4

Motion

1978/79:33

av Anita Gradin

med anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn
och frånskilda, m. m.

Minderåriga som förs till Sverige från annat land i adoptionssyfte har en
mycket osäker rättslig ställning här i landet, då de saknar en familjerättslig
anknytning innan adoption genomförts och vunnit laga kraft.

Det förekommer att makar som gemensamt ansökt om, och även mottagit,
barn från annat land i adoptionssyfte har erhållit äktenskapsskillnadsdom
innan adoptionen genomförts.

Denna situation har inte förutsetts i de lagar som bl. a. reglerar underhållsbidrag,
och högsta domstolen har i domslut (nr DT 22 1977-06-07) meddelat
avslag i ärende rörande framställning om underhållsbidrag för minderårig
utländsk medborgare, som förts till Sverige i adoptionssyfte och där
äktenskapsskillnadsdom erhållits av makarna i fråga innan adoption genomförts
i Sverige.

Förutsättningen för att ett barns förmyndare i annat land lämnar barnet för
adoption är alltid att en adoption antingen skall genomföras vid svensk
tingsrätt eller att det utländska adoptionsbeslutet blir gällande även i Sverige,
efter särskilt beslut enligt lagen för internationella adoptioner (SFS
1971:796).

De flesta adoptivbarn finns i de s. k. utvecklingsländerna medan de
sökande huvudsakligen återfinns i de högindustrialiserade länderna i väst.
Antalet adoptionssökande stiger, och i motsvarande takt ökar de krav på
garantier myndigheterna i barnens hemländer ställer för barnens framtida
trygghet i annat land.

Blivande adoptivföräldrar åtar sig i sak samma skyldigheter gentemot ett
barn som biologiska föräldrar har gentemot sitt väntade gemensamma barn
enligt föräldrabalken. Om ett par makar gemensamt beslutat att ansöka om
adoptivbarn, gemensamt undertecknat ansökninghandlingar som lett till att
barnets företrädare i annat land lämnat medgivande till att barnet får
adopteras av dem i Sverige och barnet förts till Sverige, varefter makarna
skiljer sig innan adoptionen är slutligt genomförd, är detta en situation som i
fråga om moraliska förpliktelser gentemot barnet helt kan jämställas med
biologiska föräldrars faktiska förpliktelser gentemot ett gemensamt barn.

Blivande adoptivföräldrar ikläder sig således genom sitt beslut att föra hit
ett barn från annat land för adoption en klar förpliktelse gentemot barnets
hemland och även ett moraliskt ansvar för detta barns person och försörjning.

Även det svenska samhället ikläder sig ett särskilt ansvar för de utländska

Mot. 1978/79:33

5

blivande adoptivbarnen och deras framtida trygghet i Sverige genom att vi
aktivt medverkar såväl på lokal som central myndighetsnivå i de internationella
adoptionsärendena.

Den prövning den lokala barnavårdsmyndigheten i dessa fall gör jämlikt
47 § barnavårdslagen av lämpligheten hos de sökande som fosterföräldrar/
blivande adoptivföräldrar sker alltid med sikte på en livslång barn-föräldrarelation
och avser inte ett tillfälligt ställföreträdande föräldraskap. Under den
utredning som föregår både förhandsgodkännande och tillstånd jämlikt 47 §
barnavårdslagen informeras och förbereds makarna om denna innebörd, dvs.
det livslånga åtagande man tar genom att ta emot ett barn för adoption.
Med hänvisning till ovanstående kan hävdas:

O att barn av utländsk härkomst som förts in i landet i adoptionssyfte och där
makarna, de presumtiva adoptanterna, begär äktenskapsskillnad innan
adoptionen i Sverige genomförts skall jämställas med barn i äktenskap
innan äktenskapsskillnad genomförts,
o att dessa barn skall bli berättigade till underhåll på samma sätt som barn
födda eller avlade inom äktenskap samt
O att ändring eller tillägg som möjliggör detta görs i det lagda förslaget till
ändring i föräldrabalken.

Jag förutsätter att utskottet utarbetar erforderlig lagtext.

Jag hemställer

att riksdagen beslutarom kompletterande paragraf i föräldrabalken
i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 6 november 1978

ANITA GRADIN (s)