidsbegränsat underhållsbidrag kan komma i fråga är när man känner till en framlida händelse som innebär atl behovet av bidrag faller bort. Skulle den framtida händelsen leda till att bidragsbehovel minskar, kan del ibland vara lämpligt att redan på förhand bestämma ett lägre bidrag för tiden efter denna händelse. På detla sätt kan ett jämkningsförfarande undvikas. En framtida rätl till pension kan här nämnas som exempel på en händelse som kan förutses. Att bestämma bidraget lill olika belopp kan komma i fråga också av andra skäl. Så t. ex. kan en frånskild make ha ell siörre behov av bidrag alldeles efter skilsmässan.

14 a §

Första stycket ersätter nuvarande 14 § andra stycket och motsvarar 15 § första stycket i de sakkunnigas förslag. Som huvudregel gäller att underhällsbidrag efter äktenskapsskillnad skall utges fortlöpande, dvs. för bestämda perioder. Om det finns särskilda skäl kan underhållsbidraget dock bestämmas till ett engångsbelopp. Bland de omständigheter som domstol vid denna bedömning särskilt har att beakta är den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden. Något hinder möter inte mol all bestämma både ett engångsbelopp och ett periodiskt bidrag. Makama har frihet all avtala om hur betalningen skall fullgöras.

I enlighel med vad jag har sagt i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3.4) har den nuvarande bestämmelsen i 14 § andra stycket all periodiska bidrag

Prop. 1978/79:12 191

skall upphöra att utgå om den underhållsberättigade gifterom sig tagits bort.     11 kap. 15 § GB

Enligt de allmänna bestämmelserna om jämkning skall bidraget dock kunna

sältas ned eller helt falla bort om dét nya äktenskapet medför en ändring till

det bättre i den underhållsberättigades ekonomiska förhållanden. På samma

sätt kan bidraget komma atl jämkas därför atl den underhållsberättigade lever

tillsammans med annan under äktenskapsliknande förhållanden.

I andra stycket hänvisas i fråga om den lid för vilken lalan om underhällsbidrag efter äktenskapsskillnad får bifallas eller förfallet bidrag sist kan göras gällande lill 5 kap. 7 och 8 §§. Bestämmelsen motsvarar 15 § tredje stycket i de sakkunnigas förslag.

15 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om jämkning av domar och avtal om underhällsbidrag efter äktenskapsskillnad. Den ersätter nuvarande 15 § och, såvitt gäller underhållsbidrag, även 16 §. Paragrafen överensstämmer i sak med de sakkunnigas förslag till 15 § andra stycket.

Bestämmelserna har i del väsentliga samma innehåll som de föreslagna reglerna om jämkning av underhållsbidrag under äktenskap. Jag hänvisar i första hand lill vad jag har anfört om förslaget i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.5. 1 paragrafen har behållits den nuvarande begränsningen alt synneriiga skäl krävs för alt periodiska bidrag på gmnd av ändring i förhållandena skall få höjas utöver del högsta belopp till vilket del lidigare har varit bestämt. Den andra begränsningen som nu gäller, nämligen all del fordras synneriiga skäl för att döma ul bidrag om sådant inte lidigare har skolat utgå, har däremot, som framgår av den allmänna motiveringen, bedömts som överflödig och fåll utgå.

Enligt förslaget kan underhållsbidrag jämkas vid ändrade förhållanden utan all krav uppställs pä atl ändringen skall vara väsentlig. Gällande rätt intar sedan år 1977 samma ståndpunkt. Som jag har framhållit i specialmoliveringen till 11 kap. 14 Sandra stycket bör barns rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda gå före en fömtvarande makes anspråk på underhäll. Detta bör gälla också i fråga om barn som föds efter del alt bidrag till maken har beslämts. Ökar den bidragsskyldiges underhållsansvar genom tillkomsten av ett nytt barn, kan detla alltså vara en anledning all jämka bidraget till den frånskilda maken.

Enbart det förhållandel alt den underhällsskyldige gifter om sig bör däremot enligt min mening normalt inte medföra att underhållsbidraget till den frånskilda maken jämkas. Om de samlade ekonomiska resurserna i den nya familjen är små av skäl som makarna inte förmår råda över, bör jämkning av bidraget dock kunna komma i fråga. I sådana fall får en avvägning göras mellan den bidragsberättigades intresse av fortsatt bidrag och den bidragsskyldiges nya familjesituation.

Prop. 1978/79:12 192

16 § 11 kap. 16 §,

13 kap. 10 § och Hänvisningen i 15 Still 5 kap. 9 § innebär att de nya reglema om jämkning     f5 kap  11  24

av oskäliga avtal blir tillämpliga pä avtal om underhällsbidrag efter akten-     25 och 31 §§ GB; skapsskillnad. Den särskilda reglering som f n. finns i 16 § på denna punkt     övergångsbest. har fått utgå. Delta betyder att de nuvarande begränsningarna i jämknings-möjligheterna att underhållsavialel skall vara träffat före äktenskapsskillnaden och atl talan måste väckas inom ell år från äktenskapsskillnaden inte har tagits upp i förslaget.

13 kap.

10 §

I paragrafen har gjorts endasl en redaktionell ändring med hänsyn till den ändrade paragrafindelningen i 11 kap. GB.

15 kap.

11, 24 och 25 §§

Även i dessa paragrafer har redaktionella ändringar gjorts beroende på ändrad paragrafindelning, i dessa fall i 5 kap. GB.

31 §

1 paragrafen har gjorts en redaktionell ändring på grand av en tidigare paragrafändring i FB.

Övergångsbestämmelser

1 punkt 1 föreskrivs all de föreslagna ändringarna skall träda i krafl den Ijuli 1979.

De nya bestämmelserna om underhåll tillämpas från ikraftträdandet även om äktenskapet har ingåtts dessförinnan. All man nu exempelvis upphäver bestämmelsen om alt make under särskilda förhållanden inte har rätt all få pengar av den andre för personliga eller gemensamma utgifter får på samma sätl omedelbar verkan också i ett äldre äktenskap.

Med de nya bestämmelserna blir del möjligt fören make att fä ul underhåll för förfluten tid, även om maken har försuttit rätten enligt 5 kap. 6 § i den äldre lydelsen atl begära ersättning för tid som har gått.

Av punkl 1 följer vidare alt de nyai bestämmelserna om betänketid i 11 kap. 1 § skall tillämpas omedelbart.

1 departementsförslagel har de äldre bestämmelserna om den s. k. hushållsfullmakten (5 kap. 12 §) upphävts. Har någon med stöd av den

Prop. 1978/79:12 193

bestämmelsen före ikraftträdandet förpliktat sin make lår enligt punkt 2     övergångsbest.

rättshandlingen göras gällande enligt de äldre bestämmelsema. Detsamma     GB

gäller i fråga om äldre bestämmelserna i 5 kap. 14 § om behörighet atl

företräda den andra maken. 1 de fall 5 kap. 12 § i äldre lydelse fortfarande kan

göras gällande blir också de upphävda bestämmelserna i 7 kap. 2 § andra

stycket samt 3-5 §§ om hustrus ansvar för skuld tillämpliga i fråga om skuld

som makarna har ådragit sig.

I förtydligande syfte har i andra punkten också föreskrivits att de nya bestämmelserna i 5 kap. 12 § andra stycket om verkan av god tro hos tredje man gäller endast i fråga om sådan rättshandling som har förelagils efter ikraftträdandet.

1 punkt 3 har lagils in en bestämmelse som motsvarar punkl 3 i övergångsbestämmelserna lill förslaget lill lag om ändring i FB. Mäl om underhåll som är anhängigt vid ikraftträdandet skall sålunda prövas enligt äldre lag.

Av samma skäl som har åberopats lill stöd för punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i FB föreskrivs i punkt 4 all lalan om underhållsbidrag som har väckts före utgången av år 1979 utan hinder av 5 kap. 7 §och II kap. 14 a § andra stycket i nya lydelsen fårbifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag dä lalan väcktes, i den mån inte fordran pä bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

Enligt punkt 5' skall bidragsskyldighel som har beslämls enligt äldre bestämmelser bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Även denna föreskrift har motsvarighet i övergångsbestämmelserna lill FB (punkt 5).

Enligt 11 kap. 14 § andra slyckel i dess äldre lydelse skall underhållsbidrag lill make efter äktenskapsskillnad inte utgå vidare, om den underhållsberättigade maken gifter om sig. Denna verkan av ett omgifte har inte behållits i departementsförslagel. Även i de fall då bidragsskyldigheien i äldre dom eller avtal inte har begränsats till atl gälla sä länge den bidragsberäliigade maken lever ogift, bör emellertid 11 kap. 14 S andra stycket i dess äldre lydelse fortfarande iakttas. En bestämmelse om delta återfinns i andra meningen av punkl 5. Någon möjlighel atl med stöd av bestämmelserna om jämkning fa bidrag även för tiden efter ett omgifte finns inte.

I punkt 6' har förts in en bestämmelse som motsvarar punkten 6 i övergångsbestämmelserna lill förslaget till lag om ändring i FB. Delta betyder atl även bidragsskyldighel enligt GB som har beslämts enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. De nya reglerna om treårig preskription blir alltså tillämpliga även i fråga om underhållsbidrag enligt denna balk, men den underhållsberättigade har genom en särskild föreskrift fåll en frist intill utgången av år 1979 för alt kräva ul äldre, obetalda bidrag.

Av punkt 7' följer att de nya bestämmelsema om jämkning gäller även när bidragsskyldigheien har beslämts enligt äldre bestämmelser. De nya bestämmelserna om jämkning av oskäliga avtal (5 kap. 9 S andra slyckel och 11 kap.

' Punkterna 5, 6 och 7 i det remitterade förslaget svarar mol resp. 6, 7 och 8 i propositionsförslaget.

13   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 194

15 S) gäller även i de fall maken skulle ha föriorat sin rält enligt 11 kap. 16 § i     Ärvdabalken dess äldre lydelse all påkalla jämkning av avtalet. Angående skälen för denna ståndpunkt, som avviker frän de stikkunnigas, hänvisas till specialmotiveringen lill punkl 7 i Övergångsbestämmelserna till FB.

I stort sett har äldre bestämmelser motsvarighet i den nya lagen men i 5 kap. har siörre omdisposilioner skell. 1 den mån hänvisning förekommer i annan lag eller författning skall enligt punkt 8' i stället den nya bestämmelsen tillämpas.

7.3 Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken

I 7 kap. 6 § och 8 kap. ÄB finns bestämmelser som gäller underhållsbidrag ur kvarlåtenskap. Av skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.1) föreslås atl dessa bestämmelser upphävs.

Lagen föreslås träda i kraft den I juli 1979.1 enlighel med vad som allmänt brukar iakttas vid ändringar i arvslagsliftningen föreslås all de upphävda bestämmelserna fortfarande skall tillämpas om dödsfallet har inträffat före ikraftträdandet. Har arvlåtaren avlidit först därefier men före ikraftträdandet genom testamente meddelat förordnande som avses i 8 kap. 2 §, får förordnandet anses som ell vanligt testamentariskl förordnande på vilket de upphävda bestämmelserna inte skall tillämpas.

1 8 kap. ÄB har redan tidigare bl. a. 10 § upphävts (SFS 1969:621). 1 paragrafen togs upp det fallet att en far hade avlidit och efteriämnal ett barn, vars mor han inte hade varit gift med, med äldre terminologi ett barn utom äktenskap. Ofta saknade ett sådani barn arvsrätt efter sin far. Om så var fallet, hade bamel enligt 10 § rätt all ur behållningen i boet få ut ett belopp som skulle motsvara vad som behövdes för all faderns underhållsskyldighet mol barnet för framtiden skulle fullgöras. I paragrafen reglerades denna rätt närmare.

Paragrafen upphävdes i samband med all lika arvsrätt för alla barn infördes år 1969. Barn utom äktenskap som är födda före den 1 januari 1970 ärver dock sin far och hans släkt endasl om särskilda förutsättningar är uppfyllda, såvida inte arvsrätt förelåg redan enligt äldre rätt, se punkl 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621)om ändring i ärvdabalken. Enligt punkt 4 i dessa övergångsbestämmelser gäller 8 kap. 10 § ÄB fortfarande i frågaom barn som enligt punkl 3 inte har arvsrätt. Scm de sakkunniga har föreslagit bör denna övergångsbestämmelse fortfarande gälla. Någon särskild föreskrift härom i övergångsbestämmelserna till den nu aktuella lagen om ändring i ÄB är i och försig inte behövlig. 1 de fall då 8 kap. 10 § ÄB alltjämt kommer atl tillämpas kan emellertid också 7 kap. 6 5 ÄB aktualiseras. 1 denna paragraf föreskrivs att när ell bam har rätt lill underhållsbidrag ur kvariålenskapen, hänsyn inte skall las lill detta när bröstarvinges laglotl bestäms. Genom en särskild övergångsbestämmelse lill förevarande lag har angetts att paragrafen övergångsvis gäller vid tillämpningen av 8 kap. 10 §.ÄB.

' Punkt 8 i del remitterade förslaget svarar mot punkt 9 i propositionsförslaget.

Prop. 1978/79:12 195

All övriga bestämmelser i ÄB om underhällsbidrag ur kvarlåtenskap Utsöknings-upphävs får betydelse för den fortsatta lillämpningen av 8 kap. 10 § i de fall lagen denna kommer i fråga. När del i paragrafen sägs all barnet inte får erhålla siörre del av behållningen i boet än del skulle fått om del hade varit av äktenskaplig börd, kommer denna t)egränsning i forlsällningen alt hänföra sig endasl lill reglerna om arv, inte dessutom lill reglerna i 8 kap. 1 § ÄB om underhållsbidrag ur kvarlåtenskap (se betänkandet s. 148).

7.4 Förslaget tUl lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Enligt 54 a § första slyckel utsökningslagen i nuvarande lydelse får utmätning ske på grund av skrifilig, bevittnad förbindelse alt betala bl. a. bidrag på grund av underhållsskyldighet enligt GB eller FB. Utmätning får dock inte äga mm om del är fråga om underhällsbidrag lill make, såvida inte makarna under den lid bidraget avser levde och alltjämt lever åtskilda pä grund av söndring eller efter hemskillnad.

Inskränkningen i rätten till utmätning för bidrag till make har lill syfte all förekomma all makarna skapar skenfordringar och tillgriper exekutiva åtgärder för all hindra utmätning för utomståendes fordringar. Förbudet mol utmätning för underhållsbidrag till make anses, i de fall som regleras i nuvarande 5 kap. 2-6 §§ GB, omfatta allt som hör lill familjens underhåll, dvs. även underhåll till bam (SOU 1961:53 s. 45).

Som jag lidigare har föreslagit bör bestämmelserna om underhållsbidrag till barn i sin helhet regleras i FB. För all undantagsbestämmelsen i 54 a § skall ha kvar samma räckvidd som hittills har i departementsförslagel angetts atl begränsningen gäller bidrag som skall utges lill gäldenärens make för dennes egen del eller för makarnas barn. Vidare har kravet pä all makarna skall ha levt isär under den tid bidraget avser och även vid den tidpunkt när utmätning skall äga mm anpassats efter den terminologi som har använts i departementsförslagels 5 kap. 6 § GB. Slutligen har - i enlighel med vad jag i lagrådsremissen den 16 mars 1978 med förslag lill ulsökningsbalk har förordat i fråga om motsvarande bestämmelse i 4 kap. 2 § ulsökningsbalken -rekvisilen "söndring" och "hemskillnad" utgått som fömtsättning för att utmätning skall kunna ske för underhållsbidrag till make.

Enligt den föreslagna lydelsen kommer sålunda utmätning - när fråga är om skriftlig förbindelse - alt kunna äga rum för bidrag som skall utges lill gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn endasl om makarna inte bodde varaktigt tillsammans under den lid bidraget avser och de alltjämt när utmätningen skall ske inte bor varaktigt tillsammans. Paragrafen utesluter inte atl annan än gäldenärens make kan lå utmätning för bidrag till barnel. I de sällsynta fall då bidragsförskott enligt de ändrade bestämmelser, som jag har förordat, har lämnats lill ell bam med gifta föräldrar är försäkringskassan således inte förhindrad all genom utmätning

Prop. 1978/79:12

196

söka äter de bidrag som gäldenären har haft all betala, även om gäldenären och dennes make skulle ha flyttat samman när utmätning begärs.

1 departementsförslagel har paragrafens nuvarande andra stycke utgått. I detla stycke finns f n. bestämmelser om utmätning i de fall då underhållsbidraget har förfallit till betalning tidigare än tre år innan ansökningen gjordes. Med hänsyn till atl preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag som har förfallit till betalning föreslås förkortad till tre år (se avsnUl 5.2.8 och 5.3.6 i den allmänna motiveringen) saknar bestämmelsen betydelse för framliden. Som framgår av punkten 6 av övergångsbestämmelserna till FB och GB föreslås att bestämmelsen om den förkortade preskriptionstiden blir fuUt ul tillämplig i fråga om äldre underhållsbidrag den 1 januari 1980. Bestämmelserna i andra stycket bör därför gälla till utgången av år 1979. I övrigt bör den föreslagna ändringen i 54 a § träda i kraft den 1 juli 1979.

Barnavårdslagen; 1 § Lagen om bidragsförskott (BfsktL)

7.5 Förslaget till lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

I 7 § tredje stycket har gjorts vissa redaktionella ändringar med hänsyn lill ändringarna i 7 kap. FB.

7.6 Förslaget till lag om ändring ii lagen (1964:143) om bidragsförskott

1§

Paragrafen innehåller de allmänna förutsättningarna för bidragsförskott. Ändringarna i paragrafen har föranletis av de regler om bidragsförskott vid gemensam vårdnad som jag har förordat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.2). I samband därmed har paragrafen underkastats vissa redaktionella jämkningar i övrigt.

I första stycket anges lagens tillämpningsområde. Sålunda föreskrivs atl bidragsförskott av allmänna medel lämnas lill barn som är bosatt här i landet. Är barnel inte svensk medborgare, tillämpas dock lagen endasl om också barnels vårdnadshavare är bosall här i landet och antingen denne eller barnel vistas här sedan minsl sex månader. I fall då barnel slår under båda föräldrarnas vårdnad avser föreskrifien om vårdnadshavare den av föräldrarna som varaktigt bor tillsammans med barnet. Detta framgår av tredje stycket.

Bestämmelserna i första stycket har hämtats från de nuvarande första och andra styckena. Någon ändring i sak i förhållande lill de nuvarande bestämmelserna avses ej.

1 andrastycket regleras i vilka fall bidragsförskott kan lämnas. Liksom f n. lämnas bidragsförskott, om ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet. Bidragsförskott lämnas då i förhållande lill förälder som inte har vårdnaden om barnel. Ett undantag gäller dock för del fall all denna förälder varaktigt bor tillsammans med barnet. Delta undanlag har f n. sin motsvarighel i 2 § a.

Prop. 1978/79:12 197

En nyhet är all bidragsförskott också lämnas, om båda föräldrama har 1 § BfsktL vårdnaden om barnet gemensamt men barnel varaktigt bor tillsammans med endast en av dem. Bidragsförskott utges då i förhållande lill den förälder som barnel inte bor hos. Bidragsförskott lämnas däremot inte, om barnel varaktigt bor hos annan än föräldrarna, t. ex. hos någon släkting eller hos fosterföräldrar.

En gemensam föratsättning för bidragsförskott är alltså all barnel inte varaktigt bor tillsammans med förälder i förhållande till vilken bidragsförskott skall lämnas. Vid bedömningen av bosällningsfrågan bör försäkringskassan som regel kunna utgå från att barnet är varaktigt bosatt där del är kyrkobokfört. Ibland kan dock omständigheterna kring barnets bosättning behöva utredas närmare. Som jag harsagt i specialmotiveringen till 7 kap. 2 § FB i fräga om de motsvarande problem som uppkommer vid lillämpningen av den paragrafen får bosällningsfrågan då avgöras med beaktande av den lid som barnel faktiskt vislas hos resp. förälder och andra omständigheter, t. ex. var barnet förvarar sina tillhörigheter.

All föräldrarna lever pä skilda håll under ibland t. o. m. ganska långa perioder innebär inte med nödvändighet alt sammanlevnaden kan anses ha hävts. Om den ena föräldern på grund av sitt arbete bor på annat håll men regelbundet besöker familjen, får föräldern alhjäml anses varaktigt bosall där familjen bor. Delsamma gäller om föräldern är intagen på t. ex. kriminal-värdsanslalt men har för avsikt alt åter fiytta samman med familjen efter avtiänal straff. Detla överensstämmer med praxis vid tillämpningen av 2 § a i dess nuvarande lydelse. Liksom när det gäller all bedöma var barnel kan anses varaktigt bosatt kan kyrkobokföringen tjäna lill ledning också vid bedömningen om föräldrarna lever tillsammans eller ej.

Bidragsförskott kan i vissa fall lämnas även när föräldrarna är gifta med varandra. Ell praktiskt fall är all föräldrarna lever åtskilda under betänkelid som föregår dom på äktenskapsskillnad. Bidragsförskott kan då utges vare sig den gemensamma vårdnaden har upplösts eller inte. I övrigt lorde del emellertid höra lill sällsyntheterna att gifta föräldrar lever åtskilda under sådana förhållanden att bidragsförskott kan utgå. Vid ansökan om bidragsförskott i ett sådani fall bör försäkringskassan därför alllid ägna denna fräga särskild uppmärksamhet.

Förutsättningama för bidragsförskott enligt andra stycket motsvarar dem som gäller för skyldigheten all utge underhållsbidrag enligt 7 kap. 2 § FB. I princip mäsle också ett underhållsbidrag ha fastställts genom dom eller avtal för all bidragsförskott skall lämnas (se 2 §a i dess nya lydelse). Det kan dock hända atl den som är bidragsskyldig enligt FB saknar förmåga all utge underhållsbidrag. Alt sådani bidrag då inte har fastställts inverkar inte pä möjlighelerna all få bidragsförskott. Förskottet utges även i detta fall i förhållande lill den förälder som i princip är bidragsskyldig enligt FB.

1 bidragsförskottslagen talas på fiera ställen om den underhållsskyldige. Enligt tredje stycket avses med detla uttryck den förälder i förhällande till

Prop. 1978/79:12 198

vilken bidragsförskott utgår. Det är alltså denna förälder som enligt 15 § kan      2 § BfsktL krävas på utgivna förskott lill den del de motsvarar del underhållsbidrag som har faslsiällis.

1 tredje slyckel återfinns även den lidigare nämnda bestämmelsen all vad som sägs i bidragsförskottslagen orn vårdnadshavare gäller, i fall då barnel står under båda föräldrarnas vårdnad, den av föräldrarna som varaktigt bor tillsammans med barnet.

2§

Paragrafen innehåller vissa undantag från rätten till bidragsförskott. Den kompletteras av 4 § Ijärde stycket och 4 a §, vilka bestämmelser innebär all bidragsförskott i vissa fall lämnas med lägre belopp än som följer av huvudreglerna i 4 § första - tredje styckena.

I punkt a föreskrivs f n. alt bidragsförskott inte utgår, om barnel bor tillsammans med den underhållsskyldige. En motsvarande förutsättning gäller enligt förslaget i 1 §, och den nuvarande föreskriften i punkt a kan därför utgå. Av redaktionella skäl har i stället den bestämmelse som f n. finns i punkl d förts över i oförändrat skick lill punkl a.

Punkt b och punkt c har behållits oförändrade.

1 punkt d återfinns den nya bestämmelse som enligt vad jag har förordat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.2) gör del möjligt att vägra bidragsförskott, om barnel av annat skäl än som anges i de lidigare punkterna uppenbariigen saknar behov av bidragsförskott. Bestämmelsen avser i första hand atl förhindra all de nya reglema om bidragsförskott vid gemensam vårdnad ger siörre förmåner än som är befogat med hänsyn till syftei med reglerna. Bestämmelsen har dock getts generell räckvidd och kan alltså tillämpas även i andra fall när del inte finns någon anledning alt samhället ingriper med stöd i form av bidragsförskott.

Ett fall då bestämmelsen blir tillämplig är då barnet genom egna inkomster helt försörjer sig självt. Barnel har i denna situation inte rätl lill underhäll enligt 7 kap. 1 § FB, och del är dä rimligt all del inte heller har rält lill bidragsförskott.

Även annars då bidragsförskott framstår som klart obehövligt kan sådant förskott vägras med stöd av bestämmelsen. Här åsyftas främst fall då någon tvekan inte kan råda om att den av föräldrarna som bamel anges bo hos och som därför inte är bidragspliklig ulan vidare kan svara för barnels underhåll, eventuellt med tillskott av medel från barnets egna tillgångar. I vissa fall bör hänsyn också kunna tas till vad föräldrarna sammanlagt kan bidra med. Detta kan resultera i all något ulfyllnadsbidrag inte bör utgå. En hållpunkt för bedömning av barnets behov av bidragsförskott finns i 4 § andra slyckel, som innebär all förskottet utgör 60 procent av basbeloppet per år, dvs. f n. 630 kr. i månaden, i fall då förskott utges i fcirhållande lill båda föräldrarna. Disponerar den förälder som för barnets räkning skulle uppbära bidragsförskottet medel

Prop. 1978/79:12 199

som kan tas i anspråk för barnets underhåll och som klart överstiger nämnda     4 § BfsktL

belopp, bör något bidragsförskott rimligen inte lämnas. När det gäller atl

bedöma förälderns bidragsförmåga, kan de riktlinjer tillämpas som bör tjäna

till ledning för beräkning av underhållsbidrag. Det betyder bl. a. att föräldern

självfallet bör tillgodoräknas vissa förbehållsbelopp för underhäll ål sig själv

och sin familj.

Den föreslagna bestämmelsen innebär dock inte att försäkringskassan i varje ärende måste göra en ingående undersökning av barnets behov av bidragsförskott. Bestämmelsen är i första hand till för all förhindra missbrak och behöver därför inte aktualiseras rutinmä.ssigt. Endast ifall omständigheterna pekar på atl behov av bidragsförskott kan saknas, behöver någon närmare utredning företas. En sådan omständighet kan vara att underhällsbidraget är bestämt lill ett lågt belopp fastän den bidragsskyldiges ekonomi inte tycks vara påtagligt svag. Det låga bidraget kan förklaras av att den andra föräldern har ansetts ha så god ekonomi att han eller hon bör bära större delen av underhållsansvaret. I så fall kan det länkas att något behov av bidragsförskott inte föreligger. Det kan över huvud taget finnas anledning att närmare undersöka föräldrarnas ekonomiska förhållanden i fall då de har gemensam vårdnad om barnet och den av dem som barnel inte bor hos saknar inkomst eller har en myckel låg sådan. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen finns det nämligen en risk för att föräldrarna låter barnet varaktigt bo hos den av dem som har den bästa ekonomin enbart i syfte att få så stora fördelar av bidragsförskottet som möjligt.

Med förutsättningarna för bestämmelsens tillämplighet sammanhänger all den inte utgör någon jämkningsregel som innebär atl barnets exakta behov måste fastställas. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen slår valet mellan all i uppenbara fall helt vägra bidragsförskott och atl i andra fall tillerkänna barnel fullt bidragsförskott.

Bestämmelsen i punkl d får ses som ell provisorium i avvaktan på den översyn av bidragsförskottssystemet som f n. pågår inom ulredningen angående stödet till särievande föräldrar.

4 §

Enligt fjärde stycket i gällande rält utgår bidragsförskott inte med högre belopp än del underhållsbidrag som har beslämts, om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underiåter alt vidta eller medverka lill åtgärder för all få underhällsbidraget höjt.

Tidigare har föreslagils atl utgångspunkten i fråga om avtal om underhållsbidrag bör vara all avtalet är bindande för båda parter. Med en sådan uigångspunki har del inte ansetts möjligt atl ha kvar den gällande bestämmelsen. Ä andra sidan har det inte heller ansetts möjligt all låta parterna med bibehållen rätl till bidragsförskott fritt bestämma underhållsbidragets sioriek. Detla skulle kunna locka lill sädana avtal att försäkringskassorna inte kunde

Prop. 1978/79:12 200

göra gällande de återkrav mot den underhällsskyldige som denne rätteligen    4 § BfsktL borde betala. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.6) har del inte ansetts lämpligt atl nu pröva frågan om all införa laleräll för försäkringskassorna vid avtal och rättegång om underhällsbidrag upp till bidragsförskottsnivån.

Med uigångspunki i all avtal om underhållsbidrag och process i sådan fräga fortfarande är en sak över vilken partema råder föreskrivs enligt förslaget i Ijärde stycket all bidragsförskott inte utgår med högre belopp än det underhållsbidrag som har blivit fastställt, om bidraget uppenbariigen understiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag. Av det tidigare presenterade förslaget till 7 kap. 10 § andra stycket FB framgår att den part som har träffat ett oskäligt avtal har möjlighel alt få avtalet jämkat. Om avtalet inte är oskäligt men bidraget ändå uppenbart understiger vad den underhållsskyldige bör bidra med, kan det knappast finnas något att erinra mot den föreslagna spärregeln för atl förhindra missbruk av rätlen lill bidragsförskott. Av förslaget till ändring av 7 kap. 10 § FB följer vidare att, liksom idag, jämkning av dom eller avtal om underhållsbidrag kan komma i fråga om ändring i förhållandena föranleder det. En underhållsberättigad som underiåter att begära höjning av ett underhållsbidrag när detta efter ändring i förhållandena uppenbarligen understiger vad som bör utgå riskerar all bidragsförskott inte kommer att lämnas med högre belopp än underhållsbidraget.

Paragrafens utformning gör att det kan förväntas all försäkringskassorna endasl mera sällan får anledning atl tillämpa bestämmelsen. Del får ankomma på riksförsäkringsverket att ange vissa riktlinjer för bestämmelsens tillämpning. Har avtal om underhållsbidag kommit lill under medverkan av bamavårdsnämnd lorde del i allmänhet inte finnas anledning all ifrågasätta all ell alltför lågt bidrag har blivit bestämt; en annan sak är all bidraget pä grund av ändring i förhållandena kunde behöva höjas. Många gånger bör försäkringskassan kunna ge den underhållsberättigade skälig lid att lå en ändring av underhållsbidraget lill stånd innan beslul om bidrags-förskoll enligt 4 § fjärde stycket fattas.

Fjärde slyckel kan inte tillämpas om något underhällsbidrag inte har fastställts. I så fall kan emellertid 2 S a enligt förslaget åberopas lill stöd för att bidragsförskott inte skall lämnas. Ett påstående all bidrag inte har beslämls därför all den bidragsskyldige helt saknar bidragsförmåga får alltså prövas enligt denna punkl. Bedömningen blir i princip densamma som den som görs enligt 4 § fjärde slyckel.

Ibland kan underhållsbidraget ha beslämls lill ett påfallande lågt belopp ulan all del finns fog för all hävda all bidraget understiger vad den bidragsskyldige bör betala. Det kan emellertid hända all bidragsförskott i sädana fall ändå inte skall utges. Ett sådant fall har berörts i kommentaren lill 2 § d. Ett annat behandlas i första slyckel i den nyinsalia 4 a §. Enligt detta stycke kan också resultatet bli all förskott sätts ner.

Prop. 1978/79:12 201

Gällande rätt innebär uppenbariigen atl del i fall som åsyftas i fiärde slyckel     4 a § BfsktL inte skall utgå något utfyllnadsbidrag enligt tredje stycket, dvs. ell bidrag som utgör skillnaden mellan fullt bidragsförskott och underhållsbidraget. Detta har i förslaget klargjorts genom ett tillägg i Qärde stycket.

4a§

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om reducering av bidragsförskott.

Första stycket behandlar det fallet all den underhållsskyldige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom atl ha barnel hos sig och alt underhållsbidraget på grund härav har fastställts lill ell lägre belopp än som annars skulle ha utgått. Detla fall skiljer sig alltså från del som behandlas i 4 S fjärde stycket, nämligen all underhållsbidraget uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige bör eriägga i bidrag. När underhållsskyldigheten delvis fullgörs genom atl den underhållsskyldige har barnet hos sig skall bidragsförskottet inte, som enligt 4 § fiärde slyckel, sättas ned lill del fastställda underhållsbidraget. I stället skall bidragsförskottet minskas med belopp som svarar mot den del av underhållsskyldigheten som fullgörs genom alt barnel vislas hos den underhällsskyldige. Från kortare vistelser under veckoslut e. d. skall dock bortses. Hänsyn skall som sagt tas bara lill vistelser som innebär all underhållsskyldigheten i väsentlig mån fullgörs pä detta sätt.

Somjag har sagt i specialmoliveringen till 7 kap. 4 § tredje stycket FB är del önskvärt all del när ett underhållsbidrag fastställs anges i domen eller avtalet om hänsyn har lagils lill att barnel lidvis vislas hos den underhållsskyldige. 1 den män underhällsbidraget har fastställts pä detta sätl i äldre domar eller avtal torde detta dock mera sällan framgå av domen eller avtalet. Man måste också räkna med att del även i fortsättningen kan förekomma avtal som inte innehåller någon erinran om den hänsyn som har lagils till den underhållsskyldiges direkta utgifter för bamet. Om underhällsbidraget i dessa fall avsevän understiger vad som skulle ha utgetts enligt de riktlinjer för bestämmande av bidragen somjag har förordat i den allmänna motiveringen, torde del i första hand bli aktuellt för försäkringskassan atl överväga all sänka bidragsförskottet med stöd av 4 § fiärde stycket. Parterna i bidragsförskotts-ärendet kan emellertid då invända att underhållsbidraget har fastställts lill ell sä lågt belopp därför all barnel lidvis vistas hos den underhällsskyldige. Godtas denna invändning, bör bidragsförskottet alltså i stället minskas med stöd av 4 a § första slyckel. Minskningen sker dä med det belopp som utgör skillnaden mellan den totala underhållsskyldigheten, beräknad enligt de riktlinjer jag nyss nämnde, och det fastställda underhållsbidraget.

När bidragsförskottet skall minskas enligt förevarande stycke får man skilja mellan tvä fall. Del ena fallet äralt den underhållsskyldige inte betalar det fastställda underhållsbidraget. Enligt 4 § första stycket utgör ell helt

Prop. 1978/79:12 202

bidragsförskott då 40 % av basbeloppet räknat för ett år, dvs. f n. 420 kr. i 7 och 15 §§ månaden. Detta belopp minskas med den del av underhållsskyldigheten som BfsktL fullgörs genom att barnet vislas hos den underhållsskyldige. Om denna del kan uppskattas till 150 kr. i månaden, lämnas alltså bidragförskoll med 270 kr. oavsett hur stort del fastställda underhållsbidraget är. Del andra fallet är all den underhållsskyldige betalar del fastställda underhällsbidraget. Om detta uppgår lill 200 kr. i månaden, utgör det s. k. ulfyllnadsbidragel enligt 4 § tredje slyckel (420-200 =) 220 kr. Efter avdrag för värdel av den underhållsskyldiges insatser för bamel under vistelseperioderna, 150 kr., utgår bidrags-förskoll i detla fall med 70 kr.

Någon gång kan del förekomma att barnel vislas hos den underhållsskyldige i så avsevärd omfattning all något underhållsbidrag över huvud tagel inte fastställs. 1 ell sådant fall minskas bidragsförskottet med belopp som motsvarar del underhåll som skulle ha fastställts om barnel inte alls hade vistals hos den underhållsskyldige.

Sedan ell bidragsförskott har minskats med stöd av första stycket, kan avdraget behöva justeras lid efter annan med hänsyn till att del belopp som den underhållsskyldiges insatser för barnel under vislelseperioderna kan uppskattas till ökar i takt med penningvärdesförsämringen.

I andrastycket regleras det fallet atl den underhällsskyldige har rätt lill avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 § FB därför alt han har haft barnel hos sig. Av 15 S framgår alt sådani avdrag under vissa föratsättningar skall beaktas vid återkrav mol den underhållsskyldige för lämnade bidrags-förskoll. Beslut i denna fråga fattas av den försäkringskassa som enligt 15 § har att ulöva återkravet. Om det är en annan kassa som enligt 5 § andra slyckel beslutar om bidragsförskott, skall denna kassa omgående underrättas om avdragsbeslutel. När bidragsförskott härefter betalas, skall det enligt andra stycket i förevarande paragraf minskas med belopp som enligt tidigare beslut skall beaktas vid återkravet. Det är inget som hindrarall nedsäliningen av bidragsförskottet slås ul över fiera månader. På så sätt kan ett avdrag göras mindre kännbart för den bidragsberäliigade.

7§

Den hänvisning som f n. finns i första och andra styckena lill 2 § a har lagils bort som följd av alt den nuvarande 2 § a har ulgäll i förslaget. I stället har tagils in en hänvisning lill den föreslagna bestämmelsen i 2 § d.

15§

Paragrafen handlar om försäkringskassans rätt att kräva tillbaka lämnade bidragsförskott frän den underhållsskyldige.

Första stycket motsvarar nuvarande 15 §. I förtydligande syfte har dock föreskrivits all försäkringskassan inträder i barnels rätt till underhållsbidrag

Prop. 1978/79:12 203

endast intill belopp som har lämnats i bidragsförskott. Givetvis har del aldrig     15 § BfsktL varit meningen all den underhållsskyldige skulle behöva betala mer lill försäkringskassan än som motsvarar de lämnade bidragsförskotten.

Atl försäkringskassan inträder i barnets rätt till underhållsbidrag enligt första stycket innebär all kassan inte får större rätl än barnel självt har gentemot den underhållsskyldige. Försäkringskassan skall alliså i princip beakta avdrag på underhållsbidraget som den underhållsskyldige har rätl till enligt 7 kap. 4 § FB därför att han har haft barnet hos sig. Denna princip modifieras dock något genom andra och tredje styckena.

Om underhållsbidraget överstiger bidragsförskottet, bör avdragei fördelas proportionellt mellan bidragsförskottet och det överskjutande underhållsbidraget. Enklast räknar man ut avdragei vid återbetalning av bidragsförskott genom att direkt tillämpa regeln om avdrag med viss kvotdel, vanligen 1/40, för varje dag av vistelsen pä den del av underhållsbidraget som svarar mot bidragsförskottet.

Enligt andra stycket skall den underhållsskyldige när han vill atl ett avdrag skall beaktas vid återkrav av bidragsförskott anmäla detta till försäkringskassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Underiåter han det, förlorar han rätten alt åberopa avdraget gentemot försäkringskassan.

För all avdragei skall kunna beaktas krävs vidare atl den underhällsskyldige styrker all han har haft barnel hos sig under den tid som avdragei avser. Normall bör detla ske genom att han vid sin anmälan om detla avdrag företer ett intyg frän den andra föräldern om barnets vistelse. Kan delta inte ske, t. ex. därför atl den andra föräldern vägrar all utfärda ett sådant intyg, får vistelsen emellertid styrkas på annal sätt, exempel vis genom intyg av grannar e. d. I ett sådani fall måsle försäkringskassan bereda den andra föräldern tillfälle att yttra sig innan beslut fattas om avdraget.

Del är angeläget att föräldrarna noga informeras om vad som skall iakttas för all avdragei skall beaktas av försäkringskassan. I samband med all beslul meddelas om bidragsförskott bör kassan tillställa den underhällsskyldige formulär till anmälan om avdrag och till intyg av den andra föräldem om barnets vistelse.

Den underhållsskyldiges anmälan att han vill att avdraget skall beaktas vid återkrav mot honom skall göras hos den försäkringskassa som avses i första slyckel. Denna kassa meddelar beslut i frågan. Styrker den underhållsskyldige sin rält till avdrag bör avdragei i första hand göras på den äldsta fordran som kassan har mol den underhållsskyldige, på samma sätt som gäller i fråga om frivilliga inbetalningar av underhållsbidrag till försäkringskassan enligt 5§ första stycket riksförsäkringsverkets kungörelse (RFFS 1977:14) om tillämpning av bidragsförskottslagen. Har den underhållsskyldige inga skulder lill försäkringskassan, får avdragei göras vid närmast följande tillfälle som försäkringskassan återkräver ett lämnat bidragsförskott.

Även i fall då bidragsförskotten tas ut genom införsel bör beslut om avdrag

Prop. 1978/79:12 204

i första hand fattas av försäkringskassan. Invänder den underhållsskyldige i 18 § BfsktL införselmålet att hans skuld skall reduceras därför all han har haft bamel hos sig, bör utmätningsmannen alltså avvakta försäkringskassans beslul i denna fråga innan han själv tar ställning i saken. Den underhållsskyldiges invändning lill utmätningsmannen bör i sådant fall tillgodoräknas honom som en anmälan lill försäkringskassan enligt andra stycket i denna paragraf

Om det aren annan försäkringskassa som utbetalar bidragsförskott än som fattar beslul i avdragsfrågan, bör den kassa som betalar bidragsförskott omgående underrättas om avdragsbeslutel. Enligt 4 a § andra slyckel skall nämligen förskott som lämnas efter avdragsbeslutel minskas med belopp som skall beaktas vid återkravet.

Enligt 7 kap. 4 S andra stycket FB kan rätten om särskilda skäl föreligger förordna om andra villkor för avdragsirätten än som framgår av huvudregeln i första stycket i den paragrafen. Föräldrarna kan också sinsemellan komma överens om andra avvikande villkor. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.4) skulle det emellertid kunna leda lill alltför stora administrativa besvär för försäkringskassorna, om de måsle la hänsyn'till vistelser som har pågått mindre än lem hela dygn i följd.

1 tredje stycket föreskrivs därför all avdrag beaktas endasl om barnet har vistats hos den underhållsskyldige under en sammanhängande tid av minsl fem hela dygn, även om han enligt dom eller avtal har rätt till avdrag för kortare perioder. Den del av avdraget som på grund härav inte beaktas vid återkrav av bidragsförskott får den underhällsskyldige i stället dra av på eventuellt överskjutande delar av underhållsbidraget.

18 §

Denna paragraf handlar om eftergift för det allmännas räkning av återkrav av utgivna bidragsförskott från den underhållsskyldige. 1 enlighel med vad som har föreslagits i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.6) har paragrafen formulerats om sä alt det klart framgår att redan ekonomiska skäl kan leda lill eftergift. I andra meningen föreskrivs sålunda att eftergift får meddelas om del är påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden.

En förutsättning för eftergift enligt den föreslagna föreskriften är alltså all en avgörande ändring lill det sämre har inträtt i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Att undeihållsbidraget från början har beslämts lill ell förhögl belopp är däremot inte skäl föreftergifi enligt regeln. Inte heller den omständighelen att barnets andra förälder har fått en bättre ekonomi och därför kan bära en större del av underhållsbördan utgör grund för eftergift. Såsom faktorer som kan leda till eftergift nämns i nuvarande lydelse sjukdom, arbetslöshet, omhändertagande för vård och stor försörjningsbörda. Dessa har givelvis fortfarande betydelse. Men också andra omstän-

Prop. 1978/79:12 205

digheler som försvagar den underhållsskyldiges betalningsförmåga får     18 § BfsktL beaktas. Dit hör t. ex. alt den bidragsskyldige har börjat studera. Även en eftersläpning av inkomstökningen i förhållande till den automatiska indexuppräkningen av underhållsbidragen kan tänkas utgöra en sådan försämring som berättigar till eftergift av återkrav.

En inkomstförsämring eller liknande berättigar lill eftergift endasl om del är "påkallat". För delta får krävas all ändringen har viss varaktighet och storlek. Mindre variationer i de ekonomiska villkoren fär den underhållsskyldige acceptera. Även en mera påtaglig ändring till del sämre bör i detla sammanhang lämnas utan beaktande, om den underhällsskyldige ändå ulan vidare kan betala del fastställda bidraget. Detta kan nämligen redan från början ha satts lågt med tanke på den andra förälderns särskilt goda underhållsförmåga. När väl eftergift får meddelas, blir de nämnda faktorerna - försämringens varaktighet och dess grad - också avgörande för frågan om hur mycket av ålerkravsbeloppet som skall efterges. Genom ett tillägg lill paragrafens första mening har i förslaget gjorts klart att eftergiften kan vara partiell och alltså avse del av ett månadsbelopp. De bestämmelser om förbehållsbelopp vid beräkning av underhållsbidrag som i departementsförslaget är upptagna i 7 kap. 3 § FB bör kunna bli till ledning för bedömningen av eftergiftsfrågorna. 1 övrigt får anvisningar ges i de riktlinjer som skall utfärdas av riksförsäkringsverket.

Föratt eftergift skall kunna beslutas är del inte nödvändigt all försäkringskassan först har gjort försök all få ut ålerkravsbeloppet genom införsel eller annan indrivningsålgärd. Innan indrivningsålgärd vidtas skall kassan bedöma om den underhållsskyldige "efter förmåga" fullgör sin betalningsskyldighet (17 § bidragsförskottslagen). Visar det sig då att skäl för eftergift föreligger, bör kassan underlåta att begära införsel eller utmätning. Som förul nämnts kan kassan själv ta initiativ till beslul om eftergift.

En del underhällsskyldiga betalar fullt ut löpande återkravsbelopp via införsel. Även för deras del kan emellertid fråga om eftergift undantagsvis uppkomma. Jag vill erinra om att en underhållsskyldig vid införsel ofta förbehålls ett lägre belopp än enligt de föreslagna bestämmelserna i 7 kap. 3 S FB. Visserligen kan eftergift i princip inte avse redan betalda återkravsbelopp. Det lorde emellertid vara möjligt all bevilja eftergift beträffande belopp som har tagits ut tvångsvis efter det atl ansökan har gjorts om eftergift. I avvaktan på prövningen av återkravsfrägan bör försäkringskassan också kunna begära all införselbeloppel minskas. Hinder kan, i enlighet med hittillsvarande praxis, inte heller anses möta mol all bevilja eftergift för bidragsförskott som kan komma alt utges för viss, begränsad tid framöver. Efiergifisinslitulel är emellertid inte något egentligt instmment för jämkning av underhållsbidraget. Vid förändringar som beslår för framtiden bör den underhällsskyldige därför hänvisas all söka rällelse genom jämkning av underhållsdomen eller avtalet.

Prop. 1978/79:12

206

Den nu diskuterade bestämmelsen bör inie la användas så all en underhållsskyldig, som har dragit på sig en underhållsskuld genom betalningsförsummelse, får behålla mera av sin inkomst för egen del än som följer av införsellagens regler om förbehållsbelopp. Rätten lill eftergift enligt bestämmelsen bör bedömas i förhållande till den bidragsskyldiges ekonomiska villkor under den tid då skulden uppkom. Betalning av skulden kan emellertid försvära den underhållsiskyldiges rehabilitering efter en senare inträdd sjukdom eller anslallsvislelse eller annars fä socialt ogynnsamma verkningar för honom. Liksom enligt gällande rätt bör därför eftergift kunna medges också i sådana fall efter en skäligheisprövning. Bestämmelsen om detla återfinns i paragrafens tredje mening. Den kan givetvis tillämpas även när man inte kan tala om belalningsförsummelse men då ålerbetalningsskyldigheten pressar den bidragspliklige på ett sätl som kan få olyckliga följder med hänsyn lill hans personliga förhållanden, utan all betalningssvårighe-terna kan föras tillbaka pä någon iindring i de ekonomiska förhållandena. Också i övrigt öppnar bestämmelsen möjlighet lill eftergift, om ell återkrav pä grund av särskilda omständigheter skulle vara oskäligt.

Övergångsbest. BfsktL; 1 § indexlagen

Övergångsbestämmelser

Som jag har sagt i den allmänna mijtiveringen (avsnitt 5.7) bör de regler som avser reduktion av bidragsförskott och återkrav därför atl den underhällsskyldige har haft barnel hos sig träda i kraft först den 1 januari 1980. Detta gäller alltså de nya bestämmelserna i 4a § andra slyckel och 15 §. Övriga ändringar i lagen träder däremot i krafl den 1 juli 1979.

7.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag.

1§

1 paragrafens första stycke har gjorts en redaktionell ändring så atl del framgår att den lagstadgade bidragsskyldighet som åsyftas är den familjerätlsliga underhållsskyldigheten. Vidare har med anledning av förslaget i 7 kap. 5 § FB kretsen av bidragsmollagare ändrats så att "makes barn" har ersatts med uttrycket "egel ellerannans barn". Enligt den nämnda paragrafen kan en person nämligen bli underhlllsskyldig mot barn lill någon han bor tillsammans med ulan all vara gift med. Slutligen har ur kretsen av bidragsmollagare utmönstrats "fader eller moder", efiersom barns bidragsskyldighel mol föräldrar enligt nuvarande 7 kap. 3 § FB föreslås bli upphävd.

Prop. 1978/79:12 207

3 § 3 §; övergångs-

best, indexlagen 1 paragrafen finns bestämmelser om indexändringar av underhållsbidrag

som senast beslämls eller beslämls efter utgången av år 1965. Av skäl som närmare har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.7) föreslås två ändringar i paragrafen.

Av första stycket följer att indexändringar under närmare angivna förutsättningar sker den 1 april varje är med hänsyn till basbeloppsulvecklingen sedan mars året innan eller del lidigare år som låg lill grund för senaste ändringen.

I departementsförslagel har tagits upp en särskild bestämmelse i fråga om bidragsbelopp som bestäms under nägon av månadema januari-mars år 1979 eller senare år. Ett sådani belopp skall inte kunna ändras samma år som del har beslämls utan tidigast den 1 april året därpå. Om ell bidrag bestäms i febraari ett år och indexhöjningar enligt 3 § äger ram den 1 april samma år, berörs det bidraget således inte av ändringen. Sker indexändring återigen den 1 april året därpå, gäller däremot ändringen också del bidraget. Bidraget ändras då med samma procenttal som övriga bidrag.

Enligt andra stycket ändras bidragsbeloppet med del procenttal med vilkel basbeloppet har ändrats. I fråga om bidragsbelopp lill eget eller annans barn föreskrivs dock i departementsförslaget att ändring fr. o. m. den 1 april 1979 endast skall utgöra 7/10 av det nämnda procenttalet. För underhållsbidrag till make eller frånskild make utgör talet oförändrat del procenttal med vilkel basbeloppet ändras.

Den nya beräkningsmetoden har inte någon retroaktiv verkan. Vid en indexändring år 1979 av ett bidrag som har bestämts före den 1 april 1978 har man alltså alt utgå från ell bidragsbelopp som för de föregående åren har räknats upp med hela del procenttal med vilket basbeloppet har ändrats.

När man enligt första stycket har atl avgöra om basbeloppet har ändrats med fem procent och om alltså någon indexändring ett visst år skall komma till stånd eller ej, skall någon reduktion av procenttalet till 7/10 inte göras. Av detla och av den nya bestämmelsen i andra stycket följer alt en basbeloppsändring pä fem-sju procent leder lill en indexändring av bidragsbelopp till bam som understiger fem procent.

I andra stycket har också föreslagits en ändring i bestämmelsen om avrundning av brutet procenttal. Gäller del bidragsbelopp lill bam, skall någon avrundning inte göras av det procenttal med vilket basbeloppet har ändrats, innan detta tal reduceras till 7/10. Först del tal som därefter erhålls skall avrundas til! närmast lägre hela procenttal.

Öveigångsbestämmelser

Som framgår av vad som har sagts i avsnitt 5.7 bör 3 S träda i kraft den 1 januari 1979. Ändringarna i 1 Sär föranledda av ändringar i FBoch bör träda i kraft samtidigt som de eller den 1 juli 1979.

Prop. 1978/79:12 208

Enligt övergångsbestämmelserna lill ändringama i FB skall bidragsskyl-     Införsellagen dighet som har ålagts någon gentemot fader eller moder och som har fastställts enligt äldre lag fortfarande bestå. Dessa bidrag skall enligt andra slyckel följa samma regler som hittills, dvs. de skall indexändras efter vad som gäller för bidragsbelopp lill make eller förutvarande make.

Också underhållsbidrag till sjukt, vuxet barn består enligt den dom eller det avtal varigenom bidraget har blivit bestämt, trots atl någon underhållsskyldighet inte föreligger enligt de nya bestämmelserna i FB. Detsamma gäller bidrag lill styvbarn i vissa fall. Dessa bidrag kommer emellertid ulan särskild föreskrift all ändras enligt indexlagens bestämmelser om underhållsbidrag lill egel eller annans bam.

7.8 Förslaget tUl lag om ändring i införsellagen (1968:621)

15a§

Bestämmelserna i 7 kap. 4 § FB om rätt till avdrag pä underhällsbidrag därför all barnet har vislats hos den bidragsskyldiga föräldern skall beaktas även när införsel har begärts för bidragen. Om den bidragsskyldige anmäler lill utmätningsmannen atl han har haft bamel hos sig under sådan lid som berättigar lill avdrag, görs avdraget i första hand på äldre bidrag som ännu inte har betalts till barnel. Föreligger ingen sådan skuld, lår den del av del fastställda underhällsbidraget som skall tillgodoräknas den bidragsskyldige i form av avdrag pä bidraget inte tas i anspråk genom införsel för fordran som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt. Detta framgår av den nya 15 a §. Att denna del inte heller lår las ul genom utmätning framgår av 17 S tredje slyckel. Utmätningsmannen skall alltså översända del avdragna beloppet direkt till den bidragsskyldiga föräldern.

16 §

Enligt 16 § första slyckel första meningen införsellagen i nuvarande lydelse får jämkning av underhållsbidrag s;ke med hänsyn lill annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum, om bidraget är sådant som avses i 5 kap. 5 S GB och överstiger vad som skäligen bör tillkomma gäldenärens familj. Bestämmelsen riktar sig alltså mol underhållsbidrag till make och barn under tid då makarna lever tillsammans. Syftet med bestämmelsen är all förhindra alt ell oskäligt högt underhållsbidrag tas ul lill förfång för andra borgenärer.

Efiersom underhållsbidrag lill barn i forlsällningen föreslås bli reglerat uteslutande i FB har i departementsförslagel bestämmelsen ändrats så all det framgår all fråga är om underhållsbid rag till gäldenärens make eller makarnas barn. Sålunda föreskrivs att om underhållsbidrag lill dessa, i de fall makama

Prop. 1978/79:12 209

varaktigt bor tillsammans, överstiger vad som skäligen bör tillkomma den     Införsellagen underhållsberättigade, underhållsbidraget vid tillämpning av 15 § kanjämkas     '"• '"• med hänsyn lill annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum.

Någon utvidgning föreslås inte av denna jämkningsmöjlighel lill alt omfatta underhållsbidrag också lill andra barn som gäldenären bor tillsammans med, dvs. barn till sammanboende ogifta föräldrar. I likhet med familjelagssakkunniga anserjag alt paragrafen i övrigi redan erbjuder goda möjligheter all förhindra missbruk av underhållsskyldigheten lill skada för andra borgenärer. Enligt första stycket andra meningen får nämligen, om del är påkallat av särskilda skäl, jämkning ske även av annal underhällsbidrag, om detla uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades försörjning.

Ikraftträdande

Den nya 15 a § bör träda i kraft samtidigt som den föreslagna 7 kap. 4 § FB, dvs. den 1 januari 1980. Ändringen i 16 § däremot bör träda i kraft den 1 juli 1979.

7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

I 1 S första stycket har gjorts en redaktionell ändring med hänsyn lill ändringarna i 7 kap. FB.

8  Hemställan

Jag hemställer all lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

5. lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97),

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

7. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhällsbidrag,

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621) och

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

9  Beslut

Regeringen beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.

14   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12

210

Famiyelagssakkunnigas lagförslag

Bilaga I Familjelagssakkunnigas lagförslag

1. Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrives i fräga om 7 kap. föräldrabalken

dels all 1, 2 och 6-12 SS skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt 3 och 4 SS skall upphöra atl gälla,

dels att i kapitlet skall införas en ny paragraf, 5 S, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

■' kap. IS

Föräldrama vare skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar.

Underhällsskyldigheten upphör ej innan barnet erhåUit den utbildning som med hänsyn UU föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej I något fåUförrän barnet fylU sexton år.

Föräldrarna skola efter sina ekonomiska förhållanden svara för kostnaderna för barnets uppehälle och utbildning, / den mån ej barnel på annat sätt erhåller bidrag till kostnaderna eller har egna tillgångar.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fy Ut arton år. För tid efter det barnet fy Ut arton år kvarstår dock underhållsskyldigheten så länge barnets skolgång ej avslutats. TiU skolgång hänföresgrundskola och gymnasieskola eller annan grundläggande utbildning som är jämförlig därmed.

I kostnaden för barnels underhåll skall var och en av föräldrarna taga del efter sin förmåga.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag. Åro föräldrarna gifta med varandra men tillkommer vårdnaden om barnet endast den ene av dem och leva de ej åtskilda, gäller

I kostnaderna för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna laga del efter sin förmåga.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet eller som har del i vårdnaden men ej varaktigt sammanbor med barnet, skall betala underhållsbidrag.

Prop. 1978/79:12

211

Nuvarande lydelse

dock 5 kap. giftermålsbalken.

Det åligger barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. I § skaU sörja för att faderskapet tUl barn fastställes, att tillse att barnet tillförsäkras underhåU.

Föreslagen lydelse

Härden bidragsskyldige vid utövande av sin rätt till umgänge med barnet haft kostnader som varit nödvändiga för barnets uppehälle under en icke obetydlig del av bidragstiden, skall underhållsbidraget nedsättas i skälig om-.fattning.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

3S

Är barnet, sedan dess rätt tiU underhåU enligt 1  upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd au själv försörja sig, vare föräldrarna i mån av förmåga skyldiga att giva barnet skäligt underhåU.

Enahanda underhållsskyldighet åligge barnet emot fader eller moder, som av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig.

4S

Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efter sin förmåga bidraga tiU barnets underhåU, så länge äktenskapet består.

Vad nu sagts medför ej ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre av barnets föräldrar.

6S Betalning av underhållsbidrag skall eriäggas i förskott för kalendermånad, om ej på grund av särskilda omständigheter annoriunda bestämmes av rätten eller genom avtal som i 7 S andra stycket sägs. Förskottsbetalning utöver vad nu sagts medför ej befrielse från all gälda underhållsbidrag för den lid sådan betalning avser.

Betalning av underhållsbidrag skall eriäggas i förskott för kalendermånad. Föreligga särskilda om-ständigheier/flV dock annorlunda bestämmas av rätlen eller genom avtal som i 7 S sägs. Förskottsbetalning utöver vad nu sagts medför ej befrielse frän att betala underhållsbidrag för den lid sådan betalning avser.

Fordran på underhållsbidrag som förfalUt tlU betalning får ej göras gällande sedan tre år förflutU från förfallodagen. Härföre utgången av den-

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

212

Föreslagen lydelse

na tid utmätning skett på grund av fordringen eller har den underhållsskyldige blivit försatt i konkurs på ansökan som gjorts före tidens utgång, får dock betalning för fordringen uttagas ur den utmätta egendomen eller erhållas I konkursen.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

6S Förskotteras underhållsbidrag av allmänna medel, skaU den underhålls-skyldige fullgöra sin bidragsskyldighet genom att UU det allmänna återbetala utgivna Jörskott eller så stor del därav som fästställes i särskild ordning. Ar underhållsbidraget större än förskottet, skall överskjutande belopp erläggas direkt till barnet.

7S Avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgör ej hinder för den underhållsberättigade att göra gällande rätt tiU högre underhållsbidrag.

Gäller avtalet underhåU enligt !  UU barn vars föräldrar varken vid dess födelse voro eller därefter ha varit gifta med varandra, är det dock bindande för den underhållsberättigade, om avtalet slutits genom skriftlig, av tvä personer bevittnad handling och godkänts av barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare får sluta avtal som nu har angetts, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Innefattar avtalet åtagande au UU barnets underhåU utge visst belopp en gång för alla, skall beloppet betalas lill barnavårdsnämnden, och skaU med beloppet så förfaras som i 4 kap. 6  sägs med avseende på där nämnt engångsbelopp.

Avtal angående ynderhållsbidiag li födelse.

Avtal som innefattar åtagande att UU barnets underhåU utge visst belopp en gång för alla eller eljest i förskott betala underhållsbidrag for längre tid än kalendermånad skall slutas genom skriftlig, av tvä personer bevittnad handling och, om barnet är under-årigi, godkännas av barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare fär på barnets vägnar sluta avtal som nu har angetts, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Belopp som skaU utges en gång för alla skall, om barnet är underårigt, betalas till barnavårdsnämnden. Nämnden skaU så förfara med beloppet som sägs i 4 kap. 6 § med avseende på där nämnt engångsbelopp. II barn kan slutas även före barnets

Prop. 1978/79:12

213

Nuvarande lydelse

Utan hinder av vad genom dom eller genom avtal, som enligt 7 if är bindande jämväl för den underhållsberättigade, blivit bestämt om underhållsbidrag äger rätten annorlunda förordna därom, när ändrade förhållanden påkalla det. Under samma förutsäu-ning må ock avtal om underhållsbidrag, som enligt 7 § icke är bindande för den underhållsberättigade, på talan av den underhållsskyldige jämkas av rätten. Är underhåll som avses i 1 § fastställt atl utgå lill dess barnel nått viss ålder, vare del ej hinder att göra gällande rätt till bidrag för tid därefter, ändå attfaU ej är för handen som nyss är sagt.

Talan som avses i första stycket må ej föras i fråga om avtal, varigenom underhållsskyldig, i den ordning som stadgas i 7 § andra stycket, åtagU sig au till fullgörande av underhållsskyldighet som där avses utgiva visst belopp en gång för alla.

Föreslagen lydelse

8S

Dom eller avtal om underhållsbidrag ./ar yöw/cas, när ändrade förhållanden påkalla det. Avtal om underhållsbidrag får jämkas också när avtalet är oskäligt med hänsyn tiU omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Jämkning kan även innebära au obetalda bidrag nedsättas eller bortfalla.

Är underhåll som avses i I § fastställt att utgå lill dess bamel nått viss ålder, utgör del ej hinder att göra gällande rätl lill bidrag för lid därefier, även om anledning tiUjämkning enligt första stycket ej föreligger.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

Är avtal, som makar med avseende åförestående äktenskapsskUlnad slutU om underhåll tiU barn, uppenbart obU-ligtför ena maken, må avtalet på hans talan av rätten jämkas. Har talan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, är rätten tiU talan föriorad.

9 §

Försummar fader eller moder sin underhållsskyldighet, förordnar rätten hur den skaU fullgöras. Talan därom ellerom underhållsbidrag i fall som avses i 2 if andra stycket får liU den del den avser förfluten tid ej bifallas för längre tid än tre år före dagen för talans väckande.

lOS

Talan om underhåll lill barn upplages av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål rörande fastställande av faderskapet lill bam.

Talan om underhåll lill barn upplages av rätlen i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål rörande fastställande av faderskapet lill barn eller, om parterna äro ense i frågan, genom ansökan I samband med ärende angående vårdnaden om barn. Första slyckel utgör ej hinder atl upplaga fråga om underhåll i samband med äklenskapsmål.

Prop. 1978/79:12

214

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i första eller andra stycket, upptages målet av Stockholms tingsrätt.

Har rätlen all avgöra vilken av flera män som är fader till bamet, lår talan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

11 §

På begäran av den underhållsberättigade äger rätten utan att fastställa beloppet förklara au den underhållsskyldige skall utge underhållsbidrag. Underhållsbidrag får bestämmas; till olika belopp för särskilda delar av underhållsliden.

Underhåll lill barn får ej mol den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för tid efter det barnet fyllt aderton år, innan det kan tillföriitligen bedömas humvida underhållsskyldighet föreligger därefier.

1 mål om underhåll till bam Hir vårdnadshavare föra talan för barnel, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Är särskild förmyndare förordnad för bamet, hjir han samma rätt att föra talan för barnet. Även barnavårdsnämnd som enligt 2 § tredje stycket skall tillse au barnet tillförsäkras underhåU fär föra seldon talan. Var och en som kan föra talan för barnel skall beredas tillfälle att yttra sig i målet.

I mål eller ärende om underhåll till bam får vårdnadshavare föra talan för barnet, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Är särskild förmyndare förordnad för barnet, har han samma rält att föra lalan för bamet. Var och en som kan föra talan för bamel skall beredas tillfälle att yttra sig i målet eller ärendet.

12§

män äro instämda i målet. Förordnande enligt första stycket kan på yrkande meddelas ulan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall motparten beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten när

I mål om underhåll till bam kan rätten för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger förordna om underhållet efter vad som finnes skäligt. Skyldighet au utge bidrag får dock ej åläggas någon, om icke sannolika skäl föreligga atl han är bidragsskyldig. Har fråga om underhåll väckts i samband med mii om fastställande av faderskap till barn, får förordnande som nu nämnts ej meddelas, om fiera män äro instämda i målet.

1 mål eller ärende om underhåll till barn kan rätten för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslul föreligger förordna om underhållet efter vad som finnes skäligt. Åläggande eller förklaring au någon skaU utge underhållsbidrag får dock ej meddelas, om icke sannolika skäl föreligga att han är bidragsskyldig. Har frågaom underhåll väckts i samband med mål om fastställande av faderskap till barn, får förordnande som nu nämnts ej meddelas, om flera

Prop. 1978/79:12

215

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

målet avgöres, om åtgärden skall beslå.

Förordnande som nu nämnts går i verkställighet lika med laga kraft ägande dom men kan när som helsl återkallas av rätten.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

1. Denna lag träder i kraft den

2. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre lag.

3. Bidragsskyldighel som ålagts någon med tillämpning av äldre lag skall bestå men fullgöras och vid jämkning omprövas enligt de nya bestämmelserna.

4. Den tid efter vilken fordran på underhållsbidrag, som förfallit till betalning, enligt de nya bestämmelserna i 7 kap. 5 S andra slyckel ej får göras gällande skall utgä tidigast vid utgången av månad 19xx.

5. Har nägon enligt 7 kap. 7 S andra slyckel i dess äldre lydelse slutit avtal, som innefattar åtagande att lill barns underhåll utge vissl belopp en gång för alla, får talan om jämkning enligt 7 kap. 8 S första slyckel första punkten i dess nya lydelse ej föras i fråga om avtalet.

6. Har före ikraftträdandet rätten alt väcka lalan om jämkning av avtal om underhåll gått föriorad enligt 7 kap. 9 S i dess äldre lydelse, lår talan om jämkning enligt 7 kap. 8 S första stycket andra punkten i dess nya lydelse ej föras.

7. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

2. Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom föreskrives i fråga om giftermålsbalken

dels alt 5 kap. 3-6, 12, 13 och 15 SS samt 7 kap. 3-5 SS skall upphöra att gälla,

dels att 5 kap. 1, 2, 7-11 och 14 S, 7 kap. 2S, 11 kap. 1 och 14-16 §>;, 13 kap. 10 S saml 15 kap. 24 S skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

IS

Man och hustru äro skyldiga va-        Man och hustru skaU visa varandra

randra trohet och bistånd; de hava att     lojalitet och hänsyn. De skaU gemen-

i samråd verka för familjens bästa,    samt vårda hem och barn och i samr&d

verka för familjens bästa.

Makarna äro pliktiga att, var efter sin förmåga, genom tillskott av penningar, verksamhet i hemmet eller an-

2S

Makarna skaU tillsammans svara för den gemensamma hushållningen och vardera makens personliga kost-

Prop. 1978/79:12 216

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Familjelags-

. .   u-j       ...     u     ,  .    . j sakkunnigas

norledes bidraga tiU au bereda famil-     nåder sdmt sig emellan fördela utgifter    lagförslag

Jen det underhåU, som med avseende och sysslor. Räcker vad make har att
å makarnas villkor må anses tillböriigl. tillskjuta icke tiUför de gemensamma
Till familjens underhåU skaU räknas och personliga utgifter som han om-
vad som erfordras för den gemensam- besörjer, skaU andra maken lämna
ma hushållningen och barnens upp- honom pengar,
fostran samt för tillgodoseende av var- Om underhåU tiU barn flnns bestäm
dera makens särskilda behov. melser i föräldrabalken.

3§ Lämnar vad ena maken enligt 2 ,'> har att tillskjuta icke tillgång tUl bestridande av utgifterna för hans särskilda behov och de utgifter, han eljest med hänsyn tiU makarnas levandsför-hållanden enligt sed har au ombesörja för familjens underhåU, vare andra maken pliktig au i lämpliga poster tillhandahålla honom erforderliga penningmedel. Rätt tiU sådant bidrag tili-komme dock ej make, som visar oförmåga aU handhava medel eller av annan särskild orsak icke bör äga ombesörja utgifterna.

4S Vad med tillämpning av 2 och 3 ifff av ena maken överlämnats tiU den andre för tillgodoseende av hans särskilda behov vare hans egendom.

5§ Gör make sig skyldig tiU uppenbar försummelse av sin underhållsplikt, varde han, om andra maken det yrkar, av rätten förpliktad au tiU denne utgiva bidrag tlU de utgifter för familjens underhåU, vilkas ombesörjande enligt sed ankommer på honom eller rätten med hänsyn tiU omständigheterna flnner skäligen böra anförtros honom.

6§ Har ena maken under eu kalenderår för familjens tillbörliga underhåU haft utgifter, som uppenbarligen överstiga vad enligt 2 § ålegat honom för

Prop. 1978/79:12

217

Nuvarande lydelse

underhållet tillskjuta, äge han, om ej annat avtalats eller med hänsyn UU omständigheterna får antagas vara av-seu, av andra maken utfå ersättning för vad av sagda utgifter må anses belöpa på denne.

Talan om ersättning må ej väckas, sedan eu år förflutU efter kalenderårets utgång.

Rätt till ersättning må ej göras gällande av annan än den ersättningsberättigade själv, ej heller i den ersättningsskyldiges konkurs.

Föreslagen lydelse

Familjelagssakkunnigas lagförslag

Lever makar på grund av söndring åtskilda, skall make ändå bidraga lill andra makens underhåU enligt de grander som anges i 2 S-

Om bidrag tiU barnens underhåU i faU, som avses i första stycket, stadgas i föräldrabalken.

7S

Sammanbor ej makarna, skall make utge underhållsbidrag till andra maken enligt de grander som anges i 2S.

I fall, som avses i 7 §, må, såvitt det med hänsyn till vardera makens levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt finnes skäligt, make förpliktas all till nyttjande lämna andra maken lösören, vilka vid sammanlevnadens hävande Ingingo i del för makarnas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller utgjorde andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålunda lämnats den andre lill nyttjande, skall avtal, som ägaren må med tredje man träffa angående egendomen, ej lända till inskränkning i andra makens nyttjanderätt.

8§

1 fall, som avses i 7 S,.A'V, såviti ■ del med hänsyn till vardera makens levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigi finnes skäligt, make förpliktas att till nyttjande lämna andra maken lösören, vilka vid sammanlevnadens hävande ingick i det för makarnas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller utgjorde andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålunda lämnats den andre lill nyttjande, skall avtal, som ägaren träffar med tredje man angående egendomen, ej lända lill inskränkning i andra makens nyttjanderätt.

Utan hinder av vad rätten besluta om bidrag, som i 5 eller 7 if sägs, äge rätten på endera makens yrkande annorlunda förordna därom, när ändrade förhållanden påkalla det.

9S

Dom eller avtal om underhållsbidrag får Jämkas när ändrade förhållanden påkallar del. Avtal om underhållsbidrag får Jämkas också när avtalet är oskäligt med hänsyn ull om-

Prop. 1978/79:12

218

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Jämkningen kan även innebära au obetalda bidrag nedsättes eller bortfaller.

Vad i första stycket sägs om Jämkning av avtal om underhåU äger motsvarande tillämpning ifråga om avtal om nyttjanderäu som avses i 8!.

Familjelags-sakkunnigas lagförslag

10 8

Avtal i fråga, som avses i 2, 3, 7 eller 8 §, må på ena makens yrkande av rätten Jämkas, om avtalet finnes uppenbart obilligt eller ändrade förhållanden påkalla det.

Försummar make sin underhållsskyldighet, förordnar rätten hur den skaU fullgöras. Talan därom eller om underhållsbidrag ifaU söm avses i 7 if får tiU den del den avser förfluten tid ej bifallas för längre tid än tre år före dagen för talans väckande.

Fordran på underhållsbidrag som förfalUt tlU betalning får ej göras gällande sedan tre år förflutit från förfallodagen. Härföre utgången av denna tid utmätning skett på grund av fordringen eller har den underhållsskyldige blivUförsatt i konkurs på ansökan som gjorts före tidens utgång, får dock betalning för fordringen uttagas ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

Makama vare pliktiga giva varandra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden, som erfordras för bedömande av värderas underhållsskyldighet.

11§

Makarna är pliktiga atl giva varandra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden, som erfordras för bedömande av värderas underhållsskyldighet.

12S

En var av makarna äge auför den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran med förpliktande verkan jämväl för den andra maken Ingå sådana rättshandlingar, som sedvanligen företagas för dessa ändamål. Rätts-handtingen skaU anses vara ingången i syfte aU förplikta jämväl andra maken, såvida ej annat framgår av omständigheterna.

Rättshandling, varom i första styck-

Prop. 1978/79:12

219

Nuvarande lydelse

et sägs, vare ej förpliktande för andra maken, om den, med vilken rättshandlingen slöts. Insåg eller bort inse, aU det, som anskaffades genom rättshandlingen, ej var erforderligt.

Vad sålunda är stadgat skaU ej äga tillämpning, om makarna på grund av söndring leva åtskilda.

Föreslagen lydelse

Familjelagssakkunnigas lagförslag

13 §

Missbrukar make den honom enligt 12 § tillkommande behörighet, må han kunna på yrkande av andra maken av rätten förklaras behörigheten förlustig.

Sådant beslut varde av rätten upphävt, om makarna enas därom eller förändradeförhållanden visas hava in-träu.

Om rättens beslut, som i denna paragrafavses, skaU ofördröjligen genom rättens försorg anmälan göras tiU äktenskapsregistret samt kungörelse införas I aUmänna tidningarna och tidning inom orten.

14 8

Är ena maken på grund av sjukdom eller bortovaro ur stånd alt själv ombesörja sina angelägenheter, och finnes ej fullmäktig, förmyndare eller god man för honom, äger andra maken, om det behövs for familjens underhåU, uppbära hans inkomst och avkastningen av hans egendom samt utkvittera banktillgodohavanden och andra penningmedel.

Är ena maken för bortovaro eller sjukdom ur stånd atl själv ombesörja sina angelägenheter; har han ej nämnt fullmäktig, och är ej heller förmyndare eller god man för honom förordnad, äge andra maken företräda honom, när angelägenhet yppar sig, som ej utan olägenhet kan uppskjutas, uppbära avkastningen av hans egendom och annan hans inkomst samt, om det för anskaffande av medel tiU familjens underhåU oundgängligen tarvas, pantsätta eller avyttra honom tillhörig egendom. Ej må i något faU fast egendom avyttras eller intecknas eller i sådan egendom upplåten rättighet inskrivas, med mindre rätten, efter inhämtande av yttrande från hans närmaste fränder, som vislas i riket, medgiver det.

Prop. 1978/79:12 220

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Familjelags-

,,_,.._,     ......... ......... ,, j     ..      , . .„ sakkunnigas

Vad nu ar stadgat age ej tillamp-        Vad nu ar stadgal äger ej lillamp-      . gfu-ifja

ning, om makama på grund av sond-     ning, om makarna ej sammanbor.

ring leva åtskilda.

15 8 Om makes släktnamn är särskiU stadgat.

7 kap.

Är i äktenskapet gäld gjord av bägge makama, svare de en för bägge och bägge för en för gälden, såvida ej annal avtalats.

Samma lag vare, där ena maken g/ort gäld, för vilken enligt 5 kap. 12 if jämväl andra maken svarar.

3 8

Häftar hustrun jämte mannen för gäld, som båda makarna eller endera gjort genom rättshandling av den i 5 kap. 12 § avsedda beskaffenhet, och viU borgenären söka hustrun för gälden, skaU han anhängiggöra sin talan inom två år från förfallodagen eller, om gälden skaU betalas vid anfordran, från dess uppkomst; försittes denna tid, vare rätt tiU talan mot henne förlorad.

Varder hustrun försatt i konkurs, vare hon ej pliktig att för dessförinnan ord gäld av beskaffenhet, som i första stycket avses, ansvara med egendom, som hon under konkursen eller därefter förvärvar.

48 Har bodelning verkställts i anledning av boskillnad eller äktenskapets upplösning, svarar hustrun för gäld, som avses i 3 § och som uppkommit före boskillnadsansöknlngen eller, om äktenskapet upplösts genom mannens död utan att talan om äktenskapsskiUnad då var anhängig, före dödsfallet eller, om äktenskapet upplösts i annat faU, före ansökningen om äktenskapsskiUnad, endast intlU värdet av dels den enskilda egendom hon ägde vid

Prop. 1978/79:12

221

Nuvarande lydelse

den tillämpliga tidpunkten, dels den egendom som tillades henne vid bodelningen. Vad nu sagts skaU 1 tillämpliga delar gälla även för det faU au bodelning ej skaU äga rum i anledning av äktenskapets upplösning.

Häftade egendom, som i första stycket sägs, på grund av inteckning eller eljest särskUt för annan gäld än där avses, varde motsvarande del av egendomens värde ej medräknad.

Föreslagen lydelse

Familjelagssakkunnigas tagförslag

Vad 1 3 och 4 ,H är stadgat skaU ej äga tillämpning, om hustrun ikläu sig vidsträcktare betalningsansvar.

58

11 kap. 18

Ar makar ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Har make barn under sexton år som står under hans vårdnad, skall äktenskapsskillnaden dock föregås av betänkelid.

Är makar ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt lill äktenskapsskillnad. Har make bam under sexton år, som står under hans vårdnad och varaktigt sammanbor med honom, eller framställer makarna begäran därom hos rätten, skali äktenskapsskillnaden dock föregås av betänkelid.

Om ena maken efter äktenskapsskillnaden är i behov av bidrag tlU sitt tillbörliga underhåU, kan rätten ålägga andra maken att utge sådant bidrag efter vad som är skäUgt med hänsyn tiU hans förmåga och övriga omständigheter. Vid prövningen skaU beaktas att make kan ha särskilt behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden.

14 5

Efter äktenskapsskiUnad svarar vardera maken för sin försörjning.

Bidraget kan, om den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna i övrigt föranleder det, bestämmas tiU visst belopp att utges en gång för alla. Är bidraget bestämt aU utgå på särskilda tider och

A r make under en övergångstid I behov av bidrag tiU sUt underhåU, skaU dock andra maken utge underhållsbidrag efter vad som är skäligt med hänsyn till hans förmåga och övriga omständigheter.

Prop. 1978/79:12

222

Nuvarande lydelse

ingår den underhållsberättigade nyu äktenskap, skaU bidrag ej vidare utgå.

Föreslagen lydelse

Har make svårigheter att försörja sig själv efter upplösning av ett långvarigt äktenskap eller föreligger eljest synnerliga skäl, skaU underhållsbidrag utgå för längre tid än i andra stycket sägs.

Familjelagssakkunnigas lagforslag

15 8

Utan hinder av vad som genom rättens beslut eller genom avtal blivU bestämt om bidrag tiU frånskild makes underhåU kan rätten på endera makens yrkande förordna på annal säu därom, när ändrade förhållanden påkallar det. Endast om synneriiga skäl föreligger får dock underhållsbidrag utdömas, om sådant bidrag icke tidigare skolat utgå, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt.

Första stycket äger ej tillämpning om någon förpliktats eller åtagU sig au tiU frånskild makes underhåU utge visst belopp en gång för alla.

Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad utgår på bestämda tider eller, om makarna är ense därom eller eljest särskilda skäl föreligger, med eu belopp som utges en gång för alla.

Vad i 5 kap. 9 § första stycket sägs äger motsvarande tiUämpning i fråga om underhåU efter äktenskapsskillnad. Endasl om synnerliga skäl föreligger får dock underhållsbidrag höjas utöver del högsia belopp till vilket bidraget lidigare varit bestämt. Underhållsbidrag, som eriagts en gång för alla, får jämkas endast om sådant underhållsbidrag bestämts genom avtal och avtalet är oskäligt med hänsyn tlUomständigheterna viddess tillkomst och övriga omständigheter.

Bestämmelserna i 5 kap. IQif om den tid för vilken talan får bifallas eller förfallet underhållsbidrag sist kan göras gällande äger motsvarande till-lämpning i fråga om fordran på underhåU efter äktenskapsskiUnad.

16 8

Är avtal, som makar med avseende på föreslående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad därmed äger samband ellerom bidrag

Är avtal, som makar med avseende på förestående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad därmed äger samband, uppenbart

Prop. 1978/79:12

223

Nuvarande lydelse

tiU makes underhåU, uppenbart obilligt förena maken, skall det på hans talan jämkas av rätten. Har lalan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, är rätten till talan föriorad.

