9

Motion

1978/79:2247

av Elver Jonsson

med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för
energipolitiken

Hjärnskador av bilarnas blyavgaser

Barn får nervskador

Ny larmrapport om bly i bensin

Detta är några tidningsrubriker som har mött oss de senaste veckorna.
Internationella forskare har publicerat alarmerande uppgifter. I en undersökning
omfattande över 100 barn har hjärnskador upptäckts hos ungefär 45 %,
trots att de blyhalter som funnits i den luft de vistats i ligger under dagens
rekommenderade gränsvärden. Många forskare har också hävdat, att de
funnit bevis för att blyförgiftning hos en gravid kvinna överförts till fostret.
Även förhållandevis små blyhalter kan ge barnen framtida handikapp. De
gränsvärden som nu är fastställda överskrids väldigt ofta, det gäller bl. a. i
våra svenska städer. I Stockholm har halter uppmätts i nivå med mycket
biltäta amerikanska städer. Många forskare anser, att det snabbaste och
effektivaste sättet att undvika att människor får hjärnskador är att förhindra
att bly används i bensinen.

Dagens samhälle är i hög grad baserat på bilen som transportmedel, det må
sedan gälla arbete eller rekreation. Även om en omfattande reglering av
bilismen skulle vara önskvärd torde det knappast kunna ske utan utomordentligt
stora ingrepp i samhället. Miljöproblemen kan dels angripas genom
en begränsning av fordon med giftiga gaser dels genom andra åtgärder för att
mildra effekterna av tätortstrafiken.

Ett alternativ som ger stora positiva effekter på luft och trafikmiljö är
motorgas som drivmedel. Motorgas är ur många aspekter ett nära nog
idealiskt drivmedel. Avgaserna innehåller mycket låga föroreningar. Motorgas
innehåller t. ex. inget bly. Gasen har en naturligt hög oktanhalt, ca 110
oktan, så några oktantalshöjande tillsatser behövs inte. Jämfört med bensin
innehåller avgaserna i motorgas 90 % lägre halter av koloxid, väsentligt lägre
andel kolväten eller bara 1/3 och lägre andel kväveoxider. Dessutom
innehåller motorgas inte heller bensen och är i praktiken fri från sotpartiklar.

Tekniskt är det mycket små ingrepp i bilen som behöver göras för att man
skall kunna köra på motorgas. Visserligen krävs en annan bränsletank och
andra bränsleledningar men man vinner en rad fördelar, bl. a. från säkerhetssynpunkt.
Bränslesystemet är helt slutet och risker för bränder och explosio

Mot. 1978/79:2247

10

ner är minimala. Erfarenhet från Holland, där motorgas använts i 20 år och
där mycket fä olyckor inträffat, bestyrker ett sådant påstående.

Främst är det ekonomiska skäl som hindrar en snabb expansion av
motorgasdrivna bilar. Dels krävs en något dyrare produktionskostnad av
bilen - det torde röra sig om ca ett par tusen kronor mera per personbil - men
också beskattningen har varit förhållandevis oförmånlig. Principen har varit
att jämställa skatt på motorgas med skatten på bensin. F. n. uppgårskatten på
motorgas till 55 öre litern - det är en skattenivå som i stort sett motsvarar
kilometerskatten på autodiesel. Ändå skall sägas att de senaste årens
skattehöjningar på bensin har gett en mera förmånlig skattesats på motorgasen.

Miljöskälen för att introducera bilar drivna med motorgas är utomordentligt
starka. En förutsättning är dock att spännvidden i beskattningshänseende
mellan motorgas och bensin inte får krympas. Det gäller att den ekonomiska
merkostnaden begränsas eller helt elimineras om man skall få en övergång till
motorgas på bred basis. Därför är det angeläget att man vid kommande
ställningstaganden i skattefrågan beträffande motorbränsle har en mer
positiv inställning till de miljövänliga drivmedlen än till konventionella
bränslen. Det ekonomiskt mest gynnsamma utfallet av driftkostnader på en
motorgasdriven bil inträffar i de längre körsträckorna. Man skulle kunna
säga: ”ju mer man kör en bil per år, desto mer angeläget är det att den byggs
om för miljövänligt bränsle”. Om vi i Sverige skulle få en kraftig förskjutning
från bensinen till de miljövänliga motorbränslena skulle det ge utomordentliga
effekter på miljön, framför allt i de större tätorterna.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar

1. att forskningen ges en stark inriktning mot miljövänliga
motorbränslen,

2. att åtgärder vidtas för att kraftigt begränsa de luftföroreningar
som de nuvarande bilavgaserna i våra tätorter svarar för,

3. att värdet av miljövänliga motorbränslen beaktas vid framtida
förändringar i beskattningen.

Stockholm den 22 mars 1979

ELVER JONSSON (fp)