Mot. 1978/79
2414—2419

Motion
1978/79: 2414

av Magnus Persson m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för
energipolitiken

I regeringens förslag (prop. 1978/79: 115) om den framtida energipolitiken
uttalas att ett bidrag på 65 TWh från vattenkraft år 1990 är ett
eftersträvansvärt utbyggnadsmål. För att denna utbyggnad skall komma
till stånd under 1980-talet, framhåller regeringen vidare i propositionen,
fordras att åtskilliga projekt som aktualiseras under denna tidsperiod
kommer till utförande.

Ett av de projekt som kommer att övervägas för vattenkraftsutbyggnad
under 1980-talet är uppenbarligen Strängsforsen i övre Klarälven. Mycket
starka skäl talar mot en utbyggnad av denna kontroversiella älvsträcka.
Stora konflikter kan väntas med motstående intressen, om regeringen
skulle lämna tillstånd och medverka till nämnda utbyggnad.

Mot den bakgrunden anser vi det anmärkningsvärt att regeringen förbisett
möjligheterna att i samma vattensystem på andra sätt, utan egentliga
konflikter med natur- och fiskeintressen, öka vattenkraftsproduktionen.
Det finns enligt föreliggande utredningar möjligheter att modernisera
och effektivisera en rad befintliga vattenkraftsanläggningar utan
att behöva bygga ut kontroversiella älvsträckor.

Vattenkraftverken i Klarälven är i stor utsträckning relativt gamla,
vilket dokumenteras i följande tabell:

Kraftverk	Utbyggnadsår	Utb
Skoga	1943	1,3
Krakerud	1921	1,1
Forshult	1911	1,3
Skymnäs	1940	1,2
Munkfors	1931	1,1
Bejefors	1906/1952	1,1
Forshaga	1916/1950	0,8

I tabellen är också den s. k. utbyggnadskvoten angiven. Den definieras
som förhållandet mellan utbyggnadsvattenföring och medelvattenföring.
I moderna vattenkraftverk ligger utbyggnadskvoten ofta mellan 2 och 3.

Om både utbyggnadskvoten och älvens regleringsgrad är låg, som t. ex.
i Klarälvens vattensystem, rinner mycket vatten förbi kraftverken. Detta
gäller speciellt vid vår- och höstflöden. Regleringsgraden vid exempelvis
Sysslebäck är endast ca 9 procent enligt den s. k. Sehlstedtska utredningen
(SOU 1974: 22). I Karlstad är älvens regleringsgrad omkring 22
procent enligt samma utredning.

1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2414—2419

Mot. 1978/79: 2414

2

Den förhållandevis höga åldern på befintliga kraftverk i Klarälvens
vattensystem medför samtidigt att vattenvägar och turbiner ofta är ineffektiva.
Resultatet blir höga energiförluster.

Sammanfattningsvis kan konstateras att förutsättningarna för effektiviseringsvinster
i Klarälvens befintliga vattenkraftsanläggningar är
ovanligt gynnsamma. En uppskattning som gjorts visar att ytterligare
omkring 0,4 TWh skulle kunna produceras i redan befintliga anläggningar
i Klarälvens vattensystem. Detta är ungefär dubbelt så mycket
som den kontroversiella utbyggnaden av Strängsforsen skulle ge.

Mot bakgrund av vad i motionen anförts yrkar vi

att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att
närmare klargöra de tekniska och ekonomiska förutsättningarna
för om- och tillbyggnader av befintliga vattenkraftsanläggningar
i Klarälvens vattensystem.

Stockholm den 29 mars 1979
MAGNUS PERSSON (s)

SUNE JOHANSSON (s)

ELVY NILSSON (s)