Mot. 1978/79

2473—2475

Motion

1978/79: 2473
av Thorbjörn Fälldin m. £1.

med anledning av propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen

Den svenska trädgårdsodlingen har under senare år utvecklats till en
näring av stor betydelse. Det gäller såväl produktions-, sysselsättningssom
regionalpolitiska aspekter. Vid den trädgårdsräkning som genomfärdes
år 1976 uppgick produktionsvärdet för trädgårdsprodukter till
drygt 1,1 miljarder kronor. Detta har sedan dess ytterligare ökat. Trädgårdsodlingen
sysselsätter ca 25 000 personer i den direkta produktionen.
Med det statistiska material som finns är det inte möjligt att exakt
framräkna antalet årssysselsatta. Det kan emellertid fastslås att odlingen
av trädgårdsprodukter har stor betydelse för många människors utkomst.
Detta gäller inte bara vid växthusföretag utan också vid många mindre
jordbruksföretag, där ofta en stor andel av arealen används till trädgårdsprodukter.
Det är för vårt lands sysselsättningsproblem av väsentlig
betydelse att ca 15 000 personer har stadigvarande sysselsättning och
drygt 10 000 personer deltids- eller säsongarbete inom trädgårdsodlingen.
Av stor betydelse är även den indirekta sysselsättningseffekt som genom
trädgårdsodlingen skapas genom trädgårdsanläggning, produktionsmedelsindustri,
distributionsföretag etc.

Det är från folkhälsosynpunkt synnerligen angeläget att den svenska
trädgårdsproduktionen får en sådan omfattning att försörjningsberedskapen
blir näringsfysiologiskt rätt tillgodosedd. Från denna utgångspunkt
är alla näringsexperter ense om att vi avsevärt bör öka vår konsumtion
av frukt, bär och grönsaker. Också prydnadsväxterna har fått
en allt större betydelse genom att skapa en bättre inne- och utemiljö i
vårt land. Trots denna samhällsnyttiga produktion kämpar den svenska
trädgårdsnäringen med stora ekonomiska svårigheter.

Trädgårdsnäringens ekonomiska svårigheter beror i hög grad på att
gränsskyddet för trädgårdsprodukter är sådant, att det inte hindrar dylika
varor från andra länder att avsättas till onormalt låga priser i
Sverige. Det beror bl. a. på att tullskyddet i Sverige består av s. k. vikttullar,
dvs. ett fast belopp per viktenhet. Dessa tullsatser har varit
oförändrade sedan lång tid tillbaka. Värdet av tullen har därför kraftigt
urholkats under de senaste årens snabba inflation. EGTänderna har
däremot en procentuell värdetull och i många fall också en lägsta tullavgift
som skydd mot lågprisimport. Enligt vår uppfattning bör den
svenska trädgårdsnäringen ges ett gränsskydd i form av procentuella
värdetullar med i vissa fall en lägsta tullavgift.

1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2473—2475

Mot. 1978/79: 2473

2

Trädgärdsnäringsutredningcns gränsskyddsförslag

I början av augusti 1978 avgav 1974 års trädgårdsnäringsutredning
ett huvudbetänkande om den svenska trädgårdsnäringen (SOU 1978: 51).
Utredningen konstaterade bl. a. att de svenska trädgårdsföretagen nått
sin nuvarande omfattning genom ett skickligt tillvaratagande av tekniska
framsteg och andra rationaliseringsmöjligheter samt genom en anpassning
av produktionen till förändringar i efterfrågan och odlingsförutsättningar.
En stor osäkerhet har dock präglat näringen under senare år.
Samtidigt med att näringen under de senaste åren brottats med svårigheter
har efterfrågan på trädgårdsprodukter ökat. Prognoser pekar på
en fortsatt ökning. De svårigheter som föreligger inom trädgårdsnäringen
är således inte föranledda av någon total minskning i efterfrågan.
Däremot är näringen mycket starkt utsatt för påverkan från utlandet.

