Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse                                 Skr 1978/79:103

1978/79:103

med överlämnande av 1979 års kommittéberättelse;

beslutad den 28 december 1978.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av rege­ringsprotokoll, 1979 års kommittéberättelse.

OLA ULLSTEN

SVEN ROMANUS

1    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Skr 1978/79:103

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

Vid regeringssamman­träde 1978-12-28

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahl­berg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winter, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.

Föredragande: statsrådet Sven Romanus

Skrivelse med överlämnande av 1979 års kommittéberättelse.

1  1979 ÅRS KOMMITTÉBERÄTTELSE

Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2 till riksdagsordningen skall regeringen årligen, samtidigt med budgetpropositionen, lämna riksdagen redogö­relse för verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på grund av regeringens beslut. En sådan redogörelse har utarbetats inom justitiede­partementet. Berättelsen är uppdelad i två volymer, en huvuddel som innehåller personredovisning m m (del I) och en del som innehåller kommittédirektiv som meddelats efter det redovisningen i 1978 års kom­mittéberättelse färdigställdes (del II).

Del I bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1, och del II som bilaga 2.

2 ÖVERSYNEN AV FORMERNA FÖR KOMMITTÉVERK­SAMHETEN

Under senare år har formerna för kommittéverksamheten och därmed sammanhängande frågor setts över i olika sammanhang. Vissa ändringar har därvid gjorts i frågaom uppläggningen av kommittéberättelsen. 1979 års berättelse är dock i huvudsak redigerad och upplagd på samma sätt som 1978 års berättelse. Del I av berättelsen har emellertid ändrats på en punkt.

I slutet av del I finns ett antal tabeller med uppgifter om kostnaderna för kommittéerna. Tabellerna har hittills även omfattat beräknade kost­nader t o m utgången av december månad året före det då berättelsen skall lämnas till riksdagen. Fro m 1979 års berättelse visar emellertid

 

tabellerna utgifterna för kommittéerna t o m utgången av budgetåret före det år som berättelsen avlämnas till riksdagen. I 1979 års berättelse anges alltså utgifterna t o m utgången av juni 1978. Denna ändring medför att utgiftsredovisningen i kommittéberättelsen kommer att överensstämma med den som lämnas i budgetpropositionen.

Frågan om ytterligare ändringar i kommittéberättelsen övervägs f n i regeringskansliet. I det sammanhanget aktualiseras frågan om en sär­skild redovisning av fördelningen av kommittéuppdrag mellan kvinnor och män. Under år 1979 fortsätter även i övrigt översynen av de admi­nistrativa rutiner som rör kommittéväsendet.

Statsrådsberedningen har under år 1978 gett ut en ny utgåva av Kom­mittéhandboken (Ds SB 1978:1). I handboken finns anvisningar om att kommitté bör kostnadsberäkna sitt förslag i samband med att förslagets övriga effekter belyses. För att ge en större tyngd åt anvisningen i Kommittéhandboken har regeringen på förslag av riksdagen (FiU 1978/79:2, rskr 1978/79:16) infört en ny bestämmelse i 13 § kommitté­förordningen (1976:119). Enligt denna bestämmelse, som tillkommit genom beslut den 14 december 1978, skall kommitté i betänkande redo­visa en beräkning av kostnaderna för att genomföra kommitténs förslag.

3 HEMSTÄLLAN

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen överlämnar 1979 års kommittéberättelse till riksdagen.

4 REGERINGENS BESLUT

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

 

 

 

Skr 1978/1979:103

Bilaga 1

Kommitté­berättelse 1979

Dell

Kommittéernas

sammansättning

 

Skr 1978/79:103                                                                   6

Redaktionell anm. 1. Två delar

Kommittéberällelsen är uppdelad i två delar.

Del I innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och te­lefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser, kost­nader samt register.

Direktiv och tilläggsdirektiv utges löpande i en för hela regeringskansliet ge­mensam serie. Liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien sprids de genom LiberFörlag.

Direktiv som getts ut i denna serie trycks på nytt en gång om året i del II. Där anges för varje direktiv omedelbart under rubriken numret i direktivserien.

Del II innehåller direktiv och tilläggsdirektiv som meddelats sedan redovis­ningen i 1978 års berättelse färdigställdes samt register. De är ordnade depar-temenisvis liksom kommittéerna i del 1. Inom departement står de i den ord­ning de numrerats i direktivserien.

2. Kommittébeteckning

För varje departement används fr.o.m. år 1971 en löpande nummerserie för
år. Nummerbeteckningen anges med förkortning för departement samt år­
tal, kolon och löpnummer och anges inom parentes omedelbart efter ordet
kommitté (motsvarande). Exempel: x-kommittén (Ju 1978:00) och kommit­
tén (Ju 1978:00) om —            . Beteckningen är avsedd att användas vid såväl

hänvisningar i löpande text som i kamerala sammanhang.

För kommitté (motsvarande) som tillkommit före år 1971 används som löp­nummer det nummer i riksdagsberättelsen under vilket kommittén första gången redovisats.

3. Rollfördelning inom kommitté

Enligt 2 § kommittéförordningen (1976:119) består en kommitté av ordfö­rande och en eller flera andra ledamöter. Kommitté kan biträdas av bl. a.

 

7                                                                        Skr 1978/79:103

sakkunniga, experter och sekreterare. Kommittéförordningen innehåller fö­reskrifter om nämnda medverkandes befogenheter.

Denna uppdelning av de medverkande avser kommittéer som har tillkallats efter den 30 april 1976. Beträffande befogenheter för medverkande i äldre kommittéer hänvisas til) övergångsbestämmelserna till kommittéförord­ningen.

4.  Uppgifter om kommittéer i berättelsen

1979 års berättelse redovisar uppgifter inkomna till justitiedepartementet före den 1 december 1978 utom vad avser kommittékostnaderna i under­bilagan.

5. Uppgifter om kommittéer under löpande år

De uppgifter som ingår i berättelsen registreras fortlöpande i ett datorstött informationssökningssystem. Kommittéberättelsen framställs med hjälp av systemet. Under löpande år kan uppgifter om kommittéernas verksamhet er­hållas ur detta system efter hänvändelse till justitiedepartementet.

 

 

 

Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 1

Justitiedepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:11,12,18,19, 20, 21, 26, 29 och 35

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 2 och 13

1. Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1966 (se Post-och Inrikes tidn. den 14 juni 1966) och regeringens bemyndigande den 1 september 1977 för att utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på personrättens område:

Ordförande: Lännergren, E. Bengt, f. d. justitiekansler

Ledamöter: Bernström, Bonnie L. I., redaktör, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Dahlberg, K. Thure, ombudsman, f. d. led. av riksdagen Fahlström, Jan Magnus, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1977) Kristensson, Astrid M., landshövding, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)

Larfors, E. V. Tage, direktör, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)

Litzén, Anders G., hovrättslagman Wiklund, Svea S. S., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)

Expert: Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist

Sekreterare: Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 30 61 (ordföranden), 20 3166 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 62.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio

 

Ju:l    Skr 1978/79:103                                                            10

sammanträden, varav ett med företrädare för pressen. Därutöver har en särskild arbelsgrupp hållit fyra sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

2. Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem (SARI)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1966 för att bereda frågan om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor:

Ordförande: Hillerudh.G. Lars-Olov E., expeditionschef (fr.o.m. den I februari 1976)

Ledamöter: Börjesson, Mats R., generaldirektör (fr.o.m. den 3 september 1975) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör

Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör (t.o.m. den 31 december 1978) Persson, Carl J. G., landshövding (t.o.m. den 31 mars 1978) Petri, Gunnar G. B., tf. statssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1977) Romander, Holger A. G., rikspolischef

Sjöberg, K. G. Magnus, riksåklagare (fr.o.m. den 1 april 1978) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 15 december 1976)

Ersättare för ledamot: Arkéus, L. O. Sune, datachef (för Romander) (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Bolin, Lars A., avdelningschef (fr.o.m. den 13 maj 1975 t.o.m. den 10 september 1978) (för Fischier)

Elmhammer, Nils E. I., tf. avdelningschef (för Ohlsson) (t.o.m. den 12 oktober 1978)

Engdahl, K. Anders F., departementssekreterare (för Petri) (fr.o.m. den 15 juni 1976 I.o.m. den 31 augusti 1978)

Fälth, J. Harald B., kammarrättsfiskal (för Petri) (fr.o.m. den I september 1978)

Gardmo,IrmaM.,datachef (för Fischier) (fr.o.m. den 11 september 1978) Herner, E. Eva M., statistikchef (för Ohlsson) (fr.o.m. den 13 oktober 1978)

Joelsson, V. Arnold, kammarrättslagman (för Börjesson) (fr.o.m. den 1 februari i.o.m. den 31 oktober 1978)

Ljunggren, Nils G., byråchef (för Börjesson) (fr.o.m. den 1 november 1978) Wikström, K. Arne, byråchef (för Sjöberg) (fr.o.m. den I februari 1977)

 

11                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:3

Åhlén, Lars, lagman (för Börjesson) (fr.o.m. den 5 seplember 1975 I.o.m. den 31 januari 1978)

Åkesson,   Hans C. avdelningsdirektör (för  Ekstam) (fr.o.m. den   1 okiober 1975)

Sekreterare: Alpsten. A. Börje, departementsråd

Ordförande i arbetsgrupp eller kontaktmän: Arkéus, L. O. Sune, dalachef, rikspolisstyrelsen Carlson. N. Gunnar, avdelningsdirektör, riksåklagaren Carlsson. Ulf V., överdirektör, DAFA Frenning, Lars W., bitr. skalledirektör, riksskatteverket Gardmo, Irma M.. datachef, kriminalvårdsstyrelsen Herner, E. Eva M., statistikchef, statistiska centralbyrån Miinlzing. Lars, avdelningsdirektör, statens naturvårdsverk Ringström, Björn M., revisionsdirektör, riksrevisionsverket Sandqvisl, Ingrid R. J., byrådirektör, generaliullsiyrelsen Söderlund, .A. Göran, avdelningsdirektör, socialstyrelsen Vallerö, Rolf A. T., förste arkivarie, riksarkivet Weibo, Björn S., avdelningschef, statens invandrarverk Wikslröm, K. Arne. byråchef, riksåklagaren Wranghult, Hans O., byråchef, rikspolisstyrelsen Åkesson, Hans C avdelningsdirektör, statskontoret Österlund, Tord H:son, bitr. skattedirektör, riksskatteverket

Lokal: Justitiedepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 10 57 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Samarbetsorganet har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av samarbetsorganets verksamhet. Arbetet har liksom tidigare varit inriktat på ADB-system för broltmålsförfarandel hos polis, åklagare och domstolar samt rutiner för kriminalvårdens myndigheter (BROTTSRI) men också på syslem för lagstiftningsförfarandet samt rättspraxis, m. m. (LAGRI).

Samarbetsorganels verksamhei beräknas pågå under hela år 1979.

3. Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1969 med uppdrag att verkställa uiredning angående den familjerättsliga lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti 1969):

 

Ju: 3    Skr 1978/79:103                                                          12

Ordförande: Kjellin. Björn T. M.. f. d. hovrättspresident

Ledamöier; Bjelle. Britta M., distriktsåklagare (fr.o.m. den 29 november 1978) Hansson. Lilly E., mentalskölare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 februari 1974)

Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Olsson,   N.   Martin,   bankkamrer,   led.  av riksdagen (fr.o.m.  den   I december 1976)

Romanus, Gabriel, statsråd, led. av riksdagen (i.o.m. den 20 november 1978)

Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen Svensson, Evert 1., förbundsordförande, led. av riksdagen

Experter: Grabe, A. Gerhard, försäkringsdirektör (fr.o.m. den 11 mars 1974) Magnusson, Staffan E., tf. rättschef (fr.o.m. den 28 januari 1974) Tröst, Jan L. E., docent Wahlström, Bror A., advokal

Wittorp, 1. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 januari 1974) Åkesson, Hans O., professor

Sekreterare: Tottie, Lars W., hovrättsråd

Bitr. sekreterare: Ekman, Lena B., hovrättsassessor Engström, Lars-Göran, hovrättsfiskal

Lokal: Riddarhuskajen 1, tel. 108292 (Tottie), 1187 14 (Ekman). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm. Departementens utredningsavdelning. Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50 (Engström)

Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 52. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 21.

De sakkunniga har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden. Ordföranden och sekreterarna har deltagit i nordiska överläggningar i Stockholm.

De sakkunniga har i oktober 1978 avgett rapporten (SOU 1978:55) Att sambo och gifta sig. Fakta och föreställningar.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

13                                       Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 5

4.         Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 för översyn av konkurslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 4 september 1971):

Ordförande: Rydin, Bengt C. K. A., hovrättslagman

Ledamöter: Wilhelmsson, Arne E., rådman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Åvall, Sven K., direktör Öhman, Anders R., advokat

Experter; Lindström, J. Christian, verkst. direktör (fr.o.m. den 5 seplember 1977) Nilsson, Lars S. E., bitr. kronofogde (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Tjernberg, K. V. Harry, lagman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Åkerdahl, Magnus F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 september 1977)

Sekreterare: Jerrstedt, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Bitr. sekreterare: Wiking-Johnsson, I. H. Peter, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 26 37 (Jerrstedt), 20 25 47 (Wiking-Johnsson). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 54. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberätlelse del II Ju 6.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden.

Kommittén avser att i början av år 1979 avge ett delbetänkande om rätten att idka näring i samband med konkurs.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

5.         Utredningen (Ju 1972:04) angående ny lagstiftning om befordran
med järnväg

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972 för att lägga fram förslag till ny lagsiiftning om befordran med järnväg (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1972):

Utredningsman: Weidstam, Åke, hovrättsråd

 

Ju: 5    Skr 1978/79:103                                                          14

Experter: lacobaeus, Anders G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 mars 1975) Norelius.Per E., järnvägsdirektör (fr.o.m. den 3 november 1977) Torgils, A. Gunnar, lagman

Lokal:   Umeå   tingsrätt.   Rådhuset,   Box 138,   901 04   Umeå,   tel. 090/11 82 70 (utredningsmannen)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 50.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

6. Namnlagsutredningen (Ju 1972:06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972 med uppdrag att verkställa översyn av namnlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1972):

Utredningsman: Höglund, Olof A., justitieråd

Experter: Dahlsten, Gösla O. L., kyrkoherde (fr.o.m. den 14 februari 1975) Hiljding, Stig G. O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 september 1973) Uggla, Claes A., patenträttsråd (fr.o.m. den 12 september 1973) Ålander, Birgit V., byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1975)

Sekreterare: Ericsson, Brit-Marie L. B. M., hovrättsråd

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 3122 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 52.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 19 sammanträden. I ett av sammanträdena har företrädare för Genealogiska Föreningen Riksföreningen för släktforskning deltagit.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1979.

7. Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för att verkställa utredning angående lagstiftning om konsumentskydd vid privat serviceverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1972):

 

15                                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:8

Utredningsman: Bernitz. Ulf, professor

Experter: Bergqvist, Hans A., hovrättsråd (avliden)

Edling, N. Axel, ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 27 september 1974)

Grobgeld, Lennart M., revisionssekreterare (fr.o.m. den ( april 1977) Hellner, Jan E., professor Hillbom, Lars H., civilekonom Holm, A. Ernst Olaf, direktör

Johansson, Hans F. G., jur. kand. (fr.o.m. den 20 januari 1975) Steneby, Jan, jur. kand.

Sundberg-Weitman, Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 27 september 1974) Wallin, Per J., direktör

Sekreterare: Hertzman, A. Olov, hovrättsassessor

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 49 19 (Hertzman), 20 31 74 (Grobgeld). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 53.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 18 sammanträden samt haft överläggningar med den norska forbrukertjenstekomitén. Vid ett av dessa tillfällen deltog även företrädare för det danska forbrugertjenesteudvalget och det finska justitieministeriet.

Utredningen beräknas avge sitt huvudbetänkande under första halvåret 1979.

8. Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för att verkställa översyn av lagstiftningen om företagsinteckning (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1972):

Utredningsman: Rune, Christer L., hovrättslagman

Experter: Heuman, Jan G. M., lagman

Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd (fr.o.m. den I juli 1974) Löfberg, Karl Axel, f. d. departementsråd Norden, Joar, bankdirektör

 

Ju:8    Skr 1978/79:103                                                           16

Renmyr, Lars E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 seplember 1978)

Törneli, Inga-Britt, bostadsdomare

Wiberg, G. Lennart E:son, direktör (fr.o.m. den 19 januari 1977)

Sekreterare: Dahlgren. Rolf O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 50 32 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Ju 58.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden. Utredningen har genomfört en enkätundersökning hos de inskrivningsmyndigheter som handlägger ärenden om företagsinteckning och har i samband därmed gjort en undersökning av inskrivningsböckernas innehåll.

Ulredningens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

9. Produktansvarskommittén (Ju 1973:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1973) för utredning angående ersättning för produktskador:

Ordförande: Conradi, Erland G. F.. justitieråd

Ledamöter: Bengtsson, T. Bertil, justitieråd Sturkell, Carl-Edvard, lagman

Experier: Ahlslröm, Iwan, direktör

Dufwa, Bill W, universitetslektor (fr.o.m. den 17 oktober 1975) Edling, N. Axel, ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 9 maj 1978)

Göransson, Lars G., direktör (fr.o.m. den 17 april 1974) Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 25 mars 1975) Lindstedt, Hans G., direktör

Nöieberg, Rolf M., rådman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Oldertz, Carl M., bitr. direktör Slrömbäck, Erland H. D. D:son. direktör Swarén, Ulla M., byråchef

Sekreterare: Olsson, P. L. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1977)

 

17                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 10

Lokal:   Birger Jarls torg 5. tel. 20 14 11  (sekreteraren).  Postadress: Justiliedepartementel. Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven   för   kommittén,   se    1974   års   riksdagsberätlelse   Ju 50. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberätlelse del II Ju 18.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammaniräden.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

10. Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:is bemyndigande den 23 mars 1973 för atl verkställa översyn av reglerna om hemförsäljning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 april 1973):

Ordförande: Ag, Lars E., generaldirektör

Ledamöter: Bernitz. Ulf, professor Hillbom, Lars H., civilekonom Schierbeck, Per W., direktör

Walldén, G. Rudolf, direktör (i.o.m. den 31 juli 1978) Westlund, Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Experter: Bergqvist, Hans A., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 juli 1977; avliden) Borg, Per, avdelningschef (t.o.m. den 31 maj 1978) Hellstadius, Jan R.. direktör

Huldt, Jan F., revisionssekreterare (fr.o.m. den 17 februari 1975) Nykvist, Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Sekreterare: Swahn, Jan-Olov, hovrättsassessor

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 26 73 (Swahn), 20 26 82 (Huldt). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 52.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden, varav fem med en särskild arbetsgrupp. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

2    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Ju: 11    Skr 1978/79:103                                           18

11. Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april 1973 för utredning om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten:

Utredningsman: Bergström, S. Gunvor M., kansliråd

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 53.

Utredningsmannen har den 21 september 1978 avgett betänkandet (Ds Ju 1978:5) Företagsböter. En kartläggande undersökning av korporativt ansvar.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 augusti 1973 (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1973) och regeringens bemyndigande den 25 november 1976 för att utreda frågan om utländska övertaganden av svenska företag:

Ordförande: Eckerberg, Per A., landshövding (I.o.m. den 30 november 1978)

Ledamöter: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen (t.o.m. den 30november 1978)

Engman, Hans O. R., utredningssekreterare (t.o.m. den 30 november 1978)

Hagdahl, K. Thomas, direktör (t.o.m. den 30 november 1978) Lindencrona, Gustaf C. A., bitr. professor (fr.o.m. den 1 december 1976 t.o.m. den 30 november 1978)

Lundin, Bert G., förbundsordförande (t.o.m. den 30 november 1978) Lundqvisl, Arne K. O., direktör (fr.o.m. den 13 januari 1977 i.o.m. den 30 november 1978)

Olsson, Karl Erik T., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976 I.o.m. den 30 november 1978)

Siegbahn, Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 19761.o.m. den 30 november 1978)

 

19                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 13

Experter: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m. den 27 april 1977 I.o.m. den 30 november 1978)

Edling, A. Roland, tf. förste länsassessor (fr.o.m. den 20 augusti 1975 I.o.m. den 30 november 1978)

Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m den 1 november 1977 I.o.m. den 30 november 1978)

Sekreterare: Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 5 februari 1978) Malmström, Bengt G. V., tf. hovrältslagman (fr.o.m. den 3 januari 1974)

Bitr. sekreterare: Josefsson, Jim L. H., rådman (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 59.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 22 november 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:73) Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m. m.

Uppdragei är därmed slutfört.

13. Energirådet (Ju 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1973:

Ordförande: Fälldin, N. O. Thorbjörn, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 december 1976 I.o.m. den 19 november 1978)

Ullsten, S. K. Olof (Ola), statsminister, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 november 1978)

Ledamöter: Andersson, Torsten Ch., direktör Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Bengtsson, Folke L., direktör (fr.o.m. den 1 april 1974) Berg, Folke L. V., direktör (avliden) Björnström, Björn S., direktör Boalt, Carin M., professor Bodström, T. Lennart, förbundsordförande Claeson, Tore M., ombudsman, led. av riksdagen Edberg, Rolf F., f. d. landshövding Ekberg, J. Göran, direktör Engqvist, Lars F., förbundsordförande

 

Ju: 13    Skr 1978/79:103                                                       20

Eskel, Arvid, f. d. landstingsråd

Essen, Ingemar, direktör

Falk, Hans G., direktör

Gerholm, Tor R., bitr. professor

Grafström, Erik O. Hj., f. d. generaldirektör

Grenander, Nils, direktör

Hagson, Carl A., direktör

Hambraeus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen

Hambraeus, Gunnar A., professor

Holmqvist, Sture L., fastighetschef

Kypengren, Sven H., direktör

Lanlz, A. Benne, direktör

Lindahl, Lars O. H., direktör

Lindell, Bo G., professor

Molin, N. Rune, sekreterare

Nilsson, Alde E., direktör

Norland, Sven-Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 2 september 1974)

Norrby, Jonas V., generaldirektör

Olsson, E. Billy, byråchef (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Paulsson, Kurt-Inge, pol. mag. (fr.o.m. den 2 september 1974)

Rylander, Nils B., direktör

Schierbeck, Per W., direktör

Sjunnebo, K. Ivan L., direktör

Sundblad, K. Erik, disponent

Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande

Tham, Carl G. W., statsråd (fr.o.m. den 20 november 1978)

Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 24 april 1974)

Tågmark, Sven G., lantbrukare, f. d. led. av riksdagen

Waldenby, Torbjörn, verkst. direktör

Walin, Gösta A., f. d. justitieråd

Weinehall, Lars E. J., förbundsordförande (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Wetterberg, Gunnar, studerande

Wiberg, Ragne, kanslichef

Sekreterare: Bolang, Carl Olof, informationssekreterare (fr.o.m. den 20 november 1978)

Petersson, S. G. Roland, sekreterare (fr.o.m. den 15 november 1977 I.o.m. den 19 november 1978)

Lokal:    Industridepartementet,   Storkyrkobrinken   7,   Fack,   103 10 Stockholm, tel. 763 21 28 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

 

21                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 14

14. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 april 1974 med uppdrag alt göra en översyn aV försäkringsavialslagen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):

Ordförande: Hellner, Jan E., professor

Ledamöter: Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f. d. led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f. d. ers. förled, av riksdagen Larsson, B. Roland, förbundsordförande Schönmeyr, C. Richard A. C, verkst. direktör Skanlz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen

Experter: Grabe, A. Gerhard, försäkringsdireklör (fr.o.m. den 25 november 1977) Hallgren, Sven, direktör (fr.o.m. den 14 februari 1978) Persson. R. Kjell-Åke, utredningschef (fr.o.m. den 18 december 1974) Roos, Carl-Martin, professor (fr.o.m. den 2 juli 1974) Sandell, Arne, bitr. direktör (fr.o.m. den 18 december 1974) Skaar, Nils, kommendörkapten (fr.o.m. den 2 juli 1974) Stenberg, Hans O., byråchef (fr.o.m. den 2 juli 1974) von Willebrand, Karin M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 november 1977) Åberg, Hilding, direktör (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Sekreterare: Carbell, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 december 1976)

Bitr. sekreterare: Jacobson, Hans P. W., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 december 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 67 35 (Carbell), 20 65 98 (Jacobson). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommitléberätlelse Ju 62.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden inklusive överläggningar med företrädare för försäkringsbranschen.

Nordiska överläggningar angående kommitténs fortsatta arbete med översyn av de försäkringsrättsliga reglerna om livförsäkring har hållits i Stockholm den 25 november 1977 och i Viborg, Danmark, den 11 maj 1978.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

Ju: 15    Skr 1978/79:103                                                    22

15. Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19 april 1974 för att verkställa översyn av varumärkeslagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):

Ordförande:

Knutsson, P. Anders, justitieråd

Ledamöter: Göransson. Lars G., direktör Nillzell, Gunnar O., direktör

Ström, Turid, avdelningschef, f. d. ers. för led. av riksdagen Uggla, Claes A., patenträttsråd

Experter: Carlman, J. Holger, f. d. patenträltsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Holmqvist, Lars J. H., docent Lundberg, Bengt I., byråchef Norberg, Sven, departementsråd (fr.o.m. den 9 september 1977)

Sekreterare: Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Lokal: Justitiedepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10Siockholm, tel. direktval 763 11 06 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 63.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit två sammanträden.

Utredningen skall enligt sina direktiv bl. a. följa utvecklingen på varumärkesområdet inom EG där man f. n. söker att skapa ett gemensamt varumärkessystem. Utredningen har därför funnit det lämpligt att inte slutföra utredningsarbetet nu utan tills vidare avvakta den fortsatta utvecklingen av arbetet inom EG.

Utredningens arbete beräknas därför pågå under hela år 1979.

16. Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för alt pröva frågan om särskilda regler för kontroll av företagskoncentration inom massmediebranschen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Öhman, Frank G. H., f. d. regeringsråd (fr.o.m. den 1 januari 1977)

 

23                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 17

Ledamöter: Andersson, J. Sven G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 augusti 1978)

Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen Hirschfeldt, S. Lennart, chefredaktör Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen

Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen(t.o.m. den I7augusti 1978) Ström, Turid, avdelningschef, f. d. ers. för led. av riksdagen

Expert: Holgersson, K. Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juni 1978)

Sekreterare: Qviström, N. Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1974)

Lokal:  Birger Jarls torg 5, tel. 20 35 36 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Siockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 66.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

17. Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att utreda användningen av reklam i videogram (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding

Ledamöter: Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, f. d. ers. för led. av riksdagen

Experier: Fagerlind, Östen, direktör (fr.o.m. den 8 april 1975) Knutsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 12 december 1974)

Sekreterare: Stenefeldt, Ulf 1., rådman (fr.o.m. den 1 september 1974)

Lokal: Malmö tingsrätt. Rådhuset, Box 265, 201 22 Malmö, tel. 040/763 00 (sekreteraren)

 

Ju: 17     Skr 1978/79:103                                                       24

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommilléberältelse Ju 67.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit sju sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

18. Ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1974 för att utreda frågan om översyn av bestämmelserna om ordningsvakter (se Post-och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):

Utredningsman: Wictorsson, Åke V., led. av riksdagen (i.o.m. den 8 maj 1978)

Experter: Gunnarsson, Bror E., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974 t.o.m. den 8 maj 1978)

Göransson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974 i.o.m. den 8 maj 1978)

Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 17 oktober 1974 i.o.m. den 8 maj 1978)

Johannesson, Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 17 okiober 1974 t.o.m. denSmaj 1978)

Schill, Åke L, ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974 t.o.m. den 8 maj 1978)

Sekreterare: Heino, Martti O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1974 i.o.m. den 19 maj 1978)

Bitr. sekreterare: Klang, Björn, polisintendent (fr.o.m. den 26 oktober 1977 t.o.m. den 8 maj 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 68.

Ulredningen har under tiden november 1977 - mars 1978 hållit fem sammaniräden.

Ulredningen har den 27 april 1978 avgett belänkandet (SOU 1978:33) Ordningsvakter.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

25                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 20

19.      Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda frågor i anslutning till avskaffande av påföljden ungdomsfängelse (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):

Ordförande: Landahl, E. Tore, hovrättspresident (i.o.m. den 14 februari 1978)

Ledamöter: Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen (i.o.m. den 14 februari 1978)

Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen (i.o.m. den 14 februari 1978)

Experter; Allahr-Cederberg, Nils M., kriminalvårdsdirektör (fr.o.m. den 23 augusti

1976 I.o.m. den 14 februari 1978)

Bishop, Norman, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1975 t.o.m. den 14

februari 1978)

Colliander, Per G., byråchef (fr.o.m. den 15 oktober 1974 I.o.m. den 14

februari 1978)

Håkansson, Sven-Olof H., överåklagare (fr.o.m. den 15 oktober 1974

I.o.m. den 14 februari 1978)

Krook, L. E. Thomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 oktober

1977 I.o.m. den 14 februari 1978)

Sekreterare: Alva, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1974 i.o.m. den 28 februari 1978)

Bitr. sekreterare: Eriksson, Per-Erik E., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 14 mars 1977I.o.m. den 14 februari 1978)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 69.

Utredningen har under tiden november 1977 - januari 1978 hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 27 januari 1978 avgett betänkandet (SOU 1977:83) Tillsynsdom. Förslag till ändringar i påföljdssyslemet.

Uppdraget är därmed slutfört.

20.      Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19) (PVU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1974 (se Post-   och   Inrikes    tidn.    den 9   november   1974)   och   regeringens

 

Ju:20    Skr 1978/79:103                                                         26

bemyndigande den 25 november 1976 för att utreda frågan om ändrad valkretsindelning och ökat inslag av personval vid val till riksdagen:

Ordförande: Äman, O. Valter, f. d. landshövding, f. d. led. av riksdagen (I.o.m. den 31 januari 1978)

Ledamöter: Eliasson, Björn E. A., bonde, f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 19761.o.m. den 31 januari 1978)

Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen (l.o. m.den 31 januari 1978)

Hammarbäck, E. Rune, organisationssekreterare (I.o.m. den 31 januari 1978)

Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen (I.o.m. den 31 januari 1978)

Johansson, K. Hilding, fil. dr. led. av riksdagen (i.o.m. den 31 januari 1978)

Nisser,  Per-Erik C,  lantmästare,  led.  av  riksdagen (fr.o.m.  den   1 december 19761.o.m. den 31 januari 1978) Olsson, E. Billy, byråchef (I.o.m. den 31 januari 1978) Wachtmeister. Knut G. N., led. av riksdagen (t.o.m.den 31 januari 1978)

Experter: Hult, Jan P., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1977 t.o.m. den 31 januari 1978)

Persson, Kell H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den  1 september 1977 I.o.m. den 31 januari 1978)

Sekreterare: Birgersson,     Bengt     Owe,     docent,     föredragande    i    riksdagens konstitutionsutskott (fr.o.m. den 15 november 1974 i.o.m. den 31 januari 1978)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 72.

Utredningen har den 12 januari 1978 avgett betänkandet (SOU 1977: 94) Personval och valkretsindelning. Uppdraget är därmed slutfört.

21. JK-utredningen (Ju 1974:20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1974 för att utreda frågan om justitiekanslerns arbetsuppgifter m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1974);

 

27                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju;22

Ordförande: af Geijerslam. Sven O., landshövding (i.o.m. den 2 okiober 1978)

Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen (i.o.m. den 2 oktober 1978) Mossberg, K. Holger, led. av riksdagen (i.o.m. den 2 oktober 1978)

Experter: Huldén, K. O. Tomas, rådman (fr.o.m. den 11 oktober 1977 i.o.m. den 31 augusti 1978)

Lambe. Bengt R., departementsråd (fr.o.m. den 20 januari 1976 t.o.m. den 2okiober 1978)

Sekreterare: Nilsson, Lars O., rådman (fr.o.m. den  ) januari 1975 t.o.m. den 22 oktober 1978)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 73.

Utredningen har under tiden november 1977 - september 1978 hållit åtta sammanträden.

Ulredningen har den 21 september 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:59) JK-ämbetet. Översyn av justitiekanslerns arbetsuppgifter och statens tvistehandläggning.

Uppdraget är därmed slutfört.

22. 1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1974 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1974) samt regeringens bemyndiganden den 25 november och den 9 december 1976 för atl utreda frågor om handelsbolag m. m.:

Ordförande: Stark, Hans O., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen

Ledamöter; Hammarberg, Sven O., ombudsman, f. d. led. av riksdagen Löfgren, N. Sigfrid J., disponent, f. d. led. av riksdagen Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december 1976)

Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december 1976)

Experter: Eriksson, Bo I., jur. kand. (fr.o.m. den 17 juni 1975)

 

Ju; 22    Skr 1978/79:103                                                        28

Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m. den 17 juni 1975) Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor (fr.o.m. den 14februari 1978) Johanson, Lars R., länsråd (fr.o.m. den 10 mars 1975) Lindström, J. Christian, verkst. direktör (fr.o.m. den 10 mars 1975) Norén, Alf-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 10 mars 1975) Strand, Åke P. E., revisor (fr.o.m. den 10 mars 1975)

Sekreterare: Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Bitr. sekreterare; Zethraeus, Sten Åke, advokat (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Lokal: Riddarhuskajen I, Stockholm, tel. 10 82 76 (Pettersson). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 74. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 5.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden.

Kommittén har den 9 oktober 1978 avgett delbetänkandet (SOU 1978:66) Andelsbolagslag och den 31 oktober 1978 delbetänkandet (SOU 1978:67) Nya bolagsregler m. m.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1979.

23. Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 februari 1975 för översyn av lagstiftningen om stiftelser (se Post- och Inrikes tidn. den 19 april 1975):

Ordförande: Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd

Ledamöter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen von Bahr, Stig V., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 20 augusti 1975) Hammarberg, Sven O., ombudsman, f. d. led. av riksdagen Sandberg, Hans A. S., f. d. landstingsdirektör

Experter: Cederlund, Lars Johan O. B., departementssekreterare (fr.o.m. den 28 september 1977)

Henriz, Gunnar, bankdirektör (fr.o.m. den 20 april 1977) Holmström, Leif, jur. kand. (fr.o.m. den 21 april 1978)

 

29                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:24

Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör Nöteberg, Rolf M., rådman (fr.o.m. den 8 december 1976)

Sekreterare; Peterson, Staffan A. A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1975)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 3109 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommitléberätlelse Ju 57.

Ulredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

24. Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 6 mars 1975 (se Post-och Inrikes tidn. den 26 april 1975) och den 25 november 1976 för utredning angående förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus m.m.:

Ordförande; Tranell, E. Olof B., lagman (fr.o.m. den 22 november 1976)

Ledamöter: Bernitz, Ulf, professor

Danell, C. GeorgV. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976i.o.m. den 10 april 1978)

Gellerman, Kerstin (fr.o.m. den 1 december 1976) Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare Lindkvist, Oskar W., ombudsman, led. av riksdagen Oskarsson, Ingegärd J., led. av riksdagen

Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 april 1978)

Experter: Hagman, Jan-Erik R., jur. kand. (fr.o.m. den 2 december 1975) Hegardl, Nils A., direktör (fr.o.m. den 9 mars 1976) Lidvall, Johan E., projektsekreterare (fr.o.m. den 2 december 1975) Rimvall, Per O., bankdirektör (fr.o.m. den 9 mars 1976)

Sekreterare: Drangel, Bo F. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 maj 1975)

Bitr. sekreterare: Markborn-Sörås, Catharina, advokal (fr.o.m. den 1 juni 1978)

 

Ju: 24    Skr 1978/79:103                                          30

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 75 58 (Drangel), 20 66 38 (Markborn-Sörås). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommitléberätlelse Ju 58.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtla sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

25. Arrendelagskommittén (Ju 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av vissa delar av arrendelagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1975):

Ordförande: Eckersten, Ivan E., f. d. statssekreterare (i.o.m. den 30 juni 1978) Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen (avliden) Larsson, L. Thorsten, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 9februari

1978)

Experter: Janvid, B. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 mars 1977) Söderberg, Elmer, agronom (fr.o.m. den 3 mars 1977) Wallin, Alf G., tf. överdirektör (fr.o.m. den I januari 1976)

Sekreterare; Ohlsson, K. Agneta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 augusti 1975)

Bitr. sekreterare: Lundgren, C. Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1977)

Lokal; Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50(sekreterarna)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommitléberätlelse Ju 60.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Vidare har kommittén företagit en studieresa till England den 9-11 oktober 1978.

Kommittén har den 18 maj 1978 avgelt delbetänkandet (SOU 1978:36) Arrenderätt I. Jordbruksarrendatorns besittningsskydd m. m.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

 

31                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:27

26. Väktarutbildningsutredningen (Ju 1975:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1975 för atl utreda frågan om utbildning av väktare (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni 1975):

Särskild utredare: Jansson,  Paul  G., elektriker,  riksgäldsfullmäktig,  led. av riksdagen (t.o.m.den30juni 1978)

Experter: Arvidsson, Lars-Eric, pol. mag(fr.o.m.den7april 19761.o.m.den30juni 1978)

Daun, Stig G., personalchef (fr.o.m. den 17 juni 1977 i.o.m. den 30 juni 1978)

Jacobson, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 15 seplember 1976 I.o.m. den 30 juni 1978)

Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 7 april 1976 I.o.m. den 30 juni 1978)

Ljung, Bengt-Arne, ombudsman (fr.o.m. den 7 april 1976 I.o.m. den 30 juni 1978)

Ogvall, Dan O., rådman (fr.o.m. den 1 maj 1977 i.o.m. den 30 juni 1978) Wistedt,J. Åke, direktör (fr.o. m.den 7 april 1976t.o.m.den30juni 1978) Åslund, Alvar, andre förbundsordförande (fr.o.m. den7april 19761.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare: Mild, Kerstin E., utredningsledare (fr.o.m. den 13 juni 19771.o.m. den30 juni 1978)

Direktiven för utredningen,  se   1976 års kommitléberätlelse Ju 61. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 13.

Utredningen har den 28 juni  1978 avgett betänkandet (Ds Ju 1978:4) Bevakningspersonal.

Uppdraget är därmed slutfört.

27. Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 5 juni 1975 (se Post-och Inrikes tidn. den 17 juli 1975), den 25 november 1976 och den 25 maj 1978 för översyn av hyreslagen:

Ordförande: Vängby, Staffan O. S., justitieråd

 

Ju:27    Skr 1978/79:103                                                         32

Ledamöter: Andersson, Kerstin V., led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 november 1978) Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1976)

Berg, Folke L. V., direktör (avliden)

Fagander. Arne, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 27 januari 1978) Hjalmarsson, E. Birgit, kurator, f. d. led. av riksdagen (I.o.m. den 27 november 1978) Jansson, Sven L, direktör

Johansson, Erik, tandläkare (fr.o.m. den 29 maj 1978) Strömberg, Karl-Erik J.. skoldirektör, led. av riksdagen Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande

Experter: Blomgren,   Sture,  sakkunnig i  bostadsdepartementet  (fr.o.m.  den   1 september 1978)

Freivalds, Laila, byrådirektör (fr.o.m. den 29 maj 1978) Josephsson, Leif E., förbundsjurist (fr.o.m. den 15 september 1975) Könberg, Bo G., landstingsråd (fr.o.m. den 11 oktober 1977t.o.m. den31 maj 1978)

Svahn, Bertil A., rådman (fr.o.m. den 7 mars 1978) Åsbring, Lars-Göran G., bostadsdomare (fr.o.m. den 15 september 1975)

Sekreterare: Lundeberg, Magnus, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1978) Svahn, Bertil A., rådman (t.o.m. den 6 mars 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 25 41 (Lundeberg). Postadress; Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 62.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit åtta sammaniräden. Därutöver har sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp.

Ulredningen har den 31 mars 1978 avgett delbetänkandet (SOU 1978:8) Hyresrätt 2. Lokalhyra.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

28. 1975 års polisutredning (Ju 1975:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för alt utreda polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1975):

 

33                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:28

Ordförande: Montgomery, J. Henry A., statssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Ledamöter; Blom, S. T. Lennart, borgarråd Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen Segerström, Ingrid B., borgarråd

Experter: Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Erling, E. Harald, polismästare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Erstam, Sven-Erik F., länspolischef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Hjälm, Nils G. O., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1976) Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör (fr.o.m. den I okiober 1975) Persson, Carl J. G., landshövding (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 31 mars 1978)

Romander, Holger A. G., rikspolischef (fr.o.m. den 1 januari 1978) Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den 20 januari 1977 I.o.m. den 14 september 1978)

Welander, Gösta, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Wendin, Sture E. W., förbundsordförande (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd

Bitr. sekreterare; Munck, Johan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1977)

Lokal: Justitiedepartementet, Mynllorget 2, Fack ,103 10 Siockholm, tel. direktval 763 10 57 (Alpsten), 763 10 20 (Munck)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 64.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med förelrädare för organisationer och andra som kan komma att beröras av utredningens förslag.

Utredningen beräknas avge ett principbetänkande omkring årsskiftet 1978-1979.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

3    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Ju;29    Skr 1978/79:103                                                   34

29. Utredningen (Ju 1976:01) om vissa frågor angående mathållningen vid kriminalvårdens anstalter

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 för att utreda vissa frågor angående mathållningen vid kriminalvårdens anstalter (se Post-och Inrikes tidn. den 12 mars 1976):

Utredningsman: Skröder, Per C. C, direktör (fr.o.m. den 3 mars 1976 t.o.m. den 5 september 1978)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberätlelse del II Ju 2.

Utredningsmannen har ingått i en av justitiedepartementet inrättad
arbetsgrupp     med        representanter    för        departementet,

kriminalvårdsstyrelsen, berörd personalorganisation och Sveriges Allmänna Restaurang AB (SARA) som har övervägt vissa frågor som berörts i utredningens betänkande (Ds Ju 1977:8) Måltidsverksamheten inom kriminalvården. Dessa överväganden har anmälts i prop. 1977/78:100, bil.5,s. 115-116.

Uppdraget är därmed slutfört.

30. Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 4 mars 1976 (se Post-och Inrikes tidn. den 30 mars 1976) och den 24 februari 1977 för översyn av upphovsrältslagsliftningen m. m.:

Ordförande; Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd (fr.o.m. den 21 januari 1977)

Ledamöter; Gustafsson, Lars, författare (fr.o.m. den 25 februari 1977) Karlsson, K. Gösla, folkhögskolerektor, led. av riksdagen Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 februari 1977) Palm, N. Sture, redaktör, led. av riksdagen

Experter: Bergman, Lars, direktör (fr.o.m. den 19 april 1977) Bottiger, E. Marie A., jur. kand. (fr.o.m. den 17 november 1978) Ekberg, Karl-Henrik, direktör Gehlin, Jan H. M., hovrättsråd Hernlund, Carl-Hugo H., förste ombudsman Holming, Klas J. L., direktör Karnell, G. Gunnar W., professor

 

35                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 31

Landquist, Eddie L., direktör

Magnusson Sessler, Gun I., förbundsjurist

Modig, Jonas E., direktör

Nordmark, Hans A., direktör

Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Peyron, Ulf C. C, programjurist

Rembe, Rolf D., teaterchef

Storm, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 23 april 1976)

Åkerberg, Yngve, kammarmusiker (fr.o.m. den 25 februari 1977)

Sekreterare: Berg, L. Christer, hovrättsassessor

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 47 80 (Berg), 20 45 72 (Bottiger). Postadress; Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberätlelse del II Ju 4. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberätlelse del II Ju 10.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med kommittéer, organisaiioner och andra som berörs av utredningens arbete. Sammanträden har vidare ägl rum inom särskilda arbetsutskott för frågor rörande dels fotokopiering i undervisningsverksamhet, dels upphovsrätten närstående rättigheter (droits voisins). Därutöver har utredningens ordförande och sekretariat sammanträtt med företrädare för motsvarande utredningar i de övriga nordiska länderna.

Utredningen har i november 1978 avgett delbetänkandet (SOU 1978:69) Upphovsrätt I. Folokopieringinom undervisningsverksamhet.

Ulredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

31. Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 (se Post-och Inrikes tidn. den 8 maj 1976) och den 27 januari 1977 för att se över lagstiftningen om förmögenhetsbrott;

Ordförande: Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident

Ledamöter; Bergander, Lilly K., led. av riksdagen Polslam, K. Åke S., poliskommissarie, lec|. av riksdagen Winberg, S. Håkan, hovrättsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 januari

1977)

 

Ju:3I    Skr 1978/79:103                                                         36

Experter; Jareborg, Nils B., docent Jonsson, Torsten J., länsåklagare

Sekreterare; Hegrelius Jonson, Barbro M., hovrättsassessor

Lokal; Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrättsgatan 8, Box 170, 851 03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II Ju 7. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 4.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tre sammanträden. Därjämte har fem sammaniräden hållits med en särskild arbetsgrupp inom utredningen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

32. Datalagstiftningskommittén (Ju 1976;05) (DALK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för alt göra en översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande: Wijkman,  Anders  I. S., generalsekreterare, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1976)

Ledamöter: Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f. d. ers. förled, av riksdagen Hugosson, Kurt 1., byråchef, led. av riksdagen Kindbom, Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen Sundblad, Yngve (fr.o.m. den 24 februari 1977)

Experter; Freese, Jan P. G. H;son, generaldirektör (fr.o.m. den I januari 1977) Ohlin, Tomas, fil. lic. (fr.o.m. den 18 januari 1977 t.o.m. den 5 oktober 1978)

Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Bitr. sekreterare: Sjögren, Bengt L. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Datainspektionen, Bergsgatan 51, Box 12050, 102 22 Stockholm, tel. växel 22 79 80(sekretariatet)

 

37                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju;33

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse del II Ju 5.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 14 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 7 augusti 1978 avgett delbetänkandet (SOU 1978:54) Personregister - Datorer - Integritet. Översyn av datalagen.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

33. Utredningen (Ju 1976:06) om kriminalvårdsstyrelsens organisation, m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 maj 1976 för att utreda kriminalvårdsstyrelsens organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1976):

Ordförande: Hillerudh.G. Lars-Olov E., expeditionschef (fr.o.m.den 1 februari 1977)

Ledamöter: Bruno, Gösta F., f. d. överdirektör (I.o.m. den 31 augusti 1978) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör

Håkansson, I. Marianne, tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 seplember 1978)

Leche, Johan H., lagman (t.o.m. den 31 augusti 1978) Lönnberg, C. Gunnar I., avdelningsdirektör Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av riksdagen Mattsson, Morgan N., ombudsman

Palmlund, K. Ingår, överdirektör (fr.o.m. den 1 september 1978) Söderman, Elis A., ombudsman

Experter: Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 7 december 1978) Leche, Johan H., lagman (fr.o.m. den 1 september 1978)

Sekreterare: Karlström, Vilhelm H., byråchef (fr.o.m. den 15 september 1976)

Lokal: Kriminalvårdsstyrelsen, Slotlsgatan 78, 601 80 Norrköping, tel. växel 011/ 10 82 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II Ju 8.

Utredningen har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit sju sammanträden. Den projektgrupp som är knuten lill kommittén har haft 16 sammanträden.  Referensgruppen för kriminalvårdens linjepersonal har

 

Ju; 33    Skr 1978/79:103                                                        38

haft sex sammanträden och referensgruppen för kriminalvårdsstyrelsen ett sammanträde. Specialutredningar för kommitténs räkning har under året utförts av Olle F Ringenson Konsultbyrå AB och av Cepro AB. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

34. Utredningen (Ju 1976:07) om isolering inom kriminalvården

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 maj 1976 för atl utreda frågan om isolering inom kriminalvården (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1976):

Ordförande; Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen

Ledamöter: Gahrton, Per, redaktör, led. av riksdagen Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av riksdagen Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av riksdagen Selin, Sven, ombudsman

Experter: Blomquist, Clarence, docent (fr.o.m. den 24 november 1976) Sveri, Knut O., professor (fr.o.m. den 10 december 1976)

Sekreterare: Levén, P. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 oktober 1976)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347,401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II Ju 9.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit tio sammanträden. Däruiöver har utredningen besökt fyra kriminalvårdsanstalter i Sverige och Danmark samt haft överläggningar med tjänstemän vid kriminalvårdsstyrelserna i Sverige och Danmark.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

35. Rättighetsskyddsutredningen (Ju 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 januari 1977 för att utreda frågan om förstärkt skydd i regeringsformen för de medborgerliga fri- och rättigheterna:

Ordförande: Heckscher, Gunnar E., f. d. ambassadör (t.o.m. den 25 maj 1978)

 

39                                     Kommittéer; Justitiedepartementet    Ju:35

Ledamöter: Andersson, J. Sven G., utredningssekreterare (I.o.m. den 25 maj 1978) Björck, Anders P.-A., led. av riksdagen (t.o.m. den 25 maj 1978) Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen (t.o.m. den 25 maj 1978)

Hammarbacken, Britta K. M., leg. sjuksköterska, led. av riksdagen (I.o.m. den 25 maj 1978)

Kvist, Kenneth, sekreterare (I.o.m. den 25 maj 1978) Könberg, Bo G., landstingsråd (I.o.m. den 25 maj 1978) Lidbom, Carl G., led. av riksdagen (t.o.m. den 25 maj 1978)

Sakkunnig: Holmberg, Erik G., hovrättslagman (I.o.m. den 25 maj 1978)

Experter: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m. den 28december 1977 I.o.m. den 25 maj 1978)

Björne, B. Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 28 december 1977 I.o.m. den 25 maj 1978)

Burström, Brita A., byråchef (fr.o.m. den 28 december 1977 i.o.m. den 25 maj 1978)

Eklundh, Claes G. B., rättschef (i.o.m. den 25 maj 1978) Hagstedt, Jan Anders, professor (fr.o.m. den 28 december 1977 i.o.m. den 25 maj 1978)

Regner, Göran I. F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 maj 1977 t.o.m. den 25 maj 1978)

Sekreterare; Bergh, Carl Herman, försäkringsdomare (fr.o.m. den 1 mars 1977 t.o.m. den 12 juli 1978) Örn, Claes H. G., hovrättsassessor (i.o.m. den 14 maj 1978)

Bitr. sekreterare: Hafström, Marie M. G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 juni 19771.o.m. den 30 april 1978)

Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II Ju 1 och 22.

Utredningen har under tiden november 1977 - april 1978 hållit tolv sammaniräden. Därjämte har en expertgrupp inom utredningen sammanträtt sju gånger.

Utredningen har den 17 maj 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:34) Förstärkt skydd för fri- och rättigheter.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Ju: 36    Skr 1978/79:103                                                       40

36. 1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att se över lagstiftningen om sedlighetsbrott;

Ordförande: Nordenson, Ulf K., justitieråd

Ledamöter; André, Gunilla K., led. av riksdagen Hjelmström, 1. Eva K., tjänsteman, led. av riksdagen Mårtensson, Bengt C. L., pol. mag.

Ström, Turid, avdelningschef, f. d. ers. för led. av riksdagen Svegland, Stina L., skyddskonsulent

Experter: Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 14 februari 1978) Persson, Leif G. W., kriminolog (fr.o.m. den 7 juni 1977)

Sekreterare: Meyerson, Anita E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 februari 1977)

Lokal;  Birger Jarls torg 5, tel. 20 73 10 (sekreteraren).  Postadress; Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Siockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 5.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

37. Spionbrottsutredningen (Ju 1977:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för att utreda frågan om vissa straffbestämmelser till skydd för rikets säkerhet;

Ordförande; Holmberg, Carl V., justitieråd

Ledamöter: Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen Hilding, Per, chefredaktör

Leijon, Anna Margareta (Anna-Greta) M., led. av riksdagen Nyqvist, S. Yngve, länsbostadsdirektör, led. av riksdagen Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen

Expert: Frånstedt, Olof R., länspolischef (fr.o.m. den 24 maj 1977)

 

41                                    Kommittéer; Justitiedepartementet    Ju: 39

Sekreterare: Almbladh. Ingrid A. M.. hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 april 1977)

Bitr. sekreterare: Andersson, S.-Å. Lennart, hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1978)

Lokal:   Birger  Jarls  torg 5,  tel.  20 50 23  (Andersson).   Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden.

Ulredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1979.

38. Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att utreda frågorna om överlåtelse och pantsättning av byggnad på annans mark m. m.:

Särskild utredare: Rune, Christer L., hovrättslagman

Sakkunniga; Corell, Hans A. V., hovrättsassessor Dryselius, Harald S., hovrättsassessor Gregow, P. J. Torkel, hovrättsråd Norden, Joar, bankdirektör

Sekreterare: Eksledt, Olle U.-E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II Ju 8.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammaniräden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

39. Rättegångsutredningen (Ju 1977:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att göra en översyn av rättegångsförfarandet vid allmän domstol;

 

Ju:39    Skr 1978/79:103                                                         42

Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler

Ledamöier; Edmark. Kerstin, kontorist (avliden) Ericsson Köhler. Ella, chefsrådman Laurin. Lars, advokat Persson, Arvid. f. d. kommunalråd Styring, Sten. länsåklagare Thörngren, John. nämndeman (fr.o.m. den 6 december 1978)

Sakkunniga: Wasteson, Lennart, lagman (fr.o.m. den 5 september 1977) Wentz. Nils O., kammarrällspresident (fr.o.m. den 5 september 1977)

Experier: Blomkvist, Curt B., advokat (fr.o.m. den 10 juni 1977) Lindblom. Per Henrik, professor (fr.o.m. den 28 mars 1978) Lindegård, Jan, chefsåklagare (fr.o.m. den 5 september 1977)

Sekreterare: Fitger, Peter, hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Eklycke, S. Lars G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 september 1977) Juneslad, N. Tony, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Lokal: Riddarhuskajen 1, 1 tr.. Ill 28 Stockholm, tel. 11 87 23 (Fitger), 10 82 73 (Eklycke). 10 82 37 (Junestad)

Direkliv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del 11 Ju 7 och 19.

Ulredningen har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit lio tvådagarssammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler och andra, som berörs av utredningens arbete. Företrädare för utredningen har i september 1978 företagit en studieresa till USA. Utredningen har i juni 1978 avgett en PM med förslag till försöksverksamhet med användning av telefon i rättegång.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

40. Utredningen (Ju 1977:07) om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att utreda frågor om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall m.m.:

 

43                                     Kommittéer; Justitiedepartementet    Ju:41

Särskild utredare; Hedman, Bengt, hovrättslagman

Sakkunniga: Annevall, Sture, direktör (fr.o.m. den 6 april 1977) Burman, Bengt B., överlantmätare (fr.o.m. den 1 april 1977)

Sekreterare; Adebäck, Sten I., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1977)

Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrättsgatan 48, Box 170, 851 03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 9.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit ett sammanträde samt haft överläggningar med olika myndigheler som berörs av ulredningens arbete.

Utredningen beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

41. Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 februari 1977 föratt uireda frågan om barns rättsliga ställning:

Ordförande: Sverne, Tor E., lagman

Ledamöier: Fredrikson, Märta E. B., led. av riksdagen Hedvall, Yvonne M., fil. kand., ers. förled, av riksdagen Sandelius, Kerstin, utredningssekreterare Strand, Lars B., departementssekreterare West, Maria, ombudsman

Sakkunniga: von Euler, Rigmor, barnombudsman Grunewald, Karl R., medicinalråd Jenlzsch, Gunnie V., byråföreståndare Krantz, P. Gunnar, direktör Linde, Gunnel, författare Lundgren, Valborg, advokat Melldén, Anna-Lisa, avdelningsdirektör Ottoson, Ivan, byråchef Pripp, Nina M. E., hovrättsassessor Thunved, Anders E., hovrättsassessor

 

Ju:41     Skr 1978/79:103                                                        44

Experter: Bohman, Michael, professor (fr.o.m. den 19 december 1977) Gustafsson, Inga, fil. lic. (fr.o.m. den 3 april 1978)

Sekreterare: Röst-Andréasson, E. Barbro, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1977)

Bitr. sekreterare; Ewerlöf, K. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 49 58 (Ewerlöf). Postadress; Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II Ju 11.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tolv sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 31 januari 1978 avgett delbetänkandet (SOU 1978; 10) Barnets rält 1. Om förbud mot aga.

Utredningen avser alt under år 1979 avge ett delbetänkande angående vårdnad, umgängesrätl och flyttning av barn.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

42. Militäransvarskommittén (Ju 1977:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 för att se över det militära ansvarssystemet m. m.:

Ordförande: Thyresson, Gunnar, f. d. justitieombudsman

Ledamöier: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen Hagberg, Helge M. H., led. av riksdagen

Sakkunniga: Allmér, Jan, ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Andersson, Lars G., länsåklagare (fr.o.m. den 5 maj 1977) Asp, K. Åke, hovrättslagman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Bjerndell, Jörgen H., ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Carlsson, Håkan A. (fr.o.m. den 11 september 1978) Edström, Rune, ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Ericsson, S. Bo, studerande (fr.o.m. den 5 maj 1977 i.o.m. den 10 seplember 1978)

Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef (fr.o.m. den 5 maj 1977) Wallroth, Bengt, överste (fr.o.m. den 5 maj 1977)

 

45                                     Kommittéer; Justitiedepartementet    Ju;43

Expert: Blomberg, E. Gunnar, överstelöjtnant (fr.o.m. den 13 juni 1977)

Sekreterare: Fernqvist, Dan E. I., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 april 1977)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 57 14 (Thyresson), 20 67 49(Fernqvist). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberätlelse del II Ju 12.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheler och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

43. Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 juni 1977 för att utreda frågan om en ny yttrandefrihetsgrundlag;

Ordförande: Schöier, Hans E., chefredaktör

Ledamöier: Ehnmark, Anders

Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen Ljunggren, Anders, förbundsordförande Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Unckel, Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen

Sakkunniga; Eklundh, Claes G. B., rättschef Holmberg, Erik G., hovrättslagman Vallinder, Torbjörn, universitetslektor

Sekreterare: Behrman, Carl, rådman

Bitr. sekreterare: Påhlman, Anders T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1977)

Lokal: Katrineholms tingsrätt, Storgatan 25, 641 00 Katrineholm, tel. 0150/163 30 (Behrman), Birger Jarls torg 5. Postadress; Jusiitiedepartementel, Fack, 103 10 Siockholm, tel. 20 55 23 (Påhlman)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II Ju 16.

 

Ju: 43    Skr 1978/79:103                                                        46

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammaniräden saml haft överläggningar med olika organisationer som berörs av utredningens arbete. Därutöver har fyra sammanträden hållils med ordföranden och de sakkunniga.

Ulredningen har den 17 oktober 1978 avgett delbetänkandel (Ds Ju 1978:8) Barnpornografi.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

44. Allmänna advokatbyråkommittén (Ju 1977:11) (ABK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 för att se över systemet med allmänna advokatbyråer m. m.;

Ordförande: Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident

Ledamöter: Johansson, N. Bertil M., lantbrukare, led. av riksdagen Karlsson, Torsten A., metallarbetare, led. av riksdagen Körlof, Björn H. B., departementssekreterare

Experter: Brandelius, Gunnel, assistent Bäckström, Jan-Åke, avdelningsdirektör

Engdahl, K. Anders F., departementssekreterare (I.o.m. den 31 augusti 1978)

Fresk, Svante, advokat

Fälth, J. Harald B., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 september 1978) Håslad, Torgny, bitr. professor Kildén, Gunnar, advokal

Sekreterare: Stenstad, Barbro, försäkringsrättsassessor

Lokal: Allmänna advokatbyrån i Jönköping, Östra Storgatan 29, 552 40 Jönköping, tel. växel 036/11 93 65 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberätlelse del II Ju 14.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtla sammaniräden. En undersökning om de allmänna advokatbyråernas och ett antal enskilda advokatbyråers ekonomi har genomförts.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

 

47                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:46

45. Tomträttskommittén (Ju 1977:12)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 juni 1977 för att se över bestämmelserna om lomträltsavgäld m. m.:

Ordförande: Scherman, Karl Gusiaf, statssekreterare

Ledamöter: Farm, Gunnel, ombudsman, landstingsledamot Göransson, Bengt, kommunalråd Lindkvist, Oskar W., ombudsman, led. av riksdagen Olsson, Karl-Erik T., lantbrukare, led. av riksdagen Persson, S. Erik, universitetslektor Persson, H. Magnus, led. av riksdagen Svegfors, J. Mats A., sekreterare

Sakkunniga: Brunfelter, Ulf, direktör Fridell, G. Ingvar, universitetslektor Ridderstrand-Linderoth, E. Inger A., stadsjurist Romson, Rolf, direktör Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande

Experier: Hall, A. Bertil, fastighetsråd Strömberg. Rolf E., hovrättsassessor

Sekreterare; Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor

Lokal; Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. direktval 763 35 67 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 15.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammaniräden.

Kommittén har under 1978 infordrat uppgifter om tomträtt genom enkäter till vissa statliga myndigheter och samtliga kommuner.

Kommittén beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

46. Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppdrag att utreda frågor om konsumentköp:

 

Ju;46    Skr 1978/79:103                                                         48

Särskild utredare: Knutsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 1 september 1977)

Sakkunniga; Broomé, N. G. Bo, tf. departementsråd (fr.o.m. den 27 september 1977) Edling, N. Axel, ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 27 september 1977)

Fyrberg, Lars Erik, direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Hillbom, Lars H., civilekonom (fr.o.m. den 27 september 1977) Hjalmarsson,  H.   Yngve  J.,  utredningssekreterare  (fr.o.m.  den 27 september 1977)

Persson, Gustav E., direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Sundquist, A. Åke, direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Wiberg, G. Lennart E;son, direktör (fr.o.m. den 27 september 1977)

Expert: Carbell, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 september 1977)

Sekreterare: Adolfsson, Marianne, revisionssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1977)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 35 44 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 17.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

47. Utredningen (Ju 1977:14) om vissa arvsrättsliga frågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 augusti 1977 med uppdrag atl utreda frågor om dödsbodelägares ansvar för avlidens skulder m. m.:

Särskild utredare: Mangård, Nils, hovrättsråd, ordförande i allmänna reklamationsnämnden (fr.o.m. den 1 september 1977)

Experter: Gillenius, Leif, advokatfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Henriques, Bertil, advokat (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Modigh, Pontus, direktör (fr.o.m. den 25 november 1977)

Sekreterare; Melin, P. Torgjl H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

 

49                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:48

Lokal:   Birger Jarls  torg 5,  tel. 20 46 41  (sekreteraren).  Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 20.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

48. Utredningen (Ju 1977:15) rörande rätten till arbetstagares uppfinningar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 september 1977 med uppdrag att utreda frågor rörande rätten till arbetstagares uppfinningar:

Särskild utredare: Lind,  Johan  A.   L.,  hovrättslagman,  ordförande  i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Sakkunniga: Carlhammar, Åke, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Halén, E. Torsten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1977) Karlsson, Karl Gustav A., ingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Ljung, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Nilsson, Ulf, förbundsjurist (fr.o.m. den 17 okiober 1977) Nyrén, Einar, byrådirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Swan, Brita, rådman (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Wallerius, Olof, ingenjör (fr.o.m. den 17 okiober 1977) Öhman, Bengt, civilingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Experter: Holmstrand, N. G. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Jacobsson, Måns, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 oktober 1977)

Sekreterare: Trulsson, Rolf G. K., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Lokal; Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 21.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med representanter för organisationer, näringsliv och andra som berörs av utredningsarbetet.

4    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Ju:48    Skr 1978/79:103                                                        50

Den särskilde utredaren har vid besök i Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer om respektive lands lagstiftning på området.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

49. Sjölagsutredningen (Ju 1977:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 december 1977 med uppdrag att se över sjölagen:

Ordförande:

Blom, K. A. Birgitta, hovrättslagman (fr.o.m. den 5 december 1977)

Ledamöter: Hagberg, Lennart, advokat (fr.o.m. den 5 december 1977) Hedborg, fer Erik, direktör (fr.o.m. den 5 december 1977)

Sakkunnig: Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 22 december 1977)

Experter: Bergfelt, K. Lennart, kanslichef (fr.o.m. den 22 december 1977) Edling, N- Axel, ställföreträdande konsumenlombudsman (fr.o.m. den 22 december 1977)

Sekreterare: Hellbacher, Ulf H.. hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 december 1977)

Lokal; Birger Jarls torg 5, tel. 20 12 47 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 23.

Utredningen har under tiden december, 1977 - oktober 1978 hållit tre sammanträden. Därutöver har utredningens ordförande och sekreterare deltagit i två sammanträden med företrädare för motsvarande utredningar i övriga nordiska länder.

Utredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1979.

50. Utredningen (Ju 1977:17) om förfarandet i vissa disciplinärenden fn, m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 november 1977 för att se över förfarandet i vissa disciplinärenden m. m.:

Ordförande: Sjöberg, K. G. Magnus, riksåklagare (fr.o.m. den 22 december 1977)

 

51                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:51

Ledamöter: Andersson, J.  Arne L., inspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 december 1977) André, Gunilla K., led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 december 1977)

Experter: Ekman, Rolf G. E., ombudsman (fr.o.m. den 16 maj 1978) Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 15 juni 1978) Håkansson, Sven-Olof H., överåklagare (fr.o.m. den 7 mars 1978) Olsson, Sten G., stiftssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1978) Åhnberg, Lars, utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1978)

Sekreterare: Alva, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberällelse del 11 Ju 1.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1978 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

51. 1978 års vallagskommitté (Ju 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för att göra en översyn av vallagen:

Ordförande: Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 januari 1978)

Ledamöter: Eriksson, Erik, sekreterare (fr.o.m. den 3 januari 1978) Karlsson, Ronny, ombudsman (fr.o.m. den 3 januari 1978) Mossberg, K. Holger, led av riksdagen (fr.o.m. den 3 januari 1978) Pettersson, Lars, organisationssekreterare (fr.o.m. den 3 januari 1978) Schultz, Kerstin, ombudsman (fr.o.m. den 3 januari 1978) Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 januari 1978)

Sekreterare: Nilsson, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal:   Birger Jarls  torg 5, tel. 20 56 23 (sekreteraren).  Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Siockholm

 

Ju;51    Skr 1978/79:103                                                         52

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Ju 2.

Kommittén har under liden mars - oktober 1978 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 2 oktober 1978 avgett delbetänkandel (SOU 1978:64) Översyn av vallagen 1.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela är 1979.

52. Utredningen (Ju 1978:02) om vidgad ortspressannonsering m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för att se över frågan om vidgad ortspressannonsering m. m.:

Särskild utredare: Nilsson, Per-Erik, justitieombudsman (fr.o.m. den 5 januari 1978)

Sakkunniga:

Berg, Ulf G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 januari 1978)

Bräde, James, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 januari 1978)

Engdahl, K. Anders F., departementssekreterare (fr.o.m. den 5 januari

t.o.m. den 31 augusti 1978)

Engström, Johan, direktör (fr.o.m. den 5 januari 1978)

Fälth, J. Harald B., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den I september 1978)

Östlund, Sverker S. H., redaktör (fr.o.m. den 5 januari 1978)

Sekreterare: Fallenius, Lars E. G., försäkringsrältsråd (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Lokal: Umeå tingsrätt. Rådhuset, Box 138, 901 04 Umeå, tel. 090/ 11 82 70 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 3.

Utredningen har under tiden februari - oktober 1978 hållit tre sammanträden med de sakkunniga samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1979.

53. LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 för att göra en utvärdering av tillämpningen av lagen (1973:558) om tillfälligt omhänderlagande och lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m. m.:

 

53                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju;54

Särskild utredare: Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.O:m. den 14 mars 1978)

Experter: Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 16 maj 1978) Lindh, Ove M. I.. kanslichef (fr.o.m. den 16 maj 1978) Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 16 maj 1978)

Sekreterare: Orton, Frank L. B., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 15 maj 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 4.

Utredningen har under liden maj - oktober 1978 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

54. Särskild näringspolitisk delegation (Ju 1978:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 mars 1978:

Ordförande; Bjurel, A. Bertil E., f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 11 april 1978)

Ledamöter: Brohult, Sven F. A., professor (fr.o.m. den 11 april 1978) Lehman, Erik, förbundsordförande (fr.o.m. den 11 april 1978) Lindbeck, C. Assar E., professor (fr.o.m. den II april 1978) Ramström, Dick O., professor (fr.o.m. den II april 1978) af Trolle, Ulf, professor (fr.o.m. den 11 april 1978) Westerberg, K. Arne R., verkst. direktör (fr.o.m. den 11 april 1978) Wickman, H. Krister, f. d. riksbankschef, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 april 1978)

Expert; Borg, L. Göran, professor (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Huvudsekreterare; Dahlgren, Lars M. T., direktör (fr.o.m. den 11 april 1978)

Bitr. sekreterare: Juås, Birgitta, fil. lic. (fr.o.m. den 22 maj 1978)

 

Ju; 54    Skr 1978/79:103                                                        54

Lokal: Gamla Riksbanken, Fack, 103 10 Siockholm, tel. växel 14 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för delegationen, se 1979 års kommiltéberällelse del 11 Ju 7.

Delegationen har under tiden april - oktober 1978 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer, företag och högskolor som berörs av delegationens arbele. Särskilda utredningar har verkställts av svenska och utländska experter rörande teknik, ekonomi, forsknings- och utvecklingsfrågor, skatteteknik och internationell handel.

Delegationen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1979.

55. Fyndlagstiftningsutredningen (Ju 1978:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 april 1978 för att uireda frågor angående lagstiftningen om hittegods samt om bärgning och sjöfynd;

Särskild utredare: Mejegård, O. Sigvard W., tf. hovrättslagman (fr.o.m. den 9 maj 1978)

Sakkunniga: Gustafsson, Lars-Olof, tullinspektör (fr.o.m. den 14 juni I.o.m. den 30 augusti 1978)

Jonsson, Bengt A., polisintendent (fr.o.m. den 14 juni 1978) Wennerström, E. Allan, byrådirektör (fr.o.m. den 12 september 1978)

Expert: Forsström, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m den 14 juni 1978)

Sekreterare: Melin, P. Torgil H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 9 maj 1978)

Lokal:  Birger Jarls torg 5, tel. 20 46 41  (sekreteraren). Postadress; Justitiedepartementet, Fack, 103 10Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 6.

Utredningen har under september 1978 hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

56. Kommittén (Ju 1978:06) med uppdrag att se över tvångsmedelsregieringen vid förundersökning i brottmål m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att se över tvångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål m. m.:

 

55                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 51

Ordförande; Wennergren, C. Bertil O., regeringsråd (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Ledamöter: Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Andrén, Margareta, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 november 1978)

Cederqvist, S. Wivi-Anne, arbetsförmedlare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Junzell, Sven H., advokat (fr.o.m. den 29 juni 1978) Klöver, A. Helge M., järnvägsexpeditör, Ud. av riksdagen (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Wahlberg,  E.  Marianhe, statsråd (fr.o.m. den 29 juni i.o.m den 17 oktober 1978)

Sekreterare: Helin, G. Sigvard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 oktober 1978)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347,401 25 Göleborg, tel. växel 031/17 38 00(sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 8.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

57. BRÅ-utrednlngen (Ju 1978:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 för att göra en översyn av brottsförebyggande rådet:

Ordförande: Nyman, Erik O., justitieråd (fr.o.m. den 21 juli 1978)

Ledamöter; Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juli 1978) Winberg, S. Håkan, hovrättsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juli 1978)

Sekreterare; Lindqvist,    Christina    A.     M.,    byrådirektör    (fr.o.m.    den    27 november 1978)

Lokal:  Birger Jarls torg 5, tel. 20 80 77 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 10.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

Ju; 58    Skr 1978/79:103                                                   56

58. Utredningen (Ju 1978:08) om skadestånd vid miljöskador

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågor om skadestånd vid miljöskador:

Särskild utredare: Bengtsson, T. Bertil, justitieråd (fr.o.m. den 28 september 1978)

Sakkunniga: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m. den 28 seplember 1978)

Freivalds, Laila, byrådirektör (fr.o.m. den 28 september 1978) Helmerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den 28 september 1978) Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 september 1978) Pontén, Erik J., rådman (fr.o.m. den 28 september 1978) Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör (fr.o.m. den 28 september 1978)

Sekreterare; Olsson, P. L. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Lokal:  Birger Jarls torg 5,  tel. 20 14 11  (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 9.

Utredningen har under oktober 1978 hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

59. Kommittén (Ju 1978:09) för översyn av förvaltningslagen m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 september 1978 med uppdrag att utreda frågan om översyn av förvaltningslagen m. m.:

Ordförande; Slerzel, Fredrik A. C, statssekreterare (fr.o.m. den 23 november 1978)

Ledamöter: Gustafsson, Slig G., förbundsjurist, f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 november 1978)

Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 november 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju II.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

57                                   Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:6I

60. Kommittén för att se över kommissionslagen m. m.

Beslut vid regeringssammanträde den 26 oktober 1978. Ledamöter ej ulsedda.

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommiltéberällelse del 11 Ju 13.

61. Kommittén med uppdrag att utreda frågan om straffrättslig kompensation vid bortfallet av förvaltningsstraffet och att göra en översyn av vitesinstitutet

Beslut vid regeringssammanträde den 2 november 1978. Ledamöter ej ulsedda.

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Ju 12.

 

UD:1     Skr 1978/79:103                                                    58

Utrikesdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978: 2 och 4

1. Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juli 1972 för att ulveckla folkrättens regler om humanitet i krig:

Ordförande: Blix, Hans M., utrikesminister (fr.o.m. den 3 november 1976)

Ledamöter: Hellström, Mals J., fil. kand., led. av riksdagen

Lindblad, Hans B., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 november 1976)

Nilsson, Bengt G., departementsråd (fr.o.m. den 3 november 1976) Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1976) Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 8 mars 1977) Skarstedi, Carl-Ivar S., rättschef (fr.o.m. den 25 april 1974) Wulff, Torgil H:son, kommendör av 1. graden

Experter; Anderberg, Bengt, major (fr.o.m. den 29augusti 1977) Hjertonsson, Karin, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 april 1976 t.o.m. den 1 november 1978)

Janzon, Bo, förste forskningsingenjör (fr.o.m. den 16 okiober 1972) Johnson, Bo F., folkrältssakkunnig (fr.o.m. den 16 december 1976) Prawitz, Jan, laborator

Rybeck, Bo, förste marinläkare (fr.o.m. den 16 oktober 1972) Sandström, Anders G., kansliråd (fr.o.m. den 6 juni 1977)

Sekreterare: Bring, Ove, jur. kand. (fr.o.m. den 20april 1976)

Lokal; Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg 1. Box 16121, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1973 års riksdagsberättelse UD 5.

 

59                                     Kommittéer; Utrikesdepartementet    UD;2

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammaniräden saml haft kontakter med olika myndigheter, som berörs av delegationens arbete. Därutöver har fyra sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om särskilt inhumana vapen.

Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

2. Biståndspolitiska utredningen (UD 1972:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för att företa en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna:

Ordförande; Korpäs, B. G. Sture, folkhögskolereklor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 november 1976)

Ledamöter; Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen Engström, Olle, rektor (fr.o.m. den 16 maj 1977) Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Johansson, Knut B. M., f. d. förbundsordförande, led. av riksdagen Lewén-Eliasson, Anna Lisa, led. av riksdagen Måbrink, Bertil U., ombudsman, led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Siegbahn, Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1977) Wirmark, B. David 1., fil. mag., ers. för led. av riksdagen

Experter: Michanek, Ernst N., generaldirektör (fr.o.m. den 16 maj 1977) Palmlund, Thord G., statssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1977) Östberg, Brita, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Sekreterare; Ljunggren, C. Börje, biståndsattaché (fr.o.m. den 1 juni 1977)

Bitr. sekreterare; Ehrenpreis, Dag, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse UD 3. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberätlelse del II UD 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 27 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisaiioner och andra, som berörts av ulredningens arbele.

 

UD;2    Skr 1978/79:103                                                         60

Utredningen har den I december 1977 avgelt delbetänkandet (SOU 1977:73) U-landsinformation och internationell solidaritet samt den 6 oktober 1978 delbetänkandet (SOU 1978:61) Biståndets organisaiion.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för all fortlöpande följa utvecklingen på nedrustningsområdet samt utarbeta förslag till Sveriges agerande i olika aktuella nedrustningsfrågor:

Ordförande: Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen Blix, Hans M., utrikesminister (t.o.m. den 18 oktober 1978) Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen

Hamilton af Hageby, C. Gustaf H. C, ambassadör (t.o.m. den 10 juli 1978)

Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen Lidgard,CurtS. H., ambassadör (fr.o.m. den 11 juli 1978) Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 13 januari 1977) Petri, Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Sandström, Anders G., kansliråd (fr.o.m. den 6 juni 1977) Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m, den 28 mars 1977)

Thyberg, O. Knut, ambassadör (fr.o.m. den 2 juni 1977) Ångström, Rune T., led. av riksdagen

Experter; Björeman, Carl E., överste av 1. graden (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Blom, E. Göte, kommendör (I.o.m. den 30 seplember 1978) Cars, Hans Christian, tf. kansliråd (fr.o.m. den 31 augusti 1978) Dahlén, Per Olof (Olle) R., ambassadör Dahlman, S. Ola, laborator

Edmar, A. E. Desirée, departementssekreterare (I.o.m. den 31 augusti 1978)

Ericsson, Ulf A., minister

Hjertonsson, Karin, departementssekreterare (i.o.m. den  17 augusti 1978)

Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 18 januari 1977) Lind, Johan H.. departementssekreterare Lundin, S. Johan, forskningschef

 

61                                    Kommittéer: Utrikesdepartementet    UD;4

Lijbeck, S. A. Lennart, statssekreterare (i.o.m. den 1 november 1978)

Norberg, Lars R., förste ambassadsekreterare (fr.o.m. den 13 januari

1977)

Prawitz, Jan, laborator

Reinius, E. A. Ulf, kommendör (i.o.m. den 30 september 1978)

Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 10 oktober 1977)

Strand, Karl-Erik, departementsråd (i.o.m. den 30 augusti 1978)

Strömbäck, Stig, kommendör (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Sekreterare: Engfeldt, Lars-Göran, departementssekreterare (i.o.m. den 15 juli 1978) Hyllenius, Carl-Magnus, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Lundin, Lars-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 18januari 1977 I.o.m. den 20 juli 1978)

Lokal: Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg 1, Box 16121, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för delegationen, se 1977 års kommittéberättelse del II UD 1.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tre sammanträden. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

4. Utredningen (UD 1977:01) om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 februari 1977 för att utreda frågan om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet:

Ordförande: Arvidsson, Ingrid H., programchef

Sakkunnig: Tallroth, Tore O. F., ambassadör

Experter: Bekeris, llmar J., departementsråd Eliasson, Jan K., kansliråd Forsell, L. O. Torbjörn, avdelningsdirektör Gurinder, Jan Olof, departementssekreterare Löfdahl, Göran, direktör

 

UD:4    Skr 1978/79:103                                                         62

Sekreterare: Ahlander, DagS.. departementssekreterare (fr.o.m. den 12 april 1977) Lidslröm.   Karl   Gunnar,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   16 maj 1977)

Bitr. sekreterare: Wiik, L. Gunnar V., socionom (fr.o.m. den 16 januari i.o.m. den 31 mars 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommiltéberällelse del II UD 1.

Utredningen har under tiden november 1977 - september 1978 hållit 20 sammaniräden med expertgruppen saml haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra, som berörts av utredningens arbete.

Utredningen härden 7september 1978avgett betänkandet (SOU I978:.56) Kultur och information över gränserna.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Kommittén (UD 1977:03) för de svenska förberedelserna inför FN ;s konferens om vetenskap och teknik för utveckling

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1977 med uppdrag atl svara för de svenska förberedelserna inför FN:s konferens om vetenskap och teknik för utveckling:

Ordförande: Ullsten, S. K. Olof (Ola), statsminister, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Curt, civilingenjör

Andersson, Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1977) Anell, Lars E. R., departementsråd Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Cavallin, Jens, departementssekreterare Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av riksdagen Ericsson, Gösta, avdelningschef Hambraeus, Gunnar A., professor

Keltis, Pär, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Knutsson, Karl Eric, professor Landberg, Hans W., docent Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor Martin-Löf, C. Johan E., civilingenjör Möller, S. A. Birger, universitetslektor Odhnoff, Jan E., förbundsekonom

 

63                                    Kommittéer: Utrikesdepartementet    UD:6

Rydén, H. Rune O., fil. lic, led. av riksdagen Tandberg, Olle G., fil. lic. Teikmans. André, tekn. dr Wångby, Erik, ombudsman Zachrisson, Bertil J., led. av riksdagen

Sekreterare: Anell, Lars E. R., departementsråd (I.o.m. den 14 juli 1978) Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 15 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Båge, Lennart, departementssekreterare

Lokal: Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg 1, Box 16121, 103 23 Siockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden.

Kommittén har i juni 1978 avgett en nationalrapport dels på svenska; Vetenskap och teknik för utveckling, dels på engelska; Science and technology for development.

Kommittén beräknas slutföra sill arbete under år 1979.

6. Utredningen (UD 1978:01) om formerna för stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 maj 1978 med uppdrag att utreda frågan om formerna för SIPRLs framtida verksamhet;

Särskild utredare: Andersson, Sven O. M.,led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 september 1978)

Sakkunniga; Carlson, S. Svante, hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 september 1978) Hirdman, Sven, kansliråd (fr.o.m. den 25 september 1978)

Expert: Nilzelius, Tor, ombudsman (fr.o.m. den 25 september 1978)

Sekreterare: Sahlin, Michael, kanslisekreterare (fr.o.m. den 25 september 1978)

Lokal: Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg 1, Box 16121, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II UD 1.

Utredningen    har    under    tiden    t.o.m.    oktober    1978   hållit   två sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

 

UD:7    Skr 1978/79:103                                                         64

7. Utredningen (UD 1978:02) om utrikesrepresentationen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan om hur de resurser som utrikesförvaltningen disponerar bäst bör utnyttjas samt avge förslag härom liksom om möjliga rationaliseringsåtgärder;

Särskild utredare:

Engblom, Göran, ambassadör (fr.o.m. den 2 okiober 1978)

Sakkunniga: Bothén, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Kjellén, Bo, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1978) Lindståhl, Mårten, kansliråd (fr.o.m. den I november 1978) Montelius. Jan-Christian, departementsråd (fr.o.m. den  1 november 1978)

Experter: Andersson, Karl-Erik, kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1978) Bergman, Agneta, byråassistenl (fr.o.m. den 1 november 1978) Björkman, Rune. byråassistent (fr.o.m. den 1 november 1978) Djurberg, Maj, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Ekdahl, Lennart, byggnadsråd (fr.o.m. den 1 november 1978) Göransson, Bo, avdelningschef (fr.o.m. den 1 november 1978) Hallström, Maj, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Öländer,  Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den  1 november 1978)

af Sillen, Jan, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1978) Sternby, Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Tallroth, Tore, ambassadör (fr.o.m. den 1 november 1978) Wiik, Curt, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1978) Årefeldt, Ann, assistent (fr.o.m. den 1 november 1978)

Sekreterare: Amnéus, Henrik, ambassadråd (fr.o.m. den 25 september 1978)

Lokal: Utrikesdepartementet, Tysta Marigången 2., tel. växel 763 10 00. Postadress; Box 16121, 103 23 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II UD 2.

Den särskilde utredaren har under oktober 1978 tagit inledande kortakter med myndigheler, organisationer och andra, som kommer att beröras av ulredningens arbele.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

65                             Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:l

Försvarsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:1,6 och 11

Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 2

1. Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 3 februari 1967 (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1967) för att utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens fredsorganisation;

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1972)

Ledamöter: Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Gustavsson, Gusti L. A., el-installatör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Hylländer, K. Gunnar E., köpman, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974) Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Experter: Albrektson, Hans B., departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1976) Ekström, E. Bengt A., överste (fr.o.m. den 1 november 1977) Höijer, Gunnar, krigsråd

Knulsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör (fr.o.m. den 21 januari 1972)

Larsson, S. Rune W., överste av 1. graden (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Larsson, Sven E., departementsråd

Månsson, E. O. Sigvard, överste av 1. graden (fr.o.m. den 16november 1970)

Persson, Ragnar, överste (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1972) Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd Wigardt, Hans G. T., planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1975)

5    Riksdagen 1978/79. I samt. Nr 103

 

Fö: I     Skr 1978/79:103                                                         66

Sekreterare: Cederwall, Ulf C. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1975) Lundbergh, Hans P. N. J., överstelöjtnant (fr.o.m. den I december 1975 I.o.m. den 31 augusti 1978)

Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Fö 20. Tilläggsdirektiv se 1972 års riksdagsberätlelse Fö 10, 1975 års kommiltéberällelse Fö 2 samt 1978 års kommittéberättelse del II Fö 1.

Ulredningen har under tiden november 1977 - maj 1978 hållit 13 sammaniräden samt gjort fem studiebesök och haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörts av utredningens arbete. Därutöver har 19 sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper inom utredningen.

Ulredningen har den 5 juni 1978 avgetl slutbelänkandet (Ds Fö 1978:3) del 3: Marinen och flygvapnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1971 med uppgift att till Kungl. Maj:t lämna förslag i frågor som hör samman med genomförandel av höjningen av pensionsåldern för militär personal (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1971):

Ordförande: Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör

Ledamöter: Bodin. K. Berndt, föredragande i riksdagens försvarsutskott Bäcklin, Lars R., ombudsman

Lord, Jan A. T., ombudsman (fr.o.m. den 12 december 1977) Wiberg, N. Ola R., förste ombudsman (I.o.m. den 11 december 1977) Winéus. Bengt G., departementssekreterare

Ersättare för ledamöier: Liedberg, Anders J. B., ombudsman (för Bäcklin) Sandberg, K. G. Ulf, ombudsman (för Lord)

Experter: Lindahl, Carl-Fredrik H., departementssekreterare Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den I juli 1975)

Sekreterare: Stålhandske. O. Lennart, överstelöjtnant

Bitr. sekreterare: Otterberg, L. Håkan, kapten

 

67                                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:3

Lokal: Försvarsdepartementets kommitlélokaler, Sehlstedlsgatan 9, 115 28 Stockholm, tel. 62 28 07 (sekreteraren)

Direktiven för delegaiionen, se 1972 års riksdagsberätlelse Fö 21.

Delegationen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av delegationens arbete.

Delegationen har den 14 januari 1978 avgett vissa förslag till regeringen.

Delegaiionen beräknas slulföra sill arbete under år 1979.

3. Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03) (FLU-74)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 20 seplember 1974 för att utreda det militära försvarels centrala och högre regionala ledningsorganisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1974):

Ordförande: Gustafsson, Hans L.. f. d. landshövding, f. d. led. av riksdagen

Ledamöter: Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen Gustavsson. Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen Lindblad. Hans B., redaktör, led. av riksdagen Träff, Sven-Olov A., direktör, led. av riksdagen

Experter; Edmén, Lars H., försvarsdireklör (fr.o.m. den 1 januari 1977) Edström, Lennart N., kanslichef (fr.o.m. den 1 januari 1977) Håkansson, L. Arne, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 januari 1977) Jarmar, L. Håkan, organisationsdirektör Levinson, K. Bo, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 januari 1977) Olhede, Torleif E., departementssekreterare

Orrö, Sven-Erik O., departementsråd (fr.o.m. den 21 december 1976) Palmgren, Nils A., överste av I. graden (fr.o.m. den Ijanuari 1977) Skoglund, Claes G., generalmajor

Sekreterare: Ludvik, Klaus, organisationsdirektör

Bitr. sekreterare: Blomgren, Eva M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976 i.o.m. den 31 december 1978) Lundqvisl, Sten T:son, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1976)

 

Fö:3    Skr 1978/79:103                                                          68

Lokal: Fredsgatan 2,11152 Stockholm, tel. direktval 7633780 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse Fö 14. Kompletterande direktiv, se 1977 års kommittéberättelse del II Fö 3. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommilléberältelse del II Fö 2

1979 års kommitléberätlelse del II Fö 3.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit 17 sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

4. Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 22 november 1974 för översyn av tjänstereglementet för krigsmakten (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december 1974);

Ordförande: Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef

Ledamöter; Hårdefelt, S. Börje, rättschef Peyron, Gusiaf F. C, generalmajor

Expert; Hultan, Ivan H., personaldirektör (fr.o.m. den 12 april 1976)

Huvudsekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Sekreterare; Andersson, Jan-Åke L., major Forssberg, E. Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Lokal; Fredsgatan 2,3 tr., 11152 Siockholm, tel. 1139 35 (huvudsekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 14.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 14 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

69                             Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö: 6

5. Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1975):

Ordförande: Frändås. S. G. Berit, studierektor, f. d. led. av riksdagen

Ledamöter: Aulin,  Olle  M., överstelöjtnant, led.  av  riksdagen (fr.o.m.  den  15 december 1976) Barke, Christine, rikslottachef

Ekelund, Ulla G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december 1976) Ekman, Kerstin M., ingenjör (fr.o.m. den 30 mars 1978) Larsson, Carl-Otto, överste

Experter; Blomkvist, Claes Göran V., major (fr.o.m. den 7 november 1978) Ershammar, Mats O. T., konsulent (fr.o.m. den 15 april 1975) Granalh, Solve O., förste ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1975 t.o.m. den 6 november 1978)

Hultan, Ivan H., personaldirektör (fr.o.m. den 6 maj 1975) Mohall, Carl-Erik, förste ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Pålsson, Kerstin L., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 okiober 1978)

Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 18 april 1975) Wahlberg, Per V., örlogskapten (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Sekreterare: Ershammar, Mats O. T., konsulent (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Lokal: Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 6158 16 (sekreteraren)

Direktiven för beredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 15. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommilléberältelse del II Fö 2.

Beredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av beredningens arbete.

Beredningens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

6. Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02) (FGU)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för utredning

 

Fö:6    Skr 1978/79; 103                                                         70

om försvarets gymnasiala utbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1975):

Ordförande: Wåäg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen

Experier: Elfving, L. Arne R., skolinspektör (fr.o.m. den 17 maj 1976) Hammarström, P. Rickaid, studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Lundin, Åke E., överstelöjtnant (fr.o.m. den 16 juni 1975) Nicklasson, Stina A. R., skolinspektör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Norenberg, Bertil W., studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Nyberg, Stig K., studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Palm. Hans G. G., departementsråd (fr.o.m. den 16 juni 1975)

Sekreterare: Holmgren, B. Uno, rektor(fr.o.m. den 1 april 1977 I.o.m. den 31 juli 1978)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommiltéberällelse Fö 16.

Utredningen har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit tolv sammanträden.

Ulredningen har den 21 maj 1978 avgett betänkandet (Ds Fö 1978:2) Gymnasial utbildning för försvaret.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för att lämna förslag till bestämmelser för övergången till ändrat skyddsrumssystem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975);

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f. d. led. av riksdagen

Ledamöter: Welin, E. Gösta, direktör Wiklund, Svea S. S., led. av riksdagen Williamsson, Uno E. I., länsråd

Experter: Edmén, Lars H., försvarsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Egnell, S. Jan-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Janson, Björn C, hovrättsassessor

Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1975) Terstad, I. Gösta A., kansliråd

 

71                                    Kommittéer; Försvarsdepartementet    Fö:8

Sekreterare: Tjörneryd, John E. E., avdelningschef

Lokal: Civilförsvarssiyrelsen, Karolinen, 651 80 Karlstad, tel. växel 054/10 30 00 (sekreteraren)

Direktivenforutredningen.se 1976 års kommittéberättelse Fö 17.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Däruiöver har ett sammanträde hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om utarbetande av underlag för förordning om skyddsrum.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela är 1979.

8. Värnpliktsinflytandekommittén (Fö 1977:01) (VIK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 mars 1977 för alt utreda formerna m.m. för de värnpliktigas medinflytande:

Ordförande: Malmberg, Östen F. G., f. d. stadsjurist

Ledamöter: Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av riksdagen (t.o.m. den 5 mars 1978)

Eliasson, Björn E. A., bonde, f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Olsson, E. Billy, byråchef Selö, Christer, ombudsman Svartberg, Karl-Erik, rektor, led. av riksdagen Unckel, Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen

Sakkunniga: Bjerndell, Jörgen H., ombudsman (fr.o.m. den 3 maj 1977) Lerner, Thomas, studerande (fr.o.m. den 16 maj 1977) Mohall, Carl-Erik, förste ombudsman Petterson. Lars-Olov, ombudsman Sandberg, Ulf K., förste ombudsman Svensson, S. Raymond, facklig sekreterare Wiklund, Jerry J., ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1977)

Experter; Månsson, E. O. Sigvard, överste av 1. graden Sandgren, Gösla, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 3 oktober 1977)

 

Fö: 8    Skr 1978/79:103                                                         72

Huvudsekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Pantzerhielm, H. Henrik G., kanslisekreterare (fr.o.m. den 9 maj 1977)

Lokal; Fredsgatan 2,3 tr., 11152 Stockholm, tel. 113935 (huvudsekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberättelse del II Fö 3.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 16 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

9. Utredningen (Fö 1977:02) rörande datasystemens sårbarhet, sårbarhetskommittén (SÅRK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 april 1977 för att utreda frågan om datasystemens sårbarhet och föreslå ålgärder i syfte alt minska denna:

Ordförande: Eriksson, B. Allan, kansliråd

Ledamöter: Carlsson, Ulf V., överdirektör Freese, Jan P. G. H:son, generaldirektör Hertz, Olof A., avdelningsdirektör Martin-Löf, C. Johan E., civilingenjör Tengelin, Ulf E. G., avdelningsdirektör Vinge, Per-Gunnar, direktör

Expert: Tengelin, Ulrika Ch., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Huvudsekreterare: Wranghult, Hans O., byråchef

Sekreterare; Siversen, Bengt L, kammarrättsfiskal

Lokal: Datainspektionen, Bergsgatan 51, Box 12050, 102 22 Stockholm, tel. växel 22 79 80(sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Fö 4.

Kommittén har under tiden november  1977 - oktober 1978 hållit 15

 

73                            Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö; 10

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisaiioner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 21 juni 1978 avgett betänkandet (Ds Fö 1978:4) ADB och samhällets sårbarhet.

Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under år 1979.

10. Fredstandvård-80 (Fö 1977:03)

Tillkallad enligi regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 med uppdrag att kartlägga formerna för tandvård åt vämpliktiga m. fl. vid överförande av den militära fredstandvården till folktandvården m. m.:

Särskild utredare: Lindgren, S. Åke, generalläkare

Experter: Adolfsson, Erik J., ombudsman (fr.o.m. den 2 september 1977) Bergqvist, Bo Y., värnpliktig (fr.o.m. den 2 september 1977) Blomberg,  Carl-Gunnar  V.,  försvarsövertandläkare  (fr.o.m.  den 2 september 1977)

Cronström, J. N. Runo, tandläkare (fr.o.m. den 2 september 1977) Egelstedt, Ingemar T. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 2 september 1977)

Fredriksson, H. Einar, byråchef (fr.o.m. den 2 seplember 1977) Malmqvist, Jan S. N., tandläkare (fr.o.m. den 2 september 1977) Reuterdahl, Gad, överstelöjtnant (fr.o.m. den 2 september 1977) Rådström, Roger, värnpliktig (fr.o.m. den 2 september 1977) Sjöström, J. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 2 september 1977) Wintzer, P. U., Stig, sekreterare (fr.o.m. den 2 september 1977)

Sekreterare; Pellborn, Lars Åke, kanslichef

Lokal: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Box 558, 101 27 Siockholm, tel. växel 24 33 50 (sekreteraren)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1978 års kommittéberättelse del II Fö 6.

Den särskilde utredaren har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden med experterna. Utredaren beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

 

Fö; 11    Skr 1978/79:103                                          74

11. Utredningen (Fö 1977:04) om överföring av civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till andra myndigheter

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1977 med uppdrag att utreda frågan om överföring av vissa civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till andra myndigheter;

Särskild utredare: Almgren,Carl Eric A., general

Experter; Ask, Carl J., överstelöjtnant Hägglund, John E., länsråd Kappelin, Carl-Erik, byråchef Miiller, Ivar, byråchef

Sekreterare: Weslin, Christer O. R., överstelöjtnant

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Fö 5.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika myndigheler och utredningar som berörts av utredningens arbele.

Utredaren har den 15 december 1978 avgett betänkandet (Ds Fö 1978:9) Överföring av civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till andra myndigheter.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Flygindustrikommittén (Fö 1978:01) (FLIK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 januari 1978 med uppdrag att utreda vissa frågor rörande flygindustrin m, m.;

Ordförande; Wåhlin, Sten, f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 30 januari 1978)

Ledamöter: Angelöf, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 30 januari 1978) Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 januari 1978)

Danell, C. Georg V., led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 januari 1978) Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 januari 1978) Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 30 januari 1978)

 

75                                   Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö: 13

Sakkunniga: Bystedt, P. Gösta, verkst. direktör (fr.o.m. den 3 april 1978) Fehrm, E. Martin, tekn. dr (fr.o.m. den 30 januari 1978) Liibeck, S. A. Lennart, statssekreterare (fr.o.m. den 30 januari 1978) Ottoson, Benn E., ingenjör (fr.o.m. den 30 januari 1978) Pettersson, Lars-Olov, ombudsman (fr.o.m. den 30 januari 1978) Petri, Gunnar G. B., tf. statssekreterare (fr.o.m. den 30 januari I.o.m. den 23 oktober 1978) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 26 okiober 1978)

Experter: Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den I maj 1978) Regårdh, Carl Gusiaf, arméöverdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 1 maj i.o.m. den 25 oktober 1978) Sundén, Åke U., generaldirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sekreterare: Cars, Hans Christian, If. kansliråd (fr.o.m. den 30 januari 1978) Holgersson, Svante O., departementssekreterare (fr.o.m. den 30 januari 1978)

Lokal; Fredsgatan 2, 3 tr., 111 52 Stockholm, tel. direktval 763 37 85 (ordföranden), 763 25 34, 763 25 32 (sekreterarna)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Fö 1.

Kommittén har under tiden januari - okiober 1978 hållit 20 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 14 november 1978 avgett betänkandet (Ds Fö 1978:8) Flygindustrikommilténs betänkande; Del 1.

På uppdrag av kommittén har studier genomförts av civilingenjören CarlGustaf Regårdh och civilingenjören Henrik Lindgren; Teknologispridning från flygindustriell till annan verksamhet (november 1978), teknologie doktorn Olle Ljungström: Flygindustrins FoU-spridning till den civila forskningsvärlden och näringslivet (november 1978) saml ekonomie doktorn Siv Gustafsson och universitetslektorn Jan Lindvall; Kunskapsöverföring genom personalomsättning från flygindustriell lill annan verksamhet, (november 1978).

Kommittén beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

13.1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02) (FK-78) Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars  1978 med

 

Fö: 13    Skr 1978/79:103                                                        76

uppdrag att överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsalla utveckling m. m. efter år 1982:

Ordförande:

Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978)

Ledamöter: Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av riksdagen Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Ekelund, Ulla G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978) Frändås, S. G. Berit, studierektor, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den6april 1978)

Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Larsson, Ulf O., utredningssekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Lewén-Eliasson, Anna Lisa, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978) Lindblad, Hans B., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978) Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Wirmark, B. David I., fil. mag., ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Experter: Björck, Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Brodin, Katarina, fil. dr (fr.o.m. den 24 april 1978) Broström, Ulf T. F., byråchef (fr.o.m. den 24 april 1978) Dahlberg, Lars C, departementsråd (fr.o.m. den 24 april 1978) Eliasson, Jan K., kansliråd (fr.o.m. den 30 juni 1978) Flodin, Bertil E., informationschef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1978) Lindkvist, Börje K., generalsekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978) Lindow,M.-V. Styrbjörn R. A., kanslichef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Nicklasson, Slina A. R., skolinspektör (fr.o.m. den 30 juni 1978) Orrö, Sven-Erik O., departementsråd (fr.o.m. den 24 april 1978) Schuback, Bengt J., viceamiral (fr.o.m. den 24 april 1978) Thyberg, O. Knut, ambassadör (fr.o.m. den 24 april 1978) Thyberg, P. Erik, planeringschef (fr.o.m. den 24 april 1978) Wahlbäck, M. Krister, docent (fr.o.m. den 24 april 1978)

Huvudsekreterare: Wigur, J.T. Rolf, generalmajor (fr.o.m. den 6 april 1978)

 

77                                   Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö; 14

Sekreterare: Dreiwitz, Bo G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 6 april 1978) Hellman, Sven R., överingenjör (fr.o.m. den 6 april 1978) Linder, Sven G., kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1978) Romare, Jan O. G., kansliråd (fr.o.m. den 6 april I.o.m. den 30november 1978)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack, 103 20 Stockholm, tel. direktval 763 37 85(ordföranden), 763 25 04(sekreteraren), 763 37 86 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommilléberältelse del II Fö 4.

Kommittén har under liden april - okiober 1978 hållit tio sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

14. Delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny befälsordning (SamD NBC)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 juni 1978 för samordning av arbetet med att genomföra den nya befälsordningen för det miliiära försvaret:

Ordförande: Ehrling, G. O. Ingvar, departementsråd (fr.o.m. den I juni 1978)

Ledamöter: Albrektson, Hans B., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1978) Back, K. Gunnar, kommendörkapten (fr.o.m. den 1 juni 1978) Carlson, Lars O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 juni 1978) Jansson, C. G. Eric, överste (fr.o.m. den 1 juni 1978) Palm, Hans G. G., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1978) Pettersson, Per-Arne, departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1978) Tamfeldt, Bengt G., överste (fr.o.m. den 1 juni 1978) Österlund, Nils E., överste (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Sekreterare: Ridderstad, Gunnar C. A., major (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, Fack, 103 20 Stockholm, tel. direktval 763 25 98 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1979 års kommiltéberättelse del II Fö 5.

Delegaiionen har under tiden juni - oktober 1978 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och utredningar som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

Fö; 15    Skr 1978/79:103                                          78

15. Civilmilitärutredningen (Fö 1978:04) (CMU)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan om kategoritillhörighet, rekrytering och utbildning för viss civilmilitär personal m. m.:

Särskild utredare: Ärvas, Dag G. C, konteramiral (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Expert; Borgquisl, Frithiof, byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare: Lindahl, Carl-Fredrik H., departementssekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Bitr. sekreterare: Nystedt, StigH., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Lokal; Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 6120 34 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Fö 6.

Den särskilde utredaren har under tiden juni - oktober 1978 hållit sex sammanträden med experterna.

Utredarens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

16. Hälso- och sjukvård i försvaret (Fö 1978:05) (HSF)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att överväga vissa frågor och genomföra vissa överläggningar m. m. i samband med organisationsförändringar inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred:

Särskild utredare: Romberg, N. Wilhelm A., direktör (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Sakkunnig; Nilsson, Alice H. C, departementsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Experier: Köhler, N. Christer, major (fr.o.m. den I januari 1979) Lagerholm, Göran E., försvarsöverläkare (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Westberg, Jan E. T., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 augusti i.o.m. den 31 december 1978)

 

79                                   Kommittéer; Försvarsdepartementet    Fö; 17

Sekreterare: Lundquist, David N., departementssekreterare (fr.o.m. den 21 augusti 1978)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack, 103 20 Stockholm, tel. direktval 763 25 63 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Fö 7.

Den särskilde utredaren har under tiden augusti - oktober 1978 hållit ett sammanträde med den sakkunnige, experterna och sekreteraren och tre sammaniräden med den sakkunnige och sekreteraren samt haft överläggningar med olika myndigheter och utredningar som berörs av den särskilde utredarens arbete.

Utredarens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

17. Folkrättskommittén (Fö 1978:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att utreda och lämna förslag angående lolkning och tillämpning av samt information och undervisning om folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation.

Ordförande: Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Ledamöter: Björeman, Carl E., överste av 1. graden (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 23 okiober 1978) Lundqvisl, Roland S., byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Munck, Johan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Wulff. Torgil H;son, kommendör av 1. graden (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sakkunniga: Broström, Ulf T. F., byråchef (fr.o.m. den 23 okiober 1978) von Celsing, Elof F. H. T. H., överstelöjtnant (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Forssbeck, Bengt G. l:son, byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Grahl-Madsen, Alle, professor (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Landahl, Per-Axel V., kanslichef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Mattsson, Ingemar, undervisningsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Stroh, Olof, generalsekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Sundelius, Ove R. S., länsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Åstrand, K. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

 

Fö: 17    Skr 1978/79:103                                         80

Huvudsekreterare; Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Bitr. sekreterare; Brandel, Erik J. M., jur. kand. (fr.o.m. den I november 1978)

Lokal:   Försvarsdepartementet,   Regeringsgatan   1-3,   Fack,   103 20 Stockholm, tel. direktval 763 39 94 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Fö 8.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

Kommittéer; Socialdepartementet    S: I

Socialdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978: 4, 9,10,11,13, 22, 24, 25, 27, 34 och 36

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1 och 8

1. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965 för att som en till socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen;

Ordförande: Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1976 I.o.m. den 31 oktober 1978)

Ledamöter: AIsén, Sven, tf. överdirektör

Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (I.o.m. den 9 november 1978) Andersson, Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 19761.o.m. den 31 mars 1978)

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör Ekholm, Lars V., kansliråd (fr.o.m. den 1 april 1978) Ericsson, Nils E., ombudsman (I.o.m. den 31 mars 1978) Eriksson, Evert G., landstingsråd

Hedengren, Sven-Olof G., tf. generaldirektör (fr.o.m. den 16 mars 1978 I.o.m. den 30 juni 1979) Heideman, Gunnar A., kommunalråd

Hillerdal, N. Olof, docent (fr.o.m. den 6 december 1976 I.o.m. den 31 okiober 1978)

Hjerne, Gunnar, f. d. landstingsråd (fr.o.m. den 21 juni 1977) Hörnlund, O. Börje, skogsmäslare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni 1977)

Ihrfors, Carl-Johan, landstingsledamot (fr.o.m. den 21 juni 1977) Johansson, Einar, landstingsledamot (fr.o.m. den 21 juni 1977) Kärnek, Ruth I. C, oppositionsråd Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

6    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

S:l     Skr 1978/79:103                                                             82

Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (fr.o.m. den 6 december 1976

I.o.m. den 31 mars 1978)

Lindström, Alice M. F.. undervisningsråd

Lindvall, Karl-Erik, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 1 april 1978)

Rexed, Broi A., generaldirektör (t.o.m. den 15 mars 1978)

Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den lOnovember 1978)

Ruin, Olof K., planeringschef (fr.o.m. den 1 april 1978)

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 15 november 1977)

Söderqvisi, Bengt O. A., expeditionschef

Thor, Thorsten, direktör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Weslerborn, Olle O. A., docent

Zellerström-Lagerwall, Gerd M., direktör

Experter: Bergman. Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 21 juni 1977) Bergsledl, Tord L. H., sjukvårdsdirektör Fredriksson. H. Einar, byråchef Jönsson, E. Gustav, departementsråd Lindgren, S. Åke. generalläkare

Lönnquist, John Gunnar, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Nygren. G. Ingemar, departementsråd Orava, Olavi A. (Olle), byråchef Wennslröm, K. Gunnar, avdelningschef Wiclorson, Karl-Eric A., avdelningschef

Sekreterare: Bratthall. 1. Birgitta, departementssekreterare

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26. Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tre sammanträden.

Delegaiionen har bl.a. behandlat olika frågor angående läkarfördelningsprogrammet och vårdpersonalprogram avseende sjuksköterskor och undersköterskor. Delegationen har' vidare angett riktlinjer för prioritering av nya byggnadsinvesteringar inom sjukvårdssektorn för åren 1979- 1981.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

2. Pensionskommittén (S 1970:40)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 maj 1970 för att utreda frågan om pensionsåldern m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1970):

 

83                                         Kommittéer: Socialdepartementet    S:3

Ordförande: Granqvist, Liss M., president

Ledamöter; Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Bergström, Britta J., universitetslektor, led. av riksdagen Jönsson, E. Gustav, departementsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Regnéll, Carl Göran, fil. dr, f. d. led. av riksdagen

Experter: Alkman, Leif A., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 november 1977) Bratthall, Kenneth, tf. försäkringsdomare Nilsson, K. F. Lennart, generaldirektör Persson, Gustav B., sekreterare Svensson, Inge G., direktör

Wilhelmsson, A. Börje, försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 1 maj 1977) Ödman, Margot, ombudsman

Sekreterare; Abelson, Lars Göran, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1977) Eriksson, Per E., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 4 oktober 1978) Nordborg, Kjerslin M., hovrättsassessor (t.o.m. den 31 oktober 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (Abelson, Eriksson)

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberätlelse S 34. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II S 1.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammanträden.

Kommitténs återstående arbete innefattar bl.a. en översyn av efterlevandepensioneringen och beräknas pågå under hela år 1979.

3. Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 29 juni 1973 för frågor rörande verksamheien för barn med särskilda behov av stödåtgärder m.m.:

Ordförande: Lundblad, Grelhe, socialinspektör, led. av riksdagen

Ledamöter: Baude, Annika M. C, avdelningschef Johansson, Karl-Axel, sekreterare (i.o.m. den 31 okiober 1978)

 

S:3    Skr 1978/79:103                                                            84

Johnsson, Ella I., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1977) Karlsson, Tore, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Viklund, Margareta, sekreterare Wahrby, Elsa M., skolkonsulent (fr.o.m. den 15 september 1977)

Sakkunniga; Gardesiröm, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 1 januari 1977) Hedenström. Bengt, studieombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1977) Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1977) Klingberg, Karl Erik, konsulent (fr.o.m. den 1 januari 1977) Malmström, Hugo, landstingsledamot (fr.o.m. den 1 januari 1977) Svensson, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1977)

Experter; Liberg, Laila, förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977) Spörndly, Barbro I., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 seplember 1977)

Sekretariat; Blom-Nyman, K. Margot, lärare (fr.o.m. den 1 mars 1977) Isaksson, Britt D., bibliotekarie (fr.o.m. den 1 september 1978) Lauritzen, Sonja, psykolog (fr.o.m. den 1 januari 1976) Söderberg, Per-Olof, sekreterare Sävenstrand, Inger E., sjukvårdslärare (I.o.m. den 31 okiober 1978)

Bitr. sekreterare; Lejdström, Kristina, projektledare

Lokal: Drottninggatan 20, 2 tr., tel. 21 14 01 (kansli) Postadress: Social­departementet, Fack 103 20 Stockholm

Utvidgat uppdrag angående föräldrautbildning, se 1975 års kommiltéberättelse S 19.

Gruppen har den 15 februari 1978 avgett delbetänkandet (SOU 1978:5) Föräldrautbildning. Kring barnets födelse.

Gruppen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit lolv sammaniräden. Därutöver har i oktober 1978 anordnats en konferens med studieförbunden angående föräldraulbildning. Gruppen deltar vidare aktivt i försöksverksamheter med föräldrautbildning.

Gruppen beräknas avge sitt slutbetänkande angående föräldrautbildning under senare delen av år 1979.

4. Barnmiljöutredningen (S 1973:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att undersöka barnens levnadsförhållanden;

 

85                                          Kommittéer: Socialdepartementet    S:5

Utredningsman: Rexed, Bror A., generaldirektör

Sekreterare: Lund, Karin, socionom Wittorp, I. Birgitta, departementssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse S 31.

Utredningens sekretariat har under året haft tre sammaniräden. Utredningen har i december 1978 avgett en slutrapport. Uppdraget är därmed slutfört.

5. Familjestödsutredningen (S 1974:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4 januari 1974 för att pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1974);

Utredningsman: Odhnoff, Camilla, landshövding

Experter: Hallberg, Kajsa, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1977) Johansson, Karl-Axel, sekreterare (I.o.m. den 22 okiober 1978) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (I.o.m. den 31 juli 1978) Karlsson, Vanja M., seminarielärare (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Liljeström, Rita, universitetslektor

Nelander, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1977) Olin, Patrick, med. lic. (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Persson, Gustav B., sekreterare

Persson, Inger, förskollärare (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Sjöberg, Margit E., länsarbetsdirektör Svensson, Inge G., direktör

Svensson, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 mars 1978) Winberg, Ylva, sekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sekreterare: Blomqvist, Karen, byrådirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (t.o.m. den 31 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Arve-Parés, Birgit E., fil. kand. Etzler, Cecilia E. M., byrådirektör (t.o.m. den 31 juli 1978)

 

S;5    Skr 1978/79:103                                                            86

Gurner. Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Karlsson, Vanja M., seminarielärare (i.o.m. den 31 juli 1978) Olin, Patrick, med. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1977 I.o.m. den 31 juli 1978) Sjöblom, Kerstin, psykolog (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Drotlningholmsvägen 14, 1 tr., 112 42 Stockholm, tel. 51 84 39 (kansli), 51 75 51 (Blomqvist)

Direktiven för utredningen, se 1975 ärs kommittéberättelse S 22.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammaniräden.

Utredningen har i april 1978 avgelt betänkandet (SOU 1978:39) Föräldraförsäkring, i seplember 1978 en diskussionspromemoria. Daghem för små barn och likaledes i seplember 1978 en rapport (Ds S 1978:15) Hälsorisker och hälsovård för barn i daghem.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

6. Medicinalansvarskommittén (S 1974:02) (MAK)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1974 för att utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom hälso- och sjukvården (se Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1974);

Ordförande: Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd

Sakkunniga: Hjern, Bo G., verkst. direktör Hjerne, Gunnar, f. d. landstingsråd Karlsson. F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Larsson, Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Wilander, Sven E., landstingsman

Experter: Herner, N. Birger E., överläkare

Hull, Lennart A. F. W., professor (fr.o.m. den 31 augusti 1978) Hultslrand, LarsR., hovrättsassessor Kullberg, Gunni V., förste förbundssekreterare Langton, Börje, byråchef Lundqvisl, Lilly M., första skötare Malmqvist, Jan S. N.. tandläkare Roos, Kurt H. G., tf. avdelningschef Royen, Sverre N. H., direktör

Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den 26 februari 1976) Sullivan, Lars G. M., överläkare (fr.o.m. den 31 augusti 1978)

 

87                                         Kommittéer: Socialdepartementet    S:7

Sekreterare: Holmquist, Gertrud M. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1977 I.o.m. den 14 november 1978) Prom, Peter F. G., hovrättsassessor Wistrand, Birgitta M., sekreterare (I.o.m. den 31 okiober 1978)

Lokal: Tegel udds vägen 90, 4 tr., tel. 6195 07. Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse S 23.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammanträden.

Kommittén har i mars 1978 avgett huvudbetänkandet (SOU 1978:26) Hälso- och sjukvårdspersonalen - ansvarsfrågor - samverkan personal -patienter.

Kommittén beräknas slutföra sill arbete i början av år 1979.

7. Nykterhets vårdens erkända och enskilda vårdanstalters personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEPO)

Tillkallad enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 25 januari 1974 med uppdrag att företa en översyn av personalorganisationen vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkohol missbrukare:

Utredningsman: Jonsson, Folke, byråchef

Experter: Blixt, Olov, ombudsman Danielsson, Birger, direktör Nordström, Gösla, byråchef Söderman, Elis A., ombudsman

Sekreterare: Roslönn, Ulf, byrådirektör (fr.o.m. den 10 november 1977)

Lokal; Tegeludds vägen 90, 4 tr., tel. 68 86 76. Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammanträden samt företagit uppföljande resor till några vårdanstalter. Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under första halvåret 1979.

 

S:8    Skr 1978/79:103                                             88

8. Delegationen (S 1974:05) för social forskning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1974 för att som en till socialdepartementet knuten delegation ha till uppgift dels att med utgångspunkt i departementets verksamhetsområden svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings-och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels alt initiera forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken;

Ordförande; Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 1 okiober 19771.o.m. den 31 oktober 1978)

Ledamöter: Anderson, K. G. Göthe, kommunalråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Berfvenstam, Ragnar A. G-, professord.o.m. den 14 mars 1978) Bjurulf, Per, professor (fr.o.m. den 15 mars 1978) Engström, Arne V,, professor, generaldirektör Göransson, G. Bertil, oppositionsråd (fr.o.m. den 1 december 1976) Hedlén, Bengt R., socialdirektör Lindahl, Hedda, statsråd (t.o.m. den 22 maj 1978) Nilsson, Ruth, landstingsledamot (fr.o.m. den 23 maj 1978) Rehn, L. Gösta, professor

Rexed, Bror A., generaldirektör (i.o.m. den 28 februari 1978) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den I november 1978 t.o.m.den30juni 1979) Wiklund, Svea S. S., led. av riksdagen Åström, Lars-Åke E., generaldirektör

Ersättare; Baude, Annika M. C, avdelningschef (för Wennslröm) (fr.o.m. den 1 november 1978 I.o.m. den 30 juni 1979)

Bergman,   Sven-Eric,   avdelningschef  (för  Lindahl)  (fr.o.m.   den  5 november 1976)

Janson, Carl-Gunnar, professor (för Berfvenstam) Kjellgren, Eivor, intendent (för Wiklund) (fr.o.m. den 1 april 1977) Korpi, F. Walter, professor (för Rehn)

Loven, John T., sektionschef (för Andersson) (fr.o.m. den 13 maj 1976) Magnusson, Nils, departementsråd (för Ifvarsson) Skalin, E. Douglas, förste sekreterare (för Göransson) (I.o.m. den 22 maj 1978)

Smedmark,GöranG;son,byråchef (för Åström) (fr.o.m. den 1 september 1977)

 

89                                         Kommittéer: Socialdepartementet    S;9

Stark, K. Birger, socialchef (för Hedlén)

Wennström,  K. Gunnar, avdelningschef (för Rexed) (I.o.m. den 31

oktober 1978)

Villner, Ina, sekreterare (för Göransson) (fr.o.m. den 23 maj 1978)

Experter: Elmhammer, Nils E. I., tf. avdelningschef (fr.o.m. den 6 mars 1978) Forslund, E. Birger, kansliråd

Wallberg, Klas H. S., avdelningschef (t.o.m. den 5 mars 1978) Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 april 1976)

Sekreterare: Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic.

Bitr. sekreterare; Jonsson, Lena B., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 okiober 1976 I.o.m. den 31 okiober 1978)

Stigmark, Kerstin, byråsekreterare (fr.o.m. den 24 augusti I.o.m. den 31 december 1978)

Lokal; Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tre sammanträden. Dessutom har delegationens arbetsutskott sammanträtt fem gånger.

Fem rapporter har givits ut, som ger en analys av problemen och en översikt av behov av forsknings- och utvecklingsarbete. En initialivgrupp för narkomanvårdsforskning har även bildats.

Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

9. Pensionärsundersökningen (S 1974:06) (PU)

Tillkallad enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att göra en undersökning angående åldringsvården m. m.;

Utredningsman; Forslund, E. Birger, kansliråd

Experter: Barenthin, Willi, departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1977) Bratthall, I. Birgitta, departementssekreterare Ekberg, Valter, sekreterare Petersson, Kerstin, sekreterare Skalin, E. Douglas, sektionschef

 

S;9    Skr 1978/79:103                                                           90

Svanborg, Alvar, professor

Sälde, K. A. Henry, avdelningschef

Widman, Mona G. U-B., socialassistent

Sekreterare; Hedin, Bernt, departementssekreterare Redgert, Jan I. G., avdelningschef

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 27.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden.

Utredningen har i december 1977 avgett huvudbetänkandet (SOU 1977:98) Pensionär 75 samt bilagorna (SOU 1977:99) Diagram och tabeller. Bilaga A och (SOU 1977:100) Intervju-undersökningen, Bilaga B. Utredningen har vidare i december 1978 avgett särskilda rapporter om social hemhjälp, färdtjänst, ålderdomshem och hemsjukvård.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för alt utreda regionsjukvårdens organisation m.m.:

Ordförande; Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef

Sakkunniga; AIsén, Sven, tf. överdirektör Eskel, Arvid, f. d. landstingsråd Göransson, G. Bertil, oppositionsråd Olsson, Harald, landstingsråd (fr.o.m. den 6 oktober 1976)

Experter: Fredriksson, H. Einar, byråchef Gremner, Kjell, organisationschef Hamberger, Carl-Axel, professor Hjern, Bo G., verkst. direktör Nygren, G. Ingemar, departementsråd

Roos, Kurt H. G., tf. avdelningschef (fr.o.m. den 1 seplember 1976) Skalin, E. Douglas, utredningssekreterare (fr.o.m. den I september 1976) Werkö, Lars, professor (i.o.m. den 20 februari 1978) Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef

Sekreterare; Bratthall, I. Birgitta, departementssekreterare

 

91                                       Kommittéer; Socialdepartementet    S:ll

Bitr. sekreterare: Olofsson, C. Sigbjörn, fil. kand. (fr.o.m. den 16 februari 1976)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit elva sammanträden.

Utredningen har i december 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:70) Regionsjukvården. Genom ett särskilt projekt har analyserats regionsjukvårdens innehåll och avgränsning mot länssjukvården m. m. Detta material redovisas som huvudbilagor lill betänkandet (SOU 1978:71) Huvudbilaga I - Medicin och onkologi samt (SOU 1978:72) Regionsjukvården Huvudbilaga 2 - Kirurgi.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. Hälsovårdsstadgeutredningen (S 1974:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:tsbemyndigandeden28 juni 1974 för att göra en översyn av hälsovårdsstadgan:

Ordförande: Sundström, Thorsten, f. borgarråd

Sakkunniga: Andersson, Karl-Gustav, kommunalråd Andersson, Roland L, länshälsovårdskonsulent Johansson, J. Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Leuchovius, Karl G. W., led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 mars 1977) Rinder, Lennart, medicinalråd Törnquist, Harry E., byggnadsråd Ågren. Lars O. T., direktör

Experter; Eriksson, Sune, avdelningsdirektör Hallbäck, N. Thore, direktör Hullstrand, Lars R., hovrättsassessor Köhl, Olof F.E., rättschef (fr.o.m. den 10 mars 1977) Mollstedt, Bengt O., stadsläkare Petrelius, Torsten, avdelningschef Swarén, Ulla M., byråchef

Sekreterare: Meyer. Lennart S. G., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Berglund, Bengt I., byrådirektör

 

S:I1     Skr 1978/79:103                                                         92

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 29.

Utredningen   har   i   juni   1978   avgett   betänkandet   (SOU   1978:44) Kommunall hälsoskydd.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Utredningen (S 1974:09) beträffande sjukvård i livets slutskede

(SLS)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1974 för atl utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede:

Ordförande: Rexed, Bror A., generaldirektör

Sakkunniga: Biörck, C. Gunnar W., professor, led. av riksdagen Einhorn,Jerzy, professor Giertz. Gustav B., professor Göransson, G. Bertil, oppositionsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Kärnek, Ruth I. C, oppositionsråd Linder, Lars G., överläkare Zetterström-Lagervall, Gerd M., direktör Willig, Anna, undersköterska

Experter: Carlheim-Gyllensköld, Karin, fil. dr Feigenberg, Loma, bitr. överläkare Langton, Börje, byråchef

Sekreterare: Björkman, Marie-Louise (Malou) K., fil. kand. Wistrand, Birgitta M., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976)

Lokal: Socialstyrelsen, Linnégalan 87, Fack, 106 30 Stockholm, tel. växel 14 06 00

Särskilda direkliv har ej meddelats.

Utredningen har i september 1977 avgett rapporterna (SOU 1977:81) Vårdpersonal, Utbildning och attityder, (SOU 1977:82) Att dö på sjukhus och (SOU 1977:85) Patienter.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt huvudbetänkande under våren 1979.

 

93                                        Kommittéer: Socialdepartementet    S;13

13. Ledningsgruppen (S 1974:11) för försöksverksamhet inom socialvården

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för försöksverksamhet inom socialvården:

Ordförande: Göransson, G. Bertil, oppositionsråd

Ledamöter: Loven, John T., sektionschef Nilsson, Göte, planeringschef Ottoson, Ivan, byråchef Thorstenson, R. Billy, kansliråd Villner, Ina, sekreterare

Experter: Holmquist, Lizzie, folkskollärare Larnstedt, A. Ossian G., f. d. departementsråd Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Ording, Jan, byråchef (fr.o.m. den 20 maj 1976) Palm, Margit, kommunalråd Wingqvist, Kay Vilhelm, fil. kand. (fr.o.m. den 2 december 1976)

Bitr. sekreterare: Haeggström, Ingrid M., assistent (I.o.m. den 30 juni 1978) Lamnevik, Gunilla, förste sekreterare

Ledningsgruppen har till uppgift att bedriva försöksverksamhet inom socialvården, främst barna- och ungdomsvården i syfte atl ge prakliska erfarenheter inför förestående reformarbete på grundval av socialutredningens och fosterbamsulredningens intentioner.

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ledningsgruppen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden. Den referensgrupp med företrädare för de fackliga organisationerna, som knutits till ledningsgruppen, har under samma tid sammanträtt en gång.

Ledningsgruppens försöksverksamhet bedrivs i Skåne och innefattar särskilda projekt i elva kommuner, ändrat utnyttjande av inom regionen befintliga institutioner samt utbildnings- och konferensverksamhet i an­slutning härtill.

En utvärderingsrapport har avgetts i december 1978.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

S:14    Skr 1978/79:103                                                     94

14. Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02)

Tillkallade  enligt regeringens  bemyndigande  den   18  juni   1975  om samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet:

Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef

Ledamöter: Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1976)

Carlsson, Bo, utredningssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1978) Ekberg, Leif, justitieombudsman Håvik, 1. Doris H., assistent, led. av riksdagen Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen

Westerberg, Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den 19november 1976 t.o.m. den 26 januari 1978)

Experter: Björne, B. Gunnar, departementsråd Edvardsson, P. Einar, byråchef Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Nelander, Sven, utredningssekreterare Nordin, Å. Ingvar, förbundsdirektör Pårud, Nils G., universitetslektor Smedmark, Göran G:son, byråchef Svensson, Inge G., direktör Walander, Håkan I., ombudsman

Sekreterare: Eriksson, C. Ingemar, fil. kand.

Gustavsson, Bengt A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1979) Kärrström, Margit E. V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Schering, Per E., försäkringsrättsassessor

Lokal: Oxtorgsgatan4, 7lr., tel. 21 58 95 (Eriksson), 21 50 97 (Schering) och 031/17 38 00 (Kärrslröm). Postadress; Socialdepartementet, Fack, 103 20 Siockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse S 29.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden.

Utredningen har i juni 1978 avgett delbetänkandet (Ds S 1978:3) Ekonomiskt stöd vid yrkesinriktad rehabilitering m. m.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

95                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:I5

15. Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 december 1975 för att uireda frågan om ny lagstiftning för hälso- och sjukvården;

Ordförande: Hörnlund, O. Börje, skogsmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Sakkunniga; Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen Fridh, K. Göte, landshövding (fr.o.m. den 1 december 1976) Göransson, G. Bertil, oppositionsråd Holsl, Hans-Eric, landstingsråd Kärnek, Ruth I. C oppositionsråd Olsson, Gunnar, journalist, led. av riksdagen Petersson, Karl-Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen Swartz, Kersti V., fru, led. av riksdagen

Experter: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 22 februari 1977) Bratthall, I. Birgitta, departementssekreterare

Croné, Ulrica, vice ordförande i Svensk sjuksköterskeförening (fr.o.m. den 5 april 1976)

Hillerdal, N. Olof, docent (fr.o.m. den 1 december 1976 t.o.m. den 1 november 1978)

Hjern, Bo G., verkst. direktör (fr.o.m. den 29 december 1975) Hultslrand, Lars R., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 december 1975) Lönnquist, John Gunnar, förste sekreterare (fr.o.m. den 2 november 1978)

Marjasin, Sigvard, förbundsordförande (fr.o.m. den 5 april 1976) Rahm, Håkan, f. d. överdirektör (fr.o.m. den 29 december 1975) Royen, Sverre N. H., direktör (fr.o.m. den 22 februari 1977) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 29 december 1975)

Sekreterare: Brynolfsson, Gusiaf V., avdelningschef (fr.o.m. den 1 november 1977) Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Ågren, Staffan, kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1977)

Lokal;   Oxlorgsgatan   4,7   tr.,   tel.   2157 22   (Serner).   Postadress; Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II S 2.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtla sammaniräden. Utredningen beräknas slutföra sill arbele under år 1979.

 

S:16    Skr 1978/79:103                                                     96

16. Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 april 1976 med uppgift att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgen:

Ordförande: Thorstenson, R. Billy, kansliråd

Ledamöter: Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör Johansson, Karl-Axel, sekreterare (I.o.m. den 5 november 1978) Karlsson, Tore, sekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978)

Experter: Dreber, I. Agneta, förste revisor (fr.o.m. den 16 mars 1978) Elmhammer, Nils E. I., tf. avdelningschef Hammarberg, Margareta, departementssekreterare Hardeberg, Gunilla I., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1977 t.o.m. den 15 mars 1978) Jonsson, Bo A., departementssekreterare Weslin, Aina V. H., ombudsman

Sekreterare; Johansson, E. Gunnel L., byrådirektör (fr.o.m. den 21 november 1977) Torring, Lisbeth, socionom

Bitr. sekreterare: Terne, Eva, fil. kand. (fr.o.m. den 24 oktober 1977)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan3, Box 347,401 25 Göteborg, tel. växel 031 /17 38 00 (Torring)

Direktiven för planeringsgruppen, se 1977 års kommittéberättelse del II S 4.

Planeringsgruppen har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit åtta sammanträden.

Gruppen härden 13 oktober 1977 fått tilläggsuppdrag att analysera i vad mån kommunerna enligt barnomsorgsplanerna når upp till ca 80 procent av det platsbehov som med ledning av 1975 års förskoleplan kunde beräknas för år 1980. Den 29 november 1977 avrapporterades tillläggsuppdraget i en promemoria om kommunernas barnomsorgsplaner.

Planeringsgruppens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

 

97                                      Kommittéer: Socialdepartementet    S:18

17. Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 december 1976 för all utreda frågan om sjukvård i krig:

Ordförande: Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen

Ledamöter: Hansson, Lilly E., mentalskötare, led. av riksdagen Litzner, Ragnar, landstingsråd Nilsson, Göte, landstingsledamot Ångström, Rune T., led. av riksdagen

Experter: Börjeson, Börje, driftchef (fr.o.m. den 4 mars 1977) Gyllö, Sture A., avdelningschef Hultslrand, Lars R., hovrättsassessor Lindgren, S. Åke, generalläkare Lundgren, Nils-Gunnar, överstelöjtnant Orrö, Sven-Erik O., departementsråd Persson, Sven-Åke, landstingsdirektör Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Wiktorin, Bengt, sektionschef

Sekreterare: Skoglund, Caj U.

Lokal: Karolinen/E432,651 80Karlstad, tel. 054/10 30 00(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II S 17.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit 15 sammaniräden.

Utredningen har i december 1978 avgett huvudbetänkandet (SOU 1978:83) Sjukvården i krig.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

18. Prostitutionsutredningen (S 1977:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att göra en kartläggning av prostitutionen m. m.:

Särskild utredare: Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen

7     Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

S;18    Skr 1978/79:103                                                          98

Sakkunniga: Borg, Arne, bitr. socialdireklör Elwien, Folke, polisintendent Grönwall, Lars O., departementsråd Liljeström, Rita, universitetslektor Månsson, Sven-Axel, sociolog Nelin, Anders, polisintendent Persson, Leif G. W., kriminolog Sjöberg, Tage B., departementssekreterare

Sekreterare; Friihling, Michael, fil. kand. (fr.o.m. den 1 januari 1978) Olsson, Hanna, byrådirektör

Lokal:   Oxlorgsgatan   4,7   tr.,   tel.   21 19 72   (Olsson).   Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II S 1.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

19. Utredningen (S 1977:02) om sjukvårdens inre organisation

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 februari 1977 föratt utreda vissa frågor om sjukvårdens inre organisation:

Ordförande; Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd

Ledamöter: Ekberg, Sewon, personalchef Göransson, G. Bertil, oppositionsråd Ihre, Thomas, docent

Lundqvisl, Marianne, förbundsordförande Marjasin, Sigvard, förbundsordförande Pettersson, S. Åke E., landstingsråd

Experter: AIsén, Sven, tf. överdirektör Bratthall, I. Birgitta, departementssekreterare Gardell, Bertil G. T. B., professor Gavelin, Wanja, sektionschef

Lamnevik, Gunilla, förste sekreterare (fr.o.m. den 12 september 1978) Petersson, Birgitta, förste sekreterare (t.o.m. den 11 september 1978)

 

99                                        Kommittéer: Socialdepartementet    S:20

Sekreterare: Boivie, Marianne, sekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1977)

Lokal: Oxlorgsgatan 4,7 tr., tel. 20 68 07 (sekreteraren). Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del 11 S 2.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden. Därjämte har en expertgrupp inom utredningen under tiden september - oktober 1978 sammanträtt tre gånger.

Ulredningen beräknas avge en idépromemoria i början av år 1979.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1979.

20. Tobakskommittén (S 1977:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 mars 1977 för att utarbeta ett program för arbetet med att nedbringa tobakskonsumlionen och molverka dess skadeverkningar:

Ordförande: Hillerdal, N.Olof, docent

Ledamöter; Andrén, Margareta, ers. för led. av riksdagen Hytlring, Jan, landstingsråd Litzner, Ragnar, landstingsråd Mårtensson, A. Iris, studieombudsman, led. av riksdagen

Experier; Lindau, Christer, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 juni 1978) Nordberg, B. Krister, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 maj 1978) Ramström, Lars, direktör Sevéus, Vallentin, förbundssekreterare Östby, Nils, avdelningsdirektör

Sekreterare; Nordgren, Paul, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1977)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., tel. 34 24 22. Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Siockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II S 3.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tolv sammaniräden.

Kommittén har i mars 1978 avgett delbetänkandet (Ds S 1978:7) Rökfria miljöer.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

 

S:2I    Skr 1978/79:103                                           100

21. Utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbrukets omfattning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 mars 1977 för att göra en kartläggning av narkotikamissbrukels omfattning:

Särskild utredare; Palm, Böret, justitieråd

Sakkunniga: Bishop, Norman, byråchef Carlsson, Gösla, professor Esbjörnson, Esbjörn, byråchef Fors, Åke Hj., departementsråd Ording, Jan, byråchef

Expert: Hagnell, Olle, professor (fr.o.m. den 15 juni 1977)

Sekreterare; Karlsson, Christer, departementssekreterare Olsson, Orvar, fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Bitr. sekreterare; Fant, Maj, socionom (fr.o.m. den 1 maj 1978) Johansson, Torbjörn, byråassistent (fr.o.m. den 1 okiober 1977) Olsson, Börje, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Ritter, Kristin, socionom (fr.o.m. den 1 juli 1977 i.o.m. den 30 oktober 1978) Roth, Christer, föreståndare (fr.o.m. den 28 maj 1978)

Lokal: Tegeluddsvägen 90,4 tr., tel. växel 763 10 00 (Christer Karlsson), 67 38 55 (Orvar Olsson). Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 4.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammaniräden.

Ulredningen har den 29 december 1977 avgett betänkandet (Ds S 1977:8) Undersökningar av narkotikavanor samt den 29 juni 1978 rapporten (Ds S 1978:10) Definitionsproblem vid narkolikaundersökningar.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

22. Lednmgsgruppen (S 1977:06) för narkotikafrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 med uppdrag att föreslå och initiera insatser mot narkotikamissbruket och verka för samordning av insatserna på detta område:

 

101                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S;23

Ordförande: Larsson, Gerhard, statssekreterare

Ledamöter: Carlsson, Rune, förbundsdirektör Eriksson, Lennart, generaltulldirektör Järdler, Sven A., direktör

Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av riksdagen Montgomery, J. Henry A., statssekreterare Orring, Jonas A., generaldirektör (avliden) Persson, Carl J. G., landshövding Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör Rexed, Bror A., generaldirektör Romander, Holger A. G., rikspolischef

Sekreterare: Hultslrand, Lars R., hovrättsassessor

Lundborg, Hans, avdelningssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1977) Sannegård, Wilhelm, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 5.

Ledningsgruppen  har den  8 februari   1978 avgett  betänkandet (Ds S 1978:2) Ålgärder mot narkotikamissbruk.

Efter en tids uppföljningsarbete är uppdraget slutfört.

23. Utredningen (S 1977:07) om barnolycksfall

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 februari 1977 för att utreda frågan om barnolycksfallen:

Särskild utredare: von Euler, Rigmor, barnombudsman (fr.o.m. den 15 juni 1977)

Sakkunniga: Eek, Karin, skolöverläkare (fr.o.m. den 15 juni 1977) Fraenki, Claes, arkitekt (fr.o.m. den 15 juni 1977 t.o.m. den 15 februari 1978)

Fredriksson, UIla M.,departementssekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1977) Lantz, V. Inga B., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 februari 1978)

Lindencrona, Hanne, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1977) Lindquist, Ivonne, byrådirektör (fr.o.m. den 15 juni 1977) Petersson, Owe, sjukhusdirektör (fr.o.m. den 15 juni 1977) Ringstedt, Nils A. E., byråchef (fr.o.m. den 15 juni 1977) Sterner, Anna-Lisa, sekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1977)

 

S:23    Skr 1978/79:103                                                         102

Experter: Barr. Mats, barnhälsovårdsöverläkare (fr.o.m. den 15 juni 1978) Berfvenstam, Ragnar A. G., professor (fr.o.m. den 1 november 1977) Johansson. Lars, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1977) Mann, Kent V., sekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1978) Weslius. Stefan, forskare (fr.o.m. den 15 juni 1978)

Sekreterare: Lundqvisl, Lars-Åke, jur. kand. (fr.o.m. den 15 juni 1977)

Bitr. sekreterare: Biicksiröm, Kerstin R. A., fil. kand. (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Lokal: Drottningholmsvägen 14, 1 tr., 112 40 Stockholm, tel. 51 84 29 (Lundqvisl), 51 44 28 (Bäckström)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del 11 S 6.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit lio sammanträden. Två expertgrupper har därjämte haft sju sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia kvartalet 1979.

24. Utredningen (S 1977:08) om frågan om kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare i den öppna vården m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 maj 1977 med uppdrag att utreda frågan om kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare i den öppna vården m. m.:

Särskild utredare: Hjerne, Gunnar, f. d. landstingsråd

Experter: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef

Häggmark, Siri, distriktssköterska (fr.o.m. den 12 september 1977) Lamell, Björn, överläkare

Lindberg, Ingemar, sekreterare (fr.o.m. den 1 okiober 1977) Lindgren. Anders, departementssekreterare Nordlander, Nils Brage, överläkare Rådö, E. Göran, bitr. sjukvårdsdirektör Wictorsson, Karl-Eric A., avdelningschef

Sekreterare: Lönnquist, John Gunnar, förste sekreterare

Bitr. sekreterare: Hasselgren, Ann-Mari, sekreterare

 

103                                      Kommittéer: Socialdepartementet    S;25

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II S 9.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 14 sammanträden. Studiebesök har företagits i vissa andra länder.

Utredningen har i november 1978 avgetl betänkandet (SOU 1978:74) Husläkare - en enklare och tryggare sjukvård.

Uppdragei är därmed slutfört.

25. Utredningen (S 1977:09) om verksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 maj 1977 för atl utreda vissa frågor om verksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL):

Ordförande; Björkman, K. Gösta, f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 4 oktober 1977)

Ledamöter; Engman, Jan G., avdelningschef (fr.o.m. den 4 okiober 1977) Filipsson, Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Nicander, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 oktober 1977 I.o.m. den 29 juni 1978)

Rahm, Håkan, f. d. överdirektör (fr.o.m. den 4 okiober 1977) Rinder, K. Lennart, medicinalråd (fr.o.m. den 4 oktober 1977)

Experier; Bottiger, Lars Erik, professor (fr.o.m. den 30 juni 1978) Edslrand, Märta, expedilionsförman (fr.o.m. den 4 okiober 1977) Liljestrand, Åke, professor (fr.o.m. den 10 oktober 1977) Söderholm, Jan, laboratorieingenjör (fr.o.m. den 4 oktober 1977) Bergquist, Robert, docent (fr.o.m. den 4 okiober 1977)

Sekreterare; Lundgren, Dan, byrådirektör (fr.o.m. den 4 oktober 1977 t.o.m. den 5 oktober 1978)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 10.

Utredningen har den 30 augusti 1978 avgett betänkandet (Ds S 1978:17) Produktionsavdelningen vid statens bakteriologiska laboratorium saml Försörjningen med bakteriologiska preparat.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

S;26    Skr 1978/79:103                                           104

26. Utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen m. m. (ALLFA)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1977 för att utreda frågor om ADB inom den allmänna försäkringen m. m.;

Ordförande; Kindbom, Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen

Ledamöter: Lindström, Gunvor, försäkringstjänsteman Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Stephansson, Jan, civilekonom

Sakkunniga: Bergvall, Olof, avdelningschef Engman, Jan G., avdelningschef Osvald, Thomas, byråchef Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare

Experter: Alexandersson, Stefan, byrådirektör Bohman, Sven, direktör Carlman, Synnöve, assisieni Holmberg, Stig, direktör Johansson, Börje, ombudsman Lundberg, Bengt T., avdelningsdirektör

Sekreterare: Torpefält, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 juli 1977) Öström, Klasgöran, byrådirektör (fr.o.m. den 21 juli 1977)

Lokal: Oxlorgsgatan 4,7 tr., tel. 2114 06,2167 03. Postadress; Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 7.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammaniräden.

Ett utredningsprojekt under medverkan från riksförsäkringsverket och statskontoret har organiserats. Utredningen beräknas lämna två delrapporter under första halvåret 1979.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

27. Utredningen (S 1977:11) om läkemedelsinformation

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 för att se över

 

105                                      Kommittéer: Socialdepartementet    S:28

läkemedelsinformationen till läkarna och sjukvården i övrigt samt till allmänheten;

Ordförande: Dahlström, Gunnar, professor

Ledamöter: Eriksson, Bror R., landstingsråd Liljestrand, Åke, professor Nohrlander, Åke, verkst. direktör Olsson, Bo Christer, vice verkst. direktör

Experier: Eckerberg, Ingela, departementssekreterare Lennmarker, Göran, sakkunnig

Lindau, Christer, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 7 april 1978) Strandberg, Inger, avdelningsdirektör Wintzer, Slig, sekreterare

Sekreterare: Rosell, Sune, bitr. professor (fr.o.m. den I september 1977 I.o.m. den 14 seplember 1978)

Westerling, Rune, farm. dr (fr.o.m. den 1 september 1977 I.o.m. den 14 september 1978)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II S II.

Utredningen har den 20 juni 1978 avgett rapporten (Ds S 1978:13) Läkemedelsinformationen I. Synpunkter och förslag samt rapporten (DsS 1978:14) Läkemedelsinformationen II. Bilagor.

Uppdraget är därmed slutfört.

28. Omsorgskommittén (S 1977:12)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti 1977 för att utreda vissa frågor om omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda, psykotiska barn och flerhandikappade;

Ordförande: Andersson, Karl-Olof, landstingsledamot (t.o.m. den 19 oktober 1978) Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Ledamöter: Anderson, K. G. Göthe, kommunalråd Hallerby, Nils, landstingsråd

Signell, E. Sven-Gösta, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 oktober 1977) Swarlling, Fredrik, landstingsråd Wiklund, Svea S. S., led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1978)

 

S:28    Skr 1978/79:103                                                         106

Sakkunniga: Grunewald, Karl R., medicinalråd Grönwall, Lars O., departementsråd Wessman, Lennart, särskoleinspeklör

Experter: Dahlin, Gunilla, psykolog Everitl, Allan, advokat

Johansson, Karl-Axel, sekreterare (I.o.m. den 19 oktober 1978) Karlsson. Tore, sekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1978) Linder, Bengt, förste sekreterare Maltsson, Bengt Olof T., departementssekreterare

Sekreterare: Bolander, Lars. socialchef

Fellenius, Olle, regeringsrältssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978) Kildén, Anna-Lisa, avdelningschef (fr.o.m. den 18 september 1978) Nolie, Lennart R. J., anpassningslärare Wahlström, Victor, kanslichef (I.o.m. den 31 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Tengvall, Ingalill, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 6 februari I.o.m. den 6 juni 1978) Wendel, Maj-Britt, socionom (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Lokal: Oxlorgsgatan 4,7 tr., tel. 2167 01 (Bolander), 2148 23 (Fellenius), 2145 43 (Kildén), 2150 88 (Nolte). Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberätlelse del II S 12.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden.

Kommittén har i maj 1978 avgetl (Ds S 1978:9) Rapport om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt i juni 1978 rapport om flerhandikappade med titeln Att vara flerhandikappad.

Vidare har kommittén i maj 1978 utgivit ett studiematerial. Vi talar om omsorgerna, avsett alt användas i studiecirklar med utvecklingsstörda.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

29. Fluorberedningen (S 1977:13)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4 augusti 1977 för vissa vissa frågor om användning av fluor i kariesförebyggande syfte:

Ordförande; Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

 

107                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:30

Ledamöier: Bengtsson. K.-E. Bengt, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Hjelmslröm. 1. Eva K., tjänsteman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Karlsson, K. Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den4 augusti 1977)

Klingvall, Maj-Inger, utredningsassistent (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Wachtmeister, Knut G. N.,led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Östergren, Karin, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Sakkunniga: Berglund, Fredrik, professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Hedlin, John W. A., medicinalråd (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Holmsledt, Bo R., professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977 Torell, Per, tandvårdschef (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Winberg, Jan, professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Experter: Bruce, Åke, laborator (fr.o.m. den 26 september 1977) Cronström, J. N. Runo, landläkare (fr.o.m. den 8 september 1977)

Sekreterare: Lindgren, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00.

Beredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden till vilka har kallats bl. a. representanter för olika organisationer och personalgrupper som berörs av beredningens arbete.

Beredningen beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

30. Utredningen (S 1977:14) om huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 september 1977 med uppdrag att utreda huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset och därmed sammanhängande frågor:

Särskild utredare; Olsson, Bengt K., landshövding (fr.o.m. den 15 november 1977 i.o.m. den 15 januari 1978) Persson, Carl J. G., landshövding (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sakkunniga; Kihl, Krislina, sjuksköterska (fr.o.m. den 1 mars 1978)

 

S:30    Skr 1978/79:103                                                         108

Lagergren, Curt H., överläkare (fr.o.m. den I april 1978) Nenzén, Sigrid, expeditionsföreståndare (fr.o.m. den 1 mars 1978) Norberg. Bengt, ombudsman (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Experter: Bergkvist, Nils L., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Bergsledl, Tord L. H., sjukvårdsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1977) Skilje, Ivar, finansdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Biträde: Olofsson, Gunnar, sjukhusdirektör

Sekreterare: Palmstierna, T. Carl Oswald K., f. d. byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal: Karolinska Sjukhuset, 104 01 Stockholm, tel. 34 05 00

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 13.

Utredningen har under tiden april - oktober 1978 hållit fem sammaniräden. En ledningsgrupp har därjämte under samma tid hållit sex sammaniräden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under början av år 1979.

31, Texttelefongruppen (S 1977:15)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 juli 1977 för atl i överensstämmelse med riktlinjerna i prop. 1976/77:87 utarbeta plan för hur olika grupper handikappade skall få tillgång till telefon:

Ordförande: Fors, Åke Hj., departementsråd (fr.o.m. den 3 okiober 1977)

Ledamöter: Gellstedt, Björn P. T., departementsråd (fr.o.m. den 3 oktober 1977) Lindström, Jan-Ingvar, förste ingenjör (fr.o.m. den 3 oktober 1977) Silwer, Jan, överingenjör (fr.o.m. den 3 oktober 1977) Strömberg, Hjalmar M., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 oktober 1977t.o.m.den28maj 1978)

Winblad, Ulf, sekreterare (fr.o.m. den 3 oktober 1977) Åsbrink, Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 maj 1978)

Experter; Mattsson, Bengt OlofT., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 okiober 1977)

Nolte, Lennart R. J., anpassningslärare (fr.o.m. den 3 oktober 1977) Thordin, Bengt, byrådirektör (fr.o.m. den 3 oktober 1977)

 

109                                      Kommittéer: Socialdepartementet    S;32

Sekreterare: Sundelius, Claes-Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 oktober

1977)

Lokal; Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Texttelefongruppen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammaniräden.

Gruppen har i augusti 1978 avgett delbetänkandel (Ds S 1978:16) Telefon för döva.

Gruppen fortsätter sitt arbete under hela år 1979.

32. Ensamförälderkommittén (S 1977:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 september 1977 för att göra en översyn av samhällsstödet till ensamstående föräldrar:

Ordförande: André, Gunilla K., led. av riksdagen (fr.o.m. den lOnovember 1977)

Ledamöier; Forslund, Bo E., led. av riksdagen (fr.o.m. den lOnovember 1977) Heinemann, Kerstin, ombudsman (fr.o.m. den lOnovember 1977) Johansson, Ulla, småskollärare (fr.o.m. den 10 november 1977) Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 november 1977)

Sakkunniga: Björne, B. Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 7 februari 1978) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 7 februari 1978) Pripp, NinaM. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 februari 1978) Sterner, Anna-Lisa, sekreterare (fr.o.m. den 7 februari 1978)

Expert: Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 september 1978)

Sekreterare: Helmer, Siv, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 30 december 1977 I.o.m. den 15 okiober 1978)

Johansson, Karl-Axel, sekreterare (fr.o.m. den 18 september 1978) Lundkvist, Gunnel, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 17 augusti 1978)

 

S:32    Skr 1978/79:103                                           110

Bitr. sekreterare; Persson, E. Annika, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april I.o.m. den 31 augusti 1978)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., tel. 6127 81 (Lundkvist), 67 49 20 (Johansson). Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 14.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammaniräden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

33. THX-utredningen (S 1977:17)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 september 1977 för översyn av THX-frågan m.m.:

Ordförande: Hjern, Bengt K. L., regeringsråd (fr.o.m. den 9 november 1977)

Ledamöter: Einhorn, Jerzy, professor (fr.o.m. den 9 november 1977) Hammarbacken, Britta K. M., leg. sjuksköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 9 november 1977)

Larsson, Svante, leg. läkare (fr.o.m. den 9 november 1977) Lindahl, Hedda, statsråd (fr.o.m. den 9 november 1977 t.o.m. den 17 oktober 1978)

Littmark, Blenda M. V., led. av riksdagen (fr.o.m. den9november 1977) Stålberg, Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 9 november 1977)

Sekreterare; Johnsson, Lars-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1977)

Lokal; Departementens utredningsavdelning, Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II S 15.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden och genomfört ett studiebesök. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1979.

34. Läkemedelskontrollutredningen (S 1977:18) (SLK-utredningen)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 november 1977 för att se över läkemedelskontrollens mål, arbetsuppgifter och finansiering;

 

111                                      Kommittéer: Socialdepartementet    S:35

Särskild utredare: Bottiger, Lars Erik, professor (fr.o.m. den 17 november 1977)

Experter: Eckerberg, Ingela, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 december 1977)

Eriksson, Lena, förste lokalvårdare (fr.o.m. den 23 december 1977) Lindau. Christer, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 23 december 1977) Mandahl, Håkan, byråchef (fr.o.m. den 23 december 1977) Nyberg, Gunilla, apotekare (fr.o.m. den 23 december 1977) Sanner, Marianne, kansliskrivare (fr.o.m. den 23 december 1977)

Sekreterare; Hydén, Elisabeth, byrådirektör (fr.o.m. den 17 november 1977)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommittéberättelse del 11 S 1 och S5.

Ulredningen har i juni 1978 avgett betänkandet (Ds S 1978:12) Den statliga läkemedelskontrollen. Uppgifter, organisation och finansiering. Uppdraget är därmed slutfört.

35. Beredningsgruppen (S 1977:19) för att förbereda det internationella barnåret 1979

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 för atl förbereda del internationella barnåret 1979:

Ordförande: Gustavsson, K. Rune, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1977 I.o.m. den 5 november 1978)

Romanus, Gabriel, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 november 1978)

Vice ordförande: Palmlund, Thord G., statssekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978) Ullsten. S. K. Olof (Ola), statsminister, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 5 november 1978)

Ledamöter: Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1977)

Andersson, Örjan, informationskonsulent (Sveriges ungdomsorganisa­tioners landsråd) (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Anér,   Kerstin,   statssekreterare,   led.   av   riksdagen   (fr.o.m.   den   1 november 1977)

 

S:35    Skr 1978/79:103                                                         112

Baude, Annika M. C, avdelningschef (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1977

I.o.m. den 19 februari 1978)

Gustavsson, Bengt, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 november 1977)

Hedvall, Yvonne M., fil. kand., ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november 1977)

Hellström, Mals J., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november

1977)

Landström. Sten-Sture H., direktör (fr.o.m. den 1 november 1977)

Michanek, Ernst N., generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1977)

Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen (fr.o.m.

den 1 november 1977)

Nordlander, Nils Brage, överläkare (fr.o.m. den 1 november 1977)

Rexed, Bror A., generaldirektör (fr.o.m. den I november 1977 I.o.m. den

28 februari 1978)

Sellergren, Ulf G. E., departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1978)

Sjöberg, Gunvor, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1977)

Svensson, Jerry, förbundssekreterare (Statens Ungdomsråd) (fr.o.m.

den 6 mars 1978)

Thedin, Nils, direktör (fr.o.m. den 1 november 1977)

Thorstenson, R. Billy, kansliråd (fr.o.m. den 1 november 1977)

Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1977)

Expert: Fredriksson, Ulla M., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978)

Sekreterare: Fredriksson, Ulla M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1977 I.o.m. den 5 november 1978)

Hardeberg, Gunilla L, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978)

Bitr. sekreterare: Mannegard, E. Margareta, fil. kand. (fr.o.m. den I januari 1978)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för beredningsgruppen, se 1978 års kommilléberältelse del II S 16.

Beredningsgruppen har under perioden hållit fem sammanträden. Beredningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

113                                      Kommittéer: Socialdepartementet    S:37

36. Utredningen (S 1977:20) med uppdrag att se över priskontrollen av läkemedel

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 november 1977 för att se över priskontrollen av läkemedel;

Särskild utredare: Carlson, Sune, professor (fr.o.m. den 17 november 1977)

Experter; Adler, Lars, ekon. lic. (fr.o.m. den 13 december 1977) Almström, Bjarne A., byråchef (fr.o.m. den 13 december 1977) Barenthin, Willi, departementssekreterare (fr.o.m. den  13 december 1977)

Eckerberg, Ingela, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 december 1977)

Edstedt, Ulf, direktör (fr.o.m. den 13 december 1977) Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 13 december 1977) Mandahl, Håkan, byråchef (fr.o.m. den 13 december 1977) Nohrlander, Åke, verkst. direktör (fr.o.m. den 13 december 1977) Wiström, Olle, ekonomichef (fr.o.m. den 13 december 1977)

Sekreterare: Hörnell, Erik F., universitetslektor (fr.o.m. den 17 november 1977)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse del II S 3.

Den särskilde utredaren har den 20 juni 1978 avgetl betänkandet (Ds S 1978:11) Pillerpriser. Uppdraget är därmed slutfört.

37. Utredningen (S 1977:21) om de homosexuellas situation i samhället

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för atl undersöka de homosexuellas situation i samhället:

Ordförande: Sturkell, Carl-Edvard, lagman (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Ledamöter; Ahlmark, Lars F., fil. mag., avdelningschef, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 januari 1978) Bohlin, Eva, lärare (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Hansson, Lilly E., mentalskötare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 januari 1978) Malmgren, Lena, kyrkoadjunkt (fr.o.m. den 17 januari 1978)

8    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

S;37    Skr 1978/79:103                                                         114

Experter: Ekdahl, Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 mars 1978) Wittorp, I. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Sekreterare: Hansson, Johan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 2.

Utredningen har under tiden april - oktober 1978 hållit fem sammaniräden, vilka huvudsakligen haft formen av diskussionsmöten med de homosexuellas organisationer och med olika myndigheter.

Ulredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

38. 1978 års tandvårdsutredning (S 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 för att göra en översyn av den allmänna tandvårdsförsäkringen m. m.;

Ordförande; Englund, K. Svante I., överdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Ledamöter; Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Claesson, Halvard, landstingsråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Dahl, Gerd B., ombudsman (fr.o.m. den 16 januari 1978) Gustafsson, Hans I., sladsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 januari 1978) Öfslröm, Sylve, landstingsledamot (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sakkunniga; Hedlin, John W. A., medicinalråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Marits, Arvo A., byråchef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Sandberg, Lars, förbundsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1978) Wintzer, Stig, sekreterare (fr.o.rn. den 16 januari 1978)

ixperler; Böhlin, Erling, landläkare (fr.o.m. den 9 juni 1978) Ek, Bengt, tandvårdschef (fr.o.m. den 16 januari 19

 

115                                      Kommittéer: Socialdepartementet    S:39

Gardeström, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Marken, Karl-Erik, övertandläkare (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Mattsson, Bengt Olof T., departementssekreterare (fr.o.m. den 9 juni

1978)

Sundberg, Hans E., tandläkare (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Ågren, Sture, tandtekniker (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sekreterare; Högberg, Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Bitr. sekreterare: Carlsson, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Malmqvist, Jan S. N., tandläkare (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Lokal: Spri, Sehlstedlsgatan 9, Fack, 102 50 Stockholm, tel. 63 05 60 (Högberg)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 4.

Utredningen har I.o.m. oktober 1978 hållit åtta sammanträden. En särskild arbetsgrupp för frågor om tandvård till handikappade har därjämte hållit två sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

39. Organisationskommittén (S 1978:02) för försäkringsrätterna

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 för att ombesörja erforderliga förberedelser för försäkringsrätternas verksamhet fr.o.m. den 1 januari 1979:

Ordförande: Järnbrink, Hans G., f. d. överdirektör (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Ledamöter: Bengtsson, Albert, försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 1 december 1978) Blom, Åke M., försäkringsrältsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Sjöberg, N. Björn V., rättschef (fr.o.m. den 6 mars 1978) Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 1 december 1978)

Experter; Bengtsson, Albert, försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 25 maj I.o.m. den 30 november 1978)

Krook, Inger, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 mars 1978) Kärrström, Margit E. V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Linde, Torsten, chef för försäkringsrådet (fr.o.m. den 6 mars 1978)

 

S:39    Skr 1978/79:103                                                         116

Nilsson, Gunnel, assistent (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Strand, Birgit, byrådirektör (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 25 maj I.o.m.

den 30 november 1978)

Sekreterare: Blomgren, Lars A., byrådirektör (fr.o.m. den 17 april 1978) Horneij, Lennart, organisationsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1978) Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Lokal: Drottninggatan 20, 2 tr., tel. 2122 69 (Järnbrink), 2129 89 (Blomgren), 21 29 82 (Horneij), direktval 763 33 88 (Tengvall). Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Organisationskommittén har under liden mars - oktober 1978 hållit 19 sammaniräden.

Kommittén har genomfört de organisatoriska och praktiska förberedelserna för verksamheten vid försäkringsrätterna som startar den 1 januari 1979. Regeringen har genom beslut den lOnovember 1978 uppdragit åt organisationskommittén alt fullfölja utredningsarbetet angående bl. a. vissa administrativa frågor för försäkringsrätterna.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under är 1979.

40. Beredningen (S 1978:03) för försöksverksamhet rörande samarbete inom läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 med uppdrag att planera, samordna och successivt utvärdera en försöksverksamhet rörande samarbete inom läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer samt lämna förslag beträffande utformningen av en eventuell framlida reguljär verksamhet inom detla område:

Ordförande: Lennmarker, Göran, sakkunnig (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Ledamöier: Abramowicz, Isak, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Elfwendahl, Bo, kansliråd (fr.o.m. den 2 okiober 1978) Mandahl, Håkan, byråchef (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Poluha, Olov, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Stenson, Bo, byrådirektör (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Tyndal, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

 

117                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S;41

Sakkunniga: Karlsson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Lundbäck, Holger, professor (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Rönmark, John, direktör (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Wahlqvist, Stig. direktör (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Sekreterare: Karlen, Ingvar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 november 1978) Lundgren, Dan, byrådirektör (fr.o.m. den 13 november 1978)

Lokal:     Fredsgatan    2,     tel.     21 61 47    (Lundgren).     Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för beredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 8.

Beredningen   har  under   tiden  oktober  -   november   1978  hållit  ett sammanträde.

Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

41. Sjukpenningkommittén (S 1978:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den  15 juni   1978 med uppdrag att göra en översyn av sjukpenningförsäkringen:

Ordförande: Granqvist, Liss M., president (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter; Arrbäck Falk, Gunnel, kommunalråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Hållsten, E. Bertil, direktör (fr.o.m. den I juli 1978) Håvik, 1. Doris H., assistent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Karlehagen, Sigvard, företagsläkare (fr.o.m. den I juli 1978) Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Persson, R. Kjell-Åke, utredningschef (fr.o.m. den 1 juli 1978) Unge, Torkel, direktör (fr.o.m. den I juli 1978) Walander, Håkan L, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1978) Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sakkunniga; Backman, Ulla-Britt, konsulent (fr.o.m. den 25 september 1978) Horn af Rantzien, Hans, sektionschef (fr.o.m. den 25 september 1978) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 25 september 1978) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 25 september 1978)

Experter: Edvardsson, P. Einar, byråchef (fr.o.m. den 25 september 1978)

 

S:41    Skr 1978/79:103                                                        118

Smedmark, Göran G:son, byråchef (fr.o.m. den 25 september 1978) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 25 september 1978) Svärd, Göran, förbundssekreterare (fr.o.m. den 25 september 1978)

Sekreterare: Nordborg, Kjerslin M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 september 1978) Thoresson, Per Göran, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 27 november 1978)

Lokal:  Oxlorgsgatan  4, 7  tr., tel. 21 53 41  (Nordborg).  Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommiltéberättelse del II S 6.

Kommittén har under tiden juli - okiober 1978 hållit ett sammanträde. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

42. Utredningen (S 1978:05) om familjevård för missbrukare, m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att initiera, samordna och utvärdera viss försöksverksamhet samt atl med utgångspunkt häri utreda vissa frågor rörande vård i familjehem av missbrukare:

Särskild utredare; Sannegård, Wilhelm, byrådirektör (fr.o.m. den 20 september 1978)

Sakkunniga: Hedlund, Maj-Britt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 september 1978) Minell, Marita, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1978) Sandberg, Ove, psykolog (fr.o.m. den 20 september 1978) Villner, Ina, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1978)

Experter; Danielsson, Lars, arkitekt (f r .o .m. den 20 september 1978) Hultslrand, Lars R., hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 seplember 1978) Linderoth, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 20 september 1978) Olsson, Birger, lantbrukare (fr.o.m. den 20 seplember 1978) Vikström, Björn, psykolog (fr.o.m. den 20 seplember 1978)

Sekreterare; Stymne, Anders, forskningsassistent (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Oxlorgsgatan 4,7 tr., tel. 2150 96. Postadress; Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 7.

Ulredningen    har   t.o.m.    oktober    1978   hållit   ett   sammanträde.

 

119                              Kommittéer: Socialdepartementet    S;42

Försöksverksamhet har påbörjats i Norrbottens, Jämtlands och Skaraborgs län samt är planerad i Gotlands kommun.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela är 1979.

 

K:l    Skr 1978/79:103                                              120

Kommunikationsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978: 2, 4, 7, 9, II, 12, 15, 18, 21 och 22

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1 och 4

1. Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 23 april 1964, den 24 november 1967 och den 7 september 1971 att ingå i en trafikpolitisk delegation:

Ordförande; Danell, C. Georg V., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 31 oktober 1978)

Furbäck, Bengt L., generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1976 I.o.m. den 31 mars 1978) Liibeck, S. A. Lennart, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Ledamöter; Björkman, N. G. Folke, redaktör, f. d. led. av riksdagen Ericson, Hans E., förbundsordförande Grafström, Erik O. Hj., f. d. generaldirektör Grebäck, Erik H., agronom, f. d. led. av riksdagen Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör Kolare, Gustav C. K., f. d. förste förbundsordförande Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen Persson, N. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen Sundblad, Lars G., disponent Thorell, K. Arne B,, direktör Öhrn, J. Bruno, departementsråd

Experter: Kritz, LarsO.,fil.dr Ranhem, Lars H., civilingenjör Sjöberg, E. Arne, direktör Sjökvist, Slig A. R., ingenjör

 

121                       Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K;2

Sekreterare; Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00, rikssamt. 11 73 34 (Norrbom)

Direktiven för delegationen, se Kungl. Maj:ts beslul den 23 april 1964. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberätlelse K 6.

I avvaktan på en trafikpolitisk propostion ligger arbetet tills vidare nere.

2. Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1969 för översyn av behörighetskraven för sjöbefäl (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni 1969);

Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör (I.o.m. den 15 juni 1978)

Experter: Forssblad, N. Douglas, direktör (I.o.m. den 15 juni 1978) Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 1 november 19761.o.m. den 15 juni 1978)

Hadrup. Knut E. H., direktör (I.o.m. den 15 juni 1978) Hurden, Ragnar H. G., ombudsman (t.o.m. den 15 juni 1978) Karisson, Gunnar B. S., förbundsordförande (t.o.m. den 15 juni 1978) Wiebe, Stig W. O., direktör (I.o.m. den 15 juni 1978)

Sekreterare: Palm, Anders K., rådman (fr.o.m. den 25 januari 1977 I.o.m. den 15 juni 1978)

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberätlelse K 29. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberätlelse del II K 7.

Utredningen har under liden november 1977 - januari 1978 hållit tre sammanträden.

Utredningen har i januari 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:21) Bemanning av fartyg med en separat tryckt bilaga (Ds K 1977:6) Bemanning av fartyg i sex länder.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

K: 3    Skr 1978/79:103                                                          122

3.         Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och
utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg
(UMOF)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1972 för att leda vissl utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg;

Ordförande: Steen, Göran A., generaldirektör

Sakkunniga: Carlbom, Lars E., överingenjör Engdahl, O. Roland, gränschef Fahlin, Per G., avdelningsdirektör

Sekreterare: Agnedal, P.O., fil. lic.

Lokal: Statens Haverikommission, Munkbron 11,111 28 Stockholm, tel. växel 10 87 79 (ordföranden), Studsvik Energiteknik AB, 611 82 Nyköping, tel. växel 0155/800 00 (Agnedal)

Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse K 38. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II K 3.

Sekreteraren har deltagit i de överläggningar som ägt rum med öslersjöstaterna för planering av ett gemensami märkningsförsök i Östersjön. Arbetet beräknas pågå under hela är 1979.

4.         Trafikpolitiska utredningen (K 1972:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för att utreda vissa trafikpolitiska frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 december 1972);

Ordförande; Nelander, Olle M. V., direktör (I.o.m. den 31 augusti 1978)

Vice ordförande; Furbäck, Bengt L., generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 19761.o.m. den 31 augusti 1978)

Ledamöter; Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av riksdagen (I.o.m. den 31 augusti 1978)

Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 december 1976t.o.m.den3l augusti 1978) Ericson, Hans E., förbundsordförande (i.o.m. den 31 augusti 1978)

 

123                  Kommittéer; Kommunikationsdepartementet    K;4

Larson, Rune, förste ombudsman (t.o.m. den 31 augusti 1978)

Lothigius, Cari-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den 31

augusti 1978)

Magnusson, John, konduktör, f. d. led. av riksdagen (I.o.m. den 31

augusti 1978)

Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen (I.o.m. den 31 augusti

1978)

Nicklasson, Lars-Erik, förbundsordförande (I.o.m. den 31 augusti 1978)

Normark,HagarM., led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1978)

Persson,   N.   Arne,  lantbrukare,  led.   av riksdagen (fr.o.m.  den 23

december 1976 i.o.m. den 31 augusti 1978)

Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen (t.o.m.

den 31 augusti 1978)

Östling, Sven, direktör (t.o.m. den 31 augusti 1978)

Experter; Berglund, Å. Erik R., utredningschef (t.o.m. den 31 augusti 1978) Ericsson, M. Inger-Britl, ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

Hadrup, Knut E. H., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976 I.o.m. den 22 december 1977)

Hurden, Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1976 I.o.m. den 22 december 1977)

Hållsten, E. Bertil, direktör (t.o.m. den 31 augusti 1978) Johnsson, Jan G., lagman (t.o.m. den 31 augusti 1978) Källsson, K. A. Jan, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

Lasson, Knut-Inge L., f. d. överdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

Nordström, Lars E., bitr. professor (fr.o.m. den 1 januari 19761.o.m.den 22 december 1977)

Ocklind, Sigurd, intendent (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

Rude, Karl R., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

Sellstedt, Bo I., fil. dr (i.o.m. den 31 augusti 1978) Wahlström, Per E., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

Westerberg, Bengt C. G., statssekreterare (t.o.m. den 31 augusti 1978) Wredenfors, H. E. Walter, direktör (I.o.m. den 31 augusti 1978) Åslund, Alvar, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

 

K: 4    Skr 1978/79:103                                            124

Sekreterare: Ernmark, L. Göran G., avdelningschef (t.o.m. den 31 augusti 1978)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 44. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse K 28.

Utredningen har under liden november 1977 - augusti 1978 hållit sex sammanträden om sammanlagl åtta dagar. Därutöver har utredningens experter hållit ett antal sammanträden.

Utredningen har den 27 april 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:31) Trafikpolitik - kostnadsansvar och avgifier.

Uppdragei är därmed slutfört.

5. Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att uireda frågor som hänger samman med de ombordanstäUdas arbets- och miljöförhållanden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 augusti 1973, den 10 februari 1975 och den 25 oktober 1975);

Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör (t.o.m. den 1 juni 1978) Sidenbladh, Karl J. E., f. d. hovrättspresident (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter: Ahlkvist, Ture W., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1976) Alarik, Lennart, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 mars 1977) Baecklund, Lars I., direktör

Egstedt, Hans B., ombudsman (fr.o.m. den 12 juni 1978) Eliasson, Rolf E., skeppsredare

Eriksson, Per A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Grenander, Nils, direktör Gullberg, Hans E., hovrättsråd Hadrup, Knut E. H., direktör

Hurden, Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1976I.o.m. den II juni 1978)

Johansson, Bertil E., ombudsman

Lindskog, Björn E., jur. kand. (fr.o.m. den 25 januari 1977) Rude, Karl R., verkst. direktör

Stenmark, Bengt-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977) Thomström, J. H. Torgny, civilingenjör Wahlström, Per E., andre förbundsordförande

Sekreterare; Grönstedt, Gert T. V., länsassessor (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 15 november 1978) Hogebrandt, S. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november 1978)

 

125                  Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:6

Bitr. sekreterare: Hogebrandt, S. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 15 november 1978)

Lokal; Lilla Nygatan 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 23 74

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 37. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse K 20, 1978 års kommitléberätlelse del IIK 6 och 1979 års kommitléberätlelse, del IIK 11.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

6. Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndiganden den 5 juli och den 21 september 1973 och regeringens bemyndigande den 22 december 1976 för att uireda vissa trafiksäkerhelsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 augusti 1973);

Ordförande; Tjällgren, Per Olov L., f. d. generaldirektör

Ledamöter; Annerstedt, YlvaS. V., adjunkt, ers. förled, av riksdagen (fr.o.m. den 22 december 1976)

Backman, Gösta B., departementsråd Håkansson, Alfred L., lantbrukare, led. av riksdagen Komstedt, P. L. Wiggo, disponent, led. av riksdagen Nilsson, Elvy I., led. av riksdagen

Printz, Å. Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 25 februari 1977) Rejdnell, Erik H., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Rosqvist, G. Birger, mästerlols, led. av riksdagen Ryding, Gunvor I., industritjänsteman, f. d. led. av riksdagen Temryd, Carl-Olof, generaldirektör

Experter: Amalid, Bengt L., ingenjör (fr.o.m. den I februari 1977) Cronier, Sven S., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Douglas, Jacob L., byråchef

Gummesson, G. Margit K., skolkonsulent (fr.o.m. den 1 januari 1976) Håkansson, K. Ragnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977) Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör Marlling, Per-Roland M., poliskommissarie

 

K;6    Skr 1978/79:103                                                      126

Mohlin, Hans H., byrådirektör

Nilsson, Jan-Erik L., major

Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1976)

Oskarsson, K. O. Alf, byrådirektör (fr.o.m. den 1 okiober 1977)

Pettersson, Bengt G., byrådirektör

Sohlberg, Lennart, herr (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Thorson, G. Alvar, f.d. verkst. direktör

Sekreterare: Gunnarson, E. J. Ingvar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Roosmark, G. Per-Olov, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Rindlöw, Leif G., departementssekreterare

Lokal: Lilla Nygatan 1,3 tr.. Fack, 103 10 Siockholm, tel. direktval 763 23 66 (Tjällgren), 763 23 64 (Gunnarson) och 763 23 63 (Roosmark)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 40.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har ett antal sammaniräden hållits med fyra arbetsgrupper för frågor om barnens trafiksäkerhet, motorcyklisters och mopedisters trafiksäkerhet, väg- och trafikmiljöfrågor samt förarutbildningsfrågor.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

7. 1975 års Öresundsdelegation (K 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda frågor om fasta förbindelser över Öresund m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975);

Ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., ambassadör (t.o.m. den 30 september 1978)

Ledamöter: Hjelmqwist, Kari-Gustaf H., länsråd (t.o.m. den 30 september 1978) Rosqvist, C. Gunnar, trafikdirektör (t.o.m. den 30 september 1978) Ternryd, Cari-Olof, generaldirektör (t.o.m. den 30 september 1978) Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd (t.o.m. den 30 september 1978)

Experter; Algers, K. Staffan, sekreterare (t.o.m. den 30 september 1978) Alm, Ove J. G., vägdirektör (t.o.m. den 30 september 1978)

 

127                       Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:8

Asp, Kenneth O. P., avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 seplember 1978) Blomberg, A. J. Lennart, f. d. gatuchef (t.o.m. den 30 september 1978) Frisen, Rune E., byråchef (t.o.m. den 30 seplember 1978) Godlund,Sven A. I., professord.o.m. den 30 seplember 1978) Hållslen, E.  Bertil, direktör (fr.o.m. den  I  mars 1977 t.o.m. den 30 september 1978)

Källsbo, H. Arne, stadsbyggnadsdirektör (t.o.m. den 30 september 1978) Larsson, G. Nils-Olof, överingenjör (t.o.m. den 30 september 1978) Myrenberg, B. Sverker R., överingenjör (t.o.m. den 30 september 1978) Widén, Lars R., byrådirektör (t.o.m. den 30 september 1978) Winberg, Tage K. V., byråchef (t.o.m. den 30 seplember 1978)

Sekreterare: Lundin, Christer K. O., vägdirektör (t.o.m. den 30 seplember 1978)

Bitr. sekreterare: Jonasson, Holger L., planeringsdirektör (t.o.m. den 30 september 1978) Werner, Sven W., förste vägingenjör (t.o.m. den 30 seplember 1978)

Direktiven för delegaiionen, se 1976 års kommitléberätlelse K 31.

Delegationen har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit åtta sammanträden, varav fyra gemensamt med molsvarande danska delegation. Därjämte har ett flertal sammaniräden ägt rum med delar av delegationen och med olika expertgrupper.

Delegationen har den 13 juni 1978 avgetl betänkandena (SOU 1978:18) Öresundsförbindelser, (SOU 1978:19) Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar och (SOU 1978:20) Öresundsförbindelser. Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. I anslutning härtill har delegationen avgett rapporterna (Ds K 1978:1) Öresundsförbindelser. Tekniska utredningar, (Ds K 1978:2) Öresundsförbindelser. Bilaga. KM-ritningar, (Ds K 1978:3) Öresundsförbindelser. Bilaga. HH-ritningar, (Ds K 1978:4) Öresundsförbindelser. Persontrafik över Öresund, (Ds K 1978:5) Öresundsförbindelser. Godstrafik över Öresund och (Ds K 1978:6) Öresundsförbindelser. Planerings- och miljöfrågor.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för alt utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar:

Sakkunnig: Lundbergh, Per C, hovrättsråd

 

K: 8    Skr 1978/79:103                                            128

Expert: Svenson, Gösta E., ingenjör

Lokal: Koncessionsnämnden för Miljöskydd, Näckströmsgatan 2, Box 7573, 103 93 Siockholm, tel. växel 22 98 10

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse K 32.

Den sakkunnige har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden med experten samt haft överläggningar med vissa myndigheter och organisationer.

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

9. Sjömanspensionsutredningen (K 1975:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för utredning om sjömanspension (se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1975):

Ordförande; Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident (fr.o.m. den I januari 1976 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Ledamöter: Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den  1 januari 1976 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (fr.o.m. den I januari 1976 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Experter: Hävermark, K. Gunnar J;son, f. d. organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 31 okiober 1978)

Lindencrona, Gustaf, f. d. sjöfartsråd (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 31 okiober 1978)

Sjöquist, Hans E., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Vilhelmsson, A. Börje, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 januari 19761.o.m. den 31 oktober 1978)

Sekreterare: Hogebrandt, S. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II K 1.

Utredningen har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit sju sammaniräden.

 

129                     Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K: 11

Utredningen   har   den   7   september   1978   avgelt   slutbetänkandet Sjömanspensioneringen (Ds K 1978:12). Uppdraget är därmed slutfört.

10. Utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 december 1975 för att utreda om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1976):

Sakkunnig; Bruno, Gösta F., f. d. överdirektör (t.o.m. den 31 augusti 1978) Swanstein, Stig N. S., generaldirektör (fr.o.m. den I september 1978)

Experier: Carisson, Jan M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1977) Dahlin, N. Åke S., överingenjör (fr.o.m. den 17 november 1977) Gellstedt, Björn P. T., departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1976) Swanstein, Slig N. S., generaldirektör (fr.o.m. den I juli t.o.m. den 31 augusti 1978)

Sekreterare; Brunsson, Karin M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1978) Formgren, J.Holger, fil. lic. (fr.o.m. den 1 april 19761.o.m.den 31 augusti 1978)

Lokal; c/o Generaldirektör Stig Swanstein, Fortifikationsförvaltningen, Lidingövägen 24, Fack, 104 50 Stockholm, tel. växel 67 90 00 ankn. 1769 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II K 2. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II K 5.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 haft överläggningar med vissa av de myndigheter som berörs av utredningens arbete. Arbetet har under del gångna året huvudsakligen varil inriktat på en redovisning av nuvarande produktionsförhållanden saml forsknings- och utvecklingsverksamheten vid berörda myndigheter.

Arbetet beräknas pågå under hela år 1979.

11. Körkortsutrednmgen (K 1976:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för att uireda vissa körkorlsfrågor;

9    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

K; Il    Skr 1978/79:103                                                         130

Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (fr.o.m. den 30 mars 1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Sakkunnig: Nilsson, K. Valter, rättschef (fr.o.m. den 16 juni 1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Experter: Hammarlund, Carl-Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Jotoft, Yngve S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 juni 1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Molander, Mats O., trafikinspeklör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Nilsson, H. G. Ola, chefsåklagare (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Petersson, Jan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 februari 1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Sjöberg, Hans E. L., förste länsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Täveby, Gunnar V., poliskommissarie (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Wranghult, Hans O., byråchef (fr.o.m. den 16 juni 1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Zeime, Claes A., byråchef (fr.o.m. den 16 juni 1976 t.o.m. den 31 januari 1977)

Sekreterare: Junestad, N. Tony, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Petersson, Jan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976 t.o.m. den 20 februari 1977)

Wallin, John-Olof A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse del II K 4. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommiltéberättelse del II K 6.

Utredningen har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisaiioner och andra som berörts av utredningens arbete.

Utredningen har i juni 1978 avgelt betänkandet (SOU 1978:27) Fortsatt körkortsreform.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

131                      Kommittéer: KommunikaHonsdepartementet    K: 13

12. Utredningen (K 1976:04) om vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken (Cykelutredningen)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 oktober 1976 för att pröva vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken (se Posi-och Inrikes tidn. den 25 november 1976):

Särskild utredare; Hammarskjöld, Claes Å. H., länsråd (t.o.m. den 1 okiober 1978)

Sakkunnig: Gustafson, Cari-Erik, f. teknisk direktör (t.o.m. den 1 oktober 1978)

Experter: Ferdinandson, Kaj L., trafikingenjör (fr.o.m. den 13 december 1976 t.o.m. den 1 oktober 1978)

Källström, Lars, byrådirektör (fr.o.m. den 2 januari t.o.m. den 1 oktober 1978)

Sekreterare; Jäderholm, Bengt A., departementssekreterare (fr.o.m. den 13december 1976 t.o.m. den 1 oktober 1978)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberätlelse del II K 7.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 - april 1978 hållit sex sammanträden med den sakkunnige, sekreteraren och experterna.

Ulredningen har den 14 april 1978 avgett betänkandet (Ds K 1978:7) Statsbidrag till cykelvägar.

Uppdraget är därmed slutfört.

13. SMHl-utredningen (K 1977:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för att göra en översyn av Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts verksamhet och organisation:

Särskild utredare: Bruno, Gösta F., f. d. överdirektör

Ledamöter i samrådsgrupp; Berggren, K. Roy, byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1977) Farholt, Torborg, förste lokalvårdare (fr.o.m. den 12 maj 1977) Holmström, Ingemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1977) Larsson, Hans, statsmeteorolog (fr.o.m. den 12 maj 1977) Lönnqvist, Olov, byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1977) Olsson, Lars E., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1977)

 

K: 13    Skr 1978/79; 103                                                       132

Rosenqvist, Stig, förste statsmeteorolog (fr.o.m. den 12 maj 1977) Stéen, Manfred, ingenjör (fr.o.m. den 12 maj 1977)

Experter: Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 27 september 1977) Häggfeldt, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 27 september 1977) Jonason, Arne, förste stabsmeteorolog (fr.o.m. den 27 september 1977) Lindgren, I. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 27 seplember 1977) Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., fil. dr (fr.o.m. den 27 september 1977)

Svärd, Lars-Göran, ADB-direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Synnerholm, Bo, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 september 1977)

Sekreterare: Dreber, Ulf P., departementssekreterare

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Siockholm, tel. direktval 763 36 44

Direktiv och tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberätlelse del II K I och 8.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit ca 30 sammanträden med dels samrådsgruppen, dels experterna och dels inom sekretariatet.

Utredaren beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

14. Typbesiktningsutredningen (K 1977:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 mars 1977 för att överväga och föreslå förbättringar i typbesiktningssystemet;

Särskild utredare; Johnsson, Jan G., lagman

Sakkunniga; Eklund, E. Sven-Olof, byråchef (fr.o.m. den 9 maj 1977) Gawell, Jonas, direktör (fr.o.m. den 9 maj 1977) Hibe, Erik G., direktör (fr.o.m. den 9 maj 1977)

Holm, A. Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 9 maj 1977 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 augusti 1977) Lagerstam, Kurt, direktör (fr.o.m. den I november 1978) Sigfridsson, Sven-Erik I., hovrättsassessor (fr.o.m. den 9 maj 1977) Åslander,   A.   Nils-Olof  (Olle),   avdelningsdirektör  (fr.o.m.   den  9 maj 1977)

 

133                      Kommittéer; Kommunikationsdepartementet    K: 15

Experter: Egebäck, Karl-Erik, laborator (fr.o.m. den 19 september 1977) Ekberg, K. Gustav, civilingenjör (fr.o.m. den 19 september 1977) Salinger, Gerhard, civilingenjör (fr.o.m. den 19 september 1977) Tejle, Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 19 september 1977 t.o.m. den 28 februari 1978)

Sekreterare: Björklund, Bengt T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 9 maj 1977)

Bitr. sekreterare: Tejle, Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal: Departementens kommittéer, Lilla Kungsgatan 3, Box 347,401 25 Göteborg, tel. 031/17 38 00

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II K 3.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit lio sammanträden med de sakkunniga samt i samband med studiebesök haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och företag i Danmark, USA och Canada. Därutöver har tio sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för bilavgasfrågor.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

15. Utredningen (K 1977:03) om huvudmannaskap för driften av Göta kanal

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 mars 1977 med uppdrag att - i samråd med bl. a. berörda landsiing - överväga frågan om huvudmannaskap för driften av Göta kanal och att i anslutning härtill förhandla med berörda intressenter;

Särskild utredare: von Sydow, Gunnar, f.d. landshövding (fr.o.m. den 1 juni 1977 t.o.m. den 15 juni 1978)

Sakkunnig; Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 juh 1977 t.o.m. den 15 juni 1978)

Expert; Ekelund, Hans E. B., byrådirektör (fr.o.m. den 5 juli 1977 t.o.m. den 15 juni 1978)

Sekreterju-e: Lindskog, Hans, länsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1977 t.o.m. den 15 juni 1978)

 

K: 15    Skr 1978/79:103                                                       134

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 K 2.

Utredaren har under tiden november 1977 - maj 1978 haft tre överläggningar med representanter för aktieägarna i Göta Kanalbolag samt hållit tre sammaniräden med av kanalfrågan berörda landsiing och primärkommuner.

Utredaren har avgett en promemoria den 30 november 1977 och en den 21 februari 1978 samt den 10 maj 1978 redovisat förslag lill bolagsordning för det nybildade kanalbolaget.

Uppdraget är därmed slutfört.

16. Utredningen (K 1977:04) om vissa containerfrågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 juni 1977 med uppdrag att utreda vissa containerfrågor:

Särskild utredare; Wilhelmsson,     Börje     A.,     försäkringsrättsråd     och     chef     för försäkringsrätten för Södra Sverige

Experter: Bergman,   Knut   Gunnar,   departementssekreterare  (fr.o.m.   den   20 september 1977)

Jahnke, A. A. F. Ulrich, sjökapten (fr.o.m. den 20 september 1977) Kjellegård, Bo C, byrådirektör (fr.o.m. den 20 september 1977) Linder, Mats O. H., byrådirektör (fr.o.m. den 20 september 1977) Lindh, N. H. Göran, byråchef (fr.o.m. den 20 september 1977) Rönngren, Bo E., förbundsombudsman (fr.o.m. den 20 september 1977)

Sekreterare: Göransson, E. Magnus, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Lokal; Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö tel. 040/749 50

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II K 4.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

17. Sjöfartspolitiska utredningen (K 1977:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 juni 1977 med uppdrag att göra en sjöf artspolitisk utredning:

 

135                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K: 17

Särskild utredare: Gerentz, Sven, direktör (fr.o.m. den 27 juni 1977)

Sakkunniga: Blennow, Ingemar, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977) Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977) Havik, Folke, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977) Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 12 september 1977)

Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (fr.o.m. den 12 seplember 1977)

Patriksson, Folke, skeppsredare (fr.o.m. den 12 september 1977) Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den 12 september 1977) Rude, Karl R., verkst. direktör (fr.o.m. den 12 september 1977) Wahlström, Per E., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 12 september 1977) Ödner, E. P. Sture, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977)

Experter; Ekström, John E., ekon. lic, (fr.o.m. den 12 seplember 1977) Forsström, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 september 1977) Francke, Jan, kammarrättsråd (fr.o.m. den 12 september 1977) Jobin, Bengt Å., sekreterare (fr.o.m. den 12 seplember 1977) Källsson, K. A. Jan, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977) Lasson, Knut-Inge L., f.d. överdirektör (fr.o.m.den 12 september 1977) Nordström, Lars E., bitr. professor (fr.o.m. den 19 april 1978) von Oelreich, Carl-Erik H., kommerseråd (fr.o.m. den 12 september 1977)

Olofsson, K. A. Lennart, riksbanksdirektör (fr.o.m. den 12 seplember 1977)

Rispe, Curt B..kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 16 november 1978) Sohlman, Staffan, departementsråd (fr.o.m. den 14 juli 1978) Strömberg, Ingemar, avdelningsombudsman (fr.o.m. den I februari 1978) Tallroth, N. Börje, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1977) Voss, Bertil G. P., departementsråd (fr.o.m. den 12 september 1977)

Sekreterare; Hyllengren, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den I augusti 1977) Renck, Olle, ekon. lic. (fr.o.m. den 12 september 1977)

Bitr. sekreterare; Grönberg, Kerstin, byråsekreterare (fr.o.m. den 10 oktober 1977)

Lokal; Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. direktval 763 3170 (Gerentz), 763 36 69 (Hyllengren), 763 23 89 (Renck), 763 36 49 (Grönberg)

 

K: 17    Skr 1978/79:103                                                        136

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II K 5.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden. Dessutom har hållits ett antal sammanträden med experter i olika arbetsgrupper.

Utredningen har den 31 maj 1978 avgett en begärd komplettering till befälsbemanningsutredningens betänkande (SOU 1978:21) Bemanning av fartyg.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

18. Särskild utredare (K 1978:01) med uppdrag att överväga frågan om huvudmannaskap för viss drift av Nora Bergslags järnväg

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 för att slutföra utredningarna rörande framtida driftformer för godstransporterna inom trafikområdet för Nora Bergslags järnväg och förhandlingarna rörande huvudmannaskap för viss drift av järnvägen:

Särskild utredare; Pellijeff, F. H. Alexej, direktör (fr.o.m. den 19 januari t.o.m. den 25 juni 1978)

Experter; Berg, Hans E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 25 juni 1978)

Strömberg, Hjalmar M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 25 juni 1978)

Uhnbom,  C.   Bengt  l;son, departementssekreterare  (fr.o.m.  den  1 februari t.o.m. den 25 juni 1978)

Sekreterare; Eriksson, N. Bert-Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 25 juni 1978)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommiltéberättelse del II Kl.

Den särskilde utredaren har under tiden februari - april 1978 hållit 16 sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och företag som berörts av utredarens arbete.

Utredaren har den 16 juni 1978 avgett betänkandet (Ds K 1978:10) Statsövertagande av Nora Bergslags Järnväg.

Uppdragei är därmed slutfört.

 

137                    Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:20

19.      Särskild utredare (K 1978:02) med uppdrag att ta upp
överläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns
landsting om flygplatsfrågan på lång sikt i Stockholmsregionen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag alt la upp överläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om flygplatsfrågan på lång sikt i Stockholmsregionen:

Särskild utredare: Lyberg, Bengt, f. d. landshövding (fr.o.m. den 16 februari 1978)

Experter; Elghuvud, Gösta E., f. d. fastighetschef (fr.o.m. den 14 september 1978) Hellström, Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 september 1978) Lidbjörk, Gunnar, flygplatsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1978)

Sekreterare: Andersson, Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 mars 1978)

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. direktval 763 36 40

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommittéberättelse del II K 3.

Den särskilde utredaren har under tiden februari - okiober 1978 haft överläggningar med företrädare för Stockholms kommun och Stockholms läns landsting.

Utredaren beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

20.      Särskild utredare (K 1978:03) med uppdrag att se över
lagstiftningen rörande säkerheten på försvarsmaktens fartyg

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag att se över lagstiftningen rörande säkerheten på försvarsmaktens fartyg:

Särskild utredare: Steen, Göran A., generaldirektör (fr.o.m. den 21 februari 1978)

Experter; Alarik, Lennart, hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 april 1978) Friefeldt, H. Jan, kommendörkapten (fr.o.m. den 3 april t.o.m. den 1 okiober 1978)

Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 3 april 1978) Holmen, Björn, marindirektör första graden (fr.o.m. den 3 april t.o.m. den 30 september 1978)

 

K: 20    Skr 1978/79:103                                                       138

Jonasson. Rolf A. E., ombudsman (fr.o.m. den 3 april 1978) KJaar, Bengt J. I., kommendörkapten (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Melander, Kent A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) 0'Konor, Bengt G. W., kommendör (fr.o.m. den 3 april 1978) Stenmark, Bengt-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 april 1978)

Sekreterare: Lindencrona, Gustaf, f. d. sjöfartsråd (fr.o.m. den 3 april 1978)

Lokal: Nockeby Backe 8, 161 51 Bromma, tel. 37 95 60

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommilléberältelse del 11 K 4.

Den särskilde utredaren har under tiden april - oktober 1978 hållit fyra sammanträden.

U tredaren beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

21. Särskild utredare (K 1978:04) med uppdrag att göra översyn av statens väg- och trafikinstituts verksamhet och finansiering, m. m. (VTI-utredningen)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 januari 1978 med uppdrag att göra översyn av statens väg- och trafikinstituts verksamhet och finansiering:

Särskild utredare; Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 seplember 1978)

Experter; Gissdahl, Carl-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Hylländer, Göran C. A., förste revisor (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Strömberg, Hjalmar M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Sekreterare: Holmgren, Magnus E. J., civilingenjör (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Bitr. sekreterare; Nyström, Göran K., kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

 

139                     Kommittéer; Kommunikationsdepartementet    K:22

Ledamöter i samrådsgrupp: Asp, Kenneth O. P., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 10 september 1978)

Bronge, Ingemar O. L., forskningschef (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Caristedt, Roland K. E., tekniker (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Engman, Sven B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Magnusson, Georg K., förste forskningsingenjör (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Sylvén, Jan G. O., administrativ direktör (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommilléberältelse del II K 2.

Den särskilde utredaren har under tiden mars - september 1978 hållit elva sammanträden med experterna samt sex sammaniräden med samrådsgruppen. Däruiöver har överläggningar skett med olika myndigheter och organisationer som berörts av den särskilde utredarens arbele.

Utredaren har den 8 september 1978 avgett betänkandet (Ds K 1978:11) Statens väg- och trafikinstitut - verksamhet och ekonomi.

Uppdraget är därmed slutfört.

22. Särskild utredare (K 1978:05) med uppdrag att göra en översyn av sjöfartsverkets sjökortsframställning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 april 1978 med uppdrag att göra en översyn av sjöfartsverkets sjökortsframställning:

Särskild utredare: Bjerhammar, E. Arne, professor (fr.o.m. den 20 april t.o.m. den 30 november 1978)

Sekreterare; Engberg, Lars E., civilingenjör (fr.o.m. den 9 maj t.o.m. den 31 augusti 1978)

Åslund, K. Margaretha, civilingenjör (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 27 november 1978)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommittéberättelse del II K 5.

Den särskilde utredaren har under tiden april - okiober 1978 hållit två sammanträden   med   konsulter.   Fem   undersökningar   har  verkställts.

 

K:22    Skr 1978/79:103                                                         140

Utredaren har den 15 november 1978 avgett betänkandet (Ds K 1978:14) Sjöfartsverkets sjökortsframställning. Uppdragei är därmed slutfört.

23. Utredaren (K 1978:06) av differentierade körkort

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 med uppdrag att utreda det fortsatta genomförandet av reformen med differentierade körkort:

Särskild utredare: Dahlberg, Rolf I., yrkesvalslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 juni 1978)

Experter: Bengtsson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 augusti 1978) Ericsson, Per-Inge, byråchef (fr.o.m. den 29 augusti 1978) Frohm, B. Allan, intendent (fr.o.m. den 29 augusti 1978) Hagander, Sten L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 augusti 1978)

Sekreterare; Ringborg, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1978)

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. direktval 763 36 90

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommittéberättelse del II K 7.

Den särskilde utredaren har under tiden september - oktober 1978 hållit sex sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredarens arbete.

Utredarens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

24. Lufttransportutredningen (K 1978:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 maj 1978 med uppdrag all utreda vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik, m. m.

Ordförande: von Sydow, Gunnar, f. d. landshövding (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Ledamöter: Björk, Jimmy, sektionschef (fr.o.m den 26 juni 1978) Gellstedt, Björn P. T, departementsråd (fr.o.m. den 26 juni 1978)

 

141                 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:25

Nordell, J. Olof C, trafikdirektör (fr.o.m. den 26 juni 1978) Winberg, Henrik A., generaldirektör (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Ledamöter i referensgrupp: Bengtsson, Kari F., verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978) Gustavsson, G. Ingvar, kommunalråd (fr.o.m. den 26 juni 1978) Håkansson, Alfred L., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Nyqvist, S. Yngve, länsbostadsdirektör, led. av riksdagen (fr_o.m. den 26 juni 1978)

Experter; Andersson, Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Hägglund, Bengt, ekonomichef (fr.o.m. den 1 november 1978) Olsson, Lennart, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978) Persson, Tore, överste av 1. graden (fr.o.m. den I november 1978) Swarting, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978) Åsbrink, Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Sekreterare: Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, Fack, 103 20 Siockholm, tel. direktval 763 36 82

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 K 6.

Utredningen har under tiden juni - oktober 1978 hållit ell sammaniräde. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

25. Pilotutbildningsutredningen (K 1978:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan om rekrytering och utbildning av flygförare till den civila luftfarten m. m.;

Särskild utredare: Letzén, K. Sven-Roland, ekonomidirektör (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Experter; Bandholz, Tommy C.-G., flygstyrman (fr.o.m. den 26 september 1978) Engstrandh, P. Torgny B., flygkapten (fr.o.m. den 26 september 1978) Holmberg, Anders, flygstyrman (fr.o.m. den 26 september 1978) Liljedahl, Svante R., överstelöjtnant (fr.o.m. den 26 seplember 1978)

 

K:25    Skr 1978/79:103                                                        142

Palmqvist, Bengt G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 26 september 1978) Tengner, Onni, byrådirektör (fr.o.m. den 26 seplember 1978)

Sekreterare: Cederwall, Ulf C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Lokal: Lilla Nygatan  1,3 tr.. Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 23 79 (sekreteraren)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommittéberättelse del II K 8.

Den särskilde utredaren har under tiden juni - oktober 1978 hållit två sammanträden med experterna. Utredaren beräknas slutföra silirbete under år 1979.

26. Särskild utredare (K 1978:09) med uppdrag att företa en översyn av taxinäringen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 14 september 1978 med uppdrag att företa en översyn av taxinäringen;

Särskild utredare: Cederschiöld, Carl, bitr. direktör (fr.o.m. den 14 september 1978)

Experier: Levin, Jan L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 oktober 1978) Selen, Jan-Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 okiober 1978)

Sekreterare: Waara, Rolf, civilekonom (fr.o.m. den 1 november 1978)

Lokal: Umeå universitet, Statistiska institutionen, 901 87 Umeå, tel. direktval 090/16 56 33

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommittéberättelse del II K 9.

Den särskilde utredaren har under tiden september - oktober 1978 hållit ett sammanträde med experterna. Utredaren beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

 

143                                   Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:l

Ekonomidepartementef

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:1, 6, 9 och II

1. 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts och regeringens bemyndiganden den 13 september 1968 och den 11 november 1976 för översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt (se Post- och Inrikes tidn. den 16 okiober 1968):

Ordförande: Wickman, H. Krister, f. d. riksbankschef, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1973)

Ledamöter: Back, Klas H., försäkringsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Browaldh, Tore, tekn. dr Höök, Erik S. V., professor Iveroth, C. Axel, direktör

Johansson, Knut B. M., f. d. förbundsordförande, led. av riksdagen Lindblad, Sven J. H., bankdirektör Mehr, Hjalmar L., f. d. landshövding Nilstein, Arne H., förbundsdirektör

Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 november 1976) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 12 november 1976)

Experter; Eklöf, Kurt. G. A., riksbanksdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Karlsson, Erik L., bitr. riksbanksdireklör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Persson, Lars E. H., hovrättsråd (fr.o.m. den 9 februari 1977) Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 11 april 1974)

Sekreterare: Hansson, Lars R., bankokommissarie

Bitr. sekreterare: Sahlén, Anders F., pol. mag. (t.o.m. den 31 januari 1978)

 

E;l     Skr 1978/79:103                                                           144

Lokal: Sveriges Riksbank, Brunkebergs torg 11, Box 16283, 103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00

Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberätlelse Fi 59.

Utredningen har under tiden november 1977 - januari 1978 hållit ett sammanträde.

Utredningen har den 30 januari 1978 avgett betänkandena (SOU 1978; 11) Kapitalmarknader i svensk ekonomi, (SOU 1978:12) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. Kapitalmarknader utomlands och (SOU 1978:13) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro

Tillkallad enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 30 december 1969 för att utreda förhållandet mellan bankgiro och postgiro (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1970):

Särskild utredare: Malmgren, Kurt K-G., rättschef (t.o.m. den 15 februari 1978) Walberg, Sten S., generaldirektör (fr.o.m. den 16 februari 1978)

Experter: Anderberg, K. Ingvar, direktör (fr.o.m. den 22 februari 1978) Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 22 februari 1978) Lindeberg, Sven A., byrådirektör (fr.o.m. den 22 februari 1978) Nilsson, Gösla V., postgirochef (fr.o.m. den 22 februari 1978) Teleslam, Gösta L., direktör (fr.o.m. den 16 februari 1978)

Sekreterare: Persson, G. Bertil, riksbanksdirektör (t.o.m. den 15 februari 1978) Wärnsund, Sven-Olof, byrådirektör (fr.o.m. den 16 februari 1978)

Lokal: Bankinspektionen, Drottninggatan 50-52, Box 16069, 103 22 Stockholm, tel. växel 24 21 20

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 56. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II E 1.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 27 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

 

145                                   Kommittéer: Ekonomidepartementet    E;4

3. Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 oktober 1974 för samordning av betalningsbalansstatistiken (se Post- och Inrikes tidn. den I mars 1975):

Ordförande: Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den I mars 1977)

Ledamöter: Hansson, Lars R., bankokommissarie Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef

Ersättare för ledamot; Esaieson, Erik R. A., statistikchef (för Lönnqvist) Franzén, J. Thomas H., avdelningsdirektör (för Hansson) (fr.o.m. den 18 oktober 1977) Wahlstedt, Bengt L., departementssekreterare (för Wohlin)

Sekreterare; Svensson, Hans O., byrådirektör (fr.o.m. den 19 juni 1975)

Lokal; Sveriges Riksbank, Brunkebergslorg 11, Box 16283, 103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommitléberätlelse Fi 36.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden.

Delegaiionen har den 30 november 1978 avgett rapporten Sveriges betalningsbalans - redovisning och utveckling fram till 1975.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

4. Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 30 januari 1975 och den 12 maj 1977 för att utreda frågor om löntagarfonder (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1975)

Ordförande; Mehr, Hjalmar L., f. d. landshövding

Ledamöier: Adelsohn, Ulf, borgarråd (fr.o.m. den 21 september 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Bartley, A. Osborne, professor (fr.o.m. den 19 oktober 1977) Bergström, N. Hans I., tf. kansliråd (fr.o.m. den 5 december 1978)

10    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

E;4    Skr 1978/79:103                                                          146

Edin, Per Olov, utredningschef (fr.o.m. den 19 oktober 1977)

Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen

Meidner, Rudolf A., fil. dr

Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen

Rämgård, Rolf I., led. av riksdagen

Stefanson, R. Stig S., optikermästare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den

1 juli 1977)

Tham, Carl G. W., statsråd (fr.o.m. den 9 februari 1976 t.o.m. den 14

november 1978)

Waldenström, Erland, direktör

Wijkman,  Anders I. S., generalsekreterare, f. d. led. av riksdagen

(fr.o.m. den 1 juli 1978)

Önnesjö, Karl Erik A., direktör

Experter: Boman, Ragnar Å., civilekonom (fr.o.m. den I seplember 1977) Böök, Sven Åke, föreståndare (fr.o.m. den 14 juli 1977) Dahlsten, Ulf L., byråchef (fr.o.m. den 9 mars 1976) Eidem, Rolf I., civilekonom (fr.o.m. den 1 april 1977) Johansson, Sven-Erik N., professor (fr.o.m. den 9 mars 1976) Kristoffersson, Anders W., fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1977) Låflman, Lennart R., civilekonom (fr.o.m. den 1 december 1977) Saläng, B. Stefan, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Sekreterare: Öhman, Berndt, universitetslektor (fr.o.m. den 1 december 1975)

Bitr. sekreterare; Nordell, J. Olof C, trafikdirektör (fr.o.m. den Ijuni 1975) Skog, Rolf R., civilekonom (fr.o.m. den 7 november 1978)

Lokal: Regeringsgatan 19, 1 tr., 11153 Stockholm, tel. 2108 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 37.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden. Därutöver har en särskild referensgrupp angående sambandet mellan löner och vinster hållit tre sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

5. Finansieringsbolagskommittén (Fi 1975:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för uiredning om finansieringsbolagen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1975):

 

147                                  Kommittéer; Ekonomidepartementet    E;6

Ordförande: Eklöf, Kurt G. A., riksbanksdirektör

Sakkunniga: Jansson, Paul G., elektriker, riksgäldsfullmäktig, led. av riksdagen Regnéll, Cari Göran, fil. dr, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 januari

1977)

Experter: Livijn, Claes-Olof, direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Persson, Lars E. H., hovrättsråd (fr.o.m. den 12 januari 1977) Telestam, Gösta L., direktör (fr.o.m. den 1 april 1976) Ödlund, Lars-Olof, direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Sekreterare: Klangby, Lars-Erik, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare; Uggla, J. Magnus, byråsekreterare (fr.o.m. den 15 november 1976)

Lokal: Sveriges Riksbank, Brunkebergslorg 11, Box 16283, 103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 42.

Kommittén har i december 1977 avgetl betänkandet (SOU 1977:97) Finansieringsbolag.

Kommittén kommer att ta ställning till sitt uppdrag vad avser fondkommissionärer när riksdagen har behandlal prop. 1978/79:9 med förslag till fondkommissionslag, m. m.

6. FoB-utredningen (E 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 11 november 1976 och den 24 mars 1977 för att uireda frågan om behovet av framtida folk- och bostadsräkningar:

Ordförande: Lemne, Mats H., landshövding

Ledamöter; Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 8 februari 1977) Karlsson, Bengt Olof, departementsråd (fr.o.m. den 8 februari 1977) Ruisl, Erik H., professor (fr.o.m. den 8 februari 1977) Wallberg, Klas H. S., avdelningschef (fr.o.m. den 8 februari 1977) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 13 april 1977)

 

E:6    Skr 1978/79:103                                                          148

Experter: Danielsson, Georg, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 juni 1977) Grunberger, Jan R., byrådirektör (fr.o.m. den 29 juni 1977) Gustafsson, K. Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 juni 1977) Landström, L. Ivan, byrådirektör (fr.o.m. den 29 juni 1977) Samuelsson, Per S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Sjögren, Bernt A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I april 1978)

Sekreterare: Landberg, K. Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1977)

Bitr. sekreterare: Ekwall, Thomas F. H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1977) Lundström, K. Sixten L., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Lokal; Fredsgatan 6, 4 tr., 111 52 Stockholm, tel. 21 74 83 eller 21 74 73

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II E 6.

Utredningen har under november 1977 - oktober 1978 hållit 16 sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 23 december 1977 avgett delbetänkandet (Ds E 1977:2) Lägesrapport från FoB-utredningen.

Utredningen har i december 1978 avgett sitt huvudbetänkande (SOU 1978:79) Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning 1980.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Banklagsutredningen (Fi 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att göra en översyn av banklagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1976);

Ordförande: Malmgren, Kurl K-G., rättschef

Ledamöier: Danielsson, C. Bertil, bankdirektör Danielsson, Stig A., bankinspektör Eklöf, Kurl G. A., riksbanksdirektör Lindquist, Sven B. E., direktör Svenson, Sven G., direktör Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör

 

149                            Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:8

Sakkunnig: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör

Experter: Bökmark, Jan S., hovrättsassessor

Dahlheim, Bo I. G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Lindstrand, H. Tomas, civilekonom (fr.o.m. den 1 april 1978)

Sekreterare; Bredin, Lars A. G., kansliråd (fr.o.m. den 20 april 1977)

Bitr. sekreterare; Noltorp, Lars G. N., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1978) Nordström, L. Anders, tf. hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 november 1978)

Lokal; Göta hovrätt, Hovrättstorget, Box 422, 551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94 30 (bitr. sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II E I.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammanträden.

Utredningen har i november 1978 avgett delbetänkandet (Ds E 1978:4) Nya kapiialtäckningsregler för bankerna. Delbetänkande angående bankernas rörelseregler m. m. beräknas bli framlagt under år 1979.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

8. Utredningen (E 1977:01) angående statistiska centralbyråns (SCB) uppgiftsinsamling

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 för att utreda frågan om statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling;

Särskild utredare; Landberg, K. Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 25 april 1977)

Experter; Levenius, Gustav B. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 september 1977)

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977) Sandström, K. Rune, direktör (fr.o.m. den 20 september 1977)

Sekreterare: Hallberg, Dag R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 seplember 1977)

Lokal: Fredsgatan 6, 4 tr., 111 52 Siockholm, tel. 21 62 73 eller 21 74 83

 

E:8    Skr 1978/79:103                                                          150

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del 11 E 1.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av ulredningens arbete.

Utredningen har i maj 1978 a\'gelt delbetänkandet (Ds E 1978:2) Minskade uppgjflskrav på företag.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

9. Utredningen (E 1977:02) om lönsparande

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1977 med uppdrag atl utreda frågan om möjligheter till ökat lönsparande;

Särskild utredare: von Sydow, Gunnar, f. d. landshövding

Sakkunnig: Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 15 augusti 1977) Dahlberg, Lars C, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1977) Widestrand, Lars O., byrådirektör (fr.o.m. den 1 okiober 1977)

Sekreterare: Atterwall, Göran L., jur. kand. (fr.o.m. den 15 augusti 1977t.o.m. den22 januari 1978)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II E 2.

Utredningen har i januari 1978 avgett betänkandet (Ds E 1978:1) Ökat lönsparande. Uppdraget är därmed slutfört.

10. Kommittén (E 1977:03) med uppdrag att utreda med valutaregleringen sammanhängande spörsmål

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 för att utreda med valutaregleringen sammanhängande spörsmål:

Ordförande; Wickman, H. Krister, f. d. riksbankschef, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 september 1977)

 

151                          Kommittéer; Ekonomidepartementet    E;II

Ledamöter; Berg, Bengt R., direktör (fr.o.m. den I februari 1978) Berg, Bengt Åke, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978) Eklöf, Kurt G. A., riksbanksdireklör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ekman, Jan E. H. M., bankdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Enlund, Eric P., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari t.o.m den 24 oktober 1978)

Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 1 februari 1978) Johansson, Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1978) Larsson, L. Thorsten, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978) Nilsson,BenglG.,utredningschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Wachtmeister, Knut G. N.,led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Experter: Hall, Kurt Arne, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978) Nipstad, Jan A., bankokommissarie (fr.o.m. den 15 november 1977) Nyström, Lars A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Persson, Lars E. H., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 november 1978) Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Huvudsekreterare: Sahlén, Anders F., pol. mag. (fr.o.m. den I september 1978)

Sekreterare: Öjeheim, Per-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Bitr. sekreterare: de Neergaard, Claes D., civilekonom (fr.o.m. den Ijuli 1978 l.o.m.den 28 februari 1979)

Lokal: Regeringsgatan 65,3 tr., Box 7311, 103 90 Stockholm, tel. 21 55 20 (huvudsekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II E 3.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

11. Utredningen (E 1977:04) angående statistiska centralbyråns framtida behov av utrustning för automatisk databehandling

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 juni 1977 för atl utreda statistiska centralbyråns framtida behov av utrustning för automatisk dalabehandling;

 

E;ll    Skr 1978/79:103                                                           152

Särskild utredare: Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Experter; Ärvas, Christer G. T., avdelningschef (fr.o.m. den 24 oktober 1977) Gustavson, J. Krister, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 oktober 1977) Lönnberg, C. Åke B., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 okiober 1977) Öhman, Ulf R., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 oktober 1977)

Sekreterare; Söderberg, E. Lennart, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 24 oktober 1977 t.o.m. den 30 november 1978)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II E 4.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tretton sammanträden. Därutöver har fyra sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.

Ulredningen har den 30 november 1978 avgett betänkandet (Ds E 1978:3) ADB för SCB.

Uppdragei är därmed slutfört.

12. Utredningen (E 1977:05) angående översyn av lagen om försäkringsrörelse m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 föratt se över lagen om försäkringsrörelse m. m.:

Särskild utredare: Lind,  Johan  A.   L.,  hovrättslagman,  ordförande  i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 21 november 1977)

Experter: Bökmark, Jan S.. hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 januari 1978) Eriksson, A. A. Tage, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1978) Svensson, Åke E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978) von Willebrand, Karin M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978)

Sekreterare; Hahn, R. A. Birgitta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 januari 1978)

Lokal; Gamla Riksbanken, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II E 5.

Utredningen har under tiden den 10 januari 1977 -oktober 1978 hållit fyra sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

153                            Kommittéer; Budgetdepartementet    Bo:l

Bostadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:3,6, 7, 8 och 22

1.1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 mars 1969, den 29 juni 1970 samt den 18 juni 1971 för att se över gällande bestämmelser på punktskatteområdet i vissa delar (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1969 och den 2 oktober 1970:

Ordförande: Edslrand, Karl-Ingmar, departementsråd (fr.o.m. den 12 juli 1976)

Ledamöter; Thulin, Einar E;son, f. d. skattedirektör Wadell, Ulla G. S., skattedirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Willart, N. Bo, byråchef

Experter; Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Friedner, Lars F. V., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 september 1977) Olsson, Bertil O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1976) Schultz, J. Allan S., f. d. bitr. skatledirektör Sjöstrand, A. Mats T., byrådirektör (fr.o.m. den 14 september 1976)

Sekreterare; Lindgren, Per Anders, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 25 april 1977)

Bitr. sekreterare: Körner, Klas-Håkan (Håkan), tf. kammarrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Lokal; Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (ordföranden och sekreteraren). Postadress; Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden.

Utredningen har den 12 september 1978 avgett delbetänkandet (Ds B 1978:8) Beskattningen av sockerfria konfektyrer.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

 

B:2    Skr 1978/79; 103                                                         154

2. Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1971 med uppdrag att vetkställa leknisk översyn av mervärdeskatten (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971);

Utredningsman; Fridolin, Hans R., departementsråd

Experter: Allström, B. Greger B;son, bitr. skattedirektör (t.o.m. den 28 februari 1978)

Crabo, Sven, direktör Helmers, Dag, professor Lindstam, Leif E., kammarrättsråd Mellbin, B. Lennart, byråchef Norrman, Bo U. S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Sekreterare: Olofsson, L. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1976)

Bitr. sekreterare: Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Lokal; Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 15 sammaniräden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

3.1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ls och regeringens bemyndiganden den 14 april 1972 och den 18 november 1976 för att se över skattesystemet, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 maj 1972):

Ordförande; Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 29 november 1976)

Ledamöter; Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Beutley, A. Osborne, professor (fr.o.m. den 1 april 1974) Bergqvist, G. Holger, civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november 1976)

 

155                             Kommittéer: Budgetdepartementet    B;3

Björne, B. Gunnar, departementsråd

Brandt, Erik R., f. d. ombudsman, f. d. led. av riksdagen

Enlund, Eric P., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november

1976)

Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen

Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1974)

Hermansson, Carl-Henrik, f. d. chefredaktör, led. av riksdagen

Holgerson, Nils H., direktör (fr.o.m. den 26 februari 1975)

Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen

Krislenson, E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen

Lundgren Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29

november 1976)

Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29

november 1976)

Sundström, Olof G., utredningschef (fr.o.m. den 25 maj 1977)

Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976)

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 12 januari 1976) Andersson, Karl Olov, direktör (fr.o.m. den 9 december 1976) Barghoitz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1976) Edlund, C. Bertil, departementsråd

Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 21 februari 1977) Garke, Hans B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 augusti 1974) Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m, den 26 april 1977) Jönsson, E. Gustav, departementsråd Lindstam, Leif E., kammarrättsråd

Persson, E. Annika, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Swartling, Anders J. A., departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1976) Åberg, Carl Johan, forskare (fr.o.m. den 16 december 1975)

Expert i frågor som rör viss deklarationsundersökning; Nilsson, J. Ove G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 seplember 1974)

Expert i frågor som rör progressiv ulgiftsskait:

Lodin, Sven-Olof, professor (fr.o.m. den 21 augusti 1975)

Sekreterare; Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

Bitr. sekreterare; Gammer, Gerhard, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1976) Holm, Lars G., tf. kammarrättsassessor (fr.o.m. den 22 november 1976) Nyström, Kerstin, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 februari 1976)

Direktiv     och     tilläggsdirektiv     för     utredningen,     se 1973     års riksdagsberättelse Fi 42. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse

 

B;3    Skr 1978/79:103                                                           156

Fi 32     och     1975    års    kommhtéberättelse     Fi 27    samt     1977    års kommiltéberättelse del II B 6.

Utredningen har under tiden november - december 1977 hållit två sammanträden.

Utredningen har den 30 december 1977 avgett betänkandet (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för att utreda vilka frågor om arbets- och anställningsvillkor för tjänstemän som skall underställas Kungl. Maj;t och vilka som därutöver skall underställas riksdagens lönedelegation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1972):

Utredningsman: Foyer, Lars O., kanslichef

Lokal: Riksdagens näringsutskott, Brunkebergsterrassen 1, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 46.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1978-1979.

5. Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i
skatteprocessen

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 16 februari 1973 för att uireda frågan om regler om kvarstad, skingringsförbud m. m. i skatteprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):

Ordförande: Nordenadier, Anders, länsåklagare

Ledamöter: Bergh, Sten, länsråd

Gustafsson, K. G. Wilhelm, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Söderström, Kurt I. W., ingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Welander, Gösta, departementsråd Weslberg, H-0. (Olle), svarvare, led. av riksdagen

Sakkunnig; Nord, Karl-Erik, skattedirektör (fr.o.m. den 30 juni 1978)

 

157                              Kommittéer; Budgetdepartementet     8:6

Experter; Bjernstad, S. L. Börje, kronofogde Björnesjö, Sven G., taxeringsrevisor

Bruhn, Sigleif (Leif) E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 juni 1978) Gustafsson, K. G. Wilhelm, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 mars 1977 t.o.m. den 29 juni 1978)

Hirschfeldt, Johan H., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 30 juni 1978) Jarenius, J. Christer 1., direktör

Johanson, Lars R., länsråd (fr.o.m. den 17 februari 1976) Ljungwall, N. E. Folke, kammaråklagare (fr.o.m. den 17 februari 1976) Söderström, Kurt I. W., ingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 mars 1977 t.o.m. den 29 juni 1978)

Sekreterare; Erling, E. Martin H., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 22 april 1974)

Bitr. sekreterare; Nordahl, Jan-Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 juni 1977 t.o.m, den 30 november 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Fi 40. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II B 6.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 13 sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

6. Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda frågan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård

Tillkallad enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 11 maj 1973 för atl utreda frågan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1973);

Utredningsman: Lindberg, N, Olof, expeditionschef (fr.o.m. den 20 seplember 1974)

Sekreterare; Sellvall, L. Göran, kansliråd

Direktiven för den sakkunnige, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 41.

Den sakkunnige har den 7 februari 1978 avgetl betänkandet (Ds B 1978:1) Förvaltningen av Drottningholms kungsgård. Uppdraget är därmed slutfört.

 

B:7    Skr 1978/79:103                                             158

7. Revisions- och rationaliseringsutredningen (Fi 1974:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1974);

Ordförande; Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef (fr.o.m. den 15 december 1976)

Ledamöter; Ehrling, G. O. Ingvar, departementsråd (fr.o.m. den 15 december 1976) Jarmar, L. Håkan, organisationsdirektör (fr.o.m. den 15 december 1976) Palm, Tore, revisionsdirektör (fr.o.m. den 15 december 1976)

Sakkunniga: Edman, Kurt E., krigsråd (fr.o.m. den 25 mars 1977) Löwenmark,J. Örjan T., major (fr.o.m. den 15 december 1976; avliden) Sagrén, K. Åke, överstelöjtnant (fr.o.m. den 12 januari 1978)

Sekreterare: Grufberg,   Maj-Britt   K.,   tf.   organisationsdirektör  (fr.o.m.   den   15 december 1976) Nyman, V, Seppo, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 maj 1977)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 39.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 15 sammanträden.

Utredningen har den 2 november 1978 avgett betänkandet (Ds B 1978:9) Förvaltningsrevision inom försvaret.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredningen (Fi 1974:05) angående den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för att utreda frågan om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 5 november 1974);

Utredningsman: Jeding, Lars G., tf. utbildningschef (fr.o.m. den 11 oktober 1976)

Experter: Andersson, L. Ingemar, ombudsman Asplund, C. Christer, ombudsman Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1977)

 

159                              Kommittéer; Budgetdepartementet    B:9

Gothefors, Per L., ombudsman

Lagerström, Ulf Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 augusti

1976)

von Otter, Caslen, professor (fr.o.m. den 10 februari 1977)

Sekreterare: Claeson, Bo, tf. departementssekreterare (fr.o.m. den 11 oktober 1976)

Bitr. sekreterare: Söderström, Lars M., byrådirektör (fr.o.m. den 21 februari 1977)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse Fi 42.

Utredningen har under tiden november 1977 - maj 1978 hållit fyra sammanträden.

Ulredningen har den 17 december 1976 avgelt betänkandet (SOU 1976:61) Statlig personalutbildning, ett principförslag och den 6 juni 1978 betänkandet (SOU 1978:41) Statlig personalutbildning, utbildning för administration och ledning.

Uppdragei är därmed slutfört.

9. Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 februari 1975 föratt utreda frågan om det skatteadministrativa sanktionssystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1975);

Ordförande; Widmark, P, Sverker V., tf. kammarrättslagman

Sakkunniga; Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen Westberg, H-0. (Olle), svarvare, led. av riksdagen

Experter; Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Burström, Brita A., byråchef (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978)

Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Johansson, Bo G. H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Lundholm, Eric L. O., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den I augusti 1975) Malsson, Tommy, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Sekreterare: Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

 

B;9    Skr 1978/79:103                                                          160

Bitr. sekreterare; Olsson, E. Ragnar, taxeringsintendeni (fr.o.m. den 12 september 1977)

Lokal: L. Nygatan 1,1 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack. 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommitléberätlelse Fi 40.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 18 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisaiioner och andra som berörs av utredningens arbele. Vidare har utredningen under perioden företagit studiebesök i Danmark, Finland och Norge.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

10. Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för att utreda vissa frågor angående avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för tryggande av anställds pensionering, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars 1976):

Utredningsman: Wahlgren, E. Göran, regeringsråd

Experter; Berglöf, J. Sigvard C. D;son, skattedirektör Eriksson, Gösta, direktör

Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 september 1978)

Kihlström, Laila K. E., direktör (fr.o.m. den 19 januari 1977) Lindberg, Göran, direktör

Persson, E. Annika, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 april t.o.m. den 3 september 1978)

Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 februari 1977) Thornell, Anders B., länsråd (fr.o.m. den 19 januari 1977) Öhman, Arne J. P., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 januari 1977)

Sekreterare; Edling, A. Roland, tf. förste länsassessor

Lokal; Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro, tel. växel 019/13 60 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse del II B 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 14 sammanträden.

 

161                             Kommittéer: Budgetdepartementet    B; Il

Utredningen har den 20 november 1978 avgett delbetänkandet (Ds B 1978:13) Avdragsrätt for utländska pensionsförsäkringspremier m.m. Utredningen beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

11. Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 februari 1976 föratt utreda frågan om samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande: Westerlind, Erik A., landshövding

Ledamöter; Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen

Fransson, Arne A. E., personalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1977)

Fridolfsson, Filip W., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1977)

Löfberg, Karl Axel, f. d. departementsråd Wilhelmsson, Arne E., rådman Ångström, Rune T., led. av riksdagen

Sakkunniga; Ekström, Bert O., avdelningschef (fr.o.m. den 15 juni 1976) Jäderqvist, K. Bertil, kronofogde (fr.o.m. den 1 september 1976) Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 30 juni 1977) Åvall, Sven K., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Experier: Björklund, Jan O., planeringsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976) Bovidson, Thure, företagareföreningsdirektör (fr.o.m. den 9 seplember 1976)

Herrstedt, Henry T. O., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976) Thornell, Anders B., länsråd (fr.o.m. den 9 september 1976)

Sekreterare; Ohlsson, J. Staffan C, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Bitr. sekreterare; Berge, Lars Magnus, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 18 september 1978)

Ottemark, Hans O., byrådirektör (fr.o.m. den 22 augusti 1977 t.o.m. den 17 september 1978)

11    Riksdagen 1978/79. I sami Nr 103

 

B; 11     Skr 1978/79:103                                                       162

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00( sekreteraren och bitr. sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberätlelse del II B I.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Kommittén har under perioden företagit en studieresa till Norrbottens län.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

12. 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 september 1976 för alt göra en översyn av reglerna för fastighetstaxering (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1976):

Ordförande; Björne, B. Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Hall, A. Bertil, fastighetsråd

Jansson,  Paul  G., elektriker, riksgäldsfullmäktig,  led.  av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978)

Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978)

Lundgren, Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978)

Malmberg, C. Lars E., bitr. skattedirektör

Stensson, S. L. Börje, skolchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978) Wadell, UllaG.S., skattedirektör

Sakkunnig: Fredelius, Bo B., kammarrättsråd (fr.o.m. den 10 februari 1977)

Experier; Carlegrim, N. Erik A., professor (fr.o.m. den 10 februari 1977) Fridell, G. Ingvar, universitetslektor (fr.o.m. den 20 mars 1978) Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1977)

Henriksson, Kjell-Åke, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 juni 1978) Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd (fr.o.m. den lOfebruari 1977) Nilsson, Nils-Erik, professor, avdelningschef (fr.o.m. den 19 september 1977)

 

163                                    Kommittéer; Budgetdepartementet    B; 13

Sekreterare: Hiibinette, Ewa L. E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 28 april 1978) Widebäck, I. Birgitta, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 6 oktober 1976)

Lokal: L. Nygatan 1, 1 tr., tel. växel 763 10 00 (Widebäck). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse del II B 4. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II B 4.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 32 sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheter, organisaiioner och andra som berörs av kommitténs arbele. Däruiöver har ett flertal sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom kommittén.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

13. Förvaitningsutredningen (B 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 december 1976 för att utreda frågan om bättre metoder för planering och hushållning i statsförvaltningen:

Ordförande: Tarschys, N. Daniel, statssekreterare, led. av riksdagen

Ledamöter: Hanson, Per-Olof, borgarråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Kristiansson, N. Axel, lantbrukare Lewén-Eliasson, Anna Lisa, led. av riksdagen Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen Träff, Sven-Olov A., direktör, led. av riksdagen

Sakkunniga; Andersson, B. Göran, ombudsman Båfält, B. Evert, kanslichef (fr.o.m. den 15 mars 1977) Carlsson, Jan-Olof, bergsingenjör

Carnhagen, Göran E. T., departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1977) Olsson, E. Olof, andre förbundsordförande

Experter: Dahlberg, Lars B. L.,avdelningsdirektör(fr.o.m.den l4november 1977) Dahlberg, Lars C, departementsråd (fr.o.m. den 1 okiober 1977) Engström, Odd E. L., utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 mars 1977) Esping, Hans G., revisionsdirektör (fr.o.m. den 22 september 1977)

 

B; 13    Skr 1978/79:103                                                       164

Fallenius, Ann Marie, byrådirektör (fr.o.m. den 1 seplember 1977)

Fransson, Bo-Gunnar L., avdelningschef (fr.o.m. den 25 mars 1977)

Hillman, Bo I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 juni 1977)

Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef (fr.o.m. den lOfebruari 1977)

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 15 september

1977)

Werbell, Bror I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1977 t.o.m.

den 31 juli 1978)

Wetterberg, Ulf G., tf. departementsråd (fr.o.m. den februari 1978)

Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 augusti 1977)

Sekreterare: Annerberg, Rolf G., byrådirektör (fr.o.m. den 12 april 1977) Carlsson, Sture E., byrådirektör (fr.o.m. den 12 april 1977)

Bitr. sekreterare: Norén, Agneta, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Schiick, Johan H., byrådirektör (fr.o.m. den 11 september 1978)

Lokal; L. Nygatan 1, 1 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreterarna och bitr. sekreterama). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II B 11.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheter, utredningar och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 28 februari 1978 till statsrådet och chefen för budgetdepartementet avgett en skrivelse om tillämpning och efterlevnad av kungörelsen (SFS 1970:641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd. En arbetsgrupp inom utredningens sekretariat har i juni 1978 avgett skriften Krångla lagom!

Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under år 1979.

14. Vägtrafikskatteutrednmgen (B 1977:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 mars   1977 med uppdrag att göra en leknisk översyn av vägtrafikbeskaltningen:

Särskild utredare; Lindstam, Leif E., kammarrättsråd

Experter; Bomhager, Sven-Åke (Sven) I., förste byråsekreterare Carlson, Å. Lennart, bitr. skatledirektör Eriksson, K. Birger, avdelningsdirektör

 

165                             Kommittéer: Budgetdepartementet    B: 15

Guste, Göran L., byrådirektör

Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Sekreterare; Sjöstrand, A. Mats T., byrådirektör

Lokal; Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II B 2.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörs av ulredningens arbete.

Utredningen har den 17 juli 1978 avgelt delbetänkandet (Ds B 1978:5) Översyn av vägtrafikbeskattningen. Del 1. Kilometerskatt.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

15. Stämpelskatteutrednuigen (B 1977:06)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 21 april 1977 med uppdrag att se över reglema om stämpelskatt och expeditionsavgift samt avgiften för förhandsbesked i taxeringsfrågor:

Särskild utredare: Francke, Jan Å., kammarrättsråd

Experter; Bredin, Lars A, G., kansliråd Hagman, Björn O., byrådirektör

Kleist, Åke O., revisionsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978) Lundholm, Eric L. O., bitr. skattedirektör Rehnström, K. Åke H., hovrättsassessor Åhlén, Lars, lagman

Sekreterare: Tomgren, Håkan E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 11 juni 1977)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II B 5.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

B; 16    Skr 1978/79:103                                                        166

16. Utredningen (B 1977:07) med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 maj 1977 med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län:

Särskild utredare: Ångström, Rune T., led. av riksdagen

Sakkunniga; Beckman, Lars E. A., bitr. professor, universiletsrektor Carlsson, P. Bertil, kommunalråd Forsell, Harry A., länsråd Lundberg, Henry L., direktör Svensson, Åke G., fil. dr, utbildningsledare

Expert: Pärson, Hanns B. S., direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Sekreterare: van der Capelien, Constance (Connie) E., departementssekreterare Peterson, Christer B. O., byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lokal: Länsstyrelsen i Västerbottens län, 901 86 Umeå, tel. växel 090/ 12 20 00 (Peterson).

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberällelse del II B 6.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit fyra sammanträden.

Utredningen har den 30 december 1977 avgett delbetänkandet (Ds B 1977:11) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län, del 1 och den 27 november 1978 delbetänkandet (Ds B 1978:14) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län, del 2.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1979.

17. Monopolutredningen (B 1977:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 7 juli 1977 med uppdrag att utreda frågan om särställning för vissa myndigheter och förelag vid leveranser till staten:

Särskild utredare: Lindencrona, Gustaf C. A., bitr. professor (fr.o.m. den 1 augusti 1977)

Expert; Bergkvist, Arne B. S., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

 

167                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    B; 18

Sekreterare; Roman, Rolf-Erik, pol. mag. (fr.o.m. den 15 oktober 1977)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartemeniet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse dei II B 7.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden med en interdeparlemental referensgrupp samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer, företag och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 19 juni 1978 avgett delbetänkandel (SOU 1978:48) Konkurrens på lika villkor.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1979.

18. Delegationen (B 1977:09) för företagens uppgiftslämnande m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 för att aktivt verka för att begränsa och underlätta företagens uppgiftslämnande;

Ordförande: Wirsäll, Nils-Erik, verkst. direktör (fr.o.m. den I september 1977)

Ledamöter; Ahrfelt, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den 1 seplember 1977) Andersson, BenglL, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 1 seplember 1977) Bergstig, Lars H., informationssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1977)

de Woul, Jan T. J., pol. mag. (fr.o.m. den 1 september 1977) Haglund, Sune K., boktryckare (fr.o.m. den 1 september 1977) Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 december 1978)

Hedberg, Stig £., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 seplember 1977) Myrbeck, Arne K. D., sektionschef (fr.o.m. den 1 september 1977) Radesjö, G. Wivi-Anne, företagare led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 seplember 1977)

Tarschys, N. Daniel, statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 4 december 1978) Wästberg, Greta E., direktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Expert: Landberg, K. Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Delegationens kansli är organiserat i sektorer med utgångspunkt från departementens verksamhetsområden.

 

B; 18    Skr 1978/79:103                                                       168

Sekreterare; Armholl, Roland H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1978) Densjö,  K.  A.  Sören, byrådirektör (fr.o.m. den  13 oktober 1977), arbetsmarknads-, utrikes-, handels- och industridepartementen Edsta, Björn O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 15 maj 1978), utrikes- och handelsdepartementen Hallberg, Dag R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1978), social-och försvarsdepartementen

Ihrmark, Astrid K. M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978), budget-och utbildningsdepartementen

Lemne, Marja E., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 okiober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978), kommun-, bostads-, utbildnings- och socialdepartementen

Lindqvist, A. M. Christina, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 13 okiober 1977 t.o.m. den 26 november 1978), justitie- och kommunikationsdepartementen samt delar av jordbruksdepartementet Nordqvist, Rolf G., pol. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1979) Pedersen, Zaid O. B., byrådirektör (fr.o.m. den 13 oktober 1977), ekonomidepartementet och delar av jordbruksdepartementet (miljöfrågor)

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977), kanslichef

Tollerz, Kerstin B., byrådirektör (fr.o.m. den 5 oktober 1977 t.o.m. den 5 oktober 1978), budgetdepartementet

Werbell, Bror I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 okiober 1978), kommun- och bostadsdepartementen

Lokal: Birger Jaris torg 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 22 36 00 (sekreterarna)

Direktiven för delegationen, se 1978 års kommittéberättelse del II B 8.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, företag, organisaiioner och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå t.o.m. år 1980.

19. Dagspresskommittén (B 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 med uppdrag att göra en allmän översyn över gällande bestämmelser för statligt stöd till dagspressen;

Ordförande; Nilsson, N. Per-Erik, justitieombudsman (fr.o.m. den 25 januari 1978)

 

169                             Kommittéer: Budgetdepartementet    B:20

Ledamöter: Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Andersson, J. Sven G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Hanson, Per-Olof, borgarråd (fr.o.m. den 25 januari 1978) Karlsson, K. J. Urban, internationell sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978) Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978) Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Sakkunniga: Engström, Johan L. E., verkst. direktör (fr.o.m. den 25 januari 1978) Johansson, Östen, redaktör (fr.o.m. den 25 januari 1978) Präntare, Bo L. O., kanslichef (fr.o.m. den 25 januari 1978) Ramstén, Nils E., ombudsman (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Experter; Hedén, Kerstin E., kanslisekreterare (fr.o.m. den 2 mars 1978) Ohlsson-Leijon, S. H. Lennart, direktör (fr.o.m. den 2 augusti 1978) Westergren, Håkan W., byrådirektör (fr.o.m. den 2 augusti 1978)

Sekreterare: Gustafsson, Karl Erik, docent (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Bitr. sekreterare: Hanson, H. Samuel (Sam) M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren). Postadress; Budgetdepartemeniet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II B 1.

Kommittén har under tiden mars - oktober 1978 hållit fem sammanträden.

Kommittén har den 9 oktober 1978 avgelt delbetänkandet (Ds B 1978; 10) Översyn av presstödet.

Huvudmannaskapet för kommittén, vars arbete beräknas pågå under hela år 1979, avses bli överfört till utbildningsdepartementet.

20. Traktamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 med uppdrag att se över reglema om beskattning av traktamenten m.m.:

 

B:20    Skr 1978/79:103                                                         170

Ordförande: Reuterswärd. Erik A. P., regeringsråd (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ledamöter: Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hägelmark, S. Eric L., kapten, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Sakkunniga; Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hirschfeldt, Johan H., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hägglund, Sven-Olof, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Högberg, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1978) Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Experter: Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 16 mars 1978) Karlson, Matts E., förste revisor (fr.o.m. den 29 juni 1978) Wilhelmsson, F. Uno, lönedirektör (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Sekreterare: Palme, Sven C. G., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 14 mars 1978) Ström, Ivan S., länsassessor (fr.o.m. den 14 mars 1978)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreterarna). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven för de sakkunniga, se 1979 års kommittéberättelse del II B 2.

De sakkunniga har under tiden april - oktober 1978 hållit fem sammaniräden. Därutöver har sammanträden hållils i en särskild arbetsgrupp.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1979.

21. Konsidtexportutredningen (B 1978:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 med uppdrag atl utreda frågan om samverkan i fråga om statlig konsultverksamhet i utlandet m. m.;

Särskild utredare: Dennis, Bengt, ambassadör (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Expert: Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 april 1978)

 

171                            Kommittéer; Budgetdepartementet    B:22

Sekreterare; Skogö, Ingemar, byrådirektör (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Svensson, Cari-Gustaf Å., civilekonom (fr.o.m. den 13 november 1978)

Lokal: Tysta Marigången 2,4 tr., tel. växel 763 10 00. Postadress: Konsullexportutredningen, Ulrikesdeparlemenlet, Box 16121, 103 23 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II B 3.

Utredningen har under tiden maj - oktober 1978 haft överläggningar med olika myndigheter och företag som berörs av utredningens arbete. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

22. Organisationskommittén (B 1978:04) för statens arbetsgivarverk

Tillkallade enligt regeringens beslut den 29 juni 1978 med uppgift atl under liden intill den 1 januari 1979 förbereda de närmare besluten om arbetsgivarverkets ställning, uppgifter och inre organisation;

Ordförande: Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Ledamöter: Bohlin, Bengt C, lönedirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978) Engdahl, K. Anders F., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juli 1978) Kolström, K. E. Gunnar, lönedireklör (fr.o.m. den 3 juli 1978) Larsson, Gösla E., personaldirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978) Lindahl, K. Olof R., förhandlingsdirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Experter: Lagerström, Ulf Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juli 1978) Rydén, Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 31 oktober 1978)

Särskilda direktiv har ej meddelals.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1978 hållit 18 sammanträden.

Kommittén har den 15 september 1978 avgelt förslagtill anslagm.m. och den 20 november 1978 förslag till instruktion m. m. för statens arbetsgivarverk för tiden den 1 januari - den 30 juni 1979.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

B;23    Skr 1978/79:103                                           172

23. Utredningen (6 1978:05) om åtgärder vid beskattningen för att främja forsknings- och utvecklingsinsatser

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 14 september 1978 med uppdrag att utforma förslag till åtgärder vid beskattningen för alt främja forsknings- och utvecklingsinsatser:

Särskild utredare: Mileikowsky, Curt, tekn. dr (fr.o.m. den 14 seplember 1978)

Sakkunniga; von Bahr, Stig V., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 6 november 1978) Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 6 november 1978) Hedborg, AnnaM., sekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978) Hållsten, E. Bertil, utredningschef (fr.o.m. den 6 november 1978) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978) Sidenbladh, Thomas P., If. departementsråd (fr.o.m. den 6 november 1978)

Sekreterare: Tömros,   E.   A.  Christer,  regeringsrättssekreterare (fr.o.m.  den 20 november 1978)

Lokal: Gamla Riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress; Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II B 7.

24. Förhandlare (B 1978:06) för förhandlingar med Solna kommun om vissa markfrågor, m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 september 1978 för alt företräda staten vid förhandlingar med Solna kommun om överlåtelse av vissa markområden, m.m.:

Förhandlare; Englund, K. Svante 1., överdirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Sakkunniga; Hägg, Y. O. Sture, avdelningschef (fr.o.m. den 6 november 1978) Smith, A. Åke, planeringsdirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Experter: Norell, Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 november

1978)

 

173                             Kommittéer: Budgetdepartementet    B:25

Tengwall, JanO., byråchef (fr.o.m. den 6 november 1978) Särskilda direktiv har ej meddelats.

25. Utredningen (B 1978:07) om real beskattning av räntor och kapitalvinster, m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag alt belysa konsekvensema av en real beskattning av räntor och kapitalvinster, m. m.;

Särskild utredare; Lindencrona, Gustaf C. A., bitr. professor (fr.o.m. den 7 november 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II B 8.

 

U:l    Skr 1978/79:103                                              174

Utbildningsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:4, 7, 15, 22, 27, 29 och 42

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1, 2, 3, 7, 8, II och 17

I. Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54) för universitet och högskolor (LUP-kommittéerna)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 29 juni 1964 för alt utarbeta lokalprogram och utruslningsprogram för universitet och högskolor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):

Samarbetsnämnden (E 1965:54:01) för LUP-kommittéerna:

Ordförande; Löwbeer, Hans, universitetskansler

Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef

Beckman, Lars E. A., bitr. professor, universitetsrektor Hammar, Stig H., universiletsråd Hultin, S. Eriand V., tekn. lic. Konnander, Benkt A. V., överdirektör Lindstrand, Leif, byggnadsråd Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Norberg, Dag L., professor Philipson, Lars H. G., civilingenjör Törnquist, Harry E., byggnadsråd Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd

Experter: Abel, Enno, professor Allander, Claes C. G., professor Andersson, A. Owen, tekn. lic.

Angvik, Lennart, läromedelsintendent (fr.o.m. den 1 februari 1977) Arrhenius, N. Erik A., bitr. professor Bjerkén, Torslen, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1978) Ehrner-Samuel, Harriet S. K., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Eskilsson, Per H., revisionsdirektör Fors, Sbclen R., f. d. byråchef

 

175                                Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:I

Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari 1975

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Johansson, Bertil C. Å., förste forskningsingenjör

Kjellén, Bengt I., civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Lindquist, B. Rune L., byråchef

Lustig, Gunnar, intendent

Mattsson, Lars G., verkmästare (fr.o.m. den I februari 1977)

Mårtensson, Skotte, universitetslektor

Plato, Nils G. B., yrkesinspektör (fr.o.m. den 6 oktober 1977 t.o.m. den

30 september 1978)

Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari 1975 t.o.m.

den31 oktober 1978)

Waller, Tage E., veterinär

Öbrink, Karl Johan, professor

Huvudsekreterare; Moll, Olof G., byråchef (tjänstledig) Nygren, Jan, kanslichef (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Bitr. sekreterare; Albertsson, E. Birgitta, fil. kand. (t.o.m. den 31 december 1978) Hallgren, E. Margaretha, fil. kand. Johnsson, Roland G., avdelningsdirektör Kugelberg, Otto F. R. L, fil. dr (fr.o.m. den 1 april 1975) Ozolins, H. Berit, fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1977) Persson, Ann C, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Sellers, Pia M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1976) Tunebro. B. Torslen J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Österman, Elsa, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Lokal; Vasagalan 52, Box 45049, 104 30 Stockholm, tel. växel 24 85 60

Direktiven för kommittéerna, se 1%5 års riksdagsberätlelse E 54.

Nämnden  har  under  tiden november  1977 - oktober  1978 hållit sex sammaniräden.

LUP-kommittén (E 1965:54:02) för Uppsala:

Ordförande: Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd

Ledamöter: Augustsson, Ame, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1977) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Ling, Lars, institulionstekniker Ringborg, S. Erland, byråchef (fr.o.m. den I januari 1977)

 

U;l    Skr 1978/79:103                                              176

Rydén, Jan E., avdelningschef

Täckholm, Fredrik, fil. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Kommittén för Uppsala har under tiden november 1977-oktober 1978 hållit sju sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:03) för Lund:

Ordförande: Hammar, Stig H., universiletsråd

Ledamöter; Broberg, K. Bertram, professor Frostell, Anders, jur. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1977) Hellgren, G. Bertil, maskinist Julhagen, Leif R., byggnadsråd Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Moll, Olof G., byråchef Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén för Lund har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:04) för Göteborg:

Ordförande: Lundgren, Georg E. H., professor, rektor

Ledamöter: Balsvik, Karin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Juthagen, Leif R., byggnadsråd Knape, Anders, fil. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1977) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Rydén, Jan E., avdelningschef Ry din, Roland Y., fil. kand. Thun, K. Ragnar, byråchef Wemminger, Lars V., förste forskningsingenjör

Kommittén för Göteborg har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:05) för Stockholm:

Ordförande; Norberg, Dag L., professor

Ledamöter; Eklund, K. Ronnie, jur. kand.

 

177                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U;l

Ekman, Stig Rune, forskningsingenjör

Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Lindstrand, Leif, byggnadsråd

Moll, Olof G., byråchef

Pemow, Bengt B., professor (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Rasmuson, Anders S. H., professor

Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén för Stockholm har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:06) för Umeå:

Ordförande; Beckman, Lars E. A., bitr. professor, universitetsrektor

Ledamöter; Enquist, N. Daniel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 december 1977) Larsson, Staffan, soc. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindstrand, Leif, byggnadsråd (fr.o.m. den 1 maj 1977) Nordlander, N. Arne, universitetslektor

Nyman, Lars A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1977 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Rydén, Jan E., avdelningschef Wickholm, Jan, tekn. stud. (fr.o.m. den 9 december 1977)

Kommittén för Umeå har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:07) för Linköping:

Ordförande: Almefelt, Paul V., byråchef

Ledamöter: Balsvik, Karin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Bengtsson, Bernt-OIof, teknolog (fr.o.m. den 19 januari 1977) Lindell, Mats G., avdelningsdirektör Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juh 1976) Olsson, Björn E., förste driftsingenjör Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén för Linköping har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit fyra sammanträden.

LUP-nämnden och LUP-kommittéema beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

12    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

U;2    Skr 1978/79; 103                                                         178

2. Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls beslut den 30 juni 1%7 med uppgift alt förhandla om en avtalsreglering av de upphovsrätlsliga frågoma på undervisningsområdet.

De sakkunnigas uppgift är att förhandla om en avtalsreglering rörande inspelning av upphovsrättsligt skyddat material inom undervisningsverksamheten. Från upphovsrätlslig synpunkt gäller olika regler för inspelning av ljudradioprogram och TV-program. De sakkunnigas förhandlingar skall enbart omfatta TV-programmen. Därvid skall beakias atl olika regler kan böra gälla för undervisningsprogram och andra program. De sakkunniga skall inte ta upp frågor som rör storleken av de ersättningar som kan komma ifråga.

Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd

Ledamot: Bergström, Svante B., professor

Experter: Ahlslröm, Bengt, avdelningsdirektör Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör Eliasson, Per-Erik, statssekreterare Landström, Sten-Sture H., direktör Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör

Sekreterare: Grijling, Britt M., departementssekreterare

Lokal; Utbildningsdepartementet, Storkyrkobrinken 4, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 94 (sekreteraren). Postadress; Fack, 103 10 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

De sakkunniga har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med förelrädare för intressen, som berörs av uppdraget.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1979.

3. Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 mars 1%9 för att planera och samordna m.m. restaurangverksamheten vid universiteten och

 

179                               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U;4

högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1%9 och den 29 juli 1972):

Ordförande: Hagbergh, Göran G. E., kanslichef (fr.o.m. den 15 september 1975)

Ledamöter; Almefelt, Paul V., byråchef Brundell, Nils-Erik, direktör Eskilsson, Per H., revisionsdirektör Fors, Sixten R., f. d. byråchef Juthagen, Leif R., byggnadsråd

Magnusson, Leif, divisionschef (fr.o.m. den 1 okiober 1975) Philipson, Lars H. G., civilingenjör

Experter: Heister, Per, mellanstadielärare (fr.o.m. den 1 juni 1978) Johansson, Sjunne, ombudsman (t.o.m. den 30 juni 1978) Johnsson, Roland G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 31 maj 1978)

Moberg, Kaj, förste stadsveterinär (t.o.m. den 30 juni 1978) Söfelde, Karin, socialinspektör (t.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare: Heister, Per, mellanstadielärare (fr.o.m. den 1 januari 1977 t.o.m. den 31 maj 1978) Johnsson, Roland G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Lokal: Vasagatan 52. Postadress; Box 45049, 104 30 Stockholm, tel. växel 24 85 60

Direktiven   för   kommittén,   se 1970   års   riksdagsberättelse   U 46. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 21.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sill arbete under år 1979.

4. Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunema (SSK)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 september 1972 för att utreda ansvarsfördelningen mellan slal och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan (se Post- och Inrikes tidn. den 22 seplember 1972):

Ordförande: Arfwedson, Anders J., statssekreterare (fr.o.m. den 21 februari 1978)

 

U:4    Skr 1978/79:103                                                          180

Edam, Cari Tomas H:son, departementsråd (fr.o.m. den 9 november 1977 t.o.m. den 20 februari 1978)

Ledamöter: Andersson, Lennart F. H., sludieombudsman, led. av riksdagen Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd (fr.o.m. den 13 februari 1975 I.o.m. den 8 november 1977)

Gillslröm, K. Åke, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13februari 1975) Gölhberg, Kerstin V., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1975) Karlsson, K. J. Urban, internationell sekreterare (fr.o.m. den 13 februari 1975)

Landström, Sten-Sture H., direktör Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 15 okiober 1976 t.o.m. den

10     mars 1978)

Nyhage, HansB., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1975) Olsson, A. Maj Britt, fru (fr.o.m. den 13 februari 1975) Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 24 februari 1978) Stålhammar, Bert E. J., skolinspektör, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den

11     mars 1978)

Experier: Andersson, Ingemar, ombudsman (fr.o.m. den 16 januari 1978) Andersson, Lennart, rektor (fr.o.m. den 13 januari 1976) Andersson, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 30 april 1974 t.o.m. den 13 januari 1978)

Alexandersson, Rune J., sekreterare (fr.o.m. den 12 september 1974) Backmann, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 10 april 1975) Bergman, Folke, skoldirektör

Björkman, Fredrik, förste länsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1976) Carlsson, Lennart, skolinspektör

Cornelius, Claes, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 5 april 1974) Ekelius, Wåge, byrådirektör (fr.o.m. den 26 augusti 1974) Eklund, Kari, intendent (fr.o.m. den 18 mars 1974) Elvander, Nils, professor (fr.o.m. den I januari 1978) Engman, Ove, adjunkt (fr.o.m. den 18 april 1977) Eriksson, Hilding, bitr. skoldirektör

Fagerström, Jan Peter, studierektor (fr.o.m. den 29 april 1974) Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 6 maj 1976) Furumark, Ann-Marie, byråchef Grendin, Kurt, undervisningsråd Gårmark, Thore O., direktör Hagman, B. Anders, bitr. avdelningschef Hamber, Hans, undervisningsråd Hedberg, Anders, sekreterare Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande

 

181                              Kommittéer; Utbildningsdepartementet    U;4

Hellzén, Nils, metodiklektor (fr.o.m. den 17 maj 1976)

Henrysson, Sten, professor

Hjalmarsson, Sven, rektor

Holm, Lennart, avdelningsdirektör

Holmberg, Bo, bitr. skoldirektör

Höglind, Lars O., bitr. skoldirektör

Jacobson, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 3 september 1974)

Karierö, Lars-lngemar, länsskolinspektör (fr.o.m. den I september 1976)

Karlin, Bengt, organisationsdirektör

Karlsson, John-Evert, sekreterare

Karlsson, Torslen, sekreterare

Kebbon, Lars, direktör

Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975 t.o.m. den 12december

1977)

Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 16 april 1975)

Larsson, Lennart, utbildningschef

Levén, Sören, byrådirektör

Lindstedt-Piltz, Inga, advokat

Lukkari, Bror, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)

Lundgren, Ulf, bitr. professor

Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd

Lövgren, Esse T. C, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 september 1976

t.o.m. den 30 juni 1978)

Marklund, O. Sixten A., skolråd

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Mårtensson, Stig, förvaltningschef (fr.o.m. den 7 maj 1974)

Nilsson, Gothard, f. d. landstingsdirektör

Nilsson, Johnny, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975)

Olsson, Sven-Robert, sekreterare (fr.o.m. den I augusti 1977 t.o.m. den

31 maj 1978)

Palmquist, Kurt, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 16 april 1975 I.o.m.

den 23 januari 1978)

Persson, Mårten, fil. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Petersson, Hans, länsskolinspektör (fr.o.m. den 13 januari 1976)

Reuterswärd, Claes, kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 april 1974)

Rinman-Car/sson, Anna, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 24 januari

1978)

Rådmark, Johan, förbundsordförande (fr.o.m. den 13 december 1977)

Sahlén, Hans, ombudsman

Stegö, Eskil, rektor

Stenhem, Bengt, kamrer (fr.o.m. den 7 maj 1974)

Stetler, Emil, avdelningsdirektör

Sälgström, Leif, adjunkt

Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m. den 1 september 1975)

 

U:4    Skr 1978/79:103                                                          182

Trozell, Bertil, personaldirektör

Törnqvist, Ingvar B., rektor (fr.o.m. den 1 september 1976)

Vestlund, A. G. Gösta, undervisningsråd

Wandén, Stig, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1974)

Wester, Jan, adjunkt

Wik, Lars, avdelningsdirektör

Sekreterare; Nicklasson, Stina A. R., skolinspektör (fr.o.m. den 1 seplember 1975)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse U 55. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommiltéberättelse U 36 och 1978 års kommittéberättelse del II U 14.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit lolv sammanträden.

Utredningen har den 12 oktober 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:65) Skolan. En ändrad ansvarsfördelning.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Bibelkommissionen (U 1972:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ls bemyndigande den 1 december 1972 för att nyöversätta Nya testamentet (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1973);

Ordförande; Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 oktober 1978) Rodhe, Birgit, statsråd (t.o.m. den 19 oktober 1978)

Ledamöter; Björck, Staffan, professor

Erlander, Lillemor, kyrkoadjunkt (fr.o.m. den 24 januari 1978) Forkman, Göran, docent Lindström, Harry, fil. lic.

Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f. d. led. av riksdagen (t.o.m. den 23 januari 1978)

Marlling, Carl Henrik, direktor

Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, f. d. led. av riksdagen Narrowe, Morton H., rabbin (fr.o.m. den 1 juli 1975) Vallquist, Gunnel, författare

Experter: Andersson, Lars, författare (fr.o.m. den 1 september 1977) André, Gunnel, teol. kand. (fr.o.m. den 1 september 1977)

 

183                               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U;5

Bagg, Aron, ingenjör (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Bergsten, Torsten, lektor (fr.o.m. den 1 september 1977)

Björndalen, Anders J., docent (fr.o.m. den 1 april 1978 t.o.m. den 29

februari 1980)

Blomqvist, Jerker, tf. professor (fr.o.m. den I juli 1974)

Brandt, Krister, pastor (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Dewailly, Leon N. G., teol. dr (fr.o.m. den 1 september 1975)

Edman, Stefan, folkhögskollärare (fr.o.m. den 1 september 1977)

Gellerstam, Martin, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Gerhardsson, Birger, professor

Gerleman, Gillis H., professor (fr.o.m. den 15 november 1975)

Hammar, Anna Karin, kyrkoadjunkt (fr.o.m. den 1 september 1977)

Harlman, Lars, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Hartman, Olov, teol. dr (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Hellström, Jan Arvid, docent (fr.o.m. den I september 1977)

Hemrin, Sven, teol. lic. (fr.o.m. den 1 seplember 1977)

Hidal, Sten, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Hildebrand, Karl-Gustaf, professor (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Huldén, Lars, professor (fr.o.m. den 1 september 1977)

Illman, Karl-Johan, tf. professor (fr.o.m. den 1 september 1977)

Johnson, Bo, docent (fr.o.m. den I mars 1976)

Julen, Bjöm, docent (fr.o.m. den 1 september 1977)

Kieffer, René, docent (fr.o.m. den 1 september 1977)

Kronholm, B. Tryggve, docent

Linden, Ingemar, docent (fr.o.m. den 1 september 1977)

Meltinger, N. D. Tryggve, professor (fr.o.m. den 1 november 1977)

Molde, F. Bertil, professor

Mårtensson, Jean-Erik, pastor (fr.o.m. den 1 september 1977)

Nilsson, Torsten, folkhögskollärare (fr.o.m. den 1 september 1977)

Nivenius, Olle, biskop (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Norin, Stig, teol. dr (fr.o.m. den 1 september 1977)

Nygren, Åke, talpedagog (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Olingdahl, Göte, lektor (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Olsson, Birger, docent (fr.o.m. den 1 september 1978)

Paillard, Jean, pater (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Pelrén, Erik, lektor (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Ringgren, K. V. Helmer, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Rinkmar-Bengtsson, Gun, adjunkt (fr.o.m. den 1 september 1977)

Rodhe, Sten, lektor

Rubinstein, Harry, studierektor (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Stolt, Birgit, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Sundström, Gun-Britt, författare (fr.o.m. den 1 september 1977)

Söderström, Herbert, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Tengström, Sven, teol. dr (fr.o.m. den 1 september 1977)

 

U;5    Skr 1978/79:103                                                          184

Toll, C. Christopher, professor (fr.o.m. den 1 november 1977) Westman, Margareta, docent (fr.o.m. den I maj 1976) Wettéus, Bo, pastor (fr.o.m. den 1 september 1977) Vitestam, N. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Örnberg, Sune, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Oversättningsenheten för Nya testamentet:

Ordförande; Björck, Staffan, professor

Ledamöter: Block, Per H. L., teol. lic. (fr.o.m. den 1 seplember 1975) Jonason, Olov, översättare Palm, Jonas, professor Riesenfeld, Harald, professor Vennberg, Kari, författare

Oversättningsenheten för Gamla testamentet:

Ledamöter: Albrektson, Bertil, professor (fr.o.m. den I juli 1975) Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Malmström, Sten, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Koordinat or: Olsson, Birger, docent (fr.o.m. den 1 juli 19751.o.m. den31 augusti 1978) Åsberg, Christer, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1978)

Sekreterare: Åsberg, Christer, fil. mag.

Bitr. sekreterare: Jonsson, K. E.Johnny, B. D.(BachelorofDivinity) (fr.o.m. den I januari 1977)

Nilsson, Herbert, departementssekreterare

Rydén, Bo I., fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1978 t.o.m. den 30 juni 1980) Secher, Jörgen, fil. lic. Wiklander, Bertil, fil. mag., teol. kand. (fr.o.m. den 1 november 1975)

Lokal; Åsgränd 1,1/2 tr. ög., 752 35 Uppsala, tel. 018/12 83 97 (sekreteraren), 018/12 83 95 (kansli)

Direktiven för kommissionen, se 1974 års riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 25 samt 1978 års kommittéberättelse del II U II.

Bibelkommissionen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden. Kommissionen har därutöver hållit tio sammanträden

 

185                               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:6

med    översättningsenheten    för   Nya    testamentet    samt   elva    med översättningsenheten för Gamla testamentet.

Kommissionens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

6. 1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04) - LUT 74

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att utreda lärarutbildningens mål, struktur och innehåll (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1974);

Ordförande: Bosson-Nordbo, Maj, f. d. skolråd

Ledamöter: Dahl, R. Birgitta, led. av riksdagen Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen Hansson, Bertil, statsråd

Larsson, Lennart, utbildningschef (fr.o.m. den 1 september 1974) Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 8 december 1976)

Nordstrandh, Ove H., f. d. lektor, led. av riksdagen Persson, Henry A., utbildningschef (fr.o.m. den 1 september 1974) Persson, Sten, sekreterare Rogestam, A. Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Experter: Andersson, Lennart, rektor (fr.o.m. den I april 1978) Askling, Berit, lektor (fr.o.m. den 1 juni 1977) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975) Bäckström, Maja, undersköterska (fr.o.m. den 5 oktober 1977) Christofferson, Birger, rektor (fr.o.m. den 20 mars 1975) Eklund, Solveig, fritidspedagog (fr.o.m. den 20 mars 1975) Fjällhed, Åke, forlbildningsledare (fr.o.m. den 16 augusti 1976) Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 5 okiober 1977) Fransson-Belohorka, Birgitta, hushållslärare (fr.o.m. den 5 okiober 1977 t.o.m. den 30 april 1978)

From, Hans-Sören, studerande (fr.o.m. den 29 april 1975) Gran, Bertil, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)

Hanstorp, Erling, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den 31 maj 1977 och fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Heiuicson, Sven-Eric, undervisningsråd (fr.o.m. den 16 augusti 1976) Håkansson, Ivar, adjunkt (fr.o.m. den 5 oktober 1977 t.o.m. den 30 april 1978) Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 augusti 1976)

 

U;6    Skr 1978/79:103                                                          186

Jansson, Sven, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den 31

maj 1977 och fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Javette, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Kågström, Olof, adjunkt (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Lareke, Carl-Axel, lektor (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Larsson, Tore, studierektor (fr.o.m. den 24 maj 1976)

Lundberg, P. J. Thorsten, rektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den

31 maj 1977 och fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Lunde, Ingrid, kanslichef (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Löfqvist, Slig, fortbildningsledare (fr.o.m. den 18 oktober 1976)

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 5 oktober

1977)

Nilsson, Lars G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Nordin, Karl-Anders, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)

Rehnman, Ann-Marie, hushållslärare (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Rosendahl, Gunnar, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976)

Rubenson, Kjell, docent (fr.o.m. den 5 okiober 1977)

Skagert, Stig, adjunkt (fr.o.m. den 16 augusti 1976)

Sondér, Ebbe, yrkeslärare (fr.o.m. den 5 oktober 1977)

Slem, Tommy, rektor (fr.o.m. den 28 april 1977)

Svingby, Gunilla, fil. lic. (fr.o.m. den I september 1975)

Wallgren, Åke, adjunkt (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Wallin, Erik, bitr. professor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Wingborg, Mats, studerande (fr.o.m. den 5 oktober 1977)

Zetterlund, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 29 april 1975)

Sekreterare: Österling, A. Olov (Olle), rektor (fr.o.m. den 15 augusti 19741.o.m. den 31 december 1978)

Bitr. sekreterare; Atterfors, Kerstin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1977) Eklund, Harald, lektor (fr.o.m. den 1 november 1974) Sellergren, Ulf G. E., departementsråd (fr.o.m. den 22 augusti 1977 t.o.m. den 12 mars 1978)

Slahle, Gun, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976) Ternström, Anders, lektor (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Lokal: Skeppargalan 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 68 33 (Ösleriing), 67 53 81 (Atterfors), 63 68 36 (Eklund), 63 68 37 (Christofferson), 63 26 64 eller 763 17 81 (Stahle), 63 68 35 (Ternström), 63 26 18 (kansli)

Direktiven för ulredningen, se 1975 års kommiltéberättelse U51. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommiltéberättelse U 36 och 1978 års kommiltéberättelse del II U 3.

 

187                               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:7

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har hållits två sammanträden med en särskild referensgrupp för frågan om återkommande fortbildning och fyra sammanträden med en särskild referensgrupp för frågan om utbildning av lärare för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Utredningen har den 4 april 1978 avgelt rapporten (Ds U 1978:2) Arbetslivserfarenhet som ett led i lärares yrkesförberedelser.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

7. Skeppsholmsgruppen (U 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 febmari 1975 föratt fortlöpande medverka i den fortsatta planeringen av Skepps- och Kastellholmama;

Ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Morling, Bertil, departementssekreterare Norell, Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Experter; Sjöberg, Svante C, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1977) Tömquist, Harry E., byggnadsråd (fr.o.m. den I maj 1976)

Sekreterare; Lönngren,  Kerstin, byrådirektör (fr.o.m. den   1  juli t.o.m. den 31 december 1977)

Bitr. sekreterare; Dillner-Thorsson, Monica A. M., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 juni 1975)

Gruppens uppgift är atl - med utgångspunkt i vad som anförts i prop. 1974:34 (s. 19) - i samråd med byggnadsstyrelsen och statens förhandlingsnämnd samt i samverkan med berörda kommunala organ fortlöpande medverka i den fortsatia planeringen av Skepps- och Kastellholmama.

Några särskilda direktiv dämtöver har ej meddelats.

Gmppen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden.

Gruppen har den 11 december 1978 avgett rapporten (Ds U 1978:9) Riktlinjer för planering av Skepps- och Kastellholmama.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

U:8    Skr 1978/79:103                                                          188

8. Beredningen (U 1975:05) för internationellt utbildningssamarbete

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 maj 1975 för försöksverksamhet rörande utbildningssamarbete med vissa utvecklingsländer:

Ordförande: Östlund, Hans-Erik, departementsråd

Ledamöter; Döös, Sten-Olof, avdelningschef (fr.o.m. den 23 juni 1976 t.o.m. den 31 mars 1978)

Forsse, Anders P., överdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978) Lönnberg, C. Åke B., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Palmlund, Thord G., statssekreterare (fr.o.m. den 23 juni 1975) Persson, Bengt Rudolf, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1977)

af Sillen, Jan, departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1977) Öhman, Carl Ivar, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Öländer, Jan A., kansliråd (fr.o.m. den 1 april 1977)

Experter; Beijer, Rolf, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1978) Jansson, Jan, studierektor (fr.o.m. den 7 mars 1977) Lindberg, Ingemar, sekreterare (fr.o.m. den 20 okiober 1976 t.o.m. den 30 april 1977 och fr.o.m. den 15 februari 1978)

Stark, K., Birger, socialchef (fr.o.m. den 20 oktober 1976 t.o.m. den 30 april 1977 och fr.o.m. den 1 januari 1978) Wilén, Bo, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Experter i referensgrupp: Axelsson, Carl-Axel, byråchef (fr.o.m. den 7 mars 1977) Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 25 mars 1977) Hjelm, Sture, byrådirektör (fr.o.m. den 7 mars 1977) Lindstrand, Leif, byggnadsråd (fr.o.m. den 7 mars 1977) Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd (fr.o.m. den 7 mars 1977) Rydegran, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 7 mars 1977) Åshuvud, Olof, direktör (fr.o.m. den 7 mars 1977)

Sekreterare: Karlen, Ingvar, avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1979)

Bitr. sekreterare: Alton, Finn, byrådirektör (t.o.m. den 30 juni 1979)

 

189                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:9

Hökerberg, Annika S. O., byrådirektör (fr.o.m.den 24 januari 1977 t.o.m. den 30 juni 1979)

Lokal: Fredsgatan 2, 2tr., 111 52Stockholm, tel. 11 94 74(sekreteraren), 10 96 71 och 10 86 78 (bitr. sekreterarna), 10 96 48 (kansli)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Beredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden,   samt   haft   överläggningar   med   olika   myndigheter, organisationer och andra som berörs av beredningens arbete. Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

9. Utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation och statistik för högskolan

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 29 maj 1975 (se Post-och Inrikes tidn. den 21 juli 1975) och den 13 januari 1977;

Ordförande; Berg, C. G. Håkan, kanslichef

Ledamöter: Bergendal, Gunnar S., rektor Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Jos, N. Olof, statistikchef (fr.o.m. den 1 febmari 1977) Kuylenstierna, B. Gunvor, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 mars 1977) Ringborg, S. Erland, byråchef (fr.o.m. den 9 november 1976) Rydén, Nils, byråchef (fr.o.m. den 24 mars 1977) Sandström, L. Annika, jur. stud. Sanner, Leif H., utbildningsledare Sannerstedt, Lars T. G., universitetsadjunkt Schneider, Werner, driftschef

Experter; Elgqvist-Saltzman, Inga, docent (fr.o.m. den 1 juli 1977) Frisk, K. Äke, utbildningsledare (fr.o.m. den I april 1976) Kim, Lillemor A. B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Lindström, Claes-Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Reinhold, Sune, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Rodin, J. Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1976) Sånger, J. Stefan, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1976) Stigendal, Lars, byrådirektör (fr.o.m. den 15 maj 1978) Strandeli, Hans V., departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1976) Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977)

 

U:9    Skr 1978/79:103                                                           190

Törnqvist, Ingvar B., rektor (fr.o.m. den 17 januari 1977)

Åström. Urban, bitr. utbildningsledare (fr.o.m. den 11 oktober 1976)

Sekreterare: Sävborg-Lundgren, Görel, byrådirektör (fr.o.m. den 8 november 1976)

Bitr. sekreterare: Lindahl, Lars E., folkskollärare (fr.o.m. den 1 april 1977) Magnusson, Dag, ombudsman (fr.o.m. den 1 okiober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Lokal; Svartmangatan 9, 1 tr., 111 29 Stockholm, tel. 10 19 65 (Sävborg-Lundgren), 21 43 54 (Lindahl), 10 23 41 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 56. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del II U 5.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden. Därutöver har tre sammanträden hållits med en särskild delegation för arbetsmarknadsstatistik.

Utredningen har den 27 januari 1978 i en skrivelse till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet redovisat sina överväganden nar det gäller frågan om samordning mellan högskolans datorbaserade sludiedokumenlationssystem, där sådant finns, och informationssystemet på studiemedelsområdet.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under år 1979.

10. Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för atl utreda del studiesociala stödet (se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1975):

Ordförande: Andersson, Johnny, departementsråd

Ledamöter; Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Båhlerud, Hillegert, kassör (fr.o.m. den 22 oktober 1977) Diesen, Ingrid E., fil. mag., led. av riksdagen (t.o.m. den 25 januari 1978) Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen (i.o.m. den 30 juni 1978) Lindblad, Göran, leg. tandläkare (fr.o.m. den 16 september 1976 t.o.m. den 28 maj 1978)

Lindström, R. Ralf E., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lundgren, Bo Richard, sekreterare (fr.o.m. den 26 januari 1978) Lundin, Ulf W., statssekreterare (t.o.m. den 31 december 1977)

 

191                             Kommittéer; Utbildningsdepartementet    U:10

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 20 okiober

1976)

Nilsson, Christer, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Odelsparr, Margit E., jur. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Waldenström, Sven, civilekonom (fr.o.m. den 29 maj 1978)

Westerlund, Uno, ombudsman

Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen

Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m.den 1 augusti 1976)

Experter: Anneli, Johan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 december 1975) Dalen, Ingrid K., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1976) Edelholm, Olof Gunnar (Olle), överdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978) Elmqvist, Fred, sekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Hedvall, Jan, sekreterare (fr.o.m, den 2 oktober 1978) Honeth, Peter, jur. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1978) Jonsson, Nils Ingemar, skolkamrer (fr.o.m. den 30 oktober 1978) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1976)

Sibe, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 december 1976) Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 december 1975)

Sekreterare: Lagercrantz, Richard C. H., departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1978) Mattsson, Stig, överdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Bitr. sekreterare: Dahlqvist, Lars-Ola, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1976) Ekholm, Birgitta Maria (Brittmju-i), byrådirektör (fr.o.m. den I december 1975 t.o.m. den 30 juni 1978) Lundquist, Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Lokal; Svartmangatan 9,1 tr., 11129 Siockholm, tel. 10 18% (sekreteraren), 10 24 59 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommitléberätlelse U 58. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II U 14 och 1979 års kommitléberätlelse del II U 14.

Utredningen har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit tre sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheler och organisationer som berörs av kommitténs arbele.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

U:I1     Skr 1978/79:103                                                        192

11. Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtidsstudier

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975 med uppgift alt leda verksamheten på framtidsstudieområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975);

Ordförande; Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober 1976)

Ledamöter: Biörck, C. Gunnar W., professor, led. av riksdagen Dahl, R. Birgitta, led. av riksdagen

Hambréus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 december 1976)

Ingelstam, Lars E., bitr. professor Israelsson, Per J., apparalskötare, f. d. led. av riksdagen Tarschys, N. Daniel, statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1976) Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen

Experier; Bäckstrand, K. Göran M., departementssekreterare Ekström, E. Sören, departementsråd (fr.o.m. den 27 december 1977) Engellau, Patrik, biståndsaltaché (fr.o.m. den 1 september 1978) Gerholm, Tor R., bitr. professor (fr.o.m. den 1 juli 19761.o.m. den 30 juni 1978)

Hollander, Ernst E., civilekonom (fr.o.m, den 1 september 1976 t.o.m. den 28 februari 1978)

Johansson, Birgitta, psykolog (fr.o.m. den 1 augusti 1978 t.o.m. den 1 febmari 1979) Johansson, Ola, pol. mag.

Laesladius, Staffan, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1978) Lagergren, Mårten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Lundh, Lena, sjuksköterska (fr.o.m. den 15 oktober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978ochfr.o.m. den31 juli 1978 t.o.m. den 30 juni 1979) Lönnroth, Måns, civilingenjör (fr.o.m. den 30 oktober 1975) Nygren, Birgitta, civilekonom (fr.o.m. den 17 maj 1978) Sanne, Christer, civilingenjör (fr.o.m. den I okiober 1977 t.o.m. den 30 juni 1979)

Steen, F. Peter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1978) Tägil, Sven O., professor

Wentzel, Ann-Kristin, fil. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1977 t.o.m. den 30 juni 1979)

 

193                              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U;12

Huvudsekreterare; Ingelstam, Lars E., bitr. professor

Lokal: Regeringsgatan 65, tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 17 (Ingelstam), 763 37 18 (Bäckstrand), 2104 49 (kansli). Postadress: Box 7502, 103 92 Stockholm.

Direktiven för styrelsen, se 1976 års kommittéberättelse U 59.

Sekretariatet publicerar löpande rapporter och arbetsmaterial från symposier och seminarier. Fyra framtidsstudieprojekt har avslutats under verksamhetsåret: Arbetslivet i framtiden, Sveriges internationella villkor. Resurser och råvaror. Energi och samhälle. Dessa projekt har publicerat flera delrapporter före de nu publicerade slutrapporterna: Resurserna, Samhället och Framtiden, Sol eller uran - att välja energiframtid, Sverige i världen - tankar om framtiden. Två nya siörre projekt har påbörjats: Omsorgen i samhället - en framlidsstudie om vård och vårdbehov - saml Sverige i en ny ekonomisk världsordning. Mindre studier pågår under följande mbriker. Det sårbara samhället saml Prognoser och politisk framtidsplanering.

Styrelsens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

12. Folkbildningsutredningen (U 1975:19)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1975 för atl utreda vissa folkbildningsfrågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1975);

Ordförande: Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen

Ledamöter; Ahlmark,  Lars F., fil. mag., avdelningschef, f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 augusti 1977)

Anderson, Nils Erik, studierektor (fr.o.m. den 25 augusti 1977) Andersson, B. Sivert, avdelningsordförande, led. av riksdagen Bengtsson, K. Lennart A., verkmästare, f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 augusti 1977) Edelholm, Olof Gunnar (Olle), överdirektör Eriksson, Maria Krislina (Maja-Stina), bildningskonsulent Frändås, S. G. Berit, studierektor, f. d. led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Johansson, K. Inge, förbundsordförande Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, led. av riksdagen Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare Nyhage, Hans B., rektor, led. av riksdagen

13    Riksdagen 197S/79. I saml. Nr 103

 

U:12    Skr 1978/79:103                                                        19.

Swedberg, Bo G. R., redaktör (fr.o.m. den 25 aiigHsti i977!

Experter: Alexandersson, Olle, rektor (fr.o.m. den 3 juni 1976) Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober Iv77) Andersson, U. Gunnar, folkhögskollärare (fr.o.m. den i septsmoer S576) Andersson. Sven-Gustav, studieombudsman (fr.o m. den 14 septr.fflber 1976)

Björkman, Jan, språklärare (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Blinke, Maj-Britt, studiesekrelerare (fr.o.m. den 3 juni 5976) Book, Hans, studiereklor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Ekström, Solweig (fr.o.m. den 1 juli 1977) Engberg, Peter O., sekreterare (fr.o.m. den 6 augusti 1977; Engström, Åke, rektor (fr.o.m. den 1 juli 1977) Garmo, Sune, komminister (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Hallenberg, Ingemar, studieinstruktör (fr.o.m. den 1 sepfembe: 1977) Hög, Alfhild, kanslist (fr.o.m. den 3 juni 1976) Johansson, Bengt, studieombudsman (fr.o.m. den 3 juni i976) Larsson, Hans, rektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Lindgren, Seved, studieinstruktör (fr.o.m. den 25 augusti i976) Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september )97o) Lyrberg, Bengt, sludieombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1977) Nilsson, Åke, sekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976) Nilzelius, Tor, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1977) Norén, Åke, rektor (fr.o.m. den 3 juni 1976) Ohlsson, Gunnar, skolinspektör (fr.o.m. den 1 seplember !977) Olsson, Hans Erik, fil. kand. (fr.o.m. den 25 september 1977) Ottoson, Ulf, rektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Persson, Mårten, studierektor (fr.o.m. den 3 juni 1976) Qvarlander, Eva, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 3 juKi 1976.) Sandberg, Jan-Eric, studieombudsman (fr.o.m. den 25 augusÉi !976) Sjögren, Boo, studierektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Sjöqvisl, Eric G., rektor (fr.o.m. den I augusti 1976) Stellborn, Kurt, studiesekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976) Sundqvist, Allan, studierektor (fr.o.m. den 3 juni 1976) Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 iun! 1976) Svensson, Alvar, studiesekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976) Thoursie, Kerstin A., tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 fiiarc 1977) Wessman, Lennart, särskoleinspektör (fr.o.m. den 6 septerober 1976) Wickberg, Sven, rektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Widén, Åke, intendent (fr.o.m. den 3 juni 1976) Åkesson, Sigvard, ordförande i TBV (fr.o.m. den 25 augus';' 1976)

Sekreterare: Högemark, Karl H., folkhögskolerektor (fr.o.m. den 15 aörii 1977)

 

195                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:I3

Bitr. sekreterare: Andersson, Gunnar, folkhögskollärare (fr.o.m. den 21 december 1977) Möllstam, Bengt L. G., studieombudsman (fr.o.m. den I okiober 1976) Westlund, Jan, länsbildningskonsulent (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Lokal: Fredsgatan 2, 2 tr., 111 52 Stockholm, tel. 11 69 41 (Högemark), 21 61 54 (Westlund), 11 69 42 (Möllstam), 21 57 89 (Andersson)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommitléberätlelse U61. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden. Därutöver har tre sammaniräden hållits med en särskild arbetsgrupp med uppgift alt bereda förslag till stalsbidragskonstruklion.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

13. Byggnadsvårdsutredningen (U 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för att avge förslag om formerna för stödåtgärder för värd och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 april

1976);

Ordförande: Edenman, Ragnar H. L., landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, led. av riksdagen Green, Äke, studieombudsman, led. av riksdagen Ryding, Gunvor I., industritjänsteman, f. d. led. av riksdagen Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen Svartberg, Karl Erik, rektor, led. av riksdagen Wachtmeister, Hans W. A:son, civiljägmästare, led. av riksdagen

Experter: Gustafsson, K. G. Evald, länsantikvarie (fr.o.m. den 3 maj 1977) Ivarsson, I. Holger, överingenjör (fr.o.m. den 13 mars 1978) von Plåten, Fredrik, planarkilekt (fr.o.m. den 24 mars 1977) Svedberg, Sten-Olof (Olle), universitetslektor (fr.o.m. den 16 september 1977)

Sekreterare: Lindstedt, Gusiaf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 augusti 1976)

Lokal: Svartmangatan 9,4 tr., 11129 Stockholm, tel. 10 53 54 (sekreteraren), 21 17 74 (kansli)

Direktiven för ulredningen, se 1977 års kommitléberätlelse del II U 3.

 

U:I3    Skr 1978/79:103                                                         196

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1979.

14. Utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ)

'['inkallad  enligt  regeringens bemyndigande den   13  maj 1976 för att kartläggiT läromedelsmarknaden (se Postoch Inrikes tidn. den 4 jvini 1976):

Utredningsman: Andersson, N. G. Bertil, kanslichef

Sakkunniga: Björinder, Henry, sektionschef (fr.o.m. den 28 juni 1976) Lövgren. Esse T. C undervisningsråd (fr.o.m. den 28 juni 1976) Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil. lic. (fr.o.m. den 28 juni 1976) Storm, C. Olof direktör (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Expiiter; Ahnmé, Eva, seminarielärare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Altan, Birgitta, speciallärare (fr.o.m. den 25 februari 1977) Björkman. Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Engman, Ove, adjunkt (fr.o.m. den 6 april 1978) Gustafsson, Christina, fil. dr (fr.o.m. den 1 november 1977) Hallen, Håkan, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Håkansson, iva;   : '''mkt (fr.o.m. den 27 okiober 1976 t.o.m. den 5 april 19781

Höglund, Hans, studierektor (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Johansson, Karl-Axel, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Kling, Eva. tjänsteman (fr.o.m. den 25 februari t.o.m. den 31 december 1977)

Larsson. Gösta H. F., sekreterare (fr.o.m. den 27 okiober 1976) Lundgren, Ulf, bitr. professor (fr.o.m. den 25 februari 1977) Nilsson, Ulla A., förskollärare (fr.o.m. den 18 januari 1978) Norenlind. 1. Märit, bitr. psykolog (fr.o.m. den 10 oktober 1977) Persson. Per-Ebbe, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Sandberg. N. Börje K., skolkamrer (fr.o.m. den 14 januari 1977) Sondér, Ebbe. yrkeslärare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Thorsell, Lars, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Wingborg, Mats, studerande (fr.o.m. den 14 november 1977)

Sekreterare: Rudhe. Catharina, departementssekreterare (fr.o.m. den I augusti 1976) Lokal: Statens institut för läromedelsinformation, S:t Eriksgalan 20, tel.

 

197                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:15

växel 52 03 50. Postadress: Box 12258, 102 26 Stockholm Direktiven för ulredningen. se 1977 års kommilléberältelse del 11 U 5.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit 18 sammanträden.

Utredningen har för avsikt att vid årsskiftet 1978-1979 avge delbelänkandena (Ds U 1978:12) Produktions-och konkurrensförhållanden i läromedelsbranschen och (Ds U 1978:14) Läromedelsmarknaden -kostnader för inköp av läromedel 1974-77.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

15. Förhandlare (U 1976:08) för förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom det statliga området

Tillsatt enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att föra förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom del statliga området:

Förhandlare: Hammar, Carl-Filip, avdelningschef

Experter: Beskow, Ulla-Britta, assistent (fr.o.m. den 10 maj 1977) Bjurström, Per Gunnar, förste intendent (fr.o.m. den 25 maj 1977) Cariman, Ingrid, byrådirektör (fr.o.m. den 7 september 1976) Pennlöv, Jan, kansliråd (fr.o.m. den 7 september 1976) von Schantz, Philip, museidirektör (fr.o.m. den 7 september 1976) Weslin, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 7 september 1976)

Sekreterare: Griiting, Britt M., departementssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1976)

Direktiven, se 1977 års kommitléberätlelse del II U 9.

Den särskilde förhandlaren har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit 14 sammanträden med experterna samt haft särskilda överläggningar med företrädare för intressen, som berörs av uppdraget.

Förhandlaren har den 12 maj 1978 avgett ett huvudavial om utställningsersättning samt hemställt om regeringens godkännande av avtalet. Huvudavtalet har samma dag undertecknats av förhandlaren såsom företrädare för staten och företrädare för Konstnärernas Riksorganisation, Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, Föreningen Svenska Tecknare samt Svenska Fotografernas Förbund, Genom beslut den 8 juni 1978 har regeringen godkänt avtalet.

Uppdragei är därmed slutfört.

 

U:I6    Skr 1978/79:103                                                         198

16. Gymnasieutredningen (U 1976:10)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 augusti 1976 för att göra en översyn av den gymnasiala utbildningen (se Post- och Inrikes tidn. den 17 augusti 1976):

Ordförande: Sköld, Lars G., överdirektör

Ledamöter: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen Fogelström, Hans, ombudsman

Gren, Arne, kommunalråd (fr.o.m. den 21 oktober 1977) Grunewald, Björn M., civilekonom

Hjelm-Wallén, Lena B., adjunkt, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare Paul, Lars, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1977) Rogestam, A. Christina, avdelningschef, led. av riksdagen Stålhammar, Bert E. J., skolinspektör, f. d. led. av riksdagen Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen

Sakkunniga: Arndt, Nils, rektor

Hellström, E. Emil, länsarbetsdirektör Hälleberg, Allan, sekreterare Kalin, Göran, förbundsordförande Nilsson, Johnny, studerande Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Nilsson, Matts G., bitr. avdelningschef Ringborg, S. Erland, byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1977) Teveborg, Lennart, skolråd

Experier: Beckman, Anita, studierektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Berggren, Sören V., utbildningsintendent (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Boldt, Göran B. L., förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Brändslröm, Dan A., kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Dahlander, Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Dahllöf, Urban S., professor (fr.o.m. den 9 juni 1977) Ejerhed, Anders G., civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Eklund, Svea I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Fredriksson, Bert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I okiober 1977) Fredriksson, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

 

i 99                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:16

Göranson, Ulf G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1977) Hektor, Cail-Magnus, civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Hellgren. Kristina, studerande (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Holnikvist-Svensson,   Ruth  L,  (itbildningssekreterare (fr.o.m.  den   1 okiober 1977)

Härnqvist, Kjell, professor (fr.o.m. den I januari 1978) Javette, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Johnsson, Inga, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Jonsson, Ingela, studerande (fr.o.rn. den 1 oktober 1977) Jorg, Johann M., ingenjör (fr.o.m. den 10 okiober 1977) Jos, N. Olof, statistikchef (fr.o.m. den 9 juni 1977) KarlsdotlerJonshagen, Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den 9 juni 1977) Lagerstiöm, Martin, studerande (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Larsson, Hans, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1977) Lind, Siv 1., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1977) Lindström, Alice M. F., undervisningsråd (fr.o.rn. den 1 oktober 1977) Lindström, Lars E., ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Ljungqvist, Björn U. T., sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd (fr.o.m.den 1 oktober 1977) Magnusson, Göran, departementssekieterare (fr.o.m. den  1 oktober 1976)

Malmenstedt, Curt O., ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 juni 1977) Murray, U. Mac, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Myrberg, Mats, fil. dr (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Nerdrurn-Ullman, Vi'enche, rektor (fr.o.m. den 1 okiober 1977) Pettersson, Kenth J. L., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978)

Rosén, Tommy B., sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Rosengren, Bodil C, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Schelin, Leif Ericsson, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1977) Schöldström, Ulf C. W. S., utredningschef (fr.o.m. den I oktober 1977) Stridh, Arne, utbildningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Ström, GunnarO. F., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 juni 1977) Söderström, Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Thelin, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Waern, Karl-Gustav, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Vestin, F. E. Margareta, f. d. undervisningsråd (fr.o.rn. den 1 april 1978) Vikman, Sven, tekn. lic. (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Örne, Ingegerd, sekreterare (fr.o.m. den 1 okiober 1977) Sekreterare: Furumark, Ann-Marie, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

 

U:I6    Skr 1978/79:103                                                         200

Bitr. sekreterare: Bergstrand-Wilson, Kerstin, musikpedagog (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Vasagatan36,3 tr., 111 20Siockholm, tel. 11 91 02(sekreteraren), 10 39 25 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del 11 U 11. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommiltéberättelse del II U I.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheter, kommitiéer och övriga som berörs av utredningens arbete.

Därutöver har sju sammanträden hållits med en särskild grupp för frågor rörande statistik, forskning och undersökningar. Vidare har fem sammanträden hållils med en arbetsgrupp för leknisk utbildning, sex sammanträden med arbetsgrupper för vårdutbildning och övrig socialt inriktad utbildning samt sex sammaniräden med en grupp för administrativ och ekonomisk utbildning. Vidare har sammanträden hållits med interna utskott inom kommittén.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

17. Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (U 1976:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 september 1976 för atl ingå i den svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (se Post­och Inrikes tidn. den 14 oktober 1976):

Ordförande: Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef

Ledamöter; Baude, Annika M. C, avdelningschef Ebbeson, Ulf, byrådirektör Norberg, Randolph, sekreterare Teveborg, Lennart, skolråd

Sakkunniga; Lundgren, Staffan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1976) Vrelhammar, Harald, undervisningsråd Åstedt, Inga-Britta, byrådirektör

Expert: Johansson, Lars E. I, departementssekreterare (fr.o.m. den 24 februari 1978) Lidbaum, Marja, skolkonsulent (fr.o.m. den 24 februari 1978)

 

201                             Kommittéer; Utbildningsdepartementet    U:18

Malmqvist, Stig, byrådirektör (fr.o.m. den 10 maj 1977 t.o.m. den 25

okiober 1978)

Sparrman, Carl-Axel, adjunkt (fr.o.m. den 26 okiober 1978)

Strömberg, Silja K., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 februari

1978)

Sekreterare: Kenttä, V. Matti, adjunkt

Lokal; Omvägen 5, 953 00 Haparanda, tel. 0922/112 46 (Kenttä)

Direktiven för delegationen, se 1977 års kommiltéberällelse del II U 12.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden, varav två tillsammans med finska delegationen, det ena i Övertorneå-Haparanda och det andra i Vasa i Finland. Därutöver har delegationen haft kontakter med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

18. Arbetsgruppen (U 1976:12) för vissa frågor rörande De blindas förenings biblioteksverksamhet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 oktober 1976 för att utreda vissa frågor rörande De blindas förenings (numera Synskadades riksförbunds) biblioteksverksamhet:

Ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Böhlin, Birgitta, departementssekreterare Engman, Jan G., avdelningschef Lindqvist, Bengt, förbundsordförande

Expert: Höglund, E. Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Sekreterare: Gurinder, Jan-Olof, departementssekreterare (t.o.m. den 31 maj 1978) Riidel, WolfgangH. A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Lokal; Utbildningsdepartementet, Storkyrkobrinken 4, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 21 (sekreteraren). Postadress: Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för arbetsgruppen, se 1977 års kommiltéberättelse del II U 13.

 

'J:IH    Skr 1978/79:103                                                   202

Arbetsgruppen har imder tiden november 1977 - okiober 1978 hållit sex : .'irinranlräden.

Arbetsgruppen har den 30 okiober 1978 avgetl betiinkandei (Os U l97o:7) /oskadades bibliotek. /' betsgruppen beräknas slutföra sitt arbete undei år 1979.

39. Utredningen (U 1977:03) om kvinnliga skolleilare

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 januari i':*77 r.fieu ■ippgifl atl genom olika initiativ öka andelen kvinnor pä s.kciicdariGe befattiiitigar:

( rdförande: Du Rietz. Lars B. Hj., rektor

Ledamöter: Hammarlund, Olof. förbundsordförande Jurén, Ing-Britt, fil. lic. Lindstedt. Lars, lönedirektör Nilsson, Asta, sekreterare Sönnerlind, Arne, skolråd

Vestin. F. E. Margareta, f. d. undervisningsråd (t.o.m. den 31 december 1977)

Fiitperter: Breski, Lillemor, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Carlsson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Claesson-Heljeberg, Margareta, rektor (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Ekholm, Mats, docent (fr.o.m. den 1 november 1977) Herlin, Helena N,. byrådirektör (fr.o.m.den 15 december 1977 t.o.m. den 31 december 1978)

Stegö, Eskil, rektor (fr.o.m. den 1 november 1977)

Vestin, F. E. Margareta, f. d. undervisningsråd (fr.o.m. den 1 januari 1.978)

oekrelerare'. Berggien, Anne Ivlarie, fil. mag.

