6

Motion

1978/79:87

av Ulla Tillander m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor

Situationen för varvsnäringen är besvärlig i hela världen. Under en följd av
år har den faktiska överkapaciteten tagit sig uttryck i en kraftig överproduktion
av fartyg. Det står nu klart att en reducering av varvskapaciteten måste
ske.

De svenska storvarven med sin traditionella fartygsproduktion kommer att
i hög grad påverkas av denna avveckling. Med hänsyn till den betydelse
varven har genom att de ger så många sysselsättning direkt och indirekt och
genom att vanligen tillsammans med underleverantörer vara en av de stora
dominerande arbetsplatserna i sin region, är det av vikt att den nödvändiga
omställningen är långsiktig och framåtskridande.

Omställningen måste beakta att teknisk utrustning och tekniskt kunnande
tillvaratas och att den alternativa verksamhet som kan komma i fråga fyller
ett samhälleligt behov och motiverar och försvarar det samhällsekonomiska
engagemang som måste till.

I propositionen 1978/79:49 påpekar statsrådet att ”nya marknader måste
sökas inom området för specialiserat och högteknologiskt tonnage, där den
svenska varvsindustrin har bättre konkurrensförutsättningar. Även denna
omställning kräver tid och icke obetydliga resurser för utvecklings- och
konstruktionsarbete och för marknadsföring. Det är inte realistiskt att räkna
med att detta kan ske annat än på en väsentligt lägre kapacitetsnivå”.

Vidare omtalas att Kockums och Svenska Varv anser att man dessutom
måste satsa på produkter utanför den traditionella varvsproduktionen, s. k.
alternativa produkter, och att Kockums varv har en modern produktionsanläggning
med ett litet investeringsbehov de närmaste åren. Företaget har
påbörjat omställningen mot tekniskt avancerade produkter och det ligger då
nära till hands att peka på den tekniska kapacitet och dugliga arbetskraft som
potentiellt finns hos Kockums varv. Varvet ligger väl framme när det gäller
byggandet av LNG-fartyg. 1969 producerade varvet två LNG-fartyg och har
sedan dess ytterligare utvecklat tekniken kring denna fartygstyp. Enligt
propositionen får efterfrågan på LNG-fartygen god tillväxt under 1980-talets
första hälft.

Naturgasprojektet har varit föremål för noggrann planering av Kockums.
Kockums gasprojekt har många fördelar. Det skulle ge sysselsättning. En
satsning på naturgasimport skulle vara ett utmärkt bidrag till Sveriges
energiförsörjning: en energikälla som av någon obegriplig anledning i stort
sett tappats bort i energikalkylerna, något som ter sig gåtfullt med tanke på att
många 'länder sedan länge täcker en stor del av sitt energibehov med

Mot. 1978/79:87

7

naturgas.

Ett terminalsystem för mottagning av naturgas via fartyg har många
fördelar framför en leverans via mellanhänder från Västeuropa: LNGfartygen
kommer till användning, kontrakt med flera leverantörer kan
skapas, något som minskar försörjningsberoendet.

Flera av objekten i distributionskedjan - från leverantörslandet till
konsu mentén i Sverige - kan naturligtvis fördelas på olika varvsenheter, t. ex.
kondenseringsanläggningar, kraftvärmeverk, terminaler.

Den bästa satsningen synes bestå i att Kockums Swedegas och Sydgas
gemensamt satsar samtidigt på såväl en terminalanläggning för LNGtransport
av gas som en import via rörledning.

Ännu ett starkt motiv för introducerandet av naturgas är grundat på
miljöhänsyn. Naturgasen är ett rent bränsle med hög verkningsgrad och
fullständig förbränning. Den har ingen eller låg svavelhalt, är ogiftig och har
använts under lång tid i andra länder. De flesta tekniska problemen är
klarlagda. Den har ett konkurrenskraftigt pris jämfört med kärnkraften. Det
finns god tillgång på naturgas minst femtio år framåt i tiden. Statliga avtal kan
garantera leveranssäkerhet. Sist men inte minst kan naturgasen ersätta olja
och kärnkraft.

Att vårt land är på efterkälken och har ett avstånd att hämta in framgår
också av det faktum att naturgasen svarar för ungefär 20 % av energiförsörjningen
i världen och länge har använts i länder som USA, Holland,
Frankrike, Västtyskland och Sovjet.

När det numera pekas på oljan som den stora boven i miljödebatten är det
märkligt att naturgasen som har sådana påtagliga fördelar som ett rent bränsle
ändå inte har framstått som ett mer aktuellt alternativ i energiplanerna.

Genom den ensidighet i energipolitiken som inneburit att praktiskt taget
alla resurser lagts ner på utbyggnaden av kärnkraft så har det alternativ som
gasen utgör inte fått komma till sin rätt.

Eftersom en konkurs skulle menligt påverka företaget bör ett statligt
övertagande ske på annat sätt än genom en konkurs. Förutom de omedelbara
finansiella konsekvenserna av en konkurs kommer andra effekter som kan
påverka den kommersiella situationen för Kockumkoncernen. Under diskussionerna
kring ett aktuellt gaskontrakt har enligt uppgift motparten - under
hänvisning till tidningsuppgifter - krävt garantier för att Kockums uppfyller
sina åtaganden i den diskuterade affären.

Risk föreligger att möjligheterna att framgångsrikt ta kontakter för nya
projekt avseende såväl alternativ produktion som fartygsproduktion skulle
försvåras av en konkurs. Den betydande good-will som i dag är förknippad
med Kockumsnamnet skulle försvinna vid den omfattande negativa publicitet
som blir följden av en konkurs.

Kockumskoncernens olika rörelsegrenar har i stor utsträckning sina rötter i
Kockums Varvs verkstadsanläggning i Malmö. För varvet utgör den
diversifierade industrigruppen en obestridlig tillgång. Vid en utveckling av

Mot. 1978/79:87

8

nya projekt inom varvet kommer varvet att behöva samarbeta med andra
företag som i sig har kunnande om dessa för varvet nya produkter och deras
marknad. Den naturligaste samarbetspartnern i sådana sammanhang är
systerbolagen inom den industrigrupp som redan finns inom Kockums. För
att varvets möjligheter till alternativ produktion inte skall försämras bör
kopplingen mellan koncernbolagen bestå.

Kockums inlemmande i den statliga varvsverksamheten kan förmodligen
ske genom olika lösningar, men en konstruktion med Svenska Varv AB som
moderbolag och en uppdelning i dotterbolag, varav ett bestående av att de
södra varven bildar Sydvarv, bör övervägas.

Till Sydvarv bör i första hand knytas Kockums Varv, Öresundsvarvet och
Helsingborgs Varf. Till Sydvarv kan lämpligen lokaliseras funktioner för
företagsledning, marknadsföring, finansiering, planering och ekonomisk
kontroll. Som en av ledningens viktigaste uppgifter är vid sidan av
marknadsföring att utreda om och på vilket sätt verksamheten i de olika
varvsenheterna skall integreras och inriktas, speciellt mot bakgrunden av den
planerade reduktionen av personal och ändringen av varvens inriktning.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. vad som anförts i motionen beträffande Kockums projekt
angående utnyttjande av naturgas som energikälla,

2. vad som anförts i motionen beträffande formerna för statens
övertagande av Kockums AB.

Stockholm den 24 november 1978
ULLA TILLANDER (c)

STIG JOSEFSON (c)
THORSTEN LARSSON (c)
BERTIL FISKESJÖ (c)

SONJA FREDGARDH (c)
RUNE SVENSSON (c)

GOTAB 58837 Stockholm 1978