Mot.

Motion

1978/79:40

av Rune Torwald m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor

Inledningsvis anser vi oss tyvärr nödsakade instämma i regeringens syn på
de svenska varvens möjligheter att inom överskådlig tid teckna lönsamma
kontrakt på större tank- och lastfartyg. Ett mycket påtagligt exempel på
svårigheterna på denna marknad anser vi vara det japanska jätteföretaget
Mitsubishis för drygt ett år sedan färdigbyggda, hypermoderna storvarv i
Singapore, som inte lyckats teckna ett enda kontrakt, varför hela varvet f. n.
ligger i "malpåse”.

Mot denna bakgrund vili vi bara än en gång beklaga det faktum att övriga
partier våren 1976 inte stödde vårt initiativ och centerns reservation för en
kraftfull satsning på alternativ produktion vid Göteborgsvarven redan då.
Härigenom förlorades mycket värdefull planeringstid, varför de japanska
varven på detta område fått ett olyckligt försprång och redan tecknat vissa
order på de områden där Göteborgsvarven nu vill satsa resurser på alternativ
produktion. Men eftersom varven i Göteborg har en allsidig, mycket skicklig
tjänstemanna- och arbetarstam, tror vi dock att det finns goda utsikter att en
snar, kraftfull och målmedveten satsning på detta område skall ge värdefull,
lönsam sysselsättning på litet sikt.

Vad är alternativ produktion?

I pressen och även bland de anställda har diskuterats huruvida flytande
produkter som bostadsriggar, hotell, fabriker och fartygsdockor skulle
betraktas såsom alternativ produktion. Vi anser det visserligen självklart att
så är fallet, men finner det ändå angeläget att riksdag och regering nu fastslår
att nyssnämnda och liknande produkter skall betraktas såsom alternativ
produktion och få tillverkas vid Göteborgsvarven, detta inte minst med
anledning av att vissa anslag i propositionen specialdestinerats för alternativ
produktion.

Hur få order på alternativa produkter?

Alla vet att det är svårt att skaffa order på nya produkter, så länge man inte
kan hänvisa till anläggningar etc. som man redan gjort och som kan studeras i
färdigt skick och i verksamhet. I Göteborg har varven tillgång till specialister
på såväl tjänstemanna- som arbetarsidan - förutom på traditionellt båtbyggeri
- på områden som motor- och ångteknik, rörläggeri m. fl. konstruktioner.

Detta bör öka möjligheterna att med framgång konkurrera med exempelvis

1978/79

40-45

1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 40-45

Mot. 1978/79:40

2

japanerna vid tillverkning av flytande fabriker och hotell. Behov av sådana
produkter torde erfarenhetsmässigt förefinnas i flera av de utvecklingsländer
som vi inom ramen för u-landsbiståndet ger betydande ekonomiskt stöd.

Vi är medvetna om att många inom SIDA är motståndare till s. k. bundet
bistånd, och under mera normala arbetsmarknadsförhållanden har vi förståelse
för detta. Men i den exceptionella situation som de svenska storvarven
nu befinner sig i anser vi det självklart att SIDA bör undersöka möjligheterna
att till vissa länder söka få ge stödet i form av en flytande fabrik, ett flytande
hotell, en fartygsdocka etc., som tillverkats av exempelvis Götaverken. På
detta sätt skulle man kanske ganska snabbt få till stånd ett par anläggningar i
u-länderna, som sedan kunde fungera såsom referensanläggningar för de
svenska varvens kapacitet på detta område. Sedan borde Götaverken m. fl.
med betydligt större utsikt till framgång kunna konkurrera om andra order
världen över.

Skulle inte varven kunna tillgodose svenska behov?

Ingen torde vara okunnig om att varven de närmaste åren måste syssla med
en hel del olönsam produktion för att inte bli nödsakade att friställa personal.
Vi menar dock att det är angeläget att i all möjlig mån tillse att dylik
sysselsättningsbevarande produktion behålls inom landet. Att exempelvis
leverera fartyg till underpris till u-länderna befarar vi snabbt kan leda till ökad
arbetslöshet inom den redan hårt trängda svenska rederinäringen. Varför då
inte i stället inrikta sig på produkter som kan komma det svenska samhället
till godo? Givetvis måste förlustbringande produktion minimeras, men
övergångsvis måste den accepteras.

