4

Motion
1978/79: 2671

av Karl Boo m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:182 om försöksverksamhet
med s. k. kontraktsvård av narkotikamissbrukare som har begått
brott

Under trepartiregeringens tid förbereddes och genomfördes en lång
rad åtgärder för att komma till rätta med det alltmer tilltagande narkotikamissbruket.
Särskilt illavarslande är det att kriminalvårdens anstalter
inte kan hållas rena från narkotikan. Här har särskilda insatser
gjorts. Det är angeläget att detta arbete fortsätts.

Det förslag som nu framläggs i den aktuella propositionen skiljer sig
från tidigare företagna åtgärder därigenom att det inte innebär några
särskilda nya vårdformer från medicinsk synpunkt. Metoden är i stället
att genom ingrepp i själva rättegångssystemet öka vissa begränsade missbrukargruppers
vårdmotivation. I de fall det begångna brottet är av sådan
art att brottslingens personliga vandel är avgörande för om domstolen
skall välja frihetsberövande påföljd eller inte skall målet kunna
förklaras vilande under ett år. Genom att under detta år undergå behandling
för att befria sig från narkotikabruket kan brottslingen förbättra
sin sociala prognos på ett sådant sätt att en icke frihetsberövande
brottspåföljd skall kunna väljas. Målet skall omedelbart tas upp och dom
avkunnas om behandlingen eller föreskrivna kontroller underlåts.

Det måste i detta sammanhang konstateras att den föreslagna ordningen
kan komma att bli tillämpbar endast på en begränsad del av det
stora klientelet av narkotikamissbrukare. Det kan därför ifrågasättas om
ingrepp i rättegångssystemet av föreslagen art skall göras. Principer om
rättstrygghet och likhet inför lagen berörs på ett sådant sätt att invändningar
inte utan fog kan riktas mot förslaget. Mot detta måste emellertid
vägas de utomordentliga problem som narkotikabruket vållar den
enskilde och samhället. Denna avvägning ger för vår del vid handen att
en till omfattningen och tiden begränsad försöksverksamhet kan medges.
Med tanke på de principiella frågor av stor vikt som kan komma att beröras,
om man någon gång i framtiden avser att permanenta systemet,
är det angeläget att stor omsorg ägnas planering och uppföljning. På
denna punkt ger propositionen inte tillräckliga besked enligt vår mening.
I propositionen talas om att regeringen avser att uppta samråd med
berörda domstolar och myndigheter. I fråga om uppföljningen talas om
att verksamheten kan komma till nytta för en av socialministern tillkallad
särskild utredare och för de två utredningar om kriminalpolitik och
straffrätt som justitieministern nyligen tillkallat.

Mot. 1978/79: 2671

5

Enligt vår mening är den föreslagna försöksverksamheten av sådan
art och betydelse att den bör ledas av en särskild ledningsgrupp med
parlamentariskt inslag och med tillgång till juridisk och medicinsk expertis.
Verksamheten bör ej igångsättas förrän en sådan ledningsgrupp
har framlagt en plan för verksamhetens genomförande och uppföljning.
Systemet bygger på att brottslingens sociala prognos skall utvecklas gynnsamt.
Av denna anledning är det angeläget att de delar av projektet som
syftar till att ordna arbete och bostad får en fastare form. Det bör ingå
i ledningsgruppens uppdrag att utveckla projektets socialkurativa moment
innan verksamheten igångsätts. Med tanke på det förberedande
arbete som hittills är gjort bör det vara möjligt att tämligen snabbt framlägga
den plan vi här kräver.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

tionen anförs om planering och uppföljning av försöksverksamhet
med s. k. kontraktsvård.

Stockholm den 3 maj 1979
KARL GUST. H. BOO (c)

BENGT KINDBOM (c)

MARTIN OLSSON (c)

ÅKE POLSTAM (c)

GUNDE RANESKOG (c)

SVEA WIKLUND (c)

ELLA JOHNSSON (c)

BERTIL JOHANSSON (c)