För att skapa en viss grundtrygghet för trädgårdsnäringen har utredningen
enligt sina direktiv gjort en genomgång av gränsskyddet och
lämnat förslag till en anpassning av detta till nuvarande förhållanden.
De föreslagna förändringarna är föranledda av ändrade odlingsmetoder
och andra betingelser. I vissa fall har utredningen bedömt en tullhöjning
nödvändig för att skydda särskilt utsatta produktgrupper. Utredningen
föreslog också en värdesäkring av tullnivåerna genom övergång
till värdetullar eller återkommande justeringar av vikttullarna. För åtskilliga
produkter föreslogs en kombinerad vikt- och värdetull.

Regeringens förslag

I propositionen 1978/79: 136 redovisar jordbruksministern att samhället
sedan lång tid tillbaka satsar icke obetydliga resurser på forskning,
försök, rådgivning och finansiellt stöd till trädgårdsnäringen. Han
framhåller dock att ett uttalat, övergripande mål för politiken på området
saknats från samhällets sida och att det är motiverat att dra upp
vissa riktlinjer för politiken på trädgårdsområdet. Tyvärr är målformuleringarna
i propositionen inte lika klara som de som gjordes av trädgårdsnäringsutredningen.
Jordbruksministern framhåller bl.a.: ”Jag ansluter
mig liksom flertalet remissinstanser i huvudsak till de riktlinjer
för trädgårdsnäringspolitiken, som utredningen har föreslagit.” Någon
närmare förklaring till vad ”i huvudsak” innebär, får man inte. Vi anser
det angeläget att riksdagen i likhet med trädgårdsnäringsutredningen
uttalar att trädgårdsnäringen skall ges sådana villkor, att ”de som arbetar
inom trädgårdsnäringen skall ha en ekonomisk och social standard
som är likvärdig med den som erbjuds inom andra näringar”.

Gränsskyddet för prydnadsväxter

För vissa trädgårdsprodukter avvisar regeringen utredningens förslag
om bättre gränsskydd. Om riksdagen skulle bifalla detta, kommer det

Mot. 1978/79: 2473

3

att medföra mycket allvarliga konsekvenser för många trädgårdsföretag
och den arbetskraft som är sysselsatt inom dessa. Ett exempel på detta
är snittblomsterodlingen.

Den svåra ekonomiska situationen för snittblomsterföretagen har
medfört att speciella driftlån har utgått från en särskilt inrättad lånefond
till snittblomsterföretag som drabbats av likviditetssvårigheter.
Situationen för växthusföretag med produktion av rosor och nejlikor
var så allvarlig, att regeringen och 1978 års riksdag ansåg att särskilda
insatser behövdes för att dessa företag skulle kunna upprätthålla sysselsättningen.
Sammanlagt 3 milj. kr. av lånefonden avsattes därför i avskrivningslån
för snittblomsterföretagen. Ovanstående stöd skulle enligt
jordbruksministern utgå i avvaktan på de förslag till långsiktiga lösningar
av näringens problem som väntades under år 1978 från 1974
års trädgårdsnäringsutredning.

Mot denna bakgrund är regeringens tullförslag på snittblomsterområdet
mycket otillfredsställande. Förslaget innebär endast tullhöjning
för rosor, medan man låter tullen vara oförändrad för nejlikor och
övriga snittblommor. Även de företag som odlar nejlikor och s. k. övriga
snittblommor kämpar dock med en mycket hård importkonkurrens.
Det gäller bl. a. för snittblomsterföretag med iris, freesia, krysantemum,
alstroemeria etc., som ingår bland ”övriga” snittblommor.

De temporära åtgärder som regering och riksdag tidigare vidtagit för
att upprätthålla sysselsättningen i dessa snittblomsterföretag bör enligt
vår mening nu åtföljas av en mera permanent lösning. Denna bör —
som trädgårdsnäringsutredningen föreslagit — bestå i att man även för
nejlikor och övriga snittblommor höjer tullen till 1 000 kr./100 kg
under tiden 1/3—30/11. Det innebär att man går upp till den bundna
tullnivån i GATT.

Lönsamhetsproblemen för snittblomsterodlingen har betonats av såväl
trädgårdsnäringsutredningen som remissinstanserna. Bland dessa
bekräftar även LO, KF och Sveriges grossistförbund de lönsamhetsproblem
som finns inom snittblomsterproduktionen. I propositionen
framhåller jordbruksministern att utredningen ”bedömt att lönsamheten,
absolut sett, inte är tillfredsställande i någon av produktionsgrenarna.
Särskilt dålig är den för företag med snittblommor och blandade
kulturer. Lönsamheten har drastiskt försämrats för snittblomsterföretagen.”
I ett annat sammanhang säger jordbruksministern: ”Uppenbart
är att vissa delar av näringen, såsom snittblomsterodlingen, fått vidkännas
stora förluster.”