Lokal; Svartmangatan 9,4 tr., 11129 Stockholm, tel. 1175 73 och d!rektvar763 17 63 (Berggren), 21 17 74 (kansli)

Diiektiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II U 2,

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammaniräden, Dessulom har utredningen genomfört två enkätundersökningar samt en specialundersökning av utredningens expert, Helena Herlin.

 

203                             Kommittéer; Utbildningsdepartemeritel     5I:2f

Utredningen har i samarbete med forlbildningsavdelninger! i L.inköp-.n;.! initierat en studiecirkel om skolledarskap i Skellefteå, Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under Sr 1979.

20. Lärartjänstutredningen (U 1977:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 april 1977 lör a-.; utreda vissa tjänsteorganisatoriska frågor inom högskolan m. ni.:

Ordförande: Nyquist, Per-Olof (Ola), statssekreterare, f. d. led. av riksdau;';r! (l.o rr.. den 30 november 1978)

Ullenhag, Jörgen U., fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den ! decembe/ 1978)

Ledamöter: Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Grudevall, Lennart, sektionschef Johansson, Birgitta, metallarbetare, led. av riksdagen Löfström, J. Henric, sekreterare Marcusson, Sten G., utredningssekreterare Nilsson, Sven, sekreterare

Ruin, Olof K., planeringschef (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Rydén, Rune O., fil. lic, led. av riksdagen Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör Åkerstedi, Jonas, ombudsman

Sakkunniga: Egardl, Peter A. N., fil. kand.

Lindqvist, Ingvar F., professor (fr.o.m. den 25 april 1977) Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör

Experter: Andersson, Bertil, bitr. sjukvårdsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 31 december 1978)

Appelberg, Göte, universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28 februari 1978)

Areblad, Ann Marie, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 3) december 1978)

Axelsson, Carl Axel, byråchef (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 30 seplember 1978)

Bengmark, Stig, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28 februari 1978)

 

U:20    Skr 1978/79:103                                                        204

Berg. Clary, lärare (fr.o.m. den I december 1977 t.o.m. den 28 februari

1978)

Bergendai, Gunnar S., rektor (fr.o.m. den 1 okiober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Berglund, Erik Å. R., utredningschef (fr.o.m. den I februari t.o.m. den 30

september 1978)

Björkslrand, Ulf, assisieni (fr.o.m. den 1 okiober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Björnegård, Gudrun, reklor (fr.o.m. den 1 okiober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Brandberg, Anders, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Brinck. K. Inge G., universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m.

den 28 februari 1978)

Broman, Lennart, universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m.

den 28 februari 1978)

Carlsson, Bertil, universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den

28 februari 1978)

Carlsson, Börje, universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den

28 februari 1978)

Cornelius, Claes, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1978 t.o.m. den

31 mars 1979)

Corneliusson, Roy, ADB-lärare (fr.o.m. den 1 oktober 1977t.o.m. den28

februari 1978)

Dahl, Sonja, kanslichef (fr.o.m. den 1 september 1978 t.o.m. den 31 mars

1979)

Djärv, Sigbritt, vårdlärare (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Drangert, Jan Olof, universitetsadjunkt (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den

30     september 1978)

Edenfelt, Annika, sjukgymnast (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 31

december 1978)

Edwardsson, Roland, utbildningsledare (fr.o.m. den  1  oktober 1977

t.o.m. den 28 februari 1978)

Eklund, Margareta, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Elling, Monica, socionom (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 31 augusti 1978)

Ericsson, Ulla Bella, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den

31     december 1978)

Falk, Stig, docent (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28 februari 1978) Fenne, Gunilla, departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1978 t.o.m. den 31 mars 1979)

Forslind, Bo, universitetslektor (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den 28 februari 1978)

 

205                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:20

Gudmundsson. Mats. sekreterare (fr.o.m. den I februari t.o.m. den 31

december 1978)

Gustafsson, Gunnel, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Gottsén, Bertil, konstnär (fr.o.m. den 1 oktober  1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Hall, Lennart, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28 februari

1978)

Hane. Helge, direktör (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 30 september

1978)

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Hillert, Mals, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28 februari

1978)

Hjoriås, Bernt Olof, studierektor (fr,o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den

28 februari 1978)

Holmqvist, Olle, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28 februari

1978)

Hudner, Tor, rektor (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den 28 februari

1978)

Hastad, Torgny, bitr. professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Häggquist, Harald, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m.

den 31 januari 1978)

Hälleberg,  Allan,  sekreterare (fr.o.m. den   1  februari t.o.m. den 31

december 1978)

Johansson, Gerd, studieledare (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Johansson, Sven Ove, universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977

t.o.m. den 28 februari 1978)

Josjö,Siv,reklor(fr.o.m.den 1 oktober 1977 t.o.m. den28februari 1978)

Krause,  Urban, docent (fr.o.m.  den  1  oktober  1977 t.o.m. den 31

december 1978)

Lareke, Carl Axel, lektor (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977

t.o.m. den 28 februari 1978)

Lindgren, Krislin, studierektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Lindström, Ylva, sekreterare (fr.o.m.  den  1 februari t.o.m. den 31

december 1978)

Lundh, Bengt, docent (fr.o.m. den  1 december  1977 t.o.m. den 31

december 1978)

 

:'-:..    >;':v :o,7U/79:!03                                                      206

i", ?■■/::-.>n. L,j:->.ra;itt., !ek;;:>r (ir.o.rn. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

?:S'-!if.>'' '97S)

' -io, ril.vftCftr, Göte, 'jniversitetsleklor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m.

1 .;.>';irt.';>!i', Oio.*" A., universitetslektorlfr.o.m. den I okiober 19771.o.m.

No!

Lcn 2i.l rebriiai'! ;y7K)

"v.'<,:'i, S.-atvi, assistent (fr.o.ni. rien 1 okiober 1977 t.o.m. den28 februari

;-:;:K-;;:r., ilis-;;:, lek*or (fr.o.m. eien i okiober 1977 t.o.m. den 28 februari

•f:.'...  2i:\x':!i, j.rofessor (fr.o.r»'.. den  1  oktober 1977 t.o.m. den 28 :foiv.'- vri'i\ Gi:\\t. f'!i;',-\äavet'i, iniversitelslekto: (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m.

0"C:g,je:;.. /.b.e', i.ekior (fr.o.rn. den 1 oktober 1977 t.o.rn. den 28 februari

' :-■ i?.\

C[':i:o\i, \:tg;ic h/i., hovrättsassessor (fr.o.m. den i juli 1977 t.o.m. den 30

iiiV.i 1979)

Oiiva, Olav: A. (OI=e), byråchef (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den 31

oscesnber 197)

'L'i.;i.:2'3w, G'J.(:njn. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den

.V ■.cf;ejv?iie;' j97S)

r;r,T'C;■/•:-.!, Liii's, stiidierckto'' (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

Pa;)'is;,or!, Christer, uni'i/ersitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m.

der. :;<; feh-ta.-; 1978)

P&rJo.in, Gunnar, studierektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

:■];?•■ L;-jr! s' ■ dS

i.,-!.'.r,fc, Geriiard, sniversitetslekior (fr.o.m. den i oktober 1977 t.o.m.

der> 28 februari 1978)

Reinnc.Jd. Sur\e., byrådirektör (fr.o.m. den 23 september 1977 t.o.m. den

R;>-:e:':ior!», .'';.  Er'.and, byråchef (fr.o.m. den  I februari t.o.m. den 31

å&c:tT{

;..'/';.; .'3?', 'rCerstin, adjunkt (fr.o.rn. den i oktober 1977 t.o.m. den 28

hlirian !978}

';s!hi, iohn-F-rik, lönedirektör (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 31

;.er"=;ihe- i978)

:;i;;.'i.:'Ström, Jan, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

Schalii.i er, Wolfgang, lektor (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m.. den 28

 

r /                              K.OnimiUéer: iU{bil(iiiisi9,suapii!-te?nenvet    Li;20

'>CL.:":-f. ;5;■;-/!ii■■le, rcgiäsor (fr.o.m. åc.n 1 ol;iober 1977 t.o.m. den 2ö .'vf;!:'.!. £''.''a, uravcrsiieisrektör (fr.o.rn. den 1 oktoS'ior 1977 i.o.m. <'8 Lvark, Lmnéa, värdlärare (fr.o.m. den ! februari t.o.m. den 31 december

'.97:

.S-e.irer., Peter, smiversite.tslektor ('fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 31

<:ci-;:;!ibe'' '978)

;-'.'.c-r!'''.irs;. Be L L., Qepa!"temenisse'-ci"eJerarc (fL''-0.rfi. den 1 oktober 1977

'/..■.cte3'decer:ib6r i978i

:;*iSf;'., Lsif, ri;. lic. 'fr.o.iir!. den i februari t.i'i.rv:. dan 31 december 1978)

'::i'e;>-i.-'>-, fcf.eriar, iekJoi- (.''!".o.r.i. deo  ! oktober 1977 t.o.m. den zS

\ ::b:'.l9.:-i '.9'V,';

Zyt:r:\i\-M, Mariaorse £., stiidiareklo;'('if.o.m. den 1 ok{obe,'r 1977 t.o.m.

-.(eL-. /:; ijraari !978)

.Svf!:L;'ce'g, Eva, avdelnJngsdirektÖ!' ('fr.o.m. den ! 'icbruari t.o.ni. den 2)

'.eceinbev !978)

Gc.'vari'-'!;i, Ove, studierektor (fr.o.rA. den ? okiober 1977 t.o.m. den 28

feb:''i;)ri ;97o)

Te? fel., A!f, e. Jriiversi(ets'ekt.or(fr.o.m. den 1 oktober i977 t.o.m. den IS]

Th.(.'n. jorm-Eriii L., universiletsiektO!' (fr.o.m. uen 1 februari t.o.m.

d-;i> T! december 1978)

T-osi. .;an L, £., docent (fr.o.rn. den 1 oktober 1977 i.o.m. den 28 febriian

1978)

7o;'s>e.vist, iijigvar B., rektor (fr.o.m. den 26 rnaj 1977 t.o.m. den3i

dee.fcrnber 1978)

VV-shiherg, Leif, intendent (fr.o.m. den 1 febru.ari t.o.r/i. den 30 september

;c-rov

Vallin, Ivar, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1978)

WaSlir, Karin, leklor (fr.o.m. den ! oktober 1977 t.o.m. den 28 lebrijari

1978)

Widgre:'!, Greger O., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 maj 1977

i.o.m. den 31 december 1978)

..-iftfe;-., inger, rektor (fr.o.m. den \ oktober 3977 t.o.m. den 28 februari

1978)

Åberg, Bengt, unii/ersitetslektor(fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 2.o

vebnjai's !97c)

Ahgren-Lange, 'Jlla H. A., byråchef (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. don 35

Gecernber i 578)

Ahman, Gustav, statsagronom (fr.o.m. den \ oktober 1977 t.o.m. den 28

feöniari !973)

 

U:20    Skr 1978/79:103                                                       208

Östberg, Gertrud, rektor (fr.o.m. den  1 oktober  1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Ostling, Berit, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28 februari

1978)

Sekreterare: Kirsebom, Bjarne A., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Bruhn, L. Gunnila, studierektor (fr.o.m. den 1 seplember 1977 i.o.m. den 31 december 1978)

Köhler, Karl Johan, fil. mag. (fr.o.m. den 1 okiober 1977 t.o.m. den 30 juni 1979)

Lindborg, Carin, byrådirektör (fr.o.m. den 22 augusti 1977 t.o.m. den 30 juni 1979)

Reinhold, Sune, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1978 t.o.m. den 30 juni 1979)

Lokal: Stora Nygatan 33, 1 tr., 11127 Stockholm, tel. 206984 (Kirsebom), 20 7183 (Bruhn), 20 69 75 (Köhler), 20 70 82 (Lindborg). 046/12 41 00 (Reinhold), 20 33 05 (kansli)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommilléberältelse del II U 6.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden. Därutöver har nio sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågor rörande arbets- och tjänsteorganisationen i den statliga högskolan, nio sammanträden med en grupp för motsvarande frågor i den kommunala högskolan, åtta sammanträden med en grupp för frågor rörande lärarnas anknytning till yrkeslivet uianför högskolan samt sex sammanträden med en grupp för frågor rörande läkarlärare. Därtill har överläggningar ägt rum med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

21. Videogramutredningen (U 1977:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21  april  1977 med uppdrag att utreda frågan om samhällets insatser på videogramområdet:

Ordförande: Sundman, Per Olof, författare, led. av riksdagen

Ledamöter; Björck, Anders P.-A., led. av riksdagen Bladh, Lennart W., yrkesvalslärare, led. av riksdagen

 

209                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:21

Ingelstam, Margareta, producent Ström, Gunnar, partisekreterare

Experter: Arlinger, Stig, docent (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Bergman, Lars, direktör (fr.o.m. den 26 oktober 1977 t.o.m. den 6 oktober 1978)

Bergold, Jan Olov, utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 oktober 1978) Bottiger, E. Marie A., jur. kand. (fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 16 november 1978)

Edwall, Ingvar, sludiekonsulent (fr.o.m. den 13 mars 1978) Eklindh, Kenneth, skolkonsulent (fr.o.m, den 13 mars 1978) Elmhom, Kerstin M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m. den 30 april 1979)

Fransson, Ame, rektor (fr.o.m. den 13 mars 1978) Gustavsson, Sture, redaktör (fr.o.m. den 13 mars 1978) Hederslröm, C. Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1977 t.o.m. den 31 december 1978)

Jacobson, Brita A., apotekare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Liljeros, K. E. Lillemor, fil. kand., med. kand. (fr.o.m. den 15september 1977 t.o.m. den 18 augusti 1978)

Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Lundström, Beata, informationssekreterare (fr.o.m. den 15 febmari 1978)

Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 juni 1977) Preisler, Gunilla, doktorand (fr.o.m. den 13 mars 1978) Svanberg, Lars, redaktör (fr.o.m. den 3 juni 1977) Söderiind, Olof, förbundsdirektör (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Sekreterare: Svärd, Stig, studiesekreterare

Bitr. sekreterare: Hallenberg, Ingemar, studieinstruktör (fr.o.m. den 1 november 1977) Lindencrona, Birgitta, fil. lic. (fr.o.m. den 16 november 1977)

Lokal: Västeriånggatan 46, 2 tr., tel. 20 74 18 (Svärd), 20 73 64 (kansli). Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II U 7.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 18 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele. Därutöver har två sammanträden hållits tillsammans med upphovsrältsutredningen.

Utredningen har den 27 september 1978 avgett betänkandet (Ds U 1978:8) Svenska videonät utomlands.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

14    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

U:22    Skr 1978/79:103                                                        210

22. Utredningen (U 1977:06) om vissa vårdutbildningar inom högskolan (VÅRD 77)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 juni 1977 för att utreda frågan om vissa vårdutbildningar inom högskolan:

Ordförande: Levin, Bert L., statssekreterare

Ledamöter: Hillerdal, N.Olof, docent Holgersson, Leif H., ombudsman

Hörnlund, O. Börje, skogsmästare, led. av riksdagen (t.o.m. den 19 december 1977)

Jansson, Per-Olof, leg. sjuksköterska Javette, Bo, ombudsman Kärnek, Ruth I. C, oppositionsråd Larsson, Karl G., sekreterare Lindström, Alice M. F., undervisningsråd

Pettersson, S. Åke E., landstingsråd (fr.o.m. den 20december 1977) Sköld, Lars G., överdirektör Svennilson, Marianne E., studierektor

Sakkunniga: Bratlhall, I. Birgitta, departementssekreterare Ekholm, Lars V., kansliråd Rådö, E. Göran, bitr. sjukvårdsdirektör

Experier: Aggebo, Claes-Göran, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 juni 1978)

Areblad, Ann Marie, ombudsman (fr.o.m. den 20 september 1977) Berg, Marianne, skolkonsulent (fr.o.m. den 20 seplember 1977) Björklund, Berit, rektor (fr.o.m. den 1 januari 1978) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 20 september 1977) Eklund, Svea L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 december 1977) Furumark, Ann Marie, byråchef (fr.o.m. den 20 seplember 1977) Gullslröm, Estrid, byrådirektör (fr.o.m. den 20 september 1977) Helmbring, Anita, arbetsterapeut (fr.o.m. den 20 september 1977) Hermansson, Alice, universitetsadjunkt (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 15 juni 1978)

Hessleborn, Olle K. A., ombudsman (fr.o.m. den 20 september 1977) Holmkvist-Svensson, Ruth L, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 20 september 1977)

Johansson, Helfrid, skolkonsulent (fr.o.m. den 20 september 1977) Jungqvist, Anna-Brita, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1977)

 

211                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:22

Klässbo, Maria, studerande (fr.o.m. den 20 september 1977)

Kälvemark, Torsten, avdelningsdirektör (fr.o. m.den 20 september 1977)

Lindmark, Christer, byrådirektör (fr,o.m. den 29 augusti 1977)

Löfström, J. Henric, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1977)

Nilsson, Berndt, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1977)

Nyström, L. Ingrid, sekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1977 t.o.m. den 30

juni 1978)

Olausson, Britt, rektor (fr.o.m. den 20 september 1977)

Orava, Olavi A. (Olle), byråchef (fr.o.m. den 20 september 1977)

Palm, Anita, förste förbundssekreterare (fr.o.m. den 20 september 1977)

Persson, Kerstin, skolkonsulent (fr.o.m. den 20 september t.o.m. den 20

december 1977)

Rangrost,   Johny   A.   P.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   19

september 1977)

Rosén, Tommy B., sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1977)

Schulze, Jacob, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 20 september 1977)

Skalin, Douglas (fr.o.m. den 20 september 1977)

Starck, Linnea, vårdlärare (fr.o.m. den 20 september 1977)

Slåhlklo, Maj, undersköterska (fr.o.m. den 20 september 1977)

Sundelin, Dick, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1977)

Svensson, Björn, vårdlärare (fr.o.m. den 20 september 1977)

Varnvik, Eva, undersköterska (fr.o.m. den 20 september 1977)

Weitner, Sonja E., vårdlärare (fr.o.m. den 1 augusti 1977 t.o.m. den 30

juni 1978)

Wetlerström, Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 20 september 1977)

Wåhlén, Kerstin, studerande (fr.o.m. den 20 september 1977)

Åström, Arne, docent (fr.o.m. den 20 september 1977)

Sekreterare: Nilsson, Matts G., bitr. avdelningschef (t.o.m. den 2 seplember 1978)

Bitr. sekreterare: Eliason, S. Olof, byrådirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1977 t.o.m. den 31 juli 1978)

Hellung-Strohl, Eva M., studiesekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1977 t.o.m. den 15 augusti 1978)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II U 9.

Utredningen har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av utredningens arbele. Därutöver har vardera sex sammaniräden hållits i utredningens fyra särskilda arbetsgrupper.

Utredningen har den 8 februari 1978 och den 30 augusti 1978 avgett betänkandena (SOU 1978:15)1. Praktikfrågor - ålgärder i ett kort perspektiv

 

U:22    Skr 1978/79:103

">19

och (SOU   1978:50)  2.   Ny  vårdutbildning med bilagan (Ds U 1978:4) Arbelsfältsbeskrivning. Uppdraget är därmed slutfört.

23. Utredningen (U 1977:07) om museijärnvägsföreningar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 juni 1977 ined uppdrag att utreda frågan om stöd till museijärnvägsföreningarna:

Särskild utredare: Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen

Expert: Berg, Hans E., departementssekreterare (fr.o.m. den 21 oktober 1977)

Sekreterare: Freden, Sven, avdelningsdirektör

Lokal: Rönnhagsvägen 11, 582 70 Linköping, tel. 013/11 52 00, 15 67 17 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II U 8.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 19 sammanträden med experten och i flertalet fall representanter för organisationer och myndigheter, som berörs av utredarens arbete. Utredaren har besökt och haft överläggningar med flera av landets museijärnvägar och har tillsammans med experten gjort en studieresa till några av Storbritanniens museibanor.

Utredaren beräknar all slutföra sitt arbete under år 1979.

24. Utredningen (U 1977:08) om visningsersättning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppgift att klarlägga möjligheterna att konstruera ett system som ger bildkonstnärerna ersättning för att verk som inte längre är i upphovsmannens ägo visas offentligt:

Särskild utredare: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör (fr.o.m. den 6 september 1977)

Experier: Bergman, Lars, direktör (fr.o.m. den 28 augusti 1978) Hedfeldt, Erik, f. d. justitieråd (fr.o.m. den 6 september 1977)

 

213                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:25

Sekreterare: Bergman, Lars, direktör (fr.o.m. den 6 september 1977 t.o.m. den 27 augusti 1978) Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Griiting, Britt M., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 september 1977)

Lokal: Utbildningsdepartemenlet, Mynllorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 17 45 (Lindsten), 763 23 94 (Griiting)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II U 10.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 45 sammanträden samt haft överläggningar med företrädare för myndigheter, organisationer och andra som berörs av uppdraget.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

25. Uppslagsverkskommittén (U 1977:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 med uppdrag alt utreda frågan om utgivning av svenskt uppslagsverk:

Ordförande: Tynell, Lars V., tf. riksbibliotekarie (fr.o.m. den 13 oktober 1977)

Ledamöter: Barenthin, WilH, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 okiober 1977) Furhammar, Brita, bibliotekarie (fr.o.m. den 13 oktober 1977) Jacobson Widding, Anita, professor (fr.o.m. den 13 oktober 1977) Lannegren, Göran S., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 okiober 1977)

Peterson, Kjell, bokförläggare (fr.o.m. den 13 oktober 1977) Sandqvisl, Inga-Britta, förste arkivarie (fr.o.m. den 13 oktober 1977

Sekreterare: Sundkvist, Leif G., civilekonom (fr.o.m. den 13 oktober 1977)

Lokal:    Storkyrkobrinken   2-4,   tel.    växel   763 10 00.   Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del 11 U 12.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

U:26    Skr 1978/79:103                                                        214

26. Arbetsgruppen (U 1977:10) för samefrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 september 1977:

Ordförande: Wikström, Jan-Erik, statsråd, ltd. av riksdagen (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Vice ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Ledamöter: Anell, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 februari 1978) Isacsson. Bert, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den I februari 1978)

Söderström, Bengt H- T:son, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Thorstenson, R. Billy, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Zetterberg, Leif, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Öster, Karl-Olov, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Experter: Andersson, Gösta, skolinspektör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Jonsson, Aina, renskötare (fr.o.m. den 16 januari 1978) Simma, Lars H:son, adjunkt (fr.o.m. den 16 januari 1978) Svonni, Mikael, studerande (fr.o.m. den 16 januari 1978) Utsi, Per-Mikael, studerande (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sekreterare: Englund-Ghai, Karin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Lokal: Utbildningsdepartementet, Storkyrkobrinken 4. Postadress: Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 15 (sekreteraren)

Särskilda direkliv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit två sammanträden samt haft överiäggningar med olika sameorganisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sex sammanträden hållits med en särskild arbetsgmpp för frågan om Administration och ledning av en samisk utbildningsväg.

Arbetsgruppen har den II oktober 1978 avgett betänkandet (DsU 1978:5) Administration och ledning av en samisk utbildningsväg.

Arbelsgmppens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

215                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:28

27. Obligatorieberedningen (U 1977:11)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 november 1977 med uppdrag att bereda vissa frågor rörande obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslulning:

Särskild utredare: Honeth, Peter, jur. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Östergren, A. Bertil, direktör (fr.o.m. den 17 november 1977 t.o.m. den 30 september 1978)

Experter: Augustsson, Arne, byrådirektör (fr.o.m den 8 augusti 1978) Forsström, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 maj 1978) Gustafsson, Thomas B., kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978) Holmstrand, N. G. Anders, hovrättsassessor (fr.o,m. den 28 mars 1978) Nicolausson, Ulf, sektionschef (fr.o.m, den I mars 1978) Persson, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Sekreterare: Honeth, Peter, jur. kand. (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 september 1978)

Lokal: Stora Nygatan 33, 2 tr., 111 27 Stockholm, tel. 20 88 59 (Honeth), 20 88 49.

Direktiven för beredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II U 13.

Den särskilde utredaren har under tiden januari - augusti 1978 haft
överläggningar   med     olika      myndigheter,   kommittéer,

studerandesammanslutningar och andra som berörs av beredningens arbete.

Utredaren beräknas slutföra sitt arbete under år 1978.

28. Forskningssamverkanskommittén (U 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag att utreda högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, förelag och organisationer, m. m.:

Ordförande: Richardson, N. Gunnar E., docent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Ledamöter: Bjurel, A. Bertil E., f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 mars 1978) Gadd, P. E. Ame, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1978)

 

U:28    Skr 1978/79:103                                                        216

Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den

I mars 1978)

Johansson, Sven A. E., professor (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lindqvist, Ingvar F., professor (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Ohlsson, J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den I mars 1978)

Ruin, Olof K., planeringschef (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Sakkunnig: Sidenbladh, Thomas P.,tf. departementsråd (fr.o.m.den 24 augusti 1978)

Experter: Andersson, Curt, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978) Broberg, Björn, byråchef (fr.o.m. den 1 april 1978) Ekenberg, Bengt, jur. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Elvin, Stig, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1978) Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 1 maj 1978) Farm, Ante T., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 maj 1978) Hammarström, Olle, civilekonom (fr.o.m. den 1 maj 1978) Ivarsson, S. Tore, sekreterare (fr.o.m. den I april 1978) Johansson, Sten, bitr. professor (fr.o.m. den 1 maj 1978) Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den I maj 1978) Mattsson, Rolf, ingenjör (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 september 1978)

Nyquist, Per-Olof (Ola), statssekreterare, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1978)

Olsson, Birgitta, ekonom (fr.o.m. den I april 1978) Schröder, Lena, assistent (fr.o.m. den I maj 1978) Sidenbladh, Thomas P., tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 april 1978) Westeriund, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 1 april 1978) Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978) Öhman, Per, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 april 1978) Österberg, Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 1 april 1978)

Sekreterare: Franzén, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Andersson, B. E. Christer, fil. kand. (fr.o.m. den I mars 1978) Christensen-Sköld, Beatrice, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Wallin, Kerstin, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal:  Svartmangatan 9,11129 Stockholm, tel. 2159 27 (Franzén), 21 56 24 (Andersson), 20 81 27 (Wallin), 10 24 83, 11 80 02 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 2.

 

217                              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:30

Kommittén har under tiden mars - oktober 1978 hållit sju sammanträden. För beredning av frågan om institutets för social forskning ställning, har nio sammanträden hållits med en arbetsgrupp bestående av kommitténs ordförande och tre av dess ledamöter samt företrädare för institutet, de anställda vid institutet samt arbetsmarknads- och socialdepartementen. Gmppen har även haft överläggningar med berörda myndigheter och organisationer. Vidare har tre sammanträden hållits med en expertgrupp för försöksverksamheten med kontaktforskare. Försöksverksamhet med kontaktforskare har inletts i Malmöhus, Älvsborgs, Gävleborgs samt Västerbottens och Norrbottens län.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

29. Utredningen (U 1978:02) om skyddslagstiftning rörande forskning om hybrid-DNA

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 febmari 1978 med uppdrag att utreda om i vad mån nuvarande lagstiftning är en tillräcklig gmnd för att kontrollera forskning med hybrid-DNA:

Särskild utredare: Wennergren, C. Bertil O., regeringsråd (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Sekreterare: Samuelsson, Bengt, byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II U 1.

Den särskilde utredaren har den 4 december 1978 avgett betänkandet (Ds U 1978:11) Hybrid-DNA tekniken under kontroll. Uppdraget är därmed slutfört.

30. Utredningen (U 1978:03) om gäststuderande m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 april  1978 med uppdrag att utreda vissa frågor rörande utländska studerande:

Ordförande: Mattsson, Stig, överdirektör (fr.o.m. den 24 april 1978)

Ledamöter: Hermelin, Johan, studerande (fr.o.m. den 24 april 1978) Körlof, Bjöm H. B., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 april 1978) Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 april 1978)

 

U:30    Skr 1978/79:103                                                        218

Sakkunniga: Enocksson, Sten Arne, odont. kand. (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Holm, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Experter: Brunnberg, Jan-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Hildeman, Nils Gustav, programdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Jacobson, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Kristensson, Inge B. E., avdelningsdirektör (fr.o,m, den 15 augusti 1978) Wedelin, Kerstin B., avdelningsdirektör (fr.o,m. den 15 augusti 1978)

Sekreterare: Ekholm, Birgitta Maria (Brittmari), byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Sparring, Leena, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Svartmangatan9, I tr.. Ill 29Stockholm, tel. 10 23 71 (Ekholm), 20 87 69 (Sparring), 10 24 59 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 6.

Utredningen har under tiden juni - okiober 1978 hållit tre sammanträden.

I september och oktober 1978 anordnade ulredningen fyra diskussionsmöten med företrädare för utbildningsanordnare och sluderandesammanslutningar samt för vissa andra myndigheter och organisationer.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

31. Kommittén (U 1978:04) om kommunal vuxenutbildning

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den  16 mars  1978 med uppdrag att göra en översyn av den kommunala vuxenutbildningen:

Ordförande: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ledamöier: Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hällgren, Martin, länsbildningskonsulent (fr.o.m. den 16 mars 1978) Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Nordstrandh, Ove H., f. d. lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Nordström, Marie, fil. lic. (fr.o.m. den 16 mars 1978) Oscarsson, Berit, studiesekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1978)

 

219                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:32

Sakkunniga: Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hultqvist, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Landström, Sten-Sture H., direktör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Larsson, Leif, direktör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Olsson, Artur, skolråd (fr.o.m. den 16 mars 1978) Wallmark, Nils, adjunkt (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Experter: Borgström, Lena, forskningsassistent (fr.o.m. den 29 januari t.o.m. den 31 mars 1979)

Femkvist, Hans, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 12 febmari t.o.m. den 13 maj 1979)

Sekreterare: Salin, Sven, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Bitr. sekreterare: Berger, Anita, sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978 t.o.m. den 30 juni 1979)

Wickberg, Barbro I., departementssekreterare (fr.o.m, den 1 seplember 1978)

Lokal: Vasagatan 36, 3 tr.,  III 20 Stockholm, tel, 2128 51 (Salin), 21 00 53 (Wickberg)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommiltéberättelse del 11 U 4.

Kommittén   har   under   tiden   augusti   -   oktober   1978   hållit   tre sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

32. Organisationskommittén (U 1978:05) för arkivet för ljud och bild

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 maj 1978 med uppgift alt utföra det förberedelsearbete som behövs för att arkivet för ljud och bild skall kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1979.

Ordförande: Kromnow, E. Åke, riksarkivarie (fr.o.m. den 2 juni 1978)

Ledamöier: Höglund, E. Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 jum' 1978) Rhodin, Ame, teknisk direktör (fr.o.m. den 2 juni 1978) Sand, Hans E. N., departementssekreterare (fr.o.m, den 2 juni 1978) Torbacke, Jarl, docent (fr.o.m. den 2 juni 1978)

 

U:32    Skr 1978/79:103                                                         220

Experter: Ahlborg, Staffan, förste arkivassistent (fr.o.m. den 2 juni 1978) Hennel, Lennart, arkivchef (fr.o.m. den 2 juni 1978) Johanson, Bo, byråingenjör (fr.o.m. den 1 november 1978) Körner, Sten G., landsarkivarie (fr.o.m. den 2 juni 1978) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 juni 1978) Olsson, Per Sören, hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 juni 1978) Sanfridsson, Arne, civilingenjör (fr.o.m. den 2 juni 1978) Smedberg. Staffan, arkivarie (fr.o.m. den 1 november 1978)

Sekreterare: Larson, Leif, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1978)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4, tel. direktval 763 19 34 (Larson). Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Särskilda direkliv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1978 hållit sex sammanträden. Därutöver har särskilda arbetsgrupper inom kommittén hållit ett antal sammanträden.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

33. Elevvårdskommittén (U 1978:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1978 för att Utreda organisaiion, innehåll, arbetssätt och arbetsformer i elevvårdsarbetet:

Ordförande: Petersson, Ann-Marie, fil. dr (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöier: Backmann, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Hedvall, Jan, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Melldén, Anna-Lisa, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Paulsson, Solveig, rektor (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sakkunniga: Andrae, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Sjöberg, Tage B., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Sekreterare: Berntsson, Gert, rektor (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Svartmangatan 9,2 tr., 11129 Stockholm, tel. 20 39 26 (Bemtsson), 20 38 18 och 20 97 94 (kansli)

 

221                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:34

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 5.

Kommittén   har   under   tiden   augusti   -   oktober   1978   hållit   två sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

34. Kommittén (U 1978:07) om integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 för att utreda frågan om integration av handikappade elever i skolväsendel jämte därmed sammanhängande frågor:

Ordförande: Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den I juli 1978)

Ledamöter: Croona, Ulf, gymnastiklärare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Martinsson, Åke, slöjdlärare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Pekkari, Olle, studierektor (fr.o.m. den 1 juli 1978) Rydle, M. Birgitta, ämneslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Wohlin-Andersson, Anna M., f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sakkunniga: Hjelm, Carina, utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli t.o.m. den 14 november 1978)

Larsson, Gunvi, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Odre, Torslen, speciallärare (fr.o.m. den 15 november 1978)

Experter: Hammar, Åsa Birgitta, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den 1 januari 1980)

Karierö, Lars-lngemar, länsskolinspeklör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Nicklasson, Stina A. R., skolinspektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Trowald, Nils, projektledare (fr.o.m. den 15 november l978l.o.m. den 15 mars 1979)

Sekreterare: Lagercrantz, Richard C. H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Magnusson, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

 

U:34    Skr 1978/79:103                                                        222

Lokal:    Svartmangatan   9,4   tr.,    11129   Stockholm,   tel.    114218 (sekreteraren), 21 58 72 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommiltéberättelse del II U 10.

Kommittén har under tiden juli - okiober 1978 hållit två sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

35. Nääs-utredningen (U 1978:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 maj 1978 med uppdrag att utreda frågan om den framtida användningen av August Abrahamsons stiftelse på Nääs:

Särskild utredare: Stetler. Emil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Skolöverstyrelsen, Karlavägen 108, tel. växel 14 06 60, Postadress: 106 42 Stockholm

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommittéberättelse del IIU 7.

Den särskilde utredarens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

36. Skolforskningskommittén (U 1978:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att utreda det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet inom skolvä­sendet m. m.:

Ordförande: Dahllöf, Urban S., professor (fr.o.m. den I juli 1978)

Ledamöter: Engqvist, Olle, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Eriksson, Per-Erik, skolinspektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Gillström, K. Åke, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Nordstrandh, Ove H., f. d. lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Rubenson, Kjell, docent (fr.o.m. den I juli 1978)

Sakkunnig: Sävhagen, Ruth, kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sekreterare: Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

 

223                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:37

Lokal:   Svartmangatan   9,3   tr.,    11129   Stockholm,   tel.   20 26 09 (Marklund), 20 77 57

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 9.

Kommittén har under tiden juli - okiober 1978 hållit ett sammanträde. Kommittén beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

37. Organisationskommittén (U 1978:10) för vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet, m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 juni 1978 med uppdrag att förbereda vissa ålgärder på informationsförsörjningsområdet, m. m.;

Ordförande: Brynielsson, Harry A. B., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter: Håkansson, Hans E. V., verkst. ledamot (fr.o.m. den 1 juli 1978) Martin-Löf, C. Johan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Snellman, Karin M., överbibliotekarie (fr,o.m. den 1 juli 1978) Tynell, Lars V., tf. riksbibliotekarie (fr.o.m. den 1 juli 1978) Thomasson, Björn E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter: Holmborn, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1978) Johnsen, K. Gösta, bibliotekarie (fr.o.m. den 1 september 1978) Lindeberg, Roy, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Nilsson, Kjell G., biblioteksassistent (fr.o.m. den 1 september 1978) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Thorberg, Klas, ombudsman (fr.o.m. den 1 seplember 1978)

Sekreterare: Thomasson, Bjöm E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Skeppargalan 51 nb., 114 58 Stockholm, tel. 67 53 55 (Thomasson), 67 53 45 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 8.

Kommittén har under tiden juli - oktober 1978 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter m. fl. som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 29 september 1978 avgetl förslag till anslagsframställning för budgetåret 1979/80 för delegationen för informationsförsörjning.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

 

U;38    Skr 1978/79:103                                           224

38. Närradiokommittén (U 1978:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag att utreda frågan om närradio och när-TV:

Ordförande: Norrby, Kart-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Ledamöier: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Forslund, Britt-Marie, redaktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Knutson, Göthe K. L., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Swedberg, Bo G. R., redaktör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sakkunniga: Leijonborg, Lars, informationssekreterare (fr.o.m. den  1  september 1978)

Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 oktober 1978) Olsson, Per Sören, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Persson, Valdemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 oktober 1978)

Sekreterare: Palmborg, Olle, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1978)

Bitr. sekreterare: Andreasson, Sture, ingenjör (fr.o.m. den 1 november 1978) Zetterberg, Leif R., sekreterare (fr.o.m. den 18 december 1978)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 115 28 Stockholm, tel. 63 34 80 (Palmborg), 63 33 49 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 11,

Kommittén haf under tiden juli - oktober 1978 hållit tre sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

39. Informationsteknologiutredningen (U 1978:12)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag att utreda frågan om den nya informationsteknologin:

Ordförande: Gustafson, Sven H., bankkamrer, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

 

225                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:40

Ledamöter: Andersson, Leif, kanslichef (fr.o.m. den 20 juli 1978) Björck, Anders P.-A., led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Eriksson, Olle, entreprenör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Rönnung, CatarinaE. M., led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sakkunniga: Brandberg, Arvid, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Lannegren, Göran S., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 juli 1978) Öländer, Håkan, ombudsman (fr.o.m. den 20 juli 1978) Pennlöv, Jan, kansliråd (fr.o.m. den 20 juli 1978) Sommar, Cari Olof, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Unsgaard, Håkan, programdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Wahlström, Ingemar, marknadsdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Experter: Fjaestad, Bjöm, docent (fr.o.m. den 20 juli 1978) Gerentz, Sven, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sekreterare: Ohlin, Tomas, fil. lic, (fr.o.m. den 14 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Essen, ErikL, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Lokal: S:t Eriksgatan 20, 1 tr., tel. 52 76 90(Gustafson), 52 79 20(Ohlin), 52 62 08 (Essen), 52 62 48, 52 62 18 (kansli). Postadress: Box 12125, 102 24 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 12.

Utredningen har under tiden juli - oktober 1978 hållit två sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

40. Utredningen (U 1978:13) för översyn av den interna organisationen för livnistkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

Genom beslut den 6 april 1978 uppdrog regeringen åt styrelsen för myndigheten livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet atl se över myndighetens intema organisation.

Vidare förordnade regeringen docenten Birgitta Ericsson, förste bibliotekarien Sten Lindberg, generaldirektören Edvard Reuterswärd, ståthållaren vid Kungl. Slottet Harald Smith, riksdagsledamoten godsägaren Hans Wachtmeister och förste intendenten Dag Widman att vara ledamöter i styrelsen för livmstkammaren, Skoklosters slott och

15    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

U:40    Skr 1978/79:103                                                        226

Hallwylska   museet.   Åt   Reuterswärd   uppdrogs   alt   vara   styrelsens ordförande. Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 april 1978:

Expert: Lindahl, Jan-Mats, kansliråd (fr.o.m. den 1 juh 1978)

Sekreterare: Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Grunewald, Ingelise, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4, Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 19 25 (Munkhammar), 763 19 30 (Grunewald)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under liden juli - november 1978 hållit fyra sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

41. Utredningen (U 1978:14) om förutsättningarna för en närmare samverkan mellan livrustkammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl. Slottet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 april 1978 för att undersöka förutsättningarna för en närmare samverkan mellan, å ena sidan, livrustkammaren och, å den andra, hovstaterna och övrig museiverksamhet inom Kungl. Slottet;

Utredningsman: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör

Experier: Fogelmarck, Stig, överintendent (fr.o.m. den 1 juli 1978) Holmquist, Kersti, museidirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Lindahl, Jan-Mats, kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sekreterare: Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Grunewald, Ingelise, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartemenlet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 19 25 (Munkhammar), 763 19 30 (Grunewald).

 

227                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:43

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ulredningen har under tiden juli - november 1978 haft överläggningar med företrädare för husgerådskammaren.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

42.       TV-avgiftsutredningen (U 1978:15)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den20 juli 1978 för atl göra en översyn av principerna och formerna för uppbörd och inkassering av TVavgifter m. m.:

Särskild utredare: Rydén, Jan E., avdelningschef (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sekreterare: Lindh, Sören B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 1 tr., tel. direktval 763 23 38 (Rydén), 763 23 36 (Lindh). Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har i december 1978 avgelt betänkandet (Ds U 1978:16) TV­avgifter - inkassering, kontroll och avgiftsskolk. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1978.

43.       Kommittén (U 1978:16) om enhetligt huvudmannaskap för
högskolan

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag atl utreda frågan om enhetligt huvudmannaskap för högskolan:

Ordförande: Johansson, Sven, landstingsråd (fr.o.m. den 15 september t.o.m. den 30 november 1978) Sköld, Lars G., övetdirektör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Ledamöter: Gustafsson, Lars 1., universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1978)

Nordlander, Nils-Brage, överläkare (fr.o.m. den 1 december 1978) Nyquist, Per-Olof (Ola), statssekreterare, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september t.o.m. den 30 november 1978) Pettersson, S. Åke E., landstingsråd (fr.o.m. den 15 september 1978) Sandell, Ulla, kommunalråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 13.

 

Jo:l     Skr 1978/79:103                                           228

Jordbruksdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:3, 6, 7, 11, 12, 16, 19, 20, 26 och 29

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte resp. har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 1 och 12

1. Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1965 för att utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan (fr.o.m. den 1 januari 1977 Sveriges lantbruksuniversitet) (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1965):

Ordförande: Törnquist, Harry E., byggnadsråd

Ledamöter: Berenvik, Ove, vet.med. kand.(fr.o.m.den20september 1977t.o.m.den 2 oktober 1978)

Hagman, Bengt, agr. stud. (fr.o.m. den 3 oktober 1978) Hansen, Hans-Jörgen, professor, föreståndare (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Mellström, Claes B., skog. stud. (fr.o.m. den 1 maj 1975) Oscarsson, Görel B. A., tf. universitetsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1976)

Rydén, Jan E., avdelningschef Schmiterlöw, Carl G., professor, prorektor

von Segebaden, Gustaf, professor, dekanus (fr.o.m. den 7 december 1976) Söderman, S. Olof, ingenjör

Expert: Eriksson, Harald, avdelningsföreståndare

Sekreterare: Ehrengren, K. Lennart, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1976)

 

229                          Kommittéer: Jordbiiiksdepartementet    Jo:2

Bitr. sekreterare: Forssman, Åke V., avdelningsdirektör Olsson, J. Malte, kansliråd

Lokal: Centrala förvaltningen för Sveriges lantbruksuniversitet, Ultuna 750 07 Uppsala 7, tel. växel 018/10 20 00 (sekretariatet)

Direktiven för kommittén, se 1966 års riksdagsberättelse Jo 31. Tilläggsdirektiv, se kungl. brev den 30 juni 1967.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden. Dämtöver har överläggningar hållits med företrädare för institutioner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har bl. a. lagt fram lokalprogram för nybyggnad av planlförsöksstation i Garpenbergsområdet samt för om- och tillbyggnad för utbildningen av landskapsarkitekter i Alnarp. Utrustningsprogram har lagts fram förbi. a. centrala servicefunktioner på Ultuna samt ökad antagning till veterinärlinjen.

Kommitténs arbele beräknas avslutas under år 1979.

2. Naturvårdskommittén (Jo 1970:28)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 februari 1970 för översyn av naturvårdslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1970):

Ordförande: Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen

Ledamöter: Grebäck, Erik H., agronom, f. d. led. av riksdagen Hjorth, Nils T., förrådsförvaltare, led. av riksdagen Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fm, led. av riksdagen Lönnqvist, Ulf R., utredningssekreterare Rosén, Bo G. F., redaktör (fr.o.m. den 19 mars 1978) Wirtén, Rolf G. S., statsråd, led, av riksdagen (t.o.m. den 18 mars 1978)

Experter: Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 14 januari 1976) Frisen, Rune E,, byråchef (fr.o.m. den 1 april 1977) Holm, J. Lennart, generaldirektör

Knutsson, Gert O. L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Lindskog, J. Lennart, länsråd Öster, Karl Olov, departementsråd (fr.o.m. den 14 januari 1976)

Sekreterare: Kardell, J. Ame, hovrättsassessor (fr.o.m, den 1 april 1977)

 

Jo:2    Skr 1978/79:103                                                          230

Bitr. sekreterare; Linden, Anders G. B., statsgeolog (fr.o.m. den 17 okiober 1977) Pettersson, Roland H., förste byråinspektör (fr.o.m. den 18 april 1977 t.o.m. den 30 september 1978)

Sandler, Hans E., länslantmätare (fr.o.m. den 1 mars 1975 t.o.m. den 18 mars 1978)

Lokal:    Jordbruksdepartementet,    Jakobsgalan    26,    Fack,    103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven   för   kommittén,   se   1971   års   riksdagsberätlelse   Jo 21. Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse 1973 Jo 12 samt 1974 Jo 10.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tre sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1979.

3. Utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården

Tillkallade enligt Kungl. Mai:ts bemyndigande den 29 oktober 1971 för uiredning rörande kostnaderna för miljövården (se Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1971):

Ordförande: Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör

Ledamöter; Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Norrby, J. Sören, byrådirektör, f. d. led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 juni 1974)

Rosqvist, G. Birger, mästerlols, led. av riksdagen

Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1975) Åkerfeldt, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 1 december 1974) Grafström, Erik O. Hj., f. d. generaldirektör Helmerson, Bo 1. H., direktör Johansson, Bengt A. W., budgelchef Lönnqvist, Ulf R., utredningssekreterare

Löfgren, Torslen Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 augusti 1975)

Moreau, Jan-Erik, utredningssekreterare Nilsson, Olof, överdirektör

 

231                                Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo:4

Olerud, Eric Hj., sekreterare Svensson, Kjell R., tf. departementsråd

Sekreterare: Ovegård, Lars O., byråchef (fr.o.m. den 1 december 1974)

Bitr. sekreterare: Almgren, A. Richard, civilingenjör Edwinson, Vanja A. M., departementssekreterare Hannerz, R. Christer, socionom (fr.o.m. den 1 december 1974) Olsson, Inger M-A., byrådirektör

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse Jo 28.

Utredningen har den 16 juni 1978 avgelt betänkandet (SOU 1978:43) Miljökostnader. Miljön i samhällsekonomin - kostnadsslag, kostnadsfördelning, styrmedel saml rapporten (Ds Jo 1978:4) Data om sjörestaurering.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötselanläggningar (FFR)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1973 för att förhandla med samebyarna om renskötselanläggningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):

Ordförande: Persson, Sven G. F., lantarbetare, f. d. led. av riksdagen

Sakkunniga; Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd Landahl, O. Sixten H., f. d. lanlbmksdirektör

Experier: Bohman, Bengt A. H., länsråd

Ekblad, Carl E. A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lundberg, J. Iwan, avdelningsdirektör Lundvall, A. Göran, avdelningsdirektör Lithander, Per H., avdelningsdirektör Stenberg, Bruno, renägare Stenberg, Nikolaus, renägare Åhrén, Anders, renägare

Sekreterare: Ekendahl, Bengt G, M., tf. avdelningsdirektör

 

Jo:4    Skr 1978/79:103                                                         232

Lokal: Lantbruksstyrelsen. Vallgatan 6, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)

Direktiven för förhandlingsgmppen, se 1974 års riksdagsberätlelse Jo 22.

Förhandlingsgmppen har under tiden november 1977 - oktober 1978 förhandlat med åtta samebyar samt haft överläggningar med olika parter som berörs av gruppens arbete.

Förhandlingsgruppen har den 12 december 1977 avgett delrapport 4 (Ds Jo 1977:13) Förhandlingar om renskötselanläggningar m. m. Samebyar i Norrbottens län, mellersta delen.

Förhandlingsgruppen beräknas slutföra sill arbete under första halvåret 1979.

5. Genbankutredningen (Jo 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 26 februari 1973 för atl utreda frågan om bevarande av genetiskt material (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):

Sakkunnig: Ehrenberg, Carin M. S. H., docent (fr.o.m. den 5 september 1975)

Experter: Gullberg, H. Urban, fil. lic. (fr.o.m. den 28 februari 1975) Halländer, K. I. Håkan, fil. dr (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Johansson, Göran, depå- och stuterichef (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 februari 1975)

Krutzsch, A. Peter M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Lindhé, N. Bengt H., docent (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Nilsson, Karl-Erik, skogschef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Palm, Per-Olof, intendent (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Wilhelmson, S. Martin, försöksledare (fr.o.m. den 6 oktober 1978)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (experten Junback)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Jo 23. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 8.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden. Ulredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

233                          Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo:7

6. 1973 års skogsutredning (Jo 1973:06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1973 för att utreda vissa frågor inom skogspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1973):

Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding

Sakkunniga: Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen Hedström, Bo S., generaldirektör Hjorth, Ragnar, f. d. byråchef

Jansson, Sven E., lantbmkare (fr.o.m. den 20 november 1976) Nilsson, Nils-Erik, professor, avdelningschef

Experter: Bäckström, Sixten, förbundsordförande Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 17 april 1975) Köhl, Olof F. E., rättschef (fr.o.m. den 1 febmari 1976) Rydbo, Folke, generaldirektör (fr.o.m. den 1 april 1974) Rydh, Olof G. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 juli 1975) Sjunnesson, Lars H. O., direktör (fr.o.m. den 26 mars 1976) Sundberg, Carl Gusiaf, skogsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1974) Toll, J. Magnus, lantmästare

Huvudsekreterare: Holmgren, Anders F,, jägmästare (fr,o.m. den 1 februari 1976)

Bitr. sekreterare: Jacobson, S. E. Olof, forskarassistent Petterson, Hans H. J. A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 mars 1976)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Jo 25.

Utredningen har under tiden november 1977 - januari 1978 hållit fem sammanträden.

Utredningen har den 31 januari 1978 avgetl slutbetänkandet (SOU 1978:6) Skog för framtid och bilagor (SOU 1978:7) Skog för framtid. Alternativa skogsproduktionsprogram.

Uppdraget är därmed slutfört.

7.1973 års fiskevattensutredning (Jo 1973:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1973 för alt utreda fiskelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1973):

 

Jo:7    Skr 1978/79:103                                                         234

Ordförande: Wictorsson. Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Johansson, Tyra A. S., kontorist, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Morell, Roland, direktör

Pettersson, A. Georg, ombudsman, led. av riksdagen Rydén, N. Rune G., köpman, f. d. led. av riksdagen

Experter: Algrim, Torslen, byråchef (fr.o.m. den 3 mars 1978) Dyhre, A. Gunnar, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 seplember 1974) Ericson, E. Gerhard H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1974)

Grebäck, Erik H., agronom, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1974)

Johansson, Bertil E., ombudsman

Johansson, Slig E., överdirektör (fr.o.m. den I december 1974) Kihlström, Bengt G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Puke, Cari G. M., f. d. fiskeriintendent (fr.o.m. den 1 december 1974 t.o.m. den 3 mars 1978)

Runnslröm, Hans K. L., kanslichef (fr.o.m. den 1 april 1974) Silow, C. Ivan H., tf. byråchef (fr.o.m. den 1 december 1974 t.o.m. den 3 mars 1978)

Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef (fr.o.m, den 1 maj 1977) Wenker, Slig-Eric, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 april 1974) Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o. m.den I december 1974t.o.m. den 26 maj 1978)

Sekreterare: Wendt,Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 5 febmari 1974)

Bitr. sekreterare: Edlund, S. Lisbeth, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1975) Johansson, Curt B. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1976)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 26. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del II Jo 9.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Utredningen har den 22 november 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:75) Fiska på frilid.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

235                                Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo: 9

8. Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1974 för att utreda den statliga administrationen på skogsbrukets område (se Post- och Inrikes tidn. den 25 maj 1974);

Ordförande; Hedström, Bo S., generaldirektör

Ledamot: Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 7 april 1978)

Sakkunniga; Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f. d. led. av riksdagen (avliden) Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen

Experier: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1976) Andersson, Gösta R., skogsvårdskonsulenl (fr.o,m. den 7 seplember 1974)

Falk, Eric G. R., byråchef (fr.o.m. den 7 september 1974) Hammariund, F. Gösta E., länsjägmäslare (fr.o.m. den 8 april 1976) Lindgren, K. Erik, organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 april 1975) Nilsson, Nils-Erik, professor, avdelningschef (fr.o.m. den 2 april 1975) Segergren, N. E. Ingemar, revisionsdirektör (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare

Bitr. sekreterare: Dahlström, Bo S., förste revisor (fr.o.m. den 1 seplember 1978)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 25.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

9. Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni 1974 för atl se över jordförvärvslagsiifiningen, m. m. (se Post-och Inrikes tidn. den 11 juli 1974);

 

Jo: 9    Skr 1978/79:103                                                   236

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör

Sakkunniga: Johansson, Gunnar A., häradsdomare, led. av riksdagen Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den II februari 1977)

Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Stjema, G. Henry, lantbrukare

Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1974) Andreasson, A. Osvald, utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 seplember 1974)

Gunsell, Tor A., överingenjör (fr.o.m. den 7 seplember 1974) Henriksson, Rune L, departementsråd (fr.o.m. den 4 april 1975) Jansson, Harald, fastighelsdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974) Johansson, S. Arne H., länsjägmäslare (fr.o.m. den 7 september 1974) Köhl, Olof F. E., rättschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Lindh, Birger V., ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1976) Lindström, Ingvar A., generaldirektör (fr.o.m. den7 september 1974) Millgård, E. Olof (Olle), teknisk direktör (fr.o.m. den 7 september 1974) Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 7 september 1974) Romson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 seplember 1974) Wessén, Vilhelm, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974) Åkerman, N. Håkan, f. d. överdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Sekreterare: Warensjö, J. A. Folke, byråchef (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Bitr. sekreterare: Holmgren, Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1974)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse Jo 29. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommiltéberällelse del 11 Jo 10.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden.

Utredningen har den 15 december 1977 avgett betänkandet (SOU 1977:93) Ny jordförvärvslag samt den 26 juni 1978 delbetänkandet (Ds Jo 1978:6) Lagom skötsel av jordbruksmark.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

 

237                              Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo: 11

10. 1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för att utreda trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1974):

Ordförande: Henriksson, Rune L, departementsråd

Sakkunniga: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Björk, Villiam E., kommunalråd, f. d. led. av riksdagen Cariström, A. Valdo, direktör, f. d. led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen

Experter: Carlsson, C. Mårten, professor (fr.o.m. den I juli 1977) Gustafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Lööw, Herbert P. D., agronom (fr.o.m. den 1 februari 1978) Moberg, C. E, Ragnar, direktör (fr.o.m. den 19 okiober 1974) Nyström, Holger R. B., direktör (fr.o.m. den 19 okiober 1974) Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 19oklober 1974)

Sekreterare: Gradin, Lars-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 16 januari 1976)

Bitr. sekreterare: de Maré, Stefan S., departementssekreterare (fr.o.m. den 14 september 1976) Liden, B, Carl Johan, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 maj 1976)

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse Jo 31.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 30 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Dämtöver har tio sammanträden hållits med en särskild arbelsgrupp för tullfrågor.

Utredningen har den 4 augusti 1978 avgetl delbetänkandet (SOU 1978:51) Svensk trädgårdsnäring. Produktion - Rationalisering - Intemationella förhållanden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

11.1975 års växtförädlingsutredning (Jo 1975:06)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 okiober 1975 för utredning om vissa frågor inom växtförädlingsverksamhelen:

 

Jo: 11    Skr 1978/79:103                                                      238

Sakkunnig: Gustafsson, Åke C. T., f. d. professor

Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Ekström, E. Sören, departementsråd Gustafsson, N. Henry, avdelningschef Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare

Sekreterare: Nilsson, H. Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den I juni 1977)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 23.

Utredningen har den 16 mars 1978 avgetl betänkandet (SOU 1978:23) Växtförädling.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Kommittén (Jo 1976:03) för de svenska förberedelserna inför FN;s vattenkonferens

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 februari 1976 föratt svara för de svenska förberedelsema inför FN:s vatlenkonferens (se Post­och Inrikes tidn. den 20 mars 1976):

Ordförande: Dahlgren, P. Anders B., förutv. statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. denS november 1976)

Ledamöter: Berggren, K. Roy, byråchef Berner, C. O. Örjan, departementsråd Céwe, Tord G., departementssekreterare Elmer, Björn Å., departementssekreterare Gustafsson, Yngve H., professor Hanson, Arne G. H., avdelningschef

Ingvar-Svensson, Inger, landstingsledamot, f. d. led. av riksdagen Karlsson, Rune A., sekreterare Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen Lundblad, Grelhe, socialinspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 januari 1977)

Lönnqvist, Ulf R,, utredningssekreterare Magnusson, Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 27 maj 1976) Nordberg, Lars O., statsgeolog af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen

 

239                               Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo: 14

Sekreterare: Hagard, John H. M., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Lindgren, I. Lennart, departementsråd

Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., fil. dr (fr.o.m. den 1 mars 1976) Kommittén har i och med utgången av år 1978 slutfört sitt arbete.

13.      Utredningen (Jo 1976:04) om den regionala
laboratorieverksamheten

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 december 1975 för att utreda frågan om den regionala laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien, veterinärmedicinsk diagnostik, miljövård och närbelägna områden (se Post- och Inrikes tidn. den 20 februari 1976):

Särskild utredare: Odhnoff, Camilla, landshövding

Experter: Ehn, Bengt, länsveterinär Ekedahl, N. A. Gunnar, laborator Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare Skjönberg, P. Guldbrand, byrådirektör Tammelin, Lars-Erik, avdelningschef Ågren, Lars O. T., direktör

Sekreterare: Hoel, Christer O., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Brunsberg, Karin D. M., byrådirektör Ekström, Georg G., assistent (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse del II Jo 2.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammaniräden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia halvåret 1979.

14.      Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av skördeskadeskyddet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976 för atl se över skördeskadeskyddet inom jordbmket (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

 

Jo: 14    Skr 1978/79:103                                                      240

Ordförande: Jansson, N. Ewald, f. d. förbundsordförande

Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Bladh, Lennart W., yrkesvalslärare, led. av riksdagen Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen Sirömberg, K. Håkan, metallarbetare, led. av riksdagen

Experter: Friberg, B. Torsten, avdelningschef

Johnsson, Bertil Å. H., statsagronom (fr.o.m. den 7 oktober 1977) Larsson, Folke K. E., lantbrukare Liden, B. Carl Johan, departementssekreterare Medin, Knut H., avdelningschef

Nilsson, N. Folke, direktör (fr.o.m. den 7 oktober 1977 t.o.m. den 2 februari 1978)

Nilsson, N. Robert, statssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 2 februari 1978) Nilsson, Olof, överdirektör Sandqvisl, B. Eje G., byråchef Swedborg, Erik H., direktör (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Sekreterare: Jeppsson, O. Gunnar, lantbruksdirekiör

Bitr. sekreterare: Hagströmer, Erik J. J. A., statskonsulent

Lokal: Lantbruksnämnden i Stockholms län, Hannebergsgatan 33, Box 1030, 171 21 Solna 1, tel. växel 83 53 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse del II Jo 4.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden. Därutöver har sju sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om skördeskadeskyddels omfattning, elva sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om ett skördeskadekonto samt 15 sammaniräden med en särskild arbetsgrupp för frågan om skördeskadeskyddels individualisering.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under år 1979.

15. Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miijöskyddslagstiftningen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för att göra en översyn av miijöskyddslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

 

241                              Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo: 16

Ordförande: Petri, Carl Axel H., kammarrällspresident (fr.o.m. den 21 decembe. 1976)

Sakkunniga: Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av riksdagen Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Larsson, Lars-Åke G., ombudsman, led. av riksdagen Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1976)

Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen

Experter: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd Helmerson, Bo I. H., direktör Olerud, Eric Hj., sekreterare Persson, Göran A., avdelningschef Svärd, Slig Olof, vatlenrätlsdomare

Sekreterare: Änder, C. Peter E., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Dahllöf, Lars A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1977)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 15-17, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 98 24, 11 98 27 (sekretariatet)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberätlelse del II Jo 8.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit 17 sammaniräden. Ulredningen avger vid årsskiftet 1978/79 delbetänkandet Bättre miljöskydd I omfaitande förslag i förprövnings-, tillsyns-, påföljds-och besvärsdelarna.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

16. Utredningen (Jo 1976:08) om karantänsverksamheten för djur (UKD)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att uireda frågan om karantänsverksamhelen för djur (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1976):

Särskild utredare: Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led. av riksdagen

16    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Jo: 16    Skr 1978/79:103                                                      242

Sakkunniga: Björk, Jimmy, sektionschef Nordblom, Bengt S. J., veterinärråd

Sekreterare: Oskarsson, Sven E., byrådirektör

Direktiven för utredningen, se 1977 ärs kommitléberätlelse del II Jo 6.

Utredningen   har   den   20   december   1977   avgett   betänkandet  (Ds Jo 1977:14) Karanlänsverksamhet för djur. Uppdraget är därmed slutfört.

17. Utredningen (Jo 1976:09) om fjällägenheter

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att u

Ordförande: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f. d. led. av riksdagen (avliden) Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 mars 1978)

Ledamöier: Landahl, O. Sixten H., f. d. lantbruksdirektör Nisser, Cari Wilhelm B. G., chefsjurist

Sakkunniga: Bohlin, E. Jörgen, förbundsjurist (fr.o.m. den 13 januari 1977) Lövgren, Lars Göran, förbundsjurist (fr.o.m. den 26 mars 1977)

Expert: Agerberg, Nils, lantbruksdirekiör (fr.o.m. den 26 mars 1977)

Sekreterare: Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1977)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II Jo 7.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 14 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisaiioner och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

243                               Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo: 19

18. Hjälmarutredningen (Jo 1976:10)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 21 oktober 1976 för att utreda ändrad reglering av Hjälmaren:

Särskild utredare; Larsson, Erik, lantbrukare, led. av riksdagen

Sakkunnig; Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Experier: Andersson, Ingvar H. D., lantbruksingenjör Axelsson, K. A. Thorsten, civilingenjör Beckman, Lars K. A. G., departementsråd

Petersson, Bengt-Eve A., byrådirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör

Sekreterare: Ericsson, Mals Y., hovrättsassessor (fr.o.m. den 11 januari 1977)

Lokal; Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse del II Jo 8.

Ulredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit sju sammanträden. Därutöver har sex sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp inom utredningen.

Ulredningen har i april 1978 avgetl rapporten (Ds Jo 1978:3) Valtenförbund för Hjälmaren.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia halvåret 1979.

19. Utredningen (Jo 1976:11) om utbyggd avbytarservice inom jordbruket

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 november 1976 för atl uireda frågan om avbytarservice inom jordbruket:

Särskild utredare: Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen

Sakkunniga: Fringel, Viggo B., direktör Larsson, Ingemar, förbundssekreterare Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare

 

Jo: 19    Skr 1978/79:103                                                      244

Experter; Bräsch, Erik O., byråchef Liden, B. Carl Johan, departementssekreterare Trygve, Jan S., byråchef Winblad, Karl-Erik, byrådirektör

Sekreterare: Siverbo, Hans G., lantbrukskonsulent

Bitr. sekreterare: Nilsson, Eskil, agronom

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II Jo 11.

Ulredningen har den 23 februari 1978 avgett betänkandet (Ds Jo 1978:1) Utbyggd avbytarservice inom jordbruket. Uppdraget är därmed slutfört.

20. Renhållningskommittén (Jo 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 januari 1977 för att göra en översyn av renhållningslagstiflningen:

Ordförande: Eliasson, Per-Erik, statssekreterare

Ledamöter: Ericsson, Lars Eric, utredningssekreterare Fager, Henny V., kommunalråd Hellgren, Gertmd E., fru Leuchovius, Kari G. W., led. av riksdagen Torwald, G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen

Sakkunniga: Hultslrand, Lars R., hovrättsassessor Köhl,01ofF.E., rättschef Lilzell, S. Christer, hälsovårdschef Ågren, Lars O. T., direktör

Expert: Nihlgård, Bengt S., docent (fr.o.m. den 17 maj 1977)

Sekreterare: Melin, P. Torgil H., hovrättsassessor

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberättelse del II Jo 1.

Kommittén har under tiden november 1977 - februari 1978 hållit fyra sammaniräden.

 

245                        Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo: 22

Kommittén har den 29 mars 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:24) Ny renhållningslagstiftning.

Uppdraget är därmed slutfört.

21. Djursjukhusutredningen (Jo 1977:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 febmari 1977 för att se över finansieringen av djursjukhusen m. m.:

Ordförande: Björkman, K. Gösta, f. d. generaldirektör

Sakkunniga: Björk, Jimmy, sektionschef Junback, Cari Gunnar, departementssekreterare Wohlmer, H. Lennart, avdelningsdirektör

Experier: Fredricson, Karl Gustav, direktör (fr.o.m. den 20 september 1977) Ganting, Gösta E., f. d. överveterinär (fr.o.m. den 20 september 1977) Persson, Folke, docent

Sekreterare: Kolk, Raimond, avdelningsdirektör

Lokal: Statens livsmedelsverk, Hamnesplanaden 5, Box 622, 75126 Uppsala, tel. växel 018/15 22 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommilléberältelse del II Jo 2.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden.

Utredningen har den 24 augusti 1978 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1978:8) Finansiering av djursjukhus.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

22. Utredningen (Jo 1977:03) om vissa utbildningsfrågor på veterinärmedicinens område (VU 77)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den  10 mars  1977 med uppdrag atl se över vissa utbildningsfrågor på veterinärmedicinens område:

Särskild utredare: Nordblom, Bengt S. J., veterinärråd (fr.o.m. den 11 maj 1978) Åkerman, N. Håkan, f. d, överdirektör (t.o.m. den 10 maj 1978)

 

Jo:22    Skr 1978/79:103                                                       246

Experter; Adler, Hans V., byråchef Berenvik. Ove, vet.med. kand. Gozzi, A. Sören, ombudsman Kuylensljerna, C. Göran J., direktör Larsson, Ingemar, förbundssekreterare

Lundström, C. V. Herbert, länsveterinär (fr.o.m. den 1 juli 1978) Månsson, Ingmar M., professor Nilsson, N. A. Sigvard, avdelningsdirektör Nordblom, Bengt S. J., veterinärråd (t.o.m. den 10 maj 1978) Sefastsson, Sigurd T.-B., byråchef

Sekreterare; Andersson, Bernt S. G., avdelningsdirektör Oskarsson, Sven E., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Bitr. sekreterare: Gustafsson, Thomas B., kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 augusti t.o.m. den 17 november 1977)

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6,551 83 Jönköping, tel. 036/16 94 20 (utredaren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II Jo 3.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit 20 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har tolv sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

23. Jakt- och viltvårdsberedningen (Jo 1977:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 för att göra en översyn av vissa jakt- och viltvårdsfrågor:

Ordförande: Ekström, E. Sören, departementsråd

Ledamöter: Hermansson, Nils T., kanslichef (t.o.m. den 31 juli 1978) Pettersson, Jan-Olof, byråchef Thelander, Bo R., riksjaktvårdskonsulent (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Ledamöter i referensgrupp: Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen

 

247                               Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo:24

Dahlén, Bertil V., avdelningschef, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Lindqvist, Bernt O. S., förbundsjurist Sundberg, Hans F., byggnandsinspektör

Experter: Hermansson, Nils T., kanslichef (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Holmgren, Gunnar, hovrättsassessor

Thelander, Bo R., riksjaktvårdskonsulent (fr.o.m. den 16 januari t.o.m. den 31 juli 1978) Weinberg, Ulf C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sekreterare: Petterson, Hans H. J. A., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Sjöberg, Tommie W., kanslisekreterare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för beredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Jo 4.

Beredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 23 sammanträden varav sju med referensgmppen saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av beredningens arbete. Därutöver har en inom beredningen tillsatt expert­grupp för översyn av jaktlagstiftningen hållit tre sammanträden. Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

24. Utredningen (Jo 1977:05) för förhandling om nya avtal rörande forskning och utvecklingsverksamhet på de jordbrukstekniska och skogstekniska områdena samt rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 föratt för statens räkning förhandla och - under förbehåll av regeringens godkännande - träffa nya avtal med Stiftelsen Svensk jordbmksteknisk forskning om den fortsatta gemensamma finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på det jordbmkstekniska området, med Stiftelsen Skogsteknisk FoU om den fortsatta gemensamma finansieringen av forskning och utvecklingsverksamhet på det skogstekniska området och med Stiftelsen Skogsförbättring om den fortsatta gemensamma finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamheten rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m.:

Ordförande: Kronvall, R. G. Stellan, tf. departementsråd

 

Jo: 24    Skr 1978/79:103                                                      248

Ledamöter; Boberg, L. Håkan, departementssekreterare Erngren, Birgit, avdelningsdirektör

Sakkunniga: Holmgren, Anders F., jägmästare Liden, B. Carl Johan, departementssekreterare

Sekreterare: Edwinson, Vanja A. M., departementssekreterare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 inte hållit något sammanträde. Utredningen har under november 1977 avgett tre betänkanden (Ds Jo 1977:10) Stöd till kollektiv jordbruksleknisk forskning, (Ds Jo 1977:11) Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling ochskogsgödslingm.m.och(DsJo 1977:12) Stöd lill kollektiv skogsleknisk forskning.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

25. Kommittén (Jo 1977:06) för vattenplanering

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1977 för att uireda frågan om vattenplanering:

Ordförande: Gustafsson, G. Einar, landshövding

Ledamöter: Nilsson, Per-Axel E., avdelningschef, led. av riksdagen Rosén, Bo G. F., redaktör

Sakkunniga: Céwe, Tord G., departementssekreterare Ericsson, Gunnar, sekreterare Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef

Berggren, Erik J. R., länsråd (fr.o.m. den 1 december 1977) Berggren, K. Roy, byråchef (fr.o.m. den 9 september 1977) Knutsson, Gert O. L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1977) Sundberg-Falkenmark,MalinF. S., fil. dr(fr.o.m. den9 september 1977)

 

249                         Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo:26

Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 seplember 1977) Wendl, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 9 september 1977) Wiberg, N. Lennart, tf. byråchef (fr.o.m. den 9 september 1977)

Sekreterare: Leltevall, Ulf G. S., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1977)

Bitr. sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare

Lokal: Länsstyrelsen i Kronobergs län, Kungsgatan 8, 351 86 Växjö, tel. 0470/86 000 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommilléberältelse del II Jo 5.

Kommittén har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit sju sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har två sammanträden hållils med en särskild arbetsgrupp för frågan om erforderligt underlag för vattenplanering och två sammanträden med en arbetsgrupp för de administrativa frågorna i samband med vattenplanering.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

26. Utredningen (Jo 1977:07) om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Sverige år 1984

Tillkallad enligi regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 med uppdrag att uireda fömtsättningama för ett svenskt arrangemang av 1984 års olympiska vinlerspel:

Särskild utredare: Rämgård, Rolf I., led. av riksdagen

Experter: Bengtsson, Bo A., verkst. direktör

Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977)

Ekström, E. Sören, departementsråd (t.o.m. den 13 febmari 1978) Kronvall, R. G. Stellan, tf. departementsråd (fr.o.m. den 14 februari 1978) Lyberg, Wolf S., avdelningsdirektör

Sekreterare: Nyman, Kjell, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Widell, Jan-Åke, budgetkamrer

 

Jo:26    Skr 1978/79:103                                                       250

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Jo 6. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II Jo 1.

Utredningen har under tiden november 1977 - juli 1978 hållit fem sammanträden. Ulredningen har vidare med stöd av tilläggsdirektiv fört förhandlingar med berörda kommuner för statens räkning samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av kommitténs arbete.

Sedan internationella olympiska kommittén den 20 maj 1978 beslutat att förlägga 1984 års olympiska vinterspel till annat land har utredningen slutfört sill uppdrag.

27. Bilavgaskommittén (Jo 1977:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 maj 1977 för att utreda frågor om luftvårdsproblem på grund av bilavgaser:

Ordförande: Svenson, S. Göte, ambassadör

Ledamöter: Flyborg, Berit, fru Häggström, Nils, docent

Johansson, N. Bertil M., lantbmkare, led. av riksdagen Lorentzon, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Marcusson, Eric R., ombudsman, led. av riksdagen Niblaeus, Kerstin S. E., tekn. dr

Sakkunniga: Friberg, Lars T., professor (fr.o.m. den 16 februari 1978) Gawell, Jonas, direktör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1977) Magnusson, Egon S.L, ingenjör (fr.o.m. den 16 febmari 1978) Sigfridsson, Sven-Erik I., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1977)

Åslander,   A.   Nils-Olof   (Olle),   avdelningsdirektör   (fr.o.m.   den   1 november 1977)

Experter: Egebäck, Karl-Erik, laborator (fr.o.m. den 2 november 1978) Holmberg, Bo E. G., laborator (fr.o.m. den 2 november 1978) Killingmo, Odd-Hroar, laborator (fr.o.m. den 2 november 1978)

Sekreterare: Högberg, Lars G., överingenjör

 

251                        Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo: 28

Bitr. sekreterare: Berggren, P. Anders E., irafikingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1978)

Lokal; Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 98 18 00 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Jo 7.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela är 1979.

28. Naturresurs- och miljöutredningen (Jo 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 januari. 1978 med uppdrag att utforma riktlinjer för den framlida naturresurs- och miljöpolitiken:

Ordförande: Gustafsson, G. Einar, landshövding (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Ledamöter: Lönnqvist, Ulf R., utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1978) Olsson, Karl Erik T., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Radesjö, G. Wivi-Anne, företagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Redbrandl, Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den 21 mars 1978) Unckel, PerC. G., jur. stud., led. av riksdagen (fr.o. m.den 21 mars 1978)

Sakkunniga: Heriitz, Agneta, fil. kand. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Ivarsson, S. Tore, sekreterare (fr.o.m. den 27 juni 1978) Lund, D. Gunnar M., direktör (fr.o.m. den 27 juni 1978) Mannerfelt, Cari O. G. M:son, fil. dr (fr.o.m. den 27 juni 1978) Nilsson, Olof, överdirektör (fr.o.m. den 27 juni 1978) Sandberg, F. Torsten, bitr. överiantmätare (fr.o.m. den 27 juni 1978) Tengberg, Bo E., ombudsman (fr.o.m. den 27 juni 1978) Wramner, Per I., statssekreterare (fr.o.m, den 21 november 1978)

Experter: Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 27 juni 1978) Delin, P. Staffan, fil, lic. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Egneus, Hans, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978) Ejerhed, Anders G., civilingenjör (fr.o.m. den 27 juni 1978) Emmelin, Lars, fil. lic. (fr.o.m. den 27 juni 1978)

 

Jo:28    Skr 1978/79:103                                          252

Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 1 seplember 1978) Falk, Bo V. P., fil. kand. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Jansson, Ann-Mari, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978) Johansson, Thomas H. B., tekn. dr (fr.o.m. den 27 juni 1978) Kågeson, Per O. R., författare (fr.o.m. den 27 juni 1978) Lindgren, I. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 27 juni 1978) Löfgren, Torsten Hj., departementssekreterare (fr.o. m.den 27 juni 1978) Malmer, Nils, professor (fr.o.m. den 27 juni 1978) Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., fil. dr (fr.o.m. den 27 juni 1978) Söderström, Bengt H. T:son, kansliråd (fr.o.m. den 27 juni 1978) Tengström, Emin, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Huvudsekreterare: Arrhenius, N. Erik A., professor (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Sekreterare: Nordström, K. Sivar V., jägmästare (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Bitr, sekreterare: Daléus, C. E. Lennart, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978) Nilsson, H. Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Lokal:    Jordbmksdepartemenlet,    Jakobsgalan    26,    Fack,    103 20 Stockholm, tel. växel 14 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 3.

Ulredningen har under tiden april - okiober 1978 hållit tre sammaniräden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

29. Fjällsäkerhetsutredningen (Jo 1978:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 mars 1978 med uppdrag att utreda frågan om huvudmannaskapet för f jällsäkerhelen:

Särskild utredare: Almgren, Carl Eric Å, general (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Experter: Andersson, Pär-Olof, konsulent (fr.o.m. den 21 mars 1978) Boberg, L, Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1978) Freeman, Lars E., avdelningschef (fr.o.m. den 21 mars 1978) Gustafsson, Thomas B., kanslisekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1978) Hjalmarsson, Sten, förste statsmeteorolog (fr.o.m. den 21 mars 1978) Myrby, Seth, överingenjör (fr.o.m. den 21 mars 1978)

 

253                              Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo: 30

Nilsson, Allan M., byråingenjör (fr.o.m. den 21 mars 1978) Salomonsson, Åke W., intendent (fr.o.m. den 21 mars 1978) Sarri, Henrik, direktör (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Sekreterare: Öhlund, Inge, polisintendent (fr.o.m. den 21 mars t.o.m. den 6 augusti 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Jo 4.

Utredningen har den 3 augusti 1978 avgett belänkandet (Ds Jo 1978:7) Huvudmannaskapet för fjällsäkerheten m. m. Uppdragei är därmed slutfört.

30. Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av luftföroreningar

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 januari 1978 med uppdrag alt samordna del svenska förberedelsearbetet inför behandlingen av frågor rörande långväga Iransporl av luftföroreningar i olika internationella organisationer:

Ordförande; Svenson, S. Göte, ambassadör (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Ledamöier: Forslund, Bo E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 mars 1978) Johansson, J. Erik, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Experter: Assarsson, BoS. G.,civihngenjör(fr.o.m. den 29 mars 1978) Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 29 mars 1978) Lindau, Lars H., byråchef (fr.o.m. den 29 mars 1978) OIding, Per E. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 mars 1978) Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 seplember 1978) Svensson, S. Ulf, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Mannheimer,  Kaj E., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Lokal: Jordbmksdepartemenlet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

 

Jo: 30    Skr 1978/79:103                                         254

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 2.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

31. Kommittén (Jo 1978:04) för förhandling om den framtida växtförädlingen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 med uppdrag alt för statens räkning förhandla och - under förbehåll av regeringens godkännande - träffa avtal rörande växtförädlingens framtida organisation och därmed sammanhängande frågor:

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Ledamöter: Kronvall, R. G. Stellan, tf. departementsråd (fr.o.m. den 9 juni 1978) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 9 juni 1978) Ekström, E. Sören, departementsråd (fr.o.m. den 9 juni 1978) Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 9 juni 1978) Lindholm, E. E. Karl-Axel, lönesekreterare (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Sekreterare: Nilsson, H, Anders, departementssekreterare (fr.o,m. den 9 juni 1978)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 5.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1978 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1979.

32. Kommittén (Jo 1978:05) om miljörisker vid sjötransporter

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan om åtgärder mol oljeskador m.m. till sjöss:

 

255                               Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo: 33

Särskild utredare: Norrby, J. Sören, byrådirektör, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter: Engdahl, O. Roland, gränschef (fr.o.m. den 8 seplember 1978) Eriksson, Per A., sjösäkerhelsdirektör (fr.o.m. den 8 september 1978) Fahlin, Per G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1978)

Lasson, Knut-Inge L., f. d. överdirektör (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Lidgren, Karl, fil. kand. (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Thorell, Lars G., byråchef (fr.o.m. den 8 seplember 1978) Treiberg, Alexander, sjökapten (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Trotzig, C. FredrikJ., avdelningschef (fr.o.m. den9oktober 1978) Wernhult, Sven-Åke, sjökapten (fr.o.m. den 19 oktober 1978)

Sekreterare: Gustavsson,  Tore   K.-E.,  departementssekreterare  (fr.o.m.   den  23 augusti 1978)

Henriksson, Gilbert K. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Malmberg, M. D. Elizabeth, byrådirektör (fr.o.m. den 6 november 1978) Sörman, C. Håkan, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 20 november 1978)

Lokal: Statskontoret, Primusgalan 18, Fack, 100 26 Stockholm, tel. växel 738 40 00 (sekretariatet)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 6.

Kommittén har under liden juli - oktober 1978 hållit ett sammanträde samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1979.

33. Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av produktkontrollens organisation

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för översyn av produktkonlrollens organisation:

Ordförande: af Klintberg, Lennart, vatlenrätlsdomare (fr.o.m. den 8 seplember 1978)

 

Jo:33    Skr 1978/79:103                                                        256

Ledamöier; Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 september 1978)

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 september 1978)

Orring, Ulla B., nämndeman (fr.o.m. den 8 september 1978) Pettersson, S. Åke E., landstingsråd (fr.o.m. den 8 september 1978) Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 seplember 1978)

Sakkunniga: Gerhardsson, Gideon, professor (fr.o.m. den 13 okiober 1978) Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 13 okiober 1978)

Hoppe, Hans W., direktör (fr.o.m. den 13 okiober 1978) Tengberg, Bo E., ombudsman (fr.o.m. den 13 okiober 1978)

Sekreterare: Kökeritz, Ingrid B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 oktober 1978)

Bitr. sekreterare: Fougelberg, Björn H., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 oktober 1978)

Lokal:    Jordbruksdepartementet,    Jakobsgatan    26,    Fack,    103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Jo 7.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

34. Kommittén (Jo 1978:07) med uppdrag att se över de olika systemen för industrins råvarukostnadsutjämning m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 november 1978 med uppdrag all se över de olika systemen för industrins råvarukostnadsuljämning m. m.:

Ordförande: Lindström, Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Ledamöter: Becker, Gunnela, byrådirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Brandt, Erik, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Cederberg, Thomas, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Karlander, Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 20 november 1978) Kristensson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978)

 

257                        Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet    Jo:34

Leuf, N. Börje, departementsråd (fr.o.m. den 20 november 1978) Lindqvist, Gunnar, förste byråinspektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Näslund, Nils Erik, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Rydberg, Karl-Evert, tullråd (fr.o.m. den 20 november 1978) Udd, S. Robert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Experter: Sjöberg, O. Torgny, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 november 1978) Witt, Nils, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Sekreterare: Udd, S. Robert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Bitr. sekreterare: Granlund,   U.    Krislina,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   20 november 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 9.

17    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

H:l     Skr 1978/79:103                                            258

Handelsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978: 3, 4, 5, 8,10,11,12,14 och 16

1. Patentpolicykommittén (H 1969:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 15 december 1967 för utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1968):

Ordförande: Borggård, Göran R., generaldirektör

Ledamöier: Bergling, Nils B. V., direktör Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Körner, F. Lennart, direktör Larfeldt, Nils J., ingenjör Wallerius, Olof, ingenjör

Experier: Jonson, Lars, expeditionschef-rättschef Lewin, Saul, avdelningschef Persson, R. Eskil, rådman Uggla, Claes A., patenträltsråd

Sekreterare: Tömroth, N. Lennarth, patenträttsråd

Bitr. sekreterare: Jacobsson, Måns, hovrättsassessor Tersmeden, L. G. Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1974)

Lokal: Patent- och registreringsverket, Valhallavägen 136, Box 5055, 102 42 Siockholm, tel. växel 22 55 40

Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse H 10. Tilläggsdirektiv I-lll, se 1975 års kommitléberätlelse H 1. Tilläggsdirektiv IV, se 1978 års kommittéberättelse del IIH 6.

 

259                                    Kommittéer: Handelsdepartementet    H:2

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit ett sammanträde.

Kommittén beräknas slutföra sill arbete enligt tilläggsdirektiv IV under år 1979.

2. 1972 års lotteriutredning (H 1972:03)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 med uppdrag atl utreda regleringen av lolleriverksamhelen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1972):

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Ledamöter: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen Bergérus, K. Holger E., direktör

Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Rosén, S. Åke, förste länsassessor

Sakkunniga: Palm, Jan, kanslichef (fr.o.m. den 1 juni 1977) Regardl, Bertil, organisationschef (fr.o.m. den 28 november 1977)

Experter: Ankers, Mikael, departementsråd Bergqvist, Hans A., hovrättsråd Ekström, Ulf, civilekonom (fr.o.m. den 21 mars 1977) Lindström, Slig, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 september 1978) Rehnström, K. Åke H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Stenström, Sture B., rådman (fr.o.m. den 1 april 1978) Tancred, Bengt, rådman (fr.o.m. den 15 februari 1977 t.o.m. den 31 mars 1978)

Sekreterare: Andersson-Tronbacke, Bror, fil. och pol. mag. (fr.o.m. den 1 december 1978)

Plym Forshell, Kerstin, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978)

Stenström, Sture B., rådman (t.o.m. den 31 mars 1978) Tancred, Bengt, rådman (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30november 1978)

Bitr. sekreterare: Andersson-Tronbacke, Bror, fil. och pol. mag. (fr.o.m. den 1 december 1976 t.o.m. den 30 november 1978)

 

H:2    Skr 1978/79:103                                             260

Plym Forshell, Kerstin, informationssekreterare (fr.o.m. den 11 mars 1977 t.o.m. den 30 november 1978)

Lokal: Lilla Nygatan 4, 1 tr., 111 28 Siockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 65 (sekreteraren), växel 739 01 00 (ordföranden)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse H 10.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammaniräden saml haft överläggningar med myndigheler, organisaiioner och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sex sammanträden hållils med en särskild arbetsgmpp inom utredningen.

Utredningen beräknas slutföra sill arbele under år 1979.

3. Hotell- och restaurangutredningen (H 1974:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 22 februari 1974 för alt utreda frågan om nuläge och utvecklingstendenser m.m. inom hotell- och restaurangbranschen:

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör

Sakkunniga: Gradin, Anita L, departementssekreterare, led. av riksdagen Hellström, G. F. Ingemar, direktör Neymark, Marit H. E., f. d. avdelningschef Nyström, Sigvard E. V., f. d. förbundsordförande Stjernström, Per Z., lantbrukare, led. av riksdagen Wärme, Ulf B., ombudsman Örtengren, Jan Heiuik, direktör

Experter: Granberg, Otto, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1976) Gustavsson, S. A. Göran, departementssekreterare Herland, Erik, byråchef (fr.o.m. 5 september 1974) Ousbäck, Margareta, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 31 mars 1978)

Sekreterare: Mindus-Widén, Lena, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1974)

Bitr. sekreterare: Ousbäck, Margareta, förste byråsekreterare (fr.o.m. den I april t.o.m. den 14 maj 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1975 års kommiltéberättelse H 11.

 

261                                    Kommittéer: Handelsdepartementet    H:5

Utredningen har under liden november 1977 - maj 1978 hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 22 maj 1978 avgett betänkandena (SOU 1978:37) Hotell- och restaurangbranschen samt (Ds H 1978:2) Hotell- och restaurangbranschen - rapportdel.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Skrothandelsutredningen (H 1974:04)

Tillkallad enligt Kungl.  Maj:ts bemyndigande den 28 juni  1974 för översyn av skrothandelsförordningen:

Utredningsman: Öhman, Frank G. H., f. d. regeringsråd

Sekreterare: Sundström, Kerstin M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10september 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 14.

Skrothandelsutredningen har den 12 okiober 1978 avgett belänkandet (Ds H 1978:5) Handeln med skrot och handeln med begagnade varor. Uppdraget är därmed slutfört.

5. Konkurrensutredningen (H 1974:05)

Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för utredning rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1974):

Ordförande: Jonson, Lars, expeditionschef-rättschef

Ledamöter: Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen

Nyquist, Per-Olof (Ola), statssekreterare, f. d. led. av riksdagen Radesjö, G. Wivi-Anne, företagare, led. av riksdagen Ulander, Lars G., ombudsman, ers. för led. av riksdagen Wachtmeister, Knut G. N., led. av riksdagen (fr.o,m. den 1 januari 1977)

Experter: Bernitz, Ulf, professor (fr.o.m. den 15 april 1975) Cars, Hans Christian, tf. kansliråd (fr.o.m. den 1 januari 1977) Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 15 april 1975) Holgersson, K. Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1976)

 

H:5    Skr 1978/79:103                                                          262

Oden, Nils, pol. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Sahlin, Eric, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1974)

Steen, Roland, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 augusti 1976)

Sekreterare: Cederblad, Cari Olof, byråchef

Bitr. sekreterare: Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1976 t.o.m. den 31 mars 1978)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 15.

Utredningen har under tiden november 1977 - mars 1978 hållit fem sammaniräden. Därutöver har ett sammaniräde hållils med en särskild arbetsgmpp för frågor av teknisk natur.

Utredningen har den 3 febmari 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:9) Ny konkurrensbegränsningslag.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Städbranschutredningen (H 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 febmari 1975 för uiredning av städbranschen:

Ordförande: Björnström, Björn S., direktör

Ledamöter: Brodin, Sven, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1978) Ingvar-Svensson, Inger, landstingsledamot, f. d. led. av riksdagen Jerhammar, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen Lundgren, Rakel, ulbildningsassistent (fr.o.m. den 1 januari 1977) Lundqvisl, Åke, kommundirektör Nilsson, Karl-Henry, ombudsman Näslund, Bengt Erik, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1977) Sahlén, Evert, ombudsman (t.o.m. den 30 juni 1978)

Sakkunniga: Nykvist, Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 februari 1977) Trogen, Göran, direktör (fr.o.m. den 7 februari 1977)

Expert: Sandström, Thore, ingenjör (fr.o.m, den 1 januari 1976 t,o.m. den 10 september 1978)

 

263                             Kommittéer: Handelsdepartementet    H:7

Sekreterare: Slåhlberg, Karin, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Bitr. sekreterare: Heide, Agneta, assistent (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Lokal: Munkbron 17, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 73 (sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommiltéberättelse H 14.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit två sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

7. Prisregleringskommittén (H 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 juli 1975, ändrat genom regeringens bemyndigande den 15 december 1976, för ulvärdering av prispolitiken:

Ordförande: Lemne, Mats H., landshövding (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Ledamöier: Dahmén, Erik V. H., professor (fr.o.m. den 20 januari 1977) Johansson, Bengt A. W., budgetchef (fr.o.m. den 20 januari 1977) Lundgren, Nils, fil. dr (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Sakkunniga: Ankers, Mikael, departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Jonung, Lars Ph. D., bitr. professor (fr.o.m. den 20 april 1977) Lindström, Bertil, ekon. lic. (fr.o.m. den 31 januari 1977) Nilsson, Allan, revisor (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Experier: Borg, Per, avdelningschef (t.o.m. den 30 juni 1978) Dahlsten, Ulf L., stadsdirektör (fr.o.m. den 23 december 1975) Hallman, L. Åke G., avdelningschef

Hallström, Torbjörn, civilekonom (fr,o.m. den20april 1977 t.o.m. den 30 april 1978)

Herin, Jan, fil. lic. (fr.o.m. den 24 januari 1977) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 april 1976)

Sekreterare: Göranson, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 april 1977)

 

H:7    Skr 1978/79:103                                             264

Bitr. sekreterare: Thomaeus, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Lokal: Vasagalan 7,6 tr., tel. 2117 37,14 20 80 Postadress: Handelsdepartementet, Prisregleringskommittén, Box 1115, 111 81 Stockholm

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse H 18. Direktiven för kommittén, med ändring av tidigare direkliv, se 1978 års kommitléberätlelse del 11 H 9.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden. Inom ramen för den särskilda översyn av prisregleringen på vissa baslivsmedel, som kommittén genomför, har därutöver 19 sammanträden hållits med lill översynen knutna referensgmpper för myndighets- och konsumentfrågor, kött- och charkfrågor, mejerifrågor saml handelsfrågor.

Kommittén har den 24 april 1978 avgett delbetänkandet (Ds H 1978:2) Prisstoppet på vissa baslivsmedel - en översyn.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

8. Reklamationsutredningen (H 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 för all göra en översyn av reklamalionsförfärandet i konsumenttvister m. m.:

Ordförande: Magnusson, Staffan E., tf. rättschef

Ledamöter: Ekdahl, Bertil, hovrättsassessor Ekström, Allan, rådman (fr.o.m. den I januari 1977) Elmer, Anders B., jur. kand. Lundvall, Leif K. G., byråchef Tengelin, Sten, jur. dr

Experter: Ankers, Mikael, departementsråd

Slröm-Htun, Berit, byrådirektör (fr.o.m. den 25 mars 1977) Sundewall, Bengt, direktör (fr.o.m. den 24 januari 1977) Tiselius, Per Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 25 mars 1977)

Sekreterare: Duker, Jan-Peter, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 19 maj 1976)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse del IIH 4.

 

265                                    Kommittéer: Handelsdepartementet    H:9

Utredningen har under tiden november 1977 - maj 1978 hållit sju sammanträden saml haft överiäggningar med olika myndigheter, organisaiioner och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen har den 23 maj 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:40) Tvistlösning på konsumentområdet.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Insynsutredningen (H 1976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 1 april 1976 och den 13 januari 1977 för atl utreda frågan om insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m.:

Ordförande: Englund, Åke, generaldirektör

Ledamöter: Ahlslröm, Iwan, direktör

Andersson, Stina S., f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Bohman, Clas, direktör Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen Malmström, Stig, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977) Ringstedi, Nils A. E., byråchef

Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977) Wästberg, Olle, utredningssekreterare, ers. för led. av riksdagen

Experter: Borg, Per, avdelningschef

Klemming, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 26 april 1978) Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef

Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 augusti 1976 t.o.m. den 15 oktober 1978)

Sekreterare: Sköldefors, Walter G., tf. avdelningschef

Bitr. sekreterare: Andersson, Sven-Gunnar, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 juni 1977)

Lokal: Statens pris- och kartellnämnd. Vasagatan 7, tel. växel 14 20 80. Postadress: Box 1115, 111 81 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1977 års kommiltéberättelse del II H I. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommiltéberättelse del II H 1.

 

H:9    Skr 1978/79:103                                             266

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tolv sammanträden. Ulredningen beräknar slulföra sitt arbete under år 1979.

10. Kommittén (H 1976:04) för utredning om regional konsumentpolitisk verksamhet (RKV-utredningen)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 seplember 1976 för att göra en uiredning om regional konsumentpolitisk verksamhet;

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör

Ledamöter: Håkansson, Margot I., skolsköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Oskarsson, Ingegärd J., fru, led. av riksdagen Petersson, Klas, ombudsman Pettersson, Hans, kranmaskinist, led. av riksdagen Rydle, M. Birgitta, ämneslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Ström, Turid, avdelningschef, f. d. ers. för led. av riksdagen WiUiamsson, Uno E. I., länsråd Ågren, Lars O. T., direktör

Sakkunniga: Gustafsson, Ulla, hemkonsulent Johanson, Inge, direktör (fr.o.m. den 7 febmari 1977) Nykvist, Ann-Chrislin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1977) Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd Tengelin, Sten, jur. dr (fr.o.m. den 7 februari 1977) Tidbeck, Åke, konsumentsekreterare

Experter: Plym Forshell, Kerstin, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1977) Sundberg, Ingrid, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Sekreterare: Ousbäck, Margareta, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 13 december 1976 l,o,m, den 30 mars 1978)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberätlelse del II H 6.

Kommittén har under tiden november 1977 - februari 1978 hållit fyra sammanträden.

 

267                                  Kommittéer: Handelsdepartementet    H:I1

Kommittén har den 1 mars 1978 avgetl betänkandet (SOU  1978:16) Regional konsumentpolitisk verksamhet. Uppdraget är därmed slutfört.

11. Exportkreditutredningen (H 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 januari 1977 föratt utreda frågor i samband med exportfinansieringen:

Ordförande: Ramel, Stig, direktör

Ledamöter: Bouveng, Carl-Johan, direktör Kronbladh, Gunnar, direktör Lendenius, Lars-Gunnar, utredningssekreterare Lindahl, Gösta, direktör Olofsson, K. A. Lennart, riksbankdirektör Olsson, Jan, utredningssekreterare Svedberg, Karl-Erik, direktör (fr.o.m. den I april 1977) Wallén, Axel, hovrättsråd

Sakkunniga; Frykholm, Jan, direktör Johansson, Bengt A. W., budgetchef Sohlman, Ragnar, departementsråd Öhman, Carl Ivar, kansliråd (fr.o.m, den 17 oktober 1977)

Experter: Cederlund, Lars Johan O, B., departementssekreterare (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Evander, Lars P., bankdirektör (fr.o.m. den 2 maj 1977) Hallsénius, Jörgen, bitr. direktör (fr.o.m. den 22 augusti 1977) Ljungdahl, L. Gunnar, bankdirektör (fr.o.m. den 2 maj 1977)

Sekreterare: Ringblom, Erland, pol. mag. (fr.o.m, den 1 april 1977 t.o.m. den 30 april

1978)

Bitr. sekreterare: de Neergaard, Claes D., civilekonom (fr.o.m. den 8 augusti 1977)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II H 2.

Ulredningen har under liden november 1977 - febmari 1978 hållit sex sammanträden.

 

H:ll    Skr 1978/79:103                                             268

Utredningen har den 2 februari 1978 avgeU betänkandet (Ds H 1978:1) Exportkreditfinansiering. Uppdraget är därmed slutfört.

12. Skodelegationen (H 1977:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 april 1977 med uppgift alt leda och samordna omstmkturering och effektivisering av skoindustrin

Ordförande: af Trolle, Ulf, professor

Ledamöter: Lagnell, Gunnar, direktör Persson, Erling, direktör Persson, Karl-Erik, förbundsordförande Rehnqvisi, Gösla, direktör

Ersättare: Högmark, Christina (för Karl-Erik Persson)

Expert: Öhrling, Anders, byråchef

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit 22 protokollförda sammanträden samt överlagt och samrått med företag, myndigheler, organisaiioner, kreditinstitut och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationen har den 23 augusti 1978 överlämnat förslag till åtgärder för alt säkra inhemsk skoproduklion.

Delegationens arbete har i enlighel med lämnade direkliv avslutats vid uigången av år 1978.

13. Utredningen (H 1977:03) om utjämning av regionala och lokala prisskillnader på eldningsolja och bensin

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppdrag alt utreda frågan om utjämning av de prisskillnader på eldningsolja och bensin som följer av det nu tillämpade systemet med orts- och zontillägg:

Särskild utredare: Edslrand, Karl-Ingmar, departementsråd

 

269                           Kommittéer: Handelsdepartementet    H:14

Sakkunniga; Carnhagen, Göran E. T., departementsråd (fr.o.m. den 19 september 1977)

Hallsten, Lars T., departementssekreterare (fr.o.m. den 19 september 1977)

Jönesledl, Bo, direktör (fr.o.m. den 19 seplember 1977) Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd (fr.o.m. den 19 september 1977)

Nykvist,   Ann-Christin,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    19 september 1977)

Seger, E. Waller, direktör (fr.o.m. den 19 september 1977) Sköldefors, Walter G., tf. avdelningschef (fr.o.m. den 19 september 1977)

Expert: Carison, Å. Lennart, bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Sekreterare: Lindgren, Per Anders, kammarrättsfiskal

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (utredaren och sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm.

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II H 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit elva sammanträden saml haft överläggningar med myndigheter, organisaiioner och andra som berörs av ulredningens arbete.

Utredningen beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

14. Sydafrikautredningen (H 1977:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 juli 1977 för atl utreda frågan om förbudsåtgärder från svensk sida med avseende på kapitalexport till Sydafrika och Namibia i samband med svenska investeringar där:

Ordförande: Hellner, Eskil M., regeringsråd

Ledamöier: Krislensson, Astrid M., landshövding, f. d. led. av riksdagen Lidbom, Carl G., led. av riksdagen Wirmark, B. David I., fil. mag., ers. för led. av riksdagen Örjes, J. Rolf L., informationschef, ers. för led. av riksdagen

Sakkunniga: Berg, Helge, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977)

 

H:14    Skr 1978/79:103                                           270

Bouveng, Carl-Johan, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977) Ländin, Sigvard H., ombudsman (fr.o.m. den 12 seplember 1977) Säwe-Söderbergh,   Bengt,   utredningssekreterare   (fr.o.m.   den    12 september 1977) Wikslröm, Lesler, litleralursekrelerare (fr.o.m. den 12 september 1977)

Experier: Berner, C. O. Örjan, departementsråd (fr.o.m. den 12 seplember 1977) Nyström, Lars A., avdelningsdirektör (fr.o.m, den 22 september 1977) Persson, Lars E. H., hovrättsråd (fr.o.m. den 22 seplember 1977) Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1977) Svensson, Bo E., departementsråd (fr.o.m. den 12 september 1977) Öländer, Jan A., kansliråd (fr.o.m. den 22 september 1977)

Sekreterare: Magnusson, Äke, forskningssekreterare

Bitr. sekreterare: Bernbro, Eva, intendent (fr.o.m. den 10 april 1978) Malmborg, Gudmn, kanslist (fr.o.m. den 22 augusti 1977) Normark, G. AnitaM., sekreterare (fr.o.m. den 14november 19771.o.m. den 14 mars 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommilléberältelse del II H 5.

Ulredningen har under tiden november 1977 - augusti 1978 hållit 13 sammanträden saml haft överläggningar med svenska företag verksamma i Sydafrika.

Utredningen har den 29 augusti 1978 avgetl betänkandet (SOU 1978:53) Förbud mot invesleringar i Sydafrika. En sammanfattning av betänkandet har utgetts på engelska (Ds H 1978:4).

Uppdraget är därmed slutfört.

15. Sjöövervakningskommittén (H 1977:05) (SÖK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 juli 1977 med uppdrag att utreda frågor rörande samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss:

Ordförande: Nilsson, Per-Erik, justitieombudsman

Ledamöter: Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen Johnsson, Rune S. G., ombudsman, led. av riksdagen Rosqvist, G. Birger, mästerlols, led. av riksdagen

 

271                                 Kommittéer: Handelsdepartementet    H:16

Wikström, Margot, socionom

Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Blom, E. Göte, kommendör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Bäcklin, Lars R., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Engdahl, O. Roland, gränschef (fr.o.m. den 17 okiober 1977) Jäderholm, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den  17 oktober 1977)

Leuf. Nils Börje, departementsråd (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Reslow, Kjell, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Sondén, Jan A., kansliråd (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Waldau, Ulf, avdelningschef (fr.o.m. den 17 okiober 1977)

Experter: Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef (fr.o.m. den 1 december 1977)

Sekreterare: Lundin, Anna-Karin, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 maj 1978) Rydstedt, Bo S., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1977 t.o.m. den 31 april 1978)

Lokal: Munkbron 17, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 49 (sekreteraren). Postadress: Departementens organisationsavdelning. Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberätlelse del 11 H 4.

Kommittén har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit åtta sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

16. Utredningen (H 1977:06) för begränsning av företagens verksamhet i Sydafrika

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 oktober 1977 med uppdrag atl hålla överläggningar med närmast berörda svenska företag i syfte att åstadkomma en begränsning av dessas verksamhet i Sydafrika och i förekommande fall Namibia, till vad som under rådande omständigheter synes lämpligt:

Särskild utredare: Åman, O. Valter, f. d. landshövding, f. d. led. av riksdagen (fr,o.m. den 28 oktober 1977)

Sekreterare; Hagard, John H. M., departementssekreterare (fr.o.m. den 28 oktober

1977)

 

H:16    Skr 1978/79:103                                           272

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II H 7.

Den särskilde utredaren har under liden oktober 1977 - mars 1978 haft överläggningar med berörda förelag i två omgångar.

Utredaren har den 29 maj 1978 avgett betänkandet (Ds H 1978:3) De svenska företagens verksamhet i Sydafrika.

Uppdraget är därmed slutfört.

17. Resegarantilagutredningen (H 1977:07)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 november 1977 med uppdrag all se över resegarantilagen:

Särskild utredare: Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga: Almström, Bjarne A., byråchef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Bagner, Hans, advokat (fr.o.m. den 16 januari 1978) Larsson, Karl-Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Lefrell, Christer, kommerseråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Molin, Folke P. O., direktör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Nykvist, Ann-Chrislin, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Paulander, Hans, byråchef (fr.o.m. den 17 mars 1978) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1978)

Sekreterare: Klemming, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1978) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 november 1977 t.o.m. den 16 april 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II H 8.

Lokal: Rosenbad 2, 5 tr., tel. växel763 10 00(sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tre sammaniräden.

Ulredningen beräknas slulföra sitt arbele under år 1979.

18. Serviceföretagsutredningen (H 1977:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 november 1977 för att utreda verksamhetsförhållandena och finansieringssituationen för mindre förelag inom servicenäringarna:

 

273                                  Kommittéer: Handelsdepartementet    H:19

Särskild utredare: Karleby, Olle, f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 5 december 1977)

Sakkunniga: Andersson, Börje, utredningschef (fr.o.m. den 6 februari 1978) Ahlslröm, Iwan, direktör (fr.o.m. den 6 februari 1978) Bergström, Knut-Elis, direktör (fr.o.m. den 6 februari 1978) Persson, Gustav, direktör (fr.o.m. den 6 februari 1978) Pettersson, Lars-Olof, utredningssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1978) Thuresson, Sture, förbundsordförande (fr.o.m. den 6 februari 1978)

Experter: Almqvist, Gunilla, byrådirektör (fr.o.m. den 6 februari 1978) Sahlslröm, Sven C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 februari 1978) Söderberg, Bo K. G., direktör (fr.o.m. den 6 februari 1978)

Sekreterare: Sjögren, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 6 februari 1978)

Bitr. sekreterare: Tetzell, Tomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Lokal: Statens pris- och kartellnämnd. Vasagatan 7, 7 tr., tel. växel 14 20 80. Postadress: Handelsdepartementet, Insynsutredningen, Box 1115, 111 81 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II H 1.

Utredningen har under liden december 1977 - okiober 1978 hållit sex sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

19. 1978 års tullagsutredare (H 1978:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 april 1978 med uppdrag alt se över tullagstiftningen:

Särskild utredare: Bergstrand, Sten-Erik, expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 27 april 1978)

Sakkunniga: Leuf, Nils Börje, departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Rundlöf, Ame, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1978) Rydberg, Kari-Evert, tullråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1978)

18    Riksdagen 1978/79. 1 samt. Nr 103

 

H:19    Skr 1978/79:103                                                        274

Sekreterare: Sundström, Kerstin M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal:  Birger Jarls torg 7, tel. 20 26 31  (sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Siockholm

Direktiven för utredaren, se 1979 års kommitléberätlelse del II H 3.

Den särskilde utredaren har under tiden september - oktober 1978 hållit tre sammaniräden med de sakkunniga.

Utredaren beräknas atl slutföra sitt arbele under år 1979.

20. Utredningen (H 1978:02) om Ost Ekonomiska Byrån

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 april 1978:

Särskild utredare: Swärd, Bertil, generaldirektör (fr.o.m. den 22 maj 1978)

Sekreterare: Leijonhielm, Thorsten, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 14 juni 1978)

Lokal: Handelsdepartementet, Rosenbad 2, Fack, 103 20Siockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II H 2.

Utredningen har under tiden juni - oktober 1978 hållit ett tiotal sammanträden med huvudsakligen abonnenter och avnämare av Öst Ekonomiska Byråns rapporter.

Ulredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

 

275                    Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:l

Arbetsmarknadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:3, 4 och 6

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1 och 8

1. Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1967 för alt i anslutning till sysselsättningsberedningens verksamhet ta initiativ till och biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:

Ordförande: Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den I juni 1975)

Ledamöter: Bäckström, O. Anders, sekreterare (fr.o.m. den 26 april 1977) Carlsson, G. Arne V., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m.den 28 oktober 1975) Niklasson, Ö. O. Harald, universitetslektor Rehn, L. Gösla, professor (fr.o.m. den I augusti 1974) Rydén, Jan E., avdelningschef

Westermark, J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975) Wretborn, Christer, ombudsman (fr.o.m. den 1 augusti 1977)

Experter; Dahlberg, L. Åke, avdelningsdirektör Wadensjö, Eskil W., fil. dr

Sekreterare: Johannesson, Jan G., byrådirektör (fr,o.m. den 1 september 1976) Persson-Tanimura, Inga, forskarassistent (fr.o.m. den 1 september 1976)

Bitr. sekreterare: Björklund, Anders C. T., forskningsassistent (fr.o.m. den I november

1977)

Lokal: Malmlorgsgatan 5,2 tr., 11151 Stockholm, tel. 2116 56 (sekreteraren)

 

A:l     Skr 1978/79:103                                                           276

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgmppen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammaniräden.

Gruppen har den 23 oktober 1978 avgelt sitt andra betänkande (SOU 1978:60) Arbetsmarknadspolitik i förändring.

Gmppen fortsätter sitt arbete som initiativtagande och samordnande organ för forskningen kring arbetsmarknadspolitikens verkningar och följer bl. a. forskningsprojekten Studier kring arbetslöshet och arbetssökande. En studie av inkomst- och fördelningseffekter av arbetslöshet och arbetslöshetspolitik och Ekonomisk analys av sysselsätiningssiöd.

Expertgmppens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

2. Sysselsättningsutredningen (A 1974:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för att utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1974):

Ordförande: Sandberg, Lars G., f. d. förbundsordförande

Ledamöter: Artin, Stellan, direktör (fr,o.m. den 5 oktober 1978) Beckius, Carin E., kanslichef Carlsson, G, Rune, förbundsdirektör Edin, Per-Olof, utredningschef Eriksson, B. Sune, direktör

Faxén, Karl-Olof, direktör (t.o.m. den 4 oktober 1978) Fransson, Arne A. E., pyersonalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 maj 1977)

Hellström, Mats J., fil. kand., led. av riksdagen

Hörnlund, O. Börje, skogsmäslare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1976) Meidner, Rudolf A,, fil. dr

Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen Ransemar, Erik, sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978) Rehn, L. Gösla, professor Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör Sandebring, Hans E., direktörsassistent

Svensson, Jörn, planeringsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1976 t.o.m. den 28 februari 1978)

Svensson, Sten L, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 maj 1977)

 

277                    Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:2

af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18

maj 1977)

Winther, S. I. Eva, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november

1976 t.o.m. den 17 oktober 1978)

Wretborn, Christer, ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1978)

Östlund, John O., förste ombudsman (t.o.m. den 11 maj 1978)

Experter: Askestig, H. Bertil S., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1975 t.o.m. den 14 april 1978)

Broms, JanT. R., bitr. direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Dahl, Gerd B., ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974) Dahlberg, Lars C, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Daimar, Margot, fru (fr.o.m. den 24 september 1974) Danielsson, Georg, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Engelbrecht, Per-Ove, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 januari 1978)

Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 20 september 1977 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Farm, Ante T., forskningsassistent (fr.o.m. den 10 april 1975 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Faxén, Karl-Olof, direktör (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Fridh, K. Göte, landshövding (fr.o.m. den 29 mars 1977 t.o.m. den 31 okiober 1978)

Griinewald, Björn M., civilekonom (fr.o.m. den 1 augusti 19761.o.m. den 31 oktober 1978)

Göransson, G. Bertil, oppositionsråd (fr.o.m. den 24 seplember 1974 t.o.m. den 31 januari 1978)

Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 24 september 1974) Henriksson, Runa M., kontorist (fr.o.m. den 15 okiober 1974 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Hjelmqvist, Ingvar K. R,, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Ivarsson, Anna-Lisa, fm (fr.o.m. den 24 seplember 1974 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Jacobson, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 25 febmari 1975 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Johansson, Inga-Britt B., fru (fr.o.m.den 24 september 19741.o.m.den 31 oktober 1978)

Jonsson, Olof E., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 19771.o.m. den 15 juni 1978)

Jönsson, Ruth V., fabriksarbetare (fr.o.m. den 24 seplember 1974 t.o.m. den3I oktober 1978)

 

A:2    Skr 1978/79:103                                                          278

Kahlin,Tage H. G., direktör (fr.o.m. den 24 september 19741.o.m. den 31

oktober 1978)

Karlsdotler-Jonshagen, Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den 26 april 1977

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Larsson, E. Äke, jur. dr (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m. den 31

oktober 1978)

Lennarlsson, Folke V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1977

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Lindblad, Gullan B. K., utredningsassistent (fr.o.m. den 15 oktober 1974

I.o.m. den 31 oktober 1978)

Lindvall, Karl-Erik, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 15 oktober

1974 t.o.m. den 31 okiober 1978)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 seplember 1974)

Lundquist, G. Jan-Eric, förste inspektör (fr.o.m. den 1 mars 1975 t.o.m.

den3l okiober 1978)

Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974

t.o.m. den 31 okiober 1978)

Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m. den I juli 1977)

Nilsson, J. Ove G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Nilsson, Thora I.-L., statistikchef (fr.o.m. den 20 december 1974 t.o.m.

den 31 oktober 1978)

Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 november

1976)

Nygren-Söderberg, Laila E., verkst. direktör (fr.o.m. den 15 oktober

1974 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Ohlsson, Lennart Å., docent (fr.o.m. den 26 april 1977)

Paul, Lars A., ombudsman (fr.o.m. den 27 januari 1976 t.o.m. den 31

okiober 1978)

Persson, Lena A-M., laboraloriebilräde (fr.o.m. den 15 okiober 1974)

Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 24 september 1974)

Platin, Ulla-Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974)

Ringholm, Bosse 1. K., kansliråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

Slunge, G. Waller R., avdelningschef (fr.o.m. den 24 seplember 1974)

Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 24 september 1974

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Strandberg, I. Margit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Sundström, Olof G., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober 1974 t.o.m.

den 31 oktober 1978)

Söderberg, Bo K. G., direktör (fr.o.m. den 24 februari 1976)

Tallskog, Leif V. I., byrådirektör (fr.o.m. den 10 november 1976 t.o.m,

den 31 okiober 1978)

Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974

t.o.m. den 31 oktober 1978)

 

279                         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:2

Westerberg, Ulf L., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1977 t.o.m. den 31

oktober 1978)

Wilén, S. Kristina (Kerstin), förskollärare (fr.o.m. den 24 seplember 1974

t.o.m. 31 oktober 1978)

Winther, S. I. Eva, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 september

1974)

Åberg, CarlJohan, forskare (fr.o.m. den 14 januari 1975 t.o.m. 31 oktober

1978)

Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m. 31

oktober 1978)

Östlund, Hans-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974

t.o.m. den 31 okiober 1978)

Sekreterare: Persson, Gustav B,, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1974)

Bitr. sekreterare; Andersson, Kerstin G. M.,fil. kand. (fr.o.m. den 17 januari 1977) Askestig, H. Bertil S., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 apri) 1978)

Beijer, Lars Å. W., byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 31 juli 1978)

Bernhardsson, K. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Bystedt, Ulla K., soc. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1976) Carling, Jan L., avdelningsdirektör (fr.o,m. den 1 november 1974) Eriksson, K. Arne, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976t.o.m.den 31 mars 1978)

Guleland, Gösta A., fil. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1974) Johansson, D. Marianne, byrådirektör (fr.o.m. den 18 oktober 1976) Qvarfort, Anne-Marie, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 23 maj 1977) Stångberg, Olle H., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 febmari 1975)

Svensson, Leif Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Tånneryd, S. Allan S., civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Lokal: Drottninggatan 20, 3 tr., 111 51 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 17, Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II A 4 och 1978 års kommiltéberättelse del 11 A 1.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit 25 sammanträden. Utredningen har även arbetat i sex olika arbelsgmpper fyra sammanträden har hållits med arbelsmarknadspoliliska gruppen, fem med finansieringsgmppen, sju med näringspolitiska gmppen, fem med planeringsgruppen,   åtla   med   regionalpoliliska   gruppen   samt   fyra

 

A: 2    Skr 1978/79:103                                            280

sammanträden med ulbildningsgmppen. Dämtöver har särskild expertgrupp i statistik- och prognosfrågor fungerat. Under hösten 1978 har följande gmpper avslutat sill arbele: arbetsmarknadspolitiska gmppen, planeringsgruppen, regionalpoliliska gruppen, utbildningsgruppen samt statistik- och prognosgmppen.

Utredningen har tagit initiativ till olika projekt för alt få underlag för överväganden och förslag i del- och slutbetänkandena. Utvärderingarna av projekten och försöksverksamheterna har i flera fall lagls ut på olika från utredningen fristående institutioner, forskare och projektgrupper, som har lämnat rapporter till utredningen. Under liden noember 1977 - okiober 1978 har följande rapporter redovisats i sysselsättningsutredningens skriftserie:

Rapporter utförda på uppdrag av utredningen i SOU-serien:

SOU 1977:88 Förtidspensionering - två forskningsrapporter. I. Förtidspension eller arbete? II. Förtidspensionäremas situation

SOU 1977:89 Betingat arbetsföra - en rapport om försöksverksamhet vid två Volvoenheter. Volvo-Torslandaverken och Volvo-Skövdeverken

SOU 1977:90 Anställning av arbetshandikappade i stal och kommun -rapport om försöksverksamhet i Jönköping, Piteå och Stockholm.

SOU 1978:22 Energi, stmkturomvandling och sysselsättning -forskningsrapport

SOU 1978:28 Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder - en undersökning i Borås och Sundbyberg

SOU 1978-.42 Kommunemas medverkan i sysselsättningsplaneringen -redogörelse för försök i Trelleborg, Lessebo, Borlänge, Ragunda och Piteå kommuner saml Kopparbergs Läns Landsting

SOU 1978:57 Resor till arbetet - försök med utbyggd kollektivtrafik för arbetsresor i Lindesbergsregionen

Rapporter utförda på uppdrag av utredningen i stencil:

Redovisning av försöksverksamhel för all öka andelen äldre i arbetsmarknadsutbildningen i Gävleborgs län 1 oktober 1976-30 april 1977. November 1977

Arkivarbete - resultatredovisning och analyser av en enkätundersökning. Oktober 1977

Sysselsättning och förtidspension bland män i Uppsala - en undersökning. December 1977

Finansiella kalkyler för rehabiliteringsinsatser för 22 ungdomar i Södertälje. December 1977

De anställdas faktiska och önskade arbetstider år 1974. Febmari 1978

Personalrekryteringen till Volvo-Torslandaverken. En karläggning utförd av sysselsättningsutredningens sekretariat i samarbete med Volvo och Länsarbetsnämnden i Göteborg och Bohus län. Juni 1978

Studier och uppföljning av långtidssjuka med försök till rehabilitering­sinitiativ vid Volvo-Skövdeverken. December 1978

Arbetsmiljö och hälsa. En undersökning av riskgrupper bland förvärvs-

 

281                         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: 3

arbetande år 1968. November 1978

Strömmarna på arbetsmarknaden. SCB-rapport. December 1978

Förundersökning av förtidspensionering utanför det offentligrättsliga systemet. November 1978

Finansiella effekter av sysselsättningsförsök för den offentliga ekono­min. December 1978

Sysselsättningsulredningen har under året medverkat till finansieringen av en försöksverksamhel med syfte alt stimulera nyetablering av industriföretag.

Utredningen finansierar lillsammans med statens industriverk och Länsorganen en utredning om träindustrin i Kopparbergs län. En för verksamheten ansvarig styrgrupp lämnar en rapport i december 1978.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia halvåret 1979.

3. Lagerstödsutredningen (A 1974:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 31 maj 1974 för utvärdering av stödet lill lagerinvesleringar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1974):

Ordförande: Hellström, Mats J., fil. kand, led av riksdagen

Ledamöter: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef

Experter: Bertmar, Lars M. I., civilekonom (fr.o.m. den 15 okiober 1974) Dahlerus, Bo H. C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1975) Öhman, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Sekreterare: Reuterswärd, Anders P. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 augusti 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse A 22.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden.

Utredningen beräknas avlämna sitt slutbetänkande omkring årsskiftet 1978-1979. Uppdragei är därmed slutfört.

 

A: 3    Skr 1978/79:103                                           282

4. 1974 års utredning (A 1974:08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för atl utreda frågan om allmän arbetslöshetsförsäkring m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1974):

Ordförande: Magnusson, Erik, f. d. förbundsordförande (fr.o.m. den 10 december 1976)

Ledamöter: Bodslröm, T. Lennart, förbundsordförande Bäck, Karl-Axel, ombudsman Ekinge, Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen

Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr,o.m. den 28 oktober 1975) Olsson, Sune, f. d. led. av riksdagen Petersson, Olof H. E., f. d. kansliråd Svensson, Inge G., direktör Tobisson, Lars F., partisekreterare Walander, Håkan I., ombudsman

Experter: Alkman, Leif A., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 10oktober 1977) Cosmo, O. Ingemar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 8 oktober 1974) EdvEirdsson, P. Ein2ir, byråchef (fr.o.m, den 17 mjirs 1976) Erici, Bernt H., byråchef (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Jansson, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november 1976) Wadell, Ulla G. S., skatledirektör

Sekreterare: Bengtson, Sven F., byråchef

Bitr, sekreterare: Granberg, Birgitta M. V., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Harriman-Hembom, Anita C, byrådirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Nitare, J. Gideon H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse A 23.

Utredningen har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit åtla sammanträden. Utredningen har den 20 juni 1978 avgelt betänkandet (SOU 1978:45)

 

283                    Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: 5

Allmän arbetslöshetsförsäkring. Uppdragei är därmed slutfört.

5. Delegationen för arbetstidsfrågor (A 1974:09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1974 för vissa uppgifier inom arbelstidsområdet:

Ordförande: Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1976)

Sakkunniga: Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdireklör (t.o.m. den 1 februari 1978) Hagman, B. Anders, bitr. avdelningschef (fr.o.m. den lOnovember 1977) Håkansson, P. Harald, ombudsman (fr.o.m. den 26 oktober 1976) Högberg, K. Gunnar, direktör Karlsson, H. K. Göran, ombudsman

Nelander, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976) Nilsson, A. Erik, lönedirektör (fr.o.m. den 2 februari 1978)

Suppleanter: Bengtsson, C. Ola, sektionschef (fr.o.m. den lOnovember 1977) Forell, Carl-Axel, direktör (för Högberg) (fr.o.m.den 17 november 1978) Hedin, C. Thomas, ombudsman (t.o.m. den 16 november 1978) Larsson, Claes A., direklörsassistent (fr.o.m. den 2 febmari 1978) Nilsson, A. Erik, lönedirektör Sandberg, K. Bertil, ombudsman

Tydén, Christian F., direktör (t.o.m. den 16 november 1978) Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare (för Håkansson) (fr.o.m. den 17 november 1978) Weslin, Aina V. H., ombudsman

Experier: Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Gardell, Bertil G. T. B., professor (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Gehlin, Jan E., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Holm, Stefan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 30 juni 1978)

Lidbeck, Åse, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1977) Magnusson, Monica S., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

 

A:5    Skr 1978/79:103                                             284

Sekreterare; Hagberg, Ann-Charlotte, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april

1977)

Bitr. sekreterare: Kvarfordt, Eva B., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 juli 1976 t.o.m. den 4 juni 1978) Weigell, Ulla, amanuens (fr.o.m. den 5 juni 1978)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynllorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1975 års kommittéberättelse A 24.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden. Därutöver har tre resp. fem sammanträden hållils med två arbetsgrupper inom delegationen. Överläggningar har ägl rum med myndigheter, andra utredningar och organisationer inom verksamhetsområdet.

Delegaiionen kommer alt under våren 1979 avge ett delbetänkande.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

6. Utredningen (A 1974:10) av arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för utredning av arbetskraftsförhållandena inom jordbmks- och trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1974):

Ordförande: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör

Ledamöter: Skoglösa, Erling T., agronom (fr.o.m den 19 februari 1976) Svensson, Börje, förbundsordförande

Experter: Grenesledt, E. Lennart N., departementsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976) Gårdstedt, H. Birger, skolråd (fr.o.m. den 14 januari 1975) Johansson, H. S. Kenneth, ombudsman (fr.o.m. den 22 juni 1976) Knutsson, P. Gösta, byråchef (fr.o.m. den 14 januari 1975) Wessén, Vilhelm, direktör (fr.o.m. den 28 november 1974)

Sekreterare: Jönsson, J. Ove, f. d. byråchef (fr.o.m. den 16 november 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommiltéberättelse A 25.

 

285                        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: 7

Utredningen har den 23 maj 1978 avgett belänkandet (SOU 1978:29) Arbete i jordbruk och trädgård Uppdraget är därmed slutfört.

7.         Utlänningslagkommittén (A 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1975 för att företa en översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975):

Ordförande: Petri,Cari AxelH.,kammarrättspresident (fr.o.m.den21 maj 1976)

Ledamöter: Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den I juli 1977) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m. den 22 juni 1976) Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 juni 1976) Werenfels-Röttorp, Monica S., sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sakkunniga: Esbjömson, Esbjöm, byråchef (fr.o.m. den 22 juni 1976) Wahlström, Stina M., departementsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976) Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o,m. den 22 juni 1976) Öberg, N. P, Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sekreterare: Isacsson, Karin, byråchef (fr.o.m. den 21 maj 1976)

Bitr. sekreterare: Cronstedt, Nane M., tf. kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Malmlorgsgatan 5, 3 tr., tel. 11 25 74 (sekreteraren). Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm eller Malmlorgsgatan 5, 3 tr., 111 51 Siockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II A 3.

Kommittén har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknar slulföra sitt arbele under år 1979.

8.         Expertgruppen (A 1975:05) lör invandringsforskning (EIFO)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 för atl

 

A:8    Skr 1978/79:103                                            286

fastställa forskningsbehov i frågor rörande in- och utvandring m. m.:

Ordförande: Rehn, L. Gösla, professor

Ledamöter: Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 7 april 1977) Dahlberg, L. Ake, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978) Haavio-Mannila, Elina, professor Himmelstrand, J. Ulf I., professor

Karlsson, N.Gösta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978) Landin, Palle J., länsarbetsdirektör (t.o.m. den 9 januari 1978) Lövgren, Esse T. C, undervisningsråd Myrdal, Hans Göran, direktör Nord, Lars O. S., docent (t.o.m. den 30 juni 1978) Ruke-Dravina, VeltaT., professor

Stenberg, Tage U., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 mars 1977) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 30 november 1978)

Wallberg, Klas H. S., avdelningschef Wahlström, Stina M., departementsråd Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör

Experier: Hannerz, Ulf, docent (fr.o.m. den 11 maj 1978) Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 18 september 1978) Reinans, Sven, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juli 1978) Skutnabb-Kangas, Tove, fil. lic. (fr.o.m. den 11 maj 1978) Wadensjö, Eskil W., fil. dr (fr.o.m. den 11 maj 1978)

Sekreterare: Hammar, K. Tomas G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1978) Widgren, Jonas O., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Bitr. sekreterare: Hamberg, Eva M,, fil. dr (fr.o.m. den 1 december 1977) Landen, C. G. Ragnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Reinans, Sven, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 19761.o.m. den 30 juni 1978)

LokakMunkbron 11,3 tr., 111 28Stockholm,tel. 11 66 51 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden. Gruppens arbete bedrivs i enlighel med den arbetsplan som fastställdes år 1977. Till expertgruppen har under år 1978 knutils experter

 

287                    Kommiftéer; Arbetsmarknadsdepartementet    A: 9

för planering av ett forskningsprojekt om invandringens längsiktseffekter. Expertgruppens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

9. Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 februari 1976 för alt utreda vissa frågor om företagshälsovård och yrkesmedicin (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1976):

Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör

Ledamöter: Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, led. av riksdagen Breidensjö, Monica, ombudsman

Hessleborn, Olle K. A., ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1977) Kjellstrand, Leif I., ombudsman Lindström, Gunnar, direktör

Ronne-Björkqvisl, Ingrid, barnläkare (fr.o.m. den 26 april 1977) Rydén, H. Rune O., fil. lic, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 april 1977) Wilander, Sven E., landstingsman Östrand, P. Olov (Olle), mätningsföreståndare, led. av riksdagen

Experier: Bolinder, S. Erik G., med. lic. Bratthall, I. Birgitta, departementssekreterare Gerhardsson, Gideon, professor

Glaas, Sten-Ove, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 maj 1976) Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 3 maj 1976) Jonsson, Åke G., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Kvarnström, Sven K., leg. läkare (fr.o.m. den 26 april 1977) Lindström, Jöns A., departementssekreterare Lundgren, Nils, professor Magnusson, Egon S.L, ingenjör Masreliez, Nils G., med. lic.

Nerell, Gunnar H. T., leg. läkare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Näslund, Per Olof A., sektionschef

Pettersson, Birgitta, förste sekreterare (fr.o.m. den 3 maj 1976 t.o.m. den 31 oktober 1978) Teljsledt, Håkan, skyddschef (fr.o.m. den 26 april 1977)

Wennslröm, K. Gunnar, avdelningschef

Ydreborg-Westberg, Berit, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 26 april 1977)

 

A: 9    Skr 1978/79:103                                                         288

Sekreterare: Midunger, H. Torbjörn, personalintendent (fr.o.m. den 1 maj 1977 t.o.m. den 30 april 1978) Wessman, Yvonne B.-M., avdelningsdirektör (fr.o.m, den 1 maj 1977)

Bitr. sekreterare: Båsk, Inga-Lill, forskningsassistent (fr.o.m. den 1 juni 1976) Eliason, S. Olof, byrådirektör (fr.o.m. den 3 juli t.o.m. den 30 november 1978) Hildeland, Erling K. I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Lokal: Malmlorgsgatan 5,3 tr., 11151 Stockholm, tel. 1109 83 (sekreteraren), 11 07 56 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del 11 A 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtla sammaniräden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sju sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om utbyggnad m. m. av yrkesmedicinen. En arbetsgmpp for mät- och analysteknik har haft fem sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

10. Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 juni 1976 för att uireda vissa frågor på det arbetsrättsliga området (se Post- Qch Inrikes tidn. den 17 juni 1976);

Ordförande: Nilsson, Åke, f. d. förbundsordförande

Ledamöter: Andersson, Kerstin V., led. av riksdagen Ekeberg, Per Olof, förbundsjurisl Elmstedt, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 8mars 1978) Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av riksdagen Gustafsson, Slig G., förbundsjurisl, f. d. ers. för led. av riksdagen Jonsson, Elver A. D,, postiljon, led. av riksdagen Nilsson, Jan-Ivan N., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976) Nordlander, K. Åke, direktör (t.o.m. den 7 mars 1978) Persson, Kurt I., departementsråd (t.o.m. den 12 december 1977) Skillner, Rolf G., statssekreterare (fr.o.m. den 13 deeember 1977) Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 27 april 1978)

 

289                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: 11

Westerberg, Lars G. I., andre ordförande i LO

Winberg, S. Håkan, hovrättsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 26 april

1978)

Sakkunniga: Ahlvarsson, Lars I., direktör Bäckström, N. Birger, direktör von Feiliizen, Slyrbjöm O. R., direktör Förstadins, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 15 september 1976)

Experter: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor

Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 15 febmari 1977) Lunning, Lars G. H., rättschef (t.o.m. den 31 januari 1978)

Sekreterare: Eriksson, Lars G., hovrättsassessor

Lokal: Malmlorgsgatan 5, 3 tr., 111 51 Stockholm, tel. 10 62 78, 11 10 93

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse del II A 5.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

11. Kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti 1976 för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.:

Ordförande; Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 november 1976)

Vice ordförande: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 november 1976)

Ledamöter: Bergström, N. Hans L, sakkunnig (fr.o.m. den 30 november 1976 t.o.m. den 31 juh 1978)

Leijon, Anna Margareta (Anna-Greta) M., led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 november 1976)

Marklund, Eivor L, fm, led. av riksdagen Möller, S. A. Birger, universitetslektor (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

19    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

A: 11    Skr 1978/79:103                                                        290

Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen

af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30

november 1976)

Sakkunnig; Hedberg, Gertrud E. M., fil. mag. (fr.o.m. den I februari t.o.m. den t.o.m. den 24 oktober 1978)

Hedvall, Barbro C, förbundssekreterare (fr.o.m. den 21 januari 1977 t.o.m. den 31 januari 1978) Werenfels-Röttorp, Monica S., sekreterare (fr.o.m. den 25 oktober 1978)

Experter: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 20 maj 1978)

Bondeslam, Anilha I., statsråd (fr.o.m. den 21 januari 1977 t.o.m. den 20 maj 1978)

Larsson, Gösta E., personaldirektör (fr.o.m. den 9 seplember 1977) Lunning, Lars G. H., rättschef (fr.o.m. den 21 januari 1977 t.o.m. den 31 januari 1978)

Sundberg-Weitman, Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 15 juni 19771.o.m. den 31 maj 1978)

Experter i referensgrupp (s.k. stora delegationen):

Ordförande:

Ahlmark, Per A., förutv. statsråd (fr.o.m. den 17 november 1976 t.o.m.

den 28 febmari 1978)

Ullsten, S. K. Olof (Ola), statsminister, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17

april t.o.m. den 17 oktober 1978)

Winther, S. 1. Eva, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 oktober

1978) Förste vice ordförande:

Mogård, Britt E. T., statsråd (fr.o.m. den 17 november 1976) Andre vice ordförande:

Olsson, Elvy E., förutv. statsråd (fr.o.m. den 17 november 1976)

Övriga experier: Bartley, A. Osborne, professor Bodslröm, T. Lennart, förbundsordförande Braniing, M. Charlotte K., förbundsordförande (fr.o.m.den 1 september

1977)

Brännström, Gurii (Gullan), riksförbundsordförande

Carisson, G. Rune, förbundsdirektör

Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (fr.o.m. den 1 november

1977)

Fredgardh, K. Sonja I., redaktör

 

291                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: Il

Giesecke, Curt-Steffan, verkst. direktör (t.o.m. den 31 mars 1978)

Järdler, Sven A., direktör

Kakossaios, Mira, forskningsassistent (fr.o.m. den 24 februari 1977)

Kistner, Inger P. M., förbundsordförande (t.o.m. den 30 juni 1978)

Löwbeer, Hans, universitetskansler

Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen

Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen

Palmaer-Johansson, S. G. Eva, förbundsordförande

Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör

Rexed, Bror A., generaldirektör (t.o.m. den 31 januari 1978)

Rosenblad, Urban S., generaldirektör (fr.o.m. den 22 januari 1977)

Rugfell, K. E. Lennart, direktör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 3 maj 1978)

Wemstedt, Monica, advokat (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Wistrand, Birgitta, förbundsordförande

Ersättare för expert: Baude, Annika M. C, avdelningschef (för Rexed) Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg) (t.o.m. den 20 oktober 1978)

Dahlgren, Elsa B., byrådirektör (för Kistner) (t.o.m. den 30 juni 1978) Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (för Mogård) Forselius, Hans F., direktör (för Järdler) (fr.o.m. den 23 febmari 1977) Gradin, Anita I., departementssekreterare, led av riksdagen (för Mallson) Hedvall, Yvonne M., fil. kand., ers. för led. av riksdagen (för Edner) (fr.o.m. den 1 november 1977) Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för Bodström) Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen (för Fredgardh) Landerad, Brita, civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1978) (för Wemstedt) Lundequist, Carsten I. G., sekreterare (för Bartley) (t.o.m. den 20 oktober 1978)

Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer) Linde, I. Gertie, farm. kand. (för Brännström)

Lönnerblad, Sara, sekreterare (för Bartley) (fr.o.m. den 20oktober 1978) Orring, Ulla B., nämndeman (för Branting) (fr.o.m. den 1 seplember 1977)

Raicevic, Erica, hemspråkslärare (för Kakossaios) (fr.o.m. den 24 febmari 1977)

Rollen, Berit M., avdelningschef (för Rehnberg) (fr.o.m. den 20 okiober 1978)

Royen, Sverre N. H., direktör (för Carlsson)

Rugfell, K. E. Lennart, direktör (för Giesecke) (t.o.m. den 31 mars 1978) Waldén, G. Louise, redaktör (för Palmaer-Johansson) Weslin, Aina V. H., ombudsman (för Nilsson)

 

A: 11    Skr 1978/79:103                                                       292

Vestin, F. E. Margareta, f. d. undervisningsråd (för Orring) (t.o.m. den 2

maj 1978)

Wibell, Ingrid S., konsulent (för Rugfell) (fr.o.m. den 1 april 1978)

Wilson-Lohse, Britt, skolkonsulent (för Ulvhammar) (fr.o.m. den 3

maj 1978)

Voss-Schrader, Ulla A., fru (för Wistrand)

Sekreterare: Beckérus, I. Margareta, journalist (fr.o.m. den 18 september 1978) Dreber, I. Agneta, förste revisor (fr.o.m. den 18 september 1978) Sundberg-Weitman, Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 21 januari 1977 t.o.m. den 31 maj 1978)

Tillfors, Lars T. L., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1977 t.o.m. den 17 september 1978)

Bitr. sekreterare: Beckérus, I. Margareta, journalist (fr.o.m. den 18april 1977 t.o.m. den 17 september 1978)

Börestam, R. Eva L. A., ombudsman (fr.o.m. den 23 januari 1978) Dreber, I. Agneta, förste revisor (fr.o. m.den 1 november 1977 t.o.m. den 17 september 1978)

Hagman, Inger (Ninni), fil. kand. (fr.o.m. den 12 juni 1978) Hardeberg, Gunilla 1., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1977 t.o.m. den 14 februari 1978)

Lundberg, D. Bergliot, ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1976) Smitt, Myrna E. D., fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1978) Sterner, Gunilla B., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 8 maj 1978) Tängdén, Erik L., förste aktuarie (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 31 januari 1978)

Övriga referensgrupper:

Experier: Andersson, Ingrid G. M., lantbrukare (fr.o.m. den 12 mars 1973) Budd, S. M. Birgitta, metallarbetare (fr.o.m. den 12 mars 1973) Börjeson, Peter, metallarbetare (fr.o.m. den 15 september 1977) Dimos-Asplund, Antigone, jur. kand. (fr.o.m. den 15 september 1977) Elmberg, Henrik B. C, leg. sjukskötare (fr.o.m. den 15 september 1977) Ericsson, Ulf E., förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977) Folestad, Ruth E., sjuksköterska (fr.o.m. den 12 mars 1973) Frendahl. E. Maj-Britt, telefonist (fr.o.m. den 12 mars 1973) Fromm, H. Irene, informationschef (fr.o.m. den 12 mars 1973) Gunnarsson, A. Gunvor, förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977) Jönsson, Ruth V., fabriksarbetare (fr.o.m. den 12 mars 1973) Kuyumcu, Eija H. T., fil. kand. (fr.o.m. den 15 september 1977) Larsson, Anna M., docent (fr.o.m. den 12 mars 1973)

 

293                  Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: 12

Lindgren, Aina G., hemarbetande (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Melin, K. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september

1977)

Platin, Ulla Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Samuelsson, Elvy L., sömmerska (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Ljubica, Stefan, montör (fr.o.m. den 15 september 1977)

Tömgren, Mats W., redaktör (fr.o.m. den 15 seplember 1977)

Widheden, Lilian B.-M., hemarbetande (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m.

den 31 januari 1978)

Apelqvisl-Öberg, Edith C, studiesekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Lokal: Drottninggatan 6,2 tr.. Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberätlelse del II Ju 10. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommilléberältelse del II A 7.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har två sammanträden hållits med stora delegaiionen och två sammanträden med särskilt kallade referensgrupper.

Kommittén har den 12 maj 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:38) Jämställdhet i arbetslivet.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

12. Anstälhiingsskyddskommittén (A 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 oktober 1977 för atl göra en översyn av anslällningsskyddslagslif tningen m.m.

Ordförande: Ryman, Sven-Hugo G., utbildningschef (fr.o.m. den 19 december 1977)

Ledamöier: Ahlvarsson, Lars I., direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Bergström, Olof W., avdelningschef (fr.o.m. den 19december 1977) Elmstedt, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m. den 19december 1977) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 19 december 1977) Lidbom, Carl G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december 1977) Olsson, H. Å. Lennart, utredningsledare (fr.o.m. den 19 december 1977) Rindborg, Slig A. J., landstingsråd (fr.o.m. den 19 december 1977) Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december 1977)

 

A:12    Skr 1978/79:103                                                        294

Ulander, Lars G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december 1977) Zethraeus, Sten, advokat (fr.o.m. den 19 december 1977) Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 19 december 1977)

Sakkunniga; Bäckström, N. Birger, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Elmer, Anders B., förbundsjurisl (fr.o.m. den 19 december 1977) Nordin, Jan, jur. kand. (fr.o.m. den 19 december 1977) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 19 december 1977) Wistrand, Anders W. H., lönedirektör (fr.o.m. den 19 december 1977)

Experter: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977) Carlson, S. Svante, hovrättsassessor (fr.o.m den 19 december 1977) Holmslrand, N. G. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 mars 1978) Lageriöf, M. E. Inga-Britt, byrådirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Sekreterare: Lempert, Erik M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977) Tocklin, Hans E., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 19 december 1977)

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 111 27 Stockholm, tel. direktval 763 14 48 763 14 53 (sekreterama)

Direktiven för kommittén se 1978 års kommitléberätlelse, del 11 A 2. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberätlelse del II A 7.

Kommittén har under liden december 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele. Därutöver har en särskild referensgmpp inom kommittén arbetat med utformningen av en statistisk undersökning av den praktiska tillämpningen av gällande regler avseende anställningar för begränsad tid m. m.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

13.1978 års semesterkommitté (A 1977:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 december 1977:

Ordförande: Nilsson, Jan-Ivan N., led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1978)

Ledamöter: Förstadins, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Fransson, Arne A. E., personalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

 

295                  Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: 13

Gustavsson, Slig G., förbundsjurist, f. d. ers. för led. av riksdagen

(fr.o.m. den 1 februari 1978)

Hultgren, Christina A., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Håkansson, P. Harald, ombudsman (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Hårdefelt, S. Börje, rättschef (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Karisson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Mårtensson, A. Iris, studieombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

februari 1978)

Svensson, Sten I., informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

februari 1978)

Sakkunniga; Bergström, K. Olof L., sektionschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Elmer, Anders B., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hartzell, Lars, förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Stråth, Claes T., sekreterare (fr.o.m. den I februari 1978) Sundén, S. Bo H., civilekonom (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Experter: Grönwall, Lars O., departementsråd (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1978) Öström, Klasgöran, byrådirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Sekreterare: Bergendal, Harald H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Bitr. sekreterare: Befve, Sven G. E., sektionschef (fr.o.m. den 18 september 1978)

Lokal: Stora Nygatan 2A,4 tr., 111 27 Stockholm, tel. direktval 763 14 49 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommiltéberättelse del II A 1.

Kommittén har under tiden februari - oktober 1978 hållit tre sammanträden och i september 1978 besökt Riksförsäkringsverkets tekniska byrå i Sundsvall och Försäkringskassans i Västernorrlands län lokalkontor i Sundsvall.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

14. Utredningen (A 1977:03) med uppdrag att göra en översyn av yrkesinspektionens distriktsindelning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för all

 

A: 14    Skr 1978/79:103                                          296

göra en översyn av yrkesinspektionens distriksindelning:

Särskild utredare: Palmlund, K, Ingår, tf. överdirektör (fr.o.m. den 6 april 1978)

Sakkunniga: Asplund, C. Christer, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978) Hammarström, Ruth A. E., sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Hessleborn, Olle K. A., ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978) Lindström, Jöns A., departementssekreterare (fr.o.m. den 6april 1978) Nissen, L. Veronika S., byråchef (fr.o.m. den 6april 1978) Persson, Sven-Erik, lackerarmästare (fr.o.m. den 6 april 1978) Westermark, J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 6 april 1978) Åslund, Ove R., ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978)

Sekreterare: Lindström, Jöns A., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 april t.o.m. den 15 augusti 1978) Sverne, Jan E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Lokal: Arbeiarskyddssiyrelsen, Wennerbergsgatan 10, Fack, 100 26 Siockholm, tel. växel 54 02 60(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse del II A 2.

Utredningen har till och med oktober 1978 hållit fem sammanträden med de sakkunniga. Ulredningen har företagit besök på två yrkesinspektionsdistrikt.

Utredningens arbete beräknas slutföras under andra halvåret 1979.

15. Delegationen (A 1978:01) för ungdomens sysselsättningsfrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 för ungdomens sysselsättningsfrågor:

Ordförande: Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Ledamöter: Artin, Stellan, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Arrbäck-Falk, Gunnel, kommunalråd (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Borg, Göran K. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1978) Eriksson, B. Sune, direktör (fr.o.m. den I febmari 1978) Gustafsson, K. G. Allan, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978) Gårdstedt, H, Birger, skolråd (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Hagman, B. Anders, bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hansson, Kjell, studerande (fr.o.m. den 24 augusti 1978) Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 april 1978)

 

297                        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: 15

Högberg, Eva E., sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hökmark, A. Gunnar, civilekonom (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ingvardsson, Margo, sjukgymnast (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Johansson, LarsO. V., förbundsordförande (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 23 augusti 1978)

Karisdotter-Jonshagen, Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Leijon, Anna Margareta (Anna-Greta) M., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Möller, 1. Cecilia, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m, den 1 februari 1978)

Svensson, S. Raymond, facklig sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978) af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Walldin, Carin M., sekreterare (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Östberg, Bertil M., förbundsombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1978) Östlund, Hans-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ersättare för ledamol: Ahlkvist, Birgitta, fil. lic. (för Artin) (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (för Gustafsson) (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Backgård, Margareta E., sömmerska (för Ingvardsson) (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Carisson, Anna Ch., fil. kand. (för Östberg) (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ehrling, Guy S. P., sekreterare (för Svensson) (fr.o.m. den I febmari t.o.m. den 31 augusti 1978)

Gustafsson, Birgitta, sjuksköterska (för Svensson) (fr.o.m. den 1 seplember 1978)

Göransson, Bo F. O., ombudsman (för Möller) (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Hansson, Sven Ove (för Leijon) (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Helin, Etel M., ombudsman (för Borg) (fr.o.m. den 1 februari 1978) Henriksson, Runa M., kontorist (för Häll) (fr.o.m. den 18 april 1978) Johansson, Kjell L, departementssekreterare (för Östlund) (fr.o.m. den 1 febmari t.o.m. den 24 augusti 1978)

Larsson, K. L. Ingemar, sekreterare (för Eriksson) (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Lindblad, M. Ulla E., folkskollärare (för Arrbäck-Falk) (fr.o.m. den I febmari 1978)

Lindqvist, Alf, ombudsman (för Walldin) (f r.o. m. den 14 september 1978) Magnusson, Göran, departementssekreterare (för Östlund) (fr.o.m. den 25 augusti 1978)

Nilsson, Matts G., bitr. avdelnings(för Hagman) (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

 

A: 15    Skr 1978/79:103                                                       298

Norlander, Torsten, förbundssekreterare (för Hansson) (fr.o.m. den 24

augusti 1978)

Nygren, Jan K. T., bitr. förbundssekreterare (för Walldin) (fr.o.m. den 1

februari t.o.m. den 13 seplember 1978)

Odenberg, Mikael L., ekon. stud. (för Hökmark) (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Raattamaa, Bo W., sekreterare (för Högberg) (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Reuterswärd,  Anders  P.   E.,  departementssekreterare  (för  Nyberg)

(fr.o.m. den (februari 1978)

Spett, Slina, diversearbetare (för Johansson) (fr.o.m. den 1 februari

t.o.m. den 23 augusti 1978)

Stigare, Jan A., undervisningsråd (för Gårdstedt) (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Svensson, Sten I., informationschef, led. av riksdagen (för af Ugglas)

(fr.o.m. den I februari 1978)

Waern, Karl-Gustav, tf. avdelningsdirektör (för Karlsdotter-Jonshagen)

(fr.o.m. den 1 februari 1978)

Sekreterare: Rangrost, Johny A. P., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynllorget 2, tel. direktval 763 12 05 (sekreteraren). Postadress: Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för delegationen, se 1979 års kommittéberättelse del II A 3.

Delegaiionen har under liden februari - oktober 1978 hållit nio sammaniräden och därvid haft överläggningar med organisationer m. fl. som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

16. Nya organisationskommittén (A 1978:02) för skyddat arbete

(NOSA)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 februari 1978 med uppdrag att utarbeta förslag till och förbereda en ny organisation för skyddat arbete:

Ordförande: Olsson, S. O. Bertil f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Ledamöter: Eriksson, Lars A. I., ombudsman (fr.o.m. den 3 februari 1978) Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 3 februari 1978)

 

299                  Kommittéer: Arbetsmarkiiadsdepartementet    A: 16

Fagerlund, Bengt O. H., led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Hemb, Harald V., byråchef (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 februari

1978)

Lindström, Harry 1., direktör (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Nordin, B. Willard, ombudsman (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Petersson, Karl-Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3

febmari 1978)

Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Sylvander, Inga M., psykolog (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Thurhagen, E, Ruben, direktör (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Experter: Almqvist, Håkan, föreståndare (fr.o.m. den 3 februari 1978) Andersson, Carl-Erik, överingenjör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Andersson, Robert, ombudsman (fr.o.m. den 3 februari 1978) Axelsson, Tord E., ombudsman (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Berglund, Tage, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Blomqvist, Siv, personalchef (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Bonnevier, Gösta, arbetsvårdsdirektör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Borgström, Roland, arbetsvårdschef (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Bökmark, Jan S., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 februari 1978) Carlsson, Ragnar, ombudsman (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Corneliusson, Einar, förste förbundsjurist (fr.o.m. den 3 februari 1978) Ekeberg, Per Olof, förbundsjurisl (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Egelstedt, Ingemar T. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 3 februari 1978) Eggert, Arthur, överläkare (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Engelbrecht, Per-Ove, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 februari t.o.m. den 30 juni 1978)

Eriksson, Seved, byråchef (fr.o.m. den 3 februari 1978) Hedberg, Anders, sekreterare (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Hägglund, Rolf, arbetsvårdsdirektör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Johansson, Alf, ombudsman (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Johansson, Karl-Gustav, ingenjör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Karlsson, Johannes, kanslichef (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Kellquist, Tore B., direktör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Laurén,ReidunnM. B., regeringsrältssekreterare (fr.o.m. den 3febmari 1978)

Lindbergh, Olle, ombudsman (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Lindström, Jöns A., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Morath, Rune, arbetsvårdschef (fr.o.m. den 3 februari 1978) Mårtensson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 februari 1978)

 

A:16    Skr 1978/79:103                                                        300

Nilsson, Bertil, arbetsvårdschef (fr.o.m. den 3 februari 1978) Nilsson, Sten, personaldirektör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Norlander, Gunnar, arbetsvårdsdirektör (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Nyberg, Bengt L., ombudsman (fr.o.m. den 3 februari 1978) Nyqvist, Nils, ombudsman (fr.o.m. den 3 februari 1978) Pesula, Jan, byrådirektör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Petersson, Olof H. E., f. d. kansliråd (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Sahlin, Jan E. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 3 februari 1978) Sjöstedt, Björn, byråsekrelerare (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Söderiund, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Torsteinsrud, Inger, sekreterare (fr.o.m. den 3 febmari 1978)

Sekreterare: Alm, Leif T., kanslisekreterare (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Bitr. sekreterare: Fredriksson, Bernt A., avdelningschef (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Kristiansson, K. Martin, intendent (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Kvarfordt, Eva B., kanslisekreterare (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Åström, Rolf V., sekreterare (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Öberg, H. Sören, planeringssekreterare (fr.o.m. den 3 febmari 1978)

Lokal: Malmlorgsgatan 5, uppgång 2, 1 tr. ög., 111 51 Stockholm tel. 21 27 83 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II A 4.

Kommittén har under tiden februari - oktober 1978 hållit nio sammanträden. Kommittén har även arbetat i sju olika arbelsgmpper. 15 sammanträden har hållits med ledningsgruppen, nio med förvaltningsgruppen, lio med centrala gmppen, tio med urkundsgmppen, lio med övertagandegruppen, elva med personalpolitiska gruppen och sex med regionala gruppen. Kommittén har inom varje län upprättat en regional organisationskommitté. Därutöver har kommittén haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas slulföra sitt arbete under första halvåret 1979.

17. Utredningen (A 1978:03) av vissa arbetstidsfrågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 febmari 1978 för att utreda vissa frågor på arbelstidsområdet:

Särskild utredare: Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 6april 1978)

Sakkunniga: Håkansson, P. Harald, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978)

 

301                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: 18

Högberg, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 6 april 1978) Johansson, Hans F. G., jur. kand., (fr.o.m. den 6 april 1978) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978) Kjellstrand, Leif I., ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978) Krafft, Sven, förste sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Lagerström, Thure, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978) Nilsson, A. Erik, lönedireklör (fr.o.m. den 6 april 1978) Olofsson, H. P. O. Roland, sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Segerfalk, I Bertil T., byråchef (fr.o.m. den 6 april 1978)

Experter:

Hagberg, Ann-Charlotte, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 april

1978)

Lindström, Jöns A., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978)

Laurén, Reidunn M. B., regeringsrältssekreterare (fr.o.m. den 6 april

1978)

Rundqvisl, Karl-Ingvar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 6 april 1978) Sekreterare:

Laurén, Reidunn M. B., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 6 april

1978)

Lokal:   Arbetsmarknadsdepartementet,  Mynllorget  2,   tel.  direktval 763 13 08 (sekreteraren). Postadress: Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse del II A 5.

Ulredningen har under tiden maj - oktober 1978 hållit tre sammanträden. Ulredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

18. Nya utredningen (A 1978:04) om yrkesinriktad rehabilitering m.

m. (NYR)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1978 med uppdrag all utarbeta förslag lill och förbereda en ny organisation för den yrkesinriktade rehabiliteringen: Ordförande:

Bergström, Olof W., avdelningschef (fr.o.m. den 12 maj 1978)

Ledamöter: Arvidsson, Lars-Eric, pol. mag. (fr.o.m. den 12 maj 1978) Borg, Göran K. G., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1978) Egelstedt, Ingemar T. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1978) Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 12 maj 1978) Gråberg, Bertil, länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1978) Håkansson, Margot I., skolsköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 maj 1978)

 

A: 18    Skr 1978/79:103                                                       302

Jonsson, S. A. Rune, elektriker, led. av riksdagen (fr.o.m. den  12 maj 1978)

Lindholm, P. Charles, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1978) Norriund, Horsl A. E., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1978) Nyberg, Bengt L., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1978) Pehrsson, Maj R., led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 maj 1978) Rosén, Tommy B., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1978) Waller, Calle, psykolog (fr.o.m, den 12 maj 1978) Sakkunniga: Axelsson, Tord E., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1978) Jacobsson, Birger A., ingenjör (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Mattsson,  Bengt Olof T., departementssekreterare (fr.o.m.  den   12 maj 1978) Sjöström, Birger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1978)

Ersättare för sakkunnig: Wallin, Nils G. M., kanslichef (för Axelsson) (fr.o.m. den 12 maj 1978)

Experter: Berglind, Hans E., docent (fr.o.m. den 22 maj 1978) Bratfisch, Oswald I., docent (fr.o.m. den 22 maj 1978) Frimark, Jan-Olof H., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 augusti t.o.m. den 30 september 1978)

Hallsten, K. Lennart, psykolog (fr.o.m. den 22 maj 1978) Jonzon, Karin E., byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1978) Lundgren, Karl-David, överläkare (fr.o.m. den 22 maj 1978) Mann, Kent V., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1978) von Meyeren, Ulla M., byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1978) Olsson, Björn G., byråchef (fr.cm. den 25 augusti 1978)

Sekreterare: Nordin, P. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1978)

Bitr. sekreterare: Lagerlöf, M. E. Inga-Britt, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1978) Simonsson, Egon B., byrådirektör (fr.o.m. den 8 maj 1978) Lokal:   Malmlorgsgatan   5,1   tr.,   11151   Siockholm,   tel.   219124

(sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II A 6.

Utredningen har under liden maj - okiober 1978 hållit sju sammaniräden. Däruiöver har sex sammaniräden hållils med en särskild arbetsgrupp för frågan om organisation av ett centralt organ för forskning och metodutveckling inom området.

Utredningen har den 2 oktober 1978 avgelt rapporten (Ds A 1978:3) Arbetsmarknadsinstilul. Förslag till huvudmannaskap och organisation inom den yrkesinriktade rehabiliteringen m.m.

 

303                  Kommittéer; Arbetsmarknadsdepartementet    A:20

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

19. Utredningen (A 1978:05) med uppdrag att utreda datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö

Beslul vid regeringssammanträde den 20 juli 1978.

Ordförande

Ekinge, Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 decem­ber 1978)

Ledamöter: Artin, Stellan, direktör (fr.o.m. den 1 december 1978) Fagerberg, Gösta, kommunalråd (fr.o.m. den 1 december 1978) Frejhagen, E. Birgitta E., dalasakkunnig (fr.o.m. den 1 december 1978) Johansson, Larz, kommunalråd (fr.o.m. den 1 december 1978) Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 decem­ber 1978)

Sandebring, Hans E., direktör (fr.o.m. den 1 december 1978) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den I december 1978) Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den  1 december 1978)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II A 8.

20. Diskrimineringsutredningen (A 1978:06) (DU)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 augusti 1978 med uppgift att göra en uiredning om fördomar och diskriminering i fråga om invandrare m. fl.:

Särskild utredare: Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 4 augusti 1978)

Sekreterare: Bergman,   Erland   K.   A.,  departementssekreterare  (fr.o.m.  den   15 december 1978) Swedin, Bo W. B:son, fil. kand. (fr.o.m. den 1 okiober 1978)

Lokal: Malmlorgsgatan 5,3 Ir., 11151 Siockholm, tel.  1125 79 och

10      62 45 eller Invandrarverket, Vikboplan 7, Box 6113, 600 06 Norrköping,
tel. växel 011/10 88 00

Direktiven för utredningen utredaren, se 1979 års kommilléberältelse del

11      A 9.

 

Bo:l     Skr 1978/79:103                                           304

Bostadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:1, 4, 6 och 11

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1, 2, 3, 5 och 6

1. Låneunderlagsgruppen (In 1966:27)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslul den 29 okiober 1964 för all inom inrikesdepartementet biträda med uiredning rörande förhållandet mellan låneunderlag och panivärde för bostadslån samt däremot svarande produktionskostnader:

Ordförande: Andersson, Sven Åke V., länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 30 juni 1978)

Ledamöter: Billslröm, P. O. Frithiof, statistikchef (t.o.m. den 30 juni 1978) Ivarsson, I. Holger, överingenjör (fr.o.m. den 12 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1978)

Kariberg, Björn A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Mildner, Erwin A., fil. lic. (t.o.m. den 30 juni 1978) Thunell, Sten H. A., ombudsman (fr.o.m. den 12 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1978)

Zelterquist, Urban G, departementssekreterare (fr.o.m. den9november 1976t.o.m. den30juni 1978)

Experier: Högberg, Bernt L., ingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1975 t.o.m. den30 juni 1978)

Jargin, Ingvar, ingenjör (t.o.m. den 30 juni 1978)

Ledstedt, K. Göstal., ingenjör (fr.o.m. den9november 1976I.o.m. den 30 juni 1978)

Linden, Yngve T., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1978) Lindh, Åke H., andre förbundsordförande (t.o.m. den 30 juni 1978) Mongärd, Erik E., ingenjör (t.o.m. den 30 juni 1978) Stahre, N. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1978)

 

305                            Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo: 3

Sekreterare: Rosberg, K. Gustav A., avdelningsdirektör (t.o.m. deri 30 juni 1978)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Låneunderiagsgruppen har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit tre sammaniräden. Gruppens arbete har upphört i juni 1978.

2.        Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1966 med uppgift atl bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:

Ordförande: Nyquist, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1978)

Scherman, Karl Gustaf, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1976 t.o.m. den 30 november 1978)

Ledamöter: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör Elison, Magnus L., byråchef

Karisson, Erik L., bitr. riksbanksdireklör (fr.o.m. den 11 februari 1976) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 3 december 1976)

Sekreterare: Jussil, Sune K., departementsråd

Bitr. sekreterare: Grundwall, K. Ricard, departementssekreterare Karayel, Eva, assistent (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Siockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1967 års riksdagsberätlelse In 30.

Delegaiionen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden samt kontinueriigt haft överläggningar med kreditinstituten i olika frågor om kredilförsörjningen till bostadsbyggandet.

Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

3.        Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 oktober 1969 och den 26 oktober 1973 för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning

20    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Bo:3   Skr 1978/79:103                                                         306

departemenischefen bestämmer biträda vid den pågående utrednings- och försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering;

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör

Sakkunniga: Ahlberg, Carl-Fredrik J,, professor Biörnstad, Margareta, överantikvarie Björk, Sven E. J., professor

Bräsch, Erik O., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975) Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef Falk, Erik G. R., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975) Fladvad, J. Arne, direktör

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den I september 1975) Johansson, Östen B., byråchef Kragh, Börje R. V., professor Malsson, Sven-Arne, överlantmätare Wendl, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december 1976) Ågren, Lars O. T., direktör

Sekretariat: Bostadsdepartementets enhet för fysisk riksplanering. Re­geringsgatan 65, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelals.

Expertgruppen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit två sammanträden.

Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

4. Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden

Tillkallad enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 18 februari 1972 för atl utreda särskilda problem i samband med utbyggnad av vissa stora industrianläggningar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1972):

Ordförande: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 7 november 1975)

Sakkunniga: Daglund, Sven B., ombudsman (fr.o.m. den 13 november 1975) Eriksson, B. Sune, direktör Jönsson, N. Börje, förste förbundsordförande Kahlin, Tage H. G., direktör Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör Svensson, Kjell R., tf. departementsråd

 

307                            Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo: 5

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 7 november 1975) Heimbiirger, H. Peter, byråchef (fr.o.m. den 7 november 1975)

Sekreterare: Myhlback, Lennart J., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976)

Bitr. sekreterare: Brandel, Magnus, socionom (fr.o.m. den 1 april 1976)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse C 12.

Utredningen har under tiden november 1977 - febmari 1978 hållit sju sammanträden.

Utredningen har den 19 april 1978 avgett belänkandet (SOU 1978:25) Etablering av miljöstörande induslri.

Uppdragei är därmed slutfört.

5. Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk planering och bebyggelse

Tillkallade enligt Kungl, Maj:ls bemyndigande den 20 december 1974 för forskning om fysisk planering och bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 febmari 1975):

Ordförande: Olsson, Rune I., departementsråd

Ledamöier: Agius, Roland H., kommunalråd Antoni, Nils A. T., professor Boalt, Carin M., professor Borelius, M. Anna B., överingenjör Eriksson, E. Olof, professor Heimbiirger, H. Peter, byråchef Karlsson, Bengt Olof, departementsråd

Lindgren, I. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1977) Svensson, Nils-Eric, direktör Thufvesson, Bengt E., departementsråd Törnqvist, Gunnar E., professor Welin, E. Gösla, direktör

Sekretereu-e: Häggroih, R. Sören, departementssekreterare

Lokal: Bostadsdepartementet, Regeringsgalan 65, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

 

Bo:5   Skr 1978/79:103                                            308

Direktiven för expertgmppen, se 1976 års kommitléberätlelse B 13.

Expertgmppen har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit ell sammanträde. Arbetet har i övrigt bedrivits av referensgrupper som har följt olika projekt.

Expertgmppen har i febmari 1978 avgelt en översikt om forsknings- och utvecklingsarbete beträffande åldrande och boende.

Expertgruppen har hemställt att dess direktiv och sammansättning blir föremål för regeringens överväganden.

6. Bostadssociala delegationen (B 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 april 1975 för beredning av frågor angående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden med uthyrningssvårigheter (se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):

Ordförande: Gahrton, Per, redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 december 1976)

Ledamöter: Billing, Knut, sekreterare (fr.o.m. den 20 maj 1977) Dalen, Ingrid K., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1977) Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 januari 1977)

Gålmark, Gunnel, kurator (fr.o.m. den I juli 1977) Jinnegård, O. Eskil A., kommunalråd

Knutson, Göthe K. L., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 maj 1977)

Magnusson, K. E. Göran, kommunalråd Persson, John-Olof, borgarråd Samuelsson, Ingvar A. V., kommunalråd

Experier: Andersson, Björn J., socionom (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 31 maj 1978)

Andersson, Pia, familjeterapeut (fr.o.m. den 1 mars 1977 t.o.m. den 31 ma) 1978)

Boberg, Leif E., organisationschef (fr.o.m. den 20 februari 1976) Carlsson, Sten-Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1976 t.o.m. den 31 maj 1978)

Daun, Åke, docent (fr.o.m den 1 juni 1977) Eckerdal, A. Ingmar, skolinspektör (fr.o.m. den 22 maj 1975) Forsman, Maija, invandrarassistent (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 april 1978) Hallberg, Bengt O. L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975)

 

309                            Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo: 7

Hallqvisl, Ulrika, fritidsledare (fr.o.m. den 15 september 19761.o.m. den

31 maj 1978)

Hollmann, Sture L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Holm, Tommy, assistent (fr.o.m. den 15 november 1976 t.o.m. den 16

januari 1978)

Jakobsson, Bernt (fr.o.m. den 15 mars t.o.m. den 31 maj 1978)

Jansson, Sven L, direktör (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Kanmert, Ulf V. O., assistent (fr.o.m. den 15 november 1976 t.o.m. den

31 maj 1978)

Krantz, Lars, fil. kand. (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 maj 1978)

Pettersson, Bert-Ove G., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 22

maj 1975)

Wallenius, Lone, socialassistent (fr.o.m. den 16 januari t.o.m. den 31

maj 1978)

Wittstrand, Arne E., arkitekt (fr.o.m. den 22 augusti 1977 t.o.m. den 31

maj 1978)

Sekreterare: Werenfels-Röttorp, Monica S., sekreterare (fr.o.m. den 17 januari 1977 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Bitr. sekreterare: Jonsson, Bo, assistent (fr.o.m. den 5 december 1977 t.o.m. den 31 maj 1978) Örn, Peter, sekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Direktiven för delegaiionen, se 1976 års kommitléberätlelse B 14.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden samt besökt några kommuner och bostadsområden. Delegaiionen har i maj 1978 utkommit med en skrift Engagerat Boende. Delegationen beräknas slutföra sill arbete vid årsskifiet 1978-79.

7. Kartutredning 78 (Bo 1977:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15 december 1977 för atl utreda vissa frågor angående sammanföring av vissa verksamheter avseende allmänna kcU'tor:

Särskild utredare: Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 23 december 1977)

Experter: Gustavsson, Claes-Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 23 januari 1978) Rodin, Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1978)

 

Bo:7    Skr 1978/79:103                                           310

Sekreterare: Sandler, Hans E., länslantmätare (fr.o.m. den 23 januari 1978)

Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse del II Bo 1.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 14 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

8. Fritidsboendekommittén (Bo 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 febmari 1978 med uppdrag alt utreda frågan om fritidsboendets framtida utveckling:

Ordförande: Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Ledamöter: Andersson, J.  Arne L., inspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Ingvar-Svensson,  Inger,  landstingsledamot,  f.  d.  led.  av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Knutson, Göthe  K.  L., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1978)

Nilsson, E. Birger, bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Nilsson, K. Lennart, byggnadssnickare, led. av riksdagen (fr.o,m. den 1 maj 1978)

Norrby, J. Sören, byrådirektör, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sakkunniga: Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Hörngren, Sten, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978) Kronvall, R. G. Stellan, tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 maj 1978) Parner, Göran, civilingenjör (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 17 oktober 1978) Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Experter: Bondesson, Rolf (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m. den 30 april 1979) Ericsson, Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978)

 

311                            Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo: 9

Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Karlsson, Rolf A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Käck, Bengt-Olof, länslantmätare (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Rosander, Tom, arkitekt (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sehlin, Halvar, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Svegrell, Tomas, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sekreterare: Schelander, Pär, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Malmgren, Bo, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1978) Nilsson, Lennart, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978) Thorin, Leif, arkitekt (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lokal: Linnégatan 7 n.b., 114 47 Stockholm, tel. 67 53 36 (Schelander), 67 28 94 (Malmgren) och 67 53 37 (Nilsson och Thorin)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Bo 2.

Kommittén har t.o.m. oktober 1978 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

9. Vattenöverledningsutredningen (Bo 1978:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 febmari 1978:

Särskild utredare: Ekström, E. Sören, departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1978)

Sakkunniga: Granström, L. A. Torbjörn, civilingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1978) Sundborg, Åke O. F., professor (fr.o.m. den 15 mars 1978) Söderström, Bengt H. T:son, kansliråd (fr.o.m. den 15 mars 1978) Wetterhall, Sven C. E., byråchef (fr.o.m. den 15 mars 1978)

Experter: Angelin, Stig V., överingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1978) Boström, Hans, direktör (fr.o.m. den 15 mars 1978) Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd (fr.o.m. den 15 mars 1978) Pettersson, Åke I., fiskeriintendent (fr.o.m. den 15 mars 1978) Rasmusson, K. Gunnar F., avdelningsdirektör (fr.o.m.-den 15 mars 1978) Sand, Hans E. N., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1978) Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1978) Strömberg, Rolf E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 mars 1978)

 

Bo:9   Skr 1978/79:103                                            312

Sekreterare: Anefall, Bengt G., arkitekt (fr.o.m. den 15 mars 1978)

Lokal: Fasiighelsbildningsmyndigheten, Hamillongalan 22 B., Box 342, 801 05 Gävle, tel. 026/18 01 30 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II Bo 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tolv sammanträden. Överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av ulredningens arbele har därutöver bl. a. skett vid resa längs Piteälven och Vindelälven den 23 - 30 augusti 1978.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

10. Delegationen (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 april 1978 för alt bereda frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse:

Ordförande: Nyquist, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1978)

Scherman, Karl Gustaf, statssekreterare (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 12 november 1978)

Ledamöter: Arfwedson, Anders J., statssekreterare (fr.o.m. den 14 april I.o.m. den 8 november 1978)

Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978) Hultquist, P. Ove I., sekreterare (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 17 oktober 1978)

Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 24 november 1978) Nilsson, N. Robert, statssekreterare (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 17 oktober 1978)

Redbrandl, Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 18 oktober 1978)

Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978) Svegfors, J. Mats A., sekreterare (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 17 oktober 1978)

Westerberg, Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den 24 november 1978)

Westerberg, Sten B., statssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978) Örtendahl, Per Anders, f. d. statssekreterare (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 24 oktober 1978)

 

313                                 Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo; 10

Sakkunniga: Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 14 april 1978) Åriin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 14 april 1978)

Experier: Alexandersson, Kerstin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 seplember 1978)

Dangården, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 seplember 1978)

Hjelmqvist, Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 14 april 1978) Hjorth, Lars E. A., departementsråd (fr.o.m. den 14 april 1978) Höjeberg, Mats O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Jussil, Sune K., departementsråd (fr.o.m. den 6 september 1978) Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 september 1978)

Krantz, Hans A., byrådirektör (fr.o.m. den 6 september 1978) Persson, Gunnar, socionom (fr.o.m. den 14 april 1978) Reuterswärd, Anders P. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978)

Stahre, N. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 seplember 1978) Tallroth, N. Börje, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978) Thunberg, Ulf Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 seplember 1978) Törnqvist, Ingvar B., rektor (fr.o.m. den 14april t.o.m. den 5 seplember 1978)

Winther, Otto W., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 september 1978)

Zelterquist, Urban G., departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978)

Sekreterare: Lundin, Anders, departementsråd (fr.o.m. den 10 juli 1978)

Lokal: Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegaiionen, se 1979 års kommiltéberällelse del II Bo 4.

Delegationen har under liden april - oktober 1978 hållit ett sammanträde samt haft överläggningar om delegationens arbetsprogram med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

Bo: 11    Skr 1978/79:103                                         314

11. Referensgruppen (Bo 1978:04) för bebyggelsefrågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1978 med uppgift att överlägga om frågor angående bebyggelse och bebyggelsemiljö:

Sekreterare; Enf lo Jensfelt, Cecilia, arkitekt (fr.o.m. den 7 augusti t.o.m. den 31 december 1978) Referensgruppen upphör vid årsskiftet 1978-79.

12. Underhållsfondsutredningen (Bo 1978:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 31 augusti 1978 för alt se över förutsättningarna för underhåll av hyres- och bostadsrätlsfastigheter

Särskild utredare: Könberg, Bo G., landstingsråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Sakkunniga: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den I oktober 1978) Janvid, B. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Jonsson, Björn T, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Jussil, Sune K., departementsråd (fr.o.m. den 1 okiober 1978)

Experter: Ame, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Karlsson, Milton, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Ohlson, Björn I., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Olsson, K. E. Esbjöm, (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Svensson, S. I.R. Erik, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Sekreterare: Myhlback,   Lennart   J.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   15 seplember 1978)

Bitr. sekreterare: Bergkvist, Karl, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1978) Rönnmark, Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 15 okiober 1978)

Lokal: Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 21 58 63 (Myhlback), 21 58 88 (Bergkvist) och 21 58 04 (Rönnmark)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 5.

Utredningen  har  under  tiden  september - oktober   1978  hållit  ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

315                                Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo: 14

13.      Bostadsrättsutredningen (Bo 1978:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 november 1978 för att utreda frågan om ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet:

Expert: Jirlow, Ulf, administrativ direktör (fr.o.m. den 11 november 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II Bo 6.

14.      Utredningen (Bo 1978:07) om ny byggnadslagstiftning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 november 1978 för arbete med ny byggnadslagstiftning

Särskild utredare: Scherman, Karl-Gustaf, statssekreterare (fr.o.m. den 17 november 1978)

Expert: Sandberg, Torslen, bitr. överiantmätare (fr.o.m. den 17 november 1978)

 

1:1    Skr 1978/79:103                                             316

Industridepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under är 1978: 8, 9,11,18 och 19

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1,2, 4,5,6,10,13 och 14

1. Expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet (ERU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 30 juni 1965 och den 18 januari 1974 samt regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 och den 20 oktober 1978 för atl i anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid uppläggning av den regionala utredningsverksamheten, särskilt i vad avser uppgiftsfördelning samt metodologisk samordning och utveckling, dels biträda forskningsberedningen med att samla informationer om och föreslå koordinering av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor:

Ordförande: Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör

Ledamöter: Aldskogius, Göran, tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Back, Pär-Erik, professor (fr.o.m. den 5 juli 1976) Canarp, Curt S. T., byråchef Holm, J. Lennart, generaldirektör

Hägerstrand, S. Torsten E., professor (t.o.m. den 31 december 1977) Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den 26 april 1977) Lennartsson, Folke V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 31 maj 1977) Ljung, Lars U., utredningssekreterare Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (t.o.m. den 31 januari 1978) Törnqvist, Gunnar E., professor (fr.o.m. den 1 april 1978)

Experter: Andersson, Åke E., docent

Asplund, Ture E. G., disponent (fr.o.m. den 11 maj 1976) Bentzel, Ragnar H., professor (fr.o.m. den 11 maj 1976) Bylund, B. Erik M., professor Bäck, Lars E. I., tf. planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

 

317                              Kommitiéer: Industridepartementet    1:1

Edström, N. Anders T., tf. professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Elsässer, Björn A., universitetslektor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Godlund, Sven A. I., professor

Hedberg, K. Anders, planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Inghe, P. Gunnar, professor em. (fr.o.m. den 11 maj 1976; avliden)

Isaksson, Nils-Ivar, bitr. professor (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Landin, Palle J., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Larsson, B. Gunnar, samhällsplanerare (fr.o.m. den 11 maj 1976)

von Malmborg, C. Göran A. F., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Olsson, Rune I., departementsråd

Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare (fr.o.m.den 4 mars 1975)

Petrini, Frank S. D., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Puu, Tönu, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Ramström, Dick O., professor (fr.o.m, den 11 maj 1976)

Rubenowitz, Sigvard, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Rubin, Nils A., direktör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Rundblad, Bengt G., docent

Rydberg, Lars O., länsråd (fr.o.m. den 16 maj 1978)

Törnqvist, Gunnar E., professor

Wirén, Erik T., bitr. professor (fr.o.m. den 3 mars 1975)

Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Åkerman, Sune M. R., docent (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Öberg, N. Sture, fil. dr (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Öström, Kjell V., planeringsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Sekreterare: Guteland, Gösta A., fil. lic.

Bitr. sekreterare:

Felländer, Ingela K., fil. kand.

Grahm, Leif, fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lidström, P. Ivar, pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Ohlsson, Lennart Å., docent (fr.o.m. den 1 november 1974)

Persson, Annie V., pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974) Bitr. sekreterare vad avser projektet Stålverk 80:

Erixon, Bo, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1977) Bitr. sekreterare vad avser projektet offentliga sektorns omfattning och utveckling:

Heriitz, Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Bitr. sekreterare vad avser projektet regionernas specialisering och inter­nationella beroende: Lindberg, Bertil, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1977)

 

1:1    Skr 1978/79:103                                                          318

Lokal: Brunkebergslorg 2,8 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direkliv för expertgruppen, se 1979 års kommittéberättelse del II I 10.

Expertgruppen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit sju sammanträden. Därutöver har ett antal sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper. Expertgruppen arbetar för närvarande med ett forskningsprogram som omfattar ortsbundna bosältningsvillkor, den offentliga sektorns roll i regionala utvecklingsförlopp samt de regionala slmktursambandens betydelse. En successiv avrapporlering av programmet kommer att göras under år 1979.

Expertgruppen har den 4 juli 1978 avgetl delbetänkandet (SOU 1978:46) Alt främja regional utveckling. En utvärdering av det regionalpolitiska stödet till industrin samt (SOU 1978:47) Att främja regional utveckling. Bilagedel och den 25 oktober 1978 (SOU 1978:68) Industri till Norrbollen. En studie kring effektema av Stålverk 80 och utvecklingen i Luleåregionen. Dessulom har en forskarrapport Alt främja regional framtid utgivits i Publicaserien.

Expertgruppens verksamhei efter den 30 juni 1979 är beroende på regeringens ställningstagande till förslag som gruppen skall avge före utgången av år 1978.

2. Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34) (SIBCO)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 och regeringens bemyndigande den 28 juni 1974 med huvudsaklig uppgift att främja internationellt ekonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete inom områdena för byggnadsindustri och byggnadsmalerialinduslri, främst då det gäller bostadsbyggande:

Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding

Ledamöter: Antoni, Nils A. T., professor Bergvall, K. Lennart, arkitekt Bernhard, Harry B., överingenjör

Brink, Stig H. E., expeditionschef (fr.o.m. den I maj 1976) Ek, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 okiober 1975) Eriksson, Olof E., professor Essunger, N. Gunnar R., överingenjör Johnson, Arne I., professor Karién, F. Ingvar G. D., direktör Liljefors, B. Anders, byggnadsråd

 

319                                      Kommittéer: Industridepartementet    1:3

Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 april 1974)

Myrlöv, Åke E., direktör

Näverfelt, Arne S., verkst. direktör (fr.o.m. den I oktober 1975)

Olsson, K. E. Esbjörn, direktör

Orlando, A. N. Henning, arkitekt

Persson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 december 1976)

Sekreterare: Bouveng,Richard E. F.,avdeIningsdirektör(fr.o.m.den 1 februari 1975)

Lokal: Statens industriverk, Gamla riksdagshuset. Box 16315, 103 26 Siockholm, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direkliv har ej meddelats.

Inom ramen för ingångna samarbetsöverenskommelser med Förenta staterna. Japan, Polen, Sovjetunionen och Ungern har representanter för kommittén deltagit i överläggningar i Sverige och ulomlands med företrädare för vederbörande lands bostads- och byggnadsmyndigheter m. fl. organ.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

3. Mineralpolitiska utredningen (11974:02) (MPU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars 1974 för att uireda den långsiktiga hushållningen med mineralresurser (se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1974) och regeringens bemyndigande den 10 mars 1977;

Ordförande: Frithiofson, Kari A. F., landshövding (fr.o.m. den 17 april 1974)

Ledamöter; Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 17 april 1974) Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Johansson, Sven, verkst. direktör (fr.o.m. den 10 mars 1977) Lorentzon, B. Gustav L., ombudsman, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Neyman, Thorsten L., bergsingenjör (fr.o.m. den 17 april 1974) Nilsson, Tore U., predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Näslund, John, förbundsordförande (fr.o.m. den 10 mars 1977) Palm, Äke, direktör (fr.o.m. den 10 mars 1977) Ribrant, Gunnar C. H., departementsråd (fr.o.m. den 17 april 1974) Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

 

1:3    Skr 1978/79:103                                                           320

Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Experier: Almgren, E. E. Gunnar, professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Anell, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m, den 1 november 1977) Arvidsson, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1974) Back, Östen, bergsingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Bergdahl, Tommy K., direktör (fr.o.m. den 1 okiober 1974) Björling, K. Gotthard E., professor (fr.o.m. den I april 1975) Blomkvist, N. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 okiober 1974) Bolding, Lars Erik, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Boman, Jan E., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1974) Börresen, Tom B., direktör (fr.o.m. den 23 okiober 1974) Fagerberg, Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1978) Fernheden, Göthe A. S., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Forssberg, K. S. Eric, professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Hall, Bo A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1975) Hallgren, Ulf, förste statsgeolog (fr.o.m. den 1 november 1977) Hollander, Ernst E., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1976) Hubner, Helmuth, chefsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Kaulsky, Gunnar F. H., fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Lidström, Lars J., tekn. dr (fr.o.m. den 1 december 1975) Ljung, Sigvard, fil. dr (fr.o.m. den 1 november 1977) Norén, Nils-Erik, fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Nyström, Lennart, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978) Parak, Ti bor, docent (fr.o.m. den 1 noveinber 1977) Parasnis, Dattratray S., professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Petersson, Stig A., direktör (fr.o.m. den I januari 1978) Roigart, Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den  1 november 1977)

Rydh, Olof G. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1978) Shaikh, Naz Ahmed, avdelningsdirektör (fr.o.m, den 19 augusti 1974) Skantze, Hugo, direktör (fr.o.m. den 23 okiober 1974) Svensson, Sven H., fil. kand. (fr.o.m. den 23 oktober 1974 t.o.m. den 17 april 1978)

Vinell, Lars G., docent (fr.o.m. den 23 okiober 1974) Wallman, Folke V., överingenjör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Werner, Sture, professor (fr.o.m. den 1 januari 1978) Wredenfors, H. E. Walter, direktör (fr.o.m. den 1 okiober 1974) Östensson, Olle, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1974 t.o.m. den 14 december 1977)

Sekreterare: Sundström,   S.   Åke   A.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   1 september 1974 t.o.m. den 31 maj 1978)

 

321                                     Kommittéer; Industridepartementet    1:4

Östensson, Olle. departementssekreterare (fr.o.m. den  15 december

1977)

Bitr. sekreterare: Engvall, Bertil, civilekonom (fr.o.m. den 20 september 1978) Jergelin, Lars H., bergsingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978) Nilsson, Dan S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 april 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Thuresson, M. Carin, personalintendent (fr.o.m. den 1 februari 1978) Wåhlin, N. Anders, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Lokal; Industridepartementet, Gamla Riksdagshuset, Box 16315 103 26 Stockholm, tel. växel 14 10 00

Direktiven för ulredningen, se 1975 års kommiltéberättelse 125. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II19.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammanträden. Dessulom har ett antal sammaniräden hållits med olika expertgrupper inom ulredningen.

På uppdrag av utredningen har särskilda arbetsgrupper utarbetat promemorian (Ds I 1978:13) Forskning och utveckling inom svensk mineralinduslri samt fyra promemorior som samlats i rapporten (Ds I 1978:16) Malmtillgångar och prospektering.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

4. Energisparkommittén (11974:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 oktober 1974 för att samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser och vid behov planera och genomföra egna informationsåtgärder i energibesparande syfte (se Post-och Inrikes tidn. den 12 november 1974 och den 8 juli 1975);

Ordförande; Grafström, Erik O. Hj., f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 14 seplember 1978)

Örlendahl, Per Anders, f. d. statssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1978)

Vice ordförande; Norell, Ove A., f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Ledamöter: Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 november 1974)

Eliasson, Bjöm E. A., bonde, f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1978)

21    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

1:4    Skr 1978/79:103                                                          322

Engerstam, Claes M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november

1974)

Francke, Per E. S., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november 1974 t.o.m. den 15 september 1978)

Helmerson, Bol. H., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Holmqvist, Leif G., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november

1974)

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november 1974)

Norrby, J. Sören, byrådirektör, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november 1974)

Skanlz,  Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den  I

november 1974)

Westerberg, Per, civilekonom (fr.o.m. den 15 seplember 1978)

Weslholm, Carl-Johan, fil. dr (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Experter: Ahlgren, Torsten V., stenhuggare (fr.o.m. den 21 oktober 1977) Bergström,   Sven   P.   A.,   informationssekreterare   (fr.o.m.   den   15 september t.o.m. den 19 november 1978) Bjarnemo, Åke, byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 september 1977) Björck, Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1974) Blom, Hugo, sekreterare (fr.o.m. den 14 juni 1977) Blomberg, Karl-Erik G., byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1977) Bäckstrand, Magnus H., civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1977 t.o.m. den 19 november 1978)

Carlsson, Bengt E., byggnadsingenjör (fr.o.m. den 21 oktober 1977) Dangården, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978) Feuk, Yngve L.,  redaktör (fr.o.m. den  1  juni  1977 t.o.m. den  15 september 1978)

Finney, F. Peter A., byrådirektör (fr.o.m. den 11 maj 1977) Franlzell, A. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 september 1977) Frigren, Suzanne M., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975) Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Hammarqvist, Stefan S. E., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Henriksson, Sven Äke, elmontör (fr.o.m. den 21 oktober 1977) Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 8 okiober 1976) Holm, A. Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 15 september 1978) Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den I november 1974)

 

323                                     Komniittéei-; i;(ti>isJ-.-id;-tpii"("ei,;ne.ri.kit    t:4

Holmström, Nina, jur. kand. (fr.o.m. den 2.juni 1977)

Håkansson, Stig J., avdelningsdireklör(fr.o.m.den 1 septcfL-ibei 19//)

Hallbom, Sven-Gösta, direktör (fr.o.m. den 11 maj 1977)

Johansson, Evert K., förrådsman (fr.o.m. den 21 oktober 1977)

Kempe, Bengt H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 2 juni 1977)

Lagrell, Lars-Åke, idrottschef (fr.o.m. den 14 juni 1977)

Leijon, Lars, direktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Lindblad, A. Göran, tekn. lic. (fr.o.m. den 15 januari 1978)

Lundin, Anders, departementsråd (fr.o.m. den 15 september 19/8)

Löfgren, Torslen Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 iinveLib'' '

1975 t.o.m. den 15 september 1978)

Magnusson, Egon S. I., ingenjör (fr.o.m. deii 2 jnni 1977)

Magnusson, Torslen E., postiljon (fr.o.m. den 21 oktober 19//)

Nellevad, Per, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1977)

Nordström, K. Sören, avdelningsdirektör (fr.o.ni. den 1 .'ie.'-erALif,F WiC

t.o.m. den 14 september 1978)

Norell, Torslen B., avdelningsdirektör (fr.o.m. devi 25 oktöbei 1577;

Norstedt, Inger, bitr. laboratoriechef (fr.o.m. den 15 januari 1978)

Olsson, K. Äke, överingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Persson, AlveS., ingenjör (fr.o.m. den 21 oktober 1977)

Persson, Gunnar, socionom (fr.o.m. den 2 juni 1977)

Persson, Nils Elis, verkmästare (fr.o.m. den 21 okiober 1977)

Petersson, S-G. Roland, sekreterare (fr.o.m. den I november 197ét.o.m

den 14 mars 1978)

Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Pettersson, K. Henry, ingenjör (fr.o.m. den 15 januari 1978)

Randers, Jan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 seplember 1977)

Renghoh, Ulf, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Rosberg, Klas R., civilingenjör (fr.o.m. den 1 seplember 1977)

Sandström, Bjöm, byrådirektör (fr.o.m. den 1 seplember 1977)

Schierbeck, Per W., direktör (fr.o.m. den 1 december 1974 t.o.m. 6sr, 15

seplember 1978)

Seger, E. Waller, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Steme, Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 1 december W.'4-t.a.A\.

den 15 september 1978)

Strömbäck, Äke, byrådirektör (fr.o.m. den 14 juni 1977)

Stålebranl, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Svenson, Gösta E., ingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Svensson, Sven-Erik, assisieni (fr.o.m. den 21 okiober 1977)

Swärd, Äke E., elverksföreståndare (fr.o.m. den 21 oktober 1977)

Waern, Per Axel, byrådirektör (fr.o.m. den 4 seplember 1975 t.o.m. åta

1 maj 1978)

Wahlgren, Nils-Einar, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1977)

 

1:4    Skr 1978/79:103                                             '            324

Waldenby, Torbjörn, verkst. direktör (fr.o.m. den 15 september 1978) Wiberg. Ragne, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1976) Åkesson, Karl-Gunnar, lantbruksbiträde (fr.o.m. den 21 oktober 1977) ()rnfell, Bengt W., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Huvudsekreterare; Karlsson,  Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den  1 november

197\'

Bitr. .s..'i.ieie'i'are; By VI,.A. Oisa R. G., redaktör (fr.o.m. den I november 1974) Carlssosi Stefan, fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1978) Furnho. Jan-Eric. fil. stud. (fr.o.m. den 17 januari 1977) Holmqvist .4ke. byrådirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) I.eijon. Jan E., ingenjör (fr.o.m. den 1 april 1976) Lintloi   ILins i) , byrådirektör (fr.o.m. den 15 seplember 1977) PcKi--oii, B  I. iennart, kamrer (fr.o.m. den 9 maj 1977)

Lok.il  Kuiijjsgalan 56, 2tr, 111 22 Siockholm, tel. 24 07 20

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommiltéberättelse 128. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse I 18.

Kommittén har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit elva sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Dämtöver har 34 sainmanträden hållils med kommitténs särskilda projektgrupper. Dessutom har kornnnaen haft referensgrupper med representanter för myndigheter och organisationer i samband med utarbetande av informationsmaterial.

Korniniitén har bedrivit utåtriktad informationsverksamhet via annonsering i dags- och fackpress, utomhus- och trafikreklam, radio- och TV-spois, film- och stillfilmer, TV-kassetter samt via utställningar och konferenser.

Kommitténs informationsmaterial har utarbetats för olika målgrupper. Del som omvändes under perioden november 1977 - oktober 1978 var avpassat b.r följande målgrupper: kommuner och landsiing (Energjsparbok för kommimer och landsting), villaägare (Del goda huset), ägare och förvaltare a-j flerfamiljsfastigheler (Uppvärmningsekonomi), bihster (Sparlips föi bilister), båtägare (Drar fritidsbåtama bränsle i onödan), hushållet, (Riitt sparat) och skolans högstadium och gymnasium (Energisparboken). Kommittén har också presenterat ett kampanjpakel som ställts till förfogande för sparkampanjer på arbetsplatser.

I samverkan med EPD-kommillén (EPD är en verksamhet inom statens byggforskningsråd) har kommittén framställt stillfilmer med lillhörande instruktionshäflen på fyra områden, nämligen: trimning av oljepannor.

 

325                                    Kommittéer: Industridepartementet    1:5

information om inreglering av värme, instruktion för tätning av småhus och instruktion för lilläggsisolering. Detta material har stiillts till studieförbundens förfogande för användande i studiecirklar mm.

Kommitténs skrift Energihushållning har under perioden utkommit vid tre tillfällen. Syftet med skriften är att informera opinionsbildare om aktuella frågor inom energihushållningens område.

Under uppvärmningssäsongen 1977-1978 rekvirerades kommitténs broschyrer av allmänheten, kommuner, organisationer och företag i totalt en upplaga pä ca 1,7 miljoner exemplar.

Under perioden har kommittén haft i uppdrag att fördela ett anslag pä 450 000 kronor som stöd till information m. m. på energiområdet till Organisationer i enlighet med regeringsbeslut den 8 september 1977.

Sammanlagt inkom 62 ansökningar med totalt ansökt belopp om 3 130 547 kronor, varav 30 ansökningar beviljades på ett belopp om 449 900 kronor.

Kommittén har i enlighel med regeringens uppdrag avgett två rapporter angående energiförbrukningens utveckling den 13 december 1977 och den 20 juni 1978.

Kommitténs arbete beräknas pågå under år 1979.

S. Företagsdemokratirådet (11975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 mars 1975 för att följa förelagsdemokratifrågorna inom de statliga aktiebolagen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):

Ordförande: Huss, Erik J., statsråd (fr.o.m. den 18 oktober 1978) Åsling, Nils G., förutv. statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 oktober 1976 t.o.m. den 17 oktober 1978)

Ledamöter: Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen Seregard, B. Ingvar V., ordförande i PTK Thurhagen, E. Ruben, direktör (fr.o.m. den 31 maj 1977)

Experier: Andersson, Alf Å. H., fil. kand.

Cederlund, Lars Johan O. B., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 september 1978)

Melin, S. Ingemar, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare: Brodén, E. Bertil, departementssekreterare

 

I; 5    Skv 1978/79:103                                                         326

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 22 00 (sekreteraren)

Diiektiven för rådet, se 1976 års kommiltéberättelse I 20.

Rådet har under tiden november 1977 - okiober 1978 endast haft vissa överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Rådets arbete beräknas pågå under hela år 1979.

6. Delegationen (11975:02) för energiforskning (DFE)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 för övergripande analys av FoU-insatser på energiområdet och för uppföljning av dem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):

Ordförande: Hörmander, H. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Ledamöier: Gransledt, Pär E., sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Krisloferson, Lars A., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 februari 1977) Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Redbrandl, Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den 1 februari 1977) Unckel, PerC. G., jur. stud., led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 mars 1977) Wååg, l'4ils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 april 1976)

Verkställande ledamot: Wennerberg, Sigfrid B., civilingenjör

Sakkunniga: Dahlström, Gösta E., fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1977) Lundqvisl, Dick O. R., fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1977) Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Experier: Appelgren, L. Göran S., kanslidirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Boye, Yngve, byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Cariing, Alf G., docent (fr.o.m. den Ijuli 1975)

Danielson, Nils-Guslaf F., byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1975 t.o.m. den 11 juni 1978)

Edin, Kari-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Elfwing,H. Ingemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 november 1977)

 

327                                     Kommittéer; Industridepartementet    1:6

Elmquist, Eva C. E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1977)

Eriksson, Karl-Erik E., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Eriksson, Olof E., professor (fr.o.m. den 15 augusti 1975 t.o.m. den 28

februari 1978)

Faugert, Sven J. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975)

Frigren, Suzanne M., byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1975 t.o.m. den 31

december 1977 och fr.o.m. den 12 juni 1978)

Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 okiober 1975)

Höjeberg, Mats O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1977)

Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Johansson, Thomas H. B., tekn. dr (fr.o.m. den 1 september 1978)

Karlqvist, Anders, tekn. lic. (fr.o.m. den 23 april 1976)

Larén, Charlotte F., byrådirektör (fr.o.m. den I januari t.o.m. den 31

mars 1978)

Leman, E. Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den 22 mars 1976)

Luthman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Liibeck, S. A. Lennart, statssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Neuman, N. Håkan, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Rasmuson, Anders S. H., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Schiitl, Torgny S. R., laborator (fr.o.m. den 1 december 1975)

Steen, F. Peter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1978)

Ulvönäs, E. R. Staffan, överingenjör (fr.o.m. den 1 november 1977)

Wickman, Frans E., professor (fr.o.m. den 1 april 1977)

Arlin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Sekreterare: Josefsson, J. Thomas, civilingenjör (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Bitr. sekreterare; Ellwerlh, Lena B., civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1977) Hijgard, P. Äke, bibliotekarie (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Lokal: Sveavägen 9-11, 111 57 Stockholm, tel. växel 763 10 00 Direktiven   för   delegaiionen,   se 1976   års   kommitléberätlelse   121. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II I 2 samt 1978 års kommitléberätlelse del 1111 och 1979 års kommitléberätlelse del II 1 12.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med programorganen och representanter för andra myndigheter med anknytning lill energiforskning. Delegationen har t.o.m. juni 1978 fungeral som expertgrupp åt energikommissionen (I 1976:05) och företrädare för delegationen medverkar fortlöpande i samarbetet inom International Energy Agency (lEA).

 

1:6    Skr 1978/79:103                                                          328

Riktiinjer till prograrnorganen inom energiforskningsprogrammet för utformning av deras anslagsframslällning har utarbetats av delegationen som senare också sammansiällt yttrande över dessa anslagsframställningar.

Inom ramen för uppgiften att följa den internationella utvecklingen har delegationen utgivit två rapporter: Sveriges deltagande i forskningssamarbetet inom International Energy Agency, lEA - en sammanslällning och utvärdering (Ds I 1978:30, DFE-rapport nr 11) och Forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet - en global översikt 1978(DFE-rappon nr 12).

Härutöver har delegationen utgivit följande rapporter:

Projeklkalalog (DFE-rapport nr 8),

Energi, strukturomvandling och sysselsättning (DFE-rapport nr 9).

Forskning och utveckling på energiområdet 1978-81 (DFE-rapport nr 10).

Delegationens verksamhei som programansvarigt organ för energiforskningens program Allmänna energisystemstudier har redovisals i anslagsframställningen för detta program.

Genom regeringsbeslut den 16 februari 1978 har delegaiionen fått i uppdrag att sammanställa och utvärdera de hittillsvarande insatserna inom Huvudprogram Energiforskning. Avrapporteringar skall ske den 20 okiober 1978 (försenad) och den 15 februari 1979.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

7. Läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09) (LIND)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för samordning av svensk läkemedelsindustri (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1975):

Ordförande; Olsson, Bengt K., landshövding (fr.o.m. den 31 januari 1977)

Ledamöter; Eklund, Lennart S. G., ombudsman (fr.o.m. den 24 november 1975) Gustavsson, S. A. Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1977) Lennholm, B. Gunnar O., förbundsdirektör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Linnergren, ErikJ. G., civilekonom (fr.o.m. den 24november 1975 t.o.m. den 31 maj 1978)

Persson, Cari J. G., landshövding (fr.o.m. den 24 november 1975) Ryné, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Schyberg, Per-Eric J., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Slröm, Sven, docent (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

 

329                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:8

Vegis, Peter, fil. mag. (fr.o.m. den 24 november 1975)

Virding, Gösta A., verkst. direktör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Ward, Kurt K. B., landstingsråd (fr.o.m. den 24 november 1975)

Wegerfell. Karl Arne. direktör (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den

31 december 1977)

Werin, Gun, ingenjör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Werkö, Lars, professor (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Ålander, Nils-Erik (fr.o.m. den 24 november 1975)

Experter: Abramowicz, Isak, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1978) Agenäs, Ingegärd E., medicinalråd (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Gustafsson, Karl-Erik, docent (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 14 juni 1978) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 15 juni 1978)

Sekreterare: Grohman, Hans Å., revisionsdirektör (fr.o.m. den 15 juni 1978) Swarén, Ulla M., byråchef (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 31 maj 1978)

Bitr. sekreterare; Abramowicz, Isak, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1976 t.o.m. den 14 juni 1978)

Hörnell, Erik F., universitetslektor (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Sténson, Britt-Marie, jur. kand. (fr.o.m. den 1 november 1976)

Lokal: Munkbron 11, 11128 Stockholm, tel. 116724 (Grohman), 11 67 03 (Agenäs), 20 17 10 (Hörnell), 11 66 54 (Sténson) eller 11 67 23.

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommitléberätlelse 128. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberätlelse del II I 6.

Delegationen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit två sammanträden. Därutöver har sammanträden och överläggningar förekommit med företrädare för de fem största svenska läkemedelsföretagen.

Delegationen har den 25 januari 1978 avgelt delrapporten (Ds 1 1978:18) Svensk läkemedelsindustri - några uppgifter och synpunkter.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

8. Utredningen (11975:10)om vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för alt utreda vissa frägor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältet;

 

1:8    Skr 1978/79:103                                                          330

Ordförande; Lyberg, Bengt, landshövding

Ledamöier: Larsson, E. Åke, jur. dr Neyman, Thorsten L., bergsingenjör Widmark, Roland, direktör

Experter: Berglund, Karl-Ymer, kommunalråd Forslund, Bo G., mätningstekniker Gustavsson, Sven Anders, övermontör Lundström, Fritz E., gruvarbetare Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Söderberg, Bo K. G., direktör (t.o.m. den 31 juli 1978)

Sekreterare; Carlson, T. Eilerl, byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1977)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 29.

Utredningen har i skrivelse den 5 maj 1977 redovisal sitt arbele, bl. a. innebärande att utredningen ställt sig bakom vissa ansökningar om lokaliseringsstöd till företag för ökad sysselsättning i Mala.

Utredningen, vars uppdrag har bedömts som genomfört, har därefier entledigats den 24 okiober 1978.

9. Redovisningsutredningen (I 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 juni 1976 för att göra en utredning om förbättrad insyn i de statliga företagen (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1976):

Ordförande; Moberg, Sven T., generaldirektör

Ledamöter: Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Tarschys, N. Daniel, statssekreterare, led. av riksdagen

Sakkunnig: Sonesson, Birger A. T., auktoriserad revisor (fr.o.m. den 13 december 1976)

Expert: Edsta, Björn O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 december 1976)

 

331                                  Kommittéer: Industridepartementet    1:10

Sekreterare; Stålfors, V. Margaretha, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Nilsson, Peter O.H., ekon.stud. (fr.o.m. den 1 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberätlelse del II I 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden.

Utredningen har den 24 oktober 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:63) Riksdagens insyn i statliga företag.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Norrbottendelegationen (11976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 december 1976 och den 20 oktober 1978 för alt lämna förslag till och initiera åtgärder för alt öka sysselsättningen i Norrbottens län (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december 1976):

Ordförande: Lassinantti, Ragnar L, landshövding

Ledamöier: Andersson, Gösla, ombudsman Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen Pettersson, Göte J., adjunkt

Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen Wahlström, Björn M., verkst. direktör

Sakkunniga: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1977) Backlund, Lars P., länsråd (fr.o.m. den 10 januari 1977) Eriksson, Björn G., departementsråd (fr.o.m. den 1 mars 1977) Hjelmqvist, Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1977) Larsson, E. Ake, jur. dr (fr.o.m. den 18 april 1977) Neergaard, Erik A., rättschef (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Experier: Andersson, Folke W. L., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Björkman, Magnus, kamrer (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Brändslröm, Bengt H., överiantmätare (fr.o.m. den 10 januari 1977) Eriksson, A. E. Ingemar, länsjägmäslare (fr.o.m. den 10 januari 1977)

 

1:10    Skr 1978/79; 103                                                       332

Freden. Erland, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1977 t.o.m. den 30 juni

1978)

Hallsten, Lars T., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Hammarstedt, H. Bertil, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Hansén. Bengt-Olof D. V., lantbruksdirektör (fr.o.m. den 10 januari

1977)

Henriksson, Rune 1., departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Johansson, N. Mårten, planeringschef (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Kahlin, Tage H. G., direktör (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Lampinen, Per A., chefskonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Levin, P.Tage, departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Modig, Slig, bitr. länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 25 januari 1977)

Nordström, Lars V., professor, rektor (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Nyström, S. Åke, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1977 t.o.m. den 31

maj 1978)

Sääf, K. A. Henry, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Öström, Kjell V., planeringsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Sekreterare; Edström, Sven-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Näsvall, Björn G., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Bitr. sekreterare: Andersson,   Folke  W.   L., departementssekreterare (fr.o.m.  den   10 januari 1977 t.o.m. den 30 seplember 1978)

Edström, Sven-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Hedström, A. Jan-Olof, bitr. överlantmätare (fr.o.m. den 10 januari 1977) Johansson, Hans A., civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Medin-Levén, Barbro, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stalionsgatan 5, 951 86 Luleå, tel. växel 0920/960 00

Direktiven för delegationen, se 1977 års kommiltéberättelse del III 5.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheler, organisaiioner och andra som berörs av delegationens arbete. Dämtöver har arbetsgruppen för induslrifrågor hållit tolv sammanträden, arbetsgruppen för jord- och skogsbruksfrågor fyra sammanträden samt arbelsgruppen för näringslivsservice fyra sammanträden.

Delegationen har successivt avgetl ett stort antal förslag till myndigheter och departement om åtgärder för atl främja sysselsättningen i Norrbottens län.

 

333                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:11

Delegationen har den 30 juni 1978 avgelt delrapport 1 över delegationens hittillsvarande arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979 under förutsättning att regeringen beviljar förlängd mandatperiod.

11. Energikommissionen (11976:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1976 för att utarbeta alternativa förslag till energipolitikens utformning för tiden fram lill år 1990:

Ordförande: Rainer, A. Ove, generaldirektör (t.o.m. den 30 juni 1978)

Ledamöter; Bergman, Björn, förbundssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1978) Curry-Lindahl, Kai, professor (t.o.m. den 30 juni 1978) Dahl, R. Birgitta, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1978) Eidem, Ingmar, tekn. dr (t.o.m. den 30 juni 1978) Engqvist, Lars F., chefredaktör (t.o.m. den 30 juni 1978) Hambraeus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1978)

Hörmander, H. Olof, direktör (tillika ordförande i expertgrupp rörande forskning och utveckling) (t.o.m. den 30 juni 1978) Kjellström, Björn O. J., docent (tillika ordförande i expertgrupp rörande säkerhet och miljö) (t.o.m. den 30 juni 1978) Kågeson, Per O. R., författare (t.o.m. den 30 juni 1978) Landell, F. E. Nils-Erik, bitr. överläkare (t.o.m. den 30 juni 1978) Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1978) Tham, Cari C. W., statsråd (t.o.m. den 30 juni 1978) Westerberg, Ulf L., ombudsman (t.o.m. den 30 juni 1978) Wijkman, Anders I. S., generalsekreterare, f. d. led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1978)

Sakkunniga; Boman, Per-Olof, direktör (med uppgift att vara ordförande i expertgrupp rörande energihushållning) (t.o.m. den 30 juni 1978) Fridolin, Hans R., departementsråd (med uppgift alt vara ordförande i expertgmpp rörande styrmedel) (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Lind, Carl-Erik, byråchef (med uppgift alt vara ordförande i expertgmpp rörande energitillförsel) (fr.o.m. den lOfebruari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Wästlund, Jan, ekon. dr (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

 

Ml     Skr 1978/79:103                                                           334

Experier: Abrahamson, Dean E., professor (fr.o.m. den 1 augusti 1977 t.o.m. den 23 juni 1978)

Feuk, Yngve L., redaktör (fr.o.m. den 1 juni 1977 t.o.m. den 30 juni 1978) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Höjeberg, MatsO.,avdelningsdirektör(fr.o.m.den 1 februari !977t.o.m. den 30 juni 1978)

Lind, H. Johan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Experter vad a vser säkerhet och miljö: Ahlslröm, Per-Eric, överingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Arrhenius, N. Erik A., professor (dllika ersättare för ordföranden i expertgrupp rörande säkerhet och miljö) (fr.o.m. den 1 febmari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Eckered, Thomas, överingenjör(fr.o.m.den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Johansson, Thomas H. B., tekn. dr (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Lindau, Lars H., byråchef (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Norberg, Lars A.,överingenjör(fr.o.m. den 15 november 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Snihs, Jan Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Tengberg, Bo E., ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Westermark, Torbjörn, professor (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Experter vad avser energitillförsel: Agfors, O. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 10 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Björgerd, Anders, tekniskdirektör(fr.o.m.den 1 februari 1977t.o.m.den 30 juni 1978)

Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Lindgren, Claes, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

 

335                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:11

Mordstföm, Bengt, planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m.

den 30 juni 1978)

Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30

juni 1978)

Ståhl, Ingemar O. L., professor (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30

juni 1978)

Waldenby, Torbjörn, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m.

den 30 juni 1978)

Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni

1978)

Experter vad avser energihushållning: Dahlström, Gösta E., fil. lic. (fr.o.m. den 1 april 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Holme, K. Gunnar, överingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Höglund, B. Ingemar, professor (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Karlsson, Bengt Olof, departementsråd (fr.o.m. den 1 febmari  1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 febmari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Peterson, K. Folke, professor (fr.o.m. den 1 maj 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Westlin, E. Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Experter vad avser styrmedel: Ahlenius, Inga-Britt M. S., departementssekreterare (fr.o.m. den 17 okiober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Bergendahl, Göran H., professor (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Cariing, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Carlsson, Bo, ekon. dr (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 15 mars 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Hjalmarsson, Lennart, docent (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 30 april 1978)

Jonsson, K. Christer, förbundsekonom (fr.o.m. den 15 mars 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

 

1:11     Skr 1978/79:103                                                       336

Lalander, N. Sven O. A., driftdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1977 i.o.m.

den 30 juni 1978)

Lönnroth, Måns, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1977 t.o.m. den 30 juni

1978)

Mattsson, Bengt E. C.-G., universitetslektor (fr.o.m. den 1 november

1977 t.o.m. den 31 januari 1978)

Winander, Bo G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977

t.o.m. den 30 juni 1978)

Huvudsekreterare; Örtendahl, Per Anders, f. d. statssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare: Hjorth. Lars E. A., departementsråd (t.o.m. den 30 juni 1978)

Bitr. sekreterare; Assarsson, BoS. G., civilingenjör (t.o.m. den 30 juni 1978) Backman, Gunnel, sekreterare (fr.o.m. den 7 februari 1977 t.o.m. den 15 maj 1978)

Bäckstrand, Magnus H., civilekonom (t.o.m. den 30 juni 1978) Djerf, Olof, departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1978) Forsman, Sonja,  assistent (fr.o.m. den   1  april   1977 t.o.m. den 29 seplember 1978)

Frigren, Suzanne M., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1978) Granström, L. A. Torbjörn, civilingenjör (t.o.m. den 30 juni 1978) Johanson, Bo C, departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1978) Lantz, Kjell-Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 febmari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Larén, Charlotte F,, byrådirektör (t.o.m. den 30 juni 1978) Lindstam, Leif E., kammarrättsråd (fr.o.m. den 15 november 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Lundin. Anders, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Mattsson, Anita B. K. A., assistent (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 29 september 1978)

Neuman, N. Håkan, byrådirektör (t.o.m. den 30 juni 1978) Tombrock, Gun M., departementssekreterare (t.o.m. den 29 seplember 1978)

Direktiven för kommissionen, se 1978 års kommiltéberättelse del III 8. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommiltéberättelse del II 1 7.

Kommissionen har under tiden november 1977 — juni 1978 hållit 21 sammanträden. Därutöver har expertgruppen för säkerhet och miljö hållit 19 sammanträden, expertgmppen för energitillförsel sju sammanträden.

 

337                                    Kommittéer: Industridepartementet    LII

expertgruppen för energihushållning tio sammanträden och expertgruppen

för  styrmedel  tolv  sammanträden.   Dessutom  har  kommissionen och

expertgrupperna haft överläggningar med myndigheter, organisationer.

utredningar och andra som berörts av kommissionens arbete.

Delegationen   (I 1975:02)   för   energiforskning   har   fungerat    som

kommissionens expertgrupp vad avser forskning och utveckling, se I 6. Expertgruppen för säkerhet och miljö har till  kommissionen avgelt

följande rapporter och underlagsrapporter;

Ds I 1978:14 Hälso- och miljöeffekter - energikommissionens alternativ

Ds I 1978:27 Miljöeffekter och risker vid utnyttjande av energi

Ds I 1978:1 Swedish Reactor Safety Sludy, Barsebäck Risk Assessment

Ds I 1978:3 Säkerhetsstudie Forsmark 3

Ds I 1978:5 A Sludy of Some of the Consequences of Hypothetical

Reactor Accidents at Barsebäck Ds I 1978:15 Riskvärdering

Ds I 1978:17 Disposal of High Active Nuclear Fuel Waste Ds  I   1978:19  Förvaring av högaktivt  kärnbränsleavfall.   En  kritisk

översikt   av   Kärnbränslesäkerhets   (KBS)-projektet   angående   slutlig

förvaring av förglasat högaktivt kärnbränsleavfall (översättning av Ds I

1978:17) Ds I 1978:20 Stora olyckor - Olja och Gas. Riskstudier och ekologiska

effekter

Ds I 1978:21 Kol och Miljö

Ds I 1978:22 Biomassa, hälsa och miljö

Ds I 1978:23 Spridning och hälsoeffekter av luftföroreningar

Ds I 1978:24 Radioakliva ämnen - hälsoeffekter och ekologiska effekter

Ds I 1978:25 Kärnenergi, geotermisk energi och miljö

Ds I 1978:26 Risken för och effekter av sabotage- och terrorverksamhel

i samband med kraftproduktion

Ds   I   1978:32   En   undersökning  av  vissa  av   följdverkningarna  pä

hypotetiska reaktorolyckor vid Barsebäck (översättning av Ds 1 1978:5)

samt Ds I 1978:33 Undersökning av svensk reaklorsäkerhel. Riskbedömning

för Barsebäck (översättning av Ds I 1978:1)

Expertgruppen för energitillförsel har till kommittén avgett rapporterna:

Ds 11978:2 Energitillförsel, Energikommissionens alternativ

Ds 1 1978:9 Energitillförsel, Grunder och typexempel. Huvudtext

Ds 11978:10 Energitillförsel, Grunder och typexempel. Bilagor

Expertgruppen för energihushållning har avgelt rapporten:

Ds       I        1978:12       Kompletterande       underlagsmaterial       frän

hushållningsgruppen

Expertgmppen för styrmedel har avgett rapporterna:

Ds 1 1978:7 Styrmedel och energikommissionens energibalanser

Ds I 1978:8 Styrmedel och energikommissionens energibalanser. Bilagor

22    Riksdagen 1978/79. 1 samt. Nr 103

 

1:11     Skr 1978/79:103                                                       338

Miljöförbundet, Jordens Vänner och Fältbiologerna har på kommissionens uppdrag utarbetat en alternalivplan:

Ds 1 1978; 11 Alternativ energiplan för Sverige år 1990 (MALTE 1990)

Kommissionen har den 29 mars 1978 avgett belänkandet (SOU 1978:17) Energi och den 21 juni 1978 slutbelänkandet (SOU 1978:49) Energi. Hälso-miljö- och säkerhetsrisker.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Kooperationsutredningen (11977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den lOfebruari 1977 föratt uireda frågan om kooperationen och dess roll i samhällel:

Ordförande: Eliasson, Lars M., f. d. landshövding, f. d. led. av riksdagen

Ledamöier; AIsén, Hans O., ombudsman, led. av riksdagen Gustafson, Sven H., bankkamrer, f. d. led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmäslare, led. av riksdagen af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen Kuylensljerna, C. Göran J., direktör Lundevall, Owe N. A., direktör Marcus, Lars E. P., direktör Tågmark, Sven G., lantbrukare, f. d. led. av riksdagen

Experter: Brodén, E. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Forsström, Jan E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1977) Petersson, S. G. Roland, sekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1978) Reinius, Ulla B., civilekonom (fr.o.m. den 16 maj 1977)

Sekreterare: Öh, E. Tage, departementssekreterare

Bitr. sekreterare:

Häggbom, Mats, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1978)

Johansson, Lennart, skolkamrer (fr.o.m.den 1 april t.o.m. den 31 oktober

1978)

Lokal:   Drottninggalan   6,2   tr.,   11151    Stockholm,   tel.   2166 31 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II I 2.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden.

Ulredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

339                                   Kommitiéer: Industridepartementet    1:13

13. Delegationen (I 1977:02) för glesbygdsfrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 februari 1977 för att bereda, samordna och intensifiera regeringens glesbygdsinsalser;

Ordförande: Petersson, Olof H. E., f. d. kansliråd

Ledamöter: Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen Brännström, Inger A., organisationsassistent Dahlberg, Rolf I., yrkesvalslärare, led. av riksdagen Jansson, Lars, byråchef

Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Jan-Erik, kanslichef Weslberg, Olof (Olle), reklor

Experter: Carlson, T. Eilerl, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1978) Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1977) Hammarberg,   Margareta,   departementssekreterare   (t.o.m.   den   28 februari 1978)

Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 1 september 1977) Stålberg, P. Lennart, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Öslring, Lars A., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 juni 1978)

Sekreterare: Carison, T. Eilerl, byrådirektör (fr.o.m. den 14 april 1977 t.o.m. den 28 febmari 1978)

Hammarberg, Margareta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 23 11

Direktiven för delegaiionen, se 1978 års kommittéberättelse del III 3.

Delegationen har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit åtla sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete. Därutöver har delegationen företagit en studieresa till Värmlands län och en studieresa till Jönköpings län.

Delegaiionen har den 11 oktober 1978 avgetl betänkandet (Ds 1 1978:37) Sysselsättning och service i glesbygd.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

1:14    Skr 1978/79:103                                                        340

14. Delegationen (11977:03) med uppgift att behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 maj 1977 med uppdrag att behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen samt att till delegationen knyta en arbelsgrupp (med högst nio ledamöter) med uppgift att behandla de akuta sysselsättningsfrågorna i Göteborgsregionen;

Ordförande i delegation och arbelsgrupp;

Huss. ErikJ., statsråd (t.o.m. den 19 okiober 1978)

Ledamöier i delegaiionen: Adiels. Arne, kommunalråd Franzén, Ivar. kommunstyrelseordförande Fridh, K. Göte. landshövding (fr.o.m. den 1 september 1978) Holmberg, Yngve, generalkonsul (t.o.m. den 31 december 1977) Hullerström. Sven Å., kommunalråd Persson, Carl J. G, landshövding (fr.o.m. den 1 april 1978) Ström, Lennart, kommunalråd von Sydow, Gunnar, f. d. landshövding (t.o.m. den 31 augusti 1978)

Ledamot i delegation och arbetsgrupp: Thorén, Rune, socionom

Ledamöter i arbetsgrupp: Axell, Göran, ombudsman Blomqvist, Egon, länsarbetsdirektör Hansen, Åge, ombudsman

Hultin, S. Eriand V., tekn. lic. (fr.o.m. den 1 okiober 1977) Mannheimer, Sören, förbundsjurist Noriing, S. Åke, kommunalråd Sillen, BoS. A., direktör Tengroth, Bengt T., direktör

Experier i arbetsgrupp; Gunnarson, Arne V., direktör (fr.o.m. den 1 augusti 1977) Gustavsson, Ulf H,, civilingenjör (fr.o.m. den 1 augusti 1977)

Sekreterare i delegation: Sigfridson. C. A. Richard, planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977)

Bitr. sekreterare i delegation: Björneld, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977) Carisson, Carl-Gustaf E., planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977) Jonsson, Karl-Erik. kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Larsson, Claes, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1977)

 

341                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:16

Sekreterare i arbelsgrupp: Wictor, Karl-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977)

Lokal; Länsstyrelsen, Fack, 403 10 Göteborg, tel. direktval 031/60 58 04 (sekreteraren, delegationen), 031/80 16 20 (sekreteraren, arbelsgruppen)

Direktiven för delegaiionen, se 1978 års kommiltéberällelse del III 4.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden. Därutöver har arbetsgruppen hållit elva sammanträden. Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

15. 1977 års hemslöjdsutredning (11977:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppdrag att göra en översyn av gällande riktlinjer för det statliga stödet lill hemslöjden:

Särskild utredare: Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 okiober

1977)

Experier: Hansson, Erik, spinnrocksmakare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Johansson, Greta K., reklor (fr.o.m. den 1 okiober 1977) Slrömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Sundblad. Brita A., förste hemslöjdskonsulent (fr.o.m. den 1 okiober 1977)

Sekreterare: Åhlén, Catharina M. I., studiesekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Lokal: Jakobsgatan 15-17, 2 tr., 111 52 Stockholm, tel. 11 59 23

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del III 7.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer, myndigheler och andra som berörts av utredningens arbete.

Utredningen beräknar avsluta sitt arbele under är 1979.

16. Utredningen (I 1977:06) om de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppdrag atl utreda frågan om de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter:

 

1:16    Skr 1978/79:103                                           342

Ordförande: Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Ledamöter; Björkegren, Carl-Erik, direktör (fr.o.m. den 7 november 1977) Hjalmarsson, Lennart, direktör(fr.o.m. den 7 november 1977) Holm, Torslen, kanslichef (fr.o.m. den 7 november 1977) Karlander, Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 7 november 1977) Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 november 1977) Rydin, Bo Göran, direktör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Experter: Cariing, Alf G., docent (fr.o.m. den 7 november 1977) Jonsson, Björn T., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september» 1978) Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m. den 7 november 1977)

Huvudsekreterare: Vahlne, Jan-Erik, ekon. dr (fr.o.m. den 1 december 1977)

Bitr. sekreterare: von Heland, Karl-Johan, ekon. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal:  Regeringsgatan 65,  Box 7785,   103 96 Stockholm, tel.  växel 22 85 40

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II1 6.

Utredningen har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit sex sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

17. Utredningen (11977:07) om statsföretags verksamhetsinriktning och mål

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 december 1977 med uppdrag all uireda frågan om statsföretags verksamhetsinriktning och mål m. m.;

Särskild utredare: Söder, K. Gunnar, f. d. statssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Experter: Orrenius, Jan E. A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1978) Pettersson, Gunnel, fil. kand. (fr.o.m. den 16 okiober 1978) Petersson, S. G. Roland, sekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1978) Sundberg, L. Nore, civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1978)

 

343                             Kommittéer: Industridepartementet    1:18

Experter i facklig samrådsgrupp: Andersson, Kjell G., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1978) Carlsson, Jan-Olof, bergsingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1978) Juhiin, Kjell, förbundssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1978) Lindgärde, Jan-Erik B., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1978) Stendalen, N. Anders, förbundssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1978) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1978)

Experter i parlamentarisk referensgrupp: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 maj 1978)

Berg, Bengt Åke, utredningssekreterare (fr.o.m. den 17 maj 1978) Högström, Ivar, bostadsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den  17 maj 1978)

Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 maj 19.78) Siegbahn, Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Wijkman,  Anders I.  S., generalsekreterare, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 maj t.o.m. den 30 seplember 1978)

Sekreterare: Wästlund, Jan, ekon. dr (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Bitr. sekreterare: Boman, Helve, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Lokal:   Industridepartementet,   Storkyrkobrinken   7,   Fack,   103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del 111 2.

Utredningen har under tiden januai-i - november 1978 hållit fyra sammaniräden med experterna i vardera av den parlamentariska och den fackliga referensgruppen.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1978.

18. Organisationskommittén (11977:08) för bildandet av regionala utvecklingsfonder

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 december 1977 med uppdrag att förbereda uppbyggnaden av regionala utvecklingsfonder:

Ordförande: Åkeriund, Hans E., länsråd (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

 

1:18    Skr 1978/79:103                                                         344

Ledamöter; Söderberg, Bo K. G., direktör (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Kellquist, Tore B., direktör (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Wikslrand, Rolf A. L, avdelningschef (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Experter: Broberg, Björn, byråchef (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978) Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Ekenberg, Bengt-Olof (fr.o.m. den 24 januari t.o.m. den 30 juni 1978) Freden, Eriand, direktör (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978) Helte, Verner, direktör (fr.o.m. den 24 januari t.o.m. den 30 juni 1978) Larsson, Bo (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978) Lennartsson, Folke V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Nilsson, Rune, direktör (fr.o.m. den 10 januari I.o.m. den 30 juni 1978) Rundquist, Gerhard I. A., departementsråd (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Sidenbladh, Thomas P., tf. departementsråd (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Strömgren,  Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den  10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare: Häggmark, Lars A., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Angberg, Lars C departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Caristedt, J. Bertil, jur. kand. (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 31 augusti 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 111 3.

 

345                                  Kommittéer: Industridepartementet    1:19

Kommittén har under tiden december 1977 - juni 1978 hållit tio sammaniräden.

Kommittén har den 24 augusti 1978 avgett promemorian Tidsmässig samordning av statens och landslingens medelstilldelning till utvecklingsfonderna och lämnal en redovisning för vidtagna åtgärder.

Uppdragei är därmed slutfört.

19. Bryggeriutredningen (11977:09)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 december 1977 med uppdrag alt utreda frågan om utvecklingen inom bryggeribranschen:

Särskild utredare: Ögren, K. Olof, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Sakkunniga: Petri, Gunnar G. B., tf. statssekreterare (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Åkerlund, Hans E., länsråd (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Experter: Berg, Bo-Erik, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 31 augusti 1978)

Dunge, Per, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Ekström, Bert O., avdelningschef (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Ekström, Bert, ombudsman (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Enroth, Stig, ombudsman (fr.o.m. den 20december 1977; avliden) Erlander, Bo G., departementssekreterare (fr.o.m.den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Esaiasson, Lennart, direktör (fr.o.m. den 20december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Isaksson, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Lundkvist, Ebbe, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Lundström, Henry, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Persson, R. Kjell-Åke, utredningschef (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

 

F:19    Skr 1978/79:103                                           346

Rydé, Kurt, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti

1978)

Sahlin, Eric, byråchef (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31

augusti 1978)

Spendrup, Jens, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31

augusti 1978)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del III 1.

Ulredningen har under tiden december 1977 - augusti 1978 hållit sju sammanträden.

Utredningen har den 31 augusti 1978 avgelt belänkandet (Ds I 1978:34) Bryggeriindustri - förslag till framtida struktur.

Uppdraget är därmed slutfört.

20. Utredningen (11977:10) om vissa frågor rörande standardisering

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 med uppdrag att utreda vissa frågor rörande standardisering:

Särskild utredare: Norell, Ove A., f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Sakkunnig: Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Expert: Carlsson, Per-Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1978)

Sekreterare: Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Lokal:   Lilla   Nygatan   4,1   tr.,   11128   Stockholm,   tel.   20 34 28 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse del III 4.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1978 haft överläggningar med ca 25 statliga myndigheter om hänvisning till standarder m. m. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

21. Utredningen (11977:11) om omställbara eldningsanläggningar, m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 och den 20 oktober 1978 med uppdrag att utreda frågan om omställbara eldningsanläggningar m. m.:

 

347                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:22

Ordförande: Tomner, J. Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 17 april 1978)

Ledamöter: Agius, Roland H., kommunalråd (fr.o.m. den 17 april 1978) Försiberg, Karl-Axel, direktör (fr.o.m. den 17 april 1978) Lundh, Erik, direktör (fr.o.m. den 17 april 1978) Malmros, Rune, kommunalråd (fr.o.m. den 17 april 1978)

Experter: Brandt, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den 12 juni 1978) Davidsson, David, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Haag, Allan, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Larsson, Folke, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Larsson, Yngve, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Malmström, Karl G., byråchef (fr.o.m. den 1 maj 1978) Persson, Arvid, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Sandberg, Sven-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Stålebranl, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Svenningsson, Per Johan, civilingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Norell, Torsten B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sekreterare: Molin, Olof E. O., departementssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1978)

Lokal:   Industridepartementet,   Storkyrkobrinken   7,   Fack,   103 10 Stockholm, tel. direktval 763 22 33 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II I 5.

Utredningen har under liden april - oktober 1978 hållit tre sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

22. 1978 års mät- och kalibreringsutredning (11978:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 februari 1978:

Särskild utredare: Brodin, Gunnar, professor (fr.o.m. den 23 februari 1978)

Experter: Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1978)

Sjöberg, Svante C, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1978)

Sekreterare: Noreland, Lena M., byrådirektör (fr.o.m. den 23 februari 1978)

 

1:22    Skr 1978/79:103                                           348

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Siockholm, tel. direktval 763 37 77 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del III 8.

Utredningen har under liden februari - oktober 1978 hållit åtla sammanträden samt haft överläggningar med myndigheler, företag och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

23. Skogsägareföretagskommittén (11978:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 april 1978;

Ordförande: Lemne, Mals H., landshövding (fr.o.m. den 19april 1978)

Ledamöter; Andersson, J. Thorsten, verkst. direktör (fr.o.m. den 19 april 1978) Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande (fr.o.m. den 19 april 1978) Martin-Löf, Rutger T., direktör (fr.o.m. den 19 april 1978) Olsson, Gösta E., bankdirektör (fr.o.m. den 19 april 1978)

Sekreterare; Delden, Henrik, fil. kand. (fr.o.m. den 19 april 1978)

Bitr. sekreterare: Franson, Thomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II I 11.

Kommittén har under tiden april - okiober 1978 hållit 28 sammanträden samt haft överläggningar med olika banker, fackliga organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 13 och 26 juni 1978 avgett skrivelser till regeringen rörande Norriands Skogsägares Cellulosa AB.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

24. SIFU-kommittén (11978:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan om framtida organisationsform för verksamheten inom statens industriverks enhet för företagsutveckling:

Särskild utredare: Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 juli 1978)

 

349                            Kommittéer: Industridepartementet    1:25

Experter: Högmark, Anders G., civilekonom (fr.o.m. den 19 september 1978) Janlinder, Hans, byråchef (fr.o.m. den 7 augusti 1978) Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 juli 1978) Lindström, J. Christian, verkst. direktör (fr.o.m, den 7 augusti 1978) Nick-Huitunen, Elise, assistent (fr.o.m. den 7 augusti 1978) Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, direktör (fr.o.m. den 7 augusti 1978) Sellberg, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 7 augusti 1978) Wärnberg, Gustav, maskinist (fr,o.m. den 7 augusti 1978)

Sekreterare: Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 5 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Caristedt, J. Bertil, jur. kand. (fr.o.m. den I seplember 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del III 14.

Kommittén har under tiden augusti - oktober 1978 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1978.

25. Utredningen (11978:04) om datatekniken och elektronikens effekter på näringslivets utveckling

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli och den 10 november 1978 med uppdrag all utreda datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling:

Ordförande: Mårtensson, Nils L.,tf. professor (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Ledamöter: Andersson, Stina S., f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Du Rietz, Gunnar, ekon. lic. (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Eliasson, C. Gunnar, docent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Frejhagen, Birgitta, sekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Hansson, Bengt Å, ingenjör (fr.o.m. den 15 augusti t.o.m. den 31 oktober 1978)

Lindebro,K. Sören S., ingenjör (fr.o.m. den 1 november 1978) Ribrant, Gunnar C. H., departementsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Thörngren, S. Bertil, docent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Tjernström, K. Sune, ekon.lic. (fr.o.m. den 10 november 1978)

 

1:25    Skr 1978/79:103                                                        350

Expert; Brodén, E. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 november 1978)

Sekreterare; Carlsson, Jan M., avdelningsdirektör(fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Brodén, Kerstin, byråassistent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Persson, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 25 september 1978) Selg, Håkan, kanslisekreterare (fr.o.m. den 15 seplember 1978)

Lokal: Gamla Riksdagshuset, Fack, 103 lOStockholm, tel. växel 14 10 00

Direktiven för utredningen, se 1979års kommiltéberättelse del II1 13.

Kommittén har under tiden augusti - okiober 1978 hållit ett sammanträde iamt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

26. Kommittén (11978:05) för alternativ produktion vid varven

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan om alternativ produktion vid varven och annan ny produktion inom varvsregionerna:

Särskild utredare: Ögren, K. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 september 1978)

Lokal: Kungsgatan 35, 2 tr., 11156 Stockholm, tel. 2143 44 (ordföranden), 21 44 44 (sekreteraren) eller 21 44 55

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års kommittéberättelse delin 15.

Kommitténs arbele inleddes den I september 1978. Den särskilde utredaren har under tiden seplember - oktober 1978 besökt berörda varvsförelag och haft överläggningar med företrädare för svenska industriföretag om möjligheterna lill samarbete mellan berörda industrier och varvsföretagen.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

27. Utredningen (11978:06) om vissa frågor rörande provning inom energiområdet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag alt uireda vissa frågor rörande provning inom energiområdet:

 

3 51                                  Kommittéer: Industridepartementet    1:27

Särskild utredare: Wennerberg, Sigfrid B., civilingenjör (fr.o.m. den 3 november 1978)

Sakkunniga; Essunger, Gunnar, överingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978) Faugert, Sven, civilekonom (fr.o.m. den 20 november 1978) Horowitz, Artur, laboratoriechef (fr.o.m. den 20 november 1978) Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 november 1978)

Södergren,  Lars-Olof,  avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Årlin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 20 november 1978)

Experter: Roseen, Rutger, tekn. lic. (fr.o.m. den 20 november 1978) Samuelsson,   Ingemar,    förste   avdelningsingenjör   (fr.o.m.   den   20 november 1978)

Svenson, Gösta E., ingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978) Svensson, Torsten, civilingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978) Swedjemark, Åke, ingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Sekreterare: Lundahl, Harald, byrådirektör (fr.o.m. den 3 november 1978)

Bitr. sekreterare: Hallerström, Nils, civilingenjör (fr.o.m. den 3 november 1978)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Stockholm, tel. 67 32 73

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse del III 16.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

Kn:l    Skr 1978/79:103                                            352

Kommundepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978: 6 och 10

Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1

1. Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

Tillkallade enligt Kungl, Maj:ls beslut den 9 juni 1967 för att handlägga vissa cenlrala samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen:

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1979)

Vice ordförande: Lundberg, Sten G. J., generaldirektör (t.o.m. den 30 juni 1979)

Ledamöter: Krona, Kurt, sekreterare (t.o.m. den 30 juni 1979) Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör (t.o.m. den 30 juni 1979) Wiktorin, Bengt, sektionschef (fr.o.m. den I juli 1976 t.o.m. den 30 juni 1979)

Experier: Bengtsson, Gunnar G., försvarsdireklör (fr.o.m. den 6 okiober 1976) Gustafsson, Ulf C, sekreterare (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 september 1974) Norderheim, Paul A. M., försvarsdireklör (fr.o.m. den 6 oktober 1976)

Sekreterare: Cedmark, Jan R. H., avdelningsdirektör

Kansli:  Civilförsvarsstyrelsen,  Karolinen,  651 80 Karlstad, tel.  växel 054/10 41 09

Direktiven för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.

Riksnämnden för kommunal beredskap har under tiden november 1977 -okiober 1978 hållit sju sammanträden och haft ett flertal överläggningar med olika centrala fackmyndigheter, kommunförbunden och andra som

 

353                                Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:2

berörs av den kommunala och landslingskommunala beredskapsplanläggningen.

Nämnden har hittills fördelat sammanlagl ca 15,3 milj. kr. för kommunal beredskapsplanläggning av landets 277 kommuner och 8 landstingskommuner. Det återstår sålunda 15 landstingskommuner att nyplanlägga.

Den under våren 1976 inledda översynen av anvisningsverket och arbetet med nya anvisningar för såväl den kommunala som den landstingskommunala beredskapsplanläggningen har slutförts under verksamhetsåret och de nya anvisningarna har utsänts.

Nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

2. 1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ls bemyndigande den 15 mars 1968 för att inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den svenska kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboksrevision:

Ordförande: Askmark, K. F. Ragnar, biskop

Ledamöter: Andrén, Åke, professor Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost Göransson, Harald O., musikdirektör Hallqvisl, Britt G., författare

Experter; Ahrén, Per-Olov A., domprost (fr.o.m. den 1 januari 1975) Alm, Kerstin, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1977) Andersson, Torsten N., prost Bohlin, Folke, docent Eckerdal, Lars H., docent Erneholm, Berndt I., expeditionschef Gerhardsson, Birger, professor Godvik, Hans, kyrkoherde (fr.o.m. den 1 mars 1977) Göransson, C. Göran N., tf. departementsråd Helander, Sven A. B., lektor (fr.o.m. den 3 januari 1977) Holte, K. Ragnar, professor

Ingebrand, Sven G., biskop (fr.o.m, den 3 januari 1977) Larsson, Edvin, professor (fr,o,m. den 7 mars 1977) Ljungdahl, Olle, domkyrkoorganist Molde, F. Bertil, professor

23    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Kn:2    Skr 1978/79:103                                                        354

Nilsson, Torsten, musikdirektör

Persson, Per Erik, professor (fr.o.m. den 1 okiober 1976)

Setterlind, Bo A. 1., poet (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Simonsson. Tord L. W., domprost

Stensson. S. Lars-Gösta, prost (fr.o.m. den 7 mars 1977)

Sekreterare; Eckerdal, Lars H., docent (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Bitr. sekreterare: AIdén, Lars O. T., pastoratsadjunkt

Lokal: Lantmannavägen I, 222 38 Lund, tel. 046/14 85 11, 13 82 94

Särskilda direktiv har ej meddelals.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammaniräden, företagit en studieresa lill USA saml haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknar atl under år 1979 avge ett delbeiänkande angående evangeliebokens revision, utarbetat av en arbetsgrupp inom kommittén.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

3. 1969 års psalmkommitté (U 1970:47)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1969 för att inom utbildningsdepartementet bilräda med utarbetande av ett tillägg till Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexter och psalmmelodier, atl prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän revision av Den svenska psalmboken företagits. Kommittén har den 12 februari 1976 fått regeringens uppdrag alt framlägga förslag lill revision av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok. Vidare fick kommittén uppdrag att, under beaktande av vad 1975 års kyrkomöte anfört, dels under år 1976 färdigställa och till regeringen inkomma med förslag till en första del av tillägg till psalmboken, dels utarbeta förslag lill en andra del av tillägg till psalmboken. Båda delarna av tillägget skulle avse såväl psalmtexter som psalmmelodier.

Ordförande; Björkman, Ulf L., kontraktsprost

Ledamöter; Belfrage, H. Esbjörn G., docent Bexell, Göran, docent (fr.o.m. den 21 september 1977) Froslenson, Anders, f. d. kyrkoherde

Gerhardsson, Birgit, fil. mag. (fr.o.m. den 12 februari 1976) Göransson, Harald O., musikdirektör Åberg, Jan Håkan, domkyrkoorganisl (fr.o.m. den 12 februari 1976)

 

355                                Kommittéer: Kommundepartemeniet    Kn:4

Experier; Boden, Anna-Brita, sekreterare

Ekenberg, Anders, teol. kand. (fr.o.m. den 1 seplember 1976) Erneholm. Berndt 1., expeditionschef Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör

Forsberg, P. Roland, musikdirektör (fr.o.m. den 18 mars 1976) Hartman, Olov, teol. dr

Nisser, Per-Olof, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 21 september 1977) Sörenson, Torslen N., tonsättare

Sekreterare: Erneholm, Berndt I., expeditionschef

Bitr. sekreterare:. Boden, Anna-Brita, sekreterare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Siockholm, tel. 10 19 46, direktval 763 34 80 (Erneholm)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden. Däruiöver har en särskild musikgrupp inom kommittén hållit tre sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

4. Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1973 för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1973):

Ordförande: Holmqvist, Sture L., fastighetschef

Ledamöter; Gustafsson, K. G. Allan, led. av riksdagen Nilsson, E. Arne, brandmästare

Sakkunniga: Anderberg, Carl-Gustav B., direktör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Bucht, Sven F. V., departementsråd (fr.o.m. den 14 mars 1974) Domvall, E. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 8 november 1974) Hultqvist, Swen E. H., överdirektör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Knutsson, A. Ingemar, brandchef (fr.o.m. den 14 mars 1974) Lundin, Hans-Erik V., ombudsman (fr.o.m. den 14 mars 1974)

 

Kn:4    Skr 1978/79:103                                                    356

Renning, Torsten, utbildningschef (fr.o.m. den 8 november 1974) Stavréus, Sven O. A., sektionschef (fr.o.m. den 14 mars 1974)

Sekreterare; Bergkvist, Ulf G. V., vice brandchef (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Lokal: Brandmannagalan,582 54 Linköping, tel. 013/ 11 10 00

Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberättelse C 19.

De sakkunniga har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av ulredningens arbele. Därutöver har tio resp. fem sammanträden hållits med de särskilda arbetsgrupperna för samordning - resursbehov resp. brandingenjörsutbildning.

De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1979,

5. ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts beslul den 2 november 1973 för att

behandla   frågor    om    utveckling    och utnyttjande    av    automatisk

databehandling (ADB)  med  anknytning till  samhällsplaneringen inom
länsstyrelserna m. m.:

Ordförande; Thufvesson, Bengt E.. departementsråd (fr.o.m. den 17 oktober 1976 t.o.m. den 30 november 1978) Åkerlund, Hans E., länsräd (fr.o.m. den 1 december 1978)

Ledamöter: Bolin, Åke E. J., avdelningsdirektör Henricsson, Ulf 1. R., kanslichef (fr.o.m. den4april 1977) Hallman, S. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 april 1977) Lindskog, J. Lennart, länsråd

Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 april 1977)

Lundmark, E. Gunnar, kanslichef Ridal, Håkan, länsarkitekt

Sandberg, Sture A., planeringsdirektör (t.o.m. den 1 seplember 1978) Söderström, Bengt H. T:son, kansliråd (fr.o.m. den 8 september 1977)

iakkunniga: Björk, Jimmy, sektionschef (fr.o.m. den 4 april 1977) Rönnblom, Kurt R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4;

 

357                                Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:6

Experter; Chambert, Henrik B., arkitekt (fr.o.m. den 25 september 1974) Kjellin, G. Taro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Rosborg, Charlotte, arkitekt (fr.o.m. den 20 januari 1975 t.o.m. den 30 juni 1977 och fr.o.m. den 1 juli 1977) Slålberg, P. Lennart, kanslisekreterare (fr.o.m. den 4 april 1977)

Sekreterare: Hansson, Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 22 mars 1976)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Siockholm, tel. direktval 763 23 01

Direktiven för beredningsgruppen, se 1975 års kommiltéberättelse Kn 13.

Beredningsgmppen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer.

Beredningsgmppens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

6. Indelningslagskommittén (Kn 1974:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1974för översyn av lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1974):

Ordförande: Nordlund, Stig F., regeringsråd

Ledamöter; Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen Hansson, E. Ing-Marie, kommunalråd Jadestig, Thure R., föreståndare, led. av riksdagen Karlsson, K. Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen Leuchovius, Karl G. W., led. av riksdagen Westberg, Olof (Olle), reklor, f. d. led. av riksdagen

Sakkunniga: Arfvidson, Agnar, f. d. kammarråd (fr.o.m. den 12 maj 1975) Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975) Kaijser, Fritz, bitr. professor (fr,o.m. den 12 maj 1975)

Sekreterare: Tömvall, Peder H., regeringsrältssekreterare (fr.o.m. den 7 okiober 1974)

 

Kn:7    Skr 1978/79:103                                                    358

Bitr. sekreterare: Hermanson, K. Gunnar L., departementssekreterare (fr.o.m. den  1 oktober 1975)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommitléberätlelse Kn 17.

Kommittén har under tiden november 1977 - maj 1978 hållit nio sammaniräden.

Kommittén har den 10 maj 1978 avgetl betänkandet (SOU 1978:32) Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och församlingar.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredningen (U 1974:10) om andlig vård

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1974 för utredning rörande den andliga vården vid sjukhusen och vid kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974);

Ordförande; Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f. d. led. av riksdagen

Ledamöter; Agiert, Per Arne, pastor Danielson, Äke, kriminalvårdsdireklör

Farm, Hilding G. E. A., f. d. landstingsråd (t.o.m. den 17 april 1978) Grape, Karl Gunnar, domprost Göransson, G. Bertil, oppositionsråd Jacobsson, Ulla, bitr. professor

Experter: Croné, Ulrica, vice ordförande i Svensk sjuksköterskeförening (fr.o.m. den 19 februari 1976)

Holmgren, Majvor, undersköterska (fr.o.m. den 19 februari 1976) Wistedt, Börje, överiäkare (fr.o.m. den 19 februari 1976)

Sekreterare: Göransson, C. Göran N., tf. departementsråd (fr.o.m. den 12 december 1974)

Bitr. sekreterare: Lindegård, Karin A. M., teol. kand. (fr.o.m. den 28 mars 1977)

Lokal; Kommundepartementet, Storkyrkobrinken 4, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 19 10 (sekreteraren), 054/ 10 4100 (ordföranden)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommiltéberättelse U 57.

 

359                                Kommitiéer: Kommundepartementet    Kn:8

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas slulföra sitt arbete i början av år 1979.

8. Decentraliseringsutr'edningen (Kn 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1975 för atl utreda frågan om ökad decentralisering inom förvaltningen:

Ordförande; Eliasson, Lars M., f. d. landshövding, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Ledamöter: Henricsson, Sven R., förste järnvägsexpeditör Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1977) Persson, John-Olof, borgarråd Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen Ullenhag, Jörgen U., fil. dr, led. av riksdagen Westman, Henly I., landstingsråd Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Sakkunniga: Berggren, Erik G. C, kansliråd (fr.o.m. den 12 november 1977) Bjering, Per A., länsråd (fr.d.m. den 12 november 1977) Elfving, Jack O. H., ombudsman (fr.o.m. den 12 november 1977) Fröjd, S. Arne, länsråd (fr.o.m. den 1 april 1975) Granholm, Ame B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Lundgren, H. Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 november 1977)

Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 1 april 1975) Sjölin, Nils A., länsråd (fr.o.m. den 20 november 1975)

Experter i miljövårdsgruppen: Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Hallbäck, N. Thore, direktör (fr.o.m. den 1 febmari 1976) Johansson, E. Allan, länsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Karisson, H. Karl-Göran, nalurvårdsdirektör (fr.o.m. den 25 mars 1977) Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den I februari 1976)

Experter i sociala gruppen: Aldoson, Lars O., socialchef (fr.o.m. den 12 november 1977) Axelsson, A. Äke, sektionschef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Hömqvisl, Sten-Åke S., borgarrådssekrelerare (fr.o.m. den 1 juli 1976)

 

Kn:8    Skr 1978/79:103                                                        360

Jonsson, Åke G., sekreterare (fr.o.m. den 12 november 1977) Öberg, Bernt, sekreterare (fr.o.m. den 7 september 1977)

Övrig expert: Granström, Folke 1. G., stadsombudsman (fr.o.m. den 18 augusti 1976)

Sekreterare: Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 11 april 1975)

Lokal: Munkbron 11, tel. 11 21 74 (sekreteraren), 11 21 83 (Lundmark), 1123 61 (Lundgren), 1118 71 (expeditionen). Postadress: Kommundepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Kn 12.

Utredningen har under tiden november 1977 — oktober 1978 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med myndigheler och organisa­tioner som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 4 april 1978 avgett principbetänkandet (SOU 1978:52) Lägg besluten närmare människorna.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under år 1979.

9. Fögderiutredningen (Kn 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 för att utreda frågan om lokal skattemyndighets organisatoriska ställning inom skatteförvaltningen;

Ordförande: Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den 10 maj 1977)

Ledamöter: Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen Olsson, Mals, sparbankskonsulent, f. d. led. av riksdagen

Sakkunniga: Björne, B. Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 2 febmari 1976) Knape, J. Olof B., länsråd (fr.o.m. den 21 juni 1977) Ljungholm, Kurt A., avdelningschef (fr.o.m. den 2febmari 1976) Nilsson, Karl-Johan, skattedirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976) Norén, Bill S., förste fögderisekrelerare (fr.o.m. den 10 febmari 1976) Vesler, G. Torbjörn, fögderidirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976)

Expert: Johansson, Hans L, organisationsdirektör (fr.o.m. den 20oktober 1977)

Sekreterare: Backrot, Hans E. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1977)

 

361                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:10

Lokal: Riksskatteverket, Tritonvägen 21, 171 94 Solna, tel. växel 98 15 20

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II Kn 1.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit lio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och utredningar som berörs av fögderiutredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1978-1979.

10. Utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m. m. (OPAL)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 september 1976 för att göra en översyn av organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m, m.:

Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding

Sakkunniga: Almquisl, L. Sture B., byrådirektör Eriksson, Bengt G. S., förste byråsekreterare Granholm, Arne B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 mars 1978) Henricsson, Ulf I. R., kanslichef Jannesson, G. Geron, byråchef Noriing, E. Gunnar E., länsråd

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (t.o.m. den 18 april 1978) Rydberg, Lars O., länsråd Tomborg, Curt G. F., departementsråd Wigren, John E., länsråd Öberg, Hans, bilförare

Sekreterare: Närkhammar, Kjell M. A., avdelningsdirektör

Direktiven för ulredningen, se 1977 års kommitléberätlelse del II Kn 4. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II Kn 1.

Ulredningen har under tiden november 1977 - augusti 1978 hållit 13 sammanträden.

Utredningen har den 24 augusti 1978 avgett belänkandet (SOU 1978:58) Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Kn:ll    Skr 1978/79:103                                                        362

11. Länsdemokratikommittén (Kn 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 december 1976 för all utreda frågan om vidgad länsdemokrati;

Ordförande; Gustafsson, C. E. Torslen, lantbrukare, led. av riksdagen

Ledamöter: Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Johansson, Sven, landstingsråd (t.o.m. den 14 okiober 1978) Lundberg, Arne H. R., kommunfullmäktiges ordförande (fr.o.m. den 1 augusti 1977)

Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Eriksson, Gunnel, kommunalråd

Stålberg, Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen Ågren, N. Gunnar S., leg. läkare

Sakkunniga: Hultquist, P. Ove I., sekreterare Hägglund, John E., länsråd

Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977) Lundberg, Lars-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977) Noriing, E. Gunnar E., länsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977) Palm, R. Elisabeth, expeditionschef (t.o.m. den 28 juni 1978) Tornborg, Curt G. F., departementsråd

Experter; Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 14 december 1977) Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977) Finnveden, Bengt A., förste sekreterare (fr.o.m. den 14 december 1977) Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1977) Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977) Olsson, Rune 1., departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977) Sillen, Bo S. A., direktör (fr.o.m. den 1 september 1977) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 28 juni 1978)

Huvudsekreterare: Waldenström, Hans G. W., föredragande (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Sekreterare: Hallman, S. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Lokal: Riksdagens konstitutionsutskott, Brunkebergsterassen 1, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20

 

363                         Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:12

Direktiven för kommittén, se 1977 ärs kommittéberättelse del II Kn 5.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit 14 sammanträden varav ett i samband med studiebesök i Danmark samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisaiioner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 2 juni 1978 avgett delbetänkandet (SOU 1978:35) Regional utvecklingsplanering - länsplanering m. m.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

12. Byråkratiutredningen (Kn 1976:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1976 för atl göra en översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan:

Ordförande: Rogestam, A. Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, E. Axel, ombudsman, led. av riksdagen Hagel, Rolf, elektriker, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 maj 1978) Hammarbacken, Britta K. M., leg. sjuksköterska, led. av riksdagen Henstrand, Kjell-Åke, landstingsråd Nilsson, R. Kerstin, folkhögskollärare, led. av riksdagen Palm, R. Elisabeth, expeditionschef Rindborg, Stig A. J., landstingsråd Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen

Sakkunniga: Berglind, Slig K., pressaltaché (t.o,m. den 1 september 1978) Eriksson, B. Sune, direktör (t.o.m. den 28 februari 1978) Falkenberg, Eva, förbundsjurist

Farm, Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 31 maj 1978)

Groll, Lennart E. O., allmänhetens pressombudsman Lindgren, Göte A. L, sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978) Nordin, Ä. Ingvar, förbundsdirektör Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd Sahlin, Jan E. A., förste sekreterare

Sandebring, Hans E., direklörsassistent (t.o.m. den 31 december 1977) Sandell, Anita 1. M., informationssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1978) Sjöström, Ove, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1978) Stjernberg, E. Gusiaf T., fil. kand.

 

Kn:12    Skr 1978/79; 103                                                 364

Experter; Fribergh, B. Erik R., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12 juni 1978) Grufberg, A. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Lindgren, A. Birgitta, tf. forskningsassistent (fr.o.m. den 21 november 1977)

Lundahl, PerC. I., fil. mag. Molde, F. Bertil, professor Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare

Sundström, Monica E., utredningssekreterare (t.o.m. den 31 januari 1978)

Huvudsekreterare: Björnberg, Kjell E., hovrättsassessor (fr.o.m. den I maj 1977)

Bitr. sekreterare: Hasselrot, P. Erik, kammaråklagare (fr.o.m. den 1 maj 1977 t.o.m. den 15 augusti 1978)

Johansson, V. Ann-Kajsa, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 21 augusti 1978)

Paulsson, E. Ingvar, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 11 maj 1977) Qvarlander, Eva, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 13 47 (Johansson), 763 13 85 (Paulsson), 763 13 45 (Qvarlander), 031 /17 38 00 (Björnberg)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II Kn 7.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammaniräden. Därutöver har sammanlagt 25 sammanträden hållits i tre särskilda arbetsgrupper. Den försia arbelsgruppen behandlar frågor om ändringar i författningsbestämmelser m. m. Den andra frågor om information om samhällsorganens verksamhei m. m. Den tredje behandlar språkfrågor.

Utredningen avser att vid årsskiftet 1978-1979 ge ul rapporter om arbetet med vissa frågor. Under senare delen av våren 1979 avser kommittén atl i ett betänkande redovisa del arbete som har bedrivits fram till dess.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

13. Statskontrollkommittén (Kn 1976:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1976 för att utreda frågan om minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunerna:

 

365                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:I3

Ordförande: Noriing, S. Åke, kommunalråd

Ledamöter: Agius, Roland H., kommunalråd

Braniing, M, Chariotte K., förbundsordförande (fr.o.m. den 28 mars 1977)

Lekberg, E. E. Olov, landstingsman Neergaard, Erik A., rättschef Thyreen, Nils F. G., länsråd (fr.o.m. den 8 mars 1977) Ånstrand, Claes F., kommunalråd

Sakkunniga: Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Fröjd, S. Arne, länsråd Jonsson, Göte K., direktör Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd

Experter: Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den I januari 1978) Jonsson, Bo A., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1977) Lewensjö, Åke R., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978)

Nordbeck, Lennart V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 15 april 1977) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 november 1978) Zaar, Leif G. G., sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Sekreterare: Lewensjö, Åke R., departementssekreterare (fr.o.m. den 21 april 1977 t.o.m. den 30 november 1978) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lokal: Kommundepartementei, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Siockholm, tel. direktval 763 13 95

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberättelse del II Kn 8.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden. Vidare har kommittén haft överläggningar med ett antal kommuner, landstingskommuner och cenlrala statliga myndigheter.

Kommittén har den 16 december 1977 avgetl delbelänkandena (Ds Kn 1977:7) Minskad statskontroll över kommunema och landstingskommunerna. Underställning av beslul om lån och borgen samt (Ds Kn 1977:8) Minskad statskontroll över kommunema och landstingskommunerna. Underställning av brandordning. I anslutning lill ovannämnda betänkanden har kommittén också presenterat en rapport (Ds

 

Kn:13    Skr 1978/79:103                                                 366

Kn 1977:9)  om  forskning  rörande  statskontroll  av   kommunerna  och landstingskommunerna.  Vidare har kommittén den 6 juli  1978 avgetl delbetänkandet (Ds Kn 1978:3) Ökat kommunalt ansvar för barnomsorgen. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

14. Kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 juli 1976 med uppdrag att verkställa fortsatt utredning samt planläggning av själavården och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara (se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1976):

Ordförande: Svensson, Torsten V., departementsråd (fr.o.m. den 15 seplember 1977)

Ledamöter: Carlzon, Lars, pastor primarius Hedberg, Gösta, missionsföreståndare Kollind, Hans O., krigsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Nilsson, Per-Olof, förbundsdirektör Olsson, Sten G., stiftssekreterare Smith, Jan, pastor

Experter: Arfvidson, Agnar, f. d. kammarråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Lundqvisl, Lennart, landskapsarkitekt (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Sekreterare: Lenhammar, Harry K. W., docent (fr.o.m. den 19 augusti 1977)

Lokal: Sturegatan 24, 4 tr., 114 36 Stockholm, tel. 63 76 12 (ordföranden), 67 44 04 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberätlelse del II U 10.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden samt haft överläggingar med olika myndigheter som berörs av kommitténs arbete. I samarbete med Riksnämnden för kommunal beredskap och berörda myndigheter och organisaiioner har en särskild arbetsgrupp bildals för frågan om omhändertagande av döda civilpersoner i krig. Studieresor har företagits till Finland, Holland och Österrike.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

 

367                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:15

15. Kyrkoministerns stat-kyrka grupp (U 1976:15)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1975 för överläggningar med företrädare för svenska kyrkan om del framtida förhållandel stat - kyrka:

Ordförande: Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare (fr.o.m. den 20 november 1976)

Ledamöter: Anderson, Hans A. T., sekreterare (fr.o.m. den 18 okiober 1977) Edling, Nils P. J., f. d. avdelningschef (fr.o.m. den 18 oktober 1977) Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr.o.m. den 18 oktober 1977) Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 18 okiober 1977)

' Lundgren, A. Carl-Eric, förbundssekreterare, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 oktober 1977) Rangnilt, F. Harald O., departementsråd

Experteråt staten: Hagberg, A. Bertil, tf. byråchef

Hammarbäck, Sven Arne G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 april 1977)

Kalles, Lars-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 okiober 1975) Löven, Bo C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 januari 1977) Magnusson, Gunnar K. O., avdelningsdirektör (fr.o.m.den 15 september 1975)

Nordling, Lolty A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 24 januari 1977) Pursche, C. Wemer, landsarkivarie (fr.o.m. den 28 juni 1977) Sellvall, L. Göran, kansliråd (fr.o.m. den 2 augusti 1977) Thyblad, Tom F. F. T:son, rådman (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Wernlund, Stig A., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 juni 1977)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Överläggningar har förts med ärkebiskop Olof Sundby och en kyrklig arbetsgmpp, ärkebiskopens stat-kyrka-arbetsgrupp, med företrädare för olika kyrkliga institutioner.

I arbetsgruppen ingår:

För biskopsmötet: Nivenius, C. Olle B., biskop Palmqvist, P. O. Ame, biskop

För Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund: Nilsson, Per-Olof V., förbundsdirektör Öberg, J. Gustav, revisor

 

Kn:15    Skr 1978/79:103                                                      368

För Rikskommittén för stiftstingen: Glimelius, Nils S., kontraktsprost Hamilton, Carl G. H., lagman

För Riksförbundet Kyrkans ungdom: Lyttkens, Cari Henrik, rektor Åberg, Nils Erik, komminister

Experter åt kyrkan: Lidin, Karl-Olof, rådman (fr.o.m. den 1 mars 1976) Stolt, Lennart, direktör (fr.o.m. den 16 april 1977)

Sekreterare åt kyrkan: Johansson, B. Sture, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Statens kansli; Kommundepartementet. Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 13 35 (Rangnitt), 763 13 36 (Löven), 763 13 31 (Hammarbäck), 763 1334 (Kalles).

Kyrkans kansli: Ärkebiskopens stat-kyrka-arbetsgrupp. Länsstyrelsen, 721 86 Västerås, td. 021/11 02 00 ankn. 360 (Johansson).

Deltagarna i överläggningarna har den 19 januari 1978 avgetl betänkandet (SOU 1978:1) Stat-Kyrka, ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan, med bilagorna (SOU 1978:2), Kyrkans framlida organisation och (SOU 1978:3), Utredningar i delfrågor.

Överläggningarna är därmed i huvudsak slutförda. Förnyat samråd skall emellertid kunna förekomma mellan stal-kyrka-gmppen och de kyrkliga företrädarna under frågans fortsatta behandling.

16. Länsdomstolskommittén (Kn 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för att utreda frågan om länsdomstolarnas organisatoriska ställning, målområde m. m.:

Ordförande: Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr.o.m. den 1 december 1978) Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare (t.o.m. den 30 november 1978)

Ledamöter: Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen (t.o.m. den 30november 1978)

Sandlund, Maj-Britt L., länsråd Styrud, S. Josef, lingsdomare (fr.o.m. den 1 december 1978)

 

369                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:17

Sakkunniga: Carlbom,01ofF., förste länsassessor (t.o.m. den 18 oktober 1978) Eriksson, Kjell E., direktör

Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f. d. ers. för led. av riksdagen Lundborg, L. Åke, departementsråd Palm, R. Elisabeth, expeditionschef

Sekreterare: Carlbom, Olof F., förste länsassessor (t.o.m. den 18 okiober 1978) Paulsson, E. Ingvar, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1978)

Bitr. sekreterare: Paulsson, E. Ingvar, kammarrättsfiskal (t.o.m. den 30november 1978)

Lokal: Kommundepartementei, Mynllorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 13 85 (Paulsson)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberättelse del II Kn 1.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hålUl tre sammanträden.

Kommittén har den 8 december 1977 avgetl delbetänkandel (SOU 1977:80) Lansdomslolarna.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

17. Ordningsstadgeutredningen (Kn 1977:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för att göra en översyn av allmänna ordningsstadgan:

Särskild utredare; Neergaard, Erik A., rättschef

Sakkunniga: Andersson, P. Gusiaf, polisöverintendent Ericson, E. Gerhard H., kanslichef Palmcrantz, Hans U., revisionssekreterare Romson, Rolf, direktör Svensson, Bo E., departementsråd

Sekreterare: Bjurman, C. G. Ulf, hovrättsassessor

Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 14 11 (Bjurman)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II Kn 2.

24    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Kn:17    Skr 1978/79:103                                                       370

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammaniräden saml haft överläggningar med olika myndigheler, organisaiioner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Utredningen har i maj 1978 avgett delbetänkandet (Ds Kn 1978:2) Kostnader för ordningshållning vid offentliga tillställningar m. m.

Utredningen överväger atl under år 1979 avge ett delbeiänkande angående vissa säkerhetsfrågor vid bl. a. skidsport, bad m. m.

Ulredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

18. 1977 års oljeskyddskommitté (Kn 1977:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 juni 1977 för alt undersöka i vad mån oljeutvinning i siörre skala i Nordsjön och erfarenhelerna från oljeutflödet i april 1977 vid borrplatlformen Bravo på Ekofiskfältel bör föranleda ändring av de riktlinjer som nu gäller för den svenska beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp till havs samt i kustvatlnen, Vänern och Mälaren;

Ordförande: Huss, ErikJ., statsråd (t.o.m. den 26 oktober 1978) Luthman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 6 december 1978)

Ledamöter: Bergander, Lilly K., led. av riksdagen

Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Luthman, Gösta F., direktör (t.o.m. den 5 december 1978) Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av riksdagen Torwald, G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Bucht, Sven F. V., departementsråd Engdahl, O. Roland, gränschef

Fahlin, Per G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 april 1978) Stjernberg, E. Gustaf T., fil. kand.

Expert: Kaudern, A. Gösla, civilingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1978)

Sekreterare; Måre, Mats O., förste länsnotarie

Lokal: Länsstyrelsen, Fack,403 lOGöteborg, tel. direktval031/60 58 73 eller 60 57 83 (Måre)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

 

371                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:20

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tolv sammaniräden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

19.       Utredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om
församlingsstyrelse

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 12 maj 1977 med uppdrag all göra en översyn av lagen om församlingsstyrelse:

Särskild utredare: Stolt, Lennart, direktör

Sekreterare; Johansson, B. Sture, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 september 1977)

Lokal: Länsstyrelsen, 721 86 Västerås, tel. 021/11 02 00 ankn. 360

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II Kn 5.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 - oktober 1978 fört överläggningar med organisationer som berörs av arbetet med församlingsstyrelselagens översyn.

Utredaren beräknas slutföra sitt arbele under år 1979.

20.       Kommunalbesvärskommittén (Kn 1977:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 med uppdrag all göra en översyn av kommunalbesvärsprocessen m.m.:

Ordförande: Hamdahl, Bengt, regeringsråd (fr.o.m. den 18 november 1977)

Ledamöter: Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare (fr.o.m. den 18 november 1977) Tömvall, Peder H., regeringsrältssekreterare (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga: Riberdahl, Curt S., sektionschef (fr.o.m. den 18 november 1977) Sahlin, Jan E. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sekreterare: Börjeson, Sven, regeringsrältssekreterare (fr.o.m. den 24 november 1977)

Lokal: Regeringsrätten, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 23 86 40 ankn. 378 (sekreteraren)

 

Kn:20    Skr 1978/79:103                                         372

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Kn 3.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden. Vidare har kommittén under september 1978 företagit en studieresa till Finland.

Kommittén avser atl omkring årsskiftet 1978-1979 avge ett delbetänkande rörande inslansordningen i kommunalbesvärsprocessen m. m.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

21. Kommunalrättsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977:

Särskild utredare: Ericsson, K. GeorgV., regeringsråd (fr.o.m. den 1 okiober 1977)

Sakkunniga: Calmfors, S. Hans, stadssekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Ridderstrand-Linderoth, E. Inger A., stadsjurist (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Experter: Sundberg, ErikD.,f. d. drätseldirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978) Waldenström, Hans G. W., kulturchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sekreterare; Roos, A. G. Thorbjörn, kanslichef (fr.o.m. den 1 april 1978)

Bitr. sekreterare: Hilborn-Arnell, M. Ingegärd, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lokal: Kommundepartementet, Fack, 103 10 Siockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II Kn 4.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammaniräden. Den särskilde utredaren har dämtöver haft överläggningar med förelrädare för Stockholms kommun och vissa myndigheter.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

22. Kommunaldemokratiska komnuttén (Kn 1977:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4 augusti 1977 för fortsatt utredning av vissa kommunaldemokratiska frågor:

 

373                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:22

Ordförande: Lindencrona, Fredrik W. K., verkst. direktör (fr.o.m. den 18 november 1977)

Ledamöier: Andersson, Leif, överförmyndare (fr.o.m. den 18 november 1977) Ericsson, Lars Eric, utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 november 1977)

Jonnergård, Gustaf, f. d. partisekreterare, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1977)

Jonsson, S. D. Anita, kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Zachrisson, Rune E., kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Åstrand, Göran, kommunalkonsulent (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga: Anderson, Hans A. T., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977) Domargård, Tord V., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977) Högdahl, Lars A., tf. departementsråd (fr.o.m. den 16 november 1978) Jonsson, Olof E., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977) Karlsson, H. Urban, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 december 1977) Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd (fr.o.m. den 16 november 1978)

Sakkunnig med undantag av frågor som gäller kommunindelningsreformens verkningar:

Bergqvist, Sven-Runo, departementsråd (fr.o.m. den I december 1977

t.o.m. den lOnovember 1978)

Sakkunnig för frågor som gäller kommunindelningsreformens verkningar: Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd (fr.o.m. den 1 december 1977 t.o.m. den 15 november 1978)

Expert: Birgersson,     Bengt    Owe,    docent,    föredragande    i    riksdagens konstitutionsutskott (fr.o.m. den 10 januari 1978)

Sekreterare: Geijer, Carl-WedigG. O., kanslidirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978)

Lokal:   Munkbron   II,   2   tr.,   tel.   1127 38   (Geijer).   Postadress: Kommundepartementet, Fack, 103 lOStockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Kn 6.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden. Vidare har kommittén i samband med studiebesök haft

 

Kn;22    Skr 1978/79:103                                          374

överläggningar med företrädare för ett antal kommuner och landstingskommuner.

Kommittén har den 25 juli 1978 avgett delbetänkande! (Ds Kn 1978:5) Utvärdering av kommunindelningsreformen. Förslag till forskningsprogram.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

23. Kommittén (Kn 1978:01) med uppdrag att utreda frågor om kommunala företag m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 april  1978 med uppdrag atl utreda frågor om kommunala företag m. m.:

Ordförande: Petrén, Gustaf, regeringsråd (fr.o.m. den 21 juni 1978)

Ledamöter: Gisslen, Axel, kommunalråd (fr.o.m. den 21 juni 1978) Josef son. Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m.den 21 juni 1978)

Sakkunniga: Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 september 1978) Meyer, Lars, förbundsjurist (fr.o.m. den 21 juni 1978) Nyström, Lennart, kanslidirektör (fr.o.m. den 21 juni 1978) Regner, Göran I. F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 september 1978) Törnvall, Peder H., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 21 juni 1978)

Sekreterare: Graffman, Agneta C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 6 november 1978)

Lokal: Munkbron II. Postadress: Kommundepartementei, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Kn 2.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

24. Kommittén (Kn 1978:02) för fortsatt utredning av frågan om medbestämmande för de anställda i kommuner och landstingskommuner

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 31 augusti 1978 för fortsatt utredning av frågan om medbestämmande för de anställda i kommuner och landstingskommuner m.m.:

Ordförande: Hegrelius, Olov, f. d. regeringsråd (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

 

375                        Kommittéer; Kommundepartementet    Kn;24

Ledamöter: Aspegren, Lennart, kansliråd (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Boman, Svante, hovrättsråd (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Borglund, Erik, lagman (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Gustafsson, Agne, universitetslektor (fr.o.m. den 5 okiober 1978) Neergaard, Erik A., rättschef (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

Sekreterare: Boman, Svante, hovrättsråd (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

Lokal: Departementens kommitiéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347,401 25 Göleborg, tel. växel 031/17 38 00

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Kn 3 och Kn4.

Kommittén avser alt under år 1979 avge ett betänkande i huvudfrågan. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

 

Skr 1978/79:103

376

Underbilaga

KOMMITTÉKOSTNADER

JUSTITIEDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.           1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30    ------

Lön m. m.'

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Utredningen (Ju 1973: 11) om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten Utredningen (Ju 1973; 17) om utländska över­taganden av svenska företag Ordningsvaktsutredningen (lu 1974:15) Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16) Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19) JK-utredningen (Ju 1974:20) Väktarutbildningsutredningen (Ju 1975:05) Utredningen (Ju 1976:01) om vissa frågorang.

mathållningen vid kriminalväldens anstalter Rättighetsskyddsutredningen (Ju 1977:01)

Summa

Kommitiéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62) Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rattsväsendets

informationssystem (SARI) Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) Konkurslagskommittén (Ju 1971:06) Utredningen (Ju 1972:04) ang. ny lagstiftning om

befordran med järnväg Namnlagsutredningen (Ju 1972:06) Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07) Utredningen (]u V972;12) ang. företagsinteckning Produktansvarskommittén (Ju 1973:08) Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10) Energirådet (Ju 1974:03) Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09) Varumarkesutredningen (Ju 1974:10) Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13) Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram

(RIV)

1974  års bolagskommitté (Ju 1974:21) Stiftelseutredningen (Ju 1975:01) Småhusköpkommittén (Ju 1975:02) Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)

1975  års polisutredning (Ju 1975:08) Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04) Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) (DALK) Utredningen (Ju 1976:06) om kriminalvårds­styrelsens organisation m. m.

Utredningen (Ju 1976:07) om isolering inom kriminalvården

182,5

660,6

1,0

1979:11

 

12

917,4

347,6

58,3

18

398,2

175,7

37,0

19

596,6

130,4

49,6

20

282,1

98,1

37,6

21

442,9

266,0

22,7

26

239,5

72,6

20,7

29

151,9

1,2

_

35

122,8

502,8

168,0

 

 

1 776,9

394,9

253,4

31,0

1 647,3

1979:   1

 

2

8 291,0

7,5

55,4

3

2 972,9

453,5

55,2

4

1 672,9

271,1

58,8

5

741.2

185,3

3,6

6

456,3

135.9

19,5

7

1 095,4

333,7

75,8

8

531,3

190,0

15,3

9

426,1

95,7

25,2

10

1 004,9

324,8

39,7

13

_

_

-

14

522,0

212,4

52,2

15

263,7

-

38,3

16

426,4

181,1

2,9

17

479,0

56.9

39,5

22

429,7

159.3

50,5

23

767,5

159,3

44,8

24

308,1

173,3

10,7

25

353,5

280,4

56,8

27

303,4

145,2

20,8

28

351,1

13,9

56,6

30

222,2

159,9

85,7

31

110,3

146,9

4,4

32

420,2

383,1

93,0

33

199,4

271,0

40,0

34

108,2

144,1

17,9

 

377                                                              Kommittékostnader: Justitiedepartementet

10                  11

Resersättning  Tryckning      Konsultationer   Övriga admini-   Bidrag till        Summa

strativa kost-     myndighet,

nåder                institution

m. m.

7,0                    -                        -                    190,5

 

1,0

-

-

-

_

406,9

10,8

-

-

-

-

223,5

40,0

71,9

-

2,5

_

294,4

7,4

94,0

0,3

-

_

237,4

13,2

-

-

-

_

301,9

23,8

-

-

-

-

117,1

0,2

_

5,4

_

__

6,8

30,8

73,4

-

1,5

-

776,5

27,2

239,3

12,7

4,0

-

2 555,0

12,5

-

-

0,8

—

297,7

2,8

30,0

692,8

_

100,0

888,5

36,5

56,9

-

0,7

50,0

652,8

11,2

65,8

-

-

-

406,9

6,5

-

-

-

—

195,4

4,3

-

-

-

-

159,7

20,7

-

-

0,1

-

430,3

12,1

-

-

1,1

-

218,5

10,6

-

-

0,3

_

131,8

1,3

33,9

-

-

-

399,7

9,3

67,2

0,3

0,2

_

341,6

4,8

-

-

-

-

43,1

0,1

-

-

0,2

-

184,3

14,8

_

_

0,1

 

111,3

18,8

-

-

0,2

_

228,8

10,2

-

358,4

-

—

572,7

6,9

-

-

0,2

-

191,1

32,9

38,9

110,0

0,1

—

519,1

4,7

28,2

-

0,1

_

199,0

33,6

-

-

1,7

-

105,8

9,0

-

-

0,4

_

255,0

5,7

-

-

1,7

-

158,7

44,1

-

233,5

24,7

-

778,4

37,7

-

41,7

0,2

-

390,6

25,9

-

-

-

_

187,9

 

Skr 1978/79:103

378

1

1977     åjsse.xualbrottskommitté(Ju 1977:03)
Spionbrottsulredningen (Ju 1977:04)
Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05)
Rättegångsutredningen (Ju 1977:06)
Utredningen (Ju 1977:07) om ställföreträdare

för dödsbo i vissa fall Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt Militäransvarskommittén (Ju 1977:09) Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10) Allmänna advokatbyråkommittén (Ju 1977:11)

(ABK) Tomträttskommittén (Ju 1977:12) Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13) Utredningen (Ju 1977:14) om vissa arvsrättsliga

frågor Utredningen (Ju 1977:15) om rätten till arbets­tagares uppfinningar Sjölagsutredningen (Ju 1977:16) Utredningen (Ju 1977:17) om förfarandet i vissa disciplinärenden m. m.

1978     års vallagskommitté (Ju 1978:01)
Utredningen (Ju 1978:02) om vidgad ortspress-
annonsering m. m.

LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03)

Särskild näringspolitisk delegation (Ju 1978:04)'

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

Vattenlagsutredningen (Ju 1969:58)

Kreditköputredningen (Ju 1971:05)

1971 års utredning (Ju 1971:08) om behandling av psykiskt avvikande

Utredningen (Ju 1972:05) ang. inskrivning av rätt till luftfartyg m. m.

Utredningen (Ju 1973:20) om personalens ar­betsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter

Utredningen (Ju 1974:17) ang. översyn av häktningsbestämmelserna

Brottsskadeutredningen (Ju 1974:18)

Rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07)

Utredningen (Ju 1975:09) om kvinnlig tronföljd

Lagrådsutredningen (Ju 1977:02)

Summa

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departementet

 

1979:36 37 38 39

40,1 29,2 57,8 56,8

213,8 205,1 188,8 303,0

96,7

30,5

4,4

50,9

40 41 42 43

35,1 24,1

144,1 154,7 272,9 234,9

4,4 21,4 14,5 49,7

44 45 46

-

121,3 143,9 131,3

34.3 25,4 12.2

47

-

196,2

7,3

48 49

-

107,7 82,4

17,0

50 51

-

52,6 51,8

9,0 2,1

52 53 54

-

66,7 17,4

5,6

1 379,0

7 426,3

 

1978:   3

2913,1

3,3

3,1

6

1 227,5

1,6

1,9

8

1 129,3

3,4

-

10

861,0

-

-

18

608,5

120,0

26,5

26 27 36 38 46

541,9 409,5 468,1 100,6

52,9 27,9 44,0 ./. 14,0 85,5

41,4

12,2

32,3

7,5

9,2

134,1

324,6

 

Svenska ledamöter (Ju 1967:67) i Nordiska sam­arbetsutskottet för kriminalstatistik

Nämnden (Ju 1968:67) för Europarådets kriminologiska forskningsstipendier

Nordiska ämbetsmannakommittén (Ju 1974:07) för lagstiftningsfrågor

Översyn av delgivningsverksamhetens organisation

Arbetsgrupp 1 och 2 för fortsatt översyn av kommittéväsendet

 

44,5

-

3,8

-

8,3

3,2

78,5

24,7

3,4

 

379 Kommittékostnader: Justitiedepartementet

6   7                         8                                          9                       10                    11

7.0                                                - 80,0           0,3                       -           397,8 13,0                     _      -           _          _          248,6

6.0                                                _ _                  _                      _            1993 56,7                     _      _          2,9        -           413,5

3,9                        _                  _                      _                        _                  152,4

20,9                        -                  _                                                _                  197,0

16,3                        -                   -                    0,7                         -                  304,4

14,2                        -                  _                     7j                        _                  305,9

33,6                        -                   -                    0,9                         -                  190,1

2.6                       -                    -                       -                         -                  171,9

-                   -                        -                         -                  143,5

-                   -                     0,1                         -                  203,6

16,2                        -                  _                    0,4                         -                  141,3

6.7                       -                    -                       -                         -                   89,1

7,1                        -                   -                       -                         -                   68,7

2.5                                                -                                            -                         -                   56,4

6.5                                                - 8,3          21,7                    5,5             114,4 1.6                      -       -           -           -           19,0

592,0 320,9               1525,0                          66,9                 155,5                11465,6

88,8                 -                       -                         _                     95 ->

29,6                 -                       -                         _                     337

81,3

84,7
0,4                       -                       0,4

14,8                  120,0

281,3

3.0                                         41,5

3.1                                         76,9

0,3       -                         I                               I

29,0                              492,1                       1,0                            1,3

7,8                    54,0               1,0                   0,9                       -                    158,0

84,6

156,3

./. 6,5

95,0

982,1

0,2

1,4                       -            1002,3

1,0

3,4

0,2 1 006,9

25,7

 

Skr 1978/79:103

380

1

Diverse myndigheter Diverse firmor Diver.se personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa Summa totalt

2,3 282,8

313,0 9 840,8

1,7

5,1 1913,1

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) .samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. tor samtliga departement) bestrids från ansla­get Gemensamma ändamål för departementen.

' Kostnaderna bestrids frän industridepartementets kommittéanslag. Se Kommittékostnader: Industrideparte­mentet.

 

381                                                                Kommittékostnader: Justitiedepartementet

 

6

7

8

9

10

1)

_

_

_

_

50,0

50,0

-

30,9

-

-

-

30,9

1,6

-

-

-

_

3,9

1,4

58,6

-

418,8

_

763,3

10,8

-

-

-

-

10,8

16,4

89,5

1 002,3

418,8

50,0

1895,1

764,6

1 141,8

2 541,0

491,0

205,5

16 897,8

 

Skr 1978/79:103

382

UTRIKESDEPARTEMENTET

1

2

3

 

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.          1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30---------

Lön m. m.

Dagar­voden '

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Biståndspolitiska utredningen (UD 1972:03)'     1979:2      1045,7      294,9

92,5            400,9

1 138,2                695,8

Utredningen (UD 1977:01) om det svenska
kultur-och informationsutbytet med ut­
landet                                                                4

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folk­
rättens regler om humanitet i krig                  1979:1        389,8       98,0

Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01)                  3           10,8

Kommittén (UD 1977:03) för de svenska förbe­
redelserna inför FN; s konferens om vetenskap
och teknologi för utveckling'                                 5              -             -

Utredningen (UD 1978:01) om formerna för
stiftelsen Stockholms internationella fredsforsk­
ningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhet            6              -             -

Utredningen (UD 1978:02) om utrikesrepresenta­
tionen                                                                 7              -             -

Summa                       400,6        98,0

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

Utredningen (UD 1977:02) om Sveriges utvecklings­
samarbete på industriområdet'                      1978:5             -           4.3

Summa                           -           4,3

107,3

24,7 132,0

6,9 14,1

17,3

38,3

56,7 56,7

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Beredningen för studiestöd och humanitärt bistånd till afrikanska flyktingar och nationella befrielserörelser Svenska UNlCEF-kommittén Brådskande utredningar på nedrustningsområdet

Summa

43,4 7,3

50,7

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från ansla­get Gemensamma ändamål för departementen. ' Kostnaderna bestrids av andra medel än kommittéanslaget.

 

383                                                               Kommittékostnader: Utrikesdepartementet

10                  11

Resersättning   Tryckning      Konsultationer      Övriga admini-     Bidrag till         Summa

strativa kost-        myndighet,

nåder                  institution

m. m.

99,0               91,3              97,0                     26,5                         -                   716,0

13,4                 -                   -                       14,3                         -                  453,3

112,4             91,3             97,0                    40,8                        -                1 169,3

2,7                  -                   -                        1,0                         -                   108,6

-                    -                  -                         -                           -                    14,1

0,1                  -                   -                         -                           -                     17,4

2,8                  -                  -                       1,0                         -                   140,1

60,8               31,5               9,5                     15,5                         -                   178,3

60,8               31,5              9,5                    15,5                        -                   178,3

0,9                  -                  -

8,6                  -               22,0                      -                       100,0

9,5                  -               22,0                      -                       100,0

 

Skr  1978/79:103

384

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

2

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.          1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30---------

Lön m. m.

Dagar­voden'

 

113,4 52,8

52,5 218,7

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Försvarets fredsorganisationsulrcdning (Fö 1968:20) Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02) (FGU) Utredningen (Fö 1977:04) om överföring av civil­försvarets ordnings- och bevakningsuppgiftcr till andra myndigheter

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Militära pensionsäldersdelegationen (Fö 1971:04) Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03)

(FLU-74) Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05) Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta ar­betet om kvinnan i försvaret (BKF) 1975 ärs skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) Värnpliktsinflytandekommittén (Fö 1977:01)

(VIK) Utredningen (Fö 1977:02) rörande datasystemens

sårbarhet, sårbarhetskonimittén (SÅRK) Fredstandvård -80 (Fö 1977:03) Flygindustrikommittén (Fö 1978:01) (FLIK) 1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02) (FK-78) Delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny

befälsordning (SamD NBO) Civilmilitärutredningen (Fö 1978:04) (CMU) Hälso- och sjukvård i försvaret (Fö 1978:05)

(HSF) Folkrättskommittén (Fö 1978:06)

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (Fö 1971:01)

Ledningsgruppen (Fö 1971:03) för fortsatt utveck­ling av försvarets planerings- och progiambudget-system (PPBG)

1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04)

Utredningen (Fö 1975:04) om inflytande m. m. inom värnpliktsutbildningen

Utredningen (Fö 1976:01) om statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktiga

Summa

 

1979:   1 6

3 082,2 344,2

407,2 231,0

11

_

1,1

 

3 426,4

639,3

486,

76,8

1979:   2

 

3 4

1 492,9 209,1

396,0 201,3

128,3 43,3

5

7

386,5 125,4

133,8 1,0

16,3 26,5

8

2,7

23,2

94,2

9 10 12 13

11,1

146,5

143,4

69,4

21,8

47,8 45,9 36,1

14 15

-

_.

-

16

17

-

-

-

438,4

2 713,8     1213,2

0,6

1 369,0

1978:  2

 

3 7

871,3 1 744,4

7,3

-

12

151,2

0,5

-

13

25,8

-

5,5

 

4 161,7

8,4

5,5

 

385

Konunittäcostnader: Försvarsdepartementet

 

10

11

 

Resersättning

72,0 24,1

7,0 103,1

Tryckning      Konsultationer

1,6

1,6

 

Övriga admini­strativa kost­nader

Bidrag till myndighet, institution m. m.

Summa

20,6 37,9

 

_

613,2 347,4

0,1

 

-

60,7

58,6

 

-

1021,3

 

97,8 0,9

29,7 0,2

48,8

19,1 5,0

19,3 0,7

56,3

0,2

70,4

24,8

66,1 6,1

2,0 0,2

17,1

28,1

10,2

9,7

6,7

101,6

688,2 251,6

238,1 27,9

183,3

311,9

204,7

134,5

29,2

 

221,5

56,5

70,4

171,0

2 171,0

0,6

1,4 1,4

2,0

0,2 2,2

2,0 7,3

0,5

7,1 17,5

25    Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 103

 

Skr 1978/79:103                                                                               386

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter                                                                         131,2

Diverse firmor

Diverse personer                                                                              262,3             8,5

Gemensamma kostnader                                                                       -               5,0

Utestående reseförskott

Summa                                       393,5            13,5

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids frän ansla­get Gemensamma ändamål för departementen.

 

387

Konunittékostnader: Försvarsdepartementet

 

10

11

 

0,1 6,7 2,7 8,8

18,3

287,8 287,8

0,1 0,1

131,2

0,1

277,5

295,6

8,8

713,2

 

Skr  1978/79:103

388

SOCIALDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.             1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30---------

Lön m.m.

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Barnmiljöutredningen (S 1973:08) Pensionärsundersökningen (S 1974:06) (Pu) Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07) Hälsovårdsstadgeutredningen (S 1974:08) Ledningsgruppen (S 1974:11) för försöksverksam­het inom socialvården Ledningsgruppen (S 1977:06) för narkotikafrågor Utredningen (S 1977 :08) om frågan om kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare i den öppna vården m.m. Utredningen (S 1977:09) om verksamheten vid Sta­tens bakteriologiska laboratorium (SBL) Utredningen (S 1977:11) om läkemedelsinformation Läkemedelskontrollutredningen (S 1977:18) Utredningen (S 1977:20) med uppdrag att se över priskontrollen av läkemedel

Summa

1979: 4

9

10

11

13

22

24

25 27 34

36

1  153,1

2  390,5 875,9

2 040,4

683,0 36,4

7 179,3

65,2 404,2 347,4 298,1

126,8 253,0

188,7

92,2 81,4 79,0

77,8 2 013,8

20,9

124,4

57,4

12,3 13,4

39,0

19,8

16,5

7,8

311,5

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)

Pensionskommitténs (S 1970:40)

Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)

Familjestödsutredningen (S 1974:01)

Medicinalansvarskommittén (S 1974:02)

Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdan­stalters personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEPO)

Delegationen (S 1974:05) för social forskning

Utredningen (S 1974:09) beträffande sjukvård i livets slutskede (SLS)

Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) (SSU)

Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04)

Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg

Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig

Prostitutionsutredningen (S 1977:01)

Utredningen (S 1977:02) om sjukvärdens inre organisation

Tobakskommittén (S 1977:03)

Utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbrukets omfattning

Utredningen (S 1977:07) om barnolycksfall

Utredningen (S 1977:10) om ADB inom den all­männa försäkringen m.m. (ALLFA)

Omsorgskommittén (S 1977:12)

Fluorberedningen (S 1977:13)

Utredningen (S 1977:14) om huvudmannaskap för Karolinska sjukhuset

 

1979: 1 2 3 5 6

2471,1 2 149,6 1 339,1 1 715,7

iooi;9

210,3 223,5 582,9 491,3 303,2

63,3 98,5 48,1 53,9

127,7

7 8

478,5 714,5

44,1 309,1

36,6 69,2

12

754,4

390,3

-

14 15 16

17 18

664,8 239,5 300,4

28,7 2,3

418,3 470,8 287,2 171,0 175,2

48,9 50,9 31,1 73,6 45,2

19

20

-

112,0 54,3

27,3 14,6

21

23

10,5

249,9 174,5

29,1 11,4

26 28 29

-

322,7

620,2

5,0

24,8

5,1

21,2

30

4,0

 

389                                                                Konunittékostnader: Socialdepartementet

10                   11

Kon.sultationer

Övriga admini­strativa kost­nader

Bidrag till myndighet, institution m. m.

Summa

68,4

0,8 0,1

-

77,9 782,1 599,7 397,5

11,9 8,0

0,1

2,9

-

177,3 335,5

Resersättning    Tryckning

12,7

17,1                                                                                271,5
127,1
41,9

26,2

54.8                   3,4

31,7 -                      0,1                               0,6                                    -                       260,1

0,3 -                        -                                 -                                    -                       112,3

17.9                     - _                              4,3                                    _                       120 1
13,1                     -                    39,2                              0,6                                    -                       139,7

8,8 -                        -                               1,3                                    -                         87,9

351,6 274,9                  127,6                             10,7                                    _                    3 090,1

3,3                      -                  -                     0,2                           -              777 1

50,9                 78,6              37,5                     0,2                           -                489'2

29.7                 46,1                  -                     2,1                           _                7089

46.3                     - 80,9          7,2                         -                    679;6
14,2                     97,0               -                     0,4                           -               542,5

4,7                       -                   -                         -                           -                 85,4

26,2                      -                   -                         -                           _               404,5

9,2                      -               2,7                     4,2                           -               406,4

46.0                     - -                  -                        _                     513,2
69,5                     - _               1,9                        _                      593 i

28.8                   9,1             60,8                     5,0                           -               422*0
69,2                   0,1             12,1                     1,1                           -                3-)7'l

29.5                     -                0,9                     5,6                           -               256',5

15.1                    - 75,0          1,1                         -                     230,5
3,0                     - -                 ~                         -                      71,9

12.6                24,7             28,9                     5,4                           -               350 6
9,7                  - 35,0                         .    0,4        -                     231,0

66.4                      - 262,7        0,9                         -                     677 5
110,7                     12,9          54,6                     7,1                           -               810*6

19,0                      -               1,0                     4,6                           -                 50!8

2,6                      -                   -                     1,2                           -                   7.8

 

Skr 1978/79:103                                                                               390

0,1 85,0

21,2

4,0

18,4

42,0

22,5

29,5 99,4

-

Texttelefongruppen (51977:15)                              31

Ensamförälderkommittén (S 1977:16)                     32

(THX-utredningen (S 1977:17)                               33

Beredningsgruppen för det internationella barnåret

(1978:19)                                                          35

Undersökning (S 1977: 21) av de homosexuellas

situation i samhället                                            37

1978 års tandvårdsförsäkring (S 1978:01)              38

Organisationskommittén (S 1978:02) för försäkrings­
rätterna                                                             39               -        108,4           16,0

Försöksverksamhet (S 1978:03) inom läkemedels­
området                                                             40               -             -                 -

Sjukpenningskommittén (S 1978:04)                      41               -             -

Familjevård för missbrukare (S 1978:05)                42               -             -

Summa                                         5 980,3         966,6

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

Arbetsgrupp (S 1975:05) för behandling av vissa frågor

1977:23

1978: 1

3

4

17

84,9 3 042,9 7 161,8 1 058,4 5 078,7

5,3

20,3

78,0

184,7

59,0

1,0 50,6

17,3

28

8,2

46,7

21,5

 

16 434,9

394,0

90,4

i anledning av betänkande om föräldraförsäkringen Handikapputredningen (S 1966:38) Socialutredningen (S 1969:29) Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32) Arbetsgruppen för social information (S 1975:01) Utredningen (S 1977:05) om vissa frågor rörande

sjukvård för äldre

Summa

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departe­mentet m. m.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande

703,2 625,1

70,3 31,9

14,6

80,4

112,1

4,5

1 52.9,8

106,7

9 923,5

I 475,2

(NUU) Statens handikappråd Diverse myndigheter Diverse firmor Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa

Summa totalt

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal-: och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids frän an­slaget Gemensamma ändamål för departementen.

