Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1978/79:2602

av Allan Åkerlind och Tore Nilsson

med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för
grundskolan m. m.

I propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. behandlas
mål och huvudmoment i avsnitt 5.2 (s. 66). Grundskolans nuvarande
kursplaner består av mål och huvudmoment för de olika ämnena eller
ämnesgrupperna. Målen uttrycker endast allmänna riktlinjer för arbetet och
betonar olika sidor i den verksamhet som undervisningen bör befrämja.
Huvudmomenten anger genom rubrikord de stoffområden eller aktiviteter
som skolans undervisning skall behandla.

I propositionen föreslås att huvudmomenten liksom i den nu gällande
läroplanen bör vara uppdelade på stadier. Som skäl mot slopande av
stadieindelningen anförs i propositionen att om huvudmomenten görs
gemensamma för alla stadierna uppstår risk för att skolans arbete kommer att
styras av läromedelsförfattare och läroboksförlag och att lärares och elevers
arbete i skolan avsevärt försvåras, bl. a. genom merarbete vid planeringen.
Ramarna får inte bli så vida att de blir verkningslösa.

1 fråga om orienteringsämnena bör enligt propositionen huvudmomenten
liksom hittills ge uttryck för vad samhället anser vara väsentligt stoff i skolan.
Trots detta kommer de att kunna lämna fritt spelrum för lokala variationer
och initiativ. Däremot finns det enligt propositionen skäl för att i målen för
olika ämnen eller ämnesgrupper ange de väsentliga begrepp som varje elev
bör få insikt i liksom de väsentliga färdigheter han bör tillämpa.

1 propositionen kritiseras SÖ:s förslag till en för samtliga orienteringsämnen
gemensam kursplan. I fortsättningen talas bara om särskilda mål och
huvudmoment för den samhällsorienterande resp. den naturorienterandetekniska
sektorn som kommer att finnas på mellanstadiet och högstadiet. De
krav på konkretion och klarhet i kursplanernas utformning som framförs i
propositionen talar emellertid enligt vår mening för att särskilda mål och
huvudmoment också bör fastställas för de enskilda orienteringsämnena.
Frågan härom lämnas visserligen öppen i propositionen, men i utbildningsdepartementets
pressmeddelande uttalas att religionskunskap skall ha egna
huvudmoment.

Vi hävdar att det bör ankomma på riksdagen att fatta beslut om att särskilda
mål och huvudmoment skall gälla för de enskilda orienteringsämnena. Med
hänsyn till den mycket stora opinion som enligt gjorda undersökningar finns
för bibehållen undervisning i religionskunskap i samma omfattning som
förut och till uttalandena i propositionen (s. 15 och 77) om att religionskunskapen
bör erhålla motsvarande utrymme i läroplanen som nu bör de mål och

Mot. 1978/79:2602

huvudmoment för religionskunskap som ingår i 1969 års nu gällande läroplan
för grundskolan (s. 175-176) även inskrivas i den nya läroplanen (bilaga).

1 propositionen föreslås att tiden för de olika ämnena skall anges per
stadium i stället för per årskurs, såsom är fallet enligt den nu gällande
läroplanen. I propositionen anges inte något timtal för de enskilda orienteringsämnena
utan endast för alla orienteringsämnena tillsammans på
lågstadiet och för den samhällsorienterande resp. den naturorienterandetekniska
sektorn på mellanstadiet och högstadiet.

Konsekvensen av det förutnämnda bibehållandet av särskilda mål och
huvudmoment för de enskilda orienteringsämnena bör emellertid bli att
också den gemensamma ramtiden för orienteringsämnena tillsammans på
lågstadiet eller för de orienteringsämnen som ingår i vardera av de båda
nyssnämnda sektorerna på mellanstadiet och högstadiet fördelas i rikttider
för de enskilda ämnena på liknande sätt som skett i nu gällande läroplan.
Dessa rikttider i förening med motsvarande huvudmoment för de enskilda
orienteringsämnena är ägnade att ge erforderlig ledning åt läromedelsförfattare
och åt lärare och elever vid den lokala planeringen av
undervisningen.

De i propositionen gjorda uttalandena om att religionskunskapen bör ges
motsvarande utrymme i läroplanen som nu (s. 15 och 77) bör få som
konsekvens att timtalen för religionskunskap enligt den nu gällande
läroplanen också bör utgöra rikttider för ämnet i den nya läroplanen.

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att även för de enskilda orienteringsämnena
skall, såsom i nu gällande läroplan, gälla särskilda mål och
huvudmoment,

2. att riksdagen uttalar att för religionskunskap skall i huvudsak
gälla samma mål och huvudmoment som i den nu gällande
läroplanen,

3. att riksdagen uttalar att den gemensamma ramtid som enligt
propositionen skall gälla för orienteringsämnena tillsammans
eller i sektorer per stadium fördelas som rikttider på de enskilda
ämnena på liknande sätt som i nu gällande läroplan med
beaktande av vad som i propositionen anförs om de nytillkomna
orienteringsämnena och om att religionskunskapen bör erhålla
motsvarande utrymme som nu.

