Motion
Mot. 1978/79
2596-2599
1978/79:2596
av Claes Elmstedt m. fl.
med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för
grundskolan m. m.
Propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. följer i
många avseenden centerns partimotion 1978/79:266. En avgörande brist i
propositionen är dock att regeringen inte tillräckligt beaktar behovet av
praktisk kontakt med arbetslivet. I partimotionen markerades vad centerpartiet
bedömde som de mest viktiga förändringarna i grundskolan. Vi vill därför
nu ta upp endast några ytterligare förslag.
De naturvetenskapliga ämnena
1 partimotionen 1978/79:266 betonades bl. a. vikten av att ekologi och
naturvetenskapliga frågor får en stärkt ställning i grundskolan. Bredare
naturvetenskapliga kunskaper och insikter är nödvändiga för att avgörande
samhällsfrågor inte skall behöva överlämnas till experter och specialister.
Genom att ekologi och teknik ges större utrymme inom naturorienteringen i
skolan kan också elevernas intresse för naturvetenskaperna ökas.
Införandet av ekologi och teknik inom ramen för den naturorienterande
delen av orienteringämnena kommer att nödvändiggöra en om priori tering av
kunskapsstoffet. De naturorienterande ämnena bör inte få minskad undervisningstid,
trots att orienteringsämnena totalt sett får räkna med en något
mindre tid på timplanen. Propositionens förslag om att redovisa samhällsorienterande
resp. naturorienterande ämnen tillstyrks därför.
De naturvetenskapliga ämnena måste stärkas också på andra sätt, bl. a.
genom en mera praktiskt inriktad undervisning, vilket föreslogs i partimotionen.
I propositionen föreslås att förstärkningsresursen ökas med 0,0095
elevveckotimmar från 1982/83 för att ge möjlighet till teknikundervisning i
mindre grupper på högstadiet. Enligt vår mening är det väsentligt att
möjligheten att bedriva undervisningen i delad klass inte begränsas till
teknikmomentet eller till högstadiet. Därför bör denna extra resurs kunna
användas enligt lokala prioriteringar, i enlighet med förslag nedan.
Majoriteten av lärarna på låg- och mellanstadiet är inriktade mot samhällsvetenskap,
och det finns alltså brister vad gäller möjligheterna att utveckla
undervisningen i de naturorienterande ämnena i enlighet med våra och
propositionens förslag. För att förändringarna skall kunna få genomslag i
praktiken är det nödvändigt att lärarna får möjlighet till fortbildning i de
naturvetenskapliga ämnena. Särskilda resurser för denna fortbildningsverksamhet
måste avsättas.
1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2596-2599
Mot. 1978/79:2596
2
Hemkunskapsunderv isningen
1 partimotionen 1978/79:266 föreslås att hemkunskap skall införas såväl på
lågstadiet som på mellanstadiet. Propositionens förslag innebära» hemkunskap
skall ingå i orienteringsämnena på lågstadiet. Dessutom föreslås att de
extra resurser som bör tillföras för att medge undervisning i delad klass skall
tillföras förstärkningsresursens icke undervisningsbundna del. Detta innebär
att även andra än lärare skall kunna utnyttjas i undervisningen.
För att bedriva undervisning som varvar teori och praktik, förklaring och
tillämpning krävs både praktisk-pedagogiska kunskaper och ämneskunskaper.
Genom att låg- och mellanstadielärama normalt inte har
utbildning för att undervisa i hemkunskap bör hushållslärare i första hand
utnyttjas också på dessa stadier. Det är viktigt särskilt innan fortbildningsinsatser
på detta område hunnit ge fullständig effekt. Där utbildade
hushållslärare saknas bör klasslärarna ha hand om hemkunskapsundervisningen.
Regeringens förslag i denna del bör således avslås. I stället bör de
extra resurser,som fordras föra» möjliggöra undervisning i mindre grupper,
tillföras förstärkningsresursens undervisningsbundna del.