 

391

Konunittékostnader: Socialdepartementet

 

)

7

8

1,7 1,3 8,4

0,1

0,8

8,1

36,0

19,5

0,9

8,9

-

-

8,6

0,3 0,2

0,7

10

40,0

11

22,9

6,2

151,9

128,4

30,6 108,3

133,7

 

704,5

304,6

672,4

49,7

8 728,2

 

1,2 6,8 6,7 0,8 0,8

422,2 428,4

14,5

12,4

1,8

175,1

28,7

852,4

189,6

0,5

0,3 0,8

6,5

28,6

557,5

185,5

520,0

257,8 1 555,9

 

56,5

0,1

7,9

15,9

-

853,9

56,9

91,8

1,3

116,5

_

923,5

-

-

110,0

-

2 470,6

2 580,6

-

—

-

-

-

14,6

-

-

-

-

-

84,9

-

9,1

-

237,4

-

358,6

21,7

-

-

-

-

21,7

135,1

101,0

119,2

369,8

2 470,6

4 832,2

1 219,9

1 532,9

1 108,8

431,1

2 510,6

18 202,0

 

Skr 1978/79:103

392

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

1

-1978-06-30

Dagar­voden'

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.        1977-07-01

1977-06-30

Lön m. m.'

 

1979

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)

Trafikpolitiska ulredningen (K 1972:07)

1975 års Öresundsdelegation (K 1975:06)

Sjömanspensionsutredningen (K 1975:09)

Körkortsutredningen (K 1976:02)

Utredningen (K 1976:04) om vissa bidrags- och författ­ningsfrågor avseende cykeltrafiken

Utredningen (K 1977:03) om huvudmannaskap för driften av Göta kanal

Särskild utredare (K 1978:01) med uppdrag att överväga frågan om huvudmannaskap för viss drift av Nora Bergslags järnväg

VTI-utredningen (K 1978:04). Översyn av statens väg-och trafikinstituts verksamhet och finansiering

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)

Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märk­ning av olja i fartyg (UMOF)'

Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar

Utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjlig­heterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m. m.

SMHl-utredningen (K 1977:01)

Typbesiktningsutredningen (K 1977:02)

Utredningen (K 1977:04) angående vissa container-frågor

Sjöfarlpolitiska utredningen (K 1977:05)

Särskild utredare (K 1978:02) med uppdrag att ta upp överläggningar med Stockholms läns lands­ting om flygplatsfrågan på lång sikt i Stockholms­regionen

Särskild utredare (K 1978:03) med uppdrag att se över lagstiftningen rörande säkerheten på försvarsmak­tens fartyg

Särskild utredare (K 1978:05) med uppdrag att göra en översyn av sjöfartsverkets sjökortsframställning

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

1969äisvägutredning(K 1970:35) Sjöräddningsutredningen (K 1970:42) Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08) Stockholmsregionens allmänflygutredning (K 1975:08) Brommautredningen (K 1976:03)

Summa

 

2 4 7 9 11

1033,3

2 518,7

4 307,4

260,1

195,7

114,1

261,3

71,8

81,1

229,8

32,0

131,6

228,0

55,8

42,8

12

9,1

-

35,6

15

_

5,5

19,5

28,5

21

21,8 595,6

763,6

294,0

1979: 1

 

3

539,7

-

8,5

5

572,8

106,0

43,8

6

1 802,5

338,7

113,4

3,7

18,4

232,1 24,2 21,3

3,6 30,0 41,5

23,2 14,1

10 13 14

16

17

422,0

2,2

149,8

19

20

122,8 442,9

281,8

1 584,4

37,3 11,5

13,1 0,7

62,6

3

4

7

13

17

891,9 377,0 918,9 481,4 678,8

2,4

12,1

4,7

8,3

27,5

1978

393                                                Konunittékostnader: Konununikationsdepartenientet

10                   11

Konsultationer

Övriga

admini-

Bidrag till

Summa

 

strativa kost-

myndighet,

 

 

nader

 

institution m. m.

 

 

0,7

 

 

167,6

100,7

7,5

 

-

585,0

904,4

1,0

 

./.410,0

920,1

-

1,9

 

-

154,0

./.13,2

0,6

 

-

276,9

Resersättning     Tryckning

20,8

22,4                  61,5

124,9 15,2 16,9

11,1                      _                    _                    _                          _                   46,7

9,9                      -                     2,3                 -                           ~                   37,2

2,6                      -                     _                  0,1                         -                    31,2

4,2                      -                 30,0                   -                           -                    56,0

228,0                  61,5             1024,2                11,8                 ./.410,0             2 274,7

117,9                   -                         -                 126,4

9,0                              -                           -    2,7                         -                 161,5

23,7                              -                      41,1       -                         -                 516,9

-                               -                            -     -                         -                    3,7

445,0

17,5                     -                     -                   1,9

28,8                     -                 25,6                  2,7                          -                  89'3

36,1                     -                 25,6                  2,7                          -                 2350

?n'                        -                      -                     -                          -                174,5

19,4                     -                  2,7                27,0                          -                506,1

0-4                     -                      -                     -                          -                    0,4

163,4                     -               194,8                34,4                          -             2 258,8

67,9                   -                   0,6                         -                  105,8

-                     -                     -                           -                    13,9

2,5 3,0

91,3 215,0

339,8

5,5

374,2

339,8

12,1 111,6 566,8

0,6                         -                  810,2

Skr 1978/79:103

394

1

Kostnader frän kommittéanslaget under budget­året 1977/78 för sakkunniga biträden inom departe­mentet m. m.

Stängsclnämnden (K 1976:A) Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående rescförskott

Summa

Sakkunniga i nordiskt lagstiftningsarbete m. m.

Svenska sakkunniga (K 1967:37) inom Nordisk

kommitté för trafiksäkerhelsforskning (NKT) Nordisk kommitté (K 1967:38) för transportekonomisk

forskning (NKTF) Nordiskt trafiksäkerhetsråd (K 1971:02) (NTR) Nordisk ämbelsmannakommitté (K 1971:04) för

transportfrågor (NÄT) Svenska sakkunniga (K 1971:05) inom Nordisk

kommitté för vägtrafiklagstiftning (NKV) Nordisk bilteknisk kommitté (K 1975:03) (NBK)

Summa

Summa totalt

0,2

186,3

83,0

269,5

227,6

 

475.8 333,1

46.0 0,3

274,5

-

115,4 18,8

:

-

48,8

-

2 728,9

35,4

33,2 38,7

98,8

4,3

210,4 1 115,3

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids frän ansla­get Gemensamma ändamål för departementen.

Kostnaderna bestrids av jordbruksdepartementet med 39,3 tkr. 1977/78. Kostnaderna bestrids av kommunde­partementet med 39,3 tkr. 1977/78.

 

395                                                 Konunittékostnader: Kommunikationsdepartementet

 

2,0

-

847,8

./.0,6 35,5

-

./.0,4

186,3

966,3

2,0

2,0

—

847,8

34,9

—

1 154,2

8,8

0,7

-

0,9

_

48,3

26,6 31,6

-

3,5

0,2

8,2 ./.23,5

114,2 50,6

49,6

0,2

-

3,2

-

151,8

5,7 8,7

-

:

-

-

10,0 8,7

131,0

0,9

3,5

4,3

./.15,3

383,6

529,9

436,6

2 410,1

86,0

./.425,3

6 881,5

 

Skr  1978/79:103                                                                               396

Ekonomidepartementet

Kommitténs benämning                                   Kom-         Utgifter (i tusentals kronor)

mittens-------------------------------

nr i be-      t.o.m.        1977-07-01-1978-06-30

rättelsen    1977-06-30

Lön               Dagar-

m. m.'           voden'

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

1968 års kapitalmarknadsutredmng(Fi 1969:59)                  1979:1        703,3          55,6    65,5

465,2 82,2

40,2 23,9

177,1

6,7

780,1

136,3

Kommittén (E 1976:02) med uppdrag att utreda
frågan om behovet av framtida folk- och bostads­
räkningar                                                            6          57,6

Utredningen (E 1977:02) om lönsparande                 9             -

Statistiska centralbyråns framtida behov av utrust­
ning för automatisk databehandling (E 1977:04)    11

Summa                       760,9

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet

mellan bankgiro och postgiro                         1979: 2         35,4             -             40,3

Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)                3            9,5

Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och

kapitaltillväxten                                                    4       1 120,5       731,8           55,5

Finansieringsbolagskommittén (Fi 1975:08)               5          63,4             -             42,0

Banklagsutredningen (Fi 1976:04)                            7          18,1          12,0            51,8

Utredningen (E 1977:01) ang. statistiska centralbyråns

uppgiftsinsamling                                                 8             -          104,9           28,2

Kommittén (E 1977:03) med uppdrag att utreda

med valutaregleringen sammanhängande spörsmål                10             -             -         14,2

Utredningen (E 1977 :05) angående översyn av lagen

om försäkringsrörelse m. m.                               12             -           59,2            10,0

Summa                      1 246,9       907,9          242,0

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

Utredningen om enkronemyntets metallinnehål! 1978:7

(E 1976:01)                                                                     13,8             -               6,8

1975 ärs långtidsutredning (Fi 1975: A)                             1036 9            -                 —

Summa                     1 050,7             -               6,8

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departemen­tet m. m.

Diverse myndigheter                                                             -                 -               -

Diverse personer                                                                  -             0,5               -

Gemensamma kostnader                                                       -             0,7               —

Utestående reseförskott                                                         -                 -               ~

1978 års långtidsutredning (E 1978:LU)                                  -            72,9

Summa                            -            74,1               -

Summa totalt             3 058,5        762,1          385,1

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids frän ansla­get Gemensamma ändamål för departementen.

 

397                                                     Kommittékostnader: Ekonomidepartementet

10                   11

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga admini-    Bidrag till         Summa

strativa kosl-       myndighet,

nåder                  institution

m. m.

22,5                322,3            250,0                    1,4                        -                  717,3

23,9                       -                   -                    6,4                        -                  535,7

2,1                      _                  _                       _                        „                  108,2

2,3                       -                   -                    1,4                        -                  187,5

50,8              322,3           250,0                    9,2                        -              I 548,7

-                       -                    -                      ~                         -                   40,3

33,0                      -              28,5                  16,9                         -                 865,7

5,5                  58,5                   -                       -                         -                 106,0

0,3                       -                   -                       -                         -                   64,1

6,1                      -                   -                    4,6                         -                 143,8

3,0                      -                   -                       -                         -                   17,2

-                          - -                  -                       -                         69,2
47,9                     58,5        28,5                 21,5                         -                     1 306,3

2,6                      -                  -                       -                          -                     9,4

2,6                     -                   -                       -                          _                    9,4

 

0,8 3,8

12,1

338,3

0,7 0,3

./.400,0

./.400,0

0,5

1,4

0,8

427,4

4,6

12,1

338,3

1,0

./.400,0

30,1

105,9

392,9

616,8

31,7

./.400,0

2 894,5

 

Skr  1978/79:103

398

BUDGETDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.           1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30-----------------------

Lön m. m.

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda

frågan om förvaltningen av Drottningholms

kungsgård Revisions- och rationajiseringsutredningen (Fi

1974:02) Utredningen (Fi 1974:05) angående den statUga

personalutbildningens fortsatta inriktning och

organisation Organisationskommittén (B 1978:04) för statens

arbetsgivarverk

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1979

1969 ärs punktskatteutredning (Fi 1970:57)

Mervärdesskatteutredningen (Fi 1971:05)

Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal

Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen

Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06)

Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänste­pensioner

Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03)

1976 års fastighetstaxcringskommittoe (Fi 1976:05)

Förvaltningsutredningen (B 1977:01)

Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05)

Stämpelskatteutredningen B 1977:06

Utredningen (B 1977:07) med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Väster­bottens län

Monopolutredningen (B 1977:08)

Delegation (B 1977:09) för företagens uppgiftlämnande m. m.

Dagspresskommittén (B 1978:01)

Traktamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:02)

Konsultexportutredningen (B 1978:03)

Utredningen (B 1978:05) om åtgärder vid beskattning for att främja forsknings- och utvecklingsinsatser

Förhandlare (B 1978:06) för förhandlingar med Solna kommun om vissa markfrågor, m.m.

Utredningen (B 1978:07) om realbeskattning av räntor och kapitalvinster, m. m.

Summa

 

1979: 6

9,0

-

20,8

7

138,6

125,8

9,0

8

445,5

77,1

51.4

22

81,2

1979:

112,8 173,0

26,1 28,2

94,3 41,1

72,1 50,5 82,0 226,0 28,0 27,1

210,6 267.8

476,6 139,0 748,9 62,4 129,7

17,6 16,8

94,3 180,9

731,9

117,7

25,1

21,8

2,0

202.9

 

1

564,1

2

330,0

4

-

5

1 255,5

9

525,5

10

60,7

11

380,9

12

118,4

13

56,6

14

-

15

9,4

16

 

17

-

18

 

19

_

20

_

21

-

23 24

3 492,5

719,6

25

 

399                                                      Kommittékostnader; Budgetdepartementet

10                   11

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga admini-     Bidrag till         Summa

strativa kost-       myndighet.

nåder                  institution

2,1                      -                   -                         -                         -                  22,9

0,3                      _                  _                      1,9                        _                137,0

20,3                      -              62,0                      1,3                         -                212,1

22.7                                             _                  _                     3,2                        _               372,0

15.7                                             - -                  -                         -           154,7 21,0                  13,8     -           0,5        -           236,5

103,3                    -                    -                     0,1                       -                 408,3

36.5                      -                    -                         -                       _                 345,4

'-                      -                    -                         -                       -                   72,1

100,8                    -                   ~                         -                       _                 627;9

3,8

30.6                     -               35,0                     0,1                       -                 286 7
30,2                     -               75,2                     3,6                       -               1 083,9

94,2

4,5                      -                   -                      0,2                        -                  161,5

19,6

-

32,9

0,2

~

-

-

6,0

40,0

4,9

—

109,0

15,0

-

_

1,1

-

-

-

1,1

-

-

-

0,1

164,6 203,7

893,6

133,8

26,2

23,9

421,1                  18,7            143,1                122,0                      _               4 917,0

 

Skr  1978/79:103                                                                              400

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

Utredningen (li 1959:37) om universitetens egendoms-
förvaltning                                                      1978:  1            -               -
Förctagsskattcberedningen(Fi 1970:77)                                          3         3 115,9             328,9    90,1
Utredningen (li 1971:01) om beskattning av utländ­
ska artister                                                                                   4            637,2             113,6  27,7
Livförsäkringsskattekomniittén (Fi 1971:07)                                  6          1519,2               43.0                  34,6
1972 års skatteutredningen (Fi 1972:02)                             1979:3         2971,6             447,8                118,7
Kustövervakningsutrcdningendi 1974:04)                         1978:12             249,4                11,8
1976 års kommunalekonomiska utredning

(Fi 1976:06)                                                        21        477,0        576,7          172,1

Utredningen (B 1977:02) om vissa personaladminis­
trativa inforniationsbehandlingsfrägor                      23          44,4            2,2             5,8
Utredningen (B 1977:03) om bokföringen inom

jordbruket                                                           24             -               -             15,7

Utredningen (B 1977:04) om vissa organisatoriska
frägor med anledning av olika reformer inom arbets­
rättens område                                                   25             -          106,1           27,5

Summa                               -        1 630,1         492,2

Kostnader från kommittéanslagct under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter                                                             -                 -                _

Diverse personer                                                                   _             8,1             8,8

Gemensamma kostnader                                                       -          224,3                 -

Utestående reseförskott                                                         -                 -                 -

Summa                               -          232,4             8,8

'  1 beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från ansla­get Gemensamma ändamål för departementen.

 

401

Kommittékostnader: Budgetdepartementet

 

10

11

 

5,6 46,7

245,4

125,7

2,7 58,6

34,7 133,6

1,4

68,0

310,6

84,3

0,3

-

-

0,3 0,6 1,2

0,2

5,6 837,1

176,6 80,3

761,3 11,8

1 211,9

8,3

 

2,3

19,8

 

0,4 184,1

9,9 734,2

115,1 328,8

2,3

259,0 3 371,7

 

3,6

1,8

25,5

30,9

26,4 26,4

400,0

400,0

400,0 20,5

252,5 25,5

698,5

26    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Skr  1978/79:103

402

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.           1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30---------

Lön m. m.

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK)

Skeppsholmsgruppen (U 1975:03)

Byggnadsvärdsutredningen (U 1976:02)

Förhandlare (U 1976:08) för förhandling om utformningen av en utsiällningsersättning inom det statliga området

Utredningen (U 1977:06) om vissa vårdutbild­ningar inom högskolan - VARD 77

Obligatorieberedningen (U 1977:11)

Utredningen (U 1978:02) om skyddslagstiftning rörande forskning om hybrid-DNA

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54) för universitet och högskolor (LUP-kommittéerna)

Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsrättsliga frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)

Bibelkommissionen (U 1972:07)

1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04) - LUT 74

Beredningen (U 1975:05) för internationellt utbild­ningssamarbete

Utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation och statistik för högskolan (STUDOK)

Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Styrelsen för (U 1975:17) sekretariatet för framtidsstudier'

Folkbildningsutredningen (U 1975:19)

Utredningen (U 1976:04) om läromedels­marknaden (ULÄ)

Gymnasieutredningen (U 1976:10)

Svenska delegationen av Finsk-svenska ut­bildningsrådet (U 1976:11)

Arbetsgruppen (U 1976:12) för vissa frågor rö­rande De Blindas förenings biblioteksverksamhet

Utredningen (U 1977:03) om kvinnliga skolledare

Lärartjänstutredningen (U 1977:04)

Videogramutredningen (U 1977:05)

Utredningen (U 1977:07) om museijärnvägsföreningar

Utredningen (U 1977:08) om visningsersättning

Uppslagsverkskommittén (U 1977:09)

Arbetsgruppen (U 1977:10) för samefrågor

Forskningssamverkanskommittén (U 1978:01)

Utredningen (U 1978:03) om gäststuderande m. m.

Summa

 

1979:  4

7

13

5 431,3

7,7

119,6

757,9

73,2

198,4

76,6

2,5

20,0

15

 

-

82,3

21 27

 

686,5 120,8

106,4

29

287,8

1 836,8

1 287,4

182,3

1979:   1

10 800,7

 

•)

 

_

—

3

2 959.3

138,4

3,8

5

1 616,7

1 713,4

42,8

6

3 438,7

1 256,2

111,5

8

669,9

504.4

20,7

9

507,3

379,2

30,2

10

1 262,0

657,9

35,0

11

3 566,4

739,1

_

12

1 249.1

832,2

54,0

14

333,1

1 116,5

64,8

16

345,5

1 097,8

74,7

17

14,1

-

17,8

18

 

6,8

_

19

0,9

198,5

4,2

20

21,2

788,8

61,3

21

19,1

343,5

43,2

23

 

72,2

12,7

24

 

-

13,2

25

 

93,4

16,1

26

 

59,6

2,5

28

 

94,9

-

29

-

-

-

790,8

II 380a

 

403                                                        Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

10                   11

Resersättning    Tryckning       Konsultationer     Övriga admini-     Bidrag till         Summa

strativa kost-       myndighet,

nåder                 institution

m. m.

66,3                   0,2            441,3                  20,3                          -              1362,6

-                          - -                   -                       -                     75,7
19,6                     - -               5,2                  16,0                    259,2

-                       -                    -                       -                          -                  82,3

76,0                 32,5               1,2                  32,6                          -                935,2

10,8                   0,3                   -                   5,0                          -                136,9

0,3                   0,4                   -                       -                          -                   0,7

173,0               33,4           442,5                 63,1                     16,0            2 852,6

199,7                    -                                       61,0                         -                1730,4

0,2

_

_

_

8,6 67,7

0,2

21,7

5,3 69,3

151,8

-

11,6

60,0

147,5

-

29,7

37,0

39,1

-

-

7,8

11,7

93,2

-

12,4

124,1

101,0

161,4

34,2

71,0 68,9

1,3

215,6

27,7 34,3

0,2

177,8

1 893,4

1591,1

739,3

456,3 810,2

739,1 1 306,9

1 496,9

1 275,7

45,7                     -                   -                      -                           -                   63,5

6,8

2,2

_

80,2

0,9

10,8

0,8

9,3

0,2

 

0,3

7,2

0,5

12,6

 

1,6

0,7

7,0                         -                  211,9

14,8                         -                  946,0

12,8                         -                 411,1

0,3                         -                   94,7

13,5
2,3                         -                  119,5

74,7
3,9                         -                  101,1

1059,9               199,1           440,0              390,1                        -              14 260,1

 

Skr 1978/79: 103

404

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

Organisationskommittén (U 1970:60) för högre

musikutbildning (OMUS) Organisationskommittén (U 1970:62) för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norr­land Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete (SIA)

Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta verksamheten med radio och television inom ut­bildningsväsendet

Forskningsrädsutredningen (U 1972:02)

Folkhögskoleutredningen (U 1972:08)

1973 års betygsutredningen (U 1973:01)

Utlandsskolutredningen (U 1974:03)

Forskarutbildningsutredningen (U 1974:06)

Organisationskommittén (U 1974:07) för riks­antikvarieämbetet och vissa museer

Radioutredningen (U 1974:08)

Utredningen (U 1975:01) rörande viss klinisk odontologisk verksamhet

Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen (H 75)

Biblioteks- och dokumentationssamverkans-kommittén (U 1975:06) (BIDOK)

LUP-utredning(U 1975:07)

Organisationskommittén (U 1975:08) för Umeå högskoleregion

Organisationskommittén (U 1975:09) för Uppsala högskoleregion

Organisationskommittén (U 1975:10) för Stock­holms högskoleregion

Organisationskommittén (U 1975:11) för Lin­köpings högskoleregion

Organisationskommittén (U 1975:12) för Göte­borgs högskoleregion

Organisationskommittén (U 1975:13) för Lund/ Malmö högskoleregion

Elektronmusikutredningen (U 1975:15)

Voksenåskommittén (U 1975:18)

Massmedieforskningsutredningen (U 1975:22)

Utredningen (U 1976:01) ang. praktisk-teologisk utbildning

Kulturtidskriftsutredningen (U 1976:03)

Organisationskommittén (U 1976:07) för forsk­ningsråden

Svenskt medlemsorgan (U 1976: 13) för lASA

Kommittén (U 1976:14) för att förbereda det svenska deltagandet i Unescos konferens om miljövårdsutbildning år 1977

Organisationskommitté (U 1976:16) för bildandet m. m. av Sveriges Utbildningsradio

Utredningen (U 1977:01) om skyldighet att leve­rera pliktexemplar av tryckt svensk skrift m. m.

Litteraturstödsutredningen (U 1977:02)

Summa

 

1978:  5

5 582,9

579,6

207,8

6

2 207,5

66,8

24,7

7

7 278,6

-

-

9

10 13 14 15 17

1 544,7

1  785,8

2    087,9
1 288,7

499,8 1 693,8

96,4

177,2

7,1

1,9

./.5,3

417,6

23,5 19,4

18 19

412,0 2 417,5

5,5 136,3

18,9

21

178,8

-

22,9

23

1 243,6

14,0

4,8

25 26

501,6 202,6

156,2 1,5

21,3 15,4

27

815,3

25,3

9,9

28

827,1

6,6

21,6

1978:29

1 257,9

26,3

31,0

30

687,0

8,3

24,1

31

938,0

5,6

3,8

32 34 37 40

1 113,5

96,5

42,6

543,1

6,3 13,5

6,6

27,1

41 1977:54

112,9 137,8

78,6

5,2

1978:45 50

199,9

4,3

12,7 13,5

51

12,0

20,6

29,8

52

338,9

25,6

7,6

53 54

53,0 152,9

38,1 70,5

19,0 9,5

 

 

I 991,0

573,5

 

405                                                        Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

6                      7                  8                        9                         10                   11

183,9                 46,1                2,0                  40,9                         -                1060,3

-                   -                       -                           -                   91,5

222,8                 -                       -                           -                  222,8

6,9                             -            -                      -                          -                  103,3

3,2                       223,0        4,5                   3,5                          -                  434,9

-                              -             -                   0,2                          -                     7,3

0,1                         20,9        1,0                      -                          -                   23,9

47,7                   -                      -                          -                   42,4

9,1                       189,4            -                 13,4                          -                  648,9

0,7                    1,5                 -                       -                           -                    26,6

0,5                  53,9                 -                     9,2                          -                  199,9

7,8                     -                   -                       -                           -                    30,7

52,2                     -                           -                    71,0

24,5 0,3

62,4

1,3

3,0 ./.1,6

12,3

-

-

6,9

3,0 0,6

0,4

-

5,4 0,3

5,0

1,1

-

-

8,1

-

-

1,9

2,3 0,4 0,2

2,2 18,6

12,0

6,0 0,2

268,7 15,6

54,4

37,0 58,2

38,5

19,4

43,9

32,7

12,2

6,6

5,2 78,6

0,5

0,1

17,6 13,5

13,8                 11,7                 -                     1,8

9,9

1,8

0,6                    -                   _

9,8                   0,9                  -                        1,2

57,7
91,9
303,5               902,6              73,0                  94,2                         -                3 937 8

77,7 44,9

 

Skr 1978/79: 103

406

1

Kostnader frän kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Kulturrådet

Svenska Unescorådets arbetsutskott

Ämbetsmannakommittén (U 197 1:14) for nordiskt kulturellt samarbete

Barnfilmrådet

Energi och samhälle'

Vård -76

Utredningen (UD 1977:01) angående det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet

Forskningsrådsnämnden

Arbetsgrupp för beredning av frågor rör. natur­vetenskaplig och teknisk utbildning

Omsorgsstudien'

Frågor rörande normbildning och normöverföring i skolan

Diverse myndigheter

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott

Summa Summa totalt

 

229,6 233,2

10,3

74,3

271,2

65,7

1 812,0

192,7

1,8

73,7

6,3

19,6 33,5

3.8 6,1

33,9 2.8

5,6

 

65.1 6,5

-

 

2,7

-

 

107,8 1,7

-

 

312,6

133,0

 

15 520,6

1 785,1

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från ansla­get Gemensamma ändamål för departementen. 3 Kostnaderna bestrids från anslaget Framtidsstudier (D 45).

 

407                                                        Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

6                      7                   8                        9                        10                  11

-                                              -                       -                       54,0                 54,0
27,0                              -                         -                           0,3                                   -                        111,9

16.6                                           _                   _                      _                          _                   36,2

14.6                                           -                   -                       -                           -                   50,0

-                   -                       -                      294,0                367,7

-                                              -                   -                       -                           -                     6,3

-                                              -                   -                       -                           -                   33,9

43,3                   2,9                         -                   54,6

0,2                     -                   -                       -                           -                   65,3

-                       -                   -                       -                           -                     6,5

5,2

1,0

35,3

89,3

0,4 100,0

0.1 302,4

100,0

89,3

143,7

305,7

636,4

I 224,4

1099,2

853,1

8,4

2 142,3             2 242,3

108,8

393,4

35,3

2 490,3            3 574,6

2 506,3          24 625,1

 

Skr 1978/79:103

408

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.           1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30    ------

Lön m. m.

Dagar­voden'

 

1979

24 25 27

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Utredningen (Jo 1971:08) rörande kostnaderna

för miljövården 1973 års skogsutredning (Jo 1973:06)

1973     års fiskevattensutredning (Jo 1973:07)
1975 ärs växtförädlingsutredning (Jo 1975:06)
Kommittén (Jo 1976:03) förde svenska förbere­
delserna inför FN: s vattenkonferens

Utredningen (Jo 1976:08) om karantänsverksam­heten tor djur

Utredningen (Jo 1976:11) om utbyggd avbytar­service inom jordbruket

Renhållningskommittén (Jo 1977:01)

Utredningen (Jo 1977:07) om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Sverige år 1984

Fjällsäkerhetsutredningen (Jo 1978:02)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1979

Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor

Naturvårdskommittén (Jol970:28)

Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötsel­anläggningar

Genbankutredningen (Jo 1973:04)

Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)

Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)

1974     års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)
Utredningen (Jo 1976:04) om den regionala la­
boratorieverksamheten

Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av skörde­skadeskyddet

Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljö­skyddslagstiftningen

Utredningen (Jo 1976:09) om fjällägenheter

Hjälmarutredningen (Jo 1976:10)

Djursjukhusutredningen (Jo 1977:02)

Utredningen (Jo 1977:03) om vissa utbildningsfrågor på veterinärmedicinens område

JaJct- och viltvärdsberedningen (Jo 1977:04)

Utredningen (Jo 1977:05) för förhandling om nya av­tal rörande forskning och utvecklingsverksamhet på de jordbrukstekniska och skogstekniska områdena samt rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.

Kommittén (Jo 1977:06) för vattenplanering

Bilavgaskommittén (Jo 1977:08)

 

979:3

6

7

11

18091,7

2 377,6

1 420,5

278,0

299,5 107,1 508,4 106,6

88,3 94,2 71,2 48,2

12

300,1

117,9

30,1

16

28,7

-

13,0

19

20

18,1 12,3

1,5 1,4

70,9 70,7

26 29

9,6

125,5 45,2

29,6 26,2

 

22 536,6

1 313,1

542,4

 

:  1

611,3

1,7

53,4

9

1 193,9

173,1

31,0

4

509,3

0,1

71,7

5

8

9

10

340,8 360,6 434,5 305,2

88,9

4,1

46,3

39,6

29,5

86,1

102,4

13

115,0

63,8

44,1

14

131,2

121,8

85,8

15 17 18 21

116,0

22,2

24,6

1,3

228,8

38,8

126,1

62,9 55,3 20,6 67,6

22 23

2,4

102,8

64,3 79,0

 

—

14,2

91,5

50,0

112,8

27,5

 

409                                                           Konunittékostnader: Jordbruksdepartementet

10                   11

Reseersättning  Tryckning      Konsultationer      Övriga admini-     Bidrag till         Summa'

strativa kost-       myndighet,

nåder                  institution

1,7

-

46,6

1,2

40,1

112,1

717,7

-

50,6

1,6

28,3

0,6

15,5

94,4

-

0,6

437,3

1 071,2

660,7

265,3

-                       -                     -                     1,4                          -                  149,4

4,6                     -                     -                       -                           -                   17,6

22,7 31,1

1,3 26,3

53,6

~

16,4 20,6

0,8

43,2

0,1 0,1

!03,3

236,5

889,4

4,0

150,0 129,5

215,6 92,1

3 188,7

 

1,1

-

-

-

29,6

-

60,0

-

47,7 13,0 24,8 27,2 112,6

1,2 37,3

12,0

1,2 0,2

0,1

0,7

18,5

-

-

-

43,0

-

-

1,3

39,4 91,9 15,2 17,5

1,6

105,3

0,6

14,5 13,6

2,1 1,3

56,4

0,8 0,1

56,2 293,7

121,9 52,8 143,2 154,8 274,0

126,4

251,9

331,1

186,6

268,8

85,1

240,9 94,0

 

0,1

3,2

—

_

42,3

-

11,4

0,1

7,1

1,7

8,8

2,3

 

-

17,5

50,0

245,3

140,0

300,2

 

Skr 1978/79:103                                                                               410

1                                                                   2              3              4                   5

Naturresurs-och miljöutredningen (Jo 1978:01)  1979:28             -          39,8

Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av
luftföroreningar                                                   30              -             -

Summa                      4 168,3        I 240,4        985,0

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

1975:  1

1978: 4

9

1      326,7

2    829,6
305,5

0,1

112,6

3.1

1977:12

200,2

72,3

17

59,0

-

1975:22 1978:14

7,9 528,8

2,6

1978:15 16

131,9 738,1

19,4 95;3

 

6 127,7

305,4

Jaktniarksutredningen (Jo 1968: 3 1)

1972 års jordbruksutredning (Jo 1972:04)

Emåutredningen (Jo 1974:02)                                  9          305,5         3.1              34,2

Organisationskommittén (Jo 1974:06) för beredningen av vissa frågor om den framtida organisationen av växlskyddsverksamheten

Utredning (Jo 1975:03) om åtgärder för att mot­verka de negativa effekterna av svavelutsläpp

Sakkunniga (Jo 1975:05) med uppdrag att förhand­la om inrättande av ett företag för behandling av miljöfarligt avfall

Fiskerikommittén (Jo 1975:07)                         1978:14        528,8         2,6               85,4

Utredningen (Jo 1976:01) om registrering av fritids­
båtar                                                           1978:15        131,9        19,4              47.1

Energi-och miljökommittén (Jo 1976:02)                  16         738,1        95,3              77,8

Summa                      6 127,7      305,4             244,5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

1

1 065,0 12553,1

159,7 1 467,6

11,0 17,0

 

-

273,7 72,5

-

Summa

13618,1

1 973.5

28,0

Summa totalt

46 450,7

4 832,4

1 799,9

Miljövårdsberedningen (Jo 1968: A) Miljödatanämnden (Jo 1974:A) Arbetsgrupp (Jo 1977: A) för vissa frågor om

dammbyggnader Diverse myndigheter m. m. Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från an­slaget Gemensamma ändamål för departementen.

Ang. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märk­ning av olja i fartyg av jordbruksdepartementets andel (39,3 tkr. 1977/78) redogörelsen till kommunikationsde­partementet.

 

411

Konunittékostnader: Jordbruksdepartementet

 

10

11

 

0,9

1,1 561,1

48,4

253,9

7,4

)90,0

40,7

1,1 3 286,2

 

0,1

7,4

10,2

17,5

33,2

0,2

120,0

98,2

 

./.0,2

72,3 ./.0,2

 

2,7 29,6

1,8 24,4

76,0

58,1

27,4 273,7

376,7

50,6

42,5 126,3

0,6 2,5

3,1

2,7 226,3

96,3 516,2

1 132,0

 

13,3 96,9

142,5

2 533,1

2,3 155,2

2 784,5

186,3 7 196,8

10,4

6,3

11,0

12,9

61,7 830,6

75,0

9,3

188,0

72,1

1 018,6

280,0

169,7

11,0

137,9

155,4

3 500,4

166,8

2 972,5

8 934,5

978,3

817,0

4 770,0

181,3

3 162,5

16 541,4

 

Skr 1978/79:103

HANDELSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.           1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30---------

Lön m. m.

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Hotell- och restaurangutredningen (H 1974:01)

Skrothandelsutredningen (H 1974:04)

Konkurrensutredningen (H 1974:05)

Reklamationsutredningen (H 1976:02)

Utredning om regional konsumentpolitisk verksam­het (H 1976:04)

Exportfmansieringsutredningen (H 1977:01)

Skodelegationen (H 1977:02)

Sydafrikautredningen (H 1977:04)

Utredning (H 1977:06) föt begränsning av före­tagens verksamhet i Sydafrika

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Patentpolicykommittén (H 1969:10) 1972 ärs lotteriutredning (H 1972:03) Städbranschutredningen (H 1975:02) Utvärdering av prispolitiken (H 1975:06) Insynsutredningen (H 1976:03) Utredning (H 1977:03) om utjämning av regionala och lokala prisskillnader på eldningsolja och ben­sin Sjöövervakningsutredningen (H 1977:05) Resegarantilagutredningen (H 1977:07) Serviceföretagsutredningen (H 1977:08) 1978 års tullagsutredare (H 1978:01) Utredningen (H 1978:02) om Öst Ekonomiska Byrån

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

Affärstidsutredningen (H 1975:05) Utredning (H 1976:01) om insamlingar

Summa

 

1979:   3 4 5 8

713,2 800,6 910,9 168,6

105,1

425,7 226,9 125,7

92,9

46,4 68,2

10 11 12 14

125,5

131,4

127,7

45,3

83,4 208,6 147,0 241,4

46,3 35,8 12,7 79,9

16

 

68,1

11,5

 

 

1631,9

393,7

 

1979:   1

1 046,1

-

0,7

2

1 447,0

501,6

59,3

6

325,6

213,4

-

7

282,9

195,8

104,9

9

222,7

186,5

97,0

13

110,4

335,0

18,9

15

35,2

132,6

3,0

17

 

39,4

-

18

 

-

-

19

 

-

-

20

233,8

1 102,7

 

183,7 194,9

234,2

24,2

 

234,2

24

 

413                                                             Kommittékostnader: Handelsdepartementet

10                   11

Resersättning    Tryckning      Konsultationer     Övriga admini-     Bidrag till         Summa'

strativa kost-       myndighet,

nåder                  institution

m. m.

0,1

5,4

3,9

23,1

187,4

0,4 1,9

12,5

6,0

126,1

45,3

19,4 0,2

0,4

88,8 217,7

14,8

0,2

-

235,4

207,6

308,8

19.3                 - 217,8
2,4                   - 433,5
2,1                   466,7

11,2                   -                     230,1

8,8                    -                     170,4

13,8                   -                     353,2

0,5                    -                     504,0

17.4                   -                      382,6

0,6                    -                       95,2

76,1 -                           2 853,5

 

0,2                        -                                 -     -                         0,9

4,5                  -                     606,6

8,0                  -                     609,7

4,8                                         314,6

 

41,2

-

-

1,4

 

386,9

8,6

 

0,5

4,5

-

-

10,0

0,4

 

17,8

0,5

„

-

0,4

_

4,1

0.5

-

0,9                   -                       288,9

0,3                   -                       364,6

0,9 0,4

164,8

40,2

4,5

 

46,4                   1,8            387,4                   15,3

1 787,4

 

4,0                  46,4

0,9                  30,3                 -                       0,9

4,9                  76,7                -                       0,9

74,6 266,3

340,9

 

Skr 1978/79:103                                                                                                   414

Kostnader för kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse personer                                                                              194,4              -

Gemensamma kostnader                                                                      9,9               —

Utestående reseförskott                                                                         -                 -

Summa                                               204,3              -

Summa totalt                                     3 674,7         711,7

' 1 beloppet ingår lönekostnadspälägg.

' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telet"on m. m.) samt .sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids frän ansla­get Gemensamma ändamål för departementen.

 

415

Konunittékostnader: Handelsdepartementet

 

10

11

 

2,7

12,7

-

12,7

&2,1

340.6

369,0

696,2

57,6

57,6 154,4

194.4

150.2

12,7

357,3

5 946,6

 

Skr 1978/79:103

416

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.           1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30---------

Lön m. m.'

Dagar­voden'

 

32,7

157,2

39,8

57,1

23,5

94,8 67,1

91,1

17,0

18,1

22,5

2,2

1978:10

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Lagerstödsutredningen (A 1974:07) 1974 ärs utredning (A 1974:08) om en allmän ar­betslöshetsförsäkring Utredningen (A 1974:10) om arbetskraftsförhällan-deii inom jordbruks- och trädgårdsnäringen

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksam­het i arbetsmarknadsfrågor

Sysselsättningsutredningen (A 1974:02)

Delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor

Utlanningslagsutredningen (A 1975:04)

Expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning (E HO)

Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten

Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02)

Kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.

Kommittén (A 1977:01) för översyn av anställ­ningsskyddslagstiftningen

Utredningen (A 1977:02) av vissa frågor på semester-rättens område

Översyn av yrkesinspektionens distriktsindelning (A 1977:03)

Delegation (A 1978:01) för ungdomens syssel­sättningsfrågor (DELFUS)

Kommittén (A 1978:02) om organisation för skyddat arbete m. m. (NOSA)

Utredningen (A 1978:03) av vissa frågor på arbets­området (UFA)

Utredningen (A 1978:04) om organisation för yrkes­inriktad rehabilitering (NYR)

Utredningen (A 1978:05) med uppdrag att utreda data­teknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö

Särskild utredare (A 1978:06) med uppgift att göra en utredning om fördomar och diskriminering i fråga om invandrare m. 11.

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

Utredningen (A 1975:03) om företagareföreningarna Utredningen (A 1975:01) om företagsutbUdningen Utredningen (A 1975:02) om näringshjälp m. m.

Summa

 

: 3

337,9

18,0

46.6

4

1 444,6

518,6

47,8

6

223,1

85,1

53,2

 

_

621,7

147,6

 

1979:1 2

5 7

1 140,1

4 523,8

594,7

340,3

357,9

1 664,2

89,1

307,7

8

250,1

229,3

9 10

169,9 201,8

367,4 162,5

11

643,2

1 212,8

12

-

35,0

13

-

59,9

14

-

34,9

15

-

54,5

16

-

116,3

17

-

-

18

-

18,1

19

_

-

20

623,1

4 709,6

4,0

53,6

3,1

60,7

323,5

29,8 12,3

42,1

1 238,3

235,8

 

417

Konunittékostnader: Arbetsmarknadsdepartementet

 

6

7

8

9

10

11

 

 

Resersättning

Tryckning

Konsultationer

Övriga admini­strativa kost­nader

Bidrag till myndighet, institution m.m.

Summa

0,6

28,8

5,6 35,0

2,0

2,0

65,2

597,2

143,9 806,3

 

30,5

267,8

15,0

77,3

409,9 30,9

12,3

418,8

25,0

19,8

10,1

-

-

62,3 7,6

40,0

80,2

127,8

288,6

128,2

10,8

-

18,1

3.5 57,9

3,5

74,9

4,6

0,7

3,7

3,8 2,1

83,7 1,5

0,5

0,9

87,0

150,0

1 386,0

436,9

3 079,8

173,5

493,5

266,6

608,5 279,3

2 082,2 82,4

60,4

34,9

76,1

1 583,6

 

0,1

0,1

20,5

 

670,7

769,4

702,4

180,0

1 623,0

9 278,2

 

4,1 4,1

113,6 16,3

129,9

2,0 2,0

0,3 0,3

4,0

203,4

31,7

239,1

27    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Skr 1978/79:103                                                                               418

1                                                                  2              3              4                  5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1917118 för sakkunniga biträden inom departemen­tet m. m.

4,5 26,3

15,5 5,7

20,4 0,7

382,3 48,8

-

461,9

42,3

5 853,9

855,1

Arbetsmarknadsrädet (A 1975:A)

Invandrarrådet (A 1975:01)

lLO(A1976:A)

Nämnden (I 1976:C) för styrelserepresentation (NFS)               -

Diverse firmor                                                                       -

Diverse personer                                                                   -

Gemensamma kostnader                                                       -

Utestående reseförskott

Summa                            -

Summa totalt                    -

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer även som vissa andra icke närmare beräknad lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt .sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från ansla­get Gemensamma ändamål för departementen.

 

419                                                Konunittékostnader: Arbetsmarknadsdepartementet

6                      7                  8                        9                         10                  11

 

7,6 14,0

78,3

25,7

11,1

47,3

89,4

757,1

988,7

- -                            -                15,5
0,9                          -                18,7
5,4                          -              144,4

-                   0,7

-                                                  -       -    382,3 380,6            -           440,5

-                                                  -                            -                25,7

386.9                        -          1 027,8

704,4                          569,2   1623,0         11351,4

 

Skr 1978/79:103

420

BOSTADSDEPARTEMENTET

Kommitténs benämning

Kom­mitténs ru- i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.       1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30    Lön          Dagar-

m. m.'          voden'

 

1979:  1

4 6

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Låneunderlagsgruppen (In 1966:27) Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem

ni. m. i vissa industriområden Bostadssociala delegationen (B 1975:01)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1979

Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk

riksplanering Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om

fysisk planering och bebyggelse Kartutredning 78 (Bo 1977:01) Fritidsboendekommittén (Bo 1978:01) Vattenöverledningsutredningen (Bo 1978:02)

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1978

Utredningen (B 1974:01) rör vattenkraftutbyggnader

i norra Norrland Gatukostnadsutredningen (B 1975:02)

Summa

Kostnader frän kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter Diverse personer

Summa

76,9

249,6 947,2

I 273,7

29,4

38,8 47,0 115,2

1  951,1

2  222,8 1 044,0

5 217,9

771,7 I 197,7

1979: 2

58,4

4,5 "

545,8

140,2 62,9

22,3 22.5vl

20,2 6,3

8,5 97,9

2 515,2

 

1977: 6

1 262,2

—

_

1978: 8

518,6

127,2

10,9

 

1 780,8

127,2

10,9

22,8 22,8

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr för samtliga departement) bestrids frän anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen.

 

421                                                               Kommittékostnader: Bostadsdepartementet

10                  11

Resersättning     Tryckning      Konsultationer      Övriga admini-     Bidrag till        Summa

strativa kost-       myndighet,

nåder                  institution

m. m.

9,3                       - 32,8                               -                              -                 148,4

12,1                116,4             23,1                  18,8                         -                 458,8

80,1                   0,2               5,4                  10,7                         -              1 090,6

101,5                116,6             61,3                  29,5                         -               1697,8

-                              -                        -            -                           -                 58,4

0,6                              -                        -           -                           -                   5,1

13,4

15,1

3,1

0,6

-

0,8

4,9

-

22,0

16,5

150,0                   2,4                      40,0               381,3

-                                                -                            -                 72,9

-                                                -                            -                   0,8

-                                                -                            -                 35,7

150,0                   2,4                      40,0                554,2

2,8                  48,1              50,0                    0,4

2,8                  48,1              50,0                    0,4

 

-

239,4 239,4

100,0

100,0

22,8

100,0

122,8

 

Skr 1978/79; 103

422

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.           1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30-----------------------

Lön m.m.

Dagar­voden'

 

1979:

1979:   1

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under är 1978

Utredningen (1 1975:10) om vissa frågor vid av­veckling av gruvdrift i Adakfältet Redovisningsutredningen (I 1976:02) Energikommissionen (1 1976:05)

1977     års hemslöjdsutredning (1 1977:05)
Utredningen (1 1977:07) om statsföretags

verksamhetsinriktning och mål Organisationskommittén (1 1977:08) för

bildandet av regionala utvecklingsfonder Bryggeriutredningen (I 1977:09)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av år 1978

Expertgruppen (In 1967:24) för regional ut­redningsverksamhet

Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34)

Mineralpolitiska utredningen (1 1974:02)

Energisparkommittén (1 1974:05)

Företagsdemokratirådet (1 1975:01)

Delegationen (1 1975:02) för energiforskning

Läkemedelsindustridelegationen (1 1975:09)

Norrbottendelegationen (I 1976:04)

Kooperationsutredningen (I 1977:01)

Delegationen (1 1977:02) för glesbygdsfrågor

Delegationen (1 1977:03) med uppgifi att be­handla sysselsättningsproblemen i Göteborgs­regionen

Utredningen (1 1977:06) om de internationella investeringarnas näringspoUtiska effekter

Utredningen (I 1977:10) om vissa frågor rörande standardisering

Utredningen (1 1977:11) om omställbara eldnings­anläggningar m.m.

1978     ars mät-och kalibreringsutredning (I 1978:01)
Särskild näringspolitisk delegation (Ju 1978:04)

Summa

 

8

9

11

15

77,6

67,4

1 900,1

70,9

3 929,9

52,0

26.8

20,1

496,1

11,0

17

 

166,2

6,3

18 19

 

59,3

48,2 24,5

2 045,1

633,0

4 278,3

108,3

4,7

124,6

83,0

20,9

100,8

22,7

124,4

36,1

14,4

113,2

7,7 760,8

12 036,9        1283,0

 

 

197,2

-

3

1 717,1

680,5

4

14 971,6

1 083,2

5

252,7

58,6

6

2 923,9

1 599,1

7

614,4

149,7

10

168,8

375,9

12

63,8

398,5

13

48,4

209,8

14

 

121,0

16

 

79,3

20

 

48,4

21

 

9,4

22

 

_

1979:Ju54

 

4,6

32 994,8       6 101,0

 

423                                                             Kommittékostnader: Industridepartementet

10                   11

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga admini-     Bidrag till         Summa

strativa kosl-        myndighet,

nåder                  institution

m. m.

12,8

34,5

10 814,4

4,3

551,6

2,7

117,4

12,1

47,3 5,2

92,8

11031,6

663,5

3.7                     - 12,8               -                       -                     43,3
0,5                     - 34,5           4,3                       -                   130,3

1010,7                974,2        10 814,4                551,6                     30,0          17 806,9

7.8                     -                     -                    2,7                          -                 73,5

1,1                      -              117,4                  12,1                         -               303,1

3,6                      -                47,3                  92,8                         -               251,2

6,0                      -                 5,2                       -                         -                 35,7

1033,4             974,2         11031,6               663,5                   30,0          18644,0

131,4                  57,3             445,5                105,0                  708,8             2 839,3

17,7

-

11,1

_

38,5

127,9

_

17,4

98,9

1 529,5

1 567,5

4 415,6

67,7

-

216,7

0,9

96,2

417,6

613,5

118,0

9,0

-

-

6,2

206,4

6,9

1 200,8

67,4

30,1

-

44,5

15,1

42,6

—

-

10,2

1,6

-

164,2

0,1

3,2

-

6,5

1,8

0,1

-

0,7

0,9

0,7

—

_

_

6,5

-

3,5

—

2,3

-

52,0

6,2

752,9

2 139,2

4 326,5

4 764,8

33,5

988,9

8 777,7

364,8

./. 18,2             2 927,0

187,6

1981,8

524,3

277,0

400,1

90,8

50,1

10,1 17,7 65,1

690,6           19 535,8

 

Skr 1978/79: 103

424

 

27,3 33,3

9,5 21,8 28,6

41,3 161,8

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av år 1978

STU-kommittén (1 1974:06\

SINFDOK-utredningen(l 1975:04)

Studsviksutredningen (I 1975:05)

Organisationskommittén (1 1975:06) för havs­resursfrågor

Byggkoncentralionsutredningen (I 1975:07)

Billingenutredningen (I 1976:03)

Utredningen (I 1977:04) om begränsningavan-vändningen av el för uppvärmningsändamål

Summa

Kostnader frän kommittéan.slaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Näringspolitiska rådet (! 1969:A)

Byggbranschrådet (1 1973: B)

Skogsbranschrädet (I 1973 :C)

Svensk delegation (I 1974: A) att ingå i svensk-finsk samarbetsgrupp för främjande av ekonomiskt sam­arbete mellan Sverige och Finland

Stälbranschrådet (I 1974: B)

Svensk delegation (1 1976: A) att ingå i svensk-norsk kommitté för energi- och industrisamarbete

Delegationen (I 1976:B) för informationssystemet företag-samhälle

Nämnden (1 1976:C) för styrelserepresentationsfrågor

Analysgruppen (1 1976:D) för undersökning av vissa varvsfrågor

Regionalpoliliska rådet (1 1977:A)

Teko-branschrådet (I 1977:B)

Bilindustriutredningen (I 1977:0)

KBS-projektet Kärnbränslesäkerhet (I 1978:A)

Diverse myndigheter m. m.

Diverse firmor

Diverse personer

Geniensamma kostnader

Utestående re.seförskott

Summa

 

978:   5 8 9

1 258,0 594,7 557,6

134.1

327.9

10 11 17

210,2 292,6 582,2

24.8

117:4

83,6

23

-

49,8

 

3 495,3

737,6

 

34,1

634,2

1 926,4

11,6 166,5 510,9

25,8 25,3

49,3 1 250,8

169,7

3,3 20,6

53,5

-

47,9

987,6 11,8

423,8

44,0 16,2

552,9

./.0,7

-

 

136,1 12,9

10,6 0,9

 

124,4 109,8

7,3

I 665,7

201,9

5 500,6

' 1 beloppet ingår lönekostnadspälägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från ansla­get Gemensamma ändamål för departementen.

 

425                                                              Kommittékostnader: Industridepartementet

6                      7                   8                        9                         10                   11

 

0,2 8,6

51,5 62,4

32,7

0,1 4,3

25,5

44,7 87,2

41.1

0,7

11,2

75,0

39,4

257,0

148,8

0,9                       -                 214,0

1,3                       -                 466,2

0,3                       -                    0,3

1,1                                          35.5

0,7                       -                 188,9

4.3                        -                270,3

0,8                       -                 178,8

9.4                       -               I 354,0

45,0                      -                         -                   56,6

0,2                67,2                    5,6                       -                  265,3

20,7                   1,9              321,0                   5,4                        -                 885,2

0,6

-

-

-

6,4

32,1

947,5

2,6

6,0

-

-

0,1

17,1

36,8

1 357,9

2,5

2,0

-

-

-

1,1

-

-

-

40,3

-

2,0

16,9

28,6

-

48,2

1,0

-

-

81,1

0,3

-

3,8

1 761,4

4,1

10,4

 

18,4

 

-

5,4

654,8

149,2

61,1

-

-

-

194,3

80,2

5 304,5

\81,7

3,9 1 178,9

54,0

1 882,1 16,2

./.0,7

2,0

11,7

196,2

90,7

4 050,0           4 131,4

1 769,3

160,5

919,2

61,1

4 050,0            11 684,3

 

Skr 1978/79:103

426

KOMMUNDEPARTEMENTET

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.           1977-07-01-1978-06-30
1977-06-30-----------------------

Lön m. m.

Dagar­voden'

 

3 620,2

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Indelningslagskommittén (Kn 1974:04) Utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och ad­ministrativa enheter m. m. (OPAL)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal be­redskap

1968  års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)'

1969  års psahnkommitté (U 1970:47)' Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandför­svarsutbildningen m. m.

ADB-beredningsgruppen (C 1973:06) Utredningen (U 1974:10) om andlig värd" Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01) Fögderiutredningen (Kn 1975:02) Länsdemokratikommittén (Kn 1976:04) Byräkratiutredningen (Kn 1976:05) Statskontrollkommittén (Kn 1976:06) Kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09)' Kyrkoministerns stat-kyrka grupp (U i976:15)" Länsdomstolskommittén (Kn 1977:01) Ordningsstadgeutredningen (Kn 1977:02) 1977 äis oljeskyddskommitté (Kn 1977:03) UtredningenTKn 1977:04) för översyn av lagen

om församlingsstyrelse Kommunalbesvärskommittén (Kn 1977:05) Kommunalrättsutredningen för Stockholm

(Kn 1977:06) Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) Kommittén (Kn 1978:01) med uppdrag att utreda

frägor om kommunala företag m.m. Kommittén (Kn 1978:02) för fortsatt utredning av

frågan om medbestämmande för de anställda i

kommuner och landstingskommuner

Summa

185,5

27,1 212,6

118.1

32,8 150,9

1979;

1979;  6 10

 

1

495,5

6,7

2

1 592,6

8,5

3

910,9

55,8

4

155,2

69,4

5

515,3

102,5

7

66,4

4,3

8

1 122,6

622,8

9

201,1

156,1

11

4,5

79,6

12

65,8

596,8

13

19,9

82,7

14

0,3

264,8

15

1 587,4

1 076,2

16

52,9

75,1

17

50,7

143,0

18

-

86,7

19

_

_

20

-

79,0

21

_

_

22

_

110,2

23

24

6 841,1

71,0

42,6 113,6

36,1

100,1

82,8

42,0 17,2 17,4 87,8 14,1

126,2

46,9

55,8

1,7

112,3 49,6 10,5 25,2

20,2

16,2

862,1

 

427                                                           Konunittékostnader: Konunundepartementet

10                   11

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga admini-     Bidrag till         Summa

strativa kost-       myndighet,

nåder                  institution

m. m.

4,3                  85,3                 -                       5,1                      -                    283,8

104,5                  11.1                 -                      17,7                     -                    208,7

108,8                96,4                -                     22,8                                          492,5

12,2

_

_

76,1

_

_

69,2

-

-

28,7

_

14,3

34,5

20,6

213,7

15,4

-

7,7

38,2

0,3

_

10,3

_

_

82,5

-

_

34,1

1,2

2,4

30,8

-

_

7,5

-

_

116,7

270,3

_

26,1

7,2

_

4,5

_

_

14,5

-

_

55,0

20,1                       -                  204,8

53.7                     -                   261,5

1.1                     - 155,5
1,3                     - 389,8

44,8

15,3                      -                  764,4

0,3                       -                  180,8

5.2                     -                   293,5

11.8                60,0                 753,2
0,8                  - 170,1

13,8                      -                  287,8

25,5                      -               1 601,0

0,4                       -                  158,4

0,3                       -                  158,3

0,4                       -                  126,8

2,0                               -                          -                                 _                             _                            9, T

0,7                              2,4              -                   82',1

1,8

20.3                     -                   -                       9,1                      -                    1553

625,4                299,6            238,8                  161,5                 60,0                5 867,6

 

Skr 1978/79:103

428

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1978

Utredningen (C 1970:29) om den kommunala

demokratin Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03)

Summa

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Referensgruppen för folkrörelsefrägor Ersättning till utredningsmän i indelningsfrågor Utestående reseförskott

Summa

1978:

3 469,0 463,2

3 932,2

2,0

2,0

139,1

2.8

141,9

19,8 0,5

20,3

28,1 26,9

55,0

7,1 7,1

Ang. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märk­ning av olja i fartyg är kommundepartementets andel 39,3 tkr 1977/78, se redogörelsen till kommunikationsde­partementet.

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från ansla­get Gemensamma ändamål för departementen. ' Kostnaderna har bestridits med förskott ur kyrkofonden. " Kostnaderna har bestridits av utbildningsdepartementet t. o. m. utgången av budgetårel 1977/78.

 

429

Konunittékostnader: Konunundepartementet

 

10

11

 

 

11,5 3,6

86,3 56,8

15,1

143,1

2,8

267,8 90,1

357,9

 

1,6

3,7 5,3

47,6

47,6

69,0 7,6 3,7

80,3

 

Skr 1978/79:103

430

Betänkanden utkomna från trycket under år 1978 Statens offentliga utredningar 1978

Kronologisk förteckning

5.

6.

7.

8.

9. 10. II. 12.

13.

14. 15.

16.

17. 18. 19.

20.

21. 22.

23 24. 25.

26 27. 28.

29. 30. 31.

32.

33. 34.

35.

36. 37. 38. 39. 40. 41. 42.

43. 44. 45. 46.

Stat —kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. Kn. Stat —kyrka. Bilaga 1. Kyrkans framtida organisation. Kn.

Stat —kyrka. Bilaga 2 — 12. Utredningar i delfrågor. Kn.

Skolplanering och skolstorlek. Faktare­dovisning och bedömningsunderlag. U. Föräldrautbildning. S. Ny skogspolitik. Jo. Skog för framtid. Jo. Hyresrätt 2. Lokalhyra. Ju. Ny konkurrensbegränsningslag. H. Barnets rätt. I. Om förbud mot aga. Ju. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga I. E.

Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. Arbete åt handikappade. A. Praktikfrägor-ätgärder i ett kon per­spektiv. U.

Regional  konsumentpolitisk  verksam­het. H. Energi. 1.

Öresundsförbindelser. K. Öresundsförbindelser.   Bilaga   A.   Rit­ningar. K.

Öresundsförbindeiser. Bilaga B. Konse­kvenser för företag och hushåll. K. Bemanning av fartyg. K. Energi, strukturomvandling och syssel­sättning. A. Växtförädling. Jo. Ny renhållningslagstiftning. Jo. Etablering  av  miljöslörande  industri. Bo.

Hälso- och sjukvärdspersonaien. S. Fortsatt körkortsreform. K. Kvinnors förvärvsarbete och förvärvs­hinder. A.

Arbete i jordbruk och trädgård. A. Brand inomhus. Bo. Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgif­ter. K.

Ny indelningslag för kommuner, lands­tingskommuner och församlingar. Kn. Ordningsvakter. Ju. Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. Ju.

Regional utvecklingsplanering, länspla­nering, vidgad länsdemokrati. Kn. Arrenderätt 1. Ju.

Hotell- och restaurangbranschen. H. Jämställdhet i arbetslivet. A. Föräldraförsäkring. S. Tvistlösning pä konsumenlområdel. H. Statlig personalutbildning. B. Kommunernas medverkan i sysselsätt­ningsplanering. A. Miljökostnader. Jo. Kommunall hälsoskydd. S. Allmän arbetslöshetsförsäkring. A. Att främja regional utveckling. I.

47.

48. 49.

50. 51. 52.

53.

54.

55. 56.

57. 58.

59. 60. 61. 62.

63. 64. 65.

66. 67. 68. 69.

70. 71.

72.

73.

74. 75. 76.

77. 78. 79.

80. 81.

Att främja regional utveckling. Bilage­del. I.

Konkurrens på lika villkor. B. Energi.  Hälso-miljö- och säkerhetsris­ker. I.

Ny värdutbildning. U. Svensk trädgårdsnäring. Jo. Lägg besluten närmare människorna! Kn.

Förbud mot investeringar i Sydafrika. H.

Personregister— Datorer— Integritet. Ju.

Att sambo och gifta sig. Ju. Kultur och information över gränserna. Ud.

Resor till arbetet. A.

Organisatoriska frägor inom länsstyrel­sen. Kn. JK-ämbetel. Ju.

Arbetsmarknadspolitik i förändring. A. Biståndets organisaiion. Ud. Regionalpoliliska stödformer och styr­medel. A.

Riksdagens insyn i statliga företag. I. Översyn av vallagen 1. Ju. Skolan. En ändrad ansvarsfördelning. U.

Andelsbolagslag. Ju. Nya bolagsregier m. m. Ju. Industri till Norrbotten. I. Upphovsrätt I. Fotokopiering inom un­dervisningsverksamhet. Ju. Regionsjukvården. S. Regionsjukvården.   Huvudbilaga   I   — Medicin och onkologi. S. Regionsjukvården.  Huvudbilaga  2   — Kirurgi. S.

Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m. m. Ju. Husläkare. S. Fiska pä fritid. Jo.

Stat — kyrka.      Remissammanställning. Kn.

Högre regional ledning. Fö. Långtidsutredningen 1978. E. Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning 1980. E. Bättre miljöskydd 1. Jo. Anställning  av  arbetshandikappade  i stat och kommun. Slutrapport från för­söksverksamhet i Jönköping, Piteå och Stockholm. A.

Läkaren och den svårt sjuke patienten. S.

Sjukvården i krig. S. . Instansordningen i kommunalbesvärs­mål. Kn.

Statligt företagande i samhällets tjänst. I.

Lärare — för skola i utveckling. U. Lag om preskription av skaltefordring­ar. B.

 

431

Skr 1978/79:103

Statens offentliga utredningar 1978

Systematisk förteckning

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Justitiedepartementet

Hyresrätt 2. Lokalkyra. 18]

Barnets rätl. 1. Om förbud mol aga. [10]

Ordningsvakter. |33J

Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. [34]

Arrenderätt 1. [36]

Personregister— Datorer— Integritet. |54]

Att sambo och gifta sig. [55]

JK-ämbetet. [59]

Översyn av vallagen 1. [64]

1974   ärs bolagskommitté. I. Andelsbolag­
slag. [66]

2. Nya bolagsregler m.m. [67]

Upphovsrätt 1. Fotokopiering inom under­visningsverksamhet. [69]

Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m.m. [73]

Utrikesdepartementet

Kultur och information över gränserna. [56] Biståndets organisation. [61]

Försvarsdepartemenlet

Högre regional ledning. [77]

Socialdepartementet

Föräldrautbildning. [5]

Hälso- och sjukvårdspersonalen. [26]

Föräldraförsäkring. [39]

Kommunalt hälsoskydd. [44]

Regionsjukvärdsutredningen. 1. Region­sjukvården. [70] 2. Regionsjukvården. Huvudbilaga 1 — Medicin och onkologi. [71] 3. Regionsjukvården. Huvudbilaga 2 - Kirurgi. [72]

Husläkare. [74]Läkaren och den svan sjuke patienten. [82]

Sjukvården i krig. [83]

Kommunikationsdepartementet

1975   års danska och svenska öresundsdele­
gationer. 1. Öresundsförbindelser. [18] 2.
Öresundsförbindelser. Bilaga A. Rilning­
ar. [19] 3. Öresundsförbindelser Bilaga B.
Konsekvenser för företag och hushåll.
[20]

Bemanning av fartyg. [21] Fortsatt körkortsreform. [27] Trankpolitik-kostnadsansvar och  avgifter. 131)

Ekonomidepartementet

Kapitalmarknadsutredningen. 1. Kapital­marknaden i svensk ekonomi. [11)2. Ka­pitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. [12] 3. Kapitalmarknaden i svensk eko­nomi. Bilaga 2—4. [13]

Långtidsutredningen  1978. [78]Förslag lill

undersökning om hushåll, bosläder och sysselsättning 1980. [79]

Budgetdepartementet

Slallig personalutbildning. [41] Konkurrens pä lika villkor. [48] Lag om  preskription av skattefordringar. [87]

Utbildningsdepartementet

Skolplanering och skolstorlek. Faktaredo­visning och bedömningsunderlag. [4]

Utredningen om vissa värdutbildningar inom högskolan. I. Praktikfrågor-ätgärder i ett kort perspektiv. [15] 2. Ny värdutbildning. [50]

Skolan. En ändrad ansvarsfördelning. [65]

Lärare — för skola i utveckling. [86]

Jordbruksdepartementet

1973 års skogsutredning. 1. Ny skogspolitik.

[6] 2. Skog för framlid. [7] Växtförädling. [23] Ny renhällningslagstiftning. [24] Miljökostnader. |43] Svensk trädgårdsnäring. (511 Fiska på fritid. [75] Bättre miljöskydd l.[80]

Handelsdepartementet

Ny konkurrensbegränsningslag. [9] Regional    konsumentpolitisk    verksamhet.

[161 Hotell- och restaurangbranschen. [37] Tvistlösning på konsumentområdel. [40] Förbud mot investeringar i Sydafrika. [53]

Arbetsmarknadsdepartementet

Sysselsättningsutredningen.    1.   Arbete   ät handikappade. [ 14] 2. Energi, strukturom­vandling och sysselsättning. [22] 3. Kvin­nors förvärvsarbete och förvärvshinder. [28[4. Kommunernas medverkan i syssel­sättningsplanering. [42] 5. Resor till arbe­tet. [57] 6. Regionalpolitiska stödformer och styrmedel. [62] 7. Anställning av ar­betshandikappade i stat och  kommun. Slutrapport   från   försöksverksamhet   i Jönköping, Piteå och Stockholm. [81] Arbete i jordbruk och trädgård. [29] Jämställdhet i arbetslivet. [38] Allmän arbetslöshetsförsäkring. [45] Arbetsmarknadspolitik i förändring. [60]

Bostadsdepartementet

Etablering av miljöstörande industri. [25] Brand inomhus. [30]

 

Skr 1978/79:103                                                     432

Industridepartementet

Energikommissionen. 1. Energi. [ 17) 2. Ener­gi. Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. [49]

Expertgruppen för regional utredningsverk­samhet. 1. Att främja regional utveckling. [46] 2. Alt främja regional utveckling. Bi­lagedel. [47] 3. Induslri till Norrbotten. 168]

Riksdagens insyn i statliga företag. (631

Statligt företagande i samhällets tjänst. [85]

Kommundepartemeniet

Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. 1. Stal —kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. Kyrkans framtida orga­nisation. (2) 3. Stat —kyrka. Bilaga 2- 12. Utredningar i delfrågor. [3] 4. Stal-kyrka. Remissammanställning. [76]

Ny indelningslag för kommuner, landstings­kommuner och församlingar. [32]

Regional utvecklingsplanering, länsplane­ring, vidgad länsdemokrati. (35]

Lägg besluten närmare människorna! [52]

Organisatoriska frågor inom länsstyrelser­na. [58]

Instansordningen i kommunalbesvärsmål. [84]

 

433

Skr 1978/79:103

 

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberättelsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) som publicerats sedan redo­visningen i 1978 års kommittéberättelse

(Inom klämmer anges del nummer i berättelsen, under vilket vederbörande kommitté redo-

visas)

Statsrådsberedningen 1978

!. Kommiitéhandboken

Justitiedepartementet 1977

13. Permissioner inom kriminalvärden

14. Reviderad preskriptionslagstiftning 1978

 

2.  Delgivning

3.  PM om gränsövervakning

4.  Betänkandet Bevakningspersonal [26]

5.  Betänkandet Företagsböter. En kartläg­gande undersökning av korporativt an­svar [11]

6.  Ny lag om registrering av båtar för yr­kesmässig sjöfart m.m.

7.  PM om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.

8.  Betänkandet Barnpornografi [43]

9.  PM om ändring i förköpslagen (1967:868) och expropriationslagen (1972:719) m.m.

Utrikesdepartementet

1978

1.  Lokalanställda vid utlandsmyndigheter. Rapport av en interdepartemental ar­betsgrupp

2.  Information om mellanfolkligt samar­bete och utrikespolitiska frägor

del ur allmänna arvsfonden till viss ul­värdering av handikapprådens verk­samhet

5.  d:o

6.  Internationella adoptioner — Riktlinjer och organisationsförslag

7.  Rökfria miljöer [20]

8.  Värd ulan samtycke inom socialvård och sjukvård

9.  Rapport om omsorger om psykiskt ut­vecklingsstörda [28]

10

Definitionsproblem   vid   narkolikaun­dersökningar [21] Pillerpriser [36]

Den statliga läkemedelskontrollen — Uppgifter, organisation och finansie­ring [34]

13

Läkemedelsinformationen I. Synpunk­ter och förslag [27]

14

Läkemedelsinformationen II. Bilagor [27]

15,

Hälsorisker och hälsovård för barn i daghem

16.  Telefon för döva [31]

17. Produktionsavdelningen vid statens bakteriologiska laboratorium [25]

18. Sjukförsäkringens ersättningsregler vid kommunal läkarvård m.m.

19. Den framtida arbetsfördelningen mel­lan olika personalkategorier inom tand­vården

 

Försvarsdepartementet 1978

1.  Beställningsbemyndiganden och betal­ningsmedel

2.  Gymnasial utbildning för försvaret [6]

3.  Marinen och fiygvapnet del 3 :M [1]

4.  ADB och samhällets sårbarhet [9]

5.  Rationaliseringsverksamhet m.m. inom försvarsdepartementels verksamhets­område

6.  Efterforskningsverksamheten

7.  Regler för myndigheters verksamhet vid ockupation

8.  Flygindustrikommilténs betänkande del 1(121

9.  Överföring av civilförsvarets ordnings-och bevakningsuppgifter till andra myn­digheler [11]

Socialdepartementet 1978

1.  De äldre och hälso- och sjukvärden

2.  Åtgärder mot narkotikamissbruk [22]

3.  Ekonomiskt stöd vid yrkesinriktad reha­bilitering m.m. [14]

4.  Redovisning för användningen av me-

Kommunikationsdepartementet

1978

1.  Öresundsförbindelser. Tekniska utred­ningar [7]

2.  Öresundsförbindelser.  Bilaga,  KM-rit­ningar [7]

3.  Öresundsförbindelser.   Bilaga,  HH-rit­ningar (7]

4.  Persontrafik över Öresund [7]

5.  Godstrafik över Öresund [7]

6.  Planerings- och miljö-frågor [7]

7.  Statsbidrag till cykelvägar [12]

8.  Skeppslega   till   utlänning  (Bare-Boal Charter)

9. 10.

Förslag lill sjövägsmärkesförordning Slalsövertagande   av   Nora   Bergslags Järnväg [18]

11

12. 13.

14.

Statens väg- och trafikinstitut — verk­samhet och finansiering [21] Sjömanspensioneringen [9] Statens järnvägars  separatredovisning är 1978 av det trafiksvaga bannätet Sjöfartsverkets      sjökortsframställning [22]

28    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Skr 1978/79:103

434

 

Ekonomidepartementet

1977

2.  Lägesrapport från FoB-utredningen [6] 1978

1.   Ökat lönsparande [9]

2.   Minskade uppgiftskrav på företag [8]

3.   Utredningen om ADB för SCB (statistis­ka centralbyråns framtida behov av ut­rustning för ADB-behandling) [11]

4.   Nya kapiialtäckningsregler för banker­na (7)

Budgetdepartementet

1978

1.   Betänkandet Förvaltningen av Drott­ningholms kungsgård [6]

2.   PM Beskattning av skogsbruk

3.   Rapport Myndigheters skadeståndsan­svar i vissa personalärenden m.m.

4.   Public employment in Sweden

5.   Betänkandet Översyn av vägtrafikbe-skattningen. Del I. Kilomelerskatt [14]

6.   PM Lag mot skatienykt

7.   PM Ändrade beskattningsregler för hy­resfastigheter

8.   Betänkandet Beskattningen av socker­fria konfektyrer [1]

9.   Betänkandet Förvaltningsrevision inom försvaret [7]

 

10.  Betänkandet översyn av presstödet [19]

11.  Organisation för arbetsmiljöfrägor, fö­retagshälsovård, personalutbildning m.m. inom statsförvaltningen

12.  PM Beskattning och uppbörd under krigsförhållanden

13.  Avdragsräll för utländska pensionsför­säkringspremier m.m. [10]

14.  Delbetänkandet Lokalisering av ny verksamhet till Västerbonens län, del 2. [16]

Utbildningsdepartementet

1977

22.   Samverkan mellan statens skolor för vuxna, kommunal vuxenutbildning och Hermods

23.   Förskott på studiemedel. Promemoria med förslag till ett system för förskotts­betalning av studiemedel

1978

1.   -

2.   Arbetslivserfarenhet som ett led i lärares yrkesförberedelse [6]

3.   Skolnämnds beslutsområde m.m. För­slag med anledning av utbildningsde­partementets promemoria DsU 1977:20 Medinflytande i skolan.

4.   Arbetsfältsbeskrivning. Bilaga till be­tänkandet Ny vårdutbildning (SOU 1978:50)122]

5.   Administration och ledning av en sa­misk utbildningsväg [26]

6.   De enskilda skolornas ställning inom utbildningsväsendet. Kartläggnings-och diskussionspromemoria.

7.   Synskadades bibliotek [18]

8.   Svenska videonät utomlands [21]

9.   Riktlinjer för planering av Skepps- och Kastellholmama [7]

 

10.  Utbildningsbehovet av lärare fram till år 2010

11.  Hybrid-DNA tekniken under kontroll [29]

12.  Produktions- och konkurrensförhållan-den i läromedelsbranschen [14]

13.  Produktions- och konkurrensförhållan­den i läromedelsbranschen. Bilagedel [14]

14.  Läromedelsmarknaden — kostnader för inköp av läromedel 1974—77 (14)

15.  Gymnasieskoleelevernas resor och in­ackordering — överflyttning av ansva­ret till kommunerna [10]

16.  TV-avgifter — inkassering, kontroll och avgiftsskolk [42]

Jordbruksdepartementet

1977

10.   Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning [24]

11.   Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. [24]

12.   Stöd till kollektiv skogsteknisk forsk­ning [24]

13.   Förhandlingar om renskötselanlägg­ningar m.m. Delrapport 4. Samebyar i Norrbottens län, mellersta delen. [4]

14.         Karantänsverksamheten för djur [16]
1978

1.   Utbyggd avbytarservice inom jordbru­ket [19]

2.   Statliga insatser för turism och rekrea­tion

3.   Valtenförbund för Hjälmaren [18]

4.   Data om sjörestaurering [3]

5.   Jordbruk, trädgårdsodling och fiske

6.   Lag om skötsel av jordbruksmark [9]

7.   Huvudmannaskapet för fjällsäkerheten [29]

8.   Finansiering av djursjukhus [21]

9.   Inventering och registrering av dammar och lägen för små vattenkraftverk

 

10.   Nytt siormskadeskydd för blankålsfis-ket med fasta redskap

11.   Delrapport 5. Samebyar i Norrbottens län, södra delen m.m. Slutredovisning [4

12.   Skogliga genresurser — bevarande, skötsel och utnyttjande [5]

13.   Svensk trädgårdsnäring; Rådgivning [10]

Handelsdepartementet 1978

1.   Exportkredilfinansiering [11]

2.   Prisstopp pä vissa baslivsmedel — en översyn [7]

 

2.   Hotell-och restaurangbranschen — rap­portdel [3]

3.   De svenska företagens verksamhet i Sydafrika [16]

4.   Förbud mol investeringar i Sydafrika. Sammanfattning av SOU 1978:53 på engelska [14]

5.   Handeln med skrot och begagnade bilar [4)

6.   Åtgärder mot försäljningen av dyrk-pistoler mm.

Arbetsmarknadsdepartementet

1978

1.     PM Sverige — Flyktingar, en översyn av
frågor som rör uttagning och omhänder­
tagande av fiyktingar

2.   Förvärv av svenskt medborgarskap ge­nom modern

3.   Rapporten        Arbetsmarknadsinstitut.

 

435

Skr 1978/79:103

 

Förslag till huvudmannaskap och orga­nisation inom den yrkesinriktade reha­biliteringen [18]

Bostadsdepartementet 1978

1.  Förslag lill ändring av 35 a § byggnads­lagen (1947:385)

2.  Inkomstprövning av bostadsbidrag

3.  Förenklad byggnadslovsprövning

4.  PM Kartutredning

Industridepartementet 1978

1.  Swedish Reactor Safety Sludy, Barse­bäck Risk Assessment [II]

2.  Energitillförsel, Energikommissionens alternativ [11]

3.  Säkerhetsstudie. Forsmark 3(11]

4.  Sveriges Investeringsbank AB:s framti­da verksamhet [11]

5.  A Study of Some ofthe Consequences of Hypothetical Reactor Accidents at Bar­sebäck [11]

6.  Träfiberskiveindustrin — förslag lill framlida struktur

7.  Styrmedel och energikommissionens energibalanser [I I]

8.  Styrmedel och energikommissionens energibalanser. Bilagor. Miljöförbun-del. Jordens Vänner och Fältbiologerna har på kommissionens uppdrag utarbe­tat en alternalivplan [11]

9.  Energitillförsel, Grunder och typexem­pel. Huvudtext [II]

 

10. Energitillförsel, Grunder och typexem­pel. Bilagor [11]

11. MALTE 1990. Förslag till miljörörel­sens alternativa energiplan. Huvudrap­port [II]

12. Kompletterande underlagsmaterial från hushållningsgruppen [I I]

13. Forskning och utveckling inom svensk mineralindustri [3]

14. Hälso- och miljöeffekter — energikom­missionens alternativ [II]

15. Riskvärdering [11]

16. Malmtillgångar och prospektering [3]

17. Disposal of High Active Nuclear Fuel Waste [11]

18. Svensk läkemedelsindustri — några uppgifter och synpunkter [7J

19. Förvaring av högaktivt karnbränsleav-fall. En kritisk översikt av Kärnbränsle­säkerhets (KBS)-projeklet angående slutlig förvaring av förglasat högaktivt kärnbränsleavfall (översättning av Ds I I978:I7)[111

20. Stora olyckor — Olja och Gas. Riskstu­dier och ekologiska effekter [11]

21. Kol och Miljö [11]

22. Biomassa, hälsa och miljö [I I]

23. Spridning och hälsoeffekter av luftför­oreningar [I 1]

24. Radioaktiva ämnen — hälsoeffekter och ekologiska effekter (11)

25. Kärnenergi, geotermisk energi och miljö

[111

26. Risken för och effekter av sabotage- och terrorverksamhet i samband med kraft­produktion [II]

27. Miljöeffekter och risker vid utnyttjande av energi [II]

28.  Redogörelse för granskning genom ut­ländsk expertis av rapporten kärnbräns­lecykelns slutsteg. Förklasat avfall från upparbetning [II]

29.  Yttrande över Statens vattenfallsverks ansökan enligt villkorslagen om till­stånd att tillföra reaktoranläggningen Ringhals III kärnbränsle [I I]

30.  Sveriges dellagande i forskningssamar­betet inom International Energy Agen­cy, lEA — en sammanställning och ut­värdering (DFE-rapport nr 11) [6]

31.  Samordnad vård och regionalpolitik

32.  En undersökning av vissa av följdverk­ningarna på hypotetiska reaktorolyckor vid Barsebäck (översättning av Ds I 1978:5) [11]

33.  Undersökning av svensk reaktorsäker­het. Riskbedömning för Barsebäck (översättning av Ds I 1978:1) [ 11 ]

34.  Bryggeriindustri — förslag till framtida struktur [19]

35.  Kärnkraftens radioaktiva avfall inför Ringhals III beslut [11]

36.  Radio Active Waste from Nuclear power plans: Facing the Ringhals III desision

37.  Sysselsättning och service i glesbygd [13]

38.  SIFU:s organisationsform. Principför­slag om framtida organisationsform för statens industriverks enhet för företags­utveckling (SIFU) [24]

39.  Systemleveranser till industri. Anlägg­ningsprojekt 7 problem och möjligheter för svensk tillverkningsindustri

40.  Förslag till ERU:s framtida organisa­tion (Expertgruppen för regional utred­ningsverksamhet — ERU)(I]

Kommundepartementet

1977

7.  Underställning av beslut om lån och borgen [13]

8.  Underställning av brandordning [13]

9.  Forskning rörande statskontroll av kommunerna och landstingskommuner-na[l31

1978

1.  Statliga bidrag till folkrörelser och orga­nisationer

2.  Kostnader för ordningshållning vid of­fentliga tillställningar m.m. [17]

3.  Ökat kommunalt ansvar för barnomsor­gen [13]

4.  Kommunerna och föreningslivet. Redo­visning av en enkätundersökning

5.  Utvärdering av kommunindelningsre­formen. Förslag till forskningsprogram [22]

 

Skr 1978/79:103

436

 

Nordisk utredningsserie (Nu) 1978

Kronologisk förteckning

A 1978

1.  Arbeidsmarkedspolitikkensmål ogmid-ler i Norden

2.  Telemedel

3.  Fotokopieringen vid vetenskapliga bib­liotek och upphovsrättslagstiftningen: nuläge och framlidsperspektiv

4.  Cooperation Agreements between the Nordic Countries

5.  Uthyrnings- och entreprenadföretag i Norden

6.  Villkorlig frigivning

7.  Nordisk Utredningsserie 1960-1977. Katalog

8.  Samordning av arbetsförmedlingsmeto­derna i Norden

B 1978

24. Nordisk teatersamarbejde

25 Nordkalotten — med kurs mol framti­den

26. Otillbörliga prisjämförelser i reklam (Jbh annan marknadsföring

1.  Metoder för behandling av kommunall avfall

2.  Kanlegging av undersekningsressurser i Norden for produktkontroll

3.  Jämförelsemetoder i samhällsplanering

4.  Förskoleverksamhet för barn under de tre första åren

5.  Alkoholpolitik

6.  Utbildning av vuxenutbildare — spe­ciellt för behörighelsgivande utbildning

7.  Bergenprosjektet. Et nordisk forsk-ningssamarbeid om lasreproblemer hos barn

8.  Nordiska forskarkurser 1972-1977

9.  Informationsverksamhet pä yrkesväg­ledningens område

 

0.  Karakterisering av miljödata

1.   Våra grannspråk

2.  Nordisk lederuddannelsesprojekt for hotel- og restaurationsfagei. Delrapport 2

13.

14.

15. 16.

17. 18.

Forskningens roll för social- och hälso­vårdspolitiken. Del II Inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap Filmkulturen i Norden Nordiskt     vuxenutbildningssamarbete genom radio och television Skolförvaltning i Norden 16—19-åringenes utdanningssituasjon i Norden II

19.  16—19-åringenes utdanningssituasjon i

Norden III

20

Arbetsmarknadsforskning i Norden (4

delar)

21

Sysselsättning, service, trivsel i  Kvar-

kenområdels inland 2IF. Työllisyys, palvelut, viihtyvyys Meren-

kurkun alueen sisämaan kunnissa

22.  Nyproduktionsinriktning - nya jobb

23.  Missbrukskarriärer

 

437

Personregister

Personregister till kommittéer

A

U I S2

Abel, Enno Abelson, Lars Göran

Abrahamson, Dean E.       1 II

Abramowicz, Isak      S 40,1 7

Adebäck, Sten 1.             lu 40

Adelsohn, Ulf                     E 4

Adiels, Arne                     1 14

Adler, Hans V.                 Jo 22

Adler, Lars                       S 36

Adolfsson, ErikJ.             Fö 10

Adolfsson, Marianne       Ju 46

Adolfsson, Tage V. A. Jo 15 33

Ag, Lars E.                      Ju 10

Agebro, Albin S.             Jo 8 9

Agenäs, Ingegärd E.          I 7

Agerberg, Nils                 Jo 17

Agfors, O. Gunnar            1 11

Aggebo, Claes-Göran      U 22
Agius, Roland H.

Bo 5,1 21, Kn 13

Agiert, Per Arne               Kn 7

Agnedal, P. O.                    K 3

Ahlander, DagS.              UD 4

Ahlberg, Carl-Fredrik J.     Bo 3

Ahlborg, Staffan               U 32

Åhlén, Catharina M. 1.      115

Ahlenius, Inga-Britt M. S.  111
Ahlgren, Nils U.          Jo 3 25, Bo 4

Ahlgren, Torsten V.             14

Ahlkvist, Birgitta               A 15

Ahlkvist, Ture W.                K 5
Ahlmark, Lars F.             S 37, U 12

Ahlmark, Per A.                  A II

Ahlström, Bengt                 U 2
Ahlström, Iwan             Ju 9, H 9 18

Ahlström, Per-Eric             I 11

Ahlvarsson, Lars I.      A 10 12

Ahnmé, Eva                     U 14

Ahrén, Per-Olov A.           Kn 2

Ahrfelt, Bengt                   B 18
Ahrland, Karin M.          Ju 23, A II

Alarik. Lennart              K 5 20

Albertsson, E. Birgitta         U I

Albinsson, N. Gillis          Kn 11

Albrektson, Bertil               U 5

Albrektson, Hans B.    Fö 1 14

Aldén,LarsO.T.                 Kn 2

Aldoson, LarsO.               Kn 8

Aldskogius, Göran               I 1

Alemyr, Stig R.            U 16 31

Alexandersson, Kerstin  Bo 10

Alexandersson, Olle        U 12

Alexandersson, Rune J.      U4

Alexandersson, Stefan    S 26

Algers, K. Staffan              K 7

Algrim, Torsten                 lo 7

Alkman, Leif A.            S 2. A 4

Allander, Claes C. G.         U 1

Allmér. Jan                     Ju 42

Allström, B. Greger B:son  B 2

Alm. Kerstin                     Kn 2

Alm, Leif T.                       A 16

Alm, Ove J. G.                    K 7

Almbladh, Ingrid A. M.    Ju 37

Almefelt, Paul V.              U I 3

Almgren, A. Richard          Jo 3
Almgren. Carl Eric A.

Fö 11, Jo 29

Almgren, E. E. Gunnar         13

Almquist, L.Sture B.       Kn 10

Almqvist, Gunilla              H 18

Almqvist, Håkan               A 16

Almström. Bjarne A. S 36, H 17

Alpsten, A. Börje          Ju 2 28

AIsén, HansO.                 1 12

AIsén, Sven              S I 10 19
Altahr-Cederberg, Nils M.       Ju 19

Altan. Birgitta                  U 14

Alton, Finn                         U 8

Alva, Jan A.                Ju 19 50

Amnéus, Henrik               UD 7

Anclow, Per R.    E 9, B 3 20, Bo 12

Änder, C. Peter E.           Jo 15

Anderberg. Bengt            UD I
Anderberg, Carl-Gustav B.      Kn 4

Anderberg, K. Ingvar         E 2

Anderson, Hans A. T. Kn 15 22

Anderson, K. G. Göthe  S 8 28

Anderson. Nils Erik           U 12

Andersson, A. Gösta J. Ju 17,8 19

Andersson, A. Owen          U 1

Andersson, Alf Å. H.            15
Andersson, B. E. Christer        U 28

Andersson. B. Göran        B 13

Andersson, B. Sivert        U 12

Andersson, Bengt 1.        8 18

Andersson, Bernt S. G.   Jo 22

Andersson, Bertil             U 20

Andersson, Björn J.          Bo 6

Andersson, Börje             H 18

Andersson, Carl-Erik        A 16

Andersson,Christer     K 19 24

Andersson .Curt    U D 5, U 28

Andersson. E. Axel         Kn 12
Andersson. Elis G.

S l4.Jo23.A 15

 

Skr 1978/79:103

438

 

A 2 15

E II

Fö 15

S5

UD 4

Ju 26,A 18

1 3

Fö 11

A2

U6

Kn 2

Ju 42

K 7 21

Kn 24

B 8. A 14

I 1

Jo 30,1 11

U 6

E9

U 1 27

Andersson, Folke W. L.

1 10

Andersson, Fritz A. R.

B 1

Andersson. Georg L.  UD

2 3.U 38

Andersson, Gunnar

U 12

Andersson. Gösta

U 26

Andersson. Gösta

1 10

Andersson, Gösta R.

Jo 8

Andersson. Ingemar

U 4

Andersson. Ingrid G. M.

A 11

Andersson, Ingvar H. D.

Jo 18

Andersson. J. Arne L.    Ju

1 50, Bo 8

Andersson. J. Gunnar D.

 

S I.A6, 1

3o 2,1 10

Andersson.!. Sven G.

 

Ju 16 35. B 19

Andersson. J. Thorsten

1 23

Andersson, Jan-Ake L.

Fö 4

Andersson. Johnny

 

UD 5.

S l,U 10

Andersson. Karin E.        S 35. A 11

Andersson. Karl-Erik

UD7

Andersson. Karl-Gustav

S II

Andersson. Karl-Olof

S28

Andersson, Karl Olov

B 3

Andersson. Kerstin G.   Ju

56. Kn 6

Andersson. Kerstin G. M.

A2

Andersson. Kerstin V.   Ji

1 27.A 10

Andersson. Kjell G.

1 17

Andersson. L. Arne

Jo 7 14

Andersson. L. Ingemar

B 8

Andersson. Lars

U 5

Andersson. Lars G.

Ju 42

Andersson. Leif

U 39

Andersson. Leif

Kn 22

Andersson. Lennart

U46

Andersson. Lennart F. H.

 

U 4. Jo 16

Andersson. M. Alvar

S 2. B 3

Andersson. N. G. Bertil

U 14

Andersson. P. Gustaf

Kn 17

Andersson. Pia

Bo 6

Andersson. Pär-Olof

Jo 29

Andersson, Robert

A 16

Andersson. Roland I.

S II

Andersson. S-Å. Lennart

Ju 37

Andersson. Stina S.

H 9.1 25

Andersson. Sven G.

H 2.1 17

Andersson. Sven-Gunnar

H9

Andersson. Sven-Gustav

U 12

Andersson, Sven O. M.

UD6

Andersson. Sven Åke V.

Bo 1

Andersson.Tore              U K) 12 31

Andersson. Torsten Ch.

Ju 13

Andersson. Torsten N.

Kn 2

Andersson. U. Gunnar

U 12

Andersson. Uno

U 4

Andersson. Ake E.

I 1

Andersson. Örjan

S35

Andersson-Tronbacke. Bror      H 2
Andrae. Lars                     U 33

André. Gunilla K.      Ju 36 50, S 32
André, Gunnel                    U 5

Andreasson. A. Osvald      Jo 9

Andreasson. Sture Andrén. A. Gunnar Andrén. Margareta Andrén. Äke Anefall. Bengt G. Anell. Kerstin Anell, LarsE. R. Anér, Kerstin

U 38

A 5

Ju 56,S20

Kn 2

Bo 9

U 26.I 3

UD5

Ju 13 32, UD 5,

S35, U 11 I 18

Bo 9

Fö 12

U I

H 2 7 8

U 10

B 13

K 6

Ju 40

Bo 5.1 2

A II

U 20

1 6

U 20 22

Kn 6 14

U 4. Bo 10

Ju 2

U 21

B 18

K6

U 16

A 15

S41

Angberg. Lars C. Angelin. Stig V. Angelöf. Arne Angvik. Lennart Ankers. Mikael Anneli. Johan G. Annerberg, Rolf G. Annerstedt. YlvaS. V. Annevall, Sture Antoni. Nils A. T. Apelqvist-Öberg. Edith C Appelberg. Göte Appelgren. L. Göran S. Areblad. Ann Marie Arfvidson. Agnar Arfwedson. Anders J. Arkéus. L. O. Sune Arlinger. Stig Armhoit, Roland H. Arnalid. Bengt L. Arndt. Nils Arrbäck Falk. Gunnel Arrhenius. N. Erik A.

U I.Jo28,1 11 Artin. Stellan Ärvas. ChristerG.T. Ärvas, Dag G. C. Arve-Parés. Birgit E.

Arvidsson. Ingrid H.

Arvidsson. Lars-Eric

Arvidsson. Sven

Ask. Carl J.

Askestig. H. Bertils.

Askling. Berit

Askmark, K. F. Ragnar

Asp, K. Åke

.Asp. Kenneth O. P.

Asfjegren. Lennart

Asplund. C. Christer

Asplund,Ture E. G.

Assarsson. BoS. G.

Atterfors, Kerstin

Atterwall. Göran L.

Augustsson. Arne

 

439

Personregister

 

Aulin, Olle M.            Fö 5. H 15

Axell.Göran                       1 14

Axelsson. A. Åke              Kn 8

Axelsson.Carl-Axel        U 8 20

Axelsson. K. A. Thorsten        Jo 18
Axelsson. Tord E.         A 16 18

 

Back, K.Gunnar

Fö 14

Back, Klas H.

E 1

Back, Pär-Erik

1 1

Back. Östen

I 3

Backgård. Margareta E.

A 15

Backlund. Lars P.

1 10

Backman. Gunnel

1 11

Backman. Gösta B.

K 6

Backman. Ulla-Britt

S4I

Backmann, Sven

U4 33

Backrot. Hans E. G.

Kn9

Baecklund. Lars 1.

K 5

Baekkevold, Arne E.

B9

Bagg. Aron

U 5

Bagner, Hans

H 17

von Bahr. Stig V.      Ju 23. B 23

Balsvik. Karin                     U I

Bandholz. Tommy C.-G.    K 25
Barenthin. Willi            S 9 36. U 25

Barghoitz. Percy B.            B 3

Barke. Christine               Fö 5

Barr. Mats                       S 23
Bartley. A. Osborne E 4, B 3, A 11
Baude. Annika M. C.

S3835.U 17,A II

Becker, Gunnela             Jo 34

Beckérus, 1. Margareta      All

Beckius. Carin E.               A 2

Beckman, Anita               U 16

Beckman. Lars E. A. B 16, U 1
Beckman, Lars K. A.

Ju 12 35 58. Jo 15 18

Befve. Sven G. E.             A 13

Behrman, Carl                Ju 43

Beijer, Lars Å. W.              A 2

Beijer. Rolf                        U 8

Beiming, Ragne              A 7 8

Bekeris, llmarl.                UD 4

Belfrage. H. EsbjörnG.     Kn 3

Bengmark, Stig               U 20

Bengtson, Sven F.             A 4

Bengtsson. Albert           S 39

Bengtsson, Bernt-Olof      U 1

Bengtsson. Bo A.           Jo 26

Bengtsson, C. Ola             A 5

Bengtsson, Folke L.       Ju 13

Bengtsson. Gunnar G.     Kn 1

Bengtsson, Hans            K 23

Bengtsson. K.-E. Bengt

Ju 27. S 29. A 9

Bengtsson. K. Lienriart A. U 12

Bengtsson. Karl F.            K 24

Bengtsson.T. Bertil       Ju 9 58

Bentzel. Ragnar H.               I I

Berenvik. Ove               Jo I 22
Berfvenstam. Ragnar A. G.    S 8 23

Berg. Bengt R.                  E 10

Berg. Bengt Åke        EIO, I 17

Berg, Bo-Erik                    I 19

Berg. C. G. Håkan               U9

Berg. Clary                       U 20

Berg. Folke L. V.         Ju 13 27
Berg. Hans E.                  K 18. U 23

Berg. Helge                     H 14

Berg. L. Christer              Ju 30

Berg. Marianne                U 22

Berg. Nils G.                      120

Berg. Ulf G.                      Ju 52

Bergander. Lilly K.      Ju 31. Kn 18

Bergdahl, Tommy K.            13

Berge, Lars Magnus         B 11

Bergendahl. Göran H.       1 11

Bergendal. Gunnar S.    U 9 20

Bergendal, Harald H.        A 13

Berger, Anita                    U 31

Bergérus, K. Holger E.        H 2

Bergfelt. K. Lennart         Ju 49

Berggren, Anne Marie      U 19

Berggren. Erik G. C.          Kn 8

Berggren. ErikJ. R.           Jo 25
Berggren, K. Roy      K 13. Jo 12 25

Berggren, P. Anders E.    Jo 27

Berggren. Sören V.          U 16

Bergh. Carl Herman        Ju 35

Bergh. Sten                        B 5

Bergkvist. Arne B. S.         B 17

Bergkvist. Karl                Bo 12

Bergkvist, Nils L.               S 30

Bergkvist. Ulf G. V.            Kn 4

Berglind, Hans E.              A 18

Berglind, Stig K.              Kn 12

Bergling, Nils B. V.               H I

Berglund, Bengt I.               SII

Berglund, Erik Å. R.          U 20

Berglund, Fredrik              S 29

Berglund, Frida J.              I 13

Berglund, Karl-Ymer            1 8

Berglund, Tage                 A 16

Berglund, Å. Erik R.             K 4

Berglöf. J.Sigvard C.         B 10

Bergman, Agneta             UD 7

Bergman, Björn                1 11

Bergman, Erland K. A.       A 20

Bergman, Folke                  U 4

Bergman, Knut Gunnar     K 16
Bergman, Lars          Ju 30. U 21 24

 

Skr 1978/79:103

440

 

S I 8 15 24

U 21

S25

Fö 10

B 3

Ju 7 10, H 2

Bergman. Sven-Eric Bergold, Jan Olov Bergquist, Robert Bergqvist, BoY. Bergqvist, G. Holger Bergqvist, Hans A.

Bergqvist, JanG. Ju 12, Jo 3 10
Bergqvist, Olof A 10 11 12, Kn24
Bergqvist, Sven-Runo      Kn 22

Bergstedt,TordL. H.        S I 30

Bergsten,Torsten               U 5

Bergstig, Lars H.               B 18

Bergstrand, Sten-Erik       H 19

Bergstrand-Wilson, Kerstin U 16
Bergström, Britta J.             S2

Bergström, K. Olof L.         A 13

Bergström, Knut-Elis         H 18

Bergström, N. Hans 1. E 4, A 11
Bergström, Olof W.   All 12 18

Bergström, S. Gunvor M.  Ju 11

Bergström. Svante B.          U 2

Bergström, Sven P. A.          14

Bergvall, K. Lennart             1 2

Bergvall,Olof                      S 26

Bernbro, Eva                    H 14

Berner. C. O. Örjan Jo 12, H 14
Bernhard, Harry B.               12

Bernhardsson, K. Göte       A 2

Bernitz, Ulf          Ju 7 10 24,H 5

Bernström. Bonnie L. I.      Ju I

Berntsson, Gert                U 33

Bertmar. Lars M. I.              A 3

Beskow. Ulla-Britta           U 15

Bexell.Göran                     Kn 3

Billing. Knut                       Bo 6

Billström. P. O. Frithiof       Bo 1

Birgersson. Bengt Owe

Ju 20, Kn 22
Bishop. Norman        Ju 19, S 21

Biörck, C. Gunnar W. S12,UI1
Biörnstad, Margareta        Bo 3

Bjarnemo, Åke                     I 4

Bjelle, Britta M.                  Ju 3

Bjerhammar, E. Arne         K 22

Bjering, Per A.                  Kn 8

Bjerkén,Torsten                 U I

Bjerndell, Jörgen H. Ju 42, Fö 8
Bjernstad, S. L. Börje          B 5

Bjurel, A. Bertil E.     lu 54, U 28

Bjurman, C. G. Ulf            Kn 17

Bjurström, Per Gunnar      U 15

Bjurulf, Per                          S 8

Björck, Anders P.-A.

Ju 35, U 21 39
Björck, Berndt H.        Fö 13,1 4

Björck, Staffan                    U 5

Björeman, Carl E.    UD 3, Fö 17

Björgerd. Anders                I 11

Björinder, Henry               U 14
Björk, Gunnar E.         Fö I 8 12 13

Björk, Jimmy  K 24, Jo 16 21, Kn 5

Björk, Sven E.J.                 Bo 3

Björk, Villiam E.                Jo 10

Björkegren, Carl-Erik         I 16

Björklund, Anders C. T.         Al

Björklund, Bengt T.           K 14

Björklund, Berit                U 22

Björklund, Jan O.               B II

Björkman, Fredrik               U 4

Björkman, Jan                  U 12

Björkman, Jerker        U 6 14 16 22

Björkman. K.Gösta       S 25,Jo 21

Björkman, Magnus            110

Björkman,   Marie-Louise (Malou)

K.                                     S 12

Björkman, N.G.Folke            K I

Björkman, Rune               UD 7

Björkman, Ulf L.                Kn 3

Björkstrand, Ulf                U 20

Björling. K. Gotthard E.        13

Björnberg, Kjell E.          Kn 12

Björndalen, Anders J.          U5
Björne, B.Gunnar

Ju 35. S 14 32, B 3 12, Kn9

Björnegård,Gudrun          U 20

Björneld, Lars G.              1 14

Björnesjö, Sven G.             B 5
Björnström, Björn S.       Ju 13, H 6

Bladh. Lennart W.          U 21,Jo 14

Blennow, Ingemar            K 17

Blinke, Maj-Britt                U 12

Blix, Hans M.                  UD I 3

Blixt, Olov                            S7

Block, Per H.L.                     U5
Blom, E.Göte                UD3,H 15

Blom, Hugo                         I 4

Blom, K.A.Birgitta            Ju 49

Blom, S. T. Lennart          Ju 28

Blom, Åke M.                     S 39

Blom-Nyman, K. Margot      S3

Blomberg, A. J. Lennart      K 7

Blomberg, Carl-Gunnar V. Fö 10

Blomberg, E. Gunnar      Ju 42

Blomberg, Karl-Erik G.         I 4

Blomgren, Eva M.              Fö 3

Blomgren, Lars A.            S 39

Blomgren, Sture             Ju 27

Blomkvist, Claes Göran V. Fö 5

Blomkvist, Curt B.           Ju 39

Blomkvist, N. Magnus         I 3

Blomquist, Clarence        Ju 34

Blomqvist, Egon                I 14

Blomqvist. Jerker               U 5

Blomqvist, Karen                S 5

Blomqvist, Siv                  A 16
Boalt, Carin M.              Ju 13, Bo 5

 

441

Boberg. L. Håkan

Jo II 24 26 29 31

Boberg, Leif E.                 Bo 6

Boden, Anna-Brita            Kn 3

Bodin, K. Berndt               Fö 2
Bodström, T. Lennart

Ju 13,A4 II

Bohlin, Bengt C.               B 22

Bohlin. E.Jörgen              Jo 17

Bohlin, Eva                       S 37

Bohlin, Folke                    Kn 2

Bohman. Bengt A. H.         Jo 4

Bohman, Clas                     H9

Bohman, Michael             Ju 41

Bohman, Sven                  S 26

Boivie. Marianne              S 19

Bolander. Lars                 S 28

Bolang, Carl Olof             Ju 13

Bolding. Lars Erik               1 3

Boldt, Göran B. L.             U 16
Bolin, Bert RJ.              K 13,1 6 11

Bolin, Lars A.                     Ju 2

Bolin, Åke E.J.                   Kn 5

Bolinder, S.Erik G.              A 9

Boman, Helve                   I 17

Boman, Jan E.                    1 3

Boman, Per-Olof               I 11

Boman, Ragnar Å.              E 4

Boman, Svante              Kn 24

Bondesson, Rolf                BoS

Bondestam, Anitha 1.         All

Bonnevier. Gösta             A 16

Book, Hans                      U 12

Borelius, M. Anna B.         Bo 5

Borg, Arne                       S 18

Borg, Göran K. G.        A 15 18

Borg, L. Göran                Ju 54
Borg, Per                         Ju 10,H7 9

Borggärd, Göran R.  K 2 5, H 1

Borglund, Erik                Kn 24

Borgquist, Frithiof          Fö 15

Borgström, Lena             U 31

Borgström, Roland           A 16
Bornhager, Sven-Åke (Sven) I.

B 14

Bosson-Nordbo, Maj          U 6
Boström, Curt B.          B 11 20,110

Boström, Hans                 Bo 9

Bothén, Kerstin               UD 7

Bouveng, Carl-Johan  H 11 14

Bouveng, Richard E. F.        12

Bovidson, Thure                  Bil

Boye, Yngve                       I 6

Bräde, James                 Ju 52

Brandberg, Anders          U 20

Brandberg, Arvid             U 39

Brandel, ErikJ. M.           Fö 17

Brandel, Magnus             Bo 4

 

iri-.

Personregister

Brandelius, Gunnel

Ju 44

Brandt, Erik

Jo 34

Brandt. Erik R.  '     '

B 3

Brandt. Krister

U5

Brandt, Rolf

I 21

Branting, M. Charlotte K.

A                                II.Kn 13
Bräsch, Erik O.               Jo 19, Bo 3

Bratfisch, Oswald I.         A 18
Bratthall, 1. Birgitta

S I 9 10 15 19 U 22, A 9

Bratthall. Kenneth             S 2

Bredin. Lars A. G.      E 7, B 15

Breidensjö, Monica            A 9

Breski, Lillemor                U 19

Brinck. K. IngeG.              U 20

Bring. Ove                        UD I

Brink, Stig H.E.                    12

Broberg, Björn         U 28,1 18

Broberg, K. Bertram            UJ

Brodén, E. Bertil        15 12 25

Brodén, Kerstin                1 25

Brodin, Gunnar                 122

Brodin, Katarina             Fö 13

Brodin, Sven                      H 6

Brohult, Sven F. A.          Ju 54

Broman, Lennart             U 20

Bronge, Ingemar O. L.     K 21

Broomé, N.G.Bo              Ju 46

Broström, Ulf T.F.      Fö 13 17

Browaldh, Tore                   E I

Bruce, Åke                       S 29

Bruhn, L. Gunnila             U 20

Bruhn, Sigleif (Leif) E.        B 5

Brundell, Nils-Erik               U3

Brunfelter, Ulf                 Ju 45

Brunnberg, Jan-Erik         U 30
Bruno, Gösta F.         Ju 33, K 10 13

Brunsberg, Karin D. M.    Jo 13

Brunsson, Karin M.           K 10

Brynielsson, Harry A. B.   U 37

Brynolfsson, Gustaf V.     S 15

Brändström, Bengt H.       110

Brändström, Dan A.         U 16
Brännström, Gurli (Gullan)      A 11

Brännström, Inger A.       1 13
Brännström, Roland J.

Fö  I3.J068

Broms, Jan T. R.                 A 2

Bucht, Sven F. V.         Kn 4 18

Budd, S.M.Birgitta            A 11

Burman, Bengt B.           Ju 40

Burström, Brita A.    Ju 35, B 9

Bylund, B. Erik M.                1 I

Byman.DisaK. G.                 14

Bystedt, P. Gösta           Fö 12

Bystedt, Ulla K.                  A 2

Båfält, B. Evert                B 13

 

Skr 1978/79:103

442

 

Båge, Lennart

UD 5

Båhlerud, Hillegert

U 10

Båsk, Inga-Lill

A9

Bäck, Karl-Axel

A4

Bäck, Lars E. 1.

I 1

Bäcklin, LarsR.          Fö 2,H 15

Bäckstrand, K. Göran M.      Ull

Bäckstrand, Magnus H.  14 11

Bäckström, Jan-Åke        Ju 44

Bäckström, Kerstin R. A.   S 23

Bäckström, Maja                U 6

Bäckström, N.Birger    A 10 12

Backström, O. Anders        A 1

Bäckström, Sixten            Jo 6

Bäärnhielm, G. Mauritz     Jo 4

Böhlin. Birgitta                 U 18

Böhlin, Erling                   S 38
Bökmark. Jan S.           E7 12,A16

Börestam, R. Eva L.         A 11

Börjeson, Börje                S 17

Börjeson, Peter                 A II

Börjeson, Sven              Kn 20

Börjesson, Fritz A.             K 4

Börjesson, Mats R.            Ju 2

Börresen, Tom B.                I 3

Bottiger, E. Marie A.     Ju 30, U 21

Bottiger, Lars Erik       S 25 34

Böök, Sven Åke                  E4

Calmfors, S. Hans           Kn 21

Canarp, Curt S. T.         A 1.1 I
van der Capellen. Constance     B 16

Carbell. Leif E.           Ju 14 46

Carl bom. Lars E.               K 3

Carlbom. Olof F.             Kn 16

Carlegrim, N.Erik A.          B 12

Carlhammar. Åke            Ju 48
Carlheim-Gyllensköld, Karin    S 12

Cariing. Alf G.            16 11 16

Cariing, Jan L.                    A 2

Carlman, Ingrid                U 15

Carlman, J. Holger          Ju 15

Carlman. Synnöve            S 26

Carlshamre. Nils O. G. S 15 38

Carlson, LarsO.              Fö 14

Carlson. N.Gunnar            Ju 2

Carlson. S. Svante  UD 6, A 12

Carlson, Sune                  S 36

Carlson, T. Eilerl             18 13

Carlson. Å.Lennart  B 14, H 13

Carlsson, Anna Ch.          A 15

Carlsson, Bengt E.              I 4

Carlsson, Bertil                U 20

Carlsson, Birgitta             S 38

Carlsson. Bo                    S 14

Carlsson, Bo                       III

Carlsson. Börje                 U 20

Carlsson, C. Mårten         Jo 10

Carlsson, Carl-Gustaf E.     1 14

Carlsson, G. Arne V.            A I

Carlsson, G. Rune     SI, A 2 11

Carlsson, Gösta                 S 21

Carlsson, Håkan A.           Ju 42

Carlsson, Jan M.         K 10,1 25

Carlsson, Jan-Olof       B 13,1 17 18
Carlsson, Lennart           U 4 19

Carlsson,?. Bertil               B 16

Carlsson, Per-Olof              I 20

Carlsson, Ragnar              A 16

Carlsson, Rune                  S 22

Carlsson, Stefan                  14

Carlsson, Sten-Göran        Bo 6

Carlsson, Sture E.             B 13

Carlsson, T. E. Roine     Jo 6,1 4 23
Carlsson. Ulf V.           Ju 2, Fö 9

Caristedt, J.Bertil            I 18 24

Caristedt, Roland K. E.      K 21

Carlström. A. Valdo          Jo 10

Carlsund, H. Bo H.              K 1

Carlzon, Lars                   Kn 14

Carnhagen, Göran E. T.

B 13.H 13 Cars, Hans Christian

UD 3, Fö 12, H 5
Cavallin. Jens                   UD 5

Cederberg, Thomas         Jo 34

Cederblad, Carl Olof           H 5

Cederlund, Lars Johan O.

Ju 23, H 11.1 5
Cederqvist. S. Wivi-Anne Ju 56
Cederschiöld. Carl             K 26

Cederwall. Gustav F. E.       12

Cederwall, Ulf C.       Föl, K 25

Cedmark, Jan RH.              Kn 1

vonCelsing. Elof F. H.       Fö 17

Céwe, Tord G.              Jo 12 25

Chambert. Henrik B.          Kn 5

Christensen-Sköld. Beatrice    U 28
Christofferson, Birger         U 6

Claeson, Bo                        B 8

Claeson, Tore M.              Ju 13

Claesson. Halvard             S 38

Claesson-Heljeberg, Margareta

U 19
Clarkson, Rolf A.         K 4 21 24

Colliander, Per G.             Ju 19

Conradi. Erland G. F.          Ju 9

Corell, Hans A. V.             Ju 38

Cornelius. Claes             U 4 20

Corneliusson, Einar           A 16

Corneliusson, Roy             U 20

Cosmo, O. Ingemar            A 4

Crabo, Sven                        B 2

 

 

'.v;,r.

Personregister

K 17

Danielsson, Stig A.

E7

S 15. Kn 7

Daun.StigG.

Ju 26

K6

Daun,Åke

Bo 6

A7

Davidsson, David

1 21

Fö 10,S 29

Delden, Henrik

123

U 34

Delin, P.Staffan

Jo 28

1 11

Dennis, Bengt

B 21

 

Densjö. K. A. Sören

B 18

 

Dewailly. Leon N. G.

U 5

 

Diesen, Ingrid E.

U 10

443

Grönberg. Kerstin Croné. Ulrica Cronier. Sven S. Cronstedt. NaneM. Cronström. J. N. Ru Croona. Ulf Curry-Lindahl. Kai

D

Daglund, Sven B.             Bo 4

Dahl. Gerd B.             S 38. A 2

Dahl. R.Birgitta      U 6 11,1 11

Dahl. Sonja                      U 20

Dahlander. Gunnar          U 16

Dahlberg. Helge B. Kn 6 11 13

Dahlbere. K.Thure            Ju 1

Dahlberg. L. Åke              A 1 8

Dahlberg. Lars B. L.         B 13
Dahlberg, Lars C.

Fö 13,E9, B 13. A 2

Dahlberg, Rolf 1.      K 23,1 13

Dahlbom. Bengt S.             U 2

Dahlén. Bertil V.              Jo 23

Dahlén. PerOlof (Olle)     UD 3

Dahlerus, Bo H. C.             A 3

Dahlgren, Elsa B.                 All

Dahlgren. Lars M. T.       Ju 54

Dahlgren. P. Anders B.   Jo 12

Dahlgren, Rolf O.              Ju 8

Dahlheim. Bol. G.                E7

Dahlin, Gunilla                  S 28

Dahlin. N. Åke S.              K 10

Dahllöf, Lars A.               Jo 15

Dahllöf. Urban S.        U 16 36

Dahlman, S.Ola               UD 3

Dahlqvist. Lars-Ola          U 10

Dahlsten. Gösta O. L.       Ju 6

Dahlsten. Ulf L.           E 4. H 7

Dahlström. BoS.               Jo 8

Dahlström. Gunnar          S 27

Dahlström, Gösta E.      16 11

Dahmén, Erik V. H.             H7

Daimar, Margot                  A 2

Dalen. Ingrid K.      U 10, Bo 6

Daléus, C. E. Lennart     Jo 28
Damgren, H. G. Fredrik

Jo 2                    15 28, Kn 11
Danell, C. Georg V.

Ju 24, Fö 12. K 1

Dangården, Birgitta Bo 10,1 4

Danielson. Gunnar H.        A 9
Danielson, Nils-Gustaf F.       16 11

Danielson, Åke                Kn 7

Danielsson, Birger              S7

Danielsson. C. Bertil          E 7

Danielsson, Georg      E 6, A 2

Danielsson, Lars             S 42

Dillner-Thorsson, Monica A. M.

U 7 Dimos-Asplund. Antigone        A 11

Djerf, Olof                           I H

Djurberg. Maj                   UD 7

Djärv, Sigbritt                   U 20

Domargård. Tord V.        Kn 22

Domvall. E. Göte               Kn 4

Douglas. Jacob L.               K 6

Drangel, Bo F.E.              Ju 24

Drangert, Jan Olof            U 20

Dreber, I. Agneta        S 16. All

Dreber, Ulf P.                    K 13

Dreiwitz, BoG.                 Fö 13

Dryselius, Harald S.         Ju 38

Du Rietz, Gunnar               125

Du Rietz, Lars B.               U 19

Dufwa, Bill W.                    Ju 9

Duker, Jan-Peter                 H8

Dunge, Per                        I 19

Dyhre, A. Gunnar              Jo 7

Döös, Sten-Olof                 U 8

Ebbeson. Ulf                     U 17

Eckerberg. Ingela      S 27 34 36

Eckerberg, Per A.             Ju 12

Eckerdal, A. Ingmar          Bo 6

Eckerdal, Lars H.              Kn 2

Eckered, Thomas               1 11

Eckersten. Ivan E.            Ju 25

Edam, Carl Tomas H;son S 35, U 4
Edberg, Rolf F.                 Ju 13

Edelholm, Olof Gunnar (Olle)

U 10 12
Edenfelt, Annika               U 20

Edenman, Ragnar H. L.     U 13

Edin, Karl-Axel                     I 6

Edin, Per-Olof               A 2, E 4

Edling, A. Roland      Ju 12, B 10

Edling, N.Axel         Ju 7 9 46 49

Edling, Nils P.J.                Kn 15

Edlund, C. Bertil       B 3 20, A 5

Edlund, S. Lisbeth             Jo 7

Edman, Kurt E.                   8 7

Edman, Stefan                   U 5

Edmar. A. E. Desirée        UD 3

Edmark, Kerstin               Ju 39

 

Skr 1978/79:103

444

 

Edmén, Lars H.

Fö 3 7

Edner. T. Margareta

A 11

Edner. T. Margareta

A 11

Edsta, Björn O.

B 18,19

Edstedt, Ulf

S36

Edslrand. Karl-Ingmar B 1,H 13

Edslrand, Märta                S 25

Edström, Lennart N.          Fö 3

Edström, N. Anders T.          I 1

Edström, Rune                 Ju 42

Edström. Sven-Olof            I 10
Edvardsson, P. Einar

S 1441, A4

Edwall. Ingvar                  U 21

Edwall. Pehr A. R.             Kn 2

Edwardsson, Roland        U 20

Edwinson, Vanja A. M.  Jo 3 24

Eek. Karin                         S 23

Egardt,Peter A. N.            U 20
Egebäck. Karl-Erik K 14, Jo 27
Egelstedt. IngemarT. A.

Fö 10. A 16 18

Eggert. Arthur                   A 16

Egnell. S.Jan-Erik              Fö 7

Egneus. Hans                  Jo 28

Egstedt. Hans B.                K 5

Ehn, Bengt                      Jo 13

Ehnmark. Anders             Ju 43

Ehrenberg. Carin M. S.      Jo 5

Ehrengren, K. Lennart       Jo 1

Ehrenpreis, Dag               UD 2

Ehrling, G. O. Ingvar Fö 14, B 7

Ehriing,GuyS.P.                 A 15
Ehrner-Samuel, Harriet S. K.     U 1

Eidem, Ingmar                   I 11

Eidem, Rolf I.                       E4

Einhorn, Jerzy              S 12 33
Ejerhed, Anders G.        U 16. Jo 28

Ek. Bengt                          S 38

Ek. C. Olof                           12

Ekberg, J.Göran               Ju 13

Ekberg, K. Gustav            K 14

Ekberg, Karl-Henrik         Ju 30

Ekberg. Leif                      S 14

Ekberg, Sewon                S 19

Ekberg. Valter                    S 9

Ekblad, Carl E. A.              Jo 4

Ekdahl, Bertil            S 37, H 8

Ekdahl, Lennart               UD 7

Ekeberg, Per Olof        A 10 16

Ekedahl, N.A.Gunnar       Jo 13

Ekelius, Wåge                     U4

Ekelund. Hans E. B.          K 15

Ekelund, Ulla G.           Fö 5 13

Ekenberg, Anders            Kn 3

Ekenberg. Bengt     U 28.1 18

Ekendahl, Bengt G. M.      Jo 4

Ekevärn, Gunnar                 13

Ekholm, Birgitta Maria (Brittmari)

U 10 30

Ekholm, Lars V.           S 1,U 22

Ekholm, Mats                    U 19

Ekinge, Bernt A.                  A 4

Eklindh. Kenneth              U 21

Eklund. E. Sven-Olof         K 14

Eklund. Harald                    U 6

Eklund. K. Ronnie                U 1

Eklund. Karl                        U 4

Eklund, Lennarts. G.            17

Eklund. Margareta            U 20

Eklund, Solveig                    U6

Eklund. Svea 1.           U 16 22

Eklundh,ClaesG. B.     Ju 35 43

Eklycke, S.Lars G.            Ju 39

Eklöf, Kurt. G. A.       E I 5 7 10

Ekman. Jan E. H.                EIO

Ekman. Kerstin M.             Fö 5

Ekman, Lena B.                 Ju 3

Ekman, Rolf GE.               Ju 50

Ekman. Stig Rune               U I

Ekstam, Gunnar E.  Ju 2 33, Hl

Ekstedt. Olle U.-E.           Ju 38

Ekström. Allan                    H 8

Ekström. Bert                    I 19

Ekström, Bert O.       B 11.1 19

Ekström, E. Bengt A.         Fö 1
Ekström. E. Sören

U 11.Jo II 23 2631.Bo9

Ekström, Georg G.          Jo 13

Ekström, John E.              K 17

Ekström. Solweig             U 12

Ekström. Ulf                        H2

Ekwall. Thomas F. H.           E6

Elfving, Jack O. H.             Kn 8

Elfving, L.Arne R.              Fö 6

Elfwendahl, Bo                 S 40

Elfwing. H. Ingemar            I 6

Elghuvud. Gösta E.          K 19

Elgqvist-Saltzman, Inga      U9

Eliason, S.Olof          U 22, A 9
Eliasson. Anna B.

UD 5. Bo 6,1 15

Eliasson, Bengt E.          Ju 45
Eliasson, Björn E. A.

Ju 20, Fö 8.1 4

Eliasson. C. Gunnar          125
Eliasson, E. Ingemar A 5 15, Bo 10

Eliasson, Jan K.    UD 4, Fö 13

Eliasson. Lars M.     I 12. Kn 8

Eliasson. Per-Erik    U 2. Jo 20

Eliasson. Rolf E.                 K 5

Elison, Magnus L.             Bo 2

Elling, Monica                   U 20

Ellwerth, LenaB.                 16

Elmberg, Henrik B. C.       A 11

Elmer, Anders B.  H 8,A 12 13

 

445

Personregister

 

Elmer, Björn Å.                 Jo 12

Elmhammer, Nils E. I.  Ju 2, S 8 16
Elmhorn. Kerstin M.          U 21

Elmquist, Eva C. E.              16

Elmqvist, Fred                   U 10

Elmstedt, Claes Y.      U 20. A 4

Elmstedt, K. Erik           A 10 12

Elsässer, Björn A.                I 1

Elvander. Nils                     U 4

Elvin, Stig                          U 28

Elwien. Folke                     S 18

Emmelin, Lars                  Jo 28

Enf lo Jensfelt, Cecilia      Boll

Engberg, Lars E.               K 22

Engberg, Peter O.             U 12

Engblom, Göran               UD 7

Engdahl, K. Anders F.

Ju 2 44 52, B 22 Engdahl, O. Roland

K 3,Jo32,H 15, Kn 18
Engelbrecht, Per-Ove     A 2 16

Engellau. Patrik                U II

Engerstam, Claes M.           14

Engfeldt. Lars-Göran       UD 3

Englund, K. Svante 1.      S 38, B 24
Englund, Åke                      H 9

Englund-Ghai, Karin          U 26

Engman, HansO. R.          Ju 12

Engman, JanG.      S 25 26, U 18

Engman. Ove                 U 4 14

Engman, Sven B.              K 21

Engqvist. Lars F.       Ju 13,1 II

Engqvist, Olle                   U 36

Engstrandh, P. Torgny B.  K 25

Engström, Arne V.              S 8

Engström, Johan      Ju 52. B 19

Engström, Lars-Göran       Ju 3

Engström. Odd E. L.          B 13

Engström. Olle                 UD 2

Engström. Åke                  U 12

Engvall, Bertil                      I 3

Enlund, Eric P.            E 10, B 3

Enocksson, Sten Arne      U 30

Enquist, N. Daniel              U 1

Enroth, Stig                        I 19

Erici, Bernt H.                     A 4

Ericson, E. Gerhard H. Jo 7, Kn 17
Ericson, Hans E.               K I 4

Ericson, Sture T.     Ju 16, UD 3

Ericsson, Brit-Marie L. B.    Ju 6

Ericsson, Gunnar     Jo 25. Bo 8

Ericsson, Gösta               UD 5

Ericsson, K. Georg V.

Kn 15 16 21
Ericsson, Kjell U.             Kn 13

Ericsson, Lars Eric      Jo 20. Kn 22
Ericsson, M. Inger-Britt      K 4

Ericsson. Mats Y.             Jo 18

Ericsson, Nils E.                 S 1

Ericsson, Per-Inge           K 23

Ericsson, S. Bö                Ju 42

Ericsson, Ulf A.                UD 3

Ericsson, Ulf E.                  A II

Ericsson, Ulla Bella          U 20

Ericsson Köhler. Ella       Ju 39

Eriksson, A. A.Tage          E 12

Eriksson, A. E. Ingemar   1 10

Eriksson. B. Allan              Fö 9
Eriksson. B. Sune

A 2 15,Bo4, Kn 12
Eriksson, Bengt G. S.     Kn 10
Eriksson, Björn G.            1 10
Eriksson, Bol.                  Ju 22
Eriksson, Bror R.              S 27
Eriksson, C. Ingemar         S i4
Eriksson. E. Olof               Bo 5
Eriksson, Erik                  Ju 51
Eriksson, Evert G.               S I
Eriksson. Gunnel             Kn II
Eriksson, Gösta                B 10
Eriksson, Harald                Jo I
Eriksson, Hilding                U 4
Eriksson, K. Arne                A 2
Eriksson, K. Birger            B 14
Eriksson, Karl-Erik E.           16
Eriksson, Kjell E.            Kn 16
Eriksson, Lars A. I.           A 16
Eriksson, Lars G.              A 10
Eriksson, Lena                 S 34
Eriksson, Lennart             S 22
Eriksson, Maria Kristina (Maja-
Stina)                               U 12
Eriksson, N.Bert-Åke        K 18
Eriksson. Olle                   U 39
Eriksson, Olof E.                126
Eriksson, PerA. K 5, Jo 32
Eriksson, Per E.                   S2
Eriksson, Per-Erik            U 36
Eriksson, Per-Erik E.       Ju 19
Eriksson. Seved               A 16
Eriksson, Sune                 S 11
Erixon, Bo                            I I
Eriander, BoG.                  1 19
Erlander, Lillemor               U 5
EHandsson, Bengt H. Ju 28 50 53
Eriing, E. Harald              Ju 28
Eriing, E.Martin H.              B 5
Erneholm, Berndt I.       Kn 2 3
Erngren, Birgit                Jo 24
Ernmark, L.Göran G.           K 4
Ernulf, T. Gudmund         Ju 14
Erséus, L. G. Torgny         Kn 3
Ershammar, Mats O. T.     pö 5
Erstam, Sven-Erik F.       Ju 28
Esaiasson, Lennart          1 19
Esaieson, Erik R. A.            E 3

 

Skr 1978/79:103

446

 

Esbjörnson. Esbjörn

S21,A7

Fitger, Peter

Ju 39

Eskel. Arvid

Ju I3,S 10

Fjaestad. Björn

U 39

Eskilsson. Per H.

U 1 3

Fjällhed. Åke

U 6

Esping. F. Lars-Erik

 

Fladvad, J. Arne

Bo 3

Jo 6:

28. Bo 3, Kn 8

Flodin. Bertil E.

Fö 13

Esping. HansG.

B 13

Flyborg. Berit

.lo 27

Essen. Erikl.

U 39

Fogelmarck. Stig

U4I

Essen. Ingemar

Ju 13

Fogelström, Hans

U 46 8 16

Essunger. Gunnar

I 27

Folestad, Ruth E.

A II

Essunger. N. Gunnar

R.               1 2

Forell, Carl-Axel

A5

Ettarp, Lars G.

 

Forkman, Göran

U 5

Ju 33. U 28, A 2

10 16 18,1 13

Formgren, J. Holger

K 10

Etzler, Cecilia E.M.

S5

Fors. Sixten R.

U 1 3

von Euler, Rigmor

Ju 41

Fors, Åke Hj.

S21 31

von Euler, Rigmor

S23

Forsberg. P. Roland

Kn 3

Evander, Lars P.

H 11

Forselius, Hans F.

A 11

Everitt, Allan

S28

Forsell. Harry A.

B 16

Ewerlöf. K. Göran

Ju 41

Forsell, L.O.Torbjörn

UD 4

 

 

Forslind. Bo

U 20

 

 

Forslund, Bo E.

S 32, Jo 30

F

 

Forslund, BoG.

1 8

Fagander. Arne

Ju 27, Bo 12

Forslund, Britt-Marie

U 38

Fager, Henny V.

Jo 20

Forslund, E. Birger

S89

Fagerberg, Bengt G.

13

Forsman, Maija

Bo 6

Fagerlind, Östen

Ju 17

Forsman, Sonja

I 11

Fagerlund, Bengt O. H. A 10 16

Fagerström, Jan Peter       U 4
Fahlin, PerG.       K 3, Jo 32, Kn 18

Fahlström, Jan Magnus    Ju 1

Falk, Bo V. P.                  Jo 28

Falk, Eric G. R.         Jo 8, Bo 3

Falk, HansG.                   Ju 13

Falk, Stig                         U 20

Falkenberg, Eva            Kn 12

Fallenius, Ann Marie        B 13

Fallenius, Lars E. G.        Ju 52

Fant, Maj                         S 21

Farholt, Torborg              K 13

Farm, Ante T.            U 28. A 2

Faugert, Sven               I 27 6

Faxén, Kari-Olof                 A 2

Fehrm, E. Martin            Fö 12

Feigenberg, Loma           S 12
von Feilitzen, Styrbjörn O. R.  A 10

Fellenius, Olle                  S 28

Felländer. Ingela K.            I 1

Fenne, Gunilla                 U 20

Ferdinandson, Kaj L.       K 12

Fernheden, Göthe A. S.      13

Fernkvist, Hans               U 31

Fernqvist. Dan E. I.        Ju 42

Feuk, Yngve L.               14 11

Filipsson, Ann-Christin     S 25

Finney, F. Peter A.              I 4

Finnveden, Bengt A.      Kn 11

Fischier, Sven G. O.     Ju 2 33
Fiskesjö, Bertil A. N.

Ju 20 21 35 43

Forssbeck, Bengt G. I;son Fö 17

Forssberg, E. Olof             Fö 4

Forssberg, K. S. Eric             I 3

Forssblad, N. Douglas         K 2

Forsse, Anders P.                U8

Forssman, Åke V.                Jo I

Forsström. Ingrid           Ju 55, K 17
Forsström. Jan                  U 27, I 12

Forstadius.ErikL.W.      A 10 13

Fougelberg. Björn H.        Jo 33

Foyer. Lars O.                     B 4

Fraenkel, Ingegärd C. E.   U 13

Fraenki, Claes                   S 23

Francke,Jan                    K 17. B 15

Francke, Per E. S.                14

Franson, Thomas              1 23

Fransson. Arne                 U 21
Fransson. Arne A. E.

B II,A 2 13

Fransson. Bo-Gunnar L.    B 13
Fransson-Belohorka, Birgitta    U 6

Frantzell, A. Magnus            I 4

Franzén, Anders               U 28

Franzén,Ivar                      I 14

Franzén. J. Thomas H.        E 3

Fredelius, Bo B.                 B 12

Freden, Eriand             1 10 18

Freden, Sven                    U 23

Fredgardh, K. Sonja I.          All

Fredricson, Karl Gustav   Jo 21

Fredrikson, Märta E. B.    Ju 41

Fredriksson, Bernt A.        A 16

Fredriksson, Bert             U 16

 

447

Fredriksson, H. Einar

Fö 10, S I 10

Fredriksson, Ingrid           U 16

Fredriksson, Ulla M.     S 23 35

Freeman, Lars E.             Jo 29

Freese, Jan P.G.      Ju 32, Fö 9

Freivalds, Laila           Ju 27 58

Frejhagen, Birgitta            I 25

Frendahl, E. Maj-Britt        A 11

Frenning, Lars W.              Ju 2

Fresk. Svante                  Ju 44

Friberg, B.Torsten            Jo 14

Friberg, Lars T.                Jo 27

Fribergh, B. Erik R.          Kn 12

Frid, Sven Rune         Jul2, Kn8

Fridell, G. Ingvar     Ju 45, B 12

Fridh, K.Göte           S 15, A 2, I 14

Fridolfsson, Filip W.          B 11

Fridolin, Hans R.         B 2,1 11

Friedner, Lars F. V.               Bl

Friefeldt, H.Jan                 K 20

Fries, Ingmar F.     B 3 9 10 12

Frigren, Suzanne M.    14 6 11

Frimark, Jan-Olof H.          A 18

Fringel, Viggo B.              Jo 19

Frisen, Rune E.           K 7, Jo 2

Frisk, K. Åke                       U 9

Frithiofson, Kari A. F.           13

Frohm, B. Allan                 K 23

From, Hans-Sören              U 6

Fromm, H. Irene                   All

Frostell, Anders                  U 1

Frostenson, Anders          Kn 3

Fruhling. Michael               S 18

Frykholm, Jan                   H 11

Frånstedt,Olof R.             Ju 37
Frändås, S. G. Berit   Fö 5 13. U 12

Fröjd, S.Arne               Kn 8 13

Furbäck, Bengt L.            K 1 4

Furhammar, Brita             U 25

Furubo, Jan-Eric                  I 4

Furumark, Ann-Marie U 4 16 22

Fyrberg, Lars Erik            Ju 46

Fälldin, N. O. Thorbjörn   Ju 13

Fälth, J.Harald B.     Ju 2 44 52

Farm, Gunnel                   Ju 45

Farm, Hilding G. E.            Kn 7

Farm, Ingemar                Kn 12

Förstberg. Kari-Axel          121

Gadd, P. E. Arne B 3, U 28,1 25

Gahnon, Per          Ju 34, Bo 6

Gammer, Gerhard              B 3

Ganting, Gösta E.           Jo 21

Gardell, Bertil G. T.    S 19, A 5

 

r'vs.

Personregister

Gardeström, Linnea

S3 38

Gardmo. Irma M.

Ju 2

Garke. HansB.

B3

Garmo. Sune

U 12

Gavelin. Wanja

S 19

Gawell, Jonas         K 14, Jo 27

Gehlin, Jan E.                      A 5

Gehlin,JanH.M.                 Ju 30
Geijer, Carl-Wedig G. O.        Kn 22

af Geijerstam, SvenO.      Ju 21

Gellerman, Kerstin           Ju 24

Gellerstam, Martin              U 5
Gellstedt, Björn P. T.

S3I,K 10 24

Gerentz, Sven          K 17, U 39

Gerhardsson, Birger  U 5. Kn 2

Gerhardsson, Birgit           Kn 3

Gerhardsson, Gideon Jo 33. A 9

Gerholm. Tor R.       Ju 13. U 11

Gerleman, Gillis H.                U5

Giertz, Gustav B.               S 12

Giesecke, Curt-Steffan         All

Gillenius, Leif                   Ju 47

Gillström, K. Åke             U 4 36

Gissdahl,Cari-Olof             K 21

Gisslen, Axel                   Kn 23

Glaas, Sten-Ove                  A 9

Glimelius, Nils S.              Kn 15

Glimnér, J. Erik              Fö 3,13

Godlund,Sven A. I.         K 7,1 I

Godvik, Hans                     Kn 2

Gothefors, Per L.                B 8

Gotisén, Bertil                  U 20

Gozzi, A. Sören                Jo 22

Grabe, A. Gerhard        Ju 3 14
Gradin. Anita I.       U 28, H 3, A 11

Gradin, Lars-Erik             Jo 10

Graffman, Agneta C.       Kn 23
Grafström. Erik O. Hj.

Ju 13, K I.Jo 3.1 4

Grahl-Madsen. Alle         Fö 17

Grahm. Leif                         1 I

Gran. Bertil                         U 6

Granath.SölveO.               Fö 5

Granberg. Birgitta M. V.      A 4

Granberg. Otto                  H 3

Granholm, Arne B.       Kn 8 10

Granlund, U. Krislina       Jo 34

Granqvist, Liss M.          S 2 41

Granstedt.PärE.                  16

Granström, Folke 1. G.     Kn 8
Granström, L. A. Torbjörn

Bo 9,1 II

Grape, Karl Gunnar          Kn 7

Grebäck, Erik H.         K l,Jo2 7

Green. Åke                       U 13

Gregow, P. J. Torkel        Ju 38

Gremner, Kjell                  S 10

 

Skr 1978/79:103

448

 

Gren, Arne                       U 16

Grenander, Nils

Ju 13. K 2 5 9 17, Jo 32
Grendin. Kurt                     U 4

Grenestedt, E. Lennart N.  A 6

Grobgeld, Lennart M.        Ju 7

Grohman, Hans Å.               17

Groll, Lennart E. O.         Kn 12

Grudevall. Lennart           U 20

Grufberg. A. Lennart       Kn 12

Grufberg. Maj-Britt K.         B 7

Grundwall, K. Ricard         Bo 2

Grunewald, Ingelise     U 40 41

Grunewald, Kari R.   Ju 41. S 28

Grunberger. Jan R.             E6

Griinewald, Björn M.        U16, A2
Griiting, Britt M.          U 2 15 24

Gråberg. Bertil                  A 18

Grönfors. Kurt G. W.     Ju 49, E 10
Grönstedt, Gert T. V.          K 5

Grönwall, Lars O.       SIS 28. A 13
Gudmundsson. Mats        U 20

Gullberg, H.Urban             Jo 5

Gullberg, Hans E.     K 5 20, A 9 17
Gullnäs, S.Ingvar     Ju 39, K 11

Gullslröm. Estrid               U 22

Gummesson. G. Margit K.  K 6

Gunnarson, Arne V.           I 14

Gunnarson, E.J. Ingvar      K 6

Gunnarsson. A.Gunvor     All

Gunnarsson, Bror E.        Ju 18

Gunsell. Tor A.                   Jo 9

Gurinder, Jan Olof    UD 4, UIS

Gurner, Ulla                        S 5

Gustafson, Cari-Erik         K 12

Gustafson, G. Arne         B 9 23

Gustafson, Sven H.    U 39,1 12

Gustafsson, Agne           Kn 24

Gustafsson, Birgitta          A 15

Gustafsson, C. E. Torsten

Ju42, Kn 11
Gustafsson, Christina       U 14

Gustafsson, G. Einar    Jo 25 28

Gustafsson, Gunnel          U 20

Gustafsson, Hans 1.         S 38

Gustafsson. Hans L.         Fö 3

Gustafsson, Inga             Ju 41

Gustafsson, K. Börje          E 6

Gustafsson, K. G. Allan

A 15,Kn4
Gustafsson, K. G. Evald    U 13

Gustafsson, K. G. Wilhelm B 5 Gustafsson, Kari Erik B 19,1 7 Gustafsson, Kerstin M.

Ju 22 48. A 7 12
Gustafsson. Lars             Ju 30

Gustafsson. Lars I.    U 6 12 43

Gustafsson, Lars-Olof     Ju 55

Gustafsson. M. Gunnar

Fö I 7. Kn I 7

Gustafsson. N. Henry  Jo 10 11

Gustafsson. Nils-Eric             14
Gustafsson. Slig G.

Ju 14 32 59. A 10. Kn 16 Gustafsson. Thomas B.

U 27.Jo22 29

Gustafsson. Ulf C.              Kn 1

Gustafsson. Ulla                H 10

Gustafsson. Yngve H.       Jo 12

Gustafsson. Åke C. T.      Jo 11

Gustavson, J. Krister            Ell

Gustavsson. Bengt           S 35

Gustavsson. Bengt A.       S 14
Gustavsson, Bengt T.

Ju 28. Fö 13

Gustavsson. Claes-Göran Bo 7

Gustavsson, G. Ingvar      K 24

Gustavsson. Gusti L. A.       Föl

Gustavsson. K. Rune         S 35

Gustavsson, S. A.Göran H 3,1 7

Gustavsson, Stig G.          A 13

Gustavsson, Sture            U 21

Gustavsson, Sven Anders    18

Gustavsson, Tore K.-E.    Jo 32

Gustavsson, Ulf H.             I 14
Gustavsson, Åke E. G.

UD 2. Fö 3 12. U 12

Guste, Göran L.                B 14

Guteland. Gösta A.       A 2,1 1

Gyllö, Sture A.                   S 17

Gålmark, Gunnel               Bo 6

Gårdstedt. H. Birger      A 6 15

Gårmark. Thore O.               U4

Göranson, Lennart             H 7

Göranson, Ulf G.               U 16

Göransson, Bengt           Ju 18

Göransson, Bengt           Ju 45

Göransson, Bo                 UD 7

Göransson. Bo F. O.         A 15

Göransson, C. Göran N. Kn 2 7

Göransson, E. Magnus     K 16
Göransson, G. Bertil

SS 10 12 13 15 19, A 2, Kn 7

Göransson, Harald O.   Kn 2 3
Göransson, J. Olle        Fö 3 13, A 7

Göransson, Lars G.      Ju 9 15

Gölhberg, Kerstin V.            U4

H

Haag, Allan                        121

Haavio-Mannila, Elina          AS

Hadrup. Knut E.H.          K 245

Haeggström, Ingrid M.     S 13

Hafström, Marie M. G.      Ju 35

Hagander, Sten I.            K 23

 

449

Hagard,JohnH.M.   Jo 12. H 16

Hagberg. A. Bertil          Kn 15
Hagberg. Ann-Charlotte        A 5 17

Hagberg. Helge M. H.     Ju 42

Hagberg, Lennart           Ju 49

Hagbergh, Göran G. E.       U3

Hagdahl. K. Thomas       Ju 12

Hagel. Rolf                     Kn 12

Haglund. Sune K.             B 18

Hagman. B. Anders U 4, A 5 15

Hagman. Bengt                Jo 1

Hagman. Björn O.            B 15

Hagman. Inger(Ninni)        A II

Hagman. Jan-Erik R.       Ju 24

Hagnell. Olle                     S21

Hagson. Cari A.        Ju 13,1 4

Hagstedt, Jan Anders    Ju 35

Hagströmer, Erik J. J.      Jo 14

Hahn.R. A. Birgitta           E 12

Halén. E. Torsten            Ju 48

Hall, A.Bertil           Ju 45, B 12

Hall,BoA.                             13

Hall. Kurt Arne                 E 10

Hall. Lennart                    U 20

Halländer, K.I.Håkan        Jo 5

Hallberg. Bengt O. L.       Bo 6

Hallberg. Dag R.       E 8. B 18

Hallberg. Kajsa                  S 5

Hallbäck. N.Thore         SlI.KnS

Hallen. Håkan                 U 14

Hallenberg. Ingemar    U12 2I
Hallenius. G. Ingemar

B 18.JO 14.Kn9

Hallerby. Nils                   S 28

Hallerström. Nils               I 27

Hallgren. E. Margaretha    U 1

Hallgren. Sven               Ju 14

Hallgren. Ulf                       13

Hallman. Eric R.      E 2. Kn 15
Hallman. L.ÅkeG.

S 36.H 5 7,1 II

Hallqvisl. Britt G.              Kn 2

Hallqvisl. Ulrika                Bo 6

Hallsénius. Jörgen            H II

Hallsten. K.Lennart         A 18

Hallsten. LarsT.       H 13.1 10

Hallström. Maj                 UD 7

Hallström. Torbjörn            H7

Hamber. Hans                   U 4

Hamberg, Eva M.                AS

Hamberger. Cari-Axel      S 10
Hambraeus. Gunnar A.

Ju                       13. UD 5.1 6
Hambraeus. S. Birgitta

Ju 13,1 11,U II

Hamdahl. Bengt            Kn 20

Hamilton. Cari G. H.       Kn 15

Hamilton af Hageby. C.   UD 3

 

 

Personregister

Hammar,

Anna Karin

U5

Hammar,

Cari-Filip

U 15

Hammar,

K. Tomas G.

A 8

Hammar,

StigH.

U 1

Hammar,

Åsa Birgitta

U 34

Hammarbacken, Britta K. M.

Ju35,S33,Kn 12
Hammarberg, Margareta S 16,1 13
Hammarberg, Sven O. Ju 22 23
Hammarbäck, E. Rune      Ju 20

Hammarbäck, Sven Arne G.

Kn 15
Hammarlund, Carl-Gunnar Kil
Hammarlund. F. Gösta E.   Jo 8

Hammariund. Olof             U 19

Hammarqvist, Stefan S. E.   14

Hammarskjöld, Claes Å.H. K 12
Hammarstedt, H. Bertil       110

Hammarström, Olle           U 28

Hammarström. P. Rickard Fö 6
Hammarström. Ruth A. E. A 14
Hane. Helge                      U 20

Hanner. Per V. A.             Ju 22

Hannerz. R.Christer          Jo 3

Hannerz. Ulf                       AS

Hansén. Bengt-Olof D. V.   1 10

Hansen. Hans-Jörgen       Jo 1

Hansen. Åge                      I 14

Hanson, Arne G. H.          Jo 12

Hanson. H. Samuel (Sam) B 19

Hanson. Per-Olof          B 13 19

Hansson, Bengt Å              I 25

Hansson. Bertil                  U 6

Hansson. E. Ing-Marie      Kn 6

Hansson. Erik                    I 15

Hansson, Göran               Kn 5

Hansson. Johan                S 37

Hansson, Kjell                  A 15

Hansson. LarsR.              E 1 3

Hansson. Lilly E.    Ju 3. S 17 37

Hansson. StigG. E.

A 2. BoS, I 13
Hansson. Sven Ove          A 15

Hanstorp, Erling                 U 6

Hardeberg. Gunilla 1.

S 16 35, A II Harriman-Hernborn. Anita C.

A4
Hartman, Lars                    U 5

Hartman. Olov           U 5, Kn 3

Hartzell. Lars                    A 13

Hasselgren. Ann-Mari        S 24

Hasselrot. P. Erik            Kn 12

Hasslev. Nils-Olov F.          K 7

Havik. Folke                      K 17

Heckscher, Gunnar E.      Ju 35

Hedberg, Anders        U 4, A 16

Hedberg. Gertrud E.M.      All

29    Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Skr 1978/79:103

450

 

Hedberg. Gösta               Kn 14

Hedberg, K. Anders              I 1

Hedberg. Stig E.                 B IS

Hedborg. AnnaM.            B 3 23

Hedborg. Per Erik             Ju 49

Hedén. Kerstin E.              B 19

Hedengren, Sven-Olof G.     S 1

Hedenström, Bengt             S 3

Hederström, C. Christer    U 21

Hedfeldt. Erik                    U 24

Hedin. Bernt                         S9

Hedin. C. Thomas                A 5

Hedlén. Bengt R.                  SS

Hedlin, John W. A.        S 29 38

Hedlund, Maj-Britt             S 42

Hedman. Bengt                Ju 40

Hedström. A. Jan-Olof        I 10

Hedström. BoS.               Jo 6 8
Hedström. T. Uno V.

Ju 25.JoS 17

Hedvall. BarbroC.              A 11

Hedvall. Jan                 U 10 33
Hedvall. Yvonne M.

Ju 41, S 35, A 11

Hegardl. Nils A.                Ju 24

Hegrelius. Olov               Kn 24
Hegrelius Jonson, Barbro M.   Ju 31

Heide, Agneta                    H 6

Heideman. Gunnar A.          S 1

Heimbiirger. H. Peter     Bo 4 5

Heinemann, Kerstin          S 32

Heino, Martti O.               Ju 18

Heister, Per                        U 3

Hektor, Carl-Magnus        U 16

von Heland, Karl-Johan     I 16

Helander, Sven A. B.         Kn 2

Helin, Etel M.                     A 15

Helin, G. Sigvard              Ju 56

Hellbacher, Ulf H.             Ju 49

Hellers, P. A. Hans              U 4

Hellgren.G. Bertil                U 1

Hellgren. Gertrud E.        Jo 20

Hellgren. Kristina              U 16

Heliman.Sven R.              Fö 13

Hellner. Eskil M.                H 14

Hellner. Jan E.              Ju 7 14

Hellstadius. Jan R.           Ju 10

Hellström. E. Emil             U 16

Hellström. Erik                  K 19

Hellström. G. F. Ingemar     H3

Hellström. Jan Arvid             U5
Hellström, MatsJ.

UD l.S    35.A23

Hellung-Strohl, Eva M.      U 22

Hellzén, Nils                        U4

Helmbring, Anita               U 22

Helmer, Siv                       S 32

Helmers, Dag                      B 2

Helmerson, Bol. H.

Ju 58, Jo 3 15.1 4
Helmfrid, Staffan U 20, Bo 3,1 I
Helte, Verner                     1 18

Hemb, Harald V.                A 16

Hemborg, BoE.Y.      Fö 13,14 II
Hemrin, Sven                     U 5

Hennel, Lennart               U 32

Henricson, Sven-Eric          U6

Henricsson, Sven R.          Kn 8

Henricsson, Ulf I.R.       Kn 5 10

Henriksson, E. Sture F.

S3 16, U 8
Henriksson, Gilbert K. G. Jo 32
Henriksson. Kjell-Åke        B 12

Henriksson. Runa M.      A 2 15

Henriksson, Rune 1.     Jo9 10,110
Henriksson, Sven Åke         14

Henriques. Bertil              Ju 47

Henriz. Gunnar                Ju 23

Henrysson. Sten                U4

Henstrand, Kjell-Åke       Kn 12

Herin, Jan                          H 7

Herland, Erik                      H 3

Hedin. Helena N               U 19

Heriitz, Agneta                 Jo 28

Heriitz. Ulla                          1 I

Hermanson, K. Gunnar L.       Kn 6
Hermansson. Alice            U 22

Hermansson, Carl-Henrik   B 3

Hermansson, NilsT.          Jo 23

Hermelin, Johan                U 30

Hernelius, J.Allan   Ju 16 37, Fö 13
Herner, E. Eva M.              Ju 2

Herner, N. Birger E.            S 6

Hernlund, Cari-HugoH.    Ju 30

Herrstedt, Henry T. O.      B 11

Hertz, Olof A.                    Fö 9

Hertzman, A. Olov             Ju 7

Hesser, S. C. E.         Ju 30, U 2

Hessleborn, Olle K. A.

U 22,A9 14
Heuman, JanG. M.             Ju 8

Heurgren. Sven C. O.

Ju9,H 2 3 10,1 4
Hibe,ErikG.                        K 14

Hidal, Sten                         U5

Hilborn-Arnell, M. Ingegärd

Kn 21
Hildebrand, Karl-Gustaf      U 5

Hildeland, Eriing K. I.          A 9

Hildeman, Nils Gustav       U 30

Hilding, Per                      Ju 37

Hiljding, StigG. O.              Ju 6

Hillbom, Lars H.         Ju 7 10 46

Hillerdal, N. Olof    S 1 15 20, U 22
Hillert, Mats                      U 20

Hillerudh, G. Lars-Olov E.   Ju 2 33

 

451

Personregister

 

Hillman. Bol.                      B 13

Himmelstrand, GunnarG. F.      K 1
Himmelstrand, J.Ulf I.         A 8

Hirdman, Sven                 UD 6

Hirschfeldt. Johan H.      B 5 20

Hirschfeldt. S.Lennart      Ju 16

Hjalmarsson, E. Birgit      Ju 27

Hjalmarsson, H. YngveJ.

Ju 24 46. Jo 33
Hjalmarsson. Lennart        I 11

Hjalmarsson. Lennart        I 16

Hjalmarsson, S. Åke     Fö 12, E 11
Hjalmarsson. Sten           Jo 29

Hjalmarsson. Sven             U4

Hjelm. Carina                    U 34

Hjelm. KG. Lennart            Jo I

Hjelm, Sture                       U 8

Hjelm-Wallén, Lena B.      U 16

Hjelmqvist. Ingvar K. R.

S33

S 6 10 15

S I 624

UD 1 3

Bo 10.1 11

Jo 2

Jo 6

U 20

Ju 28

Jo 13

K 5 9

B 3

Ju 16,H 5

U 22

Fö 12

U 11.13

Bo 6

Holm. A. Ernst Olaf Ju 7. K 14.14
Holm. Birgitta                    U 30

Holm, J. Lennart

E6,Jo2. Bo3 8 10,1 1 4
Holm. Lars G.                      B 3

Holm. Lennart                    U 4

Holm. Stefan                      A 5

Holm, Tommy                    Bo 6

Holm, Torsten                    1 16

Holmberg, Anders             K 25

Holmberg, Bo                     U 4

Holmberg, Bo E. G.           Jo 27

Holmberg, Cari V.            Ju 37

Holmberg, Erik G.         Ju 35 43

Holmberg. Stig                  S 26

Holmberg. Yngve               I 14

Holmborn, Börje               U 37

Holme, K. Gunnar               I 11

Holmen, Björn                   K 20

A 2. Bo 10.1 10 Hjelmqwist. Karl-Gustaf H. K 7 Hjelmström. I.Eva K. Ju 36. S 29 Hjern, Bengt K. L. Hjern. BoG. Hjerne. Gunnar Hjertonsson, Karin Hjorth. Lars E. A. Hjorth. NilsT. Hjorth. Ragnar Hjortås, Bernt Olof Hjälm.NilsG.O. Hoel. Christer O. Hogebrandt. S. Göran Holgerson. Nils H. Holgersson. K. Jörgen Holgersson, Leif H. Holgersson, Svante O. Hollander. Ernst E. Hollmann. Sture L.

Holmgren, Anders F.   Jo 6 8 24

Holmgren. B. Uno   '          Fö 6

Holmgren. Gunnar        Jo 9 23

Holmgren, Magnus E.J.     K 21

Holmgren, Majvor             Kn 7

Holming, Klas J.L.            Ju 30

Holmkvist-Svensson, Ruth     I.

U 16 22

Holmquist, Gertrud M.M.     S 6

Holmquist, K. O. Rolf      Fö 4 8

Holmquist, Kersti              U 41

Holmquist, Lizzie              S 13

Holmqvist, Lars J. H.        Ju 15

Holmqvist, Leif G.                I 4

Holmqvist, Olle                 U 20

Holmqvist, Sture L.       Ju 13, Kn 4

Holmqvist. Åke                    I 4

Holmstedt.BoR.                 S 29
Holmstrand, N. G. Anders

Ju48, U 27, A 12

Holmström, Ingemar         K 13

Holmström, Leif               Ju 23

Holmström, Nina                  I 4

Holst. Hans-Eric                S 15

Holte, K.Ragnar                Kn 2

Honeth, Peter             U 10 27

Hoppe, Hans W.              Jo 33

Hornaf Rantzien, Hans     S 41

Horneij, Lennart               S 39

Hornwall, Gert H.D.            U 1

Horowitz, Artur                  I 27

Hudner, Tor                      U 20
Hugosson, Kurt 1.              Ju 32,1 4

Huldén. K. O. Tomas       Ju 21

Huldén, Lars                      U 5

Huldt, Jan F.                    Ju 10

Hulgaard, Bodil C.              B 3

Hult. Jan P.                      Ju 20

Hult.Lennart A. F.                S6

Hultan, Ivan H.              Fö 4 5

Hullerström, Sven Å.         I 14

Hultgren, Christina A.       A 13

Hultin, S. Eriand V.     U 1,1 14
Hultquist, P.Ove I.      BolO, Knll

Hultqvist, Swen E.H.         Kn 4

Hultqvist, Tore                 U 31
Hultslrand, LarsR.

S6 II 15 17 22 42,Jo 20

Hurden, Ragnar H. G.    K 24 5
Huss, ErikJ.                1 5 14, Kn 18

Hiibinette, Ewa L. E.         B 12

Hiibner, Helmuth                 I 3

Hugard, P.Åke                     16

Hydén, Elisabeth              S 34

Hyllengren, Jan                K 17

Hylländer, Göran C. A.      K 21

Hylländer, K. Gunnar E.       Föl

Hyltenius, Carl-Magnus   UD 3

 

Skr 1978/79:103

452

 

Hyttring,Jan                      S 20

Håkansson, Alfred L.     K 6 24

Håkansson, Hans E. V.     U 37

Håkansson, I. Marianne  Ju 33

Håkansson, Ivar            U 6 14

Håkansson, K. Ragnar       K 6

Håkansson, L. Arne          Fö 3

Håkansson, Margot 1. H 10, A IS
Håkansson, P. Harald A 5 13 17
Håkansson, PerOlof Jo 15, Kn 18
Håkansson, Stig J.              14

Håkansson, Sven-Olof H.

Ju 19 50 Hållsten, E.Bertil

S 41, K 4 7, B 23
Hårdefelt, S.Börje     Fö 4, A 13

Hastad, Torgny        Ju 44, U 20

Håvik, I. Doris H.

Ju 20, S 14 41,U 10
Hägelmark, S. Eric L.         B 20

Hägerhäll, Bertil G. Jo 25 30 32
Hägerstrand, S. Torsten E. 1 I

Hägg, Y.O.Sture                B 24

Häggfeldt, Göran              K 13

Hägglund, Bengt              K 24

Hägglund, John E. Fö 11, Knll
Hägglund, Rolf                 A 16

Hägglund, Sven-Olof        B 20

Häggmark. Lars A.             1 18

Häggmark, Siri                  S 24

Häggquist. Harald            U 20

Häggroth. R.Sören           Bo 5

Häggström, Nils               Jo 27

Häll, Kari-Erik            U 31, A 15

Hallbom, Sven-Gösta          1 4

Hälleberg. Allan            U 16 20

Hällgren. Martin               U 31

Hallman. S.Håkan         Kn 5 11

Härnqvist. Kjell                 U 16

Hävermark. K. Gunnar J:son K 9
Hög, Alfhild                       U 12

Högberg, Bernt L.             Bo 1

Högberg, Eva E.               A 15

Högberg. Gunnar             S 38

Högberg, K. Gunnar   B 20, A 5

Högberg, K.Gunnar          A 17

Högberg. Lars G.             Jo 27

Högberg. MatsJ. G.            K 1

Högdahl. Lars A.             Kn 22

Högemark. Kari H.            U 12

Höglind, LarsO.                  U4

Höglund. B. Ingemar         1 11

Höglund, E.Olov         U 9 18 32

Höglund. Hans                 U 14

Höglund, Olof A.               Ju 6

Högmark, Anders G.          124

Högmark. Christina          H 12

Högström. Ivar                  1 17

Höijer, Gunnar                  Fö 1

Höjeberg, Mats O.          Bo 10

Höjeberg, Mats O.               I 6

Höjeberg, Mats O.              I U

Hökerberg, Annika S. O.      US

Hökmark, A. Gunnar         A 15

Hörjel, Nils J.                   Ju 17

Hörmander, H. Olof        16 11
Hörnell. Erik F.                   S 36.1 7

Hörngren, Sten                 BoS

Hörnlund,Gördis K.             B 3
Hörnlund, O. Börje

S 1 15,U 22. A 2

Hörnqvist, Sten-Åke S.     Kn 8

Höök, Erik S. V.                     El

I

lacobaeus, Anders G.

 

Ju 5

Ifvarsson. Carl-Anders

 

S 1 8

Ihre, Thomas

 

S 19

Ihrfors, Carl-Johan

 

S 1

Ihrmark. Astrid K. M.

 

B 18

Illman. Karl-Johan

 

U 5

Ingebrand. Sven G.

 

Kn 2

Ingelstam, Lars E.

 

U 11

Ingelstam, Margareta

 

U21

Inghe, P.Gunnar

 

1 1

Ingvar-Svensson, Inger

 

 

Jo 12, H 6

, BoS

Ingvardsson. Margo

 

A 15

Isacsson. Bert

 

U 26

Isacsson, Karin

 

A 7

Isaksson, Anders

 

I 19

Isaksson, Britt D.

 

S3

Isaksson, Nils-Ivar

 

1 1

Israelsson, PerJ.

 

U II

Ivarsson, Anna-Lisa

 

A2

Ivarsson, I. Holger

U 13

, Bo 1

Ivarsson, S.Tore

U 28, Jo 28

Iveroth, C. Axel

 

E 1

Jacobson, Bengt A.

Ju 26, U 4 30, A 2

Jacobson, Brita A.             U 21

Jacobson, Hans P.W.       Ju 14

Jacobson, S.E.Olof             Jo 6

Jacobson Widding, Anita  U 25

Jacobsson, Birger A.         A 18

Jacobsson, Måns      Ju 48, H 1

Jacobsson, Ulla                 Kn 7

Jadestig. Thure R.             Kn 6

Jahnke, A.A. F.                  K 16

Jakobsson. Bernt              Bo 6

Jakobsson, Ulf G.    E 9, B 3,1 I

Jalling, HansG. T.         B 8, U 6

Janlinder. Hans                 1 24

Jannesson, G. Geron      Kn 10

 

 

Personregister

Fö 7

Johansson. Erik V.

A4

S8

Johansson. Evert K.

I 4

Jo 28

Johansson. Gerd

U 20

Fö 14

Johansson. Greta K.

1 15

Jo 9

Johansson. Gunnar A.

Jo 9

US

Johansson, Göran

E 10

1 13

Johansson, Göran

Jo 5

Jo 14

Johansson, H. S. Kenneth

A6

453

Janson. Björn C. Janson. Carl-Gunnar Jansson, Ann-Mari Jansson, C. G. Eric Jansson, Harald Jansson,Jan Jansson. Lars Jansson, N. Ewald Jansson, Paul G.      Ju 26. E 5, B 12

Jansson. Per-Olof            U 22

Jansson, Stig L.                  A 4

Jansson, Sven                   U 6

Jansson, Sven E.              Jo 6
Jansson, Sven 1. Ju 27, Bo 6
Janvid, B. Staffan        Ju 25. Bo 12

Janzon, Bo                       UD 1

Jareborg, Nils B.              Ju 31

Jarenius. J. Christer I.        B 5

Jargin. Ingvar                   Bo 1

Jarmar, L. Håkan       Fö 3, B 7

Javette, Bo              U 6 16 22

Jeding, Lars G.                   B 8

Jenlzsch, Gunnie V.         Ju 41

Jeppsson, O. Gunnar      Jo 14

Jergelin. LarsH.                   I 3

Jerhammar, Gunnar            H6

Jerrstedt, Lars-Göran        Ju 4

Jinnegård, O. Eskil A.        Bo 6

Jirlow. Ulf                       Bo 13

Jobin, Bengt Å.                 K 17

Joelsson. V. Arnold            Ju 2

Johannesson, Jan G.           A I

Johannesson, Rune S. Ju 18 26
Johannesson. Sven-Olof (Olle)

Ju 18

Johanson, Bo                   U 32

Johanson, BoC.              16 11

Johanson.Inge                 H 10

Johanson. Lars R.    Ju 22. B 5

Johansson. Alf                  A 16

Johansson, B. Sture  Kn 15 19

Johansson, B. Östen           | 1

Johansson, Bengt            U 12
Johansson. Bengt A. W.

Jo3,H 7 II

Johansson, Bengt H.        BolO

Johansson, Bertil C. Å.         Ul

Johansson, Bertil E.   K 5, Jo 7

Johansson, Birgitta              Ull

Johansson, Birgitta          U 20

Johansson. BoG. H.            B 9

Johansson. Börje             S 26

Johansson. Curt B. R.        Jo 7

Johansson, D. Marianne     A 2

Johansson, E. Allan          Kn 8

Johansson, E. Gunnel L.   S 16

Johansson, Einar                 SI

Johansson, Erik               Ju 27

Johansson, Hans A.          I 10
Johansson, Hans F. G.     Ju 7, A 17

Johansson, Hans I.          Kn 9

Johansson, Helfrid           U 22

Johansson, Inga-Britl B.     A 2

Johansson, J. Erik           S 11, Jo 30
Johansson, K. Hilding

Ju 20, Kn 11

Johansson, K. Inge          U 12
Johansson, Karl-Axel

S 3 5 16 28 32 U 14

Johansson, Karl-Gustav   A 16

Johansson, Kjell 1.           A 15
Johansson, Knut B. M.     UD 2, E I

Johansson. Lars               S 23

Johansson, Lars E. I        U 17

Johansson. LarsO. V.       A 15

Johansson, Lennart          I 12
Johansson. N. Bertil M.

Ju 44,Jo 27

Johansson. N. Filip            Jo 9

Johansson. N. Mårten       I 10

Johansson, Ola                U 11

Johansson, S. Arne H.       Jo 9

Johansson, S. K. Lennart K 17

Johansson. Sjunne             U3

Johansson. Sten              U 28

Johansson, Stig E.            Jo 7

Johansson.Sven              U 43

Johansson. Sven                I 3

Johansson, Sven             Kn II

Johansson, Sven A. E.     U 28

Johansson. Sven-Erik N.     E4

Johansson. Sven Ove      U 20
Johansson. Thomas H. B.

Jo 28,1 6 11

Johansson. Torbjörn        S 21

Johansson. Tyra A. S.       Jo 7

Johansson, Ulla                S 32

Johansson. V. Ann-Kajsa Kn 12

Johansson, Östen            B 19

Johansson, Östen B.        Bo 3

Johnsen, K. Gösta            U 37

Johnson, Arne 1.                 12

Johnson, Bo                       U 5
Johnson, BoF.

UD 1 3, Fö 17. Jo 30

Johnsson, Bertil Å. H.      Jo 14

Johnsson, Ella 1.                 S3

Johnsson, Inga                U 16

 

Skr 1978/79:103

454

 

Johnsson,Jan G.

K 4 14

Johnsson,John E.

Jo 9. A 13

Johnsson, Lars-Åke

S33

Johnsson, Roland G.

U 1 3

Johnsson, Rune S. G.

H 15

Jonason, Arne

K 13

Jonason, Olov

U 5

Jonasson, Holger L.

K 7

Jonasson, J. E. Bertil

Jo 19, 1 13

Jonasson, Rolf A. E.

K 20

Jonasson, Sven G. J.

A 11

Jonnergård, Gustaf

Kn 22

Jonson, Lars

H 1 5

Jonsson, Aina

U 26

Jonsson, Bengt Å.

Ju .55

Jonsson, Björn T.

Bo 12.1 16

Jonsson, Bo

Bo 6

Jonsson, Bo A.

S 16. Kn 13

Jonsson.ElverA. D. U23, A 10, 16

Jonsson, Folke

S7

Jonsson, Göte K.

Kn 13

Jonsson, Ingela

U 16

Jonsson, K.Christer

1 II

Jonsson, K. E. Johnny

U 5

Jonsson, Karl-Erik

1 14

Jonsson, LenaB.

S8

Jonsson, Nils Ingemar

U 10

Jonsson, Olof E.

A 2. Kn 22

Jonsson, S. A. Rune

A 18

Jonsson, S. D. Anita

Kn 22

Jonsson, Torsten J.

Ju 31

Jonsson, Åke G.

A 9. Kn 8

Jonung, LarsPh. D.

H7

Jonzon, Karin E.

A 18

Jonäng, Gunnel M.

 

UD3.S 37, A II

Jorg, Johann M.

U 16

Jos, N. Olof

U 9 16

Josef son. Stig A.

B 12. Kn 23

Josefsson, J. Thomas

1 6

Josefsson, Jim L. H.

Ju 12

Josephsson, Leif E.

Ju 27

Josjö, Siv

U 20

Jotoft. Yngves.

K 11

Juhiin. Kjell

1 17

Julen, Björn

U 5

Junback, Carl Gunnar

 

Jo:

5 11 13 21 31

Junestad, N.Tony

Ju 39, K 11

Jungqvist, Anna-Brita

U 22

Junzell, Sven H.

Ju 56

Jurén, Ing-Britt

U 19

Jussil, Sune K.

Bo 2 10 12

Juthagen, Leif R.

U 1 3

Juås, Birgitta

Ju 54

Jäderholm, Bengt

H 15,K 12

Jäderqvist, K. Bertil

B 11

Järdler, Sven A.

S 22,A 11

Järnbrink. HansG.             S 39

Jönesledl. Bo                    H 13
Jönsson. E. Gustav

S 1 2 5 32 39 41. B 3

Jönsson. Eric L.               Ju 19

Jönsson, J. Ove                  A 6

Jönsson. N. Börje             Bo 4

Jönsson. Per Ivan   B 12. Bo 9

Jönsson. Ruth V.           A 2 11

K

Kahlin. Tage H. G.

A 2. Bo 4.1 10
Kaijser. Fritz                      Kn 6

Kakossaios. Mira               A 11

Kalin. Göran                      U 16

Kalles. Lars-Erik              Kn 15

Kanmert. Ulf V. O.              Bo 6

Kappelin. Cari-Erik           Föll

Karayel. Eva                      Bo 2

Kardell. J.Arne

Ju 58. K 14, Jo 2 27
Karlander. Olof          Jo 34.1 16

Karlberg. Björn A.              Bol

Karleby. Olle                     H 18

Karlehagen. Sigvard          S 41

Karién. F. IngvarG.              1 2

Karién. Ingvar             S 40. U 8

Karierö. Lars-lngemar     U 4 34

Karlin. Bengt                      U 4

Karlqvist. Anders                 16

Karlsdotter-Jonshagen, Ingrid C.

U 16. A 2 15
Karlson, Matts E.               B 20

Karlsson. Bengt                 S 40

Karlsson. Bengt Olof

E 6. Bo 5.1 II
Karisson. Christer              S 21

Karlsson. Erik L.          E I.Bo 2

Karlsson. F. Göran

S 26 12.B 13.Jo2 Karlsson. Gunnar B. S. K 2 9 17 Karlsson, H. K. Göran

A 5 12 13 17
Karlsson, H. Karl-Göran     Kn 8

Karlsson, H. Urban          Kn 22

Karlsson. Helge G.             S 14

Karlsson. Johannes           A 16

Karlsson, John-Evert          U4

Karlsson. K.Gösta

Ju .30. U 12 31
Karisson, K.J.Urban B 19, U 4
Karlsson, K. Ove        S 29. Kn 6

Karlsson, Karl Gustav A.        Ju 48
Karlsson, Milton               Bo 12

Karlsson, N. Gösta              A 8

 

455

Personregister

 

BoS

Ju 51

Jo 12

S 3 16 28

U 4

Karlsson, Rolf A. Karlsson. Ronny Karlsson. Rune A. Karlsson, Tore Karlsson. Torsten

Karlsson. Torsten A.       Ju 44
Karlsson, Ulf G.      BolO, 14 1127

Karlsson, Vanja M.             S 5

Kariström, Vilhelm H.       Ju 33

Karnell, G. Gunnar W.     Ju 30

Kaudern, A.Gösta           Kn 18

Kautsky, Gunnar F. H.         13

Kebbon, Lars                     U 4

Keil, Hans                     U 4 14
Kellquist, Tore B.              A 16,1 18

Kempe, Bengt H.                 14

Kenttä, V. Matti(as)         U 17

Kettis, Pär                       UD 5

Kieffer. René                      U 5

Kihl, Kristina                     S 30

Kihlström, Bengt G.           Jo 7

Kihlström, Laila K. E.        B 10

Kildén, Anna-Lisa             S 28

Kildén, Gunnar                Ju 44

Killingmo, Odd-Hroar       Jo 27

Kim, Lillemor A. B.               U9
Kindbom, Bengt M. L. Ju 32, S 26
Kindlund, A. Sören      S 5 32, U 10

Kirsebom, Bjarne A.         U 20

Kistner, Inger P.M.           A 11

Kjellegård, BoC.               K 16

Kjellén, Bengt 1.                 U I

Kjellén, Bo                       UD 7

Kjellgren, Eivor                  S 8

Kjellin, Björn T. M.             Ju 3

Kjellin, G. Taro                 Kn 5

Kjellstrand, Leif I.         A 9 17

Kjellström, Björn O. J.         I II

Klaar. Bengt J. 1.             K 20

Klang, Björn                    Ju 18

Klangby, Lars-Erik              E 5

Klason, Lars Erik                U 4

Klason, Lars Erik             Kn II
Kleberg, Cari-Johan V. E.       Ju 23

Kleist, Åke O.                   B 15

Klemming, Lars-Göran  H 9 17

Kling, Eva                        U 14

Klingberg, Karl Erik            S 3

Klingvall, Maj-Inger          S 29

af Klintberg, Lennart       Jo 33

Klässbo, Maria                 U 22

Klöver, A. Helge M.         Ju 56

Knape, Anders                   U I

Knape, J.Olof B.               Kn 9
Knutson. Göthe K. L.

U 38. Bo 6 8

Knutsson. A. Ingemar     Kn 4

Knutsson, Gert O. I.    Jo 2 25

Knutsson. Karl Eric           UD 5

Knutsson, P. Anders Ju 15 17 46

Knutsson, P. Gösta             A 6

Knutsson-Hall.Torslen K.       Föl

Kolare, Gustav C. K.            K I

Kolk. Raimond                 Jo 21

Kollind, HansO.               Kn 14

Kolström. K. E. Gunnar     B 22

Komstedt, P. L. Wiggo        K 6

Konnander, Benkt A. V.        Ul

Korpi, F.Walter                    SS

Korpås, B.G.Sture            UD 2

Krafft, Sven                      A 17

Kragh. Börje R. V.             Bo 3

Krantz, Hans A.              Bo 10

Krantz, Lars                      Bo 6

Krantz. P.Gunnar             Ju 41

Krause, Urban                  U 20

Kristenson, E.Valter            B 3

Kristensson, Astrid M. Ju l.H 14

Krislensson, Bengt          Jo 34

Kristensson. Inge B. E.     U 30

Kristiansson. K. Martin      A 16

Kristiansson. N. Axel         B 13

Krisloferson. Lars A.            16

Kristoffersson. Anders W.   E 4

Kritz, Lars-Bruno                K 6

Kritz, LarsO.                       K 1

Kromnow, E. Åke              U 32

Krona, Kurt              Fö 7, Kn 1

Kronbladh, Gunnar           H 11

Kronholm, B. Tryggve          U5
Kronvall, R.G.Stellan

Jo 24 26 31, Bo 8

Krook, Inger                     S 39

Krook. L. E.Thomas         Ju 19

Krutzsch, A. Peter M.         Jo 5

Kugelberg. Otto F.R.           U I

Kullberg, Gunni V.                S6

Kuylenstierna, B. Gunvor     U9
Kuylensljerna. C. Göran J.

Jo 22.I 12

Kuyumcu, Eija H. T.            A II

Kvarfordt, Eva B.           A 5 16

Kvarnström, Sven K.           A 9

Kvist, Kenneth                 Ju 35

Kypengren, Sven H.        Ju 13

Kågeson, Per O. R.  Jo 28,1 11

Kågström, Olof                   U 6

Käck, Bengt-Olof               BoS

Källsbo, H. Arne                  K 7

Källsson, K. A. Jan         K 4 17

Källström, Lars                 K 12

Kälvemark, Torsten          U 22

Kärnek, Ruth 1. C. SI 12 15, U 22
Kärrström, Margit E. V. S 14 39
Köhl, Olof F. E.        S 11, Jo 6 9 20

Köhler, Karl Johan            U 20

 

Skr 1978/79:103

456

 

Köhler, N.Christer           Fö 16

Kökeritz, Ingrid B.            Jo 33

Könberg, BoG. Ju 27 35, Bo 12
Köriof, Björn H. B. Ju 44. U 30
Körner, F. Lennart             H I

Körner, Klas-Håkan (Håkan) Bl
Körner, Sten G.                 U 32

Laesladius, Staffan           U 11
Lagercrantz, Richard C. H.

U 10 34

Lagergren. Curt H.            S 30

Lagergren. Mårten            U 11

Lagerholm, Göran E.       Fö 16
Lagerlöf, M. E. Inga-Britt

A 12 18

Lagerstam, Kurt                K 14

Lagerström. Martin           U 16

Lagerström, Thure            A 17

Lagerström, Ulf Å.          8 8 22

Lagnell, Gunnar                H 12

Lagrell, Lars-Åke                1 4

Lalander, N.Sven O.         1 11

Lambe, Bengt R.              Ju 21

Lamnevik, Gunilla        S 13 19

Lampinen, PerA.                I 10

Landahl, E.Tore               Ju 19

Landahl, O. Sixten H.   Jo 4 17

Landahl, Per-Axel V.       Fö 17

Landberg, Hans W.          UD 5
Landberg, K. Erik E 6 8, B 18
Landberg, Maj-Lis H. A.

E4,H69

Landell,F.E. Nils-Erik           I II

Landen, C. G. Ragnar         A S

Landerud, Brita                A 11

Landin, Palle J.             A 8,1 1

Landquist, Eddie L.         Ju 30

Landström, L. Ivan             E 6
Landström, Sten-Sture H.

S35,U 2431

Langton, Börje              S 6 12

Lannegren, Göran S.   U 25 39

Lantz, A. Benne              Ju 13

Lantz. Kjell-Åke                 I 11

Lantz, V. Inga B.              S 23

Lareke, Cari-Axel          U 6 20

Larén, Chariotte F.         16 11

Larf eldt, Nils J.                    Hl

Larfors, E. V. Tage            Ju 1

Larnstedt, A. Ossian G.    S 13

Larson, Leif                      U 32

Larson, Rune                     K 4

Larsson, Anna M.                 All

Larsson, B. Gunnar             11

Larsson, B. Roland          Ju 14

Larsson, Bo                      I 18

Larsson. Carl-Otto             Fö 5

Larsson. Claes                   1 14

Larsson. Claes A.                 A 5

Larsson. E.Åke          A 2,1 8 10

Larsson, Edvin                   Kn 2

Larsson. Erik             S 6, Jo 18

Larsson, Folke                   1 21

Larsson, Folke K. E.          Jo 14

Larsson, G. Nils-Olof            K 7
Larsson, Gerhard

S I 8 22 28 29 I 7

Larsson,Gunvi                   U 34

Larsson, Gösta E.     B 22. A 11

Larsson, Gösta H.F.           U 14

Larsson, Hans                   K 13

Larsson, Hans                   U 12

Larsson, Hans                  U 16

Larsson, Ingemar       Jo 19 22

Larsson, K. Einar A.           Jo 9

Larsson, K. L. Ingemar     A 15.

Larsson, Karl-Anders        H 17

Larsson. Kari G.                U 22

Larsson. L. Thorsten Ju 25. E 10

Larsson. Lars-Åke G.       Jo 15

Larsson, Leif                     U 31

Larsson. Lennart             U 4 6

Larsson, S. Rune W.            Föl

Larsson. Staffan                 U 1

Larsson. Svante                S 33

Larsson. Sven E.               Fö 1

Larsson, Tore                     U 6

Larsson. Ulf O.                Fö 13

Larsson. Yngve                  121

Lassinantti, Ragnar 1.       I 10
Lasson. Knut-Inge L.

K 4 17.Jo 32

Laurell. Björn                    S 24

Laurén. Reidunn M. B.  A 16 17

Laurin, Lars                     Ju 39

Lauritzen, Sonja                 S 3

Leche, Johan H.               Ju 33

Ledstedt, K. Gösta I.         Bo I

Lefrell, Christer                 H 17

Lehman, Erik                   Ju 54
Leijon, Anna Margareta (Anna-
Greta)                         Jo 37,A 11 15

Leijon, Jan E.                       I 4

Leijon, Lars                         I 4

Leijonborg, Lars               U 38

Leijonhielm, Thorsten       H 20

Lejdström. Krislina              S 3

Lekberg, E. E. Olov         Kn 13

Leman. E.Gunnar V.             16

Lemne. Marja E.               B 18
Lemne, Mats H.          E 6, H 7,1 23

Lempert. Erik M.               A 12

Lendenius. Lars-Gunnar   H 11
Lenhammar, Harry K. W.      Kn 14

 

457

Personregister

 

Lennartsson, Folke V.    A 2,1 1 18
Lennholm, B. GunnarO.       I 7

Lennmarker, Göran       S 27 40

Lerner, Thomas                 Fö 8

Lettevall, Ulf G. S.            Jo 25

Letzén, K. Sven-Roland    K 25

Leuchovius, Karl G. W.

S ll,Jo20,Kn6
Leuf, N.Börje        Jo34,H 15 19

Levén, P. Staffan             Ju 34

Levén, Sören                      U 4

Levenius, Gustav B. G.       ES

Levin, Bert L.                     U 22

Levin, Jan L.                      K 26

Levin, P.Tage                     I 10

Levinson, K. Bo                 Fö 3

Lewén-Eliasson, Anna Lisa

UD 2, Fö 13, B 13
Lewensjö, Åke R.            Kn 13

Lewin, Saul                        H 1

Liberg, Laila                        S 3

Lidbaum, Marja                 U 17

Lidbeck, P. Ingmar              S 6

Lidbeck, Åse                       A 5

Lidbjörk, Gunnar               K 19

Lidbom, Cari G.   Ju35.H 14. A 12 Liden, B. CarlJohan

Jo 10 14 19 24
Lidgard.CurtS.H.              UD 3

Lidgren, Karl                    Jo 32

Lidin, Karl-Olof                Kn 15

Lidström, Karl Gunnar      U D 4

Lidström, LarsJ.                   1 3

Lidström, P. Ivar                  1 I

Lidvall, Johan E,               Ju 24

Liedberg, Anders J. B.       Fö 2

Liljedahl, Svante R.           K 25

Liljefors, B. Anders              I 2

Liljeqvist, Rolf A.                Ju 8

Liljeros, K. E. Lillemor        U 21

Liljestrand. Åke             S 25 27

Liljeström, Rita   Ju 36, S 5 18. A 8
Lind. Carl-Erik                     I II

Lind, Johan A. L.       Ju 48, E 12

Lind, Johan H.           UD6, I 11

Lind, Siv 1.                        U 16

Lindahl, Cari-Fredrik H.      Fö 2 15
Lindahl, Gösta                  H 11

Lindahl, Hedda               S 8 33

Lindahl, Jan-Mats         U40 4I

Lindahl, K. Olof R.              B 22

Lindahl, Lars E.                  U 9

Lindahl, LarsO. H.            Ju 13

Lindahl,TorkelR.N.        Jo 12 15

Lindahl-Kiessling, Kerstin M.

UD5.S l.U 20, A 11
Lindau,Christer         S 20 27 34

Lindau, LarsH.           Jo 30,1 II

Lindbeck, C. Assar E.      Ju 54

Lindberg, Bertil                   I 1

Lindberg, Göran               B 10

Lindberg, Ingemar    S 24, U 8

Lindberg, Jan-Erik             I 13

Lindberg, N.Olof                 B 6
Lindberg, Sven J.

Ju 25, K l,Jo7 9 23

Lindbergh, Olle                 A 16

Lindblad, A. Göran              I 4

Lindblad, Gullan B. K.         A 2

Lindblad, Göran               U 10
Lindblad, Hans B.     UD I, Fö 3 13

Lindblad, M.Ulla E.            A 15

Lindblad, Sven J.H.             E 1

Lindblom, Per Henrik       Ju 39

Lindborg, Carin                U 20

Linde, Gunnel                  Ju 41

Linde, I.Gertie                  A 11

Linde,Torsten                   S 39
Lindeberg, Per Erik

1 18 24, Kn 23

Lindeberg, Roy                 U 37

Lindeberg, Sven A.             E 2

Lindebro,K. Sören S.         125

Lindegård, Jan                Ju 39

Lindegård, Karin A. M.      Kn 7

Lindell, BoG.                    Ju 13

Lindell, MatsG.                   U 1

Linden, AndersG. B.          Jo 2

Linden, Ingemar                 U5

Linden, Yngve T.               Bo 1

Lindencrona. Birgitta       U 21
Lindencrona, Fredrik W. K.

Kn 22

Lindencrona. Gustaf      K 9 20
Lindencrona. Gustaf C. A.

Ju 12, B 17 25

Lindencrona, Hanne         S 23

Linder. Bengt                   S 28

Linder. HansO.                    I 4

Linder. Lars G.                 S 12

Linder. Mats O. H.            K 16

Linder, Sven G.               Fö 13

Linderoth, Tore                S 42

Lindfors, Leif W.           U l,Jo 1

Lindgren. A. Birgitta       Kn 12

Lindgren. Aina G.             A 11

Lindgren. Anders        S 24 29

Lindgren, Claes                I 11

Lindgren. Göte A. 1.      Kn 12
Lindgren. 1. Lennart

K 13. Jo 12 28. Bo 5

Lindgren. K. Erik               Jo 8

Lindgren. Kristin              U 20

Lindgren. Per Anders  B l.H 13
Lindgren. S.Åke         Fö 10, S I 17

Lindgren. Seved              U 12

 

Skr 1978/79:103

458

 

I 17

Jo 9

K 16

Ju 53

U 42

Bo I

Jo 5

Jo 31

A 18

Fö 13

Ju 24 45

U 22

Fö 13

U I

8. Kn 16

S23

E7

Kn I 22

B 18

A 15

U 18

Jo 23

Ju 57

Jo 34

U 20 28

K 5

K 15

Lindgärde. Jan-Erik B. Lindh. Birger V. Lindh, N. H. Göran Lindh. Ove M. I. Lindh. Sören B. Lindh. Åke H. Lindhé, N. Bengt H. Lindholm, E. E. Kari-Axe Lindholm, P. Charles Lindkvist, Börje K. Lindkvist. Oskar W. Lindmark, Christer Lindow, M.-V. Styrbjörn R

Lindquist, B. RuneL. Lindquist, Inger G.

M.

Bo 7, Kn 5 11

B 2 3 14,1 II

U 13

Ju 9

U 19

U 4

U 12 21 24

E7

U 1 8

Ju 19 30 59, S Lindquist, Ivonne Lindquist, Sven B. E. Lindquist, Ulf W.E. Lindqvist, A. M. Christina Lindqvist, Alf Lindqvist, Bengt Lindqvist, Bernt O. S. Lindqvist, Christina A Lindqvist. Gunnar Lindqvist. Ingvar F. Lindskog. Björn E. Lindskog, Hans Lindskog, J. Lennart Jo 2. Lindstam, Leif E. Lindstedt, Gustaf Lindstedt, HansG. Lindstedt, Lars Lindstedt-Piltz, Inga Lindsten, Ingrid Lindstrand, H. Tomas Lindstrand, Leif Lindström, Alice M. F

U 16 22

H 7

U 9

A9

S26

U 5

A 16

Jo 34

Jo 9

S 1,

Lindström, Bertil Lindström, Claes-Göran Lindström, Gunnar Lindström, Gunvor Lindström, Harry Lindström, Harry I. Lindström, Ingvar Lindström, Ingvar A. Lindström. J. Christian

Ju 4 22.1 24
Lindström, Jan-Ingvar       S 31

U 16

U 10

Bo 12,12

H2

U 20

Lindström, Jöns A.      A 9 14 16 17 Lindström, Lars E. Lindström, Ralf Lindström, S. Olle Lindström, Stig Lindström, Ylva

Lindståhl, Mårten              UD 7
Lindvall, Kari-Erik              S I, A 2

Ling, Lars                             U I

Linnergren, ErikJ. G.             17

Lithander, Per H.                Jo 4

Littmark, Blenda M. V.        S 33

Litzell, S.Christer              Jo 20

Litzén, AndersG.                 Ju I

Litzner, Ragnar            S 17 20

Livijn. Claes-Olof                  E5

Ljubica, Stefan                  A 11

Ljung, Bengt                    Ju 48

Ljung, Bengt-Arne            Ju 26
Ljung, Lars U.            A 2.1 I 16 18

Ljung, Sigvard                     1 3

Ljungberg, Blenda M.           U5

Ljungberg. Göran L. D.         Jul

Ljungdahl. L.Gunnar             Hll

Ljungdahl. Olle                 Kn 2

Ljunggren. Anders           Ju 43

Ljunggren, C. Börje          UD 2

Ljunggren, Nils G.              Ju 2

Ljungh, Claes W.         B 20 23

Ljungholm. Kurt A.            Kn 9

Ljungqvist. Björn U. T.      U 16

Ljungwall. N. E. Folke         B 5

Lodin, Sven-Olof                 B 3
Lonaeus. G. Håkan N.

B 21.1 18 22.Kn 5

Lord. Jan A. T.                   Fö 2

Lorentzon. B. Gustav L.       13

Lorentzon, Sven Eric       Jo 27
Lothigius, Carl-Wilhelm    K 4, Jo 2

Loven. JohnT.                S 8 13
Ludvigsson. Ingrid M.    Jo 2 9. A 4

Ludvik, Klaus                     Fö 3

Lukkari, Bror                       U 4

Lund, D. Gunnar M.         Jo 28

Lund, Karin                         S 4

Lundahl. Harald                 I 27

Lundahl. PerC. I.            Kn 12

Lundberg, Arne H.R.         Kn II

Lundberg, Bengt I.          Ju 15

Lundberg, Bengt T.           S 26

Lundberg, D. Bergliot       A 11

Lundberg, Henry L.           B 16

Lundberg, J. Iwan             Jo 4

Lundberg, Lars-Olof       Kn 11

Lundberg, P. J. Thorsten    U 6

Lundberg, Sten G. J.         Kn 1

Lundbergh, Hans P. N.        Föl

Lundbergh, PerC.                KS
Lundblad,Grelhe              S 3, Jo 12

Lundborg. Hans               S 22

Lundborg, L. Åke            Kn 16

Lundbäck, Holger             S 40

Lunde. Ingrid                     U 6
Lundeberg,ChristerN.S.     U S 16

 

459

Personregister

 

Lundeberg, Magnus        Ju 27

Lundequist, Carsten I. G.    All

Lundevall, Owe N. A.         I 12

Lundgren, A.Carl-Eric     Kn 15

Lundgren. Bo A. M.           B 12

Lundgren. Bo Richard        UIO

Lundgren.C. Bertil           Ju 25

Lundgren. Dan            S 25 40

Lundgren. Georg E. H.       U 1

Lundgren. H. Lennart       Kn 8

Lundgren. Karl-David        A IS

Lundgren. Nils                    H 7

Lundgren. Nils                    A 9

Lundgren. Nils-Gunnar     S 17

Lundgren. Rakel                 H 6

Lundgren, Staffan            U 17

Lundgren. Ulf                U 4 14

Lundgren. Valborg          Ju 41

Lundgren Bo A. M.,             B 3

Lundh. Bengt                   U 20

Lundh. Erik                        121

Lundh. Lena                     U 11

Lundholm. Eric L.O.       B 9 15

Lundin. Anders            Bo 10.1 4 11

Lundin. Anna-Karin          H 15

Lundin. Bert G.                Ju 12

Lundin. Christer K. O.         K 7

Lundin. Hans-Erik V.         Kn 4

Lundin. Lars-Erik              UD 3

Lundin. S.Johan               UD 3
Lundin. Ulf W.

Fö 12. U 4 10. Bo 10

Lundin. Åke E.                  Fö 6

Lundkvist. Ebbe               1 19

Lundkvist, Gunnel            S 32

Lundmark. E. Gunnar    Kn 5 8

Lundquist. DavidN.         Fö 16

Lundquist, G. Jan-Eric        A 2

Lundquist. Olof                U 10

Lundqvisl. Arne K. O.       Ju 12

Lundqvisl. Dick O. R.            16

Lundqvisl. Lars-Åke          S 23

Lundqvisl. Lennart         Kn 14

Lundqvisl. Lilly M.                S6

Lundqvisl. Marianne         S 19

Lundqvisl. Rolands.        Fö 17

Lundqvisl. Sten T:son       Fö 3

Lundqvisl. Åke                    H 6

Lundström, Beata            U 21

Lundström, C. V. Herbert Jo 22

Lundström, Fritz E.             1 8

Lundström. Henry            1 19

Lundström. K. Sixten L.       E6

Lundström, Karin E.           U 4

Lundvall, A. Göran            Jo 4

Lundvall, Leif K. G.              H8

Lunning, Lars G. H.     A 10 11

Lustig, Gunnar                    U I

Luthman. Gösta F.     I 6, Kn 18

Liibeck, S. A. Lennart

UD 3, Fö 12, K 1,1 6

K 19, Jo 6

I 8

Kn 10

Jo 26

U 12

Kn 15

E4

H 14

Ju 1

Ju 8, B 11

UD 4

Ju 22

Jo 3 28,1 4

U 6

U 20 22

Ju 33

E ILU 8

A 11

U 7

S 1 15 24

K 13

Jo 2 3 12 28

E 3

U 11,ni

Kn 15

U 4 14,A 8

Jo 17

U l.A 11

B 7

Jo 10

Lyberg, Bengt Lyberg. Bengt Lyberg, Bengt Lyberg, Wolf S. Lyrberg, Bengt Lyttkens, Carl Henrik Låflman, Lennart R. Ländin, Sigvard H. Lännergren, E. Bengt Löfberg, Karl Axel Löfdahl, Göran Löfgren. N. Sigfrid J. Löfgren, Torsten Hj. Löfqvist. Stig Löfström, J. Henric Lönnberg, C. Gunnar 1. Lönnberg, C. Åke B. Lönnerblad, Sara Lönngren, Kerstin Lönnquist. John Gunnar Lönnqvist, Olov Lönnqvist, Ulf R. Lönnqvist, Åke S. G Lönnroth, Måns Löven, BoC. Lövgren. Esse T. C. Lövgren, Lars Göran Löwbeer, Hans Löwenmark, J. Örjan T Lööw, Herbert P. D.

M

Magnander, Ebbe E. A. B 7 13

Magnusson. Birgitta         U 34

Magnusson. Dag                U 9
Magnusson. Egon S. 1.

Jo 27. A 9,1 4

Magnusson. Erik                 A 4

Magnusson. Georg K.       K 21

Magnusson, Gunnar        Jo 12

Magnusson. Gunnar K. O. Kn 15

Magnusson. Göran          U 16, A 15

Magnusson. John               K 4

Magnusson. K. E. Göran   Bo 6

Magnusson. Leif                 U3

Magnusson. Leif R.             A 2

Magnusson. Monica S.       A 5
Magnusson. Nils

Ju 53, S 8                   13. U 28
Magnusson. Staffan E.      Ju 3, H 8

Magnusson.Torsten E.        14

Magnusson, Åke              H 14

Magnusson Sessler. Gun 1. Ju 30

Malmberg. C. LarsE.         B 12

 

Skr 1978/79:103

460

 

Malmberg, M. D. Elizabeth     Jo 32
Malmberg, Östen F. G.       FÖS

von Malmborg, C. Göran A.  1 1

Malmborg, Gudrun            H 14

Malmenstedt, Curt O.        U 16

Malmer, Nils                      Jo 28

Malmgren, Bo                    Bo 8

Malmgren, Kurt K-G.         E2 7

Malmgren, Lena                 S 37

Malmqvist,JanS.N.   FölO,S63S
Malmqvist, Stig                  U 17

Malmros, Rune                    121

Malmström, Bengt G. V.    Ju 12

Malmström, Hugo                S 3

Malmström, Kari G.             1 21

Malmström, Sten                 U 5

Malmström, Stig                  H 9

Mandahl, Håkan         S 34 36 40

Mangård, Nils                   Ju 47

Mann, Kent V.             S 23, A 18

Mannegard, E. Margareta  S 35

Mannerfelt, Cari O. G.       Jo 28

Mannheimer, Kaj E.          Jo 30

Mannheimer, Sören            1 14

Marcus, Lars E. P.             112

Marcusson, Eric R.            Jo 27

Marcusson, Sten G.     U 6 20, A 1 4
de Maré, Stefan S.           Jo 10

Marits, Arvo A.                   S 38

Marjasin, Sigvard           S 15 19

Markborn-Sörås, Catharina    Ju 24
Marken, Karl-Erik               S 38

Marklund, Eivor 1.             All

Marklund, Inger         U 16 28 36

Marklund, O. Sixten A.        U4

Martin-Löf, C. Johan E.

UD 5, Fö 9, U 37
Martin-Löf. Rutger T.          123

Martinsson, BoN. O.

Ju 33 34,S 22
Martinsson, Åke                U 34

Marlling, Carl Henrik           U 5

Martling, Per-Roland M.      K 6

Masreliez, Nils G.                A 9

Mats, fil. kand.                    1 12

Matsson, Sven-Arne          Bo 3

Matsson, Tommy                 B 9

Mattson, Lisa         Ju 3 43, A II

Mattsson. Anita B. K.          Ill

Mattsson, Bengt E. C.-G.    I 11

Mattsson, Bengt Olof T.

S 28 31 38, A 18
Mattsson, Ingemar          Fö 17

Mattsson, Kjell A.

Jo 15, H 5,BoS. Kn II
Mattsson. LarsG.                U I

Mattsson, Morgan N.        Ju 33

Mattsson, Rolf                   U 28

Mattsson. S. M. Lennart      U 5

Mattsson. Stig              U 10 30

Medin, Knut H.                 Jo 14

Medin-Levén. Barbro         1 10

Mehr, Hjalmar L.               E 1 4

Meidner. Rudolf A.        E 4. A 2

Mejegård, O. Sigvard W.  Ju 55

Melander, Kent A.             K 20

Melin, K. Lennart               A 11

Melin, P. Torgil H.    Ju 47 55, Jo 20

Melin, S. Ingemar                 I 5

Mellbin. B. Lennart              B 2
Melldén, Anna-Lisa       Ju 41, U 33

Mellqvist, Sven A.             K I 4

Mellström, Claes B.             Jo I

Meltinger, N. D. Tryggve     U 5

Meyer, Lars                    Kn 23

Meyer, Lennart S. G.             Sll

von Meyeren, Ulla M.        A 18

Meyerson, Anita E.          Ju 36
Michanek, Ernst N.        UD 2, S 35

Midunger, H. Torbjörn         A 9

Mild, Kerstin E.                Ju 26

Mildner, Erwin A.               Bo 1

Mileikowsky, Curt             B 23

Millgård, E.Olof (Olle)         Jo 9

Mindus-Widén, Lena           H3

Minell, Marita                    S 42

Moberg. C. E. Ragnar      Jo 10

Moberg, Kaj                        U 3

Moberg, Sven T.                  I 9

Modig, Jonas E.               Ju 30

Modig, Stig                        I 10

Modigh, Pontus               Ju 47

Mogård, Britt E. T.                All

Mohall, Cari-Erik            Fö 5 8

Mohlin, Hans H.                  K 6

Molander, Mats O.            K 11
Molde, F. Bertil           U 5,Kn 2 12

Molin. Folke P.O.              H 17

Molin, N.Rune                  Ju 13

Molin, Olof E. O.                 121

Moll, Olof G.                        U 1

Mollstedt, Bengt O.          S 11

Mongård, Erik E.               Bo 1

Montelius, Jan-Christian  UD 7
Montgomery, J. Henry A.

Ju 28,S22

Morath, Rune                   A 16

Moreau, Jan-Erik               Jo 3

Morell, Roland                   Jo 7

Morling. Bertil                     U 7

Mossberg, K. Holger       Ju 21

Mossberg, K. Holger       Ju 51

Munck, Johan               Ju 28, Fö 17
Mundebo, K. Lillemor

U 46 10 12 16 Munkhammar, Ann Charlotte

 

461

 

v;;;.               Personregister

 

U 40 41

Nilsson. Allan

H7

Murray, U. Mac

U 16

Nilsson. Allan M.

Jo 29

Miiller, Ivar

Fö 11

Nilsson, Anna-Lisa

 

Mijntzing. Lars

Ju 2

UD2,S35,J

o 10.1 12

Myhlback. Lennart J.

Bo 4 12

Nilsson, Asta

U 19

Myrbeck, Arne K. D.

B 18

Nilsson. Bengt G.

UD 1

Myrberg. Mats

U 16

Nilsson, Bengt G.

E 10

Myrby. Selh

Jo 29

Nilsson, Bengt-Åke

Ju 51

Myrdal. Hans Göran

AS

Nilsson, Berndt

U 22

Myrenberg. B. Sverker R.

K 7

Nilsson, Bertil

A 16

Myrlöv. Åke E.

I 2

Nilsson. Christer

U 10

Måbrink, Bertil U.

UD 2

Nilsson, Dan S.

1 3

Månsson. E. O. Sigvard

Fö 1 8

Nilsson, E. Arne

Kn4

Månsson, Ingmar M.

Jo 22

Nilsson. E. Birger

BoS

Månsson, Lennart

U 20

Nilsson. Elvy 1.

K6

Månsson, Sven-Axel

S 18

Nilsson, Eskil

Jo 19

Måre, Mats O.

Kn IS

Nilsson, Gothard

U4

Mårtensson. A. Iris

S20

Nilsson. Gunnar E.

A 11,15

Mårtensson. A. Iris

A 13

Nilsson. Gunnel

S39

Mårtensson. Bengt CL.

Ju 36

Nilsson. Gösta V.

E2

Mårtensson, Jean-Erik

U 5

Nilsson. Göte

S 13

Mårtensson. Nils L.

1 25

Nilsson. Göte

S 17

Mårtensson, Skotte

U 1

Nilsson. H. Anders        Jc

. II 28 31

Mårtensson, Stig

U4

Nilsson. H.Christer

S41

Mårtensson, Tore

A 16

Nilsson. H.G.Ola

K II

Möller. 1. Cecilia

A 15

Nilsson. Herbert

U5

Möller. S.A.Birger        UD 5, A 11

Nilsson, J.OveG.

B 3, A 2

Möllstam, Bengt L. G.

U 12

Nilsson. Jan-Erik L.

K6

 

 

Nilsson. Jan-Ivan N.

A 10 13

N

 

Nilsson, Johnny

U4 16

Narrowe, Morton H.

U 5

Nilsson. K. Börje

H 2

Nasenius, B. Jan V.

S 14

Nilsson. K. F. Lennart

S2

de Neergaard, Claes D.   E10,H1I

Nilsson. K. Lennart

BoS

Neergaard, Erik A.

I 10

Nilsson. K. Valter

K 11

Neergaard, Erik A.        Kn

13 17 24

Nilsson. Karl-Erik

E4

Nelander. Olle M. V.

K4

Nilsson. Kari-Erik

Jo 5

Nelander, Sven               S 5

14, A 5

Nilsson, Karl-Erik

Bo 4

Nelin, Anders

S 18

Nilsson. Karl-Henry

H6

Nellevad, Per

14

Nilsson. Karl-Johan

Kn9

Nenzén, Sigrid

S30

Nilsson, Kjell G.

U 37

Nerdrum-Ullman, Wenche

U 16

Nilsson. Kjell O. H.   E 4.

Jo 33.1 4

Nerell, Gunnar H. T.

A9

Nilsson, LarsG.

U 6 16

Neuman, N. Håkan

16 II

Nilsson, LarsO.

Ju 21

Neyman,Thorsten L.

I 3 8

Nilsson, LarsS. E.

Ju 4

Neymark, Marit H. E.

H 3

Nilsson, Lennart

BoS

Niblaeus, Kerstin S. E.

Jo 27

Nilsson, Matts G.

U 16 22

Nicander, Lars

S25

Nilsson, Matts G.

A 15

Nick-Huttunen, Elise

I 24

Nilsson, N. A. Sigvard

Jo 22

Nicklasson, Lars-Erik

K 4

Nilsson, N. Folke

Jo 14

Nicklasson, Stina A. R.

 

Nilsson, N. Per-Erik

B 19

Fö 6 13

. U 4 34

Nilsson, N. Robert       Jo

14, Bo 10

Nicolausson, Ulf

U27

Nilsson, N. Thorsten G.

Jo 9 19

Nihlgård, Bengt S.

Jo 20

Nilsson, Nils-Erik         B

I2.J068

Niklasson, Ö.O.Harald

A 1

Nilsson. Olof                   J

lo 3 14 28

Nilsson, A. Erik

A 5 17

Nilsson, Per-Axel E.

Jo 25

Nilsson, Alde E.

Ju 13

Nilsson, Per-Erik           Ji

1 52, H 15

Nilsson, Alf G.

A 2 16

Nilsson, Per-Olof

Kn 14

Nilsson, Alice H. C.

Fö 16

Nilsson, Per-Olof V.

Kn 15

 

Skr 1978/79:103

462

 

Nilsson, Peter O.H.

19

Nilsson, R. Kerstin

Kn 12

Nilsson, Rune

1 18

Nilsson, Ruth

S8

Nilsson, Sten

A 16

Nilsson, Sven

U 20

Nilsson, Thora I.-L.

A2

Nilsson, Torbjörn M. E.

Ju 32

Nilsson,Tore U.

1 3

Nilsson, Torsten

U 5

Nilsson, Torsten

Kn2

Nilsson, Ulf

Ju 48

Nilsson, Ulla A.

U 14

Nilsson, Åke

U 12

Nilsson. Åke

A 10

Nilstein, Arne H.

E 1

Nipstad, Jan A.

E 10

Nissen, L. Veronika S.

A 14

Nisser, Carl Wilhelm B.

Jo 17

Nisser, Per-Erik C.

Ju 20

Nisser, Per-Olof

Kn 3

Nitare, J. Gideon H.

A4

Nittzell, GunnarO.

Ju 15

Nilzelius, Tor

UD6. U 12

Nivenius. C. Olle B.

Kn 15

Nivenius, Olle

U 5

Nohrlander, Åke

S27 36

Nolte, Lennart R. J.

S28 31

Noltorp, LarsG. N.

E7

Norberg, Bengt

S 30

Norberg, Dag L.

U 1

Norberg, Lars A.

1 11

Norberg, LarsR.

UD 3

Norberg. Randolph

K6, U 17

Norberg, Sven

Ju 15

Nord. Kari-Erik

B 5

Nord, LarsO. S.

AS

Nordahl, Jan-Erik

B 5

Nordbeck, Lennart V.

Kn 13

Nordbeck. S.E.Gunnar       UD I
Nordbeck, S. E. Gunnar

UD 3. Fö 13

Nordberg, B.Krister           S 20

Nordberg, Lars O.            Jo 12

Nordberg, S. Ivar            S2,H2

Nordblom, Bengt S. J. Jo 16 22

Nordborg. Kjerslin M.     S 2 41

Nordell. J.Olof C.        K 24, E 4

Norden, Joar                 Ju 8 38

Nordenadier, Anders          B 5

Nordenson, Ulf K.            Ju 36

Norderheim. Paul A. M.      Kn I

Nordgren, Paul                 S 20

Nordin, B. Willard             A 16

Nordin. Jan                       A 12

Nordin, Karl-Anders            U 6

Nordin, P.Åke                   A 18
Nordin, Sven-Erik

Ju 1651,B l9,Kn 8
Nordin, Å.Ingvar      S 14, Kn 12

Nordlander, Göte               U 20

Nordlander, K. Åke             A 10

Nordlander, N. Arne             U 1

Nordlander, Nils Brage  S 24 35

Nordlander, Nils-Brage      U 43

Nordling, Lotty A.             Kn 15

Nordlund, Stig F.                Kn 6

Nordmark, Hans A.            Ju 30

Nordqvist, Rolf G.               B 18
Nordstrandh, Ove H.        U 6 31 36

Nordström, Bengt               I 11

Nordström, Gösta                S 7

Nordström, K. Sivar V.      Jo 28

Nordström, K. Sören             I 4

Nordström. L. Anders          E 7

Nordström, Lars E.         K 4 17

Nordström, Lars V.            1 10

Nordström, Marie              U 31

Nordström, Olof A.             U 20

Nordström, Sixten             U 20

Noreland, Lena M.              122

Norelius, PerE.                   Ju 5

Norell, Ove A.                  14 20

Norell, Thomas P.       B 24, U 7

Norell,Torsten B.                  14

Norell,Torsten B.                121

Norén. Agneta                   B 13

Norén. Alf-Erik                  Ju 22

Norén. Bilis.                       Kn 9

Norén, Nils-Erik                    13

Norén, Åke                        U 12

Norenberg, Bertil W.          Fö 6

Norenlind, I.Märit              U 14

Norin. Brage                     U 20

Norin, Stig                            U5

Norland, Sven-Anders      Ju 13

Norlander, Gunnar            A 16

Norlander, Torsten            A 15

Noriing. E. Gunnar E.  Kn 10 11
Noriing, S.Åke               1 14, Kn 13

Normark, G. AnitaM.          H 14

Normark, Hagar M.             K 4
Norrbom. N. Claes-Eric

K l.H 13.1 11,Kn 11 Norrby, J.Sören   Jo 3 32, Bo 8,1 4

Norrby, Jonas V.              Ju 13
Norrby, Karl-Eric    U 38, Jo 8, H 2

Norriund, Horst A. E.         A 18

Norrman, Bo U.S.                B 2

Norstedt, Inger                  1 4

Nyberg, Bengt L.         A 16 18

Nyberg, F.Jan-Erik         A 2 15

Nyberg, Gunilla                 S 34

Nyberg. Stig K.                  Fö 6
Nygren, Arne J.       Ju 28 34 57,1 3

Nygren. Birgitta                U 11

 

463

Personregister

 

Nygren. G. Ingemar

S 1 10

Ohlsson. P. T. Ingvar

Ju2,l 1

Nygren. Jan

U 1

Ohlsson-Leijon. S. H. Lennart

Nygren. Jan K. T.

A 15

 

B 19

Nygren, Åke

U 5

Ohné. Margareta

U 20

Nygren-Söderberg, Laila E.        A 2

Öländer. Anders

UD 7

Nyhage. Hans B.

U 4 12

Öländer. Håkan

U 39

Nykvist. Ann-Christin

 

Olausson. Britt

U22

Ju 10.

H 6 10 13 17

Oldertz. Cari M.

Ju 9

Nyman. Erik O.

Ju 57

Oldgren, Abiel

U 20

Nyman. Kjell

Jo 26

OIding. PerE. M.

Jo 30

Nyman. Lars A.

U 1

Olerud. Eric Hj.

Jo 3 15

Nyman. V. Seppo

B7

Olhede. TorieifE.

Fö 3

Nyquist. Per-Olof (Ola:

1

Olin. Patrick

S 5

U 20 28 43.

H 5.Bo2 10

Olingdahl. Göte

U 5

Nyqvist. N.Tore

Ju 28, Kn 1

Ollen. R.Joakim

Ju 22.S26

Nyqvist. Nils

A 16

Olofsson. C. Sigbjörn

S 10

Nyqvist. S. Yngve

Ju 37. K 24

Olofsson. Gunnar

S 30

Nyrén. Einar

Ju 48

Olofsson. H. P.O.

A 17

Nystedt. StigH.

Fö 15

Olofsson. K. A. Lennart

 

Nyström. Göran K.

K 21

 

K I7.H II

Nyström. Holger R. B.

Jo 10

Olofsson, L.Göran

B 2

Nyström, Kerstin

B 3

Olsson, A. Maj Britt .

U 4

Nyström, L. Ingrid

U 22

Olsson, Agne Henry O.

 

Nyström. Lars A.

E 10.H 14

Ju 15 30,U

21 32 37 38

Nyström, Lennart

I 3

Olsson, Artur

U3I

Nyström, Lennart

Kn 23

Olsson, Bengt K.

S 30.1 7

Nyström. S. Åke

1 10

Olsson, Bertil O.

B 1

Nyström, Sigvard E. V

H3

Olsson. Birger

S42

Närkhammar, Kjell M.

A.      Kn 10

Olsson. Birger

U 5

Näslund, Bengt Erik

H 6

Olsson, Birgitta

U 28

Näslund, John

13

Olsson. Björn E.

U 1

Näslund, Nils Erik

Jo 34

Olsson. Björn G.

A 18

Näslund, Per Olof A.

A9

Olsson. BoChrisler

S27

Nässlin, Berit

U 20

Olsson. Börje

S2I

Näsvall, Björn G.

1 10

Olsson. E.Billy          Ju

13 20. Fö 8

Näverfelt, Arne S.

1 2

Olsson, E.Olof

B 13

Nöteberg, Rolf M.

Ju 9 23

Olsson. E. Ragnar

B9

 

 

Olsson. Elvy E.

A 11

O

 

Olsson, Gunnar

S 15

0'Konor, BengtG.W.

K 20

Olsson, Gösta E.

1 23

Ocklind, Sigurd

K 4

Olsson. H. Å. Lennart

A 12

Odelgard. Bengt K. G.

H9 17

Olsson, Hanna

S 18

Odelsparr, Margit E.

U 10

Olsson, Hans Erik

U 12

Oden, Birgitta

U 20

Olsson, Harald

S 10

Oden. Nils

H 5

Olsson, Inger M-A.

Jo 3

Odenberg. Mikael L.

A 15

Olsson, Ingrid M.

U 20

Odhnoff, Camilla

S5,Jo 13

Olsson, J.Malte

Jo 1

Odhnoff, Jan E.

UD 5

Olsson, Jan

H 11

Odre. Torsten

U 34

Olsson, Johan A.         Ji

1 22,1 17 24

von Oelreich, Carl-Erik H.        K 17

Olsson, K. E. Esbjörn

Bo 12,1 2

Ogvall, Dan O.

Ju 26

Olsson, K. Åke

1 4

Ohlin. Tomas

Ju 32. U 39

Olsson, Kari Erik T.

 

Ohlson, Björn I.

Bo 12

Ju

12 45, Jo 28

Ohlsson, Gunnar

U 12

Olsson, Lars E.

K 13

Ohlsson. J. S. Ragnar

U 28

Olsson, Lennart

K 24

Ohlsson, J.Staffan C.

B 11

Olsson, Mats

Kn 9

Ohlsson, K. Agneta

Ju 25

Olsson, N. Martin

Ju 3

Ohlsson, Lennart Å.

A 2,1 1

Olsson, Orvar

S21

 

Skr 1978/79:103

464

 

Olsson, P. L.Göran

Ju 9 58

Palmquist. Kurt

U 4

Olsson, Per Sören

U 32 38

Palmqvist, Bengt G.

K 25

Olsson, Rune 1.       Bo 5.1 l,Kn 11

Palmqvist, Lars

U 20

Olsson, S.O.Bertil

A 16

Palmqvist, P. O. Arne

Kn 15

Olsson, Sten G.

Ju 50, Kn 14

Palmstierna, T. Carl Oswald      S 30

Olsson. Sune

A4

Pantzerhielm, H. Henrik G.      Fö 8

Olsson. Sven-Robert

U 4

Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm     1 24

Orava. Olavi A. (Olle)

 

Parak, Tibor

1 3

 

S 1. U 20 22

Parasnis. Dattratray S.

1 3

Ording. Jan

S 13 21

Parner. Göran

BoS

Orehag, Lennart

U 4 34

Patriksson. Folke

K 17

Orlando. A. N. Henning                12

Paul. Lars

U 16

Orrenius. Jan E. A.

1 17

Paulander, Hans

H 17

Orring. Jonas A.

S22

Paulsson, Christer

U 20

Orring, Ulla B.

Jo 33. A 11

Paulsson, E. Ingvar

Kn 12 16

Orrö. Sven-Erik O.

Fö 3 13. S 17

Paulsson, G. Valfrid V.

Jo 3, Bo 8

Orton. Frank L. B.

Ju 53

Paulsson, Kurt-Inge

Ju 13

Oscarsson. Berit

U 31

Paulsson, Solveig

U 33

Oscarsson. Görel B. A

Jo 1

Pedersen. Zaid O. B.

B 18

Oscarsson. Gösta H.

1 1

Pehrsson. Maj R.

A 18

Oskarsson. Ingegärd J

.   Ju 24.H 10

Pekkari. Olle

U 34

Oskarsson. K. O. Alf

K 6

Pellborn. Lars Åke

Fö 10

Oskarsson, Sven E.

Jo 16 22

Pellijeff. F. H. Alexej

K 18

Osvald, Thomas

S26

Pennlöv. Jan

U 15 39

Ottemark. HansO.

B 11

Pernow, Bengt B.

U 1

von Otter. Casten

BS

Persson. AlveS.

14

Otterberg. L. Håkan

Fö 2

Persson. Ann C.

U 1

Ottoson. BennE.

Fö 12

Persson. Annie V.

1 1

Ottoson. Ivan

Ju 41. S 13

Persson. Arvid

Ju 39

Ottoson. Ulf

U 12

Persson. Arvid

1 21

Ousbäck, Margareta

H 3 10

Persson. Bengt Rudolf

U S

Ovegård. LarsO.

Jo 3

Persson. Cari J. G.

 

Ozolins. H. Berit

U 1

Ju 2 28.S

22 30.1 7 14

 

 

Persson. E. Annika

S 32. B 3 10

P

 

Persson. Erling

H 12

Paalzow. Gudrun

U 20

Persson. Folke

Jo 21

Paillard. Jean

U 5

Persson.G. Bertil

E 2

Palm. Anders K.

K 2

Persson, Gunnar

U 20

Palm. Anita

U 22

Persson, Gunnar

Bo 10.1 4

Palm. Böret

S2I

Persson. Gustav

H 18

Palm. HansG. G.

Fö 6 14

Persson. Gustav B.

S 2 5.A 2

Palm. Jan

H 2

Persson. Gustav E.

Ju 46

Palm. Jonas

U 5

Persson, Göran A.

 

Palm, Margit

S 13

Jo 15 30.1 6, Kn8

Palm. N.Sture

Ju 30

Persson. H. Magnus

Ju 45

Palm. Per-Olof

Jo 5

Persson. Henry A.

U 6

Palm. R. Elisabeth

Kn 11  12 16

Persson. Inger

S5

Palm. Tore

B 7

Persson. Jan

U27

Palm, Åke

1 3

Persson. John-Olof

Bo 6. Kn 8

Palmaer-Johansson. S. G. Eva

Persson. Karl-Erik

H 12

 

A 11

Persson, Kell H.

Ju 20

Palmborg. Olle

U 38

Persson. Kerstin

U 22

Palmcrantz. Hans U.

Kn 17

Persson. Kurt 1.

A 10

Palme. Sven C. G.

B 20

Persson. Lars E. H.

 

Palmgren. Nils A.

Fö 3

E

1 5 lO.H 14

Palmlund, K. Ingar

Ju 33.A 14

Persson, LarsG.

1 25

Palmlund. Thord G.

 

Persson, Leif G. W.

Ju 36, S 18

U

D2.S 35. U 8

Persson, Lena A-M.

A2

 

465

Personregister

 

Persson, Mårten                U 4

Persson, Mårten              U 12

Persson. N. Arne              K I 4

Persson, N. Ingvar         Kn 13

Persson, Nils Elis                I 4

Persson, Per-Ebbe           U 14

Persson, Per Erik             Kn 2

Persson. R.Eskil                 H 1
Persson, R. Kjell-Åke

Ju 14,S41,I 19

Persson, Ragnar               Fö I

Persson. Rolf                       12

Persson, S. Erik              Ju 45

Persson, Sten                    U 6

Persson. Sven-Erik           A 14

Persson, Sven G. F.          Jo 4

Persson, Sven-Åke           S 17

Persson,Tore                   K 24

Persson, Valdemar          U 38

Persson-Tanimura, Inga     A I

Pesula, Jan                      A 16
Peterson, Carl-Gunnar P.

H 10, Kn 12 13 22

Peterson, Christer B. O.   B 16

Peterson, K. Folke            I 11

Peterson, Kjell                 U 25

Peterson, Staffan A. A.   Ju 23

Petersson. Ann-Marie      U 33

Petersson. B. 1. Lennart    1 4

Petersson, Bengt-Eve A. Jo 18

Petersson, Birgitta           S 19

Petersson, Hans                 U4
Petersson, Hans E.              Ju 28 53

Petersson, Jan G.              K II
Petersson, Karl-Anders P.

S 15,A 16

Petersson, Kerstin             S 9

Petersson. Klas               H 10

Petersson, Olof H.E.     A 4 16,1 13

Petersson, Owe               S 23
Petersson, Per M.

UD 2. Fö 13, S             17.1 10
Petersson. S. G. Roland

Ju 13.1 12 174

Petersson, Stig A.               I 3

Petrelius, Torsten              S II

Petrén, Erik                        U 5

Petrén, Gustaf               Kn 23
Petri, Cari AxelH.

Ju 44, K 9, Jo               15, A 7
Petri, Gunnar

UD 3, Ju 2, Fö 12,1 19

Petrini, Frank S.D.               I 1

Petterson. Hans H.J.    Jo 6 23

Petterson, Lars-Olov        Fö 8

Pettersson, A. Georg       Jo 7

Pettersson. Bengt A. G.     A 3

Pettersson, Bengt G.         K 6

Pettersson. Bert-Ove G.   Bo 6

Pettersson, Birgitta            A 9
Pettersson, Eric B.

A 2, Bo 10.1 4 16

Pettersson. Gunnel          1 17

Pettersson. Göte J.           I 10

Pettersson. Hans             H 10

Pettersson, Jan-Olof       Jo 23

Pettersson, K. Henry           I 4

Pettersson, Kenth J. L.     U 16

Pettersson. Lars             Ju 51

Pettersson, Lars-Olof       H 18

Pettersson. Lars-Olov     Fö 12
Pettersson, N. Lennart

Ju 16, S 26, Jo 3,1 4

Pettersson, Per A.           Ju 22

Pettersson. Per-Arne      Fö 14

Pettersson, Roland H.       Jo 2

Pettersson. S. Arne   B 13. A 2
Pettersson. S. Åke E.

S 19, U 22 43. Jo 33

Pettersson, Åke 1.            Bo 9

Peyron.Gustaf F. C.           Fö 4

Peyron. Ulf C. C.              Ju 30

Philipson, LarsH. G.          U I 3

von Plåten, Fredrik           U 13

Platin, Ulla-Britta           A 2 11

Plato, NilsG. B.                    U 1

Plym Forshell. Kerstin    H 2 10
Polstam, K. Åke S.         Ju 28 31 37

Poluha, Olov                      S40

Pontén, ErikJ.                  Ju 58

Prawitz, Jan                  UD 1 3

Preisler, Gunilla                U 21
Printz, Bengt-Åke L.

ES. B 13 18, Kn 10

Printz. Å. Lennart               K 6
Pripp, NinaM. E.            Ju 41, S 32

Prom, Peter F. G.                 S6

Präntare. Bo LO.               B 19

Puke, Cari G. M.                 Jo 7

Pursche, C. Werner        Kn 15

Puu.Tönu                            1 1

Påhlman. Anders T.         Ju 43

Pålsson. Kerstin L.            Fö 5

Pårud, NilsG.                     S 14

Pärson, Hanns B. S.          B 16

Qvarfort, Anne-Marie         A 2

Qvarlander, Eva      U12, Knl2

Qviström, N.Jörgen          Ju 16

R

A 15

Raattamaa, BoW. Radesjö, G. Wivi-Anne

B 18, Jo 28, H 5
Rahm, Håkan                S 15 25

30    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1978/79:103

466

 

Raicevic. Erica

A 11

Rainer, A. Ove

1 II

Ramel, Stig

H 11

Ramstén, Nils E.

B 19

Ramström, Dick O.

Ju 54,1 1

Ramström, Lars

S20

Randers. Jan E.

1 4

Rangnitt, F.Harald O.      Kn 15

Rangrost.Johny A. P. U 22. A 15
Ranhem. Lars H.                 K I

Ransemar. Erik                   A 2

Rasmuson, Anders S. H. U 1.16
Rasmusson. K. Gunnar F.  Bo 9

Raunio. Gerhard                U 20

Redbrandl, Lars-Göran

Jo 28. Bo 10,1 6
Redgert, Jan 1. G.               S9

Regardt, Bertil                    H 2

Regnéll, Carl Göran       S 2, E 5

Regner, Göran I. F. Ju 35. Kn 23
Regårdh. Cari Gustaf       Fö 12

Rehn, L.Gösta S 8. A I 2 8,1 I Rehnberg. K. Bertil

S 22. A 2 11. Bo 10
Rehnman, Ann-Marie          U 6

Rehnqvisi, Gösta               H 12

Rehnström, K. Åke H. B 15. H 2
Reinans. Sven                    A 8

Reinhold, Sune               U 9 20

Reinius, E. A. Ulf               UD 3

Reinius, Ulla B.                   1 12

Rejdnell, Erik H.                  K 6

Rembe, Rolf D.                 Ju 30

Renck, Olle                        K 17

Rengholt, Ulf                        1 4

Renmyr, Lars E.                 Ju S

Renning, Torsten              Kn 4

Reslow, Kjell                     H 15

Reuterdahl, Gad              Fö 10

Reuterswärd, Anders P. E.

A 3 15. Bo 10
Reuterswärd. B. Edvard U 24 41
Reuterswärd, Claes           U4

Reuterswärd, Erik A. P.     B 20

Rexed, Bror A.

S 1 48 122235, A 11
Rey, LarsH.                      16 11

Rhodin, Arne                     U 32

Riberdahl, Curt S.            Kn 20

Ribrant. GunnarC.H.         13 25

Richardson, N. Gunnar E. U 28
Rickard, Bengt O.        K 4 15 17

Ridal, Håkan                     Kn 5

Ridderstad, Gunnar C. A. Fö 14
Ridderstrand-Linderoth, E. Inger
A.                            Ju 45, Kn 21

Riesenfeld, Harald              U 5

Rimvall, Per O.                  Ju 24

Rindborg. Stig A. J.       A 12. Kn 12
Rinder. K. Lennart         S 25 11

Rindlöw, Leif G.                  K 6

Ringaby, Per-Eric      S 14, Kn 8

Ringblom, Erland              H 11

Ringborg, Bengt               K 23

Ringborg, S. Eriand       U 1 9 16 20
Ringgren, K. V. Helmer       U 5

Ringholm. Bosse I. K.         A 2

Ringstedt. Nils A. E.    S23,H9

Ringström. Björn M.          Ju 2

Rinkmar-Bengtsson. Gun   U5

Rinman-Carlsson. Anna     U4

Rispe.CurtB.                     K 17

Ritter, Kristin                     S 21

Rodhe. Birgit                      U 5

Rodhe, Sten                       U 5

Rodin.Göran                     Bo 7

Rodin. J. Anders                 U9

Rogestam. A. Christina

U 6 16. Kn 12
Roigart. Lennart                 -I 3

Rollen, Berit M.           S l.A II

Roman, Rolf-Erik               B 17

Romander, Holger A. G.

Ju 2 28. S 22
Romanus. Gabriel      Ju 3. S 35

Romare. JanO. G.            Fö 13

Romberg. N.Wilhelm A.    Fö 16

Romson. Rolf      Ju 45. Jo 9. Kn 17
Ronne-Björkqvist. Ingrid    A 9

Roos. A. G. Thorbjörn     Kn 21

Roos. Carl-Manin             Ju 14

Roos. Kurt H. G.             S 6 10

Roosmark. G. Per-Olov       K 6

Rosander, Tom                 Bo 8

Rosberg, K. Gustav A.      Bo 1

Rosberg. Klas R.                  1 4

Rosborg. Charlotte          Kn 5

Roseen. Rutger                 127

Rosell, Sune                      S 27

Rosén, BoG. F.              Jo 2 25

Rosén, S.Åke                     H2

Rosén, Tommy B.      U 16 22, A 18
Rosenblad, Urban S.        A 11

Rosendahl, Gunnar            U6

Rosengren, Bodil C.          U 16

Rosenqvist, Stig               K 13

Roslönn, Ulf                        S7

Rosqvist, C. Gunnar           K 7

Rosqvist, G. Birger

K6.Jo3,H 15
Roth, Christer                   S2I

Royen, Sverre N. H.     S 6 15, A 11
Rubenowitz, Sigvard           I 1

Rubenson, Kjell              |J 6 36

Rubin, Nils A.                       1 1

Rubinstein, Harry               U5

 

467

Rude, Kari R.               K 4 5 17

Rudhe, Catharina             U 14

Rugfelt, K. E. Lennart       A 11
Ruin, Olof K.               SLU 20 28

Ruist,ErikH.                          E6

Ruke-Dravina, Velta T.         AS

Rundblad, Bengt G.              I I

Rundlöf, Arne                   H 19

Rundquist, Gerhard I. A.    118

Rundqvist, Karl-Ingvar      A 17

Rune, Christer L.          Ju 8 38

Runnström, Hans K. L.       Jo 7

Riidel. WolfgangH. A.        U 18

Rybeck, Bo                        UD I

Rydberg, Kari-Evert Jo 34, H 19

Rydberg, LarsO.         I I.Kn 10

Rydbo, Folke                     Jo 6

Rydé, Kurt                        1 19

Rydegran, Gunnar               US

Rydén. Bol.                          U5

Rydén. H.RuneO.       UD 5, A 9
Rydén, Jan E.

B 22.U I 42, Jo l.A 1

Rydén, N.RuneG.               Jo 7

Rydén, Nils                          U9

Rydén, Rune O.                U 20

Rydh, Olof G. G.           Jo 6.1 3

Rydin, Bengt C. K.             Ju 4

Rydin, BoGöran                 I 16

Rydin, Roland Y.                 U 1

Ryding, Gunvor 1.      K 6, U 13

Rydle. M.Birgitta      U 34, H 10

Rydstedt, BoS.                 H 15

Rylander, Kerstin              U 20

Rylander, Nils B.              Ju 13

Ryman, Sven-HugoG.        A 12

Ryné. S.Olle                         17

Rådmark, Johan                  U4

Rådström. Roger             Fö 10

Rådö. E.Göran         S 24, U 22

Rämgård. Rolf I.       E 4. Jo 26

Rönmark, John                  S 40

Rönnblom, KurtR.              Kn 5

Rönngren, Bo E.               K 16

Rönnmark, Christer        Bo 12

Rönnung, Catarina E. M.  U 39
Röst-Andréasson, E. Barbro   Ju 41

 

Sagrén. K. Åke

B7

Sahlén. Anders F.

E 1 10

Sahlén. Evert

H6

Sahlén. Hans

U4

Sahlin. Eric

H 5,1 19

Sahlin.JanE. A. A 16, Kn 12 20

Sahlin, John-Erik              U 20

Sahlin. Michael                UD 6

Sahlström.SvenC.            H 18

 

1

Personregister

Salin, Sven

 

U 31

Salinger, Gerhard

 

K 14

Salomonsson, Åke W.

 

Jo 29

Saläng, B. Stefan

 

E4

Samuelsson, Bengt

 

U 29

Samuelsson, Elvy L.

 

A II

Samuelsson, Ingemar

 

1 27

Samuelsson, Ingvar A,

V.

Bo 6

Samuelsson, Per S.

 

E6

Sand, Hans E.N.       U 32, Bo 9

Sandberg. A. Birger      U 2 20

Sandberg, F. Torsten     Jo 28

Sandberg, Hans A. S.     Ju 23

Sandberg, Jan-Eric          U 12

Sandberg, K.Bertil             A 5

Sandberg, K.G.Ulf            Fö 2

Sandberg, Lars                S 38

Sandberg. LarsG.              A 2

Sandberg, N.Börje K.       U 14

Sandberg, Ove                S 42

Sandberg, Sture A.          Kn 5

Sandberg. Sven-Olof        121

Sandberg, Torsten         Ju 61

Sandberg, Torsten        Bo 60

Sandberg, Ulf K.               Fö 8
Sandebring. Hans E.       A2.Knl2

Sandelius, Kerstin          Ju 41

Sandell. Anita l.M.          Kn 12

Sandell. Arne                  Ju 14

Sandell, Ulla                    U 43
Sanden, Peter

Ju 12, E 10, H 14.1 16

Sandgren.Gösta              Fö 8
Sandler. Hans E.              Jo 2. Bo 7

Sandlund, Maj-Britt L.    Kn 16

Sandqvisl. B. Eje G.        Jo 14

Sandqvist, Inga-Britta     U 25

Sandqvist, Ingrid R.J.       Ju 2

Sandström, AndersG.    UD I 3

Sandström, Björn               I 4

Sandström, Jan               U 20

Sandström, K. Rune           E 8

Sandström, L. Annika        U 9
Sandström. Staffan    H 5 7 9 17 19

Sandström. Thore             H 6

Sanfridsson, Arne            U 32

Sånger. J.Stefan                 U9

Sanne. Christer               U 11

Sannegärd, Wilhelm   S 22 42

Sanner. Lars-Erik               U I

Sanner. Leif H.                   U9

Sanner. Marianne           S 34

Sannerstedt, LarsT. G.      U 9

Sarri, Henrik                   Jo 29

von Schantz. Philip         U 15

Schattauer, Wolfgang     U 20

Schelander. Pär              Bo 8

Schelin, Leif Ericsson      U 16

 

Skr 1978/79:103

468

 

Schering. Per E.                S 14

Scherman. Karl Gustaf

Ju 45. Bo 2 10 14
Schierbeck. Per W. Ju 10 13.1 4
Schill. Åke 1.                    Ju 18

Schmiterlöw. Carl G.          Jo I

Schneider. Werner             U 9

Schröder. Lena                 U 28

Schuback. Bengt J.          Fö 13

Schultz, J. Allan S.               B I

Schultz, Kerstin                Ju 51

Schulze, Jacob                  U 22

Schuck,Johan H.                B 13

Schiitt.Torgny S.R.               16

Schyberg. Per-Eric J.            17

Schyl-Bjurman. Gertrud S.       U 14
Schöier. Hans E.               Ju 43

Schöldström. Ulf C. W.      U 16

Schönmeyr. C. Richard A.       Ju 14
Schött. Britt-Marie             U 20

Schött. LarsE.         Ju 34. Kn 18

Secher. Jörgen                   U 5

Sefastsson. SigurdT.-B.    Jo 22

von Segebaden. Gustaf     Jo 1

Seger. E. Walter          H 13,1 4

Segerfalk, I Bertil T.          A 17

Segergren, N. E. Ingemar Jo 8

Segerström, Ingrid B.      Ju 28

Sehlin, Halvar                   BoS

Selen, Jan-Olof                 K 26

Selg, Håkan                       1 25

Selin. Eva                         U 20

Selin. Sven                       Ju 34

Sellberg. Björn                   1 24

Sellergren. Ulf G. E.    S35.U6

Sellers. Pia M.                    U I

Sellgren. Rolf O.M.           K 1 4

Sellstedt, Bol.                     K 4

Sellvall, L.Göran        B 6, Kn 15

Selö, Christer                    Fö 8

Seregard, B. Ingvar V.         I 5

Serner, Uncas                 S 6 15

Serrander. Ove                 U 20

Setteriind.BoA. I.              Kn 2

Sevéus, Vallentin              S 20

Shaikh. Naz Ahmed             13

Sibe.Jan                            U 10

Sidenbladh, Kari J.E.          K 5

Sidenbladh,Thomas P.

B 23.U 28.1 18 Siegbahn. Bo L. G.

Ju 12. UD 2.1 17
Sigfridson. C. A.Richard      114

Sigfridsson. Sven-Erik 1.

K 14.Jo 27
Signell. E. Sven-Gösta       S 28

Sillen, BoS. A.           I 14, Kn 11

af Sillen, Jan              UD 7. US

Jo 7

S3I

U 26

A 18

Kn 2

Jo 19

Fö 9

Ju 13

Jo 6

K 1

S35

K 11

Ju 2 50

S 5

S 14 39

Jo 34

U 7.1 22

S 18.U 33

Jo 23

S 5

Ju 32

E6

U 12

H 18

K 1

KnS

E 1,B 3

E 1.1 11

K 9

U 12

A 16

B 1 14

A 18

Fö 10

Kn 12

Fö 2 5

Ju 14

U 6

UD 1 3 5

Silow. C. Ivan H. Silwer. Jan Simma. Lars H;son Simonsson. Egon B. Simonsson. Tord L. W. Siverbo. HansG. Siversen. Bengt I. Sjunnebo. K. Ivan L. Sjunnesson. LarsH. O. Sjöberg. E. Arne Sjöberg. Gunvor Sjöberg. Hans E. L. Sjöberg. K. G. Magnus Sjöberg. Margit E. Sjöberg, N. Björn V. Sjöberg. O. Torgny Sjöberg. Svante C. Sjöberg. Tage B. Sjöberg. Tommie W. Sjöblom. Kerstin Sjögren. Bengt L. B. Sjögren. Bernt A. Sjögren. Boo Sjögren. Sven Sjökvist, Stig A. R. Sjölin, Nils A. Sjönander. BoJonas Sjönell. P. Bengt G. Sjöquist. Hans E. Sjöqvisl. Eric G. Sjöstedt. Björn Sjöstrand, A. Mats T. Sjöström. Birger Sjöström, J. Folke Sjöström, Ove Sjöö. Curt O. Skaar. Nils Skagert. Stig Skala. Björn

Skalin. Douglas    U 22.S8 9 10

Skantz. Anna-Greta    Ju 14,1 4

Skantze. Hugo                     I 3

Skarell. Gunnar E. A.       B 2 14

Skarstedt. Cari-I var S.

Ju 42. UD 1.FÖ4 17
Skarvall. Kari-Erik          Ju 2 31

Skilje, Ivar                         S 30

Skillner, Rolf G.                  A 10

Skjönberg, P. Guldbrand  Jo 13

Skog, Rolf R.                       E4

Skoglund. Caj U.               S 17

Skoglund, Claes G.            Fö 3

Skoglösa, Erling T.              A 6

Skogö, Ingemar                B 21

Skröder, PerC. C.             Ju 29

Skutnabb-Kangas, Tove     A 8

Sköld, LarsG.            U 16 22 43

Sköldefors, Walter G.     H 9 13

 

469

Personregister

 

Sköllerholm, S. Ove J.      B 10

Slunge, G. Walter R.     A 2 16

Smedberg. Staffan          U 32
Smedmark. Göran G;son   S 8 14 41

Smith. A. Åke                   B 24

Smith.Jan                      Kn 14

Smitt. Myrna E.D.              A II

Snellman. Karin M.          U 37

Snihs. Jan Olof                1 11

Sohlberg. Lennart             K 6

Sohlman. Ragnar            H 11

Sohlman. Staffan             K 17

Sommar. Cari Olof           U 39

Sondén.Jan A.                 H 15

Sondér. Ebbe               U 6 14

Sonesson, Birger A. T.        19

Sparring, Leena              U 30

Sparrman. Carl-Axel        U 17

Spendrup. Jens               1 19
Spendrup. K. Aksel

B ILA 2 3. Bo 4.1 8

Spett, Stina                     A 15
Sprinchorn. K. Göran    Jo 18. Bo 9

Spörndly. Barbro 1.           S 3

Stahle, Gun                        U6

Stahre. N. Gunnar      Bo I  10

Starck. Linnea                 U 22

Stark. HansO.                Ju 22

Stark. K.                     U S. S 8

Stark. Linnea                  U 20

Stavréus, SvenO. A.        Kn 4

Steen, F. Peter          U 11,16

Steen, Göran A.           K 3 20

Stéen. Manfred               K 13

Steen, Roland                   H 5

Stefanson, R. Stig S.          E4

Stegö, Eskil                  U 4 19

Steiner, Peter                 U 20

Stellborn, Kurt                (J 12

Stenberg, Bruno              Jo 4

Stenberg, HansO.          Ju 14

Stenberg, Nikolaus          Jo 4

Stenberg, Tage U.              AS

Stendalen, N. Anders       I 17

Steneby, Jan                    Ju 7

Stenefeldt, Ulf 1.            Ju 17

Stenfors.Bol. L.               U 20

Stenhem, Bengt                U 4

Stenmark. Bengt-Erik   K 5 20

Stenson, Bo                    S 40

Sténson, Britt-Marie           17

Stensson, S. L. Börje      B 12

Stensson. S. Lars-Gösta Kn 2

Stenstad, Barbro           Ju 44

Stenström, Sture B.          H 2

Stephansson,Jan            S 26

Stern.Tommy                    U 6

Sternby, Björn                UD 7

Sterne. BengtG.                  14

Sterner. Anna-Lisa        S 23 32

Sterner, Gunilla B.            A II

Slerzel, Fredrik A. C.

Ju 59, Bo 10. Kn 12 15 16
Sterzel, Fredrik A. C.       Kn 20

Stetler, Emil                   U 4 35

Stiernstedt. K. JanT.         U 17

Stigare, Jan A.                  A 15

Stigendal, Lars                   U 9

Stigmark. Kerstin                S 8

Stille. Leif                          U 20

Stjerna. G. Henry              Jo 9

Stjernberg. E. Gusiaf T. Kn 12 18
Stjernström. Per Z.            H3

Stolt. Birgit                         U 5

Stolt. Lennart             Kn 15 19

Storm. C. Olof          Ju 30. U 14

Strand. Birgit                     S 39

Strand. Karl-Erik

UD3.FÖ 12.S I 3841.Jo3l.l 4
Strand. Lars B.                Ju 41

Strand. Åke P.E.              Ju 22

Strandberg. I. Margit         A 2

Strandberg, Inger             S 27

Stranden, Hans V.              U9

Streimer. Ingemar            U 20

Stridh. Arne                      U 16

Stridsman. Torsten U.

Jo 17, A 12,1 10
Strindberg. Per-Olof J. Ju 51. Fö I
Stroh. Olof                       Fö 17

Stråth. Claes T.                A 13

Ström. Gunnar                  U 21

Ström. Gunnar O. F.          U 16

Ström. Ivan S.                   B 20

Ström. Lennart                  1 14

Ström. Sven                        I 7

Ström.Turid Ju 15 16 17 36. H 10
Ström-Htun. Berit               H 8

Strömberg. Hjalmar M.

S3I.K 18 21
Strömberg. Ingemar         K 17

Strömberg, K. Håkan       Jo 14

Strömberg. Karl-Erik J. Ju 27,1 3
Strömberg, Rolf E.    Ju 45. Bo 9

Strömberg. Silja K.            U 17

Strömbäck, Eriand H. D. Ju 9 58
Strömbäck. Stig               UD 3

Strömbäck. Åke                   14

Strömgren. BoE. U 26.1 15 18 24
Sturkell. Cari-Edvard Ju 9. S 37
Stymne. Anders                S 42

Styring, Sten                    Ju 39

Styrud. S.Josef                Kn 16

Ståhl. Ingemar O. L.          1 II

Slåhlberg. Karin                 H 6

Slåhlklo. Maj                     U 22

 

Skr 1978/79:103

470

 

Stålberg. Marianne G. E.

S 33, Kn 11
Stålberg, P. Lennart   I 13, Kn 5

Stålebrant, Rolf                14 21

Stål fors. V. Margaret ha      19

Stälhammar, Bert E.J.     U 4 16

Stålhandske, O. Lennart   Fö 2

Stångberg, Olle H.              A 2

Sullivan, LarsG. M.               S6

Sundberg, Carl Gustaf       Jo 6

Sundberg. Erik D.            Kn 21

Sundberg, Hans E.             S 38

Sundberg, Hans F.           Jo 23

Sundberg, Ingrid               H 10

Sundberg, Ingrid E.

Ju 3,UD3,U l6.Jo3
Sundberg. Kjell M.             K 24

Sundberg, L. Nore              I 17

Sundberg-Falkenmark, Malin F. S.

K 13. Jo 12 25 28 Sundberg-Weitman, Brita F.

Ju 7, A 11
Sundblad, Brita A.               I 15

Sundblad, K. Erik              Ju 13

Sundblad, LarsG.                K I

Sundblad, Yngve              Ju 32

Sundborg, Åke O. F.          Bo 9

Sundelin, Dick                   U 22

Sundelius, Claes-Göran     S 31

Sundelius, Ove R.S.         Fö 17

Sundén, S. Bo H.               A 13

Sundén, Åke U.                Fö 12

Sundewall, Bengt               H 8

Sundgren, E. Roland U 20, A II
Sundkvist, K. R.Tage        B 39

Sundkvist, Leif G.              U 25

Sundman. PerOlof             U 21

Sundquist, A. Åke             Ju 46

Sundqvist, Allan                U 12

Sundström, Gun-Britt          U5

Sundström, Kerstin M.    H 4 19

Sundström, M. Gudrun Fö 1.1 3
Sundström, Monica E.      Kn 12

Sundström, Olof G.       B 3, A 2

Sundström, S.Åke A.            13

Sundström. Thorsten         Sll

Svahn, Bertil A.                 Ju 27

Svanberg, Lars                 U 21

Svanborg. Alvar                  S 9

Svanfeldt, Göran H. U 9 10 12 16
Svanström, K. Ivan H.       U 13

Svartberg, Kari-Erik Fö 8, U 13
Svedberg, Karl-Erik           H 11

Svedberg. Sten-Olof (Olle) U 13
Svegfors. J. Mats A. Ju 45. Bo 10
Svegland, Stina L.            Ju 36

Svegrell. Tomas                 BoS

Svennilson, Marianne E.      U 20 22

Svenningsson, Per Johan 121

Svensberg, Ewa              U 20

Svenson, Gösta E.  K 8,1 4 27

Svenson, S. Göte       Jo 27 30

Svenson, Sven G.              E 7

Svensson, Alvar               U 12

Svensson, Björn              U 22

Svensson, BoE.    H 14, Kn 17

Svensson. Börje                A 6

Svensson. Cari-Gustaf Å.         8 21

Svensson. Evert 1.           Ju 3

Svensson, Gunnar   U 7 18 26

Svensson, HansO.             E 3
Svensson. IngeG.   S 2 5 14 41. A 4

Svensson. Jerry               S 35

Svensson, Jörn                  A 2

Svensson. Kjell R.    Jo 3. Bo 4

Svensson. Leif Å.               A 2

Svensson. Nils-Eric          Bo 5
Svensson, Olle F.S.

Ju 43,B 19,1 9

Svensson, S. Börje F.     Jo 10
Svensson, S. 1. R.

Ju 13                   27 45, Bo 12
Svensson, S. Raymond   FöS. AI5

Svensson, S.Ulf              Jo 30

Svensson, Sten              S 3 5

Svensson, Sten I.              A 2

Svensson, Sten 1.           A 13

Svensson, Sten 1.           A 15

Svensson. Sven-Erik           14

Svensson, Sven H.             13

Svensson. Torsten            127

Svensson. Torsten V.    Kn 14

Svensson, Åke E. F.         E 12

Svensson. Åke G.             B 16

Sveri. Knut O.                 Ju 34

Sverne, Jan E.                 A 14

Sverne, Tor E.                Ju 41

Svingby, Gunilla                  U6

Svonni, Mikael                 U 26

Svärd, Göran                     S4I

Svärd, Lars-Göran           K 13

Svärd, Stig                      U 21

Svärd, Stig Olof              Jo 15

Swahn, Jan-Olov            Ju 10

Swan. Brita                    Ju 48

Swanstein. Stig N.S.        K 10
Swarén. Ulla M.         Ju9.S 11.17

Swarting, Sven                K 24

Swartling, Anders J. A.       8 3

Swartling, Fredrik            S 28

Swartz, Kersti V.              S 15

Swedberg. BoG. R.     U 12 38

Swedborg. Erik H.          Jo 14

Swedin, BoW. B;son        A 20

Swedjemark, Åke            1 27

Swärd, Bertil                   H 20

 

471

Personregister

 

Swärd, Åke E.                      14
von Sydow. Gunnar     K 15 24. E 9

von Sydow. Gunnar          1 14

Sylvander. Inga M.           A 16

Sylvén. JanG. O.               K 21

Synnerholm, Bo                K 13

Sälde, K. A. Henry              S 9

Sälgström, Leif                   U 4

Sävborg-Lundgren. Görel   U 9

Sävenstrand, Inger E.         S3

Sävhagen, Ruth               U 36

Säwe-Söderbergh, Bengt H 14

Sääf. K. Å. Henry               I 10

Söder. K.Gunnar              1 17
Söderberg, Bo K. G.

H 18, A 2,1 8 18

Söderberg, E. Lennart     E 11

Söderberg, Elmer            Ju 25

Söderberg, Per-Olof           S 3

Södergren, Lars-Olof       1 27

Söderholm, Jan                S 25

Söderiind, Olof                 U 21

Söderiind, Ove                 U 20

Söderlund, A. Göran         Ju 2

Söderlund, Åke                A 16
Söderman, Elis A.            Ju 33, S 7

Söderman, S. Olof             Jo 1

Söderqvist, Bengt O. A. S I 10
Söderström, Bengt H. T:son

U 26,Jo28, Bo9,Kn 5

Söderström, Göran          U 16

Söderström, Herbert         U 5

Söderström, Kurt I. W.      B 5

Söderström. Lars M.          B 8

Söfelde, Karin                    U 3

Sönnerlind, Arne             U 19

Sörenson, Torsten N.      Kn 3

Sörman, C. Håkan          Jo 32

 

Tallroth, N.Börje

K 17, Bo 10

Tallroth. Tore

UD 7 4

Tallskog, Leif V. 1.

A 2

Tamfeldt, BengtG.

Fö 14

Tammelin, Lars-Erik

Jo 13

Tancred, Bengt

H 2

Tandberg, Olle G.

UD 5

Tarschys, N.Daniel

 

B 13

1S,U 11,1 9

Teikmans, André

UD 5

Tejle, Gunnar

K 14

Telestam, Gösta L.

E2 5

Teljstedt, Håkan

A9

Tengberg, Bo E.

lo 28 33.1 11

Tengelin, Sten

H 8 10

Tengelin, Ulf E. G.

Fö 9

Tengelin, Ulrika Ch.

Fö 9

Tengner, Onni

K 25

Tengroth, Bengt T.            I 14

Tengström, Emin             Jo 28

Tengström, Sven                U 5

Tengvall, Ingalill               S 28
Tengvall. Sven-Erik G.    S 26 38 39

Tengwall, Jan O.               8 24

TergekAlf                          U 20

Terne, Eva                        S 16

Ternryd. Cari-Olof            K 6 7

Ternström, Anders             U 6

Tersmeden, L. G. Erik         H 1

Terstad. I.Gösta A.           Fö 7

Tetzell, Tomas                  H 18

Teveborg, Lennart   U 4 16 17
Tham.CariC.W.      I 11.Ju 13.E4

Thedin, Nils                      S 35

Thelander. Bo R.             Jo 23

Thelin, Bengt A.                U 16

Theorin, K. Maj Britt   Jo 15 33

Thomaeus, Barbro             H *1

Thomasson, Björn E.        U 37

Thor, Thorsten                   S 1

Thorberg, Klas                 U 37

Thordin. Bengt                   S3I

Thorell. K. Arne B.              K 1

Thorell, Lars G.               Jo 32

Thorén, Rune                   1 14

Thoresson, Per Göran        S4I

Thorin, Leif                       Bo S

Thornell, Anders B.      B 10 11

Thörngren, S. Bertil          1 25

Thomström, J. H. Torgny    K 5

Thorsell, Lars                   U 14

Thorson, G. Alvar               K 6
Thorsson, Inga M. UD3,U II
Thorstenson, R. Billy

S 13 16 35, U 26

Thoursie, Kerstin A.         U 12
Thufvesson, Bengt E.

Fö l.A 2, Bo 5,1 l,Kn 5 11

Thulin, Einar E;son             B 1

Thun, John-Erik L.            U 20

Thun, K. Ragnar                 U 1

Thunberg, Ulf Erik          Bo 10

Thunell, Sten H. A.           Bo 1

Thunholm, Lars-Erik           E 7

Thunved, Anders E.        Ju 41

Thuresson, M. Carin            13

Thuresson, Sture               HIS

Thurhagen, E. Ruben A 16,1 5
Thyberg, O. Knut         UD 3, Fö 13

Thyberg, P. Erik             Fö 13

Thyblad, Tom F.F.          Kn 15

Thyreen, Nils F. G.         Kn 13

Thyresson, Gunnar         Ju 42

Thörn, Lars-Olof                E 7

Thörngren, John             Ju 39

Tidbeck, Åke                    H 10

 

Skr 1978/79:103

47:

 

Tillfors, LarsT. L.

A 11

U

 

Tiselius, Per Erik

H 8

Udd, S.Robert

Jo 34

Tjernberg, K. V. Harry

Ju 4

Uggla. Claes A.             Ju 6 15,H 1

Tjernström, K. Sune

1 25

Uggla.G. Inga-Lill

SS

Tjällgren, Per Olov L.

K6

Uggla. J. Magnus

E5

Tjörneryd, John E. E.

Fö 7

Uggla. Karl-Lennart

8 22

Tobisson. Lars F.

 

af Ugglas. Margaretha M,

Jo 12

Ju 13.

B 3 19,A 4

af Ugglas. Margaretha M

. A2 M 15

Tocklin. Hans E.

A 12

af Ugglas, Margaretha M

1 12

Toll. C. Christopher

U 5

Uhnbom. C. Bengt l;son

K 18

Toll.J. Magnus

Jo 6

Ulander. LarsG.

H5,A 12

Tollerz. Kerstin B.

B 18

Ulfhielm. Monica H. V.

 

Tombrock. Gun M.

1 11

B 20, A 5.1 18

Tomner. J. Sigvard A.

1 21

Ullenhag. Jörgen U.

U 20, Kn 8

Torbacke. Jarl

U 32

Ullsten. S.K.Olof

 

Torell. Per

S29

Ju 13, UD 5.

S 35.A 11

Torgils. A.Gunnar

Ju 5

Ulveson. H. N. Ingemar

Ju 23

Tornborg.CurtG. F.

 

Ulvhammar. Birgitta

 

Ju 28. U 26,

Kn9 10 11

S35.

U 20,A 11

Torngren. Håkan E.

B 15

Ulvönäs. E. R. Staffan

1 6.

Torpefält, Leif

S26

Unckel. PerC. G.

 

Torring. Lisbeth

S 16

Ju 43. Fö 8, Jo 28,1 6

Torsteinsrud. Inger

A 16

Unga.NilsJ.                   A 8 12,1 17

Torwald, G. A. Rune   J

o 20. Kn 18

Unge, Torkel

S4I

Tottie, Lars W.

Ju 3

Unsgaard, Håkan

U 39

Tranell, E.Olof B.

Ju 24

Utsi. Per-Mikael

U 26

Treiberg, Alexander

Jo 32

 

 

Trogen, Göran

H6

V

 

af Trolle, Ulf

Ju54,H 12

Vahlne. Jan-Erik

1 16

Tröst, Jan L. E.

Ju 3, U 20

Vallerö, Rolf A. T.

Ju 2

Trotzig,C. FredrikJ.  Jo7 32,H15

Vallin. Ivar

U 20

Trowald, Nils

U 34

Vallinder, Torbjörn

Ju 43

Trozell, Bertil

U 4

Vallquist, Gunnel

U5

Trulsson, Rolf G. K.

Ju 48

Varnvik. Eva

U 22

Trygve,JanS.

Jo 19

Vegis, Peter

1 7

Träff, Sven-Olov A.

Fö 3,8 13

Vennberg, Karl

U 5

Tunebro, B. Torsten J.

U 1

Vester. G. Torbjörn

Kn 9

Tydén, Christian F.

A5

Vestin. F. E. Margareta

 

Tyndal, Anders

S40

U

16 19,A II

Tynell. Lars V.

U 25 37

Vestlund. A. G. Gösta

U4

Tågmark. Sven G.

Ju 13,1 12

Viklund. Margareta

S3

Tånneryd, S. Allan S.

A2

Vikman, Sven

U 16

Täckholm, Fredrik

U 1

Vikström, Björn

S42

Tägil, Sven O.

U 11

Vilhelmsson, A. Börje

K9

Tängdén, ErikL.

A 11

Villner, Ina

S 8 13 42

Täveby, Gunnar V.

K 11

Vinell, LarsG.

1 3

Törnell, Inga-Britt

Ju 8

Vinge, Per-Gunnar

Fö 9

Törngren, MatsW.

A 11

Virding, Gösta A.

1 7

Törnquist, Harry E.

 

Vitestam, N. Gösta

U 5

S 11

.U 1 7, Jo 1

Voss, Bertil G. P.

K 17

Törnqvist, Gunnar E.

Bo 5.1 1

Voss-Schrader, Ulla A.

A 11

Törnqvist, Ingvar B.

 

Vrelhammar, Harald

U 17

U 4 9 20, Bo 10

Vängby, Staffan O. S.

Ju 27

Törnros, E. A. Christer

B 23

 

 

Törnroth, N. Lennarth

H 1

W

 

Törn vall, Peder H.

Kn 6 20 23

Waara, Rolf

K 26

 

 

Wachtmeister. Hans W.

A; son

U 13

 

473

Personregister

 

Wachtmeister. Knut G. N.

Walldén, G. Rudolf

Ju 10

Walldin. Carin M.

A 15

Wallén. Axel

H 11

Wallenius. Lone

Bo 6

Waller. Calle

A 18

Waller, Tage E.

U 1

Wallerius, Olof

Ju 48.H 1

Wallgren. Åke

U 6

Wallin, Alf G.

Ju 25

Wallin, Erik

U 6

Wallin. John-Olof A.

K 11

Wallin. Karin

U20

Wallin. Kerstin

U 28

Wallin. NilsG. M.

A 18

Wallin, PerJ.

Ju 7

Wallin, Sten-Erik J.

Jo 25

Wallman, Folke V.

1 3

Wallmark, Nils

U 31

Wallroth, Bengt

Ju 42

Wandén, Stig

U 4

Ward, Kurt K. B.

17

Warensjö. J. A. Folke

Jo 9

Wasteson, Lennart

Ju 39

Wedelin, Kerstin B.

U 30

Wegerfelt, Kari Arne

17

Weibo, Björn S.

Ju 2

Weidstam, Åke

Ju 5

Ju 20. S 29. E 10. H 5

Wadell. UllaG.S.

B

1 12, A 4

Wadensjö. Eskil W.

 

A 1 S

Waern. Karl-Gustav

U

16,A 15

Waern, Per Axel

 

14

Wahlberg, E. Marianne

Ju 56

Wahlberg, Leif

 

U 20

Wahlberg. Per V.

 

Fö 5

Wahlbäck. M. Krister

 

Fö 13

Wahlgren, E.Göran

 

B 10

Wahlgren, Nils-Einar

 

I 4

Wahlqvist, Stig

 

S40

Wahlstedt, BenglL.

 

E3

Wahlström, Björn M.

 

1 10

Wahlström. Bror A.

 

Ju 3

Wahlström, PerE.

 

K 4 5 17

Wahlström. Stina M.

 

A78

Wahlström, Victor

 

S2S

Wahrby. Elsa M.

 

S3

Walander, Håkan 1.

S 1441,A4

Walberg. Sten S.

 

E2

Waldau, Ulf

 

H 15

Waldén. G. Louise

 

A 11

Waldenby. Torbjörn

Ju

13,14 11

Waldenström. Erland

 

E4

Waldenström, HansG,

W.

Kn 11 21

Waldenström. Sven

 

U 10

Walin. Gösta A.

 

Ju 13

Wallberg, Klas H.S.

SS

, E6, AS

Walldén, G. Rudolf

 

Ju 10

Walldin. Carin M.

 

A 15

Wallén. Axel

 

H 11

Weigelt,Ulla                        A 5

Weinberg, Ulf C.              Jo 23

Weinehall, Lars E.J.         Ju 13

Weitner, Sonja E.             U 22

Welander, Gösta       Ju 28, B 5

Welin, E.Gösta          Fö 7, Bo 5

Wemminger, Lars V.           U I

Wendel, Maj-Britt              S 28

Wendin, Sture E.W.         Ju 28

Wendl, Curt A. G.       Jo 7 25, Bo 3
Wenker, Stig-Eric               Jo 7

Wennerberg, Sigfrid B.    I 6 27

Wennerfors, Alf      S 41. H 9, A 10 Wennergren, C. Bertil O.

Ju 56, U 29 Wennerhorn. Karl Otto L.

Fö I. K 7
Wennerström. E. Allan     Ju 55

Wennström. K. Gunnar

S I 8 15 17, A 9.I 7
Wentz. Nils O.                  Ju 39

Wentzel. Ann-Kristin         U II

Werbell. Bror I.             B 13 18

Werdinius. Claes A.            8 9

Werenfels-Röttorp. Monica S.

A 7 II, Bo 6
Werin. Gun                          I 7

Werkö, Lars                 S 10,1 7

Werner. Sture                     I 3

Werner. Sven W.               K 7

Wernhult. Sven-Åke         Jo 32

Wernlund, Stig A.            Kn 15

Wemstedt, Monica            All

Wessén, Vilhelm         Jo 9. A 6

Wessman, Lennart    S 28. U 12

Wessman, Yvonne B.-M.     A 9

West, Maria                     Ju 41

Westberg, H-O. (Olle)      B 5 9

Westberg, Jan E. T.         Fö 16

Westberg, Olof (Olle)       I 13. Kn 6
Wester, Jan                        U4

Westerberg, Bengt C. G.

S 14, K 4, Bo 10
Westerberg, K. Arne R.    Ju 54

Westerberg, LarsG. I.       A 10

Westerberg, Per                  1 4

Westerberg, Sten B.       Bo 10

Westerberg, Ulf L.       A 2.1 11

Weslerborn, Olle O. A.        SI

Westergren, Håkan W.     B 19

Westeriind, Erik A.            B 11

Westeriing, Rune              S 27

Westeriund. Uno          U 10 28

Westermark, J.Gunnar   A 1 14

Westermark, Torbjörn        I 11

Westholm, Carl-Johan         14

Westin, AinaV.H.        S 16, A 5 II
Westin,ChristerO. R.       Föll

 

Skr 1978/79:103

474

 

Westin. Gunnar                U 15

Westius. Stefan                S 23

Westlin. E.Arne                  I 11

Westlund. Göran             Ju 10

Westlund. Jan                   U 12

Westman. Henly 1.            KnS

Westman. Margareta           U5

Wetterberg. Gunnar        Ju 13

Wetterberg. Ulf G.             B 13

Wetterblad. R. Ingmar T.  Fö 2
Wetterhall. Sven C. E.

Jo 18 25, Bo 9

Wetlerström. Rolf             U 22

Wettéus. Bo                        U5

Wibell. Ingrids.                 A 11
Wiberg. G. Lennart E;son    Ju 8 46

Wiberg. N. Lennart          Jo 25

Wiberg. N.Ola R.               Fö 2

Wiberg, Ragne          Ju 13.1 4

Wickberg. Barbro 1.          U 31

Wickberg. Sven                U 12

Wickholm, Jan                     U I

Wickman. Frans E.              1 6
Wickman, H. Krister  Ju 54. E 1 10

Wictor. Kari-Erik                1 14
Wictorson. Karl-Eric A.

S 1 8 10 24 Wictorsson. Åke V.

Ju l8.Jo7,Kn 8

Widebäck. I. Birgitta         B 12
Widebäck. Ulf M.              Ju I.B 13

Widell. Jan-Åke               Jo 26
Widén. K. A. Ingvar   Ju 25. Jo 9 31

Widén. LarsR.                     K 7

Widén. Åke                      U 12

Widestrand. LarsO.             E9

Widgren. Greger G.          U 20

Widgren. Jonas O.               AS

Widheden. Lilian B.-M.       A II

Widman. MonaG. U-B.         S9

Widmark, P.Sverker V.        8 9

Widmark. Roland                 I 8

Wiebe. Stig W. O.               K 2

Wieslander, K. H. Bengt   S 19

Wigardt, Hans G. T.           Fö I

Wigren, John E.              Kn 10

Wigur,J.T. Rolf                Fö 13

Wiik, Curt                        UD 7

Wiik, L.Gunnar V.             UD 4
Wijkman, Anders 1. S.

Ju 32, E 4.1 II 17

Wijkman, E.Gunnar B.         U i

Wik, Lars                           U 4
Wiking-Johnsson, 1. H.Peter    Ju 4

Wiklander, Bertil                U 5

Wiklund, Bengt O.       U 10 34

Wiklund, Jerry J.                FÖS
Wiklund, Svea S.S.

Ju I, Fö 7, S 8 28
Wikman, L.Åke              Jo 7 17

Wikrén. R. O. Gerhard    A 7 13

Wikstrand.Rolf A. I.            1 18

Wikström, Jan-Erik            U 26

Wikström. K. Ame              Ju 2

Wikström. Lesler              H 14

Wikström. Margot             H 15

Wiktorin. Bengt         S 17, Kn I

Wilander, Sven E.        S 6, A 9

Wilén, Bo                           US

Wilén, S. Kristina(Kerstin) A 2
Wilhelmson, S. Martin       Jo 5

Wilhelmsson, A. Börje         S 2

Wilhelmsson. Arne E. Ju 4, B 11
Wilhelmsson. Börje A. S 39, K 16
Wilhelmsson, F. Uno         B 20

Willart, N.Bo                       B I

von Willebrand, Karin M. Ju 14
von Willebrand. Karin M.   E 12

Williamsson. UnoE.l. Fö 7. H 10
Willig. Anna                      S 12

Wilson-Lohse. Britt           A 11

Winander. BoG.                 I II

Winberg. Henrik A.           K 24

Winberg, Jan                    S 29

Winberg. S. Håkan Ju 31 57. A 10
Winberg. Tage K. V.           K 7

Winberg, Ylva                     S 5

Winblad. Kari-Erik            Jo 19

Winblad. Ulf                      S31

Winéus. BengtG.              Fö 2

Wingborg. Mats             U 6 14

Wingqvist. Kay Vilhelm      S 13

Winther. Otto W.            Bo 10

Winther. S.I.Eva             A 2 II

Wintzer. P.U.        Fö 10, S 27 38

Wirén, ErikT.                       1 I

Wirmark, B. David 1.

UD 2, Fö 13, H 14
Wirsäll, Nils-Erik                B 18

Wirtén. Rolf G. S.               Jo 2

Wistedt. Börje                  Kn 7

Wistedt.J.Åke                  Ju 26

Wistrand, Anders W.H.     A 12

Wistrand. Birgitta             A 11

Wistrand. Birgitta M.      S6 12

Wiström, Olle                    S 36

Witt, Nils                          Jo 34

Wittorp. I.Birgitta    Ju 3. S 4 37

Wittstrand. Arne E.          Bo 6

Wohlin, Lars M. E 1 3. Bo 2 10,1 I
Wohlin-Andersson, Anna M. U 34
Wohlmer, H. Lennart       Jo 21

de Woul, Jan T. J.              B 18

Wramner, Perl.                Jo 28

Wranghult, HansO.

Ju 2, Fö 9, K 11

 

475

Personregister

 

Wredenfors, H. E. Walter

K 4.1 3

Wretborn, Christer

 

A 1 2

Wulff, Torgil H;son

UD l.Fö 17

Wåhlén, Kerstin

 

U 22

Wåhlin, N.Anders

 

1 3

Wåhlin, Sten

 

Fö 12

Wahlström, Ingemar

 

U 39

Wångby, Erik             UD 5

,146 11

Wååg. Nils Erik

 

Fö 6,1 6

Wärme. Ulf B.

 

H 3

Wärnberg, Gustav

 

1 24

Wärnsund, Sven-Olof

 

E2

Wästberg, Greta E.

 

B 18

Wästberg. Olle

 

H 9

Wästlund. Jan

 

I II 17

Åkersledt,Jonas                U 20

Åkesson, Hans C.              Ju 2

Åkesson, HansO.               Ju 3

Åkesson, Karl-Gunnar          1 4

Åkesson, Sigvard              U 12

Ålander, Birgit V.                Ju 6

Ålander, Nils-Erik                 1 7

Åman, O. Valter        Ju 20, H 16

Ångström, Rune T.

UD3,S 17,8 II 16
Ånstrand, Claes F.           Kn 13

Årefeldt, Ann                    UD 7

Åriin, Ingrids.          Bo 10,1 6 27

Åsberg, Christer                 U 5

Åsbring, Lars-Göran G.     Ju 27

Åsbrink. Erik              S 31. K 24

Åshuvud. Olof                     U 8

Åslander, A. Nils-Olof (Olle)

K 14, Jo 27
Åsling, NilsG.                                            15

Åslund, Alvar              Ju 26, K 4

Ydreborg-Westberg, Berit

Zaar, Leif G. G. Zachrisson, Bertil J. Zachrisson, Rune E. Zeime, Claes A. Zethraeus, Sten Zetterberg, Leif Zetterlund, Sven Zelterquist. Urban G. Zetterström-Lagervall

Ziefelt, Inger

Å

Åberg, Bengt Åberg, C. Anders Åberg. Carl Johan Åberg, Ch. Georg Åberg, Hilding Åberg. Jan Håkan Åberg. Nils Erik Ågren, LarsO. T. S 11, E 6. Jo 13 20.H Ågren, N. Gunnar S. Ågren, Staffah Ågren, Sture Åhgren-Lange, Ulla H Åhlén, Lars Åhman, Gustav Åhnberg, Lars Åhrén, Anders Åkerberg, Yngve Åkerdahl, Magnus F. Åkerfeldt, Sven Eric Åkeriind, AllanJ.G. Åkerlind, AllanJ.G. Åkerlund, Hans E. Åkerman, N. Håkan Åkerman, Sune M. R.

A9

Kn 13

UD5

Åslund, K. Margaretha

K 22

Kn 22

Åslund, Ove R.

A 14

K 11

Åstedt, Inga-Britta

U 17

A 12,Ju 22

Åstrand, Göran

Kn22

U 26 38

Åstrand, K.Gunnar

Fö 17

U 6

Åström, Arne

U22

Bo 1 10

Åström, Lars-Åke E.

S8

,GerdM.

Åström, Rolf V.

A 16

S 12 1

Åström, Urban

U9

U 20

Åvall, Sven K.

Ju 4

 

Åvall, Sven K.

B 11

U 20

Ö

 

U 28,A 12

Öberg, Bernt

Kn 8

B 3, A 2

Öberg, H.Sören

A 16

H 15, Kn 18

Öberg, Hans

Kn 10

Ju 14

Öberg, J. Gustav

Kn 15

Kn 3

Öberg, N.P.Kjell

A7820

Kn 15

Öberg, N. Sture

1 1

 

Öbrink, Karl Johan

U 1

10, A 2, Bo 3 10 Ödlund, Lars-Olof

E5

Knll

Ödman, Margot

S2

S 15

Ödner, E. P. Sture

K 17

S38

Öfström, Sylve

S38

.A.         U 20

Ögren, K. Olof

I 19 26

Ju 2, B 15

Öh, E. Tage

I 12

U 20

Öhlund, Inge

Jo 29

Ju 50

Öhman, Anders R.

Ju 4

Jo 4

Öhman, Arne J. P.

B 10

Ju 30

Öhman, Bengt

Ju 48

Ju 4

Öhman, Berndt

E4

Jo 3

Öhman, Carl Ivar

U8,H 11

Ju 24

Öhman, Christer

A3

S32

Öhman, Frank G. H.

Ju 16, H 4

1 18 19,Kn5

Öhman, Per

U 28

Jo 9 22

Öhman, Ulf R.

E 11

1 1

Öhrling, Anders

H 12

 

Skr 1978/79:103                                                     476

 

Öhrn.J. Bruno

 

K 1

Öhrsvik, Lena M.     U

10 30,

Kn 12

Öjeheim, Per-Göran

 

E 10

Öländer, Jan A.

U i

!,H 14

Önnesjö, Kari Erik A.

 

E4

Örjes. J. Rolf L.

 

H 14

Örn. Claes HG.

 

Ju 35

Örn, Peter

 

Bo 6

Örnberg. Sune

 

U 5

Örne. Ingegerd

 

U 16

Örnfelt. Bengt W.

 

14

Örtendahl. Per Anders

 

 

1

Bo 10

,1 4 11

Örtengren, Jan Henrik

 

H 3

Östberg, Bertil M.

 

A 15

Östberg, Brita

 

UD 2

Östberg. Gertrud

 

U 20

Östby, Nils

 

S20

Östensson, Olle

 

1 3

Öster, Kari-Olov

U 26, Jo 2

Österberg, Rolf

 

U 28

Östergren, A. Bertil

 

U 27

Östergren, Karin

 

S29

Österiing,A.01ov(Olle)

U6

Österiund, Nils E.

 

Fö 14

Österlund, Tord H:son

 

Ju 2

Österman, Elsa

 

U 1

Östling, Berit

 

U 20

Östling, Sven

 

K4

Östlund, Hans-Erik

U 8,

A 2 15

Östlund, John O.

 

A2

Östlund, Sverkers. H.

 

Ju 52

Östrand, P.Olov (Olle)

 

A9

Östring, Lars A.

 

1 13

Öström, Kjell V.

 

1 1 10

Öström, Klasgöran

S26.A 13

 

477

Sakregister

Sakregister tiil kommittéer

(Sakregistret omfattar både del 1 och del 11. Referenser till del 11 inne­håller alltid II följt av departementsbeteckning och nummer. Referen­serna till del I saknar motsvarande beteckning.)

ABK (Allmänna advokalbyrå

Ju 44

18

Kn 5

Jo 18

kommiuén) Adakfältet. gruvdrift ADB-beredningsgruppen Adminisiraiion. Hjälmarens

reglering Adminisiraiiva enheier. länsstyrelser

Kn 10'; II Kn I Advokalbyråkommillén.

Ju 44 K 10

Ju 22 Ju I

Allmänna (ABK) Affärsverks verksiadsrörelse A ktiebolagsform Akustisk apparatur ALLFA (Ulredningen om ADB inom

den allmänna försäkringen)       S 26 Allmän associalionsrätlslig

lagstiftning                      Ju 22

Allmän domsiol. räliegångs-

förfarandel               Ju 39, K 11

Kn 15

Ju 44

Ju 44

16

AUmän plats, definition

Allmän rällshjälp

Allmänna advokaibyråer

A llmänna energisyslemsludier

S26 Ju 32 Bo 7; II Bo 1

Allmänna försäkringens data­system

Allmänna handlingar

Allmänna kartor

Allmänna ordnings-
stadgan                 Ju 18, Kn 17

Allmänna skolväsendet, integration av handikappade elever U 34; II U 10

Allmänt ombud, körkorlsfrågor     K 11

Alternativ produktion, varven

>6; II I 15

Kn7

Jo 19

Ju 25

Ju 29

Ju 29, S 7

Ju 1,32

K9, B 10

Andlig vård Animalieproducenter A nläggningsarrende Anstalter, mathållningen vid

kriminalvårdens A nstaltspersonal Anställds iniegriiel Anställds pensionering A nställningsskvddskommitlén

AI2;IIA7 Ansvarsfördelning stal — Kommun

- skola                             U 4

Ansvarsnämnder          Ju 32, S 6

Ansvarssystem, militärt      Ju 42

Arbeie, skyddat         A 16; II A 4

Arbetsförhållanden, försvaret        Fö 4

A rbeiskraflsförhållanden,

jordbruket                         A 6

Arhelslöshetsförsäkring         A 4

Arbelsmarknadspolitikens

verkningar                     A 1, 2

Arbetsmiljö, dalateknikens

effekter                  A 19; 11 A 8

Arbetsplatsers inlegriletsskydd Ju 1
Arbelsrällskommiltén. Nya    A 10

Arbetstagares uppfinningar Ju 48

Arbelstidsfrågor, Delegaiionen fär A 5 Arbetstidsfrågor, Utredningen

av vissa                 A 17; II A 5

Arkivet för ljud och bild        U 32

Arrendelagskommittén        Ju 25

Arrendetvist                       Ju 25

Arvsrättsliga frågor, vissa   Ju 47

Auktorisation                      Ju 26

A UU-sakkunniga (Avlalsreglering

av upphovsrättsliga frågor

på undervisningsområdet)  U 2

Avbytarservice, jordbruket  Jo 19

Avgifl, polisbevakning        Kn 17

A vgiflsfordringar                 B 11

Avgiftssystem       Ju 4, B 15, Bo I

Avlidens skulder                 Ju 47

Avslåndsverkande mikrofonder Ju 1
A vtalsfrågor, tjänstemän      B 4

Avialslicens                        Ju 30

A vtalsreglering, upphovsrätlsliga

frågor                               U 2

B

Balansbegrepp                      E 3

Bandinspelning                Ju I, 30

Bankgiro                     E2; II E I

Banklagsutredningen             E 7

Barns rällsliga ställning       Ju 41

Barnmiljöutredningen             S 4

BarnolycksfaU                     S 23

Barnomsorgsgruppen            S 3

Barnåret 1979                     S 35

Bebyggelse, energihushållning

Bo 10; II Bo 4
Bebyggelsefrågor, referensgrupp Bo 11
Bebyggelseplanering    Fö 7, Bo 5

Befattning, skolledande         U 9

Befordran med järnväg        Ju 5

Befälsbemanningsutredningen    K 2

Befälsordning, försvaret   Fö 14; II Fö 5

 

Skr 1978/79:103

478

 

Befälsrätt över ordningsvakter      Ju 18
Begagnade föremål      Ju 10, H 4

Begravningsväsende!         Kn 14

Bekväma livsmedel             Ju 29

Bensin                                H 13

Beredskap, kommunal         Kn I

Bernkonvenlinnen               Ju 30

Berusade personer, omhänder­
tagande                   Ju 53; II Ju 4
Besittningsskydd      Ju 25, 27
Beskattning, främjande av
forsknings- och ulvecklings-
insalser genom                B 23; Il B 7
Beskaiining. ränlor och kapital­
vinster                            B 25; II B 8
Beskattning, säkerhetsåtgärder

B5; II B6
Beskaiining. Iraklamenten B 20; 11 B 2
Beslag                                 Ju I

Beslutsfattande                   Kn 8

Besvärsprocess, kommunal        Kn 20

Betalningsbalanssiatistik        E 3

Betalningssystem                  E 2

Belalningsbalansdelegalionen E 3

Bevakningsförelag              Ju 26

Bevakningsuppdrag, förordnanden

Ju 18 Bevakningsuppgifl, civilförsvaret Fö 11 Bevarandet av genetiskt malerial

Jo 5; II Jo 8
Bibliotek               U 18, 37; II U 8

Bidrag, De blindas förenings

biblioteksverksamhet        U 18

Bidrags- och förfatiningsfrågor,

cykeltrafik    '                   K 12

Bidragssystem, socialpoUliski     S 14

Bilavgaser, luflvårdsproblem        Jo 27
Bild och ljud. arkivet för       U 32

Bildskivor                      Ju 17,30

Bildom vandlare. integritetsfarlig

användning                       Ju 1

Bilförsäkring                      Ju 14

Biståndspolitiska ulredningen       UD 2 B/Cf (Beredningen för del forlsatta arbelel om kvinnan i försvaret)

Fö 5; 11 Fö 2
Blindskriftsbibliotek              U 18

Bolagskommitlé.

1974 års               Ju 22; 11 Ju 5

Bostadsarrende                  Ju 25

Bostadsfinansiering              Bo 2

Bostadshygien                     S 11

Bostadslån                          Bo I

Bostadsräkning                     E 6

Bostadsrätlsfastigheter. underhåU

Bo 12; II BoS
Bostadsrätisuiredningen Bo 13; II Bo 6
Bostadssociala delegationen Bo 6

Bostäders iniegrileisskydd     Ju I

Bosättning utomlands             S 2

Brandförsvarsutbildning       Kn 4

Brandriskutredningen
Brott, personlig frid              Ju I

Bro/r, /ro/i*:                       K 11

Brottmål, tvångsmedelsreglering

vid förundersökning     Ju 56; 11 Ju 8 Brottsbekämpning, användande av

integriielsfarlig apparatur   Ju 1

Brottsförebyggande

rådet                   Ju .57; II Ju 10

Bryggeriutredningen     I 19; 11 1 1

Brytande av post- eller lelehemlighel

Ju I
BRA-utredningen     Ju 57; 11 Ju 10

Budapestöverenskommelsen H 1

Buller                           K 5, Jo 15

Byggnad, överlåtelse och panisälining

Ju 38 Byggnadskommitté. Sveriges

internationella                     I 2

Byggnadslagsliftning. ny      Bo 14

Byggnadspantulredningen    Ju 38

Byggnadsvårdsulredningen   U 13

Bvggsysselsällning. kullurbvggnader

U 13
Byräkraliutredningen            K 12

Båtsporl. Hjälmaren            Jo 18

Bärgning, lagsiiftning om Ju 55; 11 Ju 6
Bölesförvandling      Ju 61; II Ju 12

Bötesstraff                         Ju 11

Citairätt                             Ju 30

Civila luftfarten, rekrytering och

utbildning av flygförare   K 25; 11 K 8
Civilförsvar                         Fö 7

Civilförsvarels ordnings- och bevak­
ningsuppgifter                    Fö 11
Civilmilitärutredningen (CM U)

Fö 15; II Fö 6
Containerfrågor              K 14, 17

Cykeltrafikutredningen         K 12

D

Daghemsplats                      S 16

Dagspresskommittén   B 19: Il B 1

DA LK (Datalagstiflningskommiiiénj

Ju 32
Datasystems sårbarhet (SÅRK)     Fö 9
Datateknikens effekter på närings­
livets uiveckling          1 25; 11 1 13
Datateknikens effekter på syssel­
sättning och arbets­
miljö                               A 19; II A 8
Daia-TV                        U 39; IIU 12
Datorisering, anställds integritet vid

Ju 32
De blindas förenings biblioteks­
verksamhet                         U 18
Decenlraliseringsulredningen Kn 8
DFE (Delegationen för energi­
forskning) \ (,; W 1 12
Differentierade körkort K 23; 11 K 7
Disciplinärenden Ju 34, 50, S 6; 11 Ju I
Diskriminering av invandrare

A 20; II A 9

 

479

Sakregister

 

Distriklsindelning, yrkesinspektionen

A 14; II A2
Djur i karanlän                  Jo 16

Djursjukhusulredningen      Jo 21

Domslolar         Ju 39, K 1 I, Kn 16

Drollningholms kungsgård     B 6

Drunkningsolvckor, förhindrande av

Kn 17
Dynamisk mikrofon             Ju 1

Dämningsgräns, Hjälmaren Jo 18

Dödsbegreppet                   S 12

Dödsbo                         Ju 40, 47

Ecklesiaslik indelning          Kn 6

Egnahemsfasiigheier     Ju 24, B 3

Ekonomiska bron               Ju 31

Ekonomiska föreningar       Ju 22

Ekonomiska sanklioner       Juli

Ekonomiski försvar               I 3

Eldningsanläggningar   121:1115

Eldningsolja                       H 13

Elektronik, effekter på näringslivets

utveckling'              I 25; II I 13

Elever, handikappade      U 34; Il U 10
Elevvårdskommillén  U 33; II U 5

Energiforskning. Delegaiionen för

16; II I 12 Energihushållning, befintlig

bebyggelse          Bo 10; II Bo 4

Energikommissionen    I 11; Il I 7

Energiområdet, provning   I 27; II I 16
Energisparkommittén            I 4

Enkla bolag                       Ju 22

Enskilds iniegriiel. användning

av leknisk apparatur         Jul

Ensamrätlssystem             Ju 30

Ensamjörälderkommiilén     S 32

Envägsspeglar. integritetsfarlig

användning                      Ju I

fÄ t/ (Expertgruppen för regional

utredningsverksamhet)       I I

Etableringsregler               Ju 16

Europeiska paienikonvenlioner       H 1
Expedilionsavgifi                 B 15

Exporlförfanningar. översyn   — ; 11 H 4
Exporlkrediiulredningen       H 11

Facklig velorält                   A 10

Facioring                            Ju 8

Familjelagssakkunniga         Ju 3

Familjesiödsulredningen        S 5

Familjevård för missbrukare

S42;IIS7
Fartyg, säkerheten påförsvars-
maklens                   K 20; 11 K 4
Farlygsmiljöulredningen K 5; II K 11
fa5/ egendom           Ju 24
Fastighetsmäklare     Ju 24

täslighelslaxeringskommitté.

1976 års                 B 12; II B 4

ff/? (Förhandlingsgruppen för

renskötselanläggningar)     Jo 4

fGi/ (Försvarets gvmnasieulredning)

Fö 6
F/Vm                                 Ju 30

Finansiering, avbytarservice        Jo 19

Finansiering, reformer   — ; 11 B 5

Finansieringsbolagskommittén     E 5

Finsk-svenska utbUdningsrådet U 17
Fiskevallensutredning. 1973 års Jo 7
Fjällägenheter                    Jo 17

Fjällsäkerhetsulredningen Jo 29; 11 Jo 4 fA:-75 (797* orj/owrari-

kommUté)            Fö 13; 11 Fö 4

fL//i IFlygindustrikommillén)

Fö 12; II Fö 1 FLU-74 (Försvarsmaktens lednings-

ulredning)              Fö 3; 11 Fö 3

Fluorberedningen                 S 29

Flygförare. civUluftfart K 25; H K 8 Flygindusirikommiltén (FLIK)

Fö 12;II Fö 1 Flvgplaisfrågan. Stockholmsregionen

K 19; 11 K3
FN-konferenser    UD I, 3, 5, Jo 12

Folk- och bostadsräkningar

(FOB-utredningen)              E 6

Folkbildningsutredningen U 12; 11 U 3
Folkbokföring                    Kn 14

Folkpension                          S 2

fo/A.rä»         UD I, Fö 17; II Fö 8

Fondsystem            E 4, A 13; A I

Fotokopiering                     Ju 30

Frakträll                              Ju 5

Framtidsstudier, Sekretarialeiför U 1 1 Fredsforskningsinstiiul,

Stockholms inlernaiionella

(SIPRI)               UD6;IIUDI

Fredsorganisalionsutredningen Fö I
Fredsiandvård-80               Fö 10

fn- oc/i rättigheter           Ju 1, 35

Friluftsområde. Hjälmaren   Jo 18

Frilidsboendekommittén Bo 8; 11 Bo 2 Fyndlagstiftningsutredningen

Ju 55; II Ju 6
Fyrverkeri, bestämmelser om Kn 17
Fysisk planering och bebyggelse Bo 3, 5
Fögderiulredningen              Kn 9

Förarprov, körkarl               K 11

Förband, försvaret               Fö I

Fördomar ifråga om invandrare

A 20; II A 9
Förelag.servicenäringarna H 18; 11 H I
Förelagens uppgiftslämnande B 18
Förelagsdemokrali          Fö 5, I 5

Förelagsform Ju 22, H 4, 6, 11, A 6
Företagsförvärv                  Ju 12

Företagshälsovård          S 20, A 9

Företagsinformation I 5, 24; II I 14
Förelagsinteckning               Ju 8

Förelagskonceniration   Ju 16, H 6

Företagsobeståndskommittén      B 11

Företagsulbildning       I 24; II 1 14

 

Skr 1978/79:103

480

 

Förmögenhelsbrollsutredningen    Ju 31

Förmögenhetsfördelning        E 4

Förplägnadsfrågor              Ju 29

Församlingssiyrelse           Kn 19

Försvarel, kvinnan i   Fö 5; 11 Fö 2

Försvarels fredsorganisaiionsui­
redning                            Fö I

Försvarels gymnasieutredning        Fö 6

Försvarskommilté. 1978 års
(FK-7S)                Fö 13; II Fö 4

Försvarsmaktens hälso- och sjukvård ifred (HSF)    Fö 16; 11 Fö 7

Försvarsmaktens fariyg. säkerheten i

K 20; II K 4

Försvarsmaktens ledningsutredning
(FLU-74)                Fö3;IIFö3

S39

Ju 14

E 12

■n   S 13

1 13

A 10

Ju 28

Ju 30

B 13

B7

B5

II Ju 12

S5

S32

Försäkringsrätter

Försäkringsrältskomminén

Försäkringsrörelse

Försöksverksamhet, socialvärden

Försörjningspolilik

Förtroendemannalagen

Förundersökning

Förvallning. mångfaldigande-frågor

Förvaitningsutredningen

Förvaltningsrevision

Förvallningsrältskipning

Förvahningsslraff. bortfall av Ju 61

Föräldraförsäkring

Föräldrar, ensamslående

Garaniiförsäkring               Ju 14

Gas                                      I 6

Galumusicerande. lillsiåndslvång

Kn 17
Genbankutredningen  Jo 5; II Jo 8

Girosyslem                           E 2

Gisslan                              Ju 28

Glesbygdsfrågor. Delegation för     I 13
Godslransporl                      Ju 5

Grafiskt mångfaldigande     Ju 30

Grusiäki                              Jo 2

Gymnasial UtbUdning   Fö 6, U 16

Gäslsluderande          U 30; Il U 6

Göta kanal                          K 15

Göteborgsregionens syssel­
sättningsproblem               I 14

H

Hallwylska museet               U 40

Handelsbolag, löntagarinflviande Ju 22
Handikappade 828,31, iJ34;IIUI0
Hemförsäljningskommittén  Ju 10

Hemkonsulentljänsler          H 10

Hemslöjd                             I 15

Hittegods. lagsiiftning om

Ju 55; II Ju 6
Hjälmarutredningen            Jo 18

Homosexuellas siiuaiion S 37; 11 S 2 Hotell- och restaurangulredningen H 3 HSF (Hälso- och sjukvård i

försvarel)              Fö 16; Il Fö 7

Humanitet i krig                 UD 1

Hybrid-DNA, skyddslagstiftning

U29; 11 U I
Hygien                                S 11

Hyres- och bostadsrättsfasligheter,

underhåU             Bo 12; Il Bo 5

Hyresrättsutredningen        Ju 27

Hälsoeffekter, energiutnyttjande Jo 15 Hälso- och sjukvård iförsvaret

(HSF)                   Fö 16; II Fö 7

Hälso- och sjukvårdsutredningen S 15 Hälsovårdsstadgeutredningen S 11 Högskolans forskningssamverkan

U 28; IIU 2 Högskolans huvudmannaskap

U43; II U 13 Högskolornas lokal-

och utrustningsprogramkommilléer

(LUP-organisaiionen)          U 1

Högskolans studiedokumentation

och statistik                       U 9

Högskolans tjänsteorganisation    U 20

I

IIH4

H4

Kn6

30,17 15,30

II, 13

11, 13

Bo 4

II Jo 9

II I 14

K II

II Bo 7

II U8

Kn 5

S26 I U8

Ju 2

Importförfaitningar. översyn  —;

Inbyteshandel

Indelningslagskommitién

Industriell forskning       Ju

Industriellt rättsskydd    Ju

Industriellt utvecklingsarbete

Ju 30, 1

Industriförelag        Ju 30, A 3, I

Induslrilokalisering

Industrins råvarukostnads­
utjämning             Jo 34;

Industriverk, statens   I 24;

Information, körkorlshavare

Information, om landskapet — ;

Informationsförsörjning.

vissa ålgärder         U 37;

Informationssystem ADB-beredningsgruppen Allmänna försäkringen (ALLFA)

U9

Kn 10

11U12

B 12

Kn 17

II K6

H9

Ju 8

Ju 1

Bibliotek (LIBRIS)       U37; Rättsväsendets informations­system (RI) Studiedokumentation och statistik för högskolan (STUDOK) System S

Informationsteknologi, ny U 39;

Inkomsttaxering

Innetorg. definition ur ordningssynpunkl

Inrikesflyg, lufttransport   K 24;

Insynsutredningen

Inteckning Inlegrileisskyddskommilién

 

481

Sakregister

 

Intellektuellt arbele            Ju 30

Iniernaiionell familjeräll        Ju 3

Iniernaiionell konkurrens      H 5

Internationella barnårel        S 35

Internationella byggnadskommUtén I 2
InternationeUa investeringar I 16

Internationelii bistånd         UD 2

Inlernalionellt utbildnings­
samarbete                           U 8
Invandrare, diskriminering A 20; 11 A 9
Isolering inom kriminalvården      Ju 34
Isoiopmärkning                    K 3

 

Jafe/- ocA villvårdsfrågor

JK-ulredningen

JO

Jo 23 Ju 21 Ju 21

Jordbruk, avbytarservice

Jo 19

Jordbruk och trädgårdsnäring Jordbrukarnas Irygghelsproblem Jordbrukshögskolor Jordbruksteknik

A6

Jo 14

Jo 1

Jo 24

Jordförvärvsulredningen Journaler

Jo 9 S6

Justitiekanslern

Ju 21

Justitieombudsmannen

Ju 21

Jämställdhet mellan män och

 

kvinnor

A 11

Järnväg, Nora Bergslags K 18; Järn vägsbefordran

II K 1

Ju 5

K

Kabel-TV                           Ju 30

Kalibreringsutredning   I 22; II 1 8

Kapitalbildning                      E 4

Kapiialmarknadsutredningen.