Stockholm den 20 april 1979

ALLAN ÅKERLIND (m)

TORE NILSSON (m)

Mot. 1978/79:2602

Bilaga

Religionskunskap

Mål

Undervisningen i religionskunskap har till uppgift att orientera eleverna
om de bibliska skrifternas huvudsakliga innehåll, om kristen tro och etik och
om huvuddragen av kristendomens historia och samfundsformer. Den skall
orientera om övriga religioner, deras heliga skrifter, tro, etik och samfundsformer.
Den skall vidare ge kännedom om andra livsuppfattningar och
attityder till tillvaron än de religiösa. Den skall ge en inblick i nutidens etiska
och livsåskådningsmässiga grundfrågor och tankeströmningar.

Undervisningen skall vara vidsynt och objektiv i den meningen, att den
meddelar sakliga kunskaper om olika tros- och livsåskådningars innebörd och
innehåll utan att auktoritativt söka påverka eleverna att omfatta en viss
åskådning. Den bör ske på ett sådant sätt, att eleverna uppfattar frågeställningarnas
allvar och betydelse och så att den främjar deras personliga
utveckling och bidrar till att skapa förståelse för värdet av en personlig
livsåskådning liksom förståelse och respekt för olika uppfattningar i livsåskådningsfrågor.

Arbetet bör inriktas på att bibringa eleverna sådana färdigheter, att de kan
självständigt förvärva kunskaper.

Huvudmoment

Lågstadiet

Kristendomen: Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed
inom kristendomen. För stadiet lämpliga berättelser ur bibeln, ur gamla
testamentet huvudsakligen om personer, ur nya testamentet huvudsakligen
om Jesu möte med människor. Lämpliga sånger och psalmer.

Övriga religioner: Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed
inom olika religioner i för eleverna aktuella sammanhang. Något om
judendomen, även i anslutning till bibliska berättelser.

Religiösa ämnen och samlevnadsfrågor: Religiösa ämnen, belysta utifrån
olika livsuppfattningar, i anslutning till undervisningen och till händelser och
företeelser, som på annat sätt blivit aktuella för eleverna. Etiska frågor som
berör samlevnaden mellan människor.

Studiebesök: Arbete med olika slag av studie- och arbetsmaterial.

Mellanstadiet

Kristendomen: Berättelser och bilder ur kristendomens historia, särskilt
sådana som belyser karakteristiska drag i gudstjänst- och fromhetsliv samt

Mot. 1978/79:2602

betydelsefulla personer och händelser. Bibeltexter, ur gamla testamentet
texter som belyser väsentliga sidor i den gammaltestamentliga religionen,
särskilt profeternas förkunnelse och roll i den israelitiska historien, och texter
som har allmänkulturellt intresse; ur nya testamentet texter om Jesu
verksamhet och förkunnelse, vilka belyser Jesu syn på sig själv och på
människorna och deras villkor samt människors ställningstagande till Jesus,
vidare texter om aposteln Petrus och den första kristna församlingen och dess
förkunnelse om Jesus som den uppståndne Herren. Lämpliga sånger och
psalmer. Kyrkoåret.

Övriga religioner: Något om religiösa uppfattningar och förhållanden samt
därmed sammanhängande seder och bruk i hem och folkliv inom andra
religioner. Judendomen även i samband med bibliska texter.

Studiebesök. Arberte med olika slag av studie- och arbetsmaterial.

Högstadiet

Kristendomen: Olika kyrkor och samfund, särskilt om det som förenar och
det som skiljer samt något om den historiska bakgrunden. De afro-asiatiska
kyrkorna. Den kristna missionen. De ekumeniska strävandena. - De bibliska
skrifternas grundtankar. Gamla testamentet: utkorelsen, förbundsfolket,
frälsningshistorien. Nya testamentet: Jesus, den i gamla testamentet utlovade
Messias. Den urkristna förkunnelsen, särskilt enligt Paulus, i den
judiska och hellenistiska världen. Något om bibelns tillkomsthistoria och
dess roll som inspirationskälla.

Övriga religioner: Religionernas utgestaltning i tro och liv inom judendomen,
islam, hinduism, buddism och naturfolkens religioner. För judendomen
väsentliga texter i gamla testamentet och för islam ur koranen.
Religion och filosofi i antikens Grekland.

Väsentliga livsfrågor: Frågor kring livsåskådning och etik med särskild
tonvikt på för ungdom aktuella problem, belysta utifrån dels den kristna trosoch
livsuppfattningen, dels andra livsuppfattningar.

Livsåskådningar i möte: 1 samtiden viktiga konflikter, kontakter och
former för samverkan mellan olika livsåskådningar.

Studiebesök. Arbete med olika slag av studie- och arbetsmaterial.