Resursförstärkningar
Regeringen föreslår som konsekvens av förslaget till ny läroplan ett flertal
resursförstärkningar. Vid bifall till våra förslag i partimotionen från januari
krävs naturligtvis delvis andra förstärkningar. Vi förutsätter dock att
utskottet i samband med behandlingen gör erforderliga beräkningar.
Däremot vänder vi oss mot den teknik som regeringen tillämpar. Vid
riksdagsbehandlingen av propositionen 1977/78:85 om nytt statsbidrag till
grundskolan betonades att det viktigaste syftet med det nya statsbidraget var
att möjliggöra ett mera decentraliserat beslutsfattande, genom en ökad
schablonisering.
I propositionen anförde statsrådet att ”man i den praktiska tillämpningen
ute på fältet med frihet och ansvar och utan bundenhet vid anvisningar i alla
detaljer skall handla med utrymme för sunt förnuft och fritt val i resursanvändningen.
Centralt bindande regler för resursanvändningen bör därför inte
utfärdas. Ett sådant förfarande skulle enligt min mening strida mot reformens
syfte.” Riksdagen hade inga invändningar mot propositionen i detta
avseende.
I den nu aktuella propositionen föreslår statsrådet att de resursförstärkningar
som är nödvändiga specialdestineras till olika ämnen och stadier.
Detta måste anses strida mot grundtankarna i statsbidragssystemet och mot
SI A-reformen. Förslaget bör därför avslås. I stället bör riksdagen besluta om
att utöka basresursen och förstärkningsresursens undervisningsbundna resp.
icke undervisningsbundna delar med schablonbelopp. Kommunerna måste
Mot. 1978/79:2596
3
därefter ha frihet att utnyttja resurserna efter egna prioriteringar, i enlighet
med statsbidragsförordningen.
Betygsättning
Betygens roll i skolan har diskuterats aven rad utredningar de senaste åren.
Det är också en av de frågor som diskuterats mest intensivt på skolorna och i
den allmänna debatten. Senast avlämnade betygsutredningen förslag 1977.
Remissopinionen kan betecknas som delad. Många remissinstanser vill
behålla betyg i grundskolan, andra anser att betygen skall avskaffas.
Regeringen menar att det, trots det omfattande utredningsarbetet, inte finns
underlag för en genomgripande betygsreform. 1 stället föreslås smärre
justeringar i det betygssystem vi nu har samt vissa förändringar i urvalsreglerna.
Betygsutredningen var överens om att en bedömning av elevernas
prestationer i skolan måste ske för att ge information och motivation.
Däremot hade man delvis olika meningar om hur denna skulle göras och hur
den skulle meddelas. Utredningen var också överens om att skriftliga betyg
främst fyller en funktion som urvalsinstrument. Också propositionen betonar
att den största svårigheten med att avskaffa betygen skulle vara urvalet till
gymnasieskolan.
Alla är överens om att det nuvarande relativa betygssystemet inte fungerar
tillfredsställande. Den normalfördelning av betygen som skall uppfyllas
tillämpas i många fall felaktigt, och betygssystemet upplevs därför av många,
både elever, föräldrar och lärare, som orättvist. En förändring av betygssystemet
är därför angelägen.
Regeringsförslaget innebär att kravet på normalfördelning i betygssystemet
upphävs. Däremot behålls den femgradiga skalan, och betyget tre skall
fortfarande vara medelbetyg. Enligt vår mening är det tveksamt om dessa
smärre förändringar kommer att innebära att betygsättningen kan bli mera
rättvisande. Betygsutredningen var överens om att kursrelaterade betyg
skulle vara att föredra framför det nuvarande systemet. Inriktningen av det
fortsatta arbetet på detta område bör enligt vår mening vara att det nuvarande
grupprelaterade betygssystemet avvecklas och ersätts av kursrelaterade
betyg.
I propositionen behandlas inte förslag till bedömning i gymnasieskolan,
utan denna fråga avses att överlämnas till gymnasieutredningen. Mot denna
bakgrund är vi beredda att i huvudsak acceptera regeringens förslag till
modifiering av det nuvarande betygssystemet, men det måste stå klart att
förslaget innebär ett provisorium, som inte bör permanentas.