1968 års                           El

Kapitalvinster, beskattning B 25; 11 B 8
Karantänverksamhet          Jo 16

Karolinska sjukhuset            S 30

Kartor, allmänna       Bo 7; II Bo I

Kalegoritillh örighel, civUm Uit är

personal               Fö 15; II Fö 6

Kollekliva försäkringar        Ju 14

Kollektivavtal                        B 4

Kollektivmärkeslagen          Ju 15

Kommanditbolag, löntagar-

infiytande                       Ju 22

Kommissionslagen, översyn

Ju 60; II Ju 13 Kommitiéer, lilläggsdirekliy tiU

samtliga                    —; II B 5

Kommunal beredskap         Kn 1

Kommunal indelning            Kn 6

Kommunal vuxenutbild­
ning                          U 31; nu 4
Kommunala företag Kn 23; II Kn 2
Kommunala förköpslagen     Jo 9
Kommunalanställdas medbestäm­
mande Kn24;lIKn3, 4
Kommunalbesvärsprocessen        Kn 20

Kommunaldemokraiiska frågor

Kn22, 24; II Kn 3,4
Kommunalförvaltning Ju 30, U 4, Kn 8
Kommunikationssatelliter    Ju 30

Koncernföretag, vinstberäkning E 4
Koncessionslagstiftning           1 3

Konkurrensbegränsning         H 5

Konkurslagskommittén         Ju 4

Konstnärliga verk               Ju 30

Konsumentköpsutredningen Ju 46

Kontakter, patient —läkare   S 24

KontroU inom beskattningen B 5; II B 6
Kooperaiionsutredningen       I 12

Kreditförsäljning                 Ju 14

Kreditväsen                       E I, 7

Krig, sjukvården i                S 17

Krigslagar                          UD 1

Krigsmaktens fredsorganisalion Fö I Krigsmaktens tjänsiereglemenle Fö 4 Kriminalisering, dalamissbruk Ju 32 Kriminalvårdsstyrelsens

organisation                    Ju 33

Kulturminnesvärd                U 13

Kulturväxter                        Jo 5

Kungliga biblioteket    U 37; II U 8

Kungliga slottets museiverksamhet U 41
Kvarslad                               B 5

Kvinnan i försvarel    Fö 5; II Fö 2

Kvinnliga skolledare             U 19

Kvinnor och män. jämsiälldhel A 11
Kyrklig beredskap              Kn 14

Kyrkohandbok                    Kn 2

Kärnvapen                         UD 3

Kökspersonal, kriminalvården Ju 29
Könsdiskriminering              A I 1

A:c>/?ra7f                     Ju 10, 24

Körkort, differentierade K 23; II K 7
Körkortsutredningen            K 11

Laboratorieverksamhet       Jo 13

Lagerstödsutredningen          A 3

Landskapsinformation  — ; 11 Bo 7

Landskapsvård                    Jo 2

Lantarbetare                Jo 18, A 6

Lantbrukshögskolan             Jo I

Ledningsutredning, försvars­
maktens                   Fö 3; 11 Fö 2
LIBRlS-systemet       U 37; II U 8
Liftanordningar, säkerhet    Kn 17
LIND (Läkemedelsindustri­
delegationen)                      1 7; 11 I 6
Litterära verk           Ju 30
Livrustkammaren                    U 40, 41
Livsmedel, bekväma Ju 29
Livsmedelskontroll    Jo 13
iL/u(/ oc/i ftiW, Arkiveiför   U 32
Ljudupptagningar                         Ju 30
Lokal- och utrustningsprogram för
universitet och högskolor
(LUP)                                 U l,Jo 1
Lotteriutredning, 1972 års   H 2
LTO/LOB-utredningen Ju 53; II Ju 4

 

Skr 1978/79:103

482

 

Luftfart, flygförare     K 25; 11 K 8

Luftförorening, långväga transport

Jo 30; 11 Jo 2
Lufttransporlulredningen K 24; 11 K 6
Luftvård                            Jo 27

LUP-organisalionen        U l,Jo 1

LUT-74 (1974 års lärar­
utbildningsutredning)            U 6
Låneunderlagsgruppen Bo 1
Långsiktig sysselsäilningspolilik A 2
Långsiktsmotiverad forskning U 11
Läkare, koniaki mellan patient och S 24
Läkarutbildning S 11
Läkemedel, priskontroU S 36; II S 3
Läkemedelsindustridelegationen

(LIND)                      17; 11 I 6

Läkemedelsinformation        S 27

Läkemedelskontrollutredningen     S 34 Läkemedelssamarbete.

utvecklingsländer     S 40; 11 S 8

Länsdemokratikommittén  Kn 11

Länsdomstolskommittén     Kn 16

Länsstyrelser

■ K II, Jo 18, Kn5, 10; II Kn I
Lärartjänstutredningen        U 20

Lärarutbildningsuiredning,

1974 års (LUT-74)             U6

Läromedelsmarknaden        U 14

Lönsparande           E 9, 13; II E 2

Löntagarinflytande, förelag   Ju 22, E4

M

 

Madridunionen

Ju 15

MAK (Medicinalansvars-

 

kommittén)

S6

Makeprövning

U 10

Malmtillgångar

13

Marklagstiftning

Jo 9

Marknads- och produktplanering    H 9
Markägare                          Jo 2

Maskinförsäkring                Ju 14

Massmedier              Ju 16, 17,30

Mathållning, kriminalvårdens

anslaUer                        Ju 29

Medbestämmande, kommunal­
anställda        Kn2l,24; II Kn3, 4
Medborgarviltnen               Ju 28
Mediaförelag  Ju 16
Medinflytande. värnplikiiga  Fö 8
Medicinalansvarskommittén S 6
Medicinsk forskning            I 7
Mervärdeskalteuiredningen B 2
Metallurgiskt centrum I 10
Metrologisk verksamhei I 22; II 1 8
Mikrofilmning Ju 30
Mililäransvarskommittén Ju 42
Miliiära försvarel. ny befälsordning

Fö 14; II Fö 5
MiUtära pensionsålders-
delegationen (MPD)             Fö 2
Miljö- och nalurresurspolilik.

rikilinjer               Jo 28; II Jo 3

Miljörisker, sjötransporter Jo 32; II Jo6

Miljöskador, skadestånd Ju 58; 11 Ju 9
Miljövårdskostnader             Jo 3

Mindre företag, service­
näringarna                H 18; II H 1
Mineralpoliliska utredningen

(MPU)                       I 3; II I 9

Missbrukare, familjevård S 42; II S 7
Monopol                Ju 16, B 17, H 5

Motorredskap                       K 8

MPD (Militära pensionsålders-
delegationen)                      Fö 2
MPU (Mineralpolitiska

utredningen)               I 3; 11 19

Multinationella företag Ju 12, H 5
Museijärnvägsföreningar      U 23

Museiverksamhet            U 40, 41

Musikaliska verk                 Ju 30

Myndigheters energiinformalion I 4
Myndigheters verkstadsrörelser K 10
Mångfaldigande                  Ju 30

Mäklarverksamhet              Ju 24

Af än oc/i kvinnor, jämställdhet A 11
Märkning av olja                   K 3

N

Namnlagsutredningen           Ju 6

Narkotikafrågor, ledningsgrupp S 22 Narkotikamissbrukets omfattning S 21 Naturresurs- och miljöutredningen

Jo 28; Il Jo 3
Naturtillgångar               1 3, 10

Nedrustningsdelegationen    UD 3

NEPO (Nyklerhetsvärdens erkända
och enskUda vårdanstalters personal-
organisationsutredning)          S 7
Neutralitet, folkrättens tillämpning

Fö 17; II Fö 8
W/                                      I 10

Nora Bergslags järnväg K 18; II K I
Norrbotiendelegalionen         I 10

NOSA (Nya organisations­kommittén för skyddat arbele)

A 16; II A4
Nya testamentet                   U 5

Nyklerhetsvärdens erkända och
enskilda vårdanstalters personal-
organisationsutredning (NEPO)   S 7
AKÄ ('A'>'a utredningen om yrkes­
inriktad rehabiUtering)  A 18; II A 6
Nytljanderäti                      Ju 25

Näringsliv, datateknikens och

elektroteknikens effekter I 25; III 13 Näringspolitiska delegationen.

Särskilda               Ju 54; II Ju 7

Näringsrättsliga regler Ju 1, 7, H 1, 5
Närradio och när-TV U 38; 11 U 11
Nääs-utredningen       U 35; II U 7

O

U27

Obligatorieberedningen Ockupation, folkrättens

 

483

Sakregister

 

lillämpning            Fö 17; 11 Fö 8

OffentUg administration       Kn 8

offentlig redovisning               I 9

Offentlig verksamhei. mång-

faldigandefrågor               Ju 30

Ojfentliganslällda                   B 8

Offentliga tillställningar        Ju 18

Olaga inirång                       Ju 1

Oligopol                               H 5

Oljemärkning                       K 3

Oljeskador, sjötransporter

Jo 32; II Jo 6
Oljeskyddskommitlén. 1977 års U 27
Olympiska vint er spel Jo 26; II Jo I
Ombordanställda                  K 5

Omhänderlagande av bl. a.

berusade personer       Ju 53; II Ju 4
Omsorgskommitién              S 28

OPAL (Organisationen av-länsstyrelsernas planerings- och administrativa enheier)

Kn 10; II Kn I
Opinionsbildning                 Ju 16

Optionsrätt                         Ju 25

Ordnings- och bevaknings-
uppgifter, civilförsvaret       Fö 11
Ordningsstadgeutredningen        Kn 17
Ordningsvaktsutredningen   Ju 18
Ortspressannonsering, vidgad

Ju 52; II Ju 3

Parkeringsöverträdelser,

tomtmark                —; II K 10

Partikelmärkning av olja i fartyg    K 3
Patentpolicykommittén          H I

Patienter  '                       S 6, 24

Pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete inom skol­
väsendet                   U 36; II U9
Pensionskomminén    S 2
Pensionssamordning K 9
Pensionsålder Fö 2, S 2
Pensionsåtaganden B 10
Pensionärsundersökningen (PU) S 9
Permutation Ju 23
Personalutbildning Ju 28. B 8, Fö 6
Personorienterad A DB-

information                     Ju 32

Persontransport                   Ju 5

Personvals- och valkrets-
utredningen                       Ju 20
Pilotutbildningsut­
redningen                      K 25; II K 8
Piteälven, vattenkraft­
ändamål                     Bo 9; II Bo 3
Planeringsavdelningar, läns­
styrelsernas               Kn 10; II Kn I
Platsbehov, barnomsorgen  S 16
Polisbevakning, ideella

tillställningar                   Kn 17

Polisutredning, 1975 års      Ju 28

Postgiro                      E 2; II El

Pricksyslem, körkorlshavare K 1 1
Priskonlroll. läkemedel       S 36; II S 3

Prisreglering                        H 7
Prisskillnader på eldningsolja

och bensin                         H 13
Producentpåverkan              H 9
Produklansvarskommiitén    Ju 9
Produktion, varven I 26;  II I 15
Produktkonlrollens orga­
nisation Jo 33;                 II Jo 7
Produktplanering                  H 9
Prostilulionsuiredningen       S 18
Provning, energiområdet I 27; II I 16
Psalmkommiitén                 Kn 3
PU (Pensionärsundersökningen) S 9
Publicering                        Ju 30
Punktskaneutredning. 1969 års Bl
Punktskriftsbibliolek            U 18
PVU (Personvals- och val-

kreisutredningen)           Ju 20

Påföljder                              Juli

Radiologiskt arbele,

semesterfrågor       A 13; 11 A I

Rationaliserings- och

revisionsulredning              B 7

Rattfylleri, körkorlsfrågor     K 11

Äea/ beskattning, räntor och

kapilalvinsler           B 25; II B 8

Redovisningssystem, mång-

faldigandefrågor              Ju 30

Reform, differentierade kör­
kort                         K 23; II K 7
Reformer, finansiering   — ; 11 B 5
Regeringsformen, normgivnings-

makt                             Kn 17

Regionsjukvårdsutredningen S 10

Rehabilitering, yrkesinriktad

(NYR)                    A 18; 11 A 6

Reklam                      Ju 17, A II

Renhållning                 S 11, Jo 20

Renskötselanläggningar       Jo 4

Renskötselområdet             Jo 17

Resegarantiutredningen       H 17

Restauranger                 U 3, H 3

Revisions- och rationaliserings-
utredningen                          B 7
Revisor, handelsbolag Ju 22
Rl-systemet Ju 2
Riksdagens lönedelegation     B 4
Riksdagens ombudsmän Ju 21
Riksdagsval Ju 20
Riksförsäkringsverkets dalasystem S 26
Riksplanering Bo 3
RIV (Utredningen om reklam

i videogram)                   J u 17

Råvarukostnadsutjämning

Jo 34; Il Jo 9
Räddningstjänst            K 4, H 15

Rättegångsutredningen       Ju 39

Rättighetsskyddsutredningen       Ju 35
Rättsskyddsförsäkring        Ju 14

 

Skr 1978/79:103

484

 

Rättsväsendets informations­
system (Rl-systemet)           Ju 2
Rörelseidkare                               Ju 22

Samarbetsorganet för rättsväsendets

informationssystem (SARI)        Ju 2
SamD NBO (Delegationen för
samordning av ny befäls­
ordning)                  Fö 14; II Fö 5
Samebyar               Jo 5
Samordnad trafikpolitik   K 24; 11 K 6
Samordning av ny befälsordning
för det militära försvarel
(SamD NBO)             Fö 14; II Fö 5
Sanitär olägenhet     S 11
Sankiionssyslem                           Juli
SARI (Samarbetsorganet för
rättsväsendets informations­
system)                  Ju 2
Sedlighetsbrott                                Ju 36
Sexualbrollskommitlén, 1977ärs Ju 36
Semesierkommillé. 1978 års

A 13;11 A 1 Serviceförelagsutredningen

H 18; II H I
Sexualbroltskommitté, 1977 års Ju 36
SIFU-kommittén         I 24; II I 14

SIPRI (Stockholms internatio­nella fredsforskningsinstiiul)

UD 6; UD I Sjuk- och hälsovård, försvaret

Fö 16; II Fö 7
Sjukpenningkommiltén S 41; II S 6
Sjukvård i krig                     S 17

Sjukvård i livels slulskede (SLS) S 12
Sjukvårdens inre organisation S 19
Själavårdande verksamhet Kn 7, 14
Sjöfartspolitiska ulredningen K 17

Sjöfartsverkets sjökortsfram-

slällning                 K 22; 11 K 5

Sjöfynd                   Ju 55; II Ju 6

Sjölagsutredningen             Ju 49

Sjömanspensionsutredningen K 9

Sjösänkning, Hjälmaren      Jo 18

Sjötransport, miljörisker Jo 32; 11 Jo 6
Skatteadministration            Kn 9

Skalteprocessen, säkerhels-
åtgärder                      B 5: II B 6
Skattelilläggsutredningen       B 9
Skalleutredning. 1972 års       B 3
Skeppsholmsgruppen U 7
Skidbackar, säkerhet Kn 17
Skingringsförbud          B 5
Skogsadministrativa utredningen Jo 8
Skogsbruk, nya avtal Jo 24
Skogshögskolan Jo 1
Skogsutredning, 1973 års Jo 6
Skogsleknisk forskning och utveck­
ling Jo 24
Skogsägareföretagskommittén

123; II I II
Skogsindustrin                H II, 12

Skoklosters slott                  U 40

Skolforskningskommittén   U 35; 11 U 9 Skolledande befallningar, andelen

kvinnor                            U 19

Skolväsendel. integration ov handi­kappade elever i det aUmänna

U 34; II U 10
Skrothandelsutredningen       H 4

Skyddade verk                   Ju 30

Skyddat arbele           A 16; II A 4

Skyddslagstiftning. hybrid-
DNA                          U29; II U I
Skyddsrumsutredning. 1975 års Fö 7
Skördeskadeskydd     Jo 14
SLK (Läkemedelskonlrolluiredningen)
S34: II S 1,5
Slottet, museiverksamhet     U*l
SLS (Utredningen beträffande

sjukvård i livels slulskede) S 12

SMHl-utredningen                K 13

Småbarnsföräldrar                 S 5

Småhusköpkommiilén         Ju 24

Social forskning                     S 8

Socialdepartementets sjukvårds­
delegation                             S 1
Socialpolitiska samordningsuired-

ningen (SSU)                    S 14

Socialvård, Ledningsgrupp för

försöksverksamhet            S 13

Sparavdrag                           B 3

S;)W                                    H 2

Spionbrottsutredningen        Ju 37

SSK (Utredningen om skolan, staten

och kommunerna)              U 4

SS(y (Socialpolitiska samordnings­
utredningen)                        S 14
Standardisering                   I 20; II 14
Stat och kyrka                               Kn 15
Staten, skolan och kommunerna (SSK)

U4 Statens bakteriologiska laboratorium

S25 Statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU)

I 24; II I 14 Statens väg- och trafikinslituts verksamhet och finansiering

K21;U K2
Statistiska centralbyrån  E 3, 8, 11

Statlig konsultverksamhet i utlandet

B2I; II B3
Statlig kreditgivning             B 11

Stalsföretagskoncernen    I 5, 17; 11 I 2
Statskontrollkommittén       Kn 13

Stiftelseutredningen            Ju 23

Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut
(SIPRI)                UD 6; II UD 1

Stockholmsregionens flygplatsfråga

K 19; II K 3 Studiedokumentation (STUDOK) U 9 Studiestödsutredningen U 10; II U 14 Styrelsen för teknisk utveckling (STU)

U39; II U 12
Stålverk 80-projektet            110

 

485

Sakregister

 

Slädbranschen                   H 6

Ställföreträdare för dödsbo   Ju 40

Stämpelskatleutredningen     B 15

Stöd tiU dagspressen  B 19; Il B I

Stöldförsäkring               Ju 14

Svensk-finska utbUdningsrådet U 17
Svenska företag, utländska över­
taganden av                    Ju 12
Sveriges Radio U 39; II U 12
Synskadade, biblioteksverksamhet U 18
SydafrikakommUtén        H 14
Sydafrika, begränsning avföretags

verksamhet                   H 16

Sysselsättningsfrågor

A 2, 15, 19, 1 14; II A 3, 8
System S                         Kn 10

Sårbarhetskommittén (SÅRK)       Fö 9 Säkerheten, försvarsmaktens fariyg

K 20; II K 4 Särskild näringspolitisk delegation

Ju 54; II Ju 4

Talboksbibliotek              U 18

Tandvård    Fö 10, S 29, 38; II S 4

Taxering                            B 5

Taxinäringen          K 26; 11 K 9

Teknik för utveckling, FN-konferens

UD 5
Telefon för handikappade     S 31

Telefonförsäljning          Ju 10

Terroristhandlingar        Ju 28

Terrorisllagstifining          A 7

Texttelefongruppen         S 31

Text-TV                 U 39; II U 12

THX-utredningen              S 33

Tillsynslagen                   Ju 23

Tilläggspension                  S 2

Tillämpningen av lagen om lillfälligl
omhändertagande och lagen om
omhänderlagande av berusade
personer (LTO/LOB-
utredningen)         Ju 53; II Ju 4
Tjänsteorganisation, högskolor     U 20
Tjänstepensioner, beskattning        B 10
Tjänstereglementsutredningen       Fö 4
Tobakskommittén S 20
Tomtebodaskolan                          U 18
Tomtmark, parkeringsöverträdelser

-;ll K 10
Tomlrättskommittén       Ju 45

Totalförsvarets utveckUng

Fö 13; M Fö 4
Trafikbron                        K 11

Trafikfrågor, kommunala     K 11

Trafikpolitik, luftfartens roll

K 24; II K 6
Trafikpolitiska delegationen            K I

Trafikpolitiska utredningen K 4

Trafiksäkerhetsulredningen            K 6

Traktamenten, beskattning B 20; 11 B 2 Transport, luftföroreningar

Jo 30; II Jo 2

Truckar                              K 8.

Trädgårdsnäringen.    .  Jo I O, A 6

Tullagstiftning, översyn H 19; II H 3
Tullagsutredare, 1978års H 19; II H 3
TV-avgiftsutredningen     U 42

TV-program, upphovsrätt       Ju 30

TK-s-ifem, ny fefcnifc U 39; 11 V 12
Tvångslicens                   Ju 30

Tvängsmedelsreglering, förundersökning i brottmål

Ju 56; II Ju 8
Typbesiktningsutredningen   K 14

Täktsamfätlighet              Jo 2

t

t/-/änrfer                       UD 2

l/Ä£) (Utredningen om karantäns-
verksamheten för djur)  Jo 16
tyZ,/4 (Utredningen om.läromedels­
marknaden)                    U 14
UMOF (Utredning om metoder för

märkning av olja i fartyg)   K 3

Underhållsfondsutredningen

Bo 12:11 Bo 5 Underjordsarbete, semesterfrågor

A 13; IIA I
Underställning av avtal     B 4

Ungdomens sysselsättningsfrågor

A 15; II A 3
Ungdomsfängelseutredningen Ju 19
Uniformer                        Ju 18

Universitet och högskolor

U I,.2, 3, 9,Jö I Universiletsreslaurangkommillén

(UR)                                Vi

Uppfinningar             Ju 48, H 1

Uppgiftsinsamling. SCB      E 8 ,

Uppgiftslämnande, företagens       B 18
Upphovsrätlsliga frågor på
undervisningsområdet
(AUU-sakkunniga)             U2

Upphovsrättsuiredningen      Ju 30

Uppslagsverkskommitléri     U 25

t//? (Universiletsresiaurangkommillén)

Vi
Ulhyrrtirigssvårigheter, bosläder Bo 7
Ulländska företag           Ju 12

Utlänningslagstiftning       A 7

Utredningsverksamhet i regional

I I; II i 10
Utrikesrepresentationen U D 7; 11 U D 2
Utställningsersättning     V 15

Utvecklingsfonder, regionala 1 18; II I 3

Vagnskadeersättning      Ju 14

Valkretsindelning            Ju 20

Vallagen, översyn Ju SI; II Ju 2

VallagskommUté, 1978 års

Ju 51; II Ju 2
Valutateglering                E 10

 

Skr 1978/79:103

486

 

Varumärkesutrednirigén-'   Ju 15

Varv, alternativ produktion 126; II I 15 Vatlenkonferens, FN:s ■' '' Jo 12 Valtenkraftändamål. överledning ■

■-, Bo 9; II Bo 3
Vattenlag             ';'       Jo 2, 18

Vattenledningsskadeförsäkring Ju 14
Vattenplanering                 Jo 25

Vatlenöverledningsulredning

Bo 9; II Bo 3 ' Verkstadsrörelser, affärsverk och

myndigheter      '               Kl'

Vetenskap och teknologi, FN-konferens

UD 5
Veierinärhögskolan              Jo I

Veterinärmedicinsk utbildning (VU 77)

Jo 22
Vetorätt, facklig                  A 10

Videogram                    Ju'1'7,30"

Videogramutredningen'       U 21'

Villaschablonen              •    ■   B 3 '

Vilt- och jaktvårdsfrågor     Jo 23

Vindelälven, valtenkraftändamåt

Bo 9; II Bo 3;
Vinstberäkning, koncernföretag      E'4 '
Vinlerspel, olympiska        • ■' .    Jö'26
Visningsersättning               U 24

VTI-utredningen        K 2i; 11 K 2

Vuxenutbildning    U 12, 31; 11 U 4 ■'

Vårdpersonal             ,'Jti29, S'T'

Vårdutbildningar inoni högskolan

(VÅRD 77)                     ■ U-22"

Vägtrafik, säkerhet               '   ,

Vägtrafikskatteutredningen , . B 14 Väktarutbildningsutrectriirrgén' Ju 26 Världsnedrustningskonferens UD'3-Värnpliklsinflytandekommillén Fö 8 Växtförädling, framtida' jo 31; 11 Jo 5 , Växtförädlingsulredning,

1975 års                         Jo ti '

Öresundsdelegation, 1975 års     K 7

Öst Ekonomiska Byrån     H 20; II H 2
Östersjöns slrandslater          K 3

Övningsfält                          Fö I

Yrkesfiske, Hjälmaren        Jo 18'

Yrkeshemligheter, skydd for ' Jli V Yrkesinriktad gymnasieutbildning U 16 Yrkesinriktad rehabilitering    ' ■''

Al8;IIA6 Yrkesinspektionens distriktsindelning

A 14; n A2 Yrkesmedicinsk verksafnKet' S' 15, A 9 Yttrandefrihetsutredningen'   ■      Ju43

Åldringsvård                         S 9

Ångerrätt                           Ju 10

Årsredovisning, offentlig ';   Ju 22 '

ö

Öppet köp

Ju 10

 

487                                                                     Skr 1978/79:103

Innehåll

Utdrag ur regeringsprotokollet ....... ,.................... ..... 2

Bilaga, kommittéberättelse 1979

Justitiedepartementet (Ju) ...............................       9

Utrikesdepartementet (UD)................................     58

Försvarsdepartementet (Fö).................. ,......... ... 65

Socialdepartementet (S)............. ,.................... ... 81

Kommunikationsdepartementet (K).... ,............... .. 120

Ekonomidepartementet (E) ...............................    143

Budgetdepartementet (B).................................    153

Utbildningsdepartementet (U)............................ .. 174

Jordbruksdepartementet (Jo)  ........................... .. 228

Handelsdepartementet (H)   ............................. .. 258

Arbetsmarknadsdepartementet (A)   .................. .. 275

Bostadsdepartementet (Bo) ............................. .. 304

Industridepartementet (I).................................   316

Kommundepartementet (Kn)........ ,.................... .. 352

Uppgift på kostnader för kommittéer   ...................    376

Betänkanden utkomna från trycket under år 1978 ... .. 430

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberät­ telsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) som publicerats

sedan redovisningen i 1978 års kommittéberättelse   433

Nordisk utredningsserie (Nu) 1978 ........................   436

Personregister till kommittéer............................... .. 437

Sakregister till kommittéer...................................   477

 

 

 

Kommitté-

berättelse

1979

Del II

Kommittédirektiv

1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 103

Skr 1978/79:103

Bilaga 2

 

Redaktionell anm.

Kommilléberättelsen är uppdelad i två delar.

Del I innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser, kostnader samt register.

Direktiv och tilläggsdirektiv utges löpande i en för hela regeringskansliel gemensam serie. Liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien sprids de genom LiberFörlag.

Direktiv som getts ut i denna serie trycks på nytt en gång om året i del II. Där anges för varje direktiv omedelbart under rubriken numret i direktivse­rien.

Del 11 innehåller direktiv och lilläggsdirekliv som meddelals sedan redovis­ningen i 1978 års berättelse färdigställdes samt register. De är ordnade departementsvis liksom kommittéerna i del I. Inom departemeni står de i den ordning de numrerats i direktivserien. 1979 års berättelse redovisar uppgifier inkomna till justitiedepartementet före den 1 december 1978.

 

Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:l

Justitiedepartementet

1. Utredning om förfarandet i vissa disciplinärenden m.m.

Dir 1977:117

Beslut vid regeringssammanträde 1977-11-17

Departementschefen, slalsrådel Romanus, anför.

Före år 1976 kunde en tjänsteman som av försummelse, oförstånd eller oskicklighet åsidosatte vad som ålåg honom enligt lag, instruktion ellerannan författning, särskild föreskrift eller tjänstens beskaffenhet dömas enligt brottsbalken lili ansvar för tjänstefel, om inte gärningen bedömdes som tjänstemissbruk eller annat särskilt brott. Straffet kunde därvid beslämmas till bl.a. suspension eller avsättning. Frågan om ansvar för tjänstefel utreddes av polis enligt de allmänna bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken om förundersökning och prövades av allmän domstol på talan av allmän åklagare.

Vid sidan av det straffrättsliga ansvaret fanns enligt statstjänstemanna­lagen (1965:274) för de flesta tjänstemän ett disciplinärt ansvar församma fel eller försummelse i tjänsten. Som disciplinstraff kunde bl.a. suspension och avsättning ifrågakomma. Fråga om disciplinansvar utreddes och prövades av den myndighet hos vilken tjänstemannen var anslälld. Myndigheten skulle emellertid anmäla tjänstemannen till åtal bl.a. vid misstanke om tjänste­missbruk, muibrotl eller brotl mot tystnadsplikt och saken prövades då i Slället enligt reglerna för brottmål.

Genom ämbetsansvarsreformen (prop. 1975:78) avskaffades det särskilda straffansvaret för tjänstefel liksom de särskilda ämbetsstraffen suspension och avsättning. Statstjänstemannalagen har fr.o.m. år 1977 ersatts av lagen (1976:600) om offentlig anställning, LOA (ändrad 1977:533).

De nya reglerna i LOA innebär atl i princitJ varje arbetstagare hos staten som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som åligger honom i hans anslällning kan åläggas disciplinpåföljd för tjänsteförseelse, om felet inte är ringa (10 kap. 1 §). Discplinpåföljder är varning eller löneavdrag (10 kap. 2 §), om kollektivavtal inte innehåller avvikande beslämmelse (10 kap. 3 §).

Möjlighelen all avsätta brottsliga eller försumliga tjänstemän har ersatts med bestämmelser om au arbetstagare fhr avskedas, om han har begått broit som visar alt han uppenbarligen är olämplig all inneha sin anslällning. Har han genom annan gärning än brott begåll grov tjänsteförseelse, som visar atl han uppenbarligen är olämplig alt inneha sin anslällning, får han avskedas i stället för atl disciplinpåföljd åläggs honom (11 kap. 1 och 2 §§). Suspensions-instilutei har ingen motsvarighet i LOA. Liksom lidigare får emellertid arbetstagare avstängas från sitt arbete, om förfarande enligt LOA inleds mol honom i syfte all ålägga honom disciplinpåföljd eller att avskeda honom. Detsamma gäller om åtgärd vidtas för att anställa åtal mot honom. En

 

Del II Ju: 1    Skr 1978/79:103                                    4

förutsättning för sådan avstängning är dock atl gärningen i fråga kan antas medföra avskedande (13 kap. 1 §).

Frågor om disciplinansvar, avskedande och avstängning utreds i allmänhet inom den myndighet som arbetstagaren lyder under. Del är också den myndigheten som prövar saken (15 kap. 3 §). Beträffande vissa högre tjänstemän utreds och prövas frågorna av siaiens ansvarsnämnd (15 kap. 4 §).

När fråga uppkommer om disciplinansvar, avskedande eller avstängning, skall arbetstagaren genom skrifilig anmaning beredas lillfälle all yttra sig om vad som anförs mot honom. Sådant yttrande flr lämnas muntligen. Begär arbetslagaren att även annan skall yttra sig i saken eller atl annan uiredning skall läggas fram, skall hans begäran efterkommas, om det inte är uppenbart all utredningen saknar belydelse. Under ulredningen kan bevisupptagning ske vid allmän domstol (14 kap. 1 och 2 §§).

Står del från början klart eller visar del sig under ulredningen atl arbetstagaren skäligen kan misstänkas för myndighetsmissbruk, vårdslös myndigheisuiövning, muibrotl eller brott mot tystnadsplikt eller annai brott varigenom han har åsidosatt åliggande i tjänsteutövningen, skall myndig­heten anmäla honom till åtal, om brottet kan föranleda fängelse eller det finns anledning aniaga alt lalan om enskilt anspråk kommer all föras (12 kap. 1 §). Disciplinulredningen ersätls då av en förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken som kan mynna ut i en broltmålsprocess enligt vanliga regler. Har ålgärd vidtagits för all anställa åtal mot arbetstagaren, får myndigheien inte inleda eller fortsätta disciplinförfarande i frågaom förseelse som avses med åtgärden (14 kap. 3 §).

Den nya ordningen innebär atl sådana fel och försummelser som förr rubricerades som tjänstefel numera endast kan föranleda straffansvar när detla följer av bestämmelsema i 20 kap. 1 § brottsbalken om myndighets­missbruk och vårdslös myndighetsutövning. Det har fåll till följd att en ganska vid krets av förseelser som förr utreddes av extern personal, nämligen poliser och åklagare, numera utreds internt av myndighelens egen personal. Vidare har i flertalet sådana fall prövningen av ansvarsfrågan fiyllals över från allmän domstol till den egna myndigheten. Dessa förhållanden har kriliserals med hänsyn bl.a. lill risken för att de som utreder resp. prövar förseelserna av missriktad lojalitet med den försumlige inte handlägger ärendena med lillräckligenergi eller objektivitet, vilket skulle försvåra förden som har berörts av en försummelse atl få rättelse.

Ämbetsansvarsreformen har varit i krafl i mindre än två år. Del ärdärför för lidigi all redan nu utvärdera vad den har inneburit för svensk statsför­valtning. På en del punkter kan del emellertid, som jag skall visa i det följande, finnas skäl att granska behovei av organisatoriska förändringar. Jag förordar alt en kommitté med pariamentarisk förankring tillkallas för denna uppgift.

Vad som i försia hand bör uppmärksammas är förhållandena inom de

mindre myndighelerna med begränsade personaladminislraliva resurser. Del

kan bland dessa ofta inte undvikas au disciplinära frågor handläggs av

• personal som dagligen arbetar lillsammans med den arbetstagare mol vilken

disciplinåtgärder har ifrågasatts.

En sådan ordning aktualiserar inte bara riskerna för misstankar om bristande objektivitet ulan återverkar också på frågan om arbetstagarens rättssäkerhet. Disciplinförfarandel kan ju många gånger fi förhållandevis allvarliga följder för den som har begåll en tjänsteförseelse. Del är därför av

 

5                        Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:l

stor vikt alt fråga om disciplinansvar alllid handläggs på ett korrekt säll. Delta krav uppfylls naluriigtvis lättare, om de,som utreder och avgör ärendei har fåll en viss erfarenhet av handläggningen av denna typ av ärenden. En sådan vana vid disciplinärenden kan inte uppnås vid de mindre myndighelerna, där sådana frågor sällan kommer upp.

En ordning där enstaka disciplinärenden handläggs vid mindre myndig­heter torde vidare medföra ökade risker för atl likartade förseelser utreds och bedöms olika beroende på vilken myndighet som arbetslagaren lyder under. När en handläggare kan ägna siörre delen av sin arbetsinsats åt en speciell lyp av utredningar, har han naluriigivis också bättre möjligheter atl följa praxis vid andra myndigheter som handlägger samma slags ärenden. Molsvarande gäller givetvis vid bedömningen av förseelserna. Ju fler ärenden av samma lyp som en myndighei har atl pröva, desto mer enhetlig blir i allmänhet också lillämpningen vid myndigheien. Skäl kan därför anföras för all man bör öppna möjlighel atl lyfta bort disciplinärendena från de mindre myndighe­lerna. Också från allmänhelens, arbetsledningens (xh arbetskamraternas synpunkt skulle en sådan ändring kunna innebära fördelar.

Kommittén bör sålunda överväga om det är möjligl och lämpligt att föra över disciplinförfarandet från små myndigheter till någon myndighet med bättre förutsättningar att handlägga disciplinärenden på ett sätt som lillgo­doser högt ställda krav på effektivitet och rältssäkerhel. Kommittén bör därvid överväga om del finns anledning skilja mellan externa tjänsteförse­elser, dvs. förseelser som berör myndighelens förhållande till allmänheten i vid mening, och intema förseelser som endasl rör arbetstagarens förhållande till den egna myndigheten. Del kan också finnas skäl atl pröva om en överföring endasl skall vara fakultativ och om arbetstagaren i så fall själv skall kunna kräva atl få sin sak utredd och prövad vid annan myndighei.

Om kommittén skulle finna alt den nuvarande ordningen bör överges, för kommittén ta ställning till vilka myndigheler som lämpligen kan överta de skilda uppgifter som är förknippade med ett disciplinförfarande. I del sammanhanget bör bl.a. undersökas om utredningarna i de nu diskuterade disciplinärendena kan göras av särskilda utredningsorgan vid vissa länssty­relser. Sådana utredningssektioner skulle då kunna knylas lill länsslyrel­sernas administrativa enheier (i Stockholms län till kameral- och uppbörds­avdelningens kameral- eller personalenhei). Av allt atl döma skulle det vara tillräckligt om tre eller fyra länsstyrelser förses med egna utredningssektioner som i så fall får flera län som verksamhetsområde. Till detta och till frågan om prövningen av disciplinärendena ålerkommer jag längre fram.

Jag har i det föregående anlyll att det är önskvärt att det ijänstemässiga sambandet mellan utredare och misstänkt i disciplinärenden är så litel som möjligt. På ett område kan det emellertid ifrågasällas om man inte bör gå längre och generellt föreskriva all ulredningen alllid skall ske genom personal från annan myndighei. Jag syfiar på polisen. Det är av många skäl särskilt viktigt att allmänhelens förtroende för polisen inte undergrävs. Under lång tid har emellertid i den allmänna debatten kritik riktals mol atl polismän utreder brott och tjänsteförseelser som har begåtts av andra polismän.

För au möta denna kritik har man utvecklat särskilda rutiner som lillämpas vid utredningarom brott eller förseelse i ijänsien av polisman. Dessa rutiner skiftar emellertid i olika delar av landet. Skillnaderna hänför sig lill frågan på vilket stadium åklagaren skall överta ledningen av förundersökningen (åklagarinirädet), till frågan om vem inom polisen som skall leda utredning­arna när ledningen inte har överlämnats till åklagare samt till frågan om valet av ulredningspersonal.

 

Del II Ju: 1    Skr 1978/79:103                                     6

Beträffande åklagarinirädet gör man f n. på vissa håll så atl alla ärenden -även sådana där endast disciplinära påföljder kan komma i fråga och där alliså rätteligen någon egentlig förundersökning inte skulle förekomma - över­lämnas till åklagare utan föregående uiredning inom polisen. På en del håll gör man skillnad mellan anmälningar som innebär påslående om allmäni brott och övriga anmälningar, varvid de som innebär påstående om allmänt brotl omgående överiämnas till åklagare under det all övriga utreds under ledning av polisen. På andra håll skiljer man mellan de ärenden där broilei eller förseelsen berör allmänheten och de där förseelsen endasl berör polisen internt. De förstnämnda ärendena överiämnas - oavsell om del är fråga om brott eller tjänsteförseelse - omgående lill åklagare medan de interna förseelserna utreds under ledning av polisen. Del förekommer slutligen också alt ärendei utreds under ledning av polisen och överlämnas till åklagare endasl när skälig misstanke föreligger om brotl.

I de fall ledningen av utredningen ulövas av befattningsshavare inom polisväsendet fungerar i fiera län länspolischefen som undersökningsledare medan i en del län lokal polischef är undersökningsledare. 1 Stockholms och Göteborgs polisdistrikt leds utredningarna i dessa fall av en polisintendent som i huvudsak inte sysslar med annat arbete. I Malmö polisdistrikt leds utredningarna av chefen på den avdelning polismannen lillhör.

Rörande valel av utredningspersonalen har man i Stockholm, Göteborg och Malmö särskild personal som i huvudsak inte har andra arbetsuppgifter än dessa utredningar. I flera län görs utredningarna av personal vid länspolis­chefens expedition medan i andra län utredningarna görs av personal i ett granndisirikl, men det förekommer även att utredningarna görs av personal i samma distrikt. I enstaka fall anlitas personal från rikskriminalen. Det har även förekommit att hela ulredningen gjorts av åklagare, dvs. utan au personal inom polisväsendet överhuvudtaget har kopplats in på utred­ningen.

Med hänsyn till de skiftande utredningsrutinerna och framför allt till den kritik om bristande objektivitet som ofta framförts mot utredningarna tillkallades utredningen (Ju 1974:04) om förfarandel vid brott eller förseelse i tjänsten av anställda inom polisväsendet. I direktiven angavs att det skulle både för polisens egen del och från allmänhelens synpunki vara mer tilltalande om utredningar om brott eller förseelser begångna i tjänsten av ijänslemän inom polisväsendet inte gjordes av polismän. Utredningen borde därför söka finna en lösning som innebär att sådana utredningar- även i fall där ledningen av den eventuella förundersökningen har överlagils av åklagare - görs under överinseende av personer som är hell frislående från polisorganisationen.

Ulredningen har år 1975 lämnal siu betänkande (SOU 1975:20) Särskilda regler för handläggning av anmälan mol polisman. 1 betänkandet avvisas tanken på alt inrätta ett nytt från åklagare och polis fristående utrednings-organ. En ändring av nuvarande handläggningsrutiner anses kunna ske inom ramen för gällande regler om all del ankommer på åklagare och polis all verkslälla förundersökningar saml på polismyndighet att verkslälla utred­ningar i disciplinärenden. 1 betänkandet läggs fram förslag om åklagares befattning med alla ärenden ulom de interna tjänsleförseelserna, om ledningen av utredningarna, om särskilda enheter inom polisen för dessa utredningar samt om insyn från allmänhetens sida i handläggningen av utredningarna.

Beiräffande den personkrets som skall omfattas av förslaget har i betan-

 

7                         Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:l

kandet angetts att behovet av särskilda regler främst gäller vid brott eller förseelse i tjänsten av polisman. Det sägs dock alt en begränsning lill sådan personal inom polisväsendet skulle bli alllför snäv. Viss personal, som har med polisen närbesläktade uppgifter, bör i detta sammanhang jämställas med polismän. Olika former för en avgränsning av den personal som skall omfattas av den särskilda ordningen diskuleras. Del konstateras därvid att stora svårigheler möter att göra en gränsdragning som leder lill ell godtagbart resultat. Med hänsyn härtill och lill all vissa skäl lalar för atl alla anställda inom polisväsendet i delta sammanhang bör behandlas lika föreslås alt de särskilda reglerna bör gälla hela denna kategori, dock med undantag för de högre tjänstemän som har atl svara inför stålens ansvarsnämnd.

Ulredningen föreslår ett omedelbart åklagarinträde. Förslaget innebär atl så snart anledning förekommer alt tjänsteman inom polisväsendet begått brott eller förseelse i tjänsten så skall ärendet omedelbart överlämnas till åklagare. Del skall sedan ankomma på denne alt besluta om ärendels fortsatta handläggning. Del anges inte lill vilken åklagare ärendet bör överiämnas, men det uttalas alt åklagarinirädet, i likhel med vad som f n. är vanligt, bör ske genom atl ärendei överlämnas till länsåklagare eller i Stockholm, Göteborg och Malmö lill överåklagare eller chefsåklagare. Förslaget medför bl.a. alt polisen vid handläggningen av en anmälan inte kan agera som disciplinmyndighel och försl efter en egen utredning ta ställning till om skäl föreligger att överiämna ärendet lill åklagare. Sedan ärendei har överiämnats till åklagare skall denne nämligen enligt vanliga regler besluta om förunder­sökning skall inledas, dvs. avgöra om anledning förekommer atl bron som hör under allmänt åtal har begåits. Är så inte fallel men finns det anledning anta all en ijänsieförseelse har begåtts, skall åklagaren överlämna ärendei för handläggning i disciplinär ordning. Beiräffande utredningen i disciplin­ärendet föreslås au den för tjänstemän i de tre slörsla polisdistrikten liksom i Visby polisdistrikt skall ledas av polischefen i distriktet, för rikspolisstyrel­sens personal av rikspolischefen samt för övriga tjänstemän av länspolische­fen. Tanken på all låla åklagare leda även disciplinutredningar avvisas således.

Beträffande valet av utredningspersonal sägs i betänkandet att utredning­arna bör göras av polismän som dels är på största möjliga "ijänstemässiga avstånd" från den anmälde tjänstemannen, dels inte deltar i det dagliga polisarbetet i distriktet och dels så långt möjligl endasl sysslar med utredningar i nu akluella ärenden. Del föreslås därvid all särskilda enheier inrättas för uiredning av brott eller förseelse i tjänsten av arbetstagare inom polisväsendet. Med hänsyn till atl cirka två tredjedelar av alla anmälningar hänför sig lill de tre största distrikten och till Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län föreslås enheterna bli underställda polisstyrel­serna i Stockholms, Göleborgs och Malmö polisdistrikt. Personalen vid enheterna skall bilräda med utredningar i det egna distriktet saml bilräda med stödjande verksamhet i övriga distrikt. Enligt belänkandet skall det i myckel begränsade undantagsfall finnas möjlighel för undersökningsledaren att i stället anlita personal vid länspolischefens expedition för biträde vid utred­ningarna.

1 fråga om insyn i utredningarna sägs i belänkandet all del från objekiivi-tetssynpunkt är angeläget au representanter för allmänheten tillförsäkras sådan insyn. En sådan ordning borde verksamt kunna bidra lill att undanröja eventuell misstro mot utredningarna. 1 stället för all skapa ell särskilt organ för denna insyn bör man anlita de representanter för allmänheten som redan

 

Del  II  Ju:l    Skr  1978/79:103                                   8

finns i polisstyrelserna. Del föreslås därför all polisstyrelsen i plenum - som har lekmannamajoritel - skall följa och öva insyn i alla utredningar om broll eller förseelse i tjänsten av arbetstagare inom polisväsendet. Enligt förslaget skall styrelsen dels fortlöpande hållas informerad om alla utredningar, dels få del av den färdiga utredningen cxh i samband därmed beredas lillfälle atl yttra sig över ulredningen. Som en följd härav föreslås all undersökningsledaren inte skall äga räll att lägga ned eller avsluta en uiredning innan styrelsen har haft tillfälle all yttra sig över den. För atl få en smidigare organisation av denna insyn ges polisstyrelsen möjlighel atl inom sig utse ett utskott som i styrelsens slälle skall handha insynsuppgiflen. För Stockholms polisdistrikt föreslås av organisatoriska skäl en särskild nämnd för denna insyn. 1 fråga om arbetstagare vid rikspolisstyrelsen föreslås all dess styrelse skall fullgöra insynsuppgiflen. - 1 syfte att stärka insynen föreslår utredningen vidare närvaro av s.k. medborgarviltnen vid förhör under förundersökning rörande broll i tjänsten av arbetstagare inom polisväsendet. Däremot föreslås inte närvaro av medborgarviltnen vid förhör under disciplinutredningar.

1 betänkandet pekas vidare på möjligheten au anlita de särskilda utred­ningsenheterna även vid utredningar angående brott utom tjänsten av berörda arbetstagare saml vid utredningar till följd av remisser från JO och annan myndighet.

Belänkandet har remissbehandlats

Under remissbehandlingen har man allmänt erkänt behovei av ålgärder som är ägnade atl undanröja den misstro som finns mot det nuvarande utredningssystemet. Den lösning som ulredningen har stannat för på denna punkt går emellertid inte fri från kritik. Även i fortsättningen skulle ju misstanke om brotl eller förseelser begångna i tjänsteutövningen av anställda inom polisväsendet uiredas av polismän, låt vara med en läns-, över- eller chefsåklagare som avgör hur ärendei skall handläggas och i brottsutredningar dessutom med en åklagare som förundersökningsledare.

Frågan om hur man bör förfara vid utredning om brott eller förseelser begångna i tjänsteutövningen av anställda inom polisväsendet kan mol bakgrund av den sålunda framförda remisskritiken enligt min mening inte lösas enbarl på grundval av utredningens betänkande. Det är emellertid angeläget att finna en godlagbar lösning, inte minst med hänsyn till den krilik mol polisen för bristande objektivitet som när det gäller dessa utredningar fortfarande gång efter annan förs fram i den allmänna debatten. Jag förordar därför att den kommitté som enligt vad jag nyss har föreslagit skall tillkallas för all uireda disciplinförfarandel vid mindre myndigheler också Hr i uppdrag att på nyll särskilt se Över utredningsförfarandet vid brott eller förseelser begångna i tjänsteutövningen av arbetstagare inom polisväsendet.

Kommittén bör i denna del av sitt arbele kunna utgå från atl behovet av särskilda regler gäller alla anställda inom polisväsendet, även om inlresset självklart koncentreras till brott eller förseelser begångna i tjänsteutövningen av polismän. Man synes också böra godta utredningsförslaget att tjänsteför­seelse som uppenbarligen endasl rör den anslälldes förhållande lill den egna myndigheien, t.ex. förfallolös ulevaro från tjänstgöring, undantas från en särreglering. Med hänsyn lill alt tjänsteförseelser av arbetstagare i högre befattningar inom polisen utreds och prövas av statens ansvarsnämnd bör även sådana förseelser kunna undantas. Vidare kan det finnas skäl att ta fasta på tanken i 1975 års belänkande atl också utredningar om broll ulom tjänsten av polisman kan behöva uiredas i en särskild ordning som inte kan ge upphov lill några misstankar om alt otillböriiga hänsyn tas till den misstänkte, i allt

 

9                        Kommittéer:  Justitiedepartementet    Del II Ju:l

fall om brottet på något säu berör allmänheten och kan påverka förtroendet för polisens verksamhei.

Del obligatoriska åklagarinträde som har föreslagits i 1975 års betänkande bör också kunna godtas. Enligt vad jag har erfaril överväger riksåklagaren alt meddela föreskrifter härom. Kommittén bör emellertid pröva om man kanna ännu längre på denna väg t.ex. genom särskilda rutiner som innebär att varje anmälan mol en polisman eller annan arbetstagare inom polisväsendet direkt överiämnas lill läns- eller överåklagare.

Kommittén bör särskilt studera frågan om vem som skall vara undersök­ningsledare vid disciplinulredningarom externa ijänsieförseelser. 1 denna del har reformen rörande ämbetsansvaret inneburil alt ledningen för den undersökande verksamheten i betydande utsträckning har flyttats från åklagaren till den egna myndigheien. En återgång till den lidigare ordningen synes vara ägnad att skapa större förtroende för disciplinutredningar som rör anställda inom polisväsendet.

Om reglerna för undersökningsledningen är desamma när det gäller brott i tjänsteutövningen och extern tjänsteförseelse uppnås dessutom bätire konli-nuitel i de fall där en ursprunglig misslanke om brott faller bort men anledning i stället föreligger att en tjänsteförseelse har begåtts.

Om åklagaren skall vara undersökningsledare vid utredningar om externa tjänsteförseelser av arbetstagare inom polisväsendet, fördetia konsekvenser i en rad hänseenden. Kommittén bör sålunda överväga möjlighelen av alt åklagaren blir föredragande inför disciplinmyndigheten. Vidare förtjänar atl övervägas om åklagaren i disciplinmy ndigheiens ställe skall ha att föranstalta om sådana ålgärder som avses i 14 1 och 2 §§ LOA. Del får i så fall öppnas en möjlighel för disciplinmyndigheien atl meddela åklagaren föreläggande alt fullständiga utredningen, om del behövs för att ärendet skall kunna avgöras i ett sammanhang (jfr 45 kap. 11 § rättegångsbalken).

Kommittén bör söka skapa en ordning som innebär att förhörspersonalen i de nu aktuella utredningarna - eller vissa av dem - skall utgöras av personer som är frislående från polisen. Även i delta sammanhang vill jag peka på möjlighelen att inrätta särskilda utredningssektioner vid vissa länsstyrelser. Jag vill emellertid här anmärka atl en del utredningar kan vara så invecklade t.ex. i tekniskt hänseende atl det inte är rimligt att utredningarna skall göras utan biträde av sådan specialutbildad personal som endasl polisen förfogar över.

Förhörspersonalen spelar en nyckelroll i utredningsarbetet och rekryte­ringsfrågan bör övervägas noga av kommittén. Kan man förutse stora svårigheler alt rekrytera lämplig personal lill en organisaiion utom polisvä­sendet, talar delta givetvis för all utredningarna också i fortsättningen bör göras av personal inom polisväsendet. Skulle kommittén på nu angivna eller andra särskilda skäl vilja förorda atl den nuvarande ordningen skall beslå, bör kommittén som komplement lill ett fullständigt förslag om en utrednings-organisation Ulom polisväsendet ulveckla vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka allmänhelens förtroende för en ordning med poliser som förhörs­personal. Därvid torde del i 1975 års betänkande framförda förslaget om speciella utredningsgrupper kunna las som utgångspunkt. Eventuellt skulle ytterligare en grupp kunna stationeras uianför de tre storstäderna.

Om kommittén stannar för sisinämnda lösning, bör den överväga frågan om inrättandet av ett särskilt kontrollorgan som är fristående från polisen. Eu sådant organ skulle kunna vara en egen myndighei eller knylas lill någon redan existerande myndighei t.ex. justitiekanslern. Oavsett vilken lösning

 

Del II Ju: 1    Skr 1978/79:103                                    10

som väljs bör man säkra ett lekmannainfiytande över kontrolllorfarandet. För att göra kontrollen effektivare kan åklagaren åläggas rapporteringsskyl­dighet om varje ärende som faller under särregleringen eller om varje beslul i åtalsfrågor, eventuellt med bifogande av beslutsunderlaget. Utredningsgrup­perna kan i sin tur åläggas all avge verksamheisberätlelser.

Reformen rörande ämbetsansvaret har inneburit au undersökningsled­ningen också i disciplinutredningar utanför polisväsendet i stor utsträckning har fiytiats från åklagaren till den egna myndigheten. Även om vissa fördelar skulle Slå alt vinna med en återgång till den lidigare ordningen även i dessa fall, kan det ändå vid en samlad bedömning inte anses försvariigl alt så sker. Kommittén bör i denna del i stället överväga om undersökningsledningen lämpligen kan utövas av cheferna för länsstyrelsernas särskilda utrednings­sektioner, om sådana sektioner föreslås kunna bli anlitade för utredningar av del slag som avses här.

Jag har hittills huvudsakligen uppehållit mig vid hur själva utredningsför-farandei bör vara organiseral för alt garantera effektivitet och rättssäkerhet i de nu akluella ärendena. Men sådana garaniier bör finnas även under den forisatta handläggningen. Så är givetvis fallet när utredningsförfarandel mynnar ul i en domslolsprocess. Jag inskränker mig därför lill de fall där ulredningen läggs lill grund för ell disciplinärt förfarande vid den myndighet som arbetstagaren lyder under.

1 del föregående har jag uttalat atl kommittén bör överväga om det är möjligl och lämpligt alt föra över disciplinförfarandel från små myndigheler lill någon annan myndighei. I samband därmed har jag pekat på möjlighelen att inrätta särskilda utredningsorgan vid vissa länsstyrelser. Kommittén bör dessutom överväga lämplighelen av atl länsslyrelse får la över också prövningen av dessa disciplinärenden, om och i den mån kommittén finner atl en överföring till annan myndighei skall kunna ske.

Inom polisväsendet avgörs f n. fråga om disciplinpåföljd m.m. i Stock­holm, Göleborg och Malmö av polisstyrelsen i plenum, i övriga polisdistrikt av länsstyrelsen och för rikspolisstyrelsens personal av rikspolisstyrelsen. När del gäller rikspolisstyrelsens personal finns del ingenting som lalar mot denna ordning. Dess personal ulövar exempelvis inte någon egentlig polisverksam­het. Däremoi kan del ifrågasällas om inte länsstyrelse utan undantag bör vara beslutande myndighet i frågor om externa tjänsteförseelser av arbetstagare vid lokal polismyndighet. Fören sådan lösning lalar bl.a. alt likartade fall så långt möjligt bör behandlas likformigt. 1 sammanhanget förtjänar också alt övervägas om man till förekommande av kompeiensivister bör ge länssty­relsen rätt all besluta om handläggningen av disciplinära ärenden som inte uppenbariigen rör endast interna förhållanden.

Länsstyrelses prövning av disciplinärenden görs f n. av dess styrelse i plenum. Styrelsen består, ulöver ordföranden, av 14 ledamöter. Styrelsens viktigaste uppgift är atl svara för den regionala samhällsplaneringen. Det kan ifrågasällas om della organ är rätt forum för ibland ganska bagatellartade tjänsteförseelser. Kommittén bör därför undersöka möjligheten av all låla ell utskott inom styrelsen svara för handläggningen av disciplinärendena. Möjligen bör del ställas som villkor för en delegering alt juridisk kompelens finns föreirädd inom utskouet.

Kommittén bör börja sill arbele med de frågor som berör polisen. I denna del bör kommittén samråda med 1975 års polisutredning (Ju 1975:08). Arbetel bör bedrivas skyndsamt. Kommitténs förslag beiräffande polisen bör redo­visas i ell särskilt betänkande, om del kan ske utan olägenhel för återstoden av utredningsuppdraget.

 

11                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:2

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för justiiiedepartemeniet       ■:

alt tillkalla en kommitté med tre ledamöter med uppdrag atl se över förfarandet i vissa disciplinärenden mm.

all Ulse en av ledamöterna all vara ordförande

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag att regeringen föreskriver

au ersättning till ledamol, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om annat ej förskrives,

atl kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Justitiedepartementet)

2. Översyn av vallagen (1972:620)

Dir 1977:120

Beslut vid regeringssammanlräde 1977-12-08

Departementschefen, statsrådet Romanus, anför.

I samband med enkammarreformen 1968/69 infördes nuvarande ordning för riksdags-, landstings- och kommunalval. De regler som då antogs har senare i stort sett oförändrade överförts till den nya regeringsformen (RF, omtryckt 1976:871), kommunallagen (1977:179) och vallagen (1972:620, omtryckt 1976:404,senast ändrad 1977:712). I RF och kommunallagen ges de mer grundläggande reglerna. Där finns bl.a. föreskrifier om antalet leda­möter i riksdagen resp. i fullmäktige, om vem som har rösträtt, om hur ofta val skall hållas elc, I vallagen, som är gerhensam för de tre olika valen, ges regler om förfarandet. Varje enskilt led i förfarandet har i lagen föll en myckel detaljerad reglering.

I vallagens tre första kapitel finns bestämmelser bl.a. om tidpunkten för val (1 kap.), om valkretsar och valkretsmandal (2 kap.) saml om valnämnder och valförräiiare (3 kap.). Kapitlen 4-7 kan sägas röra förberedelser inför val. Här behandlas närmare röstlängdsförfarandel (4 kap.), registrering och skydd av partibeteckning(5kap.)och frågor rörande bl.a. framställningav valsedlaroch röstkort (6 och 7 kap.). I de följande fyra kapitlen ges bestämmelser om själva röslningsförfarandel. Här skiljs mellan å ena sidan allmänna bestämmelser om röstningen (8 kap.) och å den andra särskilda bestämmelser om röstning i vallokal, på poslanstali, hos utlandsmyndighet och på fariyg (9 och 10 kap.) samt om röstning med valsedelsförsändelse (11 kap). 112-14 kap. följer sedan regler rörande sammanräkningsförfarandel. Bestämmelserna i 12 13 kap. avser förberedande ålgärder i vallokal och hos valnämnd inför den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen hos länsstyrelser och den centrala valmyndigheten -dvs. riksskatteverket. Bestämmelserna i 14 kap. rör slutlig sammanräkning och mandatfördelning. Det avslutande 15 kap. innehåller bestämmelser om bl.a. besvär över val.

 

Del   II  Ju:2    Skr   1978/79:103                                12

Vallagen har redan ändrats vid flera tillfällen sedan den tillkom år 1972. Till en del har det rört sig om en omfördelning av regelbeståndet mellan grundlag och kommunallagsliflning å ena sidan samt vallagen å den andra. Grund­lagsreformen 1973/74 ledde sålunda till den följdändringen all reglerna om mandatfördelning för riksdagsval utan ändring i sak överfördes från den dåvarande riksdagsordningen lill vallagen (prop. 1974:35). I fråga om de kommunala valen innebar antagandet av 1977 års kommunallag att vissa av de bestämmelser om val av ledamöier i landsiing och kommunfullmäklige som förul haft sin plals i äldre kommunallagar fördes över till vallagen (prop. 1975/76:187).

Under år 1974 genomfördes också en del andra följdändringar lill grundlagsreformen. Bl.a. gjordes de ändringar som krävdes med anledning av den sänkning av rösträttsåldern som genomfördes i och med atl RF antogs. Också införandel av valprövningsnämnden som besvärsinstans (3 kap. 11 § RF) ledde till ändringar i vallagen.

Bland övriga ändringar av siörre intresse finns skäl att nämna all reglerna rörande regislrering av pariibeleckning har jusierats vid två tillfällen (prop. 1973:28 och 1974:35). Ändringarna har inneburil en försiärkning av skyddet för registrerad partibeteckning. Reglerna om val av landstingsledamöter har ändrats så att de i huvudsak ansluter till vad som gäller vid riksdagsval (prop. 1975:101). Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt har också föranlett ändringar i vallagen. Ändringarna har inneburit alt kretsen röstberättigade har vidgats. I samband därmed har ändringar gjorts i de regler som gäller ansökan om att bli upplagen i särskild röstlängd (prop. 1975/76:111 och 1976/ 77:75).

Efter 1973 års val redovisade riksskatteverket i en särskild promemoria erfarenheler av vallagens tillämpning och förslag till ändringar i olika enskildheter. Många av förslagen har lett lill lagstiftning (prop. 1975:27, prop. 1975/76:55).

En fråga, som har tagits upp under arbetet på reformeringen av våra grundlagar men som ännu inte har lett lill lagstiftning, är huruvida en förstärkning av det personliga momentet i valel av riksdagsledamöter bör ske. Såväl denna fråga som frågan om en översyn av valkretsindelningen övervägs fn. inom personvals- och valkrelsutredningen (Ju 1974:19). Ulredningen väntas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1977/78.

Vidare kan nämnas att chefen för kommundepartemeniet nyligen har bemyndigats all tillkalla en kommitté för fortsatt utredning av vissa kommunaldemokraiiska frågor(Dir. 1977:96). En av kommitténs huvudupp­gifter är att undersöka vilka återverkningar den gemensamma valdagen har på den kommunala demokratin.

Initiativ till yUeriigare ändringar i vallagen har tagits genom skilda framställningar till regeringen.

Företrädare för svenska sjöfolksförbundet har sålunda muntligen fram­ställt önskemål om en översyn av reglerna om röstning på fariyg. Enligt 10 kap. 13 § vallagen för röstning på fartyg börja tidigast den fyriiofemte dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten till hända senast kl. 12 dagen före valdagen. Röstningsperiodens längd är alllså fn. beroende på när valmalerialet -framför alli valsedlar och valkuvert - sänds ul och hur postförbindelserna fungerar. Enligt förbundet har del förekommii fall där någon röstning enligt 10 kap. 13 § över huvud tagel inte kunnat genomföras på grund av all valmalerialet anlänt för sent till fartygen.

 

13                     Kommittéer:   Justitiedepartementet    Del II Ju:2

Justitieombudsmannen (JO) Ulf Lundvik har i en skrivelse den 12 februari 1975 lagil upp frågan om möjlighet föreligger au, sedan den ordinarie besvärstiden har gåu lill ända, åsiadkomma ändring i beslul, varigenom någon på grund av personförväxling felaktigt har befunnits vara vald. Enligt JO bör självrättelse från sammanräkningsmyndigheten vara utesluten. 1 stället bör valprövningsnämnden i särskilda fall -där felet är uppenbart och av enkel beskaffenhei eller av teknisk art - kunna pröva besvär som har anförts för sent. Framställningen har remissbehandlats.

Riksskatteverket har i skrivelse den 8 december 1975 med en därtill fogad promemoria tagit upp frågan om den valbarhetsprövning som förulsalls i 14 kap. 5 § vallagen. Föreskriften innebär bl.a. all namn på valsedel skall anses obefinlligl om kandidalen inie är valbar. Enligi verkei är vissa praktiska svårigheter förknippade med denna valbarhelsprövning. 1 promemorian redovisas olika möjligheter atl komma lill rälla med svårigheterna.

På samma sätl som efter 1973 års val har riksskalteverkei vidare samlat och bearbetat erfarenheter från de val som hölls år 1976.1 en promemoria den 18 oktober 1977 har verkei redovisat resultatet av detta arbete. I promemorian läggs fram förslag lill eller diskuteras ändringar i bl.a. de regler som gäller röstlängdsförfarandet. Sålunda förslås vissa justeringar av de tidsfrister som gäller för detla förfarande. En annan fråga som behandlas är om möjlighel bör införas atl rätta särskild röstlängd på samma sätt som gäller för allmän röstlängd. Också reglerna om själva röstningen berörs. Enligt promemorian bör röstningen i vallokal kunna avslutas kl. 20 i stället för som nu kl. 21. I promemorian uppmärksammas också vissa svårigheter all upprälthålla valhemligheten då röstning sker på sådan särskild poslanstali, som med anledning av valel inrättas på t.ex. sjukhus eller kriminalvårdsansialt. Vidare aktualiseras bl.a. frågan om den som har förlidsröstal bör fö ha kvar sin rätl alt rösta också i vallokalen. Även olika frågor som rör sammanräkningsför­farandet tas upp.

Frågan om skydd mot illojal användning av partibeteckning i val har berörts i en riksdagsskrivelse den 14 november 1973 (rskr 1973:291) i anledning av en motion till 1973 års riksdag om lagstiftning lill skydd för namnen på politiska organisaiioner. Riksdagen har i skrivelsen givit Kungl. Maj;t till känna vad konstitutionsulskottet (KU) anfört i belänkandei KU 1973:40 om införande av regler i vallagen som innebär alt avregistrerad partibeteckning, som använis vid allmänt val,skyddas under viss övergångs­tid.

Ytteriigare valfrågor har aktualiserats i motioner lill 1976/77 års riksmöte. Till en del berör motionerna och riksskatteverkets promemoria av den 18 okiober 1977 samma frågor. I övrigt las i motionerna upp frågor som gäller bl.a. den fria nomineringsräilen, utdelning av valsedlar i anslutning lill vallokal, tillämpningen av nuvarande regler om valsedels ogiltighet, sekretesskydd för röstlängd och offentlighet vid preliminär rösträkning och förräuning för slutlig sammanräkning och mandatfördelning. Jag skall inte här redogöra för innebörden av de förslag som har väckis och de yrkanden i övrigt som har framställts. Motionerna har behandlats av KU i dess betänkande 1976/77:43, där en redogörelse för motionerna lämnas.

I betänkandet KU 1976/77:43 har ett enhälligt utskott - utan atl ta ställning i sak till de olika motionerna - föreslagil alt en översyn av vallagen kommer till stånd i likhet med vad som skedde efter 1973 års val. Denna översyn bör enligt KU kunna omfalia hela regelsystemet och göras mot bakgrund av erfarenheterna från de senaste valen. Ulskollei har vidare förordal au en

 

Del II Ju:2   Skr 1978/79:103                                       14

särskild utredning med representanter för de politiska partierna tillkallas för ändamålet. KU:s uttalanden har godtagits av riksdagen (rskr 1976/77:250).

När vallagen tillkom år 1972 uigjorde den resultatet av en fullständig lagteknisk översyn av de vallagar som då gällde. Den har nu tillämpats vid de allmänna valen år 1973 och 1976. I stort selt har erfarenheterna av tillämpningen varil goda. Del har emellertid visat sig påkallat all ändra den nya lagen vid fiera tillfällen. Ändringarna har rört delvis praktiskt betonade detaljfrågor som aktualiserades under 1973 års val men också frågor av störte räckvidd. Efter 1976 års val har ell ston antal motioner väckis i riksdagen med förslag till ändringar i vallagen. Som redan har angetts har vidare riksskat­teverket i en promemoria lagt fram förslag som bygger på erfarenheler från 1976 års val.

Enligt min mening talar både de många ändringsförslagen och ändringarna som hittills genomförts för alt en översyn görs av vallagen i dess helhet. Den uiredning som riksdagen har uttalat sig för bör därför nu komma till stånd. Den bör anförtros ål en parlamentariskt sammansatt kommitté.

Kommittén bör i första hand ha tiil uppgifi att närmare överväga de frågor som de många redan framförda ändringsförslagen avser. Den bör emellertid också granska de bestämmelser i vallagen som inte berörs av framställning­arna. Finner kommittén au ändringar är påkallade bör den lägga fram de författningsförslag som behövs.

Som en allmän riktlinje för arbetel bör gälla alt vallagen även i framliden skall reglera i huvudsak de frågorsom f n. behandlas där och att regleringen skall vara i slort selt lika utföriig som i dag.

Inom den nu angivna ramen för uiredningsarbelel bör en begränsning göras med hänsyn till atl frågan om en försiärkning av del personliga momentet i valel av riksdagsledamöter och en översyn av valkretsindel­ningen redan är föremål för utredning. Vidare bör den fråga med anknytning till vallagen som utreds av kommittén för forisatt utredning av vissa kommunaldemokraiiska frågor lämnas utanför utredningsuppdraget

Jag vill inte binda kommitiéarbeiei med närmare anvisningar om hur de olika frågorna bör lösas. Enligt min mening är det av värde all kommittén för fria händer vid valet av lösningar. Som en allmän vägledning för arbetel vill jag bara erinra om de ire huvudkrav som under förarbetena lill vallagen ställdes på förfarandet vid val (prop. 1972:105 s. 88 O- Det måsle fylla högt ställda anspråk på tillförlitlighet. Garaniier måsle föreligga att valen sker under former som tryggar den för fria val nödvändiga valhemligheten. Slutligen är det vikligl att valförfarandet är smidigt och enkelt. Jag vill tillägga all del givelvis också är av stor betydelse all regleringen präglas av konsekvens och överskådlighet.

Om kommittén finner atl vissa ändringar bör genomföras redan till 1979 års allmänna val, bör den vara oförhindrad alt i delbeiänkande lägga fram de förfaltningsförslag som behövs.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet

atl tillkalla en kommitté med högst sju ledamöier med uppdrag alt göra en översyn av vallagen (1972:620),

alt utse en av ledamöterna all vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag atl regeringen föreskriver

au ersättning lill ledamot, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i

 

15                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:3

form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om inte annat föreskrives, atl kostnaderna skall belasla andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Justiliedepartementel)

3. Utredning om vidgad ortspressannonsering m.m.

Dir 1977:123

Beslul vid regeringssammanlräde 1977-12-08.

Departementschefen, statsrådet Romanus, anför

Den 1 januari 1978 träder lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. (kungörandelagen) i kraft (prop. 1976/77:63, KU 1976/77:45, rskr 1976/77:336). Genom reformen införsett mer enhetligt syslem för kungörande av i försia hand myndighets beslut och andra åtgärder. Syftet är också alt effeklivisera kungörandet i dessa fall.

I lagen ges bestämmelser som kompletterar vad som är föreskrivel om kungörande i författningar på olika områden. Den nya regleringen berör i princip inte kommunala organs skyldighet att kungöra sina åtgärder men omfattar fall där sådan skyldighet åvilar enskild person.

Kungörandelagen blir tillämplig när beslut eller annan ålgärd enligt föreskrift i lag eller annan författning skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, ortstidning eller på myndighets anslagstavla. I fråga om kungö­rande i ortstidning anges i 3 § första stycket atl kungörelsen skall införas i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten lill vilka kungörelsen riktar sig. Enligt 3 § andra stycket skall lokal dagstidning anses ha sådan spridning om den kan beräknas vara spridd till minst 5 % av hushållen i orten. Även när så stor spridning inte föreligger skall kungörelse ändå införas i lokal dagstidning som kan beräknas vara spridd till minst 50 % av hushållen i viss kommun inom det berörda området. Begreppet dagstidning definieras i sista slyckel samma paragraf så att med dagstidning skall förstås allmän nyhetstidning av dagspresskaraklär, som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka och som har en på vardagar i huvudsak abonnerad upplaga.

I 4 § föreskrivs alt kungörande bör ske även i annan form eller i större ulsiräckning än den föreskrivna (s.k. stödjande kungörande) om syfiet med tillkännagivandet främjas och den sammanlagda kosinaden inte blir större än som är försvariigl med hänsyn lill del intresse tillkännagivandet skall lillgodose.

Kungörandelagen har föranlell ändringar i eu flertal författningar. 1 fråga om lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar, lagen (1948:218) om sambruksföreningar, lagen (1955:416) om sparbanker, lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen och handelsregisterlagen (1974:157) har ändringarna inneburit bl.a. all nuvarande föreskrifter om kungörande av registeruppgifter i ortstidning upphävs och alt sådana uppgifter i fortsättningen skall kungöras endast i Post- och Inrikes Tidningar.

 

DelIIJu:3    Skr 1978/79:103                                       16

Till grund för propositionen låg bl.a. departementspromemorian (Ds Ju 1974:2) Effektivare kungörande. Med anledning av vissa uttalanden vid remissbehandlingen av promemorian uppdrog regeringen åt riksrevisions­verkei (RRV) all undersöka och belysa de ekonomiska verkningarna för det allmänna och enskilda av promemorieförslaget. Resultatet har redovisats i en av RRV i december 1975 upprättad skrivelse Effektivare kungörande-ekonomiska verkningar jämte en därvid fogad promemoria i ämnet. I lagstiftningsärendet skedde vissa komplelleringar av RRV:s beräkningar.

Under riksdagsbehandlingen tilldrog sig kostnadsfrågan särskild uppmärk­samhet. Genom RRV;s försorg kompletterades den lidigare företagna undersökningen. Resultatet av den förnyade undersökningen redovisades av RRV till regeringen i skrivelse den 21 april 1977 jämte bilagor. Undersök­ningsmaterialet jämte vissa inom jusliliedeparlemenlet gjorda komplette­ringar överlämnades lill konstitulionsutskoUel.

Vid riksdagsbehandlingen av proposilionen och de i ärendei väckta motionerna (1976/77:1388, 1976/77:1389 och 1976/77:1413) uttalade konsti­tulionsutskoUel (KU 1976/77:45 s. 11) au det enligt uiskoileis mening var önskvärt med en bredare ortspressannonsering än som föreslogs i proposi­tionen. Genomförandel av en sådan skulle emellertid med nuvarande kosinadssystem fö lill effeki att enskilda drabbades av ytteriigare väsentliga kostnadsökningar. Ulskollei ansåg del därför erforderligl alt frågan i sin helhet ånyo sågs över, varvid särskilt borde övervägas dels en ulvidgning av orlspressannonseringen enligt den s.k. lolalitelsprincipen, dels om någon form av taxesättning kunde införas i syfte atl skapa ett för hela landet enhetligt syslem och dels vilka möjligheter som finns alt förkorta kungörel-setexlerna.

Med anledning av ett i motionen 1976/77:1388 framställt yrkande att statsverket borde svara för kostnaderna för stödjande kungörande i ortstid­ning av sådana uppgifter ur bl.a. handels- och föreningsregistren som till följd av propositionsförslaget inte längre obligatoriskt skulle kungöras i ortstidning, uttalade utskottet atl det - utan alt ta ställning i sak - ansåg del lämpligt atl även denna fråga övervägdes i samband med del utredningsar­bete som utskottet förordat. I avvaktan på en sådan utredning förklarade utskottet sig berett atl acceptera propositionens förslag. Ulskollei uttalade vidare atl utredningsarbetet borde bedrivas så atl proposition skyndsamt kunde föreläggas riksdagen.

Utskottet hemställde - såviti nu är i fråga - alt riksdagen med anledning av propositionen antog framlagda lagförslag med vissa undanlag och ändringar som saknar belydelse i della sammanhang. Utskottet hemställde vidare atl riksdagen hos regeringen begärde uiredning i enlighel med vad utskoitet anfört. Riksdagen biföll uiskoileis hemställan (rskr 1976/77:336).

I enlighet med riksdagens hemställan bör frågan om en bredare ortspress­annonsering än som följer av 3 § kungörandelagen på nytt ses över i sin helhet. Intresset knyter sig främsi lill möjlighelen all för kungörelseannon­sering i ortspress tillämpa i huvudsak samma princip som gäller i fråga om allmän samhällsinformation. En vidgad annonsering aktualiserar emellertid också andra frågor, vilka bör ses över i della sammanhang. Med tanke på ulredningens karaklär och omfattning föreslår jag alt en särskild utredare tillkallas för ändamålet.

För alt man skall kunna tillgodose önskemålet om en bredare ortspress­annonsering behöver de ekonomiska konsekvenserna för del allmänna och för enskilda av en sådan annonsering utredas och belysas. Som uigångspunki

 

17                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:3

bör därvid gälla aU annonsbladen lämnas uianför dagslidningsbegreppel i förevarande sammanhang. Vidare bör gälla alt slorsladslidningarna las i anspråk för obligatoriskt kungörande endasl inom siu lokala spridningsom­råde.

Utredaren skall lill en början undersöka kostnaderna för ortspressannon­sering vid olika alternativ. De alternativ som bör undersökas är kungörande enligt dels den s.k. lotalitetsprincipen, dvs. i samtliga lokala dagstidningar inkl. kvällspress, dels i samtliga lokala dagstidningar med undanlag av kvällspressen och dels - med bibehållande av kungörandelagens dagsiid-ningsdefinilion - i lokala dagstidningar med spridning till minsl 2 % av hushållen i orten. Det för ankomma på utredaren au redovisa skillnaderna i kostnadshänseende mellan de olika alternativen och även hur dessa förhåller sig lill kostnaderna vid kungörandelagens spridningsnivå. På grundval av denna kosinadsundersökning bör utredaren göra en samlad värdering av de olika aliernaliven och bedöma vilket av dem som till rimliga kostnader bäst tillgodoser informationsbehovet.

En särskild fråga i sammanhanget är kosinaderna för s.k. stödjande kungörande. Det ligger i sakens natur att behovet av stödjande kungörande generellt selt minskar om oristidningskungörandel breddas. I vissa situa­tioner kommer dock behov av möjlighel lill stödjande kungörande fortfa­rande au föreligga. Jag tänker då närmasi på sådana uppgifter ur handels- och föreningsregistren som lill följd av kungörandereformen inte längre obliga­toriskt skall kungöras i ortstidning. Stödjande kungörande bör också kunna ske i de fall där f n. någon ortstidningsannonsering inte förekommer, t.ex. när del gäller uppgifier om akiiebolag, vars verksamhei har lokal karaklär. Utredaren bör föreslå riktlinjer för kungörande av sådana uppgifier och söka beräkna kostnaderna härför samt för stödjande kungörande i övrigi både enligt kungörandelagens bestämmelser och vid de tidigare angivna sprid-ningsaliernaliven.

En bredare orlspressannonsering aktualiserar även frågan om statsverket skall ta på sig viss del av kosinaderna för enskilds kungörande. Särskilt är detla fallel om man övergår lill den s.k. lotalitetsprincipen i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för de statliga myndigheternas allmänna samhällsinformation genom dagspressannonsering. I det samman­hanget bör också övervägas i vad mån staten bör svara för kostnaden för stödjande kungörande i vissa fall, t.ex. av uppgifier av associationsrättsliga register som har ett mera allmänt intresse.

Till följd av lokala variationer i antal tidningar och i spridningen uppkommer med eu system som anknyter till spridningen skillnader i koslnadshänseende för den enskilde. I enlighel med riksdagens hemslällan bör därför uiredas möjligheterna att utjämna skillnaderna genom ett för hela landet enhetligt system med taxor för kungörelsekostnader. Ett sådani system kan bygga på en enhetlig eller differentierad taxesäuning för olika kungörandesituationer. Det bör vidare utredas om systemet skall omfatta alla kungörandesituationer i vilka kostnadsansvaret åvilar enskild eller om det finns skäl alt begränsa det till vissa situationer. Utredaren bör lämna förslag hur ett sådant system bör vara beskaffat och beräkna kostnaden för det. I samband härmed bör även undersökas möjligheterna till en samlad och enhetlig författningsreglering av ansvarei för kungörelsekoslnader.

Som riksdagen har begärt bör också möjligheterna alt förkorta kungörel­setexterna utredas. Utredaren bör i samråd med nämnden för samhällsinfor­mation undersöka möjligheterna alt genom sådana ålgärder minska kostna-

2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II Ju:4   Skr 1978/79:103                                      18

derna för lidningskungörande, varvid för beakias de krav på kungörelsens innehåll som uppställs i förfatlningsföreskrifter och från informationssyn­punkt. Resultatet härvidlag återverkar självfallel på kostnadssidan och för därför vägas in när denna beräknas. Även frågorom rutiner vid beställning av annonser och om regler för typografisk uiformning m.m. bör beaktas.

I kostnadsberäknings- och taxesältningsfrågor bör utredaren samråda med RRV.

Ulredningen bör bedrivas skyndsamt och med sikte på all proposiiion skall kunna föreläggas riksdagen till 1978/79 års riksmöte.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för justiliedepartementel

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt se över frågan om vidgad orlspressannonsering m.m.,

att beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annal bilräde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

atl ersättning till utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

alt kostnaderna skall belasta andra huvudliielns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Justitiedepartementet)

4. Utvärdering av tillämpningen av lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande och lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.

Dir 1978:11

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-03-02

Departemenischefen, statsrådet Romanus, anför.

I samband med all 1973 års riksdag beslöt om vissa åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra den allmänna ordningen antogs lagen (1973:558) om tillfälligt omhänderlagande (LTO). LTO irädde i krafl den 1 okiober 1973.

11-3 §§ LTO finns bestämmelser som ger en polisman befogenhet all i vissa fall verkslälla eu tillfälligt omhändertagande. Av dessa föreskrifier utgör 1 och 3 §§ en direkl iransformering till lag av lidigare gällande regler i polisinslruktionen (1972:511).

Bestämmelsen i 1 § LTO tar sikle på fall då polissiyrelse enligt särskild bestämmelse har befogenhet all beslula om omhändertagande. En enskild polisman för i ett sådant fall verkslälla omhändertagandet i avvaktan på polisstyrelsens beslut, om förutsättningar för ett omhändertagande bedöms föreligga och ett dröjsmål med åtgärden skulle innebära fara för den omhändertagnes eller annans liv eller hälsa eller fara i annat hänseende. De bestämmelser om befogenhei för polisstyrelse all beslula om omhänderta­gande som här avses finns i ullänningslagen (1954:193), lagen (1954:579) om

 

19                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:4

nykterhelsvård, barnavårdslagen (1960:97) och lagen (1966:293) om bere­dande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

Föreskrifien i 2 § LTO gäller del fallel atl någon som kan antas vara under femton år anträffas under förhållanden som uppenbariigen innebär över­hängande och allvariig risk för hans hälsa eller utveckling. 1 ett sådani fall för polisman ta hand om honom för atl skyndsamt överlämna honom lill föräldrar, annan vårdnadshavare eller barnavårdsnämnden. 1 3 § föreskrivs aU polisman skall omhänderta den som genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller ulgör omedelbar fara för denna, om ett omhänder­tagande är nödvändigi för all upprätthålla ordningen. Ett sådant omhänder­lagande skall ske också när del fordras för all avvärja en straffbelagd gärning.

LTO innehåller vidare bestämmelser om förfarandel vid omhänderla­gande, maximilid för kvarhållande m.m. Sålunda gäller enligi 4 § LTO all polismannen skall se lill att omhändertagandet inte orsakar den som har tagits om hand större olägenhel än som är oundviklig med hänsyn lill åtgärdens syfte. Vidare skall tillses alt omhändertagandet inte väcker onödig uppmärksamhet. Den polisman som har verkställt omhändertagande enligt LTO skall så skyndsamt som möjligt anmäla saken lill sin förman, som omedelbart skall pröva om ålgärd enligt I eller 3 § skall bestå. Innebär förmannens beslut att den som har omhändertagits enligt 1 § skall kvarhållas eller har ingripande förelagits med stöd av 2 §, skall han skyndsamt underrätta polisstyrelsen om omhändertagandel och skälen lill delta (5 §). Den som är omhändertagen enligt 1 eller 3 § skall förhöras så snart som möjligl och därvid underrättas om anledningen till att han har tagils om hand. 1 de fall då någon har omhändertagils enligt 3 § skall också vid behov en utredning om hans personliga levnadsförhållanden göras, om möjligt av en företrädare för social myndighei. Avsiklen med denna uiredning skall vara alt utröna om den omhändertagne är i trängande behov av hjälp eller stöd från samhällets sida (6 §). Beiräffande den som har omhändertagils enligt 3 § gäller vidare atl han skall friges så snart förhör och personutredning har slutförts och anledning föreligger att han inte längre kommeratt uigöra omedelbar fara för allmän ordning och säkerhet, dock senasi inom sex limmar efter omhändertagandet (8 §).

I anslutning till att fylleristraffet avskaffades antog riksdagen en ny lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB), som irädde i kraft den 1 januari 1977. LOB ersatte lidigare gällande bestämmelser i förordningen (1841:58 s. 1) emot fylleri och dryckenskap.

Enligt 1 § LOB för den som på allmän plals, ulomeller inomhus, anträffas berusad av alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel omhändertas av en polisman, om han till följd av berusningen är ur stånd atl la vård om sig eller annars ulgör en fara för sig själv eller annan. Omhänderlagande för också ske om den berusade tillfälligtvis uppehåller sig i port, trappuppgång eller liknande utrymme eller annars inom område som gränsar lill allmän plals. Liksom enligt 4 § LTO gäller enligt 2 § LOB all del vid ett omhändertagande skall tillses att åtgärden inte orsakar den som las om hand större olägenhel än som är oundviklig med hänsyn lill åtgärdens syfte. Vidare skall tillses all ålgärden inte väcker onödig uppmärksamhet.

I LOB föreskrivs vidare (3 §) all den omhändertagne skall underkastas läkarundersökning, om det behövs med hänsyn lill hans tillstånd. Om han efter en sådan undersökning inte tas in på sjukhus, för han hållas kvar hos polisen, om annan vård ej kan beredas honom (4 §). Den polisman som

 

Del II Ju:4    Skr 1978/79:103                                     20

omhändertagit en berusad skall skyndsamt anmäla åtgärden till sin förman. Denne skall omedelbart pröva om åtgärden skall beslå (5 §). Den som har tagits om hand skall friges så snart det finnes kunna ske utan men för honom själv och anledning till omhändertagande ej längre föreligger, dock regelmäs­sigt senasi inom åtla limmar efter omhändertagandel. Om den omhänder­tagne är i behov av hjälp eller stöd från samhällets sida skall polisen lämna råd och upplysningar. Polisen skall därvid, i den mån del lämpligen kan ske. samråda med annal samhällsorgan som har till uppgift alt lillgodose sådani behov (7 §). Alkoholhaltiga drycker och andra berusningsmedel e.d. som påträffas hos den omhändertagne, skall tas ifrån honom och förstöras eller säljas (8 §).

Enligt 9 § LOB skall LOB tillämpas även i fall då förutsäliningar för ell omhänderlagande skulle ha förelegal också enligi 3 § LTO.

Med skrivelse den 8 december 1977 (rskr 1977/78:58) har riksdagen överiämnal justitieutskottets betänkande 1977/78:12 med anledning av motioner angående LTO. Riksdagen har bifallit vad utskottet hemställt.

I sitt betänkande har justitieutskotlel uttalat atl tillämpningen av LTO och LOB bör utvärderas. Utvärderingen bör avse antalet omhändertaganden, arten av dessa samt förekomslen av sociala utredningar och hjälp- och vårdinsatser. Vid utvärderingen bör enligt utskottet också de svårigheter uppmärksammas som den enskilde polismannen ställs inför vid valel mellan att tillämpa LTO eller LOB.

Den utvärdering som riksdagen sålunda har begärt bör nu komma till stånd. Jag förordar atl en särskild utredare tillkallas för ändamålet. Några närmare anvisningar för arbelel torde inte behövas ulöver dem som innefattas i juslilieutskoliels betänkande. Vissa avgränsningar av uppdraget torde dock vara nödvändiga.

I delta hänseende vill jag först erinra om atl regeringen i prop. 1977/78:25 med förslag till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 (bil. 4. s. 17-19) på föredragning av chefen för socialdepartementet har redovisat en plan angående utökad försöksverksamhel med tillnyklringsenheter för vård av omhändertagna berusade personer. Planen har antagits av riksdagen (SoU 1977/78;19,rskr 1977/78:107). Föruiom lidigare beslutad försöksverksamhel i Landskrona, som började i juni 1977, avses verksamhet av angivel slag komma lill stånd i Gävle, Göleborg, Karlslad, Skövde och Särna. Överiäggningar pågår om all förlägga någon form av molsvarande verk­samhet även till stockholmsområdet. En utvärdering av försöksverksam­helen skall enligt riksdagsbeslutet fortlöpande ske lokalt i samråd med socialdepartementet. Eftersom den utökade försöksverksamheten med till­nyklringsenheter således kommer all utvärderas i annan ordning, bör den särskilda utredarens arbete inte omfatia denna verksamhei.

Vidare bör anmärkas alt regeringen genom beslul den 17 seplember 1977 har uppdragit ål statens fdrhandlingsnämnd atl med resp. sjukvårdshu­vudmän förhandla om avtal om viss försöksverksamhet inom Stockholms och Borås polisdistrikt med sjukvårdspersonal i anslutning till de polisarresier som används för förvaring av omhändertagna berusade personer. Enligt regeringsbeslutet ankommer det på rikspolisstyrelsen att utvärdera denna försöksverksamhel i samråd med socialstyrelsen och berörda sjukvårdshu­vudmän, regionala och lokala polismyndigheter saml personalorganisationer. Inte heller denna verksamhei bör därför omfattas av uppdraget till den särskilda utredaren.

Med de begränsningar som jag har angell nu bör del stå utredaren fritt att

 

21                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:4

under sill arbele ta upp även andra frågor om lillämpningen av LTO och LOB än dem som har angells i juslitieulskotleis belänkande. Enligt utskottet är avsikten all ulvärderingen, lillsammans med de ytterligare upi)gifler om de båda lagarnas lillämpning som kommer atl redovisas i annat sammanhang, skall kunna ligga lill grund för en bedömning av frågan om lagändringar behövs. Jag har ingen invändning mol en sådan ordning. 1 den mån ulvärderingen ger vid handen atl del vid den prakliska lillämpningen har uppkommit svårigheter som kan avhjälpas lagslifiningsvägen.bör utredaren ange de olika möjligheter som finns all ändra den aktuella lagstiftningen i angivel syfte. Huvuduppgiften förden särskilda utredaren bör emellertid vara all la fram underiag till ledning för statsmakternas samlade bedömning av hithörande frågor. Det bör härvid anmärkas att den framtida utformningen av lagstiftningen kan komma att påverkas även av överväganden som sker i andra sammanhang. Som juslitieutskollet har angett pågår sålunda inom regeringskansliel arbete med en översyn av sociallagstifiningen på grundval av socialutredningens belänkande (SOU 1977:40) Socialljänst och socialför­säkringstillägg. Som ell led i della arbele har chefen för socialdepartementet tillkallat en arbelsgrupp med uppgifi all redovisa ell beslutsunderlag för regeringens ställningstagande rörande frågor om vård utan den enskildes samlycke inom socialvård och sjukvård. Jag utgår från alt resultatet av dessa överväganden kan komma att fö belydelse för den särskilda utredarens arbele.

Jag vill avslutningsvis erinra om alt det redan nu föreligger ett omfatlande malerial som bör kunna vara lill nytta vid ulvärderingen. Vad angår LTO har rikspolisstyrelsen med skrivelser den 11 februari 1975 och den 9 februari 1976 redovisal lillämpningen under liden den 1 okiober 1973 - den 30 seplember 1975. På inilialiv av brottsförebyggande rådet har vidare gjorts en utvärdering av hur LTO har tillämpats i Stockholm, se rådets rapport (1976:1) Frihetsbe­rövanden och polisen. Rapporten har av brottsförebyggande rådets verk­ställande utskott lagts lill grund för en skrivelse lill regeringen i september 1976.1 den förordas vissa ändringar i fråga om den sociala utredningen enligt LTO. Del malerial som har angetts nu bör lämpligen överlämnas till den särskilda utredaren för atl las i beaktande när uppdraget fullgörs.

I fråga om LOB har rikspolisstyrelsen i skrivelse den 28 september 1977 lämnal en redovisning för lagens tillämpning under liden den 1 januari -den 30 juni 1977.1 skrivelsen finns uppgifter bl.a. om antalet omhändertaganden enligt LOB och LTO i olika polisdistrikt under den angivna perioden. Vidare lämnas upplysningar om i vilken utsträckning de personer som har omhän­dertagils enligt LOB har bereUs vård på sjukhus, alkoholpoliklinik eller molsvarande och i vilken omfattning de har överiämnats lill anhöriga eller förts lill bostaden. Dessutom redovisas tillämpningen av LTO och av den tidigare gällande lagstiftningen om fylleri under första halvåret 1976. Även denna redovisning bör kunna komma till användning vid den särskilda utredarens arbete. Det bör därvid finnas anledning för utredaren att ta upp en del tillämpningsproblem som rikspolisstyrelsen har pekat på, i synnerhet de svårigheler som på vissa håll har visat sig föreligga när del gäller identifie­ringen av de omhändertagna. Det kan lilläggas att regeringen i en särskild skrivelse till rikspolisstyrelsen den 27 oktober 1977 har berört vissa av de frågor som nu avses saml uppdragit ål styrelsen att redovisa tillämpningen av LOB även såvitt gäller första halvåret 1978.

Genom beslut den 24 mars 1977 har socialstyrelsen tillkallat en arbelsgrupp (LOBA) med uppgifi atl följa effekierna av LOB inom socialvårdens och

 

Del II Ju:5    Skr 1978/79:103                                    22

sjukvårdens område. Gruppen består av förelrädare för rikspolisstyrelsen. Svenska kommunförbundei, Landstingsförbundet och de byråer inom socialstyrelsen som berörs av lagen. Det bör förutsättas alt utredaren håller kontakt med denna arbelsgrupp och i lämplig omfattning tillgodogör sig de resultat som gruppens arbele leder lill.

Som jusiiiieutskoltel har angett finns det slutligen anledning för utredaren att i sill arbele beakta den ulvärdering av den sociala jourverksamheien som nyligen har gjorts genom socialstyrelsens försorg och som återges i rapporten (Socialstyrelsen redovisar 1977:4) Social jour.

Mot bakgrund av all del sålunda redan finns ett omfaitande malerial som är av iniresse för de aktuella utvärderingsfrågorna, bör det finnas förutsätt­ningar atl arbetet bedrivs skyndsamt.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en utvärdering av tillämpningen av lagen (1973:558) om tillfälligt omhänderlagande och lagen (1976:511) om omhänderlagande av berusade personer m.m.,

all beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver

all ersättning till u*redaren, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om annal ej föreskrivs,

all kosinaderna skall belasla andra huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Justitiedepariementel)

5. Tilläggsdirektiv till 1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)

Dir 1978:12

Beslut vid regeringssammanträde 1978-02-09

Statsrådet Romanus anför.

1974 års bolagskommitlé (Ju 1974:21) har till uppgifi bl.a. alt se över lagstiftningen om handelsbolag. Enligt direktiven (se 1975 års kommiltébe­rättelse s. 140) skall kommittén lägga fram förslag till koncernregler för handelsbolag och därvid fästa särskild uppmärksamhei vid problemel hur reglerna om koncernredovisning skall utformas. Kommittén skall vidare överväga behovet av koncernregler för företag och förelagsgrupperingar av andra slag.

F.n. finns koncernregler bara i aktiebolagslagen (1975:1385), ABL. Enligt 1 kap. 2 § ABL föreligger koncernförhållande om ett akiiebolag (moderbolaget) äger, direkl och/eller genom dotterföretag, så många aktier eller andelar i svensk eller utländsk juridisk person (dolierföretagei) all moderbolaget förfogar över mer,än hälfien av rösterna för samtliga aktier eller andelar i dolierföretagei. Koncernförhållande föreligger också om aktiebolag i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avial har ett beslämmande

 

23                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:5

inflytande över ett annal förelag och en betydande andel i resultatet av dess verksamhei.

Föreligger ell koncernförhållande skall moderbolaget enligt 11 kap. 10 § ABL avge koncernredovisning. Sådan redovisning består av koncernresul­taträkning och koncernbalansräkning, vilka var för sig ulgör ett sammandrag av moderbolagets och dotterföretagens resultaträkningar och balansräk­ningar. Närmare bestämmelser om koncernredovisningen finns i 11 kap. 11

§.

Utöver redovisningsreglerna är koncernbegreppet av belydelse vid lillämpningen av åtskilliga andra bestämmelser i ABL, bl.a. låneförbudsbe­stämmelserna. Koncernbegreppet har dessulom belydelse för annan lagstift­ning bl.a. på del arbetsrältsliga områdel, t.ex. lagen (1974:12) om anställ­ningsskydd, lagen (1976:351) om styrelserepresentaiion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar saml semesterlagen (1977:480).

1 prop. 1975:103 med förslag till ABL har föredragande statsrådet uttalat (s. 279) atl bolag som äger s.k. gemensamma doiierbolag eller 50/50-bolag i allmänhet genom avtal särskilt reglerar hur bestämmanderätten i dessa skall utövas. Innebär sådan reglering alt parterna endasl gemensamt kan besluta i dotterbolagets angelägenheter bör båda parter vid lillämpningen av koncern­reglerna anses som moderbolag. Del betyder all del i dessa fall finns flera moderbolag lill ett dotterbolag med påföljd atl varje moderbolag måste la med dotterbolaget i sin koncernredovisning. Detsamma bör enligt föredragande slalsrådet gälla i den situationen då två eller flera akiiebolag driver utvecklingsarbete genom särskilt bolag.

Sveriges Indusiriförbund och Föreningen Auktoriserade Revisorer har i skrivelse den 5 seplember 1977 till justitiedepartementet med förslag till olika ändringar i ABL kritiserat detta molivulialande och hemställt atl ålgärder vidlas för att slå fast alt lagtexten äger vitsord enligt sin ordalydelse. Föreningen Auktoriserade Revisorer har dessutom publicerat ett särskilt yttrande där föreningen tar avstånd från molivultalandet.

1 prop. 1977/78:41 om ändring i ABL m.m. hävdade jag (s. 30) alt del inte fanns anledning lill erinran mol vad som i del nyss återgivna molivultalandet har sagts om innebörden av koncernbegreppet. Emellertid ansåg jag all det i en del fall kunde tänkas att koncernredovisningen ger en mindre rättvisande bild av koncernen, om med andra bolag gemensami ägda förelag där högsl 50 96 av röstetalet disponeras medräknas som dotterförelag. Mol denna bakgrund fann jag del motiverat at; i vissa fall medge avvikelse från bestämmelserna om koncernredovisningens innehåll och föreslogen ändring i 11 kap. 11 § iredje slyckel ABL med denna innebörd.

Lagrådet, som hördes över lagförslaget (se prop. 1977/78:41 s. 52), ansåg för sin del att rådande läge i fråga om koncernbegreppet inte var tillfredsställande och atl saken borde klargöras genom en uttrycklig lagbestämmelse. Lagrådets yttrande föranledde emellertid inte något förslag lill lagändring (se prop. 1977/78:41 s. 58).

Vid behandlingen av proposilionen anförde lagutskotiet bl.a. (LU 1977/ 78:8 s. 24).

När del gäller 1944 års aktiebolagslag synes definitionen av koncernbe­greppet ha tolkats så alt moder- och dotlerbolagsförhållanden förelåg i 50/50-bolagsfallen endasl då ägarebolagel lill följd av andra omständigheter än aktieinnehavet hade ett avgörande inflytande över del ägda bolaget. Vid 1975 års lagstiftning på området överfördes bestämningen av koncernbegreppet till den nya lagen ulan större avvikelser. Med hänsyn lill vad som förekom i

 

Del II Ju:5   Skr 1978/79:103                                      24

lagstiftningsärendet anser utskottet emellertid all del inte kan råda något tvivel om atl lagstiftarens syfte var atl med uttrycket bestämmande inflylande i ABL:s koncerndefiniiion skulle avses även fall då ägarebolagel på grund av aktieinnehavet har en blott negaliv bestämmanderätt. Atl en utvidgning av koncernbegreppet var åsyftad kom dock inte till klart utiryck i lagen. Detta förhållande harenligi motionärerna och lagrådel lell till oklarhet om innebörden av gällande räll på denna punkt. Med hänsyn lill vad utskottet ovan anfört om angelägenheten av en entydig koncerndefinition anser utskottet i likhel med lagrådel atl del är i hög grad önskvärt all rältslägel klarläggs genom en uttrycklig lagbestämmelse. -

En annan fråga är om koncernbegreppet bör ha den räckvidd som åsyftades vid antagandet av den nya aktiebolagslagen eller om koncernreglerna i ABL bör ges ett mindre vidsträckt lillämpningsområde. Som motionärerna framhåller och som även uttalats i organisationernas skrivelse till ulskollei kan skäl anföras för att koncernförhållande inte bör föreligga när ett ägarebolag har endast en negaliv bestämmanderätt. Den i proposilionen anförda motiveringen för införandet av möjlighet till avvikelse från koncern­redovisningsbestämmelserna liksom de synpunkter som inför utskoitet redovisals av företrädare för organisationerna och bokföringsnämnden visar också atl vissa problem är förknippade med ett mera vidsträckt koncernbe­grepp. Enligt utskottels mening finns det emellertid även skäl som lalar för atl koncernbegreppet bör ha den räckvidd som åsyftades vid 1975 års reform. Ulskollei vill härvidlag bl.a. peka på alt en inskränkning av koncernreglernas tillämpningsområde kan leda lill att möjligheter öppnas för ett kringgående av de i ABL intagna reglerna lill skydd för olika intressegrupper. Om koncernförhållande inte skulle anses föreligga mellan ägarebolagen och 50/ 50-bolagel skulle sålunda de förstnämnda kunna låna ut pengar till det senare. 50/50-bolagel skulle därefter i sin lur utan överträdelse av låneför-budel kunna ge penninglån till aktieägare, styrelseledamöter och verkstäl­lande direktörer i ägarebolagen. Vid en bedömning av frågan om hur koncernbegreppet bör utformas måste vidare beaktas de följdverkningar som kan uppkomma på det arbetsrältsliga områdel. Huruvida koncernbegreppet med hänsyn till de intressen som bär upp lagstiftningen på detla område bör ges en snävare innebörd än det nu har låler sig inte överblickas i detla ärende. I anslutning härtill vill utskottet erinra om atl lagen om anställningsskydd kom till före den nya aktiebolagslagen, medan exempelvis semesleriagen och lagen om styrelserepresentaiion tillkommit efter 1975. Det kan därför enligt utskottets mening inte hållas för säkert atl koncernbegreppet vid tillämp­ningen av dessa lagar skall anses ha en entydig innebörd.

Som framgår av det anförda är en begränsning av koncernbegreppels räckvidd förenad med åtskilliga problem. Inte heller innebörden av det nuvarande koncernbegreppet är invändningsfri. Oavsett vilket koncernbe­grepp som bör ges förelräde måsle emellertid som utskottet ovan uttalat ett klarläggande ske av rättsläget. Med hänsyn härtill anser utskoitet all koncernbegreppets räckvidd bör övervägas närmare och mer ingående än som skedde vid 1975 års lagsiiftning. 1 samband härmed bordel regelsystem i ABL och annan lagstiftning som anknyter till koncerndefinilionen ses över. Vid översynen bör vidare uppmärksamhet ägnas åt de särskilda problem från redovisnings- och informationssynpunkt som är förknippade med sådana företagsbildningar som brukar benämnas intressebolag eller associerade bolag.

Med hänsyn till att en översyn av koncernreglerna föreslogs, fann

 

25                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:6

lagutskottet att någon ändring av 11 kap. 11 S tredje stycket ABL inte borde ske och avstyrkte därför bifall till propositionsförslaget i den delen.

Riksdagen biföll vad utskouet hemställt beträffande koncernförhållanden (rskr. 1977/78:112).

Del begärda utredningsarbetet bör nu sällas igång. Med hänsyn bl.a. ull all 1974 års bolagskommitlé redan har lill uppgifi att utreda olika koncernfrågor finner jag del lämpligt all kommittén anförtros även det utredningsarbete som det nu är fråga om.

Jag förordar alllså att 1974 års bolagskommitlé får i uppdrag atl, med beaktande av vad riksdagen har hemställt, förutsättningslöst utreda frågan om en ändamålsenlig utformning av det aktiebolagsrällsliga koncernbegrep­pet. Härvid bör också en översyn ske av bestämmelser såväl i ABL som i annan lagstiftning där koncernbegreppet är av belydelse. Vidare bör, som riksdagen har framhållil, de problem uppmärksammas som är förknippade med företag som ulan atl vara dotterföretag är på något sätt associerade med ett aktiebolag. Vid utredningsarbetet bör kommittén beakta den utveckling som på internationell basis försiggår i fråga om redovisning såväl av koncernföretag som av andra associerade företag.

Skulle under utredningsarbetets gång andra frågor som har samband med dem som nu angells komma au aktualiseras, bör del slå kommiiién friu alt ta upp också dem och alt lägga fram de förslag som därvid kan te sig påkallade.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Jag hemsläller atl regeringen utvidgar bolagskommilténs uppdrag i enlighel med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Justiliedepartementel)

6. Översyn av lagstiftningen om hittegods samt om bärgning och sjöfynd

Dir 1978:27

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-04-13

Departementschefen, statsrådet Romanus, anför.

Bestämmelser om hittegods och annan förlorad eller övergiven egendom finns i skilda författningar. Den grundläggande författningen är lagen (1938:121) om hittegods (hittegodslagen), som innehåller allmänna bestäm­melser om vad man skall göra med hittegods. Beträffande sjöfynd finns molsvarande föreskrifier i lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd (sjöfyndslagen). Bärgning av gods till sjöss rymmer emellertid särskilda problem och förutom i sjöfyndslagen finns bestämmelser om bärgning och sjöfynd i ett flertal olika författningar. I hittegodslagen hänvisas till de författningar som gäller för särskilda fall, t.ex. i fråga om skeppsvrak och sjöfynd.

Enligt hittegodslagen skall den som hittar något anmäla fyndet till polismyndighet utan oskäligt dröjsmål. Är ägaren känd, för upphiiiaren i

 

Del II Ju:6    Skr 1978/79:103                                     26

stället undertäila honom. Upphiiiaren kan lämna godset lill polismyndighet men är inte skyldig all göra det. Polismyndigheten för dock alllid ta hand om godset, om delta anses påkallat.

När polismyndigheten har fött en anmälan om hillegods, skall den kungöra fyndel på lämpligt sätl eller också underrätta ägaren, om han är känd. Närmare föreskrifter om detta finns i kungörelsen (1938:677) med vissa föreskrifier rörande polismyndighets befattning med hillegods.

Hittegods skall vårdas väl. Polismyndigheten för sälja hittegods, om del finns risk för atl godset försämras, om vården medför alltför stora koslnader eller om del annars finns särskilda skäl till försäljning.

Ägaren har räll all fö tillbaka hittegods mot atl han betalar polismyndig­hetens och upphiliarens koslnader och skälig hiltelön. Tvisl om lösesumman avgörs av domstol,men polismyndigheten för lämna ut godset lill ägaren mol lösen som myndigheien finner skälig.

Hittegods lillfaller upphiiiaren, om inte ägaren blir känd inom tre månader från anmälan. Delsamma gäller om inte ägaren hör av sig inom en månad från det han underrättades om fyndel av polismyndigheien. För atl godset skall tillfalla upphiiiaren krävs dock all han betalar polismyndighetens koslnader med anledning av fyndet. Är godset i polismyndighetens vård, tillfaller det staten, om inte upphiiiaren betalar kostnaderna inom en månad efter anmaning. Närmare bestämmelser om förfarandet med hittegods som lillfaller staten finns i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.

Bestämmelserna i hittegodslagen gäller också när någon lar lill vara en sak som har glömts kvar hos honom. Hiltelön utgår dock inte i det fallel.

I fråga om föremål som las lill vara på fortskaffningsmedel o.d. finns särskilda bestämmelser bl.a. i luftfartslagen (1957:297), järnvägstrafik-stadgan (1966:202), kungörelsen (1972:17) om behandling av föremål som upphittats inom fiygplats eller på luftfartyg, m.m. och kungörelsen (1972:18) om behandling av föremål som upphittats i spårvägs-, lunnelbane- eller busstrafik.

Bärgning till sjöss innebär i regel all någon, ibland ulan att avvakta ägarens godkännande, ingriper för atl rädda värden som hotas av förstörelse. Detla kan leda lill konflikt mellan ägarens och bärgarens inlressen. Konflikt kan även uppstå mellan olika bärgare om rätten att bärga. Fullständiga lagbe­stämmelser om rätten atl bärga och om företrädesrätten mellan flera bärgare saknas emellertid. Gällande rätl angående bärgning bygger i stor utsträckning på doktrin och rättspraxis. Bestämmelser om bärgares rält lill bärgarlön finns dock i 9 kap. sjölagen (1891:35 s. 1).

Om ägaren till den bärgade egendomen är okänd lillämpas sjöfyndslagen. Enligt denna lag skall den som bärgar övergivet fariyg eller skeppsvrak eller lill fartyg hörande redskap eller gods anmäla fyndet lill polismyndighet eller tulltjänsteman. Detla gäller oavsett om det är fråga om bottenfynd, flytfynd eller slrandfynd. Det ankommer sedan på tullförvallningen, som skall underrättas om anmälan, atl besiktiga fyndet och kungöra bärgningen med föreläggande för ägaren atl anmäla sig inom viss tid. Om ägaren anmäler sig och visar sin rätt, för han tillbaka egendomen mol alt han betalar bärgariön saml kosinaderna för kungörandet och för vården av egendomen. Anmäler sig inte ägaren tillfaller slrandfynd slalen efter avdrag av bärgariön och kostnader, medan botlenfynd eller flytfynd tillfaller bärgaren.

I vissa fall kan hittegodslagen bli tillämplig på fynd av det slag som anges i sjöfyndslagen. Uttryckliga bestämmelser om vad som är atl hänföra till

 

27                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del 11 Ju:6

hittegods resp. sjöfynd finns inte. I praxis betraktas bål som har påträffats förtöjd eller uppdragen på stranden som hittegods och inte som sjöfynd.

Del övervägande antalet sjöfynd utgörs av mindre båtar, som har stulits och sedan övergetts eller som har kommii på drifl eller glömts kvar. För all förhindra aU stulna bålar säljs som sjöfynd har vissl samarbete etablerats mellan tull och polis. Härigenom har ett stort anial båtar kunnat återställas till rält ägare.

Kompletterande bestämmelser om tullmyndighets befattning med sjöfynd finnsidens.k.sjöfyndskungörelsen(1973:1045). Där ges bl.a. föreskrifterom vård, värdering och försäljning av sjöfynd saml om bärgarlön.

Samhällets iniresse av all kullurhisioriski eller arkeologiskt intressanta vrak inte förstörs genom oförsiktiga bärgningsåtgärder tillgodoses genom särskilda bestämmelser om skeppsvrak i lagen (1942:350) om fornminnen. Om minsl 100 år kan antas ha förflutit sedan skeppet blev vrak för undersökning och bärgning företas endast efter tillstånd av riksanlikvarie-ämbelel och stålens historiska museer. Ämbetet och museerna har alllid rätt atl bärga sådani vrak. Ägarens och annans bärgningsräll är således beroende av medgivande. Detsamma gäller i fråga om föremål som påträffas i eller i närheten av sådant äldre vrak och som har samband med delta. Bärgad egendom tillfaller staten, om ägare saknas. Om fyndel skedde vid velen­skaplig undersökning som förelagits med särskilt tillstånd kan riksantikva­rieämbetet och statens historiska museer tillerkänna den som utförde undersökningen ersättning för kostnader och nedlagt arbeie. I annal fall har ämbetet och museerna rätt att beslula om hiltelön om det finnes skäligt.

Vissa bestämmelser om ensamrätt till bärgning av sjunket och övergivet gods finns i kungörelsen (1841:44s. 2) "angående rättigheter och skyldigheter för dem, hvilka upplaga sjunket gods, som af ägare blifwit öfwergifwel". Sådan ensamrätt kan utverkas hos länsstyrelsen. Med övergivet gods menas atl del är herrelöst eller all ägaren inte avser atl bärga det. Ensamrätt kan ges den som först anmäler sig all under en tid av högst två år utföra bärgning på viss plats ulan intrång av annan. I vissa fall kan förlängning av tiden ske. Frågan om äganderätten lill gods som bärgas regleras inte i kungörelsen. Är ägaren känd skall godset överlämnas till honom. Är han okänd skall fyndel anmälas enligt sjöfyndslagen.

Bestämmelserna i 1841 års kungörelse kan vara tillämpliga även i fråga om bärgning av virke som har sjunkit i allmän fiotlled eller flutit iland vid sådan led (jfr prop. 1969:104 s. 44 ff och 52). Om rälien au ta upp sådani virke finns bestämmelser i lagen (1919:426) om floiining i allmän flouled.

1 vissa fall kan del vara ett starkt samhälleligt iniresse all farlygsvrak och liknande föremål i vatten skaffas undan. Bestämmelserom delta finns bl.a. i kungörelsen (1951:321) om undanröjande av för sjöfarten eller fisket hinderiiga vrak m.m. samt i hamnordningar och i kanalreglementen. Även naturvårdslagen (1964:822) kan vara lillämplig i sådana fall.

Frågan om utvidgade befogenheler för statliga och kommunala myndig­heter och ökade skyldigheter för enskilda i fråga om undanröjande av farliga farlygsvrak o.d. har utretts av utredningen (K 1970:43)angående ålgärder mot övergivna fartyg m.m. Utredningen har i betänkandet (SOU 1975:81) Fariiga vrak lagt fram förslag lill en strandningslag och en lag om flyttning av fariyg i vissa fall.

Enligt förslaget lill strandningslag skall ägaren av ett fariyg som har strandat eller sjunkit eller som annars har blivit liggande så att del medför fara för människoliv, hinder för sjöfarten, förföng för fisket eller skada på

 

Del   II  Ju:6    Skr   1978/79:103                               28

landskapet eller miljön vara skyldig alt vidta ålgärder för all undanröja faran eller olägenheten. Länsstyrelsen kan förelägga honom att göra della inom viss lid. Efterkommes inte föreläggandel, för länssiyrelsen föranstalta om erforderlig åtgärd. Förslaget ger också länsstyrelsen befogenhei att ingripa mot bärgningsförelag som kan leda till alt olägenhet eller fara förvärras.

Ulredningens förslag har remissbehandlats och övervägs f n. i kommuni­kationsdepartementet.

Frågor som rör lagslifiningen om hittegods, bärgning och sjöfynd har kommii upp i olika sammanhang under de senasle åren. Bestämmelserna om bärgning och sjöfynd behandlades av riksdagenår 1974.1 motionen 1974:277 yrkades sålunda au bestämmelserna om bärgning till sjöss av herrelöst gods skulle ses över. Motionären framhöll atl bestämmelserna är så vagt Ulformade all lillämpningssvårigheter många gånger uppslår, vilkel skapar problem för både myndigheter och enskilda bärgare. Motionären ansåg del rimligt alt handläggningen av ifrågavarande ärenden fördes över lill en och samma myndighei, närmasi polisen.

Yttranden över motionen inhämtades från bl.a. sjöfartsverket och general-tullstyrelsen. Remissinsianserna tillstyrkte en översyn av sjöfyndslagen och 1841 års kungörelse. Generaliullsiyrelsen och sjöfartsverket motsatte sig dock atl handläggningen av sjöfyndsärenden fördes över till polisen.

1 betänkandet LU 1974:30 lillslyrkle lagutskottet den av motionären förordade översynen av bestämmelserna om bärgning lill sjöss av herrelöst gods. Därvid anförde ulskollei bl.a. alt de synpunkier som hade framförts av remissinstanserna borde beaktas vid översynen. Utskottet tog inte ställning till vilken myndighet som borde vara ansvarig för sjöfyndsärenden utan ansåg att den frågan fick prövas vid översynen. 1 enlighel med utskottets hemslällan beslöt riksdagen atl hos regeringen begära atl sjöfyndslagen och 1841 års kungörelse skulle bli föremål för översyn (rskr 1974:306).

I en skrivelse till justiliedepartementel den 2 maj 1977 har rikspolissty­relsen lagil upp vissa frågor angående hiliegodslagstiftningen. Styrelsen framhåller bl.a. alt en stor del av del hittegods som med slöd av hittegodslagen anmäls till polismyndigheterna barett mycket lågt objektivt värde. Enligt styrelsens mening bör det införas en möjlighel lill enklare hantering av sådani hittegods. Vidare föreslås alt den nuvarande skyldig­heten alt kungöra allt hillegods ersätls av en mer begränsad kungörelseskyl-dighel i enlighet med föreskrifier som styrelsen uifärdar.

Rikspolisstyrelsens skrivelse har remissbehandlats. Remissinsianserna är i huvudsak positivt inställda till de förslag som slyrelsen har lagt fram. Några remissinsianser, bland dem justitiekanslern, anser emellertid au lagstift­ningen om hittegods bör ses över i sin helhet.

Vad rikspolisstyrelsen har anförl och vad som har kommii fram under remissbehandlingen av styrelsens skrivelse visar all de nuvarande bestäm­melserna i hittegodslagen ger upphov lill en del problem i den praktiska lillämpningen. Till detta kommer atl den rättsliga regleringen i fråga om hittegods är splittrad och att den centrala författningen på området, hittegodslagen, språkligt är ganska svårtillgänglig. Enligi min mening är det därför befogal alt se över den allmänna hittegodslagstiflningen.

I fråga om lagslifiningen om bärgning och sjöfynd bör i enlighel med vad riksdagen har uttalat sjöfyndslagen och 1841 års kungörelse ses över. Även beträffande sjöfynd är det befogat att fö till stånd en mera enhetlig och överskådlig reglering än den nuvarande.

De åtgärder som blir akluella när herrelösl gods påträffas till sjöss är i stor

 

29                     Kommittéer:   Justitiedepartementet    Del II Ju:6

utsträckning av samma slag som när hillegods påträffas till lands. Bl.a. med hänsyn härtill bör översynen av bestärnmelserna om sjöfynd m.m. samordnas med översynen av hittegodslagstiflningen. Jag förordar atl en särskild utredare tillkallas för uppdraget alt i ett sammanhang se över lagslifiningen om hittegods samt om bärgning och sjöfynd.

Beträffande den allmänna hiliegodslagstiftningen bör utredaren till en början la upp frågan om ett förenklat förfarande beträffande hillegods av ringa värde. Redan nu finns del möjlighel alt i vissa fall underiåta mer omfaitande ålgärder, genom att hittegodslagen inte anses lillämplig beträf­fande föremål av så obetydligt värde au ålgärder för att finna ägaren framstår som uppenbart orimliga. Utredaren bör undersöka föruisätiningarna för en ordning som möjliggör en summarisk behandling av hittegods även i andra fall när del upphittade inte har någoi större objektivt värde.

Det bör emellertid betonas atl bestämmelser om en enklare handläggning beiräffande hillegods av ringa värde inte för utformas så, atl den rättmätige ägaren åsamkas rättsförlust. Vid bestämmandel av en värdegräns är det därför vikligl all göra en lämplig avvägning mellan kravel på rältssäkerhel för den enskilde och önskemålel alt myndighelerna inte i onödan belastas med en omständlig hantering av upphittade föremål.

Föratt fö till stånd ell enklare förfarande beträffande föremål av ringa värde kan framför allt övervägas alt slopa kravel på kungörande för atl fö fram ägaren, när denne är okänd. Andra tänkbara ålgärder är atl förenkla registreringen och förkorta den lid under vilken polismyndigheten skall förvara ell upphittat förmål.

Utredaren bör också mer allmänt ta upp frågan om kungörande av hittegods. Skyldigheten atl anmäla hittegods lill polismyndighet lorde vara så allmänt känd alt den som har lappat ett föremål i allmänhet har fullt klart för sig atl han bör vända sig till polisen för att fråga efter del borttappade. Det kan därför övervägas att upphäva den generella kungörelseskyldigheien. Del kan ifrågasättas om del inie snarare bör vara undantag än regel alt kungöra hillegods. Del kan länkas räcka med en kungörelseskyldighel beiräffande föremål som är unika eller särskilt värdefulla e.d.

Som jag har nämnl förut är hittegodslagen tillämplig också när någon tar till vara en sak som har glömts kvar hos honom. Den skillnaden gäller dock alt hiltelön inte utgår i sådani fall. 1 praxis harsak som har tappats bort hos någon jämställts med kvarglömt föremål.

Den nu nämnda regleringen är behäfiad med vissa brister. Del är för del första inte sällan svårt all avgöra om ett tillvarataget föremål har varit i någons besittning och i så fall i vems. För del andra lorde f n. gälla alt den som lar till vara en kvarglömd eller borttappad sak hos någon annan inte har rätl vare sig lill hiltelön eller lill själva saken. Hör inte ägaren av sig i lid, lillfaller saken den hos vilken saken fanns. Denna ordning för anses otillfredsställande i fall då någon lar till vara föremål i lokaler eller andra avgränsade områden dit allmänheten har tillträde, i.ex. varuhus, restauranger och idrottsplatser. Utredaren bör söka lösningar som om möjligl undanröjer nackdelarna med gällande reglering.

Som jag har nämnl förul finns det vid sidan av hittegodslagen bestäm­melser om hittegods i fiera andra författningar. Utredaren bör undersöka om det inte är möjligt att skapa en mer enhetlig reglering. Särskilt angelägel ärdet att försöka fö lill stånd en samordning i fråga om sådana fall som är vanliga i det dagliga livet, t.ex. beträffande saker som har glömts kvar på tåg och bussar.

 

Del  II  Ju:6   Skr  1978/79:103                                   30

Utredaren bör vidare uppmärksamma all tillämpningen av hittegodslag­stiflningen har visal sig medföra speciella problem beträffande vissa lyper av egendom. Det gäller bl.a. hanteringen av övergivna fordon (se JO:s ämbetsberättelse 1977/78 s. 115), vården av levande djur och förfarandet med värdepapper vars ägare inte anträffas.

Vad därefier gäller översynen av bestämmelserna om bärgning och sjöfynd bör utredaren i första hand beakla vad lagutskottet har anfört i sitt betänkande 1974:30. Föregen del vill jag tillägga följande.

Vid remissbehandlingen av motionen har ett par remissinstanser fram­hållil atl de rättsliga problem som hänger samman med bärgning av vrak, vrakdelar och last från sjunket eller strandat fartyg inte kan anses fullständigt reglerade i gällande lagstiftning. Det har därför efleriysts klarare regler om räU för enskild all bärga eller omhänderta delar av fartyg eller last som sjunkit eller strandat.

Frågan huruvida det i svensk lagstifining borde införas ytteriigare bestämmelser angående avtal om yrkesmässig bärgning, äganderätten till vrak och förste bärgares rätt behandlades i prop. 1964:166 med förslag till ändringar i sjölagen. Dåvarande chefen för justitiedepartementet uttalade atl han i likhel med 1958 års sjölagskommiiié, som haft alt uireda frågan, inte fann skäl att införa sådana regler. Jag finner inte anledning att nu gå ifrån detta ställningstagande. De regler som för svensk del tillämpas i nämnda hänseenden bygger i stor ulsiräckning på internationell rättstillämpning. Det är därför enligt min mening inte lämpligt att införa lagstifining i dessa hänseenden annat än på grundval av internationell överenskommelse.

En fråga som bör tas upp av utredaren är om del finns behov av att även i framliden ha särskilda regler som ger offentlig myndighei rält atl under viss tid upplåta ensamrätt lill bärgning av visst fariyg eller gods. Därvid bör beaktas all samhällets allmänna intresse av att ekonomiska värden inte förfars kan leda till all yrkesmässig bärgning bör prioriteras. 1 della sammanhang bör utredaren också beakta atl det kan finnas skäl att utvidga möjligheten för dem som yrkesmässigl sysslar med bärgning att fö ta tillvara sjunkvirke i numera avlysta allmänna fiottleder.

Enligt min mening finns det även anledning alt överväga om inte offentlig myndighei bör ges ökade möjligheter all i särskilda fall ålägga den som vill bärga att följa särskilda föreskrifier angående bärgningen, så atl den uiförs på ett sätl som från allmän synpunkt är godtagbart och ger önskvärl resultat. Del kan t.ex. röra sig om förbud mot atl spränga sönder ett tämligen väl bibehållet och i sig värdefullt fartygsskrov föratt komma ål särskilt dyrbara detaljer. Del kan även vara fråga om att hindra alt enbart mera värdefulla föremål bärgas från ett vrak som bör skaffas undan därför atl del är farligt, ulgör hinder eller är vanprydande. I och med alt lönsamheten i en fullständig bärgning minskar genom all mera värdefulla eller lättillgängliga delar har tagits bort, minskar självfallet möjligheterna atl fö lill stånd en komplett bärgning. Utrymmet för del allmänna, som slutligen kan komma att fö stå för kosinaderna för undanskaffandet, att kompensera sig för dessa i värdet av del bärgade blir också mindre. Utredaren bör närmare undersöka vad sådana föreskrifter bör kunna innefatta och vem som bör meddela dem. Mot bakgrund härav finns del också anledning överväga om en anmälningsskyldighet i fråga om vissa siörre bärgningsföretag bör införas.

Jag erinrar i detla sammanhang om syftet med den föreslagna strandnings-lagen och atl denna ger möjlighel au förbjuda eller meddela föreskrifier för bärgning,som kan framkalla eller förvärra olägenhet eller fara för människors

 

31                     Kommittéer:   Justitiedepartementet    Del II Ju:6

liv eller hälsa eller för sjöfart, fiske av betydenhet eller miljön. Utredaren bör undersöka om det kan vara lämpligt att i fråga om särskilda föreskrifter för bärgning samordna strandningslagens bestämmelser med eventuella regler om företräde lill bärgning. Bl.a. med hänsyn härtill bör utredaren hålla sig underrättad om den fortsatta behandlingen av förslaget lill strandningslag.

Under riksdagsbehandlingen av motionen 1974:277 har särskilt framhållits alt gränsdragningen mellan sjöfynd och hittegods medför problem i den praktiska tillämpningen. Utredaren bör undersöka vilka möjligheler som finns all komma till rätta med dessa problem. Han bör därvid överväga om del är önskvärt alt i forlsällningen ha olika regler för slrandfynd resp. flyi- och botlenfynd.

Frågan om ansvarig myndighet för sjöfyndsärenden börenligt riksdagens beslul prövas av utredaren. Som framhållits i motionen 1974:277 lalar samordningsaspekterna för alt lägga sjöfyndsärendena på polisen. Å andra sidan kan skäl anföras också till förmån för atl sjöfyndsärendena även i fortsättningen bör handläggas av tullmyndighet. Härvid bör enligt min mening beaktas tullmyndigheternas läla och fortlöpande kontakter med kust- och skärgårdsbefolkningen. Att tullmyndigheterna nu handlägger sjöfyndsärendena är en följd av alt sjöfynd inte sällan ulgörs av oförtullat gods. Utredaren bör i organisationsfrågan samråda med kommiuén (H 1977:05) om samordning och ledning i fred av övervakningen och räddnings­tjänsten till sjöss.

Utredaren bör granska reglerna om det administrativa förfarandel i sjöfyndsärenden och överväga i vad mån dessa bör ändras. En anpassning till molsvarande regler i fråga om hittegods ärenligt min mening önskvärd i den mån den särskilda karaktären hos sjöfynd ej gör att en särreglering behövs. Om utredaren finner all tullmyndigheten även i fortsättningen bör ha ansvarei för sjöfyndsärenden bör han särskilt beakla atl ell samrådsförfa­rande mellan polis- och tullmyndigheterna kan vara nödvändigi beiräffande vissa grupper av sjöfynd och hitlegods. De modeller för samverkan som redan har utarbetats på vissa håll bör härvid studeras.

Det bör stå utredaren friu att ta upp även andra frågor som rör den aktuella lagstiftningen och lägga fram de förslag till nya eller ändrade regler som kan le sig påkallade.

De övriga nordiska ländernas lagstiftning om bärgning och sjöfynd bör i möjlig mån beaktas när ändringsförslag utarbetas.

Med hänvisning till vad jag har anförl nu hemsläller jag alt regeringen bemyndigar chefen för justiliedepartementel

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda frågor angående lagstiftningen om hitlegods saml om bärgning och sjöfynd,

att besluta om sakkunniga, experier, sekreterare och annal bilräde åt utredaren.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Jusliliedeparlemenlet)

 

Del   II  Ju:7   Skr  1978/79:103                                       32

7. Särskild näringspolitisk delegation

Dir 1978:34

Beslul vid regeringssammanträde 1978-03-02

Statsministern anför:

Oljekrisen 1973-1974 och de samtidiga höjningarna av andra råvarupriser medförde betydande förändringar inom väridshandeln och starka förskjut­ningar i bytesbalansförhållandena mellan olika länder. Världsinflationen fick ny näring samtidigt som flertalet länder mötte växande sysselsättningspro­blem. Hög arbetslöshet och obalans i belalningsförhållandena mellan olika länder och grupper av länder har därefter utgjort ett bestående inslag i den internationella ekonomiska bilden.

Denna utveckling innebäratt de internationella konkurrensförhållandena har ändrats. Samtidigt har ett antal länder i stark industriell utveckling gjort stora lekniska framsteg och ökat sina exportanslrängningar.

Vårt land har relalivi selt påverkats kraftigare av denna utveckling än många andra länder. Det svenska näringslivets försprång i lekniskl och ekonomiski hänseende, som i hög grad har utgjori grunden för den snabba välståndsutvecklingen, har på många områden hämtats in. Kostnadsutveck­lingen har gåtl alllför snabbi. Därmed har näringslivets konkurrenskraft försvagais och svenska förelag har föriorat marknadsandelar både utomlands och inom landet. Överkapaciteten i industrin har medverkat lill att taklen i produktivitetsökningen har gått ned. Industriproduktionen har stagnerat eller t.o.m. minskat. Industrins investeringar sjönk kraftigt förra året och kommer såviu man nu kan bedöma atl gå ned även i år. Lönsamheten är i många företag låg och nyföretagandei klart olillfredsställande. Till följd härav har sysselsättningen i industrin sjunkit och industriproduktionens andel av bruttonationalprodukten har minskal.

Sveriges näringsliv står ändå internationellt seil på en hög nivå. De industriella förutsättningarna lorde vara bättre än i flertalet andra länder även om bl.a. hemmamarknadens begränsade storlek innebär nackdelar jämfört med länder som har stora egna avsättningsområden. Produktionsapparaten är modern, arbetskraften är välutbildad, traditionerna på arbetsmarknaden underlättar omställningar osv.

Många av de svårigheler som nu möter i Sveriges ekonomi bör därför kunna hävas,om effektiva anpassningsåtgärder sätts in. I andra fall lorde mer djupgående och långsiktiga strukturförändringar vara nödvändiga.

Genom devalveringen och andra ekonomisk-politiska åtgärder har en god grund lagts för en förbättring av konkurrenskraften. Forisatta ansträngningar måste dock göras föratt sänka näringslivets priser och koslnader i förhållande till utländska konkurrenters. Resurser behöver samtidigt föras över från konsumtion till invesleringar, export och produktion som kan konkurtera med importerade varor. Utöver de åtgärder som redan har vidtagits i branscher med särskilda problem som varvsindustrin, TEKO-branschen och stålindustrin måsle effektiva näringspolitiska ålgärder sällas in för alt underläua omställningen.

I detta läge framstår det som angelägel atl närmare analysera de problem som under resten av 1970-talet och under 1980-talet kommer att möta del svenska näringslivet, framför allt industrin. En sådan analys bör bl.a. avse Sveriges teknisk-industriella struktur i förhållande lill omväriden saml industrins konjunkturkänslighei och dess möjligheter aU på sikl hävda sig i

 

33                     Kommittéer:  Justitiedepartementet    Del II Ju:7

den internationella konkurrensen. Arbelel bör syfta lill förslag lill åtgärder för att åstadkomma en närings- och industripolitisk förnyelse, ökad produkti­vitet och förbättrad internationell konkurrenskraft.

I försia hand bör olika möjligheter studeras aU stimulera nyföretagandei saml att skapa förutsäliningar för alt erövra nya marknader och utveckla nya produkler. Samtidigt bör undersökas hur man kan stimulera utveckling och forskning såväl inom som utanför företagsamheten och vilka krav som måste ställas på vetenskaplig forskning och utbildning för all innovationer skall främjas. Det finns anledning all särskilt studera möjligheterna atl stärka utvecklingsarbelel inom teknikområden, som kan antas få en växande belydelse framöver.

Vissa åtgärder i dessa hänseenden har redan aktualiserats i bl.a. rege­ringens prop. 1977/78:40 om ålgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling och prop. 1977/78:111 om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Ytteriigare näringspolitiska insaiser håller på alt förberedas i regeringskansliel. Det bör klariäggas hur man därefter skall gå vidare för att åstadkomma nya initiativ samt uppbyggnad och utveckling av nya förelag. Möjligheterna atl genom speciella insatser göra del lockande för fler människor att bli företagare bör också klariäggas.

Särskild uppmärksamhei bör ägnas åt den siarka försvagningen av produktivitetsutvecklingen under senare år, som har sin grund i bl.a. bristande utnyttjande av den industriella kapaciteten. Olika förslag till produktivitetsfrämjande ålgärder bör analyseras.

Myckel talar för all marknadsföringen av svenska produkter kan förbätt­ras. Denna fråga behöver därför också studeras.

För atl göra en sådan allsidig bedömning av den näringspolitiska situa­tionen och för all utarbeta underiag och förslag till ålgärder bör en särskild expertdelegalion tillkallas.

Delegationens uppgift bör vara att bedöma utvecklingsbelingelserna för det svenska näringslivet i dagsläget och på sikt. Delegationen bör ha stor handlingsfrihet i sitt arbete. Med hänsyn lill utredningsuppdragets bredd och problemens svårighetsgrad för det ankomma på delegationen själv atl förutsättningslöst och efter egen bedömning avgöra vilka problemområden som i första hand bör angripas och all lägga fram förslag lill åtgärder. Arbetel bör bedrivas så att en redovisning av synpunkter och förslag kan ske vid årsskiftet 1978-1979.

Arbetel bör ske i nära kontakt med regeringens ekonomiska och närings-p()litiska råd. Delegaiionen bör också söka ta tillvara erfarenheler och resultat, som kommer fram genom Ingenjörsveienskapsakademiens utredning rörande Sveriges leknisk industriella kompetens.

Redan nu är åtskilliga av de här berörda problemen och även andra näringspolitiska frågor föremål för utredning eller överväganden inom statsförvaltningen och olika organisationer inom arbetsmarknad och närings­liv. Delegaiionen bör därför hålla kontakt med denna utredningsverksamhet och ta del av material och synpunkier som kan ställas lill förfogande och utnyttjas som underlag för dess ställningstaganden och förslag.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar mig

atl tillkalla en särskild näringspolitisk delegation med högst nio ledamö­ter,

att Ulse en av ledamöterna att vara ordförande,

3 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 103

 

DelIIJu:8   Skr 1978/79:103                                        34

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål delegationen.

Vidare hemsläller jag atl regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasla fjortonde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jusliliedeparlemenlet)

8.  Översyn  av tvångsmedelsregleringen  vid  förundersökning i brottmål m.m.

Dir 1978:57

Beslut vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departemenischefen, statsrådet Romanus, anför.

I vårt land finns sedan länge en utföriig lagreglering av de tvångsmedel som står till myndigheternas förfogande vid förundersökning med anledning av brott. I 2 kap. regeringsformen (RF) finns bestämmelser som skyddar medborgarna mot tvångsmedel från del allmänna. Bestämmelserna där innebär bl.a. att varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mol kroppsbesiktning, kroppsvisitalion, husrannsakan och liknande inirång saml mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse. Varje medbor­gare är vidare skyddad mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefon­samtal eller annat förtroligt meddelande (2 kap. 6 §). Dessa grundläggande fri-och rättigheter för begränsas endasl för alt lillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle och begränsningarna för aldrig gå utöver vad som är nödvändigi eller uigöra hot mol den fria åsiktsbildningen. Begränsning för ske endasl genom lag (2 kap. 12 §). Utlänningar här i landet åtnjuter i princip samma skydd (2 kap. 20 §). Av belydelse för tvångsmedels-regleringen är också de bestämmelser som har meddelals i tryckfrihetsför­ordningen (TF) om dels skydd mot förhandsgranskning och spridningshin­der, dels anonymitetsskydd för bl.a. förfallare och meddelare.

Lagbestämmelser som begränsar de nu åsyftade frioch rättigheterna i RF finns bl.a. i 27 och 28 kap. rättegångsbalken (RB), där möjligheterna alt vid förundersökning i broumål använda beslag, husrannsakan, telefonavlyss­ning och liknande tvångsmedel närmare regleras. Besiämmelserom tvångs­medel vid förundersökning i brottmål finns också i lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål, lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rällegången vid krig eller krigsfara m.m. och lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid förunder­sökning angående grovt narkolikabroii m.m. Ulöver de nu nämnda förfauningarna finns bestämmelser om tvångsmedel och liknande ålgärder i ett slort antal andra lagar. Av intresse i della sammanhang är särskilt lagen (1975:1360)omlvångsålgärderispaningssyflei vissa fall (spaningslagen). Till tvångsmedel i mera vidsträckt betydelse bör även räknas vitesföreläggande eller tillhandahållande genom utmätningsmans försorg av skriftlig handling eller föremål enligt bestämmelserna i 38 kap. RB om s.k. editionsplikl och i 39 kap. RB om syn. De nu behandlade tvångsmedlen kan komma i konflikt med

 

35                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:8

TF.s bestämmelser. Det saknas emellertid f n. regler om hur en sådan konfliki skall lösas.

Regleringen av de tvångsmedel som har nämnts nu innebär i sina huvuddrag följande.

Beslag för enligi 27 kap. RB avse föremål som kan antas ha betydelse för uiredning om brott eller ha avhänis någon genom brott eller vara förverkad på grund av brotl. Beslag kan också ske av föremål som på grund av sin särskilda beskaffenhet kan befaras komma till brottslig användning. Med föremål jämställs skriftlig handling. Åtgärden för företas även om enbart böter är stadgade för brottet. Beslag för ske såväl hos den som är misslänkl som hos vem som helst annan.

Särskilda regler finns till skydd för skriftliga handlingar. Beslag för inte läggas på handling vars innehåll kan antas vara sådani att den som innehar handlingen enligt 36 kap. 5 § RB inte för höras som vittne därom. Skyddet gäller även när handlingen innehas av den lill vars förmån tystnadsplikten gäller. Bestämmelserna i 36 kap. 5 § RB innebär att vittne inte ulan samtycke av den till vars förmån tystnadsplikten gäller kan höras om något som han enligt lag eller annan författning är skyldig au hålla hemligt. Advokat, läkare, tandläkare m.fl. särskilt uppräknade yrkesutövare för inte heller annars ulan sådani samlycke eller medgivande i lag höras som vitine om något som anförtrotts dem i deras ställning eller som de har erfaril i samband därmed. Rättegångsombud, biträde eller försvarare för ej utan partens samtycke höras som vittne angående något som har anförtrotts honom för uppdragels fullgörande. Annan än försvarare är dock skyldig att vittna när misstanken avser brott för vilkel minimisiraffei är föngelse i två år. Vid misstanke om sådani broll för också skrifilig handling tas i beslag hos de särskilt uppräknade yrkesutövarna med undantag av försvarare även om den innehåller uppgift som har nämnts nu. Molsvarande skydd gäller för skriftligt meddelande mellan en misstänkt och någon honom närstående, som enligt 36 kap. 3 § RB ej är skyldig att avlägga vittnesmål,samt mellan sådana närslående inbördes. Vidare gäller alt brev och andra slulna handlingar, som tas i beslag eller anträffas vid husrannsakan eller i samband med kroppsvisitalion eller kroppshesikining, inte för öppnas av annan än rätten, undersökningsledaren eller åklagaren. Endast dessa för närmare undersöka post- eller telegrafför­sändelse, handelsbok eller annan enskild handling.

Brev, telegram eller annan försändelse, som är i post- eller televerkets vård, för enligt 27 kap. RB tas beslag endast om minimisiraffei för brottet är fängelse i ett år och försändelsen skulle fö las i beslag hos mottagaren. Förordnande kan meddelas, atl försändelse som kan antas komma in till post-eller annan befordringsansialt skall kvarhållas i avvaktan på eventuellt beslut om beslag.

För tillstånd lill telefonavlyssning enligt 27 kap. RB krävs all någon kan skäligen misslänkas för brou, för vilkel minimisiraffei är fängelse i två år. Det skall vidare bedömas vara av synneriig vikt för utredningen all undersök­ningsledaren eller åklagaren för del av samtal lill och från telefonapparat som innehas av den misstänkte eller som han eljesl kan antas komma att använda. Endast rätten, undersökningsledaren eller åklagaren för granska uppteckning som har gjorts av avlyssnat telefonsamtal. I den mån uppteckningen innehåller något som inte är av belydelse för utredningen skall uppteck­ningen efter granskningen omedelbart förstöras.

Husrannsakan, kroppsvisilation och kroppsbesiktning förenligt 28 kap. RB företas vid uiredning om brott, på vilket kan följa fängelse, i syfte att söka

 

DelIIJu:8   Skr 1978/79:103                                        36

efter föremål som är underkastat beslag eller för atl utröna omständighet som kan ha betydelse för utredningen. För husrannsakan hos eller kroppsvisila­tion på annan än den misstänkte krävs att synneriig anledning förekommer au föremål som är underkastat beslag skall anträffas eller att annan utredning skall vinnas om brottet. Husrannsakan för dock alltid företas där broilel har begåtts eller den misstänkte har gripits. I vissa lokaler för dessulom husrannsakan företas ulan hänsyn lill den begränsning som följer av kravel på särskild brottsmissianke. Del gäller t.ex. i fråga om restauranger och s.k. kvartar samt där handel med begagnat gods förekommer. Slutligen för husrannsakan också företas för alt söka efter person som skall gripas, anhållas, häktas eller inställas lill förhör. Kroppshesikining för inte företas på annan än den som är skäligen misslänkl för brottet. Vid besiktningen för tas blodprov och utföras annan undersökning.

Fotografi och fingeravtryck för enligt 28 kap. RB tas av den som är anhållen eller häktad och, om del behövs för uiredning om broll på vilket kan följa langelse, även av annan.

För användning av de tvångsmedel som nu har behandlals krävs i princip särskilt beslul av undersökningsledaren, åklagaren eller rälien. Vissa tvångs­åtgärder för dock vidtas a v polisman eller t.o.m. enskild person. 1 de fall beslag har verkställts utan beslut av undersökningsledaren eller åklagaren skall ålgärden skyndsamt anmälas lill denne för prövning av frågan om beslaget skall beslå. Tillstånd till telefonavlyssning eller kvarhållande av försändelse hos post- eller annan befordringsanslall i avvaktan på eventuellt beslag kan meddelas endast domstol på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren. Tillståndet skall meddelas för viss lid, högst en vecka i fråga om telefonavlyssning och högsl en månad beiräffande kvarhållande av försändelse.

Om föremål som har tagits i beslag inte längre behövs för utredningen och inte heller skäligen kan antas vara förverkat, skall beslaget hävas. Detsamma gäller om åtal inte väcks inom föreskriven tid. Den som har drabbats av beslag, som inte har beslutats av rätten, kan begära rättens prövning av ålgärden. Väcks åtal skall beslagsfrågan alltid prövas av domstolen, om beslaget består när målel avgörs.

Lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål ger i förhållande till RB utvidgade möjligheter all använda tvångsmedel vid förundersökning angående vissa i lagen angivna brott mol rikets säkerhet och andra grövre broll. Beslag för läggas på skriftliga handlingar och tillstånd till telefonavlyssning för meddelas även om för brottet är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år. Lagen ger också möjlighet för domstol all besluta om avstängning m.m. av telefonapparat. Giltighetstiden för tillstånd lill telefon­avlyssning eller annan ålgärd av angivel slag är högst en månad. Undersök­ningsledaren eller åklagaren för i vissa brådskande fall själv besluta om åtgärden och om kvarhållande av försändelse hos post- eller annan beford­ringsanslall. Sådant beslut skall anmälas till rälten, som skyndsamt skall pröva ärendet. Lagens giltighet är tidsbegränsad. Giltighetstiden har fortlö­pande föriängls, senasi till utgången av år 1978.

Lagen med särskilda bestämmelser angående domslolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m. ger möjlighel lill bl.a. fördröjning av lelefon­samtal när det är av synneriig vikt för utredningen rörande broll för vilkel minimisiraffei är fängelse i två år. Giltighetstiden för tillstånd till telefonav­lyssning eller ålgärd av angivel slag för bestämmas lill högst en månad. Interimistiskt beslut om telefonavlyssning eller annan åtgärd för i brådskande

 

37                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:8

fall fattas av undersökningsledaren eller åklagaren. Beslutet skall anmälas till rälien som skyndsamt skall pröva äi"endet.

Enligt lagen om telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabroU m.m. skall bestämmelserna i RB om telefonavlyssning tillämpas vid förundersökning angående grovt narkotikabrott eller grov varusmuggling, om smugglingen har gällt narkotika, trots all för broliei är stadgat lindringare straffan fängelse i två år. Giltighetstiden för tillstånd för beslämmas till högst en månad. Lagen har tidsbegränsad giltighet. Giltig­hetstiden har efter hand föriängls, senast till uigången av år 1978.

Enligt spaningslagen för utlänning, beträffande vilken beslul om avvis­ning, förpassning, förvisning eller utvisning ej kan verkställas, i vissa fall underkastas husrannsakan, kroppsvisilation eller kroppsbesiktning när det är påkallat för all utröna om terrorislorganisalion planlägger eller förbereder gärning som innebär våld, hot eller tvång för politiska syften. Förordnande om sådan ålgärd meddelas av polismyndighet. För samma ändamål kan polismyndighet, om synnerliga skäl föreligger, fö tillstånd att dels la del av samtal till och från telefonapparat som innehas eller som eljesl kan antas komma alt användas av sådan utlänning och dels närmare undersöka, öppna eller granska post- eller lelegrafförsändelse, brev, annan sluten handling eller paket som har ställts till eller avsänts från ullänningen och som påträffas vid husrannsakan, kroppsvisilation eller kroppsbesiktning eller som finns hos posteller annan befordringsanslall. Fråga om tillstånd lill sådan ålgärd prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av rikspolisstyrelsen. Tillstånd skall meddelas atl gälla viss lid som dock inte för överstiga en månad. Också denna lag har tidsbegränsad giltighet. Giltighetstiden har senast förlängts till utgången av år 1978.

Editionsplikl innebär skyldighet för den som innehar skrifilig handling, som kan antas ha betydelse som bevis i rättegång, att förete handlingen i den rättegång där den åberopas. I broUmål föreligger dock inte editionsplikl för den misstänkte eller någon honom närslående som har rätt att undandra sig vittnesmål. I övrigt gäller i princip samma begränsningar som i fråga om beslag på skrifilig handling. Skyldighet au förete skriftlig handling gäller ej minnesanteckning eller liknande uppteckning för personligt bruk, om inte synneriig anledning förekommer därtill. Om skriftlig handling innehåller även sådana uppgifter som innehavaren inte är skyldig atl uppge eller som inte bör uppenbaras, för styrkt uldrag av handlingen företes. Föreläggande all tillhandahålla handlingen meddelas av rätlen. Innehavaren skall beredas tillfälle att yttra sig. För prövning av editionsfrågan kan förhör hållas med honom. Fullgörandet av editionsplikl kan framtvingas genom vitesföreläg­gande. Om det bedöms lämpligare kan rätten i stället förordna atl handlingen skall tillhandahållas genom utmätningsmannens försorg.

Syn är ett särskilt bevismedel som kan utnyttjas av domstol. Syn kan avse bl.a. skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis i rättegången. Skyldighet au tillhandahålla sådan handling föreligger både för part och tredje man. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak vad som gäller i fråga om skyldighet all förele skriftlig handling som bevis.

Som har nämnls lidigare finns bestämmelser om tvångsmedel och liknande åtgärder i ett stort antal andra författningar. Här kan nämnas bl.a. bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifisprocessen, som kompletterar bestämmelserna om taxeringsrevision i taxeringslagen (1956:623), lagen (1960:418) om slraff för varusmuggling, lullagen (1973:670), tullsladgan (1973:671), lagen (1974:203) om kriminlavård i anstalt, lagen

 

DelIIJu:8   Skr 1978/79:103                                       38

(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fi. samt inom jakt-, fiske-, raiisonerings- och rusdryckslagstiflningen. Syftei med dessa tvångs­medel är dock i regel ell annat än att lillgodose behovei av uiredning i brottmål. Del finns dock anledning all här uppmärksamma även dessa åtgärder.

Av de nu nämnda lagarna tilldrar sig i delta sammanhang laxeringslagen och bevissäkringslagen särskilt intresse. Regleringen i dessa innebär i huvudsak följande i nu akluella delar.

Taxeringsrevision för enligt taxeringslagen ske för kontroll av all deklara­tions- och uppgiftsskyldighet fullgjorts rikligl och fullständigt eller för all eljest bereda beskallningsmyndighet upplysning lill ledning vid beslut om laxering eller eftertaxering. Revisionen för äga rum hos den som är deklarations- eller uppgiftsskyldig och hos den som bedriver förmedlings­verksamhet eller annan verksamhei av sådan beskaffenhet atl uppgifter av belydelse för taxeringskonlrollen kan hämtas ur anteckningar eller andra handlingar som förs i verksamheten. Vid revisionen för granskning ske av räkenskaper, anteckningar, verifikationer, korrespondens, prolokoll och andra handlingar rörande verksamheien. Den som verkställer taxeringsrevi­sion för ta del av handlingar av belydelse för revisionen ulan hinder av alt den, hos vilken revisionen sker, har att iaktta tystnad om deras innehåll. Om handlings innehåll är av sådan beskaffenhet kan skatterätten, när synneriiga skäl föranleder till deila, beslula all handlingen skall undanlas från revisio­nen. Detta sker på framställning av den hos vilken revisionen företas. Talan för inte föras mot skallerättens beslul i frågan. Beslut om taxeringsrevision meddelas av skattechefen. Revisionen skall verkställas av tjänsteman som skattechefen förordnar därtill.

Reglerna om taxeringsrevision kompletteras av bestämmelser i bevissäk­ringslagen. Denna lag gäller i slort sett på hela skatte- och avgiftsområdet. De ålgärder som enligt lagen kan vidtas - säkringsålgärder - kallas beslag, försegling och eftersökning. Beslag sker genom att bevismedel omhändertas. Eftersökning innebär atl förvar eller ulrymme genomsöks för efterforskande av bevismedel. Åtgärderna för företas om bevismaterial inte tillhandahålls för granskning eller risk föreligger för att materialet kommer att undanhållas eller förvanskas. Eftersökning för ske i utrymme som den granskade ej endast tillfälligt använder för sin verksamhei och i utrymme som yrkesmässigl används av annan som har uppdrag för den granskade i dennes verksamhet. Försegling för användas dels när granskningsmannen inte för tillåtelse all undersöka förvar eller ulrymme, dels för atl tillfälligt säkra bevismedel, som lämnats kvar hos innehavaren. Eftersökning i privatulrymme för beslutas endast av länsskatterält, medan annan säkringsåtgärd för beslutas av granskningsledaren. Anser den granskade eller annan hos vilken verkstäl­lighet sker atl bevismedel helt eller delvis bör undanlas från granskning därför att han har tystnadsplikt om dess innehåll eller innehållet på grund av särskilda omständigheter inte bör komma lill annans kännedom, skall han göra ansökan om undantagande hos länsskatterätten. Bevismedel,som enligt länsskatlerättens beslul undantagits från granskning, för därefter inte åierges eller åberopas i granskningsärendel. Den som berörs av säkringsåtgärden har möjlighel atl anföra besvär hos länsskatlerälten över beslul och verkställighet enligt bevissäkringslagen. Om särskilt förordnad granskningsledare fattat beslut om säkringsålgärd, skall beslutet regelmässigt överprövas av den som i sin tjänst har att övervaka granskningen.

 

39                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:8

Till skydd för uppgifter som framkommer vid tvångsmedelsanvändning och liknande förfaranden finns vissa bestämmelser om tystnadsplikt och handlingssekretess. Enligt 13 § polisinslruktionen (1972:511) för polisman inte obehörigen yppa vad han har fött veta i tjänsten, om det är av sådan beskaffenhet alt del av hänsyn lill allmänna eller enskilda inlressen ej bör komma lill utomståendes kännedom. Med undantag för tjänstemän i hovrätt och högsta domstolen finns ej någon allmän regel om tystnadsplikt för tjänstemän eller åklagare inom domstols- eller åklagarväsendel. Domslo-larnas ledamöter har dock tystnadsplikl om vad som har förekommit vid domstols enskilda överläggning. Domstol kan också i viss omfallning förordna om tystnadsplikt. Handlingar rörande förundersökning i broumål, användning av tvångsmedel i brottmål eller enligt spaningslagen åtnjuter sekretesskydd enligt 10 § lagen (1937:249) om inskränkningar i rälien aU utbekomma allmänna handlingar(sekretesslagen). Enligt 36 § sekretesslagen åtnjuter handlingar i mål och ärenden vid domstol sekretesskydd under vissa i bestämmelsen angivna förutsättningar.

Taxeringsväsendels funktionärer har tystnadsplikt om innehållet i dekla­rationer och andra handlingar saml beträffande vad som inhämtats vid taxeringsrevision eller vid granskning av vissa handlingar. Tystnadsplikl gäller också beiräffande vad som har upplysts eller i övrigi yttrats vid sammanträde med laxeringsnämnd. Handlingar till underlag för taxering åtnjuter sekretesskydd enligt 17 § sekretesslagen.

Den nuvarande regleringen av de straffprocessuella tvångsmedlen bygger på en avvägning mellan samhällets iniresse av atl kunna uireda brotl och iniressei av skydd för den enskildes integritet. Integritetsskyddssynpunkler har också påverkat utformningen av bl.a. stadgandena i RB om editionsplikl och syn samt tvångsmedelsregieringen i bevissäkringslagen. Regleringen innefattar i och för sig siarka rätlsskyddsgarantier och uppfyller även RF:s krav på lagform. Det kan emellertid ifrågasättas om den i alla avseenden innefattar en riklig avvägning mellan de olika intressen som berörs.

De grundläggande bestämmelserna på områdel har lillkommil under andra förhållanden än dem som råder i dagens samhälle. Uivecklingen, bl.a. i fråga om den organiserade och den ekonomiska brottsligheten, har medfört behov av effeklivare kriminalpolitiska medel. Verksamma tvångsåtgärder ökar möjligheten till upptäckt, säkrande av bevisning och lagföring. De utgör därför betydelsefulla medel i kampen mot olika former av brottslighet.

Tvångsmedelsanvändning innefattar å andra sidan allvariiga ingrepp i den enskildes rättssfar. Mot samhällets behov av effektiva tvångsmedel måste alllid ställas den enskildes intresse av skydd för sin integritet och av rättstrygghet. Viklen av detta iniresse understryks av del reformarbeie som har bedrivits och fortfarande pågår på grundlagsområdel i syfte alt bl.a. stärka skyddel för de medborgeriiga fri- och rättigheterna. Någon närmare under­sökning av i vad mån den nuvarande tvångsmedelsregieringen i alla avseenden svarar mot RF:s bestämmelser har emellertid inte gjorts.

Vikliga reformer har under senare år skell på Iryckfrihetsrältens område. Nya bestämmelser irädde i kraft den 1 januari 1978. De innebär bl.a. att anonymitetsskyddet för meddelare, författare och annan upphovsman har förstärkts och alt kretsen av de personer som har att iaktta lystnad om den anonymiletsberättigades identitet har utvidgats. Motsvarande bestämmelser har tagils upp i radioansvarighetslagen (1966:756), RAL.

Vid tillkomsten av de nya reglerna i TF fdrutskickades att bestämmelserna om anonymitetsskydd skulle bli vägledande för de avvägningar som borde

 

Del II Ju:8   Skr 1978/79:103                                      40

göras i vanlig lagsiiftning mellan behovet av alt skydda informationskällorna och alt tillgodose de intressen som har motiverat alt besiämmelserom olika tvångsmedel har införts.

Möjlighelerna att förstärka anonymitetsskyddet vid beslag och husrann­sakan har utretts av en särskild kommitté. I sitt betänkande (SOU 1976:36) Anonymitet och tvångsmedel påpekade kommiuén att även lillämpningen av bestämmelserna i RB om editionsplikl och av bestämmelserna om taxeringsrevision och bevissäkring inom skatleoch avgifisprocessen kunde komma i konflikt med anonymitetsintresset. Detta förhållande motiverade enligt kommittén en översyn av dessa bestämmelser från samma utgångs­punkter som gälll lor beslag och husrannsakan. Kommitténs förslag har remisbehandlals men har inte lett lill lagsiiftning.

Frågan om skydd för det iryckfrihetsrällsliga anonymitetsintresset togs även upp i prop. 1975/76:202 med förslag till nya regler om telefonavlyssning vid förundersökning i brottmål m.m. Dåvarande departementschefen föreslog atl 27 kap. RB skulle kompletteras med en regel som vid prövning av fråga om tillstånd till telefonavlyssning påbjöd ett särskilt hänsynstagande till skyddet för författare, meddelare och annan upphovsman. Av skäl, som jag senare skall återkomma lill, ledde proposilionen inte till lagstiftning.

Under senare år har ett omfattande utredningsarbete bedrivits på sekretess­lagstiftningens område. Avsiklen är atl den nuvarande lagstiftningen på områdel skall ersättas med en ny sekretesslag som reglerar både handlings­sekreless och tystnadsplikt. Förslag till en sådan lagstiftning har tagils upp i den inom justitiedepartementet utarbetade promemorian (Ds Ju 1977:11) Handlingssekreless och tystnadsplikl. Den nya lagstiftningen skall enligt förslaget, förutom sekretessen i förhållande lill enskilda, också reglera sekretessen myndigheterna emellan och sekretessen inom myndighelerna. Förslaget innehåller dessutom reglerom vilka tystnadsplikter som skall gälla även i förhållande till massmedierna. I promemorian las också upp förslag till ändringar i RB:s reglering av förhållandet mellan tystnadsplikt och vittnes-plikt m.m.

Vissa problem rörande den nuvarande tvångsmedelsregieringen har tagits upp av riksåklagaren (RÅ) i skrivelser till regeringen den 19 november 1976 och den 1 augusti 1977. Enligt RÅ är bestämmelserna i 27 kap. 2 § RB om begränsningen av rätten atl la skriftliga handlingar i beslag oklara och kan ge utrymme för skilda tolkningar. RÅ framhåller att oklarheten kan vålla avsevärda svårigheter i tillämpningen och all del inte är tillfredsställande att åklagarens befogenheter i för den enskilde betydelsefulla angelägenheter inte är klart och tydligt avgränsade. RÅ hemställer därför att rättsområdet ses över.

Innebörden av reglerna om begränsning av rälien alt ta skrifilig handling i beslag har nyligen varil föremål för högsta domstolens prövning i ett mål rörande tillåtligheten av husrannsakan hos advokat för beslag på handling som advokaten uppgavs förvara åt en för brotl misstänkt klient. I sill beslul (SÖ 1047/77) konstaterade högsia domstolen bl.a. au del måsle antas att undantagsregeln i 27 kap. 2 § RB enligt sin lydelse kommit att bli betydligt vidsträcktare än som föranleds av ändamålet alt lillgodose behovet av sekretess i förhållandet mellan advokat och klient.

I den debatt som under senare år har förts om tvångsmedlens förhållande till vissa skyddade intressen har främsi från advokalhåll riklats krilik mot reglerna om ivångsingripande som berör advokat. Kritiken har i första hand gällt förutsättningarna och formerna för beslul om beslag och eftersökning

 

41                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:8

enligt bevissäkringslagen. Del har även påtalats atl del råder en brist på samordning mellan tvångsingripande enligt bevissäkringslagen och RB:s straffprocessuella tvångsmedel. Krav har rests på en översyn av bevissäk­ringslagen. I debatten har emellertid också hävdals all det, med hänsyn lill den lagstadgade uppgiftsskyldlgheten för skatt- och avgifisskyldiga, finns en skillnad beiräffande förulsäuningarna föra ena sidan tvångsingripande med stöd av bevissäkringslagen och å andra sidan de straffprocessuella tvångs­medlen.

Användning av tvångsmedel kan medföra alt den myndighei som genomför ålgärden kommer i koniaki med uppgifier som ger anledning anta alt den misstänkte eller annan har gjort sig skyldig till eller planerar brotl som inte har något samband med del förhållande som har föranlett ingripandet. Frågan hur sådana uppgifier skall behandlas är inte närmare reglerad i lag. Viss osäkerhet råder därför i vad mån uppgifterna för läggas lill grund för spaning eller annan åtgärd för alt förhindra eller beivra del broll som uppgifterna avser.

Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1975/76:202 uppmärksammades dessa frågor särskili. Justitieutskottet fann anledning att inhämta lagrådets yttrande över propositionen. Under den remissbehandling som utskottet därefter lät företa av ett av lagrådel upprättat förslag till lagreglering av frågan yppades olika meningar om vilket innehåll en sådan lagsiiftning borde ha. I sitt betänkande (JuU 1976/77:20) med anledning av propositionen och de motioner som väckts i ärendei konstaterade utskottet atl problemel inte var begränsal lill telefonavlyssning ulan kunde uppkomma också i fråga om andra tvångsmedel såsom brevkontroll, husrannsakan eller ingripande enligt bevissäkringslagen. Sambandet syntes utskoitet vara sådant alt man borde sträva efter en generell lösning för olika typer av tvångsmedel. En så vittsyflande lagsiiftning ansåg ulskollei emellertid kräva ett helt annal beslutsunderlag än det som förelåg i ärendei. Ärendei borde därför återgå till regeringens kansli för översyn och ytteriigare överväganden. Utskottet hemställde därför att propositionen skulle avslås i denna del. Riksdagen biföll utskoltels hemställan (rskr 1976/77:129).

Problemet har också tagits upp av justitiekanslern (JK) i en skrivelse lill regeringen den 9 mars 1977. JK har därvid väckt frågan om det är tillåtet att vid husrannsakan för eftersökande av handling, som är av belydelse för beivrande av visst brott, la i beslag även annan handling än sådan som har samband med den sak för vilken husrannsakan har beslutats.

Tvångsmedelsanvändning kan också leda till att annars skyddade uppgif­ter, t.ex. uppgifier som omfattas av tystnadsplikl, oavsiktligt röjs. Frågan hur sådana uppgifter för hanteras är inte heller närmare reglerad i lag.

De problem som jag har berörl bör ses mol bakgrunden av skyldigheten enligt 23 kap. 1 § RB för polis- och åklagarmyndighet all inleda förundersök­ning så snart det på grund av angivelse eller eljest förekommer anledning att brotl, som hör under allmänt åtal, har förövats. Det saknas f n. regler som tar sikte på den intressekollision som i dessa fall kan uppkomma mellan utredningsskyldigheten och motstående inlressen.

1 syfte atl komma lill rälla med de problem som jag har berört i del föregående anserjag att det bör göras en fullständig översyn av i första hand tvångsmedelsregleringen i 27 och 28 kap. RB. För detla ändamål bör en parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas.

Som har framgått av redogörelsen knyter sig intresset främsi lill förekom­sten av uppgifter i handlingar resp. information som erhålls vid telefonav-

 

Del II Ju:8    Skr 1978/79:103                                    42

lyssning. Användningen av tvångsåtgärder enligt RB i andra fall lorde knappasl vålla några särskilda problem. Jag kommer därför all i fortsätt­ningen uppehålla mig huvudsakligen vid de problem som kan bli aktuella vid insamlande av sådana uppgifter som nyss nämndes. Del bör dock uppmärk­sammas all den tekniska utvecklingen har medfört nya former av informa­tionsbärare såsom bandkassetter, videoband m.m. och alt de problem som aktualiseras kan uppkomma även vid tvångsåtgärder som riktar sig mot föremål i allmänhet.

Översynen bör ta sikte på alt åstadkomma en ändamålsenlig avvägning mellan samhällets behov av tvångsmedel och de motstående intressen som kan komma att beröras därav. Det är självfallel en mycket grannlaga uppgifi att åsiadkomma en sådan reglering. Brolisutvecklingen har, som jag har nämnl lidigare, medfört behov av effeklivare tvångsmedel. Samtidigt har del bedömts som önskvärt att stärka den enskildes ställning. De grundläggande värderingar i fråga om fri- och räilighetsskyddel som har kommit till uitryck i RF måste givetvis bilda uigångspunki för de avvägningar som bör göras vid ulformningen av de maleriella besiåmmelserna om ivångsåtgärder. Motsva­rande gäller om de ställningstaganden som har gjorts i bl.a. TF i fråga om skyddet mol förhandsgranskning och spridningshinder samt anonymitets­skyddet. Del ärå andra sidan nödvändigi atl tvångsmedlen - inom den ram som dras av grundlagarna - utformas på sådani sätt att de i prakiiken kan fungera som effektiva hjälpmedel vid brottsutredning.

En översyn av del slag jag nu förordar berör också frågan om förhållandet mellan tvångsmedelsregleringen, lysinadspliktsregleringen och andra inskränkningar i vitinesplikten. Ell näraliggande spörsmål är frågan om i vilken utsträckning den information som erhålls vid tvångsmedelsanvänd­ning bör fö utnyttjas. Vid undersökningen bör också studeras molsvarande problem vid lillämpningen av bestämmelserna i 38 och 39 kap. RB om editionsplikl och syn.

Från de utgångspunkter som har ålergetts bör kommittén lill en början undersöka möjlighelerna att stärka skyddel för den enskildes integritet vid tvångsmedelsanvändning av akluelll slag. Undersökningen bör ta sikte på dels vilka förutsättningar som bör gälla för användning av olika typer av tvångsmedel och dels i vilken utsträckning erhållen information bör fö utnyttjas när den avser annan brottslig verksamhet än den som har legal lill grund för beslutet om tvångsåtgärd.

Som påtalades vid riksdagsbehandlingen av prop. 1975/76:202 rymmer den sisl nämnda frågan flera svåra avvägningsproblem. Olika typer av uppgifier kan här urskiljas. Uppgifterna kan t.ex. ha starkare eller svagare anknytning till den misstänkte. Sådan anknytning kan också hell saknas. Uppgifterna kan innebära atl annan misstänkt frias från misstanken eller medföra att den mol vilken brott har förövats kan komma till sin räll. Uppgifterna kan vidare avse planerade brott som inte är strafflielagda på förberedelsestadiet eller brott som redan har begåtts. De kan avse brott av olika svårhetsgrad, broll som riktar sig mol person eller mot rikels säkerhei etc. Uppgifterna kan också ha erhållits genom mereller mindre ingripande tvångsmedel. Efiersom såväl uppgifierna i sig själva som omständigheterna vid deras anträffande kan vara av så vitt skilda slag, är det svårt att ange några allmänna riktlinjer för i vilken Ulsiräckning sådana uppgifter bör fö utnyttjas. Som lagrådel uttalade i sitt yllrande till jusiiiieutskoltel i fråga om material från telefonavlyssning är en länkbar lösning atl insamlat malerial för användas i något siörre utsträckning när del gäller atl förebygga skada - vare sig det är fråga om skada på person

 

43                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:8

eller på egendom av betydenhet - än när det gäller all beivra brott som redan har begåtts.

Det bör ankomma på kommittén all närmare överväga dessa problem och all lämna förslag lill reglering. I enlighet med de önskemål som riksdagen Ullalade i samband med behandlingen av prop. 1975/76:202 bör kommittén sträva efteren generell lösning för olika lyper av tvångsmedel. 1 sitt arbeie bör kommittén beakla de synpunkier på dessa frågor som framkom vid riksdagsbehandlingen av propositionen.

Eu spörsmål som har nära anknyining liil dem som nu har berörts är hur uppgifier, som i andra sammanhang åtnjuter skydd mot utlämnande, skall behandlas vid tvångsmedelsanvändning. Jag länker då närmasi på uppgifter som omfattas av tystnadsplikt eller som annars på grund av inskränkningar i viitnesplikien inte kan avkrävas vid munlligl förhör. Som har framgåu av det föregående bygger den nuvarande regleringen på principen att sådana uppgifter inte heller skall kunna åtkommas genom ivångsmedelsanvänd-ning. Detta skydd är emellertid ofullständigt. Några inskränkningar i detta avseende gäller t.ex. inte i fråga om telefonavlyssning. Del torde också i praktiken vara ofrånkomligt alt den broitsuiredande personalen vid verkstäl­lighet även av andra tvångsåtgärder kommer i koniaki med sådana uppgifier. Kommittén bör därför överväga möjlighelerna - att med beakiande av behovet av effektiva tvångsmedel - förstärka skyddel för uppgifter som omfattas av tystnadsplikt e.d. Bland de åtgärder som kan komma i fråga bör i första hand övervägas möjligheten atl i lag föreskriva förbud mot all utnyttja sådana uppgifter. Kommittén bör även överväga om det är ändamålsenligt atl begränsa användningen av mer ingripande tvångsmedel i de fall där påtaglig risk föreligger för att sådana uppgifier skall uppenbaras. Även i dessa delar bör eftersträvas en enhetlig reglering för alla lyper av tvångsmedel.

1 sammanhanget bör uppmärksammas de problem i nuvarande reglering som har påtalats av RÅ. Kommittén bör vidare överväga om det är ändamålsenligt att behålla det nuvarande lagtekniska sambandet mellan tvångsmedelsregieringen och bestämmelserna om inskränkningar i vittnes­plikten. Kommittén bör också beakta resultatet av det arbeie som f n. bedrivs inom departementet på en ny sekretesslagstiftning och uppmärksamma de frågor på della område som har samband med tvångsmedelsregieringen.

De frågor som jag hittills har uppehållit mig vid har i huvudsak rört tvångsmedelsanvändning i allmänhet enligt RB. En annan viktig arbetsupp­gift för kommittén är att se över möjligheterna att förstärka skyddet för det iryckfrihetsrällsliga intresset av hinder mol förhandsgranskning och sprid­ningsförbud saml skydd för anonymitet vid ivångsmedelsanvändning. Vad gäller anonymitetsinlressel har frågan - som jag har nämnl lidigare -undersökts av en särskild kommitté såviu avser beslag och husrannsakan. Vid remissbehandlingen av utredningsförslaget ställde sig flertalet remissin­stanser posiliva lill förslagets grundtankar och allmänna riktlinjer för en reglering av hur en uppkommande konflikt mellan tvångsmedel och anonymitetsskydd bör lösas. När del gällde den närmare ulformningen av reglerna framkom emellertid olika uppfattningar beiräffande såväl bestäm­melsernas maleriella innehåll som de lagtekniska lösningarna. Flera remiss­instanser underströk behovet av översyn även av reglerna om editionsplikl och om användande av tvångsmedel vid taxeringsrevision och bevissäkring enligt skatlelagstiftningen. RÅ påpekade att det även inom specialslraffräiten finns bestämmelser om tvångsmedel som kan komma i konfiikt med anonymiietsskyddsreglerna.

 

Del II Ju:8    Skr 1978/79:103                                     44

I likhel med fiertalet remissinsianser anser jag all utredningsförslaget har stora förijänsler. Som bl.a. RÅ har påpekal i sitt remissvar kräver dock ell fulll utbyggi anonymitetsskydd översyn av alla bestämmelser om tvångsmedel. Det är också önskvärt alt regleringen av de konfiiktssituationer som kan uppkomma blir så enhetlig som möjligl. Därvid för för skatte- och avgifts­området lösningarna sökas med beakiande även av det allmänna kravet på en rättvis och likformig beskattning av alla inkomsttagare.

Del bör uppdras ål den kommitté som jag nu förordar skall tillkallas atl överarbeta utredningsförslaget från de allmänna utgångspunkier som gäller för utredningsuppdraget i övrigt och i belysning av remissutfallet.

Av stor belydelse för iniegritetsskyddel vid tvångsmedelsanvändning är reglerna för förfarandel. Kommittén bör därför också se över dessa bestäm­melser i 27 och 28 kap. RB i syfte alt stärka iniegritetsskyddel för den enskilde. Översynen bör la sikle på bl.a. beslutsordningen, formerna för verkslällighel och reglerna för omprövning av beslul. Kommittén bör även ta upp frågor som rör behovet av bevakning, t.ex. genom god man, av de intressen som kan beröras av tvångsåtgärder i vissa fall. Även i dessa hänseenden böreflersträvasen enhetlig och samordnad regleringavalla typer av tvångsmedel. Vid de överväganden som blir aktuella i detla sammanhang bör också beakias alt snabbhet i förfarandet ofta är en förutsättning för tvångsmedlets effektivitet. Kommiuén bör vidare överväga behovei av all skriftliga handlingar och andra föremål som har beslagtagits i uiredningssyfie finns att tillgå lill dess målet har avgjorts genom lagakraftägande dom. 1 det sammanhanget bör kommittén överväga om det behövs bestämmelser som reglerar rätlen alt framställa kopior av beslagtagna handlingar.

Kommittén har anledning atl la upp även frågor som rör sekretesskyddet för uppgifter som framkommer vid tvångsmedelsanvändning. Som har framgåti av den tidigare redogörelsen för bestämmelserna på områdel är det nuvarande skyddel mot muntligt utlämnande ofullständigt. Del förslag till ny sekretesslag som har lagts fram i den lidigare omnämnda departements­promemorian innebär i och för sig en försiärkning av skyddel. Del bör dock övervägas om tystnadsplikl för uppgifier som framkommer vid ivångsme­delsanvändning bör ha förelräde framför meddelarfrihelen enligt TF och RALoch i så fall i vilken mån. Della gäller särskilt i frågaom uppgifter som lill följd av tystnadsplikt eller som eljesl på grund av inskränkningar i vitinesplikten inte kan avkrävas vid muntligt förhör och i princip ej heller skall vara åtkomliga vid tvångsmedelsanvändning. Om kommittén i enlighet med de lankegångar som tidigare har skisserats stannar för att begränsa rätten all ulnyllja uppgifier om annan brottslighet än den som har legat till grund för beslutet om tvångsmedelsanvändning, bör kommittén också överväga ett förstärkt sekretesskydd för sådana uppgifter.

Som tidigare har påpekats kan även lillämpningen av bestämmelserna i 38 kap. RB om editionsplikl och av bestämmelserna i 39 kap. om syn komma i konfiikt med berättigade motstående inlressen. DeUa lorde vara fallet främst i fråga om det tryckfrihelsrällsliga iniressei av hinder mol förhandsgransk­ning och spridningsförbud samt anonymitetsskydd. I kommitténs uppdrag bör därför ingå atl se över dessa bestämmelser. Kommittén bör dock undersöka behovet av förstärkt skydd vid lillämpningen av reglerna även på andra områden.

De problem som jag hittills har uppehållit mig vid har gällt främst användning av straffprocessuella tvångsmedel och liknande åtgärder enligt RB. Förhållandena är emellertid analoga i många fall vid ivångsmedelsan-

 

45                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:8

vändning enligt de andra lagar som jag har nämnl i del föregående. Det bör därför ankomma på kommittén att från' tidigare angivna utgångspunkter undersöka behovet av ändrade regler för ivångsmedelsanvändning uianför RB:s område och atl så långt möjligt samordna besiåmmelserna med vad kommittén kan komma au föreslå i fråga om den grundläggande regleringen i RB. De avvägningar som kan bli aktuella i dessa sammanhang bör givetvis ske mot bakgrunden av de speciella förhållanden och syften som har föranlett införandet av bestämmelser om tvångsmedel inom resp. område. Vad gäller skatleoch avgiftsområdet vill jag särskilt peka på del allmänna kravet att beskattningen är rättvis och likformig för alla inkomsttagare.

Vad gäller 1952 års tvångsmedelslag och 1969 års lag om telefonavlyssning vid förundersökning i brottmål angående grovt narkotikabrott m.m. bör kommittén söka utarbeta en permanent reglering som kan fiyttas över till RB.

Kommitténs uppdrag på skatte- och avgiftsområdet bör begränsas lill de mera övergripande frågorna om integritet o.d. och alltså inte avse mera tekniskt betonade frågor. I den delen kommer chefen för budgetdeparte­mentet denna dag att föreslå all lilläggsdirekliv utfärdas för utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skalleprocessen med uppgift att lägga fram förslag om enhetliga kontrollbestämmelser. Bland de frågor som denna uiredning kan komma au beröra märks bl.a. den lekniska regleringen av tvångsmedlen enligt bevissäkringslagen. Jag förutsätter all ulredningen kommer all ha nära kontakt med den av mig föreslagna kommittén. Leder den skattetekniska utredningen till lagstiftning innan den av mig förordade kommittén avslutat sitt arbete lorde kommittén ha atl mot bakgrund av sina allmänna överväganden pröva behovei av ändringar i den nämnda kon-trollagstiftningen.

Utöver vad jag nu har sagt bör kommittén samråda med rättegångsutred­ningen (Ju 1977:06), inlegrileisskyddskommilién (Ju 1967:62) och militäran­svarskommittén (Ju 1977:09). Under sitt arbele bör kommittén även hålla koniaki med ytlrandefrihelsutredningen (Ju 1977:10), spionbrottsulred­ningen (Ju 1977:04) och kommittén (E 1977:03) med uppdrag att se över valularegleringen.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar chefen för jusiitiedepartementel -

att tillkalla en kommitté med högsl sex ledamöter med uppdrag all se över tvångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål m.m.,

att utse en av ledamöterna all vara ordförande,

all beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver alt kosinaderna för kommittén skall belasta andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Justiiiedepariemenlei)

 

DelIIJu:9    Skr 1978/79:103                                            46

9. Skadestånd vid miljöskador

Dir 1978:72

Beslul vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departemenischefen, statsrådet Romanus, anför.

Gällande regler om ersättning för skada till följd av verksamhei som är fariig för omgivningen är splittrade och delvis oklara.

I skadeståndslagen (1972:207) finns allmänna bestämmelser om ersättning för skada. Dessa bygger på den s.k. culparegeln. Principen är alltså atl ersättningsskyldighet föreligger endasl om skadan har vållats uppsåtligen eller av vårdslöshet. Arbetsgivare svarar för arbetstagares vållande.

För åtskilliga verksamheter som medför särskilda skaderisker för omgiv­ningen har dock utbildats strängare ersättningsregler. Utmärkande för dessa är atl skadeståndsansvar kan inträda oberoende av vårdslöshet. Man brukar säga atl ansvaret är strikt. Del strikta ansvaret utvecklades till en början av domslolarna ulan slöd av skriven lag. Numera finns i åtskilliga lagar, särskilt från senare lid, uUryckliga bestämmelser om sirikl ansvar vid verksamhet som kan vara farlig för omgivningen. Av mera allmän räckvidd är reglerna i miljöskyddslagen (1969:387). Betydelse har också reglerna i 3 kap. jorda­balken om rättsförhållanden mellan grannar. Bestämmelser om sirikl ansvar finns även i flera lagar som är inriktade direkt på speciella verksamheter, t.ex. i atomansvarighelslagen (1968:45) och lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss.

Miljöskyddslagen syftar till all skydda den yttre miljön mol vattenförore­ning, luftförorening, buller, skakning och andra störningar, s.k. immissioner. Lagen går ut på alt störningar skall förebyggas så långt som möjligt. I vidsträckt omfaUning gäller skyldighet att söka tillstånd. Den som utövar eller ämnar utöva miljöfariig verksamhet för vilken koncessionspliki inte råder kan ansöka om tillstånd lill verksamheten och därvid fö fastslaget under vilka villkor denna för bedrivas. Lagen ses f n. över av miljöskyddsutred­ningen (Jo 1976:06). Arbetel är inriktat på alt förbättra samhällets möjligheter all kontrollera och ingripa mol miljöfarlig verksamhei.

Enligt miljöskyddslagen skall den som orsakar olägenhel genom miljö­farlig verksamhet ulge ersättning härför. Skadeståndsansvarel är i princip strikt. Har olägenheten inte orsakats genom försummelse, utgår emellertid ersättning endasl om olägenheten är av någon betydelse och bara i den mån den inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena i orlen eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden (30 §). Vid andra immis­sioner än vattenförorening krävs au störningen inte är hell lillfällig för aU lagen skall vara lillämplig (1 §). Talan om ersättning förs vid faslighelsdom-stol.

Miljöskyddslagens skadeståndsregler är i viss mån oklara. Sålunda anses lagen ge otillräcklig ledning när det gäller alt avgöra vem som är skade-siåndsansvarig. Osäkerheten är särskilt påtaglig i fall där skada har orsakats av en entreprenör som har anlitats för au utföra ett mer eller mindre långvarigt arbete på en fastighet. Delade meningar råder i vad mån entreprenören, ensam eller lillsammans med fastighetsägaren, kan göras ansvarig enligt miljöskyddslagen. Det är vidare osäkert vilka slag av skador som är ersättningsgilla enligt miljöskyddslagen. Bl.a. är det inte klart i vilken utsträckning ersältning kan utgå för s.k. ren förmögenhelsskada, dvs. ersättning för ekonomisk föriust till någon som inte har råkat ut för person-

 

47                       Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:9

eller sakskada. Jag kan i delta sammanhang hänvisa till den diskussion om miljöskyddslagens skadeståndsregler som refereras i Nordisk försäkringstid­skrift 1973 s. 104 ff

13 kap. jordabalken finns besiämmelserom skadeståndsansvar som delvis har samma lillämpningsområde som miljöskyddslagens. Enligt 3 § i detla kapilel skall nämligen den som utför grävning eller liknande arbete ersätta skada som uppkommer på angränsande mark till följd av att han eller någon som han anlilal har underlåtit att vidta erforderiig skyddsåtgärd eller i annat hänseende brustit i omsorg vid arbetets ulförande. Skadestånd enligt denna bestämmelse förutsätter således vårdslöshet. Är emellertid arbetet särskilt ingripande eller medför det av annan anledning särskild risk för omgiv­ningen, skall enligt 4 § ersältning utgå även om försumlighet ime förelig­ger.

Skadeståndsansvarel enligt 3 kap. jordabalken ligger i princip hos ägaren till den mark på vilken arbetel uiförs. Denne svarar även för självständiga medhjälpare. Den skadelidande kan däremot inte med slöd av jordabalkens bestämmelser rikta anspråk mot någon som har anlitats av fastighetsägaren, exempelvis en byggnadsentreprenör. För tillämpning av jordabalkens skadeståndsregler krävs all fråga är om skada på "angränsande mark", varmed avses såväl själva marken som byggnad eller annan anläggning på denna. Talan om ersättning förs vid allmän domstol.

De nu berörda bestämmelserna i jordabalken gäller alltså grävning och liknande arbete. Dit lorde kunna hänföras sprängning åtminstone om skadorna är av samma art som de som kan uppkomma vid grävning, exempelvis ras och sanningar. Sprängningsskador av annat slag, t.ex. skada på grund av kringflygande föremål, torde enligt förarbetena (prop. 1970:20 del B 1 s. 114) inte omfattas av balken. En viss osäkerhei synes dock föreligga på denna punkl (se Nordisk försäkringstidskrift 1973 s. 111 f och 119). Jordabalkens regler kan i varje fall inte åberopas till stöd för talan om ersättning mot en entreprenör som har ulfört sprängning inom fastigheten. Det är även omtvistat om miljöskyddslagen är tillämplig vid alla typer av sprängningsskador. Och som framgår av vad jag tidigare har sagt är det osäkert i vad mån en entreprenör som utför sprängningsarbeten kan göras ansvarig enligt lagen.

Ett strikt ansvar för vissa sprängningsskador har fastlagts i rättspraxis. 1 ett rättsfall från 1966 (NJA 1966 s. 248) har sålunda högsta domstolen med slöd av oskrivna grundsalser om sirikl ansvar på grund av fariig verksamhet bifallit skadeståndstalan mot en entreprenör som hade utfört sprängningar för tunnelbanebygge i Stockholm. Målet gällde skada som hade orsakals på en faslighet genom kringflygande sprängsten. Även fastighetsägaren ålades - på grannelagsrättslig grund - ansvar oberoende av vårdslöshet. Målel avgjordes före tillkomsten av miljöskyddslagen och nya jordabalken.

1 fråga om ersättning för skada på omgivningen är rättsläget således i vissa avseenden oklart. Detla gäller särskilt vid sprängningsskador, där tydligen såväl miljöskyddslagens och jordabalkens bestämmelser som oskrivna regler om sirikl ansvar kan aktualiseras. Del kan vara svårt att avgöra hur dessa regelkomplex förhåller sig till varandra och vilket av dem som skall lillämpas i enskilda skadefall. Därtill kommer de oklarheter som jag tidigare har nämnl saml den omständigheten att olika forumbeslämmelser gäller beroende på om skadeståndstalan grundas på miljöskyddslagen eller andra skadestånds­regler. Enligt min mening är den ordning som f n. råder inte tillfredsstäl­lande.

 

DelIIJu:9   Skr 1978/79:103                                        48

Au rättsläget är oklart när det gäller sprängningsskador har också uppmärksammals av riksdagen. Med anledning av en molion rörande försäkringsplikt vid sprängning, som jag strax ålerkommer lill, förklarade lagutskotiet att frågan om skadeståndsansvar vid sprängningsarbeten borde bli föremål för uiredning i lämpligt sammanhang. Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning (LU 1976/77:3, rskr 1976/77:13). Också enligt min mening hören sådan utredning komma lill stånd. Utredningen böremellertid omfatta inte bara skadeståndsansvaret vid sprängningsskador utan vidgas till en mera allmän översyn av de skadeståndsregler som gäller enligt miljö­skyddslagen, 3 kap. jordabalken och oskrivna grundsalser om strikt ansvar på förevarande område. Syftei bör i försia hand vara att åsiadkomma en klarare och mera samlad reglering än den nuvarande. Sakliga ändringar bör kunna föreslås i den mån delta krävs för all regleringen skall bli ändamålsenlig. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet, som inom regeringen handlägger frågor om miljöskydd, föreslår jag atl en särskild utredare nu tillkallas för delta arbete.

Utredaren bör undersöka i vad mån de aktuella skadeståndsreglerna lämpligen bör sammanföras i en lag. En möjlighel kan i så fall vara all låla bestämmelserna fö sin plats i miljöskyddslagen, som har en mera allmän räckvidd än bestämmelserna i 3 kap. jordabalken. Ett annal alternativ äralt skadeståndsreglerna bryts ut ur miljöskyddslagen och jordabalken och förs samman lill en särskild lag. Utredaren bör vidare överväga i vad mån hiltills oskrivna skadeståndsrältsliga grundsalser på området bör lagfästas.

Jag skall - delvis i anslutning lill de brister som tidigare har påtalats -särskilt peka på ett par punkler där förtydliganden bör övervägas och där justeringar av rättsläget kan komma i fråga när de olika reglerna skall smältas samman.

Viktigt är all klargöra i vad mån lalan om skadestånd kan riklas mol annan än ägare eller användare av den mark, byggnad eller anläggning från vilken störningen utgår. Jag tänker då främsi på entreprenörer och andra som mera lillfälligl på en fastighet utför självsiändigi arbete som orsakar störningar i omgivningen. Härvid kan behöva anges hur ansvaret skall fördelas mellan den som har anlitat en självsiändig företagare och denne företagare Gfr SOU 1975:103). Också möjligheten att ålägga solidariskt ansvar när flera verksam­heter har medverkat till miljöskador och frågan om ansvarsfördelningen i sådana fall kan behöva utredas.

Vidare bör iniresse ägnas spörsmålet om vilken skada som över huvud taget är ersättningsgill. Del bör bl.a. göras klart i vad mån annan skada än sådan som rör fasl egendom skall ersättas. Nära samband härmed har frågan om vem som är sakägare eller, med andra ord, vem som skall ha rätl alt kräva skadestånd.

Enligt miljöskyddslagen är skadeståndsansvaret i princip strikt, medan del enligt huvudregeln i 3 kap. 3 § jordabalken förutsätier vårdslöshet. Vid en enhetlig reglering förefaller det naturiigt atl som huvudregel föreskriva strikt ansvar. Liksom f n. bör dock undantag gälla. Härvid bör utredaren undersöka om den teknik att begränsa det strikta ansvaret som begagnas i miljöskydds­lagen är lämplig, exempelvis när del är fråga om sprängningsskador.

Med hänsyn till de speciella förhållanden som kan råda beiräffande miljöskador finns anledning för utredaren att undersöka om del krav på bevisning om samband mellan skada och skadegörande handling som normalt gäller inom skadeslåndsrälien bör lillämpas fulll ut i fråga om samtliga miljöskador. Utredaren bör vidare pröva om särskilda preskriptions-

 

49                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:9

regler bör gälla för vissa typer av miljöskador.

Forumfrågan kräver särskilda överväganden. Del för ankomma på utre­daren alt föreslå den lösning han finner lämpligast. Ulan tvivel är det en fördel om en enhetlig lösning kan uppnås. Kommer utredaren emellertid fram till att vissa typer av skador bör prövas av fastighetsdomstol och andra av allmän underrätt, för närmare undersökas om de olägenheier som ger sig lill känna när målen fördelas mellan olika lyper av domslolar kan avhjälpas genom särskilda regler om förening av mål. Sådana regler kan fö särskild belydelse i fall då alternativa grunder åberopas för en lalan och skilda domstolar enligt huvudregeln är behöriga atl pröva dessa grunder. En gemensam handläggning kan också tänkas vara praktiskt motiverad när de olika typer av skador som målen rör har orsakals av samma för omgivningen riskabla verksamhei.

Som jag lidigare har sagt finns särskilda bestämmelser om sirikl skade-slåndsansvar i vissa lagar som är direkt inriktade på speciella verksamheter, t.ex. i atomansvarighelslagen och lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss. Dessa bestämmelser bör i princip inte omfattas av utredningsuppdra­get. Utredaren bör dock uppmärksamma vilka konsekvenser de allmänna regler som han föreslår kan fö på dessa och liknande områden som är eller inom en nära framlid kan komma att bli föremål för särskild reglering. Närdet exempelvis gäller oljeskador är att märka atl frågorna om ersättningsgill skada, sakägare och beviskrav i allt väsentligt har lämnals oreglerade i lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss, på samma sätt som i den konvention som lagen bygger på. Utredarens förslag i dessa frågor kan därför, om inte annat föreskrivs, vänlas fö belydelse också för oljeskadorna.

Riksdagen har med anledning av den motion som jag tidigare har nämnl också lagit upp frågan om försäkringsplikt vid sprängningsarbeten och begärt utredning på den punkten (LU 1976/77:3, rskr 1976/77:13). Denna fråga bör prövas av utredaren. Denne bör överväga inte bara om del behövs ett obligatoriskt försäkringsskydd vid sprängningsskador utan också om behovei av bestämmelser om försäkring som komplement lill skadeståndsreglerna är särskilt framträdande vid någon annan typ av skada.

För del fall atl ett försäkringsobligalorium skulle förordas är del en grundläggande fråga vem som skall åläggas försäkringsplikt och vad försäkringen skall omfatta. Det naluriiga är au försäkringsplikten kopplas lill skadeståndsreglerna. Den som enligt dessa är ersättningsskyldig för skada skulle i så fall vara skyldig aU läcka sill ansvar genom försäkring. Del ankommer på utredaren att pröva vilka modifikationer i denna princip som kan behöva göras, bl.a. med hänsyn lill de fall då flera kan göras ansvariga för samma skada, exempelvis både fastighetsägare och entreprenör. Vidare för undersökas hur man från samhällets sida bör kontrollera försäkringsplikten och vilka påföljder som bör föreskrivas för den händelse försäkringsplikten inte fullgörs. En möjlighet kan vara all göra innehavet av försäkring till en föruisättning för tillstånd till den aktuella riskabla verksamheien. I fråga om exempelvis sprängning inom sladsplaneral område krävs enligt allmänna ordningsstadgan (1956:617) tillstånd av polismyndighet. Enligt byggnads­stadgan (1959:612)behövs i vissa fall byggnadslov för bl.a. schaklning, vartill sprängning räknas. Utredaren bör pröva i vad mån kontrollen av försäkrings­innehav lämpligen kan ske i samband med tillståndsgivning av detla slag.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samråd med miljöskyddsutred­ningen. Utredaren bör vidare beakta rättsutvecklingen på områdel i de andra nordiska länderna.

A Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Del II Ju:10   Skr 1978/79:103                                    50

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen bemyndigar chefen för justiiiedepartemeniet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda frågor om skadestånd vid miljöskador,

all beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemsläller jag alt regeringen föreskriver atl kosinaderna skall belasta andra huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Justiliedepartementel)

10. Översyn av brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Dir 1978:73

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-07-20

Statsrådet Wirtén, anför.

Under slutet av 1960-talel och i början av 1970-lalet framfördes i skilda sammanhang önskemål om ett centralt och samordnande organ på krimi­nalpolitikens område. Vid 1972 års riksdag ullalade sålunda jusiiiieutskoltel (JuU 1972:24) att det kunde finnas skäl alt överväga inrättandet av ett cenlralt organ för all fö ett mera samlat grepp på det kriminalpolitiska utvecklings­arbelel. Ett centralt råd borde enligt utskottet ha den övergripande uppgiften att samordna, planera och prioritera reformverksamheten och fungera som ett komplement till utredningar eller kommittéer av traditionellt slag.

1 januari 1973 tillkallade min företrädare en sakkunnig för all lägga fram förslag lill uppgifter för och organisation av ett cenlralt råd för samordning av samhällets insatser mol brott. Utredningen avlämnade i april 1973 betän­kandet (Ds Ju 1973:6) Det brottsförebyggande rådet. Ulredningen föreslog all eit centralt råd for förebyggande av brott skulle inrättas. Rådet skulle enligt förslaget bli en fristående myndighet direkl under Kungl. Maj:l. Av budgetskäl ansågs det inte möjligl alt ge rådet denna ställning förrän den Ijuli 1974. Med hänsyn lill det angelägna i atl rådets arbeie snarasi kom igång föreslog ulredningen alt en kommitté skulle tillsättas redan den 1 juli 1973 med i huvudsak samma personsammansättning och arbetsuppgifter som det kommande rådet. Genom beslut den 29 juni 1973 bemyndigades dåvarande chefen för justitiedepartementet all tillkalla högst 16 sakkunniga med de uppgifier som ulredningen om ett brottsförebyggande råd hade föreslagit för rådet och med uppdrag att utarbeta instruktion för della råd. Med stöd av bemyndigandet tillkallades de sakkunniga, som antog namnet Brottsförebyg­gande rådet.

11974års stalsverksproposition (prop. 1974:1 bil. 4) togs på grundval av dels del nyss nämnda betänkandet, dels betänkandet Kriminologisk forskning (SOU 1973:35) frågan om inrättandet av ell brottsförebyggande råd upp lill behandling. 1 propositionen föreslogs atl ett sådant råd skulle inrättas fr.o.m. den 1 juli 1974.

Riksdagen godkände förslaget.

 

51                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:10

BRÅ är fr.o.m. den I juli 1974 en slallig myndighei under juslitiedepar-lemeniel. Enligt sin instruktion (SFS 1974:400, omiryckt 1978:8) skall rådet främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverk­samheten och verka för att samhällets och enskildas insaiser mot brott samordnas. Därvid skall rådet bl.a.

följa och analysera brolisutvecklingen samt göra prognoser om denna,

följa, stödja och initiera forsknings- och utvecklingsarbete rörande krimi­nalitetens orsaker och hur den skall förebyggas samt utvärdera och sprida resultaten av sådant arbeie,

verka för samordning av forsknings- och utvecklingsarbete på det krimi­nalpolitiska området,

genom utredningar och initiativ medverka i det kriminalpolitiska arbe­tet.

BRÅ leds av en slyrelse med minst 16 ledamöter som utses av regeringen och som innefattar en bred representation av viktiga samhällsfunktioner. SiyreLsen har f n. 17 ledamöter. Bland dessa återfinns bl.a. förelrädare för de fem störsla partierna i riksdagen, statssekreterarna i justitie-, socialoch utbildningsdepartementen, företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna, landstings- och kommunförbunden, försäkringsbranschen och den krimino­logiska forskningen. Styrelsen bestämmer rådets inrikining i stora och principiella frågor. Ett verkställande utskott och rådels kansli har ansvarei för den löpande verksamheten. 1 utskottet ingår rådets ordförande och kansli­chefen saml fyra ledamöier av styrelsen.

Rådet biträds av en expertgrupp och i vetenskapliga frågor av en vetenskaplig grupp. Till rådet är även knuten en stor krels av kontaktmän som har utökats fortlöpande.

Rådets kansli, som föreslås av en kanslichef beslår av en utredningsenhet och en utvecklingsenhet. Ell antal arbetsgrupper svarar för en stor del av rådels utredande verksamhet. Ledamöier i arbetsgrupperna är främst före­trädare för myndigheler och organisationer som berörs av den fråga som är aktuell.

Arbetsgrupperna har betydande möjligheter att arbela självsiändigi inom ramen för de direktiv som styrelsen har fastställt. De behandlar olika frågor av särskild belydelse inom rådels verksamhelsområde. De rapporter som arbetsgrupperna lägger fram behandlas i rådets kansli. Därefier beslutar styrelsen eller verkställande utskottet vilka åtgärder rådet skall vidla i anledning av rapporterna. Tjänstemännen vid utredningsenheten är sekre­terare i några av arbetsgrupperna. I flera av grupperna har sekreterare hämtats från andra myndigheter.

Inom den kommitté som föregick BRÅ tillsattes nio arbetsgrupper. En arbetsgrupp skulle verka för all åtgärder vidtogs framför allt från samhällets och företagens sida för atl hindra uppkomslen av brottstillfällen och i övrigt försvåra möjlighelerna alt begå brott (broltskyddssgruppen). En arbetsgrupp skulle ägna sig åt frågor om kriminalilelsprognoser. En arbelsgrupp skulle verka för en samordning av del externa och interna informationsarbetet inom rättsväsendets område. Verkställande utskottet har den 17 februari 1978 beslutat om en översyn av informationsverksamheten enligt särskilda direkliv. För narkolikafrågor fanns en särskild arbetsgrupp med uppgifi atl följa utvecklingen inom och utom landet på området. En arbetsgrupp hade lill uppgift att verka för samarbele mellan socialvård, skola och polis och en arbetsgrupp skulle ägna sig ål frågor angående brottsförebyggande verk­samhet bland barn och ungdom i skolåldern. En arbetsgrupp hade lill uppgifi

 

DelIIJu:10    Skr 1978/79:103                                     52

att verka för all ålgärder vidlogs i syfte all underlätta anpassningen i samhällel av personer som avtjänade frihetsberövande påföljder. Skolunder­visningen i lag och räll skulle följas och främjas av en arbelsgrupp. Slutligen ålåg del en arbetsgrupp atl överväga hur uppgiften all verka för atl lagstiftningen håller jämna steg med samhällsutvecklingen skulle lösas. Dessa arbetsgrupper fortsatte sitt arbete inom BRÅ efter den 1 juli 1974. Den sist nämnda arbetsgruppen erhöll därvid namnet den kriminalpolitiska arbetsgruppen och fick i uppdrag att biträda rådet i behandlingen av sådana frågor som är av grundläggande betydelse för rådets medverkan i det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet. 1 anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 redogjorde BRÅ närmare fören inom BRÅ gjord översyn av arbetet inom utredningsenheten. Som ett led i översynen har vissa arbetsgrupper planenligt avslutat sitt arbele och nya har påbörjat sin verksamhei. En ny arbetsgrupp för barn- och ungdomsfrågor har t.ex. inrättats. Analys och prognosgruppen saml narkolikagruppenharöverförts lill utvecklingsenheten medan informationsgruppen har knutits cenlralt till rådets kansli.

Den 8 december 1977 beslöt regeringen på min föredragning atl uppdra ål BRÅ att föranstalta om en översyn av lagstiftningen mol den organiserade brottsligheten och den ekonomiska kriminaliteten. Uppdragei har inneburil atl inom utredningsenheten har inrättats en styrgrupp och tre arbetsgrup­per.

Utvecklingsenheten skall samordna och ta initiativ lill forskning inom rådels verksamhelsområde. Den skall också utvärdera resultaten av sådan forskning. En uppgift är atl omsätta forskningsresultat i förslag till åtgärder eller behandlingsprogram. Enheten skall sedan undersöka verkan av sådana ålgärder och program. Enheten medverkar vidare i arbetel på atl analysera brolisutvecklingen och förbättra den stalisliska informationen om brott. Rådet delar en gång om året ut anslag till utomstående forskare och lill myndigheler inom justitiedepartementets verksamhelsområde (inomverks-forskning). Ärendena bereds inom utvecklingsenheten. Den vetenskapliga gruppen yttrar sig också om ansökningarna. En vikiig uppgifi för BRÅ är all sprida information om forskningsresultat av kriminalpolitisk betydelse. För alt underlätta samarbele med universitetsforskarna finns del vid varje universitet en kontaktman som kan förmedla upplysningar.

Vid rådet drivs fiera utvecklingsprojekt. Det t.v. mest omfattande är projektet frivårdsförstärkning - Sundsvallsförsökel - som har beslutats av riksdagen år 1970. Del innebär atl man har förstärkt resurserna väsentligt inom ett frivårdsdistrikt (Sundsvall) och att man följer upp denna satsning genom en vetenskaplig undersökning. Effekten av försöket, framförallt för klienterna,står i blickpunkten förden vetenskapliga uppföljningen. Slutrap­porten om försökverksamheten vänlas föreligga vid årsskiftet 1978/79.

BRÅ har under åren bedrivit en omfattande informationsverksamhet. Information om BRÄ:s löpande arbete lämnas i en periodisk tidskrift med namnet BRÅ-apropå. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Upplagan är f n. 10.000 exemplar. Resultatet av BRÅ:s forsknings- och utredningsarbete presenteras i en svensk och en engelsk rapportserie. BRÅ ger också ut en promemorieserie. Den är avsedd för utredningsoch uivecklingsrapporter av mer begränsal allmänt intresse. BRÅ bedriver dessutom informationsverksamhet genom utställningar, konferenser och broschyrer i skilda ämnen. BRÅ stödjer genom rådgivning samt bidrag informationsprojekt som lillkommer på t.ex. organisationers eget initiativ. Slutligen har BRÅ en omfaitande verksamhet för au planera och la emot

 

53                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju: 10

ulländska och svenska studiebesök.

Mot bakgrund av vissa antaganden om samhälls- och kriminaliielsutveck-lingen anges i BRÅ;s anslagsframställning för budgetåret 1978/79 fem huvudmål inom vilka BRÅ;s utvecklingsenhet bör vara verksam. Sålunda bör sambandet mellan kriminalitet och samhällsförändringar uppmärksam­mas. Kriminalitet bland unga och åtgärder mot denna form av brolislighel är ett andra huvudområde. Ett tredje komplex av uppgifter med ett inbördes sammanhang är polisforskning, analyser av brotlssituationer, lokal miljö och den geografiska fördelningen av brottsbekämpande åtgärder. Analyser av återfallssiatistik och nya former av övervakning för frivårdsklientel är ell fjärde huvudområde. Det femle huvudområdet är narkotika och brottslighet, dvs. sambandet mellan narkotikamissbruk och kriminalitet. Såsom ett sjätte område har lillkommil den organiserade och den ekonomiska brollslighe­len.

Erfarenhelerna av utredningsverksamheten har enligt den inom BRÅ gjorda översynen visat på behov av en förändring av denna. Därvid har följande ändringar bedömts vara i försia hand påkallade. Ell mer problem-orienterat arbete på områden med direkt broiisförebyggande mål i blick-punkien bör eftersträvas. Detta arbele bör förankras i huvudsak i mindre referensgrupper i slället för som hittills i siörre arbetsgrupper. En samverkan mellan rådets utrednings- och utvecklingsenhet i bl.a. det problemorienie­rade arbetet behövs. Slutligen krävs ett ökal och fördjupat samarbele mellan informationssekretariatet och rådets övriga enheter. Rådet har också funnil del vara nödvändigt all se mera restriktivt på arbetel med försöksverksam­heter. Dessa har visat sig kunna ta i anspråk alltför stor del av rådets resurser. 1 princip anser sig rådet därför inte böra i fortsättningen driva försöksverk­samhet i egen regi. Della innebär inte all rådet ej kan medverka i försök som drivs av andra organ. Översynen har också medfört all inom kansliel har inrättats en grupp för beredning av frågor angående samordning och inrikining av rådels brottsförebyggande arbeie. Uppgifterna för de lill utredningsenheten knuina arbetsgrupperna sägs kunna indelas i tre block, nämligen sociala åtgärder, rältsväsendel samt bronsskydd. De ire blocken omfattar alla typer av kriminalitet, både den traditionella och den moderna, organiserade brottsligheten.

För egen del måste jag till en början konstatera atl brolisutvecklingen forisäiter atl inge allvarlig oro. De förhoppningar som kan ha funnits om att det med stigande välstånd för alla skall följa en minskad kriminalitet har inte infriats. De prognoser som görs i dag visar på en fortsalt ökning av brottsligheten som det mest sannolika. Det är en viktig uppgift för samhället atl vända denna utveckling. Del räcker här inte med kriminalpolitiska ålgärder i inskränkt mening och ökade resurser lill de rättsvårdande myndighelerna. Det har sålunda efter hand blivit allt mera uppenbart alt ell framgångsrikt arbete på delta område också måste bygga på sådana insatser eller ålgärder som faller under beteckningen brottsförebyggande verksamhei i begreppets mest vidsträckta mening. Reformverksamhet inom exempelvis familje- och bosladspoliliken, utbildningsväsendet, arbetslivet, fritidsverk­samheten samt social- och hälsovården spelar härvid en framträdande roll. Det är inte minst mol denna bakgrund naturiigt aU behovei av ett särskilt organ med uppgifi atl främja brottsförebyggande insater inom olika områden av samhällsverksamheten och verka för atl samhällets och enskildas insatser mot brott samordnas efter hand har framstått som alli mera angelägel. BRÅ:s tillkomst var sålunda resultatet av en mera övergripande syn på brotislighe-

 

Del II Ju: 10   Skr 1978/79:103                                   54

tens orsaker och säliei alt bekämpa dem. Den nydaning som del här är fråga om har givetvis väckt både förhoppningar och slorl iniresse. Även inlerna­lionellt har rådet och dess verksamhei lilldragil sig en belydande uppmärk­samhet.

BRÅ har nu varil verksamt i fyra år. Underdenna lid har rådet gjort många viktiga insaiser bl.a. i del kriminalpolitiska utvecklingsarbetet. BRÅ har av trycket utgett 17 s.k. BRÅ-rapporter, nio promemorior och tre rapporter i BRÅ:s internationella serie. Flera av dessa rapporter har slort allmänt iniresse. Del gäller bl.a. rapporten (1977:7) Nyu straffsystem, som under senare lid aktiverat den kriminalpolitiska debatten, och utvecklingsenhetens åriiga rapport om brolisutvecklingen. BRÅ;s rapport från en forskarkonferens om allmänprevention (General Delerrence Report No 2) har blivit interna­tionellt uppmärksammad.

Det är enligt min mening klarl alt det behövs ett särskilt organ som har till uppgift att samordna samhällets insaiser mot brotl. Olika organisatoriska lösningar kan här komma i fråga. En rad alternativ diskuterades också innan regering och riksdag stannade för all inrätta BRÅ. Rådet har nu anmält alt erfarenheterna av de gångna åren ger anledning lill förändring i den hittillsvarande verksamheien. Även jag anser att det är lämpligt atl BRÅ:s organisaiion och verksamhei ses över. Jag förordar all en kommitté tillkallas för denna uppgifi.

Utredningsarbetet bör inledas med en kartläggning och analys av BRÅ:s hittillsvarande verksamhet. Kommittén bör därvid bilda sig en uppfattning om hur BRÅ har förmått uppfylla de förväntningar som ställdes på rådet vid dess tillkomst och om BRÅ:s belydelse för det brottsförebyggande arbetet i stort här i landet. Analysen bör avse såväl formerna för verksamheten som inriktningen och resullalen av den. Av iniresse i sammanhanget är i vad mån resullalen av verksamheien kan anses ha effektivt förts ut i prakiiken och nått avsedda målgrupper saml hur de olika projekten har följts upp från BRÅ:s sida.

Mot bakgrund av de resultat som erhålls genom karlläggningen bör kommittén lägga fram förslag lill BRÅ:s framlida ställning, organisaiion och verksamhei inom det broiisförebyggande arbelel. Det är enligt min mening inte erforderiigt att utfärda några närmare anvisningar för kommitténs arbele. Jag vill dock peka på att den brottsförebyggande verksamheien inom BRÅ bör bedrivas på ett sådani sätl alt den fortlöpande kan anpassas till de nya krav som ställs på den genom de ständiga och snabba förändringarna i samhället och av kriminaliteten. Det är angelägel all organisationen är skickad både för sådana insaiser som kan beräknas ge resultat först i ett längre perspektiv och för punktinsatser i frågor med särskild aktualitet där snabba resultat kan förväntas. Härvid för den konkreta inriktningen av arbelel inte komma i bakgrunden. Vad som har sagts nu innebär bl.a. att krav måsle ställas på en röriig organisaiion med breda kontaktytor som ulan tyngande administrativa hinder kan förändras till sin inriktning och i formerna för sin verksamhet för atl på bästa sätt fullgöra de uppgifter som framstår som mest angelägna. Kommittén bör bedriva sitt arbeie med uigångspunki i alt verksamheien inom BRÅ skall fortgå inom nuvarande kostnadsram.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet

all tillkalla en kommitté med högsl tre ledamöter med uppdrag atl göra en översyn av BRÅ,

atl utse en av ledamöterna all vara ordförande.

 

55                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju: 11

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag all regeringen beslutar att kosinaderna för kommiuén skall belasla andra huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Justitiedepartementet)

11. Översyn av förvaltningslagen m.m.

Dir 1978:85

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-09-28

Departementschefen, statsrådet Romanus, anför.

När förvallningslagen (1971:290) utfärdades år 1971 skedde del efter näslan trettio års förberedelser. Tanken var länge att man skulle försöka åstad­komma en mycket utförlig förfarandelag, som skulle vara gemensam för förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar. För förvaltningens del skulle en sådan lag uigöra en motsvarighel till rättegångsbalken. Man stannade emellertid lill sisl för lösningen all ha en förfarandelag för förvallningsmyndighelerna, förvaltningslagen, och en utförligare särskild förfarandelag för flertalet förvaltningsdomstolar, förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Förvaltningslagen är kortfattad och överskådlig. 1 sammanlagt tjugo paragrafer slår den fasl vissa grundläggande regler för förfarandel i ärenden hos förvaltningsmyndigheterna. Det har sagls att den anger en minimistan­dard för handläggning av förvaltningsärenden.

Lagen gäller för både statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. För de kommunala myndigheternas del görs dock del vikliga undanlaget atl lagen inte gäller, om ärendei avgörs genom beslul som överklagas genom kommunalbesvär eller besvär hos kommunal besvärsnämnd. Också inom den statliga sektorn undanlas vissa ärenden. Förvaltningslagens lillämpning begränsas vidare genom alt avvikande bestämmelser, som förekommer i lag eller i författning som har beslutats av regeringen eller riksdagen, gäller framför det som är föreskrivet i förvallningslagen.

Under åren 1972-1974 behandlade riksdagen vid fiera lillfällen motioner om ytterligare åtgärder för att förstärka den enskildes rättssäkerhet inom förvaltningen. I motionerna framfördes bl.a. förslag om en rättslig reglering av olika förvaliningsrättsliga frågor som inte är behandlade i förvallningsla­gen. Efter hemställan av konsiitutionsutskottet (KU 1972:39, 1973:9 och 1974:62) avslog riksdagen motionerna. Skälet var au något särskilt inilialiv från riksdagens sida inte ansågs behövligt med hänsyn till pågående reformarbete på olika områden. I sammanhanget anfördes också atl förvall­ningslagen inte hade varit i kraft så länge atl man hade den överblick över dess effeki som behövdes.

Även vid 1975/76 års riksmöte väcktes motioner om åtgärder för atl stärka de enskildas rällsskydd inom förvaltningen och förbättra statsförvaltningens service åt allmänheten. Konstitutionsutskottet behandlade dessa motioner

 

DelllJu:ll    Skr 1978/79:103                                        56

först under hösten 1976 (KU 1976/77:15). Under mellantiden hade den dåvarande regeringen i augusti I976iillsalt en arbetsgrupp (Kn 1976:1) för en översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan. Bland arbetsgruppens uppgifter ingick alt göra en utvärdering av de bestämmelser i förvallningslagen som är av särskilt intresse från den enskildes synpunki. Utskottet framhöll atl arbetsgruppens tillkomst var eti initiativ i räu riklning. Beiräffande de i motionerna berörda frågorna konstaterade utskottet atl rällssäkerhelen i svensk förvallning i och för sig uppfyllde högt ställda krav men atl regelsystemet hade byggts ut i snabb takt vilkel fdrsvårai allmän­helens möjligheter lill insyn och överblick. Enligt utskoltels mening värdet angeläget atl nu fullfölja beslutade reformer genom atl angripa sådana rältssäkerheisfrågorsom direkl knölan till den statliga förvaltningen. Särskilt angeläget var det enligt utskottets mening atl förvallningslagen, som hade varil i krafl i fem år, blev föremål för översyn. Riksdagen godkände dessa uiialanden.

1 december 1976 ersatte den nuvarande regeringen arbetsgruppen för översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan med en parlamentarisk kommitté, som antog benämningen byråkratiutredningen (Kn 1977:7). I direktiven för kommittén anförde chefen för kommundepar­temeniet bl.a. att det är angelägel alt åtgärder vidtas för att underlätta medborgarnas kontakter med myndighelerna och över huvud laget minska byråkratin i samhällel. Han anslöt sig till de riktlinjer som hade dragits upp i direktiven för den tidigare arbetsgruppen. Beträffande förvaltningslagen underströks belydelsen av alt man i utredningsarbetet beaktar synpunkter som gäller de enskildas rättssäkerhet inom förvaltningen. På delta område skulle den nya kommittén ha befogenhei alt utarbeta förslag till partiella reformer. Del skulle däremoi inte vara en uppgift för kommittén att gå närmare in på lagstiftningsfrågor av större räckvidd. Kommittén borde la upp frågan om förvaltningslagen med förtur och i försia hand redovisa en allmän bedömning av reformbehovet.

1 februari 1976 tillställde riksdagens revisorer regeringen en skrivelse och en därtill fogad promemoria om effekierna av förvallningslagen. Sedan regeringen hade tagit ställning lill vissa förslag som hade lagts fram i skrivelsen, överlämnades skrivelsen i övriga delar lill byråkratiutredningen. I maj 1978 har byråkratiutredningen i skrivelse till chefen för komundeparte-mentet redovisat sin syn på inriktningen och uppläggningen av en översyn av förvaltningslagen. Enligt kommitténs uppfattning bör en översyn av förvalt­ningslagen inte från början inriklas på en hell ny lag av siörre omfattning och räckvidd. Det är visserligen sannolikt alt slutresultatet kan bli delta, men översynen bör enligt kommitténs mening ta sikle på partiella reformer. Därigenom säkerställer man bättre att arbetet inom rimlig tid avsätter resultat av praklisk betydelse för medborgarna. Enligt kommitténs mening bör man eftersträva att med förvaltningslagens hjälp åstadkomma inte bara ökad rättssäkerhet i trängre mening ulan också bättre konlakler med medborgarna och bättre service. Man bör också verka för ökad begriplighel, kortare handläggningstider och enklare förfaranden.

Ulöver vissa överväganden om ändringar av delaljkaraktär anvisar byråkratiutredningen två skilda handlingslinjer för eu reformarbeie beträf­fande förvallningslagen. Den ena linjen innebär en utveckling och skärpning av lagens nuvarande regler, den andra en utbyggnad av förvallningslagen med bestämmelser i nu oreglerade ämnen. Enligt kommiiiéns uppfattning bör man arbeta efter båda dessa linjer. Bland nuvarande regler som skulle

 

57                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju: 11

kunna uivecklas vidare pekar kommiuén bl.a. på dem om jäv, remisser, kommunicering, besvärsrätl och dokumentation av muntliga uppgifter. En utbyggnad av förvallningslagen skulle kunna ske med bl.a. nya bestäm­melser om rällelse av beslul. Regler i syfte all förkorta handläggningstiderna finner kommittén också angelägna. Vidare anser kommittén atl man bör överväga att föra över ålminsione vissa av de allmänna föreskrifterna i servicecirkuläret(1972:406)lill statsmyndigheterna till förvallningslagen. len inom kommittén upprättad promemoria, som innehåller en närmare redo­visning för övervägandena inom kommiuén och som fogats som en bilaga till dess skrivelse, anges mera fullständigt och ulföriigl på vilka punkler en utveckling av de nuvarande bestämmelserna i förvaltningslagen kan vara motiverad och vilka nya ämnen som det kan vara värdefullt alt fö reglerade i förvaltningslagen. I promemorian anges också möjliga detaljreformer.

Byråkratiutredningen har funnit att en översyn av förvaltningslagen enligt de angivna riktlinjerna skulle falla delvis inom och delvis ulom kommitténs eget uppdrag. Kommittén har därför ansell del mest naturiigt alt översynen i dess helhet uppdras åt en särskild kommitté och har underställt regeringen den frågan.

Somjag redan har framhållit utgjorde förvaltningslagen när den tillkom år 1971 resultatet av ett mångårigt utredningsarbete. Den innebar till stor del en kodifiering av redan tillämpade grundläggande regler för förfarandel hos förvaltningsmyndigheterna. Målsättningen var att lagen skulle kunna tillämpas på alla förvaltningsområden och i alla inslanser. Åtskilliga förfa­randefrågor lämnades därför olösta i lagen. Det förutsattes emellertid att lagen sedan erfarenheler hade vunnits av lillämpningen skulle kunna byggas ul med yUeriigare regler (prop. 1971:30 s. 288).

Förvallningslagen har nu varil i kraft i drygl sex år. Många betydelsefulla erfarenheter av lillämpningen har därmed vunnits. Vidare har det under årens lopp väckts ell antal motioner i riksdagen med förslag lill ändringareller komplelleringar av regelsystemet. Enligt min mening är tiden nu mogen för översyn av lagen. Den utredning riksdagen har uttalat sig för bör därför nu komma lill stånd. Den bör anförtros ål en pariamentariski sammansatt kommitté.

Kommittén bör la upp både sådana frågor som redan nu regleras i förvaltningslagen och sådana som förvallningslagen f n. lämnar oreglerade. Den bör sålunda överväga de brister i förvaltningslagen och de uppslag till reformer som byråkratiutredningen har aktualiserat i den tidigare nämnda promemorian. Kommittén bör också överväga några särskilda frågor som jag återkommer till i det följande. Skulle kommittén finna all yUeriigare frågor som rör förfarandel hos förvaltningsmyndigheter i allmänhet bör las upp i detta sammanhang, bör det stå kommiuén friu att lägga fram förslag i dessa frågor.

Översynen bör bygga på den grund som lades genom den år 1971 beslutade förvallningsrätlsreformen. Förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna bör således i stort sett regleras genom särskild lagsiiftning, som är skild från lagstiftningen om förfarandet hos förvaltningsdomstolarna. Något samman­förande av förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen lill en enda lag bör inte ske. Innehållet i förvallningslagen bör fortfarande vara sådani all lagbeslämmelserna i princip kan tillämpas på alla förvaltningsområden. Bara undantagsvis bör således avvikelser från lagen kunna komma i fråga.

Vid översynen av förvaltningslagen bör siktet vara inställt på att reglerna om förfarandet hos förvallningsmyndighelerna skall vara så enkla och

 

Del II Ju: n    Skr 1978/79:103                                   58

lättbegripliga som möjligt. De bestämmelser som föreslås bör också syfta lill all förbättra myndigheternas service gentemot allmänheten och all även i övrigi underläua och förbäura kontakterna tnellan myndighelerna och allmänheten. Möjligheler till förkortningar av handläggningstidema och förenklingar i förfarandel skall tillvaratas. Men samtidigt bör självfallet tillses atl förfarandereglerna för eit sådani innehåll atl föruisätiningarna för förvaltningsmyndigheterna atl träffa rikliga avgöranden blir de bäsia möjliga.

Kommiuén bör utarbeta förslag lill behövliga författningsbestämmelser. Allmänna förfaranderegler av grundläggande natur bör därvid fö sin plals i förvallningslagen. Mera detaljbetonade bestämmelser och över huvud tagel föreskrifter som rör den närmare verkställigheten av regler i förvaltnings­lagen bör däremoi inte föras in i lagen ulan enligt gängse lagstiftningsteknik las in i en förordning som kompletterar förvallningslagen.

På kommittén bör vidare ankomma all överväga den följdlagsiiflning som kan bli behövlig. Utanför kommitténs uppdrag bör dock falla att föreslå sådana avvikelser från de av kommittén föreslagna förfarandebestämmel­serna som kan komma au krävas för vissa speciella förvaltningsområdens del. Detta hindrar givetvis inte alt kommittén i förekommande fall pekar på behovei av sådana avvikelser.

För alt resultat av praktisk belydelse skall kunna uppnås så snabbt som möjligt bör kommittén gå fram etappvis och vid varje etapp föreslå de ändringar och kompletteringar av lagstiftningen om förfarandel hos förvall­ningsmyndighelerna som kommittén på det stadiet finner motiverade. Den försia etappen av utredningsarbetet bör avse sådana frågor som inte kräver alllför lång lid atl analysera och la ställning till. Finner kommittén under sitt arbele atl ändringar inte längre bör göras i den nuvarande förvaltningslagen Ulan att i stället en ny lag i ämnet boräntas, bör kommittén lägga fram förslag till en sådan lag.

Till de särskilda frågor kommittén bör överväga hör frågan om allmänna föreskrifterom omröstning i förvaltningsärenden bör införas. 1 förvaltnings­lagen finns inga besiämmelserom omröslning i ärenden i vilka flera personer deltar i avgörandel. För de statliga förvaltningsmyndigheternas del finns i allmänhet bestämmelser i ämnet i myndigheternas instruktioner. Dessa bestämmelser är emellertid i de flesta fall ofullständiga. De ger inte i alla situationer svar på frågan vilken mening som skall gälla när flera än två meningar har kommit fram. Del kan befaras att bestämmelserna inte lillämpas på samma säll av alla myndigheler. För de kommunala förvalt­ningsmyndigheternas del finns särskilda omröstningsregler i specialförfatt­ningama för vissa förvaltningsområden och i kommunallagen (1977:179). Del kan i delta sammanhang anmärkas alt för de allmänna förvaltningsdomsto­larna föreskrivs i 13 § lagen (1971:289)om allmänna förvaltningsdomsiolaratt bestämmelserna i 16 och 29 kap. rällegångsbalken om omröslning i hovräll gäller i tillämpliga delar. Del är emellertid inte preciserat när 16 resp. 29 kap. rättegångsbalken skall lillämpas (jfr prop. 1971:30 s. 673 och 700).

Trots att del inom förvaltningen mera sällan förekommer alt omröstnings-reglerna ställs på sin spels är del från rältssäkerhetssynpunkt en brist atl bestämmelserna om omröstning i förvaltningsärenden delvis är oklara och därför i vissa fall kan lillämpas olika. För förvaltningsmyndigheternas del kan en ändamålsenlig lösning vara att de allmänna bestämmelserna om förfa­randet hos dem byggs ut med föreskrifter som ger klarl besked om vad som skall gälla vid omröstning. Det bör ankomma på kommittén all la upp denna

 

59                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju: 11

fråga. I detta sammanhang bör också övervägas om en precisering kan göras för förvaltningsdomstolarnas del av när 16, resp. 29 rättegångsbalken skall tillämpas.

Med anledning av motionsyrkanden om all den s.k. pariamentariska omröslningsmeioden borde införas inom statliga myndigheter med förtro-endemannastyrelser har riksdagen i skrivelse den 13 april 1978 förordat en prövning av frågan om omröslningsreglernas utformning (KU 1977/78:34, rskr 221). Även denna fråga bör las upp av kommittén.

Frågan när ell förvaltningsbeslui blir gällande regleras inte heller i förvaltningslagen. Vissa förvaliningsbeslut blir gällande försl när de har vunnit laga kraft. Andra beslut länder däremoi lill efterrättelse redan lidigare. Beiräffande ett stort antal förvaltningsbeslut finns bestämmelser i ämnet i skilda specialförfaltningar. I andra fall däremoi saknas bestämmelser vilket ibland kan leda till tvekan om vad som gäller i detla hänseende. Både för allmänheten och myndigheterna skulle del vara av värde om allmänna bestämmelser i ämnet kunde tas in i förvaltningslagen. Därigenom skulle på en gång klarhel skapas i osäkra fall och behovei av föreskrifter i frågan i olika specialförfaltningar minska starkt. Kommittén bör därför överväga om inte en komplettering av förvaltningslagen med bestämmelser i ämnet bör komma till stånd.

Bland de reformuppslag som har framförts av byråkratiutredningen är del fiera som rör möjlighelerna all fö ett förvaliningsbeslut ändrat eller upphävt. Ulöver vad byråkratiutredningen har lagil upp på detla område bör också följande frågor rörande besvärsförfarandet övervägas.

Bortsett från regler för två speciella fall saknar förvallningslagen fn. bestämmelser om vilka beslul av förvaltningsmyndighet som kan överkla­gas. Della gäller både slutliga beslul och beslul under förfarandet. En komplettering av förvallningslagen med bestämmelser i delta ämne skulle både ge berörda parter en värdefull information och kunna vara till hjälp för besluts- och besvärsmyndigheler. Frågan om en uibyggnad av förvaltnings­lagen med sådana bestämmelser bör därför övervägas av kommittén.

Enligt 12 § förvallningslagen skall för sent anförda besvär inte las upp till prövning. Delsamma gäller enligt förvaltningsprocesslagen. Ingel undanlag görs för fall där det i en besvärshänvisning felaktigt har angetts att besvär skall anföras hos viss myndighei och besvärshandlingen i rält lid har kommii in lill den myndigheien men försi efter besvärstidens utgång har kommii rält myndighei till hända. Praxis är vacklande. Det förekommer i sådana fall såväl all besvären las upp till prövning som att de avvisas. Både i dessa fall och när fel besvärstid angetts torde i allmänhet den som, lill följd av felet i besvärshänvisningen, har kommit in försent med sina besvär kunna påräkna all regeringsrällen efter ansökan återställer den försuttna tiden. Allmänheten måste ställa sig frågande lill varför en sådan omgång ibland skall behövas när klaganden har rättat sig efter vad beslulsmyndigheten har meddelal honom. En lämplig ordning skulle kunna vara au den som har kommit in med sina besvär för sent men därvid har följt en meddelad besvärshänvisning bevaras vid sin räll, generellt eller med vissa undantag, ulan atl han behöver ansöka om återställande av försutten tid. Kommittén bör överväga huruvida de allmänna bestämmelserna om besvär bör byggas ul med föreskrifter av denna innebörd.

1 byråkraliutredningens promemoria berörs frågan om en uppmjukning av förulsäuningarna för återställande av försutten lid. Enligt 11 kap. 11 § regeringsformen lillkommer det regeringsrätten alt bevilja resning i avgjort

 

Del 11 Ju:12   Skr 1978/79:103                                   60

ärende samt återställande av försutten tid när fråga är om ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsia instans. Närmare bestämmelser härom kan meddelas i lag. Några lagbestäm­melser i ämnet har emellertid hiuills inte meddelals.

Allmänheten lorde i stor ulsiräckning vara okunnig om båda de nu berörda rättsmedlen. Delta beror säkerligen bl.a. på alt en närmare reglering i lag saknas. Jag föreslår att den kommitté som nu skall tillkallas också för i uppdrag att utarbeta förslag lill bestämmelser i ämnet.

I framställning lill regeringen den 24 oktober 1975 har justitieombuds­mannen Lundvik (JO) anförl atl del på olika punkler föreligger oklarheter i fråga om samordningen mellan allmän förfarandelagsliftning och vanlig lagsiiftning inom förvaltningsområdet. Huvudsakligen gäller det delgivning och kungörande av beslul som rör en siörre persongrupp. JO anser del motiverat alt lagstiftningsåtgärder övervägs för all åsiadkomma en bättre reglering.

De av JO aktualiserade problemen bör såviu de angår förvaliningsförfa-randei i allmänhet övervägas av den kommitté som skall se över förvall­ningslagen. Del bör ankomma på kommittén all lägga fram förslag lill de författningsbestämmelser av övergripande nalur som befinns påkallade. Det bör däremoi inte åligga kommittén att utarbeta förslag till ändringar i författningar som bara rör speciella förvaltningsområden.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för justiiiedepartemeniet

alt tillkalla en kommitté med högst tre ledamöier med uppdrag atl uireda frågan om översyn av förvallningslagen m.m.,

alt ulse en av ledamöterna atl vara ordförande,

atl beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag atl regeringen beslutar alt kostnaderna för kommiuén skall belasla andra huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Justitiedepariementel)

12. Bötesförvandling m.m.

Dir 1978:89

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-11-02

Departementschefen, statsrådet Romanus, anför.

Reglerna om verkställighet av bötesstraff har utan några mera genomgri­pande ändringar gälll sedan år 1937. De innebär att böterna i allmänhet avkrävs den dömde av kronofogdemyndighet, i första hand genom anmaning till honom alt frivilligt belala och i andra hand genom exekutiva tvångsåt­gärder. Inflyter inte bötesbeloppet, skall bötesstraffet i princip förvandlas till fängelse. Den nu beskrivna ordningen tillämpas också beiräffande viten.

Våren 1977 föreslog regeringen på min föredragning nya bötesverkställig­hetsregler (prop. 1976/77:104). Till grund för förslaget låg förvandlingsslraff-

 

61                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:12

utredningens betänkande (SOU 1975:55) Bötesverkställighet. 1 fråga om innehållet i gällande rätl, utredningsförslaget, remissyttrandena, lagrådels yttrande och regeringsförslagel hänvisas till proposilionen. Här skall endast nämnas all i proposilionen föreslogs all förvandlingsslraffel för böter och viten skulle avskaffas. För atl motverka att reformen ledde lill en lägre betalningsfrekvens föreslogs en ny bötesverkställighetslag som bl.a. innebar aU böter och viten vid konkurs och vissa andra exekutiva ålgärder skulle fö en bätire ställning än f n. Den ledande principen bakom förslaget var att böter och viten skulle jämställas med skaller och därmed likställda offeniligrätts­liga fordringar.

Vidare föreslogs att det uppbördssystem, som har tillkommit inom ramen för ordningsbois- och sirafföreläggandesystemen, skulle utvidgas lill all omfatta även böter som utdömts av allmän domstol. Förslaget innebar all den bötiallde skulle ges lillfälle atl frivilligt belala böterna redan i samband med alt tingsräiiens dom meddelas.

För all förebygga uppkomslen av en s.k. bötesimmun grupp föreslogs en ny bestämmelse i brottsbalken om straffskärpning i vissa särskilda fall. Enligi bestämmelsen skulle den som under viss tid dömts lill flera bötesstraff men visat försummelse vid deras betalning kunna dömas till fängelse om han begick nytt brotl trots atl del nya brottet i och för sig är sådani att endast böter ingick i straffskalan. Sådan slraffskärpning skulle dock fö ske bara när eti nytt bölesslraffframstod som uppenbart otillräckligt från individual-eller allmän­preventiv synpunki.

I justitieutskottets av riksdagen godtagna betänkande (JuU 1977/78:25)-som bl.a. innebar all utskottet avstyrkte bifall till proposilionen i dess helhet-konstaterade utskottet i fråga om avskaffande av förvandlingsslraffel alt det i kampen mot brottsligheten är utomordentligt angeläget atl bötesstraffets effektivitet upprätthålls. Hotel om förvandlingsstraff vid bristande belalning brukar allmänt anses medverka lill att bötesstraffet för önskvärd effektivitet. Förvandlingsslraffel anses bidra lill atl vidmakthålla en generellt selt god belalningsmoral beträffande bötesskulder och motverkar uppkomsten av en bötesimmun grupp.

Även om den nuvarande ordningen sålunda innebär belydande fördelar är den enligt utskottet också behäftad med åtskilliga nackdelar. En sådan av principiellt viktig natur är alt förvandlingssysiemei har ett utpräglat inslag av personalexekulion och av bestraffning av betalningsförsummelse. En annan olägenhel är alt brolislighel, vilken bedömts inie vara så grov att den bort föranleda fängelse, på grund av reglerna om bötesförvandling ändock kan leda till frihetsberövande. Från kriminalpolitisk synpunki anses del vidare vara en påtaglig nackdel atl beslutet om förvandlingsstraff kommer flera år efter det atl brottet begicks. Vidare för del anses stötande alt, enligt vad företagna undersökningar visal,ålagda förvandlingsstraff, främsi de ovillkor­liga men även de villkoriiga, företrädesvis drabbar ett sociall selt utpräglat svagt klientel, som oftast är i behov av direkl slöd från samhälleis sida.

Utskottet anslöt sig därför till den i proposilionen framförda uppfallningen atl nackdelarna med förvandlingsslraffel i dess nuvarande uiformning väger över fördelarna och enligt utskottets mening börden nuvarande ordningen inte behållas. Detla ställningslagande bör enligt min mening tjäna som utgångspunkt för det fortsatta reformarbetet.

I syfte alt begränsa nackdelarna med förvandlingsslraffets avskaffande föreslogjag-somjag nyss nämnl-i proposilionen en kompensation efter två linjer. Dels föreslog jag införande i brottsbalken av en ny beslämmelse om

 

DelIIJu:12   Skr 1978/79:103                                      62

straffskärpning i vissa fall. Dels föreslog jag en effektivisering av bötesverk­ställigheten.

Beträffande den föreslagna straffskärpningsregeln anförde utskottet krilik. Bestämmelsen, som var avsedd att förhindra uppkomslen av en bötesimmun grupp, skulle enligt utskoltels mening inte träffa alla personer som i detla sammanhang var av iniresse; för regelns lillämpning fordrades atl den bötesförsumlige lagfördes för ny brottslighet. Personer som i övrigi motsva­rade beskrivningen i den föreslagna regeln skulle alltså komma atl undslippa vidare ålgärder, om de under föreskriven tidrymd avhöll sig från all begå broll eller undgick lagföring vid domstol för nya brott. Delsamma skulle också gälla vid förnyad lagföring om bloll antalet bötesdomar stannade vid två. Ulskollei menade vidare all straffskärpningsregeln utformats på ett sätl som innebar en påtaglig risk för atl det sociall sett utpräglat svaga klientel som i dag drabbas av förvandlingsslraff också skulle drabbas av den nya regeln. Ulskollei uttalade därför att den i samband med en reformering av bötesverkställigheten erforderliga straffrättsliga regleringen borde utformas på ett annal säu än som skell i propositionen. I ärendet borde därför företas en förnyad översyn när det gäller bötesverkställigheten och utskottet angav vissa riktlinjer härför.

Den av riksdagen begärda översynen bör nu komma till stånd. Jag förordar all en kommitté tillkallas för denna uppgift.

Utgångspunkten för kommitténs arbele bör vara alt avskaffa förvandlings­slraffel i dess nuvarande uiformning. Ulredningen bör i övrigt bedrivas enligt de riktlinjer som riksdagen hardragilupp. Kommittén börsålundasökaaltpå straffrätlslig väg kompensera bortfallet av de fördelar som enligt vad jag nämnl inledningsvis är förenade med förvandlingsslraffel. Vad som därvid bör eftersträvas är en lagstiftning som riktar sig mol personer som genom olika manövrer gör sig svåråtkomliga för exekution ulan all den samtidigt iräffar socialt och ekonomiskt svaga grupper som samhället stöder i andra sammanhang. Vid valet mellan olika lösningar som kan tänkas lillgodose de angivna syftena bör eftersträvas all lagstiftningen mycket bestämt ger utiryck för samhällets vilja all inte ge upp inför förfaranden som syftar lill atl på ell illojalt säll komma undan verkställighet av bötesstraff Den nya ordningen bör därför inrymma ett verksamt medel som, även utan samband med ny ' lagföring, tar sikle på bötfällda vilka trots att de har ekonomiska möjligheter alt betala böterna inte gör delta. I försia hand gäller detla personer vilka i realiteten har betalningsförmåga men som genom skenavtal, läla byten av arbetsplats och liknande förfaranden lyckas göra sig oåtkomliga för exekutiva ålgärder. Det kan t.ex. röra sig om personer som har "kontoret på fickan" eller som genom bolagsrättsliga transaktioner döljer att de i realiteten disponerar över belydande lillgångar. Andra exempel återfinns bland de personer, ofta formelll egna företagare, som faller inom den kategori som brukar belecknas som grå arbetskraft. En annan grupp utgörs av personer som skrivit över sin rörelse på maken och tagit anställning hos denne med ingen eller ringa synlig lön men mot en avsevärd gollgörelse.

Ell förslag till lagteknisk lösning som kommittén har anledning aU vidare pröva lades fram av juslitieulskotiel i samband med dess granskning av prop. 1976/77:104. I remiss lill lagrådel förordade utskottet sålunda en bestäm­melse! BrB som innebaratt,omellböiesstraff inte har kunnat verkställas och den uteblivna verkställigheten beror på illojala transaktioner av den lyp som tidigare har redovisats, påföljden kan undanröjas och ändras lill fängelse, om del bedöms vara påkallal av hänsyn lill allmän laglydnad. Kommittén bör

 

63                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:12

emellertid inte i sill arbele vara bunden av detia förslag. Ulformningen av eti nytt förslag bör i första hand bli beroende av vad som framkommer under ulredningen. Närdel gällerden lilliänkia regleringens innehåll böremellertid följande anmärkas särskilt.

I sitt yllrande över ulskotels nyssnämnda förslag förordade lagrådel vissa ändringar när del gäller beskrivningen av de förfaranden som är avsedda all iräffas av ett tänkt ersättningsstraff Lagrådet uppehöll sig härvid, delvis mot bakgrunden av vissa uttalanden i uiskoileis remiss, särskilt vid all den bötfällde efter den akluella - illojala - transaktionen bibehållit sin faktiska möjlighet att tillgodogöra sig avhänd egendom, som inte nås av exekution. Det är visserligen så att de förfaranden som det här gäller ofta karakteriseras av atl de gjorts för skens skull och att den bötfällde behållit sin reella betalningsförmåga. Det kan emellertid ifrågasättas om det inte, även i fal! då den bötfällde i avsikl alt undgå verkslällighel av bötesstraffet faktiskt har avhänl sig sin egendom, stundom kan finnas skäl till ingripande med ersällningssiraff Under uiredningsarbelel bör kommiuén därför undersöka om del inte för vissa situationer är möjligl all avslå från kravel på kvarslående betalningsförmåga. Kommiuén bör även i övrigi med beakiande av syftet all hindra uppkomslen av en bölesimmun grupp förutsäitningslöst pröva frågor som diskuteras i remissen och av lagrådet rörande den närmare utformningen av lagstiftningen.

Det finns i dag ett stort antal föreskrifter på skilda håll i lagstiftningen om förbud mol förvandling av böter eller vite. De rätlspoliliska skäl som har legat lill grund för sådana föreskrifter synes i regel inte ha närmare angivits i tillgängliga förarbeten, men man kan inte utesluta alt skälen har sådan bärkraft att de bör föranleda undanlag från nya reglerom påföljdsändring. Del är därför angelägel alt kommittén företar en kartläggning och analys av de aktuella föreskrifterna och i ljuset av resultatet av ett sådant utredningsarbete prövar frågan i vad mån reglerna om påföljdsändring bör göras tillämpliga också på böter och vilen beiräffande vilka förvandlingsförbud i dag gäller.

Ell syslem med ersällningssiraff bör avse även vilen. Som lagrådel påpekat i sill yttrande över juslilieutskoliels remiss föranleder emellertid en övergång från förvandlingsslraff lill påföljdsändring särskilda svårigheler när del gäller vilen. I anslutning lill atl kommittén behandlar dessa frågor finns som utskottet också konstaterat flera skäl att dess uppdrag vidgas till alt omfatia en allmän översyn av vitesinstitutet.

När det gäller atl ge eftertryck ål individuella påbud och förbud är vitet det principiellt viktigaste direkta tvångsmedlet i det allmännas hand. Nya författningar med viiesbefogenheter lillkommer varje år. För konkrela ingripanden mot t.ex. hälsovådliga eller på annat säU miljöskadliga förhål­landen är viiet del naluriiga och allt viktigare medlet att fö respekt för myndigheternas vilja. Även inom samhällsplaneringen, i.ex. på byggnads­lagstiftningens område, används viten flitigt.

Men vitesinstitutet är i dag behäftat med åtskilliga brister från effektivi­tetssynpunkt. Antag till exempel atl en fastighetsägare åläggs atl vidta åtgärder för atl undanröja sanitära olägenheier i sin hyresfastighet. Della föreläggande kan försl överklagas lill länsstyrelse, kammarrätt och regerings­rätten. Om fastighetsägaren inte rällar sig efter föreläggandet, upprepas proceduren med föreläggande av förnyat vite, varjämte frågan om utdö­mande av del tidigare ålagda vitet handläggs av polis, åklagare och domstol. Döms vitet ut, kan domen överklagas lill hovrätt och högsia domstolen, varpå följer åtgärder för atl driva in vitet. De olika förfarandena kan på olika

 

Del II Ju: 12    Skr 1978/79:103                                  64

sätl förhalas av fastighetsägaren. Därtill kommer atl de myndigheler som handlägger frågor om vilen ibland har en rätt begränsad erfarenhet på området, vilket inte underlättar handläggningen. Del är sålunda ingalunda ovanligl atl denna drar långt ut på liden, och i värsta fall hinner vitet preskriberas. Ibland överlåtes fastigheten under förfarandets gång lill ny ägare. Om inte denne frivilligt rättar bristerna, måste förfarandel börja om från början igen. Del hela går ul över hyresgästerna. Vad som ulgör rättssäkerhetsgaranlier lill fastighetsägarens skydd resulterar i orättvisor mol dem som samhällets hälsovårdslagstiftning skulle skydda.

Kommittén bör förutsättningslöst pröva olika vägar alt förstärka viiesin-slituiels effektivitet och lägga fram förslag till kompletteringar av tvångs­medlen på särskilda områden där det bedöms behövligt.

Förvandlingsslraffel i dess nuvarande uiformning drabbar som lidigare har nämnts företrädesvis ell sociall sett utpräglat svagt klientel, som oftast är i behov av direkl stöd från samhällets sida. Del är därför angelägel all utredningsarbetet bedrivs skyndsamt i dessa delar. Förulsäuningarna härför är i och för sig goda med hänsyn lill del omfattande malerial som redan föreligger genom bl.a. förvandlingssiraffutredningens arbele och vad som förekommii i samband med prop. 1976/77:104. I syfte atl ytteriigare underlätta uiredningsarbelel har regeringen lidigare denna dag på min föredragning beslulal atl genom proposition lill riksdagen föreslå sådana lagändringar som bedöms nödvändiga för all effektivisera bötesverkställig­heten när förvandlingshotel bortfaller. Kommittén hardärför inte anledning alt på nytt pröva dessa frågor i samband med dess överväganden rörande påföljdsförändring i fråga om böter och viten. Mol denna bakgrund bör kommittén först behandla frågan om ersätlningsstraffför böter och eventuellt också vilen med sikte på ett delbeiänkande härom tämligen snart och därefter i en andra etapp ta upp vitesinstituiei i dess helhet lill granskning.

Kommittén bör vid sin översyn av vitesinstitutet samråda med förvalt-ningslagskommiitén (Dir 1978:85).

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för justiiiedepartemeniet

all tillkalla en kommitté med högsl tre ledamöter med uppdrag all utreda frågan om straffrätlslig kompensation vid bortfallet av förvandlingsslraffel och alt göra en översyn av vitesinstitutet,

alt utse en av ledamöterna att vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ål kommittén.

Vidare hemstället jag atl regeringen föreskriver atl kostnaderna skall belasla andra huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Justitiedepartementet)

 

65                     Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju: 13

13. Översyn av kommissionslagen m.m.

Dir 1978:94

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-10-26

Departementschefen, statsrådet Romanus. anför.

Ett betydelsefullt inslag i den inrikes och utrikes handeln är den affärsförmedlande verksamhet som handelsagenter, handelsresande och andra sk. merkantila mellanman bedriver för industriföretags och andra huvudmäns räkning. När det gäller handelsagenter rör det sig ofta om affärsförhållanden a v inlernationell karaktär, med stark inriktning på Europa, Utländska företag anlitar svenska agenter för atl få avsättning för sina produkler här i landet på samma säll som våra exportföretag anlitar agenter i ullandel. Förhållandel mellan huvudman och mellanman fastläggs regel­mässigt genom avial. Dessa kompleiieras av delvis dispositiv, delvis tvingande lagstiftning. Såväl i Norden som i andra länder tar denna lagsiiftning bl.a. sikle på att ge ett rättsligt skydd åt den part som i flertalet fall är den svagare i avtalsförhållandet, mellanmannen.

I Sverige regleras vissa merkantila mellanmans ställning och verksamhet genom lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresande (kommissionslagen). Lagen, som tillhör vår äldre lagsiiftning, kom lill i nordiskt samarbele. Den innehåller besiämmelser om kommissionärer, handelsagenier, handelsresande och platsförsäljare.

Med kommissionär förstås enligt kommissionslagen den som har åtagit sig uppdrag alt för annans räkning men i eget namn köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. Med handelsagenl avses den som har ålagil sig uppdrag all för annans räkning verka för avsättning av varor genom all la upp order till huvudmannen eller genom all i huvudmannens - inte som kommissionären i sill egel - namn sluta försäljningsavial. Lagens bestäm­melser om handelsageniur gäller endasl verksamhet som bedrivs av själv­ständig yrkesidkare. Handelsresanden och platsförsäljaren har liksom handelsagenten uppdrag atl för huvudmannens räkning verka för avsättning av varor genom att la upp order lill huvudmannen eller genom att i dennes namn sluta försäljningsavial. 1 förhållande lill handelsagenten är del utmärkande för dessa mellanman all de har ålagil sig att söka upp kunderna, handelsresanden på olika orter, plalsförsäljaren endast inom den orl där huvudmannen driver sin rörelse. I lagen skiljs mellan sådana handelsresande och plalsförsäljare som är anställda i huvudmannens tjänst och sådana som är självständiga företagare.

Större delen av kommissionslagens bestämmelser behandlar de olika mellanmannens ställning i förhållande lill huvudmannen. Sålunda regleras parternas rättigheter och skyldigheter under uppdragets bestånd, däribland mellanmannens rätl till provision och annan ersättning för uppdraget. Vidare ges viktiga regler om uppdragels upphörande och om parternas anspråk gentemol varandra i den situationen. Jämte den nu berörda regleringen upptar lagen vissa bestämmelser om rättsförhållandet till tredje man. Kommissionslagen är i princip disposiiiv. Åtskilliga regler som fyller funktionen all ge pari ell rättsligt minimiskydd är dock tvingande till den partens förmån.

Kommissionslagens bestämmelser om mellanmannens rält till provision och annan ersättning, om uppdragets upphörande och om parternas rättig­heter och skyldigheter när uppdraget upphör ändrades väsentligt genom

5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II Ju:13   Skr 1978/79:103                                    66

lagstiftning som irädde i kraft den 1 juli 1974 (SFS 1974:219). Även denna kom till i nordiskt samarbele.

Bakgrunden lill 1974 års lagändringar redovisas närmare i betänkandet (SOU 1970:69) Ändringar i kommissionslagen samt i prop. 1974:29. Här skall endast nämnas au reformen syftade till au stärka mellanmannens ställning i förhållande till huvudmännen och till all ge i försia hand handelsagenterna i de nordiska länderna en ställning som är mera jämbördig med den som agenterna i de siörre europeiska indusirisiaierna intar. 1 detla syfte infördes bl.a. bestämmelser om viss minsta uppsägningstid och räu lill ersäiining för investeringskostnader. Rälten lill provision stärkles och utvidgades, bl.a. genom regler om s.k. efterprovision. De nu berörda bestämmelserna är tvingande till mellanmannens förmån. En likartad reglering har införts i Finland och Norge. Danmark har däremot, främst på grund av sill medlemskap i Europeiska gemenskaperna (EG), inie fullföljl lagsliftnings-samarbetei på områdel.

I fråga om rälien lill efterprovision gäller alt den lillkommer kommissio­närer, handelsagenter samt ej anställda handelsresande och platsförsäljare. Reglerna innebär alt mellanmannen även i annal fall än då anbud har kommii huvudmannen eller mellanmannen lill hända före uppdragets slul har rält till provision på avtal som ingås därefter, om avtalet kan anses ha kommit lill stånd genom mellanmannens medverkan under uppdragsliden. Under vissa förutsättningar kan eflerprovisionens storlek beräknas enligt en schablon­regel som är avsedd att överbrygga bevissvårigheler. Schablonregeln blir lillämplig, om uiredning inte läggs fram om efterprovisionens storlek. 1 sådani fall skall efterprovision utgå med ett belopp som motsvarar tre månaders provision, beräknad efter genomsnillel av månadsprovisionerna under uppdragets sisla år. Schablonregeln gäller emellertid inte om uppdragei har varat kortare lid än ett år och inte heller om uppsägning har skett med minsl sex månaders uppsägningstid.

För handelsresande och platsförsäljare som är anställda i huvudmannens Ijänsl gäller-föruiom en del särskilda bestämmelser i kommissionslagen-de regler som följer av anställningsförhållandet, bl.a. lagen (1974:12) om anställningsskydd med dess regler om skydd mot uppsägning ulan saklig grund och om uppsägningstidens längd. Enligt särskilda bestämmelser i kommissionslagen har dock dessa mellanman alltid rätl lill en uppsäg­ningslid av minsl tre månader. Om lönen till en anställd handelsresande helt eller delvis skall utges i form av provision, gäller i denna del huvudsakligen samma regler som för en ej anslälld handelsresande, bl.a. de tvingande reglerna om efterprovision.

I flera länder på den europeiska kontinenten har bl.a. handelsagenter rält till ett särskilt avgångsvederiag från huvudmannen när uppdraget upphör, s.k. goodwillersättning eller ersäuning för kundkretsen. Reglerna om avgångsvederiag har i allmänhet främst lill syfte att hindra att agenten gör en oberättigad föriust och huvudmannen en oberättigad vinsl på alt uppdragei upphör. Avgångsvederiagets storlek beräknas i allmänhet på grundval av den ifrågavarande kundkretsens värde som provisionskälla för agenten. Ofta bestäms vederlaget med ett inslag av skönsmässighet men i vissa fall ges mera precisa beräkningsgrunder. 1 en del av de nu berörda länderna förekommer också reglerom rätl till efterprovision på avtal som agenten har medverkat lill men som sluts först efter uppdragets upphörande.

Inom EG pågår sedan några år ett arbete som syfiar lill all samordna medlemsländernas lagsiiftning rörande merkantila mellanman. Delta arbeie

 

67                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju: 13

har nu kommii så långt atl EG-kommissionen har förelagt ministerrådet ett förslag lill rådsdirekliv i ämnet. Förslaget är dock begränsal lill alt avse självständiga handelsagenter, dvs. agenter som driver sin verksamhet som självständiga företagare.

EG-förslaget upplåten utföriig regleringav främst rättsförhållandet mellan huvudman och agent. Det innehåller sålunda bl.a. bestämmelser om parternas allmänna rättigheter och skyldigheter, om agentens räll lill provision och annal vederiag och om ageniuravtalels ingående och upphö­rande. I frågaom rälien lill provision föreslås bl.a. reglerom efterprovision av i huvudsak samma innehåll som de nyss berörda reglerna om efterprovision i vissa kontinentala rättssystem. Förslaget upptar vidare bestämmelser om agents rätl till avgångsvederiag (ersättning för kundkretsen).

Om EG:s ministerråd antar förslaget måste medlemsländerna, bland dem Danmark, därefter anpassa sin nationella lagstiftning så alt den uppfyller de krav som direktivet släller.

Under förarbetena till 1974 års ändringar i den svenska kommissionslagen - då EG-förslagei ännu inte hade lagts fram - övervägde man all efter mönsier från den europeiska kontinenten föra in regler om räll lill särskilt avgångsvederiag i den nordiska lagstiftningen. De sakkunniga som i nordiskt samarbete förberedde reformen avvisade emellertid denna lanke. De problem som gällde mellanmannens räll lill skälig ersättning för tidigare insaiser när uppdraget upphör borde enligt de sakkunnigas mening inte lösas genom ett syslem med avgångsvederiag ulan genom regler om rält till efterprovision (jfr SOU 1970:69 s. 36-41). 1 prop. 1974:29 (s. 53 och 54) anslöt sig del föredragande statsrådet lill de sakkunnigas förslag, och riksdagen följde propositionen (LU 1974:13, rskr 1974:170).

I en molion vid 1976/77 års riksmöte (mol. 1976/77:660) hemställdes au riksdagen hos regeringen skulle begära uiredning och förslag om en utbyggd efterprovision, alternativt om avgångsvederiag enligt kontinentalt mönster för uppdragstagare enligt kommissionslagen. I motionen anfördes bl.a. att stora svårigheler hade uppstått vid den prakliska tillämpningen av reglerna om efterprovision och atl del skydd som dessa regler skulle ge åt mellan­mannen redan framstod som otidsenligt. Motionärerna hänvisade till de kontinentala systemen med avgångsvederlag och till den ökade tryggheten för de anställda.

Lagutskottet lät inhämta yttranden över motionen från Svenska handels­kammarförbundet, Sveriges handelsagenters förbund, Sveriges grossistför­bund och Tjänsiemännens centralorganisation. Samtliga remissinsianser tillstyrkte motionärernas hemställan.

1 sitt belänkande med anledning av motionen (LU 1977/78:4) anförde lagutskottet bl.a. atl remissvaren visade alt del allljämt fanns brister i mellanmannens rätiskydd när uppdragei upphör. Ulskollei fann del därför motiverat au se över hithörande bestämmelser. Hänsyn måste enligt utskottet också tas till atl den nuvarande regleringen hade tillkommit i nordiskt samarbele. I anslutning härtill erinrade utskottet om all förslaget till EG-direkliv rörande självständiga handelsagenter innehöll bestämmelser om rält lill avgångsvederlag och all förslaget, om del antogs, kunde komma att leda lill ökade skillnader i nordisk rätt till följd av Danmarks medlemskap i EG. Även från nordisk synpunkt var del alltså motiverat atl se över gällande regler. Utredningen borde göras i nordiskt samarbele. Utskottet fortsatte:

Utskoitet utgår från alt i remissvaren anförda synpunkier kommer atl beakias  i  direktiven  för en  framlida  uiredning.  Även  problemet  med

 

Del II Ju:13   Skr 1978/79:103                                    68

ensamförsäljares rättsskydd börsålunda bli föremål för granskning. Utskottet vill också peka på alt kommissionslagen i flera siycken är föråldrad och tämligen svårtillgänglig. Vid en blivande översyn av lagen bör därför eftersträvas en förenkling av bestämmelserna och en modernisering i språkligt hänseende.

Utskoltels förslag i ärendet bifölls av riksdagen (rskr 1977/78:12).

Föregen del kanjag bilräda den bedömning som lagutskoitei har gjort och som riksdagen har godtagit. Jag föreslår därför atl en kommitté tillkallas för att se över kommissionslagen.

Målel för kommitténs arbete bör vara atl fö till stånd en tidsenlig lagstifining rörande de rättsförhållanden som regleras i kommissionslagen. Översynen bör inte begränsas till au avse någon viss del av lagen. Den bör gälla såväl lagstiftningens sakliga innehåll som dess språkliga och redaktio­nella utformning. Som jag senare skall beröra bör kommittén pröva även vissa frågor som f n. i varje fall inte direkt regleras genom kommissionsla­gen.

I sakligt hänseende bör utgångspunkten vara all den nuvarande regle­ringens huvuddrag och grundprinciper väsenlligen skall behållas. Bl.a. bör lagstiftningen även för framliden vara disposiiiv, med undanlag endasl för regler där ett särskilt intresse motiverar att parternas avtalsfrihet inskränks. Kommittén bör emellertid undersöka om de gällande reglerna svarar mot nutida prakliska behov. Delta lorde kunna ske genom att kommittén tar kontakter med företrädare för berörda kategorier och skaffar sig kännedom om rådande avtalspraxis på områdel. På grundval av en sådan kartläggning bör kommittén föreslå de ändringar i sak som kan finnas motiverade. Till vissa särskilda frågor skall jag strax återkomma.

Språkligt och redaktionellt behövs en grundlig omarbetning av de nuva­rande reglerna i den mån dessa bör behållas i sak. Kommissionslagen tillhör vår äldre lagstiftning och kan redan på grund av sin omoderna språkdräkt framstå som svårtillgänglig. Till detla kommer att lagens redaktionella uppbyggnad i olika hänseenden synes onödigt komplicerad och svåröver­skådlig. Den nuvarande lagen ger vidare bestämmelserna om kommission en mera framskjuten plats än della rältsinstitut i prakiiken intar i förhållande exempelvis till agenturverksamhet (jfr prop. 1974:29 s. 14).

Vid översynen av den nuvarande lagstiftningens sakliga innehåll blir det en ceniral uppgift för kommittén att överväga handelsagenters och andra självständiga mellanmans förhållande lill huvudmannen samt deras rättsliga och ekonomiska skydd när den ena eller båda parterna önskar bringa uppdragsförhållandel till ett slut. Det är framför allt när del gäller hithörande frågorsom kommissionslagens regler har betecknats som olillfredsslällande, och det är också dessa frågor som har tilldragit sig del största intresset vid internationella jämförelser.

En harmonisering av EG-ländernas lagsiiftning rörande handelsagenter och andra mellanman måsieäven försvensk del tillmätas avsevärd betydelse. En sådan harmonisering ger uttryck för en grundläggande gemensam rättsuppfattning hos flera europeiska länder med vilka vi har ell omfattande handelsutbyte. Sett från nordisk synpunkt kan ett framtida EG-direkliv leda till all de redan föreliggande skillnaderna mellan å ena sidan dansk saml å andra sidan finländsk, norsk och svensk rätt ökar och för en mera principiell karaktär. Enligt min mening är del angeläget aU vi på delta område, där parlsförhållandena i stor utsträckning är internationella, söker undvika sådana skillnader och i stället eftersträvar en större europeisk rättslikhet. I

 

69                     Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju: 13

sammanhanget kan även nämnas att del inom UNIDROlT/nl/ pågår arbete som syftar till att fö fram en konvention om en enhetlig lagstiftning rörande internationella mellanmansförhållanden på köpområdet.

Institut Internalional pour f Unification du Droit Privé.

Kommittén bör hålla sig noggrant underrättad särskilt om den fortsatta utvecklingen av del akluella harmoniseringsarbelet inom EG. Det nu föreliggande förslaget lill EG-direkliv är delvis omsirilt. Det är därför svårt att förutse del slutliga resultatet av harmoniseringssträvandena. Om dessa emellertid leder lill resultat som påverkar situationen för mellanmannen i EG-länderna, däribland Danmark, har kommittén att överväga i vad mån detla bör föranleda ändringar i den svenska lagstiftningen. Härvid bör utgångspunkten vara all handelsagenter och andra självständiga mellanman i Sverige inte bör ha sämre ställning än som lillkommer motsvarande kategorier inom EG. Samiidigi ärdet angelägel att vi i möjligaste mån söker upprälthålla en nordisk rättslikhet på områdel.

Förslaget till EG-direkliv innehåller som förut har nämnls bestämmelser som ger agenten rätt till ett särskilt avgångsvederiag (ersättning för kund­kretsen). Bl.a. på denna punkt är förslaget omstritt. Om det antas i denna del uppkommer emellertid på nytt frågan om au i Sverige införa en rätt till sådani vederiag.

En väg all gå vid en anpassning av vår lagstiftning lill eventuella regler om avgångsvederlag inom EG kan vara att behålla vårt system med efterprovi­sion men göra sådana ändringar i bestämmelserna härom alt mellanmannen kan sägas fö ett skydd som i huvudsak är likväri med det som lillkommer mellanmannen i EG-länderna, främst Danmark. De skäl som bl.a. lagut­skottet har åberopat förden nu akluella översynen av kommissionslagen talar emellertid närmast för atl vi, om EG-förslaget genomförs, i stället bör anpassa våra regler till EG-ländernas genom atl införa ett syslem med särskilt avgångsvederlag som är i princip skilt från rätten lill efterprovision. Med en sådan lösning kan man knappasl behålla den nu gällande regeln om schablonmässig beräkning av efterprovision.

Även om man inte inom EG:s ram inför enhetliga regler om särskilt avgångsvederiag bör kommittén enligt min mening likväl, med hänsyn bl.a. till den kritik som har framförts mol reglerna om efterprovision, på nytt pröva frågan om det finns anledning att anta ett sådani system i Sverige. Del bör vara en förmsättning för en sådan reform atl den vinner anslutning även hos andra nordiska länder.

För det fall kommittén skulle stanna för atl vi inte bör införa ett system med särskilt avgångsvederiag ulan i slället behålla ordningen med efterpro­vision, bör kommittén, om kritiken mol nuvarande regler skulle anses befogad, föreslå sådana ändringar av dessa att mellanmannen garanteras en skälig ersäUning för sill tidigare arbele när uppdragei upphör. Kommittén bör bl.a. pröva, om del finns skäl aU förbäura mellanmannens ställning i fall då uppdragei har varat korlare lid än ett år eller då uppdraget har varat under lång lid. Med hänsyn till vad som har anförts i ett par remissyttranden till lagutskottet synes del vidare finnas anledning alt överväga om den nuvarande inskränkningen av schablonregelns tillämpningsområde lill fall då uppsägning har skett med korlare uppsägningstid än sex månader bör behållas.

Frågan om handelsagenters och andra självständiga mellanmans rällsliga ställning i förhållande till huvudmannen innefattar andra delfrågor än den om ekonomisk ersältning lill mellanmannen i form av avgångsvederiag eller

 

Del II Ju: 13   Skr 1978/79:103                                   70

liknande. Bl.a. under behandlingen i lagutskottet har ifrågasatts om den nu gällande regleringen av uppsägningstidens längd innebär en för olika situationer lämplig avvägning. Del har sålunda påpekats att mellanmannen kan ha ett berättigat krav på bälire uppsägningsskydd än f n. under det första året av ett uppdrag. Han gör nämligen då i allmänhet siörre insaiser i form av marknadsföringsåtgärder m.m., och dessa ger försl senare återbäring. Vidare har riktals vissa anmärkningar mot gällande regler om ersättning för investeringskostnader. Också de nu nämnda frågorna förtjänar särskild uppmärksamhet under utredningsarbetet.

Som tidigare har framgåti intar mellanmannen vanligen en underlägsen ställning i avialsförhållandel med huvudmannen. Ibland kan emellertid mellanmannen vara ett siörre förelag med belydande resurser och en god förhandlingsposition, som inte har så slort behov av lagstiftningens skydd i alla de hänseenden som här är aktuella. Förslaget lill EG-direkliv innehåller regler som ger parterna möjlighel alt frångå vissa annars tvingande regler om mellanmannens rättsskydd, när denne är en juridisk person med visst siörre aktiekapital e.d. Kommittén bör överväga om en liknande reglering bör införas i svensk rält.

Vad jag nu har anförl i fråga om de självständiga mellanmannens förhållande till huvudmannen har i försia hand lagil sikte på handelsagenter saml ej anställda handelsresande och platsförsäljare. Enligt min mening bör del överiålas ål kommittén atl pröva i vad mån kommissionärer med varaktigt uppdrag nu liksom vid 1974 års översyn av kommissionslagen kan och bör väsentligen likställas med bl.a. handelsagenter i de avseenden som här har berörts. Jag vill erinra om atl kommissionsuppdragen sinsemellan lorde vara belydligt mera olikartade än uppdragen som handelsagenl, handelsresande eller platsförsäljare. Della kan för kommissionärernas del kräva särskilda överväganden när det gäller regler som är avsedda alt ge mellanmannen ett skydd mol exempelvis ekonomiska föriuster på grund av att uppdragei upphör. Kommittén bör beakta bl.a. de speciella förhållanden som råder för fondkommissionärerna (jfr bl.a. prop. 1978/79:9 med förslag lill ny lagstiftning rörande fondkommissionsrörelse m.m.)

För de anställda handelsresandena och platsförsäljarna gäller som förul har nämnls endast vissa särskilda regler i kommissionslagen medan deras rättsförhållande till huvudmannen i övrigt regleras i arbetsrättslig lagstift­ning, kollektivavtal och tjänsteavtal. Kommitténs uppdrag beträffande denna kategori av mellanman bör begränsas till en översyn av de bestämmelser som fn. återfinns i kommissionslagen. Vad särskilt angår mellanmannens anspråk på ersättning vid avtalels upphörande bör kommittén pröva om ett eventuellt system med särskilt avgångsvederiag, utformat som en goodwill-ersättning eller ersättning för kundkretsen, lämpligen kan utsträckas lill atl gälla även i anställningsförhållanden. Om della inte skulle vara lämpligt, bör de nu gällande reglerna om efterprovision ses över enligt i slort sett de riktlinjer som jag tidigare har förordal.

Vid sidan av de merkantila mellanman vilkas ställning och verksamhei regleras i kommissionslagen finns i affärslivet andra vars situation i olika hänseenden företer stora likheter med handelsagenternas. Hit hör s.k. ensamåterförsäljare, varmed avses den som köper en produkt i fasl räkning och därefier med ensamrätt för ell vissl geografiskt område säljer den vidare. Liksom handelsagenterna är ensam-åler-försäljarna i stor utsträckning inriktade på importaffärer. Medan handelsagenten goilgörs genom provision, erhåller ensamåierförsäljaren sin ersältning genom alt tillgodogöra sig

 

71                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:13

marginalen mellan inköps- och försäljningspris.

Ensamåterförsäljare har liksom handelsagenterna ofta anledning atl i avtal med sin huvudman, dvs. den vars piodukier de vidareförsäljer, reglera frågor om bl.a. koslnader för reklam och invesleringar, uppsägningstid, ersättning vid samarbetets upphörande m.m. I dessa hänseenden kan alltså för ensamålerförsäljarna uppkomma samma problem som för handelsagen­terna.

Lagulskollel har, som lidigare har framgåu, i sill belänkande funnil atl problemet med ensamåterförsäljares rättsskydd bör bli föremål för gransk­ning. Enligt min mening bör del ankomma på kommittén att verkslälla en sådan granskning i syfte alt uireda behovei och möjligheterna av alt i lag införa särskilda regler för avtal om försäljning med ensamrätt och då särskilt när del gäller återförsäljarens rättsskydd i avtalsförhållandet. Vid sina överväganden bör kommittén bl.a. beakta om ett rättsskydd för ensamåter­försäljare i fråga om exempelvis lagsiadgad uppsägningstid kan komma i konflikt med vår syn på konkurrensbegränsningsfrågor.

Kommitténs uppdrag bör också omfatta en annan typ av mellanmansför­hållande. Jag länker på de s.k. kommissionärsbolagen och motsvarande, se 43 § 2 mom. kommunalskatielagen (1928:370). Trots atl dessa sedan sedan länge är vanliga inom handel och industri synes deras rättsliga ställning oklar i en del hänseenden.

1 ett typiskt kommissionärsbolagsförhållande driver ett aktiebolag, kommissionärsbolaget, verksamhei för ett annat företags, huvudföretagels, räkning. Verksamheien bedrivs visserligen under kommissionärsbolagets egen firma, men den är av osjälvständig karaktär och behärskas i realileien av huvudföretaget. Det typiska kommissionärsbolagsförhållandet företer bety­dande avvikelser från vad som regelmässigl präglar ett vanligt kommissions­förhållande mellan två förelag.

En närmare redogörelse för kommissionärsbolagsförhållanden återfinns i rättsfallet NJA 1975 s. 45. Detta rättsfall illustrerar ett av de problem som kan uppkomma vid ell sådani säll all organisera affärsverksamhet, nämligen huruvida huvudföreiagei skall gentemol tredje man åläggas ansvarighet för förpliktelser som har uppkommil i kommissionärsbolagets verksamhei. Ett annal problem har tagits upp av Svenska bankföreningen i en skrivelse lill regeringen den 19 seplember 1978. Enligt bankföreningen kan det vara osäkert om ett varulager jämte därav uppkommande kundfordringar som omfattas av ell kommissionärsbolags verksamhet ägs av huvudföreiagei eller av kommissionärsbolaget i sådana fall då kommissionärsbolaget har förädlat de i lagrei ingående varorna. Denna osäkerhei skapar problem vid kreditgiv­ning mol företagsinteckning lill koncerner med kommissionärsbolag. Bank­föreningen har hemställt all den rådande ovissheten skall undanröjas genom en lagändring.

Kommissionärsbolagsförhållanden kan alltså dra med sig rättsliga svårig­heter, bl.a. när det gäller förhållandet till iredje man. Samiidigi framgår av bl.a. bankföreningens skrivelse alt användningen av kommissionärsbolag torde öka. Det är därför angeläget att förekommande rättsliga problem kartläggs. 1 sammanhanget skall nämnas alt förelagsskalteberedningen (Fi 1970:77) i sill slutbetänkande (SOU 1977:86-87) Beskattning av förelag har föreslagit ändrade skatteregler för kommissionärsbolag. Även av den anled­ningen finns det behov av att närmare undersöka den civilrätlsliga inne­börden av kommissionärsbolagsförhållandena. Denna undersökning bör göras av  kommittén, som också bör lägga fram  förslag lill behövliga

 

Del II Ju:13   Skr 1978/79:103                                    72

lagstiftningsåtgärder. Kommittén bör inrikla sitt arbele såväl på förhållandel mellan huvudförelag och kommissionärsbolag som på förhållandel mellan dessa och tredje man.

Vid konlakler med företrädare för regeringarna i Finland och Norge har framkommil alt man i dessa länder är beredd all ulse sakkunniga eller observatörer med uppdrag alt i första hand följa arbetet i den svenska kommittén. 1 Danmark har redan tillsatts en arbelsgrupp med uppdrag alt följa den fortsalla behandlingen av förslaget lill EG-direkliv. Kommittén bör samråda med dem som sysslar med hithörande frågor i de andra nordiska länderna.

Någon närmare tidsplan för kommitténs arbete kan f n. inte anges. Della sammanhänger främsi med all del är tämligen ovisst när ett eventuellt EG-direkliv rörande självständiga handelsagenter kan föreligga. I det nuvarande direklivförslagei har visseriigen förulsatls all ell direkliv skulle kunna beslutas i sådan lid alt EG-ländernas lagstiftning skulle kunna ha anpassats därtill redan den 1 juli 1980. Enligi vad jag har inhämtat torde det emellertid vara realistiskt att räkna med alt denna lidpunkt förskjuts med i vart fall ett eller eU par år. Detta har naluriigtvis betydelse för kommitténs arbete. Kommittén bör emellertid genasl la sig an uppgiften att uireda de frågor som gäller kommissionärsbolagen. Även i övrigi är utredningsuppdraget av sådan art och omfattning a'l arbelel bör påbörjas redan nu.

Enligt min meniiig bör kommittén ha pariamentariski inslag. Till kommittén bör som sakkunniga knytas bl.a. representanter för organisa­tioner som kan anses företräda berörda parters intressen. Kommittén bör dessulom i vanlig ordning erhålla hjälp av experter. Det kan vara lämpligt atl arbelel med atl utreda kommissionärsbolagsförhållandena i första hand anförtros ål en mindre arbelsgrupp inom kommittén.

Med hänvisning lill vad jag har anfört nu hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet

att tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter för alt se över kommissionslagen m.m.,

att ulse en av ledamöterna att vara ordförande,

atl beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde åt kommittén.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver att kosinaderna skall belasta andra huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Justitiedepartementet)

 

73                     Kommittéer: Utrikesdepartementet   Del II UD:1

Utrikesdepartementet

1. Utredning om formerna för stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhet

Dir 1978:45

Beslut vid regeringssammanträde 1978-05-11

Departementschefen, statsrådet Söder anför.

Stockholms internationella fredsforskningsinstiiul, Siockholm Interna­tional Peace Research Inslilute, SIPRI, har under sin drygl tioåriga existens uppnått en i både väst och öst erkänd ställning som ett högklassigt, oberoende institut på freds- och konfliktforskningsområdet. Institutets insatser lorde verksamt ha bidragit till all öka medvetenheten och kunskapen om ruslningsproblemen hos regeringar och hos en internationell opinion.

Sedan SIPRI grundades år 1966 (prop. 1966:76, SU 1966:88, rskr 1966:203) har emellertid de förhållanden under vilka del verkar förändrats, framför allt i vad avser utvecklingen på arbetsrättens område i Sverige.

Med anledning härav har SIPRLs styrelse hemställt, alt en uiredning tillsätts för atl undersöka hur SIPRLs karaktär av inlernalionellt institut, vilket, såsom avsågs vid dess inrättande, åtnjuter oberoende i sin forskning och flexibilitet all rekrytera forskare från olika geografiska regioner saml olika politiska och ekonomiska system, i denna nya situation bäst kan vidmakt­hållas. Liknande önskemål har framförts från fackligt håll. Frågan har även uppmärksammats av riksdagen (UU 1977/78:11, rskr 1977/78:162)

Mot denna bakgrund finner jag det angelägel atl pröva huruvida de organisatoriska former i vilka verksamheien hiltills bedrivits och vilka fastlagts i institutets stadgar allljäml är ändamålsenliga.

Jag anser därför all en särskild utredare bör tillkallas för all uireda dessa frågor och föreslå de förändringar som behövs för all underiäita en anpassning lill de delvis nya rällsliga förutsättningarna, samtidigt som institutets karaktär bibehålles. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och i nära samråd med SIPRLs styrelse och berörda personalorganisatio­ner.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar chefen för utrikesdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om formerna för SIPRLs framtida verksamhet,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ål utredaren.

Vidare hemsläller jag alt regeringen föreskriver

all kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns kommiltéanslag.

 

Del II UD:2    Skr 1978/79:103                                    74

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Ulrikesdeparlemenlet)

2. Utredning om utrikesrepresentationen

Dir 1978:70

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Departementschefen, statsrådet Söder, anför:

Riksdagen log för två år sedan ställning lill förslag från regeringen om viss ändrad organisaiion för utrikesdepartementet och ett antal personalpolitiska åtgärder avseende utrikesförvaltningen (Prop. 1975/76:96, UU 1975/76:12, rskr 1975/76:242). Förslagen baserade sig på två under åren 1974 och 1975 genomförda utredningar, den ena avseende UD:s organisation (Ds UD 1975:2, "UDO") och den andra avseende personalpolitiken inom utrikesför­valtningen som helhet (Ds UD 1975:3, "UDP"). Organisationsutredningens överväganden och förslag var sålunda i huvudsak inriktade på departemen­tets hemmaorganisation och ej på utrikesrepresentationen. En genomgri­pande översyn av utrikesrepresentationen har ej skett sedan UD-utredningen år 1963 avgav sitt betänkande om utrikesförvaltningens organisation och personalbehov (SOU 1963:3) på vilken regeringens förslag till riksdagen år 1963 baserades (prop. 1963:75, SU 1963:125, rskr 1963:298).

Sveriges internationella engagemang på såväl del rent utrikespolitiska som de ekonomiska, kommersiella, bislåndspolitiska, kulturella och sociala områdena samt det starkt växande utrikespolitiska intresset hos den svenska allmänheten har medfört atl kraven på utrikesförvaltningen och därmed på utrikesrepresentationen starkt har ökal under de senaste decennierna. Det har krävts en mer intensiv bevakning av den internationella händelseutveck­lingen, ökade insaiser i bilaterala och multilaterala förhandlingar samt en mer utvecklad service till näringslivet och lill svenskar i utlandet. Antalet lönade utlandsmyndigheter har ökal från 45 vid andra världskrigels slul, lill 74 år 1962 och till 110 idag. Kostnaderna för utrikesrepresentationen har vuxit inte bara på grund av ökningen av dess personella och materiella resurser utan även lill följd av sociala och personalpolitiska reformer i takt med samhälls­utvecklingen i Sverige och i utlandet. Den beslutade integrationen av utrikesförvaltningens personal öppnar möjligheter lill organisatoriska förändringar och effektivitetsförbättringar

Behovet av organisatorisk anpassning och rationaliseringar har fortlöpande uppmärksammals av utrikesdepartementet. Inom UD finns numera ett särskilt budget- och organisationssekrelarial (BOS) med huvudsaklig uppgift alt bereda ärenden av detla slag. Utlandsmyndigheterna står vidare under lillsyn av utrikesförvaltningens inspektör som fortlöpande avger förslag till förbättringar i deras verksamhet.

Somjag inledningsvis har nämnl haremellertid ingen samlad översyn av utrikesrepresentationen skett sedan år 1963. Behovet av en mer genomgri­pande utredning av utrikesrepresentaiionens organisation och vissa av de för utlandsmyndigheterna gemensamma siörre problemen har blivit alltmer påtagligt.

 

75                    Kommittéer: Utrikesdepartementet   Del II UD:2

Frågan om en UD-utredning med särskild inriktning på utlandsorganisa-lionen har även varit föremål för överväganden inom riksdagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 1978/79 (prop. 1977/78:100, bil.6,UU 1977/78:11 rskr 1977/78:162). I ulrikesutskoiiets betänkande (UU 1977/78:11) framhålls bl.a. följande:

"Utskottet har erfaril att del inom ulrikesdepartemeniei pågår förbere­delser för att tillsätta en utredning med särskild inriktning på utlandsorga-nisalionen. Utskottei föruisäiier alt de samordnings- och inlegraiionspro-blem som alltjämt förekommer inom fallverksamheten då blir närmare dryftade. Också de uppslag som framförs i en annan del av samma motion 679 - om regionala ambassader och försök med hemmabaserad men utlands-ackrediterad personal - torde då komma upp lill prövning.

Utskoitet anser en sådan uiredning motiverad. Som ovan nämnls är bislåndspolitiska ulredningen fn. sysselsatt med en undersökning av utvecklingssamarbetets administrativa former. Det torde finnas åtskilliga beröringspunkter mellan den pågående och den aviserade utredningen. I fråga om ett betydande antal länder gäller alt våra ömsesidiga relationer dominerats av uivecklingssamarbelei och de speciella behov som följer därav.

Även om den aviserade nya UD-utredningen lorde få en särskild inriktning på utlandorganisalionens problem bör även aktuella frågor rörande utrikesdepartementets roll som centralt samordnande organ för de svenska uirikesförbindelserna då kunna tas upp lill förnyat dryftande."

Mot denna bakgrund anser jag liden nu vara inne att göra en förnyad översyn av utrikesrepresentationen med syfte bl.a. all rationalisera dess allmänna organisaiion och verksamhei. Jag föreslår därför alt en särskild utredare tillkallas för all göra denna översyn.

Utredaren bör se över resursfördelningen inom utrikesrepresentationen, undersöka hur verksamheien skall kunna bedrivas så effektivt och rationellt som möjligt samt lämna förslag på åtgärder till möjliga förbättringar därvidlag, bl.a. en bälire samordning av fällverksamheten. Härvid bör frågan om alternativa former för Sveriges representation i andra länder undersökas. Det bör även övervägas hur personalresurserna på fältet bättre skulle kunna utnyttjas bl.a. ifråga om formerna för Sveriges dellagande i multilaterala organisationers arbeie.

Vidare bör förenklingar i utlandsmyndigheternas interna administration prövas, varvid bl.a. lämplighelen av ökad beslulanderält i administrativa frågor bör övervägas. Utredaren bör i delta sammanhang beakla konsekven­serna av den beslutade personalintegrationen i utrikesförvaltningen.

Utredaren bör beakta det arbele som har bedrivits av den bislåndspolitiska ulredningen liksom del arbete som bedrivs inom ramen för den i samråd mellan utrikes- och handelsdepartementen inledda översynen av del statliga exporlfrämjandel. Likaså bör utredaren beakla rapport (Ds UD 1978; l)av den interdeparlementala arbetsgruppen rörande lokalanställda vid utlandsmyn­digheter.

Med de utgångspunkter rörande den slalsfinansiella utvecklingen som tecknats i bl.a. budgetpropositionen för 1978/79 är det uppenbart au något nämnvärt utrymme för genomförande av kostnadskrävande förslag inte kommer att föreligga. Utredaren bör därför i sitt arbete inrikta sig på förslag som inte medför några nämnvärda tillkommande kostnader. Utredaren bör också noga överväga hur eventuella förslag skall kunna finansieras genom omprövning av pågående verksamhei inom del område utredningens förslag

 

Del II UD:2    Skr 1978/79:103                                   76

avser. Utredningen bör bedrivas i nära kontakt med berörda personalorgani­sationer. Ulredningens överväganden bör framläggas etappvis.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för utrikesdepartementet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl uireda frågan om hur de resurser som utrikesförvaltningen disponerar bäst bör uinyitjas samt avge förslag härom liksom om möjliga ralionaliseringsålgärder,

all beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat arbetsbiträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver atl kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Ulrikesdeparlemenlet)

 

77                    Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del II Fö:l

Försvarsdepartementet

1. Vissa frågor rörande flygindustrin m.m.

Dir. 1978:2

Beslut vid regeringssammanträde 1978-01-12

Departementschefen, statsrådet Krönmark anför.

Försvarsmaktens aliackfiygfunkiion fullgörs fn. av fem och en halv divisioner medellunga atlackfiygplan av lyp AJ 37 Altackviggen, som levereras under perioden 1971-1979, samt ca fem lätta altackdivisioner utrustade med skolfiygplan av lyp SK 60, vilka anskaffades under åren 1966-1967. Huvudsakligen från lekniska utgångspunkter måste bägge fiyg-planstyperna ersättas med början i slutet av 1980-talet.

Frågan om ersättning av dagens attack- och skolflygplanssystem har varit föremål för ett omfatlande utredningsarbete under de senaste åren. T.o.m. budgetåret 1976/77 har sammanlagt ca 85 milj.kr. lagts ner på förberedande studier m.m.

1974 års försvarsulredning rekommenderade i sill betänkande, (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82, att jaktversionen av Viggen, JA 37, utvecklas till ell medeltungt attackflygplan, kallat A 20. Däremoi ansåg ulredningen alt man utifrån det då lillgängliga underlaget inte kunde förorda en utveckling och anskaffning av del lätta attackoch skolflygplanet B3LA som överbefäl­havaren föreslog i nivå A. Beslulsunderiagel borde enligt utredningen fördjupas och förbättras.

1 prop. 1976/77:74 anslöt sig regeringen i allt väsentligt till försvarsutred­ningens rekommendationer. Beträffande flygplanet A 20 anfördes dock att det fortsalla utredningsarbetet också borde innefatta en noggrann prövning av lämpligt antal flygplan och erforderiiga prestanda hos dessa. Vidare anfördes all om de fortsatta övervägandena skulle leda till ell beslul all B3LA inte skall anskaffas bör i stället ett skolfiygplan anskaffas och förses med lämplig beväpning. Riksdagen (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) beslöt enligt regeringens förslag.

Del fördjupade beslulsunderiagel har tagits fram av de miliiära myndig­helerna. Arbetet har följts upp och utvärderats av B3LA-beredningen, som lämnade sin rapport i oktober 1977. Beredningen studerade olika alternativ som ersättning för dagens attack- och skolflygplan. Beredningen fann au alternativ som innehåller en vidareutveckling av skolflygplanet SK 60 inte ger en stridseffekl som motiverar kostnaderna. Enligt beredningens uppfattning bör valel i stället stå mellan ett alternativ innehållande sex divisioner A 20 och 45 stycken skolflygplan (av utländsk eller möjligen svensk tillverkning) och ell alternativ innehållande nio divisioner B3LA och två divisioner AJ 37 Altackviggen som i sin nuvarande uiformning behålls lill mitten av 1990-lalei. Det senare är möjligt genom alt flygtidsuttaget på dessa flygplan under

 

Del II Fö:l   Skr 1978/79:103                                      78

1980-talei numera inte beräknas bli lika stort som del har förulsatls i tidigare planering.

Utvecklings- och produktionskostnaderna för flygplan till sex A 20-divisioner beräknas bli ca 8.300 milj.kr. och för nio divisioner B3LA ca 8.800 milj.kr. i prisläge februari 1977. 1 beloppen ingår också vissa koslnader för underhållsutrustning och reservdelar. Det är emellertid väsentligt alt alla koslnader som uppstår under flygplanssystemets livslängd beaktas. Bered­ningen har därför också redovisal kosinaderna för vapen saml för drift och underhåll av flygplanen under en femionårsperiod. Valel av anskaffningsal-ternativ påverkar också prisel för serieanskaffningen av JA 37 Jakiviggen, eftersom denna måsle ske under skilda industriella förutsättningar. Kostna­derna för denna anskaffning har därför inräknats i de jämförande kalkylerna. För alternalivet som innehåller sex divisioner A 20 och 45 stycken skolflyg­plan jämte åtta divisioner JA 37 (A 20-allernaiivel) blir de totala kostnaderna fram till omkring sekelskiftet enligt dessa förutsättningar ca 24.400 milj.kr. i prisläge februari 1977. Motsvarande koslnader för del alternativ som innehåller nio divisioner B3LA, två divisioner AJ 37 Altackviggen och åtta divisioner JA 37 (B3LA-aliernativet) blir ca 23.700 milj.kr.

Det är naluriigtvis inte möjligt att få fullständig säkerhet i kostnadsupp­skattningar av så stora och lekniskl komplicerade projekt samt över en så lång lid som del här är fråga om. Vissa ekonomiska reserver finns emellertid inlagda i de redovisade kostnaderna. Enligt B3LA-beredningens uppfattning uppvisar underiaget sammanlaget en sådan säkerhei som rimligen kan erhållas lill grund för ett beslul om den aktuella attack- och skolflygplans-anskaffningen.

Alternativen skiljer sig åt vad gäller krav på betalningsmedel vid olika tidpunkter. B3LA medför högre utvecklingskostnader som faller ut tidigt medan A 20 uppvisar lägre utvecklingskostnader, vilket innebär lägre krav på betalningsmedel under de närmaste fem-tio åren. Drift- och underhållskost­naderna är däremot betydligt högre för A 20.

B3LA-allernalivel beräknas kräva ett lillskotl till försvarsmaktens planer­ingsram för perioden 1977/78-1981/82 på ca 350 milj.kr. per år i prisläge februari 1977, A 20-aliernaiivet beräknas kräva ett påslagom ca 100 milj.kr. per år eller en omplanering som ger samma besparing. En sådan omplanering torde främsi få ske genom alt utvecklingsarbetet på A 20 begränsas.

Regeringen har inte ansett all del är möjligt all i nuvarande slalsfinansiella läge höja försvarsramen fr.o.m. budgetåret 1978/79. Några förutsättningar atl göra sådana omplaneringar inom försvarsmaktens planeringsram atl del skulle vara möjligt att utveckla B3LA utan ramiillskott föreligger inte. Emellertid finns del flera skäl som talar mot atl nu fatta slulligl beslul i flygplansfrågan. Det viktigaste är att ytteriigare utredningsarbete krävs föratt fullständigt belysa innebörden av alternaiiv som inte innebär anskaffning av B3LA.

B3LA-beredningen har anfört atl vi i dag har en organisaiion för utveckling, produktion och underhåll av flygplanssystem som i allt väseniligi är lämpligt utformad. Resurser av olika slag finns inom industrin, förvalt­ningen och vid de miliiära verkstäderna. Om beslut fattas alt inte ulveckla och producera B3LA är del enligt beredningen nödvändigt aU ompröva den existerande organisationen både vad gäller de totala resurserna och arbets­fördelningen mellan de olika delarna. B3LA-beredningen har inte haft möjlighet att på tillgänglig lid studera dessa frågor. Det råder också en betydande osäkerhei om vad produktionen och driften av JA 37 Jakiviggen

 

79                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:l

kommer att kosta i fall den måsle ske utan stöd av utvecklingskompe­tens.