Som exempel på dylik produktion skulle vi vilja nämna bromateriel åt
svenska armén, båtmateriel åt marinen och färjor och stålbroar åt vägverket.
Kanske skulle man under denna rubrik kunna inordna skrotning av äldre
eller i vart fall inte hypermoderna tankfartyg o. d. Dylik fartygsskrotning
skulle sannolikt också öka den svenska rederinäringens lönsamhet med
därmed bibehållen sysselsättning för sjöfolket.

Vi anser också att musikteaterprojektet i Göteborg skulle kunna ge
värdefull sysselsättning åt såväl varvs- som byggnadsarbetare, oavsett om
man stannar för ett bygge på den s. k. Ullevitomten eller ett pråmbaserat
bygge placerat någonstans mellan Sekppsbron och Lilla Bommen. Vi hoppas
därför att den socialdemokratiska kommunledningen i Göteborg snabbt tar
ställning till hur och var den mycket efterlängtade nya musikteatern skall
byggas, så att regeringen sedan kan ta ställning till statsbidragets storlek. Vi
vädjar därvid om generositet från statens sida mot den hårt drabbade
Göteborgsregionen. Centerkommunalrådet Wessberg harju redan skaffat
garantier för visst ekonomiskt stöd från angränsande landstingskommuners
sida.

Inom energiområdet finns också några projekt, som kan ge viss - inte bara

Mot. 1978/79:40

3

marginell - sysselsättning i Västsverige. Vi tänker då exempelvis på kasunbaserade
vindkraftverk i kustbandet. Svenska forskare redovisar så sent som
den 5 oktober detta år i Ny Teknik som sin bestämda uppfattning att just
sjöbaserade vindkraftverk borde kunna ge ett avsevärt tillskott till landets
energibalans. Placeringen 10-20 km från land ökar effekten avsevärt, med
lägre produktionspris och reducerade negativa miljöeffekter till följd. Vi tror
att en satsning på ett 30—50-tal vindkraftverk längs de norra delarna av
Bohusläns kust är fullt realistiskt och ekonomiskt fördelaktigt samtidigt som
sysselsättning kan skapas såväl vid varven som i de aktuella kustområdena,
som också lider av undersysselsättning sedan länge.

Av samma skäl anser vi också att det sedan länge projekterade kraftvärmeverket
på Hisingen bör komma till stånd snarast möjligt. Av miljömässiga
skäl bör det i första hand drivas med naturgas. Och vi får ju snart tillgång till
LNG-fartyg, som lagerbyggs vid Kockums och som ännu inte funnit köpare.
Sverige synes ju också ha goda möjligheter att på acceptabla villkor få köpa
naturgas från ett par håll. Men Göteborgs kommun kan inte klara finansieringen
av kraftvärmeverket utan att staten går in såsom delägare (via
Vattenfall) och tar på sig en avsevärd del av investeringskostnaderna.
Byggnation av kraftvärmeverket och därmed förenad fjärrvärmeutbyggnad
är av miljöskäl mycket angelägna projekt för göteborgarna och skulle
samtidigt ge värdefull sysselsättning för många yrkesgrupper inom Göteborgsregionen.

Hur hjälpa den som vill byta från varvs- till annat jobb?

För att på acceptabelt sätt klara nedbantningen av den svenska varvskapaciteten
är det givetvis angeläget att på allt sätt stimulera till övergång till
annan sysselsättning, när tillfälle därtill uppkommer. Men den som jobbar
full dag vid varven har sannerligen inte stora möjligheter att hålla sig
underrättad om vilka jobb som är lediga och vad jobben innebär i fråga om
löne- och andra villkor.

Genom den redan kraftiga neddragningen av antalet varvsanställda i
Göteborg är det sannolikt att personalavdelningarna därstädes har en viss
undersysselsättning. Samtidigt är denna personal i vissa fall experter på
platsannonsering, rekrytering m. m. Vi vill därför föreslå att man vid varje
varv avdelar en eller flera lämpliga personer med uppgift att ”ragga upp” nya
jobb åt varvsarbetare. Vi vet av egen erfarenhet, hur viktigt det är att man vid
omplacering får hjälp såväl med att undersöka vad det nya jobbet egentligen
kräver av en och vad man tjänar m. m. samtidigt som man - om man är
intresserad - har någon som kan hjälpa till att ge rekommendationer etc. till
den nye arbetsgivaren.