Föreslagen lydelse

obilligt för ena maken, skall det på hans talan jämkas av rätten. Har talan ej väckts inom ett år från del äktenskapsskillnaden meddelades, är rätten till talan föriorad.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

13 kap. 10 8

Till betalning förfallet underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 if har alt en gång för alla utge till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra maken utöver egendom lill täckning av denne åvilande gäld.

Till betalning förfallet underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 15 if första stycket har all en gäng för alla utge lill andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra maken utöver egendom lill täckning av denne åvilande gäld.

15 kap. 24 8

Har make yrkat åläggande för andra maken att utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 1 S eller, efter del lill äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 8, eller har make påkallat jämkning i vad genom rättens beslul eller genom avtal blivit bestämt om sådani bidrag, kan rätten pä yrkande för liden intill dess laga krafl ägande dom föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt.

Har make yrkat åläggande för andra maken att utgiva underhällsbidrag enligt 5 kap. 7 8 eller 10 §. första stycket eller, efter det till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 8, eller har make påkallat jämkning i vad som genom rättens beslul eller genom avtal blivit bestämt om sådant bidrag, kan rätten på yrkande för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt.

1. Denna lag träder i kraft den

2. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre lag.

3. Bidragsskyldighet som ålagts någon med tillämpning av äldre lag skall beslå men fullgöras och vid jämkning omprövas enligt de nya bestämmelserna. Vad i 11 kap. 14 S andra slyckel i dess äldre lydelse är föreskrivet om atl bidrag skall upphöra all utgå, om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap, skall dock fortfarande gälla om bidrag beslämls före ikraftträdandet.

4. Den lid efter vilken fordran på underhållsbidrag, som förfallit lill betalning, enligt de nya bestämmelsema i 5 kap. 10 8 andra stycket eller 11 kap. 15 8 tredje slyckel ej får göras gällande skall utgå tidigast vid utgången av månad 19xx.

5. Har någon före ikraftträdandet genom sådan rättshandling som avses

Prop. 1978/79:12 224

i 5 kap. 12 eller 14 88 förpliktat sin make får rättshandlingen göras gällande Familjelags-

moi denne enligt äldre lag. sakkunnigas

6.                                                                            Har före ikraftträdandet rätlen all väcka talan om jämkning av avtal lagförslag
om underhåll gått föriorad enligt 11 kap. 16 8 i dess äldre lydelse, får

lalan om jämkning enligt de nya bestämmelserna om jämkning av avtal ej föras på den gmnd att avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter.

7.    Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill föreskrift som
ersatts genom bestämmelse i nya lagen, tillämpas i stället den nya be
stämmelsen.

3. Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrives all 7 kap. 6 S och 8 kap. ärvdabalken skall upphöra all gälla.

Denna lag träder i kraft den

Har arvlåtaren avlidit före ikraftträdandet, skall bestämmelserna i 7 kap.

6 S och 8 kap. fortfarande äga tillämpning.

Vad i punkl 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken förordnals om fortsall tillämpning av 8 kap. 10 8 samma balk skall fortfarande gälla. Vid sådan tillämpning gäller fortfarande även

7 kap. 6 S ärvdabalken.

4. Förslag till

Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom föreskrives all 54 a 8 utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 a S
På gmnd av skriftlig, av två per- På grand av skriftlig, av två per
soner bevittnad förbindelse får ut- söner bevittnad förbindelse får ut
mätning äga rum för bidrag, som nå- mätning äga mm för bidrag, som nå
gon enligt förbindelsen skolat utgiva gon enligt förbindelsen skolat utgiva
lill fullgörande av underhällsskyl- till fullgörande av underhållsskyl
dighet jämlikt giftermåls- eller för- dighet jämlikt giftermåls- eller för
äldrabalken eller skolat eriägga lill äldrabalken eller skolat eriägga lill
barnavårdsnämnd såsom ersättning barnavårdsnämnd såsom ersättning
för barns vård jämlikt barnavårdsla- för barns vård jämlikt barnavårdsla
gen. Beiräffande underhållsbidrag gen. Beiräffande underhållsbidrag
lill make skall dock vad nu sagts ej till make och makarnas barn skall
äga tillämpning, med mindre makar- dock vad nu sagts ej äga tillämpning,
na under den tid bidraget avser levde med mindre makarna under den tid
och alltjämt leva åtskilda pa grum/ bidraget avser levde och alltjämt leva
av söndring eller efter hemskillnad. åtskilda.

Prop. 1978/79:12

225

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Har bidrag som avses i 1 mom. förfalUt tiU betalning tidigare än tre år innan ansökan fördes, får utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om gäldenären påstår au bidraget guldits och invändningen ej kan med hänsyn tiU omständigheterna i övrigt lämnas utan avseende.

Är talan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger denna förordna, all utmätning på gmnd av förbindelsen tills vidare ej får äga ram.

Den som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i huvudskrift till utmätningsmannen.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

Denna lag träder i kraft såvitt avser den ändrade lydelsen av första stycket
den och såvitt avser upphävandet av andra stycket den

5. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott atl 1, 2, 4, 7, 15, 17 och 18 §8 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endasl en av föräldrarna eller står bamel icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott lill barnel i förhållande lill fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnel.

Föreslagen lydelse

18

Tillkommer vårdnaden om bam, som är svensk medborgare och bosall i riket, endasl en av föräldrarna eller står bamel icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott till barnet i förhållande lill fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnel. Står barnet under vårdnad av bägge föräldrarna men sammanbor med endast en av dem, gäller detsamma iförhållande till den som ej varaktigt sammanbor med barnet, och skaU den andre vid till-lämpnlng av denna lag anses såsom vårdnadshavare. Bidragsförskott utgår även till här i riket bosatt barn som icke är svensk medborgare om vårdnadshavaren är bosatt i riket och antingen barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vislas i riket.

Fader eller moder, som ej har Fader eller moder, som ej har
vårdnaden om barnel, benämnes i vårdnaden om barnet eller som har
denna lag underhällsskyldig. del i vårdnaden men ej varaktigt sam-

15   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12

226

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

manbor med barnet, benämnes i denna lag underhällsskyldig.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

28 Bidragsförskott utgår icke därest

a) barnet bor tillsammans med a) barnet varaktigt bor lillsam-den underhållsskyldige; mans med den underhållsskyldige;

b) det föreligger grandad anledning antaga att den underhällsskyldige i vederböriig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 8 första och andra styckena;

c) del finnes uppenbart atl den underhållsskyldige annorledes sörjt eller sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll;

d)   vårdnadshavaren uppenbarii- d) vårdnadshavaren uppenbarii
gen utan giltigt skäl underiåter alt     gen utan giltigt skäl underiåter att

vidtaga eller medverka till åtgärder för all få underhållsbidrag eller faderskap till bamet fastställt.

vidtaga eller medverka lill åtgärder för alt få faderskap lill barnet fastställt;

e) barnet har egna tillgångar eller eljest uppenbarligen saknar behov av bidragsförskott.

48

Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtio procent av del basbelopp som enligt 1 kap. 6 8 lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser.

Skall bidragsförskott utgä i förhällande till såväl fader som moder eller är barnel berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 8 lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettio procent av det basbelopp som anges i första stycket, i förra fallet i förhällande till varje underhällsskyldig.

Föreligger grandad anledning antaga alt fastställt underhällsbidrag betalas i vederböriig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp enligt första eller andra stycket saml underhållsbidragels belopp.

Bidragsförskott utgår ej med högre belopp än underhållsbidraget, därest vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter au vidtaga eller medverka tiU åtgärder för att få underhållsbidraget höjt.

Sedan bidragsförskott sökts skall, under föratsättning all den undérhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till hor-om avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande alii, därest han har något alt anföra i an-

78

Sedan bidragsförskott sökts skall, under föratsättning atl den underhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något atl anföra i an-

Prop. 1978/79:12

227

Nuvarande lydelse

ledning av ansökningen, inom viss kort lid muntligen eller skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 2 § a), b) och c) samt 4 § tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallils eller bifallits endast till viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 88 samt, i annat fall än som avses i 4 8 tredje stycket, den underhållsskyldige om föreskrifterna i 2 8 a), b) och c) samt 16 8-

Föreslagen lydelse

ledning av ansökningen, inom viss kort tid muntligen eller skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 2 § a), b), c) och e) samt 4 § tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat beslul i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller bifallits endast till viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 §8 samt, i annat fall än som avses i 4 8 tredje stycket, den underhållsskyldige om föreskrifterna i 2 8 a), b), c) och e) samt 16 8.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

15 8

/ den mån bidragsförskott svarar mot faststäUt underhållsbidrag inträder den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 8 lagen (1962:381) om allmän försäkring i barnets rätl lill underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven fömtsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt.

Har bidragsförskott utgått inträder den försäkringskassa hos vilken den underhällsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 S lagen (1962:381) om allmän försäkring i barnets rätl till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven föratsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätl.

Försäkringskassan fastställer enligt vad särskih är föreskrivet i vad mån den underhållsskyldige skaU återbetala utgivna bidragsförskott. Återkrav får dock ej ske om den underhållsskyldige enligt 7 kap. 7 § första stycket föräldrabalken åtagU sig au tiU barnets underhåU utge visst belopp en gång för

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

228

Föreslagen lydelse

alla. Av försäkringskassan faststäUt belopp gäller såsom faststäUt underhållsbidrag vid tillämpning av denna lag men kan ändras närhelst försäk-ringskassan finner skäl därtiU. Har förfallodag ej bestämts av rätten eller genom avtal som i nyssnämnda lagrum sägs, skaU av försäkringskassan faststäUt belopp erläggas förskottsvis för kalendermånad.

Av rätten eller parterna faststäUt underhållsbidrag skaU, i den mån det motsvarar bidragsförskottet, återbetalas un dess försäkringskassan finner skäl besluta om annat återkravsbelopp. Nedsättes av försäkringskassan faststäUt återkravsbelopp efter besvär, äger den underhållsskyldige återfå vad han eriagt för mycket. Om återbetalning när någon i mål om fastställande av faderskap icke funnits underhållsskyldig eller när erkännande av faderskap förklarats ogiltigt finns särskilda bestämmelser.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

178 Del ankommer på försäkringskassa som avses i 15 8 att, där ej den underhållsskyldige efter förmåga fullgör den honom enligt 16 8 åvilande betalningsskyldigheten, utan dröjsmål vidtaga erforderiiga åtgärder för fordringens indrivande.

Försäkringskassan bör bereda den, som äger föra lalan för barnet, tillfälle all i samband med återkrävande av bidragsförskott utkräva den del av oguldna underhållsbidrag, som må överskjuta bidragsförskottets belopp.

Försäkringskassan bör bereda den, som äger föra talan för bamet, tillfälle alt i samband med återkrävande av heh bidragsförskott utkräva den del av oguldna underhällsbidrag, som må överskjuta bidragsförskottets belopp.

18 8 Försäkringskassa som avses i 15 8 får besluta atl återkrav gentemot den underhållsskyldige för det allmännas räkning skall eftergivas. Eftergift får meddelas om det är skäligt med hänsyn till att den underhållsskyldige varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift får också meddelas om det av annan anledning framstår som skäligt.

Återkrav som tiU beloppet fastställts av försäkringskassa får ej göras gäl-

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

229

Föreslagen lydelse

lande sedan tre år förflutU från förfallodagen. Härföre utgången av denna tid utmätning skeu på grund av återkravet eller har den underhållsskyldige blivit forsa u i konkurs på ansökan som gjorts före tidens utgång, får dock betalning för återkravet uttagas ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

1. Denna lag träder i kraft den

2. De nya bestämmelserna i 15 8 andra stycket äger ej tillämpning om den underhållsskyldige före ikraftträdandet enligt 7 kap. 7 8 andra slyckel föräldrabalken i dess intill ikraftträdandet gällande lydelse slutit avtal, som innefattar åtagande att till barns underhåll utge vissl belopp en gång för alla.

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underliålis-

bidrag

Härigenom föreskrives i fräga om lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

dels att 1 och 2 88 skall ha nedan angivna lydelse,

dels all nuvarande 4 S skall betecknas 6 8,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 4-5 88, av nedan angivna lydelse,

dels all före 2,4 och 6 SS skall införas rabriker av nedan angivna lydelse.

ningvärdels förändring.

Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget beslämts innehåller föreskrifi om all bidraget skall vid ändring i penningvärdet eller den bidragsplikliges inkomster utgå med ändrat belopp enligt grander som anges i domen eller avtalet.

Nuvarande lydelse

Är någon skyldig alt lill fullgörande av lagstadgad underhållsskyldig-hel pä särskilda lider utge bidrag i svenskt mynt lill make, fömtvarande make, barn, makes barn, fader eller moder, ändras bidragels belopp enligt denna lag med hänsyn till pen-

18

Föreslagen lydelse

Är någon skyldig all lill fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet på särskilda lider utge bidrag i svenskt mynt lill make, föralvaran-de make eller barn, ändras bidragels belopp enligt denna lag med hänsyn till penningvärdels förändring.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

230

Föreslagen lydelse

Underhällsbidrag till make och förutvarande make.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

28

Har bidragsbelopp senast beslämls genom dom som meddelats eller avtal som slutits före utgången av år 1965 höjes beloppet enligt följande. Höjningen utgör när bidragets belopp bestämis under år 1940 eller tidigare elthundrafyrtio procent, under något av åren 1941-1946 etthundrafemton procent, under något av åren 1947-1950 etthundra procent, under år 1951 sjuttio procent, under något av åren 1952-1955 femtiofem procent, under något av åren 1956 och 1957 fyrtio procent, under något av åren 1958 och 1959 trettio procent, under något av åren 1960 och 1961 tjugofem procent, under något av åren 1962 och 1963 femton procent, under år 1964 tio procent samt under år 1965 fem procent av beloppet.

Har bidragsbelopp //// make eller förutvarande make senast beslämts genom dom som meddelats eller avtal som slutits före utgången av är 1965 höjes beloppet enligt följande. Höjningen utgör när bidragets belopp bestämts under år 1940 eller tidigare etthundrafyrtio procent, under något av åren 1941-1946 etthundrafemton procent, under något av åren 1947-1950 etthundra procent, under år 1951 sjuttio procent, under något av åren 1952-1955 femtiofem procent, under något av åren 1956 och 1957 fyrtio procent, under något av åren 1958 och 1959 trettio procent, under något av åren 1960 och 1961 tjugofem procent, under något av åren 1962 och 1963 femton procent, under år 1964 tio procent saml under är 1965 fem procent

av beloppet. Bidrag, vars belopp efter höjningen slutar på örelal, utgår med närmast lägre krontal.

Underhållsbidrag tiU barn.

48 Har bidragsbelopp tiU barn senast bestämts genom dom som meddelats eller avtal som slutits före utgången av mars månad 19xx skaU bidragsbeloppet höjas för tiden tiU och med den 1 april samma är enligt vad som i 2-3 ifij är föreskrivet om bidragsbelopp till make och förutvarande make.

58 Bidragsbelopp som höjts enligt 41 samt bidragsbelopp som genom dom eller avtal bestämts eller bestämmes efter utgången av mars månad 19xx skaU ändras i anslutning tiU bidrags-

231

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

förskottet enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Ändring enligt vad nu sagts sker sg, att den del av bidragsbeloppet som motsvarar bidragsförskottet för april månad I9xx eller den senare månad då bidragsbeloppet blivit bestämt följer ändringarna av bidragsförskottet, under det att överskjutande del utgår utan ändring.

Utgår bidragsbeloppet för annan tid än månad, skaU vid beräkning av den del därav som skall ändras bidragsförskottet minskas eller ökas i motsvarande mån. Uppkommer därvid öretal, nedsättes beloppet tiU närmast lägre krontal.

Gemensamma bestämmelser.

48 68

Ulan hinder av bestämmelserna i denna lag äger rätten efter yrkande förordna på annal sätl om bidragsskyldigheien, när de i giftermålsbalken eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag föranleda del.

Blir bidraget slutligt bestämt till lägre belopp än som följer av denna lag, äger rätten förordna om återbetalning helt eller delvis av utgiven förhöjning, om särskilda skäl föreligga.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

1. Denna lag träder i kraft den

2. Har underhållsbidrag beslämls till fader eller moder med tillämpning av 7 kap. 3 8 föräldrabalken i dess lydelse före ikraftträdandet av denna lag, skall bidragsbeloppet ändras enligt vad i lagen är föreskrivet om underhållsbidrag lill make och förutvarande make.

3. Har underhållsbidrag lill makes bam fastställts före utgången av mars månad 19xx skall bidragsbeloppet höjas enligt vad i 4S sägs men därefter utgå ulan ändring enligt denna lag.

Prop. 1978/79:12

232

7. Förslag till

Lag om ändring i införsellagen (1968:621)

Härigenom föreskrives all 16 8 införsellagen (1968:621) skall ha nedan angivna lydelse.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 8

hållsberättigades försörjning. Första stycket äger motsvarande tillämpning, om skatteavdrag eller utmätning ej kan äga ram till följd av införsel för underhållsbidrag, som avses där.

Om underhållsbidrag som avses i 5 kap. 5 § giftermålsbalken överstiger vad som skäligen bör tillkomma familjen, får underhållsbidraget vid tillämpning av 15 8 jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. Är det påkallat av särskilda skäl får jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om delta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades försörjning.

Om underhållsbidrag tiU make och makarnas barn i annat faU än då makarna lever åtskilda överstiger vad som skäligen bör tillkomma familjen, får underhållsbidraget vid till-lämpning av 15 8 jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger ram. Ärdet påkallat av särskilda skäl får jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detla uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den under-

Denna lag träder i krafl den

Prop. 1978/79:12

233

Bilaga 2     Remissyttrandena

Remissinstansernas yttranden

1 Allmänna synpunkter

De sakkunnigas förslag om en grundläggande reform av den familjerättsliga underhållsskyldigheten har fält ett huvudsakligen gynnsamt mottagande av remissinstanserna. Många remissinstanser stryker under viklen av att snabbi få fram en ändrad lagstiftning och framhåller särskilt viklen av att få fram enhetliga normer för bedömning av bidragsskyldigheien mol barn.

Enligt Göteborgs tingsrätt förefaller de föreslagna ändringarna i stort sett välgrundade och särskilt värdefulla anser tingsrätten förslagen i fråga om underhåll vid gemensam vårdnad vara. Föreningen Sveriges kronofogdar finner att de sakkunnigas förslag i sina huvuddrag innebär en behövlig anpassning lill nutida synsätt om skyldigheten all betala underhållsbidrag m. m. Folkpartiets kvinnoförbund instämmer sammanfattningsvis i de sakkunnigas förslag och ser vissa delar av delta som en klar förbättring i förhållande till nuvarande lagstiftning. Centerns ungdomsförbund kan i princip ställa sig bakom de förslag som förs fram.

Även föreningen Familj och rätt finner de sakkunnigas överväganden och förslag i stort väl lämpade all snarast föreläggas riksdagen. Föreningen betonar att del är mycket angeläget alt reformarbetet inte fördröjs och föreslår därför att de sakkunnigas förslag, som dock kritiseras i enskilda avsnitt, genomförs etappvis. I sill yttrande påtalar föreningen särskilt behovet av "normgivande beräkningar". Utan stöd av sådana kommer det också i fortsättningen atl råda stor förvirring hos både sociala myndigheter, advokater och domstolar när det gäller att bestämma underhällsbidrag, säger föreningen. Föreningen hoppas därför atl regeringen snarast tillsätter en utredning och alt denna skyndsamt kommer med förslag sä att de många goda intentionerna i de sakkunnigas betänkande inte blir fördröjda. Slutligen framhåller föreningen nödvändigheten av en allsidig och enkel information lill både allmänheten och de befattningshavare i samhället som blir berörda av lagändringarna.

SACO/SR tillstyrker av fiera skäl de förslag som har lagts fram av de sakkunniga. För det första är det helt uppenbart, säger organisationen, all i många fall den underhållsskyldige hamnar i en helt ohållbar situation rent ekonomiskt, vilket i sin tur kan få socialt sett negativa konsekvenser för den enskilde. För del andra leder del nuvarande underhållssyslemet till atl vem som skall ha vårdnaden om barnen inte med nödvändighet primärt bestäms med hänsyn lill barnens bästa. 1 allmänhet har de gifta kvinnorna en lägre inkomst än sina män, vilket vid en eventuell skilsmässa kan leda till att det i

Prop. 1978/79:12 234

ett myckel stort antal fall kan vara omöjligt för fadern alt erhålla vårdnaden Remiss-om barnen därför all modern helt enkelt saknar möjlighel all klara yttrandena underhållsbidragen. Del är självklart oerhört svårt atl verifiera i vilken omfattning det nuvarande underhållsbidragssyslemel påverkar vem som kommer all svara för vårdnaden om barnen vid en skilsmässa. Men det kan inte uteslutas att det nuvarande systemet konserverar ell icke självklart vårdnadssyslem. Vem som skall ha hand om bamen vid skilsmässa, om man inte kan lösa del genom gemensam vårdnad, skall inte bestämmas av kön, inkomst eller ett underhållsbidragssyslems konstraktion. Den absolut avgörande faklom måsle vara att man sältter barnets bästa i första rummet.

Folkpartiets ungdomsförbund anser betänkandet i stort sett vara ett steg i rätt riktning. Enligt förbundets mening har emellertid familjelagssakkunniga inte lyckats i sina strävanden på vissa gnandläggande områden, framför allt vad gäller den ekonomiska grundtrygghet som bör garanteras alla barn. Förbundet pekar på all de sakkunniga har avfärdat tanken på ökat samhällsstöd och slagit fasl alt föräldrarnas ekonomiska insatser fortfarande är av stor belydelse. Förbundet vill hiir stryka under viklen av en ekonomisk grundtrygghet och säger att man kan uppnå en sådan garanti med en höjning av bambidragel lill minsl 70 % av basbeloppet. Behovet av särskilt bidragsförskott eller särskild barnpension skulle enligt förbundet falla bort om barnbidraget höjs kraftigt och det ekonomiska trycket på de frånskilda med underhållsskyldighet skulle dä lätta.

Hovrätten för Nedre Norrtand ställer sig avvisande lill fiertalet av de förslag som de sakkunniga har lagt fram. Sålunda tillstyrker hovrätten endast förslagen all la bort ovillkoriighelen i föräldrarnas underhållsskyldighet saml all vid gemensam vårdnad skyldighet alt utge underhållsbidrag skall åvila den som inte varaktigt sammanbor rned bamet. Beträffande fiera föreslagna ändringar ifrågasätter hovrätten om de inte bör bedömas först mot bakgrund av ell samlat förslag på familjerättens område och inte i samband med nu aktuell delreform. Särskilt gäller detta, säger hovrätten, de ändringar som har föreslagits beträffande de ekonomiska rättsförhållandena mellan makar.

Kommunförbundet ser del som väidefulll all de sakkunniga har anlagt e n helhetssyn pä de familjerätlsliga underhållsfrågorna och lagt fram förslag inte endasl om underhäll till barn ulan om underhållsskyldigheten i sin helhet. Även länsstyrelsen i Östergötlands län finner detta tillvägagångssätt lämpligt. Enligt länsstyrelsen hade det emellertid varit lämpligt att också något beröra vårdnadsansvaret och att ge en viss analys av föräldraansvaret i sin helhet och i fcirhållande lill samhällsansvaret.

Någon erinran mol all de sakkunniga har vall alt lägga fram förslag också om underhåll m. m. enligt GB har heller inte förts fram av någon remissinstans. Juridiska fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet ullalar dock vissa betänkligheter. Fakullelsnämnden påpekar all frågorna har ett samband med äktenskapets allmänna, ekonomiska rättsverkningar och

Prop. 1978/79:12 235

erinrar om att dessa är föremål för de sakkunnigas pågående arbete. Remiss-Visseriigen, säger nämnden, ligger det naluriigtvis åtskilligt i de sakkunnigas yttrandena argument för utvidgning av sin arbetsuppgift, atl del kan förefalla befogal all behandla alla underhällsfrågor i ett sammanhang. De enda punkter där det förefaller nämnden nödvändigt att redan nu aktualisera även GB:s regler gäller dock kanske dels möjligheten att jämka avtal om underhåll, dels förslaget om förkortad preskriptionstid. De sakkunniga har emellertid föreslagit betydligt mera omfattande ändringar i 5 kap. GB om rättsförhållandet mellan makar liksom i 11 kap. GB om underhåll. Sakligt sett är det här dock i allmänhet inte fräga om annal än mindre förändringar eller rältspoli-tiskl mindre brännande frågor. När nu förslagen väl har lagts fram och remissbehandlats kan det vara motiverat att låta dem föranleda lagstiftning. Otvivelaktigt har del dock nackdelar för rättstillämpningen liksom för den allmänna kännedomen om lagstiftningen på ett område, om lagändringar sker med täta mellanrum, anför nämnden. I fråga om GB får man nu räkna med dels 1973 års lagändringar om äktenskapsskillnad m. m., dels nu aktualiserade ändringar om underhåll m. m., dels också om ell par år en ytteriigare lagsliftningsomgång, då de nyheter som nu kan komma all antagas på grandval av det aktuella delbetänkandet, kan väntas föranleda i varje fall formella omflyttningar och justeringar i balken. Lagstiftning i två etapper om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar är sålunda inte särskilt lycklig, slutar nämnden.

Ett huvudsyfte för de sakkunniga har varit atl bringa underhällsreglerna i överensstämmelse med de förändringar i familjemönster och samhällsstruktur som har skell sedan nuvarande lagstiftning kom till. Malmö tingsrätt delar de sakkunnigas uppfattning all det föreligger ett behov av en sådan anpassning av underhållsreglerna och ansluter sig i huvudsak lill de bedömningar som de sakkunniga har gjort. Även LO, TCO och Kommunförbundet ansluter sig uttryckligen till de principiella utgångspunkter som har varit vägledande för de sakkunniga.

Hovrätten för Nedre Norrland anser sig i stort inte ha något all erinra mol den bild som de sakkunniga har tecknat av ett samhälle i förändring. Det kan dock ifrågasättas, säger hovrätten, om man på del underiag som har presenterats av de sakkunniga verkligen kan dra de slutsatser som de sakkunniga kommit fram lill beiräffande behovet av förändringar, liksom del kan ifrågasättas om de önskvärda förändringarna verkligen kan motivera de -i vissa fall - ganska radikala förslag till lösningar som har lagts fram. Hovrätten ställer sig vidare rent allmänt tveksam lill om man över huvud tagel inom ramen för en delreform - av i första hand den lagstadgade underhållsskyldigheten mol barn - bör vidta ändringar även beiräffande andra rättsförhållanden. En viss tveksamhet över de sakkunnigas förslag uttrycker även Svea hovräu. Allmänt innebär de sakkunnigas förslag, säger hovrätten, såväl  i  fråga om underhållsbidrag till frånskild make som

Prop. 1978/79:12

236

beträffande underhåll lill barn vars föräldrar ej sammanbor, ett system som medför att ansvaret för barnomsorgen och för barnens försörjning i väsentligt högre grad än hittills överförs från föräldrarna lill samhället. Även om vissa fördelar vinnes genom detta system kan del medföra negativa följder såsom minskad sammanhållning inom familjen och försvagad känsla av föräldraansvar för bamen. Det kan från flera synpunkter ifrågasättas om liden verkligen är mogen för en sådan reform, anför hovrätten. Bl. a. torde den förutsätta väsentligt bättre utbyggda liamhällsresurser i form av daghem och annan barntillsyn än dem som f n. står till buds. Det synes hovrätten också tveksamt om reformen i berörda delar, som innefattar vittgående förändringar med anknytning lill bidragsförskotten, bör genomföras innan den nyligen påbörjade översynen av hela bidragsförskottssystemet har avslutats. Bortsett från vad hovrätten sålunda har anfört tillstyrker hovrätten dock i princip det framlagda förslaget. Del innehåller på flera punkter angelägna reformer som kan genomföras även utan atl hela systemet ändras, anser hovrätten.

Viss kritik mot betänkandet i detta sammanhang framför sociala centralnämnden I Uppsala. De förslag till förbättringar för de underhållsskyldiga, som de sakkunniga tagit upp, bygger principiellt på vårt socialförsäkringssystems grunder, säger nämnden. Den harmonisering som därvid kommer lill stånd mellan FB och övrig lagstiftning är i och för sig värdefull. Den risk som ligger i atl man även övertar de brister fördelningspoliliskt och socialpolitiskt, som ligger i socialförsäkringssystemet senast uttryckt genom socialutredningens förslag om införande av socialförsäkringslillägg, har de sakkunniga dock enligt nämndens uppfattning beaktat i otillräcklig utsträckning.

En central ställning intar det förslag som de sakkunniga har fört fram om försäkringskassornas nya roll och bidragsförskottens ökade betydelse. 1 denna del har betänkandet fått ett blandat mottagande. 1 stort sett delar remissinstanserna de sakkunnigas uppfattning om de fördelar som står att vinna med den lösning som har lagts fram, men många remissinstanser riktar också uppmärksamheten mol negativa följder av förslaget. Sammanfattningsvis kan sägas all flertalet remissinstanser, som inte direkt tar avstånd från förslaget, förordar atl de sakkunnigas förslag i denna del övervägs ytterligare och au några nya uppgifier inte nu läggs pä försäkringskassorna. Till dessa remissinstanser hör riksförsäkringsverket. En närmare redogörelse för remissutfallet i denna del lämnas i avsnitt 2.4.

Många remissinstanser hälsar med tillfredsställelse den översyn av samhällets stöd till ensamslående föräldrar m. m. som påbörjades under hösten 1977 (dir. 1977:104). Endasl en remissinstans, socw/a centralnämnden I Östersund, anser all man i princip bör avvakta all genomföra de sakkunnigas förslag i väntan på förestående ändringar i angränsande lagar som har anknytning till underhäll såsom bidragsförskott m. m. Åtskilliga

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 237

delar i de sakkunnigas belänkande anser nämnden dock sä angelägna all de     Remiss-bör genomföras redan nu. Hit räknar nämnden bl. a. enhetliga regler för    yttrandena bedömningen av den underhällsskyldiges bidragsförmåga, underhäll och bidragsförskott vid gemensam vårdnad, underhåll vid umgängesrätlens utövande saml översynen av indexsystemet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker uttryckligen att de sakkunnigas förslag genomförs utan atl man avvaktar ställningstagandena frän utredningen för översyn av samhällsstödet lill de ensamstående föräldrarna m. m. Många av de föreslagna ändringarna synes länsstyrelsen ur samhällsekonomiska och familjepolitiska synpunkter angelägna och brådskande, särskilt delen om underhåll till bam. Enligt Kommunförbundet bör de föreslagna ändringarna vad gäller underhåll lill make, föralvarande make saml lill föräldrar kunna genomföras även inom ramen för nuvarande ordning i händelse reformen av reglerna för underhåll till barn får anstå eller endasl delvis kommer lill stånd. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anser frågorna om underhåll för barn och frånskilda -särskilt underhåll till barn vid gemensam vårdnad - så vikliga all någon fördröjning av de aktuella lagändringama inte lår ske på grund av den nämnda ulredningen.

Många remissinstanser välkomnar de sakkunnigas förslag all lätta bördan för de underhällsskyldiga. Andra remissinstanser anser emellertid att de sakkunniga inte tillräckligt har beaktat de underhållsberättigades situation.

LO framhåller atl del är angelägel alt snabbi lätta ålerkravsbördan för de underhållsskyldiga som har en besväriig ekonomisk situation. LO beklagar dock att de sakkunniga inte grundligare har belyst och beaktat den ekonomiska och sociala situationen för frånskilda män, bl. a. bakgrunden lill den oroväckande minskningen i förvärvsfrekvens bland förul gifta män. För alla bam måsle gälla att barnen har rätl all leva på en god standard som också är rättvis i förhällande lill föräldrarnas.

Kommunförbundet anser flertalet av de föreslagna ändringarna synneriigen väl motiverade. Såvitt gäller försäkringskassornas prövning noterar förbundet dock all kassorna kommer att bestämma underhållsbidraget huvudsakligen med utgångspunkt i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Enligt förbundet bör också den ensamstående försörjarens uppoffringar och ekonomiska situation saml barnets ekonomiska förmåga uppmärksammas. Styrelsen ifrågasätter om det inte finns möjligheter alt inom nuvarande organisalionsram företa ändringar som gör del möjligt alt la rimlig hänsyn lill gruppen underhållsskyldiga i stort och de hårdast drabbade i synnerhet och därigenom uppnå det syfte som avses med reformen. En angelägen åtgärd skulle enligt förbundet då vara all finna metoder för all underhällsbidrag fastställs på ett så enhetligt sätt som möjligt och med rimligt hänsynslagande till den underhållsskyldiges faktiska bidragsförmåga. Underhållsbidrag som fastställs enligt dessa  principer leder lill siörre

Prop. 1978/79:12 238

enhetlighet, säger förbundet, och medför den liberalisering av återkrav för    Remiss-bidragsförskott som även förbundet anser vara angelägen. De ändringar för    yttrandena jämkning av obetalda bidrag som de sakkunniga föreslår får enligt förbundet motsvarande effekt.

Centerns kvinnoförbund framh&ller att det finns anledning uppmärksamma den situation många frånskilda män hamnar i närde vid en skilsmässa mister vårdnaden om barn och därigenom också i regel bostaden. I den situationen kan även ell skäligt underhållsbidrag medföra att den underhållsskyldige kommer i ekonomiska svårigheter. Delta är i synnerhet fallet när en skilsmässa har en orsak i mer eller mindre uttalade personliga problem. De sakkunniga har uppenbariigen i första hand haft dessa "mäns" situation i tankama när de har avgelt sitt förslag, säger förbundet, och utifrån dessa generaliserat de underhållsskyldigas situation över huvud laget. Den situation den ensamme vårdnadshavaren kommer i har inte i lika hög grad uppmärksammals. Vårdnadshavaren blir ensam med arbetet med bamen vilkel lätt leder till isolering och konlakllöshel. Om föreliggande förslag skall genomföras är det nödvändigt atl samhällets stöd till barnfamiljerna ökas och alldeles särskilt måste därvid ensamföräldrarnas situation uppmärksammas. Förbundet hälsar därför med tillfredsställelse den tillsatta utredningen som har lill uppgift all se över de ensamståendes situation.

Riksskatteverket betonar särskilt att del är viktigt all den familjerältsliga underhållsskyldigheten utformas på ett sådant sätt att såväl den underhällsskyldiges som den underhållsberättigades intressen tillgodoses.

Bland de remissinstanser som anser att de sakkunniga inte tillräckligt har beaktat de underhållsberättigades jiituation hör Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, Svenska kvinnors vänsterförbund, föreningen Nike, Kvinnocentrum, en grupp lill vars yttrande bl. a. Lesbisk front anslutit sig och Ensamma föräldrars förening.

Svenska kvinnors vänsterförbund anser all varie vuxen människa skall vara ekonomiskt oberoende och att barnen är "allas angelägenhet", dvs. att samhället har ansvar för all alla barn får samma grandläggande rättigheter och möjligheter. Förbundet ställer sig frågande lill om de sakkunnigas belänkande kan ses som en delreform mol ell sådant långsiktigt mål. Visseriigen befrias den underhållsskyldige från en del av sill privatansvar, säger förbundet, men så länge detla inte kompenseras av ell motsvarande siörre ansvar från samhällets sida blir del i praktiken den andre föräldern och barnen som får betala priset i form av sänkt standard. Enligt förbundet finns del en risk för att förslaget i sin nuvarande utformning i praktiken leder till att sådana fäder som redan i dag alltför litet tar ansvar för sina barn utnyttjar lagen till atl undandra sig ansvar för sina lidigare barn närde väljer alt bilda ny familj.

Ensamma föräldrars förening vill inte principiellt avvisa de reformförslag som har förts fram av de sakkunniga. Föreningen anser emellertid alt

Prop. 1978/79:12 239

vårdnadshavarens och barnets situation med nödvändighet måste beaktas Remiss-avsevärt mer än vad som har skett. Föreningen för här fram tanken på en yttrandena kompletterande undersökning. Vidare anser föreningen del nödvändigt all en mer utföriig diskussion av förbehållssyslemels verkan pä och relation lill Ivåföräldrafamiljer görs tillgänglig för allmänheten. Slutligen föreslår föreningen att en delundersökning utförs för all belysa effekten av att det allmänna inträder i barnets rätt gentemot den underhållsskyldige beiräffande förfallna bidrag, varvid förutsätts atl motsvarande regler om eftergift gäller som vid förbehållssyslemet.

Starkt kritisk mot betänkandet är föreningen Nike. Redan genom atl vårdnadshavarnas ekonomiska villkor inte har belysts pä enahanda sätt som de underhållspliktigas har man ell kvinnodiskriminerande utgångsläge, säger föreningen. Till 90 % är de som de sakkunniga intresserar sig för av manligt kön. Om endasl det könels intressen tillgodoses kommer motsvarande antal kvinnor alt missgynnas. Utredningsförslaget blir enligt Nike ell lagförslag som är djupt jämslälldhelskränkande, om inte rent av grundlagsstridigl. Föreningen finner det ofrånkomligt med en ny utredning baserad på båda föräldrarnas förutsättningar, varvid även barnens behov och arbetsbelastning klariäggs. Liknande synpunkter med krav också på ny utredning förs fram av Kvinnocentrum och i del yttrande lill vilkel bl. a. Lesbisk front anslutit sig.

Tveksamheten inför kostnaderna i betänkandet är så stor, fortsätter föreningen Nike. att en felbedömning i dag kommer all konservera uppkomna missförhållanden i brist på framlida resurser; inte bara därföratt underhållsplikt kommer att subventioneras i ökad grad, ulan därför all ytteriigare antal dåligt försörjda barn kommer all öka skillnaderna mellan olika familjer, faltiga och rika. Betänkandet visar ett skrämmande konventionellt tänkande, fortsätter föreningen, efiersom de sakkunniga klart visar sig vilja fortsätta att dra växlar på kvinnors liv och satsning och konservera könsrollerna. Samhället håller enligt föreningen på all la över mannens förtryckarmönster. De ökade skatter som samhället lår in genom kvinnornas dubbelarbete används i förslaget till männens fritidsverksamhet och frigörelse. Med skattemedel som stöd föreslås nämligen männen kunna lämna familj efter familj med dåligt försörjda barn efter sig.

Kvinnocentrum har liknande synpunkter och anför all samhället inte bör stifta lagar som räknar med atl mödrar under små förhållanden stannar hos barnen och uppfostrar dem, samtidigt som fäders nya familjeförhållanden garanteras om de sakkunnigas lagförslag går igenom. Organisationen finner det orimligt all vårdnadshavares villkor inte har beaktats. Ett ökat barnför-sörjningsslöd är enligt organisationen mera angeläget för den som sköter barnel. Vidare påtalar Kvinnocentrum att ingen som helsl utredning kartlägger vilka resurser och inkomster som de bidragsförskollerade försörjningsskyldiga lever med, samtidigt som central anser all del bör klarläggas varför inte mer än cirka 35 % av de utgivna bidragsförskotten återbetalas.

Prop. 1978/79:12 240

Den nya lagen om bostadsbidrag för den umgängesberättigade är enligt Remiss-Kvinnocentrum så pass generös att den måste samordnas med en ny yttrandena utredning som inte gör det ekonomiskt förmånligt för förälder atl lämna sin familj. Må vara att vi önskade ett förenklat skilsmässoförfarande, säger organisationen, men all motivera till skilsmässa genom ett ökat ekonomiskt stöd måsle vara felaktigt. Om mödrar vägrar all ställa upp enligt betänkandets förslag kommer såväl barnen i kläm som samhällsekonomin i fara, avslutar Kvinnocenlram.

2 Underhållsskyldigheten mot bam

2.1 De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i saken ansluter sig lill de sakkunnigas förslag all la bort ovillkoriighelen i föräldrarnas skyldighet all stå för sina barns underhåll. Bland dessa remissinstanser finns hovrätten för Nedre Norriand, Stockholms tingsrätt, socialstyrelsen, utredningen om barnens rätt, länsstyrelsen i Östergötlands län, de sociala centralnämnderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala, SACO/SR, TCO, Sveriges advokatsamfund. Centerns kvinnoförbund och ungdomsförbund. Husmodersförbundet Hem och samhälle, föreningen Barnens rätt i samhäUet och Försäkringskasseförbundet. Folkpartiets ungdomsförbund säger all man självfallet delar de sakkunnigas önskemål atl hänsyn i större utsträckning skall las lill föräldrarnas ekonomiska förhållanden när underhållsskyldigheten prövas. Men, säger förbundet, samtidigt uppkommer problemet vem som dä skall svara för t. ex. en elevs uppehälle om han eller hon flyttar hemifrån. Socialhjälp utgår endasl om eleven bor hemma och utgör en del av föräldraekonomin.

Fredrika-Bremer-förbundet ser förslaget som något positivt. Däremot anser förbundet atl de sakkunniga inte tillfredsställande har belyst vårdnadshavarnas ekonomiska och sociala situation. Del faktiska förhållandet atl ca 90 % av vårdnadshavarna är kvinnor förbigås med lystnad. Mol bakgrund av detta faktiska förhållande befarar förbundet all utredningens förslag om underhållsskyldighet mot barn trots utredningens vällovliga utgångspunkt från jämslälldhelsaspekter får en motsatt effekt.

Hovrätten för Nedre Norrland ifrågasätter om del material som de sakkunniga har presenterat verkligen ger fog för de närmast generella slutsatser som de sakkunniga har dragit om de underhållsskyldigas situation. Inte heller anser hovrätten att det kan sägas framgå vare sig av utredningens material eller av de resultat som har kommit fram i forskningsprojektet vid Uppsala universitet "Underhäll och socialförmån" att underhållen många gånger beslämls så all de överstiger den underhållsskyldiges förmåga, bedömd efter omständigheterna vid tillfället för underhällsbeslulel. Del

Prop. 1978/79:12 241

förhållandel all underhåll inte betalas innebär nämligen inte nödvändigtvis     Remiss-atl beslutet varit orikligt, anser hovrätten. Orsaken kan säkert ofta slå alt     yttrandena finna i förhållanden som har inträffat först efter del all underhållsbidraget har fastställts genom dom eller avtal.

Länsstyrelsen i Blekinge län uttalar all det lår anses framgå av en av de uppsatser som ingår i Uppsala-projeklel alt underhållsplikt inte sällan har ålagts personer som saknat förmåga. Länsstyrelsen hälsar därför med tillfredsställelse att i lagförslaget föräldrarnas ekonomiska förhållanden tillmäts avgörande belydelse, liksom även barnels behov. Kommunförbundet anser att de undersökningar som har åberopats i belänkandet visar att snara åtgärder behöver vidtas för all motverka social och ekonomisk misär för en grupp underhällsskyldiga. För Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet framstår del som välmotiverat all i dagens samhälle ta bort föreställningen om ovillkoriighelen hos underhållsskyldigheten mol barn som inte har fyllt sexton år. De i betänkandet omtalade enkätundersökningarna hos barnavårdsnämnder, domare och advokater, vilka har genomförts i forskningsarbetet vid fakulteten, har visseriigen visat, atl man på åtskilliga håll i praktiken inte längre ålägger en person skyldighet all betala underhållsbidrag om han på grand av sjukdom ellerannan orsak helt saknar förmåga därtill. På andra håll upprätthålls emellertid alltjämt regeln om underhållsskyldighetens ovillkoriighel. 1 forskningsprojektet har det också visat sig all de lägsta underhållsbidragen (mindre än 200 eller 300 kr. per månad) betalas sämre än de något större, något som delvis kan bero på atl idén om underhällsskyldighetens ovillkoriighel föranlett bestämmandet av underhållsbidrag som överstigit förmågan för vissa underhällsskyldiga. I vissa barnavårdsnämnder kan också finnas kvar en tendens atl inte gärna medverka lill underhållsbidrag, som är väsentligt lägre än bidragsförskottet. Atl ta bort regeln om underhållsskyldighetens ovillkoriighel tycks sålunda inte blott vara principiellt motiverat, säger fakultetsnämnden, utan del kan också ha praktisk betydelse för att motverka restskulder. Fakullelsnämnden upplyser dock alt även om del finns ett starkt samband mellan de underhållsskyldigas årsinkomster och belalningsgraden av underhåll, del i själva verket ofta är sä alt en låg årsinkomst beror på att den underhällsskyldige haft oregelbundna inkomster; ofta har han varit utan förvärvsarbete under en del av året. De månader, som full förvärvsinkomst verkligen har uppburits har den dock i allmänhet varit tillräcklig för att hela del löpande underhållet skulle kunna betalas. Både sociala centralnämnden i Malmö och i Uppsala redovisar i sina yttranden all undersökningar som har gjorts i de resp. kommunerna visat alt de underhållsskyldiga har en svår ekonomisk situation. Undersökningama i Malmö har sålunda visat att de frånskilda och speciellt de frånskilda männen är mycket överrepresenterade bland socialhjälpslagarna. Enligt en studie år 1973 uppbar nästan var tredje frånskild man i Malmö socialhjälp och var fjärde frånskild kvinna. Enligt sociala centralnämnden i Malmö finns det ett

16   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 242

samband mellan återbetalning av bidragsförskott och utgivande av social-     Remiss-hjälp. Också sociala centralnämnden i Uppsala pekar på alt den utredning    yttrandena som har utförts i kommunen om den ekonomiska situationen för föräldrar med bidragsskyldighel mol barn (Llppsala kommunfullmäktige Tryck 1977, ser. D nr 2) med bratal tydlighet visar vilka utomordentligt svåra sociala och ekonomiska effekter del nu gällande rättsläget får.

Enligt de sakkunnigas förslag skcill föräldrarnas underhållsskyldighet gälla endasl i den mån inte barnet på annat sätt får bidrag till kostnaderna, varmed de sakkunniga avser allmänna och särskilda socialförmåner för barnel i den mån inte förmånens eget syfte eller konstruktion lalar emot en minskning. Förbundet Hem och samhälle anser del angelägel all bestämmelserna om underhållsbidrag ses över och bättre anpassas lill det sociala samhällsstödet till ensamma föräldrar. Enligt förbundet är del angelägel atl hittills gällande ovillkoriiga underhållsplikt mot barn ändras för all på ell rättvisare sätt anpassas lill vårdnadshavares och underhällsskyldigas ekonomiska situation och möjligheter. Enligt socialstyrelsens mening har avvägningen mellan å ena sidan föräldrarnas skyldigheter mol barnen och å andra sidan barnens rättigheter och samhällets ansvar inte blivit helt ulföriigl belyst i betänkandet. Enligt styrelsen hade det varit angeläget all närmare motivera varför föräldrarnas ansvar i ekonomiskt avseende inte bör ses som ovillkorligt. Vårdnadshavarens skyldighet all dra försorg om och uppfostra barnet saml svara för nödvändig tillsyn kan ju knappast betraktas som villkoriig, anser styrelsen. Sociala centralnämnden i Uppsala frågar om inte utgångspunkten all la bort ovillkoriighelen borde ha lett till en mer genomgripande genomgång av huruvida vi i den kommande lagstiftningen alls skall bibehålla underhållsskyldigheten reglerad inom ramen för FB. Ulredningen har dock på vissa punkter, säger nämnden, anammat ett sådani synsätt genom alt föreslå vissa ändringar t. ex. all slopa underhåll till sjukt barn och möjligheterna lill underhåll ur kvariåtenskap. Nämnden saknar därför en mer övergripande och grundläggande analys av rättslägel inom det här området och vad som i den nu pågående samhällsutvecklingen varit en riktig inriktning när det gäller underhållspliktens vara eller inte vara.

Kommunförbundet förklarar sig inte ha något alt erinra mol vare sig all de förmåner som numera utgår till underhållsberättigade barn genom socialförsäkring och sociallagsliflning eller atl ändringarna i familjemönslrei direkt påverkar reglerna för underhållsskyldighetens fullgörande. Centerns ungdomsförbund anser del angelägel all framhålla atl del är samhället som skall ha del ekonomiska ansvaret för barnens uppväxt. Med hänsyn lill alt samhällets stöd till barnfamiljerna ännu inte är fullständigt kan förbundet dock i stort sett ställa sig bakom de förslag som de sakkunniga har fört fram.

Enligt hovrätten för Nedre Norrland leder den föreslagna texten i 7 kap. 1 8 förslå stycket FB närmast lill tanken atl föräldrarnas underhällsskyldighet

Prop. 1978/79:12 243

endasl är subsidiär lill andra - i första hand samhällets - bidrag. Då     Remiss-

utgångspunklen alltjämt är atl föräldrarna har del primära ansvaret för    yttrandena

barnets uppehälle och utbildning bör paragrafen formuleras om, anser

hovrätten. En liknande uppfattning har föreningen Jurister vid Sveriges

aUmänna  advokatbyråer som   noterar att  föräldrars  principiella  ansvar

gentemot barnen även ekonomiskt kunde markeras klarare i paragrafen. För

alt markera att man vid bestämmande av underhållsskyldigheten även har att

räkna med vad barnel erhåller från andra än föräldrarna torde del räcka med

att uttala att underhållsskyldighet skall fullgöras med hänsyn lagen till

barnels behov, anser hovrättenför Nedre Norrland. Föreningen Familj och rätt

anser all den föreslagna formuleringen i 7 kap. 1 8 första stycket FB klargör alt

bidrag som barnel erhåller lill kostnaderna för sill uppehälle och utbildning

skall frånräknas innan man bestämmer hur föräldrarna efter sina resp.

ekonomiska förhållanden skall dela dessa.

1 sill yttrande lar Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet upp frågan vilka sociala förmåner på barnels eller vårdnadshavarens sida som kan påverka underhållsskyldigheten. Tillägget till 7 kap. 1 8 första slyckel FB måste så lill vida bli innehållslöst, anför nämnden, att det inte kan ge ledning för frågan vilka sociala förmåner som skall avräknas på föräldramas underhållsskyldighet och vilka som bör uppfattas som subsidiära, vare sig de bygger på behovsprövning (exempelvis socialhjälp) eller eventuellt anses innebära en standardhöjning för bamet utöver föräldrarnas underhållsskyldighet (exempelvis barnbidrag, som åtminstone från början tänktes ha denna funktion). Trots det föreslagna tillägget blir del alltså nödvändigt atl med hänsyn till bl. a. syftei hos varje socialförmån avgöra om och i vad mån den skall påverka föräldrarnas underhållsskyldighet, avslutar fakullelsnämnden. Sveriges förenade studentkårer efterlyser i sitt yttrande en samordning av de olika stöden inom det familjepolitiska området. Det är f n. omöjligt för den enskilde att fä en samlad bild av de olika bidragen och de olika åldersgränserna. I vissa inkomstlagen förekommer stora tröskeleffekter i den disponibla inkomsten särskilt för ensamslående försörjare med bam i gymnasieskolan, säger kåren.

De sakkunnigas förslag all enligt FB även barnets tillgångar skall ha betydelse för föräldrarnas bidragsskyldighel har kommenterats av några remissinstanser. Frågan om betydelsen av tillgångar hos barnet har också tagits upp i anslutning lill de sakkunnigas förslag all införa en ny punkl e) i 2 8 bidragsförskottslagen (se också avsnitt 2.2). Utredningen om barnens rätt anser att hänsyn skall tas lill barnels tillgångar endast då de är betydande. Inkomster, som bam kan skaffa sig genom att exempelvis arbeta kortare tider under skollov, bör inte påverka underhållsbidragets storlek. Ulredningen förordar därför att lagtexten i såväl FB som i bidragsförskottslagen utformas så alt del av den klart framgår att små inkomster, tillfälliga arbeten eller ell mindre kapital inte skall påverka siorieken av underhållsbidraget. Liknande

Prop. 1978/79:12 244

synpunkter förs fram också av Advokatsamfundet. Föreningen Barnens rätt i Remiss-samhället anser all den föreslagna lagtexten är alltför oklar. Det förhållandet yttrandena all ett barn har erhållit arv frän annan släkting eller får periodiskt underhåll från exempelvis mor- eller farförälder skall inte påverka den underhållsskyldiges ekonomiska ansvar för bamel, såvida inte barnels förmögenhet eller inkomster är oskäligt stora i förhällande till den underhållsskyldige förälderns ekonomiska status. Även föreningen anser all det vore olyckligt om den unges egna tillfälliga inkomster under exempelvis ferier skulle påverka bidragets storlek. Delta kunde få en menlig inverkan på den unges arbetsmotivation och ställa ungdomar med icke sammanboende föräldrar i en särställning gentemot andra jämnåriga, säger föreningen. De sakkunniga har uttalat (s. 223) alt det förhällandet alt pension utgår efter den ena föräldern i allmänhet inte bör påverka den andres underhållsskyldighet, åtminstone inte så all underhållsbidraget sänks. Mol bakgrund av delta uttalande anför föreningen Familj och rätt atl del vore orimligt om belopp av den storleksordning som i dag utgår inom ramen för folkpensioneringen (lägst 300 kr., men vanligare 400 kr. per mån.) inte skulle påverka underhållsskyldigheten. Föreningen anser all barnpension skall beaktas när underhållsbidrag fastställs och atl delta måsle poängleras i förarbetena.

Frågan vad som bör ligga lill grund för prövningen av föräldrarnas bidragsförmåga kommenteras av de flesta remissinstanser i anslutning till de riktlinjer som de sakkunniga har föreslagit för försäkringskassornas prövning av den underhällsskyldiges återbelalningsförmåga när bidragsförskott utgår. Den kritik som generellt har riktals mol de föreslagna riktlinjerna är alt dessa utgår endasl från den underhållsskyldiges situation och att hänsyn inte las till båda föräldrarnas förmåga. Föreningen Familj och rätt anser del beklagligt atl del ingenstans i betänkandet anges hur kostnaderna för barnels uppehälle och utbildning skall utformas eller beräknas. Om de sakkunnigas förslag bl. a. lill ändring av bidragsförskottslagen skall få den verkan de önskar måste enligt föreningen en treslegsbe-dömning företas när underhållsbidragen skall bestämmas. Först måste kostnaderna för barnet bedömas, därefter en fördelning ske av dessa kostnader pä föräldrarna och bamet och slutligen föräldrarnas förmåga bedömas atl själva svara för resp. andel och/eller behov av eventuellt samhällsstöd. Denna ireslegsbedömning måsle också redovisas i varje beslul om underhållsbidrag vare sig det är fiastställi i domstol eller är ett avtal mellan föräldrama i domstolen eller via sociala myndigheter, anser föreningen. Länsstyrelsen 1 Östergötlands län anser del i stort seil välmotiverat atl som utredningen har föreslagit generellt sett la siörre hänsyn till den underhållsskyldige. Enligt länsstyrelsen borde ulredningen dock vid den avvägning som krävs ha fast större avseende vid barnets behov. Delta kan bl. a. ske på sä sätt, säger länsstyrelsen, alt - med hänsyn lill barns olika konsumtionsbehov i olika åldrar - underhållsbidrag och bidragsförskott  relateras lill olika

Prop. 1978/79:12

245

procentandelar av basbeloppet vid olika åldrar. Liknande tankar för också socialstyrelsen fram. Även om barn kostar olika i olika familjer måste lagstiftaren få ett bedömningsunderlag och normer av regeringen för ell eventuellt fastställande, säger föreningen Familj och räu. Föreningen stryker också med skärpa under behovet av normer för underhållsbidrag för såväl de sociala myndigheterna och advokaterna som domstolarna. Även andra remissinstanser framhällerslarki detta behov, bl. a. sociala centralnämnderna i Malmö och Östersund ozh familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm. Förbundet Hem och samhälle framhåller all del är väsentligt atl varken vårdnadshavaren eller den underhällsskyldiges ekonomiska förhållanden väsentligt försämras. Således måsle alltid finnas garanti för att vårdnadshavaren lår ett bidrag som minsl motsvarar bidragsförskottet och all den underhållsskyldiges bidrag kontinueriigt anpassas lill hans eller hennes inkomster, verkliga levnadskostnader och eventuella nya familjebildning och därmed följande ekonomiska förpliktelser. Mellanskillnader skall här givetvis läckas av försäkringskassan, anser förbundet. I anslutning lill frågan om föräldrarnas bidragsförmåga stryker Centerns kvinnoförbund starkt under alt del arbete som vårdnadshavaren lägger ner måsle räknas med som en ekonomisk insats när makarnas resp. underhållsskyldighet fastställs. Förbundet anser vidare atl när den underhållsskyldiges bidragsförmåga fastställs, hänsyn inte skall tas till ekonomiska transaktioner, t. ex. skuldsättning eller avhändande av egendom, som har skett senare än sex månader före den lidpunki dä underhållsbidrag fastställs.

Så gott som samtliga remissinstanser som har yttrat sig biträder de sakkunnigas förslag all underhållsskyldigheten skall upphöra när barnel fyller 18 år med rätt till föriängning lill den lidpunkt då barnels grundutbildning är avslutad. Bland remissinstanserna finns Stockholms tingsrätt, socialstyrelsen, de sociala centralnämnderna, familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, TCO, Advokatsamfundet, Familjerådgivarnas förening och Försäkringskasseförbundet.

Centerns ungdomsförbund anser all förslaget stämmer väl överens med principen alt varje människa är självständig och skall svara för sin egen försörjning. All underhållsskyldigheten skall slå kvar sä länge barnels skolgång inte är avslutad finner föreningen Familj och rätt närmast som en inskrivning i lagen av gällande praxis. Väsentligt i kommande domstolspraxis är dock, anför föreningen, atl man följer de sakkunnigas påpekande alt underhåll,''skyldighel inte skall föreligga om barnet efter avslutad grundskola så småningom önskar genomgå vuxengymnasium eller liknande. Väsentligt är också alt del i framliden inte utgår underhållsbidrag vid postgymnasial utbildning, avslutar föreningen, vilkel i dag förekommer mol förälders bestridande. Också Juridiska fakuttetsnämnden vid Uppsala universitet anser alt förslaget stämmer överens med vad som redan nu tillämpas enligt vägledande praxis (särskilt NJA 1967 s. 401), dock med den skillnaden att

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12

246

föräldrar med förmåga därtill f n. kan bli skyldiga all bidra till barnels högre utbildning om särskilda omständigheter, väl främst sjukdom hos barnel, medför all barnel inte kan försörja sig genom studiemedel och kompletterande förvärvsarbete. Det kan visseriigen diskuteras om inte denna möjlighel bör finnas kvar men i dagens samhälle kan del dock vara rimligt att godta förslaget, anser fakullelsnämnden.

Centrala studiestödsnämnden anser del viktigt atl del i FB tas in ett stadgande som klart anger vad de sakkunniga har föreslagit. Med hänsyn till bestämmelserna om statligt studiestöd har nämnden intet att erinra mot all föräldrarnas underhållsskyldighet i princip upphör då bamet uppnår sådan ålder att del kan erhålla studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen för sina studier, även om dessa kan hänföras lill grandläggande utbildning. Den föreslagna bestämmelsen kommer att få stor belydelse då del gäller all bedöma barnels rätt till studiestöd under studietiden, anför nämnden vidare. Det kan därför vara viktigt atl en hänvisning till sludieslödslagens bestämmelser - i vart fall i specialmoliveringen till 7 kap. 1 8 andra stycket FB - görs på sådani sätt att del klart framgår alt föräldrarnas underhållsskyldighet är primär så länge barnel är studiehjälpsberältigal. Även Sveriges förenade studentkår ställer sig bakom utredningens förslag efiersom följden enligt kåren annars skulle bli att vårdnadshavaren ensam fär del ekonomiska ansvaret för atl bamel skall kunna fullfölja sina gymnasiestudier. En förutsättning är all barnel går direkt frän grundskolan till gymnasiet eller alt den studerande gör kortare avbrott i studierna, tillägger kåren. Skulle bamet avbryta sin skolgång och först efter ett antal år påbörja eller fullfölja sina gymnasiestudier kan del inte vara rimligt all utkräva underhåll, anser man. Mot bakgrund av de nuvarande bestämmelserna om statligt studiestöd anför kåren att del inte kan anses rimligt att föräldrarnas underhållsskyldighet slår kvar om den studerande har rätt lill studiemedel och detta oavsett om studierna bedrivs på gymnasie- eller högskolenivå. Föreningen Barnens räu I samhället ser med gillande alt reglerna för föriängning av underhållsskyldigheten efter del all barnet fyllt 18 år givils en tydligare innebörd. Dessa rör en fråga som enligt föreningens erfarenhet i mänga fall har lett till tvisligheler och försvårat för ungdomar all få möjlighel lill den utbildning de önskat.

1 de fall underhållsskyldighet föreligger för barn som har fyllt 18 år bör enligt Malmö tingsräa beaktas alt biarnel i sådant fall är myndigt och självt i full utsträckning kan råda över sin tillvaro och åla sig förbindelser. För alt inte föräldrarnas underhållsskyldighet i dessa situationer skall utsträckas på ett otillböriigt sätl bör i lagtexten utsägas all underhållsskyldigheten efter det all barnel fyllt 18 är inte är undantagslös, anser tingsrätten.

Folkpartiets ungdomsförbund anser alt föräldrarnas underhållsskyldighet skall upphöra när barnet har fyllt 16 år. Del finns enligt förbundet en klar utveckling i samhället all allt fler ungdomar flyttar hemifrån i tonåren. De ungdomar i åldern 16-19 år som förvärvsarbetar har i allmänhet frigjort sig

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12

247

frän beroende av föräldraekonomin. Enligt förbundels uppfattning bör studiestödet till gymnasiestuderande kraftigt förbättras så all gymnasiestudier för flera upplevs som ell bra alternativ till förvärvsarbete. Föräldrarnas underhållsskyldighet skall dock självklart slå kvar lill dess grundskolan har avslutats, säger förbundet. En sådan förändring kräver också förändringar på andra områden. Så bör man enligt förbundet redan vid 16 ärs ålder ha rätl att teckna hyreskontrakt för egen boslad, ha rätl till bostadsbidrag osv. Enligt förbundet skapar familjelagssakkunnigas förslag, som inte innebär en fast åldersgräns, också problem för många grapper. Situationen blir t. ex. myckel komplicerad för den ganska stora grapp elever som börjar förvärvsarbeta efter grundskolan och många gånger skaffat sig egen bostad. Om t. ex. studier på 3-eller 4-åriga gymnasielinjer påbörjas av elever vid 17 års ålder skall enligt gällande praxis och utredningens förslag föräldrarna vara underhållsskyldiga. I delta exempel kommer alltså underhållsskyldigheten all kvarstå lill 21-22 års ålder. I flera exempel som förbundet mött har elever i åldern 17 och 18 år, som flyttat hemifrån, hamnat i den situationen att deras enda försörjningsmöjlighet har varit att stämma föräldrarna för att få underhåll, då föräldrama ansett att de gjort sitt då barnel har fyllt 18 år och inte längre bor hemma. En juridisk tvist med föräldrarna för alt få det bidrag man är berättigad lill måste upplevas som mycket uppslitande och undviks därför ofta. Följden blir att gymnasiestudier omöjliggörs då det i dag saknas alternativa försörjningsmöjligheter. Utredningens förslag kommer säkert att leda lill fler rättegångar mellan barn och föräldrar. En sådan utveckling är naluriigtvis mycket olycklig, slutar förbundet.

Liknande tankegångar förs fram också av föreningen Nike. Genom atl barnen numera blir myndiga vid lägre ålder kan en allvariig skada mellan föräldrar och barn ske just när den unge skall göra sina första erfarenheter av vuxenlivet. Alt börja detta genom att gå i process om underhållsskyldighet kan bli förödande för eljesl goda relationer. Eller blir resultatet atl den underhällsskyldige övertalar 18-äringen att inte utkräva försörjningsstöd, varefter delta kommer att åvila modern ensam. Förslaget bör i stället ändras sä att så länge underhållsskyldighet skall föreligga, en särregel bör skrivas som ger den förälder som har den unge hos sig - eller skall betala resten -möjlighet att föra lalan i rätten om den delade underhällsbördan.

TCO, som delar utredningens uppfattning vad gäller underhållsskyldighetens upphörande, anser alt de nuvarande reglerna om avdrag vid inkomsttaxeringen för underhåll lill barn bör redovisas så all bidrag lill barn över 18 år, som inte har avslutat sin skolgång (grundskola, gymnasieskola eller annan grundläggande utbildning) blir avdragsgilla utan alt domslut skall behöva föreligga. Samma uppfattning framför familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm.

Folkpartiets ungdomsförbund efterlyser en definition av vad som avses med begreppet "barn". Förbundet ställer sig frågande till vad de sakkunniga avser

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12

248

när de talar om underhållsskyldighet lill barn över 18 är och undrar vid vilken tidpunkt man övergår frän all vara "barn" lill all bli "vuxen".

Förslaget alt avskaffa underhållsskyldigheten mol vuxet sjukt barn o. I. tillstyrks eller lämnas ulan erinran av så gott som samtliga remissinstanser som har yttrat sig. Hit hör socialstyrelsen, de sociala centralnämnderna. Juridiska fakuttetsnämnden vid Uppsala universitet. Advokatsamfundet och föreningen Familj och rätt. Enligt sociala centralnämnden i Göteborg är såväl förslagen om all la bort den ovillkoriiga underhållsskyldigheten och atl underhållsskyldigheten i princip skall upphöra när barnel fyller 18 år som förslaget all upphäva underhållsskyldigheten mot vuxet sjukt barn väl förankrade i familjerättslig praxis. Förslagen lar också enligt nämnden vederbörlig hänsyn lill utgående sociala förmåner. Advokatsamfundet anser all en laglig skyldighet omöjligen kan påverka den moraliska skyldighet föräldrar kan känna mol ett vuxet sjukt bam.

Hovrätten för Nedre Norrtand avstyrker emellertid förslaget. Underhållsskyldigheten mol sjukt barn är enligt hovrätten uttryck för den grundläggande tanke som ligger bakom alla underhållsregler, nämligen atl del i första hand ankommer pä familjemedlemmar all ge varandra bistånd och då främst naluriigtvis föräldrar gentemot barn. Även om i vart fall del direkta ekonomiska biståndet i våra dagar många gånger erhålles genom åtgärder från samhällets sida, kan väl detta knappast motivera alt familjemedlemmarnas tidigare och som självklart ansedda ansvar för varandra nu ersätts av ett samhäUets primära ansvar för sina medlemmar. Underhållsskyldigheten gentemot föräldrar och barn bör inte uppfattas som endast en moralisk skyldighet utan fastmer som en följd av och ell uttryck för den centrala roll familjen och familjebildningen alUjämt har i samhället. Underhållsskyldigheten mot sjukt barn bör därför enligt hovrätten kvarstå.

De sakkunniga har föreslagit alt också underhållsskyldigheten mol styvbarn bör upphävas. Tvä ledamöter har reserverat sig och föreslagit atl gällande skyldighet står kvar, men att bestämmelsen ändras så all den avser barn som make har under sin vårdnad och varaktigt sammanbor med. De sakkunnigas förslag har lått ett blandat mottagande. En knapp majoritet av remissinstanserna föroidar all underhållsskyldigheten slår kvar och bland dessa remissvar ansluter sig de flesta till de två reservanterna.

Hovrätten för Nedre Norrtand anser av samma skäl som hovrätten har anfört för all behålla gällande bestämmelser om underhållsskyldighet mol vuxet sjukt barn all också underhåll:>skyIdighelen mol styvbarn bör stå kvar Del förhållandel all man ej kan åstadkomma regler som lämpligen kan anpassas lill skilda samlevnadsformer bör inte i detla fall leda lill annat resultat. Genom alt äktenskapet är reglerat i lag följer med nödvändighet att det i vissa fall kan komma att uppstå skillnader mellan de regler som gäller för äktenskap och vad som gäller för andra samlevnadsformer. Detta behöver inte innebära all man under alla omständigheter måsle lagstifta för alt

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12

249

äktenskapets regelsystem skall kunna anpassas till andra sammanboendeformer som del trots allt står den enskilde fritt all välja mellan, anser hovrätten.

Även Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet avstyrker förslaget. Redan den normbindande funktionen hos lagrummet motiverar atl del får finnas kvar, anser fakullelsnämnden. Underhållsskyldigheten mol styvbarn kan vidare fä praktisk betydelse i vissa fall, särskilt under betänketid för äktenskapsskillnad, men också i sådana fall då slyvförälder försummar sin underhållsskyldighet. För det fall att en av två samlevande föräldrar försummar sin underhållsskyldighet mot eget barn föreslår de sakkunniga (7 kap. 9 S FB), all rätten skall kunna föreskriva hur underhållsskyldigheten skall fullgöras. Del bör då också finnas en motsvarande möjlighel i fråga om styvbarn, anser fakullelsnämnden. Hänvisningen lill all bidragsförskotten gör styvföräldrars underhållsskyldighet praktiskt betydelselös upp lill bidragsförskottsnivån hindrar inte heller, all skyldigheten kan ha belydelse när slyvförälderns ekonomi möjliggör en högre standard i den nya familjen. Avvägningen att fullt bidragsförskott alltid kan utgå till en vårdnadshavare, som gift om sig eller lever samman med en ny partner med goda inkomster, är heller inte självklar. 1 den mån styvföräldraskapet läggs lill grund för behovsprövning i fråga om rätten till olika sociala förmåner, är del över huvud laget inte lämpligt att ta bort den juridiska skyldigheten atl betala underhållsbidrag. Man rycker då undan den principiella grunden för all i annan lagstiftning ta hänsyn lill styvförälders underhållsskyldighet. Fakullelsnämnden hänvisar här till 3 kap. 28 8 sludieslödslagen. Vad angår de sakkunnigas tanke all ett behållande av styvförälders underhållsplikt borde förutsätta en utvidgning lill fall av äktenskapsliknande samliv, kan som ell motargument anföras redan att del vore något egendomligt all ålägga underhållsskyldighet mot den andre partens barn i ett fritt förhållande, så länge del inte finns underhållsskyldighet mellan föräldrarna själva. Möjligen kunde man överväga att införa en underhållsskyldighet mot den andra partens barn under föratsättning all parterna dessutom har ell gemensamt barn. 1 dessa fall kan nämligen åberopas argumentet all alla barn i familjen bör leva på samma standard. De sakkunniga har också i annat sammanhang tagit upp just denna avgränsning, nämligen i bilaga i till sitt betänkande vid diskussion av det förbehållsbelopp som en underhållsskyldig person anses böra lå undanta för egen och nuvarande familjs behov, innan hans underhållsskyldighet bestäms mol barn med vilka han inte sammanbor. De sakkunniga tycks här mena atl man vid bestämmande av förbehållsbeloppel principiellt bör kunna beakta förekomsten av inte bara styvbarn i ett nytt äktenskap, som den underhållsskyldige har ingått, ulan även den andra parlens barn i ett fritt förhållande, under föratsättning att parterna också har ett gemensamt barn. De sakkunnigas resonemang i olika sammanhang om frågorna om underhållsskyldigheten mot styvbarn liksom mol den andra

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12

250

parlens barn i ett fritt förhållande innebär i själva verket, alt de sakkunniga mot bakgrunden av en allmän idé om neutralitet lill olika samlevnadsformer, pä ett myckel långtgående sätt blandar juridiska och moraliska skyldigheter liksom faktiskt existerande beroendeförhållanden i vilka del inte finns någon juridisk underhållsförpliktelse att falla tillbaka på. De sakkunnigas benägenhet atl inte skilja mellan juridiska och moraliska förpliktelser skapar en allmän oklarhet i regelsystemet. Inom socialrätlen i vid mening kan del länkas vara rimligt all i vissa lägen utgå frän en faktiskt existerande, ekonomisk gemenskap oberoende av om den grundar sig på någon underhällsförpliktelse eller inte. När familjerätlsliga underhållsförpliklelser skall bestämmas i olika relationer tycks det dock lämpligast all genomgående bygga på juridiskt existerande förpliktelser. Slutsatsen blir att del i nuvarande lagstiflningsläge finns anledning alt behålla regeln om underhållsskyldighet mol styvbarn. En utvidgning av underhållsskyldigheten lill all gälla även mol andra partens barn i ell fritt förhållande i vissa fall avstyrks emellertid bl. a. av del skälet, att det på lång sikt kan ha allvariiga praktiska nackdelar, atl i allt flera hänseenden - dock inte alla - lika behandla gifta och ogifta samlevnadspar även pä det civilrältsliga området. Också Folkpartiets kvinnoförbund anser att nuvarande 7 kap. 4 8 FB böir vara kvar. Paragrafens syfte är atl la lill vara styvbarns rätt och att tillförsäkra dem samma ekonomiska standard som övriga medlemmar i en ny familjekonslellalion. Den av makama som inte är biologisk förälder skall efter sin fönnåga också bidra lill barnels kostnader. Det gäller belopp som överstiger underhållsbidraget som barnen erhåller från den andre av föräldrarna. Trots all ulredningen vill upphäva bestämmelsen anser man "inte au den bakomliggande principen skall upphöra att gälla". Det är ett inkonsekvent resonemang, anser förbundet. Skall bestämmelsernas normbildande funktioner vara kvar bör del också framgå av lagtexten.

Sociala centralnämnden i Östersund och familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, som också anser atl teslämmelsen bör finnas kvar, tycker all den bör utvidgas lill atl gälla även i de fall föräldern sammanbor med annan ulan alt vara gift. Sociala centralnämnden i Göteborg anser att del bör vara möjligt att i lagtext finna formuleringar som gör all ogifta samboende, vilka skallelekniskl är jämställda med makar, också kan jämställas med dessa vad gäller FB:s bestämmelser om underhållsskyldighet mol bam.

Till de instanser som har anslutit sig lill reservanternas förslag hör Malmö tingsrätt, utredningen om barnens rätl, sociala centralnämnden i Göteborg, en minoritet inom sociala centralnämnden I Malmö, Domareförbundet, Familjerådgivarnas förening. Centerns kvinnoförbund, Moderata samlingspartiets kvinnoförbund och föreningen Barnens rätt i samhället. Sociala centralnämnden i Göteborg har ur ekonomisk synpunki i och för sig inget att invända mol förslaget att upphäva underhållsskyldigheten i dessa fall, men efiersom

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12

251

lagens normbildande funktion är ytterst väsentlig anser nämnden att bestämmelsen bör bibehållas och fä den formulering som föreslås av reservanterna.

Advokatsamfundet anser del tveksamt om den nuvarande bestämmelsen om skyldighet att betala bidrag till styvbarn har någon betydelse i realiteten. Det lorde vara sällsynt alt ett styvbarn i en familj behandlas annoriunda än övriga bam, säger samfundet, och skulle så bli fallet torde äktenskapet knappast kunna hållas samman. Därvid kan ett bidrag lill styvbarnet under betänketiden bli aktuellt, men den situationen synes inte böra föranleda att regeln bibehålls, anser samfundet.

Socialstyrelsen, centrala studiestödsnämnden, de sociala centralnämnderna i Stockholm, Malmö (majoriteten) och Uppsala, föreningen Jurister vid de aUmänna advokatbyråerna, föreningen Familj och tätt saml Försäkringskasseförbundet tillstyrker förslaget atl den nuvarande underhållsskyldigheten skall avskaffas. Enligt socialstyrelsen har försörjningsskyldigheien mol styvbarn ingen funktion att fylla annal än under den lid då barnels förälder sammanbor med styvföräldern. I sådant fall är en särskild regel om underhållsplikt av underordnad belydelse. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund tillstyrker alt den särskilda skyldigheten alt bidra lill underhåll mot styvbarn inom ramen för ell nytt äktenskap avskaffas i det här avsnittet. 1 stället anser förbundet atl en allmän skrivning bör föras in i de lagar som reglerar samlevnadsfrågor om den självklara utgångspunkten all sammanlevande personerskall tillförsäkras jämlika levnadsvillkor. Detta bör, enligt förbundet, övervägas av familjelagssakkunniga i deras fortsatta arbete.

1 sill yttrande kommer centrala studiestödsnämnden in på betydelsen för de studerande alt slopa bestämmelsen. Enligt nämnden måste ell slopande av stadgandet påverka sludieslödslagens bestämmelser och detla kan leda till all ett ökat antal studerande fårsludiehjälp utan hänsynstagande till den faktiska familjeekonomin. Att bibehålla stadgandet medför dock enligt nämnden siörre olägenheter. Sålunda säger nämnden all den av erfarenhet vet all många styvbarn under studietiden inte kan erhålla ekonomiprövad studiehjälp pä grund av styvförälders inkomst och/eller förmögenhet. Dessa styvbarn hindras inte sällan i sina studier och kan även vara tvungna att helt avbryta dessa därför all styvförälder inte vill vidkännas kostnader för styvbarnets utbildning. Med nuvarande regelsystem är del omöjligt alt pröva barnels faktiska behov av studiehjälp, då barnets förälder stadigvarande sammanbor med annan är barnets förälder och den sammanboende bidrar lill familjens försörjning.

Så gott som samtliga remissinstanser som har yttrat sig i saken tillstyrker de sakkunnigas förslag atl upphäva 8 kap. ÄB. Hit hör socialstyrelsen, de sociala centralnämnderna i Göteborg, Malmö och Uppsala, Advokatsamfundet och föreningen Jurister vid de aUmänna advokatbyråerna.

På samma skäl som hovrätten för Nedre Norrtand avstyrkt atl upphäva

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12

252

underhållsskyldigheten mot sjukt, vuxet barn och mot styvbarn avstyrker hovrätten också detla förslag. Om underhållsskyldigheten avskaffas mot sjukt, vuxet bam synes del JuridiskaJåkuttetsnämnden i Uppsala också som en följdändring nödvändigt atl upphäva motsvarande regler i ÄB. Vad angår underhållsbidrag lill bam, vars uppfostran inte är avslutad, hänvisar de sakkunniga bl. a. lill all laglollsreglerna ger ett grundskydd. Eftersom del hör lill de sakkunnigas fortsalla arbele aitl överväga just laglollsreglerna är del möjligen bäslatl inte nu upphäva 8 ka p. 1 8 ÄB utan behålla regeln i avvaktan på kommitténs förslag beträffande lagloltsinslitutet, säger fakullelsnämnden. Lagtextens hänvisning till "bam, vars uppfostran icke är avslutad", kan emellertid pä grund av ändringarna i 7 kap. FB behöva kompletteras med t. ex. tillägget: "och som har rätt lill underhållsbidrag efter honom" (dvs. arvlåtaren), säger nämnden vidare.

Remissyttrandena

2.2 Underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad

De sakkunnigas förslag att utvidga skyldigheten i FBatt utge underhållsbidrag också lill fall av gemensam vårdnad har mottagits positivt av samtiiga remissinstanser som har yttrat sig i saken. Den lösning som de sakkunniga har föreslagit, nämligen all en förälder som inte varaktigt sammanbor med bamel skall betala bidrag, har också fått ell gynnsamt mottagande av del övervägande antalet remissinstanser. Några få remissinstanser är dock kritiska mol eller tveksamma lill den lösning som föreslås.

Hovrättenför Nedre Norrland delar de sakkunnigas uppfattning all de nya reglema om gemensam vårdnad medför behov av alternativ till frånvaron av vårdnaden som föratsättning för underhållsskyldighet och mot den lösning som de sakkunniga har föreslagit finns enligt hovrätten inget atl erinra. En liknande uppfattning ger också sociala centralnämnden i Göteborg uttryck för. Även Göteborgs tingsrätt, sociala centralnämnden i Stockholm ochfamiljerätts-assistenterna i norra Stor-Stockholm ullalar sig positivt om den föreslagna regleringen. Centerns ungdomsförbund pekar på atl de föreslagna åtgärderna är viktiga för atl uppnå all reglerna för underhäll inte försvårar gemensam vårdnad. Genom det föreslagna tillägget till 7 kap. 2 8 andra stycket FB hårde sakkunniga på ett elegant sätt löst frågan om underhållsbidrag vid gemensam vårdnad, uttalar föreningen Familj och rätt. Förslaget tillstyrks också av förbundet Hem och samhälle. Riksskatteverket och TCO, som i och för sig ansluter sig till förslaget, pekar på atl del kan uppkomma svårigheter att konstatera med vem barnet varaktigt sammanbor medan Juristerna vid de aUmänna advokatbyråerna anser atl bestämmelsen nog inte kan utformas pä annal sätt än vad som har föreslagils. Länsstyrelsen I Blekinge län ifrågasätter dock om del inte i lagtexten borde anges att bamel skall anses bosatt där det är eller  borde vara  kyrkobokfört.   I  sitt  yttrande  tar riksskatteverket upp

Prop. 1978/79:12

253

möjligheten att föräldrarna i vissa fall under årens lopp kan skifta kyrkobokföring av barn under gemensam vårdnad mellan sig. Verket framhåller alt kyrkobokföringsmyndigheten i samband med anmälan om barns flyttning i fall av gemensam vårdnad bör se till att båda föräldrama samtycker lill flyttningen.