Överbefälhavaren har vid sin värdering av de bägge alternativen funnit att båda är godtagbara för den framtida operativa miljön. Ingel av alternativen är hell överlägset det andra. B3LA-aliernalivei kan dock enligt överbefälha­varen komma all fö egenskaper som gördel något bäureän A 20-aliernaiivei. Vid denna värdering har emellertid överbefälhavaren utgått från den mer ulvecklade versionen av A 20, kallad A 20 Ml, vilken som lidigare har sagts inte kan utvecklas inom nuvarande försvarsram. I stället torde en enklare version av A 20 bli akluell om A 20-alternalivet skall realiseras inom ramen. Det finns därför skäl atl närmare överväga om Viggenplailformen bör utvecklas lill ytteriigare en attackversion, och i så fall vilken vidareutveckling av JA 37 som därvid bör ske.

A 20 bygger på Viggenplailformen. Denna är framtagen mot bakgrund av de ekonomiska förutsättningar som gällde under 1960-lalet i fråga om bl.a. kosinaderna för drifl och underhåll. Dessa kostnader - inte minsl kostna­derna för drivmedel - har stigit osedvanligt snabbt under senare år. B3LA innebär i detta avseende en anpassning lill nya förhållanden. Flera tecken lyder på att man har observerat de siigande drift- och underhållskostnaderna även i andra länder. Av den internationella facklitteraturen att döma har detla lett lill eu ökat intresse för flygplan av just B3LA:s lyp. Del finns därför skäl atl ytteriigare följa upp den internationella utvecklingen innan slulligl beslut tas. Jag är sålunda inte främmande för att ell utländskt alternativ för vårt framtida allacknygsystem elleretl internationellt samarbele inom ramen för vår neutralitetspolitik kan komma i fråga.

Utvecklingen av fiygplan inom landet innebär atl vi har byggt upp en kompetens inom flera viktiga teknikområden som också har fått och i framliden kan få intressania civila tillämpningar. En utvecklande flyginduslri medför sålunda en stimulans för teknisk forskning och utveckling inom landet. I årets finansplan understryker regeringen belydelsen av teknisk utveckling och forskning. Ell beslul att inte utveckla B3LA innebär att stora delar av den uppbyggda kompetensen inom flygindustrin kan behöva avvecklas. Det bör därför undersökas på vilket sätt och i vilken mån del är möjligt all på andra områden tillvarata del tekniska kunnande som den utvecklande flygplansindustrin representerar.

Flera skäl lalar alllså för atl man inie nu skall falla ell slulligl beslul i flygplansfrågan. Under hösten 1977 har därför förhandlingar ägt rum med berörda industrier. Syftet har varil all dels minska de totala utvecklingskost­naderna för B3LA, dels skapa förutsättningar alt behålla handlingsfrihet ytteriigare ett år genom att berörda industrier åtar sig all med egen ekonomisk satsning fram till den 1 juli 1979 ulföra utvecklingsarbetet på både B3LA och A 20 till ett pris som molsvarar de medel som flygvapnet inom sin ekonomiska ram under samma tid har avsatt för utveckling m.m. av nästa attack- och skolflygplanssystem. Även priset för serieproduktion av JA 37 Jakiviggen har därvid behandlals.

Berörda industrier har förklaral sig beredda att bedriva utvecklingsarbete på B3LA enligt ett något omlagt lidsprogram fram t.o.m. den 30 juni 1979 för ett pris som motsvararde medel som finns lillgängliga i flygvapnets planering samt härutöver inom samma pris utföra erforderiigt systemdefinitionsarbete påen enklare version av A 20 så atl typarbelel på detla flygplan omgående kan starta om typarbelel på B3LA avbryts den 30 juni 1979. Förhandlingarna har också lett lill bälire villkor för försvaret avseende serieanskaffningen av JA 37

 

Del II Fö:l    Skr 1978/79:103                                     80

Jakiviggen än vad som har gälll lidigare.

Del är alltså möjligt alt behålla handlingsfriheten ytteriigare ett år utan atl försvarsramen behöver tillskjutas mer pengar under budgetåret 1978/79. Om man därefter beslutar sig för all fortsätta utvecklingsarbetet på B3LA uppstår inga slalsfinansiella eller samhällsekonomiska merkoslnader jämfört med ett posilivi beslul nu. Ett sådant beslut kräver dock en höjning av försvarsmak-lens planeringsram fr.o.m. budgetårel 1979/80.

På min föredragning uppdrar regeringen i annat sammanhang i dag åt försvarets materielverk all slutförhandla om ett fortsatt utvecklingsarbete på B3LA för liden fram t.o.m. den 30 juni 1979, varvid även handlingsfrihet alt vid denna tidpunkt ulan lidsfördröjning påbörja lyparbele på en version av A 20 skall föreligga.

Ell års handlingsfrihet i flygplansfrågan bör som jag har nämnt användas för alt inhämta ytteriigare beslutsunderlag, främsi avseende alternativ som innebär all B3LA inte utvecklas. Med hänsyn lill frågans stora betydelse från samhällsekonomiska, säkerhetspolitiska och industripolitiska synpunkter bör delta arbele utföras av en pariamentariski sammansatt kommitté.

Kommiuén bör klarlägga vilken kapacitet för utveckling, produktion och underhåll som behövs för alt siödja resp. genomföra produktionen och driften av Viggensystemel fram lill omkring sekelskiftet samt överväga hur denna totala kapacilel lämpligen bör vara fördelad och organiserad i det fall alt B3LA inte skall utvecklas. Kommittén bör i delta sammanhang överväga vilken inhemsk kompetens vi bör ha för all i framtiden kunna licenstillverka ulländska flygplan och/eller uppträda som kompetenta köpare av sådana.

I samband med övervägandena om den framtida flygindusirins utform­ning i det fall all B3LA inte skulle utvecklas bör kommittén studera möjlighelerna atl genom annat utvecklingsarbete bidra till atl vår industris teknologiska standard och kompetens hålls på en tillfredsställande nivå.

Kommittén bör vidare överväga om Viggenplailformen skall utvecklas till en ytterligare allackversion i slället för B3LA, och i så fall vilken vidare­utveckling av JA 37 som därvid bör ske. Kommittén bör också studera utländska alternativ för vårt framlida allackflygsysiem. Även föruisätining­arna för ett internationellt samarbete inom ramen för vår neutralitetspolitik bör studeras.

Del skall inte vara kommitténs uppgift atl lämna förslag om huruvida utvecklingsarbelel på B3LA skall fullföljas efter den 30 juni 1979. Somjag lidigare har anförl kräver ett sådant fullföljande en höjning av försvarsmak-lens planeringsram fr.o.m. budgetåret 1979/80. Kommittén skall ha som utgångspunkt för sitt arbete den försvarsekonomi för perioden 1977/78-1981 / 82 samt den långsikliga inriktning och avvägning i stort som beslutades av riksdagen våren 1977.

Jag vill i detla sammanhang också erinra om atl valet av anskaffningsal-lernativ för attack- och skolflygplan har stor betydelse för den inhemska förmågan atl i framtiden ulveckla och producera kvalificerade robolsystem. Om B3LA anskaffas förutsätts-även i kostnadskalkylerna-att också den för delta flygplan särskilt avseda roboten B 83 anskaffas. En utveckling av denna robol skapar förulsältningar för atl i framtiden ulveckla och tillverka kvalificerade robotar i landet, medan ett beslul all inte ulveckla B3LA och därmed inte heller robolen B 83 innebär atl del ter sig mycket osäkert om vi kan behålla en kapacitet all i framliden ulveckla och producera kvalificerade robotsystem inom landet.

I prop.   1976/77:74 anförde jag att en industriell samordning inom

 

81                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:2

roboiområdel bör åstadkommas. Ett års uppskov med flygplansbesluiel bör därför utnyttjas för förhandlingar med berörda industrier om hur en sådan samordning bör åsladkommas. Kommittén bör även studera hithörande frågor.

Regeringen bör falla slutligt beslut i flygplansfrågan i samband med budgetarbetet inför budgetåret 1979/80. Det innebäratt kommitténs arbete bör bedrivas så alt dess överväganden och förslag kan redovisas senasi under okiober månad 1978.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag all regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

atl tillkalla en kommitté med sex ledamöter med uppdrag atl utreda vissa frågor rörande flygindustrin m.m.,

alt utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

att beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och bilräde ål kommii­ién. Vidare hemsläller jag atl regeringen föreskriver

atl ersättning lill ledamol, sakkunnig, expert och sekrelerare skall uigå i form av dagarvode enligi kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrivs,

alt kostnaderna skall belasla fjärde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

2. Tilläggsdirektiv till beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (Fö 1975:01)

Dir 1978:26

Beslut vid regeringssammanträde 1978-03-30

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Beredningen för det fortsatta arbetel om kvinnan i försvaret (BKF) avlämnade i juni 1977 betänkandet (SOU 1977:26) Kvinnan och försvarels yrken. 1 betänkandet lämnas bl.a. förslag om befålsanställning av kvinnor vid flygvapnet.

Somjag uttalade vid anmälan av prop. 1977/78:24 om ny befälsordning för del miliiära försvaret anserjag det angelägel att kvinnor får möjlighel alt bli yrkesbefäl. Jag avser att senare föreslå att regeringen lägger fram en proposition i flertalet av de frågor som BKF har tagil upp i sitt betän­kande.

I betänkandet erinrar BKF om aU den enligt sina direktiv har haft all i en försia etapp arbela med befallningar vars uppgifier inte är av stridande karaklär. Eftersom direktiven inte definierar innebörden av begreppei icke stridande befattning, har BKF sökt avgränsa och ange dessa befattningar. Därvid har beredningen konstaterat alt klassificeringen av befattningar som stridande i vissa fall ulgår från miljöbetingelser, i andra fall från förbandens uppgifter eller befallningens funktion och i ytterligare andra fall från en kombination av dessa fakiorer. Mol denna bakgrund hävdar BKF all del inte finns någon klar gräns mellan stridande och icke stridande befattningar. På

6 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Del II Fö:2   Skr 1978/79:103                                     82

sikt bör del därför enligt beredningen bli naturligt atl vid rekrytering av kvinnor lill försvarsmaklen analysera varje befatiningslyps krav, oavsett klassificeringen som stridande eller icke stridande, och därefier bedöma den enskildes individuella kvalifikationer för akluella befallningar mol dessa krav.

BKF anför vidare att gränsen mellan stridande och icke stridande i etapp 1 av utredningsarbetet har dragits med utgångspunkt i befälels uppgifier alt leda olika typer av förband. Befallningar vid förband med slrid som huvuduppgift har därvid förts lill etapp 2, medan befattningar med slrid som andrahandsuppgift och specialislbefattningar ingår i etapp 1. Vid armén och marinen har anställning av kvinnor inom etapp 1 försvårats av all övervä­gande delen av utbildnings- och karriärvägarna innebär ijänslgöring i befallningar vars innehavare har till uppgifi atl leda förband med strid som huvuduppgift. För atl kvinnor skall kunna få befålsanställning vid dessa försvarsgrenar ulan begränsningar i fråga om nivåer eller utbildnings- och karriärvägar anser BKF sig behöva kompletterande direktiv.

Av de remissinstanser som har yitral sig i de här akluella frågorna anser överbefälhavaren atl beredningens definition av stridande befallningar är för generell och au yUeriigare undersökningar bör göras, innan man lar siällning lill en eventuell utveckling mot atl ulnyllja kvinnor i befallningar som kan anses vara siridande. Liknande synpunkier anförs av chefen för armén och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Arbetsmarknadsstyrelsen anser atl de nuvarande direktiven är för snäva och all del hade varil bälire alt utgå från alt alla yrken inom försvarsmakten bör öppnas för kvinnor. Även Folkpartiets kvinnoförbund och Folkpartiets ungdomsförbund vill ge kvinnor tillträde lill siridande befallningar. Della gäller även Socialdemokra­tiska kvinnoförbundet som anser atl BKF:s avgränsning mellan siridande och icke siridande befattningar inte är övertygande och medför risk för alt kvinnorna blir ett slags B-befäl, vilkel förbundel inte kan godta. Chefen för marinen anser att de ursprungliga direktivens begränsning till icke stridande befallningar är riklig och bör behållas. Samma uppfattning har Centerpartiets kvinnoförbund som anför all principen all undanta kvinnor från direkl stridande befattningar måste gälla även i framliden.

Föregen del villjag framhålla alt allt befäl i krig måsle kunna delta i och vid behov leda försvaret av den egna uppehållsplatsen e.d. Varje befälsbefatining blir därmed i princip all anse som stridande. Del går följaktligen inte all dra någon gräns mellan siridande och icke stridande befallningar. Beredningen bör därför uireda förutsättningarna alt låta kvinnor få anställning som yrkesofficer utan denna begränsning. Den personliga lämplighelen bör i princip vara det enda urvalskriteriet vid rekrytering av fast anställt befäl. Ett antal befattningar i krigsorganisationen kan emellertid med hänsyn till nuvarande förutsättningar och krav vara av sådan art au de för närvarande inte lämpligen bör besällas med kvinnor. Öppnandet av befälsyrkel för kvinnor är enligt min mening en så stor och genomgripande reform au den bör genomföras stegvis. Beredningens uppgift bör därför vara alt föreslå en fortsau utveckling mol eu på sikt könsobundet befälsyrke.

BKF har i samarbele med försvarels forskningsanslall (FOA) gjort vissa förberedelser för ell långsiktigt projekt som omfattar utarbetande av arbets­beskrivningar och arbetskravsanalyser. översyn av urvals- och prövnings­verksamheten m.m. Projektet bör enligt beredningen fullföljas i samband med atl förslaget om befälsanställning av kvinnor genomförs. Enligt min mening ankommer del på försvarsgrenscheferna all fortlöpande se över befallningsbeskrivningar o.d. Jag ser del som naturiigi all de i della arbeie

 

83                     Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del II Fö:2

utnyttjar den expertis som finns vid bl.a. FOA. Projektet bör därför i fortsättningen genomföras i samarbele mellan berörd försvarsgrenschef och FOA efter samråd med BKF. I avvaktan på resultatet av översynen bör BKF börja sina överväganden med utgångspunkt i de befattningsbeskrivningar m.m. som finns redan nu.

Jag vill i detla sammanhang ta upp ett par frågor som BKF berör i sitt betänkande och som enligt min uppfattning är grundläggande för arbelel med att bereda kvinnor möjlighel atl få anställning som befäl.

Dil hör den sk. äldreproblematiken, dvs. behovei av all placera om äldre personal lill fysiskt mindre krävande uppgifter. 1 sitt betänkande har BKF berört denna fråga bl.a. vid behandlingen av rekrytering lill transport-, mål-och helikoplerflygorganisationen. Beredningen konstalerar här atl flygförar-uppgiflerna vid dessa enheier av organisatoriska skäl måste avses för personal som förs över från flygtjänsl på stridsflygplan. Delta är rikligl.

Del är angelägel alt de befattningar, bl.a. i stabs- och förvaltningstjänst, som hittills har utnyttjats för äldre personal kan utnyiijas på samma säll också i fortsällningen. Jag instämmer med flera remissinstanser i all förslaget all öppna befälsyrket för kvinnor inte för leda lill att möjlighelerna att placera om äldre personal blir mindre. Risken fördetta torde inte vara stor i ett system där kvinnor i princip skall rekryteras och anställas på samma villkor som män.

I den tidigare nämnda propositionen om ny befälsordning har jag under­strukit betydelsen av atl yrkesbefälet rekryteras ur de värnpliktigas led, utbildas gemensamt med övriga värnpliktiga och får sina grundläggande erfarenheter från vämpliktsutbildningen. BKF har i sitt betänkande anfört all principen om rekrytering genom grundutbildningen för värnpliktiga bör lillämpas även på kvinnor. Kvinnor som skall antas till grundläggande yrkesofficersutbildning bör därför enligt beredningen på frivillig grund ha genomgåti motsvarande grundutbildning som övrigt blivande yrkesbefäl genomgår inom värnpliktens ram. Jag delar denna uppfattning. Jag vill samtidigt erinra om att frågan om alt överväga en allmän värnplikt för kvinnor inte ingår i beredningens uppdrag enligt de ursprungliga direkti­ven.

Slutligen villjag här anföra att beredningen bör utökas med ytteriigare en parlamentarisk ledamot.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen

1.  ändrar uppdragei till beredningen för del fortsatta arbelel om kvinnan i försvaret i enlighet med vad jag här har anfört,

2.  bemyndigar chefen för försvarsdepartementet atl tillkalla ytterligare en ledamot all ingå i beredningen.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

 

Del II Fö:3   Skr 1978/79:103                                           84

3. Tilläggsdirektiv till försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03)

Dir 1978:28

Beslut vid regeringssammanträde 1978-03-30

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Mot bakgrund av de fortlöpande kostnadsökningarna är det angeläget att verksamheien effektiviseras inom försvarsmakten. Översyn har därför skell av den lägre regionala och lokala organisationen. Ett planerings- och ekonomisystem har införts inom försvarsdepartementels verksamhelsom­råde. Sysiemel förutsätts leda till ökad effektivitet, bl. a. genom en ökad decentralisering av beslutsbefogenheter i hela försvarsorganisationen. För all se över del militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorgani­sation m. m. och samtidigt anpassa denna lill planerings- och ekonomisys­temet lillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet, med stöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande, i september 1974 sex sakkunniga. De sakkun­niga, som tog namnet Försvarsmaktens ledningsutredning 1974 (FLU 74), avlämnade i november 1976 delbetänkandel (SOU 1976:64) Försvarsmaktens centrala ledning. Utredningen kommer atl i nästa betänkande behandla frågor om den högre regionala ledningsorganisationen.

På grundval av bl. a. ledningsulredningens belänkande lade regeringen i december 1977 fram prop. 1977/78:63 med förslag lill principorganisalion av försvarsmaktens cenlrala ledning m. m. Den ekonomiska planeringssitua­tionen inom försvarsmakten ligger till grund för organisalionsförslagen. Regeringen konstalerar i sitt slällningslagande all utöver de personalbespa­ringar som ledningsulredningen har föreslagil måste ytteriigare besparingar åsladkommas vid myndigheler i den centrala och högre regionala organisa­tionen. En minskning av personalresurserna på dessa nivåer leder lill atl beslutsbefogenheter i siörre utsträckning än f n. måste föras över lill myndigheler på lägre regional och lokal nivå. Detla bör emellertid öka effektiviteten och skapa förutsättningar för alt de anställda skall känna ett ökal medansvar för verksamheten. Mol denna bakgrund lämnas i proposi­lionen förslag om den principiella uppgiftsfördelningen mellan ceniral och högre regional nivå samt de kostnadsbesparingar som i del fortsatta utredningsarbetet bör eftersträvas främsi i fråga om minskning av antalet anställda på dessa nivåer. I konsekvens med detta föreslås alt ledningsut­redningen i sill fortsatta arbete med den högre regionala nivån skall ges i uppdrag atl genomarbeta alternativ som innebär en minskning med ca 150 anställda inom de högre regionala staberna saml maieriel- och verkstadsför-vallningarnas ledning i förhållande lill det bedömda lägel i april 1978. Riksdagen har i mars 1978 beslutat om försvarsmaktens centrala ledning m. m. (FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174). Försvarsmaktens ledningsutred­ning bör därför nu erhålla del nämnda uppdragei. För uppdragets genomfö­rande bör gälla de principer som anges i prop. 1977/78:63. Om ledningsut­redningen väljer ett huvudalternativ som innebäratt antalet militärområden skall minskas, skall utredningen likväl belysa eU alternativ som innebär en minskning med ca 150 anställda inom ramen för en organisaiion med sex militärområden.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag, att regeringen ger försvarsmaktens ledningsutredning tilläggsuppdrag beiräffande den högre regionala nivån i enlighet med vad jag nu har anfört.

 

85                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:4

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

4. Totalförsvarets utveckling efter år 1982

Dir 1978:30

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-03-30

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Inriktningen av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik samt de olika lotalförsvarsgrenarnas utveckling har ingående behandlals av slaismakterna år 1977(prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:31 l)på grundval av förslag från 1974 års försvarsutredning i betänkandena (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar och (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82.

Regeringen har i november 1977 gett anvisningar för perspeklivplanering avseende det militära försvarels och civilförsvarels utveckling efter år 1982. Dessa anvisningar ger förutsättningar och riktlinjer för myndigheternas arbete under perspekiivplaneringens fas 1 samt vissa riktlinjer för perspek-livplaneringens fas 2. För sistnämnda fas kommer särskilda anvisningar att meddelas senare. För perspektivsiudier avseende del ekonomiska försvarets utveckling efter år 1982 har regeringen lämnal anvisningar i februari 1978. Myndigheternas arbete med all ta fram underlag inför nästa större beslul om totalförsvarets fortsatta utveckling skall enligi regeringsdirekliven utgå från all della beslul kommer atl fallas under våren 1982.

Anvisningarna för del militära försvaret innebär att överbefälhavaren skall lämna in perspektivplan del 1 fördel miliiära försvarel lill regeringen senasi den 1 februari 1979. Arbelel under denna fas, som avser slutet av 1990-talet, skall främsi inriktas mol att ulveckla och värdera sådana skilda idéer avseende försvarsmaktens uppgifter, sammansättning och sätt atl verka, som under olika förhållanden kan bli akluella i framtiden. De ekonomiska siudieområdena skall därvid läggas inom ell intervall mellan 9 och 14 miljarder kr. per år i prislägel februari 1977.

I anvisningarna för civilförsvarets perspeklivplanering anges att civilför­svarssiyrelsen skall lämna in perspektivplan del 1 för civilförsvaret till regeringen senasi den 1 mars 1979. Tyngdpunkten i arbetel under fas I bör läggas vid idéutveckling inom ramen för vissa väsenlliga funktioner eller problemområden. För civilförsvaret i sin helhet skall de ekonomiska studieområdena läggas inom ett intervall mellan 250 och 500 milj. kr. perår i prislägel februari 1977.

Anvisningarna för del ekonomiska försvarets perspektivsiudier innebär alt överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall lämna in perspekiivsludiedel 1 lill regeringen senast den 1 mars 1979. Huvudsyftet med studierna skall vara att förulsätlningslösi söka efter sådana typer av beredskapsålgärder som med minsta möjliga resursförbrukning ger en godlagbar försörjningsberedskap. Någon ekonomisk ram för perspektivstudiernas fas 1 har inte anvisats.

Inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar bedrivs inte perspeklivpla­nering under fas 1 på samma säll som för de tidigare nämnda totalförsvars-

 

DelIIFö:4   Skr 1978/79:103                                       86

grenarna. De anvisningar som regeringen i mars 1978 har gett till socialsty­relsen innebär i huvudsak alt slyrelsen i erforderlig omfaUning medverkar i övriga totalförsvarsmyndigheters perspeklivplanering och genomför vissa underiagsstudier. Vissa frågor skall redovisas den I mars 1979.

Regeringens perspekiivplaneanvisningar lill överbefälhavaren och civilför­svarssiyrelsen förutsätter atl anvisningar för perspekiivplaneringens fas 2 kommer all meddelas i juni 1979. Myndigheternas perspektivplan del 2 förutsätts bli inlämnad under andra kvartalet 1980. För del ekonomiska försvaret gäller all anvisningar för perspekiivsludiernas fas 2 kommer att meddelas i juli 1979. Överstyrelsens perspekiivsludie del 2 förutsätts bli inlämnad den 1 juli 1980.

Inom övrigi lolalförsvar kommer berörda myndigheieraii genomföra vissa siudier under fas 2. Syftei med sludierna är atl ulgående från styrka och svagheter i beredskapen inom myndigheternas ansvarsområden bl.a. belysa konsekvenserna av allernaliva ekonomiska salsningar på försvarsbered-skapsåigärder. Anvisningar för dessa studier kommer all meddelas i juli 1979. Sludieresultaten förulsalls bli inlämnade senasi den I juli 1980.

I anvisningarna för myndigheternas perspektivplanering (molsvarande) har lämnals säkerhetspolitiska utgångspunkier saml en översikt över tänk­bara framlida konflikter som skall beakias i perspektivplaneringen. Försvars­departementets sekretariat för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom toialförsvarel (SSLP) har uiarbelat vissa konkrela exemplifieringar i form av angreppsfall och krisfall m.m. Dessa har ställts till myndigheternas förfo­gande under hösten 1977.

En grundtanke bakom de anvisningar som har lämnals lill myndigheterna är all Sverige som liten nation inte kan bygga upp ett effektivt skydd mol alla typer av konflikter och krig. Del måsle alllid vara frågan om en avvägning mellan totalförsvaret och andra samhällssektorer saml mellan säkerhetspo­litiskt risktagande och fredslida belastning på samhällel.

Mot bakgrund av bedömningar av den internationella utvecklingen har i lidigare försvarsbeslut gjorts vissa avgränsningar av våra försvarspolitiska ambitioner. Vår försvarsplanering ulgår sålunda från sådana situationer, där slormaklsblockens mål och resursinsatser för ett angrepp mol Sverige är begränsade i förhållande till deras övergripande säkerhetspolitiska mål och loiala resurser. Planeringen bygger vidare på alt ett eventuellt angrepp mol Sverige i försia hand utförs med konventionella slridsmedel. Vi eftersträvar dock ett begränsat skydd mol ABC-stridsmedel.

En annan uigångspunki för planeringen f n. är all del politiska händelse­förloppet i samband med en konfliki bör kunna ge oss förvarning om att ett angrepp kan vara föreslående. Insatsberedskapen bör därför under normala förhållanden kunna hållas relativt låg.

Från bl.a. dessa utgångspunkier har det varil möjligt all ulforma eU totalförsvar med uppgift all avhålla från angrepp mot Sverige och i övrigt begränsa konsekvenserna i Sverige av kriser och krig i omvärlden.

Trots omfattande personalminskningsprogram har utrymmet för materiel-anskaffning inom försvarsmakten successivt krympt. Konsekvenserna av detta har blivit alt antalet kvalificerade förband har minskal i samband med omsäliningen av den organisalionsbeslämmande materielen. Kostnadsut­vecklingen leder efter hand till alli siörre svårigheler all lösa de uppgifter som har lagls på det miliiära försvaret. Del är i längden inte möjligl atl komma lill rälla med problemen genom punktvis insalta ålgärder.

Likartade problem kan konstateras också inom övriga totalförsvarsgre­nar.

 

87                     Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:4

Den nuvarande kostnadsutvecklingen för totalförsvaret och behovet av en hård prioritering av olika samhällssektorers krav på resurser framhäver behovei av en genomgripande analys av frågorna kring totalförsvarets uppgifter och resursbehov samt totalförsvarsgrenarnas sammansättning mol bakgrund av våra säkerhetspolitiska mål.

Del är därför nödvändigi all med uigångspunki i den svenska alliansfria politiken som syftar till neulralilel i krig överväga avvägningen mellan de säkerheispoliliska medlen samt all närmare pröva lolalförsvarets och då särskilt del militära försvarels uppgifter och inrikining. Målel måsle vara all skapa rimlig balans mellan uppgifter och resurser.

Riksdagen har vid 1976/77 års riksmöie (FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311) som sin mening gett regeringen lill känna vad försvarsutskottet anförde om arbetel med näslkommande försvarsbeslut. Enligt ulskollei finns det skäl som talar för alt en parlamentarisk granskning bör ske tidigt i arbetet med alt skapa underlag för nästa större beslul om lolal försvarels utveckling. Granskningen bör ske i de former och med de resurser som tillkommer en Slallig kommitté. 1 ell lidigi skede bör granskningen gälla inte minsl del säkerhetspolitiska underiaget. Dess politiska relevans, de planerande myndigheternas sätt all utnyttja underiaget och möjligheterna alt öppet presentera problemen är frågor som enligt utskottet bör behandlas av ulredningen. Försvarsutskottet anförde vidare att en ny försvarsutredning med hänsyn till tidsförhållandena för hela planeringsprocessen kan behöva arbela i etapper.

Mot bakgrund av del anförda förordarjag att en kommitté tillkallas för atl överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inrikining och totalför­svarets fortsatta utveckling m.m. efteråt 1982. Med hänsyn lill frågornas vikt bör kommittén vara pariamentariski sammansatt.

Sveriges säkerhetspolitik syfiar till atl bevara landets frihet och oberoende. Den kommer lill uitryck såväl i den alliansfria politiken i fred syftande lill neutralitet i krig som i strävandena alt minska riskerna för krig och konfiikier i världen. Denna inrikining har formulerats i del mål för vår säkerhetspolitik som antogs av 1968 års riksdag och som därefter har bekräftats av riksdagen åren 1972 och 1977. Kommittén bör utgå från alt delta mål alltjämt skall gälla.

Vår säkerhetspolitik formas således genom en samverkan mellan utrikes­politiken, försvarspolitiken, vår politik i inlernaiionella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken.

Som grund för sina överväganden om totalförsvarets uppgifter och inriktning bör kommittén i en försia etapp av sitt arbele studera samspelet mellan de säkerhetspolitiska medlen och därvid särskilt överväga försvars­politikens roll inom säkerhetspolitiken. Kommittén bör analysera utveck­lingen i omvärlden och de hot mot vår frihel och vårt oberoende som kan uppkomma i framliden saml bedöma vilka av dessa som bör las lill utgångspunkt för den långsiktiga planeringen av totalförsvaret. Kommittén bör la del av genomförda säkerhetspolitiska studier och del säkerhetspolitiska underlag som utnyttjas i perspeklivplaneringen saml pröva i vilken omfatt­ning underlaget överenssiämmer med den syn som kommittén kommer lill i sin analys.

Kommittén bör också analysera den svenska samhällsutvecklingen från sårbarhets- och resurssynpunkl. Del nuvarande samhällel och utvecklingen inom detta kännetecknas av stor komplexitet och av alt olika verksamhets­grenar i ökad utsträckning påverkar och griper in i varandra. Samhällel blir

 

Del II Fö:4   Skr 1978/79:103                                     88

därigenom mer känsligi för störningar än tidigare. På flera säll blir också det internationella beroendet allt större. Kommittén bör som bakgrund lill sina överväganden även la del av gjorda bedömningar rörande den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Inom försvarspolitiken förutsätts ell samspel och en samverkan mellan totalförsvarets olika grenar - militärt försvar, civilförsvar, ekonomiski försvar, psykologiskt försvar och övrigt totalförsvar. Kommittén bör mol bakgrund av sina överväganden om försvarspolitikens roll inom säkerhets­politiken och sina analyser av den internationella och inhemska utvecklingen överväga de olika lotalförsvarsgrenarnas roll inom försvarspolitiken. Kommittén bör därför hålla sig informerad om myndigheternas arbeie under perspektivplaneringens fas I och granska hur det säkerhetspolitiska under­laget utnyttjas.

Kommittén bör lämna förslag till säkerhets- och försvarspolitikens inrikt­ning och lotalförsvarsgrenarnas uppgifier i slort inom ramen för denna i sådan lid all förslagen kan beaktas i regeringens anvisningar inför perspek­iivplaneringens andra fas.

Bl.a. med ledning av myndigheternas perspektivplan (molsvarande) del I bör kommiuén identifiera sådana problemområden inom totalförsvaret som kan behöva utredas i särskild ordning eller som bör beakias särskilt under del fortsatta studiearbetet. 1 belänkandei 1976/77:13 har försvarsutskotlet behandlal några frågor som enligt ulskollei skulle kunna las upp av en parlamentarisk försvarskommilté.

Utskoitet lillslyrkle bl.a. alt man ytterligare integrerar och samordnar militära och civila funktioner i totalförsvaret. Med anledning av motionen 1976/77:342 log utskottet upp vissa folkrättsliga aspekier på en sådan integration och samordning. Utskottet konstaterade atl dessa aspekter sländigi måsle hållas i åtanke i försvarsplaneringen. Jag förutsätter att kommittén beaktar vad utskottet har anfört i denna fråga.

Som jag redovisade bl.a. i prop. 1977/78:100 (bil. 7) innebär kostnadsut­vecklingen i fråga om bl.a. personal och materielunderhåll, främsi inom försvarsmaklen, atl sådan verksamhei som brukar betecknas som vidmakt­hållande av befintliga resurser lar i anspråk en allt större andel av den ekonomiska ramen. Den nu aktuella tolalförsvarskommiltén börenligt min mening ägna större uppmärksamhei ål della förhållande än vad som har varit fallel i tidigare försvarsutredningar. 1 della sammanhang är det angeläget atl också beakta de personalpolitiska aspekterna på försvarels uiformning.

I samband med 1977 års försvarsbeslut underslröks all totalförsvaret bör vara så uppbyggt atl del är en hela folkets angelägenhet. Varje medborgare bör beredas lillfälle att efter sin förmåga bidra lill landets försvar. Denna grund för totalförsvarets uppbyggnad bör gälla som utgångspunkt för kommitténs överväganden. Gällande lagar om plikttjänstgöring inom samhället vid beredskap och krig innebär atl vi under dessa speciella förhållanden tillämpar en form av "tolalförsvarsplikt". Del finns dock anledning alt fortlöpande pröva hur våra totala personallillgångar bör disponeras och fördelas inom totalförsvaret liksom vilken utbildning i fredslid som med stöd av plikilag bör läggas på medborgarna för atl de skall kunna fullgöra sina olika tolalförsvarsuppgifter.

1 fråga om fördelningen av personaltillgångarna inom totalförsvaret villjag erinra om alt totalförsvarets chefsnämnd i mars 1977 uppdrog åt överbefäl­havaren och arbetsmarknadsstyrelsen att i samverkan med bl.a. värnplikts-verket och civilförsvarsstyrelsen se över totalförsvarets personalbehov. Som

 

89                     Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:4

ell led i detla arbete har överbefälhavarens värnplikisplan arbetats om.

Enligt min mening är värnplikten och annan plikttjänstgöring och deras uiformning allljäml av grundläggande belydelse för toialtorsvareis styrka och förankring i samhällel. Del är därför nalurligl alt kommiuén ägnar särskild uppmärksamhei åt dessa frågor.

Med hänsyn till atl eventuella framlida krig och kriser bedöms komma all i allt större utsträckning beröra hela samhällel och befolkningen, måsle även civilförsvarets utveckling studeras mot bakgrund av samhällsutvecklingen. En bätire samordning mellan totalförsvarets olika funklioner i samhällel bör eftersträvas. Ökad vikt bör särskili läggas vid ell gemensami och effeklivare utnyttjande av samhällets samlade resurser för skadeavhjälpande ålgärder under fred och krig. Som ell led häri bör lämpligheten och möjligheterna av all öka samordningen mellan civilförsvaret och den kommunala verksam­heten studeras. Regeringens anvisningar för civilförsvarsstyrelsens perspek­livplanering innebär bl.a. ett uppdrag all bedriva fortsätla siudier inom della område. Resullalei av civilförsvarsstyrelsens studier bör prövas av försvars­kommittén. Om denna finner alt en ökad samordning bör ske, uppkommer en rad frågor av förfatlningsmässig, organisatorisk och finansiell art. Även om sådana frågor kan behandlas av kommittén, kan det dock vara lämpligare att dessa mer praktiska frågor behandlas i annan ordning på grundval av kommitténs överväganden och förslag. Försvarskommittén bör lägga förslag härom.

Det bör stå kommittén friu atl la upp även andra frågor som kommiuén finner bör undersökas särskili under det fortsalla studie- och planeringsar­betet.

1 prop. 1976/77:74 erinrade jag bl.a. om behovet av en allsidig information om vår omvärld och vår säkerhetspolitik samt om säkerhels- och försvars-poliiikens mål, medel och möjligheler. För alt stimulera försvarsdebaiten har under senare år åtskilliga uppgifter om krigsorganisationens storlek m.m. som lidigare har varit hemliga offentliggjorts. En mängd rapporter om studieresultat m.m. har publicerats och statsbidrag har lämnats lill organi­sationer som svarar för försvarsupplysning. Riksdagen ansåg att del är önskvärt all se över informationen om vår säkerhetspolitik. En möjlighet är därvid enligt försvarsutskottet att en sådan översyn vid lämplig tidpunkt görs av försvarskommilién. Kommittén bör överväga dessa frågor och lämna förslag lill lämpliga ålgärder.

Som jag har anfört tidigare skall överbefälhavaren och civilförsvarssiy­relsen redovisa resultatet av perspekiivplaneringens fas 2 under andra kvartalet 1980. Underdenna fas skall dessa myndigheter ulforma och värdera förslag lill beslut och ålgärder under den närmaste fem- lill tioårsperioden som syftar till en viss effekt under denna period och en viss handlingsfrihet atl på längre sikl förverkliga skilda sammansättningar m.m. av resp. lolalförsvarsgren. Syftet är detsamma för den andra fasen av del ekonomiska försvarels perspektivsiudier och motsvarande siudier inom övrigt lolalför­svar.

1 en senare etapp av sill arbele bör tolalförsvarskommiltén på grundval av myndigheternas perspektivplaner (molsvarande) del 2 överväga och lämna förslagom de olika lotalförsvarsgrenarnas utveckling efter år 1982. Kommit­téns överväganden och förslag i denna del bör redovisas i sådan lid att de kan beaktas i regeringens anvisningar under våren 1981 för myndigheternas programplaner för perioden 1982/83-1986/87.

Dessa programplaner representerar handlingsprogram för den akluella

 

Del 11 Fö:5   Skr 1978/79:103                                    90

femårsperioden för resp. lolalförsvarsgren. Jag är inte beredd att redan nu ta ställning till om kommittén i ytterligare en etapp skall ha lill uppgift att också granska dessa programplaner utan frågan torde fö avgöras vid ell senare tillfölle.

Med den uppläggning som jag här har redovisal är det sannolikt alt kommiuén i ett senare skede, när den kommer in på frågorom totalförsvars­grenarnas utveckling, behöver ett siörre antal experter, sakkunniga m.m. än i den inledande etappen. Bl.a. bör då företrädare för arbetstagarorganisatio­nerna i någon form della i kommitténs arbeie. Jag vill däruiöver redan nu förulskicka alt jag senare kan komma atl föreslå atl kommittén ges vissa lilläggsdirekliv.

Jag vill i delta sammanhang peka på atl den eiappvisa uppläggning av kommitténs arbele som jag har angett ökar möjlighelerna för en offentlig deball kring de frågor som kommiuén har behandlat, t.ex. genom ell remissförfarande. Kommittén bör bedriva siu arbele under så stor öppenhet som möjligl och stimulera debatten i frågor, som är föremål för utred­ning.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla en kommitté med 13 ledamöier med uppdrag all överväga och lämna förslagom säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta utveckling m.m. efter år 1982,

atl ulse en av ledamöterna atl vara ordförande,

atl besluta om sakkunniga, experier, sekreterare och bilräde åt kommit­tén.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

5.    Samordning    av    arbetet    med    att    genomföra    den    nya befälsordningen för det militära försvaret

Dir. 1978:48

Beslut vid regeringssammanträde 1978-06-01

Departemenischefen, slalsrådel Krönmark, anför.

På grundval av 1973 års riksdagsbeslut (prop. 1973:128, FöU 1973:23, rskr 1973:309) om principer för en enhetlig befölsordning inom del militära försvarel har regeringen i prop. 1977/78:24 lagl fram förslag lill en ny befälsordning. Riksdagen har den 29 mars 1978 godkänt de riktlinjer fören ny befalsordning för del miliiära försvaret som har förordats i proposilionen (FöU 1977/78:10, rskr 1977/78:179).

Riksdagens beslut innebär all den nya befälsordningen skall börja genom­föras under programplaneperioden 1978/79-1982/83. De försia ansökning­arna oin antagning som yrkesbefälsaspiranl skall kunnaskeunderår l979och den försia omgången yrkesbefälsaspiranter skall kunna genomgå officershög­skolan åren 1981-83.

Genom beslul denna dag har regeringen gett till känna riksdagens beslul

 

91                     Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:5

och lämnal överbefälhavaren vissa uppdrag.

Det återstår emellertid åtskilligt planläggningsoch detaljarbete innan den nya befälsordningen kan börja genomföras. 1 samband med atl den nya ordningen införs måste också övergången till del nya sysiemel regleras för redan anställt beföl och för de befälsaspiranter som redan har påbörjat utbildning enligt dagens system. Vidare måsle bl.a. behovei av kompleiie-rande uibildning fastställas. Det finns däruiöver många frågor som måste övervägas ytterligare.

Genom beslul denna dag har regeringen tillkallat en särskild utredare med uppgift atl uireda och lämna förslag om kategoriiillhörighei, rekrytering och utbildning för viss civilmilitär personal m.m.

Ansvarei för att under regeringen inom försvarsmakten leda genomför­andet av den nya befälsordningen ligger på överbefälhavaren. Viss del av arbetel kommer dock atl bedrivas inom försvarsdepartementet och i nyss nämnda uiredning.

Regeringen har i februari 1975 tillkallal en särskild beredning (Fö 1975:01) föratt föra vidare det påbörjade arbetet med att skapa möjligheter för kvinnor all fö befälsansiällning inom del miliiära försvaret.

En särskild delegation bör tillkallas med uppgift alt följa och samordna arbetel med alt genomföra den nya befälsordningen. En väsentlig uppgift blir därvid alt samordna försvarsdepartementets och myndigheternas ålgärder föratt utbildningen m.m. av yrkesbefäl enligt det nya systemet skall kunna genomföras och föratt övergången till del nya sysiemel skall kunna regleras för den personal som är utbildad eller har påbörjat utbildning enligt dagens system. Delegationen bör också kunna lämna underiag för regeringens beslul och föreslå myndighelerna ålgärder som kan vara behövliga lill följd av samordningsarbetet.

1 delegaiionen bör ingå förelrädare för försvarsdepartementet, överbefäl­havaren, försvarsgrenscheferna och vämpliktsverket.

Riksdagen har förutsatt atl del fortsatta arbetet bedrivs i aktiv samverkan med berörda personalorganisationer. Delegationen skall därför arbela i nära kontakt med dessa organisaiioner. För della ändamål bör en särskild samverkansgrupp bildas med representanter från personalorganisationerna föratt säkerställa au de frågorsom ärav belydelse fördel fortsatta arbetet blir tillräckligt belysta.

Samråd bör ske med den nyss nämnda utredningen om kategoriiillhörig­hei, rekrytering och utbildning för viss civilmilitär personal m.m. och beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvarel.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar chefen för försvarsdeparlemeniei

alt tillkalla högst nio ledamöier att ingå i en delegation för samordning av arbelel med atl genomföra den nya befälsordningen för det militära försvaret,

att Ulse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all besluta om sakkunniga och experier, sekreterare och annat bilräde åt delegationen.

Vidare hemsläller jag alt regeringen föreskriver

all förordningen (1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag ej skall lillämpas på uppdrag som ledamol i delegaiionen,

att kostnaderna för delegationen skall belasta Qärde huvudtitelns kommil­téanslag.

 

DelllFö:6   Skr 1978/79:103                                       92

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Försvarsdepartementet)

6.   Kategoritillhörighet,   rekrytering   och    utbildning   för   viss civilmilitär personal m.m.

Dir 1978:49

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-06-01

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Regeringen har i prop. 1977/78:24 lagt fram förslag lill en ny befälsordning för del militära försvaret. Riksdagen godkände den 29 mars 1978 de riktlinjer fören ny befälsordning som förordades i proposilionen (FöU 1977/78:10, rskr 1977/78:179).

I propositionen framhöll jag all huvuddelen av den civilmilitära personalen har så viktiga befäls- och utbildningsuppgifter i såväl krigssom fredsorga­nisationen atl den i fortsättningen bör vara militär personal. Jag anförde vidare all personalen bör utbildas för samma fackuppgifter som lidigare men . dessulom för chefs- och utbildaruppgifter på samma säll som övrigt yrkesbefäl. Detta gäller arméingenjörer samt arméns mästare och tekniker, mariningenjörer linje G (gymnasieingenjörer) saml mästare, tekniker och fiottiljpoliser vid flygvapnet. Denna personal bör i allt väsentligt följa samma villkor beiräffande rekrytering och utbildning som yrkesbefälet i övrigt. En vidareutbildning lill uppgifter som fn. fullgörs av arméingenjörer och mariningenjörer linje G bör införas för militär personal i leknisk ijänsl.

Flygvapnets ingenjörer, en del av marinens och vissa av arméns ingenjörer är f n. högskoleutbildade. 1 propositionen angav jag all dessa högskolein­genjörers framtida villkor beträffande rekrytering och utbildning borde utredas närmare. Härvid borde särskilt studeras möjlighelerna lill rekrytering genom vidareutbildning av militär personal i teknisk tjänst och eventuell samordning av sådan utbildning med den som lekniskl utbildade stabsoffi­cerare genomgår.

Denna utredning bör nu komma till stånd. Jag föreslår därför att en särskild utredare tillkallas för uppgifien.

Förhållandena för den civilmilitära ingenjörspersonalen har i viss utsträck­ning behandlals av 1968 års personalkategoriutredning (PKU) i delbelänkan­dena (SOU 1972:3) Personal för tyg- och intendenturförvaltning och (SOU 1973:38) Personal för krigsmaktens förvallningsverksamhet. Dessa betän­kanden har remissbehandlats. Betänkandena och remissyttrandena bör ingå i underlaget för utredarens överväganden.

Beslutet om en ny befälsordning innebär, som jag förut har nämnl, all huvuddelen av den personal som i dag är civilmilitär blir militär. Motiven för della är bl.a. de särskilda krav, framför allt i fråga om att kunna lösa huvuduppgifterna att vara chef, fackman och utbildare, som generellt måsle ställas på all befälspersonal. I frågorom kalegoritillhörighet bör särskild vikt lillmälas uppgifierna och verksamheien inom krigsorganisationen och det befälsansvar som personalen har inom denna organisaiion. Utredaren bör

 

93                     Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:6

därför också överväga om det finns behov att behålla den civilmilitära ställningen för återstående grupper av civilmilitär yrkes- reserv- och värnpliktspersonal. De personalgrupper som är aktuella i sammanhanget är bl.a. högskoleingenjörer, medicinal-, meleorolog-, flyglrafiklednings- och personalvårdspersonal samt flygfältsingenjörer. Utredaren bör klariägga de olika konsekvenserna av en ordning, i vilken endasl ingår kategorierna militär och civil personal i såväl krigs- som fredsorganisalionen. Vidare bör prövas om och i vilken omfattning särskilda, i dag civila personalgrupper bör ha militär kalegoritillhörighet, oavsett om de i fredsorganisalionen är civil personal. Utredaren börockså klariägga de folkrältsliga synpunkterna i fråga om tillhörighet till personalkategori.

Av nyssnämnda personalgrupper har medicinalpersonalen behandlats av PKU i delbetänkandel (Ds Fö 1974:3) Personal för hälsooch sjukvård inom krigsmaklen, vilkel även har remissbehandlats. Betänkandet och remissytt­randena bör ingå som del av utredarens underiag. Utredaren bör även beakla riksdagens beslut (FöU 1977/78:27, rskr 1977/78:354) med anledning av prop. 1977/78:139 om försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred.

För viss värnpliktig medicinalpersonal har under senare år genomförts en förändring som kan ha betydelse för bedömningen av lämplig kalegoritillhö­righet för hela personalgruppen. Genom riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975:74, FöU 1975/76:13, rskr 1975/76:54) har grundutbildningen lill befallning för värnpliktig veterinär upphön. Besluiel innebär au värnpliklig som har genomgåti befälsuibildning och därefter avlagt veierinärexamen överförs til! befattning för veterinär efter kompletterande fackutbildning inom ramen för sin repeiitionsutbildningsskyldighet. Enligt den departe­mentspromemoria (Ds Fö 1974:6) som låg till grund för prop. 1975:74 borde utredas möjlighelerna alt införa motsvarande utbildningssystem för övrig värnpliklig medicinalpersonal.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts bör utredaren i anslutning lill sin prövning av frågan om lämplig kalegoritillhörighet för den värnpliktiga medicinalpersonalen också göra den i nyssnämnda departementsprome­moria föreslagna utredningen och föreslå därav motiverade förändringar.

Det beslut som riksdagen (prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/ 78:174) nyligen har fattat om försvarsmaktens centrala ledning m.m. innebär bl.a. all de cenlrala och högre regionala myndigheternas personal skall minskas med sammanlagt ca 1.850 anställda. Minskningen förutsätter all vissa förändringarsker i organisationen och all vissa upgifier som f n. löses av de berörda myndighetema utgår eller delegeras. En stor del av den civilmililära högskoleutbildade ingenjörspersonalen saml en del av den civilmiliiära medicinalpersonalen och meteorologpersonalen är verksam inom försvarsmaktens cenlrala myndigheler. De föreslagna förändringarna kan därför komma all påverka dessa civilmililära grupper i fråga om såväl antalet anställda som personalens arbetsuppgifter och därmed också i fråga om rekrytering och utbildning fördessa uppgifter. Resultaten av de berörda myndighetenas översyn av den centrala ledningens m.m. organisaiion för därför belydelse för utredarens arbele.

Utredaren bör i förekommande fall också överväga behovei av föränd­ringar av nuvarande personalkårer och kårtillhörighei förde personalgrupper som berörs av ulredningen.

Utredaren bör samråda med beredningen (Fö 1975:01) för del fortsatta arbelel om kvinnan i försvarel, med delegaiionen lor samordning av arbetet med att genomföra den nya belälsordningen för del militära försvarel och

 

Del II Fö:7    Skr 1978/79:103                                     94

med ulredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig. Utredaren bör också beakla resullalen av de fortsätla övervägandena om meteorologulbildningen Gfr prop. 1977/78:5, TU 1977/78:5, rskr 1977/78:16).

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag atl regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda frågan om kategoriiillhörighei, rekrytering och utbildning för viss civilmilitär personal m.m.,

att beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal bilräde ål utredaren.

Vidare hemsläller jag alt regeringen föreskriver

alt kostnaderna för ulredningen skall belasta fiärde huvudtitelns kommil­téanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Försvarsdepartementet)

7.    Genomförande   av   organisationsförändringar   m.m.    inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred

Dir 1978:58

Beslul vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departementschefen, slalsrådel Krönmark, anför.

Försvarsmakiens hälso- och sjukvård i fred på lägre regional och lokal nivå omfattar hälso- och sjukvård av värnpliktiga, medverkan i krigsförberedel-searbele och utbildning, hälsoundersökningar av anslälld personal m.m. För dessa uppgifter finns på denna nivå förbands- och tjänsteläkare. Inom marinen finns vid örlogsbaserna, kusiartilleriförsvaren och kustfioltan siabsläkare för främst krigsförberedelsearbeie. Läkare har också anställts mot arvode för en tjänstgöring på 60 dagar per år. De arvodesansiällda läkarna disponeras i försia hand för lillfälliga behov inom förbandssjukvården.

Härutöver svarar anvisningsläkare enligt anvisningsläkarkungörelsen (1955:666) för viss sjukvård av anställd personal. Anvisningsläkarkungö­relsen är nu ersatt av förordningen (1976:1060)om sjukvård i statligt reglerad anslällning, m.m. Enligt förordningen bör myndighet om möjligt komma överens med läkare om åtgärder som gör det lältare för arbetstagare hos myndigheien alt anlita läkaren. Läkare som har förordnals som anvisnings­läkare innan förordningen har trätt i kraft för dock kvarslå med oförändrade villkor. Samma läkare är ofta förbands-, ijänste- och anvisningsläkare.

Vid försvarsmaktens förband finns ett åttiotal hälso-och sjukvårdsenheter, varav ca femtio har sjukrumsavdelning. På hälso- och sjukvårdsenheterna finns ulöver läkare, sjuksköterskor, sjukvårdsbiträden, expeditionsföreslån-dare (plulonsofficer), en eller ivå värnpliktiga i handräckningstjänst saml tandläkare och landsköterskor. Formerna för tandvård för värnpliktiga m.fl. (Fredstandvård -80 Fö 1977:03) utreds f n. Utgångspunkten för ulredningen är all vårdansvaret skall föras över till folktandvården (prop. 1976/77:100 bil. 7, FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154).

 

95                     Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:7

Statens avialsverk och de anställdas huvudorganisationer har i maj 1976 slutil avtal om riktlinjer för företagshälsovård m.m. (prop. 1975/76:100 bil. 2, InU 1975/76:34, rskr 1975/76:168). Avtalet har godkänts av regeringen och Irält i kraft den I juli 1976. Förelagshälsovården inom det statliga områdel skall enligt avtalet inriklas på all skydda arbetstagarna mol hälso- och skaderisker som de kan bli utsatta för genom sitt arbele eller de förhållanden som della uiförs under saml all medverka lill all arbetet anpassas till arbelslagarens arbetsförmåga. Som ett komplement till avtalet utfärdade regeringen ijuni 1976 förordning (1976:556) med inslrukiion för regionala och lokala hälsoråd. Enligi förordningen skall det finnas regionala och lokala hälsoråd för planering och ledning av förelagshälsocentraler.

I prop. 1977/78:139 har regeringen berett riksdagen tillfälle au yttra sig över vissa överväganden om försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred. Till grund för övervägandena ligger en utredning som har genomförls av försvarels sjukvårdsslyrelse. I proposilionen konslaterade jag alt de försvars-anställda omfattas av avtalet om statlig förelagshälsovård. Försvarsmaklen borde mot denna bakgrund i första hand ha ansvar och resurser för de värnpliktigas hälso-och sjukvård, medicinsk medverkan i mobiliserings-och krigsförberedelsearbete saml utbildning mm. Jag förordade vidare samverkan mellan den statliga företagshälsovården och försvarsmaktens hälsooch sjukvård bl.a. när det gäller personal.

Överbefälhavaren har sedan år 1976 bedrivit försök vid några förband med förenklat förfarande för atl bedöma de värnpliktigas ijänslgöringsförmåga. Syftei med försöken är bl.a. att pröva möjligheterna att vid bagatellartade åkommor låla befäl på plutonsnivå gemensamt med den värnpliktige göra en bedömning av den värnpliktiges förmåga all tjänstgöra. Den värnpliktige har därvid räll alt själv avgöra i vilken ulsiräckning han kan della i tjänsten. Del förutsätts dock att han först rådfrågar siu befäl. För alt kunna utnyttja de knappa läkarresurserna i samhällel på bästa säll föreslog jag i proposilionen alt förändringar skulle vidtas vad gäller bedömning av de värnpliktigas tjänstgöringsförmåga med utgångspunkt i erfarenhelerna från försöksverk­samhelen. Vidare ansåg jag all ökad samverkan borde komma lill stånd mellan landslingen och försvarsmaktens hälso- och sjukvård.

Inom försvarsmakten behövs på lägre regional och lokal nivå läkarinsatser för de värnpliktigas hälso- och sjukvård, rådgivning lill förbandschef samt medverkan i ulbildningen. 1 proposilionen anförde jag alt det enligt min mening f n. finns underiag föratt anställa läkare på hel- eller halvtid på vissa siörre gamisonsorter. På orter med mindre omfattande hälso- och sjukvårds­verksamhet bör man sträva efter alt tillgodose behovei av läkare genom samverkan med landsiing och hälsoråd.

Riksdagen har godkänt de riktlinjer för organisaiion av försvarsmakiens hälso- och sjukvård i fred somjag har förordal och bemyndigat regeringen att vidla de övergångsåigärder och ålgärder i övrigi som behövs för att genomföra vad jag har förordal (FöU 1977/78:27, rskr 1977/78:354).

Jag angav i proposilionen all ett omfattande arbele återstår med försvars­maktens hälso- och sjukvård. En särskild utredare bör därför lillsäilas för del forisatta arbetet.

Till utredarens uppgifter hör bl.a. all överlägga med i försia hand landsiing och hälsoråd men också med andra huvudmän för hälso- och sjukvård eller enskilda läkare om köp och försäljning av läkarinsatser. Syftei med överlägg­ningama skall vara all på berörda orter finna lösningar som lillgodoser försvarsmakiens behov av läkare för bl.a. de värnpliktigas hälso- och

 

Del II Fö:7    Skr 1978/79:103                                    96

sjukvård. De ekonomiska villkoren m.m. för köp och försäljning av läkarinsatser bör regleras genom avtal mellan de militära myndigheterna och hälsoråd, landsting eller annan avtalspart. Utredaren skall utarbeta förslag till regeringens riktlinjer för sådana avtals upprättande saml medverka lill atl avtal slutes.

Utredaren bör definiera och beräkna del loiala behovei av läkarinsatser på lägre regional och lokal nivå med uigångspunki i vad som anförs i prop. 1977/ 78:139. Resultatet härav bör utgöra underlag för de nyss nämnda överlägg­ningarna. Beräkningen av del totala behovei av läkarinsatser saml resultatet av överläggningarna med landsiing och hälsoråd m.fl. bör därefter ligga lill grund för inrättande m.m. av läkartjänster.

Utredaren bör planera för en successiv avveckling av del nuvarande systemet atl ulnyllja värnpliktiga läkare i fredssjukvården samt överväga hur tillfälliga behov av läkare skall tillgodoses t.ex. i samband med alt vakanser på läkarljänsler uppkommer.

I uiredningsarbelel ingår även att följa utbyggnaden av den statliga förelagshälsovården. Förslag lill riktlinjer bör utarbetas för samverkan mellan regionala och lokala hälsoråd och försvarsmaktens hälso- och sjukvård. Samverkanslösningar bör eftersträvas främsi beiräffande de delar av företagshälsovården för de anställda som harslarka beröringspunkter med hälsovården för de värnplikiiga.

Utredaren bör medverka i planering m.m. i de fall där del under utredningsarbetets gång blir aktuellt för företagshälsovården och försvars­maktens hälso- och sjukvård att använda samma lokaler. Underiag för kostnadsfördelning vid gemensami utnyttjande av lokaler m.m. bör utar­betas och ingå i de nyss nämnda riktlinjerna. De behov som föreligger beträffande särskilda hälsoundersökningar för flygande och dykande personal bör preciseras ytterligare. I samarbele med hälsoråden saml de militära myndighelerna bör en plan tas fram för hur frågan skall lösas, vari föreslås hur krav på flyg- resp. navalmedicinsk kompetens skall tillgodoses. Jag vill i delta sammanhang erinra om all förelagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten fn. utreds (A 1976:01).

På lägre regional och lokal nivå bör vidare en organisation prövas där bl.a. insaiser för de värnpliktiga avseende sjukvård, psykosociala ålgärder och arbetsmiljö samordnas i en hälsooch sjukvårdsenhet vid försvarsområdes­förband eller molsvarande förband vid marinen och flygvapnet.

Utgångspunkten för utredningsarbetet skall vara atl kosinaderna för den nya organisationen inie skall översliga kosinaderna för nuvarande organisa­tion.

Det är angelägel alt utredaren så långt möjligt utnyttjar den sakkunskap som flnns inom berörda myndigheler. Dessa bör inom ramen för sina ordinarie uppgifter tillhandagå utredaren med de utredningar och det bilräde i övrigt som behövs föratt ta fram nödvändigt underiag. Arbetel skall bedrivas i nära kontakt med och under medverkan av de anställdas huvudorganisa­tioner samt i kontakt med den värnpliktiga arbelsgruppen.

Jag har funnit atl utredningsarbetet är av sådan karaklär atl det bör bedrivas skyndsamt och atl det är lämpligt alt utredaren efter hand lägger fram förslag i olika frågor.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag att överväga vissa frågor och genomföra vissa överiäggningar m.m. i samband med organisationsföränd-

 

97                     Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:8

ringar inom försvarsmakiens hälso- och sjukvård i fred, all beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal arbetsbiträde ål

utredaren. Vidare hemsläller jag all regeringen föreskriver alt kosinaderna skall belasta fiärde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Försvarsdepartementet)

8.   Folkrättens   tillämpning   m.m.   under  krig,   neutralitet  och ockupation

Dir 1978:61

Beslul vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departemenischefen, statsrådet Krönmark, anför.

Under åren 1974-77 har på den schweiziska regeringens inbjudan repre­sentanter för ett hundratal siater samt för vissa befrielserörelser dellagil i en konferens i Geneve om krigels lagar. Konferensens ändamål har varit att bekräfta och ulveckla de internationella, humanitära rättsregler som börgälla under väpnade konflikter. Arbetel avslutades i juni 1977 genom alt konferensen då anlog två tilläggsprotokoll till 1949 års Genévekonventioner angående skydd för krigets offer. Det ena protokollet avser internationella konflikter och det andra icke-internationella konflikter. Konferensen antog också vissa resolutioner angående del fortsatta arbetel på folkrättens område.

Tilläggsprotokollen har av schweiziska regeringen sänts ut lill alla rege­ringar som hade inbjudits lill konferensen saml lill vissa befrielserörelser. Protokollen öppnades för undertecknande den 12 december 1977, varvid ett 50-lal stater,däribland Sverige, Norge, Danmark och Finland,undertecknade protokollen. I protokollen stadgas att dessa skall träda i kraft sex månader efter del alt de två försia staterna har insänt ratiflkaiionsdokument till den schweiziska regeringen. Detla torde innebära all protokollen kommer all träda i kraft under andra halvåret 1978 eller under år 1979. Regeringen avser alt inom kort i proposiiion till riksdagen föreslå all riksdagen godkänner de båda tilläggsprotokollen. Beslut av riksdagen kan vänlas under höslen 1978.

1 och med all de båda lilläggsproiokollen godkänns, aktualiseras för svensk del en rad frågor inom folkrättens område. Det gäller i försia hand tolkningen av vissa regler, spridning av protokollen samt undervisning om de nya reglerna och deras tillämpning. Staternas skyldighet att medverka vid information och undervisning om de nya reglerna framgår av särskilda artiklar i protokollen. Kunskap om konventionerna och tilläggsprotokollen skall förmedlas inte enbarl till militär personal ulan också lill civila myndigheler och till civilbefolkningen. Ansvaret för undervisning framhålls särskilt i en vid Genévekonferensen enhälligt antagen resolution, som uppmanar bl.a. de nationella rödakorsorganisalionerna all erbjuda sina tjänster åt myndigheterna då det gäller all sprida kännedom om den

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II Fö:8   Skr 1978/79:103                                     98

inlernaiionella humanitära rätten.

Spridning av och undervisning om de nya reglerna lorde medföra relativt omfattande uppgifter för flera myndigheter i vårt land. Framför allt gäller delta tilläggsprotokollet om internationella konflikter, som innehåller mer än 100 artiklar. Härtill kommer alt innehållet i ett flertal av dessa artiklar går uianför ramen för 1949 års Genévekonventioner, eftersom arliklama inne­håller regler om slridsmedel och stridsmetoder. Sisinämnda regler för närmasi anses som en modernisering och ulvidgning av 1907 års Haagkon­ventioner om land- och sjökrigets förande. Flera av de nya artiklarna innebär den första reglering som har förekommit på luflkrigels område.

Del andra tilläggsprotokollet, som avser icke-internalionella konflikter, har fött en mycket begränsad omfattning och släller därför väsentligt mindre krav än del första protokollet i fråga om undervisning. Även om reglema i delta protokoll har fött starkt begränsad räckvidd, är del likväl angelägel all i lämplig omfallning sprida information om innehållet i dessa regler och lillämpningen av dem.

Frågor om lillämpningen av de folkrättskonvenlioner m.m. som gäller under krig har lagils upp under de större övningar inom försvarsmakten och totalförsvaret som har ägl rum under senare år. Härvid har bl.a. särskilt aktualiserats ett antal frågorom tolkningen av dessa folkrätlsregler. 1 en del fall är konveniionslexten komplicerad och har geit anledning lill olika lolkningar. Exempel på sådana frågor är olika personalkategoriers folkrätls­liga ställning i krig, beväpning av vissa grupper vid sidan om de reguljära militära förbanden saml myndigheters ansvar och befogenheter om någon del av vårt territorium skulle ockuperas.

De frågor som jag nu har lagit upp berör olika delar av regeringskansliet och då i försia hand försvarsdeparlemeniei såsom ansvarigi för samordningen inom lotalförsvarel. Dessulom berörs flera myndigheler, bl.a. överbefälha­varen, socialstyrelsen, civilförsvarssiyrelsen och länsstyrelserna. Frågorna är också av stor belydelse för verksamheien inom Svenska röda korset samt andra organisationer och samfund. En kartläggning av de olika folkrältsliga frågorna kräver också lillgång lill ett antal experier.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör en kommitté tillkallas med uppgift all uireda och lämna förslag om tolkning och lillämpning av saml information och undervisning om folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation i enlighel med vad som närmare anges i del följande. 1 kommittén bör ingå företrädare för justitie-, utrikes- och försvarsdeparte­menten saml för överbefälhavaren och civilförsvarssiyrelsen. Till kommittén bör knytas expertis från bl.a. beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, socialstyrelsen, skolöversiyrelsen, översiyrelsen för ekonomiskt försvar, länsstyrelser och civilbefälhavare samt från Svenska röda korset. Kommiuén bör vid behov samråda eller hålla koniaki med andra myndigheler och organisationer som kan vara berörda av kommitténs arbele.

I sill arbele skall kommittén utgå från de folkrättsliga konventioner och prolokoll m.m. som Sverige har biträtt. Kommittén börockså kunna utgå från reglema i de båda tilläggsprotokoll till 1949 års Genévekonventioner som Sverige kan väntas ratificera. 1 den mån del behövs skall kommiuén siudera hur reglerna i tilläggsprotokollen är avsedda atl lillämpas och mol bakgrund av våra särskilda förhållanden utforma en svensk tolkning av vissa regler.

Kommittén skall särskili uppmärksamma tillämpningen av folkrättens regler när del gäller att hänföra olika personalgrupper till någon av kategorierna kombattanter respektive civila. Enligt nuvarande planer fördel

 

99                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del II Fö:8

miliiära försvarels krigsorganisation är vissa civila avsedda för servicefunk-lioner ål militära förband under krig. Pågående förändringar inom krigsor­ganisationen kan i framliden komma au medföra ell ökat utnyttjande av civila för sådana uppgifter. En svaghet i detta sammanhang är dock atl de civila personalgruppernas folkrätlsliga skydd vid ijänsl ål miliiära förband i krig inte är klarlagd. Detta kan leda till att de civila, om de faller i fiendens hand, inte anses tillhöra någon av de skyddade kategorierna. Molsvarande risker kan också finnas för annan civil personal som under krig tjänstgör inom icke militära delar av totalförsvaret. I detla sammanhang bör också uppmärk­sammas den folkrältsliga ställningen för personal från de frivilliga försvars­organisationerna. Det är också angelägel alt klarlägga den civila personalens möjligheter till beväpning för självförsvar.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad som i direktiven för den i år tillkallade nya försvarskommilién (Dir 1978:30) har uUalals om integrering och samordning av militära och civila funklioner i loialförsvarel. Enligt direkliven skall försvarskommilién beakla de folkrätlsliga aspekterna vid sina överväganden om lolalförsvarets framlida utformning. Del är nalurligl all de båda kommiltéema samarbetar i de nu berörda frågorna.

Som framgår av vad jag förut har anfört lar den svenska regeringen, i och med alt Sverige ratificerar tilläggsprotokollen, på sig ett ansvar för informa­tion och undervisning om de nya reglerna till all berörd personal. Detla åtagande är inte begränsat enbart lill militär personal ulan gäller också flera andra grupper, som på olika säll kan bli berörda av slridshandlingar. Sålunda finns behov av utbildning i folkrätt för civilförsvarets personal, militär och civil sjukvårdspersonal, personal som är krigsplacerad inom det ekonomiska försvaret och det psykologiska försvarel saml viss ledningspersonal hos civilbefälhavarkanslier och länsstyrelser. Även för andra kaiegorier inom totalförsvaret kan undervisning i folkrätt vara önskvärd eller rent av nödvändig.

Kommittén bör kartlägga behovei av folkrällsundervisning för olika personalgrupper saml föreslå omfattningen av och metoderna för en sådan utbildning. Härvid skall kommittén beakta de bestämmelser för undervis­ning om 1949 års Genévekonventioner m.m. som överbefälhavaren och civilförsvarssiyrelsen lidigare har utfärdat. Särskild vikt bör läggas vid alt undervisningen blir engagerande och lämpligt avvägd.

Kommittén bör undersöka möjlighelerna all använda audilörerna i den fredslida audiiörsorganisaiionen vid undervisningen i folkrätt inom försvars­maklen. Förslag bör också lämnas beiräffande uppgifter för och utbildning av juridiska rådgivare åt miliiära chefer m.fl. under mobilisering och krig.

Vissa delar av Genévekonventionerna och tilläggsprotokollen har en så grundläggande humanitär belydelse, att del skulle vara av värde om undervisning om dessa avsnilt meddelas lill all ungdom i skolåldern och i lämplig utsträckning också till övriga medborgare. Kommittén bör i della sammanhang uppmärksamma del underlag för sådan undervisning som Svenska röda korset har tagil fram. Den bör också beakla den informations­verksamhet som under de senasle åren har inletts av civilförsvarssiyrelsen i samarbele med bl.a. länsstyrelsema, folkrörelserna, civilförsvarsförbundel ochskolöverslyrelsen. Ansvarei för all genomföra sådana undervisningsupp­gifter bör i försia hand ligga på myndigheler inom utbildningsdepartementets verksamhelsområde och på Svenska röda korset.

Genom tillkomsten av tilläggsprotokollet om internationella konflikter kan civilförsvarets möjligheler all verka under krig och ockupation komma

 

Del II Fö:8   Skr 1978/79:103                                     100

att underlättas väsentligt. Kommittén bör undersöka vilka konsekvenser som de nya reglerna kan fö för civilförsvarels verksamhei och lämna förslag lill de nya regler som dessa överväganden kan föranleda. Resultat från den pågående ulredningen angående överföring av civilförsvarels ordnings- och bevakningsuppgiftcr lill andra myndigheter (Fö 1977:05) bör därvid beak­tas.

De nya reglema i det försia tilläggsprotokollet innebär också atl förutsätt­ningarna för väpnat motstånd inom ockuperai område ändras. Kommittén bör mol denna bakgrund undersöka vilka allmänna anvisningar som bör lämnas civilbefolkningen om uppträdande under krig och ockupation. I detta satTimanhang bör kommittén beakla lidigare erfarenheter och överväganden angående myndigheters befogenheler inom ockuperat område liksom också resultaten av ell lill den engelske forskaren Adam Roberts lämnat uppdrag att siudera folkrältsliga aspekter på civilmoislånd. Jag vill även erinra om pågående arbete med atl utarbeta en ny upplaga av broschyren "Om kriget kommer".

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöier för all uireda och lämna förslag angående tolkning och lillämpning av samt information och under­visning om folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation,

att ulse en av ledamöterna att vara ordförande,

att beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal bilräde åt kommiuén.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

att kostnaderna skall belasla fjärde huvudliielns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Försvarsdepartementet)

 

101                       Kommittéer: Socialdepartementet    Del II S:l

Socialdepartementet

1. Översyn av läkemedelskontrollen

Dir 1977:121

Beslut vid regeringssammanlräde 1977-11-17

Statsrådet Troedsson anför.

Riksdag och regering har i skilda sammanhang uppmärksammat behovet av ålgärder inom läkemedelsområdet. Bland vidtagna åtgärder kan särskilt nämnas de nya bestämmelserna rörande naturmedel, ulredningen (1977:11) om läkemedelsinformation samt utredningen (1977:09) med uppdrag all uireda vissa frågor om verksamheien vid statens bakteriologiska laborato­rium. Jag har vidare för avsikl all begära regeringens bemyndigande alt tillkalla en särskild utredare med uppgift all se över priskonlrollen av läkemedel. Dessa utredningar liksom de krav utvecklingen släller för givelvis konsekvenser för omfattningen och inriktningen av statens läkemedelskon­troll.

Socialstyrelsens läkemedelsavdelning ansvarar för kontrollen av läkeme­del. Läkemedelsavdelningen flyttade år 1976 lill Uppsala (prop. 1970:74, SU 1970:98, rskr 1970:234). Beslutet om flyUning fick under en övergångslid vissa negaliva konsekvenser för verksamheien. Idag har emellertid läkeme­delsavdelningen såväl den personal som den utrustning och de lokaler som behövs för att avdelningen skall kunna arbeta effektivt. Vidare innebär de siarka forskningssambanden med universiteten liksom kontakten med hälso- och sjukvården stora möjligheter för avdelningens framlida utveck­ling.

Därför finner jag det naturiigi alt mer långsiktigt se över avdelningens arbete, både dess innehåll och omfallning. Resultatet härav bör relateras lill den aktuella utvecklingen inom kompetensområdet. Jag föreslår därföratt en särskild utredare tillkallas med uppgift att se över läkemedelskonlrollens mål, arbetsuppgifter och finansiering. Utredaren bör därvid även överväga vilka ytteriigare ålgärder sorti kan bidra till alt allmänheten tillhandahålles endast säkra och effektiva läkemedel och lill atl även i fortsättningen begränsa läkemedelssortimeniet. Samtidigt är det vikligl all angelägna läkemedel så snabbi som möjligl kan börja användas i sjukvården.

Vetenskapliga framsteg inom läkemedelsområdet måste givetvis resultera i ett ständigt förbättrat beslutsunderiag inom läkemedelskonlrollen. Säker­hetsfrågorna måsle härvid sältas i förgrunden. Möjligheterna till samverkan med hälso- och sjukvårdens institutioner bör därvid beaktas. Särskilt vikligl är det att kunna följa utvecklingen och användningen av läkemedel. Utredaren bör därför föreslå vägar för all ge oss ökad kunskap om läkemedlen för såväl uiprövningen som kontrollen efter registreringen. Jag vill härvid särskilt peka på de möjligheler som ligger i väl utvecklade system för bl.a.

 

Del II S:2   Skr 1978/79:103                                     102

kliniska prövningar, rapportering av biverkningar och studier a v läkemedels­konsumtion.

Utredaren bör även i övrigi utreda vilka åtgärder som kan effektivera läkemedelskonlrollen och leda till en bättre läkemedelsanvändning.

Utredaren bör också lämna förslag lill hur man skall tillgodose de eliska kraven på kliniska läkemedelsprövningar.

Läkemedelsavdelningen har lillgång till en kvalificerad sakkunskap och en omfatlande dokumentation för bedömning av skilda substansers och produk­ters farmacevliska och medicinska egenskaper. Utredaren bör överväga om avdelningens uppgifter skall omfatta även andra närbesläktade områden, t.ex. huddesinfektionsmedel, vissa hygieniska och kosmetiska preparat samt kontaktlinser. Rapporter i facklitteratur, internationella erfarenheler m.m. under senare lid lalar för en mer omfattande kontroll av sådana produkler. I delta sammanhang bör avgränsningen av avdelningens uppgifter i förhål­lande lill produktkontrollnämndens verksamhetsområde närmare övervä­gas.

Utredaren bör även överväga förslagens ekonomiska konsekvenser och undersöka möjlighelerna att tillämpa programbudgetprinciperna på läkeme­delskontrollen. Läkemedelskonlrollen skall fr.o.m. år 1978 till 100 % finansieras genom avgifier. Utredaren bör i sina förslag uigå från alt så också skall ske i fortsältnirgen.

Utredaren börsamiåda med livsmedelsverket, produktkontrollnämnden, statens provningsanstali, läkemedelsindusiridelegationen (1 1975:09), utred­ningen (S 1977:11) om läkemedelsinformation, ulredningen om priskon­lrollen av läkemedel samt övriga berörda myndigheler och kommittéer.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar mig

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl se över läkemedelskon­trollens mål, arbetsuppgifter och finansiering,

alt beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemsläller jag att regeringen föreskriver

atl ersättning lill utredaren, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrives,

atl koslnadema skall belasla femle huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Socialdepartementet)

2. Utredning om de homosexuellas situation i samhället

Dir 1977:128

Beslut vid regeringssammanlräde 1977-12-08

Departementschefen, statsrådet Gustavsson anför.

Riksdagen har vid  flera lillfällen, senasi vid  1976/77 års riksmöie,

behandlal motioner som lagit upp de homosexuellas situation i samhället.

Socialutskottet har - med anledning av motionerna 1976/77:139, 1976/

 

103                       Kommittéer: Socialdepartementet    Del II S:2

77:725 och 1976/77:1099 - i sitt senaste belänkande i ämnet (SoU 1976/77:37) uttalat sig för en undersökning som belyser de homosexuellas situation i samhällel och som också innefattar frågan om vilka ålgärder som kan behöva vidlas för all undanröja kvarvarande diskriminering av homosexuella.

Utskottet framhåller bl.a. att i motionerna förekommer två olika lyper av önskemål, nämligen dels att homosexuella inte skall uisätias för diskrimi­nering i förhållande lill andra medborgare, dels all homosexuella samman­boende skall fö samma förmåner som heterosexuella sammanboende. I fråga om den senare lypen av önskemål anför utskottet all utvecklingen f n. går mot att successivt avskaffa den särbehandling som finns kvar för heterosex­uella sammanboende ulan barn. Detla är enligt utskottet en bättre väg atl åstadkomma den av motionärerna åsyftade likabehandlingen av heterosex­uella och homosexuella sammanboende. Däremot bör enligt uiskoileis mening samhället självfallel söka molverka öppen och förtäckt diskrimi­nering av homosexuella inom alla samhällssektorer. Utskottet pekar på att riksdagen lidigare har givit uitryck åt uppfattningen att homosexuell samlevnad från samhällets synpunkt är en fulll acceplabel samlevnads­form.

Ulskollei erinrarom atl familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) enligt vad som uppgetls av lagulskollel (LU 1975:8) i sitt fortsatia arbele kommer atl la upp vissa frågorsom rörde rällsliga problem som aktualiseras vid sammanboende när parterna är homosexuella. SocialuiskoUet konstaterar att resultatet av familjelagssakkunnigas arbete bör avvaktas, innan riksdagen lar ställning lill frågan om lagstiftningsåtgärder på de akluella områdena.

Riksdagen godkände vad utskoitet anförl (rskr 1976/77:317).

Den utredning som riksdagen förordal bör komma till stånd. En särskild kommitté bör tillkallas för ändamålet. Kommiuén bör - utöver de under­sökningar som riksdagen uttalat sig för - sammanställa och redovisa tillgänglig vetenskaplig dokumentation om homosexualitet. Kommittén bör också föreslå åtgärder som behövs för att undanröja kvarvarande diskrimi­nering av homosexuella.

Kommittén bör samråda med familjelagssakkunniga i frågor som rör egendomsordningen och med prostilulionsuiredningen (S 1977:01) och 1977 års sexualbroltskommitté (Ju 1977:03).

Kommittén bör vidare hålla kontakt med företrädare förde homosexuellas egna organisationer.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet

all tillkalla en kommitté med högsl sex ledamöter med uppdrag alt undersöka de homosexuellas situation i samhällel saml föreslå de ålgärder som kommittén finner påkallade,

att ulse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annal bilräde ål kommiuén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver,

att ersättning till ledamol, sakkunnig, expert och sekrelerare skall uigå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om inie annat föreskrives,

atl kosinaderna skall belasla femte huvudliielns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Socialdepartementet)

 

Del II S:3   Skr 1978/79:103                                            104

3. Priskontroll av läkemedel

Dir. 1977:129

Beslut i regeringssammanträde 1977-11-17

Statsrådet Troedsson anför.

1 vårt land såldes år 1976 läkemedel för ca 2,4 miljarder kr. (exkl. moms). Kosinaderna för läkemedel bestrids lill ca 75 % av slalen, sjukförsäkringen och sjukvårdshuvudmännen. Resten svarar de enskilda läkemedelskonsu­menterna för.

Av läkemedelskostnaderna (exkl. sjukhusleveranser) hänför sig 58 % till producenterna (läkemedelsindustrin), 4 % lill grosshandeln (droghandeln) och 38 % lill detaljisiledei (Apoteksbolaget AB).

Inom producenlledel svarar den svenska läkemedelsindustrin för närmare 50 % av tillverkningen och utländsk läkemedelsindustri för lika mycket. Apolekstillverkade läkemedel (s.k. ex-lemporeberedningar) uppgår lill endast några fö proceni.

Inom droghandeln har dei av apoteksbolaget ägda Apotekarnas drog­handel AB ADA ca 70 % av marknaden räknai efter varuvärdet. Två privata droghandelsförelag svarar för resten.

I detaljisiledei svarar apoteksbolaget för all försäljning av läkemedel.

Priskonlroll av farmacevliska specialiteter, dvs. standardiserade läkeme­del, som är avsedda atl tillhandahållas förbrukaren i tillverkarens original­förpackning, förekommer i fiertalet länder. 1 Sverige har priskontroll förekommit sedan år 1934.

En effektiv och ändamålsenlig kontroll av läkemedelsindustrins prissätt­ning är förenad med särskilda problem, som sammanhänger med denna industris höga forskningsinlensiiet och omfatlande internationalisering. De svenska läkemedelsföretagen har sammanlagt en ullandsfakturering som uppgår lill drygt 50 % av försäljningen. Eftersom de priskontrollerande myndighelerna såväl i Sverige som i ullandel ofta bedömer skäligheten av ett läkemedelspris efter prisjämförelse med andra länder, kommer del pris som från början fastställs för ell vissl land all i hög grad påverka prissättningen också i andra länder.

Sedan den 1 januari 1971 har apoteksbolaget en ceniral ställning inom priskontrollen. Apoteksbolaget och läkemedelslillverkaren skall ha förhand­lat om prisel innan en ny specialitet registreras eller prisel på en registrerad specialitel ändras. Kan överenskommelse om skäligt pris inte träffas, för tillverkaren anmäla önskat pris lill socialstyrelsen. Socialstyrelsens läkeme­delsnämnd beslutar sedan om priset efter atl ha inhämtat synpunkter från apoteksbolaget och tillverkaren. Till grund för beslutet ligger även en bedömning av preparatets medicinska värde. Eftersom överenskommelse om prisel vanligen nås innebär ansvarsfördelningen i prissätlningsfrågor atl apoteksbolaget avgör flertalet prissätlningsärenden, medan läkemedels­nämnden endast beslutar om ett mindre antal preparat.

Apoteksbolaget har sedan sin tillkomst dels som samhällets förelrädare kontrollerat av leverantörerna tillämpade läkemedelspriser, dels ansvarat för läkemedelsdisiribulionen i detaljisiledei. 1 fråga om priskonlrollen har apoteksbolaget en myndigsulövande funktion, medan bolaget i övrigt fungerar som kommersiell distributör av de produkler som priskonlrollen omfattar. Av naluriiga skäl har bolaget - i motsats till statens pris- och kartellnämnd (SPK) - inte getts någon laglig möjlighel aU i sin priskontrol-

 

105                       Kommittéer: Socialdepartementet    Del II S:3

letande verksamhei avkräva läkemedelstillverkarna uppgifter som skulle innebära röjande av affärshemlighet. Först i samband med 1976 års prisförhandlingar förekom en viss samordning mellan apoteksbolaget och SPK vid bedömningen av de av producenterna begärda prishöjningarna.

Av priset på läkemedel (exkl. sjukhusleveranser) ulgör apoieksbolagets andel i genomsniii ca 38 96. Apoleksbolagei faslsiäller sina pålägg mot bakgrunden av förväntade intäkter och kostnader under kommande verk­samhetsår. Som monopolförelag utsätts apoteksbolaget emellertid inte för den konkurrens som gäller för detaljhandeln i övrigi. Med hänsyn till distributionskostnadernas stora betydelse fördel slutliga läkemedelspriset är del angeläget att bolaget bedriver sin verksamhet rationellt. Prissättningen måste dock tillåla bolaget alt såväl ansvara för deialjdistribution av läkemedel som genomföra de särskilda uppgifter som åläggs bolaget, bl.a. i fråga om sjukvårdsberedskap och läkemedelsinformation. Jag vill i detta sammanhang erinra om atl apoteksbolaget efter överenskommelse med sjukvårdshuvud­männen även ansvarar för driften av sjukhusapolek. Apoteksbolagels ersättning, vilken skall molsvara självkostnaderna, fastställs årligen vid förhandlingar med resp. sjukvårdshuvudman.

Anförda omständigheter talar för att en särskild utredare bör tillkallas med uppgift all se över priskonlrollen av prissättningen i läkemedelsförsörj­ningens alla led, dvs. i tillverknings-, grossist- och detaljisiledei. Målel bör vara all fö lill stånd en kontroll som tillfredsställer såväl konsumenternas och samhällets som förelagens krav på skälighel, rättvisa och adminisiraiiv effektivitet.

Utredaren bör se över formerna för priskontroll av såväl nya som befintliga framaceviiska specialiteter samt överväga om kontrollen bör omfatta även licenspreparat och ex-iemporeläkemedel. Frågan om priskonlroll av kost­nadsfria förbrukningsartiklar som distribueras genom apoteksbolaget bör jämväl studeras. I princip bör samma regler gälla som för övriga priskonlrol­lerade varuområden, men givetvis bör de särskilda problem som är förenade med en prisövervakning inom läkemedelsindustrin beakias. Den nuvarande ordningen enligt vilken apoteksbolaget tjänstgör både som priskontrolle­rande instans och som kommersiell distributör anserjag mindre lämplig.

Priskonlrollen bör ske på sådani sätl atl konsekvens och likformighet i handläggningen av prisfrågor tillgodoses. Den måste utformas så all skäligheten av såväl generella prisändringar som priset på enskilda preparat kan beakias. Priskonlrollen bör åläggas statlig myndighet,om möjligt en enda myndighei, så att en enhetlig bedömning av samtliga prisärenden kan ske. Priskonlrollen bör stimulera lill konkurrens inom producent- och droghan-delsledel. Hänsyn skall också las lill önskvärdheten av en aktiv forsknings-och utvecklingsverksamhet för att nå en förbättrad läkemedelsterapi.

SPK är enlighel sin instruktion central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning inom näringslivet med undantag för bank- och försäkringsväsendet. Försäljningen av läkemedel omfattas sålunda av nämn­dens instruktion. Medan apoteksbolaget eller i vissa fall socialstyrelsens läkemedelsnämnd beslutar om leverantörspriser på läkemedel har SPK insiruklionsmässigl ansvar för övervakningen av såväl leverantörernas som handelns, dvs. apoteksbolagets, prissättning. SPK kan med slöd av lagen om uppgiftsskyldigheler rörande prisoch konkurrensförhållande i näringslivet inhämta de uppgifter som har betydelse vid en allsidig bedömning av prissättningen på läkemedel.

Utöver kostnadsmässiga  aspekier har emellertid  även olika slag av

 

Del II S:3   Skr 1978/79:103                                     106

medicinska värderingar belydelse i detta sammanhang. Sådana bedömningar ankommer på socialstyrelsens läkemedelsavdelning, som har särskild sakkunskap för delta ändamål.

Mot denna bakgrund talar starka skäl för all priskonlrollen anförtros SPK. Nämndens kunskaper och erfarenheter av prisövervakning och dess befo­genhet att inhämta erforderliga uppgifter kan därmed tillgodogöras även prissättningen på läkemedelsmarknaden. SPK bör även ulöva samhällets kontroll över apoteksbolagels pålägg. Socialstyrelsen bör liksom nu svara för de medicinska bedömningarna.

Utformningen av priskonlrollen kan ha sin uigångspunki antingen i de bestämmelser rörande regislrering av läkemedel som återfinns i nuvarande läkemedelsförordning eller i den allmänna prisövervakning som SPK har ansvarei för.

Del försia alternativet innebär atl ett villkor för regislrering av ett läkemedel fortfarande skulle vara atl priset är skäligt. Därest villkoret inte uppfylls skulle socialstyrelsen ha att i samråd med SPK beslula all avregisirera eller inte registrera läkemedlet.

Vid en uiformning av priskontrollen enligt del andra alternativet skulle läkemedelspriseis skälighel inie längre vara eu villkor för regislrering. Enbart medicinska bedömningar skulle således ligga till grund härför. Kontrollen av läkemedelspriserna skulle i slället ske i överensstämmelse med samhällets allmänna övervakning av priser och marginaler på varor och tjänster. Läkemedelsföretagen skulle därvid ha att i god lid lill SPK anmäla nya läkemedelspriser och skälen för dessa. Om enighel inte nås mellan SPK och läkemedelsföretagen skulle SPK omgående anmäla detla till regeringen som därvid har att överväga eventuella prisreglerande åtgärder. Sådana åtgärder förutsätter någon form av prisregleringslag.

Utredaren bör analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av dessa alternativ. En förutsättning för båda alternativen bör vara all skapa ell syslem som kan inordnas på ett naturligt sätt i SPK:s övriga priskontrolle­rande verksamhei. Vad gäller del andra altemativet behöver bl.a. övervägas hur en permanent priskonlroll av läkemedel lämpligen inordnas i den allmänna prisregleringslagstiftningen.

Utredaren bör pröva om gällande regler för SPK;s prisövervakning behöver ändras för atl åstadkomma en effektiv kontroll av läkemedelspriserna i alla led med hänsyn lill särskilda förhållanden i fråga om branschstruktur, marknadsföring och produktsortiment.

Utredaren bör även undersöka i vilka former samverkan lämpligen bör ske mellan SPK, läkemedelsföretagen, apoteksbolaget och socialstyrelsen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas förhållandel mellan SPK och apoteksbo­laget, inte minsl därför alt bolaget även i framliden måste bidra lill en från samhällets synpunki ändamålsenlig utveckling av priser och produkler på läkemedelsområdet. Utredaren bör även beakta ulländska erfarenheter, som kan vara av iniresse för prisövervakningen, liksom internationella samar-betssirävanden beträffande priskonlroll av läkemedel.

Utredaren bör i sitt arbele särskilt samråda med prisregleringskommittén (H 1975:06), läkemedelsindusiridelegationen (I 1975:09), ulredningen (H 1976:03) om insyn i förelagens marknads- och produktplanering m.m., ulredningen (S 1977:11) om läkemedelsinformation samt den särskilde utredaren med uppdrag att se över läkemedelskonlrollens mål, arbetsupp­gifter och finansiering (S 1977:18).

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemsläller jag att regeringen

 

107                       Kommittéer: Socialdepartementet    Del II S:4

bemyndigar mig

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag all se över priskontrollen av läkemedel,

alt beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål utredaren.

Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriverati ersäuning till utredaren, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrives,

alt kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Socialdepartementet)

4. Översyn av tandvårdsförsäkringen m.m.

Dir 1977:133

Beslut vid regeringssammanträde 1977-12-22

Departemenischefen, Slalsrådet Rune Gustavsson, anför efter samråd med statsrådet Troedsson.

1974 års tandvårdsreform

1974 års tandvårdsreform har haft en genomgripande betydelse för landvårdeni vårt land. Reformen bestod av två komponenter. Den ena var att statsmakterna lade fast ett uibyggnadsprogram för folktandvården, samtidigt som landsiingskommunerna fick ett lagfäst vårdansvar för barn- och ungdomstandvården och för all specialisttandvård. Den andra komponenten var en allmän tandvårdsförsäkring för vuxna.

Utbyggnadsprogrammet innebär alt folktandvården skall byggas ul i sådan omfallning all den kan erbjuda en avgiftsfri organiserad tandvård till samtliga barn och ungdomar i åldrarna t.o.m. 19 år. 1 försia hand bör uibyggnaden tillgodose landvården för åldersgrupperna 6-16 år och därnäst den organise­rade landvården för barn före skolåldern. Målsättningen är all folktand­vården skall tillföras sådana vårdresurser atl utbyggnadsprogrammei för barn- och ungdomstandvården kan fullföljas under 1970-lalet. När programmet fastställdes, förutsattes det vidare atl en samtidig utbyggnad av vuxentandvården skall planeras av huvudmännen. Det angavs att folktand­vårdens vuxentandvård skall byggas ul lill all i första hand omfatta 30-35 % av vuxentandvården i landet. Det uttalades också au huvuddelen av specialisttandvården även i fråga om vuxentandvården bör utföras inom folktandvården för all resursema bäsl skall utnyttjas.

lennyfolklandvårdslag gavs landstingskommunerna vårdansvaret för alla barn och ungdomar i åldrarna t.o.m. 19 år och för specialisllandvården. För barnen skall tandvården vara avgiftsfri genom folktandvårdens försorg. För barn upp till fem år och ungdom fr.o.m. 17 år gäller lills vidare undantag från skyldighet all erbjuda organiserad vård. Dispens kan ges från skyldigheten atl svara för viss specialisttandvård för vuxna.

 

Del II S:4   Skr 1978/79:103                                      108

De ekonomiska förutsättningarna för folktandvårdens utbyggnad garan­teras genom ersättningar från den allmänna försäkringen. Ytterligare ålgärder föratt stärka folktandvårdens utbyggnad beslutades också i samband med reformen.

Den allmänna tandvårdsförsäkringen omfattar alla försäkrade fr.o.m. det år då de fyller 20 år-i ell inledningsskede också åldersgruppen 17-19 år i de fiesta landsting. Försäkringen avser alla former av tandvård, inbegripet förebyggande vård, inom såväl folktandvården som hos privatpraktiserande landläkare som är anslutna till försäkringen genom all vara uppförda på förteckningar hos försäkringskassoma. Tandläkarna är i sin taxesäuning skyldiga atl hålla sig inom de belopp som anges i en tandvårdstaxa. Denna fastställs av regeringen efter förslag från riksförsäkringsverket.

Av beloppen i tandvårdstaxan betalar patienten och försäkringen i regel hälften vardera. Patienten betalar sin avgift lill tandläkaren. Försäkringser­sättningen betalas av försäkringskassan direkl lill den privatpraktiserande landläkaren eller lill folktandvården. Om arvodena under en behandlings­omgång översliger fn. l.OOO kr., betalar försäkringskassan 75 % av över­skjutande belopp och patienten 25 %. Samma fördelning av arvodet gäller också vid viss förebyggande vård och vid behandling med vissa proteser. När kostnaderna för vård hos privatpraktiserande landläkare under en behand­lingsomgång överstiger en viss gräns, fn. 3.000 kr., skall tandläkarens behandlingsförslag underkastas förhandsprövning av försäkringskassan. Kassan biträds därvid av en särskild föriroendetandläkare.

När tandvårdsförsäkringen beslutades, infördes som en övergångsanord­ning en särskild regel som har till syfte alt säkerslälla folktandvårdens behov av tandläkare. Enligt denna s.k. elableringsregel för riksförsäkringsverket -f n. till utgången av år 1979 -i den ulsiräckning som behövs föreskriva all nya privalpraktiserande tandläkare inte skall föras upp på förteckning hos försäkringskassa.

Riksförsäkringsverkel fullgör omfaitande uppgifter närdet gäller alt följa upp tandvårdsförsäkringen i olika avseenden. En särskild tandvårdsdelega-tion har knutits lill riksförsäkringsverkel för all bereda frågor som gäller tandvårdsförsäkringen. I delegaiionen ingår bl.a. förelrädare för socialstyrel­sen, folktandvårdens huvudmän och för landläkarnas och tandteknikernas organisationer.

Erfarenheterna av tandvårdsreformen

En av avsikterna med tandvårdsreformen var alt öka möjlighelerna lill landvård för dem som lidigare inte hade ansell sig ha råd alt gå lill landläkaren. Det var därför väntat atl efterfrågan på tandvård skulle stiga när reformen genomfördes. Det ansågs emellertid alt efterfrågeökningen skulle kunna mötas genom all det fanns viss ledig vårdkapacitet, främsi hos de privalprakliserande landläkarna. Efterfrågan på landvård kom emellertid att öka kraftigare än vänlat. Bl.a. gjorde tandvårdsförsäkringen del möjligl för dem som redan var patienter hos en tandläkare atl efterfråga mer omfattande tandvård än lidigare. Behandlingarna kom därigenom all la förhållandevis mer tandläkarlid i anspråk än före försäkringen.

Väntetiderna hos landläkarna växle. Den 1 januari 1976 infördes på försök ell särskili syslem för att underiätta för nya patienter all komma lill landläkare. Systemet bygger på ett frivilligt åtagande från Sveriges tandlä­karförbunds sida. Trots all Sverige har siörre landläkariälhelän kanske något

 

109                       Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:4

annal land har emellertid köerna av nya patienter som önskar besöka landläkare förblivit långa i vissa delar av landet. Del införda systemet är f n. under utredning inom socialstyrelsen. Rapport från en arbetsgrupp inom styrelsen vänlas inom kort bli avlämnad lill riksförsäkringsverkel och kommer därefter alt prövas av verket efter hörande av landvårdsdelegatio-nen.

En annan effekt av att tandvårdsförsäkringen infördes våren viss övergång av landläkare från folklandvården lill privaipraklik. Della bedömdes medföra risk för all det faslslällda målel för uibyggnaden av folklandvården skulle ävenlyras. En föruisättning för att målel skulle nås var nämligen all netioiillskoliel av nya landläkare skulle tillföras folktandvården. I vissa delar av landet,särskilt de mindre tälbefolkade, där folktand vården svarade för den huvudsakliga vården innebar denna övergång att möjlighelerna atl erhålla tandvård minskade.

Detla medförde all riksförsäkringsverket under millen av år 1974 - på begäran av landstingsförbundet och socialstyrelsen - fann det nödvändigt att tillämpa eiableringsregeln för att begränsa möjlighelerna för nya landläkare all ansluta sig lill försäkringen som privatpraktiker. De föreskrifter som riksförsäkringsverket har utfärdat innebär fr.o.m. år 1975 i huvudsak all nya tandläkare endast förs upp på förteckning hos försäkringskassa när det gäller att ersätta en tidigare ansluten privatpraktiker. F.n. gäller att riksförsäkrings­verket årligen skall ompröva eiableringsregelns tillämpning. Sedan år 1975 har vidare socialstyrelsen regeringens uppdrag all meddela föreskrifier om fördelning av nya tjänster för landläkare hos landsiingskommun och kommun. Uppdragei gäller f n. t.o.m. uigången av år 1978.

Riksförsäkringsverkels tandvårdsdelegation har inrättat en observations-grupp för all följa tandläkarsiiuationen inom folklandvården m.m., den s.k. OBS-gruppen. Av rapport nr lOfrånOBS-gruppen.som harremissbehandlals men som riksförsäkringsverkel ännu inie har lagit ställning lill, framgår alt anialei landläkarlimmar i folklandvården harblivit lägre än vad man räknade med när tandvårdsförsäkringen beslutades. Däremot har antalet limmar i privatpraktik överträffat prognoserna. Som orsak till delta anges i rapporten bl.a. dels övergången av tandläkare från folktandvård lill privaipraklik vid tandvårdsförsäkringens genomförande, dels att utvecklingen inom folkland­vården har gått mol en successivt lägre sysselsättningsgrad, dels alt de privatpraktiserande tandläkarna har utökat sin arbetstid i inte obetydlig grad. Även när del gäller specialisttandvården inom folktandvården har man observerat ell lägre antal vårdlimmar än som hade förulspålls. OBS-gruppen anser all gjorda beräkningar visar all folktandvårdens behov av tandläkar­timmar inte kommer atl läckas före år 1980. OBS-gruppens rapport och remissyttrandena kommer alt bedömas av riksförsäkringsverkets styrelse i samband med den omprövning av eiableringsregelns tillämpning som kommer all göras i början av år 1978.

Sedan år 1975 arbetar inom socialstyrelsen en särskild tandvårdspersonals-utredning för all uireda den långsikliga efterfrågan på tandvårdspersonal. Utredningen har i en rapport, (Ds S 1976:10) Tillgångsprognoser för tandvårdspersonal, lagt fram prognoser över tillgången på tandvårdspersonal fram till år 2.000. Prognoserna gäller under förutsättning av bl.a. oförändrad utbildningskapacitet för de olika yrkesgrupperna. En diskussionspromemoria om planering för framlidens landvård har nyligen sänts ut på remiss av utredningen. Ulredningen planerar all senare göra prognoser över efterfrågan på tandvård och pröva alternativ till nuvarande arbetsfördelning mellan olika

 

Del II S:4   Skr 1978/79:103                                     110

personalkategorier inom landvården.

Riksförsäkringsverket har till uppgift att i samråd med socialstyrelsen och med biträde av tandvårdsdelegationen noggrant följa utvecklingen i fråga om försäkringen och dess effekter på tandvården i allmänhet, på vårdefterfrågan och på tandtillsiåndel hos olika befolkningsgrupper och därvid föreslå de justeringar och komplelleringar i sysiemel som verkei kan finna påkallade. En omfatlande uppföljning har också kommii lill stånd. 1 anslutning lill varje förslag från verkei lill regeringen om prolongering eller revidering av arvodena i tandvårdstaxan har verket redovisat erfarenheterna av försäk­ringen i olika avseenden. Efter ell särskilt uppdrag från regeringen härverket dessulom år 1975 lämnat en samlad redogörelse för erfarenheterna dittills av försäkringen. Dessa har redovisals för riksdagen i prop. 1975/76:44. En särskild laxegrupp, som liUsalles av tandvårdsdelegationen, har undersökt tandvårdsförsäkringens ulfall från ekonomiska och odonlologiska synpunk­ter. Den s.k. EST-gruppen har på verkets uppdrag gjort en utredning om ett eveniuelli nyll ersällningssyslem. Gruppens rapport har remissbehand-lats.

Socialsiyrelsen har år 1975 föll regeringens uppdrag all utreda frågan om ersättningsnivån för arbeten som utförs vid de privata tandtekniska labora­torierna och atl därvid överväga en närmare anknytning av sådana labora­torier till landstingens motsvarande verksamhei inom folklandvården. Ulredningen avser också att uireda kostnadsnivån för "rationellt skötta förelag". Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1978.

Tandvårdsförsäkringen och situationen inom tandvården har alltsedan reformen genomfördes diskuterats i olika sammanhang bl.a. i riksdagen. Till de frågor som har behandlals hör väntetiderna inom landvården och möjligheterna för i synnerhet nya patienter atl fö tandläkarvård, folktand­vårdens situation och effekierna av den begränsning av anslutningen till försäkringen som har införts för privatpraktiserande tandläkare. Andra frågor som har tagits upp har gälll barnens tillhörighet till tandvårdsförsäkringen och den delvis omfaitande administration och blanketthantering som särskilt de privatpraktiserande tandläkarna har funnit alltför stor och tidskrävande. Riksdagsrevisorerna har efter en granskning av tandvårdsreformen år 1976 föreslagit vissa ändrade regler inom tandvårdsförsäkringen med syfte att förenkla de administrativa rutinerna.

I regeringsförklaringen den 8 okiober 1976 ullalas att tandvårdsförsäk­ringens reglerom etableringskontroll skall ses över och försäkringen ulvidgas lill au omfatta även barn och ungdom.

Översyn av tandvårdsfiirsäkringen m.m.

Mol bakgrund av del anförda anserjag all en pariamentarisk kommitté bör tillsättas för all göra en översyn av tandvårdsförsäkringen m.m.

En uigångspunki för kommitténs arbele bör vara alt undersöka i vilken utsträckning de mål för uibyggnaden av folklandvården lill år 1980 som beslutades i samband med 1974 års tandvårdsreform kommer atl kunna nås. Kommittén bör göra en översyn av del nuvarande utbyggnadsprogrammei. Översynen bör ske med ledning av malerial från socialsiyrelsens landvårds-personalsulredning rörande lillgång och efterfrågan på resurser inom folk­landvården och prognoser för uivecklingen under 1980-lalet. Kommittén bör också utnyttja det malerial som kommer all las fram inom riksförsäkrings­verkel på grundval av rapporten från landvårdsdelegaiionens OBS-grupp.

 

111                        Kommittéer: Socialdepartementet    Del II S:4

Översynen bör sikla lill att ange hur utbyggnadsprogrammet för den organiserade barn- och ungdomstandvården skall fullföljas efter år 1979. Kommittén bör samtidigt överväga det fastställda målet atl bygga ut folktandvårdens vuxentandvård så att den omfattar 30-35 % av vuxentand­vården i landet. Detla bör göras moi bakgrund av en bedömning av vad som från arbelsmässiga synpunkier ulgör en lämplig andel vuxenlandvård inom folklandvården. Också bedömningen av den sammanlagda tillgången på offentlig vård och vård i privatpraktik kan här ha belydelse. Kommiuén bör ange vilka resurser som krävs och inom vilken lid det är realistiskt atl klara del uppställda målei för folktandvårdens vuxentandvård. Arbetet bör bedrivas i nära koniaki med tandvårdspersonalsutredningen.

Del är angelägel all framhålla folktandvårdens stora belydelse för barnens och ungdomarnas landvård. Den organiserade landvården under barnens och ungdomarnas uppväxiår spelar en avgörande roll för all främja en god tandhälsa senare i livet. När det gäller tandvården för vuxna - där folklandvården f n. svarar för mindre än 20 96 -är folktandvården inte sällan den enda garanten för all landvårdsresurser också slår lill buds i glesbygder och andra delar av landet där de privatpraktiserande landläkarnas anial är lågl. Folklandvården har vidare en särskili vikiig roll när del gäller möjlighelema all bereda landvård ål personer med olika slag av handi­kapp.

Sammanställningar som har gjorts av tandvårdspersonalsulredningen visar all lillgången på landvårdsresurser är myckel ojämnl fördelad i Iandel. Antalet tandläkartimmar per vuxen person var år 1975 i.ex. omkring dubbelt så Slorl i landels tre folkrikaste kommuner som i kommuner i en del norrlandslän. Kommittén bör undersöka vårdsituationen i brisiområdena och överväga möjlighelerna all åsiadkomma en jämnare fördelning av landvärdsresurserna inom landet både inom den offentliga och den privata sektorn. Övervägandena bör göras mol bakgrund av erfarenhelerna av de företagna elableringsbegränsningarna inom landvårdsförsäkringen och soci­alstyrelsens fördelning av tandläkarljänster inom folktandvården. Kommit­tén bör föreslå ålgärder för alt fö till stånd en bättre regional fördelning med uigångspunki i den sammanlagda lillgången på offentlig vård och privalprak-likervård inom ell område. Med hänsyn lill frågans angelägenhet bör den ges prioritet i kommitténs arbeie.

Eiableringsregeln inom landvårdsförsäkringen har tillämpats sedan år 1974. Enligt riksdagens beslut kan regeln tillämpas längst t.o.m. år 1979, och riksförsäkringsverket omprövar åriigen de olika föreskrifterna om begräns­ningar i rätten för privatpraktiserande landläkare atl ansluta sig till försäk­ringen. Kommittén bör överväga om det behövs en regel som möjliggör begränsningar i anslulningsrällen också efter 1979 års utgång och hur en eventuell sådan regel skall utformas. Prövningen bör ske mot bakgrund av effekterna av hittillsvarande föreskrifier. De villkor som nu gäller för alt flytta en etableringsräll som privatpraktiker från en orl lill en annan bör uppmärk­sammas.

Som framgår av vad socialförsäkringsulskoltet har anförl i belänkandei SfU 1976/77:1 har de försäkrade ell iniresse av all kunna välja vilken landläkare de vill anlila. Önskemålen om eu friu landläkarval bör beakias så långt del är möjligl med hänsyn till tandvårdsresursernas fördelning.

En särskild fråga för kommittén bör vara all undersöka situationen inom specialisllandvården. Del särskilda ansvar för specialisttandvård som har ålagts folktandvårdens huvudmän bör prövas med hänsyn lill de resurser på

 

DelIIS:4   Skr 1978/79:103                                       112

områdel som finns inom den offentliga resp. privata sektorn. Samtidigt bör tandvårdsförsäkringens ersättningsregler för specialisttandvård av privat­praktiserande landläkare granskas av kommittén.

Jag vill påminna om alt i uppgiftema för hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) också ingår atl pröva hur lagstiftningen om land vården skall utformas i framtiden. Den kommitté som jag förordar nu bör beakla resultatet av hälso- och sjukvårdsutredningens arbete.

Kommittén bör uireda på vilkel säll barn och ungdomar - i enlighet med regeringsförklaringen - kan anslutas till tandvårdsförsäkringen. En sådan anslutning bör sikta till att göra det möjligt för alla medlemmar i en familj alt om de så önskar fö tandvård hos samma landläkare. Olika lösningar kan länkas för en ansluining av de unga lill försäkringen. De bör prövas med uigångspunki i alt fördelarna med det nuvarande systemet skall behållas när det gäller möjlighelerna alt säkerslälla att alla barn och ungdomar regel­bundet blir erbjudna tandvård. En annan angelägen synpunki är all bevara nuvarande förutsättningar för dels tandhälsoinformalion och andra förebyg­gande åtgärder, dels specialistvård. En modell som bör belysas är de köp av tjänster för barnoch ungdomstandvård hos privalprakliserande landläkare som bl.a. Stockholms läns landsiing tillämpar. Enligt della syslem behåller landstinget det samlade ansvarei för barnen hos folklandvården. I samband med sina överväganden beiräffande de ungas anslutning till tandvårdsför­säkringen bör kommittén granska behovei av fortsatta övergångsanordningar inom tandvårdsförsäkringen för ungdomar i åldern 17-19 år.

1 anslutning lill övervägandena beiräffande landvården för bam och ungdom bör kommittén redovisa de erfarenheter som finns om möjlighe­tema alt på längre sikl minska den reparativa vården genom en ökad satsning på förebyggande åtgärder för barn och ungdom.

Kommittén bör uppmärksamma atl försvarsministern har tillkallat en särskild utredningsman för att kartlägga formerna för tandvård ål värnplik­tiga m.fl. vid överförande av den militära fredstandvården till folktand­vården m.m.

I enlighel med vad som uttalades när tandvårdsreformen genomfördes har riksförsäkringsverkel fött i uppdrag alt i samråd med socialstyrelsen uireda dels möjligheterna au avgränsa de olika patientgrupper vilka genom sill handikapp eller sin allmänsjukdom åsamkas landskador på eu direkl eller indirekt säu, dels behovei av särskilda ersättningsregler inom landvårdsför­säkringen för dessa grupper. Frågan om behov av särskilda ersättningsregler för handikappades resor skall därvid också prövas. Efter hemslällan av riksförsäkringsverkel har socialstyrelsen gjort en kartläggning av de patient­grupper som åsyftades med uppdraget. Jag föreslår atl den kommitté som jag förordar nu för överta detla utredningsuppdrag. Kommittén bör samiidigi uppmärksamma landvårdsansvaret för de gravt handikappade. Vidare bör kommittén undersöka hur man administrativt och även rent praktiskt bör gå lill väga för all på bästa säll sörja för tandvården ål personer med sådana fysiska, psykiska, iniellekluella eller sociala handikapp som skapar problem i land vårdssammanhang.

Tandvårdsförsäkringens regler om 50 % landvårdsersälining för tand­vårdskostnader upp lill fn. 1.000 kr. och 75 % ersättning för koslnader däröver har ifrågasatts bl.a. i riksdagen. Man har menat all regelsystemet har lett till mer omfattande behandlingar än som i många fall har varil strängt motiverat från odontologisk synpunki och till en ibland olämplig periodise­ring av vårdinsatserna. Det har hävdats alt en enhetlig ersättningsnivå skulle

 

113                       Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:4

innebära en rationalisering av värde föratt utvinna meraktiv vårdtid. Frågan har nyligen behandlals av riksdagen (SfU 1977/78:5). Jag förordar aU kommittén för pröva erfarenheterna av de nuvarande ersättningsreglernas uiformning bl.a. mol bakgrund av riksdagens uttalanden i frågan.

En följd av de nuvarande laxebestämmelserna är atl höjningar av tandvårdstaxans arvodesbelopp för olika åtgärder automatiskt leder lill höjningar också av patientavgifterna. Kommittén bör belysa de administrativa och ekonomiska konsekvenserna av andra ersättningssystem som inte har samma omedelbara bindning mellan arvodesbelopp och patientandel. Utgångspunkten bör dock vara att den allmänna kostnadsut­vecklingen inte automatiskt skall leda till någon bestående ändring av kostnadsfördelningen mellan försäkringen och patienterna. Förslag i denna del som innebär atl försäkringen för vidkännas ökade kostnader måste kunna moliveras med påtagliga administrativa fördelar för försäkringssystemet.

Som ell led i översynen av tandvårdsförsäkringens ersättningssystem bör kommittén pröva hur de särskilda bestämmelserna om ersältning till folktandvårdens huvudmän har fallit ut. Kommittén börockså överväga del ekonomiska utfallet för de privatpraktiserande landläkarna av det nuvarande ersättningssystemets konstruktion med ledning av de beräkningar som görs av riksförsäkringsverkel.

Tandvårdstaxan innehåller ett stort antal rubriker vari anges högsia medgivna arvoden för olika åtgärder av tandläkaren och för tandtekniska arbeten. För flertalet åtgärder ulgår arvode efter prestation. I vissa fall utgår arvode efter tidsåtgång. Del är inte minst av administrativa skäl angeläget all kommittén prövar möjlighelerna att minska den nuvarande siarka uppdel­ningen på olika rubriker.

Kommittén bör vid sin granskning av tandvårdstaxans sammansättning göra en bedömning av taxans effekter på vårdefterfrågan. Del är härvidlag en självklar utgångspunkt alt taxans avgiftssätining bör stimulera patienterna till åtgärder som har förebyggande karaktär. Taxan bör å andra sidan endast ge särskild stimulans lill ålgärder som normall kan antas fö en förebyggande effeki och som annars sannolikt inte skulle komma till stånd i samma omfattning. I delta sammanhang bör kommittén vidare överväga om det nuvarande ersätiningssyslemel för behandling av tandhygienist har fött en lämplig utformning eller om del är möjligl alt genom ändrad utformning av taxebeslämmelserna medverka lill en ökad andel förebyggande åtgärder.

Frågan om alt införa ell hell nytt ersättningssystem för tandläkarens åtgärder bör inte ingå i kommitténs uppdrag. Kommittén bör emellertid i övrigt ha möjlighet atl föreslå de justeringar i taxans konstruktion som man finner önskvärda.

Somjag tidigare har nämnt pågår f n. inom socialstyrelsen en uiredning av ersättningsnivån vid privata tandlekniska laboratorier m.m. Jag finner del nalurligt atl kommittén med ledning av det malerial som socialstyrelsens uiredning efter hand tar fram för pröva frågan om hur ersättningsnivån skall beräknas i framliden med hänsyn till den skiftande strukturen i branschen. Kommittén bör samtidigt överväga hur samverkan mellan privata laborato­rier och folktandvården kan utformas. Kommittén bör även här utnyttja del malerial som kommer fram genom socialstyrelsens utredning.

Endasl den som är landläkare kan f n. anslutas lill tandvårdsförsäkringen som anordnare av landvård. För alt öka möjligheterna till en försäkrings-mässig kontroll och en uppföljning av taxan när del gäller landtekniska arbeten bör kommittén undersöka fömlsältningarna att också knyta annan

8 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

DelIIS:4   Skr 1978/79:103                                        114

som utför tandlekniskt arbele närmare lill försäkringen. En uigångspunki för kommitténs bedömning bör vara atl arvodel för tandlekniskt arbeie också i fortsättningen skall prövas gemensami med arvodet för tandläkarens ålgär­der.

Den gräns för obligatorisk förhandsprövning av kostsamma behandlingar som gäller inom landvårdsförsäkringen har kritiserats av de privalpraktise­rande tandläkarna och i riksdagsrevisorernas promemoria. Sedan riksdagsre-visorernas promemoria tillkom, har förhandsprövningsgränsen efter förslag från riksförsäkringsverket höjts från 2.000 lill 3.000 kr. Gränsen för obliga­torisk förhandsprövning har bl.a. behandlals av riksdagen i belänkandet (SfU 1977/78:5). Kommittén bör överväga regeln bl. a. mot bakgrund av riksda­gens uttalanden i frågan. Försäkringens och patienternas iniresse av en effektiv kontroll i deila hänseende bör därvid vägas mol de administrativa insaiser och koslnader som regeln medför.

Som en konsekvens av ersättningssystemets utformning och de omfat­tande uppföljningsuppgifter som lades på riksförsäkringsverket i samband med reformens genomförande har administrationen av tandvårdsförsäk­ringen blivit arbetsam för såväl riksförsäkringsverket och försäkringskas­sorna som tandläkarna. Inom riksförsäkringsverkel - bl.a. i landvårdsdele-gationen - pågår ell kontinuerligt arbete atl ta fram rutiner som gör adminislralionen smidigare. Kommittén bör fö i uppdrag all i samband med sin översyn av landvårdsförsäkringen överväga de möjligheler som finns atl underiätta del administrativa arbelel. En självklar uigångspunki är atl den nödvändiga försäkringsmässiga kontrollen inte för eflersälias. Kommiuén bör också pröva i vilken omfallning landvårdsförsäkringen skall följas i fortsällningen. Del är därvid vikligl atl kommittén lar ställning till behovei av ell underlag för all kunna bedöma försäkringens effekter på vårdefter­frågan hos olika patientgrupper. Med ledning av dessa överväganden bör kommittén bedöma den framlida statistikens uiformning och omfallning. Kommittén bör även i övrigi la lillvara de möjligheter till förenklingar i administrationen som kan finnas.

Kommittén bör bedriva sill arbele med sikle på alt om möjligl kunna redovisa ett samlat utredningsförslag. Det är emellertid angeläget atl ulredningen lägger fram förslag i frågan om den regionala fördelningen av tandvårdsresurserna i sådan lid atl den - tillsammans med frågorna om utbyggnadsprogrammei för den organiserade barnoch ungdomstandvården och ett eventuellt nytt beslut i fråga om etableringsregler - kan behandlas av riksdagen senasi under år 1979. Delta kan göra del nödvändigi med delbetänkanden.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anförl nu hemsläller jag au regeringen bemyndigar chefen för socialdepariemeniel

atl tillkalla en kommitté med högsl sex ledamöier för alt göra en översyn av den allmänna landvårdsförsäkringen m.m.,

atl ulse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver

all ersältning till ledamoi, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om inte annal

 

115                   Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:5

föreskrives,

att kosinaderna för ulredningen skall belasta femle huvudtitelns kommit­téanslag.

Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Socialdepariemeniel)

5.    Tilläggsdirektiv    till    utredningen    angående    översyn    av läkemedelskontrollen (S 1977:18)

Dir 1978:36

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-03-16

Statsrådet Troedsson anför.

Kungl. Maj:i uppdrog den 28 juni 1974 åt socialstyrelsen all - med utgångspunkt i bl.a. en av riksrevisionsverkei (RRV) gjord förvaltningsre­visionen studie - se över styrelsens arbetsuppgifter och organisation. Socialstyrelsen har med skrivelse den 30 januari 1978 lämnal en slutrapport med anledning av utredningsuppdraget, vilken utarbetats av en särskild arbelsgrupp inom slyrelsen kallad översynsulredningen. RRV anförde i sin revisionsrapport au man borde pröva om inte styrelsens läkemedelsavdel­ning kunde ges en självständig ställning. Med hänsyn lill alt läkemedelskon­trollen ses över av en särskild utredare (S 1977:18) och atl andra pågående utredningar kan påverka läkemedelsavdelningens arbetsuppgifter har social­styrelsen i sin slutrapport berört läkemedelsavdelningen endasl i begränsad omfattning. Statskontoret, som har deltagit i socialstyrelsens uiredning, förutsätter i sin samrådsskrivelse med anledning av socialstyrelsens slutrap­port, att de ytteriigare överväganden som kan behövas beträffande läkeme­delsavdelningens organisaiion och arbetsformer sker i anslutning till ställ­ningstaganden lill nu pågående utredningar inom läkemedelsområdet.

En särskild beredningsgrupp har nyligen tillsatts inom socialdepartementet för alt förbereda regeringens slällningslagande till socialstyrelsens framtida uppgifter och organisaiion. Gruppen skall moi bakgrund av bl.a. översyns-utredningens förslag, remissyttrandena över delta och övriga utredningar, som har lagl fram eller beräknas lägga fram förslag som påverkar styrelsens organisation, under år 1978 göra en samlad bedömning av socialstyrelsens uppgifter och organisaiion.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag att regeringen uppdrar ål den särskilde utredaren som skall se över läkemedelskontrollens mål, arbeisuppgifier och finansiering att även utreda den framlida organisa­tionen av socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Utredaren bör därvid redo­visa två alternativ, ett som ulgår från alt läkemedelskonlrollen även i fortsällningen skall bedrivas inom ramen för socialstyrelsens organisaiion och ett som - inom oförändrad resursram - innebär en ombildning av socialstyrelsens läkemedelsavdelning lill en självsiändig myndighet.

Beiräffande det sisinämnda alternativet bör utredaren ange vilka uppgifter

 

DelIIS:6   Skr 1978/79:103                                       116

socialstyrelsen och den nya myndigheien bör ha i framliden inom läkeme­delsområdet och hur samarbetet mellan myndighelerna bör utformas. Utgångspunkten bör därvid vara att den eventuella nya myndigheien skall svara försådan fortlöpande verksamhet inom områdel som nu ankommer på socialstyrelsen och som handhas av styrelsens läkemedelsavdelning, dvs. klinisk prövning, regislrering och kontroll av läkemedel, övervakning av biverkningar saml information och forskning rörande läkemedel.

Ulredningens förslag bör redovisas i sådan lid alt del - efter remissbe­handling - kan ingå i underlaget för den samlade bedömning av frågan om socialstyrelsens uppgifter och organisation, som kommer atl göras av beredningsgruppen.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

6. Översyn av sjukpenningförsäkringen

Dir 1978:56

Beslul vid regeringssammanträde 1978-06-15

Departementschefen, slalsrådet Gustavsson, anför.

Sjukpenningen från den allmänna försäkringen är en vikiig förmån inom del sociala trygghetssystemet. Sjukpenningen reformerades och gjordes skatiepliklig år 1974. Den regleras främsi i 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1977:630).

Sjukpenningförsäkringen omfattar den som har fyllt 16 år och som antingen har en årlig förvärvsinkomst av minsl 4.500 kr. eller är s.k. hemmamake. Sjukpenning ulgår vid sjukdom som säller ned den försäkrades arbetsförmåga med minsl hälfien. Hel sjukpenning utgör för dag i princip 90 96 av den försäkrades antagna årsinkomst delad med 365. Sjukpenning utgår inte för den del av årsinkomsten som överstiger 7,5 basbelopp, f n. 88.500 kr. För hemmamake utgör hel sjukpenning 8 kr.

Sjukpenning utgår normalt fr.o.m. dagen efter del försäkringskassan har fåll anmälan om sjukdomen. Det innebär atl ersältning i regel inte utgår för den dag då man blir sjuk. För sjukdomsfall som varar ytterligare högst sex dagar gäller vidare en s.k. fridagsregel. Den medför atl sjukpenning i allmänhet inte ulgår för dag dåden försäkrade ändå inte skulle ha arbetat i sin huvudsakliga sysselsättning. Regeln tillämpas dock inte i den mån antalet sådana dagar är fler än två.

Sjukförsäkringen, som också innefattar sjukvårdsersätining och föräldra­penning, finansieras till 15 %> genom statsbidrag och lill 85 % genom avgifier från arbetsgivare och egna företagare. Avgifterna uppgår fr.o.m. år 1979 till 10,6 96 av utgivna löner resp. laxerade förvärvsinkomster. För egenförelagare kan sjukpenningförsäkringen gälla med karenslid, varvid avgiften blir lägre.

Genom frivilliga avgifter kan hemmamakar och studerande försäkra sig för viss sjukpenning, som tillsammans med obligatorisk sjukpenning för uppgå lill högst 20 kr.

 

117                        Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:6

Vid millen av år 1977 var ca 4,2 milj. förvärvsarbetande inskrivna hos försäkringskassorna. Av dessa hade ca 3,9 milj. inkomsi av anslällning. Under år 1976 uppgick antalet avslutade sjukfall lill ca 7,0 milj. Nära 6,5 milj. av dessa gällde försäkrade med anslällningsinkomst, och del var bortåt 2,4 milj. försäkrade som svarade för de sjukfallen. De flesta sjukfallen avser enstaka eller ett fålal dagar. Av 1976 års sjukfall varade ca 4,6 milj. eller 66 % högsl 7 dagar, insjuknandedagen inräknad. De fall som varade längre än 15 dagar uppgick lill något mer än 1,3 milj. eller 19 9,). Vissa undersökningarom sjukfrånvaron görs fn. av riksförsäkringsverket i samarbele med arbets-marknadsparterna.

Ungefär en tredjedel av arbetstagarna har också avtalsreglerad sjuklön. Detla gäller ca 1,25 milj. anställda inom den offentliga sektorn och dessulom Ijänslemän inom den privata sektorn. Sjuklöneavtalen är olika ulformade. Omkring 450.000 anställda hos staten och försäkringskassorna får hela sin sjukersättning från arbetsgivaren, som i slället lyfter den sjukpenning som utgår, s.k. arbelsgivarinlräde. För kommunanställda och för ijänslemän på den privata sektorn ulgör sjuklön närmasi en garanti elleretl komplement till obligalorisk sjukpenning. Sjuklönen inom den offentliga sektorn uppgår till omkring 90 96 av ansiällningsinkomsten ulan begränsning av del s.k. basbeloppstakei. Ca 2,5 milj. löntagare står utanför dessa sjuklönesysiem. För bl.a. anställda på LO/SAF-området finns i slället en avialsgruppsjukförsäk-ring(AGS) som ger ett enhetligt tillägg lill sjukpenningen med 3 kr. om dagen med vissa karensbestämmelser.

Sjukförsäkringen har sedan sin tillkomst år 1955 förbättrats vid olika lillfällen och ger nu i normalfallet en myckel god kompensation för inkomstbortfall vid sjukdom m.m. 1 vissa fall ger dock de gällande reglerna mindre tillfredsställande effekter i detta avseende. Under senare lid hardärför behovei av en översyn av sjukpenningreglerna påtalats i olika sammanhang i riksdagen och i skrivelser till regeringen från bl.a. LO och SAF.

En fråga som har tagils upp är att kompensationen blir lägre vid korta sjukfall. Den lägre kompensationen beror dels på atl sjukpenning inte ges för den dag då man insjuknar, dels på den s.k. fridagsregeln som iräder in vid kortiidsfrånvaro.

En annan fråga är verkan av gällande bestämmelser för delårs- och deltidsanställda. Sjukpenninggmndande inkomsi beräknas helårsvis även för dessa kaiegorier, på så sätt att arbetsinkomsten slås ut över hela året. Vid sjukdom ulgår därefier daglig sjukpenning med 90 % av årsinkomsten ulslagen per kalenderdag, oavsell om sjukdomen inträffar under en arbets­period eller under arbeisuppehåll. Reglema ger riktigt resultat beträffande delstidsanställda med tjänstgöring varje dag. Övriga kan sägas bli underkom-penserade vid sjukfrånvaro under arbelsdagar och överkompenserade vid sjukdom under arbelsfri lid. Även fridagsregeln kan ge ojämna effekter för deltidsarbetande. Riksdagen har nyligen begärt översyn i dessa frågor, som också har betydelse för ersättningarna inom föräldraförsäkringen (SfU 1977/ 78:17 och 29, rskr 1977/78:178 och 250).

En iredje fråga är atl försäkringens sjukpenning inte höjs för gången lid i samband med kollektivavtal som också innebär retroaktiv löneökning. Eftersom den som i stället har sjuklön vanligen enligt avtal får relroaklivi lönetillägg även för sjukperioder, kan försäkringsreglerna uppfattas som ogynnsamma av dem som inte har sjuklön. I denna fråga har riksförsäk­ringsverkel i febmari 1977 lagl fram vissa förslag i en promemoria, som också har remissbehandlats.

 

DelIIS:6   Skr 1978/79:103                                       118

Dessa olika effekter kan sägas vara konsekvenser av vissa grundläggande regler i nuvarande konstruktion av försäkringen, vilka har sin styrka i andra hänseenden. Om man inom försäkringens ram skall kunna komma till rätta med dessa effekter torde krävas omfattande ändringar i dess grundkonstruk­tion, t.ex. i fråga om fridagsregeln och reglerna om sjukpenninggrundande inkomsi. Det finns då risk för att del i stället kan uppkomma andra, vägande nackdelar. 1 fråga om riksförsäkringsverkets förslag om retroaktivt tillägg till sjukpenning har vid remissbehandlingen framhållits all administrationen av den föreslagna anordningen kommer att dra oproportionerliga koslnader, särskilt såviu gäller den stora mängden korta sjukfall.

Ell alternativ för atl lill väsentlig del komma förbi svårigheter som jag här har nämnl kan vara all införa en sjuklöneperiod i sjukersäiiningssysiemet. Som jag har nämnl lidigare är ungefär en iredjedel av de anslällda, huvudsakligen ijänslemän, redan i dag berälligade lill avialsreglerad sjuklön.

Jag vill härvid erinra om all 1974 års sjukpenningreform hade föreslagils av en särskilt tillkallad sjukpenningutredning, som i enlighet med sina direkliv även behandlade frågan om allmän sjuklön för anslällda (SOU 1972:60). Ulredningen väntade sig all kollekiivavialad sjuklön, förenad med arbelsgi­varinlräde i sjukförsäkringens ersäuning, kunde fö vidgad användning, men var inte beredd all föreslå lagfäsl sådan sjuklön. Som ett alternativ för ytteriigare bearbetnitig lade ulredningen däremot fram ell förslag om obligalorisk sjuklön för de första sju dagarna av varje sjukperiod utan kompensation från försäkringskassan till arbetsgivaren. En sådan ordning skulle enligt ulredningen innebära väsentliga administrativa lättnader för försäkringskassorna, vars insaiser kunde koncentreras på de viktigare långa sjukfallen.

Utredningens förslag biträddes emellertid inte av dess experter från arbeismarknadsparterna och fick senare ett blandat mottagande vid remiss­behandlingen. Från arbeisiagarhåll gjordes bl.a. gällande att ett sjuklöne­sysiem skulle innebära ökal beroende och minskad trygghet på arbetsmark­naden, särskilt för anställda med hög sjukfrånvaro. Bland remissinsianser som förordade fortsatt utredning av sjuklönefrågan fanns riksförsäkringsver­ket, socialstyrelsen och försäkringsinspektionen. 1 proposilionen om sjuk­penningreformen anförde dåvarande departementschefen också att det behövdes ytteriigare utredning innan ett sjuklönesysiem skulle kunna övervägas (prop. 1973:46 s. 108). Frågan logs därför inte upp till behandling i del sammanhanget.

Såviti gäller de invändningar som riktades mol tanken på sjuklön när frågan lidigare var akluell vill jag betona att arbetstagarnas trygghet därefter har stärkts väseniligi, bl.a. genom tillkomsten av lagen (1974:12) om anställningsskydd, lagen (1974:13) om vissa anslällningsfrämjande ålgärder, som t.ex. gäller äldre och handikappade, samt lagen (1976:580) om medbe­stämmande i arbetslivet. Jag vill också erinra om atl våra nordiska grannländer numera har lagstadgad eller avtalsreglerad sjuklön från arbets­givaren. 1 Danmark har man i lag sedan den 1 april 1973 en sjuklöneperiod av fem veckor från försia frånvarodagen, och erfarenhelerna av sysiemel uppges vara goda. 1 Norge genomförs den Ijuli 1978 en lagsiadgad sjuklöneperiod av tills vidare 10 dagar. I Finland gäller sjukförsäkringen med en veckas karenstid, som fylls ut genom avtalsreglerad sjuklön från arbetsgivaren. I Västtyskland gäller sedan länge en lagstadgad skyldighet för arbetsgivare alt utge sjuklön i sex veckor.

 

119                        Kommittéer: Socialdepartementet    Del II S:6

Ett sjuklönesysiem som täcker de kortare sjukfallen kan beräknas leda lill en avlastning för försäkringsadministrationen. Den administrativa belast­ningen på arbetsgivama till följd av ett sjuklönesystem skulle sannolikt bli begränsad, eftersom sjuklönereglerna torde kunna ansluta till dala och rutiner som finns inom den ordinarie löneadminisiraiionen. För arbetsta­garna skulle ett sjuklönesystem kunna medföra förenklingar. En annan vinst är all del skulle ge möjlighel lill eti rikligare och enklare skatteavdrag från sjukersättningen.

Jag förordar atl en pariamentarisk kommitté nu tillsätts för all göra en översyn av sjukpenningförsäkringen i syfte att mildra de ogynnsamma effekter av nuvarande regler som jag har beskrivit i del föregående. Arbelsmarknadsparternas medverkan i kommiuén blir därvid särskilt vikiig.

Kommittén har att överväga lämpliga metoder för att lösa här avsedda frågor. Mot bakgrund av vad jag lidigare harsagi bör kommiiién därvid som ell alternativ för lösning av frågorna pröva föruisätiningarna alt införa en period under vilken arbetsgivaren skall svara för sjukersättningen, sjuklön, i stället för nuvarande ersättningsregler. Kommiiléuppdragei inrymmer också processuella och administrativa frågor samt frågorom avgiftsuttag. I den mån arbetsgivarna genom en skyldighet att beiala sjuklön övertar förpliktelser som nu vilar på sjukförsäkringen måste detta givetvis beaktas när det gäller atl fastställa avgiften till försäkringen.

Kommittén bör bl.a. siudera sjuklönesyslemen i övriga nordiska länder och i Västtyskland. Eu förslag om sjuklön måsie omfalia de lagbestämmelser som bör gälla för ersäUningen, däribland de regler som behövs för att tillförsäkra de anslällda räll lill ledighet och ekonomisk ersättning vid sjukdom under den lid som skulle omfaiias av sjuklönesysiemet. Kommittén bör uppmärksamma att ett sjuklönesystem inte leder till ökade svårigheter för personer med relalivi hög sjuklighei eller med arbetshandikapp att få arbete.

Kommittén bör överväga vilka följdändringar förslagen bör leda till för egenföretagares sjukpenningförsäkring. Här uppkommer särskilda frågor beiräffande försäkrade med s.k. blandad inkomsi, dvs. inkomst av både anställning och annat förvärvsarbete, saml om framlida karensregler och sjukförsäkringsavgifter för egenföretagare. Kommittén bör särskilt under­söka om de olika sjukförsäkringsaliernaiiven för egenförelagare kan ersättas med enhetliga regler för hela denna grupp. Även hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen för hemmamakar och studerande bör ses över av kommittén.

Vad gäller egenföretagare bör kommittén vidare undersöka tillämpningen och verkningarna av nuvarande regler för sjukpenninggrundande inkomsi. Egenförelagarnas sjukpenning har förmenats ge bristande kompensation för inkomstförlust i vissa fall. Skulle kommittén vilja föreslå ändringar på förmånssidan, måsie också konsekvensema på avgiftssidan beakias.

Försäkrads sjukpenninggmndande inkomst har i vårt sociala trygghets­ system betydelse även uianför sjukpenningförsäkringen. Inkomsten läggs nämligen på olika säu till grund för t.ex. föräldrapenning, sjukpenning och livränta vid arbetsskada, delpension, ersättning åt lillfällig smittbärare och dagpenning till värnpliklig vid repeiiiionsulbildning. Sjukpenningen är vidare samordnad med dessa och andra förmåner och även med ersäiiningar från arbetsmarknadens avtalsförsäkringar och med skadestånd. Det bör därför också ingå i kommitténs uppgifter alt lämna förslag lill behövliga

 

Del II S:7   Skr 1978/79:103                                     120

följdändringar i fråga om sådana närliggande ersättningar. Beiräffande förmåner uianför socialförsäkringen lorde det i allmänhet vara tillräckligt om kommittén gör en mera översiktlig redovisning och pekar på akluella samordningsfrågor.

Kommittén bör bedriva sill arbele skyndsamt och med sikle på au kunna redovisa eti samlat uiredningsförslag. Jag vill erinra om au det f n. pågår en uiredning (S 1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen m.m. Som jag har nämnl lidigare gör riksförsäkringsverket vidare vissa undersökningar om den allmänna sjukfrånvaron.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet

au tillkalla en kommitté med högsl lio ledamöier för all göra en översyn av sjukpenningförsäkringen,

atl utse en av ledamötema att vara ordförande,

atl beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde lill kommittén.

Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver

alt kostnaderna för kommitténs verksamhet skall belalas från femte huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Socialdepartementet)

7. Familjevård för missbrukare

Dir 1978:62

Beslut vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departementschefen, statsrådet Gustavsson anför.

1 propositionen (prop. 1977/78:105) om åtgärder mot narkotikamissbruk har regeringen lagil upp frågan om en utveckling av formerna för familjevård av missbrukare. Lämpliga lösningar för en sådan utveckling bör enligt propositionen sökas i en försöksverksamhel, som leds av en ceniral projektgrupp. Vissa medel har också anvisats över statsbudgeten för försöksverksamhel med vård i familj av missbrukare. Socialulskoltei har i sitt av riksdagen godkända betänkande (SoU 1977/78:36, rskr 1977/78:363) ime någoi att erinra mol vad som framförts i proposilionen om en utveckling av familjevården.

Till grund för regeringens proposition har legal förslag från lednings-gmppen för narkolikafrågor. I sin redovisning (Ds S 1978:2) Ålgärder mol narkotikamissbruk har ledningsgruppen betonat att del finns ell siort behov av alternativ till institutionsvård och all familjevården kan vara en vikiig resurs. Vårdformen behöver emellertid utvecklas och förstärkas. Lednings­gruppen hardärför föreslagit att en särskild projektgrupp lillsälis med uppgift alt närmare utreda familjevården (vård i enskilt hem). För all fö ell bälire underlag för arbetet och stimulera utvecklingen bör vidare enligt lednings-gmppens mening genomföras vissa regionala försöksprojekt med familjevård för i försia hand missbrukare över 18 år.

Socialutredningen har i sill slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst

 

121                        Kommittéer: Socialdepartementet    Del II S:7

m.m. behandlat frågan om vård i familjehem. Enligt utredningen är sådan vård atl föredra då den enskilde behöver vård utanför del egna hemmet. Framför allt gäller della för barn och unga. Vård i familjehem bör dock enligt Ulredningen inte vara förbehållen de underåriga. Socialulredningens förslag bereds f n. inom regeringskansliel.

Flera olika myndigheter och organisaiioner arbetar f n. med utveckling av vården i enskilt hem. Inom socialstyrelsen studeras barn- och ungdoms­vården i del s.k. BUF-projektei (mål (xh metoder för barn och ungdom i familjevård). Socialstyrelsen ansvarar också för arbelsgruppen för översyn av familjevård inom den psykialriska vården. Svenska kommunförbundei har arbetsgrupper som bl.a. studerar ersättningarna till familjehem och skall söka få till stånd rekommendalioner för ersättningar lill hem såväl för barn och ungdom som för vuxna. Kriminalvårdsstyrelsen arbetar fortlöpande på atl utöka möjlighelerna lill vård i enskili hem för kriminalvårdens klienier. Därutöver pågår forsknings-och utvecklingsarbete bl.a. inom kommuner och ideella organisaiioner.

Arbetel med en utveckling av familjevård avsedd för vuxna missbrukare bör enligt min mening nu påbörjas. Jag förordar alt en särskild utredare tillkallas med uppgift all leda och samordna verksamheien.

Utredaren bör i samarbete med lokala och regionala myndigheter och organisationer initiera viss försöksverksamhel för all sålunda pröva olika former för rekrytering av familjehem samt för utbildning, handledning och annal slöd lill familjehemmen och de personer som får vård i enskilt hem. Del ankommer på utredaren alt föreslå regeringen hur de för olika angivna försöksprojekt anvisade medlen skall disponeras. Härvid bör beakias alt ifrågavarande medel inte bör utgå för försöksprojekten efter uigången av kalenderåret 1979.

Utredaren bör vidare ge en beskrivning av vård i enskilt hem och undersöka förutsättningarna alt lösa problemen med ansvars- och försäk­ringsfrågor m.m. Då det ofta är väsentligt all missbrukare kan ges arbetsträning i samband med vistelsen i familjehem borde särskilda problem delta kan medföra uppmärksammas.

Under arbetets gång bör utredaren också ha ingående konlakler med berörda myndigheler, organisationer och inslilulioner. Olika intresseorgani­sationer, såväl fackliga organisationer som ideella föreningar, bör under utredningen få lillfälle atl framlägga synpunkter. Vidare bör utredaren hålla kontakt med andra projekt och olika utredningar, t.ex. omsorgskommitién (S 1977:12), som kommer i beröring med familjevårdens område och anpassa sill arbete efter de erfarenheter som därvid framkommer.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet

att tillkalla en särskild utredare för alt initiera, samordna och utvärdera viss försöksverksamhel saml att med utgångspunkt häri utreda vissa frågor rörande vård i familjehem av missbrukare,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål utredaren.

Vidare hemsläller jag all regeringen föreskriver all kosinaderna för utredningsarbetet - försöksprojekten undaniagna - skall belalas från femle huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Socialdepartementet)

 

DelIlS:8   Skr 1978/79:103                                       122

8. Försöksverksamhet rörande samarbete inom läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer

Dir 1978:67

Beslul vid regeringssammanträde 1978-06-08

Slalsrådet Troedsson anför:

Frågor som rör utvecklingsländernas läkemedelsförsörjning har på senare år uppmärksammals inom bl.a. världshälsovårdsorganisalionen (WHO).

Långtgående förslag lill ålgärder i syfte all förbättra den rådande situa­tionen har antagits av 1978 års väridshälsovårdsförsamling (Bil. 1).

Möjlighelerna atl från svensk sida lillmötsgå de önskemål som kommer lill uttryck i dessa förslag får anses vara goda.

En arbetsgrupp inom socialdepartementet med representanter för social­styrelsen, SIDA, beredningen för internationellt utbildningssamarbete och läkemedelsindusiriföreningen har utarbetat en promemoria i vilken förut­sättningama för ell samarbele inom läkemedelsområdet - avseende såväl myndigheler som induslri - med inlresserade uivecklingsländer diskuleras (Bil. 2).

I avvaklan på ett slulligl ställningstagande lill frågan hur ell sådant samarbete bör utformas föreslårjag att verksamheien under en begränsad tid och på försök organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i nämnda promemoria.

Försöksverksamhelen bör planeras, samordnas och successivt utvärderas av en särskilt tillkallad beredning. På grundval av vunna erfarenheler bör denna beredning även lämna förslag beträffande ulformningen av en eventuell framlida reguljär verksamhei.

Beredningen bör samråda med bl.a. läkemedelsindusiridelegationen,kon­sultexportutredningen och beredningen för inlernalionellt utbildningssamar­bete.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar mig

all tillkalla en beredning om högst åtta ledamöter med uppdrag alt planera, samordna och successivt utvärdera en försöksverksamhel rörande samarbele inom läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer samt lämna förslag beiräffande utformningen av en eventuell framlida reguljär verksamhei inom detta område,

att ulse en av ledamöterna au vara ordförande,

alt beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat bilräde ål beredningen.

Vidare hemsläller jag all regeringen föreskriver atl kostnaderna för beredningens egen verksamhei skall belasta femte huvudtitelns kommitté-anslag, om ej annal föreskrivs.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Socialdepartementet)

 

123                        Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:8

Bilaga I Action programme on essential drugs

The Thirty-firsi Worid Health Assembly,

Recalling resolutions WHA28.66 and EB6I.R17;

Having considered the progress report by the Direclor-GeneraP on Drug Policies and Management;

Realizing that large segments ofthe worid's populalion do not have access lo ihe mosl essential drugs and vaccines ihat are indispensable to ensure effective health care;

Recognizing the importance of an adequaie supply of esseniial drugs and vaccines lo meet the real health needs ofthe people, ihrough the implemen­talion of nalional programmes of health care;

Deeply concerned by the high proportion of health budgets spent on pharmaceuiicals by governments, particulariy of developing countries, thereby limiting the remaining funds available for ihe provision of adequale health care to the whole populalion;

Slressing ihe need to provide esseniial drugs of adequale quality, in sufficient quaniity and at reasonable costs to meet ihe healih needs of ihese countries;

Considering that local production of esseniial drugs and vaccines is a legitimale aspiration which developing countries have expressed on many occasions, and Ihal considerable progress has been achieved in some countries;

Considering thal the esiablishmenl of a pharmaceulical industry in countries where it does not exisl requires iransfer of appropriaie technology and invesiment and that mosl developing countries cannol afford this without international cooperation;

Recognizing the importance of objective information aboul pharmaceuii­cals and the risk of unconlrolled promotional aciivity by manufaciurers, particulariy in developing countries;

Convinced that collective purchasesof large quaniilies of pharmaceuiicals would substaniially reduce their costs;

Convinced that urgent international action is required to alleviate this situation ihrough the esiablishment of an action programme of technical cooperation on esseniial drugs aimed al slrenglhening the national capabili­lies of developing countries in the field of seleciion and proper use of esseniial drugs to meet their real needs, and in local production and quality conirol, wherever feasible, of such drugs;

Highly appreciating the steps already taken by the Direcior-General lo make available essential drugs and vaccines necessary for the extension ofthe health care coverage of the populalion;

1. Endorses resolution EB61.R17.

URGES Member States, particulariy developing countries to:

(1) esiablish adequale drug procuremenl, siorage and distribution systems in order lo make available dmgs of adequaie qualily, at reasonable prices, to the populalion;

(2) esiablish national drug lists or formularies by international nonproprie-lary names (generic names) including essential drugs selected on ihe basis of

' Document A31/I2.

 

Del II S:8   Skr 1978/79:103                                      124

the health needs ofthe countries and taking into account the criieria ofthe WHO Expert Committee on the Seleciion of Esseniial Drugs ( Technical Report Series No. 615);

(3)    enaci legislation as appropriate covering drug regislralion, use or prescription by generic names, control of drug information, including therapeutic indications and mention of side-effects, price regulation and definition ofthe type of drugs authorized for use or prescription by different levels of health workers;

(4)    collaboraie in the exchange of information on drug policies and management through bilateral or multilateral programmes and WHO.

3. REQUESTS the Director-General:

(1)  to continue to idenlify the drugs and vaccines which, in the lighl of scienlific knowledge, are indispensable for primary health care and conirol of disea.ses prevaleni in the vasl majority of the populalion, and lo update periodically this aspeci of ihe report of the Expert Committee on Esseniial Drugs;

(2)  to cooperaie with Member Slates in formulaling drug policies and management programmes ihat are relevant to ihe healih needs of popula-tions, aimed al ensuring access ofthe whole populalion to esseniial drugs at a cost the counlry can afford;

(3)  lo improve existing WHO supply services for drugs, including vaccines, and medical equipmenl ihrough doser collaboralion with UNICEF, and to ensure ihai developing counlries lake full advanlage of such services;

(4)  lo ensure collaboralion wiih UNDP, the World Bank and regional
Development Banks and Funds, UNICEF and UNIDO with a view to
ensuring thal technical experiise and financing are made available to
interesled counlries lo esiablish local production, wherever feasible, corre-
sponding to their health needs, it being underslood thal financing should be
independenl ofthe source of technolgy;

(5)  to develop further ihe dialogue wilh pharmaceulical Industries in order loassure their collaboralion in meeting the healih needs of large underserved segmenls of the world's populalion;

(6)  10 sludy how prices of pharmaceulical products are delermined and possible sirategies for reducing such prices including the development of a code of markering practices, with special emphasis on pharmaceulical products esseniial for the populations of developing counlries;

(7)  10 take appropriate steps to cooperaie wilh Member Slales in developing quality conirol systems for drugs, either imporled or locally produced, and lo esiablish regional qualily control neiworks;

 

(8)   to foster exchange of information among Member Slates on drug policies and management and on technical aspecis of pharmaceuiial products;

(9)   to submit to ihe sixiy-ihird session of the Executive Board a comprehensive action programme as ouilined above aiming ai fosiering lechnical cooperation among developing countries and lo stimulate bilaieral and multilateral cooperation in this programme;

(10)to invite governments directly interesled in the implementalion of ihis action programme in their own countries, governments willing to provide support, relevant Uniled Nations agencies and olher appropriate cooperaling parties to participate;

 

125                       Kommittéer: Socialdepartementet    Del II S:8

(11)10 submit a report on the progress achieved in the implementalion of this aclion programme lo subsequent sessions of the Executive Board and World Health Assembly.

Twelfth plenary meeting, 23 May 1978

Bilaga 2

Samarbete inom läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer

1          Förord

Väridshälsovårdsorganisationen (WHO) har under senare år visal eu allt siörre iniresse för läkemedelsfrågorna. Delta har bl.a. kommii lill ullryck i en resolution från 1975 års väridshälsoförsamling (WHA), där såväl WHO som de enskilda medlemsländerna uppmanas atl vidla en rad konkrela ålgärder som rör läkemedelsförsörjningen (koniroll, information, forskning m.m.).

Mol bakgrund av bl.a. denna resolution anlog WHO;s styrelse vid sitt sammaniräde ijanuari 1978 ett förslag lill u-landsinrikial handlingsprogram. Detla omfattar sju punkler på temat basläkemedel och skall föreläggas WHA i maj detta år. (Programmet har direkt anknyining till ett WHO-projekt om basläkemedel i u-länder som berörs längre fram i texten.)

I sammanfaltning har programmet följande innehåll.

WHO skall medverka vid urvalet av läkemedel som bedöms vara av grundläggande belydelse för befolkningsmajoriietens hälso- och sjukvårds­behov och även medverka lill alt dessa medel görs tillgängliga lill för u-länderna rimliga koslnader. Teknisk .samverkan och lokal produktion i u-länderna skall uppmuntras. Såväl bilateral som multilateral samverkan beträffande basläkemedel skall stimuleras. En dialog skall föras med läkemedelsindustrin för au försäkra sig om dess medverkan i sirävandena alt på förmånliga villkor tillfredsställa u-ländernas behov av basläkemedel. Dessulom skall ell syslem för kvaliieiskoniroll av sådana läkemedel uivecklas.

2          Allmän bakgrund

Ell för de flesta u-länder gemensami förhållande är den bristfälligt utbyggda hälso- och sjukvården. De knappa resurserna är oftast koncentre­rade till större tätorter och inriktade på traditionell västerländsk sjukhusvård. Landsbygdsbefolkningens vårdbehov är ofta eftersatt. Satsningen på före­byggande ålgärder, t.ex. undervisning i hygien, är ofta otillräcklig. 1 vissa länder hardock en utveckling skell i riktning mol en bred primärvård där man eftersträvar ändamålsenlighet med ett bälire utnyttjande av befintliga resurser, t.ex. personal med begränsad formell utbildning.

De resurser som trots alli finns tillgängliga på landsbygden inom såväl offentlig som privat (t.ex. av missionen bedriven) sjukvård är i många fall underuinyltjade, vilkel främsi kan förmodas bero på brisiande kunskap men även på patientavgifter, långa resvägar, misstro mol modern medicin saml låg vårdkvalitet.

Vårdkvaliteten är bl.a. beroende av en effektiv läkemedelsförsörjning där de kanske svagaste länkarna ulgörs av distribution, lagerhållning och övrig hantering. Av avgörande belydelse är även möjlighelerna lill diagnoslisering

 

Del II S:8   Skr 1978/79:103                                     126

och information samt kunnande om läkemedlens egenskaper, effekter, dosering och biverkningar. Många läkemedel - inte minsl vacciner - fordrar särskilda belingelser - t.ex. kylförvaring - från tillverkning till användning. Särskilt i de sisla leden av distributionskedjan kan detta vara svårt all åsiadkomma.

Huvudparten av läkemedlen importeras. Tenderköp till lägsia pris saml avsaknaden av en effektiv läkemedelskoniroll medför risker för att importen kan komma att omfatta ineffektiva eller verkningslösa läkemedel vilkel i sig är allvariigt men kan dessutom bidra lill all skapa misstro mot hälso- och sjukvårdssystemet. De prakliska svårigheterna all dra in redan distribuerade läkemedel av denna beskaffenhei är betydande.

På väridsmarknaden finns sannolikt 5 ä 6.000 kemiskt olika läkemedel tillgängliga, varav drygl 800 är registrerade i Sverige. Världsmarknadens sannolikt 50 ä 100.000 olika varumärken representeras i Sverige av ca 1.500. Svårigheterna för ett u-land att göra ett rimligt urval med hänsyn till sina speciella krav är uppenbara. Av olika skäl - inte minst politiska och kulturella - är del även svårt alt organi.sera urval, kontroll och ev. inköp på internationell regional basis.

För alt underiäita för u-länderna all orieniera sig i det väldiga utbudet har WHO utarbetat en förteckning över basläkemedel som är avsedd atl läcka huvudparten av förekommande sjukdomsfall. Förteckningen omfattar knappt 200 läkemedel och är avsedd all kompletteras eller anpassas efter lokala behov. Den kommer dessutom att omarbetas varje år. Belydelsen av ett rimligt urval illustreras av atl koslnadema för läkemetJel i många u-länder svarar för upp lill 40 proceni av de loiala kosinaderna för hälso- och sjukvården (som dock i många u-länder endasl uppgår lill några fö kronor per individ och år). Delta skall jämföras med de 10-15 proceni som gäller för industriländerna. Läkemedelsförsörjningen har således stor ekonomisk och valuiamässig betydelse för u-länderna.

WHO:s arbele med urval av basläkemedel för u-ländernas behov är endasl ell av uttrycken för den omprioritering av organisationens verksamhei som skett sedan år 1975 på uppdrag av dess medlemsstater. Ett annat utiryck är det brett upplagda program som initierats i syfte atl bekämpa de vanligaste tropiska sjukdomarna.

Även andra internationella organ har under senare år visat ett allt siörre iniresse för u-ländernas läkemedelsförsörjning. Framförallt gäller della FN:s organisaiion för industriell utveckling (UNIDO) som f n. förbereder en s.k. konsultationskonferens vilken är avsedd att äga rum år 1979 och som skall behandla samarbetet mellan i- och u-länder i fråga om tekniköverföring. UNIDO bygger även upp regionala centra för utveckling av läkemedelspro-dukiion.

FN:s handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD) har framför allt tagit upp problem som rör överföring av teknik och varor lill låg kosinad -patienifrågor, uppförandekod, licensieringsavial.

Internationella arbetsorganisationen (ILO) har behandlat frågan om till­gängligheten av basläkemedel lill specielll låga priser.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har försökt belysa möjligheten lill en överföring av u-landsanpassad teknologi via samarbete med vissa sydeuropeiska länder på kooperativ basis, s.k. coop-tecs.

Sammanfattningsvis kan sägas au fiertalet av dessa projekt är i ett förberedande diskussionssiadium.

 

127                        Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:8

En centraliserad upphandling av basläkemedel till lågt pris har med viss framgång tillämpats under några år i ell fålal länder. Från u-länderna har för övrigi framförts siarka önskemål om au få köpa läkemedel från de muliinalionella läkemedelsföretagen lill ett lägre pris än världsmarknadens -en begäran som via en förfrågan från WHO fött ett positivt svar från flera av dessa företag.

3 Svensk resursbas

Socialstyrelsens läkemedelsavdelning arbetar med frågor som är av direkt intresse i della sammanhang. Läkemedelsavdelningen har således väl kompetenta förelrädare för de delområden som i försia hand berör den offenUiga läkemedelskonlrollen. På kort sikl är dock de personella resurser som kan frigöras för insatser i ett vidgat internationelii samarbete tämligen begränsade.

När det gäller möjlighelema att anordna forloch vidareutbildning i läkemedelsfrågor finns del utrymme för belydligt störte insaiser. Avdel­ningen har i skilda former medverkat i eller anordnat kurser och symposier, många gånger med siora internationella inslag. Vidare kan nämnas au avdelningen i det närmaste kontinuerligt gästas av delegationer eller enskilda från kontrollmyndigheter i såväl i-länder som u-länder. Genom WHO förmedlas också eit stort antal besök från främst u-länder. Härigenom har läkemedelsavdelningen kunnat knyta konlakler av mera varaktig karaklär. Det har också visal sig all dessa konlakler har varil värdefulla för den andra parten eftersom ett regelbundet informations- och erfarenhetsutbyte har myckel stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen av dessa länders läkemedelskoniroll. För vissa länder inom främsi mellanösiernregionen har dessa kontakter utgjori den enda möjlighelen att fö lillgång lill ett specifikt material i frågor som vid en viss lidpunki varil aktuella för deras läkeme­delskoniroll. Kontakterna med t.ex. WHO uppskattas av dessa länder men informationen har i vissa fall ansetts vara alllför generell eller svår atl anpassa till den egna situationen. Den svenska insatsen i form av utbyte av läkemedelsinformation, värderingar i samband med regislrering av läkeme­del, biverkningsfrågor m.m. har därför kommit att bli ett konkret komple­ment lill WHO:s generellt riktade insatser.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) har förutsältningarall della i ell bilateralt samarbete inom ramen för en samlad svensk insats på läkemedels­området. SBL kan främst bidra med sina erfarenheler beiräffande sera och vacciner. På multilateral basis medverkar SBL i WHO:s s.k. Expanded Programme on Immunizalion (EPI) som omfattar vaccination av barn i främsi u-länder.

Svensk läkemedelsindustri har inlernalionellt ett myckel gotl anseende såväl vad gäller del medicinska värdel av de produkter som utvecklats och marknadsförs som lill läkemedlens höga produkikvaliié. Ett tiotal svenska produkler marknadsförs i flertalet u-länder.

Produktion av läkemedel i egna fabriker sker endasl i ett mindre antal av de mest ulvecklade u-länderna. Därtill kommer licensiillverkning i ytterligare ett mindre antal länder. Även i dessa fall har de svenska produktionsenhe­terna en erfarenhet av överföring av produktionsteknologi.

Då del gäller de minst utvecklade länderna har den svenska industrin ingen erfarenhel av läkemedelsproduktion - läkemedelsdisiribuiion. De svenska företagens nuvarande sortiment i u-länderna är betydligt smalare än del

 

DelIIS:8   Skr 1978/79:103                                        128

basläkemedelssortimeni som kan komma ifråga för produktion i dessa länder. Del lorde inte möla några siörre svårigheler all bredda delta sortiment efiersom flertalet akluella produkler redan produceras för den nordiska marknaden.

På minussidan för resursbasen bör framhållas all erfarenhet saknas angående de flesta läkemedel som användes för behandling av tropiska parasitära sjukdomar sami framför alli att industrin ej har någon direkl erfarenhet av industrialisering i u-länder med en outvecklad infrastmktur.

Under senare år har de största svenska företagen tagit upp projekt utanför sin "traditionella" verksamhei i u-länderna för atl i högre grad kunna möla dessa länders behov. Det finns ett genuint, positivt intresse föratt långsiktigt bygga upp en bredare verksamhei i u-ländema.

De personella resurserna är på kort sikl relalivi begränsade även för industrins vidkommande. En snabb anpassning till efterfrågan kan dock bedömas vara enklare atl uppnå inom industrin än inom läkemedelsavdel­ningen.

4 Svenska insatsmöjligheter

Den svenska läkemedelskonlrollen åtnjuter ett mycket gott anseende på det internationella planet och anses lillsammans med framför allt USA:s och Storbritanniens motsvarigheter ha kommii myckel långt i kvalitativt hänse­ende när del gäller urval och kontroll av läkemedel. Läkemedelsavdelningen har som tidigare antytts även anlitats av WHO i samband med viss utbildningsverksamhet för personal från kontrollmyndigheterna i bl.a. mellanösiernregionen.

Även svensk läkemedelsindustri har som tidigare nämnls ett myckel gott internationellt anseende beträffande teknisk-vetenskaplig nivå. Detla gäller även industrins sociala ansvarskännande. Som särskilt värdefulla i della sammanhang måsle man beteckna de svenska läkemedelsföretagens ambi­tioner all verka i enlighel med övervakande myndigheters intentioner.

Mol bakgrund av den i det inledande avsnittet gjorda summariska sammanfattningen av situationen på läkemedelsområdet i många u-länder ter det sig naturiigi au överväga möjlighelerna atl med olika insaiser bidra till utvecklingen av en mer ändamålsenlig läkemedelsförsörjning i dessa länder. Ell sådani arbele kan dock inte enbarl inriklas på att förbättra lillgången lill läkemedel, utan måste i hög grad utgå från mottagarlandets allmänna hälsopoliiiska bedömningar, bland vilka läkemedelsförsörjningen endast utgör en del. En sådan inrikining fömtsätter insaiser från såväl myndighter som induslri i form av ell samlat paket.

Syftei med en sådan insats kan sägas bestå av två komponenter- dels en vilja au bidra till överföringen av kunskap och teknologi till länderna i tredje världen, dels en önskan att främja svensk export och därigenom stödja svensk induslri. Någon principiell motsättning föreligger inte mellan komponen­terna.

Av resursskäl är det nödvändigi all insatserna främsi inriklas på två potentiella målgrupper.

a)  Mottagariänder för svenskl bistånd

b) Vissa mer utvecklade u-länder i Mellersta Östern och Afrika samt Latinamerika.

Även andra länder kan dock komma ifråga om intresse föreligger och en insats är förenlig med svensk bistånds- eller handelspolitik.

 

129                       Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:8

Det är väsentligt atl verksamheien bedrivs i linje med WHO:s intentioner och i första hand kommer au avse uppbyggandet av en god läkemedelsför­sörjning som en integrerad del i köpar-/moltagariandels hälso och sjukvårdssystem. Från vissa länder inom grupp b) kan emellertid förväntas ett visst iniresse av alt även bygga uppen exporlinriktad induslri med hjälp av importerad leknologi. Eventuella avsieg från ovan nämnda huvudprincip kan vara svåra alt undvika emedan kontakterna med länderna inom grupp b) är avsedda att ske på icke-bistånds basis.

Beträffande grupp a) är läget annorlunda genom atl "paketet" i dessa fall kan belraklas mer som en svensk resurs lill SIDA:s förfogande au las i anspråk på u-ländernas begäran inom ramen för biståndssamarbetet.

5 "Paketets" innehåll

En samlad insats från såväl kontrollmyndighet som induslri lorde ge de bästa förutsättningar att från svensk sida bidra till en förbättrad läkemedels­försörjning i de länder som lidigare berörts. Efterfrågan på det kunnande som kan erbjudas från svensk sida varierar givelvis kraftigt från land till land beroende på skillnader i allmän utvecklingsnivå, befintliga resurser i fråga om bl.a. utbildad personal saml inte minsl på ansvariga myndigheters intresse och på politiska omständigheter i övrigi. De tillgängliga resurserna måsie därför på ell flexibell säu kunna anpassas efter de förhållanden och krav som kan bli akluella i varje enskilt fall.

Paketets innehåll kan uppdelas i tre huvudområden som tillsammans utgör ett relativt komplett läkemedelsprogram inom ramen för en nalionell hälsoplanering.

A

1.  lagstiftning

2.  kontroll i vid bemärkelse

3.  sortimenlval

4.  missbruksfrågor B

 

1.  induslrielll kunnande

2.  produktion

3.  licenser

4.  varuleveranser

5.  entreprenader C

 

1.  hantering inklusive lagerhållning och distribution

2.  utbildning

3.  forskning

4.  informationsåtgärder

5.  administration

Beiräffande grupperna A och B är uppdelningen av huvudansvaret på myndighet respektive industri relativt klar, medan gruppen C ger siörre ulrymme för samordnade insatser.

A 1. Lagstiftningen och dess lillämpning har en central betydelse för läkemedelskonlrollens innehåll och är också samhällets uttryck för den betydelse man tillmäter dessa frågor. I de flesta u-länder lorde läkemedels­lagstiftningen vara relativt outvecklad och/eller baserad på koloniala tradi­tioner, vilkel innebär att underiag ofta saknas för värdering av nya läkemedel med avseende på bl.a. effekt och rimlig säkerhet, kontroll av på marknaden

9Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

DelIIS:8   Skr 1978/79:103                                       130

befintliga medel liksom för handel och hantering.

Betydelsen av att produktion och kontroll hålls åtskilda bör komma lill utiryck i såväl lagsiiftning som organisation, vilket även gäller ansvarsfördelningen mellan utredande och beslutande organ.

Genom lagstiftning kan också kompetenser fastläggas för dem som är verksamma inom läkemedelshanteringen.

A 2. Med "kontroll i vid bemärkelse" förslås dels värdering av läkemedel ur farmaceuiisk, farmakologisk/toxikologisk och farmakoierapeulisk syn­punkt, dels normgivning beträffande kvalitetskrav vid tillverkning och hantering av läkemedel, dels även kontroll av färdiga produkler i olika skeden av hanteringen.

Värderingen av ell läkemedels egenskaper innebär en serie av vetenskap­liga ställningstaganden innan del blir tillåtet på marknaden. De kvalitetskrav som kan ställas sammanhänger givelvis med konlrollorganisaiionens omfatt­ning och kompelens liksom med landets utvecklingsnivå i allmänhet. En på dessa förulsältningar fastlagd basnivå för värderingar kan sedan kompletteras med internationella hjälpsysiem inom ramen för WHO eller genom bilaterala överenskommelser.

Även beträffande kvalitetskraven vid tillverkning och hantering bör del nationella kontrollorganet fastställa normer. Normerna kan skärpas i takt med all föruisätiningarna härför ökar.

Kontrollen av redan marknadsförda läkemedel kan delas upp i farmaceu­iisk respektive medicinsk kontroll. Den farmaceutiska kontrollen omfattar i första hand bedömningar av lillverkningsslandarden, läkemedlens kvalitet och hållbarhet saml laboraloriemässiga undersökningar av läkemedlens kemiska och tekniska egenskaper.

Den medicinska kontrollen omfattar bedömningar av läkemedlens ända­målsenlighet, effekt saml biverkningsfrågor. I u-länderna torde den farma­ceutiska kvalitetskontrollen bli iniiiali dominerande.

Att ell läkemedels medicinska egenskaper är lillfredssiällande bedöms bl.a. mot bakgrund av i vilka länder det är registrerat och särskilt om del är registrerat i tillverkningslandet. Först på längre sikl torde det vara möjligl alt bygga ul kontrollen lill att omfatia egna kliniska, farmakologiska och toxikologiska bedömningar. Del föreligger därför eu klart ullalat önskemål beiräffande kvalitetscertifikai för inköpta varupartier.

A 3. Den tidigare nämnda lisian över basläkemedel, som upprättats av WHO bör uigöra grunden för soriimeniurvalei med lämplig anpassning lill lokala förhållanden och krav. Vid val av sortiment för lokal produktion måsie även frågor som investeringsbehov, råvarutillgång och lillgång lill lekniskl kunnande beakias.

Etablerade affärsförbindelser kan försvåra övergången till ett mer rimligt sortiment. Kostnadsaspekten kan heller inte negligeras.

A 4. Beiräffande missbruksfrågor kan del vara av värde för u-länderna au få ta del av erfarenheter av olika former av beroendeframkallande medel samt med vilka metoder man kan begränsa tillgång och åtkomlighet av dessa medel. Detla kan underlätta för u-länderna au stävja befinlligt missbruk och förhindra uppkomslen av nya missbruksformer. Tillförlitlig statistik över förbrukningen kan här vara till god hjälp.

Det föreligger även ett svenskl iniresse i detta sammanhang atl verka för en mer allmän uppslutning kring FN;s psykotropkonvention.

B 1. De multinationella läkemedelsföretagens fabriker i u-länderna produ­cerar i huvudsak endast läkemedel som företagen utvecklat genom egen

 

131                       Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:8

forskning. Utbildning av personal av olika kategorier sker i stor utsträckning internt inom dessa förelag. Lokala förelags rekrytering av personal sker huvudsakligen från de muliinalionella företagens dotterföretag. Den allmänna kunskapsutvecklingen inom t.ex. områdena varukännedom och farmaceuiisk produktion blir därmed begränsad, eftersom en stor del av basläkemedlen ej prcxluceras lokalt av de multinationella företagen.

Den närmast loiala avsaknaden av råvaror för farmaceuiisk konfektione-ring, den ännu så länge begränsade efterfrågan samt behovei av alt anpassa lillgänglig teknologi lill de förhållanden som råder i u-länderna är ytterligare skäl till au inhemsk läkemedelsproduktion endast förekommer i ringa utsträckning.

En effektiv kunskapsöverföring förutsätter således ett inte obetydligt utvecklings- och anpassningsarbete.

B 2. Det kanske mest realistiska sättet att initiera en sådan överföring är lokal tillverkning på joinl veniure-basis. Ell långsiktigt och för inblandade parter gemensami iniresse torde innebära gynnsammast möjliga förutsätt­ningar.

Genom detla arrangemang tillförsäkras landet i fråga kontinueriig lillgång lill leknologiski kunnande och uibildningsresurser.

B 3. Licenstillverkning släller höga krav på u-landeis egna teknologiska resurser och är därför på kort sikl lillämplig i huvudsak på en myckel begränsad krels inom målgrupperna. I de fall där licensgivning kan bli akluell får man bl.a. räkna med atl låga royalties ingår i förulsäuningarna.

B 4. Med lanke på den relalivi begränsade lokala lillverkning som kan komma i fråga på kort sikl och mot bakgrund av redan existerande efterfrågan bör möjligheler lill varuleveranser ingå i paketet. Den svenska kostnadsni­vån, framförallt i förhållande till vissa utvecklade u-länder saml östländerna, försvagar konkurrenskraften, men industrin har förklarat sig beredd au överväga någon form av rabaltsysiem i enlighel med WHO:s förslag. Detta skulle avse såväl råvaror som mellanprodukter och färdiga läkemedel.

B 5. Entreprenader av varierande slag bör uigöra en vikiig del av paketet. Det ärönskväri atl kunna erbjuda såväl s.k. nyckelfärdiga anläggningar som mer begränsade insaiser inom hela del område som paketet omfattar inklusive uppbyggande av distributionsnät. Självfallet måsie de direkl berörda intressenterna i sin tur anlila utomstående entreprenörer för byggnadsarbeten etc. Flera svenska förelag har u-landserfarenheier av detta slag.

C I. U-länderna saknar i stor utsträckning kunskaper om och resurser för en ändamålsenlig hantering av läkemedel. Den erfarenhel som i dag föreligger gäller huvudsakligen enkelt arbete med importerade specialiteter. Belydelsen av förpackningsmaterial och lagringsbesiämmelser ur hållbar­hels- och säkerhetssynpunkt underskattas ofta. Därtill kommer klimatpro­blem samt Olillfredsslällande lagerlokaler och transportmedel.

Man bör kunna ställa stora krav på hanteringen i de fall ceniral upphandling och distribution av läkemedel införs i ell u-land. Ett specielll problem synes vara au motverka den byråkrati som lätt utvecklas inom ministerier, tullverk och ceniral varuhanlering. Flera exempel finns på hur värdefulla läkemedel har förstörts på grund av omsländliga byråkratiska hinder.

Lagerhållningen av läkemedel i u-länderna är av skiftande kvalitet. Etablerade internationella företag sörjer i allmänhet för sin cenlrala lagerhåll­ning på ett tillfredsställande sätt, medan kvaliteten snabbt försämras vid

 

Del II S:8   Skr 1978/79:103                                     132

enheter närmare förbrukarna. Oregelbundna lenderköp och osäkra trans­porter släller mycket stora krav på lagerhållningen föratt varuförsörjningen skall fungera.

Distributionen av läkemedel lill siörre etablerade distribuiionsställen (apotek eller butiker, sjukhus, läkarstationer etc.) tycks i allmänhet fungera i u-länderna. Dock kan hanteringen under distributionen vara bristfällig på grund av omoderna och/eller långsamma transportmedel. Distributionen är i flera fall ursprungligen organiserad av kolonialtidens handelshus med ett brett sortiment.

Speciella svårigheler föreligger vid transport av sera och vacciner saml läkemedel som kräver kyltransport. SBL deltar sedan några år i ett av SIDA finansierat WHO-projekt för all ulveckla säkrare iransporimeioder.

C 2. Utbildningsbehovet för u-länderna är slort inom alla områden som rör läkemedelshanteringen. Kontrollfunktionen spelar en avgörande roll för läkemedelsförsörjningen och bör ägnas speciell uppmärksamhei i eu ulbild-ningspaket. Au förmedla yrkeskunskap lill de anslällda inom tillverknings­sektorn är en nödvändighet för etablerade produktionsenheter.

Insatser på personalutbildningsområdet kommer au utgöra en av de väsentligaste delarna av "paketets" innehåll. Fördelningen mellan en allmän grundutbildning (yrkesskoletyp) och mer företagsinriktad/myndigheisin-riklad utbildning måste bli föremål för detaljerade siudier i överenskomna projekt med inlresserade u-länder.

C 3. Förutsättningar för en läkemedelsforskning som den bedrivs i i-länderna saknas i de fiesta u-länder. U-ländernas forskningsintresse gäller främsi preparat mol specifikt tropiska sjukdomar saml ulvärdering av traditionella inhemska örtmediciner.

Del är tveksamt om förutsättningar finns för en svensk forskningsinsats. En uppgift vore dock vidareutveckling av lämpliga beredningsformer och förpackningsformer för tropiska förhållanden.

C 4. Eftersom u-länderna av resurs- och kompetensskäl måste avstå från vissa inslag i en modern läkemedelskoniroll är del angelägel alt de blir delaktiga i olika internationella system för erfarenhetsutbyte inom läkeme­delsområdet. WHO spelar en avgörande roll i detta sammanhang, men även bilateralt samarbele kan ha sitt givna värde.

På informationssidan bör även ingå bistånd med upprättande av läkeme­delskataloger på nationella språk och anpassade efter lokala förhållanden. En samlad förteckning över i landet registrerade läkemedel med uppgifter om användningsområde, dosering, verkningsgrad, biverkningar etc. för anses fylla en synnerligen vikiig funktion inom informationsområdet.

I och med lillkomslen av alltmer effektiva och specifika läkemedel ökar kravet på all en riklig information skall ges och förstås av dem som använder läkemedlen. Även i i-länderna har allt fler undersökningar visat atl patienterna ofta inte följer givna anvisningar. Ulformningen av patientinfor­mationer är föremål för utredningar i flera länder. Au åsiadkomma ett informationssystem för en befolkning med låg läskunnighet och där läke­medlen dessulom lills stor del ordineras av paramedicinsk personal kommer alt ställa stora krav på samverkan mellan kontrollmyndighet och läkemedels­industri.

En väl fungerande läkemedelsinformation är en väsentlig del av ulbild­ningen i läkemedelsterapi. Informationsåtgärderna måste därför också ses som ell viktigt led i utbildning av den paramedicinska personal som på "bynivå" skall administrera vården.

 

133                       Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:8

C 5. Såväl inom myndighetsutövning som inom tillverkning och distribu­tion är en väl fungerande administration av största belydelse. Ambitiösa projekt kan lätt resultera i byråkratiska överbyggnader som försvårar och fördyrar genomförandet. Även administrativ rådgivning bör därför ingå i "paketet".

6 Kontaktskapande åtgärder

Del är väsentligt atl redan på ett tidigt stadium sprida kännedom om det svenska läkemedelspakeiet och de möjligheter som detta erbjuder.

Genom den uppmärksamhei som på det internationella planei visas läkemedelsfrågorna - inte minst inom WHO - är det möjligl au spontana förfrågningar inflyter via SIDA, WHO eller på annat sätl. Även i ell inledande skede och med resurser som endasl räcker för en begränsad försöksverk­samhel i något eller några länder, är del dock troligt atl aktiva informations­åtgärder erfordras.

SIDA vidtar normalt inte några åtgärder av förmedlarkaraklär utom på direkl begäran från någoi mottagarland. Dock har SIDA ett ansvar för au sprida kännedom om svenska resurser på olika områden till de länder som omfattas av biståndssamarbetet.

Såväl läkemedelsavdelningen som SBL och industrin har som tidigare nämnls intemationella kontaktnät som kan komma att utgöra viktiga inslag i denna verksamhei.

Den permanenta svenska utlandsrepresentationen bör kunna medverka aktivt. Även Exportrådets tjänster bör tas i anspråk.

Som eti komplement till de personliga koniakterna är dei därför av största belydelse au ell relevant och väl tillgängligt informationsmaterial med uppgifter om paketets olika beståndsdelar produceras och distribueras via alla de kanaler som kan bli aktuella.

7 Organisation

Denna promemoria ulgör endasl en preliminär studie och idéskiss. För atl närmare konkretisera paketets innehåll, utröna idéernas prakliska genomför-barhel och bereda de berörda parterna möjlighel all finna en lämplig organisalionsform bör en särskild beredning med anknyining till socialde­partementet tillkallas.

Direkliven för beredningens arbeie bör utformas så atl en viss försöks­verksamhet medges i något eller några länder som kan ha intresse av detta. Beredningen behöver dock inte disponera egna medel för en sådan verk­samhet annat än vad som avser sedvanliga arvoden, löneförmåner för sekreterare och övrig kanslipersonal saml vissa koslnader för resor och övriga expenser. Ovan nämnda koslnader bör belasla femle huvudtitelns kommit­téanslag. Beträffande övriga kostnader - t.ex. för informationsmaterial - bör framställning inges till regeringen i varje enskilt fall.

Beredningen bör få möjlighet all skaffa sig så deialjerade kunskaper om läkemedelspakeieis alla beståndsdelar, inklusive finansieringsmöjligheterna, all dess förelrädare på egen hand kan genomföra förhandlingar som syftar lill all "skräddarsy" pakei för varje länkbart moiiagarlands behov och speciella krav. Vad gäller förhandlingar och avial om konkrela projekiärdei nalurligt att förelrädare för myndighei och/eller induslri direkl kopplas in. Föruiom vid förmedling av tjänster bör beredningen kunna medverka vid rekrytering

 

DelIIS:8   Skr 1978/79:103                                       134

av expertis inom läkemedelsområdet för tjänstgöring i respektive land.

Åriig verksamhetsberättelse bör inges lill socialdepartemeniei.

Av praktiska skäl är del önskvärt au läkemedelsindusirin redan i uiredningsskedei samordnar sina resurser i någon form. Inte minsl i samband med finansieringen av den föreslagna försöksverksamhelen kan en samord­ning av industrins resurser vara önskvärd.

Beträffande finansieringen av såväl försöksverksamheten som av en framtida reguljär verksamhet bör olika allernaliva och komplelierande lösningar uiredas och prövas. Induslribislåndsutredningens förslag bör i detta sammanhang vara av särskilt iniresse.

Förulsäuningarna fören nära samverkan med den på Exportrådets initiativ bildade organisationen SWECA RE-vilken tillkommit föratt sälja kompletta sjukvårdssystem eller delar av sådana system på den internationella mark­naden - bör undersökas.

I beredningen bör ingå företrädare för socialdepartementet, UD, UHD (Utrikes- och handelsdepartementens gemensamma enheter), industridepar­lemenlet, socialstyrelsen, SIDA, statens bakteriologiska laboratorium saml för läkemedelsindustrin. Någon form av kontakt bör också etableras med Beredningen för inlernalionellt utbildningssamarbete/utbildningsbolaget. (Mellan handelsdepartementet och förelrädare för näringslivet pågår över­läggningar beiräffande bildande av ett halvstailigl bolag, kaltal utbildnings­bolaget, med uppgift alt sälja svenskt kunnande inom ijänslesekiorn lill u-länder. Verksamheten avses på sikt kunna omfatta hela den offentliga Ijänslesekiorn men koncenireras lill en början på utbildningsområdet. Bolaget avses få möjlighet att för u-länders räkning köpa tjänster inom den offentliga sektorn.)

Ett lämpligi namn för beredningen kan vara "Beredningen för inlernalio­nellt läkemedelssamarbele".

 

135      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:l

Kommunikationsdepartementet

1. Huvudmannaskap för viss drift av Nora Bergslags järnväg

Dir 1978:4

Beslut vid regeringssammanträde 1978-01-19

Departementschefen, statsrådet Turesson, anför.

Genom beslul den 13 okiober 1977 lämnade regeringen uppdrag åt statens järnvägar att skyndsamt utreda förutsättningama för ett statsövenagande av viss drift på Nora Bergslags järnväg, all förhandla med Nora Bergslags Järnvägs Akiiebolag om villkoren för eu statsövenagande, atl beräkna storleken på den driftersättning eller andra medel, som ett staisövertagande skulle kunna föranleda samt ail förelägga regeringen förslag i ämnei.

Vid de överläggningar som förts mellan statens järnvägar och järnvägsbo­laget om irafikering m.m. har det visat sig alt vissa frågor bör lösas i annan ordning än genom direkia förhandlingar mellan de båda transportföretagen. Med anledning härav framstår det såsom lämpligt att en särskild utredare ulses alt slutföra uppdragei. Med uigångspunki i de anvisningar, som anges i ovannämnda regeringsbeslut, skall utredaren söka sådana lösningar för driftformer, huvudmannaskap och personalfrågor, som vid en samlad bedömning från förelags-och samhällsekonomiska synpunkier är godtagbara och ägnade au på lämpligt sätt säkra godstransporterna för industrierna i järnvägens trafikområde.

Vad gäller frågan om statsövenagande - hell eller delvis - av bolagets verksamhet skall utredaren överväga i vad mån detta kan ske genom statligt förvärv av aktierna i järnvägsbolaget eller på annal sätt. Om avsell : äkersiällande av trafiken genom aktieförvärv inte skulle anses lämpligt eller gtnomförbari kan en företagsekonomisk värdering begränsas lill den utrust­ning och de anläggningar i den nuvarande jäm vägsdrifien, som kan länkas bli utnyttjade i en framlida godsiransportförsörjning i området.

Transportledens och godstransporternas beredskapskaraklär skall beak­tas.

Uppdraget skall i tillämpliga delar fullgöras i nära kontakt med berörda personalorganisationer.

Utredaren skall bedriva sitt arbete skyndsamt och med sikte på att slulligt redovisa detla senasi den I april 1978.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare för all slulföra utredningarna rörande framlida driftformer för godstransporterna inom trafikområdet för Nora Bergslags järnväg och förhandlingarna rörande huvudmannaskap för viss drift av järnvägen,

atl beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annai arbetsbiträde åt utredaren.

 

Del II K:2   Skr 1978/79:103                                     136

Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver

att ersättning till utredare, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om ej annal föreskrivs,

alt kosinaderna skall belasta själie huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Kommunikalionsdeparlemenlel)

2. Utredning om statens väg- och trafikinstituts verksamhet och finansiering m.m.

Dir 1978:8

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-01-26

Departementschefen, slalsrådet Turesson, anför.

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) inrättades genom beslul av 1971 års riksdag (prop. 1971:79, TU 1971:7, rskr 1971:190). Samtidigt bildades iransporiforskningsdelegationen (TED). Beslutet grundades på resultatet av en översyn av transporlforskningens organisaiion och därmed sammanhäng­ande frågor som gjorts av den s.k. iransportforskningsgruppen (TFG), i betänkandet (Ds K 1970:4) Samordnad transportforskning. I samband med lillkomslen av VTI och TFD den 1 juli 1971 upphörde verksamheien vid statens väginstitul och vid statens trafiksäkerhelsråd.

VTI arbetar med forskning och utveckling (FoU) främst avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhel. Enligt instruktionen (1971:233) för statens väg- och trafikinstitut (omtryckt 1975:1067) har inslilulel särskilt lill uppgift alt bedriva dels forsknings- och utvecklingsarbete, dels systematisk infor­mations- och dokumentationsverksamhet rörande sådan verksamhet saml all sprida kännedom om de resultat som nåtts i arbetel. Inslilulel skall i samband härmed samverka med universilel och högskolor för all främja undervisningen på de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av insiilulets verksamhet. VTI är också riksprovplats för vissa fordonskompo-nenter.

VTI leds av en styrelse. 1 denna ingår institulschefen och elva andra ledamöier. Antalet anställda vid institutet uppgår fn. lill ca 175 personer. Instiiuiet är adminisirativi uppdelat på fyra avdelningar; en vägavdelning, en trafikant- och fordonsavdelning, en irafikavdelning saml en driftavdelning. Forsknings- och utvecklingsverksamheten bedrivs i projektform. Till varje projekt knyts resurser efter behov från de olika avdelningarna. Vid VTI tillämpas programbudgetering. Verksamheien är indelad i sex olika program. Institutet har definierat sitt huvudmål till au la fram och lill olika instanser vidarebefordra de FoU-resultai avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäker­hel, som behövs för att uppfylla standardkrav som bestäms av de trafikpo­litiska målen.

VTl:s verksamhei finansieras dels med bidrag direkl över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten avser atl läcka kostnader för programmet myndighetsuppgifter samt egen FoU-

 

137      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:2

verksamhei vid inslilulel. För budgetåret 1916111 uppgick bidragsanslaget lill 13,1 milj.kr. (inkl. 2,2 milj.kr. i budgetmässig överföring från TFD). VTl:s uppdragsverksamhet skall ge full kostnadstäckning. De största uppdragsgivarna är statens vägverk och statens trafiksäkerhelsverk. Totalt uppgick uppdragsinläkterna under budgetåret 1976/77 till 11,1 milj.kr.

Utvecklingen har visal att institutet kunnai infria förväntningarna om en samordnad nalionell forskning inom det väg-, trafik- och irafiksäkerheisiek-niska områdel och lill stor del kunnat tillgodose behovei av forskning på området. Forskningsverksamheten vid VTI har också byggts upp till en kvalitet som gett ett internationelii gott anseende. Vid VTl;s tillkomst föruisatles atl instituieis verksamhei ekonomiski skulle gå ihop. Så har emellertid inte skett. Det sammanlagda underskottet under budgetåren 1974/75, 1975/76 och 1976/77 är ca 8,4 milj.kr. För au täcka del ackumu­lerade underskottet t.o.m. den 30juni 1976 anvisades på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetårel 1975/76 ell särskilt reservationsanslag av 3,8 milj.kr. 1 samband härmed initierades olika ålgärder i syfte all förbäura insiilulets ekonomi. Vägverket ökade sin uppdragsverksamhei vid instiiutei. Vidare utvecklades samrådsförfarandet mellan VTI och riksrevisionsverkei (RRV) till alt fömtom taxefrågor även avse marknads- och resullaifrägor. Inslilulel har vidare själv genomfört en rad ålgärder såsom bl.a. en förbäitrad ekonomisk styrning och en intensifierad marknadsföring.

Trots dessa åtgärder har VTl:s verksamhei fortsatt alt gå med underskott. För innevarande budgetår har beräknats ett underskott av 3,6 milj.kr. Inslilulel har, bl.a. i de årliga anslagsframställningarna, klargjort att underskotiel framför allt beror på all de i och för sig moderna och ralionella lokaler som institutet fick i samband med omlokaliseringen till Linköping blivit myckel dyra. Samtidigt har marknaden för uppdragsverksamheten inte ökal i den omfattning som förutsattes när institutet bildades. Inslilulel har mot denna bakgrund förordnai en omprövning av sin verksamhei främst med avseende på finansieringsformen och den därmed sammanhängande inriktningen av verksamheien. RRV har, med utgångspunkt i det malerial som lagils fram under samrådet mellan VTI och RRV, funnit det osannolikt alt inslilulel med nuvarande omfallning av uppdrag från myndigheterna inom kommunikaiionsdepariemenleis område skall kunna uppnå full kost­nadsläckning under de närmaste åren.

1 prop. 1977/78:100, bil. 9 föreslås bl.a. atl VTI för ett särskilt bidrag för att läcka lokaloch kapitalkostnader för de fyra resultatenheter som sämst läcker sina kostnader, nämligen Provvägsmaskineroch provvägshallar, Krockbana, Simulatorer saml Övriga laborativa basresurser.

Härigenom skapas bätire ekonomiska förutsättningar för verksamheien. Fortfarande har man dock för de närmaste åren atl räkna med underskoll. Mol bakgmnd av det nämnda börenligt min meningen allsidig översyn göras av VTI:s verksamhei och finansiering. Översynen bör ske genom en särskild tillkallad utredare, vars uppgift bör vara all föreslå ålgärder i syfte all anpassa instituieis verksamhei lill marknadsförutsältningarna.

Utredaren bör vidga den kartläggning av den framlida marknadsslmkluren som pågår inom inslilulel. Härvid bör även ingå en invenlering av samverkansmöjligheier mellan VTI och övriga myndigheter så atl en lämplig arbetsfördelning kan uppnås. Arbetsuppdelningen mellan å ena sidan statens provningsanstali, högskolan och institutioner och å andra sidan VTI bör närmare belysas med hänsyn till skillnader i arbetsuppgifter, kompetens och taxesäuning.

 

DelIIK:2   Skr 1978/79:103                                       138

VTI och statens geotekniska insliiui (SGI) är samlokaliserade i Linköping. Frågan om samordning mellan VTI och SGI i fråga om de administrativa och tekniska stödfunktionerna (verkstäder, bibliotek etc.) har lidigare utretts av staiskonioret. Statskontorets rapport behandlades i prop. 1976/77; 100 bil. 9.1 regleringsbreven för budgetåret 1977/78 lill resp. myndighet har regeringen uppdragit åt VTI och SGI att i samråd pröva möjlighetema till en samordning av administrativa och andra stödfunktioner vid de båda instituten i syfte atl åstadkomma ett sammantaget bälire resursutnyttjande i enlighel med vad som anförts i propositionen. Utredaren bör i sitt arbele beakla resultatet av samordningssträvandena.

VTl;s verksamhet är f n. slarkl inriktad mot vägoch trafiksektorn. Statens vägverk är den helt dominerande uppdragsgivaren och svarade budgetåret 1976/77 för drygt hälften av VTI:s totala uppdragsintäkter. Statens trafiksäkerhetsverk-den näst största uppdragsgivaren-svarar för ca 10 ",<. I övrigt finns ett ston antal uppdragsgivare vilka var och en för sig har liten betydelse för institutets ekonomi.

Marknadsstrukturen visar således en stark anknytning för VTI till vägverket och trafiksäkerhetsverkei. Utredaren bör mol denna bakgrund siudera frågan om en närmare samverkan mellan VTI och dessa mydigheier. Härigenom skulle bl.a. det angelägna kunskapsutbytet mellan å ena sidan forskningsoch utvecklingsarbetet inom VTI och å andra sidan den prakliska lillämpningen inom väg- och trafikområdet kunna förstärkas. Samiidigi ökas fömlsältningarna för en lämplig avvägning av resurserna mol behovei av forsknings- och uivecklingsverksamhei inom väg- och trafiksektorn. Genom en närmare samverkan skulle man även undvika dubbelinvesteringar och dubblerad kompetens på väg- och trafikområdet.

Utredaren bör arbeta så snabbt att ett förslag kan läggas fram vid halvårsskifiei 1978.

1 sill arbete bör utredaren biträdas av en samrådsgrupp med förelrädare för VTI och de lokala SACO/SR-, SF- och TCO-S organisationerna vid VTI.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommunikalionsdepartementel

all tillkalla en särskild utredare med uptxlrag alt göra översyn av statens väg- och trafikinstituts verksamhet och finansiering,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal bilräde åt utredaren,

atl förordna ledamöier i samrådsgruppen.

Vidare hemställerjag au regeringen föreskriver

au ersättning lill utredare, sakkunnig, expert, sekreterare och ledamoi i samrådsgruppen skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om inte annat föreskrivs,

atl koslnadema skall belasla sjätte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommunikalionsdepartementel)

 

139      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:3

3. Flygplatsfrågan i Stockholmsregionen

Dir 1978:16

Beslut vid regeringssammanträde 1978-02-16

Departemenischefen, statsrådet Turesson, anför.

Riksdagen beslöt den 15 december 1977 (prop. 1977/78:29, TU 1977/78:9, rskr 1977/78; 101) bl a all staten skall la uppöverläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns landsiing om flygplatsfrågan på lång sikt i Stockholmsregionen. Huvudsyftet med överläggningama är au - med utgångspunkt i vad som anförs i proposilionen - i detalj klarlägga förutsätt­ningama för linjeiraflk på Bromma samt alt utarbeta den tidsplan efter vilken Bromma flygplats kan iordningställas för kombinerat inrikes- och allmänflyg. Överläggningarna skall främst avse vilken trafik som kan accepteras från sanitär synpunki och den takt i vilken sådan trafik kan introduceras saml finansierings-, mark- och markkommunikationsfrågorna.

1 sammanhanget bör riksdagens beslut med anledning av molion 1976/ 77:1190 om kommunikationerna mellan Siockholm och Arlanda (TU 1977/ 78:3, rskr 1977/78:37) beakias.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag alt regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

au tillkalla en särskild utredare med uppdrag all la upp överläggningar med Stockholms kommun och Siockholms läns landsiing om flygplaisfrågan på lång sikl i Stockholmsregionen,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål utredaren.

Vidare hemställerjag atl regeringen föreskriver

att ersättning till utredare, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om ej annal föreskrivs,

alt kosinaderna skall belasla själie huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommunikationsdepartementet)

4. Säkerheten på försvarsmaktens fartyg

Dir 1978:17

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-02-16

Departemenischefen, statsrådet Turesson, anför.

Allmänna bestämmelser om skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetet finns i arbelarskyddslagen (1949:1, omirycki 1973:834, ändrad senasi 1977:534). Från lagens lillämpning har undantagits bl.a. arbeie som är au hänföra lill skeppstjänst. Här gäller i stället lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg (ändrad senast 1975:722) (sjösäkerheislagen). Bestämmelserna i denna lag lillämpas dock för öriogsfartyg endasl om regeringen förordnar därom. Något sådani förordnande har inte meddelats.

 

Del II K:4   Skr 1978/79:103                                     140

Undantag från arbelarskyddslagen har inom försvarsmaklen gjorts för övning och annal arbete än sådant som uiförs under väsentligen samma förhållanden som motsvarande arbete i annan verksamhet.

För försvarsmakten har Kungl. Maj:t utfärdat särskilda besiämmelserom arbetarskydd. Des.sa har kompleiterais av överbefälhavaren.

Sålunda har Kungl. Maj:i i brev den 13 januari 1967 föreskrivit all den verksamhet inom försvarsmakten som har undantagits från arbetarskydds-lagen i möjlig omfattning skall planläggas och genomföras med beakiande av de syften som lagen skall lillgodose. För verksamheten skall i tillämpliga delar gälla de allmänna föreskrifterna i 7 § arbelarskyddslagen. Vidare skall, bl.a. ombord på försvarsmaktens fartyg, i möjlig omfattning finnas de anordningar och vidtas de ålgärder som avses i lagens 8-13 S§. Miliiära skyddsombud skall ulses om särskilda skäl inte föranleder annat. Militär skyddskommitté skall finnas vid varje förband eller utbildningsanstalt m.m. där minsi 50 personer regelbundet sysselsätts. Bestämmelserna i arbelar­skyddslagen om skyddsombud och skyddskommitté skall lillämpas när så är möjligl.

1 anslutning till dessa besiämmelser har överbefälhavaren den 30 juni 1967 ulfärdal tillämpningsföreskrifter till förebyggande av ohälsa och olycksfall inom försvarsmaklen. Dessa hänvisar såväl lill 7-13 §§ arbelarskyddslagen som lill de särskilda föreskrifter, råd och anvisningar som gmndar sig på lagen. Del anges särskilt atl föreskrifterna skall gälla även för skeppstjänsi ombord på flottans och kustartilleriets fartyg och bålar.

Riksdagen härden 16 november 1977 beslutat att arbetarskyddslagen skall ensäiiasavenarbeismiljölag. Denna träder i kraft den 1 juli 1978 fprop. 1976/ 77:149, SoU 1977/78:1, rskr 1977/78:18, SFS 1977:1160).

Med anledning av den nya arbetsmiljölagsliftningen har chefen för marinen i skrivelse till chefen för kommunikalionsdeparlemenlel föreslagit, all regeringen uppdrar åt honom all dels granska i vilka avseenden sjösäkerhetslagen kan lillämpas på försvarsmaktens fariyg och bålar, dels utarbeta förslag lill ny följdförfallning avseende dessa. Enligi chefen för marinen bör arbetet bedrivas i samarbete med sjöfartsverket, försvarets materielverk och försvarets sjukvårdsstyrelse och i samråd med personalor­ganisationerna.

I skrivelsen framhåller chefen för marinen all de av Kungl. Maj;t och överbefälhavaren gjorda hänvisningarna lill arbelarskyddslagen har skapat oklarhet, efiersom lagen inte är lillämplig på skeppstjänsi. 1 prakiiken tillämpar chefen för marinen och försvarets materielverk i stället bestämmel­serna i kungörelsen (1965:908) med tillämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg (ändrad senasi 1976:773) (tillämpningskungörelsen till sjösäkerhetslagen) och de skyddsföreskrifter som sjöfartsverket har utfärdat i anslutning till bestämmelsema i sjösäker­hetslagen. Chefen för marinen påpekaratt arbetsmiljöutredningen (S 1970:35) i betänkandet (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag (s. 394) har uttalat au de tidigare nämnda särskilda bestämmelserna om åtgärder mol ohälsa och olycksfall inom försvarsmakten bör upphävas i samband med all arbeismiljölagen träder i kraft. Med anledning härav har chefen för marinen granskat innehållet i sjösäkerhetslagen och lillhörande kungörelser och har därvid funnil att det av praktiska skäl är lämpligt alt verksamheien på örlogsfariygen från säkerhetssynpunkl underkastas bestämmelserna i sjösäkerheislagen.

Till framställningen har chefen för marinen fogat ett utkast till förordning med tillämpningsföreskrifter till sjösäkerheislagen för försvarsmaktens fartyg och båtar.

 

141      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:4

Framställningen har remissbehandlats. Remissinstanserna tillslyrker allmänt all det föreslagna utredningsarbetet kommer lill stånd. Flera remissinstanser ser det som naturiigi att utredningen inriktas på atl få till stånd regler som så långt möjligtäranpassade till dem som gäller för den civila sjöfarten.

Från något håll har också framhållits att utredningsarbetet bör bedrivas på samma sätt som arbetel med övrig ny arbelsmiljölagstiftning, dvs. genom en särskild kommitté.

Efter samråd med chefen för försvarsdeparlemeniei och chefen för arbetsmarknadsdepartementet får jag anföra följande.

Såsom framgår av vad jag har anfört i del föregående omfattar arbelar­skyddslagen inte arbete som hänförs lill skeppstjänsi. Någon ändring i detta avseende har inte gjorts i arbetsmiljölagen. Enligt prop. 1976/77:149 (s. 207) är avsiklen atl arbeismiljölagen skall vara lillämplig inom områdel för del samlade försvarel. Till följd av undantaget för skeppstjänsi kommer emel­lertid skeppstjänsi inom försvarsmaklen i princip alt falla in under sjösäker­hetslagen. Något förordnande all denna skall lillämpas på öriogsfartyg har dock inie meddelals. Det finns f n. inte heller underlag för au meddela eu sådani förordnande.

Enligt min mening ärden nuvarande rättsliga regleringen av skeppstjäns­ten på försvarsmaktens fartyg otillfredsställande. Belysande härför är alt miliiära myndigheler - irots att förfaiiningssiöd saknas - anser sig böra tillämpa bestämmelser i tillämpningskungörelsen till sjösäkerhetslagen och de skyddsföreskrifter som sjöfartsverket har ulfärdal. Den rällsliga regle­ringen för försvarsmakiens fariyg kommer formelll att bli ännu mer olillfredsslällande när arbeismiljölagen iräder i kraft, eftersom brevet den 13 januari 1967 med hänvisning lill arbelarskyddslagen då kommer att upphä­vas.

Mol den angivna bakgrunden anser jag del nödvändigi att närmare klarlägga de frågor som har samband med arbetarskyddet vid skeppstjänsi inom försvarsmaklen eller som i övrigt rör säkerheten på försvarsmaktens fartyg. För delta ändamål bör en särskild utredare tillkallas.

Som jag lidigare har framhållit ankommer del enligt sjösäkerhetslagen (1 kap. 1 §) på regeringen atl besiämma i vilken utsträckning lagen skall gälla för örlogsfartyg. Utgångspunkten for utredaren bör därför vara atl överväga vilka bestämmelser i lagen som bör lillämpas på öriogsfartyg. 1 delta sammanhang bör klargöras vad som avses med sådana fartyg och anges om och i vilken utsträckning bestämmelserna skall gälla för andra fartyg som lillhör eller nyttjas av försvarsmakten. Det sisl sagda medför även all lämplighelen av termen "örlogsfartyg" i 1 kap. 1 § sjösäkerhetslagen bör övervägas. Jag har i del föregående uppehållit mig främst vid frågor om arbetarskydd. Utredaren böremellertid förutsättningslöst undersöka även vilka bestämmelser i övrigi i sjösäkerhetslagen som bör gälla för försvarsmaktens fartyg.

Utredaren bör vidare överväga om del behövs tillämpningsföreskrifter som kompletterar de lagbestämmelser som avses gälla för försvarsmaktens fariyg. Jämförelser bör därvid självfallel göras med innehållet i tillämpningskungö­relsen lill sjösäkerheislagen. Ledning lorde också kunna erhållas av det utkast lill förordning med tillämpningsföreskrifter som chefen för marinen har fogal lill sin framställning.

Om de förslag utredaren avser att lägga fram föranleder speciella koslnader för statsverket bör en uppskattning av kostnadernas storlek göras.

I frågor som rör arbetsmiljön bör utredaren hämia ledning från den nya

 

Del II K:5   Skr 1978/79:103                                     142

arbetsmiljölagsliftningen. Uiredaren bör i detla sammanhang också la ställning till de gränsdragningar som kan behöva göras mellan regleringen för försvaret i den allmänna arbetsmiljölagsliftningen och den särskilda regle­ringen för skeppstjänsi. 1 arbelsmiljöfrågor bör uiredaren samråda med fartygsmiljöutredningen (K 1973:04). Utredaren bör vidare nära samråda med berörda myndigheter och organisationer.

Uiredningsarbelel bör bedrivas skyndsamt. Utredaren bör lägga fram de förfaiiningsförslag som föranleds av hans ställningstaganden.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag alt regeringen bemyndigar chefen för kommunikalionsdepartementel

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl se över lagstiftningen rörande säkerheten på försvarsmakiens fariyg,

alt beslula om experter, sekreterare och annal bilräde åt uiredaren.

Vidare hemställerjag au regeringen föreskriver

att ersättning till utredare, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394) om ej annal föreskrivs,

alt kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommunikationsdepartementet)

5. Sjöfartsverkets sjökortsframställning

Dir 1978:44

Beslul vid regeringssammanträde 1978-04-20

Departemenischefen, slalsrådet Turesson, anför.

Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten. Verksamheten skall bedrivas med huvudsaklig inrikining på handelssjöfarten. I verksamheien ingår bl.a. atl handha sjökarteverksamhe-ten. På sjökarteverksamhetens område har verket enligt förordning (1969:320) med instruktion för sjöfartsverket särskilt till uppgift bl.a. au utföra sådana mätningar och undersökningar i farvatten inom landet och i angränsande havsområden .som fordras för sjöfarten och försvarel, att utarbeta och utge eller låta utge allmänna sjökort och seglingsbeskrivningar samt atl utarbeta särskilda sjökort och seglingsbeskrivningar för marinen.

Den svenska sjökorisponföljen omfaiiar 137 sjökort av olika slag samt 7 serier båisportkori. Härutöver finns för vissa farleder speciella radarnavige-ringsskisser avsedda för lotsar. Jämsides med nyproduktion av sjökort sker kontinuerliga rättelser av befintliga sjökort. Till grund för nyproduktionen och rättelserna ligger bl.a. de av verkei utförda sjömätningarna.

Inom sjöfartverkel pågår arbeie med översyn av organisationen. 1 beslut den 23 okiober 1977 gav regeringen verket vissa uppdrag i anslutning lill organisationsöversynen och förutsatte samtidigt att det samlade arbetet sker skyndsamt och leder fram lill ell program för en effektivisering och rationalisering av verksamheien. I beslul den 30 mars 1978 har verkei getts ökade resurser för sjökaneverksamheien i syfte alt öka produktionen och intensifiera arbelel med rättelse av sjökort.

 

143      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:6

De ålgärder regeringen hittills vidtagit börenligt min mening kompletteras med en översyn av effektiviteten och lillförliilighelen i processen från sjömäining lill färdiga sjökort. Översynen bör ske genom en särskili tillkallad utredare. Arbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av sjöfartsverkets sjökorisframställning,

alt besluta om sakkunniga, experter och sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver

atl kosinaderna skall belasla sjätte huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommunikationsdepartementet)

6.  Utredning om vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik m.m.

Dir 1978:46

Beslul vid regeringssammanträde 1978-05-25

Departemenischefen, slalsrådel Turesson. anför.

1 takt med utvecklingen inom transportsektorn har flygels betydelse i det totala iransportsystemel och för samhällsutvecklingen i slorl successivt ökat. DeUa sammanhänger med en rad olika faktorer såsom den allmänna höjningen av den ekonomiska standarden, befolknings- och bebyggelse­utvecklingen, strukturförändringarna inom näringslivet m.m. För svenskt vidkommande har flyget blivit särskilt betydelsefullt på grund av vårt lands geografiska läge och utbredning.

Med lanke på Sveriges beroende av utrikeshandeln är ett väl fungerande flyg ett nödvändigt hjälpmedel i kontakterna mellan svenskt näringsliv och omvärlden. Flyget har också stor betydelse för turismens utveckling. Den tidsvinst och de ökade resmöjligheter inrikesflyget erbjuder enskilda männi­skor, förvaltning och näringsliv är för vårt land av största betydelse. I ett ylslort land som Sverige med dess många över hela landet spridda regioner och befolkningscentra är lillgången på snabba persontransporter nalurligen en avgörande förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och en effektiv förvaltning. 1 trafik-och regionalpoliliska sammanhang-framför allt när del gäller långväga iransporier - spelar därför flygel numera en väsenilig roll.

Den civila luftfarten har vuxii myckel snabbt i omfång under senare lid. Antalet avresande passagerare på de statliga flygplatserna har ökat från drygt 0,9 milj. år 1960 till 4,3 milj. år 1977, vilket innebär en genomsnililig åriig tillväxt med ca 10 96. Drygt hälften (54 96) av det angivna loiala antalet avresande passagerare kan hänföras lill ulrikestrafiken och resten till den inrikes linjefarten. Charterflyget lill utlandet har ökat från ca 66.000 avresande passagerare år 1960 till ca 1,1 milj. år 1977. Den inrikes linjefarten har också vuxit myckel kraftigt eller från drygt 400.000 avresande passagerare

 

Del II K:6   Skr 1978/79:103                                      144

år 1960 till ca 2,1 milj. år 1977. En successiv övergång till jeilrafik, som starkt bidragit till all förkorta restiderna, aren väsenilig förklaring lill den starka trafikutvecklingen.

Linje- och charterflygels starter och landningar (flygplansrörelser) på de statliga flygplatsema har ökat med ca 5 96 årligen sedan 1960 och uppgick år 1977 lill ca 222.000. All ökningstaklen såvitt avser antalet flygplansrörelser är lägre än ökningen av antalet passagerare är ett uitryck för den lekniska utveckling som skell inom flygel med successiv övergång lill allt större flygplan med ökad kapacitet. Denna utveckling har möjliggjorts bl.a. genom alt luftfartens markorganisation har byggts ul med nya modernt utrustade flygplatser och förbättrade navigerings-, inflygnings- och landningshjälpme­del. Dessa åtgärder har inte bara varit nödvändiga förutsättningar för flygtrafikens utveckling över huvud utan har också bidragit lill all ytierligare öka säkerhelen och regulariteten i trafiken.

Vid sidan av del tyngre flyget har inom den civila luftfarten skett en kraftig tillväxt av del s.k. allmänflygei. Allmänflyg aren sammanfallande benäm­ning på civil luftfart utförd med lätta luftfartyg, såväl jet- som propeller-drivna. Allmänflyg kan uppdelas i bruksflyg (i vilkel laxiflyg ingår), skolflyg, luftfartsverksamhet av särskilt slag och privalflyg (inkl. firmaflyg). Av del loiala antalet flygplansrörelser år 1977 svarade allmänflyget för ca 85 96 eller ca 1,4 milj. Inom allmänflyget fördelades flygplansrörelserna med ca 55 96 eller ca 0,8 milj. på den yrkesmässiga luftfarten inkl. allt skolflyg och resterande 45 % på privalflyg.

Luftfartens andel av del totala inrikes persontransportarbelet med kollek­tiva färdmedel ökade från ca 2 % år 1960 till ca 6 96 år 1977. Under samma period mer än fördubblades flygets andel av det totala inrikes persontrans­portarbelet.

Tillväxten av den civila luftfarten väntas enligt luftfartsverket fortsälla men i något långsammare takt än tidigare.

Ett utmärkande drag i den civila luftfartens utveckling är att den kommit all betjäna allt fler orter i landet. Totalt finns idag ca 220 flygplatser som är öppna för civil trafik. Av dessa är ca 105 godkända atl användas vid luftfart i förvärvssyfte. Dessutom är 53 av dessa godkända som trafikflygplatser, vilket innebär all insirumentinflygning kan ulföras. Reguljär inrikes trafik bedrivs f n. på 32 av flygplatserna varav 13 förvaltas av luftfartsverket. Vidare finns sex fiygplatser som ulgörs av miliiära floUiljflygplalser där luftfartsverket förvaltar de anläggningar som utnyttjas för den civila trafiken.

Del inrikes flyglinjenätel har successivt byggts ul och sammanbinder numera en relativt stor del av landels siörre tätorter med i första hand Stockholmsregionen men även i viss utsträckning med varandra. Av det totala antalet flygresor i inrikes linjefart har ca 80 96 sin start- eller målpunkt förlagd lill Bromma eller Arlanda. Stockholmsregionens dominans kan även belysas med alt av totalt 17 relationer med ett trafikflöde överstigande 20.000 resor per år är det endast två som inte berör Siockholm, nämligen Sundsvall-Göteborg och Visby-Norrköping. Del inrikes flygnälei domineras av fyra linjer, nämligen Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö, Stockholm-Luleå samt Stockholm-Visby. Dessa fyra linjer svarar tillsammans för ca hälfien av resorna med reguljärt inrikesflyg. En betydande flygtrafik sker också till och från övriga Norriand. I framliden får vi räkna med ett antal högtrafikerade flygvägar mellan siörre befolkningscentra som - med hänsyn bl.a. lill de senaste årens snabba flygplalsulbyggnad - liksom nu kompletteras av ett nät av flygvägar med lägre trafikintensitet.

 

145      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:6

Genom beslut av 1967 års riksdag fastställdes riktlinjerna för luftfartsver­kets verksamhet och organisation (prop. 1967:57, SU 107, rskr 267). Luftfartsverket harenligi dessa bl.a. till uppgift all förvalta och driva statliga flygplatser för linjefart, sk. primärflygplalser. Andra flygplatser för huvud­sakligen det s.k. allmänflygel aren angelägenhet för landsting, kommun eller enskild intressent. Delta utesluter emellertid inte all flygplatser för luftfart i regelbunden traflk kan anläggas, förvallas och drivas av landsiing, kommun eller enskild. Enligt riksdagsbeslutet skulle i anslutning till de av statsmak­terna år 1963 antagna trafikpolitiska riktlinjerna ålgärder vidlas för att anpassa den civila luftfarten lill kravet på full kostnadstäckning.

I anslutning till nämnda proposiiion fastställdes normer för samverkan mellan stat och kommun vid invesleringar i de av luftfartsverket förvaltade primärflygplatserna. Enligt dessa normer har kommun att svara för mark-kostnaderna och för 37,5 96 av kostnadema för byggnader och anlägg­ningar.

Genom del eiablerade samarbelel mellan stal och kommun på luftfarts­området har förutsättningar skapats för ett kommunalt inflylande och medansvar vid uibyggnad av landels primärflygplatser. Genom formerna för täckning av invesleringsulgifterna får kommunerna liksom staten - utifrån en prioritering av flygplatsprojekt i förhållande till andra samhälleliga invesleringsändamål - bedöma projektens angelägenhelsgrad.

Förutsättningarna för alt slalen skall engagera sig i anläggandet av en ny flygplats är enligt del lufifartspolitiska beslutet att full kostnadsläckning erhålls för hela del i anläggningen inveslerade kapitalet. Vidare bör intäkterna överstiga drift- och kapitalkostnaderna senasi lio år efter att flygplatsen har färdigställts. Enligt 1963 års luftfartsulredning bör samma ekonomiska förutsättningar tillämpas vid siörre investeringar i befintliga flygplatser. De nuvarande riktlinjerna för statligt engagemang i en flygplats tar således inte hänsyn till att varje flygplats ulgör en del av det samlade nätet av flygplatser där enskilda flygplatser genererar intäkter på andra flygplatser.

När en flygplats tagits i drift integreras den kostnads- och intäkismässigt i det totala flygplatssystemet. De avgifier som fastställs för nyttjandet av de olika flygplatserna baseras således på den samlade kostnaden för driften av de flygplatser som staten förvallar, vilkel leder till att lönsamma storflygplatser lämnar bidrag till olönsamma mindre flygplatser. Avgiftsuttaget på de större flygplatserna kommer därigenom all bli högre än vad som moliveras av kostnaden för flygplatsen i fråga.

Utvecklingen av flygtrafiken i Sverige har liksom vad gäller övriga Irafikgrenar skett inom ramen för 1963 års trafikpolitiska beslut. I enlighel med de trafikpolitiska riktlinjerna skall varje trafikgren själv svara för de kostnader den förorsakar det allmänna. Delta innebär för luftfartens del atl luftfartsverket skall läcka sina kostnader inkl. avskrivningar och ränla på statskapitalet med avgifter. Förränlningskravel innebär krav på avkastning av det disponerade statskapitalet motsvarande statens normalränta. Vidare skall trafiken ombesörjas av flygföretagen enligt företagsekonomiska princi­per.

En naturiig följd av såväl de trafikpolitiska riktlinjerna som formerna för samarbetet med kommunerna är atl de statliga och kommunala investering­arna i de statliga flygplatsernas byggnader och anläggningar i ekonomisk mening värderas på samma sätt och all ersättningen därför grundas på samma villkor. I enlighet härmed omfattar ersättningen till kommunerna för deras investeringsbidrag till byggnader och anläggningar (prop. 1970:200

\0 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 103

 

Del II K:6   Skr 1978/79:103                                      146

angående ersättning till kommuner för bidrag lill investeringar i primärflyg­plalser) kapitalkostnaderna molsvarande avskrivning och ränla enligt för luftfartsverket gällande principer.

Då var och en av primärflygplatserna som tidigare berörts, ingår som del i ett integrerat flygplatssystem har ersättningen lill kommunerna inte gjorts beroende av graden av kostnadstäckning i de särskilda fallen. I enlighet med förslagen i prop. 1970:200 har kostnadsläckningskravet i slället fastställts atl gälla verksamheten i dess helhet. I konsekvens härmed har för kommunernas del - under förutsättning au verkets ekonomiska målsäiining om full kostnadstäckning i den totala rörelsen uppfylls -ersättningarna getts generell karaklär och är således enbarl baserade på de investeringsbidrag som vederbörande kommun lämnat.

Frågan om flygplatsers huvudmannaskap och krilerier för statligt engage­mang i flygplatser har bl.a. mol bakgrund av luftfartens utveckling under de senasle åren aktualiserats i olika sammanhang. Således har riksdagen, i likhet med luftfartsverket, bl.a. ullalat att en översyn bör ske av gällande riktlinjer för lönsamhetsbedömningar m.m. för inrättande av statliga flygplatser. Luftfartsverket har därvid framhållil att en företagsekonomisk utvärdering av ett flygplatsprojekt inte ensamt bör vara avgörande för flygplatsens tillkomst eller för statligt engagemang i en redan etablerad flygplats. En sådan bedömning måsle enligt luftfartsverket kompletteras med regionalpolitiska och samhällsekonomiska värderingar och en bedömning av den enskilda flygplatsens betydelse i det totala flygiransportsystemet. Frågan om flygplat­sers huvudmannaskap har också aktualiserats i samband med organisatoriska förändringar vid de militära floltiljflygplatser som fn. utnyttjas för civil luftfart. Således har riksdagen beslutat om avveckling av flygflottiljen i Kalmar. Vidare har i olika sammanhang framförts förslag om all Växjö, Boriänge och Kristianstads flygplatser skall ges ställning som primärflyg­platser och således övertas av luftfartsverket.

Enligt bl.a. länsstyrelsen i Stockholms län bör staten ta över hela del ekonomiska ansvaret för uibyggnad och drift av statliga flygplatser för linjefart. Vidare har landstinget i Stockholms län hos regeringen hemställt om en omprövning av de av riksdagen år 1967 faslslällda reglerna för invesle­ringar i primärflygplatser. Landstinget anser atl de nuvarande reglerna klarl missgynnar kommunerna.

Luftfartsverkets ekonomiska resultat har under den senaste tioårsperioden utvecklats relativt gynnsamt. De omfattande investeringarna under 1970-talel som följd av uibyggnaden av ire slorflygplatser och kapacitets- och säkerhetshöjande ålgärder vid övriga flygplatser har emellertid lell lill all verket inte räknar med all under de närmaste åren kunna uppfylla sitt förräntningskrav. Verkei hardärför presenterat en tioårsöversikl med åriiga taxehöjningar på i genomsnitt 10 96 som visar en underförränining under de första åren. Denna underförränining kompenseras emellenid av motsva­rande överförränlning under de sisla åren av tioårsperioden. Som följd härav kommer enligt luftlarlsverket kommunerna i likhel med staten, vilkel Svenska kommunförbundet och Stockholms läns landsiing motsatt sig, inte atl erhålla full förräntning på insatt kapital under de närmaste åren. Kommunerna kommer emellertid atl kompenseras härför under tioårsperio­dens senare del. Flygbolagen har för sin del framfört atl den antagna laxehöjningen skulle kunna reduceras genom rationalisering av luftfartsver­kets verksamhet.

Vad gäller luftfartsverkets ekonomi bör vidare nämnas alt luflfaristaxan

 

147      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:6

omstrukturerades år 1973 av regionalpolitiska skäl. Den inrikes passagerar­avgiften sänktes kraftigt samtidigt som den utrikes passageraravgiften höjdes. Denna åtgärd har påverkat resultatet för de flygplatser där enbart inrikestrafik bedrivs. Genom den utbyggnad som skett bl.a. av de större flygplatserna med internationell trafik har förutsättningar skapats för en framtida lönsam expansion. Underetl inledningsskede med stor outnyttjad kapacitet kommer lönsamheten emellertid att vara låg. Det finns därför skäl att iaktta stor restriktivitet i fråga om yUeriigare resursbindande ålgärder under den närmasle tiden. Härigenom bör del bli möjligl au begränsa höjningarna av taxorna som inlernalionelll sett ligger på en hög nivå.

Inom ramen för den regionala trafikplaneringen som genomfördes under åren 1972-1974 ingick som ell väsentligt moment att skapa underlag för en samlad bedömning av hur bl.a. flygplatssystemet bör utformas på kortare och längre sikl för alt på ett tillfredsställande sätl tillgodose de inlerregionala resbehoven i resp. län.

På grundval av vad som framkom i den regionala trafikplaneringen utarbetades inom kommunikationsdepartementet en departementsprome­moria (Ds K 1975:10) Planering av de svenska flygplatserna. 1 promemorian utvärderades länsstyrelsernas förslag till flygplatsuibyggnader. Med denna utgångspunkt framlades en skiss till ett framtida flygplatssystem. Promemo­rian har remissbehandlats.

Utgångspunkten för den regionala iraflkplaneringen när del gäller flygplat­sers lokalisering, uiformning och kapacilel är ett funktionellt flygplatssys­tem. 1 syfte att åsiadkomma ett sådani system som också är anpassat lill regional- och näringspolitiska målsättningar samt flygtransporternas ekono­miska och lekniska förutsäliningar har i arbelel med de regionala trafikpla­nerna tillämpats en funktionell indelning av flygplatsema. Denna indelning anknyter till den i del regionalpoliliska handlingsprogrammet angivna ortsplanen saml lill flygplatsernas belydelse i transportsystemet. Funktions­indelningen motsvarar i slort sett den tekniska banklassindelningen som luftfartsverket tillämpar vid godkännande av flygplatser.

I skrivelse lill regeringen har Svenska kommunförbundei hemställt att regeringen skall la inilialiv lill en genomgripande analys av inrikesflygets situation idag och vilken roll det skall spela i framliden. Statliga och kommunala flygplatser måste enligt kommunförbundei betraktas som delar i ett för hela landet gemensamt flygplatssystem. Del är därför angeläget att klargöra hur ell sådani system bör se ut för alt på längre sikl bli ett verksamt medel i sysselsättnings- och regionalpolitiken. Della kräver enligt förbundel en allsidig belysning och bedömning av resbehoven, lillgängliga fasta anläggningar för trafiken och eventuella krav på förändringar, nuvarande och kommande flygplanstyper, loiala ekonomiska resurser och kostnadsfördel­ning.

Inrikesflygel i Sverige är uppbyggt på i princip likartal säll som i Danmark och Norge. Del innebär alt Scandinavian Airlines Syslem (SAS) i samtliga tre länder svarar för vissa tunga stamlinjer - i Sverige Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och i princip Stockholm-Luleå-Kiruna-medan nationella flygbolag - Linjeflyg AB (LIN) i Sverige - handhar linjefarten i övrigi. Denna arbetsfördelning har successivt vuxit fram under iakttagande av bestämmel­serna i del för SAS gällande konsorlialavtalet och de grundprinciper för SAS verksamhet som gemensamt fastlades av de skandinaviska länderna vid tillskapandet av SAS-konsortiel innebärande en företrädesrätt för SAS alt bedriva inrikestrafiken i de tre länderna. Utöver SAS och LIN:s trafik på de

 

Del II K:6   Skr 1978/79:103                                     148

siörre flygplatserna har under senare år ett sekundärnät - malarnäl - byggts upp. Sekundärnätet trafikeras med lättare fiygplanstyper.

När det gäller frågan om uppdelning av trafiken på SAS och LIN kan del således konstateras all del finns anledning all i Sverige - liksom i Danmark och Norge med deras likartade uppbyggnad av inrikesfiyget - från lid till annan se över arbetsfördelningen liksom intäkts- och kostnadsfördelningen mellan SAS och de nationella flygföreiagen, dvs. för Sveriges del framför allt LIN. Mol bakgrund härav träffade SAS och LIN i december 1975 överens­kommelse om överföring av två flygfrekvenser på linjen Stockholm-Luleå från SAS lill LIN. Luftfartsverket har anmodat bolagen atl gemensami utvärdera resultatet av denna överföring. Utvärderingen skall redovisas för verkei senasi den 20 augusti i år. Luftfartsverket har vidare föreslagil atl en lolal översyn av inrikesflygets struktur bör genomföras i syfte all stärka dess ekonomiska och irafikala fömisäiiningar. Statens pris- och karlellnämnd (SPK) anser del vara väsentligt att en sådan översyn kommer lill stånd. Denna fråga har även aktualiserats av riksdagen vid ett flertal lillfällen.

Den civila flygtrafikens tillväxt och dess successivt siörre geografiska uibredning medför ett ökat ianspråktagande och ett allt intensivare utnytt­jande av det svenska luftrummet. Luftrummet skall samtidigt utnyttjas av militärflygel, vars verksamhei bedrivs under speciella operativa belingelser. Mol denna bakgrund beslöt riksdagen år 1973 (prop. 1973:27, TU 1973:12, rskr 1973:160) atl de civila och militära flygtrafikledningsorganisationerna skulle sammanföras i en gemensam organisation. Denna skulle i sin tur inordnas i luftfartsverket. Riksdagen beslöt också alt den fortsatta utveck­lingen av flygirafikledningssystemet skulle inriktas på övergång lill s.k. yltäckande fiygkonlroll. Enligt riksdagens beslul har dessulom en central skola för gemensam utbildning av civila och miliiära flygledare inrättats i Sturup.

Riksdagen beslöt år 1975 (prop. 1975:81, TU 1975:16, rskr 1975:19) om ny organisaiion för luftfartsverket. Syftet med omorganisationen var bl.a. att mot bakgrund av den allmänna utvecklingen inom luftfarten förbättra förulsäuningarna för en effektivering av luftfartsverkets och lufifartsinspek-lionens arbete. I prop. 1977/78:5 om flygvädertjänstens system och organi­sation m.m. föreslogs ell antal ålgärder i syfte att effeklivera flygvädertjän-sten. 1 propositionen föreslogs bl.a. all fömlsältningarna för en ytterligare integrering mellan civil och militär väderljänsl bör prövas fortlöpande. Riksdagen beslöt i enlighet med förslagen i propositionen. Vid årets riksmöte har beslul vidare fallals om inrällande av en central myndighet för utredning av allvariigare civila och militära luftfartsolyckor.

Jag kan konstalera atl luftfartens utveckling under de senaste åren i flera avseenden har varil myckel expansiv, främst vad gäller trafikvolym, flygplalsulbyggnad och teknisk utveckling. De ekonomiska förutsättning­arna för de olika delsystemen inom del loiala luftfartssystemet har vidare, vilketframgåltav vad jag tidigare anfört, avsevärt förändrats. Samtidigt gäller atl de trafikpolitiska riktlinjerna på senare tid kommii atl lillämpas på ett säll som delvis kan anses ålerspegla förändrade synsäll. Detla framgår av propositionen 1977/78:100 bil. 9 (budgetpropositionen) saml av den av riksdagen ännu ej behandlade proposilionen 1977/78:92 om åtgärder för au förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik.

Mot bakgrund härav finner jag det lämpligt att nu föreslå alt en kommitté tillkallas med uppdrag atl se över vissa frågor beiräffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik. Huvuduppgiften för ulredningen bör vara all, med

 

149       Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:6

uigångspunki i en översiktlig analys av del inrikes flyglinjenätel, föreslå en lämplig flygplalsslruktur som i första hand lillgodoser kraven på tillfredsstäl­lande inlerregionala flyglransporter. Della bör ske ulifrån en bedömning av omfatiningen och arten av nuvarande och framtida irafikunderlag för främsi inlerregionala förbindelser saml luftfartens rimliga andel därav. Allmänfly-gets roll som komplelterande transportmedel bör i delta sammanhang beakias.

I frågor om utredningsarbetets inriktning och vissa huvudfrågor som bör behandlas av kommittén vill jag anföra följande. Jag förutsätier emellertid alt kommittén även kan ta upp andra frågor som anknyter till dess uppgifter.

Den principiella utgångspunkten för kommitténs arbele bör vara aU målet för samhällets trafikpolitik är att ge medborgarna och näringslivet i landels olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning lill lägsia möjliga samhälls­ekonomiska kostnader. De trafikpolitiska ålgärderna måsle därvid i möjli­gaste mån anpassas så att de harmonierar med t.ex. närings- och sysselsätt­ningspolitiken, regionalpolitiken, miljöpolitiken och energipolitiken. Jag erinrar i della sammanhang om riksdagens uttalande (CU 1973:11, rskr 1973:11) rörande behandlingen av flygplatsernas lokalisering inom ramen för den fysiska riksplaneringen. Vidare bör kommittén i sitt arbete beakta vad statsmakterna senast i anslutning till 1977 års försvarsbeslut anförl om försvarsberedskapen. Sålunda framhålls där all del är belydelsefulll och nödvändigi all i samhällsplaneringen hänsyn las även lill totalförsvarets behov.

När det gäller de trafikpolitiska medlen främjas effektiviteten i transport­apparaten och kvaliteten på Iransporttjänslerna bäsl genom en i princip fri konkurrens. Della skapar valfrihet för konsument och näringsliv i valel av transportmedel. Transportutövarna skall inom ramen för av samhällel fastlagda gränser arbela ulan konkurrenshämmande detaljregleringar och under företagsekonomiska former. Samtidigt måste trafikpolitiken utformas så alt en frivillig samverkan och samordning mellan olika iransportulövare underlättas. En samhällsekonomiskt effektiv fördelning av transporlarbelel mellan olika transportmedel måsle vara den grundläggande utgångspunkten för trafikpolitiken.

Staten har ett huvudansvar för atl ett effektivt interregionalt transport­system kan komma lill siånd. Eu väl utvecklat och differentierat inrikesflyg spelar, med hänsyn lill flygels höga transporteffektivitet och de långa geografiska avsiånden i landet, härvid en väsentlig roll.

Mol denna bakgrund och med beaktande av förväntad trafiklillväxl och teknisk utveckling bör kommiuén se över det nuvarande inlerregionala flyglinjenätel. Kommitténs arbete i denna del bör resultera i en principskiss för linjenälets utformning. Med uigångspunki i denna skiss bör kommittén överväga bl.a. lokalisering och dimensionering av flygplatserna. Den i departementspromemorian Planeringen av de svenska flygplatserna fram­lagda planen till ett framlida flygplatssystem bör uigöra grunden för en fördjupad analys av den lämpliga framtida flygplalsslrukturen och den flygplatskapacitet som från samhällets synpunki bör finnas.

Regeringen kommer inom kort att meddela anvisningar för en fortsatt regional trafikplanering. Inom ramen för den regionala trafikplaneringen kommer närmare atl studeras frågan om ny- och utbyggnad av mindre flygplatser, de s.k. region- och lokalflygplatserna. Della skall ske mot bakgrund av allmänflygels växande belydelse för flyglransportförsörjningen. Jag förutsätter atl del arbete som bedrivs inom den nu föreslagna kommittén

 

DelIIK:6   Skr 1978/79:103                                        150

på lämpligt sätl samordnas med den inom regional trafikplanering bedrivna flygplatsplaneringen.

Stålen bör nalurligen ha eu dominerande intresse i de tre slorflygplatserna med deras stora andel utrikestrafik, dvs. Stockholm-Arlanda, Göteborg-Landvetter och Malmö-Sturup. Det övriga flygplatsnätet bör vad gäller huvudmannaskap, flnansieringsfördelning och drifl utformas i syfte all en tillfredsställande interregional trafikförsörjning kan erhållas till lägsia möjliga kosinad. För atl en flygplats för inrikestrafik med statligt engagemang skall inrättas boren grundläggande förutsättning vara all del i ifrågavarande region finns inlerregionala transportbehov som inte på ett tillfredsställande sätl kan tillgodoses med andra transportmedel eller från näraliggande fiygplatser.

Kommittén bör, vad gäller frågan om finansieringsfördelningen mellan slal och kommun, föreslå ett system som är anpassat lill de olika flygplat­sernas roll i det inlerregionala transportsystemet.

Regeringen har i olika sammanhang fattat beslut som innebär stor återhållsamhet med statliga medel och i övrigi uttalat atl statliga åtgärder som innebär ökade påfrestningar på kommunernas ekonomi måste undvikas. Denna principiella ståndpunkt bör uigöra en allmän föruisättning för förslagen rörande flygplatssystemei. Det statliga engagemanget i flygplats-systemet bör även fortsättningsvis ske inom ramen för affärsverksprinciperna samiidigi som irafikutövningen bör ske enligi företagsekonomiska principer. Delta medför att ulredningen skall eftersträva problemlösningar som innebär atl del totala avgiftsutlagel i fiygplats- och flyglrafiksystemet, utan ytteriigare statliga bidrag, skall växa långsammare än vad nuvarande prognoser indikerar.

I fråga om drifl- och förvaltningsansvaret för flygplatserna bör särskilt eftersträvas former som är ägnade atl stimulera till en fortsall rationalisering och kvalitetsförbättring av verksamheten. Härvid bör bl.a. studeras de kostnadsbesparingar som kan erhållas genom att mindre flygplatser drivs och förvaltas helt eller delvis av berörda kommuner i syfte att uppnå lägsta möjliga totalkostnad för verksamheien.

Kommittén bör också överväga nödvändiga organisatoriska förändringar som följd av dess principiella förslag. Behovet av förändringar i rationalise­rande syfte vad gäller myndighetsutövningen inom luflfarlsområdel bör också prövas.

Med hänsyn till inrikesflygets väsenlliga betydelse i regionalpoliliska sammanhang är del belydelsefulll all inrikesflyget organiseras så all trafiken kan bedrivas på ett företagsekonomiskt tillfredsställande säll. Förutsäli­ningar måsle finnas för atl transporitjänsler skall kunna utbjudas lill priser som slår i överensstämmelse med de regional- och näringspolitiska strävan­dena.

Mot bakgrund härav överfördes, som jag lidigare nämnl, två flygfre-kvenser på linjen Stockholm-Luleå från SAS till LIN för några år sedan. Resultatet härav skall utvärderas av flygbolagen själva i år. I samband med denna utvärdering kommer, enligt vad jag har erfaril, flygbolagen att pröva behövliga ålgärder i effektivitetshöjande syfte. Därvid kommer bl.a. de möjligheler som erbjuds genom LIN:s förvärv av en ny och enhellig flygplansflotta att beakias. Kommittén bör beakla resultatet av detla arbele som bör ingå i underiaget för kommitténs egna förslag.

Kommittén bör föreslå de övergångsåigärder som är nödvändiga med hänsyn till kommitténs principiella förslag. Kommittén bör vidare arbeta skyndsamt och i nära koniaki med berörda flygbolag och personalorganisa­tioner.

 

151      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:7

Kommittén bör vid sin sida ha en pariamentariski sammansatt referens­grupp om fem personer. Förordnande för dessa bör meddelas av departe­mentschefen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

alt tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag att uireda vissa frågor beiräffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolilik, m.m.,

alt ulse en av ledamöterna all vara ordförande,

att förordna en referensgrupp om fem personer,

atl beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ål kommittén.

Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver

att kosinaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommunikalionsdepartementel)

7. Det fortsatta genomförandet av reformen med differentierade körkort

Dir 1978:54

Beslut vid regeringssammanträde 1978-06-08

Departemenischefen, slalsrådet Turesson, anför.

År 1973 inleddes en reform som syfiar till ett system med differentierade körkort (prop. 1971:65, TU 1971:12, rskr 1971:209). Reformen genomförs etappvis och innebär atl den behörighel, som körkortel ger, anpassas efter de kunskaper och den färdighet, som krävs för framförande av olika fordonsly-per, t.ex. tyngre lastbil, lastbil med tillkopplat släpfordon, buss, personbil. Utbildning och förarprov utformas med hänsyn till behörighelen för varje körkorlsklass. Garaniier skapas därigenom för atl varje förare ges förulsält­ningar all på ell från irafiksäkerhelssynpunkl tillfredsställande säll föra det slag av fordon, som han skall använda i trafik. Systemet med differentierade körkort betraktas därför som ell viktigt led i arbelel på att främja trafiksä­kerheten.

Fulll utbyggt innebär del differentierade körkorissysiemei följande. Behö­righel alt föra visst fordon anges i körkortel med bokstäverna A, B, C, D resp. E. För rätt alt föra motorcykel krävs behörighelen A. Den som har behörigheten B får föra personbil och lätt lastbil (tolalvikl högsl 3,5 lon) och ett till sådant fordon kopplat lätt släpfordon. För rätt att föra tung lastbil krävs behörigheten C och för rält att föra buss behörigheten D. Behörighelen E avser tungt släpfordon. Behörigheterna C och D kan förvärvas endasl i kombination med behörighelen E.

Det ulbyle av äldre körkort till körkort av ny typ, som har fortgått sedan början av år 1973, har nu i princip avslutats. Körkort av äldre typ upphörde alt gälla vid uigången av år 1976. Utbytet har tillgått så - vad gäller högre behörighel än A och B - att den som hade gammalt körkort och trafikkort har föll nytt körkort med motsvarande behörighel. En körkorlshavare med

 

Del II K:7   Skr 1978/79:103                                                 152

trafikkort utan bussbehörighet har fått ett körkort med behörighel C och E och en körkorlshavare med irafikkorl med bussbehörighet har fåll körkort med behörighet C, D och E. Vidare hårde körkortshavare utan irafikkorl som har kunnai visa intyg om viss lids körvana med tyngre fordon fått körkort med behörighel för fordonsslaget.

All bereda möjligheler att anpassa utbildningen så alt man kan möla behovet av förare med behörighel enligt de regler, som jag har redogjort för, lar lid och kräver resurser. Stalsmaklerna beslöl därför att arbelel med körkortsreformen skulle genomföras i etapper.

Den 1 januari 1975 genomfördes den försia etappen som innebär krav på högre behörighel än B för räll alt föra buss eller fordonskombinalion i vilken lungt släpfordon eller flera lätta släpfordon ingår. Ulbildningen för de nya behörigheterna sker inom gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen. Viss utbildning sker också inom försvarsmakten saml vid företag och trafikskolor. Nästa etapp i genomförandel medför enligt nu gällande målsättning alt för rätt atl föra singellastbil med tolalvikl över sju lon skall krävas körkort med behörighet av både C och E, dvs. samma krav som för närvarande gäller för rätl all föra lung lastbil med tung släpvagn. Sisla etappen i körkortsreformens genomförande innebär all samma krav skall gälla vid förande av singellasibil med en totalvikl över 3,5 ton. Det bör framhållas att del för rätt all föra bil i yrkesmässig trafik redan gäller högre krav.

Statens trafiksäkerhetsverk har anmält vissa synpunkter på genomfö­randet av nästa etapp.

Erfarenhetema från genomförandet av den första etappen av det nya körkorissysiemei ärenligt trafiksäkerhetsverket positiva. Möjlighelema alt i kommande etapper höja kraven på kunnande hos lastbilsförarna i den takt som förutsattes vid beslutet år 1971 framstår emellertid som tveksamma. Utbildningsresurserna synes bl.a. inte kunna byggas ul så snabbi atl behovei kan tillgodoses. Övervägandena mynnar ut i all bättre underiag krävs i fråga om bl.a. behovet av yrkesförare med olika behörighel. Verkei pekar bl.a. på atl del kan finnas anledning atl överväga om kraven för alla lastbilsförare bör vara lika omfattande som de vilka nu gäller för förare av tunga fordonskom-binaiioner. En karlläggning fordras också för all man skall kunna beslula om tidpunkten för nästa etapp och bedöma vilka övergångsarrangemang som behövs.

Jag kan tillägga atl del i storstadsregionerna har redovisals brist på behöriga bussförare. Även andra problem har framförts.

Med hänsyn lill vad jag nu har anfört förordarjag i samråd med statsrådet Mogård och chefen för arbetsmarknadsdepartementet atl innan nästa reformetapp påbörjas en utredning görs för att klarlägga hur tillgängliga utbildningsresurser bäst skall kunna utnyttjas genom en effektivisering av yrkesförarutbildningen. För ändamålet bör en särskild utredare tillkallas.

I utredningsarbetet bör behandlas dels utbildningen på längre sikl, dels de speciella problem, som uppslår vid reformens fullföljande och som kan visa sig kräva särskilda övergångsarrangemang.

Uiredaren bör klarlägga del utbildningsbehov som finns för olika behörig­heter. En sådan kartläggning bör baseras på flera fakiorer avseende fordons­beståndet, transport- och trafikarbetet samt förarna. Vissa av uppgifterna kan beräknas och uppskattas ur lillgänglig statistik. Det är också av vikt atl klarlägga möjligheterna och behovei av alt inom vissa sektorer inrikta behörighelen och den bakomliggande utbildningen på singellastbil.

 

153      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:7

Utredaren skall vidare ge förslag om hur det sålunda bestämda utbild­ningsbehovet skall tillgodoses, dvs. hur ell tillräckligt utbud av.utbildnings­platser skall åstadkommas. Utbildning för ifrågavarande ändamål sker i stor utsträckning inom gymnasieskolan. Efter arbetsmarknadspolitisk prövning kan sådan utbildning också erbjudas inom arbetsmarknadsutbildningen. Även andra utbildningsvägar böremellertid undersökas. Härvid syftar jag bl.a. på den förarulbildning som förekommer inom trafikskolorna, trafikfö­retagen och försvarsmaklen. När del gäller försvarsmaklen bör särskilt analyseras möjlighetema atl - såsom sker med andra yrkeskategorier -erbjuda tillgängliga utbildningsresurser ål dem som har för avsikl att i framliden ägna sig åt yrkesbilismen. Av förslaget skall behovet av lärare, lokaler och undervisningsmateriel etc. framgå. Även andra investerings­behov och driftkostnader skall redovisas. Ell vikligl element är då givelvis utbildningstidens längd.

Uiredaren bör söka finna ulbildningsformer, som medför minskade utbildningskostnader i jämförelse med nuvarande utbildning.

Del är av väsentlig vikt att en avvägning sker mellan de utbildningskrav som närmare utformas för olika behörigheter och de resurser som kan bedömas vara tillgängliga för utbildning. Ställs kraven för högt, kan genomförandet fördröjas med påföljande olägenheier bl.a. från irafiksäker­helssynpunkl.

Såsom jag förut har framhållit har det ifrågasatts om inte utbildningsre­surserna måsle omfördelas för alt erhålla optimal effeki. Flera vägar -anlingen som alternativ eller i kombinalion med varandra - kan därvid tänkas. Jag antyder i det följande bara summariskt några metoder. Dessa bör prövas mot bakgrund av sina effekter och kostnader. Vissa av dem synes motiverade enbart under en övergångslid.

En metod är att la vara på den erfarenhet som förare av tyngre singelfordon tillägnar sig. Dessa förare skulle kunna erbjudas en lämpligt avvägd kompletteringskurs avseende tungt släpfordon. Erfarenhet av körning med tyngre lastbil under viss angiven tid tillsammans med denna kompletterings-kurs skulle då kunna ge högre kompetens. Kunskaper och erfarenheter från militär och annan utbildning bör också kunna tillvaratas med detla syslem. För- och nackdelar bör prövas och jämföras med övriga alternativ.

En annan metod är atl pröva en särskild behörighet för förare av singellasibil. Jag har förul framhållit viklen av all ulredningens analyser inriklas på alt klariägga behovet av en sådan förarkompetens. 1 detta sammanhang vill jag betona, all det är av stor belydelse alt yrkesförarna erhåller en bred utbildning. Detta gagnar bl.a. flexibiliteten i transportverk-samheten och är av iniresse för såväl arbetsgivare som anslällda. I vad mån tanken på en särskild behörighel för singellasibil kan genomföras blir beroende bl.a. av utredningens karlläggningsarbele. Föruiom atl trafiksäker­hetens intressen inte får åsidosättas måsle sådana negaliva effekter som minskad flexibilitet las med i övervägandena. Möjligheterna alt komplettera behörighel för singellastbil genom lidigare nämnda komplelteringskurs med inrikining på släpfordon måste givelvis kunna påverka ställningstagandet. Vidare bör undersökas möjlighelerna atl utforma ett förarprov som är särskilt avpassat med hänsyn till erfarna laslbilsförare.

Det är av stor vikt atl ungdomar kan erbjudas en systematiskt uppbyggd grund- och vidareutbildning lill yrkesförare. Sedan en lid anordnas på försök en transporlteknisk grundutbildning som gren på den tvååriga fordonstek­niska linjen inom gymnasieskolan. Den transportiekniska grenens belydelse

 

Del II K:8    Skr 1978/79:103                                     154

på kort och lång sikl för genomförandel av återstående delar av körkortsre­formen bör belysas.

Behovei av bussförare bör också kartläggas. Nuvarande utbildning, rekrytering till yrket och andra faktorer av belydelse för ett ställningslagande bör därvid redovisas. Ett problem, som framstår som mer markanl än inom laslbilsseklorn, ärden höga personalomsäliningen och den stora avgången från yrket-Särskili inom slorsiadsområdena. Della uigörenexirabelasining på ulbildningen och försvårar planeringen. Orsakerna till den höga omsätt­ningen och avgången bör studeras. Det kan antas att bl.a. olika arbelsmil­jöfaktorer har betydelse i delta sammanhang. Dessa problem, som har lagils upp mellan irafikföretagen. de anslällda m.fl.. bör analyseras i utrednings­arbetet i nära samråd med arbetsmarknadens parter. För all bl.a. öka utbildningskapaciteten och göra utbildningen mer effektiv är del betydelse­fullt atl man studerar formerna för ett ökat samarbete mellan trafikföretagen och utbildningsanstallerna. Härigenom bör bl.a. de samlade investeringarna i fordon bättre kunna utnyttjas. Bland åtgärder i övrigi - åtminstone för all möta akuta problem - kan jag peka på atl man skulle kunna överväga all låta de. som har förarerfarenhel från tyngre lastbil, erhålla busskompelens mol intyg, eveniuelli i kombination med kompletieringskurs.

I sitt arbele bör utredaren ha nära samråd med förelrädare för berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter m.fl. Uiredaren bör också samråda med trafiksäkerhetsulredningen (K 1973:07) och gymnasieutredningen (U 1976:10). Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag au utreda del fortsatta genomförandet av reformen med differentierade körkort,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt uiredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver atl kosinaderna för utredningen skall belasta sjätte huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommunikationsdepartementet)

8. Rekrytering och utbildning av flygförare till den civila luftfarten, m.m.

Dir 1978:55

Beslut vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departementschefen, statsrådet Turesson, anför.

Rekrytering av flygförare till den förvärvsmässiga civila luftfarten -linjelrafik, charterfiyg samt bruksflyg - sker huvudsakligen bland flygvap­nets flygförare. Av de flygförare som anställts hos Scandinavian Airlines Syslem (SAS) och Linjeflyg AB (LIN) underdel senaste decenniet har således ca 95 96, motsvarande ca 300 regementsofficerare, regementsofficersaspi-ranier och kompaniofficerare (fällflygare), utbildats i flygvapnet. Under

 

155      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:8

inledningsskedet av den modema luftfartens utveckling har, med hänsyn till lillgång och behov av piloter, en sådan rekrytering kunnat ske utan större olägenheter.

Enligi SAS senaste prognoser kommer bolaget att rekrytera ca 300 piloter i Sverige fram till år 1985. Detta innebär en avsevärd ökning jämfört med lidigare rekrytering, vilket beror dels på stora pensionsavgångar (ca 140 piloter), dels på planerad expansion (ca 160 piloter). Under samma period beräknas även LIN komma atl utöka sin rekrytering. Inom det kvalificerade allmänflyget - främst taxi- och affärsflyget - har under de senaste åren rekryterats 10-15 piloter årligen. Rekryteringsbehovet förväntas öka bl.a. som följd av en ulvidgning av verksamheien.

Frågan om rekrytering av flygförare till SAS är med hänsyn till konsortiets konstruktion delvis en skandinavisk fråga. Rekrytering av flygförare skall i princip ske enligt fördelningen 2/7,2/7 och 3/7 på resp. Danmark, Norge och Sverige.

Anledningen till att rekryteringen av piloter lill civil luftfart i så hög grad varil inriktad på flygvapnets personal är - vid sidan av all ifrågavarande personal har utvalts efter särskild lämplighetsprövning och besitter bely­dande praklisk flygerfarenhet - alt civil utbildning av trafikfiygare bl.a. på grund av därmed förenade höga koslnader för elevema endast förekommer i myckel begränsad omfallning. F.n. finns några få skolor med tillstånd atl bedriva civil trafikflygarutbildning. Två av flygskolorna bedriver enbart helikopterföraruibildning och en enbart teoriundervisning. Mol bakgrund härav kan konstateras att det f n. inte förekommer någon sammanhållen och heltäckande civil utbildning av trafikfiygare i Sverige.

Kosinaderna för all utbilda den flygande miliiära personalen har beroende på eu flertal fakiorer successivt ökat. Under 1950-talet och i början av 1960-lalet var krigsflygplanen förhållandevis okomplicerade. Utbildningstiden till krigsplacering var relativt kort och flygtidskosinaderna jämförelsevis låga. Som en konsekvens av att mera komplicerade flygplan och vapensystem efterhand tagits i bruk har även större krav ställts på förarnas utbildning. Kostnaderna fören färdigutbildad flygförare med krigsplacering på flygplan 37 har av chefen för flygvapnet beräknats till ca fem milj. kr. i 1975 års pris­och löneläge. Motsvarande kostnad för flygplan 35 uppgår lill ca fyra milj. kr. Som jämförelse kan nämnas att kosinaderna för utbildning av en civil Irafikflygare beräknas till mindre än en milj. kr.

Fram lill budgetåret 1970/71 utbildade flygvapnet i genomsniii 75 flygförare per år. Genom reducering av antalet krigsförband med åtföljande indragningar m.m. av antalet fredsförband har behovet av aspiranter lill krigsflygförarulbildning minskal väsentligt under 1970-talei. Nuvarande utbildning är anpassad till försvarets minskade organisaiion och personalom­sättning och omfattar ca 25 färdigulbildade flygförare per år. Med hänsyn lill kosinaden för utbildning av en militär flygförare är det enligt chefen för flygvapnet vidare inte möjligl atl fortsättningsvis överrekrytera, dvs. anställa fler piloter än vad som krävs för all läcka krigsorganisationens behov. Del totala rekryteringsbehovet av civila flygförare kommer som följd härav all inom kort klart överstiga tillgången på miliiära flygförare.

I programplanen för perioden 1978-83 framhåller chefen för flygvapnet atl föriidsavgångar av flygförare från flygvapnet till de civila flygföreiagen har blivit ell alltmer akut problem. Det framlida rekryteringsbehov som flygbo­lagen, SAS och LIN, har presenterat för chefen för flygvapnet är så stort atl, om rekryteringen liksom hittills huvudsakligen sker från flygvapnet, krigs-

 

Del II K:8    Skr 1978/79:103                                     156

divisionernas beredskap, krigsduglighei och tjänstbarhei i längden skulle bli hell oacceptabla. Alt genom utökad rekrytering och utbildning av förare lill Draken- och Viggenförband i nämnvärd grad motverka effekierna av förtidsavgångarna till civilflyget skulle medföra betydande kostnadsökningar och en alltför snabb förbrukning av det totala flygtidsinnehållel i dessa flygplanssyslem. Hur de civila flygbolagen på lång sikl skall förses med lämpligt utbildade piloter är därför en fråga som enligt flygvapenchefen kräver snabb behandling inom den civila sektorn av samhället.

1 syfte all någoi begränsa förtidsavgångarna av aktiva flygförare från flygvapnet medgav regeringen i juni 1977 att reservofficersaspiranler i flygtjänst, efter genomförd utbildning, skall ges möjlighet atl erhålla komplelterande civil flygutbildning för irafikflygare. Reservofficerarna krigs­placeras som flygförare pä flygplanet Sk 60 vid lätta altackdivisioner och spaningsflyggmpper. Denna reservofficersulbildning kan dock endast till mindre del lösa flygbolagens rekryteringsbehov. Möjlighelerna atl i fram­liden genomföra utbildning av reservofficersaspiranler i flygtjänsl är dessulom enligi chefen för flygvapnet osäkra. All inom ramen för en normal reservtjänslgöring behålla förare, som övergått lill civil flygverksamhet, på kvalificerade krigsflygplan i krigsorganisationen bedöms inte heller möjligl, eftersom behovei av en kontinuerlig flygträning för krigsuppgifler m.m. är alllför omfaitande. Härav följer all del från samhällsekonomisk och organi­satorisk synpunki är olämpligi alt även fortsättningsvis utbilda och/eller rekrytera piloter under utbildning inom flygvapnet för det civila flygets behov.

Frågan om utbildning av flygförare har vid några lillfällen motionsvägen varil föremål för behandling i riksdagen. Med anledning av en motion om uiredning av civil trafikflygarutbildning konstaterade traflkulskoitet i fjol (TU 1976/77:12) att syftet med moiionen var tillgodosell eftersom frågan var föremål för överväganden inom regeringens kansli. Frågan har ånyo aktualiserats genom motioner i riksdagen i år. SAS har vidare i särskild skrivelse till regeringen tagit upp frågan om den framlida civila irafikflygar-utbildningen. Enligi SAS mening lalar flera skäl för alt frågan nu bör uiredas. SAS anser all utbildningen av irafikflygare från samhällsekonomisk och ulbildningspolilisk synpunki samt med hänsyn lill rådande konkurrensför­hållanden och ekonomiska förutsättningar i övrigt inom den civila flygsek­torn bör inordnas i del allmänna utbildningsväsendet.

Trafikflygarna rekryteras, som tidigare nämnls, huvudsakligen från flyg­vapnet. Detta förhållande har prakliskl tagel uteslutit kvinnor från möjlig­heten att erhålla irafikflygarkompetens vilkel från jämställdhelssynpunkt är olillfredsställande. Enbart militär rekrytering och utbildning kan vidare försvåra för andra grupper i samhällel all erhålla utbildning lill irafikflygare. Det bör också nämnas atl det av flera skäl kan vara otillfredsställande au enbart rekrytera piloter utomlands.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag, efter samråd med cheferna för försvars- och utbildningsdepartementen, att en särskild utredare tillkallas med uppdrag all överväga frågan om rekrytering och utbildning av flygförare till den civila luftfarten, m.m.

Utredaren bör i sitt arbele utgå från en kartläggning av den civila luftfartens behov av flygförare. Denna kartläggning bör omfatta behoven inom såväl den förvärvsmässiga luftfarten som den del av allmänflygei som kräver irafik-fiygarkompetens.

Mot bakgrund av kartläggningen - och med hänsyn lill de problem för

 

157      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:8

fiygvapnet som följer av en fortsatt kraftig avgång av aktiva flygförare från flygvapnet - skall utredaren överväga i vilka former civilflygets behov av grundutbildade trafikflygare lämpligen bör tillgodoses. Utredaren bör inrikta sitt arbete pä all överväga om en eventuellt utbyggd civil trafikflygarutbild­ning kan byggas upp i anslutning till nuvarande skolor eller om andra lösningar kan anses påkallade för atl tillgodose civilflygets behov. I fråga om utbildningens innehåll bör uiredaren utgå från av luftfartsverket utfärdade bestämmelser samt i fråga om finansiering och huvudmannaskap från att berörda iniressenler, dvs. försvarsmakten, flygbolagen och det civila utbild­ningsväsendet, skall bidra lill att verksamheten får kostnadstäckning. Uiredaren bör lämna förslag avseende utbildningens uppläggning och behörigheiskrav för lillträde, dimensionering, inslilulionell organisaiion, huvudmannaskap, intressentfördelning samt flnansieringsform. Om utbild­ningen bedöms böra ingå i högskolan bör utredaren ange lämpliga former för dess forskningsanknytning. Därvid bör beaktas del forsknings- och utveck­lingsarbete som inom de lekniska fakulteterna behövs på det flygtekniska området.

Även om en utvidgad civil utbildning av trafikfiygare kommer till stånd torde del ändå inte kunna undvikas - åtminstone under viss tid - atl rekrytering av miliiära flygförare till civil luftfart kommer alt fortsätla. De miliiära förarna torde även framdeles bl.a. genom sin flygerfarenhet komma all ha en konkurrenskraftig ställning gentemot civilt utbildade piloter. Uiredaren bör därför också överväga denna fråga och lägga fram förslag lill lämpliga åtgärder.

I sina överväganden beträffande en eventuellt utvidgad civil utbildning bör utredaren la upp frågan om lämplig lokalisering av flygförarulbildningen. Därvid bör de resurser som frigörs vid nedläggning av floUiljer samt de lärarresurser mm. som frigörs i samband med förändrad verksamhei vid flygvapneis ulbildningsanstaller beaktas. Utredaren bör dessutom beakla de samordningsmöjligheter som föreligger genom all förlägga hela eller delar av utbildningen till flyglrafikledarskolan i Sturup där vissa utbildningsresurser av direkt iniresse för en civil irafikfiygarutbildning finns. Vidare bör möjlighelema till militär och civil samordning av utbildningen prövas.

På uppdrag av regeringen har skolöverstyrelsen och luftfartsverket lidigare utrett frågan om behovet av en ceniral fiyglärarutbildning. Utredaren bör samråda med dessa båda myndigheter saml med universilels- och högsko­leämbetet och överväga huruvida en sådan fiyglärarutbildning organisato­riskt kan samordnas med en utbyggd civil trafikflygarutbildning. Vidare bör i syfte atl uppnå ett rationellt resursutnyttjande möjlighelerna till samordning med annan civil flygutbildning prövas.

Som jag tidigare nämnl är rekryteringen av flygförare lill SAS delvis en skandinavisk fråga. Utredaren bör därför även pröva förutsättningarna fören samordning med utbildningen i Danmark och Norge. Utredaren bör vidare vara oförhindrad all la upp andra än här nämnda frågor som sammanhänger med utbildningen och rekryteringen av traflkflygare.

Utredningsarbetet bör bedrivas så all förslagen, efter remissbehandling, kan ligga till grund för ställningstaganden i samband med budgetarbetet hösten 1979. Uiredaren bör vidare arbela i nära koniaki med berörda personalorganisationer.

Med hänvisning lill vad jag har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

att  tillkalla en särskild  utredare  med uppdrag att utreda frågan om

 

Del II K:9   Skr 1978/79:103                                      158

rekrytering och utbildning av flygförare till den civila luftfarten, m.m..

att beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver

att koslnadema för ulredningen skall belasla fjärde och sjätte huvudtit­larnas kommiltéanslag lill lika delar.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Kommunikationsdepartementet)

9. Taxinäringen

Dir 1978:80

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-09-14

Departementschefen, slalsrådet Turesson, anför.

Lagstiftningen om yrkesmässig trafik har nyligen reformerats såvitt avser godstransporter och busstrafik. Jag hänvisar i det sammanhanget till prop. 1977/78:137 om vissa yrkeslrafikfrågor m.m. och riksdagsbehandlingen härav (TU 1977/78:27, rskr 1977/78:365). Reformen berör frågor av belydelse för en utveckling mot ett mera effeklivi utnyttjande av transportapparaten och ett mindre inslag av konkurrenshämmande regleringar i fråga om den yrkesmässiga laslbilsirafiken. När del gäller busstrafiken kan nämnas prop. 1977/78:92 om åtgärder för alt förbättra lokal och regional kollekliv persontrafik (TU 1977/78:28, rskr 1977/78:364). Statsmakternas beslul innebär bl.a. att förutsättningar har skapats för atl huvudmannaskapet för den lokala och regionala trafiken på landsväg utövas genom interkommunal samverkan mellan landstingskommunen och kommunerna i resp. län. Genom denna reform uppnås en integrering av lokal och regional trafik saml en ökad samordning av irafikresurserna.

Taxitrafiken har - om än vissa delreformer genomförls - inie setts över på molsvarande säll. Jag kommer i del följande - framför allt mot bakgrund av laxitrafikens ökande roll i den kollektiva transportapparaten och de många önskemål och synpunkier som har framförts i fråga om företagsstrukturen -alt la upp frågan om en uiredning som kan leda lill en samlad översyn av laxinäringen.

Den förfaltningsmässiga regleringen av taxilrafiken finns främst i förord­ningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m. (omtryckt 1978:449) (YTF).

En förutsäitning för att få driva taxitrafik - liksom annan yrkesmässig trafik -ärenligt YTF att trafiktillstånd har meddelats. Bestämmelserna om trafiktillstånd gäller i tillämpliga delar även tillstånd lill utökning av trafiken.

Trafiktillstånd fårenligi huvudregeln meddelas endasl om den ifrågasatta trafiken är behövlig och i övrigi lämplig. Även sökandens lämplighet skall prövas. Tillstånd lill beställningslrafik får meddelas juridisk person endasl om särskilda skäl föreligger. Kan del aniagas all irafikförsörjningen inom viss kommun främjas, om besiällningstrafiken för personbefordran med person-

 

159      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:9

bil, dvs. taxilrafiken, utövas av juridisk person, får emellertid kommunen göra ansökan om lillsiånd för den juridiska personen eller om överlåtelse av tillstånd på denne.

Tillstånd kan begränsas lill all omfatta vissa slag av transporter eller viss kortare tid. Om tillståndet avser beställningstrafik skall siationsort beslämmas för bil som används i trafiken.

Sedan länge tillämpas den s.k. lurordningsprincipen eller "äldsieförare-principen". Denna innebär alt ledigblivna tillstånd tilldelas den förare på orlen som har den längsta tjänstgöringstiden. Principen finns inte fastlagd författningsmässigt utan har utvecklats genom praxis. Bakgrunden var att man ville tillförsäkra den anställde föraren en tryggad framtida försörjning genom atl möjliggöra för honom alt själv bli lillståndshavare.

Särskilda regler gäller om fortsättande av laxirörelse och överlåtelse av tillstånd vid dödsfall och konkurs.

Trafiktillstånd kan återkallas eller dras in på viss tid bl.a. i samband med missförhållanden vid irafikutövningen. I vissa fall kan i slället vaming meddelas. Trafiktillstånd kan också återkallas i samband med all ansökan föreligger från en sökande om nyll irafikiillslånd. När tillstånd återkallas i samband med att nytt irafikiillslånd har lämnats, kan den nye tillslåndsha-varen förpliktas all lösa in rörelsen.

Beställningslrafik för personbefordran får bedrivas inom slalionsorten. För trafik utanför slalionsorten gäller begränsningar. Länsstyrelse kan dock medge vissa undanlag från vad som gäller om geografiska begränsningar. Länsslyrelse kan också föreskriva alt samtrafik skall ske mellan olika områden. Med vissa angivna undantag gäller befordringsplikt för innehavare av tillstånd lill yrkesmässig trafik för personbefordran med personbil eller i linjelrafik.

Innehavare av trafiktillstånd kan åläggas all ansluia sig lill förening av utövare av yrkesmässig trafik med syfte att hålla beställningskonior eller handha de gemensamma uppgifter i övrigt som tillslåndsmyndigheten finner lämpliga.

Utövare av yrkesmässig trafik för personbefordran i beställningslrafik med personbil eller i linjetrafik är underkastad de laxebeslämmelser som fastställs av länsstyrelsen.

Frågor rörande laxinäringen - främst då tillståndsgivningen och företags­strukturen - har tagits upp i olika sammanhang.

År 1971 avlämnade ulredningen rörande företagsstmkturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken, den s.k. yrkestrafikulredningen, sitt betänkande (SOU 1971:34) Lastbil och taxi. Yrkestrafikulredningens betänkande var utgångspunkten förprop. 1972:81 med förslag till bl.a. ändringar i YTF (TU 1972:13, rskr 1972:232). Övervägandena i propositionen mynnade ul i slulsatsen all anledning inte förelåg all - såsom yrkeslrafikulredningen hade föreslagil - vidta någon tvångsvis omstrukturering av laxinäringen mol större enheter i bolagsform. I proposilionen föreslogs däremot åtgärder för att kommunernas inflytande över taxitrafikens anordnande skulle kunna ökas. Förslagen innebar att kommun - om del kunde antas all trafikförsörjningen inom kommunen skulle främjas av alt taxitrafiken utövades av juridisk person - kunde söka tillstånd för den juridiska personen. Förslagen föranledde vissa ändringar i YTF.

En arbetsgrupp tillsatt av Svenska kommunförbundet. Svenska taxiför­bundet och Svenska transporlarbetareförbundet har utarbetat förslag lill ändrad företagsstruktur för taxinäringen och behandlal vissa andra därmed

 

Del II K:9   Skr 1978/79:103                                     160

sammanhängande frågor. Gruppen, den s.k. slrukturarbelsgruppen, har överiämnal sin rapport. Taxinäringen - förslag lill ändrad företagsslruklur m.m., till förbundsstyrelserna. Rapporten har därefier getts in till kommu­nikationsdepartementet och remissbehandlats. Arbelsgruppen föreslår all laxilillsiånd företrädesvis bör meddelas siörre företag som driver verksam­heten i aktiebolagsform. 1 varje kommun bör i princip bildas ell aktiebolag för taxilrafiken med ell för hela kommunen gemensami beställningskonior. Från denna regel bör enligt arbetsgruppen undantag kunna göras för de slörsla tätortskommunerna. Alla nuvarande lillståndshavare föreslås få räll att förvärva aktier i bolaget. Turordningsprincipen bör slopas och ersältas med ell förturssyslem i fråga om hembud av aktier.

Vidare har näringsfrihetsombudsmannen (NO) i skrivelse till kommuni­kationsdepartementet lagit upp frågorsom rör bl.a. företagsstrukturen inom taxinäringen. NO framhåller bl.a. aU kravel i YTF om all särskilda skäl skall föreligga för all juridiska personer skall få trafiktillstånd bör slopas.

I skilda framställningar har Svenska kommunförbundet och Svenska taxiförbundet begärt en Översyn av reglerna om faslslällande av taxor för taxitrafiken. Förbunden hävdar att faslställelse av taxor bör ske genom en ceniral myndighets försorg.

Transporiforskningsdelegationen har publicerat rapporten (1977:4) Taxi och framtiden. I rapporten redovisas resultatet av ett projekt, Taxi-85, som har genomförls vid Umeå universitet. Huvudsyftet med projektet var all försöka bedöma laxinäringens framlida roll i transportsystemet. Till stöd härför har taxinäringens nuvarande situation kartlagts och analyserats bl.a. med avseende på ekonomi och organisation.

Slutligen kan nämnas att riksdagen lidigare i år har uttalat sig rörande taxifrågorna. I trafikutskottets av riksdagen godkända betänkande (TU 1977/ 78:27, rskr 1977/78:365) med anledning av prop. 1977/78:137 om vissa yrkeslrafikfrågor m.m. förutsattes alt man i arbetet med taxifrågorna beaktar den roll som taxilrafiken har i den kollekliva trafikapparaten. Vidare anfördes atl regeringen snarasi för riksdagen borde lägga fram förslag till lösningar i syfte all förbättra företagsstrukturen inom taxinäringen och i övrigt anpassa lagstiftningen i fråga om taxilrafiken till gällande trafikpolitiska värderingar.

Bland laxinäringens mera traditionella uppgifier kan nämnas personbe­fordran lill och från låg, bussar och flygplatser liksom till och från sammankomster av olika slag, nöjeslokaler, läkare, sjukvårdsinrättningar etc.

Taxi haremellertid inom den kollektiva irafikförsörjningen fått även andra uppgifier än dem somjag nu har nämnt. Framförallt har kommunerna-som ett led i sina skyldigheter all sörja för kommuninvånarnas service - kommii atl bidra lill alt utvidga taxis traditionella verksamhetsområde. Kommunerna utnyttjar numera i allt större utsträckning taxi föratt uppnå en tillfredsstäl­lande transportförsörjning. Som exempel på uppgifter som har förändrat laxinäringens inrikining kan nämnas färdtjänsten som har fått stor betydelse för människor vars handikapp medför svårigheler atl använda buss och järnväg. Skolskjutsning och sjuktransporter utförs lill stor del genom taxis försorg. Vidare har taxi kommit att fylla en vikiig uppgift för trafikförsörj­ningen i glesbygderna. Jag tänker då framför allt på kompletleringslrafiken, dvs. sådan trafik som utförs som ersättning för annan kollekliv trafik.

Som en inte oväsentlig del i taxis verksamhei ingår också vissa godstrans­porter. Som exempel härpå kan nämnas paketdislribution, mattransporier till

 

161      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:9

skolor saml post- och telegramförmedling.

Del finns mycket som talar för atl taxi i framtiden kommeratt få en alltmer betydelsefull roll inte minsl inom ramen förden kollekliva persontransport­försörjningen. Genom sin fiexibilitet bör taxi som transportmedel utgöra en viktig länk mellan tidlabellsstyrda kollektiva persontransportmedel och privatbilen.

Vad jag nu har sagt bör kunna leda till en förstärkning av taxis ställning inte bara när del gäller de traditionella arbetsuppgifterna. Nya uppgifter, vilka kan lillgodose konsumentintressena, kan bedömas tillkomma. I glesbygdsom­råden bör taxiservicen vad avser kompletleringstrafik kunna utökas och förbättras. Man kan också tänka sig nya irafikformer inom mera tätbebyggda områden, såsom s.k. samiaxi, varigenom fier än en beställare skulle kunna utnyttja en laxibil. Bl.a. härigenom skulle sannolikt konsumenternas behov av förbätirad laxiservice i de siörre tätorterna kunna tillgodoses i högre grad än f n. Över huvud tagel bör möjlighelerna lill samverkan mellan såväl olika yrkesutövare inom laxinäringen som mellan denna näring och andra irafikslag las lill vara.

En ytteriigare ulvidgning av taxis uppgifter och dess integrering i den kollekliva trafiken släller krav på laxinäringen vad gäller kapacilel, organi­sation elc. Vidare är del en förutsättning atl kommunerna beaktar taxilra­fiken i samband med den lokala trafikplaneringen.

Som framgått lidigare har föreslagits atl laxinäringen omstruktureras mol siörre företag. För egen del anserjag inte alt man bör påtvinga en näringsgren en viss företagsstruktur eller företagsform. I stället bör öppnas möjligheter atl fritt välja lämplig företagsform på ett sätt som främjar förelagsekonomisk och samhällsekonomisk effektivitet. Vidare bör lagstiftningen utformas så all en med hänsyn till lokala och andra förhållanden ändamålsenlig utveckling främjas utan onödig detaljreglering.

Mol bakgmnd av att fiera frågor rörande taxinäringen kvarslår olösta och med tanke på den betydelsefulla roll som taxi har och kommer atl få inom ramen förden kollektiva personlrafikförsörjningen förordarjag all en särskild utredare tillkallas för atl göra en översyn av taxilrafiken och dess roll i transportsystemet.

De frågor som särskilt bör uppmärksammas i utredningsarbetet är samordningen med den kollektiva trafiken i övrigt, förelagsstrukturen och möjlighelerna till val av lämplig företagsform, en förbättrad service samt hur taxitjänsternas utbud smidigt skall kunna anpassas till variationer i efterfrå­gan. Andra viktiga frågor som bör behandlas är befordringspliklens utform­ning och omfattning, lurordningsprincipen saml taxesystemels uiformning och handläggning. Uiredaren bör i sitt arbele sträva efter all handläggningen av laxifrågorna blir så enkel och snabb som möjligl. Uiredaren bör vidare lämna förslag lill de författningsändringar som resultatet av utredningsar­betet föranleder lill.

Utredaren bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som har samband med dem somjag harangen i det föregående. Arbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommunikalionsdeparlemenlel

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt företa en översyn av laxinäringen,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat biträde åt utredaren.

II Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II K:10   Skr 1978/79:103                                    162

Vidare hemställer jag atl  regeringen  föreskriver alt  kosinaderna  för ulredningen skall belasla själie huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommunikationsdepartementet)

10. Parkeringsöverträdelser på tomtmark m.m.

Dir 1978:90

Beslul vid regeringssammanträde 1978-11-10

Departementschefen, slalsrådel Bondeslam, anför.

På grund av en sedan länge ökad bilism har det vid trafik- och bebyggelseplaneringen varit nödvändigt au göra en avvägning som bl.a. har lett lill begränsningar i möjlighelema att parkera fordon. 1 den mån som det harbedömls önskvärl med hänsyn lill miljöaspekterna hardock stora insaiser gjorts för alt komma lill rätta med parkeringssvårigheterna. På galor och allmänna vägar anordnas sålunda genom väghållarnas försorg parkerings­platser. I många fall täcker dessa dock inte behovet. Särskilt i de centrala delarna av siörre kommuner är brislen på parkeringsplatser stor på grund av bl.a. trafik- och bebyggelsesaneringsarbeie. Den nu antydda utvecklingen har lell till ökad efterfrågan på och en ökad uibyggnad av parkeringsplatser på tomtmark. Sådana anordnas i betydande omfattning på mark som lillhör staten, kommun eller enskilda. Normall upplåts de mol belalning lill allmänheten.

När det gäller allmän väg och gatumark beslutade riksdagen (prop. 1975/ 76:106,TU 1975/76:16,rskr 1975/76:240,SFS1976:206)under våren 1976om ett nytt syslem för beivrande av parkeringsöverträdelser. Systemet, som började tillämpas den 1 april 1977, innebär i korthet att de fiesta av de lidigare parkeringsförseelserna har avkriminaliserais och all parkeringsboien har ersatts med en avgift som fordonsägaren är betalningsansvarig för. Invänd­ning mot en parkeringsanmärkning inverkar inte på skyldigheten att eriägga avgiften men denna återbetalas, om invändningen godias vid den rättsliga prövning som fordonsägaren kan begära. I fråga om indrivning av felparke-ringsavgift gäller i huvudsak samma regler som vid uppbörd och indrivning av restförd skall. Delta innebär bl.a. alt någon särskild exekutionstitel utöver parkeringsanmärkningen inte behövs för atl kronofogdemyndigheten skall kunna göra utmätning hos fordonsägaren. Felparkeringsavgift kan också tas ul genom införsel. Den lillfaller i princip vederbörande kommun efter avdrag för slatsverkels adminislralionskoslnader. Genom det nya systemet har -ulan all rällssäkerhelen eftersatts - tillskapats en enklare och mindre resurskrävande men samiidigi effeklivare ordning för beivrande av parke-ringsöverträdelser.

När del gäller parkering på annan mark än allmän väg eller gala finns inga särskilda besiämmelserom sanklioner. En olillåten uppställning av fordon på tomtmark är straffrälisligt i princip atl betrakta som egenmäktigt förfarande. De närmare villkoren för att få ställa fordon på tomtmark brukar anges på skyltar på eller vid parkeringsplatserna. Bland villkoren finns som regel en

 

163       Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:10

beslämmelse att, om något av villkoren åsidosätts, en särskild avgift - ofta benämnd kontrollavgift - skall erläggas. Ett avtalsförhållande anses uppkomma mellan markägaren och bilföraren, varvid avtalsvillkoren ulgörs av de regler varom skyltarna ger upplysning. Bryter föraren mot angivna villkor vid parkering föreligger civilrättsligt sett ett avtalsbrott som medför skyldighet för föraren alt ulge kontrollavgiften. För att få belalning för denna är markinnehavaren hänvisad lill samma regler som gäller för fordringar i allmänhet. Markinnehavaren kan alltså föra talan mol den som har parkerat fordonet oriktigt och därvid få betalningsskyldigheten fastställd. Med slöd av domslolens avgörande kan sedan ansökan göras om exekuliva ålgärder mol bilföraren. Ofta saknar dock markinnehavaren kännedom om vem som har parkerat ett fordon på parkeringsplatsen. 1 de fall markinnehavaren vill kräva in kontrollavgiften har han därför som regel ingen annan möjlighet än atl rikta sitt anspråk mol ägaren av del fordon som har parkerals oriktigt Gör ägaren invändning om att han inte har fört bilen vid tillfället, är del ofta svårt atl visa vem betalningsskyldigheten åvilar.

Vad jag nu har sagt om kontrollavgift gäller i tillämpliga delar också skadestånd i de fall det bland anslagna villkor saknas uppgift om kontroll­avgift.

Tvist om parkering på enskilda parkeringsplatser ansågs lidigare i praxis utgöra fråga om arrende enligt 8 kap. jordabalken. Mål om sådana tvister prövades därför av fastighetsdomstol och lagen (1974:8) om rättegången i tvisiemål om mindre värden - småmålslagen - kunde inte lillämpas på processen. I prop. 1977/78:67 med förslag om ändring i lagen om rällegången i tvistemål om mindre värden, m.m. föreslogs all tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av mark eller hus eller del av hus för uppställning av fordon skulle undantas från fastighetsdomstolarnas kompetensområde. Sådana tvister skulle i stället prövas av allmän underrätt i den orl där fasligheten är belägen. Förslagen godtogs av riksdagen (JuU 1977/78:15, rskr 1977/78:106) och de ändrade bestämmelserna trädde i krafl den 1 mars 1978 (SFS 1977:1145-1146). Numera är alllså småmålslagen i princip tillämplig på tvister av förevarande slag.

1 skrivelse till regeringen har byggnadsstyrelsen tagit upp vissa frågor som rör olovlig uppställning av fordon på slalen lillhörig tomtmark. Skrivelsen utmynnar i en hemslällan alt regeringen måtte vidla sådana lagstiftningsåt­gärder atl registrerad ägare till bil kommer att ansvara för skyldigheter enligt avtal om parkering oberoende av vem som har fört bilen. Till slöd för sin hemslällan har slyrelsen pekat på atl del enligt gällande ordning inte finns någon klar rättslig grund på vilken en bilägare kan göras ansvarig för parkering på tomtmark om någon annan har parkerat bilen. Della gör det svårt för styrelsen atl på ett effektivt och ekonomiskt försvarbart sätt kräva in sådana avgifter. I de fall invändning görs om att annan än ägaren har parkerat bilen kan av prakliska och kostnadsmässiga skäl riktigheten i invändningen inte uiredas. Styrelsen finner del därför yllersl angeläget alt det snarast införs bestämmelser som ger styrelsen rätt att, i de fall fordon ställs upp på tomtmark i strid mol angivna villkor, rikta krav på erläggande av extra avgifl mot den registrerade ägaren av fordonet.

1 en inom datainspektionen år 1977 upprättad promemoria, vilken har överlämnats lill justitiedepartementet, har behandlats vissa frågor rörande lillämpningen av inkassolagens (1974:182, ändrad senasi 1975:744) bestäm­melser i olika avseenden. Härvid har bl.a. framhållits att problem uppstått vid tillämpningen av 8 § när del gälll inkassoärenden som avser kontrollavgift för

 

Del II K: 10   Skr 1978/79:103                                   164

sk. tomtmarksparkering.

Frågan huruvida belalningsanspråk kan riklas mol annan än den som har parkerat fordonet har behandlals av bl.a. JK. I ett år 1976 avgjort ärende ullalade JK alt svaret ytterst måsle ges av domstol men au det enligi hans mening endasl i undantagsfall lorde föreligga sådana omständigheter alt ägaren - t.ex. genom resonemang där föraren belraklas som ställföreträdare för ägaren - kan göras ansvarig för avgiften även om annan person har fört bilen. Om det anses nödvändigi all generellt uppnå ell sådani resultat krävs enligt JK:s mening särskild lagstifining.

Med anledning av en motion om bilägares betalningsansvar vid loml-marksparkering har lagulskollel i belänkande LU 1977/78:31 understrukit vikten av att frågan snarasi blir föremål för uiredning. Liknande övervä­ganden har också redovisats i trafikutskottets belänkande TU 1975/76:14. Båda betänkandena har godkänts av riksdagen.

1 anslutning lill vad jag nu har anförl vill jag också nämna alt del i olika sammanhang-bl.a. i motion 1977/78:469-hardiskuterats möjlighelerna alt reservera parkeringsplatser på gatumark för boende inom särskilda områ­den.

Som inledningsvis framhållits har utvecklingen lett lill ökad efterfrågan på parkeringsplatser på tomtmark och i parkeringshus saml en ökad uibyggnad av sådana parkeringsplatser. Del är inte realistiskt all räkna med ökade parkeringsmöjligheter på gatumark. Ett väl fungerande system med toml-marksparkering är därför nödvändigi och bidrar till atl öka framkomligheten på gator och vägar. Parkeringsplatser på tomtmark måsle därvid utnyttjas rationellt. Därav följer självfallel all del är väsentligt aU villkoren för parkering iakttas och att man, i de fall så inte sker, kan beivra överträdelser på eu smidigl sätt. När det gäller parkeringsöverträdelser på allmän väg och gatumark har, såsom framgåti av vad jag har anförl i del föregående, införts ett rationellt system. Vid olovlig tomtmarksparkering är del däremot enligt gällande ordning svårt atl med rimliga insaiser driva in kontrollavgifter. Denna omsländliga och resurskrävande ordning är inte tillfredsställande.

Mot bakgrund av del anförda anser jag det angelägel all de angivna frågorna om parkeringsöverträdelser på tomtmark och i parkeringsgarage etc. ses över. För ändamålet bör en särskild utredare tillkallas. Jag har i ärendet samråll med chefen för justiliedepartementel.

En utgångspunkt för uiredaren bör vara alt lämna förslag till förenklingar av förfarandet utan att kravel på rätlssäkerhet eftersatts.

När det gäller atl söka undanröja de nyss nämnda ölägenheterna finns anledning alt i första hand erinra om del inledningsvis redovisade systemet med felparkeringsavgift för galumarksparkering. Erfarenhelerna av den konstruktion med strikt ägaransvar som har valts i lagstiftningen härom har inte visat på några olägenheter. Utredaren bör undersöka om en molsvarande uppläggning kan väljas när del gäller tomlmarksparkering.

En annan uppgift för utredaren blir atl överväga vad som skall gälla beiräffande kontrollavgifterna vid parkeringsöverträdelser. Därvid bör lämnas förslag om vem som skall fastställa avgiftens storiek. Om t.ex. markägaren eller den som genom avial disponerar marken ges befogenhei att under vissa förutsättningar bestämma avgiften kan det finnas skäl alt skapa garaniier för all den inte sätts oskäligt högt.

Felparkeringsavgiften lillfaller i princip kommunen och administrationen ombesörjs av statliga myndigheter. Vid tomlmarksparkering vore det naturiigt om avgiften tillföll innehavaren av parkeringsplatsen. Innehavaren

 

165       Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K: 10

har ju t.ex. genom att en bil varit uppställd för länge på en parkeringsplats tillfogats skada genom att han hargåti miste om ersättning för annat fordon som i slället hade kunnat parkeras på platsen. Det kan emellertid finnas skäl atl överväga andra lösningar. Denna fråga hänger också samman med övervakningen som jag ålerkommer lill.

Närdet gäller administrationen av ett nytt system för beivrande av otillåten tomtmarksparkering synes väsentliga rationaliseringsvinster kunna göras om man kan använda sig av de rutiner som har tillskapats för systemet med felparkeringsavgift. Självfallet kan t.ex. vissa större företag, som ombesörjer parkeringsupplåtelser, ha iniresse av all själva skola administrationen. Det bör vara en uppgift för utredaren att överväga hur administrationen bör vara anordnad. Utgångspunkten bör vara att den skall få en enkel och ralionell uppläggning.

Som jag tidigare har angett bygger systemet med felparkeringsavgift på omedelbar betalningsskyldighet med möjlighet till rällelse i efterhand. När del gäller tomlmarksparkering kan del i och för sig hävdas alt man, med hänsyn till den måttliga avgift det rör sig om, kan tillämpa samma system som vid galumarksparkering. Vid tomlmarksparkering blir det emellertid fråga om en reglering med starka civilrältsliga inslag. Del får ankomma på utredaren all med beakiande av del sagda överväga om del vid tomlmarks­parkering bör väljas en modell som avviker från motsvarande reglering i systemet med felparkeringsavgift.

En ytterligare fråga är hur parkeringen skall övervakas i ett system som del nu skisserade. Övervakningen av parkeringen på gatumark ombesörjs av polis och av kommunala trafikövervakare som har genomgåti särskild utbildning. När det gäller tomlmarksparkering är del inte givet all markä­garen eller den som disponerar marken själv skall fastställa om överträdelse har skett, eftersom väsenlliga rättsverkningar knyls lill en sådan ålgärd.

Slutligen bör del ankomma på uiredaren alt överväga om ett syslem som har diskulerals i del föregående bör avgränsas på något säll och om särskilda förutsättningar bör anges för tillämpningen. Olika möjligheler kan länkas, t.ex. all den som äger eller disponerar anläggningen skall uppfylla särskilda krav eller att systemet blir tillämpligt bara på anläggningar, där kommunala irafikövervakare anlitas. Det kan också tänkas atl krav bör ställas på atl övervakningen skall ombesörjas av personer med utbildning som har godkänts av myndighei. Även andra problem rörande nu angivna frågeställ­ningar kan behöva uppmärksammas.

1 den mån utredarens förslag till syslem för tomlmarksparkering innebär atl statens resurser skall användas fömtsätter jag att staten - såsom fallet är i fråga om felparkeringsavgift - får full gottgörelse för sina tjänster.

Uiredaren bör vidare överväga i vilken omfallning lagstiftningsåtgärder är nödvändiga för att göra det möjligl alt reservera parkeringsplatser på gatumark för boende inom särskilda områden. I detla sammanhang bör för-och nackdelar med ett syslem av det angivna slaget analyseras. Om analysen ger vid handen atl fördelarna överväger skall undersökas vilka riktlinjer som bör gälla för tillämpningen.

Uiredaren bör vara oförhindrad all ta upp även andra frågor som har samband med dem jag har angett i det föregående.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda frågor om parkeringsöverträdelser på tomtmark m.m..

 

Del II K: 11   Skr 1978/79:103                                   166

att besluta om sakkunniga, experier, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemsläller jag all regeringen föreskriver alt kostnadema för utredningen skall belasla sjätte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Kommunikationsdepartementet)

11. Tilläggsdirektiv till fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Dir 1978:92

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-11-10

Departementschefen, statsrådet Bondestam, anför.

Allmänna bestämmelser om arbetsmiljö och arbetarskydd finns i arbeis­miljölagen (1977:1160), som irädde i kraft den I juli 1978. Arbetsmiljölagen gäller emellertid inti för skeppstjänsi, dvs. sådant arbete som utförs av ombordanställd. Bestämmelser om arbetarskydd vid skeppstjänst finns i stället i lagen (1965:719) om säkerhelen på fartyg (omtryckt 1978:109) (sjösäkerhetslagen).

Arbetsmiljölagen gäller arbetsplatser inom landet och är i princip inte tillämplig uianför landels gränser. Ett uttryck härför är all lagens lillsynsbe-stämmelser inte är avsedda atl lillämpas ulomlands. Sjösäkerhetslagen med dess arbetarskyddsbestämmelser gäller visserligen på svenskl fariyg även då det nyttjas till sjöfart utanför svenskt farvatten, men reglerna i den om skydd mot ohälsa och olycksfall gäller bara lill förmån för ombordanställda.

Det förekommer att arbetstagare utför arbete på svenskt fartyg uianför riket utan att vara anställda ombord. För sådani arbele gäller således inte sjösäkerhetslagen och någon tillsyn av att arbeismiljölagen lillämpas före­kommer inte. I praktiken kan därmed vissa arbetstagare komma att sakna skydd enligt svensk arbetarskyddslagstiftning.

I remissyttranden över arbetsmiljöulredningens (S 1970:35) slutbetän­kande (SOU 1976:1) Arbelsmiljölag framhölls atl t.ex. montörer som inte är ombordanställda ibland följer med fartyg uianför landets gränser för slutjusteringsarbeten e.d. Sådana arbetstagare borde enligt de framförda synpunkterna antingen omfattas av arbetsmiljölagen eller också jämställas med ombordanställda och omfattas av sjösäkerhetslagen.

I prop. 1976/77:149 om arbetsmiljölag m.m. betecknade föredragande departementschefen (s. 214) del som otillfredsställande atl arbetstagare som arbetar på svenskt fariyg utan atl vara anslälld ombord - som en följd av gränsdragningen mellan arbetsmiljölagstiftningen förde landanslälldaoch de ombordanställda - i vissa fall syntes sakna skydd enligt svensk arbetarskyddslagstiftning. Frågan borde därför uiredas närmare.

Jag delar uppfattningen att nuvarande reglering är otillfredsställande och förordar efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet all farlygsmiljöulredningen ges i uppdrag atl se över dessa frågor.

Ulredningen bör i sill arbete utgå från den allmänna principen att arbeismiljölagen inte är avsedd atl tillämpas uianför landets gränser. 1 syfte

 

167       Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K: 11

alt berörda arbetstagare skall beredas samma skydd som ombordanställda bör utredningen undersöka på vilkel säll gällande arbetarskyddsbestämmelser behöver kompletteras. 1 detta sammanhang torde del vara av värde oin utredningen söker klarlägga vad som avses med "ombordanställd". Ulred­ningen bör också överväga om undantaget för skeppstjänst i arbetsmiljölagen bör ges en något annan utformning. Utredningen bör lägga fram de förfaltningsförslag som föranleds av dess ställningstaganden.

Jag hemsläller alt regeringen utvidgar farlygsmiljöulredningens uppdrag i enlighel med vad jag nu har anförl.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Kommunikalionsdeparlemenlet)

 

Del II E:l    Skr 1978/79:103                                     168

Ekonomidepartementet

\. Tilläggsdirektiv till utredningen (Fi 1970:70) rörande förhåUandet mellan bankgiro och postgiro

Dir 1977:118

Beslul vid regeringssammanlräde 1977-11-10

Departementschefen, statsrådet Bohman, anför.

Enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 30 december 1969 tillkallades ulredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandel mellan bankgiro och poslgiro. I direkliven anfördes att bankerna vid sidan av poslgirorörelsen hade byggi upp ett egel girosystem, bankgirot, och all delta kunde ses som en rationalisering av den betalningsförmedling som bankinstiluten traditionellt hade bedrivit. Samtidigt saltes i fråga om det från samhällsekonomisk synpunkt är lyckligt atl betalningsförmedlingen i samhället sker via ivå från varandra helt skilda girosystem och om inte detta medför koslnader och svårigheler för allmän­heten. Då det var angeläget att få dessa frågor klarlagda borde förhållandel mellan bankgiro och poslgiro uiredas. Ulredningen fick i uppdrag atl föreslå lämpliga ålgärder för att åsiadkomma en ralionell girohantering i landet.

I samband med alt Post- och Kredilbanken, PK-banken bildades år 1974 delades postgirorörelsen i en räntebärande del, som överfördes till P K-banken, och en inte räntebärande del, som blev kvar hos postverket (prop. 1973:145, NU 1973:63, rskr 1973:326). Uppdelningen medförde alt den sisinämnda delen av postgirot blev ett renodlat system för betalningsförmed­ling. 1 proposilionen (s. 52) erinrade föredraganden om ulredningen rörande förhållandel mellan bankgiro och poslgiro. Han framhöll atl uppdelningen av postgirorörelsen borde underiätta ett sammanförande av bankgirot och postgirot lill eu enda gemensamt girosyslem, som kunde tänkas bli administrerat av postverket.

Frågan om att förena bank- och poslgirosysiemen förutsätter bl.a. förhandlingar mellan postverket, bankerna och berörda personalorganisatio­ner. Enligt vad jag har inhämtat från utredningen har den inte kunnat finna någon tillfredsställande lösning av denna fråga. Jag anser atl ulredningen nu bör undersöka om en mer ralionell girohantering än f n. kan åsladkommas på annal sätt än genom en sammanslagning. Det finns skäl all undersöka vilka för- och nackdelar som är förenade med att jämställa bankgiro- och postgirosystemen i olika avseenden och att låta betalningar lill och från siaisverkel göras över både bank- och poslgiro. Jag vill därför nu ta upp frågan om lilläggsdirekliv lill utredningen om förhållandet mellan bankgiro och postgiro.

