Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

Mot. 1978/79
9-15

1978/79:9
av Bengt Kindbom

med anledning av propositionen 1978/79:5 om vissa markförvärv för
armén, m. m.

I regeringens proposition 1978/79:5 angående vissa markförvärv för armén
m. m. framläggs bl. a. förslag om anskaffande av nytt skjutfält för Skövde
garnison.

De skäl som framkommer mot utvidgningar av militära övningsfält och
skjutfält måste tillmätas stor vikt. Det gäller hushållningen med åker- och
skogsmark, förstörelsen av gammal kulturbygd, rätten till sysselsättningen
inom jord- och skogsbruk, rätten att leva vidare i hembygden, förutsättningarna
för god kommunal planering, miljön i närbelägna områden och
begränsningarna för det rörliga friluftslivet.

Det ökade behovet av militär övningsmark bör i första hand lösas genom
förläggning av områdeskrävande skjutövningar till ett fåtal platser och med
accepterande av vissa längre transporter. Detta kan vara billigare än
kapitalkrävande markköp. I första hand bör statlig mark utnyttjas. Oundgängligen
nödvändiga utvidgningar av övningsfält bör ske i områden som
inte används för jordbruksproduktion. Existerande skjutfält bör i befintligt
skick nyttjas mer effektivt.

För Skövde garnison har militärbefälhavaren i västra militärområdet
genomfört en utredning angående nytt skjutfalt. De alternativ som framförts
är Vreten i anslutning till nuvarande övningsfält och södra Billingen.
Militären har förordat Vreten med hänsyn till fördelama från militär
synpunkt. Länsstyrelsen har förordat södra Billingen, och kommunens
majoritet har uttalat att man ej motsätter sig lokalisering enligt något av
alternativen under förutsättning att några angivna frågeställningar löses på
ett från kommunens synpunkt tillfredsställande sätt. Försvarets fastighetsnämnd
förordar alternativet Vreten mindre. I samtliga remissinstanser finns
reservationsvis framförda avvikande meningar. Någon samlad remissbild
finns således inte vad gäller förslag till nytt skjutfält för Skövde garnison.
Båda alternativen till nytt skjutfält/övningsfält kommer i konflikt med de
skäl som inledningsvis redovisats mot utvidgningar av militära övningsfält
och skjutfält. Detta kan inte accepteras.

Med anledning av föredragandens uttalanden i propositionen finns det
också anledning att ifrågasätta om försvarets markbehov i Skövde är
redovisat på ett tillfredsställande sätt. Ett skjutfält på södra Billingen
(Bjärsjöalternativet) innebär ingen garanti mot framtida markanspråk för
utvidgat övningsfält och därför föreslås att ett s. k. militärt intresseområde
öster om nuvarande övningsfält bibehålls som sådant. Detta innebär att

1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 9-15

Mot. 1978/79:9

2

konfliktsituationen beträffande markanvändningen förstärks. Intresseområdet
består nämligen av ca 1 700 ha, varav ca 1 000 ha åkermark i huvudsak
A-mark enligt gällande klassificering.

Den militära argumenteringen har också ändrats så att det som tidigare var
angeläget, nämligen nytt skjutfält, numera är ett krav på både mer
övningsmark och skjutfält eller bådadera i kombinatioin. Det sistnämnda är
dock inte möjligt i alternativet södra Billingen.

De ändrade kraven beträffande mark för militärt ändamål i Skövde är enligt
min mening skäl för avslag på propositionen i denna del i avvaktan på en
samlad utredning om militärens markbehov i Skövde. Detta är också en
angelägenhet för kommunen som i enlighet med propositionens skrivningar
även i framtiden kommer att befinna sig i en osäker planeringssituation.

Beträffande propositionens förslag till alternativ för skjutfalt för Skövde
garnison vill jag framföra följande. Som inledningsvis anförts bör redan
befintliga skjutfält utnyttjas. För Skövde garnisons del finns Kråks skjutfalt,
och några skäl för eller mot att utnyttja detta har inte redovisats. Argument
att det från tids- och kostnadssynpunkt skulle ta för stora resurser i anspråk
torde ha fallit eftersom det nya skjutfält som föreslås i samma proposition för
Karlstad är beläget 50 km från berört regemente.

De sociala konsekvenserna av att ordna ett skjutfalt på södra Billingen
synes bli av begränsad omfattning, sägs det i propositionen. 1 själva verket är
det tvärtom. Enligt länsstyrelsens yttrande berörs ca 350 personer av
bullerstörningar. Inom radien 1,5 km från resp. skjutplatser berörs 175
personer, vilkas boplatser enligt länsstyrelsen bör lösas in vid störning.
Försvarsministern avvisar detta mycket lätt och anser att lösen bör ske enligt
”vanliga immissionsrättsliga principer”.

När det gäller bullerstörningar finns det också en klar gradskillnad i
föredragandens redovisning. När det gäller skjutfält för Värmlands regemente
sägs: ”Jag förutsätter att allvarliga ansträngningar görs för att i
möjligaste mån undvika bullerstörningar från den militära verksamheten på
skjutfältet.” För södra Billingen sägs: ”För att minska risken för bullerstörningar
bör anfallsbanornas placering inom fältet studeras noggrant.” Södra
Billingens platå utgör i sig själv sådan begränsning att alternativen är närmast
obefintliga när det gäller omlokalisering av skjutplatser, vilket då drabbar de
enskilda människorna. Det finns inga förutsättningar att göra allvarliga
ansträngningar för att undvika bullerstörningar.

Billingen har i den fysiska riksplanen klassats vara av riksintresse för
vetenskaplig naturvård och friluftsliv, och när Nordiska rådet valde ut elva
områden i Sverige som ansågs vara av omistligt värde för hela Norden, var
Billingen ett av dem. Sydbillingens platå, vars centrala delar inte påverkats av
modernt skogsbruk och vars mossar ligger helt orörda sedan årtusenden, har
inte utan anledning förklarats som interimistiskt naturreservat enligt 11 §
naturvårdslagen. Här finns unika vildmarksområden, en mosaik av naturskog
och våtmarker utan like i södra Sverige. Billingens egenartade geologi,

Mot. 1978/79:9

3

flora och fauna måste bevaras åt framtiden.

Enligt föredragandens uppfattning kan man inte gå naturvårdens intresse
till mötes på denna punkt. Vägar och brandgator måste byggas inom det
planerade naturreservatet i den omfattning som behövs för att hålla god
brandberedskap, vilket innebär spolierande av ett värdefullt naturområde för
all framtid. Samtidigt kommer de delar av södra Billingen som upptar
skogsmark klass I att utgöras av skjutplatser. I samband med detta bör också
innebörden av skrivningen om ersättningsmark uppmärksammas. Ersättningsmark
skall erbjudas dem som för sin fortsatta verksamhet har behov av
markkompensation. Rimligtvis borde alla som får avstå mark erbjudas
ersättningsmark.

Skälen mot förläggande av ett skjutfält på södra Billingen är så många att
det också är ett skäl för avslag på propositionen i denna del. Samtidigt bör
frågan om samutnyttjande av redan befintliga skjutfält i västra Sverige
utredas.

Med stöd av vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå propositionen 1978/79:5 i den del
den avser anskaffande av nytt skjutfält för Skövde garnison,

2. att frågorna om det framtida markbehovet för Skövde garnison
och samutnyttjandet av skjutfält utreds i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 17 oktober 1978

BENGT KINDBOM (c)