Mot. 1978/79
2478—2481
Motion
1978/79:2478
av Hans Wachtmeister ni. fl.
med anledning av propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen
Få näringar torde ha drabbats så hårt av oljekrisens verkningar som
trädgårdsnäringen. Trädgårdsnäringsutredningen framhöll också att statsbidraget
till energibesparande åtgärder har varit mycket värdefullt i arbetet
med att sänka energiförbrukningen för trädgårdsodlingen. Beräkningar
har visat att de 6,8 milj. kr. som satsades de tre första åren motsvarade
en minskning av oljeförbrukningen med 10 500 m3 olja, motsvarande
ett värde av 5 milj. kr. Med dagens oljepriser torde inbesparingen i
pengar vara ännu större. En nackdel med nuvarande bidragsbestämmelser
är att företagarna genom statsbidraget stimuleras att genomföra
energibesparande åtgärder i växthus, som såväl från arbetsmiljö- som
effektivitetssynpunkt borde rivas och ersättas med nya. Det är därför
glädjande att jordbruksministern i propositionen tillstyrker att reglerna
för stöd till energibesparande åtgärder ändras så som utredningen föreslagit
och därmed medger att statsbidrag må utgå till växthus som ersätts
av nya i de fall de som rivs krävt uppvärmning under större delen
av året.
Statsbidrag må också utgå till åtgärder som möjliggör användning av
andra bränslen än olja. Med den redan vidtagna och än mer aviserade
' prishöjning på olja som kan förutses torde det bli allt vanligare att växthus
utrustas med anläggningar för användning av alternativa bränslen,
t. ex. flis. Detta förhållande, liksom den ökning av bränslereducerande
investeringar som kan förväntas genom de föreslagna nya reglerna,
kommer att kraftigt öka efterfrågan på bidrag för energibesparande
åtgärder. Föredragande statsrådet har föreslagit en ökning av bidraget
med 1 milj. kr. till totalt 4 milj. kr. och bedömt denna summa vara tillräcklig
för den ökade efterfrågan som kan förväntas.
Man kan naturligtvis fråga sig om trädgårdsnäringen är betjänt av att
ha en egen post för statsbidrag till energibesparande åtgärder, eftersom
motiv och behov är likvärdiga dem som återfinns inom andra områden
av näringslivet. Vi motsätter oss inte att så föreslås, men då vi anser
att den precisering av bidragets storlek som görs i propositionen 1978/79:
136 med all sannolikhet är otillräcklig vill vi föreslå att, mot bakgrund
av den stora ekonomiska besparing som kan göras vid ovan nämnda
investeringar för växthus, statsbidrag för energibesparande åtgärder inom
trädgårdsnäringen skall, om de föreslagna 4 miljonerna visar sig otillräckliga,
utgå efter sedvanlig prövning från anslaget i propositionen
1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2478—2481
Mot. 1978/79: 2478
2
1978/79: 115 Energibesparande åtgärder inom näringslivet till ett belopp
på ytterligare 2 milj. kr.
Föredraganden framhåller i propositionen att trädgårdsnäringen här i
landet liksom många andra branscher fått känna av en hård konkurrens
från utlandet. Det kan därför ligga nära till hands att yrka på ett bättre
tullskydd, bl. a. med hänvisning till att det jämförelsevis höga gränsskyddet
i våra nordiska grannländer och EG kan ha inneburit en ökad
press på den svenska marknaden. Föredraganden vill likväl förorda en
omfattande och fri utrikeshandel. Vi instämmer i föredragandens allmänna
åsikter om angelägenheten av en sådan utrikeshandel men kan
inte finna skäl för att vi i vissa fall skall fjärma oss från de regler som
gäller inom EG. Genom vårt frihandelsavtal med gemensamma marknaden
har vi åtagit oss att i stort följa de regler som gäller inom hela
varuhandeln, och detta ger oss också möjlighet att, i de fall EG förordar
om skyddsåtgärder, äga samma rätt.