Med ovannämnda bakgrund är det förvånande att regeringen inte ger
samtliga snittblomsterföretag ett förbättrat tullskydd, detta i all synnerhet
som angelägenheten av ett bättre gränsskydd för snittblomsterodlingen
kraftigt betonats av såväl Trädgårdsnäringens riksförbund som
Svenska lantarbetareförbundet. De båda förbunden har därvid fram

Mot. 1978/79: 2473

4

hållit nödvändigheten av att starkare än hittills värna om den inhemska
sysselsättningen.

Strävandena att bereda den anställda arbetskraften en så lång sysselsättningsperiod
som möjligt har medfört att blomsterlökar numera drivs
under längre tid än tidigare. Detta har också nödvändiggjorts av den
sänkta lönsamheten för lökdrivningsföretagen. Med tanke på denna
utveckling skulle det vara ett steg i fel riktning att införa tullfrihet
under maj månad, då dessutom risk för massimport av holländska och
danska frilandstulpaner föreligger. Även under oktober och november
är ett starkt gränsskydd nödvändigt för att tidig produktion av s. k.
5°-tulpaner skall kunna bedrivas. Tullen bör därför även under denna
tid bibehållas på sin nuvarande nivå.

Trädgårdsnäringsutredningen föreslog att tullen för adiantum och
asparagus bör höjas till 500 kr./100 kg och att en i de svenska odlingarna
ny produkt, läderblad, skulle överföras till detta tullnummer (06.04.901).
Motivet för utredningens förslag är angelägenheten att i så stor utsträckning
som möjligt skapa åretruntarbete inom trädgårdsföretagen. På detta
område finns denna möjlighet under förutsättning att den svenska odlingen
kan klara den utländska konkurrensen. Av denna anledning vill
vi starkt understryka behovet av den av utredningen föreslagna tullhöjningen.
Då läderbladen visat sig vara en intressant alternativ produktion,
som kan ske året runt, anser vi det också vara riktigt att de,
som utredningen föreslår, överflyttas till denna tullposition.

Produktionen av fruktträd och fruktträdsgrundstammar inom landet
är betydelsefull med hänsyn till det stora behovet av klimatanpassat
trädmaterial. Inte minst är detta viktigt, sett mot önskemålet att kunna
öka fruktträdsplanteringen i de norra delarna av landet. Samhället har
hittills markerat sitt intresse för en inhemsk produktion genom en
högre tullsats. Trädgårdsnäringens riksförbund har också i sitt yttrande
över trädgårdsnäringsutredningens betänkande framhållit att en kraftigt
ökad och billig öststatsimport utgör ett allvarligt hot mot den befintliga
svenska produktionen. Mot denna bakgrund anser vi att tullsatsen för
positionerna 06.02.002—003 skall höjas till 8 % liksom för övriga tullbelagda
växtslag under nr 06.02. En likställighet av tullen för alla tullbelagda
positioner under nr 06.02 skulle också väsentligt förenkla tulldeklarationerna,
då fruktträds- men kanske framför allt grundstamsmaterialet
är svårt att särskilja från prydnadsväxter. Även av tulltekniska
skäl bör således tullsatsen för dessa växtslag harmonieras med den
för vedartade prydnadsväxter.

Gränsskyddet för grönsaker

Grönsakstullarna är vid en internationell jämförelse mycket låga. Det
blir även fallet med de blygsamma höjningar som nu föreslås för ett

Mot. 1978/79: 2473

5

fåtal produkter. Som exempel kan nämnas att tullen på morötter f. n.
är 10 öre/kg (ungefär 7 %) under den svenska produktionssäsongen.