LO uttalar tveksamhet över den föreslagna lösningen. Att fastställa var bamet skall vara bosatt och lägga fast en underhällsskyldighet för den andra föräldern bryter enligt LO mot grundtanken bakom reglerna om gemensam vårdnad. Föräldrar som delar ungefär lika på den faktiska omvårdnaden om barnet kan välja all uppge var bamel bor efter vad som är förmånligt ur bidragssynpunkl, säger LO. Enligt Moderata ungdomsförbundet ger den föreslagna ändringen inte full klarhet i vem som skall betala om t. ex. båda föräldrarna har barnet halva tiden var. Förbundet anser all vid gemensam vårdnad de båda vårdnadshavarna själva bör komma överens om hur underhållsskyldigheten bör fördelas. Vidare anser förbundet det beklagligt all de sakkunniga inte har uppmärksammat de skattemässiga för- och nackdelarna. Den som har den lägsta inkomsten av föräldrarna kan skriva bamel hos sig föratt få hyresbidrag, lägre barndaghemstaxa m. m. Det är även intressant vilken inkomstskall som föräldrama får. 1 sill yttrande anser riksskatteverket atl del inte f n. är motiverat att ändra beskattningsreglerna i fråga om situationen gemensam vårdnad av barn. Vidare upplyser verket alt skattereglerna i viss mån kan motverka all föräldrarna söker nå fördelar genom att se lill att barnel blir att anse som varaktigt bosalt hos den av föräldrarna som har den högsta inkomsten. Skattereglerna kan göra del fördelaktigt för föräldrarna - om de internt träffar en överenskommelse om fördelning av skattereduktion (2 8 4 mom. uppbördslagen) - atl i stället se lill all föräldern med högsia inkomsten blir underhållsskyldig. Avslutningsvis nämner verket att man med gällande skatteregler accepterar tyst kvittning av underhållsbidrag mellan skattskyldiga som ömsesidigt är underhållsskyldiga för barn. Förutsättningen för detta är dock givetvis, säger verket, att beviskravet i kommunalskatielagen (46 S 2 mom. första stycket 4 p.) har uppfyllts.

Klart negativt lill de sakkunnigas förslag lill lösning är Folkpartiets ungdomsförbund. Förslaget innebär i praktiken ett krokben för principen om gemensam vårdnad. Förälder som har del i vårdnaden men inte sammanbor med barnet jämställs här med förälder utan vårdnadsrätt, säger förbundet.

Mol bakgrand av förslaget all också förälder med gemensam vårdnad skall betala underhållsbidrag har de sakkunniga föreslagit all bidragsför-skott skall kunna utgåockså vid gemensam vård nad. Förslaget har mottagits positivt av flertalet remissinstanser. Famitjerådgivarnas förening, som hälsar förslaget med tillfredsställelse, uppger att det vid separationsärenden hos familjerådgivare har visat sig svårt för föräldrarna atl komma överens om gemensam vårdnad av barn när bidragsförskott inte har kunnat utgå. Bestämmelsen om gemensam vårdnad har därmed tenderat alt bli

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 254

förbehållen en viss kategori föräldrar, nämligen sådana som varit ekonomiskt Remissoberoende och inte behövt samhällets stöd. Göteborgs tingsrätt anför att den yttrandena redan genomförda reformen om gemensam vårdnad inte har lått den genomslagskrafl som man haft anledning all förvänta sannolikt på grund av all bidragsförskoltsfrågan inte har lösts. Sociala centralnämnden I Stockholm anser atl förslaget innebär ell framsteg särskilt med tanke på att det gör del möjligt även för mindre bemedlade all utnyttja de förmåner för barn och föräldrar som kan ligga i ell gemensamt vårdnadsansvar också när föräldrama bor åtskilda. Liknande synpunktei förs fram av sociala centralnämnden i Malmö. Enligt socialstyrelsen är del i och för sig rimligt att ha samma rekvisit, varaktigt sammanboende, i FB och lagen om bidragsförskott för rätt lill underhållsbidrag och bidragsförskott. Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget men vill dock framhålla all försäkringskassorna kommeratt fa svårigheter alt avgöra om föräldrarnas sammanboende har upphört och besväriigi all avgöra var bamet varaktigt bor. IDen föreslagna bestämmelsen i 2 8 av bidragsförskottslagen atl rätten lill bidragsförskott bortfaller om barnet varaktigt bor tillsammans med den underhållsskyldige innebär enligt verket all om barnel flyttar från den ena lill den andra föräldem, försäkringskassan får administrativa svårigheter all tillämpa bestämmelsen. Även Försäkringskasseförbundet pekar pä atl förslaget kan innebära vissa administrativa svårigheter, men tillstyrker det ändå. Delsamma gör föreningen Familj och rätt.

Förslaget om bidragsskyldighel vid gemensam vårdnad torde enligt Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet i praktiken ha myckel liten betydelse för mellanhavandet mellan föräldrarna. Dess syfte är främst att öppna möjligheten lill bidragsförekoll i dessa fall. Redan nu innebär bidragsförskottssystemet lillämpningssvårigheter, och i ett par hänseenden kommer dessa ytterligare att markeras, om de sakkunnigas egna förslag får föranleda lagstiftning. Behovet av den grandläggande översyn av samhällsstödet lill ensamslående som regeringen har beslutat om är också stort, anser fakultetsnämnden. Bidragsförskott kan utgå i fall då ett "barn" i åldem 16-18 år försörjer sig själv och saknar rätt lill underhållsbidrag eller då vårdnadshavaren ensam (eller tillsammans med en ny partner) har en så god ekonomi att något socialt behov av ett garanterat underhällsbidrag upp till bidragsnivån inte kan sägas föreligga. I åtskilliga fall är dock bidragsförskottet en otillräcklig hjälp för verkligt ensamslående vårdnadshavare med låga förvärvsinkomster, en kategori som är överrepresenterad som socialhjälpsta-gare. Resultat i forskningsprojektet vid universitetet bekräftar förekomsten av dessa olika kategorier. Sedan den gemensamma vårdnaden väl införts förefaller dock de sakkunnigas förslag i fråga om rätten lill bidragsförskott som motiverat. Socialstyrelsen som är kritisk mot andra delar i de sakkunnigas förslag såvitt gäller bidragsförskottslagen, anser dock att man t. v. bör kunna godta den lösning som de sakkunniga har föreslagit här. Del får anses

Prop. 1978/79:12 255

ankomma på den utredning som ser över samhällsstödet för ensamstående Remiss-att närmare överväga om del behövs särskilda regler för alt förhindra all yttrandena bidragsförskottssystemet överutnyltjas och om regeln kan anses gynna vissa grupper på bekostnad av andra. Domareförbundet motsätter sig inte de sakkunnigas förslag såvitt avser bidragsskyldighet vid gemensam vårdnad men förklarar samtidigt atl förbundet är medvetet om atl anknytningen lill boendeförhållandena kan komma till användning för all obehörigt ulnyttia bidragsförskoiisrälien.

LO, som är tveksam till del lämnade förslaget om underhållsskyldighet vid gemensam vårdnad, pekar i sill remissvar på att lösningen också leder lill betydande kontrollsvårigheler beträffande föräldrarnas och barnens bosättning. Enligt LO kan det övervägas om man inte här borde la hänsyn lill båda föräldrarnas inkomster. Detta reser emellertid frågor som berör bidragsförskottsreglerna över huvud tagel. Bidragsförskotten är avpassade efter ell tidigare familjemönster. Man utgår ifrån atl vårdnadshavaren saknar eller har mycket låg inkomst och tar således inte hänsyn till denna. Detta aren fräga som LO föratsätter att utredningen för översyn av de ensamstående föräldrarnas situation också kommer atl beröra. 1 avvaktan på den ulredningen borde man enligt LO:s mening närmare pröva möjligheten all inte utgå från barnets bosättning utan i stället pröva rätten lill bidragsförskott vid gemensam vårdnad efter en beräknad underhållsskyldighet för den av föräldrama som har den högsta inkomsten. Enligt LO bör rätl lill bidragsförskott vid gemensam vårdnad snarast införas ulan all man bryter mol grundtanken bakom reglerna om gemensam vårdnad.

Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala uppmärksammar all del efter ell genomförande av den föreslagna lagändringen kan tänkas alt den "hemmavarande" av två gifta föräldrar, som periodvis lever åtskilda (t. ex. på grand av mannens arbete på annan ort eller ansialtsvistelse), kommer att begära bidragsförskott. Å ena sidan kan tyckas alt den liberalisering, som det innebär att möjligheten lill bidragsförskott öppnas även för föräldrar med gemensam vårdnad, gör det rimligt att låta även sådana gifta föräldrar som periodvis lever åtskilda få samma möjlighel. Del aktuella behovet kan ju vara lika stort i båda fallen. Ä andra sidan finns del i och för sig inte anledning atl frångå hittillsvarande rättspraxis, enligt vilken bidragsförskott vägrats när en underhällsskyldig ulan del i vårdnaden visseriigen för en ganska lång period vistats på annat håll men det dock har varit avsikten alt samboendet med barnel senare skulle återupptas. Tillägget av ordel "varaktigt" för atl icke samboendet mellan underhållsskyldig och barn skall ge rätt lill bidragsförskott läier sig också förena med denna äldre tillämpning. Efiersom det dock föreslagits en allmän ändring av förutsättningarna för rätt till bidragsförskott och frågan om återverkningarna förgifta föräldrar inte alls diskuterats av de sakkunniga, kan del ha visst värde om det under lagförarbetena slås fasl att del genom lagändringen inte i och försig varit avsikten att göra någon ändring

Prop. 1978/79:12 256

i fråga om äldre rättspraxis angående samboendebegreppel, slutar fakultets- Remiss-nämnden. Även Advokatsamfundet ullalar att det kanske kan uppslå yttrandena besvärliga gränsdragningar för gifta föräldrar som inte båda varaktigt sammanbor med bamel. Det kan också upplevas som en orättvisa all endast en grupp av gifta föräldrar kan få en viss förmån genom bidragsförskott men inte en annan,ganska stor grupp. Dessa svårigheter bör emellertid inte hindra all del nu framlagda förslaget om skyldighet att utge underhällsbidrag också i fall av gemensam vårdnad blir genomförd. Visseriigen kan ifrågasättas om möjligheten till gemensam vårdnad om barnen i sådana fall där oenigheten mellan föräldrarna är stor verkligen utgör en positiv lösning för barnen. Om man emellertid skall fä någon verklig erfarenhet av dessa relativt nya bestämmelser, måste i alla fall alla hinder av ekonomisk art röjas ur väriden.

För att undvika all rätten lill bidragsförskott missbrukas främst av gemensamma vårdnadshavare har de sakkunniga föreslagit ell tillägg lill 2 § bidragsförskottslagen (ny punkt e) av innehåll att bidragsförskott inte skall utgå om barnel har egna tillgångar eller eljest uppenbariigen saknar behov av bidragsförskott. Detla förslag har inte fått något gensvar från remissinstansernas sida. Många som inte går så långt all de lar avstånd från förslaget har ställt sig frågande till förslagets räckvidd. Några remissinstanser kritiserar förslaget för att vara oklart.

Del mest gynnsamma mottagandet har förslaget fått av föreningen Familj och rätt som anser alt den nya punkten är av vikt för atl slävja missbruk av bidragsförskoltsrällen. Men för alt inte prövningen skall bli godtycklig krävs enligt föreningen entydiga regler, bl. a. för bedömningen av barnels behov eller ännu bättre den ireslegsbedömning som föreningen har förordat när del gäller all pröva frågan om bidragsskyldighel. Sociala centralnämnden i Göteborg pekar på att regeln att bidragsförskott inte skall utgå om barnel har egna tillgångar är en direkt följd av de övergripande riktlinjerna för föräldrars underhållsskyldighet. Nämnden förutsätter all den principiella prövningen följer samma regler som måsle utarlbetas för FB:s bestämmelser. Nämnden tillägger all informationen till allmänheten är av betydelse sä all en arvlåtare eller givare blir medveten om vilka mått och sleg som måste iakttas för alt arv eller gåva inte i stället i praktiken skall tillfalla den underhållsskyldige. Nämnden har i princip intet atl erinra mol förslaget, men vill understryka atl ett införande av bestämmelsen inte får innebära en prövning av vårdnadshavarens ekonomiska situation.

Riksförsäkringsverket, som noterar all 2 S e bidragsförskottslagen kan komma lill användning generellt och inte bara när fråga är om gemensam vårdnad, konstaterar all innebörden av lagrummets bestämmelse är all del blir en behovsprövning av rätlen till bidragsförskott i många fall. Försäkringskassorna behöver i sådant fall anvisningar för tillämpningen av denna regel. Konkret måste fastställas regler för bl. a. bedömning av barnels behov

Prop. 1978/79:12

257

av bidragsförskott, hur föräldrarnas och den underhållsskyldiges inkomster påverkar bidragsförskottets storiek och vilka inkomst- och förmögenhetsgränser som utesluter från rätten till bidragsförskott. Malmö sociala centralnämnd anser alt del kan finnas skäl alt behovet av bidragsförskott också bedöms utifrån vårdnadshavarens ekonomiska förhållanden. Därför frågar nämnden om de sakkunniga med den föreslagna nya punkten e) avser också vårdnadshavarens ekonomi. 1 så fall, säger nämnden, är del en fråga som är ytterst känslig och komplicerad. Alt som de sakkunniga gör endast antyda möjligheten till generell tillämpning finner nämnden synneriigen otillfredsställande. Enligt nämnden måsle noggranna tillämpningsbestämmelser utarbetas. Sociala centralnämnden I Östersund frågar om bestämmelsen skall tolkas som en återgång till inkomsiprövai bidragsförskott och samma tveksamhet ger Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm uttryck för. Även Kommunförbundet pekar på att lagtexten och specialmotiveringen inte ger tillräcklig vägledning, varför en precisering bör övervägas.

Negativa lill del föreslagna tillägget är socialstyrelsen, länsstyrelsen I Östergötlands län. Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala och Uppsala sociala centralnämnd. Enligt socialstyrelsens uppfattning är det förenat med risker ur rättssäkerhetssynpunkt atl föra in en dylik generell regel ulan att i lagtexten mera konkret kunna ange när barnels situation är sådan atl bidragsförskott inte skall kunna utgå. Problemet är också mer av den arten att del bör lösas i samband med den påböriade översynen av de ensamstående föräldrarnas behov av hjälp och stöd från samhällets sida. Därför föreslås atl frågan hänskjuts lill denna utredning för närmare överväganden. Samma uppfattning uttrycker också länsstyrelsen i Östergötlands län som föreslår all därvid också bör övervägas atl betala ul bidragsförskott i vissa fall direkt lill bam med egel hushåll. Även Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala avstyrker i avvaktan på omprövningen av hela bidragsförskoiissystemet den föreslagna undantagsregeln med i varje fall den föreslagna utformningen. En så vag behovsprövningsprincip tycks antingen, om den skall användas i någoriunda vanliga inkomstlägen, vara nästan omöjlig att tillämpa, säger fakullelsnämnden, eller om den skall tillämpas blott i sällsynta fall, få så liten betydelse all den lika gärna kan undvaras; tillämpningsproblemen skulle i varje fall återkomma i de speciella fall då användning ifrågasätts, säger fakullelsnämnden. Sociala centralnämnden I Uppsala finner inte att utredningens främsta skäl lill att införa denna bestämmelse, nämligen atl förhindra eventuella missbruk vid gemensam vårdnad, är tillräckligt vägande för all införa en så allmän inskränkning i rätten till bidragsförskott. De eventuella fallen av missbruk och de sannolikt myckel få fallen av bristande behov kan inte motivera en behovsprövning med en betydligt ökad administration som följd. Del strider också mot principerna inom familjepolitiken alt bidragen inte skall vara behovsprövade. Några närmare riktlinjer har inte heller angivils av de sakkunniga för hur bedömningen av "barnels tillgångar" resp. "uppenbar-

Remiss-yttrandena

17   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 258

ligen saknar behov av bidragsförskott" skall ske. Nämnden avstyrker därför     Remiss-
förslaget. yttrandena

2.3 Periodiska bidrag och engångsbidrag

Ingen remissinstans har någon erinran emot att den nuvarande huvudregeln behälls all underhållsbidrag skall betalas månadsvis och att beloppen skall förfalla lill betalning förskotRsvis. Någon erinran mol att del också i fortsättningen bör vara möjligt atl efter domstolsprövning eller genom avtal bestämma bidrag för kortare eller längre tid har inte heller framställts. Förslaget att alla föräldrar oavsett civilstånd skall kunna avtala om undantag från huvudregeln har också mottagits positivt. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund ifrågasätter om inte möjligheten att utge engångsbidrag är mogen för alt avskaffas helt och hållet. Den förefaller förbundet mycket otidsenlig. Advokatsamfundet pekar också på atl del numera inte är vanligt atl underhållsskyldigheten mol bam fullgörs genom engångsbidrag. Andra remissinstanser ansluter sig till familjelagssakkunnigas uttalande att engångsbidrag bör användas med stor älerhållsamhet.Till dessa hör riksskatteverket, de sociala centralnämnderna i Göteborg och Uppsala saml Familjerådgivarnas .förening. Socialstyrelsen anser alt engångsbidrag eller periodiska bidrag över en längre lid än en månad bör kunna komma ifråga undantagsvis och alt del är rimligt att för giltigheten av sådani avtal kräva godkännande av barnavårdsnämnden. Riksskatteverket erinrar om att den skattemässiga behandlingen av engångsbidrag är ytterst ogynnsam då avdrag kan medges med högst 2 500 kr. för det år då beloppet ges ut.

Förslaget all barnavårdsnämnden också i fortsättningen skall godkänna avtal om engångsbidrag har komm£;nlerals av Familjerättsassistenierna i norra Stor-Stockholm som anser del oicgiski att barnavårdsnämnden skall vara inblandad endast i dessa fall. En liknande uppfattning har sociala centralnämnden i Uppsala som anser alt del inte finns skäl att ha kvar denna bestämmelse om försäkringskassan helt lar över ansvaret för underhållsbidragen. Kassan bör då också lill fullo la ansvaret även för engångsbidragen, anser nämnden. Nämnden tillstyrker de sakkunnigas förslag att bestämmelsen om avtal om engångsbidrag bör utformas lika för alla bam oavsett om föräldrama är eller har varit gifta med varandra. Delsamma gör socialstyrelsen, som också anser atl del är rimligt atl kräva godkännande av barnavårdsnämnd för giltighet av avtal om engångsbidrag eller periodiskt bidrag över en längre lid än en månad.

Föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyrå anser alt del är en brist alt det i lagtexten liksom tidigare inte klart sägs ul hur underhållsskyldigheten fastställs. EnUgt föreningens mening bör en bestämmelse föras in i 7 kap. 2 8 FB om att skyldigheten atl betala underhållsbidrag liksom belopp för sådant bidrag fastställs i dom eller beslut eller genom avtal.

Det principiella förbudet mot annal än förskottsbetalning av underhålls-

Prop. 1978/79:12 259

bidrag slår kvar i de sakkunnigas förslag. Hovrättenför Nedre Norrland anser Remiss-att detta förbud slår i viss konflikt med förslaget lill 7 kap. 2 S tredje slyckel yttrandena FB om rätl till nedsättning av underhällsbidraget för tid under vilken den underhållsskyldige har utövat sin rätt lill umgänge med barnel. För all klargöra begreppen bör del enligt hovrätten uttryckligen stadgas att rätt till nedsättning av underhållsbidrag inte strider mol förbudet mot förskottsbetalning. Likaså anser hovrätten atl del av 16 8 lagen om bidragsförskott bör framgå all vad den underhållsskyldige får avräkna på grund av 7 kap. 2 8 tredje stycket FB skall få åberopas mol försäkringskassan som betalning av underhållsbidrag. Även riksskatteverket anser det oklart om avräkningsförfa-randei är förenligt med bestämmelserna om förskottsbetalning.

2.4 Fullgörelse av bidragsskyldigheten genom återbetalning av bidragsförskott m. m.

Många remissinstanser ansluter sig lill de sakkunnigas uppfattning om de fördelar som står all vinna om försäkringskassorna fär en självsiändig rätt och en skyldighet all inom bidragsförskollssyslemets ram pröva den underhållsskyldiges bidragsförmåga. En övervägande majoritet av de instanser som tillstyrker all förslaget genomförs betonar emellertid all ställningstagandet utgår ifrån all organisalionsfrågoma först blir lösta och all försäkringskassornas personal, i god tid hunnit utbilda sig för sin uppgift. Många stryker också under betydelsen av alt del finns klara riktlinjer utfärdade till ledning för kassornas nya arbetsuppgifter när reformen träder i kraft. Ett par remissinstanser anför vidare atl kostnadsaspekterna först bör utredas. Åtskilliga remissinstanseravstyrker dock att de sakkunnigas förslag genomförs, i vart fall nu. För de remissinstanser som är negativa lill förslaget har rällssäkerhelsaspeklerna en framträdande roll. Uppfattningarna går isär i frågan huruvida två organ parallellt bör ha rätt all besluta i fråga om den underhällsskyldiges bidragsförmåga.

Bland de remissinstanser som sålunda i och för sig är positiva till alt försäkringskassorna får en självsiändig prövningsrätt är Stockholms och Gävle tingsrätter, länsstyrelserna i Östergötlands, Blekinge och Norbottens län, utredningen om barnens rätt, de sociala centralnämnderna i Stockholm, Malmö och Uppsala, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Yrkeskvinnors klubbars riksförbund och Försäkringskasseförbundet. LO finner alt förslaget har många positiva sidor, men pekar samtidigt på all del finns en rad svårigheter i det föreslagna systemet.

Stockholms tingsrätt anser all de sakkunniga på ell tillfredsställande sätt har lyckats lösa de oundvikliga svårigheterna i samordningen mellan den familjerältsliga skyldigheten att betala underhållsbidrag för barn och reglerna om bidragsförskott. Onödiga jämkningsprocesser lorde kunna undvikas genom den metod som de sakkunniga har föreslagit. Tingsrätten finner del bl. a. praktiskt lämpligt att, i de fall då den underhållsskyldige saknar förmåga

Prop. 1978/79:12 260

att utge högre underhållsbidrag än som motsvarar bidragsförskottet, frågan Remiss-om den underhållsskyldiges betalningsförmåga kan bli en angelägenhet yttrandena mellan enbart den underhållsskyldige och försäkringskassan. Givetvis är del myckel angelägel all praxis vid bestämmandet av underhållsbidrag och försäkringskassornas beslul om storleken av återkravsbelopp blir så enhetlig som möjligt, säger tingsrätten, men erinrar i detla sammanhang om atl domstolarna med hänsyn till undeihållsmålens dispositiva karaktär saknar självsiändig ulredningsmöjlighel och därför kan pröva målet allenast på del material som parterna själva tillfört delta. 1 anslutning till delta uttalande kan noteras all sociala centralnämnden i Göteborg finner det önskvärt atl domstolarna åläggs atl pröva skälighelen av överenskommet underhåll i samband med gemensam ansökan om äktenskapsskillnad eller i samband med ärende angående vårdnaden om barn.

Atl låta försäkringskassan - ett administrativt organ med i huvudsak politiskt vald styrelse - bestämma om underhällsskyldigheten, med förbigående av vad domstol må ha beslutat, kan onekligen medföra vissa risker ur rättssäkerhetssynpunkt och leda till all underhållsbidraget bestäms för lågt eller i vissa fall för högt, säger Gävle tingsrätt och fortsätter. Del synes klart all försäkringskassan i återkravsärendel inte kan beakta den underhållsberättigades behov. Hur försäkringskassan i övrigi skall handlägga hithörande ofta intrikata frågor framgår ej närmare av förslaget. Oaktat vad tingsrätten sålunda anfört vill tingsrätten emellertid tillstyrka förslaget. Tingsrätten förutsätter emellertid att försäkringskassorna tillförs sådan personalförstärkning och erhåller sådana instruktioner, att rätlssäkerhetssynpunklerna blir i möjligaste mån tillgodosedda. Länsstyrelsen i Blekinge län, som inte har något alt erinra mol det förslag och de riktlinjer som de sakkunniga har lämnat, finner det dock angeläget att beslut om återbetalning av bidragsförskott och den därmed sammanhängande prövningen av den underhållsskyldiges betalningsförmåga sker under medverkan av lekmannaledamöterna i försäkringskassans styrelse. Utredningen om barnens räu ochföreningen Barnens rätt i samhället påpekar alt om reformen genomförs del är viktigt all samverkan äger rum mellan socialtjänst och försäkringskassorna. Det måste också framhållas, säger utredningen, all socialtjänsten skall ge erforderlig information till underhållsberättigade och underhållsskyldiga. Informationssynpunkten förs fram också av andra remissinstanser. Yrkeskvinnors klubbars riksförbund anför atl del synes lämpligt atl föra samman utbetalning och återkrav lill en instans, t. ex. försäkringskassan. Försäkringskassorna måste då få personella och ekonomiska resurser alt klara av båda dessa uppgifter. De föreslagna ändringarna i lagen om bidragsförskott ger enligt förbundet inte tillräckliga garantier för rättssäkerheten och enhetlig tillämpning över hela landet.

Svea hovrätt, Göteborgs Ungsrätt och Domareförbundet har i och för sig inget att erinra mol att försäkringskassorna får en självsiändig prövningsrätt, men är kritiska mol atl domstolarna och försäkringskassorna jämsides skall ha en

Prop. 1978/79:12 261

sådan rätt med möjlighel för försäkringskassa alt ompröva domstols Remissavgörande. Förslaget alt försäkringskassan alllid skall ha en skyldighet atl yttrandena ompröva domstols avgörande är, säger Svea hovrätt, ägnat atl äventyra allmänhetens förtroende för domstolarna och bör inte genomföras. Med den utformning förslaget fått kan hovrätten möjligen tänka sig att från domstols prövning undanta fastställande av underhållsbidrag, som inte överstiger bidragsförskottets storiek. Del lorde i sådana fall vara möjligt all träffa avtal om betalning av underhållsbidrag, eventuellt under medverkan av försäkringskassan, avslutar hovrätten. En liknande uppfattning uttrycker Gö7Äo/;fs tingsrätt. All låta part välja huruvida domstol eller allmän försäkringskassa skall bestämma underhållsbidraget, anser tingsrätten inte vara lyckat. Del förefaller omotiverat och kommer säkeriigen atl verka förvirrande för den rätissökande allmänheten, alt del erbjuds två parallella instanser som har behörighet all pröva vad den enskilde måste uppfatta som samma sak. Det kan vidare befaras atl möjligheten atl få till stånd en domstolsprövning av underhållsfrägan leder lill onödiga rättegångar i fall där parterna är överens i övriga frågor. Domstolarna kan också tvingas all falla avgöranden på ofullständigare material än vad försäkringskassorna har till sitt förfogande vid prövning av ålerbetalningsskyldigheten. Sistnämnda förhällande liksom olikheter i bedömningen av underhållsfrågan kan få till följd att försäkringskassorna i beslut om återbetalningsskyldighel går ifrån även tämligen färska domstolsavgöranden, vilkel måste verka egendomligt för de människor som berörs därav. Hinder bör inte enligt tingsrätten föreligga all låta vederbörande försäkringskassa bestämma underhållsbidragets storiek även dä parterna inte önskar komma i åtnjutande av bidragsförskott. Behov av domstols prövning torde föreligga endasl om bidrag önskas med högre belopp än bidragsförskottet eller om underhällsskyldigheten bestrids. Om parterna av något annat skäl önskar få underhållsskyldigheten som sådan fastställd av domstol, bör även det kunna medges. Det väsentliga är atl bidragets sioriek upp till bidragsförskottet inte bestäms av domstolen ulan av försäkringskassan. Tingsrätten har också övervägt i vad mån domstol behöver pröva frågan om storleken av underhällsbidrag till barn i fall då den har att bestämma bidrag till andra maken. Den meningen har förts fram att del för en samlad bedömning är nödvändigt atl i ell sammanhang la ställning lill siorieken av båda bidragen. Om man inte skall fränhända försäkringskassorna beslutanderätten i fräga om återbetalningsskyldigheten i sädana fall, kommer emellertid domstolens prövning av bidraget till barnel all bli endasl en formalitet. Domstolen bör lika väl kunna grunda sitt beslul om bidrag till andra maken på en bedömning av vad försäkringskassan kan komma fram lill med ledning av sina anvisningar om återbetalningsskyldighel. Härmed undviker man även i delta fall en "kompetenskonflikl". För den händelse man skulle komma fram lill alt parterna bör ges rätten all fä en domstolsprövning av underhållsbidragets sioriek förordar tingsrätten atl försäkringskassan inte bör kunna bestämma återbelalningsskyldighelen lill högre belopp än del fasl-

Prop. 1978/79:12 262

ställda underhållsbidraget jämte eventuell förhöjning. Domareförbundet    Remiss-

motsäller sig bestämt alt domstol ges möjlighel att kunita bestämma    yttrandena

underhållsbidrag som inte överstiger bidragsförskottets belopp. Detta kan

leda lill all föräldrar, som inte kan lösa underhällsfrågan själva, tvingas alt

vända sig till försäkringskassan för att få underhållsbidraget bestämt. Detta

kan emellertid enligt förbundet anias ske endasl i sällsynta undanlagsfall,

som inte påkallar särskild lagstiftning.

Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår all intill dess gemensamma riktlinjer föreligger försäkringskassa inte får kräva tillbaka högre underhållsbidrag än som har fastställts genom avtal eller dom. De sakkunnigas förslag leder till att det uppstår två olika kravsystem, under och över bidragsförskottsnivån. För alla parter torde del vara enklare med ell mer enhetligt syslem, anser länsstyrelsen. Före försäkringskassans överlagande av ansvaret för bidragsförskotten var del fram lill hösten 1977 möjligt för kommunerna atl biträda vårdnadshavare och barn vid krav på underhällsbidrag också över bidragsförskottsnivån. Länsstyrelsen vill därför ifrågasätta om inte del av utredningen nu föreslagna systemet skulle kunna utvidgas sä att försäkringskassorna kunde påla sig ett vissl ansvar också beträffande underhållsbidrag över bidragsförskottsnivån. Barn och vårdnadshavare kunde dä eventuellt fä upplysningen att den underhållsskyldige sannolikt kan betala högre bidrag än bidragsförskottet. Del är dock något osäkert om försäkringskassans resurser kan medge att den underhållsskyldige skulle fä sin återbelalningsförmåga bedömd också över bidragsförskottsnivån.

Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm anser det klart otillfredsställande med en uppdelning av ansvaret på försäkringskassa, barnavårdsnämnd och domstol. Antingen skall barnavårdsnämnden behålla sin skyldighet eller också skall försäkringskassan ta över hela ansvaret för underhållen, även över bidragsförskottets nivå, anser de. Om barnavårdsnämndens skyldighet kommeratt kvarstå bör nämnden kunna sänka underhållet under bidragsförskollsnivå utan atl vårdnadshavarens godkännande finns. De sakkunnigas förslag lill ändringar i FB och GB borde enligt assistenterna samordnas med en total översyn av bidragsförskottslagen. Sociala centralnämnden i Östersund anser att det inte kan vara riktigt att vårdnadshavare i vissa fall skall hänvisas till olika myndigheter. I konsekvensens namn borde försäkringskassan la på sig hela ansvaret för atl fastställa och kräva ul underhållsbidraget, anför nämnden., som dock vill stryka under atl den inte finner någon anledning atl föra över sociala centralnämndens nuvarande arbetsuppgifter på området till försäkringskassan, då underhåll är en viktig social fräga. Föreningen Familj och rätt anser all försäkringskassan alltid skall kunna pröva den underhållsskyldiges förmåga atl betala tillbaka utgivet bidragsförskott, men atl denna prövningsrätt skall vara begränsad lill det underhållsbidrag som domstol har prövat och som inte grundar sig på avtal. Man måste skilja mellan underhållsbidrag och bidragsförmåga, framhåller föreningen.

Prop. 1978/79:12 263

Riksskatteverket riktar kritik mol den föreslagna lösningen atl samordna     Remiss-underhållsskyldigheten med bidragsförskottssystemet. Enligt verket leder    yttrandena förslaget ofrånkomligen till obalans i förmån. Eftersom en översyn av bl. a. bidragsförskottslagen pågår och resultatet av denna översyn kan dröja vill verket dock i huvudsak tillstyrka de framlagda lagförslagen.

Många remissinstanser är negativa eller tveksamma till belänkandet såvitt avser försäkringskassas självständiga prövningsrätt och den samordning mellan bidragsförskott och underhällsbidrag som förslaget innebär. Bland dessa finns hovrätten för Nedre Norrland, Juridiska fakuttetsnämnden vid Uppsala universitet. Advokatsamfundet och föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer.

Förslaget ger anledning lill erinringar i olika hänseenden, anser hovrätten för Nedre Norrland. Invändningar kan således till en början göras mol atl på del sätt som har föreslagils blanda ihop civilrältsliga och offeniligrättsliga moment, där man tidigare av flera skäl ansett sig böra ha klara skiljelinjer. Konsekvensen av de sakkunnigas förslag blir nämligen att samhället i princip förpliktas att betala underhåll till barn, som är berättigade lill bidragsförskott, med viss regressrätt för samhället. Detta medför i sin tur atl hela det nuvarande regelsystemet som är uppbyggt med utgångspunkt i familjen mer eller mindre ställs åt sidan och att grunden för underhållsskyldigheten flyttas från föräldraskapet och knyts lill rätten lill bidragsförskott. Man skulle således ulan all närmare undersöka konsekvensema härav låta de civilrältsliga reglerna om underhållsskyldighet få närmast en supplerande karaktär. Del får enligt hovrätten anses som angeläget atl man har kvar de familjerältsliga regleringarna såsom de av hävd utformats och godtagils i samhället och ej ulan siarka skäl ändrar dem och låter dem ersättas av regler om åtgärder, som samhället är skyldigt att vidta, i andra fall än där sådana regler behövs som komplement lill de civilrältsliga reglema för att motverka icke acceptabla sociala följder av t. ex. bristande förmåga atl betala underhåll. Till detta kommer vidare, anför hovrätten, all det med fog kan ifrågasättas om del är lämpligt att frågor om underhållsbidragels storlek skall kunna komma all behandlas dels av allmänna domstolar, dels av administrativa myndigheter och domstolar med de konflikter som kan uppkomma vid olika bedömningar. Hovrätten ifrågasätter också om man, trots detaljerade riktlinjer för handläggarna vid försäkringskassorna samt möjligheter till besvär över kassans beslul, verkligen vid handläggningen hos kassan kan erhålla samma rättssäkerhetsgaranlier som ett domstolsförfarande innebär. Vad beträffar konsekvenserna för den enskilde av förslaget måste del för den underhållsskyldige förefalla stötande att den genom domstol eller avtal fastställda underhållsskyldigheten mot hans bestridande när som helsl skall kunna ändras uppenbariigen även vid mer eller mindre tillfälliga förändringar i hans ekonomiska situation, fortsätter hovrätten. Det måste vidare beaktas att den underhållsskyldige i sin långsiktiga ekonomiska planering säkeriigen har

Prop. 1978/79:12 264

större nytta av atl han sä långt som möjligt känner till vad han har atl betala,    Remiss-

även om han därigenom skulle fä en oförändrad underhållsskyldighet vid    yttrandena

mer eller mindre tillfälliga förändringar av sin förmåga. Del förhällandel all

del f n. pågår en utredning om bidiagsförskollssystemet är vidare ytterligare

en omständighet som lalar för att man inte nu genomför ett förslag som i

grunden förändrar bidragsförskottslagen. Hovrätten ifrågasätter slutligen om

personella och ekonomiska resurser i nuvarande läge över huvud tagel finns

för all genomföra de sakkunnigas förslag. Enligt hovrätten torde del f ö. gä

att komma till rälla med problemet med för höga underhällsbidrag genom

endasl smärre förändringar inom ramen för det nuvarande regelsystemet,

dels genom att oviUkorlig underhållsskyldighet inte längre skall kunna

åläggas underhållsskyldig och dels genom de nuvarande reglerna om

jämkning. Dessutom bör den myndighet som handlägger frågor om återkrav

av bidragsförskott i siörre utsträckning än som nu synes ske beakta

möjligheten till eftergift i det enskilda fallet. Försäkringskassan bör därvid

lämpligen mera aktivt utreda om skäl för eftergift föreligger och även göra den

underhållsskyldige uppmärksam på möjlighelerna till jämkning vid ändrade

förhållanden.

Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet konstaterar inledningsvis att de sakkunniga förvånansvärt nog inte alls har diskuterat tänkbara nackdelar av sill förslag och än mindre alternativa lösningar för all tillgodose de rätlspoliliska önskemålen. Med hänsyn till de materiella och processuella motsättningar som skulle tillskapas i förhållande till principerna och sättet för att bestämma den familjerältsliga underhållsskyldigheten i allmänhet avvisar nämnden förslaget lill en samordning mellan bidragsförskott och underhållsbidrag. Ett allmänt skäl mol förslaget är dessutom att hela systemet med bidragsförskott lill en på formella kriterier avgränsad grupp av ensamslående vårdnadshavare i dag har stora svagheter. Del är därför olämpligt all bygga ell förslag, inriktat på de underhållsskyldigas situation, på en långtgående inbyggnad av underhållsreglerna i ålerkraven för utgivna bidragsförskott. En annan principiell invändning är att förslaget bygger på - och uppmuntrar -återbetalning till del allmänna sorn den normala formen för utgivande av underhållsbidrag lill barn. Underhållsbidragen betalas dock f n. direkt lill vårdnadshavaren i en betydande del av alla fall. Det finns inte anledning all införa ett system, som motverkar delta. (Totalt sett betalade f ö. omkring 60 % av de underhållsskyldiga i uridersökningspopulationerna i forskningsprojektet vid universitetet hela eller praktiskt tagel hela sill underhåll under år 1975.) Vid sidan härav kan påpekas alt det antagligen är en för optimistisk förhoppning alt försäkringskassorna skulle kunna så snabbi anpassa ålerbetalningsskyldigheten till växlingar i den underhållsskyldiges betalningsförmåga, atl restskulder inte skall behöva uppkomma. - Ur principiell synpunki är del olämpligt alt inom ramen för ell betalningssystem bygga på två olika principer som ibland kan ge olika resultat i fråga om underhållsbidragets

Prop. 1978/79:12 265

storiek. De sakkunnigas rekommendation, att domstolarna vid bestäm- Remiss-månde av underhållsbidrag lill barn skall söka ledning av riktlinjerna för yttrandena försäkringskassorna liksom alt försäkringskassorna bör respektera i varje fall färska domstolsutslag, hindrar dessutom inte att det även formellt skapas en latent kompelenskonfiiki mellan domstol och försäkringskassa med del avgörande ordel lill försäkringskassan i fråga om underhällsbelopp upp lill bidragsförskottsnivån. Även om myndigheterna i praktiken söker nå samma resultat, är denna kompelenskonfiiki i sig oacceptabel. Direkt slötande är möjligheten för försäkringskassorna att höja ett underhållsbidrag, som beslämts av domstol. Särskilt iögonfallande i detta sammanhang är de sakkunnigas tanke (s. 86 f och 154), all försäkringskassorna skulle kunna framtvinga ell högre underhåll än del som har beslämts genom dom eller avtal, när underhållet betalas direkt lill vårdnadshavaren men denne begär s. k. ulfyllnadsbidrag därför atl underhållet är lägre än fullt bidragsförskott. Den föreslagna lagtexten lill 4 8 tredje stycket lagen om bidragsförskott ger f ö. inte, som de sakkunniga menar, stöd för de sakkunnigas utläggningar om utfyllnadsbidragen. De sakkunniga gör i själva verket på denna punkl ell cirkelresonemang och förutsätier vad som skulle bevisas. - De skilda principiella utgångspunkterna för domstol och försäkringskassa kan dessutom i vissa lägen leda till olika resultat, även om myndigheterna i övrigi söker respektera varandras avgöranden. En särskilt märklig effekt uppkommer, om domstol med hänsyn till vårdnadshavarens dåliga ekonomi bestämt ett högre underhållsbidrag än bidragsförskottet, samtidigt som försäkringskassan, som utgetl bidragsförskott, med ledning av mannens inkomster bestämmer ålerbetalningsskyldigheten till ell lägre belopp än förskottet. Resultatet blir då, enligt vad de sakkunniga uttryckligen framhåller (s. 85), all den underhållsskyldige fär betala dels till försäkringskassan det lägre belopp som denna bestämt, dels direkt till vårdnadshavaren det överskjutande underhållsbeloppet utöver bidragsförskottet. Konstruktionen innebär tydligen att del allmänna inom ramen för bidragsförskottet ger den underhållsskyldige en lättnad i den familjerätlsliga underhållsskyldigheten, som emellertid kvarstår oförändrad över bidragsförskottsnivån. Delta kvarstående av en överskjutande underhållsskyldighet ovanför bidragsförskottsnivån kan medföra den egendomliga effekten, atl den underhållsskyldige å ena sidan enligt olika beslut kan vara skyldig att betala ett mindre sammanlagt belopp än bidragsförskottet lill kassan och vårdnadshavaren, samtidigt som vårdnadshavaren å andra sidan garanteras hela del högre underhålIsbeloppei, om den underhållsskyldige betalar de olika delbelopp, som han ålagts. Bidragsförskotten, som i sin nuvarande utformning är avsedda all ge vårdnadshavaren ett minimiunderhåll, kommer därigenom alt få två helt nya funktioner dels att lätta de underhållsskyldigas börda under bidragsförskottsnivån, dels alt i vissa fall garantera vårdnadshavaren ett högre underhåll än bidragsförskottet, om den underhållsskyldige fullgör sina

Prop. 1978/79:12 266

sammanlagda åligganden. - Svårigheten atl bedöma vad förslaget innebär Remissjämfört med nuläget liksom den latenta kompeienskonfiikten mellan yttrandena domstol och försäkringskassa kan medföra även andra nackdelar än de hittills berörda. Det kan sålunda bli vanskligt för en enskild underhållsskyldig alt avgöra, om han skall betala underhållet direkt lill vårdnadshavaren eller om han skall underlåta att betala direkt i hopp om att underhållsskyldigheten skall sällas ner av försäkringskassan, sedan bidragsförskott utgått. Frågan om sättet för betalningsskyldighetens aktualiserande och storiek kan samtidigt komma all bero på vårdnadshavarens agerande, dvs. om hon väljer all begära underhåll för bam vid 1. ex. äktenskapisskillnaden ellerom hon i stället avstår därifrån för all begära bidragsförskott. Om del föreslagna systemet skulle innebära atl försäkringskassornas återkrav ibland blir lägre än ett underhåll fastställt av domstol, kommer systemet f ö. att motverka betalningar av underhällsbidrag direkt lill vårdnadshavaren och draga in flera fall under systemet med bidragsförskott och det allmännas medverkan för barnens försörjning. Fakullelsnämnden rikttir därefier i sitt yttrande i slorl sett samma kritik mol förslaget som hovrätten för Nedre Norrland har framfört. Även fakultetsnämnden pekar på olika ändringar i gällande rätt som alternativt kan vidtas för att lätta bördan för vissa underhållsskyldiga och för all undanröja tekniska svagheter i del nuvarande bidragsförskottssystemet. Utöver några av de ändringar som hovrätten för Nedre Norriand berört föreslår fakullelsnämnden en översyn av införselreglerna, ell alternativt syslem för jämkning av underhällsbidrag, förenklat förfarande för under-hållslvisler vid allmän domstol samt en höjning av det avdrag som tillåts vid inkomstbeskattningen för betalda underhållsbidrag.

Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm framhåller atl del absolut måsle vara samma bedömningsgrund för uträknande av underhållsbidrag under och över bidragsförskottsnivån.

Enligt Göteborgs sociala centralnämnd kan samma fördel som de sakkunniga vill nå med sitt förslag uppnäs med mindre justeringar av de nu gällande föreskriftema för avtal om underhåll. En av den underhällsskyldige undertecknad och av bamavårdsnämnd godkänd betalningsförbindelse bör enligt nämnden kunna ges samma juridiska verkan som nuvarande avtal. En svårighet är dock, anför nämnden, all sådan betalningsförbindelse inte direkt torde kunna användas för indrivning i andra länder än Sverige, men samma problem torde uppstå beträffande del av försäkringskassan fastställda återbetalningsbeloppet, anser nämnden. -1 sitt yttrande tar nämnden också upp de fall då endast utfyllnadsbidrag utgår. För dessa fall är del enligt nämndens mening betydelsefullt att nuvarande form för atl faslställa underhåll bibehålls. Ofta vill den underhållsberättigade inte all den underhållsskyldige skall påtvingas kontakt med olika myndigheter, säger nämnden. Orsaken härtill kan variera, men risken är stor atl den underhållsberättigade i flera fall skulle avstå från ulfyllnadsbidragel om förslaget om

Prop. 1978/79:12 267

försäkringskassans prövning av betalningsförmågan genomförs. Med bibe- Remiss-hällande av nuvarande avtalsform bör försäkringskassan ha rätl lill formell yttrandena prövningav underhållels storiek,anser iiämnden,men kontakt börda inte las med den underhållsskyldige direkt utan endast genom den underhållsberättigade eller barnavårdsnämnden. - Även förslaget att försäkringskassan regelbundet skall pröva den underhållsskyldiges betalningsförmåga kommenteras av nämnden. De i och för sig positiva syftena med förslaget måste vägas bl. a. mol svårigheten med atl lå kontakt med vissa underhållsskyldiga pä sådant sätl all betalningsförmågan kan bedömas, säger nämnden. Vidare torde ett flertal underhållsskyldiga komma att uppleva den täta kontakten med försäkringskassan som störande och kanske även som ett ingrepp i den personliga integriteten, som kan förorsaka en negaliv inställning lill underhållsskyldigheten. Den underhållsskyldige kan också ha en önskan om all på något längre sikt planera sin ekonomi och då för rimlig lid också kunna räkna med ett fastställt underhåll. Täta generella omprövningar innebär också ökade administrativa kostnader. De positiva effektema - att nedbringa antalet orealistiska skulder samt förekomsten av jämkningsprocesser vid domstol -bör kunna uppnås även med bibehållande av nuvarande form för fastställande av underhåll.

Advokatsamfundet anser inte att försäkringskassan utan en omfattande omorganisation på ett tillfredsställande sätl kan avgöra alla de frågor som enligt betänkandet skulle överiämnas till den och kan inte tillstyrka all försäkringskassan f n. skall äga all självständigt pröva den bidragsskyldiges återbelalningsförmåga och att även avgöra vad som skall återbetalas lill det allmänna. Enligt samfundets uppfattning är erfarenheterna hittills av sociala myndigheters verksamhet på detla område inte positiva. Inom ramen för sociala centralnämnders rådgivande verksamhei las f n. initiativ i underhållsfrågor som ibland förefaller samfundet förvånande. Verksamheten bedrivs efter socialstyrelsens anvisningar, men dessa har tolkats sä all man i den rådgivande verksamheten stundom omedelbart efter domstols avgörande av underhållsbidragels sioriek har föreslagit vårdnadshavaren att underteckna ell avtal, varigenom domstolens avgörande helt eller delvis sätts åsido. Motivet härför har dä angetts vara att bidragsförskottet ändå skulle utgå. Även om riktlinjerna för försäkringskassan skulle bli klara och otvetydiga, kan man förutse de konfliktsituationer som kommeratt uppslå. I domstolen görs dock en samlad bedömning av hela den ekonomiska och personliga situationen, slutar samfundet. Föreningen Jurister vid de allmänna advokatbyråerna vill med hänvisning lill rättssäkerheten förorda atl underhållsfrågorna i största utsträckning alltjämt skall falla under prövning av allmän domstol. Enligt föreningen framstår del även som olyckligt att domstol skall fastställa underhåll till hustru och försäkringskassan underhåll lill barn. Föreningen noterar att försäkringskassan enligt förslaget skall inträda i barns rält till underhåll såvitt avser förskollerade belopp. Den

Prop. 1978/79:12 268

underhällsskyldige har alltså att förhandla med och bevaka sin rätt gentemot Remissen myndighet, som faktiskt är både part och beslutande. Föreningen vill yttrandena bestämt förorda en ordning, enligt vilken den underhållsskyldiges betalningsskyldighet, om avtal inte kan åstadkommas, skall fastställas av domstol efter ansökan. Föreningen M'e är skeptisk lill atl försäkringskassan skall göra avvägningar i de här svåra frågorna utan all ha domstolens ingående möjligheter alt pröva behov och förmåga. Även föreningen Kvinnocentrum är negativ till förslaget. Föreningen ifrågasätter om inte tilltron till rättsväsendet avsevärt kommer all minska om del förenklade förfarandet för nedsättning av underhållsskyldighet som föreslås i betänkandet kommer att genomföras. Del vore högst olämpligt om snabbkiurser i dessa svåra frågor för försäkringskassans personal skulle ersätta advokaters och domares kvalificerade utbildning och avgöranden vid nuvarande prövning av underhållsbidrag i rätten. Dessutom är det orättvist om den ena parten behöver riskera en dyrbar domstolsprövning, medan den andra kan fä effekten därav nedsatt genom besök hos försäkringskassan, säger Kvinnocenlrum.

Socialstyrelsen påpekar att man måste vara medveten om att förslaget uppmuntrar till ett utnyttjande av bidragsförskottssystemet. Det gynnar nämligen de underhällsskyldiga som får underhällsbidragen förskollerade genom försäkringskassan, medan de som betalar underhållet direkt lill barnets vårdnadshavare inte kan få sin betalningsförmåga fortlöpande prövad. Detta kan ha vissa negativa effekter på de underhällsskyldigas villighet att hålla kontakt med sina bam. Problemet bör därför uppmärksammas av den utredning som bl. a. skall göra en översyn av bidragsförskottslagen, säger socialstyrelsen. Enligt styrelsens uppfattning bör emellertid de sakkunnigas förslag, trots de negativa effekter som kan vara förknippade med del, ändå kunna genomföras, i varje fall vad gäller möjligheten alt återkräva belopp som understiger fastställt underhåll. Däremot förefaller det styrelsen synneriigen tveksamt om försäkringskassa i administrativ ordning skall ha rätl atl återkräva belopp som överstiger fastställt underhåll. Sammanfattningsvis finner socialsslyrelsen alt siarka skäl talar för att frågan pä nytt tas upp lill övervägande lämpligen i den nämnda särskilda utredningen.

Malmö tingsräa, riksförsäkringsverket och Kommunförbundet förordar all frågan om försäkringskassornas nya roll utreds ytterligare.

Det skäl som starkast talar för all de sakkunnigas förslag bör genomföras är att detta skapar möjlighel att på ett enkelt sätt anpassa det belopp den underhållsskyldige skall betala lill ändrade förhållanden, säger Malmö tingsräu. Enligt tingsrättens mening kan del dock ifrågasättas om denna fördel uppväger förslagels nackdelar. Det föreslagna systemet framstår nämligen i en del avseenden som krångligt och det är svårt att enbart med utredningen som bakgrund föreställa sig hur del skall fungera i praktiken och vad det kommer att kosta samhället i ökade utgifter för administration.

Prop. 1978/79:12 269

Tingsrätten anser därför att del inte är möjligt all ta slutlig ställning till Remiss-rörslaget i denna del ulan all dess praktiska utformning närmare utreds yttrandena särskilt vad gäller organisationsfrågorna. Tingsrätten för t. v. fram följande synpunkter. Om systemet genomförs innebär det att man i praktiken får två instanssystem för fastställande av underhållsbidrag, nämligen dels det administrativa och dels det ordinära domstolsförfarandel. Denna dubbelprövning medför ökade kostnader för samhäUet och andra ölägenheter. Sålunda framstår del som betänkligt atl kassan vid återkrav av den bidragsskyldige när som helsl kan ändra domstols dom på underhällsbidrag. Ett sätt att komma till rälla med detta problem - såvitt avser de fall då underhållsbidraget ej skall fastställas lill högre belopp än bidragsförskottet -är all låta domstolarna underiåta att bestämma underhållsbidragets belopp i dessa fall. I en sådan situation skulle domstolen således endasl fastslå atl underhållsskyldighet föreligger med belopp som inte överstiger gällande bidragsförskott. Om underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottet skall utgå måse givelvis bidraget bestämmas av domstol. Egendomliga konsekvenser kan då uppstå om bidragsförskott utgår. Om försäkringskassan i en sådan situation skulle finna all den undérhållsskyldiges betalningsförmåga understiger vad domstolen dömt ut innebär del alt den bidragsskyldige totalt sett får betala mer än hans betalningsförmåga tillåler enligt kassans beräkningar. Om man utgår från all bidragsförskottet är 400 kr. och all domstolen bestämt bidraget till 600 kr. medför detta, om kassan skulle finna all den underhållsskyldiges betalningsförmåga uppgår till 300 kr., att den bidragsskyldige får betala lill kassan 300 kr. och till den underhållsberättigade 200 kr. Man kan inte utgå ifrån alt jämkning begärs i alla sådana fall, säger tingsrätten. Del framstår vidare som betänkligt från rättssäkerhetssynpunkt atl kassan vid återkrav skall kunna höja ett av domstol bestämt bidrag, särskilt som prövningen hos kassan måsle bli mera summarisk än en domslolsprocess. 1 detta sammanhang vill tingsrätten framhålla vikten av atl den som äger föra lalan för barnel - liksom fallet är vid en domstolsprocess -har full insyn i det material som ligger till grund för kassans bedömning av den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Det är också väsentligt all kassan vid sin bedömning ges möjligheter all använda vårdnadshavaren som upplysningskälla när del gäller att fastställa den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Av utredningen framgår ej vilka möjligheter kassan skall ha att beakta den underhållsskyldiges förvärvsförmåga, fortsätter tingsrätten. Samma möjlighet som domstolarna nu har atl la hänsyn lill förvärvsförmåga bör måhända också kassan ha. I så fall vill tingsrätten framhålla vikten av att de tjänstemän hos kassorna som skall syssla med underhållsfrågor är väl kvalificerade för sina uppgifter.

Man kan från principiell utgångspunkt ifrågasätta ell system där verkställigheten av domstols avgörande eller ett mellan två parter slutet avtal fritt kan prövas av ett administrativt organ, säger riksförsäkringsverket. Resultatet

Prop. 1978/79:12

270

härav måste bli atl den i FB inskrivna underhällsskyldigheten urholkas. I praktiken överfiytlas ansvaret för barnels underhäll i inte ringa grad från den enskilde föräldern lill samhället. Riksförsäkringsverket konstaterar atl förslaget innebär en utomordentlig utvidgning av området för kassornas diskrelionära prövningsrätt i ärenden om bidragsförskott. Ett sådani syslem skulle ställa utomordentliga krav på försäkringskassorna, säger verket. Detla gäller såväl den rena utredningsverksamheten som den sociala bedömning som måste göras i varje enskilt fall. Det framstår för verket som uppenbart atl schabloner måsle användas om systemet över huvud tagel skall kunna genomföras. Men även med ell sådani schablonsystem måste utrymmet för individuella hänsynslagande bli betydande, eljesl skulle syftet med reformen gå föriorat. Enligt verkels mening måste emellertid riktlinjerna för sådana individuella hänsynstaganden penetreras ytteriigare. Förslaget innebär emellertid en angelägen reform. Del är därför enligt verket önskvärt all den fortsatta ulredningen sker skyndsamt. Sammanfattningsvis anser verket att ytteriigare överväganden oundgängligen behövs inte enbart beiräffande del materiella innehållet i förslaget ulan även i fråga om konsekvenserna för socialförsäkringens administration.

Enligt Fredrika-Bremer-förbundet bör i fräga om de föreslagna reglerna om återkrav av bidragsförskott resultatet av utredningen om samhällets stöd lill ensamstående föräldrar m. m. avvaktas.

1 anslutning lill förslaget om en självsiändig och fortlöpande prövning hos försäkringskassorna av den underhållsskyldiges återbelalningsförmåga såvitt gäller utbetalda bidragsförskott har de sakkunniga föreslagit också all barnavårdsnämndens skyldighet att enligt 7 kap. 2 8 tredje stycket FB se till aitl barnet tillförsäkras underhåll upphävs. Enligt de sakkunniga bör dock barnavårdsnämnden alltjämt inom ramen för sin stödjande och rådgivande verksamhei biträda, i förekommande fall efter samråd med försäkringskassan, med all upprätta avtal om underhällsbidrag. Förslaget har mottagits övervägande negativt av remissinstanserna.

Stockholms sociala centralnämnd, som dock inte har fört fram någon erinran mol förslaget, betonar i sitt yttrande viklen av ell nära samarbete mellan kassorna och bl. a. de sociala myndighetema om barnavårdsnämndens särskilda skyldighet skulle utgå ur lagtexten. Sociala centralnämnden I Uppsala däremot anser att försäkringskassan, om de sakkunnigas förslag i övrigi antas, helt bör la över ansvaret för all upprätta avtal om underhållsbidrag, efiersom den samlade erfarenheten och bedömningen så långt det är möjligt bör finnas på ell och samma ställe. Likaså anser nämnden all försäkringskassan skall vara skyldig att hjälpa den underhållsberättigade med kravet av underhållsbidrag, som överstiger bidragsförskottet. Malmö sociala centralnämnd redovisar i sitt yttrande all nämnden och familjerältsbyrån i

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 271

Malmö här har olika uppfattningar. Medan familjerältsbyrån anser all Remiss-barnavårdsnämndens skyldighet att biträda vissa barn i underhållsfrågor bör yttrandena vara kvar, anser nämnden all skyldigheten bör utgå. Som skäl för detia anförs följande. Nämnden har den bestämda uppfattningen alt familjerådgivning och stöd i familjerältsliga frågor är vikliga delar av socialvården. Rätten lill bistånd är f ö. en central fråga i socialulredningens förslag lill ny lagstiftning. Sociala centralnämnden anser liksom familjerältsbyrån alt det är viktigt att socialvården kan tillgodose de behov av bistånd som uppkommer. Men nämnden har en annan uppfattning om pä vilka grunder socialvården skall medverka. Ytterst är del frågan om en tilltro lill de tjänster socialvården erbjuder. Detta förutsätter att den enskilde har sådana kunskaper om verksamheten att han själv tar initiativ till kontakt. Senare års socialvårds-debatt har i hög grad just handlat om allmänhetens tilltro lill socialvården. Enligt sociala centralnämnden stärks allmänhetens tilltro till socialvården allt efiersom verksamheten kan bedrivas på frivillig grund i samförstånd och i erbjudande form. Nämnden menar att socialvårdens stöd och rådgivning bör slå öppen för alla och att verksamheten bör frigöras från anknytningar till i vissa fall i lag angivna specialindikationer. Inom familjerällsområdei var avskaffandet av barnavårdsinslilutionen ell första viktigt sleg i denna riktning. 1 konsekvens härmed anser sociala centralnämnden atl barnavärds-nämndens skyldighet att sörja för vissa barns underhållsfrågor bör utgä enligt de sakkunnigas förslag.

Förslaget innebär all biträde kommer atl ges endasl i de fall där medverkan begärs, säger Kommunförbundet. Någon uppsökande verksamhei kommer således inte att finnas. Vissa barns rättsliga ställning kommer atl inskränkas. Kommunförbundet anser sig inte f n. vara beredd all ta ställning lill all slopa bestämmelsen, utan anser atl en bedömning kan göras först i samband med ett ställningstagande till utredningen om barnens rätt.

Övriga remissinstanser som har yttrat sig i saken ar kritiska mot att barnavårdsnämndernas skyldighet las bort. Hit hör socialstyrelsen, länsstyrelsen i Östergötlands län, utredningen om barnens rätt, sociala centralnämnderna i Göteborg och Östersund, Familjerättsassistenierna i norra Stor-Stockholm samt föreningen Barnens rätt i samhället. Enligt utredningen om barnens råd kan man inte bortse från all bestämmelsen även framledes kommer atl ha viss praktisk betydelse. Frän barnets synpunkt är det viktigt att barnavårdsnämnden har denna lagliga skyldighet att se lill alt det får underhållsbidrag. Ulredningen kan inte heller se några nackdelar med att bestämmelsen slår kvar. Av samma skäl bör också rätten för barnavårdsnämnden enligt 7 kap. 11 S FB all i vissa fall föra lalan om underhåll till barn slå kvar. Sociala centralnämnden 1 Göteborg anser det helt oriktigt att ansvaret för att bamet tillförsäkras underhåll inte skulle åligga barnavårdsnämnden. Ansvaret bör i stället utvidgas att avse alla barn oavsett föräldrarnas inbördes civilrältsliga relationer. Om skyldigheten att ansvara för underhållsfrågans

Prop. 1978/79:12 272

lösning tas bort, kommer detta atl leda till mindre kunnighet hos nämndens Remiss-tjänstemän, säger centralnämnden. All upphäva barnavårdsnämndens skyl- yttrandena dighet kan, säger föreningen Barnens rätt i samhäUet, bli ell led i myndigheternas önskan atl bevilja sig själva ansvarsfrihet och en fortsättning på den nedskäming av samhällets stöd lill individen som påbörjades när barnavårds-mannainslitulionen av ekonomiska och personella skäl skars ner och fick frivillig prägel. Efiersom samhällets ulslagningsmekanismer blir allt svårare atl möta för den enskilde och barnens och de ensamslående föräldrarnas situation även i framtiden kan antas bli pressande, är det angeläget all barn i bl. a. ekonomiskt avseende fär behälla det skydd som myndigheternas lagliga ansvar för barnens levnadssilualion parallellt med vårdnadshavarens ger.

Många remissinstanser kommer in på organisationsfrågorna och betonar särskilt atl de sakkunnigas förslag, om del genomförs, kommer atl kräva atl personalen förstärks kraftigt och atl den är utbildad och kvalificerad för sin uppgift. Bland dessa instanser är Gävle tingsrätt, länsstyrelserna I Östeigöilands och Norrbottens län, utredningen om barnens rätt, de sociala centralnämnderna i Stockholm och Uppsala, Advokatsamfundet ochföreningen Jurister vid de aUmänna advokatbyråerna. Sociala centralnämnden i Malmö stryker kraftigt under att det är en absolut förutsättning för alt försäkringskassorna skall kunna anförtros de föreslagna uppgifierna all de får tillräckliga resurser. Sociala centralnämnden 1 Göteborg uttalar alt behovet av kompetent personal med gedigen social utbildning och erfarenhet gäller inte endasl försäkringskassorna utan också riksförsäkringsverket, som i betänkandet föreslås bli besvärsinstans. Nämnden pekar också på den kostnadsökning som det måsle innebära alt de sociala myndigheterna med nödvändighet kommer att få ulföra vissl dubbelarbete med försäkringskassan även om ansvaret för barns underhåll inte ligger kvar hos barnavårdsnämnden. Nämnden framhåller särskilt att frågor om underhåll intimt hör samman med barnels övriga situation. Med den skyldighet barnavårdsnämnden enligt barnavårdslagen har alt bistå barn och vårdnadshavare kan man där inte avvisa sådana frågor. 1 samband med ansökan om socialhjälp och vid vissa andra problem där familjens ekonomi är av betydelse aktualiseras en bedömning av underhållsbidragen både avseende underhållsberättigade och underhållsskyldiga. En stor del av dessa problem lorde kvarstå även om socialutredningens förslag om socialförsäkringslillägg genomförs, säger nämnden. Om man behåller barnavårdsnämndens skyldighet blir del inte så kostsamt med förändringar och förbättringar inom del nuvarande systemet, säger Familjerättsassistenterna I norra Stor-Stockholm, I en underremiss anför Sydsvenska lokalavdelningen av föreningen Sveriges kronofogdar all innan de sakkunnigas förslag godtas, en bedömning bör göras om dess inverkan på personalbehovet vid kronofogdemyndigheterna. Kommunförbundet konstaterar för sin del all reformen inte medför någon väsentlig minskning i socialförvaltningarnas åligganden gentemot enskilda. Förvaltningarna förul-

Prop. 1978/79:12

273

sätts alltjämt ge service till föräldrarna genom rådgivning och vid upprättandet av avtal, säger förbundet.

LO noterar all inga kostnadsberäkningar har gjorts i betänkandet men förutsätier att kostnadsfrågorna ses över. Vid översynen bör man, enligt LO, pröva möjligheterna alt närmare anknyta lill de regler för socialförsäkringstillägg som socialutredningen har föreslagit i belänkandet SOU 1977:40. Inte minsl gäller delta det förbehållsbelopp för hemmamake som de sakkunniga här räknat med, säger LO. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser sig kunna utgå ifrån all kostnaderna för försäkringskassornas nya arbetsuppgifter inte blir så höga alt de nu förhindrar ell genomförande. Länsstyrelsen i Blekinge län däremot anser att risken med de föreslagna reglema om försäkringskassans prövning av äterbeialningsförmågan är att de som nu betalar direkt till vårdnadshavaren kan komma att känna sig missgynnade, varigenom betalningsviljan kan minska. Delta kan då få till följd atl antalet bidragsförskott kommer att öka kraftigt och detta i sin tur medföra ökade kostnader. Länsstyrelsen anser atl de sakkunniga inte tillräckligt har beaktat detla förhällande. Samma tankar framför också riksskatteverket. I detta sammanhang får inte heller kostnaderna för den utökade organisationen glömmas bort, fortsätter länsstyrelsen. Den förstärkning av personalen vid försäkringskassorna, som förslaget kommer all medföra och över huvud taget de organisationsfrågor som måsle lösas, borde enligt länsstyrelsen samordnas med de organisationsfrågor som sammanhänger med socialulredningens förslag om socialförsäkringslillägg. Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm frågar om återkravsverksamhelen över huvud taget är lönande. Del är en brist, anser assistenterna, all det inte har gjorts nägon beräkning av kostnaderna för att upprätta frivilliga avtal och domar, hantering av bidragsförskott och införsel contra schablonbelopp ulan återkrav.

Åtskilliga remissinstanser har lämnat synpunkter på del förslag till r i k 11 i n j e r för försäkringskassornas provningsverksamhet som de sakkunniga har skisserat. Remissinstanserna vitsordar allmänt behovet av och det värdefulla med enhetliga normer för all bestämma bidragsförmågan. Svea hovrätt delar de sakkunnigas uppfattning atl särskilda riktlinjer bör utfärdas till ledning för bedömandet av den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Mol del redovisade förslaget har hovrätten ingen erinran. Hovrättenför Nedre Norrland anser all riktlinjer av den art som de sakkunniga har föreslagit kan tjäna som underiag för försäkringskassans handlande när fråga om all begära införsel eller medge eftergift skall bedömas. 1 stort sett anser Stockholms tingsrätt att riktlinjerna ger uttryck för synpunkter som också är vägledande för tingsrätten vid dess prövning av bidragsbeloppels storiek. Socialstyrelsen finner del synneriigen värdefullt all de sakkunniga har föreslagit riktlinjer för försäkringskassans bedömning av hur myckel som skall återkrävas av den underhällsskyldige. Förslaget kommer all vara en god vägledning för

Remissyttrandena

18   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 274

domstolar och barnavårdsnämnder vid fastställande av underhåll. Det har Remiss-funnits ett länge känt behov i vaije fall hos barnavårdsnämnderna av all yttrandena kunna ha lite mer fasta regler all tillämpa. Utredningens förslag kommer också all medverka till en mer enhetlig bedömning över landet i underhållsfrägor. Styrelsen anser del emellertid svårt atl i detalj ta ställning lill utredningens förslag när del gäller beräkningen av förbehållsbelopp. Därför vore det enligt styrelsen bra om utredningens förslag kunde komma i praktisk tillämpning i form av en försöksverksamhet. En sådan bör då komma till stånd omedelbart utan all lagändringarna avvaktas, efiersom förslaget redan nu kan tillämpas av domstolar och barnavårdsnämnder. Kommunförbundet, som anser all större enhetlighet och liberalisering av ålerkraven för bidragsförskott är angelägel, anför liknande synpunkter. Familjerättsassistenterna I norra Stor-Stockholm anser alt del vore olyckligt om lagändringen leder lill all man slopar barnavårdsnämndens och domstolarnas ansvar och inför riktlinjer för underhåll som man inte haft möjlighel all pröva. Enligt assistenterna bör de riktlinjer som assislemerna har arbetat fram för fastställande av bidrag kunna ligga til) grund för bedömningar av underhällsbidrag. Riktlinjerna har enligt assistenterna prövats av ell stort antal kommuner och visat sig vara lillföriilliga. Vissa justeringar kan visa sig bli nödvändiga, men del vore ändå bättre med ett redan utprövat system än ett helt oprövat. Advokatsamfundet anser all principen med en norm för underhållsbidrag är något atl eftersträva. Enligt samfundet kan de föreslagna riktlinjerna vara en god utgångspunkt för vidare diskussioner och överväganden.

Kommande anvisningar bör för all bäst tjäna sill syfte självfallet vara lättillämpade, anför Göteborgs tingsrätt. Del förefaller emellertid tingsrätten tveksamt om de angivna riktlinjerna leder till ett sådant resultat. Väsentligt synes vara all man så långt möjligt använder schabloner och grundar prövningen pä uppgifier som lätt k;än kontrolleras. Del bör vara en fördel om något slags tablå kan utarbetas för prövningen av det stora fiertalet fall som kommer under försäkringskassornas bedömning. För ett mindre antal fall som kan vara mer svårbedömda bör särskilda utredningsresurser kunna komma till användning, anser tingsrätten. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att ett system med normer för all bestämma underhållsbidrag kan ha ell stort värde som hjälpmedel. Sammanfattningsvis uttalar fakullelsnämnden dock att möjligheten atl ställa upp ell syslem med riktlinjer över huvud laget är så komplicerad att den bör bli föremål för en särskild utredning innan beslul fattas. De sakkunniga har dock otvivelaktigt tillhandahållit en myckel god grund för vidare överväganden.

De sakkunnigas förslag innebär, enligt Domareförbundet, all relativt invecklade beräkningar ibland må.ste göras. Anvisningarna bör kunna göras enklare i fiera avseenden anser förbundet, som också anser att man för att undvika onödigt dubbelarbete om möjligt försöker samordna försäkringskassans och kronofogdemyndigheternas prövningar av den underhållsskyldiges

Prop. 1978/79:12

275

betalningsförmåga. Även Svea hovrätt för fram samma synpunkter i fråga om samordningen av försäkringskassas och kronofogdemyndighets prövning. Också möjligheten lill samordning med skattemyndighetens prövning av den undérhållsskyldiges inkomstförhållanden borde enligt hovrätten kunna övervägas.

I fråga omdelnärmareinnehålletidesakkunnigasutkast till riktlinjer förs följande kommentarer fram.

Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet ställer frågan i vad mån del är lämpligt all utforma ett syslem som bygger pä hänsynslagande lill enbart den underhållsskyldiges aktuella familjesituation och inkomstförhäl-landen samtidigt som huvudregeln enligt FB för all bestämma den familjerätlsliga underhållsskyldigheten är inte bara barnets behov utan också båda föräldrarnas förmåga. Samma eller liknande kritik mol de föreslagna riktlinjernas innehåll förs fram av sociala centralnämnden i Östersund, länsstyrelsen i Östergötlands län. Kommunförbundet, föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer, föreningen Nike, föreningen Familj och räu och Ensamstående föräldrars förening. Såväl föreningen Nike som Kvinnocentrum anseratt förslaget är otillfredsställande och verklighetsfrämmande för ett samhälle som arbetar för jämställdhet mellan könen. Båda föreningarna kritiserar a» någon utredning inte har gjorts om vilka resurser och inkomster som de bidragsförskollsberälligade försörjningsskyldiga lever med. Förslaget innebär att enbart underhållsskyldigs försörjning av barn subventioneras med skattemedel, sägs i ell yttrande lill vilket bl. a.föreningen Lesbisk front anslutit sig.

Malmö sociala centralnämnd upplyser att den genom sin familjerätisbyrå har sökt få lill stånd skäliga bidrag och därvid tagit stor hänsyn till den underhållsskyldiges betalningsförmåga. På senare lid har familjerältsbyrån till viss del följt schabloner som stämmer överens med familjelagssakkunnigas tabellförslag. Familjerällsbyräns erfarenhet visar atl de föreslagna riktlinjerna inte ger den ensamslående underhållsskyldige några nämnvärda förbättringar. Däremot kommer förslaget att bli speciellt förmånligt för underhållsskyldig som har bildal ny familj och haren hemmamake, beroende på all avdrag för denne då får göras om del finns barn under 18 år i hemmet. Enligt familjerättsbyrån har del visat sig atl ekonomiskt privilegierade underhällsskyldiga på så sätt har blivit gynnade.

De sakkunnigas uppfattning att den underhällsskyldige bör tåla större uppoffringar ju fier barn han har delas inte av sociala centralnämnden i Uppsala, Nämnden anser i stället all den underhällsskyldige bör betala ett underhållsbidrag oavsett antal barn. Bl. a. visar socialförvaltningens i Uppsala utredning att underhållsskyldiga med fler barn har särskilt svårt att klara sill underhåll. Genom all utgå från den underhållsskyldiges förmåga görs bedömningen av möjligt underhåll redan vid ell barn och den underhållsskyldiges förmåga all betala ett högre underhåll blir inte siörre om

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 276

han blir bidragsskyldig mol fler barn, säger nämnden. Remiss-

Alt den underhållsskyldige garanteras en miniminivå för sin egen och för yttrandena sin familjs försörjning och att bidraget bör bestämmas lill en andel av överskjutande belopp är uppenbariigen skäligt, anser Advokatsamfundet. Om miniminivån därvid skall sällas lill högre belopp än vad som gäller i annan lagstiftning för regler om existensminimum kan dock ifrågasättas, säger samfundet. Förbehällsbeloppets storlek har tagits upp också av andra remissinstanser. Stockholms Ungsrätt uttalar sålunda all del belopp som tingsrätten uppskattar för en ensamslående torde vara något mer generöst tilltaget än det som anges i riktlinjerna. Däremot, säger tingsrätten, lorde enligt domstolens praxis större del av den underhållsskyldiges inkomst som överstiger förbehållsbeloppel las i anspråk än vad som har föreslagils i riktlinjerna. Länsstyrelsen i Östergötlands län å andra sidan anser det inte invändningsfrilt att låta den underhållsskyldiges nivå ligga över socialhjälpsnivån, om vårdnadshavaren och barnet lever pä socialhjälpsnivån. Del ger då en obalans mellan de ekonomiska villkoren för å ena sidan den underhällsskyldige och ä andra sidan vårdnadshavaren och barnet. Del leder då också lill standardskillnader mellan olika bam till den underhållsskyldige, nämligen mellan barn från en äldre relation och barn i en ny familjebildning, säger länsstyrelsen. Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala anser all en alternativ möjlighet, bättre förenlig med familjerättsliga principer, vore all bestämma ell förbehållsbelopp lill vad som anses vara existensminimum i annan lagstiftning, men atl vid bestämmandet av underhållsbidragets sioriek använda lägre procentsatser än vad de sakkunniga har gjort. Försäkringskasseförbundet anser del skäligt att förbehållsbeloppen ligger över existensminimum och socialhjälpsnivåerna. Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm anser atl förbehållsbeloppel för ensamstående bör höjas lill 1,35 basbelopp i enlighel med de beräkningsgrander som assistenterna f. n. tillämpar. Sociala centralnämnden i Göteborg ansluter sig lill de sakkunnigas alternativ att 50 % av den underhållsskyldiges överskott skall las i anspråk för underhåll lill ett barn. Däremot är nämnden tveksam till förslaget om höjning lill 60 % för två barn och 65 % fcir tre eller flera barn som sammanlagd underhållsskyldighet. Del kan nämligen ifrågasättas, om inte samboende föräldrar får en procentuellt sett högre belastning då barnantalet ökar. Om riktlinjer utarbetas, som inte skall begränsas att gälla för försäkringskassan och därmed endast avse underhåll upp till bidragsförskottsnivå, bör ett högre procenlultag övervägas för höginkomsttagare med underhållsskyldighet mol flera barn.

Ytteriigare synpunkter i fråga om förbehållsbeloppen förs fram. Särskilt uppmärksammas frågan om förbehållsbelopp bör medges för den underhållsskyldiges hemmavarande make och barn.

Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala anser förslaget diskutabelt atl den underhällsskyldige skall få öka sill förbehållsbelopp med 0,3 basbelopp för

Prop. 1978/79:12

277

vart och ell av vissa barn i hans egel hushåll. Förslaget bygger på att den underhållsskyldige bör svara för hälften av det hemmavarande barnels försörjning. Delta försteg för hemmavarande barn att få fördel av den underhållsskyldiges inkomster genom ell förbehållsbelopp, är i och för sig högsl rimligt, anser fakullelsnämnden, även om del kan vara värt all notera att del nog innebär en avvikelse från de principer om likabehandling av alla barn lill den underhållsskyldige, som får anses ha gällt hittills med stöd av föreställningen om underhållsskyldighetens ovillkorlighet. När väl förbehållsbeloppet avsatts för hemmavarande barns räkning, tas emellertid en procentandel av den underhällsskyldiges inkomster enligt förslaget i anspråk för bidrag lill underhållsberättigat barn utan all hemmavarande barn alls beaktas vidare. Detta innebäratt sä snart del enligt procentandelen bestämda bidraget för det underhållsberättigade barnet överstiger förbehållsbeloppel för det hemmavarande, sä kommer i stället del underhållsberättigade barnet att få ell försteg lill den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Det kan visseriigen sägas, all den del av inkomstöverskollel, som den underhållsskyldige fär behälla för egen del, kan användas även för en standardökning för hemmavarande barn. Den underhällsskyldiges behållning är emellertid enligt förslaget så till vida avsedd för honom själv, att den, när väl alla förbehållsbelopp undantagits, är oberoende av all del kan finnas hemmavarande barn. Sammanfattningsvis anser nämnden att de sakkunnigas förslag måste frångås på denna punkt, om man vill undvika all hemmavarande barn får stå tillbaka för det underhållsberättigade, när underhällsbidraget överstiger det avräknade förbehållsbeloppet för barn i den senare kategorien.

Om den underhållsskyldiges nya partner förvärvsarbetar skall denne enligt de sakkunnigas förslag stå för hela barnlillsynskosinaden förutom vad som i övrigi behövs för det gemensamma bamet utöver 0,3 basbelopp, säger föreningen Familj och rätt. Riktlinjerna är i denna del helt oacceptabla och måsle omarbetas.

Såvitt gäller frågan om förbehållsbelopp för hemmamake anför Juridiska fakuhetsnämnden i Uppsala att läget enligt rättspraxis är något tveksamt. Vissa avgöranden i högsta domstolen lorde inte vara oförenliga med tanken alt hemmamake som inte kan försörja sig själv bör få försteg till den underhållsskyldiges betalningsförmåga för åtminstone minimibehov. En sådan lösning är rimlig även därför atl ny familj i varje fall på exekutions-stadiet (jfr 10 8 införsellagen) får försteg för minimibehov. De sakkunniga vill vidare öka den underhållsskyldiges förbehållsbelopp med hänsyn till såväl förekomsten av en "hemmamake" i ett fritt samlivsförhällande som denna andra paris barn, allt under förutsättning all de ogifta samlevande lidigare varit gifta eller har eller har haft barn tillsammans. Förslaget avstyrks av fakullelsnämnden. Även på denna punkl kan det f ö. läggas lill att ell vissl skydd för samlevnadsparlen i del fria förhållandel kommer alt gälla enligt reglerna om beneficium vid exekution hos den underhållsskyldige. Det är heller inte orimligt all man vid bestämmandel av de civilrättsliga förpliktel-

Remiss-yttrandena

Prop. 1978/79:12

278

serna bortser frän blott moraliska skyldigheter, samtidigt som man på exekulionssiadiel är beredd all av bil lighelsskäl tillgodose vissa minimibehov för personer som ulan juridiska anspråk varit faktiskt beroende av gäldenären, anser nämnden. En motsatt uppfattning om de samboende i ett fritt förhållande har sociala centralnämnden I Uppsala. Nämnden anser all sammanboende i olika sammanhang så långt som möjligt bör jämställas med gifta och tillstyrker därför de sakkunnigas förslag.

Ällmänt kritiska mol tanken på förbehållsbelopp för den underhållsskyldiges hemmavarande make och bam är föreningen Nike, Kvinnocenlrum och Ensamstående föräldrars förening. Förbehållsbeloppens inkräktande på underhållsbidrag över bidragsförskottsnivån kommer att skapa klara skillnader mellan olika barn till den underhållspliklige, anför föreningen Nike. Ny familjebildning uppmuntras för den som inte lar vårdnaden och gör den mindre arbetsinsatsen. Nytt äktenskap för vårdnadshavaren kan få en direkt motsatt effekt. Den nya maken i denna familj måste ju med sin inkomst bli försörjningsbelaslad i hög grad. De sakkunniga stöder alltså påtagligt den som inte tar vårdnaden och fäder kommer givelvis all bli än mer obenägna all la vårdnaden om barnen. Ensamma föräldrars förening anser att om den underhållsskyidige får förbehållas ell belopp som ligger över existensminimum och socialhjälpsnivåema och som anknyts till basbeloppet, samma bör gälla också för vårdnadshavaren. Hur systemet beträffande denne skall anknytas lill ell stöd frän samhällets sida kan diskuteras, säger föreningen, och nämner möjligheten av ett slags utfyllnadsbidrag.