Giromarknaden omsatle budgetårel 1976/77 totalt ca 2.500 miljarder kr., varav postgirot svarade för ca 2.200 miljarder(88 96) och bankgirot förca 300 miljarder (12 %). Av omsättningen i postgirot svarade staten för mellan 50

 

169                   Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:l

och 60 96. Andelen av bankgirots omsättning som härrör från statliga belalningar är obelydlig. vilkel bl.a. beror på gällande föreskrifter alt i första hand postgirot skall anlitas vid sådana betalningar.

Bankgirots och posigirols kund- och servicestruktur skiljer sig avsevärt från varandra.

Bankgirot har kommit atl förmedla i försia hand betalningar mellan företag. Bankgiroverksamheten, som handhas av bankgirocenlralen, innebär förmedling av betalningar främst mellan bankkonton som har anslutits till bankgirosyslemel. Bankgirot har lidigare förmedlat belalningar mellan sina kunder avgiftsfritt. Fr.o.m. den I november 1977 har emellertid införts en avgift på bankgiroinbetalningar. Kostnaderna för bankgirot finansieras i huvudsak genom avgifter från medlemsbankerna, som i sin lur disponerar och förräntar de medel som förmedlas inom bankgirosyslemel. Bankgirot har ingen allmän prestationsplikt, vilkel innebäratt bankgirot inte ärskyldig! att lämna service ål var och en som begär dei och kan vägra all förmedla betalning av småbelopp.

Postgirot karaktäriseras av att del vid sidan av stora betalningar mellan statliga myndigheter m.fl. har en volymmässigt stor förmedling av småbe­lopp till och från enskilda personer. Postgirots struktur, servicenivå och konkurrensförmåga bygger på postverkels landsomfattande nät av post­kontor och lantbrevbärariinjer. Samtidigt är postgirot av stor betydelse för postverkets ekonomi och därmed för möjligheterna att ge service åt allmänheten. Till ca två tredjedelar finansieras postgirot av ränteintäkter på kontobehållningen och likvider i genomlopp och till ca en tredjedel av avgifter. Avgiftsandelen är siigande. Postgirot har prestationsplikt. Den stora mängden små betalningar innebär att postgirot kraftigt belastas av hante­ringskostnader. Balansen i postgirots ekonomi påverkas därför bl.a. av det överskott som de omfatlande statliga betalningarna tillför postgirosyste­met.

Statliga myndigheter har endast undantagsvis bankgirokonto. Belalningar lill och från de statliga myndighetema sker lill allra störsla delen över poslgiro. Enligt förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig myndighei alt anlita riksbanken eller postgirot (omtryckt 1977:383) skall utbetalningar ske över postgirot, där det lämpligen kan ske och om annal inte har föreskrivits. Vid övriga transaktioner, där förmedling av bank behövs, skall riksbanken eller postgirot anlitas, om det kan ske utan väsentlig olägen­hel.

1 prop. 1976/77:127 om upphävande av statlig myndighets skyldighet att anlila PK-banken, vilken godkändes av riksdagen (FiU 1976/77:23, rskr 1976/77:265), log jag bl.a. upp ell förslag från Svenska sparbanksföreningen att upphäva 1974 års författning i dess helhet. Jag framhöll därvid (s. 15) all förslaget aktualiserade frågan om hur statens kassahållning i stort bör vara ordnad. Riksbanksfullmäktige, fullmäktige i riksgäldskonloret och riksrevi­sionsverket anförde i sina remissyttranden att frågan om hur statens kassamedel skall placeras inte kan besvaras ulan all man undersöker på vilkel sätt statens totala medelsplacering kan ske så effeklivi som möjligt. Såväl budget- som penningmarknadsaspekter får beaktas, eftersom varje kassahåll­ning hos myndighelerna ökar siaiens upplåningsbehov. Jag anslöt mig i princip lill denna uppfattning. Vidare påpekade jag att, om 1974 års förfalining skulle upphävas hell, myndigheternas skyldighei att anlila postgirol också skulle upphöra. Jag framhöll all denna skyldighei var grundläggande för att man skulle kunna upprätthålla ralionella betalnings-

 

DelIIE:l    Skr 1978/79:103                                        170

rutiner inom det nuvarande statliga redovisningssystemet.

1 det utvecklingsarbete som pågår i fråga om skatteadminislrationen har man inom riksskatteverket och staiskonioret övervägt möjlighelema atl anlita också bankgirot för inbetalning av preliminär skatt och återbetalning av överskjutande skatt. Frågan om sätiei för sådan älerbelalning har tagits upp dels av Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund i en framställning år 1974 till finansdepartementet, dels av riksdagens skalteuiskott. Utskoitet (SkU 1975/76:18) fömtsaite därvid att riksskatteverket skulle utreda frågan i samband med omläggning av ADB-systemel på skalleområdei. Riksskatteverket och staiskonioret har i skrivelse lill budgetdepartemeniei den 2 september 1977 för regeringens prövning överlämnat promemorior med synpunkier och förslag lill tekniska lösningar. I skrivelsen framhålls att en förändring av penningströmmarna mellan kreditinstituten skulle få stora återverkningar för postgirorörelsen och måsle bedömas från bredare samhällsekonomiska perspektiv än enbart skatteadminislralionens.

Från bankernas sida har uttryckts önskemål om att belalningar till och från statliga myndigheter i större ulsiräckning än fn. skall kunna ske via bankgiro. Man har särskilt pekat på att delta skulle förbättra servicen för allmänheten. Insättningar på bankkonto via bankgirot skulle bl.a. kunna ge snabbare lillgång lill utbetalade medel och också bidra lill all belalningar till statsverket snabbare kommer in på statsverkets checkräkning i riksban­ken.

De önskemål som har framförts från bankhåll bör enligt min mening prövas med beaktande av kraven på effektivitet i statsverkets redovisnings­rutiner och en ralionell slallig likvidiietsplanering och kassahållning. Man måste också beakta konsekvenserna för postgirot och ta hänsyn lill postver­kets möjligheter atl upprätthålla en tillfredsställande service i landets olika delar.

Mot bakgrund av vad jag nu har anförl bör ulredningen överväga vilka möjligheler som finns att i olika avseenden jämställa bank- och poslgirosys­iemen och att låta belalningar lill och från statsverket göras över både bank-och postgiro. Möjlighelerna lill förbindelse och snabbare överföringar mellan de båda girosysiemen börockså prövas. Utredningen bör beakta de önskemål sotn har framförts, bl.a. av riksdagens revisorer, om en snabbare bokföring och redovisning av den statliga uppbörden och de statliga betalningarna.

Ulöver dessa allmänna riktlinjer vill jag framhålla följande i fråga om det fortsatta utredningsarbetet.

Målet bör vara att nå bästa möjliga service åt allmänheten genom en rationell girohantering. De synpunkier och förslag som bl.a. riksskatteverket och bankföreningen har framfört bör analyseras och värderas. Ulredningen bör bedöma effekierna i samhällsekonomiska och andra avseenden av olika alternativa lösningar. Statliga bidrag eller ersättningar via statsbudgeten får inte öka på grund av atl betalningsuppdragen fördelas annorlunda. Utred­ningen bör beakla förulsäuningarna för gällande avtal rörande samarbelel mellan PK-banken och postgirot. Den bör utgå från atl dess förslag inte skall medföra någon ändring i frågaom postgirots åtagande att i PK-banken placera poslgiro- och rörelsemedel som inte behövs för postverkels egen kassahåll­ning. Vidare bör den belysa de konsekvenser som olika lösningar kan ha för samarbetet mellan PK-banken och postgirot.

Utredningen bör samråda med de statliga myndigheter, bl.a. riksrevisions­verket och riksskatteverket, som närmasi har all tillvarata statens inlressen i

 

171                   Kommittéer: Ekonomidepartementet    Del II E:2

frågor av delta slag. Den börockså hålla nära koniaki med bankinspektionen, postverket, PK-banken, övriga affärsbanker och bankgirocenlralen som företrädare för post- och bankgirorörelserna samt med berörda personalorga­nisationer.

Del fortsatta utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt med sikte på att resultatet skall redovisas under år 1978. Jag avser att med stöd av tidigare bemyndigande utse experier alt biträda vid utredningsarbetet.

Jag hemsläller atl regeringen ändrar uppdragei lill ulredningen rörande förhållandel mellan bankgiro och postgiro i enlighel med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Ekonomidepariementel)

2. Delegation med uppdrag att följa de nya formerna för lönsparande m.m.

Dir 1978:84

Beslul vid regeringssammanträde 1978-09-21

Departemenischefen, slalsrådet Bohman, anför.

I regeringens proposiiion 1977/78:165 om värdesaken lönsparande före­slogs nya former för lönsparande i syfte alt stimulera till regelbundet och långsiktigt sparande. Löntagare och andra som har A-inkomst skall genom att spara i bank eller i akliesparfond kunna få skatteförmåner, som gör sparandet värdesäkert. 1 proposilionen framhöll jag viklen av all man med uppmärksamhet följer hur de föreslagna nya sparformerna verkar och hur sparandel i landet utvecklas.

Vid behandlingen av proposilionen log finansutskottet med anledning av en molion upp frågan om tillsättande av en expertgrupp för alt följa och analysera det föreslagna lönsparsyslemet (molion 1977/78:1930, FiU 1977/ 78:37). Utskottet framhöll att del med tanke på systemels komplexitet och på den osäkerhet som råder i vissa avseenden beträffande systemets effekter var av yttersta vikt all en noggrann uppföljning skedde av hur sparformerna verkar och hur sparandet utvecklas. Utskoitet anslöt sig till motionärernas uppfattning all en verksamhet för att följa och analysera effekterna av det föreslagna systemet borde komma lill stånd.

Utskottet påpekade alt riksgäldskonloret redan har lill uppgifi atl följa lönsparandel, vilket f n. sker genom den av fullmäktige i riksgäldskonloret ulsedda s.k. lönsparkommiltén. Utskottet förutsatte atl lönsparkommilléns sammansättning och uppgifter under alla förhållanden måste övervägas då lönsparsyslemet kompletteras med nya sparformer och då förmånema får en direkl skalleanknylning. Huruvida det var lämpligt all lönsparkommiltén gavs även det uppdrag motionärerna ville tilldela en expertgrupp kunde utskottet för sin del inte bedöma. Del borde enligt utskottet ankomma på regeringen all beslula om formerna för uppföljnings- och analysarbetet.

I enlighel med finansutskottets hemslällan beslöl riksdagen, i samband med atl riksdagen biföll proposilionen om värdesaken lönsparande, alt som

 

Del II E:2   Skr 1978/79:103                                     172

sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört beiräffande tillsättande av en expertgrupp föratt följa och analysera lönsparsyslemet (rskr 1977/78:346).

Den uppföljning och den analys av det nya sparsystemet och dess effekter som riksdagen har förordat bör enligt min mening också omfatia en analys av del loiala hushållssparandet och de disponibla inkomsternas fördelning mellan sparande och konsumtion. I uppgifien bör således ingå inte enbart alt studera det införda sparsystemets utveckling, ulan också all analysera effekterna på övriga sparformer och på hushållssparandet som helhet. Effektema på spark volens uiveckling bör bl.a. belysas. I anslutning härtill bör de lill sparsystemet knuina finansieringseffeklerna studeras, bl.a. konsekvenserna för näringslivels försörjning med riskvilligt kapiial.

Till uppgifterna bör också höra att föreslå de ändringar i sparsystemet som uppföljningen ger anledning lill. Jag syftar både på de ändringar av leknisk natur som kan aktualiseras vid den prakliska lillämpningen och på de justeringar av förmånerna som kan moliveras av den ekonomiska utveck­lingen. Uppdraget bör vidare avse atl överväga och föreslå de åtgärder som kan behövas för atl få sparmedlen för de olika spararen att kvarstå i sparsystemet även efter den femåriga bindningsperiodens utgång.

Den till riksgäldskonloret knutna lönsparkommilléns uppgift är i huvudsak begränsad lill marknadsföringsfrågor och kommittén har en därefter avpassad sammansättning. De uppgifier som är förknippade med att följa och analysera det nya sparsystemet börenligt min mening lämnas till en särskild experigmpp. Jag förordar därför att en delegation lillsälis för att handha ifrågavarande uppgifter.

Vid sidan av de förslag till ändringar i gällande regler för det nya sparsystemet som delegationen anser påkallade bör delegationen varje år lämna en redogörelse lill chefen för ekonomidepariementel rörande sparandet under det närmast föregående spararet.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för ekonomidepariementel

all tillkalla en delegation med högst fem ledamöter för au följa och analysera det nya lönsparsystemet m.m.,

all ulse en av ledamöterna au vara ordförande,

alt besluta om experter, sekrelerare och annat bilräde ål delegaiionen.

Vidare hemsläller jag all regeringen föreskriver

all ersältning lill ledamot, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt förordningen (1978:45) om ersättning vid kommittéupp­drag, om ej annat föreskrivs,

att koslnadema skall belasta sjunde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Ekonomidepartemeniel)

 

173                      Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:l

Budgetdepartementet

1. Översyn av bestämmelserna om statligt stöd till dagspressen

Dir. 1978:3

Beslut vid regeringssammanträde 1978-01-19

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Del statliga stödet till dagstidningar går tillbaka lill år 1969 då den s.k. samdislribulionsrabatlen infördes och det blev möjligl för tidningarna alt få lån ur pressens lånefond. Presstödet har sedan dess byggts ut vid flera tillfällen och omfattar numera flera olika stödformer. Del ulgår sålunda i form av produkiionsbidrag, etableringsstöd, utvecklingsbidrag, samverkansbi­drag, samdistribulionsrabatl och som lån ur pressens lånefond. Bestämmelser om presstöd finns i förordningen(l976:336)om statligt slöd lill dagstidningar (ändrad senast 1977:1051).

Riksdagen begärde år 1972 (KU 1972:29, rskr 1972:203) en ny utredning av pressens förhållanden. Med anledning av denna begäran tillkallades 1972 års pressutredning. Ulredningens förslag (SOU 1975:79) Svensk press lades till grund för statsmakternas beslul om vissa förändringar av stödet till dagspressen fr.o.m. år 1976 (prop. 1975/76:131, KU 1975/76:46, rskr 1975/ 76:260). Beslulen innebar såväl en betydande ökning av stödet som nya regler för bidragsgivningen. Våren 1977 beslöt riksdagen om en ökning av och ändrade regler för samdisiribulionsraballen (prop. 1976/77:99, KU 1976/ 77:42, rskr 1976/77:260). Vid samma tillfälle beslöts även att det grundav­drag, som enligt lagen (1972:266) om skatt pä annonser och reklam medges för annonser i bl.a. dagspress, skulle höjas. Riksdagen har nyligen beslulal om en höjning av produklionsbidragen, ökade bidrag för produktionssamverkan mellan tidningsföretag, höjd samdistribulionsrabatl, en sänkning av reklam­skatten på annonser i dagspress från 6 lill 3 96 saml en höjning av reklamskattens grundavdrag för annonser i dagspress (prop. 1977/78:58, KU 1977/78:16, rskr 1977/78:76; SFS 1977:1050). De nya reglerna gäller fr.o.m. ingången av år 1978.

Vid min anmälan av prop. 1977/78:58 uttalade jag alt de nuvarande stödformernas effekter och belydelse borde utvärderas. Riksdagen delade denna uppfattning och har begärt en översyn av presstödet (KU 1977/78:16). Enligt riksdagens mening borde de politiska pariierna medverka i översyns-arbetet.

Riksdagen framhöll all presstödet måste vara konstruerat så att huvud­delen av medlen går lill de lågläckningstidningar som bl.a. på grund av underiäge på annonsmarknaden inte kan läcka sina utgifter genom inkom­sten från tidningsrörelsen och som därför är beroende av produktionsbi­dragen för sin fortsatta existens. Presstödet borde sålunda enligt riksdagen främst inriktas på ett selektivt slöd. Delta uteslöt emellertid inte att vissa

 

Del II B: 1    Skr 1978/79:103                                    174

generella åtgärder var befogade.

Riksdagen sade vidare bl.a. alt man vid översynen av nuvarande stödformer borde uppmärksamma de svårigheler som vissa flerdagarslid-ningar med särskilt låg hushållstäckning har. Vidare borde man särskilt belysa vilka möjligheter del finns all ulforma bidragsreglerna så att de stimulerar lill ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar genom samverkan. 1 detla sammanhang borde också annonsbladens inverkan på dagstidningarnas ekonomiska situation uppmärksammas. Vid översynen borde man också se över stödsystemets effekter för de tidningar som inte får bidrag, främsi de större storstadstidningarna vilka under senare tid har haft ökade svårigheler.

Den översyn som riksdagen sålunda har begärt bör nu komma lill stånd. En kommitté bör tillkallas för ändamålet. Stödels effekter på och belydelse för tidningsföretagens ekonomiska situation bör belysas. En allmän utgångs­punkt för kommiiiéns arbete bör vara strävan alt stärka massmediernas frihet samt främja en mångfald på lidningsmarknaden som ger läsarna valfrihet och skapar möjligheter för en allsidig debatt och opinionsbildning. I övrigt bör utredningsarbetet vägledas av de uttalanden från riksdagen somjag nyss har redovisat.

Kommittén bör utgå från att de eventuella förändringar i presstödet som kan bli resullalei av översynsarbetet skall rymmas inom ramen för begrän­sade utgiftsökningar i förhållande till vad som f n. anvisas för slöd lill dagspressen över sialsbudgelen. Därvid bör kommittén särskilt belysa möjligheterna atl utforma bidragsreglerna så alt de stimulerar lill ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar genom samverkan saml även i övrigt befrämjar god hushållning.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och förslag bör så långt möjligl föreligga senast den 1 augusti 1978.

Kommittén bör under sitt arbele samråda med massmediekoncentralions-ulredningen (Ju 1974:13) och yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10) saml med delegaiionen för företagens uppgiftslämnande.

Kommittén bör. som riksdagen uttalade, vara parlamentariskt samman­satt. Under utredningsarbetet bör samråd ske med berörda branschorganisa­tioner.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

all tillkalla en kommitté med högst 8 ledamöier med uppdrag all göra en allmän översyn över gällande bestämmelser för statligt stöd till dagspres­sen,

atl utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

alt beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver all ersältning till ledamot, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Budgetdepartementet)

 

175                      Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:2

2. Översyn av reglerna om beskattning av traktamenten, m.m.

Dir 1978:9

Beslut vid regeringssammanträde 1978-01-19

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Kostnadsersättning som ges till en person som på grund av sitt arbete måste resa uianför sin vanliga verksamhetsort är i princip skattepliktig vid inkomsttaxeringen. Avdrag medges för motsvarande kostnader. Bestämmel­serna på detta område är emellenid olika utformade för inkomsttagare i offentlig och i privat tjänst.

Resekostnadsersätlningar och traktamenten i statlig eller kommunal tjänst skall regelmässigl inte tas upp som inläkl. I gengäld medges inte avdrag för kostnader som har avsetts bli täckta av ersättningen. Däremoi skall anställda i enskild ijänsl redovisa ersäiiningar av delta slag vid taxeringen. Avdrag medges å andra sidan för kostnader som uppkommit på grund av tjänslere-san.

1 fråga om traklamenlsersällning i enskild ijänsl finns schablonregler som underlättar lillämpningen i praktiken. Sålunda skall de ökade levnadskost­naderna på grund av tjänsteresan anses ha uppgått till samma belopp som ersättningen från arbetsgivaren, dock högst till ett s.k. normalbelopp eller del därav. Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår normalbelopp som motsvarar högsta dygnstraktamente enligt det allmänna resereglementet. De anvisningar om normalbelopp m.m. som riksskatteverket utger syftar till au åstadkomma likformighet vid laxeringen och är så avpassade all resullalei så långl möjligt skall bli detsamma som för anslällda i slallig ijänsl.

De ersättningar som kan utgå i samband med ijänsteresa regleras pä olika säll. För de offenUigt anställdas vidkommande gäller i huvudsak bestäm­melserna i det allmänna resereglemenlet (1952:735) och lilläggsbestämmel-serna till detla (1952:736). För vissa arbetstagare i statlig ijänsl gäller bestämmelser som inlagils i kollektivavtal. För anställda i fierlalel kommuner gäller ell normalresereglemente. Inom den privata sektorn finns likaså skilda ersättningsnormer. I kollektivavtal kan sådana bestämmelser ha intagits, vissa företag kan för särskilda löntagargmpper ha ulfärdal reseregle-menien osv. Resebesiämmelser återfinns även i vissa speciella författningar, såsom i arbelsmarknadskungörelsen (1966:368) eller i regler utfärdade av arbetsmarknadsstyrelsen.

De nu nämnda ersättningsformerna uppvisar olikheter inte bara i fråga om storleken av utgående ersättningar utan även i fråga om förulsäuningarna för alt ersättning skall utgå.

De grundläggande skattereglerna om ersättningar och avdragsrätt i samband med tjänsteresor är av gammalt datum. Ändringar har emellertid vid flera lillfällen vidtagits, främsi för all åsiadkomma förenklingar. Genom lagsiiftning år 1963 (prop. 1963:120. BeU 1963:43. rskr 1963:294, SFS 1963:265) utsträcktes skattefriheten som tidigare gällt endasl för statliga traktamenten även till bl.a. kommunala traktamenten. Skatteplikten för privata Iraklamenten behölls men reglema om avdrag förenklades genom lillkomslen av sysiemel med normalbelopp. Samtidigt (SFS 1963:266) förenklades bl.a. reglema om arbetsgivares skyldighet atl lämna kontroll­uppgifter om irakiamentsersällningar. Genom lagsiiftning år 1967 (prop. 1967:31, BeU 1967:19, rskr 1967:130, SFS 1967:109) lindrades uppgiftsläm­nandet ytterligare genom alt skattemyndighet kunde ge arbetsgivare tillstånd

 

Del II B:2    Skr 1978/79:103                                    176

att på kontrolluppgift enbart anmärka att ersättning utgått.

För atl bl.a. undersöka i vad mån bestämmelserna om privata trakta­menten kunde ytterligare förenklas och närmas till vad som gällde inom del ställiga området tillsattes år 1968 en uiredning, Traklamentsbeskallningsut-redningen, som även fick i uppgifi alt söka förenkla reglerna om den uppgiftsskyldighei som sammanhänger med iraktamenlsbeskatiningen. Utredningen avgav år 1974 betänkandet (SOU 1974:45) Samordnad irakla-mentsbeskaltning. I betänkandet föreslogs olika ålgärder för all bl.a. samordna avdragsmöjlighelerna för olika grupper anslällda, nå fram lill mer rättvisande bedömning av kosinaderna i samband med tjänsteresor samt förenkla systemet. Meningarna inom ulredningen var emellertid starkt delade och betänkandet remissbehandlades inte.

Även om de gällande skatlebestämmelserna för traktamenten m.m. förenklats vid flera tillfällen kvarstår att de i åtskilliga avseenden är svåra all hanlera i praktiken. Antalet inkomsttagare som berörs av dem är stort, varför förenklingar är angelägna. Varje år uppkommer ett slorl antal ivister mellan inkomsttagare och taxeringsmyndigheter. I en del fall kan det också vara svårt för arbetsgivare och anställda atl i förväg avgöra hur kosinaderna i samband med en tjänsteresa kan komma all bedömas skattemässigt. Även från kontrollsynpunkt finns problem inom detta område. Det är inte heller tillfredsställande atl löntagare kan komma alt behandlas olika beroende på vilken anslällning de har.

Bestämmelserna bör därför ses över av en särskild kommiilé.

En utgångspunkt för kommitténs arbete bör vara att skallereglerna så långt möjligt skall vara neutrala i den meningen atl beskatlningsresultalet blir detsamma vid samma slag av tjänsteresor. Förrättningens nalur bör alllså i princip vara avgörande och inte vem som företar tjänsteresan.

Grundläggande för de nuvarande reglerna inom området är principen att reseersättningar och traktamenten som utges av slalen och kommunerna inte utgör skattepliktig inläkt. Delta innebär alt vad som i skattelagstiftningens mening skall anses utgöra avdragsgilla merkostnader fastläggs vid varje lidpunkt lill det som staten och kommunerna som arbetsgivare beslutat medge som förmåner ål sina anslällda. Det kan ifrågasättas om del är lämpligt atl för framliden bibehålla delta automatiska samband. De påtagliga prakliska fördelarna för såväl de anslällda som taxeringsmyndigheterna som skattefriheten för de statliga och kommunala ersättningarna innebär utgör givetvis å ena sidan ell slarkl argument föratt i huvudsak behålla nuvarande ordning. Å andra sidan kan del hävdas alt denna ordning i alltför hög grad låler beskattningen bli beroende av att reseersättningar och traktamenten inom den offentliga sektorn fastställs ensidigt av arbetsgivaren. Det kan ifrågasättas om en sådan ordning numera är lämplig. En uppgifi för kommittén bör alltså vara alt undersöka i vad mån den gällande principiella skillnaden i behandling av ersättning från offentliga resp. enskilda arbetsgi­vare bör behållas.

Oavsett hur del nu nämnda problemel löses måste reglerna för framtiden ges ell sådani innehåll all skillnaderna i skallehänseende mellan olika löntagarkalegorier försvinner. Även om skillnaderna f n. inte är alltför stora finns det likväl olikheter i de enskilda fallen som framstår som mindre tilltalande. Ett exempel häipå utgör de olika sätten all beräkna anialei förrältningsdagar i fråga om offentlig och prival ijänsl. Eit annal exempel avser möjligheterna atl få kostnader i samband med övernattning beaktade och där den slalligl anställde befinner sig i ell gynnsammare läge.

 

177                      Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:2

En annan uigångspunki bör vara att söka begränsa den skattemässiga hänsynen till kostnader i samband med tjänsteresor lill sådana ulgifter som kan sägas innebära en verklig fördyring för den ansiällde. Givetvis måsle även framtida regler vara schablonmässigt utformade i ganska betydande omfattning. Varje tjänsteresa utanför den vanliga verksamhelsorlen medför emellertid inte en sådan fördyring au avdrag måsle medges. Del kan t.ex. ifrågasättas i vad mån så är fallel vid endagsförrättningar. Detsamma gäller långvariga bortavistelser där inkomsttagaren anpassat sina levnadsförhål­landen så att han i praktiken kan sägas ha bosatt sig på den orl där han arbetar och därför inte behöver vidkännas nämnvärd fördyring av levnadskostna­den.

En given förutsättning föratt kostnader i samband med en ijänsteresa skall beaktas skattemässigt bör även i framliden vara alt resan sker utanför den vanliga verksamhetsorlen. Detta begrepp har emellertid inie en hell enlydig innebörd. Det har i viss mån preciserats i riksskatieverkets anvisningar men kan i avtal eller författningar ha en speciell innebörd. Bortsett från de kontrollproblem m.m. som delta föranleder, vartill jag strax återkommer, kan det ifrågasällas om inte begreppet kan ges en sådan utformning att del mera direkt anknyts lill sådana förhållanden som avgör huruvida särskild fördyring uppkommer eller inte.

Översynen innefattar även frågor som hänger samman med tjänsteförrätt­ningar ulomlands. Reglerna i denna del bör så långt möjligl vara lika de som skall gälla vid förrättningar inom riket. Å andra sidan torde vissa avvikelser vara påkallade, bl.a. av kontrollskäl.

Det är mycket angeläget att nya regler på förevarande område leder till så långt möjligt rättvisa och likformiga resultat. Samtidigt måste reglerna emellertid vara enkla och bygga på schablonartade bedömningar. Man kan dock inte bortse från riskerna för missbmk. Inte sällan kan arbetsgivare och anställda ha ell gemensami iniresse av att söka föra över ersättningar lill den avgifts- och skattefria sektorn genom atl beteckna belopp som traktamente eller resekoslnadsersätlning. Kommittén bör undersöka om del är möjligt all skapa spärrar mot detla.

Frågan hur en ersättning skall bedömas har även samband med förhål­landet mellan preliminär och slutlig skatt. Om parterna bedömt en ersältning som traktamente men della underkänns vid taxeringen kan detta leda till att den anställde får en kännbar kvarstående skatt. Detta kan inträffa till följd av den nuvarande s.k. ivåårsregeln, som innebär att avdrag för kostnader i princip inte medges för längre period än två år. Om arbetsgivaren i dessa fall betalat ul traktamenten under längre tid och inte gjort avdrag för preliminär skatt blir slutresultatet atl den anställde inkomstbeskatlas förden uppburna ersätiningen men utan rätt lill avdrag. Förslag bör framläggas som så långt möjligt minskar riskerna för sådana resultat. Åtgärder kan här la sikte inte bara på de bestämmelser som lillämpas vid taxeringen. Det bör också övervägas om inte reglerna om avdrag för preliminär skall behöver ändras.

Enskild arbetsgivare skall i kontrolluppgift ange utgivna traktamenten och resekostnadsersättningar. Vissa undantag har gjorts för bl.a. mindre belopp. Dessulom kan skattechef ge tillstånd till inskränkningar i uppgiftsplikien. Även för framliden torde det vara nödvändigi med en ganska noggrann redovisning eftersom arbetsgivarens kontrolluppgifter är den enda mer generella kontrollmöjlighet som är praktiskt användbar. Den närmare ulformningen av skyldigheten att lämna kontrolluppgift blir självfallet

\2Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 103

 

Del II B:2   Skr 1978/79:103                                      178

beroende av de ändringar som kommittén kommer att föreslå angående beskattningen av utgående ersättningar. Möjlighelema lill fortsatta förenk­lingar av uppgiftsplikien bör i görlig mån las till vara. Å andra sidan pekar erfarenheterna från lillämpningen av nu gällande regler på ett behov av förbättrad information från arbetsgivarna till skattemyndigheterna. 1 detta hänseende bör ulredningen samråda med delegaiionen för företagens uppgiftslämnande.

Utredningsuppdraget innefattar alltså en genomgripande översyn av beskattningsreglerna för traktamenten och resekostnadsersätlningar. Hit hör även rätlen till avdrag för koslnader i samband med resor utom verksam-heisorten då traktamente inte utgått. Del finns också en del närliggande frågor som kommittén bör vara oförhindrad all la upp. En sådan fråga gäller möjlighetema att få avdrag för ökade levnadskostnader i sådana fall, där skaltskyldig har arbele på annan orl än där han och familjen är bosall. Riksdagen har här bifallit motionsvis framställda yrkanden om uiredning av denna fråga (SkU 1973:10, rskr 1973:60).

Ell vissl samband föreligger också mellan de spörsmål jag nu har berört och beskattningen av olika slags reseförmåner som medges ulan au fråga är om tjänsteresor i vanlig mening. Jag avser här fria eller prisnedsaila resor som arbetsgivare, särskilt inom resesektorn, tillhandahåller anslällda och uppdragstagare samt deras familjer. I vissa fall medges sådana reseförmåner även då anställningsförhållande inte föreligger. F.n. är vissa sådana reseför­måner skaiiefria enligi en särskild beslämmelse i kommunalskatielagen (1928:370). Jag anser emellertid att rättviseskäl lalar för altman skattemässigt bör behandla dessa förmåner efter samma principer som gäller för natura­förmåner i övrigt. Förmånerna bör alltså enligt min uppfattning göras skattepliktiga i den mån deras värde är någorlunda betydande och möjligt atl faslställa med tillfredsställande säkerhet. Kommittén bör pröva även dessa frågor.

Kommittén bör genom kontakter med myndigheler och med organisa­tioner på arbetsmarknaden inhämta synpunkier på de nuvarande reglernas lillämpning.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

atl tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter med uppdrag all se över reglerna om beskattning av traktamenten m.m.,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ål kommittén.

Vidare hemsläller jag atl regeringen föreskriver

alt ersältning till ledamot, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Budgetdepartemeniei)

 

179                      Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:3

3. Utredning om samverkan i fråga om statlig konsultverksamhet i utlandet m.m.

Dir 1978:15

Beslut vid regeringssammanträde 1978-03-02

Departemenischefen, statsrådet Mundebo, anför.

Under senare år har såväl de statliga affärsverken som vissa statliga myndigheter mött en ökad utländsk efterfrågan på konsullljänster av olika slag. Önskemålen om sådana tjänster har framförts företrädesvis av utveck­lingsländer, men även av vissa industriländer. Affärsverken har i några fall bildat särskilda dotterbolag för den utländska konsultverksamheten för att bl.a. åsiadkomma en effeklivare förmedling av tjänsterna i fråga och därmed också ett bättre utnyttjande av de begränsade resurserna.

Redan år 1968 bildades efter beslul av riksdagen Swedish Telecommuni­cation Consuking AB (SWEDTEL) (prop. 1967:168, SU 1967:197, rskr 1967:389). SWEDTEL är ett självsiändigi av televerket ägt konsultföretag. Bolaget åtar sig alla lyper av konsulttjänsler inom telekommunikationsom­rådet. Dess verksamhei skall vara kosinadstäckande men ej vinstgivande. Verksamheten är med någoi enstaka undanlag inriktad på utvecklingsländer. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) har under en följd av år varil en belydande avnämare för SWEDTEL. Vissa år har SIDA-projekt svarat för inemot 15 96 av SWEDTEL:s omsättning.

Inom domänverket bildades år 1973 ett liknande konsultföretag för uppdrag inom skogsbruks- och skogsindustriområdel. Detla företag -Swedforest Consulting AB (Swedforest) - ägs numera till 70 96 av domän­verket och lill 30 96 av AB Statens Skogsindustrier. Swedforest ålar sig uppdrag på kommersiell basis såväl i Sverige som utomlands. Dess utländska verksamhei är inte i samma utsträckning som hos SWEDTEL inriktad på utvecklingsländer. Även Swedforest har dock ett omfatlande samarbele med SIDA.

Ett tredje konsultförelag, Swedish Power Industry Service AB (SwedPo-wer), ägs lill 55 96 av statens valtenfallsverk och lill 45 96 av tre icke-statliga företag med verksamhei inom energiområdet. Bolaget har till uppgift atl tillhandahålla tjänster åt utländska kraftförelag, företrädesvis i utvecklings­länder. Verksamheien drivs efter affärsmässiga principer.

Även vissa myndigheler uianför affärsverkssektorn, däribland Sveriges geologiska undersökning, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, statens vägverk samt statens väg- och trafikinstitut, vilka lill en del arbetar på uppdragsbasis, har fått förfrågningar från ullandel om konsullljänster. Det har i några fall avseit mycket omfattande projekt, vilka man från den enskilda myndighelens sida inte har selt sig i stånd atl engagera sig i.

Vidare bör nämnas alt Statskonsult AB, som ägs till 100 96 av staten, genom ett helägt dotterbolag - Statskonsult International AB - bedriver konsultverksamhet utomlands inom områdena adminislralionsulveckling, projektadminislraiion och utbildning. Bolaget inriktar sig i första hand mol central statlig och kommunal verksamhei.

Utbildningsområdet är ett annat område inom vilkel efterfrågan från ullandel på konsulttjänster eller teknisk assistans i annan form ökar kraftigt. En rad oljeexporterande länder med vilka Sverige har ingått samarbetsavtal har framförl önskemål om utbildningsinsatser. Detla har föranlell tillska­pandet av beredningen (U 1975:05) för internationellt utbildningssamarbete.

 

Del II B:3    Skr 1978/79:103                                     180

Beredningen, vars verksamhei har varit begränsad till vissa länder, tjänstgör i huvudsak som ett kontakt- och förmedlingsorgan men har också lett planeringen av vissa siörre projekt. 1 syfte att bredda insatserna på della område föreslås i prop. 1976/77:83 om exportfrämjande åtgärder avseende u-länder atl ett särskilt akiiebolag med slalligl delägarskap inrättas. Bolagets verksamhei som förutsätts bedrivas på affärsmässiga grunder, skall i ett försia skede koncenireras lill export av utbildningstjänster. Även andra offentliga tjänster skall dock kunna marknadsföras av bolaget. Utöver insatser riktade direkt till utvecklingsländer torde uppdrag i samarbete med SIDA eller i form av underleveranser till svenska företag med ullandsexport bli en väsentlig del av verksamheten.

Som framgåti av min redovisning har del statliga engagemanget vad gäller konsultverksamhet i utlandet utvecklats genom isolerade insatser på enskilda områden. Enligt min mening är tiden nu mogen atl undersöka förutsättningarna för en samverkan vad gäller statens insatser på delta område. En sådan uiredning aviserades också i prop. 1976/77:125 (bil. 12 s. 63).

Förändamålet hören särskild utredare tillkallas. Dennes huvuduppgift bör vara atl analysera föruisätiningarna för en samverkan av den konsultverk­samhet som staten bedriver i utlandet i egen regi eller genom hel- eller delägda bolag och att lämna förslag lill lämpliga ålgärder. En utgångspunkt bör härvid vara att åtgärderna i första hand skall syfta lill alt öka exporten av konsulttjänster från de statliga affärsverken och myndigheterna. En samverkan kan bidra härtill genom bredare och mera aktiv marknadsföring av de kunskaper som finns inom affärsverken, vissa statliga myndigheler och statsägda bolag. Den kan vidare underiätta förmedlingen av större konsult­uppdrag som spänner över flera specialområden. Slutligen bör även möjlig­heterna alt uppnå samordningsvinster genom en förenklad administration beakias. Verksamheien förutsätts bedrivas med krav på lönsamhet.

Utvecklingsländerna blir sannolikt den vikligaste avnämargruppen för den statliga konsultverksamheten. Den starkt växande efterfrågan på konsult­tjänster från utvecklingsländer som ej är mottagare av svenskl utvecklings­bistånd - i första hand de oljeexporterande länderna - bör möjliggöra betydande insaiser. Uppdragen från dessa länder är dessutom ofta av sådan karaktär atl de inte enbart får effekter i konsultledel utan även på vamexport eller entreprenadverksamhet. I länder som är mottagare av svenskl bistånd torde uppdrag från SIDA, för vilka ersättning utgår med svenska bistånds-medel komma att uigöra en vikiig del av verksamheien.

Jag finner det naturiigt atl en bedömning av samverkan på konsultområdet tar sin utgångspunkt i affärsverkssektorn efiersom förelag med relativt likartad inriktning och struktur redan har bildals av vissa affärsverk. Utredaren bör pröva lämpligheten av och förutsättningarna för en samord­ning av affärsverkens exportinriktade konsultverksamhet. I detla samman­hang bör även Statskonsult International AB:s konsultverksamhet beakias. Utredaren bör vidare göra en genomgång av de exportinriktade konsultverk­samheter som bedrivs vid övriga myndigheter. Därefter bör formerna för samverkan prövas.

Om utredaren - mot bakgrund av de angivna förutsättningarna - finner atl övervägande skäl talar fören ökad samordning av del statliga engagemanget vad gäller export av konsulttjänster bör förslag lämnas till olika organisato­riska lösningar. Vad gäller organisationen på affärsverksplanet bör utredaren som ett alternativ överväga lämpliga former för en koncernbildning eller en

 

181                      Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:4

annan konstruktion som möjliggör ett effektivt tillvaratagande av samord-ningsinlressel. Härvid bör, med utgångspunkt från nuvaiande förhållanden, frågor som lämplig kapitalstorlek och ägarslruklur närmare bedömas. Vad gäller den samverkan som går uianför affärsverkssektorn bör utredaren känna stor frihet alt pröva organisatoriska former. Del arbete som bedrivs inom regeringskansliel när del gäller att bilda ett bolag för export av utbildningstjänster och andra offentliga tjänster bör nära följas.

Uiredaren bör överenskomma med de statsanställdas huvudorganisationer om former för deras medverkan eller kontakter i övrigi under utredningsar­betets gång.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt uireda frågan om samverkan i fråga om statlig konsultverksamhet i utlandet m.m.,

att beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål uiredaren.

Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver

atl ersäuning lill utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrivs,

all kostnaderna skall belasla åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgeldepartemenlet)

4. Tilläggsdirektiv till 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05)

Dir 1978:22

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-02-02

Departementschefen, slalsrådel Mundebo, anför.

Genom riksdagsbeslut i december 1977 justerades den schablonmässiga iniäklsberäkningen för enoch tvåfamiljsfasligheler (småhus). Justeringen innebär att den lägsta procentsatsen fr.o.m. 1979 års laxering skall vara 3 i slället för som tidigare 2. Motivet var främst strävan att i en situation av snabba prisstegringar bibehålla en rimlig beskattning av det kapital som nedlagts i småhusen och att molverka en förändring i den avsedda balansen mellan de ekonomiska villkoren för boende i olika ägandeformer.

De taxeringsvärden som ligger lill grund för den schablonmässiga intäkts-beräkningen fastställdes vid 1975 års allmänna fastighetstaxering. Nästa allmänna fastighetstaxering äger rum år 1981. Efiersom prisstegringen på fiertalet småhus hittills varit kraftig, finns det anledning alt räkna med att taxeringsvärdena kommer alt höjas avsevärt vid den kommande fastighets-laxeringen. Om schablonreglerna lämnas oförändrade kan man vänta en belydande skärpning av småhusbeskattningen vid 1982 års inkomsttaxering. Höjningar av taxeringsvärdena får emellertid inte medföra en sådan skärp­ning av småhusbeskattningen alt den får ekonomiski och socialt allvariiga

 

Del II B:5    Skr 1978/79:103                                    182

konsekvenser.

Under perioder av snabb prisstegring på fastigheter innebär det särskilda problem att taxeringsvärdena och därmed underlaget för inkomstberäk­ningen ändras endast med så långa intervaller som fem år. Dessa problem har uppmärksammats redan lidigare. Sålunda överväger 1976 års fastigheislax­eringskommiiié möjligheterna all åsiadkomma en mer gradvis anpassning av beskattningen lill de ökade fastighetsvärdena. Kommitténs förslag i delta avseende kan emellertid inte påverka förhållandena förrän efter nästa allmänna fastighetstaxering år 1981.

Man kan redan nu förutse att särskilda åtgärder kommer att bli nödvändiga för att mildra effekten av den taxeringsvärdehöjning som då kommer all ske. En översyn bör därför göras av såväl skiklgränser som procentsatser vid småhusbeskattningen. Även del exira avdraget på fn. högst 1.000 kr. bör omfattas av översynen.

Uppgifien att göra denna översyn bör anförtros 1976 års fastigheislax­eringskommiiié. Del kan vara lämpligi all kommitténs förslag i denna del redovisas i ell delbeiänkande vid en lidpunki då prisutvecklingen på småhus inför nästa allmänna fastighetstaxering kan överblickas.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag all regeringen

dels meddelar 1976 års fastighetstaxeringskommitlé tilläggsdirektiv i enlighet med vad jag nu har anfört

dels bemyndigar chefen för budgetdepartementet att tillkalla ytteriigare fyra ledamöter atl ingå i kommittén.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Budgetdepartementet)

5. Tilläggsdirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer

Dir. 1978:40

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-04-20

Departemenischefen, statsrådet Mundebo, anför.

En grundläggande förutsättning fören målmedveten reformpolitik och för en tryggad sysselsättning i framtiden är alt den ekonomiska politiken under de närmaste åren ges en sådan inriktning alt balans i samhällsekonomin skapas och alt den internationella konkurrenskraften återupprättas. Den tillväxtpotential som finns i den svenska ekonomin måste underde närmaste åren väsenlligen reserveras för all återta förlorade marknadsandelar, öka exporten och näringslivets investeringar samt genomföra den nödvändiga strukturomvandlingen i näringslivet. För den offentliga sektorns del innebär della alt något nämnvärt utrymme för nya kostnadskrävande åtaganden inte föreligger under de närmasle åren.

Statens budgetpolitik har förts med dessa utgångspunkter. Strävan har varit att begränsa automatiska koslnadsökningar, genomföra direkia bespa­ringsåtgärder, finansiera angelägna nysatsningar genom omfördelningar av medel, öka intäktsfinansieringen genom avgiftshöjningar, öka kraven på

 

183                      Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:6

myndigheternas decentraliserings- och ralionaliseringsverksamhel samt all senarelägga vissa mindre angelägna program och åtgärder.

Behovet av slatsfinansiell restriktivitet kan förutses komma all gälla med oförändrad eller ökande styrka under de närmaste åren. Det är därför nödvändigt atl fullfölja den strama utgiftsprövning som präglat budgetarbetet för budgetåret 1978/79. Ökad vikt måsle läggas på en omprövning av pågående verksamheter inom den offentliga sektorn. Effektivitetsvinster inom myndigheterna måste las lill vara för atl begränsa kostnadsökningama. Genom beslut den 2 mars 1978 har regeringen utfärdat anvisningar av denna innebörd vad gäller myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret. 1979/80. Vidare har regeringen utfärdat särskilda anvisningar till vissa myndigheler rörande deras anslagsframställningar.

Många av de kommittéer och särskilda utredare som har förordnats av regeringen arbetar, inom ramen rör utfärdade direktiv, med omfattande utredningar rörande olika samhällsfrågor. Kommittéernas förslag är ofta av den arten atl ett genomförande påverkar statsbudgeten. Med de utgångs­punkter rörande den statsfinansiella situationen som tecknats här är det uppenbart att något nämnvärt utrymme för genomförande av kostnadskrä­vande kommiliéförslag inte kommer att föreligga under de närmaste åren. Kommittéerna bör därför noga överväga hur eventuella kostnadskrävande förslag skall kunna finansieras genom omprövning av pågående verksamhet och omfördelning av befintliga resurser inom det område kommitténs förslag avser. Det är också uppenbarl att ett förverkligande av nya förslag underlättas om det kan ske successivt. Kommittéerna bör också göra en prioritering mellan angelägna önskemål inom utredningsområdet. Kommittéerna bör vidare så omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekia effekier i form av exempelvis ökad adminisiraiion och byråkrati för myndigheter och enskilda som förslagen kan medföra. Slutligen ligger det i sakens nalur atl i rådande läge sådana förslag kommer atl visa sig enklast atl genomföra som inte medför några tillkommande kostnader. Kommittéerna bör därför inrikta sig på att finna sådana lösningar.

Jag hemställer atl regeringen utvidgar kommittéernas och de särskilda utredarnas direkliv i enlighet med vad jag här anförl.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgeldepartemenlet)

6. Tilläggsdirektiv till utredningen (Fi 1973:01) om säker­hetsåtgärder m.m. i skatteprocessen angående översyn av reglerna om uppgiftsplikt och kontroll inom beskattningen m.m.

Dir 1978:60

Beslut vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departementschefen, slalsrådel Mundebo, anför.

Vid beskattningen av inkomst och förmögenhet åsäits varje skaltskyldig en laxering, som utgör grunden för skalleberäkningen. Ell grundläggande rättssäkerhelskrav  är all  alla  skattskyldiga  i  detla  sammanhang skall

 

Del II B:6    Skr 1978/79:103                                     184

behandlas lika. 1 enlighel härmed föreskrivs i taxeringslagen (1956:623), TL, all taxeringarna skall vara så långt möjligt likformiga och rättvisa. För atl detta resultat skall kunna uppnås måsle myndigheterna känna till alla de omständigheter som i del enskilda fallet är av belydelse.

I första hand är del de skattskyldiga själva som har tillgång lill den information som behövs. I skatteförfatlningarna finns därför en i vissa hänseenden omfattande upplysningsplikt föreskriven. Till ledning för egen laxering skall den skatlskyldige lämna självdeklaration och de komplette­rande upplysningar som beskattningsmyndighelen kan begära. Till ledning för andras laxering skall lämnas kontrolluppgifter av olika slag.

De uppgifter som skall lämnas i självdeklaration är mer eller mindre detaljerade beroende på vilket inkomstslag det är fråga om. De skattskyldiga har också all upprälla och bevara deklaralionsunderlag i form av räkenskaper och anteckningar.

För kontroll av alt deklarationsskyldigheten har fullgjorts rikligl och fullständigt eller för att annars bereda beskallningsmyndighet ledning vid beslut om taxering får beskaltningsmyndigheterna granska inte bara dekla­rationerna utan också deras underlag. Denna granskning kan vara mer eller mindre fullständig. Efter förordnande om taxeringsrevision är den enskilde i princip skyldig alt tillhandahålla allt material som har anknytning lill den .skattepliktiga verksamheien. Därvid skall han till myndighelerna överlämna räkenskaper och anteckningar med därtill hörande verifikationer och andra liknande handlingar av betydelse för kontrollen. Om någon undandrar sig sin uppgiflsskyldighet kan vitesföreläggande äga mm. Myndigheterna har också under vissa fömtsättningar rält atl säkra konirollmaterialei med stöd av bevissäkringslagen (1975:1027) för skalle- och avgiftsprocessen.

Vad jag här har sagt har tagit sikte på den direkta beskattningen. Motsvarande regler gäller emellertid i väsentliga delar också beiräffande den indirekia beskattningen och socialförsäkringsavgifterna.

Reglerna om beskatlningsförfarandel är föremål för ett omfattande reformarbete. Hit räknas bestämmelserna om uppgiftsskyldighet och myndigheternas kontroll av denna, taxering eller molsvarande fastställande av skatteunderlag, debitering, uppbörd, m.m. Sålunda är laxeringsorganisa­tionen i första instans under omläggning enligt principbeslut åren 1975 och 1977 (den s.k. RS-reformen). Den nya organisationen skall tillämpas fr.o.m. 1979 års laxering. I samband därmed sker vikliga ändringar av länsslyrel­sernas organisaiion i fråga om taxering och uppbörd. 1 en senare etapp kommer också debiteringen av socialförsäkringsavgifierna all föras över från riksförsäkringsverket till skattemyndigheterna.

Den nya taxeringsorganisationen innebär i korthet följande enligt den lagstifining som nyligen har beslulals av statsmakterna (prop. 1977/78:181, SkU 55, rskr 362). Deklarationsgranskningen övertas av tjänstemän vid länsstyrelserna och de lokala skallemyndigheterna. Taxeringsnämndernas beslutsunderlag förbättras. Bl.a. införs vid sidan av taxeringsrevision en enklare kontrollform, s.k. taxeringsbesök. Taxeringsnämndens ordförande och granskningsljänsteman får efter överenskommelse med den skatlskyl­dige besöka denne för utredning av vissa frågor som har aktualiserats av deklarationsgranskningen. Granskningsljänslemännen får också möjlighet alt i samband med deklarationsgranskningen utföra revision av deklarations­underlaget. Målsättningen är all ca 40.000 revisioner och laxeringsbesök skall göras varje år. Så långl möjligl avses revisionerna bli integrerade, dvs. omfatta flera skalle- och avgiftsslag. Granskningsarbeiet inriktas på atl upptäcka fall av väsentliga skatteundandraganden och undvika ändringar av mindre fel.

 

185                     Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:6

Deklaraiionsgranskningen underlättas genom ell omfattande ADB-stöd. Taxeringsnämndernas arbetsperiod som f n. slutarden 30 juni förlängs t.o.m. den 30 november taxeringsåret. Den förlängda arbetsperioden skall ge ökade möjligheter till anstånd för de skattskyldiga med alt lämna deklaration. Besvärstiderna förlängs också.

RS-reformen innebär en påtaglig modernisering av beskailningskontrol-len. Deklaraiionsgranskningen blir effeklivare och rättssäkerheten för de skattskyldiga ökas genom att skallemyndigheternas beslutsunderlag förbättras och den skatlskyldige får en starkare ställning under laxerings-nämndsarbelet.

En förbäitring av kontrollen inom särskilda delar av skattesystemet övervägs fn. inom mervärdeskalteuiredningen (Fi 1971:05) och punktskat­leutredningen (Fi 1970:57).

De reformer inom beskatlningsförfarandel som jag har nämnt i det föregående aktualiserar en rad frågor om omfattningen av de skattskyldigas uppgiflsskyldighet och om skattekontrollens utformning. En del av dessa rör avvägningen mellan vad som kan vara önskvärl för att öka rättvisan i beskattningen och de krav som finns på skydd för andra vikliga inlressen, t.ex. den personliga integriteten.

Som jag har framhållit tidigare är det en förutsättning för ett rikligt beskattningsresultal alt myndighelerna får lillgång till den information som behövs om relevanta förhållanden. De skattskyldiga har därför en omfat­lande upplysningsplikt till ledning för egen och andras beskattning. Upplys­ningsplikten är utföriigast reglerad i fråga om inkomst- och förmögenhets­taxeringen genom TL (22-46 och 56 §§) dit hänvisning sker beiräffande vissa andra skalleslag. Likartade bestämmelser finns också i avgifisförfaliningarna inom socialförsäkringsområdet.

Uppgiftsskyldlgheten är i vissa fall betungande för de skallskyldiga. Vidare gäller alt den information som skall lämnas delvis avser förhållanden inom området för den personliga integriteten. En sammanvägning har därför fått ske av den enskildes krav på skydd för sin integritet och det allmänna intresset av att beslutsunderlaget vid beskattningen blir sådant alt ett riktigt resultat kan uppnås. Generellt uttryckt kan sägas all detta skett så all informationsskyldigheten å ena sidan gjorts vidsträckt och omfaiiar alla omständigheter som har betydelse för beskattningen, medan å andra sidan sträng sekreless råder beträffande de uppgifter som lämnals. Den person­krets som får la del av uppgifier som lämnals i deklarationer och kontroll­material är myckel begränsad. Uppgifisplikl gentemot beskaltningsmyndig­heterna föreligger alllså i princip även beiräffande omständigheter som eljest omfattas av tystnadsplikl, t.ex. hos advokaler och revisorer. Den skatt- eller uppgiftsskyldige kan dock få viss information undantagen från kontroll om synneriiga skäl föreligger.

Från många håll har framförts önskemål att reducera uppgiftsskyldigheten inom beskattningsområdel. En förenkling på delta område är angelägen både för de uppgiftslämnande och för de myndigheter som har atl behandla uppgifterna.

Ett viktigt led i del nya granskningsförfarande som införs genom RS-organisationen ärden integrerade kontrollen. Den innebär all myndighetema vid en och samma revision granskar fiera olika skatte- och avgiftsslag, i.ex. inkomstskatt, mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter och dessulom stämmer av lämnade kontrolluppgifter. Befogenheterna vid de olika slagen av kontroll upptas f n. mestadels i de författningar som reglerar förfarandel i fråga om de olika skatterna och avgifterna, dvs. i TL, uppbördslagen (1953:272), lagen

 

DellIB:6    Skr 1978/79:103                                       186

(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m. och lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumiionsbeskatining. I några fall finns konlrollreglerna i de författningar som innefattarde materiella skatlebestämmelserna, t.ex. lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Kontroll-bestämmelserna i de olika lagarna har byggts upp successivt med hänsyn till de speciella förhållanden som föreligger förde skilda beskattningsformerna i fråga. Någon systematisk samordning av bestämmelserna har inte skett. Det förekommer därför belydande skillnader beträffande både befogenheter och förfarande vid kontrollen. Detla försvårar möjlighelerna att genomföra integrerad granskning. För atl en sådan granskning i fortsättningen skall kunna ske i önskvärd utsträckning måste reglerna så långl möjligt göras enhetliga.

En provisorisk reglering med detta syfte har skett genom den lagstiftning om ny taxeringsorganisaiion somjag har nämnt lidigare (prop. 1977/78:181). En mera genomgripande översyn behöver emellertid ske snarasi.

Som jag lidigare nämnl kan skattemyndigheterna vid fall av uppgifts­vägran från den skatlskyldiges sida under vissa förutsättningar tillgripa tvångsmedel för alt säkra behövliga handlingar eller liknande. Dessa möjligheter regleras i bevissäkringslagen. Från vissa håll har anmärkningar riktats mot bl.a. reglerna om föruisätiningarna och formerna för beslag och eftersökning enligt denna lag. Därvid har gjorts gällande all del råder brisi på samordning mellan bevissäkringslagens säkringsålgärder och rättegångsbal­kens straffprocessuella tvångsåtgärder. Bevissäkring får sålunda verkställas hos t.ex. advokal i fråga om skaltskyldigs handlingar som denne överlämnat dil medan molsvarande ålgärder normalt inte får tillgripas beiräffande material som en för broll misstänkt person lämnal lill sin försvarare eller sill rällegångsombud.

De frågor jag berörl i det föregående bör föranleda en översyn av reglerna om uppgiftsskyldighei och kontroll inom beskattningsområdel. Syftet bör vara alt modernisera och lekniskl samordna kontrollreglerna. En viktig uppgift härvid är all lillgodose de enskildas integritet och rättssäkerhet. Samtidigt måsle del allmännas behov av information för atl kunna åstad­komma en rättvis och likformig beskattning beaktas. I fråga om uppgifts­skyldigheten ärockså förenklingsaspeklen vikiig. Översynen bör ulföras av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Lämpligen bör uppdraget anför­tros ulredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen. Denna uiredning bör i sill arbele såviu gäller integritets- och rällssäkerhets-aspekterna ha nära koniaki med den kommitté som enligt bemyndigande denna dag kommer alt tillkallas av chefen för jusliliedeparlemenlet för att se över tvångsmedelsregieringen vid förundersökningen i brottmål m.m.

För översynen bör följande riktlinjer gälla.

Vad försl gäller uppgifisskyldigheten i allmänhet inom beskattningen delar jag uppfallningen att en minskning av uppgiftslämnandet är önskvärd i och för sig. Uppgiftsskyldigheten är emellertid en konsekvens av de maleriella skattereglerna. I sin nuvarande uiformning kräver dessa regler för sin tillämpning att myndighelerna har tillgång lill i slort seu den information som f n. omlaUas av uppgifisskyldigheten. Någon mer påtaglig ändring i dessa avseenden innebär inte heller de förslag som framlagts av 1972 års skalleuiredning (Fi 1972:02) och föreiagsskaileberedningen (Fi 1970:77). Uigängspunkien måsie därför vara aU inga väsenlliga inskränkningar f n. kan göras i den informaiion som behövs för beskallningsförfarandel. Däremot kan det tänkas att denna informaiion lill någon del kan inhämias på annal sätl än som nu sker.

 

187                      Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:6

Ulredningen bör därför pröva om det är möjligt att slopa vissa uppgifier ulan alt beslutsunderlaget för skaiiemyndigheierna riskerar att försämras. Såvitt gäller företagen pågår dock redan en översyn i detta syfte inom delegaiionen (B 1977:08) för företagens uppgiftslämnande (Defu), som bl.a. skall verka för en begränsning av del uppgiftslämnande som i olika sammanhang krävs av förelagen. Utredningen bör med hänsyn lill detta inskränka sin prövning till atl gälla enbart fysiska personer. På denna punkt bör utredningen ha kontakt med Defu eftersom de två områdena har nära samband. Jag vill här också peka på de åtgärder i förenklingssyfte som redan vidtagits, t.ex. förtryckning av självdeklaraiioner. En ökad användning av förtryckta uppgifter i taxeringsarbelet undersöks inom ramen för RS-projektets fortsatta verksamhet. Ulredningen bör därför inte närmare beröra denna möjlighel.

Jag kommer härmed över på kontrollfrågorna.

Jag vill som en allmän utgångspunkt framhålla att beslut om beskattning av olika slag principielll är att se som ell led i en fördelning av den samlade kosinaden för statens och kommunernas verksamhei. Genom beskauningen fastläggs efter noggrant bestämda regler hur mycket var och en med hänsyn till sin förmåga skall bidra med lill de gemensamma kostnadema. Dei är alltså inte fråga om att bestämma någon form av ekonomiska sanktioner av straffiiknande karaklär. Det innebär också atl man inte ulan vidare kan dra någon direkl parallell mellan kontroll och processföring inom skatte- och avgiftsområdet saml förfarandel för uppspårande och beivrande av brotl i allmänhet.

Beskattningskontrollen har i första hand till uppgift att löpande granska och komplettera de uppgifter som de skatt- och avgiftsskyldiga har alt lämna till myndighelerna. Allt primärmalerial - deklarationer och liknande -kontrolleras alltid men dessulom avses varje skall- eller avgifisskyldigs deklaralionsunderiag bli föremål för fördjupad kontroll med vissa mellan­rum. All en skallskyldigs uppgifier kontrolleras innebär alltså inte i och för sig att någon misslanke om skalteundandragande finns mot just denne, även om brist på resurser många gånger i praktiken lett till att en mera rutinbelonad räkenskapskoniroll fått underlåtas. Häri ligger en väsenilig skillnad jämfört med t.ex. den brotlsuppspårande verksamhet som polisen bedriver. Man kan därför inte beiräffande skattekontrollen anlägga samma betraktelsesätt som t.ex. i fråga om tvångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål.

För all möjliggöra integrerade revisioner i åsyftad omfattning krävs, som jag har nämnt tidigare, all konlrollreglerna görs så enhetliga som möjligt. Atl den nuvarande skillnaden mellan olika skalle- och avgiftsslag i fråga om konlrollregler medför svårigheler både för enskilda och för myndigheler ligger i öppen dag. Den provisoriska reglering som har skett på grundval av förslaget i prop 1977/78:181 bör därför snarasi följas av en mera fullständig översyn. Denna bör i försia hand avse leknisk genomgång av gällande konlrollföreskrifter med syfte all åstadkomma en enhellig och överskådlig lagsiiftning med klara regler om granskningsmyndighelernas befogenheler samt de enskilda medborgarnas skyldigheter och rättigheter i dessa samman­hang. Därvid bör bestämmelsema i TL vara vägledande. Dessa besiämmelser har tillämpats under lång lid och har visal sig i stort sett ändamålsenliga. Utredningen bör sträva efter att sammanställa reglerna inom de olika skatteslagen till en enhetlig kontrollag. Därvid måste dock de olika skatternas och avgifternas särart beaktas. I fråga om mervärdeskatten och punktskat­terna bör utredningen utgå ifrån den innebörd av konlrollreglerna som förordas   av   mervärdeskalteuiredningen   resp.   punktskatleutredningen.

 

Del 11 B:6   Skr 1978/79:103                                     188

Bestämmelserna som reglerar taxeringsnämndens verksamhet beiräffande annat än taxeringsrevision är knappasl lämpade atl infoga i en enhetlig kontrollagstiftning och bör därför lämnas uianför översynen. Med hänsyn lill lulikontrollens speciella nalur bör även den lämnas uianför.

Utredningen bör även beakla intresset av all den enskilde ges möjligheter alt ta del av och bemöta resullalei av myndigheternas granskningsarbele i ell så lidigi skede som möjligl. Kommunikalionsprincipen som kommer lill uitryck i förvaltningslagen (1971:290) och förvaltningsprocesslagen (1971:291) är härvidlag vikiig. Det kan därför finnas skäl för ulredningen att undersöka om reglerna för konlakler mellan granskningsmyndighel och enskild är tillfyllesl från de nu givna synpunkterna.

Översynen bör även omfatia de nuvarande viiesbeslämmelserna och bevissäkringslagen 1 allt väsentligt har den år 1975 antagna bevissäkrings­lagen fungeral väl i de ca 40-lal fall där den hiltills har tillämpats. Den har också såviti nu kan bedömas haft goda preventiva effekter. Del kan emellertid vara lämpligt all nu göra en ulvärdering av de hiuills vunna erfarenheterna saml all söka inarbeta bestämmelserna i en gemensam kontrollagstiftning.

Vad gäller bevissäkringslagen bör översynen också la sikle på all under­söka möjlighelema till en lagreglering av frågan om hur beskaltningsmyn­digheterna skall fortsätta sin granskningsverksamhet om denna inte är helt slutförd när anmälan om skaliebrotl sker lill åklagaren. I denna siiuaiion kan enligt nuvarande regler två utredningar bedrivas parallellt, nämligen dels den fortsatta ulredningen i skalleärendet, dels ulredningen om del ifrågasatta skattebrottet. De lill buds slående tvångsmedlen är därvid olika och reglerade på skilda säll. För skaiiemyndigheierna kvarslår i sista hand rätten lill bevissäkring, efiersom den skatlskyldiges uppgifisplikl inte påverkas av misstanken om skaliebrotl. Reglerna om bevissäkring är alltså i vissa hänseenden längre gående än de tvångsmedel som finns i brottmålsproces-sen. I Finland och Förbundsrepubliken Tyskland har denna konflikt lösts på så sätt att särskilda granskningsmän med polisiära befogenheler då övertar del skallerältsliga kontrollarbetet samtidigt som de skattskyldiga underrättas om brottsmisstanken. Jag är tveksam om en lösning bör sökas i den riklningen. Ulredningen bör undersöka vilken ordning som kan vara lämplig här i landet.

1 del föregående har jag ej närmare berörl de särskilda problem som hör samman med den personliga integriteten och hänsynen lill andra intressen vid taxeringsrevision och bevissäkring. Dessa frågor skall utredas av den kommitté med uppdrag att se över tvångsmedelsregleringen vid förunder­sökning i brottmål m.m. som kommeratt tillkallas av chefen för justitiede­partementet. Den a v mig förordade ulredningen har därför ej anledning atl ta upp frågor om integritet m.m. i vidare mån än som hör direkt samman med den nu aktuella utredningsuppgiften. Utredningen bör i sill arbete ha nära kontakt med kommittén rörande tvångsmedel.

Utöver de frågor jag här berörl bör kommittén även se över reglerna om solidariskt betalningsansvar på skatte- och avgiftsområdet. Bestämmelser härom finns redan f n. för vissa situationer, främst i fråga om slällförelrädare för juridisk person enligt bl.a. 77 a § uppbördslagen. Kommittén bör undersöka behovei av liknande regler på andra områden och modemisera de bestämmelser som redan gäller.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag alt regeringen

 

189                     Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:7

dels beslutar atl utvidga uppdraget för ulredningen om säkerhetsåtgärder m.m. i skalteprocessen i enlighet med vad jag nu har anförl,

dels bemyndigar chefen för budgetdepartementet alt tillkalla ytterligare två ledamöier alt ingå i kommittén.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Budgeidepartementet)

7.   Åtgärder  vid  beskattningen  för  att  främja  forsknings-   och utvecklingsinsatser

Dir 1978:83

Beslul vid regeringssammanträde 1978-09-14

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Företagens forsknings- och utvecklingskostnader beakias f n. på två olika säll vid inkomstbeskattningen. Dels medges sedvanligt omkoslnadsavdrag vid statlig och kommunal taxering, dels kan företagen därutöver få ett extra avdrag vid den statliga taxeringen.

Vad först belräffar omkoslnadsavdraget utformades år 1970 nya regler som medförde atl kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete blev avdrags­gilla i vidare omfattning än som hade gälll dessförinnan (prop. 1970:135, BeU 1970:59, rskr 1970:363, SFS 1970:651). Den grundläggande principen i 1970 års lagsiiftning är att avdrag får göras för sådana forsknings- och utvecklings­kostnader som har eller kan antas få betydelse för den skaltskyldiges rörelse. Avdrag medges även för kosinad som lagls ned för alt erhålla informaiion om sådan forskning och sådant utvecklingsarbete. För alt undvika tvister om ävdragsrällen för vissa bidrag till forskningsoch utvecklingsverksamhet fick regeringen även möjlighel att förordna om avdragsräll vid ulbetalning lill vissa forskningsinstitut o.d. ulan all prövning av sambandet mellan forskningen och den skallskyldiges verksamhei behövde ske i det enskilda fallel. Med slöd av bemyndigandet har regeringen ulfärdal förordningen (l975:l27)om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till viss forskning eller visst utvecklingsarbete (senasle lydelse 1976:1115). Förordningen, som är tidsbegränsad och gäller t.o.m. 1981 års laxering, innebär alt bidrag för forsknings- och utvecklingsarbete som lämnas till bl.a. svenska universitet och högskolor saml ett antal angivna forskningsinstitutioner skall anses som avdragsgill driftkostnad i skaltskyldigs rörelse, jordbruk eller skogsbruk.

År 1973 infördes del extra avdraget i form av ett särskilt forskningsavdrag vid taxering till slallig inkomslskall (prop. 1973:126, SkU 1973:43, rskr 1973:255, SFS 1973:421). Lagsliftningens syfte var att genom en generell skattestimulans mer långsiktigt stödja den svenska industrins förmåga till utveckling och förnyelse. Reglerna har i huvudsak följande innebörd. Särskilt forskningsavdrag kan utgå lill skauskyldig som driver industriell tillverkning och som under åren 1973-1980 har kostnader för forsknings- och utveck­lingsarbete. Avdraget baseras på kostnader för lekniskl och naturvetenskap­ligt forsknings- och utvecklingsarbete som har eller kan antas få betydelse för rörelsen genom atl leda lill  nya eller väsentligt  förbättrade produkter.

 

Del II B:7    Skr 1978/79:103                                     190

produktionsprocesser eller produktionssystem. Det särskilda forskningsav-draget medges i form av eu basavdrag och ett ökningsavdrag. Basavdragel Ulgör 10 "(', av ett på visst säu fastställt underlag. Ökningsavdragei ulgår med 20 96 av den ökning av underlaget för basavdrag som sker mellan två kalenderår. 1 underiaget för basavdrag inräknas bl.a. fem tredjedelar av lönekostnaden för anställda som lill övervägande del har utfört forsknings­och utvecklingsarbete samt koslnader för förvärv av forsknings- och Utvecklingsresultat. Bidrag och kostnader som översliger 250.000 kr. och som avser forsknings- och utvecklingsarbete i utlandet får dock inräknas i underlaget endast efter regeringens medgivande.

Förelagsskalteberedningen (Fi 1970:77) berör i sitt slutbetänkande Beskatt­ning av företag (SOU 1977:86) vissa frågor om den skattemässiga behand­lingen av kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete. Beredningen föreslår fördel försia att de belopp, som förelagen avsatt till investeringsfond, efter regeringens medgivande skall få tas i anspråk för forsknings- och utvecklingsarbete. Beträffande den forskning som medlen skall få utnyttjas för föreslås samma begränsning som redan gäller i fråga om det särskilda forskningsavdragel. Beredningen föreslår vidare en ulvidgning av möjlighe­terna alt få avdrag för koslnader för forskningsoch utvecklingsarbete som har nedlagts i en verksamhei innan den i skalterällsligl hänseende är all anse som rörelse. Beredningens förslag har nyligen remissbehandlalsoch bearbetas nu inom budgetdepartementet.

Även utanför skattelagstiftningens ram har statsmakterna under senare år vidtagit ålgärder för atl stimulera förelagens invesleringar i forsknings- och ulvecklingsarbete. Således har regeringen så seni som våren 1978 i prop. 1977/78:111 om statens stöd till teknisk forskning och induslrielll utveck­lingsarbete lagt fram en rad förslag med denna inriktning. Förslagen rörde huvudsakligen verksamhetsområdet för slyrelsen för teknisk utveckling (STU). I propositionen framhölls atl frågan om stimulans av lekniskl forsknings- och ulvecklingsarbete bör ses mot bakgrund av den belydelse som sådani arbele har för svensk ekonomi. Del betonades all en ständigt fortgående teknisk utveckling är en nödvändig förutsättning för all svensk ekonomi skall kunna behålla sin internationella konkurrenskrafi. Proposi­lionen innehöll förslag om vissa riktlinjer för STU:s stöd lill leknisk forskning och utveckling, vissa förändringar i STU:s organisation samt en kraftig ökning av STU:s resurser. Riksdagen beslutade i enlighel med proposilionen (NU 1977/78:75, rskr 1977/78:361).

I prop. 1977/78:111 berördes även del särskilda forskningsavdraget. Del påpekades all det fanns skäl atl göra en översyn av avdraget. Inte minsl mot bakgrund av de nuvarande reglernas tidsbegränsade karaklär ärdet angeläget att en sådan översyn nu kommer till stånd. Del är lämpligt atl för denna uppgift tillkalla en särskild utredare.

En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att det är angeläget alt även i fortsätiningen slimulera förelagens forsknings- och utvecklingsarbele. Utredningsarbetet bör belysa hur della kan ske genom generella ålgärder på skatieområdet. Dessa ålgärder bör vara inriktade så atl de stimulerar företagen att öka sina insaiser för forskning och utveckling eller att vidmakthålla dem på en högre nivå än annars skulle vara möjligl. Med hänsyn till den framträdande roll som mindre och medelstora företag spelar i svenskl näringsliv bör en annan viktig utgångspunkt vara all åsiadkomma regler som tillgodoser dessa förelags behov i siörre utsträckning än vad det särskilda forskningsavdraget synes göra. F.n. gäller att kostnad för anslälld som har ulfört forskningseller utvecklingsarbele får inräknas i underlaget för

 

191                      Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:7

det särskilda avdragei endast under förulsäiining att den anställde till övervägande del har varil sysselsatl i sådani arbele. Ett mindre företag har kanske inte alltid möjligheler att på delta sätt avdela vi.ss bestämd personal för forsknings- och utvecklingsarbete men kan ändå göra insaiser som väl skulle motivera att företaget kommer i samma skattemässiga läge som ett större.

Uiredaren bör undersöka effekierna av de nu gällande bestämmelserna och söka bedöma i vad mån de är ägnade alt lillgodose önskemålet att långsiktigt stödja den svenska industrins förmåga lill utveckling och förnyelse. Nuva­rande regler innebär att ell extra avdrag medges vid den statliga inkomst­taxeringen. Uiredaren bör även. inom skaltesysiemets ram. överväga andra länkbara konslruklioner för framliden. Om någon form av exlra avdrag anses böra uigå även i forlsällningen bör del övervägas om della avdrag skall kompleiieras med ell bidrag för förelag som saknar möjligheler att utnyttja avdraget. Ett färskl exempel på en lagsiiftning där ell exlra avdrag på delta sätt har kompletterats med ett bidrag är de nya reglerna om exportkreditsiöd (prop. 1977/78:155 bil. 2, NU 1977/78:73. rskr 1977/78:379, SFS 1978:401).

Uiredaren bör, oavsett vilken form som föreslås för de framtida ålgärderna, överväga om nuvarande inrikining i olika avseenden är ändamålsenlig. En fråga är om begränsningen till skallskyldiga som driver industriell tillverk­ning ärden lämpligaste eller om även annan verksamhet, t.ex. inom transport eller distribution, bör kunna komma i fråga. En annan fråga är om åtgärdema även i framtiden bör begränsas till tekniskt och naiurvetenskapligi forsknings- och ulvecklingsarbete eller om även kostnader för t.ex. adminisirativi ulvecklingsarbete, marknadsutvecklingsinsalser eller annan s.k. immateriell kapitalbildning skall beaktas. En tredje vikiig fråga är om lönekostnaden för dem som arbetar med forskningsoch utvecklingsarbete utgör det i sammanhanget lämpligaste måttet på forsknings- eller utveck­lingsinsatsens storlek. Ytterligare en fråga som bör övervägas är om statsbidrag för forskningsoch utvecklingskostnader, vilka f n. avräknas från underiaget för avdragei, skall behandlas på molsvarande sätt i eu nyu system.

En särskild fråga som bör uppmärksammas är i vad mån specialregler är påkallade beträffande betalningar för forsknings- och utvecklingsarbele till utlandet. Det är under alla omständigheter angelägel alt reglerna utformas så att missbruk förhindras t.ex. just i samband med utlandsbeialningar. Kontrollproblemen bör därför ägnas särskild uppmärksamhei.

Utredaren bör vara oförhindrad all la upp även andra frågor som har anknyining till de problem som jag här lidigare har berört. Vid ulformningen av förslagen bör beakias de mera generella ändringar i företagsbeskattningen som kan komma atl ske som ett resultat av företagsskatteberedningens förslag. Utredaren bör vidare redovisa de slalsfinansiella konsekvenserna av de förslag som kan komma atl läggas fram.

Mot bakgrund av all nuvarande regler endasl gäller t.o.m. 1981 års taxering är del angelägel alt utredningsarbetet bedrivs skyndsamt.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartemeniet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag au ulforma förslag lill ålgärder vid beskattningen för atl främja forsknings- och ulvecklingsinsal-ser,

att beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål uiredaren.

 

Del 11 B:8    Skr 1978/79:103                                   192

Vidare hemställerjag atl regeringen föreskriver

alt kosinaderna skall belasla åttonde huvudliielns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

8. Utredning om real beskattning av räntor och kapitalvinster, m.m.

Dir 1978:95

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-11-02

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Genom riksdagens beslut hösten 1977 har den statliga inkomslskalte­skalan inflationsskyddals. Därigenom har en av de mest iögonenfallande inflalionseffekierna i skallesyslemet, nämligen den automatiska skalteskärp-ningen, motverkats. Diskussionen om de svårigheter inflationen vållar i skallesyslemet kan emellertid inte upphöra härmed. Även själva inkomst­beräkningen påverkas nämligen på ett sätt som medför snedvridningar och som kan leda till stora omfördelningar av skattebördan mellan olika kategorier skattskyldiga. Del har därför hävdats att inkomstbegreppet borde ändras så alt den reala, dvs. av inflationen opåverkade, inkomsten läggs till grund för beskattningen. Det finns dock kritiker som menar att vissa av dagens problem inte går alt lösa inom inkomstbeskattningens ram utan försi genom införande av ett helt nytt skattesystem.

Jag delar uppfattningen att det föreligger belydande problem i del nuvarande inkomstskatlesysiemet. Problemen har i vikliga hänseenden accentuerats under den senaste tioårsperioden. Det finns därför enligt min mening anledning atl undersöka om inte en genomgripande omläggning av beskattningen kan ge så stora fördelar atl reformen -trots de svårigheter som den med nödvändighet för med sig - ler sig önskvärd. Förslag om sådana reformer har också förekommii i den politiska debatten. För alt en diskussion om grundläggande ändringar i skattesystemet skall kunna föras vidare krävs emellertid all förslagen utvecklas lill en sådan grad av konkretion all deras troliga verkningar i olika avseenden kan bedömas och för- och nackdelarna värderas.

Ett tänkbart alternativ lill dagens inkomslskaiiesysiem har nyligen fåll en sådan konkret belysning inom ramen för 1972 års skalteulrednings arbele. Jag syftar här på vad som kallas den progressiva ulgiftsskallen. I detla alternativ är del principiellt den skaltskyldiges konsumtionsutgifter under året i stället för hans inkomsler som utgör skattebasen. Ett nettosparande kommer därigenom att ske med obeskattade medel, medan i gengäld varje upplösning av lidigare sparande leder lill beskattning. En leknisk modell för buren progressiv ulgiftsskait skulle kunna ersätta den nuvarande progressiva delen av inkomstskatten har utarbetats i rapporten (SOU 1976:62) Progressiv utgiftsskau - eU alternativ. Skatteulredningen har låtit remissbehandla rapporten och redovisar i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet en sammanfattning av remissinstansernas synpunkier. Här är

 

193                     Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:8

alltså en god gmnd lagd för en fortsatt diskussion om föroch nackdelarna. Skatteutredningen framhåller dock att ytteriigare utredningsarbete behövs på vissa punkter för att utröna om utgiftsskallen kan vara ell framkomligt alternaiiv lill vårt nuvarande inkomslskaiiesysiem.

Skatteulredningen påpekar i sin diskussion av ulgiftsbeskaltningen att en av dess fördelar synes vara atl hänsyn automatiskt las till inflationens inverkan på skalteunderiaget. Ulgifter för investeringar är således avdrags­gilla när uigiften belalas medan inkomsien av försäljningen beskatias i del penningvärde som gäller när den skaitskyldige konsumerar inkomsten. Genom alt såväl räntor som amorieringarbliravdragsgilla resp. skattepliktiga medför inflationen inte heller någon snedvridning på denna punkt.

Vid sin genomgång av det nuvarande inkomstskaltesyslemel visar skatteulredningen hur den fakiiska inflalionsl3kien på ett avgörande sätt påverkar det reala beskattningsresultatet för olika sparformer och hur en och samma ekonomiska avkastning blir helt olika beskattad beroende på vilken placering del är fråga om. Såväl den samhällsekonomiska effektiviteten som den fördelningsmässiga rättvisan blir lidande, framhåller utredningen, när del inte går all med rimlig säkerhei förutse utfallet av olika avtal och när skilda former av sparande och kapitalplacering blir helt olika behandlade.

Ulredningen lar också upp frågan om vilka reformer som kan vara möjliga utan all överge inkomstbeskattningen som princip. Ulredningen pekar på olika lösningar, t.ex. att införa en konsekvent real beskattning av räntor eller att vid realisationsvinslberäkningen la hänsyn till hur tillgångar finansierats. Vidare nämns möjlighelen alt införa s.k. indexlån på krediimarknaden. Atl klariägga konsekvenserna av åtgärder av detla slag har emellertid, anför Ulredningen, varit en så omfatlande arbelsuppgifl all ulredningen inte haft möjlighet att genomföra den. Ulredningen rekommenderar därför atl de problem som sammanhänger med inflationens inverkan på inkomstskalte-systemel blir föremål för en särskild utredning. 1 del sammanhanget bör enligt utredningen också effekterna på kreditmarknaden och bostadsfinan­sieringen beaktas.

Även kapitalmarknadsulredningen har haft anledning atl la upp frågan om nuvarande skattereglers snedvridande effekt vid fortgående penningvärde­försämring. En utförlig genomgång med olika exempel redovisas i bilaga 2 lill Ulredningens belänkande (SOU 1978:11-13) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi 1-3.

För egen del vill jag anföra följande. De svenska skattereglerna bygger traditionellt på ett nominalistiskt betraktelsesätt, dvs. de är med få undantag utformade utan hänsyn lill förekomslen av penningvärdeförändringar. I många sammanhang spelar della ingen roll. Reglerna ger i princip samma skatteuttag i perioder av fasl penningvärde som i inflalionstider. Så är t.ex. fallel med indirekta skatter och avgifter som är värdebaserade och propor­tionella mot undertaget (mervärdeskatt, arbetsgivaravgifter osv.). För de direkta skatterna ger inflalionseffekierna däremot upphov till större svårig­heter. Della sammanhänger bl.a. med att de direkia skatterna ofta är progressiva, dvs. del procentuella skatleuliagel beror på inkomstens eller förmögenhetens storiek. Om skalleskalan då är fastlagd i nominella termer innebär det att en inkomsi eller förmögenhet som motsvarar en oförändrad köpkraft kommer alt beskallas successivi allt hårdare ju mer penningvärdet sjunker. Mest uppenbart är detta i fråga om den statliga inkomstskatten, där progressivileten är så stark att inflationseffekten blir starkt kännbar redan från ett år lill näsla. Skattetrycket påverkas även av att skattefria belopp,

) 3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Del II B:8    Skr 1978/79:103                                     194

schablonavdrag o.d. i många fall är uttryckta i faslakrontalsbelopp, vars värde sjunker vid inflalion.

Inflalionens effekier i fråga om skiktgränser, avdragsgränser och fribelopp är trots allt tämligen lälta au bedöma och del är sällan lekniskl svårt all anvisa motåtgärder om sådana anses behövliga. För inkomstbeskattningen skapar inflationen emellertid, som jag inledningsvis antytt, även mer djupgående problem, nämligen i fråga om principema för bestämningen av vissa slag av intäkter och kostnader. Svårigheterna är här oberoende av om skatten är proportionell eller progressiv eftersom det gäller själva definitionen av skatteunderlaget. Vissa sådana problem är speciella för beräkningen av inkomsi av rörelse och jordbruk, t.ex. avskrivningsregler och lagervärde­ringsregler. Andra problem är av mer generell natur. Av intresse är här i första hand den skattemässiga behandlingen av räntor och kapitalvinster. När exempelvis den avtalade ränian lill viss del får ses som en kompensation lill långivaren för att kapilalet realt sett minskar i värde, medför en nominell beskaUning atl låntagare gynnas och långivare missgynnas i förhållande till det läge som skulle föreligga i en period med fasl penningvärde.

Som framgåti av min lidigare lämnade redogörelse har 1972 års skalleui­redning föreslagil alt de problem som sammanhänger med inflationens inverkan pä del nuvarande inkomslskaiiesyslemel blir föremål fören särskild utredning. Jag delar denna uppfattning. Enligt min uppfattning är del lämpligt atl tillkalla en särskild utredare för all belysa denna problemalik.

En central fråga som uiredaren har alt ta ställning lill är hur kapitalvinster och kapitalförluster bör behandlas. När penningvärdet inte är fast samman-fallerde nominella värdeförändringarna inte längre med de reala. Prisstegring på fastigheter, aktier osv. som beror endast på penningvärdets fall ulgör inte någon real inkomsi. Å andra sidan sjunker nominella fordringar-banktill­godohavanden, obligationer, vanliga inteckningslån elc. - realt sett i värde och låntagaren gör därigenom en vinst, medan långivaren gör motsvarande förlust. En real inkomstberäkning måsle beakla dessa effekier på ett konsekvent sätl. Som skatteulredningen och kapitalmarknadsutredningen visat kan man få stora snedvridningar om inkomstberäkningen på vissa punkter görs realt medan den på andra fortfarande sker nominellt.

En huvuduppgift för uiredaren bör alllså vara atl undersöka om det är möjligl alt ulforma ett system där inkomsiberäkningen ger ett realt riktigt resultat oberoende av den faktiska inflationstakten och dess variationer. Långivare bör således inie beskatias för sådana nominella inkomsler som endasl ulgör kompensation för inflationen och i konsekvens med delta bör låntagare inte få avdrag för sådana utgifter som reall molsvarar amorteringar. Beträffande kapitalvinster och kapitalföriuster bör skatteplikt resp. avdrags­räll ta sikte på det reala och inte på del nominella resullai som en försäljning hargetl upphov till. Vanligen synes man i debatten utgå ifrån alt ett sådani system för real inkomstberäkning bör byggas upp kring en real behandling av ränieinkomsler resp. -ulgifter. Jag vill emellenid erinra om atl även andra metoder kan vara tänkbara i speciella sammanhang. Sålunda har den tanken förts fram alt man i fråga om fastighetslån skulle kunna uppnå ett realt riktigt beskallningsresullat genom alt ändra reglerna för realisationsvinstberäk­ningen när fastigheten säljs. Indexuppräkning av anskaffningsvärdet skulle då medges endast för den del av anskaffningsvärdet som motsvaras av ägarens i fastigheten nedlagda egna kapital. Uiredaren bör ha frihel att pröva såväl denna som andra tänkbara konstruktioner.

Av del anförda följer att uiredaren skall söka klarlägga om del nuvarande

 

195                     Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:8

på nominalisiisk grund baserade inkomstbegreppet kan ersättas av ett inkomstbegrepp som i högre grad beaktar förändringar i penningvärdet. Uiredaren skall däremoi inie la upp spörsmål som rör utformningen av skatteskalan eller det samlade skatteuttagets storlek. Jag vill vidare stryka under alt utredarens uppgift är av teknisk natur. Det gäller att konstruera en modell för hur en real inkomstbeskattning skulle kunna utformas, alt peka på särskilda problem som aktualiseras, elc. Denna modell kan därefier på samma säll som den ulgiftsskallemodell 1972 års skalleuiredning lålil utarbeta ligga till grund för sialsmakiernas forlsatta överväganden om önskvärdheten av någon mer grundläggande skallereform. Uiredaren bör söka redovLsadeerfarenhelerav olika slags inflationsjusteringar vid inkomst­beräkningen som finns från andra länder och den deball i dessa frågor som förts i bl.a. Danmark, USA och Storbritannien. Likaså måsle frågan om eventuella svårigheler som en isolerad svensk övergång till nya beskaunings-principerkan vålla för våra inlernaiionella åtaganden enligi konventioner och bilaterala avtal belysas. Jag vill erinra om att många remissinsianser menat atl just de inlernaiionella komplikationerna är ell av utgiftsskallens störsla problem.

En övergång lill real beskattning skulle påverka samhällsekonomins funkiionssäit i en rad avseenden. Utredaren bör allmänt söka ge en bild av dessa återverkningar med särskilt beakiande av vad de kan innebära för den ekonomiska politiken och dess instrument. I sammanhanget kan framhållas atl värdesäkringskommillén i sitt betänkande (SOU 1964:1 och 2) Indexlån, del I och 11, behandlat flera frågor som torde bli akluella i detla utrednings­arbete.

Atl utveckla ett fungerande syslem för real skattemässig behandling av kapitalavkastning och kapilalvinsler lorde ingalunda vara en läti uppgift. Problemen synes kunna delas in i fyra huvudgrupper:

1.  att avgöra vilka slag av avkastning och vilka former av kapitalvinster som skall omfattas av den reala beskattningen.

2.  att fastlägga regler för hur den reala avkastningen eller den reala vinsten skall beräknas i olika situationer.

3.  all bedöma i vad mån en real beskattning får sådana konsekvenser atl ändringar kommer all krävas även i civilrättslig lagstiftning, t.ex. beträffande inteckning och bokföring.

4.  atl belysa vilka effekier en real beskattning av kapitalavkastning och kapilalvinsler skulle få på avial om lån, köp m.m. som har träffats innan de nya reglerna har trätt i kraft och vilka övergångsregler som kan tänkas för alt minska eventuella svårigheter.

I nu angivna hänseende bör uiredaren beakla följande.

Avgränsningen

Frågan om en real skallebehandling av lån har i stor utsträckning diskuterats mot bakgrund av bostadssektorns och hushållssparandels förhål­landen, eftersom inflationseffekterna har varit särskilt framträdande på dessa områden. En grundläggande fråga som ulredningen bör pröva är därför om en real beskaiining bör vara generell eller begränsas till exempelvis vissa typer av kapitalavkastning eller vissa samhällssektorer.

Vad först gäller bostadssektorn har möjlighelerna alt upprälthålla neutra­litet i fråga om kapilalkoslnader mellan olika ägarkategorier och upplåtelse-former länge  varil  en  central  fråga.   Den  nominella  behandlingen  av

 

Del II B:8   Skr 1978/79:103                                      196

ränteutgifter har etnellertid slarkl försvårat uppfyllandet av önskemålel om neutralitet. När räntenivån har stigit som en återspegling av inflaiionen har kosinaden fördel i en fasiighel nedlagda kapitalet sålunda alltmer kommit all överstiga det schablonmässigt beräknade belopp som - såvitt gäller egna hem och flertalet nyproducerade flerfamiljshus - skall las upp som inläkt vid beskattningen. De höga räntesatserna och de låga inläklsschablonerna leder alllså lill en skattelättnad för dessa fastighetsägare. Värdet av skattelättnaden beror emellertid helt på ägarens marginalskatt. Ett uppkommet underskott saKnar exempelvis belydelse för en fastighetsägare som inte kan kvitta underskottet mol andra inkomsler. Statsmakterna har sökt molverka detta genom alt i den statliga bostadslångivningen garantera en lägre räntesats för de ägarkategorier som normalt inte kan utnyttja underskotlsavdrag. De stora variationerna på marginalskaltesidan gör det dock ytterst svårt att med tillräcklig flexibilitet utjämna den effektiva kapitalkostnaden mellan olika kategorier av faslighetsägare. Del har i deballen framhålliis au en väg runt dessa svårigheter just skulle vara att medge avdrag endasl för real ränla efiersom man då - oberoende av inflationstakten - kunde räkna med all kapitalkoslnadsavdraget skulle bli ungefär lika stort som den schablonmäs­sigt beräknade intäkten. Som jag lidigare anlyll har även möjlighelen av ändringar i realisalionsvinstreglerna framförts som ell alternativ i samman­hanget.

Eu annat besvärande problem inom bostadssektorn är atl nominella lån i en inflationsperiod ger en mycket ojämn fördelning i tiden av de reala kapitalkostnaderna. Lånen utformas som regel med lika annuiteter vilkas reala värde minskar i takt med penningvärdets fall. Omedelbarl efter uppförandel av ell hus blir kosinaden således siörst för alt sedan successivt minska. Denna sneda fördelning leder lill alt boendekostnaden i ett nyproducerat hus ofta ligger på en högre real nivå än som är långsiktigt motiverat. Även här har statsmaklerna sökt motverka snedvridningen genom åtgärder i samband med bostadslångivningen, nämligen genom att ge en räntesubvention som är störst de första åren och som sedan successivt minskar. Det har emellertid ifrågasatts om delta syslem av generella subvenlioner lill fastighetsägarna innebär den bästa lösningen och om inte realt utformade lån till bostäder vore alt föredra. Dessa skulle emellertid förutsätta också en real behandling i beskattningshänseende för att få de avsedda effekterna. Uiredaren bör mot denna bakgrund pröva om en real beskattning av lån kan göra del lättare alt finna tillfredsställande lösningar på de akluella problemen inom bostadssektorn.

Den nominella räntan på besparingar i banker, obligationer och liknande placeringar har under senare år ofta endast obetydligi översiigil inflationen eller t.o.m. varil lägre. Redan före skatt har därför den reala avkastningen varil ringa eller rent av negaliv. Hela den nominella ränian är emellertid i princip skattepliktig. Detla medför att den reala avkastningen efter skatt i flertalet fall blivit krafiigl negativ. Kombinationen av hög inflationstakt och hög marginalskatt drabbar alllså banksparande och placeringar i obligationer mycket hårt. Förhållandet har i viss utsträckning föranlett åtgärder från statsmakternas sida. Den nyligen genomförda lagstiftningen om värdesäkert lönsparande kan exempelvis ses som ell ullryck för ambitionen att förbättra utbytet av långsiktigt sparande inom hushållsseklorn.

Det är emellertid uppenbart all de skattelättnader som f n. ges ål vissa sparformer endast i begränsad ulsiräckning kan molverka den kombinerade effekien av inkomstskatt och inflalion. Del finns därför skäl att utgå från att

 

197                      Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:8

åtgärder som medför en allmän höjning av avkastningen (efter skatt) på hushållens banksparande och obligationsinnehav skulle leda till ett ökat iniresse för dessa sparformer. Della lorde i sin tur få till följd att tillgången på kapital för investeringar i bostäder och industrianläggningar m.m. ökar. Samtidigt talar åtskilligt för alt hushållens benägenhet att använda medel för placeringar i diamanier, frimärken och anlikviteter skulle minska om dessa inte längre framstår som så skattemässigt gynnade.

En real beskattning av ränleinläkler skulle avsevärt öka hushållens möjligheler au erhålla en positiv avkastning på sitt uilånade kapital. Även en real uiformning av lånen skulle emellertid ha betydelse i delta avseende. Mot bakgrund av vad jag nyss har sagt om önskvärdhelen - inie minsl från samhällsekonomisk synpunki - att öka bank- och obligationssparandel anser jag alt utredaren bör belysa vilka tekniska och ekonomiska konsekvenser en reall utformad utlåning från hushållen skulle få.

1 deballen har gjorts gällande atl del finns skäl som lalar för alt undanta företagsseklorn från real beskattning. Uiredaren bör givelvis pröva denna fråga. Därvid lorde del bli akluelll atl särskilt beakta förhållandena för jordbrukare och andra enskilda näringsidkare. För dessa kategorier av skattskyldiga gäller alt tillgångar och skulder i näringsverksamheten utgör en integrerad del av den personliga ekonomin. Frågan är om del i dessa fall är praktiskt möjligt att behandla vissa lån enligt en real och andra enligt en nominell metod.

Ell syslem som innebär alt vissa lån skall beskatias nominellt och andra realt lorde förutsätta att det går alt fastställa hur olika lån har använis. En särbehandling av exempelvis lån enbart inom bostadssektorn kan göra det nödvändigi atl klariägga I.ex. all ett vissl lån visserligen har lagils med en bostadsfaslighel som säkerhet men använts för inköp av en bål eller att ett lån visserligen har tagils med aktier som säkerhei men använis för förvärv av en bostadsfaslighel.

Vid sin behandling av avgränsningsproblematiken bör utredaren särskilt beakta alt förekomslen av realt beskattade lån inte får öppna möjlighet till obehöriga skatteförmåner. Den skattskyldige bör t.ex. inte kunna la upp ett nominellt beskattat lån (med avdragsrätt för hela räntan) och placera de lånade medlen på en reall beskattad bankräkning e.d. (med endasl realräntan skattepliktig). Införandet av realt beskattade lån får vidare inte leda till obefogad skallelindring genom utlåning mellan närslående personer eller genom lån lill eller från utlandet. Dessa problem av konirollteknisk natur bör belysas om utredaren finner all nominellt beskattade lån kan godtas vid sidan av realt beskattade lån.

Såviti gäller kapitalavkastning bör utredaren i första hand redovisa konsekvenserna av en real beskattning av räntor. Utredaren bör emellertid också diskutera i vad mån kreditavgifter, avbetalningstillägg och andra s.k. lånebikostnader bör bli reall beskattade. Vidare kan det finnas skäl för utredaren att överväga om vissa typer av räntor - t.ex. ränla på vinstandels-lån eller konvertibla skuldebrev - bör undanlas från en real skattemässig behandling. I fråga om sådana lillgångar kan del, liksom i fråga om aktier, visa sig lämpligare atl lägga realbeskallningen på värdestegringen med kon­sekvensen alt den löpande avkastningen beskatias nominellt.

Vad gäller kapitalvinster och kapitalförluster bör utredarens översyn avse i första hand avyttringar som f n. beskattas enligt reglerna om realisations­vinst. Om uiredaren emellertid kommer fram till att en real beskattning bör avse även lån som är nedlagda i rörelse eller jordbruk torde prövningen få

 

Del II B:8   Skr 1978/79:103                                     198

omfatta även den skattemässiga behandlingen av lager, maskiner och liknande tillgångar. Utgångspunkten för utredarens överväganden på detta område bör vara atl den reala - och alltså inte den nominella - förändringen av egendomens värde skall ligga lill grund för den skattemässiga bedöm­ningen.

Indexomräkningen

En mycket vikiig uppgift för uiredaren blir all överväga hur nominella inkomsler och vinsler skall kunna räknas om till reala inkomsler och vinsler. Principen här synes böra vara att den del av t.ex. en ränta som kan ses som en kompensation för inflationen - indextillägget - skall vara skattefritt för långivaren och inte avdragsgillt för låntagaren. Uppenbarligen lalar här starka skäl för att omräkningen med hänsyn till förändringar i prisnivån skall göras enligt en enda officiell indexserie. Utredaren bör dock pröva om de skattskyldiga i något fall skall ha räll all fordra att prisförändringarna på exempelvis viss råvara skall läggas till grund för den skaitemässiga bedöm­ningen.

Reglerna om hur en nominell ränla eller vinst skall delas upp på ett indexiillägg och en real del bör givetvis vara så enkla att lillämpa som möjligl. Utredaren bör undersöka i vad mån utnyttjande av schablonmeloder kan underiäita den praktiska hanteringen. En schablonisering får dock inte drivas så långl all den ger upphov lill resultat som i alllför hög grad gynnar eller missgynnar vissa kaiegorier skallskyldiga.

Samordning med civilrättslig lagstiftning

Som jag tidigare antytt bor man räkna med att en real beskattning åtminstone för fiertalet lån kommer till stånd genom alt endasl realräntan görs skattepliktig resp. avdragsgill, medan indextillägget är skallefritt för långivaren och inte avdragsgillt för låntagaren. Om indexiilläggel skall belalas fortlöpande under låneliden, något som gäller för nominella lån men som kan förekomma även vid realt utformade lån, kan della avdragsförbud i tider med hög inflation vänlas förorsaka svåra likviditelsproblem för låntagaren. Det finns därför anledning alt utgå från all en real beskattning får lill konsekvens alt lån i långt siörre ulsiräckning än i dag utformas så all indexiilläggel skall helt eller delvis läggas lill kapitalet. Lånevillkoren lorde med andra ord komma all innebära atl indextillägget inte alls eller endasl delvis påverkar den reala amorteringslakten.

Det kan inträffa att indextillägget kommer att överstiga den åriiga amorteringen. Följden blir alt lånebeloppet nominellt sett är högre vid årets utgång än vid dess ingång. Denna egenskap hos realt ulformade lån kan ge upphov lill åtskilliga problem. En fråga som utredaren bör belysa är om en ökad förekomsl av reallån nödvändiggör en omläggning av reglerna om bl.a. fastighets- och företagsinieckningar. Uiredaren bör således överväga om behov föreligger alt införa någon form av indexreglering inom intecknings-väsendet eller om konflikien mellan realt utformade lån och inteckningar på nominella belopp kan lösas på annat sätl.

Den omsländigheten att del nominella skuldbeloppet på ett reallån kan öka under ell år trots alt viss amortering har skett kan vidare vålla svårigheter inom företagens bokföring. Ökning av skuldbeloppen kan exempelvis -såvida inte motsvarande uppskrivning sker på tillgångssidan - medföra att

 

199                      Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:8

företagets egna kapital helt förbrukas. En uppskrivning av tillgångar kan emellertid slå i slrid mot god redovisningssed. Uiredaren bör klariägga om en mer ullmän förekomst av reallån motiverar ändringar i bokföringsreglerna. Erfarenhetema av systemet med s.k. paritetslån och den särskilda lag om bokföring av sådana lån. som fortfarande gäller, är av intresse i detla sammanhang.

Jag har här pekat på några av de svårigheler som en övergång lill reall ulformade lån kan förorsaka på det civilrätlsliga områdel. Problem av olika slag kan emellertid länkas uppkomma också vid sidan av iniecknings- och bokföringsreglerna. Uiredaren bör redovisa även denna problemalik och i mån av behov lägga fram förslag om hur samordningen mellan reala lån och civilrältsliga regler bäst lö.ses.

Övergångsproblem

Eu införande av en real beskaiining av kapilalavkaslning och kapitalvin­ster kommer att påverka värdel av ingångna kredilavlal och kommer utan tvivel även att få betydelse för värdet av olika slag av egendom. Utredaren bör belysa omfatiningen av dessa värdeförändringar av engångsnatur och föreslå de åtgärder som kan vara påkallade föratt motverka ej önskvärda vinster och föriuster.

Som tidigare har framhållits kan antalet reall ulformade lån vänlas öka påtagligt vid real beskattning av räntor m.m. Det finns anledning räkna med att dessa lån kommer att utformas så all del belopp som molsvarar inflationen - indextillägget - inte skall i sin helhet utbetalas årligen utan läggas till kapitalet så atl låntagaren årligen skall erlägga endast ell med hänsyn lill inflationen justerat amorteringsbelopp saml realräntan. En övergång lill real beskattning lorde inte vålla några särskilda svårigheler beiräffande de lån av denna typ som kan finnas redan vid övergången.

Vid tidpunkten för en övergång till real beskattning torde del emellertid finnas ell myckel stort antal lån som är nominellt utformade och baserade på förutsättningen att hela den avtalade ränian är avdragsgill för låntagaren och skattepliktig för långivaren. En real skattebehandling av sådana lån skulle sannolikt i mänga fall medföra en sådan påfrestning på låntagarens likvidiiei all denne försattes i en ohållbar ekonomisk situation. Molsvarande gäller i fråga om realt utformade lån där indexiilläggel skall i sin helhet utbetalas årligen eller på en gång vid lånetidens slut. För atl undvika sådana effekier skulle lånevillkoren behöva ändras. Eftersom vid oförändrade villkor den reala beskauningen skulle vara enbart till fördel för långivaren, torde del dock inte vara realistiskt att räkna med att sådana ändringar regelmässigt skali kunna åstadkommas på frivillig väg.

Utredaren bör mol bakgrund av det anförda diskutera frågan om tillämp­ning av den reala beskattningen på äldre län och vilka åtgärder som därvid kan behövas. En lösning kan vara alt ge låntagaren en generell rält att ändra lånevillkoren i syfte all anpassa dem lill de nya skattereglerna. Låntagaren kan t.ex. få rätl atl kräva att lånet blir reall utformat med kapitalisering av indexiilläggel eller all den del av den avialade räntan, som anses svara mol inflaiionen, skall läggas lill kapilalet. Utredaren kan givelvis också överväga möjlighelen all under en period låla nuvarande skatteregler vara tillämpliga på vissa äldre lån.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen bemyndigar chefen för budgeidepartementet

 

Del II B:8   Skr 1978/79:103                                     200

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag all belysa konsekvenserna av en real beskaiining av räntor och kapitalvinster, m.m.,

all beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Budgetdepartemeniet)

 

201               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:l

Utbildningsdepartementet

1. Utredning om skyddslagstiftning rörande forskning om hybrid-DNA (deoxyribonukleinsyra)

Dir. 1978:20

Beslut vid regeringssammanträde 1978-02-16

Departemenischefen, statsrådet Wikslröm, anför.

Under senare år har inom molekylärbiologin utvecklats tekniker som gör del möjligl att biokemiskt förena gener från helt olika organismer. Härigenom skapas en hybrid-DNA med nya kombinationer av gener, som kan införas i levande celler och där förökas.

Forskningen med hybrid-DNA kan väntas leda till en ökad insikt om orsaken till vissa sjukdomar hos människor, djur och växter. Den leknologi som kan komma alt utvecklas som en följd av forskningen kan få mycket stor praklisk belydelse inom medicin, växtförädlirlg och områden av tillämpad mikrobiologi. Forskningen med hybrid-DNA kan emellertid också innebära risker för människan och miljön. En sådan potentiell risk är att organismer av nytt slag sprids uianför laboratorierna och ger upphov till sjukdomar eller förorsakar ekologiska rubbningar.

En omfattande debatt, initierad av forskarna själva, har uppstått kring forskningen med hybrid-DNA. Denna debatt har berört såväl de potentiella risker som är förenade med själva forskningsarbetet som de eliska och humanitära konsekvenser som kan följa av forskningens resultat och dess tillämpningar. Deballen har främst förts i USA och Storbritannien. Den har i dessa länder bl.a. lell fram till att skyddsåtgärder har vidtagits mot potentiella risker för laboratorieanslällda och allmänhet vid experimentell forskning med hybrid-DNA. 1 den amerikanska kongressen har framförts förslag lill en lagsiiftning och i Storbritannien kommer den gällande arbetarskyddslagen alt förses med tillämpningsföreskrifter i syfte all kontrollera forskningen. Även i Frankrike, förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna pågår arbele med alt åsiadkomma samhällskonlroll över forskningen med hybrid-DNA. Frågan har även varil föremål för omfattande diskussioner i europeiska organisationer såsom Europeiska Gemenskapen (EG) och European Science Foundation (ESF). ESF har inrättat en särskild kommitté för hybrid-DNA-forskning.

1 Sverige finns en av forskningsråden inrättad kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA. Kommittén, i vilken ingår både forskare och lekmän, har till huvuduppgift all främja svensk forskning om hybrid-DNA och samtidigt övervaka alt forskningsarbetet bedrivs under riskfria förhål­landen. De riktlinjer för riskbedömning som har utarbetats av nationella och internationella organ inom området skall vara vägledande för kommitténs verksamhet. Forskningsråden har bestämt alt inte siödja något forsknings-

 

Del II U:l    Skr 1978/79:103                                                 202

projekt med hybrid-DNA ulan atl kommittén har uttalat sig om säkerhets­åtgärderna i varje enskilt fall. Kommittén har även ansett det nödvändigt all den industriella forskningen med hybrid-DNA underställs kommitténs bedömning. Beträffande det sist nämnda området är emellertid kommitténs kontrollmöjligheter helt beroende av frivillig medverkan av forskarna och berörda företag.

Som tidigare har nämnls, utreds i flera stora industriländer alltjämt möjlighetema atl kontrollera de potentiella riskerna med forskningen med hybrid-DNA. Några motsvarande åtgärder har hittills inte vidtagits i Sverige. Den senasle lidens utveckling har emellertid givil ökad aktualitet ål frågan hur forskningen med hybrid-DNA i Sverige kan och bör kontrolleras.

Ett önskemål, som har framförts av forskningsrådens kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA, är att få undersökt om man med nuvarande lagstiftning kan åsiadkomma offentlig kontroll av experiment med hybrid-DNA ellerom detta fordraren komplettering av denna. Deregler som bör finnas för att lillgodose rimliga krav på övervakning och kontroll har varil föremål för diskussion bl.a. i ESF:s kommitté för hybrid-DNA-forskning.

Enligt denna kommitté boren reglering syfta lill att forskning med hybrid-DNA inte skall kunna bedrivas ulan alt ha blivit föremål för granskning och godkännande och att experimenten fortlöpande granskas och övervakas.

Jag anser au det är angeläget att också i Sverige utreda säkerhetsfrågorna kring forskningen rörande hybrid-DNA. Arbetet bör i en första etapp utföras av en särskilt tillkallad utredare. Utgångspunkten för arbetet bör vara att ett tillfredsställande skydd skall finnas mot hygieniska och ekologiska risker som kan uppstå i samband med forskning rörande hybrid-DNA. Utredaren bör mot denna bakgrund pröva om nuvarande lagstiftning om främsi miljö- och hälsoskydd utgör en tillräcklig grund föratt åstadkomma en från säkerhets­synpunkt tillfredsställande kontroll av forskningen med hybrid-DNA eller om särskilda lagbestämmelser krävs. Nödvändiga beståndsdelar i ett regel-syslem fören sådan kontroll torde vara bestämmelser om

1 skyldighet för den som avser att forska med hybrid-DNA all göra anmälan om della lill ell kontrollorgan,

2 krav på tillstånd för att få sälta igång forskningsprojekt och atl använda laboratorier när forskningen avser försök med hybrid-DNA,

3 skyldighet förden som bedriver forskning med hybrid-DNA att registrera och för kontrollorganet hålla tillgängliga alla de uppgifier om experimenten som kan vara av betydelse för atl bedöma säkerhetsfrågor,

4    skyldighet att underrätta kommunens hälsovårdsnämnd eller annat
berört organ om verksamheien,

5 fortlöpande övervakning och kontroll av forskning med hybrid-DNA.
Enligt min mening skall sådana bestämmelser bygga på atl alla frågor om

tillstånd och kontroll skall bedömas enbart från säkerhetssynpunkt. Någon prövning av ett forskningsprojekt eller experiment från andra synpunkier skall för kontrollorganels del inte komma i fråga. Syftet med kontrollen bör således endast vara alt forskningen skall bedrivas under förhållanden som är riskfria för allmänheten och de anställda vid laboratorierna.

Utredaren bör lämna förslag om de kompletteringar av gällande lag som kan behövas samt i övrigi ange erforderiiga föreskrifter. Uiredaren bör lämna förslag om hur och av vilken myndighet den angivna kontrollen skall ulövas. 1 della sammanhang bör också prövas vilken roll forskningsrådens kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA bör ha.

 

203             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:2

Utredaren bör om möjligt vid utarbetandet av sina förslag beakta och göra jämförelser med de åtgärder som redan har vidtagits i andra länder, framför allt i USA och Storbritannien.

Det malerial som utredaren får fram genom granskning av bl.a. den svenska arbetarskyddsoch miljöskyddslagsiiftningen samt jämförelsen med lagstiftningen i andra länder bör kunna utgöra ett gott underlag för alt bedöma behovet av att utreda de humanitära och etiska villkor som börgälla forskning rörande hybrid-DNA.

Utredaren bör hålla kontakt med kommittén för frågorom forskning med hybrid-DNA samt berörda myndigheter, forskningsinstitutioner och perso­nalorganisationer. Vidare bör utredaren i vanlig ordning erhålla expert­hjälp.

Utredningsuppdraget bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör avlämnas i sådan tid att eventuella lagförslag kan föreläggas riksdagen vid 1978/79 års riksmöte.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen bemyndigar chefen för uibildning.sdepariemeniei

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda om i vad mån nuvarande lagsiiftning är en tillräcklig grund för atl kontrollera forskning med hybrid-DNA,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

all ersältning till utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394) om ej annal föreskrives,

att kosinaderna skall belasla nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Utbildningsdepartementet)

2.      Högskolans     forskningssamverkan     med     forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer, m.m.

Dir 1978:21

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-02-16

Departementschefen, slalsrådel Wikslröm, anför.

1. Bakgrund till utredningsuppdraget

Under de senaste åren har forskningsfrågor tilldragit sig ell ökal iniresse. Ett omfattande utredningsarbete som berört för forskningen centrala frågor har nyligen avslutats i och med atl forskningsrädsutredningen (U 1972:02. FRU), STU-kommittén (I 1974:06) och forskarutbildningsuiredningen (U 1974:06, FUN) har lagt fram sina slutbetänkanden under hösten 1977. I bl.a. dessa sammanhang har frågor som rör samverkan mellan högskolans forskningsorganisation och finansiärer, beställare och avnämare av forskning

 

Del II U:2    Skr 1978/79:103                                                 204

och forskningsresultat aktualiserats. Vidare har uppgifts- och ans­varsfördelningen mellan högskolans forskningsorganisation och främst statliga organ för forskning och forskningsfinansiering tagils upp till diskus­sion. Då de nämnda frågoma i väsentliga delar legal utanför de angivna utredningarnas arbetsområden bör en särskild kommitté tillkallas för att uireda dem. Jag vill med anledning härav anföra följande.

I prop. 1975/76:l29omforskningsrådsorganisationen inom utbildningsde­partementets verksamhetsområde (UbU 1975/76:32, rskr 1975/76:368) behandlade min företrädare bl.a. frågor om projekt som finansieras av forskningsråd. Han framhöll därvid bl.a. alt man borde uireda för- och nackdelar med olika principer för fördelningen av kosinaderna mellan forskningsråden och framför allt universitet och högskolor men också forskningsinsiitul.

I skrivelse den 21 april 1975 redovisade dåvarande universiietskanslersäm-belel (UKÄ) resullalei av en inom ämbetet utförd översyn av reglema för universitetens och högskolornas uppdragsverksamhet.

Regeringen gav våren 1976 UKÄ i uppdrag atl utfärda riktlinjer för enhetliga beräkningsgrunder för ersättning till läroanstalterna för förvaltning av medel från forskningsråd m.fi. saml för kostnader i samband med irygghelsfrågor för berörd personal. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i skrivelse den 24 januari 1977 anmält att ämbelel inte är berett all slutföra uppdragei innan regeringen tagil ställning till UKÄ:s förslag av år 1975 och FUN:s förslag.

FRU häri sitt andra belänkande (SOU 1977:52) Forskningspolitik tagil upp bl.a. avvägningen mellan fasta och röriiga resurser för forskning inom högskolan samt förordat en uiredning av hur kosinaderna skall fördelas mellan högskolan och organ som finansierar forskning inom högskolan.

FUN har i sill slutbetänkande (SOU 1977:63) Fortsatt högskoleutbildning berörl vissa frågor rörande högskolans samverkan med forskning och utvecklingsarbete utanför högskolan. FUN har därvid framhållit alt en tillfredsställande lösning av problemen kring kostnadsfördelningen i samband med forskningssamarbetet är ett av de viktigaste bidragen lill en ökning av delta samarbete. FUN har vidare framhållit att frågan om ansvars-och kostnadsfördelning mellan högskolan och forskningsråden bör ses över. Därvid bör eftersträvas en ordning, som innebär all de koslnader ett forskningsråds beslul för med sig i sin helhei skall bäras av forskningsrå­del.

1 prop. 1977/78:100 (bil. 12 s. 388) berörde jag frågan om försöksverksamhel med näringslivskoniaki för forskare vid högskolan och framhöll därvid, att jag avsåg all återkomma lill regeringen i denna fråga.

1 sisinämnda proposiiion (bil. 12 s. 539) framhöll jag vidare atl institutets för social forskning ställning i förhållande till seklorsorgan och myndigheler som bedriver socialt inriktad forskning är oklar. Jag angav därvid att det är angelägel att nu se över formerna för samverkan mellan institutet och de andra nämnda organen saml högskolans forskning inom området.

De förslag som har lagts fram av FRU och FUN och som nu remissbe­handlas, ulgör ell viktigt underiag för ett samlal slällningslagande lill en rad forskningspoliliska frågor. Jag avser all återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor sedan remissbehandlingen av betänkandena har avslutals. Några frågor som i allt väseniligi har legal uianför FRU:s och FUN;s arbetsområden behöver dock uiredas ytterligare. Dessa är lill störsla delen av sådan  karaktär atl ställningstagandena lill dem inte behöver

 

205               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:2

samordnas med behandlingen av FRU;s och FUN:s förslag. Vissa frågor som rör högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer samt vissa andra näraliggande frågor som jag tar upp i del följande bör därför ses över. Översynen bör, som jag lidigare har anfört, utföras av en kommitté.

2. Uppdragsforskning

Forskningsverksamheten vid högskolan skall syfta till atl bygga upp och vidmakthålla velenskaplig kompelens samt all på inomveienskaplig grund söka ny kunskap. Forskningsråden spelar här en vikiig roll vid initiering och finansiering av projekt. Däruiöver svarar högskolan för en betydande del av den forskning, som initieras och - helt eller delvis - finansieras av statliga och andra organ, företag eller organisaiioner. Denna kombinalion av uppgifter medför belydande fördelar för såväl högskolan som samhällel i slorl.

Den exlernl initierade och finansierade forskning som efter resp. högsko­leenhets eget medgivande förläggs lill högskolan bidrar sålunda lill en värdefull breddning av högskoleforskningens inrikining och därmed av den vetenskapliga kompetensen. Dessa båda effekier stimulerar utvecklingen av såväl den grundläggande utbildningen som forskarutbildningen och forsk­ningen. Däruiöver medför den exlernl initierade och finansierade forsk­ningen atl högskoleforskningens betydelse för samhället ökar samtidigt som kunskaper om forsk ning och vetenskapliga arbetsmetoder får ökad spridning. Vidare skapas förutsättningar för atl effektivt ulnyllja lillgängliga resurser. Della är särskilt vikligl efiersom lillgången på vetenskapligt tränad personal och tung utrustning är begränsad.

Genom att högskolans forskningsorganisation kan utnyttjas av såväl statliga och andra organ som förelag och organisationer förbättras föruisäti­ningarna att Sprida forskning och forskningsresultat lill allt fler delar av samhällslivet. Del är därför vikligl att högskolans möjligheler till samverkan i forskningsfrågor med samhället i övrigt utvecklas vidare, all olika hinder härför undanröjs samt all försök görs atl lösa de problem som en ökad samverkan kan medföra. Jag räknar med atl det skall bli möjligl att på grundval av de förslag som nu föreligger återkomma till regeringen med förslag om vissa frågor rörande högskolans forskningssamverkan. Andra frågor kräver, som FUN har framhållit, ytterligare överväganden. Hit hör inte minsl möjlighelerna atl slimulera myndigheter och förelag alt i ökad utsträckning vända sig lill högskolan för bistånd med all ulveckla nya produkter och metoder samt alt effektivera verksamheten.

2.1 Ersällningsfrågor

En väsenilig fråga i delta sammanhang är hur kosinaderna skall fördelas för projekt, som finansieras med medel från organ utanför högskolan. Enligt gällande bestämmelser skall koslnadema för uppdrag hell läckas av uppdragsgivaren. Högskolestyrelsen hardock möjlighel all medge undantag från denna huvudregel. Vidare är forskningsråden, forskningsrådsnämnden och slyrelsen för leknisk utveckling generellt undantagna från bestämmel­serna. Ett delproblem inom delta område är frågan om beräkning av ersättning för förvallning av medel från forskningsråd m.fl.

De anslag lill särskilda projekt och de uppdrag som en högskoleenhet får styr ofta en stor del av den forskning som bedrivs vid enheten. Den på deua

 

Del II U:2    Skr 1978/79:103                                                206

säu finansierade forskningen tar nämligen i större eller mindre ulsiräckning i anspråk högskolans personal och andra resurser för forskning, som därigenom binds vid en forskningsinriktning som bestäms av uppdragsgiva­ren. Genom anslag lill projekt och ersättningar för uppdrag får högskolan täckning dels för de merkoslnader projektet/uppdraget förorsakar, dels i varierande omfattning för kosinaderna vid den del av den fasta organisa­tionen för forskning som tas i anspråk av uppdrag.

Avvägningen mellan omfattningen av högskolans fasta forskningsorgani­sation och omfattningen av den mera tillfälliga forskningsorganisation som bekostas av de medel som tillförs högskolan för särskilda forskningsprojekt och uppdrag är av sior belydelse för högskolans möjligheter alt fullgöra sina uppgifier. Del är sannolikt inte möjligl alt ange någon fast norm för denna relation, men en fördjupad kunskap om graden av kostnadstäckning vid såväl forskningsanslag som uppdrag under senare år bör kunna uigöra ett viktigt underlag för fortsatt planering. På grundval av en undersökning med här antydd inriktning bör kommittén belysa konsekvenserna för högskolan av förändringar i omfattningen av forskning, som finansieras av organ uianför högskolan, och av uppdragsverksamheten.

Uppdragsverksamheten vid högskolan kan i dag också omfatta utbildning. Det är enligi min mening angeläget alt denna möjlighet behålls och utvecklas. Därigenom ges myndigheter, företag och organisaiioner lillfälle alt i samverkan med högskolan lillgodose speciella utbildningsbehov. Del kan t.ex. gälla språkutbildning för företag som önskar utvidga sin marknads­föring på det internationella fältet, speciell förvaltningsutbildning för myndigheter som önskar lägga upp forlbildningsprogram för sin personal eller speciell teknisk utbildning för industrier som lar i bruk ny teknik.

Kommittén bör utarbeta förslag till bestämmelser om ersättning för uppdrag, som avser utbildning eller forskning inom högskolan.

Vid behandlingen av frågan om ersättning för uppdrag bör kommittén uppmärksamma de konkurrensförhållanden som kan råda mellan högskolan och andra statliga eller statsunderstödda institutioner, som ålar sig forsk­ningsuppdrag. Hit hör bl.a. branschforskningsinstitul, AB Atomenergi, statens provningsanstalt och statens geotekniska institut.

2.2 Frågor om ansiällningsiiygghei m.m.

En viktig del av frågan om ansvarsfördelningen mellan högskolan resp. forskningsråden och sektoriella forsknings- och utvecklingsorgan m.fl. gäller personal, som har anställts inom ramen för projekt, vilka finansieras av dessa externa organ och utförs vid högskolan. År 1964 infördes en ordning, som innebär atl alla forskningsanslag förvallas av högskolan och atl den personal som anställs inom ramen för dessa medel är anslälld vid högskolan. Härigenom lillförsäkras den personal som är knuten lill projekten samma ekonomiska och sociala irygghet som övrig personal inom högskolan. Detta har kunnai tillgodoses bl.a. genom möjlighelerna att bereda personal som anslällls inom ett forskningsprojekt fortsatt sysselsättning i undervisningen m.m.

Denna ordning bör självfallet gälla även i fortsättningen. Ordningen innebär emellertid, att högskolan i egenskap av arbetsgivare ensam tvingas ta de personalpolitiska och ekonomiska konsekvenserna när projekten avslutas. Genom tillkomsten av tryggheislagsiiftningen på arbelsmarknaden och av avtal, som bygger på denna lagstiftning, har den ordning som nu tillämpas

 

207               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:2

visat sig medföra vissa problem. Kommittén bör söka finna sådana lösningar på de föreliggande problemen,att den berörda personalen tillförsäkras fortsall social och ekonomisk irygghet samtidigt som del ekonomiska ansvaret för fattade beslut så långl som möjligl skall åvila det organ som fållar besluiel. Kommiuén bör därvid bevaka all såväl högskolans som forskningsrådens handlingsfrihet och möjligheler till omprioriteringar tillgodoses.

I detta sammanhang bör kommittén även överväga möjligheterna all stärka anställningstryggheten för projektanslälld personal genom en ordning där beslut om externt finansierade projekt såvitt möjligt las för längre tid än ett budgetår i laget.

2.3 Övriga frågor

Den lösning som väljs för kostnadstäckning och ersäuning för uppdrag kan bedömas ha belydelse för möjlighelerna au öka högskolans forsknings.sam-verkan med organ utanför högskolan. Också några av de frågor som UKÄ aktualiserade i den nämnda rapporten och några av dem som FUN har tagil upp i sitt belänkande, bl.a. möjlighelerna lill sekreless, inrättande av forskartjänster avsedda för uppdrag saml en uibyggnad av kontakt- och informationsverksamheten, har betydelse i detla sammanhang. Jag räknar med all det efter remissbehandlingen av FUN:s förslag skall bli möjligt atl bl.a. i de nämnda frågorna falla beslut på grundval av det föreliggande utredningsmaterialet. En viktig uppgift för kommittén äratt i övrigt belysa möjligheterna att stimulera forskningssamverkan.

Kommittén bör analysera vilka krav som bör ställas på högskolan och dess övriga verksamhet om dess forskningssamverkan med organ utanför högskolan vidgas. Det gäller bl.a. atl belysa i vad mån dessa krav kan tillgodoses i högskolans planering av utbildning och forskning.

3. Nya former för forskningssamverkan

3.1 Tjänsier som adjungerad professor

Sedan år 1973 bedrivs försöksverksamhet med lidsbegränsade personliga Ijänsler som adjungerad professor. Innehavare av sådan ijänsl skall vara vetenskapligt kvalificerad och verksam utanför universitets- och högskole­väsendet i offentlig eller privat tjänst. Arbetsuppgifterna omfattar undervis­ning, handledning och examination i den omfattning högskolestyrelsen bestämmer. År 1976 utökades verksamheten väsentligt. Den bedöms ha ett slorl värde genom att den bidrar till att bredda den vetenskapliga kompe­tensen inom högskolan och att stärka kontakterna mellan högskolan och andra organ. Verksamheten bör nu utvärderas. Del bör ankomma på kommittén att företa denna utvärdering och lägga fram de förslag den kan föranleda.

3.2 Koniaktförskare

I prop. 1977/78:100 (bil. 12 s. 388) log jag. som nämnls. upp frågan om försöksverksamhel med näringslivskoniaki för forskare. Jag framhöll därvid atl en försöksverksamhet bör startas för alt finna lämpliga former för en forskarkontakt med medelstora och små förelag och myndigheler. Försöks­verksamheten skulle innebära att forskare frigörs från sina arbetsuppgifter inom högskolan under ett hal vt till ett år för all med bibehållen lön kunna gå

 

Del II U:2    Skr 1978/79:103                                     208

ut till små och medelstora företag eller förvaltningar. Syftei skulle vara att där siudera produktionsprocesser, tänkbar utvecklingspotential, arbelsorganisa-lion, företagsekonomiska kalkyler, marknadsföring elc. allt eflei'den forsk­ningsinriktning resp. forskare har. Förelagen och förvaltningarna skulle inte behöva bekosla forskarnas lön ulan endasl ge dem möjligheler till aktiva insaiser på arbetsplatsen genom alt studera verksamheten saml all della i problemlösning och planering på skilda områden. I budgetpropositionen förordas atl tre milj. kr. anvisas för ändamålet för budgetåret 1978/79.

Det är angeläget all den föreslagna försöksverksamhelen inleds så snart som möjligl. De problem rörande uppdragsforskningen som har berörts i det föregående och som har relevans för denna verksamhei bör beaktas i utredningsarbetet. Man bör dock räkna med all del krävs ell relativt omfatlande förberedelsearbete av praktisk natur innan försöket kan inledas. Delta förberedelsearbete bör i avvaktan på riksdagens beslut utgå från de riktlinjer som angivits i prop. 1977/78:100. Med hänsyn till det nära sambandet mellan den åsyftade försöksverksamhelen och de frågor jag har berörl i del föregående, bör kommiuén få i uppdrag atl förbereda och - under föruisättning av riksdagens bifall lill förslagen - leda försöksverksamhelen. Kommittén bör skyndsamt lägga fram en plan för försöksverksamheten samt ange de närmare riktlinjerna för den. Kommiuén bör härvid pröva bl.a. möjlighelerna au samverka med andra organ, främsi de av riksdagen hösten 1977 beslutade utvecklingsfonderna. Jag avser att, i den mån så erfordras, återkomma lill regeringen med förslag till komplelterande direkliv när riksdagens beslul föreligger.

Den försöksverksamhet som jag här förordar all kommittén skall leda har beröringspunkter med lärarljänstutredningens(U 1977:04) arbete såvitt avser lärarnas yrkeslivsanknytning. Kommiuén bör därför samverka med nämnda uiredning. Del bör också vara möjligl för lärartjänslutredningen atl tillgodo­göra sig de erfarenheter av försöksverksamhelen som har belydelse för dess kommande förslag om yrkeslivsanknytningens utformning.

4. Institutet för social forskning

Jag vill i delta sammanhang också ta upp frägan om institutets för social forskning ställning i förhållande lill högskolan liksom lill sektorsorgan och andra myndigheter som bedriver sociall inriktad forskning. Institutets ställning är, som jag framhöll i prop. 1977/78:100 (bil. 12 s. 539), i detla avseende oklar. Reformeringen av högskoleorganisationen liksom tillkom­sten av fasta forskningsresurser på del sociala områdel har förändrat de förulsältningar som i början av 1970-lalet föranledde alten fristående institut bildades. Samtidigt har forskningen på arbetslivets område byggts ut och fåll en mer differentierad organisation.

Samverkansformerna mellan institutet och andra organ som bedriver eller finansierar social forskning samt forskningsverksamheten inom högskolan bör därför ses över med uigångspunki i institutets forskning. Kommittén bör utföra denna översyn. Jag vill i detla sammanhang nämna atl en översyn av arbetsmarknads- och arbetslivsforskning övervägs inom arbelsmarknadsde-partemeniet.

Riksdagen har i en skrivelse (1975:221, jfr UbU 1975:19) anfört all det parlamentariska medinfiytandet i forskningsfrågor,bl.a. de som handläggs av institutet för social forskning, så snart som det är möjligl bör stärkas. Denna fråga bör tas upp i samband med ställningstagandena lill bl.a. FRU:s förslag.

 

209              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:2

Kommittén böremellertid beakla vad riksdagen har anfört vid sin översyn av institutets ställning.

Kommittén bör ulföra denna' del av sill arbele i nära kontakt med de berörda organen. Arbetel bör om möjligl bedrivas i sådan takt all resultatet kan beakias i samband med alt regeringen tar ställning lill FRU:s och FUN:s nyligen framlagda förslag.

5. Utredningsarbetets bedrivande

Kommittén bör redovisa de ekonomiska konsekvensema av sina förslag samt utarbeta förslag till de föreskrifter som kan erfordras. I fråga om kostnadsfördelning och kostnadsredovisning bör kommittén samråda med riksrevisionsverket. Kommittén bör även i övrigt bedriva sitt arbete i nära koniaki med berörda myndigheler, organisaiioner och institutioner och med utredningar som behandlar näriiggande frågor.

Kommittén bör överväga behovei av alt lill sig knyta arbetsgrupper eller referensgrupper för särskilda frågor eller områden. Vad gäller försöksverk­samheten med näringslivskontakt för forskare torde det vara lämpligt att lägga den direkta ledningen av verksamheten, efter av regeringen och kommittén givna riktlinjer, på en särskild ledningsgmpp. 1 denna, liksom i de regionala arbetsgrupper som nämns i prop. 1977/78:100, bör kunna ingå förelrädare för t.ex. berörda myndigheter liksom för näringslivs- och fackliga organisationer.

Kommiuén bör, där den bedömer det lämpligt, kunna lämna delförslag för vissa av de frågor som den lar upp.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

all tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter med uppdrag atl uireda högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer, m.m.,

alt ulse en av ledamölerna all vara ordförande,

alt beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

alt ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394) om ej annat föreskrivs,

alt kostnaderna skall belasla nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Utbildningsdepartementet)

14 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II U:3   Skr 1978/79:103                                     210

3. Tilläggsdirektiv till folkbildningsutredningen

Dir 1978:29

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-03-16

Depariemenischefen, slalsrådel Wikström anför.

1 oktober 1975 tillkallades sakkunniga (folkbildningsutredningen, U 1975:19) med uppgift att utreda vissa folkbildningsfrågor. Folkbildningsul-redningen skall göra en översyn dels av gränsdragningen mellan folkbild­ningsarbete och annan vuxenutbildning, dels av formerna för siödet till studiecirkel verksamheien.

I direkliven ullalas, atl en uigångspunki för folkbildningsutredningens arbete bör vara atl de mål som ulgör grund för statsbidrag lill folkbildnings­arbetet fortfarande skall gälla. Dock bör folkbildningsutredningen pröva om målen i vissa fall bör preciseras eller komma lill tydligare utiryck i förordningar och anvisningar.

Folkbildningsutredningen bör vidare överväga innebörden av kravet på objektivitet och allsidighet och hur detta skall uttryckas. Avvägningen mellan detta krav och behovet av atl studiecirkelverksamheten kan vara ideologiskt profilerad bör särskilt uppmärksammas. Folkbildningsuired-ningen bör även analysera om vissa uppgifier som studieförbunden fått under senare lid kommer i konflikt med principen att folkbildningsarbetet skall vara fritt och frivilligt. Slutligen anges att en utgångspunkt för arbelel skall vara att studieförbundens folkrörelseanknuina verksamhei skall priorileras.

Folkbildningsutredningen har, i enlighet med det uppdrag som gavs den när den tillkallades, den 26 maj 1977 avlämnat en debattpromemoria (SOU 1977:38) Folkbildningen i framliden. I denna redovisas utredningens vikli­gaste problem jämte preliminära ställningstaganden i skilda avseenden.

Utredningsuppdraget bör fullföljas med ledning i huvudsak av de direkliv som gavs när folkbildningsulredningen tillkallades. 1 det fortsalla arbelel förordar jag att även följande omständigheter beakias.

1          Folkbildningens roll och uppgifter

Jag finner det av flera skäl angelägel all folkbildningsulredningen gör sina ställningstaganden i olika delfrågor mol bakgrunden av en övergripande diskussion om folkbildningens roll och uppgifier i del totala kullurpolitiska och utbildningspoliliska sammanhanget.

Konsekvenserna för folkbildningen av de utbildningspoliliska och kultur­politiska mål som riksdagen har fastställt bör översiklligl redovisas. Samiidigi bör folkbildningsulredningen pröva i vad mån del av dessa mål är rnöjligt att sluta sig till vilka specifika uppgifter folkbildningsarbetet bör ha jämfört med andra delar av vuxenutbildningen. De slutsatser för folkbildningens del som bör dras av de senaste årens reformer inom det allmänna skolväsendel, högskolan, folkhögskolan och vuxenutbildningen i övrigt saml inom kultur-livel bör också redovisas.

2          Gränsdragningsfrägor

I proposition 1977/78:36 om kommunal vuxenutbildning redovisade jag min avsikl att föreslå regeringen atl tillkalla en kommitté med uppgift atl göra en översyn av den kommunala vuxenutbildningen. Gränsdragningen mellan

 

211              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:3

den kommunala vuxenutbildningen och annan vuxenutbildning kommer att uigöra en viktig del av denna kommittés arbetsområde.

Folkbildningsutredningen bör fullfölja sill uppdrag i vad avser frågor som rör gränsdragningen mellan folkbildningsarbete och annan vuxenutbildning i nära samarbele med den kommitté för översyn av den kommunala vuxenutbildningen som jag senare idag kommer atl hemställa all få tillkalla. Vid behandlingen av nämnda frågor borde båda kommittéerna samråda med varandra. En viss tidsmässig samordning bör också ske.

3 Folkrörelseanknutet studiearbete

I folkbildningsutredningens debattpromemoria Folkbildningen i fram­liden har åtskillig uppmärksamhei ägnats frågan om det folkrörelseanknuina studiearbetets roll. Folkbildningsutredningen har sökt klargöra innebörden av direktivens anvisning att en utgångspunkt för arbetet skall vara att denna verksamhei skall priorileras.

Del framgår både av promemorians innehåll och av de synpunkter som från olika håll förts fram i yttranden över promemorian, atl innebörden av direktiven på denna punkl är oklar.

Det råder inga delade meningar om att folkrörelserna har varil av utomordentlig betydelse för det demokratiska samhällsskickets framväxt och vidareutveckling i Sverige. En positiv inställning från statsmakternas sida till folkrörelserna och deras verksamhet är också för framtiden väl motiverad. Folkbildningsutredningens ställningstagande bör syfta lill alt föreslå sådana villkor för folkbildningsarbetet som underiättar och stimulerar en fortsalt nära samverkan med folkrörelserna.

1 detta avseende ger de ursprungliga direkliven god vägledning för arbetet. Särskilt bör framhållas att den ideologiska profilering som kännetecknar folkrörelsernas verksamhet kan prägla också del fria och frivilliga folkbild­ningsarbetet och där vara en värdefull tillgång. Detta gäller i särskild grad den verksamhet som bedrivs inom eller i nära samarbele med studieförbundens medlemsorganisationer.

Detta leder emellertid enligt min uppfattning inte till att studieförbundens folkrörelseanknutna verksamhet skall priorileras genom medelstilldelning eller anvisningar från statsmakterna. En sådan prioritering kan komma all medföra en förskjutning av tyngdpunkten i folkbildningsarbetet. Det studie­arbete som vänder sig lill en bredare allmänhet och som har som huvudsyfte alt erbjuda den allmänna medborgeriiga bildning som av gammalt är folkbildningens kännetecken kan därigenom komma att missgynnas. Själv­klart bordet dock stå studieförbunden fritt att själva lägga lyngdpunklen mer eller mindre markerat på det arbete som bedrivs i anknytning till eller inom medlemsorganisat lönerna.

En utgångspunkt för folkbildningsutredningens fortsatta arbete med dessa frågor bör därför vara att de fördelar som ett folkrörelseanknutet studiearbete ger skall tillvaratas och utvecklas, utan alt det studiearbete som har annan förankring för den skull eftersatts.

4 Tidsplan

Det fortsatta utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Flera av de frågor som folkbildningsutredningen fått i uppdrag att behandla har nära samband med frågor som behandlas eller kommer alt behandlas av andra kommitiéer,

 

Del II U:4   Skr 1978/79:103                                     212

främst gymnasieutredningen (U 1976:10) och utredningen om den kommu­nala vuxenutbildningen. Härtill kommer alt vissa problem som hänskjutits till folkbildningsulredningen är av den arten att det är angelägel atl finna snabba lösningar. Folkbildningsulredningen bör med hänsyn till dessa förhållanden inrikta sill arbele på alt kunna lämna ett slutbetänkande under höslen 1979. Något delbetänkande utöver den debatlpromemoria som redan lämnats lorde i del tidsperspektivet inte vara akluelll.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen utvidgar uppdragei lill folkbildningsutredningen.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Utbildningsdepartementet)

4. Utredning om kommunal vuxenutbildning

Dir 1978:31

Beslul vid regeringssammanträde 1978-03-16

Departemenischefen, statsrådet Wikslröm anför.

I prop. 1977/78:36 om kommunal vuxenutbildning (prop. s. 48, UbU 1977/ 78:10, rskr 1977/78:60) anmälde jag all jag avsåg atl föreslå regeringen alt tillkalla en särskild kommitté för översyn av den kommunala vuxenutbild­ningens uppgifier i förhållande lill de mål som har fastställts för denna av riksdagen.

Denna kommitté bör nu tillkallas. Inledningsvis gör jag en sammanfalt­ning av viktigare beslul om den kommunala vuxenutbildningen sedan dess tillkomst. Därefter kommer jag alt närmare gå in på de uppgifter som kommittén bör ha.

Den kommunala vuxenutbildningens utveckling

Den kommunala vuxenutbildningen har sin upprinnelse i initiativ som tagits av staten, studieförbund och vissa kommuner. Vid mitten av 1960-talel bedrevs verksamhet, som närmast molsvarar nuvarande kommunal och statlig vuxenutbildning, dels vid statens gymnasier för vuxna, dels vid kviillsgymnasier och dels i form av deliidskurser vid yrkesskolor.

På grundval av bl.a. betänkanden från 1960 års gymnasieutredning (Vuxenutbildning i gymnasium och fackskola, SOU 1965:60) och yrkesut­bildningsberedningen (Yrkesutbildningen, SOU 1966:3) framlades i prop. 1967:85 angående vissa ålgärder inom vuxenutbildningens område mm. förslag som ledde till att kvällsgymnasier och deltidskurser vid yrkesskolor organiserades som kommunal vuxenutbildning med kommunerna som huvudmän. Reformen irädde i kraft den 1 juli 1968.

Som ett komplement till den kommunala vuxenutbildningen finns statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand. Dåvarande läroverket för vuxna i Norrköping startade år 1956 och skolan i Härnösand inrättades år 1962.

Inom den kommunala vuxenutbildningen fick undervisning anordnas

 

213               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:4

som motsvarade läroplanerna för grundskolans högstadium, fackskolan och gymnasiet (ämneskurser) och yrkesskolan (yrkesskolkurser). Den kommu­nala vuxenutbildningen fick dessutom omfatta särskilda yrkesskolkurser och yrkesskolkurser i form av studiecirklar. Timplanerna var starkt reducerade i förhållande lill ungdomsskolans timplaner.

Utbildningen anordnades huvudsakligen som dellidsundervisning. Eleverna kunde läsa enstaka ämnen eller bedriva siudier för fullständig kompetens i den aktuella skolformen. Hellidsundervisning förekom i begränsad omfattning. Undervisningen organiserades som koncentrations­läsning. Kurs fick starta om antalet elever beräknades varaktigt uppgå lill lägsl tolv och fick omfatta högsl 35 elever.

Ungdomsskolans lokaler, material och personal skulle som regel utnyttjas. Ämneskurser föriades till skolenheter i ungdomsskolan med molsvarande utbildning. Yrkesskolkurser ingick i yrkesskolan i kommunen. Särskild skolenhet för ämneskurser fick inrättas vid en viss varaktig omfattning av verksamheten. Fr.o.m. den 1 juli 1978 är kommunema i vissa fall skyldiga all inrätta särskilda skolenheter. Om en sådan finns måsle all kommunal vuxenutbildning hänföras dit.

En gränsdragning skedde mellan yrkesskolans deliidskurser och studieför­bundens kurser (Kungl. Maj:ts beslul den 15 mars 1968, ändrai den 19 april 1968). Deltidskurser inom induslri och hantverk anordnades enligt reglerna om statsbidrag till kommunal vuxenskola i prakiiken enbart av kommunal vuxenskola, medan detta t.ex. ej fick ske beiräffande vissa språkkurser. Inom del hemtekniska områdel kunde vissa kurser anordnas med nyssnämnda statsbidrag av kommun, andra inte. Skolöverstyrelsen (SÖ) konstaterade efter något åratt denna gränsdragning inte inneburil några större problem även om vissa justeringar ansetts önskvärda. En av anledningarna till delta var aU samarbelel mellan olika anordnare av vuxenutbildning fungerade tillfreds­ställande i så gotl som alla län.

Kommunerna fick statsbidrag med 100 96 av kosinaderna för löner lill skolledare och lärare. För all möjliggöra individuell sludiehandledning och gruppvis anordnad sludieorienlering ställdes - utöver antalet lektioner i kurser-ett schablontillägg till vuxenutbildningens förfogande. Del uppgick till 10 96 av timantalet för fackskole- och gymnasieutbildning (inkl. grund­skolans högstadium).

Huvuduppgiften för kommunal vuxenutbildning var i inledningsskedet atl ge vuxna möjlighel att skaffa sig behörighet för högre studier. Tyngdpunkten låg därför på gymnasieutbildning.

På grundval bl.a. av erfarenhelerna av 1967 års reform aktualiserades ytterligare insaiser på vuxenulbildningsområdel i prop. 1970:35 angående ökal slöd till vuxenutbildningen. Mol bakgrund av den brisiande jämlikheten i utbildningsnivå mellan den yngre och den äldre generationen konstaterades atl en av de viktigaste frågorna vid den fortsalla reformeringen av vuxenut­bildningen är frågan hur man skall nå dem som har en kort och bristfällig utbildning.

Den kommunala vuxenutbildningen expanderade snabbi de försia åren. Enligt föredragandens uppfattning i prop. 1970:35 borde emellertid ålgärder vidlas för all ytterligare öka elevantalet i grundskolekurserna och därigenom också andelen elever i kommunal vuxenutbildning med kort och ofullständig grundutbildning. För den kommunala vuxenutbildningens del innebar beslulen på grundval av prop. 1970:35 att schabloniilläggei höjdes till 25 96 i fråga om ämneskurser på grundskolenivå.

 

Del II U:4   Skr 1978/79:103                                     214

1 prop. 1971:37 angående vuxenutbildning konstaterades att avsevärda brister kvarstod. Formelll var den kommunala vuxenutbildningen öppen för alla men i realiteten nåddes inte i önskad ulsiräckning de som hade del största behovet av utbildningen. Mot den bakgrunden framstod en starkare styrning av den forisatta utbyggnaden av den kommunala vuxenutbildningen som önskvärd. Grundskolesladiet prioriterades genom att kurserna där fick öka fritt, medan ell lak infördes för ökningen av kurserna på gymnasienivå. De fick fr.o.m. budgetåret 1971/72 öka med högsl 10 % per budgetår. Denna begränsning i ökningen av antalet undervisningstimmar på gymnasieskole­nivå har sedan kvarstått t.o.m. innevarande budgelår och för budgetårel 1978/79 har regeringen föreslagit alt ingen ökning får ske. Man började vidare atl inom gymnasieskolesladiet prioritera yrkesinriktade kurser. Nya regler för intagning infördes. De innebär all de personer som är i störst behov av utbildning i första hand skall tas in.

Ökad uppmärksamhet ägnades också ål handikappades möjligheler alt delta i den kommunala vuxenutbildningen, eftersom många just på grund av siu handikapp fåll en bristfällig utbildning. Självfallel bör handikappade elever i största möjliga ulsiräckning integreras i vanliga kurser. Föreskrifter som ger möjlighel lill specialundervisning infördes dock. Dessutom infördes bestämmelser om lekniska stödåtgärder för handikappade elever även i kommunal vuxenutbildning.

Rätten atl beslula vilka kurser som skall anordnas decentraliserades från länsskolnämnderna till skolstyrelserna resp. utbildningsnämnderna. Kom­munerna och landstingen fick också rätl att själva beslula om intagningen. Atl främja lågutbildades behov av utbildning är inte enbart en fråga om att ställa platser till förfogande, utan del kräver också atl man aktiverar dem som bäsl behöver utbildning.

Inom ungdomsskolan ersatte gymnasieskolan fr.o.m. den Ijuli 1971 de tre skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola. Motsvarande utbild­ning i ämneskurser och yrkesskolkurser inom kommunal vuxenutbildning ersattes med gymnasieskolekurser. För ämneskurserna motsvarande grund­skolans högstadium infördes begreppei grundskolekurser.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 3 april 1970 får nybörjarundervisning i engelska anordnas vid kommunal vuxenutbildning inom ramen för det schablonmässigt beräknade statsbidraget till studiehandledning m.m. Denna nybörjarundervisning är inie alt betrakta som kurs utan formelll som studiehandledning.

Redan år 1969 ansåg många kommuner och länsskolnämnder att villkorel om varaktigt lägst tolv elever för kursstart förhindrade en ökad verksamhet framför allt i landsbygdskommuner. Kungl. Maj:t hade också sedan den kommunala vuxenutbildningens stan medgett ett stort antal dispenser från dessa villkor. Bestämmelserna ändrades år 1971 så att elevantalet i kurs får vara lägst åtta i orter uianför s.k. g-ort i del allmänna stödområdet. Detta innebar emellertid inte att problemen hade undanröjts. SÖ granskade de regionala skillnaderna närmare och ansåg alt omfaitande kompensatoriska ålgärder skulle krävas för att molverka dem. Våren 1974 framlade SÖ förslag om ett nytt system för statsbidrag till kommunal vuxenutbildning.

Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) har också framförl förslag beträffande statsbidrag till kommunal vuxenutbildning.

Med hänsyn lill det ekonomiska lägel och till behovei av en mer samlad översyn av den kommunala vuxenutbildningen togs i prop. 1977/78:36 om kommunal vuxenutbildning endasl ställning till en begränsad del av de

 

215              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:4

förslag lill förändringar av resurstilldelningen lill kommunal vuxenutbild­ning som hade framlagts av SVUX och SÖ.

I budgetpropositionen 1976 (prop. 1975/76:100 bil. 10) redovisade min förelrädare atl SÖ tagil initiativ lill ett utvecklingsarbete för alt anpassa den mer utpräglat yrkesinriktade delen av den kommunala vuxenutbildningen till gymnasieskolans linjer och linjeanknutna specialkurser. I arbetet efter­strävades en flexibel utformning av kursplanerna så atl ulbildningen kan ske i elapper txh anpassas till vuxnas fortbildningsbehov. Försöksverksamhel med den nya ulformningen hade på gmndval av regeringens beslul den 16 januari 1975 startat läsåret 1975/76.

Genom beslut den 26 maj 1976 meddelade regeringen riktlinjer som gjorde det möjligt för SÖ att fortsätta detla utvecklingsarbele. De nya rikilinjerna betonade starkare än tidigare au ulformningen av läroplaner m.m. bör ske i samråd med arbetsmarknadens parter.

I budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 12) framhöll jag all jag delar denna uppfaUning och all det är särskilt angeläget att de fackliga organisationerna får möjlighet atl se lili alt ulbildningen motsvarar medlem­marnas behov av utbildning och fortbildning samtidigt som den inte får bli snävt föreiagsanpassad. Den kommunala vuxenutbildningen bör bidra till all stärka den enskilde individens ställning på arbetsmarknaden. Avsikten är inte alt kurser inom den kommunala vuxenutbildningen skall ersätta den interna utbildning som det är företagens uppgift att anordna för sina anställda.

SÖ har redovisat mycket positiva erfarenheler från försöksperioden. Jag har på förslag av SÖ i budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 12) förordal all denna verksamhet skall permanentas fr.o.m. den 1 juli 1978 och all del skall ske i slort sett med den utformning som försöksverksamhelen har haft sedan den I juli 1976.

Under budgetårel 1974/75 startade försöksverksamhet med samläsnings-modeller i matematik inom kommunal vuxenutbildning. Försöket innebar atl man genom en annorlunda uppläggning av undervisningen gjorde det möjligt atl i en och samma kurs ta in elever som skulle studera för betyg på olika linjer och grenar.

SÖ fick år 1975 regeringens uppdrag all utarbeta ett förslag som förbättrar möjlighetema till behörigheiskompleiiering inom den kommunala vuxenut­bildningens ram. SVUX framförde vissa tankegångar om ett syslem med kurser som utformas som på varandra byggande eller alternativa enheter.

Dessa tankegångar har bearbetats och vidareutvecklats av SÖ till ett förslag om ny linje- och ämneskonstruktion, därämnena indelats i etapper. Förslaget beskrivs närmare i prop. 1977/78:36.

Läsåret 1967/68 fanns kommunala kvällsgymnasier i ca 30 kommuner. 1967 års reform medförde en kraftig expansion. Redan fyra år efter reformen anordnades kommunal vuxenutbildning i 329 av landets dåvarande 464 kommuner. Alla landets kommuner ulom två har nu ansökt om och fåll medgivande att anordna kommunal vuxenutbildning. Tolv av landsiings­kommunerna anordnade kommunal vuxenutbildning under budgetåret 1976/77.

 

Del II U:4    Skr 1978/79:103                                    216

Utvecklingen av elevantalet framgår av följande tabell'

 

 

År

Grundskole­kurser

Gymnasieskolekurser

 

 

exkl. yrkesinriktad

yrkesinriktad

 

 

utbildning

utbildning

Ht 1968

11400

26 000

69 900

Ht 1969

23 200

38 600

80 200

Ht 1970

37 400

49 500

79 000

Ht 1971

37 100

51900

65 100

Ht 1972

33 000

51 200

64 700

Ht 1973

31 700

50 800

61800

Ht 1974

30 300

50 300

59 300

Ht 1975

34 500

55 800

60 600

Ht 1976

38 500

56 600

."58 700

1         Källa:  Statistiska  Meddelanden  U   1977:21.  Siffrorna avrundade lill  närmaste
hundratal.

2         Yrkesskolans deltidskurser åren 1960-1970. särskild yrkesinriktad utbildning åren
1971-1974.

Den ökning av antalet elever i kommunal vuxenutbildning som ägde rum under uppbyggnadsskedet åren 1968-1970 förklaras av att del fanns ett uppdämt behov av kompetensinriktad utbildning för vuxna. Den utveck­lingen förbyttes efter några år i en stagnation som sedan övergick lill en minskning av elevantalet. Hösten 1975 började elevantalet åter öka.

Den kommunala vuxenutbildningen har sedan starten 1968 gradvis stabiliserats och institutionaliserats. Allt fier kommuner har inrättat särskilda skolenheter för kommunal vuxenutbildning. I juni 1977 fanns särskilda skolenheter inrättade i 41 kommuner. 1 dessa fanns sammanlagt 51 sådana enheter.

Sedan år 1969 har statsbidrag också utgått till undervisning på gmndskole-nivå av vuxna, som fått ofullständig eller ingen undervisning. För denna verksamhet gällde i tillämpliga delar de bestämmelser som meddelals angående särskild undervisning. Statsbidrag utgick t.o.m. budgetåret 1976/ 77 från anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Hösten 1975 lade SÖ fram förslag om grundläggande undervisning för vuxna. På grundval av förslag i budgelproposilionen 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 12, UbU 1976/77:19, rskr 1976/77:176) beslöt riksdagen aU grundutbild­ning för vuxna sedan den 1 juli 1977 skall anordnas för vuxna som saknar grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik. Varje kommiin skall sörja för att grundutbildning anordnas i kommunen för den som behöver den. Statsbidrag utgår med 100 96 av utgifterna för löner till lärare. Kostnaderna bestrids från anslaget Bidrag lill kommunal vuxenutbild­ning m.m.

Kommitténs uppgifter

Det beslul om vuxenutbildningen, som riksdagen fattade år 1967 (prop. 1967:85, SU 1967:117, rskr 1967:227), kan betraktas som startpunkten för reformarbetet på detta område. Till en början var det i stor utsträckning de förhållandevis unga och välutbildade i samhället som utnyttjade de nya

 

217               Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:4

möjligheterna liil vuxenutbildning. Genom riksdagsbeslut åren 1970 och 1971 (prop. 1970:35, SU 1970:107, rskr 1970:273 resp. prop. 1971:37, UbU 1971:l5, rskr 1971:170) betonades även för den kommunala vuxenutbild­ningen uppgiften atl i siörre utsträckning rekrytera personer med kort och bristfällig utbildning och därmed medverka lill att överbrygga utbildnings­klyftan. För atl tillfredsställa de olika utbildningsbehov som finns bland vuxna krävs ett mångsidigt utbud av vuxenutbildning. De olika formema av samhällsslödd vuxenutbildning måste samverka, stödja och komplettera varandra. Vidtagna ålgärder måsle sländigi underkaslas en krilisk gransk­ning för all man skall kunna bedöma om reformerna har haft den avsedda effekien. Flera utredningar har under 1970-talei seu över olika delområden av vuxenuibildningen och arbetat fram reformförslag. Någon samlad översyn hardock inte gjorts av den kompetensinrikiade och arbetsmarknadsinrikiade ulbildningen, som bedrivs genom kommunal vuxenulbildning.

Kommittén bör kartlägga, analysera och ulvärdera hur de mål för den korrimunala vuxenutbildningen, som har fastställts av riksdagen och som jag lidigai'e har redogjort för, har omsatts i praklisk verksamhei och vilka erfarenheler som har vunnits i fråga om den kommunala vuxenutbildningens uppgifter och roll i ulbildningssysiemet. De nuvarande målen för kommunal vuxenulbildning bör fortfarande i allt väseniligi gälla. Kommittén bör överväga om preciseringar och förtydliganden behövs. Kommittén bör också lämha förslag lill sådana förändringar av den kommunala vuxenutbild­ningens organisaiion och inrikining som aktualiseras av utvärderingen. Även grundutbildningen för vuxna bör beaktas. En strävan bör därvid vara att i möjligaste mån ytterligare förenkla bestämmelserna för verksamheien och decentralisera beslut. I dessa delar skall kommittén samråda med decentra­liseringsutredningen (Kn 1975:01).

Under de senaste decennierna har stora resurser satsals på utbildnings- och kulturområdet. Ungdomsskolan har byggts ul så att en mycket stor del av ungdomarna nu har möjlighel all få en 11-12-årig skolutbildning. För all minska skillnaderna i utbildningsnivå mellan generationerna har även vuxenutbildningen byggts ul. Del har emellertid visat sig atl åtskilliga ungdomar inte vill fortsälla med utbildning på gymnasial nivå direkl efter avslutad grundskola. Gymnasieutredningen (U 1976:10) har därför fått i uppdrag all göra en översyn av del gymnasiala utbildningsutbudet och dess framlida organisation och innehåll. Gymnasieutredningen skall också över­väga i vad mån fördelar finns med en närmare samverkan mellan gymnasie­skola, kommunal vuxenulbildning och de delar av arbetsmarknadsutbild­ningen som har ett gemensami innehåll. Kommiuén bör i sill arbeie med dessa frågor samråda med gymnasieutredningen.

Gränsdragningen mellan kommunal vuxenulbildning och andra ulbild­ningsformer inkl. del fria och frivilliga folkbildningsarbetet och högskolan bör sludefas med uigångspunki från de uppgifier som den kommunala vuxenutbildningen har erhållit och som jag lidigare har redovisal.

Frågan om gränsdragning och samverkan mellan kommunal vuxenutbild­ning och Sludiecirkelverksamhel behandlas av folkbildningsutredningen (U 1975:19). I direkliven för folkbildningsulredningen sägs all "det finns behov av atl dels få en klarare gräns mellan framför allt studieförbundens verksamhet och kommunal vuxenutbildning, dels finna former för samverkan på villkor som båda parter kan godta".

Kommittén bör analysera vilka slag av utbildningar som, mot bakgrunden av de mål för vuxenutbildningen som fastställts av riksdagen, del i försia

 

Del II U:4    Skr 1978/79:103                                    218

hand bör ankomma på den kommunala vuxenutbildningen all la ansvar för. Ulifrån dessa överväganden bör kommittén senasi under hösien 1979 framlägga förslag rörande gränsdragningen i förhållande lill den verksamhet som bedrivs av studieförbunden. Vid behandlingen av de nämnda gräns-dragningsfrågorna bör de båda kommittéerna samråda med varandra. En viss tidsmässig samordning bör också ske.

Jag har i min redogörelse för den kommunala vuxenutbildningens utveckling bl.a. nämnt den försöksverksamhet som pågått under de senaste åren med anpassning av den mera utpräglat yrkesinriktade delen av den kommunala vuxenutbildningen till gymnasieskolans linjer och linjean­knutna specialkurser. 1 anslutning till sitt arbete på detta område har SÖ upphävt ell stort antal läroplaner för särskilt yrkesinriktad utbildning i syfte alt bl.a. undanröja problem i fråga om gränsdragning mellan kommunal vuxenutbildning och folkbildning. Kommittén bör kartlägga om och i så fall i vilka avseenden gränsdragningsproblem kvarstår. Även de problem som har samband med den nybörjarundervisning i engelska som bedrivs med slöd av Kungl. Maj:is beslut den 3 april 1970 bör kartläggas. Gränsdragningen mol högskolan bör också preciseras när det gäller yrkesinriktad fortbildning och vidareutbildning.

Även gränsdragningen mellan den kommunala vuxenutbildningen och de delar av arbetsmarknadsutbildningen som har ell gemensamt innehåll bör analyseras av kommittén. Sedan den 1 juli 1977 får läroplaner för allmänna ämnen och preparandkurs inom arbetsmarknadsutbildningen, efter samråd med länsarbetsnämnden, tillämpas försöksvis inom kommunal vuxenutbild­ning i Botkyrka, Gävle, Haninge och Sandvikens kommuner. SÖ har efter samråd med gymnasieutredningen utfärdat närmare anvisningar för försöks­verksamhelen och skall följa och ulvärdera den. Kommittén bör göra sig underrräitad om försöksverksamhelen och om SÖ:s ulvärdering av den.

Ytterligare ett problem som bör uppmärksammas av kommittén är gränsdragningen mot sådan utbildning som bör bedrivas av företag. Kommittén bör kartlägga i vilken ulsiräckning del inom den kommunala vuxenutbildningens ram förekommer utbildning som vanligtvis bedrivs av resp. förelag. Kommittén bör föreslå en gränsdragning mellan arbetsmark-nadsinriktad kommunal vuxenutbildning och företagsintern utbildning samt ange i vilka avseenden ett samarbele bör förekomma.

Kommiuén bör vidare uppmärksamma frågor rörande rekryteringen av deltagare till kommunal vuxenulbildning. Av särskilt iniresse är alt studera i vilken utsträckning utbildningsmässigl eftersatta och därför prioriterade målgrupper som t.ex. kortutbildade, handikappade och invandrare har rekryterats och vilka reella möjligheter de har alt della i och slutföra den önskade ulbildningen. Kommittén bör särskilt analysera om existerande särbestämmelser om t.ex. kursstart har avsedd effekt samt de speciella problem som möter dessa grupper i undervisningen.

Kommittén bör också kartlägga schablonlilläggels användning för att bl.a. undersöka om det har varit möjligl au i erforderiig utsträckning anordna stödundervisning för dem som har behov därav. Upplysningar bör inhämias t.ex. om stödundervisning på hemspråk förekommer i erforderiig omfattning för invandrare, om det är möjligl för studerande med stort behov av stödundervisning au studera på deltid vid sidan av yrkesarbete eller alt bedriva heltidsstudier. Kommittén bör analysera vilka åtgärder som är nödvändiga för atl de prioriterade målgrupperna skall kunna bedriva kompetensinrikiade siudier. Även behovet av studie- och yrkesorientering

 

219              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:4

och elevvård bör analyseras.

Ett delproblem i della sammanhang är atl den kommunala vuxenutbild­ningen tillämpar i förhållande till ungdomsskolan kraftigt reducerade limplaner som är avpassade efter behoven hos relativt unga, välutbildade och studiemotiverade personer. Kortutbildade och studieovana, handikappade m.fl. har ett större behov av lärarhandledning. Kommittén bör analysera delta problem och ge synpunkier på fördelningen av undervisningstid mellan för alla i kursen gemensam lärarhandledd undervisning och gruppvis eller enskild stödundervisning.

Kommittén bör kartlägga vilken effekt den uppsökande verksamheten haft på tillströmningen av deltagare till den kommunala vuxenutbildningen. En vidgad samverkan, både lokalt och regionalt, mellan olika utbildningsanord­nare är en vikiig förutsäitning för att man skall kunna överblicka behovei av och lillgången lill vuxenulbildning och för au de ulbildningssökande skall kunna få en korrekt och allsidig information om existerande utbildningsmöj­ligheter. Kommittén bör i samband med diskussionen om gränsdragnings­frågorna överväga om några förändringar erfordras för all den kommunala vuxenutbildningen skall kunna la sin del av ansvarei i dessa avseenden. Informationen om utbudet av kurser i kommunal vuxenutbildning bör särskilt studeras.

Beslut om vilka kurser som skall erbjudas inom den kommunala vuxenutbildningen fattas av skolstyrelsen i kommunen resp. av utbildnings­nämnden. Någon förändring på den punkten är inte aktuell. Intagningen till kommunal vuxenutbildning sköts av en lokal iniagningsnämnd som tillsätts av skolstyrelsen/utbildningsnämnden. I inlagningssiiuationen blir det ofta fråga om att inom utbudet prioritera vilka kurser som skall startas. Kommittén bör kartlägga hur intagningen till kommunal vuxenutbildning fungerar samt om någon förändring av t.ex. inlagningsnämndens samman­sättning eller rält att delegera beslutanderätt behöver göras.

Målet för kommitténs översyn bör bl.a. vara alt kompetensinrikiade siudier skall bli lättare tillgängliga än f n. exempelvis genom en jämnare geografisk spridning av den kommunala vuxenutbildningens utbud och möjligheteratt genomföra kurser. Kommittén bör kartlägga och analysera det planerade och del genomförda kursutbudet i landets kommuner. Jag vill i detta sammmanhang erinra om att min förelrädare i budgetpropositionen 1976 (prop. 1975/76:100 bil. 10 s. 464) betonat au det är särskilt angeläget alt möjlighelema alt skaffa den särskilda behörigheten för naturvetenskapliga och tekniska högskolestudier förbättras. Kommittén bör samla in och värdera erfarenheterna av hittills vidtagna åtgärder för att komma till rätta med den regionala obalansen och svårigheterna att ordna kurser, främst i befolknings­svaga områden. Kommittén bör därvid bl.a. följa och utvärdera effekierna av regeringens bestämmelser om atl kurser i vissa fall får starta med lägre deltagarantal än normalt. Jag kommer senare att föreslå regeringen atl dessa bestämmelser permanentas fr.o.m. den 1 juli 1978.

Kommittén bör även analysera hur statens skolor för vuxna bör användas som komplement tiil den kommunala vuxenutbildningen för alt lillgodose utbildningsbehov som inte kan klaras på lokal nivå.

Kommiuén bör vidare ägna uppmärksamhet åt den kommunala vuxen­utbildningens innehåll. Det är inte självklart all vuxna, som studerar för fullständig kompetens enligt grundskolan eller enligt någon linje eller specialkurs inom gymnasieskolan, skall behöva läsa alla de ämnen som ingår i molsvarande slutbetyg resp. avgångsbetyg från ungdomsskolan. Det är inte

 

Del II U:4   Skr 1978/79:103                                     220

heller självklart all vuxna behöver studera alla delar av ett ämne enligt de läroplaner, som är uppbyggda med utgångspunkt från ungdomars behov och intressen. De vuxnas erfarenheter bör las lill vara och endast kompletteras i en sådan omfattning atl de vuxna fåren utbildning av samma kvalitet som ungdomsutbildningen. Däremoi behöver utbildningens innehåll inte vara identiskt. Kommittén bör siudera den kommunala vuxenutbildningens anpassning lill de vuxenstuderandes behov och inlressen saml om dess innehåll och arbetssätt i alllför hög grad utgått från vad som gäller för ungdomsskolan. Kommittén bör vidare söka bedöma om t.ex. sludieavbrou bland vuxenstuderande kan förklaras med hänvisning till sådana förhållan­den.

Del av SÖ föreslagna nya systemet för linje- och ämneskonstrukiion inom kommunal vuxenulbildning, som bygger på etappindelning, kan öppna ökade möjligheler för återkommande utbildning. Antalet utbildningsmässiga återvändsgränder bör också minska. Jag kommer inom kort all föreslå regeringen all ge SÖ i uppdrag alt genomföra den av riksdagen (prop. 1977/ 78:36, UbU 1977/78:10, rskr 1977/78:60) godkända försöksverksamheten med del nya systemet inom kommunal vuxenulbildning i högsl 15 kommuner under tre läsår. Kommittén bör nära följa denna försöksverk­samhet och söka bedöma värdel av systemet med etappindelning för de studerandes del.

Den försöksverksamhet som nu håller på atl planeras kommer enbart att gälla etappindelning av teoretiska ämnen. Kommittén bör analysera även den yrkesinriktade utbildningens roll och organisaiion i ett syslem med återkom­mande utbildning. Vuxna personer, som har en grundläggande yrkesutbild­ning från ungdomsskolan, kommer sannolikt i ökande omfattning au slälla krav på återkommande utbildning för alt kunna hålla sina yrkeskunskaper akluella, för alt t.ex. inhämta sådana avsnitt som tillkommit i yrkesutbild­ningen sedan de lämnade skolan och följa med i den lekniska utvecklingen inom sitt yrkesområde. Kommittén bör framlägga förslag om den framtida inriktningen av yrkesinriktad vuxenulbildning. Både den särskilt yrkesinrik­tade vuxenutbildningen och den yrkesinriktade vuxenutbildningen som har sin motsvarighel inom ungdomsskolan bör behandlas. 1 samråd med gymnasieutredningen bör kommittén också överväga vilken roll den kommunala vuxenutbildningen bör spela beiräffande kortare specialkurser. Kommittén bör vidare framlägga förslag lill former för all kartlägga behov av utbildning inom ramen för särskilt yrkesinriktad utbildning och former för atl utarbeta läroplaner som läcker dessa behov.

Ett antal vuxenutbildningsreformer som har genomförts på senare år kan komma atl påverka utvecklingen av den kommunala vuxenutbildningen i framliden. Del gäller det förbättrade studiestödet för vuxna, lagen om rält till ledighet för siudier och de nya regler om behörighel för högskolestudier som har införts. Dessa reformer bidrar lill att öka intresset för och därmed behovet av vuxenulbildning. De kan också i viss utsträckning väntas förändra inriktningen av studierna. En ökad efterfrågan av vuxenulbildning på daglid och på deltid eller fritid i kombination med korlare perioder av heltidsstudier kan bli resultatet. Kommittén bör undersöka vilka problem som är förknip­pade med en sådan utveckling.

Eten kommunala vuxenutbildningen skall i stor utsträckning följa ungdomsskolans läroplaner och övriga för ungdomsskolan gällande föreskrif­ter. Den kommunala vuxenutbildningen påverkas därför även av reformer inom ungdomsskolans område. Reformarbetet på senare år inom grund-

 

221            Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:5

skolan och gymnasieskolan har inte innefaltai några mer principiella överväganden om den kommunala vuxenutbildningen. 1 belygsutred-ningens arbete, i arbetet med SIA-reformen, med hemspråksreformen, med förslaget om skolnämnder och med den nya läroplanen för grundskolan har dessa reformers belydelse för den kommunala vuxenutbildningen inte närmare berörts.

Det bör därför åligga kommittén att överväga de nämnda reformernas inverkan på den kommunala vuxenutbildningen i framtiden.

Vid utformningen av sina förslag bör kommiuén priorilera dels ålgärder som främjar utbildning som ger kompetens för fortsatta studier eller för yrkesverksamhet, dels ålgärder för att komma lillrätta med den ämnesmäs-siga och regionala obalansen inom den kommunala vuxenutbildningen.

Förslagen bör åtföljas av noggranna kostnadsberäkningar. De bör också omfalia utkast lill bestämmelser för verksamheien.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Förslag i gränsdragningsfrå­gorna bör avlämnas hösien 1979 och slutbetänkande under år 1980.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag alt regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartemenlet

att tillkalla en kommitté med högsl 7 ledamöier med uppdrag att göra en översyn av den kommunala vuxenutbildningen,

atl utse en av ledamölerna alt vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställerjag atl regeringen föreskriver

att kosinaderna för kommittén skall belasta nionde huvudtitelns kommit­léanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

5. Utredning om elevvårdsarbetet i skolan

Dir. 1978:39

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-03-30

Statsrådet Mogård anför.

Regeringen har i prop. 1977/78:85 om nytt statsbidrag till grundskolan m.m. även behandlal de förslag som 1974 års skolhälsovårdsuiredning (U 1974:01) avgivit i sill belänkande (SOU 1976:46) Skolhälsovård. 1 proposilionen läggs förslag fram som rör mål, innehåll och organisaiion för skolhälsovården.

Skolhälsovårdsuiredningen har i sill betänkande pekat på att eu utmär­kande drag för utvecklingen inom skolhälsovården under de senasle decennierna varil all antalet elever med psykiska och psykosomatiska problem visat en markant ökning. Detia förhållande var en av de omstän-

 

Del II U:5   Skr 1978/79:103                                     222

digheler som föranledde ulredningen att föreslå en ökad personaltäthet inom skolhälsovården.

Ulredningen om skolans inre arbeie (U 1970:63) har i sitt betänkande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö lagl fram förslag lill förbättringar för elever med skolsvårigheter av olika slag. Förslagen har behandlats i proposilionen 1975/ 76:39 om skolans inre arbeie m.m. Riksdagen har på grundval av proposi­tionen beslutat om reformering av skolans inre arbete m.m. (UbU 1975/ 76:30, rskr 1975/76:367). SIA-reformen kan ses som en förändring av skolans innehåll, arbetssätt och arbetsformer som syftar till att skapa bättre förut­sättningar för varje enskild elev atl uppleva skolarbetet som meningsfullt. SIA-reformen är därmed en elevvårdsreform i vid bemärkelse.

Ansvaret för den elevvårdande verksamheten vilar på rektor och varje lärare, speciellt klassföreståndaren. För atl bringa klarhet om de orsaker, som kan ligga bakom elevernas svårigheter, saml för att i mån av behov planera och genomföra mera speciella åtgärder behöver skolledning och lärare hjälp av expertis inom skolhälsovård, skolpsykologi, skolkuraiorsverksamhei saml studie- och yrkesorientering. Dessa skolans särskilda elevvårdsfunktionärer skall i nära samarbele med varandra och med skolledare, lärare och övrig personal verka för att bevara och befordra elevernas fysiska och psykiska hälsa saml främja alla insatser, som syftar till elevernas optimala utveckling, fysiskt, intellektuellt, emotionellt och sociall. Även annan personal med utbildning för vissa specialområden i.ex, fritidspedagoger, deltar i elevvårds-arbetet.

För vissa av de arbetstagare inom elevvården som är anställda enligt kommunala avtal finns arbetsområdena beskrivna i instruktioner och anvisningar som utfärdals av skolöverstyrelsen (SÖ). Detta gäller för skolläkare, skolsköterskor och syo-funkiionärer. För övriga arbetstagare inom elevvården saknas sådan ceniral reglering och arbetsuppgifterna för dem kan därför variera från kommun till kommun. Inom SÖ har en arbelsgrupp nyligen utarbetat en rapport, benämnd Skolpsykologisk verk­samhet, som innehåller en mål- och innehållsanalys för uiformning av program för skolpsykologverksamhet. I rapporten ges en beskrivning av hur och på vilket sätl skolpsykologerna kan bidra till att skolans mål bälire uppfylls. Rapporten har varit föremål för remissbehandling och kommer under våren 1978 atl bearbetas inom SÖ på grundval av de synpunkier som därvid har kommii fram.

En liknande rapport har också utarbetats inom SÖ för den skolkurativa verksamheten. Den kommer att behandlas på samma sätl som den skolpsy-kologiska rapporten.

Organisationen av elevvårdsarbelel aren kommunal angelägenhet och för verksamheten utgår inte något statsbidrag. Personaltätheten varierar därför starkt mellan kommunerna, liksom arbetsuppgifter och tillämpad arbetsme­todik.

Vid länsskolnämnderna finns tjänster som länsskolpsykolog inrättade. Länsskolpsykologen svarar bl.a. för planering, samordning och utveckling av elevvårdsarbetet i länei och leder den regionala fortbildningen inom elev­vårdsområdet.

På central nivå svarar SÖ för planering och utveckling av elevvårdsarbe­lel.

Omsorgen om elever som behöver särskilt stöd i sin utveckling är enligt min mening av grundläggande betydelse för skolans möjligheter att ge dessa elever en meningsfull skolgång. Graden av framgång i elevvårdsarbetet är ett

 

223            Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:5

resultat av ett komplicerat samspel dels mellan hemmen å ena sidan och skolan och övriga samhälleliga organ inom barn- och ungdomsområdel å den andra, dels inom skolan mellan de olika personalgrupper som är engagerade i elevvårdsarbetet. Någon samlad genomgång och analys av de erfarenheter som hiltills vunnils av skolans elevvårdsarbete och de problem och hinder som försvårar detta har inte gjorts. En särskild kommitté bör därför tillkallas med uppgift att utreda organisation av saml innehåll, arbetssätt och arbetsformer i elevvårdsarbelel.

Elevvården är en del av samhällets samlade insatser för barn och ungdom. Till sin natur bör den frärnsl vara förebyggande och genom olika insaiser söka förbättra det psykiska och sociala klimatet i skolan. I utredningsarbetet bör dessa insatser belysas och analyseras i förhållande lill samhällets övriga insatser för barn och ungdom. Olika samhälleliga organ är engagerade i delta arbete - i kommunerna främst sociala centralnämnden, skolstyrelsen, fritidsnämnden och kulturnämnden samt lokala statliga organ, t.ex. polis­myndigheten och i landstingen bl.a. dislrikishälsovården, omsorgsstyrelsen och den psykiska barna- och ungdomsvården. Del är naturiigt atl de därvid nära samverkar med varandra och bygger sin verksamhet på gemensamma uppfattningarom mål, medel och arbetsformer Kommittén bör kartlägga i vilka former denna samverkan bedrivs och hur den organisation som valls påverkat möjlighelerna alt dels arbela med förebyggande insatser, dels lösa de problem som barn och ungdomar uppvisar i och utanför skolan. Kartlägg­ningen bör avse såväl den samverkan som byggts upp på lokal nivå som samverkan på regional och ceniral nivå samt former för samverkan och informationsutbyte mellan nivåerna. Kommittén bör härvid beakta de analyser av dessa frågor som redan ulförls av SI A-ulredningen (U 1970:63) i betänkandet (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö och av socialutredningen (S 1969:29) i dess slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäk­ringstillägg. På grundval av en sådan karlläggning bör kommiuén göra en bedömning av vilka faktorer som hindrar eller försvårar ett smidigt samspel mellan olika myndigheler och föreslå åtgärder i syfte atl bryta ned dessa hinder. Utredningen bör härvid utgå från den syn på dessa frågor som regering och riksdag kommer all redovisa i samband med atl man lar ställning till socialulredningens förslag och till de förslag som hälso- och sjukvårds­utredningen (S 1975:04) vänlas lägga fram rörande skolhälsovården. Vidare bör utredningen samråda med omsorgskommitién (S 1977:12) som bl.a. utreder allmänna samordningsfrågor i samband med habiliiering och inte­grering av handikappade barn.

Vid den enskilda skolenheten kan effektiviteten i elevvårdsarbelel hämmas av flera fakiorer. Bland dessa kan nämnas oklarheter i eller skilda uppfattningar om vilka konkreta mål som skall gälla för elevvården, vilkel innehåll den skall ges och vilken arbetsmetodik som bör lillämpas. Det kan också bottna i oklara gränslinjer mellan olika arbetstagares verksamhels- och kompetensområden och brister i samspelet inom elevvårdslaget och mellan elevvårdslaget och lärarna m.m. Kommiuén bör göra en analys av de brister och problem som försämrar skolans möjlighet att bedriva ett effektivt elevvårdsarbete och föreslå åtgärder i syfte alt komma lill rätta med dessa problem. Kommittén bör därvid analysera den roll som en avgränsning av arbetsområden för och ansvarsfördelning mellan skolans olika arbetstagare inom elevvården spelar i detla sammanhang. Utredningsarbetet bör härvid särskilt inrikla sig på skolans särskilda elevvårdsfunktionärer. Om kommittén skulle finna alt förändringar i fråga om lärarnas och skolledarnas

 

Del II U:5   Skr 1978/79:103                                     224

insatser inom elevvården bör genomföras bör kommittén anmäla della till regeringen, innan ett mer detaljerat utredningsarbete påbörjas.

Kommitténs förslag rörande avgränsningsfrågorna skall lillgodose såväl kraven på flexibel resursanvändning och smidighet i samspelet mellan olika personalkategorier som önskemål om en klarare definition av arbeisområden för elevvårdspersonalen. Kommittén bör också ange vilka arbetsområden som bör priorileras och redovisa hur olika arbetsmetoder och arbetsformer påverkar effekiiviieten i elevvårdsarbelel. Kommiuén bör i detta arbete också redovisa vilka förutsättningar som finns för gemensami personaluinyiijande mellan skolan och andra kommunala och landstingskommunala myndig­heler saml ange vilka för- och nackdelar eu sådant syslem kan förväntas ge.

Kommittén bör ta del av de erfarenheter som vunnils av del försöks- oh ulvecklingsarbete som pågår i olika kommuner inom elevvården och i den allmänt förebyggande barn- och ungdomsverksamheten och redovisa resul­lalen av den utveckling som ägt rum.

SIA-reformen ger kommunerna ökade möjligheler alt själva välja medel och metoder för förverkligande av skolans övergripande mål. Della innebär också alt ansvarei för utvecklingsarbelel inom skolan förskjuls från cenlrala och regionala myndigheler till lokal nivå. Kommittén bör därför i siu arbeie pröva behovei av länsskolpsykologljänsterna och av cenlralt planerings- och utvecklingsarbete inom elevvården.

En viktig förutsäitning för all elevvårdsarbelel i kommunerna skall kunna utvecklas i positiv riklning är all personalen ges en lämplig fortbildning som utgår från den syn på elevvården som en del av samhällets samlade insatser för barn och ungdom som redovisals i det föregående. Kommittén bör kartlägga den fortbildning som anordnas idag och lägga fram förslag till hur fortbildningen organisatoriskt och innehållsmässigt bör förändras för atl svara mol de krav som förändrade yrkesroller och en ökad samverkan inom barn- och ungdomsomsorgen ställer på berörda personalkategorier.

Eftersom utredningsarbetet kommer atl beröra flera olika personalgrupper inom skolan, bör förelrädare för dessas fackliga huvudorganisationer ingå som ledamöier i kommittén.

Kommiuén är däruiöver oförhindrad atl till sig knyta bl.a. representanter för olika personalorganisationer som berörs av utredningsarbetet.

Kommittén bör belysa de effekier i form av krav på resurser som deras förslag medför. Kommittén bör därvid göra noggranna kostnadsberäkningar. Kommitténs förslag bör också åtföljas av förslag lill erforderiiga bestämmel­ser.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar mig

alt tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter för atl utreda organisaiion, innehåll, arbetssätt och arbetsformer i elevvårdsarbelel,

atl utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experier, sekrelerare och annat bilräde åt kommittén.

Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver

att koslnadema för kommittén skall belasta nionde huvudtitelns kommil­téanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Utbildningsdepartementet)

 

225               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:6

6. Utredning om gäststuderande m.m.

Dir 1978:42

Beslul vid regeringssammanträde 1978-04-20

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför.

I prop. 1977/78:100 (bii. 12 s. 497) berörde jag frågan om behörighelsgi­vande förutbildning för utländska studerande saml vissa andra frågor om dessa studerandes förhållanden. Jag angav därvid attjag hade för avsikl alt återkomma lill regeringen i dessa frågor. Jag lar nu upp dem och förordar, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, att en kommitté tillkallas för au se över förutbildning för utländska studerande samt vissa frågor rörande de gäslstuderandes situation.

Begreppei utländsk studerande i Sverige kan ha flera betydelser. Med utländsk studerande kan exempelvis förstås person av utländskt ursprung, med utländski medborgarskap eller med utländsk skolutbildning. 1 sludie­slödslagen görs en åtskillnad mellan utländsk studerande som har kommii hit i huvudsakligt syfte alt erhålla utbildning här,2 s.k. gäststuderande, 2och andra ulländska studerande. Gäststuderande förutsätts normalt lämna landet efter avslutade siudier. De kan inte få svenskt studiestöd.

Till gruppen andra ulländska studerande hänförs invandrare och de kan få svenskt studiestöd. Som invandrarstuderande räknas den som har vistats och förvärvsarbetat sammanhängande under minst två år här i Sverige. Invan­drare förutsätts komma atl söka sin utkomst här och inlemmas i del svenska samhällel. De skall liksom svenska medborgare med utländsk förutbildning behandlas som svenska studerande. 1 vissa avseenden måste emellertid särskild hänsyn tas till deras speciella situation. Det gäller bl.a. behovet för vissa av dem atl tillägna sig för ulbildningen nödvändiga kunskaper i svenska och engelska, värdering av deras lidigare utbildning och behov av särskild studievägledning. Invandrarstuderandenas förhållanden är i dessa avse­enden likartade med dem som gäller för gäslsluderande. Frågan om undervisning i svenska för invandrare kommer att uiredas i särskild ordning.

Antalet utländska studerande i Sverige har ökat kraftigt under senare år. De studerande som kommer från utomnordiska länder är lio gånger fler nu än vad de var i början av 1960-talet. Sammansättningen av studerandegruppen har under samma period förändrats med påföljd all de som i dag söker utbildning i Sverige utgör en betydligt mer heterogen grupp, inte bara från språksynpunkt ulan även vad gäller utbildningsbakgrund, kulturtraditioner och mål för studierna. Internationellt sett är antalet studerande med utländsk förutbildning som genomgår grundläggande högskoleutbildning relalivi stort i Sverige. Del torde delvis bero på det stora antalet invandrarstuderande. Del beror också på våra,2 i jämförelse med andra länder generösa behörighets­villkor och vår avgiftsfria undervisning.

Jag behandlar i det följande vissa frågor som rör gäslsluderande.

Studerande från de nordiska länderna intar en särställning bland de gäslsluderande. För studerande från nordiskt land gäller atl de inte behöver uppehållstillstånd för siudier i annal nordiskt land och all de får utnyttja sill hemlands studiestöd för sådana siudier. Vidare finns fastlagt i avtal mellan de nordiska länderna, atl man bör underlätta för nordiska studerande att bedriva siudier i varandras länder. Bl.a. har regler för nordisk lentamensgiltighet fastställts. Även om de nordiska studerandena i regel har mindre problem än

\5Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II U:6   Skr 1978/79:103                                     226

andra ulländska studerande med all anpassa sig till den svenska studiesitua­tionen bör kommittén uppmärksamma deras förhållanden. Så bör den t.ex. låta göra en kartläggning över antalet studerande från de övriga nordiska länderna och deras fördelning på högskoleenheter samt deras studiesociala situation och behov av förutbildning. En sådan kartläggning bör vara av värde för att bedöma hur resurser för bl.a. studie- och yrkesorientering, kurativa insatser och i vissa fall utbildning i svenska skall fördelas mellan högskole­orterna.

Många studerande från utomnordiska länder kommer hit för att genomföra en del av sin högskoleutbildning här Bland dem finns de som vill påbörja eller komplettera sin grundutbildning här och de som önskar gå igenom forskarutbildning. En del av dem som redan har genomgått viss högskoleut­bildning finansierar studierna genom stipendier från hemlandet eller har stipendier från Svenska institutet. Deras erfarenhet av tidigare studier liksom det faktum atl vissa av dem kommer från Europa och Nordamerika gör atl denna gmpp har förhållandevis begränsade problem att anpassa sig till svenska studieförhållanden.

Bland gäslsluderande från utomnordiska länder återfinns även de som vill genomgå hela sin grundläggande högskoleutbildning i Sverige. Denna grupp har vuxit kraftigt de senasle åren. Brislen på utbildningsplatser i hemlandet och vår avgiftsfria utbildning gör atl många söker sig hit. Dessa gäslslude­rande är i allmänhet inte stipendiater utan försörjningen kan ofta vara tryggad genom bidrag från någon privatperson.

De gäslsluderande befinner sig f n. i många fall i en svår studiesituation. För att de skall kunna uigöra ett betydelsefullt inslag i strävandena atl internationalisera högskolan både inom grundläggande utbildning och forskarutbildning måste de få ett bäure stöd, både med avseende på förutbildning och beträffande studie- och yrkesorientering. I den internatio­nella kontaktverksamhet som alllid har bedrivits av universitet och högskolor ulgör de gäststuderande en viktig del. Del är därför angeläget atl Sverige också framdeles bidrar till atl systemet med gäslsluderande blir bestående. En allmän utgångspunkt för att skapa ett väl fungerande system bör enligt min mening vara att vi kan ge de gäslsluderande goda belingelser såväl för sina studier som för sin vistelse i landet. Denna fömlsäitning kan komma atl framtvinga vissa begränsningar av del antal gäslsluderande från utomnordiska länder som kan tas emot.

Liksom ifråga om de nordiska studerandena är kunskaperna om de utomnordiska gäslstuderandes antal och fördelning mycket bristfälliga. Kommittén bör därför börja med att göra en översiktlig kartläggning av de utomnordiska studerandena och deras situation. Denna kartläggning bör omfatta deras fördelning på länder, utbildningsnivå, studieinriktningar och högskoleenheter saml studieresultat. Kartläggningen bör också innefatta vilka kurativa och studiesociala insatser som kommer de gäststuderande till del.

För gäslsluderande från utomnordiskt land gäller f n, att uppehållstill­stånd för studier kan beviljas såväl före som efter inresan i landet. Eftersom uppehållstillstånd inte kan beviljas innan behörighetsprövningen gjorts och såväl denna prövning som lillslåndsprövningen kan dra ut på tiden, kommer många, som har rest in i landet utan att dessförinnan ha sökt och filt uppehållstillstånd, atl tvingas vänta länge innan del blir klarlagt om de kan tillåtas atl stanna här för studier eller ej.

I prop. 1977/78:90 om ändring i utlänningslagen (1954:193), AU 1977/78:

 

227               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:6

30, m.m. förordade föredraganden, statsrådet Ullsten, bl.a. följande riktlinjer för beviljande av uppehållstillstånd åt gäststuderande från utomnordiska länder. En av förutsättningarna för alt uppehållstillstånd för gäsistudier skall beviljas är att den sökande bedöms ha för avsikt att lämna Sverige efter studietiden. Tillståndet bör i princip endast avse studier på eftergymnasial nivå. Utlänning som bedöms ha för avsikt att stanna kvar i vårt land efter avslutade studier bör inte betraktas som gäslsluderande utan som invandrare och bör i allmänhet vägras uppehållstillstånd även för studietiden om inte uppehållstillstånd som invandrare bör medges genom tillämpning av andra bestämmelser. Tillståndsgivningen bör således utformas på sådant sätt att bestämmelserna om reglerad invandring inte kringgås.

I propositionen framhåller föredraganden att flera av de olägenheier som nu är förknippade med uppehållslillslåndsgivning skulle förebyggas om den regeln infördes alt uppehållstillstånd för gäststudier skulle vara beviljat innan utlänningen reser in i Sverige. Vissa problem med en sådan regel måste emellertid studeras ytteriigare liksom behovei av information samt också fördelningen av informationsansvaret mellan berörda myndigheter. Dessut­om lorde det enligt föredraganden vara nödvändigt att närmare utreda förutsättningarna för att pröva de sökandes behörighet för studierna och i övrigt pröva förutsättningarna för tillstånd medan utlänningen befinner sig i sitt hemland.

Jag avser alt i annat sammanhang föreslå regeringen att ge universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag att skyndsamt utreda de frågor som rör prövning av behörighet som förutsättning för tillståndsgivning före inresan och föreslå vilka praktiska åtgärder som därvid behöver vidlas. Kommittén bör vid genomförandet av sitt uppdrag samråda med UHÄ i frågor som har samband med behörighetsprövning före inresan.

Jag har nyss angivit som allmän utgångspunkt för kommitténs arbete att antalet gäststuderande inte bör bli siörre än att det är möjligt att ge dem goda betingelser för studier och vistelse i landet. Kommittén bör mot denna bakgmnd pröva om del är motiverat att fastställa en övre gräns för det antal gäststuderande från utomnordiska länder som varje år för antas lill högsko­lan. En övre gräns bör dock inte innefatta de stipendiater som Sverige enligt riksdagsbeslut samt enligt bilaterala överenskommelser och andra interna­tionella åtaganden har förbundit sig atl ta emot. I detta sammanhang bör kommittén också överväga om en eventuell begränsning av antalet gäststu­derande endast bör gälla den grundläggande utbildningen 1 -I och i så fall hur prioritering skall ske mellan hel grundutbildning och del därav 1 -1 eller om den också bör omfatta forskarutbildningen. Kommittén bör i förekommande fall ange en lämplig fördelning av gäslsluderande på gmndutbildningsnivå och på forskamtbildningsnivå. I anslutning till frågor om en övre gräns för antalet gäststuderande bör kommittén överväga om särskilda regler fordras för att sammansättningen av denna studerandegrupp vad gäller nationstillhörighet inte skall bli ensidig.

Även om en fri sektor finns inom högskolan är dock fiertalet ulbildnings­vägar spärrade. Inom den spärrade sektom finns en kvot för utländska studerande som omfattar både invandrare och gäststuderande. Kommittén bör också pröva om en avvägning inom denna kvot mellan grupperna är motiverad. I detta sammanhang erinras om att Nordiska ministerrådet i juni 19771 -1 i samband med en rekommendation angående nordiska och utländska studerandes tilllräde till högre utbildning i Norden - uttalade att i överensstämmelse med kulturavtalets innehåll särskild uppmärksamhei bör

 

Del II U:6    Skr 1978/79:103                                    228

fäsias vid de nordiska siuderande som önskar utbildning i annal nordiskt land än hemlandet. I sammanhanget bör också belysas vilka konsekvenser som ett syslem med kvotering kan få i informationshänseende samt vilka krav på fortlöpande insamling av statistiskt underlag som ställs i sammanhanget.

För all få uppehållsiillstånd för siudier krävs bl.a. all den gäslsluderande kan redovisa en godlagbar finansiering av sitt uppehälle under studietiden. F.n. gäller alt den studerande skall ha ett garanterat underhåll från sitt hemland eller någon annan finansiär motsvarande i slort sett de svenska studiemedlen. Kommittén bör belysa hur tillämpningen av denna regel påverkar tillströmningen av gäststuderande samt pröva vilka ålgärder som kan vidtas för att motverka en socialt snedvriden sådan. Som utgångspunkt skall därvid allljäml gälla all gäststuderande inte skall åtnjuta studiestöd. Kommittén bör bl.a. pröva om en eventuellt ensidig tillströmning av gäststuderande på grund av kravel på ett garanterat underhåll kan motverkas genom en ändrad konstruktion av eller ändrade krilerier för fördelning av de stipendier för gäslsluderande som Svenska institutet fördelar och om del i så fall är lämpligt aU vidta sådana åtgärder. En vikiig uppgift för kommiuén bör vara att överväga vilka ytteriigare insaiser av kuraliv och social nalur som bör sällas in för atl förbättra de ulländska studerandes situation.

Genom högskolereformen har förutsättningarna för utländska siuderande atl bedriva högskolestudier ändrats. För siuderande med utländsk förutbild­ning krävs från den 1 juli 1977 enligt högskoleförordningen (1977:263) för allmän behörighel minsi elvaårig skolutbildning påbörjad tidigast vid sex års ålder. Vidare krävs kunskaper i engelska molsvarande två årskurser i svensk gymnasieskola saml för utomnordiska studerande kunskaper i svenska enligt UHÄ:s beslämmande.

Siuderande med utländsk förutbildning - med undanlag för flertalet svenskar med utländsk förutbildning och studerande från de andra nordiska länderna 1 -I uppfyller vid ankomsten till Sverige sällan kravel på kunskaper i svenska (x;h ofta inte heller kravet på kunskaper i engelska. På högskoleor­terna anordnas därför särskilda kurser i svenska för ulländska studerande. På uppdrag av regeringen har skolöverstyrelsen efter samråd med UHÄ seu över denna utbildning och lämnal förslag lill förändringar, såväl till innehåll som organisation, av den. Jag redovisade i prop. 1977/78:100, bil. 12 ämbetsver­kens förslag och remissyttrandena över dem. Jag angav därvid all frågan om behörighelsgivande förutbildning för utländska siuderande borde tas upp i samband med alt andra frågor behandlades rörande dessa studerandes situation.

Enligt min mening börden behörighelsgivande förutbildningen utformas med hänsyn till hur de frågor jag nyss har berörl kommer att lösas. Det bör därför vara en viktig uppgift för kommittén att pröva ämbetsverkens förslag och remissynpunkterna på dem mot bakgrund av sina ställningstaganden i fråga om såväl dimensionering av antalet gäslsluderande som formerna för finansiering av deras studier. Kommittén bör därvid redovisa för- och nackdelar med en anordning som innebär atl gäslsluderande som antas till grundläggande högskoleutbildning samtidigt antas till nödvändig komplet­terande förutbildning. Kommittén bör särskilt redovisa de konsekvenser en så anordnad utbildning får för antagning av gäslsluderande till spärrad utbildning. Vidare bör kommittén närmare granska möjligheterna all inom ramen för den kompletterande förutbildningen också ge undervisning i engelska för studerande som inte uppfyller kravel på förkunskaper i detla språk samt de konsekvenser detta får för denna förutbildnings omfattning.

 

229               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:7

En uigångspunki för arbetet i denna del skall vara att de förkunskaper i engelska som krävs inte skall styra .urvalet av studerande vad avser nationstillhörighet. Skulle en sådan styrning visa sig bli fallel bör möjlighet erbjudas den studerande atl inhämta dessa kunskaper.

Ivloi bakgrund bl.a. av kartläggningen om de utomnordiska studerandes studieresultat bör kommittén överväga erforderliga ålgärder för atl minska riskerna för studiemisslyckanden.

Kommittén bör även pröva om det är lämpligt att skilja den komplette­rande förutbildningen för gäststuderande från den för invandrarstuderande saml därvid ange vilket huvudmannaskap som vid skilda alternativ är mest ändamålsenligt. 1 dessa frågor bör kommittén samråda med kommittén om kommunal vuxenutbildning (U 1978:31).

Kommittén bör kostnadsberäkna sina förslag. Som utgångspunkt bör därvid gälla all förslagen inte bör medföra ytterligare ekonomiska åtaganden för samhället.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar chefen för ulbildningsdepariementei

att tillkalla en kommitté med högsl 4 ledamöier med uppdrag all uireda vissa frågor rörande utländska siuderande,

all utse en av ledamötema atl vara ordförande,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat bilräde ål kommittén.

Vidare hemställer jag ätt regeringen föreskriver

alt kostnaderna för kommittén skall belasta nionde huvudtitelns kommil­téanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Utbildningsdepartementet)

7. Utredning om den framtida användningen av Nääs

Dir 1978:50

Beslul vid regeringssammanträde 1978-05-18

Statsrådet Mogård anför.

Genom testamente den 7 april 1891 med fiera tillägg förordnade gross­handlaren August Abrahamson, atl hans egendom Nääs i Skallsjö socken. Älvsborgs län, jämte vissa andra tillgångar skulle uigöra en stiftelse, benämnd August Abrahamsons stiftelse, för atl trygga forlvaron av den läroanstalt - Nääs slöjdlärarseminarium - som han inrättat på egendomen. Stiftelsen jämte alla dess lillgångar skulle enligt testamentet överlämnas till svenska staten all lyda under Kungl. Maj:l i del departement, som handhade undervisningen i allmänhet.

I testamentet förordnades bl a

att läroanstalten skulle under namn av August Abrahamsons stiftelse i all framtid å egendomen Nääs uppehållas saml hava till ändamål atl genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig ål undervis­ning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet därvid av

 

Del II U:7   Skr 1978/79:103                                      230

den pedagogiska slöjden,

att stiftelsens verksamhei alltid skulle, i den mån därtill anslagna medel sådant medgav, utövas i enlighel med tidens krav,

alt läroanstalten i följd av ändrade förhållanden icke vidare behövs till utbildning av lärare och lärarinnor i slöjd, förvandla anstalten lill annan högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan förut ägnal sig åt undervisning. Den 28 april 1899 förordnade Kungl Maj:t atl stiftelsen med dess tillgångar skulle av Svenska Staten emotlagas på de i donationsurkunden stadgade villkoren. Stiftelsen förvallas av en av regeringen tillsatt styrelse, i vilken landshövdingen i Älvsborgs län är ordförande. Till stiftelsen hör föruiom undervisningslokaler och elevbostäder också Nääs slott.

Nääs är beläget i Lerums kommun intill Europaväg 3, tre mil öster om Göleborg och två mii väster om Alingsås. Egendomen omfattar ca 1.400 ha, varav 1.200 ha utgör skog. Sloilsområdet med park, inägor och hagar ulgör ca 200 ha.

Slottsbyggnaden i sin nuvarande uiformning är från 1820-talet. Inred­ningen moderniserades på 1860-ialei och har därefter bevarats ulan siörre förändringar. Genom arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) försorg har slottets yttre under åren 1976-1977 rustats upp.

Seminariebyggnaderna är samtliga gamla och av enkelt utförande. "Semi­nariet" har dock restaurerats genom AMS medverkan och inrymmer i dag en permanent utställning av föremål från slöjdlärarutbildningstiden. Utställ­ningen är arrangerad av Nordiska museet. "Lekhuset", det gamla seminariets gymnastiklokal, har restaurerats genom stiftelsens försorg.

Varje år anordnas en hemslöjdsutsiällning i seminariebyggnaderna. Dessutom förekommer konstutställningar och konserter. 1 före detta slotts-stallet och spannmålsmagasinet finns numera värdshus och kaffestuga. Värdshuset har en kapacitet om ca 200 gäster.

År 1955 tillkallades sakkunniga för alt utreda och avge förslag rörande utbildningen av lärare i manlig slöjd och därmed sammanhängande frågor. De sakkunniga antog benämningen slöjdlärarutredningen. Utredningen lade fram sitt förslag år 1957. Det gick ut på att slöjdläramtbildningen, som varil föriagd till Nääs sedan 1874, skulle föriäggas till Linköping. År 1960 flyttades den också dil.

Senare uppdrogs åt slöjdlärarutredningen att utreda "del fortsatta använ­dandet av August Abrahamsons stiftelse". Slöjdläramtredningen diskute­rade i sitt betänkande (SOU 1961:43) Användningen av August Abraham­sons stiftelse å Nääs tre alternativ: 1 inrättande av en kursgård på Nääs,

2  stiftelsen som stipendieinrätining,

3  uppskov med frågans avgörande. Utredningen förordade för egen del "kursgårdsalternativet".

Dåvarande styrelsen för August Abrahamsons stiftelse biträdde kursgårds­alternativet i sitt remissyttrande under föruisättning att någon institution kunde knytas till Nääs som kunde garantera en permanent fast beläggning och som var beredd att ekonomiskt svara för verksamheten.

I betänkandet (SOU 1970:66) Högskolor för konslnäriig utbildning lade konstnärsutbildningssakkunniga fram förslag om formhögskolor. Med anledning av förslaget lät länsstyrelsen i Älvsborgs län utreda förutsättning­arna för lokalisering av en formhögskola till länet. Regeringen har ej lagt fram något förslag i anledning av konslnärsuibildningssakkunnigas betänk­ande.

 

231            Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:7

I en motion lill 1976/77 års riksmöte (mot 1976/77:369) hemställdes att riksdagen skulle begära en snar uiredning angående den framlida använd­ningen av läroanstalten Nääs. 1 moiionen redovisades dé i dét föregående presenterade förslagen rörande användningen av Nääs samt förslag som framförts av andra intressenter.

1 motionen anges två alternativ för en lämplig framtida användning av Näiis. Del ena av dessa alternativ innebär att Nääs görs till en kursgård, för i försia hand lärares fortbildning och fackliga konferenser, men även för annan kursverksamhet, genom t.ex. hembygdsförbund och föreningar. Del andra länkbara användningsområdet för Nääs som förespråkas i motionen är au föriägga en formhögskola dil. I detla alternativ skulle lokalerna under ferietid kunna användas för fortbildningskurser för lärare. Även en kombinalion av de två olika användningsområdena är enligt moiionen länkbar. 1 moiionen framhålls det angelägna i atl så mycket som möjligt av den ursprungliga byggnationen på läroanstaltens område bevaras.

Yllranden över motionen har inhämtats av utbildningsulskoitei från riksantikvarieämbetet, statens kulturråd, skolöverstyrelsen, statens perso-nalulbildningsnämnd och slyrelsen för August Abrahamsons stiftelse, vilka samtliga tillslyrker den av motionärerna föreslagna utredningen. Yttranden har även inhämtats från universilelsoch högskoleämbelei, som framhåller all man ulifrån de områden ämbelel har att bevaka inte har några önskemål om utredning av den framtida användningen av Nääs.

I skrivelse den 6 december 1977 har riksdagen anmält siu beslul i anledning av nämnda molion (UbU 1977/78:9, rskr 1977/78:41). Enligt beslutet bör en förutsättningslös utredning göras angående den framtida användningen av August Abrahamsons stiftelse pä Nääs. Utskottet har inte redovisal några synpunkier på i vilken form ulredningen skall bedrivas. Lerums kommun har inkommit med skrivelse, i vilken man framfört önskemål om all med egen ledamot fh delta i denna utredning.

Enligt min mening bör en särskild utredare tillkallas med uppgift all fullgöra det av riksdagen begärda utredningsuppdraget. Utredaren bör vid sina överväganden samråda med de instanser som yttrat sig över motionen och med företrädare för Lemms kommun.

Utredaren bör redovisa vilka kostnader som de olika lösningarna lill framlida användning av Nääs leder till och föreslå hur dessa skall finansieras. Förslagen bör ej medföra kostnader för statsverket. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag eftersamråd med chefen för ulbildningsdepariementei atl regeringen bemyndigar mig

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag att uireda frågan om den framlida användningen av August Abrahamsons stiftelse på Nääs,

all beslula om sakkunniga, experter och annal bilräde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

att kosinaderna skall belasla nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan (Utbildningsdepartementet)

 

Del II U:8   Skr 1978/79:103                                     232

8. Direktiv för organisationskommittén för vissa åtgärder på infor­mationsförsörjningsområdet, m.m.

Dir 1978:59

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-06-15

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför.

1 prop. 1977/78:114 om eu centralt organ för informationsförsörjning, m.m., har regeringen lagl fram förslag om vissa ålgärder på informalions-försörjningsområdei. Bl.a. skall enligt förslagen kungl. biblioteket omorga­niseras den I juli 1979 och en delegation för informationsförsörjning inrättas vid samma lidpunkt. Samtidigt skall forskningsbiblioteksrådel och statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK) upphöra.

Proposilionen har inte slutbehandlats av riksdagen under 1977/78 års riksmöie. För all förslagen, om riksdagen godiar dem, skall kunna genom­föras vid avsedd tidpunkt, finner jag del emellertid nödvändigt alt vissl organisalionsoch planeringsarbete inleds nu. En organisationskommitté bör därför tillkallas. Vidare bör ell särskilt uppdrag ges ål kungl. biblioteket alt inleda vissl planeringsarbete. Organisations- och planeringsarbetei bör givetvis bedrivas på ett sådani säll all riksdagens beslut inte föregrips.

Enligt förslagen i proposilionen skall delegationen för informationsförsörj­ning inom sill ansvarsområde svara för övergripande planering och samord­ning och för Slöd lill forsknings- och utvecklingsarbete. Den skall vidare ha vissa serviceuppgifter saml svara för internationell bevakning och samver­kan.

Organisationskommittén bör med utgångspunkt i vad som anges i propositionen om delegationens uppgifter m.m. utarbeta förslag till instruk­tion för delegaiionen. I detla sammanhang bör kommittén beakla de frågor rörande avgränsning mol andra myndigheters kompetensområden som aktualiseras i proposilionen och i remissvar över belänkandet (SOU 1977:71) Velenskaplig och leknisk informationsförsörjning. Della gäller bl.a. arkiv­området och museiområdet. Kommiuén bör överväga hur samverkan mellan delegationen och andra myndigheler skall ske.

1 proposilionen uttalas au del lorde komma atl krävas olika beredande organ under delegaiionen. Vissa nämnder med i första hand rådgivande karaklär bör därför inrättas. Organisationskommittén bör med utgångspunkt i ulredningsförslagen och i de synpunkier på dessa som har kommii fram i remissbehandlingen föreslå vilka nämnder som bör finnas under delega­tionen och hur deras uppgifter bör avgränsas.

Organisationskommittén bör vidare lägga fram förslag till anslagsframsläll­ning för delegaiionen för budgetåret 1979/80. Förslaget bör inges senasi den 1 september 1978.

Delegationen skall ha ett kansli knutet lill sig. I proposilionen har jag anförl alt i organisationsarbetet som ett första alternativ bör prövas om delegaiionen administrativt kan knylas lill någoi befinlligt organ, i försia hand del omorganiserade kungl. biblioteket. 1 sin myndighetsutövning skall delega­tionen vara fristående.

Organisationskommittén bör utarbeta.förslag lill kansliorganisation för delegaiionen. Kommittén bör i samband därmed pröva möjlighelen att genom en administrativ anknyining ulnyllja kungl. bibliotekets eller annan myndighels tjänsier för ekonomi- och personaladministration och därmed

 

233               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:9

sammanhängande rutiner.

Organisationskommittén skall även i övrigt förbereda ett inrättande av delegationen och vidla de prakliska ålgärder som kan erfordras härför. Bl.a. skall kommittén i samråd med byggnadsslyrelsen undersöka möjlighelerna alt anskaffa lokaler för delegationens kansli.

Vad gäller omorganisationen av kungl. biblioteket förutsätter jag, som jag angav i det föregående, att omorganisationen förbereds inom biblioteket. Vissa frågor i detta sammanhang bör dock behandlas av organisationskom­mittén. Kommittén bör bl.a. lägga fram förslag om kungl. bibliotekets framtida organisation. Jag förutsätter atl erforderligl underlag för sådana förslag tas fram inom biblioteket. 1 arbetet bör beaktas vad som sägs i cirkulär (1976:687) om arbelel för jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig ijänsl, att organisationen utformas så att jämställdheten främjas.

Organisationskommittén bör också i samråd med kungl. biblioteket överväga frågor av rättslig natur i samband med mikrofilmning av svensk dagspress utöver vad som behandlas i förslagen i prop. 1977/78:97 om åtgärder Vör atl bevara skrifter och ljud- och bildupptagningar och riksdagens beslul med anledning därav (KrU 1977/78:27, rskr 1977/78:375).

I prop. 1977/78:114 föreslås vidare att an.svarei för verksamheien med ett dalorbaserat informationssystem för bibliotek, LIBRIS, fördelas så atl ansvarei för den löpande driften ligger hos del omorganiserade kungl. biblioteket och utvecklingsansvaret hos delegationen för informationsför­sörjning. Organisationskommittén bör, med utgångspunkt i delta slällnings­lagande, överväga hur verksamheien med LIBRIS skall bedrivas i fortsätt­ningen, bl.a. i anslutning lill övervägandena om kungl. bibliotekets framtida organisaiion.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag atl regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

au tillkalla en kommiilé med högsl 6 ledamöier med uppdrag atl förbereda vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdei, m.m.,

att ulse en av ledamöterna au vara ordförande,

alt beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag atl regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasla nionde huvudliielns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Uibildningsdepartementet)

9.   Utredning   om   det   pedagogiska   forsknings-   och   utveck­lingsarbetet inom skolväsendet m.m.

Dir 1978:68

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Statsrådet Mogård anför.

Behovet av pedagogiskt utvecklingsarbete inom undervisningens område blev allt starkare i samband med de omfatlande skolreformerna under 1960-

 

Del II U:9   Skr 1978/79:103                                      234

talet. Anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, som tillkom i början av 60-lalet i samband med försöksverksamheten vid grundskolans införande, utvecklades till ell anslag för pedagogiskt forsk­nings- och utvecklingsarbete (FoU-arbete), där den naturliga lyngdpunklen låg i tillämpad pedagogisk forskning. Skolreformerna och de växande kullarna skolelever ställde stora anspråk på samhälleis resurser. Delta ledde lill all man undersökte möjlighelerna all genom FoU-arbete förbättra undervisningen. Föredragande statsråd anförde inför budgetåret 1970/71 (statsverksprop. 1970 bil. 10, s. 170):

"Insatserna inom del pedagogiska utvecklingsarbetet måste koncenireras till de problemområden som är mest betydelsefulla för atl man skall kunna nå de utbildningspoliliska målen. En väsenilig uppgift är au ulforma allt effeklivare medel alt genomföra beslutade reformer."

Fr.o.m. 1972 har slalsverksproposilionerna allt starkare betonat behovet av FoU-arbeiels anknytning till skolans problem och lill skolans verklighet som den upplevs av de i skolan verksamma.

Samtidigt har under 1970-lalet den verksamhei som bekostas med anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet vidgats atl omfatta även forsknings- och utvecklingsarbele inom vuxenulbildning, folkbild­ningsarbete, kommunal vuxenulbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Omfattningen av anslaget växle snabbt under 1960och 70-ialen. För budgetårel 1978/79 anslås ca 36.000.000 kr. till pedagogiskt FoU-arbete inom skolväsendet.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har det övergripande ansvarei för pedagogiskt FoU-arbete inom undervisningsområdet uianför högskoleseklorn. I sin anslags­framställning för varje budgelår anger SÖ de områden som bedöms som viktiga. Regeringen lar i varje års budgetproposition ställning till inriktningen av del pedagogiska FoU-arbelel.

Till skolöverstyrelsen är knuten en pedagogisk nämnd som tillkom efter riksdagsbeslut 1971 (prop. 1971:38, UbU 1971; 12, rskr 1971:169). Nämnden är sammansatt av representanter för riksdagen, kommunerna, den pedagogiska forskningen, ungdomsskolans och vuxenutbildningens befattningshavare saml de siuderande. Nämndens huvuduppgift är att fungera som rådgivande och beredande organ i frågor om pedagogiskt FoU-arbete, däri inbegripet utvärdering av utbildningsverksamheten. SÖ:s slyrelse har genom beslul i plenum överlämnat åt pedagogiska nämnden atl beslula i vissa ärenden, särskilt alt beslula om nya kommunala utvecklingsblock, och deras verk­samhet.

Nämnden är organisatoriskt inordnad i SÖ. Byrån för pedagogiskt forsk­nings- och utvecklingsarbele (byrå L 3) fungerar som nämndens sekretariat. Detla har givit nämnden möjligheter till nära kontakt med pågående FoU-arbete och akluell planering inom SÖ;s kansli och av SÖ anlitade organ och inslilulioner. Samiidigi har del inneburit au nämnden i prioriteringen av enskilda projekt och försök inom de av nämnden rekommenderade ramarna i hög grad varit hänvisad lill de uppslag och idéer som framkommit inom kansliel och som delgivits kansliel från skolor, kommuner, organisaiioner och forskningsinstitutioner. Vid skilda lillfällen har diskussioner förts om andra organisatoriska lösningar, t.ex. au knyta nämnden närmare lill riksdagens utbildningsuiskou eller göra den till en hell frislående nämnd.

Regionall har sex regionkollegier haft ansvarei för samordningsfrågor mellan länsskolnämnderna, lärarutbildningen, lärarfortbildningen och FoU-verksamheten. De sex stora läraruibildningsenheierna har hiuills fungerat

 

235               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:9

som regioncentra och forlbildningsavdelningarna har varil regionernas sekretariat.

På den kommunala och/eller regionala nivån finns ett antal pedagogiska utvecklingsblock. SÖ och kommunen delar på kostnaderna för dessa. Ett starkt motiv för alt inrätta utvecklingsblock har varit en önskan att i FoU-arbetet inte bara fånga upp aktuella problem på fäliel ulan även låla de av frågorna direkt berörda personalgrupperna och organen medverka i försöken. SÖ inbjuder kommunerna i landet all starta utvecklingsblock enligt ett program eller tema som SÖ fastslagit i allmänna drag. Sedan fattar den pedagogiska nämnden beslut om inrättande och inrikining av dessa utveck­lingsblock. Inom ramen för det fasilagda programmel råder sior frihel för kommunen au utforma ett försöksprogram efter lokala inlressen och förutsäuningar. Under 1977/78 finns totalt nio utvecklingsblock, fem inom ungdomsskolan och fyra inom vuxenutbildningen.

Utvecklingsarbetet bedrivs också inom vissa andra organ, t.ex. fortbild­ningsavdelningar som bl.a. har ansvarei för skolledaruibildningen och personallagsforlbildningen. Vidare har i årets budgetproposition (prop. 1977/ 78:100 bil. 12, s. 212-213) medel anvisats för pedagogi.skl FoU-arbele vid några länsskolnämnder. Avsikten med detla är att ge länsskolnämnderna möjlighet att i samråd med kommunerna och enskilda skolor finna vägar att stimulera utvecklingsarbelel vid skolorna.

Inom skolväsendet haren arbeie inletts som syftar till en förändrad balans mellan cenlralt och lokalt fattade beslut. Jag vill här peka på de reformer av grundskolans inre arbete som riksdagen beslutat om (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367) och som innebär att ansvaret för genomfö­randel av beslutade reformer förskjuts från cenlrala organ till det lokala skolväsendet. En molsvarande utveckling kan fömtses för gymnasieskolan och för vuxenutbildningen. Ell lokall förankral FoU-arbele blir här betydel­sefullt.

Exempel på decentraliserade åtgärder är förändringarna i statsbidragssys­temet för grundskolan, som innebär ökade möjligheter för skolstyrelsen och den enskilda skolan atl besluta om hur resurserna skall fördelas. Förslag kommer vidare att föreläggas riksdagen som syftar lill all införa skolnämnder (Ds U 1977:20 och Ds U 1978:3). 1 dessa kommer fler att bli delaktiga i många för verksamheten viktiga beslut. Den starka betoningen på lagundervisning och arbetsenheter är även ett uttryck för en strävan att få en decentralisering av beslut och ett vidgat ansvarstagande hos alla som verkar i skolan.

För en sådan varaktig verksamhetsutveckling krävs en motivation hos dem som är direkt berörda och ansvariga för verksamheien. I årels budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil. 12, s. 233-234) anförde jag följande:

"En verklig förändring är dock inte möjlig ulan att de som verkar i skolan ser förändringen som nödvändig samt gör den lill sin egen angelägenhet. För att en utveckling skall vara möjlig krävs vidare att skolans mål diskuleras på del lokala planet på ell sådani sätt au målen kan fungera som styrmedel i arbetel. Kunskaper och informaiion om de villkor av t.ex. resursmässig och organisaiorisk art som den enskilda skolan arbetar under är en annan förutsäitning. Därtill kommeratt utvecklingen av verksamheien måsle uigå från den situation som den enskilda skolan befinner sig i och från de problem som man där finner angelägna att lösa. Ansvaret för alt utforma och pröva olika lösningar ligger hos dem som verkar i den enskilda skolan."

Det pedagogiska FoU-arbelel har som en av sina huvuduppgifter att främja

 

Del II U:9    Skr 1978/79:103                                    236

skolans inre utveckling.

"En grundtanke i dessa riktlinjer är all FoU-arbeiet bör utgå från de problem som i skolans vardag formulerats av elever och lärare. Avgörande för utvecklingsarbetets möjligheler all påverka skolan är dels forskningens förankring i skolans närproblem, dels dess möjligheteratt föra ut sina rön lill de enskilda skolorna." (Prop. 1977/78:100 s. 226.)

Del är väseniligi att problemen med utbildningsväsendets relation till det omgivande samhällel beaktas. Del av SÖ bedrivna FoU-arbeiet omfaiiar och bör allljäml omfalia problem om elevernas val av sludie- och yrkesväg i och efter grundskolan mol bakgrund av skilda förhållanden i hem, skola och samhälle. 1 dagens läge utgör t.ex. de svagmotiverade och lågpresierande eleverna i grundskolan en grupp lill vilken eu flertal akuta problem är knuina dels med hänsyn till innehåll och metoder i undervisningen, dels - och framför allt - på grund av risken för arbetslöshet.

Denna problemgrupp aktualiserar på ell särskilt sätl olika lösningar på frågan om värvning av studier och arbete efter grundskolan, vilket nyligen behandlats av sysselsättningsulredningen (A 1974:02). Dylika frågor leder i sin lur till ett behov av mer grundläggande undersökningar av förhållandel mellan skola, yrkesliv och samhälle i övrigt och framför allt av problem rörande utbildningens organisation och läroplaner i olika modeller av återkommande utbildning. En del av dessa frågor är f n. föremål för särskilda överväganden inom gymnasieutredningen (U 1976:10). De är emellertid så viktiga även för den kontinueriiga utvecklingen av skolväsendet i övrigi, alt de måsle ingå som en självklar del i det långsiktiga FoU-arbeiei. Härigenom aktualiseras också sambandet med det FoU-arbete som bedrivs inom universitets- och högskoleväsendet.

Skolans FoU-arbele spänner sålunda över ett stort register av frågor från problem i del dagliga skolarbetet lill mer övergripande frågor om förhållandel mellan skola och samhälle. Inte minsi de senasle årens forskning och forskningsdebatl har visat, att samhällets problem på olika sätt slår igenom även i undervisningen.

FoU-arbete måste bedrivas på olika nivåer inom skolsystemet allt efter problemens art och angelägenhelsgrad. En ökad spridning och mångfald får inte leda till en sådan uppsplittring av resursanvändningen, atl den gör del svårare att ta hänsyn till sambanden mellan problemen i undervisningen och i samhällel.

Allt FoU-arbete måste, oavsell om det avser processer i klassmmmet eller gäller studieval och skolorganisation, i tillämpliga delar så långl möjligl bygga på erfarenheler från liknande försök här hemma och i andra länder. Det internationella utbytet inom FoU-arbeiet behöver förstärkas.

Det pedagogiska FoU-arbetet är av uiomordentligt stor betydelse för undervisningen. Mot bakgrund av vad som ovan anförts bör enligt min mening en översyn härav genomföras. Det bör uppdras åt en särskild kommiilé alt genomföra en sådan översyn. Dess huvudsyfte bör vara alt mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen framlägga förslag som dels tar hänsyn lill önskemålen om ökad anknytning lill skolans vardagsproblem, dels beaktar de synpunkier på sambanden mellan skola och samhälle och internationellt utbyte som anförts i det föregående. Översynen bör vidare ske med beakiande av de allmänna principer rörande sekioriell forskning som framlagts av forskningsrädsutredningen och som bl.a. vunnit lillämpning i giillande inslmklioner för Ibrskningsrådsnämnden.

Översynen bör avse även administrativa och organisatoriska frågor. Härvid

 

237               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:9

berörs SÖ, länsskolnämnder, kommuner, forskningsinslituiioner, fortbild­nings- och lärarulbildningsinsiiiutioner, folkbildningsorganisationer, arbets­marknadsutbildning, särskolor och specialskolor. Kommittén bör även pröva den pedagogiska nämndens verksamhei, beslutsformer och sammansätt­ning. Eftersom fortbildningen spelaren viktig roll i utvecklingsarbetet bör kommittén samråda med 1974 års lärarutbildningsuiredning (U 1974:04) i frågor som avser samordnandet av en lokall eller regionall förankrad FoU-verk.samhel med organ för fortbildning och den grundläggande lärarutbild­ningens praktiska delar.

Med tanke på den sammanhållande funktion regionkollegierna har i dag bör kommiuén undersöka den roll dessa skulle få vid en eveniuell förändring av FoU-arbeiets organisation. Kommiuén bör därvid samråda med SÖ som f n. utreder regionakollegiernas funktion.

Del är av största vikt all FoU-arbeteis tillämpbara resultat snabbt kommer de i skolan verksamma till del. Detta ställer stora krav på en redovisning av uppnådda resultat av FoU-verksamheien. Kommittén bör ingående pröva alla möjligheler atl utöka nu existerande informationsvägar.

Kommittén bör även söka vägar alt tillvarata erfarenheler av i enskilda skolor eller av enskilda lärare initierade försök.

Kommittén bör i siu arbeie samråda med SÖ, universilels- och högskole­ämbelei och forskningsrådsnämnden. Därtill bör kommiuén i siu arbeie nära samarbeta med ulredningen om skolan, slalen och kommunema (U 1972:06) i de delar den avser SÖ;s allmänna uppgifter eller de kommittéer som i övrigt kan komma att uireda SÖ:s roll och uppgifter i vad avser utbildningsväsen­dets utveckling.

Kommittén bör vara oförhindrad all ta upp till behandling även andra för det pedagogiska FoU-arbeteis utformning och administration väsenlliga frågor än dem som berörts i det föregående.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag au regeringen bemyndigar mig

atl tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter för au uireda det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet inom skolväsendel m.m.,

alt utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkuniga, experter, sekrelerare och annat biträde ål kommittén.

Vidare hemsläller jag au regeringen föreskriver atl kosinaderna för kommittén skall belasta nionde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan (Ulbildningsdepariementei)

 

Del II U:10    Skr 1978/79:103                                   238

10. Utredning om integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet

Dir 1978:69

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-06-08

Slalsrådel Mogård anför.

I Bakgrund

/./ Normalisering som mål för samhällsinsatser

Målel för samhällets insatser för handikappade är alt sträva efter att göra deras livsmiljö så normal som möjligl.

Den moderna synen på handikapp tar inte sikle främsi på själva handikappet, utan konsekvenserna härav i olika sociala miljöer. Detta innebär atl handikapp betraktas som något relativt. Den begränsning som ett handikapp medför föreligger endast i vissa situationer. Samhällets direkta insaiser i dessa situationer syftar lill all underlätta för de handikappade att ta aktiv del i samhällslivet. Vi eftersträvar också atl utforma samhället så atl ålgärder för handikappade normall skall ingå i de tjänster som samhällel erbjuder alla sina medborgare. Med denna grundinställning måste samhällets ansvar innebära alt handikappade ges rälien att bli accepterade i samhället och i samhällets institutioner på sina egna villkor.

1.2 Skolans mål och innehåU

Skollagen(1962:319)angerdeövergripande målen förskolans verksamhet. Med skola avses i skollagen grundskola, specialskola eller gymnasieskola. Specialskolans elever har omfattats av skollagen sedan år 1965. En särskild specialskolförordning (1965:478) finns.

Omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda regleras genom lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967:940) och stadgan angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1968:146).

Samhället har genom omsorgslagen ett totalt ansvar för de psykiskt utvecklingsstörda. Ingel molsvarande ansvar finns för de elever som omfattas av skollagen och skolförordningen. I omsorgsstadgan är inskrivet atl verksamheien i särskolan bedrivs i så nära överensstämmelse med vad som gäller inom det allmänna skolväsendet som är möjligl och lämpligt. 1 stor utsträckning hänvisar omsorgssiadgan direkt till bestämmelser i skolförord­ningen.

Frågor rörande särskolan utreds av omsorgskommittén (S 1977:12). När förhållandena inom särskolan i fortsätiningen berörs, sker det således för sammanhangets skull.

En genomgång av skollag, omsorgslag, skolförordning, specialskolförord-ningoch omsorgsstadga visar atl många avsnitt är identiska. Detta gäller bl.a. skolverksamhetens syfte, elevernas behandling, undervisningens organisa­tion och länsskolnämndens tillsyn.

De olika skolformernas syften beskrivs i identiskt lika formuleringar i skollagen § 1 och omsorgsstadgan § 19;

...att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i

 

239             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:10

samarbele med hemmen främja elevernas utveckling lill harmoniska männi­skor och lill dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

1 grundskolans läroplan, Lgr -69, betonas i avsnittet Mål och riktlinjer skolans särskilda ansvar för de elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl har svårigheter i skolarbetet. Författningar och läroplaner anger dels gene­rellt, dels mera i detalj metoder och arbetssätt att nå skolans mål.

Genom besluten med anledning av proposilionen om skolans inre arbele m.m. (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367) har ytteriigare fömtsättningar skapats för alt undervisningen och arbeissäiiel i skolan skall kunna anpassas till elever med behov av särskilt slöd och stimulans i sin Utveckling.

1.3     Integrailonen inom skolväsendel

I dag är iniegraiionen i många siycken eiablerad inom skolans handikapp­undervisning. Man försöker på olika säll all normalisera de handikappades skolgång, beroende och friiidsmiljö och förbereda dem för livet i samhällel uianför skolan.

Integrationen syftar till atl skapa en normal miljö för de handikappade eleverna saml lill au ge förutsättningar för social gemenskap och förståelse mellan olika elevgrupper. Avgörande för hur långt integrationen kan drivas är elevernas behov, vilka avgörs av handikappets karaktär och svårighetsgrad. Inom skolväsendet finns idag olika former av inlegralion. Man brukar lala om lokalintegration, verksamhelsiniegraiion och adminisiraiiv eller organisato­risk inlegralion.

1.4     Specialskotan

Enligt skollagen sörjer staten för undervisning i specialskolan av barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada inie kan följa undervisningen i grundskolan. För dessa barn är skolplikien och rätlen lill grundläggande undervisning ett år längre än för de barn som fär sin undervisning i grundskolan.

För specialskolan gäller specialskolförordningen (1965:478). Som läroplan för specialskolan gäller grundskolans läroplan. För specialskolan finns eu särskili läroplanssupplemenl med limplan.

1.5     Särskolan

Verksamheien i särskolan regleras genom omsorgslagen och omsorgssiad­gan. Särskolan omfaiiar förskola, grundsärskola, iräningsskola och yrkes­skola. För psykiskt utvecklingsstörda som har svårt att anpassa sig till verksamheten i särskolan, eller för vilka del krävs särskilda anordningar för undervisningen, meddelas specialundervisning i särskola eller undervisning i specialsärskola.

Psykiskt utvecklingsstörda som på grund av grava syn- och/eller hörsel­skador inte kan följa undervisningen i särskola skall få undervisning i specialskola.

Särskolan står under landslingskommunalt huvudmannaskap.

 

Del II U:10    Skr 1978/79:103                                  240

1.6   Undervisningen   av  rörelsehindrade,   synskadade  och  hörselskadade  i grundskola och gymnasieskola

1 den kommunala grundskolan anordnas särskilda syn- och hörselklasser, klasser för rörelsehindrade samt samordnad specialundervisning för syn- och hörselskadade saml rörelsehindrade.

Den gymnasiala ulbildningen av ungdomar med handikapp sker i gymnasieskolan i form av individualinlegrering eller, då handikappet så kräver, genom särskilda anordningar i form av mindre undervisningsgrupper och förlängd studietid.

Den gymnasiala ulbildningen av svårt hörselskadade är förlagd till gymnasieskolan i Örebro, som mottar ca 200 elever från hela landet.

Den gymnasiala ulbildningen av svårt rörelsehindrade elever vid Skärhol­mens gymnasium i Siockholm bedrivs som försöksverksamhel och omfattar för närvarande ca 30 elever.

Styrelsen för vårdartjänst har genom beslut den 22 november 1974 lillsammans med skolöverstyrelsen av Kungl. Maj:l erhållil uppdrag atl utreda bl.a. den gymnasiala ulbildningen för rörelsehindrade.

För samtliga skolformer gäller, au vissa bedömningssvårigheter föreligger om vilken skolform som är bäst lämpad för den enskilde eleven. Utveck­lingen mol ökad integration har medfört behov av förstärkt informaiion lill skolan och dess personal samt lill föräldrar lill barn med handikapp om den handikappades fömtsättningar och konsekvenserna av undervisning i olika skolformer, för all en adekvat skolplacering skall nås.

2 Motiv för översyn av integrationen av handikappade elever

2.1 AUmänna utgångspunkter

Integrerad undervisning av handikappade elever i grundskola och gymna­sieskola och undervisning i specialskola är likvärdiga vägaratt förbereda barn och ungdomar på en aktiv vuxeniillvaro och ett innehållsrikt samhällsliv.

Skolan strävar efter atl alla elever skall bli delaktiga av en likvärdig utbildningsstandard genom all varje elev erbjuds utbildning efter sina fömtsättningar, vilket kräver särskilda insaiser för att kompensera dem som har speciella svårigheler av olika slag. Genom au låta grundskolans läroplan gälla också för specialskolan har samhällel markerat principen om likvärdig ulbildningssiandard för svårt synskadade, döva, hörsel- och talskadade och andra elever. Samhällel har också lagil konsekvenserna av denna princip genom de omfattande resurser som idag står till förfogande för eleverna i specialskolan, särskolan och i skolverksamheten för de rörelsehindrade av pedagogisk, teknisk, medicinsk, psykologisk och social natur. Däremot saknas i belydande utsträckning språklig expertis, vilket är av belydelse för bedömningen av integrationssträvandena.

Integrationsutvecklingen medförall nya krav ställs på resursernas använd­ning. Den ökade verksamheisintegreringen påverkar ansvarsfördelningen mellan slal och kommun. Enskilda framställningar lill regeringen beträf­fande tidig integration av svårt handikappade har påvisat behovet av samordning av statliga och kommunala åtaganden.

Även organisatoriskt och administrativt behöver en anpassning ske till den utveckling som ägt rum. Härvid är den övergripande utvecklingen inom skoloområdet mol ökal lokalt besluisansvar över resurser och arbetsformer av största belydelse.

 

24!              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:10

De nu berörda frågorna har var för sig under senare år varil föremål för diskussion och i vissa fall utredningsarbete.

2.2     Reformeringen av skolans inre arbele

En av utgångspunkterna i arbetet med skolans inre arbeie (SIA) (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367) var all ge kommuner och skolenheter bälire förutsättningar att anpassa skolans verksamhet lill elever med behov av särskilt stöd och stimulans i sin utveckling. De friare arbetsformer som nu i ökad utsträckning kan tillämpas har förbättrat möjlighelerna att anpassa undervisningen lill behoven hos enskilda elever.

Riksdagens beslul med anledning av propositionen om nytt statsbidrag till grundskolan m.m. (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260) medger för kommunerna att beakla olika elevgruppers särskilda behov vid fördelningen av resurser.

De förslag som i samma proposition lagts fram rörande den samlade skoldagen ökar skolans ansvar för elevernas sociala utveckling.

Förverkligandet av SIA-reformen innebär atl integrationen av handikap­pade i grundskolan underlättas. Erfarenhetema visar dock all undervisning av svårt handikappade i grundskolan vanligen kräver individuell anpassning och extra resursinsatser ulöver vad som är möjligl alt åsiadkomma inom grundskolans ram. Della förhållande ulgör ett väsentligt motiv för en översyn av integrationen av handikappade i skolväsendet.

2.3     Skolöverstyrelsens översyn av specialskolans inre organisation

Inom skolöverstyrelsen (SÖ) genomfördes under åren 1972 till 1977 en översyn av specialskolans inre organisaiion. Översynen, vilken utfördes av er| särskild arbetsgrupp, skedde mot bakgmnd av integralionsutvecklingen saml de förändringar eller krav på sådana som till följd av utvecklingen uppkommit i personalsammansäitning samt ansvars- och befogenhetsförhål­landen inom specialskolan. Översynen omfattade samtliga verksamheter inom specialskolan utom undervisningen.

Utvecklingen mot ökad integration ställer, som jag tidigare har anfört, andra krav än tidigare på specialskolans resurser. Så har t.ex. Tomieboda-skolans utveckling mot ett för landet gemensami specialpedagogiski centrum inletts i enlighel med vad SÖ föreslagil i anslagsframslällning för budgetåret 1978/79.

Specialskolans framtida organisaiion och verksamhetsformer bör dock ses i ett vidare sammanhang som bl.a. inbegriper överväganden rörande den fortsatta utvecklingen av verksamhetsintegration och administrativ integra­tion, dvs. frågor rörande huvudmannaskap för och finansiering av special­skolan.

2.4 SSK:s utredningsarbete beiräffande specialskolan och särskolan

Ulredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK) har enligt sina direktiv all uireda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om gmndskolan och gymnasieskolan m.m.

Enligt tilläggsdirektiv som SSK-utredningen erhöll den 27 seplember 1974 skulle SSK även pröva möjligheterna atl nå ett kommunalt medansvar för

16 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 103

 

Del II U:10    Skr 1978/79:103                                   242

undervisningen av handikappade.

SSK har i diskussionsbetänkandei (SOU 1975:6) Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan redovisat skäl för och emot ett framtida primärkommunalt huvudmannaskap för dessa skolformer.

1 diskussionspromemorian från år 1965 Ramtimplaner och förstärknings­anordningar för specialskolan förs en diskussion kring ansvarsfördelning i pedagogiska och organisatoriska frågor analog med vad ulredningen lidigare anfört i betänkandet (SOU 1975:9) Individen och skolan.

De olika skolformernas organisation, deras regelsystem och de resurser som de disponerar har SSK-utredningen redovisat i betänkandet Skolan, slalen och kommunema (SOU 1974:36).

Såväl betänkandet Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan som promemorian Ramtimplaner och förstärkningsanordningar för special­skolan har remissbehandlats.

SSK-utredningen har den II januari 1978 till regeringen - utan förslag -överiämnal sina överväganden rörande specialskolan och särskolan jämte följande material: Särskolans totala kostnader år 1973. (PM 80). Samman­slällning av remissvaren på SOU 1975:6 Huvudmannaskapet för special­skolan och särskolan. (PM 74). Remissammanställning över SSK:s PM 1975-06-19 Ramtimplaner och förstärkningsanordningar för specialskolan. (PM 81).

Nämnda promemorior överlämnas lill kommittén för vidare övervägan­den.

2.5     Omsorgskommitién

Regeringen fastställde den 11 augusti 1977 kommittédirektiv rörande viss omsorg om handikappade. Ulredningsansvaret för frågor rörande särskolan åvilar omsorgskommittén (S 1977:12).

Jag vill i della sammanhang framhålla att en skolutveckling med normalisering som mål i vissa avseenden underiättas av ett primärkommu­nalt medansvar. Utifrån en helhetssyn på resursoch organisationsfrågor för de svårt handikappade elevgrupper som inte ingår i primärkommunernas ansvarsområde har jag i samråd med chefen för socialdepartementet funnil att ell nära samråd bör elableras mellan omsorgskommitién och den här föreslagna kommittén i frågor rörande huvudmannaskap, lagstiftning och resurser för samtliga de elevgrupper som har annan huvudman än primär­kommun.

2.6     Översyn av integrationen av handikappade inom skolväsendet

Jag har i del föregående uppehållit mig vid normalisering såsom varande den vägledande principen för insatserna på handikappområdet. Därmed avses atl samhället - både dess yttre, fysiska miljö och den verksamhei som bedrivs i samhällel - skall vara tillgängligt för handikappade. Deua är ett viktigt poliiiski mål.

För skolans del betyder delta all handikappade och icke handikappade elever så långl del är möjligl och lämpligt skall undervisas lillsammans. Med hänsyn till de handikappade elevernas särskilda behov ställer detla anspråk på extra resurser och på smidighet i skilda anordningar så atl de kan anpassas till individuella behov.

Genom en rad reformer och ökade insaiser har sådana resurser tillförts den

 

243             Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:10

svenska skolan under de senasle decennierna. Utvecklingen har gått mol en ökad inlegralion. Detta barsken i nära samverkan med handikapporganisa­tionerna, som talesmän för eleverna, deras föräldrar och vuxna handikap­pade.

Liksom handikapprörelsen anser jag emellertid också atl frågan om integration alltid måste bedömas från den enskilde elevens utgångspunkt, behov och fömtsättningar. Härvid intar döva en särställning. Handikapput­redningen framhöll i sitt betänkande (SOU 1,976:20) Kultur ål alla tecken­språkets belydelse i undervisningen, både som kommunikationsmedel och som instmment för begreppsinlärning. I prop. 1976/77:87 om insatser för handikappades kulturella verksamhet har jag biträtt handikapputredningens principiella uppfattning atl teckenspråkets nya möjligheter och ställning bör komma till klart uttryck i läroplanen. Med anledning härav fick skolöversty­relsen i uppdrag atl i sill läroplansarbele ta hänsyn till de dövas behov av total kommunikalion, inklusive användande av leckenspråkel (prop. 1976/77:87 s. 63). Förde döva barnens del utgör specialskolans koncentrerade resurser en garanti för att skolans mål skall uppnås. Det är härvid en fördel all specialskolan förfogar över personal som väl behärskar leckenspråkel.

Tidpunkten har nu kommii för all göra en generell utvärdering av integrationen av handikappade elever i del allmänna skolväsendet saml analysera effekterna härav bl.a. för specialskolans vidkommande. I detta arbete bör handikapprörelsen erbjudas att medverka och erfarenheler från elever, föräldrar, övriga vuxna handikappade och berörd personal tillvara­tas.

I prop. 1977/78:100 bil. 12 (s. 196) anmälde jag, att jag avsåg aU föreslå regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att kartlägga och föreslå ålgärder förden fortsatta integrationen av handikappade elever i det allmänna skolväsendet. Uttalandet föranledde ingen erinran av riksdagen (UbU 1977/ 78:16, rksr 1977/78:181). 1 det föregående har jag behandlal motiven för en sådan översyn. I det följande kommer jag au närmare ange de huvudfrågor som kommittén bör behandla. Vid sin behandling av anslaget till special­skolan (UbU 1977/78:19) anförde utbildningsutskottet beträffande litteratur-försörjningen vid biblioteken vid sf)ecialskolorna med anledning av en motion om översyn av denna verksamhet, att utskottet utgår från atl frågan om specialskolornas bibliotek och elevernas liiieralurförsörjning kommer att ingå i denna kommittés arbetsuppgifter.

3 Integrationens framtida tillämpning. Konsekvenser för olika skolformer

(Kommitténs arbetsuppgifter)

Vid min anmälan i prop. 1977/78:100 (bil. 12) förordade jag en fortsatt positiv grundinställning till integration av handikappade elever i grundskola och gymnasieskola. En generös grundinställning måsle emelllerlid alltid kopplas lill en noggrann genomgång av elevens/elevgruppens behov och förutsättningar samt till en bedömning av vad som är möjligt och lämpligt atl genomföra med hänsyn till tillgången på ekonomiska och personella resurser.

De olika former av integration som jag lidigare redovisal lillämpas i störte eller mindre omfattning för olika gmpper av handikappade elever. Kommittén skall redovisa omfatiningen och utfallet av de olika integrations-formerna. Av redovisningen bör bl.a. de olika handikapporganisationernas

 

Del II U:10    Skr 1978/79:103                                   244

erfarenhel av integrationen framgå.

Som jag lidigare berört kan vissa svårigheler uppslå vid beslul om skolplacering av elever med handikapp. Som exempel härpå kan nämnas den tendens till överströmning av svårt hörselskadade elever från specialskolan för döva och hörselskadade till hörselklasser, som integrationssträvandena medfört. En sådan omfördelning är från uibildningssynpunkt inte lill fördel för eleven, då undervisningen av barn med svåra hörselskador och obelydliga hörselresler kräver en annan metodik än undervisningen av mindre gravt hörselskadade bam med ulvecklingsbara hörselresler. Kommiuén skall särskili uppmärksamma behovei av lillföriilliga urvalsmöjligheier och uppföljande diagnostiska metoderoch lekniska hjälpmedel för att svårigheler av del slag som ovan redovisats och liknande problem inom andra handikappgrupper skall kunna undvikas.

Kommittén skall med utgångspunkt i 1 § skollagen och 19 § omsorgs-stadgan uppmärksamma behovet av information lill föräldrar med handikap­pade bam om den handikappades förutsättningar för och konsekvenserna av undervisning i olika skolformer.

I de fall man syftar lill integrering av en svårt handikappad elev i en normalklass måste hänsyn las lill den förändrade pedagogisk-meiodiska uppläggning av undervisningen som i allmänhet blir följden av en indivi­dualinlegrering. Del är härvid angelägel att även lärare och elever i den mottagande klassen informeras om att integreringen kan kräva ett annor­lunda arbetssätt för alla.

Vår kunskap om den integrerade undervisninens förutsättningar och konsekvenser är bristfälliga. Behovetav forsknings-och utvecklingsarbete på della område är därför stort och väl motiverat. Kommittén skall i samråd med berörda myndigheler och institutioner initiera och följa forskningsoch utvecklingsarbete av betydelse för kommitténs arbete.

1 del föregående har jag framhållil atl möjlighelerna till integration oftast är direkl beroende av handikappets karaklär och svårighetsgrad. Av avgörande belydelse är naluriigtvis också de exlra resurser som ställs till den integrerade verksamhetens förfogande. Kommittén skall analysera de resursinsatser -bl.a. avseende personal -som krävs föratt tillfredsställande resultat skall nås i förhållande lill uppslällda mål vid de olika formerna för integration. Härvid skall kommittén särskilt uppmärksamma vad jag anförl i proposilionen om nyll statsbidrag lill gmndskolan m.m. beträffande speciella resurser till kommunersom i grundskolan har särskilt många intregrerade handikappade (prop. 1977/78:85 s. 51, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260).

Sedan läsåret 1967/68 ulgår statsbidrag till personell assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska skolor (prop. 1967:1, bil. 10 s. 133, SU 1967:8, rskr 1967:8). Regeringen meddelar årligen bestämmelser för verksam­heten. F.n. fördelar SÖ drygl hälfien av anslaget mellan kommuner med utgångspunkt i antalet grundskoleelever i resp. kommun. Den andra delen är specialdestinerad som ram för personell assistans lill elever i specialskolan eller lill kommuner med särskilt slort medelsbehov för personell assis­tans.

SÖ har i sin anslagsframslällning för budgetåret 1978/79 föreslagit att staten bör svara för hela kostnaden för personell assistans. Pålar sig inte slalen fullständigt kostnadsansvar för personell assistans för handikappade elever i obligatoriska skolor förutsätter SÖ au kostnadsfördelningen mellan stat och kommun klargörs.

Del ankommer på kommittén au i enlighel med vad jag anförde i prop.

 

245             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:10

1977/78:85 om nytt statsbidrag till grundskolan m.m. (s. 114) förutsäilnings-löst uireda frågan om kosinadsansvar för och uiformnitig av personell assistans i samband med överväganden om de loiala resurser som erfordras vid olika former av integrerad verksamhet. 1 samband med atl frågan om kosinadsansvar och uiformning av personell assistans behandlas av kommit­tén, bör även alternativa stödformer utredas.

Vid sina överväganden skall kommittén också göra jämförelser mellan resursbehoven vid specialskola och vid integrerad verksamhet. Kommittén bör även överväga vilka åtaganden som vid integrerad verksamhet bör åvila stat resp. kommun.

1 det föregående har jag gett vissa riktlinjer för kommitténs överväganden rörande integrationen av handikappade elever i grundskolan. Vad jag därvid anfört bör i tillämpliga delar gälla även för kommitténs överväganden såvitt gäller gymnasial utbildning. Kommittén skall således analysera för- och nackdelar med olika former lor gymnasial undervisning av svårt handikap­pade samt även redovisa resursbehoven härför. 1 detta sammanhang skall kommittén särskilt uppmärksamma den gymnasiala ulbildningen för svårt hörselskadade i Örebro och försöksverksamhelen för svårt rörelsehindrade vid Skärholmens gymnasium i Stockholm.

Kommittén börockså uppmärksamma uppföljningen av de handikappade elevernas skolgång och deras möjlighel till arbeie och meningsfull sysselsätt­ning efter skoltiden. Skolans ansvar på detta område skall gälla samtliga elever.

Kommiuén skall även överväga ålgärder för all underlätta högskolestudier för de handikappade. Härvid skall särskilt uppmärksammas högskolans behov av informaiion om vilka särskilda ålgärder som krävs för all den handikappade skall kunna bedriva siudier vid en högskola.

Skolöverstyrelsen har under flera år i sin anslagsframslällning föreslagit alt särskilda studierektorer för de rörelsehindrade eleverna i gmndskolan inrättas i vissa kommuner.

Jag har behandlat denna fråga senast i prop. (1977/78:85) om nytt statsbidrag till grundskolan m.m. (s. 114). Frågan om särskild skolledning för de rörelsehindrade eleverna bör prövas i samband med att kommittén överväger den pedagogiska ledningsfunktionens utformning för samtliga handikappgrupper som för närvarande finns integrerad i gmndskola och gymnasieskola.

Kommiuén skall vidareutveckla det arbele beträffande den administrativa och organisatoriska integrationen som inletts av SSK-utredningen.

Som utgångspunkt för kommitténs arbeie gäller atl specialskolan skall bibehållas som särskild skolform med de särskilda resurser och de bestäm­melser som är nödvändiga med hänsyn till elevernas handikapp.

1 övrigt skall SSK-utredningens ställningstaganden och förslag - med beaktande av att frågor rörande särskolan utreds av omsorgskommitién - i huvudsak uigöra gmnden för kommitténs överväganden. Därvid skall kommittén särskilt uppmärksamma förslaget lill en enhellig lagstiftning och enhetliga författningar för de berörda skolformerna. Kommittén skall pröva frågan om gemensamma författningar för specialskola, grundskola och gymnasieskola.

Vid sina överväganden om huvudmannaskapet för specialskolan skall kommittén väga in sina ställningstaganden lill integralionsutvecklingen i det övriga skolväsendet så att en samlad bedömning erhålls.

Specialskolans anslag är fn.  i detalj  reglerat och omfattar samtliga

 

Del II U:10    Skr 1978/79:103                                  246

koslnader för den totala omsorgen om eleverna, dvs. såväl undervisning som boende och fritidsverksamhet. Della medför olägenheter av såväl adminis­trativ som verksamhelsmässig natur. SÖ och SSK har båda föreslagil en friare medelsanvändning inom ramen för beviljade medel. Kommittén skall utarbeta förslag till resurssysiem som i detta avseende lillgodoser kraven på friare medelsanvändning.

I övrigi bör förslag lill ändrad finansiering baseras på del malerial och de överväganden SSK-utredningen redovisar.

Kommittén skall uppmärksamma vad utbildningsutskotiei anförde beträf­fande lilleralurförsörjningen i specialskolan vid sin behandling av anslaget lill specialskolan i 1978 års budgetproposition (UbU 1977/78:19).

Kommiuén skall också som eu led i sina överväganden rörande den administrativa integreringen vidla en översyn av gällande regionindelning för olika handikappgrupper. F.n. sammanfaller t.ex. inte regionerna för synska­dade, rörelsehindrade, döva och hörselskadade vilket på undervisningsom­rådet komplicerar samarbetet mellan berörda parter. Med skrivelse den 1 okiober 1975 överlämnade SÖ, BDU-gruppens förslag om undervisning av utvecklingsstörda bam och ungdomar som är syn-, hörsel- eller talskadade. BDU-gruppen behandlade även frågan om regionindelning. Kommittén skall beakta vad gruppen härvid anförde.

4 Utredningsarbetets bedrivande

Kommittén skall bedriva siu arbete i nära kontakt med de myndigheter, statliga utredningar främsi omsorgskommitién, handikapporganisationer och personalorganisationer som är direkt berörda av utredningsarbetet.

Eventuella konsekvenser för personalen inom berörda skolformer bör analyseras ingående liksom behov av personalfortbildning och annan utbildning med anledning av kommitténs förslag. Förslagen bör åtföljas av noggranna kostnadsberäkningar. Utgångspunkten för förslagen bör vara i huvudsak oförändrad kostnadsfördelning mellan stal och kommun inom undervisningsområdet. Övervägandena skall göras mol bakgrund av det ansträngda samhällsfinansiella lägel. Kommittén bör avge detaljerade förslag lill författningsändringar och andra bestämmelser.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar mig

all tillkalla en kommitté med högsl sju ledamöier för all uireda frågan om integration av handikappade elever i skolväsendet jämte därmed samman­hängande frågor

att utse alt en av ledamölerna all vara ordförande

atl beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annai bilräde ål kommittén

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Utbildningsdepartementet)

 

247             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:ll

11. Närradio och när-TV

Dir 1978:74

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-07-20

Departemenischefen. siaisrådei Wikslröm, anför.

1 Bakgrund

1 prop. 1977/78:91 om radions och televisionens fortsalla verksamhei m.m. har regeringen föreslagil att en pariamentariski sammansatl kommiilé skall lillsäilas lör all se över frågan om sändning av radio- och TV-program i lokall begränsade rundradiosändningar, s.k. närradio och när-TV. Kommiuén skall också svara för viss försöksverksamhel som bör förekomma redan under inledningsskedei av ulredningen. I propositionen lämnas eu förslag lill lag om försöksverksamhel med närradio. 1 prop. 1977/78:144 har regeringen vidare föreslagil en särskild lag om ansvarighelen i försöksverksamhelen.

Riksdagen har - med vissa undanlag som jag kommer atl redovisa i del följande - godkänt de riktlinjer för utredningsarbetet och försöksverksam­heten som anges i propositionerna (KrU 1977/78:24, rskr 1977/78:337). Jag önskar nu återkomma till regeringen med förslag till direktiv till kommiuén. För en allmän bakgrund till frågans lidigare behandling m.m. får jag hänvisa till vad jag har anfört i prop. 1977/78:91 och lill vad chefen för justitiedepar­tementet har anfört i prop. 1977/78:144.

2 Huvuddragen i riksdagsbeslutet

I sitt av riksdagen godkända belänkande anförde kullurulskollet all utskottet delade den i propositionen ullalade uppfattningen all en försöks­verksamhet med nänadio och när-TV nu bör komma lill stånd och att del inte har någon erinran mot atl en parlamentariskt sammansatl kommitté ges i uppdrag atl lägga upp försöksverksamheten. Utfallet av en sådan försöks­verksamhet bör enligi uiskoileis mening kunna ge eit säkrare underlag för de bedömningar kommittén avses fä i uppdrag alt göra beiräffande en eventuell permanent verksamhet med närradio och när-TV.

Inom ramen för försöksverksamhelen med närradio och när-TV kan enligt riksdagens beslut sändningsrätl ges till ideella, religiösa, fackliga och politiska grupper, organisaiioner och t.ex. folkhögskolor. Ell villkor för att en sådan sammanslutning skall fä sändningsrätl är alt dess sändningar är lokala. Del är angelägel alt olika landsdelar och olika typer av orter och sammanslutningar blir representerade. Försöksverksamhelen bör pågå under tre år på ca 15 orter.

Försöksverksamhelen skall omfatta i försia hand närradio från sändare med en räckvidd av omkring 5 km. Ett par försök bör emellertid göras med när-TV genom utnyttjande av centralantennanläggningar inom bostadsom­råden. Det ankommer på kommittén att närmare undersöka de möjligheler i kulturellt och sociall avseende som närradio och när-TV rymmer, presentera de svårigheler och problem som kan uppstå i anslutning till sändningarna och föreslå de regler som bör gälla för en eventuell permanent närradio och när-TV.

Försöksverksamhelen regleras i lagen (1978:479) om försöksverksamhel med närradio, lagen (1978:480) om ansvarighet i försöksverksamhel med

 

Del 11 U:ll    Skr 1978/79:103                                    248

närradio och i förordningen(1978:485)om närradio. I dessa författningar finns bl.a. föreskrifter om tillståndsgivningen. Vidare framgår alt radiolagens bestämmelser gäller för närradio och när-TV om inte annal är särskilt föreskrivet i lag. På samma sätt som gäller för sändningar i Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio får kommersiell reklam inte förekomma i försöksverksamheten med närradio och när-TV. För ansvarigheten för program i närradio och när-TV gäller samma grundläg­gande principer som för pressen samt Sveriges Radio och andra programfö­retag.

Enligt regeringsförslaget skulle - bl.a. med hänsyn till atl man inte bör kunna ålägga sändande sammanslutning all uppfylla radiolagens krav på opartiskhet - del saknas anledning atl låta program i närradio och när-TV granskas av radionämnden. Kultur- och konsiilutionsutskolten ansåg emel­lertid att sändningar i närradio och när-TV av allmänheten kan komma atl uppfattas som vilka radio- och TV-sändningar som helsl. I enlighel med utskottens förslag beslutade riksdagen all del bör ankomma på regeringen all närmare överväga hur en granskning skall komma till stånd. Kulturutskottet anförde också alt del bör ankomma på den aviserade utredningen att närmare överväga formerna för granskning av närradioprogram i en eventuell framlida permanent verksamhei.

I de riktlinjer för försöksverksamheten som har avgetts i proposilionen och som har godkänts av riksdagen anges atl vissa upphovsrätlsliga frågor måsle övervägas i det kommande utredningsarbetet. Det gäller bl.a. hur man skall kunna praktiskt underiätta för sammanslutningar som sänder närradiopro­gram att få rält atl sända musik och andra upphovsrättsligt skyddade prestationer.

Varje sammanslutning fömisätts själv bekosla sina sändningar. Kostna­derna för kommitténs arbete och ulvärderingen av verksamheten förutsätts läckas av utbildningsdepartementets kommittéanslag.

3 Uppläggningen av utredningsarbetet

Redan i inledningsskedet av sill arbeie skall kommittén anordna en försöksverksamhet enligt de riktlinjer som regering och riksdag framlagt. Kommittén bör sikta till au påbörja denna försöksverksamhet senast i början av år 1979. För denna verksamhet skall kommittén ansvara. Med ledning av denna försöksverksamhet bör kommittén allsidigt utreda villkor och förut­sättningar för en eventuell permanent verksamhei med närradio och när-TV.

För atl praktiskt underlätta för föreningar och organisaiioner m.fl. alt förvärva räll alt sända musik och andra upphovsrättsligt skyddade presta­tioner har representanter från utbildningsdepartementet under berednings­arbetet haft vissa kontakter med rättighetshavarnas organisationer. Resul­tatet av dessa kontakter bör tillvaratas i försöksverksamhelen. Utrednings­arbetet bör bedrivas i samråd med upphovsrältsutredningen (Ju 1976:02).

Enligt lagen om försöksverksamhet med närradio skall denna verksamhet avse sändning av radioprogram i lokalt begränsade rundradiosändningar. Med begreppei rundradiosändning förslås detsamma som i 1 § radiolagen (1966:755). Där sägs all mndradiosändning ulgör "radiosändning eller trådsändning som är avsedd att mottagas direkt av allmänheten om sändningen icke är avsedd endast för en sluten krets, vars medlemmar äro förenade genom en påtaglig gemenskap av annal slag än ett gemensamt

 

249             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:ll

intresse atl lyssna på eller se sändningen". Detla begrepp har vid återkom­mande tillfällen visat sig vara svårt atl lolka framför allt i fråga om lokalt begränsade sändningar. Svårigheterna har aktualiserats bl.a. i samband med ansökningarom sändningsrätl för kabel-TV-sändningar samt i riksdagsmo­tioner i ämnet. Även radioulredningen framhöll i sill belänkande (SOU 1977:19 s. 248) osäkerheten i innebörden av begreppei rundradiosändning. Radioutredningen föreslog att en ändring av radiolagen borde övervägas i syfte att undanröja denna osäkerhet. Avgränsningsproblemet gäller inte enbart kabelsändningar (irådsändningar) utan även eiersändningar (radio­sändningar) av ljudradio och television.

För att möjliggöra försöksverksamhet med närradio och när-TV har det varit nödvändigt att i en särskild lag (1978:479) om försöksverksamhel med närradio göra undanlag från vissa av bestämmelserna i radiolagen. En vikiig uppgift för kommittén är all föreslå de författningar som krävs för en permanent verksamhei med närradio och när-TV.

Närradio och när-TV kan som en sladigvarande företeelse tänkas finna flera olika former. I mänga fall kan den därvid komma att närma sig gränsema för vad som nu räknas som rundradiosändning enligt I § radiolagen. Kommittén bör därför ägna särskild uppmärksamhei ål de definiiioner som nu finns i 1 § radiolagen. Termerna radiosändning, irådsändning och radioprogram stämmer i dag mindre väl överens med den innebörd de ges i normalt språkbruk. Dessulom villjag erinra om all de nya medieformer som växer fram, i.ex. texl-TV och data-TV kan komma att kräva en anpassning av terminologin i radiolagen.

Reglerna om ansvar för innehållet i programmen i närradio och när-TV faller i första hand inom del uppdrag som har givils ytlrandefrihelsutred­ningen (Ju 1977:10). Denna kommitté har lill huvuduppgift all skapa en grundlagsreglering för yttrandefriheten i bl.a. radio och TV. Den nya kommittén kan dock ha anledning atl behandla dessa problem. 1 så fall bör kommittén samräda med yttrandefrihetsutredningen. Kommittén börockså samråda med Ulredningen (U 1978:12) om den nya inforamtionsteknolo-gin.

Lagen om försöksverksamhel med närradio tillåter försöksverksamhet lill deh 30 juni 1981. Kommittén bör planera sin verksamhet så att en första ulvärdering med preliminära förslag lill ställningstaganden lill en eventuellt fortsatt verksamhei föreligger senasi till sommaren 1980.

4 hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

all tillkalla en kommitté med högsl 5 ledamöier med uppdrag all utreda frågan om härradio och när-TV,

att utse en av ledamötema att vara ordförande,

alt beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annai bilräde ål kommiuén.

Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver

all kosinaderna skal! belasla nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Utbildningsdepartemenlet)

 

DelIIU:12    Skr 1978/79:103                                    250

12. Den nya informationsteknologin

Dir 1978:75

Beslut vid regeringssammanträde 1978-07-20

Departementschefen, slalsrådel Wikström, anför.

1 Bakgrund

Utvecklingen under senare år visar all förutsättningama för spridning och mottagning av information kan komma att förändras radikalt. Bl.a. vänlas hell nya informalionsbärare komma all introduceras hos en bred allmänhet. I första hand gäller det text-TV och data-TV samt någoi senare lelefaksi-mil.

Texl-TV och daia-TV uinylljar ledig kapacilel i redan befinUiga och spridda medier, väsentligen TV- och telefonsystemen. Detla gör det naturligtvis billigare och enklare för en bred allmänhet all utnyttja den nya tekniken. Data-TV och lelefaksimil kan även förekomma som telesystem för förmedling av informaiion inom och mellan företag eic. Sådana sysiem behandlas inte här.

För lext-TV gäller au man utnyttjar det befintliga TV-syslemei. Informa­tionen sänds via etern från vanliga TV-sändare och tas emoi i en TV-apparal. Denna måste förses med en lillsats, som bl.a. innehåller en s.k. dekoder, för atl de särskilda signalerna skall kunna tas emot och omvandlas lill text och bild. F.n. aren sådan dekoderlillsals ganska dyr, men kosinaden skulle kunna begränsas till några hundratal kronor om tillsatsen byggs in i varje nylillverkad TV-apparal.

Tekniken innebär au information överförs som text eller grafisk illustra­tion och alt mollagaren har möjlighel att välja mellan olika alternativ. Texten kan visas på TV-rutan samtidigt med ett reguljärt TV-program. Med dessa fömtsättningar fär text-TV två viktiga användningsområden; den kan användas för lexlsälining, exempelvis på fiera olika språk, av ordinarie TV-program och den kan användas för förmedlingen av nyheter och annan information.

Möjligheten atl sända ul flera parallella texter skapar fömtsättningar för atl ge en bättre service lill olika minoritetsgrupper. Hörselhandikappade och språkliga minoriteter skulle kunna koppla in särskilt producerade texter och därmed kunna få lexlsälining lill sådana program som de annars inte kunnat tillgodogöra sig.

Den textmängd som ryms på en TV-skärm är begränsad om den samiidigi skall vara lättläst. När texl-TV utnyttjas i nyheissammanhang kan därför bara korlare nyheismeddelanden som telegramiexier, sportresultat och väderleksrapporter förmedlas. En fördel är att informationsinnehållet hela tiden kan hållas aktuellt och att apparatinnehavaren kan la del av nyheterna när man vill.

Med nuvarande teknik och med svenska förhållanden räknar man med atl åtminstone ca 200 textsidor skall kunna erbjudas konsumenterna.

Sändning och mottagning av lext-TV torde inte medföra särskilt stora kostnader för vare sig investering eller drifl. Däremoi kan den redaktionella bearbetningen av det som skall sändas - både när del gäller lexlsälining av TV-program och nyhetsförmedling - kräva betydande personella och ekonomiska insatser.

 

25)              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:12

Sveriges Radio och televerket har sedan en tid tillbaka genomfört laboraloriemässiga försök med lexi-TV. Den medelstilldelning Sveriges Radio erhållit för budgetåret 1978/79 ger förelagel möjlighel alt starta en praktisk försöksverksamhel i siörre skala med lexlsälining. Denna beräknas innefatta ca 200 hushåll, vilka får nödvändig motiagarulrusining. Sveriges Radio beräknar kostnaderna för denna försöksverksamhel lill 3 milj. kr.

Data-TV innebär atl man i en eller flera datorer lagrar information och att denna informaiion förmedlas via telefonnätet lill TV-apparater. Dessa måste precis som i texi-TV-fallet vara försedda med en speciell dekoder. Denna kan göras sådan att den kan användas för både text-TV och data-TV.

Utnyttjande av data-TV blir troligen mera kostsamt än lexl-TV-uinytijan-det. Data-TV har också större kapacitet och större användningsområde. Kapaciteten är i princip obegränsad genom atl del inte finns någon gräns för databasernas storlek och mångfald.

Data-TV lorde med fördel kunna användas i nyhetsförmedlingen. Den störsla fördelen framför text-TV ligger i den siörre kapaciteten samt det faktum att konsumenten här lär siörre möjligheteratt bestämma vilken typ av information han skall få. I förhållande till dagstidningar har dock data-TV tekniska nackdelar. Åskådligheten och läsbarheten i budskapet lorde bli sämre och bildåtergivningen är knappasl jämförbar.

Den kommersiella sektorn torde kunna utnyttja data-TV i olika samman­hang. En betydande del av de annonser som nu finns i dagspressen skulle kunna presenteras via data-TV. Del gäller inte minsl s.k. efteriextannonser. Företag kan också informera sina kunder om sitt varusortiment och om vilka priser som gäller. Data-TV kan vidare användas för konsumentupplys­ning.

Vid data-TV är det i princip även möjligt för apparatinnehavaren att ta koniaki med den som står för utsändningen. En apparaiinnehavare som har tagit del av t.ex. ett förelags ulbud, kan således teoretiskt sett beställa varorna via samma telefonnät och en person som beställt fram en flygtidtabell på TV-skärmen bör också på sikt kunna beställa flygbiljetten. Utvecklingen i fråga om dessa möjligheler hos dala-TV-sysiemel har emellertid ännu så länge inte kommii särskilt långl.

Televerket undersöker sedan en tid tillbaka möjligheterna all praktiskt pröva data-TV i Sverige. Verkei har för avsikl all under senare delen av år 1978 starta viss försöksverksamhet. Denna skall bedrivas i samarbele med representanter från näringslivet och pressen. Styrelsen för teknisk utveckling har även projekt kring data-TV.

Telefaksimil anknyter också till överföring via telefonnätet, men informa­tionsinnehållet exponeras inte på en TV-skärm, ulan på papper. Del finns också möjlighel atl förmedla informaiion via etern för sådan mottagning.

Telefaksimiltekniken används redan nu, inte minsl inom pressen. Telefoio är ell användningsområde och överföring av hela tidningssidor från huvud­officin lill filialtryckeri ell annal.

Tekniken kan användas på samma säll som data-TV. Troligtvis blir det dock svårare alt inom de närmaste åren utnyttja den för hushållsbruk; kosinaden för motiagningsapparatur och papper är nämligen fortfarande relativt hög.

2 Utredningsuppdraget

Av vad jag hittills har anförl framgår alt de nya informationsbärarnas utveckling och etablering kan komma au medföra stora förändringar av

 

Del II U:12   Skr 1978/79:103                                   252

informationsspridningens och informationsmotiagandels villkor. De teknis­ka landvinningarna reser viktiga frågor: Vilka skall ges makten över de nya medierna? Hur kan de nya mediernas tillkomst främja de kullurpolitiska mål om bland annat vidgad yttrandefrihet som riksdagen har fastställt. En fråga av mycket allvariigt slag är också vilka konsekvenser den nya tekniken har för pressen i allmänhet och dagspressen i synnerhet.

För alt sända radioprogram i rundradiosändning krävs enligt radiolagen (1966:755) medgivande från regeringen. För tiden närmasi efter den 1 juli 1978 kommer sådani medgivande - som lämnats i form av avtal - all finnas för Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio. Tillstånd lill lokala rundradiosändningar kan lämnas av kommittén (U 1978:11) om närradio och när-TV. Förde nu nämnda typerna av sändningar finns ell omfattande regelsystem i bl.a. författningar och avtal. Dessa regler avser t.ex. tillståndsgivningen, programverksamheten, reklamförbud och finansiering. För radio- och TV-sändningarsom - i motsats till de nu nämnda - inte avser radioprogram i rundradiosändning finns ingen motsvarighet till den nyss berörda specialregleringen. Del gäller nu att faslställa vilka rällsliga regler som kan behövas för de nya medierna.

Frägan om vilka regler av mera grundläggande nalur som skall gälla för de nya informationsbärarna faller inom ramen för de uppdrag som har givits bl.a. tre kommittéer som redan är i arbete. Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10) har som huvuduppgift all skapa ett regelsystem som på samma sätt som 1949 års tryckfrihetsförordning släller upp hinder mol sädana ingrepp som är ägnade alt försämra förulsäuningarna för ett fritt meningsutbyte i samhällel. Enligt kommitténs direkliv bör den nya grundlagsregleringen i princip omfatta alla medier som kan ha särskild betydelse för den fria åsiktsbildningen i samhället. När det gäller radio- och TV-området nämns särskilt bl.a. texl-TV.

Utgångspunkten för massmediekonceniraiionsutredningens (Ju 1974:13) arbete är att del behövs regler som gör det möjligt att förhindra atl kommersiellt styrda oligopol eller monopol uppkommer inom någon del av massmediebranschen. Bakgrunden lill kommitténs uppdrag är bl.a. den snabba tekniska utvecklingen inom vissa sektorer av massmediebran­schen.

Upphovsrättsuiredningen (Ju 1976:02) har bl.a. lill uppgift atl göra en allmän översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen mot bakgrund av de nya former för utnyttjande av upphovsrättsligt skyddade verk som den tekniska utvecklingen för med sig. Upphovsrättsuiredningen utför sitt uppdrag i samverkan med molsvarande utredningar i Danmark, Finland och Norge.

De nu nämnda kommittéernas uppdrag omfattar alltså även de nya informationsbärarna text-TV och data-TV samt lelefaksimil. Frågan om dessa mediers utveckling och deras roll i samhällslivet bör emellertid bli föremål för en samlad bedömning av en särskild parlamentarisk kommitté. Jag har tidigare i prop. 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m. framfört synpunkter i ämnet. När det gäller de frågor som i första hand utreds av de nyss nämnda kommiltéema bör ulredningen samråda med dessa kommitiéer.

De nya informationsbärarna befinner sig alla på försöksstadiet. Det är alltså ännu så länge oklart vilka utvecklingsmöjligheter de har. Närdet gäller frågan om de tekniska och ekonomiska förutsättningarna atl nå ul med tekniken till en bred allmänhet är kunskapen ännu mer begränsad. Det är också möjligl att

 

253             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:12

likartade men hell nya informalionsbärare kan komma att utvecklas i en nära framlid. Om så blir fallel, bör kommittén i sina överväganden och förslag också behandla dessa nya informationsbärare.

En försia uppgift för kommittén blir au ingående siudera de nya informationsbärarnas utvecklingsmöjligheter inom överskådlig framlid. Ulredningen bör fortlöpande hålla de tre förut nämnda kommittéerna underrättade om sina bedömningar då del gäller de nya informationsbärarnas uivecklingsmöjligheier och framlida användningar, eftersom dessa bedömningar kan vara av betydelse för kommittéernas arbeie.

En sådan översyn bör också ha lill syfte au belysa de nya mediernas förtjänster och brister. I delta sammanhang bör kommittén också diskutera vilka roller text-TV, data-TV och telefaksimil kan och bör få i ett större mediesammanhang. I detta arbete bör kommittén samråda med andra kommitiéer som verkar på mediefältet.

Del råder sior enighet om all ell representativt demokratiskt syslem kräver ett intensivt utbyte av idéer samt kunskap om olika opinioner. En viktig förutsäuning härför är en mångfald inom pressen. För att i görligasie mån uppnå deua mål har staten under det senasle decenniet satsat allt större resurser på slöd till pressen, i första hand dagspressen.

Som redan haranförts kan de nya medierna väntas få särskilt stor belydelse som förmedlare av nyheter och kommersiella meddelanden. Det är därför troligt atl en introduktion av dessa medier påverkar pressens villkor. Kommittén bör därför siudera vilka effekier en sådan introduktion kan få på pressens, i synnerhet dagspressens, möjlighel all fylla sin samhällsfunktion. I delta sammanhang bör kommittén speciellt pröva olika möjligheter för pressen all utnyttja de nya medierna och vilka effekter detta skulle få på pressens möjligheler au fylla nämnda funktion.

Sveriges Radio och televerket har, som tidigare nämnts, redan börjat experimentera och även startat försökssändningar med texl-TV resp. data-TV. Del finns även andra som kan vilja utnyttja de nya möjlighelerna. I fråga om lext-TV har således Tidningarnas Telegrambyrå och Svenska Tidnings­uigivareföreningen (TU) anmält iniresse. För TU:s del har samma iniresse anmälts för data-TV. Även olika kommersiella förelag och andra instit­utioner kan tänkas vara inlresserade av att utnyttja möjligheterna till data-TV. Detsamma gäller i fråga om telefaksimil.

Kommittén bör diskutera frågorna om rälien och möjlighelema atl ulnyllja de nya informationsbärarna och därvid lämna förslag lill hur eventuella restriktioner skall utformas. Därvid bör ulredningen försöka anpassa sina förslag så au de stämmer överens med de huvudprinciper och lösningar som yttrandefrihetsutredningen kan komma fram till.

I detta arbetestårdet givetvis kommittén fritt att diskutera och föreslå olika regler för olika medier. Myckel lalar för all en sådan, differentierad lösning väljes. Det kan därvid vara lämpligt att ge data-TV och telefaksimil ett brett och generöst användningsområde medan utnyttjandemöjligheierna för lext-TV kanske bör bli snävare så att sändningar av text-TV kommeratt ingå som eu led i det kommande TV-bolagels verksamhet. En sådan lösning får ej hindra att andra institutioner, t.ex. Tidningarnas Telegrambyrå, kan ges rätt all ulnyllja möjlighelen alt sända texl-TV. Kommittén bör härvid beakta vad bl.a. radioutredningen har anfört i denna fråga.

För en sädan lösning av lexl-TV-frågan talar inte bara text-TV-systemels begränsade kapacitet, utan även svårigheten atl finna adekvata finansierings­former och problemen au i lagstiftningen skilja lexl-TV-sändningar från

 

Del II U:12   Skr 1978/79:103                                    254

vanliga TV-sändningar.

De anförda problemen kan i något fall uppstå också för data-TV och lelefaksimil, men svårigheterna lorde bli väsentligt mindre. Man bör därför pröva möjlighelen atl ge en bredare krets tillfälle all använda dessa medier.

Möjlighetema alt finna lämpliga finansieringsformer är, som redan har antytts, olika för olika medier. För text-TV är del svårt all finna en form för avgiftsbeläggning som är relaterad lill uinyltjandegraden. Däremoi finns möjligheten au ta ul en - t.ex. årlig - avgift frän dem som innehar en dekoderförsedd TV-apparat. Genom all telefonnätet utnyttjas i samband med data-TV och lelefaksimil finns praktiska möjligheter all avgifisfinan-siera dessa medier efter graden av utnyttjande.

Kommittén bör närmare siudera vilka finansieringsmöjligheter som finns för de olika medierna och hur dessa möjligheter påverkar användning och regelsystem.

Eu särskilt problem i detta sammanhang ulgör frågan om kommersiell reklam skall fä förekomma i de nya medierna. Även i den frägan bör kommittén beakta de principer och lösningar som yttrandefrihetsutred­ningen kan komma fram lill. Kommittén bör ocksä studera de olika medierna var för sig. Det kan också vara lämpligt att för varje medium beakla olika användningsområden. Kommittén bör diskutera frågan huruvida reklam skall få förekomma i anslutning till meddelanden som riktar sig lill allmänheten. En komplikation i detla sammanhang ulgör del faktum atl pressen i betydande ulsiräckning är beroende av reklaminiäkler för finansie­ringen av sin nuvarande verksamhet. 1 och för sig kan man tänka sig att medierna används internt inom affärslivet. I delta fall kan ju hela budskapet sägas uigöra reklam. Det bör dock närmare undersökas hur en sådan intern användning kan avgränsas från en användning som riklas lill allmänhe­ten.

För radio och TV å ena sidan och pressen å den andra gäller olika regler för innehållet i det som förmedlas.

För pressen gäller de ansvarsregler som tryckfrihetsförordningen släller upp om ansvarig utgivare mm. 1 övrigi har pressen etablerat ett egel regelsystem och även ställt upp metoder för hur dessa regler skall lillämpas och vilka sanktioner som kan komma i fråga. För rundradiosändning av radio och television finns regler om programansvarighei i radioansvarighetslagen (1966:756) och i lagen (1978:480) om ansvarighet i försöksverksamhel med närradio. Frågan om utformningen av de rättsliga reglerna om ansvar för innehållet i det som förmedlas ankommer i första hand på yttrandefrihets­utredningen. Men också den nya utredningen kan ha skäl atl gä in på frågan.

Som jag tidigare har berört finns regler om programverksamheten i bl.a. radiolagen och avtalen mellan regeringen och programföretagen. Radio­nämnden har till uppgift att genom efterhandsgranskning pröva om program­företagen följer de regler som gäller för programverksamheten.

Det bör ankomma på den nya kommittén atl pröva i vilka sammanhang regler av detla slag bör gälla för sändningar av text-TV, data-TV och lelefaksimil och även ange hur dessa regler i så fall bör utformas.

Utnyttjandet av de nya medierna medför vissa upphovsrätlsliga problem. När del gäller dessa frägor bör utredningen nära samråda med upphovsrätts-kommittén och beakla de ställningstaganden som denna kommiilé kan ha kommii fram till.

 

255             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:13

Kommittén kan, som redan har antytts, i sitt arbeie komma i kontakt med frågor som berör andra kommittéers uppdrag. 1 sådana fall bör kommittén samråda med berörda kommittéer. Jäg länker då föruiom på de förul nämnda kommittéerna på utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram, video­gramutredningen (U 1977:05), uppslagsverkskommittén (U 1977:09), utred­ningen (B 1978:01) för översyn av bestämmelserna om slalligl slöd lill dagspressen och kommittén (U 1978:1 l)om närradio och när-TV. Samräd bör också kunna ske med den kommitté som på eu nordiskt plan behandlar frågan om nordiskt radiooch TV-samarbeie via satellit.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära anslutning lill den försöksverk­samhet som har inletts av Sveriges Radio och televerket. Om kommittén finner del lämpligt och om utvecklingen moiiverar del bör kommiuén kunna redovisa sina förslag i elapper.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

all tillkalla en kommitté med högsl 5 ledamöier med uppdrag att uireda frågan om den nya informationsteknologin,

att ulse en av ledamöterna au vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver

att kosinaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

13. Enhetligt huvudmannaskap för högskolan

Dir. 1978:77

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-07-20.

Departementschefen, statsrådet Wikslröm, anför.

Genom högskolereformen har begreppei högskola fält en vidare innebörd än tidigare. Enligt riksdagens beslul med anledning av proposilionen om reformering av högskoleutbildningen (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) innefattas i begreppet grundläggande högskoleutbildning ett fält av utbildningar som från de studerandes och arbetsmarknadens synpunkt är jämförbara eller utgör alternativ till varandra. Bl. a. har därigenom ell fiertal utbildningar lillhörande kommunal utbildningsorganisation förts till högskolan. Härigenom har högskoleutbildningen också kommii atl omfatta vissa utbildningar - t. ex. sjuksköterskeulbildningen - som f n. formelll bygger enbarl på grundskolan.

Inom högskolan bedrivs således utbildning med dels statligt dels kommunalt huvudmannaskap. Såväl landstingskommuner som kommuner kan bedriva högskoleutbildning. I propositionen (l976/77:59)om utbildning

 

Del II U:13    Skr 1978/79:103                                  256

och forskning inom högskolan m. m. framhöll jag alt del finns skäl för ett enhetligt huvudmannaskap för högskoleutbildningen. Samtidigt redovisade jag omständigheter som talade mol alt frågan om ett enhetligt huvudmannaskap omgående utreddes. Frågan måsie ses i ett vidare perspektiv än enbart högskolans. Härtill kom atl övergripande frägor om det kommunala och landslingskommunala verksamhetsområdets utveckling behandlades av fyra olika utredningar, nämligen utredningen (Fi 1971:08)om kommunernas ekonomi, utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokraiin, ulredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna och utredningen (U 1976:10)om den gymnasiala ulbildningen. Jag var därför inte då beredd all förorda en utredning i huvudmannaskapsfrågan men framhöll att det borde vara möjligl au pröva frågan om ett enhetligt huvudmannaskap för utbildningslinjer som förekommer med bde slallig och kommunal huvudman, nämligen fritidspedagog- och sjukgymnastlinjerna.

Enligt riksdagens beslut med anledning av nämnda proposition bör regeringen följa utvecklingen inom den kommunala högskolan i vad gäller verksamhet, resurssamband m. m. och därvid parallellt ta del av pågående utredningsarbete med anknyining lill huvudmannaskapsfrågor. I anslutning därtill bör enligt riksdagen initiativ tas lill en förulsältningslös utredning av frågan om ell enhetligt huvudmannaskap för högskolan (UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246).

Jag har nu erfaril au det arbeie som pågår inom och med anledning av de utredningar jag tidigare har nämnl är i ett sådant skede all det bör vara möjligt att i särskild ordning se över huvudmannaskapet för högskolan.

Jag anser därför alt en kommitté med uppgifi alt uireda denna fräga nu bör tillkallas. Innan jag går in på kommitténs uppgifter vill jag först beröra den kommunala högskolans verksamhei och organisaiion m. m.

Inom sektorn för utbildning för tekniska yrken omfattar den kommunala högskolan drifiieknikeriinjen om 40 poäng. Jag avser alt inom kort föreslå regeringen alt för riksdagen lägga fram ell förslag om reformerad utbildning av sjö- och driftpersonal. I samband med denna fråga bereds också frägan huruvida driftteknikerlinjen med kommunalt huvudmannaskap skall upphöra och ersättas med annan utbildning, då med slalligl huvudmannaskap.

Den kommunala delen av sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken har under budgetåret 1977/78 utgjorts av ADB-linjen och ungdomsledarlinjen om vardera 40 poäng samt internatföreståndariinjen om 60 poäng. Höstterminen 1978 upphör enligt riksdagens beslul (prop. 1977/78:100 bil. 12, UbU 1977/78:22, rskr 1977/ 78:338) intagningen till internatföreståndariinjen. Denna linje och ekonomiföreståndariinjen ersätts av en ny linje, nämligen linjen för kosl och näringsekonomi om 100 poäng med statligt huvudmannaskap. Ungdomsledariinjen kommer enligi beslut i anledning av 1978 ärs budgetproposition alt upphöra inom den kommunala högskolan under budgetårel 1979/80. Molsvarande utbildning kommer i stället au anordnas inomfo!khögskolan(jfrprop. 1977/78:100 bil. 12s. 587, UbU 1977/78:15,rskr 1977/78:180).

Inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken finns den kommunala fritidspedagoglinjen om 80 poäng vilken har kommunal huvudman på elva Orter. På samtliga dessa orter ulom tre ordnas samtidigt linjen med statligt huvudmannaskap. I prop. 1976/77:76 uttalade slalsrådel Mogård alt fritids-

 

257              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:13

pedagoglinjen på längre sikt endasl borde anordnas inom den statliga högskolan i anslutning lill övrig lärarutbildning och förordade en successiv avveckling av den kommunala fritidspédagogutbildnihgen. Riksdagen uttalade vid sin behandling av denna fråga att det inte fanns anledning till dröjsmål med eu förstatligande (prop. 1976/77:76, UbU 1976/77:29, rskr 1976/77:333). Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har anmält sin avsikt all komma in med förslag rörande avvecklingen av den kommunala fritidspedagogutbildningen.

Slalsrådet Mogård avser au inom kort lägga fram ett förslag om att den nya musiklärariinjen på grund av vissa särskilda skäl skall ha landslingskommunalt huvudmannaskap i Arvika. Samma utbildning kommer ati finnas med statligt huvudmannaskap i Stockholm, Örebro, Lund/Malmö, Göleborg och Piteå.

Inom sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken finns inte kommunal högskoleutbildning.

Del delade huvudmannaskapet för högskolan återfinns främst inom sektorn för utbildning för vårdyrken.

Den kommunala högskolan består inom sektorn för vårdutbildning av utbildningslinjerna för utbildning till arbetsterapeut, hörselvårdsassistent, laboratorieassistent, medicinsk assistent, oftalmologassisieni, operaiionsassislent, sjukgymnast, tjänsteman för social service, tandhygienist och sjuksköterska. Dessutom finns vissa påbyggnadslinjer. Sjukgymnastutbildning finns även med statligt huvudmannaskap i Siockholm och Lund/Malmö. 1 direkliven lill utredningen (U 1977:06) om vissa vårdutbildningar inom högskolan (Vård -77) framhålls att denna uiredning bör pröva frågan om huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen. Enligt vad jag erfarit föreslår inte Vård -77 någon förändring av huvudmannaskapet för befintlig sjukgymnastutbildning. Vård -77 förutsätter alt denna fråga i stället behandlas av den nu akluella kommiuén.

De kommunala vårdutbildningarna bedrivs av ett flertal landstingskommuner (inkl. Göteborgs- och Bohus läns vårdskoleförbund) saml av några primärkommuner. Utbildningarna planeras parallellt med den kommunala vården. Bl. a. ulgör tillgången på praklikplatser inom vårdorganisationen en fömtsättning för atl ulbildningen skall kunna bedrivas. Antalet antagningsplatser per år på de kommunala vårdlinjerna inom högskolan är ca 10 000.

Kommunal högskoleutbildning kan även anordnas på lokala och indivi­duella linjer och som enstaka kurser efter medgivande av resp. regionslyrelse.

Ett av mälen för högskolereformen är atl skapa en högskoleorganisation som medger en samordnad och enhellig planering. Den kommunala delen av högskolan har därför i fråga om lednings- och planeringsorgan givits en uppbyggnad som i väsentliga delar överensstämmer med den statliga högskolan. Det övergripande planeringsansvaret åvilar UHÄ. Tillsynsmyndighet är dock skolöverstyrelsen (SÖ) som lämnar UHÄ underiag för förslag till anslagsframställning. Styrelsefunktionen utövas av kommuns skolstyrelse resp. landstingskommuns utbildningsnämnd. Vidare finns linjenämnder även inom den kommunala högskolan.

Förutom atl den kommunala högskolan står under ett annat huvudmannaskap skiljer den sig väsentligt från den statliga i fråga om tjänsteorganisation,     resurstilldelningssysiem     och     organisaiion     på

M Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 103

 

Del II U:13   Skr 1978/79:103                                    258

institutionsnivå. Vad gäller dessa delar har den kommunala högskolan i huvudsak behållit de förhällanden som gällde lidigare, dvs. när utbildningarna uigjorde en del av gymnasieskolan eller var sjuksköierskeskolor. Det finns således kommunal högskoleutbildning av två slag, sådan som är samordnad med gymnasieskolan och sådan som är frislående. Del senare slagel utgörs av sjuksköterskeutbUdning.

Tjänsteorganisationen inom den del som är samordnad med gymnasie­skolan, t. ex. laboratorieassistentuibildningen och sjukgymnastutbildningen, är integrerad med gymnasieskolans. Lärarna inom högskoleutbildningen är således anslällda i gymnasieskolan och för dem gäller samma bestämmelser som för övriga gymnasielärare i fråga om ijänstgöringsskyldighei m.m. Inom en och samma tjänst kan förekomma tjänstgöring i både gymnasieskolan och den kommunala högskolan. Lärartjänsterna är statligt reglerade och 100 procent statsbidrag ulgär lill lönerna för de tjänster som inrättas inom de ramar som fastställs av staten. Inom sjuksköterskeutbildningen regleras däremot tjänsterna kommunall och statsbidrag ulgår i form av ett schablonbidrag utan koppling till tjänsterna.

1 direkliven lill lärartjänslutredningen (U 1977:04) framhöll jag bl.a. atl denna skall se över den kommunala högskolans tjänsteorganisation och belysa de konsekvenser som uppkommer om en särskild ny tjänsteorganisation för den kommunala högskolan skapas. Lärartjänslutredningen skall också klarlägga om en särskild tjänsteorganisation gär alt förena med önskemålel om att lärare i den kommunala högskolan även skall kunna tjänstgöra i den statliga högskolan och/eller gymnasieskolan eller omvänt.

Vad sedan gäller resurstilldelning svararde kommunala huvudmännen för all drift av den kommunala högskolan. För elever från andra kommuner kan interkommunal ersältning utgå. För vissa kostnader utgår statsbidrag. Bidrag utgår somjag nyss har nämnt till lärariöner samt i övrigt till praktikkostnader, skolledartjänster, linjenämnder, utmstning, byggen m. m. Kostnader för bidrag till lärariöner, praktikkostnader och skolledartjänster bestrids från ett särskilt anslag Bidrag till kommunal högskoleutbildning medan bidrag till utmstning och byggen anvisas integrerat med motsvarande bidrag lill skolväsendel. Även om huvudmännen hell svarar för driften av den kommunala högskolan är således det ekonomiska ansvaret i realiteten delat mellan staten och kommunerna.

Även institutionellt är den del av den kommunala högskolan som lidigare uigjorde gymnasieskola integrerad med gymnasieskolan. Högskoleutbildningen och gymnasieutbildningen bedrivs således - med något undantag - vid gemensamma skolenheter. Sjuksköterskeutbildningen är föriagd lill särskild skolenhet eller till skolenhet med gymnasieskolan under förutsättning atl denna omfattar tvåårig vårdlinje. Sjuksköterskeutbildning förekommer också med enskild huvudman.

Den kommunala högskolan har således ett nära samband med flera andra kommunala ansvarsområden, främst skolväsende och hälso- och sjukvård. Som framgåu av min redogörelse medför detta samband och det mellan Slalen och kommunerna delade ansvaret förde ekonomiska åtagandena au i varje fall den högskoleutbildning som nu har landstingskommunal huvudman mäste planeras och drivas utifrän delvis andra förutsättningar än den statliga högskoleutbildningen.

Jag går nu över till att ange kommitténs arbetsuppgifter.

Kommitténs huvuduppgift bör vara att med utgångspunkt i en analys av de

 

259             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:13

problemområden som är av belydelse för ett ställningstagande lägga fram förslag om hur huvudmannaskapsfrågan bör . lösas. Med huvudmannaskapsfrågan avser jag frågan om komtViunala och landstingskommunala utbildningar bör föras över till statligt huvudmannaskap. Av grundläggande belydelse är därvid hur huvudmannaskapsförhällandena påverkar möjligheterna atl på kon och lång sikl vidareutveckla och förbättra högskoleutbildningen enligt grunderna för högskolereformen. Även forskningens betingelser bör beaktas inte minst med hänsyn lill kravel på forskningsanknyining av all grundläggande högskoleutbildning. En annan viktig fråga är hur huvudmannaskapet beträffande högskoleutbildningen påverkar fullgörandet av andra samhällsuppgifter som på olika säu berörs av den kommunala högskoleutbildningen, t.ex. skolundervisning och hälso- och sjukvård.