I propositionen föreslås att den skall höjas till 10 %. EG-staterna har
en tull på 17 %. Det medför att länderna utanför EG har lättast att
exportera till Sverige, detta i all synnerhet som t. ex. Finland och Norge
har införselförbud under den tid, då den egna odlingens produkter avsätts.
Ett ytterligare exempel utgör blomkål, för vilken man i propositionen
föreslår att tullen under tiden 1/8—30/11 höjs från ungefär
9 till 10 %. EG-tullen är även här 17 %. Finland har importförbud
under hela denna tid. Norge brukar ha importförbud under tiden 1/6—
14/10 och därefter en tull på 60 öre/kg, vilket motsvarar en värdetull
på drygt 20 %.

EG-staterna har inte bara högre värdetullar än vad som nu föreslås
som skydd för den svenska trädgårdsodlingen. Inom dessa länder har
man också värdetullen kombinerad med en vikttull för att få skydd
mot import till onormalt låga priser. I detta syfte föreslog också trädgårdsnäringsutredningen
en kombinerad vikt- och värdetull för vissa
produkter samt importminimipriser för tomater och slanggurkor. Handelsministern
avvisar dessa förslag men framhåller:

Jag är emellertid medveten om att det kan visa sig nödvändigt att i
vissa fall närmare följa utvecklingen av importen, bl. a. för att få bättre
underlag för att pröva behovet av åtgärder i situationer med onormalt
låg prissättning av importvaror. Det får ankomma på regeringen att i
sådana fall ge berörda myndigheter i uppdrag att bevaka importutvecklingen
och om situationen så kräver föreslå lämpliga åtgärder.

Att vid en övergång till värdetullar vidta åtgärder först sedan man
följt utvecklingen kan dock skapa betydande svårigheter för utsatta
odlargrupper. Dessa kan drabbas av stora ekonomiska förluster, innan
berörda myndigheter hinner ”bevaka importutvecklingen och om situationen
så kräver föreslå lämpliga åtgärder”, som regeringen sedan skall
ta ställning till. Vi anser det därför nödvändigt att trädgårdsnäringsutredningen
får i uppdrag att omgående utarbeta förslag till åtgärder
mot sådan lågprisimport som genom värdetullen under vissa tider ger ett
sämre gränsskydd än nu utgående vikttullar. Vi förutsätter att detta
sker efter för utredningar sedvanligt samråd med berörda myndigheter.
Angeläget är att förslaget snabbt utarbetas och fastställs av regeringen,
så att det vid behov omedelbart kan sättas i kraft under produktionssäsongen
år 1980.

Vi vill också för såväl grönsaker som prydnadsväxter understryka
angelägenheten av en effektiv tullkontroll. Handelsministern förutsätter
”att tullverket vid sin kontroll särskilt beaktar de speciella förhållandena
på trädgårdsområdet”. Det är synnerligen angeläget att vad
handelsministern säger inte bara blir ett uttalande utan också praktisk
verklighet. För att så skall bli fallet måste man se till att tullkontrollen

Mot. 1978/79: 2473

6

verkligen blir effektiv. Man måste också vara beredd att snabbt införa
en kombinerad vikt- och värdetull, där så visar sig vara nödvändigt,
bl. a. för att upprätthålla en effektiv tullkontroll.

Fond för marknadsfrämjande åtgärder

Som trädgårdsnäringsutredningen framhöll räcker inte en anpassning
och värdesäkring av gränsskyddet för att skapa en tillräcklig trygghet
och säkerhet för produktionen av trädgårdsprodukter. Det behöver
därför kompletteras med ytterligare åtgärder. Trädgårdsnäringsutredningen
föreslog att en fond för marknadsfrämjande åtgärder skulle inrättas.
Finansieringen av fonden skulle i ett inledningsskede huvudsakligen
ske med allmänna medel, enligt utredningsförslaget 15 milj. kr.
De produkter som varit föremål för direkta stödåtgärder i form av
pristillägg skulle dock under nästkommande produktionssäsong beläggas
med en produktavgift. Avgiften skulle uttas på såväl inhemsk produktion
som importerad vara.

I propositionen redovisas att remissinstanserna har delade meningar
om den föreslagna fonden. Jordbruksministern anser därför att förslaget
bör ytterligare övervägas. Han motiverar detta bl. a. med att frågan om
en fond för marknadsfrämjande åtgärder sammanhänger med trädgårdsnäringsutredningens
fortsatta arbete rörande marknadsfrågorna.

