Motion

1978/79:35

av Inger Lindquist och Håkan Winberg

med anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn
och frånskilda, m. m.

11 kap. 14 § giftermålsbalken innehåller bestämmelserom den underhållsskyldighet
som efter äktenskapsskillnad kan åläggas ena maken gentemot
den andra. I paragrafens andra stycke heter det: ”Är bidraget bestämt att utgå
på särskilda tider och ingår den underhållsberättigade nytt äktenskap, skall
bidrag ej vidare utgå.”

Familjelagssakkunniga har i sitt delbetänkande Underhåll till barn och
frånskilda (SOU 1977:37) föreslagit att den citerade bestämmelsen skall utgå.
De sakkunniga har därvid framhållit att en bidragsberättigad person som
gifter om sig går miste om underhållsbidraget för all framtid medan däremot
en bidragsberättigad som sammanbor med annan men inte ingår formellt
äktenskap inte automatiskt förlorar sitt underhållsbidrag. Det är enligt de
sakkunniga angeläget att reellt likartade fall blir lika behandlade. En
möjlighet skulle då vara att jämställa äktenskaplig samlevnad med nytt
äktenskap. Det skulle emellertid medföra uppenbara svårigheter att i det
enskilda fallet fastställa om det är fråga om äktenskaplig samlevnad. De
sakkunniga har därför i stället valt att upphäva regeln att underhållsbidrag
skall upphöra vid omgifte.

Flertalet remissinstanser har avstyrkt förslaget. Från skilda domstolar har
därvid gjorts gällande bl. a. att förslaget är stötande, förvånande och att det
knappast torde ha någon förankring hos allmänheten. Advokatsamfundet
har framhållit att en annan ordning än den nuvarande för de flesta skulle
framstå som onaturlig och för en del t. o. m. anstötlig samt att förslaget
sannolikt skulle föranleda ett stort antal onödiga mål om jämkning av
underhållsbidrag.

Propositionen ansluter sig emellertid till de sakkunnigas förslag.

Ett skäl för förslaget är tydligen en önskan att understryka vardera partens
självständighet efter en äktenskapsskillnad. Har ena parten vid skilsmässan
blivit berättigad till bidrag skall det också utgå även sedan den bidragsberättigade
gift om sig. Det är möjligt att en sådan regel kan sägas vara teoretiskt
riktig och genomförbar på sikt men det är helt klart att den saknar förankring i
nu gällande rättsuppfattning. Enligt vår mening måste det vara principiellt
felaktigt att införa en regel som inte bara saknar stöd hos allmänheten utan
även enligt remissinstanserna skulle te sig onaturlig och stötande. En sådan
extrem bestämmelse måste vidare försvåra strävan efter likformighet med
andra länders familjelagstiftning och hämma det internationella lagstiftningssamarbetet.

Mot. 1978/79:35

9

Bestämmelserna strider enligt vår uppfattning mot den på äktenskapet
grundade underhållsskyldigheten mellan makar. Den möjliggör dubbel
underhållsskyldighet, dels från tidigare make, dels från make i det sist
ingångna äktenskapet. Den rimmar också illa med att pension till efterlevande
make i regel upphör vid omgifte. Det i propositionen angivna skälet för
att slopa den tidigare regeln, nämligen att underhållsskyldigheten inte skall
vara avhängig av vilken samlevnadsform den underhållsberättigade valt nytt
äktenskap eller samlevnad - är i viss mån missvisande. Genom att ny
make men ej sammanboende har laglig skyldighet att bidra till andra partens
underhåll är samlevnadsformerna inte helt jämförbara.

Den nuvarande regeln om att underhållsbidrag ej skall utgå vid omgifte bör
enligt vår mening alltjämt äga giltighet. Det bör ankomma på utskottet att
utarbeta erforderlig författningsändring.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen beslutar att i den i propositionen föreslagna 14 a § i 11
kap. giftermålsbalken införa en bestämmelse motsvarande den
som nu återfinns i samma kapitels 14 §, andra stycke, andra
punkt.

Stockholm den 6 november 1978

INGER LINDQUIST (m)

HÅKAN WINBERG (m)