Kommittén bör belysa olika alternativ i huvudmannaskapsfrågan. Alternativen bör avse olika grader av förstatligande. För varje alternativ bör redovisas erforderiiga förändringar inom bl. a. samtliga områden jag har berörl i det föregående vid min beskrivning av den kommunala högskolan. Lärartjänsiorganisationen behandlas dock - som jag nyss nämnl - av lärartjänslutredningen. Denna fråga bör därför inte utredas även av förevarande kommitté.

En överföring till statligt huvudmannaskap av nuvarande kommunala utbildningar innebär att den kommunala utbildningen inlemmas i den statliga högskoleorganisationen. Staten övertar då ansvarei för den del av kostnaderna för driften av den kommunala högskolan som kommunerna nu svarar för. För all högskoleutbildning med kommunalt huvudmannaskap kan kommunernas koslnader för budgetåret 1978/79 uppskattas ligga mellan 300 och 500 milj. kr.

När kommittén belyser de olika altemativen bör den siudera den nuvarande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna samt beräkna statens ökade koslnader vid ett förstatligande av utbildningar. Bl. a. måsle lokal- och utrustningsfrågor beakias. Det bör uppmärksammas att en omfattande kostnadsöverföring till staten ifråga om högskoleutbildningen måste beaktas vid den ekonomiska regleringen mellan siaien och kommunerna.

En föruisättning för överförande av kommunal högskoleutbildning till statligt huvudmannaskap är att de kommunala verksamheter som utbildningen är anknuten till kan bedrivas pä ett ändamålsenligt sätt. Därvid mäste bl. a. de institutionella frågorna ägnas uppmärksamhet. Vidare fär en ändring av huvudmannaskapet inie leda till en förskjutning av ansvarsfördelningen mellan slal och kommun för ifrågavarande verksamheter.

En annan fråga som fordrar särskild uppmärksamhet vid ett förstatligande är organisationen av den i utbildningen ingående praktiken, särskilt inom sektorn för utbildning för vårdyrken. Förutsättningarna för alt anskaffa praktikplatser llr således inte försämras. Utredningen bör därför undersöka fömtsättningama och områdena för de förhandlingar mellan staten och berörda kommuner som kan bli aktuella i detta sammanhang.

Vid alternativ som innebär au viss utbildning kvarstår under kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap bör en utgångspunkt vara att statsbidragssystemet utformas pä ett enhetligt och lälthanieriigt sätt som medger största möjliga lokala frihet vid resursanvändningen.

Som jag   tidigare   har  redovisal   är  f n.   del   cenlrala  ansvarei   på

 

Del II U:14   Skr 1978/79:103                                    260

myndighetsnivå delat mellan SÖ och UHÄ. Kommittén bör för alternativ med forisait delat huvudmannaskap undersöka om delningen är lämplig och framlägga eventuellt erforderiiga förslag till förändringar. Vid övervägandena i denna del bör samråd ske med den planerade organisationskommittén för översyn av SÖ:s organisaiion.

Kommittén bör beakta de ändrade förhållanden som kan komma all följa av Vård -77:s förslag.

Kommittén bör under sitt arbele samverka med bl. a. andra kommittéer vars arbele är av belydelse för huvudmannaskapsfrågan, t.ex. lärartjänsl­utredningen (U 1977:04) och utredningen (U 1976:10) om den gymnasiala utbildningen.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag au regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

all tillkalla en kommitté med högst 7 ledamöter med uppdrag att uireda frågan om enhetligt huvudmannaskap för högskolan

alt utse en av ledamöterna au vara ordförande

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annai biträde åi kommittén.

Vidare hemställerjag att kosinaderna skall belasla nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Utbildningsdepartementet)

14. Tilläggsdirektiv till studiestödsutredningen

Dir. 1978:82

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-08-31

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrädet Wikström anför.

Genom beslut de 25 september 1975 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för utbildningsdepartementet atl tillkalla sakkunniga för att utreda det studiesociala stödet. De sakkunniga har antagit namnet studiesiödsulred-ningen.

Genom beslut den 28 oktober 1976 bemyndigade regeringen chefen för utbildningsdepartementet att uppdra ät siudiesiödsulredningen atl skynd­samt behandla frågan om avveckling av prövningen mol makes inkomsi och förmögenhet i studiemedelssystemet. I en promemoria. Behovsprövningen gentemol makes ekonomi, som överlämnades lill chefen för utbildningsde­partementet den 28 oktober 1976 har siudiesiödsulredningen lämnal förslag lill en sådan avveckling.

Pä grundval av bl.a. den nu nämnda promemorian förordade regeringen i propositionen 1976/77:100 i vad avser anslag för budgetåret 1977/78 till studiesociala åtgärder att stegvis avveckla prövningen gentemot makes inkomst och förmögenhet i studiemedelssystemet. Som ett första sleg förordade regeringen en höjning av fribeloppsgränsen för makes inkomsi till 300 % av basbeloppet för heltidsstuderande och till 390 96 av basbeloppel för deltidsstuderande per halvår. Riksdagen hade inget att erinra häremot (SfU

 

261             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:14

1976/77:18, rskr 1976/77:156).

Till följd av del rådande slalsfinansiella lägel förordade regeringen emellertid inte någon ytteriigare höjning av fribeloppsgränsen för budgetåret 1978/79. Skälen för en avveckling kvarslår dock med oförminskad styrka. Min målsättning är, att så snart lägel medger det, föreslå regeringen att återkomma lill riksdagen med förslag om fortsall avveckling av prövningen mol makes ekonomi.

Enligt sina direktiv har siudiesiödsulredningen lill uppgifi all bl.a. belysa erfarenheterna av tillämpningen av reglerna för utländska studerandes principiella rält lill svenskt studiestöd samt, om det kunde anses påkallat, också i övrigi se över de utländska studerandenas studiesociala situation.

Genom beslut de 20 april 1978 har regeringen gett mig bemyndigande att tillkalla högsl fyra sakkunniga alt särskili uireda frågan om de ulländska studerandenas situation i ett vidare perspektiv. Frågor som rör de ulländska studerandenas rält till svenskl studiestöd och siudiesociala situation i övrigi bör således inte längre ankomma på siudiesiödsulredningen.

Siudiesiödsulredningen överlämnade i juni 1977 ett betänkande (SOU 1977:31) Studiestöd-Alternativa utvecklingslinjer. Betänkandet harremiss­behandlals under höslen 1977.

På grundval av förslagen i della belänkande och remissinstansernas synpunkter ålerkommer jag nu lill regeringen med förslag till tilläggsdirektiv i vilka Ulredningen ges i uppdrag atl framlägga konkreta förslag till förändringar av del studiesociala stödet.

Studiehjälpen i ett korlare perspektiv

Den enighel som i början av 1960-talel rådde om alt stödet till de yngre eleverna i gymnasial utbildning spelade en avgörande roll i strävandet att bryta sambandet mellan valel av utbildning och elevernas sociala och ekonomiska bakgrund har inte återspeglats i den allmänna deballen eller utredningsverksamheten under senare år. Tväriom har stöden till de högskolestuderande saml lill de vuxenstuderande stått i centrum för den siudiesociala debatten. På molsvarande sätt har den statliga utredningsverk­samheten, som praktiskt taget oavbrutet pågått sedan mitten av 1960-talet, till övervägande del varit inriktad på stöden lill de äldre studerandena.

Studiestödsutredningen har enligt min mening klarl dokumenterat au del alltjämt föreligger ell starkt samband mellan de studerandes hembakgrund och val av utbildning. Detla gäller främst vid elevernas val mellan utbildning och arbele saml mellan olika lyper av utbildning vid övergången frän grundskola till gymnasieskolestudier men även i övrigt vid valet mellan olika slag av siudier.

Visseriigen lalar myckel för alt elevernas val av utbildning till stor del påverkas av andra faktorer än rent ekonomiska, men ulredningen anser atl de ekonomiska förhållandena, särskilt för den grupp som får den kortaste ulbildningen, ofta kan ha en avgörande belydelse. Utredningen har därför ansett det angeläget all förbättra studiestödet för i försia hand ungdomar i gymnasiala siudier. En praktiskt laget enig remissopinion har tillstyrkt en sådan prioritering av studiehjälpen. Riksdagen har också betonat vikten av att ungdomsstudieslödet förstärks.

1 enlighet med riksdagens ullalande och ulredningens och remissopinio­nens uppfattning anserjag all ulredningen i sitt fortsatta arbete bör priorilera siödet till de yngre eleverna i gymnasial utbildning.

 

DellIU:14   Skr 1978/79:103                                      262

Det överväldigande fiertalet remissinstanser har tillstyrkt sludieslödsul-redningens förslag att den framlida studiehjälpen avgränsas i enlighet med följande två principer. Fördel första: myndighetsåldern bör utgöra den gräns efter vilken det skall vara möjligl att, med hjälp av samhällets studiestöd, själv finansiera sina studier. För det andra: ungdomar som kommer från hem med svag ekonomi skall inte behöva skuldsätta sig i någon nämnvärd omfattning för alt skaffa sig en gymnasial utbildning. Utredningen har därför föreslagit alt gränsen mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen även i forlsällningen dras vid 20 år, men att den som är myndig ges rätt att utnyttja de åierbeialningsplikliga studiemedlen i den utsträckning som krävs för all fylla ut skillnaden mellan studiemedelssystemets maximibelopp och det icke-åierbetalningspliktiga bidrag som i framliden kan utgå i studiehjälps-systemet. Enligt min mening börett förslag i huvudsaklig överensstämmelse med vad ulredningen föreslagil kunna genomföras fr.o.m. budgetårel 1979/ 80.

Jag avser atl föreslå regeringen att la ställning till en sädan reform i samband med höstens budgetarbete.

Studiestödsutredningen har föreslagit att de särskilda rese- och inackorde­ringstilläggen skall upphöra som självständiga stödformer inom studiehjälps­systemet och alt del ekonomiska ansvaret för gymnasieskolelevernas resor och inackordering förs över till kommunerna. En stor remissopinion har också ställt sig bakom utredningens förslag i denna del. Studiestödsutred­ningens förslag innebär all kostnadsfördelningen mellan stat och kommun förändras. Kommunerna får ett ekonomiskt ansvar för de gymnasieskole­studerandes resor och inackordering som de lidigare inte haft, samtidigt som statens utgifter för rese- och inackorderingstilläggen upphör. Enligt studie­stödsutredningens mening måsie kommunerna kompenseras för de nu nämnda kosinaderna. Siudiesiödsulredningen ansåg att 1976 års kommunal­ekonomiska utredning (KEU 76) borde ta upp denna fråga till behandling.

KEU 76 har också i sitt slutbetänkande Kommunerna, Uibyggnad, utjämning, finansiering (SOU 1977:78) tillstyrkt studiestödsutredningens förslag om alt kommunerna skall ta över ansvaret för gymnasieskolelevernas resor och inackordering. KEU 76 pekar bl.a. pä behovet av ett samlat ansvar för elevernas resor och inackordering inom grundskolan och gymnasieskolan och atl den som har beslutskompelensen för en verksamhet också bör ha det ekonomiska ansvaret. Enligt KEU 76 kommer den ändrade kostnadsfördel­ningen mellan stat och kommun atl leda till en kostnadsökning för kommunerna om 150 a' 200 milj. kr. i 1977 ärs priser.

Någon särskild kompensation till kommunerna för dessa nya åtaganden föreslås emellertid inte. KEU 76 konstalerar att kommunerna bör anses kompenserade för delta genom KEU:s förslag om ett förbättrat skatteutjäm­ningssystem. Den avlastning som staten skulle H genom atl vissa stödformer i studiehjälpen avvecklas kan enligt KEU 76 bidra till att finansiera skatteutjämningsreformen.

Ett kommunalt övertagande av gymnasieskolelevernas rese- och inackor-deringskosinader kommer enligt KEU 76 atl medföra en ökad ekonomisk belastning för kommuner med gymnasieskola. KEU:s undersökningar visar dock att skillnadema mellan kommunerna är så små att en speciell utjämning av dessa kostnader synes vara omotiverad. Däremot bör det enligt KEU 76 övervägas all beakta dessa kostnader vid beräkningen av den interkommu-nala ersättningen mellan kommunerna för elever som går i gymnasieskola utanför hemortskommunen.

 

263             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:14

I sitt remissyttrande över KEU 76 instämmer cenlrala studiestöds-nämnden (CSN) i alt mycket lalar föratt kommunerna får överta ansvarei för elevernas resor och inackordering. CSN pekar emellertid på ett stort antal problem som kvarstår alt lösa och menar all studiestödsutredningen i sitt fortsatta arbete ingående måsle analysera denna fråga. Även Svenska kommunförbundei anser all frågan behöver uiredas ytteriigare med avse­ende på både de ekonomiska och de prakliska problemen innan frågan avgörs. Man pekar på atl det kan bli svårt alt lösa frågan om inierkommunala ersättningar schablonmässigt med hänsyn till att kostnaderna kommer att variera starkt beroende på inackorderingssituationen på orten och resornas längd. Bland kommunerna är meningarna delade. Många kommuner lämnar förslaget utan erinran, men ett antal kommuner, i första hand kommuner med gymnasieskola, avstyrker om inte full statlig kompensation kommer att utgå.

Även jag finner atl en rad problem behöver utredas ytteriigare innan siällning kan tas i denna fråga. Siudiesiödsulredningen bör med förtur behandla de problem som ålersiår atl klarlägga. Utredningsarbetet bör bedrivas i nära koniaki med Svenska kommunförbundet och Landstingsför­bundet. Ulredningens överväganden bör föreligga före utgången av år 1978.

Förslagen frän studiestödsutredningen och KEU 76 innebär atl ansvaret för gymnasieskolelevernas resor och inackordering skall åvila primärkom­munerna. Della bör emellertid inte leda lill någon förändring av kostnads­fördelningen mellan primärkommuner och landstingskommuner i fråga om landstingskommunala elevhem m.m. Studiestödsutredningen bör i det fortsatta uiredningsarbelel bl.a. närmare klarlägga vilka elevgrupper som skall omfattas av det primärkommunala ansvaret. Här krävs att en avgräns­ning görs mellan olika skolformer, i första hand primär- och landstingskom­munal gymnasieskola, vuxenulbildning och folkhögskola.

Studiestödsutredningen bör vidare studera hur det primärkommunala siödet till gymnasieskolelevernas resor och inackordering, inklusive fria hemresor, i normalfallet skulle kunna utformas.

Siudiesiödsulredningen bör också ha som utgångspunkt för arbelel alt någon specialdestinerad statlig kompensation inte kommer att utgå för kommunernas ökade åtaganden på detta område. Utredningen bör därför lillsammans med i första hand Svenska kommunförbundei överväga hur kosinaderna för gymnasieskolelevernas resor och inackordering skall kunna fördelas mellan elevernas hemortskommuner och gymnasieskolkommu-nerna på ell rättvist säll.

Studiehjälpen i ell längre tidsperspektiv

En utgångspunkt för utredningens arbele bör vara att de siudiesociala systemen även framdeles bör bestå av dels siödet till de s.k. yngre eleverna inom gymnasieskolan (motsvarande), dels slöd lill äldre elever i gymnasial utbildning och lill siuderande i högskoleutbildning. Med hänsyn till de studerandes olika situation vid gymnasiala siudier respekive högskolestudier är del naturiigt med en skillnad mellan dessa två systems loiala nivåer. Således är gymnasieskolestuderandena normalt beroende av föräldrarnas ekonomi och har endasl undantagsvis försörjningsbörda. En utgångspunkt bör vidare vara alt det vid sidan av de tvä nyss nämnda studiesociala systemen även i fortsättningen skall finnas ett tredje, förmånligare vuxen-

 

Del II U:14    Skr 1978/79:103                                   264

studieslödsyslem finansierat på särskilt sätt. Det är emellertid angelägel atl Utredningen närmare belyser sambandet mellan de olika systemen i syfte att nå en viss samstämmighet.

Sludiehjälpssysiemet består i dag av flera olika stödformer som utgår efter olika principer och regler. Många av dessa stöd utmärks av all de ulgår försi efter en ingående prövning. Adminislralionen och organisationen för atl hantera studiehjälpen uppvisar också en splittrad bild. För den enskilde rnedför detla all systemet upplevs som svåröverskådligt.

En vikiig uppgift för ulredningen börenligt min mening vara att förenkla systemet. En väg som därvid bör övervägas är atl begränsa antalet stödformer.

Studiestödsutredningen har föreslagit alt de behovs- och inkomstprövade tilläggen sammanförs till en enda stödform. I likhet med de flesta remissin­stanserna anserjag detla vara ell viktigt sleg i riklning mol en välbehövlig förenkling av studiehjälpssyslemel. Ulredningen bör därför närmare uireda förulsäuningarna härför.

Om rese- och inackorderingstilläggen, som ulredningen föreslår, upphör, kommer härefter att i studiehjälpssyslemel kvarstå ire stödformer, nämligen studiebidraget ett inkomstprövat bidrag samt de återbetalningspliktiga medlen. Utredningen har i två av sina allernaliva utvecklingslinjer för studiehjälpen prövat möjlighelerna att ytterligare begränsa antalet stödfor­mer. Utredningen har i dessa alternativ sålunda föreslagit att studiehjälpen endast skulle bestå av två delar; en generell bidragsdel och en återbetalnings-pliktig del. Alternativen skiljer sig åt så lill vida atl i det ena är bidraget beskattat och i det andra obeskattat.

Enligt min mening vore mycket vunnet om studiehjälpen kunde ges samma uppbyggnad som studiemedelssystemet. Terminologin skulle förenklas och förutsättningarna förbättras för atl på längre sikt åstadkomma en bättre samordning mellan deolika siudiesociala systemen. Ett system med ett generellt bidrag skulle dessutom mildra nuvarande problem med de sammanlagda marginaleffekter av skatter och olika bidragsformer som även uppstår i de lägre inkomslskikten.

Ulredningen har emellertid redovisat en rad skäl till att studiehjälpssys­lemel inom den närmast överblickbara tiden inte gär att ulveckla helt i den förenklande riktning som jag här har angivit. Ett av dessa skäl är alt studiehjälpen utgör en del av samhällets totala familjepolitiska slöd. Studiehjälpen kan säledes inte isoleras frän de familjepolitiska stödformer som finns inom t.ex. skatte- och sociallagsliflningen. Dessulom måste studiehjälpen bygga på och komplettera den underhållsskyldighet som föräldrar har gentemol sina barn. Enligt vad jag erfarit kommer chefen för jusiitiedepartementel inom kort atl föreslå regeringen att för riksdagen lägga fram förslag till nya regler i föräldrabalken om bl.a. föräldrars underhålls­skyldighet. Dessa regler kommer emellertid inte att innebära några viktigare principiella förändringar i dessa hänseenden.

Med hänsyn till vad jag nu sagt är det enligt min mening nödvändigi atl ha kvar ett selektivt stöd i studiehjälpssystemet. Studiestödsutredningen bör därför närmare utveckla det alternativ för studiehjälpen som innebär all grunden för nuvarande syslem får ligga fasl men all del selekliva stödet byggs ut. I ell längie perspektiv kan en siörre förenkling av sludiehjälpssysiemet vara möjlig all uppnå, under förutsäuning all den förändring av gällande bidrags- och skattesystem, som siudiesiödsulredningen nämner, genomförs. Utredningen bör därför i siu arbete med att utforma studiehjälpen i ett längre

 

265             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:14

tidsperspektiv hålla sig väl underrättad om åtgärder som vidtas på de socialpolitiska och skallepoliliska områdena.

Nivån på det framlida studiestödet

Samhällets ambition är all alla ungdomar skall kunna lä en gymnasial utbildning. Skillnader i ekonomiskt och socialt hänseende bör därvid inte tillåtas påverka uibildningsvalei.

När studiehjälpen utformades i mitten av 1960-lalet bedömdes de förmåner som kunde utgå inom studiehjälpen till en familj med små inkomsler vara tillräckliga för alt läcka kosinaderna för ell bam som bedrev gymnasiala siudier. Sedan dess har emellertid stöden inom studiehjälpssys­lemel och då i synnerhet de selekliva inkomstoch behovsprövade tilläggen successivt urholkats. Samtidigt har dock samhällets allmänna stöd till barnfamiljerna i en rad andra hänseenden förstärkts så all den disponibla inkomsien för barnfamiljerna ändå loiall sett blivii siörre.

Många barnfamiljer - särskili de som har låga inkomsler - får ofta uppleva all deras disponibla inkomsler minskar när barnen bedriver gymnasiala studier. Jag anser i likhet med ulredningen alt dessa iröskeleffekter i familjeekonomin är allvarliga. De kan negativt påverka attityderna till och förutsättningarna för fortsatta studier efter den obligatoriska skolan. 1 synnerhet torde detta gälla för de elever som kommer från hem som inte har någon egentlig studietradition.

Vid ulformningen av den framtida studiehjälpen har ulredningen utgått från atl de tröskeleffekter somjag nyss nämnl har undanröjts. Ulredningen har därigenom kunnai rikta uppmärksamheten på den nivå stödet bör ges för att det skall få en rekryteringsfrämjande effekt. Det är enligt min mening nödvändigi alt de belopp som kan utgä i studiehjälpssyslemel vägs samman med andra familjepolitiska stödformer. Vilka effekter de olika stödformerna lillsammans har pä barnfamiljernas disponibla inkomsi måsle därför alltid beakias.

Arbetsmarknadsutbildningen, som är en på arbetsmarknadspolitiska grunder prioriterad utbildning, är främst avsedd för vuxna. Prioriteringen ligger framför allt i alt del studiesociala stödet, utbildningsbidraget, är mera förmånligt än i övrig vuxenulbildning. Utbildningsbidraget enligt arbets­marknadskungörelsen är förbehållen ungdom under 20 år som är flykting, handikappad eller försörjningspliktig mot barn samt ungdomar som är berättigade lill konlanl arbetsmarknadsstöd. Utbildningsbidraget är i sådani fall väsentligt förmånligare än studiehjälpen. Det fordras därför en klar gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildningens uppgifter och ungdoms­skolans för atl inte uppenbara orättvisor skall uppslå mellan olika ungdoms­grupper. Många ungdomar söker sig direkt ut på arbelsmarknaden efter grundskolan. De möter stora svårigheler alt erhålla ett fast arbeie. Del finns flera skäl lill att de inte går vidare lill gymnasieskolan, däribland ekonomiska. Man kan riskera att ungdomar inte söker sig direkt lill gymnasieskolan ulan i stället efter en lids arbetslöshet söker få sina utbildningsbehov tillgodosedda inom arbetsmarknadsutbildningen.

En höjning av studiehjälpen till en sådan nivå att den - i vart fall för de mest behövande eleverna - kan konkurrera med uibildningsbidragei lill ungdomar inom arbetsmarknadsutbildningen är, som utredningen visal, myckel kost­nadskrävande. Jag är därför inte beredd att nu förorda delta. Siudiesiödsul­redningen bör emellertid vara oförhindrad au närmare analysera effekterna

 

Del II U:14   Skr 1978/79:103                                    266

av en sådan höjning. Ulredningen bör överväga länkbara utvecklingsmöjlig­heter för studiehjälpen och bl.a. uireda möjligheterna att upprälla en plan för en stegvis höjning av stöden. 1 sina kostnadsberäkningar bör utredningen särskilt beakta i vilken ulsiräckning sådana förbättringar inom studiehjälpen kan medföra besparingar på del arbetsmarknadspolitiska områdel.

Studiemedelssystemei

En överväldigande remissopinion har förordat alt det framtida generella stödet lill äldre studerande skall vila på samma grunder som nuvarande studiemedelssystem. Del framtida studiestödet skulle därför fortfarande komma all beslå av en generell bidragsdel saml av en del som är förenad med återbetalningsskyldighel. De sociala iryggheisreglerna i återbetalningssys-lemet skulle även i fortsättningen komma atl utgöra en vikiig grund i systemet.

Genomgripande förändringar av utbildningsorganisationen har skett på samtliga utbildningsnivåer sedan mitten av 1960-talet då sysiemel utfor­mades. Enligt min mening har siudiesiödsulredningen på ett övertygande sätl visal atl del trots dessa förändringar är möjligt att bygga konstruktionen av del framtida studiestödet lill äldre studerande på de grunder som studiemedelssystemet vilar på. I en rad hänseenden är det emellertid nödvändigt att skapa en bäure överensstämmelse mellan de ursprungliga principerna för studiemedelssystemet och dagens utbildningssystem. 1 det följande kommer jag atl ange riktlinjerna för utredningens arbete med dessa frågor.

En av de grundläggande principerna för samhällets studiesociala slöd är alt det skall vara så slort all den studerande kan finansiera sitt uppehälle under studietiden därmed. Den nuvarande metoden för att fastställa nivån på studiemedlen utarbetades av studiesociala utredningen i början av 1960-lalel. Till grund för nivån på studiemedel låg bl.a. en undersökning av de studerandes levnadskostnader. För alt bevara studiemedlens köpkraft uttrycktes de i procent av basbeloppel enligt lagen om allmän försäkring.

Utredningen har visat atl gruppen studiemedelslagare, i molsats lill vad som var fallel i mitten av 1960-lalet, numera inte är så homogent sammansatl vad avser ålder, lidigare förvärvsverksamhet, underhållsskyldighet m.m. I dag är äldersspridningen betydligt större, liksom andelen med tidigare förvärvsverksamhet. Della kan ses som eti ullryck för atl den återkommande utbildningen börjal slå igenom som en modell för individens utbildningspla­nering. De nya bestämmelserna för antagning till högre utbildning har också verkat i denna riktning.

Jag anser, i likhel med en överväldigande majoritet av remissinstanserna, alt en generell höjning av studiemedlens totalbelopp är motiverad. Generella höjningar på detta område är emellertid så kostnadskrävande att det inom den närmasi överblickbara liden inte lorde finnas ulrymme i sialsbudgelen för några omfatlande sådana åtaganden.

Studiesiödsulredningens förslag atl studiemedlen skulle kunna utgå med ett större belopp endast lill vissa studerandegrupper med större behov än andra bedömer jag dock som realistiskt alt ytterligare pröva. I första hand bör utredningen därvid se över de former för differentiering som redan idag finns i studiemedelssystemet, nämligen barntillägg och extra studiemedel.

Ytterligare en av de grundläggande principerna för samhällets siudiesociala stöd är att återbelalningsbördan inte får bli alltför belungande.

 

267             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:14

En eventuell höjning av totalbeloppet i studiemedelssystemet kan kombi­neras med förbättringar på återbetalningssidan. En höjd bidragsdel lillkom­mer, som studiestödsutredningen påpekat, alla siuderande medan de sociala trygghelsreglerna i återbetalningssystemet tillkommer endast dem som efter avslutade studier är betalningssvaga. Denna senare fördelningspolitiska effekt är enligt min mening önskvärd.

Den förändring i ålerbetalningssyslemet som i försia hand bör komma i fråga för atl mildra den enskildes återbeialningsbörda är alt förlänga äterbetalningsliden. En annan åtgärd är atl höja den sk. avgiftsgränsen, dvs. den inkomstgräns vid vilken återbetalningsskyldigheten ett vissl år inträder. Utredningen bör ha som riktlinje att återbetalningsskyldigheten ett vissl år bör inträda när den återbelalningsskyldiges inkomst uppnått en sådan nivå all den räcker för att täcka skäliga levnadskostnader.

Utredningen bör emellertid vara oförhindrad atl vidare överväga även andra förslag till förändringar av ålerbetalningsreglerna.

Prakliskl taget samtliga remissinsianser pekar på de ogynnsamma effek­terna av de nuvarande reglerna för behovsprövning mot den egna inkomsien. Samiidigi som den återkommande utbildningen stimuleras genom olika åtgärder på andra områden verkar nuvarande behovsprövningsregler ofta som ell effeklivi hinder mot återkommande utbildning.

Utredningen bör här överväga hur reglerna bör ändras för atl de inte skall motverka sådan återkommande utbildning inom vilken vuxna förvärvsarbe­tande avbryter sitt förvärvsarbete för att under kortare lidsperioder studera. En sådan översyn är nödvändig också med hänsyn lill de studerande som bedriver sammanhängande studier men som kombinerar dessa siudier med förvärvsarbete.

Många remissinstanser pekar på alt studiemedelssystemet innehåller vissa andra regler som pä olika sätt försvårar den återkommande utbildningen. Utredningen har också visat att bl.a. den övre åldersgränsen för rätl lill studiemedel och den s.k. 16-terminersgränsen fören individs räU lill totalt studiestöd verkar i sädan riktning.

Jag finner det naturiigi att utredningen i sitt fortsatta arbeie tar upp även dessa frågor. Enligt min mening bör även i fortsättningen dessa regler vara utformade så att de inte kommer i konflikt med de grundläggande principerna för studiemedelssystemet, nämligen all det skall finnas en rimlig älerbelal­ningstid till förfogande efter studiernas avslutande samt atl den totala älerbetalningsbördan inte får bli orimligt stor.

I socialförsäkringsuiskotlels av riksdagen godkända betänkande SfU 1975/ 76:11 erinrade utskottet om alt del från skilda håll påvisats ett behov av en utredning om de handikappades sludiefinansiella slöd och av alt man i samband därmed uppmärksammade frågor om samordning mellan siudie-stödsformerna och socialpolitiska eller arbelsmarknadspoliliska arbelsfor-mer. Utskoitet hänvisade lill de under 1975 tillkallade utredningarna, siudiesiödsulredningen och socialpolitiska samordningsuiredningen, och framhöll att det fanns befogad anledning räkna med atl frågorna om ekonomiskt stöd till handikappade elever blev föremål för fortsatta övervä­ganden.

I sitt av riksdagen godkända belänkande SfU 1975/76:23 hänvisade socialförsäkringsutskottet till vad man anfört i nyss nämnda betänkande. Dessulom framhöll utskoitet angelägenheten av all siudiesiödsulredningen och socialfwiitiska samordningsutredningen rådgjorde med varandra då det gäller samordningen av del studiesociala stödet med andra socialpolitiska

 

Del II U:14    Skr 1978/79:103                                   268

bidragsformer så atl inie de handikappade eleverna - på grund av sitt handikapp - förorsakas större skuldbörda för sin utbildning än andra.

Siudiesiödsulredningen bör i sill fortsatta arbele undersöka hur handikap­pade elever hittills finansierat sina siudier saml, om ulredningen finner del påkallal, föreslå förändringar inom studiestödels ram så atl handikappade elever får samina reella ekonomiska möjligheter att siudera som andra. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.

Utredningen bör vidare belysa frågan om de studerandes försäkringsskydd under och i anslutning lill studietiden.

Adminisiraiion av siudiestödei

En mer ingående diskussion om de frågor som rör organisaiion och adminisiraiion kan inie äga rum förrän de enskilda siudiesiödssysiemen har utformats mer i detalj. Många remissinsianser har också menat atl det knappasl är meningsfullt att nu ta ställning till eller kommentera de administrativa lösningar för del framtida studiestödet som utredningen presenterar. Även jag är av denna uppfattning.

Utredningen böremellertid i sitt fortsatta arbete med dessa frågor kunna ha en god uigångspunki i de resonemang ulredningen hiltills fört. Många remissinsianser har t.ex. pekat pä ulredningens förslag alt den framtida administrationen av olika siudiesiödsformer skall organiseras länsvis. Förui­sätiningarna skulle därvid, har man menat, kunna skapas för en välkommen förenkling av administrationen.

Utredningen bör angripa denna problematik. Den är därvid oförhindrad atl förutsättningslöst pröva olika former av administrativa lösningar. 1 della sammanhang bör ulredningen också analysera samverkansmöjlighelerna mellan en framtida studiesiödsadminisiralion och läroanstalterna. Utred­ningen bör bl.a. belysa om nuvarande ordning avseende siudielämplighets-prövningen Bör bibehållas eller förändras.

Vägledande i detta liksom i ulredningens arbete i övrigi, bör vara atl systemet blir enkelt och lätt att förslå för den enskilde siudiestödstagaren.

Under åberopande av det anförda hemställer jag atl regeringen utvidgar uppdragei för siudiesiödsulredningen i enlighel med vad jag nu har anförl.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Utbildningsdepartementet)

 

269                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:l

Jordbruksdepartementet

1.   Tilläggsdirektiv   till   utredningen   om   förutsättningarna   för olympiska vinterspel i Sverige år 1984 (Jo 1977:07)

Dir 1977:131

Beslut vid regeringssammanlräde den 8 december 1977

Departemenischefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande lillsalie jag i juni 1977 en särskild utredare med uppgift all uireda fömlsältningarna för olympiska vinterspel i Sverige 1984. Uiredaren överlämnade i okiober 1977 sitt betänkande (Ds Jo 1977:8) Förutsättningarna för olympiska vinlerspel i Sverige 1984.

Utredarens förslag innebär all en ansökan atl få arrangera spelen skall göras av Göleborgs kommun och atl tävlingarna, om Internationella Olympiska Kommittén (lOK) beslutar anförtro spelen till Göleborg, skall anangeras i Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand. Utredarens betänkande innehåller vidare kostnadsberäkningar, förslag lill finansieringsformer och vissa orga­nisatoriska bedömningar. I samband därmed framhåller utredaren att del är nödvändigt med fortsatt utrednings-och förhandlingsarbete förden händelse en svensk ansökan skulle komma alt inlämnas.

Göteborgs kommun har sedermera hos Internationella Olympiska Kommittén gjort ansökan om atl få arrangera de olympiska vinierspelen 1984. På skilda sätt har såväl regeringen som Sveriges Olympiska Kommitté och övriga berörda kommuner - dvs. Falun, Östersund, Åre och Ragunda -uttalat sitt Stöd för ansökningen.

Enligt min mening bör uiredaren mol denna bakgrund inleda de förhand­lingar som behövs med olika parter. 1 syfte att klarlägga förulsäuningarna för atl den av Göleborgs kommun inlämnade ansökan skall kvarstå, bör slutgiltiga ställningstaganden från berörda parters sida ske i god tid före det sammaniräde vid vilket lOK tar ställning till frågan om arrangör för 1984 års olympiska vinterspel. Detta sammaniräde härav lOK salts ut till den 20 maj 1978. Med hänsyn härtill bör utredningsmannen senast under januari 1978 framlägga en rapport med de avtal som behövs för alt organisatoriskt genomföra de olympiska vinierspelen år 1984. Från statens sida bör avtalen göras beroende av regeringens godkännande.

Jag hemställer au regeringen utvidgar utredningsuppdraget i enlighel med vad jag nu anförl.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Jordbruksdepartementet)

 

Del II Jo:2    Skr 1978/79:103                                   270

2. Långväga transport av luftföroreningar

Dir 1978:6

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-01-26

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför

Förbränning av olja och kol medför utsläpp av stora mängder luftförore­ningar bl.a. svaveldioxid, kväveoxider, sol och lungmetaller. Utsläppen av luftföroreningar innebär risker för människors hälsa och skador på byggnader och malerial. Vidare är svavelutsläppen den dominerande orsaken bl.a. till försurningen av mark, sjöar och vallendrag. Under senare år har den ökade försurningen drabbai ett ston antal sjöar och vattendrag i framför allt de södra och västra delarna av vårt land. Totalt beräknas ca 10.000 sjöar vara direkt hotade av försurning. Pä längre sikl anses försurningen även kunna medföra en minskning av skogstillväxten.

Riksdagen beslutade år 1976 om åtgärder för atl motverka de negativa effekierna av svavelutsläpp (prop. 1976/77:3, JoU 1976/77:4, rskr 1976/77:4). För atl minska riskerna för hälsoeffekter och hejda försurningen av mark och vatten har betydande begränsningar av svavelhalten i eldningsoljor införts. Sålunda omfattas i dag hela södra och mellersta Sverige av bestämmelser som innebär att svavelhallen i tung eldningsolja inte får överstiga 1 %.

Undersökningar visar emellertid alt mer än hälfien av de sura svavelför­eningar som faller ned i vårt land kommer från utsläppskällor i andra europeiska länder. För att minska skadorna av svavelutsläppen erfordras sålunda en minskning av utsläppen såväl i Sverige som i övriga Europa. Även vad belräffar utsläpp av andra luftföroreningar än svavel erfordras gemen­samma internationella åtgärder för atl motverka negativa miljöeffekter.

Problemen kring långväga transport av luftföroreningar behandlas inom flera internationella organisaiioner bl.a. Organisationen för ekonomiski samarbete och utveckling (OECD) och FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE).

Inom ECE övervägs all ta upp vissa miljöfrågor till behandling vid ett särskilt möte på hög politisk nivå. Detta möte torde bl.a. komma atl innefatta överiäggningar angående problemen med långväga transport av luftförore­ningar. Från bl.a. svensk och norsk sida har framförts alt mötel bör leda fram lill en överenskommelse inom vars ram en minskning av i försia hand svaveldioxidutsläppen i Europa kan ske. Vidare har det nordiska minister­rådet beslutat om samnordiska förberedelser rörande en sådan europeisk överenskommelse.

Av vad jag här sagt framgår att luftföroreningarna utgör ett allvarligt miljöproblem. För alt komma tillrätta med problemen erfordras ålgärder såväl nationellt som internationellt. För att följa upp de ålgärder som vi vidtagit i Sverige är det därför angelägel att Sverige akiivi deliar i det internationella samarbelel rörande långväga transport av luftföroreningar, specielll svavelföreningar. En särskild kommitté bör tillkallas för aU samordna det svenska förberedelsearbetet inför behandlingen av dessa frågor i de olika internationella organisationema. Kommiuén bör sammanställa och ulvärdera underlagsmaterial rörande bl.a. tekniska och ekonomiska förut­sättningar atl minska svavelutsläppen i Europa, långväga spridning av luftföroreningar, hälsooch miljöeffekter av svavelföreningar saml rättsliga aspekter på gränsöverskridande föroreningar.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemsläller jag atl regeringen

 

271                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:3

bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

alt tillkalla en kommitté med högsl tre ledamöier med uppdrag att samordna del svenska förberedelsearbetet inför behandlingen av frågor rörande långväga iransporl av luftföroreningar i olika internationella organi­sationer,

att utse en av ledamölerna atl vara ordförande,

all beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde åt kommittén.

Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver

all ersättning till ledamoi, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrives,

att kosinaderna skall belasla tionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

3. Riktlinjer för den framtida naturresurs- och miljöpolitiken

Dir 1978:7

Beslut vid regeringssammanträde 1978-01-12

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Den lekniska och ekonomiska utvecklingen i industriländerna har efter­hand möjliggjort belydande förbättringar av människornas livsvillkor och maleriella standard, t.ex. i form av bättre bostäder, näringsstandard, arbetsförhållanden, utbildning, social omsorg och hälsovård samt ökad fritid.

Denna utveckling har emellertid också negativa sidor, vilka blivit alltmer uppenbara. Den höjda materiella standarden har delvis uppnåtts till priset av misshushållning med naiurtesurser och därigenom också på bekostnad av betydelsefulla miljövärden.

Konsekvenserna av en sådan fortsatt utveckling kan bli allvariiga. Del som därvid främsi oroar är knappheten på och den ojämna fördelningen av naturresurser, jordens begränsade förmåga att tåla föroreningar saml miljö-giflernas hälsoeffekter. De fattiga ländernas situation understryker behovet av en ansvarsmedveten resurshushållning i industriländerna.

I värt land har insatserna inom miljövårdsområdet successivi ökats. Jag avser här närmasi frågor om skyddel av den yttre miljön. Med stöd av miljöskyddslagen (1969:387) har kraven på åtgärder för att begränsa utsläpp till luft och vatten från olika industriella och andra anläggningar efter hand skärpts. Omfattande statliga bidrag har påskyndat uibyggnaden av kommu­nala avloppsreningsverk och industrins reningsåtgärder. Dessa insatser har inom många områden resulterat i kraftigt minskade föroreningar. Särskild lagsiiftning har införts för att begränsa avgasutsläppen från bilar och svavelhallen i fossila bränslen. Olika ätgärder har vidlagils föratt slimulera till förbätirad avfallshantering samt ökad återvinning och återanvändning.

Kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor har förbättrats. Konirollorga-

 

Del II Jo:3    Skr 1978/79:103                                   272

nisalionen byggs ut och ett produktregister förbereds. Användningen i olika sammanhang av en rad hälso- och miljöfarliga ämnen, t.ex. DDT och PCB samt vissa föreningar av kvicksilver, bly och kadmium har begränsats eller förbjudits.

Med stöd av bl.a. naturvårdslagen (l964:822)och ekonomiska insaiser från stat och kommuner har stora arealer bevarats för vetenskapliga och kulturella ändamål eller för friluftslivets behov. Genom den fysiska riksplaneringen eftersträvas en bätire samordning i de statliga insatserna inom detta område och med den kommunala markanvändningsplaneringen. Resurserna för administration, forskning, information och övervakning på miljövårdsom­rådet har förstärkts kraftigt under den senasle tioårsperioden. 1 ökad utsträckning har miljövärdsfrågorna också blivit föremål för inlernalionelll samarbele.

Även om betydande insatser redan gjorts och fortlöpande görs för all lösa olika miljövårdsproblem kommer behovei av ytterligare insaiser atl vara slorl. Samtidigt måste vidtagna åtgärder utvärderas. Så har också skett närdet gäller olika delfrågor inom miljövårdsområdet, där flera kommitiéer fn. arbetar. Frågorom bl.a. fördelningen av kostnadsansvaret för miljövärdsåi-gärderna och principerna för användning av olika styrmedel inom miljö­vårdsarbetet behandlas av ulredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården. Miljöskyddslagstiftningen ses över av miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06) som bl.a. prövar vilka åtgärder som behöver vidtas för alt förbäura tillsynen över miljöstörande anläggningar. Bilavgasfrågorna behandlas nu av två kommitiéer (K 1977:02 och Jo 1977:08). En översyn av tillståndsprövningen för bl.a. grusläkiersker inom naturvårdskommittén (Jo 1970:28). Vidare förbereds en särskild uiredning för översyn av produktkon­trollens organisaiion och därmed sammanhängande frågor.

Ställningstaganden i olika frågor måste inom miljövården ofta göras på grundval av ett osäkert beslutsunderlag. Del är i allmänhet inte möjligt all med full säkerhet fastställa t.ex. vilka skadeverkningar som kan uppkomma lill följd av olika industriella processer eller produkler resp. alt bedöma hur effektiva olika reningsåtgärder kan bli. Osäkerheten är i allmänhet också stor när det gäller koslnadsberäkningar i anslutning till ifrågasatta miljövärdsät-gärder. Beslut om reformer och åtgärder inom miljövårdsområdet under den gångna tioårsperioden har i stor ulsiräckning avseit sådana frågor där klarl definierade problem förelegal och där godtagbara lekniska lösningar funnits lill rimliga kostnader. Enligt min uppfattning hardei också varil naturiigi alt i del inledande skedet av miljövårdsarbetet direkt angripa de konkreta problemen på detta sätt.

Del är emellertid angeläget alt vi i framliden kan anlägga ell vidare perspektiv på miljövårdspoliliken. Vi måsle kunna fatta våra beslul mol bakgmnd av en mera samlad bedömning och prioritering av behovei av ålgärder inom hela miljövårdsområdet. Del är också nödvändigi atl vi genom bäure och mer långsiktig planering i större utsträckning än fn. söker förebygga miljövårdsproblem genom alt åstadkomma en bättre hushållning med naturresurserna. Jag använder här begreppei naturresurser i dess vidaste mening dvs. ämnen eller egenskaper hos dessa, som kan eller skulle kunna uinyitjas av människan. En sådan förbäitrad hushållning med naturresur­serna får dock inte enbart ses som grundval för miljöpolitiken. All verksamhet måsle i framtiden baseras på en teknik som lillvaralar möjlig­helerna lill hushållning med nalurresurser.

Insikten om behovet av en förbäitrad hushållning med naturresurserna har

 

273                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:3

ökat kraftigt under senare år såväl i Sverige som i andra länder. En rad siudier på delta område har genomförts nationellt och internationellt. 1 Sverige har i olika sammanhang gjorts analyser sékiorvis av tillgång och efterfrågan för olika slag av råvaror. Som exempel på sådana utredningar kan nämnas arbetel inom l973årsskogsulredning(Jo 1973:06) och mineralpolitiska ulredningen (I 1974:02). Syftet har i första hand varit att klariägga förulsäuningarna för utveckling på kortare eller längre sikl av resp. näringsgrenar. 1 ökad utsträckning har della slag av utredningsverksamhet kommit att innefatta även analyser av i vilken ulsiräckning utvecklingen av en näringsgren och därmed ett ökal utnyttjande av vissa nalurresurser kan komma i konfliki med andra vikliga samhällsintressen, t.ex. miljöintressena. Ett exempel på bredare angreppssätt är den kommitté (Jo 1977:06) för vattenplanering, som jag har tillsatt efter bemyndigande av regeringen.

Under del senaste årtiondet har också skett en försiärkning av den sektorövergripande samhällsplaneringen i syfte all skapa ett underiag för åtgärder som står i överensstämmelse med angelägna och långsiktiga samhällsintressen.

Den regionalpolitiska planeringen och den fysiska riksplaneringen repre­senterar sådan fortlöpande sektorövergripande samhällsplanering. Inom ramen för dessa verksamheter analyseras de geografiska konsekvenserna av samhällsutvecklingen och lämnas underiag för statsmakternas beslut om vilka riktlinjer som bör gälla för befolkningens regionala fördelning resp. hushållningen med landets samlade mark- och vattenresurser. Genom den utvärdering av den fysiska riksplaneringens planeringsskede som fn. genomförs erhålls en försia översiktlig bild av vilka konsekvenser beträffande i första hand markanvändning som den förväntade resp. planerade samhälls­utvecklingen ger upphov lill. Inom bostadsdepartementet förbereds en ny rapport om hushållningen med landels mark- och vattenresurser vilken avses publiceras kring årsskiftet 1978/79.

I syfte alt ytterligare komplettera underiaget för en bred debatt om utformningen av det framtida samhället inrätiades år 1973 sekretariatet för framtidsstudier. Sekretariatet har låtit genomföra långsiktigt och brett inriktade studier av vissa frågor, bl.a. inom naturresursomrädei.

Förden fortsatta samhällsutvecklingen ärdet nödvändigi att ett ekologiskt synsäll i högre grad än hiltills tillämpas. Därmed avses all mänskliga behov skall tillfredsställas på ett sådani sätl att de fysiska och biologiska förutsätt­ningarna för mänsklig verksamhei i framtiden uppfylls. Detta synsätt måste prägla också resursanvändningen. Den begränsade tillgången på många naturresurser, konflikter mellan motstående intressen och de miljöeffekter som följer av en ökad resursförbrukning nödvändiggör enligt min mening en bättre hushållning med naturresurserna.

Ekologiska principer ligger också till grund för den fysiska riksplaneringen, där dock arbetel koncenireras på sådana miljö- och resurshushållningsfrågor som har direkl geografisk anknyining. Del är emellertid angeläget att nu bygga upp en naturresurs- och miljöpolitik med ett vidare perspektiv.

För all dra upp allmänna riktlinjer för en sådan samlad svensk naturresurs-och miljöpolitik bör en särskild kommitté tillsättas. Samhällsutvecklingen måste ges en sådan inriktning alt den kan tillgodose kraven på en långsiktig hushållning med naturresurserna och på en god miljö. Mot denna bakgrund bör en samlad utvärdering av del hittillsvarande miljövårdsarbetet ulfö­ras.

En inledande uppgifi för kommittén bör vara atl studera vilka förändringar

\& Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Del II Jo:3   Skr 1978/79:103                                    274

i fråga om utnyttjandet av naturresurserna som en ekologisk grundsyn kräver. Därvid bör kommittén söka bedöma toleransgränserna i olika hänseenden för de störningar som olika ekologiska system kan utsättas för utan all livskvaliteten för kommande generationer hotas. Begreppet livskva­litet och vad som kan bedömas vara en rimlig nivå för denna bör utvecklas och konkretiseras. De mänskliga och ekologiska krav som blir resultatet av dessa analyser bör ligga till grund för inriktningen av den framtida samhällsutvecklingen.

Kommittén bör göra sina bedömningar ulifrån aktuell kunskapsnivå och även pröva om de ur analyserna härledda framtidsbilderna är önskvärda och realiserbara. 1 arbetet bör ingå att söka beskriva pä vilket sätt samhällsut­vecklingen kan påverkas i önskad riklning och i vilken takt della kan ske. Kommittén bör också bedöma i vad mån ett tillgodoseende av resursoch miljöpolitiska mål kan komma i konflikt med andra angelägna mål för samhället och enskilda människor. Likaså bör kommiuén i den ulsiräckning del är möjligl analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna i vid mening av de härledda framlidsbilderna.

Bedömningen av möjliga mål för den framlida naturresurs- och miljöpo­litiken kan ske utifrån olika perspektiv vad avser såväl tid som rum. Det är enligt min mening inte lämpligt all i direkliven i detalj binda kommitténs arbete i dessa avseenden. Tidshorisonten bör bestämmas mot bakgrund av bedömningar av under hur lång tidsperiod dagens politiska beslut i väsenilig ulsiräckning påverkar samhällsutvecklingen. Vidare bör beaktas au sambandet med olika pågående former av samhällsplanering ställer krav på samordning av valda tidsperspektiv.

För såväl nalurtesurs- som miljöfrågorna gäller alt bedömningarna måsie ske i ett inlernalionellt perspektiv. Även om kommittén i första hand måsle inrikla sig på all utforma förslag lill riktlinjer för en svensk naturresurs- och miljöpolitik bör dessa stå i överensstämmelse med vår grundsyn om internationell solidaritet och ett gemensami ansvar för jordens resurser. Siudier och bedömningar av den globala miljö- och resurssituaiionen bör i huvudsak begränsas till vad som kan behövas som underlag för kommitténs ställningstaganden när del gäller den svenska naturresurs- och miljöpolitiken.

Dessa mera allmänna överväganden rörande mål för naturresurs- och miljöpolitiken bör kunna leda till ökade kunskaper om alternativa möjlig­heter till utveckling av samhället utifrån en ekologisk grundsyn. Dessa ökade kunskaper bör ligga lill gmnd för den framtida naiurresursoch miljöpoliti­ken.

När del gäller hushållningen med naturresurser har samordningen mellan samhällets olika insatser ännu inte lagit fastare former. En vikiig uppgift för kommiuén bör därför vara atl sammanställa och utvärdera de siudier som gjorts och del arbete som pågår inom della område i Sverige. Iniresse bör även ägnas ulländska siudier i den mån värdefulla erfarenheler för det fortsälla svenska arbelel kan vinnas.

Hushållningen med nalurresurser bör inriktas mol användning av förny-bara nalurresurser, en såväl kvantitativt som kvalitativt uthållig avkastning, en så långt möjligl fullständig återanvändning saml mol mer hållbara, reparerbara och åiervinningsbara produkler. Jag är samiidigi angelägen betona aU den hushållning med naturresurser som jag här åsyftar även har lill ändamå! att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande och därmed också f"? möjligheler till fortsatt förbättring av människornas livsvillkor.

 

275                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:3

Tillgången på energi är en begränsande faktor för exploateringen av andra naturresurser. Energianvändningens miljöeffekter är i.flera avseenden belydande. Den långsiktiga energianvändningen och dess konsekvenser för hushållningen med nalurresurser måste därför beaktas. Därvid bör i försia hand material från pågående energiutredningar utnyttjas.

Kommiuén bör alllså ulforma rikilinjer för en långsiktig hushållning med naturresurserna inom de ramar som en ekologisk grundsyn kan komma alt ange. Därvid uppkommer samordnings- och avgränsningsproblem gentemot en rad verksamheter som bedrivs från delvis andra utgångspunkter. Kommittén bör i samarbele med berörda kommitiéer, myndigheter eller andra organ på lämpligt sätl belysa förekommande samordnings- och a vgrän sn i ngs frågor.

När det gäller olika frågor inom miljövårdsområdet har som jag redan nämnl insatserna successivi ökats under de senasle lio åren. I anslutning lill den ulvärdering av det hittillsvarande miljövårdsarbetet, som kommittén enligt vad jag lidigare anförl skall göra, bör också möjlighelerna prövas au upprätta ett samlai program för framtida insatser när det gäller skyddel av den yiire miljön. Därvid bör behovet av åtgärder inom olika delområden vägas mot varandra och priorileras.

Jag vill framhålla all dåliga eller farliga arbetsmiljöförhällanden för många människor utgör eu hoi mol hälsa och välbefinnande. Kommiuén bör inte särskilt behandla arbetsmiljöfrågor men bör eftersträva lösningar som medverkar lill förbättringar även av arbetsmiljön.

Som jag tidigare berört har samhällets insatser på miljövårdsområdet lill stor del fått inriktas på all i efterhand söka rätta till missförhållanden. Ålgärder har emellertid också vidtagits för att göra del möjligl att beakta miljöaspekterna redan när olika nya verksamheter planeras. Arbelel inom den fysiska riksplaneringen kan till stor del ses som ett exempel på sädana sirävanden. Förenklat kan man tala om en återställande och en förebyggande del av miljövårdsarbetet. Hiltills har framför allt de förebyggande insatserna varit otillräckliga. Kommittén bör därför särskilt överväga vilka ålgärder som behöver vidtas för atl miljöhänsyn skall kunna las på ell tidigt stadium i planeringen av olika verksamheter.

Samtidigt måste emellertid politiken utformas så atl insatserna för att återställa förstörd miljö eller för att förhindra miljöskador i det enskilda fallel inte eftersatts. Tvärtom har utvecklingen under senare år visat au tillsynen och kontrollen bör förstärkas och åtgärder vidtas för att ge samhället ökade möjligheter att komma lill rätta med sådana problem som redan har uppstått.

Uppgifien att söka ulforma långsiktiga riktlinjer och mäl fördel framtida arbetet inom naturresurs- och miljövårdsområdet innebär, som framgår av vad jag lidigare anfört, ell omfaitande arbete. Jag bedömer det därför inte som möjligl att kommittén skall kunna ulforma mer än ell första förslag lill sädana riktlinjer. Delta arbete bör i huvudsak kunna baseras på befintligt male­rial.

Kommitténs arbele bör sålunda ses som inledning till en planmässig utredningsverksamhet inom naturresurs- och miljöområdet där erfarenhe­lerna av den första etappen fär ligga till grund för beslul om hur det fortsatta arbelel bör bedrivas. Mol denna bakgrund är del angeläget atl kommittén också prövar och lägger fram förslag i fräga om formerna för del fortsalla arbetet på detta område. I detta sammanhang bör kommittén studera erfarenheterna av annal planeringsarbeie i syfte alt åstadkomma en smidig

 

DelIlJo:3   Skr 1978/79:103                                      276

och lill ändrade förutsättningar anpassningsbar verksamhet. Kommittén bör vidare överväga på vad sätt samordning kan ske med existerande planerings­former I.ex. den ekonomiska långtidsplaneringen, den regionalpolitiska planeringen, den regionala trafikplaneringen och den fysiska riksplaneringen. Härvid bör kommittén också beakla de erfarenheter av behandlingen av sädana frågor som kan ha vunnits i andra länder i första hand de nordiska.

Jag ser det som vikligl atl utarbetandet av riktlinjer för den framtida naturresurs- och miljöpolitiken kompletteras med förslag om hur riktlinjerna skall kunna omsättas i praktiska ålgärder. Kommittén bör därför noga pröva de olika medel som kan utnyttjas för att påverka samhällsutvecklingen i en riklning där siörre hänsyn kan tas lill behoven av en förbätirad hushållning med nalurresurser och lill miljökrav i enlighel därmed. Kommittén bör analysera olika medel all påverka utvecklingen säsom lagstiftning, skilda slag av forsknings- och utvecklingsarbete, planeringsåtgärder, ekonomiska styr­medel, beslutsformer, organisation, information och utbildning m.m. Kommittén bör sålunda vara oförhindrad att överväga förändringar i uppbyggnaden av miljövårdsadministrationen och lagstiftningen på naturre­surs- och miljöområdei, former för vidgai infiytande för allmänheten över beslul som rör deras miljö samt åtgärder för att åstadkomma en lill ekologisk grundsyn lämpligt anpassad utbildning.

Del vida uppdrag kommittén fär förutsätier samordning med arbetet i andra kommittéer och inom myndigheter. Kommittén bör vidare beakla behandlingen av förslag som underdess arbeie läggs fram i andra utredningar och som är av belydelse för utredningsuppdraget. Som exempel på en uiredning av della slag kan jag särskilt nämna ulredningen om kosinaderna för miljövården. Härutöver vill jag framhålla atl arbelel i huvudsak bör inriklas på övergripande frågor inom naturresurs- och miljöområdet. Kommittén bör således inte gä in på sådana specialfrågor som behandlas i andra utredningar. I den mån kommittén finner att någon fräga inom dess ämnesområde påkallar särskild uiredning som inte är av den övergripande karaklär all den lämpligen bör utföras av kommittén börden kunna föreslå att frägan utreds i särskild ordning.

Jag bedömer del som angelägel all kommittén så snabbi som möjligl kan redovisa vissa förslag och särskilda studier i form av delbelänkanden. Jag ser del som önskvärt au arbetet kan utföras på ett sådani sätt atl samhällsde­batten kring hithörande frägor stimuleras. Kommitténs arbete bör i övrigt bedrivas så all slutredovisningen kan göras före uigången av år 1981.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

alt tillkalla en kommitté med högsl sex ledamöier med uppdrag att utforma riktlinjer för den framlida natunesurs- och miljöpolitiken i enlighel med vad jag i del föregående har förordat,

atl ulse en av ledamölerna att vara ordförande,

all beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal biträde ät kommittén.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

alt ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om inte annat föreskrives,

alt kosinaderna skall belasla tionde huvudtitelns kommitléanslag.

 

277                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:4

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Jordbruksdepartementet)

4. Huvudmannaskapet för fjällsäkerheten m.m.

Dir 1978:24

Beslut vid regeringssammanlräde den 9 mars 1978

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Fjällräddning och fjällsäkerhet är i dag två skilda begrepp. Fjällräddning är den verksamhei som påbörjas då en olyckshändelse konstaterats eller befaras ha skett. Med fjällsäkerhel förslås framför allt den förebyggande verksamhei som syfiar lill all i göriigasle mån begränsa olycksriskerna i fjällvärlden.

Ansvarei för fjällräddningsverksamhelen ligger hos polisen. Rikspolissty­relsen svarar för organisaiion, utrustning och utbildning. Den regionala och lokala polisorganisationen svarar för den operativa fjällräddningsverksamhe­len. Samverkan sker med andra civila och militära myndigheter, organisa­tioner m.fi. Uppgifter från rikspolisstyrelsens åriiga anslagsframställningar visar att antalet efterspaningsuppdrag inom fjällräddningsljänsten under de senasle sju åren genomsnitlligen uppgått till inemot 100 om året och atl räddningsuppdragen avsetl totalt 1.045 saknade personer.

Förfjällsäkerhetsverksamhelen finns f n. ingen klar ansvarsfördelning. Ett flertal myndigheter och organisationer arbetar samiidigi med fjällsäker­hetsfrågor. I anslutning till Ijällräddningsljänsten bedriver polisen ell omfat­tande arbete som inriktas på fjällsäkerhelen. Som exempel kan nämnas uppsättning och underhåll av hjälpradiotelefoner, medverkan med informa­tion om lavinfara och fjällvelt saml kartläggning av snö- och lavinförhållan­den. Även statens naturvårdsverk arbetar med fjällsäkerhetsfrågor liksom Svenska turistföreningen och Friluftsfrämjandet. 1 vissa fall har länsstyrel­serna vidtagit särskilda åtgärder för fjällsäkerheten. Sålunda har t.ex. i Norrbottens län inräitats s.k. fjällpalruller som aktivt bidragit lill en ökad fjällsäkerhel. Detta arbete sker i nära samarbete med bl.a. polismyndighe­terna.

Riksdagen har behandlat frägan om fjällsäkerhelen i vårt land (mot. 1976/ 77:100, KrU 1977/78:2, rskr 1977/78:14) och hos regeringen hemställt om utredning.

Samhällel har, såsom framgår av det föregående, tagit på sig ell belydande ansvar för fjällsäkerheten. Jag anser det emellertid angelägel att insatserna på detla område ytterligare samordnas och effektiviseras. För detla talar också de tragiska olyckor som trots vidtagna säkerhetsåtgärder inträffat under de senaste åren. Den ökande luristströmmen lill de svenska fjällen släller likaså ökade anspråk på fjällsäkerhetstjänslen.

Med hänvisning lill vad jag här redovisat föreslår jag atl frågor som rör fjällsäkerheten i vårt land närmare utreds. En särskild utredare bör tillkallas för detla ändamål.

Det bör ankomma pä den särskilde utredaren att pröva frägan om lämplig huvudman för fjällsäkerhelen. Likaså bör förslag läggas fram som anger

 

DelIIJo:5   Skr 1978/79:103                                      278

arbetsuppgifter och ansvarsområde för huvudmannen liksom för övriga centrala, regionala och lokala organ som har del i ansvarei för Oällsäkerheten. Behovei av samordning mellan fjällräddnings- och fjällsäkerhetstjänslen bör därvid uppmärksammas. Den särskilde uiredaren bör också lämna förslag till andra ålgärder i syfte att förbättra fjällsäkerhelen.

Utredningsarbetet bör bedrivas så all det kan vara slutfört senasi den 1 augusti 1978.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl uireda frågan om huvudmannaskapet för fjällsäkerheten m.m.,

alt beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annai biträde ål utredningen.

Vidare hemställerjag atl regeringen föreskriver

att kostnadema skall belasla tionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbmksdepartemenlet)

5. Kommitté för förhandling om den framtida växtförädlingen

Dir 1978:51

Beslul vid regeringssammanträde 1978-06-08

Departemenischefen, statsrådet Dahlgren anför.

1975 års växtförädlingsulredning (Jo 1975:06) har i betänkandet (SOU 1978:23) Växtförädling bl.a. lagt fram vissa förslag rörande växtförädlingens organisation. Utredningen framhåller att bäde staten och jordbruksnäringen bör ta ett ansvar för växtförädlingen. Utredningen föreslär bl.a. att staten tar initiativ lill förhandlingar med i försia hand lantbrukets föreningsrörelse om ell samgående mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget. Det nya företagets huvuduppgift skall enligt ulred­ningen vara all bedriva växtförädling på företagsekonomiska grunder.

Förhandlingar föresläs också i syfte atl uppnå samverkan beiräffande förädling av trädgårdsväxter samt för att inrätta en särskild växtförädlings­nämnd. Nämnden skall genom medel från staten och andra intressenter inom växtförädlingens område initiera och finansiera långsiktiga, målinriktade forskningsprojekt av betydelse för växtförädlingen, lägga ut sädana projekt på lämpliga inslilulioner, vara ett samarbetsorgan mellan växlförädlingsföre-tagen m.m.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en kommitté med högsl ire ledamöier med uppdrag att för statens räkning förhandla och - under förbehåll av regeringens godkännande - träffa avtal rörande växtförädlingens framtida organisation och därmed sammanhängande frågor,

alt utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde åt

 

279                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:6

kommittén. Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasla lionde huvudliielns kommiiléanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

6. Åtgärder mot oljeskador m.m. till sjöss

Dir 1978:64

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Utsläpp av olja och kemikalier från fariyg är cll mycket allvarligt miljöproblem. Sådana utsläpp kan ske såväl i samband med fartygens normala drift som vid olika slag av olyckor. De utsläpp som sker vid kollisioner, grundstölningar och andra olyckor är ofta stora och ger upphov lill mycket påtagliga skador pä stränder, pä flsket och på den marina miljön i allmänhet. De kontinueriiga utsläpp som sker i samband med rengöring av lasltankar, maskinmm m.m. ulgör en ständig belastning på den marina miljön som på sikt också kan visa sig myckel allvarlig.

Miljöproblemen i samband med de ökande fartygsiransporterna med olja och kemikalier har under en lång följd av år uppmärksammals alltmer. Under den senasle liden har flera svåra tankfartygsolyckor med åtföljande miljö­skador inlräffat både i Sverige och ulomlands vilkel ytteriigare aktualiserat behovet av ålgärder för alt förbättra oljeskyddet.

Frågor som rör oljeskyddet lill sjöss har fortlöpande behandlats och behandlas i en rad olika sammanhang.

Vårt land har tillträtt flera internationella överenskommelser som syftar till alt skydda den marina miljön mol utsläpp av olja och kemikalier. Överens­kommelserna innehåller regler om förbud mot eller begränsning av utsläpp av sådana ämnen från fartyg. Vidare flnns reglerom åtgärder i syfte all förebygga utsläpp saml om kontroll och övervakning m.m. Internationella överens­kommelser finns också om samarbele för atl bekämpa inträffade utsläpp. Den internationella regleringen utvecklas successivi såväl inom ramen för FN:s sjöfartsorganisation IMCO som genom regionalt samarbele, t.ex. rörande skyddel av Östersjöns marina miljö.

Inom Sverige behandlas oljeskyddsfrågor av en rad olika myndigheter, bl.a. sjöfartsverket, tullverket och statens naturvårdsverk saml regionala och lokala organ. Genom del löpande arbeiei inom och mellan berörda myndig­heler prövas kontinuerligt möjligheterna atl genom olika ålgärder minska riskerna för utsläpp och skador.

Frågor som berör oljeskyddei behandlas också av flera pågående utred­ningar. 1977 års oljeskyddskommiiié (Kn 1977:03) har i uppdrag att undersöka i vad mån bl.a. oljeuivinning i siörre skala i Nordsjön bör föranleda ändring av de riktlinjer som nu gäller för den svenska beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp till havs samt i kustvatlnen, Vänern och Mälaren. Sjöövervakningskommittén (H 1977:05) utreder bl.a. frågorsom rör

 

Del II Jo:6    Skr 1978/79:103                                   280

samordning och ledning av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss. Också i annal utredningsarbete behandlas i siörre eller mindre utsträckning frågor av betydelse från oljeskyddssynpunkt.

Som ett resultat av del arbele som bedrivits såväl internationellt som i Sverige har under senare år en rad olika åtgärder vidtagits i värt land för atl förhindra oljeutsläpp och för att effektivisera bekämpningen av inträffade utsläpp. Lagstiftningen har skärpts. Moliagningsanordningar för oljeresier har byggts i en rad hamnar. Beredskapsorganisaiionen har förslärkts. Trots delta är antalet konstaterade utsläpp från fartyg belydande. 1 många fal! har utsläppen också lett lill omfatlande miljöskador. Det är därför enligt min uppfattning nödvändigi atl en frän miljövårdssynpunki samlad översyn görs av de problem som hänger samman med farlygstransporler av olja och kemikalier. Denna översyn, som bör syfta lill att ge underiag för ell samlal handlingsprogram för all minska riskerna vid miljöfariiga transporter till sjöss, bör ske skyndsamt och genomföras av en särskild utredare.

Utredaren bör sammanställa befintligt material rörande omfattningen av farlygstransporler med miljöfariig last i svenska farvatten samt rörande inträffade utsläpp av olja eller kemikalier från fariyg. Denna sammanställ­ning bör ocksä innefatta miljöeffekterna av utsläppen. Sammanställningsar­betet bör i huvudsak avse svenska förhållanden. Utredaren bör emellertid, i den utsträckning som behövs för att kunna bedöma länkbara effekier för svensk del av belydligt större utsläpp än vad som hittills inträffat i svenska farvatten, också redovisa erfarenhetema av sådana stora utsläpp som inträffat på annat håll. Utredaren bör vidare översiklligl redovisa det arbete som pågår, internationellt och inom landet, för all förhindra eller begränsa miljöskador genom utsläpp av olja eller kemikalier från fartyg.

Mot angiven bakgrund bör uiredaren bedöma vilka ytteriigare insatser som behövs för alt minska riskerna för utsläpp av olja och kemikalier och för att effektivisera bekämpningsarbetel. Därvid bör bl.a. de frågor jag i det följande pekar på övervägas. Utredaren bör emellertid vara oförhindrad atl la upp också andra frågor som bedöms vara av belydelse i sammanhanget.

Belydande utsläpp sker som jag tidigare berört vid tankrengöring m.m. under fartygs normala drifl. Dessa utsläpp sker delvis i slrid mot gällande bestämmelser. Utredaren bör pröva hur kontrollen kan effektiviseras av atl mottagningsanordningar för olja m.m. utnyttjas och hur förutsättningarna att upptäcka och beivra utsläpp skall kunna förbättras. Utredaren bör vidare överväga om gällande bestämmelser behöver ändras. Därvid bör bl.a. påföljdssystemet ses över.

För att minska riskerna för miljöskador genom utsläpp till följd av fartygsolyckor behövs såväl förebyggande ålgärder som effektiva resurser för bekämpning i de fall då olyckor inte har kunnai undvikas. Utredaren bör göra en samlad bedömning av behovet av insatser av olika slag för att minska skaderiskerna så långt det är möjligt. Riskerna för långsikliga effekter på den marina miljön av kontinueriiga utsläpp gör det nödvändigt att insatserna i första hand inriktas på att förhindra att utsläpp sker.

När det gäller atl minska riskerna för olyckor är bl.a. ätgärder för all öka säkerheten i farieder av belydelse. Föruiom ålgärder som studeras och utreds i andra sammanhang för all allmänt förbättra sjökort och ulmärkning när det gäller sådana farleder som trafikeras av fartyg med miljöfariig last bör en utvidgad övervakning och tillsyn av sådana fariyg övervägas. Därvid bör bl.a. beakias behovet från miljövårdssynpunki av särskilda åtgärder t.ex. inom känsliga vattenområden och  vid särskilt  riskfyllda passager samt vid

 

281                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:6

ogynnsamma väderieksförhållanden. Vid bedömningen av tänkbara åtgärder för all skärpa irafikövervakningen av fariyg med miljöfarlig last bör jämförelse kunna göras bl.a. med de säkerhetskrav som gäller för irafikled-ningen för flyget.

Förbud mot trafik med myckel stora tankfartyg i Östersjön har diskuterats i olika sammanhang. Därigenom skulle riskerna för myckel stora miljöskador kunna minska. Som argument mot en sådan begränsning har emellertid framförts att fördelarna av ett förbud mot stora tankfartyg mer än väl skulle uppvägas av de ökade risker som skulle bli följden av att ett siörre antal fartyg skulle behövas för alt transportera motsvarande kvantitet olja. Utredaren bör överväga för- och nackdelar med begränsningar av tankfarlygssiorleken. Därvid bör bl.a. också prövas lämpligheten av alt införa sådana begräns­ningar bara för vissa hamnar, farieder eller skärgårdsområden.

Inom vissa särskilt känsliga vattenområden kan det från miljövårdssyn­punki vara önskvärl att helt förbjuda irafik med fariyg med olja eller annan miljöfariig last. Det är därför nödvändigt alt också planeringen av var lagringsutrymmen m.m. för olja skall förläggas sker med hänsyn tagen till miljöriskerna vid transporterna av oljan. Utredaren bör överväga inom vilka vattenområden sädana begränsningar av farlygstransporler kan vara akluella. Därvid bör även för- och nackdelar med alternativa transportsystem belysas. Vidare bör översiktligt anges konsekvenserna för planeringen av oljelagring och oljedistribution m.m. inom regioner som berörs av ifrågavarande begränsningar.

Även om omfattande åtgärder vidtas för att förebygga utsläpp av olja och kemikalier kommer det även i framliden att vara nödvändigt att det finns resurser som möjliggör effektiva bekämpnings- och saneringsinsalser framför allt i de fall dä stora olyckor inträffar. Utredaren bör mol bakgrund av sina förslag i övrigi och i samarbele med 1977 års oljeskyddskommiiié också bedöma bl.a. vilken omfattning och inriktning pä beredskapsorganisaiionen och vilka åtgärder i övrigi som behövs för alt skadorna på miljön också vid stora utsläpp skall kunna begränsas så långl det är möjligl. Vidare bör bedömas vilka resurser som behövs för bärgning av fariyg i samband med olyckor och om de regler som gäller för bärgningsverksamheten är ändamål­senliga.

Som jag inledningsvis anförl är ansvarei för oljeskyddsfrågor fördelat på flera centrala myndigheter saml olika regionala och lokala organ. Uiredaren bör pröva om nuvarande ansvarsfördelning är ändamålsenlig och vara oförhindrad att föreslå de organisatoriska förändringar som en sådan prövning moiiverar.

Föreskrifter som reglerar sjöfarten förutsätter i stor utsträckning interna­tionella överenskommelser för atl bli effektiva. Sädana överenskommelser kan i många fall vara svåra atl nä. Oljetransporterna längs de svenska kusterna sker emellertid till en del med svenska eller utländska fartyg mellan svenska hamnar. I sädana fall bör nationella särbestämmelser kunna införas om det är motiverat från miljövårdssynpunkt. I särskilda fall kan det också i övrigi finnas ett starkt iniresse frän miljövårdssynpunki all kontrollen över miljöfariiga farlygstransporler skärps mera än vad som kan bedömas vara möjligl atl nå internationell enighet om. Uiredaren bör för sådana fall överväga för- och nackdelar med att införa särskilda svenska bestämmel­ser.

Utredningsuppdraget innefattar, som jag lidigare berörl, frågor som behandlas inom myndigheter eller av pågående utredningar. Uiredaren bör

 

DelIIJo:7    Skr 1978/79:103                                     282

däriör, för att pågående arbele inte skall försenas och onödigt dubbelarbete undvikas, hålla nära kontakt med berörda myndigheler och utredningar. För atl en bedömning från miljövårdssynpunki skall kunna göras av behovei av alla olika slag av ålgärder för all minska riskerna vid miljöfariiga iransporter till sjöss och för att ett samlat handlingsprogram därmed skall kunna utarbetas bör utredaren dock vara oförhindrad att ta upp också sådana frågor som behandlas i annat sammanhang. I de delar som berörs av arbetel inom 1977 års oljeskyddskommiiié och sjöövervakningskommittén bör utredaren ta hänsyn till de förslag som kan komma all läggas fram av dessa kommittéer.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Utgångspunkten för utreda­rens arbete bör vara all förslag skall redovisas senast den 1 juli 1979.

Med hänvisning till vad jag nu anförl hemsläller jag atl regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

au tillkalla en särskild utredare med uppdrag att uireda frågan om åtgärder mot oljeskador m.m. till sjöss,

all beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål uiredaren.

Vidare hemsläller jag att regeringen föreskriver

all kosinaderna skall belasla lionde huvudliielns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementel)

7. Översyn av produktkontrollens organisation

Dir 1978:65

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Departemenischefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor irädde i kraft den 1 juli 1973. Därigenom infördes en förbäitrad produktkonlroll över varor som med hänsyn lill sina kemiska och fysikalisk-kemiska egenskaper och hantering kan befaras medföra skada på människan eller i miljön. En grundregel i lagen är atl den som hanterar hälso- och miljöfarliga varor skall vidla de åtgärder och iakiia de försiklighelsmåli som behövs för att hindra eller motverka att varorna får skadliga verkningar. Detla innebär således bl.a. en långtgående undersökningsskyldighel. Tillverkare och importör har att vidla aktiva ålgärder för atl förvissa sig om sammansättningen av sina varor och klarlägga riskerna för skada på människan och miljön.

Lagen om hälso- och miljöfarliga varor, som har formen av en central ramförfattning, ger också regeringen och berörda myndigheler långtgående möjligheler att kontrollera och ingripa mot olika kemiska produkler. Regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer kan således före­skriva atl vissa slag av hälso- och miljöfariiga varor får hanleras eller importeras endast efter särskilt tillstånd eller atl för hantering eller import skall gälla särskilda villkor. Totalförbud mot användningen av vissa varor kan också meddelas.

 

283                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:7

För de centrala bedömningar som är akluella vid lillämpningen av lagen om hälso- och miljöfarliga varor svarar produklkonirollnämnden som adminisirativi är knuten lill stålens naturvårdsverk. Som ledamöier i nämnden ingår chefen för nalurvårdsverket, som också är nämndens ordförande, saml cheferna för arbeiarskyddssiyrelsen, socialstyrelsen, livs­medelsverket, lanlbruksstyrelsen och konsumentverket. Dessulom ingår representanter för arbetslagarna och näringslivet i nämnden. Nämndens kansli är naturvårdsverkets produktkontrollbyrå, som även svarar för naturvårdsverkets tillsyn över efterlevnaden av lagstiftningen om hälso- och miljöfariiga varor.

Produktkontrollnämndens främsta uppgift är att meddela generella före­skrifter om import och hantering av hälso- och miljöfarliga varor, all leda, samordna och i slorl övervaka produktkontrollen samt aU i övrigt fungera som cenirali organ för ärenden som kan aktualiseras genom lagen om hälso­och miljöfarliga varor. Bland nämndens uppgifter ingår att ta initiativ lill och samordna kartläggning och undersökning av varor som kan misslänkas vara farliga. Nämnden handlägger vidare bl.a. ärenden rörande regislrering av bekämpningsmedel.

Del centrala ansvaret för den löpande tillsynen över efterievnaden av lagen och med stöd av denna meddelade föreskrifier har, med visst undanlag, arbeiarskyddssiyrelsen inom sitt verksamhetsområde och naturvårdsverket i övrigt. Under arbeiarskyddssiyrelsen ulövas den närmare tillsynen av yrkesinspektionen. I övrigi utövar länsstyrelsen den närmare tillsynen inom länet och hälsovårdsnämnden den omedelbara tillsynen inom kommunen. I fråga om transport av hälso- och miljöfarlig vara med luftfartyg eller fartyg ulövas tillsynen av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet, dvs. luftfartsverket resp. sjöfartsverket.

I prop. 1973:17 med förslag till lag om hälsooch miljöfarliga varor, m.m. som låg till grund för riksdagens beslut om produktkonlrollens organisation anförde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet bl.a. att det kunde bli anledning all se över organisationsfrågorna i deras helhet när resultatet av arbetsmiljöulredningens och miljökontrollulredningens fortsatta arbete före­låg. Intill dess fick den föreslagna organisationen belraklas som ett proviso­rium.

Såväl miljökontrollutredningen som arbelsmiljöutredningen har numera slutfört sitt arbele. I samband med riksdagens behandling av förslag lill ny arbetsmiljölag m.m. har riksdagen bl.a. gett regeringen lill känna vad socialutskottet och jordbruksutskottet anfört beiräffande den statliga produktkonirollorganisationen (prop. 1976/77:149, mot. 1976/77:1675, SoU 1977/78:1, rskr 1977/78:18).

Jordbruksutskottet framhåller i denna fråga, med instämmande av social­utskottet, atl siarka skäl lalar för atl en översyn av den statliga produktkon­irollorganisationen nu kommer till stånd. Översynen bör enligt utskottet i överensstämmelse med vad som anförs i moiionen 1976/77:1675 syfta till en planmässig resursuppbyggnad som möjliggör effektivast möjliga kontroll av hälso- och miljöfariiga ämnen och som motsvarar utvecklingens krav. Utskottet finner del naluriigt att produktkontrollnämnden ges en mera självständig ställning. Det finns dock enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att redan i delta sammanhang la definitiv ställning lill sådana frågor som kansliels organisatoriska uppbyggnad och placering i administrativt hänseende. Vid översynen bör det enligt utskouet las fram underlag som kan läggas lill grund för beslut i sådana frågor.

 

DelIIJo:7    Skr 1978/79:103                                     284

För egen del vill jag framhålla alt jag ser del som en av de viktigaste frågorna inom miljövårdsarbetet all få till stånd en effektiv kontroll över hälso- och miljöfarliga varor. Gällande lagstiftning ger, somjag inledningsvis redovisat, mycket långtgående möjligheter till ingripande mol produkter som kan befaras medföra skada på människor eller i miljön. Konirollorganisa-tionen har successivt förstärkts under de senaste åren. Som också riksdagen uttalat talar dock olika skäl för att en översyn av den statliga produktkon­irollorganisationen nu bör ske. En särskild kommitté bör tillkallas föratt göra denna översyn.

Produktkonirollfrågorna berör ell flertal olika myndigheler. De vikligaste av dessa är förelrädda i nämnden. Kommittén bör kartlägga de resurser för produktkonlroll som finns såväl inom produktkontrollnämndens kansli som hos övriga berörda myndigheter. Kommittén bör vidare kartlägga förekom­mande former för behandling av avgränsnings- och samordningsfrågor mellan berörda myndigheter. Med utgångspunkt i denna beskrivning av produktkontrollorganisationens uppbyggnad bör kommittén göra en ulvär­dering av produklkonlrollverksamhelen under den femårsperiod som gåll sedan den nuvarande organisationen infördes. Med produktkontroll avser jag därvid frågor inom lillämpningsområdel för lagen om hälso- och miljöfarliga varor.

Mot bakgrund av en sådan utvärdering av det hiuillsvarande arbetet bör kommittén överväga vilka åtgärder som behöver vidlas för alt effektivisera produktkonlrollen. Kommittén bör därvid med beakiande av vad riksdagen anfört pröva säväl resursfrågor som behovet av förändringar av den nuvarande organisationen.

I samband med alt produktkontrollnämnden inrättades behandlades bl.a. olika frågor rörande samordningen mellan skilda organ av produktkontroll-verksamhelen. Del är nödvändigi att olika samordningsaspekter beakias också vid den kommande översynen. Vid sina överväganden bör kommittén utgä frän att det också i fortsättningen bör finnas ett centralt samordnande organ inom produktkontrollområdet med ansvar t.ex. för sädana frågor som den fortsatta uppbyggnaden av produktregistret. Sammansättningen av delta organ bör övervägas. Kommittén bör vidare utgå från atl inte alla uppgifter inom produktkontrollen kan tas om hand av detta organ. Det är därvid angeläget att kommittén ingående prövar hur ansvarei för behandlingen av olika produktkontrollfrågor bör fördelas mellan del cenlrala samordnande organet och övriga myndigheter såsom i första hand nalurvårdsverket och arbeiarskyddssiyrelsen. Klara principer för ansvarsfördelningen bör därvid eftersträvas. Vid prövningen bör beaktas de reformer av lagstiftning och organisation inom t.ex. arbetsmiljö- och konsumentområdena som skett sedan den nuvarande produklkontrollorganisationen inrättades år 1973. Vidare bör hänsyn las lill utvecklingen inom berörda områden. Det nära sambandet inom miljöskyddet mellan kontrollen av de kemiska varor som används i industriella processer och åtgärder för att minska utsläppen från dessa processer är exempel pä frågor av betydelse i detta sammanhang. Kommiuén bör redovisa för- och nackdelar vid olika organisalionsalternativ där en större resp. mindre del av det samlade arbetet med produktkontroll-frågorna läggs på det samordnande organet och dess kansli. Därvid bör särskilt belysas hur lillgängliga resurser kan utnyttjas på mest effektiva sätl. Kommittén bör vidare beakta vad regeringen anfört i kommittédirektiv (1978:40) om tilläggsdirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

 

285                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:8

Kommitténs arbele bör inriklas på frågor som gäller produktkonlrollens organisaiion. Lagstiftningsfrågor bör således i allmänhet inte tas upp annat än om de har samband med de organisationsfrågor kommittén behandlar. I den mån kommittén finner att vissa förändringar när det gäller lillämpningsbe-stämmelserna till de centrala ramfdrfailningar som reglerar produklkoniroll-frägor kan bidra till att effeklivisera produktkonlrollen bör kommittén dock kunna lägga fram förslag härom. Kommittén bör också i övrigi vara oförhindrad att ta upp sådana frågor som har samband med en översyn av produktkontrollens organisaiion.

Resultatet av kommitténs arbete bör redovisas före uigången av år 1979.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

atl tillkalla en kommitté med högst sex ledamöier för översyn av produktkonlrollens organisaiion,

atl utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

8. Tilläggsdirektiv till utredningen (Jo 1973:04) om bevarande av genetiskt material

Dir 1978:88

Beslut vid regeringssammanlräde den 5 okiober 1978.

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Med stöd av Kungl. Majt;s bemyndigande lillkallade dåvarande chefen för jordbmksdepartemenlet den 26 februari 1973 en sakkunnig med uppdrag att utreda frägan om bevarande av genetiskt malerial. Den sakkunnige, som anlog namnet genbankutredningen, har i april 1975 avgivit delbetänkandel (Ds Jo 1975:5) Genbank för jordbruks-och trädgårdsväxter. Betänkandet har sedermera legat till grund för överiäggningar mellan nordiska experter om inrättande av en gemensam nordisk genbank för jordbruks- och trädgårds­växter. Nordiska Ministerrådet härden 31 maj 1978 beslulal all fr.o.m. den I januari 1979 inrätta en gemensam nordisk genbank för jordbruks- och trädgårdsväxter.

I april 1975 biföll dåvarande jordbmksminislern framställning från genbankutredningen atl fortsätta sitt arbete rörande bevarandet av genetiskt material av kulturväxter med atl uireda skogsbmkets behov av genbank. Ulredningen förväntas avlämna delbeiänkande om skogsbrukels behov av genbank under höslen 1978.

På husdjursområdei bevaras genetiskt malerial i viss utsträckning genom seminföreningarnas försorg. Sålunda har vissa seminföreningar en plan för

 

Del II Jo:9   Skr 1978/79:103                                    286

att bevara sperma av mjölkboskap. Vidare bevarar vissa avelsföreningar, djurparker m.fl. djur från särskilda lantraser. Samtidigt kan noteras alt det f n. inte finns något program för atl bevara sperma av svin. Enligt min mening är del angeläget alt del arbete som här bedrivs blir närmare karllagt och dokumenterat, särskilt vad gäller de ekonomiski betydelsefulla husdjurs­slagen.

Jag hemsläller all regeringen utvidgar utredningsuppdraget till all även avse en kartläggning av arbelel med bevarandet av genetiskt malerial på husdjursområdet.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Jordbruksdeparlemeniei)

9. Översyn av industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.

Dir 1978:93

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-11-10

Departementschefen, slalsrådet Enlund, anför.

I Sverige, liksom i flerialel västeuropeiska länder, tillämpas inom jord­bruksprisregleringen en s.k. producentprislinje. Detla innebäratt producent­priserna på jordbruksprodukter genom ell gränsskydd och en reglering av utrikeshandeln hålls på en högre nivå än vid hell fri import. Den induslri, främsi livsmedelsindustrin, som använder jordbruksråvaror i sin tillverkning måste därför köpa såväl importerade som inhemska råvaror till ett pris som i regel är högre än världsmarknadspriset. Om inga särskilda åtgärder vidtas kan följaktligen denna industri komma i ett sämre läge än konkurrenter i andra länder med lägre prisnivå på jordbruksråvarorna. En sådan lägre nivå kan vara marknadsbestämd eller uppnådd genom någon form av prisuljäm-ning.

För atl neutralisera den inhemska industrins konkurrensnackdel till följd av jordbruksprisregleringen finns fn. flera olika syslem för råvarukostnads-utjämning.

För åtskilliga livsmedelsinduslriprodukter sker utjämningen antingen genom ett internt syslem med utjämningsbidrag motsvarande råvarufördy-ringen lill följd av jordbruksprisregleringen eller genom ett externt syslem med införselavgifter resp. exportbidrag motsvarande denna fördyring. För vissa industriprodukter som innehåller feilvaror eller stärkelse sker prisut­jämningen inom ramen för fetlvamregleringen resp. stärkelseregleringen.

Förändra industriprodukter sker utjämningen genom att industrin erhåller befrielse från eller återbetalning av införselavgiften för de jordbruksråvaror som använis. Tullar används också som medel au uppnå prisuijämning. Kostnaderna för prisutjämningssysiemen finansieras pä olika säll, nämligen genom en särskild utjämningsskatl, interna avgifter, statliga införselavgifis-medel och direkta budgetmedel.

Nuvarande uppbyggnad med flera olika utjämningsoch flnansierings-system har skett successivi varigenom utjämningen blivii svåröverskådlig och adminisirativi komplicerad. Den senasle översynen ägde rum år 1966.

 

287                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Del II Jo:9

Det är angeläget alt en total översyn av de olika systemen för industrins råvarukostnadsuljämning nu komnier till stånd i syfte bl.a. att finna ett förenklat och om möjligl enhetligt system. I proposilionen om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m.m. (prop. 1977/78:19) anmälde dåvarande chefen för jordbmksdepartemenlet att en särskild översyn skulle företas. Jag föreslår nu atl en kommitté tillkallas för att göra denna översyn.

Som grund för översynen bör ligga behovet av prisutjämnande ålgärder lill förmån förden del av den svenska industrin som är utsatt för konkurrens från andra länders industrier, vilka har lillgång lill jordbruksråvaror till världs­marknadspris. Åtgärderna bör i görlig mån neutralisera verkningarna av den fördyring av jordbruksråvarorna som aren följd av jordbruksprisregleringen. Översynen bör innefatta en kartläggning av vilka industriprodukter och råvaror som bör omfattas av prisuljämningen. Finansieringsfrågan bör ägnas särskild uppmärksamhei. Vid översynen bör även undersökas behovei av en särskild lagstiftning på områdel liksom hur systemet lämpligen bör admini­streras. Internationella åtaganden enligt EG-, EFTA- och GATT-avtalen bör beaktas.

För vissa livsmedelsprodukier utgår tull efter varans viki inkl. deialjhan-delsemballage. Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 12 augusti 1977 föreslagil alt bestämmelserna för fiertalet av dessa produkler skall ändras så att tullen beräknas efter neltoviklen i likhet med vad som gäller för andra vikttullvaror. Slyrelsen anser att det är opraktiskt all i den tullplikliga vikten inbegripa närmasle emballage efiersom vägning i samband med lulltax-eringen endasl förekommer i undantagsfall. Tulllaxeringen sker numera på grundval av importörens uppgifter i tulldeklarationen, vilka uppgifter i sin lur grundar sig på uppgifter på förpackningarna om innehållets neliovikl och motsvarande uppgifter i fakturorna. Angivna förslag bör prövas vid över­synen av de olika systemen för industrins råvarukostnadsutjämning. Even­tuella förslag lill ändrade bestämmelser för lullviklsberäkningen bör utformas med beaktande av konsekvenserna för lullskyddet för produk­tionen av livsmedelsindustriprodukter.

Samråd bör ske med 1974 års lrädgårdsnäringsulredning(Jo 1974:09) som bl.a. skall pröva lullskyddet för beredningar av köksväxier, frukter och andra växtdelar.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

atl tillkalla en kommitté med högst elva ledamöier med uppdrag atl se över de olika systemen för industrins råvarukostnadsuljämning, m.m.,

alt utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag att regeringen föreskriver

atl kosinaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

 

Del II H:l    Skr 1978/79:103                                      288

Handelsdepartementet

1.   Verksamhetsförhållandena   och   finansieringssituationen   för mindre företag inom servicenäringarna

Dir 1977:122

Beslut vid regeringssammanträde 1977-11-03

Departementschefen, statsrådet Burenstam Linder, anför.

I propositionen 1977/78:8 om åtgärder på distributionsområdet behandlas bl.a. frågor om förbättrade förutsättningar för mindre handelsenheter (s. 80 ff). Jag anförde då att finansieringssitualionen inom detaljhandeln och andra näraliggande spörsmål borde las upp lill behandling i ett vidare perspektiv än del dä behandlade. Bland de näraliggande spörsmålen nämnde jag frågan om att förbättra finansieringsmöjligheterna för företag som önskar slå särskilt obundna gentemot leverantörsintressen. Vidare tog jag upp behovet av råd och hjälp till de mindre företagen inom servicenäringarna i frågor rörande marknadsförutsättningar, utbildningmöjligheler, företagsadministration m.m., som särskilt i ell inledningsskede kan vara påtagligt. Mol denna bakgrund uttalade jag alt en särskild kommitté borde tillkallas för atl pröva verksamhelsförhållandena och finansieringsitualionen för mindre företag inom servicenäringarna.

Jag har i min anmälan till propositionen om åtgärder för atl främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40, bil. 4) närmare utvecklat min syn på frågorom finansieringsstöd och rådgivning för företag inom servicenäringarna och därvid anfört följande.

När det gäller finansieringssituationen för företag inom servicenäringarna är det främsi två i och för sig sammanhängande problem som enligt min mening särskilt bör belysas. Del ena är den i bankmässig mening lägre kreditvärdighet som dessa förelag ofta har. Det andra är del beroende av exempelvis leverantörer som kan följa av alt företagen på grund av den bristande kreditvärdigheten ofta måsle ordna stora delar av sin finansiering genom leverantörskrediler.

Företag inom servicenäringarna äger sålunda sällan anläggningstillgångar till mera belydande värden, varför möjligheterna att anskaffa främmande kapital genom inteckningar i fasl egendom är begränsade. Även lån mot säkerhet i företagsinieckningar kan vara svåra att erhålla.

Särskilt besväriig blir avsaknaden av reella belåningsbara tillgångar vid nyetablering av företag av oprövad typ. Det kan därför vara svårt alt lånefinansiera nya affärsidéer. Även vid utvidgningar eller ombyggnader uppstår särskilda problem för förelag inom servicenäringarna.

Somjag nyss har anförl ordnar många förelag inom servicenäringarna stora delar av sin finansiering genom leverantörskrediler eller genom andra utfästelser från leverantörshåll. En sådan finansiering kan föra med sig ett

 

289                Kommittéer: Handelsdepartementet   Del II H:l

beroende gentemot leverantörsföretagen. Särskilt från konkurrenssynpunkt kan en sådan ordning synas betänklig.

Särskilda finansieringsinstitut har bildals inom vissa branscher för alt motverka de bindningar som leveranlörsbunden finansiering för med sig. Inom främsi dagligvarusektorn verkar sålunda AB Handelskredit med en utlåning som riktar sig till förelag som önskar vara mindre knutna lill grossisiiniressen. Förslag har förts fram om statliga insaiser för alt förstärka denna verksamhet.

Mol bakgrund av det anförda bör den av mig förordade kommittén fä i uppdrag att närmare undersöka finansieringsmöjligheterna för småföretag inom servicenäringarna. Härvid bör uppmärksammas i vad mån brist på lämpliga krediter begränsar innovalionsmöjlighelerna eller i övrigi förhindrar en från allmän synpunki önskvärd utveckling av dessa företag samt hur sådana effekier i så fall kan motverkas. Kommittén bör också särskilt undersöka omfattningen av den finansiering som på något sätt härrör från leveranlörsföretag saml överväga frågan om förbättrade finansieringsmöjlig­heter för företag som önskar stå särskilt obundna gentemol leverantörsin-iressen. Vad beträffar övervägandena i denna del vill jag även peka på de lånemöjligheler som de båda halvslatliga företagen AB Induslrikredit och AB Företagskredit erbjuder eller kan erbjuda.

När del gäller rådgivning och annan företagsservice finner jag att det finns påtagliga behov av sådan service inom såväl tillverkningsnäringarna som servicenäringarna. Behovet av råd och hjälp i frågor rörande marknadsförut-sätlningar, utbildning, företagsadministration m.m. torde sålunda vara likartade inom olika delar av näringslivet.

Det kan diskuteras hur en sådan rådgivning bör vara organiserad för olika branscher och vilket behov som kan finnas av särskilda statliga insatser. Köpmannaförbundet har sålunda i skrivelse den 1 september 1977 pekat på alt förbundet - genom bl.a. sina länsorgan - redan fullgör funklioner som rådgivare till butiksdetaljhandeln. Detaljhandeln får också i vissa fall förelagsservice av leveranlörsföretag. Särskilt utvecklad är denna på daglig-varusidan, men exempel finns också inom bensinhandeln, järn- och färghan­deln och blomsterhandeln.

En vikiig uppgift för kommittén blir därför att utvärdera den rådgivnings­verksamhet som fn. tillhandahålls företag inom servicenäringarna. Om denna behöver förslärkas i något hänseende bör del vara nalurligt för kommittén all i försia hand pröva om detla kan ske inom befintliga organisaiioner och hur förstärkningen skall finansieras.

En fråga som givelvis hänger nära samman med rådgivningsverksamheten är utbildningsmöjligheterna för företagare. Med förbäitrad utbildning kan behovei av rådgivning minskas. Chefen för industrideparlemenlet kommer i dag efter samråd med mig att förorda all de förstärkta utbildningsmöjligheter för företagare som han då ämnar föreslå även skall avse företagare inom delar av servicenäringarna. Kommittén bör dock kunna överväga om särskilda utbildningsinsatser kan behövas för sisinämnda kategori.

Av vad jag nu har anförl framgår atl kommittén tämligen förutsättnings­löst bör undersöka behovei av finansieringsstöd och rådgivning för förelag inom servicenäringarna. Även olika lösningar i organisatoriskt hänseende m.m. avses kunna prövas. Det finns dock skäl atl redan nu förstärka möjligheterna lill sådant stöd för vissa avgränsade företagsgrupper. Chefen för industridepartementet kommer i dag all föreslå att målgruppen för företagareföreningarnas verksamhet vidgas. Efter samråd med mig kommer

\9 Riksdagen 1978/79. 1 sami. Nr 103

 

Del II H:l    Skr 1978/79:103                                     290

han därvid atl föreslå alt även tjänsteproducerande företag, som har direkt anknytning till de tillverkande företagen, skall kunna anlita företagareför­eningarna. Även produktionsvaruinriktade partihandelsförelag avses t.v. ingå i målgruppen. Frågan får sedan närmare prövas i den uiredning jag kommeratt ta initiativ lill.

Jag har vid mina närmare överväganden funnil all utredningsuppdraget bör anförtros en särskild utredare. Denne bör nu tillkallas. Beträffande utredningsarbetet vill jag ytteriigare anföra följande.

Regeringen har i propositionen om ålgärder på distributionsområdet lämnal förslag om särskilda ekonomiska stödåtgärder lill dagligvarubutiker m.m. inom glesbygder, skärgårdar och andra områden där servicesituationen är eller kan bli olillfredsslällande. Frågor om omfattningen av sädana särskilda åtgärder och tillämpningsområdet för dem bör i princip inte prövas av uiredaren. Denne bör heller inte pröva sådana frågor som hotell- och restaurangulredningen (H 1974:01) har övervägt och som väntas bli redovi­sade kring årsskriftet 1977-1978.

Jag vill påminna om del nyss nämnda förslaget all ocksä produktionsva­ruinriktade partihandelsförelag t.v. skall ingå i målgruppen för den verk­samhet som företagareföreningama i dag svarar för. Utredaren bör mot bakgrund av sina övriga överväganden pröva hur den stödjande verksam­heten gentemot partihandeln på sikl bör vara beskaffad.

Om uiredaren vid sina överväganden skulle finna alt ett stöd från det allmännas sida till finansierings- och rådgivningsverksamheten för mindre och medelstora förelag inom servicenäringarna behövs, bör förslag lämnas även om hur det allmännas inflylande över verksamhetens utformning bör vara beskaffad.

Det är självfallel angelägel all utredaren bedriver sitt arbete i nära samråd med företrädare för bl.a. berörda näringslivsorganisationer. Jag har funnit alt nägra av de närmast berörda större organistionerna bör beredas möjlighet att direkt delta i utredningsarbetet genom representation i en grupp sakkunniga som kontinueriigt bör följa arbetet.

Samråd bör vidare ske med statens industriverk och de utvecklingsfonder, som regeringen har föreslagil skall inrättas länsvis, samt med de finansie­ringsinstitut, som kan beröras av utredningsarbetet.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för handelsdepartementet alt tillkalla en särskild utredare med uppgift att uireda verksamhetsförhållandena och finansieringssitua­tionen för mindre förelag inom servicenäringarna,ätt besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställerjag atl regeringen föreskriver, att ersättning till utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgä i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om inte annat föreskrives, all kostnaderna skall belasla elfte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hem.slällan. (Handelsdepartementet)

 

291                   Kommittéer: Handelsdepartementet    Del II H:2

2. Öst Ekonomiska Byråns verksamhet

Dir 1978:43

Beslut vid regeringssammanträde 1978-04-27

Departementschefen, statsrådet Burenstam Linder, anför.

Öst Ekonomiska Byrån är en privaträltslig stiftelse vars fullständiga namn är Stiftelsen för utredningar rörande öslekonomiska frågor. År 1959 träffade staten och näringslivet avtal om stiftelsens upprättande. Molivet för stiftel­sens tillkomst var en önskan atl fä gmndligare kunskap om öststaternas ekonomi.

Organisationen påbörjade i februari 1960 sitt arbete på försök under tre år. Efter två och ett halvt år ansågs resultaten av försöksverksamhelen så tillfredsställande att statsmakterna beslöt alt siödja byråns verksamhet genom inrättande av en statlig befallning för byråns verkställande direktör. Från och med budgetåret 1975/76 (prop. 1975:1, bil. 12) är befattningen som är personlig, upplagen på kommerskollegiets stat.

Utöver kostnaderna för befallningen som chef för byrån, som bestrids av staten, finansieras verksamheien genom åriiga abonnemangsavgifter från statliga verk och myndigheter saml enskilda förelag. Dessutom har byrån vissa inkomster av särskilt beställda utredningar. Byråns intäkter uppgick 1977 till ca 500.000 kronor, varav ca 235.000 kronor i abonnemangsavgifter frän statliga verk eller företag.

Byrån har alltsedan sin tillkomst haft en stor genomströmning av yngre akademiker vilket har inneburit alt den även kunnai ge en värdefull vidareutbildning i ekonomiska frägor särskilt med avseende på öststaternas ekonomi.

En översyn av omfatiningen, organisationen och finansieringen av byråns verksamhei bör nu komma lill stånd. En särskild utredare bör tillkallas för alt se över verksamheten vid Öst Ekonomiska Byrån. Översynen bör innefatta en undersökning av behovet av och intresset hos avnämarna för den verksamhet som bedrivs av byrån. Utredaren bör utifrån denna bakgmnd lämna förslag om verksamhetens inrikining, omfattning, organisation och finansering. Under fömtsättning av alt ett reellt iniresse från näringslivets sida föreligger bör i första hand prövas möjlighelen atl basera verksamheien på det nuvarande samarbelel mellan stat och näringsliv.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för handelsdepartementet

-   att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över Öst Ekonomiska Byråns verksamhet

-   att besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde åt uiredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

- atl kosinaderna skall belasla elfte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig till fördragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Handelsdepartementet)

 

Del II H:3   Skr 1978/79:103                                     292

3. Utredning om översyn av tullagstiftningen

Dir 1978:47

Beslut vid regeringssammanträde 1978-04-27

Departemenischefen, slalsrådel Burenstam Linder, anför.

Tullverksamheien regleras i huvudsak av fyra författningar: lullagen (1973:670), tullsladgan (1973:671), tullförordningen (1973:979) och tullkungö­relsen (1973:1014).

Tullagen behandlar själva tullförfarandel vid inoch utförsel av varor. I lagen lämnas föreskrifter rörande bl.a. förlullning, tulldeklaration, tulllax-ering och uppbörd. Lagen innehåller vidare regler om tullverkets kontroll­verksamhet, straff och särskilda avgifter o.d. samt besvärsordningen. I tullstadgan ges tillämpningsföreskrifter till tullagen.

Tullförordningen innehåller cenlrala besiämmelserom uttagande av tull, om tullfrihet och om tullreslilulion m.m. Tillämpningsföreskrifter till tullförordningen finns i tullkungörelsen.

Samtliga här berörda författningar irädde i krafl den 1 januari 1974 som ett resultat av en allmän översyn av tullagstiftningen.

Beiräffande tullförfarandel och därmed sammanhängande frågor gjordes översynen av en särskild utredning, lullagsliftningskommittén. Proposi­tionen 1972:110 med förslag till tullag m.m. grundades på kommitténs arbele. Som underlag fanns vidare en inom finansdepartementet utarbetad promemoria med ett lagförslag som i huvudsak byggde på kommitténs betänkanden och de remissyttranden som hade avgetts i frågan. Tullagen innebar en omfattande reform av själva tullförfarandet. Ett enkelt hemlag-ningsförfarande och ell syslem med prival godsvård infördes. En väsenilig nyhet var också tulliaxering av gods med ledning av tulldeklaration som tullskyldig skall lämna. Lagstiftningen innebar en anpassning till nya marknadsförhållanden och modern varuhanlering.

Översynen på lullagsliflningsområdel i övrigi gjordes av en annan utredning, 1972 ärs lullagsliftningssakkunniga. Propositionen 1973:187 med förslag till lullförordning m.m. byggde pä de sakkunnigas betänkande (Ds Fi 1973:ll)Tullagsliflningen mm. Tullförordningen innebaren anpassning av den övriga lagstiftningen lill de nya procedurreglerna i lullagen. I lullförord-ningen sammanfördes efter en överarbetning då gällande regler om bl.a. uttagande av tull, om tullfrihet och om restitution.

Tullagen och lullförordningen ulgör föreskrifier som har beslulals av riksdagen. Tullsladgan och lullkungörelsen utgör regeringens tillämpnings­föreskrifter lill de av riksdagen beslutade författningarna.

1972 års lullagsliftningssakkunniga berörde i sitt belänkande frågan om ett ytteriigare sammanförande av vissa tullförfaliningar. De sakkunniga uttalade därvid att deras förslag till lullförordning och lullkungörelse hade utformats sä all författningarna förhållandevis lätt skulle kunna slås samman med tullagen respektive tullsladgan, om delta visade sig lämpligt i framtiden.

Den nya tullagstiftningen har varil i lillämpning i drygt fyra år. Erfaren­heterna ger vid handen att det är önskvärt atl en leknisk översyn av författningarna nu kommer till stånd i syfte bl.a. all vinna en förenklad, mer enhetlig ordning. I försia hand bör prövas den av 1972 års tullagstiftnings­sakkunniga berörda möjligheten all föra samman lullagen och lullförord­ningen till en lag. På molsvarande säll bör uiredas hur tullstadgan och tullkungörelsen skall kunna samordnas inom ramen för en förordning. I

 

293                    Kommittéer: Handelsdepartementet   Del II H:4

samband med detta arbele bör författningarna, som har tillkommit före del atl ny regeringsform började lillämpas den I januari 1975, ses över med beakiande av vad som numera gäller i fråga om bl.a. normgivningskompe­tens och delegering.

Vid översynen bör också beakias huruvida erfarenheterna från lillämp­ningen av dessa tullförfattningar ger vid handen att ändringar behövs på särskilda punkter. I den delen har generaltullstyrelsen i skrivelse den 30 juni 1977 redovisal resultatet av en granskning inom slyrelsen av tullförordningen och tullkungörelsen saml därvid föreslagil vissa ändringar. Jag finner del lämpligt all de av slyrelsen väckta frågoma bedöms inom ramen för den av mig föreslagna översynen, i den mån de inte prövas i särskild ordning.

Genom den omfaitande tullfriheten för varor från EFTA- och EG-länderna saml från utvecklingsländerna har bedömningsgrunderna för vissa lullbestämmelser förändrats. Mol denna bakgmnd bör prövas huruvida del fortfarande finns behov av bestämmelserna i 5 § tullförordningen. Enligt dessa kan regeringen förordna atl tull inte skall utgå för varuslag som icke eller endasl i ringa omfattning är föremål för tillverkning inom landet eller för vara av sådant slag. Bedöms bestämmelserna behövliga bör övervägas införandet av en möjlighel till delegering av regeringens beslutanderätt vid prövning av tullfrihet beiräffande särskilda importfall. Också bestämmel­serna om tullreslilulion bör mol samma bakgrund ses över, främsi med syfiet att uppnå en förenkling av reglerna. Vissa justeringar i materiellt hänseende kan härvid behöva övervägas, bl.a. med hänsyn lill atl tullreslilulionen numera har minskal i betydelse.

För den angivna översynen bör en .särskild utredare tillkallas. Uiredaren bör i sitt arbele kunna överväga också behovei av ändringar i andra författningar pä tullområdet när del kommer upp frågor som gör detta påkallat.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för handelsdepartementet

aU tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt se över tullagstift­ningen,

all besluta om sakkunniga, experier, sekrelerare och annat biträde åt uiredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver au kostnaderna för ulredningen skall belasta elfte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Handelsdepartementet)

4. Översyn av import- och exportförfattningar

Dir 1978:96

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-11-02

Departementschefen, statsrådet Cars, anför.

Som närmare utvecklas i en promemoria, upprättad den 26 okiober 1978 inom handelsdepartementet (bilaga lill detla ärende), är del nu påkallat med

 

Del II H:4   Skr 1978/79:103                                      294

en genomgripande översyn av de allmänna import- och exportförfattning­arna. Jag delar uppfattningen all de nu gällande författningarna bör arbetas om föratt bringas i överensstämmelse med den nya regeringsformens regler. Del är också angeläget atl ersätta den existerande regleringen med ett enklare och mera överskådligt regelsystem som samtidigt är effektivt.

För atl ulföra denna översyn bör en särskild utredare tillkallas. Som utgångspunkt för hans arbete bör tjäna vad jag nu har anförl jämte de ytterligare synpunkter som promemorian innehåller.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för handelsdepartementet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt göra översynen,

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver alt kosinaderna skall belalas från elfte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Handelsdepartementet)

 

295                   Kommittéer: Handelsdepartementet    Del II H:4

Bilaga

HANDELSDEPARTEMENTET PM

1978-10-26

Översyn av de allmänna import- och exportförfattningarna

Allmänna föreskrifter om import och export finns i kungörelsen (1947:82) angående allmänt importförbud (omtryckt 1971:1178, ändrad senast 1977:1081) och kungörelsen (1950:324) angående allmänt exportförbud (omtryckt 1971:1177, ändrad senast 1977:1082). De två kungörelserna är uppbyggda pä i huvudsak samma sätt. Båda innehåller ett generellt förbud mol införsel resp. utförsel av varor ulan import- resp. exportlicens. Från förbudet undantas ett antal särskilt angivna varuslag. Vidare anges att statens jordbruksnämnd och kommerskollegium efter regeringens bemyndigande kan medge undantag från licenskravet också för andra varuslag. Sådant bemyndigande har lämnats i fräga om fiertalet varor och länder. Licenskravet har på grund därav i stor utsträckning upphävts. Redan rubrikerna på de två författningarna är alltså föråldrade och missvisande.

När kungörelserna om import- och exportförbud kom till, hade regeringen ensam befogenhet att ge föreskrifter av detta slag. Detta förhållande har ändrats genom 1974 års regeringsform (RF). Enligt 8 kap. 3 § RF ankommer del på riksdagen att genom lag meddela föreskrifter som gäller förhållandet mellan enskilda och det allmänna och avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. 18 kap. 7 § föreskrivs dock bl.a. atl regeringen - ulan hinder av 3 § samma kap. - kan efter bemyndigande i lag ge föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Föreskrifterna skall ha förordningsform. Ett bemyndigande av angivet slag har riksdagen lämnat i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om ineller utförsel av varor. Enligt lagen får regeringen-med viss begränsning-meddela föreskrifter om import och export, om det är påkallat av hänsyn till risk för störning inom samhällsekonomin eller folkförsörjningen, av särskilda handelspolitiska skäl eller av hänsyn till behov att trygga kvaliteten hos produkter av vissl slag, till hälsovården, miljövården, växtskyddet eller skyddel mot djursjukdomar eller till kontrollen av maieriel som kan få militär användning. Regeringens befogenhet kan överiålas till förvaltningsmyndighet.

Såsom bemyndigandet är utformat skulle regeringen under nuvarande förhållanden inte ha rätt att utfärda reglerom in- eller utförsel med så generell räckvidd som de allmänna import- och exportförbudskungörelserna. Dessa kungörelser har dock fortsatt giltighet på grund av punkt 6 i övergångsbe­stämmelserna till RF. Om kungörelserna skall ändras måsle emellertid de nya reglerna i RF iakttas.

Det har vid RF:s införande förutsatts att äldre författningar under en övergångsperiod skall ersättas av författningar som utfärdas enligt de nya grundlagsreglerna. Redan på grund därav bör import- och exportförbuds­kungörelserna snarast arbetas om. Härtill kommer atl det nuvarande systemet medför rättstekniska problem så snart som gällande regler och beslut i något avseende behöver ändras.

Även av praktiska skäl aren översyn av regelsystemet angelägen. De beslul om begränsningar av olika slag som gäller särskilt i fråga om importen är

 

Del II H:4    Skr 1978/79:103                                    296

svåröverskådliga. De har delvis meddelats av regeringen, delvis av kommers­kollegium eller statens jordbruksnämnd. Ett enklare och mera överskådligt regelsystem som samtidigt är effektivt bör eftersträvas. Ell sådani syslem gör det lättare för myndigheterna. Vidare är det av särskilt värde atl uppnå förenklingar med tanke på den allmänhet som berörs, bl.a. mindre och medelstora företag.

Mot denna bakgrund bör en genomgripande översyn göras av reglerna om import och export. Målel bör vara alt ersätta import- och exportförbuds-kungörelserna och därpå grundade beslul med ett nytt regelsystem,

I samband med översynen bör rollfördelningen mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna - kommerskollegium samt statens jordbruks­nämnd - klarläggas. Därvid bör också frågan om formerna för överlåtelse av regeringens befogenheter lil! myndighelerna övervägas.

 

297        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:l

Arbetsmarknadsdepartementet

1. Utredning av vissa frågor på semesterrättens område

Dir 1977:107

Beslul vid regeringssammanlräde 1977-12-01

Departementschefen, statsrådet Ahlmark, anför.

En ny semesleriag(l977:480)somger rätt till fem veckors semester har för kort lid sedan beslulals av riksdagen. Lagen iräder i kraft den 1 januari 1978. Därmed upphör 1963 års semesieriag att gälla.

Den nya semesterlagen har föregåtts av ell omfattande utredningsarbete inom 1974 års semesierkommillé. Den innefattar långtgående förbättringar av semesterrätiigheterna för arbetstagare i allmänhet och särskili för deliids-och korilidsanställda saml för nytillträdande på arbetsmarknaden. En principielll viktig nyhet är alt rätten till semesterledighet inte längre förutsätter intjänande genom arbele hos arbetsgivaren. Rälien all tjäna in semesteriön vid sjukdom och annan s. k. semesterlönegrundande frånvaro har ökals avsevärt. Möjlighel har införts all spara ihop semesterledighet lill en längre, sammanhängande ledighetsperiod.

Även om vi sålunda har fått en modern semesieriag som molsvarar högt ställda anspråk, bör reformarbetet på semesterrätiens område fortsälla. Därvid bör givelvis beakias all en förbättring av semesterförmånerna begränsar utrymmet för siandardstegringar på andra områden. 1 propositionen med förslag till den nya semesterlagen har jag pekat på vissa frågor som påkallar fortsatt utredning. Andra har tillkommit under riksdagsbehandlingen.

Semesierkommittén undersökte i enlighel med sina direkliv möjlighelerna att bygga upp någon form av fondsystem för ulbetalning av semesterlön. I betänkandet (SOU 1975:88) Fem veckors semester föreslogs inrättande av en begränsad fond för administration och ulbelalning av sådan semesterlön (s. k. särskild semesterlön) som tjänades in vid sjukdom och annan semesierlönegrundande frånvaro. Fonden skulle anknytas lill sjukförsäkringens ADB-system. Den föreslagna anordningen syftade till all fördela kosinaderna för sådan semesterlön på hela arbeisgivarkollekiivet. Mol den bakgrunden föreslog kommittén också en avsevärd ulvidgning av möjlighelerna att tjäna in semesterlön under kvalificerad frånvarolid. Semesierkommittén lämnade dessutom en principskiss på eu fondsystem omfattande all semesteriön (SOU 1975:88 s. 213-220). Något slutligt förslag lill en sådan fond lämnades dock inte. I anslutning till deua anförde kommiuén, att en mer eller mindre långtgående ändring av gällande ordning för ulbetalning av semesterlön, exempelvis genom införande av en fond för all semesterlön, kunde bli nödvändig om vissa krav på förbättringar av semesterförmånerna skulle kunna genomföras. Kommittén syftade därvid bl. a. på möjlighelen att spara semester ulan hinder av byie av arbetsgivare,

 

Del II A:l    Skr 1978/79:103                                     298

rätten till en garanterad lägsta semesterlön samt frågor om semesierräiien vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning.

Semesierkommitténs förslag lill en begränsad semesierlönefond, ansluten till sjukförsäkringens ADB-system, mötte omfattande krilik under remissbehandlingen. För egen del fann jag mig inte kunna förorda ett sådant administrativt syslem som det kommittén hade förordat (se prop. 1976/77:90 s. 78). 1 stället bör frågan om inrällande av ett fondsystem och ulformningen av fonden bli föremål för fortsatt uiredning.

Uiredningsarbelel bör lill en början inriklas på ell fondsystem för semesterlön som tjänas in vid semesterlönegrundande frånvaro. Såvitt gäller del begränsade fondsystemet vill jag nämna följande. Åtskilliga av de invändningar som riktades mot semesierkommitténs fondförslag skulle kunna undgås med en ordning enligt vilken semesteriön vid sjukdom m. m. inte grundas på semesleriagen utan i stället helt och hållet knyls lill socialförsäkringen och alltså får uigöra en socialförsäkringsförmån. Det blir då inte längre avgörande för rälien till sådan semesterlön att personen i fråga äranslälld vid sjukdomstillfället. Nägon samordning mellan den vid sjukdom m. m. intjänade, på sjukpenningen beräknade semesieriönen och semesierrällighelerna enligt semesleriagen skall i sådant fall inte ske. Det bör dock noga övervägas om en sådan, principiellt långtgående förändring av semesierräiien är lämplig från allmänna utgångspunkter. Föreslås ett begränsal fondsystem, bör samtidigt övervägas i vad mån möjlighelerna att tjäna in semester vid frånvaro bör ulvidgas. Vidare bör undersökas om del är möjligl all inom ramen för en begränsad fond lösa andra semesierproblem, exempelvis frågan om intjänande av semesteriön vid arbetslöshei, arbetsmarknadsutbildning m. m. Även frågan om privilegiering av militärtjänstgöring och motsvarande vapenfri ijänsl bör övervägas i detla sammanhang.

Skulle kommittén stanna för ett begränsat fondsystem, bör kommittén också undersöka möjligheten av atl inrätta en fond eller kassa för uppsamling av sparad semesterlön i samband med byte av anslällning. Anordningen skall göra del möjligl att spara semester enligt semesleriagen oavsett byle av anställning.

En vikiig fräga för kommittén är naturligtvis atl utifrän koslnadsberäkningar av föreslagna förbättringar av semesierförmånerna anvisa allernaliva finansieringsmetoder.

Frågan om inrällande av en semesterlönefond för all semesteriön har stor principiell och praklisk räckvidd. En utgångspunkt för utredningsarbetet bör enligt min mening vara, alt en sådan ordning bör övervägas endasl i den mån de eftersträvade förbättringarna av semesterrätiigheterna inte kan uppnäs på annat säll. Jag tänker i delta sammanhang främst på frågan om en garanterad lägsia semesteriön, möjlighel alt bibehålla sparade semesterförmåner vid byte av anställning och möjlighet till ökad flexibilitet vid semestersparande. I sisinämnda hänseende vill jag erinra om atl jag i propositionen uttalade, att den nu beslutade omfattningen av sparanderätlen fick ses som ett första Sleg.

Om kommittén finner all en allmän semesierlönefond behövs för all de eftersträvade förbättringama skall uppnäs, bör kommittén förutsättningslöst pröva hur fonden skall utformas. Det bör därvid undersökas bl. a. om den skall förvaltas av det allmänna eller av arbetsmarknadens parter eller i annan ordning. En särskild fråga även i delta fall är naturligtvis hur finansieringen skall ske. De nuvarande semesterkassornas uiformning och funktion bör i del sammanhanget beaktas.

 

299       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:l

Vid bedömningen av frågan om inrällande av en fond - vare sig det gäller ett begränsal fondsystem eller en fond för all semesterlön - bör,strävan vara all finna en lösning som medger en enkel handläggning, så au byråkrati i möjligaste mån undviks på detta område. Ulredningen bör också noga överväga om frivilligt uppbyggda semesterkassor skall behöva upphöra om ell fondsystem införs.

Enligt 17 § 2 i den nya semesterlagen är frånvaro från arbelel semesierlönegrundande närdet är fråga om föräldraledighet i samband med barns födelse eller adoption eller ledighet för tillfällig vård av bam. 1 fräga om den försl nämnda ledigheien gäller en begränsning lill 120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar. Genom den av riksdagen beslutade utbyggnaden fr. o. m.den Ijanuari 1978 av föräldraförsäkringen (prop. 1976/ 77:117, SfU 27, rskr 296, SFS 1977:630) har införts rält lill s. k. särskild föräldrapenning. Reformen innebär bl. a. all tre månader av den sammanlagda ersätlningstiden om 270 dagar skall kunna tas ut i enlighel med föräldrarnas önskan i form av särskild föräldrapenning fram t. o. m. barnets första skolår. Föräldrapenning i samband med barns födelse kommer sålunda alt utgå under 180 dagar och s. k. särskild föräldrapenning under 90 dagar. Rätt till föräldraledighet föreligger när förälder uppbär föräldrapenning som nu nämnts. Enligt den nya semesleriagen är som framgått inte all föräldraledighet i samband med barns födelse semesieriönegrundande. Föräldraledighet i samband med att särskild föräldrapenning erhålls är inte i något fall semesterlönegrundande. Frågan om rälien atl tjäna in semesterlön i nu nämnda fall bör övervägas. 1 den män den lagstadgade rätten till föräldraledighet ulvidgas ytterligare, bör kommittén pröva möjligheten atl göra även den nya föräldraledigheten semesterlönegrundande. Samtidigt bör kommittén pröva frågan om jämställdhet mellan ensamstående föräldrar och andra föräldrar i delta sammanhang.

Jag vill slutligen la upp tvä frägor i vilka riksdagen uttalat sig för fortsall utredningsarbete (SoU 1976/77:32, rskr 315). Den första frågan gäller semeslerräil vid uppsägning. Enligt 14 § i den nya semesleriagen gäller följande. Om uppsägning har skett innan betald eller obetald semesteriedighet har lagts ut, fär ledigheten inte föriäggas till uppsägningstiden, om inte arbetstagaren medger det. Har däremot semestern lagts ut innan uppsägningen sker och infaller uppsägningstiden helt eller delvis under semesterledigheten, har arbetstagaren rält alt begära all semesieriedigheiens förläggning i samma mån skall upphävas. Bestämmelsen är lillämplig endast då arbetsgivaren säger upp arbetstagaren på grund av förhållanden som ej hänför sig lill denne personligen. Den lösning som har valts i lagen tillgodoser i väsentlig mån arbetstagarnas intresse av atl de förmåner som ansiällningsskyddslagen ger inte urholkas. Å andra sidan ger den inte arbetstagaren möjlighet att ta ut semesteriedighet om han samiidigi vill utnyttja rälien lill uppsägningslön. Arbetstagaren kan därigenom få avstå från en längre lids ledighet under sommaren. Riksdagen har mol den bakgrunden förordal en förnyad prövning av den närmare ulformningen av ett förbud mol semesierförläggning under uppsägningstid. Utgångspunkten för arbelel i denna del bör vara att arbetstagarna skall ges möjlighet alt utan avslående från uppsägningslön få ul en längre lids sommarsemester hos arbetsgivaren. I samband härmed bör övervägas i vad mån lagsiiftningsåigärder krävs för all komplikationer i samband med arbetsgivarens konkurs skall undanröjas.

Den   andra   frågan   beträffande   vilken   riksdagen   förordal   fortsatt

 

DelIIA:2    Skr 1978/79:103                                      300

utredningsarbete avser den särskilda semesleriagen. Frågan om och i vad mån särskilda semesierregler är motiverade vid radiologiskt arbele bör belysas ytterligare. Komittén bör i delta sammanhang pröva om även underjordsarbetare som utsätts för joniserande strålning bör ges rätt till en förlängd semester.

Med anledning av vad socialutskottet uttalade vid granskningen av propositionen vill jag avslutningsvis föreslå, att komiitén får i uppdrag atl uppmärksamt följa lillämpningen av den nya semesterlagen i alla hänseenden och atl framlägga de ändringsförslag som bedöms motiverade av de erfarenheler som erhålls.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag all regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementei

att tillkalla en kommitté med högst 13 ledamöier med uppdrag att göra en översyn av vissa frägor på semesterrätiens område,

att ulse en av ledamölerna att vara ordförande,

alt beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ät kommittén.

Vidare hemställerjag au regeringen föreskriver

alt ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrives,

all kosinaderna skall belasla tolfte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Arbeismarknadsdepartemeniel)

2. Översyn av yrkesinspektionens distriktsindelning

Dir 1977:126

Beslut vid regeringssammanlräde 1977-12-08

Departemenlchefen, statsrådet Ahlmark. anför.

Jag har i prop. 1976/77:149 med förslag lill arbetsmiljölag m.m. förut-skickal att jag avsåg att inhämta regeringens bemyndigande alt i särskild ordning ulvärdera erfarenhetema av yrkesinspektionens nuvarande distrikl­sindelning. Jag anhåller nu au få återkomma lill denna fråga.

I nämnda proposiiion tog jag upp frågan om yrkesinspektionens arbets­former och anförde att jag f n. inte var beredd att förorda någon allmän översyn i form av en särskild uiredning. Jag sirök samtidigt under att del ankommer på arbeiarskyddssiyrelsen som chefsmyndighet för yrkesinspek­tionen atl noga följa utvecklingen och atl kontinueriigt utvärdera erfarenhe­lerna samt att avge de förslag som detia ger anledning lill.

Yrkesinspektionens nuvarande distriklsindelning trädde i kraft den I juli 1974. Den omfattar 19 distrikt i stället för lidigare elva. Distrikten följer länsgränserna. Fjorton län bildar egna yrkesinspekiionsdistrikl. Dessa är Stockholms, Uppsala, Södermanlands. Östergötlands. Jönköpings. Älvs­borgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro. Väslmanlands, Kopparbergs, Gävle­borgs, Västerbottens och Norrbottens län. Fem disiriki omfattar var för sig

 

.301      Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementei    Del II A:2

två län. Av dessa distrikt omfattar Växjö distrikt Kronobergs och Blekinge län,Kalmardislrikt Kalmar och Gollands län, Malmödislriki Malmöhus och Kristianstads län, Göteborgs distrikt Göteborgs och Bohus län och Hallands län samt Härnösands distrikt Västernorrlands och Jämtlands län. 1 Östersund finns ett lokalkontor med personal som stadigvarande är placerad där. Det har inrättats med hänsyn till de stora avsiånden i denna del av landet.Yrkesin­spektionen kan på så sätl ge bättre service i Jämtlands län.

Ökningen av antalet yrkesinspekiionsdistrikl från lidigare elva lill nuva­rande 19 skedde för alt yrkesinspektionen skall kunna verka nära arbetsstäl­lena. Tidigare distriktsindelning medgav inte i önskvärd utsträckning möjlighet lill den kontakt som eftersträvas. Fler och mindre yrkesinspek­tionsdistrikt medför minskade avstånd mellan yrkesinspektion och arbets­ställe och de inspekterande tjänstemännens restid förkortas. Mindre distrikt ger vidare yrkesinspektionen siörre möjligheler att följa och överblicka näringslivets utveckling inom distriktet. Vad jag nu har anförl talar för all yrkesinspektionen i princip bör organiseras och byggas upp länsvis. Härför lalar också atl ett slorl antal regionala myndigheter och organisationer, som yrkesinspektionen behöver samarbele med, är länsorgan.

Man kan emellertid inte bortse från att det också finns skäl, som talar för relativt stora distrikt, och all del sålunda i vissa fall kan anföras skäl mol en uppbyggnad länsvis. Ell modernt arbetarskydd innefattar komplicerade frågor som kräver medverkan av specialister på skilda områden. Yrkesin-speklionsdistriklen bör dä inte vara mindre än alt de ger ett tillräckligt underlag för atl effeklivi kunna ulnyllja sådana specialisier.

Socialutskottet har med anledning av en molion i siu belänkande (SoU 1977/78:1) till 1977 års riksmöte bl.a. tagit upp frågan om yrkesinspektionens distriklsindelning. Utskottet, som hyser förståelse för de skäl som motionä­rerna anförl för all Jälmland skall utgöra ell eget yrkesinspekiionsdistrikl, konstaterar med tillfredsslällelse, atl en utvärdering av erfarenheterna med nuvarande distriklsindelning kommer lill stånd.

Nuvarande distriklsindelning har fungeral ganska kort lid. Arbelsmiljöut­redningen avstod av del skälet från atl gå in på frågan då utredningsförslaget lades fram vid årsskiftet 1975-1976. Nu är visseriigen erfarenheterna fler, men den nya organisationen har fortfarande verkat relativt kort tid. Jag är därför inte beredd atl ulan ytteriigare uiredning ta ställning lill hur yrkesinspektionens geografiska uppbyggnad framöver bör utformas.

Mol bakgrund av vad jag nu anförl bör en särskild utredare tillkallas för all utvärdera erfarenheterna av nuvarande distriklsindelning och alt avge de förslag en sädan ulvärdering ger anledning lill. Dislriktsindelningen bör ge yrkesinspektionen och arbetslivet goda möjligheter lill kontakt. Samtidigt är det angeläget atl sträva efter en organisation som ger underlag för en tillräckligt allsidig personalsammansäitning och en effektiv organisation. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning lill vad jag nu anförl hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementei

all tillkalla en särskild utredare för atl göra en översyn av yrkesinspektio­nens distriktsindelning,

all beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt uiredaren.

Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver

alt ersättning lill utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394). om ej annat

 

Del II A:3    Skr 1978/79:103                                    302

föreskrives, atl kosinaderna skall belasla tolfte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan (Arbetsmarknadsdepartementet)

3. Delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor

Dir 1978:1

Beslul vid regeringssammanträde 1978-01-19

Departementschefen, statsrädet Ahlmark, anför.

Under senare är har stalsmaklerna vidtagit en rad åtgärder för atl underiätta övergången frän skola till arbetsliv och för att begränsa ungdoms­arbetslösheten. Dessa åtgärder har under senare tid byggts ut och getts ökad omfattning.

Under hösten 1977 fick arbetsmarknadsverket medel föratt nyanställa 150 arbetsförmedlingsaspiranter tidigare än planerat. Dessa skulle frigöra erfarna förmedlare för bl a intensifierade insatser för ungdomar. Vidare förlängdes ett antal särskilda åtgärder för främsi ungdomar fram till den 1 juli 1978. Del gäller bl.a. möjligheter för ungdomar under 20 år atl delta i arbetsmarknads­utbildning, anordnande av dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbeten, beredskapsarbelen i form av lillfällig praktik hos statliga myndigheter och verk saml enskilda beredskapsarbeten i företag och organisationer. Statsbi­draget lill sistnämnda slag av beredskapsarbeten höjdes samiidigi från högsl 10 kr. per timme lill högst 15 kr. per timme. Ett ökal antal utbildningsplatser i kortare yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan har kommit till stånd. Dessulom kan arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) - under fömtsättning att utbildningsplatser saknas i det reguljära ulbildningsväsendel - anordna företagsanknulna, ettåriga yrkeskurser för ungdom.

De åtgärder som vidtagits har fått stor omfattning. I december 1977 sysselsattes 23.400 ungdomar under 25 år i praktik- och beredskapsarbeten av olika slag, medan 20.800 deltog i arbetsmarknadsutbildning. Särskild vikt läggs vid att utjämna regionala olikheler i sysselsättning och främja jämställdhet mellan könen. Genom dessa insatser kunde ungdomsarbetslös­heten under år 1977 hällas på en lägre nivå än under lågkonjunkturen i början av 1970-lalet. Arbetslösheten bland ungdom är ocksä, i inte ringa utsträck­ning lill följd av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, väsentligt lägre i Sverige än i de flesta andra jämförbara länder.

Ett av målen för den sysselsättningspolitik, som nu förs, är all utveckla olika arbetsmarknadspolitiska och utbildningspoliliska insatser så, att alla ungdomar kan garanteras arbete, utbildning eller praktik. I det samman­hanget bör de nyinrättade lokala planeringsråden för samverkan mellan skola, samhälle och arbetsliv kunna spela en viktig roll, bl.a. genom alt i samverkan med distriktsarbetsnämndema och kommunerna utveckla lokala handlingsprogram för ungdomens sysselsättning.

1 en skrivelse den 11 okiober 1977 lill chefen för arbetsmarknadsdeparte­mentet har sysselsättningsulredningen föreslagit ätgärder för atl öka unga

 

303        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:5

människors möjligheter till arbele, uibildning eller praktik. Till grund för förslagen ligger bl.a. erfarenheter som utredningen fått genom olika slags försöksverksamhel som den har bedrivit. Dessa förslag, som remissbehand­lats under hösten 1977, berör bl.a. arbetsförmedlingens resurser och arbetssätt, behov och former för att anordna praktik- och beredskapsarbeten för ungdom samt vissa utbildningspolitiska åtgärder.

De åtgärder, som har aktualiserats berör ell fiertal områden. Det finns därför enligt min mening behov av en delegation som övergripande kan följa upp hur ungdomens sysselsättning utvecklas och lägga fram förslag till förbättringar. Jag är därvid av samma uppfattning, som arbetsmarknadsut­skottet, som i sitt betänkande (AU 1977/78:15, rskr 1977/78:51) över regeringens förslag i prop. 1977/78:32, om särskilda ålgärder för atl främja sysselsättningen under vinterhalvåret 1977/78 ägnade särskild uppmärk­samhet åt ungdomsarbetslösheten. Med anledning av yrkanden i tvä motioner (1977/78:58 och 1977/78:71) framhöll utskottet att mycket talar för inrättandet av ett centralt organ som skulle ha ell övergripande ansvar för ungdomens sysselsättning. För sin del ville utskouet föra fram tanken all regeringen borde inrätta en särskild delegation för ungdomens sysselsäll-ningsfrägor. Delegationens huvuduppgift bör vara all på olika säll verka för att alla ungdomar garanteras arbele, praktik eller utbildning.

I del syfiet bör delegaiionen la initiativ till arbetsmarknads- och utbild­ningspoliliska insatser. En central fråga är därvid kopplingen mellan utbildning och arbele. Alt göra en bedömning av nuvarande insatser på detla område är enligt utskottet en fräga som delegaiionen bör gripa sig an med redan i inledningsskedet.

Utskottet påpekade alt inrättandet av en delegation av detla slag aktuali­serar gränsdragningsfrågor gentemot exempelvis sysselsättningsulredningen och den verksamhet som bedrivs av AMS och skolöverstyrelsen (SÖ). Enligt utskottet bör det ankomma på regeringen atl närmare pröva hur denna gränsdragning skall ske så au dubbelarbete undviks och sä atl en effektiv samverkan mellan olika instanser samtidigt kommer lill stånd.

I fråga om delegationens sammansättning framhöll utskoitet atl den bör fömtom av förelrädare för regeringen och riksdagen bestå av representanter förändra intressenier, i första hand parterna på arbetsmarknaden, kommun­förbunden, AMS och SÖ. Även politiska ungdomsorganisationer bör enligt utskottet vara representerade.

Mot denna bakgmnd föreslår jag atl en delegation för ungdomens sysselsättningsfrågor nu tillkallas. Delegationens uppgifi bör vara atl på olika sätt verka för att alla ungdomar garanteras arbete, praktik eller utbildning. I det syfiet bör delegationen diskutera olika tänkbara åtgärder och kunna föreslå lämpliga insatser. Del är angeläget att åtgärderna utjämnar regionala skillnader i sysselsättning samt främjar jämställdhet mellan könen. Traditio­nella könsroller bildar barriärer för ungdomars utbildnings- och yrkesval som det är angeläget att bryta, inte minsl för att vidga möjlighelerna lill arbele. Jag vill även understryka viklen av ett nära samband mellan de sysselsättnings­politiska ålgärderna för ungdomar och insatser pä den sociala sektorn och fritidssektorn. I likhet med arbetsmarknadsutskoltet anser jag atl delega­tionen i första hand bör ta sig an frågan om åtgärder som är ägnade atl underiätta övergången från skola till arbetsliv. Jag anser det inte lämpligt alt binda delegationen vid mera detaljerade direktiv. Delegaiionen bör få pröva sig fram efter olika vägar med utnyttjande av de erfarenheter som har gjorts inom och utom landet i syfte att föreslå åtgärder som bör göra det möjligt att

 

Del II A:4   Skr 1978/79:103                                     304

nå det grundläggande målel att alla ungdomar skall tillförsäkras arbete, praktik eller uibildning.

Som utskottet framhållit börstor vikt läggas vid frågorom gränsdragningen gentemol olika myndigheters ansvarsområden. Delegationen bör därför inleda sitt arbele med att kartlägga de arbetsuppgifter som enligt givna instruktioner åvilar olika myndigheter och således inte på egel initiativ påta sig uppgifter som normall lillkommer dessa. Särskild vikt bör också läggas vid kontakt med sysselsättningsulredningen. Del bör normall åvila resp. myndighei atl genomföra de ålgärder, som delegationens verksamhet kan komma att föranleda. Om det uppkommer gränsdragningsproblem bör dessa liitlast kunna lösas om delegaiionen har en allsidig sammansäitning.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet

att tillkalla en delegation med högsl 22 ledamöier för ungdomens sysselsättningsfrågor,

all utse en av ledamölerna au vara ordförande,

atl beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annat bilräde ål delegaiionen.

Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver,

att ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrivs,

alt kosinaderna skall belasta tolfte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementei)

4. Utredning om organisation för skyddat arbete m.m.

Dir 1978:10

Beslul vid regeringssammanträde 1978-02-02

Departementschefen, statsrådet Ahlmark, anför.

Industriell verksamhet i olika former anordnas sedan många är för att ge sysselsättning åt arbetshandikappade och andra som inte fåll eller kunnat behålla en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Verksamheten bedrivs vid verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbelen samt i form av hemarbete och sysselsätter ca 22.000 personer. Omsättningen uppgick år 1976 till ca 1.400 milj. kr. och under­skottet lill drygl 700 milj. kr. Verksamheten är organiserad på olika säll i olika landsdelar.

Den 13 december 1977 fattade riksdagen beslul (prop. 1977/78:30, AU ]977/78:l6, rskr 1977/78:74) om framtida huvudmannaskap och organisa­tion för skyddat arbele. Beslutet innebär bl.a. all verksamheien vid verksläder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella bered­skapsarbeten och hemarbete skall samordnas i en gemensam organisaiion. Staten skall tillsammans med landstingskommunerna bilda regionala stif­telser för skyddat arbete inom varje landstingsområde. För vissa övergri-

 

305        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:4

pande frågor skall en ceniral siiftelse inrättas. Del nya huvudmannaskapet beräknas kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 1980.

Ell omfatlande organisations- och förhandlingsarbete återstår dock innan den nya organisationen kan träda i kraft. Riksdagen har förordat att en organisationskommitté tillsätts för all utarbeta förslag till delaljorganisation av hela den skyddade verksamheten samt för att förbereda del prakliska genomförandet av den nya organisationen. Jag föreslår nu atl en organisa­tionskommitté skall tillkallas.

Nuvarande organisaiion

Verkstäder för skyddat arbete drivs av landstingskommuner, vissa kommuner och i ett fåtal fall av ideella organisaiioner. Antalet verkstäder har under perioden 1966-1976 ökal från 165 lil! 270 och antalet sysselsatta från drygt 5.000 till ca 16.000.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), som är tillsynsmyndighet för skyddat arbeie, svarar för slatsbidragsfrågor samt viss service och rådgivning lill arbeisvårdshuvudmännen i frågor som rör t.ex. nyetableringar, verkstads­lokalernas uiformning, produktionsinriktning, arbetsanskaffning m.m. Del förekommer inte något organiserat branschmässigl eller annal samarbele mellan verkstäder i olika delar av landet.

Kontorsarbetscentraler har funnits sedan början av 1960-talel. Syftet med verksamheten är bl.a. att skapa bättre och merordnadearbetsförhållanden för vissa grupper sysselsatta i arkivarbele. Kontorsarbetscentralema drivs av länsarbetsnämnderna och sysselsätter ca 1.600 arbetstagare vid 40 centraler. Det primära ansvaret ligger hos en särskilt utsedd driftledning, men AMS medverkar i viss utsträckning, t.ex. i fråga om försäljning och allmänna driftfrågor.

Hemarbete bedrivs som ett led i den skyddade sysselsättning som står under AMS lillsyn. För della arbeismarknadspoliiiskl motiverade hemarbete är kommuner eller landstingskommuner huvudmän. Pä en del mindre orter som saknar befolkningsunderlag för reguljära verkstäder för skyddat arbete har inrättats s.k. hemarbetsfilialer. F.n. sysselsätts totalt ca 600 personer i sådant hemarbete.

1 skogslänens glesbygder bedrivs på försök ell regionalpoliliskl motiverat hemarbete med företagareföreningarna som huvudmän och statens industri­verk som tillsynsmyndighet. Ell vissl samarbele sker med kommunala verkstäder för skyddat arbete. Verksamheten har till större delen kommii alt uigöra en ersättning fördel kommunala hemarbetet för arbetshandikappade. Totalt är ca 2.300 personer sysselsatta med hjälp av det regionalpolitiska slödel lill hemarbete.

Industriella beredskapsarbeten tillkom för ett tiotal år sedan för att sysselsätta sädana personersom blivit arbetslösa vid företagsnedläggelser och som inte kunnat anvisas "traditionella" beredskapsarbeten. Syftet var alt åsiadkomma rådrum för arbelsförmedlingen för all ordna sysselsättning på annat säU.

1 början av 1970-lalel tillkom industriella beredskapsarbeten inom vissa regioner med allmänt svag sysselsättning. Syfiet med dessa beredskapsar­beten var atl mer långsiktigt och under hela året skapa arbele för äldre lokall bunden arbetskraft i glesbygdsområden. Utvecklingen har medfört all flertalet industriella beredskapsarbelen, med undanlag för några få verkstä­der i Norrbotten, numera i huvudsak har samma arbetsmarknadspolitiska

20 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II A:4   Skr 1978/79:103                                     306

syfte och inriktning som verkstäderna för skyddat arbete.

AMS är huvudman för verksamheten som fn. sysselsätter ca 1.600 arbetstagare vid 45 arbetsplatser.

Syftei med skyddat arbele

Skyddat arbele skall främst ses som en arbetsmarknadspolitisk ålgärd i syfte atl värna om arbetshandikappades rält lill avlönat arbele. Begreppet "skyddat arbete" skall förslås så all de anslällda är skyddade från konkurrens från personer utan arbetshinder närdet gäller att erhålla och behålla ett arbete. Del betyder också att arbetsplatserna i görlig män är anpassade till de arbetshandikappades förtitsättningar. 1 övrigi skall verksläderna för skyddat arbete betraktas som en lillgång i vårt lands samlade näringsliv.

Skyddat arbete måste vidare utformas och bedrivas så alt det åtminstone på lång sikt förstärker de anställdas möjligheler atl kunna ta annal arbeie.

Framlida huvudmannaskap och organisaiion

Utgångspunkterna för den framtida organisationen är enligt riksdagens beslut alt en samordning skall ske pä regional nivå och all organisationen skall ha en stark länsdemokratisk förankring. Som skäl härför anges bl.a. alt del skyddade arbetet har en nära anknyining till flera samhällsområden som berör arbetshandikappade och för vilka ansvarei är föriagi till regional och lokal nivå. En regional och lokal anknyining är också en nödvändig förutsättning för alt arbelsvårdsföretagen skall kunna få ett nära samarbete med näringslivet inom den region där den enskilda verkstaden är belägen.

När det gäller företagsformen för den skyddade verksamheien framhålls behovet av friare och mer affärsmässiga former. Därför skall verksamheten drivas i stiftelseform. Denna motiveras bl.a. av all arbelsvårdsföretagen ställer krav på betydande kapitaltillskott samt det förhållandet att skyddat arbele inte bedrivs i lönsamhetssyfle utan för all tillgodose arbetsmarknads­politiska och sociala välfärdsmoliv.

Beträffande huvudmannaskapet för verksamheten innebär riksdagsbeslu­tet att staten lillsammans med landsiingskommunerna skall bilda regionala stiftelser för skyddat arbele inom varje landstingskommun.

Den nya organisationen skall omfatta alla nuvarande former av arbets-vårdsföretag i såväl statlig som kommunal och landstingskommunal regi.

Med hänsyn lill all del i flertalet landstingsområden redan i dag finns en väl fungerande administration för del skyddade arbelel bör de regionala stiftelserna byggas upp med dessa arbetsvårdsförvaliningar som grund. I de fä landslingskommuner där arbelsvärdsförvallning saknas fär en molsvarande adminisiraiion organiseras. De regionala stiftelserna skall i princip läcka samma geografiska områden som de berörda landsiingskommunerna eller de kommuner som står utanför landsiingskommunerna. Med hänsyn till de särskilda förhållanden som råder i Malmö- och Göteborgsregionerna bör dock övervägas om inte regionala stiftelser kan bildas som omfattar såväl Göteborgs kommun som Göleborgs och Bohus läns landstingskommun resp. Malmö kommun och Malmöhus läns landsiingskommun.

De regionala stiftelsernas styrelser skall bestå av lolv ledamöter. Ordfö­rande och ytterligare tio ledamöier utses av landstingskommunen. En av de lio ledamölerna ulses efter förslag av Svenska kommunförbundets länsav-dpining, en efter förslag av LO-distriktet, en efter förslag av TCO-distriktel

 

307        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:4

och en som representant för länets näringsliv. Regeringen utser en ledamot som samtidigt är vice ordförande. Ulöver dessa tolv personer bör två representanter för länsarbetsnämnden adjungeras till styrelsen. Vidare bör till slyrelsen adjungeras två fackliga förelrädare för personalen, varav en bör representera de arbetstagare som har skyddat arbele. De anställda måste beredas betryggande insyn i stiftelsernas förvaltning. Formerna för della bör övervägas mellan förelrädare för de fackliga organisationerna och den centrala och de regionala stiftelserna.

Avsikten är alt tre revisorer skall ulses för att granska de regionala stiftelsernas förvaltning och räkenskaper. En revisor ulses av regeringen och två av landstingskommunen. Av de senare utses en efter förslag från den fackliga organisation som förelräder de arbetstagare som har skyddat arbete.

Den skyddade verksamheien skall också ha en lokal förankring. Det ankommer på de regionala stiftelserna själva atl med hänsyn lill de skiftande förutsättningarna falla beslut om hur den lokala representationen bör utformas.

Dispositionsrätten över platserna i skyddat arbete skall ligga kvar hos arbetsmarknadsmyndigheterna. Ansvarei för uppföljningen av arbelsför­medlingens verksamhet på detta fält bör i första hand ankomma på de partssammansalta distriktsarbetsnämndema.

Enligt riksdagens beslul förutsätts industriella beredskapsarbelen kunna finnas även i framtiden. De regionala stiftelserna skall emellertid svara för driften av industriella beredskapsarbeten som beslutas av regeringen eller, efter dess bemyndigande, AMS.

En av fördelarna med den föreslagna organisationen är all man kan minska antalet organ som sysslar med arbetsanskaffning och försäljning av indu­striellt tillverkade produkter. De nya stiftelserna skall därför också kunna sköta arbetsanskaffning till lerapiverksamhet m.m. vid sjukhus och andra vårdinstitutioner. Prissättningen när del gäller arbetsanskaffning skall grundas på marknadsmässiga principer för kalkylering. Den skyldighet som statliga myndigheter f n. har all informera kriminalvårdens verksläder om planerade statliga beställningar bör i enlighet med riksdagens uttalande omfatta också arbelsvårdsföretagen.

De regionala stiftelserna för skyddat arbele kommer alt innebära en bättre regional samordning av verksamheien och en omfattande decentralisering. De regionala stiftelserna kan emellertid inte tillgodose behovei av en branschmässig samordning av arbelsvårdsföretagen i olika delar av landet. En sådan samordning förutsätter en övergripande organisaiion på riksplanet som kan biträdade regionala stiftelserna i inköps- och försäljningsfrågor samt i fråga om val av lämpliga produkter att tillverka. Genom en branschmässig samordning på riksplanet kan också fördelar nås när det gäller invesleringar och utnyttjande av dessa. Del gäller inte minst möjligheterna atl undvika dubbelanskaffning av dyrbar utrustning.

Den föreslagna organisationen kommer vid starten atl sysselsätta mer än 22.000 arbetstagare i skyddat arbete och närmare 5.000 tjänstemän. Del kommer därför alt finnas ett stort behov av central service när det gäller personalpolitiska insatser. Detsamma gäller i rehabiliteringsfrågor och beträf­fande samverkan med AMS, socialstyrelsen, kommunförbunden m.fl.

Med hänsyn till detta har riksdagen beslutat att en central stiftelse skall inrättas. Till denna skall föras samman olika funklioner för den skyddade verksamheten som i dag sköts på central nivå av olika organ. Den cenlrala

 

Del II A:4   Skr 1978/79:103                                     308

stiftelsen innebär således i praktiken ingen utökning av redan befintlig central organisaiion, men väl en effektivisering och samordning av resurserna. Förutom personalpolitiken och rehabiliteringsfrågorna är det särskilt ange­läget att de regionala stiftelserna får hjälp med marknadsföring och produk­tionsteknik. Dessulom är avsiklen alt den centrala stiftelsen skall fördela statsmedel. Stiftelsen bör byggas upp successivt. Vid rekryteringen av personal skall beaktas den utbildnings- och erfarenhelsbakgrund som personalen hos nuvarande huvudmän representerar. Stiftelsen bör få resurser all skola de här angivna uppgifterna saml frågan om planering av förelag och övriga centrala uppgifter som i dag handhas av AMS i egenskap av tillsynsmyndighet. De framtida uppgifterna får bedömas då erfarenheler vunnits av den nya organisationen. Central service skall också kunna erhållas från andra organisaiioner och myndigheler. Härvid avses bl.a. Statsföreta­gens förhandlingsorganisation (SFO) på förhandlingsområdet, slyrelsen för teknisk utveckling (STU) på produktuivecklingsområdet, statliga och kommunala inköpsorgan, m.fl.

När del gäller den långsiktiga utbyggnaden av verkstäder för skyddat arbele skall AMS som ansvarig för arbetsmarknadspolitiken liksom hiltills ha ett avgörande inflytande över dimensionering och lokalisering av företag. DeUa skall ske genom atl i princip samma ansvarsfördelning får gälla mellan AMS och den centrala stiftelsen som fn. tillämpas mellan AMS och skolöverstyrelsen beträffande arbetsmarknadsutbildningen. Detta innebär alt AMS efter statsmakternas direktiv skall pröva verksamhetens omfattning och lokalisering, medan den centrala stiftelsen barett övergripande ansvar för frågor som gäller anordnande och drift. AMS bör vidare efter samråd med den cenlrala stiftelsen beslula om regional fördelning av den nybyggnadsram som statsmakterna fastställer varje år.

Den centrala stiftelsens slyrelse skall ulses av regeringen och beslå av elva ledamöter varav fem riksdagsledamöter, en representant för AMS, två representanter för Landstingsförbundei, två representanter förde anställdas organisationer samt en represenlanl för näringslivet. Ordförande och vice ordförande utses särskilt, varav den senare efter förslag av Landstingsför­bundet. Den centrala stiftelsens chef ulses av regeringen.

Ulgångspunkier för organisaiionsarbeiei

Till grund för organisationskommitténs arbele skall ligga de riktlinjer som riksdagen anlagil. Som jag lidigare framhållil återstår ett omfaitande arbete innan den nya organisationen kan träda i kraft. Bl.a. mäste ett detaljerat organisaiionsförslag utarbetas och förhandlingar äga rum med nuvarande huvudmän och berörda personalorganisationer. Organisationsplaner och personaldimensionering mäste också utarbetas och fastställas. Della gäller såväl den centrala stiftelsen som de regionala stiftelsema. Vidare är del nödvändigi atl mer i detalj klariägga formerna för samarbele mellan den cenlrala stiftelsen och de regionala stiftelserna liksom relationerna till regeringen, AMS och andra samhällsorgan. Även arbetsfördelningen mellan regional och lokal nivå måste prövas liksom formerna för budgetarbetet. Sedan regeringen och i förekommande fall riksdagen tagil ställning lill de övergripande förslagen beiräffande organisation, ekonomi etc, som kommittén har atl utarbeta, skall kommittén förbereda det praktiska genomförandet av den nya organisationen.

För att centralt leda och samordna del prakliska utredningsarbetet bör till

 

309        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:4

kommiuén knytas en ledningsgrupp med experter. I den mån arbetsgrupper tillsätts förutsätts att personalföreirädare där ges möjlighet lill representation. Under kommittén bör vidare regionala kommitiéer upprättas. Deras främsta uppgift skall vara all med hänsyn lill de olika förulsältningar som gäller i olika delar av landet utarbeta förslag till regional och lokal administration av verksamheten.

Kommittén skall ansvara för atl regionala organisationskommittéer upprättas i samtliga län samt utarbeta direkliv för deras arbete. De regionala kommittéerna skall bestå av förelrädare för länsarbetsnämnd, landstings­kommun, kommuner och de anställdas organisationer. Jag förutsätier all nuvarande huvudmän biiräder de regionala organisationskommiltéerna med erforderlig expertmedverkan.

Kommittén skall snarast förelägga regeringen förslag till lokalisering av den cenlrala stiftelsen.

Vid utformningen av förslag lill stiftelseurkunder och regler för arbels-värdsföretagens prissättning skall kommittén särskilt beakla vad jag anförl i den av riksdagen antagna proposilionen om skyddat arbele och yrkesinriktad rehabilitering m.m.

Kommittén har vidare att förelägga regeringen förslag lill den närmare utformningen av statliga myndigheters skyldighet all underrätta de nya stiftelserna om planerade statliga beställningar.

När det gäller förhandlingar med de anställdas organisaiioner avses överenskommelse iräffas med SFO om all SFO under åren 1978 och 1979 i nära samverkan med den cenlrala kommittén samt avtalsverkel. Landstings­förbundet, Svenska kommunförbundei och AMS iräffar erforderliga kollek­tivavtal och andra avtal. Från 1980 avses SFO i sin helhet överta ansvaret som arbetsgivarorganisation för den skyddade verksamheien.

Lagen (1976:580)om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandela­gen) kommer inte att formellt bli tillämplig i förhållandet mellan den centrala och de regionala organisationskommittéerna och berörda personalorganisa­tioner. Också beiräffande stiftelserna kan det i inledningsskedet saknas formella förutsättningar för lillämpning av medbestämmandelagen. Kommittén bör med hänsyn härtill söka finna sådana anordningar för kontakter med personalorganisationerna under organisationsarbetet atl intentionerna med medbestämmandelagen inte sätts åt sidan under utred­nings- och uppbyggnadsarbetet.

Vidare bör statens förhandlingsnämnd ges i uppdrag alt i nära samråd med kommittén förhandla om överlåtelser till den nya organisationen av bl.a. lokaler, maskiner samt andra tillgångar och förpliktelser som har samband med de olika arbetsvårdsföretagens affärsverksamhet. Härvid bör ell förenklat värderingsförfarande eftersträvas så att tidskrävande förhandlingar undviks. För all uppnå erforderlig flexibilitet bör statens förhandlingsnämnd vara oförhindrad att avstå från atl överta kommunal, landstingskommunal eller statlig egendom om detta visar sig ekonomiskt fördelaktigt eller från andra synpunkier är att föredra. Statsbidrag för fortsatt drift bör i sädana fall inte längre utgå till kommunal eller landstingskommunal huvudman. Ledamot som i kommittén företräder nuvarande kommunala, landstings­kommunala eller statliga huvudmän förutsätts inte della i kommitténs förhandlingar eller beslut, när en sådan huvudman är motpart.

Det ankommer på den cenlrala kommittén atl i samråd med statens industriverk och berörda företagareföreningar bedöma i vilken ulsiräckning det  nuvarande regionalpoliliska  hemarbetet  skall   ingå  i de  föreslagna

 

Del II A:4    Skr 1978/79:103                                    310

regionala stiftelserna för skyddat arbete. Kommittén har också atl i samräd med AMS avgöra vilka industriella beredskapsarbelen som på grund av sin struktur eventuellt inte passar in i den nya organisationen och för vilka överlåtelse till annan huvudman därför bör prövas.

Slutligen bör kommittén få i uppdrag att kontakta de ideella organisaiioner som är huvudmän för verkstäder för skyddat arbete för överiäggningar om de framtida verksamhetsformerna. Utgångspunkten bör därvid vara atl samhället även i fortsättningen måsie siödja den skyddade verksamheten som organisationerna fn. bedriver. Ett eventuellt samgående med de regionala stiftelserna för skyddat arbete bör komma i fråga endast i de fall organisationerna själva begär det. Med hänsyn lill alt det rör sig om endasl sex verksläder, varav fyra är belägna i Stockholms län, bör bidragsgivningen kunna regleras genom avtal med berörda organisaiioner och vederbörande regionala stiftelse.

Valet av finansieringsmetod för den skyddade verksamheien bör enligt propositionen och riksdagen prövas i ett övergripande sammanhang. Kommittén har därför inte atl behandla denna fråga. Kommittén har atl ulgä från ett slalligl övertagande av del kommunala och landstingskommunala kostnadsansvaret för den skyddade verksamheien. Ell statligt övertagande av kostnadsansvaret kan dock accepteras endast om det i sin helhet motsvaras av minskade statliga åtaganden inom andra kommunala och landstingskommunala verksamhetsområden. Riksdagens beslul ulgår frän all förhandlingar i annal sammanhang tas upp mellan slalen och kommu­nerna/landstingskommunerna för att klarlägga hur en sädan avräkning lämpligen bör utformas. Jag avser inom kort att uppdra ål AMS all snarasi framlägga underiag för förhandlingar mellan staten och kommunerna/ landsiingskommunerna. Statens förhandlingsnämnd bör ges i uppdrag alt föra dessa förhandlingar.

Kostnaderna för de industriella beredskapsarbeten som den nya organisa­tionen kommer att driva för AMS räkning bör läckas i särskild ordning. Även denna fråga kommer regeringen och riksdag att pröva senare.

Utredningsarbetet bör både på ceniral och regional nivå bedrivas i nära kontakt dels med den organisationskommitté för yrkesinriktad rehabilite­ring, som enligt riksdagens beslut skall tillsättas, dels med andra berörda organ.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt så alt ett förändrat huvudman­naskap om möjligt kan träda i kraft den 1 januari 1980.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementei

atl tillkalla en kommitté med högst tolv ledamöier med uppdrag att utarbeta förslag till och förbereda en ny organisaiion för skyddat arbele,

alt bemyndiga kommittén atl under sig upprätta regionala organisations­kommittéer. Dessa skall, i enlighel med riktlinjer som kommittén har att utarbeta, biträda vid förberedelsen av den nya organisationen på lokal och regional nivå,

atl utse en av kommitténs ledamöter att vara ordförande,

atl beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ät kommittén och de regionala organisationskommittéerna,

att uppdra åt kommittén att ansluta den skyddade verksamheien lill SFO enligt de regler som gäller inom SFO.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver

atl kommittén får samråda med myndigheler saml begära uppgifter och yllranden från dem.

 

311        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:5

att ersättning till ledamol, sakkunnig, expert och sekreterare i kommittén och de regionala organisationskommittéerna skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

att kostnaderna för utredningen skall belasla tolfte huvudtitelns kommit­téanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Arbeismarknadsdepartemeniel)

5. Utredning av vissa frågor på arbetstidsområdet

Dir 1978:18

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-02-23

Departemenlchefen, statsrådet Ahlmark, anför.

Lagbestämmelser om arbetstiden finns såväl i allmänna arbetstidslagen (1970:103, ändrad senasi 1977:1163) som i arbetarskyddslagen (1949:1, omirycki 1973:834,ändrad senast 1977:534). Arbetsiidslagsliftningen reglerar frågor om arbetstidens längd, medan spörsmål om förläggningen av arbets­tiden sedan gammalt behandlas främst i arbeiarskyddslagstiftningen. De grundläggande reglerna om ordinarie arbeislid, övertid och s.k. jourtid finns sålunda i arbetstidslagen. Arbelarskyddslagen innehåller särskilda regler om raster, arbeispauser, naltvila och veckovila saml särregler om arbetstiden för minderåriga arbetstagare. Denna uppdelning ansågs vid tillkomsten av arbetstidslagen naiurlig bl.a. mol bakgmnd av all del inte längre bedömdes nödvändigi atl låla skyddssynpunkter vara i främsta mmmet avgörande för arbetstidslagsliflningens uiformning. Vad gäller den angivna systemaliken kan samiidigi påpekas alt den inie är hell genomförd. 1 arbetstidslagen anges begränsningsperioder inom vilka veckoarbetstiden genomsnittligt inte llr överstiga vissl maximum. Frågan om begränsningsperioden är delvis en förläggningsfråga. 1 arbelarskyddslagen finns ä andra sidan särregler för minderåriga som gäller arbetstidens längd.

Riksdagen antog år 1977 förslagom arbelsmiljölag (prop. 1976/77:149, SoU 1977/78:1, rskr 18). Arbetsmiljölagen (1977:1160) träder i kraft den I juli 1978 och ersätter då arbetarskyddslagen. Den innehåller liksom arbetarskydds­lagen särskilda bestämmelser om artietsliden och innebär härvidlag ingen förändring i systematiskt avseende. 1 förhållande till arbeiarskyddslagens molsvarande regler sker dock bl.a. den ändringen au det blir möjligt all kolleklivavtalsvägen göra avsieg från arbelsmiljölagens regler om arbetsti­dens föriäggning. Därvid fordras godkännande av arbetslagarnas fackliga organisation på förbundsnivå. I detla hänseende innebär arbetsmiljölagen en anpassning efter regelsystemet i allmänna arbetstidslagen, som på samma sätt är av dispositiv nalur.

Vid lillkomslen av arbeismiljölagen ägnades uppmärksamhei åt frågan om arbeisiidsbestämmelsernas plats i lagstiftningen. 1 molion 1976/77:1675 hemställdes all riksdagen skulle begära en utredning som syftade lill all bestämmelserna i allmänna arbetstidslagen och i arbeismiljölagen lörs samman i en lag. Med anledning av moiionen ullalade sig socialulskoltei

 

DelIIA:5   Skr 1978/79:103                                       312

(SoU 1977/78:1 s. 44) för ell sammanförande av reglema om arbetstiden. Utskottet konstaterade atl denna ståndpunkt slod i överensstämmelse med motionärernas inställning i frågan och all inte heller propositionen om arbelsmiljölag gav uttryck ål någon annan uppfattning i principfrågan. Enligt utskottet borde regeringen ta initiativ lill atl bestämmelserna i allmänna arbetstidslagen och reglerna i arbetsmiljölagen om arbetstidens förläggning sammanförs i ell regelsystem. - Riksdagen följde utskottels förslag.

Allmänna arbetstidslagen innehåller inga regler om dygnsmaximering av arbetstiden. Arbetarskyddslagens bestämmelserom arbetstidens föriäggning är, bortsett från vissa regler för minderåriga, utformade med sikte pä att skapa garantier för ledighet ål de anslällda, bl.a. naltvila. Indirekl innebär della en reglering av arbetstiden, men som regler för dygnsmaximum blir bestäm­melserna av belydelse bara om myckel långa arbetsdagar kommer i fråga.

Arbetsmiljölagens uppläggning är densamma som arbeiarskyddslagens när del gäller maximering av arbetstiden. Hithörande frågor diskuterades Ulföriigl i proposilionen om arbetsmiljölag. 1 anslutning härtill konstaierade socialutskottet (SoU 1977/78:1 s. 46) atl de krav, som vid olika lillfällen framförts på en begränsning av dygnsarbetstiden, förtjänade noggrant beakiande. Utskottei hänvisade också lill att i moiionen 1976/77:1675 hade krävts en regel, som maximerar dygnsarbetstiden till 10 timmar, och till au i motion 1976/77:1676 hade framställts ett yrkande som syftade till införande av en dygnsmaximiregel. Vid sina överväganden kom utskottet fram lill att del inte är möjligl att utan närmare utredning utforma regler om en dygnsmaximering av arbetstiden. Utskottet ansåg atl frågan om införande av bestämmelser som begränsar dygnsarbetstiden borde uiredas i samband med del arbete på en samordning av arbelstidsreglerna i arbetstidslagen och arbeismiljölagen som utskoitet förordat. - Riksdagen följde även i detta avseende utskottets förslag.

Med anledning av riksdagens beslul hören särskild utredare tillkallas förall uireda frågorna om samordning av arbetstidsreglerna i allmänna arbetstids­lagen och arbeismiljölagen samt införande av bestämmelser som begränsar dygnsarbetstiden. Utredningsuppdraget bör inriktas på all finna en lämplig lagleknisk lösning i samordningsfrågan och all redovisa konsekvenserna av ett införande av en dygnsmaximiregel.

Vid utredningsarbetet bör även övervägas vissa andra frågor om arbetsti­den. Allmänna arbetstidslagen innehåller en särskild övertidsform för förberedelse- och avsluiningsarbele. Utredningen bör undersöka vilka möjligheler som finns att inom olika branscher föra in sådana arbeten inom ramen för den ordinarie arbetstiden. Av intresse vid ulformningen av regler om arbetstiden är också den nyligen antagna semesterlagens (1977:480) regler om beräkning av semesterlön vid ledighet pä grund av sjukdom eller annan semesterlönegrundande frånvaro. Ulredningen bör överväga hur olika former av ledighet skall beakatas vid regislrering av övertid.

En annan fråga gäller oregelbunden arbelstidsföriäggning. Vid riksdagsbe­handlingen av arbeismiljölagen framhölls (SoU 1977/78:1 s. 45) alt det är nödvändigi att arbetsiidsschema upprättas och företes i god tid i alla de fall då detta är möjligt. För den händelse det skulle visa sig alt överenskommelser i dessa frägor inte kom till stånd i önskvärd utsträckning, fick frågan om behovet av en lagreglering av informationsskyldigheten och av andra i sammanhanget akluella spörsmål tas upp lill nya överväganden. Jag anser del lämpligt all utredningen ägnar uppmärksamhet även ål denna fräga. I det sammanhanget kan också beakias de deltidsarbeiandes situation när det

 

313        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:5

gäller oregelbunden arbelstidsföriäggning. Vidare framhölls vid behand­lingen av arbetsmiljölagens regel om minst 36 limmars sammanhängande veckovila (SoU 1977/78:1 s. 48) all erfarenhetema av den nya regeln fick bli avgörande för frågan om man kan införa en bestämmelse om längre veckovila utan att man i samband härmed tvingas vidga möjligheterna till undantag från huvudregeln. Enligt min mening bör utredningen följa även denna fråga och vara oförhindrad att föra fram förslag till nya regler i ämnet.

Jag vill här även ta upp frågan om i vilken ordning dispensärenden om arbetstidsfrågor skall handläggas.

Ärenden om tillämpning av allmänna arbetstidslagen och arbetstidsreg­lerna i arbetarskyddslagen handläggs fn. centralt hos arbeiarskydds­siyrelsen. Detsamma gäller ärenden om lillämpning av de arbeistidsregler som ingår i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbele (ändrad senast 1975:732). För handläggning av viktigare ärenden av nämnda slag finns hos slyrelsen en arbeistidsnämnd, i vilken ingår förelrädare för arbetsmarkna­dens parter.

För beredning och viss annan handläggning av arbelslidsärendena svarar arbetarskyddsslyrelsens arbetstidsbyrå. Antalet ärenden som årligen hand­läggs inom byrån uppgår till ca 9.000, varav ungefär 6.000 enligt arbetstids­lagen och 3.0(X) enligt arbetarskyddslagen. Flertalet ärenden enligi arbetstids­lagen gäller dispenser för övertid. De bifalls regelmässigl utan närmare sakprövning om de, som oftast är fallet, tillstyrkts av vederbörande arbetstagarorganisation. En annan stor grupp ärenden enligt arbetstidslagen ulgör anmälningar om övertid för nödfallsarbeten. Den siörre delen arbeis-tidsärenden enligt arbetarskyddslagen avser dispenser för nattarbete. Efiersom tillstyrkan av dispensansökningarna i allmänhet föreligger från arbetstagarsidan, sker i regel inte heller här någon egentlig sakprövning från myndighetens sida. Med dessa noteringar avses att antyda flertalet ärendens beskaffenhet. Alt prövningen mestadels ärav närmast formell natur utesluter givetvis inte all arbeislidsärenden i vissa fall kan vara komplicerade och kräva ingående överväganden.

En väsenilig orsak lill den sedan gammall cenlrala handläggningen av arbetstidsfrågorna har varil önskemålel att bereda arbeismarknadsparterna inflytande pä beslutsorganets avgörande. Sedan yrkesinspektionen numera försetts med en partssammansatl nämnd för varje distrikt, har detta skäl för den centrala handläggningen fallit bort.

Genom arbetsmiljölagens antagande och genom ett samtidigt antaget förslag till ändringar i allmänna arbeisiidslagen har möjlighel öppnats att flytta över handläggningen av arbeislidsärenden från arbeiarskyddssiyrelsen till yrkesinspektionen. Vidare innebär arbeismiljölagen, som lidigare nämnts, all möjlighel införs au kolleklivavtalsvägen göra avsieg från den lagens arbeistidsregler på molsvarande sätt som redan gäller enligt arbets­tidslagen.

Förarbetena till arbetsmiljölagen förutsätter atl handläggningen i försia instans övergår till yrkesinspektionen när del gäller atl ingripa vid överträ­delser av arbelstidsreglerna. Beträffande ärenden om myndigheisdispens framhöll jag i proposilionen alt arbetstiden även här är en vikiig faktor som bör vägas in i de samlade bedömningar som skall göras på grundval av den nya arbetsmiljölagsliftningen. Dessa bedömningar skall primärt ske genom parternas lokala skyddsorganisationer och hos yrkesinspektionen. 1 anslut­ning lill vissa remissyttranden erinrade jag samtidigt om atl del kan finnas vissa fördelar förenade med en central handläggning. Jag bedömde det som

 

Del II A:6   Skr 1978/79:103                                     314

under alla förhållanden angeläget att parterna strävar efter att från myndig­hels handläggning lä bort ärenden där man är ense om avsteg från arbetsiidsbcsiämmclserna. Del kunde enligt min mening finnas anledning au efter en tid till förnyat övervägande ta upp frågan om i vilken ordning dispensärendena borde handläggas.

Mol denna bakgrund framstår det som lämpligt att frågan om ordningen för handläggning av dispensärenden om arbetstiden tas upp nu. Denna fråga bör därför innefattas i utredningsuppdraget. Syftet med ulredningen i denna del bör vara atl uireda de prakliska möjlighelerna au inom yrkesinspektionen samla handläggningen i försia instans av arbelslidsärendena. Härvid bör beakias all myndigheishandläggningen bör förbehållas sådana ärenden där parterna har olika uppfattning angående huruvida avsieg bör ske från arbetstidsbesiämmelserna. Utredningen bör vidare belysa de resursmässiga och organisatoriska konsekvensema för arbeiarskyddssiyrelsen och yrkesin­spektionen. Vid uppdragets fullgörande bör utredaren samråda med decen­traliseringsutredningen (Kn I975:01)och ulredningen (A 1977:03)om yrkes­inspektionens distriktsindelning.

Utredaren bör lägga fram de förfaltningsförslag som föranleds av hans ställningstagande.

Med hänvisning liil vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare för au utreda vissa frågor på arbelstidsom­rådet i enlighel med vad jag nu har anfört,

all besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal biträde åt uiredaren.

att kostnaderna för utredningen skall belasta tolfte huvudtitelns kommit­léanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

6.  Utredning  om organisation för  yrkesinriktad  rehabilitering ni,m.

Dir 1978:32

Beslut vid regeringssammanträde 1978-03-30

Departemenischefen, slalsrådel Winén anför.

Den 13 december 1977 fållade riksdagen beslul (prop. 1977/78:30, AU 1977/78:16, rskr 1977/78:74) om framlida huvudmannaskap och organisa­iion för skyddai arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. Besluiel innebär bl.a. au verksamheien vid verkstäder för skyddai arbeie, kontors­arbetscentraler, industriella beredskapsarbelen och hemarbete skall samord­nas i en gemensam organisation. Staten skall lillsammans med landstings­kommunerna bilda regionala stiftelser för skyddat arbele inom varje landstingsområde. De regionala stiftelserna skall byggas upp med de landslingskommunala arbeisvårdsförvaliningarna som grund. För vissa övergripande frågor skall en central stiftelse inrättas. Det nya huvudmanna-

 

315        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:6

skåpet beräknas kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 1980.

De arbetsvårdsförvaliningar inom landstingskommunerna som adminis­trerar del skyddade arbeiei svarar också för den arbetsprövnings- och arbelsträningsverksamhet som bedrivs vid de landstingskommunala arbets-vårdsinstituten. Genom del förändrade huvudmannaskapet för del skyddade arbelel tas därmed den administrativa grunden för landsiingskommunernas arbetsprövnings- och arbelsträningsverksamhet i de flesta fall också bort. Bl.a. mot denna bakgrund förordades i proposilionen om skyddai arbeie och yrkesinriktad rehabilitering all verksamheten vid de kommunala arbels­vårdsinstituten, rehabiliteringsresurserna vid AMU-centra saml vissa delar av den arbelspsykologiska verksamheien borde samordnas underetl stailigi huvudmannaskap. Däremoi skulle frågan om den yrkesinriktade rehabilite­ringens principiella utformning och innehåll inom ramen för ett slalligl huvudmahnaskap prövas sedan sysselsäliningsuiredningen lagl fram sill aviserade delbetänkande om arbetshandikappade. Sysselsäliningsutred­ningen har den 20 januari 1978 överiämnal delbeiänkandel (SOU 1978:14) Arbete ål handikappade med bl.a. förslag lill samordnad organisaiion förden yrkesinriktade rehabiliteringen. Belänkandei remissbehandlas f n.

För att det tidsmässigt skulle bli möjligt au samordna den nya organisa­tionen för den yrkesinriktade rehabiliteringen med förändringen av huvud­mannaskapet för skyddai arbete förordade riksdagen att en organisations­kommitté för den yrkesinriktade rehabiliteringen skulle få börja sill arbeie ulan all behöva avvakta riksdagens ställningstagande lill sysselsältningsut­redningens förslag. Jag föreslår nu att en sådan organisationskommitté tillkallas.

Nuvarande verksamhet

Arbetsprövning och arbetsträning bedrivs vid landslingskommunala eller kommunala arbetsvårdsinstitut. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är tillsyns­myndighet, och statsbidrag ulgår lill såväl anordnandet som driften. Arbetsprövning sker också vid statens arbetsklinik. Arbetsprövning syftar till all genom medicinsk, psykologisk och social utredning samt prakliska arbetsprov under yrkesmässiga former kartlägga handikappade arbetssökan­dens intressen och anlag, fysiska och psykiska arbetskapacitet, arbetsmoti­vation och förmåga till samarbete med arbetsledning och arbetskamrater. Arbetsträning är en i yrkesmässiga former och under läkartillsyn bedriven systematisk uppträning av handikappade personers fysiska och psykiska arbetskapacitet. Verksamheten har som målsättning atl förbereda eleverna för arbete. F.n. finns 30 arbetsvårdsinstitut med sammanlagt ca 2.800 platser för arbetsprövning och arbetsträning. Kostnaderna för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbelsvårdsinstituten uppgick är 1976 till 115 milj. kr. 1 statsbidrag utbetalades för år 1976 38 milj. kr. Ca 102 milj. kr. har investerats i byggnader och maskiner t.o.m. budgetårel 1976/77. Av detta belopp har staten bidragit med ca 33 milj. kr.

Arbelspsykologiska konsultinsatser, främst i form av s.k. anlagsundersök­ningar, används av arbetsmarknadsverket som hjälpmedel för alt siödja den arbetssökande i olika val- och anpassningssitualioner. Anlagsundersök­ningar och andra psykologinsalser vid arbetsförmedlingarna uiförs av olika fristående arbelspsykologiska institut. Institutens verksamhei beräknas lill ca 90 proceni bestå av olika konsultinsatser beställda av arbetsmarknadsverket, därav nära hälften i samband med yrkesinriktad rehabilitering. Budgetåret

 

DelIIA:6   Skr 1978/79:103                                       316

1976/77 utfördes ca 15.500 anlagsundersökningar på uppdrag av arbetsmark­nadsverket. Statens koslnader för verksamheien uppgick budgetåret 1976/77 lill ca 24 milj. kr. Härtill kommer dock vissa koslnader för psykologmed­verkan i saniband med rehabiliieringsinsatserna vid AMU-centra som bekostas från anslaget lor arbetsmarknadsutbildning.

Jämsides med den kommunala arbetsprövningen och arbelslräningen saml den arbelspsykologiska verksamheten har vid skolöverstyrelsens (SÖ) centra för arbetsmarknadsutbildning - AMU-centra - byggts upp en verksamhei med i viss mån liknande syfte som arbetsprövning och arbetsträning. Del gäller anpassningskurserna "Omställning och träning" (OT) för vissa kaiegorier svårt handikappade inom grupperna synskadade, hörselskadade, rörelsehindrade, iniellekluelll arbelshandikappade saml psykiskt arbetshandikappade. Dessa kurser syftar lill all genom teoretisk och praktisk yrkesorientering, yrkesvägledning, fördjupad utredning m.m. kartlägga den handikappades förulsältningar för arbeie eller utbildning. Kurserna skall också genom allsidig träning och teknisk anpassning lill handikappet göra del möjligl för den handikappade atl lättare klara sig själv i arbele och bostad, på fritiden osv. F.n. finns 23 OT-kurser vid 19 kursorter i landet. Vid vissa AMU-centra har främst för anpassningskursernas behov inrättats avdelningar för praklisk yrkesorientering som även stär öppna för deltagare i kurserna "Arbetsliv och utbildning". Kosinaderna för OT-kurserna uppgick budgetåret 1976/77 för SÖ lill ca 65 milj. kr. och för AMS lill ca 16 milj. kr.

Inom arbeismarknadsulbildningens ram bedrivs vidare en kartläggande och yrkesorienterande verksamhei genom de nyssnämnda kurserna "Ar­betsliv och utbildning". Uppläggningen av kurserna överensstämmer i viss ulsiräckning med de principer som ligger till grund för verksamheten inom OT-kurserna. ALU-kurserna kan därför, i de stycken de vänder sig lill handikappade, ses som en del i den yrkesinriktade rehabiliteringen. Under 1976/77 påbörjade ca 10.500 elever utbildning i denna kursform. Kosinaderna för kurserna var för SÖ ca 22 milj. kr. och för AMS ca 20 milj. kr.

Proposition (t977/78:30) om skyddai arbete och yrkesinriktad rehabiUtering m.m.

Målsättning. Den yrkesinriktade rehabiliteringen skall enligt den av riksdagen antagna proposilionen (1977/78:30) om skyddai arbete och yrke­sinriktad rehabilitering m.m. ha en sådan organisaiion och inrikining alt den på ett effektivt sätt kan användas såväl i arbetsförmedlingens sedvanliga verksamhei som i dess fältarbete, i anpassningsgrupperna och för att lillsammans med andra samhällsorgan siödja och aktivera människor till arbeie. Ålgärder föriagda lill arbetsplatserna på den reguljära arbetsmark­naden bör därför byggas ut och vidareutvecklas. Detla innebär emellertid inte all behovei av kartläggande och förberedande ålgärder, som bedrivs vid arbeisvårdsinstiiul eller i form av OT- och ALU-kurser, skulle minska. Del uppslällda målel innebär i siällei all dessa verksamheter måste närmare samordnas med del egentliga förmedlingsarbelel och lill vissa delar förläggas ule i arbetslivet.

1 proposilionen framhålls vidare all för arbelshandikappade, som är nytillträdande eller som under långa lider varit frånvarande från arbelsmark­naden på grund av sjukskrivning, rehabilitering, eller andra orsaker, är

 

317        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:6

behovet särskilt stort all få pröva sig fram i arbeie uianför institutionernas skyddade tillvaro, men ändå i former där kraven på arbetsprestation, arbetstider etc. successivt kan anpassas till arbetsförmågans utveckling. Genom ålgärder ule i arbetslivet kan också den yrkesinriktade rehabilite­ringen påverka, förändra och anpassa arbetsiillfällena lill de arbetshandikap­pades krav och förutsäuningar. Enligt proposilionen bör alla människor oavsett om de i formell mening kan betraktas som arbetshandikappade eller inte få den hjälp som behövs för alt kartlägga sina arbetsförutsättningar och förbereda sig för arbetslivet.

Framlida huvudmannaskap och organisation. En bälire samordning av resurserna för den yrkesinriktade rehabiliteringen skulle ge denna bätire förutsättningar alt bli en väl fungerande del av samhällets loiala rehabilite-ringsverksamhel. Den nuvarande uppdelningen på olika huvudmän anses orationell och försvårar ett effektivt utnyttjande av samtliga resurser. En samordnad organisation bör vidare ge ökade möjligheler alt snabbi och effeklivi anpassa insatserna efterden enskildes behov och förutsättningar och även alt fortlöpande anpassa verksamheien till utvecklingen på arbetsmark­naden. 1 enlighel med propositionens förslag uttalar riksdagen atl en samordnad organisaiion förden yrkesinriktade rehabiliteringen bör komma till stånd under statligt huvudmannaskap men atl den närmare ulformningen prövas försl sedan sysselsältningsutredningens delbeiänkande i ämnet avlämnats. Enligt riksdagens beslul finns det skäl som talar för att också vissa delar av den arbelspsykologiska verksamheten samordnas och förs in under ett statligt huvudmannaskap. Riksdagens beslut innebär också all utbild­ningsbidrag skall utgå till samtliga elever i yrkesinriktad rehabilitering enligt vad som gäller för deltagare i arbetsmarknadsutbildning i allmänhet.

Forskning och metodutveckling. Inom den yrkesinriktade rehabiliteringens område bedrivs forskning och metodutveckling vid olika institutioner. Statens arbetsklinik svarar för visst metodutvecklingsarbete inom arbelsprövningens område. Kliniken har därvid huvudsakligen svarat för utarbetandet av normerande arbetsprov. Kliniken bedriver också egen provningsverksamhet.

Vid psykotekniska institutet (PTI) vid Stockholms universitet bedrivs arbetsmarknadsinrikiad forskning på projeklbasis. Viss del av institutets forskning avserden arbelspsykologiska verksamheien och finansieras genom medel från AMS. Även de övriga fristående arbelspsykologiska instituten arbetar med au ulveckla den arbelspsykologiska verksamheien i anknyining lill arbetsförmedlingens arbele. Della utvecklingsarbele sker i samråd med och finansieras av AMS.

1 proposilionen framhölls alt den framlida organisationen av forskningen och meloduivecklingsarbeiei i hög grad är beroende av hur den yrkesinrik­tade rehabiliteringen organiseras i sin helhet. Redan i propositionen föror­dades dock all eu fristående institut för forskning och metodutveckling skulle inrättas. Institutet borde få en fasl anknyining till den yrkesinriktade rehabiliieringsverksamheien vid arbetsförmedlingen och på arbetsplatserna. Särskilt framhölls vikten av alt metodutvecklingsarbetet sker i direkl anknyining lill den praktiska verksamheien inom organisationen för den yrkesinriktade rehabiliteringen. Institutet borde finansieras över statsbud­geten liksom fallet fn. är för statens arbetsklinik. Sysselsäliningsutred­ningen föreslogs få i uppdrag au pröva möjlighelerna au utveckla och samordna statens arbetskliniks och PTl:s resurser.

Enligt riksdagens beslul borde frågan om hurden framlida forskningen och

 

Del II A:6    Skr 1978/79:103                                     318

metodutvecklingen på området skall organiseras bedömas i samband med att organisationen av den yrkesinriktade rehabiliteringen i stort prövas. Innan beslul fallas i frågan borde därför sysselsältningsutredningens delbetänkande om arbetshandikappade avvaklas.

Syssdsållningsulredningens organisaiionsförslag

Arbetsmarknadsinstitut. I sill delbeiänkande (SOU 1978:14) Arbele ål handikappade har sysselsäliningsutredningen lagl fram förslag lill en samordnad organisaiion förden yrkesinriktade rehabiliteringen inom ramen för ell Slalligl huvudmannaskap. Utredningen föreslär atl del i varje län under länsarbetsnämnden skall inrälias s.k. arbetsmarknadsinstitut. Dessa skall svara för arbetsprövning, arbetsträning, psykologmedverkan samt OT-och ALU-kurser. Uigängspunkien för utredningens förslag är riksdagens tidigare nämnda beslul.

Enligt utredningen skall med yrkesinriktad rehabilitering avses hela den verksamhei som syftar lill au siödja arbetshandikappades strävan au få eller behålla eti arbete. Man betonar au en stor del av dessa insaiser måsie föriäggas lill arbetsplatserna.

Utredningen framhåller atl de organisatoriska förutsättningarna för verk­samheten är vikliga eftersom de kan påverka och styra inriktningen av verksamheien. Som principiella krav pä en framlida organisation uppställs atl den dels skall ge möjlighel till samordning av resurserna, dels skall ha nära anknytning till förmedlingsarbelel och dels kunna leda till ett sammanhållet ansvar för rehabiliteringsprocess och arbetsplacering. Den mäste också möjliggöra nära koniaki med den reguljära arbelsmarknaden och övriga organ i rehabiliteringskedjan. Särskilt framhålls belydelsen av all resursin­satserna görs på rätt nivå och att arbeisvårdsökanden inte skiljs ut till institutioner där andra arbetssökanden inte finns. Enheterna bör inte vara större än att de blir lätlhanieriiga och möjliggör en viss självsländighet i organisationen. Slutligen bör enligt ulredningen en framtida organisaiion skapa förutsättningar för koniaki med ell intensifierat metodutvecklingsar­bete på området.

Utredningen har prövat tre olika organisalionsalternativ. Del försia innebär att de resurser som i dag finns splittrade mellan AMU-cenlren, arbelsvårdsinstituten och de arbelspsykologiska instituten samordnas vid AMU-centra i likhel med vad ulredningen rörande viss yrkesinriktad rehabiliieringsverksamhet (YR) fönsslog i betänkandet (SOU 1976:38) Yrkes­inriktad rehabilitering. Utredningens andra alternativ innebär alt en samordnad organisaiion för dessa resurser inordnas i arbetsmarknadsverket. Det tredje alternativet innebären anknyining lill de regionala stiftelserna för skyddai arbele.

Den genomgång av de olika alternativen som gjorts måsie enligt ulred­ningen ses mol bakgrund av verksamhetens inriktning i stort, dvs. kravel pä nära anknyining lill den reguljära arbelsmarknaden och betoning av del arbetsmarknadspolitiska syftet samt nödvändigheten av resursavvägningar. Sammantaget lalar delta enligt ulredningen för det alternativ som innebär alt verksamheien inordnas i arbetsmarknadsverket. Bl.a. anses del underiätta ell sammanhållet ansvar för de arbetsvårdssökande samiidigi som del möjliggör avvägningar mellan olika resursinsatser. Dessulom är alternativet anknutet såväl till arbelsförmedlingens verksamhet som lill den reguljära arbelsmarknaden. Däremoi skulle alternativet om det bara innebar atl de

 

319       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:6

nuvarande arbelsvårdsinstituten inordnades i arbelsmarknadsverkets orga­nisation, och motsvarande resurser fick finnas kvar jnom AMU-center, innebära risker för resurssplittring. Del ärdärför nalurligl atl en organisato­risk lösning inom arbetsmarknadsverket också måste innebära att motsva­rande resurser vid AMU-center förs över lill den nya organisationen. Enligt utredningen lorde del finnas vinsler au hämla i au lill den nya organisationen också knyta de psykologer och den övriga personal som i dag arbetar vid de fristående arbelspsykologiska instituten och som svarar för psykologmed­verkan vid arbelsförmedlingen och inom arbetsmarknadsutbildningen.

Utredningen konstalerar au syftei med psykologmedverkan vid arbelsför­medlingen, främsi i form av anlagsundersökningar, i princip är detsamma som för prövningsinsatserna. Genom au knyta de psykologer och den övriga personal som i dag arbetar vid de fristående arbelspsykologiska instituten till den nya organisationen skulle man enligt ulredningen vinna en flexibiliiet i användningen av psykologerna. Samtidigt skulle förutsättningar skapas för en närmare kontakt mellan psykologema och del egentliga förmedlingsarbe­lel. Detla skulle kunna ske genom att de psykologer som skall ingå i den nya organisationen får ha jourijänsigöring vid olika arbetsförmedlingar i länei.

Ulredningen konstaterar vidare att OT- och ALU-kurserna inom arbets­marknadsutbildningen har nära anknyining till arbetsvårdsverksamheten i stort eller lill själva yrkesväglednings- och förmedlingsverksamheten. Skälen för atl dessa verksamheter skall ligga vid AMU-centren ärenligt ulredningen svära all se från de principiella utgångspunkter som lidigare angivits. Dessa kurser föreslås därför organisatoriskt överförda till de nya instituten. Della innebär i sin tur att institutens verksamhei breddas och att riskerna för arbeisvårdsstämpling därmed minskas. Del förhållandet au kurserna orga­nisatoriskt föriäggs till de nya instituten behöver emellertid i och försig inte innebära all de också geograflski mäsle föriäggas dil. OToch ALU-kurserna kan enligi ulredningen även i forlsällningen lokalmässigt anordnas decen-traliserai eller i anslutning lill de nuvarande AMU-centren. Överhuvudtaget understryker ulredningen all även med arbetsmarknadsverket som huvudman för den samordnade organisationen bör verksamheten geogra­fiskt och lokalmässigt i vissa fall kunna samordnas med AMU-ceniren.

Sysselsältningsutredningens organisaiionsförslag innebär säledes au det i varje län under länsarbetsnämnden bildas ett eller flera institut som har ansvar för anlagsundersökningar, prövning och träning såväl i institutionell miljö som vid arbetsplatser på den reguljära arbelsmarknaden samt OT- och ALU-kurser. Samtidigt skall instituten ansvara föratt psykologer medverkar vid arbetsförmedlingarna m.m. Instituten föreslås fä en självsiändig ställ­ning under länsarbetsnämnden. Della markeras genom atl instituten fär egna styrelser som i princip skall ansvara för verksamheten pä samma sätt som kursstyrelserna inom arbetsmarknadsutbildningen.

Det rehabiliterande arbeie som skall bedrivas i samarbete mellan institu­ten, förmedlingarna och arbetsplalsema bör kunna påverkas av arbetsmark­nadens parter. Representanter fördessa föreslås därför ingå i insliiulssiyrel-sen. Behovei av samordning mellan samhälleis olika rehabiliieringsresurser moiiverar också alt representanter för kommuner, landsting och försäkrings­kassa blir företrädda i styrelserna. Arbetsmarknadsinstilul föreslås som eu neutralt namn för den breddade verksamheten. Benämningen skulle också klart ange au del är fråga om en verksamhei knuien lill arbeismarknadsver-kei. För au ytierligare markera della föreslås också au instituten får lillgång till alla de hjälpmedel som arbetsmarknadsverket har till siu förfogande i

 

Del II A:6    Skr 1978/79:103                                    320

förmedlingsarbelel t.ex. i form av bidrag lill arbetsgivarna.

Centralt organ för forskning och metodutveckling. I delbeiänkandel Arbeie åt handikappade föreslår sysselsäliningsutredningen eu särskilt insiitui för forskning och metodutvecklingsarbete inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Detta skall bl.a. bygga på den nuvarande verksamheien vid statens arbetsklinik och PTI. Ulredningen konstaterar atl orsakerna till arbetslöshet eller utslagning bland arbelshandikappade är många och sammansatta. Ökade kunskaper om dessa orsaker är en nödvändig grund för utveckling av metoder och hjälpmedel i den yrkesinriktade rehabiliteringen. På samma sätt är del nödvändigi att följa upp insatserna och göra de modifikationer eller förändringar som är påkallade.

Utredningen finner därför i likhet med som angetts i tidigare nämnda proposiiion alt ett centralt metodutvecklingsinstilut bör inrättas. Inslilulel bör ha lill uppgift atl i vid bemärkelse följa och siödja den yrkesinriktade rehabilitering som bedrivs inom arbetsmarknadsverket. Detta kan dels ske genom forskning om anledningarna till arbetshandikapp, dels genom forsk­ning och utveckling av arbetsmetoder och hjälpmedel i den yrkesmässiga rehabiliteringen samt dels genom en kontinuerlig uppföljning och ulvärde­ring av verksamheien. Dei arbeie som hiltills skett på della område bl.a. genom statens arbetsklinik har varit otillräcklig. Utredningen finner också fördelar med en samordning av statens arbetsklinik och PTI. Det cenlrala melodutvecklingsinstitulet föreslås bli knutet till AMS.

Den prakliska anknytningen av forskningen och metodutvecklingen har såväl inom statens arbetsklinik som PTI skett genom inbyggd praklisk verksamhei. Utredningen anseremellertid att en sådan direkt lokal samman-knytning innebär risker för förlorad kontakt med den praktiskt inriktade verksamheten vid andra institut och med arbetsförmedlingar och företag. Mot denna bakgrund anser sig inte utredningen kunna förorda att ett nytt institut bildas av statens arbetsklinik och PTI med blandade metodutveck­lings- och praktiska uppgifter. Ett sådani insliiui skulle dessutom bli mycket stort. Ulredningen erinrar om alt arbetskliniken och i viss mån PTI under senare år prövat andra modeller för att knyta an lill den praktiska verksamheten. Som exempel nämns arbetsklinikens medverkan i sysselsätl­ningsulredningens försöksverksamhet med anpassningsgrupperna inom den offentliga sektorn. En fortsatt breddning och utveckling av sådana kontakter med verksamheten på fältet ärenligt utredningens mening myckel angelä­gen. Man förutsätter också all del föreslagna metodulvecklingsinstitutet skall medverka i uppläggning och ulvärdering av de försöksverksamheter som sysselsäliningsutredningen i annai sammanhang föreslagil. Psykologisk konsullservice för arbeismarknadsverkels räkning är i dag en av de två dominerande verksamhetsgrenarna vid PTI. Den andra är meloduiveck-lingsverksamhei som gäller sludie- och yrkesvalsproblem, rehabiliiering och omskolning. Handikappfrågor behandlas vid insiiiuiei även ur andra aspekter med anslag från socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Också arbelsmiljöproblem i vid mening behandlas. Slutligen bedrivs sedan ett antal åren arbets- och idroilspsykologiskl forskningsprojekt. Vissa av de projekt som f n. bedrivs vid PTI har sålunda en inriktning som inte naturligt har samband med det forskningsoch metodutvecklingsarbete som blir huvud­uppgiften vid det nya inslilulel. För dessa verksamheter föreslås en anknyining till berörda siailiga organ.

De återstående forsknings- och utvecklingsinriklade delarna av PTI bör enligt ulredningen sammanföras med arbetsklinikens resurser för metodui-

 

321        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:6

veckling och bilda det nya institutet för forskning och utvecklingsarbete rörande yrkesinriktad rehabilitering. Uppbyggnaden börenligt utredningen ske med sikte på en breddning av verksamheien så all den kommer alt omfatia hela frågan om den ömsesidiga anpassningen på arbelsmarknaden, utslagningen, anpassningsgruppernas roll etc.

Anknyining lill den praktiska verksamheien inom den yrkesinriktade rehabiliteringen tillgodoses enligt utredningen dels genom den organisato­riska anknytningen lill arbetsmarknadsverket och dels genom den breddning av verksamheien som förordas. Det nya institutet förordas härutöver få en direkt lokalmässig anknyining lill något prakliskl verkande arbetsmarknads­institut. Garantier måste emellertid som lidigare nämnls skapas för au verksamheien blir inriktad på forskning och metodutveckling och inte successivi glider över till atl bli ett arbetsmarknadsinstitut bland andra. Samordningsproblematiken bör enligt ulredningen närmare klargöras av den kommande organisationsutredningen.

Prakliskl föreslås delta kunna lösas genom au provningsverksamheten vid statens arbetsklinik och motsvarande verksamhet vid PTI sammanförs. För arbetskliniken gäller i dag atl ca 95 proceni av eleverna kommer från Stockholmsområdet. Förhållandet är ungefär detsamma för PTI. Denna sammanförda praktiska prövningsverksamhet föreslås bilda stommen i ett fjärde arbetsmarknadsinstitut inom Stockholms-regionen. Della institut ställs under samma ledning som övriga arbetsmarknadsinstilul inom regio­nen. Till denna prakliska provningsverksamhet knyts lokalmässigl den nya forsknings- och metoduivecklingen.

1 enlighel med vad som framhållits i propositionen (1977/78:30) föresläs institutet för forskning och metodutveckling ha en fristående ställning. För atl instiiutei skall kunna ha ett samlat grepp över rehabiliieringsmetodiken i ett arbeismarknadspoliiiskl perspektiv föreslås en särskild delegation under AMS få ansvaret för driften av institutet. Konstruktionen ses som en parallell lill vad som gäller för andra delar av arbetsmarknadsverket, t.ex. för vissa frågor inom arbetslöshetsförsäkringen.

Delegaiionen föreslås fä en bred samhällelig representation med represen­tanter för AMS, arbetsmarknadens parter, handikapporganisationerna. Karo­linska institutet. Tekniska högskolan och andra institutioner och högskolor där forskning med arbetsmarknadsinrikining bedrivs. Även kommunoch landstingsförbunden föresläs bli representerade.

Till institutet bör enligt ulredningen knylas såväl sociologisk som psyko­logisk och medicinsk expertis. De befintliga tjänsterna vid de existerande instituten börenligt ulredningen främsi kompletteras med arbetsmarknads-inriktade sociologer. Vidare betonas vikten av kontakter med den prakliska verksamheien vid arbetsprövning, arbetsträning, arbetsförmedling och det arbele som bedrivs av anpassningsgrupper, personalhälsovård och personal­avdelningar. Forskning om olika missbrukargruppers situation i arbetslivet, medverkan vid utbildning av personal vid de nya arbetsmarknadsinstituten mm. anges som exempel på lämpliga uppgifter för institutet.

Ulgångspunkier för organisalionskommitiéns arbele

Till grund för organisationskommitténs arbele skall ligga de riktlinjer som angivits i den av riksdagen antagna proposilionen (1977/78:30) om skyddai arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. I enlighet med vad som anfördes i   propositionen   bör   den   särskilda   organisationskommittén   bestå  av

21 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Del II A:6    Skr 1978/79:103                                     322

representanter för berörda departement och ämbetsverk samt kommun- och landslingsförbunden, arbetsmarknadens parter m.fl. iniressenler, bl.a. berörda personalorganisationer. Föruiom organisationsfrågorna bör kommit­tén också ges möjlighet atl behandla frägor rörande samverkan och gräns­dragning mellan yrkesinriktad rehabilitering och övrig rehabiliieringsverk-samhei. Huvudmannaskapet för den yrkesinriktade rehabiliteringen bör av de skäl jag tidigare nämnt ändras samiidigi med organisationsförändringarna för skyddat arbete, vilka beräknas träda i krafl lidigast den 1 januari 1980. För atl denna samtidighet skall kunna uppnås bör sysselsältningsutredningens förslag i delbetänkandel (SOU 1978:14) Arbele ål handikappade föranleda proposiiion till riksdagen senast höslen 1978. Försi härigenom ges den principiella grunden för den yrkesinriktade rehabiliteringens närmare uiformning och innehåll inom ramen för ell slatligt huvudmannaskap. Efter riksdagsbeslut måste lid också ges för utarbetande av mer detaljerade organisationsplaner, personaldimensionering elc.

I avvaktan på riksdagens ställningstagande bör kommittén i försia hand undersöka de organisatoriska konsekvenser som följer av riksdagens redan fattade beslut om atl huvudmannaskapet för arbetsprövning och arbetsträ­ning skall överläs av staten. Kommittén bör härvid bl.a. biträda statens förhandlingsnämnd och statens avialsverk vid de förhandlingar som måste föras med såväl nuvarande huvudmän som berörda personalorganisationer. Stålens förhandlingsnämnd har genom beslul den 23 februari 1978 erhållil regeringens uppdrag att ta upp förhandlingar med nuvarande huvudmän för verkstäderna för skyddai arbeie och arbeisvärdsinstiiuien för arbetsprövning och arbetsträning. Vad avser den yrkesinriktade rehabiliteringen innehåller uppdragei förhandlingar dels om överiätelsen av arbelsvårdsinstituten och dels om den avräkning från statliga åtaganden gentemol kommunerna och landsiingskommunerna inom andra områden som enligt riksdagsbeslutet är en förutsättning för ett slalligl övertagande av kostnaderna för verksamhe­ten. Regeringen kommer senare att uppdra ät statens avtalsverk atl i den ulsiräckning som behövs förhandla med berörda personalorganisationerom anställnings- och arbetsvillkor för berörd personal.

Som jag lidigare redovisat har sysselsättningsutredningen i delbetänkandel Arbele ål handikappade diskuterat tre olika organisalionsalternativ för den yrkesinriktade rehabiliteringen under statligt huvudmannaskap. Ulred­ningens förslag remissbehandlas f n., varför regeringsförslag och riksdags­behandling inte kan ske förrän i början pä hösien 1978. Under liden fram till riksdagens ställningstagande lill organisatorisk inplacering av den yrkesin­riktade rehabiliteringen är det nödvändigt all skaffa sig fördjupad insikl om vilka konsekvenser de olika alternativen skulle medföra. Organisationskom­mittén bör därför vidareutveckla och mer i detalj utreda de metodiska, organisatoriska, ekonomiska och personalmässiga konsekvenser, som skulle följa av ell genomförande av de alternativa förslag om den organisatoriska inplaceringen av den yrkesinriktade rehabiliteringen som sysselsättningsul­redningen diskuterat. Kommittén bör i delta sammanhang också ta upp frägan om hur forskningen och metoduivecklingen inom områdel skall organiseras. Utgångspunkten bör vara all berörda ålgärder skall slä öppna för alla arbetssökande som önskar kartlägga sina arbelsföruisäitningar och förbereda sig för arbetslivet. En annan uigångspunki skall enligt riksdagens beslul vara alt totalkostnaden för den nya organisationen, oavsell val av organisatorisk inplacering, skall ligga inom den ekonomiska ram som i nuvarande penningvärde gäller för verksamheten. Vad avser forskningen och

 

323        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:6

metodutvecklingen bör kommiuén i enlighel med vad som anfördes i propositionen 1977/78:30också beakta det utvecklingsarbete som fn. bedrivs vid de övriga arbelspsykologiska instituten.

Utgångspunkten bör vara att denna fördjupade sludie skall kunna anmälas för regeringen i sådan lid all den kan behandlas av regering och riksdag samtidigt med sysselsätlningsulredningens principiella förslag. Sedan rege­ring och riksdag lagit ställning lill dessa förslag skall kommittén förbereda del prakliska genomförandet av den nya organisationen. Det regionala organi­sationsarbelet under kommittén bör ankomma på länsarbetsnämnderna i resp. län i nära samråd med nuvarande huvudmän, arbetsmarknadens parter, kommuner, försäkringskassa och andra intressenter. Det regionala organisa­tionsarbetet skall, med beaktande av de skiftande förutsättningar som gäller i de olika delar av landet i första hand syfta till all förbereda del prakliska genomförandet av den nya organisationen på regional och lokal nivå.

Del är självfallel viktigt all såväl i del cenlrala som del regionala organisationsarbetet finna sådana övergångslösningar alt berörd verksamhei vid statliga och kommunala institutioner på ett smidigl sätt kan övergå till den nya organisationen med staten som huvudman. Kommittén skall vidare pröva frågan om att samordna och under del statliga huvudmannaskapet föra in vissa delar av den arbelspsykologiska verksamheten som bedrivs vid de arbelspsykologiska instituten. Kommittén bör härvid särskilt beakla situa­tionen för dem som är verksamma vid instituten saml ta lill vara deras erfarenheter och kompetens.

Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandela­gen) kommer inte att formelll bli lillämplig i förhållandet mellan organisa­tionskommittén och berörda personalorganisationer. Kommittén bör med hänsyn härtill söka finna sådana anordningar för konlakler med personalor­ganisationerna under organisationsarbetet att intentionerna i medbestäm­mandelagen inte sätts ät sidan under utredningsoch uppbyggnadsarbetet.

1 enlighel med proposiiion 1977/78:30 har riksdagen beslutat alt nuvarande huvudmän om de så önskar kan få behålla arbetsvårdsinstitut försådan social träningsverksamhei som inte har någon specifik arbetsmarknadspolitisk prägel. En förutsäitning är dock att de huvudmän som önskar behålla något institut också är beredda att bära hela det ekonomiska kostnadsansvaret härför. Det fömtsätts också alt nuvarande huvudmän vid förhandlingarna med statens förhandlingsnämnd på ett tidigt siadium klargör huruvida de önskar au staten skall överta arbelsvårdsinstituten eller ej. Härigenom bör man i god tid före den nya organisationens ikraftträdande kunna överblicka vilka arbetsvårdsinstitut som skall ingå i organisationen. I de regioner där nuvarande huvudmän behåller institut för andra uppgifter får självfallel motsvarande resurser för yrkesinriktad rehabilitering byggas upp. Del ankommer på kommittén all om så blir aktuellt utfärda närmare förslag härtill.

Utredningsarbetet bör både på central och regional nivå bedrivas i nära kontakt dels med organisationskommittén för skyddai arbeie dels med andra berörda organ.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt så au ell förändrat huvudman­naskap om möjligl kan träda i kraft den 1 januari 1980.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet

att tillkalla en kommitté med högsl femton ledamöter med uppdrag att utarbeta förslag till och förbereda en ny organisation för den yrkesinriktade rehabiliteringen.

 

Del II A:7   Skr 1978/79:103                                      324

att ulse en av kommitténs ledamöier all vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemställerjag atl regeringen föreskriver

alt kostnadema för kommittén skall belasla tolfte huvudtitelns kommit­léanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

7. Tilläggsdirektiv till anställningsskyddskommittén (A 1977:01)

Dir 1978:52

Beslut vid regeringssammanträde 1978-06-08

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför.

Den 6 oktober 1977 beslöl regeringen alt tillsätta en kommitté med uppdrag atl göra en översyn av anslällningsskyddslagstiflningen m.m., anställnings-skyddskommittén (A 1977:01). Till kommittén skulle bl.a. överiämnas en rad frågor som hade aktualiserats i arbetsmarknadsdepartementet och som hänger samman med anställningsskyddslagen liksom framställningar som hade kommit in till regeringen i motsvarande ämnen (Dir 1977:102).

Förslag om bättre anställningsskydd för deltidsarbetande har bl.a. förts fram av jämsiälldhelskommillén mot bakgrund av betänkandet "Deltidsan­ställdas villkor" (SOU 1976:6). Detta belänkande har härefter remissbehand­lats. I betänkandet och i remissvaren förs bl.a. fram förslag om ändringar i lagen om anställningsskydd. Dessa förslag bör nu prövas av anställnings-skyddskommittén.

Vidare har, liksom lidigare, lill regeringen inkommii framställningar som avser ämnen som ligger inom kommitténs utredningsuppdrag.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen

utvidgar kommitténs uppdrag lill alt omfatta även frågan om de deltidsar­beiandes anställningstrygghet,

bemyndigar chefen för arbelsmarknadsdepartementet all även i fortsätt­ningen överiämna lill kommittén sådana till regeringen ställda framställ­ningar som berör kommiiléuppdragei.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

 

325        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:8

8. Datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö

Dir. 1978:76

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-07-20

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför.

Datatekniken har under det senaste årtiondet brutit igenom pä allvar och påverkal arbetslivet inom de flesta grenar av förvaltning och näringsliv. Den skapar nya utvecklingsmöjligheter som det är vikligl all la vara på men ställer samiidigi stora krav på omställning och förnyelse. Sannolikt ligger de slörsla förändringama ännu i framliden.

1 början fick datorerna sin huvudsakliga användning som hjälpmedel för matematiska beräkningar i tekniska och vetenskapliga sammanhang. Pä det administrativa området började datorer införas under 1950-ialei. Genom iransistorisering av datorerna under 1960-talet möjliggjordes lägre priser samtidigt som driftsäkerhet och prestanda kunde förbättras. Delta innebar ett genombrott för utnyttjande i större skala. De senaste årens utveckling av s.k. integrerade kretsar har inneburil ytteriigare kraftigt förbättrade prestanda lill lägre priser. De har öppnat möjligheler lill decentralisering av dalabehand­lingen. Också inom telekommunikationerna sker en snabb leknisk utveck­ling, som bl.a. gör det möjligl alt lill låga kostnader sända dala över långa avstånd.

Hittills har datatekniken blivit mest utbredd inom områdel administrativ databehandling. Kontorsarbetet har i stor utsträckning redan lätt ändrai innehåll. Hantering av in- och utbetalningar, bokföring och statistik i alla former sker idag övervägande med hjälp av datorer. Under de närmaste åren vänlas allt fler kontor fä elektronisk utrustning för lagring, bearbetning och utskrift av text. Vidarebefordran och utbyte av dala vänlas i stor omfattning komma all ske genom olika dalanät, inte minsl del allmänna dalanät som televerket bygger upp.

Datateknik används för specialiserade uppgifier inom kommunikations­sektorn, bl.a. för övervakning och styrning av luftfart, fariyg, telekommu­nikationer och järnvägstransporter. Specialiserade datasystem används också inom sjukvården för t.ex. patientdata och i försvaret för slridsledningssys-teni.

Inom industrin lillämpas dalatekniken allt mer i olika produktionsproces­ser. Automation belraklas i alla industriländer som ell vikligl medel all öka industrins produktivitet. Datorer används vid processkontroll inom exem­pelvis pappers-, stål-, cement-och kemisk induslri. De utnyttjas för styrning av produktionslinjer inom bl.a. varvs-, bil-, gruvoch tryckeriindustrin. Datorer används också i samband med s.k. numeriskt styrda verktygsma­skiner. De utgör även en viktig grundkomponent i industrirobotsyslem. Vid sidan av detla har halvledartekniken lätt ökad tillämpning bl.a. när det gäller mät- och styrutrustning inom industrin. Mängden mindre datorer har ökal snabbi.

1 svensk industri fanns år 1977 ca 600 industrirobotar installerade. De används bl.a. för tunga och monotona arbeten och där andra besväriiga arbelsmiljöproblem finns. Robotarna är ofta en länk mellan olika automatiskt styrda maskiner. I viss omfallning utför de egna arbetsoperationer, t.ex. svetsning, slipning, gradning och målning. Personalens arbetsuppgifter omfattar då främsi maskinbetjäning av olika slag. Industrirobotar av den lyp som finns i dag llr anses ha ell myckel slorl användningsområde inom bl.a.

 

Del II A:8   Skr 1978/79:103                                     326

verkstadsindustrin.

Den svenska dataindustrin har under 1960- och 1970-lalen vuxit snabbt, och under del närmaste decenniet vänlas den fä minsl lika hög tillväxttakt. Den kan anses svara för en väsenilig del av svensk industris utvecklingspo­tential.

Vissa försök har gjort all kvantitativt uppskatta datorteknikens olika effekter på sysselsättningen. Sålunda lät 1971 års dataindusiriulredning en särskild referensgrupp studera sysselsättningsfrågorna. Referensgruppen framhöll i sin rapport' atl en ändrad näringsstruktur var den dominerande orsaken till förskjutningar mellan olika yrkesgruppers inbördes storlek. Den tekniska utvecklingen beskrevs av referensgruppen som en av flera förkla­ringar lill ändringar i näringsstrukturen. Dittills (dvs. fram lill 1974) ansågs datatekniken ha fält slörsi effeki på sysselsättningen i kontorsomrädet, där antalet sysselsatta av allt att döma skulle ha ökal ännu mer än del fakiiski gjorde om inte datorer hade införts. Datatekniken bedömdes vidare ha haft en marginell effeki i riklning mot ökad koncentration av arbetstillfällen i slorstadsomrädena.

Dataindustriulredningens arbele har följis av ell fortlöpande utrednings­arbete inom statens industriverk. Även inom statistiska centralbyrån har försök gjorts atl beräkna datateknikens arbetsmarknadseffekter. I slutrap­porten ADB och arbetskraften (Information i prognosfrågor 1977:21) berä­knas nettoeffekten i kontorsomrädet motsvara ett bortfall av 30.000-40.000 sysselsättningstillfällen.

Uiredningspromemoria nr 3 till betänkandet (SOU 1974:10) Data och näringspolitik.

Sedan de nämnda beräkningarna gjordes har del totala antalet sysselsatta i kontorsomrädet fortsatt atl öka. Det är ändå sannolikt au datorerna på många häll har minskat behovei av personal. Om tjänstesektorn i framliden inte ökar sin totala sysselsättning lika snabbi som hittills kan datoriseringen inom kontorsområdet framdeles komma att leda lill nya och siörre sysselsättnings­problem. Inom andra områden som t.ex. den grafiska industrin eller delar av kommunikationsområdet (post, lele, sjöfart, järnvägar osv.) har elektroni­kens införande medfört att en del yrkesgrupper nu synes vara på väg att försvinna.

Inom lillverkningsinduslrin kan - som framgår av vad jag nyss anförde -industrirobotar på kort tid komma all ersätta många människors yrkesarbete. Vilken betydelse automationen i framtiden kan fä på den totala indusirisys­selsättningen är emellertid dåligt känt. Vissa överväganden gjordes i den nämnda slutrapporten från statistiska centralbyrån. Några forskningsprojekt i ämnet pågår vidare vid svenska universitet och högskolor liksom ulomlands. Det är i det sammanhanget viktigt atl hålla i minnet atl indusirisysselsätt­ningen under en följd av år har minskal. Minskningen har delvis haft sin orsak i en fortgående rationalisering och teknisk utveckling av produktionen. Men trots tendensen till minskad sysselsättning på längre sikt har industrin under högkonjunkturerna regelbundet haft brist på yrkesulbildade arbetare, vilkel har stimulerat ansträngningarna att automatisera produktionen.

Med datatekniken följer en rad nya yrken. För många av dessa krävs specialiserade utbildningar, vilka ofta behöver revideras med hänsyn lill den lekniska utvecklingen. De som haren utbildning inom områdel behöver ofta fortbildning för nya uppgifter inom samma område. Utbildning inom dataområdet pågår försöksvis både i gymnasieskolan och i ett antal efter­gymnasiala ulbildningsvägar. Det är angeläget att ulbildningen i framtiden

 

327        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:8

blir så allmän att de utbildade kan välja mellan olika arbeten samiidigi som behovei av specialkompelens tillgodoses, I sisinämnda hänseenden är del viktigt atl ulbildningen kan planeras med ledning av tillförlitliga prognoser över behovei av arbelskrafl i de berörda yrkena.

Utvecklingen av datorer och automation harsåledes väsentlig betydelse för en bedömning av framlida kvantitativa förändringar a v sysselsättningen och behovet av utbildning för olika yrken. Tekniken har dessutom ofta omväl­vande effekter på arbeiets innehåll och arbetsmiljön. Gamla arbetsuppgifter ersätts av nya och den fysiska arbetsmiljön kan ändras radikalt. Informa-tionsfiödel, medmänskliga relationer och beslutsformer påverkas på skilda sätt.

En omtvistad fräga är i vad mån del finns något generellt samband mellan automation och arbetstillfredsställelse. Vad industrin beträffar finns vissa forskningsresultat från 1960-talet och början av 1970-lalel/n2/ som tyder på att arbetslillfredsslällelsen sjunker vid övergång från hanlverk till tempoarbele för atl sedan äter öka vid övergäng från lempoarbeie lill processövervakad induslri. Det sisinämnda positiva sambandet mellan arbetsglädje och övergång från tempoarbele lill processindustri har senare ifrågasails.

Se t.ex. Bertil Gardell: Produktionsteknik och arbetsglädje (1971).

Ett vanligt skäl till att företag inför industrirobotar är - föruiom atl de förbättrar lönsamheten - atl robotarna löser besvärliga arbelsmiljöproblem. Elektroniken gör del möjligt atl la bort många lunga, ensidiga eller farliga arbetsmoment. Men den kan också skapa nya arbelsmiljöproblem. Övervak­ning av automatiska produktionssystem är ofta enformig och kan leda lill minskade kamratkontakter på arbetsplatsen. Del finns risk för atl personalen känner sig kontrollerad av olika styrsystem. I vissa företag synes automa­tionen ha ökat behovet av skiftarbete, medan utvecklingen på andra håll inger hopp om att detla problem skall kunna lösas genom fortsatta tekniska förbättringar. Bildskärmar och liknande utmstning ger upphov lill särskilda ergonomiska problem. För stora grupper av anslällda i kontor och inom kommunikationssektorn medför datorerna en mängd enformigt inkodnings-arbete, samtidigt som den handläggande personalen kan avlastas rutinmäs­siga arbetsuppgifter i samband med exempelvis stalisiikföring och registre­ring av data.

Den nya tekniken kan således medföra stora förändringar både till det bättre och till del sämre. Den ställer stora krav på de anställdas förmåga lill omställning. Själva omställningen kan vara svår förden enskilde även i de fall då den ger möjligheter till förbättring av dennes situation.

Det är viktigt atl den tekniska utvecklingen sker under former som lönlagarna kan överblicka och påverka. De anslällda har idag laglig räll lill medbestämmande i fräga om viktigare ändringar av förhållandena på en arbetsplats. Sådana frägor som införande av datorer och automation eller val mellan olika slags utrustning kan i princip inte avgöras ulan att de anställda i förväg informeras och fär möjlighel atl förhandla. Della kan dock försvåras av olika praktiska omständigheter, t.ex. att ett förelag är beroende av omfat­tande datakommunikation med andra företag eller med avlägsna datacentra­ler, vilkas systemval är givna på förhand. Datasystemens stora betydelse för informationsflödet i större förelag kan också ge upphov till hell nya rutiner för informaiion och beslutsfattande i förelagen.

Den tekniska utveckling som hittills har skell har främjats av atl de anslällda och de fackliga organisationerna har bedömt den som önskvärd.

 

Del II A:8   Skr 1978/79:103                                     328

Den väntade utvecklingen mol alltmer komplicerad teknik kan göra det nödvändigt för parterna på arbelsmarknaden atl ulveckla formerna för samråd och medbestämmande. Det gäller såväl i samband med forskning och planering som vid konkrela beslul om införande av ny teknik.

Dessa och liknande frågor har tagits upp i rapporter frän såväl LO och TCO som politiska partier och i debattskrifter. På del internationella planet har Internationella arbetsorganisationen (ILO) i en rapport varnat bl.a. för atl en alltför snabb utveckling kan få stora sysselsäliningsmässiga konsekvenser.

Flera riksdagsmotioner har behandlal behovei av en kartläggning av dalateknikens sysselsättningseffekter. Arbetsmarknadsulskotlel konstate­rade i höstas att beräkningar av datateknikens sysselsättningseffekter anses lyda på atl arbetstillfällena blir färre. Belydande förändringar av arbetsmiljö och arbetsinnehåll inlräffar dessulom i både industri och förvallning, framhöll utskottet (AU 1977/78:4, rskr 1977/78:17). Arbeismarknadsul-skottel fann det därför angeläget all man gör en bred kartläggning av datateknikens framlida effekter på arbetsliv och sysselsättning. En sädan kartläggning skall utgöra en betydelsefull komplettering av den utrednings­verksamhet på andra delar av dataområdet som redan har satts igång. Utskoitet hemställde alt riksdagen som sin mening skulle ge regeringen tillkänna vad utskoitet anfört. Riksdagen biföll utskoltels hemställan.

Flera av dé berörda frågorna har som jag nämnt blivit studerade i såväl offentliga utredningar som olika forskningsorgan. De siudier som hittills har gjorts av dalateknikens framtida effekter på sysselsättning och arbetsmiljö har dock varil allmänt hållna eller haft karaklär av räkneexempel. En kommitté bör därför nu tillkallas för atl göra en samlad utredning av datateknikens framlida effekier pä sysselsättning och arbetsmiljö. Utred­ningen bör ge underiag för principiella ställningstaganden i frägor som rör utvecklingen under de närmaste 5-10 åren och under de närmasle 15 åren. Den börockså kunna tjäna som utgångspunkt förden fortlöpande bevakning av dalateknikens arbelsmarknadseffekter som bl.a. statens industriverk svarar för.

Jag har i denna fråga samråti med industriministern, som senare idag kommer atl begära bemyndigande all tillkalla en kommitté för uiredning av dalateknikens och elektronikens effekier på näringslivets utveckling. Det är väsentligt all de båda utredningarna arbetar i nära samband med varandra så all dubbelarbete undviks och vunna erfarenheter fortlöpande kan utnyttjas av de båda utredningarna.

En uigångspunki för den av mig föreslagna kommitténs överväganden måste vara en kunskap om datorernas användning i olika delar av förvaltning och näringsliv och var det finns långt framskridna planer på atl vidga utnyttjandet av sädan utrustning. Kommittén bör kunna redovisa en uppskattning av den framlida användningen av dessa hjälpmedel. Därvid bör utredningen till väsentlig del kunna utgå från malerial som tas fram av den kommitté som industriministern avser all tillkalla och av statens industri­verk. Även utomstående experter bör i mån av behov kunna anlitas för atl belysa lekniska eller ekonomiska frågor.

Kommittén börsedan analysera datateknikens effekier på sysselsättningen vid olika tänkbara förlopp av den framtida tekniska och ekonomiska utvecklingen. Säväl den totala sysselsättningen som utvecklingen för olika yrkesgrupper, i olika näringsgrenar och i olika delar av landet bör belysas. Kommittén bör diskutera i vad mån skilda utvecklingsförlopp i fråga om elektronikens användning har önskvärda eller skadliga effekier på sysselsätt-

 

329        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:8

ningen och i vad mån del gär all påverka denna utveckling i önskvärd riklning.

Kommittén bör överväga i vad mån staten bör vidta särskilda åtgärder för att underlätta omställningar i samband med införande av datorer och automation eller för att styra denna utveckling på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till de sysselsatta. Särskilt bör behovet av utbildning för olika yrkesgrupper och behovet av olika arbetsmarknadspolitiska ätgärder bely­sas.

Vidare bör kommittén analysera de olika effekier på arbetsmiljön som datorer och automation kan ha. Såväl direkta ergonomiska problem som konlaktproblem på arbeisplaiser, ökad koniroll av anslällda och risk för brisiande arbeislillfredsställelse i vid mening bör belysas. Likaså bör kommittén bedöma de förbättringar som kan göras t.ex. genom att ensidiga eller fariiga arbetsmoment röjs undan. Kommittén bör vidare diskutera datateknikens effekter på informationsflödet inom företag och förvaltningar samt de anställdas möjligheter alt hävda sill medbestämmande. Kommittén bör mot bakgrund av detta överväga behovet av åtgärder från statens sida för att främja arbetsmiljön.

Kommittén bör i sill arbele kunna la upp även andra frågor än dem jag nu har nämnl med anknytning lill datateknikens effekier pä arbetslivet. Det är lämpligt all kommittén under sitt arbete samråder med övriga pågående utredningar inom dataområdet.

Med hänsyn lill den snabba utvecklingen inom dalaområdet är del angeläget att utredningsarbetet bedrivs så att konkrela resultat och förslag lill ålgärder kan läggas fram inom en relativt snar framlid. Della kan exempelvis ske i delbelänkanden eller genom framställningar i olika delfrågor.

Under budgetåret 1978/79 läggs bl.a. sysselsältningsutredningens slutbe­tänkande fram för regeringens ställningstagande, och en rad viktiga frågor rörande stål-, varvsoch lekoindustrierna kommer ocksä atl behöva avgöras i en nära framtid. I den mån som utredningen om datateknikens sysselsätt­ningseffekter anser sig ha synpunkier av betydelse för dessa olika frågor är det angelägel all de läggs fram i sädan lid atl de kan beakias.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag au regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet alt tillkalla en kommitté med högsl nio ledamöter med uppdrag au uireda datateknikens effekter på produktion och arbetsliv,

all ulse en av ledamöterna att vara ordförande,

att beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag all regeringen föreskriver att koslnadema för kommittén skall belasla tolfte huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

 

Del II A:9   Skr 1978/79:103                                     330

9. Utredning   om   fördomar   och   diskriminering   i   fråga   om invandrare m fl

Dir. 1978:78

Beslut vid regeringssammanträde 1978-08-03.

Departemenischefen, statsrådet Wirtén, anför.

Sverige har länge haft en frän språklig, etnisk och religiös synpunki mycket enhellig befolkning. De enda siörre minoriteterna var fram till mitten av 1900-talet samerna och den finsktalande befolkningen i de nordligaste delarna av landet samt judarna. Genom invandringen under efterkrigstiden har emellertid vårt lands befolkningssammansätlning förändrats i hög grad. Utöver de inhemska minoriteterna finns nu i befolkningen ungefär en miljon personer som har invandrat lill Sverige eller som är barn eller barnbarn lill invandrare. Mer än hälften av dem är svenska medborgare. Del finns i vårt land med än ell trettiotal etniska minoritetsgrupper som var och en omfattar mer än ett tusental personer.

Mot denna bakgrund har utvecklingen i Sverige under de senasle årtiondena kommii atl präglas av att språk, kulturtraditioner och religioner som lidigare knappast var företrädda här nu har blivit vanliga inslag i samhällsbilden. Denna utveckling i riktning mol ett mångkulturellt samhälle är positiv för landet i dess helhet och berikar det kulturella livet i vidaste bemärkelse. De riktlinjer för invandrar- och minoritelspolitiken som antogs av riksdagen år 1975 (prop. 1975:26, InU 1975.6, rskr 1975:160) är eu uuryck härför. Där framhålls bl a vikten av all invandrarna och de etniska minoriteterna ges större möjligheter au bevara och ulveckla de egna språken och kulturtraditionerna. Synpunkier av delta slag har varil vägledande när det i 1 kap. 2 § regeringsformen slås fast att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheler alt behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Samma synsätt har kommit till utiryck i regeringens budgetproposition är 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 15 s. 9-10).

Det är emellertid uppenbarl au mötel mellan majoritetsbefolkningens och minoriteternas värderingar och kulturmönster även kan ge upphov till problem. Det finns ett visst mätt av kullurell och språklig intolerans inom varje folkgrupp. Invandring medför således all risker uppslår för fördomar, diskriminering och motsättningar på etnisk eller liknande grund. I motsats till vad som har varit kännetecknande för situationen i ett slorl antal länder i Europa har samhällsutvecklingen i Sverige hittills i slort sett kunnat fortskrida ulan att störas av konflikter som har sill ursprung i sådana motsällningar. Men under 1970-talel har tendenser till fördomar, diskriminering och motsättningar på etnisk grund blivit mera märkbara även i vårt samhälle. Mot denna bakgrund har under senare år åtgärder vidtagits på flera områden i syfte all förbättra invandrarnas och minoriteternas ställning och motverka tendenser till diskriminering av dem.

Av särskild t>etydelse har här varil arbetel för att stärka invandrarnas rättsliga ställning. Detta arbele har lett lill alt utlänningar som är bosalla i Sverige numera i de flesta avseenden har samma rättigheter som svenska medborgare. En rad reformer har genomförls under de allra senasle åren i syfte au i enlighet med 1975 års riktlinjer för invandrar- och minoritelspolitiken ytterligare vidga invandrarnas rättigheter. I della sammanhang bör särskilt nämnas riksdagens beslul all införa kommunal rösirättoch valbarhet för Ulländska medborgare (prop. 1975/76:23, KU 1975/

 

331        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:9

76:25, rskr 1975/76:78). Genom de nyligen genomförda ändringama i regeringsformen har dessulom utlänningarnas grundläggande fri- och rättigheter skrivits in i grundlagen (prop. 1975/76:209). Sverige har även på det internationella planet verkat för all stärka invandrarnas rättsliga ställning. Den av riksdagen nyligen godkända europarådskonvenlionen om migrerande arbetstagares rättsställning är delvis ett resultat av detta arbeie (prop. 1977/78:162, AU 1977/78:33, rskr 1977/78:252).

Jämsides med att invandrarnas rällsliga ställning sålunda harstärkts i olika hänseenden har särskilda straffbestämmelser rörande hels mot folkgrupp och olaga diskriminering förts in i brottsbalken. Bestämmelsema kom till år 1970 på grundval av betänkandet (SOU 1968:68) Lagstiftning mot rasdiskrimine­ring, i vilket behandlades frägan om Sveriges möjligheler au tillträda den av Förenta Nationerna år 1965 antagna konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Vid samma tillfälle godkände riksdagen konventionen (prop. 1970:87, LU 1970:41, rskr 1970:261).

Bestämmelsen om straff för hets mot folkgrupp är inlagen i 16 kap. 8 >; brottsbalken. Däri sägs alt den som offentligen eller eljest i uttalande eller annat meddelande som sprids bland allmänheten hotar eller uttrycker missaktning för folkgmpp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse kan dömas för hets mol folkgmpp lill fängelse i högst två år, eller om brottet är ringa, till böter. Gärningen är strafföar även när den begås genom yttrande i skrift varå tryckfrihetsförordningen är lillämplig.

Bestämmelsen om slraff för olaga diskriminering återfinns numera i 16 kap. 9 § brottsbalken och innebär all näringsidkare som i sin verksamhei diskriminerar någon pä grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gä honom lill banda på de villkor som näringsidkaren tillämpar i förhällande lill andra, kan dömas lill böter eller fängelse i högst sex mänader. Detsamma gäller bl a anslälld i näringsverksamhet saml anslälld i allmän tjänst, vari den anställde har atl gå allmänheten till hända. Begreppei näringsverksamhel omfattar t. ex. holell-och pensionatverksamhet, restaurang- och kaférörelse, detaljhandel, trafik­rörelse saml yrkesmässig försäljning eller upplåtelse av fastigheter och bostäder. Diskriminering vid tillträde till allmän sammankomst och offentlig tillställning kan också bestraffas enligt samma lagrum. Däremoi ligger del i sakens nalur att olaga diskriminering inte kan behandlas som tryckfrihetsbrott.

Jag vill hardessutom nämna alt 2 kap. 15 § regeringsformen innehåller en beslämmelse om alt lag eller annan föreskrift ej lär innebära all någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn lill ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. Enligt 2 kap. 20 § första slyckel 6 regeringsformen är utlänning här i rikel likställd med svensk medborgare i fråga om skydd mol missgynnande på grund av bl. a. ras, hudfärg eller etniskt ursprung. Ytteriigare förstärkning av bl. a. utlännings skydd mol diskriminering i nämnda hänseenden föresläs i betänkandet (SOU 1978:34) Förstärkt skydd för fri- och rättigheter.

På senare år har medvetenheten ökal om hur angeläget det är au informera om andra länder, folk och kulturer för att därigenom skapa ömsesidig förståelse och en känsla av samhörighet mellan invandrare och svenskar och mellan olika invandrar- och minoritetsgrupper. Mera långsikliga insaiser för au i Sverige öka förståelsen för och kunskaperna om andra folk och raser och motverka fördomar och intolerans mol andra folkgrupper har t.ex. börjal

 

Del II A:9   Skr 1978/79:103                                     332

ingå som en del av förskolans och skolans arbele.

Vad gäller insaiser som mera direkt syftar lill alt vidga allmänhetens kunskaper om invandrarna i Sverige för att minska tendenser lill fördomar och diskriminering bör nämnas att invandrarutredningen utförligt ägnade sig ål denna fråga i betänkandet (SOU 1974:69) Invandrarna och minoriteterna. Utredningen presenterade även en omfattande velenskaplig undersökning om svenskarnas fördomar mot invandrare (SOU 1974:70). Med anledning av invandrarutredningens förslag beslöl riksdagen år 1975 atl inrätta en informalionsbyrå vid statens invandrarverk (SIV), som bl. a. fick lill uppgift alt öka allmänhetens förståelse för invandrarna (prop. 1975:26). SIV har sedan flera år bedrivit sådan verksamhei och utger bl. a. en lidskrift i delta syfte. SIV svarar också för en omfattande konferensverksamhet för journalister och opinionsbildare och andra i sammanhanget vikliga målgrupper.

Som framgår av denna översikt har sålunda ålgärder redan vidlagils på en rad områden i syfte att motverka diskriminering och fördomar mot invand­rare och minoriteter i Sverige. De skildringar av diskriminering och fördomar mol invandrare och medlemmar av andra minoritetsgrupper som på senare lid har förekommit i massmedia, och som även har påtalats i riksdagen och samhällsdebatten i övrigi, är emellertid enligt min mening myckel oroväckande. De väcker frågan om kännedomen om problemens karaktär och omfattning är tillfredsställande och om de hittills vidtagna ålgärderna är tillräckliga. Det saknas en allmän överblick över i vilken utsträckning del i Sverige förekommer diskriminering på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Del samlade kunskapsunderiagel om varför rasfördomar uppkommer och om hur de kan motverkas är också bristfälligt. Vi vel inte heller vilken effeki de hittills vidtagna ålgärderna har haft.

Jag anser atl del är mycket angeläget atl genom långsikliga och systematiska åtgärder pä en rad områden förhindra atl tendenser till fördomar, diskriminering och motsällningar mellan den inhemska befolkningen och invandrare får ökat spelrum. Vi måste söka hindra uppkomsten av en situation av del slag som råder i flera länder där motsättningar på etnisk eller religiös grund har kommit alt prägla samhällsutvecklingen. Jag förordar efter samråd med chefen för jusliliedeparlemenlet atl en utredare tillkallas för atl överväga behovet av åtgärder föratt förebygga fördomar och diskriminering i fräga om invandrare och inflyttade etniska, språkliga, nationella eller religiösa minoriteter.

Uiredaren bör inleda sill arbeie med att söka kartlägga de nu akluella problemens bakgrund, omfattning och karaktär. Om utredaren flnner all statistiska eller vetenskapliga undersökningar bör göras i della syfte bör samråd härom ske med den år 1975 lillsälla expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning. Uiredaren bör vidare redovisa och beskriva ålgärder som har vidiagits på olika områden i syfte all motverka fördomar och diskriminering på etnisk, nalionell eller religiös grund saml ulvärdera effekierna av dessa ålgärder. 1 della sammanhang kan erfarenheler inhämias och redovisas från länder där de nu akluella problemen har haft siörre omfallning än i Sverige.

Uiredaren bör även kartlägga tillämpningen av brottsbalkens bestämmelse mol olaga diskriminering. Kartläggningen bör syfta till att undersöka om den nuvarande lagstiftningen mol diskriminering är lillräcklig eller om ytierligare straffrällsliga förbud bör införas. Jag vill i delta sammanhang erinra om atl det i den proposiiion (prop. 1970:87 s. 71) som läg till grund för riksdagens

 

333        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:9

beslut i frågan framhölls alt mer långtgående lagstiftning kunde övervägas, om mera svårartade problem uppstår pä detla område.

Bestämmelsen om slraff för olaga diskriminering har nu varit i kraft i åtta år. Trots att bestämmelsen har utformats så att den täcker ett mycket vidsträckt fält av diskriminering lillämpas den sällan. Skälet härtill kan inte vara all sädana handlingar som omfattas av bestämmelsen inte förekommer här i landet. En mera sannolik förklaring är att man i allmänhet inte känner till atl de handlingar del är fråga om är straffbara eller au man drar sig för all polisanmäla diskriminering. Utredaren bör mol denna bakgrund söka kartlägga anmälningsbenägenheien vid olaga diskriminering och pröva om det är möjligl att få lill stånd en ökad anmälningsfrekvens om anmälningsbenägenheien visar sig vara låg. Jag vill i della sammanhang erinra om att dåvarande chefen för justiiiedepartemeniet i prop. 1970:87 förulsatle all SIV skulle övervaka lillämpningen av lagsiiftningen om olaga diskriminering och göra de framslällingar om åtgärder som kunde anses påkallade. Om utredaren finner atl SIV;s uppgifter på della område bör klargöras närmare eller utvidgas, bör utredaren lämna förslag härom.

Bestämmelsen om slraff för olaga diskriminering gäller inte den icke yrkesmässiga delen av bostadsmarknaden och den gäller heller inte arbelsmarknaden. Del bör liksom hiuills i försia hand anförtros arbetsmarknadens parter att frivilligt och i samverkan se lill alt diskriminering förhindras pä arbetsmarknaden. Om utredaren emellertid i samband med sin kartläggning finner att starka skäl lalar fören ulvidgning av lagstiftningen lill områden som den nu inte omfattar, bör ändringar kunna föreslås. Bedömningen av behovet av lagsiiftning mol diskriminering på arbelsmarknaden bör ske efter samråd med arbetsmarknadens parter. Jag vill i delta sammanhang erinra om atl Sverige är bundet av internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention (nr 111) om diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (prop. 1962:70).

Uppdragei bör vidare omfatta en allmän undersökning av rätlsregler som berör invandrare i Sverige. 1 delta sammahang vill jag framhålla följande. Arbetet i denna del bör inte syfta till en kartläggning av utlännings rättsställning i hela dess vidd, eftersom frågan om utlännings rättsställning nyligen har behandlats i skilda sammanhang. Invandrarutredningen redovisade i sill huvudbetänkande (SOU 1974:69) Invandrarna och minoriteterna en översikt av utlännings rällsliga siällning och gjorde vissa överväganden i ansluining härtill. Frågan om utlänningars fri- och rättigheter har även ulföriigl behandlats av 1973 ärs fri- och rätligheisuiredning i betänkandet (SOU 1975:75) Medborgeriiga fri- och rätiigheier. Frägan om utlännings räll all inresa och vislas i Sverige m. m. har under senare är vid flera tillfällen behandlats av riksdagen (prop. 1975/76:18, InU 1977/78:24, rskr 1977/78:121 och prop. 1977/78:90, AU 1977/78:30, rskr 1977/78:202), bl. a. på grundval av förslag från ullänningsulredningen (SOU 1972:84) och utlänningslagkommittén (SOU 1977:28). Slutligen kan nämnas att SIV för några år sedan påbörjade en invenlering av bestämmelser eller rällstillämpning som försätter utlänningar i ell sämre läge än svenska medborgare. Mot denna bakgrund bör utredarens uppgift i denna del i huvudsak vara atl från fall lill fall fästa regeringens uppmärksamhet på bestämmelser som ulan att del finns starka skäl härför innebär en olikartad behandling av ulländska och svenska medborgare. Utredaren bör också uppmärksamma om omotiverade skillnader görs mellan invandrare och svenskar i lillämpningen av olika bestämmelser.

 

Del II A:9   Skr 1978/79:103                                     334

Mot bakgmnd av det kartläggningsarbete som nu har berörts, och som således innefattar såväl en utredning av de nu akluella problemens bakgrund, karaklär och omfattning som en undersökning av rätlsregler som berör invandrare i Sverige, bör uiredaren utarbeta ett samlat program för alt motverka fördomar och diskriminering i fråga om invandrare och etniska, språkliga, nationella eller religiösa minoriteter i Sverige och föreslå de ålgärder som karlläggningen kan ge upphov till. Om uiredaren anser del vara lämpligt bör resultat av kartläggningen och av utredarens överväganden och förslag kunna redovisas efter hand.

Utredaren bör ulföra sitt uppdrag i samråd med invandrar- och minoritetsorganisationer.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementei

alt tillkalla en särskild utredare med uppgift all göra en utredning om fördomar och diskriminering i fråga om invandrare m.fl.,

alt beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat bilräde åt utredaren.

Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver

all kosinaderna skall belasla tolfte huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

 

335                Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:l

Bostadsdepartementet

1.   Sammanföring  av   vissa   verksamheter   avseende   allmänna kartor

Dir 1977:130

Beslut vid regeringssammanträde 1977-12-15

Departemenischefen, statsrådet Olsson, anför.

Samhällets behov av kartor tillgodoses lill väsentlig del genom den s.k. allmänna kartläggningen och följdproduktionen av denna. 1 den allmänna kartläggningen ingår vissa av Kungl. Maj:l (regeringen) fastställda kartserier med enhellig, fast bladindelning. De helt dominerande karlserierna är den ekonomiska kartan med ca 12.800 blad och den topografiska kartan med ca 690 blad. Grundläggande bestämmelser om kartläggningen finns i brev av den 30 juni 1961 den 16 juni 1966(1961 och 1966 års kartbrev).

I 1961 års kartbrev förordnas atl rikets allmänna kartverk (numera statens lantmäteriverk, LMV) skall ha hand om föriäggandel och atl Svenska reproduktions AB (numera Liber Grafiska AB, Liber) skall anförtros distributionen och försäljningen. I brevet förordnas vidare all tryckning skall ske efter anbudsförfarande. Detaljerade regler finns i 1966 års karlbrev. Där regleras bl.a. frägan om utnyttjandet av del allmänna kartmaterialet för följdproduktion saml prissättningen på de allmänna kartorna. Användningen av del allmänna kartmaterialet för följdproduktion är reglerat pä så sätt atl Liber har tillagts ensamrätl att, med utnyttjande av de allmänna kartorna och grundmaterialet lill dessa, framställa, trycka eller på annat sätt reproducera saml försälja förslagssärlryck, lillfälliga särtryck, kartor och särtryck med särskilt pålryck ävensom andra följdprodukler av del allmänna kartmateria­let. Liber fär dock efter ansökan, dä särskilda skäl föreligger, meddela annan tillstånd att mot ersältning som bolaget bestämmer framställa, reproducera och försälja sådana kartor och särtryck.

För rätten atl distribuera och försälja kartorna samt för rälien att ulnyllja del allmänna kartmaterialet för följdproduktion skall Liber betala en åriig ersältning till LMV. Ersätiningen utgår i efterskott med ett belopp som svarar mol tryckningskostnaderna för de allmänna kartor som har försålts eller av annan anledning har avförts från bolagets lager under nästföregående är. Tryckningskostnaderna skall beräknas efter de genomsnittliga koslnader för olika karledilioner som gälll under nämnda år. Sedan den 1 januari 1973 har ersättningen höjts med belopp som svarar mot vissa efter nämnda lidpunkt genomförda prishöjningar på kartorna.

I fråga om prissättningen gäller den ordningen alt regeringen fastställer nivån och all LMV fär ange cirkapriser pä de allmänna kartorna samt, på förslag av Liber, på skilda typer av föriagssärlryck och tillfälliga särtryck utan särskilt påtryck. Liber fastsläller cirkapriser pä sädana kartor eller särtryck

 

Dei II Bo:l    Skr 1978/79:103                                   336

med särskili pålryck som bolaget har framställt.

Beslutet vid 1973 års riksdag (prop. 1973:1 bil. 14, CU 1973:3, rskr 1973:36) om omorganisation av kartverksamheten m.m. innebar en sammanläggning fr.o.m. den 1 juli 1974 av dåvarande lanlmälerislyrelsen och rikets allmänna karlverk till en organisation, statens lantmäteriverk (LMV). Ett avgörande argument för sammanläggningen var all den skapade möjligheler för den cenlrala slailiga kartproducenten att inom den egna organisationen fä lillgång till regionala och lokala företrädare (överlanlmätaroch fastighetsbildnings-myndigheter). Genom riksdagsbeslutet lades fasl vissa riktlinjer för kartverk­samheten i den nya organisationen. Tidigare gränser för statligt och kommunalt ansvar inom karlläggningen skulle bestå. Den nya kartmyndig-helens verksamhet skulle inriklas på karifrägor av grundläggande karaklär. Dåvarande Svenska reproduktions AB (SRA)-numera Liber-skulle handha kartuppgifter av annan än grundläggande karaklär och tillerkännas fortsatt rätl all mot ersättning utnyttja det allmänna kartmaterialet. Med grundläg­gande kartläggning skall enligt riktlinjerna förstås sådan kartläggning som syftar lill all i ell sammanhang tillgodose flera verksamheters grundläggande och kontinueriiga kartbehov. Den allmänna karlläggningen och framställ­ningen av primärkarlor anges som exempel på grundläggande kartläggning. Målet i fråga om prissällning på de allmänna kartorna skulle vara all, med beakiande av atl en tillfredsställande spridning erhålls, fk alla trycknings- och disiribuiionskostnader läckta och att få största möjliga bidrag till produk-tionskosinaderna i övrigi. 1 proposilionen anmälde departementschefen atl han avsåg alt senare återkomma till Kungl. Maj:t i fråga om den närmare gränsdragningen mellan bolaget och myndigheien. Civilulskottel anförde med anledning av förslag i en motion (mot. 1973:1551, CU 1973:3) om omprövning av bolagets ensamrätt på karlområdel bl.a. att den närmare reglering av gränsdragningen mellan myndigheten och bolaget som senare skulle genomföras av Kungl. Maj:i fick förulsällas utgå från syftei atl skapa möjligheler lill en från allmän samhällssynpunkt selt ralionell produktion av kartmaierial, inte minst för samhällsplaneringens behov. I gränsdragnings­frågan anfördes vidare att utskottet utgick från alt riktlinjernas betoning av ralionalitetskraven och viklen av samordning från samhäUssynpunkt lär uttryck i Kungl. Maj;is ställningstagande i frågan.

Arbelel med de allmänna kartorna utförs inom den nya lantmäteriorgani-salionen i allt väsentligt cenlralt vid LMV;s karl- och produktionsavdel­ningar. Avdelningarna har ca 90 resp. ca 440 tjänsier. Regionalt svarar överianlmälarmyndighelen (ÖLM) bl.a. för samordning av kartverksam­heten i resp. län. ÖLM skall åriigen hälla överiäggningar med de siörre karlavnämarna. Lokalt skall vid varje fasiighetsbildningsmyndighet finnas tjänsteman med funktion som karlhandläggare vilkel bl.a. innefattar ansvar för kontakter med LMV och ÖLM i kartfrågor. Kostnaderna för allmänna kartor bestrids irån trettonde huvudtitelns anslag D 3. Mätning och karllägg­ning. För budgetåret 1977/78 har upptagits 45.581.000 kr. Koslnadema för kartläggningen har beräknats till 38.946.000 kr. Från detta belopp skall dock avräknas beräknad ersättning från Liber med 2.500.000 kr.

Lantmäteriei bedriver ocksä en omfattande uppdragsverksamhei. Intäk­terna från uppdragsverksamheten uppgick under budgetåret 1976/77 till 50,5 milj. kr. En väsentlig del härav avser upprättande av kartor. Den karlverk-samhel som bedrivs på uppdrag är delvis inriktad på produkler av annan än grundläggande natur. En restriktion härvidlag är dock att del allmänna kartmaterialet inte får utnyttjas i beställningsverksamheien.

 

337                    Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:l

Kartverksamheten hos Liber - en koncem inom Statsföreiagsgruppen bestående av eu antal divisioner med sammanlagt ca 1.200 anslällda - ligger på divisionen LiberKartor. Denna har ca 70 anslällda, varav ungefär häften lorde vara sysselsatta med produktion som härrör från allmänna kartor. Tryckning sker inom divisionen LiberTryck. Vidare sysselsätts personal inom LiberFöriag och LiberEkonomi mer eller mindre med uppgifter som har med kartproduktionen att göra. Det har uppgetls all sammanlagt ca 150 personer inom Liber berörs av kartverksamheten. LiberKartors omsättning under år 1975 har uppgetls vara 15,8 milj. kr. och ungefär jämnt fördelad mellan kartföriag och besiällningsverksamhet.

En särskilt tillkallad sakkunnig (C 1973:01) har haft i uppdrag att, med beaktande av 1973 års riktlinjer för karlverksamheten och efter överiägg­ningar med Liber Grafiska AB (Liber) och den statliga centrala kartmyndig-heien, lämna förslag lill närmare gränsdragning mellan de uppgifter med avseende på de allmänna kartorna som skall ankomma på den nya myndigheien och Liber samt lill reglering av därmed sammanhängande frågor. Den sakkunnige har redovisat sitt uppdrag i betänkandet (Ds B 1976:1) Lantmäteriverket - Liber, förslag lill närmare uppgiftsfördelning inom kartverksamheten mm.

Betänkandet utmynnar i ett förslag som ger LMV vidgade uppgifter och möjligheter att samordna och lämna service inom kartläggningens område. LMV lär sålunda i princip behälla den i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnäriiga verk fastlagda rätten att vidareutnyttja det allmänna kartmaterialet. Del förutsätts dock atl vidareulnyltjandel skall begränsas lill de instruktionsenliga åliggandena, dvs. framställning av kartprodukter av grundläggande karaklär. Liber, som enligt nuvarande regler har ensamrätl atl utnyttja kartmaterialet för vidarebearbetning, föreslås fä använda materialet för kartläggning som är av annat slag än grundläggande karlläggning. Exempel härpå är kartor som illustrerar inventerings- och planeringsresultal, s.k. tematiska kartor, adress- och stadskartor samt kartor som framställts direkl för turist- och friluftsliv. Någon skarp gräns mellan de båda slagen av kartläggning dras inte upp och del fömtses atl parternas olika verksamheter skall komma alt delvis överiappa varandra. Enligt förslaget skall Liber fä en förelrädare i LMV;s kariråd. ÖLM;s uppgift enligt lantmäleriinstruktionen all verka för samordning och upplysning skall enligt förslaget vidgas lill att omfatta hela den produktion som framställs med material från den allmänna kartläggningen, dvs. även sädana produkler som Liber tar fram. Regler föreslås som ger kartanvändare möjlighel att friare utnyttja del allmänna kartmaterialet. Statliga och kommunala myndigheler lä sålunda generell rätl alt inom ramen för sina tjänsteåligganden utnyttja allmänna kartor för redovisning i utredningar och rapporter saml att i övrigi för egel behov kopiera kartorna på annal sätt än genom tryck. Anmälan om sådant utnyttjande skall göras lill LMV. Det allmänna kartmaterialet fär utnyttjas också i andra fall efter prövning av LMV i varje särskilt fall. För vidareul­nyltjandel föreslås utgå ersättning lill LMV som bestäms med hänsyn lill uinyltjandegraden enligt en av verket fastställd taxa. Liber skall - liksom f n. - ha hand om försäljning och distribution och föreslås för detta eriägga 60 % av försäljningsintäkterna lill LMV.

I övrigt föreslås inga förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Vissa prakliska detaljer i hanteringen förulsalls komma att regleras direkl mellan parterna. Den sakkunnige räknar med all förslaget, vid sidan av de vinster som ligger i en bäure samordning av karlprodukterna och som kommer

22 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II Bo:l    Skr 1978/79:103                                    338

samhällets kartförsörjning lill del, kan ge LMV ökade totala iniäkter om ca I milj. kr. årligen. Delersätlningen från Liber för distribulionsålagandel beräknas ge samma belopp som Liber f n. åriigen eriägger till LMV.

Den sakkunnige har haft ingående överläggningar med närmasi berörda parter, Liber och LMV, och har också haft kontakter med företrädare för kartanvändare. Under arbetets gäng har parterna förelagts förslag i de frågor som ulredningen haft att behandla. Parterna haremellertid inte kunnat enas, främsi på grund av olika uppfattningar om den närmare gränsdragningen mellan verksamhetsområdena. Del nu föreliggande förslaget torde lä betraktas som ett försök lill kompromisslösning.

Av belänkandet framgår all LM V och Liber under utredningsarbetets gång har diskuterat sammanföring av verksamheterna och därvid funnil att vissa vinsler står atl göra men inte kommii fram lill någon lösning. Kartulred-ningen framhåller all man för egen del inte närmare har övervägt för- och nackdelarna med en sammanföring, eftersom man inte enligt direkliven har haft alt pröva en sädan lösning och denna skulle föra längre än vad 1973 års riktlinjer ger uttryck för.

Betänkandet har remissbehandlats. Flertalet remissinsianser uppehåller sig huvudsakligen vid frågan om kartanvändarnas möjligheler all komma ål det allmänna karlmaterialet och ägnar mindre iniresse ål frågan om uppgiftsfördelningen mellan LMV och Liber. Endast ett litet antal är positiva till ett genomförande av utredningens förslag. Flera av dessa menar dessutom atl de är otillräckliga och därför kan accepteras som lösning endasl på kort sitk. Krilik riklas alltså främst mot nu gällande regler för vidareuinyttjande av kartmaterialet.

Några remissinstanser anser all LMV bör fä oinskränkt rält atl använda kartmaterialet och från kommunalt håll hävdas alt vidareulnyltjandel bör släppas hell fritt. Föreslagna regler om anmälan lill LMV vid vidareuinytt­jande uppfattas av fiera remissinstanser som krångliga. Även föreslagna ersättningsregler möts av krilik. Flera remissinsianser är posiliva lill länken påen sammanföring av LMV;soch Libers verksamheter, några framhåller alt alternativet med en sammanföring bör övervägas och ytterligare utredas.

LMV motsätter sig förslaget om fortsatt rätl för Liber lill sådan följdpro-duktion som är av annan än grundläggande karaktär och har ire huvudin­vändningar mot förslaget. Förslagei bedöms inie kunna tillgodose önske­målet om en sammanhållen överblick över produktområdet. För del andra bör man undvika en ordning som innebär alt två statliga organ med i huvudsak samma verksamhetsinriktning och likartade resurser ges ell delvis gemensamt verksamhetsområde inom vilkel organen kommer alt konkur­rera. LMV:s tredje invändning är alt verket inte ser någon möjlighet atl på ett något så när enlydigl sätt tolka och lillämpa definilionen av gränslinjen, kartläggning av grundläggande resp. icke grundläggande karaktär. LMV menar alt verkei primärt måste fä behålla ensamrätten lill kartmaterialels vidareuinyttjande.

Liber anser för sin del att den nuvarande arbetsfördelningen är ändamåls­enlig och bör beslå. Förelaget framhåller atl det är angeläget atl slå vakt om arbetsiryggheien för de, enligt vad Liber uppger, totalt ca 150 personer pä Liber som är sysselsatta med kartproduktion.

Statskontoret hör till de remissinstanser som berör alternativet att föra samman hela kartverksamheten. Statskontoret åberopar bl.a. ekonomiska motiv för detta och ser det som ett fullföljande av LM V:s samordningsansvar på kariläggningsområdet atl verkei fär ansvar för all kartverksamhet. En

 

339                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:l

överföring av all kartverksamhet lill LMV lorde emellertid enligt statskon­toret vara en lösning som kan genomföras först på lång sikt. Även riksrevisionsverket (RRV) vill ge LMV större verksamhetsområde. Enligt RRV bör sålunda rälien till följdproduktion helt föras över lill LMV. Som motiv anförs bl.a. att LMV har de .slörsla förutsättningarna atl bedöma behovet av och informera om möjlighelerna att använda de allmänna kartorna och grundmaterialet för olika typer av följdproduktion. RRV lar också upp avgifts- och ersättningsfrågorna och menar att dessa har belysts otillräckligt. Verkei aktualiserar särskilt frågan om hur man vid ett mera flexibelt ulbud av kartor skall dra gränsen mellan sådana produkler som skall finansieras över statsanslag och sådana som skall bekostas via uppdrags­taxan.

Såväl Svenska kommunförbundei som Svenska kommunaltekniska föreningen avvisar tanken på en sammanföring av verksamheten. Båda anser alt rälien till vidareuinyttjande av kartmaterialet bör vara helt fri.

TCO och Grafiska förbundel (LO) tillstyrker förslaget. Den sistnämnda organisationen motsätter sig bestämt lösningar som innebär alt delar av Libers verksamhet i Vällingby omlokaliseras till Gävle. Sveriges lantmälar-förening anser att avsaknaden av en ralionell gräns mellan parternas verksamheter lalar för en sammanföring till LMV men all för- och nackdelarna bör närmare övervägas innan definitiv ståndpunkt till en sådan lösning kan tas. Fackklubbarna vid Liber anser alt ensamrätten till följdpro­duktion i princip bör ligga kvar hos Liber och att alla parter har mest att vinna på en fortsalt kartverksamhet inom Liber i Stockholm.

Del föreliggande förslaget innebär onekligen en viss förbättring i förhål­lande lill nuvarande ordning men enligt min mening kan del inte vänlas annal än till en myckel begränsad del lösa de grundläggande problemen med uppdelningen av kartverksamheten på två statliga producenter. Nyulgiv-ningen av de ekonomiska och topografiska kartorna slutförs enligt nuvarande planer under budgetåret 1978/79 och kart verksamheten övergår därmed i ett mera koncentrerat revideringsskede. Några beslämda planer för den fortsatta produktionen på lång sikl har ännu inte lagls fasl. Man lär emellertid räkna med alt avnämarna i allt större omfattning kommer all efterfråga kartpro­dukter med ett innehåll som är avpassat för del egna speciella behovei.

Kartprodukterna kommer därmed sannolikt att fä sådan karaktär att en ökande andel måste tillgodoses genom följdproduktion frän det allmänna kartmaterialet och bekostas av avnämarna. Utvecklingen lorde ocksä föra med sig alt olika statliga och kommunala organ genom uppgiftslämning m.m. i ökad utsträckning bidrar till kartframslällningen. En sådan ordning mäsle för övrigt anses önskvärd inte minst från samhällsekonomisk synpunkt.

Jag har för egen del, främsi pä grundval av de erfarenheler och synpunkier .som har redovisats i remissomgången, kommit fram till att utredningens förslag lill ändringar i uppgiftsfördelningen mellan LMV och Liber inte bör genomföras. Jag anser att mera påtagliga förbättringar kan åsladkommas bara genom en sammanföring av Libers följdproduktion från den allmänna kartläggningen och därmed sammanhängande verksamhet med LMV;s verksamhei. En särskild utredare bör tillkallas för att uireda formerna för en sådan sammanföring och lägga fram de förslag till organisatoriska och andra åtgärder som sammanföringen kan föranleda. Utredaren bör också särskilt behandla frågan om ersältning för vidareanvändning av det allmänna kartmaterialet. Uiredaren bör vidare överväga frägor som rör ordningen för distribution och försäljning av de allmänna kartorna. Följande förutsätt-

 

Del II Bo:l    Skr 1978/79:103                                    340

ningar bör gälla för utredningsarbetet.

Med hänsyn lill önskemålen från berörd personal hos Liber om fortsall anställning i Siockholm bör utredningsarbetet särskilt belysa i vad mån del är möjligt att, åtminstone för en lid, låla delar av verksamheien fortfarande bedrivas i Stockholm. Arbetet bör emellertid la sikle på förslag lill en sädan organisaiorisk lösning för samordning av verksamhetema som är lämplig frän ekonomiska och prakliska synpunkier.

Karianvändarnas möjligheter au vidareutnyttja del allmänna kartmate­rialet har uppfattats som en huvudfråga av flertalet remissinstanser. Det är enligt min mening nödvändigt att skapa siörre frihel i delta hänseende. Statliga och kommunala myndigheler bör därför - mol ersättning pä det sätt jag återkommer till i del följande - fä generellt medgivande all för egel bruk använda kartorna och grundmaterialet lill dessa. Del fär vidare förutsättas atl LMV efter särskild prövning skall ge annan rält all utnyttja kartmateria­let.

Uiredaren bör ingående behandla frågan om den ersättning som skall belalas till LMV för medgivande - generellt eller för särskilt fall - att vidareutnyttja de allmänna kartorna och grundmaterialet lill dessa. Utgångs­punkten bör därvid vara atl man, med beaktande av inlresset atl tillfreds­ställande spridning erhålls, skall fä täckning för samtliga sådana koslnader hos LMV som direkl föranleds av vidareulnyltjandel och dessutom fä störsla möjliga bidrag till LMV:s kostnader för utarbetandet av del utnyttjade grundmaterialet. Självfallel är det också angeläget atl prissättningen sker på sådant säu all konkurrensen mellan LMV och andra vidareuinytljare sker på så lika villkor som möjligt. Det finns anledning all överväga skilda ersättningsregler för generell utnytljanderätt och för utnyttjande efter särskilt medgivande. Ett väsentligt intresse är all ersättningsreglerna görs så enkla som möjligl och inte bidrar till en mer omfattande administration än nödvändigt. Till grund för ersättningsreglerna skall dock ligga all även de statliga och kommunala myndigheter som ges en generell ulnyitjanderäit skall erlägga ersättning härför av i princip samma omfallning som andra nyttjare.

Nu gällande regler i fräga om allmänna kartor innebär bl.a. au tryckning skall ske efter anbudsförfarande. Någon ändring på den punklen förutsätts inte komma i fråga.

Ulredningen skall bedrivas i samverkan med bl.a. förelrädare för arbets­givare och personal hos LMV och Liber. När del gäller ersättningsfrågor förutsätts medverkan ske även av personal frän riksrevisionsverket. I frågor som rör ordningen för distribution och försäljning av de allmänna kartorna skall samverkan ske även med ulredningen (B 1977:08) om särställning för vissa myndigheter och företag vid leveranser lill slalen m.m.

Utredaren bör redovisa sitt arbete med stor skyndamhel.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl uireda vissa frågor angående sammanföring av vissa verksamheter avseende allmänna kartor,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

alt ersältning lill utredare, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

atl kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommitléanslag.

 

341                   Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:2

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Bostadsdepartementet)

2. Utredning om fritidsboendets framtida utveckling

Dir 1978:13

Beslut vid regeringssammanträde 1978-02-02

Departementschefen, statsrådet Olsson, anför.

Genom olika reformer under de senasle decennierna har arbetstiden förkortats och medborgarnas fritid ökat i molsvarande män. Pensionsre­formerna har medfört att nya grupper har fäu ökad fritid. Genom den femte semesterveckan ökar fritiden ytteriigare.

Fritidsboendet är betydelsefullt för många människor. Del miljöombyte som en fritidsbostad erbjuder, upplevs av många som värdefullt för trivseln. Fritidsbebyggelse har därför tillkommit i snabb takt. För närvarande finns drygt 6(X}.0(X) fritidshus i landet. En ökning har skett med närmare 20.000 hus perår under 1970-lalel. Allernaliva former för fritidsboende har däremoi inte utvecklats i nägon större omfattning. Som ett exempel kan nämnas alt anialei bäddplatser i semeslerbyar av olika slag är endasl drygt 20.000. Samhället har anledning att se positivt på verksamheter som ger den enskilde möjlighet lill fritidsaktiviteter och rekreation, däribland också pä utvecklingen av fritids­bebyggelsen. Den starka ökningen av fritidshus medför emellertid också problem. Dessa mäste fl sin lösning, samtidigt som det är angeläget atl utreda efterfrågan på och förekomsten av eventuella hinder för utveckling av olika alternativ för fritidsboende och rekreation.

Fritidsbebyggelsen har givits stort utrymme i den fysiska riksplaneringen, såväl i förarbetena som i del snart avslutade planeringsskedet. Fritidsbebyg­gelsens utveckling fram till 1970-talets början har analyserats och bedöm­ningar har gjorts av framtida konflikter om markens användning med annan verksamhet.

Fritidsbebyggelsen har i betydande utsträckning lokaliserats lill attraktiva områden som har stort intresse även för del röriiga friluftslivet. Del gäller särskilt områden vid kuster, insjöar samt vid älvdalar och fjäll. I vissa delar av landet har fritidsbebyggelsen fält en sädan utbredning att brislen på byggbar mark begränsar fortsatt utveckling. Det gäller särskilt vid kusterna nära storstäderna. Statens planverk fann vid sin inventering år 1969 av landets havskuster alt en belydande del av de stränder som är lämpliga för bad har bebyggts med fritidshus. Enligt lantmäteriverkets invenlering av fritidsbe­byggelsen vid årsskiftet 1975/76 skulle inom vissa kommuner i Stockholms län tillväxten av fritidshus inom områden nära stranden under senare år ha varit upp till 700-800 hus per år. Vissa kommuner i fjälltrakterna har under senare år haft ett årligt lillskotl om ca 200-300 hus.

Riksdagen har beslutat om vissa riktlinjer för fritidsbebyggelsens fortsatta utveckling i sitt slällningslagande till propositionerna Hushållning med mark och vatten (prop 1972:111, CU 1972:35, rskr 1972:348) och Redovisning av programskedet i den fysiska riksplaneringen (prop 1975/76:1,CU 1975/76:1, rskr 1975/76:45).

 

Del II Bo:2   Skr 1978/79:103                                   342

Enligt prop 1975/76:1 och civilutskotteis betänkande (CU 1975/76:1) bör kommunerna förbättra sin planeringsberedskap inom områden där fritidsbe­byggelse bör kunna komma till stånd. Man bör i avvaktan på översiktliga markanvändningsplaner som beaktar den fysiska riksplaneringens riktlinjer vara restriktiv med all tillåta ytterligare fritidsbebyggelse inom attraktiva kust-, insjö- och fjällområden samt på Öland och Golland.

1 prop 1972:111 understryks all tillräckliga arealer i attraktiva lägen i den kommunala planeringen bör sättas av för övernattningsanläggningar som t ex campingplatser och slugbyar. Det är enligt propositionen uppenbarl all ell slort antal hushåll även i framtiden av olika skäl kommer att sakna eget fritidshus. Andra möjligheler måsle därför finnas för framför allt dessa människor alt under längre eller kortare lid vistas i direkl kontakt med naturen. Särskilt i storstädernas närhet är del angeläget att den kommunala planeringen inriklas på att mark för t ex slugbyar och campingplatser skall kunna ställas lill förfogande även i ett längre tidsperspektiv. Enligt proposi­lionen föreligger del annars stor risk all möjligheterna alt skapa tillräckliga sådana alternativ spolieras genom en alllför intensiv utveckling av den enskilda ftiiidsbebyggelsen. Riksdagen (CU 1972:35) anslöt sig i dessa siycken lill bedömningarna i proposilionen.

1 prop 1972:111 liksom i civilulskotiets belänkande (CU 1972:35) under­stryks alt kravel på ökad planmässighel inte behöver innebära minskade möjligheler till enskilt fritidsboende eller minskad valfrihet för det enskilda hushållet att välja önskad bebyggelsetyp. Vidare understryks, både i proposilionen och i civilulskotiets belänkande, alt planeringskravet inte heller innebär atl fritidsbebyggelse endast skall tillåtas i form av stora läibyggda fritidsbyar. Enligt proposilionen erbjuder skilda delar av landet olika nalurtyper och har olika högt exploateringstryck. Kravel på siörre planmässighel ulgår från önskemålet att dessa skilda fömtsättningar skall beaktas vid bedömningarna av fritidsbebyggelsens utveckling så att lillgäng­liga rekreationsresurser utnyttjas på ell för alla parter ändamålsenligt säll. I anslutning härtill påpekades atl stora delar av landet är väl lämpade för en utveckling av spridd fritidsbebyggelse i form av enstaka hus eller mindre husgrupper. Denna lyp av bebyggelse efterfrågas av många. Ofta kan en utveckling av sådan fritidsbebyggelse inom dessa delar av landet medföra avsevärda fördelar genom alt fritidsbebyggelsen bidrar till alt landskapet kan hållas öppet, möjlighelerna alt upprätthälla vissa former av samhällsservice ökar och befintligt men outnyttjat byggnadsbestånd kan komma till nyttig användning. Genom nyligen genomförd ändring i byggnadslagen (prop 1976/ 77:122, CU 1976/77:35, rskr 1976/77:310) har ett enklare administrativt förfarande möjliggjorts när del är fråga om atl komplettera befintlig bebyggelse på landsbygden med ett begränsat antal byggnader.

De ändringar i naturvårdslagen som irädde i kraft den 1 januari 1975 innebär bl a att fritidsbebyggelse inom strandområden skall begränsas med hänsyn till behovet av att bevara mark för bad och friluftsliv. Ocksä inom andra områden kan hänsynen lill naturvårdens krav innebära begränsningar av möjligheterna till ökad fritidsbebyggelse.

Riksdagens beslul med anledning av regeringens proposiiion om planering och samordning av samhällets insatser för rekreation och turism (prop 1975/ 76:46, CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46) ulgär beträffande markanvändnings­frågor i väsentliga delar från riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. FöraU samordna de statliga insatserna för rekreation och turism har en särskild beredning tillkallats. Beredningen skall bl a bedöma frägor om statligt stöd till

 

343                    Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:2

utbyggnad av anläggningar för rekrealionslivel. Beredningen analyserar f n den utveckling som har skett inom de 25 angivna primära rekreationsområ­dena. Beredningen kommer alt redovisa sina förslag i en rapport till regeringen under våren 1978. De förslag beredningen har aviserat avser bl a markförvärvs-, planerings- och slatsbidragsfrågor, särskilt inom de primära rekreationsområdena och andra större områden av betydelse för turism och rekreation. Förslag med anledning av beredningens betänkande kan komma alt föreläggas 1978/79 års riksmöte.

Del finns emellertid behov av att ägna ytterligare uppmärksamhet ål den övergripande frågan om i vilken ulsiräckning och på vilket sätl samhället bör engagera sig i frågor som rör lillkomslen av fritidsbostäder av olika slag. En särskild kommitté bör därför tillsättas.

Utgångspunkten för kommitténs arbeie skall vara all olika samhällsgrupper skall ha frihet att välja mellan olika sätt att utnyttja fritiden. Samhället bör medverka härtill och lill atl frilidsboendet utvecklas i former som är förenliga med naturvårdens krav och kravel på god hushållning med naturresurser, energi och samhällsekonomiska resurser.

Kraven på bättre hushållning med energi omfattar även frilidsboendet. Kommittén bör klariägga hur olika alternativ för fritidsboendels framtida inrikining och lokalisering påverkar den totala energiförbrukningen.

Investeringar i enskild fritidsbebyggelse tar i anspråk betydande kapital-och arbelskraftsresurser. Fritidsbebyggelsens samhällsekonomiska konse­kvenser är ofullständigt kartlagda och kommittén bör därför analysera dessa frågor. Kommittén bör beakta de nära samband som finns mellan frilidsbo­endet och turismen och ta del av del malerial om turismens samhällseko­nomiska belydelse som har utarbetats av beredningen för planering och samordning av statliga insatser för rekreation. Kommiuén bör i sina förslag även uppmärksamma möjligheterna att samutnyttja investeringar i service av olika slag för friiidsboende och permanentboende.

Tillgängliga siudier visar all önskemålen i fråga om frilidsaktivileler och frilidsbosätlning är myckel varierande. Kommittén bör analysera hur önskemålen om olika former för fritidsbostäder kan komma att utvecklas med utgångspunkt i dessa studier samt mol bakgrund av bedömningar av demografiska förändringar, förändringar i arbetstiden och i ulländska medborgares efterfrågan på fritidshus. Kommittén bör härvid ge begreppei fritidsbostad en vidsträckt innebörd. Kommittén bör också särskilt siudera vilka nya former av friiidsboende som har växt fram under senare tid eller som kan förväntas i framtiden.

Bostadsmiljön har stor belydelse för att tillgodose behoven av omväxling, aktivitet och kontakt med naturen. Det är önskvärt all befintliga bostads­områden förbättras och nya bostadsområden planeras så alt deras belydelse som fritidsmiljö kan utvecklas. Kommittén bör belysa hur olika fakiorer i boendemiljön påverkar efterfrågan på särskilda fritidsbostäder.

Kommittén bör beakla all utrymmet för ytterligare fritidsbebyggelse är begränsat i vissa delar av landet. Den bör vid sina överväganden beakta markfrågorna och därvid utnyttja bl a del malerial som las fram inom ramen för den fysiska riksplaneringen.

Inom bl a beredningen för samordning av statens insatser för turism och rekreation pågår f n ett arbete med au åstadkomma ett bättre utnyttjande av befintliga boenderesurser. Vidare diskuteras förutsättningarna fören ökning av antalet billiga och lättillgängliga övernattningsmöjligheter främst i de primära rekreationsområdena. Ulredningen bör la del av de förslag som i

 

DelIlBo:2   Skr 1978/79:103                                      344

olika sammanhang arbetas fram och utgå frän de beslul statsmaklerna kan komma att fatta med anledning av dessa förslag. Vid en eventuell satsning pä uthyrningsverksamhet i enskild eller kommunal regi, bl a i anknyining lill jordbruket, behöver frågan om och ulformningen av ell samhälleligt inflylande över upplåtelseformerna utredas. Kommittén bör överväga hur ett sådani inflytande lämpligen utformas.

Nya upplätelseformer för fritidsbebyggelse håller pä atl utvecklas pä skilda håll i landet. Bl a förekommer "försäljning" av nyttjanderätter fören viss del av året under en viss lidsperiod. 1 vissa fall betalar förvärvaren en engångsavgift för nyltjanderätlen. 1 andra fall ägs fritidshusen av en ekonomisk förening som säljer andelar i föreningen. Även andra upplåtelse-former förekommer. Kommittén bör granska hur olika upplätelseformer harmonierar med lagsiiftningen på olika områden saml föreslå eventuella lagändringar.

Kommittén bör också uppmärksamma de problem som uppstår för de fritidshusägare som har sill hus på ofri grund.

Omvandlingen av fritidshus lill permanent bebodda hus och omvänt har ökat i omfattning under senare år. Därmed har gränsen mellan vad som skall betraktas som fritidsbebyggelse och bebyggelse för permanent boende i många fall blivii oklar. Kommittén bör som grund för bl a sina ställningsta­ganden när det gäller omvandling av bebyggelse till eller från fritidsanvänd­ning söka klariägga om fritidsbebyggelse kan skiljas frän annan bostadsbe­byggelse och i så fall vilka konsekvensema blir härav vad gäller kraven på teknisk standard, energihushållning m m.

I särskilt de större städernas ytterområden pågår sedan länge en successiv omvandling av fritidshus till permanenibostäder. En allt större del av de nyuppförda fritidshusen torde inte innebära något reellt lillskotl ulan enbart ersätta de befintliga fritidshus som övergått till all bli permanenibostäder. Permanenlningen kan innebära alt del skapas ett bredare underlag för service m m och all del skapas bättre möjligheter att utnyttja befintliga resurser av skilda slag. Fritidshusens övergäng lill permanenibostäder kan emellertid i andra fall medföra vissa problem. Kommittén bör kartlägga omfattningen av omvandlingen av fritidshus till permanenibostäder, analysera dess posiliva och negativa konsekvenser samt föreslå åtgärder som kartläggningen och analyserna kan ge anledning till.

På landsbygden och i orter som har utvecklats lill lurisicentra, t ex fiskelägen och fjällbyar, pågår en omvandling av permanenibostäder till fritidshus. Au permanentbosättningen på landsbygden till viss del övergår i fritidsboende kan innebära att bebyggelsen bevaras men del kan också innebära bl a risker för alt underlaget för social service och möjlighelerna att vårda naturen försämras. Denna omvandling av permanenlbebyggelse är speciellt omfaitande i vissa kustsamhällen i skärgärden och i vissa fjällbyar. Miljön påverkas härav liksom den bofasta befolkningens möjligheler atl förvärva fasligheter för atl kunna utöva sin näring. För alt förbättra situationen för den bofasta befolkningen i skärgårdsområdena har statsmak­terna beslutat om särskilda stödåtgärder. För atl ytterligare underlätta situationen för de boende inom dessa och andra områden i landet bör kommittén överväga vilka yUeriigare åtgärder och författningsändringar som kan behövas pä längre sikt, bl a inom närings-, mark-, skatte- och regional­politiken.

Under senare år har prisutvecklingen på enskilt ägda friiidsfastigheter varit mycket kraftig. Det gäller speciellt i de delar av landet där efterfrågan på

 

345                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:2

fritidshus är stor. Samtidigt har kostnaderna för all bedriva ulhyrning av fritidshus ökal, vilket i många fall har lett lill ökade hyreskostnader. Denna utveckling har gjort alt det har blivit svårare för stora medborgargrupper aU förvärva eller all hyra en fritidsbostad. Kommittén bör studera utvecklingen av koslnader, värden och priser vad gäller såväl egenägda som hyrda fritidsbosläder samt föreslå åtgärder som gör del möjligl att skapa ell ulbud av fritidsbostäder vilkel är anpassat lill efterfrågan. Kommittén bör vidare föreslå åtgärder för atl motverka spekulation i mark som är attraktiv för utbyggnad av fritidsbostäder.

Fritidsbebyggelsens siandard har stigit under de senaste åren. Del gäller både den enskilda byggnaden och komplement i form av gemensamma anläggningar av olika slag. Fritidshusen görs i allt större utsträckning vinterbonade och förses med elektricitet, effektiva uppvärmningsanord­ningar saml kommunalt vallen och avlopp. Till en del lorde utvecklingen bero pä atl en ökande insikt om miljöföroreningarnas konsekvenser leder lill all allt högre krav ställs pä t ex sanitär siandard för fritidshusen. I andra fall beror den högre standarden på en allmän utveckling mol en högre boendeslandard. 1 vissa fall kan den höga standarden förklaras av att fritidshusen kan belraklas som en kapitalplacering. Kommittén bör mot bakgrund av sina siudier överväga möjligheterna alt enklare lekniska lösningar skall kunna medges, bl a med hänsyn till önskemålet att begränsa prisutvecklingen pä friiidsfastigheter, saml överväga vilka instrument som kan användas för alt påverka utvecklingen i önskad riktning.

Utredningsarbetet bör bedrivas i etapper. Frågor rörande omvandlingen av fritidshus till permanenibostäder och omvänt och ålgärder för att motverka negativa konsekvenser av omvandlingen bör prioriteras. Även frägan om samhällets möjligheter all kontrollera all avtalade upplätelseformer bibe­hålles bör utredas skyndsamt. Kommittén bör överväga all preseniera delförslag i dessa och andra frågor fortlöpande under arbetets gång. Hela arbelel bör vara avslutat senast år 1980.

Kommitténs arbete spänner över ett brett område. Samordning bör därför ske med det arbete som äger rum inom departemeni, myndigheter och utredningar pä olika områden. Särskilt gäller detla arbetel med den fysiska riksplaneringen och arbetet inom beredningen för samordning av statens insatser för turism och rekreation. Kommittén bör beakta de beslut som kan komma att fattas under utredningsarbetet med anledning av annat nu pågående utredningsarbete.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

all tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att utreda frågan om fritidsboendets framtida utveckling

atl ulse en av ledamölerna att vara ordförande

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ät kommiuén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

att ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrives

att kosinaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Bostadsdepartementet)

 

Del 11 Bo:3   Skr 1978/79:103                                  .346

3. Utredning om överledning för vattenkraftändamål av vatten från Piteälven och Vindelälven

Dir. 1978:14

Beslut vid regeringssammanträde 1978-02-09

Departementschefen, statsrådet Olsson, anför.

De flesta större vattendrag i Sverige är sedan länge utnyttjade för produktion av elkraft. Hur återstående oulbyggda älvar och älvsträckor bör disponeras för olika ändamål har övervägts inom den fysiska riksplaneringen. Genom beslut i december 1977 har riksdagen lagl fast riktlinjer för utnyttjandet av vattendragen i Norrland och norra Svealand (prop. 1977/ 78:57, CU 1977/78:9, rskr 1977/78:100).

Regeringens politik, som den uttrycks i regeringsförklaringen och i de fastlagda riktlinjerna, innebär bl.a. alt de stora outbyggda norriandsälvarna skall bevaras oulbyggda, och all ytierligare energitillskoll frän vallenkraflen främsi bör åsladkommas genom effeklivare utnyttjande av redan exploate­rade älvar. I prop. 1977/78:57 anges bl.a. att möjlighelerna bör undersökas alt uppnå ell sädanl effeklivare utnyttjande genom all leda över vatten frän vissa av de outbyggda älvarna lill redan utbyggda älvar.

Möjligheterna lill överledning från de oulbyggda huvudälvarna har aktualiserats vid flera olika lillfällen. Riksdagen har lidigare beslulal att överledning frän Kailumsjöarna i Kalix-älven till Lule älv inte bör ske (rskr 1971:226). Även överiedningar från Tjeggelvas i Piteälven till Peuraure-Karals i Lule älv och frän Vindelälvens översta del till Tärnaän i Ume älv har diskuterats. Dessa bör enligt de antagna riktlinjerna för vallendragens utnyttjande inte heller komma till stånd, då de skulle medföra stora ingrepp i s.k. obrutna fjällområden.

Del finns fiera länkbara möjligheler lill överledning uianför fjällområdena, t.ex. möjligheter att leda över en del av Piteälven till Skellefte älv, en del av Vindelälven (Laisälven) till Skellefte älv samt en del av Vindelälven till Ume älv.

Överledning från Pileälven lill Skellefteälven kan enligt statens vattenfalls-verk och Skellefteälvens regleringsförening göras på olika sätl. En överled­ning från Piteälvens huvudfära lill Hornavan kan göras anlingen direkt frän Tjeggelvas lill Hornavan genom tunnel eller frän Tjeggelvas-Skärfajaure via Mattauresjöarna i Piteälven genom tunnel till Galtisjaure, som mynnar i Kakel vid Hornavan. Eventuellt kan vattnet ledas direkt lill Hornavan frän Maitaure. En överiedning av en betydligt mindre vallenmängd kan med förhållandevis små ingrepp göras från de redan reglerade sjöarna Labbas och Rappen i ell av Pileälvens biflöden lill sjön Märsajaure som avrinner lill Gallisjaure och Hornavan.

Överledning från Vindelälven lill Skellefteälven kan, enligt en undersökning som utförls av Skellefteälvens regleringsförening, ske genom att vallen från Vindelälvens biflöde Laisälven leds över lill Uddjaur i Skellefteälven genom en tunnel mellan Storiaisan och sjön Aisjaur. Överledning skulle till övervägande delen ske vid högvatten. Någon reglering av Laisälvens vatten skulle inte ske. En damm i Storiaisans utlopp skulle dock krävas för att förhindra onormalt låga vattenstånd.

När del gäller överiedning från Vindelälven lill Ume älv har statens valtenfallsverk, i samband med lidigare utredningar om utnyttjande av Vindelälven, funnit en möjlighel all leda över en del av Vindelälvens vallen

 

347                    Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:3

från Sandsele via Sandsjön genom en tunnel till Juktån. Vattnet skulle då kunna utnyttjas i de befintliga kraftverken i Umeälven från Rusforsen och nedåt.

Både Piteälven och Vindelälven skall enligt prop. 1977/78:57 bevaras oulbyggda. Som framhölls i proposilionen kan del dock inte anses klariagi om överledning av vallen från Piteälven resp. Vindelälven äratt jämställa med en utbyggnad vad gäller skadeverkningar i älvarna och deras omgivningar. Det är enligt min mening angeläget att ytterligare undersöka möjligheterna att genom överiedning av en begränsad mängd vallen åsiadkomma värdefulla energilillskolt utan att skada viktiga miljövården. Som ocksä framhölls i propositionen bör överledningar inte komma ifråga om undersökningarna visar att bevarandevärdena i Piteälven och Vindelälven skulle åsamkas belydande skador av överledningarna. En särskild utredare bör tillkallas för all mot denna bakgrund siudera förulsäuningarna föroch konsekvensema av överledningsprojekl som berör dessa älvar.

Uiredaren bör inventera tekniskt och ekonomiski rimliga överiednings-möjligheler och bedöma möjligheterna alt genomföra olika projekt med hänsyn lill deras inbördes samband. Uiredaren bör därvid ocksä värdera projekten med avseende på deras betydelse för energiförsörjning och samhällsekonomi och beskriva effekierna på regional ekonomi och syssel­sättning.

Uiredaren bör vidare ta fram underlagsmaterial som gör del möjligl att förutse och värdera såväl positiva som negativa verkningar av projekten på andra intressen som är knuina till vattnets och älvdalarnas användning, främst naturvård, fiske, friluftsliv, kulturminnesvård, rennäring samt jord-och skogsbruk. Stor vikt bör läggas vid fakiorer som påverkar de ekologiska sammanhangen i de berörda älvsyslemen och som kan vara av särskild betydelse vid överledning av vatten från ett älvsysiem till ett annal, t.ex. förändringar av vatlenkvalitet, landformernas omvandlingsprocesser, växt-och djurlivets betingelser m.m. Enskilda objekl av ston värde från beva­randesynpunkt bör också beskrivas. Även verkningar i de utbyggda älvarna på grund av ändrad vallenhushållning bör beakias.

Utredaren bör också undersöka om modifieringar av överledningspro­jekten eller åtgärder i de älvar som skulle komma all la emot mer vatten, t.ex. nya regleringar, skulle ge väsenlliga fördelar från någon synpunki. Vidare bör de problem som är förknippade med ett eventuellt genomförande studeras. Härvid bör bl.a. klarläggas hur nuvarande lagsiiftning och förslaget lill ny vattenlag, administrativa förhållanden m.m. ger möjlighel att åsiadkomma en rimlig fördelning av vinslen av en överledning i förhållande till de insatser som krävs av olika intressenier och i förhällande lill de skador som åsamkas kommuner och enskilda utmed de berörda älvarna.

Uiredaren bör slutligen bedöma om överledning kan ske utan all Pileälvens och Vindelälvens vattensystem åsamkas sädana skador alt syftei med beslutet all undanta älvarna frän vatlenkraftutbyggnad ävenlyras. Om flera överledningsalternativ efter en samlad bedömning framstår som acceptabla bör de lämplighetsgraderas. Utredaren bör vidare diskutera lämplig utbyggnadsordning förde olika åtgärder som förutsätts ingå i aktuella projekt, såsom om- och tillbyggnad av befintliga kraftverk, tunnelbyggen och förändringar i vattenhushållningen.

Utredaren bör under arbeiets gång inhämta underlagsmaterial frän och samråda med berörda centrala verk, länsstyrelser, kommuner samt berörda kraftföretag.

 

Del 11 Bo:4   Skr 1978/79:103                                   348

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en utredare med uppdrag all uireda vissa frågor om överledning för vallenkrafländamäl av vallen från Pileälven och Vindelälven,

atl besluta om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde åt utredaren. Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver att ersättning till utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om inte annat föreskrivs,

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Bostadsdepartementet)

4.   Delegation   för   frågor   om   energihushållning   i   befintlig bebyggelse

Dir 1978:37

Beslut vid regeringssammanträde 1978-04-13

Departementschefen, slalsrådel Olsson, anför.

Energiförbrukningen i bostäder och andra byggnader svarar för ca 40 % av energiförbrukningen i Sverige. Enligt lillgängliga bedömningar är det den del av energiförbmkningen där de totalt selt största besparingarna kan göras. Riksdagen beslöt är 1977 (prop. 1976/77:107, CU 1976/77:32, rskr 1976/ 77:244) om förstärkta insaiser för energihushållning i bebyggelse. Besluten innefattade bl.a. förbättringar av det statliga energisparstödel avseende bosläder, allmänna samlingslokaler m.m. samt kommunala, landstingskom­munala och civila statliga byggnader. Vidare beslöts om slöd lill experiment­byggande och om bidrag till vissa informalionsoch utbildningsverksamheter avseende energihushållning i bebyggelse m.m. I propositionen redogjordes också för en ny finansieringsordning för fjärrvärmeutbyggnad.

I enlighet med vad som aviserades i prop. 1976/77:107 har regeringen lagl fram en proposiiion med Energisparplan för befintlig bebyggelse (prop. 1977/ 78:76). Propositionen har ännu inte behandlals av riksdagen.

Energisparplanen innefattar förslag om riktlinjer för energihushållning i befintlig bebyggelse för perioden 1978-1988. Målet äratt nettoenergiförbruk-ningen i dagens byggnadsbestånd år 1988 skall vara 32 lill 39 TWh lägre än f n. Sparmålet motsvarar en brultoenergibesparing på mellan 39 48 TWh per år eller mellan 25 och 30 % av den totala energiförbrukningen i dagens byggnadsbestånd. 1 proposilionen anges vidare riktlinjer för genomförande av detta sparprogram som omfattar invesleringar om sammanlagt 31 till 48 miljarder kr. under tioårsperioden. I propositionen läggs också fram förslag till ändring av underhållsbestämmelserna i byggnadsstadgan (1959:612). Ändringen innebär atl del införs krav på alt byggnader i vissa fall skall underhållas så att möjlighelerna lill god energihushållning behålls i skälig utsträckning. Ändringen föresläs träda i krafl den 1 juli 1978.1 anslutning till energisparplanen föreslås i budgetpropositionen ramar för budgetårel 1978/ 79 för beslut om statligt stöd lill energisparande ålgärder m.m. - inkl. slöd lill

 

349                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:4

kommunerna för alt möjliggöra en besiktningsservice och en aktiv planering -saml medel fören utökad informations- och foribildning-sverksamhet med sammanlagl 1.010 milj. kr. Härutöver föreslås en planeringsreserv om 400 milj. kr., som bör disponeras på det säu som är lämpligt med hänsyn främst lill sysselsättningsläget.

I propositionen framhålls att det åtgärdsprogram som krävs för energispar­planens genomförande bör byggas upp stegvis och au det bör ske en successiv anpassning till ändrade förutsättningar i form av förbättrad teknik, nya forskningsresultat inom energiområdet m.fl. fakiorer.

En omprövning av programmet efter tre år föreslås. Underlag för denna omprövning av programmet börenligt propositionen erhållas bl.a. genom en fortlöpande uppföljning av energisparprogrammets genomförande. Bostads-styrelsen har fält i uppdrag att i samarbele med statens planverk följa upp de hittillsvarande effekterna av energisparstödel.

I proposilionen förutsätts atl genomförandet av energisparplanen skall ske med hänsyn till konjunklurmässiga och säsongmässiga svängningar i efterfrågan pä resurser. Detla innebär alt genomförandeprogrammet formu­leras i en fast del och en del som är rörlig inom tioårsperioden. Självfallel finns begränsningar för hur stora variationer som kan göras i insatserna mellan olika år. Enligt proposilionen beräknas bristande tillgång på arbetskraft, på produktionskapacitet i byggmaterialindustri eller på andra reala resurser inte komma alt utgöra något hinder för att genomföra energisparplanen. Inte heller beräknas genomförandet komma atl slä i konflikt med önskemålet om en ökad nyproduktion av bostäder. Risken för vissa flaskhalsproblem bör dock uppmärksammas.