LO anser det helt oacceptabelt att generellt räkna med ett förbehållsbelopp för hemmamake så snart det finns bam under 18 år i familjen och därvid låta underhåll lill hemmavarande make gå före underhåll lill bam. Liknande uppfattningar har också utredningen om barnens rätt. Juridiska fakultets-nämnden i Uppsala, sociala centralnämnderna I Göteborg och Malmö och Advokatsamfundet. Mer motiverat är del enligt LO:s mening alt medge ett förbehållsbelopp när en hemmamake på grund av ålder, hälsotillstånd eller arbelsmarknadsmässiga skäl har svårt all få eller la förvärvsarbete. I sådana situationer bör en mer generös bedömning än vid t. ex. förtidspension eller arbetslöshetsersättning kunna göras. Stockholms Ungsräu anför i fräga om hemmamakeavdragel all rättspraxis i denna fråga är förhållandevis restriktiv, men all liden kanske är mogen för en liberalisering. En motsatt uppfattning kommer till ullryck i det yttrande som Centerns kvinnoförbund har lämnat. Jämkning på grund av ny make strider mol den princip som de sakkunniga själva har slagit fast om att makar skall betraktas som ekonomiskt självständiga individer. Vårdnadshavarens underhållsskyldighet mol bamel kvarstår ju också oförändrad om vårdnadshavaren ingår nytt äktenskap. Svenska kvinnors vänsterförbund kan inte acceptera en sänkt standard för del bidragsberäliigade barnel på grund av atl den underhållsskyldige skaffar sig en ny familj. Tumregeln bör enligt förbundet vara all alla barn med någon gemensam förälder skall ha lika villkor. Utgångspunkten måste vara, säger

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12

279

förbundet vidare, all om det kommer in en tredje part i bilden del också kommer in en tredje inkomst och därför den underhållsskyldige delar ansvaret för de nya barnen med den nya föräldern, likaväl som han delar ansvaret för de lidigare barnen med deras förälder.

De sakkunniga har föreslagit bl. a. atl underhållsbidrag lill 'barn skall bestämmas ulan hänsynslagande till den underhållsskyldiges eventuella underhällsskyldighet mot föralvarande make. Eftersom underhällsskyldigheten i båda fallen familjerältsligt kan förutsättas bero på den underhällsskyldiges förmåga och makens behov, är denna rangordning inte självklar, säger Juridiska fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet. Och även om barnet skulle anses ha ell försteg at 1 sina grundläggande behov täckta, kan avvägningsfrågan falla annoriunda ut ovanför den nivå, där grandbehovel lillgodoselis. 1 varje fall är här fråga om vikliga principer, anser nämnden. Om barnel ges principiellt försteg kanske detta rentav borde föranleda en uttrycklig regel i GB om att underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad kan åläggas blott i den mån den ifrågavarande maken har förmåga all utge bidrag med hänsyn till bl. a. sin underhållsskyldighet mol barn. Frågan är i varje faU för viktig för att kunna lösas enbart genom riktlinjer i administrativ ordning.

1 övrigi har remissinstansema såvitt gäller detaljerna i riktlinjerna uttalat sig bl. a. om bostadskostnaden, betydelsen av studiemedel och förmögen-hetsavkaslning. Vidare har vissa skatterätlsliga frågor tagils upp samt frågan om betydelsen av att den underhällsskyldige sammanbor med annan ulan all vara gift med denne.

Remissyttrandena

2.5 Den underhållsskyldiges egna utgifter för barnet

En övervägande majoritet ställer sig positiv lill förslaget att den underhållsskyldige skal! få tillgodoräkna sig del av de utgifter som uppkommer när umgänge med barnel utövas. Hit hör Svea hovrätt, Göteborgs tingsrätt, länsstyrelsen i Blekinge län, riksförsäkringsverket, riksskatteverket, utredningen om barnens räu, de sociala centralnämnderna. Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, TCO. Domareförbundet, Familjerådgivarnasförening, Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Moderata ungdomsförbundet, husmodersförbundet Hem och samhälle och föreningen Barnens räu i samhället.

Stockholms tingsrätt finner det välbetänkt att den bidragsskyldige kan fä underhållfbidraget nedsatt för tid under vilken umgängesrälten utövas. Förslaget upphäver en brist, säger föreningen Familj och räu; en brist som av många har uppfattats som slötande och orättvis. Enligt föreningen råder det inget tvivel om att gällande lagstiftning i mänga fall har försvårat och ibland t. o. m. omöjliggjort för en underhållsskyldig atl vara tillsammans med sina barn i önskad omfattning.

Malmö tingsrätt anser att förslaget kan ifrågasättas med hänsyn till alt det kan skapa konflikter mellan föräldrarna och all det också försvårar indriv-

Prop. 1978/79:12 280

ningen av fordran på underhållsbidrag och återkrav. Remiss-

Starkt negaliv till förslaget om avdrag över huvud taget för umgängeskosl- yttrandena nåder är föreningen Nike. Föreningen pekar på de ekonomiska svårigheter som vårdnadshavaren har redan genom all inte fä täckning för sina kostnader då vårdnadshavaren har hand om barnen. Dessutom varnar föreningen för de pinsamma förhandlingar eller processer som kan bli följden av förslaget. Kritiskt är också Kvinnocentrum som anser atl umgängesrätten inte skall föranleda några subventioner varken från samhällets eller från den underhållsberättigades sida. Tveksamhet till förslaget uttalas också i ett yttrande lill vilket bl. a. föreningen Lesbisk front anslutit sig. Enligt erfarenhet kommer denna form av subvention all kunna underblåsa oenighet och svårigheter mellan föräldrarna. Det gynnar inte föräldrar som bor långt borta från varandra eller föräldrar som av andra skäl inte har möjlighet all umgås med sina barn tre dagar i sträck, sägs de;l i yttrandet.

De sakkunniga har ansett all föräldrarna i första hand själva bör kunna bestämma hur kostnaderna för umigängesrälten skall beaktas. Kan föräldrarna inte komma överens bör de ha möjlighel all vända sig lill rätten som får bestämma vilkel avdrag den underhållsskyldige i efterhand får göra från underhållsbidraget för den lid som den underhällsskyldige rent faktiskt har sörjt för barnets uppehälle.

Försäkringskasseförbundet ansluter sig till den lösning som de sakkunniga har föreslagit.

Svea hovräu anser att det bör undersökas om inte en framkomligare väg vore att från början bestämma underhållsbidraget med utgångspunkt i en viss umgängesrätl. Skulle denna inte komma all utövas i tänkt omfattning borde underhållsbidraget kunna jämkas på grand av ändrade förhållanden. Ett annat alternativ vore enligt hovrätten all utforma generella avdragsregler knutna lill vanligen bestämda umgängestider. Avdrag för övrigi umgänge lår då regleras särskilt.

Juridiska fakuhetsnämnden i Uppsala framhåller svårigheten atl hitta ett på en gång rättvist och lättillämpal system som inte lockar till tvister. Enligt fakullelsnämnden vore del kanske en bättre lösning alt välja ett mellanal-lernaliv, nämligen all avdrag från underhållet skall få ske för den lid då umgänge av föreskriven minimilängd ägt rum, men bara under föratsättning att den aktuella avräkningen från början har föreskrivits i avtal eller dom om underhållsbidrag. Tvisterna i efterhand skulle då i varje fall begränsas lill frågan om nedsätlningsgrundande umgänge förekommit. Det är kanske inte omöjligt att ge kronofogdemyndigheterna befogenhet alt vid införsel för underhåll göra en avräkning på underhållskravet för en kommande månad, om den underhållsskyldige så begärt och umgänget med barnet måsle anses styrkt. Enligt fakullelsnämnden torde del krävas åtskilliga delaljövervä-ganden för all uppnå ell invändningsfrilt syslem. Liknande synpunkter förs framav föreningen Juristervid de aUmänna advokatbyråerna. Även föreningen

Prop. 1978/79:12

281

förordar atl man närmare överväger om inte nedsäliningen bör kunna ske endast med stöd av bestämmelse i dom eller avtal. 1 linje härmed skulle domstolarna vara skyldiga all på yrkande av part (normalt den underhållsskyldige) fastställa såväl under vilka lider nedsättning får äga rum som med vilket belopp nedsättning får ske. Beloppet bör enligt föreningen inte anges i kronor utan del per dag av månatliga underhållet. En fördel med föreningens förslag är att även utmätningsmannens avgörande underiättas väsentligt. Eljest har denne all ta upp parternas ståndpunkter och försöka jämka dessa. Avslutningsvis framhåller föreningen viklen av all tvister inte förs över frän domstol lill administrativ myndighet med åtföljande risker för rättsosäkerheten.

Föreningen Sveriges kronofogdar, som också är positiv till förslaget, ifrågasätter dock om inte föratsättningarna för nedsättning har gjorts alltför snäva. Med ell modernt synsätt borde även särskilda kostnader, som inte har varit nödvändiga för barnels uppehälle men som har medfört nytta för barnels uppfostran och utbildning, få bli avdragsgilla.

Samtliga remissinstanser som är positiva till tanken på avdrag för umgängeskostnader anser emellertid all en annan lösning bör sökas än den som de sakkunniga har föreslagit. Den kritik som här förs fram gäller såväl vilken omfattning umgängesrätten skall ha för all avdragsräll skall föreligga som hur stort avdragei bör vara.

TCO anser del rimligt att reduktion bör medges endast när barnel vislas mer än tre dagar hos föräldern. Denna reduktion av bidraget får emellertid inte bli sä stor all vårdnadshavaren får svårt all klara sina utgifter för barnel. En lösning kunde enligt TCO vara all man redan när man fastställer underhållsbidrag utgår från den fördelning av omsorger och utgifter som föräldrarna räknar med alt tillämpa. Folkpartiets ungdomsförbund avvisar däremot bestämt förslaget om en "karenslid" om två dagar innan rält lill avdrag föreligger. Länsstyrelsen i Östergötlands län är tveksam till förslaget om nedsättning vid så kort vistelse hos den underhällsskyldige som tre dagar.

Stockholms sociala centralnämnd anser all riktlinjerna om avdragsrätt endasl vid en sammanhängande umgängeslid av minst tre dagar kan få en konsekvens som ter sig egendomlig. Faktorer som långa avstånd mellan föräldrarnas bostadsorter, oregelbundna arbetstider m. m. kan medföra atl umgängesrälten i praktiken utövas antingen under längre sammanhängande lider eller i flera korta perioder. Del innebär exempelvis alt en förälder, som har barnel hos sig två dagar i veckan (8-10 dagar per månad), inte skulle få bidraget nedsatt, under det all en annan förälder med barnen hos sig enbart tre dagar i följd per månad skulle få reduktion. Liknande synpunkter förs fram också av andra remissinstanser. Vissa nackdelar skulle enligt centralnämnden falla bort om man i stället föreskrev exempelvis en avräkning månadsvis i efterskott för varje umgängesdag, eventuellt med viss "karens-tid".

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 282

Även riksförsäkringsverket ställer sig tveksamt lill de sakkunnigas förslag Remisstill riktlinjer när det gäller liden. Förslaget om minst tre dagars umgänge lorde yttrandena enligt verket bli administrativt betungande, åtminstone vid korta "slrötill-fällen". Därtill kommer all bestämmelsen atl avdrag skall ske från tredje dagen skiljer sig från annan beräkning inom sociallagsliflningen. Ell mera rättvist system i fråga om nedsättning av underhållsbidraget vore enligt verkels mening all del inte fordras sammanhängande vislelseperioder men att antalet kvalifikalionsdagar räknas över en längre period och all gränsen för del antal dagar som skulle berättiga till ersättning läggs på högre nivå, förslagsvis tio dagar. Uppnås denna gräns skall nedsättning av bidraget ske för samtliga dagar, anser verket. Äve;n Juridiska fakuhetsnämnden i Uppsala uttalar uppfattningen alt ävdragsrällen möjligen bör begränsas till längre perioder, om den alls skall införas. Del blir då också mera praktiskt hanleriigl att ge kronofogdemyndigheterna viss kompelens all verkställa avräkning vid införsel.

Sveriges advokatsamfund anser del rimligare att som riktpunkt ange en längre sammanhängande tidsperiod och att medge ett skäligt avdrag för denna period och för lid som överstiger den. 1 praktiken träffas ofta överenskommelse om avdrag med exempelvis en tredjedel eller hälften av underhållsbidraget - beroende pä bidragets storiek - för sammanhängande umgängeslid av tvä veckor eller däröver, säger samfundet. Båda parter vet dä vilkel belopp som kommer att utgå ii dylika fall och en sådan överenskommelse anses allmänt vara fullt rimlig och skälig. Det kan också länkas att sådant avdrag kan göras för sammanhängande tid av en vecka och tid därutöver, säger samfundet, men i praktiken anses från de bidragsberättigades sida en sä pass kort period knappast motivera en nedsättning av bidraget, om inte detla är myckel högt och kosinaden för barnel från den bidragsskyldiges sida är avsevärd, t. ex. genom extra kostnader för resa till avlägsen ort eller liknande.

En del remissinstanser anser att umgängestiden bör vara minst en vecka eller mer än sju dagar. Hit hör Stockholms och Göteborgs ungsrätter, socialstyrelsen. Domareförbundet ochföreningen Jurister vid Sveriges aUmänna advokatbyråer. Ännu längre umgängeslider förordas av utredningen om barnens rätt (en-två veckor). Folkpartiets kvinnoförbund och föreningen Barnens rätt i samhället (minst 2 sammanhängande veckor), hovrätten för Nedre Norrland (2-3 veckor under sommarsemestern) och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund (2-3 veckor).

Sociala centralnämnden i Uppsala anser del mer rättvisande och fördelaktigare för den underhållsskyldige om karensliden i stället räknas på en längre period förslagsvis ett halvår eller ett kvartal, dvs. avdrag skulle då få göras för varje dag utöver de två första under kvartalet eller halvåret. Ett liknande förslag framförs av föreningen Familj och rätt. Föreningen anser det mer lämpligt och rättvist om det införs en kvalifikationslid, förslagsvis 10 dagar.

Prop. 1978/79:12

283

räknad över en längre period, förslagsvis fyra månader, och alt då denna överskrids avdrag lar göras för samtliga umgängesdagar under perioden. Detta skulle innebära att vid umgänge mindre än en månad per år inga avdrag fick göras.

Enligt Malmö sociala centralnämnd kan administrationen såväl hos försäkringskassan som kronofogdemyndigheten bli svårbemästrad om man laborerar med antal dagar. I stället bör man enligt nämnden överväga nägon form av schablonisering. I annat fall böravdrag endast medges när det är fråga om längre perioder, anser nämnden. Även Familjerådgivarnas förening ifrågasätter möjligheten att införa någon form av schablonavdrag, t. ex. någon underhållsbidragsfri månad per år vid umgänge i traditionell utsträckning.

När del gäller frågan hur slorl avdragei bör vara anser åtskilliga av de remissinstanser som yttrat sig att de riktlinjer som de sakkunniga anger kan leda till alltför kännbara avdrag för vårdnadshavaren, vilkel kan medföra all vårdnadshavaren blir mindre benägen all lämna ifrån sig bamet. Till reservanten Sundbergs förslag att avdraget aldrig skall översliga 1/30 av gällande bidragsförskott ansluter sig utredningen om barnens rätt, Domareförbundet och Moderata kvinnoförbundet. Även Fredrika-Bremer-förbundet och föreningen Familj och rätt anser alt avdragsbeloppel inte bör vara högre, och Svea hovrätt uttalar visst stöd för en sådan uppfattning. För Malmö tingsräu synes del föreslagna avdragei med 1 /30 av del månatliga underhållsbidraget vara för stort med hänsyn lill all den som har barnet varaktigt hos sig har fasta kostnader för barnel. Socialstyrelsen uttalar att underhållsbidrag är avsett atl täcka inte bara löpande kostnader för barnets underhåll utan även mera fasta kostnader som vårdnadshavaren har. Att då tillåla en reducering av utgående bidrag som helt motsvarar det på umgängesiiden belöpande beloppet anser socialstyrelsen inte bör komma i fråga. Enligt socialstyrelsens uppfattning kan det vara rimligt all reduceringen får motsvara någonting mellan 10 och 20 % av månadsbeloppet för varje hel vecka som den underhållspliklige har barnel hos sig. 1 annat fall kan reduceringsregeln säkert leda lill alt vårdnadshavarens intresse av atl underlätta umgängesrätten minskar. Även länsstyrelsen i Östergötlands län vill avstyrka de sakkunnigas förslag lill riktlinjer. Om över huvud laget några riktlinjer skall utfärdas, säger länsstyrelsen, bör dessa endast ange alt fråga skall vara om mera betydande kostnader. Delta kan dock utan olägenhet anges direkt i lagparagrafen, anser länsstyrelsen.

Riksskatteverket anser atl det inte finns anledning all komplicera principen för avdragsrätlens storiek genom att tillämpa olika bedömningsnormer beroende på hur stort underhållsbidraget är. Del förefaller verket lämpligare att välja en bedömningsnorm som är enkel för såväl parterna som kronofogdemyndigheterna atl tillämpa. Verket förordar alt del i förarbetena lill lagen klargörs att huvudregeln för avdragets storiek -såvida inte parterna avtalat

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 284

annat - bör vara 1/30 för varje dag utöver de tvä första i varje period. 1 Remissförarbetena bör enligt verket vidare uttalas huravida avdragsräll även yttrandena föreligger för del av dygn. Sociala centralnämnden i Östersund anser att avdragsrätten vid umgängesrättens utövande skall räknas kvartalsvis. De föreslagna karensdagarna slopas. För atl motverka atl umgängesrätl vid veckoslut försväras föreslår nämnden sju avdragsfria dagar per kvartal. Avdragei bör enligt nämnden inte översliga halvt bidragsförskott per månad på grund av atl vårdnadshavaren ändå har fasta utgifter för barnet. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att avdragsrätten möjligen bör starkare bygga på kravet all vårdnadshavarens kostnader för barnet verkligen minskar. Enligt Folkpartiets kvinnoförbund bör reduktionen begränsas lill ell av myndigheterna fastställt belopp motsvarande endast matpengar för ell barn i viss ålder med hänsyn tagen lill barnels kön. Övriga kostnader för bostad, kläder m. m. har ju vårdnadshavaren även om barnen vislas en kortare lid hos andra parlen.

Föreningen Familj och rätt är av uppfattningen all lagtexten måsle omarbetas. Del oprecisa skrivsättet kommer enligt föreningen all leda lill en mängd onödiga och för samhället kostsamma rättegångar. Enligt föreningen är det nödvändigt all lagtexten entydigt anger både nedsättningsbeloppel per dag och nedsältningstiden. Del slår sedan den underhållsskyldige fritt alt följa lagtexten eller inte. Efter noggrant övervägande har föreningen funnit alt beloppet per dag bör vara 1/30 av bidragsförskottet. För de minsl bemedlade, dvs. de med de lägsta underhållsbidragen, kan detta vara enda möjligheten alt ha råd all träffa barnen, säger föreningen. Förslaget ger dock inte de sämst bemedlade - de vars betalningsförmåga är så låg atl de inte åläggs underhällsbidrag - ekonomisk möjlighet att träffa sina barn. Ett radikalt grepp skulle vara att i dylika fall en del av bidragsförskottet betalades ul till den umgängesberättigade, men del skulle bli svåradminislrerat.

Riksskatteverket stryker i sill yttrande under all det är angeläget att så enkla rutiner som möjligt skapas för kronofogdemyndigheterna när det gäller atl bedöma invändning om avdragsräll. Verket vill föreslå att om den underhållsskyldige framställer sådan invändning kronofogdemyndigheten inledningsvis endast underrättar sökanden om invändningen, varefter det åligger sökanden atl hos kronofogdemyndigheten eventuellt bestrida invändningen. Om sökanden inte inom viss kortare lid anmäler sitt bestridande skulle påslående om ävdragsrällen t. v. godtas. Av bl. a. ulredningsskäl förefaller del verket lämpligt att införa en kortare frist varunder invändning om avdragsrätt eller bestridande av invändningen kan göras, förslagsvis tre månader. Enligt verket är del uppenbart att den föreslagna avdragsrätten kommer att ställa kronofogdemyndigheterna inför besväriiga ställningstaganden. Enligt verkets erfarenhet är del i flertalet fall knappast ett praktiskt förslag att alltid hänvisa en underhållsskyldig att stämma sin motpart. Det kan därför diskuteras, säger verket, om det inte finns anledning - i likhet med

Prop. 1978/79:12

285

vad nu gäller enligt 54 a 8 utsökningslagen - alt ge kronofogdemyndighet möjlighet att avbryta verkställigheten beiräffande del belopp som invändningen avser om "invändningen ej med hänsyn till omständigheterna kan lämnas utan avseende".

kven föreningen Sveriges kronofogdar tar upp förfarandet hos kronofogdemyndigheten. Föreningen vill stryka under alt prövningen hos kronofogdemyndigheten av frågan om gotiskrivning inte får leda till all myndigheten i stället fördomsiol verkslälleren maleriellträllslig bedömning. 1 den mån inte yrkandet om nedsättning är osiridigt eller eljest klart belagt, måste kronofogdemyndigheten hänvisa den bidragsskyldige att anställa talan vid domstol. Om del vid kronofogdemyndighetens prövning av införselansökan konstaleras alt ell så slorl belopp skall goltskrivas den bidragsskyldige, att summan täcker mer än närmast lill betalning förfallande bidragspost, måsle del enligt föreningens uppfattning vara tydligt, atl införselansökan skall avvisas.

De sakkunnigas förslag lill avdragsräll för umgängeskosinader innebär all del barn som uppbär bidragsförskott kan få en överkompensation. Detta har uppmärksammals av en del remissinstanser som anser alt den lösningen är mindre tillfredsställande eller t. o. m. oacceptabel. Bland de kritiska remissinstanserna finns Svea hovräu, riksskatteverket, de sociala centralnämnderna I Göteborg och Malmö, Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, Kommunförbundet, Domareförbundet och Advokatsamfundet. Enligt Juridiska fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet bör den föreslagna lösningen undvikas av två skäl. Dels motverkar systemet direktbetalning av underhållsbidraget från underhållsskyldig lill vårdnadshavare, efiersom möjligheten lill överkompensation uppstår endast om del utgår bidragsförskott, dels innebär överkompensationen en ytteriigare fördel för föräldrar med bidragsförskott jämförda med gifta eller eljest normalt samlevande föräldrar, som över huvud tagel inte kan fä bidragsförskott, om de periodvis lever var för sig utan atl någon av förälderns sammanboende med bamel varaktigt upphör. I den mån del alls införs någon rält för den underhållsskyldige atl få avdrag på underhållsbidraget för perioder då han har barnel om hand, bör bidragsrälten samordnas med en förlust av rätten till bidragsförskott för motsvarande period, anser fakultetsnämnden. Socialstyrelsen pekar på att förslaget uppenbariigen kan leda till "missbruk" av systemet och anser också all del med säkerhet kommer att bidra till atl vårdnadshavaren i onödan utnyttjar rätten alt få bidragsförskott. Hellre än att ha en generalklausul för uppenbara missbruk borde utgående bidragsförskott kunna reduceras med avdragsbeloppet, anser styrelsen. Även Familjerätts-rådgivarnas förening ifrågasätter det rimliga i all göra denna skillnad i förmåner där man accepterar direklbelalning för dem som så önskar. Förslaget tycks förutsätta atl bidragsförskott skall utgå till alla barn som ej sammanbor med båda föräldrarna, säger föreningen. Bidragsförskott utgår

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 286

dock i dag enligt gällande lag endasl då skuld föreligger. Om bidraget betalas     Remiss-punktligt den första i varje månad föreligger således inte rätt till bidragsför-    yttrandena skott, säger föreningen. 1 de fall underhållsskyldigheten sköts punktligt skulle den underhållsberättigade enligt det nu föreliggande förslaget komma i en sämre situation, konstaterar föreningen.

Förslagets nackdelar leder enligt Domareförbundets mening lill all del kan övervägas om systemet med s. k. ulfyllnadsbidrag bör bibehållas i den nya ordningen. Om delta system slopade;s, skulle man enligt förbundet inte bara möjliggöra en mera enhetlig bedömning av ävdragsrällen vid umgänge utan också i flera andra hänseenden kunna förenkla handläggningen av bidragsförskotten. Några egentliga betänkligheter mot all slopa systemet med utfyllnadsbidrag kan enligt förbundet inte anföras. 1 yttrandet lar förbundet också upp förslaget all den underhällsskyldiges krav pä avdrag för umgänge med barnet skall kunna regleras vid varje nästkommande betalning av underhällsbidraget. Om den underhällsskyldige utövat sin umgängesrätt exempelvis under oktober månad, skall han äga rätt all göra avdrag från underhållsbidraget för november månad. En sådan ordning med ständigt återkommande regleringar av underhållsbidraget är inte ägnad atl göra förfarandet enkelt för vare sig den enskilde eller försäkringskassan. Särskilt opraktiskt förefaller systemet vara om avdrag skall erhållas även för de fall all umgängesrätl utövats endasl någrsi lå dagar. En annan olägenhet, som framför allt gäller de fall där umgänge utövats flera dagar och avdragei därför är stort, är atl den underhållsberättigade drabbas av avdraget först påföljande månad då verkligt behov av bidraget kanske föreligger. Detla innebär, för all anknyta till exemplet, all den underhållsberättigade kanske måste spara av bidraget för oktober månad för att kunna täcka avdragei för november månad. - Vidare ifrågasätter förbundet om del är välmotiverat alt låta bidragsförskottet resp. ulfyllnadsbidragel, utgå ograverat och sålunda inte påverkas av den underhållsskyldiges avdragsräll. Förbundet vill föreslå all utgående bidragsförskott minskas med belopp motsvarande avdragei för den underhållsskyldige. För all minskningen av bidragsförskottet inte skall drabba den underhållsberättigade på en gång föreslås all avdragei slås ul över en längre lidsperiod, lämpligen de närmast följande tolv månaderna. En sådan ordning där den underhällsskyldiges avdrag leder lill reducering av bidragsförskottet medför att den underhållsberättigade blir mer angelägen alt lämna kassan rikliga uppgifter om umgängesrätlens utövande. Däremot skulle utredningens förslag lätt kunna leda lill missbruk genom all den underhållsberättigade alltför godvilligt vitsordar vad den underhållsskyldige åberopar för all komma i åtnjutande av avdrag.

Sociala centralnämnden i Göteborg lägger i sitt yttrande fram ett altemativt förslag lill ersättning för den umgängesberättigade. Inledningsvis konstaterar nämnden att bidragsförskottet för vårdnadshavaren har kommit alt i viss mån bli ett garanterat minimibidrag för barnets uppehälle. När det gäller

Prop. 1978/79:12

287

föreslagen rätt till ersättning vid utövande av umgänge beräknas denna på fastställd underhällsskyldighet, fortsätter nämnden. Del innebär att den som bedömts ha sämsta betalningsförmågan, och således lorde ha de största ekonomiska svårigheterna att utöva en meningsfylld umgängesrätt, också får den lägsta ersättningen. Den underhållsskyldige skall efter den utövade umgängesrälten enligt förslaget få ersättningen fastställd av försäkringskassan. De administrativa kostnaderna torde inte bli oväsentliga. Möjligheten att vid tvist begära rätlens prövning lär inte komma all utnyttjas i något större antal ärenden, men i den mån möjligheten utnyttjas blir den förenad med stora kostnader för samhället. Nämnden föreslåratt ersättningsrätlen i stället utformas enligt följande. Ersättning bör utgå med fast belopp oavsett underhållsskyldighetens storlek. Beloppet kan förslagsvis fastställas till 30 % av basbeloppet, vilket motsvarar bidragsförskottsbeloppet om rätt till dylikt föreligger gentemot båda föräldrarna. Beloppet kan också anses i slorl motsvara de faktiska kostnaderna för barnets uppehälle i form av malkostnad o. d. Ett på detla sätt fast belopp ger den ekonomiskt svage ett relativt sett större stöd och blir också mer jämförbart med motiven bakom bidragsförskottslagen. Är beloppet fasl, bortfaller också anledningen all begära rättens prövning utom i verkligt få undantagsfall, nämligen vid umgängesrätt utövad under längre sammanhängande tid och den underhållsskyldige är ålagd all betala relativt högt underhåll. Ersättning bör i princip utgå för varje umgängesdag oavsett hur dessa fördelas. Man värnar därigenom om den för bamen säkeriigen värdefulla regelbundna umgängesformen under vanliga veckoslut. Del kan ligga i den enskildes intressse all få ersättningen i anslutning lill det faktiska umgänget, men detta intresse måsle vägas mot de administrativa kostnaderna. Ersättningen bör därför fastställas för kvartal. Om sammanlagda antalet umgängesdagar per kvartal understiger fem utgår ingen ersättning. Är antalet dagar fler, utgår ersättning för samtliga dagar. Därest umgängesrälten utövas sammanhängande under längre lid, bör ersättning inte utgå. I enlighet med den praxis som utvecklats bör ersättningen för längre umgängesperioder begränsas till en fyraveckorsperiod per år. Ersättningen bör enligt nämndens mening utbetalas lill den underhållsskyldige direkt av försäkringskassan på samma sätt som sjukpenning utbetalas. Den underhållsskyldige måsle förete intyg om utövat umgänge. Återbetalningsförmågan behöver vid delta förfaringssätt inte prövas extra, varför de administrativa kostnaderna torde nedbringas ganska väsentligt.

Ell alternativi förslag för att få lika regler för alla, oavsett bidragsförskott, förs fram också av Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm. Enligt assistenterna bör bidragsförskott utgå till den som har barnel boende hos sig. Då barnel vistas hos vårdnadshavaren, får vårdnadshavaren helt bidragsförskott. Då barnel vislas hos den underhållsskyldige, reduceras bidragsförskottet med l/60av bidragsförskottet perdag. Detta innebären reduktion av bidragsförskottet för vårdnadshavaren med högst halva bidragsförskottet per

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 288

månad. Den andra hälften av bidragsförskottet utbetalas lill den underhålls- Remissskyldige samtidigt som denne betalar fastställt underhållsbidrag - utan yttrandena speciell reduktion med anledning av umgänget. På detta sätt utbetalas aldrig mer än ett helt bidragsförskott sammanlagt. För de föräldrar, som inte har bidragsförskott, föreslår assisteniema all underhållsbidraget reduceras enligt samma regel. Avdraget kan alltså bli högsl ett halvt bidragsförskott per månad. Underhållsbidrag utöver bidragsförskottsnivån bör inte omfattas av reduceringsberäkningen, anser assistenterna. Omräkning av underhåll/ bidragsförskott när umgängesrätl utövas bör lämpligen göras kvartalsvis och någon karenstid bör ej räknas.

Kommunförbundet anser all frågan om rätt till nedsättning av underhållsbidrag vid umgänge med barnet bör övervägas närmare. De riktlinjer som de sakkunniga har föreslagit finner förbundet administrativt olympliga och del synes förbundet också som om de kan leda lill obilliga resultat. Endast i de fall då bidragsförskott utgår hålls vårdnadshavare eller den som stadigvarande sammanbor med barnet helt eller delvis skadeslös för bortfall av underhållsbidrag och det är enligt förbundels mening inte helt tillfredsställande.

Några remissinstanser lar upp frågan om den umgängesberätti-gades resekostnader. De sociala centralnämnderna och Familjerådgivarnas förening föreslår rätt till resebidrag eller avdrag i skattehänseende för resekostnader som uppkommer när umgängesrätl utövas. Sociala centralnämnden i Göteborg anför att förälder med samboende bam vid anställning pä annan ort än hemorten har rält till avdrag för vissa resor, s. k. hemresor för samvaro med barnel. Samma avdragsräll gäller gentemot maka och styvbarn. Det synes nämnden realistiskt atl förälder med annan hemort än det egna barnels erhåller avdragsräll enligt samma grander för utövande av umgängesrätl med barnel.

Riksskatteverket erinrar i sitt yttrande om atl enligt 46 S 2 mom. första Slyckel 4) kommunalskatielagen rätl föreligger lill avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn med högst 2 500 kr. per bam och är. Ett beviskrav ställs upp men något krav på att underhållet skall avse endast fastställda eller avtalade underhållsbidrag uppställs inte. I praktiken innebär dock beloppsgränsen atl utrymmet för avdrag är begränsat så alt underhållsbidragen vanligen inte ryms fullt ut inom ävdragsrällen. Rätten lill avdrag för underhåll lill icke hemmavarande barn måsle vidare principiellt avgränsas från förbudet mol avdrag för privata levnadskostnader hos den underhållsskyldige Ofr 20 8 andra stycket kommunalskatielagen). Del sagda innebär, anför verket, all oklarhet kan råda om hur den reduktion av underhållsbidrag som den underhållsskyldige enligt förslaget skall kunna åtnjuta för nödvändiga kostnader för barnels vistelse hos honom i samband med umgängesrät- • tens utövande bör bedömas skatlerätlsligl. Verket anser att de sakkunniga inte tillräckligt ingående har utvecklat sin uppfattning i fråga om vilka kostnader som kan motivera denna reduktion och vilka kostnader som man

Prop. 1978/79:12

289

menat bör hållas utanför och då bör betraktas som den underhållsskyldiges privata levnadskostnader. Man kan fråga sig hur t. ex. den underhållsskyldiges egna resor för all hämla barnet eller dennes gåvor till barnel bör bedömas. Verket efteriyser en närmare motivering av reglema i denna del. Principiellt sett anser verket del vara riktigast atl del vid beskattningen skall kunna medges avdrag även för del belopp varmed det i pengar utgående underhållsbidraget reducerats enligt de föreslagna reglema, allt inom ramen för 2 500 kr. åriigen och under iakttagande av beviskravet. Med hänsyn lill den nämnda beloppsgränsen lär del sällan bli aktuellt all yrka avdrag även för reduktionsbelopp. Verket anser dock atl försäkringskassornas ratiner bör möjliggöra att den underhållsskyldige kan aviseras uppgifier om utgivet underhållsbidrag inkl. beviljad reduktion såsom underiag för del intyg som skall presteras enligt kommunalskatlelagens regler.

Remissyttrandena

2.6 Jämkning av underhållsbidrag

2.6.1 Parternas bundenhet av avtal m. m.

De sakkunniga har föreslagit all reglerna för avtal om underhållsbidrag görs enhetliga för alla barn och att huvudregeln även i fortsättningen skall vara att avtal är bindande.

Enligt Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala är del inte så säkert att de sakkunnigas förslag alt avtal skall vara bindande är den bästa lösningen i alla avseenden. Visseriigen finns det inte anledning att ifrågasätta att ett avtal skall kunna användas som exekutionstitel, säger nämnden. Vad som däremot kan diskuteras är en möjlighel för part som vill frångå ett lidigare avtal alt fritt begära domstolsprövning av underhällsfrågan. Enligt fakultetsnämnden skulle en regel om atl båda sidor är obundna av ett avtal om underhåll till barn praktiskt sett inte behöva medföra så stor skillnad jämfört med ett rättsläge, enligt vilkel det som huvudregel krävs ändrade förhållanden för ändring av ett fastställt bidrag. Snarare skulle del bli frågan om en förenkling av regelsyslmel. Del skulle t. o. m. bli onödigt all någonsin åberopa särskilda ogilligheisregler med hänsyn lill förhållandena vid avtalels ingående, om en part blott för framliden vill få lill stånd en omprövning av underhållsskyldigheten. Samtidigt skulle kanske den skisserade lösningen underiätta avtal om underhåll, efiersom avtalet skulle fä karaktären av en lillsvidareöverenskommelse, som vardera parlen vet all han kan få omprövad av domstol. Sedan domstolen väl dömt skulle med hänsyn till domens rättskraft en ändring av underhållsbidraget däremot kunna framtvingas blott enligt regeln om jämkning vid ändrade förhållanden, säger nämnden. Ell system med en fri möjlighet för part att trots ett ingånget avtal begära domstols prövning av underhållsfrågan kan också tänkas öppna möjligheter lill samordning med ålerkraven för utgivna bidragsförskott, säger nämnden vidare. Man skulle kunna slippa de motsättningar mellan reglerna och latenta

19   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop.1978/79:12 290

kompetenskonflikter mellan domstol och försäkringskassa som följer av de Remisssakkunnigas förslag. 1 nuvarande regelsystem är försäkringskassan egeni- yttrandena ligen representant för del allmänna som part, när återkrav görs gällande mol den underhållsskyldige. Kassan hair dock inte tillagts några parlsfunklioner i fråga om att bestämma underhållsbidrag, utan dessa tankes enbart kunna fastställas genom dom eller avtal mellan barnel och den underhållsskyldige. Den särskilda svårigheten med den konstlade partsställningen vid fråga om ändring av underhållsbidrag, när del har utgått bidragsförskott, skulle man enligt nämnden kunna komma till rätta med genom att utforma reglerna med hänsyn till atl det i själva verket är del allmänna som är part, när man upp lill bidragsförskottsnivån har övertagit underhållskravet mol den underhållsskyldige. Del skulle sålunda vara möjligt att kombinera dels regler om atl avtal om underhåll inte hindrar begäran om domstols prövning av underhållsfrägan, dels en möjlighel för försäkringskassan eller annan myndighet atl efter utgivande av bidragsförskott verkligen inträda i partsrollen. Upp lill bidragsförskottsnivån skulle myndigheten i första hand söka få till stånd avtal, om vilket underhåll som skall utges i form av återbetalning lill kassan, i andra hand föra rättegång om underhällsfrågan. Samtidigt lorde det enligt nämnden böra föreskrivas, att vårdnadshavaren skall ges tillfälle till yttrande dels innan myndigheten träffar avtal om den underhållsskyldiges betalningsförpliktelse, dels om myndigheten skulle låta underhållsfrägan gå till rättegång. Genom sådana regler kan man bygga pä uppfattningen, all den underhällsskyldiges betalningsskyldighet även gentemot det allmänna bör vara ullryck för hans familjerältsliga förpliktelse och atl omfattningen av förpliktelsen ytterst bör bero på både barnels behov och båda föräldrarnas förmåga. Upp till bidragsförskottsnivån saknar det emellertid ekonomisk belydelse för vårdnadshavaren, vad som bestäms om underhållsbidraget. Vårdnadshavaren borde därför i allmänhet sakna intresse av att yttra sig i underhållsfrågan i andra fall än då hon menar all den underhållsskyldige bör betala ett högre underhållsbidrag än bidragsförskottet. Om ett sådani högre underhållsbidrag tidigare är fastställt genom dom eller genom avtal mellan den underhållsskyldige och vårdnadshavaren, bör myndigheten dock inte ha kompelens alt ensam ändra vad som gäller. Denna bundenhet bör gälla även upp till bidragsförskottsnivån, om man vill bibehålla principen, att skyldigheten lill återbetalning skall vara uttryck för den familjerältsliga underhållsskyldigheten. I de fall då det framstår som klart, alt den underhållsskyldige inte har förmåga all betala ett fastställt underhållsbidrag, som överstiger bidragsförskottet, bör myndigheten dock kunna påpeka för vårdnadshavaren, att avtal borde träffas om sänkning av bidraget. Och oavsett vårdnadshavarens inställning bör del vara möjligt för försäkringskassan, att i efterhand efterge återkrav av obetalda underhåll.

Socialstyrelsen, som finner de sakkunnigas förslag lill förenklingar värdefulla, anser emellertid att förslagen innehåller vissa oklarheter som bör rättas

Prop. 1978/79:12

291

lill. 1 vissa fall kan de föreslagna reglerna också leda till ogynnsamma resultat för såväl den underhållsberättigade som den underhållsskyldige. Underhåll fastställt i dom får jämkas endast om ändrade förhållanden föreligger. Häri gör de sakkunniga ingen ändring. Fastställande av underhäll i dom där parterna är ense skiljer sig emellertid i och för sig inte från ell avtal, säger styrelsen. Domstolen kan inte gå utöver parternas yrkande om underhåll. Också för det fall all den underhållsberättigades yrkande är för lågt eller den underhållsskyldiges medgivande för högt i förhållande lill parternas förmåga och barnets behov, kan domstolen inte faslställa ett i den aktuella situationen adekvat underhållsbelopp. Detta får då den konsekvensen att det orikliga beloppet läggs lill grund för höjningar på grand av index eller ändrade förhållanden. Detsamma gäller ingångna avtal. Enligt socialstyrelsen bordel vara angeläget atl underhållsbidraget alllid fastställs i förhällande till den underhållsskyldiges förmåga. Ett oriktigt belopp borde därför kunna ändras även om inte ändrade förhållanden föreligger. Självfallet kan det knappast annat än undanlagsvis finnas anledning att göra ändring i dom eller i ett av barnavårdsnämnd fastställt avtal. Har emellertid avtalet eller domen kommit lill efter misslag rörande någondera parlens ekonomiska förhållanden, borde det enligt socialstyrelsen inte vara omöjligt all i dom fä fastställt ett riktigt underhåll. I dessa fall bör del emellertid inte kunna bli fråga om retroaktiva jämkningar. Skulle underhållet vara för lågt bordet inte behöva ankomma på part som fär bidragsförskott att medverka till all få ett riktigt underhåll fastställt. I sådani fall borde försäkringskassan kunna la kontakt med barnavårdsnämnden för all få ett nytt avtal lill stånd. Om den underhållsskyldige inte vill medverka till detta skulle det ankomma på försäkringskassan eller barnavårdsnämnden atl få en (eventuellt ny) dom på underhåll. Genom möjligheten atl alltid kunna ändra en dom eller ett avtal som är baserat på felaktiga föratsättningar, skulle man också uppnå den effekten att den underhällsskyldige inte skulle behöva vägra betala sitt underhåll för att få en prövning av sin betalningsförmåga till stånd. Inte heller den underhållsberättigade skulle i onödan tvingas till atl söka bidragsförskott för att få sin rätl tillgodosedd.

Den konstlade partsställning som nu kan uppkomma i mål om underhållsbidrag har uppmärksammals också av andra remissinstanser. Sålunda uttalar hovrätten för Nedre Norriand alt man för att undvika skenprocesser kunde överväga alt i underhållsmål ge försäkringskassan jämte vårdnadshavaren eller förmyndare rätt alt träffa avtal med den underhållsskyldige beträffande underhäll eller del av underhåll som understiger gällande bidragsförskott. Malmö tingsrätt föreslår atl laleräll införs för försäkringskassa i mål om underhållsbidrag lill barn. Sociala centralnämnden i Göteborg anser all barnavårdsnämnden vid domslolsprocess bör ha rätt att företräda barnet/ samhället. Kommunförbundet föreslåralt om försäkringskassan finneratt den underhållsskyldige i ett löpande bidragsförskollsärende har betalningsför-

Remiss-yttrandena

Prop. 1978/79:12 292

måga som överstiger beloppet för fullt bidragsförskott, kassan bör ha     Remiss
skyldighet att avisera socialförvaltningarna om förhållandet. yttrandena

2.6.2 De sakkunnigas förslag tiU nya jämkningsregler

De sakkunniga har föreslagit förenklade regler i fråga om jämkning av fastställda underhållsbidrag. Bl. a. föresläs att jämkning skall kunna ske retroaktivt av bidrag som inte har betalats.

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i saken ställer sig positiva lill de sakkunnigas förslag. Den föreslagna utvidgningen av jämkningsmöjlighe-lerna innebär en önskvärd förenkling av reglerna om jämkning, säger Svea hovrätt, och fyller enligt hovrättens erfarenhet ell behov som har kommit fram i åtskilliga mål. Hovrätten tillstyrker därför de föreslagna ändringarna. Även sociala centralnämnden I Uppsala tillstyrker uttryckligen förslaget. Möjligheten lill jämkning av underhällsbidrag enligt förslaget ger en i vissa fall nödvändig möjlighel all hjälpa underhällsskyldiga, som tyngs av stora underhällsskulder för vilka de hittills inte alltid haft möjlighel all fä eftergift, säger Famlljerådglvarnas förening.

Förslaget all jämkning skall kunna medges retroaktivt av obetalda bidrag är en väsentlig förbättring, säger sociala centralnämnden i Göteborg. Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala tillstyrker regeln som i hög grad motiverad och ifrågasätter samtidigt om inte regeln borde kunna tillämpas i rättspraxis utan lagstöd. Enligt Stockholms tingsräu bör en regel om jämkning av obetalda underhällsbidrag tillämpas restriktivt. Även sociala centralnämnden i Östersund, Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm och Advokatsamfundet ser förslaget som positivt. Sociala centralnämnden i Östersund ullalar att del dock kan uppfattas som orättvist att den som inte anser sig ha möjlighel att betala ell beslutat underhåll och därför inte heller försöker betala har möjlighel atl få underhållet jämkat bakåt i liden, medan en underhållsskyldig i lika små ekonomiska omständigheter som med stora svårigheter trots del betalar underhållet inte har möjlighel att fä underhållet jämkat retroaktivt. Malmö tingsräu anser atl det bör framgå klart av lagtexten atl betalda bidrag inte kan jämkas så all återbetalningsskyldighel uppslår för den underhållsberättigade. Hovrättenför Nedre Norrtand anser all del i paragrafen bör anges att de obetalda bidrag som vid jämkning kan nedsättas eller falla bort skall vara förfallna.

Såväl Malmö Ungsrätt som Domareförbundet uppmärksammar att del i förslaget inte anges någon lidsgräns för den retroaktiva jämkningen av obetalda underhållsbidrag, vilket enligt Domareförbundet innebäratt jämkning skall kunna ske av bidrag som är upp till tre år gamla. Av hänsyn lill den underhållsberättigade torde del åligga den bidragsskyldige alt snarast ge lill känna atl bidragsförmågan försämrats i sådan mån atl anledning till nedsättning av bidraget föreligger, anser förbundet. Såväl tingsrätten som

Prop. 1978/79:12

293

förbundet föreslår all jämkning för förfluten tid endast bör ges för bidrag som har förfallit till betalning senast sex månader före talans väckande. En möjlighet till retroaktiv jämkning utan tidsgräns skulle enligt tingsrätten försvåra parternas ekonomiska planering och också medföra bevissvårigheter vid talans utförande.

Enligt socialstyrelsen förefaller förslaget att jämkningar på grund av ändrade förhållanden inte skall kunna ske retroaktivt såvida inte det är frågan om obetalda bidrag, inkonsekvent och enligt styrelsens mening kan del ge upphov till vissa ogynnsamma resultat. Att redan betalda bidrag inte fär krävas tillbaka får anses naturligt med hänsyn till barnets intresse. De ändrade förhållandena kan dock i vissa fall motivera en retroaktiv höjning av underhållsbidraget. Om t. ex. den underhållsskyldige inte undertätial den underhållsberättigade om att hans eller hennes ekonomiska förhållanden har förbättrats, synes det knappast rimligt att helt avskära den underhållsberättigade från att få högre underhåll fr. o. m. tidpunkten för de ändrade förhållandena. Skulle den underhållsberättigade kunna förmodas ha begärt jämkning, om han känt till de ändrade förhållandena, bör den underhålls-skyldiges underlåtenhet inte medföra alt barnet förvägras rätl till högre underhåll fr. o. m. den tidpunkt då de ändrade förhållandena inträtt.

Såväl socialstyrelsen som Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala tar lill olika delar upp förslagets betydelse för bidragsförskotten. Juridiska fakultetsnämnden noterar all förhållandel mellan förslaget atl obetalda underhållsbidrag skall kunna nedsättas eller falla bort och regeln om eftergift i bidragsförskottslagen över huvud taget inte behandlas i betänkandet. Del ligger då närmast till hands, säger fakultetsnämnden, alt anta atl försäkringskassan får efterge krav pä obetalda bidrag endast under de särskilda förutsättningama i 18 8 bidragsförskottslagen. 1 själva verket blir emellertid detla en för snäv möjlighel jämfört med den generella omprövningsmöjligheten enligt förslaget till ändring i FB och med hänsyn till den kompetens all slutgiltigt avgöra den underhållsskyldiges civilrältsliga betalningsförpliktelse för utgivna bidragsförskott, som de sakkunniga vill ge försäkringskassan. De sakkunniga tycks ha förbisett att försäkringskassans nya roll enligt förslaget aktualiserar en omarbetning av 18 8- Med utgångspunkt i den föreslagna möjligheten enligt FB lill retroaktiv nedsättning av obetalda underhållsbidrag, bör försäkringskassan naluriigtvis kunna efterge återkrav för utgivna bidragsförskott, så snart det i efterhand visar sig atl den tidigare fastställda underhållsskyldigheten i verkligheten har kommit att överstiga den undérhållsskyldiges betalningsförmåga, därför alt hans förhållanden i själva verket inte blev sådana, som man frän början antagit. Samtidigt kan del finnas behov av en eflergiftsmöjlighet även om den underhållsskyldige visseriigen bort kunna betala vad han ålagts, men när en indrivning av uppkomna restskulder skulle medföra en alltför stor, fortsatt börda för honom. En avfattning av 18 8 enligt sädana riktlinjer skulle ha behövts på grundval av de sakkunnigas egel

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 294

förslag om försäkringskassans kompelens. Samma behov finns också enligt     Remiss-

del utkast till regelsystem (med ftirsäkringskassan eller annan myndighet    yttrandena

som partsrepresentant för det allmännas återkrav) vilkel fakullelsnämnden

har skisserat, anser nämnden. Socialstyrelsen lar här upp en annan fråga. Om

jämkning över huvud taget skall kunna ske retroaktivt till förmän för den

underhållsskyldige vad gäller obetalda bidrag, måsle denna möjlighel kopplas

till bidragsförskotlsreglerna, säger styrelsen. Det förekommer säkert fall där

den underhållsberättigade inte vare sig begär bidragsförskott eller vidtar

åtgärder för all få del obetalda bidraget utgivet i exekutiv ordning. Om

uteblivet underhåll jämkas synes del styrelsen orimligt atl inte tillåta den

underhållsberättigade alt bli kompenserad med bidragsförskott. Om särskilda

skäl föreligger bör därför bidragsftirskott kunna utgå för längre tid än tre

månader bakåt i liden.  Även föreningen Jurister vid Sveriges aUmänna

advokatbyråer anser att frågan om bidragsförskott för längre lid tillbaka än tre

månader i de fall jämkning sker av obetalda bidrag bör övervägas.

De sakkunnigas förslag om jämkning av oskäliga avtal har kommenterats särskilt av socialstyrelsen som anser all förslaget är oklart vad gäller möjligheten atl få retroaktiv jämkning. Enligt socialstyrelsen torde nuvarande rättsregler inte lägga några, hinder i vägen härför. Självfallet bör retroaktiv jämkning till högre underhållsbidrag alltid kunna ske om del bakomliggande avtalet är oskäligt. Det finns ingen anledning varför den underhållsberättigade inte skulle få det rälla högre bidraget utbetalat retroaktivt när den underhållsskyldige kan fä obetalt bidrag nedsatt eller bortfallet. Delta borde klart framgå av lagtexten, anser styrelsen. Det kan också förefalla egendomligt, fortsiitler styrelsen, atl ett avtal i vilkel den underhållsberättigade "lurat på" den underhållsskyldige ett för högt bidrag som denne också betalt, inte skulle medföra återbetalningsskyldighet. Ett sådant avtal skulle ju enligt vad de sakkunniga har anfört (s. 94) inte kunna bli ogiltigt enligt vanliga avtalsrältsliga regler. Detla förefaller inte stå i överensstämmelse med principen om att göra familjerättens regler analoga med de förmögenheisräiisliga. Barnets rätt att inte få sin situation i onödan försämrad talar dock för att någon retroaktiv ändring i sådana fall inte bör ske, anser styrelsen. Slutligen anser styrelsen atl de sakkunnigas förslag såvitt gäller avtal om engångsbidrag är oklart. På grand av ändrade förhållanden bör sådana avtal inte ändras till den underhållsberättigades nackdel. Däremot bör avtalet kunna ändras till den underhällsberätligades fördel både om ändrade förhållanden föreligger och om avtalet är oskäligt.

2.7 Indexändringarna och underbållsbidrag till barn

De sakkunnigas förslag all låta endasl den del av underhållsbidraget som motsvarar bidragsförskottet ändras i anslut n i n g I i 11 d e 11 a , har fåll ert blandat mottagande. Förslaget tillstyrks

Prop. 1978/79:12

295

eller lämnas ulan erinran av Svea hovrätt, statistiska centralbyrån, utredningen om barnens rätt, de sociala centralnämnderna i Göteborg och Uppsala, Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Folkpartiets ungdomsförbund, föreningen Familj och räu och Försäkringskasseförbundet. Även Domareförbundet tillstyrker förslaget, om än med tvekan. Enligt Advokatsamfundet stämmer förslaget överens med den princip som redan används i avtal mellan makar i samband med äktenskapsskillnad. Principen lorde vara accepterad av båda parterna och samfundet vill därför tillstyrka förslaget.

Förslaget förbättrar för den som betalar höga bidrag, men för den som betalar flera bidrag får förslaget ingen efterlängtad förbättring, anför föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer. LO anser atl en lösning bör eftersträvas som främst lar sikte på låg- och mellaninkomslgrap-pernas situation och inte gynnar dem med höga underhållsbidrag på mottagarens bekostnad. Därvid måsle göras en avvägning mellan båda föräldrarnas situation. Riktpunkten bör vara atl finna ell system som lar hänsyn lill såväl prisutvecklingen som den underhållsskyldiges inkomslför-ändring, säger LO.

Hovrätten för Nedre Norrland, socialstyrelsen. Kommunförbundet och föreningen Jurister vid de allmänna advokatbyråerna anser all frågan om indexändring bör övervägas närmare.

Övriga remissinstanser är kritiska mol förslaget och förordar en annan lösning. Gävle tingsräu. Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala, Centerpartiets kvinnoförbund. Yrkeskvinnors klubbars riksförbund, föreningen Nike och Kvinnocentrum anser att hela bidragsbeloppet bör indexregleras. Mot bakgrund av de sakkunnigas uttalande (s. 156) att parterna kan komma överens om att bidraget skall utgå med bidragsförskott jämte tillägg av viss kvotdel av detta, ullalar Gävle tingsräu all en sådan anordning måsle antas i rättegång kunna åstadkommas mol den underhällsskyldiges bestridande. I så fall torde väl sådana domar bli del normala. Med hänsyn lill att 7 kap. 8 S FB för jämkning ej kräver väsentligt ändrade förhållanden torde - i annal fall - med nuvarande inflationstakt mål angående jämkning av underhällsbidrag bli synneriigen vanliga. På grund härav anser tingsrätten atl från indexreglering inte bör undantas belopp som överstiger bidragsförskottet. Länsstyrelsen i Östergöt-/anrfs/flw motsätter sig den föreslagna lösningen efiersom den kan innebära en minskning av barnels rätt lill ekonomisk trygghet.

Juridiska fakuhetsnämnden i Uppsala anser all det föreslagna systemet är invecklat och antagligen svåröverskådligt för gemene man. Den huvudsakliga motiveringen för förslaget är all indexregleringen bör gälla den del av underhållsbidraget, som motsvarar de nödvändiga kostnaderna för barnel; därför har man anknutit till bidragsförskottsnivån. Gentemot detta argument kan dock invändas, att barnets behov av indexskydd för ett minimibehov tillgodoses redan genom själva möjligheten lill bidragsförskott. Argumentet tycks därför irrelevant med tanke på barnets bästa. Samtidigt lar förslaget inte

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 296

hänsyn till vad som i realiteten kan göra den indexreglerade underhällsskyl- Remiss-dighelen mera betungande för den underhällsskyldige, nämligen dels all yttrandena hans inkomster inte ökar i takt med index, dels atl ökningen av underhålls-bördan faller utanför del tillåtna inkomslavdragel vid inkomstbeskattningen, dvs. för varje barn 2 500 kr. per år. Särskilt det senare förhållandel kan kraftigt öka den underhållsskyldiges börda, efiersom han pä ej avdragsgilla underhållsbelopp måste betala även ett skattebelopp, som är siörre än del överskjutande underhållet, så snart den underhållsskyldiges marginalskatt överstiger 50 %. Vid underhåll lill flera barn kan merbelaslningen med hänsyn till skatten bli avsevärd, även om underhållsbidraget för varje barn är mindre än bidragsförskottet. Vad som bör eftersträvas är därför, säger fakultetsnämnden, inte invecklade men ineffektiva modiflkalioner av den i och för sig sunda idén om indexreglering ulan en sådan anpassning av skallereglerna, som innebär ett inflationsskydd för ävdragsrällen. Samtidigt kvarstår naluriigtvis den allmänna möjligheten att ompröva underhållsskyldigheten, om denna trots avdragsrnöjligheterna skulle ha blivit för betungande på grund av indexhöjningar.

Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm förordar all den indexregle-ringsfria delen av underhållsbidraget läggs i bollen. Exempelvis bör de första 100 kronorna vara fria från indexhöjningar, säger assistenterna. Detta gör att även betalningssvaga får en lättnad. Systemet kan kombineras med ett indexregleringsfrill belopp över bidragsförskottsnivån.

Om det kan vara möjligt atl progressivileten kan åberopas som betalningshinder vid underhållsskyldighet, säger föreningen Nike, sä är detta en beskattningsform som bör omprövas. Bam bör enligt föreningen ha lika stor prioritet till föräldrars höga inkomster som samhället anser sig kunna kräva ut. Föreningen flnner del märkligt och slötande atl barnens lägre standard skall möjliggöra subvenlionering av såväl den underhållsplikliges välfärd som samhällets beskattningsregler Kvinnocentrum anser all del skulle vara stötande för rättskänslan om indexregleringen upphävs för de högsl inkom-stavlönade och högsl beskattade i samhället, vilka rimligen borde ha lika stor förmåga atl betala högre underhållsbidrag som högre skatt. 1 vart fall bör inte den ensamslående föräldem (oftast lågavlönad) med barnen bära konsekvenserna av samhällets inkomstuijämnande skattesystem. Dessutom är skalte-progressiviieten redan beaktad vid fastställande av underhållet.

De sakkunnigas förslag att ändra underhållsbidragen lill barn lika ofta som f. n. bidragsförskottet har fäll ell övervägande negativt mottagande. Förslaget har lillslyrkls eller lämnats utan erinran av endasl statistiska centralbyrån, länsstyrelsen i Östergötlands län och Försäkringskasseförbundet. Statistiska centralbyrån framhåller dock alt lösningen kräver att allmänheten fortlöpande informeras om ändringarna och om bidragsförskotten. Försäkringskasseförbundet kommer i sill yttrande in på skallereglerna. Förbundet förordar all nuvarande övre gräns vid 2 500 kr. per

Prop. 1978/79:12

297

barn och år för avdrag vid taxeringen för eriagt underhållsbidrag ändras sä atl man får göra avdrag med faktiskt eriagt belopp upp lill bidragsförskottets nivå.

Av de remissinstanser som ställer sig negativa eller tveksamma lill förslaget anser de flesta alt nuvarande ordning bör bibehållas. Till dessa hör utredningen om barnens rätt. Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, sociala centralnämnderna i Göteborg och Uppsala, Advokatsamfundet och föreningen Familj och rätt.

Socialstyrelsen uttalar atl man inte lorde kunna komma ifrån all förslaget ur praktisk synvinkel medför betydande ölägenheter både för berörda myndigheter och för de enskilda. Del förekommer redan med nuvarande regler alt indexhöjningarna glöms bort. Barnavårdsnämnderna föresläs inte lå nägon uppgift atl fylla vad gäller fastställande av underhåll, säger styrelsen. De fortlöpande justeringarna av underhållet kommer då all bli ännu svårare all hålla reda på för parterna. Betydande svårigheter kommer också alt uppslå med att lå ul information lill allmänheten. Detta problem har ulredningen tyvärr behandlat något lättvindigt, anser styrelsen. Om del är den dämpande effekten av indexhöjningen som man vill uppnå kan frågan lösas på ett annal sätt. En möjlighet skulle vara all inte låta en åriig indexhöjning beröra avtal och domar som kommit lill den närmaste liden före indexhöjningen. Förslagsvis kunde indexhöjningen avse endasl domar och avtal från kalenderåret före det då höjningen sker, säger socialstyrelsen. Frågan om de s. k. tröskelproblemen tas upp också av Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala, En indexhöjning nära efter underhållsbidragets fastställande och grandad på prisutvecklingen under ell helt år, kan innebära en för stor uppräkning av ett färskt underhållsbidrag, säger fakullelsnämnden. Visseriigen förekommer del i praktiken, att man vid bestämmandet av underhållsbidrag under månaderna närmast före den 1 april (vanligen under januari-mars) sätter underhållsbidraget något lägre med tanke på en snart förväntad indexhöjning. Enligt företagna enkätundersökningar vid universitetet i projektet Underhäll och socialförmån är dock praxis vacklande, och det kan också vara svårt atl i förväg göra en korrekt prognos. En lagändring förefaller därför fakullelsnämnden lämplig. En möjlighet vore att låta en indexhöjning inom 12 månader efter bestämmandet av ell underhållsbidrag slå igenom med sä mänga månader av 12, som återstår från bestämmandet av underhållet till höjningen. En nackdel av ett sådani syslem blir emellertid nödvändigheten att tillämpa olika procenllalsberäkningar för olika fall, något som för underhållsskyldighetens hela löpperiod påverkar storleken av del framlida bidraget. En bibehållen enkel lösning är emellertid, all föreskriva att indexhöjning aldrig får ske om underhållsbidrag bestäms t. ex. inom sex månader före den aktuella höjningen. Även om delta leder lill all nägon kompensation ej alls ges för prisförändringar under sex månader närmast före en höjning, löser en sådan regel tröskelproblemel på ett enkelt och rimligt

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 298

sätt, anser fakullelsnämnden. Remiss-

Sociala centralnämnden i Stockholm påpekar atl utredningens syfte - alt yttrandena mildra situationen för vissa underhällsskyldiga - med en fortgående inflation inte annal än på mycket lång sikt tillgodoses med den föreslagna tekniska utformningen av indexregleringen. Nuvarande syslem är ju förenat med viss för den underhållsskyldige fördelaktig eftersläpning, eftersom indexhöjningen genomförs endasl en gång per år och följaktligen inte slår igenom varje gång basbeloppet ändras. Om man ser indexregleringen isolerad från ålerkravssystemel, vilkel ju har tillämpning endast i fall där bidragsförskott utgår och får hel effekt endast om underhållsbidraget högsl uppgår till bidragsförskoltsbeloppel, och bortser även frän de ökade möjligheterna lill jämkning, får den underhällsskyldige i realiteten betala ett högre underhållsbidrag än enligt nu gällande regler, säger nämnden. Om del bidragspliktiga beloppet uppgår lill 500 kr. och bidragsförskoltsbeloppel i utgångsläget beräknas utgöra 400 kr. har överslagsberäkningar inom socialnämnden givit vid handen atl vid en fortsatt inflation den underhållsskyldige kommeratt få betala ell högre underhållsbidrag under första året. Först under del sjunde året vid 10 % inflation, då effekten av denna urholkat värdel på den fasta delen (de 100 kr.), kommer systemet alt bli fördelaktigt för den underhållsskyldige. Socialnämnden konstaterar alltså all den föreslagna indexregleringen för ett betydande antal underhållsskyldiga inte automatiskt lättar underhällsbördan. Ell liknande påpekande för ocksäföreningen Familj och räU fram.

Svårigheterna för de underhållsskyldiga som inte är inne i bidragsförskottssystemet all bevaka täta beloppsändringar påpekas av sociala centralnämnden i Malmö. Det händer all nuvarande indexhöjningar en gång per år inte uppmärksammas. Detla har medfört svårigheter och skapat irritation då del gällt alt lå ut förfallna belopp. Nämnden anser därför atl de sakkunnigas förslag bör omarbetas vad gäller gruppen direklbelalare så atl årliga indexhöjningar tillämpas. Även sociala centralnämnden i Östersund uppmärksammar de direklbelalandes situation. Förslaget får lill följd, anser nämnden, all vårdnadshavaren hänvisas lill att söka bidragsförskott för all barnels rättighet till indexreglering av underhållsbidraget skall bevakas. Detta inskränker den enskildes valfrihet samtidigt som det kommer all innebära ökade kostnader för samhället i form av ökad administration, ökat antal bidragsförskott m. m.

Moderata samUngspartiets kvinnoförbund förordar all underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottet ändras endasl en gång åriigen med hänsyn lill penningvärdesförändringar.

Riksskatteverket anser all de sakkunnigas förslag särskilt vid indrivning av underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottet kan förväntas medföra betydande merarbete inte bara för kronofogdemyndigheterna utan även för de arbetsgivare införselbesluien är riktade till. 1 dessa införselmål skulle emellertid merarbetel minskas, om det i försäkringskassornas riktlinjer för

Prop. 1978/79:12 299

återkravsverksamhelen föreskrevs att försäkringskassan i sitt återkravsyr- Remiss-kände endast bör yrka bidragsförskoltsbeloppel vid ansökningstillfället samt i yttrandena förekommande fall - med stöd av fullmakt -överskjutande belopp. Eventuell höjning av införselbeloppel skulle ske först sedan försäkringskassan beslutat höja sill återkrav att motsvara den nya beloppsnivån på bidragsförskottet. Svea hovrätt ifrågasätter om det inte är lämpligare att underhällsbidrag och bidragsförskott ändras endasl en eller möjligen tvä gånger om året. LO markerar tveksamhet inför de sakkunnigas förslag. Svårighetema att nå ul med en information om ändringarna är stora och ett bestämt datum varje år har då klara fördelar. En möjlig väg att nå en snabbare anpassning kan vara atl "arbeta in" ytterligare en dag för justeringar så att bidragen ändras varje halvår. - Förslaget alt justeringar av bidragsbeloppen skall ske lika ofta som nu sker beiräffande bidragsförskotten är en olycklig konstruktion, anser Domareförbundet. En sådan ordning skulle sannolikt leda lill all flertalet underhållsskyldiga ständigt var ovissa om bidragels sioriek. Delta skulle i sin lur kunna föranleda onödig försening av bidragets utbetalning till den underhållsberättigade. Domareförbundet anser dock all praktiska skäl lalar föratt underhållsbidraget i framliden ändras samtidigt med bidragsförskottet. Med hänsyn härtill och med beaktande av vad förbundet har anfört om olägenheten av alltför ofta återkommande justeringar anser förbundet all del bör övervägas att ompröva bidragsförskotten och därmed också underhållsbidragen tvä gånger om året.

2.8 Preskription av fordran pä underhållsbidrag

De sakkunnigas förslag till en förkortad preskriptionstid mottas övervägande positivt av remissinstanserna. Bland de instanser som tillstyrker förslaget finns utredningen om barnens rätt, sociala centralnämnden i Uppsala, länsstyrelsen i Östergötlands län, riksförsäkringsverket, föreningen Jurister vid de allmänna advokatbyråerna. Advokatsamfundet, TCO, Folkpartiets kvinnoförbund, föreningarna Barnens räu i samhället och Familj och räu saml Försäkringskasseförbundet. Svea hovräu instämmer i de motiveringar som de sakkunniga har fört fram.

Utöver vad de sakkunniga har anfört som argument för en treårig preskriptionslid framhåller socialstyrelsen följande. 1 barnavårds- och socialhjälpsreglerna är preskriptionstiden för återbetalning av kommunala utlägg tre år. Del är väsentligt atl den familjerätlsliga preskriptionstiden är lika lång som i de nämnda lagarna. F. n. kan t. ex. utgifter som barnavårdsnämnd haft för omhändertaget barn inte återkrävas av vårdnadshavaren för längre tid tillbaka än tre år. Däremot kan försäkringskassan av underhållspliktig förälder kräva åter vad kassan utbetalat i bidragsförskott lill barnavårdsnämnden även för längre lid tillbaka än tre år. Denna effekt av bestämmelserna ger redan i dag ogynnsamma resultat och skulle te sig än mer

Prop. 1978/79:12

300

egendomlig om vårdnadshavare som skall betala underhåll inte skulle lå sin skuld lill samhället preskriberad enligt samma regler som den andre vårdnadshavaren.

Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala, som också tillstyrker förslaget, anser dock atl den praktiska betydelsen av lagändringen är begränsad, eftersom del enligt fakultetsnämnden är sällsynt atl en underhållsskyldig har mera än tre år gamla restskulder för obetalda bidrag, och efiersom del i sådana fall normall inte kan påräknas betalning av hela den utestående fordringen. Effekterna beror dock på reglerna om avräkning av betalningar efter del att restskulder uppkommit. Vid införsel för underhållsbidrag avräknas en verkställd betalning i första hand på den äldsta delen av den införselbara skulden (15 8 tredje slyckel införsellagen). Enligt allmänna civilrältsliga regler kan den underhällsskyldige vid frivillig betalning föreskriva avräkning på del löpande bidraget, som del för honom naturiigasie och gynnsammaste. Har sådan föreskrifi inte lämnats, lorde den underhållsskyldige dock även vid frivillig betalning få finna sig i samma regel om avräkning i första hand på skuld som vid införsel. En avräkning i första hand på löpande bidrag hardock goda skäl för sig som huvudregel, såväl vid införsel som eljest. I den mån en verkställd betalning i första hand avräknas pä den löpande underhälisford-ringen och inte pä den äldsta, giltiga reslskulden, är del tydligt atl en reslskuld för mer än tre år gamla bidrag kan uppkomma lättare än med den avräkningsordning som nu tillämpas. Vid en ändrad avräkningsordning skulle en förkortad preskriptionstid med andra ord få siörre saklig betydelse, anser fakullelsnämnden. Detta är emellertid inte någon invändning mot förslaget. Under alla omständigheter framstår en treårig möjlighel atl indriva obetalda bidrag som tillräcklig.

Föreningen Sveriges kronofogdar finner förslaget om en absolut preskriptionstid som väl motiverat. Föreningen framhåller all en sådan regel också skulle fylla ell sedan många år existerande praktiskt behov. Del kan som exempel nämnas, säger föreningen, all kommunerna i åtskilliga fall begärt utmätning i den underhållsskyldiges eventuella överskjutande preliminära skatt för betalning av bidrag som skulle ha eriagts för mänga år sedan. Inte sällan har man med stöd av dom begärt utmätning för mer än tio år gamla bidrag. Sådana ulmälningsansökningar har medfört ett orimligt kostnadskrävande arbete för både kommunerna, socialförvaltningar och kronofogdemyndigheterna. När sedan den underhållsskyldige gjort gällande all preskription inträffat eller eljesl alt hans skuld är mindre än utmälningssökanden påstått, har tidsödande och komplicerade undersökningar måst verkställas för all pröva den underhållsskyldiges invändning. Del ligger i sakens natur alt en underhållsskyldig har mycket svårt alt genom kvitton eller på annal sätt styrka sin invändning. Del har sedan ofta visat sig atl utredningsarbetet varit onyttigt, eftersom den underhållsskyldige inte haft någon överskjutande skall all återfå. Föreningen vill t. o. m. hävda, all del förhållandel atl man

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 301

kunnat begära utmätning för många års bidragsskulder-i storieksordningen Remissflera tiotusental kronor medverkat till all skapa ell belalningsmotstånd på yttrandena vissa underhållsskyldiga, som med alla medel sökt undvika att betala även löpande bidrag. Föreningen finner det sålunda vara angelägel atl förslaget om särskild preskriptionsregel verkligen upphöjs lill lag. Även riksskatteverket tillstyrker förslaget om en treårig preskriptionslid och föreslår all också bestämmelserna om införsel ändras så att liden för införsel, som i dag kan avse endasl underhållsbidrag som inte är mer än två är gamla, föriängs så alt den sammanfaller med den föreslagna nya preskriptionstiden.

Hovrättenför Nedre Norrland anser att man eventuellt kan tänka sig atl komma lill rätta med oacceptabla underhållsskulder genom ändringar av den art som föreslagits beträffande preskriptionstid och möjlighet lill retroaktiv jämkning av obetalda underhållsbidrag. I de flesta fall härrör problemen säkeriigen frän skuld på bidragsförskott som ej återbetalats. Det borde dä vara lill fyllest all i det särskilda fallet utnyttja möjligheten till eftergift, varför ändringarna torde få betydelse främst för det fall, där bidragsförskott inte utgår men där å andra sidan kraven på den underhållsskyldige, med hänsyn lill barnels behov, sannolikt kan komma att ställas något högre och därför också siörre tveksamhet kan råda beträffande vilka möjligheter den underhållsskyldige skall ha när del gäller att helt befrias från obetalda, förfallna underhåll. Beträffande reglerna om preskriptionstid anför hovrätten vidare alt den i betänkandet nämnda propositionen om ändringar av nu gällande preskriptionsregler - sedan propositionen avslagits av riksdagen -inte längre torde kunna utgöra någon grundval för föreslagna ändringar av preskriptionstiden för olika underhållsfordringar. Det kan heller inte anses lämpligt atl ändra preskriptionsreglerna inom familjerätten annat än i samband med en översyn av samtliga civilrältsliga preskriptionsregler. Hovrätten vill dock peka på att det inte lorde föreligga motsvarande betänkligheter för alt i bidragsförskottslagen införa en särskild preskriptionslid för återkrav av utgivna bidragsförskott, vilken förslagsvis kunde utformas i enlighel med vad som i uppbördslagen gäller beträffande preskription av debiterad skall.

Sociala centralnämnden i Stockholm anser alt förslaget inte bör genomföras, i vart fall inte så länge den allmänna fordringspreskriptionen är oförändrad. Ur vissa synpunkter anser nämnden en förkortning av tiden vara motiverad. Men det finns också skäl som klart talar emot. I första hand framhåller nämnden all underhällsfordringar inte tidsmässigt bör sättas i sämre läge än exempelvis skuld för en siereoanläggning. En snabbare inträdande preskription kan vidare förmodas särskilt gynna underhållsskyldiga som avsiktligt försöker undgå betalning trots betalningsförmåga. 1 den män underhållsskyldigs förmåga minskar finns ju enligt förslaget möjlighet lill jämkning även retroaktivt, påpekar nämnden. Vidare kan skuld för uteblivna bidragsförskott efterges såväl av ekonomiska som sociala skäl. Den föreslagna preskriptions-

Prop. 1978/79:12

302

tiden med en skärpning av kraven på preskriptionsavbrolt som samtidigt föreslås kan komma att medföra en inte önskvärd ökning av antalet utmätningar. Om kravet skall skötas effektivt, bör nämligen i så fall utmätning begäras varje år efter de två första åren jämfört med en gäng vart tionde är med nuvarande regler. Som en ytteriigare nackdel kan nämnas atl vissa studerande underhållsskyldiga, som nu enligt fast domstolspraxis ådöms alt utge bidrag, motsvarande vad de har rätl att av staten låna för underhäll lill barn, kan vinna oberättigad fördel genom att underiåta att låna. Sociala centralnämnden i Göteborg kan inte finna något skäl för all preskriptionstiden för skuld på underhåll väsentligt skall undersliga den allmänna preskriptionstiden. Frågan bör ock.så ställas i relation lill möjligheten atl erhålla eftergift, anser nämnden. I sitällel för en generellt mycket förkortad preskriptionstid bör införas möjlighet all få eftergift för icke eriagt underhåll på grund av bristande betalningsförmåga. En generellt förkortad preskriptionstid ökar riskerna för missbruk, anser nämnden, medan en ökad möjlighel lill eftergift nedbringar oskäligt uppkommen skuld.

Atl preskriptionstiden för underhållsbidrag skulle vara kortare än den allmänna preskriptionstiden är skäl som också länsstyrelsen i Blekinge län åberopar för avslag. En liknande uppfattning ger Kommunförbundet ullryck för. Mol samma bakgrund ifrågasätter Domareförbundet om den underhälls-berättigades intresse i tillräcklig grad tillvaratas genom en sä kort preskriptionstid som tre år. Ensamma föräldrars förening anser alt de sakkunnigas förslag om en förkortad preskriptionstid ger ett intryck av viss fantasilöshet och bristande realism. Föreningen anser all förslaget bör avslås. Föreningen Nike ställer sig avvisande till de sakkunnigas förslag både om en förkortad preskriptionstid och om preskriptionsavbrolt. Preskriptionstiden bör enligt föreningen i förhållande till de sakkunnigas förslag utsträckas till fem år med möjligheter till preskriptionsavbrolt. Föreningen pekar bl. a. på all vårdnadshavaren kan ha blivit tvungen alt skuldsätta sig i sin tur i väntan på bidragen. En sådan motsvarande skuldsättning kan inte samhället avtala bort och del måsle enligt föreningen te sig stötande för rättsuppfattningen om de ensamstående föräldrarnas förhållande skall särbehandlas. Kvinnocentrum anser all preskription av underhållsbidrag endasl kan tillåtas inom ramen för bidragsförskott - och endast för den händelse den underhållsskyldige visar en icke ekonomisk bärkraftig situation. Under alla förhållanden skall preskriptionsavbrolt finnas kvar.

Utredningens förslag att preskriptionsavbrolt över huvud tagel inte skulle vara tillåtet ifrågasätts av länsstyrelsen i Östergötland. Ett förbud häremot innebär en urholkning av tryggheten för mottagare av underhållsbidrag, en mottagare som många gånger också är en ekonomiskt svag part. En samordning bör också ske med bestämmelserna i nuvarande 39 S socialhjälpslagen (27 S förslaget till socialtjänstlag). Preskriptionsavbrolt bör därför tillåtas i samma utsträckning som enligt allmänna regler, anser länsstyrelsen.

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 303

TCO stryker i sitt yttrande under all preskriptionsbesiämmelserna inte får     Remissvara så utformade all de gynnar en gäldenär som avsiktligt söker undgå    yttrandena betalning.

2.9 Övergångsbestämmelser

De sakkunnigas förslag till övergångsbestämmelser har kommenterats av ett par remissinstanser, lalmö tingsräu delar de sakkunnigas uppfattning att de föreslagna nya bestämmelserna bör få effekt så snart som möjligt. Med hänsyn lill detta ifrågasätter tingsrätten om inte även mål som är anhängiga när lagen träder i kraft bör bedömas enligt de nya reglerna, i vart fall om dom i första instans ännu inte har meddelats.

Föreningen Familj och rätt har tagit upp frågan om de föreslagna nya jämkningsbestämmelsernas tillämplighet. Enligt de sakkunniga skall de nya bestämmelserna inte tillämpas i fråga om sådana äldre avtal om underhäll lill barn som makar har träffat inför förestående äktenskapsskillnad, om rätten till lalan om jämkning har gäll föriorad före ikraftträdandet. 1 fräga om sådana avtal gäller nu atl jämkning kan komma ifråga om avtalet är uppenbart obilligl för ena maken. Talan måsle dock väckas inom ett år frän del äktenskapsskillnaden meddelades. Föreningen Familj och rält anser all det är ett oavvisligt krav vid en ny lagstiftning på del nu ifrågavarande området, atl de underhällsskyldiga som av en eller annan anledning har pressals till atl medge oskäliga underhållsavial också skall kunna fä dessa ändrade på samma sätt som motparten, oavsett när avtalet har ingåtts. Föreningen föreslår därför att de sakkunnigas förslag i denna del utgår.

3 Underhållsskyldigheten mellan makar

3.1 Underhållsskyldigheten under äktenskapet m. m.

De sakkunnigas förslag lill ändring i den allmänna handlingsnorm som 5 kap. 1 8 GB nu innehåller har fält ett blandat mottagande. Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig förordar atl ordel trohet behålls i lagtexten.

Den föreslagna ändringen tillstyrks av Advokatsamfundet, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Centerns ungdomsförbund och Moderata ungdomsförbundet. Till reservanternas förslag ansluter sig Stockholms tingsrätt, sociala centralnämnden i Östersund, Centerns kvinnoförbund och Moderata samUngspartiets kvinnoförbund. För att behålla nuvarande lydelse såvitt nu är i fråga är också Svea hovräu, Gävle tingsräu och förbundet Hem och samhälle.