När resultatet kan utläsas av den försöksverksamhet som anmäls i
propositionen och som vi nedan kommer att föreslå kompletterad, bör frågan
om betygssättningen i grundskolan tas upp till förnyad prövning.
Mot. 1978/79:2596
4
Urvalsregler
Det är angeläget att betygens roll som urvalskriterium minskar, för att
avdramatisera betygssättningens betydelse och för att hänsyn skall kunna tas
också till andra faktorer än teoretisk begåvning.
Regeringen föreslår att betyg kompletteras med poäng för arbetslivserfarenhet,
förutbildning, rangordning av val, upprepad ansökan samt könstillhörighet.
Enligt vår mening är det värdefullt att betygen kompletteras med andra
urvalskriterier. Arbetslivserfarenhet, förutbildning och elevens intresse bör
därför införas som urvalsgrunder i enlighet med propositionens förslag.
Därutöver anser videt vara nödvändigt att noga följa om man i tillräcklig grad
tillgodoser de teoretiskt svagpresterande eller om ytterligare urvalsgrunder
måste införas för att tillgodose dessa elevers fortsatta utbildningsbehov.
Vi avvisar däremot, i likhet med flera remissinstanser, förslaget om
könstillhörighet som urvalsgrund. Bl. a. avvisar statens ungdomsråd, TCO,
SACO/SR och en majoritet av länsskolnämnderna förslaget. Problemet med
könsbundna studieval bör lösas med andra medel, främst förbättrad studieoch
yrkesorientering, ökade praktiska inslag i skolans arbete, utökad pryooch
bättre kontakt mellan samhället och skolan. I partimotionen om skolan
(motion 1978/79:266) föreslås en rad förslag i detta avseende.
Intagningsförf arande
Betygsutredningen föreslog att intagningsförfarandet skulle ändras, så att
intagning skulle ske på grundval av höstterminsbetyget i åk 9, och eleverna
därmed få besked redan i början av vårterminen om de intagits på sökt
studieväg eller inte. Detta förfarande har flera betydande fördelar. För de
elever som inte antagits till sökt utbildningslinje kan skolan sätta in
omfattande studie- och yrkesorienterande åtgärder, vilket gör det möjligt att
minska risken för felaktiga studieval eller arbetslöshet. Med nuvarande
intagningssystem är det mycket svårt att under sommaren nå elever med
sådana problem. Det är också svårt för intagningsnämnderna att göra
omdisponeringar vid återbud etc.
Med höstbetygsintagning finns det större möjligheter för skolmyndigheterna
att göra omfördelningar mellan ämnen eller linjer i enlighet
med elevernas val. Det finns också möjligheter att anpassa undervisningen
under vårterminen efter elevernas behov och önskemål med hänsyn till den
fortsatta studievägen. Enligt vår mening finns det så stora fördelar med
intagning på grundval av höstterminsbetyget i nian att riksdagen nu bör
besluta om en sådan förändring. Denna kan träda i kraft samtidigt med den
nya läroplanen för grundskolan, dvs. läsåret 1982/83.
Mot. 1978/79:2596
5
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställer vi
att riksdagen beslutar
1. att de naturvetenskapliga ämnenas ställning i grundskolan
stärks i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att de extra resurser som behövs för att möjliggöra hemkunskapsundervisning
i mindre grupper tillförs förstärkningsresursens
undervisningsbundna del, i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att förslaget om specialdestinerade höjningar av basresursen
och förstärkningsresursen avslås, och höjningarna i stället sker
med schablonbelopp, i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att förslaget om könstillhörighet som urvalskriterium avslås,
5. att intagning till gymnasieskolan sker på grundval av höstterminsbetyget
i årskurs nio, i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 20 april 1979
CLAES ELMSTEDT (c)
CHRISTINA ROGESTAM (c)
GÖSTA KARLSSON (c)
THORSTEN LARSSON (c)
KERSTIN GÖTHBERG (c)
ANNE-MARIE GUSTAFSSON (c)
SVEN JOHANSSON (c)
BERTIL FISKESJÖ (c)
KARL-ERIC NORRBY (c)