3

Motion

1978/79:2704

av Karl Leuchovius och Sten Svensson

med anledning av propositionen 1978/79: 213 med redovisning av
planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen

I propositionen 1978/79: 213 förordas vissa anpassningar till rådande
förutsättningar av riktlinjerna för hushållning med jordbruksmark och
preciseringar av riktlinjerna för fritidsbebyggelse i vissa områden.

Vi instämmer i de synpunkter som förs fram i propositionen, att kravet
på hushållning med jordbruksmark bör gälla all sådan mark som
bedöms komma att brukas på lång sikt och att brukningsvärd jordbruksmark
inte bör tas i anspråk för bebyggelse eller andra ändamål om en
annan tillfredsställande lösning kan åstadkommas på annan mark.

Däremot delar vi inte propositionens uppfattning att det är befogat
att regeringen intar en restriktiv hållning till utveckling av enskild fritidsbebyggelse
i stora områden av vårt land.

Regeringen anför bl. a. att man bör vara återhållsam med fritidsbebyggelse
vid större sjöar. Sådan bebyggelse skall endast tillåtas om den
inte minskar strändernas tillgänglighet. I primära rekreationsområden
skall fritidsbebyggelse medges endast om naturvårdens, friluftslivets och
kulturminnesvårdens intressen tillgodoses och om den nya bebyggelsen
utnyttjas kollektivt.

För Skaraborgs län — beläget mellan landets största insjöar Vänern
och Vättern — innebär de nya riktlinjerna en skärpning som vi har
svårt att acceptera. När medborgarna efter hand fått bättre förutsättningar
att skaffa sig fritidshus, då vill regeringen motverka sådana ambitioner
och hänvisar till områden inne i landskapet och till kollektiva
stugbyar. Människorna vill i första hand ha sitt fritidshus i närheten av
vatten liksom man föredrar enskilda hus framför fritidsbyar.

Områden som nu faller inom de nya restriktionerna är exempelvis
Kållandsö och Torsö i Vänern.

Sedan flera generationer tillbaka har landsbygden successivt avfolkats
och befolkningen koncentrerats till tätorterna. De som inte kunnat
få arbete inom jordbruket har i regel flyttat till tätorterna. Någon
möjlighet att pendla har inte funnits förrän på senare tid. Förhållandena
är nu helt ändrade. Skaraborgs län hör till de biltätaste länen i Sverige,
och den ökande fritiden förbättrar möjligheten till fritidsboende, men
även permanentboende, på landsbygden. Kommunerna måste således
kunna erbjuda ett brett utbud av fritidsbostadsalternativ för att stoppa
landsbygdens avfolkning och möjliggöra en föryngring av landsbygds

fl Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2702—2708

Mot. 1978/79: 2704

4

befolkningen. Vi måste vidta alla tänkbara åtgärder för att bevara en
levande landsbygd, vilket inte minst är angeläget i ett så utpräglat jordbrukslän
som Skaraborg.

Möjlighet måste ges att t. ex. vid generationsskifte få utföra nybyggnation
av bostäder i anslutning till jordbruksfastighet.

Vi har i annat sammanhang hävdat att centrala delar av Tiveden bör
förklaras som nationalpark. Emellertid bör fritidsbebyggelse i Tiveden
tillåtas inom ett planerat område vid Granvik, vilket också länsstyrelsen
har förordat.

Vi anser att i en tid med ökad fritid för människorna och större behov
av avkoppling, rekreation och stimulans skall man inte göra det svårare
för de människor som vill bygga ett eget fritidshus.

Detta är en högst legitim önskan, och samhället borde naturligtvis på
olika sätt underlätta för människorna att ordna sin fritid på det sätt
de själva önskar. I vårt land räcker marken till i de allra flesta områden
för att tillgodose efterfrågan på fritidstomter. Detta gäller inte minst
i Skaraborgs län.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående planering av mark och fritidsbebyggelse
i Skaraborgs län.

Stockholm den 17 maj 1979

KARL LEUCHOVIUS (m)

STEN SVENSSON (m)