Juridiska fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet ullalar i anslutning till

Prop. 1978/79:12 304

den föreslagna lydelsen av 5 kap. 1 S GB att hänvisningen till lojalitet och Remisshänsyn innebär en något svagare rikipunkt och dessutom delvis en upprep- yttrandena ning, eftersom begreppet lojalitet har en huvudbelydelse just av hänsyn. Ätt behålla den nuvarande formuleringen om trohet anser fakultetsnämnden knappast bör uppfattas som en nackdel. Det föreslagna tillägget all makarna gemensamt skall vårda hem och barn antyder all en faktisk likadelning av hemmasysslorna är den enda rekommenderade möjligheten. En mera ålerhållsam formulering vore all tala om "gemensamt ansvar". Slutligen anför nämnden att det låter väl snävt att tala om "vård" av (hem och) barn, efiersom avfattningen inte ulan vidare för tankarna lill ansvaret för barnens uppfostran. Sammanfattningsvis föreslår nämnden följande lydelse: Man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd. De skall i samråd verka för familjens bästa och har gemensamt ansvar för barnens uppfostran och hemmets vård. Hovrättenför Nedre Norrland anser att den gällande lydelsen "i samråd verka för familjens bästa" pä ett enkelt och klart sätt uttrycker atl makarna bör ha ett gemensamt ansvar för familjens alla angelägenheter, inte endasl hem och bam. Man bör f ö. inte utgå från att alla familjer är barnfamiljer, säger hovrätten.

De sakkunniga har funnit skäl att i sitt betänkande lägga fram också förslag som rör makars ekonomiska förpliktelser mot varandra. Hovrättenför Nedre Norrland anser emellertid all frågan om de ekonomiska rättsförhållandena mellan makar bör bedömas först mot bakgrund av ell samlat förslag på hela familjerättens område.

Inledningsvis föreslär de sakkunniga att nuvarande 5 kap. 3 § GB upphävs och att de grundläggande bestämmelserna om makars ekonomiska förpliktelser mol varandra under äktenskapet las in i 5 kap. 2 8 GB.

Den principiella frågan om makar under ell äktenskap skall ha ekonomiskt ansvar för varandra tas upp av några remissinstanser. Socialstyrelsen anför att underhållsskyldighet mellan vuxna strider mot styrelsens principiella inställning. Det kan synas egendomligt att i ell samhälle som aktivt arbetar på alt förverkliga kvinnans jämställdhet med mannen ha kvar regler som är ett uttryck för tanken atl make eller f d. make behöver "försörjas" av den andra. En sådan möjlighel kan inte befrämja den önskvärda utvecklingen atl var och en vuxen har skyldighet att svara för sin egen försörjning. Del nödvändiga skyddet för den svagare parten måste lösas genom andra åtgärder som t. ex. utbyggd barnomsorg och vidgade möjligheter lill arbetsmarknadsutbildning. Självfallet skulle problem uppstå om man i familjelagstiftningen med en gång på alla makar eller f d. makar genomförde skyldighet för varje vuxen all själv fullt ul ansvara för sin försörjning. 1 den mån äktenskapet ingåtts före en viss tidpunkt (t. ex. den 1 januari 1980) är del rimligt att andra regler får gälla, anser styrelsen. Makar som efter denna tidpunkt ingår äktenskap borde emellertid inte påräkna att mot den andra makens vilja framtvinga underhåll för sin försörjning. Detla skulle innebära ell principiellt accepterande av

Prop. 1978/79:12

305

vuxna människors självständighet i ekonomiskt avseende, avslutar socialstyrelsen.

De Ensamståendes intresseorganisation anser atl äktenskapet resp. samboende i princip bör betraktas som en privatsak. Makama bör så långt möjligt av samhället behandlas som ekonomiskt självständiga personer. Såväl under som efter ett äktenskap bör var och en av makarna svara för sin egen försörjning. Äktenskapet lår inte av någon part uppfattas som en försörjningsinrättning. Organisationen uppskattar följaktligen de sakkunnigas förslag om delad försörjningsplikt mellan makarna, men vänder sig mot förslaget att delad försörjningsplikt skall gälla endasl efter äktenskapsskillnad. LO framhåller att den familjerätlsliga lagstiftningen bör jämställa olika samlevnadsformer och bygga på principen atl samlevnadsparterna är ekonomiskt oberoende och självständiga individer med ett gemensamt ansvar för barnens omvårdnad och försörjning. LO stryker under betydelsen av all en anpassning sker till ändrade familjemönster och samhällsförhållanden och säger att nya regler måste tillämpas i takt med att kvinnornas ekonomiska självständighet ökar. Liknande tankar för Sveriges socialdemokatiska kvinnoförbund fram. De sakkunnigas förslag tar fasta på del gemensamma ansvaret förekonomi och sysslor, säger förbundet, och är ett steg i rätt riktning mot det ekonomiska oberoende som förbundet eftersträvar. Förbundet delar de sakkunnigas bedömning, men påpekar samtidigt all målet ändå måsle vara att successivt avveckla underhållsplikten.

Yrkeskvinnors klubbars riksförbund, som också stryker under all varje fullvuxen i första hand skall svara själv för sin försörjning, hälsar med tillfredsställelse de föreslagna ändringarna. Kommunförbundet finner de föreslagna ändringama väl motiverade. Föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer vitsordar värdet av en allmän regel för underhållsplikterna under äktenskapet. Åtskilliga misshälligheter i äktenskap och andra samlevnadsförhållanden har sin orsak i fördelningen av inkomster och utgifter. Lösandel på olika stadier av sådana tvister underlättas av en regel men sanktioner erfordras inte, säger föreningen. En liknande uppfattning kommer lill ullryck också i det yttrande som Familjerådgivarnas förening har lämnat.

Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet är kritisk mol del förslag lill utformning av 5 kap. 2 8 GB som de sakkunniga har fört fram bl. a. om att ur lagtexten la bort "verksamhet i hemmet" som ett sätt att bidra lill underhållet och all ulan egentlig motivering låta hänvisningen till makes förmåga utgå ur lagtexten. Vidare är fakullelsnämnden kritisk mot att ur paragrafen la bort underhållet till barn som en del av makes allmänna underhållsskyldighet. Ändringen i denna del är enligt nämnden inte alldeles okomplicerad. Den särskilda skyldigheten för make att i vissa fall ge den andre maken pengar för de utgifter som han har atl ombesörja kommer inte formellt att innefatta barnens underhåll. Sammanfattningsvis föreslår fakul-

Remiss-yttrandena

20   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 306

lelsnämnden atl den nuvarande utformningen av 2 § i stort selt behålls och     Remiss-moderniseras. Fakultetsnämnden lar också upp förslaget atl 3 8 skall tas in    yttrandena som en del av 2 8 ■ 13 8 sägs nu atl make ulan tillgångar har rätl att få pengar av den andre. Eftersom det är fräga om olika, grundläggande tankegångar i de båda paragraferna tycks lagtexten bli klarast om 3 8 behålls som ett särskilt lagram, anser fakultetsnämnden.

Juridiska fakultetsnämnden avstyrker bestämt de sakkunnigas förslag alt även nuvarande 5kap.4 SGB skall upphävas, dvs. regeln om att bidrag som har lämnats till make för alt tillgodose hans personliga behov blir hans egendom. De sakkunnigas moti\'ering att frågan om äganderätten inte numera kan behöva slås fast i lagen verkar vara en förflugen tanke, säger fakullelsnämnden. Den nuvarande regleringen har sitt stöd just i lagregeln och man kan inte gärna upphäva lagregler därför att de efter lång tid har blivit välkända. Äganderaltsfrågan har f ö. ett samband med frågorom äktenskapets ekonomiska rättsverkningar i övrigt, något som ju är föremål för de sakkunnigas pågående arbele.

Förslaget att upphäva också 5kap.5och6 88GB och alt ersätta de båda paragraferna av en allmän regel i 10 8 om möjlighel för rätlen all förordna om underhållsskyldighet som har försummats kan allmänt sett tillstyrkas, säger Juridiska fakultetsnämnden vidare. För atl läcka även de fall att en make har haft större utgifter för familjen än som har ålegat honom och försummelse inte legat den andre maken till last anser fakullelsnämnden dock alt 10 § bör formuleras om.

Malmö tingsräu anser all del av lagtexten till 5 kap. 9 8GB klart bör framgå att betalda bidrag inte kanjämkas. När retroaktiv jämkning sker på grund av ändrade förhållanden bör sältas en tidsgräns om förslagsvis sex månader.

Förslaget alt upphäva regeln i 5 kap. 12 8 GB om hushålls fullmakt kritiseras av Juridiska fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet och av föreningen Nike. Fakullelsnämnden anser att del inte finns tillräckliga skäl atl avskaffa denna behörighetsregel, som visseriigen inte lorde ha särskilt praktisk betydelse med hänsyn till dagens köpvanor, men som uttrycker en för den ekonomiska gemenskapen i äktenskapet naturiig tanke och kan innebära åtminstone ett vissl skydd för make utan kontanta medel. Regeln om hushållsfullmakt ger dessutom en klar lösning i motsats lill de allmänna regler om fullmakt, inkl. rättspraxis om s. k. toleransfullmakl, som de sakkunniga hänvisar lill som användbara i vissa fall, säger fakullelsnämnden. Enligt föreningen Nike bör självklart de lån och skulder som en make tvingas åsamka sig, om två makar flyttar isär och avtal eller dom om underhällsplikt dröjer, kunna åberopas om maken ställs utan pengar för sina eller barnens behov. Den yrkesarbetande parten bör inte ges juridiska möjligheter all svälla familjen till medgivande om t. ex. obilliga villkor vid den kommande skilsmässan. Inom föreningen ser man dagligen skrämmande exempel på all

Prop. 1918/19:12 307

detta sker. En skärpning av försörjningsplikten hade enligt föreningen varit     Remiss-mer befogad med det ökade våld som används idag när man vill nå sina     yttrandena syften; inte minsl inför en skilsmässa.

Den i5kap.l3 8GB anslutande bestämmelsen om all make efter lalan vid domstol kan förklaras föriustig rätten enligt 5 kap. 12 8 GB att företräda den andre kan med fördel upphävas, anser Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala. Detsamma anser nämnden om bestämmelserna i 7 kap. 3-5 §8 GB om makars ansvar för vissa skulder.

De sakkunniga har föreslagit en något annoriunda utformning av 5 kap. 14 8 GB. I paragrafen regleras frågan om makes behörighet att ingå rättshandlingar med bindande verkan för bortavarande eller sjuk make. Stockholms tingsräu vill starkt ifrågasätta om paragrafen i dagens samhälle fyller någon funktion. Den torde enligt tingsrätten kunna utmönstras ur lagstiftningen. Svenska bankföreningen förklarar sig inte ha någon erinran mot de sakkunnigas förslag, men anser det angelägel med ett klariäggande beträffande betydelsen av god tro hos bank eller annan tredje man. Även Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser del önskvärt atl ställning tas lill frågan om den företrädda maken kan bli bunden mol tredje man i god tro även om de objektiva förutsättningarna för lagrummets tillämpning i själva verket har brustit. Visserligen, säger fakullelsnämnden, uttalades i förarbetena lill det nuvarande lagrammet att tredje man inte kan åberopa godtrosskydd. Del är emellertid inte säkert all lösningen bör upprätthållas i fråga om kravet på att rättshandlingen skall behövas för familjens underhåll; en för tredje man alldeles särskilt svårbedömbar omständighet, som det inte heller är lätt för den handlande maken alt leda i bevis, anför nämnden.

3.2 Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad

De sakkunnigas förslag atl makarna efter äktenskapsskillnad som huvudregel bör betraktas som ekonomiskt oberoende av varandra tillstyrks eller godtas av samtliga remissinstanser som har yttrat sig. Bland dessa finns hovrätten för Nedre Norrland, socialstyrelsen, sociala centralnämnderna i Göteborg, Malmö och Östersund, Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, Kommunförbundet, LO, SACO/SR, TCO, Familjerådgivarnas förening. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Centerns ungdomsförbund. Folkpartiets ungdomsförbund, Fredrika-Bremer-förbundet, Husmodersförbundet Hem och samhälle och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund. Endasl Svea hovrätt ställer sig tveksam till förslaget. Hovrätten kan ansluta sig lill de sakkunnigas synsätt all även de familjerätlsliga lagreglerna om underhållsskyldighet bör få ell innehåll som främjar utvecklingen mot jämställdhet. Hovrätten vill ändå ifrågasätta om inte de sakkunniga pä denna punkt låtit sill principresone-

Prop. 1978/79:12 308

mang föra förlängt. De föreslagna reglerna kan medföra vissa mindre lyckliga Remisskonsekvenser, Sålunda kan det loefaras atl med hänsyn till risken för yttrandena skilsmässa ingendera av makarna vågar släppa kontakten med arbetsmarknaden under någon längre tid för atl istället ägna sig åt hem och barn. Delta kan i sin tur återverka negativt på barnens utveckling. Med hänsyn lill det sagda vill hovrätten ifrågasätta om det inte vore mera följdriktigt att ge den föreslagna regeln i 11 kap. 14 8 GB en något modifierad utformning som ger utrymme för ell bättre ekonomiskt skydd för den make som har föredragit atl ägna sig ål hem och bam och som således tillåter valfrihet utan alt diskriminera vare sig den som arbetar i hemmet eller den som arbetar utanför detta.

De sakkunnigas uppfattning atl del under en övergångstid efter äktenskapsskillnaden och, om del föreligger synneriiga skäl, även för lid därefter, skall vara möjligt för make alt få underhållsbidrag delas av så gott som alla remissinstanser som har yttrat sig i saken. Moderata kvinnoförbundet påpekar att förhållandena ännu inte är sådana att män och kvinnor har jämställda möjligheter all försörja sig. Den traditionella arbetsfördelningen i hemmen ger kvinnor ett större ansvar för den praktiska omvårdnaden av barn och hem. Denna ansvarsfördelning medför vid en skilsmässa atl kvinnor ofta har svårare all svara för sin egen försörjning omedelbart efter skilsmässan. Förbundet ansluter sig till de sakkunnigas överväganden och anser all underhållsbidrag skall kunna utgå till den make som efter äktenskapsskillnaden har svårare än andra maken all svara för sin försörjning. Famlljeråd-givarnasförenlng uttalar att erfarenfielen säger att det fortfarande är viktigt all lagfästa möjligheten all underhållsbidrag under särskilda omständigheter kan utgå även efter en övergångslid. Gjorda undersökningar stöder föreningens erfarenhet all del ännu är långt kvar till dess parterna vid en äktenskapsskillnad kan sägas vara ekonomiskt jämställda, säger föreningen. Sociala centralnämnden i Östersund anser del bra att det även i fortsättningen skall finnas möjligheter till underhållsbidrag under en längre lid än en övergångslid. Fredrika-Bremer-förbundet anser att de angivna undanlagsfallen är väl motiverade. Föreningen Nike säger att samhället inte bör låta rättsverkningarna av en skilsmässa bli sådana att de ger den ena maken full ekonomisk frihet omedelbart, när konsekvenserna kan bli förödande för den ekonomiskt svagare och mest arbelsbelastade parten.

Folkpartiets ungdomsförbund, som instämmer i de sakkunnigas förslag, anför alt ett problem som de sakkunniga inte har tagit hänsyn lill är tiden strax efter en skilsmässa som oftast är både psykiskt och ekonomiskt ansträngande. Mänga känner sig sä nedtyngda av problem all de behöver någon slags tidsfrist för att ordna upp tillvaron innan de kan fullgöra sina skyldigheter i fråga om utbetalning av underhåll. Det bör därför enligt förbundet finnas en möjlighel lill uppskov med betalning av underhäll för en kort tid tills den bidragspliklige har kommit på fötter. För atl den andra parten

Prop. 1978/79:12 309

som värdar barnet inte skall bli lidande bör samhället förskotlera underhållet,     Remiss-
anser förbundet. yttrandena

Göteborgs Ungsrätt, föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund ifrågasätter om inte 11 kap. 14 § tredje slyckel GB (underhållsbidrag för längre lid än en övergångstid) i de sakkunnigas förslag har fått en för snäv utformning. Med hänsyn till atl nägon ändring i gällande praxis inte avses är det enligt tingsrättens mening lämpligt atl byta ut "synneriiga skäl" mot "särskilda skäl" för all underhållsbidrag skall kunna komma i fråga. Liknande synpunkter för också de båda andra remissinstansema fram. I åtskilliga långvariga samlevnadsförhållanden har partema anpassat sig under speciella villkor, säger föreningen Jurister vid Sveriges aUmänna advokatbyråer. "Hemmamakar" som har åtagit sig barntillsyn och hemsysslor och som har försummat alt förskaffa sig eller vidmakthålla yrkesutbildning, kommer nog länge än alt finnas. Förmågan all tillgodogöra sig sådan utbildning är alltid varierande. Om den andra maken kunnat skaffa sig en myckel hög inkomslslandard bör möjligheten att fä ut utiämningsbidrag alltjämt finnas.

Uttrycket "synnerliga skäl" får inte tolkas alltför restriktivt, anför Advokatsamfundet. Bidraget skall ju under alla förhållanden bestämmas också med hänsyn lill den bidragsskyldiges förmåga alt betala bidrag.

Föreningen Familj och räu framhåller däremot atl del är viktigt att det även i i de fortsatta förarbetena med kraft stryks under all huvudregeln skall vara att vardera maken svarar för sin försörjning och att underhällsbidrag för längre lid skall utgå endast om det föreligger ytterst starka skäl. Undantagsregeln får inte las som intäkt för ell allmänt välvilligt stöd, som skall betalas av en enskild person istället för atl samhället fullgör sin skyldighet. Del bör vara uppenbart att endera parten efter skilsmässa inte skall kunna kräva att få leva på samma ekonomiska nivå som under äktenskapet om parten saknar egen förmåga all åstadkomma denna standard.

Såvitt Göteborgs tingsrätt har kunnat utläsa av betänkandet förefaller de sakkunniga ha accepterat underhållsskyldighet lill frånskilda enligt i stort sett nuvarande praxis, innebärande bl. a. all spännvidden mellan makarnas ekonomiska förhållanden efter en skilsmässa i ell längre äktenskap inte bör vara alltför stor. Delta bör givelvis gälla även beträffande förhällandet mellan de frånskilda makarnas pensionsförmåner, säger tingsrätten. Mol bakgrund härav förefaller del tingsrätten mindre välmotiverat att - som uttalats i betänkandet - ge möjlighet atl begränsa underhållsskyldigheten till den tidpunkt då den berättigade uppnår pensionsåldern.

Frågan om pensioner las från annan synpunki upp av TCO som pekar pä de orättvisor som kan uppstå ur bl. a. ATP-synpunkl om makar väljer den inte alltför ovanliga arbetsfördelningen atl ena maken slår för familjens försörjning och den andra ansvarar för hem och barn antingen på hellid eller på dellid. Den förvärvsarbetande föräldern tillgodoräknar sig då ATP-poäng och

Prop. 1978/79:12 310

har dessutom goda möjligheter till lönemässig utveckling i arbetet, medan Remiss-den andra inte har dessa möjligheter. Om äktenskapet blir livsvarigt har detta yttrandena ingen belydelse efiersom makar har skyldighet alt sörja för varandra, men om äktenskapet upplöses lidigare bör den make som har avstått från förvärvsarbete för all sköta föräldrarnas gemensamma barn kompenseras för detta i relation lill vad den andra maken förtjänat pä sill förvärvsarbete, anser TCO. Även Sociala centralnämnden i Göteborg, Advokatsamfundet och Centerns kvinnoförbund uppmärksammar den situation som TCO har tagit upp.

Socialstyrelsen anser atl de föreslagna reglerna, som ger uttryck för en stor återhållsamhet med utdömande av underhäll i samband med äktenskapsskillnad, bör genomföras för redan ingångna äktenskap och äktenskap som ingås fram lill lagens ikraftträdande. För äktenskap som ingås därefter bör lagstiftningen däremot ge uttryck för principen om vuxna människors ekonomiska självständighet. Tanken på att göra en särskild reglering för äldre äktenskap, dvs. äktenskap som har ingåtts före en viss tid, förs fram också av LO och TCO. En sådan lösning finner Advokatsamfundet emellertid inte tilltalande.

När rätten lill underhåll begränsas till föreliggande behov för make under en övergångsperiod med möjlighet till underhåll under längre lid, om äktenskapet varit långvarigt eller del eljesl finns synneriiga skäl, synes båda dessa fall kunna motiveras av tanken, atl rätt lill underhåll för make bör föreligga endast om underhållsbehovet har uppkommit på grand av att äktenskapet begränsat eller förstört möjligheterna för maken att försörja sig på egen hand, säger Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Del vore av värde om denna tanke pä ett auktoritativt sätt underströks i förarbetena, säger fakullelsnämnden, efiersom den kan ha belydelse för tillämpningen.

Sociala centralnämnden i Uppsala finner att de sakkunniga visseriigen ansluter sig lill principen om atl äktenskapets rättsverkningar inte skall utsträckas all gälla efter upplösningar, som f n. faktiskt är för handen. Däremot, konstaterar nämnden, att del förslag som ulredningen har tagit upp inte alls knyter an till huvudprincipen utan inom ramen av familjelagstiftningen vidmakthåller ett rättsläge som strider mol en önskad utveckling. Förslaget innebär atl man även i framliden i GB kommer att återfinna delaljregler som bl. a. innefattar övergångsvis underhållsplikt mol tidigare make och livslångt underhåll. De sociala och ekonomiska förhållanden som i och för sig ligger bakom dessa förslag och som de sakkunniga vill lösa, bör enligt nämmndens mening angripas pä ell annal sätt, inom ell annal lagstiflningsområde än inom familjelagstiftningen.

3.3 Övriga förslag om underhållsskyldigheten mellan makar

De  sakkunnigas   förslag såvitt  gäller periodiska   bidrag   och e n g å n g s b i d r a g har inte kommenterats särskilt av remissinstanserna.

Prop. 1978/79:12 311

Däremot har förslaget att upphäva regeln all underhällsbidrag skall     Remissupphöra alt utgå vid o m g i fl e föranlett synpunkter från remissinstanserna,     yttrandena En majoritet avstyrker förslaget.

Förslaget tillstyrks eller lämnas ulan erinran av sociala centralnämnderna i Göteborg och Uppsala, Moderata samlingspartiets kvinnoförbund och föreningen Familj och rätt. Enligt Kvinnoförbundets mening skall del förhållandel alt den underhållsberättigade maken gift om sig inte utgöra grund för atl underhållsbidrag skall upphöra all utgå. Underhållsbidraget är i de fall då det utgår en följd av de förhållanden som rådde i del upplösta äktenskapet med däri ojämlika möjligheter för makarna att skapa sig en egen ekonomisk försörjning. Underhållsbidraget har inget samband med makarnas eventuella omgifte anför förbundet. Det nya äktenskapet bör givetvis grundas på nuvarande och i lagstiftningen angivna värderingar om jämställda rättigheter och skyldigheter för makarna. Om man ifrågasätter huravida underhållsbidrag skall utgå eller inte mot bakgrund av att den underhållsberättigade gift om sig, betraktas äktenskapet som en "försörjningsinrättning", säger förbundet vidare. Givetvis bör makama kunna avtala atl underhållsbidraget under vissa angivna förhållanden skall upphöra alt utgå. Familj och räu, som tillstyrker förslaget, tillägger dock att med säkerhet i många enskilda fall förpliktelsen att betala underhållsbidrag lill omgift make av den underhållsskyldige kommer atl uppfattas som inte bara stötande ulan även direkt orättfärdigt.

Hovrättenför Nedre Norrland finner förslaget förvånande. Såväl hovrätten som Göteborgs tingsrätt och föreningen Jurister vid de allmänna advokatbyråerna anser att det knappast torde ha någon förankring hos allmänheten. Dessutom strider förslaget mol den i familjeförhållanden grundade underhållsskyldigheten, yttrar hovrätten. Göteborgs tingsräu tillägger alt förslaget också rimmar illa med all pension lill eflerievande make i regel upphör vid omgifte. Malmö tingsrätt anför alt makars underhållsskyldighet mol varandra är en väsentlig rättsverkan av äktenskapet. Så länge denna behälls bör man också bibehålla bestämmelsen om underhållsskyldighetens upphörande vid omgifte som huvudregel. Tingsrätten ansluter sig dock till de sakkunnigas uppfattning att del kan länkas situationer då skäl föreligger att låta bidragsskyldighet föreligga även sedan den underhållsberättigade gift om sig. Del bör emellertid åligga den underhållsberättigade all själv la initiativ till all få sådan bidragsskyldighel lill stånd, anser tingsrätten, och föreslår alt en sådan bestämmelse bör införas.

Att avskaffa den nuvarande regeln finner Gävle tingsräu stötande. De fall då del skulle vara befogal att låta underhållsskyldigheten äga bestånd lorde f ö. vara utomordentligt lå, anser tingsrätten. Även Advokatsamfundet anser att en annan ordning än den nuvarande för de flesta skulle framstå som onaluriig och för en del t. o. m. anstöllig. De sakkunnigas förslag skulle dessutom sannolikt föranleda all ett stort antal "onödiga" mål om jämkning

Prop. 1978/79:12 312

av underhållsbidrag skulle behöva anhängiggöras, mål vars utgång i de flesta    Remiss
fall med tämligen stor säkerhet skulle kunna föratsägas. yttrandena

Centerns ungdomsförbund menar att underhållet bör upphöra om den underhållsberättigade gifter om sig. Sammanboende måste enligt förbundet jämställas med äktenskap. Det kan inte anses rimligt atl den f d. maken bidrar till kostnadema i detla fall.

Föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer efterlyser ett uttalande om var den primära underhållsskyldigheten skall anses ligga, hos den nya parten eller hos den underhållspliklige förra parten.

Domareförbundet anser all det inte bör komma i fråga alt, såsom de sakkunniga föreslår, upphäva regeln alt underhållsbidrag automatiskt skall upphöra all utgå vid omgifte. Förbundet vill dock ansluta sig lill de sakkunnigas uppfattning atl skäl kan tala för alt låta bidragsskyldigheten föreligga även sedan den underhållsberättigade ingått nytt gifte och atl del därför bör övervägas att i lagen infora bestämmelser därom. Dessa bestämmelser bör dock utformas så all del skall åligga den underhållsberättigade själv atl la initiativ lill alt lå sådan bidragsskyldighet till stånd, liksom det skall åligga den underhållsskyldige all ta initiativ lill bidragsskyldighelens upphörande när andra parten varaktigt sammanbor med annan.

Del är möjligt all de sakkunniga har föreslagit den bästa lösningen, säger Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Nackdelen av förslaget är väl främst att ovissheten om rättsläget efter ett omgifte kan befrämja tvister. De sakkunniga framhåller all parterna bör ha frihet atl i avtal bestämma all rätten till underhåll skall upphöra vid omgifte eller med hänsyn till andra förhållanden. Frågan är emellertid enligt nämnden om också domstol skall kunna på yrkande av part från början bestämma att underhållet skall upphöra under vissa förhållanden. Synbariigen har de sakkunniga inte tänkt sig någon sådan möjlighet, och den bör kanske inte heller anses föreligga, eftersom den ekonomiska betydelsen av ell framlida omgifte inte går atl föratsäga på förhand. Svaret är emellertid inte självklart, och frågan bör klariäggas i lagstiftningsarbetet.

De sakkunnigas förslag såvitt avser jämkning av underhållsbidrag, preskription, och den s. k. indexlagen har, i de faU de föranlett några kommentarer, i stort sett tillstyrkts eller lämnats ulan erinran. Några remissinstanser för här fram samma synpunker som framförts i anslutning till förslagen om underhåll till bam. Enligt hovräuen för Nedre Norrland hör i konsekvens med övriga föreslagna bestämmelser om jämkning även 11 kap. 16 8GB,som handlar om jämkningavbodelning,utformas efter mönster av 36 S avtalslagen.

Föreningen Familj och räu har anlagt vissa synpunkter på förslaget lill övergångsbestämmelser. De sakkunniga har bl. a. föreslagit att, om ell underhållsbidrag har beslämls före den nya lagens ikraftträdande, nuvarande bestämmelser om att bidraget skall upphöra alt gälla vid omgifte

Prop. 1978/79:12

313

fortfarande skall äga tillämpning. Föreningen föreslär atl detta kompletteras med tillägget "såvida inte den underhållsberättigade under åberopande av 11 kap. 14 8 tredje stycket giftermålsbalken i dess nya lydelse av domstol tillerkännes rätt till fortsatt underhållsbidrag". Vidare anför föreningen att rädslan för atl få ell slorl antal prövningar av äldre, oskäliga underhåll i ett rättssamhälle inte får hindra en retroaktiv lagstiftning. Bl. a. på grund av psykisk press ingås inte sällan oskäliga avtal i samband med skilsmässor. Föreningen förordar därför att de sakkunnigas förslag till begränsning av jämkningsmöjlighelen såvitt gäller avtal om underhållsbidrag som har träffats inför föreslående äktenskapsskillnad utgår. 1 ett modernt samhälle måste det anses förkastligt om del skulle råda olika regler inom familjerätten beroende på tidpunkten för skilsmässa/rättshandlingen. Så resonerade både regering och riksdag när det gällde arvsrätt för barn vars föräldrar inte har varit gifta med varandra.

Även Malmö tingsrätt har kommenterat de föreslagna övergångsbestämmelserna och för fram samma synpunkter som i anslutning till motsvarande bestämmelser i FB (se avsnitt 2.9).

Remissyttrandena

4 Underhållsskyldigheten mot föräldrar

De sakkunniga har föreslagit alt den nuvarande bestämmelsen om skyldighet för barn all under särskilda förutsättningar betala underhåll till sina föräldrar upphävs. Förslaget har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av samtliga remissinstanser som har yttrat sig. Bland dem finns socialstyrelsen. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, de sociala centralnämnderna i Göteborg, Malmö, Uppsala och Östersund, Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, Kommunförbundet, TCO, Advokatsamfundet, Domareförbundet, Moderata samlingspartiets kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och föreningen Familj och rätt, Endasl hovrättenför Nedre Norrland anser pä samma skäl som hovrätten framfört i fråga om motsvarande skyldighet för föräldrar atl betala bidrag till vuxet barn, att bestämmelsen bör stå kvar (se 2.1).

5 Övriga synpunkter på de sakkunnigas förslag 5.1 Föräldrabalken

5.1.1 Gemensam handläggning av vårdnads- och underhållsfrågor

De sakkunniga har föreslagit att när parterna är ense i såväl vårdnads- som underhållsfrägan, frågan om underhåll skall kunna väckas genom ansökan lill  rätten i samband med ärende om vårdnaden om barnel. Samtliga

Prop. 1978/79:12 314

remissinstanser som har yttrat sig välkomnar en förenklad handläggning av Remiss-dessa frågor. Förslaget innebär enligt Svea hovrätts mening en angelägen yttrandena reform, mot vilken någon saklig invändning inte kan göras. Genom införandet av reglema om gemensam vårdnad torde en ökning av antalet vårdnadsärenden kunna förväntas. Detla förstärker ytterligare behovet av den föreslagna ändringen. Sociala centralnämnden I Östersund instämmer i det förslag som de sakkunniga har lämnat. Även föreningen Familj och rätt uttalar sig positivt. Varje förenkling av procedurfrågorna i familjemål är förtjänstfull. Redan ordel "stämning" har en sådan negaliv, nästan kriminell belastning all del kan omintetgöra en överenskommelse i godo.

De sakkunniga har berört möjligheten atl också ivisliga underhållsfrågor skulle fä väckas och handläggas i förenklad form, men har avstått från att lägga fram något förslag om del, efiersom en sådan reform enligt de sakkunniga lämpligen bör övervägas i ett större sammanhang. Juridiska fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet, som i och för sig tillstyrker de sakkunnigas förslag, anser dock att del vore önskvärt all redan i delta lagstiftningsärende möjligheten till förenklade handläggningsformer även såvitt avser Ivisliga underhållsfrågor övervägdes närmare. En underhållsrelalion är speciell genom del behov av omprövning fiera gånger av underhållsskyldighetens sioriek, som kan tänkas föreligga under en längre period. Frågan om rältegångsformerna är därför viktig för underhållssystemets allmänna sätt att fungera.

Enligt Stockholms tingsrätt borde till en början övervägas om det inte även ulan samband med fråga om vårdnad om bam kunde ges möjlighet till gemensam ansökan om parterna är ense om underhållsbidragets storiek. Ur praktisk och processekonomisk synpunkt måste detta vara all föredra framför gällande regler där talan nödvändigtvis skall väckas genom stämning även om parterna är ense om bidragets sioriek. Frågor om vårdnad och umgängesrätt i samband med äktenskapsmål handläggs - liksom fallet är med sådana frågor i kombination med lalan om underhållsbidrag - som tvistemål. Vårdnads- och umgängesrällsfrågor utan angivet samband handläggs f n. enligt reglerna om domstolsärenden (se justitieombudsmannens ämbetsberättelse 1975/76 s. 116 O- Dock förekommer det i mål om överflyttande av vårdnad m. m. att - sedan talan om vårdnad och underhållsbidrag efter hörande av barnavårdande myndigheter återkallats - endasl umgängesrälls-frågan helt författningsenligt handläggs i målform. Olikheterna i handläggningsformerna medför praktiska ölägenheter. Ärendeformerna är dessutom ägnade atl minska rättssäkerheten när del gäller interimistiska beslul i Ivisliga vårdnads- och umgängesrättsfrågor. I ärenden kan ensamdomare inte hålla muntlig förberedelse. Förhandling måste ske under medverkan av nämnd. Interimistiska beslul i vårdnads- och underhållsfrägor kan med stöd av 6 kap. 13 8 FB fallas av ensamdomare ulan förhandling. Del torde merendels vara direkt olämpligt all falla interimistiska beslul om vårdnad och umgängesrätl då tvist råder utan all parterna hörs personligen. Kravet på

Prop. 1978/79:12

315

all förhandling skall ske under medverkan av nämnd lorde emellertid i praktiken fä till följd att interimistiska beslut fattas på handlingarna i en utsträckning, som inte är önskvärd från rättssäkerhetssynpiinkl. Vid en muntlig förberedelse inför ensamdomare händer del ofta att domaren-sedan parterna ingående har diskuterat sina ståndpunkter - förmår att ena dem. Delta medför bl. a. atl personalkrävande vårdnads- och umgängesrällsutred-ningar kan undvikas. I vart fall är en muntlig förberedelse av värde för beslut i frågan om sådan utredning skall införskaffas. Tingsrätten är medveten om atl de beskrivna fördelarna med ett sammanträffande med parterna personligen även kan vinnas genom all förhandling under medverkan av nämnd hälls. Del är dock inte rimligt all de kostnader och den tidsspillan, som uppkommer då nämnd medverkar, skall vara en förutsättning för en sakligt godtagbar handläggning i vad avser rent förberedande åtgärder i vårdnads- och umgängesrällsfrågor. Till de nu redovisade nackdelarna kommer ölägenheter med bl. a. skilda former för frågornas avgörande -dom och beslut -samt olika fullföljdsregler. Det är för den skull angelägel att i del nu aktuella lagstiftningsarbetet sådana lagändringar sker att vårdnads- och umgängesrällsfrågor - åtminstone Ivisliga sådana - kommer alt handläggas i tvistemålsform.

Göteborgs tingsrätt anser all de sakkunnigas förslag i och för sig innebär en förbättring i förhållande till gällande rätt. Tingsrätten har emellertid i sin verksamhet funnit atl reglerna om handläggning av domstolsärenden är mindre lämpade för Ivisliga vårdnadsfrågor. Tingsrätten vill därför föreslå antingen all ärendeformen reserveras för fall då parterna är överens om såväl vårdnad som underhållsbidrag och all övriga fall handläggs som mäl, eller atl alla vårdnads- och underhållsfrågor undandras ärendeformen och handläggs som mål. I det senare fallet bör öppnas en möjlighel att ulan huvudförhandling avgöra icke tvistiga vårdnadsfrågor även om äktenskapsskillnadsfrågan inte samtidigt är föremål för prövning. Såväl kostnads- som handläggningsskäl talar för en ändring i enlighel med något av de altemativ som tingsrätten har föreslagit, anser tingsrätten.

Remissyttrandena

5,1.2 Förslagen i övrigt

Moderata samUngspartiets kvinnoförbund ansier att i likhet med vad som har föreslagits i GB i fräga om makars inbördes skyldigheter att det också i 7 kap. 3 5 F B , bör införas en regel som anger atl föräldrar och barn skall bistå och hjälpa varandra i mån av förmåga. 1 motiven lill lagregeln bör klariäggas all bistånd och hjälp inte i första hand avser ekonomiska eller andra förhållanden för vilka samhället erbjuder erforderliga resurser.

De sakkunniga har föreslagit (7kap.9 SFB),ail förälder som under samlevnad försummar sin underhållsskyldighet skall kunna förpliktas all betala underhållsbidrag, inte endasl för framliden utan också för förfluten tid.

Prop. 1978/79:12

316

Förslaget gäller oberoende av vilkel civilstånd föräldern har. Socialstyrelsen, som är den enda remissinstans som särskilt har yttrat sig däröver, tillstyrker förslaget.

Enligt 7 kap. 11 8 andra stycket FBde sakkunnigas förslag skall på begäran av den underhållsberättigade domstol ges möjlighet förklara alt den underhållsskyldige skall utge underhållsbidrag utan atl beloppet fastställs. Föreningen Familj och räu vill allvariigt varna fören sådan ordning. De sakkunniga har både i den allmänna motiveringen och i specialmotiveringarna framhållit, att det förekommer missbruk av bidragsförskott vilket bör stävjas. Bestämmelser som ger domstol möjlighel att ulan precisering av belopp förklara all underhållsbidrag skall utgå ökar riskema för missbruk. Åtminstone vid två tillfallen kan den ligga i vårdnadshavarens ekonomiska intresse att i stället för fixerat belopp lå en "underhällsförklaring", dvs. dels om vårdnadshavaren har så god inkomst att den undérhållsskyldiges bidrag bör vara lägre än bidragsförskottet, dels om barnel har egna tillgångar, som minskar underhållsbidraget till ell belopp under förskollsnivån. Föreningen avstyrker därför förslaget.

Föreningen anser vidare att det i paragrafen eller i 10 8 borde infogas ett särskilt stycke om rällegängskosinaderi mål om underhållsbidrag. Från den 1 januari 1977 gäller nya bestämmelser om rättegångskostnaderna i vårdnadsmål/ärende. Vidare finns i 18 kap. rättegångsbalken regler för rättegångskostnader med avsikt atl reducera antalet oöveriagda eller illa grundade processer. När det gäller mål om underhållsbidrag får spärrarna i 18 kap. rättegångsbalken inte den verkan lagstiftaren har avseit. Den som har rätt atl föra barnels lalan, dvs. i allmänhet vårdnadshavaren, kan när och hur illa grundat som helst anhängiggöra en process mot den underhållsskyldige om höjning av underhållsbidraget. Som kärande står barnel, även om del inte ens kan tala och än mindre ställa eller bestrida yrkanden i en domstol. Föriorar bamel (läs vårdnadshavaren) processen blir detsamma i allmänhet ålagt all ersätta motpartens rättegångskostnader, trots att bamet oftast är oskyldigt till processen. All barnet skall bli ersättnings-skyldigt för vårdnadshavarens mer eller mindre oöveriagda åtgärder är inte rimligt i ett rättssamhälle. Dessutom är del sällan som barnel har några medel, varför ersättningsskyldigheten endasl bliren tom fras. En underhällsskyldig förälder som krävde sill bam på rättegångskostnader, som den andra föräldern har vållat, skulle f ö. av de flesta i vårt samhälle betraktas med stor ovilja. 1 många fall skulle också risken vara stor all vårdnadshavaren använde sig av delta för alt svartmåla den andra föräldern. Föreningen upplyser att man pä mänga håll, även i domstolar, har reagerat mol all bamel skall bli ersältningsskyldigt. Föreningen föreslår med hänvisning lill del sagda all i 11 8 förs in följande mening: "Den som för barnels talan skall ersätta motpartens kostnad om bamet blir föriorande part."

Malmö tingsrätt anför atl frågan huruvida underhåll kan bestämmas

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12

317

interimistiskt för förfluten lidäroklar i praxis. Tingsrätten delar den uppfattning som de sakkunniga har fört fram, nämligen all underhäll för förfluten lid skall kunna fastställas också interimistiskt om myckel vikliga skäl talar därför. Detta bör emellertid sägas ut i lagtexten (7 kap. 12 S FB) anser tingsrätten och inte enbart i motiveringen.

Remissyttrandena

5.2 Lagen om bidragsförskott

Föreningen Familj och räu anser till skillnad mot de sakkunniga alt det bör vara möjligt all arbeta med delar av bidragsförskott. De föreslår därför att den nuvarande 4 8 fjärde stycket kompletteras så att bidragsförskott inte utgår med högre belopp än underhållsbidraget, om barnel inte har behov av siörre bidragsförskott.

Svea hovrätt, Malmö tingsräu och Domareförbundet har i fråga om de sakkunnigas förslag till utformning av 1 5 S anmärkt alt det klarare av lagtexten bör framgå all försäkringskassan inträder i barnets rätt lill underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige endast lill den del underhållsbidraget svarar mol bidragsförskottets belopp.

Malmö Ungsräu anser att försäkringskassan bör åläggas obligatorisk skyldighet att bereda den underhållsberättigade tillfälle att i samband med återkrav av helt bidragsförskott utkräva oguldel underhållsbidrag som överskjuter bidragsförskottet. Tingsrätten föreslår därför att 1 7 S utformas i enlighel med delta.

Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala tar upp frågan om fördelning av belopp, som den underhällsskyldige betalar, när det utgår bidragsförskott och underhållsbidraget är siörre än förskottet. Vad fakullelsnämnden åsyftar är inte frågan om avräkning av betalning av löpande underhåll eller på äldre reslskuld utan om fördelning av betalning på olika krav församma månad. 1 den män den underhällsskyldige betalar ett mindre belopp än han skall, när underhållsbidraget överstiger bidragsförskottet, betraktas enligt 15 8 andra slyckel införsellagen dels del allmänna (för bidragsförskottet), dels barnel självt (för överskjutande underhällsbelopp) som två olika borgenärer, som får dela pä influtet belopp i proportion lill värderas fordran. Samma betraktelsesätt tillämpas i praktiken av barnavärdsnämnderna vid fördelning av frivilligt eriagda betalningar (se socialstyrelsens meddelandeblad nr 7/74). När det utgår bidragsförskott är emellertid hela betraktelsesättet egendomligt såväl vid införsel som vid frivillig betalning. Fördelningsprincipen innebäratt barnel alllid tillförsäkras åtminstone något belopp utöver bidragsförskottet, sä snart den underhållsskyldige har betalt något alls för den aktuella månaden. Men den grundläggande tanken bakom bidragsförskotten är ju blott all tillförsäkra barnet fullt bidragsförskott som ett minimiunderhåll. Fördelningsprincipen innebär därför i själva verket en omotiverad överkompensation, som uppstår genom atl barnets och del

Prop. 1978/79:12 318

allmännas krav uppfattas som sidoordnade. Med hänsyn lill bidragsförskot- Remisstets syfte borde hela betalningen upp till bidragsförskottsnivån gå till det yttrandena allmänna, även om underhållet är lägre. I samband med andra ändringar i lagen om bidragsförskott och i införsellagen skulle fördelningsregeln kunna ändras. Otvivelaktigt skulle detla dock innebära borttagandet av någon överkompensation genom bidragsförskott i vissa fall, som har vunnit hävd i praxis.

Socialstyrelsen påtalar all del förekommer att de sociala myndigheterna anser att utgående bidragsförskott skall täcka inte bara s o c i a 1 h j ä I p lill barnel utan även medföra avdrag på den socialhjälp som tillkommer barnels vårdnadshavare. Socialutredningen har beträffande socialförsäkringslillägget föreslagit atl inkomster och tillgångar som avser bam endasl skall få avräknas på normbeloppet för barnel. Denna princip borde gälla redan i dag vad avser utgående socialhjälp. Det är rimligt att betrakta bidragsförskottets belopp som ett minimibidrag lill bamet. Ell uttalande härom av lagstiftaren borde kunna vara vägledande för den som har alt tillämpa socialhjälpslagens regler. En direkt bindande föreskrift kan däremot, med hänsyn lill alt socialutredningens förslag f n. är under remissbehandling, knappast anses befogad. Det förekommer att återkrav av utbetalat bidragsförskott medför ett ökat socialhjälpsbehov. Detta är inte rimligt. Det finns ingen anledning all genom återkravsreglerna öka trycket på den kommunala socialvården. Att de sakkunnigas förslag om återkrav innebär minskade kostnader för socialhjälpen är därför värdefullt. Det kan t. o. m. ifrågasättas om inte kostnaden för utgående bidragsförskott i sin helhet bör ersättas med statsmedel. Sistnämnda fråga tar också de sociala centralnämnderna i Göteborg, Uppsala och Östersund upp, liksom Familjeråttsassistenterna i norra Stor-Stockholm och Kommunförbundet.

Slutligen berör föreningen Sveriges kronofogdar de svårigheter som i praktiken har orsakats av föreskriften i 7 8, att den underhållsskyldige skall delges skriftligt beslul om bidragsförskott. De fiesta kronofogdemyndigheter torde anse, att del måste visas atl beslutet formriktigl har delgivits med den underhållsskyldige, innan del bidragsförskottsgivande organet kan göra gällande någon rätl till återkrav. Flera avgöranden i besvärsmål har gått i denna riktning. Vissa kronofogdemyndigheter påfordrar emellertid inte någon bevisning om att delgivning har skett. Det är givelvis otillfredsställande att praxis hos kronofogdemyndigheterna inte är enhetlig. Eftersom del många gånger uppenbariigen är föremil med stora svårigheter för försäkringskassan att i vart falt inom rimlig tid få till stånd en delgivning med den bidragsskyldige, borde del enligt föreningens uppfattning vara tillräckligt att beslutet sänds till den bidragsskyldige i rekommenderad försändelse under senast kända bostadsadress. 1 allt fall bör det i den kommande propositionen göras helt klart vad som fordras för att försäkringskassan skall kunna göra återkravsrällen gällande.

Prop. 1978/79:12

319

5.3 Övriga förslag

De sakkunniga har, sedan Advokatsamfundet aktualiserat frågan, föreslagit alt även i de fall då makar gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad, skillnaden skall kunna föregås av betänketid, nämligen om makarna önskar del.

Såväl Stockholms tingsrätt som Familjerådgivarnas förening finner förslaget väl motiverat. Tingsrätten delar helt de sakkunnigas mening om att i den mån den nuvarande lagens regler leder till skenbelonade rättegångar dessa inte är lämpligt utformade. Enligt föreningen avhjälper man med förslaget en brist i nuvarande lagstiftning.

De sakkunniga har kommenterat betydelsen vid i n f ö r s e 1 av förslaget atl den underhällsskyldige skall kunna få underhållsbidrag lill barn nedsatt under den tid han har utövat rält lill umgänge lill barnel. I efterhand kan del komma att konstateras att när ett förskottsvis förfallande bidragsbelopp las ut genom införsel, beloppet skall sättas ned med hänsyn till dessa kostnader, säger de sakkunniga. Om den underhållsskyldige häfiar i skuld lill barnel för äldre obetalda underhållsbidrag bör beloppet avräknas från skulden. Föreligger däremot ingen skuld bör enligt de sakkunniga bidragsbeloppet vid nästa införsellillfälle sättas ned med del belopp som den underhållsskyldige äger gotlskriva sig. Nedsäliningen kan då vara till fördel för annan borgenär som har införselbar fordran.

Föreningen Familj och rätt framför kritik mot de sakkunnigas uppfattning i denna del. Meningen med rätlen lill nedsättning är enligt föreningen att bereda den underhållsskyldige ekonomisk möjlighel all vara tillsammans med sitt barn. När förbehållsbelopp har beräknats för den underhållsskyldige i samband med införseln har hänsyn inte tagits lill eventuella umgängeskostnader. Följer man de sakkunnigas förslag förbättras inte den underhållsskyldiges ekonomiska möjlighel lill umgänge med barnel. Föreningen vill därför föreslå att det i förarbetena entydigt slås fast alt "umgängesnedsätt-ningen" inte är införselbar.

Riksskatteverket upplyser att den granskning som verket har gjort av de sakkunnigas förslag inte har visat all de skatterätlsliga bestämmelserna främst beiräffande behandlingen av periodiskt understöd och underhåll av icke hemmavarande barn behöver förändras om de sakkunnigas förslag genomförs. Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala, Göteborgs sociala centralnämnd. Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund föreslär all del avdragsgilla beloppet för underhållsbidrag till barn höjs. Familjerättsassistenterna säger dock att med hänsyn lill den ojämna effekt jämkningen får beroende på inkomst och barnantal, det dock vore rimligare alt helt slopa ävdragsrällen och i stället sänka underhällen i motsvarande omfattning. Dagens praxis hos barnavårdsnämnder och domstolar är, säger assistenterna, att ta hänsyn till avdrags-rätten på så sätl alt underhållsbidragen höjs. Detta gör att nuvarande

Remissyttrandena

Prop. 1978/79:12 320

avdragsmöjligheter i viss mån är satta ur funktion. Remiss-

Advokatsamfundet uppmärksammar all del belopp som f n. godtas som yttrandena avdragsgillt periodiskt understöd lill vuxna, sjuka barn och lill föräldrar är begränsat till 5 000 kr., om inte genom exempelvis domstols dom annat gäller. Beloppet är oförändrat sedan lång tid tillbaka. Tas bestämmelserna om underhållsskyldighet mot dessa grupper bort, borde en justering göras också beträffande storleken av det avdragsgilla periodiska understödet, anser samfundet.

Hovrättenför Nedre Norrland ifrågasätter vid sin granskning av de särskilda bestämmelsema i förslaget om redaktionella jämkningar i form av m o d e r -nisering av språket i äldre lagstiftning bör ske ulan all så sker konsekvent över hela linjen. Det lämpligaste lorde f ö. vara, säger hovrätten, all om en omfattande språklig omnidigering krävs ersätta hela den aktuella lagen med ny lagstiftning för att inte splittra texten med alltför många olika stilarter. Utredningen om barnens rätt nämner att det vid genomgång av betänkandet inom ulredningen har påpekats att nu ifrågavarande lagtext ursprangligen har utformas under en tid, då det som regel var mannen som var underhållsskyldig. Den synpunkten framfördes därför om inte lagtexten i sin helhet borde bli föremål för en språklig översyn. Även Moderata SamUngspartiets kvinnoförbund har synpunkter på den språkliga utformningen. Inledningsvis anför förbundet att lagtexten på de ställen där man använder personpronominel "han" och detta hänför sig till endera av två makar, "han" bör ersättas med "han eller hon" eller med en könsneutral beteckning med de konsekvensändringar som blir erforderiiga i efterföljande text. Språket påverkar på ett avgörande sätt människors tänkande. 1 de fall där "han" syftar på person av endera könet, kan svårigheter all rält förstå lagtextens innebörd undanröjas med en skrivning som klart anger atl person, oavsett kön avses. Förbundels uppfattningar vidare att lagtext skall utformas så att den lätt förstås av dem som är berörda. Där det gäller lagar av så allmänt intresse som FB och GB bör kravet på förståelighet stå i förgrunden vid utformandet av texten. Del är otillfredsställande atl en lagtext som reglerar människors inbördes relationer är hart när omöjlig atl rält förstå ulan ett ingående studium av förarbetena till lagen. Det borde enligt förbundets mening vara möjligt att i förekommande fall till lagtexten såsom anmärkningar foga de regler som skall gälla vid bedömning av situationer som lagtexterna reglerar. Del bör också i motiven till lagtexten klarare framgå vad som har avsells med uttryck som "synneriiga skäl", "skälig omfattning", "särskilda omständigheter", "i särskild ordning" etc, anser förbundet.

Prop. 1978/79:12 321

Bilaga 3

Underhåll och socialförmån

En forskningsrapport av professor Anders Agell (maj 1978)

1. Forskningsprojektet

Vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har undersökts den sociala och ekonomiska situationen år 1975 för ett par särskilda grupper av underhållsskyldiga och underhållsberättigade. (Arbetet har fåll ekonomiska stöd av Socialstyrelsen och Statens Råd för Samhällsforskning. Någon slutrapport har ännu inte publicerats.) Undersökningen har avsett ett riksrepresenlativi slumpurval av dels frånskilda par för vilka äktenskapsskillnad meddelades år 1971, dels ogifta föräldrar som fick barn 1971 och som inte sammanbodde med varandra 1975. En förutsättning har vidare varit all det år 1975 funnits en skyldighet all betala underhållsbidrag som i skilsmäs-sograppen kunnat avse inte blott barn utan även make eller make och barn. Del ganska invecklade urvalsförfarandet måste här förbigås.

I del följande skall redovisas vissa resultat som gäller fall av underhållsskyldighet mol enbart barn (avsnitt 2) eller enbart make (avsnitt 3).

1 undersökningen har inhämtats uppgifter från både myndigheter (tingsrätter, barnavårdsnämnder och socialnämnder) och de enskilda människoma. (Efiersom en enkät lill fäder, som fått barn utom äktenskap 1971, antagils kunna verka störande i vissa fall, har dessa fäder dock ej omfattats av enkätundersökningarna direkt till de enskilda.)

Alla uppgifier har avidenlifierats och behandlats statistiskt med hjälp av datamaskin.

1 svaren från de enskilda, som intervjuats i första hand genom postenkät, i andra hand genom lelefonenkät, föreligger ell bortfall, eftersom blott 60-70 96 av individerna medverkat i undersökningen. För all bortfallet skall slalisliskl kompenseras har svaren från dem, som inte besvarat postenkät (med två påminnelser) men väl låtit sig lelefonintervjuas, vägts upp antalsmässigt, så att telefonsvararna fått representera även bortfallet. Uppgifter från myndigheter finns för praktiskt laget samtliga fall. Genom utnyttjande av dessa uppgifier (om t. ex. civilstånd, taxerad inkomst och socialhjälp) har del varit möjligt att i vissa hänseenden göra en analys av bortfallet och av tillföriitlighelen av vägningsförfarandel. Analyserna har inte gett vid handen all resultaten i stort skulle besväras av några siörre fel på grund av bortfallet i svaren från de enskilda.

I del följande skall återges några resultat i undersökningarna. Utrymmei medger inte att den statistiska tillföriitligheten (signifikansen) diskuteras. Del bör även betonas atl del är obekant om resultaten skulle ha blivit desamma vid en undersökning av andra årgångar.

21   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop, 1978/79:12 322

2. Underhåll till barn Bilaga 3

I skilsmässogruppen från 1971 förekommer i materialet ca 450 fall av underhållsskyldighet mot enbart bam 1975. 1 94 % av fallen var den underhållsskyldige en man. (De fall i vilka föräldrarna delat upp vårdnaden över fiera barn mellan sig har av undersökningslekniska skäl utelämnats i materialet.) 1 gruppen av ogifta föräldrar från 1971 ingår drygt 300 fall i vilka föräldrarna inte sammanbodde 1975 och fadern var skyldig att betala underhållsbidrag för barnel till mtxlern, som alllid var vårdnadshavare.

I den aktuella skilsmässogruppen ang. underhåll lill enbart barn låg medianåldern vid skilsmässan 1971 för de underhållsskyldiga i åldersinter-vallel 31-34 är och för de underhållsberättigade vårdnadshavama i åldersin-lervallel 27-30 är. Nästan hälften av äktenskapen hade bestått i 5-9 år. De år 1975 ej sammanboende föräldrarna med barn utom äktenskap fött är 1971 var yngre. Medianåldern år 1971 låg i inlervallel 23-26 år för fäderna och 19-22 år för mödrarna.

2.1 Parternas familjesituation, fiirvärvsarbete och inkomster 1975

Tabell 1. Föräldrarnas civilstånd eller samboende med ny partner 1975. (Vägda %.}

	Frånskild 1971		Ogift mor 1971 Uhb för barn
	Uhs för barr\	Vårdnadshavare
Ensamstående	47	58	72
Gift med ny part-	23	22	8
ner
Ogift men sambo-	31	20	20
ende med ny part-
ner
Totalt 96	101	100	100
Antal	240	267	188

' 1 tabellerna används förkortningarna uhs för underhällsskyldig och uhb for underhållsberättigad.

Tabell I visar all både underhålisskyldiga och underhållsberättigade föräldrar ofta funnit en ny partner till år 1975. Ändelen verkligt ensamslående var störst bland de ganska unga mödrar, som har ell fyraårigt barn, fött utom äktenskap år 1971. Även giftermälsbenägenhelen i det nya förhållandet framgår av tabellen. -1 fråga om de underhållsskyldiga, frånskilda männen, som sammanbodde med ny partner, kan tilläggas att del 1975 vanligen fanns barn i del nya hushållet, antingen ett gemensamt barn eller ett barn lill den nya partnern.

Prop. 1978/79:12 323

Betr.förvärvsarbetsfiekvensen kan nämnas att nästan 85 % av de frånskilda     Bilaga 3 underhållsskyldiga, drygt 50 % av de frånskilda underhållsberättigade och ca 65 % av de ogifta mödrarna frän 1971 hade heltidsarbete under helaellerdelar av 1975.

De av individerna själva uppgivna, skaitepUktlga bruttoinkomsterna för år 1975 skall här blott återges genom medianvärden för delgrupperna. Median-värdena var för de underhällsskyldiga frånskilda 42 000 kr, de underhållsberättigade frånskilda 30 000 kr och de underhållsberättigade, ogifta mödrarna från 1971 28 000 kr. (Enligt Statistisk årsbok 1977 s. 351 var samma bruttoinkomst för alla deklaranter 1975 40 900 för män och 20 900 kr för kvinnor. Brattoinkomsten var dock högre än genomsnittet i de ålderslägen där de underhålisskyldiga och underhållsberättigade vanligen återfinns. Medianvärdet var omkring 49 000 kr bland alla män i åldrarna 35-49 år och 24-27 000 kr bland alla kvinnor i åldrarna 25-39 år.) För de underhållsskyldiga fäderna lill barnen födda utom äktenskap 1971 (vilka fäder inte omfattas av någon enkät) värden laxerade medianinkomsten förär 1974 33 000 kr, att jämföra med en laxerad medianinkomst 1974 för de frånskilda underhållsskyldiga i undersökningen om 37 000 kr. - Medianvärdena ger dock inte någon uppfattning om den spridning i inkomsterna, som i själva verket förelegat inom varje delgrupp och som bl. a. berott på antal arbetade månader under året. Det kan nämnas att den laxerade inkomsten för 1974, som varit känd för samtiiga individer i undersökningen, understeg 20 000 kr för 20 % av de frånskilda underhållsskyldiga, för 37 % av de frånskilda underhållsberättigade, för 24 % av fäderna med underhållsskyldighet lill barn födda utom äktenskap 1971 och för 48 % av mödrarna till dessa bam.

Påfallande är vidare atl den sammanlagda familjeinkomsten för de underhållsskyldiga eller underhållsberättigade, som sammanbodde med en ny partner 1975, var väsentligt högre än inkomsterna för de år 1975 ensamstående individerna. Medianen för brutlofamiljeinkomsten 1975 för de underhållsskyldiga frånskilda, som funnit en ny partner, var sålunda 85 000 kr för sammanboende (gifta eller ogifta) utan barn i hushållet och 77 000 kr för sammanboende (gifta eller ogifta) med barn i hushållet.

2.2 Förekomst av bidragsförskott. Underhällsbidragens storlek och deras betalning 1975. Restskulder

FuUt bidragsförskott utgick under år 1975 till 58 % av alla underhållsberälli-gade, frånskilda vårdnadshavare i den undersökta skilsmässogruppen från 1971 och till 65 % av mödrarna med rätt lill underhäll för barn utom äktenskap fött 1971. (S. k. utfyllnadsbidrag berörs nedan under 2.4.) w/Ve/ce/? av underhållsbidragen var i allmänhet något lägre, når det utgick fullt bidragsförskott och underhållsbidraget följaktligen skulle betalas lill kommunen, än när underhällsbidraget betalades direkt (och i allmänhet helt) till

Prop. 1978/79:12 324

vårdnadshavaren. (Bidragsförskottet var i januari 1975 300 kr.) När del utgått Bilaga 3 bidragsförskott i skilsmässogruppen, var underhällsbidragens medianstoriek i januari 1975 ca 270 kr för 1 barn, 470 kr för 2 barn och 640 kr för 3 barn. I de fall då underhållsbidraget i skilsmäjisogruppen betalades direkt lill vårdnadshavaren ulan all del utgått fullt bidragsförskott var medianslorleken ca 350 kr för 1 barn och ca 600 kr för 2 barn. Medianvärdet av underhållsbidragen för bam födda utom äktenskap 1971 uppgick i januari 1975 till 250 kr i bidragsförskoltsgruppen och 300 kt för de underhållsskyldiga, som betalade direkt till vårdnadshavaren. I skilsrnässogruppen omfattade underhällsskyldigheten blott 1 barn i ungefär hälften av alla fall.

I tabell 2 över betalningsfrekvensen av underhållsbidragen i undersökningsmaterialet ingår både "direklbelalare" och "kommunbelalare", varvid kommunbeialarna uppdelats i fyra undergrupper beroende på hur stor procentandel av del för år 1975 föreskrivna underhållet, som man faktiskt betalat.

Tabell 2. Graden av betalning 1975 av löpande underhållsbidrag 1975

Betalningsgrad 1975	Frånskildii uhs 1971	Fäder till barn födda 1971 av ogifta mödrar
Till kommunen
0-30%	25	24
31-60%	8	10
61-90 %	8	10
91-    %	20	26-
Direkt till den underhålls-	>60	"
berättigade: Hela eller
mer än hela underhållet	40 )	31;
Totalt %	101	101
Antal	368	231

Om de kommunbelalare, som betalt minsl 90 % av del löpande underhållet för 1975, betraktas som fullgoda betalare, ser vi alt omkring 60 % av samtliga underhållsskyldiga i undersökningspopulationen betalade hela eller praktiskt laget hela underhållet. Så myckel som 1/4 av alla gäldenärer i undersökningen betalade dock hög:5l 30 % av underhållsbeloppet för 1975. Tabellen visar också att helhetsbilden av betalningsgraden blir väsentligt sämre, om man bortser från direkibetalarna och endasl betraktar de fall i vilka fullt bidragsförskott utgått.

En betydande grupp underhållsskyldiga betalade under 1975 i själva verket mera än det löpande underhållsbeloppei för året, eftersom de sedan tidigare år hade reslskuld för obetalda underhällsbidrag. (Se vidare nedan.) Med hänsynstagande till atl betalningsgraden för 1975 sålunda för enskilda gäldenärer översteg 100 % av del löpande underhållet har det framräknats hur stor andel av summan av alla löpande underhållsbidrag för år 1975, som totalt sett

Prop. 1978/79:12 325

betalades under året. Andelen var 71 % i skilsmässogruppen och 75 % för     Bilaga 3 barnen födda 197] av ogifta föräldrar.

1 hela undersökningspopulationerna utgjorde, som redan framgått, direktbetalning till vårdnadshavaren det vanligaste betalningssättet. Därnäst vanligast var betalning genom införsel till kommunen på grand av utgivna bidragsförskott, ett betalningssätt som förekom i omkring 1 /4 av alla fall (och i en siörre andel fall om enbart kommunbeialarna medräknas).

Analyser av sambandet mellan belalningsgraden av underhållet for enskilda gäldenärer och oUka faktorer, som kan tänkas påverka betalningsgraden, visar att det här är fråga om utomordentligt invecklade samband, eftersom belalningsgraden kan bero på både den ekonomiska förmågan, pä betalningsviljan och på indrivningsmöjligheterna. Ett starkt samband föreligger mellan årsinkomst och belalningsgrad. Vid årsinkomster över 40 000 kr betalade 4 av 5 gäldenärer hela underhållet, vid lägre inkomst mindre än varannan. Som lidigare nämnts är inkomsten ofta beroende av antalet arbetade månader. En låg förvärvsintensitet hänger i sin tur ofta samman med uppgifter om sjukdom, arbetslöshet eller, emellanåt, uppgiven belalningsovilja. - De särskilt små underhållen (mindre än 200 eller 300 kr/mån.) betalades sämre än de något siörre (dock ej sämre än de största). Detta förhållande kan sammanhänga med att underhållsskyldighet till barn på sina håll ålagts utan hänsyn lill förmåga på grand av skyldighetens antagna "ovillkoriighel". -Betalningsgraden sjunker påtagligt när underhållet avser flera barn än ett. -Underhållsskyldiga som sammanlever med en ny partner betalar bättre än ensamslående.

All betalningsviljan spelar in i vissa fall framgår av atl det finns ell statistiskt samband mellan betalningsgraden och graden av uppgivet umgänge mellan den underhållsskyldige och barnel. Detta samband tycks vara oberoende av ekonomiska förhållanden.

I vårt material var som nämnls ca 1/4 av alla underhållsskyldiga föremål för införsel 1975. En annan riksrepresentativ specialundersökning av införselsysiemei för underhåll år 1975 (som genomförts vid sidan av den här presenterade undersökningen) har visat att bland alla underhållsskyldiga i landet, vilka var föremål för införsel år 1975, hade 30 % skuld lill del allmänna enl. kronofogdarnas register i allmänna mål. Vanligast var skatteskulderna, men 15 % av de underhållsskyldiga, som var föremål för införsel, hade obetalda böter. Specialundersökningen visade också, naturiigt nog, att förekomsten av skuld i cenlralregistrel över allmänna mål statistiskt motsvaras av en lägre belalningsgrad vid införsel för underhållsbidrag.

Här skall inte diskuteras den invecklade frågan i vad män restskulder uppkommer inte bara på grand av bristande betalningsförmåga utan även i

2'Se Agell, Söderquist & Jäger, Införsel för underhåll. En statistisk undersökning. Utgiven av Juridiska institutionen vid Uppsala universitet och Riksskatteverket 1977, s.84ff,jfrs. 75ff

Prop. 1978/79:12

326

vissa fall på grand av bristande indrivning som kan bero både på bristfällig fordringsbevakning och på svårigheter att nå gäldenären med indrivningsåtgärder. I den mån en fordran går till införsel är indrivningssysiemel dock mycket effektivt.

Den nämnda specialundersökningen av ell riksrepresenlativi urval av alla fall i landet av införsel för underhåll 1975 visade bl. a. atl i 63 % av alla införselärenden indrevs mera än 90 % av de löpande underhållsbidragen för en sammanlagd undersökningsperiod om 10 månader. I 42 96 av fallen indrevs mera än summan av löpande bidrag, dvs. betalningarna räckte för all minska en utestående reslskuld.

I det undersökta huvudmaterialet från 1971 hade många gäldenärer i slutet av 1975 restskulder för obetalda bidrag. Dessa skulder blir automatiskt siörre om en bristande betalning avsett ett högre underhållsbidrag. Betr. båda delgrapperna i undersökningen (skilsmässofallen och föräldrar lill barn utom äktenskap) gällde atl hälften av de underhällsskyldiga var helt skuldfria eller hade en skuld om högsl 1 000 kr. En reslskuld om minst 3 000 kr åvilade dock 40 % av de underhållsskyldiga i skiiismässograppen och 1/3 av fäderna med underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap. Nästan 20 % i skilsmässogruppen hade en reslskuld över 10 000 kr. - Det kan tilläggas att genomsnilts-gäldenären i den särskilda införselundersökningen låg efter med betalningen av ett underhållsbidrag för 8 månader.

Bilaga 3

2.3 Socialhjälp

Tabell 3. Förekomst av socialhjälp 1975

Socialhjälp 96	Frånskilda 19	VI	Ogifta föräldrar 1971
	Uhs för bam	Vårdnadshavare	Uhs för barn	Vårdnadshavare
Ja Nej	15 85	13 87	22 79	30 70
Totalt 96 Antal	100 445	100 447	101 304	100 302
Antal utbetalningstillfallen i ja-fallen medianvärde medelvärde	10 13	5 10	5 10	4 6
Erhållet totalbelopp (kr) i ja-fallen medianvärde medelvärde	2 300 4 000	2 500 4 000	1300 2 800	1400 3100

Prop. 1978/79:12 327

Uppgifterna i tabell 3, vilka inhämtats från kommunerna, avser socialhjälp Bilaga 3 lill nägon i huvudpersonens hushåll. En omräkning från Sveriges officiella statistik ger vid handen all omkring 6 96 av alla hushåll i landet fick socialhjälp nägon gäng under år 1975. Andelen socialhjälpslagare är som synes klart högre inom de undersökta grupperna av underhållsskyldiga och underhållsberättigade och särskilt hög bland de ofta ganska unga mödrarna som fick bam ogifta 1971.

Vid sidan av tabellen kan nämnas att socialhjälp i samtliga grupper utgick i högre grad lill ensamstående än lill gifta eller samboende personer. Värt att nämna är också att andelen socialhjälpslagare var större bland underhållsberättigade vårdnadshavare, som samtidigt uppburit fullt bidragsförskott, än bland vårdnadshavare som fält underhällsbidraget direkt frän den underhällsskyldige. Andelen som fick socialhjälp någon gång 1975 var bland vårdnadshavama i skilsmässogruppen 18 % när man samtidigt uppburit bidragsförskott mot 7 96 för dem som inte fått bidragsförskott. Bland de år 1971 ogifta mödrarna var motsvarande andelstal 33 resp. 27 %.

1 fråga om de underhållsskyldiga var andelen socialhjälpslagare särskilt stor bland den fjärdedel av alla gäldenärer, som var föremål för införsel för underhåll under år 1975. I de fall införsel förekom 1975 utbetalades socialhjälp någon gäng lill 27 96 av de underhållsskyldiga inom skilsmässograppen och till 38 % av fäderna med underhållsskyldighet mol ell barn fött utom äktenskap 1971.

2.4 Utfyllnadsbidrag. Indexhöjningar. Attityder till underhållsbidragen

Av de vårdnadshavare, som fick underhällsbidraget betalt direkt från den underhållsskyldige, uppbar omkring 20 96 s. k. ulfyllnadsbidrag från barnavårdsnämnden under 1975. Emellertid har vissa vårdnadshavare underiåtit atl utnyttja rätt till utfyllnadsbidrag vare sig underiåtenheten berott pä okunnighet, på uppfattningen att utfyllnadsbidraget i det enskilda fallet varit för litet för besväret av en ansökan eller på passivitet i övrigi. 1 del undersökta materialet tycks över 40 % av dem, som borde ha haft rätt lill utfyllnadsbidrag, inte ha utnyttjat denna förmån. Beräkningsmetoderna (som ej kan presenteras här) och det begränsade antalet fall (drygt 80 st. med rätt till ulfyllnadsbidrag) gör emellertid att procentandelen är statistiskt osäker.

Undersökningen har vidare gett vid handen all Indexhöjningen på 11 96 av underhållsbidraget från den I april 1975 ofta inte iakttagits, när den underhållsskyldige betalt underhållsbidraget direkt lill vårdnadshavaren (och del alltså inte utgått fullt bidragsförskott). Parterna har själva fått besvara frågan om underhållsbidraget någon gång under 1975 räknats upp med hänsyn lill penningvärdets fall. Svaren redovisas i tabell 4.

Prop. 1978/79:12

328

Tabell 4. Iakttagande 1975 av inde.Khöjning av underhållsbidraget tUl barn. Vägda %

Bilaga 3

Indexhöjning	Svar från de frånskilda 1971		Svar  från   de   år 1971 ogifta mödrarna
	Underhållsskyldig	Vårdnadshavare
Nej Svar	33 67	45 55	61 39
Totalt % Antal	100 116	100 no	100 53

Enligt tabellen är del särskilt de ogifta mödrarna från 1971, som sagt atl de inte fått underhållsbidraget indexhöjl 1975. (Det begränsade antalet fall gör emellertid procenttalet osäkert.) -1 fråga om skilsmässofallen skiljer sig som synes kolumnerna ål beroende på vem som svarat. Detta kan bero på att del är fråga om individer ur olika par, men även pä all de underhällsskyldiga i högre grad än vårdnadshavama tenderar atl svara alt indexhöjningen iakttagits.

De personer, som uppgetl all inde>:höjning inte skett, har vidare fått frågan, om del träffats en särskild överenskommelse mellan parterna om atl underlåta höjningen. Mellan 10 och 25 96 i de olika delgrapperna har svarat, att en sådan överenskommelse träffats. I de allra flesta fall, där indexhöjning uteblivit, har detta alltså uppgetls ske utan särskild överenskommelse i frågan.

1 enkäten till de enskilda har dessa tillfrågats om sina attityder till underhållsbidragels storiek dels "från början" (dvs. 1971), dels "i dag" (dvs. första kvartalet 1976) med hänsyn till vårdnadshavarens och barnets/barnens behov av bidrag och den undérhållsskyldiges ekonomi. Svaren framgår av tabell 5.

Tabell 5. Attityder tUl underhållsbidragens storlek enligt svar tiU enkät första kvartalet 1976. Vägda %

Attityder till	Frånskilda 1971				Attityden	hos
underhållsbidra-					-   ogifta mö(	i rar
gets storlek	Underhållsskyl-		Vårdnadshavares		från 1971
	digas attityder		attityder
	"Från	"Nu"	"Från	"Nu"	"Från	"Nu"
	börian"		början"		början"
	1971	1976	1971	1976	1971	1976
Alldeles för lågt	1	-	21	26	13	18
Något för lågt	1	4	20	29	21	30
Lagom ston	41	42	50	33	57	38
Något för högt	27	22	2	1	1	-
Alldeles för högt	26	28	2	-	-	-
Vet ej	3	5	5	12	9	15
Totalt 96	99	101	100	101	101	101
Antal	237	234	262	253	163	168

Prop. 1978/79:12 329

Grovt räknat hälften av alla tillfrågade har tydligen svarat all underhållsbi- Bilaga 3 draget från början var lagom stort. Störst andel personer med annan mening fanns frän början bland de underhållsskyldiga i gruppen frånskilda. Attityderna bland dem var ganska oförändrade i början av 1976. Förskjutningarna är större inom de tvä grupperna av vårdnadshavare, vilka i ökad grad kommit att innehålla personer som år 1976 ansett underhållsbidraget vara något eller alldeles för lågt bestämt.

De enskilda tillfrågades även om hur stor del av kostnaden för barnet/ barnen som de ansåg täcktes antingen av vad de (vårdnadshavarna) faktiskt erhöll i bidragsförskott och/eller löpande underhållsbidrag eller av vad de (de underhålisskyldiga) betalade i underhållsbidrag direkt till vårdnadshavaren. Svaren, som här lår tala för sig själva, framgår av tabell 6.

Tabell 6. Attityder Ull kostnadstäckning av utgifterför barnet. Vägda %

Bidragsförskottets	Frånskilda 1971		Ogifta mödrar
eller underhällsbidragets storlek			från 1971
	Uhs för barn	Vårdnadshavare
Täcker endast en
mindre del av
kostnaden	27	45	43
Täcker ungefär
halva kostnaden	42	47	44
Täcker i slorl sett
hela kostnaden	26	8	14
Det är större än
kostnaden	5	1	-
Totalt %	100	101	101
Antal	166	254	168

3. Underhåll till make

I detta avsnitt skall redovisas vissa uppgifier om en speciell grupp av skilsmässofall från 1971, nämligen sådana i vilka ena maken (regelmässigt mannen) i samband med äktenskapsskillnaden ålagts eller åtagit sig underhållsskyldighet mol den andra maken och denna underhållsskyldighet bestått ännu under 1975. Som en bakgrund bör då nämnas alt underhåll till make överhuvudtagel var sällsynt i samband med äktenskapsskillnad år 1971. Från tingsrätterna har som ell led i urvalsförfarandet inhämtats uppgifier om omkring 3 300 äklenskapsskillnadsdomar 1971, motsvarande var Ijärde äktenskapsskillnad det året. Föreskrifier om någon underhållsskyldighet mot make eller mol make och barn samtidigt förekom i runt tal i vart tionde av dessa fall. 1 ungefär vartannat av de aktuella fallen hade emellertid redan från början bestämis att underhållsskyldigheten mol make skulle

Prop. 1978/79:12 330

upphöra före 1975. Totalt sett innebar därför domarna i samband med Bilaga 3 äktenskapsskillnad 1971, att del blott i ungefär 1 fall pä 20 föreskrevs en underhållsskyldighet mol make med bestånd ännu 1975.1 denna grupp med något mera långsiktig underhållsskyldighet var del ungefär dubbelt så vanligt, all underhållsskyldigheten gällde enbart mol make, som att den avsåg make och barn samtidigt.

Efter ett vissl ytterligare bortfall under urvalsförfarandel återstod blott 85 undersökta fall inom grappen av underhållsskyldighet enbart mot make. Gruppen är så liten atl de statistiska felmarginalerna blir stora, vilkel bör ihågkommas vid läsningen av de följande uppgifterna. De ännu färre fallen av underhållsskyldighet mot make och barn samtidigt redovisas överhuvudtaget inte här. (Sådan samtidig underhållsskyldighet ännu 4 år efter skilsmässan förekom blott i omkring 1 fall på 60 av alla genomgångna 3 300 skilsmässodomar från 1971.)

Fallen av underhållsskyldighet mot make ännu 4 år efter skilsmässan 1971 har gällt äktenskap med lång varaktighet. Medianvärdet pä äktenskapets längd före skilsmässan 1971 var 27 år. En stor grapp äktenskap hade ungefär denna längd; 35 96 hade haft en varaktighet av 25-29 år. Sammanlagt 32 96 hade varat längre än 30 år. - Makama var följaktligen också betydligt äldre än vid skilsmässor i allmänhet. Medianåldern för både mannen och kvinnan var 53 år. Av kvinnoma fyllde nästan 2/3 51 år eller mera under skilsmässoårel 1971.

Familjesituationen 1975 för dem som svarat på enkäten framgår av tabell 7. Som synes levde de underhällsskyldiga i ell nytt förhällande i betydligt siörre utsträckning än de underhållsberättigade (av vilka alla utom en var kvinna). (Del bör dock påpekas, atl en år 1975 underhållsberätiigad make definitionsmässigt inte kunnat vara omgift, eftersom underhållsskyldigheten i sä fall upphört. I del undersökta materialet har borttagits ett fall dä den underhållsberättigade varit omgift enligt den underhårhållsskyldlges uppgifter.)

Tabell 7. Familjesituation 1975. Vägda %

Underhållsberättigade Underhållsskyldiga

Ensamslående 92 53

Gift och samboende med

ny make - 29

Ogift men samboende

med en ny partner 8 18

Totalt % 100 100

Antal 51 55

Betr. skolutbildning skall blott nämnas all omkring 75 96 av de underhållsberättigade enbart genomgått folkskola (mol 55 96 för de underhällsskyldiga

Prop. 1978/79:12 331

av vilka 1 pä 3 hade genomgått minsl gymnasieutbildning). Helt utan Bilaga 3 förväivsarbete under 1975 var omkring 60 % av de underhållsberättigade och 30 96 av de underhållsskyldiga. Mer än hälften av de icke-förvärvsarbelande åberopade pensionering som förklaring till sin situation. Medianvärdet för uppgiven skattepliktig brattoinkomst 1975 var 16 000 kr för de underhållsberättigade och 50 000 kr för de underhållsskyldiga. (1 dessa inkomstuppgifler skall hänsyn inte ha tagits lill förekommande underhållsbidrag.) Familjebrul-toinkomsten var väsentligt högre för den hälft av de underhällsskyldiga, som varit sammanboende som gift eller ogift med en ny partner. Medianvärdet i materialet var ca 100 000 kr, men uppgifien är särskilt statistiskt oiillföriitlig, eftersom den grundar sig på blott 20 fall.

Uppgifterna om underhållsbidragets storlek 1975 har varierat något mellan parterna, något som kan förklaras av alt svar ofta lämnats av personer i olika par. Medianvärdet av underhållet i januari 1975 var 380 kr per månad om del uträknas enligt svaren från de underhållsberättigade och 300 kr med ledning av de underhållsskyldigas svar. (Medelvärdet var 490 resp. 550 kr, dvs. en omkastning av storieksordningen.)

Även uppgifterna om betalningsgraden av del löpande underhållet för 1975 varierar något, men i allmänhet tycks hela (eller mera än hela) underhållet ha betalats. 12 96 av de underhållsberättigade och 6 96 av de underhällsskyldiga har förklarat all full betalning inte skell.

Restskulder för obetalda underhållsbidrag tycks ha varit ganska ovanliga och förelåg i slutet av 1975 i 16 96 av fallen enligt de underhållsberättigades uppgifter och i 8 96 enligt de underhållsskyldiga.

Anmärkningsvärt är att 74 % av de underhållsberättigade och 63 % av de underhållsskyldiga uppgetl att det under år 1975 inte skett nägon/nrfex/jö/Vj/rtg av underhållsbidraget.

Socialhjälp har enligt kommunernas uppgifter utgått någon gång under 1975 till 15 % av de underhällsberätligade och 7 96 av de underhällsskyldiga.

Avslutningsvis skall i tabell 8 redovisas parternas svar pä enkätfrågor om deras attityder till underhållsbidragels storlek på grundval av en avvägning mellan den underhållsberättigades behov och den underhällsskyldiges ekonomi.