En viktig förutsättning för alt genomföra ett sparprogram till kostnader som är rimliga för samhällel är lillgången pä tekniker och byggnadsarbetare av olika slag. I propositionen berörs frägor om arbetsmarknadsutbildning och om fortbildningskurser för att ge dem som är yrkesverksamma inom byggnadsbranschen vidareutbildning i energisparfrägor. I anslutning härtill kan nämnas atl i årels budgetproposition har föreslagits förstärkta insatser för driftsoch underhållsteknisk utbildning på gymnasienivå. En fortlöpande bevakning av arbetsmarknads- och utbildningsfrågorna erfordras i anslut­ning till energisparplanens genomförande.

Utgångspunkten för propositionens förslag är all del nu finns ell stort iniresse för energisparande. Det saknas därför anledning alt f n. införa några tvingande regler för atl åstadkomma ett tillräckligt stort sparande. De frivilliga insatserna bör emellertid pä olika sätl inriklas mot de mest lönsamma åtgärderna och projekten. I proposilionen framhälls atl fastighets­ägarnas och hyresgäsiernas vilja atl genomföra energisparande ålgärder är beroende bl.a. av åtgärdernas lönsamhet. Deras bedömning av fördelarna med olika ätgärder lorde av flera skäl skilja sig från samhällets bedömning, bl.a. därför all de inte har möjlighel eller anledning all bedöma värdel t.ex. av en ökad sysselsättning eller av minskade miljörisker. Mol denna bakgrund förordas i proposilionen en sådan differentiering av stödet till olika energi-sparåtgärder som kan fä den enskildes bedömning av olika energisparåtgär­ders lönsamhet alt stämma överens med samhällets bedömning. En översyn aviseras av vilka åtgärder som kan bli föremål för energisparstöd och vidare föruiskickas att vissa villkor kan komma all införas för alt stöd skall ulgä. Även sedan en grundlig översyn av dessa frågor har skett krävs en fortlöpande anpassning av reglerna för siödet för all man skall kunna styra inriktningen av de energisparåtgärder som vidtas i byggnadsbeståndet. En

 

Del II Bo:4   Skr 1978/79:103                                    350

översyn aviseras av kompetensfördelningen mellan regeringen och bostads-styrelsen liksom av finansieringssystemet.

Det är uppenbart all fasiigheisägaren i allmänhei inie kan ha full överblick över vilka energisparande ålgärder som det är mest angelägel alt han vidtar i den egna byggnaden. I proposilionen föreslås därför stöd till kommunerna för att möjliggöra en kommunal service i form av leknisk rådgivning och frivillig besiktning av fastigheter. Fastighetsägaren skall därigenom kunna få kvali­ficerad hjälp och teknisk rådgivning med bl.a. besiklning av fastigheterna. Den enskilde ges därmed ocksä bästa möjliga förulsältningar att förbättra fastighetens kvalitet och ekonomi. En uppbyggnad av en sådan verksamhei tar viss lid i anspråk. När så har skell bör det enligt proposilionen uigöra ett villkor för energisparstöd atl besiklning har ulförts. Del kan också bli aktuellt som villkor för slöd all den vid besiktningen förordade kombinationen av åtgärder vidtas.

Genomförandet av energisparprogrammet bör baseras på en medveten planering grundad bl.a. på kunskap om de enskilda byggnadernas kvalitet frän energihushållningssynpunki. Enligt proposilionen bör kommunerna svara för en planering som bl.a. syftar lill all klarlägga vilka områden och byggnader som i första hand bör komma i fråga för energisparande ålgärder av olika slag. Former för denna planering behöver utvecklas. Del är angeläget atl del nära sambandet med annan bebyggelseplanering och med den kommu­nala energiplaneringen i övrigt uppmärksammas i della sammanhang.

Det är viktigt all man på olika sätt inriktar de frivilliga insatserna mot ell effeklivi och rationellt handlande. De förslag som läggs fram i propositionen syfiar i allt väsentligt till atl uppnå della ulan obligatorier och med ett minimum av administrativa regleringar. Senasi i samband med ulvärde­ringen av programmel efter en treårsperiod bör enligt propositionen frågan om behov av obligatorier prövas på nytt. Även som bakgrund för en sådan prövning fordras en noggrann uppföljning av energisparverksamheten.

Som tidigare har redovisats, föresläs i proposilionen en ändring av underhällsbestämmelserna i byggnadsstadgan. Vidare förutskickas atl två förslag till ändringar i byggnadsstadgan kommer atl remissbehandlas. Förslagen avser bl.a. viss vidgning av byggnadslovsplikten och krav på utseende av ansvarig arbetsledare för vissa icke byggnadslovspliktiga arbeten av belydelse från energihushållningssynpunki. I proposilionen framhälls också all det från energisparsynpunkl är av vikt atl hyreslagen utformas så alt hyresvärdar och hyresgäster uppmuntras atl vidla åtgärder för att minska förbrukningen av bränsle för lägenheternas uppvärmning och varmvatten­försörjning.

Både den fortlöpande anpassningen av energisparplanen lill nya kunskaper och ändrade förutsättningar i övrigi och genomförandet av det till planen hörande åtgärdsprogram mel kräver medverkan av ell slort antal inslan­ser.

Som har framgått av den lidigare redovisningen utgör kommunernas insatser ett betydelsefullt led i energisparplanens genomförande. Kommun­förbundet har självfallet en vikiig roll vid utformningen av riktlinjerna för denna verksamhet.

Taklen i den lekniska utvecklingen inom byggnadsindustri och byggmate­rialindustri har stor betydelse för energisparplanens genomförande. Åtgärder för alt stimulera dessa industribranschers utvecklingsinsatser har berörts i årets budgetproposition.

Många statliga myndigheler och organ berörs. Statens planverk har alt

 

351                   Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del II Bo:4

utarbeta föreskrifter och allmänna råd lill byggnadsstadgan i fråga om både planering och byggande. I della arbele redovisas bl.a. de krav som ställs på energisparåtgärder och ges allmänna råd om deras lekniska ulförande. Planverket uifärdar intyg om typgodkännande för konslruklioner och produkler för värmeisolering och tätning av byggnader och värmeväxlare och uiruslning för reglering och slyrning av uppvärmnings- och venlilalionssys-lem. Beslut om typgodkännande grundas ofta på provning som utförts av statens provningsanstalt eiler enligt metod fastställd av anstalten. Bostads­styrelsen och statens industriverk ansvarar för energisparstödel lill byggna­der. Bosiadsslyrelsen handlägger frågorom de kommunala bosiadsbyggnads-och saneringsprogrammen. Industriverket ansvarar även för energispar­stödel till industrins processer m.m. och utför prognoser och ulredningar inom energiområdet. Industriverket har vidare det cenlrala myndighetsan­svaret i frågorsom berörs i lagen (1977:439)om kommunal energiplanering. Statens råd för byggnadsforskning handhar forskning om energihushållning i bebyggelse och lämnar stöd till forskning och experimenlbyggande. Bygg-forskningsrådel har också all löpande tillhandahålla lällförslåeliga samman­fattningar av forskningsresultat rörande teknik och ekonomi för energispa­rande ålgärder i bebyggelse. Styrelsen för leknisk utveckling lämnar slöd till industriell utveckling av nya produkter. Statens provningsanstali organiserar och samordnar den officiella provning som föreskrivs av andra myndigheler. Arbetsmarknadsstyrelsen hardet övergripande ansvaret förarbeismarknads-polilikens genomförande. Universilels- och högskoleämbetet har det över­gripande ansvarei för utbildning av tekniker på högskolenivå. Skolöversty­relsen har del övergripande ansvaret för den yrkesutbildning som krävs för energisparprogrammets genomförande. Arbetsmarknadsstyrelsen och skol­överstyrelsen ansvarar för arbetsmarknadsutbildningen. 1 årels budgetpropo­sition föreslås atl särskilda medel skall disponeras av statens planverk för bidrag lill framställning av studiematerial mm. avseende fortbildning i energisparfrägor av yrkesverksamma i olika led i byggprocessen.

Energisparkommittén (I 1974:05) har till uppgift atl bedriva en samordnad informationsverksamhet inriktad på atl underbygga sirävanden efter effek­tivitet och sparsamhet i all slags energianvändning. I della ingår atl samordna och siödja myndigheternas informationsinsatser på energisparomrädel. Planverket haren utbyggd informationsverksamhet till byggnadsnämnderna och lill ansvariga arbetsledare och andra yrkesverksamma inom byggnads­branschen om kraven på energisparäigärder och kontrollen av dessa samt utfärdar allmänna råd för deras lekniska ulförande. Den prototyp- och demonstraiionsverksamhet som bedrivs av byggforskningsrädet innefattar en omfattande informationsinsats riktad lill fastighetsägare m.fl. Bostads­styrelsen ansvarar för informaiion om energisparstödel. En ansvarsfull och korrekt informaiion och marknadsföring från malerialtillverkare och bygg­nadsförelag kan verksamt bidra lill all stimulera energisparinlressel. Utveck­lingen på informationsområdet måste följas och ett lämpligt samspel mellan allmänna och enskilda åtgärder åstadkommas.

Inom regeringskansliel berörs ell antal specialorgan, bl.a. bosladsfinansie-ringsdelegationen (In 1967:30) inom bostadsdepartementet, byggbranschrå­det, energisparkommittén (1 1974:05) och energiforskningsdelegationen (I 1975:02) inom industridepartementet och byggsysselsältningsdelegalionen inom arbetsmarknadsdepartementet. De problem som rör bränsleklausu­lernas utformning och metoderna för alt räkna ut bränslekosinaderna behandlas fn. av hyresrättsulredningen (Ju 1975:06). Ytteriigare ett antal

 

Del 11 Bo:4   Skr 1978/79:103                                   352

frågor av belydelse för energihushållning i bebyggelse berörs av pågående ulredningar.

När del gäller ett så omfatlande program som del energisparplanens genomförande utgör, fär den administrativa apparatens förmåga all hantera programmet på ett effektivt sätt stor belydelse. Eu belydande antal berörda organ mäste ges möjlighet att överblicka den totala verksamhei som avser energihushållning i befintlig bebyggelse för all kunna inordna sina egna insatser på lämpligt sätt. Den utveckling som sker inom ett område måsle anpassas lill den utveckling som sker på andra håll. Om en viss del av verksamheien utvecklas på ett sätt som inie främjar helheten måsle delta upptäckas snabbt och samordningsåtgärder sättas in. Del finns emellertid goda skäl atl inte söka skapa en ny organisation för frågorom energihushåll­ning i befintlig bebyggelse. Den enskilda myndighelens deluppgifter har ofta Slarkl samband med andra verksamheter som myndigheien bedriver. Så lill exempel förekommer - och eftersträvas - att energisparäigärder vidtas tillsammans med andra åtgärder som berör t.ex. byggnaders fasadskikl eller vad beträffar industrin dess processer. Arbete med föreskrifter förenergihus-hållningsälgärder och utfärdande av allmänna råd för åtgärdernas tekniska uiformning har samband med övriga föreskrifter och råd för byggnadskon-siruktioner och installationer. Byggbranschrådet bevakar byggmarknaden i dess helhet och Byggsysselsäiiningsdelegalionen byggarbeismarknaden i dess helhet osv. Bl.a. mot denna bakgrund och med hänsyn lill alt organisationen på energiområdet utreds i särskild ordning bör, med de undantag som redan harangens i proposilionen 1977/78:76, kompetensgrän­serna mellan skilda myndigheler och organ inte nu ändras.

I proposilionen förutskickas atl en särskild delegation bör tillkallas med viktiga uppgifter avseende ledning och samordning av arbetet med energi­sparplanens utveckling, genomförande och utvärdering. Delegationen bör ha rollen av ell beredande och rådgivande organ till regeringen. Delegationen bör också utgöra ett forum för ömsesidiga överiäggningar om sparprogram-meis grundförutsättningar, utveckling och relation till berörda samhällssek­torer.

Energisparverksamheien har redan nu en belydande omfallning. Delega­tionen bör därför tillkallas nu.

Delegaiionen bör fortlöpande ta del av den uppföljning av de hittillsva­rande effekierna av energisparstödel som bosiadsslyrelsen i samarbete med planverket har fält i uppdrag atl utföra. Deiegationen bör vidare förbereda vissa ålgärder som kan bli aktuella sedan riksdagen fattat beslul i anledning av regeringens proposition med förslag till energisparplan för befintlig bebyggelse.

Sedan riksdagen lagit ställning lill regeringens proposiiion med förslag till energisparplan för befintlig bebyggelse bör - inom ramen för riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition - delegationens uppgift vara

all följa utvecklingen inom de områden som är av betydelse för energi­hushållning i befintlig bebyggelse och all sammanställa och vid behov initiera utredningar av belydelse för energisparprogrammets övergripande slyrning och utveckling,

att följa genomförandet av energisparplanen - i nära koniaki med de berörda myndigheternas löpande uppföljning av sina insatser inom energi­sparplanens ram - och alt ta de initiativ till samordning mellan berörda myndigheler som den anser påkallade.

 

353                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:4

alt följa och vid behov initiera ålgärder som gör det möjligl all jämföra resultaten av genomförda åtgärder med den förväntade effekten,

att lägga fram förslag lill regeringen i de frågorsom anges i del följande eller som regeringen senare kan komma all uppdra åt delegationen alt utreda.

1 proposilionen anges all vissa uppgifter frän kommunema behövs lill grund för statens insaiser i fråga om energisparplanen och dess genomfö­rande. Efter samråd med delegaiionen för förelagens uppgiftslämnande bör formema för kommunernas medverkan snarast preciseras, med beakiande av att kommunerna inte bör tyngas med ett omfaitande uppgiftslämnande. Insamlandet av uppgifter bör självfallel, där så låler sig göra, samordnas med kommunernas uppgiftslämnande i övrigt.

Delegationen bör efter samråd med byggsysselsätiningsdelegaiionen och byggbranschrådei lämna regeringen förslag om hur energisparplanens genomförande kan anpassas till säsong- och konjunklurvarialioner på byggnadsarbelsmarknaden. Delegationen bör i delta sammanhang också uppmärksamma de problem som kan uppslå om icke-seriösa företag och sk. grå arbetskraft anlitas i samband med all energisparäigärder uiförs.

Delegaiionen bör efter samråd med bostadsfinansieringsdelegationen redovisa förslag om ulformningen av finansieringssystemet för energispar-lånen och formerna för kredilpriorilering mot bakgmnd av att i propositionen föreslås atl statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1979/80 direkl skall belastas endast av bidrag och subventioner. Förslag om systemets tekniska utform­ning måsle utarbetas med utgångspunkt i kravel att sysiemel inte får medföra en försämring i den enskildes möjligheler atl på ett smidigl sätl fä det stöd som han är berättigad till.

Delegaiionen bör löpande la del av och såväl löpande som periodiskt sammanställa resultaten av de berörda myndigheternas uppföljning av genomförda energisparåtgärder.

Delegaiionen bör lämna de förslag i fråga om stödets inriktning och i fråga om styrsystemet i stort som myndigheternas uppföljning och andra ulred­ningar ger grund för.

Delegationen bör vidare fortlöpande följa och i förekommande fall lämna förslag beiräffande de utbildningsfrågor som har samband med energihus­hållning i byggnader.

Delegaiionen bör, i god lid före den omprövning av energisparplanen som skall ske inför budgetårel 1981/82, sammanställa sådant underlag - beträf­fande bl.a. ny kunskap och i övrigt ändrade förutsättningar-som kan vara av betydelse för statsmakternas ställningstaganden samt lämna härpå grundade förslag om energisparplanens inrikining pä olika tekniska ålgärder saml beiräffande genomförandeprögram och styrmedel.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag efter samråd med statsrådet Johansson au regeringen bemyndigar mig

alt tillkalla en delegation med högsl 11 ledamöter för att bereda frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse

all ulse en av ledamöterna att vara ordförande

att beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde ål delegaiionen.

Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver

alt kosinaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommitlénslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Bosladsdepariemenlet)

23 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II Bo:5   Skr 1978/79:103                                   354

5. Utredning om underhåll av hyres- och bostadsrättsfastigheter

Dir 1978:79

Beslut vid regeringssammanträde 1978-08-31

Slalsrådel Friggebo anför.

Del fanns år 1975 i vårt land ca 98.000 hyresoch bostadsrätlsfastigheter med närmare 2,1 miljoner lägenheter. Omkring 1,5 miljoner lägenheter var upplåtna med hyresrätt. Dessa fasligheter åsattes vid 1975 års allmänna fastighetstaxering ett sammanlagt taxeringsvärde om 107 miljarder kronor. Fastigheterna ägdes till 38 % av kommuner och allmännylliga förelag, lill 38 % av privata företag och enskilda personer och lill 24 % av bostadsrätts­föreningar.

Vårt bestånd av lägenheter är av god siandard och representerar myckel stora ekonomiska och sociala värden. Från såväl samhällsekonomiska som bostadspolitiska utgångspunkter är det angeläget alt bostadsbeståndet vid förslitning och skada underhålls och repareras så att dessa värden bibehålls. Det är därför viktigt att samhällel skapar bästa möjliga belingelser för della. Även om underhållsfrägorna i stor utsträckning åvilar fastighetsägare och boende finns det olika regler och ramar som ställs upp av samhällel.

Underhällsfrågorna har både bostadspolitiska och skallepoliliska utgångs­punkter. Bostadspolitiskt är det bl.a. fråga om atl ge hyresgäster ett ökal inflylande över sitt boende och alt skapa garantier föratt medel för underhåll sätts av i tillräcklig omfattning och används på avsell vis. Småhusägare och bostadsrättshavare barett sådant inflylande. Det är angeläget att finna former för alt öka också hyresgästernas inflylande. Skatlepoliliskl är del bl.a. en fråga om atl åstadkomma skalleregler för underhåll och fastighetsförvaltning, som är så neutrala som möjligt med hänsyn till faslighetsägare och besitlningsform.

1 12 kap. jordabalken (hyreslagen) föreskrivs att hyresvärdarna är skyldiga atl svara för regelbundna reparationer i bostadslägenheter. Åtskilliga rapporter från bl.a. hyresförhandlingar pekar emellertid på all parterna - i syfte atl dämpa hyreshöjningarna - kommer överens om så låga hyror all hyresintäkterna inte helt läcker kosinaderna för drift och underhåll. Följden blir atl det periodiska underhållet till en del skjuls på framliden.

På sikl innebär ell eftersatt fastighetsunderhäll dålig ekonomi. I sämsta fall leder del till kapitalförstöring. Del finns också risk för alt eftersatt underhåll medför atl segregationen i boendet försiärks genom att de som har möjligheter söker sig bort från dåligt underhållna bostadsområden. För alt syftet med hyreslagen skall kunna uppnås, är det angeläget atl skapa fastare regler och bättre finansiella förutsättningar för avsättningar till löpande och periodiskt underhäll.

Andelen hyres- och bostadsrättshus som behöver repareras och under­hällas kommer att öka de närmaste åren. Delta beror bl.a. pä alt de drygt en miljon lägenheter som enligt det s.k. miljonprogrammet byggdes mellan åren 1965 och 1974 nu börjar att vara i behov av mer omfattande reparationer och underhåll. Huvuddelen av dessa lägenheter finns i hyres- och bostads­räUshus.

Livslängden hos ett bostadshus varierar men är i hög grad beroende av hur omfattande underhållet är och hur ofta del företas. Erfarenheterna visar vidare alt kostnaderna för underhåll ökar med en fastighets ålder. Enligt undersökningar av HSB:s riksförbund är de genomsnittliga utgifterna för

 

355                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:5

yttre underhåll per m lägenhetsyta 4 gånger högre i 26-30 är gamla hus än i 1-5 år gamla hus. Beiräffande del inre underhållet visar undersökningar att kostnaderna i genomsnitt ligger något högre och har en mera regelbunden periodicitet.

Enligt uppgift från olika bostadsföretag och bostadsorganisationer saknas tillräckliga medel för framlida underhåll. Del är mot den bakgrunden angeläget med ökad fondering för reparationer och underhåll för atl möla de växande underhållsbehoven i bostadshus. Särskilt gäller detla hyresfastighe­terna. Kapitalbildningen skall syfta till all dels skapa garantier för aU beståndet av bostadshus inte blir föremål för kapitalförstöring, dels utjämna kostnaderna för fastighetsunderhåll mellan olika år. Om en sådan utjämning inte sker föreligger risk för myckel kraftiga språngvisa höjningar av boendekostnaderna.

Statligt låneslöd för underhällskostnader kan lämnas i samband med bostadslån för ombyggnad. Siödet avser underhållsarbeten som är direkt föranledda av ombyggnaden. Stödets storiek beror bl.a. på hur omfattande ombyggnaden är. Med vissa undantag gäller denna ordning också statligt stöd lill energibesparande och miljöförbättrande ålgärder. Nägon möjlighet all fä statliga lån för enbart fastighetsunderhåll föreligger inte.

Marknaden för långfrisiiga krediter är i dag hårt ansträngd. Av den kartläggning som kapitalmarknadsulredningen redovisar i betänkandet (SOU 1978:11) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi framgår alt det finns anledning anta atl detta förhållande kommeratt gälla för lång tid framöver. E)et är i detta läge inte tänkbart att kreditmarknaden i någon nämnvärd utsträckning ulöver vad som f n. sker skulle kunna bidra lill finansieringen av reguljärt fastighetsunderhåll.

Mol bakgmnd av vad som anförts är del angelägel att det sker ett ökat sparande inom hela bostadssektorn för reparationer och underhåll. För hyresfastigheter behöver frågan om formema för avsättning till underhåll och förvallning av underhållsmedel saml inflytandet för hyresgäster i dessa frågor bli föremål för närmare överväganden. Jag förordar därför att en översyn av dessa frågor kommer till stånd. Uppgiften bör anförtros en särskild utre­dare.

Som huvudprincip för finansiering av fastighetsunderhåll bör gälla atl underhåll skall finansieras av de boende. Fonderingar skall ske för atl utjämna underhållskostnader mellan olika är. Uttaget för finansiering av underhållsåtgärder bör motsvara förslitningen över en längre tidsperiod och betraktas som en belalning fören faktisk förslitning. Otillräckliga fonderingar innebär att man skjuter över bördan för underhållet på dem som skall bo i huset i framtiden. Ansvaret för att avsättningar sker bör åvila fastighets­ägarna.

Uiredaren bör till en början kartlägga om kooperativa, allmännyttiga och privata fastigheter skiljer sig ät när det gäller behov atl avsätta medel för fastighetsunderhåll, vilka belopp som idag avsälls lill delta ändamål och i vilken omfattning underhäll och reparationer finansieras genom lån. De ekonomiska effekterna av underhällsfrägornas skattemässiga behandling bör också belysas. Sådana undersökningar är viktiga utgångspunkter för utreda­rens överväganden om lämplig form för finansiering och förvaltning av underhålls- och reparationsmedel saml om någon form av avgifter för underhåll skall vara obligatoriska. Vidare bör denna kartläggning tjäna som utgångspunkt för överväganden om i vilken mån kommande förslag också skall omfatia kooperativt ägda fastigheter.

 

Del II Bo:5    Skr 1078/79:103                                   356

Utredaren bör utarbeta förslag lill principer för och beräkning av uttaget frän de boende för läckande av underhållskostnader och former för de boendes infiytande vid beslut om medlens disposition. Beträffande frågan om de boendes inflytande vill jag erinra om att riksdagen nyligen öppnat möjligheter för de förhandlande parterna atl påkalla förhandling angående samtliga boendeförhållanden som berör hyresgästerna gemensami (prop. 1977/78:175, CU 1977/78:32, rskr 1977/78:347).

En viktig uppgift i del sammanhanget är atl närmare ange lämplig storlek av del område som bör omfattas av en underhållsfond, exempelvis hus, grupp av hus eller hela bostadsområden. En förutsättning är härvid, atl sådani område inte skall omfalia fasiigheier med olika ägare. Det bör eftersträvas alt omrädel blir så stort all en effektiv och smidig fastighetsförvaltning är möjlig samtidigt som de boende har ell väsentligt inflytande över hur underhålls­medlen används.

Fonderingar av här nämnl slag elleren därmed likvärdig lösning efter andra linjer betyder väsentligt ökade möjligheler att genomföra dén vidgade boendedemokrati som är ett viktigt mål för bosladspoliliken.

Utredaren bör vidare undersöka möjligheterna atl för inre underhåll öka lägenhelsinnehavarens ansvar genom att för hyreslägenheter inrätta inre reparationsfonder, som knyls lill lägenheten eller den boende. En sådan ordning bör eftersträvas som innebär alt aktsamma och underhållsmedvetna hyresgäster kandra förde! därav.

Skattereglerna för fastigheter har utformats med i huvudsak andra utgångspunkier än bostadspolitiska. Bostadsrättsföreningar och allmännyt­tiga bostadsföretag beskattas enligt en schablonmelod som innebär bl.a. att reparationer inte beakias vid inkomstbeskattningen. Detla innebär prakliskl sett att iniäkten bestäms lill 3 % av taxeringsvärdet oberoende av om avsättningar till reparationer och underhåll har gjorts eller inte och au avdrag för reparationsoch underhållskostnader inte fär göras. Enskilda ägare av hyresfastigheter får däremoi göra avdrag vid inkomsttaxeringen för repara­tions- och underhållskostnader. Della är en följd av alt överskott i verksamheien beskattas. Som överskott betraktas också avsättningar lill framtida underhåll. De år reparationer och underhållsåtgärder vidlas, anlingen löpande eller i samband med ombyggnad, medges avdrag för dessa kostnader oavsell om fastigheten tidigare har haft några skattemässiga överskott eller inte.

Jag vill i sammanhanget nämna att riksdagen vid flera lillfällen under senare är vid sin behandling av finansieringsreglerna vid ombyggnad, har begärt underlag för slällningslagande lill skattereglerna i fråga om underhåll och ombyggnad av hyres- och bostadsräitsfastigheter.

I promemorian (Ds B 1978:7) Ändrade beskaltningsiegler för hyresfastig­heter föreslås att bosladslånereglerna vid ombyggnad av enskilt ägda hyresfastigheter med statligt lånestöd skall bli desamma som vid nybyggnad. I gengäld skall reparationsavdrag inte lä göras för sådana ålgärder som ingår i låneunderlaget vid ombyggnad. Förslaget kan ses som en etapp i ett mera långsiktigt och genomgripande arbeie med frågor om underhåll och förvalt­ning av bostäder.

Utredaren bör klarlägga hur avsättning lill fonder, liksom även fonderna själva bör behandlas i skallehänseende. En utgångspunkt bör vara atl den nuvarande ävdragsrällen avskaffas för sådana underhållsarbeten som har bekostats med medel ur fonderna. Däremot bör avdrag medges för utbetal­ning eller avsättning som görs till fondema. Uiredaren bör också överväga

 

357                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:6

eventuellt behov av särskilda administrativa former för förvaltning av underhållsmedlen och därvid lägga särskilt sior vikt vid att de lösningar som föreslås blir överskådliga för dem som berörs av förslagen.

En fråga som ärav betydelse vid bedömningav en fondering är infialionens inverkan pä fonderade medel. Utredaren bör belysa denna fråga och redogöra för vilka möjligheler som kan finnas all uppnå en värdesäkring av dessa medel.

En ökad fondbildning för underhåll av hyresfastigheter kan få större effekt först åtskilliga år efter del atl ell sådani syslem införts. Utredaren bör särskilt belysa de problem som kan uppslå under en övergångstid och föreslå lösningar därpå. Även de skaitemässiga övergångsproblem som hänger samman med förändringarna bör belysas.

Inom bosiadskooperalionen finns redan i dag fonder för yttre och inre underhåll. Utredaren bör inhämta erfarenheter från verksamheten med sådana fonder.

Utredaren bör vara oförhindrad alt även la upp andra frågor än dem jag nu har nämnt som har betydelse för alt lösa utredningsuppgiften.

I sitt arbete bör uiredaren samråda med berörda parter pä bostadsmarkna­den, myndigheler och ulredningar, bl.a. hyresrättsulredningen (Ju 1975:06). Statens råd för byggnadsforskning har under senare tid initierat belydande forskningsinsatser inom områdel underhåll och förvaltning av bostäder. Utredaren bör ta del av detla forskningsarbete. Utredaren bör vidare studera de erfarenheter av finansiering och administration av fastighetsunderhåll som har gjorts ulomlands.

Avslutningsvis vill jag underslryka all utredaren bör bedriva sitt arbele skyndsamt.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag

atl regeringen bemyndigar mig alt tillkalla en särskild utredare för all se över fömtsättningama för underhäll av hyres- och bostadsrätlsfastigheter,

att beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemställerjag atl regeringen föreskriver

all kosinaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Bostadsdepartementet)

6. Ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet

Dir. 1978:91

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-11-10

Statsrådet Friggebo anför.

Utvecklingen av bosladspoliliken i vårt land under de senasle äien kännetecknas av bl.a. ett uttalat syfte all öka likställdheten mellan de olika besittningsformerna på bostadsmarknaden - äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Detla har särskilt gälll de ekonomiska villkoren. Riksdagen har i della syfte beslulal om ändringar i del statliga sysiemel för bosladsfinansie-

 

Del II Bo:6   Skr 1978/79:103                                    358

ring som är av betydelse för framför allt del nyare bostadsbeståndet och nyproduktionen.

Frågan om likställdhet mellan de olika besittningsformerna är emellertid inte enbart en ekonomisk fråga. Del är också en fråga om de boendes möjligheler atl ulöva inflytande över sina egna boendeförhållanden. Dessa möjligheter är mindre för hyresgästen än för den som äger sin boslad eller innehar den med bostadsrätt. Även i delta avseende har emellertid utveck­lingen under senare år inneburil en viss uljämning av skillnaderna mellan besittningsformerna genom ökade möjligheter för hyresgästerna att, indi­viduellt eller genom hyresgästorganisation, påverka sin situation i förhål­lande lill hyresvärden. Jag tänker på bl.a. del förstärkta besittningsskyddet, bytesrällen, hyresgästinflylandet i samband med ombyggnad och vid särskild förvaltning enligt bostadsförvallningslagen (1977:792) samt rälten all måla och tapetsera i lägenheten. Genom hyresförhandlingslagen (1978:304), som trädde i krafl den Ijuli 1978,harytterligareett viktigt steg lagils på vägen mol en ökad likställdhet i boendet. Lagen ger hyresgästerna en lagfäst rält atl förhandla med hyresvärden om sina boendeförhållanden. Genom att uppträda gemensami kan alllså de boende förhandlingsvägen tillförsäkra sig ett ökat inflytande över frågor som rör den egna lägenheten, gemensamma anordningar i huset och den dagliga boendemiljön i övrigi.

Resultaten av kommande förhandlingsverksamhei lorde fä visa om ytterligare åtgärder från samhällets sida kan komma alt behövas i syfte att förbättra fömlsältningarna förökat hyresgästinflylande vid förvaltningen av flerfamiljshus. Det kan därvid t.ex. komma ifråga atl vidla lagändringar för att främja en önskvärd utveckling av inflytandet vid upplåtelse med hyresrätt. Sådana frågor fär då behandlas i särskild ordning. I sammanhanget bör också nämnas den av regeringen tillsatta utredningen om underhåll av hyres- och bostadsrätlsfastigheter (Dir. 1978:79), som bl.a. har att pröva hur man skall kunna skapa fonder för inre underhåll, som knyts lill lägenheten eller den boende.

Det är emellertid klart att det, med hänsyn lill bl.a. det ekonomiska ansvar som är förenat med ägande och förvallning av fastigheter, inte lorde gå att inom överskådlig tid uppnå samma inflytande för hyresgäster som för dem som bor med ägande- eller bostadsrätt. Full likställdhet i della avseende mellan besittningsformerna kan alltså inte uppnäs. Om man vill åstadkomma ett ökal boendeinflytande, utöver vad som är möjligl på hyresrättens område, måsle det ske genom atl bostäder i ökad omfattning upplåts med ägandeeller bostadsrätt.

Jag anser det angeläget att öka de enskilda människornas inflylande över sitt boende och atl bättre möjligheter för den enskilde atl äga sin boslad skall skapas genom atl underiätta för hyresgäster att i bostadsrättsföreningens form överta ägandet.

Mol den bakgrund som jag nu har tecknat vill jag la upp frägan om statliga ålgärder i syfte att främja ett ökal boendeinflytande i bosiadsrättsform.

Inom nyproduktionen av bostäder ulgör numera småhus som upplåts med äganderätt en dominerande andel. Kommunerna har ett betydande infly­tande över nyproduktionens fördelning pä hustyper och besitiningsformer. Villkoren för den statliga bostadslångivningen innefattar inte några begräns-ningarav valfriheten i delta avseende. Även om befintliga möjligheteralt öka andelen lägenheter med ägande- eller bostadsrätt i nyproduktionen tas till vara, kan det endasl på lång sikl mera påtagligt förändra relationen mellan de olika besittningsformerna i del totala bostadsbeståndet. Åtgärder för att

 

359                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:6

snabbt öka boendeinflytandel genom annan besitlningsform än hyresrätt för alllså inriktas på beståndet av hyreslägenheter.

F.n. är närmare 45 % av samtliga bosläder eller omkring 1.1/2 milj. lägenheter upplåtna med hyresrätt.

En övergång från hyresräii lill bostadsrätt kan ske genom att hyresgästerna i en fasiighel bildar en bostadsrättsförening som förvärvar fastigheten och upplåter lägenheterna med bostadsräu. Della har hiuills förekommii i endast ringa omfattning, vilkel sannolikt beror på att övergången lill bostadsrätt är förenad med åtskilliga problem som berör bl.a. hyresgäsiernas möjligheteralt träffa överenskommelse om och att finansiera förvärvet samt rättsskyddet för de hyresgäster som inte önskar gå över lill bostadsrätt. Dessa problem och andra frågor som har samband med önskemålet att främja en mera omfatlande övergång från hyresräii lill bostadsrätt bör nu utredas. Utred­ningsuppdraget bör anförtros åt en kommitté.

Man kan inte bortse från all en övergäng frän hyresrätt till bostadsrätt kan innebära risker för en ökad segregation i boendel som en följd av all personer med låga inkomster och utan tillräckliga medel för kapitalinsats färsvårt alt göra sig gällande på denna del av bostadsmarknaden. Kommittén bör när den ulformar sina förslag så långt möjligl söka eliminera dessa risker. Kommittén bör därvid söka belysa utvecklingen av prisema vid försäljning av bostads­rätter under senare år och överväga om denna utveckling kan ge anledning till ålgärder från statens sida. Av särskild belydelse i fråga om riskerna för segregation i samband med övergång från hyresrätt till bostadsrätt är de ekonomiska villkoren i samband med övertagandet av fastigheten. Jag ålerkommer i del följande till frägan om finansieringen av hyresgästernas förvärv av den fastighei som de bor i.

Frågan om åtgärder beträffande beskattningen av bostadsrättsföreningar med s.k. strimlade lån övervägs inom regeringskansliet med anledning av bosiadsskailekommmiiténs förslag i ämnet.

Även om hyresgästerna kan ordna finansieringen, kan emellertid den situationen uppkomma all de inte lyckas förmå fastighetsägaren atl överiåta fastigheten lill dem. I riksdagen har väckts motioner i syfte att åstadkomma sädan ändring av förköpslagen (1967:868) alt hyresgäster som bildar en bostadsrättsförening för all överta den fastighet som de bor i skall fä rätl till förköp av fasligheten. Riksdagen har ställt sig avvisande till dessa motioner. Senast skedde delta är 1976 (CU 1975/76:11).

F.n. är det bara kommun som kan ulöva förköpsrält enligt förköpslagen. Del finns visserligen ingel formellt hinder för kommunen atl efter förköp överlåta fastigheten lill en bostadsrättsförening, men denna möjlighel var ej förutsedd vid lagens tillkomst. Förköpsrätlen kan emellertid enbart utövas om fastigheten med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelseellerdärmed sammanhängande anordning eller om fastigheten behöver rustas upp. En övergång till bostadsrätt torde emellertid i mänga, kanske flertalet fall komma atl avse hus som inte faller under de angivna bestämmelserna och kommunen har dä inga möjligheter lill förköp.

Önskemålet atl öka möjlighetema till en övergång från hyresrätt lill bostadsrätt i det befintliga beståndet kan inte motivera expropriation. Däremoi är del naturiigt all närmare pröva hur en försäljningssituation skall kunna användas för alt ge de grupper av hyresgäster som så önskar rätl alt förvärva den faslighet de bebor.

Närmast lill hands torde ligga att införa förköpsrätt för en majorilel av hyresgäster. Jag är medveten om alt en sådan reform är förenad med problem.

 

Del II Bo:6    Skr 1978/79:103                                   360

Det gäller bl.a. underrätteiseförfarandet enligt förköpslagen och frågan om vem som skall ha föreirädesrätl när bäde kommunen och hyresgästmajori­teten är berättigade alt förköpa. Siarka skäl lalar för all stor hänsyn bör las lill hyresgäsiernas önskemål i konkurrensfallen. Kommittén bör undersöka dessa problem och föreslå hur dessa frågor skall regleras. Hyresgästernas förköpsräll lorde behöva regleras i en särskild förköpslag.

Vid sina överväganden i dessa delar bör kommittén utgå frän atl
förköpsmöjligheten bör förenas med villkor om alt föreningen omfattar en
majoritet av hyresgästerna. Övervägandena bör göras med den utgångs­
punkten atl föreningsbildningen skall ha lill syfte atl främja en god
bostadsförsörjning. Jag vill i sammanhanget erinra om vad som gäller för all
en förening i beskattningshänseende skall anses som "äkta" bostadsförening,
nämligen atl minsi 60 % av taxeringsvärdet kan hänföras lill lägenheter som
är upplåtna med bosladsrätl.    *

Kommittén börockså uppmärksamma problem som kan vara förknippade med atl hyresgäster i bostäder i allmännyttig ägo önskar bilda bostadsrätts­förening. Därför bör kommittén belysa konsekvenserna i detta avseende för de allmännylliga bosiadsföreiagen, hyresgästerna, stal och kommun. Ett sädanl överförande bör kunna ske i den utsträckning som den enskilda kommunen finner moliverai. Kommiuén bör därför undersöka i vad mån del finns hinder, t.ex. enligi gällande låneförfattningar, mol ell sådani överfö­rande och föreslå erforderliga förändringar.

När frågan uppkommer bland hyresgästerna om alt bilda en bostadsrätts­förening för atl överta fastigheten kan del hända alt någon av dem inte önskar teckna bostadsrätt men atl han eller hon ändå vill bo kvar i sin lägenhet. Del är viktigt atl en hyresgäst som föredrar atl inte inträda som medlem i bostadsrättsföreningen kan bo kvar med hyresrätt och all hans eller hennes rättsliga ställning inte försämras. Besittningsskyddsreglema har nyligen ändrats så all en hyresgästs besittningsskydd inte påverkas av att lägenheten under pågående hyrestid ändras från vanlig hyreslägenhet lill bostadsrätts-lägenhet (prop. 1977/78:175 s. 177, 219 och 226 samt SFS 1978:305). Hyresgästen kan alltsä bo kvar lika tryggt som fömt, även om bostadsrätt lill lägenheten förvärvas av annan. Ocksä reglerna om bylesrätt har därvid ändrats sä atl hyresgästen inte heller går miste om sin rätl alt använda lägenheten lill byle. Som jag framhöll i della lagstiftningsärende (prop. 1977/ 78:175 s. 178) minskar dock byiesräitens faktiska värde, efiersom den som genom byle övertar hyresrätten får ell svagare besittningsskydd än han eller hon annars skulle ha haft. Den nytillträdande hyresgästen har inte heller rätl alt i sin tur använda lägenheten till byte.

Del är enligt min mening angeläget atl den som väljer att efter förenings­bildningen bo kvar i huset med hyresrätt inte kommer i en sämre situation när det gäller möjlighelen att utnyttja lägenheten som bytesobjekt. Kommittén bör undersöka vilka åtgärder som behöver vidlas för all bytesrällen skall behälla sitt fulla värde. Olika tekniska lösningar är länkbara. En möjlighet är all uppställa krav på hyresgästens samlycke för att bostadsrätt lill en lägenhet skall fä upplåtas under pågående ulhyrning. Jag erinrar om all det enligt bosladsrättslagen (1971:479) inte föreligger något hinder mot att en bostads­rättsförening disponerar vissa lägenheter på annat sätl än genom bosiads-rättsupplåtelse, t.ex. genom uthyrning. En annan möjlighel är all låta hyresgäst,som efter bosiadsräiisupplåielsen erhåller lägenheten genom byte, åtnjuta samma rättigheter i fråga om besittningsskydd och byiesräu som har gälll för företrädaren. För au en sådan ordning skall bli praktiskt lillämpbar

 

361                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:6

torde det dock krävas att den nytillträdancle hyresgästen lätt kan förvissa sig om sina rättigheter i dessa avseenden, t.ex. genom en formaliserad påskrift på hyreskontraktet.

Beträffande nyproduktionen vill jag erinra om all i prop. 1977/78:93 om riktlinjer för ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen m.m. berördes frågan om kraven på kommunal representation som villkor i vissa fall för lån till bostadsrättsföreningar (s. 171-173). De förändringar och förenklingar i dessa krav med syfte atl underlätta bildandet av bostadsrättsföreningar som jag därvid föruiskickade har nu genomförls. Jag framhöll vidare i della sammanhang del angelägna i att kommunerna på eu tillfredsställande sätt informerar om hur bostadsrättsföreningar bildas och, i linje med bosiadsför-sörjningslagens syfte, skyndsamt utser representanter i bostadsrättsför­eningar. Kommittén bör undersöka effekterna av dessa förändringar samt kommunernas ålgärder när del gäller alt underlätta bildandet av bostads­rättsföreningar. Kommittén är därvid oförhindrad alt föreslå ytterligare ändringar som kan vara motiverade för alt undanröja kvarstående hinder för att bilda bostadsrättsföreningar.

Finansieringsfrågan spelar en ceniral roll när hyresgästerna i syfte alt övergå lill bostadsrätt vill förvärva fastigheten. En tillfredsställande finan­siering av köpet är avgörande för möjligheterna att genomföra det. Som jag har nämnl lidigare är finansieringsfrågan också av särskild betydelse när det gäller all minska riskerna för atl en övergång lill bostadsrätt skulle leda lill boendesegregation.

Finansieringsförutsättningarna kan skifta avsevärt mellan olika fastighets-förvärv, bl.a. med hänsyn lill om fasiighelen skall rusias upp i ansluining lill förvärvel eller t.v. förvaltas i befintligt skick.

Frågan om möjligheterna all åstadkomma ett ökat infiytande för hyres­gästerna i samband med sanering genom en övergång lill kooperaiiv ägandeform logs upp i lilläggsdirekliv lill boendeuiredningen år 1973. Boende- och bosladsfinansieringsulredningarna behandlade frågan i sitt slutbetänkande (SOU 1975:51). Såviu angår finansieringsförulsäiiningarna ansåg utredningarna alt det hell avgörande finansiella hindret för hyresgäs­ters övertagande av hus i samband med sanering skulle bortfalla vid ett genomförande av utredningarnas förslag att ett s.k. ingångsvärde skulle fS ingå i läneunderiaget för bostadslån för ombyggnad. Ett ingångsvärde, som avser markkostnader, ingår numera under vissa förulsältningar i läneunder­iaget. På grund härav torde finansieringsförulsätlningama i allmänhet vara tillfredsställande för en bostadsrättsförening som förvärvar ett hyreshus och moderniserar det med stöd av statligt bostadslån.

Också beträffande fastigheter som inte är i behov av ombyggnad kan finansieringsförutsättningarna vara goda. Del gäller framför allt relativt nybyggda, statligt belånade fasligheter. Köparen - bostadsrättsföreningen -kan få överta befintliga lån och under vissa förulsältningar få ytterligare län, s.k. förvärvslån, intill en övre lånegräns av 99 % av det fastställda panivärdet. Under den senasle liden har också flera hyresfastigheter överförts till bostadsrättsföreningar med utnyttjande av dessa lånemöjligheter, varvid bosladsrätlshavarnas kontantinsatser har kunnai hållas på en låg nivå.

Finansieringsproblem uppkommer i huvudsak i fräga om äldre fastigheter med ett marknadsvärde som väsentligt överstiger de befintliga lånen. Della gäller säväl statligt belånade som privalfinansierade fastigheter. Om bostads­rättsföreningen inte i huvudsak kan lånefinansiera köpesumman, ställs föreningens medlemmar inför krav på belydande egna kapitalinsatser.

 

Del II Bo:6   Skr 1978/79:103                                    362

Det är en angelägen uppgift för kommittén atl söka finna lämpliga metoder föratt underlätta finansieringen av hyresgästernas fasiighetsförvärv. Befint­liga lån torde i allmänhet kunna överläs av köparen. Problemet gäller alltså i huvudsak finansieringen av skillnaden mellan köpesumman och dessa lån.

En generell slallig lånefinansiering bör enligt min mening inte komma i fräga. Riskerna för en ogynnsam påverkan på prisbildningen är ett starkt skäl mot såväl statlig lånefinansiering som finansiering genom s.k. prioriterade botlenlän. Sådana finansieringsmöjligheter skulle vidare innebära atl uppkommen värdeökning på fasligheter skulle fä en prioriterad ställning i lånehänseende pä bekostnad av produktiva invesleringar, t.ex. ny- och ombyggnad. Finansiering över allmänna kreditmarknaden och genom s.k. köpskillingsreverser torde därför bli den form som här fär lillämpas. Finansiering med köpeskillingsreverser innebär alt säljaren bidrar lill lånefi­nansieringen genom atl som dellikvid godta reverser av köparen.

En sådan finansieringsmetod kan givetvis inte styras genom statliga föreskrifter. Kommitténs uppgifi i detta sammanhang bör vara alt genom konlakler med företrädare för berörda fastighetsägarintressen undersöka förutsättningarna för att lillämpa en finansiering enligt denna modell.

öm del på fastighetsägarsidan skulle finnas intresse för alt söka finna enhetliga normer beiräffande villkoren för sådana reverslån, bör kommittén kunna la upp även frågan om rekommendationer i det avseendet. En förutsättning skall härvid vara att föreningen (och inte de enskilda medlem­marna) svarar för låneskulden.

Konstaterandet atl en generell statlig finansiering inte är akluell utesluter inte ett visst statligt engagemang. För hushåll med låga inkomsler och/eller stor försörjningsbörda kan ett statligt stöd, t.ex. i form av ett behovsprövat lån, vara en förutsättning för förvärv av bosladsrätl. Kommittén bör mot denna bakgmnd pröva frågan om ev. statliga åtgärder på finansieringssi­dan.

Det är min förhoppning atl utredningsarbetet skall ge förulsältningar för en övergång frän hyresrätt till bostadsrätt i belydande omfattning. Om så blir fallel kommer del också att föreligga ett stort behov av sakkunnig rådgivning och service ål hyresgäster som vill förändra sina boendeförhållanden på della säll. Del gäller såväl föreningsbildningen och faslighetsförvärvel som förvaltningsskedel. Kommittén bör utröna om de nuvarande bosladskoope-rativa organisationernas erfarenheler och resurser kan utnyttjas för detta ändamål. Om dessa resurser skulle visa sig otillräckliga eller andra hinder föreligger för ell engagemang frän de befintliga organisationerna, bör kommittén ange vilka komplelterande ålgärder som kan behövas för alt erforderiig service skall kunna erbjudas de hyresgäster som vill gå över till bosladsrätl. De eventuella kompletterande åtgärderna bör vara av den karaktären att de ej förutsätter ell slalligl engagemang.

Kommittén bör uppmärksamma atl det finns bostadsföreningar pä vilka bosladsrättslagen inte är tillämplig (se LU 1975:26, SOU 1975:51 s. 320 Ds Ju 1976:11 s. 91). Kommittén bör utreda förekomslen av sådana föreningar och överväga behovet av ett förenklat förfarande vid ombildning av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.

Kommittén bör vara oförhindrad alt la upp även andra frägor än de förut nämnda som har samband med strävandena att främja en övergång från hyresräii lill bostadsrätt.

I sitt arbete bör kommittén samräda med - förutom partsorganisationerna

 

363                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:7

på hyresmarknaden - berörda myndigheter och utredningar, bl.a. koopera­iionsutredningen och hyresrättsulredningen. Kommittén bör vidare studera de erfarenheler som kan ha gjorts ulomlands, främsi i Norden, rörande övergång från hyresrätt till andra besitiningsformer.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar mig

alt tillkalla en kommitté med högst 4 ledamöter för att uireda frågan om ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet,

alt utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

alt beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål kommittén.

Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver

aU koslnadema skall belasla trettonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Bostadsdepartementet)

7. Lantmäteriets   uppgifter  att   tillhandahålla   information   om landskapet

Direktiv 1978:97

Beslut vid regeringssammanträde 1978-11-23

Departemenischefen, statsrådet Friggebo, anför.

Den översiktliga fysiska planeringen och planeringen för olika markanknutna verksamheter har ökat i omfattning under de senaste åren. Kravel pä ekologiska hänsynstaganden är ett av flera skäl till atl även innehållet i planeringen förändras och utvecklas. Den fysiska riksplaneringen och den av regeringen nyligen tillsatta kommittén med uppgift all utarbeta riktlinjer för den framlida naturresurs- och miljöpolitiken (Jo 1978:7) utgör exempel på viktiga inslag i sirävandena mot bälire hushållning med naturresurserna.

För all ekologiska hänsynstaganden, hushållning med markens och vattnets resurser samt vården av beflnlliga byggnader och anläggningar skall kunna förbättras erfordras bl. a. underlag i form av naturresurs- och markanvändningsdata. Sådan landskapsinformation hämtas i dag från s. k. allmänna kartor, geologiska, geohydrologiska och hydrologiska kartor, särskilt upprättade vegetationskartor, flygbilder elc.

Landskapsinformation används ofta som ett gemensami begrepp för lägesbestämd informaiion om landskapets naturgivna innehåll och egenskaper (berg, jord, vegetation, vatten, lopografl, etc.) och dess konstgjorda företeelser(anläggningar, fastigheter, byggnader, etc). Begreppet innefattar vidare sådana geodeliska och fologrammelriska data som utnyttjas för lägesbestämning av landskapsinformation samt geografiska namn och gränser, institutionella förhållanden m. m. I begreppet ryms informaiion om förhållanden på eller under markytan samt om markanvändning. Landskapsinformationen kan utvärderas och presenteras efter olika verksamheters syften och behov.

 

Del 11 Bo:7    Skr 1978/79:103                                  364

Utvecklingen inom samhällsplaneringen och behovet av förbättrad resurshushållning gör atl det finns motiv för att se över hur försörjningen med landskapsinformation lämpligen bör ordnas i framliden. Som jag skall redogöra för längre fram finns många myndigheter m. m. som deliar i produktionen av landskapsinformation. Flera av dessa är f n. sysselsatta med att klarlägga hur olika metoder och lekniska hjälpmedel för insamling och lagring av landskapsinformation kan användas i arbetel. Delta kan leda till rationaliseringar och samtidigt öka användbarheten av del malerial som produceras.

Det statliga lantmäteriei har genom sin mätnings- och kart-läggningsverksamhei en ceniral roll när det gäller att tillhandahålla informa­tion om landskapet.

Lantmäteriets centralmyndighet, statens lantmäteriverk (LMV), fick sin nuvarande organisation den 1 juli 1974 genom en sammanföring av verksam­heterna hos dåvarande rikets allmänna kartverk och lanlmälerislyrelsen. Organisationen i sin helhet beslår av lantmäteriverket (i Gävle), överlantmälarmyndigheter (ÖLM) och fastighetsregistermyndigheier (FRM) på länsnivå saml fasligheisbildningsmyndigheter (FBM) på lokal nivå. Motiven för sammanläggningen av rikets allmänna kartverk och lanlmälerislyrelsen var bl. a. alt karlverksamheten skulle få tillgång lill regionala och lokala organ saml all del fanns behov av en övergripande planering och bättre samordning av den grundläggande kartläggningen. Genom riksdagsbeslutet om sammanläggningen lades också fast vissa riktlinjer för den statliga kartverksamheten.

Den ekonomiska och den topografiska kartan som framställs av LMV är de mest omfatlande allmänna kartorna. Båda dessa kartverk förväntas även i framtiden vara vikliga delar av samhällets försörjning med basinformation om mark och markanvändning. De är av grundläggande betydelse för bl. a. den fysiska planeringen. Förstagängsutgivningen av dessa tvä kartverk slutförs enligt nuvarande planer under budgetåret 1978/79 och kartverk­samheten övergår därmed i ett revideringsskede. De äldsta ekonomiska kartbladen är ca 40 år gamla.

LMV har i anslagsframställningar utvecklat vissa förslag till hur kartförsörjningen m. m. kan byggas upp i framliden. Några planer för framställningen av kartverk på lång sikt hardock ännu inte lagts fast. Man får emellertid räkna med all avnämarna i allt större omfattning kommer att efterfråga kartprodukter som är anpassade lill det egna speciella behovet. Del blir därför sannolikt nödvändigi all i ökad omfattning framställa olika följdprodukler från del allmänna kartmaterialet. Utvecklingen torde också föra med sig all siatliga och kommunala organ genom uppgiftslämning m. m. i ökad utsträckning bidrar lill kartframslällningen.

En särskild ulredare(Bo 1977:1) har tillkallats för all utreda bl. a. formema för en sammanföring av Liber Grafiska AB:s följdproduktion från den allmänna kartläggningen och därmed sammanhängande verksamhet med lantmäteriverkets verksamhei. Bosiadsminislern har i anmälan till riksdagen (prop. 1977/78:100) redovisat utgångspunkten för utredningsuppdraget, nämligen alt en sådan sammanföring bör ske. Civilulskottel (CU 1977/78:21) har anslutit sig till denna utgångspunkt.

Även kommunerna har en omfattande mätnings- och kartverksamhet. Kommunema svarar huvudsakligen själva för den mätning och kartläggning som behövs för den kommunala verksamheten. För den översiktliga planeringen har kommunerna stort intresse av det ställiga lanimäteriels

 

365                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:7

allmänna kartläggning. Staten har i sin tur intresse av den kommunala kartverksamheten för bl. a. fastighetsbildnings- och

fasiighelsregistreringsverksamhelen. Del statliga lantmäteriei ger råd lill kommunerna i kartförsörjningsfrägor.

Inom ramen för sin avgiftsfinansierade uppdragsverksamhei ger lantmäteriei kommunerna service ifråga om planering föroch framställning av slorskaliga kartor. Ell relalivi omfattande samarbete har utvecklats mellan lantmäteriei och kommunerna inom mätnings- och

kartläggningsverksamheten. Samarbelel med kommunema har ofta tagil fasta former genom service- och samarbetsavtal. 1 Stockholms län utreds för närvarande möjligheterna till samverkan mellan stat och kommun inom den allmänna kartläggningen.

En samhällsplanering som är långsiktig och bygger på ekologiska hänsyns­taganden ställer särskilda krav på information om landskapet. Ajourhållet kartmaterial torde också i framtiden uigöra basinformaiion, men som komplement härtill framstår fotografiska bilder och annat fjärranalysmaterial som alltmer intressant. Fjärranalysieknik kan ge rationella möjligheler till insamling och analys av olika slags landskapsinformation.

LMV svarar ensamt för flygfotografering för kartläggnings- och bildlolkningsändamål i landet. Fotograferingen genomförs i försia hand för den allmänna kartläggningen men har byggts ut lill en s. k. omdrevsfolografering för alt tillgodose landels behov av akluelll flygbildsmaterial. Till grund för omdrevsfotograferingen analyserar LMV i samråd med det lill LMV knutna kartrådet olika användares önskemål beiräffande flygfoiograferingsverksamhelen. Uiöverden anslagsfinansierade foiograferingsverksamhelen genomför LMV omfattande fotografering på beställning för olika ändamål. Förbättrad teknik och bättre metoder för bearbetning och analys av flygbildsmaterial medför ökade möjligheler atl rationellt inhämta, lagra och tillhandahålla landskapsinformation. Utnyttjandet av flygbilder lorde härmed komma all öka.

Utvecklingen av satellitbaserad fjärranalys sker snabbt, både vad gäller lillgången till satellitbilder och metoder för att ulvärdera dessa. Under de närmasle åren kommer sådana satelliter att sändas upp som ger bilder med belydligt större detaljnoggrannhet än de nuvarande. Tillämpningen av satellitbaserad fjärranalys släller särskilda krav ifråga om mottagning av dala saml teknisk utveckling och utrustning.

Statens delegation för rymdverksamhet (DER) är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och Ijärranalysverksamheten, särskilt vad avser forskning och utveckling, i den mån dessa inte ankommer på annan myndighet. Det statliga Svenska Rymdaktiebolaget svarar för verkställande funklioner inom svensk rymdverksamhet. LMV har på olika sätl deltagit i verksamheten med fjärranalys baserad på satellitbilder, bl. a. i form av ulvecklingsarbete. Rymdbolaget överväger för närvarande uppgiftsfördelningen och behovet av samarbele med anledning av verksamheten vid den svenska mottagningsstationen för satellitbilder vid Esrange i Kiruna. Bolaget hur härvid tagil initiativ lill överläggningar med LMV.

Fjärranalysinformalion kan användas för många olika ändamål och ofta lillsammans med information frän andra källor. Del är därför angeläget att den landskapsinformation som insamlas i lämplig utsträckning inordnas i ett syslem som gör det möjligl för olika användare all finna den informaiion man behöver.

 

Del II Bo:7    Skr 1978/79:103                                   366

Under lång tid har inom del mätnings- och karltekniska området en successiv rationalisering ägl rum genom utveckling av datatekniska metoder. Utnyttjandet av maskinell ritning är ett exempel på denna utveckling. LMV bedömer det vara angelägel att på eu rationellt och samordnat sätt lagra den informaiion som hanteras i olika lekniska delprocesser, och all delta sker på ett sådant sätt all efter ändamålet varierade produkter kan tas fram. LMV arbetar i dag mot dellösningar dels i anslutning till utvecklingen inom karttekniken, dels för direkl användning inom speciella tillämpningsområden. Ett exempel på användningsområde för datalagrad kartinformation är den faklabank med information av betydelse för den fysiska riksplaneringen som LMV utvecklar i samråd med bl. a. statens planverk.

Regeringen har nyligen beslutat om inköp av nya datorer på länsstyrelserna för folkbokförings- och beskatiningssystemet. Fömtsedd överkapacitet hos länsdaiorerna skall kunna användas för den regionala samhällsplaneringen. Pä sikl öppnas härigenom möjligheter för samverkan mellan behandling av lägesbestämd information för samhällsplanering och lantmäteriets verksamhet inom områdena landskapsinformation och fastighetsbildningsverksamhet.

Som jag antydde tidigare deliar flera myndigheler i produktionen av landskapsinformation vid sidan av lantmäteriei. Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) arbetar med lägesregistrering av landets fastigheter i del ekonomiska kartverkets koordinatsystem. Koordinatuppgifterna utgör en del av det nya fastighetsregister som är under uppbyggnad. För närvarande är ca hälften av landets fastigheter lägesregistrerade. Vid CFD sker även visst utvecklingsarbete bl. a. avseende olika möjligheter att använda koordinatsatta dala inom samhällsplaneringen.

Stalisliska centralbyrån (SCB) har ett övergripande ansvar för samordningen av statistikproduktionen i Sverige. Vid SCB pågår projekt rörande en eventuell framlida markanvändnings- och naturresursstatistik. Projektet syftar till atl finna statislikformer som kan tjäna som underiag för bl. a. fysisk planering, miljövård och investeringsbeslut. En översyn pågår av SCB:s jordbruksstatistik, varvid nya tekniska hjälpmedel för insamling, bearbetning och presentation av dala beaktas.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) samlar in och bearbetar en stor mängd uppgifter om landets berg- och jordarter. En av SGU:s uppgifter är atl ge ut olika typer av geologiska kartor.

Statens geotekniska institut (SGI) samlar i sin löpande verksamhei in data om jordarternas tekniska egenskaper, risker för skred och sättningar m. m.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samlar in och bearbetar förutom klimatdala bl. a. hydrologiska data om sjöar och vattendrag.

Miljödatanämnden leder olika utvecklingsprojekt under samlingsnamnet Miljövårdens Informationssystem (Ml). Projekten syftar till alt bistå myndig­heter, organisationer, forskare m. fl. med informaiion om utvecklingen i landet inom miljöområdet. Miljödatanämnden har bl. a. utvecklat en metod för informaiion rörande tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljö­skyddslagen saml ell program för övervakning av luft-, land- och vattenmiljön.

Inom skogsstyrelsen har utförts eller pågår ett antal projekt av intresse i sammanhanget.   Exempel   på  sådana  är  upprättandet  av   skogskartor.

 

367                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:7

inventering av skogsbrukets intresseområden, utarbetandet av metoder för presentation av markdala, skogsvärdering m. fl. Skogsstyrelsen har i en rapport om samordnad dalainsamling redovisal möjlighelerna atl bl. a. samordna skogsbrukels dalainsamling med lantmäteriets datainsamling för äjourhållning av de allmänna kartverken.

Lanlbruksstyrelsen utför bl. a. en gradering av landels åkermark.

Naturvårdsverket genomför inom ramen för sin fiällutredning bl. a. en översiktlig vegetationskartering och en geomorfologisk karlering. Verket bedriver även ett antal melodstudier avseende produktion och användning av markdata. Verkei utarbetar f n. en särskild vattenatias.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) inventerar bl. a. förekomsten av fasta fomlämningar i riket. Fornlämningarna redovisas på den ekonomiska kartan.

Knuten till bostadsdepartementet finns en särskild markdatagrupp med uppgift att bl. a. behandla frågor rörande fortsall utveckling och samordning av insamling och presentation av markdata som är av särskild betydelse för den fysiska planeringen. Olika myndigheter som producerar eller använder landskapsinformation har presenterat sin verksamhei inom delta område för markdatagruppen.

Samarbetsorganisationen för fordon-markforskning (SFM) har gjort en översiktlig kartläggning av ett antal myndigheters, institutioners och organisationers behov och produktion av markdata. En rapport har överlämnats till bostadsdepartementet som har inhämtat kompletterande upplysningar. En slutredovisning av kartläggningen kommer all ske inom ramen för markdalagruppens arbete.

Vad som har kommii fram i markdalagruppen och i SFM-studien lyder på alt det flnns uppenbara risker för dubbelinvesteringar och dubbelarbete vad gäller utveckling och produktion av landskapsinformation. Genom all ge detta verksamhelsområde en mer samlad behandling torde rationaliseringsvinster kunna uppnås. Det har vidare framkommit att det finns behov av en bättre systematisering och samordning av landskapsinformationen. LMV:s betydelse som samordnande myndighet inom landskapsinformationen har härvid framgåti. Det är därför angeläget all LMV;s uppgifter inom detla område preciseras. Det ärockså av stor vikt att de rationaliserings- och samordningsvinster som kan komma till stånd inom landskapsinformationen las till vara och atl LMV:s roll även i delta sammanhang preciseras närmare.

En särskild utredare bör tillkallas med uppgifi alt närmare överväga vilka uppgifter lantmäteriei bör ha som producent, samordnare och distributör av landskapsinformation. Utredarens arbete bör syfta lill att åstadkomma en effektiv organisation och ralionella arbetsformer för insamling och behandling av landskapsinformation.

Som allmänna utgångspunkter för ulredningen bör gälla följande.

Lantmäteriei bör även i framliden ha en ceniral roll när det gäller att samla in och lagra information om landskapet. Lantmäteriei bör liksom hittills tillhandahålla viss grundläggande information om landskapet, molsvarande nuvarande allmänna kartor. Olika avnämargrupper bör lillförsäkras ett inflytande vid lantmäteriets planering inom detta område. Detta sker i dag i fråga om allmänna kartor främsi genom det lill LMV knutna karlrådel.

Lantmäteriverket bör även fortsättningsvis ha vissa samordnande uppgifter när det gäller delar av andra myndigheters produktion av landskapsinformation    samt    ha    till    uppgift    alt    informera    vissa

 

Del II Bo:7    Skr 1978/79:103                                   368

avnämargrupper om sådan produktion.

För all kunna tillämpa de möjligheter som erbjuds genom introduktion av nyteknik bl. a. för insamling och bearbetning av informaiion, är det viktigt att LMV ges möjlighet all bedriva utvecklingsarbete.

Ett första Sleg i utredningsarbetet bör vara atl kartlägga vilka organisaiioner och myndigheler som arbetar med insamling m. m. av landskaps­information. Utredaren bör grovt ange huvuddragen i uppgiftsfördelningen mellan dels olika statliga myndigheter, dels statliga och kommunala myndigheler. Vidare bör en beräkning göras av kosinaderna för denna verk­samhet fördelat på olika huvudmän.

Mol bakgrund av en sådan kartläggning bör uiredaren översiktligt belysa hur tillgängliga statliga resurser bäsl kan utnyttjas för all svara mot konslaterade behov. Uiredaren bör vara oförhindrad alt i den utsträckning som bedöms erforderlig föreslå sådana omprioriteringar inom nuvarande verksamhet som kan leda till ett effektivt utnyttjande av tilldelade statliga resurser. Utredaren bör överväga vilken typ av landskapsinformation som bör finansieras över statsbudgeten.

När det gäller den totala omfatiningen av landskapsinformationsverk-samheien och vilken andel av denna som bör finansieras över statsbudgeten bör uiredaren ange några alternativa ambitionsnivåer. Därvid bör gälla all något nämnvärt ulrymme för ökning av den loiala anslagsfinansierade volymen inte kan förutses under de närmaste åren.

Mol bakgmnd av den översiktliga karlläggningen bör utredaren överväga vilka uppgifter som bör tillkomma lantmäteriei vad gäller insamling, lagring och distribution av grundläggande landskapsinformation. Uiredaren bör härvid även överväga vilka mera speciella behov som med fördel kan tillgodoses av lantmäteriei genom uppdragsverksamhet. Utredaren bör ange de tekniska lösningar som kan utnyttjas för alt inom lantmäteriei åsiadkomma ett samlal och flexibelt system för landskapsinformation som ger erforderiiga möjligheler lill samutnytljande med annan informaiion, t. ex. SCB:s statistik, och som gördel möjligl att ta fram varierande produkter i form av kartor, bilder, diagram etc.

Som en utgångspunkt bör gälla atl grundläggande landskapsinformation som motsvarar nuvarande allmänna kartläggning huvudsakligen bör finansieras via anslag över statsbudgeten. Med hänsyn till bl. a. kosinaderna är det viktigt atl väl definiera denna produktion. Lantmäteriei bör, föruiom den slatsfinansierade produktionen, inom ramen för sin uppdragsverksamhet tillhandahålla information om landskapet i sådana former som är avpassade efter speciella behov. Denna senare produktion bör finansieras av uppdragsgivaren, som därvid bör svara för såväl särkoslnader som, i förekommande fall, andel i koslnader för basmaterialet. Sådan landskapsinformation bör så långl möjligl samordnas med produkiionen av den landskapsinformation som finansieras över statsbudgeten. På så sätt bör ell brett ulbud och en effektiv produktion kunna erhållas.

Uiredaren bör vidare överväga vilken samordnande roll lantmäteriei bör ha när det gäller delar av andra myndigheters produktion av landskapsinformation samt vilka uppgifter LMV bör ha när det gäller all informera vissa avnämargmpper om sådan produktion. SCB:s roll som överordnat organ för samordning av statistikproduktion i Sverige måste härvid beaktas.

Uiredaren bör särskilt bedöma fjärranalysens framlida roll inom landskapsinformationen    och     mot    bakgrund    av    della    överväga

 

369                    Kommittéer: Bostadsdepartementet    Del II Bo:7

lantmäteriverkets uppgifter i fråga om utveckling, datafångst, datalagring och tillhandahållande.

Uiredaren bör siudera möjlighelerna all i större utsträckning än för närvarande decentralisera delar av LMV:s

landskapsinformalionsverksamhet lill regional och lokal nivå och härvid belysa frågan om teknisk utmstning. Överlanimäiarmyndigheterna har med sin närhei lill viktiga grupper av producenter och konsumenter av landskapsinformation goda förutsättningar atl ta aktiv del i lantmäteriets verksamhet inom landskapsinformationens område. Detta bör tas till vara.

Utredaren bör studera LMV:s nuvarande kontakter med producenter och konsumenter av landskapsinformation och härvid föreslå de förändringar som erfordras för att ett effektivt informationsutbyte skall kunna erhållas. Utredaren bör särskilt överväga del till LMV knuina karlrådets funktion samt vilken roll som överlanimäiarmyndigheterna bör spela.

Utredaren bör i sina överväganden beakta att landskapsinformation måste kunna tillhandahållas även under kris- och krigsförhällanden. Utredaren bör även beakta behovei av sekretessgranskning av kartor och annan landskapsinformation.

Utredaren bör lämna förslag lill de författningsändringar som föranleds av de förslag som uiredaren i övrigi lämnar.

Uiredaren bör i sitt arbete med att belysa sambanden mellan olika producenter av landskapsinformation samräda med berörda myndigheter, organisationer och institutioner.

I den män utredarens överväganden kan förutses leda till större förändringar i organisations- eller personalhänseende bör samråd ske med personalorganisationerna.

Uiredaren bör även samråda med pågående utredning (Bo 1977:1) angående sammanföring av vissa verksamheter avseende allmänna kartor saml med den av regeringen tillsatta kommittén (Jo 1978:7) med uppgift att utarbeta riktlinjer för den framlida naturresurs- och miljöpolitiken.

Uiredaren bör samråda med den lill bostadsdepartementet knutna markdatagruppen och i sin inledande kartläggning ulnyllja del material som har tagits fram inom ramen för markdatagmppens arbete.

Uiredaren bör redovisa sill arbete senast före uigången av är 1980.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda lantmäteriets uppgifter all tillhandahälla informaiion om landskapet

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemsläller jag atl regeringen föreskriver

all kosinaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Bostadsdepartementet)

2ARiksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II 1:1    Skr 1978/79:103                                    370

Industridepartementet

1. Utvecklingen inom bryggeribranschen

Dir 1977:124

Beslut vid regeringssammanlräde 1977-12-01

Departementschefen, statsrådet Åsling, anför

Lagrade maltdrycker tillverkas fn. på 23 orter i landet. Vid samtliga anläggningar tillverkas även läskedrycker. Därutöver finns ell antal oftast mindre enheter med svagdricks- eller läskedrycksiillverkning. Tillverk­ningens saluvärde uppgick år 1975 lill ca 1.500 milj. kr. Antalet sysselsatta var samma är drygt 5.000.

Den totala konsumtionen i landet uppgick förra året till ca 475,4 milj. liter lagrade maltdrycker och 323,3 milj. liter kolsyrade läskedrycker. Konsumtn tionen av lagrade maltdrycker ökade under 1 O-årsperioden fram lill 1975. Ökningstaklen har varil lägre under 1970-ialet än under andra hälften av 1960-lalet. Under del senaste året har en viss nedgång i konsumtionen konstaterats. Konsumlionsutvecklingen har varil olika för olika produkter. Mellanölet introducerades år 1965 och ersatte pilsnern som den dominerande maltdrycken. Lättölet har under de senaste åren ökat sin marknadsandel. Konsumtionen av starköl ökade fram lill år 1968 för atl därefter minska; under den senasle liden har emellertid siarkölskonsumlionen äter ökat kraftigt. Läskedryckskonsumlionen har-bortsett från en viss nedgång under del senasle året - ökal kontinuerligt.

Den svenska konsumtionen av mall- och läskedrycker tillgodoses näslan hell genom inhemsk produktion. Exporten av malt- och läskedrycker är av lilen omfallning.

Sedan början av 1960-lalet har produktionsstrukturen inom mall- och läskedryckstillverkningen starkt förändrats. Antalet dryckesproducerande enheter minskade från 301 år 1960 till 106 år 1975. Tillverkningen av lagrade maltdrycker, som år 1960 skedde vid 85 enheter, hade år 1975 koncentrerats till 29 anläggningar. Antalet är nu 24. Mellan åren 1965 och 1975 ökade produktionsvolymen inom bryggerinäringen med ca 40 %. Under samma period minskade antalet anställda med 20 %. Arbetstiden har förkorials under perioden och därför har del lolala anialei utförda arbetsiimmar minskal ännu snabbare. Produktionsvolymen per arbetad limma har sålunda uivecklais gynnsaml vilket sammanhänger med den strukturrationalisering som har ägt rum.

Även företagsstrukiuren har förändrats. I början av 1960-talet dominerade de två stora koncernerna AB Stockholms Bryggerier och AB Pripp & Lyckholm marknaden. År 1963 gick de samman under namnet AB Pripps Bryggerier, varigenom det första rikstäckande bryggeriföretagei uppstod. .Sedan AB Pripps Bryggerier lidigare i år förvärvat Bryggeri AB Falken och AB

 

371                      Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:1

Sandwalls Ångbryggerier, finns vid sidan av Pripps tvä siörre bryggeriföretag med mera betydande marknadstäckning. De är TILL-Bryggerierna med en dominerande marknadsslällning i Norrland och med produktionsenheter i Luleå, Umeå och Östersund samt Wårby Bryggerier AB, som ägs av Kooperativa förbundel. Dessulom finns det åtta smärre oberoende brygge­rier, flertalet belägna på mindre orter och med förhållandevis stor belydelse för den lokala sysselsättningen.

År 1975 förvärvade staten 60 % av aktierna i AB Pripps Bryggerier (prop. 1975:7, NU 1975:8, rskr 1975:41). Övriga aklier i förelaget innehas av Beijer­invest AB. Enligt avtal mellan de båda aktieägarna skall Pripps drivas enligt gängse förelagsekonomiska riktlinjer.

Marknadssituationen är i dag den att Pripps-koncernen har en marknads­andel om ca 73 % vad avser lagrade maltdrycker och ca 60 % vad avser kolsyrade läskedrycker. TILL-Bryggeriernas andel av den totala bryggeri­marknaden är ca 7 9é, Wårby Bryggerier AB:s ca 11 96.

Utvecklingen inom bryggeribranschen påverkas i betydande utsträckning av statliga regleringar av olika slag. Bakgrunden lill della är del iniresse från skaltepolilisk och alkoholpolilisk synpunki som statsmaklerna fäster vid ölhanteringens olika led. Därtill kommer de miljöaspekter som under senare tid har kommii atl läggas på förpackningarna. Införandet tidigare i år av nya gränser för alkoholhalten i ölsortimentet samt nya skattesatser har inneburil förändrade villkor för branschen.

Produktionskapaciteten inom bryggeribranschen som helhet överstiger i dag efterfrågan. Del förefaller fn. osannolikt atl efterfrågan inom en överskådlig framlid kommer all öka så atl branschens överkapaciteisproblem kan elimineras den vägen. Samtidigt står det klart att produktionskostna­derna vid de större moderna tillverkningsenheterna är lägre än vid de mindre bryggerierna. Därtill kommer att stordriftsfördelar torde finnas även i andra avseenden. Med undanlag för Pripps är lönsamheten inom branschen över lag svag. Ytteriigare strukturförändringar inom branschen är därför alt vänta.

Den utveckling som kan emotses inom bryggeribranschen under den närmaste liden motiverar au en samlad analys och bedömning görs av branschens nuvarande situation och av dess utveckling på längre sikt. En sådan analys bör i försia hand inriktas på de förelag som tillverkar lagrade maltdrycker. För uppgifien bör tillkallas en särskild utredare.

Uiredaren bör inledningsvis kartlägga de nuvarande förhållandena inom branschen. Mol bakgrund av en analys av marknadens utveckling på något längre sikl bör därefter sannolika strukturförändringar och innebörden av dessa redovisas. Utredaren bör vidare bedöma om den nuvarande stmkturen och nämnda förändringar överenssiämmer med samhällets iniresse av en rationellt fungerande produktionsapparat och en balanserad sysselsättnings­utveckling pä Orter med bryggerier eller därmed sammanhängande verksam­het. Vid bedömningen bör hänsyn tas till inlresset av att konkurren.sen inom branschen inte begränsas ytterligare och att koncentrationen till ett domine­rande företag på den svenska marknaden inte går längre än f n. Utredarens arbele bör utmynna i förslag till de åtgärder som han kan finna motive­rade.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med de berörda fackliga organisationerna, branschsammanslutningarna och företagen. Utredningsar­betet bör bedrivas med stor skyndsamhel.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag atl regeringen

 

Del II 1:2    Skr 1978/79:103                                    372

bemyndigar chefen för industridepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att uireda frägan om utvecklingen inom bryggeribranschen,

all beslula om sakkunniga, experter och annal biträde ål utredaren.

Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver

alt ersältning till utredare, sakkunnig och experier skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskri­ves,

all kosinaderna skall belasla fiortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)

2.   Utredning om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål

Dir 1977:125

Beslul vid regeringssammanlräde 1977-12-01

Departemenischefen, statsrådet Åsling, anför

Statsföretag AB bildades enligt riksdagens beslul höslen 1969 (prop. 1969:121, SU 1969:68, rskr 1969:381) för all den 1 januari 1970 överta och därefter förvalta statens aklier i flertalet av de aktiebolag, vilkas aklier förvaltades under fonden förstalens aklier. Tyngdpunkten inom Statsföretag kom att ligga inom gruvindustrin, stålindustrin och skogsindustrin med förelag som Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Norrbottens järnverk AB (NJA) och AB Statens skogsindustrier (ASSI). Men även belydande förelag inom en rad andra branscher fördes in i koncernen, t.ex. Svenska Tobaks AB, Uddevaliavarvet AB och Kariskronavarvet AB, Sveriges Allmänna Restaurang AB (SARA) och AB Kabi.

De statliga kreditinstituten, vilkas speciella uppgifier inte ansågs passa in i koncernen lämnades utanför Statsföretag. Vidare undantogs de statliga företagen inom kommunikations- och transportområdet. De s.k. flskala bolagen, dvs. AB Vin & Sprilcenlralen, Systembolaget AB, Svenska Penninglotieriel AB och AB Tipsljänsl ansågs skilja sig sä frän andra statliga bolag genom sin funktion av monopolfdrelag med fiskala uppgifier atl de inte lämpligen borde ingå i Stalsföretaggruppen. Utöver dessa tre grupper av förelag lämnades ytterligare nägra bolag med särskilda uppgifter utanför Statsföretag. Som exempel på sådana bolag kan nämnas AB Asea-Atom och AB Atomenergi.

Samtidigt med Statsföretag bildades affärsverksdelegationen med huvud­saklig uppgift all fungera som ett kontaktorgan mellan affärsverken och de statsägda aktiebolagen. Till ledamöter i delegaiionen utsägs styrelseledamö­terna i Slatsförelag och en företrädare för kommunikationsdepartemenlet.

1 prop. 1969:121 angavs de huvudsakliga motiven för bildandet av Staisföretag. De statliga aktiebolagen borde organiseras så att slörsla möjliga effektivitet uppnåddes säväl i fråga om att uppfylla näringspolitiska som företagsekonomiska mål. Fördelar slod atl vinna genom all ett organ skapades med möjligheler all bedriva en systematisk framlidsplanering för

 

373                      Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:2

förelagsgruppen som helhet. Genom bildandel av Statsföretag skulle det vidare bli möjligl att i framliden ta inilialiv lill och förverkliga nya och angelägna projekt med krav pä samverkan mellan flera förelag eller med siora resursbehov. Väsenlliga fördelar ansågs också slå all vinna genom alt dotterföretagen kunde utnyttja vissa gemensamma funktioner inom Statsfö­retag. En bätire rollfördelning kunde uppnås om politiska beslul och beslut av verkställighetskaraktär kunde hänföras lill skilda organ.

Den allmänna övergripande målsättningen för Statsföretag gavs den vida formuleringen all under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Någon annan övergripande målsättning ansågs inte lämplig eller möjlig om de statliga företagen framgångsrikt skulle kunna fullgöra sina näringspoli­tiska uppgifter. Målen och villkoren fördessa förelags verksamhet ansågs inte fä innebära sådana inskränkningar i rörelsefriheten atl de kom i ett underläge i förhållande till andra företag. De statliga företagen skulle även i framtiden ha ett särskilt ansvar alt ta hänsyn lill samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternaliv.

Enligt uttalande i prop. 1969:121 ansågs slalen efteren övergångstid kunna Slälla samma anspråk pä utdelning på sina i förvaliningsbolaget investerade medel som genomsnittligt ställs i vårt land på förelag av samma slag. Del var också naturiigt all en del av vinslen återinvesterades i företag med goda utvecklingsmöjligheter. Efter en uppbyggnadsperiod borde Statsföretag lämna åtminstone lika stor utdelning som slalen erhållit från de förelag som hade överförts lill bolaget. 1 sista hand var del dock staten som avgjorde i vilken utsträckning dotterbolagens vinst kapacitet borde tas i anspråk för utdelning.

För all förena det förelagsekonomiska intresset med det samhällseko­nomiska ålades Statsföretag skyldighet att på anfordran lämna offert för fullgörandet av sådana speciella uppgifter som ägaren begär. Hur offertför-farandel praktiskt skulle utformas fick prövas i varje enskilt fall.

Vid sidan av de övriga målen skulle också för de statliga företagen gälla atl nä allt större arbetstillfredsställelse för de anställda.

Regeringens ägarfunktion kunde efter tillkomsten av Staisföretag koncen­treras på förvaliningsbolaget självt. Att uppslälla målen för detta bolag och följa dess verksamhei och därmed indirekl den statliga koncernens långsik­tiga utveckling samt att integrera den statliga företagsgruppen i den allmänna näringspolitiska planeringen blev den huvudsakliga uppgiften i utövandet av ägarfunktionen.

Sedan Statsföretag inledde sin verksamhet år 1970 har koncernens fakturerade försäljning i del närmaste tredubblats och uppgick år 1976 lill ca 9.750 milj. kr. Det åriiga investeringsbeloppet har följt samma utveckling. Således uppgick koncernens totala invesleringar år 1970 lill drygl 500 milj. kr. och är 1976 lill närmare 1.850 milj. kr. Antalet anslällda i Sverige har under samma period ökat från ca 34.000 lill närmare 45.000. Totalt sysselsätts över 40 % av Slalsföretaggruppens anslällda i Norrland, då främsi i Norrbottens län. Av gruppens anläggningsinvesteringar har ca 50 % kommii della län lill del.

Statsföretaggruppens inrikining har i stor utsträckning koncentrerats lill basindustrierna. Investeringarna i gruvor, järnverk, skogs-och petrokemisk industri uppgick under perioden 1970-1974 till ca 3.000 milj. kr. Pä senare år har omkring två tredjedelar av koncernens anläggningsinvesleringar gjorts inom basindustrierna.

Rörelseresultaten har varierat slarkl mellan åren. Resultaten efter finan-

 

Del II 1:2   Skr 1978/79:103                                      374

siella intäkter och koslnader har under åren 1974-1976 uppgått till 1.043,353 och - 437 milj. kr. Resultatet för år 1977 förutses kommer alt visa ell underskott av drygt 1.200 milj. kr. Resultaten för åren 1976 och 1977 medför en kraftig försämring av Slaisföretags solidiiet. Företagsgruppens starkt varierande resullai får i första hand tillskrivas dess beroende av konjunktur­känsliga basindustrier, främst LKAB, NJA och ASSI.

Statsföretag fick när verksamheien började ett bundet eget kapital av närmare 1.750 milj. kr. varav 1.400milj. kr. uigjorde aktiekapital. År 1976 var motsvarande kapital närmare 3.600 milj. kr. varav 2.775 milj. kr. aktiekapital. Huvuddelen av ökningen härrör sig från aktieteckningar som slalen till viss överkurs gjorde i Statsföretag under budgetåren 1975/76 och 1976/77 om sammanlagt 1.500 milj. kr. för alt skapa underlag för invesleringar under ålersloden av 1970-lalet och för alt ge en sädan soliditet atl nödvändig upplåning kunde ske (prop. 1975/76:99, NU 1975/76:39, rskr 1975/76:220). För olika företag inom gruppen har vid skilda tillfällen beviljals ägartillskott av riksdagen. Del mest belydande, 1.800 mij. kr., lämnades är 1976 för all läcka föriuster vid NJA (prop. 1976/77:57, NU 1976/77:21, rskr 1976/ 77:152).

Sedan Statsföretag började sin verksamhei år 1970 har företagsgruppen alltmer kommii atl fungera som en sammanhållen koncern. Moderbolaget har fält en ceniral roll i fräga om finansiering och andra samordnande uppgifter. Riktlinjer för gemensamt agerande inom en rad olika områden har också utarbetats. Jämfört med andra koncerner är dock beslutsfattandet i belydande ulsiräckning decentraliserat.

Staisföretag har sedan sin tillkomst förvärvat och bildat nya företag. Vissa rörelsegrenar har avvecklats eller fält en ny inriktning och ägarförhåflandena i gemensami ägda förelag har i en del fall förändrats. Den för koncernen mest genomgripande förändringen är att Uddevaliavarvet och Karlskronavarvet lämnade koncernen vid halvårsskiftet år 1977. Enligt sialsmakiernas beslul (prop. 1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343) har den statliga varvsgruppen, bestående av AB Gölaverken, Uddevaliavarvet och Karls­kronavarvet med dotterbolag, sammanförts till en koncern under ett särskilt moderbolag vars aklier ägs direkl av slalen.

Statsmaklerna kan även i framliden vänlas ta Statsföretags kapacitet i anspråk inom olika branscher. En bransch som är aktuell för ökade insaiser från koncernens sida är textil- och konfektionsinduslrin. Pä liknande sätl kan Statsföretag även i fortsättningen pä olika sätl komma alt medverka lill atl främja sysselsättningen inom utsatta regioner. Del s.k. offerlförfarandet kan i dessa sammanhang komma alt användas.

Den svenska handelsstälindustrins framlida struktur och omfattning är f n. föremål för överväganden. En sammanslagning av de största handels-stålverken vänlas ske i en gemensam koncern i vilken NJA vänlas ingå. Statsföretag blir troligen delägare i den nya handelsstålkoncernen.

Svenska AB Navigatör är ett förvaltningsbolag som äger aktier i flera bolag. Omsättningen varar 1976 604 milj. kr. och antalet anställda 1.992. Navigatör redovisade samma år en vinst före dispositioner och skatter på 14,8 milj. kr. medan investeringarna uppgick till ca 55 milj. kr.

Organisatoriskt är Navigatör indelat i fyra divisioner, bildelar, Handic, hem och plast samt två sektorer,el,resp. mekanik. Handicbolagen i Göleborg,som förvärvades under år 1975, hade en omsättning år 1976 på 120 milj. kr.

Navigatörs ägarbild är förhållandevis komplicerad. ASSI, LKAB och Tobaksbolaget har tillsammans med Tobaksbolagels pensionskassa ett

 

375                      Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:2

avgörande inflytande i bolaget. Även Kooperativa förbundet äger aklier i bolaget liksom ell antal B-aklieägare vilkas andelar barett lägre röstvärde och därför berättigar lill endasl ell mindre inflylande.

Mot bakgrund av vad jag anförl vill jag framhålla följande.

Statsföretag har nu verkat i nära åtla år och en belydande erfarenhet av företagels verksamhet föreligger. Samtidigt har förutsättningarna härför i väsentliga avseenden ändrats och yUeriigare förändringar kan förutsätlas komma alt ske. Det finns därför enligt min mening nu anledning all utreda frågan om Statsförelags verksamhetsinriktning och mål mol bakgrund av bl.a. de motiv som angavs för bildandet av ell förvaltningsbolag. Även principerna för Slalsföretaggruppens organisation bör nu prövas.

I olika branscher finns behov av industripolitiska ålgärder av skilda slag. Ställiga företagsengagemang kan vara lämpliga inom områden som är speciellt krävande på grund av kapitalinsatsernas sioriek eller när lönsam­hetsförväntningarna inte är sådana atl man kan räkna med alt någon etablering annars skulle komma till stånd. I vissa fall, som i fråga om stålindustrin och textil- och konfektionsinduslrin, kan statliga företagsenga­gemang vara en förutsättning för all en nödvändig strukturanpassning skall kunna genomföras med begränsade störningar för de anställda, kommuner och andra berörda. Effekierna av statliga företagsengagemang i jämförelse med andra branschpolitiska ålgärder kan i della sammanhang vara av iniresse att belysa. En huvudfråga är i vilken ulsiräckning och på vad sätl staten genom Slatsförelag skall engagera sig i branscher med strukturproblem och i kapilalkrävande basindustrier. Vidare bör man överväga Statsföretags medverkan i regionalpolitiken. Genom att bl.a. skapa nya arbetstillfällen eller ersättningsindustrier inom regioner med sysselsättningsproblem kan Statsföretag bli ett betydelsefullt medel. 1 della sammanhang bör Statsföre­lags medverkan också ses i relation till andra möjligheter som staten har när det gäller att lösa sysselsällningsuppgifter.

Vid en bedömning av inriktningen och omfattningen av Statsföretags engagemang bör frågan om självfinansiering, ägartillskott och andra finan­sieringsmöjligheter beakias.

Det finns enligt min mening skäl att nu göra en samlad översyn av nämnda frågor. En särskild utredare bör tillkallas för ändamålet.

Utredaren bör mot bakgrund av sina allmänna synpunkier på effekten av statliga förelagsengagemang i förhällande lill andra induslripolitiska insaiser göra en bedömning av Statsföretags branschinsatser och sysselsättningsska­pande uppgifter. Utredaren bör vidare lämna förslag lill en övergripande målsättning för gruppen. Jag vill betona vikten av all kravet på lönsamhet även i fortsättningen (är en avgörande betydelse. De övriga målen som har angetts för Statsförelags verksamhei bör också ses över. Detla gäller inte minst de mål som har ställts upp i fråga om de anställdas inflytande och frägor som rör arbetsmiljön. Inom dessa områden har väsenlliga förändringar skell sedan de ursprungliga målen för Slatsförelag antogs av riksdagen år 1969. Stalsföretaggruppen har hållit en hög ambilionsnivå i fråga om de anställdas inflytande och arbetsmiljö och bör göra del även i framliden.

Utredaren bör mol bakgrund av sina förslag till mäl pröva principerna för Slalsföretaggruppens organisaiion. Härvid bör en decentralisering av gruppen eftersträvas. I dessa överväganden bör Statsföretags karaklär av konglomerat saml dess regionala betydelse beaktas.

De induslripolitiska och andra motiv som har legat bakom statens engagemang i ett antal företag har efter hand förändrats. I den män väsentliga

 

Del II 1:2   Skr 1978/79:103                                     376

motiv inte längre föreligger för ell statligt ägarengagemang i dessa företag kan frågan om en försäljning aktualiseras.

Utredaren bör ange vilka kriterier som bör ligga lill grund för atl bedöma om företag inom Stalsföretaggruppen bör avyllras eller avvecklas.

Frågan om en ulvidgning av de statliga förelagens ägarkrets har aktuali­serats i olika sammanhang. Härvid har nämnls spridande av aktierna såväl i moderbolaget som i vissa dotterbolag. Uiredaren börsiudera vilka verkningar ett vidgat ägande av företagen inom Stalsföretaggruppen kan fä såväl vad beträffar möjligheterna att genomföra samhälleliga uppgifter som i ekono­miskt hänseende. Även prakliska konsekvenser t.ex. i fräga om möjlighe­terna alt utnyttja koncernbidrag till delägda företag bör belysas.

Inom Stalsföretaggruppen finns förelag från olika branscher och med skiftande lönsamhet. Det är därför svårt atl formulera krav på avkastning på det engagerade kapitalet i koncernen i dess helhet. Utredaren bör dock söka belysa denna frågeställning och lämna en redogörelse för sin principiella syn på hur lönsamhelskravei bör tillgodoses. Slalen som ägare avgör åriigen i vilken utsträckning Statsföretags vinslkapacitel skall las i anspråk för utdelning. Utredaren skall därför inte pröva utdelningspolitiken.

Svårigheterna alt förena företagsekonomisk lönsamhet med sådana särskilda uppgifter som ägaren kan ålägga Statsföretag förutsågs vid koncer­nens bildande. Då anvisades det s.k. offertförfarandel som en teknik att förena samhällsintresset och del företagsekonomiska inlresset. Uiredaren bör mot bakgrund av vunna erfarenheter utvärdera offerlförfarandet. Behöver förfarandet modifieras eller bör en hell annan form för ersättning väljas bör utredaren lämna förslag härom.

Somjag förut har nämnt tillsattes affärsverksdelegationen i samband med bildandet av Statsföretag. Delegationen har inte kommii att spela den roll för ökad kontakt och samverkan mellan affärsverken inbördes och mellan dessa och Statsföretag som ursprungligen förutsattes. En bedömning bör göras om delegationen skall fortsätla sin verksamhei och vilka uppgifter den i så fall bör ha .

Staten har i försia hand genom ASSI, LKAB och Tobaksbolaget direkt och indirekt ett belydande inflytande i Svenska Navigatör. Det är därför motiverat atl utredaren lämnar förslag lill hur statens inflytande i Navigatör lämpligen bör utövas.

Inom domänverket och ASSI prövas förutsättningarna för att bilda ett statligt skogsbolag i vilket ASSI och huvuddelen av verket skall ingå. Utredaren bör lämna synpunkter pä konsekvenserna av olika former för samordning av verksamheten i domänverket och ASSI från såväl samhällelig som organisatorisk synpunki.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära koniaki med Statsföretags ledning och med andra berörda förelag och förelrädare för de i ulredningen berörda fackliga huvudorganisationerna.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag au uireda frågan om Statsföretag AB:s verksamhetsinriktning och mäl m.m.,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

atl ersättning till ledamol, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgä i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat

 

377                      Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:3

föreskrivs, att kosinaderna skall belasta Qortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Industridepartementet)

3.     Organisationskommitté     för     bildandet     av     regionala utvecklingsfonder

Dir 1977:127

Beslul vid regeringssammanträde 1977-12-01

Departementschefen, statsrådet Åsling, anför.

I prop. 1977/78:40 bil. 1 föresläs all länsvisa utvecklingsfonder byggs upp i stiftelseform med stat och landsting saml i förekommande fall kommun utanför landsting som huvudmän. Stiftelserna, som föreslås börja sin verksamhet den 1 juli 1978, avses bl.a. överta de uppgifter som företagare­föreningarna f n. har. Stiftelsernas verksamhei skall finansieras av staten och resp. landsting gemensami. Som ett led i uppbyggnaden av stiftelserna föreslåsalt funktionerna och personalen vid de filialkontor som är knuina lill statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU) förs över till stiftelserna. Vidare föreslås att de medel som finns i statens haniverks- och industrilånefond och statens utvecklingsfond slås samman och förs över till stiftelserna.

I propositionen aviseras atl en särskild organisationskommitté skall tillkallas för atl förbereda bildandel av stiftelserna.

Föratt vinna tid förordarjag att kommittén tillkallas redan innan riksdagen beslutat i frägan.

Kommitténs uppgift bör vara all med utgångspunkt i förslagen i proposi­tionen förbereda bildandel av stiftelserna. Häri ingår bl.a. att utarbeta förslag lill avtal mellan staten och resp. landsiing saml normalsladgar för stiftelserna, medverka vid överföring av personal och egendom från företagareförening­arna till stiftelserna, föreslå fördelning av statens utvecklingsfonds medel pä stiftelserna, ta upp frågan om hur stiftelserna såsom arbetsgivare skall vara organiserade, utarbeta förslag till övergångsanordningar rörande utestående haniverks- och induslrilån saml bevakning och uppföljning av industriga­rantilån, lokaliseringsstöd och lån från statens utvecklingsfond m.m., samt att utarbeta principer för hur ansvaret för finansiering av de överförda filialkontorsfunktionerna skall fördelas mellan berörda stiftelser och vilka geografiska upptagningsområden som skall gälla för fortbildningsverksam­heten. Kommittén bör även ta upp frågan om hur en tidsmässig samordning av bidragen till stiftelserna från staten och landstingen skulle kunna lösas. Vidare bör kommittén om sä bedöms lämpligt kunna bilräda vid upplösning och avveckling av företagareföreningarna.

Kommittén bör vara oförhindrad all ta upp även andra frågor med direkl anknytning till uppbyggnaden av de regionala utvecklingsfonderna.

Kommittén bör arbeta i nära kontakt med bl.a. landstingen, Landstings­förbundet, Svenska kommunförbundet, statens industriverk, styrelsen för leknisk utveckling, statens utvecklingsfond, Sveriges exportråd saml företa-

 

Del II 1:4    Skr 1978/79:103                                     378

gens och de anställdas organisaiioner.

Kommittén bör fortlöpande redovisa resultaten av sill arbele.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

att tillkalla en kommitté med högsl fyra ledamöier med uppdrag atl förbereda uppbyggnaden av regionala utvecklingsfonder,

alt ulse en av ledamöterna alt vara ordförande,

atl beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annat biträde ål kommittén. Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver

att ersältning lill ledamol, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrives,

alt kosinaderna skall belasla Gortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)

4. Vissa frågor rörande standardisering

Dir 1977:132

Beslut vid regeringssammanlräde 1977-12-22

Statsrådet Johansson anför.

Standardisering syftar lill atl förenkla och förbilliga genom alt enhetliga reglerom utförande eller utformning av produkter m.m. införs. Standardise­ring kan därför medverka till en höjning av produktiviteten och en minskad kosinad för produkiionen.

Det finns standarder ularbetade på flera nivåer, säsom inom företag, på nationell och internationell nivå. Svensk standard är en nalionell siandard fastställd av SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige. Den har en viss bestämd utformning och har tillkommit enligt en särskild procedur i samarbele med olika intressenler,såsom tillverkare,använda re, myndigheter och institutioner. Tillämpningen av denna siandard är frivillig. Är standar­dens innehåll tekniskt och ekonomiskt sunt och hållbart fär den vanligen en allmän tillämpning. I annat fall utnyttjas den inte.

Tillämpningen av en standard kan bli tvingande om en myndighet hänvisar till den i en föreskrift. Detla förekommer bl.a. när del gäller vissa bestämmelserom hälsa, säkerhet och miljö. Den föreskrivande myndigheten avslår i dessa fall från att utarbeta preciserade regler på områden som täcks -eller avses bli täckta - av en standard. I slället nöjer sig myndigheten med atl i föreskrifi ange vissa allmänna krav och i övrigt hänvisa till standarden. En myndighet föreskriver ibland i sädana fall även viss fortlöpande kontroll av att standardens krav uppfylls. Del förekommer att denna kontroll överlåls till SIS genom atl myndigheten kräver all produkten skall vara märki med särskild SIS-symbol, det s.k. SIS-märket.

Hänvisning lill standard och därmed sammanhängande SIS-märkning har visat sig innebära vissa problem bl.a. pä grund av lagsiiftning som lillkommil på senare tid och på grund av varierande tillämpning inom olika branschom­råden.

 

379                     Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:4

Enligt lagen (1974:896) om riksprovplatser m.m. förslås med officiell provning sådan leknisk provning, kontroll eller besiklning som är föreskriven i lag eller annan författning och som ej är egenkonlroll. Officiell provning skall utföras vid s.k. riksprovplats om inte annal är särskilt föreskrivet. Den officiella provningsverksamheten är i princip en myndighetsuppgift. Pröv­ning av fråga om godkännande av produkt eller anläggning innebär myndighetsutövning. 1 den nya regeringsformen föreskrivs atl förvaltnings­uppgift som innebär myndighetsutövning kan överlämnas till enskilt organ eller enskild individ endast med slöd av lag. Oklarhet råder f n. humvida den kontroll som sker i samband med SIS-märkning är att anse som officiell provning och innebär myndighetsutövning.

Utformningen av principen om hänvisning till standard varierar beroende på branschområde. Pä vissa områden hänvisas lill siandard för atl ange exempel pä lösningar som uppfyller föreskrifternas krav. På andra områden däremoi görs standarder också i en del fall tvingande genom hänvisning i föreskrifterna. Klara riktlinjer saknas för hur hänvisning lill siandard skall ske. Även här innebär regeringsformen vissa restriktioner. Vidare råder del oklarhel om hur de siandarder som uinyitjas för hänvisning skall publice­ras.

När myndigheterna hänvisar lill siandard som exempel på lösningar som uppfyller föreskrifternas krav har delta ofta visal sig fä en stor genomslags­krafl. Tillämpningen av standarden fär i många sammanhang en tvingande karaktär trots alt den är formellt frivillig. Del har från olika håll framförts farhågor för att den likriktning som siandard innebär i dessa fall kan medföra hinder för utvecklingen av nya produkter. Så länge hänvisning till standard inskränker sig lill väsentliga egenskapskrav upplevs denna oftast som värdefull, men när den inriklas på detaljerade tekniska lösningar kan den försvåra en sund teknisk utveckling och motverka nya lekniska lösningar.

Mot denna bakgrund bör nu uiredas

dels vilka ålgärder som kan föranledas av en fortsalt lillämpning av systemet med SIS-märkning och hänvisning till standard i samband härmed,

dels hur systemet med hänvisning lill standard har utformats och tillämpats inom olika branschområden samt vilka åtgärder som barkan anses nödvändiga.

För utredningsarbetet bör en särskild utredare tillkallas.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar mig

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda vissa frågor rörande standardisering,

att besluta om sakkunniga, experier, sekreterare och annat bilräde ål uiredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

all ersättning lill utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall ulgä i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

att koslnadema ska belasla fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)

 

Del II 1:5    Skr 1978/79:103                                    380

5. Omställbara eldningsanläggningar, m.m.

Dir 1977:134

Beslut vid regeringssammanlräde 1977-12-22

Statsrådet Johansson anför.

1 min anmälan lill prop. 1976/77:129 med förslag till lag om kommunal energiplanering, m.m. log jag upp frågan om att införa skyldighet all utrusta främst nytillkommande elproducerande och hetvaltenproducerande anlägg­ningar för drifl med andra bränslen än olja under normala förhållanden. Jag återkommer nu till denna fråga.

Importerad råolja och importerade oljeprodukter svarar för huvuddelen av Sveriges energiförsörjning. Råoljan på väridsmarknaden kommer från eu begränsal antal räoljeexporierande länder framför allt i Mellersta Östern och Afrika. Del är också där som huvuddelen av jordens kända reserver av råolja finns.

Under tiden efter andra väridskriget steg oljeförbrukningen i väriden i tämligen jämn takt t.o.m. år 1973. Efter prishöjningen i samband med den s.k. oljekrisen sjönk förbrukningen men har nu åter stigit till 1973 års nivå och däröver.

De globala oljereserverna kan inte i längden räcka för att tillgodose en växande efterfrågan. Redan innan produktionstekniska faktorer sätter ell tak för produktionsökningar kan det inträffa alt olika exportländer begränsar den ärliga produktionen, t.ex. för all kunna förlänga reservemas varaktighet.

Man bör räkna med all siigande efterfrågan pä olja inte i längden kommer att mötas av ökad produktion utan i stället av betydande prishöjningar. Vidare finns risker för politiskt betingade störningar på oljemarknaden.

Naturgas och kol är de fossila bränslen som f n. ligger närmast till hands för atl ersätta oljan. Den totala förbmkningen av naturgas i världen är närmare hälften så stor som oljeförbmkningen. De kända utvinningsvärda naturgas-tillgångarna beräknas svara mot ca tvä tredjedelar av oljetillgångarna. Kolförbrukningen i väriden motsvarar ungefär tvä tredjedelar av oljeförbruk­ningen. Jordens kolreserver är dock betydligt siörre än oljereserverna.

Sverige saknar näslan hell inhemska tillgångar på olja, naturgas och kol. Vissa inhemska organiska bränslen är dock lillgängliga, främsi ved och torv saml olika sorlers avfall.

Oljans nuvarande roll i svensk energiförsörjning bör ses mot bakgmnd av de beskrivna förhållandena i fräga om fossila bränslen. Av Sveriges totala tillförsel av energi år 1976 uigjorde oljeprodukter drygt 70 %. Kol och koks svarade för ca 4 %, lutar, ved och avfall för ca 9 %, vattenkraft för ca 11 % saml kärnkraft för ca 3 %.

Del nuvarande oljeberoendet utgör en betydande belastning för landet och innebär uppenbara risker för vår framlida energiförsörjning. Det är på grund härav angelägel all minska oljans andel av energiförsörjningen. En viss övergäng lill andra organiska bränslen måste därför eftersträvas.

Ökad användning av sådana inhemska bränslen jag nyss nämnde innebär atl försörjningstrygghelen förbättras. Utnyltjandel av dessa bränslen kan dock inte ökas i sä snabb takt alt de till väsentlig del kan ersätta oljan i landets energiförsörjning inom önskvärd lid. Förutsättningarna är i det avseendet bättre för naturgas och kol. Även om dessa bränslen liksom oljan mäste importeras, kan försörjningstrygghelen ökas genom alt importen sprids i fråga om energislag och geografiskt ursprung.

 

381                     Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:5

1 energikommissionens (I 1976:05) uppgifter ingår bl.a. aU analysera de risker som Sveriges stora oljeberoende för med sig. Enligt direktiven lill energikommissionen bör, liksom hittills, ett viktigt inslag i svensk energipo­litik vara att detta beroende så långt möjligt skall begränsas.

En ökning av andelen av andra organiska bränslen än olja i Sveriges energiförsörjning skulle dock möla problem på grund av utformningen av eldningsanläggningarna. Pannorna i nuvarande kondenskraftverk, kraftvär­meverk, hetvaitencentraler, blockceniraler o.d. är med fä undantag utfor­made enbarl för eldning med olja. Delsamma gäller till största delen även industrins ångpannor och mindre pannor för uppvärmning.

För atl gå över till fasta bränslen, exempelvis vedflis eller kol, krävs tidskrävande och kostsamma ombyggnader av pannorna. Dessutom behövs lagringsplatser, transportutrustning och andra anordningar för bränslehante­ringen.

Det blir i allmänhet billigare alt från början utforma en anläggning så att både olja och fasta bränslen kan användas än att senare bygga om den. Investeringen blir dock högre än om anläggningen enbarl byggs för oljeeldning. De anläggningar som uppförs f n. utformas med några undantag endasl för oljeeldning.

Mol bakgmnd av vad jag nu har anfört förordar jag au en kommitté tillkallas för att utreda frågan om atl utforma främsi nytillkommande siörre eldningsanläggningar för drifl med alternativa bränslen till olja saml lägga fram behövliga förslag.

Kommittén bör belysa de tekniska och ekonomiska fömtsättningama för att utföra värmeproducerande och fossilbaserade elproducerande anlägg­ningar för drift med fasta bränslen under normala förhällanden. Skillnaden i dessa avseenden mellan olika storiekar och typer av anläggningar bör redovisas. Vidare bör beaktas olikheler i lokala förhållanden, t.ex. i fråga om tillgång till hamn och andra fakiorer av betydelse från transportoch hanteringssynpunkt.

Kommittén bör därvid även beakta lillgängliga mer avancerade metoder atl genom beredning av bränslet före förbränningen anpassa det lill skilda slag av anläggningar och uppnå fördelar som förbättrad ekonomi eller minskade miljöverkningar.

Uppdragei bör begränsas lill all avse eldningsanläggningar med lillhörande anordningar för driften och anläggningar för bränsletillförseln. Andra installationer för uppvärmning av byggnader bör således inie beröras i della sammanhang.

För att eldning med fasta bränslen skall vara godlagbar från hälso- och miljösynpunkt behöver vanligen mer omfattande ålgärder vidtagas än vid oljeeldning, bl.a. vad gäller rökgasrening, förbränningsteknik saml hante­ringen av bränsle, aska och andra restprodukter. Behovet av sådana åtgärder varierar med olika slags bränslen och med anläggningstyp. Kommittén bör gå igenom de åtgärder som kan vara aktuella och belysa kosinaderna. Utgångs­punkten bör därvid vara de miljövårdskrav beiräffande anläggningar och bränslen som följer av miijöskyddslagstiftningen och lagsiiftningen om svavelhaltigt bränsle.

På grundval av utredningsresultatet bör kommittén överväga behovet av lagstiftning eller andra föreskrifter som ger vidgad möjlighel alt föreskriva alt nya värmeproducerande och elproducerande anläggningar skall utformas så att de kan eldas med fasta bränslen. Kommittén bör överväga om denna möjlighel bör inskränkas lill vissa bränslen saml vissa typer och storlekar av

 

Del II 1:5    Skr 1978/79:103                                     382

anläggningar. Förslaget bör dock inte omfatta enheter för uppvärmning av enstaka bostadshus eller andra byggnader med värmebehov av molsvarande storiek. Frågor om särskilda statsbidrag skall inte prövas av kommittén.

Frågan om att införa naturgas i Sverige undersöks f n. Några beslul har ännu inte fattats. Kommittén bör dock - för den händelse alt naturgasimport kommer till stånd - uireda om det finns skäl au föreskriva atl ny siörre eldningsanläggning skall anordnas så atl den kan ställas om lill drift med såväl naturgas som fasta bränslen. Kommittén bör redovisa tekniska och ekonomiska synpunkier pä frägan. Om resullalei av ulredningen visar all lagstiftning i frågan behövs bör kommittén föreslå sådan.

Vad jag nu sagt har i första hand avsell tillkommande anläggningar. Kommitténs uppdrag bör emellertid i viss utsträckning omfatia även befintliga anläggningar.

Som ersäuning för olja i nuvarande anläggningar torde naturgas vara mest akluelll. I samband med en eventuell introduktion av naturgas i Sverige kan det - i varje fall i ett inledningsskede - vara lämpligt alt utnyttja gasen i befintliga siörre elproducerande och värmeproducerande anläggningar. Kommittén bör därför redovisa de tekniska och ekonomiska förulsäuning­arna för alt ställa om sådana anläggningar lill drift med naturgas. Kommittén bör överväga behovet av lagstiftning även i fråga om omställning av befintliga anläggningar så att de kan drivas med naturgas.

Del torde innebära större problem alt ställa om befintliga oljeeldade anläggningar lill drift med fasta bränslen än till drift med naturgas. Med hänsyn lill osäkerheten om den framlida oljeförsörjningen är det angeläget alt statsmakterna har underiag ocksä för att bedöma möjligheterna atl ställa om befintliga siörre anläggningar lill eldning med fasta bränslen eller vidla förberedelser försådan omställning. De tekniska, ekonomiska och miljömäs­siga förutsättningarna samt behövlig tid för sådana åtgärder bör därför också redovisas.

Möjligheterna att lillgodose miljökraven vid övergäng till eldning med kol är sämre vid befintliga anläggningar än vid nya anläggningar. Kommittén bör därför belysa miljökonsekvenserna av övergång lill kol vid befintliga större eldningsanläggningar saml bedöma i vilken ulsiräckning det därvid är möjligt atl genomföra fullgoda miljöskyddsåtgärder. Kostnaderna för sädana åtgärder bör redovisas.

Jag övergår nu lill vissa frågor med särskild anknytning till försörjnings­beredskapen. Jag har i dessa samråti med chefen för handelsdepartemen­tet.

Kommittén bör, som grund för den s.k. kontrollstation som avses komma lill stånd inom ramen för oljelagringsprogrammei (prop. 1976/77:74, bil. 2 s. 170, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311), bedöma om framlagda förslag och överväganden i övrigt innebär behov av ändringar av gällande bestämmelser rörande försörjningsberedskapen inom energiområdet.

Möjlighelen atl kunna utnyttja andra bränslen än olja - i synnerhet inhemska bränslen - är av stor vikt för försörjningsberedskapen. Regeringen uppdrog med hänsyn härtill den 12 maj 1977 och den 8 december 1977 ål överstyrelsen för ekonomiskt försvar alt förhandla med vissa kommunerom anordnande av eldning med fräsiorv i värmeverk. Regeringen uppdrog vidare den 30 juni 1977 åt överstyrelsen alt teckna avtal med Energiverken i Göleborg om att komplettera pågående projekteringar av ell oljeeldal krafivärmeverk sä att del även kan ulföras som kol- och oljeeldal kraftvär­meverk. Överstyrelsen har också fått ett likartat uppdrag om projektering av

 

383                     Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:6

ett kraftvärmeverk i Södertälje för eldning med fasta bränslen. Det faklaun­deriag som framkommer i dessa sammanhang bör kunna utnyttjas av kommittén.

Ett stort antal bostadsbyggnader har ulförls endasl för eluppvärmning. Riskerna är belydande för avbrott av elleveranserna under kriser och krig p.g.a. skador pä distributions- och produklionsanläggningar. Del är mol bakgrund härav angeläget att frägan om de lekniska förutsättningarna för allernaliva uppvärmningsmöjligheter i befintliga eluppvärmda bostadsbygg­nader studeras översiklligl. Efter samråd med chefen för handelsdeparte­mentet förordarjag att även denna fråga skall ingå i kommitténs uppdrag.

Arbetet bör bedrivas skyndsamt.

Kommittén bör vara oförhindrad atl redovisa sina förslag i delbetänkan­den.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar mig

alt tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter, med uppdrag att uireda frågan om omställbara eldningsanläggningar, m.m.

all ulse en av ledamöterna all vara ordförande,

all beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver

all ersättning lill ledamoi, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrives,

alt kosinaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)

6. Tilläggsdirektiv till läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09)

Dir 1978:5

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-01-26

Departementschefen, statsrådet Åsling, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 25 seplember 1975 tillkallade chefen för industridepartementet sakkunniga att ingå i en delegation med uppdrag all utreda och ta initiativ till en samordning av resurserna inom svensk läkemedelsindustri. De sakkunniga har för sitt arbete antagit namnet läkemedelsindusiridelegationen (I 1975:09). I direktiven angavs atl de sakkunnigas huvuduppgift äralt ta initiativ till samordningsprojekt avseende produktion och forskning liksom sådana samordningsprojeki avseende marknadsföring som inte hänför sig lill uppgifter som enligt riksdagsbeslut åvilar Apoteksbolaget. Arbetet skall bedrivas med särskild inrikining på att lillgodose samhällskravet på inflytande över läkemedelsindustrin. Projekten kan ges formen av bl.a. gemensamma bolag eller företagsfusioner. En övergripande målsättning skall vara atl i samhällets regi sammanföra läkemedelsindustrins verksamhet. Om berörda parter inte kan träffa uppgö-

 

Del II 1:7   Skr 1978/79:103                                     384

relse om lösningar som förordats av delegaiionen skall detla anmälas lill regeringen.

Enligt min mening bör delegationen fortsätla sill arbele. Direktiven bör emellertid delvis ändras. Utgångspunkten för det fortsatta arbelel bör vara alt från allmän synpunkt dels goda betingelser skall föreligga för en konkurren­skraftig svensk läkemedelsindustri med möjligheter all göra sig gällande även på den internationella marknaden säväl kvalitativt som prismässigt, dels atl bra och sä långt möjligt billiga läkemedel skall slå till förfogande inom landet.

Den svenska industrins roll i den inhemska läkemedelsförsörjningen bör särskilt belysas. Delegationen bör vidare beakla möjligheterna att ulveckla samarbetet mellan förelrädare för läkemedelsindustrin och samhället. Dele­gationens fortsälla arbete bör inte omfatta sådana frågor rörande läkemedels­försörjning, apoteksväsende m.m. som fn. ses över av ulredningen (S 1977:11) om läkemedelsinformationen och av de särskilda utredare som har tillkallats för all se över (S 1977:18) läkemedelskonlrollens mål, arbetsupp­gifter och finansiering och (S 1977:20) priskonlrollen av läkemedel. Delega­tionen bör i sitt arbete samråda med dessa utredningar. Den nämnda övergripande målsällningen för delegationens arbete bör sålunda inte längre gälla. Särskild anmälan till regeringen av del slag jag har nämnt bör forlsällningsvis inte heller komma i fråga. Arbetel bör i övrigt ske förutsätt­ningslöst med avseende på samhällets inlressen vad gäller inflytande över läkemedelsindustrin m m.

Jag hemställeratt regeringen besiämmer delegationens uppdrag i enlighel med vad jag här har anfört.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)

7. Tilläggsdirektiv till energikommissionen (I 1976:05)

Dir 1978:19

Beslul vid regeringssammanträde 1978-02-23.

Statsrådet Johansson anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 22 december 1976 lillkallade jag en kommission (I 1976:05) med uppdrag au utarbeta allernaliva förslag lill energipolitikens uiformning för tiden fram lill är 1990.

1 direktiven lill kommissionen sägs bl. a. au del inie ingår i dess uppdrag alt ta upp frågan om atl ersätta den nuvarande särskilda energibeskattningen med en beskattning inom mervärdeskattens ram.

I skrivelse den 22 december 1977 har kommissionen hemställt atl fä sina direktiv ändrade så au kommissionen i siu fortsatta arbeie kan ta upp och belysa frägan om att inrymma energiskatten under mervärdeskatten.

Efter samråd med chefen för budgeidepartementet har jag ingen erinran mol vad kommissionen har föreslagil. Även möjlighelerna all kombinera en mervärdeskatt på energi med beskattning av energi anpassad efter produk­tionssättet skall emellertid belysas.

 

385                      Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:8

Jag hemställer att regeringen utvidgar kommissionens uppdrag i enlighet med vad jag har anfört.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Indusirideparlementel)

8.   Vissa frågor rörande metrologisk verksamhet m.m.

Dir 1978:23

Beslul vid regeringssammanträde 1978-02-23

Slalsrådet Johansson anför.

1 budgetproposition 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 15 s. 210) har jag redovisat hur den meirologiska verksamheten i statlig regi f n. är uppbyggd. Som jag där framhållil skall behovet av nationella normaler för olika mätsiorheler läckas av riksmäiplaiser.

F.n. är någon riksmälplats inte utsedd enligt lagen (1974:897) om riksmälplatser m.m. Statens provningsanstali, försvarels forskningsanslall (FOA) och flygtekniska försöksanstalten har dock hittills fungeral som riksmälplatser för ett flertal storheter. I samband med atl delar av FOA omlokaliseras lill Linköping den 1 juli 1978 har denna verksamhet vid FOA upphört den 1 januari 1978.

Som framgår av budgetproposition 1978 har riksrevisionsverket redovisat ett förslag till avgifter m.m. inom bl.a. riksmälplatssyslemet. Förslaget har kriliserals av flera remissinsianser. Jag har därför i nämnda proposiiion anmält atl såväl frågan om finansieringen av riksmätplatsernas verksamhei som frågan om uppbyggnaden av riksmälplatssyslemet i stort behöver utredas ytteriigare. För uppgiften bör en särskild utredare tillkallas.

Utredaren bör i sitt arbele bedöma för vilka storheter, utöver de där provningsanstallen, FOA och flygtekniska försöksanstalten hiltills fungeral som riksmälplats, det i framtiden kan bli aktuellt au ulse riksmälplatser. För de storheter där FOA lidigare fungerat som riksmälplats bör uiredaren redovisa ett förslag lill hur denna del av riksmälplalsverksamhelen bör organiseras i framtiden. I avvaktan på ett slulligt ställningslagande i frågan avser jag atl senare återkomma med förslag om atl berörd verksamhet vid FOA tillfälligt förs över lill andra myndigheler.

Utredaren bör också redovisa ell förslag lill finansiering av verksamheien vid riksmäiplalserna. Utredningen bör i denna del ske med uigångspunki i den redovisning av kostnader för verksamheien som har redovisals i riksrevisionsverkels förslag till avgifter inom riksprovplats- och riksmälplats-systemen. Delta förslag jämie de yttranden som har avgivits över della bör Överiämnas lill ulredningen, liksom de skrivelser om den meirologiska verksamheten som har kommii in från myndigheler, institutioner m.fl.

Sammanfallningsvis bör uiredaren redovisa ett förslag till organisaiion, omfattning och finansiering av riksmätplatsverksamheten i Sverige liksom de övriga förslag som hör samman med delta. Organisationsförslagel bör utgå frän de riktlinjer för riksmätplatsverksamheten som fastslagits av riksdagen (prop. 1974:162, NU 1974:52, rskr 1974:349). Uiredaren bör särskilt redovisa

25 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

 

Del II 1:9   Skr 1978/79:103                                     386

de möjligheler lill nordiskt samarbele som kan finnas och ekonomiska konsekvenser av ell utbyggt sådani samarbele.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar mig

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa frågor rörande metrologisk verksamhet m.m.,

att besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat biträde ät uiredaren.

Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver

alt ersättning lill utredare, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

atl kostnaderna skall belasla fjortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens övervägande och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)

9. Tilläggsdirektiv till mineralpolitiska utredningen (1 1974:02)

Dir. 1978:25

Beslul vid regeringssammanträde 1978-03-09

Departementschefen, statsrådet Åsling, anför.

Med stöd av bemyndigande den 29 mars 1974 tillkallade dåvarande chefen för industridepartementet sakkunniga med uppgift alt utreda den långsiktiga hushållningen med mineralresurser. De sakkunniga, som antog namnet mineralpolitiska ulredningen, skall enligt direkliven bl.a. överväga om en ändrad inriktning eller utformning av mineralpoliliken är motiverad med hänsyn till samhällets långsikliga behov.

Ulredningen avlämnade i november 1977 delbetänkandet (SOU 1977:75) Induslrimineral. Under början av är 1978 avser utredningen atl avlämna ytteriigare ett delbetänkande. Slutbelänkandet kommer atl färdigställas lill senare delen av år 1978.

Riksdagen har under hösten 1977 godkänt förslag till riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vissa s.k. obrutna fjällområden (prop. 1977/78:31, CU 1977/78:8, rskr 1977/78:99). Riktlinjerna innebär bl.a. alt gruvdrift normall måste hänföras till sädan tyngre exploatering som inte bör medges inom obmlna fjällområden. Det kan emellertid inte uteslutas att del kan upstå situationer när en frän samhällets synpunkt mycket angelägen gruvdrift skall kunna medges inom ett obmtet fjällområde. En förutsättning för detta är dock enligt riktlinjerna att brytningen kan genomföras på ett sådant sätt att områdets tillgänglighet inte ökar väsentligt och att skadan från naturvårds-synpunkt blir liten. Vidare fömtsätts att tillstånd förenas med de föreskrifier som behövs för alt områdets karaktär av obrutet fjällområde skall kunna bibehållas.

Vad gäller prospekteringen i de obrutna fjällområdena anförde föredra­ganden i prop. 1977/78:31 att det är angeläget att en viss fortsatt och fördjupad geologisk kartläggning och prospektering sker även i de nu avsedda delarna

 

387                    Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:10

av den svenska fjällkedjan. Skulle prospekteringen i fjällvärden sjunka lill en oacceptabelt låg nivå bör åtgärder för alt åsiadkomma ytteriigare undersök­ningsinsatser övervägas. Föredraganden förutskickar au mineralpoliliska ulredningen skall ges i uppdrag att överväga och komma med förslag till hur riktlinjerna för obrutna fjällområden skall kunna förenas med en från samhällets synpunkt önskvärd nivå pä prospekteringsinsatserna.

Jag hemställer att regeringen utvidgar mineralpoliliska utredningens uppdrag i enlighet med vad som sålunda förulskickats.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)

10. Tilläggsdirektiv till expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet (ERU)

Dir 1978:35

Beslul vid regeringssammanträde 1978-04-13

T.f departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Expertgmppen för regional utredningsverksamhet (ERU) tillkallades med slöd av Kungl Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att i anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels bilräda vid uppläggning av den regionala utredningsverksamheten, särskilt i vad avser uppgiftsfördelning samt metodologisk samordning och utveckling, dels bilräda forskningsbe­redningen med att samla information om och föreslå koordinering av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrå­gor. I gruppen ingår företrädare för den regionalpolitiska forskningen, tjänstemän engagerade i planeringsfrågor inom departement och myndig­heter samt representanter för fackliga organisationer.

ERU:s sekretariat uppgår nu till ca tio personer. För budgetåret 1977/78 beräknas kostnadema för sekretariatet och de särskilda ERU-assislenterna som finns vid de skilda universiteten uppgå till ca 1,5 milj kr, medan ca 1 milj kr används för ulgifter i samband med forskningsprogram och särskilda utredningsprojekt. Forskningen har i huvudsak finansierats genom de statliga foikningsråden och Riksbankens Jubileumsfond. För budgetåret 1977/78 har dessa organ anslagit ca 2,5 milj kr till ERU-anknulen forsk­ning.

ERU har hittills genomfört två forskningsomgångar, var och en avslutad med en fullständig resultatredovisning och ulvärdering. Den försia etappen avslutades i och med att betänkandet (SOU 1970:3) Balanserad regional utveckling avlämnades och den andra med betänkandet (SOU 1974:1) Orter i regional samverkan. Vid båda redovisningstillfällena lämnades utföriiga forskningsrapporter som bilagor till huvudbetänkandena. F n pågår en tredje etapp som i huvudsak skali vara avslutad med utgången av budgetåret 1978/ 79.

Arbetet inom ERU har hela tiden bedrivits med i stort sett samma organisation. Arbetsgrupper har bildats för olika delarav forskningsprogram­met. 1 arbetsgruppema har tjänstemän från ERU-sekretariatet medverkal

 

Del II 1:10   Skr 1978/79:103                                    388

som sekrelerare. 1 samband med 1974 års avrapportering hade arbetsgrup­perna ell självständigt ansvar för grupprapporter i vilka de olika forsknings­resultaten inom gruppens arbetsområde sammanfattades och utvärderades. Med det nuvarande forskningsprogrammet arbetar sex arbetsgrupper.

ERU:s huvuduppgift är att initiera och samordna forskning. Arbetel bedrivs med utgångspunkt i ett övergripande forskningsprogram. Dessutom har ERU enligt sina direktiv till uppgift att biträda vid uppläggningen av regional utredningsverksamhet. Påverkan på forskningen inom ERU:s arbetsområde sker främst genom atl del för forskarna känns angeläget att slälla in den egna forskningen i ell större sammanhang. En samlad presentation inom ramen för ERU:s betänkanden vidgar dessulom möjlig­helema all sprida forskningsresultaten.

Arbetet inom ERU har engagerat främsi planerare och administratörer frän departemeni, verk och intresseorganisationer pä ceniral nivå. Under är 1976 påbörjades en verksamhei inom ERU:s ram, där man genom s.k. forskar-dagar vid universiteten strävar all vidga samarbelel mellan forskning och planering. Della inilialiv har fullföljts med öppna sammanträden i anslutning till arbelel inom bl.a de nyss nämnda arbetsgrupperna. Som ett resultat av ERU:s forskningsdagar har pä regionalt initiativ på nägra universitetsorter bildats regionala grupper, där representanter för forskning och planerings­verksamhet i högskoleregionen möts i gemensamma diskussioner kring pågående och planerad forsknings- och planeringsverksamhet. Dessa regio­nala grupper har dock ännu inte nätt någon högre grad av stabilitet och kontinuitet.

Riksdagen fattade hösten 1976 beslul om regionalpolitikens framtida inriktning (prop 1975/76:211, AU 1976/77:7, rskr 1976/77:79). I proposi­tionen angav föredragande statsrådet inriktningen av den fortsatta regional­politiska forskningen. Den anslöt till ERU:s förslag i betänkandet (SOU 1974:1) Orter i regional samverkan, som utvidgades i lägesrapporten (DsA 1975:12) Forskningsprogram och ulvärdering av den regionalpoliliska stöd­verksamheten 1965-1975. I propositionen markerades särskilt vikten av au forskningsresultaten snabbi utnyttjas i samhällsplaneringen, liksom bety­delsen av atl forskarna informeras om samhällsplaneringens forskningsbe--hov. Vidare hänvisas till atl ERU, föratt bygga upp bättre kontakter mellan forskare och planerare, hade initierat ett samarbete på de skilda universitels-orlerna mellan forskare och planerare.

Riksdagens beslul markerade på flera punkter en ny inrikining av regionalpolitiken. Behovet av en mer decentralislisk politik underslröks liksom vikten av en vidgad samordning mellan den regionalpolitiska planeringen och sekiorsplaneringen. Vidare betonades att del regionala inflytandet över länsplaneringen borde öka genom ell iner markerat länsde-mokratiskt inslag.

Regeringen har fullföljt denna nya inrikining i anvisningar lill länsstyrel­serna om fullföljandet av länsplanering 1974och i förordningen (1977:88)om länsplanering, där bl.a. statliga verk och myndigheter anmodas lägga länsplaneringens resultat till grund för planeringen. Vidare har år 1977 tillsatts en kommitté (Kn 1977:04) som under våren 1978 skall lägga fram förslag om eU vidgai länsdemokratiskl inflytande över samhällsplaneringen. SluUigen kommer under år 1978 en ny fullständig länsplaneringsomgång au inledas, varvid de av riksdagen aniagna nya principerna för regionalpolitiken på eu systematiskt sätl förs ul i länsplaneringen.

I budgetpropositionen 1978 (prop 1977:78:100 bil 17,s 101) konstaterade jag

 

389                   Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:10

att ERU:s nuvarande utredningsetapp i huvudsak kommeratt avslutas under budgetårel 1978/79. För att samarbelel mellan forskare ocn planerare skall forslärkas och kunskapsöverföringen från forskning lill planering förbättras bör enligt vad jag angav i budgetpropositionen ERU:s verksamhei därefier bedrivas i mer decentraliserade former. Jag nämnde vidare att uppdrag bör lämnas lill ERU att före utgången av år 1978 utarbeta förslag lill forsknings­program förden kommande utredningsetappen. Programmetskall utarbetas i samverkan med forskare och planerare i de skilda högskoleregionerna. Jag anfördeatt en del av forskningsprojekten kan administreras i decentraliserade former. Förslaget skall ligga till grund för ställningstagande lill den fortsatta regionalpolitiken våren 1979.

ERU bör nu fä i uppdrag all lämna förslag till dels hur del framtida samarbetet mellan forskning och planering på det regionalpolitiska områdel bör organiseras, dels forskningsprogram för liden efter den 30 juni 1979. Jag anger i del följande några utgångspunkter som bör ligga lill grund för förslaget.

Eu ökal länsdemokratiskl inflylande i den övergripande samhällsplaner­ingen bör leda till en ökad medveienhel om de mellan län och regioner varierande fömlsältningarna och ambitionerna. Lösningar pä inomregionala problem kan därmed komma att variera över landet. I en sådan situation finns anledning alt pröva hur denna mångfald av problem och ambitioner på ett mer rättvisande sätt skall kunna påverka forskningens inrikining. Kontakt­ytan mellan planering och forskning bör då öka. ERU bör därför mot bakgrund av de hittillsvarande erfarenheterna med regionala grupper pröva hur regionala samverkansgrupper kan organiseras i de skilda högskoleregio­nerna. Företrädare för forskning, planering på regional och lokal nivå saml för fackliga organisaiioner och näringslivels organisaiioner bör ingå i dessa grupper. 1 den mån det bedöms nödvändigt alt ge sädana samverkansgrupper tillgång till sekrelarailsresurser, bör därvid övervägas vilken roll de särskilda ERU-assislenterna kan spela i sammanhanget. Strävan bör vidare vara atl åsiadkomma en samordning med regionslyrelserna i högskoleregionerna så att dubbelarbete undviks.

I samverkansgrupperna bör man med uigångspunki i regionens förhål­landen kunna diskutera forskningens inriktning i den egna högskoleregio­nen. Grupperna skall även kunna lämna synpunkier som underlag för ERU:s förslag lill forskningsprogram. Härigenom bör del i ökad utsträckning bli möjligl atl i forskningen uppmärksamma regionala variationer i den regio­nalpoliliska problembilden.

Samordningen av den regionalpoliliska forskningen måste vara en viktig uppgift även i ERU:s framtida verksamhei. Tillkomsten av regionala samverkansgrupper ger ändrade förutsättningar för denna samordning. ERU bör mot bakgrund av vad som har anförts lidigare överväga vilka ändringar i den egna organisationen som kan vara ändamålsenliga. I detla sammanhang bör ERU:s sammansättning och sekretariatets arbetsuppgifter diskuleras. ERU bör även diskutera vilken organisalionsform som bör väljas för del fortsatta arbelel. Även de regionala samverkansgruppernas ställning bör övervägas. Förslag i dessa avseenden skall ha sin utgångspunkt i oförändrade personella och ekonomiska resurser.

ERU:s huvuduppgift bör vara atl upprälla förslag lill forskningsprogram saml med uigångspunki i gällande forskningsprogram följa, initiera och samordna regionalpolitisk forskning. De arbetsgrupper som bildas kring resp. delprogram bör svara för det konkrela inilierings- och samordningsarbetet

 

Del II 1:11    Skr 1978/79:103                                   390

inom ramen för av ERU angivna riktlinjer.

Förutsättningarna för alt i forlsällningen fortlöpande avrapportera forsk­ningsresultat bör studeras. Som ell alternativ lill den nuvarande upplägg­ningen i stora sammanhållna forskningsetapper bör ERU överväga möjlig­heterna att åriigen se över forskningsprogrammet. En sädan lösning skulle innebära att delprogram sätts i gång och avslutas vid fler tidpunkter än fn.

ERU bör uppmärksamma behovet av samordning med forskningskoordi-nerande verksamheter inom andra samhällsområden. Väsentligt är också atl uppmärksamma hur den nya forskningsrådsorganisalionen påverka förut­sättningarna för finansiering och initiering av forskning av den typ som ERU bedriver.

Jag avser alt våren 1979 anmäla förslag lill framlida inriktning av regionalpolitiken. I detta sammanhang avser jag även att lägga fram förslag till ett program förden regionalpolitiska forskningen. ERU bör lämna förslag till sådant program. Förslaget bör vara väl förankral pä lokal och regional nivå. För atl fö en sådan förankring bör ERU ta initiativ till alt bilda provisoriska samverkansgmpper av den sammansättning som angivits i det föregående. ERU bör i sitt förslag väga in de synpunkier som lämnas från de skilda samverkansgmpperna.

Utredningsarbetet bör bedrivas så alt förslag skall kunna lämnas under hösten 1978.

Jag hemställer alt regeringen utvidgar uppdragei till expertgruppen för regional utredningsverksamhet i enlighel med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens hemställan och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)

11. Vissa frågor rörande skogsägareföretagen

Dir 1978:38

Beslut vid regeringssammanträde 1978-04-13

T.f departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Skogsägarerörelsens verksamhei gmndas på 130.000 enskilda skogsägare. Medlemmarna samverkar i elva ekonomiska föreningar som är anslutna lill branschorganisationen Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund och till Lantbrukamas Riksförbund (LRF).

Skogsägarerörelsen har i sin nuvarande form funnits sedan 1930-lalet. Under läng tid var verksamheten inriktad på alt i försia hand trygga medlemmarnas virkesleveranser till skogsindustrin. De ägarmässiga engage­mangen i industriledel inleddes försl under 1950-talei och blev av mer betydande omfattning först under 1960-lalet.

De av skogsägareföreningarna ägda skogsindustrierna (skogsägareföreta­gen) sysselsätter fn. sammanlagt ca 25.000 personer. Av den totala sysselsättningen inom skogsindustrin svarar denna företagsgrupp därmed för ca 30 %. De tre största skogsägareföretagen. Södra Skogsägarna AB, Norriands Skogsägares Cellulosa AB (NCB) och Vänerindusirier AB, syssel-

 

391                    Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:11

säller ca 20.000 personer.

Den snabba expansionen av skogsägareföretagen har skett genom dels nyetableringar, dels köp av befintliga företag. Expansionen har medfört en snabbt ökande skuldbelastning. De problem i fråga om konsolidering som ofta uppstår i snabbt expanderande förelag har kommit atl gälla även skogsägareföretagen. På grund av den ogynnsamma kapitalstruktur som har uppstått har förelagen drabbats särskilt hårt av den under senare år starkt negativa resultatutvecklingen.

LRF har, på uppdrag av skogsägarerörelsen, i skrivelse den 30 mars 1978 pekat på den allvarliga situation som skogsägareförelagen befinner sig i. I skrivelsen framhälls all läget är sådani att del, vid sidan av förelagens egna mycket genomgripande ålgärder, krävs samhällsstöd för alt säkra förelagens fortlevnad, irygga sysselsättningen och för atl vidmakthålla de insaiser som medlemmarna i skogsägareföreningarna har gjort föratt säkra sin leverans-trygghet. I skrivelsen pekas bl.a. på det förhållandet alt skogsägareförelagen är relalivi nyetablerade och därför inte har hunnit bygga upp en tillfredsstäl­lande soliditet. LRF har i skrivelsen hemställt om omedelbara överläggningar om skogsägarerörelsens situation och om formerna för nödvändiga samhälls­åtgärder.

Efter de överläggningar som nu har skett i enlighel med LRF:s hemställan och de analyser som har gjorts inom regeringskansliet, står det klart att problemen i skogsägareföretagen är omfattande.

Särskilt akuta är problemen i NCB. Regeringen har tidigare denna dag beslutat alt genom proposition (1977/78:180) föreslå riksdagen all särskilda ålgärder vidlas för all samhället skall kunna medverka till att lösa de akuta finansiella problem som har uppstått i företaget. En närmare redogörelse för siluaiionen i NCB och de ålgärder som föreslås lämnas i propositionen.

Innan yUeriigare åtgärder övervägs frän samhällets sida bör en samlad analys och bedömning göras av skogsägareförelagens nuvarande situation och utveckling på något längre sikt. Jag förordar att en kommitté tillkallas med uppdrag atl göra en sådan analys och bedömning och lämna förslag till åtgärder, som syftar lill alt säkerställa denna företagsgrupps fortbestånd i rationella former. I ett försia skede bör kommitténs arbele inriktas på en närmare analys av de akuta problem av främst finansiell natur som har uppstått inom NCB samt även uireda de åtgärder som kan vara erforderiiga för att åsiadkomma en långsiktigt rationell struktur i företaget. De förslag lill åtgärder som kan föranledas härav bör utformas så att de inte ulgör hinder för de strukturella och andra åtgärder som kan aktualiseras som resultat av kommitténs fortsatta arbete.

Kommittén bör därefter analysera frågan om lämplig struktur inom skogsägareförelagen. Härvid bör uppmärksammas bl.a. de eventuella effek­tivitetsvinster som kan uppnås genom ökat samarbele mellan skogsägarefö­relagen. Med hänsyn till den mångskiftande verksamhei inom det skogsin­dustriella områdel och den stora geografiska spridning som utmärker skogsägareföretagen bör kommittén vara oförhindrad alt också undersöka om positiva effekier kan uppnås genom stmklurätgärder där även andra skogsindustriföretag berörs.

Mol bakgrund av de förslag lill strukturella och andra ålgärder som kommittén kan komma all förorda bör skogsägareföretagens långsiktiga finansiering närmare studeras. Härvid bör som ett huvudalternativ under­sökas möjlighelerna att konsolidera företagen utan särskilda statliga finan­siella insatser. Fördel fall samhällets medverkan i en ellerannan form kan

 

Del II 1:12   Skr 1978/79:103                                    392

komma all föreslås bör kommiuén beakla dels förslagens eventuella konkurrenspåverkande effekier gentemot andra typer av skogsindustriföre­tag, dels atl förslagen skall ges sådan uiformning att de är förenliga med Sveriges handelspolitiska åtaganden.

Kommittén bör vara oförhindrad att pröva även andra frågor som hänger samman med de förhållanden som jag har berört.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samarbele med skogsägareförening­arna och företagsledningarna hos berörda förelag saml i nära kontakt med berörda fackliga organisationer och även andra berörda parter.

Vid fullgörande av sitt uppdrag bör kommittén, om sä bedöms påkallal, samråda med kooperaiionsutredningen. (I 1977:01).

Kommittén bör redovisa resullalen av sill arbete successivi.

Utredningsarbetet bör bedrivas med stor skyndsamhel.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

atl tillkalla en kommitté med högsl fem ledamöier med uppdrag atl uireda vissa frägor rörande skogsägareföretagen i enlighet med vad jag har anfört,

all utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all beslula om sakkunniga, experier och annal bilräde ål kommittén.

Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver

all kosinaderna skall belasla fjortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Industridepartementet)

12. Tilläggsdirektiv till delegationen för energiforskning

Dir 1978:53

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-06-15

Slalsrådel Johansson anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 lillkallade chefen för industridepartemenlei en delegation (I 1975.02) för energiforskning. Delegaiionen fick lill uppgift alt ta fram underlag för planering av forskning och utveckling inom energiområdet i ell långsiktigt perspektiv, alt vara programansvarigt organ för programmel Allmänna energisyslemsludier inom Huvudprogram Energiforskning och alt verka för samordning av den totala forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet.

Genom tilläggsdirektiv den 10 juni 1976 och den 10 februari 1977 preciserades delegationens uppgift i fräga om underiag för planering av forskning och utveckling. Delegationen gavs i uppgift all senasi den 28 september 1977 redovisa förslag lill energiforskningsprogram för treårspe­rioden 1978/79-1980/81. Uppgiften slutfördes genom alt delegationen i seplember 1977 avgav betänkandet (SOU 1977:56) Energi - program för forskning, utveckling, demonstration.

Enligt riksdagens beslul (prop. 1977/78:110, NU 1977/78:68, rskr 1977/ 78:341) skall under treårsperioden 1978/79-1980/81 ett nytt Huvudprogram

 

393                    Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:12

Energiforskning genomföras. Vid min behandling av dessa frågor i prop. 1977/78:110 (s 160-162) berörde jag även organisationen för Huvudprogram Energiforskning. Jag framhöll därvid bl.a. atl ett organ som är fristående från de programansvariga myndighelerna, dvs. de myndigheter som har ansvaret för planering och slyrning av genomförandet av energiforskningsprogram-mel, behövs för all utföra vissa samordningsuppgifter. Jag framhöll även alt dessa samordningsuppgifter liksom hittills tv. bör åvila delegationen för energiforskning och all delegaiionen t.v. bör bibehålla sin ställning som kommitté.

Delegationens arbele under treårsperioden 1975-1978 har präglats av all energiforskningsprogrammet har befunnit sig i ett inlednings- och uppbygg­nadsskede. Delegationens egel arbete har fram lill hösten 1977 dominerats av de långsiktiga planeringsuppgifterna och av igångsättningen och uppbygg­naden av programmel Allmänna energisyslemsludier. Tyngdpunkten i arbetet har därefter förskjutits i riklning mot utvärdering av olika delar av del pågående energiforskningsprogrammei.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten inom Huvudprogram Energi­forskning har nu nått stor omfallning. Inom vissa områden kommer resullalen av verksamheten troligen alt utvisa all fortsatia insaiser inom huvudprogrammet behövs. Vissa av dessa insaiser kan komma all bli myckel kostnadskrävande. Inom andra områden kommer forsknings- och utveck­lingsverksamheten att kunna avslutas eller bedrivas i liten omfattning.

Delegationens direktiv bör mol denna bakgrund nu preciseras på det säu jag här kommer att ange.

Delegaiionen bör t.v. ha kvar sina tre huvuduppgifter, nämligen atl la fram planeringsunderlag, alt vara programansvarigt organ för Allmänna energi-systemstudier och atl verka för samordning av forsknings- och utvecklings­verksamheten inom energiområdet. Inom resp. område bör delegaiionen ha följande huvudsakliga arbetsuppgifter:

1.  Underiag för planering av forskning och utveckling inom energiområdet
i ett långsiktigt perspektiv. Delegaiionen bör lägga ökad vikt vid all följa och
värdera forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet,
såväl inom som utom landet. Tyngdpunkten i uppföljnings- och värderings­
arbetet bör ligga vid den verksamhei som bedrivs inom de olika programmen
inom Huvudprogram Energiforskning, inkl den verksamhei som sker i
internationellt samarbete. Delegaiionen bör i samråd med de programansva­
riga organen vidla de förberedelser som krävs för alt lä fram ett enhetligt
underiag för statsmakternas planering av forskning och utveckling inom
energiområdet efter den 1 juli 1981. Delegaiionen bör därvid ägna särskild
uppmärksamhei ät frågan om vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som
bör föras vidare mol praktisk tillämpning, med eller utan stöd från
energiforskningsprogrammet, och vilka som bör reduceras eller avbrytas.

2.  Programansvar för Allmänna energisystemstudier. Delegaiionen bör
som hittills ha ansvaret för planering, initiering och uppföljning m m av
projekt inom programmet. Delegaiionen bör uppmärksamt följa den
internationella utvecklingen inom området och verka för spridning av
information om resultat från olika projekt inom programmel. Särskilt bör
observeras all vissa projekt kan ge underlag för planering av forskning och
utveckling inom energiområdet på längre sikl.

3.    Samordning av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom
energiområdet. Ansvarei för planering och beställning av forskning och
utveckling inom de olika programmen inom Huvudprogram Energiforskning

 

Del 11 1:13   Skr 1978/79:103                                   394

åvilar särskilda programansvariga organ. Delegaiionen bör på flera skilda säll verka för samordning inom huvudprogrammet. De programansvariga organen skall samråda med delegaiionen beträffande programinriklning och avgränsningsfrågor saml frågor om internationellt forskningssamarbete och informationsverksamhet inom programmet. Delegaiionen bör vid sidan härav nära följa den verksamhei som bedrivs inom Huvudprogram Energiforskning och vid behov ta de initiativ som krävs för samordning. Ökad vikt bör läggas vid sammanställning och spridning av översiktlig informaiion om verksamheien inom huvudprogrammet. Delegaiionen bör från berörda organ hämla in de upplysningar som behövs härför. Härutöver räknar jag med att delegationen bör kunna fylla en vikiig funktion som remissinstans i olika frågor m.m.

Jag hemsläller alt regeringen preciserar delegationens uppdrag i enlighet med vad jag nu har anförl.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)

13. Utredning om datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling

Dir 1978:66

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-07-20

T.f departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Större tekniska genombrott kan ge upphov lill sä radikalt ändrade produktionsvillkor och nya produkler all de kan sägas påverka samhälls­strukturen i stort. De nya teknologier som förknippas med datorer och halvledareleklronik har otvivelakligl sådan karaktär. Under del senaste decenniet har de på ell genomgripande sätt påverkal arbetet inom förvallning och näringsliv och bidragit lill en snabb effektivisering av verksamheien. Den ökade effektiviteten har ofta varil förknippad med genomgripande omställ­ningar. Utnyttjandet av ny halvledarteknik har ocksä på ell pälagligl sätt ändrat stora delar av varusortimentet. Denna utveckling kommer sannolikt alt fortsätla.

Datorerna fick i början sin huvudsakliga användning som hjälpmedel för matematiska beräkningar i tekniska och vetenskapliga sammanhang. På det administrativa områdel började datorer införas under 1950-talei. Genom iransistorisering av datorerna under 1960-lalel möjliggjordes lägre priser samtidigt som driftsäkerheten och prestanda kunde förbättras. Detta innebar också ell genombrott för produktion i långa serier.

De s.k. integrerade kretsarna har de senasle åren läll sitt verkliga genombroU och inneburil ytterligare kraftigt förbättrade prestanda till lägre priser och ökat möjlighelerna lill decentralisering av databehandlingen. Samtidigt sker en myckel snabb leknisk utveckling inom komponenlom-rädei i övrigi. Även inom näraliggande områden såsom optik, elektrooptik, laserteknik och mikrovågsteknik ärden tekniska utvecklingen mycket snabb. Användningen av nya malerial kan också komma alt ändra både produkler

 

395                    Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:13

och arbetsprocesser på sådant sätt att olika automationsförfaranden under­lättas.

Datorernas användningsområden har vidgats snabbt och har nu en omfattande tillämpning inom en mångfald sektorer, såsom industri, handel, förvaltning, forskning, sjukvård, utbildning, kommunikation och försvar.

Användningen av datorer är slörsi inom området adminisiraiiv databe­handling. Antalet nya tillämpningar inom delta område har ökal snabbi och utnyttjandet har även i övrigi blivit mer allmänt. Kontorsautomation väntas bli ett omräde med stor tillväxtpotential.

Även inom industrin har datatekniken fäll ökad användning. Datorer används exempelvis vid processkoniroll inom pappers-, stål-, cement- och kemisk industri. De utnyttjas för slyrning av produktionslinjer inom bl.a. varvs-, bil-, gruvoch tryckeriindustrin. Datorer används också i samband med s.k. numeriskt styrda verktygsmaskiner. De ulgör även en vikiig grundkomponent i industrirobotsyslem. Vid sidan av delta har halvledartek­niken fält ökad lillämpning bl.a. när del gäller mäl- och styrutrustning. Även mängden mindre datorer - s.k. mini- och mikrodatorer - har ökal.

Datorer används också för specialiserade uppgifier inom kommunikations­sektorn, bl.a. för övervakning och slyrning av luftfart, telekommunikationer och järnvägstransporter. Även automation ombord på fariyg är en intressant tillämpning av processtyrning.

Specialiserade datasystem används också inom sjukvärden för t.ex. diagnostik och inom försvarel för t.ex. slridsledningssystem.

De olika elektronikområdena har i Sverige nästan genomgående en hög tillväxttakt. Dataindustrin har under efterkrigsperioden vuxit med ca 10 % per år. Även för produkiionselekironiken liksom mät- och styrutrustningar väntas en hög tillväxttakt.

Statens industriverk har nyligen inom ramen för SIND:s dataindusiriul­redning publicerat en delrapport (SIND 1978:1) om den svenska dataindu­strins utveckling och marknadsutvecklingen för datorer och daiakommuni-kationsulmstning - Datamarknaden inför 1980-talet. I rapporten finns bl.a. en prognos över marknadsutvecklingen för datorer i Sverige. Denna visar på en årlig tillväxt på över 20 96. Som en följd av en ökad inriktning mot terminalbaserade system väntas marknaden för terminaler växa snabbt. Vidare beräknas andelen smådatorer öka.

Den snabba tekniska utvecklingen leder till en ökad produktförnyelse, där produkterna kan ges allt bättre prestanda till lägre eller i stort sett oförändrade priser. Bl.a. till följd härav blir elektroniken allt mer ett konkurrenskraftigt alternativ, både tekniskt och ekonomiskt, lill konventionell teknik inom skilda användningsområden.

De senaste fem åren har utvecklingen av industrirobotar gått mycket snabbi. År 1970 fanns endast ca 100 industrirobotar installerade i svensk induslri. År 1977 hade antalet ökat till ca 600.

Industrirobotarna används i dag i försia hand vid tunga och monotona arbeten eller där besvärliga arbelsmiljöproblem finns. Arbetsuppgifterna omfattar främst hantering av arbetsslycken och maskinbetjäning av olika slag. Robotarna är ofta en länk mellan olika automatiskt styrda maskiner. 1 viss omfattning utför de egna arbetsoperationer, t.ex. svetsning, slipning, gradning och målning. Industrirobotar av den typ som finns i dag bedöms ha ell mycket stort användningsområde inom verkstadsindustrin, men också inom andra branscher där man utför repetitiva arbetsmoment, t.ex. inom sågverksindustrin och livsmedelsindustrin.

 

Del II 1:13   Skr 1978/79:103                                    396

Man kan förutse att de användningsområden där det är ekonomiskt fördelaktigt att utnyttja robolsystem kommer alt öka. Sveriges Mekanför­bund beräknar antalet robotar i Sverige år 1980 till ca 1.200 och år 1985 lill ca 5.000. Hindret för ett ökat utnyttjande bedöms ligga bl.a. i all del krävs moderna automatiska verktygsmaskiner föratt kunna utnyttja robotar. Även brist på utbildade produktionstekniker och svårigheter att konstruera lämp­liga program framhålls som begränsande faktorer.

Sovjetunionen anges i dag ha mindre än 400 industrirobotar i bruk i hela landet. Man planerar att före utgången av år 1985 ha en tillverkningskapacitet av 7.000 robotar och 10.000 tillhörande styrsystem per är. Enligt eU amerikanskt branschinstilut finns del fn. 2.000-3.000 robotar inom indu­strin i Förenta Staterna. Antalet beräknas öka med ca 1.500-1.800 perår under den närmasle framtiden.

I flera ledande industriländer, såsom Förenta Staterna, Sovjetunionen, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland ser man lillämpningen av en myckel långl driven auiomalion som ett effektivt medel all öka produktivi­teten i många branscher. 1 flera av dessa länder finns statligt finansierade program med syfte alt underiätta produktutvecklingsarbetet. Automation synes bli ell av de främsta hjälpmedlen i olika länders strävan atl öka produktion och export. Snabbheten i att utnyttja de nya teknikerna kan komma att avgöra möjlighelerna all överleva för både enskilda förelag och hela branscher. Förändringarna kan lä avgörande betydelse för hela industri­strukturen och sysselsättningen.

Dessa skisserade utvecklingslinjer med datorer och annan elektronik innebär säväl fördelar och utvecklingsmöjligheter som problem för svenskt näringsliv. Andra länder har med ökad framgång börjal konkurrera inom traditionella svenska produktområden såsom process- och verkstadsindu­strin. För vissa näringsgrenar kan del visa sig svårt att behålla de lekniska försprång som behövs föratt klara vårt relalivi höga kostnadsläge. Pä lång sikt kan förändringar i olika branschers konkurrenskraft därför uppstå.

En ökande internationell konkurrens kommer naturiigt alt bäde skapa avsättningssvårigheter inom etablerade områden och behov av all finna nya avsättningsområden för såväl exportindustrin som hemmamarknadsinriklad induslri. Det svenska näringslivet torde således, oavsett konjunkturföränd­ringar under 1980-talel, slå inför stora omställningsproblem. Men utveck­lingen mot mer automatiserade produktionssystem och effektivare administration bör kunna bidra lill en snabb produktivitetsökning inom berörda branscher. En sädan ökning är också en viktig förutsäitning för atl svenska induslriföreiag skall kunna överieva och expandera.

1 fråga om produktion av investeringsutrustning ligger svenska företag långl framme. Den efterfrågeökning som kan förutses inom dessa områden bör kunna gynnsamt påverka utvecklingen i berörda företag. En växande hemmamarknad bör för dessa företag kunna vara en viktig grund för export av produklionsulruslning. Samiidigi kommer siora krav all siällas på lekniskl utvecklingsarbete inom företagen. Inom detta inlernalionellt hårt konkurrensutsatia område beror skillnaden mellan framgång och stagnation ofta på hur framgångsrikt utvecklingsarbetet är. Företagen är här också i stor ulsiräckning beroende av olika samhällsinsatser pä forskningsoch utbild­ningsområdet.

Riksdagen har i olika sammanhang berört behovet atl uireda datateknikens och elektronikens effekier på produktion och arbetsliv.

1 belänkande med anledning av motioner om datafrågor inom arbetslivet

 

397                    Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:13

m.m. hemställde arbelsmarknadsutskottei alt riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottei anfört beträffande karlläggning av datateknikens sysselsättningseffekter (AU 1977/78:4). Utskouet fann del angeläget alt man gör en bred kartläggning av datateknikens framtida effekter på arbetsliv och sysselsättning. Riksdagen biföll utskottets hemslällan (rskr 1977/78:17). Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har 'idigare denna dag bemyndigats alt tillkalla en kommitté med uppdrag all utreda datatek­nikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö.

1 samband med riksdagsbehandlingen av prop. 1977/78:17 om samarbele mellan staten och Saab-Scania på dalaområdet m.m. föreslog näringsul-skoliei riksdagen alt som sin mening ge regeringen tillkänna vad utskottet anfört beiräffande utredning om svensk komponenilillverkning på daiaom-rådel (NU 1977/78:31). Utskottet anförde bl.a. atl utvecklingen inom datatekniken tyder på alt en inhemsk tillverkning av komponenter inom vissa speciella områden kan visa sig betydelsefull för såväl dataindustrin som annan elektronikindustri. Mol bakgmnd av all delta kan komma all kräva stora ekonomiska resurser hemställde utskottei om en uiredning och analys av möjlighelerna atl bygga ul komponenllillverkningen, liksom en belysning av vilka forsknings-och utvecklingsinsatser som kan komma all krävas. Med hänsyn lill alt frågan i viss mån redan uppmärksammats av styrelsen för leknisk utveckling och statens industriverk ansäg utskottet alt ulredningen borde kunna genomföras i samverkan mellan de båda myndighelerna. Riksdagen biföll utskoltels hemställan (rskr 1977/78:98).

I betänkande med anledning av prop. 1977/78:100 (bil. 17) i vad avser Datasaab AB jämte motioner hemställde näringsulskottet alt riksdagen som sin mening skulle ge regeringen tillkänna vad utskottei anfört beiräffande utredning om svensk elektronikindustri (NU 1977/78:58). Utskottet anförde atl en uiredning som kartlägger elektronik- och dalabranschens nuläge och analyserar möjliga utvecklingsvägar bör komma till stånd. Särskilt bör utredningen uppmärksamma möjlighelema all främja en utveckling av produktion på elektronikområdet inom Sverige. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 1977/78:297).

Jag avser alt senare denna dag föreslå all statens industriverk lär i uppdrag att i samarbete med styrelsen för teknisk utveckling företa den branschul-redning som riksdagen har uttalat sig för. I detla uppdrag ingår också som en del alt uireda frägor om komponenilillverkning. En fördjupad information om hur mindre och med Sverige jämförbara slatersom t.ex. Nederiänderna, Schweiz, Österrike och de nordiska länderna bedömer frågorna om självförsörjningsgrad och ullandsberoende är i detla sammanhang av slort iniresse.

Flera av de frågor som jag har berörl i det föregående omfattas inte av de angivna utredningsuppdragen. Enligt min bedömning bör övriga frågor rörande datateknikens och elektronikens olika effekter specielll på näringsliv och samhälle bli föremål för en särskild utredning. Jag förordar alt en kommitté tillkallas för denna uppgift.

Till närmare vägledning för utredningsarbetet vill jag anföra följande.

Kommittén bör försl kartlägga i vilken ulsiräckning näringsliv och samhälle idag utnyttjar datorer eller annan utrustning för avancerad automa­tion. 1 en andra fas bör kommittén söka bedöma på vilka områden och i vilkel tidsperspektiv ett utnyttjande av ny teknik bedöms vara lekniskl möjligl och ekonomiski fördelaktigt.

Med detla material som bakgrund bör kommittén söka bedöma vilka

 

Del II 1:13    Skr 1978/79:103                                    398

effekter på administration, produktion och produktivitet inom olika bran­scher och inom olika regioner som ett ökat utnyttjande av de aktuella teknikerna kan fä på fem, lio och femlon års sikl. Vidare bör effekierna pä investeringsbehovet och energiefterfrågan beräknas. Olika faktorer som verkar hindrande eller stimulerande på denna utveckling bör belysas. Bl.a. bör behovei av forskning och utveckling i olika former och behovet av speciella utbildningsinsatser särskilt bedömas. Det sisinämnda bör ske i nära samarbele med den nyssnämnda kommitté som chefen för arbeismarknads­departemeniel har lätt bemyndigande all tillkalla. Kommittén bör också kartlägga vilken produktion av produktionsutrustning som finns inom landet och analysera vilka utvecklingsmöjligheter tillverkare av sådan utrustning kan förväntas ha.

Kommittén bör mot bakgrund av detta utredningsmaterial också överväga om och i vilken form ålgärder bör sällas in från samhällets sida antingen i syfte all stimulera ett ökal och effeklivare utnyttjande av denna teknik eller alt förbättra möjligheterna alt förutsäga och förbereda de omställningar som kan behöva ske. Vidare bör övervägas om ålgärder bör sättas in för alt underlätta utvecklingen av nya och effektivare produktionsmetoder liksom användningen av nya material och ny utrustning. Här kan även material-och energibesparingseffekier vara av intresse att studera.

Sveriges stora beroende av omväriden måsie särskilt beakias. Kommittén bör därför i samarbete med samrådsgruppen för datafrågor också behandla möjlighelerna alt genom samordnade initiativ i internationella organisaiioner eller i redan inleu samarbete inom exempelvis OECD påverka utveck­lingen.

Den kartläggning och analys som jag nu har uttalat mig för bör bli ett värdefullt underlag för den framförhållning samhällel måsle ha vad gäller utvecklingen av näringslivet.

Kommittén bör samråda med den förut nämnda kommittén med uppdrag all utreda datateknikens effekter pä sysselsättning och arbetsmiljö och med statens industriverk.

Det material som kommittén tar fram bör utformas så atl del kan tjäna också som underlag för en närmare analys av effekterna pä sysselsättningen. Kommittén bör sträva efter att före 1978 års utgång ha ett första malerial all överlämna till den nyssnämnda kommittén, som skall behandla dessa frågor.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

att tillkalla en kommitté med högsl nio ledamöier med uppdrag all uireda datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling,

all Ulse en av ledamöterna alt vara ordförande,

alt beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag all regeringen föreskriver

alt kostnaderna för kommittén skall belasta fjortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen anslutersig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Indusirideparlementel)

 

399                    Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:14

14. Framtida organisationsform för verksamheten inom statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU)

Dir 1978:71

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Departementschefen, statsrådet Åsling, anför.

Statens industriverks enhet för förelagsutveckling (SIFU) tillkom den Ijuli 1974 i samband med atl huvuddelen av den verksamhet som bedrevs av dåvarande statens institut för företagsutveckling integrerades i verket.

SIFU har som huvuduppgift att genom fortbildning stödja mindre och medelstora företags utveckling. Detta sker främst genom korta specialkurser i aktuella ämnen inom teknik och ekonomi med stark anknytning till konkret arbetstillämpning. Utöver denna primära verksamhet utvecklar och genomför SIFU på uppdragsbasis kurser även för andra målgrupper än småföretagen. SIFU utvecklar vidare kurser förändra utbildningsgivares eller myndigheters räkning. Riktlinjerna för verksamheten har angivits senast i propositionen om ålgärder för alt främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40 bil. 1,NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110).

SlFU:s verksamhei skall i princip vara självbärande. Principen kan dock inte lillämpas helt när det gäller den primära verksamheien, dvs. de för småföretagen särskilt upplagda kursprogrammen. För all kursavgifterna skall kunna hällas på en rimlig nivå ulgår därför anslag över statsbudgeten.

SIFU-enhelen är indelad i sex operativa sektioner, nämligen för verkstadsteknik, byggnads- och VVS-teknik, elteknik, processteknik, kemisk teknik samt förelagsekonomi. Dessulom finns stabsorgan för marknads- och planeringsfrågor och en servicesektion.

Enligt beslut av regeringen den 8 juni 1978 - gmndat på riksdagens ställningstaganden åren 1973 och 1974 (prop. 1973:55, InU 1973:22, rskr 1973:220 och prop. 1974:47, NU 1974:35, rskr 1974:227) - skall SIFU, med undantag för elektronikenheten inom sektionen för elteknik, under sommaren 1981 omlokaliseras till Borås.

I rapporten (SIND 1975:6) Kursverksamheten m.m. vid statens industriverk föreslog industriverket att frågan om en ny organisationsform för SIFU skulle uiredas närmare. Verkei anförde därvid bl. a. att en fortsatt profilering av SIFU:s aktiviteter mol korta kurser av foribildningskaraktär innebar all verksamheten helt skulle komma alt sakna inslag av sådan art som normalt var förknippad med myndighetsutövning. Samtidigt ställdes stora krav på fiexibelt handlande och snabba beslut. Skäl talade därför enligt verket för att SIFU borde ges en formellt fristående ställning utanför den cenlrala statsförvaltningen.

SIFU har enligt min uppfattning en viktig funktion all fylla på småföretagsområdet. Även i andra sammanhang, t. ex. i fråga om vissa avsniii inom den statliga fortbildningen, bör SlFU:s kompelens och resurser med fördel kunna utnyttjas.

Behovei av god förankring av SIFU:s verksamhet hos avnämarna såväl inom näringslivet som bland myndigheler och andra offentliga organ är slort. Jag har redan lidigare, i min anmälan till den fömtnämnda proposilionen 1977/78:40, angivii atl jag avsåg atl förutsättningslöst ta upp diskussioner med bl. a. förelagens och de anställdas organisationer om för- och nackdelar med ett breddat huvudmannaskap för SIFU.

Jag finner del lämpligt atl frågan om framtida organisationsform för SIFU-

 

Del II 1:15    Skr 1978/79:103                                   400

verksamheien nu utreds. Uppgiften bör anförtros en särskild utredare.

Utredaren bör redovisa för- och nackdelar med den organisationsform som nu gäller. Mol bakgrund härav bör undersökas om några förändringar i SlFU:s organisationsform är motiverade. Sådana förändringar kan föranledas t. ex. av verksamhetens karaklär och behovei av ändamålsenliga former för inflylande från och samverkan med de olika intressenterna i SIFU-verksamheien. Jag finner det särskilt angeläget att utredaren i sina förslag beaktar den senare aspeklen. Som gmnd härför bör kretsen av intressenier såväl inom det privata näringslivet som inom den offentliga sektorn analyseras. Särskilt bör härvid beakias SIFU:s roll som utbildningsresurs för de regionala utvecklingsfonderna i fråga om förelagareutbildning.

Uiredaren bör vid sin översyn utgå från den verksamhet i stort som SIFU i dag svarar för. Det ingår således inte i utredningsuppdraget all pröva verksamhetens inriktning.

Om skäl talar för en förändring av SIFU;s organisationsform bör ett principförslag härom redovisas. Uiredaren bör således inte i en första omgång redovisa de organisatoriska konsekvenserna i detalj av ett sådant förslag.

De kostnadsmässiga konsekvenserna av ell eventuellt förslag lill principielll ändrad organisaiion för SlFU-verksamheten bör redovisas.

Utredaren, som bör utarbeta sina förslag i nära samarbete med berörda myndigheter och organisationer saml med förelrädare för de anställda inom SIFU. bör arbela skyndsamt och redovisa resultatet av sitt arbete före den t januari 1979.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda frägan om framtida organisationsform för verksamheien inom statens industriverks enhel för företagsutveckling,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

all kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)

15. Alternativ produktion vid varven

Dir. 1978:81

Beslul vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Departementschefen, statsrådet Åsling, anför.

Inom indusirideparlementel har sedan höslen 1977 gjorts siudier rörande den svenska varvsindustrins framtid. En väsenilig del av dessa studier har varit analyser och bedömningar av den framlida marknadsutvecklingen för den svenska varvsindustrin.

Marknadsanalyserna ger vid handen alt behovei av byggnation av fartyg kommer all kraftigt minska under åren 1978-1980. Bortfallet gäller huvud-

 

401                    Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:15

sakligen tank- och bulkfartyg, medan nybyggnadsbehovel för siyckegods-och övriga fariyg i stort sett bedöms som normall. Den rådande obalansen världen över i fräga om lillgång och efterfrågan pä fariyg beräknas inte komma all upphöra förrän tidigast år 1981. För de fartygstyper som har utgjort huvuddelen av de svenska varvens produktion - stora tank- och bulkfartyg - kan man sålunda för flera år framöver räkna med att knappast några nybeställningar kommer all ske. Den efterfrägan på fariyg som kan förutses avser i huvudsak styckegods- och specialfartyg av skilda slag.

En minskning a v varvskapacileten beräknas komma att ske vid Japans och Västeuropas varvsindustrier. Vissa andra länder lorde däremot komma att öka sin kapacitet. Den totala kapaciteten i världen lorde därför inte nämnvärt komma aU minska.

Del är därför ängeläget atl den svenska varvsindustrin i ökad ulsiräckning fyller ut sin kapacitet med alternativ produktion. Det lorde dock vara orealistiskl au anta alt det skall vara möjligl au öka denna produklion så au den kan kompensera den minskning av sysselsättningen som sammanhänger med att produkiionen av tankoch bulkfartyg kraftigt går ned. Det är mol denna bakgrund som jag avser atl senare i år anmäla förslag om en reducering av den svenska varvsindustrins kapacilel och förslag om särskilda statliga insaiser för atl fä till stånd ny industriell produktion inom varvsregio­nerna.

Den svenska varvsindustrin har redan i viss utsträckning börjal lägga om sin produklion frän fartygsbyggande till alternativ produktion. Inom Svenska Varv AB har arbetel kommii längst med förlillverkade, pråmbaserade petrokemiska fabriker. Ell annal vikligl område är produkler för offshore-industrin, bl.a. bosladsplaltformar och produklionsplaliformar. Även Kockumskoncernen utvecklar sedan en lid tillbaka alternativa produkter som lämpar sig för produklion vid varvsanläggningar. Kockums marknadsför bl.a. anläggningar för kondensering av naturgas, avsältning av havsvatten samt vindkraftverk.

I prop. 1977/78:174 framhöll jag alt den svära situationen för varvsindu­strin moiiverar all alla realistiska möjligheler all ulveckla och sälja alternativa produkler las till vara. Uppgifien au ta fram referensanläggningar för sådana alternativa produkter är emellertid förenad med stora ekonomiska risker för varven. Eftersom det här rör sig om mycket kostnadskrävande anläggningar bör staten medverka i denna uppbyggnadsprocess mol en ny produktionsin­riktning genom att ställa vissl riskkapital lill förfogande. Genom beslut av riksdagen (prop. 1977/78:174, NU 1977/78:76,rskr 1977/78:377)har 250 milj. kr. anvisats för alt efter regeringens prövning kunna ställas lill förfogande som avskrivningslån lill varven.

Möjlighelerna all fä till stånd ytteriigare industriell kapacitet inom varvsregionerna bör närmare undersökas. Uppgifien för uiredaren bör vara att initiera och samordna projekt som syftar lill en ökning av industripro­duktionen i varvsregionerna som kompensation för del reducerade fartygs-byggandet. Då del är sannolikt alt del kan bli fråga om myckel stora s.k. paketlösningar är del önskvärl all också andra delar av svensk industri än varvsindustrin blir engagerade. Utredarens uppgift bör vara all ta initiativ till bildande av konsortier eller andra lämpliga verksamheisformer för akluella projekt.

En vikiig del i arbetel med alt skaffa ny sysselsättning lill varvsregionerna är den verksamhet som storvarven bedriver för att fä fram atternativ produklion.  Jag  fömtsätter  att   varvsförelagen  aktivt och   positivt   vill

26 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II 1:16    Skr 1978/79:103                                   402

medverka i utredarens arbete.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag all uireda frägan om alternativ produktion vid varven och annan ny produklion inom varvsregio­nerna,

all beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ät uiredaren.

Vidare hemställer jag au kosinaderna för ulredningen skall belasla fjortonde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Industridepartementet)

16. Vissa frågor rörande provning inom energiområdet

Dir 1978:86                              ,

Beslul vid regeringssammanträde 1978-11-02

Statsrådet Tham anför.

Sverige befinner sig, i likhel med mänga andra länder, i inledningsskedet till en omfattande omställning på energiområdet. En tryggad energiförsörj­ning har under de senasle åren framstått som en av de viktigaste förutsätt­ningarna för en hög sysselsättning, fortsatt ekonomisk utveckling saml social och ekonomisk utjämning. Åtgärder av skilda slag vidtas från samhällets sida för atl säkerslälla energitillförseln och fä till stånd en bätire energihushåll­ning. Som exempel pä ålgärder med sisinämnda syfte kan nämnas införandet av statliga lån och bidrag för energibesparande ålgärder enligt förordningen (1975:422, ändrad senasi 1978:339) om statsbidrag till energibesparande ålgärder inom näringslivet m.m., förordningen (1977:346)om statsbidrag lill energibesparande ålgärder i kommunala och landslingskommunala bygg­nader m.m. och förordningen (1977:332, ändrad senast 1978:383) om statligt stöd till energibesparande ålgärder i bostadshus m.m. saml krav i Svensk Byggnorm 1975 (planverkets författningssamling 1978:1) om åtgärder som möjliggör god energihushållning i byggnader.

Omställningen pä energiområdet berör givetvis i hög grad den teknik som används för tillförsel, omvandling och användning av energi. Den lekniska utvecklingen inom energiområdet har under senare år varil snabbare än lidigare. Del nya ireårsprogram för forskning och utveckling inom energiom­rådet som har beslulals av riksdagen vären 1978 (prop. 1977/78:110, NU 1977/78:68, rskr 1977/78:341) vänlas ytteriigare påskynda utvecklingen och tillämpningen av ny teknik för främsi utnyttjande av förnyelsebara energi­källor och effektivisering av energianvändningen inom bebyggelse och i industriella processer.

Det är, både från samhällets och den enskildes synpunki, angeläget au omställningen sker med effektivt utnyttjande av lillgänglig teknik och under hushållning med resurser av olika slag. Ett viktigt hjälpmedel för atl ' ■ '"ömma detta aren väl fungerande teknisk provnings-och konlrollverk-

 

403                    Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:16

samhet, varigenom skilda produkters eller metoders egenskaper kan redo­visas på ell sakkunnigt och objektivt sätl.

Teknisk provnings- och kontrollverksamhet bedrivs i dag på mänga områden och i stor omfattning. Samhällets ansvar för människors liv, hälsa och egendom har len till tvingande föreskrifier om provning av sådana produkler och anläggningar som har bedömts kunna orsaka skador av olika slag. Denna provning benämns officiell provning och innefattar sädan teknisk provning, kontroll eller besiktning som är föreskriven i lag eller annan författning och som inte är sädan kontroll som konstruktör, tillverkare, ägare eller annan utan krav på opartiskhet låter ulföra i egen verksamhei pä egel ansvar.

Riksdagen anlog år 1972 riktlinjer för organisationen av officiell provning och kontroll (prop. 1972:54, NU 1972:38, rskr 1972:199). År 1974 komplette­rades riktlinjerna bl.a. genom lagen (1974:896)om riksprovplatser m.m. (prop. 1974:162, NU 1974:52, rskr 1974:349), vilken irädde i kraft den 1 januari 1975. De antagna riktlinjerna syfiar till atl åsiadkomma klara ansvarsförhållanden, ett effektivt utnyttjande av lillgängliga resurser och garaniier för opartiskhet i den officiella provningsverksamheten. Riktlinjerna innebär i korthet att officiell provning, om inte annal är särskilt föreskrivel, skall utföras vid riksprovplats. Riksprovplats utses av regeringen eller myndighei som regeringen besiämmer och skall vara en myndighei eller ell företag som är sakkunnigt inom sitt område och som i övrigt uppfyller vissa krav på bl.a. opartiskhet och oberoende ställning.

Provning kan i vissa fall vara obligatorisk också genom atl myndighei föreskriver att t.ex. tillverkare eller anläggningsägare själva utför provning i egen verksamhei, s.k. egenkonlroll. Myndighei kan också, i samband med typgodkännande av produkt, föreskriva atl egenkonlroll skall övervakas av opartiskt organ, t.ex. riksprovplats. Vidare förekommer provning som formellt är frivillig men i realiteten tvingande t.ex. genom lånevillkor eller molsvarande.

Vid sidan av officiell provning och annan provning som är obligalorisk förekommer i stor ulsiräckning att provning utförs frivilligt. En tillverkare kan sålunda på egel initiativ låta prova sin produkt. Initiativet kan ocksä komma från t.ex. en myndighet som i konsumentupplysande syfte vill undersöka en produkts egenskaper.

Den frivilliga provningen sker i stor ulsiräckning genom egenkonlroll. Del förekommer dock ofta atl den frivilliga provningen uiförs vid riksprovplats, fristående provningsinslilut eller företag med resurser för olika slag av provning. Den nyss nämnda lagen om riksprovplatser m.m. ger myndighei som regeringen bestämmer möjlighet atl meddela auktorisation för vissl organ alt ulföra provning som inte är officiell. Auktorisation lär meddelas endast om organet har kompetent personal och lämplig utrustning för provningen. Organ som har erhållit auktorisation benämns auktoriserad provplats.

I det följande kommer jag att använda den gemensamma beieckningen leknisk provning för olika slag av såväl obligatorisk som frivillig prov­ning.

Teknisk provning som direkl eller indirekl berör energiområdet kan ha olika huvudsyften. Ett vikligl syfte kan vara atl man vill förebygga olyckshändelser genom aU t.ex. kontrollera hållfastheten hos en anordning. Eu annat syfte kan vara all man vill minska risker för människors hälsa t.ex. genom kontroll av luftomsättning eller byggnaders täthet. Provningen kan

 

Del II 1:16   Skr 1978/79:103                                    404

också ha lill huvudsyfte all verifiera speciella egenskaper på del energiiek-niska området, t.ex. ett materials värmeisoleringsförmåga eller en värme­växlares verkningsgrad. 1 del följande behandlar jag leknisk provning med sisinämnda huvudsyfte.

Teknisk provning förekommer inom energiomrädel i flera olika samman­hang. Mätning och kontroll av energitekniska egenskaper hos nya kompo­nenter eller utrustningar är sålunda ett normalt led i en tillverkares lekniska utvecklingsarbete. För malerial och utrustningar som finns tillgängliga på marknaden förekommer i vissa fall föreskrifter om provning, ofta förknip­pade med styrmedel av olika slag. Del bör i sammanhanget uppmärksammas atl samhället vid sidan av krav på energitekniska egenskaper ofta uppställer krav också i andra avseenden, t.ex. brandhärdighel. Statens planverk har ansvarei för uppställandet av normer inom byggnadsområdel saml för typgodkännande och utarbetande av krav pä provningsmeioder, främsi med anknytning lill Svensk Byggnorm. Som exempel härpå kan nämnas planver­kets föreskrifier om provning av värmeisoleringsförmågan hos olika typer av mineralullsisolering samt av lufttätheten hos olika byggnadskomponenler.

Opartisk provning av olika produkter inom det energitekniska området har vidare blivit av växande intresse för konsumenterna i takt med atl allt fler produkler kommer ul på marknaden. En sådan frivillig och opartisk provning kan ocksä utnyttjas som ell medel vid sidan av andra för atl från samhällets sida främja spridning av ny teknik.

Ceniral förvaltningsmyndighet för officiell provning är statens provnings-anstalt. Provningsanstallen har därvid ansvar för bl.a. samordningen av en avsevärd del av den tekniska provningsverksamheten inom landet. I dess uppgifter ingår all bereda ärenden om uiseende av riksprovplatser och utöva tillsyn över verksamheien vid riksprovplats som inte är statlig myndighei samt atl meddela auktorisation av provplalser för provning som inte är officiell. Provningsanstalten är vidare landels cenlrala offentliga institution för opartisk teknisk prövningav malerial, produkler och syslem. På uppdrag av myndigheler och enskilda utför anslallen provningar och undersökningar och bedriver i anslutning därtill teknisk-vetenskaplig forskning. I övrigi bedrivs provning ocksä vid ett slort antal företag och institutioner inom både den offentliga och den privata sektorn.

I sitt remissyttrande över betänkandet (SOU 1977:56) Energi-program för forskning, utveckling, demonstration underströk statens provningsanstali provningens belydelse för utveckling och införande av ny teknik inom energiområdet. Provningsanstallen framhöll bl.a. all behovei av provning, mätning och kontroll borde framhävas tydligare än som hade skett och att behovei av resurser härför borde ägnas särskild uppmärksamhei.

1 prop. 1977/78:110 om energiforskning berörde föredragande statsrådet Johansson (s. 121), bl.a. mol bakgrund av provningsanslaltens remissyU-rande, frågan om provning inom energiområdet. Han framhöll därvid all han anser del angelägel atl resurser och kompetens finns lillgängliga för all dels om möjligl ta fram standardiserade provningsförfaranden, dels fortlöpande prova nya produkter i syfte bl.a. all vägleda konsumenterna. Föredraganden anmälde samiidigi sin avsikl alt senare återkomma till regeringen med förslag om vidare utredning av dessa frägor.

Resurser för teknisk provning inom energiomrädel har byggts upp i samhällets regi och befinner sig under uppbyggnad på olika håll, bl.a. vid provningsanstalten, de tekniska högskolorna, statens institut för byggnads­forskning i Gävle och Studsvik Energiteknik AB (fd. AB Atomenergi).

 

405                    Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:16

Objektiva provningsmeioder och lämplig utrustning finns i viss utsträckning lillgängliga. Vidareutveckling och nyuiveckling härav äger rum i slallig och privat regi. Så t.ex. svarar inom byggnadssektorn statens råd för byggnads­forskning och slyrelsen för leknisk utveckling för den forskning som skall ligga lill grund för utarbetande av nya provningsmeioder. Del finns således en viss beredskap från samhällets sida vad gäller resurser och metoder för provning inom energiomrädel.

Den omställning inom energiområdet somjag inledningsvis berörde torde emellertid komma alt slälla delvis nya krav på provningsresurser och provningsmeioder. Som exempel härpå kan nämnas följande. Ökad använd­ning av samhälleliga styrmedel med inriktning på energihushållning, bl.a. lån och bidrag lill energibesparande åtgärder och normer för byggnaders och olika produkters egenskaper ur energisparsynpunkl, förutsätter ingående kunskaper om de energitekniska egenskaperna hos olika utrustningar eller material. Ett ökal behov av provning och lillverkningskontroll i anslutning till typgodkännande av uppvärmningsoch veniilalionsinslallalioner i bygg­nader kan I.ex. förutses. Behovei av resurser och metoder för opartisk provning i syfte att rätt utforma styrmedlen och säkerställa att avsedda energibesparingar uppnås torde således komma all öka i takt med all nya produkler kommer ut på marknaden och nya föreskrifter ulfärdas.

Vidare lorde ett allt starkare iniresse från konsumenternas sida för information om olika utrustningars eller komponenters energitekniska egenskaper saml en intensifierad leknisk forsknings- och utvecklingsverk­samhet vid företag, högskolor och forskningsinstitut medföra en ökad och delvis ändrad efterfrågan på tekniska provningsljänsler. Särskilt mindre företag ulan egna kontrollresurser, kommuner och enskilda konsumenter kan vänlas själva eller med slöd av samhällel svara härför. Som ett aktuellt exempel kan i sammanhanget nämnas termograferingskontroll av byggna­ders värmeisolering och täthet. För sådan kontroll väntas fÖ. statens provningsanstali ulse de försia auktoriserade provplatserna under höslen 1978.

Del lorde framgå av det nyss sagda all det är en energipolilisk angelägenhet att metoder och resurser för provning av produkler inom energiområdet är rätt avvägda i förhållande till de krav som f n. ställs och, framför allt, kommer au ställas av staten, kommuner, förelag och enskilda konsumenter. Det är därvid ett samhällsintresse alt tillräckliga resurser finns lillgängliga för i första hand den obligatoriska provningen. Del finns samtidigt behov av vissa gemensamma resurser för frivillig provning ål bl.a. förelag utan tillräckliga egna kontrollresurser, kommuner och enskilda konsumenter. Det nyss nämnda systemet med riksprovplatser och auktoriserade provplatser är den form som statsmaklerna har anvisat för alt täcka huvuddelen av behovei av resurser för opartisk provning och egenkonlroll. En samordning av resur­serna inom området så all dubbleringar och onödig uppbyggnad av prov­ningsresurser undviks är självfallet angelägen. En stor del av samordnings­ansvaret härvidlag vilar, som jag nyss har nämnt, pä statens provningsan­stali.

Mot bakgrund av vad jag nu har anförl boren särskild utredare tillkallas för all uireda frågor rörande provning inom energiomrädel.

Utredaren bör koncentrera sitt arbete till i huvudsak sådan teknisk provning som hänger samman med användning av energi inom industrin, bebyggelse och hushåll, transportväsendet, handel och service. Arbetet bör avse främst sådan provning som är obligalorisk till följd av lag, annan

 

Del II 1:16   Skr 1978/79:103                                   406

författning eller myndighels beslut och sådan frivillig provning som efter­frågas av kommuner, enskilda konsumenter eller förelag ulan egna kontroll-resurser.

Uiredaren bör först göra en kariläggning av å ena sidan den obligatoriska och frivilliga tekniska provning inom energiområdet som f n. förekommer, och å andra sidan sädan obligalorisk eller frivillig provning som har föreslagits eller aktualiserats i olika sammanhang. Vidare bör göras en invenlering av de metoder för teknisk provning saml de personella och materiella resurser för sådan provning som i dag finns lillgängliga inom den offentliga och privata sektorn.

Mot denna bakgrund bör utredaren utarbeta en översiktlig prognos för efterfrågan på olika slag av tekniska provningsljänsler inom del akluella områdel, saml söka bedöma behovet av metoder, kompelens och resurser för alt lillgodose denna efterfrågan. Uppmärksamhet bör härvid även ägnas åt behovet av forskning och utveckling rörande provningsmeioder. Prognosen bör underbyggas av en analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna av ell eventuellt införande av nya eller utvidgade föreskrifier om provning och nya områden för frivillig provning.

I sill arbeie bör utredaren särskilt ta hänsyn till inverkan av den allt snabbare tekniska utvecklingen inom energiomrädel och det ökade utbudet av produktersomäravseddaalieffekliviseraenergianvändningen inom olika områden.

Uiredaren bör därefier, med utgångspunkt i sin efterfrägeprognos och sin bedömning av behovei av metoder, kompetens och resurser, göra en analys av behovet av ålgärder från samhällets sida samt lämna förslag lill sådana åtgärder. Därvid bör i första hand bedömas om och i vilken utsträckning resurserna för teknisk provning inom energiområdet behöver byggas ut och om organisationsförändringar pä den provningsutförande sidan är nödvän­diga. Jag vill i sammanhanget erinra om de tidigare nämnda, av riksdagen antagna, riktlinjerna för organisationen av officiell provning och kontroll samt om statens provningsanstalts ansvar för samordning av den tekniska provningsverksamheten inom landet.

Utredaren bör i sina förslag ulgä frän att eventuella förändringar i första hand skall komma till stånd genom omprövning av pågående verksamhei och omfördelning av befintliga resurser. Olika alternativ bör övervägas för hur den akluella provningsverksamheten i fortsättningen bör finansieras. Utgångspunkten bör därvid vara alt verksamheien finansieras genom avgifier.

Uiredaren bör bedriva sill arbete i nära samarbete med statens provnings-anstalt, energisparkommittén (1 1974:05) och delegaiionen för frägor om energihushållning i befintlig bebyggelse (Bo 1978:03)och vidare samråda med bl.a. konsumentverket, planverket, statens industriverk, kommerskollegiet, överstyrelsen för ekonomiski försvar, slyrelsen för teknisk utveckling, statens råd för byggnadsforskning och Studsvik Energiteknik AB samt inhämta synpunkter från kommuner, intressenter inom industrin, organisa­tioner etc.

Med hänvisning till vad jag nu har anföri hemställer jag att regeringen bemyndigar mig

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag all uireda vissa frågor rörande provning inom energiområdet

atl beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde ål utredaren.

 

407                    Kommittéer: Industridepartementet    Del II 1:16

Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver

alt kosinaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Industridepartementet)

 

Del II Kn:l    Skr 1978/79:103                                    408

Kommundepartementet

1. Tilläggsdirektiv till utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m.m.

Dir 1978:33

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-04-06

Departementschefen, statsrådet Anionsson, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 2 seplember 1976 har en särskild utredare (Kn 1976:03) tillkallats för att se över organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheier m.m. (OPAL-utredningen).

Enligt direktiven skall utredningen se över planeringsavdelningens uppgif­ter, arbetsformer och inre organisation. I utredningens uppdrag ingår ocksä att se över de administrativa enheternas roll, organisationsstmktur och bemanning.

I prop. 1977/78:170 om fristående länsdomstolar föreslås på grundval av länsdomstolskommitténs betänkande (SOU 1977:80) Länsdomstolarna bl.a. alt länsskatterättema, fastighetstaxeringsrällerna och länsrätterna skall brytas ut från länsstyrelserna och omvandlas till en fristående allmän förvallningsdomstol i varje län. Kommittén konstaterar alt en utbrytning av länsdomstolarna innebär att endasl delar av den allmänna enheten kommer atl återstå av den nuvarande förvaltningsavdelningen. Enligi kommitténs förslag skall förvallningsavdelningens återstående uppgifter föras samman med de andra myndighetsuppgifter av väsentligen juridisk nalur som f n. handläggs på olika håll inom länsstyrelsen. Att det juridiska kunnandet inom länsstyrelsen koncentreras innebär enligt kommittén en angelägen förstärk­ning. En sådan lösning innebär också fördelar från rekryteringssynpunkt. För genomförandet av förslaget lill omorganisation av länsstyrelserna släller kommittén upp tvä alternaiiv. En möjlighet är att man inrättar en fristående juridisk enhet eller avdelning. En annan tänkbar lösning är att den samlade juristfunktionen förläggs till planeringsavdelningen.

Flera remissinstanser betonar liksom kommittén vikten av att länssty­relsen fär en väl fungerande juristfunktion. Några länsstyrelser framhåller i det sammanhanget att det från rättssäkerhetssynpunkt är nödvändigt atl kvalificerad juridisk kompetens tillförsäkras länsstyrelsen. Enligt några länsstyrelser finns det vid sidan av de två alternativ som kommittén redovisar andra lösningar som kan diskuteras. En närmare redogörelse för remissin­stansernas synpunkier lämnas i proposilionen.

Jag anser atl del, som kommittén också har föreslagit, bör uppdras åt OPAL-utredningen atl överväga frägan om de organisatoriska ändringar i länsstyrelserna som föranleds av en utbrytning av länsdomstolarna. I likhet

 

409                Kommittéer: Kommundepartementet    Del II Kn:2

med flertalet av de remissinstanser som uttalar sig på denna punkl biträder jag vad kommittén anför till stöd för förslaget au förvaltningsavdelningens återstående uppgifter skall föras samman med de andra myndighetsuppgifter av väsenlligen juridisk natur som fn. handläggs på olika håll inom länsstyrelsen. Della förslag bör därför vara uigångspunki för del fortsatta utredningsarbetet. Jag vill emellertid för tydlighetens skull anmärka alt någon organisatorisk förändring i fråga om de enheier som inom skatteav­delningen handlägger uppgifter av juridisk nalur inte bör övervägas. Utöver de tvä alternativa lösningar inom ramen för principförslaget som kommittén för fram börockså andra möjligheler fä prövas. Liksom kommittén och flera remissinstanser vill jag betona vikten av alt organisationen utformas så all länsstyrelserna kan rekrytera kvalificerade jurister. Utredningsarbetet bör bedrivas så atl resultatet av ulredningens överväganden i denna del kan redovisas under sommaren 1978.

Jag hemsläller alt regeringen utvidgar OPAL-utredningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har anförl.

Regeringen anslutersig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommundepartementet)

2. Kommunala företag m.m.

Dir 1978:41

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-04-20

Departementschefen, statsrådet Anionsson, anför.

Vid sidan av de former för kommunal verksamhei som regleras i kommunallagen (1977:179) används i alla kommuner och de flesta lands­tingskommuner även privaträttsliga former för vissa slag av verksamhet. Vanligen drivs då verksamheten i form av akiiebolag eller stiftelse. Framför allt gäller detta verksamhet som har ett starkt inslag av affärsdrift. F.n. finns omkring 1.200 kommunägda företag, dvs. förelag där kommunen ensam eller tillsammans med annan kommun äger hälften eller mer av aktiekapitalet e.d. eller där en eller flera kommuner annars har ett beslämmande inflylande. Flertalet av företagen sysslar med förvaltning av bostadshus och andra fastigheter. Förelagsformen anlitas vidare i ganska stor utsträckning när del gäller hamnar, kommunikationer och elverk. De landstingskommunala förelagen är jämförelsevis fä, fn. ungefär 40.

Privaträttsliga företagsformer används även för statlig verksamhei. Den statliga företagsamheten är numera av stor omfattning. Vid sidan av affärsverken förekommer statlig affärsdrift i form av framför allt aktiebolag. Åtskilliga av de statliga bolagen ingår i den s.k. statsföreiagsgruppen. Statlig verksamhet i stiftelseform är relativt vanlig, bl.a. inom utbildnings- och kulturområdena. Även ekonomiska föreningar för statliga ändamål förekom­mer.

Statliga och kommunala förvaltningsuppgifter kan enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen överlämnas lill bolag, förening, samfällighel, stif­telse eller enskild individ. Om uppgiften innefattar myndighetsutövning.

 

Del II Kn:2    Skr 1978/79:103                                   410

skall del ske med stöd av lag.

Kommunernas och landstingskommunernas möjligheter all driva verk­samhet i företagsform är inte obegränsade. En första förutsäuning är att företagets verksamhei faller inom den kommunala kompetensen och all risken för kompelensöverskridande ålgärder från förelagels sida bedöms som lilen. Det största utrymmet för kommunal verksamhei i företagsform flnns inom den sk. frivilliga sektorn. Enbart den omständigheten atl ett verk­samhelsområde är reglerat i särskild författning behöver dock inte utesluta alt kommunala företag används. Alt överiämna beskattningsmakt eller förord-ningsmakl är inte länkbart. När en uppgift enligt lag skall handhas av en viss kommunal nämnd, är del också uteslutet all bilda ett företag för ändamålet. Även om regeringsrättens praxis i kommunalbesvärsmål har geU klarhet i nägra frägor rörande kommunal verksamhet genom särskilda rättssubjekt, råder fortfarande i flera avseenden osäkerhei om rättsläget.

Som motiv för atl välja företagsformen framför drift i kommunalrältslig ordning åberopas i allmänhet effektivitetsskäl. När del gäller finansieringen kan företagsformen innebära större rörelsefrihet och självständighet. Denna verksamhetsform innebär emellertid också vissa nackdelar. Kommunmed­lemmarnas möjligheler lill insyn är i allmänhet mera begränsade än i fråga om verksamhei inom de kommunala förvallningarna. Besluianderällen i före­tagen ulövas av kommunens represenianier i företagens styrelser samt, i aktiebolag, ocksä av kommunens ombud pä bolagsstämman. Kommunfull­mäktiges direkta insyn och inflylande är mindre än om verksamheten drivs inom ramen för den vanliga förvaltningen.

Orfentlighetsprincipen omfattar bara handlingar som tillställs kommunen eller upprättas inom kommunen. I fråga om akiiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser som står under länsstyrelsens lillsyn skall endast viss åriig redovisning ske som är offentlig. För verksamheten inom den kommu­nala förvaltningen gäller däremot principen om allmänna handlingars offenllighel. Från offentlighet undantas endast sådana handlingar som anges i lagen (1937:249) om inskränkningar i rälten alt utbekomma allmänna handlingar. Till della kommeratt bolagsstämmor och styrelsesammanträden inte är offentliga i motsats lill vad som gäller för fullmäktiges sammanträden. Offentlighetsprincipen är i princip inte heller tillämplig på de statliga företagen. Reglerna om allmänna handlingar kan genom särskild föreskrift göras tillämpliga på andra organ än myndigheler. Detla har skett i fråga om notarius publicus och -såvitt angår verksamhet för obligatorisk besiktning av fordon - Aktiebolaget Svensk Bilprovning (43 § lagen om inskränkningar i rätlen atl uibekomma allmänna handlingar).

Frågan om kommunala företag behandlades ingående av kommunalrätts­kommitlén i betänkandet (SOU 1965:40) Kommunala bolag. Kommittén ansåg alt man borde dämpa de tendenser all i ökad omfattning använda privairättsliga företagsformer som kommittén hade iakttagit. Samtidigt måste hänsyn tas till den affärsinriktade kommunala verksamhetens behov av lämpliga företagsformer.

Kommittén anvisade tre reformvägar. Dessa avsågs leda lill dels alt anlitandet av privairättsliga företagsformer minskade, dels att den bolagsdrift som man ändå måsle räkna med fick en mer invändningsfri utformning än lidigare. Kommittén föreslog för det försia ändrade regler i fråga om kommunens ekonomiska förvallning och en särskild förvaltningsordning inom kommunallagarnas ram för aflarsmässig verksamhet. Förslagen avsåg det s.k. kommunala förmögenhetsskyddet saml kommunens budget, fond-

 

411                 Kommittéer: Kommundepartementet    Del II Kn:2

bildning och upplåning. Man siktade vidare till alt öka befogenheterna för de kommunala aflarsverksförvaltningarna. För det andra föreslog kommittén ändringar i kommunallagarnas jävsbestämmelser, kommittén lade också fram vissa rekommendationerom när bolagsformen borde användas och om hur förhällandet mellan kommunen och bolaget skulle regleras i bolagsord­ningen. Kommittén avvisade tanken atl föreslå särskilda regler för kommu­nala förelag i den associalionsrältsliga lagsiiftningen. Kommiuén föreslog för del tredje en lag om särskilda kommunalföretag. Sådana förelag skulle fä både offeniligrättsliga och privairättsliga inslag. De skulle vara fristående rällssub­jekl med egen förmögenhel och egen förvallning. De skulle lä en ganska sior självständighel, men flera viktiga beslutsfunktionerskulle läggas på kommu­nala organ. Syftei med den särskilda företagsformen var att den skulle förena fördelarna med bolagsdrift och fördelarna med verksamhei i kommunal­rältslig ordning. Fullmäktige skulle ulse förelagels slyrelse, fastställa balans­räkning och pröva frägan om ansvarsfrihet för slyrelsen. Vissa beslul av företagsstyrelsen skulle underställas fullmäktige. Kommunen skulle svara för företagets skulder. Bestämmelserna om allmänna handlingars offenl­lighel skulle i princip tillämpas på handlingar hos företagel.

Remissinstanserna var i huvudsak posiliva lill kommitténs förslag. Ganska många avstyrkte dock förslaget om särskilda kommunalföretag. Dessa remissinstanser ansåg atl de båda andra reformvägarna var tillräckliga, alt särskilda kommunalföretag skulle medföra en splittring på alllför många verksamheisformer och atl den nya företagsformen inte kunde beräknas fä särskilt stor användning. Kommitténs förslag har inte lett till lagsiiftning.

Sedan kommunalrättskommitlén behandlade frågan i början av 1960-lalel, har den kommunala och landslingskommunala verksamhet som drivs i förelagsform ökat i omfattning. I vissa avseenden har förändringar skett beiräffande förelagens struktur och verksamhetsinriktning. En övergång frän stiftelseformen till aktiebolagsformen kan noteras.

På senare lid har diskussionen om de kommunala företagen i hög grad varil inriktad på möjlighelerna att förbättra insynen i förelagen. Denna fråga har uppmärksammals även när del gäller de statliga förelagen. I del samman­hanget har frågan om offentlighetsprincipens räckvidd kommii i blickpunk­ten. Bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet är, som har nämnts förut, lika litet tillämpliga på de statliga som på de kommunala företagen.

Kommunaldemokratiutredningen föreslog i betänkandet (SOU 1975:41) Kommunal demokrati all frågan om utvidgad lillämpning av offentlighels-principen skulle uiredas särskilt och att det därvid borde övervägas hur denna princip skulle kunna göras tillämplig i fråga om kommunägda förelag.

I prop. 1975/76:160 om ändring i tryckfrihetsförordningen (s. 74) anförde föredraganden att han ansåg del befogat all överväga en utvidgning av offentlighetsprincipens tillämpningsområde. Överflyttningen av en förvalt­ningsuppgift från ett myndighetsorgan till annat organ, t.ex. ett privaträtts­ligt subjekt, bör inte automatiskt fä den verkan atl handlingsoffentligheten i molsvarande mån begränsas. Enligt föredraganden ligger del särskilt nära till hands all behålla insynen i fråga om handlingar som rör myndighetsutöv­ning, även sedan denna har lillagls enskilt subjekt. Han erinrade därvid om att förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning enligi 11 kap. 6 § Iredje stycket regeringsformen kunde överlämnas lill bolag m.m. endasl genom lag. Föredraganden anförde vidare att det emellertid är tydligt, atl frågan om en lillämpning av offentlighetsprincipen utanför del traditionella

 

Del II Kn:2   Skr 1978/79:103                                    412

myndighetsområdet rymmer komplikationer som inte kan säkert överblickas och bemästras utan särskild utredning. Han förordade därför, efter samråd med dåvarande chefen för kommundepartemeniet, all en särskild kommitté skulle tillkallas för denna uppgift. De refererade uttalandena mötte inte någon erinran vid riksdagsbehandlingen (KU 1975/76:48, rskr 324, KU 1976/77:1, rskr 2).

Frågor som rör insynen i kommunala förelag behandlades ingående i förarbetena lill den nya kommunallagen. 1 syfte all öka möjlighelerna lill insyn infördes i lagen vissa nya bestämmelser om proportionellt val av styrelseledamöter och revisorer i kommunala förelag och om interpellation beträffande de kommunala företagens verksamhei. Ulredningen om den kommunala demokraiin ansåg i betänkandet Kommunal demokrati att det däruiöver var möjligl atl ulan lagändringar vidta omfattande åtgärder för atl öka fullmäktiges möjligheter att följa verksamheten i företagen och ange riktlinjer för verksamheten. I prop. 1975/76:187 om kommunal demokrati, ny kommunallag m.m. anslöt sig föredraganden lill ulredningens uppfatt­ning. Konslitulionsutskollet förordade i betänkandet med anledning av proposilionen (KU 1976/77:25 s. 39) en allmän översyn av de kommunala och landslingskommunala förelagens rällsliga ställning. Utskottet anförde följande.

Det är sålunda väsentligt att kommunal verksamhet inte undandras medborgarnas insyn genom all verksamheten bedrivs i bolagsform eller i stiftelser eller ekonomiska föreningar. 1 enlighet med utskoltels allmänna inställning atl den kommunala verksamheten bör präglas av öppenhet och tillgänglighet för medborgarna är del viktigt att pröva de regler och den praxis som i dag gäller för verksamhei som bedrivs i dessa former.

Även om -såsom har framhållits både av ulredningen och i proposilionen - de möjligheler som finns all inom ramen för gällande lagstiftning öka insynen i de kommunala och landslingskommunala bolagen är betydande finns del restriktioner som så långt möjligl bör avskaffas. De önskemål om en uiredning av frågan om en vidgad lillämpning av offentlighetsprincipen i fräga om kommunägda företag som har framförts av demokraliuiredningen och i moiionen 1976/77:572 bör kunna anses tillgodosedda genom den särskilda uiredning som chefen för jusliliedeparlemenlet har aviserat i prop. 1975/76:160 (s 74). Utskoitet tillslyrker all en sådan allmän översyn kommer alt omfatta även övriga lagregler beträffande dessa företag. Härvid bör, såsom flera remissinstanser har önskat, övervägas om en ny företagsform kan skapas som är bättre anpassad till de villkor som gäller för kommunal verksamhei. En sådan särskild företagsform skulle sannolikt pä ell bätire säll än hittills kunna underiätta en anpassningav verksamheien i dessa förelag lill de grundläggande krav på redovisning och insyn som bör ställas från kommunaldemokratisk synpunkt. Det bör, enligt utskottets mening, ankomma på regeringen atl avgöra i vilken form en sådan översyn bör ske.

Konsiituiionsulskoitet övervägde också frågan om området för interpella-tionsrätien i fråga om kommunala företag. En vidgning av interpellations-rätien aktualiserar enligt utskottet så svåra prakliska och lagiekniska problem alt de bör behandlas i samband med den allmänna översyn av de kommunala företagens rättsliga ställning som utskottet förordade. Riksdagen ställde sig bakom utskottets uttalanden (rskr 1976/77:148).

Den uiredning om ulvidgning av offentlighetsprincipens tillämpningsom-

 

413                Kommittéer: Kommundepartementet    Del II Kn:2

rade ulöver del traditionella myndighetsområdet och den allmänna översyn av de kommunala förelagens rättsliga ställning som riksdagen har uttalat sig förhör nu komma lill stånd. De båda problemkomplexet) här sådani samband med varandra att de bör utredas gemensami. Jag föreslår därför, efter samråd med chefen för justitiedepartementet, atl en kommitté tillkallas för ändamå­let.

Problemen med kommunal verksamhei i företagsform har alla sitt ursprung i att aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, oavsett kommuners och landstingskommuners inflylande i dem, är juridiska personer som följer associationsräitens regelsystem. Deras verksamhei är inte underkastad vare sig kommunallagen eller andra lagar och förordningar som är inriktade pä kommunerna och landstingskommunerna. När verksam­heten bedrivs inom den rent kommunala organisationen gäller däremot en omfatlande offentligrällslig reglering. Denna avser bl.a. insyn för politiska organ, kontroll och revision, straffrättsligt ansvar, möjlighet au överklaga beslul saml handlingars offenllighel.

Kommittén bör som en bakgrund för sitt arbete belysa omfatiningen och inriktningen av kommunal verksamhei i förelagsform pä skilda verksam­hetsområden samt fördelningen på olika former av särskilda rättssubjekt. Kommittén bör också söka klarlägga rättsläget i fråga om kommuns och landslingskommuns befogenhei alt driva verksamhet genom bolag eller andra särskilda rättssubjekt. Man har i olika sammanhang diskuterat de rättsliga och andra problem som är förknippade med kommunal verksamhei i privairättsliga former och det lämpliga i au kommunerna anlitar sådana verksamheisformer. Del bör vara kommitténs uppgift alt klarlägga vilka dessa problem är i dag.

Den kritik som har riktals mol kommunal verksamhei i privairättsliga former gmndas på alt en sådan form för verksamheien minskar de förtroendevaldas och allmänhelens insyn och inflylande. För atl öka insynen och inflytandet kan man vidla åtgärder som fär lill effeki anlingen alt verksamhet i privairättsliga former motverkas eller att insynen och infly­tandet över verksamhei i sådan form ökas.

Förelagsformer som akiiebolag och stiftelser är inte anpassade till de speciella krav som ställs på offentlig förvaltning. Del är emellertid uppenbart att de har vissa fördelar, i synnerhet i kommunal affärsverksamhet och när det gäller interkommunalt samarbete. Kommittén bör i fråga om olika kommunala verksamhetsområden diskutera avvägningen mellan de fördelar frän bl.a. effektivitetssynpunkt som företagsformen kan erbjuda och de förtroendevaldas och kommunmedlemmarnas krav på insyn och inflylande. Frågan om de kommunala organens möjligheter alt styra de kommunala företagens verksamhet bör därvid uppmärksammas. Kommittén bör särskilt undersöka i vad män den nya aktiebolagslagen (1975:1385), som irädde i kraft den Ijanuari 1977,och den nya kommunallagen,som irädde i kraft den Ijuli 1977, kan bidra till aU göra bolagsformen lämpligare som kommunal företagsform. Mot bakgrund härav bör kommittén överväga om den kommunalrättsliga och associalionsrältsliga lagsiiftningen bör ändras så all de kommunaldemokraiiska kraven när del gäller kommunala företag tillgodoses bätire än f n. utan att företagsformen föriorar sin lämplighet från effektivitetssynpunkt. Kommittén bör särskilt pröva möjligheterna au utvidga interpellationsrätten beträffande kommunala företag.

En utvidgning av offenllighelsprincipens lillämpningsområde lill au omfatta  delar av  verksamheten  i  offentliga  företag skulle  naluriigtvis

 

Del II Kn:2   Skr 1978/79:103                                    414

förbättra möjligheterna till insyn. En huvuduppgift för kommittén blir all pröva i vilken utsträckning det är möjligl och lämpligt atl göra offentlighets­principen lillämplig utanför det traditionella statliga och kommunala myndighetsområdet.

Den omständighelen atl en förvaltningsuppgift överförs från statlig eller kommunal myndighet till aktiebolag, stiftelse eller annat särskilt rättssubjekt bör inte automatiskt led till alt handlingarna i verksamheien inte längre blir offentliga. När det gäller atl bedöma i vilken ulsiräckning offentlighetsprin­cipen bör gälla hos annan än myndighet är verksamhetens art och graden av anknyining lill slal eller kommun avgörande momenl. Vad som närmasi kommer i fråga är givelvis alt göra offentlighetsprincipen lillämplig på handlingar i ärenden som avser myndighetsutövning hos offentliga företag. Kommittén bör dock även undersöka om det kan finnas skäl alt utvidga offentlighetsprincipens lillämpningsområde lill atl omfatta även fall där förvaltningsuppgifter som inte innefattar myndigheisuiövning har överiäm­nats lill särskilda rällssubjekl. Detla kan antas bli akluelll framförallt förde kommunala företagens del. Pä den statliga sidan lorde en sådan ulvidgning kunna komma i fråga endast beiräffande särskilda rättssubjekt som driver annat än rent affärsmässig verksamhei. En ulvidgning av offentlighetsprin­cipen fär självfallel inte medföra att offentliga företag som driver närings­verksamhet kommer i en sämre konkurrenssituation i förhållande lill de privata förelagen.

Vid bedömning av frågan i vilka fall principen om handlingsoffentlighet bör gälla är behovet av sekreless på en ellerannan punkt inte alllid avgörande. Detta kan tillgodoses genom särskilda sekretessregler.

Kommittén bör söka finna gränser för hur längl offentlighetsprincipen bör gälla. Principen behöver inte nödvändigtvis tillämpas på ett företag i dess helhet. Dess tillämpning kan begränsas till handlingar som avser en viss typ av verksamhei hos slalligl eller kommunalt förelag.

Kommittén bör pröva om och i vilken mån tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingar kan tillämpas även på företagens handlingar. Även andra lösningar bör övervägas, t.ex. atl i lag direkl ange vilka lyper av handlingar som skall vara tillgängliga för allmänheten. Om man väljer en lösning som nära anknyter till tryckfrihetsförordningen, måste även över­vägas om en sådan ordning medför alt ytterligare sekretessregler behövs. Kommittén bör även uppmärksamma frågan om meddelarfrihet på del akluella området samt frågan om samordning av reglerna om handlingsse­kreless och tystnadsplikt. I detta sammanhang kan nämnas promemorian (Ds Ju 1977:11) Handlingssekreless och tystnadsplikt som innehåller förslag till en ny sekretesslag. Förslaget övervägs f n. inom justitiedepartementet.

En vikiig uppgift för kommittén blir aU söka skapa garantier för atl en vidgad handlingsoffentlighet blir effektiv. Inom myndighetsområdet finns en rad offeniligrättsliga bestämmelser som fyller denna funktion. Kommittén bör i synnerhet pröva vilken möjlighet som bör finnas alt fä lill stånd en överprövning av vägran atl lämna ul handling. Kommittén bör ha frihet atl välja privaträttsligt eller offentligrättsligt präglade lösningar eller en kombi­nation av dessa.

Pä grundval av sina överväganden i de frägor som nyss har berörts bör kommittén ta ställning till i vad mån offentlighetsprincipens lillämpning bör utsträckas till statliga och kommunala bolag, föreningar och stiftelser. Kommittén bör lägga fram de förfaltningsförslag som behövs med anledning av dess överväganden.  I  lagtekniskt hänseende uppkommer fråga om

 

415                Kommittéer: Kommundepartementet   Del II Kn:2

utvidgningen skall komma till utiryck i tryckfrihetsförordningen eller i annan förfåltning. En tänkbar lösning är alt i tryckfrihetsförordningen las in en rambestämmelse som kompletteras med bestämmelser i vanlig lag. Kommittén bör pröva denna fråga förutsäitningslöst.

Flera problem som gränsar mot frågan om en utvidgning av offentlighets­principen utreds fn.

Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)skall bl.a. utreda lämpliga organisations­former för Slalligl eller kommunalt stödda kulturinstitutioner. Därvid skall behovei av insyn för samhället beaktas. Utredningen torde även komma in på räckvidden av offentlighetsprincipen.

Redovisningsutredningens (I 1976:02) uppdrag avser insyn i de statliga förelagen, såväl aktiebolag som affärsdrivande verk. Dess uppgift är i huvudsak all undersöka vilka som kan ha intresse av en utvidgad informa­tion om dessa förelag, vilken information om och insyn i företagen som kan behövas med hänsyn lill olika intressenier saml i vilka former sådan information bör lämnas. I direkliven framhälls att bl.a. den omständigheten atl handlingsoffentlighet råder inom affärsverken men inte inom bolagen medför att ulredningen bör undersöka om del är möjligl att ge generella riktlinjer ellerom särskilda regler behövs för vardera av de båda grupperna av förelag.

När det gäller att söka komma lill rätta med problemen i samband med kommunal verksamhet i förelagsform, finns som lidigare har antytts ytterligare ell par vägar som kommittén bör pröva. Den ena är au man minskar användningen av kommunala förelag. Den andra är att man skapar en särskild kommunal företagsform.

Kommittén bör överväga om det finns anledning att begränsa kommu­nernas och landstingskommunernas befogenhei alt driva verksamhet i förelagsform.

En särskild uppgift för kommittén blir all överväga om en ny kommunal företagsform kan skapas som är anpassad lill de villkor som gäller för kommunernas och landstingskommunernas verksamhet. Målel bör vara all åstadkomma en form av företag som utan atl förlora i ändamålsenlighet bäure än de nuvarande formema motsvarar de grundläggande krav på redovisning och insyn som bör ställas från kommunaldemokratisk synpunkt.

Kommittén bör med utgångspunkt i kommunalrätlskommiiiéns belän­kande Kommunala bolag och remissinstansernas behandling av förslaget om särskilda kommunalföretag närmare undersöka och diskutera behovet av en ny kommunal förelagsform. Della behov påverkas av vilka möjligheter lill insyn, inflytande och kontroll som finns i fräga om aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Dessa möjligheler är nu genom bl.a. den nya aktiebolagslagstiftningen och kommunallagstiftningen rimligtvis bättre än när kommunalrällskommiltén lade fram sitt förslag. De kan sannolikt förbättras ytterligare, om kommitténs överväganden i övriga frägor, i synnerhet vad gäller en ulvidgning av offentlighetsprincipen, ger resultat. Enbart intresset av insyn, inflylande och kontroll kan knappast motivera au en hell ny lyp av rällssubjekl skapas. Det måste krävas au en ny kommunal företagsform medger smidigare och effektivare verksamhet än den rent kommunalrättsliga ordningen samtidigt som den går fri från de invändningar som från kommunaldemokratisk synpunki riklas mol de privairättsliga företagsformerna.

En ny kommunal företagsform måste utformas så att den verkligen kan

 

Del II Kn:2   Skr 1978/79:103                                    416

vänlas komma lill användning i kommuner och landslingskommuner. Kommittén bör överväga buren ny förelagsform skall förhälla sig till de rent privairättsliga företagsformerna och vilka kommunala uppgifter som bör fö överiämnas lill kommunala förelag av det nya slaget. I övrigt bör kommittén ha fria händer alt söka konstruera den ur kommunala aspekter bästa tänkbara företagsformen. I vilken utsträckning denna bör ha karaklär av en helt fristående förelagsform eller anknyta lill någon eller några av de nuvarande företagsformerna måste bli beroende av resultaten av kommitténs övervä­ganden i de frågor som jag lidigare har behandlat. Ulöver de allmänna frågorna om insyn, inflylande och kontroll bör kommittén i sina övervä­ganden om en ny företagsform beakla frågan om de anslällda bör beredas räll till styrelserepresentaiion eller rätl lill inflylande i andra därmed jämförbara former. Kommittén bör lägga fram de förfaltningsförslag som kan behövas på grund av dess ställningstaganden. Kommittén fär avgöra om det bör ske i form av särskild lagsiiftning om kommunala förelag eller genom ändringar i nuvarande associalionsrätlslig och kommunalrältslig lagsiiftning eller genom en kombinalion av dessa metoder.

Kommittén bör i sill utredningsarbete angående de kommunala företagen även uppmärksamma de särskilda problem som kan vara förknippade med de s.k. inierkommunala bolagen och med kommunal verksamhet som är av belydelse frän beredskapssynpunki. Kommitténs arbete bör bygga vidare på kommunalräliskommitiéns och kommunaldemokratiulredningens förut nämnda betänkanden. Kommittén bör också utnyttja erfarenhelerna av de statliga företagen och, särskilt när det gäller frågan om en ny kommunal företagsform, erfarenhelerna frän andra länder.

Kommittén bör samråda med stiftelseutredningen (Ju 1975:01), redovis­ningsutredningen (I 1976:02) och kommunaldemokraiiska kommittén (Kn 1977:07).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementet all tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag

att uireda frågor om kommunala företag m.m.,

att ulse en av ledamöterna all vara ordförande,

atl beslula om sakkunniga, experter och sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag all regeringen föreskriver

atl kostnaderna för utredningen skall belasta femtonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommundepartementei)

 

417                Kommittéer: Kommundepartementet    Del II Kn:3

3. Medbestämmande för kommunalanställda m.m.

Dir 1978:63

Beslul vid regeringssammanträde 1978-08-31

Departementschefen, statsrådet Antonsson, anför.

I diskussionen om medbestämmande i arbetslivet råder enighel om alt de anslällda hos kommunerna och landstingskommunerna skall lillförsäkras eu inflylande i frågor som rör dem i egenskap av anslällda som, så långl det är möjligt, motsvarar vad som tillkommer de privatanställda. Enighel råder också om atl förvaltningsdemokratin inom den kommunala sektorn måsie utformas med särskild hänsyn lill den politiska demokratin.

Jag vill erinra om några uttalanden som föredraganden gjorde i samband med tillkomsten av lagen (1976:600) om offentlig anslällning (LOA). Han framhöll (prop. 1975/76:105 bil. 2 s. I37)all ell ökal löntagarinflytande inom den offentliga verksamheien påverkar förvaltningen positivt. De offenllig-anslälldas möjligheler till arbetstillfredsställelse och till att utveckla sina ambitioner, sin duglighet och sin fantasi ärav stor belydelse för den offentliga sektorns effektivitet. De grundläggande idéerna om demokrati, samverkan och solidaritet måste genomsyra förvaltningens säll alt fungera, anförde föredraganden vidare. För egen del kan jag hell ansluta mig till dessa uttalanden.

Genom lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) skapades en gemensam grund för de anställdas medbestämmande i offentlig och enskild verksamhei. Lagen äger lillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (1 §). Dil räknas enligt förarbetena (prop. 1975/ 76:105 bil. 1 s. 326) inte bara frågor som rör anställningsvillkor ulan också frägor som rör arbetets ledning och fördelning och de förhållanden i övrigt under vilka arbetet uiförs. Även företagsledningsfrågor och frågor som rör bedrivandet av arbetsgivarens verksamhei i slorl hör till förhällandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Enligt MBL tillförsäkras arbetstagarna infly­tande genom bestämmelser om bl.a. förhandlingsoch informationsskyl­dighet för arbetsgivaren, medbestämmanderätt genom kollektivavtal saml tolkningsföreträde och s.k. kvardröjande stridsrält för arbetstagarna. För den offentliga sektom finns vissa särskilda bestämmelser i LOA.

Författningsregler som syfiar till all skydda den politiska demokraiin på den kommunala sektorn finns endasl i begränsad utsträckning i MBL och LOA. Vid tillkomsten av MBL och LOA litade statsmakterna i stor ulsiräckning lill parternas vilja atl respektera den politiska demokraiin. Del förbud all iräffa avial i bl.a. frågor om myndighels verksamhei som lidigare fanns i 3 § statstjänstemannalagen och 2 § kommunaltjänslemannalagen har inte lätt nägon motsvarighet i LOA. 1 motiven anförde emellertid föredragan­den all den grundläggande förutsättningen för den fortsatta utvecklingen av de anställdas medbestämmande inom den offentliga förvaltningen måsle vara principen om den politiska demokratins suveränitet (prop. 1975/76:105 bil. 2 s. 144). De stats- och kommunalanställdas inflylande fär alltså inte utvidgas i så hög grad att de allmänna medborgarintressena - som alla offentliga myndigheter har all beakla - kommer i kläm. Han anförde vidare (s. 150) atl del skulle strida mol vår demokraiiska ordning -som den kommer lill uitryck främsi i regeringsformen (RF)och kommunallagarna -all låla de offentliganställda genom kollektivavtal fä ett annat, mer omedelbart infly­lande över beslul som bestämmer myndigheters verksamhei i fräga om mål,

21 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Del II Kn:3    Skr 1978/79:103                                               418

inriktning, omfattning och kvalitet än medborgarna i övrigi.

Den omständigheten all ett tilliänkt medbestämmandeavtal - ulan all strida mol RF, kommunallagen (1977:179, KL) eller annan tvingande lagsiiftning - skulle kränka den politiska demokraiin innebär inte alt den offentlige arbetsgivaren kan vägra atl ingå i förhandling. Genom ell särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn har man emellertid skapat en möjlighel alt fä en bedömning av gränsdragningen mellan del område som parterna bör kunna reglera genom kollektivavtal och det omräde inom vilkel polilikerna och myndighelerna ensamma bör ha beslutanderätten. Om t.ex. en kommun gentemot eu yrkande om medbestämmandeavtal i ell vissl ämne invänder atl avtalet skulle kränka den politiska demokraiin, kan denna fråga hänskjulas lill en särskild nämnd. Sä länge frågan är anhängig hos nämnden, är enligt huvudavialei stridsälgärder för all 11 till stånd avtal i ämnet uteslutna. Nämndens uttalanden är inte rättsligt bindande.

Även om något avialsförbud inte finns i MBL eller LOA, får naturligtvis avtal inte träffas i strid mot tvingande beslämmelse i lag (jfr 3 § MBL). I delta sammanhang är främst RF och KL av intresse. Det är emellertid inte helt klarl i vad mån RF, KL eller annan författning utgör hinder mot medbe­stämmandeavtal på den kommunala sektorn.

Enligi 1 kap. 1 § RF utgår all offentlig makt i Sverige från folkel. Den svenska folksiyrelsen bygger enligt paragrafen på bl.a. allmän och lika rösträtt. Beslutanderätten i kommunerna och landsiingskommunerna utövas enligt 1 kap. 7 § av valda församlingar. Förvaltningsuppgift kan överiämnas till bl.a. bolag, förening eller enskild individ (11 kap. 6 §). Om uppgifien innefattar myndighetsutövning, skall överiämnandel ske med slöd av lag.

Enligt I kap. 5 § KL utövas kommuns och landslingskommuns beslutanderätt av kommunfullmäklige resp. landstinget. Nämnderna svarar för bl.a. förvallning och verkslällighel. Den beslutande församlingen kan vidare uppdra ål nämnd alt beslula i ärenden som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Delegalionsreglerna i 3 kap. 12 13 §§ medger inte alt en nämnds beslulanderält överlämnas lill ett partssam­mansatl organ. All ge arbetstagarorganisationer beslutanderätt eller vetorätt mol kommunalt beslut är inie heller möjligl enligt KL (jfr dock den särskilda regeln i 39 § MBL). Nämndsammanlrädena är inte offentliga. För alt andra utomstående än sådana sakkunniga m.fi. som avses i 3 kap. 7 § KL skall fä närvara vid nämndsammanträde fordras au nämnden enhälligt medger det.

Inom 36 kommuner och 20 landstingskommuner bedrivs försöksverk­samhet enligt lagen (1972:271) om närovaroräit vid sammanträde med kommunal eller landstingskommunal nämnd. Enligt denna lag fär rege­ringen pä framställning av kommun eller landsiingskommun medge all viss nämnd beslutar au förelrädare för de anställda hos kommunen eller landstingskommunen lär närvara vid nämndens sammanträden och della i överiäggningarna men inte i beslulen.

Ulredningen om den kommunala demokratin har i betänkandet (SOU 1977:39) Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner lagl fram förslag dels om sädana ändringar i KL atl del blir möjligl atl föra över beslulanderält i vissa ärenden från nämnd lill partssammansalta organ, dels om en särskild lag om närvarorätt för personalföreirädare vid sammanträde med kommunal eller landstingskommunal nämnd.

Överföring av beslutanderätt till partssammansalta organ sker enligt förslaget i två led. Del första ledet utgörs av ett kollektivavtal mellan

 

419                Kommittéer: Kommundepartemeniet    Del II Kn:3

kommunen resp. landstingskommunen och arbetstagarorganisationerna. 1 avtalet anges de ärendegrupper som skall handläggas av partssammansatl organ. I lagförslaget avgränsas dessa ärendegrupper endast på del sättet all det anges alt fråga skall vara om vissa ärenden som rör förhållandel mellan kommunen eller landstingskommunen som arbetsgivare och dess arbetsta­gare. Enligt motiven avses emellertid de partssammansalta organen fä besluta bara i frågor som särskilt rör de anslällda. Del andra ledet är all nämnderna inom de ramar som anges i kollektivavtalet beslutar att överföring av beslutanderätt skall äga rum. Sådant uppdrag llr nämnden återkalla bara om det medges i avtalet eller synneriiga skäl därtill förelig­ger.

Också frågan om närvarorätt för personalföreirädare vid nämndsamman­träden skall enligt utredningsförslaget regleras genom kollektivavtal. I avtalet skall bestämmas i vilka nämnder närvarorätt skall förekomma. Utredningen har inte funnit skäl all i lag föreskriva undantag från närvarorätten i fråga om ärenden som gäller myndighetsutövning mol enskild. Närvarorätten ger enligt förslaget möjlighel för personalföreträdare att närvara och yttra sig vid nämndens sammaniräden. De deliar inte i beslutsfattandet men skall ha rätl all lä sin särskilda mening aniecknad i protokollet. Endasl om nämnden medger del skall personalföreträdarna fä närvara vid handläggning av frågor som rör förhandling med arbetstagarorganisationer, uppsägning av kollektiv­avtal, arbetskonflikt eller rättslvist mellan kommunen eller landstings­kommunen och arbetstagarorganisation.

Demokraiiutredningens betänkande har remissbehandlats. Samtliga kommuner och landstingskommuner, Svenska kommunförbundei och Landstingsförbundet har beretts tillfälle atl yttra sig liksom Landsorganisa­tionen i Sverige, Svenska kommunalarbetareförbundet, Tjänstemännens centralorganisation och Centralorganisationen SACO/SR. Yttranden har också inhämtats frän bl.a. flera statliga myndigheler.

De allra flesta remissinsianserna är posiliva till förslaget om partssamman­satta organ. Förslaget stöds av Svenska kommunförbundet, Landstingsför­bundet, de fackliga organisationerna, flertalet statliga myndigheter, alla landstingskommuner ulom en samt tre fjärdedelar av kommunerna. 1 huvudsak negaliva till förslaget är bl.a. en landstingskommun och 13 kommuner. Omkring 30 remissinsianser förordar försöksverksamhel med partssammansalta organ.

När del gäller närvarorätten är remissutfallet mera spliurat. Omkring 100 remissinsianser tillstyrker utredningens förslag eller lämnar del ulan erinran. Ett femtiotal avslyrker förslaget, medan ungefar lika mänga föreslår fortsall försöksverksamhel. Både Svenska kommunförbundei och Landstingsför­bundet föreslär fortsatt försöksverksamhet. Omkring 30 remissinsianser är tveksamma inför förslaget.

I remissyttrandena betonas genomgående all en fördjupad förvaltningsde-mokrati ärav stor vikt även på den kommunala sektorn. Samtidigt framhåller man atl den politiska demokraiin måsle förbli oinskränkt. En självklar förutsättning vid bedömningen av möjligheterna till ökal personalinflylande är enligt de båda kommunförbunden all de kommunalanställda inte skall ha siörre inflylande än övriga kommunmedlemmar i frågor som ärav belydelse för kommunens eller landstingskommunens invånare.

Flera remissinsianser anför invändningar frän principiell synpunki mot ulredningens förslag. Dessa remissinstanser anser i allmänhet att utred­ningen inte har tillräckligt noga analyserat förslagens förenlighet med den

 

Del II Kn:3   Skr 1978/79:103                                    420

politiska demokraiin. Invändningar av delta slag redovisas också av en del remissinstanser som har tillstyrkt förslagen. Uttalanden om att en klarare gränsdragning mellan den politiska demokratin och förvaliningsdemokralin behövs förekommer i flera remissyllranden. Till de remissinsianser som ger uttryck för en sådan uppfattning hör bl.a. de båda kommunförbunden. Regeringsrällen, samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden vid Stockholms universilel, flera kommuner och ytteriigare några remissinsianser anser alt frågan om förslaget om partssammansalta organ är förenligt med RF bör övervägas ytterligare.

Från flera håll hävdas atl skyddel för den politiska demokraiin blir svagt, om ulredningens förslag genomförs,och alt direkia skyddsregler i lag behövs. Delta gäller särskilt med hänsyn till att bäde partssammansalta organ och närvarorätt enligt förslagen skall anordnas enligt kollektivavtal. Synpunkter av delta slag anförs av några landstingskommuner, flera kommuner - bl.a. Siockholm, Norrköping och Göleborg - och juridiska fakullelsnämnden vid Stockholms universitet. Några av dessa remissinstanser, bl.a. omkring 15 kommuner, anser atl del bör vara de politiska organens sak all självsiändigi avgöra om partssammansalta organ skall inrättas eller ej. Nägra landslings­kommuner, flera kommuner och hovrätten för Övre Norrland anser all de ärenden som skall kunna avgöras av partssammansalta organ bör avgränsas klarare i lag. Omkrin3 20 kommuner menar alt fullmäktige bör fä besiämma de partssammansatta organens verksamhetsområde.

Den krilik som vissa remissinsianser anför i fråga om brister i skyddet för den politiska demokraiin kan sammanfattningsvis redovisas på följande sätt. Arbetstagarparten kan tillgripa stridsälgärder för alt fä lill stånd ett medbe­stämmandeavtal, även om kommunen hävdar atl det avsedda avlalel skulle kränka den politiska demokratin. Mot kommunens beslut all ania ell medbestämmandeavtal kan anföras kommunalbesvär. Detta utgör emel­lertid inte något fullständigt skydd för den politiska demokratin, eftersom besvärsmyndighelerna bara har att pröva om beslutet är lagligt, inte om avtalet kränker den politiska demokratin. Vid oenighet om rätta tolkningen av ell medbestämmandeavtal skall i princip arbetstagarpartens mening gälla, till dess all frågan har avgjorts (33 § MBL). Eftersom de ärendegrupper som skall kunna överlåtas till partssammansalta organ inte är avgränsade i lag, kan utvecklingen bli den alt organen fär ell siörre beslutsområde än vad ulredningen har avseit.

Fyra länsstyrelser, två landslingskommuner, drygl 30 kommuner och de båda kommunförbunden anseratt möjlighelerna all återkalla beslutanderätt som har överiämnats lill partssammansatl organ bör vara större än vad utredningen har föreslagil. Enligt arbetsdomstolen lorde den fria beslutan­derätten för de politiska organen kräva en offentligrällslig reglering som innebär en i princip obegränsad ålerkallelserält.

Flera remissinsianser framhåller atl närvarorätt för personalföreträdare vid nämndsammanlräden kan påverka den poliiiska demokraiin. Till dessa remissinstanser hör regeringsrätten, de juridiska fakultelsnämnderna vid Stockholms och Uppsala universitet och flera kommuner. Personalrepresen-talion i nämnderna kan enligt juridiska fakullelsnämnden vid Uppsala universitet bli ell hinder för ett fritt meningsutbyte mellan de poliiiski valda ledamölerna och negativt påverka dessas självständighel och oberoende vid besluisfatiandet. Juridiska fakullelsnämnden vid Stockholms universilel befarar all nämndledamölerna kan i alltför hög grad komma alt påverkas av personalförelrädarnas  synpunkter.   Med  tiden   kan  personalföreträdarna

 

421                Kommittéer: Kommundepartementet    Del II Kn:3

smälla in i nämnden och i prakiiken lä ett avsevärt inflytande, irots atl de saknar rösträtt.

Drygt 30 kommuner saml de juridiska fakultelsnämnderna vid Stock­holms och Lunds universitet anser all personalföreirädare inte bör lä närvara vid handläggning i nämnd av ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild.

Utredningens förslag all resp. kommunala nämnd skall kupna medge undanlag från de föreslagna bestämmelserna om jäv i förhandlingsfrågor tillbakavisas av ett antal kommuner.

Flera av de kommuner som är negaliva eller tveksamma lill ulredningens förslag om närvaroräit vid nämndsammanlräden anser att erfarenhetema av MBL bör avvaktas, innan ytterligare reformer på medbestämmandeområdet genomförs. Enligt skolöverstyrelsen har närvarorätlsfrågan kommit i ett helt nytt läge genom lillkomslen av MBL. Hovrätten för Övre Norrland anför att det skulle förvåna om inte svårigheler kommer att uppslå när det gäller gränsdragningen mellan och samordningen av de komponenter- förhandling enligt MBL, partssammansalta organ med beslutanderätt saml närvarorätt vid nämndsammanträden -som enligt ulredningens förslag utgör medlen för de kommunalanställdas medinflytande. Ett tiolal kommuner anför liknande synpunkter.

Invändningar av mera kommunalrätlsligt slag eller i detaljfrågor förs fram i åtskilliga remissyttranden.

Avsiklen med den redovisning av vissa remissinstansers kritiska synpunkter som jag nu har lämnal är inte all ge en fullständig bild av remissutfallet. Avsiklen är endasl all visa pä de svårigheler som enligt vissa remissinsianser är förenade med ett genomförande av utredningens förslag. Av särskild vikt är därvid självfallet de invändningar som rör skyddet för den politiska demokraiin.

Jag vill helt ansluta mig till den allmänt omfattade meningen atl de kommunalanställda, så långt del är möjligt ulan alt den politiska demokraiin träds för när, skall lillförsäkras ett medbestämmande som molsvarar vad som tillkommer de anslällda pä den enskilda sektorn. Enligt min mening ger ett ökat inflytande för de anslällda förutsättningar för en förbäitrad effektivitet i den kommunala verksamheien. Jag är alltså positivt inställd lill en utbyggd förvallningsdemokrali inom den kommunala sektorn, I fräga om förutsätt­ningarna för medbestämmande flnns del emellertid betydelsefulla skillnader mellan den kommunala och den enskilda sektom. Del grundläggpnde problemet när det gäller medbestämmandet inom den kommunala sektorn är atl del här, liksom på den statliga sektorn, gäller all väga de anställdas berättigade krav på inflylande över sina arbetsförhållanden mol politikernas ansvar gentemot väljarna för atl verksamheten drivs på ett sätt som är förenligt med del allmänna medborgarinlressel, rättssäkerhetens krav osv. Den kommunala förvaltningen har andra uppgifter än enskilda företag. Verksamheien omfattar myndighetsutövning och andra uppgifter som har stor belydelse för kommunmedlemmarna i allmänhet. 1 princip har alla kommunmedlemmar räu att utnyttja den service som kommunen eller landstingskommunen tillhandahäller. Samiidigi drivs verksamheien ofta i en monopolsituation. Kostnadsskäl är ofta inte tillräckliga för all verksamheien skall läggas ner eller ens minskas i omfattning.

Del anförda ger anledning atl ställa frågan om demokraiiutredningens förslag tar tillräcklig hänsyn till den kommunala sektorns särart. Föregen del kan jag inte finna annat än all de kritiska remissinsianserna har pekat på

2S Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 103

 

Del II Kn:3    Skr 1978/79:103                                  422

frågor som är av komplicerad beskaffenhet och som bör undersökas ytteriigare. Enligt min mening kan förslagen ge möjlighet till ett inflytande för de kommunalanställda som sträcker sig längre än som är motiverat med hänsyn till de anställdas berättigade intresse av medbestämmande i frågor som rör dem. Vid ulformningen av förslagen har utredningen vidare inte lagil särskild hänsyn lill den enskildes iniresse av alt frågor som direkl rör honom behandlas endast av personer som är tillsatta uteslutande för all pröva frågan allsidigt och förutsättningslöst.

Jag anser alllså all ålgärder för all förverkliga utredningsförslagen inte bör vidtas, innan dessa haröverarbetals. Den kritik som haranförts mol förslagen rör så väsenlliga frågor atl en särskild utredare bör tillkallas för denna uppgifi. Förelrädare för de fyra stora politiska pariierna, Svenska kommunförbundei, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlingsoch pasloratsförbund. Landsorganisationen i Sverige, Tjänsiemännens Centralorganisation och Centralorganisationen SACO/SR bör beredas lillfälle all delta i arbelel. Efiersom del är angelägel all frågan om de kommunalanställdas medinfly­tande blir löst, bör uiredaren arbela så snabbt som möjligt. Han böremellertid i ett sammanhang pröva frågan i dess helhet. Delta är väsentligt främst med hänsyn till atl olika inflytandeformer kan komma all delvis täcka varandra. Jag vill erinra om alt förhandlingsskyldighet enligt MBL föreligger också i frågor som enligt ulredningsförslagel skall kunna avgöras av partssamman­salta organ och om alt den föreslagna närvarorälien vid nämndsamman­lräden kan komma atl gälla också inom området för nämndernas förhand­lingsverksamhei.

Huvuduppgiften för uiredaren, som bör utgå från demokraiiutredningens förslag, blir all söka finna lösningar som tillgodoser personalens krav pä medbestämmande ulan atl den politiska demokraiin sätts åsido. En utgångs­punkt för arbetet bör vara alt MBL liksom hittills bör gälla fullt ul också pä det kommunala området. Regler som för detta område innebär undanlag från vad som föreskrivs i MBL böremellertid kunna övervägas i den mån sådana regler på någon punkt framstår som särskilt angelägna mol bakgrund av de förslag i övrigt som uiredaren lägger fram. Demokratiutredningens förslag om partssammansalta organ med beslutanderätt bör övervägas särskilt. Även andra inflytandeformer som tillförsäkrar de anslällda eti molsvarande medbestämmande bör emellertid kunna prövas.

Enligt demokraiiutredningens lagförslag skall de partssammansalta organen ha till uppgift all ulöva förvallning och verkslällighel i vissa ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstingskommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. De ärenden i vilka beslutanderätt skall kunna överlämnas från nämnd lill partssammansatl organ avgränsas inte närmare i lagförslaget. Som exempel anges i motiven ärenden som rör omplaceringsverksamhet, arbelsmiljösamverkan, förslagsverksamhet, per­sonalsociala åtgärder, trivselfrågor, personalutbildning och personalinforma­tion. 1 och för sig vore del naluriigtvis av värde om de ärenden i vilka beslutanderätt skall kunna överlämnas frän nämnd kunde närmare anges även i lagtexten. Jag är medveten om alt del är myckel svårt atl göra en tillfredsställande avgränsning. Detla gäller oavsett om man eftersträvar en allmänt hållen beskrivning eller en detaljerad uppräkning. Uiredaren bör emellertid överväga möjligheterna att fä lill stånd en sådan närmare avgränsning som jag nu har berörl.

Andra vägar all åstadkomma ell bälire skydd för den politiska demokratin än vad ulredningsförslagel ger kan dock visa sig lämpligare. Den möjlighet

 

423                 Kommittéer: Kommundepartemeniet    Del II Kn:3

som ligger närmasi till hands är all bygga vidare på demokraiiutredningens förslag alt parissammansatia organ inrättas på grundval av ett kollektivavtal och komplettera detta med ytteriigare garaniier förden politiska demokraiin. En annan möjlighel kan länkas vara all låta grunden för inrättande av partssammansalta organ vara ett kommunall beslul och inte ett kollektivav­tal. En sådan lösning behöver inie hindra alt övriga frågor regleras i avtal. De synpunkier som jag nu har anfört avser partssammansalta organ. De bör emellertid kunna tjäna till ledning även vid utredarens överväganden i fråga om andra medbesiämmandeformer.

1 detta sammanhang villjag erinra om vad lagrådet anförde i yllrande över en lagrådsremiss med förslag lill ändringar i MBL (prop. 1976/77:137 s. 101, jfr s. 110). 1 ytlrandel, som avser den ställiga sektorn, anförs att det måste anses följa av RF all ell överlämnande av beslutsbefogenheter kan ske bara genom ett i ofTentligrätlslig ordning fattat beslut. Kollektivavtal kan enligt lagrådet följaktligen inte träffas om överiämnande av beslutsbefogenheter. Härav följer då i sin tur att arbetstagarsidan inte heller får tillgripa stridsälgärder för att tilltvinga sig ett sådani avtal med slalen. Utredaren bör överväga i vad mån ett motsvarande synsätt är tillämpligt på det kommunala områdel.

Utredaren bör vidare överväga om åtgärder kan vidtas föratt tillförsäkrade anslällda ell ökat inflytande också i former som inte innebär alt beslutande­rätt överförs från de politiska organen. Medbestämmande i sådana former lorde emellertid i stor ulsiräckning kunna anordnas med slöd av MBL och kollektivavtal och utan att författningsändringar blir nödvändiga.

När del gäller frågan om närvarorätt vid nämndsammanlräden är remiss­utfallet, som jag har nämnt förut, splittrat. Utredaren bör överväga frågan mol bakgrund av remissinstansernas synpunkier. Under det fortsatta utredningsarbetet bör enligi min mening den nuvarande försöksverksam­heten fortsälla.

Uiredaren bör pröva om ett och samma syslem för ökal personalinflylande kan användas fulll ul inom alla kommunala verksamhetsområden eller om särlösningar i något hänseende behövs för verksamhetsområden som regleras av särskild lagstiftning, t.ex. skolan. Som demokraliuiredningen har fram­hållit kan sädan lagstifining uigöra hinder för ett ökat personalinflylande.

Utredaren bör beakla alt vissa frägor som kan vara av betydelse för personalen enligt särskilda författningar avgörs av tjänsteman eller av organ som inrättas för t.ex. viss skola. Han bör samråda med kommittén (Kn 1977:07) för fortsatt uiredning av vissa kommunaldemokraiiska frågor, som överväger bl.a. frågor angående insiitulionsslyrelser,och med ulredningen (S 1977:02) om sjukvårdens inre organisation. Vidare bör utredaren följa behandlingen av frågan om lokala ledningsorgan inom skolan (prop. 1975/ 76:39 saml promemoriorna (Ds U 1977:20) Medinflytande i skolan och (Ds U 1978:3) Skolnämnds beslutsområde m.m.).

Demokraliuiredningens förslag omfattar inte de kyrkliga kommunema. Förulsäuningarna för inflylande för de anställda synes emellertid i slorl vara desamma på della område som på den kommunala seklorn i övrigi. Självfallel är del angeläget all de anslällda hos kyrkliga kommuner lillförsäkras i princip samma inflytande som övriga kommunalanställda. Även om frågan om ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan fn. övervägs inom regeringskansliet på grundval av förslag i betänkandet (SOU 1978:1) Stat-kyrka, bör uiredaren därför behandla också frågan om ell utvidgat medbestämmande för dem som är anställda hos kyrkliga kommuner. Han

 

Del II Kn:4   Skr 1978/79:103                                    424

bör därvid samråda med utredningen (Kn 1977:04) om översyn av försam­lingsslyrelselagen.

Vid ulformningen av sina förslag bör utredaren ägna särskild uppmärk­samhet åt frågan om förslagens förenlighet med RF. Utredaren bör lägga fram de förfaltningsförslag som föranleds av hans överväganden.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställerjag all regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementei

att tillkalla en särskild utredare för fortsatt uiredning av frågan om medbestämmande för de anslällda i kommuner och landslingskommuner, mm.,

all beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål uiredaren.

Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver

atl kosinaderna skall belasla femtonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Kommundepartementei)

4.   Tilläggsdirektiv  till   utredningen  om  medbestämmande  för kommunalanställda m.m.

Dir 1978:87

Beslut vid regeringssammanlräde 1978-10-05

Deparlementscheferl, statsrådet Antonsson, anför.

Regeringen har den 31 augusti 1978 bemyndigat chefen för kommunde­partementei all tillkalla en särskild utredare för fortsatt uiredning av frågan om medbestämmande för de anslällda i kommuner och landstingskommu­ner, m.m., samt att beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annat biträde ät utredaren (Dir 1978:63). Enligt direktiven för uiredaren bör förelrädare för de fyra stora politiska pariierna, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlingsoch pasloratsförbund. Landsorganisationen i Sverige, Tjänsiemännens centralorganisation och Centralorganisationen SACO/SR beredas lillfälle atl della i arbetet.

Såväl Sveriges socialdemokratiska arbetareparti som de nämnda personal­organisationerna har numera avböjt erbjudanden om alt delta i utrednings­arbetet. Med hänsyn härtill bör arbetel enligt min mening ankomma på en renodlad expertkommitté.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag att det lidigare lämnade bemyndigandet ändras så alt regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementei

att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter för fortsau utredning av frägan om medbestämmande för de anställda i kommuner och landslings­kommuner, m.m.,

atl utse en av ledamölerna alt vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommiuén.

 

425                 Kommittéer: Kommundepartementet    Del II Kn:4

Regeringen anslutersig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Kommundepartementei)

 

Skr 1978/1979:103                                        426

Kronologiskt register i departementsvis ordning över kommittédi­rektiv som inte har redovisats i kommittéberättelsen tidigare

Nr       Rubrik                                                        Nr       Kommitté-

del II                                                                    del I     beteckning

Justitiedepartementet (Ju)

50

Ju 1977;17

51

Ju 1978:01

52

Ju 1978:02

53

Ju 1978:03

22

Ju 1974:21

55

Ju 1978:05

54

Ju 1978:04

56

Ju 1978:06

58

Ju 1978:08

57

Ju 1978:07

59

Ju 1978:09

1            Utredning om förfarandet i vissa disciplinärenden m. m. (Dir 1977:117)

2            Översyn av vallagen (1972:620) (Dir 1977:120)

3            Utredning om vidgad onspressannonsering m. m. (Dir 1977:123)

4            Ulvärdering av tillämpningen av lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande och lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m. m. (Dir 1978:11)

5            Tilläggsdirektiv till 1974 års bolagskommiité (Dir 1978:12)

6            Översyn av lagstiftningen om hittegods saml om bärgning och sjöfynd (Dir 1978:27)

7            Särskild näringspolitisk delegation (Dir 1978:34)

8            Översyn av tvångsmedelsregieringen vid förundersök­ning i brottmål m. m. (Dir 1978:57)

9            Skadestånd vid miljöskador (Dir 1978:72)

 

10           Översyn   av    brottsförebyggande    rådet   (BRÅ)   (Dir 1978:73)

11           Översyn av förvaltningslagen (Dir 1978:85)

12           Bötesförvandling m. m. (Dir 1978:89)1

13           Översyn av kommissionslagen. (Dir 1978:94)'

Utrikesdepartementet (UD)

6

UD 1978:01

7

UD 1978:02

12

Fö 1978:01

5

Fö 1975:01

3

Fö 1974:03

13

Fö 1978:02

14

Fö 1978:03

15

Fö 1978:04

16

Fö 1978:05

17

Fö 1978:06

1           Utredning om formerna för stiftelsen Stockholms inter­nationella fredsforskningsinstituts (SIPRI) framlida verk­samhet (Dir 1978:45)

2           Utredning om utrikesrepresentationen (Dir 1978:70)

Försvarsdepartementet (Fö)

1            Vissa frågor rörande flygindustrin m. m. (Dir 1978:2)

2           Tilläggsdirektiv till beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (Dir 1978:26)

3           Tilläggsdirektiv till försvarsmaktens ledningsutredning (Dir 1978:28)

4            Totalförsvarets utveckling efter år 1982 (Dir 1978:30)

5           Samordning av arbetet med att genomföra den nya befälsordningen för det militära försvaret (Dir 1978:48)

6           Kategoritillhörighet, rekrytering och utbildning för viss civilmilitär personal m. m. (Dir 1978:49)

7           Genomförande av organisationsförändringar m. m. inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred (Dir 1978:58)

8           Folkrättens tillämpning m. m. under krig, neutralitet och ockupation (Dir 1978:61)

 

427                                               Kronologiskt register

Nr

Kommitté-

del I

beteckning

34

S 1977; 18

37

S 1977:21

36

S 1977:20

38

S 1978:01

34

S 1977:18

41

S 1978:04

42

S 1978:05

40

S 1978:03

Nr       Rubrik del II

Socialdepartementet (S)

1            Översyn av läkemedelskontrollen (Dir 1977:121)

2            Utredning om de homosexuellas situation i samhällel (Dir 1977:128)

3            Priskontroll av läkemedel (Dir 1977:129)

4            Översyn av tandvårdsförsäkringen m. m. (Dir 1977:133)

5            Tilläggsdirektiv lill ulredningen angående översyn av läkemedelskontrollen (Dir 1978:36)

6            Översyn av sjukpenningförsäkringen (Dir I978;56)

7            Familjevård för missbrukare (Dir 1978:62)

8            Försöksverksamhet rörande samarbele inom läkemedels­området för vissa utvecklingsländer (Dir 1978:67)

Kommunikationsdepartementet (K)

18

K 1978:01

21

K 1978:04

19

K 1978:02

20

K 1978:03

22

K 1978:05

24

K 1978:07

23

K 1978:06

25

K 1978:08

26

K 1978:09

5

K 1973:04

!      Huvudmannaskap för viss drift av Nora Bergslags järnväg

(Dir 1978:4)

2 Utredning om statens väg- och trafikinstituts verksamhei
och finansiering m. m. (Dir 1978:8)

3      Flygplatsfrågan i Stockholmsregionen (Dir 1978:16)

4            Säkerheten på försvarsmaktens fanyg (Dir 1978:17)

5            Sjöfartsverkets sjökonsframställning (Dir 1978:44)

6            Uiredning om vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik m. m. (Dir 1978:46)

7            Det fortsatta genomförandel av reformen med differen­tierade körkort (Dir 1978:54)

8            Rekrytering och utbildning av flygförare lill den civila lufifanen, m. m. (Dir 1978:55)

9            Taxinäringen (Dir 1978:80)

10     Parkeringsövenrädelser på tomtmark.

(Dir 1978:90)1

11           Tilläggsdirektiv     lill     fartygsmiljöutredningen     (Dir
1978:92)

Ekonomidepartementet (E)

1           Tilläggsdirektiv  till   utredningen  rörande  förhållandet     2           Fi 1979:70 mellan bankgiro och postgiro (Dir 1977:118)

2           Delegation med uppdrag att följa de nya formerna för    13            E 1978:01 lönsparande m. m. (Dir 1978:84)

Budgetdepartementet (B)

1            Översyn av bestämmelserna om slatligt stöd lill dags-    19            B 1978:01 pressen (Dir 1978:3)

2            Översyn av reglerna om beskattning av traktamenten,    20           B 1978:02 m. m. (Dir 1978:9)

3            Utredning om samverkan i fråga om statlig konsultverk-    21         B 1978:03 samhet i utlandet m. m. (Dir 1978:15)

4            Tilläggsdirektiv iilM976 års fastigheistaxeringskommitté    12          Fi 1976:05 (Dir 1978:22)

5            Tilläggsdirektiv till samtliga kommittéer och särskilda    -     -utredare    angående    finansiering   av    reformer   (Dir

1978:40)

6                                                                            Tilläggsdirektiv lill utredningen om säkerhetsåtgärder     5   Fi 1973:01
m. m. i skatteprocessen angående översyn av reglerna om

uppgifisplikl och kontroll inom beskattningen m. m. (Dir 1978:60)

 

Skr 1978/1979:103                                                  428

Nr       Rubrik                                                         Nr        Kommitté-

del II                                                                     del I     beteckning

7           Ätgärder vid beskattningen föratt främja forsknings-och    23         B 1978:05 utvecklingsinsatser (Dir 1978:83)

8           Uiredning om real beskattning av räntor och kapitalvin-    25          B 1978:07 sler m. m. (Dir 1978:95)

Utbildningsdepartementet (U)

29

U 1978:02

28

U 1978:01

12

U 1975:19

31

U 1978:04

33

U 1978:06

30

U 1978:03

35

U 1978:08

37

U 1978:10

36

U 1978:09

34

U 1978:07

38

U 1978:11

39

U 1978:12

43

U 1978:16

10

U 1975:16

26

Jo 1977:07

30

Jo 1978:03

28

Jo 1978:01

29

Jo 1978:02

31

Jo 1978:04

32

Jo 1978.05

33

Jo 1978:06

5

Jo 1973:04

34

Jo 1978:07

1            Utredning om skyddslagstiftning rörande forskning om hybrid-DNA (Deoxyribonukleinsyra)(Dir 1978:20)

2            Högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer, m. m. (Dir 1978:21)

3            Tilläggsdirektiv lill folkbildningsulredningen (Dir 1978:29)

4            Uiredning om kommunal vuxenutbildning (Dir 1978:31)

5            Utredning om elevvårdsarbetet i skolan (Dir 1978:39)

6     Utredning om gäststuderande m. m. (Dir 1978:42)

7            Uiredning om den framtida användningen av Nääs (Dir 1978:50)

8            Direktiv för organisationskommittén för vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet, m. m. (Dir 1978:59)

9            Utredning om det pedagogiska forsknings- och utveck­lingsarbetet inom skolväsendet m. m. (Dir 1978:68)

 

10           Utredning om integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet (Dir 1978:69)

11           Nän-adio och när-TV (Dir 1978:74)

12           Den nya informationsteknologin (Dir 1978:75)

13           Enhetligt huvudmannaskap för högskolan (Dir 1978:77)

14           Tilläggsdirektiv till siudiesiödsulredningen (Dir 1978:82)

Jordbruksdepartementet (Jo)

1            Tilläggsdirektiv till utredningen om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Sverige år 1984 (Dir 1977:131)

2            Långväga transport av luftföroreningar (Dir 1978:6)

3            Riktlinjer för den framtida naturresurs- och miljöpoli­tiken (Dir 1978:7)

4            Huvudmannaskapet för fjällsäkerhelen m. m. (Dir 1978:24)

5            Kommitté för förhandling om den framtida växtföräd­lingen (Dir 1978:51)

6            Ålgärder mol oljeskador m. m. (Dir 1978:64)

7            Översyn av produktkontrollens organisation (Dir 1978:65)

8            Tilläggsdirektiv till utredningen om bevarandet av gene­tiskt material (Dir 1978:88)

9            Översyn av industrins råvarukostnadsutjämning, m. m. (Dir 1978:93)

Handelsdepartementet (H)

1                                                                              Verksamhetsförhållandena och finansieringssituationen    18                                                                                H 1977:08
för    mindre    företag    inom    servicenäringarna    (Dir

1977:122)

2           Öst Ekonomiska Byråns verksamhet (Dir 1978:43)  20   H 1978.02

3           Utredning    om    översyn    av    tullagstiftningen    (Dir    19        H 1978:01 1978:47)

 

429                                                 Kronologiskt register

Nr       Rubrik                                                          Nr       Kommitté-

del II                                                                     del I     beteckning

4        Översyn    av    import    och    exportfdrfatlningar    (Dir    -1978:96)1

Arbetsmarknadsdepartementet (A)

1           Utredning av vissa frågor på semesterrätiens område (Dir    13  A 1977:02 1977:107)

2           Översyn av yrkesinspektionens distriktsindelning (Dir    14         A 1977:03 1977:126)

3           Delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor (Dir    15       A 1978:01 1978:1)

4           Uiredning om organisation för skyddat arbele m. m. (Dir    16     A 1978:02 1978:10)

5           Utredning  av  vissa  frågor på arbelstidsområdet  (Dir    17        A 1978:03 1978:18)

6           Utredning om organisation för yrkesinriktad rehabilile-    18        A 1978:04 ring (Dir 1978:32)

7           Tilläggsdirektiv  lill  anställningsskyddskommitlén (Dir    12         A 1977:01 1978:52)

8           Datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö    19    A 1978:05 (Dir 1978:76)

9           Utredning om fördomar och diskriminering i fråga om    20         A 1978:06 invandrare (Dir 1978:78)

Bostadsdepartementet (Bo)

1           Sammanföringav vissa verksamheter avseende allmänna      7   Bo 1977:01 kanor (Dir 1977:130)

2           Utredning om fritidsboendets framlida utveckling (Dir     8          Bo 1978:01 1978:13)

3           Utredning om överledning för vattenkraftsändamål av      9        Bo 1978:02 vallen från Piteälven och Vindelälven (Dir 1978:14)

4           Delegation för frägor om energihushållning i befintlig    10          Bo 1978:03 bebyggelse (Dir 1978:37)

5           Utredning om underhåll av hvres-och bostadsfastigheter    12     Bo 1978:05 (Dir 1978:79)

6           Ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet    13     Bo 1978:06 (Dir 1978:91)

7           Lantmäteriets uppgifter att tillhandahålla information om    -landskapet (Dir 1978:97)1

Industridepartementet (I)

1           Utvecklingen inom bryggeribranschen (Dir 1977:124)     19   11977:09

2           Utredning om Statsföretags verksamhetsinriktning och    17        1 1977:07 mål (Dir 1977:125)

3           Organisationskommitté    för    bildandel    av    regionala    18   I 1977:08 utvecklingsfonder (Dir 1977:127)

4           Vissa frågor rörande standardisering (Dir 1977:132)      20   11977:10

5           Omställbara eldningsanläggningar, m. m. (Dir 1977:134)    21           11977:11

6           Tilläggsdirektiv till läkemedelsindusiridelegationen (Dir     7        I 1975:09 1978:5)

7           Tilläggsdirektiv till energikommissionen (Dir 1978:19)       11 11976:05

8           Vissa frågor rörande meirologisk verksamhei m. m. (Dir    22     11978:01 1978:23)

29 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1978/1979:103                                                 430

Nr        Rubrik del II

9 Tilläggsdirektiv lill mineralpoliliska ulredningen (Dir 1978:25)

10           Tilläggsdirektiv till expertgruppen för regional utred­ningsverksamhet (ERU) (Dir 1978:35)

11           Vissa frågor rörande skogsägareföretagen (Dir 1978:38)

12           Tilläggsdirektiv till delegationen för energiforskning (Dir 1978:53)

13           Ulredningen om datatekniken och elektronikens effekier på näringslivets utveckling (Dir 1978:66)

14           Framlida organisalionsform för verksamheten inom siaiens industriverks enhel lör företagsutveckling (SIFU) (Dir 1978:71)

15           Aliernativ produktion vid varven (Dir 1978:81)

16           Vissa frågor rörande provning inom energiområdet (Dir 1978:86)

Kommundepartementet (Kn)

1            Tilläggsdirektiv till utredningen om organisationen av länsslyrelsernas plancringsavdelningar och administra­tiva enheier m. m. (Dir 1978:33)

2            Kommunala företag (Dir 1978:41)

3            Medbestämmande för kommunalanställda m. m. (Dir 1978:63)

4            Tilläggsdirckiiv lill utredningen om medbestämmande för kommunalanställda m. m. (Dir 1978:87)

1 Kommiuén ej tillkallad.

 

Nr

Kommiuc-

del 1

beieckning

3

1 1974:02

1

In 1967:24

23

1 1978:02

6

1 1975:02

25

1 1978:04

24

I 1978:03

26

1 1978:05

27

I 1978:06

 

10

Kn 1976:03

23

Kn 1978:01

24

Kn 1978:02

24

Kn 1978:02

 

431

Kronologiskt register

Kronologiskt   register  över direktiv  som  inte  har  redovisats  i kommittéberättelsen tidigare

Direk- Rubrik och kommitlébeieckning

tivserie

och nr

Nr del I

Nr del II

 

1977:

107 Uiredning av vissa frågor på semesterrätiens område (A  1977:02)

117      Uiredning om förfaranden vissa disciplinärenden m.m. (Ju  1977:17)

118      Tilläggsdirektiv lill Ulredningen rörande förhål­landet mellan bankgiro och poslgiro (Fi 1970:70)

 

120      Översyn av vallagen (1972:620) (Ju 1978:01)

121      Översyn av läkemedelskontrollen (S 1977:18)

122      Verksamhetsförhållandena och finansieringssi­tuationen för mindre företag inom servicenäring­arna (H  1977:08)

123      Utredning om vidgad ortspressannonsering m.m. (Ju 1978:02)

124      Utvecklingen inom bryggeribranschen (I 1977:09)

125      Uiredning om Statsförelags verksamhetsinrikt­ning och mål (1  1977:07)

126      Översyn av yrkesinspektionens distriktsindel­ning (A 1977:03)

127      Organisationskommitté för bildandet av regio­nala utvecklingsfonder (I  1977:08)

128      Uiredning om de homosexuellas situation i samhällel (S 1977:21)

129      Priskonlroll av läkemedel (S 1977:20)

130      Sammanföring av vissa verksamheter avseende allmänna kartor (Bo 1977:01)

131      Tilläggsdirektiv till utredningen om förutsätt­ningarna för olympiska vinterspel i Sverige år 1984 (Jo 1977:07)

132      Vissa frågor rörande standardisering (I 1977:10)

133      Översyn av tandvårdsförsäkringen m. m. (S 1978:01)

134      Omställbara eldningsanläggningar. m. m. (I  1977:11)

1978:

1       Delegationen   för  ungdomens  sysselsättnings­frågor (A  1978:01)

2       Vissa frågor rörande fivgindustrin m. m. (Fö 1978:1)

3       Översyn av bestämmelserna om statligt stöd lill dagspressen (B 1978:01)

4       Huvudmannaskap för viss drifl av Nora Bergslags järnväg (K  1978:01)

5       Tilläggsdirektiv lill läkemedelsindustridelegatio­nen (I  1975:09)

6       Långväga   transport   av   luftföroreningar   (Jo 1978:03)

V     Riktlinjer  för  den   framtida   naturresurs-  och miljöpolitiken (Jo 1978:01)

 

A

13

A

1

Ju

50

Ju

1

E

2

E

1

Ju

51

Ju

2

S

34

S

1

H

18

H

1

Ju 1

52 19

Ju

I

3

1

I

17

I

2

A

14

A

2

1

18

I

3

S

37

S

2

S

36

S

3

Bo

7

Bo

1

Jo    26       Jo

I      4 S     4

1      20 S     38

I      21

 

A

15

A  3

Fö

12

Fö 1

B

19

B  1

K

18

K  1

1

7

1  6

Jo

30

Jo 2

Jo

28

Jo 3

 

Skr 1978/1979:103                                             432

Llirek- Rubrik och kommillébcieckning               Nr          Nr

livserie                                                          del I      del II

och nr

8        Utredning om sunens väg- och irafikinstiiuls     K    21       K     2 verksamhot och finansiering m. m. (K 1978:04)

9        Översyn av reglerna om beskaiining av trakta-     B     20       B      2 menien. m. m. (B 1978:02)

 

10       Uiredning om organisaiion för skyddai arbete     A     16       A     4 m. m. (A  1978:02)

11       Ulvärdering av tillämpningen av lagen (1973:558)    Ju   53       Ju    4 om    tilirälligt    omhändertagande    och    lagen

(1976:511) om  omhänderlagande av  berusade personer m. m. (Ju  1978:03)

12       Tilläggsdirekliv   till   1974   års   bolagskommitlé     Ju   22       Ju    5 (Ju   1974:21)

13       Utredning om frilidsboendeis framlida utvcck-     Bo    8       Bo    2 ling (Bo 1978:01)

14       Uiredning om  överledning  för  vatlcnkraflän-     Bo    9       Bo    3 damål av vallen från Piteälven och Vindelälven

(Bo  1978:02)

15            Uiredning om  samverkan   i  fråga om  slallig     B     21       B      3
konsullverk.samhet i ullandel m. m.

(B 1978:03)

16       Flygplatsfrågan i Stockholmsregionen K     19       K     3 (K  1978.02)

17       Säkerheten       på       försvarsmakiens      fartyg     K    20       K     4 (K  1978:03)

18       Uiredning av vissa frågor på arbeisiidsområdet     A     17       A     5 (A  1978:03)

19       Tilläggsdirekliv till energikommissionen I      II       I       7 (I  1976:05)

20       Utredning om skyddslagstiftning rörande forsk-     U     29       U      1 ning  om  hybrid-DNA  (Deoxyribonukleinsyra)

(U  1978:02)

21       Högskolans   forskningssamverkan   med   forsk-     U    28       U     2 ningsråd, myndigheter, företag och organisatio­ner, m. m. (ij  1978:01)

22       Tilläggsdirekliv till 1976 års fastighetstaxerings-     B     12       B     4 kommitté (Fi 1976:05)

23       Vissa  frågor  rörande  meirologisk  verksamhei     1      22       I       8 m. m. (I  1978:01)

24            Huvudmannaskapet   för  fjällsäkerhelen   m. m.     Jo   29       Jo    4
(Jo  1978:02)

25       Tilläggsdirektiv till mineralpolitiska ulredningen     13       19 (1  1974:02)

26       Tilläggsdirektiv till beredningen för det fortsatta     Fö    5      Fö   2 arbeiei om kvinnan i försvaret (Fö 1975.01)

27       Översyn av lagslifiningen om hillegods saml om     Ju   55       Ju    6 bärgning och sjöfynd (Ju  1978:05)

28       Tilläggsdirekliv lill försvarsmakiens ledningsut-     Fö    3       Fö    3 redning (Fö 1974:03)

29       Tilläggsdirekliv    till    folkbildningsulredningen     U    12       U     3 (U  1975:19)

30       Totalförsvarets    utveckling     efier    år     1982     Fö   13       Fö    4 (Fö  1978:02)

31           Utredning   om   kommunal    vuxenulbildning    U    31       U     4
(U  1978:04)

 

433                                                Kronologiskt register

Direk- Rubrik och kommillébelcckning               Nr          Nr

tivserie                                                          del I      del II

och nr

32       Utredning  om  organisation   lor  yrkesinriktad     A     18       A     6 rehabilitering m. m. (A  1978:04)

33       Tilläggsdirekliv lill utredningen (Kn 1976:03) om     Kn   10       Kn   1 organisationen av länsstyrelsernas planeringsav­delningar   och   administrativa   enheier   m. m.

(Kn  1976:03)

34       Särskild näringspolitisk delegation (Ju  1978:04)      Ju   54      Ju    7

35       Tilläggsdirektiv lillexpertgruppendn 1967:24)rör     I        1       I     10 regional utredningsverksamhet (ERU)

(In 1967:24)

36       Tilläggsdirektiv ijll utredningen angående över-     S     34      S      5 syn av läkemedelskontrollen (S 1977:18)

37       Delegation  för frågor om energihushållning i     Bo   10       Bo   4 befintlig bebyggelse (Bo 1978:03)

38       Vissa     frågor     rörande     skogsägareförelagen     I      23       111 (1  1978:02)

39       Uiredning    om    elevvårdsarbelel    i    skolan     U    33       U     5 (U  1978:06)

40       Tilläggsdirektiv   till   samtliga  kommittéer  och     -       B      5 särskilda   utredare   angående   finansiering   av

reformer

41       Kommunala företag (Kn  1978:01)           Kn 23       Kn   2

42       Uiredning om gäslsluderande m.m.    U    30       U     6 (U  1978:03)

43       Ösi Ekonomiska Byråns verksamhet  H    20       H     2 (H  1978:02)

44       Sjöfartsverkets sjökonsframställning K    22       K     5 (K  1978:05)

45       Utredning om formerna för stiftelsen Stockholms     UD   6       UD  1 internationella   fredsforskningsinstituts  (SIPRI)

framlida verksamhet (UD 1978:01)

46            Uiredning om vissa frågor beträffande luftfartens     K    24       K     6
roll    i    en    samordnad    trafikpolitik    m. m.

(K  1978:07)

47       Utredning   om   översyn   av   tullagstifiningen     H     19       H     3 (H  1978:01)

48       Samordning av arbetet med alt genomföra den     Fö   14       Fö    5 nya befälsordningen  för det militära försvaret

(Fö 1978:03)

49       Kalegoritillhörighet, rekrytering och utbildning     Fö   15       Fö    6 för viss civilmilitär personal m. m. (Fö 1978:04)

50       Uiredning om den framlida användningen av     U    35       U     7 NäästU  1978:08)

51       Kommitté för förhandling om den framlida växi-     Jo   31       Jo    5 förädlingen (Jo 1978:04)

52       Tilläggsdirekliv till anställningsskyddskommil-     A     12       A     7 lén(A  1977:01)

53       Tilläggsdirektiv ull delegationen för energiforsk-     I       6       I     12 ning (I  1975:02)

54       Det rorisatla genomförandet av reformen med     K    23       K     7 differentierade körkort (K  1978:06)

55       Rekrytering och utbildning av nygförare till den     K    25       K     8 civila luftfarten, m. m. (K  1978:08)

 

Skr 1978/1979:103                                                434

Direk- Rubrik och kommillébelcckning             Nr          Nr

livserie                                                         del I      del II

och nr

36     Översyn av Sjukpenningförsäkringen   S     41       S      6

(S  1978:04) 51     Översyn av tvångsmedelsregieringen vid förun-     Ju   56      Ju    8

dersökning i brottmål m. m. (Ju 1978:06)

58            Genomförande    av    organisationsförändringar     Fö   16       Fö    7
m. m. inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård

i fred (Fö 1978:05)

59            Direktiv för organisationskommittén för vissa     U    37       U     8
ålgärder   på   informationsförsörjningsområdet,

m. m. (U  1978:10)

60            Tilläggsdirekliv till ulredningen om säkerhelsåt-     B      5       B     6
gärder m. m. i skalteprocessen angående översyn

av reglerna om uppgifisplikl och kontroll inom beskattningen m. m. (Fi 1973:01)

61       Folkrättens tillämpning m. m. under krig, neutra-     Fö   17       Fö   8 litet och ockupation (Fö 1978:06)

62       Familjevård för missbrukare (S 1978:05)     S     42       S      7

63            Medbestämmande för kommunalanställda m. m.     Kn  24       Kn   3
(Kn  1978:0)

64       Ålgärder    mot    oljeskador    m. m.    till    sjöss     Jo   32      Jo    6 (Jo 1978.05)

65       Översyn   av   produktkonlrollens   organisaiion     Jo   33      Jo    7 (Jo 1978:06)

66       Utredningen om datatekniken och elektronikens     1      25       1     13 effekter på näringslivets utveckling (I  1978:04)

67       Försöksverksamhet   rörande   samarbete   inom     S     40      S      8 läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer

(S 1978:03)

68            Utredning om dei pedagogiska forsknings- och     U    36       U     9
utvecklingsarbelel   inom   skolväsendet   m. m.

(U  1978:09)

Ju

58

Ju

9

Ju

57

Ju

10

U

38

U

11

U

39

U

12

A

19

A

8

69       Utredning   om   inlegralion   av   handikappade     U    34       U    10 elever i det allmänna skolväsendel (U 1978:07)

70       Utredning om utrikespreseniationen  UD   7       UD 2 (UD 1978:02)

71       Framlida organisationsform  för verksamheten     1      24       I     14 inom statens industriverks enhet för företagsut­veckling (SIFU) (I  1978:03)

72       Skadestånd vid miljöskador (Ju 1978:08)

73       Översyn   av   brottsförebyggande   rådet  (BRÅ) (Ju  1978:07)

74       Närtadio och när-TV (U  1978:11)

75       Den nya informationsteknologin (U  1978:12)

76       Datateknikens  effekter  på  sysselsättning  och arbetsmiljö (A  1978:05)

77       Enhetligt    huvudmannaskap    för    högskolan     U    43       U    13 (U  1978:16)

78       Utredningomfördomaroch diskriminering ifråga     A    20      A     9 om invandrare (A  1978:06)

79            Utredning om underhåll av hyres-och bostads-     Bo   12       Bo    5
rältsfasiigheier (Bo 1978:05)

80   Taxinäringen (K  1978:09)                      K    26       K     9

81   Alternativ produktion vid varven (I  1978:05)           I      26      I     15

 

435                                                 Kronologiskt register

Direk- Rubrik och kommiiiébeieckning              Nr          Nr

livserie                                                           del I      del II

och nr

82       Tilläggsdirektiv     lill     siudiesiödsulredningen     U     10      U    14 (U  1975:16)

83       Ålgärder vid beskauningen för atl främja forsk-     B     23       B     7 nings-och utvecklingsinsatser (B  1978:05)

84       Delegation med uppdrag au lölja de nya formerna     E     13       E     2 för lönsparande m. m. (E 1978:01)

85       Översyn av förvaltningslagen (Ju  1978:09) Ju   59      Ju   11

86       Vissa frågor rörande provning inom encrgiom-     I      27       1     16 rådel (I  1978:06)

87       Tilläggsdirekliv lill Ulredningen om medbesiäm-     Kn  24      Kn   4 mande       för       kommunalanställda       m. m.

(Kn  1978:02)

88       Tilläggsdireköv (ill ulredningen om bevarandet     Jo     5      Jo    8 av genetiskt material (Jo 1973:04)

89       Bölesförvandling m. m. (Ju  1978:-)'         Ju     -       Ju   12

90       Parkeringsöverträdelser på tomtmark   K      -      K    10 (K  1978:-)'

91       Ökad användning av bosladsräll inom bostads-     Bo   13      Bo   6 betsländel (Bo 1978:06)

92       Tilläggsdirekliv     till     fartygsmiljöutredningen     K      5       K    11 (K  1973:04)

93       Översyn av industrins råvarukostnadsuljämning.    Jo   34      Jo    9 m. m.(Jo 1978:07)

94       Översyn       av       kommissionslagen       m.m.     Ju     -      Ju   13 (Ju  1978:-)!

95       Uiredning om  real beskattning av ränior och     B     25       B     8 kapitalvinster m. m. (B 1978:07)

96       Översyn   av    import   och   exporlförfanningar     H      -       H     4 (H  I978:-)1

97       Lanimäteriels uppgifier alt tillhandahålla infor-     Bo    -      Bo    7 maiion om landskapet (Bo 1978:-)

' Kommittén ej tillkallad.

 

Skr 1978/1979:103

436

Sakregister till kommittédirektiv

(Sakregistret omfattar del II. Referenserna till del I innehåller alltid I. Referenserna til del II saknar motsvarande beteckning.)

Adminisiraiiva enheier, länsstyrelser

Allmänna kanor, sam man/öring av viss verksamhei

Allmänna skolväsendet, inlegralion

av handikappade elever

.Aliernativ produklion vid vairen

.Anslällningsskyddskomminén

Arbele. skyddai

.Arbeismiljö. datateknikens effekier

A rbelsiid. vissa jrågor

B

Bankgiro

Bebyggelse, energihushållning Befalsordning, jörsvarei Berusade personer, omhänderlagande Beskaiining. främjande av forsknings­och utvecklingsinsatser Beskattning, ränlor och kapilalvinsler Beskaiining. säkerhelsålgärder Beskailninf>, Iraklamenlen Bevarandet av genetiskt malerial Biblioiekel, Kunri., organisalionsfrågor Bolagskommitlé, 1974 års Bosladsräll. ökad användning Bosiadsräils/asiigheier, underhåll Broumål, tvångsmedelsregieringen vid förundersökning Bronsjörebyggande rädel (BRÅ) Bryi;geribranschen Bärgning, lagslijining om

 

Kn 1

;l Kn 10

Bo 1;

1 Bo 7

U 10

;l U 34

1 15;

I 1 26

A 7;

1 A 12

A 4;

I A 16

A 8;

1 A 19

A 5;

1 A 17

E 1;

1 E2

Bo 4

; I Bo 10

FöS

; 1 Fö 14

Ju 4:

, I Ju 53

B 7;

1 3 23

B 8;

IB 25

B 6;

1 B5

B 2;

1 B 20

Jo 8:

, 1 Jo5

U8;

I U37

Ju 5

;l Ju22

Bo 6

i; i Bo 13

Bo 5

;1 Bo 12

Ju 8

; I Ju 56

Ju 10; 1 Ju 57

1 1;

I 1 19

Ju 6

; I Ju 55

 

Civila lujljarien. rekryierlng och utbildning av jlygförare Civilmilitär personal

D

Dagspressen, stöd lill

Dalaleknikens effekier på näringslivets

utveckling

Dalateknikens effekter på syssel-

sällning och arbeismiljö

Daia-TV

DFE (Delegaiionen för energiforskning)

Differeniierade körkort

Disciplinärenden, förfarandel i vissa

Diskriminering, invandrare

Dislriklsindelning, yrkesinspeklionen

DNA-forskning

K 8; I K 25 Fö 6; I Fö 15

B l;l B 19

I 13; I 1 25

A 8; I A 19 U 12;I U 39 I I2;I 16 K 7; I K 23 Ju !;1 Ju 50 A 9; I A 20 A 2; 1 A 14 U 1; I U 29

 

Eldningsanläggningar, omställbara Elektronikens effekier på näringslivels iirvecklmg

15:1 121 I 13; I I 25

 

437

Elever, handikappade Elevvårdsarbelel i skolan Energiforskning, delegaiionen lör Energihushälliiing 1 bejinllig bebyggelse Energikonunissionen Eiieigiområdci, provning ERU (E.xpcrlgriippen för regional ulredningsverksaiiihci) Exporlförfanningar, översyn

Faniilievård jör missbrukare Fariyg. säkerhei Farlygsmiljöulredningen Finansiering av reformer, lilläggsdirekliv lill samtliga kommitiéer och särskilda utredare Fjällsäkerhelen, huvudmannaskapet FLIK (Flygindusirikommiltén) Flygförare, civil lufljarl Flygindustrin, vissa jrågor Flyyplaisjrågan, Stockholmsregionen Folkbildningsutredningen Folkrättens lillämpning Formerna for stiftelsen Stockholms interna­tionella fredsforskningsinslituis (SIPRI) framtida verksamhei Forskning. hybrid-DNA Forsknings- och utvecklingsarbete inom skolväsendel

Forsknings- och utvecklingsinsaiser. ålgärder vid beskauningen för an främja Forskningssamverkan, högskolor m.fi. Frilidsboendeis framlida utveckling Fyndlagsliflningsul redningen Fördomar ifråga om invandrare Förelag inom servicenäringarna Förelagsulveckling Försvarel. kvinnan i Försvarskommilté, 1978 års (FK-78) Försvarsmaktens hälso- och sjuk­vård i fred (HSF)

Försvarsmaktens .fartyg, säkerhelen Försvarsmakiens ledningsutredning Förvallningslagen, översyn

Cenbankuiredningen

Genetiskt material, bevarande av

Gäslsluderande

H

Hitlegods, lagslijining om Homosexuellas siiuaiion Huvudmannaskap, fjällsäkerhelen Huvudmannaskap, högskolan Hybrid-DNA. skyddslagsii/tning Hyres- och bosladsrällsfasligheier, underhåll

 

 

Sakregister

U K

); 1 U .14

U 5;

1 U 33

I 12;

1 1 6

Bo 4

; 1 Bo 10

1 7; 1

I 1 II

1 16;

1 1 27

1 10;

1 1 1

II 4;

-

S 7;

1 S42

K 4;

1 K 20

K 11

;l K 5

B 5;

_

Jo 4;

1 Jo 29

Fö 1

; 1 Fö 11

K 8;

1 K 25

Fö 1

; I Fö 12

K 3;

1 K 19

U3;

1 U 12

FöS:

;1 Fö 17

UD l;l UD6

U 1;

1 U 29

U9;

I U36

B 7;

I B 23

U2;

I U 28

Bo 2:

;1 Bo8

Ju 6;

1 Ju55

A 9;

1 A 20

H 1;

I H 18

1 14;

I 1 24

Fö 2

;l FöS

Fö 4

; 1 Fö 13

Fö 7

; 1 Fö 16

K 4;

1 K 20

Fö 3

;I Fö3

Ju 1

1; 1 Ju 59

Jo 8;

1 Jo 5

Jo 8;

1 Jo 5

U6;

1 U 30

Ju 6:

,1 Ju 55

S2;

IS 37

Jo 4;

1 Jo 29

U 13

; 1 U 43

U 1;

1 U 29

Bo 5; I Bo 12

 

Skr 1978/1979:103                                                  438

11 also- och sjukvård. Jörsvarsinukleii (HSF)     Fö 7; 1 Fö 16

lldgskdIaiK Jurskniiigssaiiiverkun                      U 2; 1 U 28

I

tiiiporijörjaiiniiigar. översyn                             H 4; -

Indiislnns ruvarukiisiiuidsuijämniiig                   Jo 9; I Jo 34

Indusiriverk. siaiens                                        I 14; I 1 24

lii/ornialion om laiulskapel                               Bo 7; -

Infdniiaiioiissyslem jör bibliotek                        U 8; I U 37

InJdrnniiiuiisicknolDgi. iiy                                 U 12, 1 U 39

Invandrare, diskriminering och jördoniar          A 9; I A 20

J

Järnväg, viss drijl av Nora Bergslags                K 1; I K 18

K

Kalibreringsuiredning                                      I 8; I I 22

Kapilalvinsler. beskaiining                                B 8; 1 B 25

Kanor, allmiinna                                                                 Bo 1; I Bo 7

Kaicgoriiillhöhghei. viss civilmilitär

personal                                                         Fö 6; I Fö 15

Kommissionslagen. översyn                             Ju 13;-

Kommiiiéer, tilläggsdirektiv till

samtliga                                                         B 5; -

Kommunal vuxenulbildning                              U 4; I U 31

Kommunala förelag                                         Kn 2; I Kn 23

Kommunalansiällda. medbestämmande            Kn 3, 4; I Kn 21, 24

Kungliga biblioiekel. organisaiions-

frågor                                                            U 8; I U 37

Kvinnan i försvarel                                          Fö 2; I Fö 5

Koniroll inom beskauningen                             B 6; 1 B 5

L

Landskapsinjormaiion                                      Bo 7; -

Lanlniäieriels uppgijler om landskapet               Bo 7; -

Ledningsiilredning. jörswrsmakiens                   Fö 3; I Fö 3

LIBRIS-sysiemel                                             U 8; I U 37

LTO/LOB-uirednifigen                                      Ju 4; I Ju 53

Lujijan. flygförare                                           K 8; I K 25

Lujljöroreningar, långväga transporter              Jo 2; I Jo 30

Läkemedel, priskonlroll                                   S 3; I S 36

Läkemedetsindusiridelegaiionen (LIND)             I 6; I I 6

Läkemedelskontrollen, översyn                        S 1, 5; 1 S 34
Läkemedclsområdel, samarbele med vissa

uivecklingsländer                                            S 8; I S 40

Länssiyrclserna, organisationsfrågor                 Kn I; I Kn 10

Löiisparande. nya jormer                                 E 2; 1 E 13

M

Medbestämmande, kommunalansiällda             Kn 3, 4; I Kn 21, 24

Metrologisk verksamhei                                   1 8; I I 22

Miliiära Jörsvarei. ny befalsordning                   Fö 5; I Fö 14

Miljö- och nalurresurspolilik. rikilinjer                Jo 3; 1 Jo 28

Miljörisker, s/öiransporier                                Jo 6; I Jo 32

Miljöskador, skadestånd                                  Ju 9; 1 Ju 58

Mindre jörclag inom servicenäringarna              H 1; I H 18

Missbrukare, jamiljevård                                 S 7; I S 42

A/(>7- och kalibreringsutredning. 1978 års       I 8; I 1 22

 

439

Sakregister

 

N

Naliirresurs- och miljöpolitik, rikilinjer

Neulralilel. jolkränens lillämpning

NOSA (Nya organisalionskommiilén jör skyddai

arbele m. m.)

Näringslivets utveckling med avseende på

datatekniken och elektronikens effekter

Näringspolitisk delegation

Närradio och när-TV

Nääs. framlida användningen

Jo 3; I Jo 28 FöS; I Fö 17

A 4; I A 16

I 13;I I 25

Ju 7; I Ju 54 U II; I U 38

U 7; I U 35

 

O

Ockupalion. jblkrällens tillämpning Olympiska vinlerspel i Sverige Omhänderlagande av bl. a. berusade personer Organisalionskommitté för bildandel av regionala ulvecklingsjbnder Organisalionskommitté för skyddai arbele, ny (NOSA)

Organisalionskommiilén for v/mo ålgärder på informalionsförsörjningsområdel Orlspressannonsering. vidgad

FöS; I Fö 17 Jo 1; I Jo 26 Ju 4; I Ju 53

I 3; I I 18

A 4; I A 16

U 8; 1 U 37 Ju 3; 1 Ju 52

 

Parkeringsöverträdelser. lomlmark Pcdagogiskl jorsknings- och ulveck-liiigsurbele inom skolväsendet Pilot uibildningsulredningen Pileälven, vallenkrajiändamål Planeringsavdelningar, länsstyrelsernas Posi- och bankgiro Produktion. vanvn

Produkikonlrollens organisaiion, översyn Provning Inom energionirådel

K 10;-

U 9; 1 U 36 K 8; I K 25 Bo 3; I Bo 9 Kn l;l Kn 10 E l;l E2 1 15; I I 26 Jo 7; I Jo 33 I 16; I I 27

 

R

Real beskaiining. ränior och kapilalvinsler Re/orm. differentierade körkort Rejörmer, finansiering R egional utredningsverksamhet Regionala urvecklingsjönder Rehabiliiering. yrkesinriktad Rekrytering, viss civilmilitär personal Råvarukostnadsuljämning, industrins

B 8; I B 25 K 7; I K 23 B5;-1 10; I I 1 I 3; I I 18 A 6; I A 18 Fö 6; I Fö 15 Jo 9; I Jo 34

 

Samordnad trajikpoliiik

Samordning av ny befalsordning jör det

miliiära försvarel (SamD NBO)

Samiliga kommitiéer och särskilda utredare

ang. finansiering av retonner

Semeslerräil

Seiyicejöreiagsutredningen

Sjuk- och hälsovård, jörsvarsmaklen

Sjukpenningförsäkringen. översyn

Sjöfansverkels sjäkonsframslällning

Sjöfynd

Sjökonsframställning

K 6; I K 24

Fö 5; 1 Fö 14

B5;-A l;l A 13 H l;l H 18 Fö 7; I Fö 16 S6;l S41 K 5; I K 22 Ju 6; I Ju 55 K 5; I K 22

 

Skr 1978/1979:103

440

Sjöiraiisporwr. miljörisker                                                Jo 6; I Jo 32

Skadestånd, iniljöskudor                                                  Ju 9; I Ju 58

Skaiiepnicess. sdkerlielsulgärdcr                                   B 6, I B 5

Skogsägarcjöivlugen. vissa jrå.iior                                 I 11; 1 1 23

Skolväseiidci. inlegralion av handikappade elever

i del allmänna                                                                    U 10; I U 34

Skolväseiidci. pedagogiskt jorsknings- och

uivcckliiigsarbeie                                                             U 9; I U 36

Skyddai arbete                                                                  A 4; I A 16

Skyddslagsliltniiig, hybrid-DNA                                      U 1; 1 U 29

Staiutaidisciing                                                                I 4; 1 I 20

Stålens ithlusirivcrks enhel för jörciags-

uiveckliiig (SIFU)                                                             I 14; I I 24

Statens viig- och irajikinsliluis verksamhei och

jinansicriiig                                                                       K 2; I K 21

Siailig konsuhverksamhel i uilandei                                B 3; 1 B 21

Siaisjöreiags vcrksamhelsinriklning och iiuil                 I 2; I I 17

Siockholms internationella fredsjorskniiigs-

iiisliiiiis (SIPRI) jramiidu verksamhei                             UD 1; I UD 6

Siockholmsregionen. flygplaisfrågan i                            K 3; I K 19

Siudiesiödsulredningen                                                    U 14; 1 U 10

Slöd lill dagspressen                                                        B I; I B 19

Sysselsäilning. dalaleknikens ejjekler på                       A 8; 1 A 19

Sysselsättningsfrågor, delegaiionen för

ungdomens                                                                       A 3; I A 15

Säkerheten pä försvarsmakiens fariyg                           K 4; I K 20

Särskild iiäringspolilisk delegal ion                                Ju 7; I Ju 54

Tandvårdsförsäkring, översyn Taxinäringcn Te.xl-TV

Tillämpningen av lagen om lillfälligl omhänderlagande och lagen om omhänder­lagande av berusade personer (LTOI L OB-ulrcdningen) Tomtmark, parkeringsöverträdelser Tdlalförsvareis urveckling Trafikinslilui, statens väg- och Trajikpoliiik. lujIlhrieiK roll Traklaniciilcn, beskattning Transport, lujljöroreningar Tullagslijiningcn. översyn Tvångsnwdclsreglering, förundersökning i broumål

S 4; I S 38 K 9; I K 26 U 12;I U 39

Ju 4; I Ju 53 K 10;-Fö4;l Fö 13 K 2; I K 21 K 6; I K 24 B 2; I B 20 Jo 2; 1 Jo 30 H 3:1 H 19

Ju 8; I Ju 56

 

U

Underhållsjondsuircdningen Utbildning, flygförare lill den civila lufijartcii

Utbildning. VISS civilmililär personal Ullandel, swilig konsulncrksanihci Uirikcsrepreseniu lionen Viveckliiigstonder. regionala Utvecklingsinsaiser. åtgärder vid hcskalliiiiigcn Jör alt jråmja Uivecklingsländer, samarbele inom läkemedelsområdet

Bo 5:1 Bo 12

K 8:1 K 25 Fö 6; I Fö 15 B 3;1 B 21 UD 2; I UD 7 1 3; 1 1 18

B 7; I B 23

S 8; I S 40

 

441                                                            Sakregister

v

Vallugen. översyn                                          Ju 2; I Ju 51

Vauvnkrajtändamål. överledning                     Bo 3; 1 Bo 9

Vindelälven, vanenkrajiändamdl                      Bo 3; I Bo 9

Vinlerspel. olympiska                                     Jo 1; I Jo 26

l'TI-iiircdmiigcH                                              K 2; I K 21

Vuxenulbildning. koiviiuiiuil                             U 4; 1 U 31

Växijörädiing                                                 Jo 5; I Jo 3!

V

Yrkesinriktad rehabiliiering                              A 6; I A 18

Yrkesinspektionens disirikisindchiing, översyn   A 2; I A 14

Ö

Ösi Ekonomiska Byråns verksamhet                II 2; 1 11 20

 

Skr 1978/79:103

Innehåll

Bilaga 2, Kommitléberätlelse 1978

Justitiedepartementet (Ju).............................        3

Utrikesdepartementet (UD).............................      73

Försvarsdepartementet (Fö)...........................      77

Socialdepartementet (S)................................    101

Kommunikationsdepartementet (K)...................    135

Ekonomidepariementel (E)..............................    168

Budgeldepartemenlet (B)................................    ] 73

Utbildningsdepartementet (U).........................    201

Jordbruksdepartementet (Jo).......................... .. 269

Handelsdepartementet (H).............................    288

Arbetsmarknadsdepartementet (A)..................    297

Bostadsdepartementet (Bo)............................    335

Industridepartementet (1)..............................    370

Kommundepartemeniet (Kn)............................    408

Kronologiskt register lill kommittédirektiv i departemenisvis

ordning.......................................................    426

Kronologiskt register över direktiv som inte har redovisals i

kommittéberällelsen lidigare............................    431

Sakregister..................................................    436