Naturligtvis skall arbetsförmedlingarna också hjälpa till att skaffa fram
dessa jobb, men för att uppnå effektivitet och öka säkerheten för att få ”rätt

Mot. 1978/79:40

4

man på rätt jobb” tror vi att medhjälp från det egna varvets personalfunktion
är ett ”mäste” för att nå goda resultat.

Uppföljning av de varvsanställdas situation är mycket viktig!

De mål för varvsneddragningen som satts är - speciellt för Göteborgs
vidkommande med hänsyn till tidigare beslutad avveckling av verksamheten
vid Eriksberg och Lindholmen - sannolikt svåra att nå, även om behovet är
verifierat. Men å andra sidan måste omläggningen ske under socialt
acceptabla former. Ingen vet i dag, om detta är möjligt med de förslag och
insatser som nu görs. Vi vill därför understryka vikten av att en årlig
uppföljning görs varje höst i samband med att budgetpropositionen utarbetas
för nästkommande budgetår. Insatserna under det kommande budgetåret
måste då avstämmas mot vad som uppnåtts resp. bedöms kunnat uppnås
under pågående budgetår. Här gäller det ju att samordna resurser inom en rad
departement för att snabbt omstrukturera den svenska varvsindustrin utan
att de anställda skall bli utan arbete. Omplacering till andra expansivare
företag inom de aktuella regionerna spelar därvid en nyckelroll. Detta är
också främsta anledningen till varför vi kräver att personalfunktionerna vid
resp. varv snarast avdelar personal med uppgift att medverka i detta såväl för
den enskilde som för samhället i stort viktiga arbete!

Utvecklingsfondernas roll?

Som vi redan tidigare i ett par avsnitt framhållit är det angeläget att skapa
arbetstillfällen inte bara vid varven utan även inom andra företag i regionen.
Från denna synpunkt är det mycket värdefullt att vi nu fått till stånd länsvisa
utvecklingsfonder med hyggliga resurser till förfogande. Vi ser det som
speciellt värdefullt att landstinget och Göteborgs kommun på detta sätt kan
utöva ett avgörande inflytande på hur tillgängliga anslag skall utnyttjas, utan
den försenande och byråkratiserande centralstyrning som i vissa avseenden
präglade de tidigare företagarföreningarna.

Enligt vad vi erfarit från ansvarigt håll inom vår regionala utvecklingsfond,
har man redan under behandling ett så stort antal realistiska projekt att
tillgängliga medel är förbrukade redan vid årsskiftet, trots att anslagen avser
budgetåret 1978/79. Då det givetvis är ytterligt angeläget att alla realistiska
sysselsättningsskapande projekt i länet får tillgång till erforderligt riskkapital,
anser vi att den i propositionen föreslagna totala anslagsramen på 30 milj. kr.
är alltför snäv. Enligt vår uppfattning bör länets utvecklingsfond tillföras
minst 50 milj. kr. för att få möjlighet att tillgodose behoven under innevarande
budgetår. Anslaget för Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder
inom varvsregionerna bör därför i erforderlig mån höjas och anslaget för
Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna i motsvarande mån
reduceras. På detta sätt skapas ju värdefull alternativ sysselsättning för dem

Mot. 1978/79:40

5

som på grund av undersysselsättningen vid varven vill söka sin bärgning på
annat håll.

I sammanhanget vill vi också framhålla att vi stöder propositionens förslag
om bildande av ett investmentbolag i Göteborgsregionen. Vi förutsätter att
detta investmentbolag får ett aktie- och bidragskapital på sammanlagt minst
50 milj. kr., eftersom problemen är störst där och resurserna måste avvägas
mot behoven.

Hemställan

Under hänvisning till vad ovan anförts hemställs

att riksdagen måtte ge regeringen till känna vad i motionen
förordats för att åstadkomma snabbaste möjiga strukturomvandling
vid Göteborgsvarven i kombination med tryggad
sysselsättning för de anställda antingen vid varven eller annat
företag i regionen.

Stockholm den 14 november 1978
RUNE TORWALD (c)

CHRISTINA ROGESTAM (c) BENGT BENGTSSON (c)

RUNE JOHNSSON (c)
i Mölndal