Vi vill starkt understryka angelägenheten av att trädgårdsnäringen får
en fond för marknadsfrämjande och marknadssanerande åtgärder. Även
om delade meningar förekommit om den föreslagna fondens konstruktion,
bör det vara möjligt att omarbeta förslaget med hänsynstagande
till remissinstansernas synpunkter. Omarbetningen av förslaget bör dock
inte onödigtvis fördröja förverkligandet av den betydelsefulla fonden.
Det är därför ytterst angeläget att regeringen uppdrar åt trädgårdsnäringsutredningen
att med förtur överarbeta sitt förslag till marknadsfrämjande
åtgärder. Det är också ett rättvisekrav, att trädgårdsnäringen
får en marknadsfrämjande fond. Jordbruket har sina regleringskassor,
och för fiskets del har regeringen i år föreslagit riksdagen att anslå
sammanlagt 32 milj. kr. till prisstöd för fisk. Med tanke på att trädgårdsnäringens
produktionsvärden är drygt 3 gånger större än fiskets
är det i hög grad befogat att trädgårdsodlarna får en fond för marknadsfrämjande
och marknadssanerande åtgärder.

Anslagsfrågor

När det gäller rationaliseringsverksamheten följer jordbruksministern
i huvudsak trädgårdsnäringsutredningens förslag, vilket också tillstyrkts
av remissinstanserna. Medelstilldelningen är dock mindre än vad som
angavs i utredningsförslaget. Trädgårdsnäringsutredningen hade nämli

Mot. 1978/79: 2473

7

gen föreslagit att garantiramarna för rationaliseringslån skulle höjas
med 16 milj. kr., men regeringen stannar vid 10 milj. kr. Det innebär
en uppräkning från 19 till 29 milj. kr. Detta är otillräckligt med tanke
på att anvisade medel för innevarande budgetår redan är förbrukade.
Lantbruksstyrelsen har förgäves begärt att få ytterligare 5 milj. kr. för
att täcka det behov som föreligger under innevarande budgetår. För detta
behöver alltså garantiramarna vara 24 milj. kr. Då 5 milj. kr. kommer
att gå åt för att under nästa budgetår täcka ett uppdämt lånebehov,
innebär de 29 milj. kr. som sammanlagt föreslås för budgetåret 1979/80
ingen reell ökning, om man tar hänsyn till det nuvarande lånebehovet.
Jordbruksministern framhåller i propositionen att ”det är angeläget att
rationaliseringen inte kommer att hämmas av bristande möjligheter att
lämna kreditgarantier”. Detta kommer dock att bli fallet, eftersom man
med de föreslagna garantiramarna inte beaktat att såväl utredningen
som jordbruksministern utökat de verksamhetsområden för vilka man
kan erhålla rationaliseringslån. Det förslag som regeringen framlagt
kommer också att innebära stimulans till omställning av produktionen.
Det innebär stora investeringar i trädgårdsföretagen, som kommer att
ställa krav på ökade kreditgarantier.

Trädgårdsnäringsutredningen bedömde att ifrågavarande garantiram
behövde höjas till 5 milj. kr. Av ovanstående framgår att detta var en
riktig bedömning. Vi föreslår därför att ramen för kreditgarantier till
trädgårdsnäringens rationalisering fastställs till 35 milj. kr. för budgetåret
1979/80.

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering

När det gäller bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering föreslog
trädgårdsnäringsutredningen att ramen för bidrag skulle uppgå till
5 milj. kr. I propositionen föreslås endast 2 milj. kr. Dessa medel kommer
att vara otillräckliga, då jordbruksministern inte bara tillstyrkt de
bidragsområden som utredningen föreslagit utan även för särskilda fall
föreslår större statsbidrag till de enskilda företagen. Han föreslår nämligen
att statsbidragen i särskilda fall bör kunna utgå med 40 % av
godkänd kostnad för investering, dock högst 400 000 kr. Med tanke på
detta och det stora intresse som i Norrland finns för det regionalpolitisk!
motiverade statsbidraget vill vi föreslå att riksdagen i enlighet
med trädgårdsnäringsutredningens förslag anslår 5 milj. kr. i bidrag till
trädgårdsnäringens rationalisering.

