5

Motion

1978/79: 2587

av Johan Olsson m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:141 om redovisning av
mervärdeskatt, m. m.

Propositionen tar bl. a. upp förslag till nya regler för redovisning av
mervärdeskatt.

Några av de föreslagna ändringarna av redovisningsreglerna kommer
att medföra betydande förenklingar för de skattskyldiga.

Deklaration som enligt nu gällande bestämmelser skall lämnas den
5 augusti får lämnas den 20 augusti, vilket ger ökade möjligheter för de
anställda i företagen att utnyttja den nya semesterlagens regler till att
få längre sommarsemestrar.

Företagare med årsomsättningar upp till 200 000 kr. får färre redovisningstillfällen.
Minskat uppgiftslämnande för företagen och 350 000
färre deklarationer per år för skattemyndigheterna att kontrollera, bokföra
och arkivera innebär värdefulla lättnader för såväl de skattskyldiga
som de kontrollerande myndigheterna.

En stor fördel innebär förslaget att de företag som får verkställa
redovisning hel- eller halvårsvis får lämna redovisning i samband med
deklarationen.

För närvarande gäller som huvudregel att skattskyldighet inträder när
vederlag inflyter kontant eller i form av varor (kontantmetoden). Länsstyrelsen
kan efter ansökan besluta att skattskyldig vid redovisning av
mervärdeskatt skall inräkna uppkomna fordringar i omsättningen
(faktureringsmetoden). Rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt
uppkommer i första fallet när betalning erläggs och i andra fallet när
skuld dessförinnan uppstår. Ca 90 % av de skattskyldiga använder i dag
kontantmetoden.

I propositionen anförs vissa olägenheter med två redovisningssystem
bl. a. vid skattesatsförändringar och för en rationell skattekontroll. Det
föreslås därför att faktureringsmetoden skall användas i fortsättningen,
dock med vissa undantag. Kontantmetoden skall användas bl. a. vid
likvid för avverkningsrätter och vid förskott och å conto-likvider.
Faktureringsmetoden kan således inte heller i fortsättningen användas
renodlad.

För att tillmötesgå kraven på förenklingar från de mindre företagen
föreslås i propositionen att de som tillämpar den s. k. pärmmetoden i
sin bokföring får redovisa enligt kontantmetoden under året men faktureringsmetoden
skall tillämpas vid årsbokslut, dvs. att föreliggande
leverantörsfordringar och -skulder skall inräknas i omsättningen.

Mot. 1978/79: 2587

6

Förslaget innebär en ganska kraftig förändring i redovisningen av
mervärdeskatt för flertalet skattskyldiga. Merarbete och risk för felaktigheter
i redovisningen torde komma att drabba särskilt de mindre
företagen, framför allt den första tiden efter övergången. Även på
taxeringssidan kommer problem och nya felkällor att uppstå. Man kan
ifrågasätta om fördelarna med omläggningen är så stora att de överväger
nackdelarna och om man inte borde övervägt en mer successiv övergång
till faktureringsmetoden. Vi vill dock inte motsätta oss förslaget när det
gäller de företag som kan antas ha relativt god tillgång på redovisningskunniga
medarbetare. Vi begränsar oss därför till att föreslå ändringar i
fråga om de många små företagen.

Enligt bokföringslagen och de anvisningar som bokföringsnämnden
utfärdat får en stor del av de bokföringsskyldiga med högst tio helårsanställda
tillämpa löpande kontantbokföring i sin affärsredovisning (den
s. k. renodlade pärmmetoden). För dessa många små företag som av
laturliga skäl vanligen saknar redovisningskunnig personal är det naturligt
att också tillämpa kontantmetoden för sin redovisning av mervärdeskatt.
Man kan då utan särskilda korrigeringar och omräkningar hämta
uppgifterna till mervärdeskattedeklarationen direkt ur affärsbokföringen.
Detta överensstämmer också med den huvudprincip som i övrigt ligger
bakom förslagen i propositionen.

