12

Motion
1978/79: 2419

av Rolf Rämgård m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för
energipolitiken

I regeringens proposition 1978/79: 115 om riktlinjer för energipolitiken
föreslår föredragande statsråd ett totalbelopp på 10 milj. kr. för
upprustning av nedslitna och oräntabla elnät.

Bidragen bör inriktas på svaga lokala och kommunala företag som
tagit över eller står i begrepp att ta över dåliga företag.

Industriverket har, som vi tidigare påpekat i motion i anledning av
budgetpropositionen, yrkat på en förstärkning av anslaget för budgetåret
från 7 milj. kr. till 25 milj. kr. Dessutom yrkar verket på nytt anslag
för budgetåret 1980/81 med 20 milj. kr. och för budgetåret 1981/82
med 15 milj. kr. dvs. ett ramanslag på 60 milj. kr.

Industriverkets yrkande förutsätter att bidragsbehovet för upprustningen
och nyelektrifieringen därmed skulle kunna tillgodoses och anslaget
kunna avslutas i och med budgetåret 1983/84.

Föredragande statsrådet konstaterar att den pågående strukturomvandlingen
lett till att bärkraftiga enheter skapats, bl. a. genom att
mindre, inte bärkraftiga företag gått upp i större. Föredraganden finner
det vidare angeläget att de stora och bärkraftiga företagens erfarenheter
och resurser utnyttjas vid omstruktureringen. De bör därför i fortsättningen
verka för att ta över olönsam och dålig distribution. Av den
anledningen anser föredraganden att det inte behövs bidrag i samma omfattning
som tidigare. I stället bör statliga lån och lånegarantier ersätta
bidragen för upprustningskostnader. Bidrag skulle däremot utgå till ett
antal mindre glesbygdsområden och där svaga distributionsföretag inte
utan bidrag kan ta över och rusta upp sådana glesbygdsföretag.

Det är beklagligt att föredragande statsrådet inte förstått och satt sig
in i den situation som de 40 till 50 distributionsföretagen nu befinner
sig i. Det är än mer anmärkningsvärt när industriverket gjort en genomgripande
och inventerande utredning om hur strukturproblemen inom
eldistributionen förhåller sig i landet. Där framgår det klart att det
återstår 40 till 50 företag som arbetar under ogynnsamma förhållanden,
och om inte statsbidrag till upprustning av elnätet utgår kan det bli
mycket svårt att göra de nödvändiga sammanslagningarna. Skulle många
av dessa olönsamma företag endast kunna få statliga garantilån innebär
det att abonnenternas kostnader blir betydligt högre där än i andra delar
av landet.

Mot. 1978/79: 2419

13

Vi har tidigare i motion begärt att riksdagen skulle besluta anslå 10
milj. kr. till upprustning av landsbygdens elektrifiering under 1979/80
samt uttala att samma belopp skulle utgå under de närmaste fem åren.
På så sätt skulle den angelägna restelektrifieringen vara genomförd, och
denna bidragsform kunde då upphöra. Det är också anmärkningsvärt
att föredragande statsrådet erinrar om att industriverket skulle överväga
om fortsatta ekonomiska stödåtgärder påkallades för att påskynda och
underlätta rationaliseringsarbetet. Verket skulle redovisa detta vid verkets
budgetframställning 1980/81.

Vi kan bara konstatera att det underlaget redan finns och att regeringen
tagit del av den utredning som industriverket gjort och som
bildar underlag för dess budgetframställning 1979.

Med stöd av det anförda får vi hemställa

1. att riksdagen uttalar att stödverksamheten bör fortsätta i nuvarande
form tills de angelägna restelektrifieringarna genomförts,

2. att riksdagen beslutar att till främjande av landsbygdens elektrifiering
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr. samt uttala att samma belopp skall utgå
under de närmast följande fem åren.

Stockholm den 29 mars 1979
ROLF RÄMGÄRD (c)

SVEN-E. NORDIN (c) PER STJERNSTRÖM (c)

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790043

0?K:'1" ' I

• ■ ■ v " • ; . ■ • • r

y.

"t . •. j ; i- : • ’

■ " . ■; f ■ 't <. -i : i-.!- ■ 1 ' ' V: ’ 1 '>.■• . • !

. . . ,

. ..) :!>i, ts!jVj:- ) ;if >■!

■

•<_ ;■ ■ ■ :

: ■ —• • ' . ■ !• , ■ : ■ i

■ I

/' ' : ■ '

■

, -■ :