3

Motion

1978/79:2351

av Alvar Andersson m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunala
ekonomin

Rejäla satsningar på det kommunalekonomiska området är viktiga från
främst tre olika synpunkter.

O En tryggad kommunal ekonomi är en förutsättning för kommunal
självstyrelse och demokrati.

O Det är i huvudsak inom det kommunala området som viktiga satsningar
inom den sociala sektorn måste byggas ut. Det gäller t. ex. barnomsorg,
äldreomsorg och långtidssjukvård,

o De ekonomiska förutsättningarna för kommunal verksamhet måste av
rättvise- och jämlikhetsskäl bli likvärdiga i de olika kommunerna.

Den kommunala utdebiteringen har höjts mycket kraftigt under de senaste
10-15 åren. Detta är i hög grad ett uttryck för ökade ambitioner när det gäller
utbildning, social omvårdnad, fritidsverksamhet, sysselsättning m. fl. områden.
I många avseenden har denna expansion av den kommunala verksamheten
initierats genom beslut i riksdagen. Särskilt under 1970-talet har en
betydande kostnadsövervältring på kommunerna skett, vilket haft betydelse
för den kommunala utdebiteringen.

Genom att kommunalskatterna sammantaget ökat mycket kraftigt har
också marginalskatteproblematiken fokuserats. Det är ju så att en höjning av
den kommunala utdebiteringen med 10 kr. också innebär en höjning av
marginalskatten med 10 % i alla inkomstskikt. De justeringar i den statliga
marginalskatten som gjorts i stort sett varje år har därför till väsentliga delar
omintetgjorts av kommunala skattehöjningar.

Från centerpartiets sida har vi av denna anledning energiskt hävdat att om
man skall komma åt marginalskatteproblemet på ett radikalt och grundläggande
sätt måste man angripa problemet vid dess kärna. I första hand måste
åtgärderna därför riktas in mot kommunalskatten.

Statliga åtgärder på den kommunalekonomiska sidan bör i huvudsak ske
genom skatteutjämningssystemet. Då förbättrar man situationen mest för de
kommuner som nu har den svagaste ställningen. Härigenom gynnas de
kommuner där marginalskatten är högst.

När riksdagen hösten 1978 gav riktlinjer för en skattereform 1979, anslöt
man sig till centerpartiets synsätt att åtgärder på den kommunala skatteutjämningens
område skall prioriteras (SkU 1978/79:19). Mot denna bakgrund
måste vi i huvudsak hälsa propositionen 1978/79:95 om den kommunala
ekonomin med tillfredsställelse. Till sitt reala innehåll är den en framgång för

Mot. 1978/79:2351

4

centerpolitiken.

I vissa avseenden redovisar emellertid budgetministern ett grundläggande
synsätt på den kommunala verksamheten och den kommunala demokratins
förmåga och möjligheter, som inte stämmer överens med det synsätt
centerpartiet hävdar. Enligt vår mening är det nödvändigt att understryka
betydelsen av att endast genom en vital kommunal demokrati, där ett
betydande ansvar ligger på de kommunala förtroendemännen, kan volymutveckling
och utdebitering hållas på en rimlig nivå. Detta förutsätter
självfallet också att regeringen och kommunförbunden kan diskutera sig
fram till en gemensam syn på det samhällsekonomiska utrymmet för den
kommunala sektorns verksamhet.

Med en sådan grundläggande betoning av och förtroende för den
kommunala demokratin och självstyrelsen är det inte behövligt att hota med
tvingande lagstiftning om kommunalskatten. Det är möjligt att erfarenheterna
skiljer sig beroende på vilket parti man representerar. Centerpartiets
uppfattning är att kommunalmännen självfallet måste inse situationens
allvar och hålla igen när det gäller nya kostnadskrävande åtaganden. Det är
nödvändigt med sträng hushållning med kommunernas resurser, också för
att därigenom kunna motverka en hög marginalskatt. Många kommuner kan
genom ett utbyggt skatteutjämningssystem sänka skatten. Enligt vår mening
bör riksdagen i anslutning till propositionen 1978/79:95 uttala nödvändigheten
av ett vitalt demokratiskt självstyre för att nå effektivitet i den
kommunala ekonomin.

Specialdestinerade statsbidrag

Ett viktigt led i att värna om den kommunala självstyrelsen är att
överföringen av statliga resurser till kommunerna sker i så generella former
som möjligt. Från en decentralistisk utgångspunkt är det därför viktigt att
söka avveckla specialdestinerade statsbidrag så långt som möjligt. Specialdestinerade
bidrag kan bibehållas särskilt på områden där det allmänt sett
är angeläget att ha en likvärdig standard över hela landet eller för att fl i gång
en angelägen utbyggnad av något område. Men också i dessa fall måste man
ge utrymme för lokala anpassningar för att angelägna verksamheter inte skall
bli onödigt kostsamma. I princip bör man således gå vidare på den väg som
förordas i propositionen och föra över medel från de specialdestinerade
anslagen till skatteutjämningssystemet.

När man slopar specialdestinerade anslag är det emellertid angeläget att
man inte gör detta på sådant sätt att inte önskade övergångsproblem uppstår.
Enligt vår mening är risken påfallande att detta kommer att inträffa när det
gäller att till den 1 januari 1981 avskaffa statsbidraget till avloppsreningsverk.
En så snäv tidsram innebära» man i kommunerna kommer att forcera denna
verksamhet för att få del av statsbidraget. Detta i sin tur kan leda till dels att
den kommur.alekonomiskt inte passas in på rätt sätt, dels till att man får en

Mot. 1978/79:2351

5

överhettning på marknaden i denna del. Forceringen skulle således kunna
komma att leda till att statsbidraget i fösta hand inte skulle gynna
kommunerna utan dem som kan ta ut högre priser för sina tjänster. Enligt vår
mening är det därför lämpligt att nämnda statsbidrag kan utgå till anläggningar
där ansökan föreligger senast den 31 december 1983.

Juridiska personer

I företagsskatteberedningens betänkande föreslogs en fast enhetlig statsskattesats
för juridiska personer och därmed slopandet av den kommunala
utdebiteringen. Budgetministern hänvisar i propositionen 1978/79:95 till att
en sådan omläggning är förenad med betydande problem och att han därför
skjuter en sådan reform på en oviss framtid.

Enligt vår mening skulle en reform av det slag företagsskatteberedningen
föreslagit i sig inrymma flera positiva effekter. Det gäller både på företagsskatteområdet
och på skatteutjämningens område. Dessutom har en sådan
åtgärd betydelsefulla regionalpolitiska verkningar.

Vi finner det vara angeläget att nu gå vidare med detta förslag och se över
de skattetekniska och administrativa problem som kan vara förknippade
härmed.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen beslutar uttala

1. att en vital demokratisk kommunal självstyrelse är en grundläggande
förutsättning för en god effektivitet i den kommunala
ekonomin,

2. att övergångstiden, under vilken statsbidrag utgår för avloppsreningsverk,
utsträcks till den 31 december 1983 på sätt som
angivits i motionen,

3. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om fortsatt utredningsverksamhet beträffande beskattning
av juridiska personer.

Stockholm den 28 mars 1979

ALVAR ANDERSSON (c)
STIG JOSEFSON (c)

JOHAN A. OLSSON (c)
TORSTEN GUSTAFSSON (c)

TAGE SUNDKVIST (c)
ANTON E. FÅGELSBO (c)
ROLF RÄMGÅRD (c)