Det förslag till nytt system för redovisning av mervärdeskatt som nu
läggs fram i propositionen innebär att de som tillämpar kontantmässig
affärsbokföring skulle vid sin redovisning av mervärdeskatt tvingas tilllämpa
såväl kontantprincip under året (fem perioder) som bokföringsmässiga
grunder vid bokslutet (sjätte perioden). Efter bokslutstillfället
måste vid varje mervärdeskatteredovisning uppgifterna ur bokföringen
korrigeras för den mervärdeskatt som redovisats enligt faktureringsmetoden.
Det bör här betonas att det kommer att bli mycket vanligt att de
2—3 första perioderna varje år kompliceras genom att mervärdeskatten
från utestående fordringar och skulder vid bokslutet måste beaktas.
Ytterligare exempel på komplikationer är mervärdeskatten på nedskrivna
fordringar liksom erhållna eller mottagna kreditnotor eller andra i
efterhand mottagna eller lämnade rabatter. I samtliga fall kompliceras
mervärdeskatteredovisningen, om ursprungsfakturan ingått i bokslutet.
Metoden blir mycket arbetskrävande och skulle om den infördes, såsom
bl. a. bokföringsnämnden påpekat i sitt remissvar, medföra stor risk för
felaktiga redovisningar av mervärdeskatt.

Vi föreslår därför — när ett enhetligt redovisningssystem nu inte gått
att genomföra — att företag som enligt bokföringsnämndens anvisningar
har rätt till redovisning enligt den s. k. renodlade pärmmetoden får
redovisa mervärdeskatt enligt kontantmetoden i fråga om samtliga perioder
under året.

I propositionen föreslås att företag med en årsomsättning om högst

Mot. 1978/79: 2587

7

100 000 kr. får redovisa endast en gång per år och att skattskyldiga med
årsomsättning mellan 100 000 och 200 000 kr. får redovisa två gånger
per år. Föredragande anför att dessa belopp skall betraktas som riktvärden
och att det i den praktiska tillämpningen kan bestämmas att
beloppen motsvaras av visst antal basbelopp enligt lagen om allmän
försäkring.

Enligt vår mening ligger de nämnda gränsvärdena i underkant. Mervärdeskatteutredningen
föreslog att skattskyldiga med en årsomsättning
av högst 200 000 kr. skulle få redovisa en gång per år. Vi anser att det
är lämpligt att gränserna anknyts till basbelopp och föreslår att skattskyldiga
som har en omsättning motsvarande högst 10 basbelopp (f. n.
131 000 kr.) får redovisa helårsvis och de som har en årsomsättning
motsvarande 20 basbelopp (262 000 kr.) får redovisa två gånger per år.

Som vi tidigare påpekat använder f. n. 90 % av de skattskyldiga kontantmetoden.
Enligt propositionen kommer det stora flertalet av dessa
att i fortsättningen få lägga om redovisningssystemet för moms till faktureringsmetoden.
Även om vårt förslag att de som får tillämpa den
renodlade pärmmetoden skall få behålla kontantmetoden bifalles återstår
ett mycket stort antal mindre företag som torde få svårigheter vid
övergången bl. a. på grund av otillräckliga resurser i fråga om redovisningskunnig
personal. Enligt vår mening är det angeläget att berörda
skattemyndigheter tar hänsyn till dylika svårigheter, så att man får en
mjuk övergång och så att skattetillägg på grund av okunnighet o. d. undvikes.
Riksdagen bör uttala att skattemyndigheterna vid tillämpningen
av de nya bestämmelserna bör ta hänsyn till nämnda förhållande vid
övergången.

Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig
lagtext.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar

1. att företag som enligt bokföringsnämndens anvisningar har
rätt till redovisning enligt den s. k. renodlade pärmmetoden
får redovisa mervärdeskatt enligt kontantmetoden i fråga om
samtliga perioder under året,

2. att möjlighet till redovisning för helt år står öppen för skattskyldiga
med en årsomsättning motsvarande 10 basbelopp vid
räkenskapsårets ingång och att de med årsomsättning motsvarande
mellan 10 och 20 basbelopp får redovisa två gånger per
år,

3. att uttala att skattemyndigheterna vid tillämpningen av de nya
lagbestämmelserna tar stor hänsyn till övergångssvårigheterna
särskilt för mindre företag.

Mot. 1978/79: 2587

Stockholm den 19 april 1979
JOHAN A. OLSSON (c)
INGEMAR HALLENIUS (c)
TAGE SUNDKVIST (c)

WIVI-ANNE RADESJÖ (s)
SVEN-OLOV TRAFF (m)