5

Motion

1978/79:2591

av Hilding Johansson m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:195 om förstärkt skydd för
fri- och rättigheter m. m.

1 propositionen 1978/79:195 om förstärkt skydd för fri- och rättigheter
m. m. föreslås bl. a. att ett vilande förslag till grundlagsändring skall kunna bli
föremål för folkomröstning i samband med det ordinarie riksdagsvalet om
minst en tredjedel av riksdagens ledamöter begär det. Enligt den föreslagna
nya lydelsen av RF 8 kap. 4 § skall närmare föreskrifter om bl. a. förfarandet
vid folkomröstning i grundlagsfrågor meddelas genom lag.

Med anledning härav föreslås i propositionen att riksdagen skall anta en
folkomröstningslag. Enligt förslaget skall denna lag dock inte gälla enbart vid
folkomröstningar i grundlagsfrågor utan även vid rådgivande folkomröstningar
i andra frågor. Vid sådana omröstningar krävs dock att riksdagen i en
särskild lag anger den fråga som skall ställas till folket samt tidpunkten för
omröstningen.

I motiveringen anför departementschefen att möjligheten för en minoritet
inom riksdagen att få till stånd en folkomröstning medför att man knappast
kan undvara en permanent lagstiftning om folkomröstningsförfarandet. I
annat fall skulle man vara hänvisad antingen till lösningen att i det särskilda
fallet låta samma minoritet fastställa också de nödvändiga förfarandereglerna
eller till metoden att låta riksdagen för varje gång besluta dessa med vanlig
majoritet. Båda dessa alternativ är enligt propositionen förenade med
nackdelar av i första hand principiell natur.

Enligt vår mening finns det mycket som talar för att den möjlighet till
minoritetsinitiativ till folkomröstning i grundlagsfrågor som nu införs i
regeringsformen följs upp med en särskild lag för hur dessa omröstningar
skall anordnas. Då vinns den praktiska fördelen att riksdagen inte med
anledning av förslag till sådana folkomröstningar tvingas till ytterligare
lagstiftningsarbete. Bestämmelserna för sådana omröstningar torde i allmänhet
inte behöva ändras från en omröstning till en annan.

Vad gäller rådgivande folkomröstningar i andra frågor än vilande grundlagsförslag
är förhållandena emellertid annorlunda. Sådana omröstningar är
enligt traditionen i vårt land synnerligen ovanliga. Omröstningar har hittills
skett endast vid tre tillfällen. Vid dessa har hela förfarandet reglerats genom
särskilda lagar. Inte heller med propositionens förslag till folkomröstningslag
är det möjligt att undvara särskild lagstiftning vid varje tillfälle. Frågorna och
tidpunkten för omröstningen förutsätts fastställas i en särskild lag.

Enligt vår mening har de argument av praktisk natur som kan anföras till
förmån för en folkomröstningslag vad gäller grundlagsomröstningar ingen

Mot. 1978/79:2591

6

giltighet för de rådgivande omröstningarna. Eftersom en särskild lag ändock
måste stiftas i dessa fall är det inte förenat med några praktiska eller
principiella svårigheter att låta denna lag även omfatta en reglering av
förfarandet vid omröstningen. Det torde kunna förutsättas att reglerna vid
grund lagsom röstningar i allt väsentligt kan följas.

En generell lag om folkomröstningar av det slag om föreslås i propositionen
innebär att reglerna för dessa omröstningar blir onödigt låsta. Som exempel
kan nämnas att rösträtt vid folkomröstning enligt propositionens lagförslag
tillkommer den som har rösträtt vid riksdagsvalet. I vissa frågor kan det vara
berättigat att, såsom redan gäller beträffande de kommunala valen, utsträcka
rösträtten även till de invandrare som är varaktigt bosatta i vårt land. Med
propositionens förslag till en generell folkomröstningslag tillämplig på såväl
beslutande folkomröstningar i grundlagsfrågor som rådgivande omröstningar
i andra frågor omöjliggörs en sådan utvidgning av kretsen röstberättigade.

Rådgivande folkomröstningar förekommer i vår representativa demokrati
endast vid enstaka tillfällen. Eftersom en särskild lag ändock måste stiftas vid
varje sådant tillfälle är det rimligt att riksdagen då också får ta ställning till
bestämmelserna för omröstningens genomförande. Då kan reglerna anpassas
från fall till fall så att bl. a. risken undviks att stora grupper som berörs av en
aktuell fråga utestängs från möjligheten att ge sin åsikt till känna.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå propositionens
förslag att lagen om folkomröstning skall omfatta även rådgivande
folkomröstningar. Det bör ankomma på konstitutionsutskottet att utarbeta
nödvändiga ändringar i lagförslaget.

Vi hemställer

att riksdagen antar förslaget till folkomröstningslag i propositionen
1978/79:195 med de ändringar som föranleds av vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 23 april 1979

HILDING JOHANSSON (s)
HOLGER MOSSBERG (s)

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s)
KERSTIN NILSSON (s)
MARIANNE STÅLBERG (s)
HANS GUSTAFSSON (s)

STEN ANDERSSON (s)
OLLE SVENSSON (s)
OVE KARLSSON (s)
YNGVE NYQUIST (s)