Prop. 1978/79:12

332

Tabell 8. Attityder tiU underhållsbidragets storlek enligt svar UU enkät första     Bilaga 3 kvartalet 1976. Vägda %

Attityder till under-	Uppgift från de under-		Uppgift från de under-
hällsbidragets storlek	hållsberättigade		hållsskyldiga
	"Från börian"	"Nu"	"Från början'	• "Nu"
	1971	1976	1971	1976
Alldeles för lagt	22	24	_	—
Något för lågt	25	22	-	-
Lagom stort	51	49	50	28
Något för högt	-	-	14	16
Alldeles för högt	-	-	34	54
Kommer ej ihåg	1	-	2	-
Vet ej	-	6	-	3
Totalt 96	99	101	100	101
Antal	46	44	51	49

Tabellen visar liknande attityder som lidigare presenterats för underhållsskyldiga och vårdnadshavare för barn med den skillnaden alt de som är underhållsskyldiga mol make efter äktenskapsskillnad i högre grad än andra kategorier tycks anse underhållsrelalionen otillfredsställande efter några år.

Prop. 1978/79:12 333

Bilaga 4

Familjelagssakkunnigas förslag tiil riktlinjer för försäkringskassans bedömning av den underhållsskyldiges förmåga att återbetala utgivna bidragsförskott

1 Inledning

I kap. 3 har vi föreslagit att försäkringskassan, så länge bidragsförskott utgår, skall kunna bestämma vad som skall återkrävas av den underhållsskyldige oberoende av vad som gäller om underhällsbidrag enligt dom eller avtal. Denna bilaga innehåller förslag lill riktlinjer för försäkringskassans verksamhei. Som beteckning på återkravet används i bilagan termen underhållsbidrag.

Efiersom bidragsförskott utgår kommer kassans beslul all sakna belydelse för det underhällsberätligade barnel. Detla gör att den underhållsskyldiges förmåga all betala underhållsbidrag kan bedömas enbart utifrån hans egna ekonomiska förutsättningar. I andra situationer, såsom när del gäller all fastställa ell underhållsbidrag över bidragsförskottets nivå eller det saknas lagliga förutsättningar för bidragsförskott, finns del anledning alt göra en mer nyanserad bedömning och även beakta den andre förälderns förmåga att försörja barnel. Det bör därför understrykas all riktiinjema formellt endasl gäller för försäkringskassorna.

Meningen är att det skall kunna ske fortlöpande ändringar av underhållsbidragets storlek med hänsyn lill variationerna av den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Delta gör alt man måste beakta marginaleffekterna sä att exempelvis inte en omprövning av bidraget vid en högre inkomst leder lill all hela inkomstökningen las i anspråk för ökad skall och barnlillsynsavgift, högre underhållsbidrag saml minskat bostadsbidrag. 1 förhållande till gällande rätl innebär detta en ändring såtillvida att man idag ofta torde med ledning av lämnade uppgifier faslställa ett skäligt underhållsbidrag ulan all på ett mer genomtänkt sätt la ställning till hur stort underhållsbidraget skulle ha varit vid andra inkomstförhållanden. Del förekommer all man som uigångspunki för bedömningen räknar med alt den underhållsskyidige bör betala en viss andel av brullo-eller nettoinkomsten. Ett mer genomtänkt system tillämpas försöksvis bl. a. av familjerättsassislenier i norra Stor-Slockholm på initiativ från socialförvaltningen i Järfälla kommun.

Till grund för kassornas beslut bör ligga den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden och den försörjningsbörda som han har gentemot sin familj. Det gäller all fastställa vad som behövs för levnadsomkostnader och andra nödvändiga utgifter samt all la en andel av överskottet i anspråk för underhållsbidrag.

Prop. 1978/79:12 334

Del belopp som förbehålles den underhållsskyldige bör ligga över exi- Bilaga 4 slensminimum och socialhjälpsnivåerna. Del är meningslöst alt förplikta någon atl utge underhållsbidrag om han därigenom blir berättigad all uppbära socialhjälp. Del bör vidare finnas en viss marginal för skuldsättning så att den underhållsskyldige bl. a. har möjlighel alt göra avbetalningar på gamla underhållsbidrag som han kanske p. g. a. tillfälliga belalningssvårigheter inte kunnat eriägga. Som framhållits i kap. 3 är vi medvetna om all våra beräkningar av bidragens storlek kan diskuteras och att ytteriigare överväganden krävs innan definitiva riktlinjer kan fastställas.

När den underhållsskyldige inte kan betala ett underhållsbidrag som svarar mol bidragsförskottet utan samhället träder in och svarar för mellanskillnaden utgår en form av samhällsstöd för barnel som ersättning för den underhällsskyldiges bristande förmåga all svara för sin del av barnels grundförsörjning.

I den mån våra förslag leder till en minskning av underhållsbidrag som betalas innebär således reformen ökade samhällsinsatser för de underhållsskyldiga inom ramen för bidragsförskottssystemet.

Vi vill här framhålla all våra överväganden om underhållsbidragets sioriek inte är helt knutna lill all bidragsförskotten finns. Även om dessa ersattes av annal samhällsstöd för barnfamiljer kvarstår den grundläggande regeln i föräldrabalken alt föräldrarna efter förmåga skall ta del i kostnaderna för barnets underhåll.

Det innebär all den underhällsskyldige under alla förhållanden måsle garanteras en miniminivå för sin egen och sin familjs försörjning saml atl underhållsbidraget måsle bestämmas lill en andel av överskottet över denna nivå. Härvid är del ofrånkomligt atl systemet tillsammans med vad som gäller ifråga om skaller och behovsprövade bidrag leder lill kraftiga marginaleffekter. För atl det inte skall ske orättvisor mellan olika underhållsskyldiga eller uppstå orimliga marginaleffekter måsle man på ungefäriigen det sätt vi föreslår beakta del skattesystem som finns och de sociala förmåner som utgår.

Vi vill kraftigt understryka atl del är angelägel all snabbi lätta bördorna för de underhållsskyldiga. Del är därför viktigt atl det fastställs realistiska underhållsbidrag. Våra förslag lill beräkning av bidragens sioriek upp lill bidragsförskottets nivå kan i sina huvuddrag tillämpas ulan alt del utfärdas några detaljerade anvisningar och utan all reformen beiräffande försäkringskassans handläggning av återkrav behöver avvaktas. Särskilt angeläget är det atl i anslutning lill bestämmelsen i 7 kap. 2 i; FB, där del bl. a. slås fasl att underhållsbidrag skall betalas efter förmåga, snarast anges riktlinjer för vilka belopp som den underhållsskyldige och hans familj behöver för olika ändamål så all inte underhållsbidraget inkräktar på det nödvändiga livsuppehället.

Frågan om ett värdnadsbidrag för barn har då detta betänkande avslutals ännu inte föranlett proposition till riksdagen. Vi har därför inte kunnat la ställning lill hur ett sådani bidrag skulle påverka de föreslagna riktiinjema.

Prop. 1978/79:12 335

2 Den underhållsskyldiges inkomst Bilaga 4

Den underhållsskyldiges inkomst utgör en viktig faktor vid bedömningen av hans förmåga all betala underhållsbidrag.

Det finns olika inkomstbegrepp som man kan utgå från. Ett alternativ är atl i likhet med vad som gäller i fräga om bostadsbidrag välja den laxerade inkomsten. Del har den fördelen all inkomsten går lätt all konstatera. En uppenbar olägenhet skulle emellertid vara all beslutet om underhållsbidrag kom alt grundas på en inaktuell betalningsförmåga, efiersom den laxerade inkomsten grundas på inkomstförhållanden som ligger längre än ell år tillbaka i liden. Vi anser därför all del inte är möjligt alt utgå från detta inkomstbegrepp.

Vi har övervägt att låta den underhällsskyldiges förväntade bruttoinkomst ligga till grund för bedömningen av hans betalningsförmåga. Delta skulle vara naturiigt efiersom det anknyter lill vad som gäller ifråga om skatter, daghemsavgifter och rättshjälp. Ell sådant system kan länkas uppbyggt på del sättet atl en viss bruttoinkomst, bestämd med hänsyn till försörjningsbördan gentemot hemmavarande barn och eventuellt även make, alllid förbehålles den underhållsskyldige. Av över-skjulande belopp las underhållsbidrag ul enligt en viss procentsats. Det skulle vara möjligt all upprätta tabeller av vilka underhållsbidragels storlek vid en viss inkomst och försörjningsbörda omedelbart framgår.

Del visar sig emellertid vara förenat med betydande ölägenheter all utgå från bruttoinkomsten. Man beaktar inte då de ganska stora skillnaderna i betalningsförmåga som föreligger lill följd av all den kommunala utdebiteringen varierar i sioriek. Del förutsätter också att sådana utgifter som den underhållsskyldige har för bostad och barntillsyn scha-bloniseras. Efiersom kostnaderna varierar kraftigt får detta lill konsekvens all de som har låga utgifter överkompenseras samtidigt som det kommer att finnas en grupp som har så höga faktiska utgifter att det måsle ske någon form av jämkning.

En ökning av bruttoinkomsten behöver i många inkomstlägen inte betyda någon nämnvärd ökning av förmågan all betala underhållsbidrag. Detta sammanhänger med de samlade marginaleffekter som uppstår till följd av ökning av skaller och daghemsavgifier samt bortfall av bostadsbidrag. Särskilt när den underhållsskyldige har stor familj all försöka och hans förmåga all betala underhållsbidrag börjar vid en förhållandevis hög inkomst måste det inträffa ofta att det underhållsbidrag som faslställes med ledning av bruttoinkomsten behöver jämkas.

För alt avgöra om ett underhållsbidrag är så oskäligt all det finns anledning alt frångå tabellerna måsle man se till den summa pengar som den underhållsskyldige disponerar sedan skall och hyra betalats. Efiersom jämkning skulle behöva företas relativt ofta blir del därför konstlat atl utgå från bruttoinkomsten.

Vi anser del bättre all bedöma den underhållsskyldiges ekonomiska bärkraft utifrån den förväntade nettoinkomsten, dvs. bruttoinkomsten minskad med skall. Utgångspunkten bör vara all man fastställer den underhållsskyldiges förväntade årsinkomst, delar upp denna per månad samt drar ifrån skatten, beräknad med ledning av tabellerna för pre-

Prop. 1978/79:12 336

liminärskatl. Del sålunda fastställda beloppet motsvarar vad den under- Bilaga 4 hållsskyldige rent faktiskt disponerar i pengar och bör därför vara den bästa utgångspunkten för bedömningen av hans förmåga alt utge underhållsbidrag. Ell sådani syslem anknyter också lill de metoder som domstolar och andra idag vanligen tillämpar för att få underlag lill bedömningen av vilket underhällsbidrag som kan vara skäligt.

Del bör utfärdas närmare anvisningar för beräkningen av inkomsten. Liknande anvisningar finns utfärdade av domstolsverket för beräkning av allmän rättshjälp och av bosiadsslyrelsen för fastställande av bostadsbidrag. Dessa föreskrifier kan tjäna lill viss ledning.

Den underhällsskyldige bör åläggas all redovisa sina inkomstförhållanden påen för ändamålet särskilt utarbetad blankett. I beslutsunderlaget bör även ingå uppgifier om sjukpenninggrundande och laxerad inkomst, vilka finns tillgängliga för försäkringskassan.

Till inkomst bör räknas intäkter från de i kommunalskatielagen upptagna förvärvskällorna jordbruksfaiitighet, annan fastighet, rörelse, tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital.

För inkomst och utgift som hänför sig lill sådan faslighet för vilken schablonmässig inkomstberäkning skall ske enligt bestämmelserna i 24 § 2 mom. kommunalskatielagen bör gälla särskilda regler. Vi återkommer lill denna fråga nedan under avsnittet om bostadskostnad.

I princip bör inkomsten minskas med sådana utgifter för inkomstens förvärvande som är avdragsgilla enligt bestämmelserna i kommunalskatielagen. Del bör dock finnas möjlighel alt borlse från mindre belopp.

När del gäller inkomst av rörelse, jordbruksfastighet och sådan annan fastighet som inte schablontaxeras lär del inte kunna undgås atl denna uppskattas efter skönsmässiga bedömningar. Man får utgå från nettointäkten enligt senaste laxering och göra en eventuell avvikelse från denna med hänsyn lill den ulvecklinij som kan förväntas i förvärvskällan.

I likhet med vad som gäller ifråga om allmän rättshjälp och bostadsbidrag bör det finnas vissa restriktioner beträffande avdrag för underskoll i förvärvskälla.

Förvärvsavdrag och skattereduktion bör beaktas vid bestämmande av den underhällsskyldiges preliminärskall genom val av kolumn i skalletabellen.

Förmögenhetsinnehav bör kunna påverka underhållsbidragels storlek. Detta kan i likhet med vad som gäller i fråga om bostadsbidrag och allmän rättshjälp ske genom all en viss andel av förmögenheten läggs lill inkomsten.

3 Förbehållsbelopp

3.1 Nivåer inom andra rättsområden

Den underhållsskyldige bör förbehållas ell vissl belopp för sin egen och sin familjs försörjning. Beloppet bör räcka lill alla vanliga utgifter inklusive bostadskostnaden. När del gäller all avgöra vad som skall anses vara rimliga förbehålls-

Prop. 1978/79:12 337

Tabell 1. Normalbelopp för existensminimun Bilaga 4

I % av basbeloppet Kr per månad  1977

Ensamstående 95 847

Samboende 165 1 471

Barn 40 356

belopp tjänar reglerna inom andra rättsområden till viss vägledning.

Med stöd av bestämmelserna om existensminimum kan skallskyldig få nedsättning av den laxerade inkomsten p. g. a. nedsatt skalteförmäga (50 S 2 mom kommunalskatielagen).

Existensminimum i det särskilda fallet bestäms med ledning av normalbelopp som utgör andelar av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för december månad före det kalenderår som föregår taxeringsåret (se tabell 1). Beloppen, som i viss utsträckning anpassats lill socialhjälpsnormerna i Stockholms kommun, är avsedda atl läcka alla vanliga levnadskostnader, utom bostadskostnaden, som beräknas särskilt och lägges till normalbeloppen.

Bestämmelserna om existensminimum har också betydelse vid införsel i lön. Enligt 10 5; införsellagen (1968:621) skall utmätningsmannen förbehålla gäldenären ett belopp för eget underhäll och familjens behov. Förbehållsbeloppet bestämmes med ledning av de nämnda bestämmelserna i kommunalskatielagen.

Införsel får bara ske för vissa typer av fordringar såsom underhållsbidrag, skatter, böter och viten (I S införsellagen). För andra fordringar kan del ske utmätning i lön. Här gäller en rad restriktioner. Bl. a. får utmätning normalt inte avse längre lid än tre månader per år och omfattar då endasl belopp som "uppenbart överstiger vad som åtgår för gäldenärens och hans familjs försörjning saml till fullgörande av underhållsskyldighet som i övrigt åvilar honom " (67 b S UL). Riksskatteverket utfärdar anvisningar om utmälningsfrilt belopp, vilka är avsedda all gälla för kalenderår (se tabell 2).

De fiesta kommunerna använder sig av basbeloppsanknutna normer för den behovsprövade socialhjälpen. Bostadskostnaden innefattas inte i normerna utan beaktas särskilt. Normerna varierar i storlek mellan kommunema liksom de utgifter de är avsedda all läcka. Många kommuner tillämpar s. k. bruttonormer som innefattar del mesta av livsuppehället.

Tabell 2. Utmätningsfritt belopp vid utmätning i lön 1977 Kr

Ensamstående	980
Samboende	1640
Barn	395

Källa: Riksskatteverkets föreskrifter. Dnr 792/76-91. 22   Riksdagen 1978/79. I:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 338

TabeU 3. Kommunernas socialhjälpsniormer 1 oktober 1975 i procent av basbelop-      Bilaga 4 pet«

	Lägsla/hogsia	Stockholm
Ensamstående	64- 93	90
Samboende	99-150	150
Barn 0-9 år	10- 54	30
Barn 10-15 år	20- 64	45
Barn 16-19 år	20- 90	55

° Familjelagssakkunniga har även tagit del av de nivåer som övervägs av socialutredningen inom ett framlida stödsystem för socialhjälpen.

Källa: Statistiska meddelanden S 1976:2.

Anmärkning: Siffrorna är inte ulan vidare jämförbara. Endast ett mindre antal kommuner har högre normbelopp än Sta:kholm.

1 tabell 3 har sammanställts de normer kommunerna tillämpade 1 oktober 1975.

Varken när del gäller existensminimum, utmätning i lön eller socialhjälpsnormerna ingår barnbidraget i ersättningsnivåerna. Däremot avräknas från normalbeloppel för bam - utom när det gäller socialhjälpen i ett litet antal kommuner - vad som erhålles för barnet i form av underhällsbidrag och bidragsförskott.

Ersättningsnivåerna utgör i samtliga fall normalbelopp från vilka del i del enskilda fallet görs de avvikelser som finnes påkallade. Ifråga om införsel har riksskatteverket angivit de vanligaste situationerna då avvikelse kan förekomma. Som exempel kan här nämnas naturaförmåner som gäldenären erhåller, vissa underhållsbidrag som han är skyldig all betala, kostnader för resor lill och från arbetsplatsen, betalning på skuld enligt vissa typer av avbelalningskontrakt och hyreskontrakt saml utgifter till följd av nödvändig barntillsyn eller till följd av sjukdom.

Av vissl intresse för bedömningen av barnkostnadema är även bestämmelserna om bidragsförskott och barnpension. Bidragsförskottet utgör för är 40 % av basbeloppet. Utgår förskoll i förhållande lill bägge föräldrarna eller är barnel berättigat lill barnpension utgör det dock 30 % av basbeloppet, i förra fallet i förhållande lill var och en av föräldrarna. Nivåerna för barnpension anknyter lill vad som gäller vid bidragsförskott, dock att beloppet kan sättas ned till lägst 25 % av basbeloppet i de fall bamet erhåller pension från ATP eller bor samman med någon som uppbär folkpension i form av änkepension.'

3.2 Överväganden

3.2.1 Andra utgifter än bostadskostnader

' 8 kap. 6 vi lagen Den underhållsskyldige bör tillförsäkras ell belopp för vanliga levnads-      (1962:381) om allmän kostnader. Hit räknas utgifter för kost, kläder, tvätt, hygien, tidningar,      försäkring.

Prop. 1978/79:12

339

gas, elektricitet, telefon, radio- och TV-licens, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter och andra medlemsavgifter, smärre utgifter för tillfälliga behov, samt ordinära utgifter för hälso- och sjukvård, landvård och för resor lill och från arbetet.

Beloppet bör göras värdebeständigt genom anknytning till basbeloppet. Nivåerna bör ligga över existensminimum och socialhjälpsnivåema.

Det är ett önskemål att göra systemet enkelt. De föreskrifter som är erforderiiga om förbehållsbeloppens storlek i del enskilda fallet bör därför om möjligt inte föranleda komplicerade uträkningar. En svårighet ligger emellertid i all systemet skall gälla för många olika situationer. Den underhållsskyldige kan vara ensamstående, ha hemmamake' eller bo samman med någon som med sina inkomster kan bidra lill de gemensamma nödvändiga utgifterna. Har den underhällsskyldige också hemmavarande bam skall ett belopp förbehållas för detta barn. Bam i de lägsta åldrarna anses inte kosta lika myckel som äldre barn. Ä andra sidan kan barn-lillsynskosinaderna för de yngsta bamen uppgå lill betydande belopp. Är den underhållsskyldige ensamstående erhåller det hemmavarande barnel ell obeskattat underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension. Detsamma gäller om den underhällsskyldige lever samman med någon annan än den andra föräldern till del hemmavarande barnel.

Har den underhållsskyldige hemmamake får han ensam slå för de nödvändiga utgifterna för del hemmavarande barnel. Om partnern däremot arbetar kan även dennes inkomster användas för barnels försörjning.

Vad först angår ensamstående utan bam anser vi att ett belopp som svarar mot 1,2 basbelopp per är bör förbehållas den underhållsskyldige. Omräknat i kronor innebär detta 1 070 kr per månad vid basbeloppet 10 700 (basbeloppet för december 1976). Nämnda basbelopp kommer även i fortsättningen i denna bilaga alt tas som uigångspunki för omräkning till kronor om inget annal framgår av sammanhanget.

För hemmamake bör den underhållsskyldige vara berättigad till ell tillägg lill förbehållsbeloppel med 0,6 basbelopp (535 kr). Tillsammans med vad han förbehålles för egen del innebär delta 1 605 kr i månaden. Vi vill här förutskicka all vi nedan (avsnitt 5.2) kommer alt diskutera vissa begränsningar när del gäller beaktande av hemmamake.

De situationer när den underhållsskyldige bor samman med någon som förvärvsarbetar vållar särskilda problem. Idag torde partnerns ekonomiska förhållanden endasl i begränsad omfattning påverka underhållsbidragels storlek. Har denne inga eller obetydliga inkomster beaktas detla i allmänhet. Förhållandena redovisas av den underhällsskyldige som har ell intresse av alt påvisa alt han har en ökad försörjningsbörda. Har partnern myckel höga inkomster kan detta komma att redovisas av den underhållsberättigade som vill visa att den underhållsskyldige har en siörre förmåga att utge underhällsbidrag än som direkt framgår av hans inkomster. Ofta är emellertid ulredningen om partnerns ekonomiska förhållanden bristfällig. Och ibland saknas upplysning huruvida del alls föreligger ett samboendeförhällande. Har ett underhållsbidrag en gång fastställts för en ensamstående omprövas del inte av den anledningen att den underhållsskyldige upptar samlevnad med någon som har egna inkomster. En sådan omprövning sker heller inte om partnern får kraftigt

Bilaga 4

' Beteckningen hemmamake användes här och i den fortsatta framställningen för make som saknar egna inkomster.

Prop. 1978/79:12 340

ökade inkomster. Bilaga 4

Samboende med någon som förvärvsarbetar innebär otvivelaktigt kostnadsbesparingar. Det blir två inkomster som kan användas till gemensamma nödvändiga utgifter och lill barnkoslnader. Fäster man stor vikt vid samboendeparlnerns ekonomi kommer även smärre ändringar av dennes inkomstförhållanden alt påverka underhållsbidragets storlek i höjande eller sänkande riktning. En såd.an ordning är mindre lycklig. Om den underhällsskyldiges ekonomiska förhållanden vid en omprövning av bidraget är oförändrade men partnerns inkomster ökals och detta leder lill all bidraget höjs, kan det komma all uppfattas som om underhållsskyldigheten utsträckts till samboendepartnern. Del finns därför anledning all visa återhållsamhet beträffande den belydelse som man skall tillmäta partnerns ekonomiska förhållanden.

Vad avser nödvändiga utgifter för uppehället har vi nyss föreslagit all en ensamstående skall förbehållas 1,2 och en underhållsskyldig med hemmamake 1,8 basbelopp per år, vilkel svarar mol I 070 resp. 1 605 kr i månaden. Del innebär all var och en av makarna får klara uppehället med ca 800 kr, vilkel är ca 270 kr mindre än vad en ensamslående har all röra sig med. Om bägge förvärvsarbetar uppslår det normall vissa merkostnader exempelvis i form av resor lill och från arbetsplatsen och beroende på atl de inte erhåller någon kostnadsbesparande service i hemmet. Med hänsyn härtill och till de betänkligheter som nyss anförts mol alt tillmäta samboendeparlnerns ekonomiska förhållanden belydelse föreslår vi all en underhållsskyldig skall förbehållas 1,2 basbelopp per år även i fall då hans make arbetar och bidrar till de gemensamma nödvändiga utgifterna.

När det sedan gäller barn utgår vi - med hänsyn till vad som gäller inom andra rättsområden - frän all del går all klara ell barns grundförsörjning med ell belopp motsvarande 0,6 basbelopp per år (= 535 kr i månaden)jämte barnbidraget. Förde yngsta barnen är möjligen beloppet för högt. Vi anser emellertid all systemet skulle bli alltför invecklat om man räknar med olika nivåer för bam i olika åldrar och föreslär därför ett enhetligt förbehållsbelopp för barn.

Även om utgångspunkten tas i det nämnda beloppet, 535 kr, kompliceras bilden av all systemet skall gälla för olika hushällsiyper. Det är ett allmänt önskemål all göra del sä enkelt som möjligt och undvika komplicerade bedömningar och uträkningar.

Den enklaste och mest schematiska lösningen skulle vara all alltid förbehålla den underhållsskyldige 535 kr i månaden för hemmavarande barn. Man skulle då borlse från vad barnel eventuellt erhåller i form av underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension och, i fall då den underhållsskyldige sammanbor med den andra föräldern lill det hemmavarande barnel, från partnerns förmåga all med sina inkomster bidra lill barnets grundförsörjning. Det betyder all del belopp som disponeras för barnet i ett stort antal fall skulle väsentligt överstiga förbehållsbeloppet, 535 kr. Det nämnda beloppet skulle strängt tagel endast passa för de fall då den underhållsskyldiges partner saknar inkomst eller har låg inkomst och därför saknar förmåga all bidra lill barnets underhåll.

Vi anser alt konsekvenserna av den berörda lösningen inte är accep-

Prop. 1978/79:12 341

labla. För alt fä tillfredsställande resultat måsle man beakta vad den      Bilaga 4 andre föräldern till den underhållsskyldiges hemmavarande barn har förmåga atl bidra med.

Är den underhållsskyldige ensamstående eller bor samman med någon annan än den andre föräldern lill del hemmavarande barnet erhålles underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension för barnel. Dessa tillskott bör lå den inverkan atl förbehållsbeloppel för barnel sänks.

En motsvarande regel börgälla när den underhållsskyldige bor samman med den andra föräldern lill del hemmavarande barnet, vilken med sina inkomster direkt bidrar lill barnets försörjning. Del belopp som erfordras för barnels grundförsörjning bör m.a. o. fördelas mellan föräldrarna.

Man kan här gå olika långt och tillämpa olika principer. Den mest långtgående lösningen är all låta den andra förälderns bidrag fullt ul minska förbehållsbeloppel för del hemmavarande barnet. Om barnet erhåller underhållsbidrag med ett så högt belopp som 535 kr eller, om den underhållsskyldige sammanbor med den andre föräldern, vilken har hög inkomst och således ensam kan svara för barnels grund försörj ning skulle den underhållsskyldige föräldern inte förbehållas något belopp för barnet.

Ett så långtgående hänsynslagande till den andre förälderns förmåga atl bidra till barnel får emellertid anses som olyckligt. Både enligt gällande rätl och enligt vårt förslag till ny lydelse av föräldrabalken ankommer det på bägge föräldrarna att efter förmåga ta del i kostnaderna för barnets underhåll. Förden underhållsskyldige föräldern måste det le sig egenartat atl hans förmåga all sörja för sina barn i första hand las i anspråk för barn som han inte bor samman med. Härtill kommer att ordningen skulle kräva ingående utredning om partnerns ekonomiska förhållanden i samtliga fall som föräldrarna bor ihop. Efiersom ärendet inte rör partnern annat än indirekt kan redan införskaffandet av erforderligt beslutsunderlag vara förenat med svårigheter.

En annan utväg är all alltid dela upp förbehållsbeloppet för barnel efter föräldrarnas inkomster. De nyss nämnda svårigheterna av teknisk art talar med full styrka även mot denna lösning.

Det återstår då att utgå från atl den underhållsskyldige alltid skall anses svara för hälften av den nödvändiga försörjningen av de barn han bor tillsammans med. Den underhållsskyldige skulle alltid förbehållas 0,3 basbelopp per barn (= 267 kr i månaden).

Genom att den underhållsskyldige alltid förbehålles halva barnkostnaden kommer den summa pengar som är avsedd för barnet i många fall all översliga 535 kr i månaden.

Många barn kommer förutom förbehållsbeloppet all erhålla bidragsförskott, tillhopa 0,7 basbelopp (= 624 kr i månaden). Utgår underhållsbidrag som är högre än bidragsförskottet är den summa pengar som barnet får i motsvarande mån siörre.

En liknande situation uppkommer när den underhållsskyldige bor samman med den andre föräldern lill barnet vilken har hög inkomst och således kan svara för mer än hälften av barnels grundförsörjning.

1 de fiesta fallen då sålunda ett högre belopp än 535 kr kommer alt kunna disponeras för barnet rör det sig om måttliga summor. Den över-

Prop. 1978/79:12 342

kompensation i jämförelse med andra fall som man här kan tala om     Bilaga 4 är ofrånkomlig om man vill beakta all den underhällsskyldige har ell ekonomiskt ansvar också mol sina hemmavarande barn. Motsvarande situation uppkommer för övrigi för del underhållsberättigade barnet i de fall då den förälder barnel vistas hos har höga inkomster.

Del tänkta systemet skulle alltså innebära all den underhällsskyldige alltid skulle förbehållas ell belopp som svarar mol vad som behövs för det egna uppehället och halva barnkoslnaden. Därtill kommer enligt vad som framgår av nästa avsnitt hela eller halva bostadskostnaden för ensamslående resp. samboende.

Självfallet finns det fall dä föräldrarna bor samman och den underhållsskyldiges partner inte har förmåga all svara för sin egen försörjning och sin del av bostads- och barnkostnaden. Den underhållsskyldige skulle i dessa fall vara berättigad all förbehållas ett högre belopp. För all komma i åtnjutande av denna förmånligare behandling bör del krävas all de samboende presterar en redogörelse för sina ekonomiska förhållanden.

Det behövs riktlinjer för hur dessa fall skall bedömas. Tidigare har antagits all den underhållsskyldige skulle vara berättigad alt göra tillägg för förbehållsbeloppet för hemmamake med 0,6 basbelopp (= 535 kr) samt att maken skulle klara sin försörjning om han har en inkomst som svarar mol 1,2 basbelopp (= 1 070 kr). Om maken har en inkomst understigande detta belopp bör därför det maximala tillägget pä 535 kr reduceras. En riktpunkt kan vara all tillägget reduceras med hälften av partnerns nettoinkomst. Del blir då en jämn avtrappning av tillägget.

Om partnern har en inkomst motsvarande 1,2 basbelopp per är skall sålunda inget hemmamakelillägg göras. Den underhållsskyldiges förbehållsbelopp bestämmes genom en addition av vad som behövs för hans egen försörjning, bostadskostnaden och barnens försörjning.

Har partnern högre inkomst än 1,2 basbelopp kan den underhållsskyldiges förbehållsbelopp reduceras i motsvarande mån, dock inte längre ned än lill vad som svarar mot den nivå vid vilken han har förmåga att klara sitt uppehälle saml hälften av bostads- och barnkostnaderna.

Systemet innebär att när två sarnboende är underhållsskyldiga, var och en mol sitt barn, deras ärenden fär handläggas gemensamt av försäkringskassan.

Förslaget innebär atl det i vissa fall lår göras relativt invecklade beräkningar. Vi anser emellertid all del innefattar en lämplig avvägning av de hänsyn som mäsle las saml alt det i del stora flertalet fall leder till rättvisa resultat. 1 denna bilagas tabelldel (avsnitt 6) redovisas närmare hur systemet slår i några exempel.

3.2.2 Bostadskostnaden

Den underhållsskyldige bör förbehållas ell belopp för bostadskostnader.

Motsvarande förmån tillerkänner man vederbörande när det gäller socialhjälp, införsel och utmätning i lön. Här beaktas den faktiska bostadskostnaden, dvs. den nominella kostnaden minskad med bostadsbidraget.

När det gäller Införsel och utmätning i lön finns föreskrifter som för-

Prop. 1978/79:12

343

hindrar atl gäldenären förbehålles alltför stora bostadskostnader. En reducering äger rum om kosinaden är oskäligt hög med hänsyn lill kostnadsläget på orten, dock inte vid rnindre avvikelser. Bostadskostnaden minskas också om bostadsstandarden är väsentligt högre än vad som kan anses svara mot gäldenärens och familjens behov. Standarden anses väsentligt översliga hushållels behov om hushåll med en boende disponerar siörre utrymme än tre rum och kök eller om annat hushåll disponerar större utrymme än tre rum och kök med tillägg av ell rum för varje person som tillkommer utöver en.

Bestämmelserna om statskommunala bostadsbidrag innehåller molsva-i-ande spärregler.' Här gäller också att bidrag endast utgår för viss del av bostadskostnaden mellan vissa kostnadsnivåer, som varierar med hänsyn lill hushållets storlek.

Vi har övervägt att schablonisera bostadskostnaden på så sätt att den underhållsskyldige skulle vara berättigad lill ett bestämt belopp i storleksordningen 600 kr. Därmed skulle man slippa all la hänsyn lill extrem bostadsstandard och ändringar i bostadskostnaden. Del kan också sägas att de som väljer att bo dyrt får vara beredda till ekonomiska uppoffringar saml att de som väljer alt bo billigt inte på grund härav skall belastas med ell högre underhållsbidrag.

Del kan emellertid riktas vägande invändningar mol en så hård schablonisering av bostadskostnaden. Bostadsmarknaden är inte sådan alt människor har ett fritt val all välja sina kostnader för bostaden. Del blir konstlat all systematiskt utgå från en fiktiv kostnad. Del strider mot de principer man tillämpar inom socialhjälpen och ifråga om bostadsbidrag, införsel och utmätning i lön. Den som har lägre hyra än 600 kr kommer all förbehållas ell tilläggsbelopp som svarar mol skillnaden mellan 600 kr och den faktiska bostadskostnaden. Har den underhållsskyldige högre kostnader kommer merkostnaden all inkräkta antingen på det förbehållsbelopp som är avsett för andra utgifter eller på den andel av överskottet som är avsett för den underhållsskyldige och hans familj.

Härtill kommer alt en schemalisering av bostadskostnaden leder till höga marginaleffekter när underhållsbidraget omprövas. När inkomsten ökar minskar bostadsbidraget vilket leder tiil en ökad bostadskostnad. 1 de vanligaste inkomstlägena avirappas bidraget med 15 % av den laxerade inkomsten. Är denna högre än 54 000 kr är procentsatsen 24 96. Om den underhållsskyldige förbehålles ett fixt belopp för bostadskostnaden kommer ökningen av denna inte till någon del att påverka underhållsbidragels storlek. Av inkomstökningen går vidare en stor del bort i skatt och för underhållsbidrag. Sammantaget blir marginaleffekten alltför hög.

Vi anser del rimligt alt som uigångspunki räkna med de faktiska bostadskostnaderna.

I de fall den underhållsskyldige inte hyr lägenhet eller innehar boslad med bostadsrätt måste det ske en uppskattning av kosinaden. När del gäller jordbruksfastigheter kan det värde som utgör familjens bostadsförmån vid taxeringen tjäna lill vägledning. Ell tillägg får dock göras för bränslekoslnaden.

Bilaga 4

' 6 i) förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag jämte föreskrifter utfärdade av bostadsstyrelsen.

Prop. 1978/79:12 344

När det gäller egnahem finns normer för uppskattning av bosladskosl- Bilaga 4 nåden utfärdade av bostadsstyrelsen vilka ligger lill grund för beräkningen av bostadsbidrag. Bränslekosinader och övriga driftskostnader uppskattas enligt särskilda schabloner. Vidare tar man hänsyn lill den skatteminskning som fastighetsägaren får åtnjuta genom all vissa ränteutgifter är avdragsgilla vid laxeringen. Detla kräver atl vederbörande lämnar uppgifi om sina räntekostnader. Ulräkning;n av skalleminskningen på statsskatten sker med hjälp av tabell. Minskningen av kommunalskatten beräknas med ledning av riksgenomsnittet för den kommunala utdebiteringen.

De nu redovisade normerna för beräkningen av bostadskostnaden för egnahem bör kunna vara vägledande även för försäkringskassorna vid uträkning av förbehållsbelopp för bostadskostnad.

Den skatteminskning som villaägare kommer i åtnjutande av till följd av att ränteutgifterna är avdragsgilla vid beskattningen skall sålunda beaktas vid beräkningen av bostadskostnaden. Däremot skall den inte inverka på beräkningen av den underhållsskyldiges förväntade brattoinkomst och preliminärskatt.

Det bör finnas bestämmelser som förhindrar all den underhållsskyldige förbehålles alltför höga belopp. Detla kan ske pä olika sätt. Bostadskostnaden kan, i likhet med vad som gäller ifråga om införsel och bostadsbidrag, reduceras med hänsyn, lill om den är för stor i förhållande lill kostnadsläget pä orten eller till om standarden är för hög i förhållande lill hushållels behov.

Vi anser det möjligt all göra bedömningen enklare genom att införa beloppsgränser som varierar med hushållets sioriek. När del gäller bostadsbidrag finns övre beloppsgränser med en likartad funktion. I tabell 4 anges vilka belopp som eäller.

De angivna gränserna passar inte riktigt när del gäller atl bestämma Övre förbehållsbelopp för bostadskostnaden. De är anpassade för systemet med bostadsbidrag. Detta stödsystem är lill väsentlig del inriktat pä barnfamiljer. När barn finns börjar del maximala bidraget atl trappas av vid en högre inkomst och det spelar ingen roll om en eller två vuxna ingår i hushållet. De övre gränserna vid de olika hushällslyperna måsle också ses mol bakgrund av alt del utöver del slalskommunala bostadsstödet utgår ett

TabeU 4 Övre kostnadsgränser enligt 8 § förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag

Hushållstyp Kostnad

Ensamstående utan bam 600

Makar utan barn 700

Familj med ett eller två barn 825

Familj med tre eller fyra barn 975

Familj med fem eller flera barn 1 125

" Enligt prop. 1976/77:100 (Bilaga 16) föreslås generösare bestämmelser om bostadsbidrag för dem som har umgängesrätt med barn. Bidraget blir inte lika stort som för hushåll i vilka barn vistas stadigvarande.

Prop. 1978/79:12 345

Tabells Förslag till maximala förbehållsbelopp för bostadskostnad Bilaga 4

Personer i hushållet	Bostadskostnad
En	600
Tvä	700
Tre	800
Fyra	900
Fem	1000
Sex eller flera	1 100

Statligt bostadsbidrag per barn helt oberoende av den faktiska bostadskostnaden. En tvåbarnsfamilj erhåller sålunda ett högre bostadsbidrag än en enbarnsfamilj trots atl den övre hyresgränsen är densamma rör dessa bägge hushållstyper.

Vi anser all de övre hyresgränserna bör göras beroende av antalet personer i hushållet och att man därvid inte bör fästa avseende vid om de är vuxna eller barn. Vi är medvetna om atl olika synpunkter kan anläggas på beloppsgränserna och atl våra överväganden är preliminära. De övre gränserna som vi anger i tabell 5 skall ses som underiag för fortsatt diskussion.'

1 de fall ett förhållandevis högt bostadsbidrag utgår kommer beloppsspärrarna atl sakna belydelse. Främst gäller detta hushållslypen ensamslående med barn. Sin största roll kommer gränserna all ha när två vuxna ingår i hushållet, särskilt om de är relativt välavlönade. Också många ensamstående kan antagas ha en högre hyra än 600 kr i månaden.

Ett visst minsta belopp bör alllid förbehållas den underhållsskyldige i bostadskostnad. Delta belopp bör ligga i storieksordningen 350 kr.

När den underhållsskyldige sammanbor med någon som förvärvsarbetar bör del ske en uppdelning av bostadskostnaden. Utgångspunkten bör kunna vara atl den underhållsskyldige alltid, oavsett hur hög partnerns inkomst är, förbehålles halva kosinaden med den begränsningen all högsta tillåtna belopp utgöres av halva den maximumkosinad som gäller för hushållet. I de fall partnern inte har förmåga alt svara för sin del av kostnaden bör den underhållsskyldige vara berättigad till ett högre förbehållsbelopp på sätl tidigare redogjorts för beiräffande förbehållsbelopp för barn. Möjligen bör den lidigare nämnda lägsta beloppsgränsen sättas något lägre när två förvärvsarbetande ingår i hushållet.

4 Underhållsbidragets storlek

Sedan förbehållsbeloppel fastställts för den underhållsskyldige skall en viss andel av överskjutande nettoinkomst las i anspråk för underhållsbidrag.

Den underhållsskyldige bör tåla siörre uppoffringar ju fier barn han är underhållsskyldig mot. Delta ansluter lill vad som gäller för de föräldrar       i jp - avsnitt 6 som har barnen hos sig. Däremot har vi inte funnit del erforderiigt att      Jämkning.

Prop. 1978/79:12 346

variera uttaget av underhällsbidrag med hänsyn till siorieken av den      Bilaga 4 underhällsskyldiges  familj. Grundtryggheten  för den är säkrad  genom systemet med förbehållsbelopp.

Vi har övervägt uttag med olika procentsatser. I första hand anser vi alt uttaget för ett barn bör bestämmas lill 50 %. Vi har dock velat lämna öppet om uttaget kan bestämmas något lägre, varvid del dock bör uppgå till minst 40 96. I denna bilagas tabelldel (avsnitt 6) redovisas resultatet i olika exempel om uttaget bestäms lill 40 och 50 % för den som är underhållsskyldig mol ett barn, lill 60 % för den som skall betala underhåll lill två barn och lill 65 % om underhållsskyldigheten omfattar tre barn. Den sistnämnda procentsatsen kan gälla även om underhällsskyldigheten gäller fier än tre bam.

För all systemet skall ge rättvisa resultat krävs all man beaktar den skallelällnad som del innebär att underhållsbidrag är avdragsgilla vid beskattningen med högsl 2 500 kr per bam och år. Detta kan göras på så sätl all preliminärskallen beräknas på inkomsten minskad med underhållsbidraget upp lill ell belopp om 208 kr (= 2 500:12) per barn och månad. Man kommer då att få ell högre överskott över förbehållsbeloppet och därmed ett högre underhållsbidrag. En svårighet ligger i atl man inte frän början kan avgöra hur stor preliminärskallen skall vara eftersom denna blir beroende av underhållsbidragels sioriek. Normall skall del dock inte behöva la så lång lid att lå fram den riktiga skallen och underhållsbidraget.

En klar fördel med del skisserade systemet jämfört med nuvarande ordning är atl man kan faslställa underhållsbidrag för den som är underhållsskyldig mol fiera barn med olika mödrar i ell ärende.

1 delta sammanhang vill vi understryka atl de nämnda procentsatserna är avsedda för underhållsbidrag upp till bidragsförskottets nivå. När det kommer ifråga all bestämma högre bidrag, vilket inte ankommer på försäkringskassan, lår man normall nöja sig med alt ta betydligt mindre andelar av nettoinkomsten över förbehållsbeloppel i anspråk. Som lidigare nämnts mäsle man i sådana fall också beakta den andre förälderns förmåga att försörja barnet. Det är naturiigt alt denna bedömning sker enligt samma normer som för den underhällsskyldige.

5 Övriga frågor

5.1 Inverkan av underhäll till make

När underhåll utgår till både make och barn kan man välja olika lösningar vid fastställandet av underhållsbidraget lill barnel. Man kan utgä från den underhållsskyldiges inkomst minskad med underhållsbidraget till maken eller lämna delta underhållsbidrag obeaktat.

Tre olika situationer kan föreligga. För del första kan den underhållsskyldige redan betala underhåll lill förutvarande make närdet blir aktuellt all betala underhållsbidrag lill barn. För del andra kan bidrag bestämmas samtidigt till både barn och make i en skilsmässosilualion. Slutligen kan underhåll redan utgå lill barn närdet skall bestämmas underhåll till make.

Väljes den lösningen alt underhiill lill make skall dras av från den

Prop. 1978/79:12 347

underhållsskyldiges inkomst uppstår komplikationer i del sistnämnda fal- Bilaga 4 let. Sedan bidraget till maken bestämis kan den underhållsskyldige göra gällande alt hans förmåga all betala underhåll till barnel nedgått. Om barnets underhåll uppgår till högre belopp än bidragsförskottet går en minskning ut över barnet. 1 övriga fall minskas det belopp som den underhällsskyldige återbetalar lill statsverket av utgivna bidragsförskott. Om underhållet till make utgår under en övergångsperiod blir del aktuellt med omprövning av bidraget till barnel när övergångsperioden är till ända.

Om den motsatta lösningen väljes kan del bli aktuellt all ompröva ett sedan lidigare utgående underhållsbidrag lill make när siorieken av underhållet lill barnel beslämts. Omprövningen kan gälla ett bidrag som utgår övergångsvis eller under en mer obestämd framlid.

I en skilsmässosilualion bör domstolen oavsett valet av lösning kunna förutse storleken av underhållsbidrag som försäkringskassan kan bestämma och anpassa bedömningen därefter. Blir det aktuellt att döma ut högre belopp än bidragsförskottet kan domstolen precis som nu göra en samlad bedömning.

Del argument som starkast talar för all räkna av underhållsbidrag lill make vid bedömningen av den underhällsskyldiges förmåga att betala underhållsbidrag till bam är all man genom all bidraget till maken är fullt ul avdragsgillt vid beskattningen kommer atl utgå från de faktiska förhållandena och inte från en fikliv högre inkomst.

Vi anser emellertid att övervägande skäl talar för att lämna underhåll lill make obeaktade.

Den motsatta lösningen öppnar möjligheter för makar all avialsvis bestämma obehörigt stora underhåll som går ut över barnel eller del allmänna. Den ger dessutom intryck av alt underhåll till make i princip går före underhåll till barn. Detta strider mot vår grundsyn att vardera maken efter en skilsmässa skall svara för sin egen försörjning medan däremot ansvaret för barn inte upphör förrän de blivit vuxna.

Vi föreslår därför atl underhällsbidrag till barn bestäms utan hänsyn lill underhållsbidrag lill make. Förslaget innebär all utgående underhållsbidrag till make kan komma all omprövas när storleken av ett underhåll lill barn bestämis. Denna fråga får avgöras med tillämpning av bestämmelsen om jämkning vid ändrade förhållanden.

5.2 Begränsningar av systemet för underhållsskyldig med hemmamake

1 den föregående framställningen har systemet anlagils vara fullt ul lill-lämpligl när den underhållsskyldiges make helt saknar inkomst. 1 denna framställning kallas sådan make för enkelhets skull hemmamake.

De argument som lalar för ett generellt syslem som beskrivits i det föregående är följande. Underhållsskyldiga som lever i en familjesituation med hemmamake bör i likhet med andra underhållsskyldiga vara garanterade att utgående underhällsbidrag inte inkräktar pä det som är nödvändigt för familjens livsuppehälle. Del belopp som den underhållsskyldige förbehålles för hemmamaken är inte särskilt stort. Del utgör 535

Prop. 1978/79:12 348

kr i månaden eller samma belopp som förbehålles för barn. Tillsammans Bilaga 4 skall de bägge vuxna sålunda klara sina nödvändiga gemensamma utgifter exklusive hyra med ell belopp på 1 605 kr. De skäl som lalar för all underhållsskyldiga skall få behålla en andel av nettoinkomsten över förbehållsbeloppet för egen och familjens konsumtion gäller även i fråga om underhållsskyldiga med hemmamake. Systemet är enkelt och det bör uppfattas som rättvist att samtliga underhällsskyldiga får eriägga underhållsbidrag med samma procentsats av behållningen över förbehållsbeloppel.

Del argument som främst lalar rnol all beakta en hemmamake fullt ul är att det ur principiell synpunki är tvivelaktigt alt låta underhåll lill hemmavarande make gä före underhäll lill barn. Särskilt gäller del fall då maken har möjlighel atl försörja sig själv. Härtill kommer all underhållsskyldig med hemmamake mäsle ha mycket höga inkomster innan han kan betala bidragsförskottet Ofr avsnitt 6).

Det sagda talar enligt vår uppfaUning för all del måste införas vissa begränsningar av de hänsyn som .skall las lill underhållsskyldig med hemmamake. Del går dock inte all borlse från att del finns godtagbara skäl för maken alt vara hemma. 1 sådana fall bör de vanliga reglema om beräkning av underhållsbidrag gälla.

Det är självfallet svårt att finna en sakligt motiverad och samtidigt lätt lillämpbar regel som avgränsar dessa fall. Den vanligaste situationen lorde vara all en make är hemma för att sköta ell eller fiera barn. Vi har övervägt en regel som skulle innebära all man alllid beaktar hemmamake fullt ut när det finns hemmavarande barn i förskoleåldern samt när del finns flera barn som är något äldre. Vi har emellertid med en viss tvekan stannat för att föreslå alt del skall räcka om makarna har hemmavarande barn under 18 år. Del bör härvid inte spela någon roll om endasl den ene av makarna är förälder lill bamet.

Del finns även andra fall då hemmamaken bör beaktas fullt ut. På grund av ålder, hälsotillstånd eller arbelsmarknadsmässiga skäl kan del föreligga hinder eller särskilda svårigheter all erhålla förvärvsarbete. Ofta torde flera sådana faktorer föreligga samtidigt. Del är ofrånkomligt att man i dessa fall måsle göra en bedömning med skönsmässiga inslag. Klart är emellertid all hemmamaken bör beaktas fullt ul om lämpligt förvärvsarbete inte kan erhållas trots anmälan hos den offentliga arbetsförmedlingen. Vid bedömningen av vad som skall anses som lämpligt arbete kan bestämmelserna i lagen (1973:370) om arbeislöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd tjäna till vägledning. Av störst intresse i detta sammanhang är stadgandet enligt vilkel erbjudet arbele skall anses lämpligt om "inom ramen för tillgången av aibetslillfällen skälig hänSyn tagils till den arbetssökandes yrkesvana och förutsättningar i övrigi för arbetet saml andra personliga förhållanden" (5 i; nämnda lagar).

När hemmamaken inte skall beaktas bör förbehållsbeloppel beräknas till summan av vad som behövs för den underhållsskyldiges egen försörjning (= I 070 kr)saml förden gemensamma bostadskostnaden. Något tillägg för hemmamaken skall m. a. o. inte göras.

Efiersom denna metod kan leda lill ell underhållsbidrag som inkräktar pä vad som behövs för familjens grund försörj ning bör underhållsbidraget

Prop. 1978/79:12 349

i vissa fall jämkas. Vid jämkningen bör man knyta an lill de miniminivåer Bilaga som angivits i del föregående. Den underhållsskyldige skulle därmed under alla omständigheter fä behålla 1 070 kr för egen del, 535 kr för hemmamaken saml medel för bostadskostnaden. Överskottet över denna nivå skulle i sin helhet las i anspråk för underhållsbidrag. Det kan nämnas atl det belopp som sålunda vid jämkningen kommer alt förbehållas makarna endasl med en mindre summa överstiger existensminimum.

Vi föreslår sålunda att hemmamakelillägg lill den underhållsskyldiges förbehållsbelopp skall göras när makarna har hemmavarande barn under 18 år eller andra särskilda skäl föreligger.

Vi är i sak ense om detta förslag. En av de sakkunniga anser dock att principen bör uttryckas så att försäkringskassan har möjlighet att underiåta att göra hemmamakelillägg lill den underhållsskyldiges förbehållsbelopp, när särskilda skäl talar härför. Genom all uttrycka principen på detta sätt vill den sakkunnige markera atl beräkning med hemmamakelillägg bör vara det normala.

5.3 Olika samboendeformer

Enligt vårt förslag lillmäles samboende belydelse i två hänseenden. Underhållsskyldig med hemmamake föreslås i vissa fall erhålla ett tillägg lill förbehållsbeloppel för maken och underhållsskyldig som sammanbor med förvärvsarbetande partner föreslås få förbehållsbeloppel reducerat för gemensamma barn och bostadskostnader.

De nämnda reglerna skall självfallet gälla för personer som är gifta med varandra. Frågan är i vilken utsträckning de skall vara tillämpliga på andra samboendeförhållanden. I vårt uppdrag ingår all pröva frågan om lagstiftning för dessa grupper även inom andra familjerättsliga områden. Våra överväganden i dessa delar är ännu ime avslutade. Våra förslag lill regler som rör hänsynslagande till samboende vid bestämmande av underhåll till bam kan därför komma att omprövas under det fortsatta utredningsarbetet.

Beräkningen av den underhållsskyldiges utgifter för bostadskostnaden skiljer sig från övriga frågor vid vilka hänsyn skall tas till en samboende. Del är här rimligt all inte enbart beakta vad en utomstående inneboende eriägger i form av hyra utan också vad andra personer med inkomst och som bor i bostaden bidrager med. Del behöver inte röra sig om någon med vilken den underhållsskyldige sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden. Det kan vara vuxna barn, föräldrar, syskon, kamrater eller andra personer som ingår i hushållet. Motsvarande bestämmelser finns vid beräkning av den bostadskostnad som ligger lill grund för bestämningen av bostadsbidrag och vid bestämmande av det belopp som skall förbehållas gäldenären vid införsel i lön. Vid bedömningen av med vilkel belopp som andra personer bidrar med bör man beakta förhållandena i det enskilda fallet. 1 en del fall kan del finnas avtal mellan parterna om hyrans storlek. Normalt bör då avtalet kunna respekteras. När avtal saknas kan det i en del fall vara befogat all beakta hur stor del av bostaden som disponeras av andra inkomsttagare än den underhållsskyldige eller beräkna kostnaden med hänsyn lill del totala

Prop. 1978/79:12 350

antalet medlemmar i hushållet. Sädana bedömningar blir aktuella när     Bilaga 4 det rör sig om vuxna bam eller andra släktingar till den underhålls-skyldige. Närdet kan sägas att parterna delar bostad såsom vid samboende under äktenskapsliknande former är det, som nämnls i avsnittet om bostadskostnad, naturiigt all utgå från all de står för hälften var av kosinaden.

Vad sedan gäller hemmamakelillägg och barnkoslnader anser vi atl man bör utgå från den skallerältsliga definitionen och med gifta likställa samboende som lidigare varit gifta eller som har eller har haft gemensamma barn. Del innebär all underhällsskyldig inte skall vara berättigad alt göra tillägg för hemmavarande partner som han inte är eller har varit gift med och inte har barn tillsammans med. Inte heller skall partnerns barn med annan person beaktas. I dessa fall saknas också anledning att i analogi med vad som föreslagils i avsnitt 5.2 jämka underhållsbidraget för alt familjen skall leva på en viss minimistandard.

När de samboende lidigare har varit gifta eller har eller har haft gemensamma barn skall den underhållsskyldige vara berättigad lill ell till-lägg för hemmavarande partner om föruisätiningarna i övrigi är uppfyllda härför Ofr avsnitt 5.2). Det kan visseriigen sägas atl någon formell skyldighet atl försörja den hemmavarande inte föreligger för den underhållsskyldige i dessa fall och all del därmed kan synas inkonsekvent all beakta partnern när det gäller att fastställa omfattningen av den lagstadgade underhållsskyldigheten mol barn. Enligt vår uppfattning går det emellertid inte alt i dessa fall borlse från den faktiska situationen. I de fiesta fallen rör del sig om samboende som har barn tillsammans och om varaktiga förhållanden. I samma utsträckning som ifråga om gifta bör man respektera den arbetsfördelning i hushållet som dessa samboende har vall eller exempelvis på grund av bristande arbetstilirällen är tvungna att ha.

Gemensamma bam lill samboende ogifta bör självfallet bedömas pä samma sätt som barn till makar. Barn som den underhållsskyldiges partner har tillsammans med annan person och som ingår i hushållet saknas del däremot normalt anledning atl beakta. Försörjningen av sådant barn ankommer i första hand på partnern och den andre föräldern lill barnel. Indirekt kommer barnet med i bedömningen på så sätt atl del påverkar partnerns förmåga all bidra lill de gemensamma utgifterna.

I en del fall måsle man emellertid räkna med att försörjningen av styvbarnet delvis direkt kommer all åvila den underhållsskyldige. Del rör sig om olika fall. Den underhållsskyidige och hans partner kan vara eller ha varit gifta och ha eller sakna gemensamma barn. De kan också vara ogifta och ha barn lillsamman.5. Fallen har det gemensamt atl den underhållsskyldiges partner har inga eller så låga inkomster all de inte tillsammans med vad som erhålles i form av underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension förslär lill all garantera barnels grundförsörjning. Vid bedömningen av den underhållsbörda gentemot styvbarnet som rent faktiskt åvilar den underhållsskyldige i dessa fall måsle man beakta de nämnda tillskotten som bamel erhåller utifrån. Del saknas här anledning all, i parallelliiel med vad :>om föreslås för gemensamma barn, anse all den underhållsskyldiges partner skall svara för hälften av styvbarnets grundförsörjning. Om sålunda underhållsbidrag, bidragsförskott

Prop. 1978/79:12 351

eller barnpension ensamt eller tillsammans med vad den underhällsskyl- Bilaga 4 diges partner kan bidra med täcker barnels behov dvs. uppgår lill 535 kr i månaden skall man borlse från styvbarnet. Rör dét sig om barn under tio år bör man alltid kunna lämna barnel obeaktat. Bidragsförskottet för sådani barn ligger på en nivå som normall överstiger vad som kan erhållas för barnel i socialhjälp. Den underhållsskyldiges lagstadgade förpliktelse all sörja för sin del av försörjningen av barn utom hushållet bör i sådana fall väga tyngre än intresset av all beakta den merkostnad som del kan innebära atl ell styvbarn ingår i hans familj.

5.4 Jämkning

Ett med hjälp av schablonreglerna framräknai underhållsbidrag skall uppfattas som ett normalbelopp, avsett för de vanligaste situationerna. Det måsle dock vara möjligt all bestämma underhållsbidraget till annal belopp om detta framstår som motiverat med hänsyn lill omständigheterna i det enskilda fallet. Det är nämligen omöjligt alt schematisera aila de faktorer som kan inverka på den underhållsskyldiges betalningsförmåga.

Den speciella jämkningssitualion som kan uppkomma när den underhållsskyldige inte är berättigad all erhålla tillägg lill förbehållsbeloppet för hemmamake har behandlats i avsnitt 5.2.

En strikt tillämpning av bestämmelserna om de övre hyresgränserna kan inte godtagas. Dessa gränser har lill syfte atl motverka all den underhållsskyldige förbehålles alltför höga bostadskostnader. I en hel del fall kan del dock tänkas alt kostnader som överstiger de nämnda gränserna får godtagas. En uigångspunki för bedömningen av dessa fall bör vara alt den underhållsskyldige inte bör åläggas underhåll som inkräktar på hans möjligheter atl ha en bostad med en utrymmesslandard som överensstämmer med den aktuella bostadspolitiska målsättningen. Den standard som accepteras för ulfående av bostadsbidrag och vid införsel måsle m. a. o. godtas.

Vidare kan den underhållsskyldige ha en boslad - egel hem eller bostadsrätt - som är svår atl avyttra eller en hyreslägenhet som är svär att byta mol en billigare inom rimligt avstånd. Bostaden kan ha blivit för stor lill följd av dödsfall, skilsmässa eller atl bam har fiyttat hemifrån. Också i sådana fall kan del vara befogat med jämkning.

Bamlillsynskoslnader för hemmavarande barn kan föranleda lill jämkning. Här måsle man dock beakta all barn i de lägsta åldrarna inte kostar lika myckel som äldre barn saml alt, när föräldrarna sammanbor, den andre föräldern skall vara med och betala. Del finns här inte anledning all tillmötesgå den underhållsskyldige sä långt alt han skall anses svara för hälften av tillsynskostnaderna. För del fall den underhållsskyldiges partner har förmåga att ensam slå för kostnaderna bör dessa inte påverka underhållsbidraget. Vidare bör normalt inte högre kostnader godtas än vad som gäller ifråga om kommunal barntillsyn. Ibland påverkas tillsynskostnaden för den underhållsskyldiges hemmavarande barn av partnerns inkomst även om denne inte är förälder till barnet. 1 dessa fall är det inte rimligt all hela kostnaden anses belöpa på den underhållsskyldige.

Prop. 1978/79:12 352

Det föreslagna förbehållsbeloppet för hemmavarande bam lar närmast Bilaga 4 sikte på underåriga barn. Enligt vårt förslag kvarstår underhållsskyldigheten gentemot barn som fyllt 18 år lill dess barnels skolgång avslutats. I sådana fall bör självfallet den underhållsskyldige vara berättigad lill sedvanligt tillägg lill förbehållsbeloppel för barnel. Man fär emellertid räkna med alt del kommer att förekomma en hel del fall då föräldrar lar på sig ett ekonomiskt ansvar för bam som ännu inte försörjer sig själva utan all de enligt lag är skyldiga atl göra del. I vissa sådana fall är del rimligt atl beakta den faktiska ekonomiska belastning som försörjningen av barnel innebär. Frågan får avgöras genom en bedömning i del enskilda fallet. Det bör dock inte komma ifråga att la hänsyn till exempelvis bidrag som barnet erhåller för all del skall slippa la studiemedel eller till försörjning av barn som är betydligt äldre än 18 år och som kan försörja sig eller erhålla erforderiigt samhällsstöd för sill uppehälle.

Självfallet kan det finnas en hel rad andra omständigheter som bör leda lill all del framräknade underhållsbidraget bör jämkas. Som exempel kan nämnas betalning av studiemedelsskulder, bilamorteringar om bilen är oundgängligen nödvändig i arbetet saml i viss utsträckning amorteringar på egnahem.

Även andra situationer kan länkas då den underhållsskyldige har sä svag ekonomi att ett utkrävande av underhållsbidraget enligt reglerna inte går att genomföra utan endast leder lill all han får en växande skuldbörda. Syftet med förslaget är all motverka denna skuldbildning och del bör därför ligga inom ramen för försäkringskassans befogenheter atl ulöva en viss skälighetsbedömning i dessa fall.

Jämkning kan ske på olika sätt. Ell alternativ är alt öka förbehållsbeloppet med den extrakostnad för den underhållsskyldige som man vill la hänsyn till. Ell annal sätt är att göra en mer skönsmässig bedömning där man beaktar att extrakostnaderna inte får inkräkta pä förbehållsbeloppet men väl på den andel av överskottet som är avsedd alt tillfalla den underhållsskyldige och hans familj. Systemet vinner i fasthet och konsekvens om man väljer det förra alternativet. Vi vill därför förorda alt delta används i så stor utstriickning som möjligt.

Den jämkning som vi hittills diskuterat har avsett fall dä den underhållsskyldige p. g. a. extrakostnader av vissa slag bör erhålla en gynnsammare behandling än vad som följer av de lidigare behandlade generella reglerna. Del återstår atl behandla fall då försäkringskassan bör ges möjlighel alt jämka ål andra hållet dvs. fastställa ell högre underhåll. Del ligger i sakens natur all en sådan möjlighel måste finnas om de uppgifter som den underhållsskyldige lämnar saknar trovärdighet. Likaså måsle kassan kunna faslställa ett bidrag som man tror atl den underhållsskyldige förmår betala i fall då han vägrar alt lämna erforderiiga uppgifter om sin ekonomi och sina familjeförhållanden.

Därutöver förekommer det en del fall då den underhållsskyldige har inga eller låga inkomster p. g. a. atl han saknar inkomst eller har del-lidsarbete. Vissa sådana underhållsskyldiga har möjlighet all skaffa heltidsarbete men vill inte beroende exempelvis på all de vill vara tillsammans med sina barn. Andra kan inte få något arbete. En del lever på

Prop. 1978/79:12 353

en god standard genom all de försörjs helt eller delvis av en partner     Bilaga 4 med höga inkomster. Andra lever under knappa omständigheter.

Vissa av dessa underhållsskyldiga har förmåga all betala underhållsbidrag i den meningen all de kan skaffa arbele och därigenom erhålla erforderliga inkomster.

En utgångspunkt för bedömningen av dessa fall bör enligt vår mening vara alt man normalt inte bör ålägga någon som saknar inkomst alt betala underhållsbidrag. Vissa undanlag fär göras för sådana personer som har möjlighel att skaffa lämpligt förvärvsarbete. Del vanligaste fallet är all den underhållsskyldige är hemmamake. Dessa fall bör bedömas på samma sätl som när del gäller all avgöra om den underhållsskyldige skall vara berättigad till tillägg lill förbehållsbeloppet för hemmamake. Finns del hemmavarande barn bör del sålunda respekteras all den underhållsskyldige inte kan betala underhällsbidrag. När del anses att den hemmavarande bör kunna förvärvsarbeta måste man vid bedömningen av förmågan att utge underhållsbidrag utgå från en tänkt inkomst. Del är angeläget all uppskattningen av denna blir realistisk. När den underhållsskyldige gär ut på arbetsmarknaden bör underhållsbidraget anpassas lill de faktiska inkomslförhållandena. Skulle det visa sig alt den underhällsskyldige när ärendet prövas på nytt fortfarande inte förvärvsarbetar utgör det en omständighet som talar för att underhällsbidrag inte bör utgå.

Motsvarande bedömning bör ske om den underhållsskyldige har deltidsarbete. I sädana fall bör man också i vissa situationer kunna la ut ett vissl underhållsbidrag när del finns hemmavarande barn. Här bör dock inte möjligheterna alt skaffa heltidsarbete vara avgörande. I stället anser vi alt man skall se lill de faktiska inkomslförhållandena. Har den underhållsskyldige en inkomst, som överstiger vad som behövs för det egna uppehället (= 1 070 kr), och lever på er god ekonomisk standard på grund av makens inkomstförhållanden bör ett visst underhållsbidrag kunna utgå ur överskottet även om delta inte följer av de vanliga reglerna. Denna möjlighet bör dock utnyttjas restriktivt och del bör beaktas att den underhållsskyldige barett ekonomiskt ansvar mot de hemmavarande barnen. Del får inte vara så all förpliktelsen atl betala underhåll övervältras på den underhällsskyldiges partner.

6 Tabelldel

I detta avsnitt redovisas resultatet av de föregående övervägandena i några exempel. Vi förutsätter all del kommer alt införas bestämmelser enligt vilka inkomst och underhållsbidrag avrundas lill lämpliga belopp. Sådana bestämmelser har vi inte funnit erforderligt all tillämpa.

Tabell 6-10 anger underhållsbidrag för underhållsskyldiga som är ensamslående resp. har en försörjningsbörda gentemot hemmavarande make och barn.

Beräkningen omfattar fall då underhåll skall erläggas lill ell och två barn samt i tabell 6 och 7 lill tre barn. Skall underhåll betalas lill ett barn har resultatet angivits både för ett uttag om 40 och ett uttag om

23   Riksdagen 1978/79. La saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12

354

Bilaga 4

åé-B

e

iåi

a o

3

(A Kt

tm

«

I-i

 S

ä-i

m On  (N   fN

oo \0 rn o   nO

-

■o

VI

Si

u •o

C 3

SR

fO On  (N   CN

OO NO " O  *c>

— (N ro   r

s

&i

Tj-0\ro00mi/i/-i0\

Os On r     f* O  »n

- (N r» »  in to

en

NO rM 00 -»I- JN rrj r--

— - CnI   r ro rn

C

£

•o c 9

I

M

•a

3   I   -

2 e m.S

Éi

u   cd

Jr -

Dn   en

NO c** NO o  r  ro

i m - NO r— oo 0\

\ou-\m

r-rnONror-3s-0 noooos'— rspo»oNO ---rNrjpNirNirN*

rrwONr-NOtrioyos

fSINOOtOOOON

»o»ONONor- »ooon

88888888888

rsNOooor-NoooorN»

O O

\     '»     '■_'     t-     v—'                V_>     >     >     '«»'     C—'     *-

rsNOooor-NoooorNj-NO r>*rNicNrro.-orororn rr

il

=:  OJ

   v> cd =:

|S

« .o

.2? fc 0) -o ■a 5

CO o C .K

 2

oao ta -Cl

.c -a ;0  Vi

_ -o u S

>   u

Prop. 1978/79:12 355

50 % av den underhällsskyldiges överskott över förbehållsbeloppet. Mol-     Bilaga 4 svarande procentsatser när underhåll skall betalas lill två och tre barn är 60 resp. 65 96.

Tabellerna utgår från bruttoinkomsten och stannar vid en nivå då den underhållsskyldige har förmåga att betala ett belopp som ungefärligen motsvarar bidragsförskottet, dvs. 356 kr till ett barn, 712 kr lill två barn och 1 068 kr till tre barn. I texten lill tabellerna beiräffande underhällsskyldig med hemmamake anges också vid vilken inkomst som bidragsförskottet kan erläggas om maken arbetar och har förmåga att svara för hälften av de gemensamma barn- och bostadskostnaderna.

Preliminärskatten har beräknats enligt skattetabell 27/1977, varvid har beaktats alt underhåll lill bam är avdragsgillt vid beskattningen med upp lill 208 kr per barn och månad. Bruttoinkomsten har minskats med preliminärskalten och den sålunda erhållna nettoinkomsten har jämförts med förbehållsbeloppet. Underhållsbidraget har med tillämpning av de angivna procentsatserna beräknats på överskottet över förbehållsbeloppet. Vidare redovisas den underhållsskyldiges överskott över förbehållsbeloppet sedan underhållsbidraget eriagts. De fullständiga siffrorna har endasl angivits i tabell 6 för den som är underhällsskyldig mot ett barn med ett 40 %-igt uttag. För övriga fall har endast underhållsbidragets sioriek och behållningen över förbehållsbeloppel redovisats.

Tabell 11 illustrerar effekten av en inkomstökning för den underhållsskyldiges partner när denne saknar förmåga all svara för hälften av bam- och bostadskostnaden.

I tabeU 6 anges underhåll för ensamstående underhållsskyldig med den maximall tillåtna bostadskostnaden 600 kr. Förbehållsbeloppet utgör 1670 kr (1070 -I- 600).

Det visar sig att förmågan att alls betala underhållsbidrag inträder vid bruttoinkomsten 2 200 kr. Vid ell 40 96-igt Mttag kan den som är underhällsskyldig mot ett bam betala bidragsförskottet vid en inkomst på ca 3 500 kr. Del överskoll över förbehållsbeloppel som han disponerar för egen del blir ca 535 kr. Är uttaget 50 % inträder motsvarande förmåga vid inkomsten 3 200 kr och överskottet blir lika stort som bidragsförskottet. Den som är underhällsskyldig mot två barn kan betala dubbla bidragsförskottet när han tjänar ca 3 700 kr och hans överskott blir 475 kr. Skall underhåll betalas till tre barn inträder förmågan all erlägga tre bidragsförskott vid inkomsten 4 600 kr och överskottet blir då 575 kr. De nämnda överskotten uppgår - oavsett förbehällsbeloppets storlek -alltid lill angivna belopp när den underhållsskyldige kan betala bidragsförskottet.

I tabeU 7 anges underhållsbidragen för den som har hemmamake och har en bostadskostnad på 700 kr. Förbehållsbeloppet utgör 2 305 kr (1 070 -I- 535 -f 700). Del föratsälles alltså att den underhållsskyldige är berättigad till tillägg lill förbehållsbeloppel för hemmamaken.

Förmågan alt överhuvud betala bidrag inträder vid inkomsten 3 000 kr. Om underhåll skall betalas lill ett barn kan den underhållsskyldige betala bidragsförskottet när han tjänar 4 600 kr och 4 100 kr vid uttag på 40 resp. 50 %. Om underhåll skall betalas till två eller tre barn inträder motsvarande förmåga vid inkomsterna 5 000 kr och 5 800 kr.

Prop. 1978/79:12

356

Tabell 7. Underhåll för underhållsskyldig med hemmamake. Bostadskostnad 700 kr. Förbehållsbelopp 2 305 kr.

Brutto-	Underhäll	till
inkomst
	1 barn	Behåll-	1 barn	Behåll-	2 barn	Behåll-	3 barn	Behåll-
	40 960	ning*	50%a	ning*	60 %o	ning*	65%a	ning*
3 000	16	24	20	20	24	16	26	14
3 200	70	107	:38	88	118	80	128	70
3 400	117	176	146	146	188	126	231	125
3 600	168	254	223	223	282	188	320	173
3 800	220	330	275	275	373	249	419	227
4 000	260	391	325	325	450	300	518	280
4 200	298	447	372	372	510	341	617	333
4 400	333	501			567	378	683	368
4 600	364	546			620	414	744	401
4 800					666	444	802	432
5 000					711	475	851	459
5 800							1054	568

° Av överskottet över förbehållsbeloppel.

* Avser behållningen över förbehållsbeloppel sedan underhållsbidraget eriagts.

Anmärkning: Vid uträkningen av belopisen har preliminärskatten beräknats enligt skattetabell 27/1977 kolumn

2.

Tabell 8. Underhåll för underhållsskyldig med hemmamake och ett hemmavarande barn. Bostadskostnad 750 kr. Förbehållsbelopp 2 890 kr.

Bruttoinkomst	Underhäl	1 till
	1  barn	Behåll-	1 barn	Behåll-	2 barn	Behåll-
	40 %ö	ning*	50%fl	ning*	60 %a	ning*
4 200	19	30	24	24	29	20
4 400	62	94	78	78	112	75
4 600	105	158	131	131	176	118
4 800	135	203	185	185	240	161
5 000	177	267	237	237	322	216
5 200	219	330	274	274	386	258
5 400	254	383	318	318	449	300
5 600	283	426	354	354	502	335
5 800	311	468			545	364
6 000	339	510			587	392
6 200	364	547			629	420
6 400					666	445
6 600					702	470

 Av överskottet över förbehållsbeloppel.

* Avser behållningen över förbehållsbeloppel sedan underhållsbidraget erlagis. Anmärkning: Vid uträkningen av beloppen har preliminärskatten beräknats enligt skattetabell 27/1977 kolumn 2.

Prop. 1978/79:12

357

Om exemplet varieras på sä sätt all hustrun antages försörja sig själv och svarar för hälften av bostadskostnaden, vilket är fallet om hon har en nettoinkomst som uppgår lill 1 420 kr (I 070 -I- 350), minskas mannens förbehållsbelopp lill samma belopp. Hans förmåga all betala underhållsbidrag börjar då vid bruttoinkomsten ca 1 800 kr. Han kan betala bidragsförskottet lill ell barn vid inkomsterna 3 100 kr och 2 800 kr vid ett uttag på 40 resp. 50 %. Skall han betala till två eller tre barn har han förmåga all betala fullt bidragsförskott vid inkomsterna 3 400 kr och 4 100 kr.

TabeU 8 anger underhållsbidraget för den som har hemmamake och ell barn samt en bostadskostnad pä 750 kr. Förbehållsbeloppel blir här 2 890 kr (= 1 070 -(- 535 -I- 535 -)- 750).

Den underhållsskyldiges förmåga att betala bidrag börjar vid inkomsten 4 200 kr. Bidragsförskott lill ett barn kan han betala vid inkomsterna 6 200 kr och 5 600 kr vid uttag på 40 resp. 50 %. Underhållsbidrag lill Ivå barn motsvarande bidragsförskottet har han förmåga att betala vid inkomsten 6 600 kr.

Om hustrun antages kunna försörja sig själv och svara för hälften av barn- och bostadskostnaden, vilket hon gör vid nettoinkomsten I 712 kr, (1 070 -I- 535 : 2 -I- 750 : 2) sjunker förbehållsbeloppel lill motsvarande nivå.

Den underhållsskyldiges förmåga att betala underhållsbidrag börjar då vid en inkomst på ca 2 200 kr. Om del antages atl partnern har den lägre inkomsten och får åtnjuta förvärvsavdrag inträder förmågan atl

Bilaga 4

Tabell 9. Underhåll för underhållsskyldig med hemmamake och två hemmavarande barn. Bostadskostnad 800 kr. Förbehållsbelopp 3 475 kr.

Bruttoinkomst	Underhå!	1 till
	1  barn	Behåll-	1 barn	Behåll-	2 barn	Behåll-
	40 %a	ning*	50 %a	ning*	60%"	ning*
5 800	25	39	32	32	38	26
6 000	50	76	63	63	75	51
6 200	74	112	93	93	153	103
6 400	95	144	157	157	188	126
6 600	145	219	182	182	263	176
6 800	165	249	244	244	338	226
7 000	215	324	269	269	413	276
7 200	235	354	294	294	443	296
7 400	255	383	319	319	473	316
7 600	274	412	343	343	502	336
8 400	351	527			618	412
9 000					704	470

 Av överskottet över förbehållsbeloppet.

* Avser behållningen över förbehållsbeloppel sedan underhållsbidraget eriagts. Anmärkning: Vid uträkningen av beloppen har preliminärskalten beräknats enligt skattetabell 27/1977 kolumn 2.

Prop. 1978/79:12 358

betala bidragsförskottet till ett barn vid inkomster på ca 3 600 kr och Bilaga 4 3 300 kr om ullagen är 40 resp. 50 %. Bidragsförskott till två barn kan den underhållsskyldige betala om han tjänar 4 000 kr. Dessa siffror gäller oavsett hur höga partnerns inkomster är med den reservationen att den underhållsskyldiges förmåga att betala bidragsförskott inträder vid en något lägre inkomst om han istället för partnern får göra förvärvsavdrag.

TabeU 9 redovisar underhållsbidragen för den som har hemmamake och två barn samt en bostadskostnad på 800 kr. Förbehållsbeloppet uppgår här till 3 475 kr (1 070 -t- 535 x 3 + 800).

Förmåga all alls betala underhållsbidrag har den underhållsskyldige först vid inkomsten 5 800 kr. Bidragsförskottet kan han här eriägga till ett barn om han tjänar 8 400 kr resp. 7 700 kr vid de olika uttagen. Två bidragsförskott kan han betala vid inkomsten 9 000 kr. Som framgår av tabellen är marginaleffekterna kraftiga.

Om den hemmavarande i stället antages försörja sig själv och kunna svara för hälften av barn- och bostadskostnaderna sjunker förbehållsbeloppet till 2 005 kr (1 070 -i- 535 -I- 400).

Den underhällsskyldige kan då börja betala underhållsbidrag vid inkomsten ca 2 700 kr. Han kan betala ell bidragsförskott om han tjänar ca 4 200 kr resp. 3 800 kr vid de olika uttagen. Två bidragsförskott kan han eriägga vid inkomsten 4 600 kr. Liksom i föregående exempel gäller dessa siffror med där angiven reservation oberoende av hur hög inkomst partnern har.

TabeU 10 anger underhållsbidrag för en ensamstående med ell barn, som uppbär bidragsförskott med 356 kr. Den nominella hyran uppgår

TabeU 10. Underhåll för ensamstående med ett hemmavarande barn. Barnet er-hiller bidragsförskott, 356 kr. Bostadskostnad 350 kr. Förbehållsbelopp 1 687 kr.

Bruttoinkomst	Underhäll till
	1 barn	Behåll-	1 barn	Behäll	2 barn	Behäll-
	40%"	ning*	50%"	ning*	60 96"	ning
2 000	27	130	34	122	41	116
2 200	89	222	115	203	144	185
2 400	153	318	197	285	247	253
2 600	213	409	267	355	345	318
2 800	268	491	335	423	440	382
3 000	319	568	399	487	522	437
3 200	370	643			599	488
3 400					675	538
3 600					746	586

" Av överskottet över förbehållsbeloppel.

* Avser överskottet över I 955 kr (=1 070 + 350 - 535) sedan underhållsbidraget

eriagts.

Anmärkning: Vid uträkningen av beloppen har preliminärskatten beräknats enligt

skattetabell 27/1977 kolumn 4.

Prop. 1978/79:12

3.59

till 700 kr och den faktiska till 350 kr. Del kan antagas att uppskattningen av bostadsbidraget är relativt realistisk med hänsyn till avdragsmöjligheterna för bl. a. periodiska understöd och till alt siorieken av bostadsbidraget grundas på gamla inkomstförhållanden. Den underhållsskyldige får förbehålla sig halva barnkoslnaden, 267 kr, trots atl detla belopp jämte bidragsförskottet överstiger den vanliga barnkostnaden (535 kr), med 88 kr. Förbehållsbeloppet uppgår därför till 1 687 kr (1 070 -I- 267 -I- 350). För all (1 siffror som är jämförbara med dem i de andra labellema har behållningen över minimistandarden beräknats så atl den anger den summa pengar inklusive bidragsförskottet som den underhållsskyldige disponerar över den nivå som svarar mot vad som behövs för den egna försörjningen, hyran och en normal barnkostnad, dvs 1 955 kr (1 070 -I- 535 -I- 350).

Del visar sig alt den underhållsskyldiges förmåga alt börja betala underhällsbidrag börjar redan vid en inkomst på ca 2 000 kr. Han kan betala bidragsförskott lill ett barn när han tjänar ca 3 100 kr resp. 2 900 kr vid de olika uttagen. Två bidragsförskott kan han betala vid inkomsten 3 500 kr.

TabeU II illustrerar det fallet atl den underhållsskyldiges partner har förmåga att klara sin egen försörjning men inte hälften av barn- och bostadskostnaden saml vad som inträffar om partnerns inkomst ökar.

Del antages atl paret har ell gemensamt barn saml en bostadskostnad på 750 kr. Mannen är underhållsskyldig mol ett barn.

