Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1978/79:2635

av Evert Svensson och Bertil Zachrisson

med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grund
skolan m.m.

Läroplanens utformning och innehåll i huvuddrag

Den tragiska utslagning av unga människor som sker i vår tid grundläggs
i många fall redan i skolan, som alltför mycket anpassat sin organisation
och sitt innehåll till kraven utifrån på bekostnad av den enskilda
elevens behov.

Vi hävdar att individens behov av trygghet, av en sund självkänsla
och av en framtidstro aldrig får förkvävas av krav från t. ex. arbetslivets
sida på en snabbt ”lönsam” arbetskraft. Vi vill därför att skolan
lägger större vikt vid individens behov av stöd för att kunna utvecklas
till sin bestämmelse som människa.

Föredraganden lägger stor vikt vid att varje skola skall ge alla elever
goda färdigheter i att tala, läsa, skriva och räkna. På denna punkt är vi
helt eniga. En vanlig orsak till utslagning kan vara just bristande s. k.
baskunskaper i de grundläggande kommunikationsfärdigheterna. Men
det är långt ifrån likgiltigt på vilket sätt och i vilka sammanhang dessa
färdigheter lärs ut. Den gamla ”pluggskolan” lade ned nästan all sin
energi på dessa områden men misslyckades likafullt. I fortsättningen vill
vi lyfta fram några frågor som vi finner betydelsefulla.

Religionskunskap

Vår allmänna inställning är att religionen är en del av vår mänskliga
tillvaro. Den berör oss i olika former och påverkar oss som individer
och samhällsvarelser. Religionen är också en faktor som påverkar samhället,
negativt och positivt. Vidare är religionen en del av vår kultur.
Inte minst en del av den senaste tidens litteratur visar detta. Historien
är full av exempel på hur religionen påverkat människorna och människans
sätt att tänka och handla.

Här finns alltså en historia som måste göras levande för dagens skolungdom
och ett arv att förvalta. Men här finns också en kunskap om
nästakärlek och rättvisa som syftar framåt till morgondagens samhälle.

Denna allmänna och övergripande syn leder oss till att religionsämnet
bör — som bl. a. Sveriges Kristna Ungdomsråd förordat — integreras
och behandlas tillsammans med andra samhällsorienterande ämnen. Det

Mot. 1978/79: 2635

kan vara frestande att kräva kristendomskunskapen tillbaka på skolschemat
som särskilt ämne, därför att religionsämnet i viss utsträckning
blivit tillbakasatt på grund av en del lärares ointresse och brist på utbildning.
När vi ändå hävdar att ämnet bör integreras beror det på vår
övergripande syn att religionen utgör en del av människans livsinnehåll
och att den inte kan eller bör isoleras i ett särskilt hörn av tillvaron.

Det bör vara möjligt att ge sådana anvisningar i läroplanen att religionsämnet
kommer att inta en väsentlig och rättmätig del av den tilldelade
tiden inom ramen för samhällsorienteringen. En viktig fråga är
vidare hur lärarutbildningen sker i detta avseende.

Religionsämnet bör innehålla följande riktlinjer:

1. Undervisningen bör ges av behöriga lärare.

2. Fortbildningen av lärare måste byggas ut.

3. För att förhindra en upprepning av samma ämnesstoff i flera årskurser
bör nya anvisningar utarbetas.

4. För att levandegöra kunskapen om religionen är samarbete med
trossamfunden nödvändigt.

5. Utrymme bör ges åt den aktuella livsåskådningsdebatten.

6. Skolan bör ge eleverna möjlighet att lära känna och uppleva det
rika sång- och musikliv som utvecklas i trossamfunden.

7. Det är skolans uppgift att uppmärksamma invandrarnas religioner.

Frågor om liv och död, om livets mening och mål, leder på ett naturligt
sätt in ungdomar i religionsämnet. Det måste vara skolans oavvisliga
uppgift att hjälpa eleverna fram till en livsåskådning. Undervisning
i s. k. främmande religioner är helt nödvändig i dagens internationaliserade
värld. Detta utesluter inte att kristendomen är den helt dominerande
religionen i vår kulturkrets. Detta bör givetvis avspegla sig i skolans
religionsundervisning vid bl. a. fördelning av den tid som står till förfogande.
Våra krav på en förbättrad religionsundervisning fordrar att
tiden för samhällsorientering utökas i förhållande till vad statsrådet
Birgit Rodhe föreslagit.

Betygen

Betygen har till för några år sedan upplevts som nödvändiga ur många
synpunkter, som motivation, som upplysning till hemmet och till arbetsgivarna
och som urval till fortsatt utbildning. Föredraganden avfärdar
samtliga dessa skäl utom det sista.

Delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor framhåller i sitt
remissvar att varje elev utifrån sina förutsättningar måste få ett sådant
stöd att han inte tappar tron på sin egen förmåga. De som på grund av
sin personliga utrustning halkar efter i betygskonkurrensen tappar just
tron på sin egen förmåga. I de fall gradering av sökande måste ske,
trots flexibla gymnasieintagningar, kan skolöverstyrelsens förslag om

Mot. 1978/79: 2635

särskilda poäng för arbetslivserfarenhet, avslutad förutbildning och
könstillhörighet användas.