Vi syftar här bl. a. på det referensprissystem som EG fastställer för
tomater och gurka, vilket innebär att ett lägsta importpris från tredje
land fastställs varje år för att hindra dumping. Trädgårdsutredningen
föreslår också ett system med importminimipriser för tomater och gurka
att utformas så att regeringen beslutar därom vid en lågprisimport,
som allvarligt stör avsättningen för svenska produkter och som pågår
under lång tid. Tomat- och gurkodlingen är av utomordentligt stor betydelse
för svensk trädgårdsnäring, och vårt land måste ha rätt till
skydd mot en import som allvarligt kan skada hela den svenska trädgårdsnäringen.
Vi föreslår därför att regeringen skall ha denna rätt vid
ovannämnda långvariga och från prissynpunkt ofördelaktiga import.
Vi ställer oss positiva till den övergång till värdetullar som trädgårdsutredningen
föreslagit och som föreslås i propositionen. Utredningen
föreslog dock att ett villkor för övergång till värdetull fordrade en mer
effektiv tullbehandling och förbättrade möjligheter till kontroll av importen
av trädgårdsprodukter och förändrade tulldeklarationssystem.
Föredraganden anför att han förutsätter att tullverket vid sin kontroll
särskilt beaktar de speciella förhållandena på trädgårdsområdet. En
övergång till värdetullar ökar benägenheten med dubbla fakturor. Genom
sådana olagliga förfaranden drabbas de seriösa importörerna hårt, medan
utrymmet ökar för andra, som genom oriktiga uppgifter lyckas
minska tullarna på införda produkter. Vi vill starkt understryka trädgårdsutredningens
farhågor och anser det nödvändigt att regeringen utfärdar
särskilda föreskrifter för tullen i syfte att kontrollera riktigheten
av fakturor vid värdetulldeklaration och att de effektivitetsåtgärder som
vidtagits vidareutvecklas.
Vad gäller gränsskyddet för olika produkter bör följande beaktas:
Föredraganden föreslår när det gäller snittblommor en höjning av
tullen för rosor till 1 000 kr./lOO kg. Föredraganden har däremot inte
Mot. 1978/79: 2478
3
velat gå med på motsvarande höjning av tullen på nejlikor och snittblommor
i allmänhet under angivande av att en sådan förstärkning delvis
skulle riktas mot u-länder. Den kvarvarande nejlikeodlingen i Sverige
har i dag stora svårigheter och i många fall har den lagts ner. Det måste
vara angeläget att den inte ytterligare drabbas av svårigheter, och tullen
för nejlikor bör därför under tiden 1/3—30/11 jämställas med den som
gäller för rosor. Under övrig tid odlas inga nejlikor i vårt land, och den
tull som då gäller har i stället betydelse för vår blomsterlöksdrivning.
Vad beträffar köksväxtodling innebär det nya förslaget i vissa fall en
klar försämring gentemot nu gällande taxor. Det gäller i första hand
purjolök, gräslök och buntlök. I dag gäller för dessa produkter en tulltaxa
på 40 kr./100 kg. Importpriset varierar mellan 2—3 kr./kg, och
den föreslagna värdetullen ger en tull på mellan 20—30 kr./lOO kg.
Denna sänkning är mycket svår att bemöta för svenska odlare. Också
för ”andra rotfrukter” under L3 finns det skäl att bedöma att situationen
för de svenska odlarna kommer att försämras genom det nya tullförslaget.
Föredraganden föreslår här en tull på 5 % att utgå under hela
året. Den svenska produktionen av dessa produkter — i huvudsak kålrötter,
selleri och palsternackor — är utomordentligt viktig för folkförsörjningen.
Något skäl finns inte att ytterligare försämra för dessa
odlingar, och motsvarande differens i tull som nu finns bör därför gälla
också i framtiden. Vi föreslår därför att tullen på dessa produkter under
tiden den 1 maj—30 juni blir 10 %.
När det gäller ”frysta jordgubbar” anför föredraganden att gränsskyddet
t. v. skall vara oförändrat för senare prövning tillsammans med
den särskilda utredningen om råvarukostnadsutjämning, detta för att
eliminera konkurrenssnedvridning till nackdel för djupfrysta varor
genom tidsmässig samordning och erforderlig råvarukostnadsutjämning.
Det är helt riktigt att en justering i vad gäller dessa produkter får anstå,
men samma regler bör gälla också för ”007.02 köksväxter (även kokta),
frysta” och ”08.10 frukter (även kokta), frysta utan tillsats av socker”.