Eftersom husiran kan försörja sig själv utgör mannens maximala förbehållsbelopp, dvs när han svarar för sin egen försörjning och hela barn-

Bilaga 4

Tabell 11. Underhill för man med förvärvsarbetande hustru och ett hemmavarande barn. Hyra 750 kr. Effekten av inkomstökning för hustrun, när hon saknar förmåga att svara för hälften av den gemensamma försörjningen

Hustmn			Mannen
Brutto-	Netto-	Över-	Förbehålls-	Brotto-	Underhåll	Behåll-	Underhäll	Behåll-
inkomst	inkomst	skott"	belopp*	inkomst	40 96''	ning"	50 96	ning"
1600	1313	243	2 112	3000	33	50	50	50
1800	1460	390	1965	3000	104	158	139	139
2 000	1596	526	1829	3000	172	258	222	222
2 200	1731	661	1712	3000	224	357	281	300
1600	1313	243	2112	3 400	134	202	178	178
1800	1460	390	1965	3 400	218	328	273	273
2 000	1596	526	1829	3 400	272	410	341	341
2 200	1731	661	nne	3400	319	499

" överskott över beloppet I 070 kr som är avsett för hustron.

* Mannens maximala förbehållsbelopp 2 355 (1070 - 750 H- 535) minskat med hustrons överskott.

'' Av överskottet över förbehållsbeloppel.

''Familjens behållning över 3 425 (1 070 -t- 1 070 -t- 750 + 535) sedan underhållsbidraget eriagts.

Mannens lägsta förbehållsbelopp.

Anmärkning: Preliminärskatten har beräknats med ledning av skattetabell 1111911, för hustron enligt kolumn

3 och för mannen enligt kolumn 1.

Prop. 1978/79:12 360

och bostadskostnaden, 2 355 kr (I 070 -I- 750 -I- 535). Vid stigande inkomst     Bilaga för hustrun reduceras mannens förbehållsbelopp, dock inte längre ned än lill en nivå vid vilken han förbehålles ell belopp för sin egen försörjning saml hälften av barn- och bostadskostnaden, dvs 1 712 kr (1 070 -(- 375 + 267).

Tabellen anger resultatet för del fall mannen tjänar 3 000 eller 3 400 kr. När hustrun har en bruttoinkomst på I 600 kr har hon efter skall 1 313 kr i nettoinkomst. Hon förfogar därmed över 243 kr utöver de 1 070 kr som behövs för hennes egen försörjning. Mannens maximala förbehållsbelopp, 2 355 kr, skall därför minskas med 243 kr för alt man skall få fram del tillämpliga förbehållsbeloppel. Underhållsbidraget räknas sedan ul på vanligt sätt med beaktande av avdragsmöjlighelen för periodiska understöd. Har mannen inkomsten 3 000 kr kan han betala 33 kr vid ett 40 96-igt uttag och 50 kr vid ell 50 %-igi uttag. I tabellen anges också familjens behållning över del belopp som förbehålles familjen för olika utgifter dvs 3 425 kr (I 070 -I- 1 070 -i- 750 -n 535) och sedan underhållsbidraget eriagts.

Del visar sig all hustrun kan svara för hälften av bam- och bostadskostnaden vid inkomsten 2 200 kr. Mannens förbehållsbelopp har då reducerats till 1712 kr och kan inte bli lägre. Ytteriigare inkomstökningar för hustrun har därför ingen inverkan på underhållsbidragets sioriek. Dock gäller all när hustrun passerar mannen i inkomsthänseende blir mannen i stället för hustrun berättigad lill förvärvsavdrag, vilkel leder till en minskning av preliminärskatten och därmed en viss ökning av underhållsbidraget.

Om mannen tjänar 3 000 kr kan han med angiven reservation som mest betala 224 kr vid ett 40 % -igt uttag och 281 kr om uttaget är 50 % -igl. Är hansinkomslislällel3 400krkanhanerlägga319kromullagetär40 96. Vid ett 50 96-igt uttag har han förmåga all betala bidragsförskottet när hustmn tjänar ca 2 000 kr.

Prop. 1978/79:12

361

Bilaga 5

De remitterade

lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken'

dels alt i 6 kap. 7 och 8 iJS ordet "ansökan" skall bytas ul mot "talan",

dels atl i 6 kap. 9 >; ordel "anmälan" skall bytas ut mot "talan",

dels atl 6 kap. 12 >;, 7 kap. och 20 kap. 9 och 11 >;>; skall ha nedan angivna

lydelse, dels att i 6 kap. skall införas en ny paragraf, 10 a 5, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

10 a,:

Står barn under vårdnad av särskilt Jörordnad förmyndare, kan rätten besluta att vårdnaden skall överföras till föräldrarna eller tiU en av dem, om det är skäligt med hänsyn till barnets bästa.

Fråga om att överfora vårdnaden lill förälder prövas på talan av förälder eller barnavårdsnämnden.

12

Fråga rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har sitt hemvist. Vad nu sagts utgör dock ej hinder att upptaga fråga om vårdnad i samband med äktenskap-smål.

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs 1 första stycket, upptages vårdnadsfrågan av Stockholms tingsrätt.

Fräga rörande vårdnad om barn upptages av rätlen i den ort där vårdnadshavare har sitt hemvist. Sådan fråga kan upptagas även i samband med äktenskapsmål. Finns ej behörig domstol enligt vad som nu har sagts upplages värdnadsfrägan av Stockholms tingsrätt.

Fråga om vårdnad som avses 1 7-9 Is*'   saml   10 a if   handlägges  i  den

I Balken omtryckt 1976:612.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

362

Föreslagen lydelse

ordning som är föreskriven för tvistemål. Står barnet under vårdnad av föräldrarna eller en av dem och äro föräldrarna ense i saken, kunna de dock anhängiggöra Jrågan genom ansökan.

Ar fråga om vårdnad anhängiggjord i behörig ordning, kan förälder utan stämning i vårdnadsmålet yrka underhållsbidrag för barnet.

Dom I vårdnadsmål får meddelas utan huvudförhandling, om parterna äro ense i saken.

De remitterade lagförslagen

1 kap. Om underhållsskyldighet

1§

Föräldrarna vare skyldiga au vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar.

Underhållsskyldigheten upphör ej innan barnet erhålUt den utbildning som med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillböriig och ej I något fall förrän barnet fyUt sexton år.

2 >! första stycket

1 kostnaden för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna taga del efter sin förmåga.

1 §

Föräldrarna skall tillsammans svara för underhåll ål barnet efter vad som är skäligt med hänsyn tiU barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förhållanden. När barnets behov bedöms skall hänsyn tas tiU barnets egna inkomster och tillgångar. Sociala förmåner som barnet har rätt tiU skall beaktas enligt vad som följer av föreskrifterna om dessa.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är föräldrarna dock intiU dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. TUI skolgång räknas studier I grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

I kostnaderna för barnels underhåll skall var och en av föräldrarna ta del efter sin förmåga.

Prop, 1978/79:12

363

Nuvarande lydelse

2 § andra stycket

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag. Äro föräldrarna gifta med varandra men tUlkommer vårdnaden om barnet endast den ene av dem och leva de ej åtskilda, gäller dock 5 kap. giftermålsbalken.

Föreslagen lydelse

2s

Förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom au betala underhållsbidrag, om föräldern

1. inte har vårdnaden om barnet och Inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller

2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra Jöräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra av föräldrarna.

Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.

De remitterade lagförslagen

7 if tredje stycket

Avtal angående underhållsbidrag //// barn kan slutas även före barnets födelse.

Vårdnadshavaren får på barnets vägnar sluta avtal om underhållsbidrag även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnets födelse.

i.I

A r barnet, sedan dess rätt tiU underhåll enligt 1 § upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, vare föräldrarna i män av förmåga skyldiga att giva barnet skäligt underhåll.

Enahanda underhållsskyldighet åligge barnet emot fader eller moder, som av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd au själv försörja sig.

När underhållsbidrag bestäms enligt 2 § får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll enligt andra -fiärde styckena.

Förbehållsbelopp för den bidrags-

Prop. 1978/79:12

Nuvarande Ivdelse

364

Föreslagen lydelse

skyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll åt make som den bidragsskyldige varaktigt bor Ullsammans med. Med make jämställs annan som åen bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Normalbeloppel utgör dock 60 procent av basbeloppet.

Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller flera barn får den bidragsskyldige för underhåU ål ett hemmavarande eget barn förbehålla sig eu belopp som, tillsammans med vad som utges UU barnet av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 procent av gällande basbelopp. Rätten kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föranleds av omständigheterna i det särskUda fallet.

De remitterade lagförslagen

4,'

Har förälder som enligi 2 if skall betala underhållsbidrag haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minsl Jern hela dygn, får jöräldern vid fullgörande av sin bidragsskyldighet tillgodoräkna sig eu avdrag för varje helt dygn av barnets vistelse med

Prop. 1978/79:12

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

365

De remitterade lagförslagen

1/40 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller under liden for vistelsen. Sådani avdrag får dock inte göras på undcrhåUsbi-drag som belöper på senare lid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde.

FöreUgger särskilda skäl kan rätten förordna om andra villkor JÖr avdrags-rånen än som anges i första stycket. Moi parts bestridande får sådant förordnande dock Ime meddelas för liden innan talan har väckts.

Rätl till avdrag föreligger ej ijåll då underhållsbidraget har fastställts med beaktande av att den bidragsskyldiga föräldern I väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom alt ha barnet hos sig.

Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efier sin förmåga bidraga tUl barnets underhåll, så länge äktenskapet består.

Vad nu sa.i;ts medför ej ändring i den underhållsskyldighet som må åUgga den andre av barnets föräldrar.

5 s''

Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig moi barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl. kwrstår underhåUsskyldigheien även sedan barnet har flyttat hemifrån.

Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som för förälder enligt 1 i; men gäller endast 1 den män barnet inie kan få underhåU från den förälder som den underhållsskyldige ej bor tUlsammans med.

6if

Om annan än den som enligi 2 if har att betala underhållsbidrag Jörsiim-

2 Förutvarande 7 kap. 5 !; upphävd genom 1971:870.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

366

De remitterade lagförslagen

6.*

Betalning av underhållsbidrag skall erläggas i förskott för kalendermånad, om ej på grund av särskilda omständigheter annorlunda bestämmes av rätten eller genom avtal som i 7 s'i andra stycket sägs. Förskottsbetalning utöver vad nu sagts medför ej befrielse från att gälda underhållsbidrag för den tid sådan betalning avser.

mar sin underhållsskyldighet, kan rätten förordna om underhållsbidrag.

Underhållsbidrag betalas i förskott för kalendermånad.

Avtal om att underhållsbidrag för framtiden skall betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader är gUtigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av t\v peisoner. Ar barnet under arton år skall avtalet dessutom vara godkänt av barnavårdsnämnden.

Rätten får bestämma annat betalningssätt än som anges I första stycket, om det finns särskilda skäl.

Underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp skall betalas ull barnavårdsnämnden om barnet är under arton år. f fråga om sådan betalning tillämpas 4 kap. 6if andra stycket andra meningen.

Betalning i strid mot denna paragraf medför inte befrielse från skyldigheten att betala underhållsbidrag på föreskrivet sätt.

8 i)

Talan om underhållsbidrag får Inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

367

De remitterade lagforslagen

7      första och andra styckena
Avtal  angående fullgörande för

framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgör ej hinder för den underhållsberättigade att göra gällande räu tUl högre underhållsbidrag.

Gäller avtalet underhåU enligt 1 § ull barn vars föräldrar varken vid dess födelse voro eller därefter ha varit gifta med varandra, är det dock bindande för den underhållsberättigade, om avtalet slutits genom skrifilig, av två personer bevittnad handUng och godkänts av barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare får sluta avtal som nu har angetts, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Innefattar avtalet åtagande att tiU barnets underhåU utge visst belopp en gång för alla, skaU beloppet betalas tiU barnavårdsnämnden, och skall med beloppet så förfaras som i 4 kap. 6 ij sägs med avseende på där nämnt engångsbelopp.

8      i

Utan hinder av vad genom dom eller genom   avtal,   som   enligt   7 if   är

9if

Rätten att kräva ut faststäUt underhållsbidrag går föriorad tre år efter förf allodagen. Har utmätning Jör fordran på bidraget skett före utgången av denna tid eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av ansökan som har gjorts före tidens utgång, får dock betalning for fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även efter tidens utgång.

10 if

Dom eller avtal om underhåll kan jämkas ov rätten, om ändring iförhål-

Prop. 1978/79:12

368

Nuvarande lydelse

bindande jämväl för den underhållsberättlgade, blivit bestämt om underhållsbidrag äger rätten  annoriunda jörordna därom, när ändrade förhållanden påkalla del.   Under samma förutsättning må ock avtal om underhållsbidrag,  som enligi  7 if  icke är bindande for den underhållsberättigade, på talan av den underhållsskyldige Jämkas av rätten. År underhåll som avses i 1 if faststäUt att utgå till dess barnet nått viss ålder, vare del ej hinder att göra gällande rätt liU bidrag för tid därefter, ändå att fall ej är för handen som nyss är sagt.

Talan .som avses i första stycket må ef föras i fråga om avtal, varigenom underhållsskyldig, i den ordning som stadgas 1 7 i} andra stycket, åtagit sly, atl lill fullgörande av underhållsskyldighet som där avses utgiva visst belopp en gång Jör alla.

Föreslagen lydelse

landena föranleder del. För tiden innan talan har väckis får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så säu att obetalda bidrag sätts ned eller las bon.

De remitterade lagförslagen

9if

År avtal, som makar med avseende å föreslående äktenskapsskiUnad slutii om underhåll tUl barn, uppenbart obilligl för ena maken, må avtalet på hans talan av rätten jämkas. Har talan ej väckis inom ett år från det äktenskaps-skiUnaden meddelades, är rätten ill! lalan föriorad.

Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om aviatel är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tUlkomst och förhåUandena i övrigt.

Har faststäUt underhållsbidrag, som utges fortlöpande, under en tid av sex år inte ändrats tiU beloppet på annat sätt än som avses i I if lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, kan rätten för tiden efier det all talan har väckts ompröva vad som har bestämts om underhållet, utan alt anledning lill jämkning enligi första eller andra stycket behöver åberopas.

Dom eller avtal om underhållsbi-

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

369

De remitterade lagförslagen

2 if tredje stycket

Det åUgger barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. I § skall sörja för all faderskapet lill barn fastställes, att tillse all bamet tillförsäkras underhåll.

drag jör tid intUI dess barnet har nått en viss ålder utgör inte hinder att pröva frågan om bidrag för tiden därefter.

II i

Barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. I § skall sörja för alt faderskapet lill bam faststäUs, skall se tiU alt bamel tillförsäkras underhåll.

10 § första-tredje styckena Talan om underhåll till barn upptages av rätten i den ort där svaranden har sill hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål rörande fastställande av faderskapet lill barn.

Första stycket utgör ej hinder au upptaga fråga om underhåU i samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i första eller andra stycket, upptages målet av Stockholms tingsrätt.

12 il

Talan om underhåll lill barn upptas av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av faderskapet lill bam, äktenskapsmål eller mål om vårdnaden om barn.

Finns ej behörig domstol enligt första stycket, upptas målet av Stockholms tingsrätt.

24   Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

13 i

Två eller flera mål om skyldighet för någon att utge underhållsbidrag tlU barn får handläggas i en rättegång, om det är UU nytta för utredningen eller prövningen. Domstol som enligt 12 ,s år behörig att uppta ett sådant mål får utan hinder av nämnda paragraf för gemensam handläggning uppta ett eller flera andra sådana mål som väcks vid domstolen, om det även i övrigi är lämpligt.

Rånen kan besluta att åter särskilja mål som har förenats enligt första stycket.

Prop. 1978/79:12

370

Nuvarande lydelse

10 if fjärde stycket

Har rätten att avgöra vilken av flera män som är fader till barnet, flir lalan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft.

Förestagen lydelse

Har rätten att avgöra vilken av flera män som är far lill ett barn, lår lalan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga krafl.

De remitterade lagförslagen

14 §

1 mäl om underhåll till barn lår vårdnadshavare föra talan för barnet, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Samma räu au föra talan för barnet har särskih förordnad förmyndare. Även barnavårdsnämnd som enligt II § skall tilLse att barnet tillförsäkras underhäll lår föra sådan talan. Var och en .som kan föra talan för barnel skall beredas tillfälle att yttra sig i målet.

> till olika belopp för särskilda delar av

11   §
1 mål om underhåll lill barn fiir

vårdnadshavare föra lalan för barnet, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. År särskild förmyndare förordnad för barnet, har han samma rätt au föra talan för barnet. Även barnavårdsnämnd som enligt 2 § tredje stycket skall tillse au barnet tillförsäkras underhåll lår föra sådan talan. Var och en som kan föia talan för barnet skall beredas tilllalle att yttra sig i målet.

Underhållsbidrag får bestämma; underhållsliden.

Underhåll lill barn får ej mol den underhållsskyldiges bestridande h;-siämmas för lid efter del barnel fyllt aderton år, innan del kan tillföriitligen bedömas huruvida underhållsskyldighet föreligger därefier.

12    if

I mål om underhåll lill barn kan rätten för liden intill dess laga kraft ägande dom eller beslul föreligger förordna om underhållet efter vad som finnes skäligt. Skyldighet att utge bidrag lår dock e/'åläggas någon, om icke sannolika skäl föreligga au han är bidragsskyldig. Har fråga om underhåll väckts i samband med mål om fastställande av faderskap lill

Underhåll till bam lår ej mot den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för tid efter del barnel fyllt arton är, innan del kan tillJÖrUtligt bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.

15 .v

1 mål om underhåll till barn kan rätten för liden intill dess laga krafl ägande dom eller beslul föreligger förordna om underhållet efter vad som är skäligt. Skyldighet att utge bidrag lår dock åläggas någon endast om det finns sannolika skäl för att bidragsskyldighet föreligger. Har fråga om underhåll väckis i samband med mäl om fastställande av faderskap lill

Prop. 1978/79:12

371

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

De remitterade lagförslagen

barn, får förordnande som nu barn, får förordnande som nu
nämnts ej meddelas, om flera män nämnts ej meddelas, om flera män ät/-
äro instämda i målet. instämda i målet.

Förordnande enligt första stycket kan på yrkande meddelas utan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall motparten beredas tillfälle all yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten när målet avgöres, om åtgärden skall bestå.

Förordnande som nu nämnls går i verkställighet lika med laga kraft ägande dom men kan när som helsl återkallas av rätten.

13 § 16 .sV

Har någon genom skriftlig, av två personer bevittnad handling åtagit sig att lill barn för vilkel faderskapet skall fastställas utge underhållsbidrag för tid intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, gäller i fråga om verkställighet på grund av handlingen vad som är föreskrivet om verkställighet på grand av förbindelse att uige underhäll enligt denna balk.

Beiräffande åtagande enligt första siyckei skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 12 § har meddelat förordnande om underhällsbidrag till barn.

Om rätt atl i vissa fall få ersättning av allmänna medel för utgivna underhållsbidragy?/jnas särskilda bestämmelser.

Beträffande åtagande enligt första Slyckel skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 15 § har meddelat förordnande om underhållsbidrag lill barn.

Om ratt att i vissa fall få ersättning av allmänna medel för utgivna underhällsbidrag flnns särskilda bestämmelser.

14 i

Har viss man enligt 1 kap. 1 § ansetts som barns fader och faslställes att annan man är fader till barnet, har den förstnämnde endast om särskilda skäl föreligga rält till ersättning av den andre för kostnader som han har haft för bamets försörjning.

J7s

Har viss man enligt 1 kap. 1 § ansetts som bams/ar och fastställes att annan man år far till bamet, har den förstnämnde endast om särskilda skälföreligger rätt till ersättning av den andre för kostnader som han har haft för barnets försörjning.

Prop. 1978/79:12 372

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse De remitterade

lagförslagen 20 kap. 9i! I fråga om mål eller ärende, där barnavårdsnämnd eller överförmyndare har rätl all föra talan, skall 20 5 lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken äga motsvarande tillämpning.

Första slyckel gäller ej mål om Första stycket gäller ej mål om
fastställande av faderskap eller un- fastställande av faderskap, vårdnad
derhåll till bam. om eller underhåll lill bam.

11 S Mol beslul som underrätt har Mol beslut som underrätt har meddelat under rättegången i fråga, meddelat under rättegången i fråga, som avses i 6 kap. 13 S, 7 kap. 72 5,10 som avses i 6 kap. 13 S, 7 kap. 75 >!,10 kap. 14 §, 11 kap. 15 eller 16 S eUer li! kap. 14 5,11 kap. 15 eller 16 5 eller 18 kap. 14 5, skall lalan föras särskilt.       kap. 14 §, skall lalan föras särskilt.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft,

såvitt avser 6 kap. 7-9, 10 a och 12 §§ saml 20 kap. 9§ den 1 januari 1979,

såvitt avser 7 kap. 4 § den I januari 1980, och

i övrigi den 1 juli 1979.

Vad som föreskrivs i 7 kap. 12 § i nya lydelsen om alt fråga om underhåll lill bam kan väckas i samband med mäl om vårdnaden om barn skall tillämpas redan fr. o. m. den 1 januari 1979.

Bestämmelsema i 7 kap. 4 § i äldre lydelse upphör att gälla vid utgången av juni 1979.

2. Fräga om vårdnad som har väckts före ikraftträdandet handläggs enligt äldre bestämmelser.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckis före utgången av år 1979 får ulan hinder av 7 kap. 8 § i dess nya l> delse bifallas för längre lid tillbaka än tre år före den dag då lalan väcktes, i den män inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

5. Bidragsskyldighet som har beslämts enligt äldre bestämmelser skall beslå enligt vad som följer av domen eller avtalet.

3 Senaste lydelse 1976:1118.

Prop. 1978/79:12

373

6. Bidragsskyldighel som har beslämls enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten all kräva ut underhållsbidrag som har förfallit till betalning går dock inte föriorad före utgången av är 1979, om den inte skulle ha gått föriorad dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

7. För bidragsskyldighel som har beslämls enligt äldre bestämmelser gäller i fråga om jämkning och omprövning de nya bestämmelserna.

Har någon enligt 7 kap. 7 § andra stycket i dess äldre lydelse slutit avtal om all betala engångsbelopp till barnel, får talan om jämkning enligt 7 kap. 10 § första slyckel i dess nya lydelse dock inte föras i fråga om avtalet.

Omprövning enligt 7 kap. 10 § tredje stycket i nya lydelsen kan påkallas tidigast den 1 juli 1982.

Underhållsberätiigad som enligt 7 kap. 7 § i dess äldre lydelse är oförhindrad att göra gällande rätt till högre underhållsbidrag får ulan hinder av de nya bestämmelserna väcka lalan om sådani bidrag intill utgången av år 1979.

8.   Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill föreskrifi som
har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

De remitterade lagförslagen

2 Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom föreskrivs i fräga om giftermålsbalken'

dels att 7 kap. 3-5 §§ skall upphöra alt gälla,

dels att 5 kap., 7 kap. 2 §, 11 kap. 1 och 14-16 §§, 13 kap. 10 § saml 15 kap. 11, 24, 25 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i 11 kap. skall införas en ny paragraf, 14 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

Allmänna bestämmelser

om makars rättsförhållanden

1§
Man   och   hustru   äro   skyldiga        Man   och   hustru   är   skyldiga
varandra trohet och bistånd,' de hava    varandra trohet och bistånd. De skall
att i samråd  verka  för familjens    gemensamt vårda hem och barn och i
bästa. samråd verka för familjens bästa.

2 §

Makarna äro pliktiga aU, var efter sin förmåga, genom tillskol t av pen-

I Balken omtryckt 1973:645.

Makarna skaU, var och en efter sin jörmåga, bidra tlU familjens under-

Prop. 1978/79:12

374

Nuvarande lydelse

ningar, verksamhet i hemmet eller annorledes bidraga tiU au bereda familjen det underhåU, som med avse ende å makarnas villkor må anses tillbörligt. TiU familjens underhåU skaU räknas vad som erfordras för den gemensamma hushåUningen och barnens uppfostran samt för tillgodoseende av vardera makens särskilda behov.

Föreslagen lydelse

håll, däri inräknat vad som krävs för makarnas personliga behov. De skaU fördela utgifter och sysslor mellan sig.

Om    underhåU   tiU   barn   Jinns bestämmelser i föräldrabalken.

De remitterade lagförslagen

Lämnar vad ena maken enligt 2 § har aU tillskjuta icke tillgång tiU bestridande av utgifterna för hans särskilda behov och de utgifter, han eljest med hänsyn UU makarnas levnadsförhål-tanden enligt sed har att ombesörja för familjens underhåU, vare andra maken pliktig att i lämpliga poster tillhandahålla honom erforderliga penningmedel. Rätt tiU sådant bidrag tiU-komme dock ej make, som visar oförmåga att handhava medel eller av annan särskild orsak icke bör äga ombesörja utgifterna.

3 §

Om det som make skall bidra med inte räcker tiU för makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåU, skaU den andra maken lämna de pengar som behövs.

Vad med tillämpning av 2 och 3 §§ av ena maken överlämnats tUl den andre för tillgodoseende av hans särskilda behov vare hans egendom.

4 §

Vad make med tillämpning av 2 och 3 §§ har lämnat tiU den andra maken för dennes personUga behov är mottagarens egendom.

Gör make sig skyldig tlU uppenbar försummelse av sin underhållsplikt, varde han, om andra maken det yrkar, av rätten förpliktad au UU denne utgiva bidrag tlU de utgifter för familjens

5 §

Försummar make sin underhållsskyldighet mot den andra maken kan rätten förordna om underhällsbidrag.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

underhåll, vilkas ombesörjande enligt sed ankommer på honom eller rätten med hänsyn tiU omständigheterna Jinner skäligen böra anförtros honom.

Föreslagen lydelse

375

De remitterade lagförslagen

6§

Har ena maken under eu kalenderår för familjens tillbörliga underhåU haft utgifter, som uppenbarligen överstiga vad enligt 2 § ålegat honom för underhållet ullskjuta, äge han, om ej annat avtalats eller med hänsyn tlU omständigheterna får antagas vara avsett, av andra maken utfå ersättning för vad av sagda utgifter må anses belöpa pä denne.

Talan om ersättning må ej väckas, sedan ett år förfiutit efter kalenderårets utgång,

Räu till ersättning må ej göras gäUande av annan än den ersättningsberättigade själv, ej heller i den ersättningsskyldiges konkurs.

7§

Lever makar på grund av söndring åtskilåa, skall make ändå bidraga tUl andra makens underhåll enligt de grander som anges i 2 §.

Om bidrag UU barnens underhåU i fall, som avses i första stycket, stadgas i föräldrabalken.

6§

Om makarna inte varaktigt bor tUlsammans, skall make betala underhållsbidrag UU den andra maken enligt de grunder som anges i 2 §.

Talan om underhållsbidrag får inte bifallasför längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om Inte den bidragsskyldige medger det.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

376

Föreslagen lydelse

8§

Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag går förlorad tre år efter Jörfallodagen. Har utmätning för fordran på bidraget skett före utgången av denna tid eller har den bidragsskyldige blivii försatt i konkurs pä grund av ansökan som har gjorts före tidens utgång, jår dock betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även efter tidens utgång.

De remitterade lagförslagen

Utan hinder av vad rätten beslutii om bidrag, som i 5 eller 7 § sägs, äge rätten på endera makens yrkande annorlunda förordna därom, när ändrade förhållanden påkalla det.

9 §2

Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring i förhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så sätt au obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.

Avtal om underhåU kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tiUkomst och förhållandena i övrigt.

10 p

Avtal ifråga, som avses i 2, 3, 7 eller 8 §, må på ena makens yrkande av rätten jämkas, om avtalet finnes uppenbart obllllgt eller ändrade förhållanden påkalla det.

11 §

Makarna vare pliktiga giva varandra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden, som erfordras för bedömande av värderas underhållsskyldighet.

2 Senaste lydelse 1976:613. 'Senaste lydelse 1976:613.

10 f

Makarna är skyldiga att lämna varandra de upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som behövs för att de skaU kunna bedöma varandras underhållsskyldighet.

Prop. 1978/79:12

377

Nuvarande lydelse

8§

I fall, som avses i 7 §, må, såvitt det med hänsyn lill vardera makens levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt finnes skäligt, make förpliktas atl tiU nyttjande lämna undra maken lösören, vUka vid sammanlevnadens hävande Ingingo i let för makarnas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller utgjorde andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålunda lämnats den andre tiU nyu-jande, skaU avtal, som ägaren må med tredje man träffa angående egendomen, ej lända UU inskränkning i andra makens nyttjanderätt.

Föreslagen lydelse

11 i

I fall som avses i 6 kan make förpliktas att lämna lösören //77 den andra maken för att användas av denne, om det är skäligt med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt. Skyldigheten omfattar dock endast lösören som ingick i makarnas bohag när sammanlevnaden upphörde och var avsedda att användas av makarna gemensamt eller som då var den andra makens arbetsredskap. Om egendom som tillhör den ena maken sålunda har lämnats tUl den andra, medför avtal mellan ägaren och tredje man om egendomen inte någon inskränkning i den andra makens nyttianderätl.

Bestämmelserna i 9 § om jämkning av avtal om underhållsbidrag gäller även avtal I fråga som avses i första stycket.

De remitterade lagförslagen

12 §

En var av makarna äge auför den dagliga hushåUningen eller barnens uppfostran med förpliktande verkan jämväl för den andra maken Ingå sådana rättshandlingar, som sedvanligen företagas för dessa ändamål. Rättshandlingen shall anses vara ingången i syfte att förplikta jämväl andra maken, såviåa ej annat framgår av omständigheterna.

Rättshandling, varom i första stycket sägs, vare ej förpliktande för andra maken, om den, med vilken rättshandlingen slöts, insåg eller bort inse, att del, som anskaffades genom rättshandlingen, ej var erforderligt.

Prop, 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Vad sålunda är stadgat skaU ej äga tUlämpning, om makarna på grund av söndring leva åtskilda.

13       §'

Missbrukar make den honom enligi 12 § lUlkommande behörighet, må han kunna på yrkande av andra maken av rätten Jörklaras behörigheten förlustig.

Sådant beslut varde av rätten upphävt, om makarna enas därom eller förändrade förhållanden visas hava inträtt.

Om rättens beslut, som i denna paragraf avses, skall ofördröjligen genom rättens försorg anmälan göras UU äktenskapsregistret samt kungörelse införas i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning.

14       §

År ena makenför bortovaro eller sjukdom ur stånd att själv ombesörja sina angelägenheter; har han ej nämnt fullmäktig, och är ej heller förmyndare eller god man JÖr honom förordnad, äge andra maken företräda honom, när angelägenhet yppar sig, som ej utan olägenhet kan uppskjutas, uppbära avkastningen av hans egendom och annan hans Inkomst samt, om det for anskaffande av medel tiU familjens underhåU oundgängligen tarvas, pantsätta eller avyttra honom tUlhörig egendom. Ej må i något faU fäst egendom avyttras eller intecknas eller i sådan egendom upplåten rättighet inskrivas, med mindre rätten, efter inhämtande av yttrande från hans närmaste fränder.

378

Föreslagen lydelse

12 §

Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fattas medel för familjens underhåU, får den andra maken / behövlig omfattning lyfta den sjuke eller bortavarande makens inkomst och avkastningen av den makens egendom samt kvinera ut banktUlgodohavanden och andra penningmedel. Vad som har sagts nu om makes behörighet gäller dock ej, om sammanlevnaden mellan makarna har upphört eller om fullmäktig, förmyndare eller god manfinnsför den sjuke eller boriavarande maken.

Rättshandling som avses i Jörsta stycket är bindande JÖr den sjuke eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåU,

De remitterade lagförslagen

■•Senaste lydelse 1977:655.

Prop. 1978/79:12 379

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse De remitterade

lagförslagen

som vistas i riket, medgiver det. såvida tredje man varken insåg eller
Vad nu är stadgat äge ej tillämp- borde ha insett att behovet ej före
ning, om makarna på grund av sond- låg.
ring leva åtskilda.

15 § 13 §

Om makes släktnamn är särskih        Om makes släktnamn finns sär-
stadgai. skilda bestämmelser.

1 kap. 2§ Är i äktenskapet gäld gjord av bägge makama, svare de en för bägge och bägge för en för gälden, såvida ej annat avtalals.

Samma lag vare, där ena maken gjort gäld, för vilken enligt 5 kap. 12 § jämväl andra maken svarar.

3 ii

Häftar hustrun jämte mannen för gäld, som båda makarna eller endera gjort genom lättshandling av den i 5 kap. 12 § avsedda beskaffenhet, och viU borgenären söka hustrun för gälden, skaU han anhängiggöra sin talan inom rvå år från förfallodagen eller, om gälden skaU betalas vid anfordran, från dess uppkomst;försittes denna tid, vare rätt UU talan mot henne förlorad.

Varder hustrun försatt i konkurs, vare hon ej pliktig att för dessförinnan gjord gäld av beskaffenhet, som i första stycket avses, ansvara med egendom, som hon under konkursen eller därefter förvärvar.

4§

Har bodelning verkställts i anledning av boskillnad eller äktenskapels upplösning, svarar hustrun för gäld, som avses i 3 i och som uppkommit

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

före boskillnadsansökningen eller, om äktenskapet upplösts genom mannens död utan au talan om äktenskapsskiUnad då var anhängig, före dödsfallet eller, om äktenskapet upplösts i annat fåU, före ansökningen om äktenskapsskUlnad, endast intill värdet av dels den enskUda egendom hon ägde vid den tillämpliga tidpunkten, dels den egendom som tUlades henne vid bodelningen. Vad nu sagts skall i ullämpliga delar gälla även för detfaU att bodelning ej skaU äga rum i anledning av äktenskapets upplösning.

Häftade egendom, som i första stycket sägs, på grund av inteckning eller eljest särskUt för annan gäld än där avses, varde motsvarande del av egendomens värde ej medräknad.

5§

Vad 13 och 4 §§ är stadgat skaU ej äga tillämpning, om hustrun iklätt sig vidsträcktare betalningsansvar.

Föreslagen lydelse

380

De remitterade lagförslagen

11 kap. 1§

Är makar ense om atl äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äkten skapsskillnad. Har make barn under sexton år som står under hans värd ■ nad, skaU äktenskapsskUlnaden dock föregås av betänketid.

Är makarna ense om all äktenskapet skall upplösas, har de rätl till äktenskapsskillnad. ÅkrenskapsskiU-naden skallföregås av betänketid, om makarna begär det eller om make varaktigt bor tUlsammans med eget barn under sexton är som står under den makens vårdnad.

14 § första stycket

Om ena maken efter äktenskapsskillnaden är i behov av bidrag till sitt tillböriiga underhåU, kan rätten ålägga andra maken alt utge sådani bidrag

14 §

Efter äktenskapsskiUnad svarar varje make för sin försörjning.

År make under en övergångstid i behov av bidrag tiU sitt underhåU, har

Prop. 1978/79:12

381

Nuvarande lydelse

efter vad som är skäligt med hänsyn Ull hans förmåga och övriga omständigheter. Vid prövningen skall beaktas att make kan ha särskUt behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden.

Föreslagen lydelse

maken rält att fä underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn UU den makens förmåga och övriga omständigheter.

Har make svårigheter atl försörja sig själv efter upplösning av ett långvarigt äktenskap eller finns del annars synnerliga skäl har maken rätl tiU underhållsbidrag för längre tid än som anges i andra stycket.

De remitterade lagförslagen

14 § andra stycket

Bidraget kan, om den underhällsskyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna i övrigt föranleder det, bestämmas tUl visst belopp att utges en gång för alla. År bidraget bestämt au utgå på särskUda Uder och ingår den underhållsberättigade nyu äktenskap, skaU bidrag ej vidare utgå.

14 a §

Underhållsbidrag efter äktenskapsskUlnad utges fortlöpande. Om det finns särskilda skäl kan rätten dock bestämma att bidraget skall erläggas med ett engångsbelopp.

Bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 if§ skaU tillämpas även I fråga om underhåU efter äktenskapsskillnad.

15 §3

Utan hinder av vad som genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om bidrag tillfi-dnskild makes underhåll kan rätten på endera makens yrkande förordna på annal sätt därom, när ändrade förhållanden påkallar det. Endast om synneriiga skäl föreligger får dock underhållsbidrag utdömas, om sådant bidrag icke tidigare skolat utgå, eller höjas utöver del högsia belopp lill vilkel bidraget lidigare varit bestämt.

Första stycket äger ej tUlämpning,

Bestämmelserna i 5 kap. 9lf om jämkning tillämpas även 1 fråga om underhåU efter äktenskapsskiUnad. Endasl om synneriiga skäl föreligger får dock på grund av ändring Iförhållandena underhållsbidrag höjas utöver del högsia belopp till vilkel bidraget tidigare har varit bestämt. Dom eller avtal om underhållsbiårag i form av ett engångsbelopp jår ej mot parts bestridande jämkas på grund av ändring i förhållandena.

3 Senaste lydelse 1976:613. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

om någon förpliktats eller åtagit sig att t IU frånskild makes underhåU utge viss t belopp en gång för alla.

Föreslagen lydelse

382

De remitterade lagförslagen

16 §

Är avtal, som makar med avseende pä förestående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad därmed äger samband ellerom bidrag UU makes underhåU, uppenbart obilligl för ena maken, skall del pä han-i talan jämkas av rätten. Har lalan ej väckis inom ett år från del äktenskapsskillnaden meddelades, är rät ten lill lalan föriorad.

Är avtal, som makar med avseende på föreslående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad som har samband därmed, uppenbart obilligl för ena maken, skall det på den makens lalan jämkas av rätten. Har talan ej väckts inom ett år från del äktenskapsskillnaden meddelades, är rätlen lill talan föriorad.

13 kap. 10 §

Till betalning förfallet underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 § har att en gång för alla utge lill andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra maken utöver egendom lill täckning av denne åvilande gäld.

Till betalning förfallet underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 a § första stycket har att en gång för alla utge lill andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra maken utöver egendom till täckning av denne åvilande gäld.

15 kap. 11§ I mål om äktenskapsskillnad skall rätten, på yrkande av endera maken, för liden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna om sammanlevnadens hävande och om förbud för makarna vid vite av fängelse i högst ett år eller böter att besöka varandra. Rätten kan också för samma lid förordna efter vad som finnes skäligt om bidrag av ena maken till den andras underhåll. Vid förordnande om sammanlev-        Vid förordnande om sammanlevnadens hävande kan rätten bestäm-     nådens hävande kan rätten bestäm-

ma, vilken av makarna som skall f2 sitta kvar i hemmet. Dömes lill äktenskapsskillnad, skall sådan bestämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som berättigats atl sitta

ma, vilken av makarna som skall få sitta kvar i hemmet. Dömes lill äktenskapsskillnad, skall sådan bestämmelse gälla lill dess bodelning sker. Make som berättigats att sitta

Prop. 1978/79:12

383

Nuvarande lydelse

kvar i hemmet fär inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i bohaget, såvida ej rätlen beträffande viss egendom förordnar annoriunda. Om den nyttjanderätt som sålunda kan tillkomma make gäller vad i 5 kap. 8 § sägs.

Föreslagen lydelse

kvar i hemmet får inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i bohaget, såvida ej rätten beträffande viss egendom förordnar annoriunda. Om den nyttjanderätt som sålunda kan tillkomma make gäller vad i 5 kap. 77 § sägs. Förordnande enligt första eller andra stycket får meddelas ulan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall tillfälle all yttra sig över yrkandet beredas andra maken. Har förordnande meddelats, skall rätten när målet avgöres pröva, om åtgärden skall beslå. Förordnande om sammanlevnadens hävande och om besöksförbud skall beslå, om make begär del.

Beslul enligt denna paragraf skall verkställas lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten. Beslul om sammanlevnadens hävande och om besöksförbud får dock ej återkallas, om make motsätter sig del.

De remitterade lagförslagen

24 §

Har make yrkat åläggande för andra maken all utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 7 § eller, efter del till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 §, eller har make påkallat jämkning i vad genom rättens beslul eller genom avtal blivit bestämt om sådani bidrag, kan rätten på yrkande för liden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt.

Har make yrkat åläggande för andra maken all utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 6 § eller, efter del lill äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 §, eller har make påkallat jämkning i vad genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om sådant bidrag, kan rätten pä yrkande för tiden intill dess laga krafl ägande dom föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt.

25 §

Har make yrkat all enligt 5 kap. 8 § av andra maken till nyttjande erhålla nödiga lösören eller påkallat jämkning av avtal i sådan fråga, äge rätten, på yrkande, meddela förordnande därom för liden intill dess laga kraft ägande dom föreligger.

Har make yrkat att enligt 5 kap. 77 § av andra maken till nyttjande erhålla nödiga lösören eller påkallat jämkning av avtal i sådan fråga, äge rätlen, på yrkande, meddela förordnande därom för liden intill dess laga krafl ägande dom föreligger.

Prop. 1978/79:12 384

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse De remitterade

lagförslagen

31 §

Vistas den, mol vilken talan enli;gt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt i saken bevakas av god man som sägs i 18 kap. föräldrabalken. Delsamma gäller, om han vislas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underiåter all ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligger atl förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken han förordnats i den män del kan ske.

1 fråga om ersättning lill god man I fråga om ersättning lill god man
som avses i första stycket skall gälla som avses i första slyckel skall gälla
vad i 20 kap. 19 § föräldrabalken vad i 10 kap. 13 § föräldrabalken
stadgas angående ersättning ät rätte- stadgas angående ersättning ät rätle-
gängsbiträde. gångsbilräde.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. Har någon genom sådan rättshandling som avses i 5 kap. 12 eller 14 § i äldre lydelse före den 1 juli 1979 förpliktat sin make får rättshandlingen göras gällande enligt äldre bestämmelser. Vad som sägs i 5 kap. 12 § andra stycket i dess nya lydelse tillämpas endast i fråga om rättshandling som har företagits efter ikraftträdandet.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckis före utgången av är 1979 får utan hinder av 5 kap. 7 § och 11 kap. 14 a § andra slyckel i nya lydelsen bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, i den mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

5. Bidragsskyldighel som har bestämis enligt äldre bestämmelser skall beslå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Vad som är föreskrivet i 11 kap. 14 § andra stycket i dess äldre lydelse om att bidrag skall upphöra att utgå, om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap, skall fortfarande gälla i fråga om bidrag som har beslämts före ikraftträdandet.

6. Bidragsskyldighet som har b{;slämls enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten att kräva ul underhållsbidrag som har förfallit lill betalning gär dock inte föriorad före utgången av är 1979, om den inte skulle ha gått föriorad dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

■• Senaste lydelse 1973:944.

Prop. 1978/79:12 385

7. För bidragsskyldighel som har beslämls enligt äldre bestämmelser     De remitterade gäller i fråga om jämkning de nya bestämmelserna. lagförslagen

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill föreskrifi som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3 Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs all 7 kap. 6 § och 8 kap. ärvdabalken skall upphöra all gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. De upphävda bestämmelserna skall dock fortfarande tillämpas om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av 8 kap. 10 § ärvdabalken enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna lill lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken gäller fortfarande 7 kap. 6 § ärvdabalken.

4 Förslag till

Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 54 a § utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54a§'
På grund av skriftlig, av två På grand av skriftlig, av tvä
personer bevittnad förbindelse får personer bevittnad förbindelse får
utmätning äga mm för bidrag, som utmätning äga ram för bidrag, som
någon enligt förbindelsen skolat någon enligt förbindelsen skolat
utgiva lill fullgörande av underhålls- utgiva lill fullgörande av underhålls
skyldighet jämlikt giftermåls- eller skyldighet jämlikt giftermåls- eller
föräldrabalken eller skolat eriägga lill föräldrabalken eller skolat eriägga lill
bamavårdsnämnd såsom ersättning barnavårdsnämnd såsom ersättning
för barns vård jämlikt barnavårdsla- för barns värd jämlikt barnavårdsla
gen. Beträffande underhållsbidrag gen (1960:97f Beiräffande under-
tlU make skall dock vad nu sagts ej h&llshidragsom skall utgivas tiU gälde-
äga tillämpning, med mindre makar- närens makeför makens egen del eller

' Senaste lydelse 1976:615. Ändringen innebär bl. a. atl andra stycket upphävs.

25 Riksdagen 1978/79. I:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 386

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse De remitterade

lagförslagen
na under den lid bidraget avser levde   för makarnas barn skall dock vad nu
och alltjämt leva åtskilda på grund av    sagts  äga  tillämpning endast  om
söndring eller efter hemskiUnad. makarna  under  den  tid  bidraget

avser ej varaktigt bodde tUlsammans och aUtjämt ej göra det.

Har bidrag som avses i 1 mom. förfalUt tUl betalning tidigare än tre är innan ansökan gjordes, får utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om gäldenären påstår aU bidraget guldits och invändningen ej kan med hänsyn tiU omständigheterna i övrigt lämnas utan avseende.

Är talan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger denna förordna, att utmätning på gmnd av förbindelsen tills vidare ej får äga ram.

Den som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i huvudskrift till utmätningsmannen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Bestämmelserna i 2 mom. i paragrafens äldre lydelse gäller dock fortfarande intill utgången av år 1979.

5 Förslag till

Lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

Härigenom föreskrivs att 7 § barnavärdslagen (1960:97)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 fråga om bamavårdsnämnd tillämpas bestämmelsema i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § första och tredje styckena, 6-8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt.

Uppdrag, som avses i 3 kap. 12 § andra slyckel kommunallagen (1977:179), får ej omfatta befogenhet att

1. utdöma förelagt vite.

' Lagen omtryckt 1971:1038. 2 Senaste lydelse 1977:1037.

Prop. 1978/79:12

387

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

De remitterade lagförslagen

2. vidtaga åtgärd enligt 26 § 2, 3 eller 4 eller enligt 29 eller 30 § eller göra framställning om intagning i ungdomsvårdsskola,

3. meddela beslut som avses i 46 § andra slyckel, tillstånd eller förhandsbesked som avses i 47 § eller förbud som avses i 50 eller 51 § eller

4. fullgöra vad som ankommer pä nämnden enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Uppdrag som avses i 3 kap. 12 §        Uppdrag som avses i 3 kap. 12 § andra     stycket     kommunallagen    andra     stycket     kommunallagen

Nämndens protokoll behöver ej, utöver vad som följer av 14 § tredje och fjärde styckena denna lag, upplaga annal än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje ärende och uppgift om reservation.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos barnavårdsnämnd.

(1977:179) får, såvitt gäller föräldrabalken, omfatta endast befogenhet all fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 1 kap. 4 §, 2 kap. I, 4-6, 8 och 9 §§, 3 kap. 5, 6 och 8 §§ saml 7 kap. 2, 7 och 11 §§ nämnda balk. Uppdrag atl fullgöra uppgift som anges i 2 kap. 9 § föräldrabalken får dock ej omfatta befogenhet all besluta atl icke påbörja utredning eller all lägga ned påbörjad utredning. Uppdrag atl fullgöra uppgift som anges i 7 kap. 7 § föräldrabalken får ej omfatta befogenhet att godkänna avtal som innefattar åtagande alt utge engångsbelopp.

(1977:179) får, såvitt gäller föräldrabalken, omfatta endast befogenhet atl fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 1 kap. 4 §, 2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§, 3 kap. 5, 6 och 8 §§ samt 7 kap. 7, 77 och 14 §§ nämnda balk. Uppdrag atl fullgöra uppgift som anges i 2 kap. 9 § föräldrabalken får dock ej omfatta befogenhet att besluta all icke påbörja utredning eller atl lägga ned påbörjad utredning. Uppdrag alt fullgöra uppgift som anges i 7 kap. 7 § föräldrabalken får ej omfatta befogenhet alt godkänna avtal som innefattar åtagande atl utge engångsbelopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Prop. 1978/79:12

388

6 Förslag till Lag om ändring

lagen (1964:143) om bidragsförskott

De remitterade lagförslagen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott' dels att 1, 2, 4, 7, 15 och 18 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels all i lagen skall införas en ny paragraf, 4a§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet Icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott tiU barnet i förhållande tUl fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet.

Bidragsförskott utgår även UU här i riket bosatt barn som icke är svensk medborgare om vårdnadshavaren är bosau i riket och antingen barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistas i riket.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag underhållsskyldig.

I

Föreslagen lydelse

/ enlighet med vad som föreskrivs i denna lag lämnas bidragsförskott av aUmänna medel tiUbarn som är bosatt här i landet. År barnet inte svensk medborgare, tillämpas dock lagen endast om också barnets vårdnadshavare är bosatt här i landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

öm ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet, lämnas bidragsförskott I förhållande tiU förälder som inte har vårdnaden, såvida denne inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt men barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av dem, lämnas bidragsförskott iförhållande tiU den andra föräldern.

Förälder i förhållande tUl vilken bidragsförskott lämnas enligt andra stycket kallas i lagen underhållsskyldig. Vad som sägs i lagen om vårdnadshavare gäller. Ifall då barnet står under bådaföräldrarnas vårdnad, den av föräldrarna som varaktigt bor tillsammans med barnet.

Bidragsförskott utgår icke därest a) barnet bor tillsammans med den

2S

Bidragsförskott lämnas ej, om a) vårdnadshavaren uppenbarligen

1 Lagen omtryckt 1976:277.

Prop. 1978/79:12 389

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse De remitterade

lagförslagen

underhållsskyldige: utan gUtigt skäl underlåter au vidtaga

eller medverka tiU åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap tiU barnet faststäUt;

b) det föreligger grundad anledning antaga alt den underhällsskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 S första och andra styckena;

c) det finnes uppenbart atl den underhållsskyldige annoriedes sörjt eller sörjer för alt barnel erhåller motsvarande underhäll;

d)   vårdnadshavaren uppenbarligen d) barnet av annat skäl uppenbar-
utan giUigt skäl underlåter att vidtaga ligen saknar behov av bldragsför-
elter medverka tiU åtgärder för au få     skott,

underhållsbidrag eller faderskap tiU barnet faststäUt.

4i!

Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtio procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser.

Skall bidragsförskott utgä i förhällande till såväl fader som moder eller är barnel berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 S lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettio procent av det basbelopp som anges i första stycket, i förra fallet i förhållande lill varje underhållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga alt faslsiälll underhållsbidrag betalas i vederböriig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskollsbe-lopp enligt första eller andra stycket saml underhållsbidragets belopp.

Bidragsförskott utgår ej med högre Om det underhållsbidrag som har

belopp ån underhällsbidraget, därest blivit faststäUt uppenbarligen under-
vårdnadshavaren uppenbarligen utan stiger vad den underhållsskyldige bör
giltigt skäl underlåter att vidtaga eller erlägga i bidrag, lämnas inte bidrags-
medverka tiU åtgärder för att få under- förskott enligt första eller andra stycket
hållsbidraget höjt. med högre belopp än underhållsbidra-

get. I faU som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Har när underhållsbidrag skaUfastställas beaktats att den underhållsskyldige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, minskas bidragsför-

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

390

De remitterade lagförslagen

skottet med belopp som svarar mot den del av underhållsskyldigheten som fullgörs på detta sätt.

Har den underhållsskyidige rätt tiU avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken därför au han har haft barnet hos sig och skaU avdraget beaktas enligt 15 § vid återkrav av bidragsförskou, minskas kommande bidragsförskott med belopp som skaU beaktas vid återkravet.

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsättning alt den underhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något all anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort lid muntiigen eller skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 2 § flj, b) och c) samt 4 ■} tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat beslul i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller bifallits endast till viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 §§ saml, i annal fall än som avses i 4 § tredje Slyckel, den underhållsskyldige om

75

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsättning all den underhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande all, därest han har något atl anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort lid muntligen eller skriftligen yllra sig. 1 meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 2 § b), c) och d) saml 4 § tredje slyckel.

När försäkringskassan meddelat beslul i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller bifallits endasl lill viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 §§ saml, i annal fall än som avses i 4 § tredje stycket, den underhållsskyldige om

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

391

De remitterade lagförslagen

föreskrifierna i 2 a), b) och c) samt    föreskrifterna i 2 !; b), c) och d) samt
16 §. 16 S.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträder den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyidige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkorel i 1 kap. 4 (; lagen (1962:381) om allmän försäkring i barnels rält lill underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnels rätt.

15 i

1 den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhällsbidrag inträder den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkorel i 1 kap. 4 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring intlU belopp som har lämnats i bidragsförskott i barnels rält lill underhållsbidrag gentemot den underhällsskyldige. Är den underhällsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven fömtsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt.

Har den underhållsskyldige rätt UU avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken därför att han har haft barnet hos sig och viU han au avdraget skaU beaktas vid återkrav av bidragsförskou enligt första stycket, skaUhan anmäla detta tiUförsäkrings-kassan Inom tre månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Den underhållsskyldige skaU genom intyg av den andra föräldern eller, om sådant intyg inte kan erhållas, på annat sätt styrka att han har haft barnet hos sig under den tid som avdraget avser.

Oavsett vad som har bestämts genom dom eller avtal beaktas avdrag som avses i andra stycket endast om den underhållsskyldige har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn.

Prop. 1978/79:12

392

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

De remitterade lagförslagen

18

Försäkringskassa som avses i 15 {j får besluta all återkrav gentemot den underhållsskyldige för det allmän nas räkning skall eftergivas. Eftergift får meddelas om del är skäligt med hänsyn UU att den underhållsskyldige varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift får också meddela;> om del av annan anledning framslå;r som skäligt.

Försäkringskassa som avses i 15 S får besluta all återkrav gentemot den underhållsskyldige för del allmännas räkning skall eftergivas heh eller delvis. Eftergift får meddelas om det är påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska förhåltanden. Eftergift får också / övrigt meddelas om del framstår som skäligt med hänsyn tiU den underhållsskyldiges personliga förhållanden eller av annan särskild anledning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979 i fråga om 1,2 och 4 §§, 4 a § första slyckel, 7 och 18 §ij samt den I januari 1980 beträffande 4 a § andra stycket och 15 §.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs all 1 och 3 §§ lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15'

Är någon skyldig atl till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet på särskilda lider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande make, barn, makes barn, fader eller moder, ändras bidragets belopfi enligt denna lag med hänsyn till penningvärdets förändring.

Är någon skyldig all lill fullgörande av lagstadgad familjerättslig underhållsskyldighet pä särskilda tider utge bidrag i svenskt mynt lill make, förutvarande make, eget barn eller annans barn, ändras bidragels belopp enligt denna lag med hänsyn lill penningvärdets förändring. Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget beslämls innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penningvärdet eller den bidragsplikliges inkomster utgå med ändrat belopp enligt gmnder som anges i domen eller avtalet.

'Senaste lydelse 1971:891.

Prop. 1978/79:12

393

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

De remitterade lagförslagen

3 5

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 5 saml bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning lill basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den I april del år basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefier den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg lill grund för senaste ändring.

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Brutet procenttal avrundas till närmast lägre hela procenttal. Procenttalet faslställes av myndighet, som Konungen bestämmer.

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 5 saml bidragsbelopp som senast bestämis eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning lill basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet förapril 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider del basbelopp som låg lill grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefter bestämmes under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

Bidragsbeloppet ändras med del procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp UU eget eller annans barn ändras dock fr. o. m. den 7 aprU 1979 endast med eu procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. Ar procenttal för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmast lägre hela procenttal. Procenualenför ändring av bidragsbelopp fastställes av myndighet som regeringen bestämmer. Bidrag, vars belopp efter ändringen slutar på öretal, utgår med närmast lägre krontal.

Denna lag träder i krafl såvitt avser I § den 1 juli 1979 och såvitt avser 3 § den 1 januari 1979.

Har underhållsbidrag bestämis lill fader eller moder med stöd av 7 kap. 3 § föräldrabalken i dess lydelse intill den I juli 1979, skall bidragsbeloppet ändras enligt vad som i denna lag är föreskrivet om underhållsbidrag lill make eller förutvarande make.

2 Senaste lydelse 1972:583.

Prop. 1978/79:12

394

8 Förslag till

Lag om ändring i införsellagen (1968:621)

Härigenom föreskrivs i fräga om i:nförsellagen (1968:621), dels all 16 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a 5, av nedan angivna lydelse.

De remitterade lagförslagen

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 a §

Har gäldenären rätt tiU avdrag på underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 if föräldrabalken, får belopp som på grund härav tillgodoräknas honom ej tagas I anspråk genom införsel för fordran som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som inträtt i dennes rätt.

16 S

Om underhållsbidrag som avses i 5 kap. 5 § giftermålsbalken överstiger vad som skäligen bör tillkomma familjen, lår underhållsbidraget vid tillämpning av 15 § jämkas med hänsyn lill annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. Är del påkallat av särskilda skäl får jämkning ske även av annal underhållsbidrag, om detta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades försörjning.

Första stycket äger motsvarande

Bor gäldenären varaktigt tillsammans med sin make och överstiger underhållsbidrag tUl maken eller UU makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberätU-gade, får underhällsbidraget vid tillämpning av 15 § jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger ram. Är del påkallat av särskilda skäl får jämkning ske även av annal underhållsbidrag, om detla uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades försörjning, tillämpning, om skalleavdrag eller

utmätning ej kan äga ram till följd av införsel för underhållsbidrag, som avses

där.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 15 a 5 den 1 januari 1980 och såvitt avser 16 5 den 1 juli 1979.

Prop. 1978/79:12 395

9 Förslag till De remitterade

Lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för     lagförslagen utgivna underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs all 1 § lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§'

Den som på grand av förordnande Den som på grund av förordnande
enligt 7 kap. 12 § föräldrabalken i enligt 7 kap. 75 § föräldrabalken i
mål om fastställande av faderskap mål om fastställande av faderskap
utgivit underhållsbidrag till bam har utgivit underhållsbidrag till barn har
rätt all av allmänna medel återfå vad rätl all av allmänna medel åierlå vad
han utgivit, om domstolen genom han utgivit, om domstolen genom
dom eller beslul som vunnit laga dom eller beslut som vunnit laga
kraft skilt målet från sig utan att krafl skilt målet från sig ulan all
mannen blivit underhållsskyldig. mannen blivit underhållsskyldig.

Vad som sägs i första stycket om rält till ersättning av allmänna medel gäller också för del fall all underhållsbidrag utgivits på grund av all mannen i skriftlig, av tvä personer bevittnad handling, som godkänts av barnavårdsnämnden, åtagit sig att utge underhåll för tid, intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, och blodundersökningen visar atl han icke kan vara fader lill barnet. Är hans faderskap enligt blodundersökningen osannolikt, har han rätt lill ersättning för utgivna underhållsbidrag, såvida lalan om faderskapet icke väckes mol honom inom sex månader frän del utlåtandet över blodundersökningen förelåg. Oavsett resultatet av blodundersökningen föreligger rätt till ersättning, om han genom lagakraftvunnen dom friats från faderskapet eller om annan man på grund av lagakraftvunnen dom eller erkännande är alt anse som fader till barnel.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1979.

'Senaste lydelse 1976:625.

Prop. 1978/79:12

396

LAGRÅDET

Utdrag

PROTOKOLL vid sammanträde 1978-09-12

Lagrådets yttrande

Närvarande: f. d. justitierådet Brunnberg, regeringsrådet Petrén, justitierådet Sven Nyman, justitierädet Knutsson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 8 juni 1978 har regeringen på hemställan av chefen för justitiedepartementet, statsrådet Romanus, beslutat inhämta lagrådels yttrande över förslag lill

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

5. lag om ändring i bamavårdslagen (1960:97),

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

7. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621) och

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

Förslagen  har inför lagrådet  föredragils av  hovrättsassessorn  Nina Pripp. Förslagen föranleder följande yttranden.

Lagrådet:

Familjerätten utgör ell av de viktigare områdena för nordiskt lagstiftnings-samarbete. GB liksom vissa av de lagar som uppgått i FB har tillkommit i nordiskt samarbete. Se härom närmare översikterna i Nordisk Utrednings-serie 1965:2 s. 16-20 och 1976:32 s. 25-28.

En viktig princip i det nordiska lagslifiningssamarbelel är att, om lagstiftning tillkommit i nordiskt samarbete, senare ändringar också bör företas gemensamt. Denna gmndsats - om än i uttunnad form - bär upp regeln i art. 41 i samarbeisöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, dens. k. Helsingforskonventionen. Där föreskrivs all bestämmelse som tillkommit efter samarbete mellan två eller flera fördragsslutande parter ej lår ändnis av part, med mindre övriga parter underrättats därom. 1 brådskande fall liksom i mera likgiltiga fall kan undertällelse underiåtas. Meningen är självfallet, även om denna tanke ej

Prop. 1978/79:12

397

kunnat bindas i Iraktalform, all underrättelsen skall ge de berörda staterna tillfälle all överväga möjlighelerna för ett fortsatt samarbete och helsl leda lill att ell sådant kommer lill stånd.

De ändringar som nu föreslås framför allt i GB gäller i icke oväsentliga delar bestämmelser som tillkommit efter nordiskt samarbete. Bl. a. föreslås hela 5 kap. GB med allmänna bestämmelser om makars rättsförhållanden få ny lydelse. Ändringarna i FB avser framförallt frågor om föräldrars underhåll av sina barn, men även frågan om barn är skyldigt underhålla förälder. Hithörande spörsmål har också i vissa delar behandlats i det nordiska lagstiftningsarbetet. En viss rättslig gemenskap råder i Norden på åtskilliga av de nu berörda fälten. Den saknar uppenbariigen icke praktisk belydelse för del icke ringa antal nordbor som knyter familjeband över gränserna. I samband med ändringar i GB 1973 uttalade också föredragande statsrådet (prop. 1973:32 s. 88)all de nordiska kontakterna på äkienskapsräitens område självfallet komme att bevaras och utvecklas både mellan berörda kommittéer och pä departemenlsplanel. Statsrådet bedömde uisiklema atl få lill stånd nordisk rättslikhet belydligt ljusare när det gällde äktenskapets ekonomiska rättsverkningar än när det gällde reglema om äktenskaps ingående och upplösning.

Av lagrådsremissen framgår ej hur Helsingforskonvenlionens ovannämnda regel tillämpats i detla ärende. Om del nordiska samarbete som hittills förekommit i lagstiftningsärendet finns icke annan uppgift än upplysningen i familjelagssakkunnigas betänkande att överiäggningar hållits mellan kommilléordförandena och kommillésekreierarna i de utredningar som i de olika nordiska länderna är verksamma på bl. a. äkienskapsräitens område (SOU 1977:37 s. 50). De senaste i betänkandet omnämnda överläggningama anges ha ägt rum i april och december 1976.

Icke minsl med hänsyn till den praktiska roll som den nordiska rättsgemenskapen spelar på familjerättens område finner lagrådet önskvärt att en redovisning lämnas för hur samarbeisöverenskommelsen tillämpats framför allt vad beträffar de föreslagna ändringarna i GB.

Lagrådets yttrande

Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

Lagrådet:

Bestämmelserna om underhåll lill barn är av stor praktisk betydelse för många människor. Del remitterade förslaget utgör ell ambitiöst och väl genomarbetat försök all åstadkomma likformighet och rättvisa pä delta område. De föreslagna reglema synes innebära en rimlig avvägning mellan olika motstående intressen. De utföriiga och nyanserade molivultalandena bör kunna ge god ledning för den fortsatta lagtillämpningen. Någon exakt anpassningav underhållsskyldigheten lill berörda parters ekonomiska förhållanden lär man dock sällan kunna uppnå i enskilda fall. Härtill är faktaun-

Prop. 1978/79:12

398

derlaget alltför osäkert, och många av de faktorer som skall vägas in i bedömningen skiftar snabbt. Man kan därför inte ulan vidare lita lill att matematiska beräkningar i alla fall ger ett rättvisande resultat. Ganska stort utrymme måste lämnas ål mera skijnsmässiga överväganden. Jämkning av underhållsbidrag på grand av ändrade förhållanden kan av praktiska skäl inte komma i fråga vid varje förändring av någon av de faktorer som inverkar på bidragets storiek. Del måste krävas att förändringen är av något så när stor betydelse och går utöver vad man fär räkna med som normala variationer.

Förslaget leder lill all underhållsbidragens sioriek kommer alt kunna omprövas i betydligt större utsträckning än hittills. De vidgade möjlighetema lill omprövning är i och för sig ägnade alt medföra ett ökat antal processer vid domstolarna. I syfte all minska bjlastningen på dessa bör emellertid en informationsverksamhet komma till stånd, som fäster parternas uppmärksamhet på reglernas innehåll och möjligheten att träffa uppgörelse utom rätta. Till ledning för parterna förutsätts ju också riktlinjer komma att utfärdas.

En nyhet i förslaget är all den bidragsskyldige fär rätl all göra avdrag från bidraget för tid då han eller hon har bamet hos sig. Denna ordning är skälig och har dessutom den fördelen alt den stimulerar intresset för umgängesrälten. Den närmare regleringen har emellertid blivit komplicerad och sakligt inte helt tillfredsställande. Avdragei görs först efter del all umgängesrätten har utövats, vilkel medför alt den bidragsskyldige inte disponerar över pengarna då han eller hon har barn(;t hos sig och att vårdnadshavaren å sin sida får vidkännas en minskning i underhållsbidraget viss lid efter det att barnet har återkommit. Det torde vara svårt att konstruera reglerna pä ett sätt som innebär all sådana konsekvenser helt undviks. Del slår emellertid parterna fritt att avtala om en annan ordning. De kan exempelvis komma överens om all avdragei skall göras från bidraget för den månad dä umgängesrälten skall utövas. Om bidragsförskott utgår kan de enas om all något avdrag inte skall göras och all den som uppbär bidraget i stället skall betala ett belopp till den bidragsskyldige när denne har hand om barnel. Det synes lämpligt alt man stimulerar lill sådana uppgörelser.

Lagrådets yttrande

6 kap.

12 §

Lagrådet:

Frågor om vem som skall ha vårdnaden om barn i särskilda situationer kommer enligt förslaget att regleras i 6 kap. 7,8,9,10 och 10 a §§ FB. I den följande 11 § samma kapitel behandlas frågan om umgängesrätl för förälder som ej är vårdnadshavare. Processuellt behandlas både vårdnads- och umgängesfrågor, då de förekommer utan samband med ett äklenskapsmål.

Prop. 1978/79:12 399

för närvarande enligt den i lagen om handläggning av domstolsärenden     Lagrådets föreskrivna ordningen. Genom regeln i det nya andra slyckel lill förevarande     yttrande paragraf föreslås huvuddelen av frislående vårdnadsfrågor - med undanlag för de i 10 § angivna fallen - i stället skola behandlas i den för tvistemål gällande ordningen.

Frågor om umgängesrätt enligt nyssnämnda 11 § för förälder som ej är vårdnadshavare fömtsattes tydligen skola även framgent handläggas ärendevägen. Del nya andra stycket i 12 § tillåter icke någon annan tolkning. Emellertid gör sig samma skäl, som anförts för alt vårdnadsfrågorna i framtiden skall handläggas i tvistemålsordningen, också gällande beiräffande frågor om umgängesrätt. Någon saklig grand för att behandla dessa processuellt annoriunda än de egentliga vårdnadsfrågorna synes icke finnas.

Lagrådet får därför föreslå atl i förevarande paragrafs andra stycke första meningen hänvisning görs även till 11 §, vilket (är till följd atl umgänges-frågoma kommer atl liksom flertalet egentliga vårdnadsfrågor i princip behandlas i tvistemålsordningen. Även styckets andra mening bör givelvis vinna tillämpning beiräffande umgängesrällsfrågor.

Dä det i fjärde stycket talas om vårdnadsmål avses därmed även mål om umgängesrätl.

I princip är del föräldrama själva som tar initiativ och för talan i vårdnadsspörsmål avseende deras bam. Enligt gällande regler har emellertid barnavårdsnämnden i två fall tillagts initiativrätt i vårdnadsfrågor. Nämnden kan enligt 6 kap. 9 och 10 §§ FB göra anmälan lill rätten och därmed sälla i gång ett domstolsärende. Som anmälare får nämnden ej partsställning i ett sådani vårdnadsärende.

Förslaget leder lill alt barnavårdsnämnden blir part i vårdnadsmål enligt 9 § men ej i vårdnadsärende enligt 10 § och all sålunda möjligheten för nämnden atl genom den enklare formen anmälan anhängiggöra vårdnadsfråga i fall som avses i 9 § bortfaller.

Spörsmålet i vilken omfattning barnavårdsnämnd skall ä del allmännas vägnar äga som part ingripa i frågor om vem som skall ha vårdnaden om vissl barn har självsiändig räiispolitisk betydelse. Del synes icke tillfredsställande atl låta denna myndighels befogenheter framgå som en reflexverkan av valet av handläggningsform. Barnavårdsnämnds rätt atl som part föra lalan i vårdnadsfrågor bör fastmera avgränsas på grandval av ett övervägande om vilken roll det allmänna över huvud laget skall tilläggas i vårdnadsangelägenheter.

I delta sammanhang kan ytterligare påpekas följande. Om vårdnaden tillkommer särskilt förordnad förmyndare och denne gör sig skyldig till försummelse i vårdnaden, kan bamavårdsnämnd enligt 11 kap. 17 § FB ansöka om hans entledigande. Sådan fråga kommer alltjämt att behandlas som ärende. Av sagda paragrafs tredje stycke framgår vidare atl nämnden har

Prop. 1978/79:12

400

rätl all fullfölja talan mol beslul i sådant ärende, även om nämnden inte lidigare har varit part i ärendet. För ärende av detta slag kommer även i fortsättningen alt gälla bestämmelsen i 20 kap. 9 § FB om motsvarande tillämpning av 20 § lagen om införande av nya rättegångsbalken. Såväl handläggningsreglerna som barnavårdsnämndens befogenheter blir alltså andra i sådana ärenden än i vårdnadsmål enligt 6 kap. FB.

Lagrådets yttrande

7 kap.

1 §

Lagrådet:

De nuvarande bestämmelsema i FB ger uttryck för principen alt föräldrar har en ovillkoriig skyldighet all underhålla sina barn. Lagrädsremissens förslag går ul på all förälders underhållsskyldighet skall finnas kvar men göras beroende av förälderns förmåga att ge barnel underhäll. Den förälder, som saknar ekonomiska förutsättningar alt bidra lill sill bams underhåll, skall inte vara underhållsskyldig. Stadgandet har fäll den utformningen i denna paragrafs första stycke alt föräldrarna anges skola tillsammans svara för underhåll ål barnel efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förhållanden. I tredje slyckel sägs att föräldrarna delar kostnaderna för underhållet mellan sig efter förmåga.

Utgångspunkten för föräldrarnas underhållsskyldighet är alllid barnets behov. Enligt motiven förstås därmed deltas behov av mat, kläder, bostadsutrymme, förströelse saml utbildning m. m. I motiven hänvisas vidare lill 6 kap. 2 § FB, vari sägs att föräldrarna är pliktiga atl söqa för barnels person och giva del sorgfällig uppfostran och att bamel skall erhålla uppehälle och utbildning alltefter föräldrarnas villkor samt bamets tillgångar och anlag. Barnets behov är sålunda något som varierar under inverkan av en rad olika faktorer som barnets ålder, hälsotillstånd, begåvning och intresseinriktning men också efter yttre faktorer som föräldrarnas allmänna ställning och villkor saml barnels egen ekonomiska situation. Av motiven framgår att man med stöd av bl. a. konsumentverkets undersökningar avses skola kunna beträffande varje barn uttrycka dess behov i pengar. Barnels samlade anspråk pä sin uppväxtmiljö blir på detla sätt fastställt.

Av andra och tredje meningarna i paragrafens första stycke följer att därefter vissl avdrag görs för vad barnel kan självt bidraga med av egna tillgångar och mottagna socialförmåner. Lagförslaget anger icke närmare hur dessa avdrag skall beräknas.

På delta sätt framkommer vad sorn faller på föräldrarna. Deras ekonomiska förhållanden bestämmer omfattningen av deras underhållsskyldighet. Varje förälders förhållanden bedöms därvid för sig utifrån hans eller hennes förmåga.   Föräldrarnas   gemensamma   underhållsskyldighet  är sålunda

Prop. 1978/79:12 401

summan av vad var och en för sig är skyldig all prestera. Lagrådets

Då det gäller all bedöma förälderns ekonomiska förhållanden skall beaktas yttrande att han eller hon i första hand skall ta sina resurser i anspråk för den egna försörjningen och i vissa fall för försörjning av sammanboende. Underhållsskyldighet i förhållande till barnet föreligger för föräldern först med vad som därefter finns kvar. Föräldern skall, som del sägs i motiven, icke behöva skuldsälta sig för att bli i stånd alt prestera underhåll till sill bam. Innebörden härav är all, om föräldrama saknar förmåga att helt eller delvis tillgodose bamets behov, detta måsle täckas av socialhjälp så långt denna form för bistånd utgår enligt socialhjälpslagstiftningen.

Tilläggas bör all, i normalfallet då båda föräldrama sammanbor med barnel och har resurser att ge barnel underhåll i överensstämmelse med bamets behov, det i praktiken givelvis icke blir fråga om atl företa ovannämnda beräkningar. Kalkyler blir behövliga först i fall som anges i 2 och 6 §§ detta kapitel.

Enligt lagrådets mening skulle de grandsatser, vilka nu skall lagfästas, komma till tydligare uttryck i lagen, om förevarande paragraf underkastas vissa jämkningar.

I första meningen anges all föräldrarna "tillsammans" skall svara för underhållet. Del är emellertid icke avsikten all föräldrama skall ha ett solidariskt ansvar för bamets underhåll. Tvärtom framgår på olika vis av lagrådsremissen all föräldrama skall svara envar blott för sin andel av underhållet. Ordel tillsammans förekommer för övrigt icke heller i nu gällande lag. Ordet bör utgå.

Första slyckel talar om föräldrarnas sammanlagda ansvar för bamets underhåll. Tredje slyckel anger hur kostnadema fördelas mellan föräldrarna. Första stycket föreskriver allmänt om hänsynstagande lill föräldramas ekonomiska förhållanden, medan i tredje stycket vardera förälderns förmåga anges som normerande för dennes prestalionsskyldighet. En sammanslagning av reglerna i första stycket första meningen och tredje stycket skulle enligt lagrådets åsikt möjliggöra att i ett sammanhang klargöra båda föräldrarnas förpliktelser i underhållshänseende. Av paragrafen bör klart framgå all förälderns förmåga är den avgörande faktorn. Saknas förmåga, föreligger icke någon underhållsplikt.

I detla sammanhang aktualiseras frågan hur man i rättstillämpningen skall ställa sig till den situationen att en underhållsskyldig visseriigen i och försig har förmåga all skaffa sig inkomster men i högre eller lägre grad underiåter att utnyttja denna förmåga och därför har endast små inkomster, kanske inte mer än vad som åtgår till hans egen försörjning. I hittillsvarande praxis har domstolama i princip utgått från all underhållsskyldigheten skall bestämmas på grundval av förvärvsförmågan (jfr NJA 1969 s. 1, där den omständigheten att den underhållsskyldige - ulan alt detla påkallades av medicinska skäl -hade avbrutit sin arbetsanställning för omskolning inte ansågs innebära att

26 Riksdagen 1978179. l:a saml Nr 12

Prop. 1978/79:12 402

hans bidragsförmåga var nedsatt). Lagrädsremissens förslag all underhålls- Lagrådets skyldigheten mol barn skall bestämmas med hänsyn till föräldrarnas yttrande ekonomiska förhållanden kan möjligen föranleda den tolkningen alt endast faktiska inkomst- och förmögenhetsförhållanden skall beaktas. En konsekvent genomförd sådan ordning skulle emellertid föra till stötande resultat. Underhållsskyldigheten bör kunna bestämmas med hänsyn lill den verkliga förvärvsförmågan i fall då den underhållsskyidige utan godtagbar anledning underlåter atl skaffa sig inkomstei som sätter honom i stånd all bidra lill bamets underhåll. En förälders inl:resse av att själv få avgöra hur han skall inrätta sitt liv fär sålunda tåla viss inskränkning med hänsyn till hans eller hennes plikt all underhålla barn.

Reglerna i första styckets andra och tredje meningar om avräkning av vad av bamets behov som kan täckas med tillhjälp av bamets egna resurser och barnel tillkommande socialförmåner torde kunna göras klarare, om de sammanförs i en mening. Uppdelningen på två meningar på sätt skell i förslaget kan föranleda missförstånd. Orden "barnets behov" i andra meningen synes också brakas i annan betydelse än i styckels första mening.

Under hänvisning lill vad nu anförts föreslår lagrådet atl stadgandena i första och tredje styckena sammanförs till ett första stycke av följande lydelse:

"Föräldrama skall, var och en efter sin förmåga, svara för underhåll åt bamel efter vad som är skäligt med hänsyn till bamets behov. Vid bestämmande av föräldrarnas underhållsskyldighet skall hänsyn tas till bamets egna inkomster och tillgångar samt lill bamets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föi-eskrifterna om dessa."

2 §

Lagrådet:

Sedan lång tid har i praxis slagils fasl atl bamet såsom den underhållsberättigade är mottagare av underhållsbidraget. När nu lagstiftningen på detta område omgestaltas från granden, lorde denna princip böra komma lill uttryck i själva lagen. Det kan lämpligen ske genom att första slyckel inledes sålunda:

"Förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnel, om föräldem ..."

2 och 14 §§

Brunnberg, Petrén och Sven Nyman:

Barnel som underhållsberälligal får antas självt kunna handha frågor om underhåll till sig blott i de fall då bamel är över arton år, dvs. främst i de i 7

Prop. 1978/79:12 403

kap. 1 § andra stycket angivna fallen. Eljest behöver barnet som underårigt     Lagrådets
regelmässigt ställföreträdare. yttrande

Som framgår av 2 § andra stycket fastställs underhällsbidrag genom dom eller avtal. Det blir därför framför allt i rättegång och vid avtalsslulande som barnel måsle ha en ställföreträdare.

Frågan om vem som skall vara underårigt barns ställföreträdare har icke fält någon helt entydig förfatlningsmässig reglering. Bamets ställföreträdare i ekonomiska angelägenheter är normalt dess förmyndare enligt reglerna i 11 kap. FB. Bestämmelsema om underårig vårdnadshavares behörighet all sluta avtal om underhållsbidrag i del föreslagna tredje stycket av 7 kap. 2 § och atl föra lalan i mål om underhåll i 14 § första stycket (11 § första slyckel enligt gällande rätt) i samma kapitel synes utgå från att vårdnadshavare har en behörighet att företräda bamet i underhållsfråga (jfr NJA II 1924 s. 256). Särskilt förordnad förmyndare likställes som processbehörig med vårdnadshavare i 14 § första stycket, en regel som ej föreslås få motsvarighel med avseende å förmyndares roll vid avtalsslulande i 2 § tredje stycket.

I normalfallen då vårdnadshavare och förmyndare är samma person kan någon konflikt dem emellan ej uppkomma. När del finns särskilt förordnad förmyndare, kan rättsläget tänkas vara att både vårdnadshavare och förmyndare var för sig får sluta avial för barnel.

En allmän regel om vårdnadshavaren som barnels ställföreträdare i fråga om underhåll till detla går icke att tillämpa i det fall som avses i 2 § första Slyckel p. 2, då båda föräldrarna gemensamt har vårdnaden och den förälder som ej varaktigt bor tillsammans med bamel skall fullgöra sin underhållsskyldighet i form av underhållsbidrag. Härom sägs i motiven att endast den förälder som inte är bidragspliklig kan företräda barnel i underhållsfrågan. Ställförelrädarskapel är vidare icke givet i fall då ingendera vårdnadshavaren sammanbor med bamel och båda skall betala underhållsbidrag till detta. Oklart är också vem som företräder bamel, då ännu sammanboende föräldrar träffar avtal inför en föreslående skilsmässa om underhäll till barnet. Ett särskilt läge uppkommer dä avtalet gäller bidrag till ett ännu ofött bam.

Även om nuvarande bristfälliga lagreglering ej lett lill mera påtagliga olägenheter i det praktiska rältslivel, synes dock önskvärt att lagstiftaren skaffar sig överblick över hela spörsmålet om underårigt bams ställföreträ-darskap i fråga om underhåll och i ett sammanhang ulformar regler därom. Det ligger nära till hands att införa likartade regler i fråga om slällförelräda-reskapet, oavsett om del gäller behörighet att ingå avtal eller att företräda barnet i rättegång eller alt eljesl ta befattning med barnets rätt till underhåll.