Betygen i årskurserna 8 och 9 kominer att kasta sin slagskugga över
undervisningens uppläggning i hela grundskolan. Det är inte stor mening
att slopa dem längre ned när alla vet att när man kommer till de
verkligt viktiga mättillfällena, då tas betygen fram. Vi föreslår därför
att betygen avskaffas även i årskurserna 8 och 9.

Däremot yrkar vi bifall till förslaget att skolöverstyrelsen skall utarbeta
diagnostiska prov för basfärdigheter i svenska och matematik.
De kan användas i de individuella stödåtgärder som är nödvändiga.

Alternativkurser

På s. 9 i propositionen 1978/79:180 sägs: ”Det är otillfreds

ställande att elever och föräldrar redan när barnen går i årskurs 6
tvingas göra tillval och välja kurser som sedan blir avgörande för
elevernas fortsatta studier och yrkesliv. Ett sådant system har i betydande
omfattning missgynnat många barn och lett till en påtaglig social
snedrekrytering vid val av yrke och utbildning.” På s. 50 kan man läsa:
”Eleverna tvingas nu i årskurs 6 välja ämnen, om vars innebörd de är
föga orienterade.” Skolöverstyrelsen har följdriktigt föreslagit att alternativkurserna
i matematik och engelska skall avskaffas, likaså i B-språken.

Föredraganden föreslår däremot att altemativkurserna i matematik
och engelska skall vara kvar. Olägenheterna för framtiden påstås i propositionen
försvinna genom att de formella kraven på särskild kurs tas
bort från de gymnasielinjer där sådana krav nu finns. Men det ändrar
ingenting på den nödvändiga kunskapsnivån. Alla förstår att skall man
kunna hävda sig bland kamraterna på en viss gymnasielinje måste man
ha samma förkunskaper.

Eftersom erfarenheterna hittills i grundskolan visat att alternativvalen
leder till en social snedrekrytering till gymnasiet bör alternativvalen avskaffas.
Grundskolans främsta målsättning var från början att vara
socialt utjämnande. Den målsättningen bör bibehållas. Vi föreslår därför
att alternativkurserna avskaffas så fort läromedlen hunnit anpassas.

Det lokala ansvarstagandet

På s. 114 i propositionen påpekas: ”Formerna för skolans arbete och
organisation har stor betydelse som förebild för eleverna. Om skolan
präglas av en byråkratisk organisation blir detta den bild eleven för med
sig ut från skolan och i framtiden kan vilja omsätta ute i samhället.”
I SIA-debatten talades det mycket om att skolan och samhället borde
knytas närmare varandra och att skolans hierarkiska styrelseskick måste
brytas. Förslaget om en bestyrelse var ett uttryck för detta. Ingenting av

Mot. 1978/79: 2635

detta har förverkligats. Ingenting sägs heller härom i denna proposition.

I propositionen 1978/79:181 finns förslag som ger möjligheter för
kommunerna att införa distriktsnämnder som kan ta det lokala ansvaret
för resp. område. För skolans del sägs att frågan f. n. bereds.

Vi vill i detta sammanhang påpeka att det är mycket väsentligt att
även skolan kan få den kontakt med sin närmiljö som inrättandet av
distriktsnämnder kan leda till. Då blir också skolan demokratiskt styrd.

Relationen skola—familj

Föräldrarnas kontakter med skolan sker givetvis främst genom barnen.
Direktkontakt med lärarna sker inte i den utsträckning som är önskvärd
för att föräldrarna skulle kunna stödja barnen i deras arbete. I läroplan
för grundskolan -69 behandlas kontakten mellan hem och skola,
och där tas även upp den frivilliga verksamhet som finns i Hem och
skola-föreningar. Dessa har tyvärr inte fungerat så att de aktiverar alla
föräldrar i kontakten med skolan. Genom den verksamhet som nu bedrivs
har dessa frivilliga organisationer snarare bidragit till att uppehålla
klassamhället i skolan. Bristande intresse från föräldrarnas sida
ger deras barn problem i skolan, och det är dessa föräldrar som skolan
måste nå med sina kontakter. De frivilliga organisationer som verkar
bör ges stöd, men detta bör kompletteras med att skolan får huvudansvaret
för kontakten mellan hemmen och skolan. En omfattande
experimentverksamhet bör komma till stånd beträffande hur man skall
knyta både föräldrar och folkrörelser till skolans arbete.

Vi anser att ökad opinionsbildning bör sättas in för att engagera föräldrarna
i skolarbetet. Föreningar av skilda slag bör utveckla former
för samverkan med skolan. Skolan bör få huvudansvaret för föräldrakontakten,
och regler bör utformas för hur denna kontakt bör upprätthållas.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:180
hemställer att regeringen vid den vidare handläggningen av
läroplan för grundskolan m. m. beaktar följande punkter:

1. att religionsämnet ges en rättmätig del av den tilldelade tiden
och ett innehåll som angetts i motionen,

2. att betygen bör avskaffas även i årskurserna 8 och 9 samt att
diagnostiska prov för basfärdigheter i svenska och matematik
bör utarbetas,

3. att alternativkurser bör avskaffas så fort som läromedlen
hunnit bli anpassade,

Mot. 1978/79: 2635

4. att distriktsnämnder bör införas inom skolstyrelserna för att
nå ett större lokalt ansvar inom resp. område,

5. att kontakten mellan skolan och hemmen byggs ut och att
skolan får huvudansvaret för att kontakten upprätthålls.

Stockholm den 23 april 1979

EVERT SVENSSON (s) BERTIL ZACHRISSON (s)

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979