Import av djupfrysta produkter under 7 kap. och 8 kap. sker främst
på grund av klimat- och arbetskraftsskäl. Det är helt orealistiskt att
tänka sig en djupfrysproduktion baserad på svenska produkter som inte
odlas ens i den omfattning att de täcker färskvarubehovet. De föreslagna
tullarna blir därför av rent fiskal natur och kommer att i orimligt
hög grad försämra situationen för svensk livsmedelsindustri. Som
exempel kan nämnas att förslaget skulle få följande effekt:
Under 07.02 och 08.10 Ökning av tullincidens ca %
lösfrysta hallon 180 %
broccoli 170 %
brysselkål 100 %
bönor små hela 113 %
fl Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2478—2481
Mot. 1978/79: 2478
4
Av nämnda varor finns knappast någon djupfrysproduktion i Sverige.
För de industriföretag som producerar djupfrysta grönsaker eller
produkter i vilka sådana ingår skulle tullincidensen totalt öka med
mellan 40 och 50 %. En ensidig höjning av tullincidensen för djupfrysta
produkter medför en konkurrenssnedvridning i förhållande till
motsvarande frukt- och grönsakskonserver som allvarligt kommer att
påverka konsumtionen och medföra en försämring i kosthållet.
Tulltaxeförslaget skulle dessutom snedvrida konkurrensen mellan importerade
färska och djupfrysta varor. Djupfryst blomkål får enligt förslaget
en med 25 % ökad tullincidens. Den produceras i Italien m. fl.
medelhavsländer under den tid färskimport är tullfri.
När det gäller 20 kap. ”Beredningar av köksväxter, frukter eller andra
växtdelar” anför föredraganden att det är angeläget att tullarna för
beredningarna korresponderar med dem som kommer att gälla för de
färska produkterna. Ändringar skall alltså anstå tills trädgårdsnäringen
prövat dessa produkters gränsskydd.
Med nuvarande avancerade livsmedelsteknik måste djupfrysta produkter
jämställas med beredda grönsaker i så måtto att konkurrensneutralitet
måste råda. Så har föredraganden resonerat när det gäller undantaget
”djupfrysta jordgubbar”. En sådan konkurrensneutralitet fordrar
en prövning av tulltaxan för ovan nämnda produkter på samma sätt som
skall ske för djupfrysta jordgubbar och beredda köksväxter, frukter eller
andra växtdelar. Tulltaxan på dessa produkter bör därför bli föremål för
prövning och tills sådan är verkställd vara oförändrad.
Med stöd av det anförda hemställs
att riksdagen
1. beslutar att statsbidrag för energibesparande åtgärder inom
trädgårdsnäringen skall, om de föreslagna 4 miljonerna visar
sig otillräckliga, kunna utgå efter sedvanlig prövning ur anslaget
Energibesparande åtgärder inom näringslivet till ett belopp
på ytterligare 2 milj. kr.,
2. beslutar att regeringen skall ha rätt att förorda om importminimipriser
för tomater och gurka enligt det referensprissystem
som gäller för EG-länderna i det fall en långvarig lågprisimport
allvarligt skadar avsättning av svenska tomater och
svensk gurka,
3. beslutar att hos regeringen anhålla om föreskrifter för tullverket
i syfte att begränsa de kontrollsvårigheter som kan beräknas
uppkomma genom övergången till värdetullar,
4. beslutar att tulltaxorna fastställs enligt vad ovan anförts för
a) nejlikor,
b) purjolök, gräslök och buntlök,
c) andra rotfrukter,
Mot. 1978/79: 2478 5
5. beslutar att ändring av gränsskyddet för frysta köksväxter och
frukter får anstå och prövas i samband med den utredning och
prövning som i propositionen förordas för produkter i 20 kap.
i syfte att undvika konkurrenssnedvridning.
Stockholm den 17 april 1979
HANS WACHTMEISTER (m)
INGRID SUNDBERG (m) ERIC KRONMARK (m)
GUNNAR A. IOHANSSON (m) SVEN ERIC LORENTZON (m)
KNUT WACHTMEISTER (m) TAGE ADOLFSSON (m)
L. ARNE ANDERSSON (m)
i Ljung