Del måste anses mindre tillfredsställande att nu i 2 § tredje stycket specialreglera ett fall ulan alt innehållet i den bakomliggande huvudregeln är fullt klart. Det är vidare knappast motiverat atl i lag bestämma särskilt förordnad förmyndares behörighet i ell men ej i ett annal avseende.

Lagrådet saknar nödigt underiag för ell egel ställningstagande i frågan.

Prop. 1978/79:12 404

3 § Lagrådets

Petrén: -"''"'

I gällande rätt saknas närmare föreskrifter för bestämmande av underhållsbidrags storlek. De allmänna reglerna i 1 § ger föga vägledning därvidlag. Ett nytt läge inträder i och med atl man nu inför principen om all underhållsskyldigheten gentemot barnet kommer i andra hand i förhållande till bl. a. den egna försörjningen. Det har då befunnits erforderligt med ell antal hjälpregler för att ange hur mycket den bidragsskyldige får reservera av sin behållna inkomst för egen och vissa sammanboendes försörjning. Bestämmelser härom föreslås intagna i denna paragraf

Utan all del klart utsäges får meningen antagas vara, då det i 2 § sägs att förälder i vissa lägen skall fullgöra sin underhällskyldighet genom att betala underhållsbidrag, atl man skall i pengar ange den underhållsandel som enligt 1 § tredje stycket vilar på den bidragspliklige föräldem. I lagrådsremissen har utarbetats en metod för hur det skall tillgå därvid. Då kostnadsfördelningen mellan föräldrama skall ske utifrån bådas förmåga, är metoden uppbyggd på atl bådas ekonomiska förhållanden dras in i beräkningarna. Ell flertal bedömningar måste ofta nog vid bidragels beräknande, oavsett metod, bli av skönsmässig natur.

Lagförslaget ingår emellertid icke på de grandläggande övervägandena vid bidragets beräknande. 1 stäUet har man valt att lagfästa starkt schabloniserade regler rörande några utplockade faktorer, vilka hänför sig till den bidragsskyldige och hans personliga situation. Bestämmelsema i 3 § behandlar sålunda vissa s. k. förbehållsbelopp, angivande hur mycket den bidragsskyldige får behålla för försörjningen av sig själv, make/sammanboende och hemmavarande bam. Beloppen är standardiserade med begränsade möjligheter lill individuella variationer.

Den valda lagstiftningstekniken kan kritiseras från olika synpunkter. Som framgår av lagrådsremissen måste vid framräkning av underhållsbidraget ett flertal olika faktorer beaktas. Vad gäller de i 3 § behandlade faktorema har rättstillämpningen bundits vid standardiserade schabloner, medan i fråga om övriga faktorer skönet är helt fritt. Vid den slutliga bestämningen av bidraget skall dessa komponenter sammanvägas. Genom alt lagen blott sysslar med de förra faktorerna förieds man vid istudiet av själva lagen lätt till den felaktiga uppfattningen atl bidragels beräknande kan ske med nära nog matematisk precision. Lagrådet har redan inledningsvis varnat härför.

Vidare är schablonerna i sig så pass grova atl man känner sig oviss om de kommer att genomgående leda till malerielll rikliga resultat. Det räcker icke att materiell rättvisa uppnås genomsnitlligen utan varje bidrag bör bli rikligt avvägt. I motiven anges visserligen all de i paragrafen föreskrivna normalbeloppen skall kunna frångås med hänsyn lill omständigheterna i det särskilda fallet, men varje sådan avvikelse föratsätter omfattande insikter i ofta flera människors levnadsförhållanden. Tyvärr måsle man betvivla att

Prop. 1978/79:12 405

sådan information kommer alt finnas tillgänglig vid bidragels bestämmande.     Lagrådets Det kan även påpekas att hela systemet är bundet till den standardnivå som     yttrande del s. k. basbeloppet lägger fasl, vilken icke kan vara tillämplig i alla fall. Departementschefen är medveten om felkällorna och framhåller all del underhållsbelopp som räknats fram bör kontrolleras genom en allmän skälighetsbedömning och vid behov korrigeras.

En viktig invändning är enligt min mening att man underiåtit alt ange de huvudprinciper som skall läggas till grand för bidragels beräknande och i stället i lagen intar vissa tillämpningsartade föreskrifter. Enligt motiven skall huvudreglerna vara bl. a. alt den egna försöijningen går före underhållet till barnet men all i allmänhet underhållet till bamet gär före underhåll av make/ maka. Ett lagverk av FB:s typ bör enligt min mening i första hand inrymma stadganden om de viktigaste principiella stadgandena.

Otvivelaktigt är det av stort praktiskt värde att FB kommer all innehålla regler om underhållsbidrags beräknande. För att underiätta de talrika utomrättsliga uppgörelserna i bidragsfrågor finnes behov av föreskrifter i FB som är något sä när enkla att tillämpa. Föreskrifterna i andra-fjärde styckena får med hänsyn härtill godtas.

Första stycket syns däremot böra omformuleras så att det ger uttryck ät huvudprinciperna. Det kan exempelvis avfattas sålunda:

"Vid bestämmande av underhållsbidrag skall den bidragsskyldiges förmåga anses nedsatt på grand av kostnader för eget och i viss mån annans underhäll på sätt närmare anges i andra-fjärde styckena."

5 §

Lagrådet:

Denna paragraf reglerar slyvförälders underhållsskyldighet i förhållande till sammanboende styvbarn. Slyvförälderns underhållsskyldighet är subsidiär i förhållande till den skyldighet som åvilar den primärt ansvariga föräldem. Siyvföräldern ersätter så att säga denne. Emellertid skall styvför-äldems underhållsskyldighet bestämmas efter dennes egen förmåga enligt huvudregeln i 7 kap. 1 §, dvs. efter slyvförälderns förmåga salt i relation till bamets behov. Om styvförälderns förmåga då visar sig vara mindre än den primärt ansvariga förälderns, blir siyvföräldern icke pliktig att subsidiärl medverka vid barnels underhåll med mer än vad den egna förmågan tillåter. Skulle det åter förhålla sig tvärtom och styvförälderns förmåga avsevärt översliga den primärt ansvariga föräldems, uppkommer problemet om den förre är skyldig att bidraga lill barnets underhåll med något utöver vad barnel kunnat fä ut av den senare. F. n. gäller enligt 7 kap. 4 § FB atl slyvförälder ovillkoriigen är skyldig medverka till barnets underhåll efter sin egen förmåga, men atl detta inte inverkar på den primärt ansvariges underhållsskyldighet.

Prop. 1978/79:12 406

Regeln i det föreslagna andra stycket atl slyvförälders underhållsskyldighet Lagrådets gäller endasl i den mån barnel inte kan få underhäll från den primärt yttrande ansvariga föräldern kan läsas så atl, då den senare fullgör sin skyldighet, styvföräldems bortfaller. Är avsikten atl siyvföräldern skall fullgöra sin underhållskyldighei till den del den överstiger den primärt ansvariga föräldems, kan lämpligen senare delen av andra stycket avfattas så att del sägs att styvförälderns underhållsskyldighet ej gäller lill den del bamet kan få underhåll från den förälder, som siyvföräldern ej bor tillsammans med.

6 §

Lagrådet:

Den föreslagna paragrafen anger som innehåll i rättens beslut alt rätlen förordnar om underhållsbidrag. Stadgandets syfte är uppenbariigen icke all få till stånd ett abstrakt förordnande om underhållsbidrag. Vad som avses är all rätten skall kunna ålägga viss försumlig underhållspliktig en skyldighet all betala underhållsbidrag av viss angiven storiek lill barnet. Detta ändamål skulle komma till tydligare ullryck om del i paragrafen angavs att rätten kan ålägga den försumlige atl betala underhållsbidrag lill bamet.

7 §

Lagrådet:

I denna paragraf stadgas bl. a. atl avtal om underhållsbidrag i vissl fall skall vara godkänt av "barnavårdsnämnden" och all underhållsbidrag i form av engångsbelopp skall betalas till "bamavårdsnämnden". Vilken lokal bamavårdsnämnd som avses sägs inte och framgår ej heller utan vidare av sammanhanget eller eljest.

De nu gällande bestämmelser som närmast motsvarar de nyssnämnda reglema återfinnes i nuvarande 7 kap. 7 § andra stycket. Även där nämns godkännande av och inbetalning till "barnavårdsnämnden" utan angivande av vilken nämnd del är fråga om. I detta fall framgår emellertid av andra bestämmelser vilken nämnd som är kompetent. Reglema i 7 § andra stycket gäller nämligen underhåll till bam vars föräldrar varken vid dess födelse eller därefter har varit gifta med varandra, och rörande sådana barn har enligt nuvarande 7 kap. 2 § tredje stycket en viss bamavårdsnämnd skyldighet all tillse att barnel tillförsäkras underhåll. Det är givet atl det är denna nämnd som avses i 7 § andra stycket. Denna nämnd är den som enligt 2 kap. 1 § skall sörja för att faderskapet till barnet blir fastställt, och av regler i 2 kap. framgår vilken nämnd som har denna uppgift: i allmänhet ärdet bamavårdsnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om bamet är kyrkobokförd.

Förevarande paragraf avser ej endasl barn rörande vilka en viss barnavårdsnämnd har speciella uppgifter. Enligt lagrådets mening erfordras

Prop. 1978/79:12 407

bestämmelse om vilken nämnd som skall la befattning med underhållsavtal     Lagrådets
och engångsbelopp enligt lagrammet. yttrande

9 §

Lagrådet:

Från huvudregeln i denna paragraf all underhållsfordran inte får krävas ul när tre år har förflutit från förfallodagen görs undanlag för fall då ulmäinings-eller konkursförfarande pågår vid treårslidens utgång. Däremot föreslås inte någon motsvarande särtegel för ackordsförfarande enligt ackordslagen (1970:847).

Ackordsförfarande inleds med all en god man förordnas för utredning och förhandling med borgenärerna. Nås inte nägon uppgörelse med borgenärerna under delta inledande skede av förfarandet kan detta övergå till förhandling om offentligt ackord. Om ett därvid framlagt ackordsförslag antas av borgenärerna med viss föreskriven majoritet och ackordet fastställs av konkursdomaren eller rätten, blir delta bindande för alla borgenärer vilkas fordringar har uppkommit före beslutet om offentlig ackordsförhandling, vare sig de har biträtt ackordsförslagel eller inte. Ett ackord innebär i allmänhet alt borgenärernas fordringar reduceras på visst sätt och att vissa föreskrifier ges om betalningen.

Under pågående ackordsförfarande är borgenärs möjligheter all få lill stånd exekutiva åtgärder mol gäldenären begränsade. Konkursansökan skall i regel vila så länge ackordsförfarandel pågår (9 och 13 §§ ackordslagen). Utmätning kan visseriigen ske även sedan god man har förordnats, men försäljning av utmätt egendom och utbetalning till sökanden kräver i princip gode mannens medgivande. Beslutas förhandling om offentligt ackord kan gode mannen bringa utmätningen att gå åter (10 §). Sedan beslul om förhandling har meddelats lår utmätning inte ske för dessförinnan uppkommen fordran innan ackordsfrågan har blivit avgjord (14 §). Har utmätning redan ägt rum kan återvinning ske under motsvarande förutsättningar som gäller för återvinning i konkurs (16 §).

Tanken bakom de föreslagna särreglerna i 7 kap. 9 § FB för utmätning och konkurs synes vara att den underhållsberättigades fordran inte skall kunna preskriberas medan ett exekutivt förfarande som syftar till betalning av fordringen pågår. Ackord utgör ett altemativ till konkurs, och medan ackordsföffarandet pågår skall säraklioner från enskilda borgenärers sida i syfte all framtvinga betalning i princip inte få förekomma. Mol denna bakgrund synes del motiverat att i förevarande paragraf likställa ackordsförfarande med utmätning och konkurs. Har ansökan om förordnande av god man enligt ackordslagen gjorts före treårslidens utgång bör alltså fordringen utan hinder av preskriptionsregeln få göras gällande vid ackordsförhandlingen.

Enligt 7 kap. 2 § andra stycket i det remitterade förslaget kan underhålls-

Prop. 1978/79:12 408

bidrag fastställas genom dom eller avtal. Det krävs inte att avtalet upprättas i Lagrådets särskild form. För utmätning av tiidrag som har fastställts genom avtal yttrande fordras emellertid enligt 54 a § utsökningslagen en skriftlig av två personer bevittnad förbindelse. Föreligger inte någon sådan förbindelse är den underhållsberättigade för all få en eixekutionstitel hänvisad alt väcka talan mot den underhållsskyldige. Enligt den föreslagna 7 kap. 8 § kan sådan lalan bifallas såvitt avser bidrag för tre år före talans väckande. Del lorde inte vara avsett att fordringen i sådant fall skall kunna preskriberas enligt 7 kap. 9 § under pågående rättegång på den gmnd att tre år har förfiutit från den avtalade förfallodagen. Har talan väckts inom treårsliden bör med andra ord fordringen få göras gällande i rättegången utan hinder av preskriptionsregeln i denna paragraf

På grand av det nu anförda föreslås att paragrafens andra mening ges följande avfattning:

"Även efter denna tidpunkt får dock fordran på bidraget göras gällande i utmätningsförfarande, i rättegång, i konkurs eller vid förhandling om offentligt ackord, om utmätning har skett eller lalan väckis eller ansökan om konkurs eller om förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847) har gjorts dessförinnan."

Med rättegång får härvid likställas lagsökning och betalningsföreläggande. Den här föreslagna regeln omfattar efter ordalagen även det fallet all fordringen åberopas kvittningsvis i rättegång. Detta synes i princip motiverat, låt vara att sådana situationer måste bli ovanliga. En annan, mindre följdriktig effekt blir att den som har en underhållsfordran grandad på ell verkställbart avtal kan få preskriptionstiden förlängd genom att väcka fullgörelsetalan vid domstol. Det synes emellertid inte nödvändigt atl genom en uttrycklig regel förhindra ett sådani förfarande.

Om utmätning som har skell före treårslidens utgång går äter i anledning av gäldenärens konkurs bör enligt specialmoliveringen lill paragrafen betalning få uppbäras i konkursen även om konkursansökningen har gjorts först efter nämnda tidpunkt. Motsvarande synes böra gälla om utmätning går åter i anledning av förhandling om offentligt ackord. I anslutning härtill må framhållas att återvinning beträffande underhållsbidrag enligt 28 § 2 konkurslagen kan komma i fråga endast när den underhållsberättigade har gynnats på ett otillböriigt sätt.

Om en regel om ackordsförfararide införs i denna paragraf aktualiseras frågan om verkan av atl förfarandet inte leder till ackord men gäldenären i stället försätts i konkurs. Det kan förefalla rimligt atl fordringen i sådant fall får göras gällande i konkursen, om denna följer omedelbart på ackordsförfarandet, även om treårstiden då har gått till ända. Enligt bestämmelse i 29 § konkurslagen skall, bl. a. vid beräkning av ålervinningsfrisler, med dag för konkursansökan jämställas dag för ansökan om förordnande av god man enligt ackordslagen, om konkursansökan har gjorts inom tre veckor från del att verkan av godmansförordnandet förföll eller, när förhandling om

Prop. 1978/79:12 409

offentligt ackord följt, ackordsfrågan avgjordes. Gmnderna för den nu     Lagrådets föreslagna regleringen i FB synes tala för en analogisk tillämpning av denna    yttrande regel.

Avsikten torde vara att den i denna paragraf föreskrivna preskriptionsregeln inte skall kunna åsidosättas genom avtal. Detta får antas skola gälla också avtal som träffas sedan förfallodagen har inträtt och även om avtalet ges den utformningen att en ny förfallodag sätts ul. En uppgörelse som innebär alt den underhållsberättigade tills vidare avstår från att driva in förfallna bidrag, medan den underhållsskyldige å sin sida åtar sig atl betala sin skuld vid en viss framlida tidpunkt, skulle alltså inte kunna läggas till grand för tvångsåtgärder mol den underhållsskyldige sedan tre år har förflutit från den ursprangliga förfallodagen. Om den här föreslagna hänvisningen lill ackordsförfarande införs i paragrafen torde dock därav få anses följa att en uppgörelse om framskjuten förfallodag som träffas inom ramen för ett ackordsförfarande blir rätlsligen bindande.

10 §

Lagrådet:

Jämkning av underhållsbidrag avseende förfluten tid kan ske enligt såväl första som andra stycket i paragrafen. Enligt första slyckel, där jämkningsgranden är ändrade förhållanden, får dock för tiden innan talan väckts jämkning mol parts bestridande göras endasl på så sätt all obetalda bidrag sätts ned eller tas bort. Vid jämkning enligt andra stycket - på den grund att underhållsavial befinns vara oskäligt med hänsyn lill omständigheterna vid dess tillkomst - har någon begränsning av jämkningsrällen för förfluten tid inte stadgats. I motiven till bestämmelsen, som formulerats efter förebild av 36 § avtalslagen, uttalas alt sådani avtal i princip bör kunnajämkas enligt vad som gäller i fråga om avtal på förmögenhetsrättens område. Det sägs emellertid vidare att det i praktiken knappast torde bli aktuellt att förordna om återbetalning av redan eriagda bidrag.

I rättstillämpningen har på goda grunder framträtt en stark tendens mol åläggande av återbetalningsskyldighel för underhållsbidrag. Om möjligheterna all få ell underhållsbidrag jämkat på grund av omständigheter som har förelegal redan vid underhållsavtalets tiUkomst blir desamma som gäller för rent förmögenhetsrättsliga avtal, kan möjligen osäkerhet uppkomma i praxis om när återbetalningsskyldighel skall inträda. Liksom hittills torde restriktivitet härvidlag böra iakttagas. Återbetalningsskyldighel synes i princip böra komma i fråga endasl i fall då sådan betalning inte skulle nämnvärt påverka det underhållsberättigade barnets försörjningsläge.

Ell klarläggande av rättsläget i fråga om ålerbetalningsskyldigheten kan lämpligen göras på del sätt alt i paragrafens andra stycke tilläggs alt särskilda skäl skall föreligga för att återbetalning av erhållna bidrag skall ske (jfr 4 § andra stycket lagen om ändring av vissa underhållsbidrag).

Prop. 1978/79:12 410

20 kap. Lagrådets

9§

Lagrådet:

De enda fall på vilka huvudregeln i paragrafens första stycke blir tillämplig i forlsällningen synes vara ärenden orn antagande av adoptivbarn (4 kap. 11 §) och ärenden om entiedigande av särskilt förordnad förmyndare som tillika är vårdnadshavare (11 kap. 17 §). Båda dessa fall torde vara myckel sällsynta, och den praktiska betydelsen av att barnavårdsnämnd omnämns i första stycket synes vara utomordentligt ringa. Det kan förtjäna övervägas om inte paragrafens tillämplighet kunde begränsas till mäl och ärenden där överförmyndare har rätt att föra talan.

yttrande

Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken

5 kap.

1§

Brunnberg, Petrén och Knutsson:

Såsom vi kommer alt anmärka under 2 § synes del i förslaget där upptagna stadgandet atl makarna skall fördela utgifter och sysslor mellan sig böra överföras lill förevarande paragraf Lagrummet lorde lämpligen böra erhålla följande avfattning: "Man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd och skall i samråd verka för familjens bästa. De skall gemensamt vårda hem och barn samt mellan sig fördela utgifter och sysslor."

2§

Brunnberg, Petrén och Knutsson:

Del remitterade förslaget innebiir i princip atl bestämmelserna om föräldrars underhällsskyldighet mol sina barn skall samlas i FB och atl GB endast skall behandla makamas underhållsskyldighet mot varandra. Mot den bakgmnden framstår det som mindre följdriktigt alt i denna paragraf tala om makes skyldighet atl bidra till familjens underhåll, efiersom familjen givetvis måsle anses omfatta icke bara makarna utan i vart fall också deras hemmavarande bam. Riktigare synes vara att här endast reglera makes underhållsskyldighet mot den andra maken. I fortsättningen av kapitlet upptas också makars underhållsskyldiighel mol varandra lill särskild behandling i 6 § med hänvisning till 2 §. Bestämmelsen bör lämpligen ta sikte på den underhållsberättigades samlade behov, såväl de som tillgodoses kollektivt inom familjen som de rent personliga. Stadgandet kan, efter mönsier av den föreslagna 7 kap. 1 § FB, ges följande avfattning: "Make skall efter sin förmåga bidra till den andra makens underhåll med vad som är skäligt med

Prop. 1978/79:12 411

hänsyn till den makens behov." Lagrådets

Den i första styckets andra mening föreslagna regeln att makama skall     yttrande

fördela utgifter och sysslor mellan sig har nära anknytning till de allmänna

stadgandena i 1 §. Regeln kan, såsom anmärkts vid sistnämnda paragraf,

lämpligen överföras till denna. I enlighet med det remitterade förslaget bör i 2 § andra stycket tas in en

erinran om att bestämmelser om underhåll till bam finns i FB.

Sven Nyman:

Jag är ense med lagrådets övriga ledamöter om önskvärdheten av all andra meningen i paragrafens första stycke ges en lämpligare placering. Med hänsyn till svårigheten att finna en sådan anserjag emellertid att meningen kan stå kvar i paragrafen till den slutliga revisionen av GB. I övrigt instämmer jag med vad lagrådets flesta ledamöter yttrat vid denna paragraf

3§

Lagrådet:

Denna paragraf kommer - lill skillnad från 2 § i dess av lagrådels flesta ledamöter föreslagna lydelse - att omfatta inte bara sådani som hänför sig till makarnas underhåll utan också vad som behövs för familjen i övrigt. Fråga är alliså även om underhållsskyldighet enligt FB och bidragsplikt som grundas på 5 kap. 1 § GB. Till familjen kan höra även personer mot vilka någon legal underhållsskyldighet inte föreligger, exempelvis barn som är över 18 år och inte längre går i skolan. Försummar make att fullgöra sin bidragsskyldighet enligt denna paragraf, kan han eller hon emellertid inte åläggas all utge underhållsbidrag till andra personer än dem mol vilka underhållsskyldighet föreligger enligt GB eller FB.

Av språkliga skäl lorde ordet "lämna" böra utbytas mot "tillskjuta".

Petrén tillägger:

1 systematiskt hänseende synes stadgandet ur flera synpunkter mindre tillfredsställande. Förevarande 5 kap. GB är inledningsvis så uppbyggt atl i en portalparagraf makamas allmänna förpliktelser inom äktenskapet anges. Den påföljande 2 § skulle enligt lagrådets flesta ledamöters förslag renodlat innehålla föreskrifter om underhållsskyldigheten inom äktenskapet dels mellan makar dels ock hänvisningsvis mot barn. Till makarnas underhållsskyldighet mot varandra återkommer man sedan i 5-8 §§. Den mellanliggande 3 § innehåller en icke sanktionerad norm som lill behandling upptar, lill synes relativt slumpartat, vissa av de förpliktelser som regleras i I och 2 §§. Vad som tas upp är vad ena maken enligt 2 § ärskyldig att bidra med lill andra makens underhåll men blott sådant som är hänföriigt till makens personliga behov. Vidare tas upp vad som ena maken lagt ul för familjens underhåll. Som lagrådet framhåller innehåller denna post såväl sådani som ingår i makarnas gemensamma underhållsskyldighet mol barn enligt 7 kap. 1 § FB i

Prop. 1978/79:12 412

föreslagen lydelse och vad ena maken kan ha all bidraga med enligt 2 §     Lagrådets förevarande kapitel till andre maken som allehanda andra utgifter för    yttrande familjen, vilka ligger inom ramen för de allmänna förpliktelser som åvilar makar enligt delta kapitels 1 §. Del är emellertid endast fråga om makens utlägg i pengar för dessa olika familjeändamål.

Den betalningsskyldighet som 3 § fcireskriver omfattar vad som behövs för att tillskottel skall räcka till för att den bidragsskyldige maken skall anses ha fullgjort den bidragsskyldighet varom paragrafen handlar. Denna skyldighet synes emellertid vara i del närmaste omöjlig all beräkna då den, som nyss sagts, beslår av dels ell led som maken är lagligen skyldig all erlägga och som kan direkt mätas och dels en svårdefinierbar, närmast moralisk förpliktelse. Andra relationer mellan makar vad gäller fördelning av de olika förpliktelserna inom äktenskapet berör icke lagförslaget i delta sammanhang.

1 påföljande 4 § anges därefier all vad en make verkligen uppburit i pengar för sina personliga behov dels pä gmnd av makes underhällsskyldighet enligt 2 § dels enligt den mera oklara bidragsplikten enligt 3 § skall få viss rättslig karaktär.

Den tillämpade systematiken står sig knappast vid en närmare granskning. Emellertid kan man till nöds godta de föreslagna reglerna som ett provisorium i avvaktan på den allmänna översyn av bestämmelserna om äktenskapels ekonomiska rättsverkningar som föralskickals.

5§

Lagrådet:

Under hänvisning lill vad lagrådet a:nfört vid 7 kap. 6 § FB föreslår lagrådet all paragrafen avfallas så all om make försummar sin underhållsskyldighet mol den andra maken, rätten kan ålägga den försumlige atl betala underhållsbidrag till denna.

6§

Lagrådet:

I förevarande paragraf anges all, om makama inte varaktigt bor tillsammans, make skall betala underhällsbidrag lill den andra maken efter de grander som anges i 2 §. Där talas allenast om att underhållsskyldighet åvilar make efter förmåga. Fråga uppkommer om vid beräknande av makes förmåga att bidra till andra makens underhåll samma hänsyn skall tas lill den förtes behov av medel lill egen försörjning, som enligt förslagels motiv till 11 kap. 14 § skall tas vid beräkning av underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Enligt lagrådels mening vore del önskvärt med ell klargörande uttalande härom.

Prop. 1978/79:12 413

8 § Lagrådets

yttrande Lagrådet:

Denna paragraf är likalydande med den föreslagna 7 kap. 9 § FB. Vad

lagrådet har föreslagit och anfört i anslutning lill den paragrafen gäller i

samma mån om förevarande paragraf

9§

Lagrådet:

Paragrafens andra stycke är likalydande med andra stycket i den föreslagna 7 kap. 10 § FB. Jämkningssitualionen ler sig emellertid annoriunda i förevarande fall eftersom den underhållsberättigade är en vuxen person som ofta lorde bära ansvar för att underhållsavialel kan betraktas som oskäligt.

Enligt lagrådets mening talar dock hänsynen till den underhållsberättigades försörjning för atl man även i delta fall visar restriktivitet i fråga om åläggande av återbetalningsskyldighel. Liksom i 7 kap. 10 § FB bör ett tillägg göras lill paragrafens andra stycke av innehåll atl särskilda skäl skall föreligga för att återbetalning av erhållna bidrag skall ske.

12 och 13 §§

Lagrådet:

De nuvarande reglema i 5 kap. 12 § GB ger make behörighet att med förpliktande verkan förden andra maken ingå rättshandlingar för den dagliga hushållningen och barnens uppfostran. Dessa regler är ett uttryck för den ekonomiska gemenskap som präglar den dagliga tillvaron i ett äktenskap och lorde ha god förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Som skäl för atl avskaffa paragrafen anförs dels att köpvanorna nu är andra än vid tiden för GB:s tillkomst, dels att allmänna fullmakisregler i stor utsträckning leder lill samma resultat som en tilllämpning av paragrafen. Även om köp för den dagliga hushållningen - utom då kontokort används - numera i huvudsak sker kontant, är kreditavtal ingalunda ovanliga. Som ett praktiskt exempel kan nämnas beställning av reparationer och andra tjänster. En tillämpning av allmänna fullmakisregler torde medföra betydligt störte osäkerhet för tredje man än nuvarande klara regler i 5 kap. 12 §, vilka ger denne ell starkt godtrosskydd i fall då make har handlat i strid mot den andra makens vilja.

Som följd av upphävandet av 5 kap. 12 § föreslås att även bl. a. 7 kap. 2 § andra slyckel GB skall utgå. Denna regel ålägger makarna solidariskt ansvar i fall då rättshandling av den ena maken enligt 5 kap. 12 § förpliktar även den andra. 1 motiven diskuteras inte vilken effekt ett upphävande av denna regel skulle lå. Del lorde emellertid slå klart all ell solidariskt ansvar mellan

Prop. 1978/79:12 414

huvudman och fullmäktig inte kan häriedas ur allmänna fullmaktsrällsliga     Lagrådets
grundsatser. yttrande

Motiven till förslaget all upphäva 5 kap. 12 § och 7 kap. 2 § andra stycket ger inte någon antydan om alt en ändring i gällande rält är åsyftad. Mol bakgrund av det förat anförda vill lagrådet därför ifrågasätta om inte lagrammen med fördel kunde behållas i avvaktan på den fortsatta översynen av reglerna om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar. I samband med den språkliga översyn som torde böra förelagas bör beaktas, all villkoret i 12 § tredje stycket atl makarna på grand av söndring leva åtskilda bör ersättas med all makama inte varaktigt bor tillsammans.

Om 5 kap. 12 § bibehålls torde detsamma böra gälla 5 kap. 13 §.

De regler som i lagrådsremissen föreslås i 5 kap. 12 och 13 §§ får enligt lagrådets förslag betecknas 5 kap. 14 och 15 §§.

Även förslaget atl upphäva bestämmelserna i 7 kap. 3-5 §§ framställs som en följdändring till upphävandet av 5 kap. 12 §. Dessa bestämmelser ger hustrun ett särskild skydd genom att på olika sätt begränsa hennes ansvar för hushållsskulder. Ett upphävande av sådana särregler ligger i linje med strävandena alt ur GB utmönstra inslag som strider mol principen om jämställdhet mellan män och kvinnor. Något hinder mot all upphäva 7 kap. 3-5 §§ men bibehålla reglema i 5 ktip. 12 § föreligger inte.

7 kap.

2 §

Lagrådet:

Av skäl som har anförts vid 5 kap. 12 och 13 §§ förordas all bestämmelsen i andra stycket bibehålls tills vidare.

Öveigångsbestämmelserna

Lagrådet:

Enligt motiven till punkten 1 blir del möjligt fören make alt få ul underhåll för förfluten tid, även om maken enligt 5 kap. 6 § i den äldre lydelsen har försuttit rätten atl begära ersättning. Riktigheten av denna tolkning kan ifrågasättas, inte minsl mot bakgrand av vad som sägs i punkten 4. Det förefaller också principiellt diskutabelt att pä detta sätt genom ny lagstiftning ålerappliva en redan föriorad talerätt. Med hänsyn härtill föresläs tillägg av en punkt i övergångsbestämmelsema av följande lydelse:

"Talan om underhållsbidrag enligi 5 kap. 5 § i den nya lydelsen fårej avse tid före utgången av år 1977."

Uttalandet i motiven atl av punkten 1 i övergångsbestämmelserna följer all de nya bestämmelserna om betänketid i 11 kap. I § skall tillämpas omedelbart är oklart och fordrar förtydligande.

Prop. 1978/79:12 415

Godtas förslaget att behålla 5 kap. 12 § bör hänvisningen i punkten 2 lill 5     Lagrådets kap. 12 § i den äldre lydelsen utgå. I stället bör tillfogas en mening av följande     yttrande lydelse:

"De upphävda bestämmelserna i 7 kap. 3-5 §§ gäller alltjämt i fråga om skuld som har uppkommit före ikraftträdandet."

Vidare bör hänvisningen i punkten 2 lill 5 kap. 12 § andra slyckel i dess nya lydelse ändras till atl avse 5 kap. 14 § andra stycket i dess nya lydelse.

Del förefaller inte helt klart om den i punkten 5 andra meningen angivna regeln gäller också om underhållsbidragets belopp har jämkats efter ikraftträdandet. Ordalagen talar närmast för att så inte blir fallet. Mot en sådan ordning finns och för sig inte något att invända, eftersom det alltid torde vara möjligt att skriva in motsvarande begränsning i jämkningsdomen.

Förslaget till lag om ändring i lagen om bidragsförskott

2§

Petrén:

Som en ny gmnd all vägra lämna bidragsförskott föreslås under d) i denna paragraf infört atl barnel uppenbarligen saknar behov av bidragsförskott. Ordet behov syftar här på behovet av bidragsförskott och icke på bamets behov i allmänhet med den innebörd detta uttryck får i förslagels 7 kap. 1 § FB. Vid framräknandel i del särskilda fallet om behov av underhållsbidrag föreligger eller ej skall enligt motiven dock i vid omfattning de i 7 kap. FB lämnade reglerna för beräknande av underhållsbidrag brukas. En värdering av föräldrarnas bidragsförmåga blir sålunda i de flesta fall behövlig, varvid bl. a. reglerna i 7 kap. 3 § FB får tillämpning.

Försäkringskassans bedömningar vid tillämpning av förevarande grund för vägran all lämna bidragsförskott innefattar sålunda ell ställningstagande till samma frågorsom kommer upp till bedömning hos allmän domstol i tvist om underhållsbidrag. Skillnaden härvidlag blir alt, medan processen vid allmän domstol förs i den för tvistemål gällande ordningen med högsta domstolen som slutinstans, ett ärende hos försäkringskassan skall föras efter förvaltningslagens och i högre instanser enligt förvaltningsprocesslagens regler med försäkringsöverdomstolen som slutinstans. 1 förra fallet beror utgången i målet av parternas yrkanden och del bevismaterial dessa inför i processen. I senare fallet är fråga om en process enligt officialprincipen, där det åligger den beslutande myndigheten atl införskaffa den utredning som behövs. Då uppgifter varom del kan bli fråga i stor utsträckning finns hos offentliga myndigheter, kan en sådan utredning ofta väntas bli tillföriitiigare än den som kan komma lill stånd i civilprocessen. Även bedömningarna av en rättsfråga kan bli olika i högsta domstolen och hos försäkringsöverdomstolen.

Bidragsförskottet har karaktär av socialförmån medan underhållsbidraget

Prop. 1978/79:12 416

är avialbart. Man får därför acceptera all ett och samma fall kan komma att     Lagrådets bedömas olika enligt de båda systemen för utredning av barnels situation.     yttrande

7§

Lagrådet:

Den i denna paragrafs första stycke andra meningen omförmälda underrättelseplikten har till syfte all för den underhållspliktige klargöra att vissa faktorer, om vilka han eller hon har förstahandskännedom, kan påverka bidragsförskottsärendets utgång. Av enahanda skäl synes den underhållsskyldige böra orienteras om de gmndläggande föratsättningar för bidragsförskotts lämnande som anges i 1 § företa och andra styckena i deras nya lydelse enligt förslaget. En hänvisning till dessa stadganden torde därför böra infogas i 7 § första stycket andra meningen.

18 §

Lagrådet:

Paragrafen anger olika lägen då eftergift av återkrav rörande bidragsförskott lår ske. I sista hand ankommer del på försäkringsöverdomstolen att styra rättstillämpningen på detta område. Utöver de i motiven omnämnda situationerna kan det vara skäl att peka på en typ av fall som förekommer då och då, nämligen när en person, vilken som fader till barn varit underhållsskyldig, genom dom befrias från faderskapet och underhållsskyldigheten. Särskild anledning synes då föreligga att efterge återkrav av förskollerade bidrag vilka mannen ännu icke återbetalat till försäkringskassan.

Förslaget till lag om ändring i lagen om ändring av vissa underhållsbidrag

Lagrådet:

Beiräffande tillämpningen av denna lag, "indexlagen", må framhållas att underhållsbidraget, då domstol har ogillat yrkande om jämkning av dom eller avtal om underhåll, alUjäml är att anse som bestämt genom den äldre domen eller avtalet Ofr NJA 1957 s. 435 och NJA II 1966 s. 611). Sker omprövning enligt den i 7 kap. 10 § tredje stycket FB föreslagna bestämmelsen lorde däremot bidraget bli all anse som bestämt enligt den nya domen, även om denna skulle innebära all bidrag skall utgå med samma belopp som tidigare.

3 § första stycket

Brunnberg, Petrén och Sven Nyman:

Förslaget lill ändring i 3 § första stycket medför visseriigen vissa proces-

Prop. 1978/79:12

417

suella svårigheter vid tillämpningen. Fördelarna med den föreslagna regeln     Lagrådets anser vi dock vara så betydande atl dessa svårigheter icke bör lå hindra     yttrande förslagets genomförande. Uppkommande problem får lösas i rättstillämpningen.

Knutsson:

Avgörande för om bidragsbelopp skall ändras enligt indexlagen är vid vilken tidpunkt bidraget har beslämts. När överräll prövar storleken av ett underhållsbidrag blir bidraget bestämt genom övertällens dom. Detta medför vissa processuella komplikationer i fall då en höjning enligt indexlagen har ägt mm mellan undcrtätlens och överrättens dom. Om överrätien fastställer del av underrätten utdömda bidragsbeloppet innebär domen i själva verket en sänkning av bidraget, eftersom indexhöjningen inte påverkar del av över-rätten fastställda beloppet. För all undvika denna konsekvens har hovrättema tidigare ofta i sådana fall förklarat att bidraget vid tillämpning av indexlagen skulle anses bestämt genom underrättens dom. Högsia domstolen har emellertid som en lämpligare ordning anvisat all överrätien alllid direkt anger del belopp som skall utgå (NJA 1974 s. 496,657). Om avsikten är all bidraget skall ligga på den nivå som underrätten har bestämt bör del alltså i överrällens dom anges till ett belopp som motsvarar det av underrätten fastställda jämte förhöjning enligt indexlagen. Förbudet mol ändring av överklagad dom till nackdel för part som ensam har fört talan mol domen (reformalio in pejus) anses inte lägga hinder i vägen för atl bestämma bidragsbeloppet på detla sätt i fall då den underhällsskyldige ensam har överklagat domen. Om talan har fullföljts av den underhållsberättigade ensam torde å andra sidan överrätien inte kunna bestämma bidraget lägre än till vad underrätten har dömt ul jämte förhöjningen. Vidare lorde man vid bedömningen i rällegångskostnadshänseende av vilkendera parlen som är tappande i överrätten ha all utgå från att en dom, som i förhållande lill underrättens avgörande endasl innebär den förändringen all det utdömda beloppet höjs enligt indexlagen, är atl betrakta som ett fastställande av underrättens dom.

Nu föreslås den ändringen i indexlagen alt höjning som sker den 1 april inte skall påverka bidragsbelopp som har bestämts under januari-mars samma år. Om denna ändring genomförs kommer överrätt som under nägon av dessa månader har atl överpröva ell under föregående år meddelat underrälisav-görande att ställas inför nya problem. Eftersom man i detta läge inte vet om och med vilken procentsats höjning kommer all ske den 1 april är det inte möjligt att fastställa bidraget till ett belopp som inkluderar denna höjning. Ett hänsynslagande lill en väntad höjning lorde för övrigi vara svårt att förena med förbudet mol reformalio in pejus. Den möjlighel som återstår synes vara atl återgå till den av Högsia domstolen år 1974 avvisade tekniken all förordna alt bidraget skall anses bestämt genom underrättens dom. Denna teknik synes emellertid bara kunna användas i fall då överrällens dom innebär all

27 Riksdagen 1978/79. I:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 418

underrältsdomen fastställs. Vid ändring av bidragsbeloppet ter del sig Lagrådets främmande alt förklara att del ändrade beloppet skall anses bestämt genom yttrande underrättens dom. Om övertälten överväger att ändra bidragsbeloppet, kan den inte med säkerhet veta hur ett ändrat belopp skulle förhålla sig till det av undertälten bestämda, eftersom jämförelsen härvid skall göras med detta belopp efter en eventuell förhöjning, varom man ännu ingenting vet med säkerhet. Delta komplicerar bedömningen av bl. a. frågor om reformalio in pejus och rättegångskostnader

Jag ifrågasätter om fördelarna med den föreslagna ändringen i 3 § första stycket indexlagen väger tillräckligt tungt för att kompensera de svårigheter som jag här har pekat på.

3 § andra stycket

Petrén:

Indexlagen har till syfte att möjliggöra att underhällsbidragen stiger i takt med inflationen utan särskilda jämkningsbeslut i de enskilda fallen. Som mått på inflationen har lagstiftaren xalt det procenttal, med vilkel basbeloppet ändras. Detta tal torde i stort sett vara en god mätare av en av de faktorer som påverkar underhållsbidragets storlek, nämligen den ökning i bamets behov som penningvärdesförsämringen medför. Däremot är del mera tveksamt om procenttalet är en rättvisande mätare på den underhällsskyldiges förmåga. Som utvecklingen under senare år har visat, förhåller det sig knappast så.

En rad faktorer av generell natur påverkar den underhållsskyldiges situation. Bl. a. måste skatteeffekter beaktas, t. ex. marginalskatten pä den av inflationen föranledda inkomstökningen och siorieken av del avdrag för utbetalt bidrag den underhällsskyldige får åtnjuta vid sin taxering. En annan faktor är den standardökning som den allmänna inkomstutvecklingen kan ha medfört. Till bilden hör att dessa faktorer inverkar tämligen olika i del individuella fallet beroende på bl. a. var den underhållsskyldige befinner sig på skalan höginkomsttagare-låginkomsttagare.

Utan annan motivering än hänvisning till en allmän skälighetsbedömning har man i lagrådsremissen föreslagit all för framtiden indexändringen skall begränsas lill 70 % av det ifrågavarande procenttalets ändring. Man ulgär frän alt delta andelstal skall ge ett genomsnitlligen rättvisande resultat.

Med hänsyn till de stora individuella variationerna måste fråga vara om en ganska grov approximering. Den allmänna utvecklingen har under de år indexlagen varit i kraft företett stora variationer från är till år, något som inbjuder lill stor försiktighet i bedömningen. Vissa år har det på den allmänna arbetsmarknaden varit stora lönehöjningar, som innefattat standardförbättringar, andra är har den genomsnittlige löntagaren fått en viss standardsänkning. Skatteskalorna har ändrats nästan varje år.

Det hade varit önskvärt all något mera inträngande kalkyler kunnat uppvisas för valet av just 70 % som det genomsnitlligen - både för

Prop. 1978/79:12 419

individema och över en föralsebar period - rikliga andelstalet. I vart fall     Lagrådets mäsle del vara ett rimligt krav all andelstalet årligen omprövas med hänsyn    yttrande till den faktiska utvecklingen av de faktorer som generellt påverkar både bamets behov och de underhållsskyldigas bidragsförmåga.

Övriga lagförslag

Lagrådet:

Förslagen lämnas utan erinran.

Prop. 1978/79:12 420

Utdrag Slutprotokoll

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-10-05

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Äsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande: statsrådet Romanus

Proposition om underhåll till barn och frånskilda, m. m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

5. lag om ändring i bamavårdslagen (1960:97),

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

7. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621),

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

Föredraganden redogör för lagrådels yttrande och anför.

Lagrådet har inledningsvis berört del nordiska lagsiiftningsarbeiei på familjerättens område och funnit del önskvärt med en redovisning för hur den s. k. Helsingforskonventionen har tillämpats i del föreliggande lagstiftningsärendet, framför allt vad beträffar de föreslagna ändringarna i GB.

De nordiska ländernas lagstiftning om underhåll till barn, makar och föräldrar är idag inte enhetlig. Under sitt arbete har familjelagssakkunniga i enlighel med sina direktiv hållit fortlöpande kontakt med de övriga nordiska ländernas äklenskapskommitléer och övervägt möjligheten lill ökad rättslikhet länderna emellan pä underhällsområdei. ' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 8 juni 1978.

Prop. 1978/79:12 421

Familjelagssakkunnigas betänkande har tillställts de andra nordiska Slutprotokoll ländema. I enlighet med Helsingforskonventionen har justiliedepartementel vidare överlämnat lagrådsremissen lill de övriga justitiedepartementen och givit departementen tillfälle alt yttra sig över förslaget. Överiäggningar i ämnet har ägt ram mellan företrädare för departementen vid ett möte i Köpenhamn, Vid detta tillfälle har man frän de övriga ländernas sida förklarat all man ännu inte har tagit ställning till hur de olika frågorna om underhåll bör regleras i framtiden.

Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

Liksom lagrådet anserjag del betydelsefullt att allmänheten på olika sätt informeras om innehållet i reformen och bl. a. får upplysning om möjlighelerna all träffa uppgörelse utom rälla. Inte minst viktigt är det all informera om möjlighetema till jämkning av underhållsbidrag. Denna fråga har behandlats i avsnitt 5.2.6 i lagrådsremissen.

6 kap.

12 §

Jag delar lagrådets uppfattning all frågor om umgängesrätl bör behandlas processuellt på samma sätt som flertalet egentliga vårdnadsfrägor, dvs. som tvistemål. Jag biträder därför förslaget att i paragrafens andra stycke första meningen hänvisning uttryckligen görs även till 11 §. Som lagrådet har uttalat bör också styckets andra mening liksom fjärde slyckel tillämpas på umgängesrällsfrågor. Jag vill tillägga att det bör vara möjligt att, sedan talan har väckts om vem som skall ha vårdnaden om ett barn, utan stämning i målet framställa yrkande om rätt lill umgänge med barnel.

Jag föreslår vidare alt tredje stycket ändras så att möjligheten atl ulan stämning i ell vårdnadsmål yrka underhållsbidrag lill barnel får avse inte endasl förälder ulan även annan som kan föra barnels lalan i underhållsfrågan.

Lagrådet har i anslutning lill denna paragraf också tagit upp frågan vilken roll det allmänna över huvud laget skall tilläggas i vårdnadsangelägenheter. Frågan har väckts med anledning av förslaget att bamavårdsnämnd skall ha rält alt som part föra lalan i mål om vårdnad där förälder påslås ha grovt missbrukat vårdnaden e. d. (6 kap. 9 § FB).

Den fråga som lagrådet har väckt övervägs f n. av utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt. Idag är barnavårdsnämnd enligt närmare föreskrifter i

Prop. 1978/79:12 422

barnavårdslagen skyldig alt sörja för att de unga får en gynnsam utveckling Slutprotokoll och goda uppväxtförhållanden. Nämnden har också möjlighet atl i administrativ ordning ingripa om ett barn far illa. Barnavårdsnämndens allmänna åligganden kan enligt min mening bäst uppfyllas om nämnden i vårdnadsprocesser som avses i 6 kap. 9 § FB får ställning som part. Till frågan om hur bamets intresse bäst skall kunna tas tillvara i olika vårdnadsangelägenheter finns det anledning atl återkomma när del angivna utredningsarbetet har slutförts.

7 kap.

1§

Lagrådet har föreslagit vissa jämkningar i paragrafen. Bl. a. förordas att reglerna i första stycket första meningen och tredje stycket i det remitterade förslaget förs samman lill en mening, enligt vilken föräldrama, var och en efter sin förmåga, skall svara för underhåll ål barnel efter vad som är skäligt med hänsyn till bamets behov.

Jag har i lagrådsremissen ulföriigl behandlat grandsaiserna för hur föräldrarnas underhållsskyldighet bör bestämmas. Enligt dessa grandsaiser, mol vilka lagrådet i och för sig inte har haft något atl invända, är bamets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga utgångspunkter för bedömningen. Föräldramas sammanlagda förmåga sätter en gräns för \'ilkei underhåll barnel kan fä - oavsett barnets behov. Saknas förmåga, föreligger inie någon underhållsplikt. Är förmågan god, kan å andra sidan sägas - med ett av lagrådet använt ullryck - all bamets samlade anspråk på sin uppväxtmiljö ökar. När del sedan gäller den inbördes fördelningen av underhällsbördan mellan föräldrarna bör denna göras med beaktande av bådas förmåga. Inom ramen för vad en förälder högst kan ge ul i underhåll kan den förälderns underhällsskyldighet bli siörre eller mindre, beroende pä hur pass god förmåga den andra föriildem har.

Det bereder svårigheter atl i lagtext fullt ul göra reda för hur de olika faktorer som bör påverka underhållsskyldigheten förhåller sig till varandra. Mol lagrådets förslag kan riktas den invändningen att lagtexten kan ge intrycket att måttet av varje förälders underhållsskyldighet alllid fastställs för sig - utan atl en jämförelse görs med vad den andra föräldem kan bidra med. Enligt min mening är del en fördel om man, som har skell i del remitterade förslaget, först i paragrafen anger vilken sammantagen rätt till underhåll från föräldrama som barnet har och därefter föreskriver hur föräldrarna sinsemellan skall fördela detta underhåll. Att en förälder inte är underhållsskyldig, om han eller hon inte har förmåga, kan utiäsas redan av att barnets rätt till underhåll i första meningen görs beroende av föräldrarnas ekonomiska

Prop. 1978/79:12 423

förmåga och framgår dessutom med full tydlighet av bestämmelserna i 3 §    Slutprotokoll om förbehållsbelopp.

Jag kan alltså inte biträda lagrådels ändringsförslag i nu berört hänseende. De jämkningar i lagtexten som lagrådet i övrigt har föreslagit bör emellertid beaktas. Ordel tillsammans bör således utgå ur första meningen i första stycket. Vidare bör i samma mening underhållsskyldigheten göras beroende av föräldrarnas samlade "förmåga" och inte av deras ekonomiska "förhållanden". Jag kan alltså ansluta mig till lagrådets uppfattning att underhållsskyldigheten bör kunna bestämmas med hänsyn till den verkliga förvärvsförmågan i fall då den underhållsskyldige utan godtagbar anledning underlåter alt skaffa sig inkomster som sätter honom i stånd alt bidra lill barnets underhåll (jfr högsta domstolens dom den 20 juni 1978, DT 18). Slutligen bör andra och tredje meningarna föras samman till en mening med i det väsentliga den lydelse som lagrådet har förordat. Med hänvisning lill del sagda föreslårjag att paragrafens första stycke fär denna lydelse:

Föräldrama skall svara för underhåll ål barnet efter vad som är skäligt med hänsyn lill barnels behov och föräldramas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn las lill barnets egna inkomster och tillgångar saml till bamets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifierna om dessa.

Jag föreslår alt tredje stycket jämkas språkligt i förtydligande syfte.

2§

Jag har inte någon erinran mol lagrådels förslag att det i lagtexten kommer till uttryck all bamet är mottagare av underhållsbidraget.

Jag föreslår vidare en mindre språklig ändrmg av första stycket andra punkten.

2 och 14 §§

Tre av lagrådets ledamöter har riktat viss kritik mot förslaget såviti gäller ställförelrädarskap för barnet i fräga om underhåll. De har också pekat på bristfälligheter som finns i nuvarande lagstiftning.

Jag kan dela de nämnda ledamöternas uppfattning all den föreslagna regleringen är mindre tillfredsställande.

Enligt 6 kap. 2 § FB skall vårdnadshavare se till bl. a. alt bamel erhåller uppehälle. Del lorde stå klart all del i vårdnadsuppgiften ligger en rätl för vårdnadshavare att på barnets vägnar sluta avtal och föra talan om underhåll. Denna rätt kan sägas utgöra grunden för den specialreglering som finns i nuvarande 7 kap. 7 § andra stycket och 11 § första stycket.

Med del remitterade förslaget får underårig vårdnadshavare behörighet atl träffa i princip bindande avtal om underhåll till bamel även i de fall

Prop. 1978/79:12 424

bamavårdsnämnden inte har all godkänna avtalet. För att delta klart skall    Slutprotokoll

framgå har jag föreslagit den bestämmelse som utgör 7 kap. 2 § tredje stycket

första meningen i lagrådsremissen. Eftersom vårdnadshavare får samma

behörighet all sluta avtal som atl i rättegång företräda bamel kan det

emellertid vara lämpligt all föra iiamman bestämmelserna härom i en

paragraf Behörigheten bör anges som en rätt att företräda barnel i frågor om

underhållsbidrag.

Gällande lag innehåller inte någon uttrycklig föreskrift om särskilt förordnad förmyndares behörighet atl sluta avtal om underhållsbidrag på barnets vägnar ulan endast en regel om förmyndares rätl all föra lalan för bamel i underhållsmål. Väljs den reglering av vårdnadshavares behörighet somjag nu har förordat, bör även förmyndares behörighet atl företräda barnet klargöras i ett sammanhang. Behörigheten bör avse såväl rätt all sluta avtal som rätt atl föra talan vid domstol.

De nya bestämmelserna om vårdnadshavares och förmyndares behörighet bör tas upp i 2 § tredje stycket. Mols\'arande reglering i 14 § i del remitterade förslaget kan då utgå.

Som lagrådet har uttalat kan del vara önskvärt med en samlad översyn av bestämmelserna om ställförelrädarskap för barn i underhållsfrågor. Även bamets möjlighet atl själv uppträda som part bör övervägas. Det fär ankomma på ulredningen om bamens rätt att uppmärksamma dessa frågor. I väntan på resultatet av utredningens prövning bör några ytterligare föreskrifter i ämnet inte införas i FB.

3§

Vad en ledamol av lagrådet har anfört om utformningen av första stycket föranleder mig inte att föreslå ändring i del remitterade förslaget. En mindre jämkning bör göras i fjärde stycket.

7§

Lagrådet har efterlyst en bestämmelse om vilken bamavårdsnämnd som skall ta befattning med underhållsavtal och engångsbelopp enligt lagrummet. Jag instämmer i att ett klariäggande: är befogat.

Det naluriiga är att de aktuella frågorna handläggs av barnavårdsnämnden i den kommun där vårdnadshavare och barn är bosatta. För de fall då bamel inte bor på samma ort som vårdnadshavaren eller två vårdnadshavare bor på olika platser saknas enligt min mening tillräcklig anledning all peka ul en kommuns nämnd som ensam behörig. 1 stället bör var och en av de berörda nämnderna kunna godkänna underhållsavtal med giltig verkan. Saknas annars behörig nämnd, bör prövningen ankomma på barnavårdsnämnden i Stockholms kommun. Barnavårdsnämnd som är behörig alt pröva avtal får

Prop. 1978/79:12 425

också anses skyldig all la upp fråga härom på begäran av någon av    Slutprotokoll avtalsparterna.

Såvitt gäller bam vars faderskap måste fastställas torde den föreslagna regeln i praktiken leda lill att frågan om godkännande av underhållsavial enligt paragrafen kommer atl handläggas av barnavårdsnämnd som enligt 7 kap. 11 § i det remitterade förslaget skall se till atl barnel tillförsäkras underhåll.

I enlighel med vad jag harsagt nu bör ett tillägg lill paragrafens andra stycke göras om vilken nämnd som är behörig all godkänna avtal. Någon ändring i fjärde stycket torde inte behövas. När där talas om att engångsbelopp skall betalas lill "bamavårdsnämnden", får anses framgå all den nämnd åsyftas som har godkänt avtalet.

8 och 9 §§

Lagrådet har föreslagit att i 9 § ackordsförfarande likställs med utmätning och konkurs, om ansökan om förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847) har gjorts inom treårsliden. Jag har inte någon erinran mol att även ackordsfallel beaktas i paragrafen. Därvid bör emellertid uppmärksammas den situationen att ackord inte uppnås, vare sig verkan av godmansförordnandet har förfallit eller förhandling om offentligt ackord har inletts utan att leda lill resultat. Vidare bör, i fall då ackord kommer till stånd, beaktas att det kan inträffa att ackordet inte fullgörs inom föreskriven lid. I alla dessa fall synes det rimligt alt den bidragsberäliigade lår viss ytteriigare lid pä sig för all driva in bidraget (jfr beiräffande motsvarande fråga vid preskription av skatt 71 § 3 mom. uppbördslagen 1953:272). Tiden bör lämpligen sältas lill tre månader. Sker utmätning inom denna lid eller försätts den bidragsskyldige i konkurs på grand av ansökan som har gjorts inom den liden, bör betalning för fordringen få tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även därefter.

Lagrådet har vidare föreslagit sådan ändring av paragrafen att underhällsbidrag skall kunna göras gällande i rättegång även tre år efter bidragels förfallodag, om lalan har väckts före treårslidens utgång. Lagrådet har här tänkt på fall då en fordran på bidrag har fastställts i avtal, som inte har sådan form all del är verkställbart. En sådan fordran bör enligt lagrådels mening inte kunna preskriberas under pågående rättegång om fullgörelseskyldighet.

Del av lagrådet berörda fallet lorde ha begränsad praktisk belydelse. Man kan räkna med all underhållsborgenären, om betalning uteblir, i allmänhet får lill stånd ett verkställbart avtal eller utverkar dom ulan all dröja någon längre lid. Till detta kommer, som lagrådet självt har påpekat, all den föreslagna regeln skulle göra det möjligt också för den som kan stödja sig på ell verkställbart avtal alt få preskriptionstiden föriängd genom atl väcka talan vid domstol, t.ex. genom lagsökning. Över huvud taget skulle bestämmelsen

28 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

Prop. 1978/79:12 426

innebära ell avsteg från principen alt preskriptionsavbrolt inte bör tillåtas.      Slutprotokoll

Pä grund av del anförda avstyrker jag bestämmelsen om verkan i preskriptionshänseende av att talan väcks om fastställt underhållsbidrag.

Jag delar lagrådels uppfattning att den i 9 § föreslagna preskriptionsregeln inte bör kunna sällas åsido genom uttryckligt avtal härom eller genom överenskommelse om ändrad förfallolid. Jag förordar alt denna ståndpunkt kommer till ullryck i lagtexten.

I redaktionellt hänseende förordarjag all andra meningen i 9 § enligt det remitterade förslaget bryts ut och fiir bilda ett andra stycke. De föreskrifter som gäller ackord bör tas upp i ett tredje stycke. Som ell fjärde stycke föreslås en bestämmelse om att avtal i strid med paragrafen är ogiltigt.

Jag vill slutligen föreslå ett förtydligande av preskriptionsreglerna i 8 §. Enligt min mening bör denna paragraf inte vara tillämplig i fall då lalan om fullgörelse förs i fråga om bidrag som redan har fastställts genom avtal, ulan i en sådan situation bör endasl 9 § tillämpas. Saken har betydelse för avtal i vilka den underhållsskyldige har åtagit sig atl betala bidrag för avsevärd tid före avtalsslutet och därmed före föifallodagen. 8 § bör därför omformuleras så, all den bara kommer att gälla lalan om all underhållsbidrag skall fastställas.

Övriga paragrafer

Jag har ingen erinran mol lagrådets förslag till ändrad lydelse av 5 § andra Slyckel och 6 §. Jag biiräder också fiirslagel om tillägg lill 10 § andra slyckel. Vidare föreslår jag mindre jämkningar av 13 § första slyckel.

15 kap.

12 §

Förslaget all upphäva 8 kap. ÄB föranleder en följdändring i paragrafens andra stycke. I anslutning härtill föreslås en ny punkl, betecknad 8, i övergångsbestämmelserna lill balken.

20 kap.

9§

Lagrådet har ifrågasatt om inte paragrafens tillämplighet ytteriigare borde begränsas. Jag kan dela lagrådets uppfattning all denna fräga bör övervägas. F. n. behandlas i riksdagens lagutskott en motion med begäran om översyn av bestämmelserna i paragrafen (mot. 1977/78:997). Jag föreslår atl resultatet av riksdagsbehandlingen avvaktas och all ändringen av paragrafen tills vidare begränsas till vad jag har förordat i del remitterade förslaget.

Prop. 1978/79:12 427

Förslaget till Slutprotokoll

lag om ändring i giftermålsbalken

5 kap.

1 och 2 §§

Lagrådet har föreslagit atl 2 § första stycket departementsförslagel formuleras om så att del kommer all avse en makes underhållsskyldighet mol den andra maken. En majoritet inom lagrådet har vidare förordat all stadgandet i samma stycke om fördelning mellan makama av utgifter och sysslor skall föras över lill 1 §.

Jag kan godta lagrådets förslag atl ur 2 § utmönstra underhållsansvarel mot annan familjemedlem än den andra maken. Däremot ser jag del som värdefullt om underhållsskyldigheten mellan makar kan beskrivas mera som ell ansvar fören gemenskap än som en skyldighet för den ena maken att bidra lill den andras underhåll. Jag föreslår därför all i första slyckel föreskrivs alt makarna, var och en efter sin förmåga, skall bidra till det underhåll som behövs för att tillgodose deras gemensamma och personliga behov. Till denna föreskrift har stadgandet om fördelning av utgifter och sysslor nära anknytning. Därigenom markeras all makarna bör sträva efter atl båda ta del i olika moment i försörjningen. Jag förordar atl stadgandet får stå kvar i 2 §.

3§

Jag bäringen erinran mot vad lagrådet har anfört under denna paragraf Jag biiräder också ändringsförslaget.

Liksom i fråga om motsvarande bestämmelse i FB (7 kap. 6 §) tillstyrker jag atl lagtexten förtydligas på det sätt som lagrådet har föreslagit. Ordalagen bör dessutom jämkas så att de inte kan anses lägga hinder i vägen för att bidrag döms ut av make som inte i tillräcklig män har svarat för sill eget underhåll ulan låtit den andra maken bära en alltför stor andel därav.

6§

Till förtydligande av bestämmelsen vill jag uttala att en make fär anses ha förmåga att bidra till den andra makens underhåll endast om han eller hon har medel utöver vad som behövs för den egna försörjningen. Är maken försörjningsskyldig även mol eget barn, bör ansvaret för barnels grandläggande underhållsbehov komma före underhållsskyldigheten mot andra maken.

Prop. 1978/79:12 428

7 och 8 §§ Slutprotokoll

Vad jag har föreslagit och uttalat i anslutning lill 7 kap. 8 och 9 §§ FB gäller även förevarande paragrafer.

9§ Jag ansluter mig lill lagrådets förslag.

12 och 13 §§ i nuvarande lydelse

Lagrådet har ifrågasatt om inte bestämmelserna om den s. k. hushållsfullmakten bör behållas i avvaktan på den forisatta översynen av reglerna om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar.

Som jag uttalade i lagrädsremissen lorde reglema om hushållsfullmakl i dag ha starkt begränsad praktisk betydelse. Reglernas tillämpningsområde kan inte heller sägas vara alldeles klart. Till delta kommer omständliga bestämmelser för det fall att make missbrukar den behörighet som fullmakten ger. Jag vill dock inte m(Dlsälta mig lagrådets förslag alt låta frågan om ett upphävande av bestämmelserna anstå.

Som lagrådet har påpekat bör emeillertid bestämmelserna ses över språkligt. Villkoret i 12 § tredje stycket atl makama lever åtskilda på grund av söndring bör ersättas med att sammanlevnaden mellan makarna har upphört.

Beteckningarna för de nuvarande 12 och 13 §§ bör, som lagrådet har föreslagit, behållas. Del innebär alt de remitterade 12 och 13 §§ i stället får betecknas 14 och 15 §§.

7 kap.

Mol bakgrund av vad jag har uttalat i det föregående ansluter jag mig till lagrådets förslag att 2 § andra slyckel tills vidare behälls men all 3-5 §§ upphävs.

11 kap.

14 § En redaktionell justering bör göras i tredje slyckel.

Övergångsbestämmelserna

Jag biträder de förslag lill ändringar som lagrådet har lagt fram saml den tolkning av punkt 5 (punkt 6 i propositionsförslaget) andra meningen som lagrådet har lämnat.

Prop. 1978/79:12 429

Den nya punkl i övergångsbestämmelserna som lagrådet har föreslagit bör     Slutprotokoll föras in som punkl 5 med den återverkan på följande punkters numrering som detta får.

Med mitt molivulialande att de nya bestämmelsema om belänkleiid i 11 kap. 1 § skall tillämpas omedelbart åsyftade jag att rätten på ansökan av part bör kunna besluta om omedelbar skilsmässa i fall då vid ikraftträdandet betänketid löper i ett mål om äktenskapsskillnad men enligt de nya reglerna skilsmässa kan erhållas ulan föregående betänketid. Samma förfarande bör härvid komma i fråga som vid vanlig fullföljd av ansökan om äktenskapsskillnad.

Förslaget till

lag om ändring i lagen om bidragsförskott

Jag har ingen erinran mot alt det i 7 § första stycket andra meningen görs en hänvisning även lill 1 § första och andra styckena. Jag delar den uppfattning som lagrådet har uttalat vid 18 §. En redaktionell jämkning bör göras i 15 § andra stycket.

Förslaget till

lag om ändring i lagen om ändring av vissa underhållsbidrag

Jag instämmer i del uttalande i en tillämpningsfråga som lagrådet har gjort. Beiräffande 3 § första stycket ansluter jag mig till vad majoriteten inom lagrådet har uttalat. Jag vill mol bakgrund av vad en av lagrådels ledamöter har uttalat vid 3 § andra slyckel erinra om att jag ser den föreslagna regleringen som i viss mån provisorisk. Skulle det längre fram visa sig all del föreslagna andelsialel är mindre lämpligt avvägt får en ändring äter övervägas.

Förslaget till

lag om ändring i utsökningslagen

I lagrådsremissen har jag föreslagit vissa ändringar i bestämmelserna i 54 a § utsökningslagen (1877:31 s. 1) angående utmätning på gmnd av skriftlig förbindelse alt utge underhållsbidrag. Under ärendets fortsatta behandling har aktualiserats frågan om vilka handlingar som skall ges in lill utmätningsmannen när ansökan om utmätning görs på grund av sådan förbindelse.

Enligt 4 mom. i paragrafen gäller f n. att förbindelsen skall ges in i huvudskrifl. I lagrådsremiss den 16 mars 1978 med förslag lill ulsökningsbalk har emellertid som en allmän regel föreslagits att exekutionstitel inte skall behöva ges in i huvudskrifl, om kronofogdemyndigheten anser det tillräckligt

Prop. 1978/79:12 430

atl bestyrkt avskrift i stället ges in (2 kap. 2 § tredje stycket ulsökningsbalken    Slutprotokoll och s. 141 och 143 i remissprolokollel). Detta gäller även skrifilig förbindelse angående underhållsbidrag. Balken avses träda i krafl år 1981.

Riksförsäkringsverket har till justitiedepartementet fört fram önskemål om att den föreslagna regleringen skall träda i kraft snarast såvitt gäller handling som avses i 54 a § utsökningslagen. Nuvarande obligatoriska krav på atl handlingen skall företes i huvudskrift medför enligt verkets mening påtagliga problem i den praktiska verksamheten när allmän försäkringskassa är sökande på grand av utgivna bidragsförskott. Jag kan biträda verkets önskemål. Jag föreslår därför all den förevarande bestämmelsen i 54 a § formuleras så, all den som vill erhålla utmätning skall inge förbindelsen i huvudskrift eller, om utmätningsmannen anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. I lillämpningen bör som regel krävas att originalet ges in, när ansökan görs av den underhällsberätligade själv. Bestämmelsen bör, liksom de föreslagna ändringarna i övrigt i paragrafen, träda i kraft den 1 juli 1979.

Förslag till

lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden

Utöver vad jag har anfört i del fönjgäende bör redaktionella ändringar göras i 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.

2 Ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge

Mellan de nordiska länderna har år 1962 slutits en konvention angående indrivning av underhällsbidrag (SÖ 1963:14). Konventionen ger möjlighel all driva in underhållsbidrag i annan nordisk stat än den där bidragsskyldigheten har fastställts. Till konventionen ansluter sig lagen(1962:5l2)om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge, kungörelsen (1962:513) med vissa föreskrifier om indrivning och redovisning av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge, samt kungörelsen (1962:514) angående indrivning' i Danmark, Finland, Island eller Norge av underhållsbidrag.

Enligt konventionen kan framsliUlning om verkställighet göras antingen hos myndighet i den stat där den bidragsberäliigade vistas eller i den stal där bidraget har fastställts (art. 2 första stycket). Skall verkställigheten äga rum i annan stat än den där framställningen gjorts skall den översändas lill förstnämnda stat. I konventionen regleras vilka myndigheter som i var och en av de fördragsslutande staterna skall översända och motta framställningar om verkställighet. Denna förmedlande funktion skall i Danmark fullgöras av

Prop. 1978/79:12 431

överövrigheten (i Köpenhamn överpresidenten och annars vederbörande     Slutprotokoll amtman) eller, om ovisshet råder om behörig överövrighet, av juslilieminis-leriel (art. 2 andra stycket).

I Danmark har nyligen genomförts vissa ändringar i lagstiftningen om indrivning av underhållsbidrag. Ändringarna, som träder i kraft den I januari 1979, innebär all uppgifien att driva in underhållsbidrag flyttas från polisen till kommunerna. I samband med denna lagstiftning har även frågan om överövrighetens uppgifi enligt den nordiska underhållskonvenlionen övervägts. Man har därvid kommit fram lill all kommunema bör överta också den uppgiften. I stället för vad som nu föreskrivs i artikel 2 andra stycket om dansk förmedlande myndighet skulle alltså gälla att framställning om verkställighet översänds och mottas av vederbörande socialnämnd eller, om ovisshet råder om behörig socialnämnd, av justilieminisleriel.

De nordiska länderna har enats om all den nya danska lagstiftningen inte påkallar någon formell ändring av konventionen. Del har ansetts tillräckligt att de övriga nordiska länderna underrättas om den danska ändringen i fråga om förmedlande myndighet.

I 2 § tredje slyckel lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge har angivits de myndigheter som är behöriga all lill Sverige översända framställningar som har gjorts i annal nordiskt land. På den punkten måste lagen ändras såvitt gäller Danmark. Det kan emellertid ifrågasättas om del finns anledning atl behålla föreskrifter av delta slag i lagen. Föreskrifterna kräver inte i och för sig lagform utan är av den karaktären att de kan utfärdas av regeringen. Med tanke pä atl föreskrifierna även i fortsättningen kan behöva justeras lill följd av ändrade organisatoriska förhållanden i de olika länderna förefaller del också mest praktiskt alt föreskrifierna ges i form av förordning.

Jag vill därför förorda att indrivningslagen ändras på det sättet alt bestämmelserna i 2 § tredje stycket om behörighet att översända framställning utgår. Bestämmelserna bör i stället, med den ändring i fråga om behörig dansk myndighet som påkallats av del anförda, tas upp i kungörelsen (1962:513) med vissa föreskrifter om indrivning och redovisning av underhällsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Den nya ordningen i Danmark föranleder också en ändring i kungörelsen (1962:514) angående indrivning i Danmark, Finland, Island eller Norge av underhållsbidrag.

I enlighel med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag lill lagom ändring i lagen (1962:512)om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Prop. 1978/79:12 432

3 Hemställan Slutprotokoll

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen att antaga

dels de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar, dels de lill regeringsprotokollet den 5 oktober 1978 fogade förslagen till

10. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,

11. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1978/79:12 433

Innehåll

Proposition....................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll...................... 1

Lagförslag........................................................ ..... 3

1.   lag om ändring i föräldrabalken......................... ..... 3

2. lag om ändring i giftermålsbalken ..................... 16

3. lag om ändring i ärvdabalken............................ 27

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1).. 27

5. lag om ändring i bamavårdslagen (1960:97)........ .... 29

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott    30

7. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag           34

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621)........... .... 36

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag         37

10. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domslois-ärenden         38

11. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhällsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge............................... 39

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 8 juni 1978    41

1 Inledning..................................................... 41

2 Gällande rätt................................................ 42

2.1   Underhållsskyldigheten mol barn................ 42

2.1.1 Underhållsskyldigheten enligt  7  kap.  föräldrabalken m.m          42

2.1.2 Underhållsbidrag till barn ur kvarlåtenskap .... 45

2.1.3 Bidragsförskott............................. 46

2.1.4 Lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag   48

2.2   Underhållsskyldigheten mellan makar........ .... 49

2.2.1 Underhållsskyldigheten under äktenskapet   49

2.2.2 Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad 51

2.3   Underhållsskyldigheten mot föräldrar.......... 52

3 Bakgrunden till familjelagssakkunnigas betänkande        52

4 Familjelagssakkunniga.................................... 54

4.1      Allmänna synpunkter........................... 54

Prop. 1978/79:12 434

4.2  Underhållsskyldigheten mol barn................ 56

4.2.1 De grundläggande bestämmelserna om  underhållsskyldigheten   56

4.2.2 Underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad 58

4.2.3 Periodiska bidrag och engångsbidrag.. 60

4.2.4 Fullgörelse av bidragsskyldigheten genom återbetalning av bidragsförskott, m.m         61

4.2.5 Den underhållsskyldiges egna utgifter för barnet 63

4.2.6 Jämkning av underhållsbidrag........... 65

4.2.7 Indexändringama och underhållsbidrag till barn 66

4.2.8 Preskription av fordran på underhållsbidrag  67

4.2.9 Övergångsbestämmefser................. 68

4.3  Underhållsskyldigheten mellan makar........... 69

4.3.1  Underhållsskyldigheten under äkienskaix;t

mm............................................. 69

4.3.2 Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad 70

4.3.3 Periodiska bidrag och engångsbidrag.. ... 71

4.3.4 Underhållsskyldigheten vid den underhållsberättigades omgifte    71

4.3.5 Jämkning av underhållsbidrag............ ... 72

4.3.6 Preskription av fordran på underhållsbidrag  73

4.3.7 1966 års lag om ändring av vissa underhällsbidrag 74

4.4  Underhållsskyldigheten mot föräldrar.......... .... 74

5      Föredraganden.......................................... .... 75

5.1  Reformens inriktning och omfattning........... 75

5.1.1 Bakgrunden.................................. 75

5.1.2 Ny ordning för återkrav av bidragsförskott?— 76

5.1.3 Reformförslag angående underhållsskyldigheten

mol barn...................................... 78

5.1.4........................................... Den   familjerältsliga   underhållsskyldigheten   i
övrigt.......................................... ... 80

5.1.5  Sammanfattning............................ ... 81

5.2  Underhållsskyldigheten mol barn................ .... g]

5.2.1      De grundläggande bestämmelserna om under
hållsskyldigheten .......................... ... 81

Föräldrarnas underhållsskyldighet mol barn som

inte är vuxet................................. 81

Föräldrarnas unåerbåUsskvkllghei moi viixei, sjukt

barn............................................ 86

UnderhåUsskyldigheien mol .styvbarn. ... 87

Underhållsbidrag ur krarlåtenskap...... 89

Prop. 1978/79:12 435

5.2.2 Underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad 90

5.2.3 Underhållsbidragets sioriek och dess bestämmande             94

Inledning............................................... 94

Prövningen av frågor om underhållsbidrag    95

Sättet att reglera underhållsbidragens storlek .... 95

Förbehållsbelopp................................... ... 97

En metod au beräkna underhållsbidragets storiek \q2
Metoden jör bidragsberäkning:

barnets kostnader................................. 103

fördelningen mellan föräldrarna av kosinaderna för

barnets underhåll.................................. . 105

underhållsskyldighet mot Jlera barn m. m      106

hemarbetande makes eller samboendes underhålls
förmåga ................................................ 106

Avslutande synpunkter.......................... 107

5.2.4   Den bidragsskyldiges egna utgifter för barnet... 107

Nedsättning av underhållsbidraget?..... ]07

Regleringen i bidragsförskottslagen...... . 111

5.2.5 Periodiska bidrag och engångsbidrag.... . 113

5.2.6 Jämkning av underhållsbidrag................ Ij5

Grundläggande bestämmelser.............. II5

Jämkning av avtal om engångsbidrag... 1 ] 7

Jämkning av oskäliga avial.................... 118

Jämkning av bidrag för förfluten tid....... 119

Proceduren för jämkning. Jämkning inom bidrags
förskot issvstemet ................................ 120

5.2.7 Indexändringarna och underhållsbidrag till barn 123

5.2.8 Preskription av fordran på underhållsbidrag .... ]26

5.2.9 Processuella frågor............................... .. 129

Formen för handläggning av vårdnads- och under
hå I bfrågor .......................................... .. 129

Gemensam handläggning av flera mål om under
hållsbidrag ............................................ 133

5.3      Underhållsskyldigheten mellan makar........... 134

5.3.1   Underhållsskyldigheten under äktenskapet    134

Allmänna utgångspunkter..................... 134

Den närmare regleringen...................... 136

5.3.2 Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad 138

5.3.3 Periodiska bidrag och engångsbidrag... 140

5.3.4 Underhållsskyldigheten vid den underhållsberäitigades omgifte       141

Prop. 1978/79:12 436

5.3.5   Jämkning av underhällsbidrag............... .... j42

Periodiska bidrag................................... ]42

Engångsbidrag...................................... .... 144

5.3.6 Preskription av fordran på underhållsbidrag .... 144

5.3.7 Indexändringarna    och    underhållsbidrag    till make       j44

5.4 Underhållsskyldigheten mot föräldrar.............. j46

5.5 Kostnadsfrågor................................................ j4

5.6 Följdändringar i andra författningar................. ]48

5.7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.. 14g

6 Upprättade lagförslag............................................... J50

7 Specialmoiivering...................................................... .... 151

7.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken... 151

7.2 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken I79

7.3 Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken....... I94

7.4 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen (1877:31

s')..................................................................... 195

7.5 Förslaget till lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97) 196

7.6 Förslaget till  lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott  196

7.7 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring

av vissa underhållsbidrag................................. 206

7.8 Förslaget lill lag om ändring i införsellagen (1968:621).. 2O8

7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhällsbidrag                                                                          209

8 Hemställan................................................................ 209

9 Beslut........................................................................ 209

Bilagor

1 Familjelagssakkunnigas lagförslag............................ ... 210

2 Remissinstansernas yttranden................................. ... 233

1 Allmänna synpunkter....................................... ... 233

2 Underhållsskyldigheten rnol barn.................... ... 240

2.1 De gmndläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten        240

2.2 Underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad   252

2.3 Periodiska bidrag och engångsbidrag.............. 258

2.4 Fullgörelse av bidragsskyldigheten genom återbetalning

av bidragsförskott m. m................................... 259

2.5 Den underhållsskyldiges egna utgifter för barnel  279

2.6 Jämkning av underhållsbidrag.......................... 289

2.6.1     Parternas bundenhet av avial m. m.... ... 289

Prop. 1978/79:12 437

2.6.2     De sakkunnigas förslag lill nya jämkningsregler 292

2.7 Indexändringama och underhållsbidrag lill barn       294

2.8 Preskription av fordran på underhållsbidrag. ... 299

2.9 Övergångsbestämmelser........................ ... 303

3     Underhållsskyldigheten mellan makar.......... ... 303

3.1 Underhållsskyldigheten under äktenskapet m. m    303

3.2 Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad     307

3.3 Övriga förslag om underhållsskyldigheten mellan makar 310

4 Underhållsskyldigheten mot föräldrar.......... 313

5 Övriga synpunkter på de sakkunnigas förslag        313

5.1  Föräldrabalken....................................... 313

5.1.1 Gemensam   handläggning   av   vårdnads-   och underhållsfrågor         313

5.1.2 Förslagen i övrigt.......................... ... 315

5.2 Lagen om bidragsförskott........................ ... 317

5.3 Övriga förslag....................................... ... 319

3   Underhåll och socialförmån............................. ... 321

1 Forskningsprojektet................................ ... 321

2 Underhåll till barn................................... ... 322

2.1  Parternas familjesituation, förvärvsarbete och inkomster

1975................................................... 322

2.2 Förekomst av bidragsförskott. Underhällsbidragens storlek och deras betalning 1975. Restskulder......................................................... 323

2.3 Socialhjälp............................................ 326

2.4 Ulfyllnadsbidrag. Indexhöjningar. Allilyder lill underhållsbidragen     327

3     Underhäll till make.................................. ... 329

4.............................................................. Familjelagssakkunnigas förslag till riktlinjer för försäkringskas
sans bedömning av den underhållsskyldiges förmåga atl återbe
tala utgivna bidragsförskott........................... ... 333

1 Inledning.............................................. ... 333

2 Den underhållsskyldiges inkomst................ ... 335

3 Förbehållsbelopp.................................... ... 336

3.1 Nivåer inom andra rättsområden............... ... 336

3.2 Överväganden....................................... ... 338

3.2.1 Andra utgifter än bostadskostnader.. ... 338

3.2.2 Bostadskostnaden......................... ... 342

4 Underhållsbidragels sioriek....................... ... 345

5 Övriga frågor........................................ ... 346

5.1 Inverkan av underhåll lill make.................. ... 346

5.2 Begränsningar av systemet för underhållsskyldig med hemmamake 347

Prop. 1978/79:12 '

5.3 Olika samboendeformer............................ .. 349

5.4 Jämkning.............................................. .. 351

6        Tabelldel............................................ 353

5      De remitterade lagförslagen.......................... 361

Förslag lill lag om ändring i

1 föräldrabalken........................................ 361

2 giftermålsbalken..................................... .. 373

3 ärvdabalken.......................................... .. 385

4 utsökningslagen (1877:31 s. 1)................. 385

5 bamavårdslagen (1960:97)....................... 386

6 lagen (1964:143) om bidragsförskott.......... 388

7 lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag.. 392

8 införsellagen (1968:621).......................... .. 394

9 lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhällsbidrag  395

Utdrag av lagrådels protokoll den 12 september 1978 396

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1978. 420

1 Anmälan av lagrådsyttrande............................ . 420

2 Ändring i lagen(1962:512)om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.......................................... . 430

3 Hemställan................................................... . 432

4 Beslut..................................................... ••• 432