11
Motion
1978/79:31
av Lars Werner m. fl.
med anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn
och frånskilda, m. m.
I propositionen 1978/79:12 föreslås en omfattande nyreglering av hela
systemet med underhåll till barn och frånskilda. Vpk har under årens lopp i en
rad sammanhang ställt förslag om reformering av detta system med hänsyn
till de allt uppenbarare orimligheter det skapat och det godtycke och den
bristande enhetlighet som det alltid präglats av. Särskilt de senaste årens
utveckling har blottat orimligheterna, eftersom en minskad levnadsstandard
för flertalet lönarbetande gått hand i hand med avsevärda prisökningar och
därmed höjningar i den indexserie som reglerar underhållsbidrag.
Såväl familjelagssakkunniga som departementet har enligt vår mening
gjort ett gott arbete i propositionen. Det skapas nu äntligen förutsättningar för
en rimlig, någorlunda rättvis och enhetlig ordning på området. Förslagen är
tekniskt väl genomtänkta och omsorgsfullt utarbetade. Allmänt sett innebär
propositionen en reformering som ligger i linje med det familjerättsliga
tänkande som präglat de senaste årens lagstiftning och vars anda gradvis
börjat tränga igenom.
Våra ändringsförslag rör vissa detaljer i propositionen. I denna motion tar
vi upp två sådana enskildheter: avdragen för umgängesberättigad förälder
samt den s. k. dygnsregeln vid umgänge.
Propositionen föreslår att en umgängesberättigad förälder skall få avdrag i
underhållsbidraget vid umgänge minst fem hela dygn med barnet. Avdraget
skall då uppgå till 1/40 av månadsbidraget för varje dygn den umgängesberättigade
svarar för barnet.
Det är ett stort framsteg att den i förslaget liggande principen om avdrag nu
kommer till stånd. Det kommer att uppfattas som ett utslag av rättvisa och är
ägnat att stimulera till bättre kontakt mellan barn och umgängesberättigad
förälder, liksom sannolikt också mellan de frånskilda föräldrarna. Man kan
dock i ett par tekniska detaljer ställa sig kritisk till reglernas utformning.
Enligt vår mening bör t. ex. dygnsavdraget vara 1/30, inte 1/40 av
månadsbidraget. Propositionens förslag utgår från att underhållsbidraget
också skall vara ett bidrag till de oundgängliga baskostnader vårdnadshavaren
har för barnet och att dygnsavdraget därför bör vara mindre än 1/30.
Resonemanget är tvivelaktigt. De oundgängliga baskostnaderna täcks - och
bör täckas - av det allmänna bidragssystemet, främst barnbidrag och
bostadssocialt stöd. Dessa belopp är normalt så stora att de måste anses täcka
baskostnaden, som ju främst är en bostadskostnad. En umgängesberättigad
som har hand om sitt barn relativt mycket - och det är ju denna kategori som
Mot. 1978/79:31
12
över huvud kan komma i fråga för avdrag - har ju dessutom också vissa
kostnader av baskaraktär. Man kan inte ta emot ett barn i större utsträckning
med mindre än att ens bostad haren viss rymd och en viss standard. Man kan
i många fall inte utöva umgänge med barnet med mindre man svarar för vissa
reskostnader etc. Tillsammantaget talar detta för att underhållsbidraget i
praktiken måste ses som ett bidrag till de löpande kostnaderna för barnet och
att därför avdraget bör vara 1/30 per helt dygn.
Den föreslagna dygnsregeln är också otymplig och diskutabel. Villkoret om
fem sammanhängande dygns vistelse för att avdrag över huvud skall ske är
inte rättvist. Det gynnar dem som har umgänget organiserat i längre
sammanhängande perioder, och det missgynnar dem som överenskommit
om en tät, återkommande kontakt av mer rörlig och vid varje tillfälle
kortvarig karaktär. Två föräldrar som samspelar nära om barnets skötsel kan
hamna helt utanför avdragsregeln, trots att de kanske delar ganska jämnt på
den faktiska vården.
Denna otymplighet kan upphävas genom att man beräknar avdrag för varje
umgängesperiod utgörande minst tre, i stället för minst fem dygn. Även
intensivt förekommande, kortare vård perioder leder då till avdragsrätt, vilket
är det enda rimliga. Alla former av deltagande i vården från en umgängesberättigads
sida bör ju behandlas lika.
Den föreslagna dygnsregeln är likaledes orimlig. Som helt dygn räknas
tiden mellan kl. 0 och kl. 24. Det betyder att den som vårdar sitt barn från
måndag kl. 08 till fredag kl. 19 faktiskt har barnet i fem dygn, men ändå inte
får något avdrag alls. Dygnsregeln bör i stället tillämpas så, att man räknar
dygnet som 24 timmar från det barnet lämnas. Det blir då en reell, inte en
formell dygnsregel. För flertalet människor börjar ju faktiskt inte det
praktiska dygnet mitt i natten.
Mot den anförda bakgrunden föreslås
att riksdagen beslutar att lydelsen i förslaget till formulering av
föräldrabalkens 7 kap. 4 §, första meningen, ändras som
nedan:
Propositionens förslag
Har förälder som enligt 2 § skall
betala underhållsbidrag haft barnet
hos sig under en sammanhängande
tid av minst fem hela dygn, får
föräldern vid fullgörande av sin
bidragsskyldighet tillgodoräkna sig
ett avdrag för varje helt dygn av
barnets vistelse med 1/40 av det
underhållsbidrag som räknat för
Motionärernas förslag
Har förälder som enligt 2 § skall
betala underhållsbidrag haft barnet
hos sig under en sammanlagd tid av
minst tre hela dygn under en kalendermånad,
får föräldern vid fullgörande
av sin bidragsskyldighet tillgodoräkna
sig ett avdrag för varje helt
dygn av barnets vistelse med 1130 av
det underhållsbidrag som räknat för
Mot. 1978/79:31
13
kalendermånad gäller under tiden
för vistelsen. Sådant avdrag får dock
inte göras på underhållsbidrag som
belöper på senare tid än sex månader
från utgången av den kalendermånad
då vistelsen upphörde.
Föreligger särskilda skäl
Rätt till avdrag
kalendermånad gäller under tiden
för vistelsen. Med hell dygn avses 24
limmar räknat från tidpunkten då
barnet mottages. Sådant avdrag får
dock inte göras på underhållsbidrag
som belöper på senare tid än sex
månader från utgången av den
kalendermånad då vistelsen upphörde.
talan har väckts.
ha barnet hos sig.
Stockholm den 2 november 1978
LARS WERNER (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)
GOTAB 58680 Stockholm 1978