En dylik bidragsram skulle också kunna möjliggöra det årliga statsbidrag
på 200 000 kr. som begärts av Trädgårdsnäringens riksförbund
(TRF) för effektivitetskontroll i trädgårdsföretag. Det s. k. BET-projektet
(Biologisk-Ekonomisk-Teknisk utvärdering av trädgårdsföretag)
startades av Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet finansieras genom

Mot. 1978/79: 2473

8

anslag från statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt försöksanslag
från lantbruksuniversitetets avdelning för prydnadsväxtodling.
Det håller f. n. på att avslutas, och en rapport är under utarbetande.
Trädgårdsodlarna har dock visat stort intresse för att denna typ av
effektivitetskontroll skall fortsätta. Även trädgårdsnäringsutredningen
framhöll att en dylik uppföljning skulle vara av stort värde som underlag
för bättre rådgivning. TRF har därför som en temporär lösning begärt
och fått 90 000 kr. av trädgårdsnäringens bensinskattemedel för att
kunna fortsätta verksamheten under år 1979. Med den växande efterfrågan
på bensinskattemedel kommer dock dessa inte att vara tillräckliga
och heller inte avsedda för att finansiera en sådan permanent verksamhet.
En särskild ekonomisk resurs bör därför skapas för denna form av
rådgivning. Det måste ske genom ett särskilt anslag för denna verksamhet,
som är både ett medel för och ett led i trädgårdsnäringens rationalisering.
Som vi tidigare anfört anser vi därför att ett årligt statsbidrag
på 200 000 kr. bör tillskapas för denna verksamhet.

Statsbidrag till energibesparande åtgärder

Trädgårdsnäringsutredningen redovisar att statsbidraget till energibesparande
åtgärder inom trädgårdsnäringen har varit mycket värdefullt
i arbetet med att sänka energiförbrukningen i näringen. Det har också
från samhällets synpunkt haft god effekt. De tre första åren beviljades
6,8 milj. kr. i statsbidrag. Den beräknade årliga bränslebesparingen
genom de åtgärder som fick stöd uppgår till ca 10.500 kbm olja per år
eller ett belopp av storleksordningen 5 milj. kr. En nackdel med nuvarande
bidragsbestämmelser är att företagarna genom statsbidraget stimuleras
att genomföra energibesparande åtgärder i växthus som från
effektivitetssynpunkter i övrigt och från arbetsmiljösynpunkt borde rivas
och ersättas av nya. Från allmän synpunkt är därför nuvarande regler
inte lämpligt utformade. Trädgårdsnäringsutredningen föreslog att bidrag
till energibesparande åtgärder även får utgå till uppförande av nya
växthus. Som villkor bör gälla att bidrag endast skall utgå för den nya
växthusyta som motsvarar vad som rivs av äldre växthus. Bidraget bör
endast avse den del av energikostnaden som primärt avser energibesparande
teknik.

Det har i olika sammanhang pekats på att behovet av förnyelse av
växthusbeståndet genom nybyggnad som ersättning för äldre omoderna
och energislukande växthus behöver ske i snabbare takt än tidigare.
Även trädgårdsnäringsutredningen framhöll detta som motiv för förslaget
att vidga bidragsmöjligheterna. Det stora nybyggnadsbehovet
understryker angelägenheten av att förnyelsen av växthus och utrustningen
i dessa inte stagnerar utan successivt sker i takt med att de
tekniska möjligheterna till energibesparing kan tas till vara.

Mot. 1978/79: 2473

9

Även jordbruksministern understryker i propositionen, att det är angeläget
att de landvinningar som görs på energiteknikens område snabbt
kommer till användning i praktisk drift inom näringen. Han förordar
att reglerna för stöd till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen
ändras i enlighet med utredningens förslag. Likaså instämmer
jordbruksministern i den motivering som utredningen anfört för att
vidga stödet till att även i vissa fall avse nya växthus.

Denna viktiga målsättning kan dock inte åstadkommas med den enda
miljon kronors förhöjning av det anslag som finns för energibesparande
åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader. Trädgårdsnäringsutredningen
hade uppskattat behovet av statsbidrag till energibesparande åtgärder
inom trädgårdsnäringen till 15 milj. kr. Regeringen föreslår
endast 4 milj. kr. till åtgärder inom trädgårdsnäringens byggnader samt
1 milj. kr. till prototyper och demonstrationsanläggningar. Vi anser att
det anslag som i propositionen 1978/79: 115 upptas för energibesparande
åtgärder inom näringslivet bör omfördelas så att sammanlagt 10 milj.
kr. anslås till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen.

