9

Motion

1978/79:2226

av Ove Karlsson m. fl.
med anledning av propositionen 1978/79:99 om en ny trafikpolitik

En satsning från samhällets sida på den kollektiva trafiken är nödvändig
med tanke på kravet på jämlikhet grupper och orter emellan och av hänsyn till
miljön och till betydelsen av att spara energi. Trafikpolitiken måste utformas
så alt den bidrar till att utjämna skillnader i socialt och ekonomiskt hänseende
mellan såväl enskilda som grupper av människor och olika regioner. Även i
framtiden måste järnvägen utgöra stommen för person- och godstrafiken. Av
den anledningen måste staten ta ansvaret för järnvägsnätet.

Menar man allvar med att en ny trafikpolitik skall leda till ett effektivare
utnyttjande av järnvägen, så måste man ta konsekvenserna av detta och inte
följa propositionens förslag som i praktiken betyderen nedrustning av många
järnvägslinjer. Det måste sättas in ökade investeringar för att modernisera
många bandelar, samtidigt som den rullande materielen måste förnyas så att
trafiken kan fortsätta under överblickbar tid.

I propositionen 1978/79:99 ifrågasätts persontrafiken på två bandelar i
Kopparbergs län, nämligen Västerdalsbanan mellan Malung och Repbäcken
(Borlänge) och inlandsbanan mellan Mora och Sveg.

Från försvarssynpunkt är det angeläget att även i framtiden behålla
inlandsbanan, och då kan det inte vara riktigt att nu lägga ned persontrafiken.
Vad beträffar Västerdalsbanan måste det ur regionalpolitisk synpunkt anses
vara mycket angeläget att den behålls för persontrafik även i framtiden.

Västerdalsbanan får bedömas som en av de ersättningsberättigade bandelarna
som har goda förutsättningar att utvecklas gynnsamt. Skälen är
följande: Den ökade satsningen på turismen i Transtrandsfjällen (SälenSörsjön-området)
kommer att ge flera resenärer. Den ökade satsningen på
industrin i Västerdalarna kräver tillgång till goda kommunikationer. Virkestransporterna
garnterar bandelen en bra godsbeläggning.

I och med att SJ beställt nya motorvagnar, med avsevärt högre standard än
de nuvarande, har man också tagit ett beslut som innebär att trafiken på delar
av det nu ersättningsberättigade bannätet stimuleras. Detta sammanfaller nu
med att SJ också sänker biljettpriserna, vilket bör kunna komma även
glesbygdens folk till del.

För att full effekt skall kunna erhållas av nämnda investeringar krävs att en
successiv standardförbättring kan ske även på Västerdalsbanan. Framför allt
behövs en ordentlig upprustning av sträckan Vansbro-Malung, där underhållet
är mycket eftersatt.

1 samband med behandlingen av propositionen 1978/79:99 bör riksdagen

Mot. 1978/79:2226

10

uttala sig för att Västerdalsbanan bibehålls och rustas upp så att trafiken kan
fortsätta och under angivna förutsättningar utökas.

Eftersom redan nu viss samtrafik sker mellan SJ och GDG, inte minst mot
Västerdalarna och inom området på sträckan Malung-Sälen, måste det nu
vara angeläget att det i samband med angivandet av riktlinjerna för en ny
trafikpolitik även skeren översyn av taxesystemet. Den s. k. snittaxan bör nu
försvinna och ersättas med ett taxesystem som innebära» samma biljett bör
kunna gälla på både SJ och i första hand GDG eftersom det är ett av SJ:s
dotterbolag, men om möjligt gälla även andra företags linjer.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar uttala sig för att Västerdalsbanan
Malung-Repbäcken hänförs till de trafiksvaga bandelar som
sammanförs med affärsbanenätet till ett riksnät, på vilket
persontrafiken skall bibehållas inom det tidsperspektiv som nu
kan överblickas,

2. att riksdagen uttalar sig för att även bandelen Mora-Sveg får
behållas i framtiden,

3. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförts uttalar
sig för att den s. k. snittaxan försvinner.

Stockholm den 22 mars 1979

OVE KARLSSON (s)
YNGVE NYQUIST (s)
GUDRUN SUNDSTRÖM (s)
KJELL-OLOF FELDT (s)

SVEN MELLQVIST (s)
ÅKE GREEN <s)