Rådgivning inom grönmiljöområdet

I propositionen redovisas att såväl trädgårdsnäringsutredningen som
remissinstanserna ansett att en utredning om rådgivningen till trädgårdsanläggningsbranschen
är angelägen. Jordbruksministern framhåller
emellertid att denna fråga berör fler områden i samhället, t. ex. kommunerna
och bostadssektorn. Han anser därför att denna fråga bör prövas
i annat sammanhang.

Det är dock synnerligen angeläget att frågan om rådgivningen till
trädgårdsanläggningsbranschen inte fördröjs. Trädgårdsnäringsutredningen
framhöll att ifrågavarande rådgivningsverksamhet framstår som
önskvärd, eftersom den kan effektivt bidra till att sänka samhällets och
konsumenternas kostnader för den yttre miljön resp. höja dess kvalitet.
En sådan rådgivning utgör också en naturlig länk mellan forskning och
försök och den praktiska tillämpningen av dessa resultat. Trädgårdsnäringsutredningen
ansåg det också angeläget att trädgårdsanläggningsföretagens
behov av rådgivning i växtmaterialfrågor m. m. redan nu i
någon mån tillgodoses. Man pekade bl. a. på att trädgårdsaniäggarna
borde ha möjlighet att delta i lantbruksnämndens kurser och även i
övrigt få information om plantskoleväxter.

Mot. 1978/79: 2473

10

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs
att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande ekonomisk och social standard för de
inom näringen verksamma,

2. att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 3 000 000 kr. förhöjt anslag om totalt 5 000 000 kr.,

3. att medge att för budgetåret 1979/80, utöver vad som föreslagits
i propositionen 1978/79: 100 bilaga 13, statlig kreditgaranti
lämnas för lån till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. med högst 16 000 000 kr.,

4. att medge att det anslag som i propositionen 1978/79: 115
upptas för energibesparande åtgärder inom näringslivet för
budgetåret 1979/80 omfördelas, så att sammanlagt 10 000 000
kr. anslås till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen,

5. att i 6 kap. av den föreslagna tulltaxan göra följande ändring
av regeringens förslag i propositionen 1978/79: 136:

06.02

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:

1. förädlade 8 %

2. andra slag 8 %

06.03

A. friska:

2. nejlikor:

a. under tiden 1 mars—30 november ... 100 kg

5. tulpaner:

a. under tiden 1 mars—31 maj 100 kg

b. under tiden 1 juni—30 september

c. under tiden 1 oktober—30 november . 100 kg

6. andra:

a. under tiden 1 mars—30 november .... 100 kg

06.04

A. adiantum, asparagus och läderblad, friska . 100 kg 500:—

6. att begära att regeringen skyndsamt utarbetar skyddsåtgärder
som omedelbart kan sättas i kraft i situationer med onormalt
låg prissättning av importvaror,

7. att begära att regeringen på sätt som ovan nämnts skyndsamt

1 000:—

750:—

fri

750:—

1 000:—

Mot. 1978/79: 2473

11

låter överarbeta trädgårdsnäringsutredningens förslag för att
åt trädgårdsnäringen skapa en fond för marknadsfrämjande
och marknadssanerande åtgärder,

8. att begära att regeringen skyndsamt låter utreda och igångsätta
rådgivningsverksamheten till trädgårdsanläggningsbranschen.

Stockholm den 10 april 1979
THORBJÖRN FÄLLDIN (c)
KARIN SÖDER (c)

EINAR LARSSON (c)

MAJ PEHRSSON (c)

ANNA ELIASSON (c)
KJELL A. MATTSSON (c)
KARL GUST. H. BOO (c)
BERTIL JONASSON (c)

ELVY OLSSON (c)

ERIK LARSSON (c)
ANNA-LISA NILSSON (c)
TAGE SUNDKVIST (c)
RUNE GUSTAVSSON (c)
TORSTEN BENGTSON (c)
BENGT SJÖNELL (c)